Protokoll 2015-09-24 med bilagor
Boverkets byggråd nr 91 Minnesanteckningar Tid: 24 september 2015 kl. 10.00 – 15.00 Plats: Boverket, Karlskrona ____________________________________________ Deltagare Björk Monica Byggmaterialindustrierna Hedén Anders Svenska Byggingenjörers Riksförbund Johnson Olof Sveriges byggindustrier Jönsson Robert Samhällsbyggarna Kumar Yogesh Fastighetsägarna Lindeberg Karin Hyresgästföreningens Riksförbund Ludvigsson Arne Sveriges Stadsarkitektförening Marklund Frida Sveriges Arkitekter Nilsson Sofie Kontrollansvarigas riksförening Permats Britta Svensk Ventilation Smeds Johan Villaägarna Teglgaard Charlotte Hissförbundet Ulaner Magnus HSB Inte närvarande: Höij Magnus Agerberg Anna-Bie Bergkvist Kerstin Celinska Karolina Everitt Magnus Jurdell Petter Larsson Karl-Eric Lenberg Tommy Luther Marie-Louise Mjörnell Kristina Rosenkilde Anders Sjödell Pierre Ölund Fredrik Svenska Teknik&Designföretagen Sveriges Kommuner och Landsting Föreningen Sveriges VVS-inspektörer DHR VVS Företagen SABO Svensk Försäkring Byggherrarna Astma- och allergiförbundet SP Trä- och möbelföretagen Energi- och miljötekniska föreningen Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer Arbetsmiljöverket Från Boverket Einarsson Kristina Hallonsten Paula Hernsell Norling Ingrid Hjortsberg Madeleine Ingmarsson Fredrik Karlsson Hjorth Hans-Olof Larsson Anders Olsson Fredrik Ryding Otto Bilagor: Bilaga 1 Uppdrag om bygglovbefriade åtgärder Bilaga 2 Ändring av byggnader, föreskrifter och allmänna råd Bilaga 3 Förstudie om miljö- och klimatanpassade byggregler Bilaga 4 Regeringsuppdrag om byggandets klimatpåverkan Bilaga 5 Regeringsuppdrag om loggbok Bilaga 6 Regeringsuppdrag om PBL Kompetens Välkomna! Ingrid Hernsell Norling hälsade alla välkomna till Karlskrona. Ny ledamot är Magnus Ulaner från HSB. Föregående minnesanteckningar, presentationsrunda och dagordning Inga synpunkter på föregående minnesanteckningar. Presentationsrunda. Dagordning Uppdrag om bygglovbefriade åtgärder, bilaga 1 Fredrik Ingmarsson Fredrik Ingmarsson berättade om regeringsuppdraget, som kommer från den förra regeringen, med ett tilläggsuppdrag från den nuvarande. I uppdraget ingår att: • Utreda förutsättningarna för ytterligare undantag från krav på bygglov, enligt en föreslagen lista. • Föreslå ändringar på lag-, förordnings- och föreskriftsnivå (PBL/PBF/BBR). • Redovisa konsekvenser av förslagen. • Inhämta synpunkter från berörda aktörer. Motiv: • Krav på bygglov bör inte vara mer långtgående än vad som är motiverat utifrån samhällets behov av att säkerställa att bebyggelse utvecklas på ett lämpligt och hållbart sätt. • Tidigare erfarenheter med friggebodar har huvudsakligen varit goda. Boverket föreslår undantag för: • Fasadändring inom detaljplan som inte har stor allmän påverkan. • Mindre tillbyggnader inom detaljplan som inte har stor allmän påverkan. • Väderskydd – fristående väderskydd, typ busskur som är mindre än 15 kvm. • Transformatorstationer mindre än 10 kvm. • Containrar – uppställning i liten omfattning. Kommunen gör själv en bedömning utifrån platsen. • Mindre byggnader – valstugor, kiosker etc • Säsongsuppställning – högst två fritidsbåtar, husvagnar etc. Storleken är inte begränsad. Fredrik redogjorde för svaren på Boverkets remiss, se bilaga 1. Frågor: Yogesh Kumar undrade vad menas med att åtgärden inte ska ha stor allmän påverkan? Kommer Boverket att ta fram rådstexter som kan vägleda? Fredrik Ingmarsson svarade att kommunen ska bedöma om åtgärden har stor allmän påverkan, det kan t.ex. vara en åtgärd som görs på gårdssidan. Men det är ju ett helt nytt begrepp som kan behöva förtydligas. Anders Larsson sa att Boverket kan skriva allmänna råd om vi anser att det behövs, men först ska lagtext med förarbete komma. Johan Smeds undrade om det bara gäller nya detaljplaner? Och att det verkningslöst för befintlig bebyggelse? Fredrik Ingmarsson svarade att kommunerna inte har resurser att ändra i befintliga detaljplaner och att det blir för stor drastisk åtgärd att gå in i befintlig miljö. Arne Ludvigsson menade att ett nytt begrepp som ”allmän påverkan” inte är lätt att handskas med. Det tar tid innan praxis etablerats i domstolar. Ett tillsynsärende är arbetsamt, särskilt om det går till handräckning med hjälp av kronofogden. Maximalt tre tillsynsärenden med långtgående tvångsmedel kan byggnadsnämnden tänkas klara av under en mandatperiod. Så fort det blir fråga om tvångsåtgärder blir det ett nämndbeslut. Det är uttryckligen förbud mot delegering av tvångsåtgärder i PBL. Att komma in i efterhand är alltid svårt. Därför är det oklokt att i stor omfattning föreskriva att byggnadsnämnden har rättelsemöjlighet i efterhand. Fredrik Ingmarsson avslutade med att berätta att anmälan blir kvar så de tekniska egenskapskraven kommer att prövas beroende på hur åtgärden utformas. Tillsyn i efterhand blir i form av stickprov, men det innebär att t.ex. en balkong som skuggar kan få rivas. Regeringen har skickat uppdraget på remiss till 93 instanser, svar senast i december. Remissen är öppen och kan besvaras av den som vill. Arne Ludvigsson uppmanade byggrådet att skicka in svar. Länk finns här: http://www.regeringen.se/remisser/2015/09/remiss-boverkets-rapport-201528--atgarder-som-kan-undantasfran-kravet-pa-bygglov/ Ändring av byggnader, föreskrifter och allmänna råd, bilaga 2 Otto Ryding och Anders Larsson Otto Ryding redogjorde för begreppet ombyggnad och vad som gäller. Syftet med de nya reglerna är främst att förtydliga vad som ska anses vara ombyggnad respektive annan ändring än ombyggnad. Förslaget innehåller också vissa förtydliganden avseende ändrad användning. Frågor: Arne Ludvigsson tog upp problemet med översvämningar. Hur bedöms en tillbyggnad av ett hus där det befintliga bjälklaget ligger på en översvämningsbar nivå? Otto Ryding svarade att PBL nog inte tar tillräcklig hänsyn till klimatförändringar. Åtgärder ska vidtas när det är tekniskt och ekonomiskt rationellt. Anders Heden undrade hur starkt ”ska vidtas” ska bedömas? Otto Ryding svarade att detta är utgångspunkten för Boverkets förslag. Frida Marklund undrade om följdkrav att t.ex. tillgänglighetsanpassa badrum när en hiss installeras? Är det ekonomiskt försvarbart? Kanske bara för vissa fastighetsägare? Anders Larsson inflikade att villkorsbesked ska kunna fås tidigt för att man ska kunna ta ställning till åtgärdernas omfattning. Anders Hedén anser att det inte ska komma frågor efter tekniskt samråd. Det är där det ska klargöras vad som måste göras. Ingrid Hernsell Norling svarade att byggherrens kan ha en dialog med kommunen om kravnivån i villkorsbeskedet. Yogesh Kumar undrade om kommunernas handläggare känner till ändringsreglerna? Det uppstår problem vid ombyggnad och energieffektivisering. Otto Ryding menade att han har pratat för 2000 personer och att ingen har reagerat på att detta är ett problem. Ingrid Hernsell Norling informerade om att det finns en pågående diskussion inom EU och regeringen om tolkning av energiprestandadirektiven som gör att Boverket kommer att arbeta vidare med frågan. Men ännu så länge gäller plan- och bygglagen. Arne Ludvigsson uppmärksammade att det finns få sakkunniga inom varsamhet och förvanskning. Otto Ryding menade att om inte kommunen ställer krav finns ingen efterfrågan på certifierade sakkunniga. I dagsläget finns cirka 130 certifierade sakkunniga kulturvärden och det finns någon i varje län. Han uppmanade kommunerna att begära in en redovisning inför kontrollplanen så att byggherren tänker till i förväg. Ombyggnad eller inte? Otto visade exempel på olika typer av ombyggnader. Vilka delar av byggnaden kan man ställa krav på? Exempelvis måste badrummet tillgänglighetsanpassas om man bygger till en extra våning på ett småhus och den inte bildar en självständig bostad. Om det däremot byggs till en extra lägenhet behöver inte badrummet på första våningen tillgänglighetsanpassas. (Se MMD Växjö 2014-03-05, mål nr P 5109-13). Anders Heden undrade hur energikraven faller ut i detta fall om man inte byter fasad? Otto Ryding svarade att det är en kommunal bedömning, men vidtar man inga åtgärder i fasaden, så är det svårt att se hur man skulle kunna ställa några krav på den. Yogesh Kumar menade att det är svårt för Fastighetsägarna medlemmar att förstå hur kravet ska ställas. Det gäller särskilt energikrav i befintliga byggnader. Otto Ryding sa att Boverket inte hade stött på något exempel där någon kommun tillämpat nybyggnadskraven ”rakt av” vid en ombyggnad. Skulle någon kommun ha tillämpat ombyggnadsreglerna på det sättet så vill Otto Ryding gärna ha en upplysning om det. Han uppmanade intresseorganisationerna att förmedla budskapet att även vid ombyggnad så ska kraven tillämpas med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar samt varsamhetskravet. Ingrid Hernsell Norling avslutade med att berätta att det finns texter på PBL Kunskapsbanken om ändring, ett webbseminarium och att det kommer en e-learning senare i höst. Översyn av Boverkets byggregler – lägesrapport Ingrid Hernsell Norling Ingrid Hernsell Norling informerade om att förstudien om en översyn av Boverkets byggregler blev klar före sommaren och det nu finns ett internt projekt som ska löpa under kommande år. Det ska bli ett förslag till manual för det kommande arbetet med Boverkets byggregler. Syftet är att det ska bli tydligare och lättare att kontrollera att föreskrifterna följs. Ändringsreglerna omfattas inte. Det som närmast ska göras är: 1. en ”skugg-BBR” 2. en utvärdering av ”startprojektet” som gjordes i början av 2000-talet. 3. en sammanställning av alla de studier och utvärderingar som tidigare gjorts på området 4. en ny uppföljning av vad användarna tycker nu Därefter görs djupstudier och avstämningar med olika referensgrupper, t.ex. byggrådet. Målsättningen är att ta fram är en ny disposition och regelstruktur där utformningskrav som prövas i bygglovet ligger för sig liksom begränsning av byggnadens påverkan på miljön. Det finns också förslag att införa paragrafer istället för numrering. Kraven ska vara kontrollerbara och verifierbarheten ska förtydligas. Funktionskraven kommer inte att frångås. Britta Permats undrade om Boverket samarbetar med Arbetsmiljöverket som nu gör en ny disposition? Ja, det gör vi redan nu, svarade Ingrid. Tidplanen är att ett förslag till manual ska vara klart till halvårsskiftet 2016. Förstudie om miljö- och klimatanpassade byggregler, bilaga 3 Kristina Einarsson Kristina började med att berätta om ett nytt egeninitierat uppdrag om miljö- och klimatanpassade byggregler. Syftet med uppdraget är att utreda om det finns behov av att reglera byggnader ur ett livscykelperspektiv och med hänsyn till miljö- och klimataspekter. Arbetet ska utgå från de nationella miljökvalititetsmålen. Områden som ska analyseras är LCA, ekosystemtjänster och klimatanpassning. Arbetet har precis påbörjats och en förstudie ska vara klar våren 2016. Arbetet har viss koppling till Boverkets miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn. Särskilt indikatorn om totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn som visar att utsläppen från byggfasen nu är nästa lika stor som utsläppen från uppvärmning av våra byggnader enligt Boverkets senaste data från 2012. Sveriges import av byggvaror från andra länder ingår inte i denna siffra. Utsläppen är kopplade till årliga aktiviteter från bygg-och fastighetssektorn. Det finns mer information på webben. Indikatorerna kommer årligen att uppdateras från år 2015. Åren 2007-2008 genomförde SCB en förändring av sin metod för näringsgrensindelning inom nationalräkenskaperna vilket gör att det blir en nivåskillnad i diagrammet. Olof Johnson undrade hur vi ligger till i jämförelse med EU? Kristina Einarsson berättade att vi inte vet det, men att det vore intressant att utveckla. Sverige har ju mycket låga utsläpp av växthusgaser från energiproduktionen. Boverket vill gärna ha byggrådets inspel till arbetet med miljö- och klimatanpassade byggregler. Arbete kommer att utgå från den LCA-utredningen som Boverket levererade till regeringen i oktober. Arne Ludvigsson tipsade om att Försäkringsbranschen är intressenter när det gäller klimatanpassning och kan ha bra underlagsmaterial. Boverkets energiuppdrag Paula Hallonsten Nära-noll-energibyggnader Målet är att alla byggnader vara nära-nollenergibyggnader år 2020. Det är en snäv tidplan som inte kommer att hålla eftersom kommissionen samtidigt genomför tillsyn av implementering av direktivet. Tillsynen berör byggregler och energideklarationerna. Boverket förbereder förändringar i dessa styrmedel för att Sverige ska närma sig energiprestandadirektivet ännu mer. Nya regler på plats hösten 2016. Förändringar energideklarationerna C-klassen i energideklarationerna innebär att byggreglerna uppfylls. Kopplingen mellan energideklarationerna och energikraven innebär att varje gång Boverket ändrar byggreglerna går det inte längre att jämföra två energideklarationer som har upprättats vid olika tidpunkter, vilket undergräver hela systemet. Vi tittar på en lösning. Johan Smeds påtalade att så är det ju redan i dag om en köpare vill göra en jämförelse mellan olika länder, t.ex. Danmark och Sverige. Regeringsuppdraget om individuell mätning levereras måndagen den 27 september 2015. Strategi för energieffektiverande renovering Hösten 2013 tog Boverket fram en första strategi och nu utvecklas den och ska rapporteras 2017. En tanke är att utveckla det styrmedel Boverket föreslog 2013, dvs ett informationscentrum. Boverket ska även analysera hur Sverige kan öka renoveringstakten. Arne Ludvigsson funderade kring renovering av miljonprogrammen – vad kostar t.ex. en förbättrade ventilationen i förhållande till nyttan för hyresgästerna? Åtgärderna börjar ifrågasättas. Vad får vi egentligen för pengarna? Vad är kostnaden kontra upplevd nytta? Karin Lindeberg sa att Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, SABO och HSB har samsyn när det gäller vad som är tekniskt och ekonomiskt försvarbart. De vill inte ha klimatpåverkan och energiförluster, men de är oroade över hur krav på individuell mätning kan slå. Möjligheten att bo kvar, framförallt i miljonprogrammen, är otroligt viktig. Energiprestandadirektivet (EPBD) är öppen för konsultation till den sista oktober. Det är en öppen webbkonsultation. Yogesh Kumar menade att det är viktigt med många inlägg så att frågan inte blir ensidigt belyst. Se denna länk http://ec.europa.eu/energy/en/consultations/public-consultation-evaluation-energyperformance-buildings-directive. Han sa att det vore bra om Boverket gör en utvärdering av energideklarationer och registret eftersom hela systemet gungar. Har fastighetsägaren någon nytta av deklarationerna? Nej! Lämna förslag till kommissionären om en anpassning så att Sverige slipper certifierade experter. Paula Hallonsten svarade att konsultationer etc tar så mycket tid att vi tyvärr inte har tid att göra någon egen utvärdering av energideklarationerna just nu. Regeringsuppdrag om byggandets klimatpåverkan, bilaga 4 Hans-Olof Karlsson Hjorth Hans-Olof Karlsson Hjorth berättade om regeringsuppdraget om byggandet klimatpåverkan som ska redovisas på departementet den 30 september 2015. Bakgrund till uppdraget är bland annat miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan där det står att Sverige ska ha 40 % lägre klimatutsläpp 2020 än 1990 i icke handelssektorn. Monica Björk undrade om det finns tillförlitlig statistik från 1990 och framåt? Byggmaterialindustrierna har ingen statistik om hur produktionens andel har utvecklats över tiden. Hon uppmanade Boverket att fundera noga innan reglering föreslås. Hans-Olof Karlsson Hjorth informerade om att det finns statistik från 1993 som är ganska bra, trots att det gjorts vissa metodförändringar i insamlingen. Regeringsuppdrag om loggbok, bilaga 5 Fredrik Olsson Fredrik Olsson berättade om det pågående arbetet med Boverkets regeringsuppdrag om loggbok. Frågor/diskussion Monica Björk anser inte att prestandadeklarationen ger tillräcklig information för en loggbok om det är information om vad som byggs in som är syftet med loggboken. Fredrik Olsson svarade att det kan omfatta annan produktspecifik data om det kommer nya krav som gör dessa obligatoriska. Magnus Ulaner undrade om byggvarudeklarationerna kan vara ett alternativ? Johan Smeds tycker att analysen är verklighetsfrämmande. Det blir en otrolig administrationsbörda för en liten aktör. Skanska och andra stora aktörer bygger i dag bara miljöcertifierat och då ingår loggbok som ett krav. Certifiering görs dock inte i någon större omfattning för mindre byggnader. Någon måste betala för detta system. En loggbok som är 50-100 år gammal kommer inte att vara till hjälp vid en framtida rivning. Sofie Nilsson menade att det finns obligatorisk produktinformation som kan användas. Om syftet är att komma åt giftiga material är loggbok ingen lösning. Mängd och placering av byggmaterial framgår av relationshandlingar Fredrik Olsson berättade att Boverket inte kan föreslå handelshindrande system. Vissa remissinstanser som Boverket varit i kontakt med menar att en loggbok hjälper till att effektivera och få ordning och reda. Boverket har fått in cirka 40 svar på den enkät som funnits på webben till den 20/9. Yogesh Kumar undrade om loggboken ska ajourhållas? Mer än 50 % av alla byggnader har inte uppdaterade relationshandlingar och det är oerhört svårt att ajourhålla vad som kommer in och ut i en byggnad, t.ex. när hyresgästerna själva bygger om. Fredrik Olsson svarade att loggboken är tänkt att gälla från nybyggnation och framåt, inklusive förvaltningen av byggnadsverket. Arne Ludvigsson menade att krav på loggbok kan bidra till att relevanta handlingar överförs i större omfattning när kommersiella byggnader byter ägare. I dag slängs ofta handlingar som inte efterfrågas. Anders Heden undrade om 100 % av allt som byggs in ska registreras? Om man ska nå högt kommer det att kosta mycket. Fredrik Olsson svarade med att det ska ligga på en administrativt genomförbar nivå. Sofie Nilsson anser att det är bättre att inventera produkter på marknaden och sedan tvinga materialproducenterna att innehållsdeklarera. Magnus Ulaner - Kemi reglerar produktskedet och det pågår arbete med att ta fram åtgärder för att förbättra. Byggvarubedömningen kan användas som underlag för en loggbok och långsiktiga fastighetsförvaltare kan klara att hantera det. Karin Lindeberg, som representerar ca 530 000 medlemmar i Hyresgästföreningen, undrade hur uppföljning av loggbokens uppgifter är tänkt att ske? Om syftet är att boende ska se loggboken som en trygghet för giftfrihet är det viktigt att den är pålitlig. Fredrik Olsson berättade att Boverket tittar på vilka som ska få tillgång till loggboken. Johan Smeds undrade om sekretess. Det kommer att finnas ett stort intresse från företag att ta del av informationen. Fredrik Olsson sa att Boverket utreder även detta och att tanken är att alla som är intresserade ska kunna få information så pass att specifika huskroppar inte går att identifiera. När det gäller kostnaderna kostar exempelvis Produktkollen, som är ett webbaserat verktyg, ca 35 000 kr/byggnad. Administrationskostnaderna har Boverket inte undersökt ännu. Magnus Ulaner menade att administrationen är en mindre kostnad i ett nyproduktionsprojekt, men att det finns mindre kunskap om kostnader vid ombyggnation. Hans-Olof Karlsson Hjorth sa att när det gäller sekretess kan man jämföra med hanteringen av information i energideklarationssystemet. Johan Smeds tycker det är konstigt att införa ett system som gäller för nybyggnation och att resterande byggnader hanteras på annat sätt. Yogesh Kumar undrade vilket syfte man vill uppnå med loggbok? Är det spårbarheten? Är det inte fel förfarande att försöka komma åt symptomen, men inte orsaken. För att komma åt farliga ämnen i byggprodukter behövs tvingande innehållsdeklaration av ämnen i byggprodukter när de lanseras och lägga ansvaret på tillverkarna av material som innehåller farliga ämnen istället för att fastighetsägaren ska stå för sanering av sådana ämnen. Monica Björk tyckte att information om vad produkten innehåller borde vara viktigast, t.ex. genom byggproduktdeklarationer. Då är prestandadeklarationen inget alternativ. Fredrik svarade att loggboken är ett verktyg för att mestadels hantera obligatorisk produktinformation, när/om det blir obligatoriskt att dokumentera de delar som exempelvis byggvarudeklarationen omfattar så ska loggboken vara det självklara stället att spara denna information. Hans-Olof Karlsson Hjorth kommenterade med proceduren från att lagstifta om något, exempelvis kemiskt innehåll, från Sverige genom EU-kommissionen till att produktspecifik data blir obligatorisk. Sofie Nilsson undrade om syftet är ökad säkerhet vid rivning, ombyggnader etc? Då ställs ju krav vid bygg-och rivningslov. Borde man inte stärka de kraven i så fall? Då läggs arbetet ned vid den tidpunkten när det är aktuellt. Fredrik Olsson menade att syftet också är att underlätta materialinventeringen vid rivning. Yogesh Kumar undrade om loggbok är den rätta lösningen. Gör inte branschen detta redan i dag? Magnus Ulaner svarade att alla i branschen inte loggar. Hans-Olof Karlsson Hjorth berättade att det i Boverkets byggregler finns ju regler om att man inte ska bygga in material som påverkar hälsan. Kommissionen kan ställa krav att det ska ingå i prestandadeklarationen. Olof Johnson berättade att det finns ca 97 000 bygg- anläggnings- och installationsföretag i Sverige, varav 3200 är medlemmar hos Byggindustrierna, ca 7000 är medlemmar i andra mindre bransch/arbetsgivarorganisationer och 60 000 inte är medlemmar hos någon bransch/arbetsgivarorganisation. Vem ska hantera loggböckerna? Hur ska det gå till i praktiken? Har ni gjort en ordentlig konsekvensanalys. Förslaget verkar väldigt teoretiskt. Fredrik Olsson avslutade med att säga att Boverket kommer att redovisa de olika alternativen, och om det finns ett författningsförslag kommer det också att redovisas. Konvent 10-11 december 2015 (samarbete mellan Plattform för hållbar stadsutveckling och PBL Kompetens) Lina Magnusson Lina Magnusson gjorde reklam för ett konvent som äger rum den 10-11 december 2015 på Norra Latin i Stockholm. Boverket arrangerar konventet tillsammans med flera andra myndigheter inom regeringsuppdragen Plattform för en hållbar utveckling och PBL Kompetens. Anmälning till konventet öppnar nästa fredag och Boverkets byggråd får gärna hjälpa till att sprida information i sina nätverk. Inbjudan till Plattformsdagarna den 10 – 11 december 2015 skickas separat. PBL Kompetens, bilaga 6 Maria Rundqvist Maria Rundqvist berättade om Boverkets arbete med regeringsuppdraget PBL Kompetens. Uppdraget består av tre delar: Utbildningar – Boverket har valt att göra webbaserade utbildningar för att nå syftet med regeringsuppdraget, dvs en effektiv och enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen. En introduktion till politiker lanserade i april 2015 och kan nåd på Boverkets webb. I november planeras ytterligare utbildningar att lanseras, bland annat en översikt av PBL, brandskydd, ändring, handel i planeringen, genomförande detaljplan och EKS. Nationella utvecklingsprojekt – 18 projekt har fått stöd. Projekten utförs i samarbete mellan flera kommuner och även länsstyrelsen finns med i några projekt. Mer information, bland annat reportage, finns på Boverkets hemsida. Nätverk – under 2015 satsar Boverket på att i samarbete med Plattformen för hållbar utveckling genomföra ett konvent i december, se nästa punkt på dagordningen. Förutom ovanstående använder Boverket andra kanaler, ex webbseminarier och PBL Kunskapsbank, för att föra ut information och vägledning om PBL. I nyhetsbrevet för PBL Kompetens informerar Boverket om samtliga delar. Byggrådet står på sändlistan för nyhetsbrevet. Byggrådets ledamöter är välkomna med inspel till kunskapshöjande utbildningar om PBL. Övriga frågor Arne Ludvigsson berättade om Sveriges arkitekters branschrapport för 2015. Det finns ca 13 000 arkitekter i Sverige, varav fem är arbetslösa! Sveriges byggindustrier gör en liknande analys av sektorn varje år, sa Olof Johnson. I år handlade den om ökad internationell konkurrens och att det innebär en annan marknadssituation. Hur ska Sverige kunna bygga 250 000 bostäder när det saknas arbetskraft? Ingrid Hernsell Norling återkopplade från förra mötet och berättade att när det gäller expertfunktionen så har ingenting hänt. Vägledning om kontrollplanen är på gång och det som återstår är en extern kvalitetssäkring. Texter på Kunskapsbanken kommer i slutet av året. Nästa möte Nästa möte blir i Stockholm. Tre alternativa datum skickas ut för omröstning. Bilaga 1 Åtgärder som kan undantas från krav på bygglov Boverkets byggråd 24 september 2015 Uppdraget Bakgrund • Uppdraget kommer från den förra regeringen, med ett tilläggsuppdrag från den nuvarande regeringen. • Boverket har tidigare yttrat sig om ytterligare undantag från krav på bygglov, och angav då att det inte är lämpligt att undanta fler åtgärder från krav på bygglov, innan effekterna av tidigare undantag har analyserats och utvärderats. Uppdraget Regeringens beslut • • • • Utreda förutsättningarna för ytterligare undantag från krav på bygglov, enligt en föreslagen lista. Föreslå ändringar på lag-, förordnings- och föreskriftsnivå (PBL/PBF/BBR). Redovisa konsekvenser av förslagen. Inhämta synpunkter från berörda aktörer. Motiv för beslutet • • Krav på bygglov bör inte vara mer långtgående än vad som är motiverat utifrån samhällets behov av att säkerställa att bebyggelse utvecklas på ett lämpligt och hållbart sätt. Tidigare erfarenheter med friggebodar har huvudsakligen varit goda. Förslag på undantag – fasadändringar ”Fasadändringar” • Gäller inom områden med DP för omfärgning och ändring av fasad- eller taktäckningsmaterial på fasader eller tak, som inte har en stor allmän påverkan. Villkor • Gäller inte för områden som är särskilt värdefulla enligt 8:13 PBL. • Gäller inte om kommunerna har höjt lovplikten i DP/OB. Lovplikten får höjas för alla typer av miljöer (jmf värdefull miljö i 9:8 PBL). • Undantaget förses med övergångsbestämmelser så att befintliga DP/OB inte omfattas av förslaget. Förslag på undantag – mindre tillbyggnader Mindre tillbyggnader i form av balkonger, burspråk och uppstickande byggnadsdelar • Gäller för mindre tillbyggnader i form av balkonger, burspråk och uppstickande byggnadsdelar på fasader eller tak, som inte har en stor allmän påverkan. Villkor (samma som för fasadändringar) • Gäller inte för områden som är särskilt värdefulla enligt 8:13 PBL. • Gäller inte om kommunerna har höjt lovplikten i DP/OB. Lovplikten får höjas för alla typer av miljöer (jmf värdefull miljö i 9:8 PBL). • Undantaget förses med övergångsbestämmelser så att befintliga DP/OB inte omfattas av förslaget. Förslag på undantag - väderskydd Väderskydd för kollektivtrafiken • Gäller för nybyggnad av fristående väderskydd för kollektivtrafiken, som inte får en större BYA än 15 kvm. Villkor • Gäller inte för områden som är särskilt värdefulla enligt 8:13 PBL. Förslag på undantag - transformatorstationer Transformatorstationer • Gäller för transformatorstationer med en BYA mindre än 10 kvm, placerade utanför områden med DP/OB och inte närmare gräns än 4,5 m. Villkor • Gäller inte för områden som är särskilt värdefulla enligt 8:13 PBL. • De grannar som berörs får medge en närmare placering än 4,5 m till gräns, utan krav på bygglov. Förslag på undantag - containrar Containrar på industriområden • Gäller för upplag i form av containrar med en liten omfattning, placerade inom industriområden och inte närmare gräns än 4,5 m. Villkor • De grannar som berörs får medge en närmare placering än 4,5 m till gräns, utan krav på bygglov, dock ej mot allmän plats enligt praxis idag. Förslag på undantag – mindre byggnader Mindre byggnader • Gäller för mindre byggnader med en BYA av högst 15 kvm, taknockshöjd av högst 3 m, avsedda att användas i högst 3 månader inom allmän plats. Förslag på undantag - säsongsuppställning Säsongsuppställning av fritidsbåtar, husvagnar och husbilar • Gäller för upplag i form av högst 2 fritidsbåtar, husvagnar eller husbilar uppställda i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, under den säsong de inte används (s.k. säsongskaraktär), och inte närmare gräns än 4,5 m. Villkor • De grannar som berörs får medge en närmare placering än 4,5 m till gräns, utan krav på bygglov, dock ej mot allmän plats enligt praxis idag. Förutsättningar - allmänt Allmänt om undantagen • Kraven enligt PBL/PBF/BBR och gällande DP/OB ska uppfyllas, även ifall inte bygglov krävs. • Vissa krav på byggnadsverk är lägre enligt 8:8 PBL, när det inte krävs bygglov eller anmälan. • Inget krav på separat anmälan, utöver det som redan gäller enligt 6:5 PBF. • Flera av undantagen gäller inte för särskilt värdefulla områden. För att göra det tydligt för den enskilde så behöver dessa vara angivna av kommunerna i förväg, om möjligt. • Generellt medför förslagen ett större tillsynsansvar för kommunerna. Svar från remissinstanser Val av undantag som mött mest kritik från remissinstanser • Fasadändringar • Mindre tillbyggnader • Transformatorstationer Redogörelse av svaren – fasadändringar/mindre tillbyggnader • Kritiken bygger delvis på ett missförstånd där det inte tydligt framgick av utkastet att undantagen inte gäller för befintliga DP/OB. Kortfattad sammanfattning av de viktigaste synpunkterna • • • • Ändringarna anses svåra att rätta till i efterhand, vid en felaktig utformning eller placering. Ändringarna anses ge negativa konsekvenser för allmänna intressen som t ex miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö. Även ”gårdssidan” anses ha värden som kan behöva beaktas i förväg med bygglov. Även balkonger anses kräva mycket arbete i handläggningen av bygglov, för att de ska anses uppfylla kraven enligt PBL/PBF/BBR. Redogörelse av svaren - transformatorstationer Kortfattad sammanfattning av de viktigaste synpunkterna • Risk för olämpliga placeringar avseende geologi (risk för olyckor, översvämning, nederbörd och erosion). • Risk för negativ påverkan på omgivningen (bl. a avseende elektromagnetisk strålning). • Risk för negativ påverkan på stads- eller landskapsbild som inte är särskilt värdefull (även om de har ett standardiserat utförande och en begränsad storlek). Bemötande av svaren Generellt • • Kraven enligt PBL/PBF/BBR gäller även när bygglov eller anmälan inte krävs, för att begränsa påverkan på allmänna och enskilda intressen (dock blir vissa av kraven lägre enligt 8:8 PBL). Prövningen av kraven förskjuts däremot från bygglov till tillsyn i efterhand. Fasadändringar/mindre tillbyggnader • • • Istället för en generell lovbefrielse begränsas undantagen till att gälla mot ”gård”, för att begränsa påverkan på allmänna intressen. Nuvarande krav på anmälan kommer i de flesta fall att krävas för balkonger, burspråk och uppstickande byggnadsdelar. Kommunerna kan även höja lovplikten i nya DP/OB för alla typer av miljöer. Bemötande av svaren Transformatorstationer - Inom DP/OB: • • • Begränsat antal planenliga placeringar innanför DP/OB. Kommunerna har redan idag möjlighet att ange att bygglov inte krävs inom DP/OB, t ex om det finns en tydlig byggrätt angiven i DP. Undantaget väljs därför utanför DP/OB. - Utanför DP/OB: • • • • Begränsning till 10 kvm BYA, för att begränsa påverkan på allmänna och enskilda intressen eller risk p.g.a geologi, t ex erosion. Begränsning med avstånd till gräns, för att minimera påverkan på grannar och trafik. Begränsning mot särskilt värdefulla miljöer. Vid placering nära vatten kan strandskydd krävas enligt 7 kap miljöbalken (1998:808). Informationsinsatser Regeringen/Boverket • Om förslagen blir verklighet så är den viktigaste informationen att förmedla; • • • • • Att byggherren har ett ansvar att uppfylla kraven enligt PBL/PBF/BBR och DP/OB, när bygglov eller anmälan inte krävs. Att en separat anmälan i likhet med Attefallsåtgärderna inte krävs. Däremot kvarstår den ”vanliga” anmälan. Att flera av undantagen inte gäller för särskilt värdefulla områden. Att kommunernas planavdelningar behöver ta ställning till om lovplikten ska höjas eller inte för vissa av undantagen. Att kommunerna kommer att få ett ökat tillsynsansvar. Tack för att ni lyssnat! - Frågor? Bilaga 2 BBR Ombyggnad Otto Ryding Varför? • Preciseringar behövs för enhetlig tillämpning • Florerande missuppfattningar ”Målsättning” En kompetent och långsiktig fastighetsägare ska inte uppfatta det som några ”konstigheter”. ”Åtgärder ska vidtas när det är tekniskt och ekonomiskt rationellt.” Ändring – en snabb repetitionskurs • • • • Är det en ändring? Vad är den ändrade delen? (Är det en ombyggnad?) Vilka skäl finns det för att anpassa och göra avsteg från kraven? Kraven ska tillämpas på ändrad del! (men vid ombyggnad…) Bild: Otto Ryding Kraven får anpassas Vid ändring av en byggnad får kraven anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till: • Ändringens omfattning • Byggnadens förutsättningar • Varsamhetskravet • Förvanskningsförbudet (”Specialare” för tillgänglighet) (PBL 8 kap. 7 §) Utgångspunkter ändringsregler Ändringskrav Krav nya hus Byggnadens förutsättningar Ändringens omfattning Kulturvärden Ändrad del Vad gäller vid ombyggnad? Ombyggnad handlar om vilka delar av byggnaden man kan ställa krav på Fast tillgängligheten… Vad framgår av lagen? 2015-10-28 Sida 10 Vad är ombyggnad? 1 kap 4 § PBL Ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att - hela byggnaden, eller - en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas Räcker att en del ”påtagligt” förnyas Bild: Otto Ryding Vilka delar träffas av kraven? 2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, 8 kap 2 och 5 §§ PBL Hur ska kraven tillämpas? Ombyggnad: ändring av en byggnad som… (1 kap 4 § PBL) Vid ändring får kraven anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till: • ändringens omfattning • byggnadens förutsättningar • Varsamhetskravet • Förvanskningsförbudet (8 kap 7 § PBL) Utgångspunkter ändringsregler Ombyggnadskrav Krav nya hus Ändringens omfattning Byggnadens förutsättningar Varsamhet Förvanskningsförbudet men ej ”ändrad del” Sammanfattning Tillgänglighetskravet Får anpassas och göra avsteg utifrån: varsamhetskravet och förvanskningsförbudet samt Vid ändring och flyttning: byggnadens förutsättningar uppenbart oskäligt ändringens omfattning Vid ombyggnad: uppenbart oskäligt byggnadens förutsättningar uppenbart oskäligt ändringens omfattning (8 kap 7 § PBL och PBF 3 kap 23 ) Är detta en ombyggnad? Bild: Otto Ryding Bild: Otto Ryding Vad kan Boverket precisera i BBR? Ombyggnad Ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del påtagligt förnyas. Vad menas med ”betydande och avgränsbar del” ? En funktionell del av byggnadens volym. Exempel: – ett trapphus med omkringliggande lägenheter, – samtliga lägenheter på ett våningsplan, eller – en hel råvind. Inte: • ett tekniskt system • en byggnadsdel • ett utrymme i alla lägenheter Vad menas med påtagligt förnyas? Tre kriterier ska vara uppfyllda: • vara bygglovs- eller anmälningspliktig, + • medföra en stor ekonomisk investering, + • ha en sådan karaktär och omfattning att byggnaden påtagligt förnyas. Åtgärdernas karaktär och omfattning? Samlad bedömning behöver göras. Kriterier som kan vägas in är om: • det görs större förändring av befintlig planlösning, • byggnaden tas i anspråk eller inreds för ett väsentligt annat ändamål, • det görs omfattande ingrepp i byggnadens stomme, och • merparten av de tekniska systemen byts ut. Hänsyn till ändringen omfattning Främst • de delar av byggnaden som omfattas av de planerade åtgärderna eller • sådana gemensamma funktioner eller tekniska system där det är tekniskt eller ekonomiskt lämpligt att utföra åtgärderna i ett sammanhang Men även • betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet. Betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet om byggnaden inte uppfyller dagens krav på: • utformning av tappvattensystemet med hänsyn till risken för tillväxt av mikroorganismer • brandcellsindelning på vinden • bärförmåga, till exempel avseende snölaster. Ombyggnad eller inte? Ett enbostadshus i ett plan byggs på med ytterligare en våning som förbinds med den befintliga bostaden med en ny trappa. Det innebär att bostadsarean fördubblas. Fönster och fasader förnyas. (MMD Växjö 2014-03-05, mål nr P 5109-13) Bilaga 3 Miljö- och klimatanpassade byggregler Kristina Einarsson 150924 Miljö- och klimatanpassade byggregler • Egeninitierat projekt • Uppdraget är en förstudie inför beslut om fortsatt arbete med författningsförslag Miljö- och klimatanpassade byggregler Syftet med uppdraget är att: • att utreda om det finns behov av att reglera byggnader ur ett livscykelperspektiv och med hänsyn till miljö- och klimataspekter. Arbetet ska utgå från de nationella miljökvalititetsmålen • att utreda förutsättningarna för att ändra eller komplettera reglerna för att bidra till ökad till miljö- och klimathänsyn i byggnader ur ett livscykelperspektiv, • om ändring eller komplettering av regler föreslås ska det ske i form av preliminära författningsförslag med översiktlig konsekvensbedömning. Eventuella behov av att ändra Boverkets bemyndigande ingår också i det som ska utredas. Uppdraget omfattar områdena • Livscykelanalys (LCA) • Ekosystemtjänster • Klimatanpassning Slutprodukt • Intern rapport klar våren 2016 Information/kommunikation Externt • Möte med Boverkets intressentgrupp hållbar användning av naturresurser • Info till Boverket byggråd • Info till departementet • Info till berörda myndigheter (NV, KemI) • Info på boverket.se Boverkets intressentgrupp hållbar användning av naturresurser Deltagare • • • • • • • • • • • • • • • Bengt Wånggren/Catharina Warfing, SGBC Birgit Brunklaus/Holger Wallbaum, Chalmers Erik Gravenfors, KemI Henrik Sandström, Naturvårdsverket Johanna Ode/Patrizia Finessi, SABO Larissa Strömberg, NCC Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet Magnus Ulanér, HSB Marianne Hedberg, Sveriges byggindustrier Martin Erlandsson, IVL Svenska miljöinsitutet Monica Björk, Byggmaterialindustrierna Peter Ylmén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tove Malmqvist, KTH Ulf Wiklund, Thyréns Åsa Lindgren, Trafikverket Diskussion • Hur kan/vill byggrådet bidra med inspel? • Hur kan vi samverka? Via mejl (nästa möte med byggrådet är 2016)? Bilaga 4 Klimatpåverkan från byggnader utifrån ett livscykelperspektiv Hans-Olof Karlsson Hjorth Boverket skall analysera Forsknings och kunskapsläget I Sverige Ett antal relevanta länder Ytterligare områden vad gäller byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv Belysas Fördjupas Information och vägledningar Byggsektorn Kommunala planeringen Samrådsmyndigheter Naturvårdsverket Statens energimyndighet Aktuell status Den 28 beslutar Boverkets generaldirektör om vad Boverket ska rapportera till departementet Den 30 september klockan 11:15 presenteras denna rapport till regeringskansliet. 2015-10-28 Sida 4 Metod Sverige ☺ För att få en initierad bild över forsknings- och kunskapsläget har Boverket gett KTH i uppdrag att kartlägga och beskriva detta. ☺ För att få en bild har ett antal intervjuer med representanter för de fyra stora aktörsgrupperna inom byggsektorn; ☺ byggherrar/fastighetsägare, ☺ byggentreprenörer, ☺ byggmaterialtillverkare samt ☺ konsulter. Även några kommuners initiativ har studerats och viss sökning har gjorts på liknande inventeringar. 2015-10-28 Sida 5 Metod internationellt och komplexitet(forts) ☺ En enkät har legat till grund för undersökningen om tillämpningen i andra länder. Här har KTH vänts sig till en expertgrupp inom ramen för IEA ECBS Annex 57. ☺ Boverket har vidare gett Linnéuniversitetet i uppdrag att beskriva svårigheterna med klimatpåverkan från byggandet för att få en bild av metodfrågornas komplexitet 2015-10-28 Sida 6 Metod inspel(forts) ☺ Kontaktytor har skapats genom deltagande i externt anordnade seminarier och workshoppar där Boverket har presenterat utredningen och dess syfte. ☺ Logistikprogramleverantörer, olika entreprenör, konsulter och materialtillverkare har getts tillfälle att beskriva sina sätt att arbeta med livscykelberäkningar ☺ Trafikverket bidragit med en beskrivning över hur de arbetar ☺ Stockholms byggmästareförening har skickat inspel i en skrivelse. 2015-10-28 Sida 7 Bakgrund Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan 40% lägre klimatutsläpp 2020 än 1990 i icke handelssektorn Energianvändningen 20 % mer effektiv 2020 än 2008 Riksdagens mål om 2050 inga nettoutsläpp av växthusgaser Kunskapsläget Förbättring av kunskapsläget; Ffa; Byggherrar Entreprenörer Kommunala tjänstemän M.fl. Begränsning Ej motarbeta resultat av tidigare uppdrag, t.ex. ej ”fördyra” eller fördröja för byggandet. Parallella uppdrag med anknytning Miljöindikatorer för bygg- och fastighetsbranschen Dokumentationssystem för byggprodukter vid nybyggnation, sk loggbok 2015-10-28 Sida 11 Kontaktuppgifter; Hans-Olof Karlsson Hjorth E-post: hok.hjorth@boverket.se Tel: 0455 353077 2015-10-28 Sida 12 Bilaga 5 PBL Kompetens Regeringsuppdrag – PBL Kompetens Bild: Boverket Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen. 1 Nationella utvecklingsprojekt http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/pbl -kompetens/stod-till-nationella-utvecklingsprojekt/intervjugod-arkitektur/ 2 PBL-utbildning PBL-introduktion för politiker 2 PBL-utbildning – PBL översikt 2 PBL-utbildning Ämnesmoduler (fördjupningsmoduler) • • • • • • • • Brand Fukt EKS Ändring Buller Utformning/tillgänglighet Handeln i planeringen Genomförande detaljplan Fler moduler under 2016 3 PBL-nätverk Missa inte konventet den 10-11 december! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev i PBL kompetens: http://www.boverket.se/PBLkompetens/kontakt PBL kompetens PBL kunskapsbanken - nyheter Webbseminarier
© Copyright 2024