KF 2015-03-16 - Kungörelse
BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige Plats: Tid: Kungörelse 2015-03-04 Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv 2015-03-16 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon 040-625 61 15 eller via e-post till nima.khojasteh@burlov.se Vlado Somljacan Ordförande Charlotta Wemme Dehlin Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Bengt Åström och Rolf Hagmann Ärende Beteckning Sida 1. Upprop 2. Val av justerande samt bestämmande av tid för justeringen 3. Nyinkomna motioner 3 4. Delgivning 8 5. Interpellation 17 6. Motion av Sven Sonesson (M) - Förste- KS/2014:160 lärare också i förskolan 19 7. Motion av Nils Holmqvist (M) - Skapa bättre kontroll över fordon och fordonskostnader KS/2011:91 23 8. Motion av Britt Sonesson (M) - Tomtanvisning för trygghetsboende KS/2011:107 29 BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Ärende Beteckning Sida 9. Budget 2016 med flerårsplan 20172018: Fastställande av tekniska ramar, fördelningsnyckeltal och befolkningsprognos KS/2015:1 38 10. Föreskrifter för avgifter i kommunala förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg KS/2015:179 59 11. Framställan om städ i egen regi - UKN KS/2015:143 76 12. Arbetsmiljörapport för 2014 års systematiska arbetsmiljöarbete KS/2015:194 87 13. Förslag till ny policy för jämställdhet och mångfald 2015-2018 KS/2015:196 94 14. Förslag till ny policy om alkohol och droger KS/2015:195 98 15. Revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet BurlövStaffanstorp (Finsam) KS/2015:113 102 Vision Burlöv sammanträder 2015-03-16, kl. 16.30 i Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv SD-gruppen sammanträder 2015-03-11, kl. 18.30 i Skärfläckan, Medborgarhuset, Arlöv BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 3 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Nyinkomna motioner - KS/2015:232 Motion av Lars Johnson (M) och Mats Lithner (FP) – Börja bygg fler bostäder nu - KS/2015:231 Motion av Lars Johnson (M) – Motioner och interpellationer som inkommer till kommunfullmäktige skall redovisas på kommunens hemsida - KS/2015:230 Motion av Lars Johnson (M) – Integrationsberedning - KS/2015:229 Motion av Lars Johnson (M) – Utvecklat vänortssamarbete i vårt närområde 4 5 6 7 BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 8 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Delgivning - Avslutande rapport KHFP (KS/2012:154) BURLÖVS KOMMUN Socialnämnden 9 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) § 15 Avslutande rapport KHFP (SN/2012:116) Sammanfattning Enhetschef på arbetsmarknadsenheten föredrar uppföljningsrapport för projektet kompetenshöjande verksamhet för flyktingar. Socialnämnden tackar för rapporten, lägger rapporten till handlingarna samt vidarebefordrar den till kommunfullmäktige för kännedom. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Exp: Kommunfullmäktige Burlövs kommun Socialförvaltningen 10 Individ och Familjeomsorg Arbetsmarknadsenheten Vår referens: Telefon: E-post: 2015-03-02 Uppföljningsrapport för projektet kompetenshöjande verksamhet för flyktingar Under två år har arbetet med det 3-åriga projektet kompetenshöjande verksamhet för flyktingar pågått. En uppföljningsrapport redovisades 1 år efter projektets start. I föreliggande rapport redovisas resultaten från projektet efter två år. Den kommer att beskriva hur arbetet har bedrivits, vilka kunskaper och erfarenheter som projektet hittills har visat och vilka resultat för deltagarna som uppnåtts. Bakgrund Burlövs kommun har under många år tagit emot ett stort antal nyanlända flyktingar. Många av dessa har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden och har därför blivit långtidsarbetslösa med försörjningsstöd som enda försörjning. Den grupp som för närvarande ingår i vårt aktiva flyktingmottagande behöver därför extra insatser för att inte hamna i ett långt beroende av försörjningsstöd. Många av de personer som tidigare mottagits i kommunens flyktingmottagning har en låg utbildningsnivå och står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är därför nödvändigt att gå in med ytterligare insatser för att de personerna ska komma närmre arbetsmarknaden. Förvaltningen föreslog att genomföra ett projekt med inriktning på de flyktingar som har haft svårigheter att komma in på arbetsmarknaden av olika anledningar och därmed fastnat i ett bidragsberoende. Kommunfullmäktige beslutade att bevilja medel i budgeten och uppdra åt socialnämnden att genomföra projektet enligt projektplanen avseende kompetenshöjande verksamhet för flyktingar. Projektet skall genomföras under perioden 2012-2015 med start i november 2012. Verksamheten bedrivs inom arbetsmarknadsenhetens organisation och i Arbetsmarknadsenhetens lokaler. Målgrupp Målgrupp för de extra kompetenshöjande åtgärderna är personer som ingår i kommunens flyktingmottagning eller har ingått, och som saknar andra insatser i form av arbetsmarknadsåtgärder via arbetsförmedling eller annan aktör. Mål Målet med verksamheten är att deltagarna i projektet erhåller arbete, utbildning eller praktik som kan leda till en framtida anställning och egen försörjning. 1 Burlövs kommun Socialförvaltningen 11 Individ och Familjeomsorg Arbetsmarknadsenheten Vår referens: Telefon: E-post: 2015-03-02 Åtgärder De åtgärder som enligt projektplanen föreslogs skulle användas för att uppnå målet att få fler personer i arbete, utbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet var enligt nedan: • • • Särskild praktikcoachning Särskilda insatser till utvald målgrupp Medel för köp av externa utbildningsplatser eller annan verksamhet som bedöms kunna förbättra möjligheten till arbete med egen försörjning Metod Metoden innebär att det inledningsvis görs en kartläggning av möjligheter, intresse, behov och tidigare erfarenheter hos deltagaren. Metoden utgår från ett positivt förhållningssätt där fokus ligger på det som fungerar. Det handlar om många coachningssamtal och möjlighet till att prova på olika arbetsplatser. För att deltagaren ska komma vidare krävs det täta uppföljningar och stöd från praktikcoach (hjälp med att ta sig till arbetsplats, stötta vid första samtalet med arbetsgivare) samt ett brett nätverk och goda relationer med arbetsgivare. Särskild praktikcoachning I projektet är en praktikcoach anställd som har ansvaret för det dagliga arbetet med deltagarna. Arbetet består till stor del av att finna individanpassade lösningar för att öka möjligheten till en välfungerande insats i form av arbetspraktik eller arbetsträning. En annan del är att upptäcka alla hinder och överbrygga dessa som finns för anställningsbarhet. Det innebär att det inledningsvis görs en kartläggning av möjligheter, intresse, behov och tidigare erfarenheter hos individen. Allt arbete sker i nära samarbete med socialsekreterarna inom försörjningsstödet och arbetsförmedlingen. Detta för att skapa en helhet i den aktuella planeringen. Alla deltagare i projektet har varit inskrivna på arbetsförmedlingen. En viktig del har varit arbetet med näringslivet. Ett första steg har varit att kartlägga företagens specifika behov och skapa långsiktiga relationer med dessa. Andra steget har varit att förkorta rekryteringsprocessen genom att arbetsgivare och deltagare möts istället för att skicka in ansökningshandlingar. Externa utbildningsplatser Under våren 2014 skapades en speciell utbildning till de deltagare som var analfabeter eller ej hade läst på gymnasienivå. Denna utbildning anordnades av ”Adesso Productions”. Syftet var att ge deltagarna en grundkunskap inom restaurangbranschen. Kursdeltagarna fick genom praktiskt arbete kunskap om alla moment som krävs för att kunna arbeta inom restaurangbranschen. Kursen gavs vid två tillfällen under tre månader och fem deltagare deltog vid varje tillfälle. Efter avslutad kurs fick deltagarna en praktikplats med möjlighet till arbete. Utbildningen resulterade i att deltagarna fick ett ökat självförtroende, fick möjlighet att utöka sina kunskaper i språket, nya erfarenheter och kunskaper 2 Burlövs kommun 12 Socialförvaltningen Individ och Familjeomsorg Arbetsmarknadsenheten Vår referens: Telefon: E-post: 2015-03-02 Deltagarna Av de 50 deltagarna som varit inskrivna i projektet är 10 fortfarande kvar. Dessa deltar aktivt i projektet och får handledning och coaching kontinuerligt. Totalt deltagare i projektet 10 Inskrivna 40 Utskrivna Orsaker till utskrivning Sjuk/annat 13 19 1 5 Självförsörjande Annan insats 2 Utbildning Arbete Det finns olika orsaker till att deltagarna i projektet har blivit utskrivna. Några har under tiden de varit inskrivna blivit berättigade till en insats på arbetsförmedlingen, två slutade då hushållet blev självförsörjande. Nära hälften av de utskrivna står inte till arbetsmarknadens 3 Burlövs kommun Socialförvaltningen 13 Individ och Familjeomsorg Arbetsmarknadsenheten Vår referens: Telefon: E-post: 2015-03-02 förfogande på grund av långtidssjukskrivning eller läkarutredning. 14 av de utskrivna har gått vidare till studier eller arbete. Av de som har gått vidare till arbete är nio män och tre kvinnor. De har fått arbete inom restaurang, livsmedelsaffär, pizzeria, vaktmästeri, äldreboende, inom taxinäringen, frisörbranschen och inom städbranschen. Från bidragstagare till arbetstagare 5 av de 13 deltagarna som har fått anställning har intervjuats. De är alla överens om att deras och familjens liv har förändrats efter anställningen. -”Barnen vet att jag inte vill sitta hemma och är glada för att jag har fått jobb; det är också viktigt för mig att vara förebild för dem.” Alla beskriver tiden innan de var med i projektet som tuff och att det kändes omöjligt att få ett arbete. Efter projektet känner de en annan livsglädje samt att de berättar för andra i liknande situationer att det inte är omöjligt att komma vidare. -”Det är mycket bra när man jobbar för att det blir bättre att hitta ett riktigt jobb. Det spelar ingen roll om det ska bli på ett år eller ett fast jobb. Man önskar att det ska bli ett fast jobb, men när man jobbar känns det bra. Här i Sverige måste man göra någonting, man måste vara aktiv. Om man sitter hemma eller kommer hit och sitter bredvid datorn hela tiden är det svårt.” -”Allt är bra, jag tycker om att jobba, jag jobbar, om jag tjänar lite pengar – kan det bli bra.” De framgångsfaktorer som de nämner är den egna motivationen, samarbetet mellan praktikcoach och socialsekreterare samt praktikcoachens stöd. -”Harwant (praktikcoach) och de andra hjälpte mig jättemycket. Om de inte hade hjälpt mig hade jag inte fått jobb.” Besparingar försörjningsstöd Tabellen ger en ekonomisk bild av gjorda besparingar på fem av de deltagare som gått vidare till anställning. Då deltagarna har påbörjat sina anställningar vid olika tidpunkter går det bara att ge en fingervisning i nuläget av gjorda besparingar. Om vi tänker oss att dessa fem personer är anställda under ett år görs en besparing på 264 000 kr. 4 Burlövs kommun Socialförvaltningen 14 Individ och Familjeomsorg Arbetsmarknadsenheten Vår referens: Telefon: E-post: Deltagare 1 Deltagare 2 Deltagare 3 Deltagare 4 Deltagare 5 Totalt: 2015-03-02 Besparing i kr 60 000 24 000 36 000 60 000 84 000 264 000 Resultat Under projekttiden har 50 personer haft kontakt med projektet och varit inskrivna. Av de inskrivna har 25 varit män och 25 kvinnor. 34 av deltagarna har varit en till fyra gånger på en praktikplats. De som inte varit på praktikplats har inte kunnat ta del av projektet av hälsoskäl eller andra hinder (sociala eller kommunikations). Under de två år som projektet varit igång har målgruppen identifierats och kartlagts. Det går att identifiera varför några inte står till arbetsmarknadens förfogande. Det som har framkommit är att gruppen kräver ett långsiktigt arbete då det finns många utmaningar/hinder att övervinna. Det har även framkommit att kombinationen av samtal och praktiskt arbete på olika arbetsplatser har lett till bättre resultat. Detta genom att man snabbt har kunnat hitta brister och haft möjlighet till att åtgärda dessa. Projektet har även lett till att deltagarna har berättat för andra i liknande situation att det inte är omöjligt att komma ut på arbetsmarknaden. För att lyckas måste individen själv arbeta aktivt. Genomgång av resultaten i fråga om övergång till arbete eller studier visar att resultaten skiljer sig åt beroende på deltagarnas kön, ålder, förekomst av tidigare arbetslivserfarenhet, grundutbildning, antal år i Sverige och förekomst av problem utöver arbetslöshet och motivation (Se bilaga 1). Slutdiskussion Utifrån det redovisade resultatet är bedömningen att det har varit positivt resultat. Att 14 personer har gått vidare till arbete och utbildning är ett bra resultat med tanke på den korta tid som projektet varit igång. Det har även visat sig att individerna i gruppen behöver lång tid på sig för att komma vidare och de behöver prova på olika arbetsplatser innan de kan komma vidare. För att uppnå resultat behövs ett nära samarbete mellan socialsekreterare, praktikcoach och arbetsförmedling. En stor grupp som avbrutit deltagandet i projektet gör det på grund av hälsoskäl. Med anledning av detta ser vi att det finns ett behov av särskilda insatser och samverkan med sjukvården och försäkringskassan för att förbättra situationen för dessa individer och deras möjligheter att närma sig arbetsmarknaden. 5 Burlövs kommun Socialförvaltningen 15 Individ och Familjeomsorg Arbetsmarknadsenheten Vår referens: Telefon: E-post: 2015-03-02 Vi anser att projektet är viktigt som ett komplement till övrig verksamhet inom arbetsfrämjande åtgärder. Under 2015 kommer praktikcoach att inleda ett samarbete med vuxenutbildningen för att finna arbetsformer/metoder för hur kommunikations/språksvaghet kan överbryggas då detta har varit en orsak till att några deltagare inte har blivit erbjudna anställning efter avslutad praktik. Projektets erfarenheter kommer under 2015 att implementeras och utvecklas i den ordinarie verksamheten inom kommunens arbetsmarknadsenhet och övrig verksamhet inom socialtjänsten. 2015-01-07 Monika Amaral Enhetschef Arbetsmarkandsenheten 6 Burlövs kommun Socialförvaltningen 16 Individ och Familjeomsorg Arbetsmarknadsenheten Vår referens: Telefon: E-post: 2015-03-02 Bilaga 1 Sammanställning av de deltagare som kommit vidare i arbete. Tid i Sverige (år) Män Kvinnor 44 24 14-19 5-8 1 2 6 1 1 2 Branscher Män Kvinnor Restaurang Livsmedelsaffär Pizzeria Vaktmästeri Äldreboende Taxibolag Frisör Städfirma 1 1 1 2 2 Födelseår Män Kvinnor 1952-1959 1967-1969 1971-1979 1980-1986 1 3 2 3 1 Annan könstillhörighet Annan könstillhörighet 2 1 1 2 Annan könstillhörighet 2 1 7 BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 17 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Interpellation - Interpellation från Lars Johnson (M) till kommunstyrelsens ordförande. Hur ska majoriteten höja pulsen i Burlöv? 18 BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 19 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Motion av Sven Sonesson (M) - Förstelärare också i förskolan Dnr KS/2014:160 Sammanfattning Sven Sonesson har väckt motion med yrkande att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att snarast inrätta förstelärartjänster i förskolan. Den beräknade kostnaden skall redovisas i kommande budget. Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker motionen den 14 oktober 2014, § 99, och föreslår fullmäktige att uppdra åt nämnden att utreda inrättandet av förste förskollärare enligt förvaltningens förslag. Kommunledningskontoret vill tillägga till förvaltningens förslag att utredningen även bör redovisa eventuella statliga initiativ (inklusive eventuell finansiering) i frågan. Yrkande Lars Johnson (M), med instämmande av Lars-Anders Espert (SD), yrkar avslag på motionen. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. ___ Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 charlotta.wemme@burlov.se 20 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-19 1 (1) Diarienummer KS/2014:160-714 Kommunstyrelsen Motion av Sven Sonesson (M) – Förstelärare också i förskolan Sammanfattning Sven Sonesson har väckt motion med yrkande att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att snarast inrätta förstelärartjänster i förskolan. Den beräknade kostnaden skall redovisas i kommande budget. Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker motionen den 14 oktober 2014, § 99, och föreslår fullmäktige att uppdra åt nämnden att utreda inrättandet av förste förskollärare enligt förvaltningens förslag. Kommunledningskontoret vill tillägga till förvaltningens förslag att utredningen även bör redovisa eventuella statliga initiativ (inklusive eventuell finansiering) i frågan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med bifall till motionen uppdra åt utbildnings- och kulturnämnden att utreda inrättandet av förste förskollärare i enlighet med i ärendet redovisat förslag. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Burlövs kommun Barn- och utbildningsnämnden 21 YTTRANDE Datum 2014-10-23 1 (1) Diarienummer BUN/2014:124-714 Kommunledningskontoret Yttrande över motion (M) - Förstelärare också i förskolan Ert dnr: KS/2014:160-714 På samma sätt som inom våra skolor är det viktigt att utveckla och bibehålla en god kvalité i kommunens förskolor. Verksamheterna ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att vi uppmärksammar de duktiga förskolelärare vi har i kommunen och därtill har en relevant lönespridning där behörig personal med intresse för att utveckla våra verksamheter bör premieras. En inrättning den här typen av tjänst behöver föregås av viss utredning. • • • • • • Vilka skulle kraven vara för den sökande för att kunna vara aktuell i en rekryteringsprocess? Hur skulle en eventuell process kring tillsättning av tjänsterna gå till? Hur skulle uppdraget för en förste förskolelärare i Burlövs kommun se ut? Vilka resultat förväntas tjänsterna ge? Vilka kostnader skulle en tjänst som förste förskolelärare medföra och hur skulle i så fall dessa finansieras? Baserat på kostnad, hur många tjänster är aktuellt att inrätta? Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker motionen samt föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att utreda inrättandet av förste förskolelärare enligt förvaltningens förslag. På Barn- och utbildningsnämndens vägnar Bengt Åström Ordförande Anders Öhlin Förvaltningschef 22 ~moderate MOTION TILL KOMMUNFULLMÄKTI Förstelärare också i forsko lan. '014 -06- 12 unr l ..--- --------~----~~ F örskolan och dess personal i Burlöv har i hög grad föräldrarnas uppskattning och förtroende och är viktiga för barnens trygghet och utveckling. Förskollärarna har en framträdande roll som ledare av verksamhetens pedagogiska arbete och i den systematiska kvalitetsutvecklingen, vilket är en jämförelsevis mycket låg andel. Barn- och utbildningsnämnden har som mål att inom 3 - 4 år ska 70 % utgöras av förskollärare. Eftersom det råder omfattande brist på denna personalkategori, är det idag svårt att attrahera och anställa kvalificerade förskolepedagoger. Det är viktigt att arbetsgivaren visar att arbetsplatsen och arbetet är intressant, attraktivt och utvecklande. I grundskolan har vi nyligen inrättat olika karriärmöjligheter såsom tjänster som förste lärare. Förntom gedigna kunskaper och yrkesskicklighet, ska man ha en stark vi lj a att utveckla verksamheten och samtidigt kunna "coacha" och generöst dela med sig av sitt kunnande till medarbetare. I avvakta på att regeringen ska utreda och eventuellt införa förstelärartjänster inom förskolan, har redan nu flera kommuner inrättat sådana tjänster finansierade med kommunala medel. Ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att vi i Burlöv ökar andelen förskollärare och därmed visar att vi tycker förskolan och duktiga förskollärare är värdefulla för barnens välbefinnande och utveckling. Med anledning av ovanstående yrkar jag att fullmäktige ger Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att snarast inrätta forstelärartjänster i iorskolan. Den beräknade kostnaden ska redovisas i kommande budget. ~arpden lOj ~ ~neso 2:e vice ordf'i BUN BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 23 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Motion av Nils Holmqvist (M) - Skapa bättre kontroll över fordon och fordonskostnader Dnr KS/2011:91 Sammanfattning Nils Holmqvist har väckt motion med yrkande att fordonsansvarige får full kontroll över fordonsparken, dvs. samtliga bilar och andra fordon i kommunens ägo, innebärande bland annat att tillse att respektive förvaltning sköter fordonen på det sätt som föreskrivs vad avser service, underhåll, m.m.; att fordonsansvarige får det fulla ansvaret för att planera, samordna och driva upphandling av nya fordon efter att beslut fattats av kommunstyrelsens arbetsutskott; att fordonsansvarig får det fulla ansvaret att samordna behov och driva gemensam upphandling av all förbrukningsmaterial och alla tillbehör för samtliga kommunens fordon; att fordonsansvarige får i uppdrag att följa upp hur fordonsparken används samt föreslå åtgärder för att användningen skall bli effektivare, samt att fordonsansvarige får i uppdrag att två gånger per år rapportera kostnadsutvecklingen för fordonen och dess användning till tekniska nämnden samt till kommunfullmäktige en gång per år. Tekniska nämnden föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att utforma ett förslag där kommunen utser en fordonsansvarig med de uppgifter som beskrivs i motionen, samt anser därmed motionen besvarad. Kommunledningskontoret konstaterar, liksom tekniska nämnden, att kommunfullmäktige aldrig fattat något beslut att utse gatuchefen till fordonsansvarig, såsom anförs i motionen. Däremot har fullmäktige den 20 september 2010, § 90, antagit Inköpspolicy för fordon och persontransporttjänster i Burlövs kommun. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att senast under 2015 redovisa hur kommunfullmäktiges beslut avseende bilansvarig, enligt Inköpspolicy för fordon och persontransporttjänster i Burlövs kommun, kan verkställas, samt att motionen skall anses besvarad med vad som anförts i ärendet. ___ Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att senast under 2015 redovisa hur kommunfullmäktiges beslut avseende bilansvarig, enligt Inköpspolicy för fordon och persontransporttjänster i Burlövs kommun, kan verkställas, samt att motionen skall anses besvarad med vad som anförts i ärendet. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 charlotta.wemme@burlov.se 24 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-19 1 (2) Diarienummer KS/2011:91-042 Kommunstyrelsen Motion av Nils Holmqvist (M) – Skapa bättre kontroll över fordon och fordonskostnader Sammanfattning Nils Holmqvist har väckt motion med yrkande att fordonsansvarige får full kontroll över fordonsparken, dvs. samtliga bilar och andra fordon i kommunens ägo, innebärande bland annat att tillse att respektive förvaltning sköter fordonen på det sätt som föreskrivs vad avser service, underhåll, m.m.; att fordonsansvarige får det fulla ansvaret för att planera, samordna och driva upphandling av nya fordon efter att beslut fattats av kommunstyrelsens arbetsutskott; att fordonsansvarig får det fulla ansvaret att samordna behov och driva gemensam upphandling av all förbrukningsmaterial och alla tillbehör för samtliga kommunens fordon; att fordonsansvarige får i uppdrag att följa upp hur fordonsparken används samt föreslå åtgärder för att användningen skall bli effektivare, samt att fordonsansvarige får i uppdrag att två gånger per år rapportera kostnadsutvecklingen för fordonen och dess användning till tekniska nämnden samt till kommunfullmäktige en gång per år. Tekniska nämnden föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att utforma ett förslag där kommunen utser en fordonsansvarig med de uppgifter som beskrivs i motionen, samt anser därmed motionen besvarad. Kommunledningskontoret konstaterar, liksom tekniska nämnden, att kommunfullmäktige aldrig fattat något beslut att utse gatuchefen till fordonsansvarig, såsom anförs i motionen. Däremot har fullmäktige den 20 september 2010, § 90, antagit Inköpspolicy för fordon och persontransporttjänster i Burlövs kommun. I denna anges att det skall finnas en bilansvarig dit samtliga fordonsinköp eller försäljning skall anmälas av utsedd kontaktperson på respektive förvaltning. Den bilansvarige har därmed en komplett sammanställning av kommunens fordonspark. Tillsammans med kontaktpersonerna i förvaltningarna utarbetas rutiner för uppdatering, sammanställning och utvärdering av policyns efterlevnad. Uppföljningssystem skall finnas för att säkerställa och kontinuerligt följa upp att fordon med alternativa drivmedel körs på dessa. I policyn har fullmäktige slagit fast riktlinjerna för hur kontrollen av kommunens fordonspark skall hanteras. Däremot föreslås kommunstyrelsen få i uppdrag att redovisa till fullmäktige hur beslutet i policyn avseende bilansvarig har verkställts. BURLÖVS KOMMUN 25 2015-02-19 KS/2011:91 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att senast under 2015 redovisa hur kommunfullmäktiges beslut avseende bilansvarig, enligt Inköpspolicy för fordon och persontransporttjänster i Burlövs kommun, kan verkställas, samt att motionen skall anses besvarad med vad som anförts i ärendet. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef/kommunjurist 2 (2) Burlövs kommun Tekniska nämnden 26 YTTRANDE Datum 2012-05-04 1 (2) Diarienummer TKN/2011:224-040 Till: kommunfullmäktige Yttrande på motion av Nils Holmqvist (M) - Skapa bättre kontroll över fordon och fordonskostnader Ert dnr: KS/20009:91 Yttrande Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra till kommunstyrelsen att utforma ett förslag där kommunen utser en fordonsansvarig med de uppgifter som beskrivs i motionen, och anser därmed motionen besvarad. Motivering I motionen åberopas att det under 2009 skulle ha beslutats av kommunfullmaktige att gatuchefen på samhällsbyggnadsförvaltningen skulle vara fordonsansvarig, men att det inte verkar klarlagt och dokumenterat vad detta fordonsansvar egentligen skulle innebära. Med hänvisning till detta föreslås i motionen bl.a. att fordonsansvarig skall tillse att respektive förvaltning sköter fordonen på det sätt som beskrivs vad avser service, underhåll, m.m., att fordonsansvarig får det fulla ansvaret att samordna behov och driva gemensam upphandling av all förbrukningsmaterial och alla tillbehör för samtliga kommunens fordon och att fordonsansvarige får i uppdrag att följa upp hur fordonsparken används samt föreslå åtgärder får att användningen skall bli effektivare. Det kan emellertid konstateras såvitt framgår att år 2010 antogs en fordonspolicy, enligt vilken det i kommunen skall finnas en bilansvarig dit samliga fordonsinköp eller försäljning skall anmälas, vilket skall göras av utsedd kontaktperson på respektive förvaltning. Den bilansvarige har därmed en komplett sammanställning av kommunens fordonspark. Tillsammans med kontaktpersonerna i förvaltningarna utarbetas vissa närmare angivna rutiner och görs viss uppföljning. För samhällsbyggnadsförvaltningen har i policyn som kontaktperson utsetts gatuchefen David Edman. Det är oklart vad som i motionen avses med fordonsansvarig, möjligen menas det som i policyn benämns som bilansvarig. Någon sådan har emellertid aldrig utsetts i kommunen. Gatuchefen är inte bilansvarig utan endast kontaktperson och endast avseende samhällsbyggnadsförvaltning- BURLÖVS KOMMUN 27 TKN/2011:224 en. Att just gatuchefen på något sätt skulle vara fordonsansvarig för kommunens alla fordon, och tillse att respektive förvaltning sköter fordonen på det sätt som beskrivs vad avser service, underhåll, m.m., och att han skulle ha det fulla ansvaret att samordna behov och driva gemensam upphandling av all förbrukningsmaterial och alla tillbehör för samtliga kommunens fordon, ter sig främmande och som inte ändamålsenligt. Gatuchefen är gatuchef över gator men fordonsfrågan får ankomma på någon lämpligare instans. Ett sådant överordnat ansvar bör finas men kunna lämpligen placeras på kommunledningskontoret. På Tekniska nämndens vägnar Lars-Erik Wollmér Ordförande Per-Olof Eiman Samhällsbyggnadschef 2 (2) 28 ode atema MOTION TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE ~1 0 1 i -04- o8 Skapa bättre kontroll över fordon och fordonskostnader Under 2009 beslutade Kommunfullmäktige att Gatuchefen på Samhällsbyggnadsförvaltningen också skulle vara fordonsansvarig. Detta var definitivt ett steg i rätt riktning vad avser beslutet som sådant. Det verkar dock inte fullt klarlagt och dokumenterat vad detta fordonsansvar egentligen skulle innebära. För att säkerställa att vi tär en utveckling av fordonsparken som dels ligger i linje med vår klimatstrategi, dels får kontroll på och möjligheter att sänka kostnaden yrkar jag att fullmäktige beslutar: Att fordonsansvarig tär full kontroll över fordonsparken, dvs samtliga bilar och andra fordon i kommunens ägo innebärande bl. a. att tillse att respektive förvaltning sköter fordonen på det sätt som föreskrivs vad avser service, underhåll, mm. Att fordonsansvarig tär det fulla ansvaret för att planera, samordna och driva upphandling av nya fordon efter att beslut fattats av KS AU. Att fordonsansvarig tär det fula ansvaret att samordna behov och driva gemensam upphandling av all förbrukningsmaterial och alla tillbehör för samtliga kommunens fordon. Att fordonsansvarige tär i uppdrag att följa upp hur fordonsparken används samt föreslå åtgärder för att användningen skall bli effektivare. Att fordonsansvarige tär i uppdrag att 2 gånger per år rapportera kostnadsutvecklingen för fordonen och dess användning till tekniska nämnden samt till Kommunfullmäktige en gång per år. BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 29 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Motion av Britt Sonesson (M) - Tomtanvisning för trygghetsboende Dnr KS/2011:107 Sammanfattning Britt Sonesson har väckt motion med yrkande att snarast göra en mark-/ tomtanvisning i centrala delar av Åkarp eller i Arlöv för uppförande av ett eller flera trygghetsboenden. Planchef Gertrud Richter avstyrker motionen den 27 juni 2011. Kommunala pensionärsrådet ställer sig bakom motionen den 2 oktober 2012, § 36. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 9 november 2012, § 179, att remittera motionen till Burlövs Bostäder AB för att ta ställning till möjligheten att inrätta ett trygghetsboende i det befintliga fastighetsbeståndet. Burlövs Bostäder anför i yttrande den 30 september 2013 bland annat att Burlövs Bostäder troligen inte har fastigheter som uppfyller de krav som ställs för att inrätta trygghetsboende i befintliga fastigheter. Möjligheterna att uppfylla dagens krav på tillgänglighet är många gånger begränsade. Skapande av trygghetsboende i befintligt fastighetsbestånd skulle antagligen medföra stora ombyggnadsåtgärder och höga kostnader, vilket skulle återspegla sig i hyresnivån. Kommunfullmäktige återremitterar den 17 februari 2014, § 13, motionen för att utreda möjliga alternativ till tomten i Åkarp. Kommunledningskontoret konstaterar att kommunen redan 2010 tecknat markanvisningsavtal för seniorboende i Åkarp, ett avtal som förnyades av fullmäktige den 15 december 2014, § 110. Detaljplan i ärendet antogs vid samma sammanträde, § 111. Detaljplanearbete pågår även för Kronetorps gård, där ca 100 bostäder för äldre planeras. Med det finner kommunledningskontoret att det motionären yrkat redan har verkställts, och föreslår att kommunfullmäktige i första hand skall stödja och uppmuntra genomförandet av dessa sina beslut, samt att därefter vid behov beakta nya placeringar. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförts i ärendet. ___ Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförts i ärendet. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 charlotta.wemme@burlov.se 30 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-19 1 (2) Diarienummer KS/2011:107-730 Kommunstyrelsen Motion av Britt Sonesson (M) – Tomtanvisning för trygghetsboende Sammanfattning Britt Sonesson har väckt motion med yrkande att snarast göra en mark-/ tomtanvisning i centrala delar av Åkarp eller i Arlöv för uppförande av ett eller flera trygghetsboenden. Planchef Gertrud Richter avstyrker motionen den 27 juni 2011. Kommunala pensionärsrådet ställer sig bakom motionen den 2 oktober 2012, § 36. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 9 november 2012, § 179, att remittera motionen till Burlövs Bostäder AB för att ta ställning till möjligheten att inrätta ett trygghetsboende i det befintliga fastighetsbeståndet. Burlövs Bostäder anför i yttrande den 30 september 2013 bland annat att Burlövs Bostäder troligen inte har fastigheter som uppfyller de krav som ställs för att inrätta trygghetsboende i befintliga fastigheter. Möjligheterna att uppfylla dagens krav på tillgänglighet är många gånger begränsade. Skapande av trygghetsboende i befintligt fastighetsbestånd skulle antagligen medföra stora ombyggnadsåtgärder och höga kostnader, vilket skulle återspegla sig i hyresnivån. Kommunfullmäktige återremitterar den 17 februari 2014, § 13, motionen för att utreda möjliga alternativ till tomten i Åkarp. Kommunledningskontoret konstaterar att kommunen redan 2010 tecknat markanvisningsavtal för seniorboende i Åkarp, ett avtal som förnyades av fullmäktige den 15 december 2014, § 110. Detaljplan i ärendet antogs vid samma sammanträde, § 111. Detaljplanearbete pågår även för Kronetorps gård, där ca 100 bostäder för äldre planeras. Med det finner kommunledningskontoret att det motionären yrkat redan har verkställts, och föreslår att kommunfullmäktige i första hand skall stödja och uppmuntra genomförandet av dessa sina beslut, samt att därefter vid behov beakta nya placeringar. Man bör även beakta att markanvisningsavtal inte kan tecknas ensidigt från kommunens sida utan kräver att det finns en intresserad avtalspart, vilket inte är fallet i dagsläget. BURLÖVS KOMMUN 31 2015-02-19 KS/2011:107 Kommunledningskontoret anser med detta motionen vara besvarad. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförts i ärendet. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef 2 (2) BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Handläggare: Gertrud Richter 040-43 93 13 gertrud.richter@burlov.se 32 YTTRANDE Datum 2011-06-27 1 (3) Diarienummer KS/2011:107 Diarieplanbeteckning 730 Allmänt (Regler, riktlinjer, föreskrifter) Kommunstyrelsen Motion av Britt Sonesson (M) – Tomtanvisning för trygghetsboende Britt Sonesson skriver i sin motion att ”morgondagens äldre, såsom 40talisterna, kommer att ställa helt andra krav på boende” och att ”med hänsyn till hur ålderspyramiden ser ut borde all nybyggnation vara mer inriktad på boende för äldre” och vidare att ”nya lägenheter för pensionärer får gynnsamma konsekvenser för hela bostadsmarknaden, genom att fler småhus och lägenheter, med lägre kostnader än nybyggnation, blir lediga för yngre personer och familjer”. Tyvärr har det, enligt länsstyrelsen, konstaterats att de flesta pensionärer väljer att bo kvar i sina hus länge, även om det finns tillgängliga lägenheter i trygghetsboende. Detta beror säkert på att de ofta bor relativt billigt i sina hus. Vidare beror det troligen även på att pensionärer är friska långt upp i åren. Många kan och vill därför fortsätta att sköta om sina hus och trädgårdar och att ordna kalas för släkt och vänner som underlättas av husets faciliteter. Men så småningom kan dessa pensionärer ändå behöva ett mer bekvämt och lättskött boendealternativ och därför skall vi givetvis planera för detta. Enligt befolkningsprognosen för Burlövs kommun gjord i mars 2010 förväntas antalet pensionärer (65 år eller äldre) öka från 2 789 personer vid årsskiftet 2009/2010 till 3 200 år 2020. Detta är en ökning med drygt 400 personer. Det är både de yngre och de äldre pensionärerna som beräknas öka, de yngre pensionärerna (65–79 år) ökar med 210 personer och de äldre (80 år eller äldre) kan förväntas öka med likaledes 210 personer under samma period. Burlövs Bostäder har, enligt dem, svårt att hyra ut sina 55+ boenden troligtvis bland annat eftersom de är nyproduktion och därför dyrare än befintliga hyreshus. Det har funnits medel för investeringsstöd till boende för äldre att söka men av Boverkets redovisning 3-2011 till Socialdepartementet framgår att statens stödpengar tyvärr nu är slut. Däremot har socialförvaltningen i samarbete med kommunledningskontoret sökt och fått medel (500 000 kr) från Hjälpmedelsinstitutet för att göra en förstudie för att ta reda på hur de blivande äldre i kommunen önskar bo på äldre dar. Syftet med förstudien är att genomföra en behovsinventering som grundar sig på Adress: Box 53 232 21 ARLÖV Besöksadress: Kärleksgatan 6 Arlöv Tel. 040 43 90 00 Fax. 040 43 51 12 burlovs.kommun@burlov.se Org.nr 212000-1025 Bankgiro 650-3890 Plusgiro 112010-4 BURLÖVS KOMMUN 33 KS/2011:107 befolkningens synpunkter, önskemål och behov inför framtidens utveckling av boendemiljöer för äldre. Vidare har vi sökt och fått positivt beslut om medel (1 100 000 kr) för en arkitekttävling. Syftet med tävlingen är att, med förstudien som underlag, utvidga förståelsen för framtida byggnation av boende för äldre och handikappade, både för dem som är födda i Sverige och för dem som har flyttat hit från något annat land. Arkitekttävlingen kommer att ligga till grund för ett bostadsprojekt för äldre vid Kronetorpsparken. Resultatet från förstudien och arkitekttävlingen kan även användas som underlag för andra exploatörer och förvaltare, t.ex. Burlövs Bostäders eventuella framtida projekt inom Kronetorpsområdet. Eftersom trygghetsboende, seniorboende o.d. inte räknas som vård så krävs det inte några speciella bestämmelser i detaljplan utan dessa boenden kan genomföras på detaljplan med den allmänna bestämmelsen B=boende. Det vill säga det är fullt möjligt att, om behov av trygghetsboende finns, omvandla ett av husen/delar av ett hus i det relativt stora bestånd av hyreslägenheter som Burlövs Bostäder förfogar över. I Åkarp, vid Södervångsskolan, håller en detaljplan för boende (Dp för del av Åkarp 7:58) på att tas fram med Bonum seniorboende som byggherre. Bonum är Riksbyggens organisation för seniorboende och har kravet att en i hushållet skall vara 55+. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att uppföra bostäder för seniorboende. Bonum planerar att upplåta bostäderna som bostadsrätter. Föreslagen detaljplanbestämmelse är B=boende vilket innebär att även t.ex. trygghetsboende och ”vanligt” boende kan bygggas. Kommunen äger inte mycket mark att bygga på vilket krävs för att göra tomtanvisningar. I centrala Åkarp äger kommunen dock den gamla vattenverkstomten vilken skulle kunna vara lämplig för tomtanvisning för trygghetsboende. Ny detaljplan krävs dock. Många förfrågningar om att få bygga här har inkommit till kommunen men kommunen har hittills avvaktat resultatet av stambaneprojektet. Kommunen äger även mark i Östra Dalslund. Vad denna bör användas till i framtiden bör tas ställning till inom det pågående arbetet med den kommuntäckande översiktsplanen. I Arlöv finns obebyggd detaljplanerad mark för bostäder (samt vård och handel) på ”Saab-fastigheten” vid Lommavägen, men den är i privat ägo. En fördjupad översiktsplan, FÖP, för Arlöv antogs den 17 maj 2010. I denna finns beslut om förändringar i markanvändningen som innebär möjligheter för ny bostadsbebyggelse invid kyrkan, där kommunen även har fått in ett bygglov för nya bostäder i ”terrasshus”, och invid Burlövs egna hem. Vidare finns mark anvisad för blandad bebyggelse dvs. bostäder, service, kontor och handel på Kronetorpsområdet, mellan Burlöv Center och järnvägen, på andra sidan järnvägen söder om Företagsvägen och vid Wennerts väg norr om Kalineån. Av detta äger dock kommunen bara en del av Kronetorpsområdet. Inom Kronetorpsområdet beräknas, enligt FÖP:en, 3 000 bostäder kunna uppföras, vilket ger stora möjligheter att, med förstudien och arkitekttävlingen som grund, planera både lägenheter och utemiljöer så att de blir så bra som möjligt för våra äldre och blivande äldre. Kronetorpsområdet ligger nära järnvägsstationen vilket gör att det är lätt 2 (3) BURLÖVS KOMMUN 34 KS/2011:107 för nära och kära att komma och hälsa på och även för äldre att själva resa. Kronetorpsområdet ligger även nära Burlöv Center vars utbud kanske kan attrahera en del aktiva pensionärer. Kommunen har påbörjat det stora arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan i vilken vi, bland annat, skall ta ställning till vilka områden i Åkarp och Arlöv som går att omvandla eller förtäta med bostäder och service. Om vi planerar och bygger så bra som möjligt för äldre så blir det ofta även bra bostäder för andra grupper. Flexibilitet bör eftersträvas; trygghetsboende i morgon bör t.ex. kunna användas som LSS-boende eller ”vanligt” boende i övermorgon. Jag föreslår att motionen avstyrks med hänvisning till redovisade pågående arbeten ovan. Gertrud Richter Planchef 3 (3) 35 _...,, ''-V v .J l ;.~o.Ji'·l..ViUf'·J l Datum (j'- l 2013-09-30 - t!J -10- o4 ·---.1l r Vår kontaktperson Burlövskommun Svar på motion av Britt Sonesson om trygghetsboende samt på kommunstyrelsens förfrågan om möjlighet att inrätta trygghetsboende i det befintliga fastighetsbeståndet. Motionen är inlämnad av Britt Sonesson (M) och handlar om nyproduktion av trygghetsboende. Kommunstyrelsen har remitterat motionen om trygghetsboende till Burlövs Bostäder AB för att ta ställning till möjligheten att inrätta ett trygghetsboende i det befintliga beståndet. Styrelsen i Burlövs Bostäder AB har på styrelsemöte 2013-09-30 enats om följande svar på motionen och kommunstyrelsens frågeställning. Trots statligt investeringsstöd blir hyresnivån i ett nyproducerat trygghetsboende hög. Det finns flera exempel på trygghetsboenden där det varit svårt att få lägenheterna uthyrda. Burlövs Bostäder ABs styrelse har besökt LKFs trygghetsboende, Gernandtska lyckan, med 25 lägenheter. Boendet är placerat centralt i staden och trots ett större underlag för uthyrning som Lund utgör har LKF svårigheter med vakanta lägenheter. Burlövs Bostäder AB har även svårt att hyra ut i boende för åldersgruppen 55+. Bedömningen är att de i målgruppen som är beredda att flytta till denna boendeform inte är tillräckligt många och att många tycker att hyran är för hög. Möjligtvis kan uppförande av Kombohus som trygghetsboende med ett mindre antallägenheter vara ekonomiskt lönsamt. Bedömningen är att Burlövs Bostäder AB troligen inte har fastigheter som uppfyller de krav som ställs för att inrätta trygghetsboende i befintliga fastigheter. Möjligheterna att uppfylla dagens krav på tillgänglighet är många gånger begränsade. Tillskapande av trygghetsboende i befintligt fastighetsbestånd skulle antagligen medföra stora ombyggnadsåtgärder och höga kostnader vilket skulle återspegla sig i hyresnivån. Burlövs Bostäder AB Enligt uppdrag: 0·u· #k~~ Birgitta Sandeli VD lnternetadress: www.burlovsbostader.se Besöksadress Postadress Box 103 Dalbyvägen 35, Arlöv 232 22 Arlöv BLV027 Utgåva 06 2007.04 www.wise.se Telefonnummer l PlusGiro 150300-2 Bankgiro Organisationsnummer Styrelsens säte 040-53 97 00 Faxnummer 556535-5483 VA T-nummer Burlöv 040-43 25 63 54 02-7529 SE556535548301 Innehar F-skattebevis Burlövs kommun 36 2012 -10-08 Sidan 2 av 4 Sammanträdesprotokoll - Kommunala Pensionärsrådet KPR Sammanträdesdatum: 2012-10-02 Imiap. motet hölls en tyst minut till minne av Hans Anderssons bortgång. Mötets öppnande Ordföranden hälsar välkommen och förklarar mötet öppnat. §JO Val av justerare Att justera dagens protokoll utses Ebba Skjöld. § 31 Godkännande av dagordning Efter smärre justeringar fastställs och godkänns dagordningen. §32 Föregående mötes protokoll Protokollet 2012-05-21 godkänns och läggs till handlingarna §33 Reglementet Ordföranden informerar om att bilagt reviderat reglemente har antagits av kommunfullmäktige. Efter diskussion om det är så eller inte, föreslår Sven Sonesson återremiss till kommunstyrelsen för att undersöka huruvida kommunfullmäktige behandlat och fastställt KPR:s reviderade reglemente. Ett enat KPR ställer sig bakom Sven Sonessans förslag. §34 Rusthållargården - yttrande KPR har inget att erinra mot planen. Ebba Skjöld föreslår att 55+ boende byggs inom planområdet. §35 Biblioteksplan - yttrande KPR har inget att erinra mot planen. i 1 Tomtanvisning f'or trygghetsboende - yttrande "J 0 1 ;;( 0 l/;/ o Britt Sonesson (M) har inkommit med en motion där hon yrkar på att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att snarast göra en mark/tomanvisning för byggande av boende för äldre. Ett enat KPR ställer sig bakom yttrandet. § 37 Skrivelse från KPR ledamot Göran Hagman har skickat en skrivelse till socialnämnden där han menar att KPR bör lyda under kommunstyrelsen, då flera nämnder arbetar med frågor som rör äldre mm. Skrivelsen har överlämnats till KPR för handläggning. Efter diskussion enas KPR om att skrivelsen bör läggas till handlingarna. Badet på Boklunden sekreteraren informerar om att rehabiliteringspatienter och boende inom särskilda boenden har möjlighet att nyttja badet. För ytterligare information bifogas Inger skenhalls utredning gällande nyttjandet av badet, se bilaga förtroenderådens protokoll. Ett enat KPR menar att förtroenderådens protokoll skall skickas till KPR och till de olika pensionärsföreningarna, om protokollen berör äldrefrågor. Vidare menar KPR att nämnda protokoll bör läggas ut på hemsidan. I vissa fall har justering av protokollen tagit flera månader, vilket KPR menar är för lång tid. l Juster~es signatur: / / / - .:::?/' /c/:.. V'll /'') l l Utdrag: 37 ~moderaterna BURLövs KOMMUN Motion till kommunfullmäktige i Bur öv 7011 -04- 2 8 Dnr Tomtanvisning för trygghetsboende Det är konstaterat att morgondagens äldre, såsom 40-ta listerna, kommer att ställa helt andra och högre krav på boende, när de "kommer upp i åren", än vad som erbjuds idag. Med hänsyn till hur ålderspyramiden ser ut borde all nybyggnation vara mer inriktad på boende för äldre. Nya lägenheter för pensionärer får gynnsamma konsekvenser för hela bostadsmarknaden, genom att fler småhus och lägenheter, med lägre kostnader än nybyggnation, blir lediga för yngre personer och familjer. Idag lämnar staten investeringsstöd för all byggnation av trygghetsboende, där man kan påvisa, att det blir rotation på bostäder. staten har totalt lämnat 5 miljarder kronor hittills och i år finns 74 miljoner kvar att ansöka om . Detta stöd ger en lägre hyreskostnad för de boende. Kommunens åtagande i denna boendeform är att tillhandahålla en vårdpersonal, gärna sjuksköterska, i huset. Kostnaden för tjänsten är försumbar då man kan senarelägga en äldres inflytt till särski lt boende. Bostadsformen är sedan länge efterfrågad av äldre burlövsbor och samtliga pensionärsföreningar. Byggentreprenörer behöver informeras om att vår kommuns avsikt är att snarast förverkliga detta behov för burlövsborna . Genom bifall till vår motion "Det behövs trygghetsboende i Burlöv" har fullmäktige konstaterat att ett behov av nämnda bostäder finns. Den behovsinventering som socialnämnden fick i uppdrag att utföra omfattar, vad jag förstår, nybyggnationen på Kronetorpsområdet Jag yrkar att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att snarast göra en mark/tomtanvisning i centrala delar av .Äkarp och/eller i Arlöv för uppförande av ett/eller flera trygghetsboende. Åka,rp den 28 april 2011 (lj~!l \_5;fritt ~ Sonesson (M) BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 38 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018: Fastställande av tekniska ramar, fördelningsnyckeltal och befolkningsprognos Dnr KS/2015:1 Sammanfattning Den 19 januari 2015, (KS/2014:41) 2§, beslutade kommunfullmäktige om ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun. Den nya budgetprocessen innebär att budget för kommande år ska antas i kommunfullmäktige den 15 juni 2015. Syftet med budgetprocessen är att nämnderna ska få mer tid på sig att anpassa sin verksamhet efter kommunfullmäktiges beslutade budget. Den nya resursfördelningsmodellen med fördelningsnycklar ska tillämpas för verksamheter som i stor utsträckning påverkas av befolkningsutvecklingen och som har ett starkt samband mellan kostnader och antal deltagare/brukar. Övriga verksamheter ska även i fortsättningen anslagsfinansieras. 2015 års arbete med budget 2016 med flerårsplan 2017 och 2018 ska utgå från den nya budgetprocessen och resursfördelningsmodellen. För att möjliggöra det måste kommunfullmäktige fastställa en befolkningsprognos, fördelningsnyckeltal som underlag för beräkning av tekniska ramar, samt tekniska ramar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta Att fastställa befolkningsprognos enligt bilaga 1. Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 Att fastställa fördelningsnyckeltal för verksamheterna, grundskola, fritidshem, förskola, gymnasieskola, komvux samt vård- och äldreomsorg för ålders-grupperna yngre och äldre Att fastställa tekniska ramar för budget 2016 med flerårsplan 2017 och 2018 Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Boris Blumenfeld 040-625 61 63 boris.blumenfeld@burlov.se 39 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-03 1 (3) Diarienummer KS/2015:1-041 Kommunstyrelsen Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018: Fastställande av tekniska ramar, fördelningsnyckeltal och befolkningsprognos Sammanfattning Den 19 januari 2015, (KS/2014:41) 2§, beslutade kommunfullmäktige om ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun. Den nya budgetprocessen innebär att budget för kommande år ska antas i kommunfullmäktige den 15 juni 2015. Syftet med budgetprocessen är att nämnderna ska få mer tid på sig att anpassa sin verksamhet efter kommunfullmäktiges beslutade budget. Den nya resursfördelningsmodellen med fördelningsnycklar ska tillämpas för verksamheter som i stor utsträckning påverkas av befolkningsutvecklingen och som har ett starkt samband mellan kostnader och antal deltagare/brukar. Övriga verksamheter ska även i fortsättningen anslagsfinansieras. 2015 års arbete med budget 2016 med flerårsplan 2017 och 2018 ska utgå från den nya budgetprocessen och resursfördelningsmodellen. För att möjliggöra det måste kommunfullmäktige fastställa en befolkningsprognos, fördelningsnyckeltal som underlag för beräkning av tekniska ramar, samt tekniska ramar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta Att fastställa befolkningsprognos enligt bilaga 1. Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 Att fastställa fördelningsnyckeltal för verksamheterna, grundskola, fritidshem, förskola, gymnasieskola, komvux samt vård- och äldreomsorg för åldersgrupperna yngre och äldre Att fastställa tekniska ramar för budget 2016 med flerårsplan 2017 och 2018 BURLÖVS KOMMUN 40 /Dokumentdatum/ KS/2015:1 Redogörelse för ärendet Bakgrund Den 19 januari 2015, (KS/2014:41) 2§, beslutade kommunfullmäktige om ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun. Den nya budgetprocessen innebär att budget för kommande år ska antas i kommunfullmäktige den 15 juni 2015. Syftet med budgetprocessen är att Kommunfullmäktige skall tillämpa ram-, och inriktningsmetod medan nämnderna ska kunna anpassa sin verksamhet efter kommunfullmäktiges beslutade budget. På så vis får nämnderna också mer tid på sig att arbeta med internbudget under hösten vilket skapar utrymme för planering och anpassning av verksamheter efter rådande ramar och kvalitetsdiskussioner. Syftet med en ny resursfördelning är att skapa en tydligare koppling mellan befolkningsutveckling, resurstilldelning och mål. Den ska skapa förutsättningar för politiska prioriteringar och vara transparent. Modellen går från en traditionell anslagsfördelad budget till en volymberäknad budget som grundar sig på befolkningsutvecklingen. Den nya resursfördelningsmodellen med fördelningsnycklar ska tillämpas för verksamheter som i stor utsträckning påverkas av befolkningsutvecklingen och som har ett starkt samband mellan kostnader och antal deltagare/brukar. Övriga verksamheter ska även i fortsättningen anslagsfinansieras. 2015 års arbete med budget 2016 med flerårsplan 2017 och 2018 ska utgå från den nya budgetprocessen och resursfördelningsmodellen. Budgetprocessen startas upp med ett strategiseminarium i januari månad. Nästa steg i processen är att kommunfullmäktige ska fastställa en befolkningsprognos samt fördelningsnyckeltal som underlag för att ta fram tekniska ramar för beslut den 16 mars. Befolkningsprognos – fördelningstal och fördelningsnyckeltal Befolkningsprognosen ligger till grund för fördelningstalen, genomsnittet mellan två år avgör hur mycket nämnderna tilldelas i ram. I budget 2016 med flerårsplan 2017 och 2018 används befolkningsprognos (bilaga 1. Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024) för åren 2015 till 2018 som underlag för beräkning av fördelningstal. För nämnder som ska resursfördelas, pedagogisk verksamhet inom utbildning- och kulturnämnden samt äldreomsorg inom socialnämnden, har fördelningsnyckeltal beräknas. Dessa beräkningar utgår från berörda verksamheters internbudgetar för 2015. Kommunfullmäktige ska fastställa fördelningsnyckeltalen då de är basen för framtida beräkningar av ramar. Vid de tillfällen permanenta tilläggsanslag beviljas i form av lön- och prisutvecklingskompensation ska fördelningsnycklarna räknas upp med dessa anslag. Följande uppgifter bygger på befolkningsprognos framtagen av KAAB prognos AB 2015-02-23 samt berörda nämnders beslutade internbudgetar för 2015 utifrån kommunfullmäktiges budget 2015 med flerårsplan, fastställd den 19 nov 2014. 2 (3) BURLÖVS KOMMUN Verksamhet Grundskola Fritidshem Förskolan Gymnasieskola Komvux Vård och äldreomsorg - yngre Vård och äldreomsorg - äldre LSS 41 /Dokumentdatum/ Åldergrupp (år) 6-15 6-12 1-5 16-19 20-64 65-84 85RS KS/2015:1 Fördelningsnycklar (tkr/per) 70,6 15,6 86,9 85,2 1,1 39,4 125,8 3 (3) Fördelningstal 2016 2017 2222 2327 1611 1689 1210 1215 800 809 9947 10211 2822 2853 333 352 2018 2387 1742 1248 841 10530 2901 361 Tekniska ramar Till grund för beräkning av tekniska ramar ligger fördelningsnyckeltal och fördelningstal för resursfördelade verksamheter medan anslagsfinansierade verksamheter utgår från tidigare års beviljade anslag, uppräknat med eventuella tilläggsanslag alternativt neddragningar för tillfälliga satsningar. Följande är budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 års tekniska ramar nämnderna ska utgå från i sitt arbete med budget 2016 och flerårsplan 2017-2018: Nämnder/Nettokostnader (tkr) Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Budget 2015 -98 766 Tekniska ramar åren: 2016 2017 2018 -98 603 -98 603 -98 603 -3 514 -3 514 -3 514 -3 514 Utbildning- och kulturnämnden -437 191 -441 350 -451 471 -462 479 Socialnämnden -273 503 -273 665 -277 277 -280 300 -812 974 -817 132 -830 865 -844 896 SUMMA Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Boris Blumenfeld Ekonomichef 42 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR BURLÖVS KOMMUN 2015 - 2024. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1986-2014 Befolkningen i Burlövs kommun har ökat med 2 900 personer under åren 1986-2014, eller i medeltal med 100 personer per år. År 2014 ökade folkmängden i kommunen med 97 personer. Antalet födda har under perioden varit förhållandevis högt, i medeltal 182 barn per år medan antalet döda har uppgått till 132 per år. Antalet födda minskade kraftigt mellan 1990 ( 209 barn ) och slutet av detta årtionde ( lägst 1996 med 129 barn ). Under senare år har antalet födda åter ökat väsentligt och år 2011 föddes 235 barn i kommunen, år 2012 199, år 2013 192 barn. År 2014 ökade antalet födda till 238 barn År 2014 avled 183 personer i kommunen. Flyttningarna har i medeltal medfört ett plus på 50 personer per år under åren 1986-2014. År 2014 var flyttningsnettot +40 personer. BEFOLKNINGSÖKNING PER ÅR 1986-2014 I BURLÖVS KOMMUN. 400 300 200 100 0 -100 -200 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 1 43 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 BEFOLKNINGSUTVECKLING ÅR 2014 År 2014 ökade befolkningen i kommunen med 97 personer. Burlövs kommun har normalt inflyttning av barnfamiljer och en begränsad utflyttning av ungdomar, medelålders och yngre pensionärer. Flyttningsöverskott för Burlövs kommun 2010-2014 efter ålder. 2010 2011 0-5 3 37 6-9 -11 5 1 3 2012 2013 2014 2010-2014 Medeltal 2014-medeltal 16 44 12 112 22,4 -10,4 15 14 9 32 6,4 2,6 1 -2 -1 2 0,4 -1,4 1231 Burlöv 10-12 13-15 5 9 4 -4 9 23 4,6 4,4 16-18 -3 10 9 8 19 43 8,6 10,4 19-24 -2 -45 -28 -32 -47 -154 -30,8 -16,2 25-44 111 69 109 50 68 407 81,4 -13,4 45-54 4 -15 16 -16 -4 -15 -3,0 -1,0 55-64 -3 -13 7 1 -5 -13 -2,6 -2,4 65-79 -11 -9 -15 3 -17 -49 -9,8 -7,2 80- -2 -3 -4 2 -3 -10 -2,0 -1,0 Totalt 92 48 130 68 40 378 75,6 -35,6 FLYTTNINGSNETTO EFTER ÅLDER 2010-2014 FÖR BURLÖVS KOMMUN. MEDELTAL PER ÅR. 100 80 60 40 20 0 -20 -40 0-5 6-9 10-12 13-15 16-18 19-24 25-44 45-54 55-64 65-79 80- 2 44 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 Flyttningsnetto efter ålder 2008-2014 för Bulövs kommun. Utrikes och inrikes netto. 0-5 6-15 16-18 19-24 25-44 45-64 65-79 80- Totalt 2008 28 23 7 44 79 13 3 2 199 2009 14 23 8 38 89 14 -3 -1 182 121 1231 Burlöv Invandraröverskott 2010 9 8 2 34 52 15 1 0 2011 -4 11 6 19 23 -9 -2 1 45 2012 12 29 14 41 69 5 3 0 173 2013 10 21 8 13 15 5 -4 -3 65 2014 9 13 11 9 38 12 -3 -2 87 2008-2014 78 128 56 198 365 55 -5 -3 872 31 Inrikes flyttningsöverskott 2008 28 -5 -2 -49 62 -12 5 4 2009 9 -1 3 -32 33 4 -2 10 24 2010 -6 -13 -5 -36 59 -14 -12 -2 -29 2011 41 6 4 -64 46 -19 -7 -4 3 2012 4 -9 -5 -69 40 18 -18 -4 -43 2013 34 -13 0 -45 35 -20 7 5 3 2014 3 4 8 -56 30 -21 -14 -1 -47 2008-2014 113 -31 3 -351 305 -64 -41 8 -58 -5 141 1 8 6 230 Flyttningsöverskott 2008 56 18 5 2009 23 22 11 6 122 18 -5 9 206 2010 3 -5 -3 -2 111 1 -11 -2 92 2011 37 17 10 -45 69 -28 -9 -3 48 2012 16 20 9 -28 109 23 -15 -4 130 2013 44 8 8 -32 50 -15 3 2 68 2014 12 17 19 -47 68 -9 -17 -3 40 2008-2014 191 97 59 -153 670 -9 -46 5 814 Under åren 2008-2014 hade kommunen sammanlagt ett inflyttningsöverskott på 814 personer. Inflyttningen från utlandet medförde ett överskott på 872 personer medan flyttningarna inom landet gav en flyttningsförlust på 58 personer. 3 45 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 PROGNOSANTAGANDEN I den prognos som här presenteras har det antagits att fruktsamheten ska vara i medeltal 2,0 barn per kvinna och år ( i likhet med fruktsamheten under de senaste åren ). Detta kommer då att leda till att antalet födda kan beräknas komma att öka från 220 i medeltal under den första delen av prognosperioden till drygt 250 vid slutet av perioden. ANTAL FÖDDA I BURLÖVS KOMMUN 1974-2014 OCH PROGNOS 2015-2024. 300 250 200 150 100 50 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Vi har antagit att dödligheten kommer att minska något under de närmaste åren. Detta leder då till att antalet döda kommer att som medeltal vara drygt 160 per år under perioden. 4 46 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 ANTAL DÖDA I BURLÖVS KOMMUN 1974-2014 OCH PROGNOS 2015-2024. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 Flyttningens åldersstruktur antas också vara som under åren 2010-2014. Flyttningsnettot förväntas variera i takt med det planerade bostadsbyggandet. I medeltal beräknas flyttningsnettot vara +350 personer per år under perioden. FLYTTNINGSNETTO FÖR BURLÖVS KOMMUN 1974-2014 OCH PROGNOS 2015-2024. 700 600 500 400 300 200 100 0 -100 -200 -300 -400 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 5 47 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 Bostadsbyggande Prognosen är baserad på att det skall ske en inflyttning i 1 425 nya bostäder i Arlöv under åren 2015-2024 och 330 i Åkarp under samma period. I Burlövs egnahem förväntas 45 nya bostäder tillkomma under prognosperioden. Sammantaget medför detta att bostadsbyggandet i kommunen förväntas bli 1 800 bostäder under prognosperioden. Den befolkningsökning som redovisas i prognosen är starkt beroende av att den redovisade bostadsproduktion kommer att ske. ANTAL BARN FRAMÖVER Burlövs kommun har en jämnare åldersstruktur bland barnen än de flesta andra kommuner. Burlövs kommun har normalt inflyttning av barnfamiljer och detta kommer, tillsammans med en stor förväntad bostadsproduktion, att leda till ett ökat antal barn framöver. BEFOLKNING 0-18 ÅR 2014. 300 250 200 150 100 50 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 6 48 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 BEFOLKNINGSSTRUKTUR 2014 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN EFTER ÅLDER 2014. 300 250 200 150 100 50 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 Burlövs kommun har en relativt jämn åldersfördelning och det är en betydligt jämnare åldersstruktur än många kommuner i närheten. 7 49 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 - 2024 TOTALT OCH EFTER ÅLDER Under perioden beräknas befolkningen i kommunen komma att öka från 17 211 personer vid årsskiftet 2014/2015 till 19 400 personer vid slutet av år 2019 och 21 400 år 2024. Befolkningsökningen blir härigenom drygt 4 200 personer eller i medeltal 425 personer per år. BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN ÅR 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER . ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Burlövs kommun planerar, som tidigare nämnts, för ett bostadsbyggande på 1 800 bostäder åren 2015-2024. Sett i relation till bostadsbyggandet under de senaste åren är detta en stor produktion. Prognosen baseras naturligtvis på ovanstående bostadsbyggande vilket får mycket stor betydelse i första hand för barn och personer i åldern 25-40 år men även för medelålders och yngre pensionärer. 8 50 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 Befolkning efter ålder Befolkning i Burlövs kommun år 2014 och prognos år 2019 och 2024. Utbyggnad med 1 800 nya bostäder. 0 1-5 0-5 6-9 10-12 13-15 6-15 16-18 19-24 25-39 40-64 65-79 80-w 65-w Summa 2014 2019 2024 Förändring 2014-2019 Förändring 2014-2024 245 1 200 1 445 910 624 568 2 102 601 1 231 3 338 5 408 2 378 708 3 086 247 1 283 1 530 1 021 764 693 2 478 696 1 313 3 859 6 183 2 512 825 3 337 267 1 375 1 642 1 044 788 851 2 683 826 1 403 4 267 6 955 2 661 1 001 3 662 2 83 85 111 140 125 376 95 82 521 775 134 117 251 22 175 197 134 164 283 581 225 172 929 1 547 283 293 576 17 211 19 396 21 438 2 185 4 227 Barn 0-5 år Antalet förskolebarn ( 0-5 år ) förväntas öka från 1 445 barn år 2014 till 1 640 år 2024. BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 0-5 ÅR. 1 700 1 650 1 600 1 550 1 500 1 450 1 400 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 9 51 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 0 ÅR. 280 270 260 250 240 230 220 210 200 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 1-5 ÅR. 1 400 1 350 1 300 1 250 1 200 1 150 1 100 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Barn 6-15 år Antalet barn 6-15 år ( 2 102 år 2014 ) förväntas öka till 2 685 år 2024. BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 6-15 ÅR. 2 800 2 700 2 600 2 500 2 400 2 300 2 200 2 100 2 000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 10 52 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 6-9 ÅR. 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 10-12 ÅR. 850 800 750 700 650 600 550 500 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 13-15 ÅR. 900 850 800 750 700 650 600 550 500 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 11 53 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 Ungdomar 16-18 och 19-24 år Antalet ungdomar 16-18 år ( 601 år 2014 ) förväntas vara oförändrat under åren 2015-2017 för att därefter öka till 825 vid slutet av perioden. BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 16-18 ÅR. 850 800 750 700 650 600 550 500 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Åldersgruppen 19-24 år beräknas öka från 1 231 år 2014 till 1 405 år 2024. BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 19-24 ÅR. 1 450 1 400 1 350 1 300 1 250 1 200 1 150 1 100 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 12 54 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 Arbetskraften 25-64 år Befolkning i yrkesverksam ålder, 25 - 64 år, förväntas öka från 8 746 år 2014 till 11 220 år 2024. Detta är en ökning med närmare 2 500 personer vilket medför cirka 2 000 fler i arbetskraften. BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 25-64 ÅR. 11 500 11 000 10 500 10 000 9 500 9 000 8 500 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 25-39 ÅR. 4 500 4 300 4 100 3 900 3 700 3 500 3 300 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 13 55 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 40-64 ÅR. 7 100 6 900 6 700 6 500 6 300 6 100 5 900 5 700 5 500 5 300 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Pensionärer 65-79 år och 80 år eller äldre Antal pensionärer (65 år eller äldre) förväntas öka under perioden från 3 086 personer vid årsskiftet 2014/2015 till 3 660 år 2024. Detta är en ökning med 575 personer under perioden. Det är både de yngre och de äldre pensionärerna som beräknas öka; de yngre pensionärerna ( 65-79 år ) ökar med 285 personer under perioden och de äldre ( 80 år eller äldre ) kan förväntas öka med 290 personer under perioden. BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 65-w ÅR. 3 700 3 600 3 500 3 400 3 300 3 200 3 100 3 000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 14 56 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 65-79 ÅR. 2 700 2 650 2 600 2 550 2 500 2 450 2 400 2 350 2 300 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 BEFOLKNING I BURLÖVS KOMMUN 2014 OCH PROGNOS 2015-2024. UTBYGGNAD: 1 800 BOSTÄDER. ÅLDERSGRUPP: 80-w ÅR. 1 050 1 000 950 900 850 800 750 700 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 15 57 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 Tabellbilaga Befolkning i Burlövs kommun 2014 och prognos 2015-2024. Utbyggnad med 1800 nya bostäder. 0 1-5 6-9 10-12 13-15 16-18 19-24 25-39 40-64 65-79 80-w Totalt 2014 245 1 200 910 624 568 601 1 231 3 338 5 408 2 378 708 17 211 2015 221 1 220 955 611 591 597 1 194 3 398 5 448 2 418 713 17 366 2016 230 1 199 1 008 647 631 598 1 215 3 486 5 557 2 458 719 17 748 2017 239 1 231 1 022 701 645 602 1 271 3 613 5 697 2 479 754 18 254 2018 239 1 264 1 018 742 645 638 1 293 3 721 5 906 2 505 785 18 756 2019 247 1 283 1 021 764 693 696 1 313 3 859 6 183 2 512 825 19 396 2020 251 1 260 1 025 809 751 716 1 324 3 962 6 449 2 551 851 19 949 2021 251 1 266 1 028 828 791 713 1 344 4 046 6 625 2 605 874 20 371 2022 258 1 296 1 072 795 803 751 1 391 4 147 6 727 2 612 936 20 788 2023 265 1 340 1 082 756 842 797 1 407 4 244 6 864 2 627 983 21 207 2024 267 1 375 1 044 788 851 826 1 403 4 267 6 955 2 661 1 001 21 438 16 58 Befolkningsprognos för Burlövs kommun 2015-2024 vid en utbyggnad med 1 800 nya bostäder. KAAB Prognos AB 2015-02-23 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR BURLÖVS KOMMUN 2015 - 2024. KAAB Prognos AB FEBRUARI 2015 17 BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 59 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Föreskrifter för avgifter i kommunala förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg Dnr KS/2015:179 Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden (res. SD) beslutar den 14 oktober 2014, § 97, att ompröva rutinerna för avstängning i samband med utebliven betalning av avgift för barnomsorg/skolbarnsomsorg. I de av fullmäktige antagna föreskrifterna för avgifter i kommunala och fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg regleras rutiner vid utebliven betalning punkt 3.2 och 3.3. Utbildnings- och kulturförvaltningen anför i tjänsteskrivelse den 12 september 2014, att de vill lyfta frågan om rimligheten i att barnet, tredje part, drabbas i dessa ärenden. I från kommunledningskontoret föreliggande förslag till föreskrifter presenteras två alternativ avseende avstängning. Alternativ 1 innebär att punkt 3.2 stryks och alternativ 2 innebär att fristen förlängs från tre månader till sex månader. Utöver barn- och utbildningsnämndens förslag att revidera föreskrifterna med avseende på avstängning vid utebliven betalning, föreslås även en ändring avseende regleringen av vistelsetid. Den i föreskrifterna detaljerade regleringen av vistelsetid kan anses strida mot skollagen (2010:800) 2 kap. 10 §, enligt vilken rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation. Beslut om enhetens inre organisation är t.ex. beslut om personalens ansvarsområden, schemaläggning och barnens eller elevernas fördelning på klasser eller grupper. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta föreskrifter för avgifter i kommunala förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg enligt i ärendet redovisat förslag. ___ Yrkanden Ordförande Katja Larsson (S) föreslår att kommunstyrelsen skall föreslå att föreskrifterna antas enligt i ärendet redovisat alternativ 1 avseende punkt 3.2. Lars-Anders Espert (SD) yrkar på att kommunstyrelsen skall förorda alternativ 2. Proposition Ordföranden ställer förslagen emot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med alternativ 1. BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 60 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Kommunstyrelsen föreslår således kommunfullmäktige besluta att anta föreskrifter för avgifter i kommunala förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg enligt i ärendet redovisat förslag, alternativ 1. Reservation Mot kommunstyrelsens beslut i ärendet anmäls reservation av Lars-Anders Espert till förmån för framställt men ej bifallet yrkande. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 charlotta.wemme@burlov.se 61 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-12 1 (2) Diarienummer KS/2015:179-710 Kommunstyrelsen Föreskrifter för avgifter i kommunala förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden (res. SD) beslutar den 14 oktober 2014, § 97, att ompröva rutinerna för avstängning i samband med utebliven betalning av avgift för barnomsorg/skolbarnsomsorg. I de av fullmäktige antagna föreskrifterna för avgifter i kommunala och fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg regleras rutiner vid utebliven betalning punkt 3.2 och 3.3. Utbildnings- och kulturförvaltningen anför i tjänsteskrivelse den 12 september 2014, att de vill lyfta frågan om rimligheten i att barnet, tredje part, drabbas i dessa ärenden. Utöver barn- och utbildningsnämndens förslag att revidera föreskrifterna med avseende på avstängning vid utebliven betalning, föreslås även en ändring avseende regleringen av vistelsetid. Den i föreskrifterna detaljerade regleringen av vistelsetid kan anses strida mot skollagen (2010:800) 2 kap. 10 §, enligt vilken rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation. Beslut om enhetens inre organisation är t.ex. beslut om personalens ansvarsområden, schemaläggning och barnens eller elevernas fördelning på klasser eller grupper. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta föreskrifter för avgifter i kommunala förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg enligt i ärendet redovisat förslag. BURLÖVS KOMMUN 62 2015-02-12 KS/2015:179 Redogörelse för ärendet Kommunledningskontoret har undersökt hur frågan behandlas i Malmö stad, för att jämföra med en kommun med likartat befolkningsunderlag. Malmö stad gör samma bedömning som föreslås av utbildnings- och kulturnämnden, dvs. att man utgår från barnrättsperspektivet. Malmös avgiftsregler medger inge möjlighet att stänga av barn på grund av underlåtelse att betala avgiften. Påminnelser och avgiftsskulder hanteras på samma sätt som övriga avgifter i kommunen. Om fullmäktige beslutar i enlighet med nämndens förslag rekommenderar kommunledningskontoret att punkt 3.2 utgår ur föreskrifterna. Uppföljningen av de uteblivna betalningarna följder då helt ekonomiavdelningens ordinarie rutiner avseende utestående fordringar. Ett alternativ som innebär att möjligheten till avstängning kvarstår, men där man minskar risken att barn drabbas, är att avstängning sker om skulden till kommunen inte riskeras inom exempelvis sex månader i stället för tre månader. I bifogat förslag till föreskrifter föreläggs fullmäktige de två alternativa skrivningarna. Kommunledningskontoret Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef 2 (2) 63 BKFS 2015:x Föreskrifter för avgifter i kommunala och fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg Antagna av kommunfullmäktige 20xx-xx-xx, § xx Träder i kraft 20xx-xx-xx Förslag upprättat av kommunledningskontoret 2015-02-17 1. Avgift/maxtaxa Avgift för plats i kommunal och fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg utgår enligt förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Avgiften beräknas i procenttal multiplicerat med familjens/hushållets bruttoinkomst med ett inkomsttak om 42 000 kr/månad. Familjens yngsta barn som är placerad i barnomsorgen räknas som barn nr 1 enligt nedanstående tabell. Avgift utgår varje månad under hela året från och med den dag då barnet erbjudits plats som accepterats. Inskolningstid och ledighet avräknas inte. Betalning via autogiro kan överenskommas. 1.1 Avgift i förskola och pedagogisk omsorg Vistelsetid och barns ålder Avgift i % Vistelsetid överstigande 15 tim/vecka (barn vars föräldrar arbetar/studerar eller barns eget behov) Barn 1–2 år i förskola och i pedagogisk omsorg Vistelsetid överstigande 15 tim/vecka (barn vars föräldrar arbetar/studerar eller barns eget behov) Barn 1–2 år med behov av stöd enligt särskilt beslut Barn 3–5 år i förskola och i pedagogisk omsorg Vistelsetid 15 tim/vecka, 3 tim/dag (barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga) Barn 1–2 år i förskola och i pedagogisk omsorg 1 (8) Maxavgift Barn 1 Barn 2 Barn 3 3% 2% 1% 1 260 kr 840 kr 420 kr Barn 1 Barn 2 Barn 3 2,25 % 1,5 % 0,75 % 945 kr 630 kr 315 kr Barn 1 Barn 2 Barn 3 2% 1% 1% 840 kr 420 kr 420 kr 64 Vistelsetid och barns ålder BKFS 2015:x Avgift i % Vistelsetid 15 tim/vecka, avvikande fördelning enligt beslut (barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga) Barn 1–2 år i förskola och i pedagogisk omsorg Barn 1 Barn 2 Barn 3 Vistelsetid 15 tim/vecka, 3 tim/dag eller avvikande fördelning Barn 1–2 år med behov av stöd enligt särskilt beslut Barn 3–5 1.2 Avgiftsfritt Avgift i % Vistelsetid före och/eller efter förskoleklasstiden (8.15–13.15) (barn vars föräldrar arbetar/studerar eller barns eget behov) Barn 5–6 år i förskoleklass Vistelsetid förskoleklasstid (8.15–13.15) enligt skolans läsårsindelning (barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga) Barn 5–6 år i förskoleklass Barn 1 Barn 2 Barn 3 2,25 % 1,5 % 0,75 % Maxavgift 945 kr 630 kr 315 kr Avgiftsfritt Avgift i fritidshem Vistelsetid och barns ålder Avgift i % Vistelsetid före och efter skoltid (barn vars föräldrar arbetar/studerar eller barns eget behov) Skolbarn 6–12 år 1.4 945 kr 630 kr 315 kr Avgift i förskoleklass Vistelsetid och barns ålder 1.3 2,25 % 1,5 % 0,75 % Maxavgift Barn 1 Barn 2 Barn 3 2% 1% 1% Maxavgift 840 kr 420 kr 420 kr Månadsavgift/debitering Platsinnehavare = vårdnadshavare = fakturamottagare är den som är avgiftspliktig för erbjuden och accepterad barnomsorgsplats för sitt/sina barn. Familjehemsföräldrar betraktas som platsinnehavare. Om barn bor växelvis hos föräldrar som har gemensam vårdnad kan var och en vara platsinnehavare/fakturamottagare. 2 (8) 65 BKFS 2015:x Avgiftsdebitering sker i mitten av aktuell månad med förfallodag den sista i månaden. Månadsavgiften avser innevarande månad. 1.5 Beräkning av avgift Taxan är densamma för ensamstående, gifta, sammanboende och familjehemsföräldrar. Sammanboendes inkomst inräknas i hushållets inkomster oavsett om barn är gemensamma eller ej. För ensamstående platsinnehavare beräknas avgiften på dennes inkomst. För barn som båda föräldrarna har gemensam vårdnad om och bor på skilda håll och barnet växelvis bor hos föräldrarna och båda har behov av barnomsorg är båda föräldrarna platsinnehavare. Avgiften grundas då på respektive platsinnehavares hushållsinkomster. De två avgifterna får ej överstiga maxavgiften för en plats. I de fall när ena maken/sambon arbetar utomlands skall dennes inkomst medräknas om det råder hushållsgemenskap. För egen företagare skall den aktiva och/eller passiva näringsverksamhet som förs ut på deklarationens huvudblankett medräknas i hushållets samlade bruttoinkomst. 1.6 Avgiftsgrundande inkomster Nedan inkomster beräknas som avgiftsgrundande inkomster: inkomst av anställning före skatt och avdrag inklusive samtliga skattepliktiga tillägg t.ex. OB-tillägg, jour- och semestertillägg samt arvoden och bilförmån familjehemsförälders arvodesersättning inkomst av rörelse pension (ej barnpension) livränta föräldrapenning arbetslöshetsersättning utbildningsbidrag avseende arbetsmarknadsutbildning kontant arbetsmarknadsstöd sjukpenning familjebidrag i form av familjepenning vårdbidrag för barn till den del det utgör arvode (ej ersättning för merutgifter) dagpenning vid repetitionsutbildning m.m. för värnpliktiga 1.7 Inkomstuppgift Korrekta inkomstuppgifter för platsinnehavaren skall tillsammans med accept av platserbjudandet lämnas på särskild blankett till: Burlövs kommun, Utbildnings- och kulturförvaltningen, Box 53, 232 21 Arlöv. 3 (8) 66 BKFS 2015:x Inkomstuppgift skall lämnas vid förfrågan till verksamhetsansvarig för underskrift och vidarebefordran till förvaltningen. Vid förändring av inkomst som påverkar avgiften skall inkomstuppgift vara förvaltningen tillhanda senast den 25:e dagen i innevarande månad för att kunna träda i kraft nästföljande månad. Inkomstuppgift som inte lämnats i samband med accept av placeringserbjudande eller vid förfrågan kan föranleda debitering av högsta maxavgift. Felaktig information i inkomstuppgiften (inkomster, familjeförhållanden etc.) kan medföra efterdebitering och rättsliga åtgärder. Burlövs kommun har rätt att genomföra retroaktiva rättelser 3 år tillbaka i tiden om den felaktiga uppgiften inneburit att för låg eller hög avgift debiterats. Burlövs kommun kan vid behov kontrollera inkomstuppgifter med skattemyndighet, försäkringskassa och övriga bidragsgivare samt arbetsgivare i efterhand. 1.8 Omsorgstid/vistelsetid För föräldrar som har arbete eller studerar skall barnets vistelsetid och föräldrars/ sambos arbetstid/studietid anges i schema på särskild blankett. Barnets vistelsetid=föräldrars arbetstid/studietid plus restid. Uppgifter om barnets vistelsetid skall lämnas så att personalens arbetstider och verksamhetens pedagogiska aktiviteter kan planeras. Barnets vistelsetid utgör inte grund för beräkning av avgift. Burlövs kommun kan kontrollera uppgifter om arbetstid/studietid hos arbetsgivare/studieenhet. Barn skall vara lediga från förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samtidigt som föräldrar har ledighet för semester eller annat. Överenskommelse träffas med verksamhetens ledare angående vistelsetid för barn vars föräldrar är långtidssjukskrivna. Barn 1–5 år vars förälder är arbetssökande eller föräldraledig för vård av annat syskon anvisas efter anmälan plats om 15 tim/vecka enligt nedan alternativ. 3–5 åringarnas vistelsedagar följer skolans läsårsindelning med lediga dagar under lov. Vistelsetiden bestäms i förhållande till annat placerat barn som kan dela plats med varandra enligt följande: Barn 1: ena veckan: måndag–onsdag 8.15–11.15, torsdag–fredag 13–16 andra veckan: måndag–onsdag 13–16, torsdag–fredag 8.15–11.15 Barn nr 2: omvända veckodagar och tider Avgift utgår med 2 % av familjens bruttoinkomst för placerat barn i åldern 1–2 år och är avgiftsfritt för barn 3–5 år. 4 (8) 67 BKFS 2015:x Efter skriftlig anhållan kan avvikande fördelning om 15 tim/vecka beviljas så att vistelsetiden bestäms till följande: Ena veckan måndag och onsdag 8–14 och fredag 8–11, och andra veckan tisdag och torsdag 8–14 och fredag 13–16, mot avgift om 2,25 % av familjens bruttoinkomst för barn 1–2 år och avgiftsfritt för barn 3–5 år. Ordinarie heltidsplats får behållas en månad efter uppkommen arbetslöshet eller syskonets födelse. Skolbarn 6–12 år erbjuds omsorg i fritidshem före och/eller efter skoltid i förhållande till föräldrars arbets- eller studietider eller efter prövning av barnets eget behov. Vistelsetider föranledda av barnets eget behov oavsett föräldrars sysselsättning kan efter skriftlig anhållan prövas i varje enskilt fall. 1.9 Avgiftsbeslut Beslut om avgift meddelas platsinnehavaren=fakturamottagare på placeringsbekräftelsen. Avgiften betraktas som godkänd om förälder inte kontaktat förvaltningen före första betalning av faktura. 2. Reducering av avgift 2.1 Barn med behov av särskilt stöd För barn 1–2 år som har eller erbjuds plats i förskoleverksamhet eller pedagogisk omsorg efter särskilt beslut enligt skollagen (2010:800) 8 kap. 7 § reduceras avgiften till den del som överstiger 15 tim/vecka med avgiftsfrihet för 15 tim/vecka enligt skollagen 8 kap. 16 §. 2.2 Barn vars föräldrar är arbetssökande eller föräldralediga Barn 1–2 år vars föräldrar är arbetssökande eller föräldralediga för vård av annat barn har rätt till 15 tim/vecka enligt skollagen 8 kap. 6 § mot reducerad avgift. För barn 3–5 år med placering om 15 tim/vecka i förskola eller i pedagogisk omsorg utgår ingen avgift. Förskoleklassbarn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga har rätt till den avgiftsfria förskoleklasstiden. Skolbarn vars föräldrar är arbetssökande eller föräldralediga har rätt till plats i fritidshem om det framkommer att behov föreligger för elevens eget behov pga. familjens situation i övrigt eller elevens behov av särskilt stöd i sin utveckling. 2.3 Allmän förskola 3–5-åringar Alla barn skall, fr.o.m. höstterminen det år de fyller 3 år, erbjudas plats i förskola eller pedagogisk omsorg, oavsett föräldrars sysselsättning, under minst 525 timmar om året, vilket motsvarar 3 tim/dag eller 15 tim/vecka och skolans läsårsindelning, skollagen 8 kap. 4 §. Avgift för vistelsetid utöver 15 tim/vecka debiteras med 25 % reducering av förskoletaxan för heltidsomsorg. Vistelsetid om 15 tim/vecka är avgiftsfritt. 5 (8) 68 2.4 BKFS 2015:x Barn i förskoleklass och fritidshem Barn skall, fr.o.m. höstterminen det år då de fyller 6 år, anvisas plats i förskoleklass med omfattningen av 25 tim/vecka. Barn erbjuds omsorg utöver förskoleklasstiden mot reducerad förskoleavgift. Vistelsetid om 25 tim/vecka är avgiftsfritt. Inskrivna elever i skolan 6–12 år erbjuds omsorg i fritidshem utöver skoltiden mot avgift enligt maxtaxa för skolbarnomsorg. 3. Uppsägning av plats i kommunal förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 3.1 Uppsägning från platsinnehavaren Uppsägning av plats sker på särskild blankett senast 1 månad före platsen skall lämnas. Blanketten skall vara undertecknad och daterad av platsinnehavare och ansvarig ledare för verksamheten som vidaresänder till förvaltningen. Uppsägningstiden är 30 kalenderdagar och avgift debiteras för uppsägningsperioden, vilken kan omfatta del av månad. Barn vars föräldrar blir arbetslösa eller föräldralediga har rätt att behålla sin ordinarie heltidsplacering en månad efter uppkommen arbetslöshet eller syskons födelse. Vid övergång från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass eller från förskoleklass till fritidshem krävs ingen uppsägning. Förvaltningen ombesörjer automatisk överflyttning fr.o.m. den 1 juli till den nya verksamheten. Plats kan dock sägas upp mellan vårterminens slut och höstterminens början om behov av barnomsorg ej föreligger. Uppsägningstiden i fristående verksamheter kan skilja sig från ovanstående. 3.2 [Alternativ 1] Uppsägning från Burlövs kommun/barn- och utbildningsnämnden Efter 3 månaders utebliven betalning av avgift för barnomsorg/skolbarnsomsorg beslutas om avstängning av barnet från plats i kommunal förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Avstängningen föregås av 1–2 påminnelser enligt fastställda rutiner hos ekonomikontoret i Burlövs kommun. Obetalda avgifter överlämnas till Kronofogdemyndigheten. Plats kan behållas om avbetalningsplan upprättas och följes. 3.2 [Alternativ 2] Uppsägning från Burlövs kommun/barn- och utbildningsnämnden utbildnings- och kulturnämnden Efter 3 6 månaders utebliven betalning av avgift för barnomsorg/skolbarnsomsorg beslutas om avstängning av barnet från plats i kommunal förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. 6 (8) 69 BKFS 2015:x Avstängningen föregås av 1–2 påminnelser enligt fastställda rutiner hos ekonomikontoret i Burlövs kommun. Obetalda avgifter överlämnas till Kronofogdemyndigheten. Plats kan behållas om avbetalningsplan upprättas och följes. 3.3 Rätt till plats i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem efter avstängning vid oreglerade skulder till kommunen Om en tidigare platsinnehavare med oreglerade skulder till kommunen återkommer med begäran om plats för barnet eller ett annat barn eller i annan omsorg upphör rätten till köanmälan och ny plats till dess att skulden betalats. I vissa fall kan kommunen begära förhandsinbetalning av avgift för 3 månader inför placering. Avvikelser från gällande föreskrifter kan prövas efter skriftlig anhållan till: Burlövs kommun, utbildnings- och kulturnämnden, Box 53, 232 21 Arlöv __________________________ På Burlövs Kommunfullmäktiges vägnar Vlado Somljacan Ordförande Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsorgan Antagen Kungjord Diarienummer Beslutad med stöd av Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Taxeföreskrift Föreskrifter för avgifter i kommunala förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg i Burlövs kommun Kommunfullmäktige KS/2015:179 Skollag (2010:800) 8 kap. 16 §, 14 kap. 12 §, 25 kap. 9 § 7 (8) 70 Ikraftträdande Historik Dokumentansvarig Förvaltning Ersätter BKFS 2013:2 antagen KF 2013-08-19 § 69 Biträdande förvaltningschef Utbildnings- och kulturförvaltningen 8 (8) BKFS 2015:x BURLÖVS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden 71 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-10-14 Sida 1 (2) § 97 Omprövning av föreskrifter för avgifter i kommunala och fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg avseende avstängning (BUN/2014:159) Sammanfattning Med anledning av Skollagens och Barnkonventionens skrivningar och intentioner ser förvaltningen att det finns det anledning att ompröva föreskrifterna att stänga av barn på grund av vårdnadshavares obetalda skulder. Yrkanden Lars-Anders Espert (SD) yrkar avslag på förvaltningens förslag till beslut. Sven Sonesson (M) med instämmande av Bengt Åström (S), Lars-Olle Olsson (S) och Anita Ljungh (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på Sven Sonessons (M) m.fl. bifallsyrkande mot Lars-Anders Esperts (SD) avslagsyrkande och finner att barn- och utbildningsnämndens arbetsutskottet beslutar i enlighet med Sven Sonessons (M) m.fl. yrkande om bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ompröva rutinerna för avstängning i samband med utebliven betalning av avgift för barnomsorg/skolbarnsomsorg. Reservation Lars-Anders Espert (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. ____ Yrkanden Lars-Olle Olsson (S) med instämmande av Sven Sonesson (M), Anita Ljungh (M) samt Lisbeth Jensen (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ompröva rutinerna för avstängning i samband med utebliven betalning av avgift för barnomsorg/skolbarnsomsorg. Justerandes sign Utdragsbestyrkande BURLÖVS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden 72 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-10-14 Reservation Lars-Anders Espert (SD) reserverar sig mot nämndens beslut. ____ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida 2 (2) Burlövs kommun Utbildnings- och kulturförvaltningen Handläggare: Inga-Britt Henriksson 040-625 61 71 inga-britt.henriksson@burlov.se 73 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-09-12 1 (3) Diarienummer BUN/2014:159-710 Barn- och utbildningsnämnden Omprövning av föreskrifter för avgifter i kommunala och fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg avseende avstängning Sammanfattning Med anledning av Skollagens och Barnkonventionens skrivningar och intentioner ser förvaltningen att det finns det anledning att ompröva föreskrifterna att stänga av barn på grund av vårdnadshavares obetalda skulder. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ompröva rutinerna för avstängning i samband med utebliven betalning av avgift för barnomsorg/skolbarnsomsorg. BURLÖVS KOMMUN 74 2014-09-12 BUN/2014:159 Redogörelse för ärendet I de av fullmäktige antagna föreskrifter för avgifter i kommunala och fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg regleras rutiner vid utebliven betalning punkt 3.2 och 3.3. 3.2 Uppsägning från Burlövs kommun/barn- och utbildningsnämnden Efter 3 månaders utebliven betalning av avgift för barnomsorg/skolbarnsomsorg beslutas om avstängning av barnet från plats i kommunal förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Avstängningen föregås av 1-2 påminnelser enligt fastställda rutiner hos ekonomikontoret i Burlövs kommun. Obetalda avgifter överlämnas till Kronofogdemyndigheten. Plats kan behållas om avbetalningsplan upprättas och följes. 3.3 Rätt till plats i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem efter avstängning Om en tidigare platsinnerhavare med oreglerade skulder till kommunen återkommer med begäran om plats för barnet eller ett annat barn eller i annan omsorg upphör rätten till köanmälan och ny plats till dess att skulden betalats. I vissa fall kan kommunen begära förhandsinbetalning av avgift för 3 månaders placering. I samband med att undertecknad tillträdde tjänsten som biträdande förvaltningschef med särskilt ansvar för förskoleverksamheten uppmärksammades omfattningen och konsekvenserna av ovanstående regelverk. Från mitt tillträde den 15 augusti till den 5 september har 11 familjer och 16 barn varit föremål för avstängning. I samband med införandet av ny skollag den 1 juli 2011 stärktetes förskolans ställning som en integrerad del av skolväsendet i syfte att befästa förskolans ställning som den första delen i utbildningssystemet samt för att stärka dess kvalitet och likvärdighet. Förskolan omfattas av begreppen undervisning och utbildning (ur Regeringenskansliets faktablad U11.008 Juni 2011) Utöver skollagens skrivingar bör även Barnkonventionens artikel 3 beaktas i dessa ärenden som rör avstängningar. 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.(ur Barnkonventionen artikel 3) 2 (3) BURLÖVS KOMMUN 75 2014-09-12 BUN/2014:159 Att inte betala för de tjänster man som myndig person och vårdnadshavare köper av en kommun eller fristående verksamhet är allvarligt och måste få konsekvenser utifrån det regelverk och den lagstiftning som finns såsom påminnelser, avbetalningsplaner, inkassokrav, Kronofogdemyndigheten m.m. Förvaltingen vill i denna skrivning lyfta frågan om rimligheten i att barnet, tredje part, drabbas i dessa ärenden. Förskolans och fritidshemmets roll ska inte underskattas i betydelse för barnet. Att förlora trygghet, sammanhang, samvaro och lärande kan få konsekvenser för barnet och vårt arbete mot hög måluppfyllelse försvåras. Till detta kan också läggas de stora administrativa och operativa insattser som görs av tjänstemännen i kommunen. I den centrala administrationen är tre tjänstemän involverade för beredning och beslut, ekonomiassistent, barnomsorgshandläggare och biträdande förvaltningschef. I verksameten är förskolechef alt. rektor ansvarig och ytterst står en pedagog som i värsta scenario ska hindra barnet att komma till verksamheten. Samtalen med vårdnadshavarna är många, deras beskrivningar av livssituationer allvarliga och vi kan i dessa samtal se att konsekvenserna för barnen kan bli stora. I skollagen finns utrymme för att placera utifrån särskilda skäl (8 kap. 7§ alt 14 kap. 6§) och i några fall görs detta efter utredning. Det som här kan ses som en lösning kan ifrågasättas utifrån perspektivet var i består problemet och vem blir bärare av problemet dvs. barnet blir ett barn i behov av särskilt stöd utifrån familjens ekonomi. Ytterligare en aspekt att lyfta fram är svårigheten att garantera och säkerställa likställighetsprincipen utifrån kommunallagen 2 kap. 2§. Inga-Britt Henriksson Biträdande förvaltningschef 3 (3) BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 76 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Framställan om städ i egen regi - UKN Dnr KS/2015:143 Sammanfattning Utbildnings- och kulturnämnden (res. SD, M, FP) hemställer den 26 januari 2015, § 15, hos fullmäktige om att städverksamheten skall återgå till att drivas i egen regi, att respektive nämnd skall kompenseras för kostnadsökningen, samt att nämnden skall beviljas ett investeringsanslag på 500 tkr. Kommunfullmäktige beslutade den 15 september 2008, § 75, att konkurrensutsätta delar av kommunens städverksamhet. Upphandling genomfördes och ISS har skött städningen sedan februari 2010. Nuvarande avtal går ut i augusti 2015, utan möjlighet till förlängning. Utbildnings- och kulturförvaltningen har tagit fram ett nytt underlag för krav på hur städningen skall genomföras. Förvaltningens bedömning är att kostnaden för städning under 2015 kommer att öka jämfört med 2014 års kostnader oavsett om städningen sköts i egen regi eller om den handlas upp av externt företag. Kostnaden för avtalet med ISS beräknat på helårsprognos 2015 skulle motsvara en kostnad på 5,1 mnkr. Kostnaden beräknas på nuvarande avtal med en lägre kvalitet. Förvaltningen har bedömt kostnaden till 5,9 mnkr vid städning i egen regi motsvarande det området som ISS städar idag. Kostanden på 5,9 mnkr inkluderar de kvalitetsförbättringar som behövs göras. Summan inkluderar kapitalkostnader för en investering om 500 tkr. Yrkanden Lars Johnson (M) yrkar att ärendet skall återremitteras till utbildnings- och kulturnämnden för att ta fram en konsekvensanalys hur den utökade kostnaden skulle påverka skolverksamheten. Lars-Anders Espert (SD) yrkar att verksamheten skall upphandlas samt att verksamheten skall lämna ett referensanbud. Kent Wollmér (S) yrkar att ärendet skall överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande i enlighet med kommunledningskontorets förslag. Det under överläggningen framställda formella yrkandet tas upp för avgörande. Beslut – återremissyrkandet Vid givna propositioner om dels bifall till, dels avslag på yrkandet om återremiss, finner ordföranden den sistnämnda propositionen med övervägande ja besvarad. Beslut – Lars-Anders Esperts yrkande Ordförande ställer Lars-Anders Esperts yrkande emot Kent Wollmérs yrkande att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för ställningstagande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Kent Wollmérs yrkande. BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 77 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar således att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för ställningstagande, samt föreslår att, för det fall kommunstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att verksamheten skall återgå till egen regi, nämndens begäran om kompensation för kostnadsökning skall avslås med hänvisning till i ärendet föreliggande redovisning, och att detta äskande i så fall behandlas i den ordinarie budgetprocessen. Reservation Mot arbetsutskottets beslut i ärendet anmäls reservation av Lars-Anders Espert till förmån för framställt men ej bifallet yrkande. ___ Yrkande Lars Johnson (M) yrkar att ärendet skall återremitteras till utbildnings- och kulturnämnden för att ta fram en konsekvensanalys hur den utökade kostnaden skulle påverka skolverksamheten. Lars-Anders Espert (SD) yrkar att verksamheten skall upphandlas samt att verksamheten skall lämna ett referensanbud. Kerstin Lidén (V), med instämmande av Kent Wollmér (S) och Hans-Åke Mårtensson (S), yrkar att städverksamheten skall återgå i kommunal regi. Det under överläggningen framställda formella yrkandet tas upp för avgörande. Beslut – återremissyrkandet Vid givna propositioner om dels bifall till, dels avslag på yrkandet om återremiss, finner ordföranden den sistnämnda propositionen med övervägande ja besvarad. Beslut – Kerstin Lidéns yrkande Ordförande ställer Lars-Anders Esperts yrkande emot Kerstin Lidéns yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Kerstin Lidéns yrkande. Votering Votering begärs och verkställs. Kommunstyrelsen beslutar om följande voteringsordning: JA röstar den som bifaller Kerstin Lidéns yrkande. NEJ röstar den som bifaller Lars-Anders Esperts yrkande. Med 7 JA-röster mot 6 NEJ-röster finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Kerstin Lidéns yrkande. Beslut – tilläggsäskanden Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att utbildnings- och kulturnämndens begäran om kompensation för kostnadsökning skall avslås med hänvisning till i ärendet föreliggande redovisning, att detta äskande skall behandlas i den ordinarie budgetprocessen, samt att bevilja nämndens begäran om tilläggsanslag för investeringar. BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 78 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Kommunstyrelsen föreslår således kommunfullmäktige besluta att städverksamheten skall återgå i egen regi, att avslå utbildnings- och kulturnämndens begäran om tilläggsanslag om 800 tkr för kvalitetshöjning med hänvisning till att sådant anslag skall hanteras i den ordinarie budgetprocessen, samt att bevilja utbildnings- och kulturnämnden tilläggsanslag om 500 tkr för nödvändiga investeringar med anledning av beslutet. Reservation Mot kommunstyrelsens beslut i ärendet anmäls reservation av Lars-Anders Espert (SD) till förmån för framställt men ej bifallet yrkande. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 charlotta.wemme@burlov.se 79 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-15 1 (2) Diarienummer KS/2015:143-001 Kommunstyrelsen Framställan om att städverksamheten skall återgå till att drivas i egen regi – Utbildnings- och kulturnämnden Sammanfattning Utbildnings- och kulturnämnden (res. SD, M, FP) hemställer den 26 januari 2015, § 15, hos fullmäktige om att städverksamheten skall återgå till att drivas i egen regi, att respektive nämnd skall kompenseras för kostnadsökningen, samt att nämnden skall beviljas ett investeringsanslag på 500 tkr. Kommunfullmäktige beslutade den 15 september 2008, § 75, att konkurrensutsätta delar av kommunens städverksamhet. Upphandling genomfördes och ISS har skött städningen sedan februari 2010. Nuvarande avtal går ut i augusti 2015, utan möjlighet till förlängning. Utbildnings- och kulturförvaltningen har tagit fram ett nytt underlag för krav på hur städningen skall genomföras. Förvaltningens bedömning är att kostnaden för städning under 2015 kommer att öka jämfört med 2014 års kostnader oavsett om städningen sköts i egen regi eller om den handlas upp av externt företag. Kostnaden för avtalet med ISS beräknat på helårsprognos 2015 skulle motsvara en kostnad på 5,1 mnkr. Kostnaden beräknas på nuvarande avtal med en lägre kvalitet. Förvaltningen har bedömt kostnaden till 5,9 mnkr vid städning i egen regi motsvarande det området som ISS städar idag. Kostanden på 5,9 mnkr inkluderar de kvalitetsförbättringar som behövs göras. Summan inkluderar kapitalkostnader för en investering om 500 tkr. Kommunledningskontoret överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för ställningstagande, men föreslår att, för det fall kommunstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att verksamheten skall återgå till egen regi, nämndens begäran om kompensation för kostnadsökning samt tilläggsanslag för investeringar skall avslås med hänvisning till i ärendet föreliggande redovisning, och att dessa äskanden i så fall behandlas i den ordinarie budgetprocessen. BURLÖVS KOMMUN 80 2015-01-09 KS/2015:53 Redogörelse för ärendet Utbildning- och kulturnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om tilläggsanslag med 500 tkr som investeringsmedel för att införskaffa nödvändiga inventarier för att kommunens städverksamhet skall kunna återgå till egen regi samt att respektive nämnd kompenseras för kostnadsökningar, totalt 800 tkr per år. Kostnadsökningarna bygger på nya allmänna råd avseende hur städning skall ske i skolmiljöer, utgivna av Folkhälsomyndigheten. Av det ursprungliga ärendet framgår att barn- och utbildningsnämnden tidigare har beslutat om upphandling av städtjänster. I november 2014 skulle förfrågningsunderlaget inför en ny upphandling upp för beslut. En diskussion fördes då om ärendet. Efter omröstning beslutade barn- och utbildningsutskottet att föreslå utbildnings- och kulturnämnden att städverksamheten skulle återgå till att drivas i egen regi. Den 26 januari 2015 beslutade nämnden efter omröstning att gå på utskottets linje. Frågan om städverksamheten skall upphandlas eller drivas i egen regi är ett politiskt ställningstagande som överlämas till kommunfullmäktige för beslut. Fördelning av medel i Burlövs kommun sker i samband med budgetprocessen. Om kommunfullmäktige skall fatta beslut om kostnadsökningar under året – tilläggsanslag – måste åtgärden finansieras inom kommunens totala ram. När budgeten väl är fastställd kan detta endast ske genom omprioriteringar mellan olika anslag. Syftet med en budgetprocess är att alla nämnders behov och ändamål skall vägas mot varandra, då pengarna i budgetprocessen inte alltid räcker till för att bevilja alla äskanden. Vidare skapar budgetprocessen bra förutsättningar för kommunfullmäktige att ta ställning till de olika behov som finns. När tilläggsäskanden framförs löpande under året frångås principen om att olika äskanden ställs mot varandra. Kommunfullmäktige hade exempelvis kanske prioriterat fler lärare eller fältarbetare framför kvalitetsökningar inom städverksamheten. Med anledning härav är tilläggsäskanden under året inte att rekommendera. Dessutom har föreslagna kvalitetshöjningar inom städverksamheten varit kända långt innan budgetprocessen avslutats, oberoende av genom vilken driftsform verksamheten skall bedrivas; egen regi eller på entreprenad. Med anledning härav bör ett eventuellt övertag i egen regi ske utifrån nuvarande kvalitetsnivå emedan de kvalitetshöjande insatserna bör lyftas i samband med budget 2016. Kommunledningskontoret föreslår därför att tilläggsanslag och kompensation för kostnadsökningar ej beviljas. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef 2 (2) Burlövs kommun Utbildnings- och kulturförvaltningen 81 FRAMSTÄLLAN Datum 2015-01-20 1 (2) Diarienummer UKN/2015:18-055 Kommunfullmäktige Städtjänst från hösten 2015 UKN Kommunfullmäktige beslutade 2008-09-15 att konkurrensutsätta delar av kommunens städverksamhet. Upphandling genomfördes och ISS har skött städningen sedan februari 2010. Nuvarande avtal går ut i augusti 2015. Utbildnings- och kulturförvaltningen har tagit fram ett nytt underlag för krav på hur städningen ska genomföras. Kraven på städningen gällande omfattning och renhet har höjts i förhållande till nuvarande avtal. Kraven bygger på nya allmänna råd hur städning ska ske i skolmiljöer som är utgivna av Folkhälsomyndigheten. Vid genomförandet av inspektion från miljökontoret används Folkhälsomyndighetens rekommendation som krav för godkänd verksamhet avseende städning. Vid muntliga kontakter med miljökontoret har ett preliminärt besked lämnats som innebär att miljöinspektörerna under 2015 inte längre kommer att acceptera städningen om det fortsätter att genomföras på 2014 års nivå. Vår bedömning är därför att kostnaden för städning under 2015 kommer att öka jämfört med 2014 års kostnader oavsett om städningen sköts i egen regi eller om den handlas upp av externt företag. Kostnaden för avtalet med ISS beräknat på helårsprognos 2015 skulle motsvara en kostnad på 5,1 mkr. Kostanden beräknas på nuvarande avtal med en lägre kvalitet. Förvaltningen har bedömt kostnaden till 5,9mkr vid städning i egen regi motsvarande det området som ISS städar idag. Kostanden på 5,9mkr inkluderar de kvalitetsförbättringar som behövs göras. Summan inkluderar kapitalkostnader för en investering om 500tkr. I augusti 2015 måste vi ha en ny utförare av städning på plats. Vi har inte rätt att ytterligare förlänga avtalet med nuvarande utförare. För att kunna ha en organisation på plats då nuvarande avtal löper ut är det av största vikt att beslut fattas i ärendet skyndsamt. Utbildnings- och kulturnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att städverksamheten ska återgå till att drivas i egen regi. att respektive nämnd kompenseras för kostnadsökningen att bevilja ett investeringsanslag på 500tkr. BURLÖVS KOMMUN 82 UKN/2015:18 På Utbildnings- och kulturnämndens vägnar Bengt Åström Ordförande Anders Öhlin Förvaltningschef 2 (2) BURLÖVS KOMMUN Utbildnings- och kulturnämnden 83 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-01-26 Sida 1 (4) § 15 Upphandling av städtjänst (UKN/2015:18) Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2014-03-18 att städtjänsten även fortsättningsvis ska upphandlas. Städchefen i samarbete med upphandlingsstrategen har tagit fram ett förfrågningsunderlag för städtjänster. Upphandlingen omfattar samma verksamheter som det nuvarande avtalet berör. Förfrågningsunderlaget innehåller kravställningar på leverantören och hur de levererar tjänsten. Om nämnden antar förfrågningsunderlaget kommer detta annonseras och olika leverantörer kommer ha möjlighet att lämna in anbud. Inlämnade anbud kommer utvärderas mot de kravställningar som ställts i förfrågningsunderlaget. Avtal kommer att tecknas med den leverantör som uppfyller samtliga skallkrav och har lägst pris på tjänsten. På sammanträde med barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2014-11-26 togs inte underlaget upp för beslut. En diskussion fördes då om ärendet. Förvaltningen har fått indikationer på att det finns politiska överväganden att under den nya mandatperioden ompröva det fattade beslutet och istället driva städverksamheten i egen regi. Det är av största vikt att nämnden fattar ett beslut i ärendet för att städ av lokalerna ska kunna ske vid terminstart augusti 2015. För att inte förlora tid har förvaltningen utvärderat den nuvarande städorganisationen med avseende på kvalitet samt räknat på vad det skulle kunna kosta att driva verksamheten i egen regi. Yrkanden Lars-Anders Espert (SD) med instämmande av Patrik Selimson (M) yrkar att barn- och utbildningsutskottet ska föreslå utbildnings- och kulturnämnden besluta att städverksamheten även fortsättningsvis ska upphandlas i nuvarande omfattning och att upphandlingsunderlagen ska uppdateras till dagens krav. Bengt Åström (S) med instämmande av Rolf Bengtsson (MP) yrkar att barn- och utbildningsutskottet ska föreslå utbildnings- och kulturnämnden besluta att städverksamheten ska återgå till att drivas i egen regi. Beslutsgång Ordförande Bengt Åström (S) ställer proposition på sitt eget m.fl. yrkande mot Lars-Anders Esperts (SD) m.fl. yrkande och finner att barn- och utbildningsutskottet beslutar i enlighet med sitt eget m.fl. yrkande att föreslå utbildnings- och kulturnämnden besluta att städverksamheten ska återgå till att drivas i egen regi. Justerandes sign Utdragsbestyrkande BURLÖVS KOMMUN Utbildnings- och kulturnämnden 84 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-01-26 Sida 2 (4) Omröstning begärs. Barn- och utbildningsutskottet beslutar om följande voteringsordning: Ja för bifall till Bengt Åströms (S) m.fl. yrkande. Nej för bifall till Lars-Anders Esperts (SD) m.fl. yrkande. Omröstningen utfaller enligt följande: Ledamot Anneli Kihlstrand (C) Rolf Bengtsson (MP) Lars-Anders Espert (SD) Patrik Selimson (M) Bengt Åström (S) Summa Ja X X X 3 Nej Avstår X X 2 Barn- och utbildningsutskottet beslutar således i enlighet med Bengt Åströms (S) m.fl. yrkande att föreslå utbildnings- och kulturnämnden att städverksamheten ska återgå till att drivas i egen regi. Barn- och utbildningsutskottet föreslår utbildnings- och kulturnämnden besluta att städverksamheten ska återgå till att drivas i egen regi. Reservationer Patrik Selimson (M) reserverar sig för Vision Burlövs del mot beslutet, till förmån för eget yrkande. Lars-Anders Espert (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. _____ Förvaltningens komplettering Förvaltningen har konstaterat att ärendet ligger under kommunfullmäktiges beslutanderätt och överlämnar därför förslag till nämnden i enlighet med i ärendet redovisad framställan till kommunfullmäktige: att städverksamheten ska återgå till att drivas i egen regi. att respektive nämnd kompenseras för kostnadsökningen. att bevilja ett investeringsanslag på 500 tkr. Justerandes sign Utdragsbestyrkande BURLÖVS KOMMUN Utbildnings- och kulturnämnden 85 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-01-26 Sida 3 (4) _____ Yrkanden Patrik Selimson (M) yrkar för Vision Burlöv att utbildnings- och kulturnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen med uppdrag att göra en konsekvensanalys både avseende att upphandla städverksamheten och att återta den i egen regi. Lars-Anders Espert (SD) och Kristoffer Daag (FP) instämmer i Patrik Selimsons (M) återremissyrkande. Petra Malmquist (S) med instämmande av Selvete Murtezi (S) yrkar bifall till barn- och utbildningsutskottets förslag till beslut inklusive förvaltningens komplettering. Sven Sonesson (M) yrkar att utbildnings- och kulturnämnden beslutar om följande tilläggsattsats: att kontrollen av städkvaliteten även i fortsättningen skall utföras på samma sätt och omfattning som nu. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på att Patrik Selimsons (S) m.fl. återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag och finner att utbildnings- och kulturnämnden beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Utbildnings- och kulturnämnden beslutar om följande voteringsordning: Ja för bifall till att avgöra ärendet idag. Nej för bifall till Patrik Selimsons (M) m.fl. återremissyrkande. Omröstningen utfaller enligt följande: Ledamot Anneli Kihlstrand (C) Lars-Anders Espert (SD) Patrik Selimson (M) Rolf Bengtsson (MP) Kerstin Maughan (V) Christer Swahn (SD) Kristoffer Daag (FP) Petra Malmquist (S) Selvete Murtezi (S) Sven Sonesson (M) Bengt Åström (S) Summa Justerandes sign Ja X X X X X X 6 Nej Avstår X X X X X 5 Utdragsbestyrkande BURLÖVS KOMMUN Utbildnings- och kulturnämnden 86 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-01-26 Sida 4 (4) Utbildnings- och kulturnämnden beslutar således att avgöra ärendet idag. Ordföranden konstaterar att det bara kvarstår ett förslag till beslut och att utbildnings- och kulturnämnden därmed beslutar i enlighet med Petra Malmquists (S) m.fl. bifallsyrkande till barn- och utbildningsutskottets förslag till beslut inklusive förvaltningens komplettering. Ordföranden ställer därefter proposition på Sven Sonessons (M) yrkande om en tilläggsattsats och finner att utbildnings- och kulturnämnden beslutar i enlighet med yrkandet. Utbildnings- och kulturnämnden beslutar att kontrollen av städkvaliteten även i fortsättningen skall utföras på samma sätt och omfattning som nu. Utbildnings- och kulturnämnden föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att städverksamheten ska återgå till att drivas i egen regi. att respektive nämnd kompenseras för kostnadsökningen. att bevilja ett investeringsanslag på 500 tkr. Reservationer Lars-Anders Espert (SD), Sven Sonesson (M), Patrik Selimson (M) och Kristoffer Daag (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Protokollsanteckning Sven Sonesson (M) lämnar följande protokollsanteckning: ”Städning i egen regi kommer att innebära ökade kostnader, vilket med största sannolikhet får till följd sparkrav på verksamheten inom förskola – skola. Detta kommer att negativt påverka förutsättningarna att förbättra studieresultat och måluppfyllelse.” _____ Justerandes sign Utdragsbestyrkande BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 87 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Arbetsmiljörapport för 2014 års systematiska arbetsmiljöarbete Dnr KS/2015:194 Sammanfattning Från kommunledningskontoret föreligger en rapport som bygger på förvaltningarnas arbetsmiljörapporter. I rapporten sammanfattas de mest framträdande fysiska och psykosociala bristerna som framkommit i skyddsronder, medarbetarenkäten och i Arbetsmiljöverkets inspektioner. Vidare görs en övergripande redovisning av sjukfrånvaron i jämförelse med tidigare år kopplat till kostnader samt redovisning av användandet av friskvårdsbidraget. Kommunfullmäktige föreslås lägga Kommunövergripande arbetsmiljörapport för 2014 års systematiska arbetsmiljöarbete till handlingarna. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Malin Fajersson 040-625 63 76 malin.fajersson@burlov.se 88 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-19 1 (6) Diarienummer KS/2015:194-026 Kommunfullmäktige Kommunövergripande arbetsmiljörapport för 2014 års systematiska arbetsmiljöarbete Sammanfattning Denna rapport bygger på förvaltningarnas arbetsmiljörapporter. I rapporten sammanfattas de mest framträdande fysiska och psykosociala bristerna som framkommit i skyddsronder, medarbetarenkäten och i Arbetsmiljöverkets inspektioner. Vidare görs en övergripande redovisning av sjukfrånvaron i jämförelse med tidigare år kopplat till kostnader samt redovisning av användandet av friskvårdsbidraget. Förslag till beslut att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att lägga kommunövergripande arbetsmiljörapport för 2014 års systematiska arbetsmiljöarbete till handlingarna. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör BURLÖVS KOMMUN 89 2015-02-19 KS/2015:194 Redogörelse för ärendet Denna rapport bygger på förvaltningarnas arbetsmiljörapporter. I rapporten sammanfattas de mest framträdande fysiska och psykosociala bristerna som framkommit i skyddsronder, medarbetarenkäten och i Arbetsmiljöverkets inspektioner. Vidare görs en övergripande redovisning av sjukfrånvaron i jämförelse med tidigare år kopplat till kostnader samt redovisning av användandet av friskvårdsbidraget. Arbetsmiljöverkets besök i kommunen under2014 Under 2014 har Arbetsmiljöverket besökt flera av våra verksamheter. Skolorna Kommunens skolor har granskats utifrån upplevd stress och den fysiska arbetsmiljön. I samband med detta granskades också kommunens gemensamma arbetsmiljödokument och kritik riktades mot bristande rutiner och processer. Det har lett till att personalavdelningen i samverkan med huvudskyddsombud har tagit fram en ny arbetsordning för det systematiska arbetsmiljöarbetet med tillhörande stöddokument som träder i kraft 201504-01. Som en del av Arbetsmiljöverkets krav har samtliga lärararbetsplatser granskats och ett stort antal ergonomiska brister kommer att åtgärdas under 2015. Bullernivåer på ett flertal skolor och lokaler har under hösten utretts. Beslut i hur man går vidare i dessa frågor kommer att fattas under 2015. Utbildnings- och kulturförvaltningen tillsatte under året en arbetsgrupp bestående av fackliga representanter och rektorer för att kartlägga och arbeta med den upplevda stressen som finns inom skolorna. Arbetet kommer att fortlöpa under 2015. Man- och kvinnodominerade yrken Arbetsmiljöverket har gjort uppföljningar på den inspektion de gjorde 2013, då de granskade mans- och kvinnodominerade yrken utifrån ett belastningsergonomiskt perspektiv. Verksamheterna som granskats är hemtjänsten, kommunteknik samt fastighetsavdelningen. Som en del i Arbetsmiljöverkets krav har fastighetsavdelningen och kommunteknik kartlagt samtliga maskiner inom deras verksamhet utifrån bland annat buller- och vibrationsnivåer. För varje maskin har det upprättats en rutin, där det bland annat framgår hur länge den får användas i sträck utifrån gränsvärdena samt vilken skyddsutrustning som ska användas. Samtliga medarbetarna har fått erbjudande om läkarundersökningar utifrån de risker som finns för vibrations- och bullerskador. Utöver detta har kommunteknik arbetat med den psykosociala arbetsmiljön på Kilvägen som Arbetsmiljöverket påtalat varit ansträngd. Företagshälsan har i två omgångar varit inne och arbetat med personalgruppen. 2 (6) BURLÖVS KOMMUN 90 2015-02-19 KS/2015:194 Utvärdering av arbetet kommer ske våren 2015 i samband med medarbetarenkäten. Inom hemtjänsten har man tagit fram rutiner för hur man ska undersöka riskerna för att personal utsätts för belastningsskador i hem där insatser utförs. Medarbetare som ska utföra undersökningarna har tillsammans med enhetscheferna genomgått en tvådagarsutbildning. Medarbetarna har även fått tilldelade sig uppgiftsfördelningar som tydliggör vem som ska utföra vilka uppgifter i rutinen. En kartläggning av medarbetarnas upplevda belastningsproblem har gjorts med hjälp av företagshälsovården. Det kan konstateras att en stor andel av medarbetarna inom hemtjänsten har problem som är belastningsrelaterade. Under 2015 kommer samtliga medarbetare att bli erbjudna läkarundersökningar. Kommunens fysiska arbetsmiljö En övervägande majoritet av kommunens enheter har gått skyddsronder i sina lokaler. Flertalet av kommunens enheter har rapporterat in arbetsmiljöbrister i inomhusklimatet där problem med otillräcklig ventilation samt upplevd kyla och värme är områden som är återkommande. En arbetsmiljöfråga som redan lyftes i 2013 års systematiska arbetsmiljöarbete är köken i kommunen. Utredning av ett gemensamt tillagningskök har under året tagits fram. Inget beslut har ännu fattats. Sjukfrånvaron inom kök ligger på 12,14 % vilket ligger ca 6 procentenheter över kommunens totala sjukfrånvaro och är i toppen av samtliga enheters frånvaro. Den största orsaken till sjukfrånvaron vad gäller både korttids- och långtidssjukfrånvaron är kopplad till belastnings- och förslitningsskador vilket ska ses i relation till de stora brister och risker man konstaterat på arbetsplatserna. En annan lokalfråga har varit på Lillevång där medarbetare på grund av fysiska luftbesvär har fått byta arbetsplats. Mätningar av skadliga ämnen i luften har gjort utan framgång. Utredning av eventuella mögelämnen eller andra partiklar fortsätter under 2015. Det bör observeras att fysiska skyddsronder enbart ser till arbetsmiljön för medarbetarna och elever. De tar inte hänsyn till huruvida fastigheten är ändamålsenlig för den verksamheten den inhyser eller inte. I skyddsronderna inom Individ och familj i Medborgarhuset har säkerhetsaspekter lyfts utifrån omorganisationen med Medborgarservice som genomfördes under hösten 2014. Något som avdelningen kommer att arbeta med löpande under 2015 för att minimera riskerna för hot- och våldssituationer. 3 (6) 91 BURLÖVS KOMMUN 2015-02-19 KS/2015:194 Kommunens psykosociala arbetsmiljö 74 % av medarbetarna svarade på medarbetarenkäten jämfört med 65 % föregående år. Enkäten innehåller sex olika huvudområden. Resultaten för kommunen totalt såg ut enligt nedan och bygger på en skala från 0-5. Svaren ligger i stort i linje med föregående års svar. Huvudområden 2014 Helhet: Välmående: Motivation: Ledarskap: Styrning: Klimat i arbetsgrupper: Kompetens och utveckling 3,5 3,4 4,1 3,8 4,2 3,8 4,2 I kommunen ska samtliga medarbetare ha medarbetarsamtal minst en gång om året enligt gällande rutiner. Det är bland annat en del i att undersöka våra medarbetares arbetsmiljö. Enkäten visade följande resultat. Förvaltning 2014 utförda samtal 2013 utförda samtal Kommunledningskontoret Utbildnings och kulturförvaltningen Socialförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen 85 % 87 % 79 % 81 % 82 % 96 % 74 % 96 % Hög arbetsbelastning och upplevd stress förekommer på flera av kommunens enheter. Flertalet av kommunens enheter upplever dessutom inte att det kommer en lugn period efter en period med hög arbetsbelastning utan att flödet är konstant. Hot och våld förekommer på våra enheter och kommer övervägande del från tredje part, d.v.s. medborgare/kunder. Enstaka medarbetare upplever att de utsatts av hot eller våld från chef eller kollega. Upplevda trakasserier varierar mellan förvaltningarna. Flera av de som upplever att de blivit trakasserade i sitt arbete hänvisar till att det är deras chefer och kollegor som har trakasserat dem. Av totalt 63 medarbetare inom utbildnings- och kulturförvaltningen upplever 17 medarbetare sig trakasserade eller kränkta av sina chefer och 24 medarbetare trakasserade eller kränkta av sina kollegor. Motsvarande siffror på socialförvaltningen är totalt 42 medarbetare som upplevt sig trakasserade eller kränkta så är det 11 medarbetare som upplever att det är deras chef som har stått för handlingen och 21 medarbetare som upplever att det är deras kollegor/kollega. 4 (6) BURLÖVS KOMMUN 92 2015-02-19 KS/2015:194 I enkäten har man som respondent möjlighet att framföra synpunkter i text. I generella drag så är där en kritik mot kommunen gällande delaktighet och påverkansmöjlighet. Vi ser även att inom vissa verksamheter så upplever sig medarbetarena inte ha en bra organisation och ett tydligt och gott ledarskap. Flera av kommunens enheter upplever att det finns en otydlighet kring hur kommunens centrala mål har brutits ner till målsättningar för verksamheten med aktiviteter. Detta medför att det i nästa steg blir otydligt för våra medarbetare vad de lönesätts efter. Sjukfrånvaron Kommunens totala sjukfrånvaro 2014 uppgick till 6,0 % vilket är en mindre ökning jämfört med 2013 år siffror. Antalet sjukfrånvarotimmar uppgick till motsvarande 63,6 årsarbetare jämfört med 59 årsarbeten under 2013. Flera enheter inom både socialnämndens och barns och utbildningsnämnden har höga sjuktal, i flera fall upp mot 9 %. Enheten Svenshög 1 inom förskoleverksamheten sticker ut med 13,2% sjukfrånvaro. Det kan konstateras att andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukfrånvaron ligger högt på flera enheter inom Socialnämnden. Bokens boende för äldre sticker ut med över 60 % långtidssjuka av den totala sjukfrånvaron. Under 2014 betaldes sjuklön ut för 6,2 miljoner kronor vilket är drygt 100 000 kronor mer än 2013. Den faktiska kostnaden för sjukfrånvaron är dock betydligt högre då sjukadministration, eventuell vikarielön, kvalitetsförsämringar, övertidskostnader och förlorad arbetsinsats inte är med i de 6,2 miljonerna. Det totala antalet sjuktillfällen minskade 2014 till 2 778 från 2013 då det låg på 2 884. Av detta kan vi se att sjukperioderna varit längre under 2014 än föregående år i relation till att sjukfrånvaron totaltsätt ökat 2014. I motsats till 2013 där korttidssjukskrivningarna dag 1-14 ökade från 2012 år ser vi att det har minskat 2014. Däremot visar sjukskrivningsdagar i perioden 15-365 dagar en ökning med ungefär 2000 dagar från 2013 till 2014. Hänsyn har inte tagits till hel- eller deltidssjukskrivningar. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i Burlövs kommun. Vi kan se samband mellan en ansträngd psykosocial arbetsmiljö på en del av våra arbetsplaster och en hög sjukfrånvaro inom dessa enheter. Den andra stora faktorn är förslitningsskador inom fysiskt tunga arbeten såsom kök, vård, förskola och gata park. Friskvård Under 2014 så har friskvårdsbidraget utnyttjats av 334 medarbetare. Under 2015 kommer personalavdelningen utreda hur friskvården ska se ut samt om kommunen ska ha eventuella avtal med leverantörer som möjliggör förmånligare priser för olika friskvårdsaktiviteter. 5 (6) BURLÖVS KOMMUN 93 2015-02-19 KS/2015:194 Tillbud och arbetskador Kommunen har en varierande rapportering av tillbud och arbetskador mellan verksamheterna. Siffrorna blir inte fullständigt jämförbara då skillnaderna inte är kopplade till händelser utan till stor del bygger på hur duktiga medarbetarena är på att rapportera in dem. Personalavdelningen kommer att göra en satsning med affischer under 2015 som kommer att spridas ute i verksamheterna för att öka andelen anmälda tillbud och arbetskador. 6 (6) BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 94 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Förslag till ny policy för jämställdhet och mångfald 2015-2018 Dnr KS/2015:196 Sammanfattning En ny policy för jämställdhet och mångfald är framtagen som en del av den översyn som göra av samtliga personalrelaterade styrdokument med underliggande rutiner och mallar. Visionen har formats och strategier har tagits fram för kommunens arbete. Förslag Lars Johnson (M) föreslår att ett tillägg görs till policyn om att medveten rekrytering för att öka mångfalden och jämställdheten inte får ske på bekostnad av personalens kompetens. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta policy för jämställdhet och mångfald 2015–2018 enligt i ärendet redovisat förslag, med av Lars Johnson ovan föreslaget tillägg, samt att policy för jämställdhet och mångfald 2015–2018 ersätter kommunens tidigare antagna policy för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 2011–2014. ___ Förslag Fredrik Jörgensen (C) föreslår att sista punkten på sidan 1 i kommunledningskontorets förslag till policy formuleras om till lydelsen: ”Att kompetens och lämplighet alltid är grundläggande kriterier vid rekrytering.” Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta policy för jämställdhet och mångfald 2015–2018 enligt i ärendet redovisat förslag, med av Fredrik Jörgensen ovan föreslagen ändring, samt att policy för jämställdhet och mångfald 2015–2018 ersätter kommunens tidigare antagna policy för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 2011–2014. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Malin Fajersson 040-625 63 76 malin.fajersson@burlov.se 95 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-19 1 (1) Diarienummer KS/2015:196-026 Kommunfullmäktige Förslag till ny policy för jämställdhet och mångfald Sammanfattning En ny policy för jämställdhet och mångfald är framtagen som en del av den översyn som göra av samtliga personalrelaterade styrdokument med underliggande rutiner och mallar. Visionen har formats och strategier har tagits fram för kommunens arbete. Förslag till beslut att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta att fastställa policy för jämställdhet och mångfald 2015-2018 enligt i ärendet redovisat förslag. att policy för jämställdhet och mångfald 2015-2018 ersätter kommunens tidigare antagna policy för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 2011-2014. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Stefan Palmér Personalchef 96 Policy för jämställdhet och mångfald 2015-2018 Antaget av /Eget_nämnd/ xxxx-xx-xx, § xx Träder i kraft xxxx-xx-xx Definitioner Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Mångfald är blandning av olikheter. Mänskliga olikheter kan till exempel uttrycka sig i erfarenhet, livsstil, utbildning, värderingar och familjesituation men också genom kön, etnisk härkomst, ålder, funktionsnedsättning, trosuppfattning och sexuell läggning. Mångfaldsarbete innebär att se, förstå, värdesätta och tillvarata individers olikheter i organisationen. Policyn omfattar alla medarbetare och uppdragstagare i Burlövs kommun samt den som gör en förfrågan om eller söker arbete, den som fullgör praktik samt den som står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft i kommunen. Vision Burlövs kommun ska vara en välkomnande och icke-diskriminerande arbetsgivare som värdesätter mångfald och jämställdhet där medarbetares olika erfarenheter och olikheter värderas högt. Vi erbjuder jämställda arbetsplatser och arbetsförhållanden. Burlövs kommun ska arbete vara förenligt med fritid och familjeliv och är därför lyhörd för medarbetares önskemål och förutsättningar utifrån verksamhetens behov och möjligheter. Strategier Arbeta aktivt för att vara en kommun där medarbetare har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter genom den handlingsplan som är kopplad till dokumentet. Medvetet rekrytera för att öka mångfalden och jämställdheten på samtliga arbetsplatser och inom olika yrkeskategorier. Arbeta för att den breda erfarenheten och kunskapen som finns i mångfald synliggörs, samspelar och används för att kommunen ska nå sina mål. Värdera kompetens och lämplighet vid rekrytering oavsett kön, etnisk härkomst, ålder, funktionshinder, religion, trosuppfattning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. 1 (2) 97 Upprätta lönekartläggningar med handlingsplaner regelbundet så att osakliga skillnader i lön åtgärdas. Arbeta förebyggande och agera vid förekomst av trakasserier eller diskriminering vid praktikförfrågning, anställningsförfarande och i det dagliga arbetet. Underlätta för kvinnor och män att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Samverka med fackliga organisationer i frågor gällande aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter. Målsättningar Målsättningar för att nå visionen fastställs i en kommunövergripande handlingsplan inom ramen för policyn. Ansvarsfördelning Burlövs kommun har som arbetsgivare huvudansvaret för arbetet med jämställdhet och mångfald utifrån diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren och medarbetare ska samverka enligt intentionerna i diskrimineringslagen för att uppfylla de lagkrav som ställs. Nämnderna är ansvariga för att ett aktivt arbete bedrivs och att förutsättningar ges för att så långt som möjligt lösa frågorna på den nivå där de uppkommer. Chefer har inom sina respektive verksamheter, ansvar för att ett aktivt arbete bedrivs för att öka jämställdheten och mångfalden samt aktivt arbetar för att inga kränkande särbehandlingar förekommer. Alla medarbetare har ett ansvar att i sitt medarbetarskap att aktivt bidra till att nå visionen för policyn för jämställdhet och mångfald i det dagliga arbetet. Uppföljning Arbetet med jämställdhet och mångfald följs upp i det personalekonomisk bokslutet samt som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. __________________________ Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsorgan Antagen Diarienummer Beslutad med stöd av Ikraftträdande Historik Dokumentansvarig Förvaltning Policy Policy för jämställdhet och mångfald 2015-2018 Kommunfullmäktige 20xx-xx-xx, § xx 20xx-xx-xx Ersätter policy för lika rättighet och möjligheter i arbetslivet 2011-2014 Personalchef Kommunledningskontoret 2 (2) BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 98 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Förslag till ny policy om alkohol och droger Dnr KS/2015:195 Sammanfattning En ny policy om alkohol och droger är framtagen som en del av den översyn som göra av samtliga personalrelaterade styrdokument med underliggande rutiner och mallar. Visionen har formats och strategier har tagits fram för kommunens arbete. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta policy om alkohol och droger 2015–2018 enligt i ärendet redovisat förslag. ___ Förslag Armin Memic (MP) föreslår att sista meningen i tredje stycket under rubriken Ansvarsfördelning på sidan 1 i förslaget till policy formuleras om till lydelsen: ”Samtliga medarbetare är ansvariga för att observera, rapportera och om möjligt ingripa då misstanke om alkoholpåverkan eller drogpåverkan finns.” Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta policy om alkohol och droger 2015–2018 enligt i ärendet redovisat förslag, med av Armin Memic ovan föreslagen ändring. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Malin Fajersson 040-43 93 76 malin.fajersson@burlov.se 99 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-19 1 (1) Diarienummer KS/2015:195-026 Kommunfullmäktige Förslag till ny policy om alkohol och droger Sammanfattning En ny policy om alkohol och droger är framtagen som en del av den översyn som göra av samtliga personalrelaterade styrdokument med underliggande rutiner och mallar. Visionen har formats och strategier har tagits fram för kommunens arbete. Förslag till beslut att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta att fastställa policy om alkohol och droger 2015-2018 enligt i ärendet redovisat förslag. att policy om alkohol och droger 2015-2018 ersätter kommunens tidigare antagna alkohol och drogpolicy. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Stefan Palmér Personalchef 100 Policy om alkohol och droger 2015-2018 Antaget av /Eget_nämnd/ xxxx-xx-xx, § xx Träder i kraft xxxx-xx-xx Definition Policy om alkohol och droger avser missbruk och beroende av alkohol, narkotikaklassade preparat, anabola steroider och andra dopingpreparat samt vissa läkemedel och kemiska medel. Denna policy omfattar samtliga medarbetare och uppdragstagare i Burlövs kommun. Vision Burlövs kommun ska vara en arbetsgivare fri från alkohol- och drogerrelaterade problem där ingen är påverkad av alkohol eller droger på arbetet eller i sitt uppdrag. Strategier Öka medarbetarnas kunskaper om alkohol, narkotika och läkemedelsberoende. På ett tidigt stadium hjälpa och stödja medarbetare med begynnande beroendeproblem. Burlövs kommun har en rehabiliterande syn på missbruk och beroende hos medarbetarna. Alkohollås på kommunens samtliga bilar ska finnas till 2018. Ansvarsfördelning Alkohol och droger ska finnas som ett naturlig perspektivet i nämndernas arbetsmiljöarbete. Nämnderna ansvarar för att det finns tillräckliga resurser avsatta för att nödvändiga behandlingar ska kunna genomföras. Chefen ansvarar för att alla medarbetare informeras och är väl förtrogna med kommunens policy för alkohol- och droger med tillhörande dokument. Om misstanke finns att en medarbetare har problem med missbruk och eller beroende av alkohol och eller droger har chefen ansvar för att på ett tidigt stadium, ha samtal med medarbetaren om situationen. Den enskilda medarbetaren ansvarar för att aktivt delta i planering och genomförande av den egna rehabiliteringen. Samtliga medarbetare är ansvariga för att ingripa då misstanke om alkoholpåverkan och eller drogpåverkan finns. Den enskilda uppdragstagaren är skyldig att handla i enlighet med policyn. 1 (2) 101 Servering av alkohol I samband med middagar och andra arrangemang som Burlövs kommun anordnar eller deltar i ska alkohol användas med eftertanke och ansvar. Uppföljning Det förebyggande arbetet med alkohol och droger följs upp i det personalekonomiska bokslutet och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. __________________________ Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsorgan Antagen Diarienummer Beslutad med stöd av Ikraftträdande Historik Dokumentansvarig Förvaltning Policy Policy om alkohol och droger 2015-2018 Kommunfullmäktige 20xx-xx-xx, § xx XXXXXXXXXXX 2015-xx-xx Ersätter alkohol och drogpolicy Personalchef Kommunledningskontoret 2 (2) BURLÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige 102 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-16 Revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet BurlövStaffanstorp (Finsam) Dnr KS/2015:113 Sammanfattning Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp beslutade den 11 mars 2014, § 21, att godkänna förslag till ändring i förbundsordningen samt överlämna förslaget för beslut till respektive medlem. Kommunen delgavs dock beslutet först den 20 januari 2015. Enligt nu gällande förbundsordning krävs att samtliga ledamöter i styrelsen är närvarande för att styrelsen skall vara beslutsför. Den föreslagna ändringen innebär att beslutsförhet inträffar då minst tre av fem ledamöter är närvarande. Kommunledningskontoret konstaterar att den föreslagna ändringen innebär att beslut kan komma att fattas utan att kommunen är representerad. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att för egen del godkänna av Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp föreslagen ändring av förbundsordningens § 5 under förutsättning att tillägg görs att kommunerna dock måste vara närvarande. ___ Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att för egen del godkänna av Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp föreslagen ändring av förbundsordningens § 5 under förutsättning att tillägg görs att kommunerna dock måste vara närvarande. ___ Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87 charlotta.wemme@burlov.se 103TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-12 1 (1) Diarienummer KS/2015:113-003 Kommunstyrelsen Revidering av förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp Sammanfattning Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp beslutade den 11 mars 2014, § 21, att godkänna förslag till ändring i förbundsordningen samt överlämna förslaget för beslut till respektive medlem. Kommunen delgavs dock beslutet först den 20 januari 2015. Enligt nu gällande förbundsordning krävs att samtliga ledamöter i styrelsen är närvarande för att styrelsen skall vara beslutsför. Den föreslagna ändringen innebär att beslutsförhet inträffar då minst tre av fem ledamöter är närvarande. Kommunledningskontoret konstaterar att den föreslagna ändringen innebär att beslut kan komma att fattas utan att kommunen är representerad. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att för egen del godkänna av Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp föreslagen ändring av förbundsordningens § 5 under förutsättning att tilllägg görs att kommunerna dock måste vara närvarande. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef 104 1 Förbundsordning för Samordningsförbundet BurlövStaffanstorp Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp har inrättats med stöd av lagen ( SFS nr 2003 – 1210 ) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1§ Förbundets namn Förbundets namn är Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp. 2§ Förbundets säte Förbundets säte är Staffanstorp. 3§ Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Burlövs kommun och Staffanstorps kommun. Medlemmarna utgör fyra parter tillsammans. Dessa är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt kommunerna gemensamt. 4§ Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom kommunerna Staffanstorp och Burlöv svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och kommunerna i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde individen ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. De ska också användas för samordnade förebyggande insatser gentemot riskgrupper. Särskilt prioriterad grupp är unga med aktivitetsersättning. 5§ Styrelsen Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. Varje medlem utser en ledamot och en ersättare. Styrelsen ska alltså bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare. Ersättare har närvaro - och yttranderätt. Styrelsen utser bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande för den tid som styrelsen bestämmer. Ledamöter och ersättare väljs första gången för tiden från och med 2012-01-01 till och med 2014-12-31. Härefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med 2015-01-01 då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. 105 2 Styrelsen är beslutsmässiga när minst tre av fem ledamöter är närvarande på styrelsemötet. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. 6§ Uppgifter och beslutanderätt Förbundet har till uppgift att: • besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen • stödja samverkan mellan samverkansparterna • finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliterings insatser, vilka syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga till att utföra förvärvsarbete och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde • besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas • ansvara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatser samt • ansvara för upprättande av budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller att tillhandahålla tjänster som är avsedda för enskilda. 7§ Personal Förbundsstyrelsen ska utse en tjänsteman, som har till uppgift att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. Styrelsen har därutöver rätt att anställa personal som erfordras för att utföra administrativa uppgifter. Fram tills förbundssamordnaren har tillträtt sin tjänst kommer en kommunal tjänsteman att utses för sammankallande till möten och andra praktiska arbetsuppgifter. 8§ Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen enligt respektive medlems beslutsordning. 9§ Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planeringen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 106 3 10 § Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på förbundets officiella anslagstavla, anslagstavlan hos respektive kommun samt hos Region Skåne. 11 § Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder. Fördelningen av de andelar som varje part ska bidra med till förbundet regleras i 5 § SFS 2003:1210. Fördelningen av kostnaderna mellan medlemmarna ska därvid vara sådan att Försäkringskassan bidrar med hälften av medlen, Region Skåne med en fjärdedel samt de kommuner som är medlemmar i förbundet med en fjärdedel tillsammans. Kommunernas fjärdedel fördelas lika dem emellan. 12 § Styrning och insyn Förbundsstyrelsen ska upprätta uppföljningar kvartalsvis med helårsprognos för verksamheten. Förbundsstyrelsen ska också årligen till medlemmarna i samband med bokslut redovisa verksamhetens utfall. Samordningsförbundet får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld utöver när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 13 § Budget Årsbudgeten fastställs av förbundsstyrelsen senast den 30 november året före budgetåret. Förbundsstyrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgetramarna. Över - respektive underskott överförs till nästa verksamhetsår. För ett nybildat samordningsförbund fastställs budgeten av medlemmarna vid bildandet av förbundet. Årsbudgeten ska åtföljas av mål för verksamheten. 14 § Revisorer och revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska en gemensam revisor utses. För varje revisor utses en personlig ersättare. Revisorer och revisorsersättare utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 § i lagen ( 2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisorer och revisorsersättare utses för första gången för perioden från och med 2012-01-01 till och med 2014-12-31. 107 4 Härefter väljs revisorer och revisorsersättare för fyra år räknat från och med 2015-01-01 efter det då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum i landet. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 § i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 15 § Inträde i förbundet Ansökan om medlemskap ställs skriftligt till förbundets styrelse. Inträde ska ske 1 januari första kalenderåret efter intresseanmälan. Förbundsstyrelsen beslutar om ansökande kommun ska antas som medlem. Ny förbundsmedlem är skyldig att anta pågående plan för förbundets verksamhet samt redan fastställd ekonomi. 16 § Utträde ur förbundet En förbundsmedlem har rätt att efter skriftlig uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år. Vid utträde upplöses förbundet och 17 § i denna förbundsordning gäller. 17 § Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om förbundet är överens om detta eller om en eller flera medlemmar utträder ut förbundet. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter ska kvarvarande tillgångar fördelas efter principen i 11 § i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta sker genom framläggande av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingarna för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 18 § Tvister Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän svensk domstol. 108 5 19 § Ersättning till ledamöter, ersättare, revisorer och revisorsersättare Medlemmarna i förbundet skall arvoderas enligt reglerna där förbundet har sitt säte. Arvode utgår till samordningsförbundets ordförande med belopp motsvarande dubbla arvodet till valnämndens ordförande. Kostnaden belastar förbundet. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av Försäkringskassan. Kommunerna och Region Skåne betalar arvoden för sina revisorer. 20 § Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (SFS 1990:782) åvilar kommunstyrelsen i Staffanstorp och Burlövs kommun. 21 § Förbundets bildande Förbundet anses bildat då förbundsordningen fastställts av samtliga medlemmar. --- 2011-12-28
© Copyright 2024