Grundlärarprogrammet i Linköping
Grundlärarprogrammet i Linköping Studiehandledning Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 3: Kunskapsbedömning, 7,5 hp Termin: Kurskod: HT 2015 973G03 Grundlärare 4-6 FÖRORD Prov, betyg och läxförhör är ord som nog får de flesta av oss att tänka på skola och utbildning i någon form. Att bedöma och värdera elevers skolprestationer utgör sedan lång tid ett centralt inslag i skolans verksamhet och lärares arbete. Till följd av flera politiska reformer under senare år som skriftliga omdömen från årskurs 1, nationella prov från årskurs 3, nya kursplaner och betyg från årskurs 6 är frågor om bedömning idag högaktuella inom hela grundskolan. Lärares rättighet och skyldighet att värdera elevers kunskaper ses nog av många som en självklarhet, men med denna rätt medföljer också ansvar då den innebär ett slags myndighetsutövning. Att bedöma och utfärda skriftliga omdömen om barn är en professionsspecifik och viktig uppgift för lärare. I utvecklandet av kursen Kunskapsbedömning har ambitionen varit att konstruera en kurs som bidrar till att rusta blivande lärare med användbara kunskaper inför sitt kommande arbete med bedömning samt ge lärarstudenterna goda möjligheter att tillägna sig såväl en grundläggande hantverksskicklighet som ett vetenskapligt kunnande. Syftet med denna studiehandledning är att underlätta studierna genom att tydliggöra kursens mål, innehåll och examinationsformer. Studiehandledningen ska ses som ett levande dokument, som med lärarnas och studenternas hjälp kan förbättras. Synpunkter är därför välkomna såväl under som efter kursen. Lycka till med studierna. Fredrik Alm Kursansvarig 2 INNEHÅLL MÅL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT .................................................................. 4 INNEHÅLL OCH ARBETSFORMER ..................................................................................... 5 DEL 1: LÄRARES ARBETE MED KLASSRUMSBEDÖMNINGAR ................................... 6 DEL 2: KUNSKAPSBEDÖMNINGARS SYFTEN OCH ANVÄNDNING AV OLIKA BEDÖMNINGSMETODER ...................................................................................................... 7 DEL 3: SAKLIG, LIKVÄRDIG OCH RÄTTVIS BEDÖMNING ........................................... 8 LITTERATURLISTA FÖR KUNSKAPSBEDÖMNING 7,5 HP 4-6 HT15 .......................... 14 KONTAKTINFORMATION................................................................................................... 17 3 MÅL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT I kursplanen anges de kunskaper varje student förväntas ha tillägnat sig efter att ha bedrivit fem veckors heltidsstudier. Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: redogöra för nationella riktlinjer som finns för lärares arbete med kunskapsbedömning inom de obligatoriska skolformerna med fokus på år 4-6. behärska centrala begrepp som rör kunskapsbedömning. identifiera faktorer som kan påverka bedömningars saklighet och likvärdighet. urskilja kunskapsformer och kunskapsnivåer i samband med bedömningar. använda bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att analysera arbete med kunskapsbedömning inom skola och utbildning. relatera utbildningsvetenskaplig forskning om kunskapsbedömning till frågor som rör lärares arbete med bedömning och betygsättning. diskutera konsekvenser av olika former av kunskapsbedömning. beskriva olika former av dokumentation som pedagogiska hjälpmedel. diskutera etiska aspekter i samband med lärares arbete med bedömningar och betygsättning. För att målens innebörd ska bli tydligare finns de inskrivna under kursens tre delar i den här studiehandledningen. Innehåll och aktiviteter på och mellan kursens seminarier kommer att vara kopplade till och ligga i linje med kursplanens mål för att vara ett stöd för studenternas lärande under kursens gång. 4 INNEHÅLL OCH ARBETSFORMER Kursen består av tre delområden. Momenten skall tillsammans belysa olika dimensioner av lärares arbete med att värdera elevers lärande och utveckling. Del 1: Lärares arbete med klassrumsbedömningar Del 2: Kunskapsbedömningars syften och användning av olika bedömningsmetoder Del 3: Saklig, likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. I kursen kommer ovanstående delar inte att behandlas helt separerade från varandra, eftersom innehållet i varje del i hög grad kan relateras till de andra delarna. Frågeställningar, perspektiv och innehåll kommer därför att överlappa varandra och återkomma i flera delar. Innehållet i de tre delarna beskrivs utförligare på kommande sidor. Studentens enskilda studier i kursen kommer att stödjas med föreläsningar, seminarier och arbetsgrupper. Vid föreläsningarna utvecklar, fördjupar och förklarar lärare och forskare centrala delar av kursens innehåll. Seminarierna genomförs i grupper om cirka 30 studenter och de leds av en campuslärare. Utifrån det ramschema med tider och lokaler som läggs centralt väljer seminariegruppen, under campuslärarens ledning, hur och när kursens innehåll ska bearbetas. För aktuellt ramschema se: https://se.timeedit.net/web/liu/db1/?en=t Tanken är att seminariegruppen ska vara en resurs och ett gott stöd för studenternas kunskapstillägnan. Där kan frågor och funderingar ventileras, litteratur diskuteras och uppgifter bearbetas. En viktig komponent för att seminariegruppernas arbete ska bli generativt är att studenterna har ett intresse av tillägna sig professionsrelevanta kunskaper och ambitionen att bedriva akademiska studier av god kvalitet. Genom att se seminarierna som lärtillfällen för sig själv och andra, och därför alltid komma väl förberedd till dessa, bidrar studenterna till att skapa goda förutsättningar för en gynnsam studiemiljö och ett meningsfullt lärande. Studenterna förväntas även använda det digitala verktyget Lisam. 5 DEL 1: LÄRARES ARBETE MED KLASSRUMSBEDÖMNINGAR Oavsett vilket ämne en lärare undervisar i eller vilken ålder eleverna har så utför läraren bedömningar. De kan röra elevers kognitiva, språkliga, motoriska eller sociala utveckling. Individuella utvecklingsplaner (IUP), utvecklingssamtal och betygsättning är tre exempel på centrala bedömningsaktiviteter i dagens grundskola. Under senare år har bedömningar kommit att ses allt mer som en integrerad del av undervisningen där både lärare och elever är delaktiga. Kursens inledande del syftar till att belysa olika innebörder av begreppet bedömning, både på ett klassrumsnära och ett analytiskt plan. Som lärare är det självfallet också viktigt att veta vilka bedömningar man förväntas göra och vara väl insatt i rådande betygs- och bedömningssystem. Därför behandlar kursens första del aktuella direktiv och riktlinjer vad gäller lärares uppdrag att bedöma elever i årskurs 4-6. Del 1 anknyter i första hand till följande mål i kursplanen. Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: redogöra för nationella riktlinjer som finns för lärares arbete med kunskapsbedömning inom de obligatoriska skolformerna med fokus på år 4-6. behärska centrala begrepp som rör kunskapsbedömning. relatera utbildningsvetenskaplig forskning om kunskapsbedömning till frågor som rör lärares arbete med bedömning och betygsättning Föreläsningar: Kursintroduktion. Fredrik Alm och Ann Lindh IUP och skriftliga omdömen med Anja Thorsten. Föreläsningen behandlar lärares konkreta arbete med och elevers upplevelser av IUP och skriftliga omdömen. Bedömning: historik och centrala begrepp med Elisabeth Eriksson. Föreläsningen behandlar synen på kunskap och bedömning i ett historiskt perspektiv, samt ger en orientering i begrepp som är centrala för lärares arbete med bedömning. Aktuell litteratur för del 1: Hirsh (2012) Knubb-Mannien & Hansen (2011) Lindström, Lindberg & Pettersson (2013, s. 31-41, 85-105) Lgr (2011, s. 13-19) Mavrommatis (1997) Slemmen (2013, s. 15-21) Ds (2008:13, s. 12-30, 45-64) Skolverket (2014, s. 6-17) Skolverket (2013a) Skolverket (2013b) Skolverket (2013c) Skolverket (2011a) Skolverket (2011b, kap. 1) 6 DEL 2: KUNSKAPSBEDÖMNINGARS SYFTEN OCH ANVÄNDNING AV OLIKA BEDÖMNINGSMETODER Lärare använder sig av en mängd olika tillvägagångssätt för att inhämta information om elevers lärande och utveckling. Det medför bl.a. att lärare behöver veta hur de ska hantera olika slags bedömningar, formulera omdömen och ge återkoppling till elever. Kursens andra del behandlar hur metoder som kamrat- och självbedömningar, observationer, vardagsnära prov, portfolio samt skriftliga prov kan utformas och användas för insamling av bedömningsunderlag. Vilken bedömningsmetod en lärare väljer beror bland annat på bedömningens syfte. Kursens andra del syftar också till att bidra med kunskaper om bedömningars syften, funktioner och tänkbara konsekvenser. Del 2 anknyter i första hand till följande mål i kursplanen. beskriva olika former av dokumentation som pedagogiska hjälpmedel. använda bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att analysera arbete med kunskapsbedömning inom skola och utbildning. urskilja kunskapsformer och kunskapsnivåer i samband med bedömningar diskutera konsekvenser av olika former av kunskapsbedömning. Föreläsning: Formativ bedömning med Agneta Grönlund. Föreläsningen ger en teoretisk grund för den formativa bedömningen och en genomgång av nyckelstrategier som tydliga mål, planering av frågor och uppgifter, framåtriktad återkoppling samt själv- och kamratbedömning. Omdömen och betygsättning med Fredrik Alm. Föreläsningen belyser några centrala aspekter av lärares arbete med betygssättning, samt introducerar begrepp och modeller för att tänka kring och arbeta med betyg och omdömen. Aktuell litteratur för del 2: Carr (2008) Gustavsson (2002) Klapp Lekholm (2010) Korp (2011, kap. 4-7, 9-10) Lindström, Lindberg & Pettersson (2013, s.43-58, 108-125, 155-230) Slemmen (2013, kap 2-16) Skolverket (2011b, kap, 2 och 4) Woolfolk & Karlberg (2015, s. 553-585) 7 DEL 3: SAKLIG, LIKVÄRDIG OCH RÄTTVIS BEDÖMNING De absolut flesta lärare anstränger sig hårt för att vara rättvisa vid kunskapsbedömningar. Trots det upplever många gånger elever att de utsätts för orättvisa bedömningar. Att, i möjligaste mån, kunna utföra sakliga och rättvisa bedömningar av elevers lärande ställer höga krav på lärares bedömningskunskaper och väcker frågor som: Vad kännetecknar en rättvis bedömning? Hur vet jag som lärare om de betyg jag sätter är sakliga? Vilka faktorer kan leda till att bedömningar blir missvisande? Del 3 av kursen syftar till att lärarstudenten ska bli förtrogen med grundläggande teorier och begrepp om vad som kännetecknar saklig, rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning. I kursens tredje del uppmärksammas även etiska dilemman lärare kan ställas inför i samband med bedömningar samt innebörder av internationella kunskapsmätningar. Del 3 anknyter i första hand till följande mål i kursplanen. identifiera faktorer som kan påverka bedömningars saklighet och likvärdighet. använda bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att analysera arbete med kunskapsbedömning inom skola och utbildning. relatera utbildningsvetenskaplig forskning om kunskapsbedömning till frågor som rör lärares arbete med bedömning och betygsättning. diskutera etiska aspekter i samband med lärares arbete med bedömningar och betygsättning. Föreläsning: Saklig och rättvis bedömning med Leif Mideklint. Föreläsningen behandlar ett antal kriterier och centrala begrepp som är väsentliga för kvaliteten och trovärdigheten vid kunskapsbedömning. Aktuell litteratur för del 3: Alm & Colnerud (2015) Green, Johnson, Do-Hong & Pope (2007) Korp (2011, kap, 8) Lindström, Lindberg & Pettersson (2013, s.235-262) Norberg (2010) Skolverket (2011b, kap 3) Slemmen (2013, kap. 1,3, 17-18) Pettersson (2010) Woolfolk & Karlberg (2015, s. 591-596) 8 EXAMINATION Kursen examineras genom ett obligatoriskt seminarium med kamratrespons, en skriftlig kursuppgift samt en muntlig, individuell examination i grupp (munta). Det obligatoriska seminariet utgörs av en formativ kamratbedömning, som är tänkt att var ett stöd i arbetet med den skriftliga kursuppgiften. Kursens examinerande moment har följande provkoder: OBL1 Obligatoriskt seminarium, 0hp, Deltagit/Ej deltagit STN1 Skriftlig individuell tentamen, 2,5 hp, U-G. MTN1 Muntlig tentamen: individuell examination i grupp, 5 hp, U-VG. För att studenten ska erhålla betyget Godkänd (G) på kursen krävs det att studenten: Har deltagit vid och genomfört kamratrespons under det obligatoriska seminariet Är godkänd på den skriftliga examinationen Är godkänd på den muntliga examinationen. För att studenten ska erhålla betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs det att studenten: Har deltagit vid och genomfört kamratrespons under det obligatoriska seminariet Är godkänd på den skriftliga examinationen Är väl godkänd på den muntliga examinationen. UNDERKÄND EXAMINATION Att inte uppfylla kriterierna för godkänd (se följande sidor) vid den skriftliga respektive muntliga examinationen innebär att studenten erhåller betyget Underkänd (U). Nedan särskiljs två övriga kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande blir underkänd vid en examination i kursen. Den studerandes skriftiga uppgift eller muntliga svar kan betraktas som fusk eller plagiat. Att den studerande inte behandlar det innehåll som efterfrågas i en uppgift eller svarar mycket kortfattat och bristfälligt på de frågor som examinator ställer vid den muntliga examinationen. 9 KURSUPPGIFT – ANALYS AV KLASSRUMSBEDÖMNINGAR SYFTE Syftet med den här uppgiften är att studenten tillägnar sig en konkret inblick i hur lärare och elever arbetar med kunskapsbedömningar, och att studenten ska utveckla sin kompetens att använda bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att vad det som kan bedömas med en bedömningsuppgift. Tanken är också att studenten ska få stöd i sitt eget lärande genom att ge och få formativ återkoppling (kamratrespons). Kursuppgiften utgör underlag för att examinera följande mål i kursplanen: - behärska centrala begrepp som rör kunskapsbedömning. urskilja kunskapsformer och kunskapsnivåer i samband med bedömningar. identifiera faktorer som kan påverka bedömningars saklighet och likvärdighet. UPPGIFTENS GENOMFÖRANDE Uppgiften genomförs i tre steg. De är (1) analys av bedömningsuppgiften (2) seminarium med kamratrespons och (3) inlämning av kursuppgiften. Del 1 - Analys av bedömningsuppgiften Ta fram den bedömningsuppgift som du samlade in under din VFU (OBS tänk på att ta bort all information om lärarens/elevens identitet samt vilken skola det rör sig om). Använd sedan en kunskapstaxonomi (förslagsvis de ”fyra F:n”, dvs. fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, se kurslitteraturen) för att analysera den insamlade bedömningsuppgiften. Analysen ska visa på vilka kunskaper/förmågor som den undersökta bedömningsuppgiften ger information om, det vill säga analysen ska ge svar på frågan: vilka kunskaper kan bedömas med den här uppgiften? Kursuppgiften ska redovisas skriftligt och innehålla följande delar: 1. En kort bakgrund med en beskrivning av vad det är för bedömningsuppgift som har analyserats. Använd lämpliga begrepp så att det framgår vad det är för slags bedömning och hur den används (t.ex. konventionell-alternativ, holistisk-analytisk, lärarbedömning-elevbedömning, summativ-formativ). 2. En klar redovisning av vilka kunskaper (kunskapsformer) som kan bedömas med uppgiften. Gör tydliga kopplingar mellan kunskapsformer och innehåll/frågor i bedömningsuppgiften. 3. En avslutande diskussion kring uppgiftens styrkor och svagheter i relation till bedömningens kvalitet (t.ex. validitet, reliabilitet, bias, samstämmighet). Formalia: Textens omfattning ska vara ca 1,5 A4-sidor (12 punkter; 1,5 radavstånd) + bilaga (bifoga den analyserade bedömningsuppgiften). Hänvisa till kurslitteraturen med korrekt referensteknik. 10 Del 2 – Seminarium med kamratrespons (obligatoriskt seminarium) I vecka 47 (tisdag) genomförs ett seminarium med kamratrespons. Till det seminariet tar studenten med sig två utskrivna utkast (som ska innehålla punkterna 1-3 ovan) av kursuppgiften (version 1) samt ett responsdokument (hämtas på Lisam). I responsdokumentet har studenten skrivit vad hen önskar få återkoppling på i utkastet. På plats delas studenterna in i mindre grupper (3-4 personer). I de grupperna berättar var och en kort om sin text. Därefter byter studenterna texter och responsdokument (används för att ge respons) med varandra i de mindre grupperna och ger under ca 40 minuter individuellt skriftlig kamratrespons på två andra student-texter (information och stöd för att utföra kamratresponsen kommer att finnas på Lisam). Del 3 – Inlämning av kursuppgiften Avslutningsvis förbättrar och utvecklar studenten sin text utifrån de synpunkter hen har fått i kamratbedömningen. Version 2 av kursuppgiften lämnas in senast på fredag i vecka 47, på Lisam (inlämningar). Sammanfattning av kursuppgiften Del 1-2 Arbetssätt: Individuell uppgift Redovisning: Skriftligt (version 1) i mindre grupp med progressiv kamratrespons. Respons: Ges skriftligt av två andra studenter. Bedömning: Deltagit/Ej deltagit Del 3 Arbetssätt: Individuell uppgift Inlämning: Version 2 av den skriftliga redovisningen lämnas in senast fredag i v. 47. Respons: Kort skriftlig respons av campuslärare. Bedömning: U/G BETYGSKRITERIER FÖR DEN SKRIFTLIGA KURSUPPGIFTEN Den skriftliga kursuppgiften examineras enligt en tvågradig skala (U-G). För att bli godkänd ska version 2 av den skriftliga kursuppgiften uppfylla samtliga kriterier nedan. Om uppgiften inte uppfyller kriterierna är den underkänd. Uppgiften måste då bearbetas ytterligare av studenten och lämnas in igen enligt de direktiv (respons) som ges av den examinerande campusläraren. Godkänd I bakgrunden beskrivs bedömningsuppgiften samt hur den används/kan användas. I beskrivningen används, med stöd av kurslitteraturen, centrala begrepp på ett korrekt och lämpligt sätt. I uppgiften redovisas på ett klart sätt, med belysande exempel, vilka kunskaper som kan bedömas med den valda bedömningsuppgiften. I redovisningen används centrala begrepp, med stöd av kurslitteraturen, på ett korrekt och lämpligt sätt. I diskussionen ges specifika exempel på styrkor och svagheter hos bedömningsuppgiften med avseende på kunskapsbedömningens kvalitet. I beskrivningen används centrala begrepp, med stöd av kurslitteraturen, på ett korrekt och lämpligt sätt. 11 MUNTLIG EXAMINATION DEN 26 ELLER DEN 27 NOVEMBER Syftet med den muntliga examinationen (muntan) är att kontrollera att studenten uppnått lärandemålen i kursen. Muntlig examination lämpar sig för att bedöma såväl enklare kunskap och ytlig förståelse som djupare förståelse, analysförmåga och förmågan att diskutera. Då muntlig examination är tidskrävande att genomföra är muntorna utlagda över två dagar. För studenten innebär det att han/hon genomför den muntliga examinationen antingen på torsdagen den 26 eller på fredagen den 27 november. Muntorna äger rum i grupprum. Besked om exakt tid och plats för varje student ges på Lisam ca en vecka innan muntan. Studenten kan tilldelas vilken som helst av campuslärarna i kursen under examinationen. Läraren genomför examinationen genom att ställa frågor till och samtala med grupper om 3-4 studenter under cirka en timme. Till muntan får studenten ta med sig en stödlapp. Den ska vara lika stor som ett halvt A4 (dvs. A5) och på den får studenten på ena sidan skriva vad han/hon vill för att ha som ett stöd under muntan. Varje examinationstillfälle kommer att dokumenteras genom inspelning, så att den enskilde studentens prestation vid behov kan granskas i efterhand. Anmälan till den muntliga examinationen görs till campusläraren vid det obligatoriska seminariet i vecka 47. Möjliga betygsgrader på den muntliga examinationen är U, G och VG. Betygskriterierna för den muntan återfinns nedan. För att erhålla betyget G måste studentens prestation vid muntan uppfylla samtliga betygskriterier som gäller för godkänd (G). En student som uppfyller samtliga betygskriterier för G och en övervägande del av betygskriterierna (minst 3) för väl godkänd (VG) erhåller betyget VG. BETYGSKRITERIER FÖR DEN MUNTLIGA EXAMINATIONEN Godkänd Väl godkänd Studenten kan redogöra för centrala nationella direktiv som finns för lärares arbete med kunskapsbedömning i 4-6. Studenten kan ge några exempel på hur lärare Studenten kan resonera kring val och kan använda bedömningsmetoder samt belysa användning av bedömningsmetoder utifrån fördelar respektive nackdelar med dem. olika aspekter (t.ex. lämplighet, kvalitet och funktioner). Studenten kan i samtal om bedömning sakligt Studenten kan med stöd av forskning hänvisa till vad studier och forskning har vidareutveckla eller utmana resonemang om visat. bedömning och betygsättning inom skola och utbildning Studenten kan med saklig begreppsStudenten kan föra utvecklade resonemang användning föra rimliga resonemang kring (i flera led eller med flera aspekter/begrepp) konsekvenser av bedömningar, samt förklara för att belysa konsekvenser av bedömningar vilken betydelse enskilda delar/steg kan ha i samt koppla resonemangen till en eller flera en bedömningsprocess. delar/steg i en bedömningsprocess. Studenten kan föra övergripande resonemang Studenten kan röra sig mellan det konkreta kring etiska dilemman som kan uppkomma i (skolpraktiken) och det abstrakta/generella samband med bedömningar och (perspektiv/forskningsresultat) för att belysa betygsättning. etiska innebörder av bedömningar och betygsättning. 12 EXAMINATIONSTILLFÄLLEN De studerande som inte är godkända på en examination erbjuds två ytterligare tillfällen att fullgöra de tre momenten. För att delta i en om-examination krävs inte att den studerande deltagit vid tidigare examinationstillfällen. Det är alltså möjligt att välja om-munta 1 eller 2 som första muntliga examinationstillfälle. Nedan finns en sammanställning över kursens tre första examinationstillfällen. Tillfälle Obligatoriskt moment 1 2 3 15-11-17 16-01-14 (anmäl senast 21/12) 16-08-11 (anmäl senast 17/6) Skriftlig examination Muntlig examination 15-11-20 16-01-14 16-08-11 15-11-26/27 16-01-14 (anmäl senast 21/12) 16-08-11 (anmäl senast 17/6) Anmälan till examinationstillfälle 2 och 3 (obligatoriskt moment och den muntliga examinationen) görs senast måndag den 21/12 respektive fredag den 17/6. Anmälan görs via kursens Lisam-sida. Ytterligare om-examination sker i samband med nästa kurs i UK 3 hösten 2016. Om en student inte är godkänd efter, eller har deltagit vid, de tre första examinationstillfällena gäller nästkommande UK3:as examinationsvillkor. 13 LITTERATURLISTA FÖR KUNSKAPSBEDÖMNING 7,5 HP 4-6 HT15 Huvudböcker som kan köpas i bokhandeln: Lindström, Lars., Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (red.) (2013). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. 3. uppl. Stockholm: Liber. [270] Slemmen, Trude (2013). Bedömning för lärande i klassrummet. 1. uppl. Malmö: Gleerup. [183] Woolfolk, Anita & Karlberg, Martin. (2015). Pedagogisk psykologi. (s. 552-599) Harlow: Pearson. [48] Artiklar som kan hämta via bibliotekets hemsida: Alm, Fredrik., & Colnerud, Gunnel. (2015). Teachers’ experiences of unfair grading. Educational Assessment, 2, 132-150. [19] Carr, Sonya. C (2008). Student and peer evaluation: Feedback for all learners. Teaching exceptional children, 40, 24-30. [7] Green, Susan., Johnson, Robert L., Do-Hong, Kim & Pope, Nakia S. (2007). Ethics in classroom assessment practices: Issues and attitudes. Teaching and Teacher Education, 23, 9991011. [10] Hirsh, Åsa. (2012). IUP – Verktyg för lärande? Forskning om undervisning och lärande, 9, 33-41. [9] Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygsättningspraktik. I S. Eklund (red.), Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande, (s. 21-29). Stockholm: Stiftelsen SAF. [10] Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför, (s. 39-122). Stockholm: Skolverket. [84] Mavrommatis, Yiannis (1997). Understanding assessment in the classroom. Phases of the assessement process – the assessment episode. Assessment in Education, 4, 381-400. [20] Artikelsamlingen som kan köpas från LiU-tryck: Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap (s. 13-17, 39-49) Stockholm: Skolverket. [15] Knubb-Mannien Gunnel., Wikman, Tom & Sven-Erik Hansen (2011). Att utvärdera Lärande. I S-E. Hansén & L. Forsman (red.), Allmändidaktik vetenskap för lärare (s. 303-314). Lund: Studentlitteratur. [12] Norberg, Katarina (2010). Bedömning i en mångkulturell skola. I A Hult & A Olofsson (red.), Utvärdering och bedömning i skolan (s. 105-119). Stockholm: Natur & Kultur. [15] Pettersson, Daniel (2010). Internationella kunskapsmätningar och deras funktioner. I C. Lundahl och M. Folke-Fichtelius (red.), Bedömning i och av skolan, (s. 259-273). Lund: Studentlitteratur. [15] 14 Myndighetstexter för blivande 4-6-lärare: Ds (2008:13). En ny betygsskala. Stockholm: Utbildningsdepartementet (s. 12-30 + 45-65). <http://www.sweden.gov.se/sb/d/10002/a/97896> [40] Lgr (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575> Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299 [80] Skolverket (2013a). Betygskalan och betygen B och D – en handledning. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2953 Skolverket (2013b). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen http://www.skolverket.se/publikationer?id=3133 [32] Skolverket (2013c). Den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3134 [22] Skolverket (2011a). Planering och genomförande av undervisning- för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket. <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2698> [45] Skolverket (2011b). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660> [77] 15 KURSVÄRDERING Enligt högskoleförordningen ska studenter som deltar i eller avslutar en universitetskurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen. Inom den här kursen sker detta genom Linköpings universitets elektroniska kursvärderingssystem (KURT). När kursvärderingen öppnas får alla studenter som är registrerade på kursen ett mail med en länk till studentportalen, där en enkät kan fyllas i. Kursansvariga uppmanar alla studenter att ta denna chans att förbättra grundlärarutbildningen vid Linköpings universitet för kommande studenter. Utöver detta ansvarar lärare för att kursen fortlöpande utvärderas inom respektive kursgrupp. 16 KONTAKTINFORMATION Kursansvarig: Fredrik Alm: tfn 013-28 58 39; fredrik.alm@liu.se Vid övergripande frågor rörande kursen, exempelvis studiehandledning, schema, litteratur. Administratör: Nina Svenman: tfn 013-282076; nina.svenman@liu.se Vid frågor rörande administrativa ärenden, byte av grupp, inrapportering av studieresultat i LADOK. Kursmentorer: Ann Lindh: ann.lindh@liu.se Vid frågor som rör lärares praktiska arbete med kunskapsbedömningar Övriga frågor: Kontakta din campuslärare i första hand. 17 Bilaga 1 CENTRALA BEGREPP I UK 3 De begrepp som presenteras i nedanstående lista är vanligt förekommande inom området kunskapsbedömning. Listan är inte uttömmande, men den ger en vink om vilka begrepp som kan ses som centrala i kursen och är viktiga för lärare att behärska. Begreppen är innehållsligt sorterade i relation till kursens tre delar. Del 1: Lärares arbete med klassrumsbedömningar Analytisk bedömning (analytical scoring) Bedömning (assessment) Formell bedömning (formall assessment) Holistisk bedömning (holistic scoring) Individrelaterad bedömning Informell bedömning (informal assessment) Normrelaterad bedömning (norm-referenced assessment) Kriterierelaterade bedömning (criterion-referenced assessment) Del 2: Kunskapsbedömningars syften och användning av olika bedömningsformer Autentisk bedömning (authentic assessment) Bedömningsmatris (rubric) Diagnostiska frågor (diagnostic questions) Formativ bedömning (formative assessment) High-stakes prov Kamratbedömning (peer assessment) Observationer (teacher observation) Papper-och-penna-prov (paper-and-pencil tests) Portfolio (portfolio) Självbedömning (self assessment) Summativ bedömning (summative assessment) Tillämpningsprov/Vardagsnära prov (performance assessment) Återkoppling (feedback) Del 3: Saklig, likvärdig och rättvis bedömning Allsidig bedömning (allround assessment) Bias (assessment bias) Haloeffekten (halo effect) Innehållsrelaterad validitet (content-related evidence) Interbedömarreliabilitet (rater consistency) Likvärdig bedömning (fair and equitable assessment) Reliabilitet (reliability) Samstämmighet (alignment) Validitet (validity) 18
© Copyright 2024