1. No category

Dnr 0469/13
DETALJPLAN FÖR
GIBRALTARVALLEN
INOM STADSDELEN JOHANNEBERG OCH KROKSLÄTT I GÖTEBORG/
DIARIENR. 13/0469.
KVALITETSPROGRAM
Medverkande:
Hilda Hallén, stadsbyggnadskontoret
Sophia Älfvåg, stadsbyggnadskontoret
Henrik Andersson, fastighetskontoret
Markus Jansson, trafikkontoret
Johan Rehngren, park- och naturförvaltningen
Malin Michaelsson, SDF Centrum
Akademiska Hus genom Hans Hofflander och Jan Henningsson
Chalmersfastigheter genom Åsa Östlund och Anna Eckerstig
Chalmers Studentbostäder genom Joakim Wallin
Liljewall arkitekter genom Leif Blomkvist - samordnare av planprocessen
för Akademiska Hus, Chalmersfastigheter och Chalmersbostäder samt
Fredrik Löfvenberg
White arkitekter genom Gunnar Stomrud, Louise Didriksson och Nazdar
Ghalali
Kvalitetsprogrammets baseras på följande arbeten och undersökningar: Kulturmiljö och och stadsbild, Göteborgs stadsmuseum;
Social och rumslig analys av Gibraltarvallen, White; principer/ disposition/ organisering, löpande arbete stadsbyggnadskontoret;
undersökning av de offentliga rummen, White; Förstudie Gibraltarvallen, Akademiska Hus; studier av Liljewall arkitekter
SID
2
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
INNEHÅLL
INTRO
Syfte
7
Process
9
13
PLATSENS POTENTIAL
PLANSTRUKTUR
Övergripande planidé
17
Arkitektonisk gestaltning
23
Offentliga rum
25
Förändring över tid
38
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
3
SID
4
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
INTRO
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
5
Planområdet i staden. Potential finns att utveckla området till en tät, grön del av staden genom en utvidgning av innerstaden och sammankoppling av viktiga centrala grönområden. Kvalitetsprogrammet visar på möjligheter för detta. Planområdet markerat rött, Chalmers
markerat med gul linje.
ingående förutsättningar
anspråk
ambitioner
Plan- och
genomförandebeskrivning
>> styrande
Plankarta
dokument
kulturhistoria
sociala aspekter
Kvalitetsprogram
>>
undersökningar / utredningar
såsom bebyggelsestruktur,
stadslandskap, förvandling mm
SID
6
riktlinjer/ avsiktsförklaring
I kvalitetsprogrammet pekas riktlinjer och förhållningssätt till
utbyggnad av bebyggelse, platser och grönstruktur ut. Plankarta
med tillhörande plan- och genomförandebeskrivning utgör de styrande, juridiska dokumenten.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SYFTE
SYFTE OCH STATUS
Kvalitetsprogrammet tas fram inom ramen för detaljplanearbetet för Gibraltarvallen, i sy e a beskriva vilka
kvaliteter och värden som ska vara vägledande vid utvecklingen av området. Vidare beskrivs riktlinjer och föreslagen tolkning av detaljplanebestämmelser och genomförande.
Kvalitetsprogrammet vänder sig ll tjänstemän, fas ghetsägare och fas ghetsutvecklare samt övriga intresserade. Alla som är inblandade i utvecklingen av områdena
inom detaljplan för Gibraltarvallen har e ansvar a se ll
a kvalitetsprogrammets inten oner e erlevs. Kvalitetsprogrammet ska ses som en överenskommelse mellan de
medverkande parterna; Chalmers fas gheter, Akademiska
hus, Chalmers studentbostäder och Göteborgs stad.
Fokus för kvalitetsprogrammet är Chalmers möte med
staden och hur bebyggelse och offentliga rum kan u ormas i de a möte.
BAKGRUND
Chalmers önskar a expandera inom si område och öka
samverkan mellan akademi, näringsliv och övriga staden. I
planarbetet studeras möjligheterna för ny bebyggelse vid
Gibraltarvallen samt utveckling av omkringliggande stråk
och platser. Markägare är huvudsakligen Akademiska Hus
samt ll viss del Göteborg stad. Göteborgs stad och de
medverkande parterna utvecklar planen oavhängigt av
fas ghetsgränser. Markanvisning av stadens mark sker i
slutskedet av planarbetet.
INRIKTNING FÖR
KVALITETSPROGRAMMET
Kvalitetsprogrammet ska fånga upp värden samt visa
en möjlig struktur för offentliga rum som kan växa fram
under d.
Kvalitetsprogrammet formulerar en gemensam berä else
där hållbarhetens dimensioner (sociala, ekonomiska och
ekologiska) är grundläggande/ närvarande.
Kvalitetsprogrammet baseras på tre delar:
o
Sociala aspekter
o
Kulturhistoria
o
Stadsrum:
undersökningar i arkitektur/ landskap/ etapper.
Dessa tre delar hänger ihop och hakar i varandra. Förutsä ningarna för socialt liv och förhållandet ll kulturmiljö
skapar ramar för fram da bebyggelse och stadsrum.
Kulturhistorian och användningen av staden i form av
platsens kulturvärde är tongivande för utvecklingen av
området u från de anspråk/ behov som vi ser för Chalmers samt för staden som helhet.
Planarbetet har föregå s av e övergripande program för
hela Chalmers område, Mossen och Landala, godkänt av
BN
. Se vidare under process.
sociala aspekter
stadsrum
kulturhistoria
landskap
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
7
PROGRAMOMRÅDE
STRATEGISKA PROJEKT
Landala torg/
Kapellplatsens
Chalmers hållplats/
Chalmersplatsen
Gibraltarvallen
Eklandagatan
samlad
Johanneberg förlängs
hållplats
Science Park
rekreation
och
idrott
PLANOMRÅDE
Förhållande mellan program och detaljplan:
Planområdets avgränsning tar utgångspunkt i ett antal strategiska projekt, utpekade i Program för Chalmers Johanneberg,
Mossen och Landala. I planarbetet utreds möjligheterna för
utveckling av de östra delarna av Chalmers och hur flera funktioner kan integreras i Chalmers möte med staden.
SID
8
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
PROCESS
UTGÅNGSPUNKTER
Planeringen av området skall ske med utgångspunkt ur de
förutsä ningar och strategier som beskrivs i det övergripande programmet för Chalmers Johanneberg, Mossen
och Landala.
Chalmers tvärgata. För a utveckla poten alen i Chalmers tvärgata från halvoffentligt till offentligt, bjuda
in omkringliggande stad, stärka gröna kopplingar samt
koppla samman och utveckla Chalmers entrépunkter.
Det övergripande programmet är utvecklat enligt en värdebaserad stadsutvecklingsmodell. Denna form av planering handlar om a utveckla en långsik g värdestruktur
snarare än en fysisk struktur. En värdeplan anger en generell struktur för befintliga samt llkommande stråk, platser och bebyggelse. Värdeplanen möjliggör e flexibelt
innehåll som kan variera över d e er hand som behov
och förutsä ningar förändras.
Chalmers södra entré. För a samla stombusshållplatser,
förlänga och binda ihop Eklandagatan med Sven Hul ns
gata och för a stärka de södra delarna av Chalmers och
öka llgängligheten ll Mossen.
I kvalitetsprogrammet görs en fördjupning i planområdets
värden med fokus på mötet mellan staden och akademin.
Undersökningar och utredningar framtagna under föregåendeprogramfas ses även som vik gt underlag.
Förstudie Akademiska Hus
Akademiska hus har tagit fram en förstudie daterad februari
, vilken ses som en program- och volymstudie för
Gibraltarvallen. Förstudiens antagande är a
m
verksamheter,
bostäder samt ca
student/forskarbostäder skulle kunna byggas inom planområdet. Denna
studie har varit en utgångspunkt i planarbetet. Denna
utredning har senare komple erats med alterna va studier kring bebyggelseomfa ning, struktur och omfa ning av ytor och antal bostäder. De a underlag ligger
ll grund för planarbetet.
PLANENS AVGRÄNSNING
Planen är avgränsad för aƩ kunna utveckla eƩ antal strategiska projekt i programfasen:
AMBITIONER FÖR PLANARBETET
Ambitionen med planarbetet har formulerats utifrån
digare framtaget material och diskussioner i planens
planeringsfas. Ambi onen är a :
>Ly a fram och utveckla befintliga värden för a skapa
en självklarhet i den llkommande bebyggelsen och de
publika rummen
>Ny ja kra en i mötet mellan akademi och övriga staden
>Etablera en stark, sammanhängande stadsstruktur, vilken
kopplar ihop olika delar av staden
>Hi a en struktur som är generell för bostäder, verksamheter och akademi, i en plan som tål a utvecklas över d.
Akademiska Hus målsä ning är a skapa a rak va miljöer som stärker lärosätenas iden tet och ger utrymme
för krea vitet, kunskapsutveckling och möten. God arkitektur skapas i en professionell gestaltningsprocess, där
este ska, tekniska, funk onella och upplevelsemässiga
egenskaper vägs samman. Akademiska Hus ambi on är
a bidra ll nya, väl gestaltade byggnader och stadsrum
samt a förvalta de kvaliteter som redan finns i området. Akademiska Hus verkar för a skapa byggnader och
stadsrum som utgår från en långsik gt hållbar värdegrund
- miljömässigt, ekonomiskt och socialt.
Gibraltarvallen och Gibraltargatan. För a ak vera de
östra delarna av Chalmers och möjligöra fram da utvecklingsmöjligheter, utny ja mötet mellan stad och akademi,
funk onsblandning samt möjliggöra en stor kontaktyta
mot övriga staden.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
9
SID
10
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
PLATSENS POTENTIAL
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
11
STADSPLANER
Olika karaktärer möts
Topografi
GIBRALTARGATAN
PARKMILJÖ
Paus
Rumslighet
Solitärer
Gaturum
Sammanbindande länk
Siktlinjer
Grönska
VIsuella kopplingar
Överblick
Sekvenser
TIDSSKALA
Tidslager
HOMOGENT/ BROKIGT
Berättarvärde
Förankring
Identitet
Gibraltargatans potential med förutsättning att bli ett dubbelsidigt gaturum med flera funktioner
SID
12
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
PLATSENS POTENTIAL
HISTORIK
GIBRALTARGATAN
Chalmers högskola invigdes
, men etablerades på sin
nuvarande plats först under -talet, e er framtagandet
av Origoplanen. Gibraltarvallen har få si namn från
denna d då här på platsen fanns en idro sanläggning,
vilken kom a ligga kvar ll Chalmers nästa större omvandlingsfas, med ny stadsplan
. Idro splatsen fly ades
ll befintligt plats vid Mossen. Chalmers huvudentré flyttade nu från Gibraltargatan ll nuvarande plats. Gibraltarvallen har sedan de a varit reservyta för Chalmers ,
samt parkering. Från a ha utgjort Chalmers framsida
omvandlades platsen mer och mer ll baksida.
Gibraltargatan utgör e vik gt orienteringsstråk i staden.
Gibraltargatan har poten al a bli en vik g kontaktyta
mellan Chalmers och den omgivande stadsväven. Gatans
fram da u ormning, i mötet med det expanderade Chalmers, kommer a spela stor roll för dess a rak vitet och
poten al som e livligt offentligt stadsrum. Gående, cyklande och kollek vtrafik bör prioriteras så a det blir lä
a välja bort bilen.
Tillägg av utåtriktade funk oner längs Gibraltargatan kan
stärka Gibraltargatans stadsmässighet, ge en sammanhållen stadsväv och möjliggöra en brynzon mellan Chalmers
och Johanneberg.
ÄGOSTRUKTUR
Ägostrukturen skapar möjligheter för Chalmers och Göteborgs Stad a samarbeta. Nya fas ghetsindelningar kan
skapa intressanta programblandningar och gestaltningsmässiga poten aler. En väl gestaltad helhet på hållbarhetens ekologiska grunder kan bli en kvalitet som stärker
både Göteborg och Chalmers som varumärke. Chalmers
har möjlighet a öppna sig mot staden. Gränszonen kan
erbjuda varia on av privat, halvprivat och offentligt.
STADSPLANEMÖNSTER OCH ARKITEKTUR
Tidstypisk bebyggelse från olika epoker ger upplevelsen
av en miljö med bred dsskala. Östra sidan av gatan visar
s lutvecklingen genom
-talets första decennier, där
form, material och planideal är dstypiskt och genomarbetat i Övre och Nedre Johanneberg. (Bebyggelsen uppvisar en omsorgsfullt u ormad arkitektur avseende allt
från planstruktur och byggnadsu ormning ll detaljer och
materialval.) Chalmers sida är mer brokig som följd av
campusområdets bebyggelseutveckling
Gibraltargatans långa siktlinje innehåller blickpunkter och
fondmo v som för framåt, med tvärgående gator och rum
som erbjuder vyer mot landmärken i den omgivande
staden. Parken erbjuder överblickbarhet
LANDSKAPET I STADEN
Flera landkapliga element hjälper ll a skapa en egenartad karaktär, ll exempel bergspar er med vildvuxna
växter och topografi runt Johannebergskyrkan.
E parkstråk skulle kunna utvecklas genom Chalmers tvärgata och öppna upp e starkt tvärstråk mellan Gibraltargatan och Chalmersplatsen, vilket i det större sammanhanget kopplar Chalmers med Korsvägen och Chalmers
med Guldheden och vidare Medicinareberget.
Här finns monumentalbyggnader som Johannebergskyrkan och udda byggander som Kopparbunken.
Från Chalmerplatsen till Johannebergskyrkan - ett utvecklat grönt och händelserikt stråk
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
13
SID
14
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
PLANSTRUKTUR
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
15
AKTIVT MÖTE MELLAN STAD OCH
CAMPUS
STARKA OCH SAMMANBUNDNA
STADSRUM I GIBRALTARGATAN
OCH DET GRÖNA TVÄRSTRÅKET
ETT NÄTVERK AV STRÅK OCH PLAT
SER KOPPLAR IHOP
ETT NYTT TIDSLAGER
Övergripande planidé, tematiskt.
SID
16
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
ÖVERGRIPANDE PLANIDÉ
AKTIVT MÖTE MELLAN STAD OCH
CAMPUS
Chalmers växer och möter staden i en ak v stadsgata
med blandade funk oner.
Offentliga och ak va kanter signalerar öppenhet och
bjuder in allmänheten. Det nya komple erar med platser och funk oner som e erfrågas i området sam digt
som befintliga kvaliteter stärks.
Områden, platser och stråk kommer genomgå förändringar över d. För a stärka befintliga kvaliteter och ta
vara på kra en i en förändringsprocess föreslås a nya
kvaliteter adderas i genomtänkta etapper i en stegvis
utveckling av området.
STARKA OCH SAMMANBUNDNA
STADSRUM I GIBRALTARGATAN OCH
DET GRÖNA TVÄRSTRÅKET
Två övergripande rumsligheter vilka överlagrar varandra dominerar planområdet. Gibraltargatan som får
e tydligt gaturum och det tvärgående parkstråket
som utvecklas från Johannebergsparken ll Sven Hulns gatas gröna västsida.
Gibraltargatans potential som ett upplevelserikt och
stadsmässigt gaturum utvecklas genom a bli en dubbelsidig gata med fler verksamheter och blandade funkoner, i form av akademi, kontor, bostäder samt små
och stora lokaler. Parkmiljön mellan Övre och Nedre
Johanneberg utgör en värdefull grön kil som sträcker
sig över Gibraltargatan och in genom Campusområdet,
via Tvärstråket, ll västra sidans gröna bergsslänt längs
Sven Hul ns gata.
ETT NÄTVERK AV STRÅK OCH PLAT
SER KOPPLAR IHOP
targatan utgör områdets ryggrad med sekvenser av stadsrum som binder ihop och länkar vidare i staden.
Chalmers Tvärgata bjuder in ll e tydligt stråk på den
gåendes villkor som kopplar ihop Johanneberg med Landala och Guldheden. Eklandagatan utvecklas ll det stråk,
som för alla trafikslag, kopplar ihop Sven Hul ns gata med
Gibraltargatan, vilket ger en tydligare entré ll Chalmers
södra del och kopplar ihop stadsdelar. Engdahlsgatan
avlastas och får e lägre tempo och en grönare karaktär. Mossens grönska möter upp i söder och kopplas via
Sven Hul ns backe, som utvecklas som parkkaraktär, ll
Gibraltarvallen.
Chalmers interna stråk och mindre halvoffentliga platser
utvecklas med grönska i form av bland annat träd, planteringar och öppna dagva ensystem. Offentliga såväl som
interna platser i olika skalor värnas, stärks och adderas.
Campusområdet levandegör även den västra sidan av
Gibraltargatan och vid Chalmers Tvärstråk överlappas
funktioner och rum för såväl campus aktörer som för
stadens invånare.
ETT NYTT TIDSLAGER
Gibraltarvallens bebyggelse utgör e ny dslager, i
mötet mellan flera karaktärsstarka stadsplanemönster.
Gibraltarvallens bebyggelse hämtar inspira on från omkringliggande områden och den llkommande bebyggelsen i tvärstråket vägleder och öppnar upp Chalmers
för staden.
Den föreslagna bebyggelsen på Gibraltarvallen följer
befintliga stadsplanekaraktärer och låter landskapets
topografi vara styrande. De a nya dslager möjliggör; en
utveckling av akademins verksamheter, e llsko av fler
bostäder, sammanhängande och finmaskiga stråk, llägg
av platser av varierande karaktär samt bo envåningar och
stadsrum som samspelar.
E nätverk inom campusområdet, med både ekologiska
och sociala funk oner, förstärker och kopplar samman
med staden och naturen i omgivande områden. Gibral-
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
17
SID
18
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
Möjlig utbyggnad inom planområdet.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
19
LANDSKAPET OCH DE EKOLOGISKA
VÄRDENA
MÖTESPLATSER OCH DET SOCIALA
VÄRDET
Enligt stadens övergripande mål ska de gröna kopplingarna inom staden stärkas, men vad betyder det för planområdet? Vid om- och nybyggna on ska så många träd
som möjligt skyddas och sparas. Vik ga gröna kopplingar
är Tvärstråket samt kopplingen mot Mossen (via Sven Hulns backe). Träden utgör vik ga inslag i stadsmiljön då
dessa bidrar med många kvaliteter, både för människor
och fauna. Många träd kommer dock a behöva tas ned
för a möjliggöra byggna onerna. För a kompensera
denna förlust återplanteras träd av olika arter. De stora
asfalterade parkeringsytor som idag finns ersä s av material med större genomsläpplighet och fler artrika planteringar integreras. Många möjligheter finns för a integrera
ekosystemtjänster i planeringen av området. Området kan
bli en föregångare för a testa innova oner inom de a
kunskapsområde som är under utveckling, som regnträdgårdar, gröna väggar och tak. En medvetenhet i arbetet
med de gröna rum som llskapas kan kompensera för det
bor all av gröna kvaliteter som följer med exploateringen
av området.
Chalmers mål är en ambition om platser för kreativa
möten. Platser för samverkan mellan akademi, näringsliv
och samhälle. En miljö som u rycker en hållbar fram d,
öppenhet, tolerans, närsamverkan, symbios, densitet,
interna onell lyskra , kommunika on, krea vitet, liv- och
lekfullhet. Fysiska miljöer som kan samutny jas, och vara
mul funk onella. Mötesplatser llskapas för fokuserade
och innova va möten och för informella möten i gränssni et mellan akademi och stad. Platser som bygger vårt
samhälle genom rela onsbyggande. Offentliga rum som
är oprogrammerade, där saker kan ske spontant, men
även det motsa a där man skapar tydliga program för
a ge plats åt ”brainflowing - brains lling” etc. En mångfald av mötesplatser gör området långsik gt hållbart för
människor i olika åldrar, med olika behov och med oka
anledningar ll a vistas inom Chalmersområdet.
STADSRUMMEN OCH DET EKONO
MISKA VÄRDET
Hur kan planeringen av området stödja den ekonomiska
hållbarheten? Det grundläggande värdet llskapas genom
a utbyggnad möjliggörs av Chalmers och de ll akademin
anknutna verksamheterna. De a har stor betydelse för
stadens och regionens ekonomiska utveckling. För den
lokala u ormningen läggs fokus och omsorg på bo envåningar och platserna i ögonhöjd för bä re orienterbarhet, ökade flöden av människor och högre vistelsevärden. Service, utåtriktade verksamheter och entréer ges
strategiska lägen i korsningar och längs stråk, med nära
och god kollek vtrafik. Kopplingar och funk oner som
adderas ges förutsä ningar a fånga upp fler besökande
än de som har målpunkter i Chalmersområdet. Chalmers
blir därigenom en vik gare mötesplats i staden och ekonomiska förutsä ningar ges för etablering av service och
utåtriktade verksamheter. Genom a bygga klimatsmart
och med goda offentliga miljöer skapas en högre långsik g
ekonomisk avkastning.
SID
20
FÖRTYDLIGANDEN AV PLANIDÉN
De tre beskrivna värdena förstärker varandra. Stadsrummen ramas in av en karaktärsfull och iden tetsskapande
bebyggelse, med koppling både ll historia och fram d.
Kvartersstrukturen, med varia oner i grad av öppet/ slutet
skapar rymd, ljus, inblick och oväntade siktlinjer. Kvarterens varia on skapar en y erligare dimension åt möjligheten a röra sig genom området och befolka stadsrummen.
Tvärstråkets bebyggelse har funk onen a leda och lysa
upp den koppling som framför allt önskas a öppnas upp
genom området för a koppla på tvären. I staden ska det
finnas e nätverk av små parker och naturområden nära
människor. Det ska finnas upplevelserika stadsdelsparker,
stadsparker och större natur- och rekrea onsområden,
som ger staden iden tet och a rak vitet. Chalmersområdet kan bidra ll de a nätverk. De övergripande gröna
kilarna ger stora sammanhängande områden och kopplingar, som främjar rekrea va värden liksom e rikt växtoch djurliv. Funk onsblandning i området, med ak va bottenvåningar, ger förutsä ningar ll stadsliv och ll möten
mellan människor, akademi och staden.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
Hållbarhet
Ekologiska funktioner
Ekonomiska funktioner
$
Sociala funktioner
Planstrukturen
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
21
GIBRALTARVALLEN
Gibraltargatans västra sida föreslås bli en modern spegling av övre Johanneberg. Det nya anknyter ll funk onalismens ideal genom en avskalad karaktär i sin helhet,
men med en detaljrikedom på nära håll. Bebyggelsen på
Gibraltarvallen ger en tydlig enhetlighet med påtaglig upprepning i den stora skalan. Mot Gibraltargatan föreslås
ljusa, släta fasader, med en försik g varia on i fasaduttryck. Fasaderna mot Gibraltargatan har inga utskjutande
balkonger.
Gibraltarvallens bebyggelse hämtar inspiration från
omkringliggande områden. Byggnadsvolymerna på vallen
föreslås delas in i fyra kvarter i varierad längd, vilka tar
upp brytpunkter från befintlig struktur. De föreslagna kvarteren på vallen är delvis slutna, delvis öppna. Öppningar
i kvarteret ger kvaliteter som ljus, utblickar, närvaro av
grönska och en känsla av transparens i en rela vt tät byggnadsstruktur. Kvarteren är slutna mot Gibraltargatangatan
och skapar e tydligt gaturum.
möte med emotstående befintliga byggnader. Den nya
bebyggelsen skapar e ny representa vt lager i områdets dsskala.
Den sammanhållna ramen mot Gibraltargatan speglar den
östra sidans karaktär i höjd och u ryck. Gibraltarvallen får
e tydligt u ryck med offentliga och ak va kanter utåt.
Balkonger ve er mot tvärstråk och gårdar där de utgör
den privata utemiljön, gårdarna är halvprivata och delvis
öppna. Den inre strukturen, som står vinkelrät mot lamellerna mot Gibraltargatan, har en större frihet i u ormning
för a kunna varieras i grad av öppenhet / slutenhet, höjd
och djup beroende av funk on och behov. Gibraltarvallens
ram mot Gibraltargatan är ca våningar. Den inre strukturen har en varierad höjdskala mellan ca - våningar.
Byggnadshöjden sä s i rela on ll funk on, poten ella
sollägen, siktlinjer och lokalklimat.
Den föreslagna bebyggelsen förhåller sig medvetet och
ak vt ll gatan och ger e arkitektoniskt se jämställt
Gibraltargatans östra sida, Övre Johanneberg.
SID
22
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
ARKITEKTONISK GESTALTNING
TVÄRSTRÅKET & CHALMERS KÅRBO
Byggnader i repe on föreslås llkomma längs Chalmers
Tvärgata. Byggnaderna har öppna och utåtriktade bottenvåningar med blandade funk oner som vänder sig ll
verksamma inom Chalmers såväl som ll offentligheten.
Byggnaderna berikar med bostäder och verksamhetslokaler som befolkar stråket över hela dygnet. Vid Kårhuset
uppförs en högre byggnad som tydligt markerar Teknologgården som vik g plats inom Chalmers samt skapar en
ak v kant mot platsen och mot Olgas trappor. Här llkommer lokaler för kårens verksamhet, andra verksamheter
samt student och forskarbostäder.
HÖRSALSLÄNGORNA
Hörsalslängorna föreslås byggas på i vån. Nya entréer
läggs mot Professorsstråket för a ak vera de a och skilja
på de mer privata bostadsentréerna och entréer ll studielokalerna.
TIDSLAGER OCH RELATION TILL KUL
TURMILJÖN
Genom a
llföra e ny delområde med tydlig egen
identitet kan områdets karaktär av möte mellan olika
identitetsstarka bebyggelseområden stärkas. Det nya
bör medvetet förhålla sig höjdskala och vyer på så vis
a omgivande monumentalbyggnader och byggnader i
strategiska lägen får fortsä a vara dominanter.
KULTURBYGGNADER
Kopparbunken är e intressant stadsbildsmässigt inslag
som genom en mer gestaltad inramning i form av en grön
park blir en mer llgänglig och integrerad del av stadsbilden.
Gibraltar Herrgård är en värdefull byggnad som genom
föreslagen fly ll Mossen får e ny sammanhang med
större utvecklingsmöjligheter än de som ges vid Gibraltarvallen.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
23
Fler servicefunk oner och publika
verksamheter som a raherar
boende och besökare ll området
luckrar upp gränssni et mellan
stad och campus.
Trafikering genom området på
de gåendes villkor. Alla ytor tas
llvara och gestaltas med hög
kvalitet.
t
åke
rstr
Tvä
Maximera aktiva kantzoner
längs tvärstråket och llvarata
soliga ytor för vistelse.
t
rge
réto
t
n
E
Balanserad stadsgata med ökad
urbanitet genom lokaler på
västra sidan. Återplantering av
stora träd i gatans mi .
l
sals
Hör
an
äng
Entréer placeras vid de offentliga rummen för att öka tryggehten i stråken under kvällsoch na e d.
Föra vidare grönska från öppningar mellan lamellhusen.
Förstärka spridningskorridorer
genom ny trädplantering.
n
tse
rpla
a
ralt
Gib
Brynzon
Inbjudande rumslighet med
genomtänkt gestaltning och
belysning
Pro
ket
strå
ors
fess
Fickparker med varierade program skapar nischer för ”brainflowing” och ”brains lling”
Lliten park med skyddade, fina
si ytor och sinnliga upplevelser
genom intressanta växtval och
material.
Innergårdar med hög biodiversitet.
en
ark
tan
rga
cke
ns Ba
Hul
Sven
Iden tetsbyggande mötesplats
mellan akademi, näringsliv och
samhälle. Plats för ak viteter
och vila.
a
ralt
tan
sga
ahl
d
Eng
Gib
arp
p
Kop
tan
Eklandaga
Viktig koppling mot väster.
Entrétorg som gångfartsområde, för låga has gheter.
Hållplatserna samlas kring korsningen Eklandagatan / Gibraltargatan. Trafiknod gestaltad
som torg.
SID
24
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
OFFENTLIGA RUM
De offentliga rummen ska binda ihop stråk, platser och
bebyggelse samt skapa en långsik g, stark struktur. De
bildar en pla orm för en utveckling över d och över e
stort, komplext område. De befintliga stadsrummen stärks
och nya adderas. Sekvenser av offentliga rum binder ihop
och länkar vidare i staden och i campusområdet. Kopplingar stärks och tydliggörs för a skapa naturliga flöden
och öka rörelsen i hela området. Stråk och platser definieras med tydliga kanter vilket ger bä re förutsä ningar
för rörelser. Platser med olika karaktär och tempo skapar
ak vitet över dygnet och års derna. Områdets platser graderas från offentligt ll privat. Halvprivata och halvoffentliga platser inom campusområdet värnas och utvecklas för
akademins interna liv. Rela oner i olika skalor utvecklas,
lokala och globala kopplingar möjliggörs. Det finns både
öppna, ”hemliga”, gröna, soliga och monumentala platser.
Två övergripande rumsligheter vilka överlagrar varandra
dominerar planområdet: Gibraltargatans tydliga gaturum
och det tvärgående parkstråket från Johannebergsparken
ll Sven Hul ns gatas gröna västsida.
Tydliga siktlinjer, fondmo v och landmärken i stadsrummet ger området ökad orienterbarhet. Grönstrukturen
bildar e nätverk som binder samman större grönområden i Chalmersområdets närhet. Stadsnaturen utvecklas för a stödja e bra lokalklimat och en utveckling av
ekosystemtjänster.
Hållplats Chalmers södra föreslås bli en lokal bytespunkt
för kollek vtrafik. Kollek vtrafiken förbä ras genom a
hållplatserna runt korsningen Eklandagatan - Gibraltargatan som i dag ligger utspridda samlas i en knutpunkt
nära korsningen vid Chalmers södra entré. Hållplatsen vid
Chalmers Tvärgata behålls som i dagsläget med små justeringar för a förbä ra för gång- och cykeltrafik.
Gröna stråk från Guldheden i väst och Johanneberg i
öst vävs ihop i Chalmersområdet genom de offentliga
rummen. Det kommer vara urbana stadsrum med hög
andel grönska i form av planteringar i flera skikt. Trädplanteringarna inom planområdet bör maximeras för a skapa
en visuell kvalitet sam digt som det gynnar de ekologiska
funk onerna.
Områden i närheten är i högre grad naturliga miljöer som
ll viss del omvandlats ll park. De offentliga rummen
inom området kan betecknas som mindre ”restlandskap”
och starkt kulturpåverkade gröna rum. Tillsammans bildar
de en komplex grön väv. Från naturliga skogsslänter ll
urbana torg med sommarblommor. Från stenstad ll vild
natur.
De offentliga rummen utvecklar områdets sociala värden
u från principerna om ”sammanhängande stad”, ”samspel”, ”vardagsliv” och ”iden tet”.
Kvaliteten för gående stärks genom händelserika sammanhängande gångstråk och ak va bo envåningar, på så vis
upplevs avstånd kortare och kopplingarna blir tydligare.
Förutsä ningarna för cyklister förbä ras längs Gibraltargatan med sammanhängande och tydliga cykelstråk med
få avbro . Platser för cykelparkeringar anordnas i anslutning ll cykelbanor och nära entréer.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
25
Tvärstråkets entré bjuder in genom intresseväckande gestaltning av torg och fasad
samt en kra full grönska med vacker slänt
som avslutas i en ak v kant.
Gibraltarplatsen
Bevarande av trädrad om möjligt. Komplettering med fler träd ger en sammanhållen
platskaraktär. En plats för s llsamma ak viteter där träden hjälper ll a skapa en rofylld
karaktär.
Vik ga hörnlokaler som
bör ha funktioner som
ak verar över stora delar
av dygnet
Median i gatans mi möjliggör plantering av stora träd och regnträdgårdar.
Träd som varierar i art ger gatan e
rikt och varierande u ryck.
0,8
SID
26
2,0
3,6
0,8
2,0
3,5
3,0
3,5
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
2,0
3,0
2,0
Gibraltargatan
En ak v stadsgata med balans mellan trafikslagen. Gibraltargatans poten al som e upplevelserikt och stadsmässigt stråk utvecklas genom a bli en dubbelsidig gata med
utrymme för fler verksamheter och blandade funk oner.
En sekvens av platser för vistelse med olika tempon ger
rytm ll gaturummet. Funk oner och rum för såväl stadens invånare som campus aktörer överlappas. Bostäder
utgör ögon och närvaro vid gatan, stråk och platser över
hela dygnet.
Gibraltargatan utvecklas ll en än mer levande gata där
flöden av människor rör sig (med olika trafikslag).Livet
längs gatan stärks med ak va bo envåningar och offentliga platser som tillsammans definierar gaturummet.
Offentliga och utåtriktade verksamheter som ger liv ll
gatan samlas i strategiska lägen, såsom i bo envåningar
vid platser/öppningar in ll campus.
Gibraltargatan får ljusa, strikta byggnader som speglar
karaktären från befintlig bebyggelse, med pauser i form av
platser vid öppningar ll campusområdet. En kra full trädrad planteras i gatans mi och trädklungor markerar platser och kopplingar. Dagva enhanteringen kan användas
för a llföra y erligare urban grönska ll gaturummet.
GIBRALTARPLATSEN
Här kan en s llsam och vacker miljö skapas som kompletterar Entrétorget. Ytan kan ll exempel grusas vilket ökar
genomsläppligheten och möjliggör yta för spel som t.ex.
boule. En ökad mängd växtlighet bidrar ll a kompensera för trädförlusten från dagens situa on och ger en
varia on över året. Längs byggnaderna bör en stor mängd
cykelparkering placeras.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
27
Robust, enhetligt
golv som tål tunga
transporter. A rakva kantzoner och
stort inslag av urban
grönska.
Kullens kant måste blir mycket
inbjudande och solig för a skapa
en kvalita v entréplats.
*
Återplantering av träd för
a öka Tvärgatans gröna
karaktär
Solig kantzon för
möblering med
stolar, bord, planteringar etc.
Entrétorget med zon för konst,
grönska, träd och va en som
bjuder in till rörelse genom
tvärstråket.
Vik gt a skapa e så bra
lokalklimat som möjligt
!
Aktiv fasad söder om platsen.
Viktig med utåtriktad funktion i
bo envåning av byggnad
Tillgänglighet vik gt för a uppnå
de högt ställda ambi onsnivåerna
för kvaliteten på de offentliga
rummen.
”Shared space”
Enhetligt, robust
material från fasad
ll fasad.
En blandning av ”kommersiella” och ”offentliga” möbler. Intensifiera
stråket för alla sinnen,
med färg, form, do ,
textur etc.
SID
28
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
Chalmers Tvärgata
Chalmers Tvärgata bjuder in ll e tydligt stråk på den
gåendes villkor som kopplar ihop Johanneberg med Landala och Guldheden. Siktlinjer värnas för en god orienterbarhet och e enhetligt golv visar vägen.
Vägledande studenthus med utåtriktade verksamheter i
bo envåningar ak verar stråket och ökar tryggheten då
det av de llkommande verksamheterna och bostäderna
befolkas över hela dygnet.
Det finns högt sa a ambi oner a utveckla Chalmers Tvärgata och dess entrétorg ll högkvalita va offentliga rum.
Gränssni et mellan stad och akademi kräver inbjudan
i form av funk on och kvalitet i det offentliga rummet.
Ak va bo envåningarna vid de a stråk blir extremt vikgt, liksom byggda kanter med sol.
Entrétorget bildar en av de vik ga brynzonerna mellan
akademi och stad. Det ska vara en tydlig entréplats och
e interna onellt torg där människor från hela världen
kan mötas.
Grönskan är närvarande på båda sidor om Gibraltargatan och leder den vidare in på campusområdet. Platsen
är tredelad, den intensiva välfrekventerade platsen närmast gatan, den lugnare soliga gröna på kullen utanför
biblioteket och den inre platsen som bjuder vidare in ll
Tvärstråket.
Studentbostäder och verksamheter samlar sig mot den
inre plats som är ll för alla och bjuder in staden.
Två övergripande rumsligheter överlagrar varandra i
Entréplatsen: Gibraltargatans stadsrum och parkstråket
genom Chalmers Tvärgata.
Aktiva stadsrum tillskapas genom siktlinjer, stråk och
sammanhållen grönska. En grönstruktur som förlängs
och kopplar ihop områdena och skapar sammanhållning
med omgivnade stadsområden.
Poten alen i de två övergripande rumsligheterna ny jas:
den gröna-topografiska samt gaturummet kring Gibraltargatan. För a stärka och koppla samman rummen överbryggs topografi och höjder med tydliga siktlinjer, stråk
och en sammanhängande grönska.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
29
Livförskjutningar ökar
upplevelsen i ögonhöjd.
Boende och verksamheter
befolkar och ak verar stråket
över dygn och år.
ket
strå
ors
s
fes
Pro
Planteringar och dagva ensystem
integreras i stråkets gestaltning
som har hög fokus på detaljering
i u ormningen
n
tse
rpla
a
t
l
ibra
G
Trygghetskänsla viktigt. Samla
bostadsentréer ll ak va platser
För att öka trygghetskänslan
skapas aktiva bottenvåningar
utan mörka nischer och e stråk
med god belysning.
SID
30
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
Cykelparkering placeras vid
strategiska punkter och vid
bostäderna.
Professorsstråket
Professorsstråket kallas den nya koppling som löper
utmed Hörsalslängan, parallellt med Gibraltargatan. Längs
Hörsalslängan etableras små gröna fickparker för a få
en s lla paus och mental avkoppling. Professorsstråkets
östra sida komple eras med mer ak va platser, för pingis,
basket etc.
Professorsstråket ska ha karaktären av parkrum och vara
e alterna vt, skönt stråk som komplement ll den mer
livliga Gibraltargatan. Längs stråket integreras regnträdgårdar och annan riklig grönska. Det långa stråket bryts
visuellt genom trädkronor som s cker ut från fickparkerna. Stråket har en del utmaningar, med lite solljus
och risk för inak va fasader/monoton upplevelse. Fokus
måste därför finnas på a skapa en varierad upplevelse
genom gestaltningen av byggnader och offentligt rum,
med entréer och ak vitet mot stråket samt solljus som
når ned ll marken.
Ett stråk med unik karaktär.
Innova va planteringar och små
programmerade fickparker.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
31
Terrasserad park med
perennplantering och
generösa si ytor.
Professorsstråket går ”genom”
parken, som är högre i ”hierarkin”.
Parken upplevs som ett rum från
vägg ll vägg. Byggnader runt parken
får ej bli för höga, för en solbelyst
plats.
Lek för små barn finns på
bostadsgården.
Kopparparken
*
!
!
Ak v bo envåning i
soligt läge.
tan
sga
l
h
da
Eng
Kantstensparkering längs delar av gatan
för a möjliggöra en ak v kantzon längs
norra sidan.
Parken blir en del av ett pärlband av
gröna platser som sträcker sig från
Mossen i söder ll Näckrosparken i norr.
Solbelyst yta mot byggnad med
bänkar. Ak vitetsplats framför entrén
ll klä eranläggning.
Engdahlsgatan
2.0
förgårdstrottoar
mark
SID
32
7,0
körbana/
gatuparkering
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
3,0
möb. zon
4.0
trottoar
Engdahlsgatan och Kopparparken
I denna park blir den speciella ”Kopparbunken” smycket
i en grön inramning. Vägar som går genom området tas
bort då man kan lösa denna llgänglighet på andra sä ,
vilket möjliggör en generös terrassering med plats för sittytor och planteringar i slänten ned mot det nya bostadskvarteret.
För a Kopparbunken ska synas från så många håll som
möjligt planteras växter endast i mark- och buskskiktet.
För a stärka den ekologiska mångfalden och hållbarheten
bör ytskikt vara genomsläppliga och planteringen främst
bestå av ängsplantering. Parken ska gärna läsas samman
med bostädernas gårdsrum så a de llsammans bildar
en helhet. Professorsstråket som delar upp de två ytorna
ska så långt som möjligt gestaltas som en del av denna väv.
Gaveln på den nya huskroppen uppe på höjden bör komple era parken genom en ak v och intressant bo envåning. Här finns även möjlighet a utny ja den prominenta
gaveln ll något innova vt eller kulturellt såsom en grön
vägg eller en kons nstalla on.
Högst upp i parken kan klä eranläggningen som är etablerad inne i bunken synas genom en mindre klä ervägg.
Denna del av parken är mycket solig över stor del av dagen
och bänkar bör placeras utmed bunkens kopparfasad för
a ta llvara denna kvalitet.
”Grönt” kan ta sig
många u ryck
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
33
Bo envåning med solig
kant. Poten al för utåtriktade verksamheter.
!
Si platser med utsikt
och i bra solbelysning.
e
l ns Back
Sven Hu
Utnyttja slänten nedanför bostäderna
för att skapa en skyddad och trivsam
parkmiljö för alla. Bra solbelysning i
slänten.
Lek- och ak vitetsyta.
Fin utsiktspunkt
uppe på berget.
En komplicerad nod. Svår a överblicka
och med många rörelseriktningar innebär a alla måste hålla låga has gheter:
bilar, cyklar och bussar. Vik gt a skapa
en torgkänsla för trafikanterna.
Gång- och cykelstråk från Mossen via
backen upp ll östra delen av campus
och Gibraltargatan.
SID
34
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
Sven Hultins plats
Är en vik g länk mellan det täta campusområdet och det
gröna Mossen. Här möts bostäder, näringsliv och universitet. E gränssni med stor poten al a bli en plats för
både lek och vila. Lugnare tempo, e stråk a vistas kring,
i en slänt med västerläge.
Platsens kvalitet ligger inte i bebyggelsen utan i topografin och markgestaltningen. En förutsä ning för parken
är a den nyligen placerade transformatorsta onen på
sikt kan fly as ll annan placering. Fokus är på lek och
rekrea on. Naturkaraktär och bergsforma oner kan delvis
bevaras som insprängda element i parkgestaltningen.
Dungar av naturlig karaktär omgärdas av bänkar där
man har möjlighet a blicka ut och si a i solen eller i
skuggan. Bergsknallen sparas och kan bli en spännande
utsiktspunkt. På vintern kan man fortsa åka pulka och på
sommaren rutschkana. den södra delen bör läggas med
sten i e mönster som signalerar platsbildning och låga
has gheter. Engdahlsgatan avlastas trafikmässigt då Eklandagatan förlängs och får e lägre tempo och en grönare
karaktär. Gående och cyklande prioriteras framför biltrafik
och på sträckan för Sven Hul ns backe stängs den helt av
för biltrafik.
Ny byggnad i norr har poten al a stö a parken med ak vitet, som café. P-däckets fasad kan användas på krea vt
sä för a höja platsens kvalitet.
Hantera instängdhet med p-däck
Vild karaktär med vegeta on i
fält-, busk- och trädskikt.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
35
Terasserade nivåer integrerar gatan i en stadsgestaltning, med strikta
geometrier och murar.
Samlad busshållsplats
kollek vtrafikknutpunkt
agatan
Ekland
Södra delen av Eklandagatan utgör kvartersmark, men kan få en upprustad markgestaltning, där även gående och cyklande utmed
gatan kan röra sig.
En trädrad måste tas ned för utbyggnaden av gata och cykelbanor. Möjlighet finns dock ll a återplantera en
dubellradig trädallé utmed gatan.
BOSTÄDER
MATEMATIKCENTRA
SID
36
9,0
9,5
shared space
Parkering/Plantering/Möblering
1,7
Cykelbana
6,0
Körbana
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
1,7
2,0
Cykelbana Trottoar
förgårds
mark
Eklandagatans förlängning
Som den nya entrén ll de södra delarna av Chalmers
förlängs Eklandagatan västerut. Förlängningen är ll för
alla trafikslag och kopplar ihop Johanneberg med Guldheden via Sven Hul ns gata. Nivåskillnader tas upp i en
gatuu ormning med karaktär av plats med strikta geometrier och murar snarare än slänter. En fortsä ning av
Sven Hul ns plats.
Förslag finns på a göra om korsningen med Gibraltar
gatan ll en torgyta, med integrerad rondell. En entréplats
llskapas för den tätare staden som börjar vid mötet med
Johanneberg. Kollek vtrafikprioritering kan lösas genom
a separata körfält anläggs genom rondellen. Den södra
delan av Eklandagatan utgör kvartersmark för bostadsangöring/parkering.
Kollek vtrafikprioritering i rondell.
Torglösning för a hantera
flera rörelsebehov.
Rondell integrerad i
större torgyta.
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
SID
37
FÖRÄNDRING ÖVER TID
Planområdet kommer a växa fram och förändras dynamiskt över d.
Här finns idag e varierat innehåll och en varierad användning. I delar är det uppska at och välanvänt och i delar
är det öde och outny jat. Områden, platser och stråk
kommer a genomgå stora förändringar. För a stärka
befintliga kvaliteter och ta vara på kra en av en förändringsprocess för a addera nya kvaliteter behöver man
tänka igenom etapper och förändringssteg.
För a förändringsprocessen ska stärka området, karaktären och användningen av platser och stråk:
> Etableras de strategiska och offentliga platserna och
kollek vtrafiknoderna, stråken och de större entréerna
först - genom a man gör dem befolkade.
> Fokuseras arbetet kring de övergripande stråken - Gibraltargatan och Tvärstråket.
> Görs en plats klar i taget.
> Kan man gärna arbeta med temporära och platsskapande ak viteter och llfällig användning för a etablera
en ny karaktär och användning av en plats.
Utbyggnaden av Chalmers Campus sker i takt med a
verksamheterna expanderar och e erfrågar nya lokaler.
Utbyggnaden kommer således a ske etappvis. Hur etapperna ligger i d och huruvida det byggs från norr ll söder
eller från söder ll norr, går det i dagsläget inte a u ala
sig om med någon säkerhet.
SID
38
K VA L I T E T S P R O G R A M F Ö R G I B R A LTA R VA L L E N / D E TA L J P L A N
POSTADRESS: GÖTEBORGS STADSBYGGNADSKONTOR, BOX 2554, 403 17 GÖTEBORG
TELEFON: 031-368 00 00 E-POST:SBK@STADSBYGGNAD.GOTEBORG.SE
WWW.GOTEBORG.SE