m - Kungsbacka kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Arbetsutskottet för Äldreomsorg Sammanträde onsdagen den 15 april 2015, klockan 14 i Mini Borg, Borgmästaregatan 5, Kungsbacka. 1 (2) Datum 2015-04-09 Ärende Förvaltningens förslag till beslut 1 Val av justerare och bestämmande av tid för justering Johan Tolinsson (S) 21 april 2015 klockan 16 2 Eventuellt övriga ärenden 3 Godkännande av föredragningslistan 4 Informationsärende Ny- och ombyggnader Susanne Edgren Stående punkt Klockan 14.10 Informationen noteras till protokollet 5 Beslutsärende Revidering av riktlinjer för nyoch ombyggnation Susanne Edgren Leif Nilsson Klockan 14.20 Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens förslag, revidering av riktlinje för ny- och ombyggnation. Cirka 10 minuter uniForm KUB301 v 1.0, 2005-11-25 Cirka 20 minuter 6 Beslutsärende Krav på privata utförare remissvar Susanne Edgren Leif Nilsson Klockan 14.40 Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens yttrande över remissvar på krav på privata utförare. 7 Beslutsärende Detaljplan Hede 3:122 - remissvar Susanne Edgren Leif Nilsson Klockan 14.55 Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens yttrande över detaljplanen för Hede 3:122. Äldreomsorg Yvonne Johansson Nämndsekreterare Direkt 0300-834839 yvonne.johansson@kungsbacka.se Fax 0300-154 63 Cirka 15 minuter Cirka 10 minuter Kungsbacka kommun Äldreomsorg Box 10409, 434 24 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-154 63 aldreomsorg@kungsbacka.se www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 8 Beslutsärende Ej verkställda beslut kvartal 12015 Leif Elmered Klockan 15.05 Nämnden för Äldreomsorg antar förvaltningen skrivelse angående rapport avseende ej verkställda beslut enligt 16 kap § 6 f socialtjänstlagen och § 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. Cirka 5 minuter 9 Beslutsärende Ansökan om investerings/projektbidrag för besök av hund i vård, omsorg, vardag och skola Therese Lindén Klockan 15.10 Nämnden för Äldreomsorg avslår Studiefrämjandet Hallands ansökan om investerings/projektbidrag á 150 000 kronor för besök av hund i vård, omsorg, vardag och skola 10 Informationsärende Månadsrapportering inklusive sjukfrånvaro Fillitsa Grönberg Lena Magnusson Klockan 15.20 Informationen noteras till protokollet. 11 Ordföranden informerar Informationen noteras till protokollet Cirka 10 Skickas ut separat. Cirka 20 Följande information kommer att ges på nästa nämndsammanträde 12 Tema Kommunal regi av hemtjänst och äldreboenden – enhetscheferna berättar om verksamheten 13 Öppna jämförelser Marianne Kierkemann ordförande Ann Häggblad sekreterare 2 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-10 Diarienummer ÄO/2015:53 Revidering av riktlinje för ny- och ombyggnation av äldreboenden Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg beslutar att fastställa reviderat dokument Riktlinje för Ny- eller ombyggnation av äldreboenden i Kungsbacka kommun. Sammanfattning Riktlinjen för ny- och ombyggnation av äldreboenden i Kungsbacka kommun ska årligen revideras och i samband med förstudien av Sandlyckan har behov av revidering uppstått. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-04-10 Riktlinje för ny- och ombyggnation av äldreboenden Beslutet skickas till Maria Sörensson, service fastigheter Susanne Edgren Utvecklingsledare Äldreomsorg Susanne Edgren 0300-834527 susanne.edgren@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se 0 Riktlinje fö r Ny- eller ombyggnation av ä ldreboenden i Kungsbacka kommun 1 1. Introduktion......................................................................................................................................... 3 Syfte och bakgrund .............................................................................................................................. 3 Lagar som styr ................................................................................................................................. 3 Målgrupper ...................................................................................................................................... 3 Övergripande målsättningar för boendet ....................................................................................... 3 2. Utemiljö ............................................................................................................................................... 3 Boendets yttre närmiljö .................................................................................................................. 3 3. Den inre miljön .................................................................................................................................... 4 Första mötet ........................................................................................................................................ 5 Färger .................................................................................................................................................. 5 Golv...................................................................................................................................................... 5 Dagsljus................................................................................................................................................ 5 Belysning ............................................................................................................................................. 5 Inneklimatet ........................................................................................................................................ 6 Ljudklimatet ......................................................................................................................................... 6 Låssystem ............................................................................................................................................ 6 Larm ..................................................................................................................................................... 6 3. Bostaden .............................................................................................................................................. 7 Allmänt ............................................................................................................................................ 7 Den enskilda lägenheten ................................................................................................................. 7 Parboende ....................................................................................................................................... 7 Entré/hall ......................................................................................................................................... 7 Pentry .............................................................................................................................................. 7 Vardagsrum ................................................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. Hygienrum ....................................................................................................................................... 8 Förvaring.......................................................................................................................................... 8 4. Gemensamma utrymmen inom boendeenheten ............................................................................... 8 Kök och matplats ............................................................................................................................. 8 Vardagsrum ..................................................................................................................................... 8 Korridor ........................................................................................................................................... 9 Balkong/uteplats ............................................................................................................................. 9 5. Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter ............................................................................. 9 Samlingsrum .................................................................................................................................... 9 Finrum ............................................................................................................................................. 9 2 Små träffpunkter ........................................................................................................................... 10 SPA-rum ......................................................................................................................................... 10 Rum för hår- och fotvård ............................................................................................................... 10 6. Ekonomiutrymmen ............................................................................................................................ 10 Inom boendeenheten ........................................................................................................................ 10 Städ ................................................................................................................................................ 10 Utanför boendeenheten ................................................................................................................... 11 Tillagningskök ................................................................................................................................ 11 Cafehörna/servering...................................................................................................................... 11 Varutransporter-varuintag ............................................................................................................ 11 Central tvättstuga .......................................................................................................................... 11 Städcentral .................................................................................................................................... 11 Centralt soprum............................................................................................................................. 12 Centrala förråd .............................................................................................................................. 12 7. Personalutrymmen ............................................................................................................................ 12 Inom boendeenheten .................................................................................................................... 12 Utanför bostadsenheten ............................................................................................................... 12 8. Teknik ................................................................................................................................................ 13 Brand ............................................................................................................................................. 13 El – reservkraft .............................................................................................................................. 13 TV ................................................................................................................................................... 13 Hörslingor ...................................................................................................................................... 13 AV-utrustning ................................................................................................................................ 14 Telefoni .......................................................................................................................................... 14 Hiss ................................................................................................................................................ 14 Åskskydd ........................................................................................................................................ 14 9. Generellt ............................................................................................................................................ 14 3 1. Introduktion Syfte och bakgrund Det här programmet vänder sig till dig som ska rita, projektera och bygga om eller bygga nytt äldreboende för nämnden för Äldreomsorg i Kungsbacka. Programmet vill förmedla de erfarenheter som nämnden har i syfte att utformningen av boendet ska bli så bra som möjligt. Ramprogrammet utgör en gemensam plattform för all ny- och ombyggnation av äldreboenden inom Kungsbacka kommun och är ett styrinstrument för projektering. Lagar som styr Kommunen ska enligt Socialtjänstlagen (SoL) erbjuda god omsorg utifrån den enskildes önskemål och behov. När detta inte längre kan tillgodoses i den enskildes hem, ska kommunen erbjuda ett boende anpassat för den enskildes behov. Inom äldreboende ska den enskilde kunna erbjudas trygghet, omsorg och service samt hälso- och sjukvård av personal med rätt kompetens. Den verksamhet som ska bedrivas och byggnadernas utformning styrs, utöver av Socialtjänstlagen, också av Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL), Arbetsmiljölagen, Plan- och Bygglagen (PBL) Livsmedelslagen samt av övriga lagar, föreskrifter och allmänna råd som är tillämpliga på området. Målgrupper Den som beviljas plats på ett äldreboende har ett omvårdnadsbehov som är så omfattande att alla hjälpinsatser i ett ordinärt boende är uttömda. Behoven kan vara både fysiska och psykiska. På äldreboendet ska man kunna bo kvar oavsett vilka behov man får i framtiden. Övergripande målsättningar för boendet Våra äldreboenden ska erbjuda de äldre som bor där ett gott liv. Respekt för de äldres integritet, trygghet, och valfrihet ska utgöra grunden för boendet. De äldre ska erbjudas en trygg och hemlik miljö där de kan erbjudas god vård och omsorg De äldre ska erbjudas möjlighet till ett aktivt liv och en meningsfull tillvaro oavsett hälsotillstånd. Äldreboendet är också en arbetsplats. De anställda ska erbjudas en god arbetsmiljö. 2. Utemiljö Boendets yttre närmiljö Miljön runt boendet är mycket viktig. Den ska hjälpa till att stimulera och aktivera de boende, ge en möjlighet att känna och förnimma årstidens växlingar, att ta en promenad, att odla lite blommor med mera. Boendet ska också vara lätt att nå för boende, anhöriga och transporter. Stor vikt ska läggas vid en inspirerande och vacker utemiljö som ska tillåta att de boende kan vistas utomhus året runt och utformad för att underlätta framkomligheten för såväl rullstolsburna som synskadade. Gångvägar ska kunna användas av både personer med elrullstol och av dem som måste ha personlig ledsagare. Trädgården ska ge de boende möjlighet att aktivt nyttja den och att följa årets växlingar. Det får dock aldrig finnas några giftiga prydnadsbuskar, taggbuskar eller liknande. Trädgården ska aktivera och stimulera men även skänka lugn och ro Kommentar [SE1]: Tillagd 4 På tomten ska skapas utemiljö för dem som har rörelsehjälpmedel. På fastigheten ska det finnas en lättframkomlig promenadväg med belysning och fasta sittbänkar. Som del av denna promenadväg skapas en träningsslinga på cirka 10 meter med olika markmaterial samt lutningar för träning. För att få en rehabiliterande utemiljö ska man tar tillvara naturliga variationer i omgivningen, som till exempel höjdskillnader. Dessa kan utnyttjas till att anlägga exempelvis en träningsslinga med trappor, sittplatser (gärna med lite högre sitthöjd) och en barr i naturlig miljö som kan användas med eller utan hjälpmedel. Ytterbelysning ska vara jämn och bländfri på gångvägar och vid entréer. En god belysning gör att mörka höst- och vinterkvällar upplevs som lite ljusare. Detta är viktigt både för boende och personal. Det är även viktigt att det är en god belysning runt byggnaden. Extra god belysning ska utformas vid cykel- och bilparkering. Vi ser gärna att man anlägger en ” sinnenas trädgård” där de boende kan träna lukt, syn, känsel och smak. Trädgården ska också inspirera till trädgårdsarbete och odling, genom att exempelvis anlägga upphöjda odlingsbäddar. Utemiljön ska även vara vacker att titta på inifrån för dem som inte kan ta sig ut. Angöringarna till huset ska vara både lättillgängliga och tydliga samt planeras så att plats finns för besökande och transporter till boende samt att mat- varu- och soptransporter kan ske utan risk för olyckor. Behov av parkeringsplatser enligt nedan, både för personal och besökande ska tillgodoses. Cykeluppställning med tak ska finnas nära byggnadens entré. De äldre ska lätt kunna ta sig ut i trädgården och kunna vistas där tryggt. Trygga inhägnader ökar säkerheten för de äldre och ger möjlighet till större frihet. Huvudentrén ska vara väl synlig och dimensionerad för färdtjänst, sjuktransporter, taxi med flera. Besöksparkering och handikapparkering ska finnas i närheten. 3. Den inre miljön Ett äldreboende utgör för många äldre hela det livsrum man har till förfogande. När krafterna inte längre räcker till för att ta sig ner på stan eller bort till parken måste vi flytta parken och torget till äldreboendet. Samhället kommer till de äldre när de själva inte orkar komma till samhället. Vi bygger en modell i liten skala av samhället när vi bygger boendet. I det tänket blir boendeenheten kvarteret och där har den boende sin lägenhet. Inom boendeenheten finns olika små platser där man kan träffas, sitta ner och prata eller bara vara för sig själv. På serveringen får man god mat och ibland kan man sitta ute och äta. Det är fint här. Centrum i vårt lilla minisamhälle utgörs av foajén, samlingsrummet och aktivitetsutrymmena. Ibland finns det en stor restaurang här där man kan bjuda sina anhöriga på en god lunch. I centrum händer det saker och där finns det något att titta på. Vägen ner till centrum är trevlig att gå. Det finns många ställen där man kan sätta sig en stund och titta på omgivningarna. Man träffar andra som också är ute och går och kan få sig en pratstund eller så tittar man bara på omgivningarna. Från centrum kan man också komma ut i den närmaste omgivningen och ta en promenad på motionsslingan som för säkerhets skull är försedd med många fina rastplatser. Det ska finnas tillgång till fysiska ledstänger för att förenkla framkomligheten. Ledstängerna ska inte leda till att korridoren upplevs som en sjukhusmiljö. Kommentar [SE2]: Tillagd 5 Nämnden för Äldreomsorg vill att alla äldreboenden ska erbjuda en miljö där den egna lägenheten är så hemlik som möjligt. Första mötet Den som bor här ska kunna känna sig stolt över sin bostad. Huset ska vara vackert att se på och gärna ligga i en lummig och behaglig miljö. Marken är jämn, det finns ledstänger för den som behöver det och bänkar att sitta på. Bilarna kan köra runt och behöver inte backa vid entrén och det går bra att stanna vid entrén. När man väl kommer in ska miljön vara välkomnande. Det ska finnas plats för en eller ett par sittgrupper, färgerna ska vara varma och det får gärna finnas något fint att fästa blicken på. För den som inte hittar så bra i huset ska det finnas informationstavla eller motsvarande. Det första intrycket är alltid betydelsefullt och det gäller även när man första gången kommer till ett boende. Det gäller både för boende, anhöriga och anställda. Vi vill förmedla en atmosfär som präglas av värme, trygghet, omsorg, omtänksamhet och inte minst liv. Färger Många av de personer som kommer att bo här har, eller kommer att få, en demensproblematik. De flesta av dem kommer att sakna eller ha begränsad förmåga att tyda rummets gränser eller förstår inte längre vad ett rum är. Man kanske inte kan förstå vad som är ett hörn, var tak och vägg möts eller var golv och vägg möts. Färgsättningen ska tydliggöra miljön och underlätta orienteringen och igenkänning för de boende. Färgsättningen ska präglas av ljusa och varma färger gärna trä på dörrar och lister som ger en varm och ombonad känsla. Dörrar som bara används av personalen ska vara nedtonade och gå i samma ljusa färg som väggen. Neutral bakgrundsfärgsättning, och konstrastrerande färgsignaler leder till förbättrad orientering. Golv Ett golv kan inge otrygghet när olika färger möts om kontrasterna är stora. Man kan uppleva det som att en nivåskillnad är ett hål i golvet etcetera. Golven ska därför inte ka starka kontraster i kulör och mönster. Man ska undvika blanka golv eftersom de kan upplevas som hala och obehagliga att gå på. Dagsljus Med åldern följer ett ökat behov av ljus och en ökad känslighet för bländning. Solen är en viktig energikälla för äldre varför det är viktigt att orientera hus och fönster så att det blir behagligt ljus inomhus och vackert att titta ut. Fönster ska ha låga bröstningar så att man kan titta ut från sin säng eller när man sitter i rullstol. Låga bröstningar gäller även i gemensamma och allmänna utrymmen. Det ska finnas möjlighet att montera gardinfästen eller motsvarande för att möjliggöra montering av gardiner eller andra avskärmningar för att förebygga reflexer. Belysning Belysning bidrar till normaliserad dygnsrytm med ökad vakenhetsgrad dagtid, bättre sömn nattetid samt ett lugnare beteende, om den varieras så att den liknar normal dygnsvariation. En bra belysning ska ge en väl avvägd fördelning mellan allmänljus och riktat ljus och belysa det som är viktigt i rummet. Allmänbelysning tillsammans med platsbelysning ger en variationsrik belysning av olika karaktär. Genom att modulera rummet med olika typer av ljus blir upplevelsen av rummet starkare, till exempel kan växter och konstverk belysas och skapa hemkänsla, trappor kan förses med ledljus och 6 trappräcken belysas för att underlätta för synskadade. Om man använder sensorer för att tända belysningen ska dessa vara inställda efter den äldres förmåga (det blir fortare mörkt för en äldre människa). Om sensorer används är det också viktigt att uppmärksamma att äldre människor, med till exempel Parkinson, kan bli stillasittande en längre tid och då får inte belysningen slockna. Kommentar [SE3]: Tillagd enligt MAS Inneklimatet Många av de äldre på ett äldreboende kan inte själva föra sin talan. De kan till exempel inte tala om att det är för varmt eller för kallt när man fryser eller om det är olidligt varmt. Man kanske inte förstår att öppna eller stänga sitt fönster eller att sätta sig i skuggan när solen gassar – man saknar förmåga att hantera förutsättningarna. Mot denna bakgrund, tillsammans med den äldre människans svagare hälsa, måste fastigheten hjälpa de äldre till ett behagligt boende. Utvändig solavskärmning i soliga lägen är ett måste. Svenska Inneklimatinstitutets riktlinjer serie R1 med följande kompletteringar ska följas. Termisk komfortklass TQ2, med skärpta krav på operativtemperatur i vinterfallet enligt följande Högsta värde 25 gr C, Optimalt värde 23 gr C, Lägsta värde 22 gr C Ljudklimatet Ljud som väcker igenkänning stödjer minne och välbefinnande. Lokaler med god ljudmiljö gör att uppfattningsförmåga och förståelse stärks. Låssystem Låsen till lägenheterna ska vara av typen nyckelfritt. Personalens transponder ska gå att programmera så att den utöver tillgång till enhetens samtliga lägenheter även omfattar dörrar in respektive ut från enheten samt övriga utrymmen man behöver tillgång till. Även ytterdörren ut/in från boendet ska kunna läggas på transpondern. Transpondern ska fungera även mot nyckelskåpet. Anhöriga ska beredas tillträde till låssystemet vad det gäller inpassering och tillgång till anhörigs lägenhet mellan 07.00 – 22.00. Kommentar [SE4]: Här säger Maria Sörensson att taggar som man håller upp framför dörren kan bli resultatet av denna skrivning! Vill vi ha det så? Det finns tre alternativ- reguljär nyckel, tagg eller transponder. Larm Samtliga lägenheter ska förses med trygghetslarm. Larmen ska vara kopplade till personalens telefoner. Det ska finnas överfallslarm kopplade till systemet för att personalen ska kunna larma om de hamnar i nödläge. Det ska finnas larmlogg. Larmet är internt. Larmtelefonen ska vara kopplad till det externa telenätet så att man kan ta emot respektive ringa samtal ut från den. Utvecklingen inom området går snabbt. Marknaden ska scannas av när beslut om larm/larmleverantör ska tas. Entrésignal Ringklockor ska finnas vid enhetsdörrar och in till enheterna för besökare. Ringklocka med högtalare på vägg är att föredra. Hörslinga Hörslinga med tillhörande aktiv utrustning för sändning skall finnas i samtliga utrymmen som kan ses som samlingslokaler Kommentar [SE5]: Tillagd text av Maria S 7 3. Bostaden Allmänt En bostad i ett äldreboende består av den egna lägenheten samt del i gemensamma utrymmen. På detta sätt skapas en fullvärdig bostad där det finns plats för både avskildhet och umgänge. En boendeenhet består av 10-12 lägenheter. Nämnden för Äldreomsorg prövar den totala storleken på boendet i förstudien inför varje byggnation. Kommentar [SE6]: Tillagd text efter från Maria om när i processen detta sker Den enskilda lägenheten En ledstjärna vid utformningen av den enskilda lägenheten är att den vanliga lägenhetens funktioner, i så stor utsträckning som möjligt, ska finnas om än i mindre skala. Det ska finnas utrymme för att sova, äta och förvara sina saker. Lägenheten bör vara 30-35 kvadratmeter för att fungera väl. Lägenheten ska vara så utformad att det finns plats för erforderliga hjälpmedel. Parboende Möjlighet till parboende kan skapas genom att enskild lägenhet har två rum med gemensamt kök och hygienutrymme. Ett annat sätt är att någon eller några lägenheter förbereds så att de på ett enkelt sätt kan omvandlas till en tvårumslägenhet genom att en öppning/dörr är förberedd och lätt kan tas upp/ sättas igen emellan lägenheterna. Nämnden för Äldreomsorg prövar behovet av parboendelägenheter i förstudien inför varje byggnation. Kommentar [SE7]: Tillagd mening Entré/hall Hallen markerar gränsen till den privata sfären. Detta är viktigt för att skapa hemkänsla och bevara den boendes integritet. I hallen ska finnas plats för rullstol, hatthylla och garderober. En säng ska kunna rullas ut från rummet. Hallen kan innehålla pentry. Pentry Pentry ska ses som ett litet komplement till det rejält utrustade gemensamma köket. Pentryt kan med fördel placeras i hallen. Här ska finnas möjlighet att förvara kylda drycker och lite mat, kunna ta ett glas vatten, diska, koka kaffe med vattenkokare eller kaffebryggare, uttag för mikrougn, dock inga spisplattor. Pentryt ska inte vara avsett för matlagning, men vara utrustat med timer för t ex kaffebryggaren. Pentry bör utformas med möjlighet att anpassa höjd på bänk, över- och underskåp typ konsoluppbyggnad. Pentryt bör utformas med möjlighet att anpassa höjd på bänk och med fristående underskåp typ hurts. Det ska finnas plats under bänkskivan för möjlighet att komma åt med rullstol. Rummet Lägenheten ska ge ett trivsamt och ombonat intryck med god möblerbarhet. Tillgången till dagsljus ska vara mycket god. Sovplatsen ska ge möjlighet till två alternativa placeringar av sängen. Detta för att personalen ska kunna arbeta på båda sidor av sängen men också för att de boende själva ska kunna bestämma var sängen ska stå. Den boende ska också kunna ta sig i och ur sängen från båda håll med hjälp av rollator eller rullstol. Sängen ska också, med en boende liggande i, kunna rullas ut från rummet. I rummet ska finnas utrymme för matbord och sittgrupp så att de boende kan umgås med sina anhöriga och vänner. Alla vardagsrum ska vara försedda med traversskenor inklusive tvärbalk för Kommentar [SE8]: Maria S undrar vad som menas egentligen? Om det ska vara höj- och sänkbart går det inte att ha underskåp. Denna mening strykes och ersätts med nedanstående Kommentar [SE9]: Förslag på ny mening. 8 taklift med lyftområde över säng samt utrymme för överflyttning till rullstol, hygienstol. Laddplatta ska finnas i alla rum. Hygienrum Hygienrummet ska erbjuda den boende möjligheter att sköta sin hygien med eller utan assistans. Utformningen och storleken ska vara sådan att rullstol, duschstol, duschvagn eller motsvarande lätt kan användas och enkelt manövreras inom hygienutrymmet. Utformning av hygienrum ska möjliggöra att den enskilde kan förflytta sig fritt i utrymmet med hjälp av handtag (motsvarande). I hygienutrymmet ska det vara förberett för installation av tvättpelare. Förvaring Förvaringsutrymmena i lägenheten ska vara generöst tilltagna. I lägenheten ska finnas garderob och linneskåp (separata enheter). Till lägenheten ska också finnas lägenhetsförråd. Dessa förråd kan vara placerade på vind, i källare eller motsvarande. I lägenheterna ska finnas låsbara medicinskåp med individuella lås. Det ska vara möjligt att logga händelser i medicinskåpet, och det bör vara kopplat till personalens identitets- och låssystem. Medicinskåpet ska ha en volym som rymmer motsvarande en pärm i A4-format och några större flaskor. Det ska vara möjligt att utöka med ett låsbart skåp där brukaren kan förvara sina värdesaker. Kommentar [SE10]: Tillgad (MAS) 4. Gemensamma utrymmen inom boendeenheten De gemensamma utrymmena är den plats där man kan få gemenskap och samvaro i kontrast till den egna lägenhetens avskildhet. Här kan man äta ihop, titta på TV och umgås. Kök och matplats Köket med matplats ger ett sammanhang för den äldre. Den som vill och orkar ska ha möjlighet att delta i köksarbetet. De gemensamma köken utgör bostädernas huvudkök. I den dagliga verksamheten sköts boendeenhetens mathantering av boendets personal. Här tillreds frukost, görs för- och eftermiddagskaffe, ordnas kvällssmörgås med mera medan huvudmålen kommer från tillagningsköket/mottagningsköket. Köket ska vara en god arbetsplats med genomtänkt logistik för en rationell hantering. I köket behövs ett extra handfat för att personalen ska kunna tvätta händerna. Det får av hygienskäl inte ske i vasken. Kommentar [SE11]: Tillagt (MAS) Matplatsen ska ha plats för alla boende, några gäster/personal samt flera rullstolar. Köket ska ha mycket dagsljus med en miljö som inbjuder till trivsamma måltider. Köket ska erbjuda möjlighet att förvara och tillreda enklare mat samt att hantera boendeenhetens disk efter gemensamma måltider. Snabbdiskmaskin med 15 minuters program. Köket ska enkelt kunna avgränsas mot övriga gemensamma utrymmen om det behövs. Lösning med till exempel barkök eller köksö ger avgränsning men skapar ändå närvaro i köket. Om en köksö eller liknande inrättning väljs ska den inkludera flera eluttag med timers. Vardagsrum Rummet ska förmedla hemkänsla och vara en naturlig träffpunkt för de boende. Genom sin placering, sin storlek, utformning och möblering ska rummet upplevas som bostadens vardagsrum. I vardagsrummet ska finnas utrymme för soffa, bord och fåtöljer för umgänge, TV med mera. Rummet ska även ge gott utrymme för flera personer som använder rullstol/rollator så att de kan ta sig fram och Kommentar [SE12]: Tillagd mening. 9 delta i samvaron. Vardagsrum inom boendeenheten ska förses med hörslinga för främst tv. Hörslingan skall vara komplett med aktiv utrustning för sändning. Korridor Korridorer ses främst som ett kommunikationsutrymme och ska erbjuda säker förflyttning med eller utan hjälpmedel. Korridorer ska minimeras till fördel för boendeytan. Korridorer ska vara inbjudande, orienteringsbara och skapa tillfälle till spontana möten. Korridorer ska medge enkel förflyttning av sängar, med boende liggande i, in och ut ur lägenheterna. De boende ska själva också kunna förflytta sig i korridoren. Ledstång är ett hjälpmedel för att underlätta för den boende att själv kunna förflytta sig. Ledstängerna ska inte leda till att korridoren upplevs som en sjukhusmiljö. Två standardrullstolar ska kunna mötas. Kommentar [SE13]: Tillagt, detta står i slutet, men hör bättre ihop med detta avsnitt. Kommentar [SE14]: Tillagd mening (MAS) Balkong/uteplats Balkongen är ofta den enda formen av utevistelse som kan erbjudas vissa boende. Balkongen ska, per boendeenhet, därför så långt som möjligt vara anpassad för detta ändamål och vara regn- och vindskyddad samt kunna solavskärmas. Balkongen ska ge lugn och trygg utevistelse för de äldre. Såväl rullstol som säng ska kunna rullas ut på balkong/uteplats. 5. Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter De som bor på ett äldreboende vill ha ett socialt liv som alla andra och det ska finnas utrymmen för detta. De flesta vill fortsätta med sina intressen som man haft tidigare i livet och kunna fylla sin dag med det som är viktigt. Man vill även som gammal och sjuk ge sitt liv ett innehåll. Möjligheterna till sysselsättning som att lyssna på föredrag, musik, ha gymnastik, spela bingo, sjunga, delta i studiecirklar eller gudstjänst med mera ska finnas på boendet. Detta är livsbejakande och hälsofrämjande liksom att kunna dra sig undan och fira högtidsdagar med sina närmaste. Samtliga lägenheter och gemensamma utrymmen ska ha tillgång till internet. Samlingsrum Ett större rum ska finnas för gemensamma aktiviteter som till exempel underhållning, bingo, föredrag, gymnastik fester med mera. Rummet upptar en stor yta och det är därför viktigt att det utformas så att rummet kan användas för många olika typer av aktiviteter. Samlingsrummet ska rymma flertalet av de boende vid biosittning samt fungera för såväl middagar, som musikevenemang och gymnastik. Det ska finnas tillgång till pentry. Då även äldre utifrån besöker olika evenemang ska kapprum med toaletter och utrymme för rullstolar och rollatorer finnas i anslutning till samlingsrummet. Rummet ska gå att mörklägga. I detta rum ska hörslinga med motsvarande aktiv sändningsutrustning vara installerad. Finrum Ett rum där de boende ostört kan fira sina högtidsdagar och samla familjen utan att boendeenhetens hyresgäster kommer och går. Rummet ska även kunna utnyttjas för personalmöten, studiecirklar, som samtalsrum och andra aktiviteter av motsvarande karaktär. Finrummet bör ha plats för 10-12 personer runt en större matsalsgrupp. I detta rum ska hörslinga med motsvarande aktiv sändningsutrustning vara installerad. Kommentar [SE15]: Förslag på text Kommentar [SE16]: Tillagt Kommentar [SE17]: Förslag på text 10 Små träffpunkter Alla möten sker inte organiserat eller i storgrupp. Därför ska det finnas små sitthörnor, utkikspunkter med mera, där man kan sitta ner ett par stycken eller vara för sig själv. Detta ska beaktas när man planerar de större gemensamma ytorna (samutnyttjande) samt för hur korridorerna utnyttjas. SPA-rum Spa-rummet får uppta en yta av 15-20 kvm. Rummet ska inrymma omklädningsrum/förrum, toalett ska finnas i rummet eller i omedelbar anslutning till rummet. Höj och sänkbart badkar kan finnas, eller annan typ av badkar med taklift. En annan möjlighet är ett ljusterapirum. Sparummet utformas i förstudiefasen. Rummet kan utrustas med bland annat badkar med taklift, ljusterapirum eller något liknande. Rum för hår- och fotvård Rum där kundernas frisör eller fotvårdare kan komma och sköta hår och fötter. Rummet ska uppfylla miljö- och hälsas grundkrav för respektive verksamhet. Detta innebär att det ska finnas handtvättställ, utslagsback och arbetsbänk med spegel och eluttag i bekväm arbetshöjd för hårtork med mera. Kommentar [SE18]: Bytt från ”ska” till ”kan”- badkar finns att beställa men vatnnet måste tappas ur innan den boende kan kliva ur badkaret. Den boende riskerar bli kall under tiden, men det skulle kunna lösas med hjälp av varma handdukar el liknande. Åsa resonerar som så att deras boende är i för dåligt skick för att använda badkar i någon större utsträckning och har istället valt ljusrum. Denna mening tas bort och ersätts med nedanstående. Kommentar [SE19]: Tillagd mening Kommentar [SE20]: Tillagd mening 6. Ekonomiutrymmen Ekonomiutrymmen omfattar i detta fall utrymmen för mathantering, tvätt, skölj, förråd, städ och sophantering inom och utom boendeenheterna. Städ behöver en egen tvättmaskin för att tvätta moppar, detta får inte tvättas tillsammans med annan tvätt. Kommentar [SE21]: TIllagt Inom boendeenheten Tvättstuga Tvättstuga ska finnas inom respektive boendeenhet för 10-12 brukare. Tvättstugan ska dimensioneras för rationell tvätthantering av de boendes kläder och sängkläder och samtidigt medge att de boende, som så önskar, kan delta i arbetet. Här ska finnas rejält med utrymmen för klädhantering, tvättsäckar, klädkorgar, strykning, hyllor för sortering av tvätt med mera. Tvättstugan är en av de platser personalen tillbringar mycket tid i, varför den ska vara rymlig och välplanerad. Skölj De medicinska och hygieniska kraven är stora och ökar successivt eftersom de som idag kommer till ett äldreboende ofta har mycket stora omsorgs-/omvårdnadsbehov. En spoldesinfektor ska finnas på Kommentar [SE22]: tillagt Kommentar [SE23]: Ska istället för bör varje enhet eller minst en på varje våningsplan beroende på hur enheten ser ut. Rummet där den är placerad ska ha ingång från korridor och ha en genomtänkt placering inom enheten. Rena och orena ytor ska vara åtskilda. Städ Mindre utrymme för städutrustning att användas av boendeenheten ska finnas inom varje boendeenhet Närutrymme för städutrustning och städmaterial. Städvagn ska rymmas i förrådet. Förråd Varje boendeenhet ska förses med utrymme som ska fungera som närförråd inom boendeenheten. Förråden ska vara försedda med hyllor. Detta förråd kommer att vara mycket välutnyttjat. Kommentar [SE24]: Tillagt. Ett förråd på 12 kvm per avdelning och ett speceriförråd om 3 kvm. 11 Sophantering Kommunens miljöpolicy ska följas. Sophanteringen ska planeras för källsortering. Hanteringen ska vara arbetsvänlig för all personal. Det blir mycket sopor på ett särskilt boende varför samband och avstånd måste studeras noga. Hanteringen av och spring med sopor ska minimeras inom boendeenheten. Utrymme och utrustning för källsortering ska finnas inom boendeenheterna. Behov av sådan utrustning i enhetsköken ska studeras. Avståndet till centralt soprum (varifrån hämtningen av sopor sker) ska studeras noga för att minimera transporter inom fastigheten. Detta är väsentligt med hänsyn till hygienkrav, tidsåtgång och trivsel. Möjlighet att inrätta sopnedkast eller sopsug ska studeras. Utanför boendeenheten Tillagningskök Köket dimensioneras för matlagning av lunch och middag på plats. Kan samordnas med andra enheter. Kommentar [SE25]: Middag istället för kvällsmål. Köket utrustas för matlagning från grunden. Dimensioneringen bestäms i varje enskilt fall men viss överkapacitet i förhållande till antalet lägenheter bör finnas. Möjlighet att förse samlingsrum och eventuell restaurangdel med mat och fika ska finnas. Köket bör på enkelt sätt kunna betjäna eventuell restaurang liksom samlingsrummet med mat och kaffe vid evenemang. Caféhörna/servering Caféhörna/servering så att både besökare, kringboende äldre, brukare och personal kan köpa sig en kopp kaffe eller en middag om man så önskar ska tillskapas. Storleken på cafehörna/servering bestäms från boende till boende beroende på lokalisering. Övernattningslägenhet/ övernattningsrum Inom boendet ska det finnas en övernattningslägenhet eller ett övernattningsrum som anhöriga vid behov kan disponera. En övernattningslägenhet kan även ha funktionen av ett vilrum för personalen.Övernattningslägenheten/ övernattningsrummet ska ha tillgång till toalett och dusch. Varutransporter/ varuintag Stora mängder förbrukningsmateriel, hjälpmedel med mera används på ett särskilt boende för äldre. Leveranserna kommer ofta på stora pallar och hanteras med pallyft. Det är viktigt att studera hur dessa materialflöden ska hanteras. Detta gäller för mottagning och inlastning i huset samt för transporter inom huset. Mottagning av varor får inte ske genom huvudentrén. Särskilt varuintag ska tillskapas i anslutning till huvudförråd eller nära hiss till sådant förråd. Porttelefon kan behövas. Central tvättstuga En tvättstuga för grovtvätt ska finnas. Denna betjänar samtliga boendeenheter. Utrustningen ska klara tvätt och torkning av bäddmadrasser, täcken. Städcentral Det ska finnas en central städcentral för utrustning för städning av allmänna utrymmen; städmaskin, städutrustning, städmaterial med mera. Utrymmet ska även fungera som centrallager för de mindre städutrymmena på de olika boendeenheterna. Kommentar [SE26]: Tillagd mening Kommentar [SE27]: Tillagd mening. Vill vi ha det så? 12 Centralt soprum Om sopnedkast/sopsug inte kan installeras ska centralt soprum placeras i bottenplanet med invändig dörr för boendets personal och med utvändig dörr för renhållningsbolagets personal. Gångvägar ska minimeras. Huvudentrén får inte passeras. Om man tvingas ha utvändigt soprum ska gångvägen mellan hus och soprum minimeras och vara väderskyddad. Huvudentrén får inte passeras. Riskavfall Utrymme ska finnas i soprum. Centrala förråd Centralt förråd för förbrukningsmaterial bör finnas i nära anslutning till varuintag eller så att det finns enkel väg varuintag-hiss-förråd. Utöver centralt förråd för förbrukningsmaterial ska det finnas förråd för hjälpmedel (inklusive extra sängar), trädgårdsmöbler, julsaker, extra stolar och bord att använda vid fester med mera. Sådana förråd kan finnas i källare eller på vind om det finns hiss. Förråden ska ha ordentligt med hyllor. Kommentar [SE28]: tillagt 7. Personalutrymmen Med personalutrymmen avser vi kontor, omklädningsrum, vilrum, personalrum och konferensrum. Inom boendeenheten Kontor Arbetsmiljökrav som till exempel sekretesskrav leder till att personalen behöver ett kontor på respektive boendeenhet för administration, rapportering mellan personal och dokumentation i verksamhetssystem, samtal med anhöriga med mera. Rummet bör om möjligt ha dagsljus. Sådant rum bör finnas på varje enhet. Personaltoalett ska finnas. Utanför bostadsenheten Expeditioner Kontor för sjuksköterskor, rehabpersonal, administratör, enhetschef med flera ska finnas. Behovet av kontorsarbetsplatser kan variera. Antal, placering och övriga krav bestäms i programskedet. Rummen ska ha dagsljus. Låst förråd för läkemedel ska finnas i omedelbar anslutning till sjuksköterskeexpeditionen. Låssystemet ska vara så utformat att det går att spåra användarnas identitet. Rum/förråd för kopiering, skrivare, kontorsmateriel med mera ska finnas i närheten. Reception En tydlig digital orienteringstavla ska informera besökare om olika funktioners placering i byggnaden. Brevlådor till de boende ska finnas på en lämplig placering utifrån byggnadens utformning. Vilrum Utrymme där personalen kan vila ostört ska finnas. Vilrummet kan med fördel samutnyttjas som övernattningslägenhet för anhöriga. Personalrum Beroende på personalgruppens storlek och husets utformning kan det behövas ett eller flera personalrum. Sådant rum bör placeras centralt i huset och ska vara ett utrymme med fullt dagsljus. Kommentar [SE29]: tillagt Kommentar [SE30]: tillagt Kommentar [SE31]: tillagd mening Kommentar [SE32]: Tillagd mening 13 Rummet ska ge personalen möjlighet till rast i avskildhet från boendeenheterna, och vara så utrustat att personalen kan värma och förvara mat, äta, dricka kaffe och motsvarande. Omklädning Utrymme för omklädning och dusch ska finnas. Låsbara klädskåp ska finnas till all personal. Personalen ska ha möjlighet att ostört byta om från privata kläder till arbetskläder. Separata rum/delar för damer och herrar. Kommentar [SE33]: tillagt Fastighetsskötsel och vaktmästeri Utrymme för fastighetsskötarens behov, till exempel förråd för skyfflar, snöslungor, gräsklippare, verktyg med mera ska finnas. Utformningen sker i samråd med fastighetsägaren. Utrymme för vaktmästarens behov ska också finnas – ca 15 kvm. Samordnas med utrymme för fastighetsskötaren. Lokaler för hemtjänst, hemsjukvård och rehab Behovet av och möjligheten att integrera lokaler för hemtjänst, hemsjukvård och rehab i boendet ska studeras noga inför och i varje projekt. I det fall lokaler för till exempel hemtjänst inryms i boendet kan konferensrum/samlingsrum, personalrum och omklädningsrum samutnyttjas med boendets personal. Samma gäller kontor för dokumentation, samtal och avrapportering. Tvättstuga för personal Personal ska, av hygienskäl, ha tillgång till egen tvättmaskin och torkmöjlighet. Då det, i händelse av utbrott av smitta, kan handla om stora mängder tvätt vid samma tillfälle skall det finnas flera tvättmaskiner och torkmöjligheter. Kommentar [SE34]: Tillagt. 8. Teknik Brand Alla särskilda boenden för äldre inom Kungsbacka kommun ska ha en god brandsäkerhet. Vid utformning av utrymningsvägar ska stor vikt läggas vid god tillgänglighet och framkomlighet. El – reservkraft De som bor på äldreboende idag är oftast mycket gamla och multisjuka. Att vara utan elektricitet under längre tid innebär mycket stora svårigheter och risker för verksamheten. Anläggningen bör därför utrustas med fast reservkraftanläggning. I det fall man inte installerar stationär reservkraft ska byggnaden förses med uttag för reservkraftanläggning på ett sådant sätt att inkoppling snabbt kan ske. Reservkraften ska säkra värme, medicinteknisk utrustning, hiss, trygghetslarm, taklyftar, arbetsbelysning och möjlighet att bereda varm dryck. Kommentar [SE35]: Typ respiratorer, hostmaskiner etc TV Centralanläggningen och internt ledningsnät till enskilda lägenheter, allrum mm ska kunna distribuera kanaler och program efter senaste teknik. Möjligheter ska finnas för den enskilde att teckna abonnemang för ett större kanalutbud än vad fastighetsägaren tillhandahåller. Möjligheten att samordna TV och datanät ska studeras. Hörslingor Samlingslokaler ska förses med hörslinga. Vardagsrum inom boendeenheten ska förses med hörslinga för främst TV. Hörslinga ska vara komplett med aktiv utrustning för sändning. Kommentar [SE36]: Tillagd mening 14 AV-utrustning Samlingsrum ska förses med högtalaranläggning, data, projektor, filmduk och integreras med hörslingeförstärkare, efter senaste teknik. IT Kommunen har behov av god och tillräcklig datakommunikation för såväl administration som för den enskilde individens behov på boendet. Anslutning till kommunens stadsnät ska alltid övervägas vid ombyggnation och grävarbeten. Vid nybyggnation ska anslutning till stadsnätet alltid vara med som en del i projekteringen. Boende ska kunna koppla upp sig trådlöst i sina lägenheter och att personal ska kunna sitta inne hos de boende i deras lägenheter och trådlöst kunna dokumentera i dator eller läsplatta. Kort sagt, man ska kunna vara uppkopplad överallt. Ett öppet gäst-nät dimensionerat för normal användning ska finnas. Ett strukturerat bredbandsnät byggs inom det särskilda boendet. Varje lägenhet ska förses med två datauttag- ett för den boende och ett för verksamheten och användning av till exempel välfärdsteknologi. Dubbla uttag ska även installeras i kontor, personalrum och konferensrum. Trådlös förbindelse är att föredra. Förutsättningar för respektive projekt avgör vilka system som ska väljas. Telefoni Täckning för mobiltelefoni ska vara fullgod i hela byggnaden. Hiss Om boendet byggs i mer än ett plan ska det finnas hiss inom fastigheten. Hissen ska ha sådana mått att det ryms en säng och assisterande personal samtidigt. I händelse av stopp ska hissen vara utrustad med en sittstol för den boende. Åskskydd Trygghetslarm är känsliga anläggningar. Det ska noga studeras hur man undviker att dessa slås ut vid åska. Byggnaden ska förse med åskskyddsanläggning där antenn är monterad på tak. El- och teleanläggningar förses med komplett överspänningsskydd. Tillträdesskydd Dörrar belägna i bottenplanet ska säkras så att ingen obehörig kan komma in i huset. 9. Generellt Den tekniska utvecklingen går snabbt. Därför ska nya teknikmöjligheter studeras inför varje ny byggnation. Trappor inom- och utomhus ska säkras med grindar. Fönster ska gå att putsa utan att man behöver anlita fönsterputsare. 10. Miljö Kungsbacka kommun har ställt upp ett antal miljömål. I samband med nybyggnation och renovering ska hänsyn tas till de av kommunen uppställda målen. Inom området ”God bebyggd miljö” finns totalt sju mål uppställda. Det lokala miljömålet är att elförbrukningen per invånare ska minska med 20% mellan åren 2006-2015. Kommentar [SE37]: Tillagt (MAS). Om hissen stannar är det risk för frakturer om en boende ska sätta sig ner på golvet. 15 För den kommunala verksamheten gäller bland annat att kommunen ska verka för utbyggnad av förnyelsebar energi. Alla nybyggda bostäder inom planlagt område bör senast år 2015 vara så utformade att byggnadens energianvändning uppgår till högst 90 kWh/kvadratmeter och år. Vid varje enskilt projekt ska ny teknik inom området eftersökas och bedömas. Radonhalten i byggnader där människor vistas ska understiga gränsvärdet 200 Bq/kubikmeter luft. Kommentar [SE38]: Helt fel i dagsläget enligt kommentar från Maria S! TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-02 Diarienummer ÄO/2015:42 Äldreomsorgens remissvar – krav på privata utförare i välfärden Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande som innebär att; • Äldreomsorgen ser positivt på att vi får ett generellt grunddokument som ställer upp de formella kraven på utförare inom vård- och omsorg, t ex rörande ekonomisk stabilitet. Detta blir som ett centralt förfrågningsunderlag, som utgör stommen i alla kommuners förfrågningsunderlag. • Ansökningsförfarandet måste regleras på ett sådant sätt att det är lätt för företagarna att hantera. • Äldreomsorgen anser att IVO skall utfärda riktlinjer för hur detta förfrågningsunderlag ska följas upp, samt vara ett stöd för kommunerna i processen att godkänna och följa upp utförare. • Äldreomsorgen anser att kommunen ska vara den aktör som följer upp kraven, i samband med egen uppföljning och rapporterar eventuella fel och brister till IVO. IVO däremot, följer upp kommunens uppföljning av verksamheterna. • En alltför långtgående reglering innebär att småföretagsamheten riskerar strypas, att utvecklingen inom äldreomsorgen begränsas, att jämställdheten försvagas och att brukarnas valfrihet minskar. Sammanfattning Regeringen har beställt en utredning om vilka krav som bör ställas på privata utförare inom välfärdssektorn. Utredningen innebär i korthet att för att bedriva hemtjänst eller äldreboende skall ett tillstånd utfördas från IVO, där även uppföljningen av verksamheten ska ske. För ett godkännande ska krav på insikt, erfarenhet och lämplighet samt ekonomisk långsiktighet ställas. Susanne Edgren Äldreomsorg 0300-834527 susanne.edgren@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Förvaltningen ser positivt på att IVO utfärdar ett generellt grunddokument som ställer upp de formella kraven, t ex rörande ekonomisk stabilitet. Förvaltningen anser också att IVO skall utfärda riktlinjer för hur dessa krav ska följas upp, samt vara ett stöd för kommunerna i godkännande och uppföljning av utförare. Däremot bör det vara kommunen, snarare än IVO, som följer upp verksamheten eftersom förvaltningen ser att uppföljning gärna bör ske nära verksamheten. Förvaltningen skulle se mer positivt på att IVO följer upp kommunernas uppföljning av verksamheterna, snarare än att IVO följer upp verksamheten i sig. Förvaltningen ser att risken om utredningens förslag med en alltför långtgående reglering genomförs är att småföretagsamheten riskerar strypas, att utvecklingen inom äldreomsorgen begränsas, att jämställdheten försvagas och att brukarnas valfrihet minskar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-04-02 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Hemtjänsten blir tillståndspliktig och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utfärdar tillstånden Konsekvenserna av detta förslag blir att ett företag som önskar utföra hemtjänstinsatser behöver ansöka om två tillstånd, först hos IVO och sedan hos kommunerna. Kommunen har ett förfrågningsunderlag som företagen måste uppfylla för att bli aktuella som utförare av hemtjänstinsatser. Förslaget innebär att IVO måste skapa ett nationellt förfrågningsunderlag som kommunerna får infoga i sina förfrågningsunderlag. Det är oklart i utredningen vilka delar detta förfrågningsunderlag kommer att omfatta, och därav är det inte heller möjligt att veta hur omfattande kommunens del av godkännandeprocessen kommer att bli. Godkännandeprocessen måste vara enkel för den sökande att delta i, annars riskerar vi att antalet små företag minskar drastiskt inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen uppmärksammar att med föreslagna ändringar tycks tyngdpunkten i prövningen hamna på att driva företag, snarare än på kvalitén i verksamheten. Äldreomsorgen välkomnar att IVO tar ett större ansvar på en nationell nivå, och tycker att det vore positivt om det på Kammarkollegiets hemsida presenterades ett grundläggande och gemensamt underlag för vad som krävs av en utförare, och som sedan kompletteras av kommunens specifika underlag. Det är dock viktigt att påpeka att det som krävs av de privata utförarna också ska kunna krävas av den kommunala regin, och det kan vara svårt att kunna ställa samma krav på verksamheten över hela Sverige. Ett exempel i Kungsbacka är att det krävs undersköterskekompetens för att ta emot KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) delegerade HSL-insatser, för att kunna säkerställa en god patientsäkerhet. Detta kräver att alla utförare har utbildad personal i tillräcklig omfattning för att kunna genomföra delegerade HSL-insatser. Ser utbudet av utbildad personal likadant ut över hela landet? Skulle detta krav kunna ställas nationellt? Äldreomsorgen vill påtala att ett sådant dokument riskerar att bli alltför urvattnat då förutsättningar för att bedriva hemtjänst i kommunal regi varierar över landet. Kraven i förfrågningsunderlaget bör spegla de insatser som ska utföras. Kommunen godkänner idag att man enbart erbjuder serviceinsatser, och förfrågningsunderlaget tar då inte upp aspekter såsom verksamhetschef enligt §29 HSL och liknande punkter som enbart berör omsorgsinsatserna. Det är viktigt att detta reflekteras på en nationell nivå. Det är också viktigt att, som påtalas i utredningen, avgifterna för handläggningen upplevs som skäliga. Äldreomsorgen ställer sig frågan om större företag blir godkända för att bedriva verksamhet över hela landet eller om varje lokal enhet ska godkännas? Om företaget, snarare än den lokala enheten, godkänns ser äldreomsorgen en risk med lokala variationer i kvalitén. Att företaget nationellt sett är lämpliga att bedriva vård och omsorg garanterar på intet sätt att företaget bedriver god vård och omsorg i den aktuella kommunen. Uppföljning av verksamhet i privat regi (både hemtjänst (LOV) och äldreboende (LOU)) Det är oklart utifrån utredningen vilken instans som följer upp verksamheten. Vad förväntas IVO följa upp och vad förväntas kommunen följa upp? Utifrån utredningen är det rimligt att anta att uppföljningen blir delad mellan IVO och kommunerna, då de kommunspecifika kraven, som i dagsläget utgör större delen av förfrågningsunderlaget, rimligen följs upp på den kommunala nivån. Det står inte uttalat om det är IVO som även följer upp företagen som fått tillstånd att bedriva verksamhet av IVO. Om förfrågningsunderlaget från IVO blir alltför specifikt kan konsekvensen bli en likriktning av äldreomsorgen, där all verksamhet styrs av det centrala dokumentet. Kommunen vill påpeka att detta inte innebär en kvalitetshöjning av verksamheten, och riskerar strypa utvecklingen av verksamheten. Äldreomsorgen anser att tanken att IVO ställer upp generella krav är god, men att uppföljningen fortsatt bör ske nära verksamheten. IVO bör utfärda instruktioner för hur de generella kraven kan/bör följas upp. Kommunen bör ansvara för att uppföljningen sker enligt de av IVO lämnade instruktionerna. IVO bör sedan följa upp att kommunen genomför uppföljningarna på ett fullgott sätt, och vara ett stöd för kommunerna i godkännande och uppföljning av utförare. Allvarliga missförhållanden bör som idag fortsatt utredas av IVO. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Konsekvensanalys • Utredningens bedömning är att förslagen inte kommer att påverka mångfalden av utförare. Det här är en bedömning som äldreomsorgen inte delar. Av de utförare äldreomsorgen har idag inom LOV:en kommer sannolikt endast de företag som bedriver service- och omsorgsinsatser med en större mängd brukar kvarstå. Det är svårt att se att ett företag med endast två eller tre kunder inom serviceområdet skulle betala en kostnad för att ens få fortsätta bedriva verksamheten. Avgiften borgar visserligen för en seriositet hos företagen när de överväger att ansöka, men det är av största vikt att avgifterna blir skäliga i förhållande till de intäkter företaget kan förvänta sig i kommunen. • Syftet med LOV:en urholkas När LOV introducerades betonades att man tog ett steg bort från priskonkurrens och ett steg närmare kvalitetskonkurrens och där brukarens preferenser är avgörande för om ett företag lyckas eller inte. Det faktum att endast få brukare väljer om och byter utförare kan spegla att brukarna är nöjda med de tjänster man får utförda. Idag har vi ett filter av vad folk får välja mellan. Första filtret är om kommunen antagit LOV (får man alls välja?), därefter finns filtret av vilka som får utföra insatser enligt kommunens förfrågningsunderlag (vilka blir godkända?) och om förslagen i nuvarande utredning går igenom införs ytterligare ett filter där företagen först ska bli godkända av IVO. En av tankarna med LOV:en var att främja småföretagande, och speciellt bland kvinnor. De av utredningens föreslagna åtgärder riskerar att försvåra för små företag att ansöka om att bli utförare av hemtjänstinsatser. Att slå ut små företag kan inte anses leda till en kvalitetshöjning för brukarna. Sammanfattning • Äldreomsorgen ser positivt på att vi får ett generellt grunddokument som ställer upp de formella kraven på utförare inom vård- och omsorg, t ex rörande ekonomisk stabilitet. Detta blir som ett centralt förfrågningsunderlag, som utgör stommen i alla kommuners förfrågningsunderlag. • Ansökningsförfarandet måste regleras på ett sådant sätt att det är lätt för företagarna att hantera. • Äldreomsorgen anser att IVO skall utfärda riktlinjer för hur detta förfrågningsunderlag ska följas upp, samt vara ett stöd för kommunerna i processen att godkänna och följa upp utförare. KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) • Äldreomsorgen anser att kommunen ska vara den aktör som följer upp kraven, i samband med egen uppföljning och rapporterar eventuella fel och brister till IVO. IVO däremot, följer upp kommunens uppföljning av verksamheterna. • En alltför långtgående reglering innebär att småföretagsamheten riskerar begränsas, att utvecklingen inom äldreomsorgen begränsas, att jämställdheten försvagas och att brukarnas valfrihet minskar. Susanne Edgren Utvecklingsledare Datum 2015-03-13 Diarienummer KS/2015:101 Begäran om yttrande Ärenderubrik Remiss från Finansdepartementet – Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Begäran om yttrande avser Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Funktionsstöd Äldreomsorg Svar till kommunstyrelsens diarium senast 2015-05-04 Direktiv/Övrigt: Departementet önskar svar senast 2015-06-02. Ärendet behandlas vid KSAU 2015-05-19 och slutgiltigt yttrande avges av kommunstyrelsen 2015-05-26. Kommunstyrelsens förvaltning Kristian Egstedt Direkt 0300-83 43 19 kristian.egstedt@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-01 Diarienummer ÄO/2015:46 Yttrande över detaljplan för Hede 3:122 Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens yttrande över detaljplanen för Hede 3:122. Sammanfattning Äldreomsorgen har i sak inga synpunkter på förslaget. Nämnden och förvaltningen vill dock peka på det faktum att man för sin verksamhet idag disponerar 150 P-platser på tomten för den aktuella fastigheten. Om dessa inte kan disponeras försvåras äldreomsorgens möjligheter att driva verksamhet på grannfastigheten (Omsorgens Hus). I sådant fall krävs sannolikt ersättning för de förlorade platserna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-04-01 Beslutet skickas till Plan- och bygg Beskrivning av ärendet [Klicka här och ange de rubriker ärendet kräver] I sammanfattningen av planbeskrivningen på sid 3 skriver man att ”Området är planlagt för industriändamål och innehåller i dagsläget ett antal byggnader med diverse verksamhet samt parkeringsytor för dessa och kringliggande verksamheter.” (Författarens kursivering). Äldreomsorgen är en av de kringliggande verksamheterna, genom att vi nyttjar Omsorgens hus som arbetsplats för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, chefer, hemtjänstgrupper, aktiveringspedagoger etc. Cirka 300 personer har idag sin arbetsplats på Omsorgens hus. Framför Omsorgens hus finns ett antal parkeringsplatser, vilka används för firmabilar, samt en mindre del som besöksparkering. För privata bilar (nyttjas till- och från arbetet) används parkeringen vid kontorsbyggnaden mot Göteborgsvägen. Susanne Edgren Äldreomsorg 0300-834527 susanne.edgren@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) I planbeskrivningen beskrivs också på sid 3 att ”Kontorsbyggnaden mot Göteborgsvägen inrymmer en gymnasieskola. Parkeringen är idag uthyrd till kommunens verksamheter på närliggande fastigheter men avtalet kan sägas upp för att tillgodose planområdets parkeringsbehov.” Om parkeringsmöjligheterna försvinner för de som arbetar på Omsorgens hus kommer äldreomsorgen få svårt att nyttja lokalerna för verksamheten. Det är svårt att utläsa av planbeskrivningen om möjligheten för äldreomsorgen att hyra parkeringsplatser kommer att finnas kvar, på sid 10 i planbeskrivning anges att fastighetens verksamhet beräknas behöva 450 parkeringsplatser och att dessa ryms inom fastigheten uppdelat på flera områden. Man anger att nya parkeringsplatser om totalt 214 stycken kommer att uppföras amt att övriga platser ryms till stor del inom befintliga parkeringsytor. Äldreomsorgen gör tolkningen att de inte är inkluderade i de 450 parkeringsplatserna. I konsekvensbeskrivningen saknas beskrivning av borttagande av nuvarande parkeringsplatser. Äldreomsorgen vill påtala behovet av att parkeringsplatser upprättas i tillräcklig omfattning antingen kopplat till planförändringarna eller i direkt anslutning till Omsorgens hus. Susanne Edgren Utvecklingsledare UNDERRÄTTELSE REMISSINSTANSER 1 (2) Datum GRANSKNING 2015-03-13 Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad 2012-P064 D146 Dnr Byggnadsnämnden godkände 2014-06-05 det i maj 2014 upprättade planförslaget som underlag för granskning. Planområdet är beläget väster om Göteborgsvägen och norr om Kraftvägen i Hede verksamhetsområde i Kungsbacka stad. Planen omfattar fastigheterna Hede 3:122 samt del av Hede 3:19 och Hede 1:6. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av befintlig huvudbyggnad med cirka 16 500 m2 genom att utöka möjlig nockhöjd inom delar av området samt reglera en maximal utnyttjandegrad av planområdet. På grund av det centrala läget och den stora byggnadsvolymen måste stor vikt läggas vid gestaltning av byggnaderna. Närheten till Kungsbackaån gör att skydd mot höga vattenstånd krävs. Utställning Planförslaget finns utställt för granskning under tiden 24 mars – 16 april 2015 i medborgarkontoret i Kungsbacka stadshus. Öppettider: måndag 8.00 – 18.00 tisdag – torsdag 8.00 – 17.00 fredag 8.00 – 15.00 Förslaget kan även ses på kommunens hemsida www.kungsbacka.se/aktuellaprojekt Delgivning uniForm KUB_MR100 v 1.0, 2006-07-03 Planförslaget berör ”Hede dikesföretag av år 1946 i Tölö socken”. Delägarkretsen är helt eller delvis outredd och känd styrelse eller förvaltning saknas. Underrättelse sker genom kungörelsedelgivning enligt delgivningslagen. Plan & Bygg Erica Folkesson erica.folkesson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 plan.bygg@kungsbacka.se www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Synpunkter Eventuella synpunkter på planförslaget ska ha inkommit skriftligen senast den 16 april 2015 till Planavdelningen, 434 81 Kungsbacka eller till info@kungsbacka.se. För upplysningar svarar Erica Folkesson Tel. 0300-83 45 32 erica.folkesson@kungsbacka.se BYGGNADSNÄMNDEN 2 (2) Byggnadsnämnden SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (12) Datum Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad 2014-04-23 Dnr 2012-P064 D146 Genomförande Byggnadsnämndens arbetsutskott beslöt 2013-08-13 § 336 att uppdra åt förvaltningen att upprätta ny detaljplan och genomföra samråd för detaljplaneförslaget med enkelt planförfarande. Planförslaget har under tiden sänts för yttrande under tiden 22 november-12 december 2013. Detaljplanen syftar till att utöka möjlig nockhöjd inom delar av området samt att reglera en maximal utnyttjandegrad av planområdet. Sammanfattning Under samrådstiden inkom åtta skrivelser. Allvarligaste invändningen bland inkomna synpunkter gäller att Kungsbackafjorden kan komma att skadas påtagligt, att miljökvalitetsnormerna för vatten inte har iakttagits samt lämpligheten av planen med hänsyn till människors hälsa och säkerhet på grund av förorenad mark och transporter med farligt gods samt risken för översvämning och skred. Huvudsakligen har synpunkterna berört att risken för skred inte utretts tillräckligt och att detta måste samordnas med planerna för dag- och spillvatten samt översvämningsåtgärderna. Den huvudsakliga kritiken mot olika delar av planförslaget kom från länsstyrelsen och SGI. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL att ett antagande av detaljplanen enligt samrådsförslaget kan komma att prövas. I länsstyrelsens yttrande ifrågasätts också att planen skulle vara av begränsad betydelse och att den skulle sakna intresse för allmänheten enligt 5 kap 7 § PBL. Med anledning av länsstyrelsens yttrande bad byggnadsnämnden 2014-03-06 BN § 78 i uppdrag hos kommunstyrelsen att detaljplanen Hede 3:122 ska övergå från enkelt till normalt planförfarande. Med anledning av yttrandena har planförslagetspåverkan på naturmiljön, de geotekniska förutsättningarna, markmiljön, översvämningsrisken och dagvattnet utretts och beskrivits ytterligare. Förvaltningen har bedömt att planförslaget bör revideras i enlighet med kommentarerna. Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 plan.bygg@kungsbacka.se www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Inkomna synpunkter och förvaltningens kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Samtliga synpunkterna bifogas. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse 2 (12) KUNGSBACKA KOMMUN STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER M. FL. 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap l0 § PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget kan komma att prövas. Länsstyrelsen befarar att: Kungsbackafjorden, som är av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken (MB) och Natura 2000 enligt 4 kap 8 § MB kan komma att skadas påtagligt, miljökvalitetsnormerna för vatten inte iakttas, det som föreslås blir olämpligt med avseende på hälsa och säkerhet, på grund av förorenad mark och transporter med farligt gods, samt risk för översvämning och skred. 1. Länsstyrelsen bedömer att vattenfrågorna inte utretts tillräckligt. Det kan inte uteslutas att dagvatten eller översvämmande vatten för med sig föroreningar eller utsläpp från planområdet ut i Kungsbackaån och vidare till Kungsbackafjorden. Planbeskrivningen bör innehålla en beskrivning av de vattenförekomster som påverkas av planen, ett resonemang om vilka risker planen kan medföra för dessa, hur riskerna kan undvikas och vad som krävs för att planen kan bidra till att miljökvalitetsnormerna nås. Lämpliga åtgärder kan behöva regleras med planbestämmelser. 2. Fastigheten Hede 3:122 är inventerad och har tilldelats riskklass 2 (stor risk för människors hälsa och miljö) med hänsyn till förorenad mark. Länsstyrelsen anser att provtagning bör utföras i fler punkter än vad som skett i den miljötekniska markundersökningen som utfördes till samrådet. Fler medier och ytterligare kemikalier bör analyseras, innan detaljplanen antas. Det är viktigt att provtagning anpassas efter klorerade lösningsmedel eftersom klorerade lösningsmedel kan ha använts inom den mekaniska industrin samt tryckeriverksamheten. Först efter ytterligare provtagning, går det att bedöma markens lämplighet och risk for människors hälsa. 3. Västkustbanan är led för transport av farligt gods. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för samhällsplanering vid farligt gods-leder och förslag på åtgärder för att kunna bygga inom riskområdet. Dessa åtgärder bör regleras på lämpligt sätt i planen. 4. Åtgärder som skyddar mot översvämning måste utredas under planprocessen och regleras i planen. Det räcker inte att skriva en planbestämmelse om att det ska lösas i bygglovskedet, utan man måste visa att det går att lösa och hur. Enligt 4 § 2 kap PBL får mark endast tas i anspråk för bebyggelse om den från allmän synpunkt är lämplig för det. Lämplighetsprövningen ska göras i detaljplanen. En vall eller mur som skyddar mot översvämning kan vara en lämplig åtgärd. Att anlägga en sådan mur eller vall kan dock, beroende på omständigheterna, räknas som markavvattning eller annan form av vattenverksamhet och kräver då dispens, tillstånd eller anmälan. 5. Statens geotekniska institut (SGI) konstaterar i sitt yttrande att stabiliteten hos marken efter ett eventuellt skred inte utretts tillräckligt. De åtgärder som kommunen planerar för dag- och spillvatten måste tas med i den utredningen. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse 3 (12) KUNGSBACKA KOMMUN Det samma gäller den vall eller mur som föreslås som översvämningsskydd. Vidare anser SGI att nödvändiga lastbegränsningar för trafik, parkering, byggnader, marklaster etc. ska tas fram och regleras i planen. SGI bedömer att det bör vara möjligt att genomföra planen, men anser att dessa frågor måste redas ut under planprocessen och regleras i planen. SGI väcker frågan om det är lämpligt att ha en gång- och cykelväg mellan planområdet och ån, även om den inte berörs av den här detaljplanen. Länsstyrelsen anser att SGI:s synpunkter måste beaktas. 6. Det står i planbeskrivningen att det ligger en gymnasieskola inom planområdet. Länsstyrelsen vill upplysa om att skola inte inryms inom J Industri, enligt den definition som Boverket ger i PBL Kunskapsbanken. 7. Länsstyrelsen påpekar att de tankar om bebyggelsens utformning som beskrivs i planbeskrivningen måste regleras i planbestämmelserna för att man ska kunna vara säker på att det verkligen blir så. 8. Länsstyrelsen påpekar att Boverket inte längre rekommenderar den formulering som har valts för planbestämmelsen om prickmarken, utan i stället formuleringen "Byggnad får ej uppföras". 9. Länsstyrelsen är tveksam till om det är lämpligt att handlägga denna plan med enkelt planförfarande. Eftersom planen innehåller flera komplexa frågor är det tveksamt om det kan anses att den inte är av stor vikt och saknar betydelse för allmänheten (5 kap 7 § PBL). Länsstyrelsen rekommenderar en övergång till normalt planförfarande. 10. Ett dikesföretag berörs av planområdet. Detta bör beskrivas i planbeskrivningen. Kommentar: 1. Ett PM om miljökonsekvenser gällande naturmiljö, vattenförhållanden och naturresurser har tagits fram. Befintliga förhållanden är beskrivna och konsekvenser av detaljplaneförslaget är analyserade. Dagvattenutredningen har kompletterats med förtydliganden om hur översvämmande vatten kan tas omhand. Aktuella delar av PM:et och dagvattenutredningen föreslås föras in i planbeskrivningen. En ny bestämmelse om hantering av dagvatten föreslås föras in i planbestämmelserna för att säkra miljökvalitetsnormerna för vatten och minska påverkan på Kungsbackafjorden. Se vidare kommentar 2 och 5 nedan. 2. Provtagning har utförts i fler punkter och provkartan har stämts av med Länsstyrelsen. Den miljötekniska markundersökningen har kompletterats och reviderats med resultatet från denna. Planbeskrivningen föreslås uppdateras i enlighet med den reviderade utredningen. Rapporten bedömer att det inte finns något saneringsbehov inom fastigheten Hede 3:122. Se vidare kommentar5 nedan. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse 4 (12) KUNGSBACKA KOMMUN 3. Detaljplanen föreslås följa länsstyrelsens riktlinjer för samhällsplanering vid farligt gods-leder. Planbeskrivningen ändras enligt riktlinjerna och plankartan föreslås kompletteras med planbestämmelser som reglerar åtgärderna. 4. En utredning av möjligt översvämningsskydd är gjord; förslag på en kombination av plastspånt, jordvall, mur och sandsäckar visas på situationsplaner M-01.1-001 till M-01.1-004, beskrivs i dagvattenutredningen samt i PM om miljökonsekvenser. Åtgärderna föreslås beskrivas i planbeskrivningen och regleras med planbestämmelse. Ifall dessa åtgärder räknas som markavvattning eller någon annan form av vattenverksamhet ska fastighetsägarna ansöka om dispens, tillstånd eller anmäla detta till länsstyrelsen. Ett sådant beslut ska finnas innan planen antas. 5. Den geotekniska undersökningen är reviderad och visar förslag på åtgärd och lastbegränsningar som förhindrar initialskred. Den föreslagna avschaktningen är på åbrinken på fastigheterna Hede 3:19 och 1:6 och planområdet föreslås därför utökas till att omfatta området fram till fastighetsgräns i ån. Området och åtgärden för avschaktning föreslås föras in i plankartan respektive planbestämmelserna. Genomförandet föreslås beskrivas i genomförandebeskrivningen. Plankartan föreslås kompletteras med planbestämmelser för lastbegränsningar enligt den geotekniska utredningen. Åtgärden och belastningsrestriktionerna säkrar hela planområdet, även området mellan Hede 3:122 och Kungsbackaån där det finns en gång- och cykelväg. Den geotekniska undersökningen visar att översvämningsskyddet samt de föreslagna fördröjningsmagasinen för dagvatten inte medför någon tilläggsbelastning som påverkar stabilitetsberäkningarna. Informationen föreslås föras in i planbeskrivningen. Strandskyddsdispens för schaktningsåtgärden handläggs separat, diarienummer PB 2014-0468. Beslut om strandskyddsdispens ska finnas innan planen antas. Informationen om strandskyddsdispens föreslås föras in i planbeskrivningen. För fastigheterna Hede 3:19 och 1:6 rekommenderar den uppdaterade miljötekniska markundersökningen att jordmassor med halter över riktvärdet för känslig markanvändning (KM) tas bort inom området för avschaktning med hänsyn till att detta område kommer att översvämmas. Genomförandet föreslås följa rekommendationerna i PM om miljökonsekvenser. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse 5 (12) KUNGSBACKA KOMMUN Utförare och kostnader föreslås regleras i genomförandebeskrivningen. 6. Bygglov för ändrad användning gavs 2006-03-21 AU§93. Förfrågan gällde att inreda undervisningslokal för Ljud & Bildskolan och enligt verksamhetsbeskrivningen avsågs ett visst samarbete med Elanders Tryckeri som då hyste byggnaderna. Förvaltningen bedömde att åtgärden var en sådan mindre avvikelse från planen som kunde godtas enligt 8 kap 11 § sista stycket, ÄPBL. 7. Planbestämmelser om bebyggelsens utformning föreslås införas. Gestaltningen kommer som tidigare också regleras i exploateringsavtalet. 8. Formuleringen föreslås ändras till ”Byggnad får ej uppföras”. 9. Kommunstyrelsen har 2014-04-15 § 95 gett byggnadsnämnden i uppdrag att detaljplanen för Hede 3:122 ska övergå från enkelt till normalt planförfarande. 10. Uppgifter om dikningsföretaget är inhämtade från länsstyrelsen och denna information föreslås föras in i planbeskrivningen. 2. Statens geotekniska institut (SGI) 1. SGI instämmer i Norconsults bedömning att säkerheten mot skred är otillfredsställande närmast ån (utanför planområdet). SGI instämmer vidare i bedömningen av storleksordningen av hur långt ett bakåtgripande skred kan bedömas utvecklas och påpekar att säkerheten mot stabilitetsbrott måste vara uppfylld inom kvartersmark även efter bedömd maximal skredutveckling utmed ån. Skredkanten kan enligt utredningen komma relativt nära plangränsen och efter inträffade skred utmed ån kan säkerheten för planområdet försämras. Dessutom kan succesiv erosion på sikt försämra förhållandena ytterligare. SGI rekommenderar därför att stabilitetsanalysen kompletteras med beräkning av säkerheten efter bedömd skredutveckling utmed ån med beaktande av efterföljande erosion av skredmassor. Alternativt kan förstärkning av slänten närmast ån genomföras så att initialskred utmed ån förhindras. 2. SGI uppmärksammar att det finns en gång- och cykelväg utanför planområdet, mellan planen och ån, det vill säga inom det område som kan komma att omfattas av skred. SGI vill därför, även om området ligger utanför planområdet, väcka frågan om gång- och cykelvägens lokalisering är lämplig med hänsyn till skredrisk utmed ån. 3. Om skyddsvall (översvämningsskydd) avses anläggas måste enligt SGI läget och utformningen närmare redovisas och säkerställas i planen. Det är också ytterst angeläget att beakta vallens långsiktiga funktion och stabilitet efter möjlig skredutveckling. Eventuell vall måste därför särskilt beaktas i den kompletterande analys av stabiliteten som SGI rekommenderar. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse 6 (12) KUNGSBACKA KOMMUN 4. SGI påpekar att även förslagen till tekniska lösningar för dag- och spillvattenhantering (bland annat fördröjningsmagasin med lägen relativt nära ån) måste beaktas vad gäller lägen och möjlig effekt på grundvattenförhållanden och därmed stabilitetsförhållanden. 5. SGI rekommenderar att stabilitetsberäkningarna kompletteras med en känslighetsanalys avseende portryck. 6. SGI rekommenderar att nödvändiga lastbegränsningar (trafik och parkering, byggnader, marklaster etc.) med hänsyn till stabiliteten tas fram och tydligt redovisas samt säkerställs i planen. Laster i form av uppfyllnader, byggnader etc. bör även begränsas med hänsyn till sättningsförhållandena. SGI rekommenderar därför en reglering av markhöjder och grundläggningssätt. 7. SGI anser att åtgärder för att byggnaderna säkras mot höga vattenflöden och för att säkerställa stabilitet mot Kungsbackaån ska lösas under planskedet. SGI påpekar att val av åtgärd för översvämningsskydd kan påverka stabiliteten för planområdet och därmed områdets geotekniska lämplighet. Vidare att om åtgärder för att långsiktigt säkra områdets stabilitet mot ån skulle visa sig nödvändigt (med hänsyn till möjlig skredutveckling) kan åtgärder behöva vidtas utanför planområdet och dessutom eventuellt kräva tillåtlighet. 8. Sammanfattningsvis rekommenderar SGI att ovanstående punkter beaktas i det fortsatta planarbetet. SGI bedömer dock att förhållandena är sådana att de inte bör utgöra hinder för ett plangenomförande. Frågorna är dock av sådan art att de inte kan hänskjutas till utbyggnad av området. Förhållandena bör således ytterligare klarläggas och nödvändiga restriktioner och åtgärder tydligt redovisas och säkerställas i planen på lämpligt sätt. Kommentar: 1 & 2. Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer 5. 3. Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer 4 och 5. 4. Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer 5. 5. Den geotekniska undersökningen är kompletterad med en känslighetsanalys avseende portryck i enlighet med länsstyrelsens yttrande. 6. Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer 5. 7. Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer 4 och 5. 8. Tidigare utredningar är kompletterade och reviderade. Detaljplanen kan nu i planbeskrivning och genom planbestämmelser visa att det som föreslås inte blir olämpligt med avseende på risk för översvämning och skred. 3. Lantmäteriet 1. Under rubriken ”Genomförandefrågor - Markägoförhållanden med mer” har fel fastighet angivits. Korrekt fastighet är Hede 3:122. 2. Under rubriken ”Genomförandefrågor – Huvudmannaskap” bör kommunen vara tydliga med att Kraftvägen planläggs som allmän plats och att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse 7 (12) KUNGSBACKA KOMMUN Gemensamhetsanläggningen ska anges med traktnamn för att kunna identifieras, det vill säga Hede ga:10. 3. Inom Hede 3:122 finns det ledningsrätt för tele. Ledningsrättsområdet ryms inte inom det område som har angivits som u-område i planen. Befintliga ledningar bör omfattas av u-område. Observera att ledningsrätten eventuellt berör Hede 3:122 i fastighetens västra gräns. Området omfattas i den delen inte av något u-område i planen. 4. Kommunen har angivit att ledningsrätten för fjärrvärme ska flyttas till uområdet. Idag ansluter ledningsrätten mot befintlig byggnad (ej inom tänkt uområde). Lantmäteriet undrar hur det ska lösas framöver. 5. Inom planområdet i kartan är det svårt att tyda fastighetsbeteckningarna. Kommentar: 1. Fastighetsbeteckningen under rubriken ”Genomförandefrågor-Markägoförhållanden med mer” föreslås ändras till Hede 3:122. 2. Beteckningen för gemensamhetsanläggningen under rubriken ”Genomförandefrågor – Huvudmannaskap” föreslås ändras till Hede ga:10. Meningen föreslås förtydligas så till vida att kommunen är huvudman för allmän plats. 3. Ledningsrätten för tele ryms inom u-området i planområdets norra del. En fjärrvärmeledning går tre meter utanför Hede 3:122s västra gräns. Ledningsrätten för denna är sex meter bred och föreslås säkerställas med ett u-område i plankartan. Ledningsrätt för fjärrvärme som idag korsar planområdet ska bli flyttad till u-området i norr. Genomförandebeskrivningen föreslås förtydligas med avseende på att ledningen ska flyttas samt med vem som ska ansöka om lantmäteriförrättning för flytt av ledningsrättens läge. 4. Fjärrvärmeledningarna från u-området till befintlig byggnad är servisledning som inte kräver ledningsrätt eller u-område. 5. Fastighetsbeteckningarna i plankartan föreslås flyttas och förstoras. KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR OCH NÄMNDER 4. Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning har deltagit i planarbetet för verksamhetsområdet i Hede. Ett genomförandeavtal ska träffas mellan fastighetsägaren och kommunen innan detaljplanen kan antas. Kommunstyrelsen har inget övrigt att erinra över detaljplanen. Kommentar: Antagandet av detaljplanen föreslås invänta ett godkänt genomförandeavtal. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse 8 (12) KUNGSBACKA KOMMUN 5. Kultur & Turism Kultur & Turism har ingen erinran. 6. Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd beslutar tillstyrka planen under förutsättning att: 1. etablering på fastigheten inte innebär en kraftigt ökad störning avseende buller, lukt, eller andra hälsovådliga utsläpp. Intentionerna i gällande plan T14, om att området får användas endast för industriändamål av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad, skall fortfarande gälla. 2. att en miljöteknisk markundersökning görs och presenteras. Eventuella saneringsåtgärder görs innan markarbete och tillbyggnad sker. 3. anmälan om dagvattenhantering anmäls till nämnden för Miljö & Hälsoskydd. 4. Vidare menar nämnden att en övergripande trafikplan för centrala Kungsbacka med omgivning bör göras med tanke på de planerade utbyggnaderna av bostäder och den ökade etableringen av handel och industri. Kommentar: 1. Det är upp till verksamhetsutövaren att se till att störningar inte uppstår. Tekniska lösningar finns för att minska och minimera eventuella störningar. 2. Den miljötekniska markundersökningen är kompletterad och reviderad. En stickprovskontroll av markmiljön är genomförd (Norconsult, 2013-11-27) samt kompletterad och reviderad (Norconsult, 2014-03-11). Sanering föreslås i enlighet med rapporten. Se vidare länsstyrelsen yttrande, kommentar nummer 2 och 5. En anmälan om miljöfarlig verksamhet med tillhörande kontrollprogram måste upprättas och godkännas av förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd innan entreprenadarbete påbörjas. 3. I planbeskrivningen framgår att anmälan om dagvattenhantering ska ske till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd. Genomförandebeskrivning föreslås kompletteras med denna information. 4. Det finns en Trafikledsplan (Kungsbacka kommun & GF Konsult, 2007) som ingår som en del av Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad (Kungsbacka kommun, 2009). Trafikledsplanen grundar sig på prognoser där de föreslagna utbyggnaderna i den fördjupade översiktsplanen är inräknade. Trafikledsplanen är fortsatt aktuell. Yttrandet överlämnas för kännedom till förvaltningen för Teknik. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse 9 (12) KUNGSBACKA KOMMUN FÖRETAG 10 (12) 7. Fortum Distribution AB Inom det aktuella området finns befintliga jordkabelledningar för högspänning 10 kV, dels mitt i området och dels i områdets nordvästra del. Om befintliga jordkabelledningar måste flyttas eller ändras tillfälligt, får den som begär ombyggnad eller ändring stå för dessa kostnader. Kommentar: Ledningen i områdets mitt föreslås flyttas. Yttrandet föreslås översändas till markägaren för kännedom. 8. TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) Skanova har inget att erinra mot planen. Skanova upplyser att i norra delen av planområdet finns en telestation, för vilken det finns ledningsrätt. Skanova tolkar planhandlingarna som att denna anläggning ej berörs av föreslagen planändring. Kommentar: Telestationen är markerad som ”kvartersmark: tekniska anläggningar” i plankartan. Detaljplanen bekräftar därmed nuvarande användning. ÄNDRINGAR Planförslaget föreslås revideras enligt nedan: Plankarta och planbestämmelser Planområdet utökas västerut för att stabilitetsåtgärder ska ligga inom plangränsen ”Öppet vattenområde” läggs till för område inom Kungsbackaån ”Natur” läggs till för område inom fastigheterna Hede 3:19 och 1:6 samt en egenskapsbestämmelse om gångväg Belastningsrestriktioner införs för områdena ”Industri”, ”Natur” samt ”Lokalgata” Bestämmelse införs för att möjliggöra genomförande av stabilitetsåtgärder i strandszonen Ändrad formulering på planbestämmelse om skydd mot översvämning Bestämmelse om hantering av dagvattnet införs för att säkra att vattenkvaliteten i Kungsbackaån inte påverkas negativt av planförslaget Bestämmelser om utformning av byggnader och utemiljö införs för att uppfylla säkerhetskraven intill farligt gods-led Bestämmelser om placering och utformning av byggnader införs för att styra att gestaltningsprinciperna i planbeskrivningen följs Formuleringen om prickmark ändras till ”Byggnad får ej uppföras” Ett 6 meter brett u-område för att säkerställa ledningsrätt för fjärrvärme införs Fastighetsbeteckningarna i plankartan flyttas och förstoras Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse KUNGSBACKA KOMMUN 11 (12) Revidering av planbeskrivning Information om enkelt planförfarande utgår och information om övergång från enkelt till normalt planförfarande införs Information om området mellan Hede 3:122 och Kungsbackaån införs Information om de geotekniska förhållandena och möjliga åtgärder för att förebygga skred revideras i enlighet med framtagna utredningar Information om risk för höga vattenstånd och dagvatten revideras i enlighet med framtagna utredningar och en beskrivning av översvämningsåtgärderna samt dagvattenåtgärderna införs tillsammans med information om hur dessa påverkar naturmiljön i vattenförekomsterna samt stabiliteten i området Information om förorenad mark revideras i enlighet med framtagna utredningar och en beskrivning av saneringsåtgärder införs Förtydligande om säkerhetskraven intill farligt-gods led införs Uppgifter om dikningsföretaget införs Information om strandskyddsdispens för åtgärder på åbrinken införs Fastighetsbeteckningarna i plankartan flyttas och förstoras för att bli tydligare att läsa Fastighetsbeteckningen under rubriken ”GenomförandefrågorMarkägoförhållanden med mer” ändras till Hede 3:122 Beteckningen för gemensamhetsanläggningen under rubriken ”Genomförandefrågor – Huvudmannaskap” ändras till Hede ga:10. Meningen förtydligas så till vida att kommunen är huvudman för allmän plats. Avsnittet om genomförandefrågor förtydligas med avseende på att u-område för fjärrvärme införs, att ledning för fjärrvärme som korsar planområdet ska flyttas samt kompletteras med vem som ska ansöka om lantmäteriförrättning för flytt av ledningsrättens läge Information om att anmälan om dagvattenhantering ska ske till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd införs i avsnittet om genomförandefrågor Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse KUNGSBACKA KOMMUN Utöver vad som framkom under samrådet föreslår förvaltningen följande ändringar: Revidering av planbeskrivning Information från den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad om kommunens ambitioner om trafikföring samt gestaltning införs Text om kommunens skyltpolicy införs Text om kommunens trafikledsplan införs Illustrationer och situationsplaner uppdateras med det senaste underlaget Elin Johansson Verksamhetschef Plan Erica Folkesson Planarkitekt Yttrande skickas till Yttrandet från nämnden för Miljö & Hälsoskydd angående trafikledsplan översänds till förvaltningen för Teknik för kännedom Yttrandet från Fortum Distribution AB översänds till markägaren för kännedom Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse 12 (12) Planbeskrivning, Granskningshandling Hede industriområde Apotekarängen Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad – Område för verksamheter i Hede industriområde Upprättad i maj 2014, uppdaterad i mars 2015 Normalt planförfarande 2012-P064 D146 Handlingar: • Planbeskrivning, denna handling • Plankarta med planbestämmelser, upprättad i maj 2014 • Grundkarta 2015-03-20 (publiceras ej digitalt) • Fastighetsförteckning 2015-02-26 (publiceras ej digitalt) Övrigt framtaget material: • Geoteknisk undersökning, PM + MUR (Norconsult, 2014-04-23) • Illustrationsplan (Liljewalls arkitekter, 2014-04-23) • Översiktlig miljöteknisk undersökning inom Hede 3:122 samt del av Hede 3:19 och 1:6, Kungsbacka kommun (Norconsult, 2014-03-14) • PM - miljökonsekvenser gällande naturmiljö, vattenförhållanden och naturresurser för detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka kommun (Norconsult, 2014-03-18) • Dagvattenutredning (GICON Installationsledning AB, 2014-04-16) • Dagvatten och översvämningsskydd, situationsplaner (Liljewall arkitekter AB, 2014-0417) Handlingar finns att läsa på: Stadshusets entré, Storgatan 37, Kungsbacka www.kungsbacka.se/aktuellaprojekt Skriftliga synpunkter skickas till: Planavdelningen Plan & Bygg 434 81 Kungsbacka info@kungsbacka.se Upplysningar om detaljplanen lämnas av: Erica Folkesson 0300-83 45 32 Inger Gennerud Björsander 0300-83 42 64 Granskningstid 24:e mars – 16:e april 2015 Uppdrag • KS, BN Plansamråd • BN Granskning • BN Antagande Laga kraft • KF Planprocessen Synpunkter kan lämnas under detaljplanesamrådet och vid granskningen av planförslaget. Mellan de olika skedena redovisas de framförda synpunkterna och politiska beslut tas om ändringar och om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Detaljplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. Detaljplaneprocessen tar cirka 1,5 år efter det att byggnadsnämnden tar beslut om att upprätta ny detaljplan. 2 Planprogram Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Sammanfattning Planområdet är beläget väster om Göteborgsvägen och norr om Kraftvägen i Hede verksamhetsområde i Kungsbacka stad. Området är planlagt för industriändamål och innehåller i dagsläget ett antal byggnader med diverse verksamhet samt parkeringsytor för dessa och kringliggande verksamheter. Byggnadsarean idag är 34 440 m 2. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av befintlig huvudbyggnad med cirka 16 500 m 2 genom att utöka möjlig nockhöjd inom delar av området samt reglera en maximal utnyttjandegrad av planområdet. På grund av det centrala läget och den stora byggnadsvolymen måste stor vikt läggas vid gestaltning av byggnaderna. Närheten till Kungsbackaån gör att skydd mot höga vattenstånd krävs. Planen innebär att del av detaljplan T14 ersätts med ny plan med delvis högre byggnadshöjd än gällande plan. Andra detaljplaner som gäller inom planområdet och delvis ersätts är T35, T14A och T23. Planförslaget bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan och bedöms vara förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel. 1 2 3 1. Kontorsbyggnaden mot Göteborgsvägen inrymmer en gymnasieskola. Parkeringen är idag uthyrd till kommunens verksamheter på närliggande fastigheter men avtalet kan sägas upp för att tillgodose planområdetss parkeringsbehov. 2. Lastintag mot Kungsbackaån. 3. Vy mot väster. Lokalerna till vänster är uthyrda till verksamheter med försäljning och till höger skymtar en lunchrestaurang. Foto: Erika von Geijer Planutredning 3 Bakgrund Förfrågan Kungsleden Stenen 08 AB har i skrivelse inkommen 2013-07-05 ställt frågan om möjligheten att ändra detaljplanen för att kunna bygga till befintlig huvudbyggnad med cirka 16 000 m 2 med en byggnadshöjd om 14 meter. Uppdrag Byggnadsnämndens arbetsutskott uppdrog 2013-08-13 § 336 åt planavdelningen att upprätta ny detaljplan med enkelt förfarande. Detaljplanen var på samråd 22 november - 12 december 2013. Under samrådet inkom yttrande från Länsstyrelsen som ifrågasatte att detaljplanen handlades med enkelt förfarande. En uppdaterad geoteknisk undersökning efterfrågades också och reslutatet av den medförde att plangränsen behövde ändras. Byggnadsnämnden beslutade därför 2014-03-06 § 78 att be om uppdrag hos Kommunstyrelsen att detaljplanen ska övergå från enkelt till normalt planförfarande. Kommunstyrelsen hemställde 2014-04-15 § 95 att byggnadsnämndens arbete med detaljplanen för Hede 3:122 övergår från enkelt till normalt förfarande. Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av befintlig huvudbyggnad med cirka 16 500 m 2 genom att utöka möjlig nockhöjd inom delar av området samt reglera en maximal utnyttjandegrad av planområdet. På grund av det centrala läget och den stora byggnadsvolymen måste stor vikt läggas vid gestaltning av byggnaderna. Närheten till Kungsbackaån gör att skydd mot höga vattenstånd krävs. T35 T14 T14A T23 Gällande detaljplaner i området. Svart linje anger ungefärligt planområde. 4 Planprogram Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget väster om Göteborgsvägen och norr om Kraftvägen i Hede verksamhetsområde i Kungsbacka stad. Planområdesgränsen går längs med fastighetsgränsen för Hede 3:122 i norr, öster och söder. I väster följer planområdesgränsen fastighetsgränsen för Hede 3:19. Fastigheten Hede 3:122 är 9,16 hektar stor och ägs av Kungsleden Stenen 08 AB. Andra fastigheter som omfattas av detaljplanen är Hede 3:19 samt Hede 1:6. Båda ägs av Kungsbacka kommun. Totalt är planområdet cirka 10,6 hektar. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer och detaljplaner Området är i Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad (2009) beläget inom område med pågående markanvändning: företag och service. I denna beskrivs att det ska vara enkelt och tryggt att röra sig till fots eller med cykel i alla områden där det finns företag. Det är också viktigt att det finns kollektivtrafik. I väl synliga lägen ska ambitionsnivån för arkitektur och gestaltning vara hög och program för gestaltning bör tas fram. Företag som etablerar sig i centralorten bör antingen ha många anställda eller mycket kundkontakter. Sociala aspekter som tillgänglighet, trygghet och folkhälsa ska beaktas. Genom att tillåta byggnader närmare vägen kan marken utnyttjas mer effektivt och entréerna till staden får en mer attraktiv, stadslik miljö. Detaljplaner För området gäller till största del detaljplan T14, laga kraft 1973-06-05. Andra detaljplaner som gäller inom området är T35, laga kraft 1989-02-10; T14A, laga kraft 2005-09-29 och T23, laga kraft 1978-07-07. Fastigheten Hede 3:122 regleras främst som industriändamål med en byggnadshöjd om 10 meter i gällande planer. En cirka 9 meter bred remsa i fastighetens östra del är planlagd som allmän plats, park. Marken på Hede 3:19 samt 1:6 regleras som vattenområde och park. Genomförandetiden för samtliga detaljplaner har gått ut. Skyltpolicy Kungsbacka kommun har i Skyltprogram för Kungsbacka (BN § 153, 2011-06-09) upprättat råd och riktlinjer för utformning och placering av skyltar. Sammanfattningsvis har kommunen som målsättning att iaktta återhållsamhet för skyltar med hänsyn till stadsbilden och bebyggelsen. Skyltar i verksamhetsområden ska helst placeras på fasad. Skyltar på tak, vilket förändrar byggnadens siluett, är inte tillåtet. Trafikledsplan En trafikledsplan upprättades som bakgrundsmaterial till Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad (2009). En av strategierna för trafiken i Kungsbacka stad är att centrum ska avlastas från biltrafik och bli mer gång- och cykelvänligt. Planområdet ligger i anslutning till Göteborgsvägen som räknas som övrig genomfartsväg i staden. Dessa bör inte utformas så att de drar till sig trafik och bör allmänt sett ha gatukaraktär. Planutredning 5 Förutsättningar och förändringar Natur Mark och vegetation Planområdet är sedan tidigare ianspråktaget med byggnader, kör- och parkeringsytor. I nordöst finns en gräsyta som tidigare använts som fotbollsplan. Intill Göteborgsvägen finns inslag av gräsytor och större träd. Kommunens mark längs med Kungsbackaån är natur med en grusad gångväg. Kungsbackaån som rinner ut i Kungsbackafjorden avlsutar planområdet i väster. Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning har tagits fram av Norconsult (2014-04-17) till underlag för grundläggning avseende nybyggnad. Jordlagren inom området utgörs av ett tunt lager av mulljord över en torrskorpelera ner till cirka 1,2-1,3 meters djup. Därunder följer sedan gyttjig lera ned till 5-10 meters djup. Jorden övergår sedan till lera med skalrester och siltig lera på större djup. Lerans mäktighet varierar från cirka 32 meter till mer än 40 meter. Leran bedöms vara mellansensitiv. Den övre grundvattenytan bedöms under stora delar av året ligga cirka 1,0 meter under befintlig markyta, strax under torrskorpelagret. 3:140 3:19 13 3:139 3.9 1384-0820.6 3:134 12 3:122 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER Planområdesgräns 3.5 3:144 1:9 4.5 4.0 1:55 3.8 3.2 3.3 2.6 3.0 2.8 2.2 Tält 18 Avschaktningsområde 5.3 15 1384-08/20.6 1384-02/20.17 1384-02/20.18 4.6 3.7 3.5 3.9 3.1 3.3 1:74 3.0 2.5 2.9 2.6 3.1 4.8 4.5 3.6 3.8 3.6 3.3 3:19 3.1 2.9 2.8 3.0 0.4 3.7 1:3 Max belastning 20 kPA 4.5 4.3 3.6 3.6 3.6 1:67 3.3 3.1 3.0 2.8 2.8 0.3 19 4.4 2:198 4.6 4.1 3.7 3.7 3.7 3.7 3.1 3.1 3.0 Göteborgsvägen 1384-00/33.1 3.2 2.8 0.7 3.5 3.4 3.3 3.1 3.1 3.0 3.0 1.6 3.3 1:6 3:122 1384-02/79.1 Ljud och Bildskolan 3.5 4.4 Tölöleden HEDE 2.3 Max belastning 5 kPA 3.6 4.2 4.9 4.1 1:4 Belastningsfri yta 3.3 3.6 3.2 3.1 3.2 2.6 3.4 4.5 1384-00/33.1 VARLA 1 4.3 4.7 4.5 2:11 3.6 Kraftvägen 3.5 3.4 3.2 3.2 3.1 2.5 2.2 3.4 1:30 4.8 4.5 3.6 3.5 3.1 3.3 2:10 1:4 3.2 3.2 3.0 2.6 1.6 3.2 2 1:55 1:23 3.8 3.9 4.4 3.6 3.6 3.2 Kraftvägen 2.9 25 13A-B 17 1C 13C 1:26 Novahallen 1B 1:28 4.2 3.6 1A 3.5 1:68 3.4 3.3 1:71 3.6 13D 3.3 11 3.8 1D 7:2 5 27 9:1 13B Kallkällevägen 2:198 3.2 8:16 ga:10 2.2 7 1:9 3.4 3.4 3.2 6 Planprogram 3.2 13E 1E 13A 3 2.7 0.9 2.8 4 <Fastighetsbeteckning> i <Kommundel> Detaljplanen är baserad på koordinatsystemet SWEREF 991200 Rh 2000 Skala 1:1000 i A3 0 10 20 30 Sa Detaljplan för <typ> 1:27 1:70 1:22 Karta över planområdet med avschaktningsområde och belastningsrestriktioner markerade. 7:1 PLANKARTA 40 50 100 m Kungsbacka kommun Upprättad i <månad år> Reviderad i <månad år> Elin Johansson Verksamhetschef Plan <Namn Namn> Planarkitekt Beräkningarna påvisar en tillfredsställande stabilitet i områdets södra delar då en avschaktning gjorts i samband med tidigare projekt. Dock visar beräkningarna att säkerheten mot skred inte är fullgod för den norra delen av området. För att uppnå tillfredsställande stabilitet här krävs avschaktning av markytan intill släntkrön, se situationsplan på föregående sida. Aktuell avschaktning ska utföras så att markytan intill släntkrön Kungsbackaån och 9 meter bakåt från släntkrön inte ligger högre än nivå +1,3 (RH2000) (se den geotekniska undersökningens bilaga 1:7-1:10). Intill släntkrön å och 10 meter från släntkrön ska marken hållas belastningsfri. Därefter gäller en lastrestriktion på 5 kPa till gränsen för kvartersmarken. I övrigt gäller en lastrestriktion på 20 kPa. Detta innebär att markbelastningar/nivåförändringar på 0,3 till 1,1 meter relativt dagens marknivå kan utföras inom området innan totalstabiliteten påverkas. För att kontrollera hur känsligheten mot skred påverkas av en hög grundvattennivå har kompletterande beräkningar utförts efter samrådet. Undersökningarna visar att inget skred skulle utlösas även om ogynsamma förhållanden med höga portryck i kombination med lägsta lågvatten skulle inträffa. Den geotekniska undersökningen visar att föreslaget fördröjningsmagasin liksom föreslaget högvattenskydd inte kommer att orsaka högre grundvattentryck/portryck än de redan antagna i beräkningarna. Detta beror på bräddavlopp till Kungsbackaån för fördröjningsmagasinet och det faktum att högvattenskyddet i första hand skyddar för högvattenstånd i Kungsbackaån, det vill säga mer mothållande last. Nivån inom området med byggrätt varierar från cirka +3,5 i öst till cirka +2,8 i väst. För att minimera belastningarna och eventuella rörelser bör höjdsättningen av marken i anslutning till byggnaderna vara sådan att befintliga nivåer följs. Grundläggnings- och markarbeten samt kontrollåtgärder bör utföras enligt den geotekniska undersökningens rekommendationer, sidan 11-14, eller enligt en likvärdig lösning. Radon Kommunens kartering (Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd, 1988) visar att området ligger inom lågriskområde för radon. Kulturmiljö och fornlämningar Det finns inga kulturhistoriskt intressanta byggnader eller miljöer inom planområdet (Program för kulturmiljövård, Kungsbacka kommun, 2001). Enligt Riksantikvarieämbetets kulturmiljöserver finns det inga kända fornlämningar inom planområdet. Bebyggelseområden Bebyggelse Planområdet innehåller i dagsläget ett antal byggnader för diverse verksamhet samt parkeringsytor för dessa och kringliggande verksamheter. Byggnadsarean idag är 34 440 m 2. Detaljplaneförslaget möjliggör att fastigheten främst får användas för industri. I fastighetens norra del finns ett mindre område med flera rättigheter för teleanläggningar och en byggnad för detta. Detaljplanen bekräftar att detta område får bebyggas med tekniska anläggningar. Detaljplaneförslaget möjliggör att planområdet kan bebyggas med en maximal byggnadsarea om 51 000 m 2. Av denna area får maximalt 16 000 m 2 ha en nockhöjd om 15 meter och maximalt 450 m 2 ha en nockhöjd om 13 meter. I övrigt gäller en nockhöjd om 10 meter för planområdet. Planutredning 7 Gestaltning Den stora byggrätten gör att gestaltningen av byggnadsvolymerna blir viktigt, speciellt mot Kungsbackaån och å-stråkets gångväg. Gestaltningen av byggnaden upplevs framför allt på stort avstånd, läsbarheten av arkitekturelement och former kräver grafisk och formmässig tydlighet. Materialval, kulör och form ska gestaltas så att området i sin helhet ”hänger ihop”. Gestaltningen bör avspegla de olika byggnadernas funktion och verksamhet. Planområdets olika byggnader bör delas upp i flera urskiljbara volymer. Stora volymer bör ha vertikala och/eller horisontella genomsiktliga öppningar som visar verksamheten och ger dagsljus. För att undvika en instängd känsla och skuggning längs å-stråket får marken närmast Kungsbackaån inte bebyggas och är prickad i plankartan. Byggnader och fasader mot ån bör rytmiseras för att bryta ner det långa uttrycket. Vid materialval ska naturmiljön vid ån tas i beaktande. Byggnader och fasader mot Göteborgsvägen utgör planområdets entrésida och offentliga sida vilket ska beaktas vid gestaltningen. Råd och riktlinjer i Skyltprogram för Kungsbacka (Kungsbacka kommun, 2011) ska följas. Service Cirka 1 kilometer söder om området ligger Kungsmässan med kommersiell service. I närområdet finns lunchrestauranger. Trygghet och tillgänglighet Markytan är i det närmaste horisontell. Entréer och angöring ska utformas på ett sätt som gör lokalerna tillgängliga för alla. KappAhls lager i Mölndal är exempel på en byggnad med rytmiserad fasad som visar upp innehållet och konstruktionen och samtidigt släpper in dagsljus. Foto: Olle Jonsson 8 Planprogram För att öka trygghetskänslan inom planområdet bör fönster finnas som överblickar gångvägen utmed Kungsbackaån. Entréer och fönster ska finnas mot parkeringarna. Eventuella träd bör ha ett lövverk som sitter högt upp och eventuella buskar bör vara lågväxande. Friytor Rekreation Planområdet gränsar till å-stråkets promenadslinga längs med Kungsbackaån. Gångstråket kan upplevas otryggt kvällstid efter kontorstid då området är obefolkat. Alternativa gångoch cykelvägar finns längs med Göteborgsvägen. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Faktorvägen 56 P-platser (reserv) Tryckarevägen Kraftvägen blir allmän platsmark med en 2,5 meter bred gång- och cykelväg mot söder. I Kraftvägens västra ände anläggs en vändplats med en radie om 10 meter. 152 P-platser Lager ~6090 m2 112 P-platser Lager ~5000 m2 Göteborgsvägen Kungsbackaån 55 P-platser ~210m2 ~1070 m2 150 P-platser Kraftvägen Illustrationskarta över planerad byggnation som också redovisar parkering och trafikföring. Den gula ytan är planerad nybyggnation. Illustration: Liljewall arkitekter AB SKALA 1:2000 0 10 20 METER 50 Planutredning 9 100 150 200 Fastighetens användning beräknas resultera i 25-50 lastbilstransporter per dag. Lastbilstrafik ska angöra området från Faktorvägen, köra runt byggnaderna längs med fastighetens västra gräns och köra ut på Kraftvägen till Göteborgsvägen. Rundkörningen minskar risken för konflikter med gång- och cykeltrafik till fastigheten. Lastbilstrafik kan i andra hand angöra planområdet från Tryckarevägen, med liknande rundkörning som ovan. För att säkerställa rundkörningsmöjligheten får planområdets västra del inte bebyggas. Biltrafik ska angöra området dels från Faktorvägen och dels från Kraftvägen. Utfart till Göteborgsvägen sker via Kraftvägen. Längs med övrig planområdesgräns mot Göteborgsvägen råder utfartsförbud. Grannfastigheten Hede 1:67 har ett servitut för utfart parallellt med Göteborgsvägen till Kraftvägen. Lastning och lossning av gods ska ske i fastighetens västra och norra del. Parkering/cykelparkering Fastighetens verksamhet beräknas behöva 450 parkeringsplatser som ryms inom fastigheten uppdelat på flera områden. En ny parkering med 105 parkeringsplatser uppförs i planområdets nordvästra del, runt restaurangen bildas 73+36 nya parkeringsplatser. Övriga platser ryms till stor del inom befintliga parkeringsytor. De stora parkeringsytorna kan med fördel brytas ner i mindre områden med hjälp av plantering. Då området ligger centralt med goda gång- och cykelförbindelser ska cykelparkering finnas i erfoderlig utsträckning så att alla som kan ta cykeln till sitt arbete har tillgång till en säker, attraktiv och väderskyddad cykelparkering i direkt närhet till byggnadens entréer. Till en början bör 120 platser finnas att tillgå med utrymme för utbyggnad när behov uppkommer. Kollektivtrafik Precis öster om området finns hållplatsen Kraftvägen som trafikeras av lokalbussar ungefär 2 ggr/timma i högtrafik. Kungsbacka station och Hede station ligger cirka 1,3 kilometer söder respektive norr om området. Kraftvägen sedd västerut. Till vänster i bild möjliggör detaljplanen för en gång- och cykelväg. Till höger i bild möjliggörs för en tillbyggnad om 450 m2 med en nockhöjd om 13 meter. Foto: Erika von Geijer 10 Planprogram Teknisk försörjning Dagvatten En dagvattenutredning har tagits fram av GICON Installationsledning AB (2014-04-16) där tekniska lösningar presenteras för hantering av dag- och spillvatten avseende avskiljning och fördröjning samt hantering av höga vattenstånd. I utredningen dimensioneras dagvattenhantering för ett 10-årsregn under 10 minuter. Vid normala vattenstånd avleds dagvattnet via självfall till Kungsbackaån med separata system för de delar som behöver oljeavskiljning respektive övriga ytor. Dagvatten från tak förelås avledas till nytt fördröjningsmagasin med utlopp i Kungsbackaån. Dagvatten från övriga hårdgjorda ytor som parkering och körbanor läggs om och ansluts till ett nytt fördröjningsmagasin. Vid magasinets utlopp ska oljeavskiljare klass 1 med slamfång installeras. Dagvattenledningar för självfall förses med backventiler. För de fall vattennivån stiger över dagvattnets normala vattengång installeras fyra stycken dagvattenpumpar på tomten utefter ån. För dagvattenhantering under höga vattenstånd, se avsnittet Risk för höga vattenstånd sidan 12. Exploatören ska göra en anmälan om dagvattenanläggning där dagvattenutredningen kan ingå som underlag till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd, Kungsbacka kommun. Miljö & Hälsoskydd ansvarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken och kan föreskriva villkor och försiktighetsåtgärder gällande dagvattenhantering. Fastigheten Hede 3:122 ingår i ett dikningsföretag, Hede dikningsföretag av år 1946 i Tölö socken. Kommunens dagvattensystem har tagit över funktionen som dikningsföretaget hade. Vatten och avlopp Anslutningar för vatten och spillvatten finns. Behov av ytterligare anslutningar måste beställas från Kungsbacka kommun, Teknik. Anslutningsmöjligheter finns i Kraftvägen. El, tele och värme El- och teleledningar samt ledningar för fjärrvärme finns utbyggt till området. Förnyelsebar energi förordas. Avfall Erforderliga utrymmen för källsortering av sopor ska finnas inomhus och utomhus. Sophanteringen ska ske med största hänsyn till miljön samt återvinning av energi och material. Hälsa och säkerhet Farligt gods Västkustbanan är en transportled för farligt gods. Länsstyrelsen har i Riskanalys av farligt gods i Hallands län (Meddelande 2011:19) gett förslag på riktlinjer för samhällsplanering vid farligt godsled. Rapporten beskriver att inom 150 meter från västkustbanan ska risker med transport av farligt gods beaktas. Räddingstjänsten kommer ha chans att yttra sig över riskbedömningen vid granskningsskedet av detaljplanen samt vid bygglovet. I Länsstyrelsens rapport redovisas rekommenderade avstånd (basavstånd) mellan transportleder och olika användningsområden samt reducerade avstånd där betydande påverkan kan uppstå i händelse av en farligt godsolycka men där byggnation är möjlig med säkerhetshöjande åtgärder. Planutredning 11 Det reducerade avstånd som kan användas om skyddsåtgärder vidtas redovisas inom parentes. För västkustbanan gäller enligt rapporten ett bebyggelsefritt område på 30 (20) meter till närmsta räl och ett basavstånd på 50 (20) meter för industri och kontor. Planbestämmelser är införda för att minska risknivån inom området och hålla ett reducerat avstånd på 30 meter. Markområdet närmare västkustbanan än 30 meter är också ett område för allmänna underjordiska ledningar. Markområdet är prickat i plankartan och får inte bebyggas. Risk för höga vattenstånd Vattennivåerna i Kungsbackaån varierar med årstid, höjdvariationer i landskapet och avstånd till havet. I åns nedre delar påverkas nivån främst av havsnivån medan nivån i åns övre delar främst påverkas av flödet i ån. Påverkan från havet sträcker sig tydligt upp till Kraftvägen, direkt söder om aktuellt planområde. En dagvattenutredning har tagits fram av GICON Installationsledning AB (2014-04-16) där tekniska lösningar presenteras för hantering av dag- och spillvatten avseende hantering av höga vattenstånd. Norconsult har i PM om miljökonsekvenser beskrivit dagvattnets påverkan på naturmiljön och vattenförhållandena samt översvämningsrisker (2014-03-18). Träbeklädd plastspont Jordvall Pumphus Flyttbara betongelement och sandsäckar Blockstensmur Fördröjningsmagasin Illustrationskarta över skydd mot höga vattenstånd samt dagvattenhantering. Illustration: Liljewall arkitekter AB 12 Planprogram Liljewall arkitekter AB har redovisat dagvattenåtgärderna och översvämningsskyddet i illustrationskartor (2014-04-17). I den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad (2009) ges rekommendationer avseende lägsta golvnivå för ny bebyggelse i tätorten för att minska risken för översvämningar. I denna har kommunen utgått från ett flöde och ett vattenstånd med 100-års återkomsttid (det vill säga det högsta flödet i Kungsbackaån och det högsta vattenståndet i havet som inträffar en gång på 100 år) och lagt till en buffert på 0,5 meter. För aktuellt område gäller därmed en lägsta golvnivå på +4,0 meter i RH2000. Idag ligger normal vattennivå på cirka +1,5 meter. Den befintliga bebyggelsen har lägre golvnivå än rekommendationerna och tillbyggnaden hamnar på samma nivå. För att hantera höga vattenstånd med översvämningsrisk som följd förelås området vallas in vilket säkerställer att vattennivån tillåts stiga upp till +4 meter utan att översvämma området. Skyddet består av permanenta skyddsanordningar av träbeklädd platsspont (samma metod som används längre söderut vid Kungsbackaån), jordvall och blockstensmur samt temporära skyddsanordningar vid infarter och parkeringsytor av flyttbara betongelement respektive sandsäckar. Åtgärderna visas på illustrationskartor från Liljewall arkitekter AB (2014-04-17), se exempel på föregående sida. Pumpsystemet för dagvatten konstrueras enligt dagvattenutredningen (GICON Installationsledning AB, 2014-04-16) för att hantera en situation med ett maximalt vattenstånd på +4,0 meter med ett samtida 10-års regn i 10 minuter. Ett 100-års regn med 10 minuters varaktighet och samtidigt hög vattennivå i ån kommer sannolikt att medföra viss översvämning av fastigheten. Under förutsättning att en framtida höjning medför att ny vattennivå ligger inom intervallet +1,5-3,8 meter kommer hela den berörda fastigheten att vara byggbar även i framtiden. Dock kommer området vid vattenstånd på upp mot +4,0 meter ha problem med logistik och transporter då vissa vägbanor ligger kring dessa nivåer. Förorenad mark En översiktlig miljöteknisk markundersökning har tagits fram av Norconsult (2014-04-16) med syfte att utreda föroreningsstatusen på området. Inom området har det tidigare förekommit både mekanisk industri och verksamhet med tryckeri. Ingen omfattande förorening i jord i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM) har påträffats vid undersökningen av fastigheten 3:122 eller längs med Kungsbackaån inom 3:19 och 1:6. Dock har spridda provpunkter med metallhalter över riktvärdet för KM påträffats. I en punkt mellan restaurangen och huvudbyggnaden inom fastigheten Hede 3:122 förekommer PAH i en halt som tangerar riktvärdet för MKM. Markundersökningen bedömer inte att det finns något saneringsbehov inom fastigheten Hede 3:122. För fastigheterna Hede 3:19 och 1:6 rekommenderar undersökningen att jordmassor med halter över riktvärdet för KM tas bort inom området för avschaktningen (se avsnittet Geotekniska förhållanden, sidan 6) med hänsyn till att detta område kommer att översvämmas. Grundvattnet i området har konstaterats vara påverkat av arsenik. Med hänsyn till påvisade halter i jorden och aktuell markanvändning bedöms det inte föreligga något saneringsbehov med avseende på arsenikhalten i grundvattnet. Påvisade halter innebär att de överskottsmassor som uppkommer vid schaktarbeten inom fastigheterna Hede 3:122, 3:19 och 1:6 ska hanteras som lätt förorenad jord och omhändertas av godkänd mottagare. Grundvatten som uppkommer vid arbeten inom fastigheten kommer att behöva renas. En anmälan om miljöfarlig verksamhet med tillhörande kontrollprogram måste upprättas innan entreprenadarbeten kan startas. När föroreningar påträffas ska förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd informeras omgående. Planutredning 13 Konsekvenser Miljökonsekvenser Ett PM om miljökonsekvenser har tagits fram av Norconsult (2014-03-18) där dagsläget och planförslagets påverkan på naturmiljö, vattenförhållanden och naturresurser beskrivs. I utredningen beskrivs att Kungsbackaån bland annat har fiskeribiologiska värden på grund av sin funktion som vandringsled och reproduktionsområde för lax och havsöring. Aktuell sträcka av ån är dock tydligt påverkad av övergödning och det relativt stadsnära läget, har en botten av finsediment och kantas av en trivial kärlväxtflora. Utifrån detta gör utredningen bedömningen att sträckan sannolikt hyser en relativt trivial bottenfauna och -flora. Även genomförd kiselalgsundersökning nedströms tyder på detta. Vidare finns inga dokumenterat höga naturvärden i aktuell sträcka förutom vandrande fisk. Planförslaget bedöms ge en något ökad dagvattenmängd från området. Planerad utbyggnad bedöms dock minska dagvattenpåverkan då delar av befintliga hårdgjorda ytor ersätts av byggnader, där takdagvatten räknas som rent, och befintligt dagvattensystem kompletteras med fördröjningsmagasin och oljeavskiljare till vilket kvarvarande hårdgjorda ytor leds. Planerade stabilitetsåtgärder innebär att en avschaktning av markytan ska genomföras vid släntkrön intill Kungsbackaån vilket innebär ett ingrepp i naturmiljön i form av schaktningsarbeten och avverkning av något enstaka träd. Inga ingrepp sker i ån. Under förutsättning att arbetena genomförs i torrhet och att åtgärder för att minimera grumling genom avrinning av uppgrumlat dagvatten bedöms inte åtgärderna påverka åns naturvärden eller vattenkvalitet nämnvärt. Enligt genomförd markmiljöundersökning har förhöjda halter av arsenik påträffats i de jordmassor som ska schaktas av, vilket kräver att dessa tas omhand. I det kontrollprogram som ska upprättas preciseras vilka skadeförebyggande åtgärder som krävs, vilket säkerställer att Kungsbackaån inte påverkas negativt av föroreningar vid avschaktningen. Vid avschaktningen kommer dock vissa temporära effekter uppstå genom en viss mindre grumling, avverkning av enstaka lövträd samt störning och omblandning av vegetationsskikt. För att undvika påverkan på vandrande fisk bör inga större grumlande arbeten genomföras i vatten under de perioder då fisken är som känsligast för störning. Planerat översvämningsskydd bedöms medföra att risken för framtida översvämningar minimeras längs med aktuell sträcka. Detta kan i sin tur minska riskerna för skador på fastigheter, ledningar och pumpstationer etc som i sin tur kan ge utsläpp av olika föroreningar och orenat dag- och spillvatten. Utredningens sammantagna bedömning är att de föreslagna åtgärderna ger en liten, lokal påverkan på naturmiljön och Kungsbackaån men att de negativa effekterna minimeras genom att skadeförebyggande och miljökompenserande åtgärder genomförs. På längre sikt och sett till Kungsbackaån som helhet och slutrecipienten Kungsbackafjorden bedöms konsekvenserna bli försumbara under förutsättning att de skadeförebyggande åtgärderna som listas i PM:et utförs. Upphävande av strandskydd I och med att området får en ny detaljplan återinträder strandskyddet för de delar som ligger inom 100 meter från Kungsbackaån. Strandskyddet avses upphävas genom detaljplanen inom planområdets kvartersmark samt lokalgata. Strandskyddet upphävs i och med att detaljplanen vinner laga kraft. Det aktuella området är idag delvis bebyggt och används delvis som köryta och uppställningsyta. Området är inhägnat längs med fastighetsgräns. Strandskyddet upphävs med 14 Planprogram motiveringen att marken redan är ianspråktagen på ett sätt som gör att den saknar betydelse för strandskyddets syften. Dispens från strandskydd I och med att området för naturmark närmast Kungsbackaån får en ny detaljplan återinträder strandskyddet även för de delarna. Enligt den geotekniska utredningen behöver stabilitetsåtgärder i form av avschaktning utföras inom ett område längs med Kungsbackaån, se avsnittet Geotekniska förhållanden, sidan 6. Detta kräver dispens från strandskyddet. Att meddela dispens för en enskild åtgärd gör att området fortsättningsvis omfattas av strandskydd vilket är eftersträvansvärt i ett allemansrättsligt viktigt stråk längs Kungsbackaån. Strandskyddsdispensen för åtgärden handläggs som ett separat ärende av förvaltningen för Plan & Bygg, diarienummer 2014-0468. Byggnadsnämnden beviljade dispens för schaktning 2014-06-05 § 196. Beslutet vann laga kraft 2014-06-23. Beslutet upphör att gälla om åtgärden inte påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag beslutet vinner laga kraft. Dispensen är förknippad med villkor. För att bevara natur- och rekreationsvärdena längs med ån föreslås kompletterande lövträdsplantering, att passagemöjligheterna inte försvåras och att gångvägen återställs samt att potentialen som rekreationsstråk längs med Kungsbackaån tas tillvara. Behovsbedömning Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten Hede 3:122 berör direkt ytvattenförekomsten Kungsbackaån (mynningen-Lillån) och indirekt Inre Kungsbackafjorden. Den nuvarande statusklassningen är satt till måttlig för Kungsbackaån och otillfredsställande för Inre Kungsbackafjorden. Miljökvalitetsnormerna är satta till god ekologisk status med tidsfrist till 2021. Utslagsgivande bedömning som ger lägre klassificering än god är i huvudsak områdenas övergödningsproblem. Detaljplanen berör MKN främst genom påverkan från områdets dagvatten. Planerade utbyggnader bedöms inte nämnvärt påverka miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet i Kungsbackaån. Dock medför planerad utbyggnaden och omläggning av dagvattensystemet i det redan exploaterade området att föroreningsbelastningen minskar från planområdet, vilket i viss mån kan bidra till att Kungsbackaån uppnår en god ekologisk status till år 2021. Vidare bidrar planerat översvämningsskydd att minimera risken för översvämningar längs aktuell sträcka och därmed även riskerna för skador på fastigheter, ledningar etc som i sin tur kan ge utsläpp av orenat dagvatten och även andra föroreningar. Även detta kan eventuellt bidra till att Kungsbackaån uppnår en god ekologisk status till år 2021. Miljökvalitetsnormer för luft Beräkning av kvävedioxidhalter har utförts (Göteborgs Miljöförvaltning 2009) som underlag i miljökonsekvensbeskrivningen för fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad (2009). Erfarenhetsmässigt är dygnsmedelvärdet för kvävedioxidhalt dimensionerande för luftföroreningar. I utredningen kan utläsas att miljökvalitetsnormen (MKN) för dygnsmedelvärdet av kvävedioxidhalt (60 μ/m³) överskrids i nuläget endast mycket nära större vägar. I aktuellt område är kvävedioxidhalten mellan 20 och 26 μg/m³, således långt under MKN. Om MKN klaras för kvävedioxidhalt kan erfarenhetsmässigt också slutsatsen dras att även övriga miljökvalitetsnormer klaras. Planutredning 15 Behovsbedömning enligt MKB-förordningen Med stöd av framtagen utredning om naturmiljö, vattenförhållanden och naturresurser (Norconsult, 2014) har en behovsbedömning gjorts för att ta reda på om förslagets genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Kommunen ska göra sin bedömning enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. • Detaljplanen bedöms inte medge användning som innebär betydande påverkan på miljön (plan- och bygglagen 4 kap 34 §). • Detaljplanen bedöms inte innehålla verksamheter som kan påverka ett Natura 2000- område negativt. • Detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan utifrån sina karaktäristiska egenskaper eller sina befintliga värden och typen av påverkan. • Området berörs av strandskydd. Sammanfattningsvis har behovsbedömningen visat att detaljplanen inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. Däremot avses rekommendationerna i PM:et om miljökonsekvenser (Norconsult, 2014-03-18) i huvudsak följas. Förenligt med 3, 4 och 5 kap i miljöbalken Detaljplanen bedöms inte innebära konflikt med bestämmelserna i 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB) utan kan ses som tätortsutveckling. Planförslaget omfattas redan av detaljplan för industri samt park och är ianspråktaget för ändamålet. Kungsbackafjorden och Kungsbackaån omfattas av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § MB samt är Natura 2000-område enligt 7 kap 28 § MB och utgör således riksintresse enligt 4 kap MB. Som nämndes i avsnittet Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten på sidan 15 görs bedömningen att planens genomförande inte kommer att motverka uppfyllandet av MKN för vatten. 16 Planprogram Genomförandefrågor Genomförandetid Detaljplanen har en genomförandetid på fem år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Markägoförhållanden med mera Fastigheten Hede 3:122 ägs av Kungsleden Stenen 08 AB. Kommunen äger angränsande mark som ingår i allmän plats. Avtal Innan detaljplanen kan antas ska ett Exploateringsavtal träffas mellan Fastighetsägaren och kommunen. Avtalet reglerar parternas ansvar för genomförande och finansiering av utredningar och åtgärder inom och i anslutning till planområdet samt villkor för marköverlåtelse. Avtalet kommer också att reglera gestaltningsfrågor för nya byggnadsdelar till exempel utmed å-stråket. Utbyggnad av allmänna anläggningar kan starta när fastställd detaljplan finns. Huvudmannaskap, allmän plats Kommunen är huvudman för angränsande allmän plats, vilket innebär att kommunen ansvarar för drift och underhåll av allmän plats. Kraftvägen, infarten i södra delen av planområdet, är idag upplåten för gemensamhetsanläggning, Hede ga:10, men kommunen svarar för drift och underhåll av vägområdet. Vägen föreslås övergå till allmän plats. Anläggningar inom kvartersmark Exploatören svarar för utbyggnad av samtliga anläggningar samt flytt av befintliga ledningar med mer inom kvartersmark. Marköverlåtelse Mark som enligt detaljplan ingår i allmän plats ska utan ersättning överlåtas till kommunen. Trafik Gemensamhetsanläggningen för Kraftvägen föreslås bli upphävd och istället bli allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Längs vägens södra sida föreslås att en gång- och cykelväg byggs ut för att skapa en säkrare angöring för gång- och cykeltrafik till verksamheterna. En vändplats anläggs vid slutet av vägen. Gångvägen inom allmän plats: natur, flyttas närmare kvartersmarken i samband med schaktningsarbeten och återställs i samma skick som tidigare. Farligt gods Västkustbanan är transportled för farligt gods. Fastighetsägaren svarar för åtgärder för att uppfylla Länsstyrelsens krav på mark och byggnader. Planutredning 17 Parkering All parkering för verksamhetens behov samt lastning och lossning ska ske inom kvartersmark. Fjärrvärme Fastigheten är idag ansluten till fjärrvärmenätet. Fastighetsägaren svarar i samråd med ledningsägaren för eventuell flytt av ledningen. Gasledning Om fastighetsägaren önskar ansluta fastigheten till gas-nätet, svarar fastighetsägaren för kostnader för anslutning av fastigheten genom avtal med Eon Gas. Tiden för utbyggnad av anslutningsledningen beräknas till cirka 18 månader från ansökan om koncession. Dagvatten Dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark. Innan dagvatten från körytor och parkeringsytor avleds till Kungsbackaån ska vattnet renas med oljeavskiljare. Fördröjningsmagasin och oljeavskiljare utformas i samråd med förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd i Kungsbacka kommun i bygglovsskedet. Höga vattenflöden Fastighetsägaren svarar för och bekostar åtgärder för att byggnaderna säkras mot höga vattenflöden. Åtgärderna prövas i samband med bygglovgranskningen. Arkeologi Planområdet berör inga kända fornlämningar. Området är ianspråktaget för sitt ändamål. Geoteknik Fastighetsägaren ansvarar för att geotekniska utredningar utförs. Eventuellt behov av ytterligare undersökningar klargörs i byggskedet. Fastighetsägaren svarar för genomförande och finansiering av åtgärder för att säkerställa stabilitet mot Kungsbackaån samt grundläggning. Markmiljö Fastighetsägaren ansvarar för att markmiljöundersökningar utförs. Eventuellt behov av ytterligare undersökningar klargörs i byggskedet. Fastighetsägaren svarar för genomförande och finansiering av åtgärder som krävs för att sanera marken till MKM (utredning Norconsult, 2014-04-16), såväl inom allmän platsmark som inom kvartersmark, där så krävs. Åtgärderna utförs i samråd med förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd. Servitut, ledningsrätter och gemensamhetsanläggning Hede 3:122 belastas av utfartsservitut till förmån för fastigheterna Hede 1:74 och 1:67. Till förmån för Teliasonera AB finns ledningsrätt för telestation och teleledningar. Rättigheterna bibehålls i befintligt läge. Till förmån för Statkraft finns ledningsrätt för fjärrvärmeledning i u-område inom Hede 3:122. Ledningen föreslås bli flyttad till ett nytt läge längs fastighetens norra gräns där nytt 18 Planprogram u-område inrättas i planen. Ledningsrätten för Statkraft finns även på naturmark. Del av Hede 3:122 är upplåten för gemensamhetsanläggning för väg, Kraftvägen. Vägen föreslås övergå till kommunalt huvudmannaskap. Befintliga och tillkommande allmänna ledningar inom kvartersmark ska säkerställas med servitut eller ledningsrätt. Fastigheten Hede 3:122 ingår i ett dikningsföretag, Hede dikningsföretag av år 1946 i Tölö socken. Kommunens dagvattensystem har tagit över funktionen som dikningsföretaget tidigare haft. Ansökan om lantmäteriförrättning Kommunen ansöker om fastighetsbildning för att bilda allmän plats för väg, Kraftvägen, samt upphäva befintlig gemensamhetsanläggning. Fastighetsägaren svarar för kostnaderna för lantmäteriförrättningarna. Fastighetsägaren ansöker om eventuell ändrat läge för ledningsrättsupplåtelse eller andra rättigheter inom kvartersmark och allmän platsmark. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Fastighetsägaren svarar för samtliga kostnader som uppkommer vid genomförande av detaljplanen. Kommunens kostnader för iordningställande av allmän plats (till exempel väg och gång- och cykelväg) med mera finansieras genom exploateringsbidrag från fastighetsägaren. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägaren • Åtgärder inom kvartersmark på den egna fastigheten • Åtgärder längs ån för geoteknik, markmiljö och höga vattenflöden samt återställande av marknivåer och gångväg • Finansiering av åtgärder inom allmän plats, inklusive projektering • Kostnader för upprättande av detaljplan, kompletterande utredningar med mera • Lantmäteriåtgärder • Anslutningsavgifter för VA, el, tele, gas, fjärrvärme och andra avgifter såsom bygglov, nybyggnadskarta med mer enligt gällande taxa. Planutredning 19 Medverkande i planarbetet I planarbete har deltagit tjänstemän från berörda kommunala förvaltningar, fastighetsägare samt exploatör. Upprättad av planavdelningen i maj 2014, uppdaterad i mars 2015 Erica Folkesson Planarkitekt För genomförandefrågor: Inger Gennerud Björsander Kommunstyrelsens Förvaltning 20 Planprogram Elin Johansson Verksamhetschef Plan Planutredning 21 Plan & Bygg Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se • www.kungsbacka.se 3:134 3:19 2 4.5 3:144 3:140 1384-0820.6 Y=154500 3:139 12 X=6376200 3:122 X=6376200 13 14 m3 4.0 3.8 1:55 3.9 3.5 m4 3.2 3.3 2.6 3.0 2.8 2.2 b1 m3 m5 2014-04-23) bilaga 1:7-1:10 och ritning 18 E u b1 m3 totalstabiliteten 15 1384-08/20.6 1384-02/20.17 1384-02/20.18 4.6 3.7 3.5 3.9 3.1 m5 3.3 3.0 1:74 2.5 m1 m4 2.9 2.6 3.1 b1 m3 Skydd mot farligt gods-olycka m6 4.5 3.6 LOKALGATA 3.8 3.6 3.3 Lokaltrafik 3.1 2.9 3:19 X=6376100 HEDE 2.8 3.0 NATUR X=6376100 0.4 3.7 17 Y=154800 1384-00/33.1 f1 b1 m3 m5 eller dike Kvartersmark 1:75 E 4.3 3.6 3.6 J 3.6 3:122 3.3 3.1 Industri 3.0 2.8 2.8 0.3 4.4 W 19 1:67 2:198 3.7 3.7 3.7 3.7 3.1 1384-00/33.1 3.1 3.2 2.8 0.7 3.0 UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 2, X=6376000 max 16 000 m2 varav 2 3.5 3.4 3.3 3.1 3.1 3.0 3.0 2.3 1.6 3.3 1:6 1384-02/79.1 Ljud och Bildskolan 3.5 u av olycka underjordiska ledningar 4.1 3.3 3.6 3.2 3.1 MARKENS ANORDNANDE 3.2 2.6 3.4 att det inte uppmuntrar till stadigvarande 4.5 J a1 f1 b1 m3 m5 m6 m7 4.5 3.6 m1 X=6375900 m2 3.5 3.4 3.2 3.2 3.1 2.5 2.2 NATUR 3.4 Utformning och omfattning eller dike Utseende (ny bebyggelse) f1 Byggnadsvolym och fasader ska utformas att det inte uppmuntrar till stadigvarande 3.6 3.5 3.1 3.3 3:122 3.2 2:10 3.2 3.0 2.6 1.6 3.2 2 f1 b1 m3 m5 3:122 3.6 a1 W 3.6 3.4 3.4 3.2 3.2 2.9 2.2 LOKALGATA ga:10 3.2 2:198 u 27 25 17 m3 b1 m7 1:55 3.9 Byggnadsvolymer ska utformas med grafisk m3 Strandskydd 13A-B 8:16 vertikala och/eller horisontella genomsiktliga 1C 100 m Y=154800 50 Y=154700 40 Huvudmannaskap 1B Y=154600 Skala 1:1000 i A1 0 10 20 30 Novahallen Y=154500 koordinatsystemet SWEREF 991200 1:26 13C X=6375800 PLANKARTA a1 Byggnadsteknik b1 Granskningshandling rening Beslutsdatum Hede 3:122 Skydd mot erosion m1 m2 Kungsbacka stad 2013-08-13 Kungsbacka kommun 2014-06-05 Granskningsbeslut uppdaterad i mars 2015 Antagande Laga kraft ORIENTERINGSKARTA 2 Elin Johansson Verksamhetschef Plan Erica Folkesson Planarkitekt Diarienr 2012-P064 D146 Instans TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-02 Diarienummer ÄO/2015:3 Rapport avseende ej verkställda beslut enligt 16 kap § 6 f socialtjänstlagen och § 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg antar förvaltningens skrivelse angående rapport avseende ej verkställda beslut enligt 16 kap § 6 f socialtjänstlagen och § 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sammanfattning Enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har kommunerna skyldighet att rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1§ som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering ska ske till Inspektionen för vård och omsorg och till de förtroendevalda revisorerna. Kommunen ska även rapportera in avbrott i verkställigheten av gynnande beslut om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader. Nämnden för Äldreomsorg och kommunfullmäktige skall informeras i samband med rapporteringen till Inspektionen för vård och omsorg. Rapporteringen sker på individnivå varje kvartal. Förvaltningen för Äldreomsorg i Kungsbacka hade den 31 mars 2015, 13 beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen, som inte verkställts inom 3 månader. Samtliga ärenden gäller beslut om särskilt boende. Sju brukare är kvar sedan tidigare kvartalsrapportering. Samtliga har tackat nej till erbjudande om plats på äldreboende minst en gång. Sex brukare har tillkommit under kvartal 1 2015 och samtliga har erbjudits plats på äldreboende men tackat nej eller ännu inte svarat på erbjudandet. Leif Elmered Äldreomsorg 0300-835416 leif.elmered@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-04-02 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionenl Leif Elmered Verksamhetchef TJÄNSTESKRIVELSE Ansökan om investerings/projektbidrag Studiefrämjandet Halland Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg avslår Studiefrämjandet Hallands ansökan om investerings/projektbidrag á 150 000 kronor. 1 (2) Datum 2015-01-31 Motivering till beslut I projektbeskrivningen framgår att projektet avser att erbjuda besök av hund i vård, omsorg, vardag och skola till ett reducerat pris under ett år. Det reducerade priset ska möjliggöra för fler verksamheter att prova på och sedan kanske fortsätta anlita hund och förare när de har fått testa på hur det fungerar. Äldreomsorgen har redan erfarenhet av det som framgår i projektbeskrivningen och finner därmed inga skäl att bevilja ansökan. Hund i verksamheten ställer även krav på kunskap och tillämpning av lagstiftningens krav. I delegeringsordningen för nämnden för Äldreomsorg framgår att beslut endast får fattas inom nämndens verksamhetsområde. Med anledning av att ansökan är ställd till ytterligare nämnder är detta endast ett beslut som avser nämnden för Äldreomsorgs ställningstagande. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Sammanfattning Studiefrämjandet Halland har ansökt om investerings/projektbidrag på 150 000 kronor. Projektet avser att kunna erbjuda besök av hund i vård, omsorg, vardag och skola. Projektbidraget ska täcka kostnader för hundbesök, inköp av profilkläder, inköp av material och inköp av litteratur. Äldreomsorg Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Therese Lindén Direkt 0300-83 51 94 therese.linden@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Box 104 09 434 32 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-154 63 aldreomsorg@kungsbacka.se www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Studiefrämjandet Halland har även ställt ansökan till nämnden för Fritid och folkhälsa, nämnden för Funktionsstöd, nämnden för Förskola- grundskola och nämnden för Kultur och turism. En förutsättning för ett lagenligt arbete med hund inom vård och omsorg är att verksamheten följer de krav som finns när det gäller ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hund i verksamheten innebär ett ansvar för varje verksamhetsansvarig. Om en hund används inom en vård- eller omsorgsverksamhet inkluderas den insatsen i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Detta innebär att alla tänkbara risker i förväg ska identifieras och rutiner för att förebygga riskerna utarbetas och dokumenteras. För varje vård- och omsorgssituation ska en individuell riskanalys och riskhantering göras. Bedömning måste också ske avseende smittrisker både för hundekipaget och den enskilde, liksom personal och eventuella besökare i verksamheten. Verksamhetsansvarig måste också ta ansvar och komplettera hanteringen för egenkontroll enligt miljöbalken och för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är en förutsättning att verksamhetsansvarig har kunskap om vilka regelverk som finns när hundar används och säkerställa alla som arbetar inom verksamheten följer lagstiftningens krav. Det gäller såväl kvalitet och säkerhet för den enskilde som arbetsmiljö, djur-, smitt- och hälsoskydd. Om en verksamhet väljer att använda hund i verksamheten är det varje chefs ansvar att hanteras samtliga ovanstående krav. Nämnden för Äldreomsorg kan därmed inte ge projektbidrag till ett projekt som ställer krav på kunskap och tillämpning av lagstiftningens krav som inte anses stå i relation till kärnverksamheten inom äldreomsorgen. Lillemor Berglund förvaltningschef Beslutet skickas till Studiefrämjandet Halland vibeke.sonnby@studieframjandet.se Therese Lindén tf socialt ansvarig samordnare
© Copyright 2024