1. No category

 SKOLPROGRAM 2015/16
Grundskolan åk F-9
Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015
Foto: Vetenskapens Hus
Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut
Tryck: via AstraZeneca
Innehåll
VETENSKAPENS HUS, BOKNING OCH KOSTNAD
3
F-ÅK 6
BIOLOGI
FYSIK
MATEMATIK
En ek, en bok, en björk
åk F-2
5
Från råvara till vara
åk 1-3
6
Hur långt kan ett frö flyga?
åk F-3
7
I Linnés fotspår
åk F-6
8
Istidsspår
åk 1-3
9
Jul i växthuset
åk F-6
10
Kontinenter på drift
åk 1-3
11
Mat från hela världen
åk F-6
12
Mineraldetektiv
åk F-6
13
Pollen, frukter och frön
åk 4-6
14
Regnskogsträd eller ökenväxt
åk 1-6
15
Skördetid
åk F-2
16
Titta det gror
åk F-2
17
Tropisk hetta
åk F-3
18
Trädvandring
åk 3-6
19
Under ytan
åk F-3
20
Växtdetektiv
åk 1-3
21
Växter till nytta och nöje
åk 4-6
22
Det låter och lyser
åk 4-6
23
Energiomvandlingar
åk 4-6
24
Inspiration: Lasergrottan och supraledning
åk 4-6
25
Rymdresor
åk 4-6
26
Upptäck stjärnhimlen
åk 1-3
27
Upptäck vårt solsystem
åk 4-6
28
Färgläggning
åk 6
29
Kodning
åk 6
30
Naturlig matematik
åk F-3
31
Trassel
åk 6
32
ÅK 7-9
BIOLOGI
FYSIK
KEMI
MATEMATIK
TEKNIK
Cellen
åk 7-9
33
Genetik
åk 7-9
34
I Linnés fotspår
åk 7-9
35
Jul i växthuset
åk 7-9
36
Kärleksliv
åk 8-9
37
Mat från hela världen
åk 7-8
38
Mat, miljö och rättvisa
åk 9
39
Regnskogsträd eller ökenväxt
åk 7-9
40
Växter till nytta och nöje
åk 7-9
41
Energiomvandlingar
åk 7-9
42
Exoplaneter – transitmetoden
åk 8-9
43
Inspiration: Lasergrottan och supraledning
åk 7-9
44
Rymdresor
åk 7-9
45
Solcellens effektivitet
åk 7-9
46
Solpaneler
åk 9
47
Undersök toner, besök Lasergrottan
åk 8-9
48
Upptäck ljus med linser och färger
åk 7-9
49
Upptäck ljus: ljusets hastighet, Lasergrottan åk 8-9
50
Upptäck strålning
åk 8-9
51
Upptäck universum
åk 7-9
52
Vindkraft
åk 8-9
53
Även solen har fläckar
åk 7-9
54
Doftens kemi
åk 7-9
55
Grätzelsolceller
åk 7-9
56
Reaktioner och observationer
åk 7-9
57
Djungelmatte
åk 7-9
58
Färgläggning
åk 7-9
59
Kodning
åk 7-9
60
Kryptering
åk 7-9
61
Trassel
åk 7-9
62
Bygga dator
åk 7-9
63
Internetsäkerhet – spionage och intrång
åk 7-9
64
Material som skyddar
åk 7-9
65
Miljövänlig sopsortering
åk 7-9
66
Produktdesign med 3D-skrivare
åk 7-9
67
Skapa din egen robot
åk 7-9
68
ÄGARE OCH PARTNERS
69
Vi möter 60 000 elever och lärare varje år
Hos oss möter du och dina elever runt hundra skolprogram för låg-, mellan- och högstadiet samt
gymnasiet. Du kan också delta i ett tjugotal läraraktiviteter per år. Denna katalog presenterar
skolprogram för elever. Lärarfortbildningarna kan du läsa mer om på vår hemsida. Låt er inspireras
och hitta ny kunskap i en miljö som visar naturvetenskap, teknik och matematik på riktigt!
MÖT OSS I TVÅ HUS OCH PÅ STAN
Möt oss i laboratorierna vid AlbaNova universitetscentrum där vi erbjuder en mångfald av hands onexperiment med modern utrustning och en bred variation av naturvetenskaplig problemlösning.
Upplev också den unika pedagogiska miljön invid Naturens Hus i Bergianska trädgården där vi håller
både natur- och växthusvandringar. Ni möter oss även genom aktiviteter på stan såsom
ForskarFredag, Fysik i Kungsan och flera andra evenemang i samarbete med andra likasinnade.
HANDLEDDA AKTIVITETER FÖR UNGDOMAR
Våra skolprogram för elever samt helg- och sommarkurser för barn och ungdomar handleds av
studenter från KTH och Stockholms universitet. Dessa är viktiga förebilder för våra unga besökare,
då de beskriver sin egen utbildning och berättar om livet som student. Alla våra skolprogram följer
skolans styrdokument. Hela vårt utbud hittar du på vår hemsida.
LÄRARFORTBILDNINGAR
Våra fortbildningar ger dig som lärare möjlighet att möta forskningen och fördjupa dig inom dina
ämnesområden. Vi arbetar både ämnesfördjupande och ämnesövergripande för att tillmötesgå krav
i kurs- och ämnesplaner. Vårt utbud hittar du via vår hemsida, nyhetsbrev samt i Pedagog
Stockholms kalendarium.
Så här bokar du
• Välj skolprogram för dina elever.
• Gör din bokningsförfrågan genom att maila oss. Bekräftad bokning är bindande.
• Avanmälan görs minst en vecka före aktiviteten. I annat fall faktureras en avgift på 800 kr.
ANGE VID BOKNING
BOKNING OCH FRÅGOR OM SKOLPROGRAM
• önskat skolprogram, datum och tid,
BIOLOGI: biologi@vetenskapenshus.se
• antal elever, årskurs, skola och kommun,
FYSIK: fysik@vetenskapenshus.se
• fakturaadress och organisationsnummer,
KEMI: kemi@vetenskapenshus.se
• namn på kontaktperson, e-post och telefonnr,
MATEMATIK: matematik@vetenskapenshus.se
• speciella önskemål eller behov.
TEKNIK: teknik@vetenskapenshus.se
Läs mer om priser och avtal på nästa sida och på vetenskapenshus.se.
3
Fördelar med att ingå samarbetsavtal
Det lönar sig oftast att bli samarbetspartner med oss genom att teckna avtal. Så snart din skola
eller kommun har tecknat avtal med oss är elevaktiviteter och lärarfortbildningar fria att nyttja som ett komplement till skolans resurser. Avtalet ger också era elever möjlighet till prao och
handledning av gymnasiearbeten. Din skola respektive kommun kan också använda sig av
partnerskapet i sin marknadsföring och de skolor/kommuner som har tecknat avtal med oss är
presenterade på vår hemsida.
Priser utan samarbetsavtal
Om din skola eller kommun inte har tecknat avtal med oss så betalar ni per aktivitet, som faktureras
i efterhand. Du är också välkommen att kontakta oss direkt för prisuppgifter.
ELEVGRUPPER med aktiviteter i Vetenskapens Hus vid AlbaNova
GRUPPSTORLEK
BESÖKSTID
PRIS
1 – 16
60 – 120 min
1 600:-
2 - 3,5 tim
2 000:-
60 – 120 min
2 400:-
2 - 3,5 tim
3 200:-
17 - 32
ELEVGRUPPER med aktiviteter i Naturens Hus i Bergianska trädgården (nya priser fr.o.m. vt16)
GRUPPSTORLEK
BESÖKSTID
PRIS
1 – 16
45 – 60 min
800:-
60 – 90 min
1 000:-
45 – 60 min
1 200:-
60 – 90 min
1 600:-
17 - 32
LÄRARFORTBILDNINGAR
800 kr per tillfälle, betalas via faktura.
Avanmälan görs minst en vecka före aktiviteten. I annat fall faktureras en avgift på 800 kr.
Priserna gäller 2015/16, med reservation för eventuella ändringar.
Frågor om priser och avtal: partner@vetenskapenshus.se
4
En ek, en bok, en björk
Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 2
Vilka är våra vanligaste träd och vilka finns i våra efternamn? Träden har genom tiderna haft stor
betydelse för oss människor både till vardags och till fest.
Björk och Ek är vanliga efternamn i Sverige
Teori och laboration
Vi lär oss känna igen våra vanligaste lövträd till exempel ek, alm, al, bok och rönn med hjälp av alla
våra sinnen. Vi berättar om några träd, om hur de används idag och hur de har använts i ett
historiskt perspektiv. Eleverna får pressa varsitt blad från det träd de undersökt närmare och ta
med sig det tillbaka till skolan.
Anknytning till kursplan
Enklare fältstudier, observationer i närmiljö och naturvetenskapliga undersökningar. Hur växter kan
sorteras, grupperas och artbestämmas. Namn på några vanligt förekommande arter. Olika
materials användning i vardagen ur ett historiskt perspektiv.
Inför besöket behövs inga förkunskaper, men aktiviteten genomförs utomhus, så det är viktigt att
klä sig rätt. Detta skolprogram kan användas som en introduktion till att arbeta med träd, men
också som en avslutning eller fördjupning. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls maj-sep, för max 20
elever i Bergianska trädgården.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_En_ek_en_bok_en_bjork_grF2_01verH
www.vetenskapenshus.se
5
Från råvara till vara
Skolprogram i biologi och geologi för grundskolan åk 1-3
Vad tillverkar man dricksglas, SL-kort och jeans av? Vi funderar över hur olika produkter tillverkas, vilka
råvaror som används och hur de kan komma tillbaka in i kretsloppet genom återvinning eller
återanvändning.
Bomullsplantan och en av produkterna som tillverkas från dess frukter
Teori och laboration
Vi går igenom begrepp som råvara och produkt samt pratar om skillnaden mellan förnyelsebar och
icke förnyelsebar råvara. Vi går även igenom hur man kan minska resursanvändningen genom att
recirkulera våra olika produkter. Eleverna funderar gruppvis över några olika produkter som vi
nyttjar i vår vardag och försöker komma på vilken råvara som behövs för att tillverka dem. Vi pratar
även om vad vi gör med olika produkter när vi inte längre vill ha dem. Aktiviteten avslutas med en
genomgång av ett kretslopp, från råvara via fabrik till produkt, via returinsamling åter in i fabriken.
Man kan konstatera att det går åt mindre av den ursprungliga råvaran när produkterna återvinns.
Anknytning till kursplan
Granskning av information som rör ekologisk hållbarhet. Enkla observationer i närmiljön. Material
från och tillverkning av vardagliga föremål samt källsortering. Naturens egna processer, hur
människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. Värdering av
lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor. Tillgång, exploatering och användning av olika
råvaror.
Inför besöket är det bra om eleverna känner till lite om kretslopp och återvinning. Detta
skolprogram tar 60 minuter och hålls året runt, för max 25 elever i Naturens Hus, Bergianska
trädgården.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Fran_ravara_till_vara_gr13_02verG
www.vetenskapenshus.se
6
Hur långt kan ett frö flyga?
Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3
Visste du att en kokosnöt kan flyta över 500 mil i havet för att sedan spolas upp på en strand och gro,
medan jordnötsplantan själv borrar ner sina frukter direkt i jorden? Det finns många olika sätt som
växterna sprider sina frukter och frön på.
Växterna får hjälp med fröspridning på många sätt
Teori och laboration
I det här skolprogrammet undersöker vi hur olika frukter och frön kan förflytta sig. Vad är
egentligen en frukt och vad har den för funktion? Vi berättar att alla frukter har börjat som
blommor. Vi lär oss att alla frukter har frön som gror och växer upp till nya plantor. Eleverna arbetar
utomhus i grupper och letar efter frukter och frön. De funderar på hur frukterna de samlat förflyttar
sig med hjälp av vind, vatten eller djur.
Anknytning till kursplan
Enklare naturvetenskapliga undersökningar samt fältstudier och observationer i närmiljön. Växters
livscykler, växter i närmiljön, namn på några vanligt förekommande arter.
Inför besöket kan det vara bra att tala om växternas livscykel. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls
utomhus intill Naturens Hus i Bergianska trädgården under perioden aug-sep, för max 32 elever.
Det är viktigt att klä sig för att vara utomhus.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Hur_langt_kan_ett_fro_flyga_grF3_03verG
www.vetenskapenshus.se
7
I Linnés fotspår
Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 6
Vi reser tillbaka till 1700-talet för att gå en vandring genom Bergianska trädgården och genom Carl von
Linnés liv. Hur levde Linné och vad gjorde han för vetenskapen? Vi möter också många intressanta växter,
både svenska och exotiska, som Linné och hans lärjungar mötte och studerade.
Carl von Linné på vår hundrakronorssedel
Teori och laboration
Besöket består av en vandring i Bergianska trädgården, där vi följer Linnés liv i mer eller mindre
kronologisk ordning – från uppväxten i Småland och läkarutbildningen, till Lapplandsresan och
lärjungarnas äventyr ute i världen. På vägen tar vi upp hur det var att leva i 1700-talets Sverige,
dåtidens läkekonst och läkeväxter, samt några av Linnés bidrag till taxonomin och systematiken –
och hur dessa upptäckter förhåller sig till dagens vetenskap.
Anknytning till kursplan
Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara
naturen; skildringar av livet förr och nu; arter i närmiljön samt hur arter kan sorteras, grupperas och
artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
Inför besöket, i samband med bokning kan du som lärare önska nivå på undervisningen.
Skolprogrammet kan fungera antingen som en introduktion till studier om Linné och växter eller
som en fördjupning. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls för max 20 elever. Samlingsplats utanför
Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Detta skolprogram kan med fördel kombineras
med Växtdetektiven, som passar bra att genomföra i halvklass parallellt med detta program.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_I_Linnés_fotspår_grF6_04verF
www.vetenskapenshus.se
8
Istidsspår
Skolprogram i geologi för grundskolan åk 1-3
Vi lever i en föränderlig värld där rinnande vatten, vågor, glaciärer och kontinentalplattors rörelser
ständigt formar vår omgivning. De senaste istiderna har med stor kraft påverkat landskapet och lämnat
många olika spår.
Inlandsisen har format landskapet och gett oss sjöar och våtmarker
Teori och laboration
Istidsspår är en vandring i Bergianska trädgården där vi studerar några olika spår som lämnats efter
den senaste istiden, samt talar om hur vi idag använder det material som inlandsisen och
smältvattnet har lämnat efter sig. Vi tar upp begrepp som flyttblock, rullstensåsar, isräfflor och
landhöjning. Dessutom talar vi om istidsspårens samhällsnytta förr och nu. Några av frågorna som
belyses är var det är bäst att odla eller placera våra bostäder, men vi berör även rullstensåsarnas
förmåga att rena vatten.
Anknytning till kursplan
Genom enklare fältstudier och observationer i närmiljön tar vi upp berättelser om äldre tiders
naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Inför besöket är det bra om man har introducerat istiden och talat om några olika istidsspår och
plattektonik. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls apr-okt i Bergianska trädgården. Det är viktigt att
tänka på att klä sig efter vädret. Aktiviteten går att hålla för max 25 elever, men fungerar bäst i
halvklass. Istidsspår kan gärna kombineras med något annat skolprogram för andra halvan av
gruppen, som Mineraldetektiv eller Kontinenter på drift.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Istidsspar_gr13_05verG
www.vetenskapenshus.se
9
Jul i växthuset
Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 6
Saffran, ingefära och kakao. Vad vore väl julen utan alla de växter som förgyller vår mörka vinterperiod
med dofter, smaker och härliga färger från världens alla hörn.
En dyr krydda med många förfalskningar
Teori och laboration
Vilka kryddor döljer sig i pepparkakan, hur växer kanel och hur gör man choklad? Följ med på en
vandring och upptäck några av julens viktiga växter i Edvard Andersons växthus med besök i både
tropikerna, öknen och medelhavsområdet.
Anknytning till kursplan
Ett inspirationsbesök med betoning på julens växter och med en upplivande blixtvisit på varmare
breddgrader.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Under en kort period i adventstid anordnar vi en
45 minuters vandring i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Aktiviteten utförs med
max 20 elever. Tidigare år har vi tagit emot grupper i Bergianska trädgårdens inspirerande
julutställning i Gamla orangeriet, men detta år anordnas det tyvärr ingen utställning, så denna
aktivitet ersätter Jul i Bergianska.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Jul_i_växthuset_grF6_06verH
www.vetenskapenshus.se
10
Kontinenter på drift
Skolprogram i geologi för grundskolan åk 1-3
Sverige är ute på en ständig resa jorden runt. Följ med på denna resa framåt och bakåt i tiden till när vårt
land låg vid ekvatorn, när det fanns vulkaner i Skåne och när man kunde bada i det urgamla Tethyshavet.
Spår efter bergskedjeveckning
Teori och laboration
Vi tar upp vad som händer när kontinentalplattor glider isär och kolliderar. Veckning av
bergskedjor, jordbävningar och olika typer av vulkaner berörs. Vi bygger Pangea, funderar på hur
det kan finnas fossiler från havet i Himlaya, tittar på en animation för att se hur jorden har
förändrats de senaste 500 miljoner åren. Vi gör en bergartsövning, där eleverna får sortera
bergarter i sedimentära, metamorfa samt magmatiska yt- (vulkaniska) och djupbergarter. Grunden
är att man i en sten kan avläsa hur den har bildats och vad den har varit med om. Eleverna får
varsitt fossil eller bergart med sig hem efter avslutat pass.
Anknytning till kursplan
Jordgloben, kontinenternas och världshavens lägen, naturens processer, plattektonik samt hur
jordytan formas och förändras.
Inför besöket är det bra att ha gått igenom världsdelarna, och haven och att jordens yta ständigt
förändras och består av kontinentalplattor. Aktiviteten tar 60 minuter, utförs med max 15
elever/halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva,
förslagsvis Mineraldetektiv, Istidsspår eller Tropisk hetta. Vi håller till i Naturens Hus, Bergianska
trädgården.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Kontinenter_på_drift_gr13_18verH
www.vetenskapenshus.se
11
Mat från hela världen
Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 6
Hur långt reser bananerna innan den hamnar i elevernas magar? Vi tar reda på varifrån vår mat kommer
och studerar växternas roll som föda åt oss. I det tropiska växthuset kan vi se några viktiga nyttoväxter.
Bananstock i Victoriaväxthuset
Teori och laboration
Vi funderar över varifrån vår mat kommer. Med de yngsta tar vi upp vad som är växter respektive
djur. Vad har de ätit till frukost eller ska äta till lunch? Vilka djur brukar de äta? Med de äldre tar vi
upp varifrån maten kommer, ursprung samt var den odlas. Hur påverkas vår miljö beroende på vad
vi väljer? Vi pratar om hur vi som konsumenter påverkar både människor och miljö. Vi gör en
övning anpassad efter årskurs och avslutar i växthuset där eleverna får se några av växterna vi har
undersökt.
Anknytning till kursplan
Året runt i naturen. Natur och samhälle. Människans påverkan på naturen. Biologisk mångfald.
Lokala ekosystem.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 60 eller 90 minuter och utförs för max 30
elever i Naturens Hus och Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Mat_fran_hela_varlden_grF6_07verH
www.vetenskapenshus.se
12
Mineraldetektiv
Skolprogram i geologi för grundskolan F-åk 6
Vi arbetar naturvetenskapligt och systematiskt för att undersöka, identifiera och fascineras av mineral i
olika färger och former. Efter denna upplevelse kommer en vanlig sten att bli ett spännande mineral – vi
kommer att se stenen med en geologs ögon!
En mineralnyckel används för att identifiera olika mineral
Teori och laboration
Vi arbetar som geologer, beskriver och identifierar några av Sveriges vanligaste mineral. Eleverna
får själva upptäcka skillnader på till synes lika mineral och sätta ord på skillnaderna. För de äldre
eleverna så inför vi också de naturvetenskapliga beskrivande begreppen som mussligt brott och
fettglans, som man hittar i mineralhandböcker. Vi går även igenom och testar hur man kan
identifiera mineral med hjälp av streckfärg, magnetism och hårdhet. Som avslutning får eleverna
med hjälp av en bestämningsnyckel och sina nyvunna kunskaper identifiera ett antal okända
mineral. De får också med sig ett mineral hem. Aktiviteten har utvecklats i samarbete med
professor Alasdair Skelton på Stockholms universitet, Institutionen för geologiska vetenskaper.
Anknytning till kursplan
Observationer och naturvetenskapliga undersökningar. Utforska materials olika egenskaper,
sortera föremålen efter deras egenskaper.
Inför besöket är det bra om eleverna är bekanta med en bestämningsnyckel. Aktiviteten tar
60 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra
halva, t.ex. Naturlig matematik, Kontinenter på drift eller Tropisk hetta. Vi håller till i Naturens Hus,
Bergianska trädgården.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Mineraldetektiv_grF6_08verG
www.vetenskapenshus.se
13
Pollen, frön och frukter
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 4-6
Hur gör insektfångande växter för att undvika att fånga sina pollinatörer och varför är chilifrukten så
stark? Vi tittar på märkliga och fascinerande exempel på pollination och frukt- och fröspridning ute i
Bergianska trädgården och dess växthus.
Humlan bär ett tungt lass
Teori och laboration
Vi doftar och tittar på blommor med annorlunda pollinatörer som asflugor, fladdermöss och fåglar.
Vi studerar frukter som ska bäras iväg av myror, flyta över haven eller ätas av elefanter. Besöket
kan anpassas efter önskemål och fokus kan ligga antingen på pollination eller frukt- och
fröspridning. Aktiviteten går bra att kombinera med NTA-aktiviteten Frö-frö.
Anknytning till kursplan
Växternas livscykel, samband mellan organismer i ekosystem, ekologiska samband och enkla
observationer.
Inför besöket är det bra om eleverna vet vad pollination är och känner till några vanliga pollinatörer
samt vet vad en frukt är. Besöket tar 60 minuter och utförs med max 32 elever, men halvklass
rekommenderas. Aktiviteten genomförs i Bergianska trädgården och i Victoriaväxthuset under
april-september.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Pollen_fron_och_frukter_gr46_19verH
www.vetenskapenshus.se
14
Regnskogsträd eller ökenväxt
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 1-6
Hur kan växter överleva i öknen? Genom årmiljonerna har växterna anpassat sig till varma torra öknar,
höga berg och fuktiga regnskogar.
Kaktusar i ökenmiljö
Teori och laboration
Vi talar om jordens klimatzoner, vad som påverkar klimatet och studerar växters anpassningar till
torka, ljusbrist och brand. Vi gör en vandring i Edvard Andersons växthus där vi studerar och
besöker en tropisk låglandsregnskog, öknar i Kalifornien och södra Afrika samt medelhavsområdets
varmtempererade klimat.
Anknytning till kursplan
Europeiska natur- och kulturlandskap, växters liv och ekosystem.
Inför besöket är det bra om eleverna är bekanta med jordens klimatzoner. Aktiviteten tar 60
minuter och utförs med max 16 elever och kan kombineras med annan aktivitet för andra halvan av
gruppen. Besöket genomförs i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Samlingsplats
utanför Edvard Andersons växthus.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Regnskogstrad_eller_okenvaxt_gr16_16verH
www.vetenskapenshus.se
15
Skördetid
Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 2
Morötter, broccoli, paprika och tomater är grönsaker som vi alla känner till. Men vilken del av växten är
det vi äter? Är det rötter, frukter, stammar eller kanske blomknoppar? Hur känns det på tungan och hur
låter det när vi undersöker olika grönsaker med munnen?
Grönsaker redo att undersökas
Teori och laboration
Vi tar upp växtens olika delar och talar om deras funktion. Eleverna undersöker själva vanliga
grönsaker som t.ex. sallat, palsternacka, morot, tomat och blomkål och funderar på vilken del av
växten det är. Är det en rot, stam, blad eller kanske en blomma? Eleverna undersöker sedan
grönsakerna genom att smaka på dem. Smakar de sött eller beskt och hur låter det när man tuggar?
Som avslutning går vi till Bergianska trädgårdens köksväxtland och ser hur grönsakerna växer.
Detta skolprogram passar bra som uppföljning på vårt skolprogram Titta det gror.
Anknytning till kursplan
Observationer i närmiljön och enkla naturvetenskapliga undersökningar. Växters livscykler. Namn
på vanligt förekommande arter.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 60 minuter och utförs utomhus under augsep, för max 25 elever men vi rekommenderar halvklass. Besöket kan kombineras med Hur långt
kan ett frö flyga. Vi träffas vid Naturens Hus i Bergianska trädgården. Det är viktigt att klä sig för
utomhusvistelse.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Skordetid_grF2_09verG
www.vetenskapenshus.se
16
Titta det gror
Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 2
Alltifrån små örter till gigantiska träd har alla börjat sitt liv som ett frö. Ett frö kan vara stort som en
kokosnöt eller litet så att man knappt ser det. I detta skolprogram undersöker vi frön och talar om hur de
gror.
Vi sår ett frö och lär oss mer om växternas livscykel
Teori och laboration
Vi undersöker Limabönor och går igenom fröets olika delar och funktion samt funderar på hur man
på bästa sätt sår ett frö så att det kan gro. Vi tar även upp växternas livscykel och pratar om vilka
frön vi äter. Vi avslutar med att alla barn får så frön som de tar med tillbaka till skolan för att följa
vidare under livscykeln. Följ gärna upp aktiviteten med Skördetid eller Hur långt kan ett frö flyga,
under hösten.
Anknytning till kursplan
Växters livscykler och anpassningar. Namn på några vanligt förekommande arter.
Inför besöket krävs inga förberedelser. Vi håller till i Naturens Hus i Bergianska trädgården.
Aktiviteten tar 60 minuter under april-juni och kan genomföras i helklass med max 25 elever, men
vi rekommenderar halvklass. Vi är delvis utomhus varför det är viktigt att klä sig för
utomhusvistelse.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Titta_det_gror_grF2_10verF
www.vetenskapenshus.se
17
Tropisk hetta
Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3
Följ med på en utflykt till tropikerna där vi upplever den tropiska hettan och smakar på tropikerna.
Utflykt till tropikerna där jättenäckrosen växer
Teori och laboration
Vi upplever det tropiska klimatet och artrikedomen i ett av växthusen i Bergianska trädgården. Vi
tittar närmare på några tropiska nyttoväxter som banan, ris, kakao och kanel. Vi visar var tropikerna
ligger och vad som kännetecknar de tropiska regnskogarna som exempelvis stora blad, lianer och
epifyter.
Anknytning till kursplan
Ett inspirationsbesök som lär oss namnen på några vanligt förekommande arter.
Inför besöket är det bra att titta på en karta eller glob och se var ekvatorn och tropikerna ligger.
Aktiviteten tar 45 minuter och hålls för max 20 elever, men det fungerar bäst i halvklass. Vi samlas
vid Victoriaväxthuset. Skolprogrammet genomförs främst under maj-september, men går även
andra perioder.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Tropisk_hetta_grF3_12verG
www.vetenskapenshus.se
18
Trädvandring
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 3-6
Vad finns det för olika träd och hur använder vi oss av dem? Under en vandring i Bergianska trädgården
lär sig eleverna mer om vanliga och ovanliga träd.
Gingkoträdets vackra grönska
Teori och laboration
Vi bekantar oss med våra vanliga trädarter, vad vi använder dem till nu och i ett historiskt
perspektiv. Vi tar också upp några ovanliga träd och belyser deras spännande historia och
användning. De yngsta eleverna får pressa blad att ta med sig hem. Vår vandring i Bergianska
trädgården kan vid önskemål om möjligt avslutas med besök i ett växthus.
Anknytning till kursplan
Enkla fältstudier. Ekosystemtjänster berörs. Några namn på vanligt förekommande arter.
Inför besöket är det möjligt att önska vilka träd vi ska berätta om. Eleverna kan ha arbetat med träd
som tema inför besöket och aktiviteten blir då en avslutning eller fördjupning. Det går också bra att
besöka oss som en introduktion inför arbete med träd. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls under
perioden maj-sep för max 32 elever. Det är viktigt att klä sig för utomhusvistelse.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Tradvandring_gr36_11verG
www.vetenskapenshus.se
19
Under ytan
Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3
Vilka småkryp och andra organismer gömmer sig i våra vatten? Vi undersöker det myllrande livet under
vattenytan och håvar upp ryggsimmare, vattenskorpioner och andra spännande små djur från Bergianska
trädgårdens dammar.
Dammsnäckan kan gömma sig väl!
Teori och laboration
Vi pratar om vilka djur som är växtätare respektive rovdjur, hur djuren tar upp syre, hur de undviker
att bli uppätna och hur de kan förflytta sig. Vi tar även upp olika djurs livscykler, som till exempel
trollsländans. Eleverna får själva håva och upptäcka den mångfald som döljer sig under vattenytan.
Djuren samlas i ett akvarium och som avlutning sätter vi oss runt akvariet och berättar om djuren vi
håvat upp.
Anknytning till kursplan
Enkla fältstudier och observationer av några vanliga djur i dammen. Näringskedjor.
Inför besöket behövs inga speciella förberedelser. Aktiviteten genomförs utomhus under april-juni,
så det är viktigt att klä sig rätt. Ta gärna med föräldrar eller andra vuxna, eftersom det krävs en del
tillsyn. Aktiviteten tar 75 minuter och kan utföras med helklass, 32 elever. Vi träffas vid Naturens
Hus i Bergianska trädgården.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Under_ytan_grF3_13verI
www.vetenskapenshus.se
20
Växtdetektiv
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 1-3
Kronbladen är rosa och bladen flikiga. Den rödaktiga stjälken är hårig, alldeles klibbig och luktar illa…
Vilken växt kan det vara? Vi gör som Linné - beskriver växterna, och med hjälp av ledtrådar som färg och
doft tar vi oss fram till rätt art.
Hm, hur många kronblad har blomman?
Teori och laboration
Vi går igenom växtens olika delar och funderar på hur man kan beskriva en växt. Eleverna tar fram
ett växtsignalement och söker efter en fingerat ”försvunnen växt”. Med hjälp av lupp och ledtrådar
som hårig eller klibbig stjälk, samt färg och doft leds vi fram till rätt växt. Avslutningsvis får varje
grupp pressa sin växt och ta med sig tillbaka till skolan tillsammans med gruppens växtbeskrivning.
Anknytning till kursplan
Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på
några vanligt förekommande arter. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla
naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med
text.
Inför besöket behövs inga förberedelser, men det är bra om eleverna känner till Linné. Aktiviteten
genomförs utomhus under maj-juni och tar 60 minuter och kan utföras med helklass, 25 elever,
men halvklass rekommenderas. Det passar bra att kombinera med annan aktivitet i halvklass,
exempelvis I Linnés fotspår där vi lär oss mer om Linné eller Under ytan. Vi håller till vid Naturens
Hus, Bergianska trädgården.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Vaxtdetektiv_gr13_14verH
www.vetenskapenshus.se
21
Växter till nytta och nöje
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 4-6
Växterna ger oss bland annat mat, läkemedel, byggnadsmaterial och bränsle och de förgyller vår tillvaro
både till vardags och fest. Under vår vandring berättar vi om hur vi använder och har använt växter genom
tiderna.
Kakaofrukten växer direkt på trädets huvudstam
Teori och laboration
Besöket kan beroende på årstid genomföras i Edvard Andersons växthus eller utomhus i Bergianska
trädgården, med avslutande besök i Victoriaväxthuset.
Edvard Andersons växthus: Vi berättar om några av våra viktiga nyttoväxter från medelhavsområdet
och tropikerna och upplever deras olika livsmiljöer. Vi tar upp såväl historisk som nutida
användning samt aktuell forskning.
Bergianska trädgården och Victoriaväxthuset: Vi berättar om många av våra svenska och tropiska
nyttoväxter. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt forskning.
Anknytning till kursplan
Natur och samhälle. Fotosyntes och biologisk mångfald, namn på vanliga arter. Biologin och
världsbilden. Historiska och nutida upptäckter.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten går att anpassa efter önskemål, exempelvis med
fokus mot läkeväxter, köksväxter, fiberväxter eller annat. Besöket kan göras som en introduktion till
arbete med våra nyttoväxter, men också som en avslutning eller fördjupning. Önskad nivå på
innehåll meddelas vid bokning. Aktiviteten tar 60 minuter, kan utföras med 16 elever, och kan
kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Vaxter_till_nytta_och_noje_gr46_15verI
www.vetenskapenshus.se
22
Det låter och lyser
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6
Studera ljud och ljus genom demonstrationer och laborationer med linser, speglar och ett dataprogram
samt besök Lasergrottan med interaktiva optiska experiment.
Världen genom ett par gitterglasögon
Teori och laboration
Vi pratar om och demonstrerar hur ljud uppstår genom svängningar och hur ljud och ljus utbreder
sig. Genom demonstrationer får eleverna själva uppleva att vitt ljus består av olika färger, och se
skillnader på olika lampor. Eleverna får studera ljusets brytning och reflektion i linser och speglar,
och undersöka hur färgerna på en dataskärm uppstår med hjälp av ett dataprogram för
färgblandning. Vi besöker Lasergrottan där eleverna får studera optiska fenomen som laser,
holografi och fluorescens.
Anknytning till kursplan
Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur med hjälp av olika sinnen. Hur ljud uppstår, breder
ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara
ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 120 minuter och utförs med max 32 elever
som delas upp i två grupper.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Det later_och_lyser_gr46_05verF
www.vetenskapenshus.se
23
Energiomvandlingar
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6
Vad är energi och hur kan den omvandlas? Eleverna ges en kort introduktion om energi och får sedan
arbeta praktiskt genom att undersöka och jämföra olika energiomvandlingar. Vi kör olika ångmaskiner,
genererar egen ström och undersöker elektriska kretsar.
Energiomvandling från handrörelse till lysande lampor
Teori och laboration
Vi pratar om vad energi är och att den inte kan förstöras eller skapas. Vi tittar på vilka olika
energiformer som finns, och diskuterar hur de kan omvandlas mellan varandra. Vi diskuterar
energikällor, energibärare och energianvändning, och tittar på framdrivning av fordon.
Eleverna får generera ström med vev-generatorer och solceller samt omvandla elenergin till olika
energiformer. Eleverna provar på att köra ångmaskiner och kan tävla mot varandra.
Anknytning till kursplan
Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt
energianvändningen i samhället. Elektriska kretsar och hur de kan kopplas samt hur de kan
användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Några historiska (ångmaskinen)
och nutida (solcellen) upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans
levnadsvillkor och syn på världen.
Inför besöket bör eleven ha kunskap om energiomvandlingar och bör vara bekant med enklare
elektriska kopplingar. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att
kombinera med annan aktivitet.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Energiomvandlingar_gr46_01verF
www.vetenskapenshus.se
24
Inspiration: Lasergrottan och supraledning
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6
Vi demonstrerar bland annat supraledning och gör experiment med flytande kväve. Lasergrottan ger oss
många exempel på tillämpningar och spännande fenomen inom optiken. Denna aktivitet fungerar utmärkt
som en introduktion till de naturvetenskapliga ämnena eller som en inspirerande aktiviteter inom fysik.
När laserstrålar gå igenom några olika linser visar sig ljusets egenskaper
Teori och laboration
Vandring i Lasergrottan. Vi vandrar runt i en interaktiv utställning på ca 60 kvm. Här finner vi 30
olika experiment i mörkret, som visar på ljusets egenskaper och användningsområden. ”Hur skapar
man ett hologram?”. ”Led en laserstråle genom olika linsformer”, ”UV-ljus i praktiken” är några av
temana.
Supraledning och flytande kväve. Vi fryser ner olika saker i flytande kväve, och visar fascinerande
saker man kan göra med en vätska som har en kokpunkt på -196°C. Bland annat kyler vi ner
supraledande material så att vi kan få dem att sväva över en magnetbana.
Anknytning till kursplan
Fysiken och världsbilden. Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras
betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Upptäckternas betydelse för teknik,
miljö, samhälle.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och
passar bra att kombinera med annan aktivitet.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Inspiration_Lasergrottan_supraledning_gr46_02verF
www.vetenskapenshus.se
25
Rymdresor
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6
Skicka ut en raket i omloppsbana och försök att resa ut ur planetsystemet. Vi använder ett
simuleringsprogram som heter Kerbal.
Jebediah Kerman på utflykt på månen med hemplaneten Kerbin i bakgrunden
Teori och laboration
Vi går igenom teorin bakom raketuppskjutning och omloppsbanor. Med hjälp av datorprogrammet
Kerbal kan eleverna själva testa att skicka upp en raket i omlopp. Eleverna kan också prova på att
resa ut ur planetsystemet. Programmet har en mycket avancerad simuleringsmotor som gör att
man får en realistisk bild av hur man reser i rymden. Vi avslutar med en diskussion av de
erfarenheter eleverna fått av sina försök.
Anknytning till kursplan
Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas. Människan i rymden
och användningen av satelliter.
Inför besöket bör eleverna känna till lite om krafter och rörelse. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs
med max 16 elever.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Rymdresor_gr46_13verF
www.vetenskapenshus.se
26
Upptäck stjärnhimlen
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 1-3
Vad är egentligen skillnaden på natt och dag? Hur rör sig månen runt jorden? Eleverna får med hjälp av
modeller och datorprogram upptäcka stjärnhimlen, vårt solsystem, dag och natt samt månens faser.
Tydliga modeller besvarar många frågor om vårt solsystem
Teori och laboration
Vi pratar om solen, månen och hur det är att leva på rymdstationen ISS. Eleverna får lära sig om
jordens, solens och månens rörelse i förhållande till varandra och hur dessa kan förklara månens
faser, dag och natt samt stjärnhimlens utseende på olika tider av året. Genom att studera modeller
av solsystemet får eleverna en tydlig bild av himlakropparnas rörelse och kan därifrån dra slutsatser
om uppkomsten av dag och natt samt månens faser. Eleverna får studera stjärnhimlens utseende
vid olika tider på året med datorprogrammet Stellarium.
Anknytning till kursplan
Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och
stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 120 minuter och utförs med max 32 elever
som delas upp i två grupper.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Upptack_stjarnhimlen_gr13_03verF
www.vetenskapenshus.se
27
Upptäck vårt solsystem
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6
Vad ser vi på himlen en klar natt? Hur beskriver man årstider, mån- och solförmörkelse? Hur är det att
leva på rymdstationen ISS? Eleverna studerar stjärnhimlen, planeternas rörelser, dag och natt samt
årstider med hjälp av modeller och ett dataprogram.
Stjärnhimlen och planeterna illustreras med tydliga modeller
Teori och laboration
Vi pratar om solen och planeterna, och om hur det är att leva på rymdstationen ISS. Vidare får
eleverna studera modeller av solsystemet där de själva kan se hur jordens rörelse ger upphov till
variation i dagens längd och dra egna slutsatser om årstidernas uppkomst. Med dataprogrammet
Stellarium får eleverna studera hur stjärnhimlens utseende och planeternas position på himlen
varierar under året.
Anknytning till kursplan
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år
och årstider kan förklaras. Människan i rymden.
Inför besöket är det bra om eleverna känner till solsystemets olika delar. Aktiviteten tar 120
minuter och utförs med max 32 elever som delas upp i två grupper.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Upptack_vart_solsystem_gr46_04verF
www.vetenskapenshus.se
28
Färgläggning
Skolprogram i matematik för grundskolan åk 6
Kan matematik vara så här kul? Går det att täcka ett spelbräd med klossar som har en viss form?
I en lekfull aktivitet där problemlösning står i fokus introducerar vi eleverna till problemlösning av lite
annorlunda typ. Genom att testa sig fram och färglägga spelbrädet upptäcks snart mönster som motiverar
förvånande lösningar på problemen!
Färgläggning med hjälp av färgade klossar och ett bräde
Teori och laboration
Vi lär oss en exotisk teknik – nämligen att ”färglägga”. Denna metod härstammar från ett område
inom kombinatorik och används ofta inom tävlingsinriktad matematik. Med hjälp av logik och
färgläggning lär sig eleverna snabbt att dra stringenta, matematiska slutsatser. Eleverna arbetar i
mindre grupper och med hjälp av spelplaner, färgpennor, klossar och brickor får eleverna i uppdrag
att svara på kluriga frågor. Slutsatserna redovisas sedan och eleverna får öva sig på att föra
matematiska resonemang och på att kommunicera matematik med varandra.
Anknytning till kursplan
Resonemangsförmåga övas. Analys av valda strategier och diskussion kring lösningar.
Inför besöket krävs inga förberedelser. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra
att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
MA_Farglaggning_gr6_01verF
www.vetenskapenshus.se
29
Kodning
Skolprogram i matematik för grundskolan åk 6
Går det att använda matematik för att skapa eller knäcka koder? Hur kan man skicka meddelanden på ett
säkert sätt och hur räknar en dator? I skolprogrammet Kodning tar vi reda på detta genom att bland annat
undersöka den binära talbasen med våra 8-bitsenheter.
Problemlösning med våra binärlådor
Teori och laboration
Det binära talsystemet ligger till grund för hur datorer räknar och handskas med tal. Vi människor är
däremot mer vana vid och införstådda med hur det decimala talsystemet fungerar. Det visar sig att
det inte är något speciellt med de här talbaserna utan att tal kan representeras i vilken talbas som
helst utan att reglerna för hur vi räknar ändras. Eleverna får diskutera för- och nackdelar med olika
talbaser och konstruera egna representationer av tal.
Anknytning till kursplan
Taluppfattning, aritmetik och algebra. Problemlösning. Föra matematiska resonemang och skapa
strategier för problemlösning. Positionssystem, talbas, binära tal och algoritm.
Inför besöket kan det vara bra att ha pratat om vad en talbas är. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i
halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
MA_Kodning_gr6_02verF
www.vetenskapenshus.se
30
Naturlig matematik
Skolprogram i matematik för grundskolan F-åk 3
Hur många stenar får det plats i en kvadrat? Kan alla tal läggas i kvadrater eller finns det speciella
kvadrattal? Genom konkreta aktiviteter och naturinspirerade arbetsmaterial närmar vi oss dessa frågor
och upptäcker några av de positiva heltalens allra mest grundläggande egenskaper.
Kvadrattal tas fram på en rutig duk med vackra stenar
Teori och laboration
Genom att undersöka vilka tal som går att lägga i kvadrater och rektanglar inser vi att alla tal inte
har samma egenskaper. Med hjälp av vackra stenar och rutmönster upptäcker vi de första
kvadrattalen. Arbetet sker i mindre grupper och eleverna får motivera och berätta om sina
slutsatser för varandra. Förutom att vi pratar om kopplingen mellan tal och geometriska objekt så
befästs även räkneramsan för de allra yngsta.
Anknytning till kursplan
Taluppfattning, räknefärdighet med multiplikation, kvadrater, rektanglar och andra geometriska
objekt. Naturliga tal utifrån ett geometriskt perspektiv. För elever i åk 2-3 tar vi även upp något om
primtal och lägger fokus på multiplikation.
Inför besöket passar det bra att prata om vilka egenskaper en kvadrat har. Aktiviteten tar 60
minuter, utförs i halvklass och kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva –
förslagsvis Mineraldetektiv. Vi håller till i Naturens Hus i Bergianska trädgården där det går bra att
äta medhavd matsäck. Tänk på att det kan behövas flera vuxna som följer med gruppen.
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
MA_Naturlig_grF3_03verF
www.vetenskapenshus.se
31
Trassel
Skolprogram i matematik för grundskolan åk 6
Kan tilltrasslade rep verkligen ha något med matematik att göra? I allra högsta grad visar det sig. Vi
undersöker hur en speciell typ av knutar, så kallade trassel, kan beskrivas med rationella tal och därför kan
knytas upp med hjälp av gammal hederlig bråkräkning.
Två tilltrasslade rep reder vi ut med bråkräkning
Teori och laboration
Laborationen bjuder på en både oväntad och lekfull användning av bråkräkning. I mindre grupper
trasslar vi först upp knutar enligt samma regler som vi trasslade till dem. Därefter får vi bekanta oss
med en hopparning mellan de knutar vi konstruerat och de rationella talen. Hopparningen bevarar
också struktur så att vi med hjälp av bråkräkning bokstavligt talat kan räkna ut hur knutarna ska
lösas.
Anknytning till kursplan
Problemlösning, taluppfattning, bevisföring och bråkräkning. Matematiska formuleringar av
frågeställningar. Föra matematiska resonemang. Hitta strategier för problemlösning samt reflektera
över valda strategier.
Inför besöket kan det vara bra att repetera grundläggande bråkräkning. Aktiviteten tar 90 minuter,
utförs i halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
MA_Trassel_gr6_04verF
www.vetenskapenshus.se
32
Cellen
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9
Vad är en cell och vad sker i den? Att förstå cellen och dess mekanismer är central kunskap i dagens
samhälle när vi ska förstå våra kostbehov, läkemedelsmekanismer och förstå livets utveckling i allmänhet.
Vi går igenom cellens organeller och låter eleverna jobba med både färdiga vävnadspreparat och egna
mikroskoppreparat.
Mikroskopiering av en växtcell
Teori och laboration
Vi förklarar hur cellen är uppbyggd och vad de olika organellerna har för funktioner. Eleverna får
lära sig använda faskontrastmikroskop och studera färdiga vävnadspreparat samt bereda prover
från höinfusion, växtceller och egna infärgade celler, som eleverna även har möjlighet att
fotografera.
Anknytning till kursplan
Kropp och hälsa. Biologins metoder och arbetssätt. Biologi och världsbilden.
Inför besöket är det en fördel om eleverna har viss laborationsvana och kan använda mikroskop.
Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och kan kombineras med annan aktivitet för
gruppens andra halva.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Cellen_gr79_01verF
www.vetenskapenshus.se
33
Genetik
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9
Förändringar i DNA leder till en genetisk variation hos en art. Vi studerar bananflugan (Drosophila
melanogaster) och låter eleverna förstå att förändringar i DNA leder till synliga förändringar hos flugorna.
De får också lösa korsningsscheman och knyta an den Mendelianska genetiken med Darwins evolution så
att de förstår kopplingen mellan genetisk variation och det naturliga urvalet.
Med bananflugans hjälp kan vi studera flera intressanta mutationer
Teori och laboration
Besöket inleds med en introduktion där vi förklarar strukturen i DNA och hur mutationer kan
uppkomma, och vi leder detta resonemang vidare till de bananflugor eleverna sedan får studera
tillsammans med korsningsscheman. Den genetiska variationen kopplas ihop med evolutionen och
vi visar hur man bygger upp ett fylogenetiskt träd med hjälp sekvensinformation. Föreläsningen är
interaktiv med eleverna med hjälp av mentometrar/klickers.
Anknytning till kursplan
Natur och samhälle. Kropp och hälsa. Biologins metoder och arbetssätt. Biologi och världsbilden.
Inför besöket behöver eleverna kunna använda stereoluppar och bör känna till Mendels
ärftlighetslära. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera
med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Genetik_gr79_02verF
www.vetenskapenshus.se
34
I Linnés fotspår
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9
Vi gör en vandring genom Bergianska trädgården och genom Carl von Linnés liv. Hur levde Linné och vad
gjorde han för vetenskapen? Vi möter också många intressanta växter, både svenska och exotiska, som
Linné och hans lärjungar mötte och studerade.
Carl von Linné på vår hundrakronorssedel
Teori och laboration
Besöket består av en vandring i Bergianska trädgården, där vi följer Linnés liv i mer eller mindre
kronologisk ordning – från uppväxten i Småland och läkarutbildningen, till Lapplandsresan och
lärjungarnas äventyr ute i världen. På vägen tar vi upp hur det var att leva i 1700-talets Sverige,
dåtidens läkekonst och läkeväxter, samt några av Linnés bidrag till taxonomin och systematiken –
och hur dessa upptäckter förhåller sig till dagens vetenskap. Vi avslutar med ett besök i tropikerna.
Anknytning till kursplan
Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället,
människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
utifrån släktskap och utveckling.
Inför besöket krävs inga förberedelser. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls för max 20 elever under
maj-sept. Samlingsplats utanför Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Detta
skolprogram kan med fördel kombineras med Regnskogsträd eller ökenväxt, som passar bra att
genomföra i halvklass parallellt med detta program.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_I_Linnés_fotspår_gr79_04verF
www.vetenskapenshus.se
35
Jul i växthuset
Skolprogram i biologi för grundskolan för åk 7-9
Saffran, ingefära och kakao. Vad vore väl julen utan alla de växter som förgyller vår mörka vinterperiod
med dofter, smaker och härliga färger från världens alla hörn?
Några av julens växter som växer i Sverige
Teori och laboration
Vilka kryddor döljer sig i pepparkakan, hur växer kanel och hur gör man choklad? Följ med på en
vandring och upptäck några av julens viktiga växter i Edvard Andersons växthus med besök i både
tropikerna, öknen och medelhavsområdet.
Anknytning till kursplan
Ett inspirationsbesök med betoning på julens växter och med en upplivande blixtvisit på varmare
breddgrader.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Under en kort period i adventstid anordnar vi en
45 minuters vandring i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Aktiviteten utförs med
max 20 elever. Tidigare år har vi tagit emot grupper i Bergianska trädgårdens inspirerande
julutställning i Gamla orangeriet, men detta år anordnas det tyvärr ingen utställning, så denna
aktivitet ersätter Jul i Bergianska.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Jul_i_växthuset_gr79_03verF
www.vetenskapenshus.se
36
Kärleksliv
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 8-9
Förälskelse, lust och preventivmedel är några aspekter av vårt kärleksliv som berörs under denna
interaktiva föreläsning och växtvandring i Bergianska trädgården. Vi berättar om växterna i parfym,
kosmetika och preventivmedel och tar upp hur människorna gjorde innan dagens preventivmedel fanns.
Sveriges äldsta kondom
Teori och laboration
Hur lockar vi till oss någon? Vi anknyter till senaste forskningen och funderar över vad som kan
vara lockande. Besöket består av en föreläsning i Naturens Hus samt en vandring i Bergianska
trädgården, där vi tittar närmare på de växter som påverkar vårt välbefinnande och vår sexuella
lust. Vad har p-piller och kondomer med växter att göra? Under en vandring i Bergianska
trädgården berättar vi om växternas betydelse för vår sexualitet, lust och hälsa. Vi anknyter även
till människoapornas sexualitet. Om tiden räcker till bekantar vi oss även med Linnés sexualsystem
och drar kopplingar till hur växterna lockar till sig sina pollinatörer för sin förökning.
Anknytning till kursplan
Kropp och hälsa. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet
och kärlek. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet på
individnivå, global nivå och i ett historiskt perspektiv. Biologin och världsbilden. Historiska och
nutida upptäckter.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter och utförs med max 32 elever,
som delas upp i två grupper. Aktiviteten genomförs året om i Naturens Hus samt i Edvard
Andersons växthus eller i Bergianska trädgården beroende på säsong.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Karleksliv_gr89_04verH
www.vetenskapenshus.se
37
Mat från hela världen
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-8
Pasta, tacos eller fiskpinnar? Vi tar reda på varifrån vår mat kommer och hur den reser innan den hamnar
på våra fat? I det tropiska växthuset kan vi se några viktiga nyttoväxter.
Bananstock i Victoriaväxthuset
Teori och laboration
Vi funderar över varifrån vår mat kommer, grödornas ursprung samt var de odlas. Hur påverkas vår
miljö lokalt och globalt beroende på våra val? Vi berör även hur dessa val påverkar människor, djur
och natur samt gör en övning anpassad efter årskurs och avslutar i växthuset där eleverna får se
några av de tropiska nyttoväxter som vi har undersökt.
Anknytning till kursplan
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Våra möjligheter att som konsument och
samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter och utförs helst med halvklass,
max 30 elever, i Naturens Hus och Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Mat_fran_hela_varlden_gr78_07verI
www.vetenskapenshus.se
38
Mat, miljö och rättvisa
Skolprogram i biologi för åk 9
Kväveläckage från åkrar, bananer från Costa Rica och genmanipulerad majs. Vi diskuterar hur maten vi
äter odlas, transporteras och förädlas. Vilka val kan man göra i mataffären? Hur påverkar våra matvanor
människor, djur, natur och miljö i andra länder?
Äpplen från trädgården eller från kontinenten?
Teori och laboration
Vi diskuterar vilken miljöpåverkan vår matproduktion har och hur våra val kan förändra och påverka
natur och levnadsförhållanden i världen. Vi pratar om hur vårt sätt att bruka jorden har förändrats
historiskt och hur detta har påverkat miljön och den biologiska mångfalden. Olika miljömärkningar
och deras innebörd tas upp. Eleverna får under en övning fundera över olika aspekter på hållbar
livsmedelskonsumtion. Vi avslutar med besök i ett växthus för att närmare studera några olika
tropiska kulturväxter som vi har studerat under övningen.
Anknytning till kursplan
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Inför besöket är det en fördel om eleverna känner till skillnaden mellan konventionell och ekologisk
odling, samt har kännedom om olika typer av miljömärkning. Vi håller till i Naturens Hus och
Edvard Andersons växthus, Bergianska trädgården. Aktiviteten tar 90 minuter och genomförs i
halvklass, med max 20 elever året om.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Mat_miljo_och_rattvisa_gr9_09verF
www.vetenskapenshus.se
39
Regnskogsträd eller ökenväxt
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9
Hur kan växter överleva torka i flera månader. Hur kan de växa högt upp i ett regnskogsträd utan rötter?
Växter har genom årmiljonerna anpassat sig till varma torra öknar, höga berg och fuktiga regnskogar.
Kaktusar i ökenmiljö
Teori och laboration
Vi talar om jordens klimatzoner, vad som påverkar klimatet och studerar växters anpassningar till
torka, ljusbrist och brand. Vi gör en vandring i Edvard Andersons växthus där vi besöker en tropisk
låglandsregnskog, öknar i Kalifornien och södra Afrika, samt medelhavsområdets varmtempererade klimat.
Anknytning till kursplan
Jordens klimat- och vegetationszoner, biologisk mångfald, evolution och ekosystem.
Inför besöket är det bra om eleverna är bekanta med jordens klimatzoner. Aktiviteten tar 60
minuter och utförs med max 16 elever och kan kombineras med annan aktivitet för andra halvan av
gruppen. Aktiviteten genomförs i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården under hela
året. Samlingsplats utanför Edvard Andersons växthus.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Regnskogstrad_eller_okenvaxt_gr79_08verG
www.vetenskapenshus.se
40
Växter till nytta och nöje
Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9
Växterna ger oss bland annat mat, läkemedel, byggnadsmaterial och bränsle och de förgyller vår tillvaro
både till vardags och fest. Under vår vandring berättar vi om hur vi använder och har använt växter genom
tiderna.
Kakaofrukten växer direkt på trädets huvudstam
Teori och laboration
Besöket kan genomföras i Edvard Andersons växthus eller utomhus i Bergianska trädgården med
avslutande besök i Victoriaväxthuset.
Edvard Andersons växthus: Vi berättar om några av våra viktiga nyttoväxter från medelhavsområdet
och tropikerna och upplever deras olika livsmiljöer. Vi tar upp såväl historisk som nutida
användning samt aktuell forskning.
Bergianska trädgården och Victoriaväxthuset: Vi berättar om många av våra svenska och tropiska
nyttoväxter. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt forskning.
Anknytning till kursplan
Natur och samhälle. Fotosyntes och biologisk mångfald. Namn på vanliga arter. Biologin och
världsbilden. Några historiska och nutida upptäckter.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten går att anpassa efter önskemål, exempelvis med
fokus mot läkeväxter, köksväxter, fiberväxter eller annat. Besöket kan göras som en introduktion till
arbete med våra nyttoväxter, men också som en avslutning eller fördjupning. Önskad nivå på
innehåll meddelas vid bokning. Aktiviteten tar 60 minuter, kan utföras med 16 elever, och kan
kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
BI_Vaxter_till_nytta_och_noje_gr79_07verI
www.vetenskapenshus.se
41
Energiomvandlingar
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9
Vad är energi och hur kan den omvandlas? Eleverna ges en kort introduktion om energi och får sedan
arbeta praktiskt genom att undersöka och jämföra olika energiomvandlingar. Vi kör olika ångmaskiner,
genererar egen ström och undersöker elektriska kretsar.
Energiomvandling från handrörelse till lysande lampor
Teori och laboration
Vi pratar om energins oförstörbarhet och vilka energiformer som finns. Vi tar upp energikvalitet
och vad det innebär för begränsningar med omvandlingar. Vi pratar om olika energikällor och att
solen är ursprunget till de flesta. Vi diskuterar problem med energilagring. Vi tittar på framdrivning
av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster. Eleverna får generera
ström med vevgeneratorer och solceller, och får prova på att lagra energin i olika former. De får
konstruera en egen ”energikedja” med så många energiomvandlingar som möjligt. Eleverna provar
på att köra ångmaskiner och kan tävla mot varandra.
Anknytning till kursplan
Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika
energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och
elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara
möjligheter och begränsningar i framtiden.
Inför besöket bör eleven ha kunskap om energiomvandlingar och vara bekanta med enklare
elektriska kopplingar. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att
kombinera med annan aktivitet.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Energiomvandlingar_79_01verF
www.vetenskapenshus.se
42
Exoplaneter - transitmetoden
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9
Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter
utifrån verkliga astronomiska observationer tagna med rymdteleskopet Spitzer. Vi analyserar bilder och
mäter hur ljusstyrkan varierar och letar efter en förmörkelse från en planet.
FOTO: NASA
Teori och laboration
Vi diskuterar hur man letar efter planeter runt andra stjärnor än solen. Vi går konkret igenom vad
transitmetoden är och hur man använder den för att hitta planeter. Denna metod använder sig
forskarna till exempel av för att undersöka om det finns möjlighet till liv på andra platser i
universum. Eleverna får själva studera astronomiska bilder med hjälp av datorprogrammet ExoDo
och leta efter en förmörkelse av en planet på en stjärna. Vi analyserar därefter mätdata.
Anknytning till kursplan
Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd
mellan dessa. De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och
föränderlighet. Fysikens metoder och arbetssätt.
Inför besöket bör eleverna känna till solsystemets uppbyggnad och vara bekanta med Excel eller
motsvarande. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera
med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Exoplaneter_transitmetoden_gr89_02verG
www.vetenskapenshus.se
43
Inspiration: Lasergrottan och supraledning
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9
Vi demonstrerar bland annat supraledning, och gör experiment med flytande kväve. Lasergrottan ger oss
många exempel på tillämpningar och spännande fenomen inom optiken.
Med experiment i Lasergrottan utforskar vi ljusets egenskaper
Teori och laboration
Vandring i Lasergrottan. Vi vandrar runt i en interaktiv utställning på ca 60 kvm. Här finner vi 30
olika experiment i mörkret, som visar på ljusets egenskaper och användningsområden. ”Hur skapar
man ett hologram?”, ”Led en laserstråle genom olika linsformer” och ”UV-ljus i praktiken” är några
av temana.
Supraledning och flytande kväve. Vi fryser ner olika föremål i flytande kväve, och visar fascinerande
saker man kan göra med en vätska som har en kokpunkt på -196°C. Bland annat kyler vi ner
supraledande material så att vi kan få dem att sväva över en magnetbana.
Anknytning till kursplan
Fysiken och världsbilden. Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras
betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Upptäckternas betydelse för teknik,
miljö, samhälle.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och
passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Inspiration_Lasergrottan_supraledning_gr79_03verF
www.vetenskapenshus.se
44
Rymdresor
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9
Skicka ut en raket i omloppsbana och försök att resa till månen eller kanske till och med en planet. Vi
använder ett simuleringsprogram som heter Kerbal.
Raketuppskjutning från Kerbin Space Center
Teori och laboration
Vi går igenom teorin bakom raketuppskjutning och omloppsbanor. Med hjälp av datorprogrammet
Kerbal kan eleverna själva testa att skicka upp en raket i omlopp. Nästa steg är att skicka raketen
mot månen och få den i omlopp runt denna. Eleverna kan också prova på att resa ut ur planetsystemet eller till andra planeter. Programmet har en mycket avancerad simuleringsmotor som gör
att man får en realistisk bild av hur man reser i rymden. Vi avslutar med en diskussion av de
erfarenheter eleverna fått av sina försök.
Anknytning till kursplan
Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan
användas. Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och
format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Inför besöket bör eleverna vara bekanta med begreppen hastighet, acceleration och kraft, samt hur
de förhåller sig till varandra. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Rymdresor_gr79_13verF
www.vetenskapenshus.se
45
Solcellens effektivitet
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9
Laboration med solceller för att öka förståelsen för begrepp som effekt och energiomvandling, med fokus
på det vetenskapliga arbetssättet.
Mätning av en solcells effekt
Teori och laboration
Vi diskuterar det naturvetenskapliga arbetssättet och introducerar några egenskaper hos solcellen.
Vad menas med att arbeta vetenskapligt? Hur gör vi mätningar på till exempel en solcell? Eleverna
får göra en fri laboration där de undersöker solcellers egenskaper och effektivitet. De får formulera
egna frågeställningar och hypoteser samt planera egna experiment. Vi avslutar med att gemensamt
sammanfatta och utvärdera solcellers egenskaper, effekt, energi och samband dem emellan, utifrån
vad vi observerat under experimenten.
Anknytning till kursplan
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till
exempel temperatur, avstånd och effekt. Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i
elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
Inför besöket bör eleverna vara bekanta med enklare elektriska kopplingar. Aktiviteten tar 90-120
minuter, utförs med max 32 elever som då delas upp i halvklass.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Solcellens_effektivitet_gr79_04verF
www.vetenskapenshus.se
46
Solpaneler
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 9
Hur ska vi kunna tillgodose vårt energibehov när de fossila bränslena sinar? Ett mångfasetterat alternativ
är att använda solpaneler, det vill säga paneler som fångar solens energi och omvandlar detta till
energiformer vi har nytta av. Vi testar olika typer av solpaneler och försöker avgöra hur de bäst kan
användas.
Teknik som ger energi från en ren källa
Teori och laboration
Vi diskuterar hur man fångar upp energin från solen. Vi går igenom hur man kan beräkna effekten
från solpaneler av olika typ. Vi jämför resultaten från olika typer av solpaneler och diskuterar vilken
typ som är lämplig i olika sammanhang. Vi jämför olika solpanelers mottagna effekt. Eleverna delas
in i fyra grupper och får olika typer av solpanel att studera. Vi använder oss av luftsolfångare,
kiselsolcell, vattensolfångare och vakuumrörsolfångare. Istället för sol använder vi halogenlampor.
Anknytning till kursplan
Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika
energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och
elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara
möjligheter och begränsningar i framtiden. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Inför besöket bör eleverna känna till begreppen arbete och effekt. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs
med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Solpaneler_gr9_05verF
www.vetenskapenshus.se
47
Undersök toner, vandra i Lasergrottan
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9
Vad skiljer egentligen ljudet från en gitarr från ljudet av en trumpet? Varför låter din röst olik din kompis
röst? Vi undersöker ljudets egenskaper med hjälp av ett datorprogram där vi kan se en avbild av ljudet
från rösten och musikinstrument. Vi fördjupar oss också i vågornas egenskaper i Lasergrottan.
Analys av toners klangfärg
Teori och laboration
Vi tar upp hur grund- och övertoner bygger upp ljud. Genom att använda ett datorprogram kan vi
analysera ljudet. Med en mikrofon kopplad till en dator får eleverna undersöka och analysera ljud
från ett instrument eller från stämbanden. Vi studerar de toner som bygger upp ljudets grundtoner
och klangfärg. Men vad menas med rena och falska toner och vad har egentligen matematik med
musik att göra? Vi gör också en vandring i Lasergrottan, en interaktiv utställning på 60 kvm där vi
finner 30 olika experiment i mörkret som visar på ljusets egenskaper och användningsområden.
Några exempel på teman är ljusfenomen, laserteknik och hologram.
Anknytning till kursplan
Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Mätningar och mätinstrument och
hur de kan kombineras för att mäta storheter.
Inför besöket bör eleverna känna till begreppen våglängd, frekvens, grundton och överton.
Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan
aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Undersok_toner_vandra_i_Lasergrottan_gr89_06verF
www.vetenskapenshus.se
48
Upptäck ljus med linser och färger
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9
Vi studerar brytning, reflektion, strålgångar och fokusering av vitt ljus samt studerar färgblandning.
Vi laborerar med ljus och färger
Teori och laboration
Vi går igenom strålgångar, brytning, reflektion samt färgblandning. Vi studerar optikens grunder
med hjälp av lampor, speglar, linser, prismor och färgfilter och tittar närmare på strålgångar,
fokusering av ljus, brytning, reflektion av ljus samt blandning av färger. Vi använder också ett
dataprogram för att visa hur färgerna uppstår på en dataskärm. Vi diskuterar även om det finns fler
färger som vi inte kan se.
Anknytning till kursplan
Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur
ögat uppfattar färg.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten kan användas antingen som introduktion eller
avslutning till optiken och tar 90 minuter. Den utförs med max 32 elever som delas upp i två
grupper. Aktiviteten går att kombinera med ett besök i Lasergrottan, och blir då 30 minuter längre.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Upptack_ljus_med_linser_och_farger_gr79_12verF
www.vetenskapenshus.se
49
Upptäck ljus, ljusets hastighet och
vandra i Lasergrottan
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9
Vi bestämmer ljusets hastighet genom att mäta den sträcka ljuset färdats och hur lång tid det tar. Vi
ställer oss frågan om det är möjligt att mäta ljusets hastighet med 100 % noggrannhet? Sedan besöker vi
Lasergrottan där vi undersöker olika egenskaper hos ljus.
Vi mäter ljusets hastighet med oscilloskop och måttband
Teori och laboration
Vi går igenom hur man kan beräkna ljusets hastighet från tid och sträcka. Vi förklarar hur vi kan få
ut tiden från ett oscilloskop genom att mäta på ljuspulser som gått olika lång väg i ett laborationssystem. Tiden det tar för ljuset att tillryggalägga en viss sträcka mäts med oscilloskopet och
sträckan mäts med ett måttband. Utifrån uppmätta värden beräknas ljusets hastighet. Eleverna
uppmuntras att göra flera försök, att fundera över vilka felkällor som finns och hur experimentet
kan förbättras. Vi vandrar runt i Lasergrottan, den 60 kvm interaktiva ljusutställning som ligger i
tunnlarna under huset. I utställningen finns 30 experiment som på ett underhållande och
klargörande sätt visar olika ljusfenomen, till exempel holografi, laserteknik och interferens.
Anknytning till kursplan
Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart,
tryck och effekt. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang.
Inför besöket bör eleverna kunna beräkna hastighet utifrån sträcka och tid. Aktiviteten tar 90
minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens
andra halva.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Upptack_ljus_ljusets_hastighet_vandra_i_Lasergrottan_gr89_07verF
www.vetenskapenshus.se
50
Upptäck strålning
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9
Vi demonstrerar strålning på olika sätt. Besöket består av två lika långa delar, ena delen är en laboration,
där vi mäter absorption av strålning i olika material. Andra delen är en serie demonstrationer, där vi visar
hur man kan se spår av partiklar i en dimkammare och hur man mäter energin för strålningen med
spektrometrar.
Spår av partiklar från kosmos i dimkammaren
Teori och laboration
Vi diskuterar vad olika strålningstyper består av och deras egenskaper avseende påverkan på
biologiska system. Absorptionen av olika strålningstyper för olika material undersöks och
analyseras.
Spektrometrar – demonstration. Demonstration av strålningsmätning av alfa-, beta- och
gammastrålning. Vi tittar på energifördelningen av de olika typerna av strålning och diskuterar vilka
slutsatser vi kan dra utifrån dem. Vi visar hur en gammaspektrometer fungerar och används.
Dimkammaren – demonstration. Demonstration av en stor dimkammare där man kan se spår efter
radioaktivitet och kosmisk strålning. I dimkammaren kan vi se spåren av laddade partiklar på riktigt,
helt utan hjälp av datorer och bildskärmar.
Anknytning till kursplan
Partikelstrålning. Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp,
modeller och teorier.
Inför besöket bör eleverna ha hört talas om alfa-, beta- och gammastrålning. Aktiviteten tar 90
minuter, utförs med max 32 elever som delas i två grupper. Det passar bra att kombinera med
annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Upptack_stralning_gr89_08verF
www.vetenskapenshus.se
51
Upptäck universum
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9
Vad ser vi på himlen en klar natt? Hur beskriver man årstider och mån- och solförmörkelse? Varifrån
kommer alla grundämnen? Vi tittar på solsystemets rörelser och diskuterar hur vi påverkas av dem. Vi
pratar om stjärnor och universums utveckling.
Solsystemet illustrerat med tydliga modeller
Teori och laboration
Vi ger ett kort föredrag om universum och stjärnornas liv och utveckling för att väcka intresse och
sätta igång tankarna. Vi pratar om universums struktur och hur stjärnornas utveckling ger upphov
till de olika grundämnena, och diskuterar rörelser i solsystemet, årstider, månens faser och
förmörkelser. Vi uppmuntrar till frågor och diskussioner. Eleverna får sedan studera modeller av
solsystemet där de själva kan se hur jordens rörelse ger upphov till variation i dagens längd och dra
egna slutsatser om årstidernas uppkomst. Med dataprogrammet Stellarium får eleverna studera
hur stjärnhimlens utseende och planeternas position på himlen varierar under året.
Anknytning till kursplan
Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser och avstånd.
Inför besöket bör eleven känna till solsystemets olika delar och atomers och molekylers
uppbyggnad. Besöket tar 90 minuter och utförs med max 16 elever.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Upptack_universum_gr79_09verF
www.vetenskapenshus.se
52
Vindkraft
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9
Eleverna får upptäcka några faktorer som är viktiga för ett vindkraftverks elproduktion. De får optimera
med avseende på antal vingar och vingform hos en vindkraftverksmodell som till stor del skrivits ut med
vår 3D-skrivare.
Vindkraftverk på Vetenskapens Hus
Teori och laboration
Vi diskuterar hur vindkraftverk är utformade för att så effektivt som möjligt omvandla vinden till
energi. Eleverna får själva optimera modeller av vindkraftverk, där de kan studera effekten av
vingarnas form och antal. De får själva utforma undersökningen och redovisar sedan muntligt för
hela gruppen.
Anknytning till kursplan
Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Olika energislags energikvalitet samt deras
för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning
och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i
framtiden. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Inför besöket bör eleverna känna till begreppen arbete och effekt. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs
med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Vindkraft_gr89_05verF
www.vetenskapenshus.se
53
Även solen har fläckar
Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9
Vi diskuterar vår närmaste stjärna solen och vi studerar solfläckar och protuberanser.
Solen fotograferad genom vårt solteleskop
Teori och laboration
Vi ger ett kort föredrag om solens liv och utveckling för att väcka intresse och sätta igång tankarna.
Vi tar upp allt från solen och planeterna till olika stjärnors utveckling. Eleverna uppmuntras till att
ställa frågor och diskutera. Vid fint väder observerar vi solens yta med hjälp av vårt solteleskop och
solvaggor. Med hjälp av ett datorprogram analyserar vi bilder av solytan och mäter storleken på
solfläckar.
Anknytning tillkursplan
Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. Universums
uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering.
Inför besöket bör eleverna känna till solsystemets uppbyggnad. Besöket tar 90 minuter och utförs
med max 16 elever.
Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
FY_Även_solen_har_fläckar_ gr79_10verF
www.vetenskapenshus.se
54
Doftens kemi
Skolprogram i kemi för grundskolan åk 7-9
Under denna laboration utforskar vi kemin bakom doftsinnet. Genomgång växlas med praktisk doftanalys
av ett antal okända prover. Vi tittar också på parfymernas historia och hur parfymer är uppbyggda.
Avslutningsvis får eleverna själva agera parfymörer och komponera en alldeles egen parfym.
Vi komponerar egna parfymer
Teori och laboration
Vilka biokemiska processer finns bakom doftsinnet? Kopplingar görs till funktionella grupper och
intermolekylära krafter. Vi doftar på ett antal olika prover som kopplas till molekylernas struktur. Vi
pratar om parfymers uppbyggnad och avslutningsvis får eleverna komponera en egen parfym att ta
med hem. Exempel på kemisk kommunikation via dofter och feromoner tas också upp.
Anknytning till kursplan
Kemin i naturen, kemin i vardagen och samhället.
Inför besöket är det en fördel om eleverna har grundläggande kunskaper om molekylstrukturer och
intermolekylära krafter. Nivån anpassas beroende på årskurs. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs
med max 32 elever som delas i två. Det passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens
andra halva.
Kontakt: kemi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
KE_Doftens_kemi_gr79_01verF
www.vetenskapenshus.se
55
Grätzelsolceller
Skolprogram i kemi för grundskolan åk 7-9
Att göra oss oberoende av fossila bränslen är en av de största utmaningar som mänskligheten kommer att
ställas inför under de kommande decennierna. Eleverna får under besöket stifta bekantskap med förnybar
energi i form av solceller genom att montera dem och mäta deras prestanda. De mätresultat som eleverna
erhåller diskuteras och det genomförda kontrollerade experimentet granskas.
Sintrat glas som är infärgat med ett unikt färgämne
Teori och laboration
Eleverna erhåller ett glas bestruket med titandioxid – så kallad sintring. Det sintrade glaset infärgas
med ett unikt färgämne, medan ett annat glas erhåller en katalysator. Tillsammans med elektrolyt
monteras de två glasbitarna till en färdig solcell. Solcellens prestanda mäts och verkningsgraden
räknas ut. Teorin tar upp Peak Oil, tillgången på olja, och visar hur solceller kan vara ett alternativ
bland förnybara energikällor. Grätzelsolcellens redoxmekanism förklaras.
Anknytning till kursplan
Reaktioner och förändringar. Kemins karaktär och arbetssätt. Hållbar utveckling och teknik.
Inför besöket bör eleverna känna till Ohms lag samt atomens struktur. Aktiviteten tar 90 minuter
och utförs med max 16 elever.
Kontakt: kemi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
KE_Gratzelsolceller_gr79_03verG
www.vetenskapenshus.se
56
Reaktioner och observationer
Skolprogram i kemi för grundskolan åk 7-9
Ett undersökande arbetssätt präglar denna laboration. Eleverna blandar tre olika komponenter i en påse
och undersöker med skärpta sinnen: Blir det varmt eller kallt? Bildas det gas? Vilken färg får jag? Vad
händer om jag byter ut två komponenter? Vad gör de olika komponenterna? Frågorna blir många och
eleverna drar sina egna slutsatser för att avsluta med egna experiment som bekräftar vad de tror.
Okända komponenter blandas metodiskt i påsar och resultatet analyseras
Teori och laboration
Kort introduktion som följs av eget arbete där eleverna testar tre komponenter åt gången, alltid två
torra och en våt kemikalie. Resultat antecknas och eleverna får dra egna slutsatser. För att bekräfta
slutsatserna får eleverna avsluta laborationen genom att förutsäga vad som kommer att hända
innan de blandar ihop komponenterna.
Anknytning till kursplan
Kemins metoder och arbetssätt, i synnerhet systematiska undersökningar med formulering av
enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Inför besöket bör eleverna ha en viss laborativ vana. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16
elever och går bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: kemi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
KE_Reaktioner_och observationer_gr79_04verF
www.vetenskapenshus.se
57
Djungelmatte
Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9
Vad är oändligheten och hur räknar man med ett sådant begrepp? Vi möter väldigt många apor – alla
mycket förtjusta i bananer och frågar oss vad skillnaden mellan oerhört många och oändligt många apor
egentligen består i? Följ med på en intresseväckande utflykt i den oändligt stora djungeln!
Teori och aktivitet
Detta skolprogram behandlar den teori från mängdläran som handlar om oändligt stora mängders
kardinalitet. Detta illustreras ofta med det klassiska exemplet ”Hilberts Hotell” och aktiviteterna
har inspirerats av detta exempel. Oändligheten är ett svårt filosofiskt begrepp att smälta, men
genom att långsamt närma oss den via fantasifulla och konkreta problem skapar vi en förtrogenhet
med formalismen som finns för den mest naturliga oändliga mängden – mängden av naturliga tal.
Aktiviteten går ut på att eleverna i mindre grupper får ägna sig åt problemlösning med löpande
återkoppling från besöksledare och resten av gruppen. Genom ingångarna till dessa problem
klarnar det teoretiska resonemanget vartefter. Begrepp som behandlas är bland annat
oändligheten, mängder, naturliga tal, mängdteori, kardinalitet och hopparningar eller bisektioner.
Anknytning till kursplan
Storlek på mängder. Föra egna resonemang. Matematiska insikter om hur oändligheten kan
formaliseras. Taluppfattning. Problemlösning.
Inför besöket kan det vara bra att ha bekantat sig något med grundläggande mängdlära, men det är
inget krav för att kunna tillgodogöra sig innehållet. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och
passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
MA_Djungelmatte_gr79_01verF
www.vetenskapenshus.se
58
Färgläggning
Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9
Kan matematik vara så här kul? Går det att täcka ett spelbräde med klossar som har en viss form?
I en lekfull aktivitet där problemlösning står i fokus introducerar vi eleverna till problemlösning av lite
annorlunda typ. Genom att testa sig fram och ”färglägga” spelbrädet upptäcks snart mönster som
motiverar förvånande lösningar på problemen!
Problemlösning med hjälp av en spelplan, färgpennor och klossar
Teori och laboration
Vi lär oss en exotisk teknik – nämligen att ”färglägga”. Denna metod härstammar från ett område
inom kombinatorik och används ofta inom tävlingsinriktad matematik. Med hjälp av logik och
färgläggning lär sig eleverna snabbt att dra stringenta, matematiska slutsatser. Eleverna arbetar i
mindre grupper och med hjälp av spelplaner, färgpennor, klossar och brickor får eleverna i uppdrag
att svara på kluriga frågor. Slutsatserna redovisas sedan och eleverna får öva sig på att föra
matematiska resonemang och att kommunicera matematik med varandra.
Anknytning till kursplan
Resonemangsförmåga, analys av valda strategier och diskussion av lösningar.
Inför besöket krävs inga förberedelser. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra
att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
MA_Farglaggning_gr79_02verF
www.vetenskapenshus.se
59
Kodning
Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9
Går det att använda matematik för att skapa eller knäcka koder? Hur kan man skicka meddelanden på ett
säkert sätt och hur räknar en dator? I skolprogrammet Kodning tar vi reda på detta genom att bland annat
undersöka den binära talbasen med specialtillverkade 8-bitsenheter.
Problemlösning med binärlåda
Teori och laboration
Det binära talsystemet ligger till grund för hur datorer räknar och handskas med tal. Vi människor är
däremot mer vana vid och införstådda med hur det decimala talsystemet fungerar. Det visar sig att
det inte är något speciellt med de här talbaserna utan att tal kan representeras i vilken talbas som
helst utan att reglerna för hur vi räknar ändras. Eleverna får diskutera för- och nackdelar med olika
talbaser och konstruera egna representationer av tal.
Anknytning till kursplan
Taluppfattning, aritmetik och algebra. Problemlösning. Föra matematiska resonemang. Skapa
strategier för problemlösning. Positionssystem, talbas, binära tal, algoritm.
Inför besöket kan det vara bra att ha pratat om vad en talbas är. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i
halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
MA_Kodning_gr79_03verG
www.vetenskapenshus.se
60
Kryptering
Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9
Hur fungerar en krypteringsapparat? Vilken matematik ligger bakom de algoritmer som används för att
kryptera ett hemligt meddelande? Sverige har en intressant och internationellt sett framstående kryptohistoria där många skickliga, svenska matematiker figurerar med sina bidrag till området. Totalförsvarets
Signalskyddstjänsts krypteringsapparat 301 användes i fält under åren 1963-1995 och ett par utbildningsexemplar av dessa apparater finns nu i Vetenskapens Hus.
Totalförsvarets Signalskyddstjänsts krypteringsapparat 301
Teori och laboration
Detta skolprogram går ut på att sätta sig in i apparaternas krypteringsalgoritm genom
intresseväckande övningar. Vid passets slut har besökaren förståelse för hur KRYAPP-301 fungerar
och kan användas. Det matematiska fokuset ligger på beräkningar med binära tal, problemlösning
och strategier för problemlösning.
Anknytning till kursplan
Taluppfattning, binära tal, kryptering, algoritm, aritmetik och algebra. Egenskaper hos mängden av
heltal. Matematiska resonemang. Skapa strategier för problemlösning.
Inför besöket behöver eleverna kunna räkna med binära tal. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i
halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
MA_Kryptering_gr79_05verG
www.vetenskapenshus.se
61
Trassel
Skolprogram i matematik för grundskolan åk 7-9
Kan tilltrasslade rep verkligen ha något med matematik att göra? I allra högsta grad visar det sig. Vi
undersöker hur en speciell typ av knutar, så kallade trassel, kan beskrivas med rationella tal och därför kan
knytas upp med hjälp av gammal hederlig bråkräkning.
Två tilltrasslade rep reder vi ut med bråkräkning
Teori och laboration
Laborationen bjuder på en både oväntad och lekfull användning av bråkräkning. I mindre grupper
trasslar vi först upp knutar enligt samma regler som vi trasslade till dem. Därefter får vi bekanta oss
med en hopparning mellan de knutar vi konstruerat och de rationella talen. Hopparningen bevarar
också struktur så att vi med hjälp av bråkräkning bokstavligt talat kan räkna ut hur knutarna ska
lösas.
Anknytning till kursplan
Problemlösning, taluppfattning, bevisföring, bråkräkning. Matematisk formulering av
frågeställningar. Föra matematiska resonemang. Reflektera över valda strategier.
Inför besöket kan det vara bra att repetera grundläggande bråkräkning. Aktiviteten tar 90 minuter,
utförs i halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
MA_Trassel_gr79_04verF
www.vetenskapenshus.se
62
Bygga dator
Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9
Montera ihop komponenter till en fungerande dator! Vilken funktion har de olika delarna? Kommer det att
gå att starta datorerna när eleverna är klara?
Under huven på datorn
Teori och laboration
Vi inleder med att gå igenom komponenterna i en stationär dator, såsom moderkort, hårddisk,
RAM-minne, spänningstransformator, kylare och grafikkort. Vi tar reda på vad komponenterna har
för funktion i datorn. Vi kopplar sedan ihop enklare komponenter för att eleverna ska få förståelse
för hur elektroniken på kretskorten fungerar. Vi går vidare med att montera ihop färdiga kretskort.
Eleverna arbetar i grupper med att montera ihop komponenterna. Vid slutet av laborationen är
datorn startklar.
Anknytning till kursplan
Tekniska lösningar. Tekniska lösningar inom informationsteknik. Grundläggande elektroniska
komponenter. Hur komponenter och delsystem samverkar i större system, t ex vid distribution av
elektricitet. Teknik, människa och miljö. Internet och andra globala system.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och
passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: teknik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
TK_Bygga_dator_gr79_05verF
www.vetenskapenshus.se
63
Internetsäkerhet – spionage och intrång
Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9
Eleverna får bygga egna datornätverk samt prova hur skyddade våra uppgifter på nätet är. Vad ska vi
tänka på och vilka uppgifter kan vi lämna ut på nätet?
Så säkert är ditt Internet
Teori och laboration
Vi går igenom hur ett nätverk är uppbyggt och olika nätverksinställningar i Windows 8. Vi tittar
också på vad IP-nummer är, och varför de är viktiga.
Eleverna får bygga ett litet nätverk för att se hur datorerna kommunicerar med varandra. De får
också testa hur skyddade våra uppgifter på Internet är och vi lär oss att spionera fram varandras
lösenord. Frågeställningar som tas upp inkluderar hur data hittar rätt, brottslighet på Internet och
integritetsfrågor i samband med IT-användning.
Anknytning till kursplan
Utveckla tekniskt kunnande och medvetenhet. Orientera sig och agera i en teknikintensiv värld.
Tekniken i vardagen. Teknik, människa, samhälle och miljö. Tekniska lösningars användbarhet.
Internet och andra globala tekniska system – systemens fördelar, risker och sårbarhet. Tekniska
lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information.
Inför besöket krävs inga förkunskaper, men under laborationen använder vi Windows 8. Aktiviteten
tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för
gruppens andra halva.
Kontakt: teknik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
TK_Internetsakerhet_gr79_01verF
www.vetenskapenshus.se
64
Material som skyddar
Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9
Vi går igenom vilka egenskaper olika material har och varför vissa material skyddar bättre än andra.
Eleverna får bygga sin egen prototyp av en skyddsväst och sedan prova hur hållbar den är.
Vissa materialegenskaper kan rädda liv
Teori och laboration
Vi går igenom vad som avgör ett materials hållfasthet och vilka egenskaper olika material har.
Tjocka material är inte alltid bättre än tunna. Så vad är det som avgör hållfastheten? Vi fördjupar
oss i hur skyddsvästar är uppbyggda för att kunna rädda liv. Vilka samband kan vi hitta mellan den
tekniska utvecklingen och vetenskapliga framsteg.
Eleverna får själva testa olika material och göra en egen prototyp av en skyddsväst. Vi testar och
förbättrar prototyperna för att se vilket material som har bäst hållfasthet och hur prototypen ska
vara uppbyggd för att få maximal effekt. Laborationen utgår delvis från forskning vid KTH
Materialvetenskap och delvis från verksamhet på företaget Krut, som utvecklar skyddsutrustning åt
svenska försvaret. Andra delar av laborationen är mer traditionell hållfasthetslära där geometrins
betydelse för hållfastheten poängteras.
Anknytning till kursplan
Konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Betydelsen av egenskaper vid val av material i tekniska
lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av material. Dokumentation i form av manuella
skisser. Ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Utveckla egna tekniska
idéer och lösningar. Analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenliga funktioner.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och
passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: teknik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
TK_Material_som_skyddar_gr79_02verF
www.vetenskapenshus.se
65
Miljövänlig sopsortering
Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9
Programmera en sopsorteringsstation för att få effektiv sortering av soporna! Den pneumatiska
sopsorteringen med sensorer ska programmeras så att den automatiskt kan sortera olika typer av avfall.
Modell av effektiv sopsortering
Teori och laboration
Vi går igenom hur grunderna i pneumatik fungerar. Vi använder programmeringsspråket ”Lab view”
som används brett inom automationsindustrin. Styrteknik och pneumatik är nytillkomna områden i
grundskolans teknikämne. Eleverna får i denna laboration programmera en pneumatisk
sopsorteringsanläggning med sensorer för olika typer av sopor, så att den automatiskt kan sortera
soporna. För att få sopsorteringsanläggningen att fungera så effektivt som möjligt arbetar eleverna i
grupp. Vi går igenom produktion av sopor lokalt och globalt samt vikten av återvinning.
Anknytning till kursplan
Kunskaper och tekniken i vardagen. Uppfylla behov med teknik. Hållbar utveckling. Principer för
styrning och reglering med hjälp av pneumatik och elektronik. Styr- och reglersystem i tekniska
lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Hur komponenter och delsystem
samverkar i ett större system. Hantering av avfall.
Inför besöket är det en fördel om eleverna har viss kunskap om hur sopsortering går till, samt vilka
olika kategorier av sopor som finns. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och
passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: teknik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
TK_Miljovanlig_sopsortering_gr79_03verF
www.vetenskapenshus.se
66
Produktdesign med 3D-skrivare
Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9
Designa, vidareutveckla och producera en egen produkt! Vi erbjuder moderna material och högteknologisk
utrustning i form av CAD-program och 3D-skrivare.
3D-skrivaren bygger upp ett mobiltelefonskal
Teori och laboration
Vad kan vi skriva ut med en 3D-skrivare idag, och vad kan användningen vara i framtiden? Hur
hållfast blir konstruktionen beroende på vilken form den har, och hur vidareutvecklar vi produkter
så de blir ännu bättre? Eleverna skapar produkter i ett CAD-program och skriver ut dem i 3Dskrivaren i miljövänlig plast och får sedan prova hållfastheten i produkten. Vi analyserar och
förbättrar prototypen tills vi är nöjda. Diskussion kring hur möjligheten att skriva ut fysiska objekt
kan påverka patent och äganderätt.
Anknytning till kursplan
Teknikutvecklingsarbete. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg.
Konstruktions- och teknikutvecklingsarbete samt tekniska lösningars användbarhet. Ta sig an
tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Utveckla egna tekniska idéer och
lösningar. Utveckla intresse för teknik.
Inför besöket är det bra om eleverna har provat att använda och rita i ett CAD-program.
Vetenskapens Hus tillhandahåller förslag på webbaserat CAD-program som kan användas för att
förbereda eleverna inför laborationen. Aktiviteten tar 90-120 minuter och utförs med max 32
elever som då delas upp i halvklass.
Kontakt: teknik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
TK_Produktdesign_med_3D_gr79_04verF
www.vetenskapenshus.se
67
Skapa din egen robot
Skolprogram i teknik för grundskolan åk 7-9
Eleverna tilldelas varsin robottyp. Utifrån vilken sysselsättning den kan utföra ska vissa robotar byggas och
andra programmeras till att utföra olika uppgifter, beroende på hur de är byggda och vilka sensorer de
utrustas med. Avslutningsvis ska alla grupper jämföra sina resultat för att kunna samarbeta kring att
sammanställa en landning och bosättning på planeten Mars.
Programmerad LEGO-robot utför uppdrag på en bana
Programmerad robot på banan
Teori och laboration
Eleverna lär sig att skapa program som styr Lego-roboten genom att välja att kombinera och sätta
ihop olika färdiga moduler. Eleverna väljer aktivt värden som ställs in, prövas och justeras. De lär sig
att programmera varje modul med instruktioner som styr hastighet och riktning samt vilken sensor
som ska användas för att roboten ska mäta avstånd och inte köra på något.
Anknytning till kursplan
Utveckla tekniskt kunnande och medvetenhet. Orientera sig och agera i en teknikintensiv värld.
Tekniken i vardagen. Teknik, människa, samhälle och miljö. Tekniska lösningars användbarhet.
Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och
passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva.
Kontakt: teknik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök!
TK_Skapa_din_egen_robot_gr79_05verF
www.vetenskapenshus.se
68
ÄGARE OCH SPONSORER
Vetenskapens Hus ägs av KTH och Stockholms universitet. Stockholms stad är långsiktig partner.
Verksamheten får också bidrag och stöd från företag och organisationer.
ADRESSER TILL VÅRA TVÅ LOKALER
Vetenskapens Hus vid AlbaNova universitetscentrum
Roslagstullsbacken 29
T-bana: Tekniska högskolan
Buss: 61 till Ruddammen eller 50 till Roslagstull
Naturens Hus i Bergianska trädgården
Gustavsborgsvägen 20
T-bana eller Roslagsbanan till Universitetet
Buss 50 eller 540 till Universitetet.
KONTAKT
Telefon: 08- 5537 84 60
E-post: vh@vetenskapenshus.se
Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Anmäl dig på vår hemsida!