1. No category

Byggnadsstyrelsens
rapporter
Dataprojektering
- CAD-teknik
Bollnäs
, kv Älgen
Dokumentets
utgivare
Dokumentnamn
och dokumentbeteckning
Rapport 160
Dokumentets
BYGGNADSSTYRELSEN
datum
ä rendebeteckning
1984-01
Projektnamn
5001-24/84
(ev förkortat)
Dataprojektering- CAD-teknik
Upphovsman
(män)
Bengt Bergvall
Uppdragsgivare
- projektledare
T
Jerker Lundequist, KTH.
Ove Engström, BST
Dokumentets
Byggnadsstyrel
Tekniska
sen
byrån
titel
Dataprojektering
- CADteknik
Huvudinnehåll
Syftet har varit att studera CAD-systemeti anslutningtill pilotprojektet
förvaltningsbyggnadenkv. Älgen i Bollnäs.
Studierna har bl.a. inriktats på för= och nackdelarmed CAD-tekniken,vinster som
kan finnas i fråga om samordning,framställningav bygghandlingarm.m.
Det här utförda arbetet studerar CAD-tillämpningenunder projekteringstidenoch
fram till att färdiga handlingarför upphandlingföreligger.
Detta material har även publicerats som Tekniska byråns information nr 61 1983-11.
I rapporten är förordet reviderat.
Nyckelord
CAD-teknik,dataprojektering,datorstödd projektering,MEDUSA, Älgen--Bollnäs
ISSN
Försäljningsställen
Byggnadsstyrelsen/publikationsavel
ByggtjänstföretagenSthlm
08/730 51 00
Malmö 040/709 55
Umeå
090/12 59 10
0348-9434
Omfång
132 S -9 fig.
Sekretessuppgifter
Säljes.
0
0
0
0
0
M
Red
Ref
I Bäckström
SektionschefTb Bengt Bergvall
co
0
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-14 1040
10446 Build
INNEHÅLLSFDRTECKNING
SID
FURO
RD
1
1.
INLEDNING
2
2.
NÅGRA GRUNDLÄGGANDE
BEGREPPINOM CAD
11
2.1
CAD: System, delar och helhet
11
2.2
Systemetsuppbyggnad
12
2.3
CAD-operatörensarbetsplats
14
2.4
Kriterierpå CAD-system
15
2.5
Fyra typfall
16
2.6
Tendenserinom CAD-forskningen
18
2.1
Kunskaps-och kompetensfrågan
20
3.
NÅGRA FORSKNINGSMETODISKA
UTGÅNGSPUNKTER
21
3.1
Observationsgruppen
21
3.2
Syfte
22
3.3
Metod
23
3.4
Genomförande
24
3.5
Några kommentarer
26
4.
OBSERVATIONSGRUPPENSSLUTSATSER
21
4.1
Några utgångspunkter
21
4.2
Till hårdvaranrelateradeproblem
29
4.3
Till mjukvaranrelateradeproblem
33
4.4
Personal
- och organisationsfrågor
38
4.5
Nya krav på projekteringsmetodiken
43
4.6
Problemkring redovisningsstandard
och annan standard 45
4.1
Uppslag för framtida FoU-projekt
48
4.8
Sammanfattande
synpunkter
5C
5.
NOTF$RTECKNING
53
6.
LITTERATURFt$RTECKNING
55
Bilaga 1
I
SYSTEMETSUPPBYGGNAD
57
I:1
Om systemnivåer
57
I:2
PRIME
58
I:3
MEDUSA
59
I:4
Hur arbetarman vid MEDUSA?
61
1:5
MEDUSA-BYGG
62
I:6
INSTALLATIONS-MEDUSA
64
Bilaga II
II
REDOVISNING AV INTERVJUER
68
II:1
Intervjumed Olle Hagernäsoch IngvarThörnblom,
Höjer-Ljungqvist
ArkitektkontorAB
68
II:2
Intervjumed Anders Hagbergoch Erik Köster,
Tekn Dr Arne Johnson IngenjörsbyråAB
75
II:3
Intervjumed Sören Lindgrenoch Bertil Udd,
Wahlings Installationsutveckling
AB
81
11:4
Intervju
med Gunnar Kä11 och Ulrich Behrens,
Hans Hedlund & Co, Elektrokonsulter
81
II:5
Intervjumed Victor Vogt och Olle Magnusson,
Projekteringsbyrån,
Byggnadsstyrelsen
96
II:6
Intervjumed Bengt Bergvall,Tekniska byrån,
Byggnadsstyrelsen
100
Bilaga III
III
GENERELLT FRAGEFORMULAR OM CAD
106
Bilaga IV
IV
UNDERSDKNINGENS PROBLEMATIK. PRECISERAT FRAGEFORMULAR
113
Bilaga V
V
REDOVISNINGAV BYGGPROJEKTET"KV ALGEN, BOLLNAS"
116
Bilaga VI
VI
KONSULTGRUPPENSSLUTRAPPORT
128
VI:1
Utgångslägeför den datorstöddaprojekteringen
128
VI:2
Mål för den datorstöddaprojekteringen
128
VI:3
Omfattningav den datorstöddaprojekteringen
128
VI:4
Organisationkonsultgrupp
-datorer
129
VI:5
Uppdelningoch hanteringav information
129
VI:6
Utvecklingsarbete
130
VI:7
Detaljfrågorunder projekteringstiden
130
VI:8
Slutomdöme
132
1
FÖRORD
CAD - Computer Aided Design - användes i allt större utsträckningsom
hjälpmedelvid projekteringutomlandsbl a i USA och England.
I Sverige är CAD-teknikenrelativt oprövad. Allt fler verksamma inom
byggbranschenbörjar emellertid skaffa sig utrustningoch kunnande för
att använda tekniken.
På sikt förväntarman sig vinster i alla skeden i byggprocessen.
Samordningmellan olika handlingar,mängdavtagning,kostnads- och
produktionsstyrning
m m bör på sikt kunna underlättasoch förbättras
med CAD-teknik.
Då projekteringenav förvaltningsbyggnaden
i Bollnäs, kv Älgen, skulle
starta förslog konsultgruppenatt CAD-teknikskulle användas.
För byggnadsstyrelsensdel skulle alltså kv Älgen bli ett pilotprojekt
och därigenom få ett unikt tillfälleatt studera vilka för- och nackdelar systemet har samt vilka vinster som är möjliga ifråga om samordning, framställningav bygghandlingarm m. Projekteringenupphandlades
på sedvanligtsätt men med kravet att styrelsen skulle få följa arbetet
på nära håll och observera hur CAD-systemetfungerade i projektet.
För att allsidigt och objektivt följa projektetoch värdera vinster och
eventuella svårigheterbildades en arbetsgrupphelt fristående från
projekten ngen.
I arbetsgruppenhar deltagit Carl-EddieLund, BST, Erik Köster, Arne
Johnson ing byrå AB, Olle Wåhlström, KTH, Projekteringsmetodik
samt
från byggnadsstyrelsenVictor Vogt, Olle Magnusson och Bengt Bergvall.
Utredare och skribenterhar varit Jerker Lundequist,KTH, Projekteringsmetodik samt Ove Engström, BST.
Konsulter för kv Älgen har varit
Höijer-Ljungqvistark kontor AB
Arne Johnson ing byrå AB
WahlinggruppenAB
Hans Hedlund & Co AB
Det hittills utförda utvecklingsarbetetstuderar CAD-tillämpningen
under projekteringstidenoch fram till att färdiga handlingar för upphandling föreligger.Vi har valt att som en första delredovisningi
denna KBS-rapportinformeraom projektetsuppföljninqoch de erfarenheter som hittills vunnits. Avsikten är att även studera utfallet under
upphandlings-och produktionsskedetvarefter en mera bearbetad rapport
kommer att publiceras.
Utredningsprojektethar finansieratsgenom bidrag från BFR och av
byggnadsstyrelsen.Avsevärt frivilligtoch entusiastisktarbete har
även utförts av konsultgruppen.
Alla som deltagit i utvecklingsprojektet
tackas för väl genomfört
arbete under öppna och otvugna former.
På arbetsgruppensvägnar
Bengt Bergvall
2
1.
INLEDNING
Projekteringenav Byggnadsstyrelsensprojekt "Förvaltningsbyggnad
i Bollnäs, kv Älgen" påbörjadeshösten 1982. Eftersom vissa delar
av projekteringsarbetet
skulle ske med hjälp av CAD, datorstödd
projektering,beslöt Byggnadsstyrelseni samråd med Byggforskningsrådet och den för detta projekt bildade konsultgruppenatt låta
dokumenteraoch analysera vissa delar av projekteringensförlopp,
via en speciell observationsgrupp.
Byggnadsstyrelsen
ansågfrämststuderade möjligheter
CAD eventuellt
erbjuder
till
en förbättrad
samordning
i den totala
byggpro-
cessen.
Byggforskningsrådet
har givit stöd åt projektet,
främst för
fram indikationerpå problemområden för vidare studier.
att
få
Man har också önskat studera vissa problem inom CAD som berör
projekteringsmetodiken
och redovisningssätteti arbetet. Av denna
anledning inbjöds BST, Byggstandardiseringen
och avd för Projekteringsmetodikvid Tekniska Högskolanatt delta i observationsgruppens
arbete.
Observationsgruppenbildades således i samråd mellan Byggnadsstyrelsen, Byggforskningsrådet,
Byggstandardiseringen,
konsultgruppenoch
avd för Projekteringsmetodik
vid KTH. Denna grupp har följt
projekteringsförloppetsedan januari 1983, utifrån följande premisser:
o
att vara en från själva projekteringsarbetet
friståendegrupp;
o
att eftersträvaen generaliseringav gjorda iakttagelseroch
erfarenheter;
o
att ge indikationerpå framtida F0U-uppgifterinom CAD;
o
att
studera
möjligheter
för en förbättrad
samordning i den
totala byggprocessen:
o
att dokumenteraoch analysera ett konkret tillämpningsfallav
CAD-projektering;
o
att diskutera val av projekteringsmetodik
vid CAD-projektering;
o
att diskutera standardiserings-och redovisningstekniska
problem i samband med CAD.
Denna utredning har dock främst syftat till att undersökamöjligheten att via CAD-teknik ("ComputerAided Design" = Datorstödd
projekteringoch konstruktion)förbättra samordningeni byggprocessens olika skeden = projekterings-,produktions-och förvaltningsskedena.
Denna problematikkan inte studeras isolerad från andra faktorer
inom CAD eller projekteringoch byggande.Följaktligenhar utredningen också kommit att behandla frågor som t ex allmänna utvecklings- och utbildningsfrågor,
organisationsfrågor,
konsekvenserav
3
CAD på rådande projekteringsmetodik
och för utvecklingenav standard
för redovisningsteknikoch andra standardiseringsf
rågor.
Underlag för utredningen
har varit skrivna rapporter
från konsulterna,
sammanträdesprotokoll
och övrig dokumentationsom produceratsunder
projektetsförlopp, artiklar i fackpressoch facklitteratur.Detta
material har kompletteratsmed en intervjuserie,vars resultat redovisas i bilaga II. Denna valda utredningsmetodiken
redovisasoch diskuteras i kapitel 3.
Som stöd åt de läsare som är obekanta med CAD-tekniken,har kapitel
2 fogats till utredningensslutrapport.Detta avsnitt omfattar en
kort introduktiontill ämnet och ger en översikt över terminologi,
apparatur och dominerandeutvecklingstendenser.
I bilaga i redovisas grunddrageni det studeradeCAD-systemetsuppbyggnad, för att på så vis konkretiserade resonemangsom föres i
utredningen.Avsikten har dock inte varit att göra någon utvärdering
av detta speciella CAD-system,dvs MEDUSA-BYGGoch INSTALLATIONS-
MEDUSA,utan att utifrånett enda praktikfall
påvisagenerella
problemvad gällerCAD-teknikens
användningi byggandeoch projektering.
Byggprojektetsom sådant, "Förvaltningsbyggnad
i kv Algen, Bollnäs",
redovisasöversiktligt
i bilagaV.
I bilaga III redovisasett förslag till generellt frågeformulärom CAD.
Detta formulär har i mindre bearbetadform varit en första utgångspunkt för denna utredning och kan eventuelltvara ti
en viss nytta
i liknandesammanhangi framtiden.
De synpunktersom framföres i utredningenär, som framgått, baserade
på iakttagelser
underett enda praktikfall
och bör såledesendast
tjäna som utgångspunkterför vidare studier. Utredningenär i sin hel-
het av problemformulerande
och problemorienterande
karaktär.
Det bör påpekas att konsultgruppenhar rekryteratsav byggnadsstyrelsen
utifrån
samma kriterier
som gäller
vid all annan upphandling
av konsulttjänster.Målsättningen- att delvis genomföra projekteringenvia CAD formuleradessåledes först sedan konsultgruppenredan hade blivit engagerad för projekteringsarbetet.
Det finns dock vissa slutsatsersom är möjliga att formulera med godtagbar grad av säkerhet redan i detta skede:
1. Att CAD-teknikenär ett utmärkt hjälpmedelvid de sena, tids- och
resurskrävandeskedena av projekteringen.Däremot bör man avvakta
utvecklingeninom CAD, innan man börjar integrerade tidiga skedena av produktbestämningsarbetet
med CAD. Gestaltningsarbeteti
form av rums-, funktions-och volymsanalyser,val av övergripande
systemlösningarför stomme och teknisk försörjningosv, bör således förläggas utanför CAD-systemen.Det pågår emellertidett intensivt utvecklingsarbetekring CAD-teknikensmöjlighetertill förbättrad interaktionmellan användareoch dator. På sikt bör detta
utvecklingsarbete
leda till resultat,som möjliggöratt även projekteringenstidiga skeden kan få ett fullgott datorstöd.
4
2. Att CAD-teknikenbör kunna leda till en förbättradsamordning i
projekteringen.CAD möjliggör en effektivarefelsökning via skärm
eller utplottaderitningar,tack vare möjlighetenatt överlagra
informationfrån olika källor för en samtidig granskning.Måttriktighet i uppritningen,eventuellaautomatiska"kollisionskontroller"i CAD-systemet,jämnare arbetsbelastningi projekteringen, 3D-faciliteterosv, ger också en förbättrad samordningsom
resultat. Man kan också ta fram speciellagranskningshandlingar,
där t ex informationfrån varje enskild disciplin redovisas i
olika färger, sammanlagradepå en ritning.
För att på rätt sätt utnyttja CAD-teknikensmöjlighetertill förättra samor ning, ravs oc att ygg ransc ens o i a in ressenter tar ett gemensamt ansvar or etta. r ett
-te nis perspe tiv utgor ygg ransc ens sp ittra e ansvars
oc e a erade
s ra- oc
iscup ingranserett storre pro em an even ue a,
sna t av ara e o u
om ig eter i
-systemen.
3. Att CAD-teknikensframtida utvecklingförutsätteratt den tillämpas och utvecklas i konkreta byggprojekt.Det är önskvärt att man
i dessa projekt utnyttjaroch utvecklarCAD-teknikensstora möjligheter till förbättrad integrationav byggande,projekteringoch
förvaltning.
Grundproblemetär här av ekonomisk art. Under projekteringsskedet
lagras en stor mängd informationom byggnadeneller anläggningen
i den för projektet gemensammadatabasen.Uppbyggnadenav denna
"databank"är relativt mödosam och dyrbar. För att ge god lönsam-
het - åt alla parter- bör uppgifterna
i databankenkommatill
användning inte enbart under projekteringsskedet,
utan också under
produktions-och förvaltningsskedena.
4. Att CAD-operatörernabör vara kunniga och erfarna projektörer/
konstruktörerinom respektivedisciplin - A, K, V eller E. CADoperatören bör således ha en kvalificeradyrkesbakgrund,till
vilken han sedan fogar sitt kunnande inom CAD.
Utbildnings-och kompetensfrågorär av speciell vikt i CADsammanhang. En väl fungerandeutbildningför CAD bör emellertid
ske integreratmed det konkreta arbetet i reella projekt - något
som ställer stora krav på projektledning,tillplanering
och eventuellt ackvisitionvid de berörda CAD-organisationerna.
Dessa
utbildnings-och kompetensproblemär också något som byggherren
bör innesluta i sin projektplanering.
5.
Problemet med bristande samordningmellan olika CAD-systemhar
påtalats i en mängd olika sammanhang.Vissa resultat i denna
utredning tyder dock på att problemet tilldelatsen överdriven
betydelse i debatten kring CAD. Problemetexisterar,men bör
inte överbetonas.I avvaktan på en internationellstandard för
automatiseradeöverföringsmetoder
av informationmellan olika
5
CAD-system,kan man redan i nuläget lösa dessa och liknande problem med speciella lösningar inom ramen för varje enskilt projekt.
Någon likriktningoch enhetlighetav olika CAD-systembör inte
eftersträvas.Däremot bör man satsa på att utveckla program och
metoder för överföringav informationmellan systemen.
6.
Vad som däremot, behövs är "metodregler
för l agerhanteri
n gen inom
de enskilda CAD-systemen,så att det klargöresvilken typ av
informationsom bör överföras vid bestämda moment under projekteringsförloppet.Det behövs med andra ord en översyn och en CADanpassningav den projekteringsmetodik
som tillämpas.
Sammanfattningsviskan konstaterasatt CAD-teknikenerbjuder stora
möjligheter till förbättradsamordningoch integrationi byggprocessen. CAD-teknikenställer emellertidockså relativt hårda kompetensoch resurskravpå sina användarorganisationer.
Denna utredning har genomförts i tre etapper. De teoretiskaoch
metodiska utgångspunkternaredovisas i kapitel 3.
Under den första etappen preciseradesfrågeställningaroch problem
till en bestämd problematik,dvs ett system av interrelateradefrågor att försöka få besvarade via intervjuer,studier av dokument och
rapporterosv. Utgångspunktenför denna första etapp var en relativt
obearbetadversion av det frågeformulärsom redovisas i bilaga III.
Under en andra etapp genomfördesden egentliga undersökningen.Den
tredje etappen kom därmed att innebära uppföljningoch kontroll av
det under etapp två framtagnamaterialet. (Se bilaga II).
De frågor som etapp 2 avsågs ge svar på, berörde huvudsakligensamordningsaspektenur olika synvinklar.Denna samordningsproblematik
formuleradessom ett antal inbördes relateradefrågor, en problematik, enligt nedan:
A.1
Har det förekommitnågra organisatoriskaförändringarsom
beror på CAD-tekniken?
B.1
Vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
förutsättesav
detta datorsystem?
C.1
Hur kan CAD-baseradprojekteringkomma till nytta under
produktions-,förvaltnings-och bruksskedena?
Dessa frågor preciseradesvia ett antal delfrågor.Frågeformuläret
redovisasi sin helhet1 bilagaIV.
6
Några sammanfattandekommentarer:
Samtliga medlemmar i projektgruppenär positivt inställdatill CAD,
även om man också har en klar och realistiskbild av de svårigheter
och problem som är förbundnamed den nya tekniken.
De problem som framhållesär oftast inte förknippademed CAD-tekniken
i sig, utan snarare med vissa kompetens-,erfarenhets-och organisationsfrågor som aktualiserasav CAD. För att lösa dessa frågor etablerar man på "installationssidan"
särskildaorganisationsformer,
som
då möjliggör för viss personal att arbeta på heltid med CAD-projektering. På detta sätt vill man lösa problemenmed kompetensuppbyggnad
och erfarenhetsåterföring.
Aven på "byggsidan"(A- och K-konsulterna)
finns vissa tendenser till specialisering,om än inte i samma utsträckning.
Gemensamt för samtliga konsulter är att de starkt betonar att CADoperatören bör vara en erfaren och kunnig projektör/konstruktör
inom
sitt fackområde. Vilan/hon
bör således ha goda kunskaperom "manuella"
och traditionellaarbetsmetoderatt utgå från. Kompetens inom CAD
bör således utgöra ett komplementtill ett gediget kunnande inom
respektive disciplin - A, K, v eler E.
Man betonar också att de reella fördelarnamed CAD-teknikenligger
i att CAD möjliggör en integrationav byggprocesseni dess helhet,
dvs såväl projektering,som byggande och förvaltning.Att enbart
använda CAD-systemetsom ritsystem är varken lönande eller rationellt.
En annan väsentlig aspekt är att CAD-systemenbör fungera som interaktiva system, dvs system där människa och maskin samarbetar,och
där vardera parten utför det hon är mest lämpad för. Datorn är således till sin fördel, främst då det gäller bearbetning,lagring och
distributionav kvantitativadata. Koncipiering,diskussion,val och
utformning av kvalitativadata bör för närvarandeförläggas s a s
utanför CAD-systemet.På sikt bör man dock kunna få fram förbättrade
möjligheter till kommunikationmellan CAD-operatörenoch CAD-systemet,
så att även arbetsmomentmed kvalitativaaspekter kan genomförasvia
CAD.
På sikt bör CAD-teknikenleda till en förbättradsamordning i projekteringen, främst tack vare systemetsmåttriktighet,samt möjligheten
att "samkopiera"informationur olika källor för kontroll av samstämmigheten.Möjlighetenatt använda fyrfärgsrepresentation,
bildframställningi 3D osv kan också förbättra samordningen.
För att man till fullo skall kunna utnyttja CAD-teknikensfördelar
krävs dock att CAD-operatörenålägger sig ett välstruktureratoch
planerat arbetssätt.Han bör i god tid föra över den informationsom
övriga fack i projektet kan tänkas behöva. Dessutom bör man eftersträva att skikta och rikta den informationsom lämnas, så att varje
medlem i projektgruppenkan få just den informationhan behöver vid
"rätt" tillfälle.Överlopps-och randinformationbör undvikas, liksom
givetvis situationerdär man lämnas otillräckligeller felaktig
information.
7
Uver huvud taget bör frågorna om informationsöverföringen
inom
projektgruppen- mellan A-, K-, V- och E-facken, byggherre osv utredas och utvecklasytterligare.
CAD-projekteringleder knappast till någon "papperslös"projekterings-
process
, där all information
redovisasenbartpå terminalernas
bildskärmar. I stort sett verkar produktionenav arbetsdokument,arbetskopior, arbetsskisserosv varken öka eller minska något nämnvärt,
relativt traditionellprojektering.
Ett problem i detta sammanhangär att plottningsfunktionen
inte
fungerar i paritet med CAD-systemetsövriga funktioner. På detta område sker emellertiden snabb teknisk utveckling.
CAD-teknikenbefinner sig fortfarandei ett inledandeskede. Merparten
av teknikensmöjligheter- och brister - är fortfarandeobeprövade.
Det är således enkelt att formulera långa förteckningaröver angelägna
och intressantaFoU-projektinom CAD. För att i någon mån få en överblick inom CAD-området, kan man gruppera dessa FoU-insatser kring några
få, centrala frågeställningaroch angelägna uppgifter:
(i)
att förbättra interaktionenmellan användare och dator, dvs ta
fram enklare, mer omedelbaraverktyg för kommunikationmed
da torn ;
(ii)
att studera vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
som CADtekniken förutsätter;sådana undersökningarmåste med nödvändighet ske under medverkan från de fyra huvudfackeni projekteringen
- A, K, V och E;
(iii)
att utveckla möjligheterna
för en integration
av den totala
byggprocessenmed hjälp av CAD-teknik;man bör t ex helt enkelt
ta reda på vad förvaltare,brukare, byggherrar, entreprenörer,
projektörer
, myndigheterosv egentligenvill ha ut av CAD;
(iv)
att utvecklakommunikationsmöjligheterna
mellan olika CAD-system.
t$vrigaproblem, t ex kring lönsamhet,utbildning,personal, organisationsformerosv, är beroende av hur dessa fyra huvudfrågorkommer att
lösas.
CAD-teknikenär en utpräglat "mjuk" teknologi.Det finns därför stora
möjligheter
att påverka systemvarul everantörerna , förutsatt
att de
får klara och tydliga anvisningar att arbeta efter.
Krav på en ny, CAD-anpassadprojekteringsmetodik
bör i nuläget inskränkas till att gälla projekteringenssenare skeden. Det som påverkas mera
direkt av CAD-tekniken är arbetet med produktionshandlingarna.
Handläggar- och projektledarfunktionerna
påverkas genom att nya arbetsuppgifter tillkommer, t ex planeringav arbetet vid CAD-terminalerna.
Ett problem i sammanhangetär att plottnings
- och kopieringsfunktionerna
inte tekniskt är i paritet med CAD-tekniken i övrigt. Av detta skäl
föredrar man att ge output via skärm , så mycket som möjligt . Detta förhållande orsakar i sin tur besvär för handläggareni hans gransknings-
8
och samordningsarbete
. En förbättradplottningsfunktionstår därför
högt på önskelistan.
Diskussionenav CAD-teknikensåterverkanpå projekteringsmetodiken
bör också omfatta samordnings
-, utbildnings
-, kompetens
- och informationsfrågorna.
Frågan om CAD-tillämpningari produktions
- och förvaltningsskedena
utgör också ett angeläget FoU-projekt
. Man bör inledningsvisgå ut
och fråga alla parter i byggprocessen- förvaltare, beställare,byggare, materialleverantörer
osv - •vad de vill få ut av CAD-tekniken, vad
för typ av informationde behöver och när de behöver denna information.
En stor del av ansvaret för den totala informationsuppbyggnaden,
i
databaser eller på annat sätt, faller på konsulterna
. Om dessa skall
kunna strukturerasitt material så bra som möjligt i ett tidigt skede
av processen, så måste de få veta i vilken form övriga intressenter
vill få ut sin information.
Det krävs också en standard för själva presentationenav materialet.
Eventuellt kan man t ex standardiseralagerhanteringen
, så att olika
CAD-system kommer att ta fram likvärdigaslutprodukter.
Den totala byggprocessenomfattar en stor mängd intressenter
, vilket
innebär att ansvarsbildenär tämligen splittrad.De s k ränssnitten
mellan olika ansvariga i hela processen är intressantaatt studera,
inte enbart ur CAD-aspekten.
Det finns stora möjligheter
att via CADfå till
stånd en förbättrad
produktionsstyrningunder produktionsskedet,t ex genom en mängdning
som uppdelats enligt byggarens produktionsplanering,
samt t ex genom
snabbare och exaktare informationtill materialproducenten.
På sikt
kan byggsektornfå en lika väl fungerandeproduktionsstyrning
, som den
stationära industrinhar haft sedan länge.
Här kommerdock vissa lönsamhetsaspekter
in i bilden
. Lönsamhetsfrågan
för den integrerade
CAD-tekniken
kan inte klarasenbartinom konsultledet. På något sätt bör man finna vägar att fördela CAD-kostnaderna
även på byggare och förvaltare. De traditionellaansvarsgränsernabör
överskridas, eftersom CAD-teknikentill sin natur är sektorsövergripande.
Till integrationstankenhör också möjlighetenatt kommunicerafritt
mellan alika CAD-system.Det pågår för närvarandeett standardiseringsarbete på internationellnivå på detta område. Att föregripa detta
arbete är knappast särskilt meningsfullt.
Däremot kan man redan nu ganska enkelt lösa en del av dagens praktiska
problem, genom att ta fram speciella program eller rutiner för överföring mellan olika , befintliga
CAD
- system.
Aven om samordningstankenär god i sig, så bör den inte forceras fram.
Man bör inte driva samordningstankenså långt, att man riskerar att
låsa systemensutvecklingsmöjligheter.
9
Av de fyra problemfältensom angavs inledningsvis
, är två speciellt
betydelsefulla
; dels att förbättra kommunikationenmellan användare
och dator, dels att via CAD förbättra integrationeni den totala byggprocessen.
Något tillspetsatkan man påstå att de egentliga CAD-problemeninte
beror av tekniken som sådan, utan av dess sociala kontext. Det är inte
renodlat CAD-tekniskaproblem som orsakar de flesta svårigheternavid
en CAD-introduktion,
utan olika utbi 1dni ngsmäs s i ga , organisatoriska
och andra frågor. Merparten av problemen uppstår ut byggbranschens
bristande "datormognad".
Det finns givetvis också problem som uppstår ur CAD-teknikeni sig.
Relationen
människa-maskin
är fortfarande
behäftad med åtskilliga
svagheter.En projektör bör kunna koncentrerasig på det som utgör
hans egentliga arbetsuppgifter- att lösa kompliceradetekniska,
ekonomiskaeller gestaltningsmässigaproblem - utan att dessutom behöva samtidigt bemästra olika CAD-tekniskaproblem.
Det krävs mycket utvecklingsarbeteinnan CAD-teknikenkan användas
funktionsför skissning,
form-och volymgestaltning,
övergripande
och organisationsstudier,
val av byggsystem,atomsystem,system för
tekniskförsörjning
osv. )ven kostnaderna
utgörett hinderför att
byggprojektörenskall kunna sitta och skissa eller tänka vid terminalen.
Utvecklingengår emellertidganska snabbt. CAD-teknikenbefinner sig
i början av sin utvecklingoch inrymmer redan i nuläget många faciliteter. Redan uppgiften att på rätt sätt tillgodogörasig de redan
givnafaciliteterna
kommerkrävamycketav byggsektorns
olika intressenter.
Enbart under detta, enstaka projekt, kv )igen i Bollnäs, har det varit
markant hur snabbt och elegant man kunnatk1ara
upp olika tekniska
förtretligheteroch anpassningsproblemgenom små kompletteringarav den
grundläggandesystemvaran.
Det finns emellertiden uppenbar felkälla i denna undersökning.I ett
inledandeskede av CAD-introduktioneni byggsektornär det främst
specielltambitiösa och intresseradeprojektörersom söker sig till
CAD-baserade
arbetsuppgifter.
När CAD-tekniken
så småningomblivitmer
allmänt förekommandeinom byggsektorn,kommer även "normalt" intresserade och ambitiösa projektöreratt involverasi CAD-arbete.
Risken är således att man inledningsviskommer att underskattaCADteknikens svårigheter,helt enkelt därför att dess hittillsvarande
användare varit speciellt intresseradeoch lämpade.Men CAD-tekniken
bör vara så utformad,att den är användbar för alla typer av användare, dvs även för personer med ett mer genomsnittligtkunnande och
intresse för området.
I detta FoU-projekt,uppföljningenav projektet kv Algen i Bollnäs,
har det funnits en uppenbar risk för sådana felbedömningar,något som
själva undersökningeni sig kanske också bidragit till.
lo
Man kan emellertiddra åtminstonenågra sammanfattandeslutsatserur
detta projekt:
att CAD-teknikenär ett utmärkt hjälpmedelvid de sena, tids- och
resurskrävandeskedena i projekteringen;
att CAD-teknikenbör kunna leda till en förbättradsamordning i projekteringen;
att CAD-tekniken ger möjligheter till integrationoch samordningi
den totala byggprocessen , från projektering
via produktion till
drift
och förvaltning;
att entreprenörer,materialproducenter,
förvaltareosv bör ge ett aktivt
stöd åt uppbyggnadenav CAD-systemför produktbestämning
, bl a genom att
aktivtefterfrågade tjänsterCAD-tekniken
kan tillhandahålla;
att CAD-teknikensframtida utvecklingförutsätteratt den används,
tillämpas och utvecklas i konkreta byggprojekt- det är via den praktiska tillämpningenCAD-systemenkan utvecklasoch förbättras;
att CAD-operatörernabör vara kunniga och erfarna projektörerinom
respektive fack - A , K, V och E; CAD-operatörenbör således ha en
kvalificerad
yrkesbakgrund att utgå från, när han börjar lära sig
tillämpaCAD-tekniken.
Huvudsyftetmed denna undersökninghar varit att studera CAD-teknikens
användbarhet ur samordningssynpunkt
. Det har emellertid inte varit
möjligt att helt isolera denna aspekt från CAD-teknikensövriga frågor.
Man kan emellertid
konstatera att CAD-tekniken potentiellt
ger goda
möjligheter till förbättradsamordning i projekteringen
. CAD ger möjlighet till förbättrad kollisionskontroll
och felsökningvia skärm
eller utpl ottade ritningar , tack vare möjligheten
att överlagra information från olika källor för en samtidig granskning . Antalet renodlade
rit- och konstrutionsfelminskar också, tack vare måttriktigheteni
uppritningen. Man kan också i begränsad utsträckningbygga in automatiska kollisionskontroller
i CAD-systemen.
Tack vare CAD är det möjligt att sprida arbetsbelastningenjämnare
över tiden. På så vis kan man uppnå en jämnare "rytm" i projekteringsarbetet - och därigenom undvika sådana fel som uppkommer ur stress
och tidsbrist.
CAD-teknikenger också möjligheteratt ta fram speciellagranskningshandlingar , exempelvis i fyrfärg med olika färg för varje fack. Här
ger emellertidplottningsfunktionens
relativabristfälligheter
vissa
svårigheter- som dock inte är oöverkomliga.
En utökad tillämpningav CAD-teknikensfaciliteterför 3D kan också
förbättra kollisionskontrollen
, t ex mellan stomme och installations-
system.
Sammanfattningsvi
s, man kan konstatera
att CAD-tekniken har kommit för
att stanna. Teknikens fördelar är redan nu betydligt fler än nackdelarna. Dessa nackdelar är också till stor del att se som övergående
och möjliga att åtgärda.
11
2.
NÅGRA GRUNDLÄGGANDEBEGREPP INOM CAD
2.1
CAD. System, delar och helhet
Redan under 50- och 60-talen började man att intresserasig för möjligheten att använda den moderna informationsteknologin
som stöd för projekteringsarbetet.Den övergripandeidemässigabakgrundentill detta intresse
bör sökas i den då livliga diskussionenkring det kommande postindustriella
samhälletshelt nya villkor och behov.
Samhällsvetaresom Schon, Galbraith,Bell och andra förfäktade tesen att
industrialismenssamhälle skulle komma att ersättas av ett postindustriellt
samhälle någon gång vid 80-talets början - dvs energiteknologinssamhälle
skulle komma att ersättas av informationsteknologins
samhälle.
I det industriellasamhället kunde designern - dvs ingenjören,arkitekten,
konstruktören
osv - nöja sig med att främstarbetamed utveckling
av
enskilda produkter,dvs av unika objekt. Designarbetetframstår som en
produktbestämningsprocess.
Detta arbetssättansågs emellertidvara otill-
räckligti postindustrialisemns
samhälle.I ställetbordetonviktenläggas
på utvecklingav hela system, av en organiseradsamverkanmellan människor,
maskiner och anläggningar- dvs av stora artificiellasystem.
I fokus för designernsuppmärksamhetskulle inte längre finnas produkten,
utan processen;inte längre kom onenten, utan systemet.
Dessanya villkorgör att designern/konstruktören
inte längrekan nöja
sig med sin traditionellaarbetsmetod- "design by drawing" - utan att
han i stället bör inrikta sig på arbete med "systems design" (1).
De nya arbetsmetoderna
förutsätter
ocksåett kraftfullt
stöd i den nya
informationsteknologin.
De nya, komplexa arbetsuppgifternaförutsätter
ett stöd av ny datorteknik,ny teknik för telekommunikationeroch nya
metoder för reproduktions
- och redovisningsteknik.
Forskningenom och för projekteringsprocessen
- liksom givetvis även
projekteringsprocessen
i sig - står för närvarandeinför vad man kan kalla
ett "kvalitativtsprång", dvs en genomgripandenyorienteringinför helt
nya samhälleligavillkor och helt nya krav från brukare och uppdragsgivare.
Det är en tämligen säker prognos att merparten av projekteringsforskningen
i framtiden kommer att inriktasmot undersökningarav hur och varför datortekniken påverkar projekteringsprocessen,
samt med att utveckla metoder
och anvisningarför hur datorer rätteligenbör användas.
Man bör göra klart för sig att själva datorteknikenär en relativt liten
del av den moderna informationsteknologin.
Den grafiska datorteknikenär
i sin tur en mycket liten del av datortekniken.
Informationsteknologin
består s a s av tre delar - elektronik,telekommunikation,datorteknik.Av dessa tre delar utgör elektronikenden
överlägsetmest betydelsefulladelen. Det är på detta område som de mest
betydelsefullaframstegenoch innovationernagöres - och det är på denna
nivå'somutvecklingen
inom övrigaområdenbestämstill sin inriktning
och
12
sitt innehåll.Telekommunikationerutgör den samhälls-och företagsekonomiskt mest betydelsefulladelen av informationsteknologin.
Det är
inom detta område som de stora samhällsinvesteringarna
göres.
Datortekniken,slutligen,utgör endast en mindre del av helheten. Den kan
grovt indelas i två sektorer:man talar om alfanumeriskoch grafisk databehandling - och syftar då på hur datorn presenterarresultatetav sina
operationer: i siffror och bokstäver respektivesom grafiska bilder.
CAD använder både grafisk och alfanumeriskdatabehandling,även om pröjektörer oftast intresserarsig mest för den grafiska delen av det hela.
Detta utgör faktiskt
ett litet
problem i sig, eftersom vår fixering
vid
grafiken och bildmedietgör att vi tenderar att missa de områden där
datorn kanske gör den största nyttan.
Vi tenderar gärna att överbetonadatorteknikensbetydelseoch att glömma
bort att den mest betydelsefullautvecklingensker inom elektronikenoch
inom telekommunikationen.
Dessutom tenderar vi att glömma bort den mest
väsentliga och bäst utveckladedelen av datortekniken,dvs den alfanumeriska databehandlingen- och att överbetonabetydelsenav den grafiska
databehandlingen.
2.2
Systemets uppbyggnad
vad är då datorn för slags märkvärdigmaskin? Enklast kan en dator
beskrivas som en maskin som man låtit konstrueraför att imitera vissa av
människans intellektuellabasfärdigheter- den kan läsa, skriva, rita och
räkna.
All automatiseraddatabehandlingsker efter samma enkla grundprincip.
Man har en centralenhet
- den "egentliga"
datorn,
som kan bearbeta data.
Till denna centralenhetkopplas vissa inorgan, som kan läsa av de data
eller instruktionersom matas in i systemet.När väl data har bearbetats
av centralenheten,vill man kunna studera resultatetav denna bearbetning.
Till centralenhetenkopplas därför vissa utor an, som kan skriva ut eller
rita upp resultatetav bearbetningen.
Datorn har således tre huvuddelar:inorgan, utorgan och centralenhet.
Dessa delar utför de tre grundläggandeoperationerna
: in- och utmatning
av data, samt bearbetningav dessa data.
Sådana data som bearbetatseller lagrats i datorn, bör presenterasför
datoranvändareni en form som är läsbar. Man kan läsa av data på en
textskärm eller en grafisk skärm; man kan låta skriva ut data på en
skrivare;
och man kan låta göra en grafisk
presentation
med hjälp av en
plotter,
dvs en automatisk
ritapparat.
Centralenhetenomfattar i sin tur fyra delar: minne, aritmetiskenhet,
logisk enhet och styrenhet. Av tekniska och ekonomiskaskäl brukar man
lagra större delen av data i sekundärminnen
, utanför centralenhetens
primärminne.Minnesmediaför datalagringenkan vara hålkort, disketter,
magnetband, skivor osv.
Den aritmetiska
enheten utför addition och subtraktion
på datorns intema , binära maskinkod. Styrenhetenövervakaratt instruktionernaföljes
i rätt ordning, samt kontrolleraratt de in- eller utorgan som behövs
13
blivit inkopplade.Den logiska enheten väljer ut den adekvata, giltiga
instruktionenur det gällande programmet.
Datorns enkla grundprincipär att en stor mängd lagrad data skall bearbetas av datorn på olika sätt. Det sätt på vilket bearbetningensker
skall föreskrivasdatorn med hjälp av en mängd instruktioner.En bestämd
mängd av instruktionerbildar ett pro ram.
Programmerarenskriver ut instruktionerför datorn med hjälp av något
programmeringssystem(FORTRAN,ALGOL, PL/1, COBOL, BASIC, APL osv).
System av detta slag omfattar ett programmeringsspråk
och en kompilator,
dvs ett speciellt program som översätterprogrammeringsspråket
till
binär maskinkod.
Begreppet system definieras här som ett databehandlingssystem;
det omfattar såväl en informationsbehandlande
organisationav människor i
bestämda yrkesfunktioner,som ett system av maskiner och konkreta arbets-
operationer
att
utföra,
antingen manuellt
eller
automatiserat.
Systemerin eller systemarbeteär följaktligenen aktivitet som syftar
ti 1 att åstadkommaen plan över hur man bör gå tillväga,då man vill
upprätta eller förändra ett datorsystem (2).
Med datorstöddprojekterin menas en (delvis)automatiseringav projekterings-, konstruktions-,kalkyl- och ritarbetet.Vanligen använder man
den engelska termen "ComputerAided Design" i dess förkortning- CAD.
Med grafisk databehandlingmenas en databehandlingsom skapar bilder med
hjälp av program och data. Man använder datorn för att kunna hantera
mycket stora och komplexa datamängder.Om dessa enorma mängder av data
skulle ha presenteratsi alfanumeriskform, dvs som siffror eller bokstäver,
så skulle den totala
mängden information
ha blivit
helt ohanterbar. Man vill därför i stället kunna presenterasådana stora datamängder
i rafisk - och därmed lättläst - form.
Det går t ex mycket väl att presenteraett projektförslagtill en byggnad
i form av alfanumeriskadata - man använder då siffror och text för att
ge en fullständigbeskrivningav det hus som man vill bygga. Men det
skulle kräva fullkomligtgigantiskamängder av data, om man definierade
byggnaden på ett sådant sätt. I stället väljer man att definiera byggnaden med hjälp av ritningar
och skisser,
dvs i grafisk
form.
Detta resonemangkänner vi givetvis igen från arkitekternastraditionella
praktik. Anledningentill att ritandet tar så stor plats i arkitektens
yrkesutövningär ju att det helt enkelt är mer praktiskt att beskriva och
analysera byggnadsproblemmed hjälp av grafiska hjälpmedel,dvs ritningar och skisser - i stället för att använda text och siffror.
De bilder som genereras via grafisk databehandlingrefererar alltid till
någon modell av verkligheten
, av nuvarandeeller framtida, planerad
verklighet.Man översätterdå den alfanumeriskamodellen "inne i" datorn
till enkelt fattbar, grafisk form, till ritningar.
14
2.3
CAD-operatörensarbetsplats
Ett CAD-system ('ComputerAided Design") består primärt av ett ritsystem,
med vars hjälp projektören
bygger upp bilder av byggprojektet
för lagring
och distributionvia en datoranläggning.Till detta ritsystem kopplas en
mängd andra program, för mängdni ng, specifikationer
och förteckningar,
för automatiska beräkningarav hållfasthet,dimensioneroch energi- eller
kostnadskalkyler.Allt detta utgör systemets "mjukvara".
Systemets "hårdvara"omfattar ett antal maskiner = en eller flera arbetsstationer, samt själva datorn, dvs centralenhetenoch diverse systemgemensamma tillbehör.
En arbetsplatsför en eller två projektörer/konstruktörer
brukar kallas
för terminalarbetslats eller arbetsstation.Denna omfattar normalt en
bildskärm för rafik, en bildskärm för text (som visar instruktionerna,
delar av relevanta program, symbolbibliotekosv), ett tangentbord(för
inmatning av klartext, samt för vissa instruktioner),samt ett digitaliseri n sbord.
Numera skapar man oftast ritningeneller bilden direkt på den grafiska
skärmen med hjälp av en meny av ritsymboler
och fasta kommandon, som
tejpats fast på digitaliseringsbordet.
"Slavskärmens"uppgift är att visa
upp delar ur systemets "bibliotek"av symboler eller standardiseradedellösningar - eller att visa relevantadelar ur det program som man betjänar
sig av. Tangentbordetanvänds föratt ge sådana kommandonåt datorn, som
inte får plats på menyn - eller för inmatningav klartext,dvs sådan text
som
skall
in
på
ritningen
eller
bilden.
Dm man önskar röra in en manuellt gjord ritning i systemet,såkan man
tejpa fast denna ritning på digitaliseringsbordet
och °'knappain den i
datorn' men hjälp av en s k ''råtta".
Denna teknik används t ex då vissa
medlemmar i en projekteringsgruppav något skäl inte är inkoppladpå
systemet med en egen arbetsstation,eller om man av andra skäl vill kunna
blanda manuell, traditionellteknik med CAD.
Ett datorsystemomfattar en eller flera terminalarbetsplatser
- allt
efter behov - som förenas till ett system, antingen via ett s k "timeshari ng-förfarande,
eller
via ett s k °net-work" . °°Time-shari ng" innebär
att de olika terminalernaoch andra in- och utorganen kopplas till en
relativt
stor och kraftfull
centralenhet;
de får s a s dela på den tillgängliga
bearbetningstiden
i den centrala
datorn.
"Net-work'' innebär att
varje arbetsstation
har sin
egen" dator, men att man gemensamt förfogar
över t ex plottern och bandstationenoch skrivaren.
Man bör göra en distinktionmellan CAD, dvs datorstöddprojektering,
och grafisk databehandling.CAD omfattar betydligtmer än enbart en grafisk databehandling,eftersom konstruktörens/projektörens
arbete omfattar
en stor mängd olikartade
arbetsuppgifter:
sökning efter information,
beräkningar,upprättandeav förteckningaroch register osv. Datorn kan
ge stöd åt samtliga dessa aktiviteter.
Det är emellertid inte möjligt att helt automatiseraprojekteringsprocessen. Endast sådana arbetsmomentsom det är möjligt att ge en fullständig beskrivning
kan överföras
till
datorn.
15
Av denna anledning har forsknings-och utvecklingsansträngningarna
inom
CAD kommit att inriktasmot system för interaktionmellan datorn och dess
användare - ett samarbetemellan människa och maskin där vardera parten
arbetar med det som just han är mest lämpad för.
2.4
Kriterier på CAD-system
Mycket av utvecklingsarbetetinom CAD tar sin utgångspunkti en speciell
syn på projekteringsprocessen:
man ser projekteringensom en feedbackslinga, omfattandeetapperna
ANALYS--> SYNTES--> EVALUERING--> DESIGNBESLUT--,
-
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
.
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r-
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r
v
ANALYS--> SYNTES--> osv fram till färdiga bygghandlingar(3).
Följaktligenutformas datorsystemenofta med ett ritsystem i centrum,
som s a s tar hand om de två första aspekterna,analys och syntes. Till
detta ritsystem kopplas sedan speciella program för kalkyler och beräkningar, för automatiskmängdavtagningosv.
Man kan formulera ett antal kriterierför hur ett datorsystembör vara
uppbyggt:
-
Systemet bör vara användarorienterat.En projektör bör kunna använda
systemet direkt, utan "mellanhänder"i form av specialiseradeoperatörer.
-
Systemet bör vara interaktivt.Användare och dator bör kunna föra en
dialog av frågor och svar.
-
Programmenbör vara flexibla.De får inte utformas så att de blir inriktade mot ett enda problem, utan bör vara utformade så att man kan
använda dem för att bearbeta en "familj" av likartade problem.
-
Systemet bör vara enkelt att använda och enkelt att lära sig.
-
Systemet bör vara så effektivt som möjligt. Det skall utnyttja datorns
och programmenskapacitet till fullo.
-
Systemet bör - så långt som möjligt - respekteraprojektörernastraditionella, invanda arbetsmetoder.Att arbeta vid en terminal bör "likna"
de traditionellaarbetsmetodernaså mycket som möjligt.
-
Väntetidervid datorn bör vara korta.
Programmenbör bilda ett "öppet" system. Det bör således vara möjligt
att bygga ut och organiseraom mjukvaran i systemet, samt att knyta ny
hårdvara till systemet.Det bör också vara enkelt att kommuniceramed
andra CAD-system.
-
Systemet bör vara relativt billigt. Konsultföretagär som regel små
och har små ekonomiska resurser.Den främsta stötestenenhär är de
oerhört höga kostnadernaför utvecklingav ny mjukvara.
-
Databasen bör kunna användas av så många olika program som möjligt.
15
-
Användaren skall kunna kontrollerahela processen.Hans kunnande får
inte försvinna "in i" datorn.
-
Systemet bör ge merparten av utdata i grafisk form.
-
Datorn bör endast ge sådan informationsom är relevant i en viss
beslutssituation.Systemet bör därför kunna skikta den lagrade informationen på olika nivåer eller "lager", så att man endast behöver ta
ut just de data som behövs vid beslutstillfället(4).
Denna önskelista är i dagsläget ingalundaförverkligad.De nu existerande
programmen och systemen uppfyllervissa, men inte alla, av ovanstående
kriterier. Däremot kan man påstå att dessa kriteriervisar på en övergripande målsättning för utvecklingsarbetetinom CAD.
2.5
Fyra typfall
Så långt om själva tekniken och dess grundläggandebegrepp. Det väsentliga i detta sammanhangär givetvis frågan om hur byggprojektörerna
kommer att få möta denna nya teknologi.
Vi kan skissera fyra typfall för hur mötet mellan byggprojektörernaoch
datortekni
ken kan gå till:
1. I det första fallet har kontoret satsat på en försiktig datorisering
i form av en liten bordsdatormed diverse kringutrustning.Normalt
innebär detta en investeringav 50-100 000 SKR. Ett system av detta
slag blir främst ett stöd för kontorets
administration,
i form av textbehandling, bokföring,viss projektadministration,
standardiseringav
dokument och affärsbrevosv. Ett enklare ritsystemför diagram och
blanketter kan också fogas till systemet. En del av det egentliga projekteringsarbetetkan också läggas på datorn, t ex redigeringav
beskrivningar,
förteckningar
osv.
Detta är numera en högst förnuftig investering.Man får snabbt igen
investeradepengar och vinner också en viss utbildningseffektinom
kontoret,
s k "datormognad" . En stor fördel är att bordsdatorn
är
enkel att använda och att den är oöm och robust. Den kräver inga speciella
arrangemang i form av luftkonditionering
och den kan flyttas
dit den behövs. Programmenär så enkla att alla på kontoret kan lära
sig att använda dem, vilket innebär att man slipper belasta kontorets
budget med att speciellt
avdela personal som skall köra in och sköta
datorn.
Nackdelen är datorns högst begränsadekapacitet.Man bör därför sträva
efter att hålla program och funktioner
så enkla som möjligt
- och man
bör undvika att belasta datorn med ritsystemav begränsatvärde.
Denna typ av begränsaddatoriseringär numera mycket utbredd i Sverige.
Merparten av de privata, kommunalaeller statliga kontoren har eller
kommer att få bordsdatorerav detta slag.
2. Ett annat typfall är det enkla ritsystemet.Här måste man använda sig
av en stor minidator av typen VAX, PRIMS, osv - dvs en dator med tillräcklig kapacitetför att kunna bära upp ett ritsystem.Detta medför
17
också investeringari halvmiljonklassen- eller dyrbar leasing av
terminaltid.
Man kan även investera i system av typen PERQ, APOLLO, XEROX, HEWLETT
PACKARD osv, dvs enstaka, autonoma arbetsstationer,som på sikt kan
byggas ut till hela nätverkssystem.
På denna nivå uppkommerockså en del organisatoriskaproblem. Eftersom
systemet är så pass dyrbart måste det drivas på toppen av sin kapacitet,
vilket innebär att man inom kontoretmåste avdela 2 eller 3 personer att
jobba på heltid vid terminalerna.1 idealfalletkan dessa personer så
pass mycket programmeringatt de kan ingripa i systemet och förändra
det till bättre anpassning till kontorets interna rutiner.
Man bör inte, annat än i undantagsfall,anställa speciella programmerare
eller operatörer,
utan i stället
bör man omskola intresserade
pro jektörer eller konstruktörertill dessa nya arbetsuppgifter.
Det är ännu så länge en from förhoppningatt alla på ett kontor skall
kunna använda sig obehindratav systemet. Utvecklingeninom datorteknologin går visserligenåt ett sådant håll, men i dagens läge krävs det
fortfarande
en högt uppdriven individuell
skicklighet
av den som skall
få systemet att fungera.
Det krävs också en speciell typ av projekt för att dessa system skall
komma till sin rätt. Projekten bör vara av typen stora nybyggnadsprojekt,
med goda möjlighetertill standardiseringav detaljer och byggnadselement. Detta ställer i sin tur vissa krav på kontorets ackvisitionsverksamhet,som s a s måste kunna förse systemetmed en jämn följd av
lämpliga projekt.
Dessa och andra krav innebär att dessa CAD-systemmåste bäras upp av
stora användarorganisationer,
antingen ett mycket stort kontor eller
många små samverkandekontor.
För rätt sorts projekt kan dessa ritsystemge god utdelning.Man kan
spara in c:a 20% av den rena ritarbetstidenunder produktionshandlingsskedet.
3. Nästa typfall är det integreradeCAD-systemet,som normalt består av
ett ritsystem,
s a s i centrum, till
vilket man kopplar olika eval uerings- och kalkylprogramför t ex kostnadskalkyler,mängdavtagning,
energibalansberäkning
osv.
Stora CAD-systemav detta slag kommer bäst till sin rätt i en användarorganisationsom skapats av en integreradkonsultgrupp- dvs av A, K,
v, E, M, I osv i samverkan.
Detta FoU-projektbehandlarett integreratCAD-system,dvs det PRIMEbaserade MEDUSA.
4. Ett fjärde typfall utgöres av projektörensmöte med de stora, datorbaserade informationssystemen.
Datorns främsta egenskap är dess användbarhet som redskap för hantering,lagring och sökning av stora mängder
information.
I framtiden kommer projektörernakunna söka stora delar av den information de behöver genom att via telenätet kopplas in på stora, centrala
18
informationsbanker.
Projektörenskriver ner sina frågor på sin egen
terminal, som sedan söker fram ett svar på frågorna från någon av de
stora, centrala informationscentralerna.
I dagsläget får vi emellertidnöja oss med att ringa upp någon av
tjänstemännenpå en sådan informationscentral
och ställa våra frågor
till honom/henne.Därefter söker denna tjänstemanför vår räkning upp
svaren i databasen.
Det finns således redan nu stora informationssystem,
med söksystem för
sökning av litteratur,statisktiskadata, produktinformationosv.
Man kan givetvis skissera ytterligareen mängd scenarios över typiska
fall. I detta sammanhangberörs endast CAD-teknikav det slag som skisserats i typfall tre; örviga typfall berörs endast för att ge den allmänna
bakgrunden till detta forskningsprojekt.
2.6
Tendenser inom CAD-forskninen
De integreradeCAD-systemen,som vi idag kan få tillgång till via marknaden,
lider av vissa begränsningar.Produktionskostnaderna
för mjukvaran är höga.
Inpassningeni existerandeanvändarorganisationer
är lång, tidsödandeoch
dyrbar.Riskenär då att man av kostnadsskälmer låter projekteringsprocessen
anpassa sig till datorsystemetän tvärtom.
Forsknings-och utvecklingsarbetetinom CAD går ut på att bemöta dessa
problem. Man försöker
därför gå fram på flera olika vägar:
-
att utveckla en ny mtjukvaruteknologi
för designprocessen
, främst för
att minska de nu alltför höga kostnadernaför programutvecklingen;
-
att utveckla nya, mer projektörsanpassade
instrumentför inmatningav
designdata;
-
på sikt, att via högnivåspråkenge möjligheterför projektörenatt själv
göra de program som han/hon kan behöva i sitt arbete;
-
att dela upp CAD-systemeni moduler, så att även små företag och organisationer kan få råd att använda tekniken, och så att man successivtkan
bygga upp ett fungerandeCAD-system.
Det faktum att CAD-teknikenidag uppvisar en del brister, innebär inte att
vi har råd att_ noxc-halera den. Redan i dagens läge är fördelarna
så stora,
i vissa fall och i vissa projekt, att vi knappast har råd att inte lära
oss att använda (och helst påverka) den nya tekniken.
Detta är också förklaringentill det högst imponerandeforsknings-och
utvecklingsarbetetpå CAD-området,som nu kommit igång, både i Sverige och
utomlands.Detta FoU-arbetekan översiktligtsägas inriktasmot följande
kri teni er:
användarorientering
interaktion
flexibilitet
anpassningtill traditionellaarbetsmetoder
effektivitetoch ekonomi
19
Några kommentareri anslutningtill ovanståendekriterier:
Användarorientering.Tendensen inom CAD-utvecklingengår mot en förbättrad
menyteknik.Man bör i idealfalletge nästan alla kommandon till datorn via
menyn och endast använda tangentbordetför klartext. På sikt kommer CADtekniken göra det "ekonomiskt
" möjligt att arbeta direkt på den grafiska
skärmen med en ljuspenna,vilket innebär att man ritar direkt på skärmen,
som då eventuelltär nedfälld i ritbordet.
Interaktion
. Utvecklingenpekar mot datorer med "mals storage capacity",
dvs enorma, snabbt åtkomligadatorminnen.Detta innebär att sytemet kan
lagra en mycket stor mängd information
, i form av givna "svar" på obestämda
frågor. Man kan t ex lagra goda lösningarpå ofta återkommandedesignproblem, eller faktainformationom byggmaterial
, bestämmelserosv. Databasteknikenutvecklasmycket snabbt. Eventuelltkan man i framtiden söka
"associativt
" i en databas, dvs på ungefär samma sätt som vi idag söker i
vårt eget minne. Den grundläggandeoperationeni all hittills existerande
datorteknologiär sökandet i datorns minne efter specielladata, som av
denna anledningmåste tilldelasgivna, entydiga adresser, dvs specifika
platser i datorns minne. Kan man i stället få datorn att söka associativt,
så kan sökandet ske med utgångspunkti givna datas innehåll.
Flexibilitet
. För närvarandeär CAD-systemoftast uppbyggda efter en
princip som kallas "time-sharing
", tidsdelning, vilket innebär att en
centralenhetbetjänar ett flertal användare vid olika arbetsstationer.En
utvecklingstendensinom CAD kallas "net work", nätverksprincip,dvs ett
system uppbyggt efter tanken "varje användare skall ha sin egen dator". Man
låter varje arbetsstationha en egen liten dator, som sedan kopplas till
för systemet gemensammafunktioner,typ plotter eller bandstation. Fördelen
med detta är att man kan individanpassaarbetsstationernaför specifika
användningar,samt att systemet på ett enkelt sätt kan indelas i utbytbara
och utbyggbaramoduler.
Anpassnin till traditionellaarbetsmetoder
. Man försöker ta fram instrument för inmatningav design ata, som så mycket som möjligt "liknar" de
traditionellaarbetsredskapen.Arkitekterär t ex vana vid att arbeta med
penna på mjukt skisspapper, vilket innebär att arbetet vid datorterminalen
bör ske med redskap som "liknar"'
konstellationenpenna/papper. Man eftersträvar också en förenklingav inmatningenav designdata, så att projek-
törenskallslippabyta mellanolika inmatningsverktyg,
t ex mellan
tangentbordoch "råtta". Ett annat mål är att kunna kombinera "manuella"
arbetsmetodervid det traditionellaritbordetoch arbetet vid CAD-terminalen.
Man bör t ex kunna spänna fast en halvfärdig, manuellt gjord ritning i
plottern och kompletteramed designdataur datorns minne.
Effektivitet och ekonomi. CAD-systemär mycket krävande vad gäller datorkapacitetoch minnesutrymme
. Det främsta hindret för utvecklingav CAD är
de enorma kostnadernaför utvecklingoch underhållav mjukvaran. Arkitektoch projektörskontorär normalt alltför små för att kunna bära upp utvecklingskostnaderi miljonklassen
. Detta gör att forsknings-och
utvecklingsverksamheten
inom CAD inriktatsmot arbete på två nivåer:
-
att använda sådan mjukvaruteknologisom gör det möjligt att drastiskt
minska kostnadernaför själva programutvecklingen,
och
-
att testa ny mjukvaruteknologi
, förutsattatt man tror att denna kommer
att bli allmänt tillgängligpå marknaden inom en inte alltför avlägsen
framtid.
20
Den mjukvara som länge varit mest gångbar på marknaden baserades på
programmeringssystem
som utvecklatsunder 60-talet. Dessa system leder i
onödan till
alltför
stora och komplicerade program , som kräver stor
datorkapacitet- samt till att själva programmeringsarbetet
blir tidsödande och besvärligt. Nya operativsystemoch nya programmeringssystem
har gjort det möjligt att skriva mer kompakta och därmed billigare program.
Man kan också tala om att en ny datorfilosofiär på väg, där man delvis
vänder upp och ner på invanda föreställningarom hur datorteknologioch
datalogi bör utvecklas. I stället för att först konstruerany hårdvara och
sedan utarbeta språk och system som anpassas till maskinernassätt att
arbeta, så vill man ta fram hårdvara som från början anpassats till
speci fika programmeringstekniker (5).
2.7
Kunskaps- och kompetensfråan
Det finns ett påpekandesom bör göras i detta sammanhang.Det kanske mest
intressantamed CAD-teknikensstundandegenombrott är egentligen inte
själva tekniken i sig, utan det faktum att CAD tvingar oss byggtekniker
att börja fundera över det som bör vara mest centralt
för oss - själva
kunskaps- och kompetensfrågan
. Vi bör ställa oss två frågor:
Vad för slags kunskaper kan vi inom byggsektorn
erbjuda klienter och brukare?
och
Vad bör vi egentligen kunna erbjuda?
Om vi inte anser oss kunna ge samma svar på bägge dessa frågor, så är det
någonting som är fel någonstans.CAD-teknikensstora förtjänst är att den
tvingar oss att börja fundera över detta.
Datorn är ett instrumentmed mycket påtagliga instrumenteffekter.
Skall
vi kunna hantera de nya, kraftfullainstrumenten,så måste vi kunna foga
in dem i den nu existerandeprojekteringsprocessen
på ett så förnuftigt
sätt som möjligt; vilket innebär att vi måste kunna anlysera och beskriva
denna process (6).
Detta synsätt innebär inte att vi skall upphöja den givna, traditionella
och "manuella"projekteringsprocessen
till något oförgripligtoch opåverkbart,
utan snarare att de förändringar
av praxis som föranleds
av CAD, bör
vara genomtänkta och planerade , dvs utgå från kunskap och forskning
om
projekteringsoch byggprocessen
1 dess helhet.
21
3.
NÅGRA FORSKNINGSMETODISKAUTGÅNGSPUNKTER
3.1
Observationsgruppen
Projekteringenav byggnadsstyrelsensprojekt "Förvaltningsbyggnadi Bollnäs,
kv Älgen" påbörjadesunder hösten 1982. Eftersom vissa delar av projekteringen skulle genomförasmed hjälp av CAD, datorstödd projektering,beslöt
Byggnadsstyrelseni samråd med Byggforskningsrådet
och den för detta projekt
bildade konsultgruppenatt låta dokumenteraoch analysera vissa delar av
projekteringensförlopp.
Avsikten var främst att låta dokumenteraoch analysera byggherrensoch
konsultgruppenserfarenheterav CAD-tekniken.
Byggnadsstyrelsensintresse för detta utredningsprojektuppkom främst ur
en önskanatt få studeravilkamöjligheter
CAD kan erbjudatill en förbättrad samordning i den totala byggprocessen.
Byggforskningsrådet
har givit stöd åt projektet,främst för att på detta
vis få fram indikationerpå problemområdenför vidare studier och undersökningar.Man såg det som angelägetatt få ta del av praktiska, konkreta
erfarenheterav CAD, så att man får en möjlighet att låta bearbeta existerande hinder för ett rationelltutnyttjandeav CAD-tekniken,och så att
eventuelltoutnyttjademöjligheteri tekniken kan tas bättre tillvara.
I samråd mellan Byggnadsstyrelsen,Byggforskningsrådet
och konsultgruppen
skapades en observationsgrupp,för att på så vis ge intressenternaen
möjlighet
att kontinuerligt
följa projekteringsförloppet.
Observationsgruppenhar fungerat sedan januari 1988. Den har arbetat
utifrån
följande
premisser:
o
att vara en från själva projekteringsarbetet
friståendeobservatörsgrupp,
som sålunda inte medverkar i processen,utan endast dokumenteraroch
analyserar
förloppet;
o
att eftersträvaen generaliseringav gjorda iakttagelseroch erfarenheter, så att man inte kommer att framhäva det konkreta projektets
unika särdrag på bekostnadav en önskvärd,allmännaregiltighet och
relevans
i redovisningen
av problem och metoder.
Grundtankenhar således varit att Byggnadsstyrelsenoch konsultgruppentillsammans på ett aktivt sätt skulle kunna följa CAD-projekteringenoch dokumentera och utvärderaden, främst vad gäller gransknings-och samordningsfrågorna.
Som en naturlig följd av detta, har man också studerat vissa problem inom
CAD som berör projekteringsmetodiken
och redovisningssätteti arbetet. Av
denna anledning har BST, Byggstandardiseringen
och Avd för Projekteringsmetodik vid Tekniska Högskolan inbjuditsatt medverka i observationsgruppens arbete.
22
3.2
Syfte
Det har således förekommitfem olika intressenteri denna undersökningByggnadsstyrelsen,Byggforskningsrådet,
Avd för Projekteringsmetodik,
Byggstandardiseringen
och konsultgruppen- något som avspeglas i de mål
som formulerats
för detta FoU-projekt:
o
att ge indikationerpå framtida FoU-uppgifterinom CAD;
o
att studera möjlighetenav en förbättradsamordningtack vare CAD i
den totala byggprocessen;
o
att dokumenteraoch analysera ett konkret tillämpningsfallav CADprojektering;
o
att diskutera val av projekteringsmetodik
vid CAD-projektering;
o
att diskutera standardiseringsproblem
och redovisningstekniska
problem
i samband med CAD.
Efter hand har de ursprungligafrågeställningarnapreciserats- något
som för övrigt varit en integreraddel i metodiken för denna undersökning.
De första fem punkterna nedan anger de för detta FoU-projektcentrala
frågeställningarna.t$vrigapunkter anger problem och frågor som diskuterats
och redovisats under projektetsgång, om än skissmässigtoch översiktligt.
De bör således betraktas som den kontext, i vilken de fem centrala frågeställningarnaingår.
detta
FoU-projekt
bör ge en utvärdering
och sammanställningav
erfarenheterfrån en användningav datorstöd,CAD, vid projekteringav
en förvaltningsbyggnadi Bollnäs;
0
att
o
att studera om CAD-teknikenger bättre möjlighetertill samordningi
projekteringen;
o
att studera om CAD-teknikenger möjlighet till förbättradkommunikation
mellan byggherreoch konsulter;
0
att
studera
om
CAD-tekniken
mellan projekterings-,
byggprocessen;
o
att
studera
om
kan
ge
produktions-
CAD-tekniken
ger
underlag
för
en
förbättrad
och förvaltningsskedena
möjlighet
till
samordning
i den totala
förbättrad
samordning
under själva produktionsskedet(produktframställningsskedet).
I målsättningenför detta FoU-projektingår därmed också att göra konkreta
beskrivningarav olika moment i projekteringsprocessen,
t ex vad gäller
o
hur olika
konsulters
o
hur
konsultkategoriers
olika
arbetsresultat
arbete
sammanl agras
i systemet;
samordnas
besluts-
ur
eller
informa-
tionsaspekten,både via CAD-systemetsinterna kanaler för informationsöverföringoch via de traditionellametoderna,dvs sammanträden,PM,
muntlig information,
osv.
23
Vissa andra problemfältkommer följaktligenockså att beröras i undersökningen, om än endast översiktligt:
3.3
o
att studera hur arbetssituationenför konsulternaoch deras olika medarbetare påverkas av CAD;
o
att ge indikationerpå problemområdeninom CAD-projekteringenför vidare
studier;
o
att redovisa projektörernasarbete med att finna en lämplig utformning
av arbetshandlingar
, främst vad gäller val av ritteknik och utformningav
ritsymboler;
o
att studera om brukarmedverkanunderlättas,exempelvisgenom användande
av 3D-teknik,eller genom att bygghandlingarnablir tydligare och mer
lättbegripliga;
o
att redovisa hur ett ritningsoriginalkommer till och hur olika konsulters arbetsresultatsammanlagrasi systemet;
o
att studera hur man kontrollerarolika ritningarsgrad av samstämmighet
och korrekthet.
Metod
En undersökningav detta slag syftar främst till att artikulera och systematisera en bestämd mängd av expertkunskapinom ett avgränsat kunskapsfält.
Den undersökningsmetodsom tillämpatsär vad man brukar kalla för intuitiv
och är främst tillämplig,
då avsikten är att inhämta en avgränsad grupp
människors åsikter och kunskaperpå ett specifiktområde. Metoden är primärt avsedd för de inledande, problemformulerande
skedena i en forskningseller planeringsprocess
. Däremot är metoder av detta slag inte att rekommendera vid senare skeden av problemiösningsarbetet.
Detta FoU-projektkan sägas vara uppbyggt avfyra komponenter:
o
en expertgrupp, dvs ett bestämt antal personermed kunskaper om och
erfarenheterav det berörda problemfältet;
o
en problematik, dvs ett bestämt antal, inbördes relaterade frågor,
som man vill få besvarade under projektetsgång;
o
en
o
en referensgruppför själva FoU-projektet.
eller
flera
forskare
/ utredare;
och
Den valda metoden är således lämplig främst vid förstudier i ett utredningseller forskningsarbete
,dvs då problemen ännu är vaga och odistinkt formulerade. I detta skede har man oftast en högst begränsad kunskap om vilka
faktorer som är bestämmandeför problemenskaraktär och omfång.
Systematiseradeutfrågningareller redovisningarav en grupp experter
kring ett visst problemområdekan dock vara ett värdefullt hjälpmedel.Det
grundläggandevetenskapligaproblemet är emellertidsvårighetenatt
24
garantera det slutliga resultatetsgiltighet.De bedömningaroch försök
till utvärderingarsom göres, kommer med nödvändighetatt utgå från ett
alltför begränsat faktaunderlag.
För att i någon mån komma till rätta med detta problem, försöker man
därför att systematisktstyra intervjueroch redovisningarmed hjälp av
korsreferenser,intervjueri olika omgångar,möjlighet för expertgruppens
medlemmar att korrigerabåde sina egna och de andras utsagor osv. En
grundtanke är att varje experts utsagor kan preciseras i interaktionmed
de övriga medlemmarna i expertgruppen.
Urvalet av medlemmar till expertgruppensker inte slumpmässigti statistisk
mening, något som utgör en avgörande skillnadmot etablerad samhällsvetenskaplig praxis.
Vid undersökningarav detta slag eftersträvarman emellertid inte något
statistiskt grundat slumpurval.I detta FoU-projekthar urvalet till
expertgruppengjorts utifrån följande två enkla principer:
o
personen
i fråga
bör ha spelat
en relativt
central
roll i den
projekteringsprocess
som studeras; och
o
personen
i fråga
bör
ha
goda
insikter
i det
CAD-system
som
använts.
Denna typ av intuitiva
och subjektiva
metoder kan kritiseras,
bland annat
därför att det inte är möjligt
att ge tillräckliga
garantier
för giltigheten av det slutliga resultatet.Ett vanligt fel i dessa sammanhangär
också att man frestas
dra alltför
långt gående slutsatser
på ett alltför
osäkert
faktaunderlag.
Till metodens förtjänster
bör dock anföras att
existerar
någon annan, jämförbar,
strukturerad
artikulerad
expertkunskap
(1).
3.4
det helt enkelt inte
metod för framtagning
av
Genomförande
Undersökningenhar 1 huvudsak genomförtsunder våren och sommaren 1983.
De uppgifter som behövts, har samlats in på flera sätt,
dels genom rapporter som skrivits av den projektansvarigeinom varje
konsultfack
(A, K, v och E),
dels via struktureradeintervjuersom utförts av observationsgruppens
sekreterare,
dels via PM, sammanträdesprotokoll
och andra dokument, som samlats in av
observationsgruppen.
Konsultgruppensskriftligarapporter har lämnats kontinuerligtmed c:a
sex veckors mellanrum. De dokumenterarsåledes hur projekteringsarbetet
genomförts och vilka problem man stött på under arbetets gång, samt när
och på vilketsätt dessaproblemlöstsellerkommeratt lösas.Den avslutande rapporten i denna serie är en sammanfattningoch försök till
utvärdering
av de gjorda erfarenheterna.
25
Intervjuserienhar genomförts i tre omgångar, för att uppnå en successivt
ökande preciseringav både frågor och svar. I enlighet med den valda
undersökningsmetoden
har expertgruppen,dvs "intervjuoffren
", medverkat
både vid utformningenav frågorna och av svaren.
Under den första etappen genomfördessammanlagtåtta intervjuer på c:a
två timmar vardera , med totalt
15 personer . Målet för denna intervjuomgång
var främst att få fram en bättre precisering
och strukturering
av de för
undersökningencentrala frågeställningarna.
Underlag för den första intervjuomgångenvar ett tämligen ostrukturerat
frågeformulärpå c:a 100 frågor, som indelats något lösligt under åtta
rubriker : frågor gällande själva datorsystemet , organisationsfrågor,
ergonomiskaoch organisatoriskafaktorer, personalfrågor
, effektivitetsfrågor, projekteringsprocessen
, rittekniskasynpunktersamt byggherreoch förvaltaraspekten.
Under denna etapp ombads expertgruppen , dvs de 15 "intervjuoffren",
att
ge preliminärasvar på frågorna, samt även att kommenterafrågornas innehåll, relevans och utformning. De olika experternahade då fått frågeformuläret i förväg , vilket innebar att den efterföljande
, muntliga intervjun kunde inskränkastill enbart ett klarläggandeav eventuellt tveksamma
punkter. Varje intervjuadexpert förutsattesbåde ge konkreta svar på
frågorna och att kommenterafrågorna i sig. En annan förutsättningvar
också att man endast borde besvara sådana frågor som berörde det egna
kompetensområdet- detta eftersom expertgruppenju varit sammansattav
personer ur olika expertkategorier
, omfattandeA, K, V och E-facken.
Ett resultat av denna första omgång blev således ett underlag till den
generella check-listaför CAD-system, som presenterasi denna rapport.
Med ledning av erfarenheterfrån den första etappen lät observationsgruppen omarbeta frågeformuläret
, som i sin nya omfattning kom att inriktas mot främst gransknings-,samordnings
- och kommunikationsproblematiken vid CAD-projektering
. Detta frågeformulärredovisas i sin helhet i
denna rapport.
Efter bearbetningen kom det nya frågeformuläret
att omfatta 38 frågor,
fördelade i tre grupper - kring organisationsfrågor
, kring projekteringsprocessensuppbyggnadoch kring möjlighetenatt förbättra samordningen
mellan den totala byggprocessenshuvudskeden, dvs projekterings
-, produktions- och förvaltningsskedena.
Under etapp två genomfördesdärefter en ny omgång intervjuer,med i
huvudsak samma personer som under den första etappen. ?ven vid detta tillfälle ombads de intervjuadeexperternaatt ge konkreta svar på de frågor,
som man ansåg falla inom det egna kompetensområdet,samt att även kommentera frågorna.
Därefter lät observationsgruppenutarbeta en sammanställningav de frågor
och svar som behandlatsunder den andra etappen, så att de svar olika
experter givit på samma fråga därmed skulle bli direkt jämförbara.Denna
sammanställningskickadesdärefter till de olika experterna, för eventuella kommentareroch korrigeringar.
26
På detta sätt har observationsgruppenhoppats att kunna uppnå en större
samstämmighetoch relevans i de olika experternasutsagor och påpekanden.
Målet har varit att samtliga intervjuadeexperter skall godkänna den
slutliga versionen av de sammanställdaintervjusvaren.Denna slutliga
version redovisas i denna rapport.
I princip innebar etapp tre att varje expert ombads läsa genom och
kommenterade uttalandensom gjorts av expertgruppensövriga medlemmar,
och att eventuelltjustera sina egna påståendenoch svar i riktning mot
en större samstämmighetinom gruppen som helhet.
3.5
Några kommentarer
Det finns vissa påpekandenatt göra i detta sammanhang.Den metod som
valts för genomförandetav detta FoU-projekthar fördelen att man snabbt
får fram ett ganska omfångsriktmaterial. Nackdelen är svårighetenatt
bedöma giltighetenoch värdet av de gjorda iakttagelserna.Av denna anledning bör utredningensslutrapportuppfylla vissa grundläggande
kriterier:
o
Expertgruppeni dess helhet bör kunna acceptera rapporten i dess
helhet.
Eventuella
reservationer
från någon enskild medlem i gruppen
bör gälla endast detaljer. En sådan reservationbör också redovisas
i rapporten.
0
Varje
medlem
i expertgruppen
bör
endast
besvara
och
diskutera
en
begränsad del av det totala antalet frågor.
Det finns två anledningartill dessa restriktioner.Dels harju expertgruppen i sin helhet varit sammansattav en mängd av kvalificerade
personer med olika slag av kompetens- arkitekter,konstruktörer,
installationskonsulter
för tele,
el, VVS, Va, ventilation
osv; dels har
graden av kompetensvad gäller handhavandetav själva datorstystemet
varierat
ganska kraftigt
inom expertgruppen.
27
4.
OBSERVATIONSGRUPPENS
SLUTSATSER
4.1
Nå ra ut ångspunkter
I premissernaför detta FoU-projektingick fyra delmål:
o
att undersökamöjlighetenatt via CAD förbättra samordningeni
byggprocessen;
o
att påvisa nackdelar eller fördelar med CAD i byggprocessen,samt
att anvisa intressantaFoU-problempå detta område;
o
att påpeka konsekvenserav CAD på rådande projekteringsmetodik;
o
att påpeka konsevenserav CAD för pågående utvecklingsarbete,
vad gäller redovisningsteknikoch andra standardiseringsfrågor.
Samordningsfrågornahar utgjort denna undersökningscentrala problematik. övriga frågor har diskuteratsmed samordningsfrågansom utgångspunkt. Det är emellertid inte möjligt att behandla denna fråga helt
isolerat från övriga, möjliga aspekter på CAD.
I huvudsak är denna undersökningavsedd att vara problemformulerande,
vilket innebär att den bör redovisa och utpeka de prob em som påvisats
under ett avgränsat,konkret projekteringsförlopp.
Detta utgör en
betydelsefullfaktor - att undersökningenendast omfattat ett enda
projekt - och hittills endast en del av den totala byggprocessen,dvs
projekteringsskedet.
Vissa problem är dock av generell karaktär. Introduktionenav datorstöd i byggsektornhar kommit ganska sent, relativt utvecklingeninom
andra sektorer av samhället.För närvarandestår vi emellertid inför
ett genombrottför CAD även inom byggsektorn.
En hämmande faktor har tidigare varit de höga kostnadernaför CADtekniken, relativt det utbyte som man kunnat förvänta sig. Dagens
CAD-systemuppvisar emellertiden hög grad av flexibilitetoch anpassning till användarkrav
, jämfört med vad som tidigare var fallet.
En hämmande faktor - som dessutom till stor del kvarstår - är den
splittradeansvarsbildsom vi kan se inom byggsektorn
. Inom andra
branscher ligger oftast produktbestämning
, produktframställning
och
produktanvändninginom ett enhetligt ansvarsområde
. Ett företag som
t ex Volvo måste t ex ta ett totalt ansvar för sina produkter - från
design och marknadsföring,via produktionoch försäljning, till service
och underhåll. Inom byggsektornförekommerdäremot en stor mängd av
olika intressenteroch aktörer, med olika ansvarsområdenoch ibland
motsatta intressen= byggherrar, förvaltare,myndigheter, konsulter,
entreprenörer
, materialfabrikanter,
brukarorganisationer
osv. Dessa
aktörer kombinerasi ständigt nya konstellationer
, som oftast är
unika för varje enskilt
byggprojekt.
Det är då tämligen självklart
att det uppstår vissa kommunikations
- och samordningssvårigheter.
28
Det finns således ett behov av samordningmellan de olika CAD-systemen
inom byggbranschen.Däremot bör man inte eftersträvaatt få till stånd
ett enda, för branschen gemensamt enhetssystem- om inte annat, så
därför att utvecklingeninom CAD går så snabbt att sådana samordningssträvanden inte kommer att hinna med.
Ett annat stort problem utgöres av utbildningsfrågan.
Det existerar
för närvarande
inte någon tillfredsställande
formell CAD-utbildning
för byggbranschen,annat än inom det fåtal privata företag som investerat i egna CAD-system.På sikt är detta knappast en tillfredsställande
lösning. Om inte annat, så därför att detta riskerar påskynda den
pågående, negativa utvecklingenmot en skiktningav byggsektorni "A"och "D-lag".
Datorteknologini dess helhet uppvisar också en del tekniska brister.
Något schematisktkan man säga, att de s k ut- och inorganen- plotters,
skrivare, skärmar, tangentbordosv - inte har utvecklats i paritet med
den "egentliga"datorn, dvs centralenheten.
Ett stort problem uppstår också ur de möjligheterCAD-teknikenger,
att pressa den totala projekteringstiden- paradoxaltnog är detta ett
svårbemästratproblem. Projekteringsarbete
är/bör vara ett kreativt
arbete - och förutsättersåledes en viss tidrymd för projektets
"mognadsprocess".
över huvud taget erbjuder CAD ett stort antal tekniska faciliteter,
som ibland bör utnyttjasmed en viss försiktighet.Allt som kan göras,
är inte så beskaffatatt det också bör göras.
Dessa och andra problem till trots har CAD-teknikenkommit för att
stanna. De potentiellamöjligheternainom denna teknologi är så stora,
att vi knappast har råd att avstå. Dessutom utvecklasCAD-tekniken
snabbt mot en ökad grad av interaktion
mellan användare och dator, mot
lägre kostnader,
mot ökad integration
i den totala
byggprocessen,
mot
jämnare arbetsbelastning
i projekteringsskedet,
osv.
Syftet med denna undersökninghar främst varit att granska:
o
samordningsfrågorna;
o
projekteringsmetodik
o
eventuella hinder för ett rationelltutnyttjandeav CAD-tekniken,
dvs att påpeka intressantaEoU-uppgifterinom detta område.
0
samord i ngsfrågorna;
och
redovisningsteknik,
i direkt
koppling
till
Ett CAD-system består definitionsmässigtinte enbart av hårdvara och
mjukvara, utan också av användare, utbildningsprogramför dessa användare, system för erfarenhetsutveckling
och program- och systemutveckling. Till systemet bör också räknas olika, systemberoende
manuella rutiner och arbetsmoment.Man bör också väga in aspekter på
lönsamhet,ergonomi, kunskaps-och kompetensfrågorosv.
29
De överordnade, centrala frågorna bildar utgångspunkter för en undersökning. Dessa frågor har bearbetatsoch omformuleratssom en bestämd
mängd av smärre delfrågor. Dessa fördelas sedan på tre systemnivåer:
(i)
problem som är speciellt knutna till hårdvaransutformning
och sätt att fungera ( plotter , skärmar , tangentbord , centralenhet, telekommunikationosv).
(ii)
problem som är relateradetill mjukvarans utformning (programvara, lagerhantering
, menyer, överföringmellan olika enheter
inom systemet osv).
(iii) problem som är relateradetill personal- och or anisationsfrågor (organisatoriskaproblem, ut ildnings- och kompetensfrågor, ergonomi, lönsamhet, ansvarsfördelningoch arbetsfördelning, redovisningsteknikosv).
4.2
Till hårdvaran relateradeproblem
Ett problem på denna nivå är de olika CAD-systemens bristande kompatibilitet.
(Med"kompatibilitet"menas
att ett program som kan exekveras
på en viss maskin utan förändring kan exekveras på en annan maskin).
Problemet uppstår då olika företag skaffar utrustningoch mjukvara av
skilda fabrikat. Det finns idag endast begränsademöjligheter till
kommunikationmellan CAD-system. Enligt tillverkarnasjälva, lär det
dröja ett 10-tal år innan man lyckats lösa detta kommunikationsproblem.
Man kan emellertidredan nu föra över informationfrån ett CAD-system
till ett annat, antingen via band eller helt enkelt via digitalisering
av papperskopior
. Man kan s a s föra över linjer och punkter mellan
systemen, men däremot inte själva "intelligensen"i ursprungssystemet.
Man bör skilja
o
o
mellan tre typfall
av kommunikationsproblem
Då olika parter arbetar
med samma system,
platser, t ex över telenätet.
men från
skilda
(1):
arbets-
Då olika parter arbetar med samma fabrikat av system; gränserna
definieras här av ägarförhål anden och företagsrutiner, inte av
systemets kompatibilitet.
o
Då parterna arbetar med olika system (eller någon part utan datorstöd); här är kommunikationsmö]ig eterna för närvarande inte
särskilt
bra.
Vid projekteringenav kv Algen har man arbetat i enlighet med det
andra typfalletovan; något som inte borde ha orsakat några nämnvärda kommunikationsproblem
. Detta till trots var kommunikationen
mellan projekteringensolika parter inte helt problemfri.
Redan vid projekteringensinledningkom det att dröja åtskilliga
veckor innan televerket kunde få fram en förbindelsemellan DAPAB:s
dator i Skärholmenoch MEDUSA BYGG-datorn1Wenner Gren Center (som
30
betjänade V- och E-konsulternarespektiveA- och K-konsulterna).
När väl detta problem var avklarat, kom det att uppstå vissa problem
kring överföringenav informationmellan de två pooler - en vid
vardera datorn - som avsetts fungera som gemensamt ritningsarkivför
de fyra konsultkategorierna,
A, K, V och E.
Lagerhanteringstekniken
innebar också, inledningsvis,svårigheter
för överföringenav informationfrån arbetsstationernaute hos respektive konsult till deras centrala - för övriga konsulter åtkomliga
- pool.
Dessa problem är dock numera bemästrade.Mot slutskedetav Bollnäsprojektet flöt informationsutbytet
relativt obehindrat.En förvånansvärt stor del av arbetstideni Bollnäsprojektethar dock ägnats åt
"kringtid"- åt att lösa administrativaproblem, av typen att lösa
de datortekniskasambandenmellan de olika konsulterna.
På sikt bör man emellertidförsöka få fram en standard för lagerhanteringenoch specielltför hanteringenav de gemensammainformationsöverföringslagren.
Leverantörenav grund-MEDUSAarbetar för
närvarande på att förbättra lagerhanteringen,bland annat för att
utöka antalet tillgängligalager. Ett mål bör vara att varje disciplin
- A, K, V eller E - får "egna" lager i den gemensammapoolen.
Man bör också noga studera problemen kring telekommunikationerna.
En
framtida utökad tillämpningoch spridningav CAD kan eventuelltmedföra
problem för telenäten,t ex när det gäller att skapa fasta förbindelser
mellan en huvuddatoroch perifera, lokala arbetsstationer(2).
Ett generellt datorteknologisktproblem är attde s k in- och utorganen
tekniskt sett inte är i paritet med övriga delar av datorsystemet.
Metoder och instrumentför in- och utmatningav data är således underutvecklade relativt centralenhetenskapacitetför bearbetningav data.
Typiska flaskhalsari systemen är t ex plotters och skrivare.Dessutom
uppvisar skärmens bildhantering- och de relaterademenyteknikerna-
fortfarande
vissabrister.
Menyer och tangentbordbör på sikt standardiseras.Den splittradeoch
decentraliseradeföretagsstruktureninom byggsektorngör att många
projektörermåste vara beredda på att få växla mellan olika CAD-system,
beroende på vilken konstellationav konsulteroch entreprenörersom
kopplats in på ett visst projekt. De enskilda projektörernakan
tvingas lära sig behärska en snårskog av datarutinermed varierande
kommandon för samma operationer,när de växlar mellan de olika CADsystemen (3).
Bildhanteringenpå skärmen utgör ett välkänt problem inom grafisk databehandling.De bilder som produceratsav datorn visas i sin projektion
på skärmens yta. En punkt representerasav sina koordinater.En linje
representerasav ändpunkternaskoordinater.Bildskärmenhar ett eget
- hårdvaruberoende- koordinatsystem.Användarenutnyttjar i sin tur
ett annat koordinatsystem,vars måttenhet och skala han själv definierat. "i5versättningen"
mellan användarkoordinaterna
och skärmens
koordinatsystemsker automatiskt.
31
Ritandet på skärmen sker således "dimensionslöst".För att kunna se
tillräckligtbra för att kunna arbeta på den grafiska skärmen, bör
man ta ut mindre delar t ex den byggnad man arbetar med, och förstora
dessa delar i ett "fönster",vilket kan innebära att man förlorar i
överblickoch helhetsbild.Detta kan vara ett problem, speciellt för
A-konsulten.I varje fall har detta förhållandekommit att försvåra
skissningdirekt på skärmen. Som regel måste CAD-projektörenutgå från
ett väl genomarbetatkoncept (en skiss eller ett layout-förslag),som
tagits fram manuellt och i förväg.
Det är dock möjligt att problemetmed att arbeta med delförstoringar
på en skärm enbart utgör en fråga om inträningoch vana. Problemen
kring "fönstertittartekniken"
bör emellertid undersökasytterligare.
Hårdvaransutformningerbjuder också vissa ergonomiskaproblem. En
arbetsstation
för CAD omfattar en tablet
för menyer, tangentbord,
en
grafisk och en alfanumeriskskärm, en elektroniskpenna för utpekning av kommandon på menyn, samt en styrspak för skärmens hårkors.
Arbetet utföres med hjälp av den elektroniskapennan, styrspakeneller
tangentbordet,och förutsättersåledes åtskilligakroppsvridningaroch
ögonrörelsermellan skärmar,meny och tangentbord..
Ett mål bör vara
att utveckla själva menytekniken,så att de övriga faciliteternaför
inmatningeller kommandon blir nära nog obehövliga.Man bör också
försöka få fram så stora skärmar som möjligt,
med bästa möjliga upplösning (adresserbarapunkter på skärmen). En stor fördel är om skärmen ger möjligheter
för representation
i fyra färger.
Antalet tillgängligaarbetsstationerkan också komma att utgöra en
flaskhals i CAD-systemet.Inom ett visst företag kan det ibland uppstå
konkurrensmellan olika projekt om den tillgängligaarbetstidenvid
terminalerna.Paradoxaltnog kräver CAD-projekteringfaktiskt en mer
noggrann projektplaneringän vad som är normalt för traditionell,
"manuell"projektering.
Driftsäkerhetenhar inte utgjort något nämnvärt problem under CADprojekteringenav kv Älgen, beroende på att användarorganisationerna
har haft ett väl fungerandeserviceavtalmed systemleverantören.För
att ytterligarehöja driftsäkerhetendiskuterarman dock att bygga
upp systemet kring flera, länkade centralenheter- eller att skapa ett
"network"-system
med decentraliserad
"datakraftkringen central
"styr-dator".
Man har emellertid ibland kunnat konstateraen viss "nedgång" i systemet vid hög arbetsbelastning,som t ex yttrat sig i långa svarstider.
Detta problem har man åtgärdat på två sätt:
Dels genom en systematiskplaneringav programexekveringen,
där kompliceradeoch kapacitetskrävandeprogram köres nattetid som "fantomer".Man utnyttjardå CAD-systemetsfaciliteter för satsvis bearbetning- dvs man låter datorn ta emot
indata för bearbetningvid ett förutbestämttillfälle.
Dels genom att omarbeta och utveckla tillämpningsprogrammen,
så att systemet effektiviserasoch fungerar snabbare.
32
En påvisbar flaskhals i systemet utgöres av utplottningen.Detta är
i och för sig ett övergåendeproblem, eftersom man om några år kommer
få se plottern
ersättas
av kopiatorer
för valfria
format, om man så
önskar, försedda med funktioner
för fyrfärg
och gråskala.
Av en mängd olika skäl borde man kunna sätta upp en utplottadeller
manuellt gjord ritning i plottern,för att kompletteramed ändringar
eller tillägg. Tyvärr gör plotterns inexakthetoch ritmaterialets
dimensionsinstabilitet
att detta ställer sig svårt att åstadkomma.
Man måste i stället samla ihop en större mängd av mindre ändringar,
för att sedan plotta ut en helt ny ritning. Detta förfarandehar i sin
tur vissa nackdelar,eftersom den nya ritningenju saknar underskrifter och eventuellagodkännandestämplar.
På sikt bör man ta fram standardiseraderutiner för hur dessa problem skall hanteras. Framför allt
bör man lösa frågan om hur ett original
skall definieras.
Vid projekteringenav kv Älgen har A- och K-konsulternaanvänt en
elektrostatiskplotter och V- och E-konsulternahar använt pennplotter.
Båda alternativenuppvisar vissa fördelar och vissa nackdelar.
Pennplotternsnackdel är att den fungerar ganska långsamt,jämfört
med den elektrostatiskaplottern. En fördel är däremot att man kan
välja relativt
fritt
bland penntyper,
ritmaterial,
linjetyper
osv.
Man kan t ex använda olika färger för att representeraolika typer av
installationer.
Det är också möjligt att plotta
ut installationerna,
t ex
K-konsultens
urspari ngar och A-konsultens
planer i olika kulörer,
för
att på så vis ta fram ritningar speciellt för samgranskningsändamål.
Nackdelen med elektrostatplottern
är att de produceradeoriginalenär
relativt ömtåliga. En pennplotterger bättre möjlighetertill val av
tåliga ritmaterial.Numera är kopieringsfirmorna
vana att få arbeta
med stryktåt i ga ritfilmer,
vilket
gör att el ektrostatpl
otterns
ömtåliga
ritmedium kan orsaka vissa problem vid kopieringen.
En annan nackdel är att det tar relativt lång tid innan den grafiska
svärtan,
dvs "det ri tade , härdat fast ordentl igt på underlaget.
Metoden medger dock att man kan ta fram arkivvärdigaoriginal.
Fördelen med elektrostatplotternär dess snabbhet, samt att man inte
behöver övervaka utplottningenlika orsorgsfulitsom då man använder
pennplotter.
Ett påtagligt problem utgör också den höga kostnadenper transparent
kopia från plottern - c:a 40: per Al. Vid projekteringkan mellanoriginal komma att kopieras 5 å 10 gånger, för underlag och basritningar - vilket innebär att den totala kostnadenblir relativt hög.
Man borde kunna ta fram relativt billiga pappers-"original"ur
plottern, t ex inför sammanträden,eller för handläggarensgranskning osv.
De två konsultgrupperna- A/K respektiveV/E - använde, som påpekats,
olika typer av plotters. Detta gjorde inledningsvisatt man fick problem
med bristande överensstämmelseför linjetjocklekarosv. Problemetvisade
sig dock vara enkelt att rätta till.
33
Under projekteringensförlopp tog man också fram tillägg till menyn,
så att användarennumera kan ge anvisningartill plottern direkt
från arbetsstationen,t ex angående format, skala, linjetjocklekar,
pappers- eller filmtyp osv.
Ursprungligenhade man på konsultsidanvissa farhågor om att kopiemängder och kopieringskostnader
skulle öka vid CAD-projektering.Det
har emellertidvisat sig att kostnadernasnarast blev lägre än vad
som brukar vara fallet vid traditionellprojektering.Leverantören
av grund-MEDUSA,dvs AGS, kommer att presenteraett optimeringsprogram för ritrutinertill hösten -83, något som kommer möjliggöra
snabbare bearbetning.
Om man till kostnadernaför kopieringav traditionelltslag, också
lägger kostnaderför utplottat ritningsmaterial,så blir däremot de
totala kostnadernaungefär fördubblade,jämfört med vad som gäller vid
traditionell
projektering.
Ett detaljproblemär också att pennplotternsdrivhjul ibland går över
fuktig tusch, t ex de vikpilar och ritningsnummersom förekommer i
ritningensmarginaler.Det kan också förkommma att plottern missar
tunna linjer, genom att tuschet inte "släpper".
De två grundläggandeproblemen vad gäller plottningenär således dels
den otillräckligahastigheten,dels kostnadernaför utplottningav
ritningar för direkt distribution.Man kan s a s inte använda plottern
som kopieringsmaskin,utan endast för framställningav original och
mellanoriginal.
En möjlig väg är eventuelltatt till CAD-systemetkoppla en "harel
copy unit", som dock endast ger A4-kopior.Med hjälp av denna enhet
kan man på 15 sekunder få fram underlag för diskussioneroch sammanträden. Man får via "harelcopy" ut bilder som visar direkt vad som
samtidigt visas på den grafiska skärmen.
4.3
Till
mjukvaran
relaterade
robl em
Många av de CAD/CAM-systemsom finns inom byggsektornhar som målsättning att ge datorstöd åt olika arbetsmomentunder hela den totala
byggprocessen.Systemet skall tjäna integrationenav hela förloppet
- från projektering via byggande och materialproduktion till förvalt-
ning, underhålloch drift.
Grundtankenär att all relevant informationskall lagras i en för
alla parter gemensam databas. Enskilda data skall lagras enåast en
gång, på en bestämd plats i databasen. Inför varje särskilt beslutstillfälle skall man kunna ta fram relevanta kombinationerav dessa
data.
Ett integreratCAD/CAM-systembör således kunna svara upp mot en
mängd olika intressenoch krav, under hela den totala byggprocessens
f örl opp.
Integrationsvillkoret
medför vissa kriterierför hur ett CAD/CAMsystem bör vara uppbyggt:
(i)
det bör vara uppbyggt av moduler, för att på så vis medge en
sucessiv uppbyggnad;
34
(1-1) det bör vara decentraliserat,med så mycket av systemets
"intelligens
" som möj igt örlagd till de olika arbetsstationerna (bland annat för att få ner svarstiderna
- och för att
kunna utveckla speciella rutiner för olika användarkategorier
osv);
(iii) det bör vara interaktivt,så att användarenkan föra en
"dialog"med datorn interaktioninnebär att användaren
successivt
bygger upp sin ritning med informationselement
som
han antingen skapar själv eller hämtar från databasen;han
kan hela tiden granska resultatetav sina ansträngningaroch
gå in i systemet för att ändra eller korrigera);
(iv)
systemet bör ha stor kapacitet- som minimum krävs en 32bitars
centralenhet;
i ett i eal t fall kopplar man flera datorer samman i ett nätverk, dels för att uppnå en högre driftsäkerhet, dels för att kunna decentraliserasystemet.
Ett problem utgöres i detta sammanhangav den mycket splittrade
ansvarsbild som uppvisas av den totala byggprocessen(4):
Markprojektörenvill t ex kunna använda datorstöd för t ex fältmätning, kartering, massberäkningar
, samt för uppritningoch dokumentproduktion.
Arkitekten kan använda datorstöd för alternativstudier,uppritning,
perspektivritning,mängdning och beskrivningsarbete.
På CAD-teknikensnuvarande stadium bör man dock iaktta en viss försiktighet i att använda CAD under projekteringenstidiga skeden skissande, programanalys,studiet och sammanvägningenav funktioner,
kommunikation,konstruktion,omgivning, lokala traditionerosv.
För många arkitekter ligger kreativitetenfortfarandei att själv rita
bildur,att skissa med pennan direkt mot skisspapper.Denna manuella
skissteknikär också till stor nytta i kontakternamed brukare och
beställare.
Man bör således avvakta med CAD-tillämpningarpå denna känsliga,
tidiga del av projekteringen.Det behövs också två relateradeFoUinsatser på detta område, dels forskning kring vad som egentligen
sker
under skissprocessen,dels forskning och utvecklingkring en förbättrad och mer omedelbar interaktionmellan CAD-användarenoch CADsystemet.
Arkitekter har givetvis inte någon ensamrätt på kreativiteteni byggprojekteringen;samma resonemangär tillämpligtpå övriga discipliner
i projekteringen,om än i något annorlundatermer. Däremot är det
hittills främst arkitektersom påtalat CAD-teknikensrisker i detta
avseende.
Konstruktörenvill använda datorn för tekniska beräkningar,mängdavtagningar,dimensionering,uppritningosv.
Installationskonsulten
kan utnyttja CAD för beräkningar, dimensionering och utformningav system och komponenter,mängdning, kalkyler,
uppritningosv.
35
Entreprenörenanvänder CAD/CAM-teknik för mängdning, kalkylering,
p anering och uppföljningunder själva produktionen.Man kan här tala
om datorstödd by styrning, för att markera skillnadenmot "datorstödd projektering".
Mängdavtagningenbör ske utifrån hur man önskar arbeta i produktionen,
dvs med mängderna uppdelade så som produktionsprocessen
är strukturerad. Ett och samma system bör kunna ta fram: dels underlag för anbud
(tillplanering
, mängdning och prissättning
), dels underlag för produktionsstyrning(aktivitetsplanering
, materialstyrning,kontinuerliga
avstämningarav projektetsutveckling).
Materialleverantören
använder datorteknikendels för att upprätta
materialregister,produktionsdatabaser
, produktionsanpassade
mängdförteckningar (s k strukturer),dels för att kunna ta emot ett förbättrat
arbetsunderlagfrån entreprenörernaeller projektörerna,t ex i form
av detaljerademängdförteckningarsom indelatsi tids- och leveransenheter efter behoven på den enskilda byggplatsen
. En sådan form av
datorstöd kan hjälpa materialleverantören
att lösa problem av typen
höga distributionskostnader
, lagerhållningskostnader
osv.
Förvaltarenkan få datorstöd t ex vad gäller lokalplanering,lokalutnyttjande, upprättandeav fastighetsregistereller lokalregister,
för informationsdatabanker
med juridiska,tekniska och ekonomiska data
om fastigheterna,för driftstatistiköver energi- och vattenförbrukning, kalkyleringav städning och periodisktunderhåll,reparationsservice för felanmälningar
och utskrift
av arbetsorder,
underhållsplaneringmed data över material och byggkomponenterosv.
Ett integreratCAD/CAM-system bör på sikt ge underlag åt en fungerande
erfarenhetsåterförinfrån bruksskedettill byggprocessenstidigare
skeden, dvs projekteringoch produktion.
Det finns emellertiden mängd problem av strukturellkaraktär som
måste lösas, om alla dessa olikartademålsättningarskall kunna förenas
i ett rationelltutnyttjandeav datortekniken.
Om man skall få till stånd ett mer samlat byggvarusystemi den totala
byggprocessen
, så måste processensaktörer kunna överskridade etablerade ansvars- och fackgränserna.
Merparten av utvecklingsansträngningarna
kring CAD/CAM-teknikenmåste
göras i projektörsledet- det är här den grundläggandeinformationen
skapas åt den centrala databasen.En risk kan då vara att aktörerna
i byggprocessenssenare skeden inte i tillräckliggrad ger stöd åt
detta arbete genom att utnyttja de möjlighetersom erbjuds - med allt
vad detta kan innebära av onödigt mer- och dubbelarbete.
Aven om man nöjer sig med blygsammaremål för CAD-tillämpningen,så
kan vissaproblemuppstå
. CAD har t ex storamöjligheter
att ge stöd
åt handlä
arnasarbete. Detta förutsätterdock att alla involverade fack arbetar med samma databas, så att handläggaren (inom respektive fack) när som helst kan gå in och granska projekteringens
resultat, både översiktligtoch i detalj.
36
Samordningenbör i princip förbättrasav att allt ritas endast en
gång. Man gör t ex en elritning och lagrar denna separat i en egen
fil, dvs en speciell fil som endast innehållerelteknisk information
om byggprojektet.Denna elritning är då uppbyggd av element som elkonstruktören
dels skapat själv,
dels fört över från t ex arkitektens
filer, exempelvis hans måttsatta och textade planer.
Samordningenförbättrasockså av att CAD-systemetautomatisktger
måtten utifrån det som ritas, eller ritar upp exakt efter CADoperatörensmåttangivelser.
Det är inte ännu möjligt att bygga in fullständigafel- eller
kollisionskontrolleri CAD-system;något som beror på en viktig skillnad mellan den alfanumeriskaoch den grafiska databehandlingen.Man
kan få en dator att "känna igen" siffror och bokstäver,vilket gör det
relativt enkelt att bygga in automatiskafelkontrolleri alfanumerisk
databehandling.Däremot är kostnaderna(fortfarande)orimliga för
sådan programvarasom kan få datorn att "känna igen" bildelement,som
t ex fönster, dörrar, väggar osv. Datorn kan endast "känna igen"
linjer och punkter - som just linjer och punkter - däremot inte sådana
kombinationerav linjer och punkter som bildar tecken. Man kan emellertid lagra dessa tecken (ritsymbolerför vissa byggkomponenter)tillsammans med bokstäver eller siffror ur en kod, dvs låta datorn söka
"rätt" tecken via ett littera.
Följaktligenmåste ännu så länge granskningoch kollisionskontroll
ske "manuellt",dvs av en mänsklig granskarevia skärm eller papperskopior. Det är lämpligt att ta fram särskildagranskningshandlingar
för detta, s k "likarritningar".
Dessutom sker givetvis en "automatisk
" granskning, då varje enskild
CAD-operatörlyfter över informationfrån poolen till sina egna bearbetningslager.
I Bollnäsprojektetgenomfördesgranskningens a s i tre etapper. Den
inledande granskningenutfördes av den projektansvarigehandläggaren
inom varje fack. Utöver detta gjordes en kontinuerligsamgranskning
av samtliga
handlingar
från de olika facken, under ledning av projekteringsledaren.Byggherrensslutgranskningomfattade i princip
enbart en kontroll av att konsulternaföljt givna direktiv och anvisningar; dvs granskningenutföreshuvudsakligenredan på systemhandlingsnivån,med en viss efterkontrollav produktionshandlingarna.
Nästan all granskning i Bollnäsprojektetutfördes på traditionellt
sätt. CAD-teknikenkom inte att spela någon större roll i detta sammanhang. Att CAD-teknikensmöjligheter inte kom till användning i
full utsträckningberodde till stor del på att lagerhanteringstekniken och databashanteringeninte fungerade tillräckligteffektivt
under projektets inledningsfas,dvs då man lade upp rutiner och etablerade praxis för projektets
genomförande.
I fullt utbyggt skick ger dock CAD-systemav t ex MEDUSA's typ goda
möjligheter för samgranskning,kollisionskontroll
och felsökningvia
skärm eller speciellt utplottaderitningar.Granskarenkan ta fram
37
information
från olika lager,
kopiera ihop dem efter önskan för
kollisionskontrollosv. På sikt ger också 3D-teknikenspeciella fördelar vid granskningav höjdangivelser,genomföringarosv.
Detta beror på CAD-systemetsuppbyggnad:operatörenför in sin information på något av totalt 100 lager, som i pricip motsvarar 100 ritningsoriginalsom satts upp bredvid varandra på ett gigantiskt nitbord. Ett speciellt adresseringsprogramsänder varje informationselement till ett adekvat lager. Operatören kan, efter önskan, ta fram
olika lager i valfri kombination- antingen på skärmen, eller på ritning via plottern (5).
Ur granskarensperspektivär det emellertiden nackdel att det är
relativt kompliceratatt ge och förmedla felmarkeringarvia CADsystemet - jämfört med det enkla, traditionellasättet att markera
direkt på en papperskopia.
Man utvecklardock för närvarandeprogram och lagerhanteringstekniker.
Målet är att en operatör,
t ex K-projektören,
skall kunna ta fram sin
egen håltagningsritning,samtidigt som han slår på ett speciellt revideringslagerför att kunna se eventuellanytillkomnarevideringarfrån
t ex V-konsulten.Det är därefter enkelt att kopiera över denna revidering till den egna ritningen.
Redan i nuläget innehållerMEDUSA vissa funktionstester.InstallationsMEDUSA kan t ex kontrolleraom ledningskanaer dragits hela vägen
mellan två markeringspunkter.
Det pågår också ett utvecklingsarbete,där man tar fram vissa automatiska kollisionskontroller.
Man kan således konstateraatt antalet hanteringslagerper konsult
förmodligenär för litet, i detta system. Systemleverantörerna
arbetar
också för närvarandepå att utöka antalet lager.
De speciellaöverföringslagren,som har till uppgift att ge öppen information åt alla parter i projekteringen,har kanske inte fungerat
så bra som vore önskvärt. Detta beror dock snarare på vissa projektörers bristande erfarenhetav CAD-teknik,än på CAD-teknikeni sig.
Rätt använd ger lagerhanteringstekniken stora fördelar. Det är möjligt
att dela upp den ritningsbundnainformationeni sådana delar och element, som de övriga konsulternakan ha nytta av i sin egen projektering.
På så vis kan man göra vinster både vad gäller rationaliseringseffekter
och en ökad säkerhet mot misstag och kollisioner.Lagerhanteringstekniken ställer emellertidvissa disciplinkravpå operatörernasarbetssätt. Det är nödvändigtatt arbeta betydligtmer systematisktoch
planerat,än vad som är vanligtvid traditionellt
arbetssätt.
Under Bollnäsprojektetsgång har man också förbättratCAD-systemets
mjukvara för revideringoch uppdateringav handlingar.Numera kan man
således spara ett valfritt antal av "äldre" versioner,dvs utformningen av en viss detalj före en ändring. Revideringenblir också
automatisktdaterad, något som är av betydelse ur ansvarssynpunkt.Den
enskilde projektörenkan enkelt kontrolleraom den informationhan
38
eventuellt
hämtat
från
någon annan konsult
fortfarande
är giltig.
Man har också tagit fram en rutin för informationom de revideringar
som göres under själva projekteringen.A-konsultentar varje vecka
fram översiktplaner A4-format, på vilka han markerat de senaste
ändringarna.Dessa översikterdistribuerassedan till övriga parter
i projekteringen.
Merparten av de problem som redovisatsi detta avsnitt, kan lösas
inom systemets ram genom tillägg eller ändringarav programvaran.
Det bör dessutom påpekas att det undersöktaCAD-systemetdessutom erbjuder en mängd faciliteter,som av olika anledningarinte har tilllämpats i detta projekt.
4.4
Personal- och or anisationsfrågor
Det enda specifika och särskiljandedraget i datorteknikenär att
datorn är en maskin som det är möjligt att instruera.Dessa instruktioner utfärdas av de personer som tillsammansutgör systemetsgrundläggande förutsättning
= systemerare,
programmerare,
operatörer,
användare osv.
Följaktligenblir personal-och organisationsfrågorna
helt centrala
för CAD-systemenssätt att fungera. Vanligtvisär det också på denna
nivå som problem och svårigheteruppstår, snarare än på maskin- eller
programvaransnivåer. Dessa problem kommer dessutom att bli ännu mer
betydelsefullai framtiden,när CAD-teknikenhunnit bli mer allmänt
förekommandeoch allmänt tillämpad.
Vi befinner oss fortfarandei CAD-teknikensinledandeskede. I nuläget
är det endast en begränsaddel av byggsektornspersonal som arbetar i
direkt kontakt med den nya tekniken. CAD-systemenkan s a s fortfarande
specialrekryterasina användare och operatörerbland dem som är speciellt intresseradeeller lämpade för arbete med den nya tekniken.
När CAD-teknikenså småningom har blivit mer allmänt spridd och tilllämpad, kommer denna selektionsmekanisminte längre fungera. Man bör
därför redan nu börja utveckla CAD-teknikenså att den fungerar även
med genomsnittligtintresseradeoch kunniga operatöreroch användare.
Det som bör förbättrasoch utvecklas är t ex:
(i)
relationenmellan användare och dator, dvs metoder för ineller utmatning,yrkesanpassadmenyteknik,större skärmar helst med fyrfärgsmöjlighet,förbättradupplösning,kortare
svarstider,felmeddelandenfrån datorn, dokumentationoch
manualer - helst på svenska osv;
(ii)
diversifieradutbildningför olika personalkategorier
och
yrkesfunktioner;
(iii) metoder för projektstyrningoch samordning;CAD kräver en
betydligt noggrannarestyrning via tids- och kostnadsplaner
än traditionellprojektering- man bör t ex upprätta preliminära register för lagerhanteringenoch koppla detta till tidplaneringen
(när skall en viss uppgift finnas tillgänglig?
osv);
39
(iv)
rutiner för framtagningoch utformningav speciella samordningshandlingar;
(v)
rutiner för utformningav manuellt gjorda underlag (skisser,
layouts, koncept osv) inför arbetet vid CAD-terminalen;
(vi)
rutiner för uppbyggnadenav projektorganisationen
i dess helhet - vem bör arbeta vid CAD-terminalen (utbildning,
yrkeserfarenheter),vem gör vad, vem har ansvar för vad, lämplig
plats för arbetsstationen osv;
(vii) redovisningsteknik
, val av ritsymboler, lämplig utformning av
ritsymboler, vilka komponentersom bör redovisas i sin fulla
utsträckningosv; lagringsproblem
, t ex minnesmediasbeständighet;
(viii) erfarenhetsåterföring
vid CAD-projektering- såväl inom varje
användarorganisation,
som på ett mer allmänt plan;
(ix)
lönsamhetsfrågoroch debiteringsfrågor.
En arbetsstationbör utformas så, att den så långt som möjligt "liknar"
en traditionellarbetsplatsför projektörer
. På sikt kommer också CADtekniken utvecklasdärhän, t ex så att operatören kan arbeta interaktivt med ljuspennadirekt mot skärmen, som kanske t o m är nedfälld
i det vanliga ritbordet.
På kortare sikt är ett angeläget behov att få fram utförlig dokumentation på svenska av program- och systemvaran- vilket t ex till stor del
är genomfört vad gäller MEDUSA's tillämpningarinom byggsektorn.
Utbildnings-,kompetens
- och träningsfrågornabör diskuterasmycket
utförligt. En stor del av de problem som uppstår vid CAD-projektering
- fördröjningari informationsutbytet
, extra arbetsbelastningoch
stressosv - kan förklarasmed de involverade
projektörernas
bristande
vana att arbeta med CAD-tekniken.Man tenderar s a s att fortsätta
tänka i termer av färdiga, manuellt utförda ritningar- och inte i
termer av informationatt fördela och distribueravid CAD-systemets
olika lager.
DAPAB (dvs Installations
-MEDUSA) erbjuder t ex en intensivkurspå 10
dagar (80 timmar), samt en kurs för handläggandepersonal på 7 timmar.
Man förberederockså olika påbyggnadskurser,bland annat en kurs i
3D-tillämpningar.
Arne Johnson IngenjörsbyråAB (MEDUSA-BYGG) kan också ge kurser och
handledning,så att projektörernasnabbt kommer i produktion vid
arbetsstationerna.
Det finns således - här och på andra håll - goda introduktionskurser
för varje enskilt CAD-system. Vad som däremot saknas är en mer generell
och systemoberoendeutbildning i CAD-teknik.En sådan utbildning kan
rimligen inte utgöra ett ansvar för de enskilda företagen, utan bör
ske på annat sätt, t ex vid de tekniska högskolorna.
40
Ett problem i sammanhangetär kostnadernaför introduktionskurserna.
Det är praktiskt taget omöjligt att vinna tillbaka utbildningskostnaderna inom ramen för ett enda projekt. Om ett konsultföretagsatsar
på en CAD-utbildningav den egna personalen,så bör detta ske utifrån
ett ganska långsiktigtperspektiv,omfattandeen relativt lång rad av
CAD-projekt.
En annan fråga att diskutera, utgöres av vilken typ av projekt en
CAD-operatörbör arbeta med under sin inskolningoch inträning i CADsystemet. I idealfalletfår operatörenträna in sig på CAD-tekniken via
relativt små, okompliceradeprojekt, innan han börjar arbeta i något
större, tyngre och mer kompliceratprojekt.
Det är möjligt att kv Algen har varit ett alltför kompliceratoch omfångsrikt projekt, för att fungera riktigt bra som intränings-och
övningsobjektför CAD-operatörer.Det krävs trots allt en viss tid
innan användarorganisationerna
och berörd personal har uppnått den
"datormognad
" som är önskvärd. I Bollnäsprojektetvar det i realiteten
endast K-konsulten som hunnit skaffa sig en mer omfattandeerfarenhet
av CAD-arbete.Dessutom var det givetvis själva projektet som sådant,
kv Algen i Bollnäs, som hade den högsta prioriteten,inte CAD-projekteringen som sådan.
Kv Algen har således varit ett försöks- och inlärningsprojektur CADsynpunkt för de involveradeparterna. Detta innebär att bilden av de
svårigheter som kan uppstå vid CAD-projekteringinte är helt rättvisande. Man kan inte vänta sig att CAD-systemen skall fungera helt
besvärsfritt
förrän efter ytterligare
en 2 å 3 projekt.
Vid projekteringenav kv Algen var t ex CAD-systemet inte helt färdigutbyggt vid projektstarten
. E- och V-projektörernavar inledningsvis
tvungna att arbeta i DAPAB's lokaler, innan deras egna företag fått
fram egna arbetsstationer
. A-konsultenhar inte haft någon egen arbetsstation under hela projekteringsförloppet
, och har i stället hyrt
terminaltidav K-konsulten- någon som i sig utgör ett bra alternativ
för de konsulter som inte i nuläget vill binda upp sig för stora CADinvesteringar.
Uppdelningeni två olika CAD-system - om än baserade på samma grundsystem - har inneburitvissa svårigheter
. E- och V-konsulternahar
således använt INSTALLATIONS
-MEDUSA och dess centralenhetpå DAPAB.
på
A- och K-konsulten har använt MEDUSA-BYGG
och dess centralenhet
Arne Johnson IngenjörsbyråAB. Förbindelsernamellan systemen har inneburit vissa problem , som man inte hann .red att lösa förrän projekteringen av
kv Älgen hunnit ganska långt. I början av projektetfungerade inte
teleförbindelsenmellan systemen. När väl detta blivit avhjälpt, uppstod i stället vissa problem med överföringslagren.
Sammanfattningsviskan sägas, att samordningenmellan A- och Kkonsulternahar visat sig fungera alldeles utmärkt, liksom samordningen
mellan V- och E-konsulterna.Däremot har det funnits vissa brister i
kommunikationenmellan byggsidan (A och K) och installationssidan(V
och E).
41
Man bör dock inte överdriva CAD-teknikensroll i detta. Kommunikationsoch samordningssvårigheter
mellan byggsidansoch installationssidans
aktörer är delvis strukturelltbetingade- och förekommerockså vid
traditionellprojektering.Problemenberor således främst på att projektörer ur olika fack har olika grundutbildning,olika yrkeserfarenheter och olika funktioner
i projekteringen.
Bollnäsprojektetger snarare belägg för tanken att CAD-teknikenpotentiellt ger goda möjligheteratt åtgärda dessa strukturelltbetingade
kommunikationsproblem
och således förbättra samordningenmellan byggoch installationssidan.
Det krävs emellertiden del FoU-insatserpå detta område. Bland annat
bör man undersöka vilken typ av informationsom installationssidan
behöver från byggsidan, och omvänt. FoU-insatser
av detta slag är giltiga
inte enbart för CAD-projekteringen,
utan har betydelse också för traditionell projektering.
Kompetensfråganär också av betydelse.I Bollnäsprojektetframgick det
tydligt att CAD-operatörenbör vara en erfaren och kunnig projektör/
konstruktör.Man bör endast i undantagsfallanvända CAD-operatörermed
enbart kompetens som ritare eller biträdandekonstruktörer.Den som arbetar vid terminalenbör s a s förstå vad han gör, inte enbart mekaniskt
översätta färdiga koncept eller iayoutunderlagtill CAD-ritad information.
På sikt bör man eftersträvaatt så mycket som möjligt av projektörs/
konstruktörsarbetet
sker vid arbetsstationen.CAD-systemenbör inte
användas endast för renritning.Detta innebär dock inte att CAD-operatören kan arbeta helt utan koncept eller underlagsskisser.Det är
således ett angeläget FOU-projekt:att ta fram rutiner för hur ett
sådant underlag (koncept/layout/skiss)
bör utformas.
Inom överskådligframtid kommer de projektansvarigainom varje fack,
dvs projektledareoch handläggareosv, att få arbeta med traditionella,
manuella metoder. De handlingarsom visar de övergripandelösningarna
- systemskisser,programhandlingar,förslagshandlingarosv - kommer att
produceraspå traditionelltsätt. Dessa handlingarger sedan utgångspunkterna för den fortsatta CAD-bearbetningen.
Även om personal med handläggar-och projektledaransvartill största
delen har sina arbetsuppgifterförlagda "utanför"CAD-systemet,så är
det ändå väsentligtatt även denna personalkategorilär sig förstå och
använda CAD-tekniken.
Ansvaret för samgranskning,dokumentsamordningoch annan samordning
faller till stor del på denna personalkategori- främst på A-konsultens
handläggare,som ju också är projekteringsledare.
Av någon anledning anses det fördelaktigtom handläggarensgranskning
kan ske direkt på skärmen. Det är emellertid i princip ganska ointressant hur granskningenutföres - på skärm eller på papperskopior.Det
väsentffgaär om han hittar fler eller färre brister i handlingarna.
42
I Bollnäsprojektetverkar antalet direkta fel i de färdiga handlingarna
snarast vara mindre, än vad som brukar vara fallet vid motsvarande,
traditionelltgenomfördaprojekt. Med "fel" menas då: måttfel, "kollisioner", bortglömdadetaljer, ej genomfördaändringar, bristande överensstämmelse mellan ritningarosv.
Om detta beror på CAD-tekniken eller andra faktorer är svårt att bedöma.
Som tidigare påpekats utgör de projektörersom arbetat i projektetett
i positiv mening"selektivt urval"
, något som varit bra för projekteringsarbetet, men som gör att denna undersökninginte är helt representativ.
Granskningsproblemetär förknippatmed granskarensarbetssätt.Han vill
kunna göra felmarkeringaroch korrigeringardirekt på det granskade
underlaget,något som sker enkelt och omedelbartpå papperskopior,men
som är relativt besvärligtom man granskar vid skärm. En bra lösning är
att ta fram speciella samordnings-och granskningshandlingar
vid behov.
Dessa samordningshandlingar
kan t ex göras i fyrfärgsteknik,med en
speciell färg för varje fack, A , K, V och E. I Bollnäsprojektethar man
bland annat använt dessa metoder.
Frågan om hur erfarenhetsåterföringen
från genomförda CAD-projekt bör
ordnas, är nära förknippadmed utbildnings
- och utvecklingsfrågorna.
Inom ramen för Bollnäsprojektetkan man studera ett antal olika sätt
att organisera erfarenhetsåterföringen.
Företaget DAPAB har t ex bildats bland annat för att lösa frågan om
erfarenhetsåterföringen
. Agare av företaget är sex installationskonsultföretag
, som på detta vis gemensamt utvecklarett kunnande i
CAD-frågor , samtidigt som företagen i övrigt utgör självständiga
enheter.
V-konsulten i Bollnäsprojektethar dessutom en egen utvecklingsenhet
- Wahlings Installationsutveckling
AB - som inom Wahlinggruppendriver
utvecklingsfrågor
och organiserar
erfarenhetsåterföring
i olika relevanta ämnen, bland annat CAD.
E-konsulten i Bollnäsprojektet- Hans Hedlund & Co AB - har formerat
en speciell CAD-grupp på inledningsvis5 personer inom företaget,för
att på detta vis lösa frågorna om kompetens-och erfarenhetsutveckling.
Gruppen kommer omfatta en projektledare,två operatörer- som tillika
är kvalificeradekonstruktörer,samt två ritare, som kan sköta digitaliserings-och plottningsfunktionerna.
K-konsulten i projektet - Arne Johnson IngenjörsbyråAB - har integrerat sitt CAD-systemså djupt i företaget, att man bör se företaget i
dess helhet som den organisatoriskaramen kring erfarenhetsutvecklingen.
Inom företaget är emellertidtvå personer specielltavdelade för att ta
ansvar för program- och systemutvecklingen
, och en person har ett
speciellt ansvar för information
, utbildningoch marknadsföring,vad
gäller CAD-systemet
. Dessutom anordnar man då och då tämligen informella referensgruppsmötenkring systemet,där de som arbetat i något pågående eller avslutat CAD-projekt kan mötas och utbyta erfarenheter.
43
A-konsulten
- Höjer-Ljungqvist
AB - har relativt
långt framskridna
planer på en intern utvecklings-och utbildningsverksamhet,
för att på
så vis tillgodogörasig erfarenheternaav Bollnäsprojektet.Av naturliga
skäl - man saknar t ex en egen arbetsstation- har man inte ännu funnit
lika fasta organisatoriskaformer för det fortsatta CAD-arbetet,som
de övriga konsulternai projektet.Man är emellertid- om än med vissa
reservationer- positiv till fortsatt arbete med CAD.
4.5
Nya krav på projekteringsmetodiken
För att utveckla en projekteringsmetodik,
som bättre utnyttjar CADtekniken, bör följande problemområdenundersökas:
(i)
den kompliceraderelationenmellan designbeslutenoch det
konkreta arbetet vid CAD-terminalen;
hur och när en CAD-operatörbör lämna informationtill övriga
projektörer;
(iii) vilka samordningsintrument
och speciella samordningsdokumentsom
behövs vid CAD-projektering;
(iv)
principerför fördelningav informationpå de olika hanteringsoch överföringslagren;
(v)
önskvärd struktureringav databasen, så att denna kan utnyttjas
även under byggprocessenssenare skeden, dvs produktions-och
förval tningsskedena.
CAD-projekteringställer hårdare krav på systematikoch noggrannhet
i projektarbetet,än vad som gäller för traditionellprojektering.
Detta gäller
såväl för den enskilde
projektören,
som för projektgruppen
i dess helhet.
Innan en CAD-operatörsätter sig vid arbetsstationen,bör han noga ha
tänkt igenom vad han har att uträtta och hur detta bör göras. De
relativt höga "körkostnaderna°°
gör att man knappast har tid att sitta
och fundera eller skissa framför terminalen.Om några år kommer dock
kostnadsbildenvara betydligtförmånligare- och på så vis medge ett
mindre effektivt utnyttjande av CAD-systemen - men i nuläget är detta
inte
möjligt.
Av detta följer att de egentligadesignbeslutenbör förläggas utanför
CAD-systemet.Med "designbeslut"menas slutresultatetav det långsamma
och intrikataelaborerandetkring utformnings-,dimensionerings-och
gestaltningsfrågor.
En viktig FoU-uppgiftbör således vara att granska de olika arbetsmomenten och funktionernai en typisk projekteringsprocess.
Man bör
försöka formulera kriterierför urvalet av de arbetsuppgiftersom bör
skötas vid CAD-terminalerna,respektivede arbetsuppgiftersom bör
skötas på annat sätt.
44
Många av de arbetsmomentsom förekommer i traditionellprojekteringkan
säkerligen överföras till CAD-systemetsarbetsstationer.Därmed är det
emellertid inte självklartatt detta bör göras. Det som man kan göra
och det som man bör göra, är inte samma sak.
Arbetsuppgifterav syntes- och helhetsskapandekaraktär bör i nuläget
hållas utanför CAD-systemen.Detta innebär i praktikenatt projekteringens tidiga skeden, i princip fram till systemhandlingsskedet,
bör
hållas utanför CAD. Även under de tidiga skedena kan man givetvis
ibland dra nytta av CAD-tekniken- för uppritning,för perspektivritande, för snabba kalkyler av alternativosv. Det i reell mening
kreativa syntesarbetetbör dock förbli "manuellt",i väntan på att CADteknologin skall utvecklasytterligare.
Hittills är det framför allt arkitektersom givit uttryck för en oro
att överdriven CAD-tillämpningkan inverka negativt på kreativiteten.
Problemet gäller logiskt sett i lika hög grad även de övriga disciplinerna i projekteringen.
En annan fråga av stort intresse är när och hur en projektör bör lämna
informationtill de andra fackens projektören,samt vilken typ av
informationsom då behövs.
Projekteringsarbetebedrivs inom (minst) fyra fackområden- A, K, v
och E - men är hela tiden interrelaterat,eftersom varje fack är beroende av information
från de övriga facken. Man bör således försöka def i niera den 'kritiska
linjen°'
i projekteringsarbetet.
Av effektivitets-och samordningsskälär det en stor fördel om de fyra
facken s a s ligger i fas under projekteringen.Detta krav bör dock inte
drivas så långt att någon enskild projektörtvingas utföra onödigt merarbete, enbart av samordningsskäl.
CAD-teknikenger goda möjligheteratt rikta och skikta information.
Att på rätt sätt använda dessa möjligheterär i hög grad en erfarenhetsoch utbildningsfråga.
Man bör försöka använda CAD-systemetsom någonting lika självklartsom
ett ritbord.
överföringslagren
bör man lägga in 1agoni mycket i isformation, dvs endast den informationsom de andra konsulternakan behöva
just då.
K-konsultenbehöver t ex inledningsviskanske enbart informationfrån
E- och v-s i dan os genomföra ngars läge och plushöjder.
tovri g information
från installationssidankan då vänta till senare tidpunkter.
En annan fördel med CAD-teknikenär att den kan ge projekteringsförloppet en förändrad
'rytm,
så att man kan få en jämnare fördelning
av
arbetsbelastningenöver tiden och s a s "kapa topparna" i projektarbetet. 1 normalfalletinträffartvå stressperioderregelmässigtunder
projektarbetet,dels strax innan systemhandlingar skall lämnas, och
delsunder färdigställandetav produktionshandlingarna.
45
Risken för direkta
ritfel
- måttfel,
förbiseenden,
bristande
koordination osv - ökar under dessa stressperioder.Delvis är detta emellertid
en generationsfråga.Yngre projektörerverkar snarast stimulerasav
stressmomenten,när de äldre projektörernahellre vill se att projektet
flyter lugnt och metodiskt. Detta hänger förmodligenockså samman med
att äldre och yngre projektöreroftast har olika funktioner i projektarbetet; samordnings-och styrningsansvaretligger normalt hos de
äldre projektörerna.
Samordningsfrågornaär centrala vid CAD-projektering,eftersom denna
teknik ställer hårdare krav på projektetsstyrning än vad som gäller
vid konventionellprojektering.Tidplaneringenbör således gälla mer än
enbart vilka dokument som skall föreligga vid en viss tidpunkt. Den
bör också föreskriva
vilken information
som skall ligga i överföringslagren vid en viss tidpunkt.Man bör också planera för arbetstidenvid
terminalernaoch för utplottningen.1 tidplaneringenbör också ingå
eventuell utbildningstidoch "inkörningstid".
Man bör också planera utformningoch tidpunkterför färdigställandeav
avstämningsritningar
till byggherrenoch samgranskningsritningar
inför
byggmöten.
CAD-teknikenssyfte är att ge datorstöd åt den totala byggprocessen
- projektering,
produktion
och förvaltning.
Ur detta syfte uppstår
dock ett antal problem = traditionellaansvars- och kompetensgränser
kommer att överskridasav CAD-systemet,t ex gränsen mellan entreprenörer och konsulter.Det som krävs för att lösa dessa problem, är
kanske inte utvecklings-och utredningsarbetei första hand, utan snarare vissa attitydförändringarhos de inblandadeparterna.
CAD-teknikenerbjuder också goda möjligheterför 3D-representation.
I Bollnäsprojektethar man inte utnyttjatdenna möjlighet tillfullo,
främst på grund av ett pressat tidsschema.3D-teknikenger dock goda
potentiella
möjligheter,
dels för presentationer,
perspektiv
osv, dels
för krocki ndi ceri ng.
Mjukvara för "solid modell ing" är fortfarande
ganska dyrbar.
Med
"solid modelling"'
menas att ett föremål kan avbildas i 3D, med eventuella dolda linjer
automatiskt
bortsorterade
av skärmens styrprogram.
På sikt kommer3D-tekniken
få en stor och positivbetydelse.1 nuläget är dock CAD-systemensfaciliteterför 2D av större betydelse.
4.6
Problem kring redovisningsstandard
och annan standard
Under projekteringenav kv Algen har vissa problem aktualiseratskring
olika standardi ceri ngsfrågor:
(i)
ritsymbolers
utformning;
(ii)
standard för redovisningi full, fysisk utsträckningav vissa
apparater eller byggkomponenter;
(iii) utformningav menyer;
(iv)
utformning
av tangentbord;
(v)
utformningav standardkommandon;
46
(vi)
relationshandlingars
utformning;
(vii) lagring och uppdateringav relationshandlingar;
(viii)
rutiner
för lagerhantering;
(ix)
revideringsrutiner;
(x)
överföringav informationmellan olika CAD-system.
Vad gäller utformningav menyer och tangentbordbör man dels utveckla
speciella A-, K-, V- och E-menyer - som särskilt anpassats till respektive disciplinskrav- dels samordna dessa olika menyer så att de gemensamt kopplas till ett för samtliga fack användbart symbolspråk.
Det är varken möjligt eller önskvärt att helt standardiseramenyer,
tangentbord, kommandonoch symbolspråkför samtliga CAD-systemsom nu
finns på marknaden. Mer väsentligtär att bevaka vissa ergonomisktpsykologiskaaspekter på detta område. Man bör t ex försöka få till
stånd gemensamma konventioner för fäl tindelning
av menyer och för markeringarna på tangentbordetsenskilda tangenter. Det som man bör enas
om, är en gemensam terminologi, och vissa överordnade, teknikoberoende
principer . Däremot bör man inte i ovi st nit införa standardregler
för
sådana tekniska detaljer, som ändå blir teknologiskt
obsoieta ganska
snabbt.
Om en standard skall vara giltig under någon längre tidsperiod,så
bör den utformas så teknikoberoende
som möjligt.
Vissa apparater och byggkomponenterutgör ett gemensamtansvar för
samtliga fack i projekteringen
. Här bör man diskutera fram en måttoch redovisningsstandard,
som utgår från de möjligheterCAD-tekniken
ger för "gemensamtritande".Vissa apparater, exempelvisljusarmaturer,
bör redovisas i sin fulla fysiska utsträckning
, vilket aktualiseraren
måttstandardför detta. Andra apparater utgör ett gemensamt ansvar för
samtliga fack - A, K, V och E - och bör definieras
ri tn i ngsmäss i gt på
ett enhetligt sätt. Ett exempel kan t ex vara en tvättmaskin,som ju
har el- och vattenanslutning
, betongfundament
, kringutrustningosv och därmed utgör ett gemensamt utformningsansvarför respektivekonsult A , K, V och E.
Det behövs också fasta konventionerför utformning, uppdateringoch
media för lagring av relationshandlingar
. Man bör t ex undvika att
lagra unik informationpå ett enda medium; i varje fall inte enbart
på databand , eftersom detta medium åldras ganska snabbt.
Ett besläktat problem är att få fram rutiner för revideringav gällande
handlingar. Sådana problem kan beröra frågor som t ex om det är information i "maskin " eller på ritfilm , som utgör "gällande ritning".
Rutiner för lagerhanteringenmåste givetvis utgå från den grundläggande
systemvaran , som ju är specifik
för varje CAD
- system. Man kan emellertid ha en viss nytta av konventionerför vissa typer av information
- t ex konventionerför hur kanalisation
, genomföringarosv bör redovisas.
47
Ett omdiskuteratproblem är samverkanoch kommunikationmellan olika
CAD-system. På sikt bör man kunna få fram ett gemensamt "format" för
olika CAD-system, dvs en teknisk standard för hur datorn skall tolka
given information . Det finns dock ingen anledning att forcera ett
standardiseringsarbete
på detta område. Problemet bör lösas på internationell nivå, främst genom branschsamarbetei tillverkarledet.
Dessutom är överföringsproblemet
relativt enkelt att lösa på ett renodlat praktiskt plan, om än dessa lösningar inte är så tekniskt
eleganta.
Man kan helt enkelt skicka band mellan olika CAD-system,något som
visserligenär tids- och planeringsmässigtkrävande,men som ändå
fungerar hjälpligt . Det man förlorar vid en sådan överföring,
är den
"intelligens"eller randinformation,som skapats vid framtagningenav
informationenpå banden.
Ett för byggsektornmer närliggandeutvecklingsarbeteär att ta fram
CAD-anpassaderitsymboler.CAD-projekteringenerbjuder här en mängd
av intrikataproblem.
I Bollnäsprojektethade man t ex inledningsvisproblem vid skalförändringar. Vissa ritsymbolerär så beskaffade, att om man går från t ex
50-dels skala till 100-del,så blir ritsymbolenför liten; om man går
från 100- del till
50-del,
så blir ritsymbolen för stor . Eftersom skalförstoringaroftast innebär en fördubbling(omräkningstal1 till 2),
så tilldelademan därför ritsymbolenett eget omräkningstal(1 till V).
Man bör också eftersträvagenerella,ganska abstrakta ritsymboler,som
dessutom kombinerasmed littera ur en beskrivningskod- detta för att
kunna utnyttja CAD-teknikensflexibilitetvad gäller flergångsanvändning av enstaka informationselement
ur den gemensammadatabasen.
Vissa eltekniskasymboler är t ex nu så utformadeatt de måste vridas
på CAD-skärmen för att s a s komma rätt, dvs då byggnaden representeras
i olika vinklar på olika skalnivåer.Ett exempel kan vara strömställaren, som måste vridas så att man får "flaggan" åt rätt håll.
Ritsymbolernasutformninghar stor inverkan på CPU-tid och tillgängligt
minnesutrymme- en fylld symbol kräver t ex betydligt mer minnesutrymme än en ofylld symbol.
Manuell kompletteringi efterhand kan försvårasav att CAD-producerade
ritsymbolerkan vara svåra att åstadkommamanuellt. Detta kan därför
bli en anledningatt ta fram ett kompletterandematerial i Letrasetteknik (dvs "gnuggisar
" och tejper).
En ritsymbol kan kopplas till s k "egenskapsmatriser
" (för typ, storlek, montering osv av det element som symbolen betecknar). Om en enkel
ritsymbol kopplas till littera ur en kod för "egenskaps-eller specifikationsmatriser
", så kan denna ritsymbolmed tillfogadelittera bära
upp en stor mängd information
. Man bör dock ta fram konventionerför
hur dessa egenskapsmatriserkan tillordnasgivna ritsymboler.Dessutom
behövs konventionerför hur dessa egenskapsmatriserbör struktureras
(6).
48
Frågor om ritsymbolersutformningär av primärt intresse främst för Esidan. A- och K-konsulterarbetar av hävd sällan med fasta symboler,
utan ritar helst så "bildlikt"som möjligt. Numera ritar också Vkonsulternasina apparater och installationeri dess fulla, fysiska
utsträckning.
Däremot omfattar man likartadesynpunkterpå ritteknikoch redovisningsmetoder.Man bör således undvika tät sgraffering,för att på så
vis spara CPU-tid. V-konsultenbör få rita direkt i skala 1:50, för
att undvika en onödig omväg via ritandet av 100-delar.
Operatören bör kunna bestämma skalan separat för text, respektiveför
bild. För att hushålla med CAD-systemetsbearbetningskapacitet,
bör
man också vara restriktivmed den informationsom läggs i överföringslagren. Man bör endast föra över den vid ett givet tillfälle behövliga
informationen
till
överföringslagren.
Även på denna punkt kan eventuellt fasta konventionerbehövas. Men bör också definiera en lämplig
letal jeringsgrad
för olika ri tningstyper
(1:200, 1:100, 1:50 osv), så
att man inte i onödan belastar ritningarnamed onödig detaljinformation - och för att undvika överlappningar.
En utförlig genomgång av dessa problem har gjorts av BS`f- delvis samtidigt och i visst samarbetemed detta FoU-projekt.(Se litteraturförteckning
: Ellasson,
Engström, Lindgren,
Datorstödd
projektering..").
4.7
Uppslag för framtida FoU-projekt
CAD-teknikenbefinner sig fortfarandei ett inledandeskede. Merparten
av teknikens
möjligheter
- och brister
- är fortfarande
obeprövade.
Det är således enkelt att formulera
långa förteckningar
över angelägna
och intressantaFoU-projektinom CAD. För att i någon mån få en överblick inom CAD-området,kan man gruppera dessa F0U-insatserkring några
få, centrala
frågeställningar
och angelägna uppgifter:
(i)
a-t förbättra
fram enklare,
datorn;
i nterakti oren mellan användare och dator, dvs ta
mer omedel bara verktyg för kommunikation med
(ii)
att studera vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
som CADtekniken förutsätter;sådana undersökningarmåste med nödvändighet ske under medverkan från de fyra huvudfackeni projekteringen
- A, K, V och E;
(iii) att utveckla möjligheternaför en integrationav den totala
byggprocessenmed hjälp av CAD-teknik;man bör t ex helt enkelt
ta reda på vad förvaltare,
brukare, byggherrar , entreprenörer,
projektöver, myndigheterosv egentligenvill ha ut av CAD;
(iv)
att utvecklakommunikationsmöjligheterna
mellan olika CAD-system.
övriga problem , t ex kring lönsamhet, utbildning,
persona , organisationsformerosv, är beroende av hur dessa fyra huvudfrågorkommer att
lösas.
49
Den första punkten, om interaktionenmellan människa och maskin, förutsätter tvärfackligtoch tvärvetenskapligtsamarbete.På KTH's institution för datalogi
pågår t ex för närvarande
ett sådant tvärfackligt
FoU-projekt,med samverkanmellan beteendevetare,ergonomer, dataloger,
arkitekteroch grafiker. På sikt bör man starta flera liknande projekt,
som då också omfattar även övriga fack i projekteringen.
Ur en sådan FoU-insats
bör man kunna få ut följande
resultat;
förbättrad menyteknik,förenklade inmatningsrutiner,
yrkesanpassadekommandospråk, förbättrade
grafiska
möjligheter
- dvs förbättrad
output,
förbättrad utformningav skärmar och tangentbordosv.
CAD-teknikenär en utpräglat "mjuk" teknologi.Det finns därför stora
möjligheter
att påverka systemva rul everantörerna
, förutsatt
att de
får klara och tydliga anvisningaratt arbeta efter.
Krav på en ny, CAD-anpassadprojekteringsmetodik
bör i nuläget inskränkas till att gälla projekteringenssenare skeden. Det som påverkas mera
direkt av CAD-teknikenär arbetet med produktionshandlingarna.
Handläggar- och projektledarfunktionerna
påverkas genom att nya arbetsuppgifter
tillkommer,
t ex planering
av arbetet
vid CAD-terminalerna.
Ett problem i sammanhangetär att plottnings-och kopieringsfunktionerna
inte tekniskt är i paritet med CAD-teknikeni övrigt. Av detta skäl
föredrar
man att ge output via skärm, så mycket som möjligt.
Detta förhållande orsakar i sin tur besvär för handläggareni hans granskningsoch samordningsarbete.
En förbättrad
plottningsfunktion
står därför
högt på önskelistan.
Diskussionenav CAD-teknikensåterverkanpå projekteringsmetodiken
bör också omfatta samordnings-,utbildnings-,kompetens-och informati onsfrågorna.
Frågan om CAD-tillämpningari produktions-och förvaltningsskedena
utgör också ett angeläget FoU-projekt.Man bör inledningsvisgå ut
och fråga alla parter
i byggprocessen
- förvaltare,
beställare,
byggare, materialleverantörer
osv - vad de vill få ut av CAD-tekniken,
vad
för typ av information
de behöver och när de behöver denna information.
En stor del av ansvaret
för den totala
informationsuppbyggnaden,
i
databaser eller på annat sätt, faller på konsulterna.Om dessa skall
kunna strukturerasitt material så bra som möjligt i ett tidigt skede
av processen,så måste de få veta i vilken form övriga intressenter
vill få ut sin information.
Det krävs också en standard för själva presentationenav materialet.
Eventuelltkan man t ex standardiseralagerhanteringen,så att olika
CAD-system kommer att ta fram likvärdigaslutprodukter.
Den totala byggprocessenomfattar en stor mängd intressenter,vilket
innebär att ansvarsbildenär tämligen splittrad.De s k gränssnitten
mellan olika ansvariga i hela processen är intressantaatt studera,
inte enbart ur CAD-aspekten.
Det finns stora möjligheter
att via CAD få till
stånd en förbättrad
produktionsstyrningunder produktionsskedet,t ex genom en mängdning
som uppdelats enligt byggarens produktionsplanering,
samt t ex genom
snabbare och exaktare informationtill materialproducenten.På sikt
kan byggsektorn
få en lika väl fungerande
produktionsstyrning,
som den
stationäraindustrin har haft sedan länge.
50
Här kommer dock vissa lönsamhetsaspekterin i bilden. Lönsamhetsfrågan
för den integreradeCAD-teknikenkan inte klaras enbart inom konsultledet. På något sätt bör man finna vägar att fördela CAD-kostnaderna
även på byggare och förvaltare.De traditionellaansvarsgränsernabör
överskridas,eftersom CAD-teknikentill sin natur är sektorsövergripande.
Till integrationstankenhör också möjlighetenatt kommunicerafritt
mellan olika CAD-system.Det pågår för närvarandeett standardiseringsarbete på internationellnivå på detta område. Att föregripa detta
arbete är knappast särskilt meningsfullt.
Däremot kan man redan nu ganska enkelt lösa en del av dagens praktiska
problem, genom att ta fram speciella
program eller
rutiner
för överföring mellan olika,
befintliga
CAD-system.
Även om samordningstankenär god i sig, så bör den inte forceras fram.
Man bör inte driva samordningstanken
så långt, att man riskerar
att
låsa systemensutvecklingsmöjligheter.
Däremot bör man eftersträvaen ökad samordningav FoU-arbetetinom CAD,
för att på så vis få till stånd en rationellarbetsfördelningmellan
högskolor, branschorgan,förvaltningarsoch företags utvecklingsavdelningar osv.
Av de fyra problemfältensom angavs inledningsvis
, är två speciellt
betydelsefulla;
dels att förbättra
kommunikationen mellan användare
och dator, dels att via CAD förbättra integrationeni den totala byggprocessen.
4.8
sammanfattande synpunkter
Något tillspetsatkan man påstå att de egentliga CAD-problemeninte
beror av tekniken som sådan, utan av dess sociala kontext. Det är inte
renodlat CAD-tekniskaproblem som orsakar de flesta svårigheternavid
en CAD-introduktion,utan olika utbildningsmässiga,
organisatoriska
och andra frågor. Merparten av problemen uppstår ut byggbranschens
bristande
datormognad
Det finns givetvis också problem som uppstår ur CAD-tekniken i sig.
Relationen
minni ska-maskin är fortfarande
behäftad med åtskilliga
svagheter En projektör bör kunna koncentrerasig på det som utgör
hans egetl i ga arbetsuppgifter
- att lösa komplicerade tekniska,
ekonomiska eller gental tningsmässiga
problem - utan att dessutom behöva samtidigt bemästra olika CAD-tekniskaproblem.
Att lösa ett komplicerat
gestaltningsproblem
med CAD är liktydigt
med
att behöva spela piano med boxhandskar.Man bör avvakta utvecklingen
inom CAD, innan man börjar förlägga även de "tanketunga " , komplicerade
delarna av produktbestämningsarbetet
till CAD-terminalerna.Mera konkret, de tidiga skedena av projekteringenbör förläggas utanför CADsystemen Möjligen kan CAD ge en viss hjälp för snabba överslagskalkyler kri ng olika alternativ.
CAD
- teknikens faci i i teter för 3D kan också
vara till viss nytta för presentationsändamål.
51
Det krävs mycket utvecklingsarbeteinnan CAD-teknikenkan användas
för skissning,form- och volymgestaltning,övergripandefunktionsoch organisationsstudier,
val av byggsystem,stomsystem,system för
teknisk försörjningosv. öven kostnadernautgör ett hinder för att
byggprojektörenskall kunna sitta och skissa eller tänka vid terminalen.
Utvecklingengår emellertidganska snabbt. CAD-teknikenbefinner sig
i början av sin utvecklingoch inrymmer redan i nuläget många faciliteter. Redan uppgiften att på rätt sätt tillgodogörasig de redan
givna faciliteternakommer kräva mycket av byggsektornsolika intressenter.
Enbart under detta,
enstaka projekt,
kv M gen i Bollnäs,
har det varit
markant hur snabbt och elegant man kunnat klara upp olika tekniska
förtretligheteroch anpassningsproblemgenom små kompletteringarav den
grundläggandesystemvaran.
Det finns emellertiden uppenbar felkälla i denna undersökning.I ett
inledandeskede av CAD-introduktioneni byggsektornär det främst
specielltambitiösa och intresseradeprojektörersom söker sig till
CAD-baseradearbetsuppgifter.När CAD-teknikenså småningom blivit mer
allmänt förekommandeinom byggsektorn,kommer även "normalt" intresserade och ambitiösa projektöreratt involverasi CAD-arbete.
Risken är således att man inledningsviskommer att underskattaCADteknikens svårigheter,helt enkelt därför att dess hittillsvarande
användare varit speciellt intresseradeoch lämpade. Men CAD-tekniken
bör vara så utformad,
att den är användbar för alla typer av användare, dvs även för personermed ett mer genomsnittligtkunnande och
intresse för området.
I detta EoU-projekt,
uppf öljningen av projektet
kv Älgen i Bollnäs,
har det funnits
en uppenbar risk för sådana fel bedömningar, något som
själva undersökningeni sig kanske också bidragit till.
Man kan emellertiddra åtminstonenågra sammanfattandeslutsatser ur
detta projekt:
att CAD-teknikenär ett utmärkt hjälpmedelvid de sena, tids- och
resurskrävandeskedena i projekteringen;
att CAD-teknikenbör kunna leda till en förbättradsamordning i projekteringen;
att CAD-teknikenger möjlighetertill integrationoch samordning i
den totala byggprocessen
, från projekteringvia produktiontill drift
och förvaltning;
att entreprenörer,materialproducenter,
förvaltareosv bör ge ett
aktivt stöd åt uppbyggnadenav CAD-systemför produktbestämning,bl a
genom att aktivt efterfrågade tjänster CAD-teknikenkan tillhandahålla;
52
att CAD-teknikensframtida utvecklingförutsätteratt den används,
tillämpas och utvecklas i konkreta byggprojekt- det är via den praktiska tillämpningenCAD-systemenkan utvecklasoch förbättras;
att CAD-operatörernabör vara kunniga och erfarna projektörerinom
respektivefack - A, K, V och E; CAD-operatörenbör således ha en
kvalificeradyrkesbakgrundatt utgå från, när han börjar lära sig
tillämpa CAD-tekniken.
Huvudsyftetmed denna undersökninghar varit att studera CAD-teknikens
användbarhetur samordningssynpunkt.
Det har emellertid inte varit
möjligt att helt isolera denna aspekt från CAD-teknikensövriga frågor.
Man kan emellertid konstateraatt CAD-teknikenpotentielltger goda
möjligheter till förbättradsamordning i projekteringen.CAD ger möjlighet till förbättrad kollisionskontrolloch felsökningvia skärm
eller
utpl ottade ritningar,
tack vare möjligheten
att överlagra
information från olika källor för en samtidig granskning.Antalet renodlade
rit- och konstrutionsfelminskar också, tack vare måttriktigheteni
uppritningen.Man kan också i begränsad utsträckningbygga in automatiska kollisionskontroller
i CAD-systemen.
Tack vare CAD är det möjligt att sprida arbetsbelastningenjämnare
över tiden. På så vis kan man uppnå en jämnare "rytm" i projekteringsarbetet - och därigenom undvika sådana fel som uppkommerur stress
och tidsbrist.
CAD-teknikenger också möjligheteratt ta fram speciellagranskningshandlingar,
exempelvis
i fyrfärg
med olika färg för varje fack. Här
ger emellertid plottningsfunktionens
relativa bristfällighetervissa
svårigheter- som dock inte är oöverkomliga.
En utökad tillämpningav CAD-teknikensfaciliteterför 3D kan också
förbättra kollisionskontrollen,
t ex mellan stomme och installationssystem.
Sammanfattningsvis,
man kan konstatera
att CAD-tekniken har kommit för
att stanna. Teknikens fördelar är redan nu betydligt fler än nackdelarna. Dessa nackdelar är också till stor del att se som övergående
och möjliga att åtgärda.
53
5•
NOTFtYRTECKNING
Kap 2. NÅGRA GRUNDLÄGGANDEBEGREPP INOM CAD: NOTER
(1) Cross, "The Automated Architect".
(2)
Kjel 1dahl , "Grafisk
(3)
Lee,
databehandling;
"The ARK-3 Systern",
i Gero,
Lunel 1, "Datalogi".
red,
"Computer Appl i cati ons ... ".
(4) Enligt Hugh Tucker, vid föreläsningpå SIGRAD-konferensen,
Stockholm dec 1982.
(5)
Keijer,
Strand,
sid 126-150.
Wåhlström,
"Om datorer
i arkitektarbete...",
Kap 3. NÅGRA FORSKNINGSMETODISKA
UTGÅNGSPUNKTER:NOTER
(1) Det finns ett relativt stort antal, mer eller mindre elaborerade
metoder för systematiska
expertutfrågningar
och framtagning
av
expertkunskap.
Kända förebilder
är t ex Olav Helmers "Delfimetod",
som utveckladesav RAND på 60-talet, och den s k "cross-impact"tekniken som bl a använts av svenska FOA.
Som framgått har observationsgruppenvalt en ytterst försiktig och
modifierad variant av detta slags intuitiva,kunskapsformulerande
metodiker - för att på så vis försöka undvika en del av de bristfällighetersom påpekats av metodikens kritiker.
Delfimetodensgrundtankeär att man samlar in och systematiskt
harmoniserarsådan kunskap som finns fördelad på en viss grupp av
experter. Dessa får ett frågeformuläratt besvara, som regel
anonymt. Efter den första omgången rapporterasutfallet till de
deltagandeexperterna,som då får en möjlighet att korrigera sina
svar i riktning mot större samstämmighet.Efter ett flertal
intervjuomgångaruppnår man som regel en tillfredsställandesamstämmighet.
Man kan också använda förenkladeversioner av Delfitekniken,t ex
i form av muntliga, ostruktureradeintervjuerkring ett visst tema.
Den s k "cross-impact"-tekniken är snarast en påbyggnad av Delfitekniken,med en starkare betoning av samstämmighetskravet.
Det finns goda skäl att hålla en viss kritisk distans till denna
metodik. Den är t ex inte reproducerbar,utan varje försök är
unikt. De subjektivaoch intuitiva inslagen är stora. Ur ett samhällsvetenskapligt-statistiskt
perspektivär antalet personer i
den intervjuadegruppen för litet.
Man bör således begränsametodikens giltighet till de inledande,
problemformulerande skedena i en forsknings-eller utredningsprocess. För de senare, problemlösandeskedena i processen bör man
i stället tillämpa perceptionspsykologiskt
och ergonomiskt
grundade experimentoch tester i förening med konkret programmerings- och systemeringsarbete.
54
Kap 4. OBSERVATIONSGRUPPENS
SLUTSATSER:NOTER
(1) Hallin, L, Karlsson,H, "Datorn i projekteringen",Byggmästaren
nr 5-1982, sid 26.
(2) Ericsson, L, Lindgren, S, 1981, "DatorstöddVVS- och Elprojektering med CAD-teknik".
(3) ibid.
(4) Uhlen, P Haglund, A, "Datorstöddbyggstyrningi Diös", Byggmästaren nr 5-1982;
Juven, K, Yngve, H, "Effektivareförvaltning...",Byggmästaren
nr 5-1982;
Falk, S, "Materialstyrningmed ADB...", Byggmästarennr 5-1982;
Hallin,
L, Karlsson,
H, "Bygginformation
i dataåldern",
Byggmästaren nr 5-1982;
Ljungqvist,S, "AccepteraCAD-teknikenendast på vissa villkor",
Byggmästarennr 10-1982.
(5) Jonsson, J E, "MålmedvetenCAD/CAM-satsningger snabba fördelar",
Byggmästarennr 5-1982.
(6) Avsnittet bygger på intervjuermed Gunnar Käll och Ulrich Behrens,
Hans Hedlund & Co AB, samt ett PM av 1983-02-02som utarbetats
av Ralf Henning. Företaget har medverkat vid förarbetentill RA-AMA
(Råd och Anvisningar
till
AMA), bl a genom att föreslå
utformning
av specifikationsmatriser,
som kan kopplas till AMA-koden.Detta
kan enkelt kopplas till CAD och ger en förbättradmetodik vid
mängdning och liknande arbeten.
55
6.
LITTERATURFÖRTECKNING
Arkitekttidningennr 5, 1982, Temanummerom datorstödd projektering,
(SAR), Stockholm.
Bi jl , A, Stone, D, Rosenthal,
D, 1979, "Integrated
(EdCAAD,Edinburgh University),Scotland.
CAADSystems",
Byggmästaren nr 5 och 10, 1982, Temanummer om datorstödd
(Stockholmsbyggnadsförening),Stockholm.
Byggnadsindustrin
nr 13, 1982, Temanummer om datorstödd
(Byggförlaget),Stockholm.
projektering,
projektering,
Christiansson,P, m fl, 1983, "Datorstöddprojektering.CAD i tilllämpning", (BER), G13:1983, Stockholm.
El iasson,
G, Engström, 0, Lindgren,
S, 1983, "Datorstödd
projektering. Anpassningoch kompletteringtill CAD av svensk och internationell standard för redovisningav byggnadsprojekt",
(BFR/BST),
anslag 82 1046-01,Stockholm.
Engblom, CH, 1979, "Introduktiontill datorstöddprojektering",
(KTH-A-PRM),Stockholm
Evans, N, 1981, "The Architect and the Computer", (RIBA Publications),
UK.
Ericsson,L, Lindgren, S, 1981, "DatorstöddVVS- och Elprojektering
med CAD-teknik",(BER/WahlingsInstallationsutveckling
AB), rapport
811733-8, Stockholm.
Falk, S, 1982, "Materialstyrning
med ADB kapar produktionskostnaderna", (Stockholmsbyggnadsförening),Byggmästarennr 5-1982, Stockholm.
Friis, E, 1979, "Beskrivningav befintligalokalers användning för
arbetsliv",
(BFR), R 21:1979, R 22a, b, c, d:1979, Stockholm.
Gero, J S, red, 1977, "Computer Appl i cati ons in Architecture",
(Appl. Science), UK.
Göranzon , B, red , 1983, "Datautvecklingens
centrum) , Stockholm.
filosofi",
(Arbetslivs-
Hallin,
L, Karlsson,
H, 1982, "Datorn i projekteringen",
(Stockholms byggnadsförening),Byggmästarennr 5-1982, Stockholm.
Hallin,
L, Karlsson,
H, 1982, "Bygginformation
i dataåldern",
(Stockholmsbyggnadsförening),Byggmästarennr 5-1982, Stockholm.
Helmer, 0, 1966, "Social Technology",(Basic Books),USA.
Jantsch, E, 1966, "TechnologicalForecastingin Perspective",
(OECD), France.
56
Johnson, A, 1982, "Nya datasystemför konstruktörer",(Byggförlaget),
Byggnadsindustrinnr 13-1982,Stockholm.
Jonsson,J E, 1982, "MålmedvetenCAD/CAM-satsningger snabba fördelar", (Stockholmsbyggnadsförening),Byggmästarennr 5-1982,
Stockholm.
Juven, K, Yngve, H, 1982, "Effektivareförvaltning- med eller utan
datorer", (Stockholmsbyggnadsförening),Byggmästarennr 5-1982,
Stockholm.
Kei jer, U, Strand,
L, Wåhlström, 0, 1982, "Om datorer
i arkitektarbete - datorstödd projektering",(KTH-A-PRM),Stockholm.
Kjelldahl,
L, 1981, "Grafisk
databehandling",
(KTH-NADA), Stockholm.
Kjelldahl,L m fl, pågående arbete, "Utvecklingav interaktiva
system för grafisk databehandling,med särskild tonvikt på grafiker
och arkitektyrkena",(KTH-NADA),Stockholm.
Lawson, B, 1980, "How Designers Think",
(Arch.
Press),
UK.
Ljungqvist,S, 1982, "AccepteraCAD-teknikenendast på vissa villkor", (Stockholmsbyggnadsförening),Byggmästarennr 5-1982,
Stockholm.
Lundequist,
J, 1982, "Rapport från en forskartermin
Edinburgh, Skottland", (KTH-A-PRM),Stockholm.
vid EdCAAD,
Lunell, H, 1979, "Datalogi",(Studentlitteratur),
Lund.
-
Mitchell, W J, 1977, "ComputedAided ArchitecturalDesign",
(Petrocell
i/Charter), USA.
Newman, W M, Sproull, R, 1982, "Principlesof InteractiveComputer Graphics", (McGraw Hill), USA.
Rasmussen, P, Wåhlström,0, 1982, "Datorstöddplaneringoch projektering inom byggandet", (KTH-A-PRM)
, Stockholm.
Reynolds, R A, 1980, "ComputerMethods for Architects",(Butterworth), UK.
Sackman, H, 1975, "Delphi Critique, Expert Opinion, Forecasting
and Group Process", (Lexington),USA.
Sandberg, A, 1975, "En fråga om metod", (Prisma),Falköping.
Stadskontoret,1971, "En framtidsbedömningmed Delfi-teknik",
Stockholm.
Statskontoret,1972, "En kartläggningav Delfi-studieri Sverige
och utlandet",
Stockholm.
Strand, L, 1983, "Arkitekternaoch ny teknik", (Arkitektförbundet/
PTK), Stockholm.
Uhlen, P, Haglund, A, 1982, "Datorstöddbyggstyrningi Diös",
(Stockholmsbyggnadsförening),Byggmästarennr 5-1982, Stockholm.
57
Bilaga I
SYSTEMETS UPPBYGGNAD
I:1
Om systemnivåer
Man brukar vanligtvis indela datorsystemi termer av hårdvara respektive
mjukvara. Med "hårdvara"menas själva maskinkonfigurationen
och med
"mjukvara"menas program, databaser,manualer, dokumentationosv.
Gränsen mellan hård- eller mjukvara är emellertidtämligen flytande. Det
är oftast att föredra att diskutera CAD-installationeroch dito tillämpningar i termer av system, dvs som en helhet som konstitueratsav olika
delsystem i bestämda relationertill varandra.
Termen "system" härstammarfrån grekiskans "systema"= sammanställning.
Inom den allmänna systemteorin(GST=General Systems Theory") finner
vi en mängd definitionerav begreppet system. De innebär samtliga en
hänvisningtill någon form av ordnat sammanhangoch någon form av
konstruktionvia det mänskliga tänkandet.
Ett system består av ett antal delar, som är relateradetill varandra.
Systemet är interdependent,vilket innebär att när en komponents
egenskaper förändras,påverkas därmed hela systemet.
Alla systemtänkandetsförespråkareutgår från några gemensamt omfattade
grundprinciper.Vissa kategorieranses vara gemensammaför alla slag av
system - alla system anses bestå av kom onenter/delaroch relationer
mellan dessa komponenter.
Ett sätt att närma sig begreppet system kan vara genom att studera ett
givet tekniskt system, t ex en maskin av något slag. Vi kan föreställa
oss en mängd maskindelar,som ligger utspridda på ett verkstadsgolv.
Det vi då har, är en mängd av maskindelar.En skickligmontör kan sätta
samman delarna till en fungerandehelhet. När maskinen sedan startats
och fungerar på ett sätt som motsvarar syftet med maskinen, har vi en
maskin som utgör ett fungerandetekniskt system. Det som konstituerar
systemet som "system" är alltså
dess syfte,
mål eller funktion,
dess
delar och relationernamellan delarna, dvs delarnas sammansättning.
Ett centralt begrepp inom systemtänkandetär "nivå". De olika komponenterna, delarna eller delsystemen,förutsättesgrupperadepå skilda, oftast
hierarkiskanivåer. Företeelserpå olika nivåer är sammanlänkadei
bestämda relationer,eftersom de tillsammanskonstituerarett system, dvs
en helhet som tjänar ett övergripande syfte, mål eller helhetsfunktion.
Det CAD-systemsom kommit till användning i detta projekt, är i realiteten
att se som två delsystem,som länkats samman till en helhet via speciella
överföringslageroch en telekommunikationmellan delsystemen.Faktum är
att en stor del av de problem som uppkommit under CAD-projekteringen,har
varit orsakade av vissa temporära bristfälligheteri kopplingenmellan de
två delsystemen,dvs mellan MEDUSA-BYGGoch INSTALLATIONS-MEDUSA.
Vi kan i princip urskilja tre systemnivåer,som konstitueratsav den
organisationsom är ansvarig för utvecklingsarbete,
marknadsföringoch
installationav viss mjuk- eller hårdvara - på just denna nivå.
58
Man bör således skilja mellan
(i)
den grundläggandenivån som omfattar centralenheten,olika
programmeringssystem
och operativsystemosv, i detta fall
utvecklat av PRIME;
(ii)
den "mellan-nivå
" som konstituerasav det generella CAD/CAMsystemet MEDUSA, omfattandebl a moduler för 2D, 3D och
rapportgenerator;för marknadsföringoch utvecklingi Sverige
ansvarar AGS; samt
(iii) den "användarnivå
" som konstituerasav program för tillämpning
och applikationinom den totala byggprocessen;för
INSTALLATIONSMEDUSA svarar DAPAB, och för MEDUSA-BYGG svarar
Arne Johnson IngenjörsbyråAB.
I:2
PRIME
I Europa samarbetarPRIME och AGS ("Applied Graphics Systems")om
marknadsföringoch kundstöd av MEDUSA-systemet. I den övriga världen
tar PRIME själv ansvaret för MEDUSA.
Även andra CAD-system kan installeraspå PRIME, t ex GDS-BDS som bl a
används av FFNS och RUCAPS, som bl a används av WAAB.
De centralenhetersom erbjudes bildar en serie av inbördes kompatibla
datorer , av olika storlek.
Hela serien omfattar sju, olika stora centralenheter, med beteckningarnaPrime 150, 250, 350, 450, 550, 750 och 850.
Samtliga datorer i serien är 32-bits datorer, vilket medger snabb adressering och bearbetning"inne i" centralenheten.
Seriens enheter är också inbördes kompatibla,tack vare att de alla har
samma operativsystem,PRIMOS. Tack vare detta kan man enkelt överföra
program från en mindre maskin i serien till en större, vid ett eventuellt
utökat behov av större datorkapacitet.PRIMOS erbjuder ett flertal programmeringssystem, t ex FORTRAN
66, FORTRAN77, COBOL, PL 1, PASCAL,
BASIC, RPG och APL.
PRIMOS omfattar också faciliteterför databashanteringenligt Codastylstandard (DBMS), för kommunikation
, t ex för inkopplingi nätverk
(PRIMENET)eller för koppling till andra datorsystem, bl a IBM, UNIVAC,
ICL, HONEYWELL,CDC.
En facilitet är t ex att man via PRIMOS kan integrera IBM eller IBMkompatibla stordatorsystemmed enheter ur PRIME-familjen.
Om man vill öka graden av interaktivitet,så kan man skapa program eller
filer interaktivtvid en terminal eller arbetsstation
. Dessa program
eller filer mellanlagrassedan på en disk innan de överföresför behandling i centralenheten("Remote Job Entry").
Ett PRIME-systemkan på detta vis även omfatta IBM 2780/3780, IBM MASP II
arbetsstation,CDC UT200, ICL 7020 och XBM, UNIVAC 1004 och HONEYWELL
GRTS.
59
Man kan också bygga upp ett PRIMS-baseratnätverk med hjälp av PRIMENET,
som gör det möjligt för varje användare inom nätverket att från varje
terminal kunna kommuniceramed varje centralenhetinom systemet.
PRIMOS innehållerockså ett programsystem"Office Automation System",
som omfattar faciliteterför ordbehandling,redigeringav text, listning
och automatisk tabellering, tids- och resursplanering
, interna meddelanden,
arkiveringosv.
Användaren kan lagra egna kommandon i speciella filer, vilket underlättas
av att PRIMOS omfattar ett speciellt kommandospråk
, "Command Procedure
Language". CPL är ett enkelt högnivåspråksom omfattar PRIMOS egna
kommandon.
Systemet ger också, som standard, möjlighet för databehandlingvia antingen
time-sharingeller "batch
"(dvs då centralenhetenskapacitet "delas" mellan
flera användare, eller då centralenhetenendast bearbetar ett uppdrag åt
gången). Tack vare"batch"kan användarengöra en sekventielltidsplanering
av centralenhetensarbete - t ex låta stora, kapacitetskrävandeprogram
vänta för att köras senare, exempelvissom "fantomer" nattetid.
Detta ger operatörenen möjlighet att optimera systemets arbetsbelastning
och på så vis undvika "nedgång" i systemet på grund av alltför stor
arbetsbelastning.
PRIMOS omfattar också ett filhanteringssystem
, som i princip utgör en
hierarkiskträd-struktur.Detta är i sin tur kopplat till ett speciellt
säkerhetssystem,ACL.
Säkerhet mot obehörigt intrång i programvaraoch filer garanteras av ett
komplicerat
, hierarkisktsystem. En användare identifierasav systemet
med dels användarnamnoch dels ett valfritt passord. Dessutom kan användaren
registrerassom medlem av en viss grupp och/eller ett visst projekt. Varje
fil, liksom varje register, kan skyddas genom koppling till ett speciellt
program , ACL,'"Access Control Lists". Dessa listor
anger för varje användare
vilka rättigheter
han har, dvs vilka program , filer och register
han har
tillgång till, samt också vilka han har rätt att göra ändringar i.
I ett operativsystemingår rutiner för input och output av data och
kommandon.PRIMOS innehålleren uppsättningsådana rutiner - IOCS,
Input Output Control System - som i princip tilldelasvarje användare då
han kopplar in sig på systemet. På så vis kan man vinna dyrbar svarstid.
Alla PRIME-datorer i den s k 50-serien är kompatibla, i varje fall "uppåt"
i serien. De använder också en 32-bits arkitekturför att på så vis öka
själva databehandlingenseffektivitet
. Framför allt ger 32-bits arkitekturen
en möjlighet att utforma stora program, med en högre grad av maskinoberoende
än vad som gäller för 16-bits (eller 8-bits) datorer (1).
i:3
MEDUSA
Detta CAD/CAM-systemär utvecklatpå och för PRIME-datorer, men kan också
drivas på andra datorsystem, t ex VAX. MEDUSA är ett integrerat2 D och
3 D system, som kan kopplas till system för FEM-analys (Finita Element
Metoden), system för numerisk styrning av maskiner, text- och ordbehandling,
60
samt system för material- och produktionsstyrning.
Systemet levereras i
sin helhet från en och samma leverantör,dvs såväl dator som arbetsstationer, plotter, programvara,service, utbildningoch garanti.
Det är också möjligt att t ex nöja sig med att köpa en arbetsstationoch
via modem kopplas över telefonnätettill något kraftfulltMEDUSA-systems
alla faci 1 i teter.
Man kan också helt enkelt hyra arbetstid på någon arbetsstationi en
MEDUSA-miljö.Detta innebär emellertidatt användarorganisationen
missar
vissa möjligheteratt bygga upp en s k datormognadinom den egna organisationen.
MEDUSA är uppbyggt i moduler och kan således byggas ut efter uppkommande
behov. Systemet kan således växa från ett relativt billigt enanvändarsystem till ett mer avancerat fleranvändarsystem,
och vidare till hela
nätverk. Man kan enkelt gradera upp systemet genom att byta ut en mindre
centralenhetur PRIMS 50-serien till en större.
De uttalade målen för MEDUSA är att systemet fullt utbyggt skall kunna:
o
binda samman alla steg i processen,från produktbestämningtill
produktframställning;
o
hantera alla inmatade data (dvs ritningareller delar av ritningar,
scheman, listor, 3 D volymsmodellerosv) fram till konkreta styrdata
(för numerisk styrning) för automatisktillverkning;
o
vara användarvänligt,dvs enkelt att lära sig och enkelt att använda.
Centrum i MEDUSA utgöres av ett 2 D ritsystemoch en 2 D ritningsdatabas.
Till denna databas kan föras och lagras alla behövligadata för projektetings-, konstruktions-och tillverkningsarbetet.
En annan central modul utgöres av ett system för 3 D modelleringoch en
3 D modelldatabas.Till denna modul kan man koppla programmodulerför t ex
strukturanalys
efter finita
elementmetoden,
avbildningsprogram
för 3 D
modeller, vars input kan hämtas från 2 D ritningsdatabasen,
osv.
Det finns också moduler för pl ottni ngsf unkti onen, för parameterstyrd
konstruktion,för ritningsadministration
och text- eller ordbehandling,
för administrativafunktioner,för interfacetill olika CAM-systemosv.
Av speciellt intresse i detta sammanhangför modulen för rapportgeneratorn,
dvs ett program för automatisk framtagning
av rapporter
från de ritningar
som lagrats i MEDUSA. Detta program är parameterstyrtoch kan snabbt
presentera t ex stycklistor,tabeller, textinformationfrån ritningar
osv. Användaren kan själv bestämma hur den sökta informationenskall
presenterasoch vilken informationsom skall fram. Man kan också sända
den av rapportgeneratornframtagna informationenvidare, t ex till system
för kostnadskalkylering,
materialstyrning,produktionsplanering
osv.
61
Modulen för ord- och textbehandling
kan dels användas separat,
för
administrativaändamål av olika slag och med output på skärm eller
printer, dels för input av text på ritningar,tabeller och förteckningar.
Det 3 D system som ingår i MEDUSA är avsett för konstruktion och manipulation av 3 D volymsmodeller.Dessa skapas helt enkelt genom att man
hämtar 2 D sektionereller elevationersom skapats i ritsystemetoch
lagrats i databasen eller som överföresdirekt från arbetsstationen.
Systemet kan också användas för sektioneringur någon 3 D modell, eller
för perspektivoch vyer.
MEDUSA kan också byggas ut med en modul för NS-beredning.Till denna
modul styres dels informationfrån det 2-eller 3-dimensionellaritsystemet,
samt dels informationom verktygsvaloch bearbetning.
Den centrala modulen i MEDUSA är det tvådimensionellaritsystemet.Användaren kommunicerarnormalt direkt med detta och styr på så vis även de
övriga delarna av systemet.
Ritsystemetinnehållerett antal givna geometriskafunktioner, samtidigt
som användaren själv kan skapa nya funktioner.Dimensioneringalternativt
måttsättningkan ske automatiskt.
Editeringsfunktionen
medger att nya konstruktionerskapas, genom att
ritningenvisas på bildskärmenoch ändras. Man kan lägga in, upprepa,
stryka och flytta symboler och delar av ritningar.
Det är också möjligt att skapa ett eget bibliotek av symboler, delar av
ritningaroch textavsnitt,som sedan i sin helhet kan flyttas in på en
ritning.
Editeringsfaciliteterna
omfattar också ett fönster, som användaren själv
kan def iniera på skärmen. Man kan också själv definiera
ett modulnät efter
egen önskan, som underlag för sitt ritarbete (2).
I:4
HUR ARBETAR MAN VID MEDUSA?
MEDUSA styrs med s k menyteknik,vilket innebär att grundsystemetär
försett
med ett symbolbibliotek,
som är öppet för användarens
egna
kompletteringar.Arbetsstationenomfattar
(i)
en minnes- eller rasterskärm,
(ii) en separat textskärm för hjälptexter,utdrag ur program osv,
(iii) en tablett eller menybricka på vilken man fäster den meny man
önskar arbeta med,
(iv) ett tangentbordför inmatningav klartext eller kommandon, samt
(v)
en joy-stick för hårkorsmarkeringpå skärmen.
Man kan också koppla ett di gi tal i seri ngsbord
format (Al eller AD) till arbetsplatsen.
i ett
lämpligt
ritnings-
62
Normalt arbetar operatörenframför den grafiska skärmen genom att "peka
av" instruktionertill MEDUSA på den meny som är fastspänd på tabletten.
En meny är, som framgått, ett elektromagnetisktfält som indelats i små
rutor, där varje "pekning" i en ruta utlöser en eller flera instruktioner
till systemet.
Man kan också använda digitaliseringsbordet
genom att spänna fast ritningar
på bordet och "peka av" dessa med hjälp av en s k råtta.
Den grafiska skärmen redovisar hela tiden hur konstruktionenväxer fram.
Har man tillgång
till
en ljuspenna
och rätt sorts skärm, kan man göra
korrigeringardirekt på skärmen.
När operatören bedömer konstruktionensom färdig, kan han låta lagra den
i systemets databas. Med hjälp av rapportgeneratornkan han sedan låta
generera tabeller eller listor över ingåendemängder, som sedan ger underlag för automatisk kalkyleringeller skrivs ut på en printer.
Om man vill ta fram färdiga ritningsoriginalkan man göra detta i valfri
skala på en plotter, dvs en automatiskritmaskin.
Den informationsom matas in i systemet kan valfritt fördelas på något
av MEDUSA's totalt 100 "lager". I princip fungerar systemet som ett automatiserat system för "over-lay"-teknik,
dvs man har tillgång till 100
transparentaritningsoriginaloch kan därmed skikta och rikta informationen
till ett specifikt lager. Om man så önskar, kan man sedan fritt kombinera
ihop informationfrån olika lager - antingen på den grafiska skärmen eller
vid utplottningen.
Det är också möjligt att på en och samma bild differentieramellan olika
slag av grafisk informationgenom att tilldela informationfrån vissa
lager en speciell färg, informationfrån andra lager en annan färg osv.
Detta förutsätter
dock en fyrfärgs
grafisk
skärm. Det är emellertid
fullt
möjligt att nöja sig med svartvit representationpå skärmen och ändå få
ut ritningar
i fyrfärg
på en fyrfärgs
penn-plotter.
I princip kan antalet "lager" utökas till ett betydligt högre antal, än
de 100 som nu är standard. Vid större projekt,med flera inblandade
parter, kan man behöva både överföringslagerför länkade, andra CAD-system,
och speciella reviderings-eller granskningslager(3).
I:5
MEDUSA-BYGG
Detta är ett applikationssystemsom utformatsspecielltför den totala
byggprocessen.PRIME är en generell dator, och MEDUSA är ett generellt
CAD/CAM-system.MEDUSA-BYGGär däremot specielltutformat för tillämpningar inom byggsektorn.Systemet utvecklasoch marknadsföresockså av ett
konsultföretaginom byggsektorn,Arne Johnson IngenjörsbyråAB.
Den systemutvecklingsfilosofi
som styrt systemetsutvecklingkan sammanfattas
i följande
punkter:
o
systemet skall omfatta både CAD, datorstöddkonstruktionoch projektering, och CAM, datorstödd
produktion
och förvaltning;
systemet omfattar
således CAD/CAM, dvs den totala byggprocessen;
63
o
systemet skall utgöra ett stöd för förbättradsamordning i kompletta
projekteringsgrupper
A, K, V, E (arkitekt,konstruktör,VVS, Va,
ventilation,tele och el); systemet skall således innehålladirekta
kopplingarmellan projekteringensolika parter, produktionensolika
parter, och förvaltningensoch brukandetsolika parter;
samordningsvinsterna
får man framför allt tack vare rapportgeneratorn,
som gör att man från ritningarnakan få fram alla de mängder, ytor
och volymer som behövs, även uppdeladeefter behov, t ex per rumsenhet
eller våningsplan;till den automatiskamängdningen kan kopplas program
för kostnadskalkyler- på detta sätt vill man kunna undvika de samordningsbrister,fel och missförstånd,som kan uppstå när olika parter
har ansvar för olika delar av processen;
o
systemet bör vara internationellt,dels för att ge ekonomiskt underlag
för vidareutvecklingav systemets basfunktioner,dels för att underlätta
samarbetemed utländska samarbetspartnersvid internationellaprojekt;
o
grundsystemet,dvs mjukvaran "under" applikationsprogrammen
bör vara
generellt,så att samverkanmed andra användargrupperinom andra discipliner underlättas- t ex så att ritning och konstruktionav en maskinkonfigurationför en viss industriellprocess skall kunna samordnas
med projekteringoch konstruktionav den byggnad, där denna industriella
process skall inrymmas;
systemet bör också vara generellt i så måtto att materialproducenterna
kan samordna sin produktbestämningmed specifikationerfrån byggprojektörerna;
o
systemet bör ha stor kapacitetför snabb adresseringoch databearbetning - vilket motiverar ett val av 32-bits datorer - och stor primärminneskapacitet- detta eftersom grafisk databehandlingi sig är ganska
kapacitets
krävande;
o
systemet bör vara användarvänligt,dvs enkelt att tillämpa och att lära
in, med hög grad av interaktivitet;systemet bör också vara "öppet" dvs användarenbör kunna följa processen i dess helhet;
o
systemet bör ha en kraftfull
3 D funktion,
för att ge goda illustrationsoch presentationsmöjligheter
av sin output, speciellt för komplicerade
struktureroch detaljer;
o
systemet bör ge möjlighet till automatisk enerering av mängder,
kostnader, specifikationer
osv;
o
systemet bör vara ekonomisktbärkraftigt,även om det endast används
för arbete inom den egna disciplinen- man kan inte räkna med att alla
övriga parter i en projekterings-eller produktionsprocessskall ha
tillgång till CAD/CAM-system,eller önska arbeta med dessa system;
således bör systemet också vara generellt användbartför även andra
former av datorstöd
än CAD, t ex a mi ni strati v databehandling,
ordoch textbehandling,beräkningsprogramför stöd åt forsknings-och
utvecklingsarbetei övrigt osv.
Ett första steg i utvecklingenav MEDUSA-BYGGvar att komplettera
MEDUSA's, dvs grundsystemets,
standardmenymed en egen tilläggsmeny,innehållande de instruktioneroch symboler som behövs för att producera bygghandlingar,specielltför arkitekt-och konstruktörsfacken.
64
Själva programpaketetMEDUSA-BYGGvar färdigt för konkret tillämpning
under våren 1981. Detta innehållerbl a system för hanteringav information
från olika parter i en projekteringsgrupp.
Systemet baseras på tanken att
varje informationsenhetendast bör lagras på en plats i databasen - och att
dessa informationsenheter
fritt kan kombinerastill varje form av önskvärd
output för olika situationer.
Till systemet är kopplat ett utbildningsprogram,
som medger att en
projektör/konstruktör
utan nämnvärda förkunskaperom CAD ändå kan vara
operationellvid arbetsstationen,efter en utbildningpå 2 ä 3 veckor.
Ett andra viktigt steg i utvecklingenav MEDUSA-BYGGhar varit att möjliggöra en total
projekteringssamverkan
för facken A, K, V och E. Projekteringen av polishuset
i Bollnäs,
dvs objektet
för detta FoU-projekt,
är
sålunda att se som ett viktigt steg i utvecklingen
av MEDUSA-BYGG.
Slutmålet är en integrationav CAD till CAM, dvs av (i) planering,projektering och konstruktiontill (ii) produktionsplanering,
produktionsstyrning
och kostnadsplanering,och slutligen (iii) till drifts- och underhållsplanering.
För närvarandeanvänds PRIME/MEDUSAmed ibland samma, ibland olika applikationssystem i Sverige av bl a DAPAB, Myresjöhus,Kockums, Bofors, ABV,
Flygt, Sikob, Skånska Cementgjuteriet(SCG) och SIAB, något som ger stöd
åt strävandetmot integrationav systemetsCAD/CAM-möjligheter(4).
I:6
INSTALLATIONS-MEDUSA
Detta applikationsprogramhar utvecklatsunder främst 1982 av DAPAB,
Datorstödd Installationsprojektering
AB. DAPAB bildades av sex installationsföretag,för att ur MEDUSA's grundsystematikutveckla applikationsprogram för V- och E-fackens behov.
Gruppen omfattar ELPA-gruppenAB, Hans Hedlund & Co.AB, Installationsprojektörerna AB - INPROJ, KLT Konsult AB, Rejlers IngenjörsbyråAB och Wahlinggruppen AB.
I DAPAB-systemetingår även utbildningav användareoch leasing av datorstöd åt användarorganisationer,
både inom och utom delägargruppen.
INSTALLATIONS-MEDUSA
bör enligt målsättningengöraskompatibeltmed andra
CAD-system,och man driver t ex för närvarandeett projekt tillsammansmed
HSB's BERIT.
DAPAB har sex interna arbetsstationeroch sju externa - fördelade på medlemsföretagen.För närvarandemedger systemet utrymme för 14 arbetsstationer,
varav sålunda 13 är belagda. Det är emellertidrelativt enkelt att gradera
upp systemet, antingen genom att gradera upp den nuvarandedatorn, eller
genom att köpa in ytterligareen.
För närvarande omfattar systemet två centralenheter,en PRIME 750 med 4 M
byte minne och en PRIME 250, där den minsta datorn endast används för
internt utvecklingsarbete.Man har ett skivminnepå 600 M byte, bandstation,
printers,
pennplotter
och hardcopy-enhet.
Mjukvaran omfattar MEDUSA2 D och
3 D ritsystem och databaser,MEDUSA's rapportgeneratoroch korsreferens-
65
program - samtliga utveckladeav AGS - samt PRIME's och PRIMOS' olika
faciliteter,bland annat deras "Office AutomationSystem" för t ex ordoch textbehandling,projektstyrningosv.
Till huvudmodulen,dvs ritsystemetmed tillhörandedatabaser och applikationsmenyer,kan kopplas särskildaberäkningsprogramför tryckfallsberäkning, värmebehovsberäkning,
kylbehovsberäkning,
belysningsberäkning,
komponentprogram,beskrivningsprogram,
kalkylprogramosv.
Med hjälp av rapportgeneratoroch korsreferensprogram
vill man således
automatisktfå ut olika former av sammanställdaresultat från den i
systemet lagrade informationen,t ex mängdavtagningar,kostnadskalkyler,
förbindningsscheman,
apparatlistor,kollisionskontroller,
rationell revideringshantering,funktionstesteroch beskrivningstexter.
INSTALLATIONS-MEDUSA
i sig omfattar:
o
en relativt noggrann dokumentationpå svenska;
o
samma lagerhanteringsprogram
som MEDUSA-BYGG;
o
editering av textavsnittfrån OAS till ritning;
0
3 D översiktsschemaför el och VVS;
o
metoder för digitaliseringav ritningar,bland annat en särskild
applikationsmenyför digitalisering;
IMED-EL (kraft, tele, styrsystemoch kanalisation):
o
applikationsmenyför elinstallationer;
o
symbolbibliotekför elinstallationer;
o
mängdavtagningaroch längdavtagningarutifrån förekommandeentydiga
symboler;
IMED-VVS (ventilationoch rörsystem):
o
applikationsmeny för VVS-installationer;
o
mängdavtagningaroch längdavtagningar;
o
schemaritninga
r;
IMED-KRETS (enligtASEA):
o
standardsymbolerför kretsscheman;
Man har också köpt in viss programvarautifrån, dvs:
o
program för dokumentationför motorgrupperoch instrumentgrupper
(kretsschema,apparatlista,yttre och inre förbindningsschema,kabel-
listor,
skyltlistor);
66
o
program för dokumentationför PC (fadderdiagram,ingångs- och
utgångsschemor,crossreferenslistor);
o
program för
dokumentation
för
stä11 verk;
o
program för
dokumentation
för
kabel di omens
i oneri ng.
Under våren 83 har man arbetat på utvecklingav:
o
svensk meny för 3 D;
o
svensk dokumentationav IMED-EL och IMED-VVS;
o
förbättrad lagerhantering;
o
interfacemellan IMED och program för kostnadskalkyler;
beräkningsprogram
och beskrivningstext;
IMED-EL:
o
längdavtagningpå ledningaroch kabelstegar;
o
generell uppsnabbningoch förbättring;
o
teletabeller;
IMED-VVS:
o
generell uppsnabbningoch förbättring;
IMED-KRETS:
o
aplikationsmenyför kretsscheman;
o
mängdavtagningarpå kretsscheman;
o
automatisk genereringav crossreferenslistor(apparatlistor,inre
och yttre förbindningstabeller,
kabellistor,skyltlistor).
Systemet styr medvetet användarenmot gällande standard för VVS och EL.
Det är emellertidenkelt att gå ifrån gällande standard och skapa egna
detaljlösningar,om man så önskar.
För närvarande innehållersystemet vissa funktionskontroller;
det kan
t ex kontrolleraom en kanal är dragen fram till slutpunktenosv. Däremot
innehållersystemeti nulägetinga kollisionskontroller,
utöverdet stöd
projektören/konstruktören
kan få av de s k överföringslagren- dvs de
lager som innehållerden informationsom andra konsulter skickat över.
Eventuellt kommer man att skapa särskildarevideringslager,för att på så
vis underlätta kollisionskontrollen.
Man arbetar för närvarandepå program
för förbättrad
kollisionskontroll.
Ett viktigt mål för systemutvecklingen
är att öka dessmöjlighet att
kommuniceramed andra system. DAPAB utvecklarf n ett standardformatför
CAD-system,som kan användas för att skicka designinformationmellan
olika system.
67
Länkat till INSTALLATIONS-MEDUSA
är också ett utbildningsprogram.Hittills har DAPAB utbildat ca 10 konstruktörer.Varje kurs omfattar 80
timmar, med högst 6 deltagare per gång på 3 arbetsstationer.Man ger
ocksåen kort 1-timmarskurs för handläggare
och projektledare,
och man
förbereder
en speciellkurs i 3 D. Så småningomkommerman ocksåge
påbyggnadskurserför konstruktörer.
Det pågår också ett utvecklingsarbetekring menyerna. Man bör här skilja
mellan standardmenyersom är bundna till grundsystemetMEDUSA, lagermenyer
som anvans ör slå va lagerhanteringen,
symbolmenyer
där man lagrar
standardiseradesymboler, samt även typrum, typ osningar och standarddetaljer, samt applikationsmenyersom utvecklas specielltför de olika
applikationerna:te e, ra t, analisationosv, eller ventilation,rör-
dragningför värme,sanitetosv. Specielltsymbolmenyn
bör vara löstagbar - man bör s a s kunnabläddrafram det man kan behöva(5).
NOTFiRTECKNING:
(1)
Avsnittet bygger på dokumentationfrån PRIME COMPUTER
SCANDINAVIAAB.
(2)
Avsnittet bygger på dokumentationfrån PRIME COMPUTER
SCANDINAVIAAB och AGS SWEDEN AB.
(3)
ibid.
(4)
Avsnittetbyggerpå två artiklarenl nedan:
Jan Erik Jonsson, "MålmedvetenCAD/CAM-satsningger snabba
fördelar (StockholmsByggnadsförening),Byggmästarennr 5/1982.
Arne Johnson, "Nya datasystemför konstruktörer"(Byggförlaget),
Byggindustrinnr 13/1982.
(5)
Avsnittet bygger på dokumentationfrån DAPAB och en intervjumed
Anders Bergström,DAPAB, samt på intervjuermed Göran Karlsson,
Jan Erik Hammarbergoch Göran Berg, Hans Hedlund & Co.
68
Bilaga II
REDOVISNINGAV INTERVJUER
II:1
INTERVJU MED OLLE HAGERNÄS OCH INGVAR THtRNBLOM,
Ht5JER-LJUNGQVIST
ARKITEKTKONTORAB
A.1
Har det förekommitnågra organisatoriskaförändringar som beror på CAD-tekniken?
"Ja, en klarare uppdelningav vad respektiveritning skall innehålla."
A.1.1
Har projektgruppenförändratstill sin karaktär och
sammansättning?
"Något, större förändringarkommer troligen."
A.1.2
Hur kommer kunskapsöverföringen
att ske från denna
projektgrupptill framtida projektgrupper,som då
formeras för projektering
av andra projekt?
"Om vi vore säkra på att få in flera uppdrag av samma slag, så skulle
vi skaffa en egen arbetsstation.Det har varit en aning problematiskt
att pricka in rätt tider för terminalarbetet.Tidplaneringenblir
enklare vid en egen terminal.
Vi har fått goda kunskaperom t ex samordningsproblemen,
förmodligen
bättre än någon annan. Detta innebär att vi kan de här problemen
redanför början,nästagång,vilketgör att vi kan ge tydligare
anvisningar.
En brist i detta projekt är att personalenhos de olika facken inte
haft tillräckligrutin vad gäller CAD.
Det behövs ett ordentligt program för själva informationsöverföringen.
Inom vårt kontor kommer vi ha egna, interna kurser om CAD, och vi
kommer ta fram ett eget kursmaterieloch en träningsmanual.Vi ser det
som ett begränsat problem att få fler projektörer inom kontoret att bli
operativa vid systemet."
A.1.3
Vilken ansvarsfördelninggäller inom denna projektgrupp (handläggare,konstruktör,ritare osv)?
"Inom den interna projektgruppenhjälps vi åt, men handläggarenär den
som har det totala ansvaret.
Det måste finnas någon handläggare,för att driva fram projektet'
A.1.4
Vem ur ovanståendepersonalkategoriförutsättes
arbeta med systemet/vidterminalen?
"Konstruktör/ritareeller arkitekt/ritare.Den som handläggerhar inte
tid att arbeta vid terminalen.
69
Risken är att A-sidan så småningomfår samma strikta nomenklaturför
befattningar
, som nu finns inom de andra facken,
som t ex projektledare
/handläggare,
konstruktör, ritare osv.
Vi bör undvika detta på A-sidan.
t$verhuvud taget är det viktigt att den som jobbar vid CAD-terminalen
också kan byggprojektering
. Han måste veta vad han gör."
Hur sker informationsöverföring
mellan de olika
medlemmarna i en viss grupp av fackkonsulter?
(t ex inom gruppen av arkitekter,eller gruppen
av statiker osv, ex vis från handläggaretill
A.1.5
konstruktör
osv).
"På vanligt, traditionelltsätt. Blandannat informeras
arbetsgruppen
genom kontinuerligaträffar (genomgång
) samt delgivningav samtliga
protokolloch projektpåverkande
korrespondens
. Man diskuteraroch
skissar
på vanligt
sätt . Därefter
för man in dessa designbeslut
"i
datorn
". Eventuellt
kan man ocksåta fram beslutsunderlag
"ur datorn".
A.1.6
Hur sker kopplingenmellan designbeslut (koncept/
skiss) och dess redovisningsom gällande ritning?
(dvsgör man en skissförstoch "ritarrent"vid
terminalen, eller kan man skissa direkt på skärmen).
"Man kan inte svara entydigt på detta. I princip göres skisserna först,
om än bara "i ord". Därefter för man över dessa designbeslut"till
datorn". Men dessa grundläggandeskisser bearbetas sedan på skärmen.
CAD-operatörenmåste s a s arbeta med SBN bredvid sig, för att kunna
kontrollera olika saker."
B.1
Vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
förutsättes av detta datorsystem?
B.1.1
Vilken projekteringsmetod
bör projektören
/konstruk-
törenanvändaför att kunnautnyttjasystemettill
fullo?
"A ger i vanlig ordning underlag åt övriga konsulter.Vissa ritningar
- med speciell information- skall vara åtkomliga under hela projekteringstiden
. CAD-teknikensstarka sida är att underlagsritningar
för t ex V och E finns tillgängligaunder hela projekteringstiden.
A-konsultensuppgift är att, så fort som möjligt, skapa en grafisk
representationav byggnaden i datorn. (I princip fungerar det hela
som vid traditionellprojektering,men med större precision.overlaytekniken påminner mycket om CAD).
Måttriktighetenär en stor fördel."
B.1.2
Vilka begränsningari systemet upplever projek-
tören
/konstruktören
som besvärande?
70
"Det är inte systemets begränsningarsom stör. Snarare är det så
att man inte utnyttjaralla faciliteter.
Ev kan svarstidernaupplevas som besvärande- de kan ta upp till
20-30 sekunder."
B.1.3
För vilka byggnadstyperoch vilken storlek av
byggnadsobjektär systemet speciellt lämpligt?
"I extremfallet- ett jättestorthus som är likadant på varje våningsplan. Byggnaden bör i varje fall vara relativt stor - eller också
relaterastill någotbyggelementsystem.
Dettaresonemang
gäller,om man
gör hela projekteringenmed CAD-teknik.
För projekteringdär endast en del sker via CAD, gäller andra aspekter.
Här kan man vinna mycket på att använda CAD för tvärfackligtinriktade,
svåra problem."
B.1.4
Får den enskilde projektören/konstruktören
den
informationhan behöver från övriga konsulter?
(Följdfråga:)Sker det några tidsfördröjningar
i informationsflödet,
och beror då dessa på CAD?
"Det är inte systemets fel att det uppstått vissa förseningar.Uppdateringen av poolen tar en viss tid. Det borde finnas fasta rutiner för
detta. Informationsöverföringen
från V/E har inte fungerat riktigt bra.
v har t ex "lyft ut" vissa ritningaroch kompletteratmanuellt. Dessa
kompletteringarkommer dock att i efterhand föras in med hjälp av
datorn."
B.1.5
Hur samordnasuppdelningoch indelningav byggnadens redovisningmellan konsulterna?Ar alla eniga
om denna indelning?
"Inga större problem. Uppdelningenhar genomförtspå traditionellt
sätt."
B.1.6
Hur
man
typ
fat
sker kollisionskontrollen
i nuläget? Granskar
vid skärmen eller på papperskopior?
Vilken
av "kollisioner"och rena misstag har inträf- i den mån de har inträffat?
"Vi gör granskningenpå utplottadepapperskopior.Kollisionernahar
f ö varit mindre till antalet och mindre allvarligaän vanligt."
B.1.7
Sker förseningari informationsutbytet
mellan de
olika facken (A, K, V, E osv)? I så fall, hur
storaär dessaförseningar
och vilkenorsakkan
utpekas?
"Vissa förseningar,beroende på otillräckligrutin."
B.1.8
Vem har ansvaretför granskning
och samordning
av
handlingarresp informationpå överföringslager?
Finns det någon påtaglig skillnad i förfarande
i dettaavseende?
71
"A har det totala
ansvaret
för samordningen, men varje fack skall
i vanlig ordning granska sina medkonsultershandlingar i förhållande
till sina egna.
Det är de som arbetarvid stationerna
som bestämmeröver vad som
förs över till poolen. Operatören/projektören
måste ge information
till
de övriga pro jektörerna
om vad som finns i poolen - speciellt
bör handläggarenhållas informerad.Därför har vi, vid vissa tillfållen,
tagit fram 50-delar
på papperskopior
för granskning
och
informationtill alla som medverkar i projekteringen.
K arbetar vidare på programmen= nu kan man t ex se när poolen uppdaterats;
snart får man t o m klockslaget.
Detta är 5etydel seful 1t
ur ansvarssynpunkt;en sidokonsultkan t ex se efter om hans underlag
fortfarandeär aktuellt. Man spar varje version, efter ändringen -
fram till nästaändring.Det liggersåledesalltiden aktuellversion
"i datorn", samt närmast föregåendeversion."
B.1.9
Har indelningav byggnadsredovisningen
på ritning
och i beskrivningarpåverkatsav CAD-tekniken?
"Vi har gjort speciellaarearitningar,samt dessutom förteckningar
över rumsnumreringoch lägeskodning.Några ändringar från det traditionella sättet av ritningarnasinnehåll har inte gjorts i detta
objekt."
B.1.10
Har man revideratden ursprungliga,preliminära
retningsförteckningen
- (och i så fall, vad är
orsakentill detta)?
"Inga revideringarhar gjorts av ursprungligritningsförteckning."
B.1.11
Hur håller den ursprungligatillplanen?
Om förseningar uppstått,
vilken typ av förseningar
gäller
det? Har CAD-teknikenförorsakatnågra av dessa
förseningar- och kan CAD medverka till att snabbt
ta in dessa förseningar?
"Vi håller i princip den ursprungligatillplanen.
Det har uppstått förseningar - och de beror på orutin och brist på antalet arbetsstationer.
Granskningstidenhar p g av förseningarnablivit otillräcklig."
B.1.12
Kan man säga att CAD-teknikendelvis ger projekteringsarbeteten annan "rytm" än vad som gäller
vid "manuell"projektering,dvs att vissa moment
går fortare och andra långsammare?I så fall, för
vilka moment gäller detta?
"Det blir en hårdare styrning,angående när de olika ritningarnaskall
produceras.Man måste tänka efter före. Detta merarbete återvinnes i
slutskedet,
exempelviskan måttsättningen
"tagasfram"snabbareän
vanligt.
Vissa moment går fort - t ex att ta fram 50-delar.Däremot tog det
längre tid att göra 100-delarna,men i och med att dessa var korrekta,
så gick 50-delarnadesto snabbare.
72
CAD-teknikenförutsättermåttexakthet.När man ritar 100-delarna,
måste man tala om att t ex "den här väggen är 96 mm". Detta innebär
en del besvärligheter,eftersom man kanske inte bestämt detta så
tidigt i projekteringen.
I princip är 50-del, 20-del osv = 100-delen."
B.1.13
Var sker designbesluten?(dvs sker de innan man
sätter sig vid terminaleneller under arbetet vid
terminalen)?
"Designbeslutentages innan man sätter sig vid terminalen.Men operatören kan ge impulser till ändringar."
B.1.14
(Inom varje konsultgrupp:)
Vilken funktion i projektethar de som arbetar
vid terminalernaoch vilka funktioner i projek-
tet har de övriga?
"Operatörenfungerar som projektör likställdmed övriga projektörer."
B.1.15
Vilken besparing i ritarbetstidhar man fått?
"Man har inte fått någon besparing i ritarbetstid.Men får vi fler
liknande projekt, så får vi troligtvisockså besparingar."
B.1.16
Vilken besparing/kostnadsökning
har man fått i de
andramomenteni arbetet?
(Följdfråga:)I så fall, vilka är dessa moment?
"Vi på A har inte fått någon besparing'
B.1.17
Vilka konsulttjänster
utföres manuellt?
utföres
med CAD och vilka
(Följdfråga:)
Vad är anledningen
till denna
fördel ni ng?
"Med CAD ritar vi
100-delar - planer, fasader,sektioner
50-delar - planer
undertaksritningar
brandsektionering
arearitningar.
Vi har även använt fasaderna för att redovisa detaljsnitt.
Allt annat har gjorts manuellt, vilket är anledningentill att vi
klarat projektet tidsmässigt.
Alla ritningar är inte sådana, att de är lämpliga att producera vid
CAD, dvs främst sådana ritningar som kräver mycket tänkande och
diskuterandeunder själva ritarbetet."
B.1.18
Hur sker informationsöverföringen
inom projektorganisationen?(dels via CAD, dels "manuellt").
13
"Informationenöverföres dels "manuellt",dels via CAD. Man kan få
informationendels via datorskärmen,dels via utplottade papperskopior. Vi har kontinuerligt
tagit fram ljuskopior,
eftersom alla i
projektet
inte arbetar
Ett, bra hjälpmedel
vid terminaler.
har varit, översiktsritnin
gar i A4-format. Dessa ritnin gar.
utgörs av AO planer, i princip nedminskade 0-delar. itni ana har disri..
,.
.,
ra
ackvi s.
Huvudinstrumentfor informationsoverforingen
ar dock dei ra 7tio-Ljuskopior
nel1a projekteringsmötena."
som tagits
ur utplotta
Hur kan CAD-baseradprojekteringkomma till
C.1
original
fr.
nyttaunderproduktions
, förvaltningsoch
resp fackbruksskedena?
konsult-
C.1.3
Hur och för vilket ändamål lagras resultatet
av projekteringen?På vilka medier?
"Det finns inga slutgiltigabeslut på detta. Meningen är dock att
man skall föra över informationenpå band och lagra dessa brandskyddat.
BS fastställerutplottadeoriginalritningar.A samordnaroch levererar
samtliga ritningar - A, K, V, E osv - till BS för fastställande.Dessa
transparentaoriginal stämplas för godkännandeav BS."
C.1.4
Hur löser man problemetmed relationshandlingar
- lagring och hantering?
"I de tekniska beskrivningarnaanges vad byggherrenkräver av entre-
prenörerna.
Datornkommerin i bildenigen,då A, K, V och E skall
datera upp ritningarnaenligt uppgifter från entreprenörerna."
C.1.5
Hur löses revideringsproblemet
under
a) projekteringsskedet
b) byggskedet(produktionsskedet)
c) förvaltningsskedet?
"De datorritadehandlingarnamåste revideras i datorn. Under projekterings- och produktionsskedetgöres revideringarvid datorstationen.
Hur det kommer lösas under förvaltningsskedetvet vi ännu inte."
C.1.6
Vilka faciliteterkan CAD-teknikenerbjuda, som
inte kommer till användning i detta projekt?
(Följdfråga:)
I så fall - vad är orsaken till
detta?
"Vi kan erbjuda en mängd faciliteter(se program för detta!)."
C.1.1
Kan entreprenörenköpa vissa tjänster direkt
från konsulterna,t ex under det skede då han
räknar på anbudet - för att på så vis utnyttja
all "randinformation"som finns i databasen,
samt rapportgeneratorns
olikafaciliteter?
(t ex mängdning, kalkyler osv).
74
"Armeringsspecifikationer
ingår i förfrågningshandlingarna.
Däremot
har A-sidan inte planerat att göra någon specifikmängdning. Det är
inte planerat i detta projekt att entreprenörernaskall kunna få köpa
mängdavtagningar."
C.1.9
Har förvaltningssidanett behov av en annan uppdelning av handlingarnaän byggsidan? I så fall,
hur ser denna ut?
"Frågan är svår att besvara i nuläget. Klart är att det finns stora
möjligheter att till förvaltarenleverera specialkomponeratritnings-
material."
övriga kommentarerkring olika, möjliga och
intressantautvecklingsansatser
för CAD:
"Utgångspunktenär att man under projekteringsskedet
skapar de fullständiga handlingar som beskriver huset. Konsulternaansvarar för
projekteringen- produktionenligger hos entreprenören- och förvaltningen hos förvaltaren.Gränssnittenmellan de olika ansvariga - i
hela processen - är intressantaatt studera närmare.
Man bör fundera över vilken typ av produktionsstyrning
man kan få ut
av CAD. Man kan ev göra områdesmängningar un er byggskedet,t ex
delmängdningarav armering i fas med hur bygget framskrideroch utifrån hur entreprenörenvill etappindelaarbetet.
CAD kan hjälpa entreprenörenmed delmängdningarna,som stöd för planeringen av upplag, mellanlagring,leveranser,inköp osv. På sikt kan
man närma sig den produktionsstyrningsom stationär industri har haft
sedan länge.
Vi projektörerbör samråda med byggarna om vad de vill ha, men ännu
så länge saknas den informationen.Det är emellertidfullt klart att
här är en av fördelarnamed CAD-tekniken.
Man kan inte klara CAD-teknikensekonomi enbart i projekteringsskedet,
vilket innebär att man borde kunna fördela kostnadenför CAD in i
byggar- och förvaltarledet.Vi bör försöka luckra upp skrågränserna,
nu när CAD kommer in i bilden; detta eftersom CAD till sin struktur
är sektorsövergripande.
Arkitekternaär de som får dra det tyngsta lasset. De skall skapa
hela huset, absolut korrekt, i CAD-systemet.
Ser man på byggprocessensom helhet, så kommer troligtvisCAD-tekniken
att dra ner kostnaderna- via bättre samordning,minskat antal fel
osv.
CAD-teknikenmåste bli tillgängligför fler arkitektkontor,om den
skall komma igång på allvar. Det behövs både utbildningav personal
och investeringari hårdvara och mjukvara. Eftersom detta är dyrbart,
så måste man vara något så när säker på att kunna dra nytta av de
gjorda investeringarna.Eventuelltkan en väg att gå vara att hyra
CAD-arbetsplatserhos en servicebyrå."
75
II:2
INTERVJUMED ANDERS HAGBERG OCH ERIK KöSTER,
TEKN DR ARNE JOHNSON INGENJtRSBYRÅAB
A.1
Har det förekommitnågra organisatoriskaförändringar som beror på CAD-tekniken?
Nej."
A.1.1
Har projektgruppenförändratstill sin karaktär
och sammansättning?
"Nej, detta projekt har fungerat som en konventionell
projektering,
bortsett från att varje konsult har haft en egen CAD-expert.Dessa
har sammanträttkontinuerligt
, samtidigtmed den vanliga projekteringen."
A.1.2
Hur kommer kunskapsöverföring
att ske från denna
projektgrupptill framtida projektgrupper,som
då formeras för projektering
av andra projekt?
"T ex OBS-gruppens rapport. Några personer inom AJ sysslar mer med
CAD än de andra, men någon specifik CAD-grupp finns inte. Nästa
CAD-projektkommer att drivas något annorlunda, utifrån de erfarenheter vi gjort i detta projekt.
Inom AJ har vi en referensgruppför CAD. Denna grupp ordnar interna
seminarierför att på så vis utbyta erfarenheteroch driva utvecklingen inom företaget framåt. Vi har också möjlighet att vidarebefordra våra erfarenheteroch krav till de som specielltjobbar med
MEDUSA."
A.1.3
Vilken ansvarsfördel
ning gäller inom denna projektgrupp (handläggare
, konstruktör,ritare osv)?
"Konventionellarbetsfördelning
: handläggare- konstruktör- ritare."
A.1.4
Vem ur ovanståendepersonalkategoriförutsättes
arbeta direkt med systemet/vid terminalen?
"Konstruktöreroch ritare. Handläggarenjobbar normalt inte vid
terminalen,men bör vara väl förtrogenmed systemet."
A.1.5
Hur sker informationsöverföring
mellan de olika
medlemmarnai en viss grupp av fackkonsulter?
(t ex inom gruppen av arkitekter,eller gruppen
av statiker osv, ex vis från handläggaretill
konstruktörosv).
"På AJ sitter A och K tillsammansoch jobbar med MEDUSA. Inom K's
egen projektgrupp
kommunicerar vi direkt med varandra , eller med
hjälp av skisser."
76
A.1.6
Hur sker kopplingenmellan designbeslut(koncept/
skiss) och dess redovi sning som gällande ritning?
(dvs gör man en skiss först och "ritar rent" vid
terminalen, eller kan man skissa direkt på skärmen).
"Man skissar först, och ritar rent sedan, dvs vid terminalen;man
måste veta vad man gör, när man sitter vid terminalen.Det går i och
för sig ganska bra att skissa direkt vid terminalen,men det bästa är
att ha en välgjord skiss att arbeta efter."
D.1
Vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
förutsättes av detta datorsystem?
"Man har måttexakthetfrån början, vilket ställer krav på en omsorgsfullare planering av det egna arbetet.
Det faktum att systemet är måttexakt, innebär inte att man är helt
bunden av detta = systemets stora fördel är bl a att det är enkelt
att ändra i det som man ritat.
Även om man ritar
på film eller
papper , ger man ju faktiska
mått;
man behöver inte känna sig rädd för att rita, även om man skulle
sakna konkreta måttuppgifteratt följa."
D.1.2
Vilka begränsningar
i systemet upplever
konstruktörensom besvärande?
projektören/
"Vi har inte upplevtnågra besvärandebegränsningar.T o m armeringen,
som vi trodde skulle kunna bli besvärlig,har gått snabbare än motsvarande"manuella" moment.
Ett problem är revideringarna,
bl a att kunna spara den ändrade
versionen
även efter revideringen.
Vi har tagit fram mjukvara för
kunna spara ett valfritt
antal , t ex tre, äldre versioner."
B.1.4
att
Får den enskilde projektören/konstruktören
den
information
han behöver från övriga konsulter?
(Föijdfråga:)
Sker det några tidsfördröjningar
i informationsflödet,
och beror då dessa på CAD?
"Ev fördröjningar
beror inte på CAD, utan snarare på brister
i
kunskaperna
och erfarenheterna
om CAD - t ex om hur man bör lämna
information
till
systemet.
Sådana problem kommer lösa sig när projektörerna har mer erfarenhetav CAD.
V lyfte t ex ut vissa delar och ritade för hand, för att senare
digitaliserain denna information.Sådant ger en viss fördröjning.
Det tar m a o en viss tid att bygga upp vissa rutiner.
Dollnäsprojektetbör ge sådana erfarenheter,att projekteringengår
snabbare i framtiden.
Normalt skall '1EDUSAfå informationsutbytet
att gå snabbare. Mellan A och K har det fungerat bra, både "via
skärm" och verbalt.
77
I princip skall man kunna överföra informationvia telefonnätet;
AJ i Stockholm skickar t ex filer via ;1EDUSAtill
sina avdelningskontor.'
B.1.5
Hur samordnas uppdelningoch indelningav byggnadens redovisningmellan konsulterna?Ar alla
eniga om denna indelning?
"Alla var eniga om uppdelningoch indelning; detta har samordnats
på vanligt sätt.
100-delarnavisade byggnaden något förskjutetfrån 900; det gick
inte att redovisa hela byggnaden på format AlF, på konventionellt
sätt, d v s parallelltmed ritningensram. På K-sidan ritades
byggnaden " rakt", men när detta överfördes till
poolen vreds figuren tillbaka till samma vinkel som arkitektenanvände."
B.1.6
Hur
man
typ
fat
sker kollisionskontrollen
i nuläget? Granskar
vid skärmen eller på papperskopior
? Vilken
av "kollisioner
" och rena misstag har inträf- i den mån de har inträffat?
"Granskningvid skärmen sker via en gemensam pool där man hämtar
underlag från de andra fackkonsulterna.
K tar t ex A' s ritningar
och
"lägger under" sina egna och får på så vis en kontroll.
E och V lämnade ljuskopiortill granskningen
, A ritade upp E's
ritningaroch lade in sina egna slitsar
. Därefter tog K denna information från A, via pool."
B.1.7
Sker förseningar
olika
stora
i informationsutbytet
mellan de
facken (A, K, V, E osv)? I så fall,
hur
är dessa förseningar
och vilken orsak kan
utpekas?
"Vi har inte legat parallellt
i CAD
- projekteringen . V och E har inte
lämnat informationentill poolen snabbt nog - för oss - och då faller
delvis tanken att man skall få snabb informationfrån poolen. Det
är möjligt att projektörernapå V och E ser det som en belastning
att tvingas rita mycket redan i början av projekteringen
. De vill
kanske få sitta och tänka och skissa i början, för att sedan när de
väl börjar rita i princip ha färdiga lösningar.
Om det är möjligt
att li gga i fas i projekteri
ngen , så vore det bra.
Men å andra sidan får det inte bli så, att några måste göra onödigt
merarbete av samordningsskäl.
Man bör försöka lära sig att använda E1EDUSAsom ett ritbord. I
poolen skall man lägga in lagom mycket information , dvs man bör lägga
in den informationsom manör
att de andra konsulternabehöver. T ex
att K enbart behöver informationfrån V och E om var de vill ha genomföringar, samt vissa höjder; de behöver således inte rita färdigt
allting."
78
B.1.8
Vem har ansvaret för granskningoch samordning
av handlingarresp informationpå överföringslager? Finns det någon påtaglig skillnad i förfarande i detta avseende?
"A har det totala samordningsansvaret,
men inom varje fack har primärt handläggarenansvaret; varje konstruktöransvarar för sin del.
Ansvaret
B.1.9
för samordningen av bygghandlingarna
ligger
däremot hos A."
Har indelningav byggnadsredovisningen
på ritning
och i beskrivningarpåverkatsav CAD-tekniken?
"Ingen skillnad mot konventionellprojektering
. Man får en mer utförlig beskrivningmed CAD, eftersom det är enklare och snabbare
att ta fram de uppgifterman behöver."
B.1.10
Har man reviderat den ursprungliga,
preliminära
ritningsförteckningen
- (och i så fall, vad är
orsaken till detta)?
"Nej .
Hur håller den ursprungligatillplanen
? Om förseningar uppstått, vilken typ av förseningar
gäller det? Har CAD-tekniken förorsakatnågra
av dessa förseningar- och kan CAD medverka till
att snabbt ta in dessa förseningar?
"Vissa förskjutningarhar uppstått,delvis beroende på de kommunikationsfrågorsom fanns att lösa; upprättandetav pool, t ex. Det är
inte CAD
- tekniken som orsakat förseningarna , däremot har CAD-tekniken
medverkat till att ta in dessa förseningar
. Slutskedetav projekteringen gick oerhört fort.
Vi såg kanske för mycket på CAD-problemeni början - och det fanns
en del som inte var riktigt färdiglöst.Å andra sidan kan man inte
se problemen, förrän man är inne i ett konkret tillämpningsprojekt."
B.1.12
Kan man säga att CAD-teknikendelvis ger projekteringsarbeteten annan "rytm" än vad som
gäller vid "manuell " projektering,
dvs att
vissa moment går fortare och andra långsammare.
I så fall,
för vilka moment gäller detta?
"Måttsättning
och armering går fortare
än vid konventionell
projektering . Detaljering
kan kräva litet
mer förarbete , om man skall
arbeta vid terminal.
Samordningmed As ritningargår mycket snabbare. K-projektören
kan lägga sin ritning "över" A's ritning på skärmen. Ser man några
skillnader är det enkelt att ändra."
B.1.13
Var sker designbesluten?(dvs sker de innan man
sättersig vid terminalen
eller underarbetet
vid terminalen)?
79
"Se ovan. Man bör vara förberedd när man sätter sig vid terminalen."
B.1.14
(Inom varje konsultgrupp:)
Vilken funktion har de som arbetar vid terminalerna
och vilka funktioner i projektet har de övriga?
Vilken besparing i ritarbetstidhar man fått?
Vilken besparing/kostnadsökning
har man fått i
de andra momenten i arbetet?
(Följdfråga:)
I så fall,
vilka är dessa moment?
"Svårt att säga efter ett enda projekt. Man bör ha erfarenhet av
flera projekt, innan man drar några slutsatser."
B.1.17
Vilka konsulttjänster
utföres med CAD och vilka
utföres manuellt?
(Följdfråga:)Vad är anledningentill denna
fördelning?
"K har gjort några ritningarmanuellt. Man har i princip gjort
detaljritningarnaför hand, på grund av att arbetsstationernavarit
fullbelagda.Däremot har vi gjort beskrivningenmed datorstöd, och
specifikationernakommer att göras med datorns hjälp.
Det hela är i princip en resursfråga- hur många terminalerman har
tillgång
till."
B.1.18
Hur sker informationsöverföringen
inom projektorganisationen?(dels via CAD, dels "manuellt").
"Man har använt ljuskopior
för informationsöverföring
i större
utsträckning än vad vi ursprungligenhade tänkt, då kommunikationen
via pool ej fungerat normalt. Se ovan.
mindre utsträcknin än normalt
Därmot har A och K
s ickat dus opior till varandra, bortsett
från några "avstämningskopior"
till beställaren,som då också gått
till oss."
B.1.19
Har någon fackkonsult (A, K, V, E osv) kommit in
senare eller tidigare i projekteringentack vare
CAD?
"Som vid konventionellprojektering."
B.1.20
Vilka kö-problem finns? Var finns systemets
"flaskhalsar"?(t ex plotterns hastighet
eller liknande).
"A och K plottade ut tillsammansunder en enda dag, plus litet grand
under påföljandedag. Det hela gick smidigt, som vid vanlig kopiering,
även om plottningenförutsätterlitet mera planering."
so
c.1
Hur kan CAD-baseradprojekteringkomma till
nytta under produktions-,förvaltnings-och
bruksskedena?
"MEDUSA-systemetomfattar hela processen = projektering,byggande
och förvaltning.Lagerhanteringenär i sig en teknik som är väl
anpassad för förvaltarensbehov."
C.1.7
Kan entreprenörenköpa vissa tjänster direkt
från konsulterna,
t ex under det skede då han
räknar på anbudet - för att på så vis utnyttja
all "randinformation"som finns i databasen,
samt rapportgeneratorns
olika faciliteter?
(t ex mängdning, kalkylerosv).
"BS har påpekat att konsulternahar rätt att sälja viss information
direkt till entreprenörerna,t ex mängdning.
K har sålt armeringsspecifikationer
till BS, som sedankan tillhandahålla detta som service åt entreprenörerna.Någon annan mängdning
har K inte planerat att göra i detta projekt.
Den informationsom finns på lagren kommer ligga kvar under hela
byggskedet.A kan erbjuda en hel del mängdning,om entreprenören
begär detta. K ger normalt enbart armeringsmängderoch ingjutningsgods."
81
11:3
INTERVJU MEDSÖRENLINDGRENOCH BERTIL UDD,
WAHLINGS INSTALLATIONSUTVECKLING
AB
"En del FoU-problemhar skisseratsi vår BFR-rapport.Frågor under
A.1 berör främst pro jektl edarprobl em, dvs A och delvis K."
A.1.4
Vem ur ovanståendepersonalkategoriförutsättes
arbeta direkt med systemet/vidterminalen?
"Konstruktörernajobbar direkt vid terminalen.Organisatoriskt
skiljer man på V-sidan mellan projektledare,handläggare,konstruktörer och ritare. Projektledaresätter man normalt in endast vid
större projekt. Handläggarenhar samordningsansvaretinom projektet
samt relativt de andra facken. Han fungerar också som konstruktörpå
"sin egen" del av projektet.Konstruktörengör sina egna konstruktioner, inom sitt ansvarsområde.Ritaren kan vara en ren kopist eller
biträdandekonstruktör.Gruppen renodlade ritare är på väg ut ur
projekteringen,eftersom det inte längre finns något större behov av
speciella ritare av tuschoriginal."
A.1.5
Hur sker informationsöverföring
mellan de olika
medlemmarna i en viss grupp av fackkonsulter?
(t ex inom gruppen av arkitekter,eller gruppen av
statiker osv, ex vis från handläggaretill
konstruktörosv).
"På konventionelltsätt."
A.1.6
Hur sker kopplingenmellan designbeslut (koncept/
skiss) och dess redovisningsom gällande ritning?
(dvs gör man en skiss först och "ritar rent" vid
terminalen,eller kan man skissa direkt på skärmen).
"Man skissar först en layout. Däremot sker detaljprojekteringen och
renritningendirekt på skärmen. Detta gäller i dagsläget,men i framtiden kommer även layout och skissarbetetske på skärmen."
B.1
Vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
förutsättes av detta datorsystem?
"Man vet inte svaren än. Utgångspunktenär ju det vi reellt kan, dvs
på traditionellt,manuellt sätt. Detta är en väldigt stor fråga, dvs
vad som är rationellteller inte. Man bör diskuteraom man skall ta
fram en ny projekteringsmetodik
eller inte i framtiden,så att man
bättre tar tillvara CAD-teknikensfördelar. I ett sådant utvecklingsarbete bör alla facken vara med, även V-sidan - installationernaär
en viktig bit av helheten.
82
Man bör sätta sig ner och fundera över vad man vill få fram, vad för
system och metoder som kommer framöver i tiden, hur man skall kunna
utnyttja de här datorsystemen.Man bör söka efter ett underlag för
optimering av projekteringsprocessen.
Hur skall handlingarnase ut? Hur skall samordningenske? Hur skall man
ta tillvara möjlighetentill alternativstudieri projekteringenstidiga
skeden, där ju CAD ger stora möjligheter?
Över huvud taget är allt under fråga B.1 att se som angelägna FoUprojekt, där vi på Wahlings är intresseradeav att vara med och hjälpa
till."
B.1.2
Vilka begränsningari systemet upplever projektören/
konstruktörensom besvärande?
"Svarstidernavar litet långa i början, men det går att få bättre.
Man bör komma ihåg att detta är den första körningenpå systemet,
vilket ger vissa övergångsbesvär.Man har under hand förbättratsystemet."
B.1.3
För vilka byggnadstyperoch vilken storlek av
byggnadsobjektär systemet speciellt lämpligt?
"Man får ett bra resultat om man kan ta tillvara upprepningseffekter,
typ vissa kontorsbyggnader,samt i vissa typer av ritningar,särskilt
för scheman av olika slag. Man bör kunna utnyttja detta positivt ur
arkitektens synpunkt - man får s a s en multipeleffektatt ta tillvara."
B.1.4
Får den enskilde projektören/konstruktören
den
information
han behöver från övriga konsulter?
(Följdfråga:)
Sker det några tidsfördröjningar
i informationsflödet,
och beror då dessa på CAD?
"Informationsöverföringen
från övriga konsulter
har fungerat
utan
tidsfördröjningar.Det fanns litet oklarheterkring revideringsfrågan,
men nu har man tagit fram en rutin och löst problemet.Det fanns också
litet kommunikationssvårigheter
i början. DAPAB's dator hade ett
debiteringsprogramsom kom att blockera ingången i systemet,däremot
kom man in på AJ's dator. Men idag är det problemetockså ur världen."
B.1.5
Hur samordnas uppdelningoch indelningav byggnadens redovisningmellan konsulterna?Är alla eniga
om denna indelning?
"På grund av husets form måste man då och då vrida huset för att få det
i rätt vinkel,
s a s. Vi har fått lägga in rutiner
för detta i efterhand, vilket kanske kunde lösts redan från början.
Man bör diskutera hur handlingarskall indelas vad gäller byggnadsredovisningen.Skall vi dela in bygghandlingarnaprecis som förr, när
nu ändå allting ligger i datorn. Man bör också se upp så att man inte
får olika definitionerpå de olika handlingarna."
83
B.1.6
Hur sker kollisionskontrollen
i nuläget? Granskar
man vid skärmen eller på papperskopior
? Vilken typ
av "kollisioner"och rena misstag har inträffat i den mån de har inträffat?
"Förr hade vi papperskopioratt arbeta med, nu har vi istället fått
rutiner för bearbetningvid skärmen. Dessutom konstruerarvi och ritar
vi på V-sidan numera i rätt skala - och då får man ju en automatisk
kollisionskontroll.
Speciellt sådant som ritas med centrumlinjer,dvs
utan reell breddangivelse
, måste kontrolleras
, dvs vissa el- och
fläktritningar."
B.1.7
Sker förseningar
i informationsutbytet
mellan de
olika facken (A, K, V, E osv)? I så fall,
hur
stora är dessa förseningaroch vilken orsak kan
utpekas?
"Arkitekten ville
ha vi ssa VVS-och elritningar snabbare, men konstruktören
ville däremot få rita allting färdigt innan han släppte dem ifrån sig.
Den här typen av samordningsproblembör behandlas ihop med en forskning om projekteringsmetodiken
i övrigt."
B.1.8
Vem har ansvaret för granskning och samordning av
handlingarresp informationpå överföringslager?
Finns det någon påtaglig skillnad
i förfarande i
detta avseende?
"Projektledarnagör slutgranskningen.Tack vare CAD kan dom hämta
olika lager och lägga ovanpå varandra, och få en bättre kollisionskontroll på det sättet."
B.1.9
Har indelningav byggnadsredovisningen
på ritning
och i beskrivningar
påverkatsav CAD-tekniken?
"Nej, sker konventionellt."
B.1.11
Hur håller den ursprungligatillplanen?
Om förseningar uppstått, vilken typ av förseningargäller
det? Har CAD-teknikenförorsakatnågra av dessa
förseningar - och kan CAD medverka till att snabbt
ta in dessa förseningar?
"Ursprungligtillplanhar inte reviderats.Däremot har den förlängts
två veckor."
B.1.12
Kan man säga att CAD-teknikendelvis ger projekteringen en annan "rytm" än vad som gäller vid
"manuell" projektering,dvs att vissa moment går
fortare
och andra långsammare ? I så fall,
för
vilka moment gäller detta?
"Om "rytmen" i projekteringen
: uppritningengår fortare. Idag kan man
göra själva skissnings
- och layoutförfarandetsnabbare för hand, dvs
manuellt, men det kommer att förändras, allt eftersom arbetsstationernas kapacitetökas.
34
Vad man bland annat hoppas på är att kunna kapa topparna i projekteringens arbetsbelastning,dvs främst under de två perioder då
(i) systemhandlingarnaoch senare (ii) bygghandlingarnaskall
fram. Genom att utnyttja CAD kan man lägga upp en anpassad projekteringsmetodikoch kapa dessa toppar i arbetsbelastningen.
Det är främst
vid tidspress och annan hets som det uppstår fel och brister i samordningen."
B.1.15
Vilken besparing i ritarbetstidhar man fått?
B.1.16
Vilken besparing/kostnadsökning
har man fått i
de andra momenten i arbetet?
(Följdfråga:)I så fall, vilka är dessa moment?
"Eventuellbesparing i ritarbetet:det är egentligenför tidigt att
säga någonting om detta nu. Systemet är inte utbyggt än, så som vi
vill ha det. Vi vill använda systemet för konstruktionsarbete,
inte
enbart för ritarbetet."
B.1.17
Vilka konsulttjänsterutföres med CAD och vilka
utföres manuellt?
(Följdfråga:)Vad är anledningentill denna fördelning?
"Man kan (i) rita med CAD, (ii) och kommer att kunna göra tekniska
beräkningar
och (iii)
få fram mängdavtagningar.
I Bollnäsprojektet
utnyttjas inte CAD-systemetsförmåga till mängdavtagning,vilket beror på
att beställarenvill utnyttja detta som ett vanligt projekteringsinstrument. Han ser inte någon skillnad mot vanlig projektering.
Faktum är att ur nationalekonomisksynpunkt är det knappast lyckat att
kanske 10 entreprenörersitter och räknar på samma projekt, eftersom
det ju innebär att alla 10 egentligensitter och jobbar med samma sak.
Det bör vara bättre att en enda sitter och gör detta arbete. De nio
som inte får jobbet till slut kommer ju att lägga sina kostnaderpå
nästa projekt. Emellertidkan ju entreprenörengå till konsultenoch
köpa de mängdavtagningar han behöver, dvs dom köper då i princip en
datatejp och kör den på sitt eget system."
B.1.20
Vilka kö-problemfinns? Var finns systemets
"flaskhalsar"?(t ex plotterns hastigheteller
liknande).
"P1ottern tar tid. Elektrostatplottern
är ju snabbare än pennplottern, men även den tar en viss tid i anspråk."
C.1
Hur kan CAD-baseradprojekteringkomma till nytta
under produktions-,förvaltnings-och bruksskedena?
"Frågan om CAD i produktions-och förvaltningsskedena
är också ett
angeläget FoU-projekt.Det går inte att svara på de här frågorna i
dagsläget, utan här behövs mer forskningoch utveckling.Detta utgör
ett andra angeläget FoU-projekt,utöver själva projekteringsmetodiken
vid CAD-tillämpning.
85
Gå ut och fråga alla parter i processen - förvaltare,beställare,
byggare osv, vad de vill få ut av det här med CAD. Vad är det för
informationde behöver? Sedan kan man formulera en möjlig väg för
CAD-utvecklingen.Idag kommer inte informationi de här frågorna
från konsumenteroch förvaltare,utan från CAD's tillverkarsida.
Förvaltareoch konsumentermåste vara med och styra och kräva en
systemutformningsom passar deras egna behov. Även här vill vi på
Wahlings vara med och hjälpa till att jobba fram bättre system.
Samla ihop en arbetsgrupp,som en branschgemensamutvecklingsinsats,
och koppla till projekteringsmetodiken
och systemtänkandeti övrigt.
Idag kan man spekulera i vad CAD kan erbjuda, men man måste också få
veta vad folk egentligenvill ha, t ex:
bättre samordning,3D för krockindicering,rationell projektering,
tidiga alternativstudier,systemlösningar(helhetslösningar),
bättre erfarenhetsåterföring,
att bygga in vissa kunskaper i systemet,
mängdavtagningar,kostnadskalkyler(även entreprenörenvinner på detta
- han köper basmaterialet,lägger på å-prislistoroch gör den slutliga
marknadsanpassningensjälv).
Man kan använda detta i drifts- och underhållsplaneringen
, genom att
hämta uppgifter till driftsinstruktionerna
direkt ur systemet.
Man kan också få kopplingartill beskrivningsarbetet
och till beräkningsprogrammet.
Var och en måste definiera vad han egentligenvill ha för någonting
av CAD.
- Driftsinstruktionerfinns inte i särskiltmånga byggnader idag,
trots att SBN kräver detta.
- Man måste struktureramaterialet på ett bra sätt i ett tidigt skede,
och då måste man veta i vilken form uppdragsgivarenoch andra vill
ha ut informationen.Man bör knyta an utvecklingsarbetetpå det här
området till BST, så att man kan få fram en standard för presentationen. Man bör t ex standardiseralagerhanteringen,så att man
får en likvärdig slutproduktöverallt.
- Det behövs FoU om detta. T ex projekteringsmetodik
på KTH kan gå in
till BFR med en samlad ide om detta, erbjuda referensgrupper,ta
med folk från förvaltning,
entreprenörer
osv, ta med olika specialister och få fram en arbetsgrupp
som jobbar med detta,
eventuellt
som
ett paraplyprojekt,som inrymmermindre delprojekt.Målet bör vara
att ta fram ett utvecklat,rationelltoch integreratsystem. De här
två skisseradeFoU-projektenbör komma igång så snart som möjligt."
övriga
kommentarer:
"En tredje viktig sak att undersökaär kommunikationenmellan olika
delsystem.Man kan 1 varje fall föra över linjer och punkter från det
BC
ena systemet till det andra, även om själva "intelligensen"i systemet
inte kan överföras.Just nu jobbar t ex DAPAB i ett projekt tillsammans
med HSB's BERIT. Som F0U-projektutgör detta ett tredje viktigt ämnesområde. Man bör t ex titta på standardiseringsfrågan
- idag finns det
t ex inte någon standard för interfacemellan system.
Vad är en beställare
villig
att betala för vad gäl 1er användandet av CAD?
Det finns ju kostnader
i detta, även om en satsning lönar s i g på lång sikt.
Vinsterna man gör, gäller flera led i processen.Systemen installeras
hos projektören,men det är flera, andra led i byggprocessensom drar
nytta av detta,
t ex förvaltare
och byggare. Men eftersom avskrivningen av systemen skall ske hos projektörenså måste de andra acceptera en viss kostnad.
Vid fast pris fungerar
det hela något så när, men däremot fungerar
löpande räkning så, att ju snabbare vi jobbar, desto mindre betalt
får vi. Vinsten för snabbhetengår istället till beställaren,men
denna vinst får han ju därför att vi har använt CAD för att effektivisera vårt arbete. Beställarenbör accepteraatt det kommer en post
för datorkostnadpå fakturan.
Dessutom måste beställarenbörja att verkligen utnyttja CAD och dess
möjligheter (t ex så att BS tar in mängdning från sina konsulter).
Ar beställaren intresseradav tidiga alternativstudier,
eller av 3Dredovisningosv? Är det så att beställarenenbart är intresseradav
bättre samordning,så får vi utforma CAD-systemenför detta. Man bör
forska fram vad beställarnaegentligenvill ha.
Allt detta har med datormognadenatt göra, inom vår bransch. Hur
snabbt kommer man att kunna genomföra en sådan här omställning?Ar
det i ett 10-årigt perspektivvi bör tänka?
Det kommer alltid att finnas vissa bitar som göres bättre manuellt.
Man bör försöka definiera dessa bitar i helheten - t ex att vissa
revideringargöres bättre manuellt.
Vissa markkonstruktioner, t ex yttre Va, ligger hos en lokal konsult,
eftersom Bollnäs har ganska speciellagrundvattenförhållanden.
Den
delen av projekteringenhamnar således utanför CAD."
n7
u
II:4
INTERVJUMED GUNNAR KALL OCH ULRICH BEHRENS,
HANS HEDLUND & CO AB, ELEKTROKONSULTER
Inledandekommentarer:
"Underlagetär för litet för att svaren skall vara godtagbart säkra.
Det bör genomförasen serie sådana här projekt - min två stycken till.
Bollnäsprojektetär ett debutprojekt,vilket gjort att vi kommit att utgå från samma uppläggningsom vid konventionellprojektering.Vi har
därför kanske inte utnyttjat
CAD-tekniken till
fullo.
Eftersom vi
varit nybörjare på det här med CAD, har vi kanske inte kunnat se alla
möjligheter.
Programvaranär under utveckling;i september kommer en ny version av
IP4STALLATIONSMEDUSA."
A.1
Har det förekommitnågra organisatoriskaförändringar som beror på CAD-tekniken?
"Inom företaget tänker vi bilda en speciell CAD-grupp,för att klara
ut problemen kring tekniken. Denna grupp är under uppbyggnad. I en
första etapp kommer den omfatta en ansvarig, två operatörer (tillika
konstruktörer),samt två ritare för plottnings-och digitaliseringsarbeten. Under en andra etapp kommer gruppen att byggas ut med
ytterligarenågra personer,eftersom vi då får en arbetsstationtill.
Vi får då också en systemman,som skall sköta systemfrågoroch ta
fram mindre program."
A.1.1
Har projektgruppenförändratstill sin karaktär
och sammansättning?
"Projektgruppenhar förändrats i viss mån.
Det vi lärt oss, är bl a att operatörenockså måste vara konstruktör.
I Bollnäsprojektethar konstruktören-operatören
mera kommit att arbeta som operatör, och mindre som konstruktör.
Vi hade andra uppdrag inom företaget som gjorde att vi inte fick loss
vissa personer, som borde ha varit med i Bollnäsprojektetredan från
början. Det har blivit litet för mycket av den konventionellaframtagningstekniken
i Bollnäsprojektet,p g av dessa interna arbetsförhållanden."
A.1.2
Hur kommer kunskapsöverföring
att ske från denna
projektgrupptill framtida projektgrupper,som
då formeras för projekteringav andra projekt?
"Efter färdigställandet
av produktionshandlingarna
kommer vi att ha
en intern genomgångoch analys av våra erfarenheterfrån Bollnäsprojektet. Resultatetav denna genomgång kommer att bli en av flera
utgångspunkterför vår CAD-grupp,som f ö kommer omfatta de som redan
arbetat som operatörer i Bollnäsprojektet.De har s a s varit operatörer i Bollnäsprojektet,och kommer att bli operatörer-konstruktörer
i
CAD-gruppen."
88
A.1.3
Vilken ansvarsfördelninggäller inom denna projektgrupp (handläggare,konstruktör,ritare osv)?
"Ansvarsfördelningen
har fungerat som vid konventionellprojektering."
A.1.4
Vem ur ovanståendepersonalkategoriförutsättes
arbeta direkt med systemet/vidterminalen?
"Konstruktörenbör arbeta direkt med systemet,så att hantillbringar
ca halva sin tid vid terminalen.
I dagens läge går informations-och beslutskedjanfrån handläggarevia
konstruktörtill operatör, dvs konstruktörentar fram operatörens
underlag. Denna omväg är inte effektiv.
Vi har också haft konstruktörersom arbetat som operatörervid digitaliseringoch utplottning."
A.1.5
Hur sker informationsöverföring
mellan de olika
medlemmarna i en viss grupp av fackkonsulter?
(t ex inom gruppen av arkitekter,eller gruppen
av statiker osv, ex vis från handläggaretill
konstruktörosv).
"Informationsöverföringen
har varit av konventionelltyp = handläggaren
skaffar informationvia sammanträden,protokollosv och överför denna
till konstruktören,som sedan tar fram ett underlag åt CAD-operatörens
arbete.
Omvägen över konstruktör-operatör
skall vi få bort. Vid framtida CADprojekt jobbar handläggareni direkt kontakt med en konstruktör,som
samtidigt är operatör. Denna konstruktörtar då samtidigt information
från övriga fack-konsulter."
A.1.6
Hur sker kopplingenmellan designbeslut(koncept/
skiss) och dess redovisningsom gällande ritning?
(dvs gör man en skiss först och "ritar rent" vid
terminalen,eller kan man skissa direkt på skärmen).
"För Bollnäsprojektethar man i stor utsträckninggjort hela koncept,
för att sedan rita på skärmen. Detta kommer också att förändras. I
framtiden kommer konstruktörenatt göra en mycket enkel skiss, som
sedan förs över till systemet och utarbetaspå skärmen. Man kommer
s a s skissa på skärmen i mycket större utsträckningän nu.
På den teletekniskasidan har redan i Bollnäsprojekteten enda person
varit både operatör och konstruktör.Han har kunnat arbeta direkt på
skärmen. På styrsidan kommer vi att ta fram nya uppslag, om än inte
i Bollnäsprojektet.
Det är lättare att arbeta direkt på skärmen om informationsmängden
är liten.
Man bör därför med stor noggrannhet
planera varje ritning
beträffandeskala och informationsmängder."
89
B.1
Vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
förutsättes av detta datorsystem?
"Utgångspunktenär att MEDUSA-BYGGoch INSTALLATIONSMEDUSA tillsammans skall klara hela byggprocessen,inklusivebruksskedet."
B.1.1
Vilken projekteringsmetodbör projektören/konstruk-
törenanvändaför att kunnautnyttjasystemettill
fullo?
"För att kunna utnyttja systemet till fullo, bör man bygga upp en
databas från början av projekteringen.Sedan kan alla parter och
intressenterutnyttja denna databas genom hela byggprocessen.Grundtanken är att en uppgift läggs in en gång, på en specifik plats i systemet - och sedan kan denna uppgift användas gång på gång, när den
behövs."
B.1.2
Vilka begränsningari systemet upplever projektören/
konstruktörensom besvärande?
"Systemetsbegränsningligger i att det inte är helt färdigutvecklat.
kommer att vara klar
En ny, förbättradversion av INSTALLATIONS-i1EDUSA
i september.
Operatören upplever väntetiderför uppkopplingtill huvuddatorn
(3 till 60 sek) som begränsande
. Tidigt på morgonen och mot kvällen
går det fort. Väntetidernakommer då alla DAPAB's intressenterär
inkoppladesamtidigt. Väntetiderupp till 10 sek bör kunna accepteras."
B.1.3
För vilka byggnadstyperoch vilken storlek av
byggnadsobjektär systemet speciellt lämpligt?
"Det finns ingen begränsningi systemet som sådant, men på ett praktiskt plan är det en fördel om man kan få använda upprepningseffekter. I de fall då man vill få fram mycket dokumentationav olika slag,
samt för större byggnadsobjektoch industrianläggningar,
märks också
systemets fördelar.
Hela gruppen av konsulter (A, K, V, E..) bör arbeta med CAD vid
byggnadsprojektering,
om man skall
få
ut
full
effekt
av systemet.
För uppdrag som innehållermycket teknisk dokumentationi form av
scheman, förbi ndni ngstabel l er, kabellistor
och specifikationer
blir
det en fördel att arbeta med CAD för E även om övriga projektörer
inte arbetar med CAD."
B.1.4
Får den enskilde projektören/konstruktören
den
informationhan behöver från övriga konsulter?
(Följdfråga:)
Sker det några tidsfördröjningar
i informationsflödet,
och beror då dessa på CAD?
"De förseningarsom har förekommit,har inte berott på CAD. Vissa
väntetiderhar uppstått,därför att man vill få in fullständig
informationpå överföringslagren.
90
Tillgången på arbetsstationerkan bli en flaskhals, om det finns olika
projekt inom företaget som konkurrerarom terminalplatserna
. Det kan
då uppstå vissa tidsförskjutningar."
B.1.5
Hur samordnas uppdelningoch indelningav byggnadens redovisningmellan konsulterna?Är alla eniga
om denna indelning?
"Det tog tid att få fram överföringslagren
. Man kan också fördela
lagren bättre inbördes. Konstruktörenbör veta vad som finns på
ritningarna. Tack vare lagerhanteringen,så kan man administrera
en informationsförmedling
via ritningar.
Ett besvär vid uppritningenhar varit att byggnaden ligger med 16,S°
förskjutningpå 100-delarna
. Det finns en särskild kommandofilpå
AJ-plottern för att "vända byggnaden"rätt. Den gäller däremot inte
för Hedlunds eller DAPAB's plotter. Småsaker av detta slag, dvs utanför konventionerna,kräver speciella program. Vi har gjort ett särskilt
program för att ta fram A-original på vår plotter. Olika plotters har
således olika styrprogram."
B.1.6
Hur
man
typ
fat
sker kollisionskontrollen
i nuläget? Granskar
vid skärmen eller på papperskopior?Vilken
av "kollisioner"och rena misstag har inträf- i den mån de har inträffat?
"Kollisionskontrollen
göres på ljuskopior.
A har tagit fram samkopi erade ljuskopior (A, K, V, E tillsammans)för denna kollisionskontroll.
Våra operatörer har arbetat på CAD-förmedlatunderlag från A, men
endast i begränsadomfattning från de andra facken.
En förbättrad lagerhanteringkommer göra att vi kan göra kollisionskontroller på skärmen i större utsträckning."
B.1.7
Sker förseningari informationsutbytet
mellan de
olika facken (A, K, V, E osv)? I så fall,
hur
stora är dessa förseningaroch vilken orsak kan
utpekas?
"Inga problem."
B.1.8
Vem har ansvaret för granskningoch samordningav
handlingarresp informationpå överföringslager?
Finns det någon påtaglig skillnad i förfarandei
detta avseende?
"A är projekteringsledare
, dvs huvudansvarig
. Inom varje fack finns
en handläggaremed samordningsansvar.
Vi har samordningsmötenkring
de samplottade,speciellagranskningsritningarna."
B.1.9
Har indelningav byggnadsredovisningen
på ritning
och i beskrivningar
påverkatsav CAD-tekniken?
"Nej. Bollnäsprojektetär konventionelltupplagt,men i framtiden
måste man nog tänka om.
91
AMA kan läggas på dator, liksom andra standardiseradetexter. CADtekniken erbjuder bl a valfrihet om var texter skall presenteras,
på ritning eller i beskrivningaroch förteckningar."
B.1.10
Har man reviderat den ursprungliga,
preliminära
ritningsförteckningen
- (och i så fall, vad är
orsaken till
detta) ?
"Nej
B.1.11
Hur håller den ursprungligatillplanen
? Om försenningar uppstått,vilken typ av förseningargäller
det? Har CAD-teknikenförorsakatnågra av dessa
förseningar- och kan CAD medverka till att snabbt
ta in dessa förseningar?
"Vi är i slutskedet
nu. Det har förekommit vissa förseningar
p g av
vissa personalfrågor,typ att hitta rätt personer för detta arbete
osv. Dessa förseningarhar vi tagit in. Jämförelsevishar projektet
löpt bättre i slutskedet, än vad som kan vara fallet i andra projekt.
CAD-teknikenkan ta in eventuellaförseningarfrån tidiga skeden.
Vi har emellertiddröjt med att skicka ritningartill varandra, inom
konsultgruppen
, men klarar dock tiderna någorlunda.När vi fått mer
rutin på CAD, så kommer vi att göra tidsmässigabesparingar- något
som är en ekonomisk förutsättning."
B.1.12
Kan man säga att CAD-teknikendelvis ger projekteringsarbeteten annan "rytm" än vad som gäller
vid "manuell" projektering,dvs att vissa moment
går fortare och andra långsammare?I så fall,
för vilka moment gäller detta?
"Man bör vara noggrannarei början av projekteringen
, dvs planera
sitt arbete noga. I Bollnäsprojektethar vi kanske missat litet i
detta avseende. Däremot tar själva uppritningenkortare tid."
B.1.13
Var sker designbesluten?(dvs sker de innan man
sätter sig vid terminaleneller under arbetet vid
terminalen)?
"Designbeslutenvar klara före terminalarbetet
, men i framtiden bör
mer konstruktionsarbete
ske direkt vid skärmen. Man bör dock ha någon
form av skiss, innan man sätter sig vid terminalen.En fördel med CAD
är att man kan laboreramed alternativalösningar.
Snart medger tekniken att man utnyttjar bakgrundslager,dvs information från övriga konsulter, genom att släcka och tända dessa lager,
bakom den "egna" konstruktionen."
B.1.14
(Inom varje konsultgrupp:)
Vilken funktion i projektet har de som arbetar
vid terminalerna och vilka funktioner
i projektet
har de övriga?
92
"De som jobbat vid terminalernahar i stort sett enbart fungerat som
operatörer,med undantag för telekonstruktören."
B.1.15
Vilken besparing i ritarbetstidhar man fått?
".Vi har inte räknat på besparingarna
i ritarbetstid,
men vi kan överslagsmässigtse, t ex vid utplottningen,att fördelarnamed CAD är
stora. Gissningsvistar detta moment ca 20/ av motsvarande "manuell"
tid - dvs 100 timmars utplottningskall jämföras med ca 500 timmars
manuell ritarbetstid."
B.1.16
Vilken besparing/kostnadsökning
har man fått i
de andra momenten i arbetet?
(Följdfråga:)I så fall, vilka är dessa moment?
"Vi har inte gjort någon besparing i det här projektet.Även med
konventionellmetodik skulle vi ha gjort vissa förluster.Detta beror
delvis på ett lågt arvode, delvis på CAD, men även på att vi inte
hittade fram till den rätta personalsammansättningen
från början."
B.1.17
Vilka konsulttjänsterutföres med CAD och vilka
utföres
manuellt?
(Följdfråga:)Vad är anledningentill denna
fördelning?
"Koncept togs fram manuellt, vilket hänger samman med personalsammansättningeni projektgruppen.
I första hand skall planritningarlevererasCAD-ritade- enl överenskommelse med BS. Utöver detta har t ex elcentralnischer,vissa håltagningar osv utförts manuellt.
A och K har fler "handritade"ritningar än vi. Det som E har utfört
manuellt kommer inte att läggas på CAD i efterhand.
Vi avser att lägga upp en del av vårt arbete i ett bibliotek,som
typritningar. Detta är en kontinuerlig del av företagets verksamhet,
som kan utvecklasytterligaremed CAD."
B.1.18
Hur sker informationsöverföringen
inom projektorganisationen?(dels via CAD, dels "manuellt").
"Som ovan."
B.1.19
Har någon fackkonsul t (A, K, V, E osv) kommit in
senare eller tidigare i projekteringentack vare
CAD?
"Överföringslagrenhar haft vissa ofullkomligheter.Dessutom fungerade inte överföringenvia telenätet inledningsvis.Det fanns en
viss kritik
mot E och V för detta, men problemen berodde på oful l komligheter i överföringslagrenoch kommunikationsvägarna.
Granskningstidenär snäv, främst därför att granskningvia skärm inte
kommit till stånd. Här finns vissa brister i programvaran.1 nuläget
93
måste granskningensåledes göras på ljuskopior.Vi har således plottat
ut en extra omgång handlingarenbart för granskningen."
B.1.20
Vilka kö-problemfinns? Var finns systemets
"flaskhalsar"?(t ex plotterns hastigheteller
liknande).
"Flaskhalsari systemet är dels det begränsadeantalet arbetsstationer,
dels plotterns kapacitet.En pennplotterkan inte - kapacitetsmässigtjämföras med en elektrostatplotter.
Vid stora projekt måste vi tidplanerautplottningen,som kan ta flera
dygn i anspråk. I Bollnäsprojektettog utplottningen40 timmar. Hade
vi haft alla våra ritningar på CAD, så hade plottningentagit ytterligare 10 timmar.
De tunnaste
pennorna byttes ut mot bredare,
1 injer.
Kulspetsplotterär dubbelt så snabb.
eftersom
de missade
vissa
Dessutom kan väntetider/svarstider
vara problematiska.Man vinner på
att arbeta vid terminalentidigt på morgonen, innan belastningenpå
systemetökat.
Vi driver plottningenvia en alfanumeriskskärm här på företaget, som
övervakasav en person här. Han är dock inte uppbunden av detta, utan
kan arbeta parallellt
med andra saker.
Vid plottningenav Bollnäsprojektethar vi behövt ha mer än en alfanumerisk terminal för att lägga in ritningar i plottningskön.Systemet
medger att två personer arbetar samtidigt,en s a s vid den grafiska
skärmen och en vid den alfanumeriska
, t ex för att sköta plottningen."
C.1
Hur kan CAD-baseradprojekteringkomma till nytta
under produktions
-, förvaltnings-och bruksskedena?
Förberedsanvändningav databaser för förvaltningsändamål?
"Detta ingår i systemetsförutsättningar."
C.1.2
Vilken typ av sammanställdalager behövs för att
ta fram handl ingar speci ellt för förval tningsskedet?
"Relationshandlingarna
är finplanerade
i systemet.Dessutom avser vi
ta fram vissa underlag för drifts- och underhållsinstruktioner."
C.1.3
Hur och för vilka ändamål lagras resultatetav
projekteringen?På vilka medier?
"Vi lagrar relationshandlingar
och driftsinstruktioner.
94
Det är först under utplottningensom de färdiga ritningarnakommer
till. Dessa sänds till en speciell fil, som lagras på band. Detta
band utgör sedan vårt ritningsarkiv."
C.1.5
Hur
a)
b)
c)
löses revideringsproblemet
under
projekteringsskedet
byggskedet (produktionsskedet)
förvaltningsskedet?
"a) se ovan.
b)
vår sammansattaritning finns uppdelad på lager, där vi enkelt
kan gå in och ändra.
c)
som punkt 6.
Revideringarsker utifrån samma teknik som under projekteringsskedet.
Enda skillnaden är att man lagrar på band, inte i själva datorminnet."
C.1.6
Vilka faci 1 i teter
kan CAD-tekniken erbjuda,
som
inte kommer till användningi detta projekt?
(Följdfråga:)I så fall - vad är orsaken till
detta?
"Det är många facilitetersom inte används i detta projekt (se
särskild förteckning).I Bollnäsprojektetingår egentligenendast
förfrågningsunderlagoch relationshandlingar.
Dessutom kommer entreprenören avkrävas relationshandlingar
på sådant som är bundet till
speciella fabrikat.
Anledningen till detta är att projektet upphandlatsenligt mönster
av konventionellprojektering."
C.1.7
Kan entreprenören
köpa vissa tjänster
direkt från
konsulterna,t ex under det skede då han räknar
på anbudet - för att på så vis utnyttja all "rand-
information"som finns i databasen,samt rapportgeneratornsolika faciliteter?(t ex mängdning,
kalkyler osv).
"Enligt BS har entreprenörenrätt att köpa mängdning direkt från
konsulterna.Vad gäller kalkyler är systemet inte helt förberettför
detta ännu."
C.1.8
Avser BS att förändra sin upphandlingav konsulttjänster i något avseende p g a CAD-tekniken?
T ex genom att köpa in tjänster som normalt inte
handlas upp på detta sätt eller i detta skede?
"Vi hoppas att BS kommer utnyttja CAD-teknikensmöjligheter,främst
vad gäller samordningmellan projektörenoch entreprenörer,samt för
framtagningav teknisk dokumentation.Konsultenkan t ex vara med i
diskussionernaunder upphandlingsskedet."
95
C.1.9
Har förvaltningssidanett behov av annan uppdelning
•av handlingarnaän byggsidan? I så fall, hur ser
denna ut?
"Förvaltaren
har andra behov vad gäller handl i ngars utförande än byggsidan. Lagerhanteringstekniken
gör att vi kan ta fram rätt dokumenta-
tion vid rätt tillfälle.
I ett CAD-systemkan man lägga in statistikprogramsom visar drift-
tider,underhållsterminer
och annat."
96
II:5
INTERVJU MED VICTOR VOGT OCH OLLE MAGNUSSON,
PROJEKTERINGSBYRÅN,BYGGNADSSTYRELSEN
A.1
Har det förekommitnågra organisatoriska
förändringarsom beror på CAD-tekniken?
"En förutsättningvar att man skulle driva detta projekt som ett normalt
statligt byggnadsärende
. Möjligen kan erfarenheternafrån detta projekt
leda till att vi förändrar vår granskningsmetodiki framtiden."
A.1.1
"Det har varit
Har projektgruppenförändratstill sin karaktär
och sammansättning?
ett
större
inslag
av kvalificerad
personal
i projekte-
ringenän vad som är vanligt
, t ex en störreandelkonstruktörer
än
vanligt. Man har också satt in folk med speciellt intresse för CAD i
arbetet. På installationssidanhar inte ritare varit med i samma utsträckning som normalt, utan ersatts av konstruktörer."
A.1.4
Vem ur ovanståendepersonalkategoriförutsättes
arbeta direkt med systemet
/vid terminalen?
"Så småningom kommer alla i projekteringen
mycket en generationsfråga.
B.1
få ställa
upp. Detta är nog
Vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
förut-
sättesav dettadatorsystem?
"BS har kunnat tillämpa sin tradi tionella
metodi k för pro jektgenomförandet, utan att det uppstått några för BS negativa konsekvenser."
B.1.
För vilka byggnadstyperoch vilken storlek av
byggnadsobjektär systemet speciellt lämpligt?
"Eventuelltsådana stora projekt, där man bygger och ritar samtidigt,
dvs projekt som är uppdelade på en mängd delentreprenader.Det kan
också vara frekventa byggnadstyper
, i varje fall inte några solitärer.
Objekten bör nog i varje fall vara stora, i storleksordningen
över
20 miljoner kr investering,
så att man inom projektet får möjlighet
att ta tillvara upprepningseffekter
. I princip är CAD speciellt
lämpligt för komplicerade , stora byggnader med omfångsrikt tekniskt
innehåll."
B.1.C
Hur sker kollisionskontrollen
i nuläget?
Granskar man på skärmen eller via papperskopior ? Vilken typ av "kollisioner " och rena
misstag har inträffat- i den mån de har
inträffat?
'° Ett ändrings-PM har gått ut.
Detta PM ingår således
i projektörernasåtaganden. Det omfattar en del ändringar av mindre
genomgripandekaraktär: mått, placeringar
, antal osv. Dessa småfel
kan till
stor del sägas bero på en viss orutin vid CAD-projektering
97
hos operatörerna
. Underlag för detta PM har varit sammanställningsritningar, där informationfrån de olika konsulternasammanställts
och redovisats i olika färger."
B.1.7
Sker förseningari informationsutbytet
mellan de
olika facken (A, K, V, E osv)? I så fall, hur
stora är dessa förseningaroch vilken orsak kan
utpekas?
"Det inträffade
en del förseningar
i början , till
ligen på grund av bristande rutin."
B.1.8
största
delen
förmod-
Vem har ansvaret för granskningoch samordning
av handlingarresp informationpå överföringslager? Finns det någon påtaglig skillnad i
förfarande i detta avseende?
"Arkitektenär projekteringsledare
, som i normalfallet."
B.1.9
Har indelningav byggnadsredovisningen
på
ritning och i beskrivningarpåverkats av
CAD-tekniken?
"Nej "
B.1.11
Hur håller den ursprungligatillplanen?
Om förseningaruppstått, vilken typ av
förseningar
gäller det? Har CAD-tekniken
förrorsakat några av dessa förseningar
och kan CAD medverka till att snabbt ta
in dessa förseningar?
''Tillplanen
håller, vilket beror på att konsulternaställt upp mer än
normalt. De har s a s gjort det till en hederssakatt visa att CADprojekteringenkan genomföras.Dessutom har projekteringsledaren
varit
mycket skicklig
och fått det hela att fungera. Man har haft vissa förseningar under projektetsgång, men lyckats hämta in dessa efter hand.
Bl annat har både E- och V-konsultenbehövt byta ut vissa delar av
sin personal i projektet under tiden, men även denna försening har de
klarat av att ta igen."
B.1.12
Kan man säga att CAD-tekniken delvis ger
projekteringsarbetet
en annan "rytm" än vad
som gäller vid "manuell" projektering,
dvs
att vissa moment går fortare och andra långsammare? I så fall,
för vilka moment gäller
detta?
"Det är förmodligenså att tillplanering
och projektstyrningblir mer
exakt."
B.1.16
Vilken besparing
/kostnadsökninghar man fått
i de andra momenten i arbetet?
(Följdfråga
;) I så fall, vilka är dessa moment?
"Detta projekt har förmodligen blivit
dyrare för konsulterna , men hur
mycket och vad det beror på är svårt att bedöma."
98
B.1.17
Vilka konsulttjänsterutföres med CAD och vilka
utföresmanuellt?
(Följdfråga:)Vad är anledningentill denna
fördelning?
"BS har beställt planritningar,huvudsektioneroch detaljsektioner
utförda med CAD-teknik.Vad gäller övriga handlingarhar konsulten
själv
välja framställningssättet."
B.1.18
Hur sker informationsöverföringen
inom
projektorganisationen?
(dels via CAD, dels
"manuellt").
"Informationenhar i huvudsak förmedlatspå traditionelltvis. Ett
bra initiativ har dock varit att distribuerade väsentligasteritningarna i A4-format - en gång per vecka till samtliga deltagare i
projektet
- så att man på så vis kan följa vad som sker i projektet."
B.1.19
Har någon fackkonsult(A, K, V, E osv) kommit
in senare eller tidigare i projekteringentack
vare CAD?
"Möjligen kan man säga att V- och E-konsulternakom igång litet senare
med CAD-projekteringen."
C.1
Hur kan CAD-baseradprojekteringkomma till nytta
under produktions-,förvaltnings-och bruksskedena?
"Vår I-byrå förbereder
introduktion
av datorstöd
på förvaltningssidan.
Tanken är att man skall kunna lagra uppgifter
ur dels lokalregistret,
dels redovisningssystemet,
i samma databassystem.I ett första skede
kommer denna databas dock endast att innehållaallmänna data om t ex
area osv. Däremot kommer man inte ta med mer detaljerade
uppgifter,
t ex om material, detaljmåttosv. Anledningentill detta är svårigheten att ajourföra,dvs uppdatera,de uppgiftersom lagrats i databasen. I ett senare skede kan man dock tänka sig att även ta med
relationshandlingarnai databasen."
C.1.3
"I
dagsläget
Hur och för vilket
ändamål lagras resultatet
av projekteringen?På vilka medier?
sker
utplottningen
på
papper
eller
film.
I
framtiden
kanske man kommer att använda helt andra förfaringssätt,
t ex lagra
på skiva eller band. Det finns emellertiden mängd problem att lösa
innan detta blir möjligt.
Vi står inför något totalt nytt - dvs en maskin som översätterlagrad
information
till
läsbar information.
Skall man då spara på föråldrade
datorer, för att på så vis säkerställaatt lagrad informationblir
läsbar även i framtiden,
eller skall man kontinuerligt
överföra
äldre
informationtill media som är läsbara för den nya generationenav
datorer. Detta och andra problem bör lösas innan man på allvar kan
börja gå ifrån de traditionellametoderna för informationslagring."
99
C.1.4
Hur löser man problemet med relationshandlingar
- lagring och hantering?
"Detta problem är inte läst, ännu. Ett problem är att de original man
nu får in, är av lägre mediekvalitet,än vad som varit normalt under
senare år. vi är s a s tillbaka
till
pappersoriginalen
- tack vare
el ektrostatpl
ottern
- samtidigt
som traditionell
praxis numera är att
rita på film. Med pennplotterkan man emellertidfå handlingarnapå
film."
C.1.5
Hur
a)
b)
c)
löses revideringsproblemet
under
projekteringsskedet
byggskedet (produktionsskedet)
förvaltningsskedet?
"Under själva projekteringen
fungerade detta ungefär som vid traditionell
projektering.
Nu, när projekteringen
i princip
är avslutad,
måste BS begära av konsultenatt ett original som skall revideras
innehållsmässigt,skall makuleras och ersättas av ett nytt original.
Man skriver på ritningen 'Denna ritning får ej revideras,utan skall
ersättas
av ny ritning'."
C.1.6
Vilka faci 1 i teter
kan CAD-tekniken erbjuda,
som
inte kommer till användning i detta projekt?
(Följdfråga:)I så fall - vad är orsaken till detta?
"Ett exempel kan vara mängdningsfaciliteterna.
BS har ännu inte den
beredskap som behövs, för att kunna ta emot erbjudna faciliteter."
.1.'
Kan entreprenörenköpa vissa tjänster direkt från
konsulterna,t ex under dit skede då han räknar på
anbudet - för a.t.t på så v i s utnyttja
all "randinformation'
som finns i databasen,
samt rapportgeneratornsolika faciliteter?(t ex mängdning,
kalkyler osv).
"BS har godkäntett sådantförfarandei dettaprojekt."
c.1.
Avser BS att förändra sin upphandlingav konsulttjänster i något avseende p g av CAD-tekniken?
T ex genom att
köpa
in tjänster
som normalt
inte
handlas upp på detta sätt eller i detta skede?
"I detta projekt har BS t ex gjort ett avsteg från praxis genom att
handla upp armeringsspecifikationer.
En möjlighet
kan dock vara att
BS handlar upp t ex utbildningi CAD från någon konsult. Detta är
emellertid inte aktuellt just nu."
C.1.9
Har förvaltningssidanett behov av en annan uppdelning av handlingarnaän byggsidan? I så fall,
hur ser denna ut?
"Förmodligenkommer förvaltningssidanbegära fram helt nya kombinationer av information,
speciellt
nu när detta blir möjligt
tack vare CADtekniken.Man bör spara betydligtmer informationän enbart det som
,lagraspå relationshandlingarna.
Här har CAD på sikt en betydelsefull
uppgift."
100
II:6
INTERVJU MED BENGT BERGVALL,
TEKNISKA BYRÅN, BYGGNADSSTYRELSEN
A.1
'Nej,
A.1.1
Har det förekommitnågra organisatoriska
förändringarsom beror på CAD-tekniken?
inte för vår del."
Har projektgruppenförändratstill sin
karaktär och sammansättning?
"Nej, inte vad gäller projektet som sådant."
A.1.2
Hur kommer kunskapsöverföring
att ske från denna
projektgrupptill framtida projektgrupper,som
då formeras för projektering
av andra projekt?
"Detta utvecklingsprojekt
, dvs den slutrapport
som kommer fram ur detta
FoU-projekt,kommer vara ett sätt att åstadkommaen kunskapsöverföring.
Vi kommer eventuelltockså anordna något seminariumkring detta projekt.
BS har inte någon formaliseradCAD-verksamhet.Det som finns är ett
personligt, individanknutetkunnande. BS tar fram rapporter om de
projekt som ur någon aspekt är att betrakta som speciellt intressantapilotprojektur något avseende, eller av intresse ur någon annan
aspekt. Dessa rapporter kan sedan fungera som instrumentför att föra
över kunnande och erfarenheterfrån en grupp av konsultertill nybildade grupper av projektörerkring nya projekt."
A.1.6
Hur sker kopplingenmellan designbeslut
(koncept/skiss)och dess redovisningsom
gällande ritning? (dvs gör man en skiss först
och "ritar rent" vid terminalen,eller kan
man skissa direkt på skärmen).
"Ett projekteringsärendedrivs inom BS på så vis att Projekteringsbyrån (i detta fall Victor Vogt och olle Magnusson) handläggerprojektet under själva projekteri
ngsfasen . Därefter
går ärendet till
Byggnadsbyrån och efter projektetsfärdigställandeöverlämnas det till
den regionala förvaltningen.Tekniska byrån (här Bengt Bergvall)
driver
utveckl ingsfrågorna,
bl a datorfrågan.
Under projekteringen
tar BS in alla handlingar från samtliga fackkonsulter. Granskningengöres i princip på systemhandlingarna.
Därefter
granskar man (i princip) endast produktionshandlingarna
endast för att
få en koll på om konsulterna har följt
BS' direktiv,
dvs följt
systemhandlingarna.
BS kalkylavdelningjobbar utifrån produktionshandlingarna
. Man går
sedan till regeringenoch begär bygguppdragpå den framräknadesumman totalsumman,antingen som pris på bruttototalareaeller som volympris.
Det händer dock ibland att BS lämnar ut vissa mängdavtagningartill
entreprenören
, för att få in pris på detta,
ex vis som en å-pri slista.
101
BS fattar således designbeslutpå förslagshandlingarna.
Det är då som
man beslutar om konsulterna skall jobba vidare efter det förslag som de
drivs
har lagt fram . Projektledarna
har sedan ansvar för att projektet
vidare och håller sig inom projektetsramar. (Med projektledaremenas
här BS handläggareinom Projekteringsbyrån
). Om man håller sig inom
kostnadsramarna
, så tar projektledarnaalla delbeslut."
B.1.3
För vilka byggnadstyperoch vilken storlek av
byggnadsobjekt
är systemetspecielltlämpligt?
"BS har endast erfarenhetav detta projekt. I princip kan man säga att
projektet inte bör vara alltför litet. En väsentlig fördel är om man kan
ta tillvara en upprepningseffekt- antingen inom ramen för ett större
projekt - eller via flera, likartadeprojekt."
B.1.4
Får den enskilde projektören/konstruktören
den
informationsom han behöver från övriga konsulter?
(Följdfråga
:) Sker det några tidsfördröjningari
informationsflödet,
och beror då dessa på CAD?
"Man kan kanske säga att det varit vissa problem, även om dessa problem
inte berört BS. Vi har skymtat problem av detta slag under de diskussioner som förts under t ex olika sammanträden."
B.1.5
Hur samordnas uppdelningoch indelningav byggnadens redovisningmellan konsulterna?Är alla
eniga om denna indelning?
"Det har inte varit några problem med detta."
B.1.8
Vem har ansvaret för granskningoch samordning
av handlingarresp informationpå överföringslager? Finns det någon påtaglig skillnad i
förfarande i detta avseende?
"BS vill ha en samordnare.I Bollnäsprojektetär det arkitekten som har
samordningsansvaret,
dvs han är projekteringsledaren
. BS' granskning
syftar inte till att kolla samordningenmellan konsulternashandlingar,
utan primärt till att kontrolleraom konsultenhar följt BS' intentioner och regler. Det är arkitektensom skall granska de andras handlingar och se till att det i slutänden faller ut samordnade handlingar.
B.1.9
"Ne
Har indelningav byggnadsredovisningen
på ritning
och i beskrivningarpåverkatsav CAD-tekniken?
j."
Har man revideratden ursprungliga,preliminära
ritningsförteckningen
- (och i så fall, vad är
orsakentill detta)?
"Nej ."
B.1.11
'!Inga problem."
Hur håller den ursprungligatidp1anen?
102
B.1.12
Kan man säga att CAD-teknikendelvis ger projekteringsarbeteten annan "rytm" än vad som gäller vid
"manuell" projektering,dvs att vissa moment går
fortare
och andra långsammare ? I så fall,
för
vilka moment gäller detta?
"Det har varit vissa förändringarrelativt traditionellprojektering."
B.1.17
Vilka konsulttjänster
utföres med CADoch vilka
utföres manuellt?
(Följdfråga:)Vad är anledningentill denna
fördelning?
"Vad gäller Bollnäsprojektetså har konsulternabantat ner sina CADambitioner.Man levererardet som utlovats, men inte mer. De stora
ambitioner som man hade i början har mattats av.
Det är framför allt kringtidensom ger bekymmer. I kringtideningår
dels att det tar tid att lära sig det här med CAD, dels att man har
haft vissa bekymmer kring CAD som det tagit tid att klara upp."
C.1
Hur kan CAD-baserad projekteringkomma till nytta
under produktions
-, förvaltnings
- och bruksskedena?
"BS har diskuterat CAD-frågornai många år. Det har varit en snabb
utveckling på beräkningssidan,något som ställer sig enklare eftersom
programvaranär enklare, relativt sett. CAD finns också på utsättningssidan. BS har också sneglat på vad som händer på projekteringssidan.
I Bollnäsprojektetkom initiativetdelvis från Arne Johnsons, dvs
konsultsidan
. BS bestämde sig då att ställa upp och ta en del av de
extrakostnadersom kunde komma. Det var s a s läge att börja med CAD
då - förutsättningarnavar s a s klara.
BS har tidigare provat CAD för beskrivningaroch i ett system för
ritningsuppläggning
. Det var Bo Kjessel som drev det projektet.Det
har också jobbats litet
med ett system för fastighetsregistrering
och
fastighetsdata,men detta har kanske visat sig för dyrbart och innebär kanske för mycket j obb, i varje fall i nuläget.
Det är tveksamt om vi kommer att föra in CAD i förvaltnings-och
byggskedenaredan nu. Det är i varje fall en väldig massa människor
som måste vänja sig vid det här med CAD, dvs de här nya tankarna, i
varje fall i nuläget.
Det är t ex inte aktuellt för BS att handla upp mängdning i detta
projekt. Däremot kommer BS att köpa armeringsspecifikationer
från
konsulten,
vilket vi normalt inte gör, så CADhar förorsakat
ett
visst avsteg från BS' praxis här.
Man kan nog klara av driftsidanmed CAD. Däremot är det mer tveksamt
om det går att klara underhållsplaneringen
med CAD. Det är trots allt
beroende på de uppgifterman kan mata in i datorn, t ex angående olika
material och deras underhållsterminer.
På det planet finns idag inte
tillräckliga
fackkunskaper - man kan s a s inte få fram tillräckligt
103
bra och väl underbyggdafakta att mata in i CAD-systemen- och dessa
bristfälligheterblir inte bättre genom CAD-behandling."
C.1.2
Vilken typ av sammanställdalager behövs för att
ta fram handlingar
speciellt
för förvaltningsskedet?
"Man bör skikta problemet i olika nivåer och områden. Man bör t ex
dela upp problemet i tre fält:
- underhållsplanering(gällandet ex materialegenskaperrelativt
underhåll),
- driftsfrågorna(dvs planeringav installationersoch apparaters
kontinuerligaunderhålloch skötsel),
- apparattekniskafrågor (t ex instruktionerför skötsel och
liknande).
Man behöver studera de här frågorna separat och på olika nivåer."
C.1.3
Hur och för vilket
ändamål lagras resultatet
av projekteringen?På vilka medier?
"Relationshandlingarna
lagras. Om man dessutom skall lagra de övriga
handlingarna
, helt eller delvis, bör studeras noga.
Problemetmed relationshandlingar
har att göra med vad lagstiftningen
säger: vilka handlingar
som skall lagras och vilket
utförande
och
vilket medium för lagring som kan godkännas.Kan t ex ett band anses
vara arkivbeständigt,på det sätt som lagen begär?
Det behövs också en standard för hur lagringenskall ske. DST borde
begära fram en standard."
C.1.4
Hur löser man problemetmed relationshandlingar
- lagring och hantering?
°'Viförvarar helt enkelt ritningarnapå samma sätt som vid traditionell
projektering.Eventuellaändringaroch kompletteringarav byggnaden
skall ju föras in på relationshandlingarna,
men detta blir - p g av
tidsbristoch annat - inte gjort i tillräckligomfattning.Det är möjligt att CAD-teknikenkan medverka till att det blir lättare att hålla
relationshandlingarna
ajour."
C.1.5
Hur
a)
b)
c)
löses revideringsproblemet
under
projekteringsskedet
byggskedet (produktionsskedet)
förvaltningsskedet?
"Detta problem är inte slutgiltigtlöst inom detta projekt, utan bör
ses som ett problem att bearbeta vidare."
C.1.6
Vilka faciliteterkan CAD-teknikenerbjuda, som
inte kommer till användning i detta projekt?
(Följdfråga:)I så fall - vad är orsaken till
detta?
"DS har gjort ett avsteg från praxis, genom att tillhandahållaarmeringsspecifikationer
åt entreprenörerna.Detta göres normalt inte,
104
eftersom man inte vet exakt hur entreprenörernavill ha dessa mängder
uppdelade. CAD-teknikengör det således möjligt för BS att även tillhandahålla dessa mängder.
I princip vore det värdefulltatt kunna tillhandahållaäven andra
mängder, eftersom detta gör att samtliga entreprenörerkommer att räkna
på samma underlag. Ett krav är dock att mängderna är korrekta.Man bör
således avvakta en tid, för att se hur pass korrektamängder det är
möjligt att ta fram - och i vad mån entreprenörernaefterfrågartjänster
av detta slag."
C.1.7
Kan entreprenörenköpa vissa tjänster direkt från
konsulterna,t ex under det skede då han räknar
på anbudet - för att på så vis utnyttja all "randinformation"som finns i databasen, samt rapportgeneratornsolika faciliteter?(t ex mängdning,
kalkyler
osv).
"BS kan inte gärna föreskriva
en entreprenör
att ren skall använda CAD,
utan det intresse vi har av det hela är att entreprenörenskall bygga
och leverera ett hus.
Däremot har entreprenörerna
fritt
fram för att använda konsulterna,
för
att kunna dra nytta av den informationom projektet som ligger i deras
databaser
och de tjänster
i form av program för kalkylering,
mängdavtagning osv som ligger i systemet."
C.1.8
Avser BS att förändra sin upphandlingav konsulttjänster i något avseende p g av CAD-tekniken?
T ex genom att köpa in tjänster som normalt inte
handlas upp på detta sätt eller i detta skede?
'Detta har inte diskuterats
C.1.9
inom BS.''
Har förvaltningssidanett behov av en annan uppdelning av handlingarnaän byggsidan? I så fall,
hur ser denna ut?
"Problemetär att förvaltningssidansbehov av handlingarär så starkt
objektberoende.Man bör emellertidskilja ut den informationsom
intresserarförvaltarna,dvs byggtekniskinformationom ytskikt,
snickerier, inredningosv. Här bör man ge dels en egenskapsredovisning
för dessa byggelementoch dels en skötsel- och underhållsanvisning
för
hur man skall ta hand om dessa byggelement.
Däremot är man på förvaltningssidan knappast intresseradeav grundläggning,stomme osv - vilket
innebär att man bör sortera bort denna typ av informationur de handlingar som riktas till förvaltningssidan.
En annan del berör driftsidan.Här kan man ta fram instruktionertill
dem som är operatörerav servicesystemen.
Man kan kanske på sekt tänka sig en speciell sorts handlingarsom tillsammans kan utgöra en sorts "bruksanvisning"för byggnaden ifråga. Vad
är dessa lokaler och byggelementavsedda för och hur kan de användas
eller eventuellt förändrasoch kompletteras?"
105
Kompletterandesynpunkter:
"BS är främst intresseradeav CAD som medel för att få bort samordningsfelen. Dessa är svåra att få tag på - de syns ofta inte förrän man
redan har börjat bygga. I Bollnäsprojektethar BS inte hittat några
tabbar av detta slag. Det rör sig här om rutineradekonsulter,som kan
BS' rutiner.
Ett problem ur FoU-synpunktär just detta att det är vana och skickliga
konsulter inblandaå'e.
Man kan fråga sig hur samordningsproblemen
skulle
sett ut och hur många sådana man skulle haft om vi inte haft CAD i detta
projekt.
Egentligenskulle man ha behövt en 4-5, kanske 10 projekt att jämföra
med, för att få fram ett stabilt
bedömningsunderlag.
Begreppet samordningstår för mer än bara att undvika kollisionermellan
olika konsultershandlingar.Man kan ju få fel på byggplatsen,utsättningsfel, t ex. Mycket beror dock på att ritningar inte stämmer överens
inbördes - problemet är i normalfalletoftast störst för installationskonsulterna.Typfelet är att man drar installationernadär de inte får
plats - eller att t ex arkitekten kan ha föreslagitutformningav
vissa konstruktioner,som sedan konstruktöreninte har observerat."
106
Bilaga III
III:1
GENERELLT FRAGEFORMULÄROM CAD
Följande check-lista kan sägas utgöra ett generellt underlag för inledande
diskussionermellan de ansvariga för ett visst CAD-systemoch dess presumtiva användare. Frågorna har framtagitsunder diskussioneroch sammanträden inom både projektgruppenoch observationsgruppen
. En viktig utgångspunkt har också varit motsvarandechecklistori relevant facklitteratur, främst Nigel Cross' "The Automated Architect" (1).
En första variant av denna frågelistaanvändes under den inledandeomgången intervjuermed projektöreroch projektledarei detta FoU-projekt.
Efter kriti k och synpunkter har listan bearbetats till
sin nuvarande form.
Det är tämligen självklartatt en checklistaav detta slag endast kan användas vid ett inledande, första skede av ett systemarbete.
A
Frågor gällande själva datorsystemet.
A.1
A.1.1
A.1.2
A.1.3
CAD-systemets utformningoch implementering.
På vilka grunder har man valt detta system?
Vilka konsultationer
har gjorts?
Vilka alternativ
har övervägts?
A.2
A.2.1
A.2.2
CAD-systemetsbakgrundshistoria.
Vem har utformat systemet?
Vem marknadsförsystemet?
A.3
A.3.1
A.3.2
A.3.3
CAD-systemetsmål.
Vad skall systemet uppnå?
Varför har det implementerats , alternativt
, skall det implementeras?
Vilken är den beräknade ekonomiskalivslängdenav systemet i dess
helhet?
A.4
A.4.1
A.4.2
A.4.3
Vilka arbetsuppgifterkan läggas på systemet?
Ersätts några av nuvarande manuella" arbetsuppgifter?
(i så fall...) Vilka är dessa arbetsuppgifter?
Vil ka existerande
''manuella " arbetsuppgifter
kvarstår , men i förändrat skick?
A.5
A.5.1
A.5.2
Möjligheterför samverkan
/kompatibilitetmed andra CAD-system?
Vilka kopplingarkan göras till andra, existerandeCAD-system?
Vilka möjligheter
f innes för informationsöverföring
till
andra
CAD-system?
A.6
A.6.1
A.6.2
A.6.3
A.6.4
A6.5
A.6.6
A.6.7
A.6.8
Vilka funktioner innehållersystemet?
Vilka program innehållerdet?
Vilka databaser innehållerdet?
Vilka stödfunktioner
omfattar systemet ? (dvs plotter , skrivare,
osv)
Vilka önskemål om nya stödfunktionerfinns?
Vilka utbyggnadsmöjligheter
finns?
Hur sker uppdateringenav program och andra stödfunktioner?
Hur sker uppdateringenav innehålleti databaserna?
Hur tillvaratageserfarenheternafrån systemets praktiska tillämpninc
107
B
Frågor gällande den omgivande organisationen
(företaget,
projektorganisationen,
förvaltningen
osv)
B.1
Har det förekommit/kommerdet att förekomma/organisatoriskaförändringar beroende på introduktionenav CAD?
B.1.1
Vilka förändringarhar förekommit/kommeratt ske/ inom det
enskilda företaget/förvaltningen?
B.1.2
Har själva projektgruppen- A, K, V, E, M ... - förändrats till
sin karaktär och sammansättning?
B.1.3
Hur kommer kunskaps- och erfarenhetsöverföring
att ske från denna
projektgrupptill framtida projektgrupper,som då formeras för
projekteringav andra projekt?
B.1.4
Vilken ansvars- och rollfördelninggäller inom projektgruppen?
B.1.5
(Följdfråga:)Vid eventuell förändring,har denna förändring
orsakats av CAD-introduktion?
B.2
Hur påverkas samordningenmellan projektgruppensolika fack/
specialister?
B.2.1
Vem har tillgång till vilka filer, register och databaser?
B.2.2
Hur sker informationsöverföring
inom projektorganisationen?
B.2.3
Finns något formellt system för revideringarunder
a) projekteringsskedet,
b) byggskedetoch c) förvaltnings-och
bruksskedet?
B.2.4
Hur ordnas uppdateringoch arkiveringav relationshandlingarna?
B.2.5
Hur bevaras äldre versioner av samma ritning eller del av ritning?
B.2.6
Vilka rutiner för datering av ritningarfinns?
B.2.7
Har någon eller några av konsulternakommit in senare eller
tidigare i projekteringenän vad som är normalt?
B.2.8
Hur sker tillplanering
av terminalarbetet?
B.2.9
Hur fördelas denna tid på dem som arbetar inom projektet?
B.2.10 Hur sker tillplanering
av projektet i dess helhet?
B.2.11
Har CAD påverkat systemet för utbyte av information mellan bygg-
herren och konsulterna?
B.2.12 Har CAD påverkat systemet för utbyte av informationinom
konsultgruppen?
B.2.13 Hur sker granskningav utförda handlingar?Vem gör denna
granskningoch när göres denna granskning?
B.2.14 (Följdfråga:)Hur och när sker granskningoch godkännandeav
utförda bygghandl ingar?
B.2.15 (Följdfråga:)Ger CAD-teknikennågra fördelar vid granskningen
(t ex i form av utplottningav speciellagranskningsritningari
fyrfärg, med sammanställningarav de olika konsulternashandsom då markerats
med olika färger) ?
lingar,
108
C
Graden av interaktiviteti CAD-systemet.
C.1
Hur är "interface"mellan användareoch CAD-systemutformat?
C.1.1
Hur sker "input" till systemet?
C.1.2
Hur presenteras"output"?
C.1.3
Vilket förfaringssättanvänds för att ge "input" till systemet
(menyteknik,digitaliseringav färdiga ritningar,kommandonvia
tangentbordosv)?
C.1.4
När presenteras"output" på skärm och när - och varför - sker
utplottningav ritningar?
C.1.5
Vilken koppling finns mellan "designbeslut"och arbetet vid CADterminalen?
(Ritar man koncept eller
skisser
först,
för att sedan "rita rent"
vid terminalen,eller sker större delen av design-/konstruktionsarbetet vid själva terminalen?osv)
C.1.6
Kan man bygga ut eller förändra CAD-systemetför att öka graden
av i nterakti vi tet?
(I så fall, hur skall detta ske?)
C.1.7
Vilka väntetider
till dessa?
C.1.8
Ar systemet försett med "fönster"och zoomningsmöjligheter?
C.1.9
Redovisasmenyn på skärmen eller på tabletten?
förekommer
och vilka
är de tänkbara
orsakerna
C.1.10 Hur väljer man ur menyn?
C.1.11 Kan man bygga ut menyn?
0.1.12
Kan man lägga upp ett
redovisas detta?
"eget"
symbolbibliotek
och var förvaras/
0.1.13 Hur och när datorbehandlasspeciellt kapacitetskrävandeprogram?
C.1.14 Om flera projektörenarbetar samtidigtpå samma mängd information,
hur samordnasderas arbete?
(InnehållerCAD-systemetnågot automatisktvarnings-och
hänvisningsprogram?)
0.1.15 Förekommerstörningar (av typ "nedgång" i systemet)?
D
Personalfrågor
D.1
Vem påverkas av systemintroduktionen?
D.1.1
Har några mer anmärkningsvärdareaktionerpå CAD-introduktionen
förekommit?
D.1.2
Vem förutsättesarbeta med systemet?
D.1.3
Vilken utbildningför detta har de fått?
D.1.4
Har man inom företaget/förvaltningen
bildat någon speciell
CAD-grupp?
0.1.5
Finns det någon eller några inom organisationenmed speciellt
ansvar för bevakningenav CAD-frågorna?
109
D.1.6
Hur bör man strukturerasitt arbete vid CAD-terminalen?
D.1.7
Vilka organisationsformerhar valts?
(Sitter t ex olika fack/konsultertillsammans, hur länkas olika
grupper ihop, vilka avsnitt eller moment ritas manuellt, överföres manuellt ritade avsnitt senare till CAD-systemetosv?)
D.1.8
Vem underhåller, uppdateraroch driver systemet?
D.1.9
(Följdfråga
:) Vilka service-avtal finns?
(Med vem? Vad omfattar detta avtal? osv)
D.1.10 Vem startar upp systemet efter störningar?
D.1.11 Vem reviderar programmen?
D.1.12 Vem gör nödvändigaprogramtillägg?
D.1.13
Vem betalar
för sti 11eståndsti den?
D.1.14
Vem har ansvar för fel i projekthandlingar,
uppkommit ur maskin - eller programfel?
som påtagligt
har
D.1.15 Har löneutveckling
/befordringsgånginom företaget
/förvaltningen
påverkatsav CAD-introduktionen?
D.1.16 Vilken arbetstid vid terminalenförekommer i normalfallet?
(Ange fördelning i arbetstid vid terminalenoch annan arbetstid.)
D.1.17 Hur mäter man effektiviteteni terminalarbetet?
E
Effektivitetsfrågor.
E.1
Var i projekteringsprocessen
förekommerbesparingar
/kostnadsökningar som beror på CAD-användningen?
E.1.1
Vilka "kö-problem" finns?
Var finns systemets "flaskhalsar
" (t ex plotterns hastighet eller
liknande)?
E.1.2
Vilken besparing
E.1.3
Vilken besparing/kostnadsökning
har man fått
E.1.4
(Följdfråga:)
är dessa moment?
E.1.5
Vilka andra delförluster
/delvinster har gjorts?
E.1.6
Vad är den konkreta kostnaden i kronor för tid vid arbetsstationen?
E.1.7
Vad är den konkreta kostnaden i kronor för själva "körningen" i
datorn?
E.1.8
Vilka regler gäller för debitering (interntrespektiveexternt)
av dessa kostnader?
E.1.9
Vilka är kopieringskostnaderna?
(Ar de högre eller lägre än vid manuell projektering?)
i ritarbetstid
I så fall,
vilka
har man fått?
i andra arbetsmoment?
110
F
Projekteringsprocessen.
F.1
Vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
förutsättesav detta
CAD-system?
F.1.1
Vilken projekteringsmetodbör projektörenanvända för att kunna
utnyttja systemet till fullo?
F.1.2
Vilka begränsningari systemet upplever projektörensom
besvärande?
F.1.3
Ger datorsystemetnågra konsekvenserför själva produktutformningen
(dvs påverkas gestaltningenav byggprojektet)?
F.1.4
För vilka byggnadstyperoch vilken storlek av byggnadsobjektär
systemet speciellt lämpligt?
F.1.5
Förutsättersystemet något byggsystem?
(Termen "system" skall här fattas i mycket bred bemärkelse.
Exempelviskan begreppet stå för "platsbyggt
" versus "prefabricerat"
typ av stomme osv.)
F.1.6
Får den enskilde projektören-operatören
den informationhan behöver
från övriga konsulter?
F.1.7
(Följdfråga
:) Sker det några tidsfördröjningar
flödet, och beror då dessa på CAD?
F.1.8
Hur samordnas uppdelningav byggnadensredovisningmellan konsultern
(Val av retningsformat
, sektioneringav byggnadenosv.)
F.1.9
Hur sker "kollisionskontrollen
" i systemet?
(Granskarman vid skärmen eller på papperskopior
? Vilken typ av
"kollisioner"och rena misstag har inträffat?)
i informations-
F.1.10 Vem har ansvar för granskningoch samordningav handlingar,
respektiveinformationpå överföringslager?Finns det någon
påtaglig skillnad i förfarande i detta avseende?
F.1.11 Har indelningav byggnadsredovisning
på ritning och i beskrivningar påverkats av CAD-tekniken?
F.1.12 orsakar CAD-teknikenförseningari vissa moment av projekteringen,
jämfört med vad som är normalt vid manuell projektering?Kan CAD
medverka till att snabbt ta in dessa förseningar?
F.1.13 Kan man säga att CAD-teknikendelvis ger projekteringsarbetet
en annan " rytm" än vad som gäller vid "manuell " projektering,
dvs att vissa moment går snabbare och andra långsammare?
F.1.14
(Följdfråga
:)
1 så fall,
för vi lka moment gäller
detta?
F.1.15 (Följdfråga
:) Kan man använda CAD-teknikenför att s a s "kapa
topparna" i arbetsbelastningenunder projekteringsförloppet?
(t ex den arbetsbelastningsom normalt inträffardå förfrågningsunderlaget skall fram).
F.1.16 Vilken funktion i projekten har de som arbetar vid terminalerna
och vilka funktioner i projektet har de övriga?
(Dvs vem av projektledare , proj ekteringsledare,
handläggare,
konstruktör/projektör,
ritare osv arbetar vid terminalen?)
111
G
Rittekniskasynpunkter.
G.1
Vilken typ av former och strukturerkan systemet hantera?
(cirklar,
sfärer,
sneda linjer,
skymda linjer,
sgraffering
osv).
G.1.1
Vilka möjlighetertill 3D-representationfinns?
G.1.2
Vilka tillämpningarav 3D kan göras?
G.1.3
Vilket urval av ritsymbolerhar gjorts?
(Typer och kriterierför urvalet?)
G.1.4
Vilket urval av linjetyperoch linjetjocklekarfinns i systemet?
G.1.5
Hur löses relationenritsymbol - skala?
(Dvs har man samma ritsymboloavsett vilken skalnivå man arbetar på?)
G.1.6
Vilken relation gäller mellan linjetjocklekoch val av skala?
G.1.7
Hur skiljer man på "gällande ritning" och "ritning under arbete"?
G.1.8
Hur sker val av skala (och när), exempelvisför text relativt
ritning?
G.1.9
Kan man välja definitiv skala vid utplottningen,eller måste
detta val ske tidigare?
G.1.10 Kan man välja olika skalor för text respektiveför den grafiska
bilden?
G.1.11 Kan systemet ge sin output i fyrfärg på a) skärm och b) plotter?
G.1.12 Innebär CAD-teknikenatt ritsymbolerbör ritas i en särskild
skala och tilldelas särskilda skalförvandlingsregler?
G.1.13 Vad är "CAD-tekniskt"att föredra: att rita komponenteroch annat
i rätt skala, eller att arbeta med standardiseradesymboler?
H
Byggherre-och förvaltaraspekter.
H.1
Hur kan CAD-baseradprojekteringkomma till nytta under bruksoch förvaltningsskedet?
H.1.1
Förberedsanvändningav databaser för förvaltningsändamål,t ex
drifts-och underhållsplanering?
H.1.2
Vilken typ av datorbaseradinformationbehövs under förvaltningsoch bruksskedet?
H.1.3
(Följdfråga:) Hur bör denna informationpresenteras?
(Dvs vilka handlingarbehövs?)
H.1.4
Hur och för vilka ändamål lagras resultatetav projekteringen?
H.1.5
(Följdfråga:) På vilka medier?
H.1.6
Har krav på brukarmedverkani projekteringenhaft någon inverkan
på utformningenav datorsystemet?
H.1.7
(Följdfråga:)
1 så fall,
på vilket
sätt?
112
H.1.8
Har CAD-introduktionenlett fram till en ökad "byråkratisering"
av projekterings-och byggprocessen?
(I form av ökad pappersexercis,
fler formella
beslut,
krav på
skriftlig kommunikationmellan parterna i processen osv.)
H.1.9
Har CAD-systemetpåverkat byggherrenssamarbetemed konsulterna
i något påvisbart avseende - tekniskt, ekonomisktosv?
H.1.10 Hur löses revideringsproblemet
under
a) projekteringsskedet
b) byggskedet
c) förvaltningsskedet
H.1.11 Hur löser man problemetmed relationshandlingar
- lagring och
hantering?
H.1.12 Vilka faciliteterkan CAD-teknikenerbjuda?
H.1.13
(Följdfråga:)
sig av?
Vilka
av dessa
faci 1 i teter
tänker
man använda
H.1.14 Kan entreprenörenköpa vissa tjänster direkt från konsulterna?
(T ex under det skede då han räknar på anbudet - för att på så
vis utnyttja all "rand-information"som finns i databasen, samt
rapportgeneratornsolika faciliteter,som t ex mängdning,
kalkyler
osv.)
H.1.15 Avser byggherrenatt förändra sin policy för upphandlingav
konsulttjänster- eller entreprenörstjänster
- i något avseende
på grund av CAD-tekniken?
(T ex genom att köpa in tjänster som normalt inte handlas upp
på detta sätt, eller i detta skede.)
H.1.15 Har förvaltningssidanett behov av en annan uppdelningav handungarna
än byggsidan? 1 så fall,
hur ser denna uppdelning ut?
113
Bilaga IV
IV:1
UNDERStKNINGENSPROBLEMATIK.PRECISERATFRÅGEFORMULÄR.
Under etapp 1 av projektet genomfördeOBS-gruppenett antal intervjuer, i enlighet med det frågeformulärsom redovisas i bilaga III.
Utifrån dessa erfarenhetervalde man att precisera frågeställningarna
till att huvudsakligenbehandla samordningsfrågorna
och dessa frågors
eventuella relationertill CAD-tekniken.
Syftet med etapp 2 blev således att studera:
-
om CAD-teknikenger bättre möjlighetertill samordningi projekteringen;
-
om CAD-tekniken ger möjlighet till förbättradkommunikationmellan
byggherre och konsulter;
-
om CAD-teknikenger förbättradekommunikationerinom konsultledet;
-
om CAD-teknikenkan ge underlag för en förbättrad samordningmellan
projekterings
-, konstruktions
- och förvaltningsskedenai den totala
byggprocessen;
-
om CAD-teknikenger möjlighet till förbättrad samordningunder
själva konstruktionsskedet(produktframställningsskedet).
I detta F0U-projektingick också att göra konkreta beskrivningarav
olika moment i projekteringsprocessen,
t ex vad gäller:
-
hur olika konsultersarbetsresultatsammanlagratsi systemet;
-
hur olika konsultkategoriersarbete samordnatsur besluts- eller
informationsaspekten
- både på det "manuella" och det "automatiserade" planet.
Etapp 2 genomfördes
A.1
med utgångspunkt
i följande
frågeformulär:
Har det förekommitnågra organisatoriskaförändringarsom
beror på CAD-tekniken?
A.1.1 Har projektgruppenförändratstill sin karaktär och sammansättning?
.2 Hur kommer kunskapsöverföringatt ske från denna projektgrupp till
framtida projektgrupper , som då formeras för
projekteringav andra projekt?
.3
Vilken ansvarsfördelning
gäller inom denna projektgrupp
(handläggare,konstruktör,ritare osv)?
.4 Vem ur ovanståendepersonalkategoriförutsättesarbeta direkt
med systemet/vid terminalen?
.5 Hur sker informationsöverföring
mellan de olika medlemmarna
i en viss grupp av fackkonsulter
? (t ex inom gruppen av arkitekter, eller gruppen av statiker osv, ex vis från handläggare
till konstruktörosv).
.6 Hur sker kopplingenmellan designbeslut(koncept/
skiss) och
dess redovisningsom gällande ritning? (Dvs gör man en skiss
först och "ritar rent" vid terminalen,eller kan man skissa
direkt på skärmen).
114
B.1
Vilken uppbyggnadav projekteringsprocessen
förutsättesav
detta datorsystem?
B.1.1 Vilken projekteringsmetodbör projektören
/konstruktören
använda för att kunna utnyttja systemet till fullo?
.2 Vilka begränsningari systemet upplever projektören
/konstruk-
törensom besvärande?
.3 För vilka byggnadstyperoch vilken storlek av byggnadsobjekt
är systemet speciellt lämpligt?
.4
Får den enskilde projektören
/konstruktörenden information
han behöver från övriga konsulter?
(Följdfråga:)
Sker det några tidsfördröjningar
i informationsflödet, och beror då dessa på CAD?
.5 Hur samordnas uppdelningoch indelningav byggnadens redovisning mellan konsulterna?Ar alla eniga om denna indelning?
.6 Hur sker kollisionskontrollen
i nuläget? Granskar man vid
skärmen eller på papperskopior
? Vilken typ av "kollisioner"
och rena misstag har inträffat- i den mån de har inträffat?
.7 Sker förseningari informationsutbytet
mellan de olika facken
(A, K, V, E osv ) ? I så fall , hur stora är dessa förseningar
och vilken orsak kan utpekas?
.8 Vem har ansvaret för granskningoch samordningav handlingar
resp informationpå överföringslager?Finns det någon påtaglig skillnad
i förfarande i detta avseende?
.9 Har indelningav byggnadsredovisningen
på ritning och i
beskrivningarpåverkats av CAD-tekniken?
.10 Har man revideratden ursprungliga,preliminäraritningsförteckningen- (och i så fall, vad är orsaken till detta)?
.11 Hur håller den ursprungligatillplanen?
Om förseningaruppstått, vilken typ av förseningargäler det? Har CAD-tekniken
förorsakat några av dessa förseningar- och kan CAD medverka
till att snabbt ta in dessa förseningar?
.12 Kan man säga att CAD-teknikendelvis ger projekteringsarbetet
en annan "rytm" än vad som gäller vid "manuell" projektering,
dvs att vissa moment går fortare och andra långsammare?
I så fall, för vilka moment gäller detta?
.13 Var sker designbesluten?(dvs sker de innan man sätter sig
vid terminalen
ellerunderarbetetvid terminalen?)
.14 (Inom varje konsultgrupp:)
Vilken funktion i projektet
har de som arbetar vid terminalerna
och vilka funktioner i projektet har de övriga?
115
.15 Vilken besparing i ritarbetstidhar man fått?
.16 Vilken besparing
/kostnadsökninghar man fått i de andra
momenten i arbetet? (Följdfråga:) I så fall, vilka är dessa
moment?
.17 Vilka konsulttjänsterutföres med CAD och vilka utföres
manuellt? (Följdfråga:)Vad är anledningentill denna fördelning?
.18 Hur sker informationsöverföringen
inom projektorganisationen?
(dels via CAD, dels "manuellt").
.19 Har någon fackkonsult
(A, K, V, E osv ) kommit in senare
tidigare i projekteringentack vare CAD?
eller
.20 Vilka kö-problemfinns? Var dinns systemets "flaskhalsar"?
(t ex plotterns hastigheteller liknande).
C.1
Hur kan CAD-baseradprojekteringkomma till nytta under produktions-, förvaltnings
- och bruksskedena?
C.1.1 Förberedsanvändningav databaser för förvaltningsändamål?
.2 Vilken typ av sammanställdalager behövs för att ta fram
handlingarspecielltför förvaltningsskedet?
.B Hur och för vilketändamållagrasresultatet
av projekteringen?
På vilka
medier?
.4 Hur löser man problemetmed relationshandlingar
- lagring och
hantering?
.5 Hur lösesrevideringsproblemet
under
a) projekteringsskedet
b) byggskedet (produktionsskedet)
c) förvaltningsskedet?
.6
Vilka faci 1 i teter kan CAD-tekniken erbjuda, som inte kommer
till användning i detta projekt? (Följdfråga
:) I så fall vad är orsaken till detta?
.7 Kan entreprenörenköpa vissa tjänster direkt från konsulterna,
t ex under det skede då han räknar på anbudet - för att på så
vis utnyttja all "randinformation
" som finns i databasen, samt
rapportgeneratornsolika faciliteter
? (T ex mängdning, kalkyler
osv).
.8 Avser BS att förändra sin upphandlingav konsulttjänsteri
något avseende p g av CAD-tekniken? T ex genom att köpa in
tjänster som normalt inte handlas upp på detta sätt eller i
detta skede?
.9 Har förvaltningssidanett behov av en annan uppdelningav
handlingarnaän byggsidan?1 då fall, hur ser denna ut?
116
Bilaga V
V:1
REDOVISNINGAV BYGGPROJEKTET"KV ALGEN, BOLLNÄS"
Förvaltningshusi Bollnäs.
Byggnaden planeras som en i princip generell förvaltningsbyggnad.
Hyresgäster är den lokala polismyndigheten
, posten, kronofogdemyndigheten, åklagarmyndighetenoch lokala skattemyndigheten.
De lokaler för polisen som har speciella funktionskravär placerade
i källar- och bottenvåning
. Posten ligger av naturliga skäl i bottenvåningen. Byggnadensvån 1 och 2 tr kan fungera som en generell förvaltningsbyggnad.Trapphusensförläggningunderlättaren ev delvis
uthyrning av vissa lokaler.
Möjlighet finns att bygga till en tredje våning ovan kronofogde-och
åklagarmyndighetensamt att bygga till en byggnad i 2 våningar vinkelrätt mot arrestlokalerna.Detta kräver dock ombyggnad av arrestlokaler och garageramp.
Polisen har i bottenvåningenhuvudentremed vänthall, reception,
sambandscentraloch expeditionsrumsamt övervakningssektionen
med
arrestenheten.
Polisens cafeteria,samlings- och undervisningsrumhar tillsammans
med allmänhetensentre och väntrum förlagts i en 1-våningsbyggnad.
I källaren finns polisens
garage m m samt lokaler
skötsel,
omkl ädni ngsutrymmen och en motionshall.
för fastighetens
Huset består av två byggnadskropparsom sammanfogatsi rät vinkel.
Varje huskropp har en del med dubbla korridorer och ej dagsl jusbelyst
"kärna" och en del med endast en korridoroch utan "kärna".
Spännviddenmellan pelarna är i ytterfacken6 m x 7,2 m och i facken
i kärnan 7,2 och 7,6 m. Våningshöjdenär i källaren och bottenvåningen 330 cm, vån 1 och 2 tr 300 mm. Fasadmodulenär 60 och 120 cm.
Genom huskroppensorienteringi vinkelförskjutning
mot gatulinjenhar
uppnåtts att postens entre kommit nära gatan samtidigt som man kunnat
få stort husdjup vid polisens entre.
tivervåningen
mellan huskropparmed dubbelkorridoroch enkelkorridor
gör att man får dagsljus i huskroppensmitt samt att en omväxling
erhålles.
Byggnaden är planerad för kontorsrumpå 2, 2 , 3 och 4 moduler.
Minsta kontorsrummet har bredd 2,25 m, djup 4,05 m och rumshöjden
är 2,70 m.
Stommen är ett pelardäck av plastgjutenbetong. Bärande ytterväggar
av betong.
117
Förvaltningsbyggnadens
ytterväggarbestår av tegel, fönster av trä,
dörrar av ugnslackeradaluminium.
Husets bruttoareaär 7. 00 m2, byggnadsareanär 1.980 m2 och byggnadsvolymenär 23.500 m.
Inflyttningplaneras ske under våren 1985.
CAD-ritad perspektiviskbild av Bollnäs
förvaltningshusgenererad med MEDUSA 3D
Solid Modeler. Se även fig. 2.
Fig. 1
IrJaM
talt
r
",.-'
rrAir+t
ta
M+ttartrws
tw,
rw
rN w
:="
A
r
aaaa
IFrMM
rrwia
w
a-
=
7A 116101
BOLLNÅS 'r
°
med 3D-bildenl. fig. 1 som underlag.
Arkitektperspektivav Bollnäs förvaltningshus, tecknat av ark SAR Jan Boestad
Fig. 2
LO
FASAD MOT SYDOST
FASAD MOT NORCVXST
n
?t
®
I
t
rcE
n
Huvudfasaderav tre-våningsdelentill
Bollnäs förvaltningshus.Skapad i 1:100
liksom planritningarna.Här plottad i
skala 1:330 med anpassad redovisningsgrad och ändrade linjetjocklekar.
Fig. 3
I
SKALA 1 1330
IT1111]1IJtL11ILLLL1
ijJLLLLWIU1iWjiIj11IUIEj
12 MAY 1983
,1Q
FASAD MOT SYDYXST
og
B
FASAD MOT NORDOST
t1
TI
C
P
iMIU
i
11J
rr
UIftaIU]l
Q
SKALA 1,330
Fasader av två-våningsdelentill Bollnäs
förvaltningshus.Betr. redovisningsteknik
se fig. 8
Fig. 4
i!
ogr
LIL!111
1![1tiininiiuii 111111iui
I
T111T1
rrrnniini
12 MAY 1983
rl
O
L
h7
tA%
JIwN
r.i...eaw
quo
r
N!
MIIa,MMI
Bottenvåningen(plan 2) i Bollnäs förvaltningsbyggnad.
Ritningen ursprungligenskapad i skala 1:100. För
reproduktionsä
ndamål har den här plottats i skala
1:330. Mängden information,linjetjocklekaroch textstorlekarhar anpassats för att öka läsbarheten.
Fig, 5
,nars
1MBI
IM A
»
IMN11e
IIi1M
M
-___--
MLAMAGt M
PLAN 2
fl.
*._
nnwowr
w
12 MAY 1983
BOLLNÄS
n wwnwu
U
N
D
L
"7
'7
BIGALA 1.330
Våning 1 tr (plan 3) i Bollnäs förvaltningshus.
Ritningen här transformeradpå samma sätt som fig.
fig. 5. Ramen (A) visar belägenhetenav det utsnitt som redovisas i fig.7 och fig. 8.
Fig. 6
A
12 MAY 1993
W
N
Ritad på MEDUSA - BYGG
L
a
7
MP22
till Bollnäs förvaltningshus.
50 delarnaär
genereradeur de ursprungliga1OO-de1arnamed
ek t,ana
sat tran shjäl p av ett särskil1t
p s.
st pros_
formationsprogram.
Måttsättningengjord direkt
i 50-del.
itsnitt ur 50-delsritning (entreprenadritning)
Fig.
cx:
x
a
a
a
m
3050
900
0383
BOLLNÄS FÖRVALTNINGSHUS
i
DEL AV PLAN 3
JUNI -83
HÖJER-LJUNGKVIST ARK.KONT
Ritad på MEDUSA - BYGG
H
1
Typ
I
L2
i
Del av undertaksritning
till Bollnäs förvaltningshus.
Skapad från samma dataprofilsom fig.6. La9erhanteringsteknikenmöjliggöratt flera informationerhanteras på samma datafil.Särredovisningär trotsdetta
möjlig.
Fig. 8
L
cr)
Q
rn
i
i
i
L
.
(!1
I
..
I
I
i
i
I
I
rn
0
m
U
t___L
I
I
I
I
rutin
nu
BOLLNÄS FÖRVALTNINGSHUS
DEL AV PLAN 3
JUNI -83
HÖJER-LJUNGQVIST ARK.KONT
,10
,4o
SEKTION C°C
to.
SEKTION
A-A
10
10'
10
Fig. 9
Sektion genom Bollnäs polishus. Betr.
redovisningsteknikse fig. $
SKALA 1 s330
SEKTION D-D
,40
,10
.40
,4o
10•
,eo
,10
,10
.4o
,+o
SEKTION 8-9
10'
,40
.40
10'
lo•
12 MAT 1983
127
Bilaga
VI
KONSULTGRUPPENSSLUTRAPPORT
Innehåll:
Utgångslägeför den datorstöddaprojekteringen.
Mål för den datorstöddaprojekteringen.
Omfattningav den datorstöddaprojekteringen.
Organisationkonsultgrupp-datorer.
Uppdelning
och hantering
av information.
Utvecklingsarbete.
Detaljfrågorunder projekteringstiden.
Slutomdöme.
Stockholm 1983-09-19
Konsultgruppenför
Bollnäs förvaltningsbyggnad
128
Bilaga VI
KONSULTGRUPPENSSLUTRAPPORT
VI:1
Utgångslägeför den datorstöddaprojekteringen
Då projekteringenav kv Älgen i Bollnäs startade hösten 1982 hade ingen
av konsulternagenomfört något projekt med den typ av gemensamt datorstöd
som här skulle användas.
Arkitekten var den i konsultgruppenmed minsta CAD-erfarenheten.Före
projekteringensbörjan genomgick projekteringsledaren
och ytterligare två
arkitekter en grundkurs i MEDUSA, vilket var deras första kontakt med CAD.
övrigakonsulterhade var för sig använtMEDUSAi projekt,och hade därigenom viss kännedom av systemet och dess möjligheter.Utvecklingav systemets applikationerför de olika facken, pågick hos dessa konsulter.
VI:2
Mål för den datorstöddaprojekteringen
Användandet av CAD-teknikvid projekteringenger bättre möjlighetertill
en integrationav byggprocessensalla led i och med att informationeni
systemet är direkt åtkomlig för alla parter. Detta under förutsättning
att projekteringenutförts så att informationenär lagrad och uppdelad på
lämpligt
sätt.
CAD-teknikenleder till bättre samordningi projekteringentack vare möjligheten till kontroll genom överlagringoch samkopieringav olika fackritningar.
För detta projekt utnyttjadesdatorstöd i en omfattning,som ansågs möjliggöra utvärderingav vissa av teknikensmöjligheter.
VI:3
Omfattning av den datorstöddaprojekteringen
Som utgångspunktför konsultgruppensCAD-arbeteupprättadesett program,
daterat 1982-10-15,se bilaga. Det är här av vikt att notera att det
varit beställarensönskemål att de produceradehandlingarnaej skall avvika från traditionellt
framställda,
och att projekteringen
i princip
bedrivits på normalt sätt.
Att välja kv Älgen som pilotprojekthar inneburitbåde för- och nackdelar. Projektetär så pass omfattandeoch komplext att projekteringstiden väl har utnyttjats
för den egentliga
projekteringen.
Att samtidigt
introduceraoch anpassa ett nytt element, har gjort att tiden för utveckling känts knapp.
Att under projektetsgång testa alternativatillvägagångssätthar inte
alltid varit möjligt, utan mestadels har det gällt att hitta en väg och
sedan följa den, även om den inte varit den rakaste.
Projektets omfattninghar å andra sidan medfört att en mängd frågor och
synpunkterkommitfram,och erfarenheter
har vunnitsi en utsträckning
som inte varit möjlig i ett mindre projekt.
Noteras bör även att de erfarenheteroch lösningar som här tagits fram
för sam-projekteringmed datorstöd,grundar sig på erfarenheterfrån ett
129
projekt, med användningav MEDUSA-systemet.Fler projekt erfordras för
att hitta ett riktigt mönster för CAD-projekteringen.
Den slutliga omfattningenav de handlingarsom produceratsmed datorstöd
är ungefär den som anges i konsulternasprogram 1985-10-15.
Utöver de utlovade handlingarnahar byggnadsbeskrivningsamt vissa materialspecifikationertagits fram med hjälp av dator.
VI:4
Organisationkonsultgrupp-datorer
Under projekteringenhar A och K suttit i samma lokaler och använt samma
dator, likaså E och V, förutom i projekteringensslutskede,då E och V
hade egna arbetsstationer.Detta har medfört att konsulternaparvis kunnat
hjälpa varandra med programutvecklingm m. Grupperingenkan ha inneburit
både för- och nackdelar.Genom det parvisa arbetet har samordningoch
rationlisering skett, medan integrationenmellan bygg och installation
kanske blivit
sämre.
VI:5
Uppdelningoch hantering av information
Allmänt
Informationensom lagras i systemet bör vara så uppdelad att den, om möjligt, direkt kan användas av alla parter. Detta fordrar att alla inledningsvis noga tänker igenom sitt arbete och att det klarläggs hur informationen skall användas.
Härvidlagmåste också överenskommashur arbetet ska fördelas mellan konsulterna, för att man skall åstadkommaen rationell projektering.
Av den som inför informationeni datorn krävs ett större arbete jämfört
med det traditionellaritandet. Informationenska spaltas upp på överenskommet sätt,
jämförelse
ska ske med redan införd information
m m.
Personal
MEDUSA-operatörenbör vara en fackkunnigprojektör,och ha goda kunskaper
om traditionellprojektering.Utvecklingav tekniken och möjligheterna
att ernå en rationell projekteringbygger mycket på att den som arbetar
vid arbetsstationenhar goda kunskaperom hur han framledes vill använda
informationen
från sitt eget och sina medkonsulters
fack.
Samarbete,kommunikationsvägar
ww
www
ww
wwwww.wwww
wwwwwwwww
w
w
För att möjliggöraett riktigt informationsutbyte
måste samarbetsrutiner
och kommunikationsvägar
fastställas.Vid projekteringenav kv Algen har
en för konsulternagemensam informationsbankupprättats,den så kallade
poolen. Här har varje konsult haft sitt fack, där han lagrat
den information som medkonsulternabehövt få del av.
Hanteringenav poolen måste ske med fastställdarutiner vad avser uppdelning och innehåll,tidpunkterför revideringar,lagring och hämtning av
information
m m.
För t ex lagring och hämtning av informationi poolen bör fasta programslingor utvecklas,som då används av alla konsulterna.
130
Kommunikationmellan datorer
---------------------------Vid projekteringenav kv Älgen var den ursprungligatanken att datorerna
hos V+E respektivehos A+K med en fast tele-linjeskulle kunna knytas
samman och kännas som en enda maskin.
Installationenav den fasta linjen blev avsevärt försenad, då televerket
ej kunde hålla utlovad leveranstid
. Detta störde givetvis projekteringen.
När linjen installeratsvisade det sig att dess kapacitet var alltför låg
för att medge rimliga svarstidervid kommunikationmellan datorerna.För
att råda bot på detta upprättadestvå pooler, en i vardera maskinen, och
respektive facks informationkopieradesöver mellan poolerna nattetid.
VI:6
Utvecklingsarbete
Under projekteringenav kv Älgen har också ett informationsutbyteskett
utanför det egentliga projektet,vad avser programutvecklingoch annat
data-arbete. Det är av vikt att detta samarbetemellan konsulternakan
ske på ett smidigt sätt , då dessa frågor ofta är av stor vikt för den
fortsatta projekteringen.
Trots att flertalet konsulter tidigare använt MEDUSA i projekt, har under
projekteringen
av kv Älgen erfordrats
framtagning av program och utveckling av existerandeprogram. Speciellt har för A-sidan krävts programutveckl ing.
VI:7
Detaljfrågorunder projekteringstiden
Nedan redogöres för och kommenterasnågra av de frågor som behandlats
under pågående projektering,frågor som bör beaktas vid planeringenav
liknande projekt.
Lacer
.ner
ng
En central fråga har varit lagerhanteringoch lageruppdelning.Den gäl-
lande lageruppdelningen
är gjordenligtBSAB-systemet.
Under projekteringenvaldes en lageruppdelningmed ett relativt begränsat
antal kommunikationslager
. Därför har diskussionerförts om hur respektive
konsult ska överlagra informationvid kommunikationoch lagring i poolen,
och vilken informationsom de olika facken behöver från varandra. Program
har utvecklats för att underlättalagerhanteringen.
Resonemang har även förts om huruvida det valda antalet kommunikationslager är lämpligt eller bör förändras.
Kommun
i kati on
En gemensam informationsbank
, den så kallade poolen har skapats. Frågor
rörande ansvar, revideringaroch skydd har härvid också behandlats.
Ritningindelning
För att möjliggöra och underlättakontroll och informationsöverföring
mellan konsulternahar samordningskett beträffanderitningsuppdelning,
referenspunkteroch skalor för planritningarna.
Härvid har även en anpassningskett för att underlättaspecifikationav
vissa mängder.
131
Symboler,_liner
För att underlättaoch förenkla ritandet har arbete lagts ned på att
utveckla symboler som är anpassade till olika skalor, och vilka om möjligt
kan utnyttjas av flera konsulter.
Diskussionerom linjetjocklekaroch ritningarsläsbarhet i olika skalor
och för olika fack, har förts.
Revi deri nar
Frågor kring revideringarhar berörts, dels vad gäller ändringar och
dateringarav informationeni poolen, men också hanteringenav förfrågnings- och bygghandlingar.
Plottningz_kopiering
r
w
r
r
w
r
w
r
r
w
De olika konsulternahar använt olika plotters, vilket krävt viss anpassning av programvaraoch medfört något olika utseende på ritningar beträffande linjegrovlekar.
En fördel med de utplottaderitningarnaär den stora måttexaktheten.
För att styraplottningen
och minimerakostnadenbör tidpunkter
fastläggas vid vilka ritningar plottas ut för t ex informationtill beställare
och för samordningi konsultgruppen.
Den papperskvalitetsom använts för utplottningav transparentaritningar
med elektrostatplotter,har inte alltid varit tillräckligthög för att
medge intensiv kopieringshantering.
För kopieringav förfrågningsunderlaget
(15-20 omgångar) lät Byggnadsstyrelsenav de transparentakopior som konsulternalevererat,göra "vanliga" transparentakopior.
För ritningarutplottademed pennplotterhar en lämpligarepapperskvalitet
använts, och problem enligt ovan har ej uppstått.
Gransknin
Med hjälp av flerfärgsplottninghar konsulternagjort kontroll av samordningen mellan respektivekonsults planritningar.
Denna kontroll kommer att ytterligareunderlättasgenom utvecklingenav
fl erfärgsskärmar.
Samordningenunderlättasgenom att så många installationskomponenter
som
möjligt ritas i rätt storlek och med rätt placering.
Programvara
Parallelltmed projekteringenhar en utvecklingav programvaranskett hos
respektivekonsult, dels på grund av krav som kommit fram i projekteringen,
men också som fortlöpandeallmän programutveckling.
Krav i projekteringenhar gällt bl a symboler och övrig grafisk utformning,
understödav hantering via pool,understödav lagerindelning,programutveckling för att minska maskinens söktider vid ritarbetet.
På installationssidan
pågår ett utvecklingsarbeteför att skapa ett system
innehållanderutiner för sektionsritning,kopplingartill dataprogramför
tekniska beräkningar,mängdberäkningarsamt 3D-återgivning.
Olika funktionstestermed larm har utvecklatsför INSTALLATIONS-MEDUSA.
Om man t ex ritar kanaldetaljeravvikande från svensk standard får man en
fel indikering.
132
Fler liknande tester är under utveckling.
Arkitekt och statiker utför gemensamt ett utvecklingsarbeteför att öka
ritarbetetshastighetoch tekniken för uppgraderingav handlingar.
Dessutom sker utvecklingav system för genereringav uppställningsritningar samt ytterligareanpassningav 3D-modelleringentill A:s och K:s
krav.
Ritarbete
Systemets möjligheter
till
redigering
av ritningar,
möjlighet
att flytta
detaljer,
placera om texter m m, betraktas
som en stor fördel.
Likaså har den snabba och exakta måttsättningenvarit en tillgång i ritarbetet.
Möjligheten att variera texttyp, textstorlekliksom möjlighetenatt
variera skalan på detaljer
har ofta utnyttjats.
En nackdel är den grafiska bildskärmensstorlek, som inte medger visning
av en hel ritning i läsbar skala.
VI:8
Slutomdöme
Konsultgruppenär positivt inställd till CAD-tekniken.Det nu genomförda
projektet antyder CAD-teknikensgoda möjligheterdels att bli ett väl
fungerande projekteringsredskap,
dels att bli den faktor som medför en
bättre integrationav den totala byggprocessen.
Givetvis har under projekteringensgång vissa problem och svårigheter
uppstått. Inför kommande projekt bör därför i ett inledandeskede en
noggrann och för alla inblandadegemensam planeringoch genomgång ske,
bl a med utgångspunktfrån de frågor som behandlatsi denna rapport.
Ett sätt att få erfarenhetsåterföring
och möjliggöraden ovannämnda
integrationen,kan vara att konsulten är med även under upphandling,m m,
för att diskutera den fortsatta anpassningenav ritningaroch övrig teknisk dokumentationtill bygg- och förvaltningsskedena.
Byggnadsstyrelsens
19
25:2
32
40
40E
51
54
64
64E
rapporter
BZ-metodens användning för beräkning av allmänbelysning
Utbyggnadsplaner
Nyttjare och fondförvaltarefunktionerna
inom byggprocessen
Belysning i kontor
Office lighting
Laboratorieinredning
Utredning om elektromagnetisk
Flexibelt byggande
skärmning
dec 67
mars 78
dec
febr
febr
68
71
71
sept 82
mars 72
70
70
Sammandrag på engelska
dec
dec
65
Universitetsbibliotek
febr
74
76
Mali för handikappguider
dec
80
mars
72
80
Metodredovisning
80E
83
Sammandrag på engelska
Projektredovisning Linköpings
84
Produktredovisning
87
Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta
Inventering av tomtens/fastighetens
förutsättningar
mars 73
91
96
Vägvisning
nov
101
Utredning
88
104
högskola
högskola
Karolinska
och programmering
Produktredovisning
Uppsala
mars 73
juni
71
högskola
Linköpings
Laboratorieblocket
centrum
106
Linköpings
febr
institutet,
inom
projektrapport
byggnadsstyrelsen
universitets
108
112
Lokalisering,
studier
mars 72
72
nov
72
okt
74
biomedicinska
(BMC)
Sittmöbel med skrivskiva
Filmning och fotografering
72
av projektmodeller
av stadsplanekonsekvenser
sept
74
okt
dec
73
nov
73
74
73
115
Norrköpingsupphandlingen
apr
116
Arskostnader
74
okt
mars 75
byggprodukter
118
Hänvisningsskyltning
127:2
129
130:2
131
134:2
136
Parallella uppdrag
del 1 och 2
Gårdar
Arbetsmiljönormer
okt
apr
nov
Cykelparkering, dimensionering och utformning
Brandskydd i befintliga byggnader
Städsynpunkter på byggnaders utformning
aug
nov
okt
av inredning
80
79
80
76
80
76
138
Redovisning
dec
76
140
Lärosalar
apr
78
141
Systemhandlingar
juni
79
142
Flyttning
okt
79
143
Träskydd
144
Polishus,
kostnader
145
Kostnadsstyrning
146
Brukarmedverkan
148
Anpassbara
och utnyttjandetal
vid lokalplanering
kontorshus
79
aug
79
sept
79
dec
79
dec
80
149
Riksdagshusets
jan
81
150
153
Lokaler för försöksdjur
Arskostnadsberäkning - metoder
jan
dec
81
81
156
Modulsystem
jun
83
okt
83
157
grundläggning
apr
i fasad - kontorsbyggnader
Belysning - kontorsrum
Publikationerna
säljs av Byggtjänstföretagen.
Upplysningar om övriga rapporter och publikationer
Tekniska byrån, tfn 08-14 10 40.
lämnas av Byggnadsstyrelsen,
160
Byggnadsstyrelsen
106 43 Stockholm
telefon 08-14 10 40
G arnisonstryckeriet
* Stockholm
* 1984