1. No category

Innertavle skolan
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014-2015
Sammanfattning
Utifrån verksamhetsbesök, kvalitetsredovisning, medarbetarsamtal, föräldrasamtal och
elevenkät kan jag bedöma att måluppfyllelsen har varit mycket god och att det pågår ett
kontinuerligt arbete med att utveckla skolverksamheten. Det finns en vilja att skapa en god
kvalitet inom organisationen. Skolan har välutbildade pedagoger som driver utvecklingen
framåt.
Det årshjul som ligger till grund för planeringen har varit ett gott stöd. Viktigt
att vi får med de flesta aktiviteter i årshjulet vid höstens planeringdagar, bland annat för att
kunna fördela och hantera arbetsbelastningen på ett bra sätt samt att ingenting ska ”falla
mellan stolarna”.
Vi använder en tydlig och strukturerad modell för barn i behov av stöd där både kartläggning
och insatser har haft en god kvalitet.
Vid trivselenkäter och utvecklingssamtal har eleverna visat att de trivs och att de känner
trygghet med både klasskamrater och pedagoger. Detta har märkts i
skolarbetet, vid raster och andra aktiviteter. Det finns en god värdegrund i skolan och vi har
en gemensam tanke i det förebyggande arbetet. Vid de få tillfällen som det trots allt uppstått
situationer av kränkningar har arbetsgången i plan mot diskriminering och kränkande
behandling använts.
Många utvecklingsinsatser har genomförts under läsåret 2014-2015. Det finns några
områden som kan lyftas fram. Kompetensutveckling har genomförts främst med inriktning
mot matematik och svenska. Samtliga lärare som undervisar i matematik har gått
matematiklyftet och alla pedagoger på skolan har fått kollegialhandledning inom området
”läsförståelse och skrivande” i svenska språket.
Vi lämnar läsåret 2014-2015 bakom oss och ser framemot 2015-2016 tillsammans.
Umeå den 15 september 2015
Rektor Jan-Olof Niska
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning
2
Innehållsförteckning
3
Inledning
4
Förutsättningar
5
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
6
Beslutade mål och förbättringsåtgärder
8
Bilagor
9
3
Inledning
Innertavle är en gammal jordbruksby som ligger cirka 7 kilometer nordost om Umeå
centrum. Skolan ligger vackert intill Innertavleån. Skolgården är stor och gränsar till en
närliggande skog. Skolans upptagningsområde består av byarna Innertavle, Yttertavle,
Sillviksområdet och längs vägen mot Anumark. Vi har även i dagsläget elever från Tavleliden
och Tomtebo Närområdet består enbart av villabebyggelse.
En del av Skollokalerna är nya och fungerar tillfredsställande. Utemiljön är vacker med
skogen inpå knuten. Det finns möjligheter för eleverna att leka och spela boll. Den fasta
lekutrustningen är begränsad.
Skolverksamheten är organiserad i A-form med en förskoleklass, en 1:a, en 2:a, en 3:a, en 4:a
och en 5:a. Fritidshemmets pedagoger samverkar med skolan där det finns behov av extra
resurs. Två lärare har under året tagit varsin ”öppning” på fritidshemmet för att kunna ha så
hög personaltäckning som möjligt på båda verksamheterna under dagen.
På Innertavle skola arbetar Jan-Olof Niska som rektor och förskolechef, med ansvar för skola,
en en-avdelningsförskola, en tre-avdelningsförskola samt en dagbarnvårdargrupp om tre
dagbarnvårdare.
Underlag för årets kvalitetsarbete har varit medarbetarsamtal, elevobservationer,
elevintervjuer, enkäter, gruppdiskussioner i arbetslaget samt utvecklingssamtal.
Redovisningen är kopplad till ett kvalitetssäkringshjul som har sin upptakt vid
planeringsdagarna under höstterminen 2014 som utvärderats under pågående
verksamhetsår samt vid utvärderingsdagen i slutet av vårterminen 2015.
Vårdnadshavarna är delaktiga genom att de får ta del av enkäter, utvärderingar, planeringar,
föräldramötet och under årets skolenhetsråd.
4
Förutsättningar
Innertavle skola har under läsåret 2014-2015 haft 112 elever, varav 75 barn in-skrivna i
skolbarnomsorgen. Ungefär 20 barn åker skolskjuts till skolan.
Det finns ett arbetslag för F-klass- 3 med koppling till fritidshemmets pedagoger och ett för
årskurs 4-5. Det tredje arbetslaget består av medarbetare vid fritidshemsverksamheten. I F-3
har det varit 73 barn och i 4-5 har det varit 39 barn. En förskollärare har haft huvudansvaret
för förskoleklassen med stöd från fritidshemmet.
Arbetslaget F-3 har bestått av en förskollärare (75 %), fyra 1 -7 lärare (100 %) och en 1-7
lärare (50 %).
Arbetslaget 4 – 5 har bestått av tre medarbetare (en 1-7 lärare (100 %), en mellanstadielärare (100 %), och en förskollärare (80 %).
Två medarbetare ansvarar för eleverna i behov av stöd med anställningsomfattningen 50 %.
Arbetslaget inom fritidsverksamheten har bestått av tre fritidspedagoger och två
förskollärare. Alla arbetade 100 %. I arbetslaget fanns även en 1-7 lärare (50%).
Fördelning kvinnor/män har varit 12/2 på skola och fritids.
Skolan har låg sjukfrånvaro vilket är mycket positivt. Den frånvaro som framförallt
förekommit har varit vård av sjukt barn.
Den lilla enheten är mycket känslig ekonomiskt när det gäller elevförändringar. Varje barn
bidrar genom sin ”elevpeng” till hur personalbemanningen kommer att se ut.
Under läsåret har kompetensutveckling som föreläsningar, erfarenhetsutbyten genomförts
främst med inriktning på framgångsfaktorer i undervisningen, språket och Lärum.
Förskollärarna i förskoleklassen har sedan 20 år varit med i ett förskoleklassnätverk.
Fritidshemmets medarbetargrupp ingår i ett nätverk tillsammans med verksamheterna på
Ålidhemskolan, Carlshöjd och Sofiehemsskolan. Film och digitala verktyg har varit focus på
träffarna.
Skolan har inget elevbibliotek utan använder sig av bokbussens tjänster. Samarbetet mellan
bokbussens personal och skolans pedagoger har fungerat väl. Alla verksamheter har nyttjat
skolbibliotekscentralens boklådor. Skolan har bra standard på sin datapark. Det finns två
klassuppsättningar av bärbara datorer på skolan samt ett antal iPad.
En lärare ansvarar för det tekniska underhållet och en förskollärare ansvarar för den
pedagogiska utvecklingen av datoranvändning.
När det gäller övriga läromedel används tidsenligt material i alla ämnen eller temaområden.
Kvalitén är god vid enheten med många entusiastiska pedagoger som arbetar för att utveckla
verksamheten.
5
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Styrkor och svagheter/utvecklingsområden
Vår utgångspunkt generellt sett är att vår skolas olika verksamheter minst bör erbjuda en
kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med mycket tillfredsställande med tanke på
skolans upptagningsområde (föräldrars utbildningsbakgrund, ekonomi, sociala förhållanden).
Vi definierar styrkor som elevernas arbetsmiljö, elevernas lärande och elevernas personliga
och sociala utveckling eftersom Ålidhems skolområdes elevenkät, vår egen trivselenkät som
genomförs en gång/termin samt våra egna iakttagelser pekar på detta. Vi ser också en
fortsatt styrka i goda resultat på de nationella proven i svenska och matematik för åk 3.
Elevers arbetsmiljö
Bedömning
Vi bedömer att eleverna även detta läsår har en mycket tillfredsställande arbetsmiljö vad
gäller trygghet, trivsel, likabehandling, inflytande, arbetsklimat och arbetsbelastning. Det kan
vi se utifrån sammanfattningen av Ålidhems skolområdes elevenkätet, från våra egna
trivselenkäter samt skolans enkät om elevernas inflytande och delaktighet. Skolområdets
elevenkät visar en mycket hög procent vad gäller elevernas uppfattning av arbetsbelastning
vilket tyder på en klar förbättring jämfört med föregående läsårs resultat.
Analys
Vårt goda resultat vad gäller arbetsmiljö anser vi beror på att vi har fortsatt vårt arbete med
likabehandlingsplanen, trygghetsgruppen och husmodellen. Trygghet, trivsel och arbetsmiljö
är stående punkter på klassråd och veckoutvärderingar. Förskoleklassen har auskulterat i två
av skolans råd (elev- och miljöråd) och det finns en väl fungerande fadderverksamhet på
skolan. Vår organisation och struktur i klassrummen ger också goda förutsättningar för en
bra arbetsmiljö.
Det goda resultatet vad gäller elevernas uppfattning av arbetsbelastningen tror vi beror på
att vi anpassar nivån för olika elever.
Jämfört med föregående läsår ser vi en positiv utveckling i hur de yngre eleverna upplever
sitt arbetsklimat, framför allt arbetsron.
När det gäller elevernas inflytande, som är en av skolans styrkor, har vi detta läsår ett något
lägre resultat. Detta tror vi beror på att vi inte i lika stor utsträckning har tydliggjort och
uppmärksammat eleverna på när de givits tillfällen att påverka och ha inflytande på sitt
arbete.
6
Resultatet från skolans egen inflytande- och delaktighetsenkät stämmer väl överens med det
skolområdets enkät visar, men frågorna skulle behövas revideras och anpassas efter
elevernas ålder.
Elevers lärande och skolans studieresultat
Bedömning
Skolområdets elevenkät visar att eleverna tycker att vår undervisning är mycket
tillfredsställande. Vi har en styrka i att individanpassa undervisningen och ge hjälp och stöd
till våra elever. Detta läsår ser vi att de äldre eleverna upplever att de i större utsträckning
får sin undervisning individanpassad. En annan styrka är att eleverna på skolan anser sig ha
stora möjligheter att välja olika redovisningsformer för att visa vad de lärt sig. Vi upplever
studieresultatet för skolans elever tillfredsställande i alla ämnen.
Analys
Vår styrka i undervisningen kan bero på att kraven från Lgr 11 har tydliggjorts och omsatts i
undervisningen. Vi har regelbundna överlämningar och återkopplingar vad gäller elevernas
styrkor och svagheter samt vilka styrkor och svagheter vi ser i vår undervisning. Vi har också
gott samarbete mellan klasser och mellan skola, barnomsorg och fritids vilket vi upplever
positivt för elevernas kunskapsutveckling. Vi anser att pedagogerna fortfarande ställer höga
krav på elevernas prestationer, vilket kan ha inverkan på det positiva studieresultatet. Under
detta läsår har vi arbetat vidare med att utveckla elevernas läsförståelse och skrivande,
vilket gett positivt resultat. Detta har vi sett i det löpande klassrumsarbetet. Pedagogerna
har haft ämneskonferenser angående elevernas skrivande, t ex cirkelmodellen. För att
utveckla matematikundervisningen och bibehålla det höga intresset hos eleverna för
matematik, har pedagogerna som undervisar i ämnet deltagit i Matematiklyftet.
Skolområdets elevenkät visar att samtliga elever anser att läraren i matematik undervisar
bra, och så gott som alla elever tycker att de ofta får träna matematik på andra sätt än att
räkna tal i matteboken samt att de ofta får den hjälp de behöver.
Under läsåret har vi genomfört elevhälsoträffar en gång/månad där speciallärare och rektor
tillsammans med kurator, psykolog och skolsköterska träffats. Detta för att underlätta för
pedagogerna att ge barn med särskilda behov det stöd de behöver.
Elevers personliga och sociala utveckling
Bedömning
Vi bedömer att eleverna har en mycket tillfredsställande personlig och social utveckling.
Skolområdets elevenkät visar på fortsatt mycket höga resultat vad beträffar ”vikten av att
det går bra för mig i skolan”, “nyfikenhet och lust att lära i skolarbetet”, “ta eget ansvar
under arbetspassen” samt samarbetet med varandra.
Detta stämmer också överens med våra egna observationer.
7
Analys
Vi uppmuntrar eleverna att tycka till och ha inflytande samt tränar dem i demokratiskt
beslutsfattande. Vi upplever att de är engagerade på klassråd, miljöråd, trygghetsråd och
elevråd. Förskoleklassen har auskulterat i elev- och miljörådet under läsåret, vilket har gjort
att de är mer delaktiga under klassråden. Att eleverna tar eget ansvar under arbetspassen
tror vi beror på att vi pedagoger visar på att arbetet är viktigt för framtiden. Vi
uppmärksammar och följer upp elevernas arbeten samt visar vikten av arbetsro,
arbetsgemenskap och arbetsansvar för gott resultat och god kvalitet.
Beslutade mål och förbättringsåtgärder
Utveckla och stärka vår språkutvecklande undervisning
Genom att:
genomföra ämneskonferenser där vi diskuterar filmklipp angående förutsättningar till ett
bättre lärande.
Utarbeta gemensam plattform och verktygslåda för hur vi bedömer elevtexter utifrån
årskurs och kunskapskrav.
Utveckla elevernas uppfattning om när de har inflytande och är delaktiga
Genom att:
tydliggöra och uppmärksamma eleverna på när de givits tillfällen att påverka och haft
inflytande på sitt arbete.
Rektor
Jan-Olof Niska
Jan.niska@umea.se
090-164922, 073-061 07 76
8
9