studiematerial för handikapprörelsen
Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN © Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2003 Form: www.fcs.se Illustration: www.avril.nu ISBN 91-974577-8-7 Innehåll Inledning 5 ppsökande arbeteför alla – en demokratifråga Vuxenutbildning 6 Om studiecirkeln 7 Utifrån var och ens behov 11 Allas rätt till kunskap och delaktighet 13 Uppsökande verksamhet 15 Motivera och inspirera 17 Informera och presentera 20 Checklistor 21 Anteckningar 23 BILAGOR Mänskliga rättigheter 24 Olika typer av samhällsstödd vuxenutbildning 26 Stöd från olika myndigheter 30 Användbara länkar 34 Material utgivna av projekt Vuxenutbildning för alla 37 Inledning Personer med funktionshinder har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Dessutom är sysselsättningsgraden för personer med funktionshinder betydligt lägre än för befolkningen i stort. Arbetet med att söka upp och motivera personer med funktionshinder till studier är därför en viktig politisk handling liksom en demokratifråga. Motivationsarbetet kan även leda till att handikapprörelsen når personer med funktionshinder som idag inte är medlemmar i något handikappförbund eller förening. Det här studiematerialet är tänkt att användas av kontaktpersoner, uppsökare och informatörer inom handikapprörelsen som vill förmedla kunskap som kan påverka och förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder att ta del av vuxenutbildningen. Materialet är tänkt att användas inom en studiecirkel. Studiecirkeln kan välja att låta en av cirkeldeltagarna att fungera som cirkelledare (en så kallad nollarvodescirkel) alternativt anlita en arvoderad cirkelledare från ABF. Delar av studiematerialet eller studiematerialet i sin helhet kan även användas som en grund för diskussion vid till exempel en tvådagarskonferens om att arbeta med motivation och uppsökande verksamhet. 5 Vuxenutbildning för alla – en demokratifråga I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att alla människor får möjlighet till utbildning och utveckling. Personer med funktionshinder i Sverige har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå och är oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i övrigt. Därför är en av handikapprörelsens viktigaste frågor i dag att vuxenutbildningen ska vara tillgänglig för alla. I takt med att arbetsmarknaden förändrats och antalet långtidssjukskrivningar ökat har behovet av en ny syn på lärande och utbildning vuxit fram. Man talar idag om livslångt lärande, att utbildningssystemet måste vara flexibelt och att det är viktigt att rekrytera nya grupper till utbildning. Individens behov är utgångspunkten för detta livslånga lärande. Kunskapsutvecklingen ska bygga på människors egna erfarenheter där prövandet och reflekterandet är viktiga delar. Genom att erbjuda olika former av vuxenutbildning ökar möjligheten att ta till vara varje individs resurser. För att skapa förutsättningar för vuxnas med funktionshinder lärande krävs samverkan kring: ! Uppsökande verksamhet ! Studie- och yrkesvägledning ! Flexibelt kursutbud och individuell studiegång Handikapprörelsen är en viktig resurs i arbetet med att skapa en vuxenutbildning för alla. Genom uppsökande verksamhet kan fler vuxna uppmuntras att studera. Materialets syfte är att ge: ! Kunskap om vuxnas lärande ! Möjlighet att reflektera kring attityd- och demokratifrågor ! Idéer och underlag för att arbeta med påverkans- och informationsfrågor ! Underlag för att göra en egen checklista för det uppsökande arbetet Materialet kan användas både i grupp och enskilt. Fördjupad och aktuell information om vuxenutbildning finns bland annat på hemsidan www.hso.se/ vuxenutbildning samt i de olika material som tagits fram av Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. 6 Om studiecirkeln Grundtanken med en studiecirkel är att deltagarna tillsammans bygger upp kunskaper där de egna erfarenheterna sätts i centrum där cirkelledaren är en resurs för att hela gruppen ska kunna utvecklas och komma framåt i kunskapssökande och diskussioner. Arbetet i studiecirkeln bygger på: ! Delaktighet och erfarenhetsutbyte ! Respekt för andras behov och resurser ! Utveckling – både individuellt och i grupp En trygg start När vi arbetar i grupp är det viktigt att lära känna varandra för att skapa ett tryggt och utvecklande arbetsklimat. Vårt namn är en viktig del av vår identitet. Det är därför bra om alla deltagare lär sig varandras namn så snart som möjligt. Det kan också vara lämpligt att skriva upp allas namn och telefonnummer, om gruppen till exempel kommer att behöva bilda telefonkedja. Börja med att gå en runda i gruppen och berätta i positiva ordalag om er själva, till exempel: ! Det här mår jag bra av ! Det här gör mig glad ! De här förväntningarna har jag på utbildningen Andra praktiska saker som kan vara bra att ta ställning till redan vid första sammankomsten är när gruppen ska träffas, hur långa sammankomsterna ska vara, om man ska ha fikapaus samt hur ofta och hur länge gruppen ska ha paus. 7 Samtal och diskussioner Mycket av gruppens arbete tillsammans under sammankomsterna bygger på att alla deltagare medverkar i samtal och diskussioner. Inför samtalen behöver gruppen ta ställning till vem som ska leda samtalen och om gruppmedlemmarna kan turas om att vara samtalsledare. Talarrundor För att alla i gruppen ska komma till tals kan man använda sig av talarrundor. Ordet går runt i den ordning man sitter. Ingen får avbryta den som talar. Ett bra sätt är att använda den första rundan till att var och en uttrycker sin tanke eller åsikt utan att kommentera någon annans. Andra rundan kan användas till att kommentera tidigare inlägg. Möten där alla är delaktiga är en fråga om demokrati. Delaktighet leder också till kreativitet. Några förhållningssätt för att skapa ett kreativt klimat är: ! Ingen har fel ! Alla tankar är värda att skrivas upp ! Se det positiva i idén Låt er inspireras av varandra! Om man snabbt och enkelt vill aktivera diskussionen i gruppen, kan man använda bikupemetoden, en gammal och beprövad metod för att få fram nya idéer och låta de tystas åsikter komma fram. Låt mötet bli ett enda surr: deltagarna talar två och två eller tre och tre om ett visst problem/en viss fråga under några minuter utan att byta platser eller möblera om. När surret börjar avta efter några minuter avbryter samtalsledaren och gruppen sammanfattar gemensamt de olika synpunkter som kommit fram. Metoden kan till exempel användas som inledning till ett nytt avsnitt eller för att få igång diskussionen om det känns trögt i starten. Brainstorming är en annan igångsättningsmetod. Den innebär att alla deltagare fritt och öppet under några minuter kommer med så många förslag och idéer som möjligt kring ett speciellt problem. Ordet är fritt och var och en för fram det hon eller han kommer att tänka på. Förslagen ska vara kortfattade, men behöver inte vara välformulerade eller genomtänkta. Vitsen med denna metod är att allas idéer och spontana tankar ska få flöda. Alltså inga invändningar, värderingar eller diskussioner under själva brainstormingen! Det är praktiskt om någon skriver upp alla förslag på blädderblock eller skrivtavla. Om ni i alla fall kör fast: byt ämne en stund. Eller bryt mötet för en paus. Det tål dock att påpekas att valet av metod självklart måste utgå från de behov cirkeldeltagarna har. Till exempel fungerar sällan bikupemetoden för personer med hörselskador. Var därför kreativ och använd en metod som passar väl för just din cirkelgrupp. 9 Utvärdera och avsluta Innan gruppen skiljs åt kan det vara lämpligt att komma överens om vissa uppgifter till nästa sammankomst. Det kan till exempel innebära att bläddra igenom kommande kapitel i studiematerialet och fundera över vad som känns viktigast. När hälften av kurstillfällena har ägt rum kan det vara bra att gruppen ägnar en stund åt att utvärdera studiecirkeln arbete. Hur har studierna upplevts? Har cirkeln motsvarat förväntningarna? Genom att genomföra en utvärdering vid halva kursen finns det fortfarande tid att förbättra kursen. Men det är också viktigt att göra en utvärdering i slutet av kursen. Då kan man ställa sig frågor som: Vad fungerade bra i kursen? Vad fungerade mindre bra? Hur går vi vidare efter kursens slut? Utifrån var och ens behov Tillgång till en bra skola och utbildning är en grundläggande rättighet. Alla vuxna ska ges möjlighet att studera och utgångspunkten ska vara den enskildes förutsättningar, behov och intresse. Det betyder att människor med funktionshinder ska ha samma möjligheter som andra till studier och utbildning. Till exempel att välja studier efter sina egna behov och inte utifrån vilken utbildning eller vilka lokaler som är anpassade. Alltför många människor med funktionshinder utestängs eller begränsas i valet av studier på grund av brister i tillgänglighet. Hur mycket och på vilket sätt ett funktionshinder påverkar livet beror på en rad faktorer både i den enskildes liv och i samhället. Ofta kopplas frågan om funktionshinder till individen som ett individuellt problem. Men funktionsnedsättningen är sällan ett hinder i sig utan problemen uppstår i mötet med en otillgänglig miljö eller situation. Det är med andra ord omgivningen som avgör om det är möjligt för personer med funktionsnedsättning att fullt ut delta i samhällslivet på lika villkor som andra samhällsmedborgare. Tillgänglighet en förutsättning Behoven av stöd och anpassning under utbildningen är individuella. Vilken form av tillgänglighet den studerande behöver beror bland annat på vilken funktionsnedsättning hon/han har och hur omfattande den är. Begreppet grundtillgänglighet innebär att en utbildning har de grundläggande anpassningar som krävs för att personer med olika funktionshinder ska kunna söka, komma in och genomföra en utbildning. Den som har huvudansvaret för den anordnade vuxenutbildningen har ansvar för att verksamheten är tillgänglig för studerande med funktionshinder. 11 Det kan vara nödvändigt att göra individuella anpassningar eftersom behoven hos olika människor varierar. Vilka anpassningar som kan behövas för att studierna ska fungera vet den studerande bäst själv med sina goda kunskaper om sin situation och sina behov. När man talar om tillgänglighet är det lätt att fokusera på fysisk tillgänglighet. Men begreppet är betydligt vidare än så. Handikappförbundens samarbetsorgan delar in begreppet tillgänglighet i fyra grupper: fysisk tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet och psykosocial tillgänglighet. Mer information om tillgänglighet finner du i Handikappförbundens samarbetsorgans material Lathund för tillgänglig vuxenutbildning. Flexibelt lärande Att studera efter egen takt och planering är förutsättningen för att många med funktionshinder ska kunna börja studera. Ett flexibelt lärande kan innebära att läsa ett ämne i taget, att läsa på dagtid eller kvällstid eller på heltid eller deltid. Det ska också vara möjligt att följa upp missade utbildningstillfällen. Anpassningarna måste vara möjliga både vid planeringen av studierna och under själva utbildningen eftersom förutsättningarna för studierna kan förändras. Till exempel kan den studerandes funktionsnedsättningar uppträda i skov, vilket innebär att sjukdomen blir mer intensiv under perioder. Ge exempel på olika typer av tillgänglighet. Ge exempel på olika typer av anpassningar som kan behöva göras. Vad innebär det att läsa på distans? Vilka hinder och möjligheter ser du för vuxna med funktionshinder som vill studera? Hur kan man arbeta för att vuxenutbildning blir tillgänglig för personer med funktionshinder? 12 Allas rätt till kunskap och delaktighet I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att alla människor får möjlighet till utbildning och utveckling. Att ha lika möjligheter till studier handlar om mänskliga rättigheter och om förståelse och respekt för alla människor. Ju fler personer med funktionshinder som är delaktiga, aktiva samhällsmedborgare, desto mer självklart blir det för alla medborgare att delaktighet är en mänsklig rättighet. Ny form av lärande Det livslånga lärandet betyder att man lär sig nya saker under hela sitt liv. Med det livsvida lärandet menas att vi får kunskaper i många olika situationer, alltifrån formella studier till vardagsinlärning i arbete och föreningssammanhang. Utgångspunkten för livslångt lärande är den enskilda individens behov och människors egna erfarenheter där nyfikenheten, ifrågasättandet, prövandet och reflekterandet är viktiga delar. Varje människa är en resurs, som har både vilja och förmåga att växa och utvecklas tillsammans med andra. Varje människa med sin kunskap och erfarenhet är en tillgång för samhället. När människor får positiva erfarenheter och ser att lärandet tillför något så ger det ofta självförtroende och motivation till fortsatta studier. Möten och bemötanden Alla människor har rätt till full delaktighet, respekt och ett gott bemötande. I dag finns det stora brister i bemötandet av människor med funktionshinder. Inom alla samhällsområden, även inom utbildningsområdet, måste bemötandet förbättras. Ett bra bemötande är då människor med funktionsnedsättningar har rätt till makt över sitt eget liv och sina egna livsval. På den individuella nivån ska bemötandet grundas på kunskap om de handikappolitiska målen om delaktighet och demokrati. Denna kunskap och insikt, tillsammans med viljan och förmågan till inlevelse att kunna se sig själv i andra, är förutsättningen för gott bemötande och givande möten. Förhållningssättet hos var och en av oss skapar förutsättningar för hur enskilda människor bemöts. 13 Handikapprörelsen är en stor och viktig resurs i arbetet med att skapa en vuxenutbildning för alla och arbeta för ett bra bemötande genom att till exempel: ! Informera tjänstemän inom till exempel utbildning, försäkringskassa och ! arbetsförmedling om vad funktionshinder är och vilka krav det ställer på ! utbildningen ! Granska utbildningsanordnarens arbete och följa upp att vuxen! utbildningen verkligen görs tillgänglig ! Uppmuntra personer med funktionshinder att delta i vuxenutbildningen Genom vår kunskap om funktionshinder och vilka krav de ställer på utbildningsanordnaren har vi både ansvar och möjlighet att påverka och förmedla värdefull kunskap. Är personer med funktionshinder delaktiga i samhällslivet? Hur kan vi vara en resurs när det gäller vuxenutbildningsfrågor för personer med funktionshinder? Vilka behöver vi samarbeta med för att personer med funktionshinder ska bli delaktiga inom vuxenutbildningen? Hur kan vi samverka med försäkringskassan för att människor med sjukersättning/aktivitetsersättning eller sjukpenning ska kunna ta del av det livslånga lärandet? Uppsökande verksamhet Den grundläggande principen om allas lika tillgång till lärande innebär att särskilda insatser behöver göras för att möta behoven hos människor med funktionshinder. För att nå alla de människor som inte självmant tar initiativ till studier behövs en aktiv rekrytering. Många har dåliga erfarenheter av skola och utbildning. Men i dag finns fler möjligheter till lärande än tidigare. Synen på utbildning och kompetensutveckling har förändrats i takt med att arbetslivet har förändrats. Förr förknippades utbildning ofta med en avgränsad studieperiod i barndomen och i unga år: en person fick utbildning och gick därefter ut i arbete. Dagens arbetsliv är mer föränderligt och ställer krav på ständig kunskapsinhämtning, kompetensutveckling och rörlighet. Det kan gälla omskolning, kompletterande utbildning och återkommande utbildningsperioder inom ramarna för ett arbete. Vår roll som uppsökare Man kan sällan förändra verkligheten på egen hand. Människor i samverkan brukar däremot lyckas med det. Kunskap och delaktighet är förutsättningarna för förändringsarbete, liksom människors förmåga att lyssna på varandra. Ska vi kunna förstå och stödja andra är det viktigt att vara klar över varför vi arbetar med det vi gör och vilket syfte det arbetet har. Vi behöver också känna till våra egna värderingar och vara medvetna om vår egen roll som uppsökare. Att skaffa sig insikter om sina egna föreställningar och inta ett öppet och reflekterande förhållningssätt brukar kunna öppna stängda dörrar och leda till oväntade och spännande möten. 15 Nå ut på ett inspirerande sätt För att nå många människor gäller det att hitta nya och okonventionella vägar. I de allra flesta föreningar finns ofta fler intresserade än man vanligtvis tror. Intresseväckande sätt att nå människor är till exempel att bjuda in till öppna seminarier, locka med något aktuellt ämne och diskussion. Annonsera i lokalpress eller föreningsbladet. Gör utskick med hjälp av medlemslistorna. Om du vill kan du rikta inbjudningen till en speciell åldersgrupp eller till personer som bor på samma ort. Kom ihåg att många uppskattar en första kontakt via telefon eller personligt brev. När det gäller att klargöra försäkringskassans, utbildningsanordnarens och vägledarens roll kan det vara klokt att bjuda in representanter från de olika instanserna till mötet. Goda förebilder inspirerar! Kanske finns det också någon person från föreningen, med tidigare erfarenheter av utbildningen, som kan vara med på mötet för att berätta och svara på frågor. Vilka egenskaper hos dig själv tror du är användbara i ditt uppsökande arbete? Vilken form av uppsökande verksamhet tror du fungerar bäst för att nå personer med funktionshinder? Vilka olika sätt vill du själv använda för att nå människor? 16 Motivera och inspirera Utveckling och utmaningar kräver extra kraft hos den som ska orka möta dem. Om den person som ska studera själv är med och upptäcker behovet av förändring och själv kan bidra till planeringen av sin utbildning så ökar förutsättningarna för att studierna ska fungera. Därför är det viktigt för dig som kontaktman och uppsökare att verkligen tro på varje människas förmåga att med egen kraft påverka sitt liv. Aktivt lyssnande Som uppsökare och inspiratör för vuxenutbildningen gäller det att väcka människors inneboende lust och nyfikenhet att lära sig nya saker. Men i ett möte är det också viktigt att stanna upp, ge tid och aktivt lyssna till vad den andre har att säga. För ett personligt möte kan det vara bra att: ! Avtala tid för samtalets längd ! Undvika att dra förhastade slutsatser om vad människan framför dig ! kommer att säga ! Visa förtroende och uppskattning för den du talar med ! Respektera den andres problemlösningar och beslut För att ge ett gott stöd åt någon behöver vi utgå från just den personens behov. Men för att bli medveten om sin roll som stödperson kan det vara fruktbart att inför ett möte fråga sig själv: ! Vad anser jag själv är viktigt för att tillvaron ska fungera? ! Vad skulle jag själv ha behövt? ! Hur vill jag att andra bemöter mig? ! Hur har jag det själv i dag? ! Hur påverkar det mitt sätt att möta andra människor? 17 Söka nya spår Många personer med funktionshinder har dåliga erfarenheter av utbildning och därför kan det hända att du som uppsökare kommer att möta negativa reaktioner som: Det där är ingenting för mig/ Jag har inte ekonomiska möjligheter/ Det är ingen i idé jag är för gammal/ Jag har ingen lust/ Jag har inte tid. Bakom de olika orden kan det finnas en rädsla för att misslyckas och en oro för att inte duga eller inte klara av att följa en kurs. Ett sätt att visa på nya möjligheter kan då vara att berätta hur ny kunskap leder in på nya vägar och nya synsätt. Du kan också säga att kunskap ökar självförtroendet, att ny kunskap kan leda till nya kontakter, gemenskap och roliga erfarenheter. Det är aldrig för sent att studera eftersom studier alltid ger nya möjligheter. För att inspirera och uppmuntra människor att börja studera kan det vara bra att presentera goda förebilder. Kanske det finns någon eller några i föreningen som har goda erfarenheter av studier, som kan berätta om dem. För den som ska ta steget att börja en utbildning är det viktigt att veta: ! Vad kursen/utbildningen heter och vad den innehåller. ! Vilken målgrupp den har. ! Vem som är utbildningsanordnare. ! När kursen börjar och slutar. ! Om den är på deltid eller heltid. ! Vilka möjligheter det finns till studieekonomi. ! Om utbildningen innehåller grupparbeten/ föreläsningar. ! Om utbildningen är förlagd till annan ort – hur bor man? Är bostaden ! anpassad för personer med funktionshinder? ! Vem man kontaktar för att få svar på frågor om utbildningen. ! Vem man kontaktar för att få svar på frågor om ekonomi och ! hjälpmedel. ! Om det finns utbildningssamordnare eller studievägledare. 18 Beslut tar tid Många av oss har en stark drivkraft att hjälpa andra. Men här handlar det snarare om att erbjuda och motivera. Det är också lätt att i sin välmening ta över ett samtal och gå för snabbt fram. Det är därför viktigt att komma ihåg att varje person, som tar steget att börja studera, behöver tid för att komma fram till ett eget beslut. Den som funderar på att börja studera behöver tid att själv tänka och tala med sin familj. Eventuellt också med sin arbetsplats och med olika instanser för att få mer information om till exempel ekonomi och hjälpmedel innan det är dags för ett beslut. Därför är det viktigt att du har god framförhållning när du tar kontakt och informerar människor om olika utbildningar. Planera noga och kräv aldrig snabba besked från de personer som står i begrepp att studera. För att beslutet ska kännas bra och studierna motiverande är det viktigt att beslutet får tid att mogna. Vilka orsaker kan finnas till att en människa inte vill studera? Vad tror du väcker människors nyfikenhet och intresse när det gäller studier? Vilka argument har du när du vill motivera någon till studier? Vad betyder det att andra människor tror på ens möjligheter att studera? Hur viktigt är det med goda förebilder? Vilka erfarenheter har du själv av goda samtal? 19 Informera och presentera När du vänder dig till personer och grupper i brev, telefonsamtal, enskilda samtal och gruppdiskussioner är det viktigt att fundera över hur du informerar och presenterar. Vilken är din mottagare/målgrupp? Vilket syfte har du med din presentation? ! Vilka är de människor jag möter? ! Vilka behov av information och stöd kan de ha? ! Vad behöver vi komma fram till? Att tänka på när du informerar skriftligt: ! Till vem/vilka vänder jag mig? ! Vad vill jag informera om? ! Vilket syfte har min framställning? ! Använder jag ett enkelt språk? ! Är jag tydlig i mitt budskap? ! Kan jag använda bilder för att bli ännu tydligare? Att tänka på när du informerar muntligt: ! Gör klart för dig vilken målgrupp du har och vilket syfte du har med mötet ! Planera noga i förväg vad du ska tala om ! Anpassa ditt upplägg efter den tid du har Tänk på att engagemang i det du säger och respekt för åhörarna är minst lika viktigt som innehållet. All information bör vara så riktad och konkret som möjligt. När du informerar muntligt kan du till exempel dela ut kompletterande skriftlig information eller använda dig av bilder. Genom att använda flera olika metoder för att ge information ger du den som tar emot informationen stöd för minnet. 20 Checklistor Mina egna utgångspunkter för att vara informatör, kontaktperson, uppsökare Varför är jag intresserad av frågor som rör vuxnas lärande? Vilka erfarenheter har jag själv som kan vara till hjälp i arbetet? Hur vill jag gå vidare för att sprida min kunskap om möjligheterna till vuxenutbildning? Vilken tid har jag till förfogande? Vilka kontaktpersoner kan jag hänvisa till? Vem kan besvara praktiska frågor och frågor om studieekonomi? 21 Mina kontakter Handikappföreningar Utbildningsanordnare (Studie-) Vägledare Försäkringskassa Arbetsförmedling CSN, Centrala studiestödsnämnden Övriga 22 Anteckningar 23 bilagor Mänskliga rättigheter I regeringspropositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (2000/01:72) formuleras följande mål: Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, sysselsättning, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och rättvis fördelning. FN:s standardregler antogs av FN 1993 för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. De 22 standardreglerna beskriver det ansvar som världens stater har för att människor med funktionshinder ska bli delaktiga i samhällslivet och uppnå jämlika levnadsförhållanden. I standardreglerna regleras även att medlemsstaterna ska erkänna handikapporganisationernas rätt att representera människor med funktionshinder på riks- regional- och lokal nivå. Standardreglerna slår fast två principer: 1. Alla människor är lika mycket värda, oavsett förmåga, och alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. 2. Det är skillnad på funktionsnedsättning och handikapp. Skador och sjukdomar kan leda till funktionsnedsättningar, men de blir inte till handikapp förrän i mötet med en otillgänglig omgivning. Det kan vara brister i miljön och inom olika samhällsområden som till exempel information, kommunikation och utbildning. Sådana brister gör funktionsnedsättningen till ett handikapp. Regel 5 om tillgänglighet handlar om att medlemsländerna ska införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig, oavsett vilka eller hur stora funktionsnedsättningar människor har. I regel 6 om utbildning slår FN fast att staterna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Utbildningen bör vara integrerad med ordinarie utbildning. 24 Regering och riksdag antog 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare. Planen utgår från FN:s standardregler och har som mål att skapa ett samhälle där människor med funktionshinder är fullt delaktiga i samhället. Målet är att: – skapa en samhällsgemenskap med mångfald som grund där människor med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet. – arbeta för jämlikhet i levnadsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Under de närmaste åren prioriteras arbetet med att arbeta för att: – handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer – skapa ett tillgängligt samhälle. – förbättra bemötandet. Olika typer av samhällsstödd vuxenutbildning Till offentligt finansierad vuxenutbildning räknas: – statliga högskole- och universitetsutbildningar – landstingsfinansierad vuxenutbildning i folkhögskolors regi – kommunalt finansierad vuxenutbildning, exempelvis komvux, särvux och svenska för invandrare, sfi Handikappförbundens samarbetsorgan driver kravet att all offentligt finansierad vuxenutbildning ska vara tillgänglig för personer med funktionshinder och söker även påverka studieförbunden att arbeta för tillgängliga vuxenutbildningar. Kommunal vuxenutbildning Kommunerna ska se till att all kommunal verksamhet är tillgänglig för de bosatta i kommunen. En av de grundläggande principerna i svensk handikapppolitik är den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Den innebär i det här sammanhanget att kommunerna är skyldiga att finansiera vuxenutbildning för personer med funktionshinder inom ramarna för den kommunala verksamheten och budgeten. Vuxenutbildningssituationen för personer med funktionshinder ser olika ut i landets kommuner. De flesta kommuner arbetar dock aktivt för att möta behoven hos de personer med funktionshinder som söker sig till den kommunala vuxenutbildningen. Bland annat genom vägledning. Studievägledaren ska kunna ge den enskilde kvalificerat stöd och kunskap om vilka metoder och verktyg som finns för att söka information. I samtal med vägledaren ska man få kunskap om till exempel utbildningsalternativ, arbetsmarknad, studieekonomi och hjälpmedel. Många har merkostnader på grund av sitt funktionshinder, vilket gör det extra viktigt att den ekonomiska situationen är utredd innan studierna inleds. 26 För många personer med funktionshinder är det också angeläget med fortlöpande vägledning under själva utbildningen. Behoven kan förändras under utbildningstiden. En anledning kan vara att en persons funktionsnedsättning går i skov, det vill säga i sjukdomsbilden ingår bättre och sämre perioder. En annan anledning kan vara att det är svårt att på förhand förutse samtliga anpassningar och förutsättningar som behövs under utbildningen. Handikapprörelsen kan på olika sätt medverka i arbetet för att skapa tillgängliga vuxenutbildningar i kommunen, till exempel genom att: – Bistå med rådgivning om vad tillgänglighet innebär – Informera tjänstemän inom exempelvis kommunal förvaltning, utbildning, försäkringskassa och arbetsförmedling om vad funktionshinder är och om hur miljö och bemötande påverkar individen – Påverka kommunerna att satsa på att utbilda kommunanställda inom områdena funktionshinder, tillgänglighet och bemötande – Påverka kommunerna att ställa krav på att utbildningar som man upphandlar uppfyller kraven på grundtillgänglighet – Granska kommunens arbete och följa upp att vuxenutbildning verkligen görs tillgänglig – Trycka på kommunerna om att de ska informera personer med funktionshinder om möjligheten att studera som vuxen – Uppmuntra personer med funktionshinder att delta i vuxenutbildning 27 Folkhögskolor Folkhögskolorna är den vuxenutbildningsform som antar flest människor med funktionshinder och som under åren öppnat många möjligheter till utbildning och studier. Utmärkande för folkhögskolan som skolform är att man försöker ha mindre och mer sammanhållna studiegrupper. Man studerar också ofta ämnesövergripande i projektform och utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger kursdeltagarna stora möjligheter att tillsammans påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Folkbildningsrådet avsätter årligen cirka 10 procent av sitt statsbidrag till extra pedagogiska insatser för deltagare med funktionshinder samt personer som invandrat till Sverige. Insatserna kan bestå av ökad lärartäthet, samordning, syo och extra kurators/psykologinsatser. Sisus fördelar statsbidrag till de folkhögskolor som behöver göra extra kostnadskrävande insatser för deltagare med funktionshinder - till exempel tolk, anpassning av teknisk utrustning, läromedel och assistans. Sisus ger stöd för insatser som inte bör ombesörjas av kommunen eller försäkringskassan. Sisus ger även ekonomiskt stöd till ett antal folkhögskolor som anordnar korta anpassningskurser för deltagare med olika funktionshinder. För att stimulera kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan folkhögskolor som har deltagare med funktionshinder öronmärker Sisus en del av tilläggsbidraget till så kallade nätverksträffar. Universitet och högskolor Samtliga högskolor och universitet i Sverige har formellt antagit en handlingsplan med syftet att ge studenter med funktionshinder möjligheter till sådant pedagogiskt stöd att det är möjligt att bedriva studier på samma villkor som studenter utan funktionshinder. På i stort sett alla universitet och högskolor finns en samordnare för studenter med funktionshinder. På större högskolor och universitet finns ofta en särskild samordningstjänst inrättat. På mindre lärosäten är det vanligt att samordningstjänsten ligger som en liten del av exempelvis kuratorns eller studievägledarens tjänster. 28 Samordnarens uppgift är att ta fram individuella lösningar till studenter som söker upp samordnaren och ber om stöd. Samordnaren ska även arbeta med att sprida kunskap och förändra attityder inom den egna organisationen. Bland de senare uppgifterna ligger exempelvis att ta fram internutbildningar där lärarna/föreläsarna får lära sig hur man arbetar med personer som har funktionshinder. Högskolverkets rapport Högskolestudier och funktionshinder (2000:4 R) visar att studenter med funktionshinder är en underrespresenterad grupp på högskolor och univer-sitet. En orsak till detta kan vara att rekryteringen av personer med funktions-hinder är bristfällig. Andra orsaker kan att många personer med funktionshinder saknar grundläggande betyg och kunskaper för att komma in på högskolan, alternativt har för låga betyg. Anledningen är troligen att många elever med funktionshinder har fått otillräckligt stöd och bemötande vid grund- och/eller gymnasiestudier. Det är heller inte ovanligt att högskolors och universitets kurskataloger, där utbildningsutbudet presenteras, utgör ett hinder eftersom de sällan finns att tillgå i olika format och kan vara svåra att orientera sig i. Trots de stödinsatser som sätts in finns det brister i samordningen mellan olika instanser som ska ge stöd till studenten. Det kan till exempel ta lång tid att få anpassad studielitteratur. Det kan även finnas brister i den fysiska miljön trots högskolornas intentioner att skapa tillgängliga miljöer. En del studenter med funktionshinder upplever även att det finns brister i exempelvis föreläsarnas bemötande av dem. Det är heller inte ovanligt att studenten själv måste ta kontakt med varje föreläsare genom hela utbildningen för att gång på gång berätta om sina förutsättningar. 29 Stöd från olika myndigheter Egen ekonomisk trygghet är en förutsättning för att våga ta steget att börja studera. Ett flertal myndigheter, institut och organisationer ger stöd till personer med funktionshinder vid studier. Här följer en översiktlig genomgång av myndigheterna och deras ansvar. Mer kan du läsa på respektive myndighets hemsida. Inom Arbetsmarknadsverket, AMV, är det Arbetsförmedlingen och Arbetslivstjänster som har de direkta kundkontakterna. Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, är den centrala myndigheten. I varje län finns en länsarbetsnämnd. Vid AMS och länsarbetsnämnderna finns styrelser som beslutar i övergripande frågor. AMS ger riktlinjer och uppdrag till länsarbetsnämnderna, fördelar resurser och följer upp verksamheten i länen. Länsarbetsnämnden har motsvarande ansvar för arbetsförmedlingarna i det egna länet. Arbetslivstjänster är en resultatenhet inom AMS. Arbetsmarknadsstyrelsen Besöksadress: Kungstensgatan 45 113 99 Stockholm Tel: 08-586 06 000, Fax: 08-586 06 499 arbetsmarknadsstyrelsen@ams.amv.se Det finns totalt 418 arbetsförmedlingar. På många större orter finns särskilda arbetsförmedlingar som inriktar sig på att ge service till vissa yrkesgrupper. Det gäller till exempel teknik, industri, vård, ekonomi och kultur. En uppgift är också att genom bland annat vägledning och arbetsprövning ge stöd åt personer med funktionshinder och andra arbetssökande som behöver särskild hjälp att få arbete. Det är inte bara arbetslösa som kan få hjälp av arbetsförmedlingen, även den som har ett arbete men vill byta kan vända sig till förmedlingen. Arbetsförmedlingen erbjuder också rekryterings- och förmedlingsservice till arbetsgivare. 30 Centrala studiestödsnämnden CSN Sundsvall Besöksadress: Kyrkogatan 3 Box 895 851 24 Sundsvall Tel: 0771-276 000, Fax: 060-64 52 10, 060-64 52 05 E-post: sundsvall@csn.se hemsida: www.csn.se Centrala studiestödsnämnden (CSN) är den myndighet som administrerar lån och bidrag för att bedriva studier. En målsättning för CSN:s verksamhet att så många som möjligt ska kunna studera utan att begränsas av vare sig ekonomi eller funktionshinder. Man arbetar även för en korrekt och enhetlig tillämpning av bestämmelser om studiestöd. En uppgift är att informera om studiestöd och återbetalning till studerande skolor, myndigheter och organisationer. CSN är indelat i tre regioner och har flera lokalkontor. Myndigheten prövar ärenden om exempelvis studiehjälp, studiemedel, studiehjälp för studier utomlands, stöd till kurser i teckenspråk (TUFF) och rekryteringsbidrag. Riksförsäkringsverket (RFV) Besöksadress: Adolf Fredriks kyrkogata 8 103 51 Stockholm Tel: 08-786 90 00, Fax: 08-411 27 89 E-post: rfv.stockholm@rfv.sfa.se hemsida: www.rfv.se Huvuddelen av samhällets ekonomiska skyddsnät, socialförsäkringarna, administreras av Riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna. Försäkringskassorna finns i varje län och handlägger enskilda ärenden på regional och lokal nivå. RFV:s uppgift är att fastställa likformighet och kvalitet i handläggning av försäkrings- och bidragsärenden. RFV arbetar bland annat fram allmänna råd för om och hur stöd kan beviljas för studier inom vuxenutbildningen. Myndigheten arbetar även med utvärdering och med att ta fram statistik över socialförsäkringen. 31 Försäkringskassan Du som studerar kan också har rätt till sjukpenning om du blir sjuk. Hur din sjuk- penning räknas ut beror på hur du arbetar eller har arbetat före dina studier. Olika regler gäller också för studier med och utan studiestöd. Om du blir sjuk eller skadad under studierna kan du ha rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Om du studerar utomlands gäller särskilda regler för rätt till sjukvård. Är du student kan du ha rätt till bostadsbidrag eller till ett högre bostadsbidrag Du som sökt bostadsbidrag men fått avslag kan på grund av en regeländring ha rätt till bidrag. Av samma orsak kan du som har bostadsbidrag ha rätt till högre bidrag. Sisus, Statens institut för särskilt utbildningsstöd Besöksadress: Box 17154 104 62 Stockholm Tel: 08-787 73 00, Texttel: 08-787 73 19, Fax: 08-796 84 10 E-post: kansli@sisus.se hemsida: www.sisus.se Sisus ansvarar för att förbättra förutsättningarna för studier och utbildning för unga och vuxna med funktionshinder. Stödet inom vuxenutbildningsområdet som utgår från myndigheten riktas endast mot folkhögskolor, universitet och högskolor. Sisus ansvarar även för att skapa ökad kompetens om hur man bemöter personer med funktionshinder. 32 Stöd som utgår från Sisus: – Statsbidrag till assistans för studenter med rörelsehinder vid universitet och – högskola samt till assistans för studerande med olika funktionshinder på – folkhögskolor. – Statsbidrag till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studie– material till personer med synskada eller dövblindhet. – Beviljar tillsammans med Folkbildningsrådet folkhögskolor statsbidrag för att – anpassa studiematerial för studerande med funktionshinder. – Sisus och Folkbildningsrådet beviljar även bidrag till tolkar i studiesituationen. – Tillsammans med Folkbildningsrådet ger Sisus bidrag till folkhögskolor för – ökade kostnader för extra stöd av lärare eller för studerande som behöver – studera i mindre grupper. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 122 88 Enskede Tel: 08-39 93 50, Fax utlåning: 08-659 94 57, Fax övrigt: 08-659 94 67 E-post: tpb@tpb.se hemsida: www.tpb.se Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är den myndighet som ansvarar för att ta fram läromedel på högskole- och universitetsnivå till personer med synskada, rörelsehinder eller läs- och skrivsvårigheter. TPB består av två enheter, en för högskoleservice samt en allmän biblioteksenhet. Framtagna läromedel, talböcker, e-textböcker och punktskriftsböcker, kan lånas av studerande på andra nivåer än högskole- och universitetsnivå. TPB lånar ut till skolbibliotek och folkbibliotek. 33 Användbara länkar Handikapprörelsens Samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla www.hso.se/vuxenutbildning Myndigheter Arbetsmarknadsverket (AMV) www.ams.se Centrala studiestödsnämnden (CSN) www.csn.se Folkbildningsrådet www.folkbildning.se Handikappombudsmannen (HO) www.ho.se Hjälpmedelsinstitutet (HI) www.hi.se Högskoleverket (HSV) www.hsv.se Landstingsförbundet och landstingen www.lf.se Myndigheten för skolutveckling www.skolutveckling.se Nationellt centrum för flexibelt lärande www.cfl.se Nätuniversitetet www.netuniversity.se Riksförsäkringsverket www.rfv.se Sisus, Statens institut för särskilt utbildningsstöd www.sisus.se Socialstyrelsen www.sos.se Specialpedagogiska institutet www.sit.se Skolverket www.skolverket.se Svenska kommunförbundet och kommunerna www.svekom.se Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) www.tpb.se Utbildningsdepartementet www.utbildning.regeringen.se Medlemmar Handikappförbundens samarbetsorgan Afasiförbundet i Sverige www.afasi.se Astma- och Allergiförbundet www.astmaoallergiforbundet.se Blodcancerförbundet www.blodcancerforbundet.nu Blödarsjuka i Sverige (FBIS) www.fbis.se Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) www.bro.org.se De Handikappades Riksförbund (DHR) www.dhr.se Elöverkänsligas Riksförbund www.feb.se Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) www.fmls.nu Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) www.fsdb.org 34 Hjärtebarnsföreningen www.hjartebarn.org Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund www.hjart-lung.se Hörselskadades Riksförbund (HRF) www.hrf.se ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade www.ilco.nu Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) www.nhr.se Parkinsonförbundet www.parkinsonforbundet.se Primär Immunbrist Organisationen (PIO) www.pio.nu Reumatikerförbundet www.reumatikerforbundet.org Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) www.rfcf.se Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) www.dhb.se Riksförbundet för hivpositiva (RFHP) www.rfhp.a.se Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) www.magotarm.se Riksförbundet för Njursjuka (RNj) www.rnj.se Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) www.rbu.se Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) www.rsmh.se Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) www.rtp.se Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) www.fub.se Riksföreningen Autism (RFA) www.autism.se Riksföreningen Hjärnkraft www.hjarnkraft.nu Schizofreniförbundet www.schizofreniforbundet.org.se STROKE-Riksförbundet www.strokeforbundet.org Svenska Celiakiförbundet (SCF) www.celiaki.se Svenska Diabetesförbundet (SD) www.diabetes.se Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) www.sdrf.se Svenska Epilepsiförbundet (SEF) www.epilepsi.se Svenska Laryngförbundet (SLF) www.laryngforbundet.nu Svenska Psoriasisförbundet (PSO) www.pso.se Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) www.stamning.se Sällsynta diagnoser www.sallsyntadiagnoser.nu Tandvårdsskadeförbundet (Tf) www.tf.nu 35 Material utgivna av projekt Vuxenutbildning för alla Projektbroschyr om vuxenutbildning för alla – är en presentationsbroschyr för Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. Informationsbroschyr om vuxenutbildning – är en broschyr som tar upp centrala områden inom vuxenutbildningen såsom flexibel vuxenutbildning, livslångt och livsvitt lärande, tillgänglighet och bemötande. Lathund för lokalt påverkansarbete – är en genomgång av några av de arbetssätt som används inom traditionellt påverkansarbete. Här finns blandade tips om påverkansarbete som kräver stora och små arbetsinsatser och som är enkla eller svåra att genomföra. Lathunden behandlar påverkansarbete på lokal nivå men många av de tips som förekommer kan även användas i andra sammanhang och på andra nivåer. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning – behandlar handikapprörelsens samlade krav på tillgänglighet och anpassningar så att all vuxenutbildning blir tillgänglig för personer med funktionshinder. I ett inledande kapitel diskuteras även vikten av god planering, bra bemötande samt spännvidden hos begreppet tillgänglighet. Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete – detta material. Flyer (kort) – är ett kort framtaget för att marknadsföra hemsidan www.hso.se/vuxenutbildning. Flyers kan beställas och läggas ut i föreningslokalen, på bokbord, apotek, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, caféer, bibliotek för att så många som möjligt ska hitta hemsidan och läsa mer om tillgänglighet och vuxenutbildning. Samtliga material är gratis för handikapprörelsen. Förutom i tryckt form finns de att beställa på talkassett och CD-rom. Beställ material genom att mejla: hso@hso.se, faxa: 08-546 404 44, eller ringa telefon: 08-546 404 00, texttelefon: 08-546 404 50. Besök gärna Vuxenutbildning för allas hemsida www.hso.se/vuxenutbildning 37 www.hso.se/vuxenutbildning Det här studiematerialet är tänkt att användas av kontaktpersoner, uppsökare och informatörer inom handikapprörelsen som vill förmedla kunskap som kan påverka och förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder att ta del av vuxenutbildningen. VUXENUTBILDNING FÖR ALLA Handikappförbundens samarbetsorgan Box 1386 Sturegatan 4, 2 tr 172 27 Sundbyberg telefon: 08-546 404 00 texttelefon: 08-546 404 50 fax: 08-546 404 44 e-post: vuxenutbildning@hso.se www.hso.se/vuxenutbildning
© Copyright 2024