Kristoffer Carleskär

Universität Mannheim VT 2010
Staden
I den sydvästra delstaten Baden-Würtemberg finner vi Mannheim, en gammal och betydelsefull
industristad som storleksmässigt är jämbördig med Malmö med ungefär 300 000 invånare. Två
stora floder flyter genom staden, Rhen och Neckar, där den förstnämnda avskiljer Mannheim från
grannstaden Ludwigshafen, i vilken storföretaget BASF har sitt huvudkontor. Tillsammans med
studentstaden Heidelberg utgör dessa städer kärnan i Rhein-Neckar, ett storstadsområde som
innefattar 2,4 miljoner invånare.
Mannheim beskrevs av de tyska studenterna som en av de tråkigaste och mest gråa städerna i
Tyskland, och visst, den gråa industrisiluetten som möter en vid ankomsten är ganska motbjudande.
När jag ankom till staden en regnig och kall dag i början av februari kände jag inte direkt något
glädjerus över mitt val av studieort måste jag erkänna. Vädret och kylan påverkade mig säkerligen,
men stadens arkitektur lämnar något att önska. Staden blev hårt åtgången under andra världskriget
och de nya byggnationerna andas sextiotal med mycket betong och generellt tråkig stil. Stadskärnan
är uppbyggd utifrån ett rutnät á la amerikansk stil och kallas för ”Quadraten”. Denna gatarkitektur
har emellertid inte uppkommit efter kriget utan har funnits i staden under flera århundraden.
Rutnätet underlättar navigeringen inne i staden väldigt mycket och personligen upplevde jag aldrig
några problem med att hitta till såväl restauranger som affärer.
Universitetet
Mannheims ståtliga barockslott, som för övrigt är ett av de största i Europa, huserar idag
Mannheims universitet. De stora och luftiga utrymmena ingjuter en speciell känsla av exklusivitet
och visst känns det speciellt att studera i en sådan miljö. Denna exklusivitet passar perfekt till
Tysklands bästa ekonomiuniversitet, vilket Mannheims universitet årligen röstas fram till och detta
är professorerna varken sena eller blygsamma över att skryta om. Det faktum att Mannheims
universitet rankas som det bästa i Tyskland när det kommer till ekonomi, och då i synnerhet
företagsekonomi, fick mig att söka hit och jag ångrar mig verkligen inte.
Ett universitet med ett så gott renommé och klass ställer givetvis höga krav på sina studenter, och då
även utbytesstudenter. De tyska studenterna vid skolan upplevdes som disciplinerade och
målinriktade, vilket känns som en naturlighet då det är tämligen svårt att komma in på skolan. En
sak som jag däremot reagerade på, och som många andra nämnt i sina reseberättelser, är hur de
tyska studenterna pratar under pågående föreläsning. Inledningsvis var det riktigt störande och
påfrestande eftersom det nästintill gjorde det omöjligt att uppfatta vad professorerna sade.
Emellertid var det många professorer som irriterade sig på detta evinnerliga pratande och många
gånger röt till för att få tystnad.
Skolsystemet i Mannheim fungerar som så att eleverna går till de kurser de är intresserade av under
de första två veckorna, vilket oftast resulterar i att man går på lektioner motsvarande långt mer än
trettio ECTS-poäng. När man sedan bestämt sig för vilka kurser som man vill läsa fortsätter man
bara att gå på de lektionerna och således behövs det ingen förhandsanmälan. Examination sker
vanligen i slutet av terminen under tentamensveckorna, men vissa kurser har även s.k. midterm
exams.
Boende
Utbytesstudenter erbjuds hjälp med att lösa boende genom AAA (Akademisches Auslandsamt),
vilket jag utnyttjade och bokade en studentlägenhet hemifrån redan tre månader innan terminsstart.
Detta system är väldigt smidigt må jag säga och kan liknas vid AFB:s system i Lund.
Studentlägenheten jag bodde i var i bra skick, där jag hade ett eget rum och sedan delade kök och
badrum med en kille från Norge. Vanligast boende är dock WG (Wohngemeinschaft) som kan
liknas vid en spartansk version av ett svenskt korridorrum.
Fördelen med AAA är som sagt att det är enkelt och smidigt, samt tämligen billigt och framförallt
så är rummen möblerade. Mitt rum kostade 283 Euro i månaden, och då ingick även internet och el.
Nackdelen, enligt min mening, är att i dessa boende är hyresgästerna huvudsakligen
utbytesstudenter och följaktligen blir det engelska som används istället för tyska.
Kurser jag läste
Corporate Governance, 6 ECTS
Kursen gavs på engelska och behandlar huvudsakligen styrningen av olika företag och hur dessa
övervakas. Vidare beskrivs olika intressenter och deras inflytande och makt i företagen. Kursen tar
upp och jämför de stora skillnaderna mellan Europa och USA när det kommer till ägande och
styrning. De olika marknaderna beskrivs ingående och hur de skiljer sig åt, samt de olika typerna av
investerings- och uppköpsmöjligheter.
Kursen gavs för första gången denna vår och var endast tillgänglig för utbytesstudenter.
Undervisningen och examinationen sköttes av två unga doktorer med goda färdigheter i engelska,
vilket var till stor belåtenhet även bland utbytesstudenterna med engelska som modersmål.
Corporate Finance ABWL, 8 ECTS
En ABWL-kurs i Corporate Finance som behandlade tämligen grundläggande saker i finansiering.
Läraren var väldigt duktig och passionerad, vilket gjorde att man lätt hängde med i hans entusiasm
och lärde sig mycket under lektionerna. Tur var detta då tempot var högt så det gällde att vara alert.
Lektionerna kompletterades med tutorials där en masterstudent gick igenom olika
problemlösningar, vilket var en perfekt förberedelse inför tentamen. Kursen var tillgänglig för alla,
men utbytesstudenterna utgjorde en majoritet.
International Accounting, 6 ECTS
En kurs som enbart gavs för utbytesstudenter. Precis som namnet antyder behandlade kursen
internationell bokföring, där fokus låg på IFRS. Läraren gick igenom de viktigaste, enligt honom,
standarderna inom IFRS och använde sedan exempel från näringslivet för att exemplifiera och
illustrera hur det fungerar. Utöver den konventionella tentamen utgjorde ett case tjugo procent av
betyget. Detta case löstes i grupp och presenterades sedan inför klassen. Således erhöll alla elever
en djupare insikt i de olika standarderna, vilket underlättade förståelsen istället för att bara sitta och
läsa igenom dessa på egen hand.
Human Resource Management, 6 ECTS
Uppdelad i två delar: Organization och Human Resource Management. Den första delen kan
beskrivas som ren organisationsteori, där olika typer av ledarskap togs upp och förklarades. HRM
handlade mer om hur effektivt ledarskap genereras och hur detta kan leda till en fördel för företaget.
I denna del behandlades även en del corporate governance, fackföreningar runt om i Europa och
anställdas rättigheter i bildandet av ett SE-företag.
Den första delen tenterades av efter påsklovet med ett midterm exam, medan den andra delen
examinerades under tentamensveckorna i juni.
Empirical Banking Research, 6 ECTS
En seminariekurs i finansiering som enbart gavs för utbytesstudenter, vilken inleddes med ett
seminarium där lärarna gick igenom olika ämnen som vi sedan fick välja mellan att skriva om. Vi
delades sedan upp i par eller i grupper om tre för att tillsammans skriva en uppsats. Alla uppsatser
presenterades sedan under en heldag för lärarna och alla andra kursare.
Jag fann denna kurs väldigt intressant och givande. Framförallt är det erfarenheten av att ha skrivit
en universitetsuppsats i ett annat land som känns mycket nyttig, då detta fungerade lite annorlunda,
både strukturmässigt och skrivmässigt. En annan fördel var att presentationen av uppsatsen låg två
veckor innan tentamensperioden och således var förberedelserna inför presentationen inte så
stressiga, samtidigt som jag kunde lägga mer energi på mina andra tentor under den slutliga
provperioden.
En speciell sak med universitetet i Mannheim är att skolan är väldigt internationell, vilket
säkerligen går hand i hand med dess goda rykte, och således ges många kurser på engelska.
Emellertid ledde detta till att jag inte kunde läsa en enda kurs på tyska eftersom de få kurser som
fanns hade jag redan läst i Lund eller så var de inte relevanta för min utbildning.
Övrigt
Studenter vid Mannheims universitet ges möjligheten att köpa ett s.k. semesterticket, vilket gäller i
en tämligen stor region runt staden. Med detta kort reser du fritt inom regionen med spårvagn, buss
och tåg, emellertid enkom vad tyskarna kallar Langsamzug och således inte snabbtåg som IC och
ICE. Kortet som kostar 127 Euro gäller hela terminen och en investering i detta rekommenderas
starkt.
Mannheims placering i sydvästra Tyskland gör staden till en perfekt utgångspunkt för att utforska
Europa, och att resa till och från Mannheim är väldigt smidigt. ICE-tågen till flertalet storstäder i
både Tyskland och grannländerna trafikerar stadens centralstation och Frankfurts flygplats nås på en
halvtimme med direkttåg från Mannheim. Frankfurts andra flygplats, Frankfurt-Hahn, huserar
lågprisbolaget Ryanair och hit tar du dig enklast med flygbuss direkt från Mannheim.
I regionen runt Mannheim finns en rad olika städer värt ett besök. Studentstaden Heidelberg är en
välbesökt stad av Mannheims studenter som enbart ligger två mil bort och enkelt nås med antingen
tåg eller spårvagn. Frankfurt och Stuttgart når du med snabbtåg på en halvtimme respektive en
timme och är helt klart värda att besöka som student i Baden-Würtemberg.
Kristoffer Carleskär, VT 2010