Bloggare som opinionsledare: En kvalitativ studie om unga kvinnors attityder till bloggar Alicia Hellqvist & Caroline Weihagen Stockholms Universitet Institutionen för mediestudier, JMK Medie- och kommunikationsvetenskap Kandidatuppsats, 15 hp V15 M KAND Handledare: Kristina Widestedt ! 1! ABSTRAKT Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien är således att ta fasta på hur bloggläsarnas blogganvändning ser ut samt hur deras förtroende och relation till bloggarna berör dem. Detta för att även kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggläsarna. De teorier denna studie utgår från är dels uses and gratification, detta för att få ett perspektiv på vilka motiv och behov som bloggläsarna uppfyller vid bloggläsning. Studien utgår även från two- step flow model, som klarlägger hur opinionsledare filtrerar och sprider vidare information från sändare till mottagare/bloggläsare. Studien är empiriskt baserad på en semi-strukturerad fokusgruppsintervju med bloggläsare mellan 16-18 för att nå en djupgående förståelse för respondenternas upplevelser och användning av bloggen. Studiens resultat visar på att en hög identifikationsfaktor i förhållande till personen bakom bloggen bidrar till en större tillförlitlighet till bloggen samt en högre mottaglighet av reklam i bloggar. Nyckelord: Blogg, Opinionsledare, Two-step flow of Communication, Uses and Gratification ! 2! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 1.1 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1.2 Frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1.3 Material och avgränsning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1.4 Mode- och livsstilsblogg: definition och utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2 Teori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.1 Opinionsledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.2 Tidigare forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.3 Teoretisk ram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2.4 The Uses and Gratification Theory . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2.5 The Two-Step Flow of Communication . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 3 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3.2 Fokusgruppsintervju. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3.3 Den semistrukturerade intervjun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 3.4 Målgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.5 Intervjuguide . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.6 Urval av respondenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 3.7 Tillförlitlighet och reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 4 Analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 4.1 Tematisk analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 4.2 Temaresultat och analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 4.2.1 Syftet med bloggläsning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 4.2.2 Förtroende för bloggare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 4.2.3 Identifikation med bloggare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.2.4 Bloggarnas inflytande och påverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4.2.5 Reklam i bloggar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 ! 3! 5 Slutsatser och diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 5.1 Eventuella åtgärdsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 5.2 Förslag till vidare forskning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 6 Litteratur- och källförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 6.1 Tryckt litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 6.2 Elektroniska källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 6.3 Artiklar från elektroniska tidskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 7 Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 7.1 Intervjuguide . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 ! 4! 1 INLEDNING ___________________________________________________________________________ Mode- och livsstilsbloggar har kommit att bli ett allt mer populärt mediefenomen under det senaste decenniet, där Sveriges största bloggare Kenza Zouiten för tillfället innehar 512 865 antal besökare per dygn (bloggportalen.se). Samtidigt expanderar modebranschen i Sverige (Nielsén & Sternö 2014:18). Bloggar har även på senare tid kommit att bli en stor maktfaktor inom modeindustrin och fungerar som en effektiv reklampelare där bloggare tenderar att ha högre inflytande på sin publik än konkurrerande traditionella modemagasin (Sunden Jelmini 2014). Bloggsfären har blivit en del av unga kvinnors internetkultur och de börjar redan tidigt i tonåren. Därmed har bloggare även stärkt sin position (Findahl 2010:46). Bloggläsande är en av de vanligaste aktiviteterna bland unga kvinnor där hela 78 procent av kvinnorna mellan 16 till 25 år läser bloggar frekvent. Aktiva unga kvinnliga bloggare ligger på 6 procent, men utgörs dock av en mycket aktiv grupp. Sammanfattningsvis läser tre av fyra unga kvinnor i åldrarna 16 till 25 andras bloggar (Findahl 2010:47). Bloggen som till en början var en databaserad “dagbok” eller hobby, har allt mer lämnat den privata sfären och klivit in på en kommersiell marknad i takt med dess ökande popularitet (Sunden Jelmini 2014). Samtidigt har debatten kring ytlighet och konsumtionshets blivit allt häftigare (Amster 2008). Detta i sin tur väcker frågor om huruvida denna omställning skapat ett förändrat förtroende för bloggare bland läsarna och till vilken grad unga kvinnor faktiskt påverkas av det bloggarna publicerar. I och med mode- och livsstilsbloggarnas enorma tillväxt och popularitet sedan början på 2000-talet blir området än intressantare att undersöka. Ämnet har varit omdiskuterat sedan 2008, då bloggare anklagades för att de “pådyvlar tusentals osäkra tonåringar ännu mer osäkerhet med sin absurt ytliga livsstil” och tips om jackor som tonåringar inte har råd med (Amster 2008). Bloggaren Isabella Löwengrip, även kallad Blondinbella, menar istället att hon tvärtemot stärker tjejers dåliga självförtroende genom att blogga. Hon förklarar sin framgång med att hon är en stark tjej som vågar ta plats och är en inspirationskälla (Amster 2008). Ämnet kan tyckas vara än viktigare att belysa i dagsläget då bloggläsarna blir fler och modebloggarna har blivit en maktfaktor att räkna med inom modeindustrin (Sunden Jelmini 2014). Frågan är hur unga kvinnors relation till bloggare ser ut idag och till vilken grad de blir påverkade av det som publiceras i bloggarna? ! 5! 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur bloggen påverkar unga kvinnor och hur den fungerar som marknadsföringskanal. För att ta fasta på detta undersöker vi varför de läser mode- och livsstilsbloggar samt vilka behov som uppfylls av att läsa dessa och hur läsarna genom dessa behov tar till sig reklamen som publiceras i bloggarna. 1.2 Frågeställningar • Vilka behov uppfylls av att läsa bloggar? • Hur ser läsarnas relation och identifikation ut till bloggarna? • Hur upplever läsarna reklamen som publiceras i bloggarna? 1.3 Material och avgränsning För att samla in vårt empiriska material har vi valt att använda oss av en kvalitativ gruppintervju med kvinnor mellan 16-18 år. Avgränsningen är medvetet vald då större delen av tidigare forskning inom ämnet baserats på en bredare målgrupp där yngre målgrupper ofta är underrepresenterade. Avgränsningen till en yngre målgrupp är även baserad på det faktum att kvinnor mellan 16 och 18 år är flitiga bloggläsare inom mode- och livsstil samt till en högre grad påverkningsbara för innehållet i bloggar (World Internet Institut 2009:37). Vidare har vi valt att göra en avgränsning vad gäller bloggar. När vi i följande text talar om bloggar syftar vi således på ett urval av några av de största bloggarna i Sverige (bloggportalen.se). Dessa bloggare är Kenza Zouiten (kenzas.se), Isabella Löwengrip (blondinbella.se), Michaela Forni, (forni.se), Alexandra Nilsson (kissies.se), Paulina Danielsson (Paow.se), Chloé Shuterman (thelife.se/chloeshuterman). 1.4 Mode- och livsstilsblogg: definition och utveckling Begreppet blogg är en förkortning av webblog och är en ofta uppdaterad webbplats som fungerar som en personlig och öppen dagbok eller logg på webben (Digital Marketing Reference). En blogg består i regel av skriftliga inlägg, ofta publicerade med bilder eller videor, med personligt hållna iakttagelser och synpunkter på dagsaktuella händelser, och ofta med relaterade länkar till andra webbsidor, artiklar och bloggar. Bloggen är även en interaktiv ! 6! webbplats där läsarna har möjlighet att publicera kommentarer i anslutning till inläggen (Nationalencyklopedin). Fenomenet uppkom under mitten av 1990-talet men fick sitt genombrott under 2004 i takt med webbens utveckling (Våge, Stattin & Nygren 2005:9/59). Idag är bloggen en integrerad del av sociala medier och drivs även i professionella sammanhang med hjälp av reklam. Idag finns en mängd inflytelserika bloggare på såväl lokal som global nivå, den stora majoriteten bloggar drivs dock av privatpersoner (Nationalencyklopedin). Bloggsfären har kommit att växa sig enormt stor och har olika avsändare, syften och former, därmed blir deras sammantagna inflytande komplext. De är bland annat mycket betydelsefulla för företags externa och interna kommunikation samt för opinionsbildning i skärningspunkten mellan politik och journalistik (Nationalencyklopedin). Detta i sin tur har gjort att bloggar blivit en maktfaktor att räkna med. Dock är inflytandet ojämnt fördelat och effekterna därmed varit skilda (Våge, Stattin & Nygren 2005:49). Då modebranschen växt sig enormt stor i Sverige på senare år (Nielsén & Sternö 2014:18), har även mode- och livsstilsbloggarna ökat sitt inflytande på sin publik. På så vis har modebloggarna även blivit populära som marknadsföringskanal (ungkonsument.se). Genom sitt personliga förhållningssätt till sina bloggläsare och genom att kommunicera ur en konsuments synsätt, skapar deras blogginlägg en trovärdighet (Cheong & Morrison 2008). Således är mode- och livsstilsbloggar ett intressant och nutida fenomen värt att undersöka då de växer sig allt större och är de mest populära bloggarna i Sverige (bloggportalen.se). ! 7! 2 TEORI 2.1 Opinionsledare En opinionsledare fungerar som en förtroendeingivande förmedlare av nya idéer inom en grupp med gemensamma intressen. Opinionsledaren tar emot information via massmedier samt från andra opinionsledare och för den vidare till gruppmedlemmarna (Nationalencyklopedin). På så vis kan opinionsledare påverka beteendet hos andra individer inom ett visst ämnesområde. Opinionsledare kan karaktäriseras utifrån tre olika kategorier, dessa är demografiska karaktärer, sociala karaktärer samt ämnesorienterade karaktärer (Summers 1970:178). Opinionsledare inom det demografiska området utgörs av aspekter som exempelvis status, inkomst och utbildning. Aspekter som dessa har varit starkt förknippade med opinionsbildning inom samhällsfrågor. Exempelvis har unga kvinnor till en hög grad dominerat modebranschen och fungerar därmed som opinionsledare inom ämnesområdet (Summers 1970:178). Vidare är det vanligt att opinionsledare inom modebranschen är något yngre, har utbildning, högre inkomster och en högre yrkesmässig status. Tidigare forskning har även visat likande resultat då det kan bero på ett högre modeintresse och ett bredare socialt nätverk inom yrkesområdet (Summers 1970:180). Dock bör det noteras att detta inte alltid behöver exemplifiera en svensk modebloggare då ett väsentligt antal opinionsledare existerar i alla olika åldrar, med varierad utbildning och inkomst såväl som varierade yrkesroller (Summers 1970:180). Sociala opinionsledare för en interpersonell och aktiv kommunikation med sina gruppmedlemmar (Summers 1970:180). Social interaktion gör det således möjligt att exponera informationen till fler medlemmar inom ämnesområdet och kan influera individer på minst tre olika sätt; de kan skapa engagemang för mode, ökar möjligheterna för individer att samla på sig mer information om mode samt ger möjlighet för individer att sprida modetrender vidare till andra individer som är intresserade av ämnet (Summers 1970:180). ! 8! 2.2 Tidigare forskning Bloggen i sig är ett relativt nytt fenomen, vilket gör forskningen kring bloggar än yngre (Våge, Stattin & Nygren 2005:40). Den vetenskapliga forskningen som tidigare gjorts inom fältet har som tidigare nämnts även fokuserats på bredare målgrupper med en högre snittålder och därmed inte landat inom den mikronivå vi ämnat undersöka. På så vis är den yngre målgruppen baserad på flickor mellan 16-18 år mycket underrepresenterad. Tidigare forskning har ofta även fokuserat på bloggar generellt, snarare än en avgränsning till ämnet mode- och livsstil. Trots detta finner vi en stor tillgång på vetenskapliga artiklar som behandlat relaterade ämnen utifrån samma eller liknande teorier och perspektiv som vi utgått från under denna studie. Dessa teorier är ”the two-step flow of communication” samt ”uses and gratifications”. Morimoto och Trimble’s artikel Consumers Use of Blogs as Product Information Sources: From a Need-For-Cognition Perspective redogör för deras studie som behandlade inflytandet av ”word-of-mouth” och ”need-for-cognition” på konsumenters informationssökande inom bloggsfären. Studien fokuserade på att undersöka hur konsumenter använder korporativt genererade bloggar och personligt genererade bloggar för att söka upp information angående produkter och varumärken online (Morimoto & Trimble 2012:45). På så vis ligger denna studies forskningssyfte parallellt med syftet för denna studie då vi ämnat undersöka bloggens användningsområde och bloggläsares attityder till denna. Författarna har utfört en onlineenkät där resultatet visade att ”need-for-cognition” och ”word-of-mouth” påverkade konsumenters informationssökningsprocess och slutligen bidrar till läsarnas köpintention (Morimoto & Trimble 2012:45). Resultatet visade även att individer med högt ”need-for-cognition-beteende” var mer positivt inställda till konsumentgenererade bloggar än korporativa bloggar som informationssökningskälla. Individer med lågt ”need-for-cognition-beteende” visade sig inte ha någon specifik preferens för någon typ av blogg. Vidare visade studien att deltagarna rapporterade ökad köpintention för produkter som tas upp i konsumentgenererade bloggar än i korporativa bloggar. Denna skillnad på konsumenternas köpintention existerade även när deras attityder till båda typerna av bloggar och varumärkena/produkterna som nämndes var betraktade på liknande sätt (Morimoto & Trimble 2012:49). ! 9! I relation till denna tidigare forskning vill vi fokusera på att undersöka i vilket syfte våra respondenter använder sig av bloggar och vad de uppfyller för eventuella behov hos läsarna. Vidare vill vi undersöka hur bloggare som ”opinionsledare” kan påverka läsarnas inställning till reklam som publiceras i bloggarna. På så vis ligger vårt forskningssyfte nära Morimoto och Trimble’s akademiska artikel. Vi kommer dock inte att lägga fokus på korporativt styrda bloggar utan undersöka våra respondenters relation och inställning till personliga bloggar. Vidare kommer vi att samla in vårt empiriska material genom en kvalitativ gruppintervju, till skillnad från Morimoto och Trimble som valt att utföra enkätundersökningar. En annan tidigare studie, utförd av Carr och Hayes, belyser relationen mellan publik och opinionsledare. Studien utgår från ”the two-step flow model” för att undersöka och försöka förstå effekterna av tredjepartsinflytande i sociala medier (Carr & Hayes 2014:38). Artikeln fokuserar i stort på bloggar och hur bloggare genom ”word-of-mouth” påverkar konsumenters inställning till varumärken och produkter. Vidare undersöker författarna hur konsumenternas tillförlitlighet till bloggare påverkas av huruvida personerna är uttryckliga med att skriva att det är sponsrade inlägg eller inte (Carr & Hayes 2014:40-41). Denna artikel är på så vis fruktbar i anknytning till syftet med denna studie. Då även vi ämnat teoretiskt utgå från tvåstegshypotesen, där bloggare fungerar som opinionsledare och hur de påverkar läsarnas uppfattning och inställning till reklam. Vår ambition är även att undersöka hur våra respondenters relation till bloggarna kan påverka huruvida de tar till sig reklamen eller ej. Till skillnad från Carr och Hayes, som tillämpade en bred online-undersökning där 527 deltagare fick utföra en studie, kommer vi att metodologiskt tillämpa en kvalitativ gruppintervju för att nå mer djupgående svar. Författarna ställer olika hypoteser, som de sedan undersöker genom att analysera det empiriska materialet. Forskningens resultat visar på att sociala medier har ett stort inflytande på publiken eftersom den har blivit allt mer trovärdig genom en mer interaktiv kommunikation, snarare än traditionell media (Carr & Hayes 2014). Denna forskningsartikel är på så vis mycket fruktbar som bakomliggande utgångspunkt för denna studie då den bekräftar bloggare som opinionsledare med hög trovärdighet hos publiken. ! 10! 2.3 Teoretisk ram De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår och fokuserar på är dels perspektiv som behandlar relationen mellan opinionsledare och publik, dels på varför publiken tar till sig och använder vissa medier och vissa budskap. Då vi ämnat undersöka hur bloggläsarnas attityder ser ut och varför de använder sig av mode-och livsstilsbloggar samt hur de förhåller sig till reklamen som publiceras, har följande perspektiv legat som grund för denna studie. Då följande teorier har ett publikfokuserat perspektiv ligger dessa väl till hands för att undersöka syftet med denna studie. Vidare är följande teorier väletablerade inom medieforskning och ger således denna studie en stabil grund för att sedermera utföra en analys. Detta är följaktligen skälet till varför vi valt att sätta dessa teorier som en teoretisk ram för studien. 2.4 The Uses and Gratifications Theory Tidigare forskning och teorier inom masskommunikation har till hög grad innefattat en syn på publiken som en löst aggregerad massa där individer inte ses som socialt aktiva. Under 1940, 1950 och 1960-talet kom dock ett skiftande synsätt på publiken där forskningen började behandla nya vägar att beskriva publiken och under vilka förhållanden den fungerade. Forskare började påpeka selektivitet och sociala aspekter så som användning och referensgrupper hos publiken, interaktiva sociala processer och användning av medieinnehåll. Dess bild av socialt samspel mellan människor blev en del av den accepterande bilden av masskommunikation och förde in konceptet publikaktivitet inom forskningsramen, vilket har lett till den nya expanderade forskningen på området idag (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:196-197). Tidiga undersökningar inom uses and gratifications har tagit fram vissa funktioner som behandlar medialt innehåll eller mediet i fråga. Dessa funktioner är: att jämföra sin intelligens mot andra, att få information eller råd i det vardagliga livet eller för att förbereda sin vardag, att söka kulturell samförståelse för att mobilisera sig i samhället eller för att verifiera sin egen roll och ställning i samhället (Katz, Blumler & Gurevitch 1973:509). Senare studier har även skapat ytterligare ett antal olika utgångspunkter, vilka har strävat efter att nå en mer utvecklad systematisering av vad det innebär att bedriva forskning på detta område. Sammantaget behandlar de många logiska steg som i tidigare forskning endast varit underförstådda. Dessa ! 11! är (1) Sociala och psykologiska ursprung av (2) behov, vilka genererar (3) förväntningar på (4) massmedia eller andra källor, vilket leder till (5) olika mönster av medieexponering (eller engagemang i annan verksamhet), vilket resulterar i (6) behovet tillfredställelse och (7) andra konsekvenser, vilka kan vara oavsiktliga sådana (Katz, Blumler & Gurevitch 1973:510). Vissa av dessa undersökningar börjar genom att ta fasta på olika behov för att sedan försöka spåra till vilken utsträckning de tillfredsställs genom mediet eller genom andra källor. Andra undersökningar tar givna tillfredställelser som utgångspunkt för att sedan försöka rekonstruera de behov som tillfredsställs. Andra undersökningar har också fokuserat på sociala aspekter av publikens förväntningar och tillfredställelser (Katz, Blumler & Gurevitch 1973:510). Sammantaget är teorins grundprincip ett försök till att förklara något av det sätt på vilket människor använder sig av kommunikation i sin omgivning för att tillfredsställa sina behov och för att uppnå sina mål. Denna ansats vilar dock på antaganden, uttalade eller underförstådda, som har en inre koherens och som är diskutabel i den mening då inte alla människor kan finna dessa antaganden sanna eller självklara (Katz, Blumler & Gurevitch 1973:510). Lundberg och Hulten (1968) menar att dessa antaganden tillsammans kan utgöra en ”uses and gratification modell” där framförallt fem aspekter utgör denna: 1. Publiken uppfattas som aktiv, det vill säga att massmedieanvändning ofta är målinriktad. Det kan jämföras med Bogarts (1968) tes om att de flesta medieupplevelser representerar tidsfördriv snarare än målmedveten användning. Det kan inte förnekas att medieexponering ofta har ett avslappnade ursprung, frågan kan därför ställas om mönster av medieanvändning är formade utifrån bestämda förväntningar på vad vissa typer av medieinnehåll har att erbjuda publiken. 2. I en masskommunikationsprocess ligger det största initiativet när det gäller att knyta samman behov, tillfredsställelse och medieval hos publiken. 3. Medierna konkurrerar med andra källor till behovstillfredsställelse. Det gäller då ett bredare spektrum av mänskliga behov. 4. Metodmässigt sett så kan många av de mål som människor har med massanvändning härledas från uppgifter av den enskilda publiken. Människor har tillräckligt mycket självkännedom om deras medieanvändning, intressen och motiv för att kunna ge forskare en rättvisande bild av denna användning. 5. Värderingar av medieinnehållet kan endast bedömas av publiken (Katz, Blumler & Gurevitch 1973:511). ! 12! I enlighet med Katz och Blumlers modell börjar ofta uses and gratification processen med individens grundläggande behov. Senare modeller har även inkluderat behov på andra nivåer som kan vara av mer ytlig karaktär. Relevanta behov innefattar aspekter som orientering, säkerhet, interaktion med andra eller avslappnande. När individen har identifierat sina behov skapas olika typer av motiv utifrån dessa. Vi kommer i följande studie främst att analysera det empiriska materialet utifrån McQuail’s et. al (1972) fyra dimensioner av viktiga motiv (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:199): 1. Information: söka råd, orientera sig inom olika kunskapsområden, lärande ändamål. 2. Personlig identitet: Skapa självkännedom, identifiera beteendemönster, förstärka personliga värderingar. 3. Integration och social interaktion: ta fasta på andra individers förhållanden och identiteter, vilket gör det möjligt att relatera till andra, inrättandet av en grund för social interaktion. 4. Underhållning: avslappnande, fly från vardagens problem, fylla tiden, tillfredställande av sexuella behov. Uses and gratifications teorin och McQuali’s motivmodell behandlar olika faktorer som styr människors sätt att använda sig utav media och teorin menar att människor har olika behov som de vill och försöker tillfredsställa genom medieanvändning. Detta harmoniserar således med Dahlén och Lange’s beskrivning av konsumenters beslutsfattande i en modell av Engel, Blackwell och Miniard. Modellen beskriver fem olika steg, vilka är behovsidentifikation, informationssökning, alternativutvärdering, köp och utvärdering efter köp (Dahlén & Lange 2011:38). Detta blir relevant i förhållande till medieval och medieanvändning då bloggare ofta framställer sig själva som ett ”personligt varumärke” för att generera fler läsare, och läsaren å andra sidan blir en typ av konsument av bloggen. På så vis kan modellen appliceras på bloggläsares beslutsfattande vad gäller val av blogg. Behovsidentifikation som är det första steget i modellen, belyser hur ett behov hos en konsument uppstår, i vår mening bloggläsaren. När ett behov uppstår beror detta på att konsumenten inte känner sig tillfredsställd med det nuvarande eller det önskade tillståndet. Det finns olika typer av behov, exempelvis hunger och nöjen. Alla konsumenter är naturligtvis inte likadana. Vissa konsumenter drivs mycket av de olika behoven och vissa lite. ! 13! En del drivs av förändringar i det nuvarande tillståndet och andra av förändring i det önskade tillståndet (Dahlén & Lange 2011:42). Dahlén och Lange menar att det är viktigt att i en kommunikationsprocess fokusera på människors nyttor kopplade till människors behov (Dahlén & Lange 2011:43-44). Författarna presenterar Rossiter och Percy’s modell över åtta köpmotiv som är brukbar då en förståelse över hur konsumenters olika behov kan visa sig. Köpmotiven kan delas in i två huvudkategorier: Informativa köpmotiv och transformativa köpmotiv. Informativa köpmotiv är de som uppkommer när konsumenten upplever ett problem i det nuvarande tillståndet och transformativa köpmotiv då ett problem uppstår när konsumenten vill till ett önskat tillstånd (Dahlén & Lange 2011:44). Ett utav de transformativa köpmotiven är social acceptans. Detta innebär att konsumenter gärna vill passa in i sin omgivning och tittar mycket på hur människor i deras omgivning beter sig och ser ut. Det sociala behovet är mycket starkt hos konsumenter och har en stor inverkan på produkt- och varumärkesvalet (Dahlén & Lange 2011: 46). De informativa och transformativa köpmotiven kan på så vis appliceras vid en bloggläsares val av blogg. Ett transformativt köpmotiv för en bloggläsare kan exempelvis vara att söka råd om kläder eller resor. Vid denna sinnesstämning gör läsaren således ett urval på olika bloggar som hjälpmedel för att nå det önskade tillståndet. Den sociala acceptansen kan även vara ett starkt motiv för att välja en specifik blogg. Exempelvis kan det tänkas att en läsare kan söka sig till en viss blogg för att ta inspiration från en känd och omtyckt bloggare, eller för att det är en populär blogg i umgängeskretsen. Ett informativt köpmotiv kan innebära att en bloggläsare känner ett direkt behov av någonting för stunden. Detta skulle exempelvis kunna vara att läsaren känner att håret måste tvättas och därmed triggas ett behov att köpa en produkt. Således kan läsaren välja en skönhetsblogg som hjälpmedel för att söka råd och lösa problemet (Dahlén & Lange 2011:45). Detta är något som även uses and gratifications behandlar då teorin pekar på att den sociala interaktionen och identifikationen med andra människor är ett behov som genom medieanvändning kan tillfredsställas, exempelvis genom bloggläsande där människor kan identifiera sig med personerna bakom bloggarna. På likande sätt förklarar McQuail et al (1972) att underhållning är en av motivdimensionerna där människors behov av att behöva fly ! 14! från vardagen, söka tillfredställelse och avslappning är ett motiv för medieanvändningen. Bloggläsande kan på liknande sätt tänkas fungera som en kanal för underhållning. 2.5 The Two-Step Flow Of Communication Lazarsfeld och Katz välkända “Two Step-Flow Model”, även kallad tvåstegshypotesen, växte fram under 1940-talet då det under en presidentvalskampanj framkom att vissa personer i varje gemenskapskrets spelade betydande roller inom masskommunikation och i fråga om valet av information och inflytande (Katz & Lazarsfeld 2006:31). Detta konstaterades då massmedier så som radio och presstidningar endast verkade ha mindre effekter på faktiska förändringar och beslut gällande valet. Detta var något som minskade förtroendet för det massmediala inflytandet på publiken och således var en bidragande effekt av intresset för publikforskning och vad som faktiskt påverkar människors val (Katz & Lazarsfeld 2006:31). Teorin bygger således på att individer tar emot information från varandra genom en intern kommunikationsmiljö såväl som från massmediala kanaler (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:69-70). Tvåstegshypotesen belägger hur en effektiv kommunikation kan ske från massmedia genom opinionsledare till mindre aktiva grupper av befolkningen (Katz & Lazarsfeld 2006:32). På så vis gör teorin ett avståndstagande från den traditionella bilden av massmedial påverkningsförmåga och ger plats för människor som aktiva faktorer i processen mellan media och publikens åsikter, beslut och handlingar (Katz & Lazarsfeld 2006:33). Modellen beskriver en process där meddelanden flödar genom massmedia och interpersonella kanaler från sändare till mottagare. Det centrala för sändaren av informationen blir här att utnyttja denna struktur genom att identifiera och mobilisera opinionsledare inom det relaterade området. Opinionsledare kan på så vis fungera som en effektiv kommunikationskanal som tar emot information, bearbetar den och sprider den vidare till den planerade målgruppen (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:69-70). Denna teori gör alltså ett avståndstagande från tanken om publiken som isolerade och passiva individer direkt påverkade av massmediala effekter, även kallad “the hypodermic view”. Modellen lägger istället betoning på en mer socialcentrerad kommunikationsprocess där en kombination mellan interpersonella kanaler och masskommunikation kan vara mycket inflytelserik. Enligt tvåstegshypotesen sker alltså kommunikationen genom sändaren till opinionsledare, som sedan tolkar och anpassar informationen och interagerar med mottagarna. ! 15! Modellens grundprincip är på så vis att den ansluter mass- och interaktiv kommunikation. Windahl, Signitzer och Olsson menar att detta är av stor betydelse för en effektiv kommunikation då det erbjuder en utgångspunkt för olika alternativa tillvägagångssätt (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:70-71). Kommunikationen skiljer sig i större utsträckning än det faktum att kanalerna i sig är av olika typer. Det första steget beträffar överföringen av information, medan det andra steget skapar en överföring av inflytande för såväl opinionsledare som publik. Detta stödjer således idén om att “personlig” kommunikation, snarare än masskommunikation, är av betydelse i form av möjligheten att påverka och åstadkomma förändring på publiken (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:72). Katz och Lazarsfeld menar dock att inflytelserika opinionsbildare inte enbart går att finna inom kretsar såsom familj, vänner och medarbetare. Opinionsledare är ingen enskild grupp människor och opinionsledarskap är inte heller något vissa människor har och andra inte. Opinionsledarskap är snarare en integrerad del av ett givande och tagande i vardagliga relationer. Således är alla interpersonella relationer ett potentiellt nätverk av kommunikation där en opinionsledare främst kan ses som en gruppmedlem med en specifik kommunikationsroll (Katz & Lazarsfeld 2006: 33). En slutsats angående tvåstegshypotesen är således att det visar på att interaktiv kommunikation är överlägset masskommunikation i termer av förmåga att påverka. Chaffee (1986) ifrågasätter dock denna idé och menar att en kommunikationskanals möjlighet att påverka till hög grad beror på specifika villkor. Hur tillgängliga kanalerna är exempelvis en viktig faktor, för vissa individer är interpersonell kommunikation mer inflytelserik då den når dem via mer personliga kanaler. För andra typer av meddelanden kan individer finna massmediala kanaler mer trovärdiga (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:72). Ytterligare ett problem med tvåstegshypotesen är att den ofta uppfattas som generaliserande då den endast framställer två typer av individer, de som är aktiva opinionsledare och de som är passiva anhängare. Denna förenkling återspeglar således inte den mer komplexa verkligheten där stora delar av allmänheten inte tillhör någon av dessa grupper. Begreppen passivitet och aktivitet som är kopplat till “ledare” och “anhängare” är på så vis också vilseledande. Anhängare är inte alltid passiva och ledare är heller inte alltid aktiva. Anhängare kan föra en aktiv kommunikation med opinionsledare och även ta in information direkt från källan. Vidare kan opinionsledare sprida information på eget initiativ eller genom interaktion ! 16! med andra opinionsledare såväl som på begäran av en organisation. Detta påstående stödjer således tidigare forskning som tyder på att tvåstegshypotesen endast ger en förenklad bild av verkligheten (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:73). Teorin går ut på att försöka att dra nytta av opinionsledarnas influenser på målgruppen med avseende på den planerade kommunikationen. Windahl, Signitzer och Olsson menar dock att detta inte alltid är gynnsamt då opinionsledare också kan använda sin maktposition för att förhindra de planerade kommunikationsinsatserna (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:74). Tvåstegshypotesen fungerar i huvudsak som en fruktbar kommunikationsstrategi då sändarens mål är att skapa ett personligt förtroende för informationen som kommuniceras. Enligt modellen är detta något som går att uppnå genom opinionsledare som kommunikationskanal (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:74). Likt tvåstegshypotesens resonemang angående opinionsledare som en produktiv kommunikationskanal beskriver Dahlén och Lange hur kända talespersoner kan påverka en organisations marknadskommunikation positivt. Kända personer är ofta förknippade med framgång och anses av de flesta vara attraktiva. De flesta av oss strävar också efter framgång och vill därmed kunna identifiera sig med personen i fråga (Dahlén & Lange 2011:217). Författarna menar att det finns tre huvudsakliga fördelar med att använda sig utav kända personer inom planerad marknadskommunikation. De talar om synlighet, status och imageöverföring. Att ha ett välbekant ansikte är till fördel då människors uppmärksamhet riktas åt dem och företaget kan på så sätt konkurrera ut andra organisationers kommunikationssatsningar. På så vis kan kända talespersoner även ses som en aspirationsgrupp som kan höja anseendet hos organisationen. En känd person associeras ofta till någonting specifikt, exempelvis kan en välkänd modebloggare fungera som talesperson för ett klädmärke och på så sätt skapa förtroende genom sin expertis på området. Således kan dessa kända personer ses som en slags opinionsledare inom deras specifika områden. Dahlén och Lange presenterar i sin bok Optimal marknadskommunikation en modell som beskriver en talespersons effektivitet i förhållande till målgruppen och produkten. Modellen beskriver faktorer som kan ha verkan på hur pass effektiv en särskild talesperson är. Dessa faktorer kan exempelvis vara personens attraktivitet, trovärdighet eller expertis om produkten (Dahlén & Lange 2011:218-219). ! 17! En känd talesperson kan dock även skapa associationer som inte är förmånliga för sändaren. Då offentliga personer riktar mycket uppmärksamhet mot sig kan exempelvis en skandal som associeras till en känd person bli mer uppmärksammat och omtalat i mediesammanhang. Vidare kan en bloggare av eget initiativ sprida en negativ bild av informationen i fråga genom oplanerade eller planerade uttalanden eller händelser (Dahlén & Lange 2011:219). Detta är något som Windahl, Signitzer & Olsson även påpekar kan vara en nackdel med att använda sig av opinionsledare då de kan använda sin inflytelserika position för att skapa ogynnsamma associationer till det som kommuniceras. Vidare menar författarna att ett stort problem för sändaren av informationen som förlitar sig på tvåstegshypotesen ibland kan innebära brist på kontroll över processen. Relationen och kommunikationen mellan opinionsledare och andra individer är ofta spontan och kan vara svår att påverka utifrån. Individer från målgruppen måste ha en motivation för att söka efter information från opinionsledaren och opinionsledaren måste således finna det värt att föra informationen vidare till andra. Opinionsledare är även selektiva när det gäller vilken information de väljer att ta till sig. Modellens användbarhet hänger på så vis på sändarens förmåga att identifiera och nå opinionsbildare (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:75). ! 18! 3 METOD 3.1 Bakgrund Metodvalet är delvis baserat på det faktum att denna studie är utförd av två uppsatsförfattare. Detta kan bli problematiskt vid personliga intervjuer då etiska frågor som exempelvis maktförhållanden lätt kan uppstå. Intervjuaren ska enligt Flick skapa ett liberalt klimat, vilket underlättar för medlemmarna i gruppen att öppet bidra med sina erfarenheter och åsikter (Flick 2009:204). Vidare är det möjligt att intervjupersoner från målgruppen 16-18 år kan känna sig underlägsen i fråga om ålder, då det finns en tydlig åldersskillnad mellan intervjuare och målgruppen. Därav kan en gruppintervju, där kvinnorna även känner varandra, skapa en mer bekväm miljö där respondenterna kan diskutera i en öppen och avslappnad miljö. 3.2 Fokusgruppsintervju Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod då syftet med examinationsarbetet har varit att undersöka läsarnas relation till bloggar och bloggare samt deras attityd gentemot reklam som publiceras i dem. Då vi ämnar få ut mer djupgående och utvecklade svar, blir på så vis den kvalitativa metoden mer fruktbar än den kvantitativa metoden i förhållande till vårt syfte med uppsatsen. Med utgångspunkt i teorier som uses and gratification och two-step-flow model kändes en kvalitativ metod även given då den ämnar nå en underliggande och djupgående förståelse för intervjupersonernas uppfattningar och åsikter. Vår empiriska undersökning är grundad på en semistrukturerad fokusgruppsintervju med frågor utifrån vår intervjuguide. Fokusgrupper är framförallt mycket använda inom marknadsföring och mediaforskning där betoningen ligger på den interaktiva aspekten av datainsamling (Flick 2009: 203). Det kännetecknande för fokusgruppsintervjuer är att användningen av en gruppinteraktion kan ta fram data och insikter som skulle vara mindre tillgängliga utan samverkan i en grupp (Flick 2009: 203). En fokusgrupp består vanligtvis av sex till tio intervjupersoner och karakteriseras av en ickedirektiv intervjustil där det viktigaste är att få fram en riklig samling med synpunkter på ämnet som diskuteras (Kvale & Brinkman 2014:191). Moderatorn presenterar diskussionsämnet och ser till att det förs ett samtal mellan alla i gruppen, uppgiften blir här att ! 19! skapa en atmosfär som ger deltagarna utrymme att uttrycka personliga åsikter i ämnet. På detta vis blir målet för en fokusgrupp inte att nå ett samförstånd eller finna lösningar på frågorna, utan snarare att föra fram olika uppfattningar i en fråga (Kvale & Brinkman 2014:191). Fokusgruppsintervjuer är lämpliga på mer explorativa studier på ett nytt område, där den livliga kollektiva interaktionen kan producera mer spontana expressiva och emotionella uppfattningar än den individuella och mer kognitiva intervjun (Kvale & Brinkman 2014: 191). Då bloggen är ett relativt nytt fenomen, och inte alltid är en uppenbar marknadsföringskanal, lämpar sig på så vis denna typ av forskningsmetod väl in på vår undersökning. Fördelar med en fokusgruppintervju är att denna metod lätt kan skapa en diskussion mellan intervjupersonerna där de både avslöjar väsentliga meningar inom ämnet och hur de sedan förhandlar dessa. Vidare är en fördel med fokusgruppintervjuer att dessa kan bidra med mångfald, personerna som intervjuas kan tycka olika och därmed visa på vad Billig kallar för de vardagliga argumenten (Flick 2009:204). Trost anser att fördelarna med fokusgruppintervjuer framför individuella intervjuer är att denna typ av intervju kan skapa ett utrymme för interaktion, vilket kan bidra med en större insikt hos den enskilde personen om dennes personliga uppfattningar och bevekelsegrunder. Deltagarna i en fokusgruppintervju kan även här få chansen att utveckla varandras idéer och förslag (Trost 2010: 45-46). Ett problem som kan uppkomma och därmed vara en nackdel med att använda sig utav fokusgruppsintervjuer är att få fram de olika individernas svar och att analysera skillnaden mellan olika uttalanden av flera talare samtidigt (Flick 2009: 205). Vidare kan en nackdel med att använda sig utav denna metod vara att i en gruppintervju kan det lätt hända att de lite mer tillbakadragna och tystlåtna personerna inte uttrycker sina åsikter, utan att de mer utåtriktade och dominanta personerna tar över. Ett problem som intervjuaren kan få är att dokumentera och registrera de gester och kroppsspråk som förekommer, samtidigt som det som sägs ska dokumenteras (Trost 2010: 46). Vi spelade dock in vår intervju för att undvika detta problem till största möjlighet. ! 20! 3.3 Den semistrukturerade intervjun Den semistrukturerade intervjun är till en viss grad strukturerad på så vis att frågeområdena är bestämda av forskaren innan intervjun, men frågorna i sig har en mer ostrukturerad karaktär där forskaren tar frågorna i den ordning de passar och intervjupersonerna ges mer möjlighet att ge mer öppna svar. Således får intervjupersonerna gärna styra ordningsföljden av frågorna och beroende på tidigare svar formuleras följdfrågor under intervjun (Trost 2014: 41-42). Metoden definieras som en intervju med målet att erhålla beskrivningar av intervjupersonernas livsvärld i syfte att tolka innebörden av de beskrivna fenomenen (Kvale & Brinkmann 2014:19). Kvale och Brinkmann talar om kommunikationen och positioneringen mellan intervjuaren och intervjupersonerna som en “självteknologi” som konstruerar individers identiteter och subjektiviteter på specifika sätt (Kvale & Brinkmann 2014:122). Författarna menar att intervjun inte är ett samtal mellan likställda parter då det är forskaren som definierar och kontrollerar situationen. Intervjupersonen introducerar ämnet för intervjun och följer sedan kritiskt upp de intervjuades svar på frågorna (Kvale & Brinkmann 2014:19). Därför är det viktigt att som forskare reflektera över detta och sträva efter ett ömsesidigt förhållande under intervjun. Frågan blir då hur intervjupersonernas subjektivitet, och även intervjuarens subjektivitet, konstrueras genom intervjuer (Kvale & Brinkmann 2014:122-123). Författarna förklarar detta genom att beskriva olika intervjupositioner och olika sätt på vilka intervjupersoner konstrueras utifrån intervjumetoden. Intervjuaren kan här fungera utifrån tre olika idealtyper; opinionsundersökare, utforskare eller deltagare. Opinionsundersökaren intresserar sig främst för intervjupersonens åsikter och attityder vilka ska behandlas som faktarapporter som sedan ska analyseras på avstånd och utan ifrågasättande av intervjupersonerna. Utforskaren å andra sidan försöker gå mer djupgående in i intervjupersonernas erfarenhetsvärld. Här kan forskaren ofta arbeta efter en “vänskapsmetod” för att nå en djupare förståelse. Deltagaren behandlar inter intervjupersonernas beskrivningar och berättelser som fakta som ska analyseras, utan snarare som yttranden som ska samproduceras i intervjuns interaktion och som kan ifrågasättas under konversationens gång (Kvale & Brinkmann 2014:125). Vi har under vår gruppintervju försökt att sträva efter en utforskarposition då vi ämnat försöka nå en mer djupare förståelse för våra ! 21! intervjupersoner genom att lämna mer öppna frågor och låta intervjupersonerna till hög grad tala fritt kring frågeområdena. Hur intervjupersonerna konstrueras av intervjukontexten beror till hög grad på vad det är för slags intervju som utförs. Intervjupersonerna kan framställas som reportrar då det finns en idé om att “det finns en sanning att berätta”. Denna konstruktion av intervjupersoner fokuserar på sanningsenligheten hos de rapporter som utgörs genom intervjupersonen. Konstruktionen av intervjupersonen som en reporter går ofta hand i hand med intervjuarens position som opinionsundersökare. Vidare kan intervjupersonerna fungera som läraren. Denna position innebär att intervjupersonerna uppmuntras att ta upp och utforska frågor de finner relevanta och låter deras röster bli hörda (Kvale & Brinkmann 2014:128-129). Detta ger således intervjupersonerna större kontroll över samtalet och interaktionen kan påminna om ett vardagligt samtal där det finns en ömsesidighet och möjlighet till att ta upp olika frågor. Denna subjektivitetsposition kan knytas samman med djupintervjuande och intervjuaren som utforskare (Kvale & Brinkmann 2014:129). Slutligen kan intervjupersonerna positioneras som medlem eller informant, detta är en typ av etnografisk intervjukontext. Ofta är intervjupersonerna selektivt utvalda då de besitter unik kunskap inom en specifik social praktik och därmed fungerar som experter inom området. Intervjun kan på så vis komma att handla mer om fakta än om deras upplevelser och bli mer beskrivande än känslobaserad. Utifrån denna position kan målet således varar att producera kunskap genom intervjuer som behandlar samhälleliga mål och värden snarare än om privata upplevelser och åsikter, med andra ord att peka på medborgarsubjektiviteten genom kvalitativt intervjuande snarare än att positionera intervjupersonen som passiv konsument (Kvale & Brinkmann 2014: 129). För att harmonisera med tanken bakom den semistrukturerade intervjun och vår utgångspunkt som utforskare har vi försökt att placera våra intervjupersoner i en lärarposition, då vi ämnat ge intervjupersonerna större utrymme och kontroll under intervjun. I sin bok An Introduction To Qualitative Reaserch beskriver Uwe Flick fem olika tillvägagångssätt inom den semistrukturerade intervjun, dessa har olika fördelar och nackdelar beroende på vad och hur något är tänkt att studeras. En gemensam utgångspunkt för de olika variationerna inom metoden är det faktum att forskarens subjektivitet inte ska framträda och intervjupersonernas åsikter och erfarenheter ska belysas. En problematik kring detta uppstår ! 22! dock ofta då forskaren å ena sidan har vissa forskningsfrågor utifrån intervjuguiden att förhålla sig till, men å andra sidan måste låta intervjupersonerna förklara sig fritt angående ämnet och styra intervjun på sitt eget vis. Forskaren måste i detta fall bestämma under intervjun när och i vilken ordning frågorna bör ställas. En fråga kan också redan ha blivit besvarad och kan således uteslutas utan att frågan rent konkret har ställts från forskarens sida. Ytterligare en problematisk aspekt som forskaren kan möta under en intervju är huruvida han eller hon behöver söka djupare förståelse, eller att hjälpa eller styra den intervjuade i det fall den intervjuade i hög grad avviker från ämnesområdet och forskaren behöver återgå till intervjuguiden. Forskaren måste således göra avväganden när det kommer till att nämna vissa ämnen i intervjuguiden och samtidigt vara öppen för intervjupersonens individuella sätt att tala om dessa frågor och andra ämnen som är relevanta för den intervjuade. Dessa avväganden, som endast kan tagas i intervjusituationen i sig, kräver en hög grad av känslighet för att inte påverka studiens konkreta förlopp och för de intervjuade. Utöver detta krävs det att forskaren har en överblick över vad som redan har sagts och dess relevans för studiens forskningsfrågor. Detta betyder att det krävs ett konstant medlande mellan förloppet av intervjun och intervjuguiden (Flick 2009:171). 3.4 Målgrupp I vår empiriska undersökning valde vi att inrikta oss mot 16-18 åriga kvinnor, då statistiken visar på att denna grupp är till stor del aktiva bloggläsare (World Internet Institute 2009). Inom denna grupp läser och använder sig 52 % av andras bloggar vardagligen. Kvinnor har på senare år tagit över och dominerar idag användandet av bloggar då hela 20 % av kvinnorna upp till 25 år använder sig av bloggen i sin internetanvändning (World Internet Institute 2009:32). Vi ansåg därför att det var mest givande och intressant att undersöka denna målgrupp. 3.5 Intervjuguide Vid utförandet av kvalitativa intervjuer är det viktigt att den intervjuade får styra ordningsföljden och valet av delaspekter i intervjun. För att detta skulle vara möjligt utformade vi en lista över våra olika frågeområden som ville beröra för att ha möjligheten att besvara våra frågeställningar (Trost 2010:71). Detta utgjorde sedan vår intervjuguide. ! 23! Under vår metodspecialisering utförde vi två individuella provintervjuer för att ta fasta på vilka frågor som eventuellt var onödiga och vilka frågor som var värdefulla för kommande fokusgruppsintervju. Därefter kunde vi sammanställa vår intervjuguide i hopp om att få fram väsentliga svar för att besvara studiens frågeställningar. Uwe Flick refererar även till Hopf som varnar för att tillämpa intervjuguiden för formalistiskt. Han menar att detta kan begränsa fördelarna med öppenhet och kontextuell information då intervjuaren håller sig alltför hårt till intervjuguiden. På så vis ville vi även undvika att ställa ledande frågor då detta skulle kunna förhindra respondenterna från att bidra med sina egna åsikter och tankar kring ämnet. Intervjuguiden kan således påverka forskaren att avbryta intervjupersonens redogörelse vid fel tillfälle för att vända sig till nästa fråga, istället för att gå in på ämnet och försöka gå djupare in på det. Hopf menar att det finns flera orsaker till detta; • Intervjuguidens ”skyddande” funktion för att hantera osäkerheten med den öppna och obestämda intervjusituationen • Forskarens rädsla för att avböja från forskningsfrågorna (t.ex. genom att hoppa över en fråga) • Den bristande tidsaspekten (på grund av intervjupersonens begränsade tid) och forskarens intresse av att samla information (Flick 2009:171-172). 3.6 Urval av respondenter Att göra ett urval bygger på att välja en grupp som känns ändamålsenlig för det som ska undersökas. Den urvalsteknik vi valde att använda oss av var ett typurval. Ett typurval innebär att intervjupersonerna representerar det typiska, de som utgör fenomenets karakteristiska grupperingar (Ekström, Larsson 2010:61). Då vi tidigare nämnt att kvinnor mellan 16-18 år utgör en bred grupp av bloggläsare blev detta typurval relevant för studien. Vi frågade studenter vid internatskolan Lundsberg om de hade någon erfarenhet av bloggar och om de var villiga att ställa upp på en fokusgruppintervju. Studenterna på skolan kommer ifrån olika orter i Sverige, vilket vi såg som en fördel då urvalet på så vis fick en mer nyanserad karaktär. Vi valde dock en homogen grupp då vi tror det är till en fördel då intervjupersonerna var så pass unga, en homogen grupp kan därför kännas tryggare för de samtalande (Ekström & Larsson 2010:61). Den ekonomiska faktorn ansåg vi inte relevant då alla intervjupersoner var studenter utan inkomst samt irrelevant i förhållande till bloggläsande och syftet med studien. ! 24! I vår fokusgruppsintervju ingick sex personer. Olika författare är oeniga om hur många personer som bör ingå i en fokusgruppintervju. Wibeck (2010) menar dock att ett lämpligt antal deltagare är minst fyra och högst sex personer, då fler än sex personer kan bli bidra till att mer tillbakadragna personer inte bidrar till diskussionen och att subgrupper kan bildas (Ekström, Larsson 2010:81). Spridningen på åldrarna i målgruppen var: 16 år, 16 år, 17 år, 17 år, 17 år, 18 år. 3.7 Tillförlitlighet och reflektioner Fokusgruppintervjun genomfördes personligen av oss i ett samlingsrum på Lundsbergs skola. Gruppintervjun var ca 50 minuter lång och genomfördes på ett av elevhemmen på skolan. Den tog plats i en neutral miljö och innan vi startade bad vi om tillstånd att få spela in samtalet. Respondenterna godkände detta och därefter startade vi vår intervjuprocess. Varför vi valde att spela in intervjun var för att underlätta transkriberingen av materialet och för att inte gå miste om viktig information. Som tidigare nämnt kan eventuella maktförhållanden uppstå under kvalitativa intervjuer. Respondenterna kändes dock bekväma i situationen och diskussionen flöt på under hela intervjuprocessen. Att respondenterna kände varandra sedan innan kan tänkas vara en påverkande aspekt för den bekväma stämningen. Vidare är vi gamla elever på skolan och har bott på samma elevhem som respondenterna, vilket kan tänkas skapa en relaterbar relation från respondenternas sida, då det finns en gemensam aspekt. Vad gäller metodens tillförlitlighet kan en fokusgruppsintervju på cirka 50 minuter med sex respondenter tänkas bli något materialmässigt fattig. I förhållande till vår studie, som ämnat undersöka ämnet under en mikronivå där djupgående förståelse varit det primärt eftersträvande, fann vi dock det empiriska materialet vara nog för att nå ett representativt resultat. Vidare är urvalet på sex personer givande då alla respondenter skall få komma till tals under intervjun. Självfallet skulle ytterligare en fokusgruppsintervju vara lönsamt för att nå ett mer nyanserat resultat, detta kräver dock mer tid samt en bredare analys. Studiens resultat går heller inte att generalisera då det inte speglar alla människors uppfattningar och attityder. Detta kan endast ses som en liten representativ studie av en mycket snäv målgrupp. ! 25! 4 ANALYS 4.1 Tematisk analys Vi har valt att utföra en tematisk analys på vår transkriberade fokusgruppintervju. En tematisk analys innebär att utifrån det empiriska material som samlats in strukturera olika teman som genom intervjuerna skapats (Flick 2009:319). Vi har bearbetat transkriberingen noggrant och sett vilka mönster som har bildats av det empiriska materialet. Detta kan ses som en bearbetning av grovmaterialet, för att sedan gå in på en mer detaljerad analys i följande underrubrik. Vi har därefter valt ut det vi såg att respondenterna tagit upp och påpekat gemensamt för att bilda dessa teman. De teman som kodades var: Bloggen som inspiration och underhållning; varierat förtroende för bloggare beroende på bloggarens sociala status och en starkare relation till bloggare med högre identifikationsfaktor; identifierar sig mer med bloggare som är i samma ålder eller med liknande stil; varierat inflytande och påverkan beroende på bloggarens sociala status och läsarens identifikationsfaktor; tar till sig reklamen i mer “respekterade” bloggar. En tematisk analys är en flerstegsprocess och enligt Flick ska en tematisk analys börja med en kort presentation av det fall som berörs. Den ska alltså innehålla en beskrivning av intervjupersonerna och deras koppling till ämnet (Flick 2009:319). Respondentgruppen bestod av sex kvinnor i åldrarna 16-18 år. Alla sex respondenter studerar på internatskolan Lundsberg i Storfors och känner varandra väl. Respondent 1; är 17 år och kommer från Lidköping. Hon läser bloggar frekvent och är mycket modeintresserad och läser därför mode- och livsstilsbloggar i första hand. Respondent 2; är 16 år och kommer från Stockholm. Hon läser alla typer av bloggar flera gånger i veckan, främst de största i Sverige, vilket inkluderar mode- och livsstilsbloggar. Respondent 3; är 17 år och kommer från Malmö. Hon har själv haft en blogg tidigare och läser andra bloggar dagligen. ! 26! Respondent 4; är 18 år och kommer från Stockholm. Hon läser olika bloggar då och då men inte på en daglig basis. Respondent 5; är 16 år och kommer från Göteborg. Hon följer mode- och skönhetsbloggar och läser dem några gånger i veckan. Respondent 6; är 17 år och kommer från Örebro. Hon läser de största mode- och livsstilsbloggarna i Sverige varje dag och har även vänner som bloggar. Respondenternas svar Kodning R1: Jag läser ofta bloggar för att jag är uttråkad och vill ha något att göra, typ som när jag försöker undvika att plugga. R3: Ja precis, och som inspiration. R4: Jag läser bloggar för att söka modetips Bloggen som inspiration och och så. underhållning R5: Jag kan skratta åt vissa bara. R2: Dem mer oseriösa bloggarna läser man bara för att det är kul, som underhållning liksom, det är kul att se vad dem gör på dagarna. R6: Jag ser dem mer seriösa bloggarna som en inspirationskälla. R3: Jag tycker att vissa bloggar är som en fasad, att allt ska se hur bra som helst ut. R5: ... och så är det ju länkar under allting, där det står ”köp det här, köp det där”. Varierat förtroende beroende på R2: … Sen kan dem ju skriva lite djupare bloggarens sociala status och en starkare inlägg också och då blir det mer verkligt och relation till bloggare med högre personligt. Det blir intressantare att läsa. identifikationsfaktor R6: Jag litar inte på dem som ! 27! rekommenderar allt hela tiden, då vet man att dem får betalt. R6: Men man känner inte att man har någon direkt personlig relation till typ Kissie eller Paow, som har varit med i Paradise Hotel liksom. R3: Ja Kissie är ju typ som Kardashian’s, känd för ingenting typ. R2: Vissa bloggare kan man respektera för att dem har bra stil och bra åsikter, typ som Michaela Forni, hon är lite äldre och duktig på att skriva. R2: Det är kul att läsa bloggar som är i vår egen ålder för att kolla vad dem gör och så. R1: Men nu följer man ju mer bloggare som är lite mer jämngamla så man kan känna igen sig lite. R3: Jag tycker om att läsa bloggar som har Identifierar sig med bloggare med likande samma intressen som jag och typ samma stil. stil eller i samma ålder R4: Det är underhållande att läsa alla olika typer av bloggar, men jag tar nog inte direkt modetips från Paow, man känner mer igen sig med typ Chloé. R6: Ja man följer ju bloggare som man tycker är snygga och kanske vill se ut som. R4: Dem stora och lite mer seriösa bloggarna har ett stort inflytande. R1: Dom har väl olika stort inflytande ! 28! beroende på vilka som läser bloggen och vilken bloggare det är. R6: Jag hörde att när Kenza skriver om ett Varierat inflytande och påverkan visst plagg så är det slut köpt direkt. beroende på bloggarens sociala status och R6: Ja det är ju jättemånga som ser upp till läsarens identifikationsfaktor bloggarna och vill göra det dem gör, alltså yngre tjejer och så verkligen. R6: Man uppfattar reklamen olika från blogg till blogg. När jag läser Paow’s blogg så tänker jag ofta på den, för att hon har så mycket reklam… så henne kan jag inte riktigt lita på. R3: Jag brukar verkligen inte tänka på reklamen i bloggarna. R4: Inte jag heller, om någon skriver något Tar till sig reklam från bloggare som är bra om en produkt så tror jag på det, jag mer respekterade av läsarna tänker inte så mycket på om det är reklam eller inte. R1: Jag tar mer till mig reklamen om det är en mer respekterad bloggare. Men det är nog ganska mycket ärliga tips i bloggar ändå. R2: Om det är en bloggare som jag litar på, kan jag bli sugen på att köpa det dom har gjort reklam för. R4: Nej jag tycker nog inte att jag blir så påverkad av reklam oavsett bloggare. R5: Jag brukar inte tänka på själva reklamen i inläggen om det inte är typ reklambanderoller runt omkring. ! 29! 4.2 Temaresultat och analys I detta avsnitt är syftet att analysera de kodningar vi kommit fram till under den tematiska analysen genom att återkoppla till tidigare teorier och i anknytning till våra frågeställningar. 4.2.1 Syftet med bloggläsning Den tematiska analysen ovan visar att våra respondenter i första hand använder bloggläsandet som en typ av inspirationskälla, som underhållning eller som ett tidsfördriv. Exempel på detta är citat som; ”Jag ser dem mer seriösa bloggarna som en inspirationskälla” samt ”Jag läser bloggar för att söka modetips och så”. Denna slutsats speglar således några av de grundläggande faktorer och behov som uses and gratifications modellen presenterar. Dessa aspekter kan vara orientering, säkerhet, interaktion eller avslappnande (Windahl, Signitzer & Olsson 2012: 199). Vidare skapas det utifrån dessa behov olika motiv för valet av medieanvändningen och medieinnehållet. McQuail’s et al fyra dimensioner av dessa är Information, personlig identitet, integration och social interaktion och underhållning (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:199). Kodningen visar att våra respondenters motiv för sitt bloggläsande främst ligger i informationssökande samt underhållning. Materialet visade att respondenterna oftast läser bloggar då de sökte inspiration och modetips, vilket kan kopplas till McQuail’s första motivdimension information. Detta motiv innebär att individen söker råd, vill orientera sig inom ett område och i lärande ändamål (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:199). Motivdimension nummer fyra beskriver individens medieanvändning som underhållningssyfte. Detta innebär att individen söker avslappnande, vill fly från vardagens problem och fylla tiden. Detta blev även ett tydligt motiv under intervjun då flera av respondenterna uttryckte sitt bloggläsande som ett tidsfördriv, exempelvis beskrev respondent nummer 1 sitt bloggläsande på följande sätt; “jag läser ofta bloggar för att jag är uttråkad och vill ha någonting att göra, typ som när jag försöker undvika att plugga”. Uses and gratifications grundläggande princip, som tidigare nämnt, är att individer aktivt söker information som fungerar i tillfredställande syfte eller som uppfyllelse av ett behov. Graden av upplevd tillfredställelse beror i sig på vilka behov och intressen individen söker, ! 30! känner läsaren ett stort behov av informationen är således chansen större att den kommer att ta till sig den (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:198). Att tyda av analysen verkar bloggen ofta som underhållning när de försöker fly från vardagen och mer som inspiration när det söker råd inom exempelvis mode. Vidare var det ofta de bloggare som de inte kunde identifiera sig med till en högre grad som stod för underhållningen. Här framgick det också att dessa bloggare inte var några man respekterade, utan snarare förlöjligade. På det viset var respondenterna inte mottagliga för någon form av reklam i dessa bloggar, då de inte ville förknippas med något som hade med den bloggaren att göra. Respondent nummer 2 uttryckte exempelvis följande; ”..man skulle ju inte vilja ha på sig något som Paow eller Kissie har skrivit om. Men dem har ju inte riktigt min smak heller”. Där respondent nummer 6 sedan replikerade; ”Ja men det är ju mer för att det är kul. Lite som underhållning liksom”. 4.2.2 Förtroende för bloggare Det kodade materialet pekar på är att ett varierat förtroende till bloggarna finns beroende på hur pass mycket respondenterna kan identifiera sig med bloggarna. Då läsaren upplever en större identifikation i förhållande till bloggaren, uppstår en högre känsla av en personlig relation och ett starkare förtroende. Windahl, Signitzer & Olsson belyser detta genom att förklara hur tvåstegshypotesen kan fungerar som en givande marknadsföringsstrategi när målet är att skapa ett varumärke eller en produkt som ska ingiva ett personligt förtroende. (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:74). Att tyda av materialet kan en bloggare med hög ”identitetsfaktor” fungera som opinionsledare, och därmed ha möjligheten att införskaffa sig ett förtroende till bloggläsarna. Några exempel som respondenterna nämnde kring detta var; ”Dem har väl olika stort inflytande beroende på vilka som läser bloggen och vilken bloggare det är”. En annan respondent menade även att; ”De stora och lite mer seriösa bloggarna har ett stort inflytande”. Detta tyder således på att alla bloggare inte är lika effektiva opinionsledare när det gäller att skapa förtroende och påverka sina läsare. Även här blev det tydligt att det handlar om att kunna identifiera sig med bloggaren för att respondenterna skulle kunna ta till sig information från bloggarna. Tvåstegshypotesen fungerar i huvudsak som en fruktbar teori när målet är att skapa ett personligt förtroende för informationen som kommuniceras (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:74). Det bearbetade materialet visar dock att det inte alltid är gynnsamt då valet ! 31! av ”fel” opinionsledare istället kan skapa negativa effekter. Följande citat från respondent nummer 2 exemplifierar detta; ”alltså Kissie känns ju jätte fake. Men typ Michaela Forni känns ju mer pålitlig … Så då kan jag ta henne mer seriöst”. Detta återspeglar således den mer komplexa verkligheten där individer är mer selektiva i sitt urval och inte passiva anhängare till opinionsledare. På så vis avstämmer detta med att tvåstegshypotesen kan ge en något förenklad bild av verkligheten (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:73). Något som kan relateras till detta är ett experiment som Dahlén och Lange diskuterar där syftet med experimentet var att undersöka hur bloggen som ett medie kunde fungera i politiska kampanjer. Det resultat som visades av experimentet var att människor kunde bilda parasociala relationer med bloggproducenten. Med detta menas att besökarna till bloggen uppfattade och kände att de hade en engagerad relation till bloggaren, trots det faktum att de aldrig hade träffats i verkliga livet. Bloggläsarna beskrev bloggaren som en vän som dem kunde lita på, som förstod dem och som dem kunde vara bekväm med. Med detta bevisat så kom det fram att desto starkare denna parasociala relation var, desto starkare var kommunikationseffektiviteten (Dahlén & Lange 2011:511). På liknande sätt kan förtroendet och relationen som respondenterna upplevde för de bloggarna de kunde identifiera sig med förklaras. Exempelvis uttryckte sig en respondent på följande sätt; ”Jag känner väl att om dem är lite mer personliga i bloggen så litar man ju mer på dem”. Vidare replikerade en annan respondent ”Jo men det blir ju mer personligt, typ att man känner dem lite mer”. 4.2.3 Identifikation med bloggare Det kodade temat visar att respondenterna identifierar sig mer med bloggare i deras egen ålder och med liknande personlig stil. McQuail menar att personlig identitet är ett motiv för medieanvändning. Detta innebär att en individ vill skapa självkännedom, identifiera beteendemönster eller förstärka personliga värderingar (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:199). Detta visades i kodningen då exempelvis en av respondenterna svarade följande; “Jag tycker om att läsa bloggar som har samma intressen som jag och typ samma stil”. En annan respondent menade att; “Men nu följer man ju mer bloggare som är lite mer jämngamla så man kan känna igen sig lite“. Uses and gratifications teorin belyser även behov som social interaktion och identifikation med andra människor som viktiga aspekter för individers medieanvändning. Dessa behov kan på så vis genom bloggläsning tillfredsställas, detta blev ! 32! tydligt under analysen då respondenterna uttryckte att de till en högre grad kunde identifiera sig med vissa av bloggarna som de fann mycket gemensamt med. Dahlén och Lange menar också att identifikation är en viktig faktor för att för att få fram ett budskap till en vis målgrupp. En publik vill kunna känna igen i händelsen eller budskapet eller anse att det är relevant för just dem (Dahlén & Lange 2011:449). ”Det är kul att läsa bloggar som är i vår egen ålder för att kolla vad dem gör och så”. Detta pekar på att den sociala och relaterbara aspekten är viktig för att läsaren ska kunna känna en identifikation. 4.2.4 Bloggarnas inflytande och påverkan Bloggarnas inflytande och påverkan på våra respondenter visade sig variera till en hög grad beroende på hur respondenterna upplevde bloggarnas sociala status och hur stark deras identifikationsfaktor var till bloggarna. Kodningen visade även att respondenterna upplevde att de äldre och ”lite mer seriösa bloggarna” har större inflytande. Vidare upplevde respondenterna att bloggarnas påverkan på läsarna varierade beroende på läsarnas ålder. Respondent nummer sex uttryckte sig exempelvis på följande sätt; ”Ja det är ju jättemånga som ser upp till bloggarna och vill göra det dem gör, alltså yngre tjejer och så verkligen”. Ytterligare ett exempel på detta är; ”Jag tror att Blondinbella har ganska mycket inflytande på hennes läsare, hon är ju engagerad i annat och så. Sen är hon ju mamma”. Enligt tvåstegshypotesen fungerar opinionsbildare som en effektiv kommunikationskanal. Då respondenterna upplevde de större bloggarna inneha relativt stort inflytande på sin publik kan de på så vis ses som opinionsbildare inom ämnesområdet, det vill säga mode- och livsstil. Enligt Rogers (1983) skapas det genom tvåstegshypotesen en överföring av inflytande för såväl opinionsledare som publik (Windahl, Signitzer & Olsson 2012:72). Bloggen och bloggare, som fungerar som en mer ”personlig” och interaktiv kommunikationskanal kan på så vis vara av betydelse i form av möjligheten att påverka och åstadkomma inflytande på bloggläsarna. Kända personer är ofta förknippade med framgång och anses oftast vara attraktiva. De flesta av oss strävar även efter framgång och vill därför gärna kunna identifiera oss med dessa (Dahlén & Lange 2011:217). Detta överensstämmer således med respondenternas uppfattning om att bloggare har stort inflytande och att många, framförallt yngre tjejer, vill göra det bloggarna gör. Dock visade analysen att bloggläsarnas personliga uppfattning om bloggarens framgång och sociala ! 33! ställning spelade stor roll på hur mycket inflytande och påverkan bloggaren hade på respondenterna. Exempelvis formulerade sig en av respondenterna på följande sätt; ”… alltså typ Paow var ju med i Paradise Hotel liksom. Det är ju inte så att man ser upp till den människan jätte mycket liksom”. Detta visar på så vis att läsarnas personliga uppfattning och identifikation med bloggaren har stor betydelse för hur mycket inflytande bloggarna har på läsarna. Det är således inte givet att en bloggare har högt inflytande på sina läsare trots ett högt läsarantal på sin blogg. Detta kan förklaras med Dahlén och Lange’s modell som beskriver en talespersons, vilket kan jämföras med en opinionsledare, effektivitet i förhållande till målgruppen. Modellen tar fasta på olika faktorer som kan påverka hur pass effektiv en särskild talesperson är. Dessa kan exempelvis vara personens attraktivitet, trovärdighet eller kunskap inom området eller på en viss produkt (Dahlén & Lange 2011:218-219). Uppfattningen av dessa faktorer kan givetvis skilja sig från läsare till läsare, vilket gör att inflytandet och påverkan skiljer sig beroende på blogg och läsare. 4.2.5 Reklam i bloggar Att tyda av kodningen menar våra respondenter att reklam i bloggar inte är något de generellt tänker på eller uppfattar till en högre grad. Det framgick även att reklamen i mer “respekterade” bloggar har en större påverkan på dem och att för mycket ”synlig” reklam, det vill säga länkar och banderoller, påverkar tillförlitligheten till bloggaren på ett negativt sätt. Under intervjun uttryckte sig några av respondenterna på följande sätt angående reklam; ”Jag tar mer till mig reklamen om det är en mer respekterad bloggare. Men det är nog ganska mycket ärliga tips i bloggar ändå“. En annan respondent uttryckte att; “Man uppfattar reklamen olika från blogg till blogg. När jag läser Paow’s blogg så tänker jag ofta på den, för att hon har så mycket reklam… så henne kan jag inte riktigt lita på”. Likt analysresultatet angående det varierade förtroendet för bloggare skiljer sig även resultatet beträffande respondenternas uppfattning av reklam i bloggar. Det var även här mycket beroende på vilken bloggare det handlade om. Reklam i bloggar de litade på och ”respekterade”, var mer pålitlig och därmed var respondenterna mer mottagliga för reklamen. Således kan tvåstegshypotesen tyckas vara något generaliserande då den framställer ”anhängarna”, i detta fall läsarna mer som en passiv publik. Utifrån respondenternas svar kan ! 34! dock teorin fungera som en effektiv marknadsföringskanal då ”rätt” opinionsledare har förmedlat informationen. Bloggare med stort inflytande och respekt inom sitt ämnesområde och inom rätt målgrupp, där läsarna finner en identifikation, kan därmed fungera som effektiva informationskommunikatörer. ”Alltså om det är en bloggare som man märker ha lite koll så är det klart att jag tar åt mig av hennes tips eller om det kanske är reklam”. Detta exemplifierar på så vis att ”rätt” opinionsledare, det vill säga att någon med ”koll” på ämnesområdet, kan fungera som en effektiv opinionsledare. För att lyckas med en effektiv marknadsföring menar Dahlén och Lange att en målgruppsmatchning är ett viktigt första steg. Sändaren måste alltså vara säker på att det valda mediet verkligen når den tänka målgruppen (Dahlén & Lange 2011:504). En blogg är ett medie som produceras av en person som ofta har en mindre målgrupp jämfört med större eller mer etablerade medier såsom tv-kanaler. Därmed har även bloggen en väldigt tydlig ”image” som kan föra över associationer, på samma sätt som en opinionsledare. Mediets innehåll kan till stor del ha en inverkan på budskapet som ska spridas, i detta fall reklamen i bloggar som ska påverka bloggläsarna (Dahlén & Lange 2011:511). Dahlén och Lange pekar även på att omgivande reklam i mediet kan en irritationseffekt eller ”kluttereffekt”, som de benämner det, vilket alltså skapar brus och påverkar uppmärksamheten hos målgruppen (Dahlén & Lange 2011:512). Detta är ett problem vi kan se att även våra respondenter upplevde, då de pekar på att för mycket reklam i bloggar påverkar tillförlitligheten och skapar en irritation hos respondenterna. Exempelvis upplevde en respondent följande; ”... men ibland tycker jag bara att det är för mycket reklam i vissa bloggar. Då blir man ju bara irriterad och anti”. Författarna menar även att själva mediet påverkar huruvida reklamen uppfattas som lämplig eller ej. Bloggen är ett relativt nytt medie och enligt Dahlén och Lange föredrar de flesta att möta reklam i mer etablerade medier, såsom TV, framför reklam på internet (Dahlén & Lange 2011:512). Bloggen är ett aktivt medie, det vill säga att det är ett medie som kräver en publik som är aktiv för att reklamen ska uppmärksammas. I ett aktivt medie anstränger sig publiken själv för att ta del av innehållet och kan därmed bestämma om reklamen är något de vill lägga tid på. Det är därför förståeligt att företag väljer att marknadsföra sig via bloggar då bloggen kräver en publik som är engagerad. Dock bör det upprepas att våra respondenter upplevde en skiljelinje mellan bloggar som fungerade i underhållningssyfte och bloggar som fungerade i inspirationssyfte. Då bloggen fungerade enbart som underhållning var flera av respondenterna ! 35! inte lika mottagliga för råd eller reklam. När respondenterna sökte inspiration eller råd inom mode vände de sig mot bloggare de kunde identifiera sig med och kände förtroende för. Således är en ”engagerad” aktiv publik inte nödvändigtvis en publik som tar till sig reklamen trots ett aktivt val av medieanvändning. ! 36! 5 SLUTSATS OCH DISKUSSION Utifrån vår resultatanalys kan vi fastställa att våra respondenters syfte med att läsa bloggar i första hand är underhållning och inspiration. Bloggläsandet fyller behov som tidsfördriv, inspirationskälla, orientera sig kring ämnesområdet, stärka personliga värderingar/identitet, söka tips och fly från vardagens problem. Detta svarar således på frågeställningen angående vilka behov som uppfylls av bloggläsande. Dock inspirerades de endast av bloggar de kände en hög identifikationsfaktor till och de bloggar de kände en låg identifikationsfaktor till fungerade främst som underhållning. Därmed var respondenternas relation till bloggarna mycket varierad, då det hade med läsarnas identifikationsfaktor att göra. Exempelvis uttryckte sig en respondent på följande sätt: ”det känns ju som att man känner personerna bakom bloggarna bättre om man kan känna igen sig i dem”. Citatet speglar således att relationen till bloggarna varierar beroende på hur väl läsarna kan relatera till personen bakom bloggen. Förtroendet för bloggarna var även väldigt varierat då den sociala statusen spelade stor roll. Exempelvis förklarade en respondent att hon inte kände något förtroende för Paow då hon deltagit i Paradise Hotel och inte upplevde det som en socialt accepterad erfarenhet. En annan respondent menade att hon inte hade något förtroende för Kissie då hon uttryckte följande: ”Alltså Kissie känns ju jätte fake. Men typ Michaela Forni känns ju mer pålitlig… så då kan jag ta henne mer seriöst”. Förtroendet var däremot högre då de upplevde bloggaren som mer seriös och kunde uttrycka sig bättre i sina inlägg, exempelvis menade en respondent att hon hade mer förtroende för Michaela Forni då hon uttryckte: ”… som Michaela Forni, hon är lite äldre och duktig på att skriva”. En intressant aspekt är hur respondenterna uppfattar och tar till sig reklamen i bloggar. De menar att de hellre vill att reklamen är ”dold”, där det inte blir tydligt att bloggarna tar emot någon form av ersättning, då de upplever det mer som ärliga rekommendationer snarare än reklam. De menar även att bloggar med mycket reklamlänkar och reklambanderoller inte är lika tillförlitliga. Å andra sidan reflekterade de flesta av respondenterna inte till någon högre grad över reklamen som inte var lika ”tydligt” placerad, eller var publicerad i bloggar de respekterade och relaterade till mer. Således kan vi konstatera att identifikation även här spelade stor roll, då respondenterna endast upplevde att de blev påverkade av reklam i bloggar de kunde förlita sig på och relatera till. ! 37! För att återknyta till syftet med studien kan vi konstatera att respondenterna påverkas av modebloggarna i mindre utsträckning än förväntat. Respondenterna visade en större selektivitet i fråga om valet av förtroende för bloggare. Dock visade de sig att respondenterna upplevde ett högre inflytande från de bloggarna de kunde identifiera sig med, och tog därmed till sig mycket information och inflytande från dessa bloggare. Studien visar att det i slutändan inte är modebloggen i sig som påverkar, utan fokus ligger snarare på personen bakom bloggen. Då den viktigaste faktorn för att respondenterna skulle ta till sig information och råd från en bloggare handlade om den personliga identifikationen till bloggaren. För att återkoppla till studiens teoretiska utgångspunkter kan vi av analysresultaten således konstatera att bloggare till en hög grad kan fungera som opinionsledare, så till vida att läsaren kan identifiera sig med bloggaren. På så vis ligger resultaten till viss del i enlighet med tvåstegshypotesens grundprincip. Dock är det viktigt att belysa teorins generaliserande aspekt, där ”anhängare” - läsarna, och ”ledarna” – bloggarna, inte återspeglar den mer komplexa verkligheten och därmed inte framställer andra typer av individer. Att tyda av resultaten fungerar inte alla bloggare som opinionsledare. Analysresultaten visar på att det finns en tydlig selektivitet bland respondenterna, där identifikationen till bloggaren spelar en stor roll för att bloggaren ska kunna fungera som en opinionsledare och påverka sina läsare. Detta resultat speglar således det faktum att läsarna är sållande vad gäller medieval och medieanvändning. På så vis stödjer resultaten de teoretiska principerna bakom uses and gratifications, som belyser publikaktivitet och publikselektivitet inom en interaktiv kommunikationsprocess. Dock visade inte studiens resultat någon större interaktivitet inom bloggforumet, i fråga om att kommentera och kommunicera med bloggaren på ett personligt plan. Detta är något som uses and gratifications teorin belyser men således inte något som går att bekräfta till en högre grad genom denna studie. För att sätta studien och dess resultat i ett större sammanhang kan det tänkas vara av vikt att belysa den påverkan bloggare har som opinionsledare i dagens mediesamhälle ytterligare. Bloggfenomenet har växt oerhört snabbt under det senaste decenniet. Vidare har många debatter förts angående deras påverkan på unga kvinnor och deras kontroversiella förhållningsätt till marknadsföring. På så vis är det ett viktigt ämne att forska inom då modebloggarna till allt högre grad håller på att ersätta de traditionella modemagasinen. Då yrket som bloggare är relativt nytt och de på senare tid allt mer klivit in på en kommersiell ! 38! marknad kan det tyckas vara viktigt att ställa högre krav på etiska regler inom denna mediekanal, likt traditionella medier. Då inflytandet på bloggläsarna växer är det på så vis viktigt att bloggarna tar mer ansvar för den makt de faktiskt innehar. Då en stor del av bloggläsarna tillhör en yngre åldersgrupp som också är mer påverkningsbara för innehållet i bloggarna är det ännu viktigare att reflektera över detta. Vidare har bloggfenomenet skapat konsekvenser ur ett organisatoriskt perspektiv. Modebloggarna börjar allt mer ta över de traditionella modemagasinens roll. Med deras personliga förhållningsätt till sin publik skapar de förtroende för läsarna som är svårare att nå via en traditionell envägskommunikation. Modebloggandet har växt sig från hobby till industri och kan på så vis påverka kulturella processer där ”privatpersoner”, det vill säga bloggare, har kommit att bli en av de högsta pelarna inom modekulturen. En annan aspekt värd att reflektera över är huruvida bloggarna bör förhålla sig mer till en journalistisk pressetik. Å ena sidan finns det självklart en positiv sida av att bloggare använder sig av fria åsikter och står utanför journalistikens objektivitet där yttrandefriheten kan komma till sin rätt. Å andra sidan kan detta skapa konsekvenser för såväl läsare som bloggare. Med fria möjligheter att uttrycka sig och utan granskning av innehållet före publicering kan kontroversiellt innehåll påverka unga kvinnor i negativ bemärkelse med exempelvis ohälsosamma dieter eller sätta orealistiska ideal där livet verkar vara perfekt. Vidare kan bloggarna genom sin möjlighet att uttrycka sina fria åsikter till en bred publik även provocera och riskera olaga hot eller liknande. Resultatet för denna studie ligger i enlighet med tidigare forskning så till vida att det bekräftar att vissa bloggare fungerar som opinionsledare och således har inflytande på de läsare som kan identifiera sig med bloggaren. Till skillnad från större delen av tidigare forskning har denna studie fokuserat på en yngre målgrupp och deras relation och förtroende till bloggare, snarare än att utgå från att betrakta läsarna ur ett konsumentperspektiv. Tidigare forskning har dock varit givande för denna studie då de har behandlat större representativa grupper som på så vis kan öka reliabiliteten för denna studies resultat. Forskning kring ämnet har till en hög grad även utgjorts genom enkätundersökningar. Genom att metodologiskt utgå från en kvalitativ gruppintervju vill vi hävda att vi nått mer djupgående förståelse för respondenternas upplevelse av deras blogganvändning. ! 39! 5.1 Eventuella åtgärdsförslag En viktig aspekt att påpeka är huruvida vår studie inte är generaliserbar. Det är viktigt att belysa att studien endast visar på hur sex bloggläsare från samma skola och med liknande social bakgrund i åldrarna 16-18 år upplever sitt bloggläsande och således utgör resultatet för denna studie. Detta kan självklart ses som en begränsning för studien och kan påverka studiens validitet. 5.2 Förlag till vidare forskning För att se hur resultatet på denna studie skulle se ut ur ett större perspektiv vill vi rekommendera en kvantitativ enkätundersökning. Här skulle möjligen resultatet kunna skilja sig då en bredare målgrupp kan ge ett mer nyanserat resultat. Vidare skulle det vara intressant att undersöka detta ämnesområde utifrån psykologiska eller socialpsykologiska perspektiv, för att analysera hur bloggläsarnas beteende påverkas på ett mer djupgående psykologiskt plan. Ytterligare en aspekt som vidare forskning skulle kunna tänkas beröra är hur gruppinflytande inom målgruppen även kan påverka vilka bloggare och vilken reklam man tar till sig inom bloggsfären. Vad gäller grupptillhörighet kan känslan av att sticka ut på ett positivt sätt och passa in i sociala sammanhang vara av betydelse för hur man tar till sig vissa bloggare och ett visst innehåll i bloggar. Då resultatet påvisade att respondenterna hade liknande åsikter och attityder gentemot olika bloggare och samtidigt kommer från liknande sociala bakgrunder, kan det vara av intresse att undersöka samma målgrupp, det vill säga kvinnor mellan 16-18 år, men ur ett mer varierat klassperspektiv. Vidare kan det även vara tänkvärt att forska utifrån en bloggares perspektiv för att undersöka hur de själva uppfattar sin roll i samhället. Då det genom denna studie, samt tidigare forskning, framkommit att bloggare har en roll som opinionsledare med påverkan på bloggläsare. ! 40! 6 LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING 6.1 Tryckt litteratur Bogart, L (1965) The mass media and the blue-collar worker. In Blue-collar world: studies of the American worker, eds. A. Bennett and W. Gomberg. New Jersey, Prentice-Hall. Chaffee, S.H (1986) Mass Media and Interpersonal Channels: Compentitive, Convergent, or Complementary? in G. Gumpert and R. Cathcart (eds.), Inter Media: Interpersonal Communication in a Media World, 3rd edition. New York: Oxford University Press. Flick, Uwe (2009) An Introduction to Qualitative Research. Fourth Edition. Trost, Jan (2014) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S., & Brinkmann, S (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lundberg, D. & Hulten, O (1968) Individen och massmedia. Stockholm: EFI. Lange, Fredrik & Dahlén, Micael (2011) Optimal marknadskommunikation. Malmö: Liber. Larsson, Larsåke & Ekström, Mats (2011) Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. McQuail, D. & Blumler, J.G. & Brown, J. (1972) The Television Audience: A Revised Perspective,’ in D. McQuail (ed.) Sociology of Mass Communications. Harmondsworth: Penguin. Våge, L. Stattin, E. & Nygren, G. (2005) Bloggtider. Stockholm: Sellin & Partner. Windahl, S., Signitzer, B & Olson, J. (2012) Using Communication Theory. An Introduction to Planned Communication. Second Edition. London: SAGE Publications. ! 41! 6.2 Elektroniska källor Amster, Harry 2008. ”Modebloggar för miljoner”. Hämtad 10 april, 2015, från: http://www.svd.se/kultur/modebloggar-for-miljoner_1066067.svd Findahl, Olle (2010) Svenskarna och Internet. Utgivare: .SE. Hämtad 15 april, 2015, från: https://www.iis.se/docs/SOI2010_web_v1.pdf Findahl, Olle (2009) Svenskarna och Internet. World Internet Institut. Hämtad 15 april, 2015, från: https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_Internet_20091.pdf The Digital Marketing Reference. Hämtad 10 april, 2015, från: http://www.marketingterms.com/dictionary/blog/ Nationalencyklopedin, blogg. Hämtad 11 april, 2015, från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/blogg Nielsén, Tobias & Sternö, Joakim (2014) Modebranschen i Sverige. Statistik och analys 2014. Tillväxtverket. Stockholm: DanagårdLitho. Hämtad 20 april, 2015, från: http://volanteresearch.com/wp-content/uploads/2014/01/Rapport-0163_web_ny2.pdf Ungkonsunsument.se. Hämtad 20 april, 2015, från: http://www.ungkonsument.se/Reklam/Bloggarna-far-betalt-for-att-locka-dig-att-kopa/ 6.3 Artiklar från elektroniska tidskrifter Carr, Caleb & Hayes, Rebecca (2014) The effect of Disclousure of Third-Party Influence on an Opinion Leader’s Credibility and Electronic Word of Mouth in Two-Step Flow. Journal of Interactive Advertising. Vol. 14, Issue 1, 2014. http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15252019.2014.909296#.VXgOcUvA-p0 ! 42! Cheong, H.J & Morrison, M (2008) Consumers reliance on product information and recommendations found in UGC. Journal of interactive advertising. Vol. 8 page 38-49. Hämtad 1 maj, 2015, från: http://jiad.org/article103.html Katz, E. & Blumler, J.G. & Gurevitch, M. (1973) The Public Opinion Quarterly. Vol. 37, No. 4, P. 509-523. Published: Oxford University Press http://www.jstor.org/stable/2747854?seq=1#page_scan_tab_contents Morimoto, Mariko & S. Trimble, Carrie (2012) Consumers’ Use of Blogs as Product Information Sources: From Need-For-Cognition Perspective. The marketing Management Journal. Vol. 22, Issue 2, P. 45-60. http://www.mmaglobal.org/publications/MMJ/MMJ-Issues/2012-Fall/MMJ-2012-Fall-Vol22Issue2-Morimoto-Trimble-pp45-60.pdf ! Summers,!John!O!(1970)!The$Identity$of$Women’s$Clothing$Fashion$Opinion$Leaders.! Journal!of!marketing!research.!Vol.!7!No.!2!p.!178F185.!American!Marketing!Assiciation.! Hämtad!25!april,!2015,!från:! http://www.jstor.org/stable/3150106?seq=1#page_scan_tab_contents! ! Sunden!Jelmini,!Maria!(2014)!Unga$bloggare$tar$modemakten.$Svenska!dagbladet.! Hämtad!12!april,!2015,!från:! http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/ungaFbloggareFtarF modemakten_7135703.svd#E24! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 43! 7 BILAGOR __________________________________________________ 7.1 Intervjuguide Övergripande frågeområden: Allmän uppfattning och användning; • Kan ni beskriva vad en blogg är för er? • I vilken syfte skulle ni säga att ni vanligen läser bloggar? • Finner ni bloggen som ett hjälpmedel? Tillförlitlighet till bloggaren; • Känner ni förtroende för bloggare? • Upplever ni bloggare ni följer som personer med starkt inflytande på andra inom ämnesområdet? • Uppfattar ni inläggen som genuina rekommendationer eller snarare som reklam? • Om det uppfattas som reklam, påverkar det er inställning till bloggaren? Reklam i bloggar; • ! Hur ser ni på reklam i bloggar? 44!
© Copyright 2024