ÅRSREDOVISNING 2014 - Högskolan i Skövde
dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 Årsredovisningen är fastställd av styrelsen 2015-02-06 Dnr HS 2014/857 Innehållsförteckning Rektor har ordet Studentkåren har ordet Årsredovisningens utformning 1 2 3 Resultatredovisning 4 Kortfattat om Högskolan 5 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Dimensionering och utfall Antal studenter och anslagsutnyttjande Studenter som inte tar poäng Utbildningsområden Studenternas ålders- och könsfördelning Examina Vårdutbildning Lärarutbildning 6 6 6 7 8 9 10 11 11 Profilering inom utbildningen Forskningsanknytning och inriktning Utbildningsutbud - allmänt Utbildningsutbud - utbildning inom treåriga program Utbildningsutbud - utbildning som leder till vissa yrkesexamina Utbildning på alla nivåer 12 12 13 15 16 18 Excellens inom utbildningen Intern kvalitetssäkring Bildning Jämställdhet och mångfald inom utbildningen Hållbar utveckling Studentinflytande 19 19 21 21 23 24 Internationalisering Studentmobilitet och avtal Lärar- och personalmobilitet Internationalisering på hemmaplan Studieavgiftsfinansierad verksamhet Samarbete med Migrationsverket 25 25 27 27 27 28 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskningsstrategi Profilering inom forskningen Forskningens inriktning Excellens inom forskningen Vetenskaplig produktion Utbildning på forskarnivå Intern kvalitetssäkring Externa medel inom forskningen 29 29 30 30 31 31 33 36 37 Samverkan Kunskapsöverföring och nyttiggörande Utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden Uppdragsutbildning 40 40 41 41 Synlighet Studiedestination Skövde/Rekrytering Marknadsföring av utbildning och studieort Utbildningarnas attraktivitet Varumärket Internkommunikation Synlighet och interaktivitet genom sociala medier och webbplats Opinionsbildning och besök Forskningskommunikation 44 44 44 45 46 46 46 47 48 Miljöledningsarbete 49 Bibliotek 50 Personal Personalstruktur Kompetensförsörjning Ledarskap Arbetsmiljö Värdegrund 51 51 53 54 55 56 Ekonomiskt resultat och prestationer Ekonomiskt resultat Samlad verksamhet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Kostnad per prestation Kostnad för prestationer avseende samverkan 57 57 57 57 60 61 62 Finansiell redovisning Resultaträkning 2014 Balansräkning Balansräkning (forts) Anslagsredovisning 2014-12-31 Tilläggsupplysningar Notupplysningar Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet Redovisning av takbelopp Väsentliga uppgifter 63 64 65 66 66 67 71 78 79 81 Underskrifter 83 Rektor har ordet För Högskolan i Skövde var 2014 ett år med många framgångar. På flera områden fick vi konkreta bevis på att hårt och målinriktat arbete ger resultat. När Universitetskanslersämbetet avslutade sin första omgång nationella kvalitetsutvärderingar av högre utbildning i Sverige stod sig Högskolan i Skövde mycket bra i konkurrensen. 27 universitet och högskolor hade fått tio eller fler av sina utbildningar utvärderade, bland dessa hamnade Högskolan i Skövde på sjunde plats. På listans tio i topp fanns åtta ”gamla” universitet och två ”nya” lärosäten; Södertörns högskola och Högskolan i Skövde. En annan konkret manifestation av ett långt och hårt arbete ägde rum i oktober 2014. Då promoverade Högskolan i Skövde sina första egna doktorer och lärosätets första hedersdoktor. De lagerkransar som våra promovendi tog emot blev symboler för det faktum att Högskolan i Skövde nu är ett lärosäte som har en egen framgångsrik forskarutbildning inom informationsteknologi. Högskolan i Skövde arbetar nu med en ny intern organisation som utarbetades för att knyta utbildning och forskning närmare varandra. 2014 var det första året med denna nya organisation. Det är ännu för tidigt att utvärdera omorganisationen men vi ser redan nu att Högskolans prefekter får en annan möjlighet att delta i det strategiska arbetet jämfört med tidigare organisation. Under 2014 kunde vi också se att attraktiviteten hos våra utbildningar håller i sig. Utvecklingen är resultatet av ett gediget arbete med utbildningarnas innehåll i kombination med ett strategiskt fokus på öka lärosätets synlighet. Enligt statistik från SCB har Högskolan i Skövde idag 1,1 förstahandssökande per antagen till lärosätets program och kurser vilket kan jämföras med 2011 då motsvarande siffra var 0,8. Högskolan i Skövdes forskare är framgångsrika med sina ansökningar om externa forskningsmedel. Lärosätets intäkter inom forskningsområdet var under 2014 cirka 100 miljoner kronor, 59 % av intäkterna utgjordes av externa medel. KK-stiftelsen fortsätter att vara Högskolan i Skövdes enskilt största forskningsfinansiär. Vår status som en KK-miljö är ett viktigt verktyg när det gäller att nå de mål som finns i vår utvecklingsplan. I Sverige och världen finns många lärosäten som är större än Högskolan i Skövde. Men den som är stor är inte alltid snabb och flexibel nog att anpassa sig till förändringar. Högskolan i Skövde är dock ett flexibelt lärosäte som snabbt kan anpassa sig för att med framgång möta utmaningar i omvärlden. Detta har vi fått konkreta bevis på under 2014. Sigbritt Karlsson Rektor vid Högskolan i Skövde Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 1 Studentkåren har ordet Under förra året genomfördes en stor omorganisation av Högskolan i Skövde som i år har börjat sätta sig. På de nya institutionerna har strukturer för att säkra studentinflytandet börjat byggas upp på nytt och vissa har kommit längre än andra i processen. Ett långfristigt arbete som nu börjar ge resultat är att allt fler projekt och arrangemang genomförs av Högskolan och Studentkåren tillsammans. I slutet av vårterminen hölls en avslutningsceremoni för de studenter som tog sin examen, under introduktionen i september stärktes samverkan mellan både kommunen, Högskolan och studentkåren och under hösten har ett gediget arbete genomförts med att identifiera vad som utgör en excellent lärmiljö. Denna samverkan får positiva effekter i form av fler engagerade studenter och fler kandidater till olika förtroendeuppdrag. Ett viktigt område där vi behöver utvecklas under kommande år är genomströmningen på Högskolans utbildningar. En högskolas kvalitet ska inte mätas i antalet studenter som studerar där eller antalet studenter som vill studera där utan hur väl de studenter som valt att studera där lyckas i livet framöver. Då krävs det att både Högskolan och samhället runtomkring tar sitt ansvar i frågor såsom studenternas psykosociala hälsa, arbetsmiljö och möjlighet till en stabil privatekonomi. Det finns många utmaningar kvar att lösa om Högskolan ska kunna beskrivas som en excellent lärmiljö. Studentkåren ser dock positivt på framtiden så länge den starka inställningen från båda parters sida kvarstår att dessa utmaningar är något vi vill lösa tillsammans. Emil Forslund Kårordförande 2014 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 2 Årsredovisningens utformning I årsredovisningen lämnas en redogörelse för verksamheten vid Högskolan i Skövde under år 2014. Redovisning görs såväl mot nationella som lokala mål för verksamheten. De nationella målen återfinns främst i Högskolelagen och i regleringsbrevet för 2014 medan de lokala målen anges i Högskolans utvecklingsplan för 2012-2016. Årsredovisningens två huvuddelar är resultatredovisning och finansiell redovisning. Resultatredovisningen är indelad i avsnitt för Högskolans kärnverksamhet som är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt samverkan. Vidare finns avsnitt för synlighet, miljöledningsarbete, bibliotek, personal samt ekonomiskt resultat och prestationer. Den finansiella redovisningen består av resultaträkning, redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet, balansräkning, anslagsredovisning, tilläggsupplysningar, notupplysningar, redovisning av takbelopp och väsentliga uppgifter. Högskolans utvecklingsplan är strukturerad efter ledorden profilering, excellens och synlighet. Denna indelning återfinns även i flera av resultatredovisningens avsnitt, i syfte att tydliggöra rapporteringens koppling till de lokala målen. De mål och krav som gäller för de olika delarna av verksamheten återges i rutor i inledningen till de olika avsnitten. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 3 Resultatredovisning Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 4 Kortfattat om Högskolan År 2014 har präglats av en fortlöpande positiv utveckling för Högskolan i Skövde. I enlighet med utvecklingsplanen för 2012-2016 pågår ett fokuserat och intensivt arbete för att nå de uppsatta målen. Årets resultat på 19,3 miljoner kronor visar på en ekonomi i god balans. Utbildning Profileringen av utbildningar mot väl avgränsade områden som knyter an till Högskolans forskning har fortsatt. Under året har flera nya program på avancerad nivå erbjudits inom biovetenskap. Inom informationsteknologi och ingenjörsvetenskap har nya magister- och masterprogram utvecklats för studiestart 2015. Den 1 januari 2014 infördes en ny institutionsindelning för att på ett organisatoriskt och mer övergripande sätt öka närheten mellan utbildning och forskning. Ett tvåårigt projekt med syfte att utveckla samarbeten inom utbildning och forskning mellan Högskolan och flera utvalda länder i Afrika har påbörjats. Ytterligare ett projekt har startats med fokus på att etablera likartade samarbeten med flera universitet i Kina. På grund av det minskande statsanslaget har utbildningsvolymen anpassats och balanserats. 2014 utgjorde utbildningsvolymen 101,3 % av takbeloppet, vilket motsvarar 4 080 helårsstudenter, en marginell ökning med 14 i jämförelse med 2013. Antalet avgiftsskyldiga studenter uppgick till 73 jämfört med 50 föregående år. Campusförlagd programutbildning prioriterades framför fristående kurser och utbildning på distans. 77 % av helårsstudenterna var programstudenter. Andelen distansstudenter minskade från 27 % till 25 %. Under 2014 avslutades Universitetskanslersämbetets fyraåriga nationella utvärderingscykel. Högskolans målmedvetna kvalitetssäkringsarbete har i detta sammanhang gett ett mycket positivt utfall. Sammantaget har 28 av Högskolans utbildningar granskats. Av dessa har fem utbildningar (18 %) fått omdömet mycket hög kvalitet och 17 utbildningar (61 %) omdömet hög kvalitet. Sex utbildningar (21 %) har fått omdömet bristande kvalitet. I ett nationellt jämförande perspektiv är detta ett mycket gott resultat. Forskning och utbildning på forskarnivå Högskolans forskningsspecialiseringar, Framtidens företagande, Hälsa och lärande, Informationsteknologi, Systembiologi, Virtuella system, som nu sammanfaller med den nya institutionsindelningen, har under året framgångsrikt profilerats mot behovsmotiverad forskning och riktad grundforskning. Högskolans intäkter för forskning uppgick till 99,6 miljoner kronor, varav 59 % utgjordes av externa medel. Viktigaste finansiär var KK-stiftelsen som stod för 43 % av de externa medlen. Ett strategiskt arbete har påbörjats för att öka andelen finansiering från EU:s olika ramprogram. Den vetenskapliga produktionen har ökat i förhållande till föregående år, 241 publikationer 2014 jämfört med 200 publikationer 2013. Under 2014 har tolv av Högskolans forskarstuderande avlagt doktorsexamen. Två disputationer och ett licentiatseminarium genomfördes inom den egna examensrätten i informationsteknologi. Antalet forskarstuderande, inklusive industridoktorander, uppgick i december 2014 till 72 personer. Av det totala antalet forskarstuderande var 24 antagna till Högskolans egen forskarutbildning inom informationsteknologi. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 5 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utvecklingen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå under år 2014 presenteras i fyra avsnitt. Indelningen grundar sig på den struktur som finns i Högskolans utvecklingsplan samt de mål och återrapporteringskrav som anges i Högskolelagen och i regleringsbrevet för budgetåret 2014. Avsnitten har rubrikerna dimensionering och utfall, profilering inom utbildningen, excellens inom utbildningen samt internationalisering. Dimensionering och utfall Antal studenter och anslagsutnyttjande Takbeloppet för ramanslaget till grundutbildning för Högskolan i Skövde enligt regleringsbrevet för budgetåret 2014 är: - 314 837 000 kr Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 om studenter som inte tar poäng: - Universitet och högskolor ska redovisa antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2013 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2013 och vårterminen 2014. Utresande utbytesstudenter ska inte ingå i underlaget. Antalet helårsstudenter vid Högskolan i Skövde år 2014 uppgår till 4 120. I detta antal inkluderas 40 avgiftsfinansierade helårsstudenter. Avgiftsfinansierad utbildning presenteras mer ingående i avsnittet om internationalisering. Volymen inom den anslagsfinansierade utbildningen uppgår under året till 4 080 helårsstudenter. Motsvarande siffra föregående år var 4 066 helårsstudenter vilket innebär en marginell ökning med 14 helårsstudenter. Utbildningsvolymen ligger helt i linje med den planering som skett, i syfte att anpassa verksamheten till befintliga anslagsresurser. Som framgår av tabell 1 utnyttjar Högskolan hela ramanslaget under år 2014. Utbildningsvolymen motsvarar 101,3 % av takbeloppet. Anslaget användes även fullt ut under föregående år då utnyttjandegraden var 100,3 %. Tabell 1: Anslagsutnyttjande 2014 2013 2012 Ramanslag i tkr 314 837 309 598 306 704 Utfall i tkr 318 918 310 591 305 295 101,3 100,3 99,5 Andel anslagsutnyttjande i procent Källa: Regleringsbrev 2014, Ladok Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 6 I tabell 2 presenteras utvecklingen under åren 2012-2014 av helårsprestationer och personer registrerade i någon form av utbildning. helårsstudenter, Tabell 2: Antal helårsstudenter, helårsprestationer och registrerade 2014 2013 2012 Antal helårsstudenter totalt 4 120 4 089 4 315 -varav kvinnor 2 282 2 322 2 483 -varav män 1 838 1 767 1 832 varav anslagsfinansierade helårsstudenter totalt 4 080 4 065 4 294 -varav kvinnor 2 264 2 313 2 473 -varav män 1 816 1 752 1 821 40 24 21 varav helårsstudenter som finansieras via studieavgifter totalt -varav kvinnor 18 9 10 -varav män 22 15 11 Antal helårsprestationer totalt 3 129 3 207 3 188 -varav kvinnor 1 822 1 890 1 908 -varav män 1 307 1 317 1 280 3 102 3 187 3 175 -varav kvinnor 1 810 -varav män 1 292 1 882 1 901 1 305 1 274 varav prestationer från anslagsfinansierade studenter totalt varav prestationer från studenter som finansieras via studieavgifter total 27 20 13 -varav kvinnor 12 -varav män 15 7 7 13 6 Antal personer registrerade i utbildning totalt * 9 631 9 907 10 905 -varav kvinnor 5 406 5 667 6 263 -varav män 4 225 4 240 4 642 varav anslagsfinansierade studenter totalt 9 558 9 857 10 860 -varav kvinnor 5 373 5 648 6 242 -varav män 4 185 4 209 4 618 73 50 45 -varav kvinnor 33 19 21 -varav män 40 31 24 varav avgiftsfinansierade studenter * Varje person räknas bara en gång. Källa: Ladok Studenter som inte tar poäng Antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2013 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2013 och vårterminen 2014 är 384. Utresande utbytesstudenter ingår inte i detta antal. Av helårsstudenterna som inte tagit poäng har knappt 40 % (149 helårsstudenter) någon form av aktivitet registrerad i Ladok, antingen ett underkänt betyg eller en begäran om ett sent studieavbrott. Som framgår av tabell 3 har antal och andel helårsstudenter som inte tar poäng minskat vid jämförelse mellan höstterminerna 2013 och 2012. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 7 Tabell 3: Studenter som inte tar poäng Antal registrerade helårsstudenter totalt - varav helårsstudenter som inte tagit poäng innevarande hösttermin eller följande vårtermin - varav helårsstudenter som har underkänt betyg eller som begärt ett sent studieavbrott - varav helårsstudenter som inte har någon form av aktivitet registrerad i Ladok Ht 2013 Ht 2012 1 964 2 127 384 (20 %) 489 (23 %) 149 186 235 (12 %) 303 (14 %) Källa: Ladok Utbildningsområden Studenternas fördelning inom olika utbildningsområden framgår av tabellerna 4 och 5. Fördelningen har inte ändrats nämnvärt i förhållande till föregående år. Enligt den profilering som valts vid Högskolan återfinns flertalet av studenterna inom områdena naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och juridik samt medicin och vård. Sett över hela jämförelseperioden har andelen studenter inom medicin och vård ökat medan andelen studenter inom samhällsvetenskap och juridik har minskat. Tabell 4: Antal helårsstudenter inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2014 2013 2012 Naturvetenskap totalt 690 657 724 -varav kvinnor 348 333 404 -varav män 342 324 320 1 504 1 472 1 493 467 487 504 1 037 985 989 Samhällsvetenskap och juridik totalt 904 967 1 141 -varav kvinnor 660 713 840 -varav män 244 254 301 Medicin och vård totalt 701 672 563 -varav kvinnor Teknik totalt -varav kvinnor -varav män 634 595 493 -varav män 67 77 70 Undervisning totalt 63 98 148 -varav kvinnor 41 77 122 -varav män 22 21 26 Humaniora totalt 172 154 168 -varav kvinnor 100 91 92 -varav män 72 63 76 Övriga områden (design och musik) totalt 86 69 78 -varav kvinnor 31 26 27 -varav män 55 43 51 4 120 4 089 4 315 Helårsstudenter totalt Källa: Ladok Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 8 Tabell 5: Andel helårsstudenter i procent inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2014 2013 2012 Naturvetenskap 17 16 17 Teknik 36 36 35 Samhällsvetenskap och juridik 22 24 26 Medicin och vård 17 16 13 Undervisning 2 2 3 Humaniora 4 4 4 Övriga områden (design och musik) 2 2 2 Källa: Ladok Studenternas ålders- och könsfördelning Som framgår av tabell 6 är drygt hälften av Högskolans studenter yngre än 25 år. Andelen yngre studenter har också successivt ökat under jämförelseperioden, från 51 % år 2012 till 55 % år 2014. Motsvarande minskning noteras i gruppen av äldre studenter, dvs. studenter som är 35 år eller äldre. Denna andel utgjorde 13 % år 2014, jämfört med 17 % år 2012. Tabell 6: Studenternas åldersfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2014 2013 2012 - 24 år totalt 55 54 51 -varav kvinnor 28 28 27 -varav män 27 26 24 25 - 34 år totalt 32 32 32 -varav kvinnor 18 19 19 -varav män 14 13 13 35 år – totalt 13 14 17 -varav kvinnor 9 10 12 -varav män 4 4 5 Källa: Ladok En majoritet av den totala studentpopulationen är kvinnor. Andelen kvinnor har dock minskat under jämförelseperioden, från 58 % år 2012 till 55 % år 2014, se tabell 7. Studenternas könsfördelning har därmed blivit något jämnare än tidigare. Tabell 6 visar också att fördelningen på kön i gruppen av yngre studenter är relativt jämn medan den är mer ojämn i övriga åldersgrupper, med fler kvinnor än män. Könsfördelningen inom olika utbildningar behandlas i avsnittet om jämställdhet och mångfald inom utbildningen. Tabell 7: Studenternas könsfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2014 2013 2012 Kvinnor 55 57 58 Män 45 43 42 Källa: Ladok Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 9 Examina Antalet utfärdade examina vid Högskolan år 2014 var totalt 1 093. Då vissa studenter har avlagt mer än en examen är antalet examinerade studenter mindre än antalet examina. Under året examinerades 864 individer, tabell 8. Tabell 8: Antal utfärdade examina Examenstyp 2014 2013 2012 Generella examina på grundnivå Högskoleexamen -varav kvinnor -varav män 104 86 18 100 82 18 83 73 10 Kandidatexamen -varav kvinnor -varav män 521 332 189 444 258 186 428 234 194 149 120 29 138 82 56 176 84 92 3 1 2 3 1 2 3 1 2 0 0 0 1 1 0 2 1 1 Högskoleingenjörsexamen -varav kvinnor -varav män 29 11 18 32 10 22 34 13 21 Sjuksköterskeexamen -varav kvinnor -varav män 98 82 16 38 27 11 19 16 3 Yrkeslärarexamen -varav kvinnor -varav män 26 15 11 19 6 13 - Barnmorskeexamen totalt -varav kvinnor -varav män 21 21 0 20 19 1 19 19 0 Specialistsjuksköterskeexamen totalt -varav kvinnor -varav män 54 52 2 12 12 0 9 8 1 Lärarexamen (enligt tidigare utbildningsstruktur) -varav kvinnor -varav män 88 85 3 109 100 9 83 76 7 1 093 805 288 916 598 318 856 525 331 864 620 244 807 527 280 770 469 301 Generella examina på avancerad nivå Magisterexamen -varav kvinnor -varav män Masterexamen -varav kvinnor -varav män Yrkesexamina på grundnivå Yrkeshögskoleexamen -varav kvinnor -varav män Yrkesexamina på avancerad nivå Antal examina totalt -varav kvinnor -varav män Antal individer som tagit examen totalt -varav kvinnor -varav män Källa: Ladok Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 10 Som framgår av tabell 8 har antalet examina ökat något sedan förra året. Till stor del beror detta på ökad volym inom vårdutbildningen. Högskolan har därför utfärdat fler sjuksköterskeexamina och därmed också fler kandidatexamina i omvårdnad än föregående år. Även antalet utfärdade specialistsjuksköterskeexamina och magisterexamina i omvårdnad har ökat i omfattning. Vårdutbildning Högskolan har tagit ytterligare steg i utvecklingen av vårdutbildningarna. Under 2013 granskade Universitetskanslersämbetet generell kandidatexamen i omvårdnad, generell magisterexamen i omvårdnad, specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterka, barnmorskeexamen samt generell magisterexamen i reproduktiv perinatal och sexuell hälsa. Resultatet av utvärderingarna presenterades under 2014. Distriktsköterskeexamen gavs omdömet mycket hög kvalitet, detta omdöme gavs endast till två lärosäten i Sverige. För övriga granskade examina gavs omdömet hög kvalitet. Sammantaget visar resultaten av granskningarna att arbetet med kvalitet i vårdutbildningarna har gett resultat. Under 2013 öppnade Universitetskanslersämbetet upp för en tolfte inriktning för specialistsjuksköterskeexamen i högskoleförordningen. Det innebär att Högskolan nu erbjuder specialistsjuksköterskeexamen även för de studenter som går skolsköterskeprogrammet. Fram till nu har detta program endast gett en generell magisterexamen. Beskedet från Universitetskanslerämbetet innebär att Högskolan utökat antalet program som leder till en specialistsjuksköterskeexamen Under året har Högskolan fortsatt samarbetat med Hälsohögskolan i Jönköping (HHJ) om utbildning som leder till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Samarbetet innebär att studenter antas vid HHJ och delvis genomför sina studier vid Högskolan i Skövde i en studiegrupp. Fördelen med denna lösning är att studenter som vill utbilda sig till barnsjuksköterskor till stor del kan bedriva sina studier på hemmaplan. För tillfället har Högskolan inte möjlighet att driva detta specialistsjuksköterskeprogram i egen regi då det är svårt att rekrytera lärare med rätt kompetens. Sjuksköterskeprogrammet tillsammans med specialistutbildning till distriktssköterska och skolsköterska samt barnmorskeutbildning utgör ett starkt område med hög kvalitet och gott söktryck. Lärarutbildning Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 om dimensionering av lärarutbildning: - Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- och förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Högskolan i Skövde erbjuder utbildning som leder till en yrkeslärarexamen. Efterfrågan på behöriga yrkeslärare är stor och för att möta detta behov ges yrkeslärarprogrammet både på hel- och halvfart samt för alla yrkesämnen. Inför våren fanns 123 sökande (varav 44 förstahandssökande) till 30 platser. Av dessa var 21 behöriga och antogs till programmet. Hösten 2014 genomfördes antagning med 187 sökande (varav 56 förstahandssökande) till 40 platser. Samtliga behöriga (53 sökande) erbjöds en plats och 37 antogs till programmet. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 11 Högskolan deltar aktivt i det nationella valideringsprojektet yrkeslärarutbildning som leds av Malmö högskola. för antagning till De som studerar på halvfart arbetar oftast som obehöriga yrkeslärare. Det finns även en stor efterfrågan på helfartsstudier för dem som inte har erfarenhet av yrket eller en anställning. De olika distributionsformerna som finns vid Högskolan (hel- och halvfart) innebär att olika kategorier av intresserade personer ges möjlighet att genomföra utbildningen. Möjlighet finns också till validering av verksamhetsförlagd utbildning för den som har erfarenhet av arbete som lärare vilket förkortar utbildningen. Samtliga studenter har personlig kontakt med Högskolans lärare under utbildningen för att identifiera behov och för få att vägledning i sina studier. För studieplanering finns en särskild studievägledare som också deltar i arbetet med prövning av särskild behörighet. Profilering inom utbildningen Högskolans utbildning ska, enligt utvecklingsplanen, profileras genom utveckling av utbildningsutbudets relation till forskning (forskningsanknytning och inriktning samt utbildningsutbud), utbildning på alla nivåer, användbarhet på arbetsmarknaden samt samverkan med regionen. Redovisning av mål som rör användbarhet och samverkan görs i avsnittet om samverkan. Detsamma gäller den redovisning som efterfrågas i regleringsbrevet över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Högskolan i Skövde ska vara en profilerad högskola med ett fåtal excellenta och väl kända utbildningsinriktningar och forskningsspecialiseringar. På sikt ska utbildning inom samtliga inriktningar ges på alla nivåer, dvs grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildningarna ska ha hög kvalitet och vara väl kända nationellt och internationellt. De ska också svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Forskningsanknytning och inriktning Mål i Högskolelagen om forskningsanknytning och inriktning: Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. (1 kap 2 §) Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap 3 §) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om forskningsanknytning och inriktning: - utbildningen är inriktad mot de områden där Högskolan har forskningsspecialiseringar - utbildningens forskningsförankring är djup och genomgående samt framstår som ett tydligt inslag i Högskolans varumärke Ett kontinuerligt arbete sker inom Högskolans olika ämnen för att stärka utbildningens forskningsanknytning. Inom ramen för detta arbete har det under 2014 gjorts särskilda insatser, bland annat för att öka antalet lärare som är forskningsaktiva inom områden som är relevanta för utbildningsprogrammen. Nya kurser har införts och kursplaner har reviderats, i syfte att stärka forskningsanknytningen i utbildningarna. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 12 Ett annat mål för insatserna har varit att uppnå en större koppling mellan lärarnas forskningsprojekt och undervisningen, bland annat via föreläsningar, inlämningsuppgifter, seminarier och examensarbeten. Ett konkret exempel från året är att förstaårsstudenterna på ett av de informationstekniska utbildningsprogrammen medverkat i ett forskningsprojekt genom att delta i utvärderingar som gjorts i fokusgrupper. Utvärderingarna har sedan använts för att ta fram och motivera gränssnittsdesign för ”ecodriving” i nya bilmodeller. För att på ett organisatoriskt och mer övergripande sätt öka närheten mellan forskning och utbildning infördes 1 januari 2014 en ny institutionsindelning. Ett av de främsta syftena med den nya organisationen var att skapa bättre balans och integrering mellan utbildning och forskning i de organisatoriska enheterna. De fem nya institutionerna har sin utgångspunkt i Högskolans fem forskningsspecialiseringar vilket utgör en god grund för ökad forskningsförankring av utbildningen. Utbildningsutbud - allmänt Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 om utbildningsutbud: - Utbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. - Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t ex fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Högskolans utbildningsutbud har under jämförelseperioden till viss del förändrats, som ett resultat av den inriktning som anges i utvecklingsplanen för 2016. Program på grundnivå omfattande minst tre år och program på avancerad nivå har prioriterats medan utbildning inom tvååriga program på grundnivå och fristående kurser har minskat i omfattning. Dessa prioriteringar grundas på utvecklingsplanens mål för Högskolan utbildning, som bland annat rör ökad forskningsförankring, fokus på treåriga program och ökad andel utbildning på avancerad nivå. De bedömningar och avvägningar som gjorts beträffande utbildningsutbudet har också gjorts i enlighet med aspekter som uppmärksammats nationellt. Dessa aspekter rör främst behov av fler examinerade inom vissa yrkesområden och uppföljning av studenter som inte tar poäng. Den sistnämnda aspekten har bidragit till en översyn och minskning av andelen fristående kurser och kurser på distans. Analyser sker också ständigt för att, inom ramen för ovan angivna förutsättningar, anpassa utbudet av program och kurser mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Sammantaget är den viktigaste grunden för Högskolans beslut om utbildningsutbud det fokus på profilering och excellens som tydliggörs i utvecklingsplanen År 2014 erbjöds flera nya magister- och masterprogram inom det biovetenskapliga området. Inom samma område har under året en ny kandidatutbildning utvecklats. Det biovetenskapliga kandidatprogrammet, som kommer att ges första gången höstterminen 2015, har två inriktningar, mot biovetenskap och innovation respektive biologiska resurser och hållbar utbildning. Utveckling har även skett av master- och magisterutbildningar inom informationsteknologi och ingenjörsvetenskap. Nya program som kommer att erbjudas Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 13 hösten 2015 är ett forskningsinriktat masterprogram i informationsteknologi, ett magisterprogram och ett masterprogram inom data science samt ett magisterprogram inom industriell systemteknik. Tabell 9: Utbud av program och kurser 2014 2013 2012 49 47 45 2 2 2 Utbildningsprogram på grundnivå 31 31 28 varav program om 180 hp 27 27 24 varav program om 120 hp 3 3 3 varav övriga program 1 1 1 16 14 15 varav magisterprogram 11 10 10 varav masterprogram 2 1 2 varav yrkesprogram inom vårdområdet 3 3 3 12 10 10 353 386 466 - - 72 Utbildningsprogram totalt Basutbildningar Utbildningsprogram på avancerad nivå varav med internationell antagning Fristående kurser varav med internationell antagning Källa: KursInfo Som framgår av tabell 9 har antalet program i utbudet ökat något och det är programmen på avancerad nivå som har blivit fler. Utvecklingen svarar mot Högskolans mål att öka omfattningen av utbildning på avancerad nivå. År 2014 erbjöds 49 program och av dessa var 16 magister- eller masterprogram eller yrkesprogram på avancerad nivå. Antalet fristående kurser fortsätter att minska, i linje med den inriktning mot programutbildning som valts vid Högskolan. Under år 2014 erbjöds 353 fristående kurser, jämfört med 386 föregående år. Antalet och andelen studenter inom program jämfört med studenter inom fristående kurser har ökat, i enlighet med den ändring som gjorts i utbudet. Under året var 77 % av helårsstudenterna programstudenter. Motsvarande andel studenter inom program år 2013 var 75 %. Då fristående kurser i högre grad än program har erbjudits via distans har också antal och andel studenter inom distansutbildning minskat. Andelen distansstudenter uppgick år 2014 till 25 %. Detta utgör en minskning med två procentenheter gentemot föregående år då siffran var 27 %. Fördelning och utveckling under jämförelseperioden vad gäller de olika utbildnings- och distributionsformerna framgår av tabellerna 10, 11 och 12 nedan. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 14 Tabell 10: Antal helårsstudenter inom program, fristående kurser och distansutbildning 2014 2013 2012 Helårsstudenter inom program 3 184 3 050 2 951 -varav kvinnor 1 760 1 719 1 715 -varav män 1 424 1 331 1 236 varav inom distansutbildning 532 521 534 -varav kvinnor 435 405 422 97 116 112 Helårsstudenter inom fristående kurser totalt 936 1 039 1 364 -varav kvinnor 522 603 768 -varav män 414 436 596 varav inom distansutbildning 508 586 751 -varav kvinnor 316 371 477 -varav män 192 215 274 Helårsstudenter totalt 4 120 4 089 4 315 - varav kvinnor 2 282 2 322 2 483 - varav män 1 838 1 767 1 832 varav inom distansutbildning 1 040 1 107 1 285 -varav kvinnor 751 776 899 -varav män 289 331 386 -varav män Källa: Ladok Tabell 11: Andel helårsstudenter i procent inom program och fristående kurser 2014 2013 2012 Andel helårsstudenter inom program 77 75 68 Andel helårsstudenter inom fristående kurser 23 25 32 2014 2013 2012 25 27 30 Källa: Ladok Tabell 12: Andel helårsstudenter i procent inom distansutbildning Andel helårsstudenter totalt inom distansutbildning Källa: Ladok Utbildningsutbud - utbildning inom treåriga program Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om utbildning inom treåriga program: - samtliga utbildningsprogram på grundnivå leder till en examen som omfattar minst 180 högskolepoäng Som framgår av utvecklingsplanens mål ska utbildningsprogram på grundnivå normalt omfatta tre år (180 högskolepoäng). I Högskolans utbud finns idag tre tvååriga program (om 120 högskolepoäng): Butikschefsprogrammet, Hälsocoach samt Produktionsteknikerprogrammet. Inom samtliga berörda områden finns möjlighet för studenterna att gå över eller vidare till en treårig utbildning. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 15 Under året har fakultetsnämnden vid Högskolan i Skövde genomfört en uppföljning av de tvååriga programmen. Syftet har varit att se vilket behov programmen fyller och i vilken form utbildning inom aktuella områden ska erbjudas framöver. Tabell 13 visar att andelen studenter inom treåriga program (omfattande 180 högskolepoäng) successivt har ökat under perioden. Under 2014 var 86 % av programstudenterna registrerade på treåriga program, jämfört med 82 % året före. Tabell 13: Andel helårsstudenter i procent inom olika programtyper på grundnivå 2014 2013 2012 Andel helårsstudenter inom program om 180 hp 86 82 76 Andel helårsstudenter inom program om 120 hp 12 13 15 2 5 9 Andel studenter inom övriga program på grundnivå Källa: Ladok Utbildningsutbud - utbildning som leder till vissa yrkesexamina Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 om utbildning som leder till vissa yrkesexamina: - Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter för antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina: - högskoleingenjörsexamen sjuksköterskeexamen specialistsjuksköterskeexamen Utbildning som leder till yrkesexamen inom områdena ingenjörsvetenskap och vård utgör en viktig och profilerad del i Högskolans utbildningsutbud. Inom ingenjörsvetenskap ges program inom automatiseringsteknik, byggnadsteknik, integrerad produktutveckling och maskinteknik. Programmet i byggnadsteknik, Byggingenjör, genomförs i samverkan med Högskolan i Jönköping. Inom vårdområdet erbjuds ett sjuksköterskeprogram samt två specialistsjuksköterskeprogram, för distriktssköterskor och skolsköterskor. Till viss del bedrivs också utbildning till barnsjuksköterska, dock inte i egen regi utan i samverkan med Högskolan i Jönköping. Vidare finns ett barnmorskeprogram vid Högskolan. Kvantitativa uppgifter för Högskolans ingenjörs-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningar framgår av tabell 14. Det som redovisas är antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade under de senaste tre åren. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 16 Tabell 14: Antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter och antalet examinerade inom utbildning som leder till vissa yrkesexamina 2014 2013 2012 Antal programnybörjare 99 78 74 -varav kvinnor 34 22 23 -varav män 65 56 51 150 125 140 Högskoleingenjörsexamen* Antal helårsstudenter -varav kvinnor 46 36 49 104 89 91 Antal examinerade 29 32 34 -varav kvinnor 11 10 13 -varav män 18 22 21 Antal programnybörjare 180 197 163 -varav kvinnor 162 173 140 18 24 23 Antal helårsstudenter 417 376 250 -varav kvinnor -varav män Sjuksköterskeexamen -varav män 369 322 208 -varav män 48 54 42 Antal examinerade 98 38 19 -varav kvinnor 82 27 16 -varav män 16 11 3 Antal programnybörjare 57 34 30 -varav kvinnor 57 32 29 0 2 1 Antal helårsstudenter 46 39 26 -varav kvinnor 45 37 25 1 2 1 Antal examinerade 54 12 9 -varav kvinnor 52 12 8 2 0 1 Specialistsjuksköterskeexamen** -varav män -varav män -varav män * Uppgifter för studenterna inom programmet Byggingenjör ingår i redovisningen av antal programnybörjare och antal helårsstudenter. De ingår dock inte i redovisningen av antal examinerade då examen utfärdas av Högskolan i Jönköping. ** I de redovisade uppgifterna ingår utbildningen till distriktssköterska samt, från och med år 2014, även skolsköterskeutbildningen. Källa: Ladok Antalet programnybörjare har för samtliga utbildningar ökat under jämförelseperioden, i enlighet med de mål som funnits såväl lokalt som nationellt. Som framgår minskade dock antalet nybörjare inom sjuksköterskeutbildningen år 2014 jämfört med år 2013. Volymen behövde justeras ned något för att få en bättre anpassning till lokaler, studiegruppsindelning och platser för verksamhetsförlagd utbildning. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 17 Det ökade antalet programnybörjare inom specialistsjuksköterskeutbildningen beror främst på att utbildningen för skolsköterskor från och med år 2014 leder till en specialistsjuksköterskeexamen. Denna utbildning ledde tidigare endast till en magisterexamen i omvårdnad. Utbildning på alla nivåer Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller utbildning på alla nivåer: - andelen utbildning på avancerad nivå har ökat – från 8 % av helårsstudenterna år 2010 till 15 % år 2016 Det långsiktiga målet är att utbildningen på avancerad nivå ska öka i omfattning för att skapa bättre balans mellan de olika nivåerna. Tabell 15 visar dock att utvecklingen, på kort sikt, har varit den motsatta. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå var under år 2014 endast 5 % vilket är mindre än åren dessförinnan. Skälet till minskningen är främst införandet av studieavgifter för studenter utanför EES-området. Högskolans magister- och masterprogram har till stor del haft internationell antagning och rekryterat många studenter från så kallat tredje land (studenter som nu blivit betalningsskyldiga). Tabell 15: Antal helårsstudenter på olika nivåer 2014 2013 2012 2011* 2010* 172 180 151 113 92 -varav kvinnor 73 76 70 -varav män 99 104 81 Grundnivå totalt 3 707 3 636 3 867 3 993 4 009 -varav kvinnor 2 039 2 048 2 206 -varav män 1 668 1 588 1 661 Avancerad nivå totalt 223 264 277 398 362 -varav kvinnor 10 12 Förberedande nivå totalt 157 191 193 -varav män 66 73 84 Utlandsstudier (ej nivåindelade) totalt 18 9 20 -varav kvinnor 12 7 14 6 2 6 4 120 4 089 4 315 4 514 4 475 5% 6% 6% 9% 8% -varav män Antal helårsstudenter totalt varav andel på avancerad nivå *Uppdelning på kön har inte gjorts för åren 2011 och 2010. Källa: Ladok För att vända trenden och skapa förutsättningar att nå målet om fler studenter på avancerad nivå är utveckling och marknadsföring av internationellt attraktiva magister- och masterprogram ett område som prioriteras högt i Högskolans verksamhet. För att öka attraktiviteten startade hösten 2014 flera nya magister- och masterutbildningar inom biovetenskap. Under året har även utveckling skett av nya utbildningar på avancerad nivå inom informationsteknologi och ingenjörsvetenskap. Hösten 2015 kommer totalt fyra nya program att erbjudas inom dessa områden. Planering av fler nya magister- och masterprogram, inför år 2016, har även skett under året. En mer detaljerad redogörelse för Högskolans arbete med att attrahera internationella studenter lämnas i avsnittet om internationalisering. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 18 Under året har också särskilda insatser genomförts för att öka övergången till magister- och masterprogram från Högskolans egna utbildningsprogram på grundnivå. Ett exempel på detta är en undersökning om behov och önskemål gällande utbildning på avancerad nivå som gjorts bland studenter på grundnivå inom informationsteknologi. Undersökningen gjordes i form av en enkätstudie och resultatet användes som underlag vid utarbetandet av nya magister- och masterprogram inom området data science. Redovisning som rör den tredje nivån, utbildning på forskarnivå, görs i avsnittet om utbildning på forskarnivå. Excellens inom utbildningen Enligt Högskolans utvecklingsplan ska en excellent lärmiljö vara utmärkande för Högskolans utbildning. Den excellenta lärmiljön ska uppnås genom utveckling av intern kvalitetssäkring, lärarkompetens, bildning, internationalisering, jämställdhet och mångfald samt studentinflytande. Redovisning av mål som rör lärarkompetens görs i avsnittet om personal. Utvecklingen av internationaliseringsarbetet presenteras i särskilt avsnitt. Förutom de avsnitt som nämns ovan innehåller detta avsnitt även redovisning av arbetet med hållbar utveckling inom Högskolans utbildning. Intern kvalitetssäkring Mål i Högskolelagen om kvalitet: - Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (1 kap 4 §) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om excellens och kvalitet: - begreppen ”vetenskaplig grund” och ”beprövad erfarenhet” tydliggörs inom Högskolans samtliga utbildningar - det nya systemet för lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå är implementerat - samtliga utbildningar som utvärderas av Högskoleverket1 har godkänts och minst hälften har fått högsta betyg Högskolan har under flera år bedrivit ett målmedvetet kvalitetssäkringsarbete inom utbildningarna vilket har gett ett gott utfall i Universitetskanslerämbetets nationella utbildningsutvärderingar. År 2014 presenterades rapporterna från utvärderingarna av utbildningarna inom biomedicin, omvårdnad och pedagogik. Sammanlagt åtta av Högskolans utbildningar ingick i utvärderingarna (se tabell 16). En av dessa utbildningar fick omdömet mycket hög kvalitet (högsta betyg), nämligen utbildningen som leder till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska. Fem utbildningar fick omdömet hög kvalitet och två utbildningar fick omdömet bristande kvalitet. Under året har kvalitets- och utvecklingsarbete relaterat till de nationella 1 Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Ansvaret för de nationella utbildningsutvärderingarna har överförts till den nya myndigheten Universitetskanslersämbetet. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 19 utbildningsutvärderingarna bedrivits inom olika ämnesområden. I januari färdigställdes självvärderingen för magisterutbildningen i pedagogik och i oktober lämnades en åtgärdsredovisning för utbildningen som leder till kandidatexamen i maskinteknik. Under hösten har också arbetet inletts med åtgärdsredovisningar för kandidat- och magisterutbildningarna i biomedicin. Tabell 16: Resultat i utbildningsutvärderingarna 2014 Utvärderad examen Omdöme Barnmorskeexamen Hög kvalitet Biomedicin - kandidatexamen Bristande kvalitet Biomedicin - magisterexamen Bristande kvalitet Omvårdnad- kandidatexamen Hög kvalitet Omvårdnad - magisterexamen Hög kvalitet Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska Mycket hög kvalitet Pedagogik - magisterexamen Hög kvalitet Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa – magisterexamen Hög kvalitet Källa: Universitetskanslersämbetets webbplats, tjänsten Resultatsök Då Universitetskanslersämbetets fyraåriga utvärderingscykel nu har avslutats kan en summering göras av samtliga utvärderingar. Sammantaget har 28 av Högskolans utbildningar granskats. Av dessa har fem utbildningar (18 %) fått omdömet mycket hög kvalitet och 17 utbildningar (61 %) har fått omdömet hög kvalitet. Sex utbildningar (21 %) har fått omdömet bristande kvalitet. Av tabellen nedan framgår att detta resultat är mycket gott i ett nationellt jämförande perspektiv. Tabell 17: Nationell jämförelse av resultat i utbildningsutvärderingarna 2011-2014 Högskolan i Skövde Samtliga lärosäten Andel utbildningar som fått omdömet mycket hög kvalitet 18 14 Andel utbildningar som fått omdömet hög kvalitet 61 59 Andel utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet 21 26 Källa: Universitetskanslersämbetets webbplats, tjänsten Resultatsök och pressmeddelande 2014-11-05 Då de nationella utvärderingarna utgår från de allmänna examensmålen för högskoleutbildning berörs även utvecklingsplanens mål som relaterar till begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det sammantaget mycket goda resultatet i utvärderingarna ger därför även ett gott betyg för utbildningarnas förhållande till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessa begrepp kan dock ytterligare tydliggöras i utbildningarna och vid flera institutioner har särskilda insatser för detta gjorts under året. Ett nytt system för lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå kommer att utformas. Systemet måste anpassas till det nya nationella systemet för utbildningsutvärderingar som är under utveckling och som träder i kraft tidigast i januari 2016. Under året har därför representanter för fakultetsnämnden nära följt utvecklingen av det nationella systemet. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 20 Den nya fakultetsnämnden vid Högskolan i Skövde, som inledde sin mandatperiod i januari 2014, har under året arbetat med olika uppföljningsprocesser. Ett exempel på detta är den uppföljning av tvååriga utbildningsprogram (program omfattande 120 högskolepoäng) som har genomförts. Vidare har processerna för inrättande av nya huvudområden och utbildningsprogram utvecklats. Under år 2014 har också särskilt fokus lagts på rättsäkerhet för studenter. En särskild granskning har gjorts, utformad som en förberedelse för Universitetskanslerämbetets tillsynsbesök. Det som då följdes upp var bland annat handläggningstider för examensbevis och bedömning (rättning) av prov. I samband med detta arbete fastställdes även nya riktlinjer för tillgodoräknande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bildning Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om bildning: - inslag av bildning finns och tydliggörs inom samtliga utbildningar Bildningsperspektivet i utbildningen har under året uppmärksammats på olika sätt, såväl inom ramen för ämnesgruppernas kvalitetsarbete som centralt vid lärosätet. Som exempel kan nämnas att bildningsmålet ingick som tema vid en personaldag för lärarna inom området hälsa och lärande. En viktig aspekt inom bildningsperspektivet är etik och etikaspekter inom Högskolans olika utbildningar. Under 2014 har flera kurser inom området informationsteknologi fått explicita examinationsmoment som knutits till etiska aspekter. Etiska aspekter har dessutom förstärkts i förberedande kurser inför examensarbetet samt under själva examensarbetet. Även inom ingenjörsutbildningen har etiska frågor särskilt uppmärksammats under året. Som exempel kan nämnas att aspekter av ingenjörsetik har tagits upp i programmen. Ingenjörsetik innebär bland annat att det egna ansvaret för lösningar ska relateras till samhälleliga aspekter och potentiella konsekvenser. De öppna populärvetenskapliga föreläsningar som har anordnats varje månad främjar också bildningsperspektivet i verksamheten. Inom ramen för denna föreläsningsserie har det även hållits en särskild Nobelföreläsning där forskare vid Högskolan på ett lättillgängligt sätt beskrev årets nobelpris i ekonomi, fysik, kemi, litteratur och medicin. Jämställdhet och mångfald inom utbildningen Mål i Högskolelagen om jämställdhet och mångfald: - I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap 5 §) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om jämställdhet och mångfald: - planer för jämställdhets- och mångfaldsintegrering har utarbetats för samtliga utbildningar - utbildningar med ojämn könsfördelning har utvecklats mot en jämnare könsfördelning Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 21 Inom Högskolans samlade studentpopulation är könsfördelningen relativt jämn, med något fler kvinnor än män bland studenterna. År 2014 utgjorde kvinnorna 55 % av det totala antalet helårsstudenter. Könsfördelningen inom de olika utbildningsområdena är snedare än inom den samlade studentgruppen. Det finns en stor majoritet av kvinnor inom samhällsvetenskap, juridik, medicin, vård och undervisning. En motsatt situation finns inom teknik samt design och musik där männen är överrepresenterade. Områdena humaniora och naturvetenskap har en jämnare könsfördelning. Detta gäller särskilt den naturvetenskapliga utbildningen där fördelningen år 2014 var helt jämn med 50 % män och 50 % kvinnor. Som framgår av tabell 18 är den ojämna könsfördelningen inom vissa utbildningsområden relativt konstant under jämförelseperioden. Den positiva ökningen av andelen män inom området undervisning förklaras av det skifte i inriktning som skett inom lärarutbildningen. Lärarprogrammen som riktade sig mot förskola och tidigare år har ersatts av ett yrkeslärarprogram. Tabell 18: Andel män och kvinnor i procent av helårsstudenter inom utbildningsområden Utbildningsområden 2014 2013 2012 M K M K M K Naturvetenskap 50 50 49 51 44 56 Teknik 69 31 67 33 66 34 Samhällsvetenskap och juridik 27 73 26 74 26 74 Medicin och vård 10 90 11 89 12 88 Undervisning 35 65 22 78 17 83 Humaniora 42 58 41 59 45 55 Övriga områden (design och musik) 64 36 62 38 65 35 Totalt 45 55 43 57 42 58 M= män K= kvinnor. Källa: Ladok I tabell 19 redovisas andelen män och kvinnor inom de olika utbildningsprogrammen, räknat i helårsstudenter. Den utveckling av könsfördelningen som visas genom fördelningen på utbildningsområden märks även i programmen. Såväl positiva som negativa trender framgår av tabellen. Inom dataspelsprogrammen noteras en utveckling mot en något jämnare könsfördelning. Andelen kvinnor har successivt ökat under jämförelseperioden, från 14 % år 2012 till 18 % år 2014. Även när det gäller lärarprogrammen ses en tydlig utveckling mot en jämnare könsfördelning, med 34 % män år 2014 jämfört med 17 % föregående år. Som framgår ovan förklaras detta främst av en förändrad inriktning inom utbildningsutbudet. Inom ingenjörsutbildningen har andelen kvinnor ökat något i förhållande till år 2013, från 26 % till 28 %. För utbildningsprogrammen inom informationsteknologi syns dock en fortsatt negativ trend där de redan underrepresenterade kvinnorna ytterligare minskat i andel. Kvinnorna utgör där endast 16 % år 2014. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 22 Tabell 19: Andel män och kvinnor i procent av helårsstudenter inom program Utbildningsprogram 2014 2013 2012 M K M K M K Dataspelsprogram 82 18 83 17 86 14 Program inom ekonomi 31 69 31 69 29 71 Ingenjörsprogram 72 28 74 26 68 32 Program inom informationsteknologi 84 16 83 17 78 22 Lärarprogram 34 66 17 83 14 86 Program inom naturvetenskap 33 67 34 66 38 62 Program inom vård och hälsa 9 91 12 88 12 88 Övriga program 44 56 44 56 39 61 M=män, K=kvinnor. Källa: Ladok I syfte att få en könsmässigt jämnare rekrytering till ingenjörsutbildningarna har det under årets inletts ett arbete för att skapa ett nätverk för kvinnor inom dessa utbildningar. Nätverket har arbetsnamnet INGA och utvecklingen sker i samarbete med Studentkåren, samarbetespartner inom industrin samt ett befintligt nätverk för kvinnor som studerar vid olika Teknikcollege i Skaraborg. Målet är att minst 40 % av alla nya studenter på ingenjörsprogrammen hösten 2016 ska vara kvinnor. Inom dataspelsutbildningen finns sedan flera år tillbaka ett nätverk för kvinnor, Donna. Nätverket, som har som mål att inspirera och bana väg för kvinnor som spelskapare, har varit aktivt under året. Inom området nätverks- och systemadministration, som har mycket låg andel sökande som är kvinnor, startades år 2014 ett projekt för att analysera varför kvinnorna i så stor utsträckning tackar nej till en erbjuden utbildningsplats. Ett av projektets mål är att forma rekryteringen så att fler kvinnor attraheras. Ytterligare satsningar och åtgärder krävs under kommande år för att motverka den ojämna könsfördelningen inom utbildningarna. Arbetet med planer för jämställdhets- och mångfaldsintegrering, som under året pågått vid institutionerna, är en del av detta. Hållbar utveckling Mål i Högskolelagen om hållbar utveckling: - Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (1 kap 5 §) Under år 2014 har aspekter som rör hållbar utveckling utvecklats och förstärkts inom flera av Högskolans utbildningar. Inom företagsekonomi har en ny kurs utvecklats inom området CSR (Corporate Social Responsibility). Med CSR avses ett företags samhällsansvar, dvs. att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Samtliga studenter inom ekonomiprogrammen kommer att läsa denna kurs. Även inom ingenjörsutbildningen har mer fokus lagts på undervisning om hållbar utveckling, bland annat genom specifika föreläsningar inom ramen för utbildningarnas examensarbeten. Flera projekt som rör hållbar utveckling har också under året genomförts inom IT- Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 23 utbildningarna. Ett av dessa var ett samarbetsprojekt med en lantbruksskola som handlade om att göra de gröna näringarna mer energieffektiva. Projektet SPIK (Sweden game arena – Positionering och nodsamverkan för Internationell Konkurrenskraft) syftar till att skapa ekonomisk hållbarhet för datorspelsindustrin regionalt och nationellt. Även den expansion som skett av Högskolans vårdutbildning, i samverkan med främst offentlig verksamhet, kan förväntas leda till en ökning av både den sociala och ekonomiska hållbarheten i regionen. Högskolan har deltagit i projektet ”Studenter som klimatambassadörer” där flera aktörer i Västra Götalandsregionen driver ett samarbete kring klimatstrategi för Västra Götaland och Smart Energi. Andra aktörer är Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Miljöbron, Borås stad och Göteborgs universitet. Inom projektet utvecklades en särskild kurs, ”Klimatambassadör för klimatsmart samhälle”, som startade hösten 2014. Kursen vände sig till studenter som vill lära sig mer om ämnet och som också vill inspirera andra. Som redan har nämnts har utveckling även skett av två nya kandidatprogram i biovetenskap. Programmen bygger på ett innehåll med kunskaper i hållbar utveckling med särskilt fokus på de biologiska resurserna. Miljöledningsarbetet beskrivs i särskilt avsnitt. Studentinflytande Mål i Högskolelagen om studentinflytande: - Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (1 kap 4a §) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om studentinflytande: - formerna för studenternas kvalitetssäkrade inflytande i utbildningen är utvecklade och - ett systematiskt arbetssätt har utvecklats för att kontinuerligt inhämta synpunkter från studenter och alumner Studentkåren är väl representerad i Högskolans olika organ och grupper. Studentrepresentanterna deltar i det kontinuerliga arbete som bedrivs av högskolestyrelse, rektors strategiska råd, fakultetsnämnden, utbildningskommittéer med mera. Under hösten 2014 gjordes en särskild uppföljning av arbetet med studentinflytande, i syfte att följa upp målen i högskolelagen och utvecklingsplanen. Underlag samlades in från Studentkåren, institutioner och olika förvaltningsavdelningar. Sammantaget verkar formerna för studenternas inflytande vara väl fungerande men uppföljningen visar att det också finns utrymme för förbättringar. De enkätsvar som inkom inom ramen för uppföljningen utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med studentinflytande. Universitetskanslersämbetet har under året haft fokus på lärosätenas klagomålsrutiner, dels genom en rapport om lärosätenas klagomålsrutiner, dels vid höstens konferens om rättssäkerhet. Högskolan i Skövde har inspirerats av detta arbete och i december 2014 fastställdes särskilda anvisningar för frågor och klagomål från studenter. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 24 Internationalisering Vid Högskolan i Skövde är internationalisering ett prioriterat område. Enligt utvecklingsplanen för 2012-2016 ska ett internationellt perspektiv alltid finnas med i den utbildning som ges. Högskolans mål för internationalisering är framförallt att garantera kvaliteten i den egna utbildningen och att bidra till en excellent lärmiljö. Studentutbyte, lärar- och personalutbyte, internationella projekt, utveckling av gemensamma internationella utbildningsprogram eller delar av program samt andra internationaliseringsaktiviteter uppmuntras. Mål i Högskolelagen om internationalisering: - Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. (1 kap 5 §) Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 om studieavgifter för tredjelandsstudenter: - I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat. - Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen för 2014 godkänt vad regeringen har föreslagit om separat antagning av sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå (avsnitt 4.1.2, utg.omr. 16). Regeringen avser att utfärda föreskrifter i enlighet med detta. Antalet studenter som antas med stöd av sådana föreskrifter och hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten påverkas ska därefter redovisas. Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om internationalisering: - attraktiva avtal för internationellt utbyte av studenter och personal finns inom samtliga utbildningsinriktningar - antalet inresande avtalsstudenter har ökat – från 185 år 2010 till 300 år 2016 - Högskolan har minst 100 betalande programstudenter år 2016 - marknadsföring riktad mot […] betalande internationella studenter har utvecklats - en modell för internationalisering på hemmaplan har skapats Högskolan har under året påbörjat ett tvåårigt projekt inom ramen för STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning). Aktiviteter har genomförts med avsikt att utveckla samarbetet mellan Högskolan och flera utvalda länder i Afrika, genom bilaterala avtal, personal- och studentutbyte, fältstudiemöjligheter, gemensamma projekt, forskningssamarbeten samt rekrytering av avgiftsskyldiga studenter. Ytterligare ett projekt har startats med fokus på att etablera samarbeten med flera universitet i Kina inom forskning och utbildning samt för rekrytering av avgiftsskyldiga studenter. Studentmobilitet och avtal Utbytesprogram som Erasmus, Nordplus och Linnaeus-Palme är huvudsakligen de program Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 25 som Högskolan varit aktiv i under 2014. Antalet Erasmusavtal har inte förändrats i någon större utsträckning. Nytt samarbetsavtal har tecknats med Institut National des Sciences Appliquees de Toulouse i Frankrike inom informationsteknologi och ingenjörsvetenskap. Högskolan har under året ingått flera nya avtal med universitet i Sydkorea, Nigeria, Ghana, Tanzania, Kenya samt Kina. Högskolan har under året fått medel för två projekt inom ramen för Linnaeus-Palmeprogrammet tillsammans med lärosäten i Brasilien samt Kina. Antalet utresande studenter har nästan fördubblats under 2014 jämfört med föregående år, tabell 20. Ökningen speglar det växande intresset bland Högskolans studenter för utlandsstudier samt ett större fokus på internationalisering på institutionerna. Flera program har också ändrat den termin som rekommenderas för utlandsstudier för att underlätta för studenterna att genomföra utlandsstudier. Söktrycket till engelsktalande länder är fortsatt högt, i relation till antalet tillgängliga utbytesplatser i dessa länder. Ett arbete har påbörjats för att se över nuvarande avtal kopplat till Högskolans utbildningsprogram och ämnesområden för att forma tydligare utbytesmöjligheter. Antalet inresande utbytesstudenter från Högskolans partneruniversitet har minskat något mot föregående år, tabell 20. Andelen studenter från länder utanför EES ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Högskolan har under året beviljats åtta Minor Field Studies (MFS) stipendier från Universitets- och högskolerådet (UHR). Högskolan har tilldelat sex externa och två interna stipendiater ett stipendium om vardera 27 000 kr. Studenterna ska under minst åtta veckor genomföra en fältstudie i ett utvecklingsland i samband med sitt examensarbete på grundnivå eller avancerad nivå. Högskolan beviljades också medel från UHR för MFSkontaktresa. Denna genomfördes i Tanzania och Kenya i syfte att etablera kontakter med organisationer för att ge MFS-studenter möjligheter till fältstudier. Högskolan i Skövde tar varje år emot ett antal ”free-movers”, inkommande studenter utanför partneravtalen som inte är betalningsskyldiga. Det finns dock inget system som möjliggör framtagande av tillförlitliga siffror på denna studentgrupp då uppgifter om studenters nationalitet inte är tillgängliga via Ladok. Tabell 20: Studentmobilitet inom utbytesavtal 2014 2013 2012 38 26 12 20 16 4 41 29 12 14 9 5 13 10 3 13 6 7 18 9 20 Antal inresande studenter (personer) -varav kvinnor -varav män 155 71 84 164 77 87 166 72 94 varav från länder utanför EES -varav kvinnor -varav män 26 13 13 25 14 11 17 9 8 97 107 117 Antal utresande studenter (personer) -varav kvinnor -varav män varav till länder utanför EES -varav kvinnor -varav män Antal utresande studenter (helårsstudenter) Antal inresande studenter (helårsstudenter) Källa: Ladok Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 26 Lärar- och personalmobilitet Högskolan strävar efter ett ökat kunskapsutbyte med lärosätets utländska samarbetspartners, bl a genom reglerade lärarutbyten. Lärarutbytena på Högskolan sker mestadels inom Erasmus-, Nordplus- och Linnaeus-Palmeprogrammen och då i form av korta utbyten som varar en till tre veckor. Högskolan har under året haft tre inresande respektive tio utresande lärare inom Erasmusprogrammet samt två inresande och tre utresande lärare inom Linnaeus-Palmeprogrammet. Personalutbytena äger rum inom ramen för Erasmusprogrammet i form av jobbskuggning under en vecka. Intresse för personalutbyten inom förvaltningen är stort och antalet sökande under året har varit fler än tillgängliga stipendier. Sju personer har genomfört utbyten vid partnerlärosäten i Europa, vilket är på samma nivå som under 2013. Högskolan hade under året inga inresande personalutbyten. Internationalisering på hemmaplan Arbetet med internationalisering på hemmaplan har utvidgats under året genom ett aktivt arbete med utformning av riktlinjer för att underlätta utlandsstudier inom olika utbildningar samt uppmuntra och stödja lärarutbyten och internationella forskningssamarbeten. Vidare har arbetet med att utforma en modell för högskolans internationalisering på hemmaplan påbörjats och en handlingsplan för internationaliseringsarbetet beräknas vara färdig tidigt nästkommande år. Studieavgiftsfinansierad verksamhet Under 2014 fattade riksdagen beslut om separat antagning av sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet för högskoleutbildning på grund eller avancerad nivå. Högskolan har inte antagit studenter genom separat antagning under 2014. Den studieavgiftsfinansierade verksamheten har därmed inte påverkats. Antalet avgiftsskyldiga studenter har varit lågt sedan införandet av studieavgifter höstterminen 2011, men börjar sakta vända, tabell 21. Siffrorna för 2014 visar att antalet registrerade avgiftsskyldiga studenter har ökat till 73 personer, år 2013 var antalet 50 personer. Detta har inbringat 5 046 tkr i studieavgifter (inkluderar även anmälningsavgifter från UHR), vilket motsvarar en ökning med 71 % mot 2013. Närmare hälften av dessa studenter har rekryterats av agenter (av Högskolan särskilt anlitade rekryterare). Den studieavgiftsfinansierade verksamheten har inte påverkat antalet inresande studenter från tredjeland inom ramen för våra utbytesavtal och inte heller Högskolans övriga utbytesverksamhet. Arbetet med Högskolans internationella marknadsföring och rekrytering har varit priorterat i syfte att öka Högskolans synlighet internationellt. Det har bl a inneburit en utveckling av Högskolans engelska webbsidor, översyn av Högskolans tryckta marknadsföringsmaterial, utbildningspass om Högskolan för agenter samt fortsatt närvaro i sociala medier. Flera lyckade rekryteringsaktiviteter har genomförts, såsom ”pull-to-go” seminarier för antagna internationella studenter samt riktade marknadsföringsinsatser i bl a Afrika. Fler avtal med agenter för rekrytering av avgiftsskyldiga studenter har också slutits i Iran, Indien samt Kina. Högskolan i Skövde fortsätter sitt deltagande i det nationella projektet ”Study Destination Sweden”. Projektet drevs tidigare på initiativ av Svenska institutet men leds numera av lärosätena själva i samarbete med SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund). Högskolan har också fortsatt sitt deltagande i ”Science without Borders”, ett stipendieprogram som Brasilien erbjuder brasilianska studenter. Två studenter har antagits Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 27 under höstterminen 2014 vid Högkolan. Tack vare ett samarbete mellan ”Science without Borders” och Saab har Högskolan kunnat ta emot två gästforskare från Brasilien. De brasilianska gästforskarna har ingått i en forskargrupp inom informationsteknologi under ett års tid. För arbetet med rekryteringen av avgiftsskyliga studenter är stipendier av stor betydelse. Flertalet av årets avgiftsskyldiga studenter har delfinansierat sina studier med stipendier. UHR:s stipendieprogram spelar en avgörande roll i rekrytering av dessa studenter. UHR:s stipendiemedel har fördelats som delstipendier till 25 studenter. Fem studenter har fått heltäckande stipendier från Svenska institutet. Utöver dessa stipendier har Högskolan också möjlighet att dela ut interna stipendier. För 2014 beslutades att åtta studenter skulle få Högskolans interna stipendier. Stipendierna nyttjas dock först vårterminen 2015. Tabell 21: Antal avgiftsskyldiga studenter 2014 2013 2012 73 33 40 50 19 31 45 21 24 5 046** 2 945** 2 937 Helårsstudenter totalt -varav kvinnor -varav män 40 18 22 24 9 15 21 10 11 Helårsprestationer totalt -varav kvinnor -varav män 27 12 15 20 7 13 13 7 6 Antal avgiftsskyldiga studenter totalt -varav kvinnor -varav män Studieavgifter (tkr) ** I summan ingår studieavgifter; UHR:s, Svenska institutets och Science without Borders stipendier samt även anmälningsavgifter från UHR. Källa: Ladok, Agresso Samarbete med Migrationsverket Samarbetet med Migrationsverket har fungerat väl och Högskolan är nöjd med den service som Migrationsverket ger till lärosätet. Handläggningstiden på åtta veckor för studenters ansökningar för uppehållstillstånd är dock för lång. Detta blir särskilt kännbart vid vårens antagning av avgiftsskyldiga studenter, då det är kortare process för denna studentgrupp, bara två månader mellan urval två och utbildningsstart, medan närmare fyra månader för höstterminens studenter. Den långa handläggningstiden riskerar att studenter inte hinner anlända i tid för vårterminens utbildningsstart. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 28 Forskning och utbildning på forskarnivå Utvecklingen av forskning och utbildning på forskarnivå under år 2014 presenteras i tre avsnitt. Indelningen, som utgörs av avsnitten forskningsstrategi, profilering samt excellens, grundas på den struktur som finns i Högskolans utvecklingsplan. Forskningsstrategi Strategiska utgångspunkter för Högskolans forskning i utvecklingsplanen för år 2016: - prioritera behovsmotiverad forskning inom avgränsade specialiseringar med tydliga inslag av samproduktion - bedriva utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom varje forskningsspecialisering - utveckla strategiska allianser med andra lärosäten för att ömsesidigt stärka forskning - samverka med det omgivande samhället för att sprida befintlig kunskap och skapa ny kunskap samt aktivt bidra till en hållbar samhällsutveckling - synliggöra forskning genom regelbunden, aktiv och målgruppsanpassad kommunikation med omvärlden. Forskningen på Högskolan profileras i fem tydligt avgränsade forskningsspecialiseringar (Framtidens företagande, Hälsa och lärande, Informationsteknologi, Systembiologi, Virtuella system). Från och med 2014 sammanfaller forskningsspecialiseringarna med de nya institutioner som har inrättats. Tre av forskningsspecialiseringarna ingår i Högskolans KKmiljö2. KK-miljön är ett viktigt verktyg för Högskolan i arbetet mot visionen i utvecklingsplanen att år 2023 vara bland de främsta högskolorna nationellt på samspel mellan utbildning, forskning och innovation. Inom forskningsspecialiseringarna finns utbildning på grundnivå och avancerad nivå med koppling till den forskning som bedrivs vid Högskolan. Inom forskningsspecialiseringarna Informationsteknologi och Virtuella system ges även utbildning på forskarnivå inom ramen för Högskolans examensrätt för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi. Högskolan har ett uttalat mål att 2016 erhålla ytterligare en egen examensrätt på forskarnivå inom någon av forskningsspecialiseringarna. I syfte att uppnå detta mål bedrivs ett målmedvetet arbete för att kontinuerligt stärka forskningen och utbildningen. För att kunna bedriva utbildning på forskarnivå inom de forskningsspecialiseringar där Högskolan ännu inte nått upp till de kvalitetskrav som gäller för att erhålla egen examensrätt ingås strategiska allianser med andra lärosäten och utbildningen bedrivs i samverkan. En annan typ av strategisk allians inom forskningen startade 2013 med Högskolan i Borås. Fyra forskningsteman har utkristalliserats och forskningsverksamheten har under 2014 tagit sig konkreta uttryck i form av bland annat gemensamma publikationer, gästföreläsningar och postdok-tjänster. Västra Götalandsregionen delfinansierar samarbetet mellan lärosätena. I slutet av 2014 reste en delegation från Högskolan, Skövde kommun och Gothia Science Park till Seattle, USA, för att knyta kontakter och marknadsföra Högskolan och regionen. Förhoppningen är att denna resa ska resultera i målinriktade strategiska samarbeten kring 2 Högskolan utsågs i maj 2011 till en s.k. KK-miljö. Detta innebär att stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) långsiktigt stödjer en uppbyggnad av vissa av lärosätets forskningsmiljöer, inom ramen för ett tioårigt projekt. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 29 forskning, utbildning och innovation inom spelbranschen. Under året har ett första steg mot en målmedveten satsning gjorts för att öka antalet framgångsrika ansökningar om forskningsmedel från EU. En arbetsgrupp har tillsatts som ska föreslå insatser och aktiviteter för att framgångsrikt attrahera finansiering från ramprogrammet Horisont 2020. Styrelsen har avsatt medel ur myndighetskapitalet under 2014 och 2015 i syfte att skapa förutsättningar för framgångsrika ansökningar. Profilering inom forskningen Högskolans forskning ska, enligt utvecklingsplanen, profileras genom utveckling av forskningens inriktning och i relationen till utbildningen (forskningsförankring av utbildningen). Redovisningen som rör forskningsförankring görs i avsnittet om profilering inom utbildningen. Forskningens inriktning Mål i Högskolelagen om uppdrag och inriktning: - Staten ska som huvudman anordna högskolor för 3. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 4. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. (1 kap 2 §) Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap 3 §) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller forskningens inriktning: - forskningscentrumen för informationsteknologi, systembiologi, och virtuella system är fullt utvecklade enligt de kriterier som fastställts för forskningscentrum vid Högskolan - forskningsspecialiseringar med inriktning mot framtidens företagande och välbefinnande har utvecklats och inrättats som forskningscentrum - forskningen är behovsmotiverad och fokuserad mot riktad grundforskning och tillämpad forskning Forskningsspecialiseringarna har under året fortsatt profilerats mot behovsmotiverad forskning och riktad grundforskning. Inom Informationsteknologi har satsningen på Sweden Game Arena och spelutveckling samt områdena Data science och Informationssystem stått i fokus för forskningen. Inom Virtuella system stärks fokuseringen mot Virtual manufacturing and design och inom Systembiologi inriktas forskningen främst mot Biomarkörer. Samtliga dessa områden har utgjort prioriterade områden för ansökningsomgången inom Högskolans KK-miljö under 2014. Inom forskningsspecialiseringen Framtidens företagande finns forskargrupper som fokuserar sig kring teman som Detaljhandel och internationellt företagande, Strategiskt entreprenörskap, Medarbetarskap och organisatorisk resiliens, Knowledge and Innovation Management. Inom forskningsspecialiseringen Hälsa och lärande koncentreras forskningen kring Äldre och långvariga hälsoproblem samt Kvinna, barn, familj. Utvecklingen vad gäller målet om behovsmotiverad forskning tas upp i avsnittet om externa medel inom forskningen. Sammantaget har arbetet med forskningens profilering och inriktning varit mycket fruktsamt under det gångna året. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 30 Excellens inom forskningen Excellens och kvalitet inom Högskolans forskning ska, enligt utvecklingsplanen, uppnås genom utveckling av forskarkompetens, vetenskaplig produktion, egen examinationsrätt inom utbildning på forskarnivå, intern kvalitetssäkring, externa medel samt kunskapsöverföring till det omgivande samhället. Utvecklingen vad gäller forskarkompetens framgår av avsnittet om personal. Redogörelse för kunskapsöverföring görs i avsnittet om samverkan. Vetenskaplig produktion Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller vetenskaplig produktion: - antalet publikationer i internationella tidskrifter har ökat, från 108 artiklar år 2010 till 150 artiklar år 2016 - en systematisk bibliometrisk analys av vetenskaplig produktion och citeringar har införts Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 31 I tabell 22 redovisas antal publikationer som producerats av lärosätets forskare och forskarstuderande under tiden 2012-2014. Tabell 22: Antal publikationer per institution* och vetenskapsområde Institution Inst. för biovetenskap varav tidskrifter 2014 34 27 Vetenskapsområde Humaniorasamhällsvetenskap varav tidskrifter 2013 2012 49 42 17 19 varav böcker - varav böcker 2 varav konferenser 3 varav konferenser 9 16 varav workshops, 21 7 varav workshops, rapporter, bokkapitel, etc. Inst. för handel och företagande varav tidskrifter varav böcker varav konferenser varav workshops, rapporter, bokkapitel, etc. Inst. för hälsa och lärande varav tidskrifter 4 rapporter, bokkapitel, etc. 21 Medicin-hälsovetenskap 44 58 10 varav tidskrifter 43 55 10 1 42 41 varav böcker 1 varav konferenser - - varav workshops, - 3 38 37 33 30 rapporter, bokkapitel etc Naturvetenskap varav tidskrifter varav böcker - varav böcker - varav konferenser 1 varav konferenser 2 5 varav workshops, rapporter, varav workshops, 3 2 bokkapitel, etc. rapporter, bokkapitel, etc. 69 81 18 22 Inst. för informationsteknologi varav tidskrifter varav böcker varav konferenser varav workshops, rapporter, bokkapitel, etc Inst. för ingenjörsvetenskap varav tidskrifter varav böcker varav konferenser varav workshops, rapporter, bokkapitel, etc. Totalt3 varav tidskrifter 94 27 1 53 13 Teknik varav tidskrifter varav böcker - varav konferenser 50 57 varav workshops, 1 2 200 218 111 126 rapporter, bokkapitel, etc. 61 19 39 3 241 122 Totalt varav tidskrifter *Vetenskapsområde gäller inte längre som indelningsgrund för resurstilldelningen till forskning och utbildning. Från och med 2014 baseras uppgifterna på Högskolans nya institutionsuppdelning. Källa: DiVA Totalsumman är räknad på lärosätet som helhet. Den motsvarar inte summan av institutionernas publikationer, då publikationer gemensamma för två eller flera institutioner har räknats en gång vardera per delaktig institution. 3 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 32 Tabell 22 visar att omfattningen av Högskolans totala vetenskapliga produktion har ökat i förhållande till de föregående två åren. Noteras bör att 2014 års siffror omfattar refereegranskade publikationer, medan föregående års siffror även har inkluderat ej refereegranskat material. Under 2014 publicerade Högskolans forskare 122 tidskriftspublikationer vilket ska ställas i relation till målet om 150 sådana publikationer år 2016. Tabell 23: Andel män och kvinnor i procent av författare med hemvist vid Högskolan i Skövde Institution 2014 Vetenskapsområde M K Inst. för biovetenskap 67 33 Humaniora-samhällsvetenskap Inst. för handel och företagande 72 28 Medicin-hälsovetenskap Inst. för hälsa och lärande 25 75 Naturvetenskap Inst. för informationsteknologi 76 24 Teknik Inst. för ingenjörsvetenskap 86 14 Fördelning totalt 69 31 Fördelning totalt 2013 M K 68 32 10 90 61 39 81 19 61 39 M=män K=kvinnor Källa: Interna uppgifter Tabell 23 synliggör att det finns tydliga skillnader när det gäller andelen kvinnor och män bland publikationernas författare. Exempel på detta återfinns vid institutionen för hälsa och lärande, där forskningsområdena medicin-hälsovetenskap och pedagogik är dominerande, samt vid institutionen för ingenjörsvetenskap, där forskningsområdet teknik är dominerande. För att sätta siffrorna i relation till helheten kan jämförelse göras med proportionen 43 % kvinnor och 57 % män anställda med lägst doktorsexamen. Utbildning på forskarnivå Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller utbildning på forskarnivå: - egen examensrätt för utbildning på forskarnivå finns inom minst två av Högskolans forskningsspecialiseringar - strategiska allianser finns för genomförande av utbildning på forskarnivå inom de forskningsspecialiseringar som ännu inte har egen examensrätt Examina på forskarnivå Under 2014 har tolv av Högskolans forskarstuderande avlagt doktorsexamen. Två disputationer och ett licentiatseminarium genomfördes inom den egna examensrätten i informationsteknologi, tabell 24. Högskolans första promoveringshögtid hölls i oktober. Bland forskarstuderande antagna vid andra lärosäten avlade tio sin doktorsexamen och en sin licentiatexamen. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 33 Tabell 24: Antal examina inom utbildning på forskarnivå per institution* och vetenskapsområde Institution Biovetenskap (IBI) 2014 Vetenskapsområde 1 humaniora-samhällsvetenskap 2013 2012 2 2 varav doktorsexamen 1 varav doktorsexamen 2 - varav licentiatexamen - varav licentiatexamen - 2 2 6 Handel & företagande (IHF) medicin-hälsovetenskap varav doktorsexamen - varav doktorsexamen 1 5 varav licentiatexamen - varav licentiatexamen 1 1 2 3 Hälsa & lärande (IHL) 2 naturvetenskap varav doktorsexamen 1 varav doktorsexamen 1 3 varav licentiatexamen 1 varav licentiatexamen 1 - 8 6 Informationsteknologi (IIT) 9 teknik varav doktorsexamen 8 varav doktorsexamen 4 2 varav licentiatexamen 1 varav licentiatexamen 4 4 Ingenjörsvetenskap (ING) 2 Licentiatexamen 6 7 Doktorsexamen 8 10 varav doktorsexamen 2 varav licentiatexamen - Licentiatexamen 2 varav kvinnor - varav män 2 Doktorsexamen 12 varav kvinnor 6 varav kvinnor 3 8 varav män 6 varav män 5 2 14 17 Totalt antal examina 14 Totalt antal examina *Vetenskapsområde gäller inte längre som indelningsgrund för resurstilldelningen till forskning och utbildning. Från och med 2014 baseras uppgifterna på Högskolans nya institutionsuppdelning. Källa: Interna uppgifter Antal doktorsexamina är jämnt fördelade mellan kvinnor och män. Den genomsnittliga bruttostudietiden (den totala tiden i utbildningen utan hänsyn tagen till aktivitetsgrad) för de personer som avlagt doktorsexamina under 2014 var 6,2 år, jämfört med 6,7 år för de som disputerat under 2013. För de som erhållit licentiatexamen var den genomsnittliga bruttostudietiden 6 år under 2014, jämfört med 3,2 år 2013. Det finns stora variationer i bruttostudietiden vilket delvis kan förklaras av forskarstuderandes olika anställningsformer. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 34 Forskarstuderande Antalet forskarstuderande, inklusive industridoktorander, uppgick i december 2014 till 72 personer, jämfört med 70 år 2013. Tabell 25: Antal forskarstuderande per institution* och vetenskapsområde 2014 2013 Totalt varav nya 11 1 varav kvinnor 6 1 varav män 5 - 4 - varav kvinnor 2 - varav män 2 - 11 1 varav kvinnor 9 - varav män 2 1 24 3 varav kvinnor 9 - varav män 15 3 varav antagna vid HIS 18 3 22 - varav kvinnor 6 - varav män 16 - varav antagna vid HIS 8 - 72 5 varav kvinnor 32 1 varav män 40 4 Institution IBI IHF IHL IIT ING Totalt Vetenskapsområde 2012 Totalt varav nya Totalt varav nya 13 1 8 1 varav kvinnor 9 - 5 1 varav män 4 1 3 - 11 1 11 2 varav kvinnor 8 1 8 1 varav män 3 - 3 1 4 - 4 1 varav kvinnor 3 - 3 - varav män 1 - 1 1 42 6 36 9 varav kvinnor 11 3 8 3 varav män 31 3 28 6 70 8 59 13 varav kvinnor 31 4 24 5 varav män 39 4 35 8 Humaniorasamhällsvetenskap Medicin-hälsovetenskap Naturvetenskap Teknik Totalt *Vetenskapsområde gäller inte längre som indelningsgrund för resurstilldelningen till forskning och utbildning. Från och med 2014 baseras uppgifterna på Högskolans nya institutionsuppdelning. Källa: Interna uppgifter Tabell 25 (del för 2014) avser dem som är antagna till utbildning på forskarnivå, oavsett aktivitetsgrad. Av det totala antalet forskarstuderande är 24 antagna till Högskolans egen forskarutbildning inom informationsteknologi. Detta är en ökning jämfört med förra året då antalet var 22. Könsfördelningen bland de forskarstuderande är relativt jämn totalt sett, med 44 % kvinnor och 56 % män. Det innebär samma könsfördelning jämfört med föregående år. På institutionerna för biovetenskap (IBI), handel och företagande (IHF) samt hälsa och lärande (IHL) överväger de kvinnliga forskarstudenterna, medan det omvända förhållandet råder på institutionerna för informationsvetenskap (IIT) och ingenjörsvetenskap (ING). Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 35 Anställningsform Av tabell 26 framgår anställningsform för forskarstuderande knutna till Högskolan. Tabell 26: Anställningsform för forskarstuderande Anställningsform 2014 2013 2012 Antal doktorander 46 46 41 varav kvinnor 20 varav män 26 7 5 19 13 5 5 70 59 varav industridoktorander (motsv.) 8 varav kvinnor 4 varav män 4 Antal adjunkter 19 varav kvinnor 9 varav män 10 Antal med annan anställningsform 8 varav kvinnor 3 varav män 5 Totalt antal forskarstuderande 72 varav kvinnor 32 varav män 40 Källa: Interna uppgifter Av totalt antal forskarstuderande har 64 % en doktorandanställning. Forskarstudierna finansieras i hög grad genom anställning (doktorandanställning vid Högskolan, annan extern anställning som industridoktorand eller adjunktanställning vid Högskolan). Utbildningsbidrag används inte som finansieringsform för forskarstuderande vid Högskolan. Strategiska allianser och fler egna examensrätter Högskolans ambition är att även fortsatt kunna bedriva utbildning på forskarnivå inom de områden där Högskolan saknar egen examensrätt, detta inom ramen för strategiska allianser med andra lärosäten. För närvarande finns övergripande avtal om sådan samverkan bland annat med Högskolan i Jönköping. Därutöver finns avtal som tecknats för enskilda forskarstuderande med bland annat Linköpings Universitet, Göteborgs Universitet och Högskolan i Borås. Intern kvalitetssäkring Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller intern kvalitetssäkring av forskningen: - det kvalitetssystem som finns för KK-miljön har utvecklats till att omfatta all forskning vid Högskolan Kvalitetssystemet för KK-miljön är i allt väsentligt nu uppbyggt i sin helhet och är väl etablerat i verksamheten inom KK-miljön. Formaliserade, personoberoende processer och dokument för kvalitetsgranskning har utvecklats och ligger till grund för systemet. Kvalitetsgranskning sker av såväl ansökningar som pågående och avslutade projekt. Under 2014 påbörjades ett arbete med att applicera kvalitetssystemet för KK-miljön på Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 36 ansökningar utanför miljön. Det kommer att ta tid att fullt ut integrera kvalitetssystemet i all forskning på Högskolan, varför detta arbete måste ske gradvis. Vidare har rekommendationer från den stora forskningsutvärderingen 2013 (Assessment of Research and Collaboration, ARC13) beaktats i det arbete som bedrivits under året gällande kvalitetssäkring för forskningen. Externa medel inom forskningen Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller externa medel inom forskningen: - forskningens intäkter har ökat till 160 miljoner kronor, samtidigt som andelen externa medel för forskningen har ökat från 52 % år 2010 till 65 % år 2016 - andelen godkända ansökningar i förhållande till inlämnade ansökningar har ökat med 10 %, mätt per finansiär - externa medel från regionala intressenter omfattar minst 10 miljoner kronor årligen - Högskolan utgör en minst femprocentig partner i två godkända nationella strategiska satsningar - minst 15 % av de externa medlen forskningsfinansiärer med hög status - minst 15 % av de externa medlen utgörs av EU-medel utgörs av medel från svenska Den ekonomiska utvecklingen för forskningen är ett resultat av Högskolans strategi att fokusera på behovsmotiverad forskning. Förutsättningarna att erhålla finansiering för sådan forskning, där det på kort eller lång sikt finns ett identifierat behov, är generellt sett goda. Utveckling av forskningens inbetalningar Diagram 1: Forskningens inbetalningar i tkr 2011-2014 120 000 100 000 80 000 Fin. Int Bidrag 60 000 Avgifter 40 000 Anslag 20 000 0 2011 2012 2013 2014 Källa: Agresso Utvecklingen för forskningens inbetalningar sedan 2011 framgår av diagram 1. För år 2014 kan noteras att bidragsinbetalningarna har ökat. Detta är positivt utifrån Högskolans ambition att år 2016 ha drygt 100 miljoner kronor i bidrag. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 37 Diagram 2: Forskningens intäkter i tkr 2011-2014 120 000 100 000 80 000 Finansiella intäkter Intäkter av bidrag 60 000 Intäkter av avgifter, ersättningar 40 000 Intäkter av anslag 20 000 0 2011 2012 2013 2014 Källa: Agresso Andelen externfinansierad forskning, dvs bidrag, avgifter och finansiella intäkter, utgör 58,6 % vilket innebär en marginell minskning jämfört med föregående år då motsvarande andel var 59,4 %, diagram 2. Det kan konstateras att utvecklingen går åt rätt håll, men att målet att andelen extern finansiering 2016 ska vara 65 % av forskningsmedlen fortfarande är en bra bit bort. Forskningens ekonomiska resultat presenteras mer utförligt i avsnittet om ekonomiskt resultat och prestationer. Bidragsfinansiärer Fördelningen av bidragsfinansieringen uppdelad på finansiär (se diagram 3) visar att KKstiftelsen är en mycket viktig finansiär för Högskolan. Detta är naturligt eftersom Högskolan utgör en av stiftelsen prioriterad forskningsmiljö. Ett strategiskt arbete för att öka finansieringen från EU:s olika ramprogram påbörjades under 2014 med stöd av särskilda medel ur myndighetskapitalet, enligt styrelsebeslut 201312-12. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 38 Diagram 3: Olika bidragsfinansiärers andelar i procent år 2014 6% 11% 5% 3% 2% 0% EU 8% Formas Forte 5% Företag KK-stiftelsen 6% Kommun o landsting Universitet Vinnova 10% VR Övr myndigheter 43% Övriga stiftelser Källa: Agresso Den regionala finansieringen har ökat markant jämfört med förra året och utgör cirka 10 % (3 % år 2013) av bidragen, vilket motsvarar cirka 6,3 miljoner kronor. Högskolan har därmed kommit en bra bit på väg mot målet i utvecklingsplanen om minst 10 miljoner kronor årligen från regionala finansiärer. En ökning kan noteras i andelen externfinansiering från svenska finansiärer med hög status, dvs. Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och samhälle), Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) samt SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning, ingår i ”Övriga stiftelser” i diagrammet ovan) och Vetenskapsrådet. Andelen under året uppgår till 16 %, vilket alltså överträffar målet om cirka 15 % år 2016. Andelen EU-finansiering, 5 %, har däremot mer än halverats jämfört med år 2013 (12 %), vilket är bekymmersamt med tanke på målet för 2016 om 15 %. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 39 Samverkan Utvecklingen under år 2014 relaterad till samverkan inom utbildning och forskning presenteras i tre avsnitt, kunskapsöverföring och nyttiggörande, utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden samt uppdragsutbildning. Inom samtliga områden anges specifika mål i Högskolans utvecklingsplan. Mål i Högskolelagen om samverkan: - I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. (1 kap 2 §) Kunskapsöverföring och nyttiggörande Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om kunskapsöverföring och nyttiggörande: - Högskolan har utvecklat en modell för regional samverkan mellan utbildning, forskning och nyttiggörande - metoder har utvecklats för att säkerställa kunskapsöverföring till samverkanspartners i olika forskningsprojekt Modell för regional samverkan Skaraborgsprogrammet 2.0 är ett treårigt projekt som startade 2012 och som avslutades vid 2014 års utgång. Högskolans del i programmet bestod av ett mentorprogram, ett partnerprogram och ett arbete med det livslånga lärandet. Programmet syftade till att stärka näringslivsutvecklingen i Skaraborg och därigenom öka regionens attraktionskraft. Genom programmet har Högskolan fått möjlighet att, enligt utvecklingsplanens mål, arbeta med skapandet av ett system för kunskapsöverföring i Skaraborgsregionen. Under 2014 har bedrivitis verksamhet i samtliga tre av Högskolans delar i programmet. Mentorprogrammet Mentorprogrammet löper under ett läsår, från september till maj där mentor och adept träffas regelbundet. Programmet möter stort intresse från studenter och fortsätter att utvecklas i mycket positiv riktning. Under läsåret 2013/2014 bestod programmet av 93 mentor-/adeptpar. Under våren 2014 har det samtidigt skett ett fortlöpande arbete med ansökningsförfarande till programmet, rekrytering av mentorer och matchning av mentorspar. Till Mentorprogrammet läsåret 2014/2015 har 102 adepter antagits. Dessa 102 studenter kommer från 19 olika utbildningsprogram och deras mentorer representerar 73 olika företag och organisationer i 14 olika kommuner. Trots att Skaraborgsprogrammet avslutas kommer Högskolan att fortsätta utvecklingen av mentorsprogrammet. Partnerprogrammet Partnerprogrammet ska bidra till ökat förtroende mellan akademi och arbetsliv. Programmets syfte är att koppla samman yrkesutövare i en framträdande position i Skaraborg med Högskolans ledande forskare och chefer. Med partnerprogrammet vill Högskolan stärka samarbetet med näringsliv, kommuner och organisationer. Under våren 2014 har partnerprogrammet funnit sin form där basen är kunskapsöverföring och kompetensutveckling som fungerar långsiktigt och strukturerat. Varje par ingår i programmet under ett läsår. Under perioden 2014/2015 arbetar 17 partnerpar tillsammans, att jämföras med 2013 då programmet startade med tio par. Kontinuerliga träffar med Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 40 externa presumtiva partners har skett under våren 2014 och ett arbete med skräddarsydd matchning genomfördes i processform mellan intresserade partners. Befintliga par har också fått stöd med coachning och seminarier med inbjudna talare. Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet bidrar till att fortsatt verka för att fånga upp arbetsmarknadens behov av kompetensutveckling och livslångt lärande. Högskolan har tillsammans med Gothia Science Park och Industrial Development Center erbjudit delar av detta via särskilt anpassade kurser. Inom dessa kurser finns inslag med direkta kopplingar till de yrkesverksamma, gärna tidigare studenters, verksamhet exempelvis i form av gästföreläsningar eller kursmoment ute i egen verksamhet. Totalt under kalenderår 2014 har 468 deltagare från näringslivet deltagit. Programmet har så här långt utmynnat i ett antal konkreta samarbeten mellan Högskola och deltagande företag. Utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden: - utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden konkretiseras inom samtliga utbildningar tydliggörs och - Högskolans utbildningar utvecklas i aktiv samverkan med företrädare för den regionala arbetsmarknaden Högskolans utbildningar ska kännetecknas av att de har en stark koppling till arbetsmarknaden (näringsliv och/eller offentlig sektor). Nära samverkan ska därför ske med det identifierade arbetsfältet för utbildningen. Samverkan kan utgöras av verksamhetsförlagd utbildning, adjungerade lärare, deltagande av representanter för arbetslivet i undervisningen, råd där avnämare ingår, examensarbeten etc. Användbarheten ska även följas upp genom kontakter med alumner, till exempel via träffar och enkäter. Under våren 2014 bedrevs en utredning om hur högskolans organisation av samverkan riktad mot näringsliv och samhälle för att bästa nå målen och de krav, behov och förutsättningar som finns i regionen. Utredningen visade på några möjliga modeller att organisera för samverkan. En ytterligare genomlysning av förslagen med konsekvensbeskrivning har pågått under hösten. Uppdragsutbildning Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller uppdragsutbildning: - volymen på uppdragsutbildningar har ökat från knappt 12 miljoner kronor år 2010 till 30 miljoner kronor år 2016 - marknadsföring riktad mot uppdragsutbildning […] har utvecklats Högskolan har under 2014 fortsatt arbetet med att öka omfattningen av uppdragsutbildningar samt att stärka och utveckla uppdragsutbildningens position såväl internt som externt. Under 2014 fanns ett budgeterat mål att nå 16 miljoner kronor, en ambition som knappt uppnåddes av ett resultat motsvarande 15 572 tkr. Högskolan arbetar med uppdragsutbildning inom områdena skräddarsydd utbildning, erbjuden utbildning samt offentlig upphandling. Under året har de interna processerna för Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 41 uppdragsutbildning utvecklats och förfinats i syfte att underlätta institutionernas arbete. Högskolan har under 2014 bedrivit ett kontinuerligt arbete för ökad exponering såväl internt som externt. En viktig del i det arbetet har varit att synliggöra Högskolans uppdragsutbildning och att lyfta fram aktuella uppdragsutbildningar från samtliga institutioner på Högskolans hemsida. För att öka kontakten med potentiella kunder i Skaraborg har det genomförts kundbesök, vilket varit uppskattat och även resulterat i genomförda uppdragsutbildningar. Syftet med kundbesöken har även varit att bygga upp förtroendefulla relationer mellan Högskolan och det omgivande samhället samt att möta det behov av kompetensutveckling som förekommer inom näringsliv och offentlig sektor. Försäljningen av uppdragsutbildning till viktiga aktörer som bland andra Västra Götalandsregionen, Folkuniversitetet, Jönköpings läns landsting och Försvarsmakten har ökat. På det internationella planet har Högskolan ingått en potentiell viktig samverkan med Swedish Rescue Training Centre (SRTC) i Skövde med stora möjligheter att sälja uppdragsutbildning både nationellt och internationellt. Högskolan har även genom sitt samarbete med Volvo Cars och Volvo GTO genomfört uppdragsutbildning för produktionen i Kina. Under 2014 har Högskolan genomfört 81 uppdragsutbildningar mot 46 olika kunder. Av tabell 27 framgår att totalt 1 874 personer har deltagit i Högskolans uppdragsutbildningar. Av dessa har 574 personer deltagit i poänggivande uppdragsutbildningar, vilket motsvarar 44 helårsstudenter, tabell 27 Tabell 27: Antal deltagare inom uppdragsutbildning 2014 2013 2012 Helårsstudenter inom poänggivande kurser 44 30 21 -varav kvinnor 22 16 9 -varav män 22 14 12 Antal deltagare i poänggivande kurser 574 373 260 -varav kvinnor 284 199 141 -varav män 290 174 119 1 300 493 362 -varav kvinnor 867 441 327 -varav män 433 52 35 Antal deltagare i ej poänggivande kurser* * Siffrorna baseras på Högskolans interna uppgifter. Registrering i Ladok har påbörjats år 2012 men uppgifterna är inte fullständiga. Källa: Ladok Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 42 Tabell 28 visar avgifts- och bidragsintäkter (verksamhetsgren 22). Tabell 28: Uppdragsverksamhet i tkr Uppdragsverksamhet varav uppdragsutbildning 2014 2013 2012 15 572 15 708 10 564 12 985 12 488 7 467 Källa: Agresso Tabell 29 visar fördelningen av 2014 års avgifts- och bidragsintäkter (verksamhetsgren 22) per institution. Tabell 29: Uppdragsverksamhet i tkr 2014 fördelad per institution Institution Uppdragsverksamhet varav uppdragsutbildning IBI* IHF IHL IIT ING Förvaltn Tot s:a 39 1 937 8 909 2 219 984 1 484 15 572 116 1 228 8 675 1 691 866 409 12 985 *Återkrav på ett projekt som genererat ett underskott på den bidragsfinansierade delen. Källa: Agresso Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 43 Synlighet Utvecklingsplanen innehåller särskilda mål för att utveckla Högskolans synlighet. I detta avsnitt beskriver vi utvecklingen av synligheten inom de områden som tas upp i utvecklingsplanen, Studiedestination Skövde/Rekrytering, varumärket och forskningskommunikation. Vi redovisar rekrytering och marknadsföring riktad mot uppdragsutbildning och betalande internationella studenter i de särskilda avsnitten för dessa områden. Studiedestination Skövde/Rekrytering Mål i Högskolelagen om breddad rekrytering: - Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan (1 kap 5 §) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller rekrytering: - marknadsföringen av Högskolans utbildning och Skövde som utbildningsort har utvecklats i samverkan med närregionen, inom ramen för begreppet Studiedestination Skövde - Högskolans utbildningar är så attraktiva och kända att det går 1,5 förstahandssökande per antagen till program och kurs Marknadsföring av utbildning och studieort Genom kostnadseffektiv digital marknadsföring har Högskolan förmått att nå en bred målgrupp av blivande studenter från olika samhällsområden, jämn könsfördelning, bred åldersfördelning och med en geografisk spridning (tabell 30-32). Högskolan arbetar också aktivt med olika samarbeten i närområdet för att öka kännedomen om Skövde som studieort och om högskolestudier. Skaraborg har en låg andel högskoleutbildad befolkning jämfört med rikssnittet och Högskolan vill ge unga med studieovan bakgrund en trygg ingång till högskolestudier bl a genom ett nära samarbete med gymnasierna i närområdet. Ett exempel är att Högskolan deltar i en regional styrgrupp för Teknikcollege samt samarbete med rektorer och lärare inom gymnasierna i Skaraborg. Ett annat är praktikdagar för gymnasieelever från Gymnasium Skövde samt en temadag riktad till 200 elever på Teknikcollege Skaraborg. Under 2014 har Högskolan deltagit i 23 externa mässarrangemang, arrangerat två informationsdagar 14-15 mars med 800 besökare och tagit emot 100 studieintresserade personer på fem enskilda studiebesök. Större insatser har skett på mässorna Gamex ComicCon i Stockholm, Kunskap och Framtid i Göteborg och SACOmässan i Stockholm. Alumner viktiga för Högskolan Högskolan fångar upp blivande alumner redan under studietiden, ofta bland de många studenter som deltar i Högskolans kommunikationsaktiviteter vid mässor, studiebesök och andra arrangemang. Alumnerna som själva sökt kontakt med Högskolan erbjuds ett nyhetsbrev och att delta i alumndatabasen. 2014 hade Högskolan 2 742 alumner registrerade i databasen. Högskolan tillhandahåller också LinkedIn- och Facebookgrupper där alumnerna kan mötas, interagera och följa varandras framsteg. På Högskolans webbplats (www.his.se) finns alumnintervjuer och bloggar. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 44 Utbildningarnas attraktivitet Generellt sett är utbildningarna vid Högskolan attraktiva och söktrycket från förstahandssökande till höstterminen 2014 ökade jämfört med 2013. Den geografiska spridning bland dem som söker Högskolan i Skövdes utbildningar ökar, detsamma gäller den åldersmässiga spridningen (tabell 30-31). Könsfördelningen är dock generellt sett jämn (tabell 32). Målet om ökat antal behöriga förstahandssökande per antagen i utvecklingsplanen följer Högskolan upp i den statistik som SCB presenterar årligen för sökande till höstterminen (tabell 33). I statistiken räknas såväl programstudenter som kursstudenter, såväl de som tidigare studerat som de som studerar för första gången. Mellan 2013 och 2014 sker ökningen av behöriga förstahandssökanden per antagen till program eller kurs främst bland kvinnor. Tabell 30: Antal förstahandssökande till program, uppdelat på landsdelar ht 2014 ht 2013 ht 2012 ht 2011 Götaland 2 484 2 374 1 712 1 583 Svealand 681 607 456 266 Norrland 153 121 104 73 3 318 3 102 2 272 1 922 Totalt Tabellen visar antalet förstahandssökande till program vid Högskolan i Skövde som har folkbokföringsadress i Sverige. Brytdag är den sista officiella ansökningsdagen respektive år. Siffrorna inkluderar även obehöriga sökande år. Källa: NyA Open 2014-05-08 Tabell 31: Antal förstahandssökande till program, uppdelat på ålder ht 2014 ht 2013 ht 2012 ht 2011 2 018 1 972 1 514 1 258 25 - 34 år 878 742 510 427 35 år - 467 437 283 265 Totalt 3 363 3 151 2 307 1 950 - 24 år Tabellen visar åldersfördelning bland de förstahandssökande (inklusive obehöriga sökande) till program på Högskolan i Skövde, inklusive sökande som inte har folkbokföringsadress i Sverige, till och med den sista officiella ansökningsdagen i mitten av april varje år. Källa: NyA Open 2014-05-08. Det totala antalet förstahandssökande skiljer sig något mellan tabellerna. Orsaken är att tabell 30 endast omfattar sökande med svensk folkbokföringsadress. I tabell 31 ingår även personer som inte är folkbokförda i Sverige, det vill säga sökande från utlandet. Tabell 32: Antal förstahandssökande till program, uppdelat på kön Kön ht 2014 ht 2013 ht 2012 ht 2011 Totalt 3 363 3 144 2 307 1 950 varav kvinnor 1 774 1 615 1 174 1 053 varav män 1 589 1 529 1 133 897 Tabellen visar könsfördelning bland de förstahandssökande (inklusive obehöriga sökande) till program på Högskolan i Skövde, inklusive sökande som inte har folkbokföringsadress i Sverige, till och med den sista officiella ansökningsdagen i mitten av april varje år. Källa: NyA Open 2014-05-08 Tabell 33: Antal behöriga förstahandssökande per antagen till program och kurs Kön ht 2014 ht 2013 ht 2012 ht 2011 Totalt 1,1 1,0 0,8 0,8 varav kvinnor 1,1 0,9 0,8 0,7 varav män 1,2 1,2 0,9 0,8 Källa: SCB: Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden UF 46 SM1401, UF 46 SM 1301, UF 46 SM 1201 och UF 46 SM 1101 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 45 Varumärket Högskolan strävar efter att vara tydlig och berätta om Högskolans uppdrag, verksamhet och resultat så att studenterna, personalen och omvärlden kan uppfatta och känna delaktighet i verksamheten. Inte minst viktigt är detta i en till stora delar offentligt finansierad verksamhet där insyn och löpande redovisning av verksamheten är ett lagkrav. Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller Högskolans varumärke: - varumärket Högskolan i Skövde är känt med utgångspunkt i värdeorden omtänksamhet, öppenhet och nytänkande - satsningar har gjorts på intern kommunikation för att utveckla och stödja intern samstämmighet kring Högskolans varumärke - verksamheten vid Högskolan förklaras tydligare och särskiljs från andra lärosäten - Högskolan är känd som en viktig samhällsaktör av politiker och opinionsbildare Internkommunikation Högskolan arbetar strategiskt med intern kommunikation för att anställda ska ha goda förutsättningar att arbeta med hög kvalitet och delaktighet. För att långsiktigt stärka den interna kommunikationen har Högskolan 2014 inrättat ett intranät, en startpunkt där medarbetarna kan inhämta information, öka kvaliteten och säkerheten i informationshanteringen och stärka relationen mellan medarbetarna, se tabell 34. Tabell 34: Användarstatistik för Högskolan i Skövdes intranät Medarbetarportalen 2014* 2013 91 553 - Arbetsrelaterade- och sociala grupper 122 - Nyheter 330 - Besök** * Period: 27 mars – 17 dec 2014. ** Ett besök är den tid då användaren aktivt använder webbplatsen. All användarinformation (till exempel visningar och händelser) är kopplad till ett besök. Källa: Intern uppgift. Synlighet och interaktivitet genom sociala medier och webbplats Högskolans webbplats – www.his.se – finns på svenska och på engelska. Användningen av webbplatsen varierade 2014 mellan 1 000 och 16 000 besök om dagen, som mest under ansökningsperioden 15 mars till 16 april. 36 % var nytillkomna besökare. Av besökarna var 54 % män och 46 % kvinnor. 60 % av besökarna var 18 – 34 år. De flesta besöken sker via vanlig dator och besöken från mobila enheter utgör 23 %. Användningen av mobila enheter är störst bland våra nytillkomna besökare. Flest besök har sidorna som presenterar Högskolans utbildningar, biblioteket och studentrelaterad information. Detta gäller för både den engelska och svenska webbplatsen. Under 2014 har webbplatsen förvaltats enligt plan, sedan den nylanserades som responsiv, strax före årets start. Verktyg för språkgranskning och tillgänglighetskontroll har implementerats för att än mer anpassa Högskolan till kommande lagkrav på tillgänglighet. Högskolan har en strategisk närvaro i sociala medier, för att vara tillgänglig för många med möjlighet till en interaktiv öppenhet (tabell 35 och 36). Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 46 Tabell 35: Antal följare på Högskolan i Skövdes konton i sociala medier 2014 2013 2012 1 738 1 286 800 165 - - Svensk Facebook 5 839 5 001 4 086 Engelsk Facebook 1 412 796 392 LinkedIn Alumngrupp för Högskolan 1 302 1 154 536 LinkedIn Högskolans sida 8 923 700 - 472 83 - 2014 2013 2012 546 805 43 404 - 200 22 - Följare på Twitter, svenkt konto Följare på Twitter, engelskt konto Instagram Källa: Intern uppgift Tabell 36: Aktivitet på Högskolan i Skövdes kanal på Youtube Visningar Prenumeranter Källa: Intern uppgift Reseblogg ”Med en fot i världen”: För att synliggöra Högskolans internationaliseringsarbete har nio anställda från olika avdelningar och institutioner bloggat om erfarenheter och reflektioner från internationella utbytesprogram och forskningsprojekt. Bloggen har under 2014 haft 88 publicerade inlägg, 1 611 visningar, 582 besök och 12 prenumeranter. Besökarna har till största del varit från Sverige men också från länder som USA, Island, England och Frankrike. Synlighet via massmedia Högskolan arbetar aktivt för att positiv och neutral information om lärosätet ska nå ut i olika massmedier. Genom servicekanalen MyNewsDesk, sociala medier och via webbplatsen syns Högskolans verksamhet och personal regelbundet för journalister. Under 2014 hade Högskolan totalt 12 275 visningar av sitt pressmaterial; dvs. pressmeddelanden, pressbilder och pressinbjudningar. Det är en ökning med över 1 000 visningar. Massmedia som publicerat inslag eller artiklar om Högskolan under 2014 är såväl lokal press; ex: Skaraborgs Allehanda, Radio Skaraborg, Skövde Nyheter och TV4 Skaraborg, som nationell press; ex: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, TV4 Riks, Aftonbladet, Expressen, och internationell press; ex: The Hindu, Libération, La opinion de Malaga, samt nationell branschpress; ex: Gjuteriet, Ingenjören, vårdpress, dataspelspress. Högskolan är i genomsnitt aktuell i ett drygt tjugotal journalistiska artiklar i massmedia per månad. Opinionsbildning och besök Under 2014 har Högskolan genomfört insatser med syfte att öka kunskapen om Högskolan bland politiker, beslutsfattare och opinionsbildare, bl.a. annat i ett större samverkansmöte med Skaraborgs 15 kommuner, samt en dialog kring utbildningspolitik för riksdagskandidater inför riksdagsvalet i september. Högskolan arrangerade två seminarier under Almedalsveckan 2014. Högskolans och rektors arbete med att delta i det offentliga samtalet om Sveriges akademiska utveckling har rönt intresse bl. a. besökte jämställdhetsministern Högskolan i mars och i juli kom USA:s ambassadör Mark Brzezinski för att möta 15 forskare, tio företagare och tio studenter tillsammans med Högskolan ledning. Under 2014 har aktiviteten på rektors blogg och twitterkonto ökat. Där berättar rektor om Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 47 Högskolans verksamhet och förutsättningarna för utbildning, forskning och samverkan. Vid årsskiftet hade rektor 717 följare på Twitter och drygt 7 620 läsare på sin blogg, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2012. Forskningskommunikation Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller forskningskommunikation: - ett systematiskt och målgruppsanpassat arbetssätt för forskningskommunikation har utvecklats ForskarFredag Genom den svenska koordinatorn Vetenskap & Allmänhet anordnades EU-kommissionens initiativ ForskarFredag på 32 platser i Sverige den sista fredagen i september, så också på Högskolan i Skövde. Ett tiotal av Högskolans forskare presenterade sin forskning på ett populärvetenskapligt sätt i formen Science Slam. I en vetenskapsutställning berättade olika forskargrupper om sin forskning. ForskarFredag attraherade ca 1 000 besökare i Skövde. I arrangemanget deltog därtill 560 gymnasieelever från främst Naturvetenskapliga programmet och Teknik programmet. Eleverna erbjöds ett särskilt program där de fick lyssna på sex forskare som var och en berättade om varför de forskar och vad deras forskning handlar om. Syftet var att visa vad det innebär att vara forskare och vilka utmaningar man kan stå inför. ForskarFredag är ett samarrangemang med Balthazar Science Center. Forskningskommunikation via massmedia Under 2014 har Högskolan sammanställt och skickat ut ett trettiotal forskningsnyheter av bredare intresse. Den forskningsnyhet som hade flest visningar i MyNewsDesk under 2014 var Falsk säkerhet med reflexväst – placering av reflexer på cyklister långt viktigare än man tidigare trott. Under 2014 startade Högskolan en satsning på rörlig media under konceptet ”Vetenskapa”, populärvetenskapliga filmproduktioner om forskningsprojekt. Två Vetenskapa-filmer togs fram under 2014. Högskolan är ansluten till tjänsten Expertsvar, där journalister som står i begrepp att rapportera om ett område kan söka lämpliga experter att intervjua. Under 2014 gav Högskolan förslag på 20-tal experter via Expertsvar. Samtliga forskningsnyheter från Högskolan publiceras också på expertsvar.se och på Twitterkontot forskning.se – med 6 328 forskningsintresserade följare. Populärvetenskapliga caféer Under år 2014 hölls elva populärvetenskapliga caféer, med sammanlagt 16 föreläsare varav sju med anknytning till Högskolan i Skövde. Antalet besökare var sammantaget 1 126 personer. Kvällsföreläsningarna är ett samarbete mellan Högskolan, Folkuniversitetet och Skaraborgs Senioruniversitetet. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 48 Miljöledningsarbete Högskolan ska inom ramen för sin verksamhet främja en hållbar utveckling. Högskolan har valt att ersätta begreppet miljösamordning med hållbarhet för att markera intentionen att förutom miljöaspekterna även inkludera de sociala och ekonomiska aspekterna. Högskolans värdeord omtänksamhet, öppenhet och nytänkande är intimt förknippade med hållbarhetsaspekterna. Förordning om miljöledning i statliga myndigheter: - En myndighet […] ska inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. (3 §) Mål i Högskolelagen om hållbar utveckling: - Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (1 kap 5 §) Högskolan har år 2014 fokuserat på ett fortsatt systematiskt arbete med miljöledningssystemet. Ett sådant system säkerställer att man beaktar verksamhetens direkta och indirekta påverkan på miljön. Av största vikt är att hållbarhetsfrågorna blir ett självklart inslag i Högskolans styrning och verksamhetsplaner. I arbetet med att skapa en excellent lärmiljö är självklart hållbarhetsaspekterna viktiga att beakta, såväl som de rent akademiska. Miljöutredningen som genomfördes 2012 har på att påtagligt sätt genomsyrat verksamheten under 2013 och så även 2014. Miljöutredningen utmynnade i en hållbarhetspolicy som fastställdes i december 2012. Hösten 2014 påbörjades en revidering av hållbarhetspolicyn. Stödsystem för kemikaliehantering har införskaffats och driftsatts under året. Det systematiska arbetet har fortsatt med uppdatering av riktlinjer för avfallshantering för att dessa ska stämma överens med hållbarhetspolicyn. Under året har Högskolan verksamhetsanpassat sina lokaler till den nya organisationen. I den anpassningen har arbetet med att skapa en så energismart och god arbetsmiljö som möjligt fortsatt. Detta har bl a skett genom att uppdatera styrning för värme, kyla och ventilation till moderna styrsystem, men även genom att installera energisnålare ljuskällor. Ett projekt har tillsammans med Akademiska Hus startats i syfte att kunna producera egen elenergi med hjälp av solenergi. I samarbete med Göteborgs Universitet, Högskolan Väst och Högskolan i Borås har Högskolan genomfört en gemensam upphandling av elenergi. All inköpt elenergi kommer från förnyelsebara energikällor. Högskolan bidrar bl a till Västra Götalandsregionens klimatstrategi genom att delta i strategins fokusområden. Under året har arbetet med att minska energiåtgången i våra byggnader fortsatt tillsammans med hyresvärdarna. Högskolan deltar i regionens delprojekt ”Studenter som klimatambassadörer” genom att utveckla en poänggivande utbildning med syftet att ”… ge studenterna kunskap om hållbar utveckling, klimatproblematiken och hur vi människor påverkar vårt klimat och våra naturresurser.”. En detaljerad beskrivning av samtliga ingående moment i Högskolans systematiska arbete med miljöledning redovisas årligen i slutet av februari till Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Utbildningsdepartementet. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 49 Bibliotek Biblioteket är Högskolans centrala resurs för informations- och litteraturförsörjning. Med egna samlingar i tryckt och elektronisk form som bas och med informationsteknikens möjligheter som viktigt stöd och komplement finns goda förutsättningar att tillfredsställa informationsbehoven för studenter, forskare och lärare samt övrig personal. Mål i Högskoleförordningen (1993:100) om Högskolebibliotek: - Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande (2 kap 16 §) Mål i Bibliotekslagen (2013:801) om Högskolebibliotek: - Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan (12 §) Bibliotekets resurser och användningen av dessa ligger på en fortsatt hög nivå även om en viss minskning kan ses av bl a antal besökare, tabell 37. Under året har en medieplan upprättats, av vilken framgår att elektroniska media ska prioriteras framför tryckta sådana. Antalet e-böcker har ökat med drygt 30 000. Biblioteket fortsätter att uppmärksamma behovet av en funktionell fysisk lärmiljö. Under året har arbetet med planering av bl a inredning och utrustning av studentmiljöer, inredning av biblioteksentrén samt förbättrad informationsdisk påbörjats. Bibliotekets många grupprum används flitigt och under året har ett elektroniskt bokningssystem införts. Tabell 37: Biblioteksverksamhetens utveckling 2014 2013 2012 Antal besökare per år * 150 814 158 488 158 907 Antal e-böcker ** 111 600 79 272 75 648 Antal tryckta böcker ** 121 915 120 261 121 892 Antal e-tidskrifter * 14 600 14 600 14 600 164 176 184 24 001 26 481 28 077 1 045 1 049 1 675 598 753 1 259 2 779 2 641 2 491 170 101 167 037 178 745 352 402 395 Antal tryckta tidskrifter * Antal lån av tryckta böcker ** Antal fjärrinlån inklusive kopior *** Antal fjärrutlån, initiala lån ** Antal deltagare inom undervisning i informationskompetens * Antal nedladdningar av fulltext från DiVA **** Antal konsultationer i Studieverkstan * Källa: *Interna uppgifter. **Micromarc. ***FFB samt Micromarc. ****DiVA Wiki Beträffande registrering av forskningspublikationer i DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet) har en ny modell börjat tillämpas under året. Den innebär att forskarna själva registrerar sina publikationer i DiVA. Möjligheten för respektive forskare att lista publikationer från DiVA på sin personliga sida har förbättrats. Biblioteket fortsätter framgångsrikt att verka för ökad integration av informationskompetens i undervisningen. Antalet deltagare i informationsundervisningen som ges av biblioteket ökar för fjärde året i rad. Under året har ett antal lärobjekt (filmer) producerats som hjälp för studenternas självständiga kunskapsinhämtande inom informationssökning. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 50 Personal Högskolans medarbetare är verksamhetens viktigaste resurs och för att ständigt utveckla verksamheten krävs samtliga medarbetares engagemang. Högskolan arbetar framåtsträvande gällande kontinuerlig utveckling inom personalrelaterade frågor så som kompetensförsörjning, kompetensutveckling, chefs- och ledarutveckling, medarbetarskap och arbetsmiljö. De personalrelaterade frågorna presenteras i fyra avsnitt, personalstruktur, kompetensförsörjning, ledarskap och arbetsmiljö. Personalstruktur Vid Högskolan fanns i december 2014 totalt 522 personer anställda, motsvarande 446 årsarbetskrafter, tabell 38. Jämfört med föregående år är det en ökning med 38 personer motsvarande 27,6 årsarbetskrafter. Ökningen kan bland annat förklaras med ökad externfinansierad forskning, profilering inom vissa ämnesområden, flera adjungeringar och ett tillbakahållet rekryteringsbehov i avvaktan på att ny institutionsorganisation skulle träda i kraft 2014-01-01. Totalt sett är könsfördelningen bland personalen vid Högskolan jämn med 50 % kvinnor och 50 % män. Könsfördelningen skiljer sig dock mellan olika personalkategorier. Inom lärarkåren är 44 % kvinnor och 56 % män. Andelen kvinnor har ökat med 3 procentenheter jämfört med föregående år då kvinnorna utgjorde 41 % av lärarkåren. Kategorierna doktorander och annan undervisande och forskande personal är mansdominerade medan kategorierna teknisk/administrativ personal vid förvaltningen och institution samt bibliotekspersonal är kvinnodominerade. Personalstrukturen presenteras i sin helhet i tabell 38. Av alla anställningar vid Högskolan, undantaget anställningar som per definition är tidsbegränsade, är 79 % tillsvidareanställningar. Bland lärarpersonalen har 82 % en tillsvidareanställning (undantaget doktorander och annan forskande och undervisande personal). Av teknisk/administrativ personal och bibliotekspersonal har 80 % tillsvidareanställning. Genomsnittsåldern för alla anställda är 45 år vilket är i nivå med övrig statlig sektor. Under året har Högskolan inte haft några stora pensionsavgångar. Några större pensionsavgångar är heller inte att vänta under den kommande tioårsperioden. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 51 52 265 (226,1) 257 (217,2) 4 (3,3) 11 (9,8) 8 (5,3) 10 (8,8) 15 (14,8) 45 (43,2) 74 (67,0) 12 (8,6) 74 (55,2) 129 (103,9) 3 (2,8) 56 (48,4) - 62 (46,6) - 8 (6,1) K 2011 Förordning om årsredovisning och budgetunderlag: 21 (19,1) 32 (21,6) 105 (88,2) 161 (137,9) 2 (2,0) 59 (48,3) - 79 (70,7) - 21 (16,9) M Kompetensförsörjning * Uppgifterna har från 2014 anpassats till SCB:s statistik avseende gruppering av personal. ** Uppgifterna avser anställningar som doktorand. Källa: Palasso 522 (443,2) 15 (13,0) 18 (14,1) 119 (110,2) 36 (33,9) 44 (30,2) 179 (143,4) 290 (241,8) 5 (4,8) 115 (96,7) - 141 (117,3) - 29 (23,0) Totalt - Myndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen skall det ingå en analys och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål. (3 kap 3 §) 239 (206,8) 4 (3,9) 1 (0,5) 40 (37,5) 19 (18,1) 19 (15,5) 95 (80,5) 156 (131,3) 2 (2,0) 59 (48,8) - 70 (62,2) 8 (8,0) 17 (10,3) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om arbetet med en excellent lärmiljö vad gäller lärarkompetens: 242 (207,2) 10 (9,0) 9 (8,5) 77 (73,9) 15 (12,6) 5 (4,2) 75 (58,6) 126 (99,0) 5 (4,8) 53 (42,1) - 56 (41,2) 4 (4,0) 8 (6,9) K 2012 M - minst 80 % av de tillsvidareanställda lärarna har doktorsexamen år 2016 mot 59 % år 2010 - minst 25 % av de tillsvidareanställda lärarna har genomgått minst två steg av pedagogisk meritering 249 (217,0) (10,3) 4 8 (23,0) 81 (74,7) 10 (8,7) 121 (112,4) 12 (10,7) 12 (11,3) 4 (3,3) 117 (94,4) 282 (235,0) - (6,1) (16,9) - - 235 (201,4) (6,9) 11 (9,0) 12 72 (56,8) 55 (42,1) 1 (1,0) 3 (2,7) 46 (38,6) 133 (110,2) 1 (1,0) 5 (4,2) 100 (85,6) 5 (3,8) 4 (3,9) 2 (2,0) 40 (37,7) 17 (15,8) 21 (17,0) 112 (93,8) 165 (140,6) 2 (1,5) 54 (47,0) - 78 (68,1) 10 (9,5) 21 (14,5) 7 (6,2) M 15 (12,9) 484 (418,3) 44 (41,5) 1 (1,0) 3 (2,9) 12 (10,5) 12 (9,8) 262 260 (215,4) (230,6) 17 (15,8) 9 (6,7) 83 (74,2) 18 (15,4) 7 (6,1) 29 (27,1) 121 (117,3) 90 (85,8) 25 (20,2) 177 (154,0) 139 (108,1) 184 (150,6) 83 (72,3) 1 (1,0) 4 (4,0) 54 (48,9) 70 (54,9) 2 (2,0) 3 (2,6) 50 (38,6) 15 (13,3) 12 (12,0) 6 (4,7) K Totalt 28 (20,7) 23 (15,7) 8 (5,3) (9,8) (3,3) 522 (443,2) 257 (217,2) 265 (226,1) 522 (446,1) (13,0) 15 (12,7) 32 (21,6) 13 (11,5) 12 (8,6) Teknisk/administrativ personal institutionerna 44 (30,2) 127 (115,7) 19 (15,5) Teknisk/administrativ personal förvaltningen 26 (22,5) 5 (4,2) 25 (21,5) 211 (203,1) 24 (19,7) 316 (262,2) 21 (17,0) 153 (127,2) 3 (3,0) 7 (6,6) 104 (87,5) 4 (3,3) M (9,0) Lärare med doktorsexamen 262 260 (215,4) (230,6) 484 (418,3) 235 (201,4) (3,9) (12,9) 249 (217,0) 481 (414,0) (9,0) 242 (207,2) (3,9) 239 (206,8) Anställda totalt (12,9) Bibliotekspersonal (2,9) varav disputerade Andelen tillsvidareanställda lärare med doktorsexamen har ökat, från 59 % 2010 till 68 % en noggrann avvägning av kompetensbehovet. Utgångspunkten är att i första hand rekrytera lärare med doktorsexamen. Fortsatta insatser kommer att behöva göras för att säkerställa att målet, 80 % år 2016, kan nås. Doktorander** (9,8) Annan undervisande och forskande personal Under året har satsningen på kompetensutvecklingsinsatser för personalen fortsatt. Ett 12 17 34har erbjudits 15 36 och stort 21 intresse 15 av personalutbildningar och 19 genomförts (11,3) (15,8) (30,7) (12,6) (18,1) (33,9) (19,1) (14,8) har funnits bland Högskolans personal. Den särskilda satsningen att öka andelen lärare med 83 utbildning 44 121 81 40 fortsatt. 117 Hittills77har 74 lärare 40 119 74 45 i forskarhandledning har genomgått utbildningen. (74,2) Ett (41,5) (112,4) (74,7) (37,7)lärares (111,4) (73,9) (37,5) kompetens (110,2) pågår (67,0)med (43,2) kartläggningsarbete angående högskolepedagogiska syfte 12 att säkerställa 1 12 all undervisande 10 2 10 9 1 18 10 8 att personal har högskolepedagogisk kompetens motsvarande (10,5) lägst(1,0) (10,7) (8,7) (2,0) (9,0) (8,5) (0,5) (14,1) (8,8) (5,3) 15 hp. Under året har en mängd olika pedagogiska seminarier genomförts under den 12 högskolepedagogiska 3 15 11 4 14 10 4 15 11 4 enhetens ledning. 9 omfattande 17 29 utbud (6,7) (15,8) (27,1) Postdoktor CB:s statistik avseende gruppering av personal. ** Uppgifterna avser anställningar Källa: Palasso 2014, tabell 39. Ökningen är ett resultat av att det som vid doktorand. varje rekrytering gjorts Årsredovisning 2014 – Årsredovisning Högskolan i Skövde2014 – Högskolan i Skövde 53 52 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 14 (12,9) 10 (9,0) 117 (111,4) 34 (30,7) 24 (19,7) 170 (139,1) 282 (230,3) 7 (6,8) 112 (90,9) - 126 (103,4) 12 (12,0) Totalt M (17,2) Lärarpersonal totalt* 522 446,1) 10 Adjunkt (inklusive adjungerade adjunkter) 15 (12,7) 25 (20,2) Lektor, biträdande 13 (11,5) 18 (15,4) Lektor (inklusive adjungerade och kliniska lektorer) 127 (115,7) 7 (6,1) 18 (16,7) 26 (22,5) K Dessa mål ligger till grund för den kompetensförsörjningsplanering som görs för varje ämne 156 290 129 161 följs upp under året, bland annat vid (131,3) (241,8) (103,9) (137,9) dialogmöten med Högskolans ledning. Högskolan arbetar ständigt med att utveckla 90 arbetsformer 121 184 rekrytering 72 112 att attrahera 170 75 95 179 till institution 74 105 för i syfte efterfrågad kompetens och (85,8) (117,3) (150,6) (56,8) (93,8) (139,1) (58,6) (80,5) (143,4) (55,2) (88,2) förvaltning. Biträdande professor 25 (21,5) 5 Totalt 8 17 kvinnor 29 och män 8 skall 25 jämställdhet mellan alltid21 139 177 282 117 165 282 126 och i institutionernas verksamhetsplaner. Dessa planer (108,1) (154,0) (235,0) (94,4) (140,6) (230,3) (99,0) 31 (21,2) 211 (203,1) 15 M - 83 Under 2012-2015 ska minst av de professorer som kvinnor. I79 70 133 55 78 32 % 126 56 70 anställs 141 vara 62 (54,9) (72,3) (42,1) befordrade (68,1) (103,4) (41,2) och(62,2) (117,3) (46,6) (70,7) målet(110,2) inkluderas professorer gästprofessorer, men inte 2 1 1 1 adjungerade professorer. (2,0) (1,0) (1,0) (1,0) 3 4 5 3 2 7 5 2 5 3 2 (2,6) (4,0) (4,2) (2,7) (1,5) (6,8) (4,8) (2,0) (4,8) (2,8) (2,0) En god kompetensförsörjning är av yttersta vikt för verksamheten. Högskolan arbetar enligt 50 54 100 46 54 112 53 59 115 56 59 utvecklingsplanens långsiktiga och definierade mål avseende lärar- (96,7) och forskarkompetens. (38,6) (48,9) (85,6) (38,6) (47,0) (90,9) (42,1) (48,8) (48,4) (48,3) Professor (inklusive adjungerade professorer och gästprofessorer) 316 262,2) 12 K Mål i regleringsbrevet för budgetåret vad gäller (12,0) (13,3) (3,8) (9,5) 2014 (12,0) (4,0)jämställdhet: (8,0) K 153 (127,2) 3 (3,0) 7 (6,6) 104 (87,5) 6 (4,7) 28 7 21 - 23 I högskolornas verksamhet (15,7) (20,7) (14,5) iakttas. (1 kap 5(6,2) §) Totalt 18 (16,7) 8 (5,3) Mål om M i Högskolelagen Totalt K jämställdhet: M Totalt 2014 31 (21,2) K Tabell 38: Antal anställda per 31 december 2014 (årsarbetskrafter inom parantes) Totalt - andelen kvinnor bland Högskolans professorer har ökat – från en femtedel år 2010 till en tredjedel år 2016 2013 2012 2011 2013 2014 25 (17,2) ecember 2014 (årsarbetskrafter inom parantes) - antalet professorer har ökat – från 24 år 2010 till minst 35 år 2016 481 (414,0) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 för arbetet med excellens vad gäller forskarkompetens: Kompetensförsörjning Förordning om årsredovisning och budgetunderlag: - Myndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen skall det ingå en analys och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål. (3 kap 3 §) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om arbetet med en excellent lärmiljö vad gäller lärarkompetens: - minst 80 % av de tillsvidareanställda lärarna har doktorsexamen år 2016 mot 59 % år 2010 - minst 25 % av de tillsvidareanställda lärarna har genomgått minst två steg av pedagogisk meritering Mål i utvecklingsplanen för år 2016 för arbetet med excellens vad gäller forskarkompetens: - antalet professorer har ökat – från 24 år 2010 till minst 35 år 2016 - andelen kvinnor bland Högskolans professorer har ökat – från en femtedel år 2010 till en tredjedel år 2016 Mål i Högskolelagen om jämställdhet: - I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas. (1 kap 5 §) Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2014 vad gäller jämställdhet: - Under 2012-2015 ska minst 32 % av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. En god kompetensförsörjning är av yttersta vikt för verksamheten. Högskolan arbetar enligt utvecklingsplanens långsiktiga och definierade mål avseende lärar- och forskarkompetens. Dessa mål ligger till grund för den kompetensförsörjningsplanering som görs för varje ämne och i institutionernas verksamhetsplaner. Dessa planer följs upp under året, bland annat vid dialogmöten med Högskolans ledning. Högskolan arbetar ständigt med att utveckla arbetsformer för rekrytering i syfte att attrahera efterfrågad kompetens till institution och förvaltning. Under året har satsningen på kompetensutvecklingsinsatser för personalen fortsatt. Ett omfattande utbud av personalutbildningar har erbjudits och genomförts och stort intresse har funnits bland Högskolans personal. Den särskilda satsningen att öka andelen lärare med utbildning i forskarhandledning har fortsatt. Hittills har 74 lärare genomgått utbildningen. Ett kartläggningsarbete angående lärares högskolepedagogiska kompetens pågår med syfte att säkerställa att all undervisande personal har högskolepedagogisk kompetens motsvarande lägst 15 hp. Under året har en mängd olika pedagogiska seminarier genomförts under den högskolepedagogiska enhetens ledning. Lärare med doktorsexamen Andelen tillsvidareanställda lärare med doktorsexamen har ökat, från 59 % 2010 till 68 % 2014, tabell 39. Ökningen är ett resultat av att det vid varje rekrytering gjorts en noggrann avvägning av kompetensbehovet. Utgångspunkten är att i första hand rekrytera lärare med doktorsexamen. Fortsatta insatser kommer att behöva göras för att säkerställa att målet, 80 % år 2016, kan nås. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 53 Tabell 39: Andel tillsvidareanställda lärare med doktorsexamen i procent Andel tillsvidareanställda lärare med doktorsexamen i procent Totalt 2014 2013 2012 2011 2010 68 68 65 61 59 41 38 41 41 40 Män 59 62 59 59 Andelen utgår från antalet personer inom gruppen tillsvidareanställda lärare med doktorsexamen. Källa: Palasso 60 Kvinnor Pedagogisk meritering Lärare vid Högskolan ges möjlighet att meritera sig via en pedagogisk karriärstege i tre steg. Enligt utvecklingsplanen ska minst 25 % av tillsvidareanställda lärare ha genomgått minst två steg av pedagogisk meritering år 2016. Arbete pågår med att tydliggöra organisation och processer som stödjer lärarna i meriteringsarbetet. I december 2014 fanns det 137 lärare godkända på basnivån inom den pedagogiska karriärstegen, vilket är mindre än det fanns år 2013, sedan december 2013 har tolv lärare på basnivå slutat. I december 2014 fanns det 13 lärare på nivån för meriterad lärare, tabell 40. Ingen lärare har ännu blivit godkänd för nivån excellent lärare. Tabell 40: Pedagogisk meritering (antal lärare) 2014 2013 Bas Meriterad Excellent Bas Meriterad Excellent 137 13 - 147 6 - Kvinnor 68 4 - 73 1 - Män 69 9 - 74 5 - 57 % 5% - 68 % 3% - Totalt Andel av totala antalet tillsvidareanställda lärare Källa: Rektors beslut, dnr HS 2013/43, 44, 45 och Palasso Professorer Antalet professorer har ökat under året. Det har skett genom nyrekrytering och befordran. En fortsatt satsning kommer att behöva göras för att uppnå målet om minst 35 professorer år 2016. Av det totala antalet professorer på Högskolan är åtta kvinnor och 23 män, vilket innebär att kvinnorna utgör 26 % av professorerna. Under 2014 har fem män och två kvinnor anställts som professorer. Andelen kvinnor som nyanställts inom professorskategorin är därmed 29 %. Regleringsbrevets mål att minst 32 % av de professorer som anställs ska vara kvinnor har därmed inte uppnåtts. Särskilda satsningar planeras för att på sikt kunna nå uppsatta mål. Högskolan har 18 biträdande professorer, en ökning med tre personer jämfört med år 2013. En avsikt med anställningsformen är att skapa förutsättningar för fortsatt meritering till professor. För ytterligare information se tabell 38. Ledarskap Chefsbefattningar och ledningsuppdrag bemannades under året av totalt 34 personer, av dessa var 17 kvinnor. Andelen kvinnor uppgick därmed till 50 %. I jämförelse med föregående år är könsfördelningen inom chefs- och ledarkategorin oförändrad. Behov av ledarskapsutbildning ökade med anledning av den organisationsförändring som skedde vid årsskiftet. Under våren startades därför på nytt Högskolans interna Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 54 ledarskapsprogram. Totalt genomgick 14 personer programmet varav sju var kvinnor, en jämn könsfördelning uppnåddes. Ledarskapsprogrammet erbjöds samtliga chefer som inte genomgått liknande utbildning tidigare. Programmet innehöll totalt fem tvådagarsmoduler. Högskolans ledning har under året använt sig av en extern organisationskonsult i syfte att förtydliga roller och uppdrag inom högskoleledning och rektors kansli. Arbetsmiljö Friskvård och systematiskt arbetsmiljöarbete Under 2014 har arbetet avseende strategiskt friskvårdsarbete fortsatt men också utvecklats. Mål beträffande Högskolans friskvårdsarbete har sedan tidigare tagits fram och under året har dessa kompletterats och förtydligats. Det sedan 2009 pågående arbetet med att erbjuda anställda en hälsoprofilsbedömning har under hösten avslutats. Under hösten 2013 påbörjades ett arbete med en friskvårdssatsning för chefer då högskoleledningen erbjöds livsstilstestning via företagshälsovården. Denna satsning har fortgått under 2014. En medarbetarundersökning, Personalbarometern 2014, genomfördes under hösten. Undersökningen riktade sig till både medarbetare och chefer. Högskolans övergripande sammanställning visade på ett mycket gott resultat inom samtliga indexfrågor och påvisade ett stort förtroende för den högsta ledningen. Arbetet med att ta fram handlingsplaner med utgångspunkt i personalbarometerns resultat har påbörjats vid årets slut. Under hösten 2014 genomfördes en fysisk skyddsrond på Högskolan. Ronden visade på stor förbättring av den fysiska arbetsmiljön bland annat i Högskolans laboratoriemiljöer. Sjukfrånvaro I tabell 41 redovisas de anställdas sjukfrånvaro i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas också andel av sjukfrånvaron som avser långtidssjukskrivning (sjukfrånvaro som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer). I uppgifterna ingår även sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Den totala sjukfrånvaron är 2,8 % under år 2014, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Andelen långtidssjukskrivna har ökat med 13,3 procentenheter jämfört med 2013. Högskolan är angelägen om att minska sjukfrånvaron genom att vidta lämpliga åtgärder. Högskolan har under de senaste åren vidtagit förebyggande insatser bland annat gällande tidig rehabilitering. Erbjudande om hälsoprofilsbedömningar kan nämnas som ytterligare en del i det hälsoförebyggande arbetet. För övrigt är tjänster hos beteendevetare inom företagshälsovården en väl utnyttjad resurs i det förebyggande arbetet. Högskolan har idag mer effektiva verktyg för att upptäcka och förebygga brister i arbetsmiljön i ett så tidigt stadium som möjligt. Organisationen för det systematiska arbetsmiljöarbetet är en del av den ordinarie verksamheten. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 55 Tabell 41: Andel sjukfrånvaro i procent av arbetstid 2014 2013 2012 2011 Totalt 2,8 1,8 2,3 1,6 Kvinnor 3,1 2,4 2,7 2,0 Män 2,4 1,3 1,9 1,3 Anställda - 29 år 3,5 0,7 1,4 1,6 Anställda 30 - 49 år 2,7 1,6 2,1 1,6 Anställda 50 år - 2,7 2,4 2,9 1,8 67,3 54,0 72,5 43,1 Andel långtidssjukskrivna (60 dagar eller mer)* * Andelen långtidssjukskrivna är presenterad som andel av alla sjukskrivna. Källa: Palasso Värdegrund Högskolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor i linje med Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda. Arbetet utgår från utvecklingsplanens bilaga 1, Utgångspunkter för en gemensam värdegrund. Utgångspunkterna innefattar begreppen demokrati, lag, fri åsiktsbildning, objektivitet, saklighet och likabehandling, respekt samt effektivitet och service. Genomfört arbete under 2014 Arbetsgruppen för värdegrund fortsatte sitt arbete och omstrukturerades något under året. Vid sidan av referensgruppen, som består av utbildade processledare, har värdegrundsfrågorna förts in i rektors ledningsgrupp genom att högskoledirektör, prodekan och planeringschef har ett strategiskt ansvar för värdegrundsfrågorna. Gruppen stöttas av en representant från HR-avdelningen. Inriktningen på värdegrundsarbetet under 2014 var vid sidan av område Respekt också området Effektivitet och Service. Organisationen har under året genomgått en stor omorganisation där dessa begrepp har varit styrande. Vid revideringar av interna dokument under året har värdegrundsaspekter beaktats och förts in där det varit relevant. Värdegrundsaspekter belystes på ett tydligt sätt i introduktion av nyanställda och nyanställda uppmanas att ta del av material som finns tillgängligt kring Högskolans hållning i värdegrundsfrågor. En webbplats för anställda finns med material om Högskolans värdegrund såväl som den statliga värdegrunden. Bilagan i utvecklingsplanen är ett viktigt redskap i arbetet och den används som utgångspunkt för att visa på vikten av att arbeta enligt statens gemensamma värdegrund. Värdegrundsfrågor ligger fortsatt som ett delmoment i högskolepedagogisk utbildning samt i forskarhandledningsutbildning. Värdegrundsaspekter har förts in i de nya lönekriterier som har utarbetats under året. Initiativ har tagits att föra in aspekter av värdegrundsperspektiven i forskningsetiska frågor. Högskolan har dessutom deltagit i Värdegrundsdelegationens nationella aktiviteter såsom seminarier och utbildningar. Att planera för arbetet med värdegrundsfrågor finns med som en förutsättning i verksamhetsplanering för 2015. Högskolan kommer att fortsätta det påbörjade värdegrundsarbetet kring begreppen Respekt samt Effektivitet och Service. Samtidigt påbörjas arbetet med att belysa innebörden av begreppet Objektivitet som kommer att vara ett fokusområde för kommande år. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 56 Ekonomiskt resultat och prestationer Förordning om årsredovisning och budgetunderlag: - Myndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. (3 kap 1 §) som myndigheten Myndigheten ska fördela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt den indelning som följer av 1 § tredje stycket. (3 kap 2 §). Ekonomiskt resultat Samlad verksamhet Resultatet för Högskolans samlade verksamhet uppgår under år 2014 till 19,3 miljoner kronor, se tabell 42. Resultatet fördelas med 20,3 miljoner kronor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive -1,0 miljoner kronor för forskning och utbildning på forskarnivå. De totala intäkterna uppgår under år 2014 till 451 miljoner kronor vilket innebär en ökning jämfört med 2013. 2013 var de totala intäkterna 437 miljoner kronor. Under budgetåret svarar anslagen för huvuddelen av intäkterna, 80 %. Anslagsfinansieringen har varit på ungefär samma nivå de senaste åren, 80 % år 2013, 83 % år 2012 och 82 % år 2011. I volym (tkr) har anslag, avgifter och bidrag ökat i jämförelse med föregående år. Tabell 42: Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall Belopp i tkr 2014 2013 2012 2011 450 680 436 896 417 009 418 211 362 028 350 798 344 142 344 609 varav avgifter 25 580 25 518 20 595 19 181 varav bidrag 60 419 57 612 48 874 51 229 -431 378 -406 776 -402 601 -416 044 19 302 30 120 14 408 2 167 Intäkter* varav anslag Kostnader Verksamhetsutfall * I de totala intäkterna ingår även - förutom anslag, avgifter och bidrag - finansiella intäkter. Källa: Regleringsbrev 2014, Agresso, Ladok Årets överskott om 19,3 miljoner kronor kommer att balanseras i Högskolans myndighetskapital. Myndighetskapitalet uppgick vid utgången av 2014 till 104,9 miljoner kronor. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå För år 2014 uppgick antalet anslagsfinansierade helårsstudenter till 4 080. Det är en ökning med 14 helårsstudenter i jämförelse med 2013 års utfall. Mellan 2013 och 2012 var Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 57 minskningen 228 helårsstudenter. Under 2014 har helårsprestationerna minskat med 85 stycken i jämförelse med 2013, från 3 186 år 2013 till 3 101 år 2014. Högskolan överstiger takbeloppet med 3 658 tkr. De totala intäkterna inom området uppgår till 351 miljoner kronor, se tabell 43. Intäkterna utgörs till 91 % av anslag, vilket är ungefär samma anslagsandel som år 2013. Åren 2012 och 2011 utgjorde anslagsandelen 93 %. Avgifter har ökat i volym (tkr) under 2014. Bidragen har ökat med 16 % från en relativt låg nivå. Den ökade volymen beror främst på att uppdragsutbildningen ökat i omfattning. Tabell 43: Resultaträkning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Belopp i tkr 2014 2013 2012 2011 Anslag 320 775 311 031 305 361 306 532 Avgifter 24 513 22 314 19 272 16 011 Bidrag 5 192 4 452 4 353 3 477 Finansiella intäkter 606 1 077 1 220 1 413 Summa intäkter 351 086 338 874 330 206 327 424 -210 605 -202 039 -196 629 -213 023 Lokaler -51 958 -51 155 -54 401 -53 324 Övrig drift -55 544 -49 291 -52 200 -49 881 -322 -557 -719 -894 -12 322 -10 235 -12 938 -13 108 Summa kostnader -330 751 -313 277 -316 887 -330 230 Verksamhetsutfall 20 335 25 597 13 319 -2 806 834 0 0 0 2 582 1 911 1 284 1 603 306 183 -3 722 -2 094 -1 284 -1 603 0 0 0 25 597 13 319 -2 806 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Finansiella kostnader Avskrivningar Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Summa transfereringar Resultat 20 335 Källa: Regleringsbrev 2014, Agresso, Ladok Det sammantagna resultatet (kapitalförändringen) för området utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till 20,3 miljoner kronor. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 58 Uppdragsutbildning I tabell 44 redovisas resultatet inom uppdragsverksamheten, inom området utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Intäkterna för uppdragsutbildning har varit i stort detsamma som för 2013. Arbetet med uppdragsutbildning enligt målet i Högskolans utvecklingsplan 2012 - 2016 har börjat få effekt på intäkterna vid jämförelse några år bakåt i tiden. Tabell 44: Resultaträkning för uppdragsverksamhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Belopp i tkr 2014 2013 2012 2011 Avgifter 12 985 12 488 7 467 7 106 Bidrag 2 587 3 220 3 097 2 051 Finansiella intäkter 0 0 0 0 Summa intäkter 15 572 15 708 10 564 9 157 Personal -12 494 -10 533 -9 220 -7 541 Lokaler -1 298 -1 287 -769 -797 Övrig drift -2 073 -1 308 -1 426 -977 0 0 0 0 -41 -6 0 0 Summa kostnader -15 906 -13 134 - 11 415 -9 315 Verksamhetsutfall -334 2 574 -851 -158 Medel från myndigheter för finansiering av bidrag 503 406 340 118 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 288 183 Lämnade bidrag -791 -589 -340 -118 0 0 0 0 -334 2 574 -851 -158 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Transfereringar Summa transfereringar Resultat Källa: Agresso Redovisning av den samlade avgiftsfinansierade verksamheten, enligt särskild tabell i regleringsbrevets bilaga 4, lämnas i årsredovisningens finansiella del. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 59 Forskning och utbildning på forskarnivå Intäkterna inom området forskning och utbildning på forskarnivå närmar sig 100mkr-nivån, se tabell 45. De uppgår under året till 99,6 miljoner kronor. 58,6 % av intäkterna utgörs av externa medel. Bidragsintäkterna har ökat med 2,1 miljoner kronor i förhållande till år 2013. Tabell 45: Resultaträkning för forskning och utbildning på forskarnivå 2014 2013 2012 2011 Anslag 41 253 39 767 38 781 38 086 Avgifter 1 067 3 204 1 323 3 170 55 228 53 160 44 521 47 752 3 774 3 795 541 2 049 varav från statliga myndigheter 10 161 12 039 12 652 14 608 varav från kommun/landsting 4 609 1 655 2 742 3 087 varav från EU 2 994 6 403 6 120 6 078 varav från svenska företag 5 024 3 071 1 508 1 952 28 666 26 187 20 958 19 522 0 10 0 456 Finansiella intäkter 2 047 1 891 2 178 1 779 Summa intäkter 99 595 98 022 86 803 90 787 Personal -84 512 -72 753 -69 574 -69 466 Lokaler -6 352 -8 478 -5 575 -5 594 Övrig drift -9 062 -11 492 -10 013 -10 187 -2 -3 -3 0 -700 -773 -549 -567 Summa kostnader -100 628 -93 499 -85 714 -85 814 Verksamhetsutfall -1 033 4 523 1 089 4 973 23 294 0 0 O -23 294 0 0 0 0 0 0 0 -1 033 4 523 1 089 4 973 Verksamhetens intäkter Bidrag varav från forskningsråd varav från svenska org utan vinstsyfte varav från utländska org utan vinstsyfte Verksamhetens kostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Transfereringar Övriga medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Summa transfereringar Resultat Källa: Regleringsbrev 2014, Agresso Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 60 Kostnad per prestation I sammanställningen ”Väsentliga uppgifter” presenteras kostnader per prestation med avseende på kostnad per helårsstudent, helårsprestation och refereegranskad vetenskaplig publikation. I tabell 46 redovisas motsvarande kostnader per prestationer, uppdelat per institution. Tabell 46: Kostnad institutionsvis per helårstudent, helårsprestation och publikation Kostnad per helårsstudent (kr)* Institution 2014 Institutionen för biovetenskap 84 572 Institutionen för handel och företagande 51 680 Institutionen för hälsa och lärande Institutionen för informationsteknologi Institutionen för ingenjörsvetenskap 76 973 91 364 80 035 Totalt 76 421 Kostnad per helårsprestation (kr)* Institution 2014 Institutionen för biovetenskap 138 362 Institutionen för handel och företagande 67 192 Institutionen för hälsa och lärande Institutionen för informationsteknologi Institutionen för ingenjörsvetenskap 87 312 123 572 124 532 Totalt 100 637 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (kr)** Institution 2014 Institutionen för biovetenskap 584 028 Institutionen för handel och företagande 432 240 Institutionen för hälsa och lärande Institutionen för informationsteknologi Institutionen för ingenjörsvetenskap 244 935 368 032 439 533 Totalt 417 543 Källa: * Ladok, Agresso. ** Agresso, Intern uppgift Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 61 Kostnad för prestationer avseende samverkan Enligt 3 kap. 1§ i Förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Vad gäller prestationer för samverkan kan dessa vara av helt olika karaktär och ekonomiska mått är svåra att definiera och ställa i relation till prestationer. Ett sätt att åskådliggöra prestationer för samverkan kan vara att redovisa andelen av externt finansierad verksamhet i ekonomiska termer som omsättning i relation till total omsättning för grundutbildning respektive forskning, se tabell 47. Detta mått kan påvisa förändringen av samverkan med ekonomiska mått som bas. Tabell 47: Andel externfinansierad verksamhet i procent Grundutbildning Forskning 2014 2013 2012 2011 8,6 8,2 7,5 6,4 58,6 59,4 55,3 58 Källa: Agresso Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 62 Finansiell redovisning Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 63 Resultaträkning 2014 Högskolans samlade verksamhet (tkr) Not 2014 2013 362 028 350 798 25 580 25 518 60 419 57 612 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 Intäkter av bidrag Finansiella intäkter 2 Summa intäkter 2 653 2 968 450 680 436 896 -295 117 -274 791 -58 310 -59 633 -64 605 -60 783 -324 -561 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 3 Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader 4 Finansiella kostnader 5 Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 6 Lämnade bidrag -13 022 -11 008 -431 378 -406 776 19 302 30 120 834 0 2 582 1 911 23 600 183 -27 016 -2 094 0 0 19 302 30 120 Summa transfereringar Årets kapitalförändring 7 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 64 Balansräkning Balansräkning (tkr) Tillgångar Not 2014-12-31 2013-12-31 Balanserade utgifter för utveckling 2 857 3 700 Rättigheter och andra immateriella anl tillg 1 436 935 4 293 4 635 24 815 16 954 9 18 975 43 790 19 215 36 169 10 47 555 45 507 4 164 5 034 Fordringar hos andra myndigheter 11 4 506 6 497 Övriga kortfristiga fordringar 12 -11 34 8 659 11 565 Förutbetalda kostnader 13 705 12 882 Upplupna bidragsintäkter 13 735 12 546 Övriga upplupna intäkter 0 0 13 27 440 25 428 14 -25 596 -29 677 137 816 122 482 Immateriella anläggningstillgångar Summa 8 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Summa Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Kortfristiga fordringar Kundfordringar Summa Periodavgränsningsposter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank 4 0 Summa 137 820 122 482 Summa tillgångar 243 961 216 109 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 65 Balansräkning (forts) Balansräkning (tkr) Kapital och skulder Not 2014-12-31 2013-12-31 Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 85 644 55 524 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 19 302 30 120 104 946 85 644 Summa 15 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 941 2 542 1 388 4 450 16 2 329 6 992 Lån i Riksgäldskontoret 17 47 806 41 413 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 18 8 567 7 807 8 598 8 382 5 110 4 832 337 337 Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder 19 Depositioner Förskott från uppdragsgivare och kunder Summa 593 2 228 71 011 64 999 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 23 076 22 133 Oförbrukade bidrag 39 160 33 457 Övriga förutbetalda intäkter Summa 20 Summa kapital och skulder 3 439 2 884 65 675 58 474 243 961 216 109 Anslagsredovisning 2014-12-31 Belopp i tkr Anslag Benämning Årets tilldelning enligt regleringsbrev Ingående överföringsbelopp 16’2:49 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ramanslag) 16’2:49:001 Takbelopp 16’2:50:001 Forskning och forskarutbildning (Ramanslag) 16‘02:065 Särskilda medel till universitet och högskolor Kvalitetsbaserad resursfördelning 16’02:065:0 56 Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 29 677 314 837 344 514 -318 918 25 596 0 41 253 41 253 -41 253 0 0 2 691 2 691 -2 691 0 29 677 358 781 388 458 -362 862 25 596 Summa Finansiella villkor Universitet och högskolor får belasta anslagen med kostnader för personskadeförsäkringar för studenter. Maximerat belopp i kr Utnyttjat belopp i kr 24 20 Kostnaderna får högst uppgå till 24 kr per helårsstudent. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 66 Tilläggsupplysningar Kommentarer till noter Högskolan i Skövde benämns HS om inget annat anges. Belopp i tkr där inte annat anges. Undantag HS medges undantag från bestämmelsen om att årsredovisningen skall innehålla redovisning av väsentliga uppgifter enligt 2 kap 4§ 3:e stycket enligt förordningen (2000:605) årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). HS skall i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6 till regleringsbrevet ”Väsentliga uppgifter”. HS har undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12§ anslagsförordningen (2011:223). HS medges undantag från 7§ anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagsparande) till ett värde av högst 10 % av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. HS har undantag från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen beslutar om särskilda anvisningar om vilka uppgifter som ska redovisas i budgetunderlaget. HS medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4§ förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. HS medges undantag från 2 kap. 1§ första stycket och 3§ kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. HS medges undantag från 25 a § andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). HS har följt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till densamma. HS följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 6§ Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. HS avviker från allmänna råd utfärdade av ESV vid redovisningen av bärbara datorer samt immateriella anläggningstillgångar. Dessa avvikelser kommenteras i anslutning till aktuell post. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 67 Transfereringar Årets transfereringar består huvudsakligen av EU-medel i ett projekt vi är koordinatorer för (21,7 mkr). I övrigt består de av medel från Västra Götalandsregionen som vi transfererat vidare inom forskningssamarbete med Högskolan i Borås, Erasmusmedel, stipendiemedel till 3:e landsstudenter samt medel till Skövde Studentkår från Kammarkollegiet och från vårt anslag. Värdering av fordringar och skulder Fordringar har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. I de fall faktura har inkommit efter fastställd brytdag (2015-01-05) eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. För förbättringsutgifter på annans fastighet skall värdet vara minst 100 tkr. Följande avskrivningstider tillämpas: Datorer Immateriella anläggningstillgångar Maskiner, fordon m.m. Inredning, möbler m.m. Förbättringsutgifter på annans fastighet 3år 3år 5år 7år 10år HS avviker från ESV:s allmänna råd till 5 kap 4§ FÅB avseende rekommenderad livslängd för datorer. HS redovisar inte bärbara datorer som anläggningstillgångar utan kostnadsför dem löpande. Anledningen till detta är att utrustningen inte har en ekonomisk livslängd om 3 år p.g.a. det extra slitage användningen innebär. Enl. 5 kap 2§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag gäller: Utgifter för en utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens kommande år skall tas upp som Immateriell anläggningstillgång. Detta innebär att HS tillämpar sedvanliga kriterier även för immateriella anläggningstillgångar som ekonomisk livslängd om minst 3 år och ett värde på minst 20 tkr. För egenutvecklad immateriell anläggningstillgång skall värdet vara minst 100 tkr för att tillgången skall aktiveras. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 68 Värdering av finansiella anläggningstillgångar HS finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet. Brytdag Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2015-01-05. Ersättningar och uppdrag Ersättningar till HS styrelse år 2014 samt uppgifter om övriga uppdrag (uppdrag som anges är styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska). Styrelsen 2014/2015 Uppgifter om styrelsen enligt 7kap 2§ FÅB gällande ersättning m.m. till styrelse och ledande befattningshavare. Allmänna företrädare tkr Bjerkne, Claes Ordförande i Bjerkne & Co AB Ordförande i Next Skövde Destinationsutveckling AB Ordförande i Ursand Resort & Camping AB 22 Fagrell, Per 26 Falk, Pia 22 Lantz, Ann 26 Nilsson, Helena L 0 Ohlsson, Carl Henrik VD i Länsförsäkringar Skaraborg Ordförande i Skaraborg Invest AB Ordförande i Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB Ledamot i Länsförsäkringar Sak AB 26 Rogestam, Christina Ordförande i Metria AB Ledamot i Lönnbacken AB Suppl. i Rogestam & Widing Rådgivning o Rekrytering AB Ordförande i Fastighets AB Balder 22 Wass, Urban 50 Karlsson, Sigbritt (Rektor) 1 031 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 69 Till företrädarna för verksamheten utgår inget arvode utan dessa fullgör sitt uppdrag inom ramen för sina respektive anställningar Ziemke, Tom (professor) 873 Gillsjö, Catharina (universitetslektor) 524 Wickelgren, Mikael (universitetslektor) 530 Företrädare för studenterna Danielsson, Oscar Forslund, Emil Johansson, Ruben 22 11 22 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 70 Notupplysningar Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar § 4 avgiftsförordningen 2014 7 073 2013 5 986 Avgiftsintäkter från tjänsteexport 5 046 2 945 0 0 Avgift enl 6kap 1§ Kapitalförsörjningsförordningen Offentligrättsliga avgifter 654 829 12 807 15 758 25 580 25 518 2014 2013 Räntor på räntekonto i Riksgäldskontoret 600 1 076 Ränteintäkter från bankmedel 913 860 Övriga intäkter av avgifter och ersättningar Summa Not 2 Finansiella intäkter Utdelning på aktier Summa 1 140 1 032 2 653 2 968 2014 199 662 2013 185 204 Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter m.m. Övriga personalkostnader 95 455 89 587 295 117 274 791 2014 4 082 2013 3 597 260 79 10 848 12 566 Inköp av varor 14 520 13 310 Köp av tjänster 34 895 31 231 64 605 60 783 2014 2013 0 0 193 404 Summa Not 4 Övriga driftskostnader Reparationer och underhåll m.m. Offentligrättsliga avgifter Resor, representation, information Summa Not 5 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende räntekonto RGK Räntekostnader avseende lån RGK Räntekostnader avseende leverantörsskulder 3 7 Övriga räntekostnader 0 100 Bankkostnader 34 33 Realiserade valutakursförluster 94 17 324 561 Summa Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 71 Not 6 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag EU 2014 2013 21 910 183 Stiftelser 536 0 1 154 0 23 600 183 2014 2013 Kapitalförändring anslagsfinansierad verksamhet Kapitalförändring bidragsfinansierad verksamhet Kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet 20 076 25 055 -909 2 653 135 2 412 Summa 19 302 30 120 2014 2013 3 907 1 668 582 3 711 Västra Götalandsregionen Summa Not 7 Årets kapitalförändring Noter till balansräkningen Not 8 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar 0 -1 472 4 489 3 907 -207 -1 668 Årets avskrivningar -1 425 -11 Avgående tillgångar 0 1 472 Ack avskrivningar UB -1 632 -207 Bokfört värde 2 857 3 700 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde 2014 2013 7 606 8 233 Tillkommande tillgångar 1 131 562 Avgående tillgångar -323 -1 189 Anskaffningsvärde UB 8 414 7 606 IB ack avskrivningar -6 671 -7 187 Årets avskrivningar -631 -673 Avgående tillgångar 324 1 189 Ack avskrivningar UB -6 978 -6 671 Bokfört värde 1 436 935 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 72 Not 9 Materiella anläggningstillgångar 2014 2013 IB anskaffningsvärde 38 368 39 397 Tillkommande tillgångar 10 763 201 0 -1 230 49 131 38 368 IB ack avskrivningar -21 414 -19 978 Årets avskrivningar -2 901 -2 666 Avgående tillgångar 0 1 230 Förbättringsutgifter på annans fastighet Avgående tillgångar Anskaffningsvärde UB Ack avskrivningar UB -24 316 -21 414 Bokfört värde 24 815 16 954 2014 105 985 2013 116 588 7 825 6 010 Avser förändring av lokaler p g a omorganisation Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar -322 -16 613 Anskaffningsvärde UB 113 488 105 985 IB ack avskrivningar -86 770 -95 726 Årets avskrivningar -8 008 -7 766 Avgående tillgångar 265 16 722 Ack avskrivningar UB -94 513 -86 770 Bokfört värde 18 975 19 215 2014 2013 Aktiefonder 21 866 20 726 Obligationsfonder 25 689 24 781 Summa 47 555 45 507 2014 2013 Aktiefonder 36 850 31 239 Obligationsfonder 26 162 25 234 63 012 56 473 Not 10 Andra långfristiga värdepappersinnehav Bokfört värde Marknadsvärde Summa Beloppen avser medel placerade hos Kammarkollegiets fondförvaltning. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 73 Not 11 Fordringar hos andra myndigheter 2014 2013 Kundfordringar statliga 1 415 1 841 Mervärdesskattefordran 2 993 4 597 98 59 4 506 6 497 2014 2013 Fordringar personal -11 34 Summa -11 34 Not 13 Periodavgränsningsposter 2014 2013 Förutbetalda hyror 12 317 12 241 Upplupna bidragsintäkter (utomstatliga) 12 906 11 988 2 217 1 199 27 440 25 428 Övriga fordringar Summa Not 12 Övriga kortfristiga fordringar Övriga periodavgränsningsposter Summa Posten upplupna bidragsintäkter (utomstatliga) består av upparbetade kostnader avseende 27 bidragsfinansierade projekt. 2013 bestod posten av 20 bidragsfinansierade projekt. Not 14 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket – IB 2014 2013 -29 677 -33 490 Redovisat mot anslag 362 862 350 798 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -358 781 -349 805 0 2 820 -25 596 -29 677 Återbetalning av anslagsmedel Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 74 Not 15 Balanserad kapitalförändring Redovisning av myndighetskapital m.m. Belopp A. Ackumulerat över- eller underskott (årets och balanserad kapitalförändring) 104 946 B Årets totala kostnader 431 378 A i procent av B 24% Redovisning av kapitalförändring per område Balanserad kapitalförändring (A) Verksamhet Årets kapitalförändring (B) Summa (A+B) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i Regleringsbrev Uppdragsverksamhet (enligt bilaga 4) Summa 88 247 20 669 108 916 2 758 -334 2 424 91 005 20 335 111 340 -36 740 -1 025 -37 765 31 379 -8 31 371 -5 361 -1 033 -6 394 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsverksamhet (enligt bilaga 4) Summa Förändring av myndighetskapitalet (enl ESV cirkulär 2014:8, bilaga 8) Utgående balans 2013 A Ingående balans 2014 Årets kapitalförändring B Summa årets förändring C Utgående balans 2014 Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet 51 507 Balanserad kapitalförändring, avgiftsbelagd verksamhet Balanserad kapitalförändring i bidragsfinansierad verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa 34 137 85 644 51 507 34 137 85 644 20 076 135 -909 19 302 71 583 34 272 -909 104 946 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 75 Not 16 Avsättningar 2014 2013 Ingående avsättning pensioner +Årets kostnad -Årets utbetalning = Utgående avsättning 2 542 0 -1 601 941 5 084 116 -2 658 2 542 Ingående avsättning övrigt +Årets kostnad -Årets utbetalningar = Utgående avsättning 4 450 0 -3 062 1 388 3 085 4 450 -3 085 4 450 2014 2013 Ingående skuld 41 413 40 847 Lån upptagna under året 20 192 11 437 Årets amorteringar -13 799 -10 871 Summa 47 806 41 413 Beviljad låneram 55 000 55 000 Kreditram på räntekonto 33 045 33 045 Not 18 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 2014 2013 Skuld till Skatteverket (arbetsgivaravgifter) 5 377 4 988 Utgående avsättning avser överenskommelser inom utbildning som avvecklats på HS Not 17 Lån i Riksgäldskontoret Nettoeffekten för decemberinvesteringar 2014 är 277 tkr Skuld till Skatteverket (mervärdesskatt) Leverantörsskulder till statliga myndigheter Summa 630 661 2 560 8 567 2 158 7 807 Not 19 Övriga kortfristiga skulder 2014 2013 Sociala avgifter och skatt 5 068 4 800 42 32 5 110 4 832 Övriga skulder Summa Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 76 Not 20 Periodavgränsningsposter 2014 2013 Oförbrukade bidrag (statliga) 15 208 16 734 Oförbrukade bidrag (utomstatliga) 23 235 15 140 Oförbrukade bidrag ang transfereringar 717 1 583 Upplupna löner 587 905 17 630 16 653 1 446 1 071 0 0 3 413 3 504 Semesterlöneskuld Kompetensutvecklingsmedel Upplupna räntor (statliga) Övriga upplupna kostnader Övriga förutbetalda intäkter Summa 3 439 2 884 65 675 58 474 I posten oförbrukade bidrag består saldot av 70 bidragsfinansierade projekt. 2013 bestod posten av 60 bidragsfinansierade projekt. Beräknad förbrukning av oförbrukade bidrag (statliga) - inom tre månader - mer än tre månader till ett år - mer än ett år till tre - mer än tre år 3 542 10 626 1 040 0 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 3 778 11 333 1 623 0 77 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet (enligt bilaga 4 till regleringsbrev) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) Över-/ undersk ott tom år 2012 Verksamhet Över-/ underskot t år 2013 Intäkter år 2014 Kostnader år 2014 Över-/ underskot t år 2014 Ack. över-/ underskott utgående år 2014 Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY m.m. Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Övrigt Summering 86 0 0 0 0 86 0 0 0 0 0 0 -761 2 574 11 636 -11 970 -334 1 479 129 -76 5 046 -4 630 416 469 0 0 141 -141 0 0 -546 2 498 16 823 -16 741 82 2 034 11 -26 1 030 -1 038 -8 -23 11 Över-/ undersk ott tom år 2012 -26 Över-/ underskot t år 2013 1 030 Intäkter år 2014 -1 038 Kostnader år 2014 -8 Över-/ underskot t år 2014 -23 Ack. över-/ underskott utgående år 2014 Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summering Verksamhet Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet 0 -60 654 -593 61 1 Upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram och gästforskare 0 0 0 0 0 0 Upplåtande av bostadslägenhet - regeringsbeslut (U2010/4277/UH) 0 0 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 Summering 0 -60 654 -593 61 1 Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 78 Redovisning av takbelopp (enligt bilaga 3 till regleringsbrev) Tabell 1 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) Utfall avseende perioden 2014-01-01 - 2014-12-31 Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. A Utbildningsområde B C D E HST HPR Utfall Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. Total HST HPR (tkr) (tkr) Ersättning C+D Humaniora 170 102 4 917 2 006 6 923 Juridik 179 129 5 168 2 524 7 692 Samhällsvetenskap 725 607 20 968 11 919 32 887 663 404 34 046 17 509 51 555 1 518 1 087 77 943 47 058 125 001 Naturvetenskap Teknik Vård 468 444 25 532 20 978 46 510 Medicin 234 200 14 258 14 870 29 128 Undervisning 44 53 1 419 2 040 3 459 VFU 1 584 19 15 829 755 Övrigt 0 0 0 0 0 Design 50 50 7 276 4 432 11 708 Musik Summa 10 10 1 255 793 2 048 4 080 3 101 193 611 124 884 318 495 Takbelopp (tkr) 314 837 Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med 3 658 Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 64 inom design. Högst får 50 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 22 inom musik. Högst får 10 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet teknik. Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 79 Redovisning av takbelopp (forts) (enligt bilaga 3 till regleringsbrev) Tabell 2 Beräkning av anslagssparande och överproduktion A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 314 837 + Ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa (A) 29 677 344 514 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell 1 423 318 495 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) 318 918 Summa (A-B) 1. 1. 25 596 Positiv summa förs till tabell över anslagssparande nedan Negativ summaförs till tabell över överproduktion nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet² Utgående anslagssparande 25 596 0 25 596 Tabell. Överproduktion Totalt utgående överproduktion - Ev. anslagsparade över 10% av takbeloppet² Utgående överproduktion 2. 0 Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 80 Väsentliga uppgifter (enligt bilaga 6 till regleringsbrev) 2014 2013 2012 2011 2010 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter1 4 080 4 066 4 294 4 509 4 475 Kostnad per helårsstudent 76 421 74 707 70 786 73 245 72 499 Totalt antal helårsprestationer1 3 102 3 186 3 175 3 243 3 468 100 637 95 253 95 815 101 837 93 550 40 24 21 5 0 5 8 13 11 17 - andel kvinnor 20% 50% 38% 9% 59% - andel män 80% 50% 62% 91% 41% 72 70 59 59 66 - andel kvinnor 44% 44% 41% 51% 56% - andel män 56% 56% 59% 49% 44% 26 27 31 34 38 0 Kostnad per helårsprestation Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) Totalt antal nyantagna doktorander Totalt antal doktorander med någon aktivitet Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 0 0 0 0 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 6,0 3,2 3,4 2,7 0 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 6,2 6,7 5,5 5,6 5,9 Totalt antal doktorsexamina 12 8 10 15 9 Totalt antal licentiatexamina 2 6 7 6 0 241 200 218 219 191 417 543 399 805 393 183 391 845 446 817 454 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation Personal Totalt antal årsarbetskrafter 446 418 414 443 Medelantal anställda 509 480 480 524 516 Totalt antal lärare (årsarb.) 262 235 230 242 262 - andel kvinnor 41% 40% 43% 43% 47% - andel män 59% 60% 57% 57% 53% Antal disputerade lärare (årsarb.) 203 151 139 143 138 - andel kvinnor 42% 38% 42% 39% 39% - andel män 58% 62% 58% 61% 61% Antal professorer (årsarb.) 21 21 17 23 17 - andel kvinnor 25% 30% 41% 27% 21% - andel män 75% 70% 59% 73% 79% Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 81 2014 2013 2012 2011 2010 451 437 417 418 403 Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 351 339 330 327 322 - andel anslag (%) 91% 92% 92% 94% 94% - andel externa intäkter (%) 9% 8% 7% 6% 6% forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 100 98 87 91 82 - andel anslag (%) 41% 41% 45% 42% 46% - andel externa intäkter (%) 59% 59% 55% 58% 54% 431 407 403 416 410 68% 68% 66% 68% 67% Kostnader totalt (mnkr) - andel personal - andel lokaler 14% 15% 15% 14% 14% 1 537 1 570 1 583 1 567 1 707 Balansomslutning (mnkr) 244 216 184 176 172 - varav oförbrukade bidrag 39 33 34 29 26 - varav årets kapitalförändring 19 30 14 2 -7 105 86 56 41 39 Lokalkostnader² per kvm (kr) - varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring)3 ¹ Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning ² Enligt resultaträkningen 3 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat Årsredovisning 2014 – Högskolan i Skövde 82 P O S TA D R E S S Högskolan i Skövde Box 408, 541 28 Skövde BESÖKSADRESS Högskolevägen TELEFON 0500-44 80 00 FA X 0500-41 63 25 INTERNET www.his.se
© Copyright 2025