1. No category

ÅRSREDOVISNING 2014
SPARBANKEN ÖRESUND
ORG. NR.
516406-0088
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förvaltningsberättelse
Fem år i sammandrag
1
7
FINANSIELLA RAPPORTER
Not 1
Not 2
Not 3
Not 4
Not 5
Not 6
Not 7
Not 8
Not 9
Not 10
Not 11
Not 12
Not 13
Not 14
Not 15
Not 16
Not 17
Not 18
Not 19
Not 20
Not 21
Not 22
Not 23
Not 24
Not 25
Not 26
Not 27
Not 28
Not 29
Not 30
Not 31
Not 32
Not 33
Not 34
Not 35
Not 36
Not 37
Not 38
Not 39
Not 40
Not 41
Not 42
Resultaträkning
Rapport över totalresultatet
Balansräkning
Rapport över förändringar i eget kapital
Kassaflödesanalys
9
9
10
11
12
Information om Sparbanken Öresund
Redovisningsprinciper
Risker
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresulat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäker
Allmänna administrationskostnader
Övriga rörelsekostnader
Kreditförluster, netto
Bokslutsdispositioner
Skatter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Aktier och andelar i koncernföretag
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Efterställda skulder
Obeskattade reserver
Eget kapital
Ställda säkerheter
Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser
Åtaganden
Närstående
Försäljning av verksamhet
Finansiella tillgångar och skulder
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Kapitaltäckning
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
13
13
22
29
29
29
29
30
30
30
32
33
33
33
34
34
34
34
35
35
35
36
37
37
37
37
37
37
38
38
38
38
38
38
39
39
39
39
40
41
44
44
46
47
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN
Sparbanken Öresund (”banken”) är sedan den 20 maj 2014 ett helägt dotterbolag till Swedbank.
Swedbank förvärvade då samtliga aktier i Sparbanken Öresund. I samband med förvärvet avyttrade
Swedbank Sparbanken Öresunds kontor i Eslöv, Kävlinge, Lund, Löddeköpinge, Staffanstorp, Södra
Sandby och Veberöd till Sparbanken Skåne. Personalen tillhörande nämnda kontor är sedan den 20
maj anställda i Sparbanken Skåne. Kundreaktionerna på denna strukturaffär har till stor del varit
positiva och volymutvecklingen har fortsatt vara positiv, vilket är mycket tillfredsställande.
Under hösten har Sparbanken Öresunds kontor i Trelleborg, Landskrona, Helsingborg och på
Stortorget i Malmö stängts och slagits samman med Swedbanks befintliga kontor på dessa orter. Vid
årets utgång hade Sparbanken Öresund kvar 12 kontor på 11 orter. Sparbanken Öresund hade vid
årsskiftet cirka 330 medarbetare.
Samtliga kommentarer till affärsvolymutveckling och resultatutveckling är baserade på analys av utfall
per den 31 december 2014 jämfört med den 31 december 2013. I jämförelsen måste man dels beakta
strukturaffären, där 8 av Sparbanken Öresunds kontor, motsvarande cirka 47 procent av volymen,
avyttrades.
MEDARBETARNA
2014 blev ett förändringens år för samtliga medarbetare i Sparbanken Öresund. Strukturaffären som
genomfördes i maj och som innebar att Swedbank köpte banken utav stiftelserna ledde till helt nya
förutsättningar för arbetet. För vissa medarbetare kommer affären att leda till fortsatt jobb i den
verksamhet som man funnits i tidigare, för andra medarbetare medför förändringen att man kommer
att ta till sig helt nya arbetsuppgifter i eller utanför organisationen. I princip är ingen medarbetare
oberörd av affären. Personalen har mött utmaningarna på ett mycket professionellt sätt och trots hög
stressnivå, finns ingen alarmerande sjukfrånvaro med tanke på omständigheterna.
Vid årets början var vi 543 medarbetare i Sparbanken Öresund och vid utgången av året var vi 331. I
samband med affären övergick 113 medarbetare och blev en del av Sparbanken Skåne.
MILJÖ
Sparbanken Öresund ska arbeta för hållbar utveckling genom alla våra processer, vilket innebär att
hänsyn måste tas både till miljömässiga, arbetsrättsliga, människorättsliga och affärsetiska aspekter.
Banken har en miljökommitté vars uppgift är att öka samordningen och integreringen i verksamheten
och med våra leverantörer. Miljöarbetet kan omfatta projekt och aktiviteter med anknytning till all
verksamhet i banken.
Sparbanken Öresund påverkar miljön framförallt genom valet av resesätt samt genom olika inköp. Att
om möjligt välja miljövänliga alternativ ska vara en självklarhet för alla medarbetare. Banken har en
miljöpolicy som styr arbetet med miljöförbättrande åtgärder. Ambitionen är att utveckla arbetet stegvis
och att successivt minska bankens miljöpåverkan.
1
AFFÄRSVOLYMUTVECKLING
Sparbanken Öresunds totala affärsvolym uppgick till 46 534 mnkr (103 038). Förändringen i
affärsvolym beror på strukturaffären.
De sammanlagda inlåningsvolymerna i egen portfölj uppgick till 10 401 mnkr (24 115).
De sammanlagda placeringsvolymerna uppgick till 8 212 mnkr (17 043).
De sammanslagna sparandevolymerna uppgick till 18 613 mnkr (41 158).
De sammanlagda utlåningsvolymerna, inklusive ej utnyttjad beviljad kredit, uppgick till 27 921 mnkr
(61 879).
RESULTATUTVECKLING
Sparbanken Öresund kan för perioden januari till december 2014 redovisa ett rörelseresultat på
1 652,1 mnkr (178,0) inklusive en reavinst om 1 841,7 mnkr för de åtta kontoren som avyttrades i
samband med strukturaffären och nedskrivningar av immateriella samt finansiella tillgångar om totalt
149,3 mnkr. Rörelseresultatet exklusive reavinst och nedskrivningar uppgår till -40,3 mnkr (178,0).
Det sämre rörelseresultatet beror huvudsakligen på strukturaffären, men även på ett lägre ränte- och
provisionsnetto.
Räntenettot uppgick till 553,2 mnkr (755,6), vilket är en minskning med 202,4 mnkr eller 26,8 procent.
Minskningen beror dels på det låga ränteläget som råder, dels på det uteblivna räntenettot från de
åtta avyttrade kontoren.
Provisionsnettot uppgick till 230,8 mnkr (350,4), vilket är en minskning med 119,5 mnkr eller 34,1
procent. Det låga provisionsnettot beror dels på lägre provisioner från tredje part, dels på
strukturaffären.
Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till -19,8 mnkr (27,9), vilket beror på avveckling av
säkringsredovisning till följd av att Sparbanken Öresund blev ett helägt dotterföretag till Swedbank
och risker hanteras inom Swedbankkoncernen.
Övriga rörelseintäkter rensat för rearesultat för de sålda kontoren uppgick till 117,9mnkr (40,8), vilket
är en ökning med 77,1 mnkr eller 189,1 procent.
Totala rörelsekostnader före kreditförluster uppgick till 878,5 mnkr (942,8), vilket är en minskning med
64,2 mnkr eller 6,8 procent. I totala rörelsekostnader ingår allmänna administrationskostnader med
688,8 mnkr (780,0), vilka minskat med 91,2 mnkr eller 11,7 procent.
I samband med strukturaffären skrev banken ned aktierna i SDC med 18,0 mnkr och aktierna i Cerdo
Bankpartner med 26,6 mnkr och immateriella tillgångar skrevs ned med 104,8 mnkr.
Kreditförlusterna uppgick till 61,2 mnkr (70,1), vilket är en minskning med 8,9 mnkr eller 12,7 procent.
Kreditförlustnivån var 0,6 procent (0,3) av ingående balans för utlåningen till allmänheten i egen
balansräkning och 0,1 procent (0,2) av den totala utlåningsvolymen. Andelen osäkra fordringar netto
av utlåning till allmänheten i egen balansräkning var 1,6 procent (1,1). Den totala reserveringsgraden
uppgick till 39,8 procent (50,4).
Likviditeten är fortsatt god. Vid årsskiftet uppgick kassa, utlåning till kreditinstitut samt obligationer och
andra räntebärande värdepapper till 8 087,8 mnkr (7 121,1).
2
LIKVIDITET
Likviditeten garanteras av moderbolaget Swedbank AB publ enligt ”Agreement om Liquidity
management” för Swedbanks finansiella grupp. Eftersom krav på en likviditetsreserv inte längre finns
har värdepappersportföljen sålts under året. Bankens egna utestående lån har återbetalats till
kreditgivarna under året med undantag för förlagslån och emitterade värdepapper.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Inledning
Sparbanken Öresund AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Malmö. Fram till den 20
maj 2014 ägdes Sparbanken Öresund av två stiftelser – Sparbanksstiftelsen Öresund – sydvästra
Skåne och Sparbanksstiftelsen Gripen. Sparbanksstiftelsen Öresund – sydvästra Skåne innehade
77,74 procent och Sparbanksstiftelsen Gripen 22,26 procent av aktierna i Sparbanken Öresund.
Sparbanken Öresund var även fram till detta datum moderföretag i Sparbanken Öresund-koncernen.
Från och med den 20 maj 2014 är Sparbanken Öresund ett helägt dotterbolag till Swedbank AB
(publ) och ingår således i Swedbank-koncernen.
System för intern kontroll och riskhantering i den finansiella rapporteringen
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen definieras som den process, utförd av
styrelsen, revisionsutskottet (fram till den 20 maj 2014), ledningen och annan berörd personal, som
syftar till att säkerställa en rimlig försäkran om korrektheten i den finansiella rapporteringen.
Sparbanken Öresunds styrelse har det yttersta ansvaret för Sparbanken Öresunds risktagande och
bedömning av kapitalbehov samt den finansiella rapporteringen.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön skapar basen för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar
Sparbanken Öresund verkar utifrån. Denna komponent av den interna kontrollstrukturen inkluderar
organisationens ledarstil, gällande värdegrunder samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras
och dokumenteras i styrande dokument som interna policyer och instruktioner.
Inom Sparbanken Öresund är ansvaret för riskhantering baserat på principen om tre försvarslinjer
som syftar till att tydliggöra roller och ansvar för riskhantering. I grunden ligger att varje anställd är
ansvarig för att hantera riskerna inom det egna ansvarsområdet samt för efterlevnad av externa och
interna regler. Modellen skiljer mellan funktioner som äger risk och regelefterlevnad (första linjen),
funktioner för övervakning av risker och regelefterlevnad (andra linjen) och funktioner för oberoende
granskning (tredje linjen).
Ekonomi- och Finansenheten, som tillhör första försvarslinjen, ansvarar för redovisning och bokslut
samt för ekonomiska och administrativa styrsystem. I enhetens ansvar ingår även bankens likviditet,
internbank, kapitalbas, skatteanalys samt myndighetsrapportering. Dessutom ska enheten säkerställa
att instruktioner av betydelse för den finansiella rapporteringen görs kända och tillgängliga för berörd
personal.
Riskbedömning
Som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen fanns fram till den 20 maj
2014 ett av styrelsen inrättat revisionsutskott bestående av styrelsens vice ordförande samt en
styrelseledamot. Från den 20 maj 2014 har styrelsen motsvarande funktion, d v s styrelsen behandlar
kritiska redovisningsfrågor samt finansiella rapporter som banken lämnar. Styrelsen övervakar också
effektiviteten i internkontrollen, internrevisionen och riskhanteringssystemen avseende den finansiella
rapporteringen.
3
Styrelsen säkerställer även genom fortlöpande kontakt med ansvariga inom Sparbanken Öresund
samt med bankens interna och externa revisorer att risker för väsentliga fel i den finansiella
rapporteringen identifierats och hanterats.
Kontrollaktiviteter
Den andra försvarslinjen utövar tillsyn inom banken vad gäller riskhantering och regelefterlevnad och
består av funktionerna för riskkontroll och compliance. Dessa funktioner är ansvariga för att övervaka
och testa lämplighet och effektivitet i implementerade rutiner på banken samt övervaka förändringar i
regelverk. Funktionerna för riskkontroll och compliance stödjer även första försvarslinjen med
tillämpningen genom att assistera vid utveckling av rutiner, metoder och verktyg för hantering av
risker och regelefterlevnad. Funktionerna för riskkontroll och compliance sammanställer, analyserar
och rapporterar bankens risker till ledningen och styrelsen. Slutligen stödjer dessa funktioner
ledningen i att övervaka regelefterlevnad och ändringar i regelverk.
Inom bankens redovisningsfunktion sker fortlöpande avstämningar och kontroller av redovisade
belopp samt analyser av resultat- och balansräkningar. Kontroller på transaktionsnivå är
implementerade i Sparbanken Öresunds processer och innefattar kontrollaktiviteter såsom attester,
avstämningar och analyser. Det finns även generella IT-kontroller, som till exempel övervakning av
IT-driften, rutiner för utveckling och förändringar av system samt behörighetskontroller.
Information och kommunikation
Banken har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och
riktighet i den finansiella rapporteringen. I syfte att öka medvetenheten av vikten av god intern kontroll
genomför banken workshops och utbildningar om operationell risk.
Uppföljning
Revisionsutskottet övervakade fram till den 20 maj 2014 den interna kontrollen över finansiell
rapportering. Den 20 maj 2014 övertog styrelsen denna funktion. Vid varje styrelsesammanträde
presenteras och diskuteras bankens ekonomiska ställning.
Därutöver utövar Sparbanken Öresunds funktioner för riskkontroll och compliance samt internrevision
en kontinuerlig uppföljning av den interna kontrollen. Externrevisionen granskar den interna kontrollen
avseende den finansiella rapporteringen utifrån den plan som förankras hos styrelsen. Resultatet av
externrevisionens granskning liksom de åtgärder som vidtas och statusen avseende dessa,
rapporteras löpande till styrelsen (till revisionsutskottet fram till den 20 maj 2014).
Internrevision
Den tredje försvarslinjen utgörs av internrevisionen. Internrevisionsfunktionen har till uppgift att
utvärdera och verifiera att riskhanteringen och den interna styrningen och kontrollen fungerar
tillfredsställande. Detta ansvar innefattar även att kontrollera att de oberoende kontrollfunktionerna
inom andra försvarslinjen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Internrevisionen är oberoende från
affärsverksamheten och rapporterar till styrelsen (via revisionsutskottet fram till den 20 maj 2014).
Rösträttsbegränsningar
Sparbanken Öresunds bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje
aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Vissa bolagsordningsbestämmelser
Sparbanken Öresunds bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och
entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen.
Av bolagsstämman lämnade bemyndiganden
Bolagsstämman har inte bemyndigat styrelsen att besluta att banken ska ge ut nya aktier eller
förvärva egna aktier.
4
Styrelsens och utskottens sammansättning
Styrelsen i Sparbanken Öresund består av fem av stämman utsedda ledamöter (fram till den 20 maj
2014 bestod styrelsen av nio av stämman utsedda ledamöter). Utöver av stämman utsedda
ledamöter är bankens VD ordinarie ledamot i styrelsen, med bankens ställföreträdande VD som
personlig suppleant.
I banken har under året funnits följande utskott:
Ersättningsutskottet (till den 20 maj 2014)
- Bo Lundgren (ordförande)
- Bengt Johansson (ledamot)
Kreditutskottet (till den 20 maj 2014)
- Bo Lundgren (ordförande)
- Bengt Johansson (vice ordförande)
- Lars Ljungälv (ledamot)
- Mats Nilsson (ledamot)
- Torbjörn Lanker (suppleant)
Revisionsutskott (till den 20 maj 2014)
- Bengt Johansson (ordförande)
- Helene Hartman (ledamot)
- Thorbjörn Lanker (ledamot)
Risk- och kapitalutskottet (till den 20 maj 2014)
- Bo Lundgren (ordförande)
- Christer Arvidson (vice ordförande)
- Lars Ljungälv (ledamot)
Fr o m den 20 maj 2014 har ovanstående utskottsfrågor hanterats av styrelsen.
Riskutskott (fr.o.m. den 20 maj 2014)
- Eva de Falck (ordförande)
- Johan Rosén (ledamot)
RISK OCH KAPITALHANTERING
För väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer se not 3.
HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG
Inga väsentliga händelser har skett efter rapportperiodens utgång.
FRAMTIDA UTVECKLING
Sparbanken Öresund kommer under hösten 2015 att fusioneras med Swedbank AB.
5
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Disponibla vinstmedel enligt balansräkning
Året vinst
Överkursfonden
Balanserade vinstmedel från tidigare år
Summa
1 355 087 120 kr
60 002 000 kr
193 493 347 kr
1 608 582 467 kr
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
Utdelning till aktieägare
Som balanserad vinst överförs
Summa
1 499 998 240 kr
108 584 227 kr
1 608 582 467 kr
Bankens totala kapitalrelation uppgår efter föreslagen vinstutdelning till 30,58 (16,88) och soliditeten
till 15,4 procent (9,0).
Styrelsen och VD försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed.
Det ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bankens verksamhet, ställning och resultat samt
beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som banken står inför.
Den verksamhet som bedrivs i banken medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas
förekomma i branschen. Styrelsen har beaktat bankens konsolideringsbehov genom allsidig
bedömning av bankens ekonomiska ställning och möjligheter att på sikt infria sina åtaganden, även
med beaktande av förväntade framtida regelverksförändringar.
Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det
egna kapitalet med netto -3 545 350 kronor.
Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan fortsätta sin
verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de
investeringar som är nödvändiga.
Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föreslagen utdelning, är
försvarlig samt står i rimlig proportion till omfattningen på bankens verksamhet, konsolideringsbehov,
likviditet och ställning i övrigt samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande.
Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
6
FEM ÅR I SAMMANDRAG
Nyckeltal
Volym
Affärsvolym ultimo, mnkr
Förändring under året, %
Av banken förvaltade och
förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital i % av
balansomslutningen
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig
affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i
% av genomsnittligt eget kapital
Avkastning på tillgångar
Nettovinst i % av balansomslutning
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl.
kreditförluster och värdeförändringar
på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl.
kreditförluster och värdeförändringar
på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och
kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra
fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i
% av osäkra fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total
utlåning till allmänheten och
kreditinstitut (exkl. banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående
balans för utlåning till allmänheten,
kreditinstitut (exkl. banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
2014
2013
2012
2011
2010
46 534
-54,8
103 038
4,5
98 561
6,3
92 739
1,4
91 424
237,9
22,2%
9,1%
9,2%
10,0%
9,8%
2,97
1,57
1,60
1,70
1,68
2,2%
2,2%
2,4%
2,6%
2,4%
3,7%
1,1%
1,1%
1,2%
0,8%
2,2%
0,2%
0,0%
0,1%
neg
36,3%
4,8%
0,7%
1,9%
neg
7,2%
0,4%
0,2%
0,1%
0,1%
0,32
0,78
0,85
0,87
0,91
0,34
0,84
0,97
0,93
1,02
39,8%
50,4%
50,2%
41,8%
48,1%
1,6%
1,1%
1,0%
1,3%
1,1%
0,6%
0,3%
0,6%
0,3%
0,7%
323
12
455
24
447
33
445
35
207
34
7
tkr
Resultat- och balansräkning
2014
2013
2012
2011
2010
553 181
230 828
-19 846
755 563
350 369
27 860
684 725
338 263
11 812
711 856
327 224
3 971
283 565
140 542
4 147
1 977 059
2 741 222
-782 529
57 126
1 190 918
-894 975
32 076
1 066 877
-859 926
32 035
1 075 086
-862 256
49 821
478 075
-360 646
Övriga kostnader
Kreditförluster
Nedskrivningar
Summa kostnader
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
-96 005
-61 214
-149 344
-1 089 092
1 652 130
95 782
-392 825
1 355 087
-47 792
-70 149
0
-1 012 916
178 002
-21 506
-35 693
120 803
-52 282
-126 912
0
-1 039 120
27 757
29 004
-9 447
47 314
-69 105
-70 672
0
-1 002 033
73 053
-60 532
2 676
15 197
-75 027
-51 519
0
-487 192
-9 117
43 000
-945
32 938
Balansräkning
Tillgångar
Kassa
Statsskuldförbindelser
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
34 538
135 524
166 155
137 229
164 002
0
0
0
51 734
0
7 989 122 5 104 324 4 004 225 3 645 569 3 854 043
10 044 773 24 147 885 23 609 040 22 278 861 22 871 841
64 186 1 881 260 1 070 785
717 075
251 706
38 690
163 295
746 488
729 472
674 378
0
114 532
143 774
173 016
202 258
265 713
311 945
288 054
132 739
146 151
325 354
329 446
397 508
288 583
236 405
18 762 376 32 188 211 30 426 029 28 154 278 28 400 784
Skulder och avsättningar
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Övriga skulder
Efterställda skulder
Avsättningar för pensioner m.m.
Summa skulder och avsättningar
334 028 1 583 291
837 639
839 647
847 865
10 537 936 23 584 194 23 530 589 22 355 691 22 059 223
2 029 283 2 547 447 2 160 324 1 653 860 2 231 638
677 534
343 940
470 867
425 352
377 584
947 000 1 075 000
525 000
0
46 658
55 333
69 102
52 898
15 786
15 216
14 581 114 29 202 974 27 577 317 25 290 336 25 578 184
Resultaträkning
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
Allmänna administrationskostnader
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och
eget kapital
114 466
210 247
188 742
217 746
158 664
4 066 796 2 774 990 2 659 970 2 646 196 2 663 937
18 762 376 32 188 211 30 426 029 28 154 278 28 400 784
0
0
0
8
RESULTATRÄKNING
1 januari - 31 december
tkr
Ränteintäkter
Leasingintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella
anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Nedskrivning finansiella tillgångar
Nedskrivning immateriella tillgångar
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Årets resultat
Not
2014
2013
708 656
75 861
-231 336
553 181
1 037 446
79 160
-361 043
755 563
5
6
7
8
9, 39
17 400
286 588
-55 760
-19 846
1 959 659
2 741 222
16 333
407 090
-56 721
27 860
40 793
1 190 918
10
-688 789
-779 958
21, 22
11, 39
-93 740
-96 005
-878 534
1 862 688
-61 214
-44 560
-104 784
1 652 130
95 782
-392 825
1 355 087
-115 017
-47 792
-942 767
248 151
-70 149
0
0
178 002
-21 506
-35 693
120 803
2014
2013
1 355 087
1 355 087
120 803
120 803
4
12
13
14
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET
tkr
Årets resultat
Totalresultat för året
Not
9
BALANSRÄKNING
Per den 31 december
tkr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Aktier och andelar i koncernföretag
Derivat
Immateriella anläggningstillgångar
- Balanserade utgifter för IT-utveckling
Materiella anläggningstillgångar
- Fastigheter övertagna för skyddande av fordran
- Inventarier
- Leasinginventarier
- Ombyggnad hyrd lokal
- Byggnader och mark
Övriga tillgångar
Uppskjuten skattefordran
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder och avsättningar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper m.m.
- Emitterade skuldebrev
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättningar
- Avsättningar för omstruktureringskostnader
- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
- Avsättningar för garantier
Efterställda skulder
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
Överkursfond
Balanserad vinst
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Poster inom linjen
Övriga ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
- Garantier
- Övriga ansvarsförbindelser
Åtaganden
- Övriga Åtaganden
Not
2014-12-31
2013-12-31
34 538
7 989 122
10 044 773
0
64 186
38 590
0
100
7 046
135 524
5 104 324
24 135 183
12 702
1 881 260
15 993
72 642
74 660
15 155
0
114 532
2 000
17 122
166 549
2 953
77 089
210 533
9 683
98 092
18 762 376
2 000
30 746
188 756
7 631
82 812
126 529
2 465
185 297
32 188 211
334 028
10 537 936
1 583 291
23 584 194
2 029 283
5 726
526 961
144 847
2 547 447
24 061
132 863
187 016
28 130
27 203
0
947 000
14 581 114
36 411
30 626
2 065
1 075 000
29 202 974
114 466
210 247
2 359 000
99 213
60 002
193 494
1 355 087
4 066 796
18 762 376
2 359 000
99 213
60 002
135 972
120 803
2 774 990
32 188 211
0,00
77 203
135 825
119 000
480
405 248
800
2 510 469
4 782 804
39
15
16
17
18
19
20
3
21
22
23
14
24
39
25
26
27
3
28
29
31
30
31
32
33
34, 39
35
36
37
10
RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL
tkr
Ingående eget kapital 2013-01-01
Vinstdisposition
Föregående års resultat
Lämnade koncernbidrag
Skatteeffekt lämnade koncernbidrag
Årets totalresultat
Utgående eget kapital 2013-12-31
Balanserad
vinst eller
förlust
Årets resultat
Aktiekapital Reservfond Överkursfond
2 359 000
99 213
60 002
94 441
47 314
-5 003
47 314
-47 314
-1 000
220
120 803
2 359 000
99 213
60 002
135 972
120 803
Eget
kapital
2 659 970
-5 003
0
-1 000
220
120 803
2 774 990
tkr
Ingående eget kapital 2014-01-01
Vinstdisposition
Aktierelaterad ersättning
Föregående års resultat
Lämnade koncernbidrag
Skatteeffekt lämnade koncernbidrag
Årets totalresultat
Utgående eget kapital 2014-12-31
Balanserad
vinst eller
förlust
Årets resultat
Aktiekapital Reservfond Överkursfond
2 359 000
99 213
60 002
135 972
120 803
-62 077
694
120 803
-120 803
-2 434
536
1 355 087
2 359 000
99 213
60 002
193 494
1 355 087
Eget
kapital
2 774 990
-62 077
694
0
-2 434
536
1 355 087
4 066 796
11
KASSAFLÖDESANALYS
1 januari - 31 december
tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 1)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Orealiserat resultat aktier och andelar (+/-)
Nedskrivningar aktier och andelar (+)
Värdeförändring emitterade värdepapper (+/-)
Värdeförändring derivat och säkringsredovisning (+/-)
Av-/nedskrivningar immateriella och materiella tillgångar (+)
Kreditförluster (+)
Förändring av uppskjuten skatt (+/-)
Förändring av avsättningar (+/-)
Aktierelaterad ersättning
Realiserat resultat försäljning materiella och immateriella
anläggningstillgångar (+/-)
Realiserat resultat försäljning verksamhet
Betald (-) / Erhållen (+) inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i
den löpande verksamhetens tillgångar och skulder
2014
2013
1 652 130
178 002
-5 138
44 560
2 499
2 476
198 524
61 214
-7 218
-13 769
694
-3 668
0
11 177
-683
115 017
70 149
1 404
16 204
0
1 445
-1 841 746
-30 732
799
0
-20 834
64 939
367 567
5 397 813
1 816 784
-1 894 154
-1 033 360
-10 197
37 861
4 379 686
-628 612
-794 195
53 605
745 652
43 575
-98 184
-310 592
Investeringsverksamheten
Försäljning av aktier och andelar i koncernföretag
Återbetalning av aktieägartillskott i intresseföretag
Investering i aktier och andelar
Försäljning av verksamhet
Försäljning av materiella tillgångar
Förvärv av materiella tillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
48 000
72 634
-35 161
-924 362
28 317
-73 254
-883 826
0
584 423
-13 842
0
22 886
-133 350
460 117
Finansieringsverksamheten
Förfall av emitterade räntebärande värdepapper
Emitterade räntebärande värdepapper
Lämnade koncernbidrag
Utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-520 662
-128 000
-1 309
-62 077
-712 048
-1 549 000
2 474 946
-1 000
-5 003
919 943
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
2 783 812
5 239 848
8 023 660
1 069 468
4 170 380
5 239 848
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och banktillgodohavanden 2)
Utlåning till kreditinstitut
Likvida medel vid årets slut
34 538
7 989 122
8 023 660
135 524
5 104 324
5 239 848
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av utlåning till allmänheten
Förändring av värdepapper
Förändring av inlåning från allmänheten
Förändring av skulder till kreditinstitut
Förändring av övriga tillgångar
Förändring av övriga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
-De kan lätt omvandlas till kassamedel.
-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
1) Varav erhållna räntor
Varav betalda räntor
Varav erhållna utdelningar
714 877
-261 767
33 317
1 050 705
-386 475
16 333
2) Ytterligare likvida medel i form av kontokrediter uppgående till
69 000 tkr (619 000) finns tillgängliga med omedelbar verkan.
12
NOTER
1 INFORMATION OM SPARBANKEN ÖRESUND
Årsredovisningen för Sparbanken Öresund AB (publ) avseende räkenskapsåret 2014 godkändes av styrelsen och
verkställande direktören för utfärdande den 25 mars 2015. Årsredovisning fastställdes senare samma dag av bankens
årstämma. Sparbanken Öresund AB (publ) har sitt säte på Isbergs gata 3, 211 19 Malmö.
2 REDOVISNINGSPRINCIPER
Årsredovisning är upprättad enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och
Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I enlighet med
Finansinspektionens allmänna råd tillämpar Sparbanken Öresund så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att samtliga av
EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen samt med hänsyn till sambandet
mellan redovisning och beskattning.
Koncernredovisning
Sparbanken Öresund-koncernen omfattar moderbolaget Sparbanken Öresund AB med helägda dotterföretaget Sparbanken
Öresund Fastighetsbyrå AB och till 80 procent ägda Cerdo Bankpartner AB. I september 2014 sålde banken hela sitt innehav i
dotterföretaget Frispar Företagskredit till Swedbank AB. Det tidigare intressebolaget Frispar Bolån likviderades i december
2014.
Sparbanken Öresund har valt att inte upprätta någon koncernredovisning med hänvisning till dels att moderbolaget Swedbank
AB upprättar koncernredovisning dels att de två dotterbolag som Sparbanken Öresund äger, Sparbanken Öresund
Fastighetsbyrå AB och Cerdo Bankpartner AB, är av oväsentlig betydelse. Detta i enlighet med ÅRL 7.2.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbanken Öresunds funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella
valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till
den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid
omräkningarna redovisas i årets resultat som valutakursförändring inom Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid
transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella
valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Presentation av finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och
uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av
tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett
antal andra faktorer som under omständigheterna synes vara rättvisande och rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och
antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar, skulder och åtagande utanför balansräkningen
liksom för intäkter och kostnader, som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan senare i viss mån avvika
från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av
uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen
görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella
rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs
närmare i not 41.
Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga
perioder som presenteras i Sparbanken Öresunds finansiella rapporter.
Ändrade redovisningsprinciper
Några nya eller reviderade IFRS:er, tolkningsuttalanden eller andra regelförändringar har varken tillämpats eller har haft någon
väsentlig effekt på bankens finansiella ställning, resultat eller upplysningar.
Kommande standarder och tolkningar
En analys av hur kommande standarder och tolkningar kommer att påverka banken bedöms inte som nödvändig då banken
under 2015 kommer att fusioneras med Swedbank AB.
Klassificering
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer
än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som
förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
13
Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter inkluderar i förekommande fall belopp
av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra
skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar
periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultatet består av:
-Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive
ränta på osäkra fordringar.
-Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.
-Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultatet
-Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas.
För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som
säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna.
Leasing
Finansiella leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med
avskrivningar inom Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar i resultaträkningen. Hyresintäkter
redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultaträkningen. Jämförelsetal har räknats om enligt samma principer.
Erhållna utdelningar
Utdelning från aktier och andelar redovisas som Erhållna utdelningar. Här ingår utdelning från dotterföretag samt
intresseföretag.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska
fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på
uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.
Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas enligt nedan:
- Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan. Provisioner och avgifter som är en integrerad del av
effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana
avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av
lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
- Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs. Till dessa avgifter hör främst avgifter för
kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och
provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som
tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid
förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till
en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
- Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts. Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av
provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten
utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad
till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för clearing
och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan
redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått
med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
-Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.
-Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.
-Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.
-Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument).
14
-Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
-Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.
-Valutakursförändringar.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande
transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i
eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som
är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare
perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och
skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första
redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig
redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och
intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur
underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de
skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det
är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms
sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen
redovisas som en skuld.
Obeskattade reserver redovisas utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld. I resultaträkningen görs på
motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Koncernbidrag
Lämnade koncernbidrag har under året redovisats via eget kapital.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra
egetkapitalinstrument, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna
skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga
villkor. En fordran tas upp när företaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om
faktura ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen
över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i
avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det
föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att
förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i
samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och
lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte
täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat
och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till
verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i
vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det
finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Värdering sker beroende på vilken
värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. I not 40 framgår hur redovisat värde fördelar sig på olika
värderingskategorier.
15
När finansiella instrument värderas till verkligt värde används i första hand noterade priser på aktiva marknader. Saknas
noterade priser används istället olika värderingsmodeller, se vidare not 40. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till
verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultatet och
derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt
säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på
derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra
finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella
instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet. I den första
undergruppen ingår derivat med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument samt aktier som är
noterade på börs. I den andra undergruppen ingår obligationer och andra räntebärande värdepapper samt aktier och andelar.
För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i
resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar
och som inte är noterade på en aktiv marknad. I rapporten över finansiell ställning representeras dessa av posterna Utlåning till
kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och
lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s. efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålls till förfall
Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper, noterade på en marknad, med
fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till
förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller
finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas
som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures och inte är klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultatet redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar
redovisade mot övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej
värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster
vilka redovisas i årets resultat. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i
resultateten likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i
anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond
för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust,
som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultatet.
Dotterföretag och intresseföretag
Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att
transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. Prövning för nedskrivning
av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels
finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den
förstnämnda delkategorin ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och
effektivt säkringsinstrument. I den andra delkategorin har banken inte kategoriserat några finansiella skulder. Förändringar i
verkligt värde redovisas i årets resultat.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas
till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av
att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade
avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, d.v.s. i normalfallet det belopp som banken erhållit i ersättning för
den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de
belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som
16
ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS
18, Intäkter.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda
villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både banken och låntagaren
är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller
att de inte kan regleras netto, att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan
inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett
nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens
upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar
om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.
Derivat och säkringsredovisning
Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten.
Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan
mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv
och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125 procent. I de fall förutsättningarna för
säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via årets
resultat.
Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning
skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen
av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det
administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Säkring av verkliga värden upphörde i Sparbanken Öresund den 30
juni 2014. Risken för förändringar i verkliga värden på bankens utlåning till fasta räntor säkras härefter av moderbolaget
Swedbank AB.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till
verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där
värdeförändringarna redovisas över resultatet. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas
värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och valutaränteswappar. De poster som säkras
och där säkringsredovisning tillämpas eller där det kan komma att tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring)
2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)
3. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation)
4. fastförräntad upplåning i SEK eller EUR (transaktionsbaserad säkringsrelation)
5. upplåning till rörlig ränta i EUR (transaktionsbaserad säkringsrelation)
I dagsläget är det enbart punkt 1 ovan där säkringsredovisning tillämpas.
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan för SEK eller EUR (1,3 och 4)
b) risken för förändring i verkligt värde av förändring i valutakurs (2)
Säkring av verkligt värde
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i rapport för finansiell
ställning och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för
förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning eller upplåning med fast ränta, vilket ger upphov till
ränterisk och eventuell valutakursrisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i årets resultat tillsammans med
värdeförändringen på den säkrade posten i årets resultat under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde.
Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och
räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.
För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas
ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån
bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Månatligen utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på
säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken
för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 procent redovisas en justering av värdet
på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i rapport för finansiell ställning
(Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i
årets resultat. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i rapport för finansiell ställning så
påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
17
Metod för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt
instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en
handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa
priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella
framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad
säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i posterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra
räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är
kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en
värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och
företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken ser med regelbundna intervall över och prövar dess
giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i
samma instrument.
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Vid
värdering av ränte- och valutarelaterade derivat utan optionsinslag, beräknas nuvärdet av de kassaflöden som sammanhänger
med det finansiella instrumentet. Använd räntekurva för diskontering av kassaflöden är baserad på observerbar marknadsdata,
det vill säga härledd från noterade relevanta räntor för respektive löptid som kassaflödena erhålls eller betalas.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas med referens till finansiella instrument som i allt
väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter
inte finns tillgängliga, baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på
balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen
bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserad på marknadsrelaterad data på balansdagen.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan
har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd
på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en
livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. Verkligt värde på upplåning
beräknas utifrån aktuella marknadsräntor där upplåningens ursprungliga kreditspread har hållits konstant om det inte finns
tydliga bevis för att en förändring av bankens kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring av bankens kreditspread.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av
tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången
redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från
tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så
betraktar banken dessa fordringar som osäkra också i de fall när banken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full
täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden
som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet och dels av betydande eller
utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som
kan säljas.
Banken bedömer först om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis. Eftersom
nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen inte ansetts vara osäkra på individuell nivå så sker även en
gruppvis bedömning av lånefordringar i portföljer med likartade kreditriskegenskaper. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan
föreligga på gruppnivå trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att banken inte har full kännedom kring alla
de faktorer som är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att
reservera för förluster som ännu inte kommit till bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts.
Eventuell nedskrivning beräknas därefter på portföljen i sin helhet.
Bankens metod för att fastställa dessa nedskrivningar sker löpande genom uppföljning av oreglerade krediter, information som
banken får kännedom om och årliga besök vid samtliga kontor då lånestocken genomlyses.
För tillgångar som prövas för nedskrivning (kreditförlust) uppskattas tillgångens återanskaffningsvärde. En tillgångs
återanskaffningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess
18
nyttjandevärde. I de fall redovisat värde överstiger återanskaffningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet.
Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultatet.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet
av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som förändringen inte beror
på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena gjorts. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden
från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen ska däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs, till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter,
redovisas en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade
med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas
i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Lånet är heller inte osäkert om det
finns säkerheter som med god marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet
betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella
svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i
den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att
hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också
utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultateten i posten Nettoresultat av finansiella
transaktioner.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en
förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran
återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade
lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras
särskilt i not 12.
Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet av säkerhet objektivt kan hänföras till en händelse som
inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad, vilket
är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat
sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade
bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster, netto.
Materiella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats
och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av
materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid
utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av
tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan
försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas
som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är
förknippade med tillgången kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla
andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av
identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs
utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter,
utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Banken tillämpar
komponentavskrivning på rörelsefastighet, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för
avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med
väsentligt olika avskrivningsperioder.
19
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter
se nedan
- maskiner och andra tekniska anläggningar
3 -5 år
- inventarier, verktyg och installationer
5 år
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark.
Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid
av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-50 år på dessa komponenter
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
-Stomme
-Stomkompletteringar, innerväggar m.m.
-Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m.
-Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m.
-Inre ytskikt; maskinell utrustning m.m.
50 år
20-50 år
10-30 år
40 år
10 år
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje räkenskapsårs slut.
Avskrivning på ombyggnad i annans fastighet anpassas efter respektive hyreskontrakts längd och nyttjandeperioden på dessa
investeringar varierar mellan 3 och 10 år.
Avskrivning som avviker från plan redovisas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och
avskrivning enligt plan.
Ianspråktagen pant
Materiella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redovisas som varulager. Varulager värderas till det
lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp samt andra
kostnader som krävs för att bibehålla tillgångens skick. Nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms realiseras vid en
försäljning.
För fastigheter som banken övertagit för att skydda en fordran redovisas eventuella hyresintäkter under övriga rörelseintäkter
och driftskostnader under övriga rörelsekostnader
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. Banken kan påvisa kontroll över
tillgången samt säkerställa framtida ekonomisk fördel av tillgången. Banken anser att tillgångens anskaffningsvärde kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter för utveckling för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer,
redovisas som en immateriell tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar
och banken har för avsikt att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade
värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; t.ex. för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av en
juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser, lånekostnader i enlighet med IAS 23. Övriga utgifter för utveckling
redovisas i resultateten som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen är redovisade utvecklingskostnader upptagna till
anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Balanserade utgifter för IT-utveckling
avser i sin helhet banksystemet som togs i bruk 2007 och som beräknas vara fullt avskrivet under 2017.
Avskrivningar redovisas i resultateten linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara
immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod
omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. De beräknade nyttjandeperioderna är 3-10 år.
Under 2014 har samtliga immateriella anläggningstillgångar skrivits ned till 0 som en följd av Swedbanks förvärv av
Sparbanken Öresund.
Nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på
nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För
immateriella anläggningstillgångar som ännu inte är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultatet.
20
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av
nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är
förknippad med den specifika tillgången.
Ersättning och pensioner till anställda
Information om bankens ersättningspolicy finns på www.sparbankenoresund.se
Pensionsförpliktelser
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Med avgiftsbestämda planer avses att banken betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till
dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har banken ingen ytterligare förpliktelse efter det att avgifterna är
betalda. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett
försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken
(att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för
att ge de förväntade ersättningarna). Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad i årets resultat i den takt de
intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period.
Förmånsbestämda pensionsplaner
Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens
Pensionskassa (SPK). Pensionsplanen har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Tryggandelagens regler, RedR 4 Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad, tillämpas vilket medför att dessa
redovisas som avgiftsbestämda planer. De försäkringstekniska grunderna för beräkning av kapitalvärdet bygger på de av
Finansinspektionen fastställda föreskrifterna FFFS 2007:24. Då banken inte upprättar koncernredovisning tillämpas inte IAS 19.
Vid tillämpning av IAS 19 påverkas balansomslutningen med 16,1 KSEK och resultatet efter skatt med 30,9 mnkr, varav 28,1
mnkr avser vinst vid avyttring av 8 kontor med personal till Sparbanken Skåne.
Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan
avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den
kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. Sådana pensionsåtaganden har tryggats genom företagsägda kapitalförsäkringar
som har pantsatts för pensionstagarnas räkning samt via inbetalning till pensionsförsäkringar.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna
erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en
gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och
förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,
arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser.
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att
reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som
en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen
på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det
förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars
tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
Likvida medel
Likvida medel består av kassa och tillgodohavande på centralkonto samt i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser
och bostadsobligationer. Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel då de har en löptid om högst tre månader
från anskaffningstidpunkten.
Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld
eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
21
3 RISKER
I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kredit- och motpartsrisker, marknadsrisker, operativa risker, likviditetsrisker och affärsrisker.
I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken,
fastställt policyer och risktoleranser.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till VD
och andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga riskminimerande
åtgärder och begränsningar samt att tillse att det finns interna kontroller på plats. Riskpolicyer och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att
kontrollera att dessa är korrekta och att de efterlevs.
Varje medarbetare ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna samt ansvarar för att följa
fastställda riktlinjer, policyer, instruktioner och rutiner.
I banken finns en samlad funktion för oberoende riskkontroll och kontroll av regelefterlevnad direkt underställd verkställande direktören och som rapporterar
direkt till styrelsen. Dessa funktioner är självständiga oberoende enheter som ska kontrollera och följa upp riskhantering och regelefterlevnad och vid behov
bistå och stödja verksamheten i frågor kring riskhantering och regelefterlevnad. Riskenheten ansvarar för processen för den interna bedömningen av
bankens kapitalbehov.
Operativa risker
Operativ risk definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel,
felaktiga system eller externa händelser.
Upprätthållandet av en god intern kontroll, för att hantera operativa risker, är en ständigt pågående process i banken, som bland annat omfattar:
· kravet
på att det ska finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner
definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna
· IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller
· behörighets- och befogenhetssystem
· interna informations- och rapporteringssystem
· informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar
· klart
För att identifiera operativa risker i verksamheten genomförs regelbundet självutvärderingar och riskanalyser i verksamheten samt löpande analys av incidenter.
För de förhöjda risker som identifieras utarbetas och genomförs åtgärder för att hantera och nedbringa risken.
Finansiella risker
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på
grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser och att ställda säkerheter ej täcker fordran. Detta omfattar också den risk där banken
ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna
risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till SBAB. Förlustrisken för dessa förmedlade lån är begränsad i
avtal och är förhållandevis liten i jämförelse med förmedlade lån. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit , en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Som ett led i detta har styrelsen fastställt en övergripande kreditpolicy och andra styrande dokument för kreditberedning, delegering och kontroll. Utifrån dessa principer har ledningen fastställt detaljerade
rutiner i kreditprocessen. Bankens kreditenhet arbetar utifrån de limiter styrelsen har satt på kreditportföljen. Bankens kreditenhet gör
uppföljning på kreditstockens utveckling, vilket regelbundet rapporteras till styrelsen.
Sedan Swedbanks förvärv har banken löpande anpassat sig till Swedbanks kreditgivningsprocesser.
Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare
framgår av nedanstående tabeller.
22
Kreditriskexponering, brutto och netto 2014, tkr
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Börsnoterade värdepapper
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa krediter
Utlåning till kreditinstitut fördelat på rating
Statspapper och andra offentliga organ
- AAA6
- AAAndra Sparbanker (utan rating)
Andra emittenter
- AAA
- AA -A
- BBB eller lägre
- utan rating
Summa utlåning till kreditinstitut
Summa värdepapper
Summa derivat
Summa åtaganden
Total kreditriskexponering
Kreditriskexponering, brutto och netto 2013, tkr
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Börsnoterade värdepapper
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa krediter
Utlåning till kreditinstitut fördelat på rating
Statspapper och andra offentliga organ
- AAA6
- AAAndra Sparbanker (utan rating)
Andra emittenter
- AAA
- AA
-A
- BBB eller lägre
- utan rating
Summa utlåning till kreditinstitut
Summa värdepapper
Summa derivat
Summa åtaganden
Total kreditriskexponering
1
Total kreditriskexponering (före
nedskriv-ning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat värde
Värde av säkerheter
avseende poster i
balans-räkningen
Total kreditriskexponering efter
avdrag säkerheter
3 935
2 524 331
1 842 025
914 464
2 883 439
985 026
340 517
654 189
0
18 573
180
11 095
300
12 476
0
60 528
3 935
2 505 758
1 841 845
903 369
2 883 139
972 549
340 517
593 662
3 535
2 078 302
1 361 840
801 243
1 863 683
553 768
294 804
371 985
400
427 456
480 005
102 126
1 019 456
418 781
45 712
221 677
10 147 925
103 152
10 044 773
7 329 160
2 715 613
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2 460 753
5 520 311
0
8 058
7 989 122
102 776
7 046
2 510 769
20 757 638
0
0
0
0
0
0
0
0
0
103 152
0
2 460 753
5 520 311
0
8 058
7 989 122
102 776
7 046
2 510 769
20 654 486
0
0
0
0
0
0
0
0
0
7 329 160
0
2 460 753
5 520 311
0
8 058
7 989 122
102 776
7 046
2 510 769
13 325 326
Total kreditriskexponering (före
nedskriv-ning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat värde
Värde av säkerheter
avseende poster i
balans-räkningen
Total kreditriskexponering efter
avdrag säkerheter
16 093
6 441 077
2 878 742
1 889 437
6 833 695
1 096 195
560 985
4 680 170
0
43 979
300
19 583
5 845
44 674
0
146 830
16 093
6 397 098
2 878 442
1 869 854
6 827 850
1 051 521
560 985
4 533 340
16 093
6 239 889
2 797 837
1 826 429
6 193 245
776 973
550 242
519 816
0
157 209
80 605
43 425
634 605
274 548
10 743
4 013 524
24 396 394
261 211
24 135 183
18 920 524
5 214 659
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4 942 674
0
0
161 650
5 104 324
163 295
15 155
4 786 791
34 465 959
0
0
0
0
0
0
0
0
3 987
265 198
0
4 942 674
0
0
161 650
5 104 324
163 295
15 155
4 782 804
34 200 761
0
0
0
0
0
0
0
0
0
18 920 524
0
4 942 674
0
0
161 650
5 104 324
163 295
15 155
4 782 804
15 280 237
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i rapport över finansiell ställning samt kreditåtaganden utanför rapport över finansiell ställning,
exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2
inklusive krediter till stat och kommun
3
inklusive bostadsrätter
4
inklusive bostadsrättsföreningar
5
inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning
6
I denna rapport utgår vi från Standard and Poor's long term rating
Bankens kreditriskexponering gällande utlåning till kreditinstitut uppgår till belopp motsvarande bokfört värde i rapport över finansiell ställning.
Kreditrisken styrs av bankens finanspolicy som är fastställd av bankens styrelse. Motparter ska ha ett kreditbetyg på lägst A- eller motsvarande
från minst två av kreditvärderingsinstituten S&P, Moodys eller Fitch med undantag för Sparbanker eller övrig motpart som styrelsen godkänner
vid vart tillfälle och med begränsad kreditlimit.
Styrelsen bedömer att det inte föreligger någon koncentration av kreditrisker. Koncentrationsrisk definieras som den risk som uppstår i
stora exponeringar mot grupper av motparter där sannolikheten för fallissemang sammanhänger med faktorer som av bankens exempelvis
typ av bransch eller säkerhetstyp. De tio största blancoengagemangen på intressegemenskapsnivå utgör 6,0 procent (4,5) av totala exponeringarna
för hela den finansiella företagsgruppen. De trettio största blancoengagemangen på intressegemenskapsnivå analyseras ner till varje
enskild kredittagare. Branschspridningen bland dessa engagemang är stor och inga tydliga koncentrationer kan identifieras. Styrelsen har
beslutat limit för hur stor del olika branscher får utgöra av bankens utlåning. Ingen bransch överstiger idag dessa gränser.
23
Kreditkvalitet
Lånefordringar, kreditkvalitet
Företagssektor
Låg till medel risk
Högre risk
2014
4 488 149
3 951 149
537 000
2013
15 591 308
14 144 276
1 447 032
Lånefordringar, kreditkvalitet
Privatpersoner
Låg till medel risk
Högre risk
2014
5 659 776
5 583 103
76 673
2013
8 805 086
8 706 113
98 973
2014
2013
70 324
6 022
43 366
55 299
81 025
256 036
96 140
5 332
56 942
40 394
103 425
302 233
2014
2013
4 488 149
5 659 776
10 147 925
15 595 295
8 805 086
24 400 381
185 712
83 875
101 837
372 215
194 411
177 804
259 361
135 623
123 738
525 680
291 754
233 926
103 152
40 615
62 537
265 198
158 955
106 243
27 689
15 351
12 338
7 551
0
7 551
4 447 534
5 597 239
10 044 773
15 436 340
8 698 843
24 135 183
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar, företagssektor och privatpersoner
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- företagssektor
- hushållssektor
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt och gruppvis värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
varav:
Nedskrivning för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- företagssektor
- hushållssektor
Summa
Efter årets uppföljningar har även nedskrivningar gjorts på gruppnivå avseende kortkrediter i avgränsad portfölj. Inga förfallna eller nedskrivna
fordringar finns avseende kreditinstitut. För mer information om hur oreglerade och osäkra fordringar nedskrivningsprövas se not 2.
24
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.
Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens
betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid.
Sparbanken Öresund är sedan 20 maj 2014 ett helägt dotterbolag till Swedbank. Likviditeten garanteras av moderbolaget Swedbank AB publ
enligt ”Agreement om Liquidity management” för Swedbanks finansiella grupp. Sparbanken Öresunds likviditetsreserv som till övervägande del
bestod av bostadsobligationer har avyttrats.
Banken bedömer att merparten av inlåningen från allmänheten har en förväntad löptid överstigande 12 månader. Banken bedömer även att de
förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar och skulder i rapport över finansiell ställning i allt väsenligt överensstämmer
med de löptider som beskrivs i tabellen nedan.
Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys,
som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation.
Banken har under året, och föregående år, uppfyllt samtliga villkor avseende egna skulder.
LIKVIDITETSEXPONERING 2014
Redovisade kassaflöden - Kontraktuell återstående löptid
Kontraktuellt återstående löptid för återvinning
På anfordran
Högst 3 mån
Längre än 3 mån
men högst 1 år
Längre än 1 år men
högst 5 år
Längre än 5 år
Utan löptid
Återstående löptid i år i
genomsnitt
Totalt Redovisat värde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i
portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Uppskjuten skattefordran
34 538
7 989 122
0
0
0
2 013 350
0
0
438 732
0
0
808 153
0
0
6 784 538
0
0
0
0,00
0,00
21,36
34 538
7 989 122
10 044 773
0
0
0
0
0
0
0,00
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
64 186
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
38 590
100
7 046
265 713
210 533
9 683
2,05
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
64 186
38 590
100
7 046
265 713
210 533
9 683
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
0
8 023 660
5 542
2 018 892
49 403
488 135
0
872 339
0
6 784 538
43 147
574 812
0,32
98 092
18 762 376
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Derivat
Övriga skulder
334 028
9 357 257
0
0
0
0
862 353
300 939
0
0
0
283 316
525 369
0
0
0
35 010
1 202 975
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
5 726
526 961
0,00
0,03
0,99
0,00
0,00
334 028
10 537 936
2 029 283
5 726
526 961
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättningar
Efterställda skulder
0
0
0
78 298
0
0
44 401
0
0
26 052
0
0
0
0
947 000
-3 904
55 333
0
0,00
0,68
0,68
144 847
55 333
947 000
Obeskattade reserver och eget kapital
0
0
0
0
0
4 181 262
0,00
4 181 262
9 691 285
1 426 473
-3 094 098
1 241 590
634 527
142 775
853 086
0
-364 951
1 264 037
0
-391 698
947 000
0
5 837 538
4 765 378
0
-4 190 566
0,00
18 762 376
2 061 000
-2 061 000
Summa skulder och eget kapital
Oredovisade lånelöften
Total skillnad
Löptider för skulder baserade på nominella betalningsflöden (inklusive räntebetalningar)
Kontraktuellt återstående löptid samt förväntad tidpunkt för
återvinning
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Efterställda skulder
Summa skulder
På anfordran
334 028
9 357 314
0
0
9 691 342
Högst 3 mån
0
869 597
307 904
8 968
1 186 469
Längre än 3 mån
men högst 1 år
0
288 045
542 861
26 775
857 681
Längre än 1 år men
högst 5 år
0
38 179
1 215 341
143 070
1 396 590
Längre än 5 år
0
0
0
1 197 131
1 197 131
Utan löptid
Återstående löptid i år i
genomsnitt
0
0
0
0
0
0,00
0,03
0,86
7,38
Totalt
334 028
10 553 135
2 066 106
1 375 944
14 329 213
25
LIKVIDITETSEXPONERING 2013
Redovisade kassaflöden - Kontraktuell återstående löptid
Kontraktuellt återstående löptid för återvinning
Totalt Redovisat värde
På anfordran
Längre än 3 mån
men högst 1 år
Högst 3 mån
Längre än 1 år men
högst 5 år
Längre än 5 år
Återstående löptid i år i
genomsnitt
Utan löptid
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i
portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Uppskjuten skattefordran
135 524
5 104 324
0
0
0
3 367 432
0
0
513 100
0
0
2 447 069
0
0
17 807 582
0
0
0
0,00
0,00
26,87
135 524
5 104 324
24 135 183
0
0
0
0
0
12 702
0,00
12 702
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
381 946
0
0
0
0
0
0
1 499 314
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
163 295
15 155
114 532
311 945
126 529
2 465
2,40
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
1 881 260
163 295
15 155
114 532
311 945
126 529
2 465
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
0
5 239 848
24 031
3 391 463
118 248
1 013 294
296
3 946 679
0
17 807 582
42 722
789 345
0,42
185 297
32 188 211
748 291
19 535 560
0
0
0
0
1 977 105
515 855
0
0
0
1 965 842
0
0
0
530 000
105 687
2 031 592
0
0
305 000
0
0
0
0
0
0
0
24 061
132 863
2,57
0,08
1,63
0,00
0,00
1 583 291
23 584 194
2 547 447
24 061
132 863
0
0
0
0
55 530
0
0
0
73 609
0
0
0
25 726
0
0
0
0
0
1 075 000
0
32 151
69 102
0
2 985 237
0,70
0,00
9,26
0,00
187 016
69 102
1 075 000
2 985 237
20 283 851
3 310 306
-18 354 309
2 548 490
1 472 498
-629 525
2 039 451
0
-1 026 157
2 693 005
0
1 442 430
1 380 000
0
16 427 582
3 243 414
0
-2 642 825
0,04
32 188 211
4 782 804
-4 782 804
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättningar
Efterställda skulder
Övriga skuldposter och eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Oredovisade lånelöften
Total skillnad
p
återvinning
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Efterställda skulder
Summa skulder
Löptider för
på nominella betalningsflöden (inklusive räntebetalningar)p
g skulder baserade
g
p
På anfordran
748 291
19 548 519
0
0
20 296 810
Högst 3 mån
3 947
1 993 628
530 797
12 940
2 541 312
men högst 1 år
11 712
2 008 710
38 005
38 749
2 097 176
högst 5 år
787 337
117 216
2 086 895
206 900
3 198 348
Längre än 5 år
genomsnitt
Utan löptid
313 414
0
0
1 297 596
1 611 010
0
0
0
0
0
Totalt
2,30
0,08
1,56
7,84
1 864 701
23 668 073
2 655 697
1 556 185
29 744 656
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser.
Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker,
valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I bankens fall utgör ränterisk och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor.
Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk,
dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider
motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken, men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med bankens finanspolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Maximal tillåten procentuell förändring
av det ekonomiska värdet av eget kapital vid en procentenhets förändring (parallellförskjutning) av avkastningskurvan får vid varje given tidpunkt
vara högst 5 procent av det egna kapitalet.
Per balansdagen visar analysen att vid en förändring av avkastningskurvan med en procentenhet förändras det ekonomiska värdet av eget
kapital före skatt med 19,7 mnkr (54). Maximal tillåten förändring enligt den av banken fastställda limiten uppgår till 203 mnkr (148).
Med ekonomiska värdet av eget kapital menas nettot av nuvärdet av framtida kassaflöden från samtliga tillgångar, skulder och derivat.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys enligt nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar
och skulder i rapport över finansiell ställning samt räntederivat. En statisk analys visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar
räntenettot för kommande tolvmånadersperiod i banken med 40,7 mnkr (14,8).
26
KONTRAKTUELLA RÄNTEBINDNINGSTIDER FÖR TILLGÅNGAR OCH SKULDER - RÄNTEEXPONERING 2014
Högst 1 mån
Längre än 1 mån
men högst 3 mån
Längre än 3 mån
men högst 6 mån
Längre än 6 mån men
högst 1 år
Längre än 1 år men
högst 3 år
Längre än 3 år men
högst 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i
portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Övriga skulder
Efterställda skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Differens tillgångar och skulder
Räntederivat, rörlig ränta erhålls 1
Räntederivat, fast ränta erläggs 2
Kumulativ exponering
1&2
0
7 989 122
8 313 348
0
0
669 188
0
0
140 394
0
0
201 578
0
0
670 600
0
0
31 067
0
0
18 598
34 538
0
0
34 538
7 989 122
10 044 773
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
16 302 470
0
0
669 188
0
0
140 394
0
0
201 578
64 186
0
734 786
0
0
31 067
0
0
18 598
0
629 757
664 295
64 186
629 757
18 762 376
334 028
7 819 477
1 103 463
0
533 132
925 820
400 000
0
9 656 968
6 645 502
0
0
6 645 502
547 000
0
2 005 952
-1 336 764
0
0
5 308 738
0
2 074 403
0
0
0
0
2 074 403
-1 934 009
0
0
3 374 729
0
99 680
0
0
0
0
99 680
101 898
0
0
3 476 627
0
9 355
0
0
0
0
9 355
725 431
0
0
4 202 058
0
1 889
0
0
0
0
1 889
29 178
0
0
4 231 236
0
0
0
0
0
0
0
18 598
0
0
4 249 834
0
0
0
847 333
0
4 066 796
4 914 129
-4 249 834
0
0
0
334 028
10 537 936
2 029 283
847 333
947 000
4 066 796
18 762 376
0
0
Nominellt värde
KONTRAKTUELLA RÄNTEBINDNINGSTIDER FÖR TILLGÅNGAR OCH SKULDER - RÄNTEEXPONERING 2013
Högst 1 mån
Längre än 1 mån
men högst 3 mån
Längre än 3 mån
men högst 6 mån
Längre än 6 mån men
högst 1 år
Längre än 1 år men
högst 3 år
Längre än 3 år men
högst 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i
portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Övriga skulder
Efterställda skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Differens tillgångar och skulder
Räntederivat, rörlig ränta erhålls 1
Räntederivat, fast ränta erläggs 2
Kumulativ exponering
1&2
0
5 104 324
20 306 279
0
0
95 400
0
0
253 481
0
0
786 710
0
0
1 756 938
0
0
667 618
0
0
268 757
135 524
0
0
135 524
5 104 324
24 135 183
0
0
0
0
0
0
0
0
0
248 994
0
25 659 597
1 381 324
0
1 476 724
94 526
0
348 007
90 765
0
877 475
65 651
0
1 822 589
0
0
667 618
0
0
268 757
0
931 920
1 067 444
1 881 260
931 920
32 188 211
1 098 291
19 535 560
1 254 681
0
400 000
0
22 288 532
3 371 065
82 000
0
3 453 065
305 000
1 977 104
1 292 766
0
675 000
0
4 249 870
-2 584 390
1 130 000
100 000
1 898 675
180 000
671 611
0
0
0
0
851 611
-503 604
0
100 000
1 295 071
0
1 294 225
0
0
0
0
1 294 225
-416 750
0
200 000
678 321
0
100 626
0
0
0
0
100 626
1 721 963
0
712 000
1 688 284
0
5 068
0
0
0
0
5 068
662 550
0
100 000
2 250 834
0
0
0
0
0
0
0
268 757
0
0
2 519 591
0
0
0
623 289
0
2 774 990
3 398 279
-2 519 591
0
0
0
1 583 291
23 584 194
2 547 447
623 289
1 075 000
2 774 990
32 188 211
1 212 000
1 212 000
Nominellt värde
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.
Banken är exponerad för olika typer av valutarisker. Valutaexponering uppstår huvudsakligen som ett led i hanteringen av kundflöden. Bankens
styrelse har allokerat mindre positionslimiter för denna del av bankens valutarisk. Bankens valutakursrisk var 647 tkr, (660) mätt som en påverkan
av bankens resultat vid en förändring av valutakurserna med 10 procent.
Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella
instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.
I bankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 12 219 tkr (15 832) i nettoresultat av finansiella transaktioner.
27
TILLGÅNGAR OCH SKULDER FÖRDELAT PÅ VÄSENTLIGA VALUTOR 2014
Omräknat till SEK
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Derivat (nominellt belopp)
Summa skulder och eget kapital
EUR
USD
DKK
Övriga valutor
Summa
1 642
65 383
39 347
106 372
352
48 877
0
49 229
766
17 188
0
17 954
435
14 159
9 623
24 217
3 195
145 607
48 970
197 772
291
64 166
39 347
103 804
7 459
41 011
0
48 470
605
15 611
0
16 216
1 655
11 539
9 622
22 816
10 010
132 327
48 969
191 306
2 568
759
1 738
1 401
6 466
257
76
174
140
647
EUR
USD
DKK
Övriga valutor
Summa
1 615
44 530
43 866
0
90 011
400
44 210
1 032
0
45 642
913
9 295
212
0
10 420
353
15 955
10 258
0
26 566
3 281
113 990
55 368
0
172 639
-30 514
77 949
40 333
87 768
8 034
37 657
0
45 691
1 567
7 234
0
8 801
1 889
12 534
9 353
23 776
-19 024
135 374
49 686
166 036
2 243
-49
1 619
2 790
6 603
224
-5
162
279
660
Nettoexponering valuta
Effekt (före skatt) av 10 procent ökning/minskning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta
TILLGÅNGAR OCH SKULDER FÖRDELAT PÅ VÄSENTLIGA VALUTOR 2013
Omräknat till SEK
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Derivat
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Derivat (nominellt belopp)
Summa skulder och eget kapital
Nettoexponering valuta
Effekt (före skatt) av 10 procent ökning/minskning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser, oavsett
om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella
instrument som handlas med på marknaden.
Bankens aktieportfölj för egen handel hanteras i enlighet med bankens aktiepolicy. Portföljens värde följs upp och rapporteras månadsvis och
uppgick vid årsskiftet till 38 590 tkr (15 993), varav noterade aktier 17 920 tkr (12 517) . Effekten före skatt av 10 procents förändring av aktiekurserna
är 1 792 tkr (1 252). För aktier där innehavet är strategiskt och långsiktigt, beräknas ingen aktiekursrisk. Som regel saknas marknadsvärde för dessa.
Ytterligare information om bankens aktieinnehav framgår av not 18.
Derivat och säkringsredovisning 2014
tkr
Derivat för handelsändamål
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Summa
Upp till
1 år
Derivat för verkligtvärdesäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Summa
Total summa
> 1 år 5 år
Derivat för verkligtvärdesäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Summa
Total summa
Positiva marknadsvärden
Totalt
Negativa marknadsvärden
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Derivat och säkringsredovisning 2013
tkr
Derivat för handelsändamål
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Summa
> 5 år
Nominellt belopp/återstående löptid
Upp till
1 år
> 1 år 5 år
> 5 år
Totalt
Positiva marknadsvärden
Negativa marknadsvärden
186 000
385 476
770 000
1 341 476
13 962
-11 334
0
0
0
0
1 341 476
0
0
400 000
812 000
0
2 257
-14 959
586 000
1 197 476
770 000
1 212 000
1 212 000
2 553 476
16 219
-26 293
Säkring av verkligt värde
Sparbanken Öresund är sedan 20 maj 2014 ett heltägt dotterbolag till Swedbank AB. Säkring av verkliga värden upphörde 2014-06-30.
Risken för förändringar i verkliga värden på bankens utlåning till fasta räntor säkras av moderbolaget Swedbank AB.
Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning
Banken använder sig av derivat för att skydda mot ränte- och valutarisk. Derivaten omfattar ränteswappar och valutaterminer.
Förändring i verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
28
4 RÄNTENETTO
2014
2013
20 943
660 966
18 156
6 726
1 865
708 656
683 774
7 538
29 035
970 861
28 367
8 738
445
1 037 446
1 000 341
12 274
75 861
79 160
-5 550
-117 957
-12 587
-48 091
-16 711
-43 044
17
-231 336
-214 625
-14 108
-218 044
-21 373
-69 868
-27 163
-31 655
-205
-361 043
-333 880
Summa räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal
553 181
755 563
Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal
-67 766
-68 663
Summa räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal
485 415
686 900
2,02%
2,29%
2,17%
3,87%
0,69%
2,41%
4,08%
0,93%
2014
83
897
16 420
17 400
2013
333
16 000
0
16 333
2014
57 358
104 404
43 285
2 303
69 328
9 910
286 588
2013
71 613
149 363
56 781
2 180
90 452
36 701
407 090
2014
-30 195
-3 120
-22 445
-55 760
2013
-42 319
-2 802
-11 600
-56 721
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Derivat
Övriga
Summa
varav: Ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR
Ränteintäkt från osäkra fordringar
Ränteintäkter från finansiella leasingavtal
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Varav: Kostnad för insättningsgaranti
Räntebärande värdepapper
Derivat
Efterställda skulder
Övriga
Summa
varav: Räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde
Räntemarginal (Summa ränteintäkter inkl ränteintäkter från finansiella leasingavtal i % av medelomslutning (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver
Placeringsmarginal (Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal i % av MO)
Medelränta på utlåning till allmänheten utgjorde under året
Medelränta på inlåning från allmänheten utgjorde under året inkl. kostnad för insättningsgarantin
5 ERHÅLLNA UTDELNINGAR
Aktier och andelar, övriga
Aktier och andelar i intresseföretag
Aktier och andelar i koncernföretag
Summa
6 PROVISIONSINTÄKTER
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Garantiprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
7 PROVISIONSKOSTNADER
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
29
8 NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
2014
5 138
-34 573
-2 630
12 219
-19 846
Aktier och andelar
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Valutakursförändringar
Summa
2014
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via
resultatet
Innehav för handelsändamål (tillgångar)
Förändring i verkligt värde på derivat som är
säkringsinstrument i en säkring av verkligt
värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post
med avseende på den säkrade risken i
säkringar av verkligt värde
Valutakursförändringar
Summa
Via resultaträkning
2013
4 618
9 246
-1 835
15 832
27 860
2013
Via övrigt
totalresultat
Via resultaträkning
Via övrigt
totalresultat
-29 435
0
13 863
0
-2 630
0
-2 768
0
-12 702
0
20 551
0
12 702
12 219
-19 846
0
0
0
-19 618
15 832
27 860
0
0
0
2014
5 438
1 847 477
1 751
57 500
47 493
1 959 659
2013
2 651
0
303
0
37 839
40 793
9 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
Intäkter från rörelsefastigheter
Realisationsvinst vid avyttring av 8 kontor till Sparbanken Skåne
Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar
Försäljning kunder till Swedbank
Övriga rörelseintäkter
Summa
10 ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER
2014
2013
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
- aktierelaterad ersättning inkl sociala avgifter
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
-186 715
-69 006
-40 469
0
-912
-9 058
-306 160
-218 078
-85 843
-47 486
-14 973
0
-23 668
-390 048
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader*
- konsulttjänster
- inhyrd personal
- revision
- hyror och andra lokalkostnader
- fastighetskostnader
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
-9 550
-199 187
-93 132
-8 204
-4 682
-44 543
-1 760
-21 571
-382 629
-688 789
-10 187
-210 546
-87 240
-482
-8 490
-49 510
-3 103
-20 352
-389 910
-779 958
79 492
67 023
* Utgifter för IT-utveckling har kostnadsförts med
LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER
Styrelse (inkl. VD)
2014
Styrelsen
Löner
Sociala kostnader
Varav pension
Summa
2013
Övriga anställda
8 303
4 882
178 412
104 593
Styrelsen
Övriga anställda
6 635
4 665
211 443
128 664
1 894
38 575
2 086
45 400
13 185
283 005
11 300
340 107
Av de löner och ersättningar i banken som lämnats till övriga anställda avser 13 098 tkr (10 851) andra ledande befattningshavare än styrelse och VD.
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Styrelsen beslutar om ersättning till den verkställande ledningen, ersättning till anställda som har det övergripande ansvaret för någon av företagets kontrollfunktioner,
och åtgärder för att följa upp tillämpningen av företagets ersättningspolicy.
Styrelsens beslut ska i tillämpliga fall följa vad bolagsstämman beslutat i fråga om ersättningar i företaget.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode enligt stämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller
halvt fast arvode. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare i banken utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension.
Med andra ledande befattningshavare avses de 5 personer (5) som tillsammans med VD utgör koncernledning.
Fr o m 2014-05-20 är samtliga i styrelsen och VD anställda i Swedbank och erhåller ersättning därifrån.
30
ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER UNDER 2014 TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Grundlön /
Styrelsearvode
Bo Lundgren, ordförande t o m
2014-05-20
Bengt Johansson, vice ordförande t o m 201405-20
Ulf Zenk t o m 2014-05-20
Torbjörn Lanker t o m 2014-05-20
Christer Arvidsson t o m 2014-05-20
Helene Hartman t o m 2014-05-20
Eva de Falck, ordförande fr o m
2014-05-21
Johan Rosén, fr o m 2014-05-21
Gunilla Domeij Hallros, fr o m 2014-05-21
Teresa Hamilton Burman, fr o m
2014-05-21
Peter Wånggren, fr o m 2014-05-21
Lars Ljungälv, VD
Mats Nilsson, vVD
¤
Andra ledande befattningshavare (5 personer)
Summa
Utskottsarvode
Övriga förmåner
Pensions-kostnad
Vinstandels stiftelse
Övriga ersättningar
Summa
0
0
0
0
0
0
0
170
63
83
83
84
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
170
63
83
83
84
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
7 563
2 792
0
0
0
0
0
0
257
181
0
0
1 894
2 385
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
9 714
5 358
3 082
13 920
0
0
203
641
1 943
6 222
0
0
0
0
5 228
20 783
¤ Bo Lundgren har genom sitt bolag Lundgren & Hagren AB under 2014 tillhandahållit tjänster för 719 tkr.
Bankens utestående pensionsförpliktelser till ledning uppgår till 27 203 tkr.
ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER UNDER 2013 TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Grundlön /
Styrelsearvode
Lars Andersson, ordförande till och med
årsstämman
Bengt Blonér, vice ordförande till och med
årsstämman
Bo Lundgren, ordförande från och med
årsstämman
Bengt Johansson, vice ordförande från och
med årsstämman
Ulf Zenk
Eva Gustafsson, till och med årsstämman
Torbjörn Lanker
Annika Annerby Jansson, till och med
årsstämman
Christer Arvidsson
Annette Borén, till och med årsstämman
Helene Hartman
Lars Ljungälv, VD
Mats Nilsson, vVD
Andra ledande befattningshavare (5 personer)
Summa
¤
Utskottsarvode
Övriga förmåner
Pensions-kostnad
Vinstandels stiftelse
Övriga ersättningar
Summa
89
67
0
0
0
0
156
55
189
0
0
0
0
244
138
138
0
0
0
0
276
133
132
45
145
133
0
3
59
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
266
132
48
204
45
141
41
145
4 635
2 980
0
33
0
33
0
0
0
0
0
0
236
192
0
0
0
0
2 086
2 422
0
0
0
0
25
25
0
0
0
0
0
0
45
174
41
178
6 982
5 619
10 287
19 011
0
655
514
942
6 050
10 558
100
150
0
0
16 951
31 316
2014
2013
30 626
791
-5 739
1 525
27 203
16 519
4 508
-2 654
12 253
30 626
¤ Bo Lundgren har genom sitt bolag Lundgren & Hagren AB under 2013 tillhandahållit tjänster för 344 tkr.
Bankens utestående pensionsförpliktelser till ledning uppgår till 30 626 tkr.
Ersättning
För år 2014 ingår de anställda i Sparbanken Öresund i Swedbanks prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram ("Eken") med 7/12 av året.
För år 2013 gjordes avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för koncernledning som för övriga medarbetare.
Övriga förmåner avser tjänstebil, ränteförmån och kostförmån. Banken har för år 2013 avsatt 25 000 i rörliga ersättningar för alla
medarbetare i Stiftelsen Friskytten. Information om bankens ersättningar till anställda finns på www.sparbankenoresund.se.
Pensioner m.m. till ledande befattningshavare
Till nuvarande VD och vVD och fd VD
Ingående balans 1 januari
- premier för pensionsförsäkring
- utbetalda pensioner
- värdeförändring av pensionsavsättning
Kapitalvärdet av premiebaserade pensionsförpliktelser
Banken har inga pensionsutfästelser eller avtal om avgångsvederlag för styrelseordförande eller övriga styrelseledamöter.
31
Pensioner
Bankens pensionsåtaganden tryggas genom löpande premieinbetalning till försäkringsbolag. Särskilt avtal har träffats mellan banken och
vVD, angående avgångsvederlag och pensionsutfästelser. För vVD utgår pension enligt bankpensionsplanen samt därutöver en förmånsbaserad tjänstepension.
Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Efterlevandepensioner ingår som en del av ålderspensionen. Samtliga pensioner är oantastbara,
d.v.s. ej villkorade av framtida anställning. Fr om 2014-05-20 är VD anställd i Swedbank och erhåller ersättning därifrån.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från bankens sida har vVD rätt till lön under uppsägningstiden, som är 12 månader. Därutöver utgår ett avgångsvederlag
för vVD om 24 månadslöner. Vid egen uppsägning från vVD gäller tolv månaders uppsägningstid och avgångsvederlag kan ej påkallas.
Fr om 2014-05-20 är VD anställd i Swedbank och erhåller ersättning därifrån.
Lån till ledande befattningshavare
VD och vVD
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
Summa
Beviljade krediter
varav: Krediter utan säkerhet
2014
30
0
30
30
0
2013
2 200
10 856
13 056
13 316
260
Antal arbetade timmar
Totalt
2014
558 292
2013
787 287
Medelantalet anställda
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
228
95
323
268
187
455
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
2014
2013
3
3
3
6
0
6
1
6
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Deloitte
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Andra uppdrag
2014
2013
2 500
0
0
0
0
0
Ernst & Young
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Andra uppdrag
0
1 393
0
1 973
1 300
0
KPMG
Internrevisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Andra uppdrag
789
0
584
5 079
0
138
Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänhet eller till övrig personal.
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens 'förvaltning, övriga arbetsuppgifter'
som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som 'föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet
av sådana övriga arbetsuppgifter.
Operationella leasingavtal där banken är leasetagare
Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:
Inom ett år
Mellan ett och fem år
Längre än fem år
Summa
Minimileaseavgifter
Variabla avgifter
Totala leasingkostnader
2014
2013
0
0
0
0
7 289
22 737
105 505
135 531
0
0
0
135 531
8 311
143 842
Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Hyreskostnader avseende lokaler har
normalt en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt. Kostnaden för det enskilt största leasingavtalet uppgick under 2014 till 7,8 tkr (7,8).
Fr o m januari 2015 har Swedbank AB tagit över alla hyreskostnader som Sparbanken Öresund har.
11 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Realisationsförlust vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar
Kostnader konvertering
Övriga rörelsekostnader
Summa
2014
-224
-2 988
-7 007
-19 582
-8 927
-45 000
-12 277
-96 005
2013
-261
-3 156
-13 902
-23 255
-799
0
-6 419
-47 792
32
12 KREDITFÖRLUSTER, NETTO
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster
som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster
Årets nedskrivning för kreditförluster
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
Gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning
Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar
Ansvarsförbindelser
Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser
Värdeförändring av övertagen egendom
Årets nettokostnad för kreditförluster
2014
2013
-113 542
-44 437
99 620
-50 508
1 171
25 613
-37 646
37 076
-82 637
3 391
19 409
-67 198
-23 928
-23 928
-1 076
-1 076
360
0
-61 214
-1 875
0
-70 149
2014
0
95 782
95 782
2013
-50 748
29 242
-21 506
2014
2013
-399 564
57
7 218
-536
0
-392 825
-33 493
-576
-1 404
-220
0
-35 693
13 BOKSLUTSDISPOSITIONER
Avsättning till periodiseringsfond
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan
Summa
Banken använder restvärde avskrivning fr o m 2012
14 SKATTER
Skattekostnad
Periodens skattekostnad
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
Uppskjuten skatt
Skatt koncernbidrag
Effekt av ändrad skattesats
Totalt redovisad skattekostnad/skatteintäkt
AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Skatt hänförlig till tidigare år
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år
Effekt av ändrade skattesatser/skatteregler
Schablonränta på periodiseringsfond
Värdeförändring chefspensioner
Redovisad effektiv skatt
2 014
1 747 912
384 541
12 185
-4 074
-57
-60
0
290
0
392 825
2 013
22,0%
0,7%
-0,2%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
22,5%
156 496
34 429
1 812
-3 689
576
5 591
0
106
-3 132
35 693
22,0%
1,2%
-2,4%
0,4%
3,6%
0,0%
0,1%
-2,0%
22,8%
Ingående balans
Resultat-räkning
Övrigt
totalresultat
Utgående balans
0
880
0
8 372
0
643
820
10 715
561
0
0
-936
0
86
-320
-609
0
0
0
0
0
0
0
0
561
880
0
7 436
0
729
500
10 106
-5 036
-903
-2 311
-8 250
5 036
763
2 028
7 827
0
0
0
0
0
-140
-283
-423
Aktuella skattefordringar (+)/-skulder (-) uppgår i banken till -391 854 tkr (-11 550) och representerar det återvinningsbara/
betalningspliktiga beloppet av aktuell skatt på årets resultat.
FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT, 2014
Uppskjutna skattefordringar
Inventarier och ombyggnad hyrd lokal
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Utlåning till allmänheten
Pensioner
Orealiserat nettoresultat
Löneskatt resultatandelar
Omstruktureringskostnader
Summa uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skatteskulder
Inventarier och ombyggnad hyrd lokal
Byggnader och mark
Orealiserat nettoresultat
Summa uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar, netto
FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT, 2013
Uppskjutna skattefordringar
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Utlåning till allmänheten
Pensioner
Orealiserat nettoresultat
Löneskatt resultatandelar
Omstruktureringskostnader
Summa uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skatteskulder
Inventarier och ombyggnad hyrd lokal
Byggnader och mark
Orealiserat nettoresultat
Summa uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar, netto
9 683
Ingående balans
Resultat-räkning
Övrigt
totalresultat
Utgående balans
0
1 758
4 480
83
0
0
6 321
880
-1 758
3 892
-83
643
820
4 394
0
0
0
0
0
0
0
880
0
8 372
0
643
820
10 715
0
-2 452
0
-2 452
-5 036
1 549
-2 311
-5 798
0
0
0
0
-5 036
-903
-2 311
-8 250
2 465
33
15 UTLÅNING TILL KREDITINSTITUT
Utestående fordringar
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
2014
2013
7 847 987
141 135
7 989 122
4 990 334
113 990
5 104 324
2014
2013
10 100 218
47 707
10 147 925
-75 463
-27 689
10 044 773
24 345 013
55 368
24 400 381
-257 647
-7 551
24 135 183
2014
Summa
265 198
50 509
-25 613
-99 621
-87 321
103 152
Privat
103 280
25 940
-7 942
-15 035
0
106 243
16 UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar
Redovisat värde, netto
Förändring av nedskrivningar
Ingående balans 1 januari
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut
Överfört till avvecklad verksamhet
Utgående balans 31 december
Privat
106 243
14 131
-10 969
-18 545
-29 799
61 061
Företag
158 955
36 378
-14 644
-81 076
-57 522
42 091
Företag
134 690
57 773
-11 467
-22 041
0
158 955
2013
Summa
237 970
83 713
-19 409
-37 076
0
265 198
17 OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER
2014
Verkligt värde
- Svenska bostadsinstitut
- Utländska emittenter
Summa
64 186
0
64 186
varav: Noterade värdepapper på börs
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden
2013
Redovisat värde
Verkligt värde
64 186
0
64 186
1 501 036
380 224
1 881 260
Redovisat värde
1 501 036
380 224
1 881 260
64 186
1 881 260
4 186
18 260
18 AKTIER OCH ANDELAR
2014
2013
38 590
38 590
15 993
15 993
varav: Noterade värdepapper på börs
17 920
12 517
varav: Onoterade värdepapper
20 670
3 476
Finansiella tillgångar enligt spec. nedan
- Övriga
Summa
2014
Antal
VISA-aktier
SDC-aktier
Övriga andelar och Teknoseed
Summa
Börsvärde
8 758
17 920
8 758
17 920
Redovisat värde
17 920
17 161
3 509
38 590
2013
Antal
Börsvärde
8 758
12 517
8 758
12 517
Redovisat värde
12 517
0
3 476
15 993
34
19 AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG
Kreditinstitut
Summa
2014
0
0
2013
72 642
72 642
0
72 642
72 642
0
0
-72 634
-8
0
643 223
8
13 834
-584 423
0
72 642
varav: Onoterade värdepapper
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Anskaffningar
Aktieägartillskott
Återbetalning aktieägartillskott
Omklassificering
Utgående balans 31 december
FriSpar Bolån AB, där banken tidigare ägde 39,2 %, likviderades i december 2014 och aktieägartillskott om totalt 72 634 KSEK återbetalades till Sparbanken Öresund.
Cerdo IT, där banken äger 8,0 %, omklassificerades under 2014 till Aktier och andelar.
20 AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG
Kreditinstitut
Övriga
Summa
2014
0
100
100
2013
48 000
26 660
74 660
100
74 660
74 660
-48 000
-26 560
100
74 660
0
0
74 660
varav: Onoterade värdepapper på börs
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Försäljning FriSpar Företagskredit AB
Nedskrivning Cerdo Bankpartner AB
Utgående balans 31 december
SPECIFIKATION AV INNEHAV AV ANDELAR I DOTTERFÖRETAG
2014-12-31
Antal andelar
Cerdo Bankpartner AB, 556552-3585, Helsingborg
Sparbanken Öresund Fastighetsbyrå AB, 556559-4594, Lund
FriSpar Företagskredit AB, 556636-2728, Malmö
Andel i %
Redovisat värde
2 656
1 000
0
3 656
80,0%
100,0%
0,0%
2014
2013
292 421
292 421
-177 889
-9 748
-187 637
0
-104 784
-104 784
292 421
292 421
-148 647
-29 242
-177 889
0
0
0
0
114 532
0
100
0
100
2013-12-31
Redovisat värde
26 560
100
48 000
74 660
21 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Balanserade utgifter för IT-utveckling
Anskaffningsvärde vid årets början
Anskaffningsvärde vid årets slut
Ackumulerade avskrivningar vid årets början
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början
Årets nedskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut
Planenligt restvärde vid årets slut
35
22 MATERIELLA TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Summa
Anläggningstillgångar
Inventarier
Leasinginventarier
Ombyggnad hyrd lokal
Byggnader och mark
Summa
Summa materiella tillgångar
Anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2013-01-01
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 2013-12-31
Inventarier
2014
2013
2 000
2 000
2 000
2 000
17 122
166 549
2 953
77 089
263 713
30 746
188 756
7 631
82 812
309 945
265 713
311 945
Leasinginventarier
Ombyggnad hyrd lokal
Byggn. och mark
Totalt
111 263
9 342
-4 156
116 449
205 404
104 352
-36 985
272 771
45 901
3 918
-2 252
47 567
113 932
15 738
0
129 670
476 500
133 350
-43 393
566 457
Ingående balans 2014-01-01
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 2014-12-31
116 449
1 618
-28 156
89 911
272 771
70 778
-56 029
287 520
47 567
313
-19 962
27 918
129 670
545
-472
129 743
566 457
73 254
-104 619
535 092
Avskrivningar
Ingående balans 2013-01-01
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 2013-12-31
-78 823
-9 724
2 844
-85 703
-30 412
-68 663
15 060
-84 015
-38 870
-2 871
1 805
-39 936
-42 341
-4 517
0
-46 858
-190 446
-85 775
19 709
-256 512
Ingående balans 2014-01-01
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 2014-12-31
-85 703
-8 161
21 075
-72 789
-84 015
-67766
30 810
-120 971
-39 936
-2 002
16 973
-24 965
-46 858
-6 063
267
-52 654
-256 512
-83 992
69 125
-271 379
Nedskrivningar
Ingående balans 2013-01-01
Årets nedskrivningar
Utgående balans 2013-12-31
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Ingående balans 2014-01-01
Årets nedskrivningar
Utgående balans 2014-12-31
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Redovisade värden
Per 2013-01-01
Per 2013-12-31
32 440
30 746
174 992
188 756
7 031
7 631
71 591
82 812
286 054
309 945
Per 2014-01-01
Per 2014-12-31
30 746
17 122
188 756
166 549
7 631
2 953
82 812
77 089
309 945
263 713
I gruppen byggnader och mark ligger endast en fastighet, vilken per 2014-12-31 låg till försäljning.
36
23 ÖVRIGA TILLGÅNGAR
2014
27 203
183 330
210 533
2013
30 625
95 904
126 529
2014
28 008
21 165
48 112
807
98 092
2013
42 194
27 386
98 915
16 802
185 297
2014
2013
324 036
9 992
334 028
1 602 315
-19 024
1 583 291
Beviljade ej utnyttjade krediter
619 000
619 000
Varav: kontokredit
619 000
619 000
2014
2013
Allmänheten
- svensk valuta
- varav utländsk valuta
Summa
10 448 044
89 892
10 537 936
23 448 820
135 374
23 584 194
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Summa
53 772
3 307 170
7 176 993
10 537 936
334 769
6 156 676
17 092 749
23 584 194
2014
2013
0
2 029 283
2 029 283
149 824
2 397 623
2 547 447
2014
2 081
4 075
391 854
128 951
526 961
2013
25 845
6 018
11 550
89 450
132 863
Fordran chefspension
Övriga tillgångar
Summa
24 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Upplupna provisionsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
25 SKULDER TILL KREDITINSTITUT
Utestående skulder
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
26 INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN
27 EMITTERADE VÄRDEPAPPER
Emitterade värdepapper enligt
Certifikat
Medium Term Note program, bokfört värde
Summa
28 ÖVRIGA SKULDER
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Aktuell skatteskuld
Övriga skulder
Summa
37
29 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
2014
19 650
51 152
74 045
144 847
2013
74 619
75 979
36 418
187 016
Förmånsbestämda pensionsförpliktelser
Premiebaserade pensionsförpliktelser
Summa
2014
0
27 203
27 203
2013
0
30 626
30 626
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI
27 203
30 626
2014
2013
28 130
0
28 130
36 411
2 065
38 476
36 411
10 000
-18 281
28 130
35 089
14 169
-12 847
36 411
2 065
0
-315
-1 750
0
1 290
2 065
-1 290
0
2 065
2014
147 000
250 000
400 000
150 000
947 000
2013
275 000
250 000
400 000
150 000
1 075 000
Upplupna räntekostnader
Upplupna personalkostnader
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa
30 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER
31 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
Avsättning för :
-Omstruktureringsreserv
-Garantier
Totalt
Omstruktureringsreserv
Redovisat värde vid periodens ingång
Avsättningar som gjorts under perioden
Belopp som tagits i anspråk under perioden
Redovisat värde vid periodens utgång
Avsättningen för omstruktureringsreserven beräknas upplösas efterhand inom en femårsperiod.
Garantier
Redovisat värde vid periodens ingång
Avsättningar som gjorts under perioden
Belopp som tagits i anspråk under perioden
Försäljning av kontor till Sparbanken Skåne
Redovisat värde vid periodens utgång
32 EFTERSTÄLLDA SKULDER
Nom
Förlagslån 2012-05-30
Förlagslån 2012-11-21
Förlagslån 2013-10-25
Förlagslån 2013-11-27
Summa efterställda skulder
Räntesats
Förfallodag
rörlig
2022-05-30
rörlig
2022-11-21
rörlig
2023-10-25
rörlig
2023-11-27
Förtidsinlösen
Förlagslånen är efterställda bankens övriga skulder, vilket innebär att de medför rätt till betalning först efter det att övriga fordringsägare erhållit återbetalning.
33 OBESKATTADE RESERVER
2014
2013
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Ingående balans 1 januari
Årets avskrivningar under utöver plan
Årets återföring av avskrivningar utöver plan
Utgående balans 31 december
114 532
18 751
-114 532
18 751
143 774
0
-29 242
114 532
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2010 via Sparbanken Finn
Avsatt vid taxering 2011 via Sparbanken Finn
Avsatt vid taxering 2012
Avsatt vid taxering 2013
Avsatt vid taxering 2014
Utgående balans 31 december
7 500
22 120
4 942
10 406
50 748
95 715
7 500
22 120
4 942
10 406
50 748
95 715
114 466
210 247
2014
2013
2 359 000
0
99 213
2 458 213
2 359 000
0
99 213
2 458 213
0
60 002
193 494
1 355 087
1 608 583
4 066 796
0
4 066 796
0
60 002
135 972
120 803
316 777
2 774 990
0
2 774 990
Summa obeskattade reserver
34 EGET KAPITAL
Se även Rapport över förändring i eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kapital
Reservfond
Summa
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital
Överkursfond
Balanserad vinst
Årets resultat
Summa
Eget kapital
Innehav utan bestämmande inflytande
Summa eget kapital
Aktiekapitalet bestod den 31 december 2014 av följande antal aktier med ett kvotvärde uppgående till 1 000 SEK per aktie.
Aktieslag
Stamaktier
Preferensaktier
Summa
Antal aktier
Antal röster
Kapital
Röster
1 800 000
1 800 000
76,3%
559 000
559 000
23,7%
2 359 000
2 359 000
100,0%
76,3%
23,7%
100,0%
38
35 STÄLLDA SÄKERHETER
2014
2013
27 203
50 000
77 203
30 626
105 199
135 825
(nominellt belopp)
Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden
Ställda säkerheter för derivathandel
Summa ställda säkerheter
Ställda säkerheter för derivathandel täcks huvudsakligen av ISDA-avtal. Beloppet regleras löpande i förhållande till marknadsutvecklingen och kommer endast att
tas i anspråk om banken missköter sina förpliktelser.
36 EVENTUALFÖRPLIKTELSER / ANSVARSFÖRBINDELSER
2014
2013
0
119 000
480
119 480
162 863
242 385
800
406 048
2014
2013
449 769
2 061 000
2 510 769
1 472 498
3 310 306
4 782 804
(nominellt belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Övriga ansvarsförbindelser
Summa
37 ÅTAGANDEN
(nominellt belopp)
- Lånelöften
- Outnyttjad del av beviljade krediter
Summa
38 NÄRSTÅENDE
Fordringar på och skulder till närstående
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänhet
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa
Intäkter från och kostnader till närstående
Ränteintäkter
Räntekostnader
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Övriga intäkter
Utdelning
Allmänna administrationskostnader
Summa
Koncernföretag
2014
2013
5 585 263
95 737
0
70 000
57 519
931
20 913
16 728
5 663 695
183 396
371 483
5 631
57 915
500
435 529
11
38 491
73 214
0
111 716
Koncernföretag
2014
2013
9 477
12 524
-274
-1 286
47 111
31 658
-14 989
-25 831
58 935
7 915
16 420
0
-148 567
-165 308
-31 887
-140 328
Intresseföretag
2014
0
0
0
0
0
2013
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Intresseföretag
2014
2013
0
0
0
0
84 798
128 850
0
0
0
0
897
16 000
0
0
85 695
144 850
Under året har SparbankenÖresund lämnat kapitaltillskott till FriSpar Bolån med 0,0 mnkr, (13,8) och fått tillbaka aktieägartillskott om 72,6 mnkr (584,4). Frispar Bolån likviderades i december 2014
Garantier utfärdade till förmån för intresseföretag uppgår till 0,0 mnkr, (162,9).
Sparbanken Öresunds intäkter från intressebolag består av provisioner från förmedling av krediter samt administration av dessa.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.
39
39 FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET
Sparbanken Öresund överlät i maj sina kontor i Eslöv, Kävlinge, Lund, Löddeköpinge, Södra Sandby, Staffanstorp och Veberöd till det nybildade
Sparbanken Skåne. Sparbanken Öresunds realiserade resultat av affären uppgår till 1 841 746 tkr och ingår i övriga rörelseintäkter med
1 847 477 tkr och i övriga rörelsekostnader med -5 731 tkr.
De åtta sålda kontoren ingick i Sparbanken Öresunds resultaträkning 2014 respektive 2013 enligt nedan.
2014-01-01-2014-05-19
122 271
-29 479
92 792
Helår 2013
331 006
-94 419
236 587
0
65 602
-9 436
933
0
173 296
-23 091
3 216
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
0
149 891
0
390 008
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella och
immateriella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Nedskrivning finansiella tillgångar
Nedskrivning immateriella tillgångar
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på periodens vinst
Periodens resultat
-31 094
-69 087
0
-62
-31 156
118 735
-3 140
0
0
115 595
0
-25 431
90 164
0
-209
-69 296
320 712
-24 001
0
0
296 711
0
-65 276
231 435
2014-05-19
2013-12-31
11 061
913 301
8 631 383
11 691
56 962
8 850 956
5 731
0
13 398
9 574 874
6 731
7 925
352
8 934 617
215 903
11 152 104
-392 467
35 896
0
11 011 436
205 840
11 152 198
22 822
25 234
1 500
11 407 594
-1 436 562
-1 436 562
9 574 874
-2 472 977
-2 472 977
8 934 617
tkr
Ränteintäkter
Räntekostnader
Summa räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
De åtta sålda kontoren ingick i Sparbanken Öresunds balansräkning t o m den 19 maj 2014 enligt nedan.
tkr
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Materiella anläggningstillgångar
- Inventarier
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder och avsättningar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättningar
Summa skulder och avsättningar
Eget kapital
Eget kapital
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
40
40 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
2014
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Övriga finansiella tillgångar
Upplupna intäkter
Summa finansiella tillgångar
Aktier och andelar i intresseföretag
Icke finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper m.m.
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Efterställda skulder
Summa finansiella skulder
Icke finansiella skulder
Eget kapital och Innehav utan bestämmande inflytande
Summa skulder och eget kapital
Finansiella
Finansiella
tillgångar
tillgångar
värderade till
värderade till verkligt värde
verkligt
via resultatvärde via
räkningen
resultatenligt innehav
räkningen
för
enligt fair
handelsändam
value option
ål
Lånefordringar
och
kundfordringar
Finansiella
tillgångar som Andra finansiella
kan säljas
skulder
Investeringar
som hålls till
förfall
Derivat som
används i
säkringsredovisning
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värdehierarki *
Verkligt
värde
0
0
0
0
0
0
34 538
7 989 122
10 044 773
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
64 186
38 590
0
0
0
102 776
0
0
7 046
0
0
7 046
0
0
0
210 017
70 084
18 348 534
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
5 726
0
0
0
5 726
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
334 028
10 537 936
2 029 283
0
138 617
104 601
947 000
14 091 465
0
0
0
0
0
0
0
0
64 186
38 590
7 046
210 017
70 084
18 458 356
100
303 920
18 762 376
334 028
10 537 936
2 029 283
5 726
138 617
104 601
947 000
14 097 191
598 389
4 066 796
18 762 376
64 186
38 590
7 046
210 017
70 084
18 537 087
100
303 920
18 841 107
334 028
10 537 936
2 029 283
5 726
138 617
104 601
947 000
14 097 191
598 389
4 066 796
18 762 376
78 731
* Verkligt värdehierarki klassificerar tillgångar och skulder enligt nedanstående hierarki:
34 538
34 538
7 989 122 7 989 122
10 044 773 10 123 504
1, 2
1, 3
2
2
1 Priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
2 Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i kategori 1. Huvudsakliga instrument som ingår i denna nivå är valutaterminer och ränteswappar.
3 Verkligt värde bestämt med hjälp av indata som inte är observerbar på marknaden. Huvudsakliga typer av instrument som ingår i denna nivå är ej noterade aktier.
Teknoseed AB har värderats till bankens procentuella ägarandel av Teknoseeds tillgångar, som i sin tur bygger på investeringarnas anskaffningsvärde med avdrag för bedömd värdenedgång.
Aktierna i SDC har värderats till bedömt verkligt värde.
Aktier i intresse- och dotterföretag redovisas enligt IAS 27, och är således inte klassificerade enligt IAS 39 i tabellen ovan.
För att öka tydligheten har vi valt att redovisa samtliga balansräkningsposter och inte enbart de som redovisas enligt IAS 39.
2014
Nivå2
Nivå 3
Nivå 1 Noterat Värderingsmodel Uppskattningar
med användande
marknads-pris
l baserad på
på aktiv
av värderingsobserverbar
marknad
teknik
marknadsdata
Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Delsumma
Finansiella tillgångar där verkligt värde
lämnas i upplysningssyfte
Utlåning till allmänheten
Delsumma
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde
Finansiella skulder redovisade till verkligt värde
Derivat
Summa finansiella skulder till verkligt värde
64 186
17 920
0
82 106
0
0
7 046
7 046
0
0
82 106
10 123 504
10 123 504
10 130 550
0
0
5 726
5 726
0
20 670
0
20 670
Totalt
64 186
38 590
7 046
109 822
0 10 123 504
0 10 123 504
20 670 10 233 326
0
0
5 726
5 726
Verkligt värde på inlåning bedöms vara detsamma som det bokförda värdet oavsett om kontot löper med rörlig eller fast ränta.
Den mindre del av inlåningsstocken som är räntebunden kan alltid förtidsinlösas av kunden och maximal ränteskillnadsersättning
som kunden kan få betala är högst den upplupna räntan. Upplåning sker enbart till rörlig ränta, normalt med stibor 3 månader
som bas, varför det bokförda värdet även redovisas som verkligt värde.
I tabellen presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till
verkligt värde i rapporten över finansiell ställning med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3)
Ingående balans 2014-01-01
Totalt redovisade vinster och förluster:
- redovisat i årets totalresultat
- redovisat i övrigt totalresultat
Försäljningslikvid försäljning
Investering
Förflyttning ut från nivå 3
Förflyttning in till nivå 3
Utgående balans 2014-12-31
3 476
-18 266
0
0
35 480
-28
8
20 670
Känslighetsanalys avseede värderingskategori 3. Effekt (före skatt) av 10 procent ökning/minskning av verkligt värde är 2 067 tkr.
41
2013
Finansiella
Finansiella
tillgångar
tillgångar
värderade till
värderade till verkligt värde
verkligt
via resultatvärde via
räkningen
resultatenligt innehav
räkningen
för
enligt fair
handelsändam
value option
ål
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
0
Utlåning till kreditinstitut
0
Utlåning till allmänheten
0
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring
0
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
1 881 260
Aktier och andelar
15 993
Derivat
0
Övriga finansiella tillgångar
0
Upplupna intäkter
0
Summa finansiella tillgångar
1 897 253
Aktier och andelar i intresseföretag
Icke finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
0
In- och upplåning från allmänheten
0
Emitterade värdepapper m.m.
0
Derivat
0
Övriga skulder
0
Upplupna kostnader
0
Efterställda skulder
0
Summa finansiella skulder
0
Icke finansiella skulder
Eget kapital och Innehav utan bestämmande inflytande
Summa skulder och eget kapital
Lånefordringar
och
kundfordringar
Finansiella
tillgångar som Andra finansiella
kan säljas
skulder
Investeringar
som hålls till
förfall
Derivat som
används i
säkringsredovisning
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
0
0
0
135 524
5 104 324
24 135 183
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12 702
0
0
0
0
12 702
12 702
0
0
15 155
0
0
15 155
0
0
0
124 720
143 103
29 655 556
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
11 359
0
0
0
11 359
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1 583 291
23 584 194
2 547 447
0
92 273
142 032
1 075 000
29 024 237
0
0
0
12 702
0
0
0
12 702
1 881 260
15 993
15 155
124 720
143 103
31 567 964
147 302
472 945
32 188 211
1 583 291
23 584 194
2 547 447
24 061
92 273
142 032
1 075 000
29 048 298
364 923
2 774 990
32 188 211
1 881 260
15 993
15 155
124 720
143 103
31 817 756
147 302
472 945
32 438 003
1 583 291
23 584 194
2 547 447
24 061
92 273
142 032
1 075 000
29 048 298
364 923
2 774 990
32 188 211
249 792
* Verkligt värdehierarki klassificerar tillgångar och skulder enligt nedanstående hierarki:
Verkligt
värdehierarki *
135 524
135 524
5 104 324 5 104 324
24 135 183 24 384 975
1, 2
1, 3
2
2
1 Priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
2 Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i kategori 1. Huvudsakliga instrument som ingår i denna nivå är valutaterminer och ränteswappar.
3 Verkligt värde bestämt med hjälp av indata som inte är observerbar på marknaden. Huvudsakliga typer av instrument som ingår i denna nivå är ej noterade aktier.
Teknoseed AB har värderats till bankens procentuella ägarandel av Teknoseeds tillgångar, som i sin tur bygger på investeringarnas anskaffningsvärde med avdrag för bedömd värdenedgång.
Aktier i intresse- och dotterföretag redovisas enligt IAS 27, och är således inte klassificerade enligt IAS 39 i tabellen ovan.
För att öka tydligheten har vi valt att redovisa samtliga balansräkningsposter och inte enbart de som redovisas enligt IAS 39.
2013
Nivå2
Nivå 3
Nivå 1 Noterat Värderingsmodel Uppskattningar
med användande
marknads-pris
l baserad på
på aktiv
av värderingsobserverbar
marknad
teknik
marknadsdata
Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Delsumma
Finansiella tillgångar där verkligt värde
lämnas i upplysningssyfte
Utlåning till allmänheten
Delsumma
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde
Finansiella skulder redovisade till verkligt värde
Derivat
Summa finansiella skulder till verkligt värde
1 881 260
12 517
0
1 893 777
0
0
15 155
15 155
0
0
1 893 777
24 384 975
24 384 975
24 400 130
0
0
11 359
11 359
0
3 476
0
3 476
Totalt
1 881 260
15 993
15 155
1 912 408
0 24 384 975
0 24 384 975
3 476 26 297 383
0
0
11 359
11 359
Verkligt värde på inlåning bedöms vara detsamma som det bokförda värdet oavsett om kontot löper med rörlig eller fast ränta.
Den mindre del av inlåningsstocken som är räntebunden kan alltid förtidsinlösas av kunden och maximal ränteskillnadsersättning
som kunden kan få betala är högst den upplupna räntan. Upplåning sker enbart till rörlig ränta, normalt med stibor 3 månader
som bas, varför det bokförda värdet även redovisas som verkligt värde.
I tabellen presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning
med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3)
Ingående balans 2013-01-01
Totalt redovisade vinster och förluster:
- redovisat i årets totalresultat
- redovisat i övrigt totalresultat
Försäljningslikvid försäljning
Investering
Förflyttning ut från nivå 3
Förflyttning in till nivå 3
Utgående balans 2013-12-31
3 311
165
0
0
0
0
0
3 476
Känslighetsanalys avseede värderingskategori 3. Effekt (före skatt) av 10 procent ökning/minskning av verkligt värde är 348 tkr.
42
Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade
värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i
samband med att verkligt värde fastställs.
Verkligt värde på inlåning bedöms vara detsamma som det bokförda värdet oavsett om kontot löper med rörlig eller fast ränta.
Den mindre del av inlåningsstocken som är räntebunden kan alltid förtidsinlösas av kunden och maximal ränteskillnadsersättning
som kunden kan få betala är högst den upplupna räntan. Upplåning sker enbart till rörlig ränta, normalt med stibor 3 månader
som bas, varför det bokförda värdet även redovisas som verkligt värde.
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella
instrument som redovisas i tabellerna ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad (hierarki 1)
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt i tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett
finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar samt
Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument åsätts ett verkligt
värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad (hierarki 2)
Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i kategori 1. Huvudsakliga instrument som
ingår i denna nivå är valutaterminer och ränteswappar.
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Finansiella instrument som inte är observerbara på marknaden (hierarki 3)
I värderingskategori 3 ingår SDC-aktier, vilka är värderade till koncernens andel av substansvärdet.
I värderingskategori 3 ingår även Teknoseed, vilket är värderat på substansvärde då detta förväntas motsvara marknadsvärde.
43
41 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR
Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier.
Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
Säkringskvalifikationer
Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificeras som säkringsrelation är att banken förväntar sig att säkringen ska
vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.
Banken delar in utlåningen till fast ränta i kvartalsfickor baserat på förfallodatum enligt räntebindningstiden. Ränteswapparna
delas in i kvartalsfickor i enlighet med slutförfallodatum.
Effektivitet bedöms prospektivt (framåtblickande) genom jämförelse av om säkringsinstrumentet och den säkrade posten har
samma kritiska egenskaper t.ex. nominellt belopp, förfall i samma tidsperiod eller samma valuta.
Säkringsrelationens retrospektiva effektivitet, d.v.s. hur väl ränteswappens förändring i verkligt värde har motverkat förändringen
i verkligt värde på utlåningen med avseende på den säkrade risken, mäts löpande en gång per månad. Om resultatet av
effektivitetstestningen är mellan 80-125 procent anses säkringen vara effektiv retrospektivt och säkringsredovisning får lov att
tillämpas för den gångna perioden. Effektivitet testas på kumulativ basis för varje tidsficka var för sig, d.v.s. ackumulerat
sedan en säkringsrelation för tidsfickan etablerades för första gången.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning
av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess
meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av bankens
oberoende riskenhet.
Nedskrivning för kreditförluster på gruppnivå bedöms för portföljer med likartade kreditriskegenskaper och beräknas
därefter på portföljen i sin helhet. Även dessa nedskrivningar godkänns av bankens oberoende riskenhet.
42 KAPITALTÄCKNING
Den 1 januari 2014 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel III) i kraft som bland annat innebär skärpta kapitalkrav. Reglerna återfinns i tillsynsförordningen
(575/2013/EU) och kapitaltäckningsdirektivet (2013/36/EU). Kapitaltäckningsdirektivet har den 2 augusti 2014 genomförts i svensk rätt, dels genom två nya lagar;
lagen (2014:966) om kapitalbuffertar och lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, dels genom ändringar i befintliga lagar och
förordningar. Dessutom har Finansinspektionen utfärdat nya och ändrade föreskrifter på området. Framöver förväntas ytterligare kompletterande regler i form av
tekniska standarder och riktlinjer från den europeiska bankmyndigheten (EBA).
Upplysningar avseende periodisk information lämnas i enlighet med tillsynsförordningen, Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar och
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 om tekniska standarder för genomförande med avseende på de upplysningskrav om kapitalbasen
som gäller för institut enligt tillsynsförordningen.
Kapitalbas och kapitalkrav från och med 2014 är beräknade i enlighet med det nya regelverket. Utfall avser beräkning i enlighet med lagstadgat minimikrav på
kapital, benämnt Pelare I, för kreditrisk, avvecklingsrisk, marknadsrisk, operativ risk och CVA-risk samt kapitalbehov för att hålla en kapitalkonserveringsbuffert.
Bolaget tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditrisk, vilket innebär att det finns sjutton exponeringsklasser med ett flertal olika riskvikter inom
respektive klass. Kreditrisk beräknas på alla tillgångsposter i och utanför balansräkningen som inte dras av från kapitalbasen. Beräkning görs på transaktioner
där likviddag har passerat. Åtta procent av total nettoposition i utländsk valuta beräknas utgöra kapitalkravet för merparten av exponeringarna. Kapitalkrav för
operativ risk beräknas enligt basmetoden, vilket innebär att kapitalkravet utgör 15 procent av genomsnittet för de tre senast räkenskapsårens rörelseintäkter.
Utöver ovan nämnda kapitalbaskrav ska institut hålla extra kärnprimärkapital i form av olika buffertar, utöver det så kallade Pelare 1-kravet. Reglerna om
kapitalkonserveringsbuffertar innebär att samtliga institut påförs ett extra kapitalkrav om 2,5 procent av riskvägt belopp.
I och med genomförandet av kapitaltäckningsdirektivet skärps även kapitalkravsberäkningarna inom Pelare 2 och krav på offentliggörande införs från 2015.
Reglerna ställer även krav på instituten att ha metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning
är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för. Finansinspektionen har valt att kalla en sådan metod
för bolagets interna kapital- och likviditetsutvärderingsprocess.
Bolaget utvärderar regelbundet behovet av kapital och likviditet utifrån finansiella mål, riskprofil och beslutad affärsstrategi, samt stressade scenarier som anger
kapitaluthålligheten över en längre framåtblickande tidsperiod. Bolaget har dokumenterade egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov.
Kapitalbehovet bedöms systematiskt utifrån den totala nivån på de risker bolaget är eller kan bli exponerat för. Översynen av kapital- och likviditetsbehovet görs
löpande och är en integrerad del av bolagets verksamhetsutveckling. Kapitalstrukturen planeras utifrån lagda prognoser.
Bolaget bedöms ha en betryggande kapitalbas med hänsyn taget till de legala minimikapitalkraven och tillkommande risker enligt den interna kapital- och
likviditetsutvärderingen. Finansinspektionen förväntas publicera mer vägledning i dessa frågor.
44
Kapitalbas
2014
2013
2 359 000
99 213
60 002
193 494
89 283
2 359 000
99 213
60 002
256 774
163 993
0
2 800 992
-62 077
2 876 905
-9 683
0
-9 683
-2 465
-114 531
-116 996
Kärnprimärkapital
2 791 309
2 759 909
Primärt kapital
Supplementärt kapital
Total kapitalbas
2 791 309
947 000
3 738 309
2 759 909
947 000
3 706 909
Kärnprimärkapital: instrument och reserver
Aktiekapital/Grundfond
Reservfond
Överkursfond
Balanserad vinst eller förlust
Kapitalandel av obeskattade reserver
Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen
vinsdisposition och förutsägbara kostnader
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar
Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet
Immateriella tillgångar
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital
Totalt riskvägt belopp
- varav Schablonmetoden
Kapitalkrav för operativa risker
Summa riskexponeringsbelopp/kapitalkrav
Kapitalrelationer (%)
Kärnprimärkapitalrelation
Primärkapitalrelation
Total kapitalrelation
Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav
Varav kapitalkonserveringsbuffert
Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert
Riskexponeringsbelopp
Kapitalkrav
Riskexponeringsbelopp
Kapitalkrav
9 477 638
2 273 413
11 751 051
758 211
181 873
940 084
19 999 288
1 967 138
21 966 426
1 599 943
157 371
1 757 314
23,75
23,75
31,81
7,00
2,50
17,75
12,56
12,56
16,88
7,00
2,50
6,56
KAPITALKRAV
Kreditrisk enligt schablonmetoden
1. Exponeringar mot stater och centralbanker
2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter
3. Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund
4. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
5. Exponeringar mot internationella organisationer
6. Institutsexponeringar
7. Företagsexponeringar
8. Hushållsexponeringar
9. Exponeringar med säkerhet i fastighet
10. Oreglerade poster
11. Högriskposter
12. Exponeringar i form av säkerställda obligationer
13. Positioner i värdepapperiseringar
14. Exponeringar mot fonder
15. Övriga poster
Summa riskexponeringsbelopp/kapitalkrav för kreditrisker
0
0
0
0
0
1 332 287
3 544 450
2 878 450
898 500
264 538
23 763
3 800
0
0
531 850
9 477 638
0
0
0
0
0
106 583
283 556
230 276
71 880
21 163
1 901
304
0
0
42 548
758 211
0
0
4 075
0
0
1 075 388
11 172 225
2 929 875
3 784 325
275 750
0
188 125
0
0
569 525
19 999 288
0
0
326
0
0
86 031
893 778
234 390
302 746
22 060
0
15 050
0
0
45 562
1 599 943
Operativa risker
Basmetoden
Summa riskexponeringsbelopp/kapitalkrav för operativa risker
2 273 413
2 273 413
181 873
181 873
1 967 138
1 967 138
157 371
157 371
11 751 051
940 084
21 966 426
1 757 314
Totalt minimikapitalkrav
Startkapital
48 850
48 850
45
Malmö den 25 mars 2015
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige.
Årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt
över utvecklingen av bankens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som
banken står inför.
Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 mars 2015.
Bankens resultat- och balansräkning fastställdes senare samma dag av Sparbanken Öresunds årsstämma.
Eva de Falck, styrelseordförande
Johan Rosén, vice ordförande
Lars Ljungälv, VD
Gunilla Domeij Hallros, styrelseledamot
Teresa Hamilton Burman, styrelseledamot
Peter Wånggren, styrelseledamot
Ing-Marie Eken, arbetstagarrepresentant
Håkan Lindstrand, arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 mars 2015.
Deloitte AB
Patrick Honeth
Auktoriserad revisor
46
REVISIONSBERÄTTELSE
Till årsstämman i Sparbanken Öresund AB
Organisationsnummer 516406-0088
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken
Öresund AB för räkenskapsåret 2014-01-01 - 2014-12-31 med
undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 3-5.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för
årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild
enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen
och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval
av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för
hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande
bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är
ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i
syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts
och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av Sparbanken Öresund AB finansiella
ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag. Våra uttalanden
omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 3-5.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer
resultaträkningen och balansräkningen.
Övriga upplysningar
Revisionen av årsredovisningen för räkenskapsåret 2013-01-01
- 2013-12-31 har utförts av en annan revisor som lämnat en
revisionsberättelse daterad 15 april 2014 med omodifierade
uttalanden i Rapport om årsredovisningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en
revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning för Sparbanken Öresund AB för räkenskapsåret
2014-01-01 - 2014-12-31. Vi har även utfört en lagstadgad
genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och
verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen
enligt aktiebolagslagen och lagen om bank- och
finansieringsrörelse samt att bolagsstyrningsrapporten på
sidorna 3-5 är upprättad i enlighet med lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om
förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört
revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för
vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat
styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för
detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med
aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver
vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut,
åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om
någon styrelseledamot eller verkställande direktören är
ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har
handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och
finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på
denna läsning och vår kunskap om bolaget anser vi att vi har
tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår
lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en
annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört
med den inriktning och omfattning som en revision enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige har.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget
i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade
information är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Stockholm den 25 mars 2015
Deloitte AB
Patrick Honeth
Auktoriserad revisor
47
Box 466, 201 24 Malmö, Telefon: 040-608 10 00, www.sparbankenoresund.se