1. No category

Vattenmyndigheten
för Bottenvikens distrikt
diarienummer
537-9859-2014
vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se
Date:
2015-04-29
Contact: Claes Hedenström
Email:
Claes.hedenstrom@vattenfall.com
Phone: 070 695 2958
Fax:
Yttrande över samråd inom vattenförvaltning i
Bottenvikens vattendistrikt
Sammanfattning
 Vattenfall anser att samrådsdokumenten i huvudsak väl beskriver processen fram
till 2018 då åtgärdsplanerna ska beslutas.

Vattenfalls övergripande kommentar till dokumenten är att förslagen till beslut om
åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer i allt för stor utsträckning bygger
på bedömningar istället för kunskap vilket innebär en uppenbar risk att felaktiga
åtgärder kommer att beslutas för enskilda vattenförekomster och därmed ett stort
resursslöseri. Vattenfall har för fyra avrinningsområden Kolbäcksån , Arbågaån,
Viskan samt Indalsälven detaljgranskat grunderna för identifieringen samt
statusklassningen för Vattenfalls vattenkraftverk och kunnat identifiera ca 100
otydligheter eller direkta felaktigheter för dessa avrinningsområden . En lista som
konkretiserar problematiken biläggs. Inget talar för att det ser annorlunda ut i andra
avrinningsområden. Vattenfall har full förståelse för länsstyrelsernas arbetssituation
vad gäller resursbrist samt tidspress och vill därför föreslå en arbetsprocess som
bygger på ett utökat program för pilotprojekt. I detta sammanhang vill Vattenfall
också påpeka vikten av att verksamhetsutövare involveras i processerna.
• Vattenfall AB
Address : Postal address SE- 169 92 STOCKHOLM, Country • SWEDEN Visit: Evenemangsgatan 13, Solna • info@vattenfall.se
VAT. 556036-2138 • www.vattenfall.com

EU kommissionen har i ett meddelande pekat på att åtgärdsprogram ska grundas
på en tillförlitlig bedömning av påverkan och konsekvenser på akvatiska
ekosystem och på en tillförlitlig bedömning av vattenstatus. Detta betyder att
myndigheterna måste fokusera mer på faktainsamling som grund för sina beslut.
 Vattenfall kan konstatera att vattenmyndigheterna och länsstyrelserna, trots
vägledningar från HaV, går tillväga på väldigt olika sätt vad gäller
identifieringar, klassificeringar etc. Det framgår inte av dokumenten hur
vattenmyndigheterna kommer kunna säkerställa att vattenförvaltningsarbetet
tillämpas på samma sätt mellan samt inom de olika vattendistrikten. HaV och
Energimyndigheten publicerade i juli 2013 en nationell strategi för miljöåtgärder
inom vattenkraften. Det framgår inte hur vattenmyndigheterna kommer att se till att
denna strategi efterlevs.
 De olika vattenkraftverkens betydelse för reglering av elsystemet är en viktig
aspekt då rimligheten olika miljöåtgärder ska bedömmas. I utgångsläget är det
viktigt att det finns ett mått på ett vattenkraftverks och ett avrinningsområdes
betydelse för elförsörjningssystemet. Detta gäller med avseende dels på
säsongsregleringen (variationen under ett år), dels på korttidsregleringen
(variationen under dag och vecka). Därtill kommer även i vilken utsträckning ett
kraftverk bidrar till de s.k. systemtjänsterna, dvs. att rätt frekvens och spänning
hålls i elsystemet. Här krävs ett utvecklingsarbete dels i hur dessa mått ska tas fram
dels i hur de ska tillämpas då olika miljöåtgärder ska rimlighetsbedömas.
 Myndigheterna bör betrakta hela avrinningsområdet då en miljöåtgärd ska
bedömmas för ett enskilt vattenkraftverk. Detta gäller speciellt för miljöåtgärder
som påverkar ett vattenkraftverks reglerförmåga. En åtgärd i ett kraftverk har ofta
betydelse för regleringen i kraftverk såväl uppströms som nedströms i ett
avrinningsområde.
 Vattenfalls bedömning är att de angivna kostnaderna för olika miljöåtgärder i
underlagen är kraftigt underskattade. De schablonkostnader som förnärvarande
anges i VISS bidrar till att ge en missvisande bild av åtgärdsbehovet och den
samhällsekonomiska kostnaden. Vattenfall anser därför att Vattenmyndigheterna i
samråd med verksamhetsutövarna ska göra en översyn av
kostnadsberäkningarna för åtgärder, alternativt att schablonåtgärderna stryks
till dess att åtgärdsplaner antagits.
Inledning
Inför vattenförvaltningens kommande arbetscykel 2016-2021 har vattenmyndigheterna
tagit fram förslag på nya förvaltningsplaner, åtgärdsprogram,
miljökonsekvensbeskrivningar m.m. som är föremål för samråd under perioden 1
november 2014 till 30 april 2015. Vattenfall har ombetts att yttra sig över de olika
dokumenten. Vattenfall har valt att lämna ett och samma yttrande till samtliga
vattenmyndigheter med övergripande kommentarer på de dokument som är föremål för
samråd. Särskilda synpunkter på uppgifter som finns i VISS och berör specifika
avrinningsområden redogörs för i Bilaga 1.
Yttrandet fokuserar i första hand på åtgärder m.m. som kan komma att påverka
vattenkraftsproduktion. Övriga parametrar har enbart granskats översiktigt och
kommenteras inte särskilt i yttrandet. Inledningsvis lämnas övergripande kommentarer på
de olika dokumenten Förslag på Förvaltningsplan, Förslag på Åtgärdsprogram, Förslag på
Miljökonsekvensbeskrivning samt Förslag på Miljökvalitetsnormer. Därefter redogörs för
vikten av att påverkan på vattenkraftproduktion och reglerförmåga beaktas. Slutligen
lämnar Vattenfall ett förslag till en effektiv arbetsprocess för att ta fram åtgärdsplaner för
respektive vattenförekomst. Arbetsprocessen syftar till att säkra kvaliteten i arbetet med att
miljöanpassa vattenkraften så att rätt åtgärder sätts in på rätt plats med största möjliga
ekologiska nytta.
Förslag på Förvaltningsplan
Stort behov av samverkan inför arbetet i den kommande cykeln, med fokus på att
överbrygga kunskapsluckor och säkerställa ett i enlighet med direktivet korrekt och
rimligt avvägt genomförande av miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsbehovet måste
grundas på en tillförlitlig bedömning av påverkan och konsekvenser på akvatiska
ekosystem och på en tillförlitlig bedömning av vattenstatusen.
Vattenfall anser generellt att Förvaltningsplanen är väl genomarbetad och ger en bra och
heltäckande sammanfattning av arbetet med vattenförvaltningen inom regionen. Även om
den övergripande beskrivningen är bra finns dock en del problem kopplade till den
praktiska tillämpningen. Vattenfall har till exempel kunnat se brister i ett flertal klassningar
och beslutade miljökvalitetsnormer. Genom att analysera klassningar och
miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i avrinningsområden med småskaligrespektive storskalig vattenkraft kan brister åskådliggöras. Detta beskrivs närmare i
avsnittet Särskilda synpunkter för vissa avrinningsområden och i Bilaga 1.
I förhållande till Förvaltningsplanen vill Vattenfall betona riskerna med att de metoder som
ska användas för klassificering och bedömning av åtgärdsbehov bygger på att omfattande
kunskap finns om varje enskild vattenförekomst, kunskap som i dagsläget saknas. Planerna
på att göra en ny indelning av vattenförekomster och uppdatering av normer och
åtgärdsbehov ser Vattenfall positivt på men ifrågasätter tidsplanen. Med tanke på den
mängd underlagsinformation som fortfarande saknas i förhållande till tidsplanen ser
Vattenfall en risk att arbetet hastas fram vilket kan leda till felaktiga resultat avseende
såväl klassificeringar som bedömning av åtgärdsbehov. Mot bakgrund av detta ser
Vattenfall ett mycket stort behov framöver av samverkan, inte bara mellan de olika
vattenmyndigheterna och övriga myndigheter utan även med berörda verksamhetsutövare.
En strategi för detta bör utgöra en del av den övergripande planeringen för kommande
sexårscykel som ska infogas i Förvaltningsplanen till beslutet i december 2015.
HaV och Energimyndighetens nationella strategi är ett viktigt styrmedel i
framtagandet av åtgärdsplaner. Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram måste
innehålla närmare instruktioner om hur strategin ska tillämpas i det fortsatta arbetet
och hur olika åtgärder ska prioriteras för att säkerställa en nationellt avvägd och
acceptabel påverkan på reglerförmåga och produktion av förnybar energi.
Betydelsen av vattenkraften som förnybar energikälla och som reglerbar energikälla är
väsentlig och får ständigt allt större betydelse. Vattenfall har i flera sammanhang
poängterat vikten av en ansvarsfull och nationellt omfattande avvägning mellan miljö- och
energimål och ser anledning att lyfta denna aspekt även i detta remissvar. I
Förvaltningsplanen saknas en beskrivning över hur det ska säkerställas att de åtgärder som
genomförs inte innebär alltför långtgående påverkan på förnybar energiproduktion och
reglerförmåga i ett nationellt perspektiv. Även om Havs- och Vattenmyndigheten (HaV)
och Energimyndighetens förslag till nationell strategi1 i viss mån har beaktats vid
fastställande av miljökvalitetsnormerna för kraftigt modifierade vatten saknas närmare
instruktioner om hur strategin ska tillämpas i det fortsatta arbetet. Det gäller framförallt i
arbetet med att ta fram de åtgärdsplaner för vattenförekomster utpekade som kraftigt
modifierade vatten (KMV) på grund av vattenkraft som ska ha tagits fram till slutet av
2017 för att beslutas av vattendelegationerna under 2018. HaV:s övergripande vägledning
för KMV med tillämpning på vattenkraft är ännu inte slutlig och riskerar vid en strikt
tillämpning i nuvarande utformning att påverka såväl reglerförmåga som energiproduktion
alltför negativt på ett nationellt plan. Förvaltningsplanen bör därför på ett tydligare sätt
beskriva hur arbetet med framtagande av åtgärdsplaner är tänkt att ske och hur det ska
kunna säkerställas att tillräcklig miljönytta uppnås samtidigt som reglerförmågan inte
minskar och produktionen av förnybar energi genom vattenkraft inte minskar oacceptabelt.
Hur övervakningen av målen ska ske ur ett nationellt perspektiv är ännu inte klarlagt.
Kunskap är en avgörande utgångspunkt för framtagandet av åtgärdsplaner. För att
säkerställa att faktisk kunskap ligger till grund för statusklassificering och
bedömning av åtgärdsbehov föreslås en effektiv strategi baserad på en stegvis
arbetsprocess.
I detta sammanhang måste vikten av att vattenförvaltningsarbetet baseras på kunskap
betonas. Detta gäller såväl arbetet med att fastställa den faktiska statusen som vid
bedömningen av olika miljöåtgärders miljökonsekvenser och konsekvenserna på
elproduktionen och därmed även elförsörjningen.
1
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14, Strategi för åtgärder i vattenkraften
EU-kommissionen har i ett meddelande2 uttryckt sina farhågor att så inte alltid är fallet och
att detta får konsekvenser för kvaliteten i vattenförvaltningen. I slutsatserna lyfts behovet
av solid grund för åtgärdsprogrammen fram:
”Medlemsstaterna måste öka sina ansträngningar för att grunda sina åtgärdsprogram
på en tillförlitlig bedömning av påverkan och konsekvenser på akvatiska ekosystem
och på en tillförlitlig bedömning av vattenstatus. I annat fall, om den allmänna
bedömningen av påverkan är bristfällig, kommer alla förvaltningsplaner för
avrinningsdistrikten att vara dåligt underbyggda, och det finns då en risk för att
medlemsstaterna inte kommer att utföra sitt arbete där det bäst behövs och på ett
kostnadseffektivt sätt.”
/…/
”Återstående brister i metoderna för bedömning av ekologisk status hos vatten bör
omedelbart åtgärdas i flera medlemsstater.”
Som ett förslag för att säkerställa att statusklassificeringen och åtgärdsbehovet baseras på
faktisk kunskap har Vattenfall tagit fram ett förslag till strategi för arbetet med
framtagande av åtgärdsplaner (se nedan avsnitt Förslag till arbetsprocess för framtagande
av åtgärdsplaner). Förslaget bygger i korthet på en stegvis arbetsprocess med ett urval av
typiska avrinningsområden (pilotprojekt) inom respektive grupp i HaV och
Energimyndighetens strategi för åtgärder inom vattenkraften. Tanken är att med en
gemensam metodik för avrinningsområdena fastställa vilken typ av åtgärder som kan bli
aktuella i enskilda vattenförekomster. Detta leder i slutändan till en gemensam åtgärdsplan
för hela avrinningsområdet. En mycket viktig del av den stegvisa arbetsprocessen är att
genomförda åtgärder ges tid att följas upp och analyseras så att kunskap om hur åtgärderna
fungerar i praktiken tas tillvara inför kommande inventeringsarbeten.
Förslag på Åtgärdsprogram
Styrmedelsåtgärder -Tydliga åtgärder och genomarbetade motiveringar är av
yttersta vikt för att säkerställa en enhetlig och väl avvägd tillämpning av
Ramdirektivet för vatten.
Vattenfalls uppfattning är att flertalet styrmedelsåtgärder är bra och ger en tydlig bild av
vad som behöver göras, när och av vilken myndighet. För att öka tydligheten, säkerställa
ett konsekvent handlande på ett nationellt plan och förutsebarheten för verksamhetsutövare
har Vattenfall några förslag på hur vissa av styrmedelsåtgärderna skulle kunna utvecklas.
Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1 och Länsstyrelserna,
åtgärd 9
Åtgärden att Energimyndigheten och HaV ska vägleda länsstyrelserna vid prioritering av
miljöförbättrande åtgärder mellan och inom avrinningsområdena är av avgörande betydelse
för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs på rätt plats med största möjliga ekologiska
nytta och inom skälig tid. För att säkerställa att strategin får genomslag i ett nationellt
2
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och Rådet. ”Ramdirektivet för vatten och
översvämningsdirektivet: åtgärder för att nå ”god status” för EU´s vatten och minska
översvämningsriskerna”. COM (2015) 120 final. Bryssel 9.3.2015.
perspektiv anser Vattenfall att det krävs instruktioner för hur myndigheterna ska kunna
kontrollera att de åtgärder som föreslås av respektive länsstyrelse också sammantaget
ligger inom strategins gränser. Det krävs även instruktioner om hur prioritering ska ske
mellan olika möjliga åtgärder.
Vattenfall anser att det redan i styrmedelsåtgärderna bör framgå att arbetet ska bygga på ett
samarbete med verksamhetsutövare. Även om åtgärder inte kan riktas direkt mot enskilda
så bör en skyldighet läggas på länsstyrelserna att i sitt arbete söka samarbete med
verksamhetsutövare för att säkerställa att bedömningar som görs i fråga om
produktionspåverkan m.m. är korrekta. I och med ett sådant samarbete säkerställs också att
kunskapsluckor i möjligaste mån kan fyllas ut och samtliga erfarenheter kan tas tillvara i
arbetet.
Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 4, Kammarkollegiet, åtgärd 1 samt Länsstyrelserna.
Åtgärd 3
Det är viktigt att den bäst lämpade rättsliga åtgärden väljs för att få till stånd de fysiska
åtgärder som bedöms relevanta för att uppfylla miljökvalitetsnormen. Vattenfall vill i detta
sammahang poängtera att det första steget är att definiera vilka fysiska åtgärder som ska
genomföras, sedan väljs med vilken rättslig åtgärd det ska ske. Såsom uppdraget och
strategin nu är utformade finns en risk att önskan att få till stånd fysiska åtgärder föregår
arbetet med en nationell prioriteringsplan och framtagande av specifika åtgärdsplaner.
Vattenfall anser att detta bör klargöras i uppdragsbeskrivningen. Inför Kammarkollegiets
fortsatta arbete med att revidera strategin och anpassa den till gällande praxis vill
Vattenfall också påpeka att vissa av strategins utgångspunkter i nuläget baseras på rättsliga
förhållanden som fortfarande är oklara. Det gäller t.ex. den rättsliga statusen av en rätt
baserad på urminnes hävd. Strategin synes utgå ifrån att en sådan rätt inte uppnår status
som tillstånd enligt miljöbalken. Vattenverksamhetsutredningen har dock i sitt
slutbetänkande kommit till den motsatta slutsatsen (SOU 2013:69, avsnitt 6.7.2, 6.8 m.m.).
Även beskrivningen av i vilken utsträckning latenta villkor kan åberopas som grund för att
ställa krav på fysiska åtgärder bör nyanseras.
Åtgärder mot betydande påverkan per miljöområde - Åtgärdsbehovet är ännu inte
slutligt klarlagt. Det är av yttersta vikt att det fortsatta arbetet baseras på tillförlitligt
underlag och att förhastade slutsatser inte dras.
I samband med beskrivningen av åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem bör
det lyftas fram att de förbättringsåtgärder som idag föreslås i VISS inte utgör sådana
åtgärder som beslutats ska genomföras. Det får inte uppfattas som att åtgärder, i nuläget
benämnda som möjliga åtgärder i VISS, måste genomföras för normerna ska nås. Redan nu
förekommer att myndigheter i samband med prövningar, som stöd för att en viss åtgärd ska
genomföras, hänvisar till att den nämns i VISS som en åtgärd för att uppnå
miljökvalitetsnormen. Detta bör förtydligas.
I avsnittet Förändrade habitat genom fysisk påverkan beskrivs olika fysiska förändringar
såsom flödesförändringar, konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar.
Vattenfall har noterat ett antal skrivningar som bör ses över för att inte ge en missvisande
bild. Det gäller bl.a. slutsatser och beskrivningar beträffande minimitappning. Som
exempel kan nämnas att behovet av lockvatten beskrivs som att det ”för att lyckas locka
fisken att vandra i flödet krävs att lockvattnet motsvarar ca 6–23 procent av vattenflödet i
huvudfåran”. Det är enligt Vattenfall olyckligt när så detaljerade tekniska uppgifter
används i ett dokument som i övrigt är mycket generellt hållet. Som underlag för
bedömningen att ca 6-23 % av flödet bör gå via fiskvägen finns totalt åtta studier. Det ger
en betydande osäkerhet att det enbart är en av dessa studier som ger underlag för att så
mycket som 23 % av det totala flödet bör gå genom fiskvägen.
I avsnittet Konnektivitetsförändringar saknas redovisning av kumulativa effekter av
fiskvägar. Ett faktum är att endast ett fåtal studier belyst de kumulativa effekterna av flera
fiskvägar i samma vattendrag, vilket visats kan reducera den totala
uppvandringsframgången. Som exempel kan nämnas att Croze (2005)3, fann att endast
4,3% av lekande fisk passerat 28 fiskvägar på väg mot lekplatser i en fransk älv. Gowans
m.fl. (2003)4 har i en studie gjord i en skotsk älv med fyra fiskvägar och ett
kraftverksmagasin funnit en kumulativ uppvandring om 7,4%. En teoretisk modell som är
framtagen av Leonardsson (2012)5 belyser också vikten av att utreda kumulativa effekter
av fiskvandringsvägar när man analyserar effekter i ett avrinningsområdesperspektiv.
Vägledningar i förhållande till kraftigt modifierade vatten saknar såväl referens- som
målbilder samt är svårtolkade och problematiska att tillämpa praktiskt.
HaV har tagit fram en vägledning för KMV med tillämpning på vattenkraft. Vägledningen
saknar koppling till den strategi för åtgärder inom vattenkraften som tagits fram av
Energimyndigheten och HaV. Dessutom är vägledningen inte tillräckligt detaljerad för att
det ska gå att bedöma hur balans- och reglerkraft påverkas av olika åtgärder. Beaktande av
kumulativa och framtida effekter av åtgärder på energisystemet saknas. Det saknas också
referenser till åtgärdernas ekologiska nytta för svenska förhållanden. Många åtgärder är
också mycket exakt beskrivna, t.ex. sänknings- och höjningshastigheter för
vattenkraftmagasin. Det slår väldigt olika i ett magasin med långsluttande strandzon och ett
magasin med brant strandzon. Det saknas också referens- och målbilder för åtgärdernas
ekologiska betydelse.
Vattenfall vill i sammanhanget återigen betona vikten av att berörda verksamhetsutövare är
delaktiga i arbetet med att åtgärdsplanerna tas fram. Idag saknas det en beskrivning av hur
detta arbete ska organiseras och några färdiga vägledningar från HaV finns inte. Kunskap
om olika åtgärders nytta och verksamhetspåverkan är också bristfällig speciellt när man
ska bedöma åtgärders kumulativa effekter i ett avrinningsområdesperspektiv, t.ex.
anläggning av fiskvägar eller kunskapen om den ekologiska betydelsen av förändrad
flödesreglering (e-flows) i kraftigt modifierade vatten.
Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram
Konsekvenserna av minskad vattenproduktion är inte tillräckligt utredda och
riskerar att underskattas. De kostnadsbedömningar som gjorts är i många fall gravt
3 Croze, O. 2005. Radio-tracking: a useful tool for the Aulne Atlantic salmon rehabilitation program.
Spedicato, M.T.; Lembo, G.; Marmulla, G. (eds.) 13 Aquatic telemetry: advances and applications.
Proceedings of the Fifth Conference on Fish Telemetry held in Europe. Ustica,
Italy, 9-13 June 2003.
4 Gowans, A. R. D., Armstrong, J. D., Priede, I. G. and Mckelvey, S. 2003. Movements of Atlantic salmon
migrating upstream through a fish-pass complex in Scotland. Ecology of Freshwater Fish, 12: 177–189.
doi: 10.1034/j.1600-0633.2003.00018.x
5 Leonardsson, K. 2012. Modellverktyg för beräkning av ålförluster vid vattenkraftverk. Elforsk rapport
12:36.
underskattade och det saknas en heltäckande samhällsekonomisk analys av de
konsekvenser som följer av åtgärdsprogrammen. Ekonomiska konsekvenser med
anledning av produktionsförluster och minskad reglerförmåga saknas helt i
redovisade åtgärdskostnader. Detta måste finnas med för att de totala kostnaderna
inte ska underskattas.
För att korrekta beslut om åtgärdsprogram och åtgärdsplaner ska kunna fattas är det helt
avgörande att konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna är ordentligt utredda. Denna del
bör utvecklas mer än vad som framgår i underlagen. Här kan hänvisas till tidigare
konsekvensanalyser avseende produktionshämmande åtgärders påverkan på produktion
som Vattenfall genomfört.
År 2011 genomfördes en studie angående ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av
förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk.6 Studien kom fram
till att för anläggning av fiskvandringsvägar, minimitappning till torrfåror
(medellågvattenföring) och införande av vårflöden i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk
kommer produktionsförlusterna att uppgå till cirka 3,7 TWh per år, ca 12 % av Vattenfalls
produktion i de aktuella älvarna. Det motsvarar ungefär 6 % av den totala svenska
vattenkraftens elproduktion. Observera att utredningen vad gäller fiskvägar endast avser
Vattenfalls anläggningar som är belägna mellan havet och det naturliga vandringshindret
för lax. Den ekologiska nyttan i form av ökad produktion av smolt av vild lax bedömdes
genom minimitappningar i torrfåror uppgå till 1,5 % av de kompensationsutsättningar som
Vattenfall idag genomför i de aktuella älvarna.
År 2014, med anledning av förslag som fanns omnämnda i Vattenverksamhetsutredningen,
genomförde Vattenfall en motsvarande studie för hela Sveriges storskaliga
vattenkraftverk.7 Rapporten belyser att reducerad säsongs- och korttidsreglering kommer få
en stor påverkan på hela energisystemet. Ett generellt genomförande av sådana åtgärder i
den storskaliga vattenkraften kan motverka den pågående energiomställningen och
integreringen av vindkraft. Detta visar på vikten av att alla i beslutskedjan har klart för sig
vilka konsekvenser olika åtgärder medför och att liknande heltäckande konsekvensanalyser
måste genomföras även för de föreslagna åtgärdsprogrammen och de kommande
åtgärdsplanerna.
Den kostnadsbedömning som görs i VISS avseende åtgärdsbehov i vatten med fysisk
påverkan är väldigt generell och osäker. Det är bara i ett ytterligt fåtal fall man har gått
längre än till att föreslå schablonåtgärden Fiskväg eller utrivning av vandringshinder som
åtgärd. Vidare saknas i stort sett kostnadsbedömningar för lösningar för nedströms passage
(200 000 kr/år i Norra Östersjön). Sådana lösningar kan vara mycket kostsamma och stå
för ett betydligt större belopp än fiskväg för uppströms passage. Även utrivning av dammar
innebär potentiellt stora kostnader, inte minst i samband med prövning. Geotekniska,
hydrologiska och hydrauliska utredningar är nödvändiga för att kunna bedöma påverkan på
allmänna intressen som kan följa av en utrivning (skredrisk, grundvattenavsänkningar,
påverkan på dricksvatten, fastighetspriser, påverkan på tredje part, sakägare mm.). Sådana
utredningar är komplexa och ofta osäkra och kostsamma. Drift- och underhållskostnader
för fiskvägar och fysiska avledare för nedströmsvandring av fisk saknas också i nuvarande
6 Sparrevik, E., Viklands, H., Bergsten, P. och Harju, L. 2011. Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan
av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk. Vattenfall Power Consultant AB.
7 Bostorp, C., Hedenström, C., Nilsson, O. och Sparrevik, E. 2014. Konsekvensanalys – Förbättringsåtgärder
som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierande Vatten (KMV).
Vattenfall AB.
kostnadsbedömningar. Att alla dessa kostnader inte finns med i underlaget för den
samhällsekonomiska bedömningen innebär naturligtvis att denna blir mycket missvisande.
Vid en översiktlig granskning av siffrorna bakom de kostnadsberäkningar som har gjorts
framgår att åtminstone vissa delar av materialet är baserat på antaganden som får anses
orimliga. Som ett exempel kan nämnas åtgärden vid Harsprånget i Luleälven, som är
Sveriges största kraftstation: ”Fiskväg/utrivning av vandringshinder – Harsprångets
kraftstation: 5 000 000 kr” vilket i VISS baseras på en enhet av 10 m och en
schablonkostnad av 0,5 Mkr/m. Den totala kostnaden för att anlägga en fiskväg eller riva ut
delar av Harprångets dammanläggningar skulle naturligtvis vida överstiga 5 000 000 kr.
Det är oklart varifrån enheten 10 m är tagen. Fallhöjden vid Harsprånget är 103 m och
dammhöjden 50 m. Schablonkostnaden av 0,5 Mkr kan också ifrågasättas då erfarenheter
från t.ex. fisktrappan i Stornorrfors, Umeälven, uppgår till en kostnad av mer än 200 Mkr
dvs. ca 8 Mkr/m dammhöjd. Fallhöjden och dammhöjden i Stornorrfors är 75m resp. 25 m
vilket är betydligt lägre än i Harsprånget. Under ett antagande att en fiskväg i Harsprånget
skulle kosta lika mycket per meter dammhöjd skulle kostnaden istället uppgå till mer än
400 Mkr.
Det är problematiskt att schablonåtgärdsförslag redan idag angivits för samtliga KMVklassade vattenförekomster, trots att det anges att en detaljerad åtgärdsplan ska tas fram till
2017. Schablonkostnaderna för dessa bidrar till att ge en missvisande bild av
åtgärdsbehovet och den samhällsekonomiska kostnaden. Vattenfall anser därför att
Vattenmyndigheterna i samråd med verksamhetsutövarna ska göra en översyn av
kostnadsberäkningar för åtgärder, alternativt att schablonåtgärderna stryks till dess att
åtgärdsplaner antagits.
Miljökvalitetsnormer
För att rätt miljökvalitetsnormer ska kunna sättas krävs att tillförlitligt underlag
finns att tillgå avseende såväl nuvarande status och referensförhållanden som olika
åtgärders möjlighet att i praktiken bidra till ekologiska förbättringar.
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
De nya bedömningsgrunderna för hydromorfologi har medfört att en större andel
vattenförekomster har klassats ner från ”god ekologisk status” till ”måttlig ekologisk
status” under innevarande förvaltningscykel. Det är tydligt att det finns stora brister i det
underlagsdata som ligger till grund för klassificeringen av ekologisk status.
Expertbedömningar kan göras i de fall det saknas tillräckligt med underlagsdata vid
klassificeringen. De motivtexter som redovisas i VISS ger dock sällan någon vägledning
till hur klassificeringen gått till, exempelvis redovisas inte på vilket sätt eller på vilka
grunder den hydromorfologiska påverkan är relaterad till uppmätta biologiska parametrar.
Detta står i direkt strid med de föreskrifter som finns på området. Dessutom saknar 36 %
av de 203 vattenförekomster som berör Vattenfalls hel- och delägda
vattenkraftanläggningar klassning utifrån hydromorfologi. Som jämförelser kan nämnas att
88 % av de vattenförekomster som berör Vattenfalls anläggningar saknar information om
klassning avseende den biologiska kvalitetsfaktorn Fisk.
Bedömning av konnektivitet i vattendrag i uppströms och nedströms riktning ska enligt
bilaga 3 till HVMFS 2013:19 i första hand göras utifrån hur stor andel av de naturligt
förekommande fiskarterna som fritt kan vandra utifrån ett referensförhållande. Vid
intervjuer med 10 handläggare vid vattenmyndigheternas beredningssekretariat framgår
dock att föreskrifterna rörande referensförhållanden i praktiken inte har tillämpats vid
klassningen i den innevarande cykeln. Det finns inte heller redovisat i samrådsunderlaget
hur eller när det är tänkt att föreskrifterna ska implementeras i bedömningen. Det är en
brist att de naturliga referensförhållandena inte har utretts vid klassificering av den
ekologiska statusen, eller att en bristanalys angående detta inte redovisas.
Hydrologisk regim ska enligt HVMFS 2013:19 klassificeras utifrån ett flertal parametrar
som var och en beskriver olika former av avvikelse från naturliga referensförhållanden.
Vid en sammanvägd bedömning ger den lägst klassificerade parametern genomslag på hela
bedömningen. Klassificeringen av flödesförändringar (benämns flödesregim i HVMFS
2013:19) har i stor utsträckning genomförts utifrån simuleringar med SMHI:s S-HYPEmodell. I förvaltningsplanerna (exempelvis Bottenvikens vattendistrikt s 61) framgår att
länsstyrelserna, som har den regionala kunskapen, har kvalitetsgranskat resultaten och i
vissa fall kunnat jämföra med de faktiska vattenståndsvariationer som förekommer vid
dammar och vattenkraftverk. Enligt intervjusvaren med handläggare från
vattenmyndigheternas beredningssekretariat verkar det inte finnas någon länsstyrelse som
faktiskt gjort ovanstående. Inte heller beskrivningarna i VISS indikerar att detta är något
som utförts i någon större utsträckning.
För att säkerställa möjligheten till förutsebarhet och att klassificering och normsättning
sker enhetligt för samtliga distrikt är det naturligtvis viktigt att arbetet sker i enlighet med
de vägledningar som finns och baseras på tillförlitligt underlag. Än viktigare blir det med
beaktande av den betydelse som klassificering och normsättning har för
verksamhetsutövaren och dennes möjligheter att fortsätta bedriva sin verksamhet.
Bedömningen av en verksamhets miljöpåverkan i samband med t.ex. en tillståndsprövning
enligt miljöbalken utgår i hög grad från påverkan på miljökvalitetsnormerna och
kvalitetsfaktorerna i bedömningsgrunderna för dessa. När den nuvarande statusen i många
fall grundas på expertbedömningar istället för faktisk kunskap finns en stor risk att
bedömningen av verksamhetens påverkan på normerna avviker från den faktiska påverkan.
Utifrån denna aspekt skulle det vara bättre om vattenförekomster där enbart svagt eller
osäkert underlag finns tillgängligt lämnas oklassificerade tillsvidare istället för att en
expertbedömning görs.
Påverkan på vattenkraftproduktion och reglerförmåga
Tillgången till balans- och reglerkraft är av yttersta vikt och behovet av reglerbara
energikällor kommer att öka i framtiden
Vattenfall är enig med såväl HaV som Energimyndigheten angående vikten av att
föreslagna miljöåtgärder ”inte ger väsentlig påverkan på balans- och reglerkraft” och att
”reglerbehovet kommer att öka i framtiden”. Energimyndigheten har i en rapport om
vattenkraftens betydelse för elsystemet tagit fram en metod som redovisar reglerförmågan i
olika avrinningsområden vilket möjliggör en prioritering av avrinningsområden.8 Den
redovisade reglerförmågan ger ett mått på olika avrinningsområdens betydelse på årsbasis.
Än viktigare är vattenkraftens reglerförmåga under en dag, vecka och månad för att klara
balanseringen av elanvändningens och övrig elproduktions variation. Den fortsatta
ökningen av vindkraften kommer att leda till än större variationer för vattenkraften att
hantera i framtiden.
Vid bedömningen av om en åtgärd är rimlig eller om undantag ska tillämpas behövs ett
mått på hur viktigt ett vattenkraftverk är för elförsörjningssystemet dels för
säsongsregleringen, alltså variationen under ett år, dels för korttidsregleringen, variationen
under dag och vecka. Därtill kommer även i vilken utsträckning ett kraftverk bidrar till de
s.k. systemtjänsterna, dvs. att rätt frekvens och spänning hålls i elsystemet.
För den viktiga korttidsregleringen föreslår Vattenfall att kraftverkens relativa reglerbidrag
används som utgångspunkt för att bedöma om undantag ska tillämpas. Detta gäller i första
hand de stora kraftverken större än 10 MW.
Om en åtgärd leder till en minskad vattenkraftproduktion kan denna ersättas med annan,
men betydligt dyrare förnybar elproduktion.
Om en åtgärd leder till en minskad reglerförmåga måste den ersättas med annan
kraftproduktion med motsvarande egenskaper som vattenkraften. Idag finns det ingen
annan förnybar elproduktionskälla med motsvarande egenskaper. Närmast tillhands finns i
princip bara fossila gasturbiner.
Särskilda synpunkter för vissa avrinningsområde
Granskning av uppgifter i VISS visar på stora skillnader i hur biologiska och
hydromorfologiska kvalitetsfaktorer bedöms och tillämpas vilket leder till risker för
feltolkningar och i flera fall direkta felaktigheter i beskrivning av slutsatser och
åtgärdsbehov.
Vattenfall har gjort detaljgranskningar av uppgifter i VISS gällande avrinningsområdena
Kolbäcksån, Arbågaån, Viskan och Indalsälven. Syftet har varit undersöka om det finns
skillnader i hur bedömning av ekologisk status utförts samt i användningen av biologiska
och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Vattenfalls slutsatser av denna granskning
sammanfattas nedan och redovisas detaljerat i Bilaga 1. Även om bara några
avrinningsområden har detaljgranskats speglar detta utmaningen i att på ett likvärdigt sätt
klassificera ekologisk status eller potential och även hur biologiska och hydromorfologiska
kvalitetsfaktorer ska användas. Mot bakgrund av detta kan Vattenfall konstatera att en
bättre samordning mellan olika länsstyrelser behöver göras för att inte omotiverade
skillnader i användning av biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer ska uppstå.
Ekologisk status och potential
8 ”Vad avgör ett vattenkraftverks betydelse för elsystemet”, Underlag till nationell strategi för åtgärder inom
vattenkraften, ER 2014:12, Energimyndigheten.
För Arbågaån och Kolbäcksån är motiveringen till den ekologiska statusen i många fall
följande ”Tre av totalt fem bedömda kvalitetsfaktorer ligger till grund för klassningen”.
Någon närmare förklaring till vilka kvalitetsfaktorer som saknas framgår först vid djupare
granskning av kvalitetfaktorerna. Det är trots detta svårt att följa vilka faktorer som avses i
motiveringen. För att underlätta användningen av VISS och för att undvika feltolkningar
bör det istället framgå av motiveringen vilka kvalitetsfaktorer som varit utslagsgivande för
bedömningen. I Viskan har bedömningen att havsvandrande arter som lax och öring kunnat
passera det nedersta kraftverket påverkat klassificeringen av ekologisk status i
uppströmsliggande vattenförekomster. Men en genomgång av historiska källor visar att det
funnits ett naturligt definitivt vandringshinder för dessa arter innan kraftverket byggdes.
Detta visar vikten av göra noggranna analyser av referensförhållanden.
För Indalsälven är flertalet vattenförekomster klassade som KMV medan några har klassats
som naturliga vattenförekomster. Motiveringen till detta är oklar och behöver förtydligas.
Biologiska kvalitetsfaktorer
För Arbågaån och Kolbäcksån motsäger många gånger klassificeringen av Fisk de
hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Detta eftersom vattendraget enligt
expertbedömning under Fisk anses utgöras av torrfåra, medan de hydromorfologiska
kvalitetsfaktorerna uppvisar att vattendraget enligt flödesmodelleringen är helt opåverkat
av reglering. Det finns också skillnader mellan olika länsstyrelser. Klassificering av de
biologiska kvalitetsfaktorerna Bottenfauna samt Påväxt-kiselalger saknas t.ex. i Dalarnas
län. För Indalsälven saknas biologiska data eller har inte bedömts vid samtliga
statusklassningar. Avsaknaden av biologiska data bedöms vara likartad för övriga älvar där
Vattenfall äger storskalig vattenkraft.
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
Vid klassificeringen av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har i huvudsak SMHI:s modell
S-hype eller en indikativ modell framtagen av Bottenhavets vattendistrikt använts. Ingen
av dessa modeller tar hänsyn till vecko-, dygns- eller timreglering. Det innebär att det finns
risk för att vattenförekomster som är klassificerade som naturliga istället borde vara
klassificerade som KMV.
Förslag till arbetsprocess för framtagande av åtgärdsplaner
För att säkerställa att rätt åtgärder genomförs på rätt plats med största möjliga
ekologiska nytta krävs tillförlitliga underlagsdata och erfarenhetsbaserad kunskap
om olika åtgärders faktiska effekter vilket kan säkerställas genom en stegvis
arbetsprocess
Arbetet med att komma fram till åtgärdsplaner för varje enskild vattenförekomst år 2018 är
mycket omfattande. En av de största bristerna i den pågående processen att fastställa
dagens status (klassificering), åtgärdsprogram, miljökonsekvensbeskrivningar samt
fastställande av miljökvalitetsnormer är tillgången till framför allt biologiska
inventeringsdata. Med inventeringsdata avses vilken faktisk status respektive
vattenförekomst har, vilka naturvärden som kan förstärkas etc. Vid genomgången av
Vattenfalls vattenförekomster i VISS har det kunnat konstateras att klassificeringarna av
Vattenfalls vattenförekomster i mycket stor utsträckning bygger på expertbedömningar,
dvs. inga eller bristfälliga data. Med det som utgångsläge är risken stor att felaktiga
åtgärder föreslås och/eller den förväntade miljönyttan uteblir efter genomförda åtgärder.
Vattenfall har stor förståelse för att tidsschemat är pressat, men att göra allt samtidigt
utifrån en bristande kunskapsbas kan bli förödande och leda till stort resursslöseri. Detta
uttrycks även i EU-kommissionens meddelande9. Rätt åtgärder måste genomföras på rätt
plats med största möjliga ekologiska nytta samtidigt som den maximala påverkan på
vattenkraftproduktionen inte ska överstiga 1,5 TWh per år på den svenska
vattenkraftproduktionen.
Som verksamhetsutövare både kan och vill Vattenfall hjälpa till i denna pressade situation
och har som ett led i detta tagit fram ett förslag till en arbetsprocess. Denna process kan
visserligen komma i konflikt med tidsschemat men har som syfte att säkra kvaliteten i
processen att miljöanpassa vattenkraften, en resurs som är helt avgörande för en
konkurrenskraftig och väl fungerande elmarknad.
Utgångspunkten är HaV och Energimyndighetens nationella strategi för åtgärder inom
vattenkraften.
I den nationella strategins grupp 1 och 2 finns i första hand avrinningsområden där
vattenkraftverkens betydelse för elförsörjning väger tyngre än miljövärdena vilket medför
förslag på miljöåtgärder som har liten påverkan på elförsörjningen. I grupp 5 och 6 är det
tvärt om och i grupp 3 och 4 finns det både och.
Den föreslagna inriktningen vad gäller miljöåtgärder i respektive grupp av
avrinningsområde är väldigt generell i den nationella strategin. Vi föreslår istället en
stegvis arbetsprocess. I ett första steg behöver en mer ingående analys genomföras för att
fastställa vilken typ av åtgärder som kan bli aktuella i den enskilda vattenförekomsten och
därmed inom hela avrinningsområdet. Vattenfall har erfarenhet av att göra ett sådant
analysarbete för både enskilda vattenförekomster och av ett helt avrinningsområde. Men
för att få ett tillförlitligt underlag finns det behov av mer biologiska inventeringsdata och
därefter måste prioriteringar av möjliga åtgärder utföras. En viktig del av den stegvisa
arbetsprocessen är att uppföljningar av åtgärder hinner utföras för att ge kunskap om hur
olika åtgärder fungerar. Ett exempel är uppföljning av kumulativa effekter av anläggning
av fiskvägar. Detta är ett relativt omfattande och tidskrävande arbete och det blir svårt att
göra detta överallt på samma gång.
Den föreslagna arbetsprocessen kan delas upp i följande konceptuella steg:
1. Ett antal pilotavrinningsområden inom olika grupper i den nationella strategin, tas
fram i samråd med HaV och vattenmyndigheterna. Urvalet kan fördelas på de olika
vattendistrikten. Urvalet bör representera olika typer av avrinningsområden.
2. En gemensam metodik för hur inventeringar ska utföras och vilka naturvärden
(målarter och habitat) som ska prioriteras tas fram. Även en gemensam metodik för
insamling av befintligt underlagsdata måste bestämmas. Förslagvis bildas en
arbetsgrupp under ledning av HaV med representanter från länsstyrelser,
vattenmyndigheter och vattenkraftbolag.
9
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och Rådet. ”Ramdirektivet för vatten och
översvämningsdirektivet: åtgärder för att nå ”god status” för EUs vatten och minska översvämningsriskerna”.
COM (2015) 120 final. Bryssel 9.3.2015.
3. För varje avrinningsområde tas i samarbete mellan länsstyrelserna och
verksamhetsutövarna fram en plan för hela avrinningsområdet; inventeringsbehov,
val av målarter mm. Detta kan för de enskilda vattenkraftverken innebära förslag på
genomförande av åtgärder, inga åtgärder eller utrivning beroende på
omständigheterna (vad som är miljömässigt och elproduktionsmässigt motiverat).
En plan för hur uppföljning av åtgärder ska göras behöver också tas fram.
Denna föreslagna process kan sägas vara en utvidgning av ”Umeälvsprojektet” till ett antal
pilotprojekt av avrinningsområden inom respektive grupp i den nationella strategin. En
djupare genomgång av ett antal typ-avrinningsområden innebär att erfarenheter från dessa
områden sedan kan ligga till grund för agerande inom andra, liknande avrinningsområden.
Två frågor blir centrala men behöver inte hanteras i denna process; nämligen hur en
effektiv prövning av åtgärder ska gå till samt hur åtgärderna, produktionsförluster och
eventuell utrivning ska finansieras. Om verksamhetsutövarna och myndigheterna är eniga
om vilka åtgärder som ska genomföras bör den juridiska processen bli effektiv. Vad gäller
finansieringen är frågeställningen vem eller vilka som ska stå för kostnader för åtgärder,
produktionsförluster och eventuell utrivning.
Med vänlig hälsning,
Claes Hedenström
Public and regulatory Affairs
Business Communications
Vattenfall AB
Bilaga 1
Huvudvattendrag
Kolbäcksån
EUCD
SE666866147265
Kolbäcksån
SE666816147235
Kolbäcksån
SE666747147094
Kolbäcksån
SE665835146170
Kolbäcksån
SE665322146192
Kolbäcksån
SE668553145292
Förslag till ändring
Modellering med S-HYPE bör
kontrolleras mer noggrant
innan statusklassning utförs
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
Modellering med S-HYPE bör
kontrolleras mer noggrant
innan statusklassning utförs
Modellering med S-HYPE bör
kontrolleras mer noggrant
innan statusklassning utförs.
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
Volymsavvikelse i vattendrag
bör uppgå till Hög status med
avseende på den hydrauliska
modelleringen.
De biologiska
kvalitetsfaktorerna och de
hydromorfologiska
kvalitetsfaktorerna bör
studeras och jämföras för en
mer korrekt bedömning av
ekologisk status. Dammhöjd ej
korrekt, bör ej anges om man
saknar uppgift om dammhöjd
alternativt bör schablonhöjder
användas.
Motivering till ändring
Flödets förändringstakt uppgår till -19 %
Dammhöjden anges som 1 m men den
verkliga dammhöjden är 10 m. Detta
påverkar beräknad kostnad för
föreslagna åtgärder.
Flödets förändringstakt uppgår till -19
%.
Klassificeringen av de
hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna
är tvetydig då klassningen av
kvalitetsfaktorn ”Hydrologisk regim”
(Måttlig status) inte överensstämmer
med de underliggande parametrarna
som uppnår Hög samt God status.
Regleringsgraden (Hydrologisk regim) är
92 %, medan de underliggande
parametrarna visar på God samt Hög
status. Volymsavvikelsen är beräknad
till 12 %. Flödets förändringstakt
beräknas till -3 %.
Dammhöjderna anges som 1 m men
den verkliga dammhöjden är 6 m, 5 m, 3
m, 5 m. Detta påverkar beräknad
kostnad för föreslagna åtgärder.
Parametern Volymsavvikelse i
vattendrag tycks ha fel status
(Otillfredsställande) med avseende på
motivtexten. Om vattenflödet endast
avviker med 5 % ska parametern, enligt
HVMFS 2013:19, klassificeras som Hög.
Detta framgår i motiveringen men inte
av klassificeringen.
Vattenförekomsten visar på
inkonsekvent bedömning då det under
”Fisk” nämns att vattendraget torrläggs
helt periodvis, medan ”Hydrologisk
regim” visar att vattenflöde samt
vattenvolym inte avviker från det
naturliga tillståndet. Det faktum att
vattendraget torrläggs helt bör valideras
och påverkan på fiskfaunan bör påvisas
genom standardiserade provtagningar.
Det stora antalet vattenförekomster
som uppnår Hög status till följd av att
volymsavvikelsen i vattendrag samt
flödets förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas. Dammhöjderma
anges som 3 m men den verkliga
dammhöjden är 5 m samt 3 m. Detta
påverkar beräknad kostnad för
föreslagna åtgärder.
Kolbäcksån
SE669344144920
Kolbäcksån
SE669399143992
Kolbäcksån
SE667725145116
Kolbäcksån
SE667971144790
Kolbäcksån
SE668629144677
Modellering med S-HYPE bör
kontrolleras mer noggrant
innan statusklassning utförs.
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status för till följd
av att volymsavvikelsen i
vattendrag samt flödets
förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas.
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status för till följd
av att volymsavvikelsen i
vattendrag samt flödets
förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas.
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att volymsavvikelsen i
vattendrag samt flödets
förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas.
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att volymsavvikelsen i
vattendrag samt flödets
förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas.
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
”Volymsavvikelse i vattendrag” samt
”Flödets förändringstakt i vattendrag”
uppgår till Hög status på grund av
modellering enligt S-HYPE som anger 0
% flödes- och volymsavvikelser trots
förekomst av sju vandringshinder i
vattenförekomsten och angränsande
vattenförekomster.
Dammhöjden anges som 1 m men den
verkliga dammhöjden är 3 m vardera.
Detta påverkar beräknad kostnad för
föreslagna åtgärder.
S-HYPE beräknar att vattendragets
flödesregim avviker med 0 % från den
naturliga flödesregimen samtidigt som
beräknad regleringsgrad uppgår till 33
%.
Klassificeringen av ”Hydromorfologisk
regim” är mycket osammanhängande
med avseende på att 90 % av
vattenförekomsten bedöms utgöras av
torrfåra, medan S-HYPE beräknar att
vattendragets flödesregim är likställt
med den naturliga flödesregimen.
Dammhöjden anges som 1 m men den
verkliga dammhöjden är 10 m, 7 m samt
3m. Detta påverkar beräknad kostnad
för föreslagna åtgärder.
S-HYPE beräknar att vattendragets
flödesregim avviker med 0 % från den
naturliga flödesregimen samtidigt som
beräknad regleringsgrad uppgår till 35
%.
Dammhöjden anges som 1 m men den
verkliga dammhöjden är 5 m. Detta
påverkar beräknad kostnad för
föreslagna åtgärder.
”Hydrologisk regim” uppnår Hög status
och har enbart bedömts utifrån
modellering med hjälp av S-HYPE som
visar 0 % förändringar i flöde samt
volymsavvikelse .
Dammhöjden anges som 1 m men den
verkliga dammhöjden är 3m. Detta
påverkar beräknad kostnad för
föreslagna åtgärder.
Kolbäcksån
SE667993144249
Kolbäcksån
SE668754143853
Kolbäcksån
SE668918143626
Kolbäcksån
SE667611144060
Kolbäcksån
SE666938143645
Kolbäcksån
SE667747143404
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att volymsavvikelsen i
vattendrag samt flödets
förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas.
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att volymsavvikelsen i
vattendrag samt flödets
förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att S-HYPE beräknar 0 %
förändring från det naturliga
tillståndet bör
uppmärksammas
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att S-HYPE beräknar 0 %
förändring från det naturliga
tillståndet bör
uppmärksammas.
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att S-HYPE beräknar 0 %
förändring från det naturliga
tillståndet bör
uppmärksammas.
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att volymsavvikelsen i
vattendrag samt flödets
förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas
S-HYPE beräknar att vattendragets
flödesregim avviker med 0 % från den
naturliga flödesregimen samtidigt som
beräknad regleringsgrad uppgår till 25
%.
Dammhöjden anges som 1 m men den
verkliga dammhöjden är 4 m. Detta
påverkar beräknad kostnad för
föreslagna åtgärder.
S-HYPE beräknar att vattendragets
flödesregim avviker med 0 % från den
naturliga flödesregimen samtidigt som
beräknad regleringsgrad uppgår till 27
%.
”Hydrologisk regim” uppnår Hög status
då samtliga underliggande parametrar
uppnår Hög status till följd av
modellering enligt S-HYPE.
Modellverktyget har beräknat att sjöns
vattenstånd förändras med 0 meter från
det naturliga tillståndet samt att
vattenståndets förändringstakt uppgår
till 0 %.
Klassificeringen av ”Hydromorfologisk
regim” är mycket osammanhängande
med avseende på att 40 % av
vattenförekomsten utgörs av torrfåra,
medan S-HYPE beräknar att
vattendragets flödesregim är likställt
med den naturliga flödesregimen.
Dammhöjden anges som 1 m men den
verkliga dammhöjden är 5 m. Detta
påverkar beräknad kostnad för
föreslagna åtgärder.
Två av fem hydromorfologiska
kvalitetsfaktorer uppnår Hög status till
följd av att flödesmodellen S-HYPE visar
att volymsavvikelsen i vattendrag samt
flödets förändringstakt uppgår till 0 %.
Detta anses orimligt med tanke på att
vattendraget är påverkat av en
regleringsdamm.
”Hydrologisk regim” uppnår Hög status
då samtliga underliggande parametrar
uppnår Hög status till följd av
modellering enligt S-HYPE.
Kolbäcksån
SE667298143413
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att volymsavvikelsen i
vattendrag samt flödets
förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas.
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
Det stora antalet
vattenförekomster som
uppnår Hög status till följd av
att volymsavvikelsen i
vattendrag samt flödets
förändringstakt uppgår till 0 %
bör uppmärksammas
Kolbäcksån
SE667488143152
Kolbäcksån
SE667434142932
Olika vandringshinders
betydelse för klassificering av
”Konnektivitet” bör klargöras.
Arbogaån
SE665310145093
Volymsavvikelse i vattendrag
bör uppgå till Hög status med
avseende på den hydrauliska
modelleringen.
Dammhöjd ej korrekt, bör ej
anges om man saknar uppgift
om dammhöjd alternativt bör
schablonhöjder användas.
Kvalitetsfaktorn ”Hydrologisk regim”
baseras på parametrarna
”Volymsavvikelse i vattendrag” samt
”Flödets förändringstakt i vattendrag”
vilka båda uppvisar Hög status utifrån
modellering av S-HYPE.
Dammhöjden anges som 1 m men den
verkliga dammhöjden är 5 m, 3 m, 5 m
samt 3 m. Detta påverkar beräknad
kostnad för föreslagna åtgärder.
Klassificeringen av de
hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna
är tvetydig då klassningen av
kvalitetsfaktorn ”Hydrologisk regim”
(Måttlig status) inte överensstämmer
med de underliggande parametrarna
som uppnår Hög status.
Regleringsgraden beräknas till 32 %
medan flödesmodellen S-HYPE beräknar
att vattendragets flödesregim avviker
med 0 % från den naturliga
flödesregimen.
"Konnektivitet" ges Måttlig status och
kan jämföras med Lilla Lövsjön
SE668918-143626 där samma antal
vandringshinder (ett i
vattenförekomsten samt två i direkt
anslutande vattenförekomster) ger
sämre status (Dålig).
Parametern Volymsavvikelse i
vattendrag tycks ha fel status
(Otillfredsställande) med avseende på
motivtexten. Om vattenflödet endast
avviker med 5 % ska parametern, enligt
HVMFS 2013:19, klassificeras som Hög.
Detta framgår i motiveringen men inte
av klassificeringen.
För denna vattenförekomst har en
schablon använts för att ange höjden på
tre dammar medan en annan
bedömning har använts för de övriga tre
dammarna. Anledningen till att vissa
dammar har getts en specifik
dammhöjd, och hur denna har erhållits,
samt att vissa dammar bedömts med
hjälp av en schablon framgår inte. . För
Vattenfalls dammar stämmer inte de
angivna höjderna om 5,5 m (Kungsfors
Mellandammen) samt 3,2 m (Norra
Hörken) då dessa dammar uppgår till 3
m respektive 4 m.
Arbogaån
SE664424146464
Arbogaån
SE663403146392
Arbogaån
SE663672146381
Arbogaån
SE662518146317
Underlagsdata till angiven
regleringsgrad bör redovisas. .
Om modellering är gjord med
hjälp av S-HYPE bör detta
framgå eftersom ett i
dagsläget mycket stort spann
på regleringsgrad är angivet
Underlagsdata från elfisken
bör valideras och klassificering
av "Fisk" bör ses över.
Nätprovfisket bör användas för
att utvärdera
vattenförekomstens
försurningsgrad, ej för att
bedöma fiskfaunan.
Underlagsdata till angiven
regleringsgrad bör redovisas.
Om modellering är gjord med
hjälp av S-HYPE bör detta
framgå eftersom ett i
dagsläget mycket stort spann
på regleringsgrad är angivet
Underlagsdata från elfisken
bör valideras och klassificering
av "Fisk" bör ses över.
Underlagsdata till angiven
regleringsgrad bör redovisas. .
Om modellering är gjord med
hjälp av S-HYPE bör detta
framgå eftersom ett i
dagsläget mycket stort spann
på regleringsgrad är angivet
Underlagsdata till angiven
regleringsgrad redovisas ej
Vattenförekomsten är regelbundet
elfiskad men endast två elfisken har
använts i klassificering av "Fisk".
Anledningen är oklar, liksom varför
kvalitetsfaktorn Fisk bedöms som Dålig.
Baserat på elfisket 2009 bör statusen
uppgå till God och elfisket från 2012 bör
inte anses representativt men har
troligtvis varit utslagsgivande för
klassificeringen.
Endast ett nätprovfiske ligger till grund
för att bedöma sjöns fisksamhälle.
Därutöver är fisket riktat mot mört för
att undersöka försurningen i sjön.
Underlagsdata till angiven
regleringsgrad redovisas ej
Klassificeringen av ekologisk status
grundas på kvalitetsfaktorn ”Fisk” vilken
i sin tur är grundad på två elfisken under
2012. Underlaget är mycket litet och det
bör ifrågasättas att kvalitetsfaktorn får
så stort genomslag på den ekologiska
statusen.
Underlagsdata till angiven
regleringsgrad redovisas ej
Upperudsälven
SE656981128887
Med avseende på historisk
påverkan kan klassificering av
tillkomst/härkomst diskuteras
med anledning av att
vattenförekomst SE656312129636 är klassad som KMV.
Karlsforsälvens utlopp via
Gustavsfors (SE656981128887) bedöms idag vara
naturligt trots omfattande
historiska rensningar m.m. Det
bör tydliggöras med vilken
motivering utloppet vid Skifors
har klassats som KMV.
Upperudsälven
SE656312129636
Med avseende på historisk
påverkan kan klassificering av
tillkomst/härkomst diskuteras
med anledning av att
vattenförekomst SE656312129636 är klassad som KMV.
Karlsforsälvens utlopp via
Gustavsfors (SE656981128887) bedöms idag vara
naturligt trots omfattande
historiska rensningar m.m. Det
bör tydliggöras med vilken
motivering utloppet vid Skifors
har klassats som KMV.
Västra Silen har två utlopp, vid
Gustafsfors samt Skifors.
Vattenförekomsten vid Gustafsfors är
historiskt påverkad genom rensning och
grävning och beskrivs som ett svagare
utlopp än det vid Skifors. (Kongl. Maj:ts
och Riksens Bergscollegii utslag 174702-04). Utloppet vid Skifors beskrivs
som "ej genom konst bildadt eller
utwidgat" (Häradsrättens dom 1843),
dock är denna vattenförekomst
(SE656312-129636) klassificerad som
KMV. Vid Skifors och Gustafsfors finns
endast regleringsdammar, ej
vattenkraftsverk. Motivering till
klassning av KMV saknas, därför är det
oklart om klassningen beror på
vattenkraftsproduktion eller på grund
av det faktum att närområdet är 100 %
aktivt brukad mark/bebyggd mark.
Länsstyrelsen har kontaktats och angav
att det är vattenkraftsproduktionen som
styr klassning av KMV. Det är i sådant
fall märkligt att Skifors är KMV då ingen
produktion äger rum på platsen och
ingen nolltappning förekommer.
Västra Silen har två utlopp, vid
Gustafsfors samt Skifors.
Vattenförekomsten vid Gustafsfors är
historiskt påverkad genom rensning och
grävning och beskrivs som ett svagare
utlopp än det vid Skifors. (Kongl. Maj:ts
och Riksens Bergscollegii utslag 174702-04). Utloppet vid Skifors beskrivs
som "ej genom konst bildadt eller
utwidgat" (Häradsrättens dom 1843),
dock är denna vattenförekomst
(SE656312-129636) klassificerad som
KMV. Vid Skifors och Gustafsfors finns
endast regleringsdammar, ej
vattenkraftsverk. Motivering till
klassning av KMV saknas, därför är det
oklart om klassningen beror på
vattenkraftsproduktion eller på grund
av det faktum att närområdet är 100 %
aktivt brukad mark/bebyggd mark.
Länsstyrelsen har kontaktats och angav
att det är vattenkraftsproduktionen som
styr klassning av KMV. Det är i sådant
fall märkligt att Skifors är KMV då ingen
produktion äger rum på platsen och
ingen nolltappning förekommer.
Viskan
Viskan
SE637729131025
SE638212131191
Angiven åtgärd ”fiskväg eller
utrivning av vandringshinder”
bedöms ej relevant pga
förekomst av naturliga
vandringshinder. I enlighet
med nuvarande
handledningsdokument (HaV
2013:14) ska
uppströmspassage förbi
naturliga vandringshinder ej
förenklas.
Parametrarna hydrologisk
regim, volymsavvikelse, flödets
förändringstakt eller
morfologiskt tillstånd bör
klassificeras med hjälp av
vetenskapligt relevanta data
(till skillnad mot S-HYPE).
Angiven åtgärd ”fiskväg eller
utrivning av vandringshinder”
vid Kinna och Kungsfors
bedöms ej relevant pga
förekomst av naturliga
vandringshinder. I enlighet
med nuvarande
handledningsdokument (HaV
2013:14) ska
uppströmspassage förbi
naturliga vandringshinder ej
förenklas.
Parametrarna hydrologisk
regim, volymsavvikelse, flödets
förändringstakt eller
morfologiskt tillstånd bör
klassificeras med hjälp av
vetenskapligt relevanta data
(till skillnad mot S-HYPE).
Det kan anses belagt att Kungsfors har
utgjort ett naturligt vandringshinder
utifrån bland annat äldre rättsliga
handlingar och historiska dokument.
Inga vattenförekomster i Viskans
huvudfåra är klassade med avseende på
de hydromorfologiska
kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim,
volymsavvikelse, flödets förändringstakt
eller morfologiskt tillstånd. Detta kan ha
stor betydelse för klassificering av KMV
då gällande definition är att vattendrag
kan bedömas som KMV om kraftverket
har en större effekt än 1,5 MW och på
grund av parametrarna morfologiskt
tillstånd och/eller hydrologisk regim
uppgår vattenförekomstens ekologiska
status till Otillfredsställande eller Dålig.
Det kan anses belagt att Kungsfors och
Kinna har utgjort ett naturligt
vandringshinder utifrån bland annat
äldre rättsliga handlingar och historiska
dokument.
Inga vattenförekomster i Viskans
huvudfåra är klassade med avseende på
de hydromorfologiska
kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim,
volymsavvikelse, flödets förändringstakt
eller morfologiskt tillstånd. Detta kan ha
stor betydelse för klassificering av KMV
då gällande definition är att vattendrag
kan bedömas som KMV om kraftverket
har en större effekt än 1,5 MW och på
grund av parametrarna morfologiskt
tillstånd och/eller hydrologisk regim
uppgår vattenförekomstens ekologiska
status till Otillfredsställande eller Dålig.
Viskan
SE641347133703
Angiven åtgärd ”fiskväg eller
utrivning av vandringshinder”
vid samtliga anläggningar ner
till havet bedöms ej relevant
pga förekomst av naturliga
vandringshinder vid Kungsfors,
Kinna och Viskafors. I enlighet
med nuvarande
handledningsdokument (HaV
2013:14) ska
uppströmspassage förbi
naturliga vandringshinder ej
förenklas.
Parametrarna hydrologisk
regim, volymsavvikelse, flödets
förändringstakt eller
morfologiskt tillstånd bör
klassificeras med hjälp av
vetenskapligt relevanta data
(till skillnad mot S-HYPE).
Det kan anses belagt att Kungsfors,
Kinna och Viskafors har utgjort ett
naturligt vandringshinder utifrån bland
annat äldre rättsliga handlingar och
historiska dokument.
Inga vattenförekomster i Viskans
huvudfåra är klassade med avseende på
de hydromorfologiska
kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim,
volymsavvikelse, flödets förändringstakt
eller morfologiskt tillstånd. Detta kan ha
stor betydelse för klassificering av KMV
då gällande definition är att vattendrag
kan bedömas som KMV om kraftverket
har en större effekt än 1,5 MW och på
grund av parametrarna morfologiskt
tillstånd och/eller hydrologisk regim
uppgår vattenförekomstens ekologiska
status till Otillfredsställande eller Dålig.