Kallelse med handlingar till kommunstyrelsens sammanträde 2015
Kommunstyrelsen 2015-11-13 KOMMUNSTYRELSEN Mandattid: 2015-01-01 - 2018-12-31 Ledamöter Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordf Åsa Karlsson (S) Rolf Berg (S) Maria Sundell (S) Jenny Jansson (S) Karl-Anders Andersson (C) Lars-Göran Sunesson (C) Birgitta Karlsson (C) Hans-Joachim Isenheim (MP) Ann-Sofie Alm (M) Malin Östman (M) Camilla Espenkrona (M) Rolf Jacobsson (KD) Tiina Hemberg (V) Heikki Klaavuniemi (SD) Matheus Enholm (SD) Ersättare Liza Kettil (S) Pia Hässlebräcke (S) Leif Högberg (S) Regina Johansson (S) Else-Marie Grundberg (S) Carina Thorstensson (C) Jan Peterson (C) Helena Hansson (C) Alf Sifversson (M) Ulla Gustafsson (M) Ove Göransson (V) Karin Blomstrand (FP) Clarence Holgersson (KD) Tony Hansson (SD) Per Nilsen (SD) Inkallelseordning för ersättare För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp S C MP M FP KD V SD Ersättare inträder i nedan angiven partigruppsordning S, C, MP, M, FP, KD, V, SD C, S, MP, M, FP, KD, V, SD MP, S, C, M, FP, KD, V, SD M, FP, KD, V, S, C, MP, SD FP, M, KD, V, S, C, MP, SD KD, M, FP, V, S, C, MP, SD V, M, FP, KD, S, C, MP, SD SD, S, C, MP, M, FP, KD, V Sida KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1(3) KOMMUNSTYRELSEN Tid: Fredagen den 13 november 2015 9.30 – ca 18.00 Plats: Gullmarssalen, Kommunhuset Forum Justering (förslag) Tisdagen den 17 november kl. 11.30 Föregående justeringsperson Ordförande: Malin Östman (M) Sekreterare: Aya Norvell Åsa Karlsson (S) Skicka gärna yrkanden till sekreteraren innan sammanträdet. Det kommer finnas tillfälle för justeringar av yrkanden vid sammanträdet. Ärende Sid a 1. Redovisning av elevarbete årskurs 4 Munkedalsskolan 2. Beräkning av skattehöjning och återkoppling av budget Dnr 2015-000008 6 3. Kommunstyrelsens resultatmål 2016-2017 Dnr 2015-000008 33 4. Planeringsförutsättningar 2017 Dnr 2015-000008 44 5. Insatskapital till Kommuninvest Dnr 2014-000262 57 6. Förändrad användning av Fisketorps skola - Fisketorp 1:28 Dnr 2014-000154 65 7. Ansökan om kommunlat upprustningsbidrag - Bro över Tvärån i Bärfendal Dnr 2015-000351 67 8. Hyra av fastigheten (trähallen) – Vadholmen Foss 2:81 Dnr 2015-000314 70 9. Medborgarcentrum i Munkedals kommun Dnr 2015-000318 71 10. Översyn av den politiska organisationen - Inrättande av kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2015-000364 89 11. Sammanträdestider 2016 Dnr 2015-000341 91 12. Samverkansöverenskommelse 2016 med Polismyndigheten Dnr 2015-000347 92 Sida KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2(3) KOMMUNSTYRELSEN Ärende Sid a 95 13. Revidering av Regler för färdtjänst i Munkedals kommun Dnr 2015-000280 14. Slutrapport från fullmäktigeberedning för genomlysning av sektor Stöd Dnr 2014-000075 105 15. Föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn under 18 år Dnr 2015-000324 119 16. VA-taxa 2016 - Munkedals Vatten AB Dnr 2015-000357 120 17. Budget 2016 samt plan 2017-2018 för Munkedal Vatten AB Dnr 2015-000359 134 18. Timtaxa för Miljönämnden i mellersta Bohusläns tillsynsverksamhet Dnr 2015-000362 147 19. Bolagsordning för Munkbo AB Dnr 2013-000444 148 20. Borgensåtagande Munkbo AB 2015-000329 Kompletteras med tjänsteskrivelse inom kort 152 21. Munkbo AB Budget 2016 Dnr 2015-000365 Kompletteras med tjänsteskrivelse inom kort 153 22. Revidering av Arbetsordning för kommunfullmäktige Dnr 2015-000363 154 23. Hyressättning särskilda boenden enligt LSS Dnr 2015-000336 165 24. Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (SD) om kommunfullmäktigeberedningar och 170 kommundelsråd Dnr 2014-000558 25. Anmälan av Delegationsbeslut Information 26. Ekonomisk månadsrapport 27. Information från kommunstyrelsens myndighetutskott 172 Sida KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 3(3) KOMMUNSTYRELSEN Ärende 28. Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott 29. Information från Fyrbodals kommunalförbund 30. Information förtoendevaldas uppdrag Sid a 175 sida 1 2015-11-06 KOMMUNSTYRELSEN Dnr: 2015-8 TJÄNSTESKRIVELSE Beräkning av skattehöjning samt återkoppling budget 2016 På kommunstyrelsens möte 2015-10-14 fick förvaltningen i uppdrag att beräkna en skatteökning för att avbalansera 2015 års underskott på ett respektive tre år samt att beskriva konsekvenser av en oförändrad skattesats. För att kunna beskriva konsekvenser av oförändrad skattesats görs dels en kort beskrivning av det förväntade resultatet för 2015 samt en återkoppling av arbetet med budget 2016. Prognosen för bokslut 2015 visar på stor obalans på ca 14 mnkr. Denna obalans måste återställas inom den kommande tre-årsperioden (4,6 mnkr/år). I verkställighet av budget 2016 framgår att delar av beslutade anpassningar inte kan verkställas samt att det har uppkommit nytillkomna verksamhetsförändringar motsvarande 13 mnkr. Verksamheten föreslår ytterligare anpassningar motsvarande 4,2 mnkr. Sammantaget innebär det att kommunstyrelsen ska återställa 4,6 mnkr samt anpassa verksamheten inför de nytillkomna verksamhetsförändringarna på 13 mnkr detta utöver de anpassningar som redan är beslutade om på 7,8 mnkr. En oförändrad skattesats innebär att kommunstyrelsens verksamheter måste minska kostnaderna med de 4,6 mnkr samt de 13 mnkr. Totalt 17,6 mnkr då återbetalas underskottet 2015 uppdelat över tre år. Verksamhetens kostnader ligger högt och så gjort över tid. Kostnaderna ser ut att öka ytterligare framöver. För att komma till rätta med detta kommer att krävas större strukturella förändringar som översyn av antalet särskilda boende och/eller grundskola. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi En höjning av skatteintäkterna ger en större beredskap men verksamhetens kostnader ökar ytterligare. Åtgärder måste genomföras för att minska verksamhetens kostnader för att kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. 2. Miljö Inte aktuellt. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 6 sida 2 3. Folkhälsa Inte aktuellt. 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt samverkan har skett i tidigare budgetprocess. Förslag till beslut Förvaltningen återrapporterar uppdraget om beräkning av skattehöjning samt dess konsekvenser. Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Kommunledningskontoret Håkan Sundberg Kommunchef Maria Strömberg Controller Beslutet expedieras till: Ekonomiavdelningen Kommunchef Sektorchef 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 7 8 BUDGET 2016 2017 KOMMUNSTYRELSEN Ulrika Gellerstedt MUNKEDALS KOMMUN 9 Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Bakgrund ................................................................................................................................................. 3 Prognos 2015 ........................................................................................................................................... 3 Uppdrag – beräkning av skattehöjning 2016 .......................................................................................... 3 Uppdrag – konsekvensbeskrivning av oförändrad skattehöjning 2016 .................................................. 4 Verkställighet av budget 2016 ................................................................................................................. 4 Poster som inte kan verkställas ........................................................................................................... 4 Verksamhetsförändringar ................................................................................................................... 5 Beslutad budget 2016 av KF 2015‐06‐25................................................................................................. 7 Kommunledningskontoret .................................................................................................................. 7 Samhällsbyggnad ................................................................................................................................. 9 Vård och omsorg ............................................................................................................................... 10 Barn och utbildning ........................................................................................................................... 18 Sammanställning beslutad budget ........................................................................................................ 22 1 10 Sammanfattning Kommunstyrelsens budgetram för 2016 beslutades i Kommunfullmäktige 2015-06-25. Nämnden fick ett ökat kommunbidrag på 4,5 mnkr (exkl löneökningar). Då ingick också anpassningar av kostnader med 7,8 mnkr. I verkställighet av budgeten framgår att delar av beslutade anpassningar inte kan verkställas samt att det har uppkommit nytillkomna verksamhetsförändringar motsvarande 13 mnkr. Verksamheten föreslår ytterligare anpassningar motsvarande 4,2 mnkr. Prognosen för bokslut 2015 visar på stor obalans på ca 14 mnkr. Denna obalans måste återställas inom den kommande tre-årsperioden. Sammantaget innebär det att kommunstyrelsen ska återställa 4,6 mnkr samt anpassa verksamheten inför de nytillkomna verksamhetsförändringarna på 13 mnkr detta utöver de anpassningar som redan är beslutade om på 7,8 mnkr. På kommunstyrelsens möte 2015-10-14 fick förvaltningen i uppdrag att beräkna en skatteökning för att avbalansera 2015 års underskott på ett respektive två år samt att beskriva konsekvenser av en oförändrad skattesats. En oförändrad skattesats innebär att kommunstyrelsens verksamheter måste minska kostnaderna med de 4,6 mnkr samt de 13 mnkr. Totalt 17,6 mnkr då återbetalas underskottet 2015 uppdelat över tre år. Verksamhetens kostnader ligger högt och så gjort över tid. Kostnader ser ut att öka ytterligare framöver. För att komma till rätta med detta krävs större åtgärder exempelvis som nedläggning av ett särskilt boende eller en grundskola. 2 11 Bakgrund Kommunstyrelsens budgetram fastställdes av kommunfullmäktige 2015-06-25. Då budgetarbetet 2016 startade upp var utgångspunkten oförändrad ram jämfört med 2015. Under 2015 erhöll kommunstyrelsen ett tillfälligt kommunbidrag motsvarande 9,6 mnkr detta pga stora obalanser uppkomna 2014. Uppkomna verksamhetsförändringar tillsammans med det tillfälliga kommunbidraget skulle rymmas inom befintlig ram. Vid beräkning av verksamhetsförändringar inklusive tillfälligt kommunbidrag stod kommunstyrelsens verksamheter med en total obalans motsvarande 25,045 mnkr. Främst handlade det om volymökningar inom sektor Barn och utbildning samt inom Vård och Omsorg. Men också på stora kostnadsökningar, jämfört med budget, inom sektor Stöd för i första hand köpta platser avseende barn och unga. För att minska anpassning av kostnaderna tillfördes kommunstyrelsens verksamheter ytterligare 4,508 mnkr. Detta kunde genomföras tack vare förbättring av skatteintäktsprognos (29/4) med 8,445 mnkr samt att det budgeterade resultatet sänktes till 1 %. Denna sänkning frigjorde 5,663 mnkr. Inför 2016 återstår att anpassa verksamheten med motsvarande 7,8 mnkr. Beskrivning av utökningar och anpassningar finns under avsnitt budget 2016. Prognos 2015 Prognosen för 2015 pekar på ett stort underskott, i delårsbokslutet augusti ca 13 mnkr. Om det negativa resultatet kvarstår i bokslutet måste motsvarande belopp återställas inom tre år enligt kommunallagens balanskrav. Uppdrag – beräkning av skattehöjning 2016 Förvaltningen fick på KS möte 14/10 i uppdrag att beräkna hur stor en skatteökning bör vara för att kunna avbalansera årets underskott dels under tre år och dels under kommande budgetår. För att kunna göra motsvarande beräkning görs ett antagande om resultat vid årsskiftet. Med utgångspunkt från senaste prognosen (september 2015) beräknas underskottet uppgå till -14,0 mnkr. Motsvarande underskott innebär att -4,6 mnkr avbalanseras respektive av de tre kommande åren. Skattehöjning med 40 öre och återställande av eget kapital under 3 år 40 öre = 7,55 mnkr 2016 2017 2018 2019 -4,6 -4,6 -4,6 0 Skattehöjning 40 öre 7,6 7,6 7,6 7,6 Netto 3,0 3,0 3,0 7,6 Återställande av EK En buffert skapas årligen på ca 3,0 mnkr. Skattehöjning med 1 kr återställande av eget kapital under 1 år 1,0 kr = 18,87 mnkr 2016 Återställande av EK -14,0 Skattehöjning 1 kr Netto 2017 2018 2019 18,9 18,9 18,9 18,9 4,9 18,9 18,9 18,9 En buffert motsvarande skapas för varje år för 2016 4,9 mnkr och för respektive 2017 och 2018 på 18,9 mnkr. 3 12 Skattehöjning med 1,30 kr återställande av eget kapital under 1 år 1,30 kr = 24,271 mnkr 2016 Återställande av EK Skattehöjning 1,30 kr -14,0 24,3 24,3 24,3 24,3 10,3 24,3 24,3 24,3 Netto 2017 2018 2019 En buffert skapas för 2016 10,3 mnkr och för 2017, 2018 och 2019 på 24,3 mnkr. Uppdrag – konsekvensbeskrivning av oförändrad skattehöjning 2016 På samma möte fick förvaltningen också i uppdrag att konsekvensbeskriva vad det innebär att skattesatsen är oförändrad. Konsekvensen av oförändrad skattesats innebär att förvaltningen ska lägga ut en årlig besparing motsvarande 4,6 mnkr. I nedanstående avsnitt beskrivs verkställigheten av budget 2016. Där framgår att det har tillkommit verksamhetsförändringar inför budget 2016 på 13 mnkr. En oförändrad skattesats innebär att kommunstyrelsens verksamheter måste minska kostnaderna med de 4,6 mnkr samt de 13 mnkr. Totalt 17,6 mnkr då återbetalas underskottet 2015 uppdelat över tre år. Verksamhetens kostnader ligger högt och så gjort över tid. Kostnader ser ut att öka ytterligare framöver. För att komma till rätta med detta krävs större strukturella förändringar som översyn av antal särskild boenden och/eller grundskola. Verkställighet av budget 2016 Efter att kommunfullmäktige beslutade om ramar i juni 2015 har förvaltningen att verkställa budget 2016. Detta arbete pågår nu, men förvaltningen har problem att verkställa alla posterna i budgeten. Till det kommer att nya verksamhetsförändringar har uppstått inför kommande år. Sammanställningen visar på dels vilka poster som inte kan verkställas eller få helårseffekt 2016, nytillkomna poster samt förslag till nya anpassningar. Poster som inte kan verkställas Totalt redovisas 0,563 mnkr inte kan verkställas samt återlämnande av kommunbidrag under 2016 Kommunledningskontor År (mnkr) Administrativa: Växelsamarbete 2016 0,318 Summa 0,318 2017 0 Samhällsbyggnad År (mnkr) Nedläggning ishall (halvårseffekt) Lägre lokalkostnader (omfördela ram) Summa 2016 0 0 0 2017 1,000 1,000 2,000 2016 0,590 2017 0 -0,590 0,220 0,220 0 0 Stöd År (mnkr) Allmänna vägen: se över nattbemanning Verkställs istället för nattbemanning: Hämta hem placeringar utifrån beslut Prövning återbesättning avg. handläggare Summa 4 13 Barn och utbildning År (mnkr) Avveckla vårdnadsbidrag Ökat antal barn i fritidsverksamhet, minskning från tidigare beräkning Summa 2016 0,150 -0,685 -0,535 2017 -0,150 -0,150 Vård och Omsorg År (mnkr) Handlingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg enhetschefstjänst. Ökade behov av hjälpmedel Digitala trygghetslarm Summa 2016 0,600 0,410 -0,300 -0,150 0,560 2017 2016 0,700 0,060 0,760 2017 0 Verksamhetsförändringar Totalt redovisas 12,480 mnkr i nettoutökningar under 2016. Kommunledningskontor År (mnkr) Politisk verksamhet Folkhälsosamordnare Summa 0,000 Samhällsbyggnad Inga tillkommande Stöd År (mnkr) Finansiering av soc. sekreterare barnkullen 2,0 Försörjningsstöd 1, missbruk 1. Utökade LSS beslut 2016 Summa 2016 1,100 1,100 0,360 2,560 2017 0,000 Vård och Omsorg År (mnkr) Volymökning hemtjänst Arbetskläder ökad budget lagkrav Summa 2016 3,000 3,000 2017 1,000 1,000 Barn och utbildning År (mnkr) Anpassning år 2015 2,109 mnkr samt kostnadsökningar Kostnadsökning interkom ers år 2015 minus budgettillskott Västtrafik exkl biljettkostnad 2,5 % enligt avtal Västtrafik 12,5% avtal linjetrafik Ökat antal barn i förskolan, fler barn samt utökning en avdelning Ökad kostnad lokal Lilla foss förskola Ökad kostnad lokal Önnebacka förskola/halvårsefffekt Förskole satsning sedan tidigare Ökat antal barn i grundskolan Utökning förskolechef 50 % - arbetsmiljöverket Verksamhetsutvecklare 75 % kvarstående 25 % till 75% ej finansierad Datasystem Unikum samt hälsoskyddsronder Färre köp av platser på gymnasiesärskola, interkom ers Summa nettokostnadsökningar 2016 2,405 -0,450 0,238 0,477 2,008 0,530 0,318 -0,523 0,690 0,408 0,174 0,150 -0,265 6,160 2017 0,318 0,318 Anpassningsförslag Totalt redovisas 4,209 mnkr i anpassningar under 2016. Kommunledningskontor och Samhällsbyggnad Inga 5 14 Barn och utbildning År (mnkr) Avsluta musikskolans verksamhet Biblioteksfilialerna bort, kräver utredning Minska antalet elevassistenter med 3,5 tjänster Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd till 2,9/avd Minskad personaltäthet i fritids till 23,9 barn/heltid från 21,5 barn/heltid Anpassning genom minskad lärartäthet grundskola Summa 2016 -1,007 -0,209 2017 -1,007 -0,419 -0,567 -0,226 -0,388 -1,292 -3,689 -1,133 -0,543 -1,808 -4,910 Stöd År (mnkr) Förändring av anställningsavtal från HÖK till PAN Summa 2016 -0,050 -0,050 2017 0,000 Vård och Omsorg År (mnkr) Minska icke lagstyrd verksamhet genom samordning (-0,800) Riktade insatser till anhörigvårdare Summa 2016 -0,200 -0,070 -0,270 2017 0,000 Bygg År (mnkr) Neddragning av kostnader för köpta tjänster(konsulter arkitekter) Summa 2016 -0,200 -0,200 2017 0,000 Sammanfattning obalanser och förslag till anpassning kommunstyrelsen År (mnkr) Ej verkställt anpassningar Verksamhetsutökningar netto Summa obalanser År (mnkr) Kommunstyrelsen anpassningsförslag Summa 2016 0,113 12,930 13,043 2017 1,850 1,318 3,168 2016 -4,209 2017 -4,910 6 15 Beslutad budget 2016 av KF 2015‐06‐25 Inför 2016 ska kommunstyrelsen verkställa anpassningar motsvarande 7,8 mnkr. Dessa är fördelande per sektor enligt nedanstående beskrivning. Nedan beskrivs beslutad ram, poster som inte kan verkställas, nya verksamhetsförändringar samt förslag till anpassningar. Kommunledningskontoret Risk- och konsekvensbeskrivningar på -3,200 mnkr minskad ram inom kommunledningskontor. Beslutad ram 2016: 50,613 Utökning Neddragning Netto 2016 0 -3,2 -3,2 2017 0 -0,6 -0,6 Neddragning av chefstjänst för tillväxt och kultur 1,0 åa (‐0,60) På grund av omorganisering inom tillväxt och kultur, där flera verksamhetsområden flyttats ut och ingår i andra enheter/sektorer såsom barn och utbildning, kommunledningskontor, byggnadsnämnden och samhällsbyggnadssektorn, är en neddragning av chefstjänst möjlig. Dock kommer en 50 % enhetschefstjänst att anställas inom Barn- och Utbildning för att administrera Kultur och Fritidsgruppen (11 arbetstagare). Denna tjänst ska hanteras inom befintlig arbetsgrupp. Om enhetschef rekryteras externt behövs budgetunderlaget. Samgående mellan kultur och bibliotek (‐0,20) 50 % bibliotekstjänst minskas i samband med pensionsavgång. Samtidigt som kulturutvecklaren går över till biblioteksgruppen. Minskning möjlig pga. gemensamma kontaktytor/samverkan. Avser tjänsten som kulturutvecklare och bibliotekstjänst inom tillväxt och kulturenheten. 50 % tjänst i stugan inom tillväxt och kultur tillsätts ej (‐0,2) Handlar om obesatt tjänst inom ansvarsområde mötesplatser i Allaktivitetshuset. Neddragning av chefsupphandlare inom ekonomi (Munkedals andel ‐0,20) Avslutat samarbetet i norra Bohuslän. Chefsupphandlare för norra Bohuslän. Administrativa: Växelsamarbete (‐0,32) Driften av växelplattformen i kommunen planerades att överföras till IT-enheten SML från 2015-01-01. Processen har redan skjutits på framtiden. Neddragning av verksamhetsutvecklare (‐0,57) Verksamhetsutvecklare under kommunchef tas bort och arbetsuppgifter kommer att spridas på fler anställda. Facklig tid (‐0,3) Viss återhållsamhet kan tillämpas men i grunden är rätt till facklig ledighet lagstyrd och tvingande för arbetsgivaren. Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal (‐0,1) Utredning av utökad samverkan inom SML kommunerna för bemanning-lön-personal i syfte att stärka och utveckla förmågan att behålla och rekrytera medarbetare ur ett arbetsgivarperspektiv." Koncernsamordning, (‐0,7) 2016 och (‐0,6) 2017 Samordningen inom Munkedals-koncernen bör öka. Tex kan lokaler samutnyttjas liksom administrativa resurser. Det är viktigt att utåtriktade verksamheter som Munkbo och miljö deltar i arbetet med det kommande servicekontoret. Konsekvenser: Inte allvarliga Förändring efter budgetbeslut Kommunledningskontoret har en obalans på 1,078 mnkr efter beslut om tilldelning i ram för budget 2016. Nedan redovisas verksamhetsförändringar och poster som inte kan verkställas under 2016. Förslag till att hämta hem obalanserna finns inget för tillfället. År (mnkr) 2016 2017 Poster som inte kan verkställas 0,318 0 Verksamhetsförändringar netto ökningar 0,760 0 7 16 Summa ofinansierade poster 1,078 0,0 2016 2017 -0,318 -0,318 0,000 Poster som inte kan verkställas År (mnkr) Administrativa: Växelsamarbete Summa Inom den administrativa enheten. Driften av växelplattformen i kommunen planerades att överföras till IT-enheten SML från 2015-01-01. Processen har redan skjutits på framtiden. Posten var aldrig en besparingspost utan den totala årskostnaden för växelsamarbetet. Besparingen år 2015 var en förskjutning av kostnaderna. Verksamhetsförändringar År (mnkr) Politisk verksamhet Folkhälsosamordnare Summa 2016 0,700 0,060 0,760 2017 0,000 Politisk verksamhet har ökade kostnader för arvode samt förlorad arbetsförtjänst. Folkhälsa behöver en utökning av ram på 60 tkr för att Munkedals kommun ska bidra med 50 % enligt ingånget avtal. Förslag till anpassning Inga 8 17 Samhällsbyggnad Risk- och konsekvensbeskrivningar har gjorts på -1,245 mnkr. Kompensation för utökning med 1,86 mnkr. Beslutad ram 2016: 89,071 mnkr Utökning Neddragning Netto 2016 1,86 -1,24 0,61 2017 0 -2,0 -2,0 Utökning 1,868 mnkr Bostadsanpassning (+0,9 mnkr) Minst 3 år har denna verksamhet överskridit budget. Stor risk att den höga nivån ligger kvar. Behov att budgetera upp denna med 0,900 mnkr. Handlarrunda ofinansierad (0,09 mnkr) Bussturen i Hedekasturen för att människor i trakten ska kunna handla etc. är inte finansierad och belastar verksamheten med 0,090 mnkr/år. Neddragning under 2016 genererar budgetbalans (minska kostnaderna). Föreningen Grönskan (0,7 mnkr) Kostnaden för hyra i föreningens lokaler är delvis inte budgeterad. Detta var en besparingsförslag inför 2014 med 0,700 mnkr. Ofinansierad under 2015-2017. Åtgärder krävs som genererar budgetbalans (minska kostnaderna). Detta sker genom att underhåll i kommunens lokaler minskar. Leader (0,17 mnkr) Medlemsavgiften för det nya Leader-programmet är bara delvis finansierat. 0,170 mnkr är inte finansierade. Att avsluta medlemskapet minskar man kostnaderna med 0,170 mnkr och får budgetbalans. Nytt förslag att inte dra ner på leader programmet 2016 pga att avtal finns, men kan eventuellt vara ett anpassningskrav 2017. Neddragning -1,245 mnkr Översyn kaffet (‐0,130 mnkr) Översyn taxor och avgifter (‐0,100 mnkr) Avgift för arbetstagares lunch m.fl. måltider Ishall (‐0,500 mnkr 2016) helårseffekt 2017 1,000 mnkr (totalt 1,500 mnkr) Nedläggning alt. överlämnande till föreningen. Minskat underhåll föreningen grönskan (‐0,200 mnkr) Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad Kläder (‐0,050 mnkr) Intäkt för föreningshyra (0,060 mnkr) Vissa föreningar disponerar kommunala lokaler året runt utan att erlägga hyra. Detta har inte reglerats. Lägre lokalkostnader (‐0,205 mnkr) Förändring efter budgetbeslut Samhällsbyggnadssektorn har inga förändringar tillkommit för budget 2016. Det finns många osäkra poster, både plus och minus men det ser ut som de tar ut varandra under 2016. År (mnkr) 2016 2017 Poster som inte kan verkställas 0 0 Verksamhetsförändringar netto ökningar 0 0 Summa ofinansierade poster 0 0,0 Poster som inte kan verkställas År (mnkr) Nedläggning ishall (halvårseffekt) Lägre lokalkostnader (omfördela ram) Summa 2016 0 0 0 2017 1,000 1,000 2,000 9 18 Verksamhetsförändringar Inga Förslag till anpassning Inga Vård och omsorg Risk- och konsekvensbeskrivningar har gjort på -3,7 mnkr i anpassningar för 2016. Resterande obalans lättas (ökat kommunbidrag) med 3,640 mnkr för att kunna täcka utökningar på 7,35 mnkr. För budget 2017 ges ett ökat kommunbidrag på 0,830 mnkr dock krävs att utökningen på 2,2 mnkr anpassas med 1,370 mnkr inom sektorn. Beslutad ram 2016: 123,266 mnkr Utökning Neddragning Netto 2016 7,350 -3,710 3,640 2017 2,200 1,370 0,830 Utökning 7,350 mnkr Volymökning hemtjänst (5,0) Volymökning hemsjukvård (1,2) Behovet av vård och omsorgsinsatser har ökat rejält under 2014 och förväntas inte minska framöver då antalet äldre ökar och allt fler vårdas i hemmen. Då man inte tagit höjd för volymökningen i budget så beräknas VO göra ett underskott även 2015. Det är framförallt behovet av hemtjänst och hemsjukvård som ökat men det har även varit ett hårt tryck på korttidsplatser. Det har varit överbeläggning på korttid under i stort sett hela 2014. När fler vårdas i hemmet med allt större vårdbehov ökar behovet även av andra insatser som sjukgymnastik, hjälpmedel, bostadsanpassning, växelvård etc. Bemanningen har inte förstärkts i samma omfattning som behoven ökat därför har arbetsbelastningen för flera yrkesgrupper varit mycket hög. Särskilt hemsjukvårdens sjuksköterskor har haft en besvärlig arbetssituation med underbemanning och svårigheter att rekrytera som inneburit mycket övertidsarbete och flera sjukskrivningar men även inom hemtjänsten har personalen arbetat mycket dubbelpass och extrapass med övertidsersättning. Som för övriga sektorer har Vård och omsorg en tuff situation med hög arbetsbelastning för både chefer och medarbetare. De allra flesta som bor på våra särskilda boenden idag har en demenssjukdom eller annan kognitiv svikt som behöver hjälp och stöd av personal i stort sett hela tiden för att klara sin vardag. Många är också svårt sjuka och behöver mycket sjukvårdsinsatser. Att minska bemanningen ytterligare på särskilda boenden känns näst intill omöjligt utan att det skulle medför allvarliga konsekvenser för de boende och för personalen, då det redan idag är svårt att upprätthålla en god kvalitet och en god arbetsmiljö. De beslutade lokala värdighetsgarantierna är redan idag svåra att leva upp till och kommer bli ännu svårare med sänkt bemanning. Ökade behov hjälpmedel (1,0) Digitala trygghetslarm (0,15) Ökad budget för arbetskläder (0,2) Neddragning -3,71 mnkr Minskad övertid, mertid och vikarietillsättning (‐1,8) Att inte bemanna upp vid personalens frånvaro innebär ökad arbetsbelastning och risken för misstag och missförhållanden i vården ökar. Redan idag skrivs fler Lax Sarah och lex Maria rapporter. Det blir svårt för personalen att ha god uppsikt och ge en säker vård och omsorg till personer med demenssjukdom. Risk att beviljad hemtjänst inte alltid kan verkställas fullt ut. Om man minskar bemanningen ytterligare finns risk för att det även blir allvarliga brister i vården. Redan idag har klagomål, avvikelser och Lex Sarah rapporter ökat som bla visar brister i tillsyn och omvårdnad. Handlingsplan för minskad ohälsa (‐0,8) 10 19 Se över kvalitetsnivåer (‐0,7) Munkedals kommun har fina och höga resultat när det gäller vad de äldre tycker om äldreomsorgen, särskilt högt ligger upplevelsen av bemötande, trygghet och förtroende för personal. När det gäller sociala aktiviteter, ensamhet och utevistelse är resultaten betydligt lägre. Kommunstyrelsen har beslutat flera kvalitetshöjande åtgärder som kan behöva omprioriteras om åtgärder måste vidtas som sänker kvalitetsnivåer. De vägledande bestämmelserna för biståndshandläggningen anger vad som är ”skälig levnadsnivå” i Munkedals kommun. Utredning av ledningsstrukturen inom VO och Stöd endast (‐0,6) Optimera linjeorganisationen inom dessa två sektorer i syfte att kunna dra ned på ngn chefstjänst. Bygger på ett gränsöverskridande tänk inom båda sektorerna som behöver utredas. Förändring efter budgetbeslut Sektorn har totalt 3,560 mnkr i förändringar efter beslut om tilldelning i ram för budget 2016. Nedan redovisas verksamhetsförändringar och poster som inte kan verkställas under 2016. Förslag till att hämta hem obalanserna redovisas 0,270 mnkr för budget 2016. Konsekvenser redovisas nedan. År (mnkr) Poster som inte kan verkställas Verksamhetsförändringar netto ökningar Summa ofinansierade poster Förslag till anpassning Netto 2016 0,560 3,000 3,560 2017 0 1,000 1,000 -0,270 3,290 0 1,000 Poster som inte kan verkställas År (mnkr) Handlingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela enhetschefstj. Ökade behov av hjälpmedel Digitala trygghetslarm Summa 2016 0,600 0,410 -0,300 -0,150 0,560 2017 0,000 Minskad ohälsa (0,6) 0,60 motsvarar ca 1,4 åa. Med tanke på övriga anpassningar är det osäkert om arbetet med handlingsplan för ohälsa kommer ge en effekt motsvarande 0,800 under 2016. Med en lägre bemanning, mindre utbildning/handledning, ökad belastning på chefer försämras förutsättningarna att kunna minska sjukfrånvaron. Det krävs ett närvarande ledarskap, stöd i det dagliga arbetet och tid för reflektion för att kunna minska sjukfrånvaro. Översyn av organisation Stöd/VO, dela enhetschefstjänst (0,41) Optimera linjeorganisationen inom dessa två sektorer i syfte att kunna dra ned på ngn chefstjänst med 0,610 mnkr. Bygger på ett gränsöverskridande tänk inom båda sektorerna som behöver utredas. På grund av chefsomsättning i såväl kommunledning som inom sektor Stöd har utredningen inte genomförts. Troligtvis kan det inte bli någon effekt förrän tidigast hösten 2016. Hjälpmedel (‐0,3) Det nya hjälpmedelsavtalet kommer sannolikt innebära något lägre kostnader än beräknat 2016 till 1,0 mnkr. Uppskattat utökat behov minskas till 0,700. Digitala trygghetslarm (‐0,15) Efter ny upphandling av trygghetslarm kommer kostnaden inryms i befintlig budget och ingen utökad ram behövs 2016 på 0,150 mnkr, under förutsättning att beviljade larm inte ökar i någon större omfattning. 11 20 Verksamhetsförändringar År (mnkr) Hemtjänst Arbetskläder ökad budget lagkrav Summa 2016 3,000 3,000 2017 1,000 1,000 Hemtjänst Behovet av vård och omsorgsinsatser har ökat rejält under 2014/2015 och kommer sannolikt inte minska framöver då antalet äldre ökar och allt fler vårdas i hemmen. Om sektorn inte får kompensation i budget för den faktiska volymökningen kommer vård och omsorg göra ett underskott även 2016 eller att 6,5 heltidstjänster behöver sägas upp inom vård- och omsorg. Det är framförallt behovet av hemtjänst och hemsjukvård som ökat men det har periodvis även varit ett hårt tryck på korttidsplatser med överbeläggningar. När fler vårdas i hemmet med allt större vårdbehov ökar behovet även av insatser utav arbetsterapeut/sjukgymnast och hjälpmedel, bostadsanpassning, växelvård etc. Bemanningen har inte förstärkts i samma omfattning som behoven ökat därför har arbetsbelastningen för flera yrkesgrupper varit mycket hög. Särskilt hemsjukvårdens sjuksköterskor har haft en besvärlig arbetssituation med underbemanning och svårigheter att rekrytera som inneburit mycket övertidsarbete och flera sjukskrivningar men även inom hemtjänsten har personalen arbetat mycket dubbelpass och extrapass med övertidsersättning. Som för övriga sektorer har Vård och omsorg en tuff situation med hög arbetsbelastning för både chefer och medarbetare. Att minska bemanningen ytterligare på särskilda boenden, hemsjukvård och hemtjänst är näst intill omöjligt utan att det skulle medför allvarliga konsekvenser för de boende/brukare och för personalen, då det redan idag är svårt att upprätthålla en säker vård och omsorg med god kvalitet och med en rimlig och hanterbar arbetsmiljö för personalen. Redan idag behöver bemanningen förstärkas, särskilt helger och nätter för att se och höra när någon påkallar hjälp, följa med på toaletten när det behövs, ta hand om oro etc. De allra flesta som bor på våra särskilda boenden idag har en demenssjukdom eller annan kognitiv svikt som behöver hjälp och stöd av personal i stort sett hela tiden för att klara sin vardag. Många är också svårt sjuka och behöver mycket sjukvårdsinsatser Kommunen kommer sannolikt inte att kunna ta del av den nationella satsningen ”ökad bemanning i äldreomsorgen” om det görs nerdragningar av tjänster inom äldreomsorg. Om anpassningar måste genomföras för att hantera 2015 års underskott krävs ytterligare minskning av tjänster inom sektorn. Har inte gjort någon särskild beräkning. Arbetskläder ökad budget 2017 Utökat behov 1,0 mnkr år 2017. Nya hygienföreskrifter träder i kraft 1 januari 2016 som innebär att personal som jobbar nära brukare/patient ska ha arbetskläder som bara används på arbetsplatsen och ska bytas varje dag. En ökad kostnad för arbetskläder/tvätt etc. ca 1 mnkr/år (inkl LSS och vikarier 1,5 mnkr). Det kan inte genomföras 2016 utan utökad budget. Förslag är att försöka hitta finansiering inför 2017, dock med viss risk för vitesföreläggande. Förslag anpassning År (mnkr) Minska icke lagstyrd verksamhet genom samordning (-0,800) Riktade insatser till anhörigvårdare Summa 2016 -0,200 -0,070 -0,270 2017 0,000 Icke lagstadgad verksamhet ‐0,200 (nytt- del av tidigare förslag) Genom samordning av dagverksamhet, dagrehab och frivilligsamordning är det möjligt att minska kostnaderna med 0,200 mnkr. De få verksamheter som inte är direkt lagstadgade och är av förebyggande karaktär är nödvändig för att på sikt minska behov och kostnader. Skulle dessa avvecklas helt kommer man sannolikt nästan omgående se ett ökat behov av hemtjänst, korttidsplatser och särskilt boende. Ta bort riktade insatser till anhörigvårdare ‐0,070 (enligt tidigare förslag) Inga särskilda hälsofrämjande aktiviteter kan erbjudas anhörigvårdare. Utbildningsinsatser får om möjligt ges av anställd personal inom organisationen. 12 21 Snabbare omstrukturering av äldreboende En ombyggnad av Allégården skulle innebära fler anpassade boendeplatser och skulle då göra det möjligt med en omdisponering av boendeplatser och korttidsplatser. På så sätt kan man hantera behovet av boende i avvaktan på nytt Äldrecenter och möjliggöra en avveckling av Dinglegården som vård och omsorgsboende och göra om till Trygghetsboende redan 2017. Det förutsätter att Rehab kan inrymmas i andra lokaler. Ett förslag med ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter och konsekvenser kommer presenteras i samband med uppdraget ”snabbutredning nytt äldreboende” 13 22 Stöd Risk- och konsekvensbeskrivningar har gjort på -2,2 mnkr i anpassningar. Resterande obalans lättas (ökat kommunbidrag) med 10,1 mnkr för att kunna täcka utökningar på 12,3 mnkr. Beslutad ram 2016: 87,651 mnkr Utökning Neddragning Netto 2016 12,3 -2,2 10,1 2017 -0,5 -0,5 -1,0 Utökning 12,3 mnkr LSS‐boende: Allmänna vägen (1,8) Personal förstärkning på allmänna vägen då en ny brukare kommer flytta in i verksamheten från den 1/7 2015. Brukaren har stora funktionshinder vilket medför att personalstaten behöver utökas. Barn och unga institutionsvård (4,1) Barn och unga institutionsvård köpta platser är idag ofinansierad i budget. IFO behöver tillskott i budgeten för att få budget i balans. Kommunen har stora utredningskostnader avseende familjer med barn där kommunen idag är tvungen till att köpa dessa tjänster. IFO förbereder en utredningsverksamhet på hemmaplan där syftet är att få bra utredningar med god kvalité och att dämpa kostnaderna avseende utredning av familjer. Dock är det viktigt att poängtera följande! Vissa utredningar där IFO bedömer att det föreligger en fara för hot och våld och sexuella övergrepp där måste kommunen fortfarande köpa dessa tjänster då det föreligger ett skyddsbehov 24/7. Var ska ändringarna genomföras? Kommunen (IFO) skall starta upp hemmaplanslösningar avseende utredning av familjer med barn och ungdomar med planerad start maj 2015. Familjehem (2,5) Kommunen har idag en underfinansierad budget avseende kostnader för familjehem. Kommunen har varit tvungen till placeringar både genom Sol och LVU och det har varit i vissa fall familjer med flera barn. Utifrån det stora behovet av familjehem så har kommunen i vissa fall varit tvungen till att placera i köpta/ färdigutredda familjehem vilket i sig är ett dyrare alternativ än att kommunen själv anskaffar och utreder familjehem. Tyvärr har mängden/volymen ökat så mycket att IFO organisation inte har hunnit med i denna process. Soc. sekreterare (idag ofinansierad) (2,3) Socialsekreterare 3 tjänster som idag är ofinansierade via KF beslut i vintras. Verksamhetsförändring LSS dagligverksamhet (1,6) Ökande behov inför 2016 och 2017. Nya ungdomar med stora funktionshinder som kommer bli inskrivna på daglig verksamhet. Neddragning -2,2 mnkr Allmänna vägen: se över nattbemanning (‐0,6) Planeringen är att Dinglegårdens nattpersonal skall täcka upp behov som uppstår på allmänna vägen under nattetid. Allmänna vägen har kvar sin sovande jour som baspersonal under natt. Planeringen är att detta skall träda ikraft den 1/7-2015. Prövning återbesättning handläggare (‐0,22) Biståndsenheten/avgiftshandläggare. Översyn av tjänsten. Korttidsboende i egen regi (‐0,2) Starta upp korttidsavlösning under helg. Planering är att genomföra detta i kommunens befintliga lokaler och i samverkan med skola. Syftet är att använda befintlig personal inom både skola och stöd. Struktur biståndsbedömning inkl. kvalitetsnivåer (‐0,3) Arbetsledning/chef skall tillsättas till enheten 0,50 ÅA. Tillsättningen sker med befintlig personal inom förvaltningen. Konsult skall utreda/genomlysa beslut som är tagna av handläggare/myndighetsutskott i syfte att få en bild av kvalitetsnivåerna inom lagrummen Sol och LSS. Resultatet kan ge anledning till att revidera vägledande bestämmelser inom SoL och LSS. Tillsättning av arbetsledare/chef är en strategisk åtgärd för att kunna följa biståndshandläggarnas beslut och vara arbetsledare i det vardagliga arbetet på 14 23 enheten. Under hösten kommer insatsen vara tillfällig då organisationen inom stöd behöver ses över i sin helhet och därefter får vidare beslut tas i frågan av kommande chef för sektor stöd. Uppsägning av 2,0 åa inom gruppboende/serviceboende (0,85) Neddragning av personaltätheten på gruppboende/service boende inom LSS. Personalavdelning skall kopplas in tillsammans med hälsobolag. Omplaceringsutredningar/omställningsarbete skall genomföras för enskild arbetstagare och i samverkan med de fackliga representanterna. Förändring efter budgetbeslut Sektorn har gått igenom alla förändringar som skett och gjort en bedömning. I detta läge har ingen hänsyn tagits till organisatoriska förändringar inom ledning. Vilket troligen kommer till när ny socialchef är på plats. Inom sektorn saknas det incitament för att kunna utöka eventuella ledningsled. Sektorn har totalt 2,780 mnkr pga. tillkommande verksamhetsförändringar och ej verkställda beslut för budget 2016. Nedan redovisas verksamhetsförändringar och poster som inte kan verkställas under 2016. Förslag till anpassningar redovisas med 2,450 mnkr för budget 2016. Konsekvenser redovisas nedan. År Mnkr Poster som inte kan verkställas Tillkommande verksamhetsförändringar Summa ofinansierade poster Förslag till att hämta hem underskott 2015 Netto 2016 0,220 2,560 2,780 -2,450 0,330 2017 2016 0,590 -0,590 0,220 0,220 2017 0 0 Poster som inte kan verkställas År (mnkr) Allmänna vägen: se över nattbemanning Hämta hem placeringar utifrån beslut (ersätter nattbemanning) Prövning återbesättning avg. handläggare Summa poster som inte verkställs 0,000 Allmänna vägen: se över nattbemanning Inte möjligt att bespara 0,590 mnkr, utan verksamheten får expandera och på det sätta bli mer kostnadseffektiv. Att öppna upp för en brukare till kommer att motverka annars nödvändig placering vilket minst motsvarar beräknad besparing. Istället för se över nattbemanning kommer verksamheten att minska antalet köpta korttidsplatser inom LSS. Prövning återbesättning avg. handläggare som går i pension under våren 2016 Det är osäkert om personen i fråga kommer att välja att gå i pension. Annars är det varsel som behöver genomföras. Arbetsuppgiften behöver omfördelas inom befintliga resurser. Verksamhetsförändringar År (mnkr) Finansiering av soc. sekreterare barnkullen 2,0 åa Försörjningsstöd 1, missbruk 1. Utökade LSS beslut 2016 Summa 2016 2017 1,100 1,100 0,360 2,560 0,000 Finansiering av Soc. Sek Barnkullen Det är en kostnad som skall hämta hem sig själv under 2016. Idag är detta en post som kommunen betalar närmare två miljoner kronor för att få utförd av externa aktörer. I och med att verksamhet startas upp på gamla Barnkullen så kommer verksamhetskostnaderna att minska med ca 0,470 mnkr 2016 och 0,690 mnkr 2017. (se separat tjänsteskrivelse) Var ska ändringarna genomföras? Renovera Barnkullen för att få ändamålsenliga utrymme. Rekrytera och utbilda personal för att kunna utföra utredningsarbetet på hemmaplan. Vilka arbetstagare berörs? Personal inom IFO Riskbedömning för brukare 15 24 Ingen större påverkan utan snarare en kvalitetshöjning. Möjligen är de som har behov av skydd inte föremål för lokalverksamhet utan i de fallen behöver utredning av skyddsskäl ske på annan ort precis som så sker idag. Vilka risker innebär ändringarna? Inga Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen påverkan. Riskbedömning för personalen Ingen påverkan. Dock kan personal erhålla högre tjänstgöringsgrad och ytterligare utbildning. Vilka risker innebär ändringarna? Inga Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen påverkan. Utökning av socialsekreterare och avancerad kontaktperson Det är en kostnad som skall hämta hem sig själv under 2016. Tjänsterna skall tillsättas och igenom inverkan minskar försörjningsstödet och missbruksplaceringar i kommunen. (se separata tjänsteskrivelser) Var ska ändringarna genomföras? missbruksenheten och utbilda personal. Rekrytera nya personer inom försörjningsstödet och inom Vilka arbetstagare berörs? Personal inom IFO Riskbedömning för brukare Ingen större påverkan utan snarare en kvalitetshöjning. Får möjlighet att kunna verka snabbar för att kunna ge stöd. Vilka risker innebär ändringarna? Inga Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen påverkan. Riskbedömning för personalen Ingen påverkan. Dock kan personal erhålla högre tjänstgöringsgrad och ytterligare utbildning. Vilka risker innebär ändringarna? Inga Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen påverkan. Utökning av LSS beslut 2016 Det är en kostnad för att kunna verkställa LSS beslut inom ramen för kommunal regi. Alternativet för att kunna möta den här komplicera målgruppen är placeringar som är ett fördyrat alternativ. Var ska ändringarna genomföras? Detta är möjligt att genomföra som ett led i samverkan mellan ÄO och Stöd. Idag verkställs insatsen av ÄO då det besitter stora delar av den kompetens som behövs i den här sortens ärenden. Vilka arbetstagare berörs? Personal inom ÄO Riskbedömning för brukare Ingen större påverkan utan snarare en kvalitetshöjning. För möjligt att få stöd och hjälpa på hemmaplan. Vilka risker innebär ändringarna? Inga Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen påverkan. Riskbedömning för personalen Ingen påverkan. Dock kan personal erhålla högre tjänstgöringsgrad. Vilka risker innebär ändringarna? Inga Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen påverkan. Avdelningschef område Stöd I samband med organisatoriska förändringar inom ledningen finns behov av en tjänst som avdelningschef. Denna är inte kostnadsmässigt med i beräkningen men uppgår till ca 0,750 mnkr. 16 25 Förslag till anpassning År (mnkr) Förändring av anställningsavtal från HÖK till PAN Summa 2016 2017 -0,050 -0,050 0,000 Ändra anställningsförhållande från HÖK till PAN inom personligassistans Är möjligt att genomföra. Men kräver omfattade förhandlingar med de fackliga organisationerna. Var ska ändringarna genomföras? Inom personlig assistans. Skriva om anställningsavtal och på sätt ändra anställningsform från en arbetsvecka på 40 timmar till 48 timmar. Vilka arbetstagare berörs? Personal inom personlig assistans. Riskbedömning för brukare Att personal slutar för att anställningsförhållandena anses bli någon försämrade. Svårare att rekrytera ny personal. Vilket innebär att brukaren inte får den kontinuitet och trygghet som det innebär inom personlig assistans att ha vana assistenter. Vilka risker innebär ändringarna? Se ovan Är riskerna allvarliga eller inte? Allvarliga Riskbedömning för personalen Annan tjänstgöringsgrad och förändrade anställningsförhållanden. Vilka risker innebär ändringarna? För den enskilde innebär det osäkrare anställningsvillkor. Går från en tillsvidare anställning till en tim. anställning. Är riskerna allvarliga eller inte? Allvarliga Förslag till åtgärder för att minimera riskerna: Personalavdelning skall kopplas in och ske i samverkan med de fackliga representanterna. 17 26 Barn och utbildning Risk- och konsekvensbeskrivningar har gjort på -0,656 mnkr under 2016, resterande obalans kompenseras med en lättnad på 2,904 mnkr för att täcka utökningen på 3,6 mnkr. Utökningar 2017 2,8 mnkr kompenserat med utökat kommunbidrag på 2,8 mnkr. Återstår -0,050 mnkr anpassa 2017. Beslutad ram 2016: 186 607 mnkr Utökning Neddragning Netto 2016 3,6 -0,7 2,9 2017 2,8 -0,05 2,8 Utökning 3,56 mnkr Ökat antal barn i fritidsverksamhet (0,98) Ökat antal barn i förskolan (0,07) Ökat antal barn i grundskolan (0,55) Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning (0,45) Prisökning Västtrafik 5 % per år (0,22) Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år (0,42) Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning (1,02) Särskolan minskning personal (‐0,15) Anpassningarna har skett varje år sedan 2008 enligt proportionalitet vilket inneburit att sektor barn och utbildning årligen fått göra största anpassningarna för att kompensera andra sektorers underskott. Krav på dessa årliga anpassningar har kommit mitt under förskola och skolas verksamhetsår (läsår) vilket gjort att flera chefer i sektorn har försökt att ”ta höjd” genom att inte fullt ut använda de pengar man enligt resursfördelningssystemet fått sig tilldelat, i syfte att klara av ”årets anpassning”. Detta har bidragit till brister i måluppfyllelse sedan 2008. Sektorn har med förbättringar i systematik gällande kvalitetsarbete gjort små förbättringar de senaste två åren. En ökad lärartäthet från 8,0 till 8,2 på högstadieskolan (omprioriterat från lägre åldrar) har även bidragit till att resultaten sakta förbättrats. Inför budgetår 2016 och 2017 står vi nu åter inför än mer kännbara anpassningar. Då allt är prövat återstår nu att göra anpassningar på ej lagstadgad verksamhet i första hand men därefter personal (barnskötare, elevassistenter och pedagoger) Troligen kommer en anpassning med neddragning av personal att innebära att Munkedals kommun inte kommer att få ta del av planerad statlig satsning på förskola och skola som aviserats inför höst 2015 för Munkedals kommun 2,3 mnkr. Neddragning -0,66 mnkr Vårdnadsbidraget upphör (0,66) Förändring efter budgetbeslut För sektorn har totalt 5,625 mnkr tillkommit i verksamhetsförändringar efter beslut för budget 2016 och för budget 2017 0,168 mnkr. Nedan redovisas verksamhetsförändringar och poster som inte kan verkställas under 2016. Förslag till att hämta hem obalanserna redovisas 3,689 mnkr för budget 2016. Konsekvenser redovisas nedan. År (mnkr) Poster som inte kan verkställas Verksamhetsförändringar netto ökningar Summa ofinansierade poster Förslag till anpassning Netto 2016 -0,535 6,160 5,625 2017 -0,150 0,318 0,168 -3,689 1,936 -4,910 -4,742 18 27 Poster som inte kan verkställas År (mnkr) Avveckla vårdnadsbidrag Ökat antal barn i fritidsverksamhet, minskning från tidigare beräkning Summa 2016 0,150 -0,685 -0,535 2017 -0,150 -0,150 Avveckling vårdnadsbidrag (0,150) Sker succesivt under vt 2016 pga ingångna avtal varefter det är avslutas. Ökat antal barn i fritidsverksamhet (0,685) Tidigare avisering av ökat antal barn i fritidsverksamhet visar istället en minskning i förhållande till tidigare beräkning. Tillkommande ökade kostnader och tillkommande minskade kostnader År (mnkr) Anpassning år 2015 2,109 mnkr samt kostnadsökningar Kostnadsökning interkom ers år 2015 minus budgettillskott Västtrafik exkl. biljettkostnad 2,5 % enligt avtal Västtrafik 12,5% avtal linjetrafik – anropsstyrd trafik Ökat antal barn i förskolan, fler barn samt utökning en avdelning Ökad kostnad lokal Lilla foss förskola Ökad kostnad lokal Önnebacka förskola/halvårseffekt Förskole satsning sedan tidigare Ökat antal barn i grundskolan Utökning förskolechef 50 % - arbetsmiljöverket Verksamhetsutvecklare 75 % kvarstående 25 % till 75% ej finansierad Datasystem Unikum samt hälsoskyddsronder Färre köp av platser på gymnasiesärskola, interkom ers Summa nettokostnadsökningar 2016 2,405 -0,450 0,238 0,477 2,008 0,530 0,318 -0,523 0,690 0,408 0,174 0,150 -0,265 6,160 2017 0,318 0,318 Antalet barn/elever har sedan beslut om budgetramar inför år 2016 tagits förändrats inom Barn- och Utbildnings verksamheter. Ovanstående obalanser i verksamheterna som avser ökat antal barn i förskola och skola måste tillgodoses för att Munkedals kommun skall få ta del av den utlovade statliga satsningen på förskola och skola. Munkedals andel av detta bidrag lå 2015/2016 motsvarar 2,3 mnkr. Detta bidrag blir kommunen återbetalningsskyldig för om kommunen inte kan tillskjuta medel som motsvarar kommunens resursfördelningssystem för det ökade antal barn som finns inom förskola och skola. Anpassningen år 2015 som ej genomfördes pga. osäkerhet gällande krav för att erhålla riktat statsbidrag för personalutökning inom grundskolan. Anpassningen skulle innebära besparing av 3,5 tj elevassistenter, samordningsvinst färre en-avdelningsförskolor. Utöver detta tillkom ökade kostnader Interkommunal ersättning. Kostnadsökning interkom ers år 2015 minus budgettillskott. Minskar ovanstående anpassning. Västtrafiks avtal för anropsstyrd trafik prisuppräkning 2,5 %. Västtrafik 12,5% avtal linjetrafiken minskat med färre anropsstyrda turer inom särskoleområdet. Ytterligare ökning av antal barn i förskolan. Ökat med 1 avdelning i slutet 2015 samt en avdelning 2016. Ökningen av barn inom förskolan innebär ökade lokalkostnader för förskolorna Lilla Foss och Önnebacka. Förskole satsningen som innebar beredskap för utökat barnantal utnyttjas till nya förskolor. Ökat antal barn i grundskolan med ökade kostnader för 25 st elever. Utökning förskolechef 50 % pga. att de två förskolecheferna har ett oacceptabelt antal personal och tjänsteställen vilket påpekats av arbetsmiljöverket. Verksamhetsutvecklare 25 % för sektorn. Ny modul Unikum samt hälsoskyddsronder. Ny modul för förskolans verksamhet gällande dokumentation och kommunikation med föräldrar samt utökade kostnader angående hälsoskyddsronder. Minskat antal barn i gymnasiesärskolan, Interkommunal ersättning. Färre köp, fler i hemmaplanslösning. Förslag anpassning 19 28 År (mnkr) Avsluta musikskolans verksamhet Biblioteksfilialerna bort, kräver utredning Minska antalet elevassistenter med 3,5 tjänster (1,2 tj år 2016, 2,3 tj år 2016 Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd. till 2,9/avd. Minskad personaltäthet i fritids till 23,9 barn/heltid från 21,5 barn/heltid år 2015 Anpassning genom minskad lärartäthet grundskola Summa 2016 -1,007 -0,209 -0,567 -0,226 -0,388 -1,292 -3,689 2017 -1,007 -0,419 -1,133 -0,543 -1,808 -4,910 Munkedals kommun har redan sedan 2012 fler barn per årsarbetare i förskola, grundskola, på fritidshemmet och i gymnasieskolan än andra jämförbara kommuner och i riket. Problem finns redan nu att i skolorna på orterna utanför centralorten, enligt det resursfördelningssystem kommunen använder, klara att få utlagt den timplan som anges enligt skollagen. Det betyder att dessa småskolor inte kan ge eleverna den undervisningstid de ska ha enligt skollagen/ styrdokument. Med ytterligare neddragning på personalsidan inom sektor barn och utbildning kommer barn och elever inte att få lagstadgad rätt till undervisning på vissa av de små skolorna. Barn och elever i kommunen kommer att få minskade möjligheter att nå målen som anges i styrdokumenten och risk föreligger att föräldrar därför väljer att flytta barns elevpeng till skolor i andra kommuner (fria skolvalet). Risker föreligger också för lärarflykt till andra kommuner med rekryteringssvårigheter. Vidare kan en minskning gällande personaltätheten innebära att Munkedals kommun inte kommer att få ta del av den utlovade statliga satsningen på förskola och skola. Munkedals andel av detta bidrag lå 2015/2016 motsvarar 2,3 mnkr. Kommunen återbetalningsskyldig vid personalneddragningar i enlighet med anvisningar. Därför kommer anpassningarna år 2016 att delvis läggas mot ej lagstadgade verksamheter. Detta kommer dock inte att räcka till. Avsluta Musikskolans verksamhet Helt avsluta verksamheten vilket får effekt först ht 2016 pga uppsägningstider och varsel som kommer att ske först sent 2015 eller början 2016. Konsekvensbeskrivning: Musikskolan består idag av fyra spetskompetenser som tillsammans bildar en helhet och som erbjuder ett nästan komplett utbud av instrumentalundervisning. Barn med musikintresse förlorar kompetent vägledning för vidareutveckling samt stimulans till en meningsfull fritid. All ensemble och orkesterverksamhet i kommunal regi försvinner. Inga offentliga framträdanden. Föräldrar kan komma att flytta barns elevpeng till musikklasser i annan kommun. Kulturministern har tillsatt en kulturskoleutredning, vad kommer den att innehålla? Risk och konsekvensbeskrivning för brukare Inga offentliga framträdanden, musikskolan som fritidsaktivitet för vissa barn försvinner. Föräldrar kan komma att flytta barns elevpeng till musikklasser i annan kommun. Risk och konsekvensbeskrivning för personal Uppsägning av pedagoger som går ut i arbetslöshet, innebär en otrygg arbetsmiljö och osäker framtid. Verksamheterna i biblioteksfilialerna upphör. Kräver utredning vilket innebär att den får effekt tidigast först ht 2016 pga varsel och uppsägningstider. Konsekvensbeskrivning Innebär uppsägning av personal inom biblioteksverksamhet. Filialbiblioteken är vid tre skolor tillika skolbibliotek och filialbibliotekarierna är tillika skolbibliotekarier. Uppsägning av personal inom biblioteksverksamheten reducerar skolbiblioteksverksamheten och servicen till kommuninvånare att låna böcker i tre mindre samhällen försvinner. Risk och konsekvensbeskrivning för brukare; Skolbarn och kommuninvånare i tre mindre samhällen i kommunen får ingen service i filialbiblioteket och kommuninvånare får åka till centralorten för att låna böcker och annan media. Risk och konsekvensbeskrivning för personal: Vid översyn kommer varsel att läggas och uppsägningar blir aktuella med oro och otrygghet som följd. Minskning av antalet elevassistenter i förskola och skola med totalt 3,5 tjänster. Får effekt först från ht 2016 pga varsel och uppsägningstider. 20 29 Konsekvensbeskrivning Innebär uppsägning av elevassistenter och minskat stöd till elever i behov av särskilt stöd. Barn i behov av ett ”stödjag” för att uppnå målen i styrdokumenten kommer inte att nå målen. Anmälningar till barnombudsman eller Skolinspektion, som redan idag är för många kommer att öka. Risk och konsekvensbeskrivning för brukare För vissa barn med olika typer av funktionshinder (rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, stora koncentrationssvårigheter, brister i impulskontroll, medicinska diagnoser etc) innebär uteblivet stöd av resursperson/ elevassistent en risk för barnet själv och dess utveckling och ibland för andra barn. Risk och konsekvensbeskrivning för personal Vid varsel och uppsägningar uppstår en situation som innebär oro och stor otrygghet. För pedagoger som blir utan detta stöd i klass blir detta en ökad arbetsbelastning. Minskad personaltäthet på fritidshemmen till 23,9 barn per heltid från 21,5/heltid år 2015. Får effekt först från ht 2016 pga varsel och uppsägningstider. Konsekvensbeskrivning Munkedals kommun ligger med 21,5 barn/ heltid redan mycket lågt i personaltäthet i jämförelse med kommuner i V8. Att höja till 23,9 barn/ heltid innebär en drastisk försämring i tillägg till detta. Kommer att innebära mycket stora påfrestningar på personal och svårigheter att nyrekrytera vid vakanser. Stora brister gällande barns säkerhet. Risk och konsekvensbeskrivningar för personal Stor ökande arbetsbelastning med ökad risk för stressymptom, otillräcklighetskänslor och sjukskrivningar. Ordinarie personal får ta mycket stort ansvar vid insättande av vikarier. Risk och konsekvensbeskrivningar för brukare Risker för barns säkerhet då personal ska ha uppsikt över så många barn och kunna möta deras behov. Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd till 2,9 pers/avd. Får effekt först från ht 2016 pga varsel och uppsägningstider. Konsekvensbeskrivningar Minskad personaltäthet i förskolan innebär en försämring med stora påfrestningar på personal och svårigheter att nyrekrytera vid vakanser samt stora brister gällande barns säkerhet. Risk och konsekvensbeskrivning för personal Stor ökande arbetsbelastning med ökad risk för stressymptom, otillräcklighetskänslor och sjukskrivningar. Ordinarie, kvarvarande personal får ta mycket stort ansvar vid insättande av vikarier Risk och konsekvensbeskrivning för brukare. Risker för barns säkerhet då personal ska ha uppsikt över så många barn och kunna möta deras behov. Anpassningar år 2016 och 2017 minskad lärartäthet på hela grundskolan; Får effekt först från ht 2016 pga varsel och uppsägningstider. Konsekvensbeskrivningar Utöver vad som beskrivits ovan behöver stora anpassningar motsvarande 3,1 mnkr göras avseende lärartäthet på grundskolan samtidigt som undervisning enligt läroplanens timplan inte kommer att kunna genomföras på vissa skolor, där elevantalet är lågt, då lärartätheten i Munkedals kommun redan är låg. Elever kommer inte att kunna få sin garanterade undervisningstid. Strider mot skollagen/ styrdokument. Stora svårigheter för kommunen att rekrytera lärare. Nedläggning av en skola kan bli nödvändig. Dessutom kommer kommunen att bli återbetalningsskyldig av medel till den nationella lågstadiesatsningen ”lågstadielyftet” om 2,3 miljoner. Risk och konsekvensbeskrivning för personal; Varsel och uppsägningar av c:a 5,5 lärare. Behörighetskravet gällande undervisande och betygsättande lärare kommer inte att kunna uppnås. Kvarvarande lärare med rätt ämnesbehörighet blir ansvariga gentemot ämnesobehöriga gällande deras arbete med bedömning och betygsättning av elever. Skollagen kommer inte att kunna följas. Lärare kommer att söka sig från kommunen. Föräldrar med barn i våra verksamheter? Risk och konsekvensbeskrivning för brukare. Alla elever kommer inte att kunna få sin garanterade undervisningstid. Elever kommer inte att få undervisning av behörig personal. Föräldraoro för att deras barn inte får den utbildning de har rätt till. Skollagens krav uppnås ej. 21 30 Elever når inte målen. Munkedalselever som kommer till gymnasiet ligger inte i nivå med skolkamrater från andra kommuner och har sämre förutsättningar att klara gymnasiestudierna på tre år. Kostnadsökningar? Sammanställning beslutad budget År Kommunledningskontor Tillväxt och kultur: Neddragning/minskning av chefstjänst Tillväxt och kultur: Samgående mellan Kultur och bibliotek, minskning 50 %. 2016 2017 mnkr -0,600 mnkr -0,205 Tillväxt och kultur: 50 % tjänst i stugan tillsätts ej -0,200 Ekonomi: C hefsupphandlare (Munkedals andel) -0,200 Administrativa: Växelsamarbete -0,318 Kommunchef: Neddragning av verksamhetsutvecklare -0,577 Personal: Facklig tid Översyn av samverkansmöjligheter lön, bemanning, personal (omfördela ram) Gemensam administration kring specialistfunktioner (komp.avskr, pension, upphandling, finans) Koncernsamordning, (Omfördela ram) -0,300 -0,100 -3,200 ? ‐0,600 0,600 ‐0,600 År 2016 2017 Samhällsbyggnad mnkr mnkr ? -0,700 Omfördelning inom KS Anpassning av ram Gata/mark: Bostadsanpassning (0,900 mnkr) 0,900 0,000 Handlarrunda (ofinansierad idag 0,090 mnkr) Föreningen Grönskan (ofinansierad idag 0,700 mnkr) 0,090 0,700 0,000 0,000 Leader (ofinansierad idag 0,170 mnkr) Utökning av ram 0,170 0,000 1,860 0,000 Fastighet: Översyn kaffet -0,130 Översyn taxor och avgifter -0,100 Nedläggning ishall (halvårseffekt) -0,500 Minskat underhåll föreningen grönskan -0,200 Neddragning av arbetskläder inom samhällsbyggnad Intäkt för föreningshyra -0,050 -0,060 Lägre lokalkostnader (omfördela ram) -0,205 Omfördela inom KS Anpassning av ram Summa -1,000 -1,000 2,000 -1,245 -2,000 0,615 -2,000 22 31 År Stöd 2017 mnkr LSS-boende: Allmänna vägen 2016 mnkr 1,800 Barn och unga institutionsvård (idag ofinansierad) 4,100 -1,025 Familjehem (idag ofinansierad) Soc. sekreterare (idag ofinansierad) Sysselsättning: ökning deltagare multifunktionshinder (2016: 1,575, 201 2,500 2,300 1,575 -0,625 12,275 -0,500 allmänna vägen: se över nattbemanning Prövning återbesättning avg.handläggare Korttidsboende i egen regi -0,590 -0,220 -0,200 -0,500 Struktur biståndsbedömning inkl kvalitetsnivåer -0,300 Sänkt personaltäthet grupp-/servicebostad 2,0 tjänst -0,851 Utökning av ram 1,150 omfördelning inom ks 0,000 1,000 Anpassning av ram -2,161 0,000 Summa 10,114 -1,000 År 2016 2017 Vård och Omsorg mnkr mnkr Volymökningen hemtjänst 5,000 2,000 Volymökning hemsjukvård 1,200 Ökade behov av hjälpmedel 1,000 Digitala trygghetslarm 0,150 0,200 7,350 2,200 Utökning av ram Förslag anpassningar 1. Minska mertid, övertid och vikarietillsättning -1,800 3+4 Handllingsplan på minskad ohälsa 2 % enheter -0,800 4. Kvalitetsnivå hemtjänst/trygg hemgång -0,700 S+C+MP ökat budget för arbetskläder, lagkrav 8. Översyn av organisationen stöd/vård och omsorg dela enhetschefstjänst. 8. Uppsägning Uppsägning 2,74 heltider år 2017 (1,37 mnkr) 0,200 -0,610 0,000 -2,200 -3,710 -1,370 3,640 0,000 Omfördelning inomg KS lättnad för obalans -2,200 med 1,000 mnkr Anpassning av ram Summa 0,830 23 32 År 2016 2017 Barn och utbildning mnkr mnkr Ökat antal barn i fritidsverksamhet 0,980 0,160 Ökat antal barn i förskolan Ökat antal barn i grundskolan Ökat antal barn gymnasieskolan, Interkom ersättning 0,070 0,550 0,450 0,810 0,300 0,450 Prisökning Västtrafik 5 % per år 0,220 0,230 Utveckling/uppföljning/aktivitetsansvar barn/ungdomar tom 24 år 0,420 0,000 Särskolan minskade intäkter Interkom ersättning 1,020 1,020 Särskolan minskning personal -0,150 -0,150 Utökning av ram 3,560 2,820 Avveckla vårdnadsbidrag -0,656 Minska antalet elevassistenter 0,000 Minskad personaltäthet Fritids 23,65 barn/heltid från 2015 21,5 barn/heltid Minskad personaltäthet i förskolan 0,027/avd, 2,9 pers/avd -0,638 -0,986 -0,226 Minskad lärartäthet 0,2 per åk, grundskolan åk 1-9 -0,463 Minskad lärartäthet 0,2 grundskolan förskoleklass Avveckla Barn och utbildnings del i Stödteamet specialpedagogen(förebyggande arbete) Ökat KB för att slippa neddragning 2017 2,820 omfördela inom KS ( SB,KLK,stöd kvarstår dock 0,050 mnkr att anpassa) -0,112 Anpassning av ram Summa -0,395 2,770 -0,656 -0,050 2,904 2,770 24 sida 1 2015-10-01 KOMMUNSTYRELSEN 33 Dnr: KS2015-8 TJÄNSTESKRIVELSE Mål och resursplan 2016-2019, Budget 2016-2017 MRP är en förkortning för ”Mål- och resursplan” och är ett av de viktigaste styrdokumenten för kommunfullmäktige. För varje ny mandatperiod tas ny MRP fram. Den består av fyra steg: Mål -och resursplan, MRP för fyra år Årlig revidering av MRP jämte årsbudget Löpande budgetuppföljning och delårsbokslut, samt Årsbokslut Mål Utifrån majoritetens programförklaring har kommunfullmäktige antagit 9 inriktningsmål för verksamheten för planperioden 2016-2019. Med dessa mål som utgångspunkt har 35 resultatmål inkl. indikatorer/mått tagits fram och godkänts av kommunstyrelsen, byggnadsnämnd och lönenämnd för perioden 2016-2017. Kommunfullmäktige har fastställt nämndernas resultatmål och indikatorer för 20162017 i juni 2015-06-25 § 45. Revidering av resultatmål och indikatorer Vissa indikatorer valde verksamheten att inte definiera innan slutlig ramtilldelning. Förslag på indikatorer utifrån beslutad ekonomisk ram har nu gjorts. Nya förslag på resultatmål har även gjorts utifrån inriktningsmålen: 1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet 2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut I underlaget som redovisas totalt 36 resultatmål med indikatorer utifrån de 9 inriktningsmål kommunfullmäktige har antagit. Justerade/reviderade mål och mått redovisas i handlingen med beige färg och borttagna med att vara överstrukna. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Se ovan 4. Facklig samverkan enligt FAS Information har skett i samverkan under genomgående under våren. Munkedals mål -och resursplan, budget 2016-2017 plan 2018-2019 har konsekvenser beskrivits/informerats om 2015-04-18. Facklig förhandling har skett i kommungemensamma samverkan 2015-04-25. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 2 34 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att revidera kommunstyrelsens resultatmål och indikatorer för 2016-2017 enligt underlag. Ulrika Gellerstedt Ekonomichef/Bitr. Kommunchef Ekonomienheten Maria Strömberg Controller Ekonomienheten Beslutet expedieras till: Sektorchefer, ekonomienheten. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 35 Munkedal Mål och resursplan(MRP) 2016-2019 Budget 2016-2017 Mål och resursplan 2016-2017 plan 2018-2019 Typ av dokument: Budgetdokument Handläggare: Ekonomichef/Controller Antagen av: Kommunfullmäktige Dnr: KS2015-8 Antagningsdatum 2015-06-25 § 42,44,45 2015-11-26 § ? Revisionshistorik MRP: Giltighet: Gäller tills vidare 2015-06-25 Förslag till MRP utifrån KF beslut 2015-06-25 § 42,44,45 reviderat MRP utefter beslut om att sänka resultatet 1 % 2015-11-26 reviderade resultatmål och indikatorer Relaterade dokument: Nämndernas budgetskrivelser, KS2015-05-20 §92, BN 2015-05-13 §36, LN 2015-05-07 §9+10 Planeringsförutsättningar 2014-11-27 §83 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning/hantering av RUR 2014-11-24 §84 Styr- och ledningssystem i Munkedal 2013-11-28 §94 36 5. Målstyrning Utifrån vision 2025 har kommunfullmäktige antagit inriktningsmål för verksamheten. Med dessa mål som utgångspunkt beslutar nämnderna om ett antal resultatmål. Här konkretiseras fullmäktiges inriktningsmål. Dessa mål visar för förvaltningen vad som ska göras. Därefter arbetar förvaltningen fram hur det ska genomföras genom framtagande av verksamhetsmål. Verksamhetens mål är utgångspunkten för varje arbetsplats arbete inför det kommande året. Varje enhet/arbetsplats tar fram aktiviteter som de måste arbeta med för att uppnå ovanstående mål. 5.1 Vision 2025 ”Munkedal – mer av livet. En hållbart växande kommun med engagerade invånare. Här tar vi oss an framtidens utmaningar tillsammans!” Kommunens vision sträcker sig fram till 2025. Visionen gäller för det geografiska området Munkedals kommun och ska tilltala många, lyfta fram det unika och vara ”munkedalsk” på alla sätt. Vision 2025 handlar om att ge en bild av hur vi önskar att Munkedals kommun utvecklas fram till år 2025 samt vilken väg vi ska gå för att kunna nå dit. 5.2 Fullmäktiges inriktningsmål Kommunfullmäktige antar inriktningsmål utifrån programförklaring, dessa gäller över mandatperioden. Framtagande av målen sker i den politiska församlingen. Med inriktningsmålen formulerar förtroendevalda en allmän inriktning för verksamheten. Det kan komma konkreta mål ur programförklaringen. Inriktningsmålen antas av kommunfullmäktige i november efter varje nytt val. Målen kan vara kopplade till resurser, behov av eventuell förändring av resurstilldelning ska beaktas vid fördelning av de ekonomiska resurserna. Utifrån S, C och Mp:s programförklaring för planeringsperioden 2016 -2019 har nio stycken. inriktningsmål upprättas för Munkedals kommun. Alla 1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. 2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. Vård och Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling Samhällsbyggnad och infrastruktur 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. Fritid och Kultur 7. Inriktningsmål: Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott -fritids -och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet. Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. Styrning och ledning 9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år. 5.3 Nämndernas resultatmål Kommunstyrelse fastställer resultatmålen. Detta utifrån vision/omvärldsbevakning/ inriktningsmål. Här handlar det om en konkretisering av inriktningsmålen, målen ska vara uppföljnings- och mätbara. Utifrån de 9 st inriktningsmål har 36 st. resultatmål föreslagits med indikatorer. Varje mål ska därför kopplas ihop med god mix av olika mått. Mått kan t.ex. delas in i resurs, produktion eller verksamhetsresultat. För att få en god följsamhet tas målen fram i god dialog med verksamhetsföreträdare. Målen kan vara kopplade till tillgängliga resurser, förändringar av ekonomiska förutsättningar kan leda till att målen behöver revideras. Detta ska beaktas vid varje budgetår. Målen och måtten antogs av nämnderna i maj och i sin helhet i MRP. Se respektive nämnds nedbrytning av mål i nämnds redovisning. 5.4 Verksamhetsmål/aktiviteter Verksamheten utarbetar verksamhetsplaner som innehåller de mål och aktiviteter som ska genomföras för året i syfte att uppnå beslutade resultat –och inriktningsmål. Sektorerna anger hur de ska uppfylla sitt uppdrag. Dessa planer antas av nämnden i december med dess detaljbudget. 37 Justerade indikatorer och resultatmål är beigefärgade. 7.1.2 Resultatmål Kommunledningskontor Kommunstyrelsen har tagit fram 15 resultatmål för kommunledningskontorets verksamhet dessa hänför sig till 6 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 3 resultatmål är flyttade till kommunledningskontoret från samhällsbyggnad. Förslag till nya resultatmål och indikatorer för inriktningsmål 1 och 2 som inte hade brutits ner i juni. 1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. 1.1 Resultatmål: Barnkonventionen ska beaktas i alla kommunala beslut Ta fram kommunövergripande plan för arbetet med barnkonventionen Kunskap om barnkonventionen: utbildningsinsatser politisk nivå Kunskap om barnkonventionen: utbildningsinsatser tjänstemannanivå Utbildning i barnkonsekvensanalyser i tjänsteskrivelser Andel beslut där barnchecklista beaktats Andel beslut där barnkonsekvensanalys har använts (utifrån barnchecklistan) 1.2 Resultatmål: Folkhälsoperspektivet ska beaktas i alla kommunala processer Utbildning i social hållbarhet, folkhälsa och kommuninvånarnas hälsoläge för att skapa en gemensam kunskapsbas (politiker och tjänstemän) Utbildning i konsekvensbeskrivning av folkhälsa i tjänsteskrivelser (tjänstemän) Andel beslut med konsekvensbeskrivning av folkhälsoperspektivet i tjänsteskrivelser År 2016 X X X X År 2017 100 % 100 % År 2016 År 2017 X X 100% 2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut 2.1 Resultatmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut I mallen för tjänsteskrivelse ska ett förtydligande göras av miljöaspekterna Utbildning för tjänstemän som skriver tjänsteskrivelser om hur man tolkar miljöaspekter i tjänsteskrivelse Andel beslut med konsekvensbeskrivning av miljöaspekten i tjänsteskrivelser År 2016 X År 2017 X 100 % Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Ta fram plan för att marknadsföra Munkedal som attraktivt besöksmål Indikatorer Färdigställd handlingsplan År 2016 Mål Utfall - År 2017 Mål Utfall 1 5.2 Resultatmål: Utveckla servicekontorets verksamhet Indikatorer Utbildningstillfällen för servicekontorets personal Utvärdering av verksamheten År 2016 Mål Utfall 2 - År 2017 Mål Utfall 1 1 År 2016 Mål Utfall 1 År 2017 Mål Utfall - År 2016 Mål Utfall År 2017 Mål Utfall 5.3 Resultatmål: Starta ett näringslivsråd Indikatorer Starta ett näringslivsråd Tar bort mål ovan och ersätts med mål nedan samt indikatorer utifrån programförklaring och projektet förstärkt lokalt attraktionskraft 5.3 Resultatmål: Utveckla och stärka det lokala näringslivet Indikatorer Ny näringslivsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagna av Kommunstyrelsen Påbörjat genomförande av handlingsplan kopplad till Näringslivsstrategi och budgetanslag 5.4 Resultatmål: Öka antal kontakter med företag för att få dom intresserade av Munkedal Indikatorer Antal kontakter, minst Tar bort mål ovan och ersätts med mål nedan samt indikatorer utifrån programförklaring och projektet förstärkt lokalt attraktionskraft’ 1 - - 1 År 2016 Mål Utfall 15 År 2017 Mål Utfall 16 38 5.4 Resultatmål: Stärka den lokala attraktionskraften i hela Munkedals kommun Indikatorer Ny landsbygdsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagna av Kommunstyrelsen Påbörjat genomförandet av handlingsplan kopplad till Landsbygdsstrategi och budgetanslag 5.5 Resultatmål: Öka antalet företagsbesök Indikatorer Antal besök Antal näringslivsträffar Tar bort mål ovan och ersätts med mål nedan samt indikatorer utifrån programförklaring och projektet förstärkt lokalt attraktionskraft 5.5 Resultatmål: Utveckla innovativa metoder för upphandling Indikatorer Studiebesök tillsammans med kommunens upphandlare för att ta del av goda exempel Reviderad upphandlingspolicy alternativt framtagande av upphandlings-strategi för innovativ upphandling. År 2016 Mål Utfall År 2017 Mål Utfall 1 - - 1 År 2016 Mål Utfall 30 ? År 2017 Mål Utfall 35 ? År 2016 Mål Utfall År 2017 Mål Utfall 2 - - 1 Fritid och kultur 7. Inriktningsmål Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott-fritids – och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet 7.3 Resultatmål: Minska droganvändningen Indikatorer Årligen arrangera en föreläsning kring ANDT för både skola och allmänhet Andel dagligrökande ungdomar i åk 9 ska ligga på samma nivå som riket Andelen elever i åk 9 som trivs ganska bra eller mycket bra i skolan. 1 5% 80 % 1 Andel tobaksfria elever i åk 9 80 % - År 2016 År 2017 Mål Utfall Mål Utfall - 7.3 Ta bort indikator föreläsning och dagligrökare och ersätts av trivselenkät och tobaksfria utifrån vision 2025 Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.1 Resultatmål: Ta fram en handlingsplan för att minska ohälsan fram till 2018, utifrån arbetsmiljöpolicyn Indikatorer Handlingsplan för ohälsa skall vara färdig Ta fram rutiner för uppföljning av handlingsplanen Minska ohälsan År 2016 Mål Utfall 1 1 7% År 2017 Mål Utfall 5% Flyttat ner indikatorerna handlingsplan och rutiner till verksamhetsmål för mål 8.1. Styrning och ledning 9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år 9.1 Resultatmål: Utveckling av policydokument: styr- och ledning samt ägarpolicyn Indikatorer Skapa förutsättningar för bättre koncernsamråd Se över budgetprocessen -tydliggöra resurser mot grunduppdrag Ta fram definition av vad grunduppdraget är inom varje sektor År 2016 Mål Utfall 1 År 2017 Mål Utfall 1 1 9.1 Förslag på fler indikationer 9.2 Resultatmål: Fortsatt arbete med implementering av beslutsstödsystem Indikatorer Modul för budget och prognos Drift av personalrapporter i Hypergene Drift av skolrapporter i Hypergene Införande och drift av delårsrapport i Hypergene Modul för vård och omsorg År 2016 Mål Utfall 1 1 1 1 9.2 Förslag till fler indikationer av implementeringar i beslutsstödsystemet samt tidsförskjutning av mått År 2017 Mål 1 1 Utfall 39 9.3 Resultatmål: Fortsatt arbete med förtydligad struktur för kommunens styrdokument. Indikatorer Uppdatera/revidera policydokument 9.4 Resultatmål: Förbättra kommunens information till och dialog med medborgarna. (bl.a. via webben) Indikatorer Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (%) Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (%) År 2016 Mål Utfall 10 År 2017 Mål Utfall 10 År 2016 Mål Utfall 100 År 2017 Mål Utfall 100 40 9.5 Resultatmål: Fortsatt arbete med beslutandeprocessen/ beredningsprocessen. 43 År 2016 Indikatorer Handläggare i Ciceron handläggarstöd Processer i sammanträdesstöd för förtroendevalda Mål 5 2 Utfall År 2017 Mål 10 3 Utfall 7.2.2 Resultatmål Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen har tagit fram 3 resultatmål för sektor samhällsbyggnad utifrån från 3 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Andelen ekologisk och närproducerad mat ska öka Indikatorer Andelen inköpta ekologiska livsmedel (utfall 2015 13,9%) Andelen inköpta ekologiska livsmedel (2014 utfall 10,3 och 2015 13,9 % %) Justerat indikator År 2016 Mål 14,5% 7,50 % Utfall År 2017 Mål 15,5% 8% Utfall Samhällsbyggnad och infrastruktur 6. Inriktningsmål Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. 6.1 Resultatmål: Öka samutnyttjandet av kommunala lokaler Indikatorer Genomföra undersöka nyttjandegraden/-tiden i kommunala lokaler (JA eller Nej) Förbättra nyttjandegraden jämfört med 2016 (%) Fritid och kultur 7. Inriktningsmål: Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott -fritids -och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet. 7.2 Resultatmål: Energianvändningen i kommunala lokaler ska minska Indikatorer Minska energianvändningen (KWH/m2) Öka andelen förnyelsebar energi (%) År 2016 Mål Utfall JA - År 2016 Mål Utfall <162 >95 År 2017 Mål Utfall >2016 År 2017 Mål Utfall <2017 >2016 40 7.3.2 Resultatmål Vård och Omsorg Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för vård och omsorg utifrån 3 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får de stöd som behövs, när det behövs utifrån behov Boende för äldre + Stöd till personer med demenssjukdom 4.1 Resultatmål: Anpassa boendemiljö och bemanning för att möta det ökade behovet av stöd och boende för personer med demenssjukdom År 2016 Indikatorer Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Antal miljöanpassningar Andel personal med eftergymnasial demensutbildning Andel tillls vidareanställd personal som genomfört demens-ABC antal avvikelser på särskilt boende Antal anpassade boendeplatser för demenssjuka Mål 80 % 5 50 % 100 % <2015 60 Utfall År 2017 Mål Utfall 84 % 10 50 % 100 % <2016 65 4.1 Förslag nya indikatorer och några strukna Stöd till anhöriga 4.2 Resultatmål: Anhörigstödet ska fortsätta utvecklas utifrån handlingsplanen och ska byggas upp i samarbete med kommunens verksamheter, Närhälsan och frivilligorganisationer Indikatorer Utbildningsinsatser riktade till anhörigvårdare År 2016 Mål Utfall 4 År 2017 Mål Utfall 4 År 2016 Mål Utfall <7% 3,5 2 År 2017 Mål Utfall <5% 3 4 År 2016 Mål Utfall ja År 2017 Mål Utfall - 4.2 komplettering av indikatorer utifrån beslutad budget. Organisation och samverkan 4.3 Resultatmål: Munkedals kommun ska på ett ansvarsfullt sätt bidra till en fungerande samverkan – internt och externt, för att genom detta kunna utveckla äldreomsorgen och bättre möta äldres olika behov Indikatorer Återinläggning på sjukhus Vistelsedagar på sjukhus efter utskrivningsbesked (KLARA statistik) Aktiviteter i samverkan med andra kommuner Boende för äldre (samhällsbyggnad) 6. Inriktningsmål: Kommunen kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur 6.1 Resultatmål: Förbereda och planera för Äldrecenter för att möta ett ökat behov av boendeplatser och en mer samordnad äldreomsorg Indikatorer Påbörjad detaljplan (Aktivitet) Medarbetare, ledarskap och kompetensförsörjning 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.1 Resultatmål: Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa ett en god arbetsmiljö och minskad ohälsa Indikatorer Andel anställda med utbildning Minskad sjukfrånvaro Personalomsättning omsorgspersonal särskilt boende och hemtjänst År 2016 Mål Utfall 99 % År 2017 Mål Utfall 100 % <0,5 % 2015 <0,5 % 2016 18 % 15 % 8.2 Resultatmål: Utveckla och hitta nya rekryteringsvägar in i äldreomsorgen – så att fler ser vård- och omsorg som ett attraktivt arbetsområde och vill utbilda sig År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Minskad introduktionstid <2015 <2016 Antal elever/praktikanter >2015 >2016 Fler utbildade praktikhandledare på enheterna >2015 >2016 41 7.4.2 Resultatmål Sektor Stöd Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för sektor Stöd utifrån 4 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt 3.1 Resultatmål: Verksamheterna inom Stöd skall i samverkan utifrån sina specifika uppdrag aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ för att nå en god livskvalité. Indikatorer Utvecklad samverkan med varje individ/brukare och myndigheter. SIP (samordnad individuell plan) Alla brukare eller dess företrädare ska ha vetskap om möjligheten att kunna begära en individuell plan. 3.2 Resultatmål: Arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar skall minimera antalet elever som inte genomför gymnasieutbildningen Indikatorer Antal ärenden räknas via uppföljningsansvaret och redovisas i Kvalitetsdokumentationen från Kunskapens hur årligen i september. År 2016 Mål Utfall År 2017 Mål Utfall 100 % 100 % 100 % 100 % År 2016 Mål Utfall År 2017 Mål Utfall Bokslut Bokslut År 2016 Mål Utfall 100% År 2017 Mål Utfall 100% År 2016 Mål Utfall 4 300 200 4,5 % 8,0 % År 2017 Mål Utfall 3 700 197 4,3 % 7,8 % År 2016 Mål Utfall 72 % Ja År 2017 Mål Utfall 75 % Ta bort ovan och ersätt med nedan: samma som skolan samarbete 3.2 Resultatmål: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. Indikatorer Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder 3.3 Resultatmål: Tidiga och förebyggande insatser prioriteras och utvecklas i syfte att förbättra eller vidmakthålla egna förmågor och förhindra eller senarelägga mer omfattande insatser. Indikatorer Minska antalet placeringsdygn för barn och ungdomar Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd Barn i familjer med ekonomiskt bistånd/ekonomiskt utsatta barn % Unga vuxna med försörjningsstöd % Nya förslag Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. 4.1 Resultatmål: Alla skall ha rätt till ett eget boende. Boende skall utformas utifrån olika individers specifika behov. (Mer homogena grupper inom gruppboenden LSS) Indikatorer KKIK serviceutbud LSS gruppboende (index %) Färdigställa kvalitetsmått och nivågruppering av stödbehov Upprätta förslag till resursfördelning mot nivågruppering Ja *Fler indikatorer. Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Aktiviteter ska erbjudas de medborgare som uppbär försörjningsstöd och sysselsättning genom samverkan mellan kommunens olika sektorer. Indikatorer Antal OSA anställningar Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal praktikplatser (KAS) Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) Kommunal arbetsmarknadsstatistik KAS Öka antalet sysselsättningsplatser med placering utanför den ordinarie kommunala verksamheten. (Antal platser) Inom ram, dock ökad kostnad beroende på ökad nivå t.ex. ökade ferieplatser År 2016 Mål Utfall 10 st. Enligt KF´s tilldelning 10 9 År 2017 Mål Utfall 12 st. Enligt KF´s tilldelning 15 12 42 Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald 8.1 Resultatmål: Minska sjukfrånvaron och möjlighet att rekrytera socialsekreterare Indikatorer Handlingsplan för rekrytering av socialsekreterare Minska sjukfrånvaron till Antal anställda som genomgått validering eller vidareutbildning År 2016 Mål Utfall X 7,5 % 45 År 2017 Mål Utfall 7% 60 Förslag till fler indikatorer. 7.5.2 Resultatmål Barn och utbildning Kommunstyrelsen har tagit fram 4 resultatmål för Barn och utbildning utifrån två av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 2 resultatmål har organisatorisk flyttats till barn och utbildning från tillväxt. Totalt 6 mål. Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. 3.1 Resultatmål förskola: Varje avdelning inom förskolan ska varje dag använda utemiljö i sin pedagogiska verksamhet. Indikatorer Varje avdelning rapporterar till förskolecheferna en gång i månaden på APT Förskolecheferna rapporterar i Kvalitetsdokumentation efter varje läsår i september Förtydligat indikatorn 3.2 Resultatmål: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen.(kommunens uppföljningsansvar) Indikatorer Antal ärenden räknas via uppföljningsansvaret och redovisas i kvalitetsdokumentationen från kunskapens hus årligen i september. År 2016 Mål Utfall 10 Bokslut År 2017 Mål Utfall 10 Bokslut År 2016 Mål Utfall År 2017 Mål Utfall bokslut bokslut Mål ovan tas bort och förtydligas av nedan två nya mål: 3.2 Resultatmål: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. Indikatorer Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder År 2016 Mål Utfall 100 % År 2017 Mål Utfall 100 % 3.3 Resultatmål: Alla ungdomar 16-19 år skall erbjudas aktiviteter utifrån kommunens aktivitetsansvar. Indikatorer Mätning av antal ärenden 2 ggr/år 16-19 år Erbjuder alla ungdomar aktivitet År 2016 Mål Utfall 2 100 % År 2017 Mål Utfall 2 100 % År 2016 Mål Utfall År 2017 Mål Utfall 3.4 Resultatmål: Främja samverkan och samarbete mellan kommunens olika verksamheter för gott resursutnyttjande. Indikatorer Rapportera antal nätverksmöten för varje enhet i kvalitetsdokumentationen i september Nätverksmöten Fritid och kultur 7. Inriktningsmål Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott-fritids – och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet 7.1 Resultatmål: Samordna fritidsverksamheter och behovet av mötesplatser under samlingsbegreppet Allaktivitetshus Indikatorer Tydliggöra begreppet Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar) Skapa ett Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar) Genomföra gemensamma arrangemang med föreningslivet Skapa en kulturskola Nya mått 7.2 Resultatmål: Fortsatt bredda verksamheten i biblioteket Indikatorer Hur många timmar/ vecka har huvudbiblioteket öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? (tim) Hur många timmar/ vecka är huvudbiblioteket tillgängligt totalt (tim) Utnyttjandegraden av beståndet ska öka med 5 %. Antalet aktiviteter där biblioteket ska fördjupa och bredda samarbetet med andra aktörer Öka aktiviteter med fokus på läs-och litteraturfrämjande arrangemang bokslut bokslut 2 2 År 2016 Mål Utfall X 3 År 2016 Mål Utfall 6 2 38 24 5 År 2017 Mål Utfall X 3 X År 2017 Mål 6 2 38 24 5 5 5 5 5 43 7.2 Pga. neddragning av tjänster har timmarna i biblioteket fått justerats. 8.2 Resultatmål Byggnadsnämnd Ett resultatmål har byggnadsnämnden brutit ner från ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Inga förändringar har skett 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. 6.1 Resultatmål BN: Förenkla för övriga aktörer på bostadsmarknaden Indikatorer Handläggningstid (dgr) (bättre nivå än mätningen 2015) Färdigställa planer (antagna av BN eller KF) Informationsgivning via webb År 2016 Mål Utfall 50 4 90 År 2017 Mål Utfall 45 4 90 9.2 Resultatmål Lönenämnd Två resultatmål har Lönenämnden brutit ner från två av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Inga förändringar har skett 2. Inriktningsmålet KF: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut 2.1 Resultatmål lönenämnd: Verka för en minskning av pappersförbrukningen inom verksamheten Indikatorer Löneenheten skall minska användningen av kontorspapper och kontorspärmar 8. Inriktningsmålet KF: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald 8.1 Resultatmål lönenämnd: Verka för hög informations- och kunskapsnivå inom nämndens område Indikatorer Individuella kompetensutvecklingsplaner för samtliga medarbetare (%) Utveckla löneenhetens webbsida till att hela tiden vara uppdaterad (%) År 2016 Mål 70 Utfall År 2016 Mål 100 80 Utfall År 2017 Mål 80 Utfall År 2017 Mål 100 100 Utfall sida 1 2015-10-06 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS 2013-438 TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsförutsättningar 2017 Bakgrund Ramar och mål är antagna för budget för 2016-2017, beslut togs i kommunfullmäktige juni 2015. Detta till trots måste varje budgetår föregås av ett separat budgetbeslut. Då ramar och mål redan är beslutade för budget 2017 innebär det att dessa planeringsförutsättningar inklusive inriktningsmål är en avstämning. För tidigare gjorda antaganden finns möjlighet att göra justeringar/omprövningar. Inriktningsmål finansiella De finansiella inriktningsmålen (långsiktiga 5 år) avser perioden 2015-2019 och finns beskrivna i riktlinjer för god ekonomisk hushållning och RUR. Inriktningsmål verksamhet Verksamhetens inriktningsmål gäller för planeringsperioden 2016-2019 och är framtagna med programförklaringen från majoriteten samt utifrån presenterad omvärldsanalys. Inriktningsmålen föreslås vara oförändrade. Planeringsförutsättningar Nedanstående är antaganden som gjordes i budget 2016-2017. 1. Finansiella resultatmål 2. Befolkningsutveckling 3. Tidsplan budgetprocess, budget 2017 1. Finansiella resultatmål (2 år) o Årets resultat: Ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag o Soliditetsmål: Positiv soliditetsutveckling med en ökning på 0,8 % enheter årligen. o Investeringsmål: Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr årligen. o Skattemål: Ska vara oförändrad Resultatmålen föreslås vara oförändrade. 2. Befolkningsutveckling (2 år) o Antagandet om befolkningsutveckling för budget 2016 har ökats till 10 230 invånare (+ 10). För 2017 föreslås med bakgrund av prognosen för 2015 att antagandet sänks till 10 220 invånare. Befolkningsantagandet föreslås sänkas för 2017 till 10 220 invånare. 3. Tidsplan (1 år) o Förvaltningen föreslår följande tidsplan för budget 2017. Planeringen utgår ifrån att beslut fattas om att tillsätta ett KSAU. I annat fall kan planen komma att revideras. • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • 44 sida 2 45 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi God ekonomisk hushållning 4. Facklig samverkan enligt FAS Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inriktningsmålen är oförändrade för planeringsperioden 2016-2019 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta upprättade planeringsförutsättningar för budget 2017 Håkan Sundberg Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef/bitr. kommunchef Maria Strömberg Controller Beslutet expedieras till: Ekonomienheten, Sektorchefer 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 Fax 0524-181 74 Bankgiro 549-6260 • 46 KOMMUNSTYRELSEN KS 2013‐438 Planeringsförutsättningar budget 2017 Mål och resursplan 2016‐2017 plan 2018‐2019 Typ av dokument: Budgetdokument Handläggare: Ekonomichef/Controller Antagen av: Kommunfullmäktige Dnr: KS2013‐438, Dnr KS2015‐8 Antagningsdatum KF: 2014‐11‐27 § 83, Budget 2016‐2017 2015‐11‐26 § x Budget 2017 Revisionshistorik MRP: Giltighet: Gäller tills vidare 2015‐06‐25 Förslag till MRP utifrån KF beslut 2015‐06‐25 § 42,44,45 reviderat MRP utefter beslut om att sänka resultatet 1 % Reviderad 2015‐11‐26 § x budget 2016‐2017 mål och indikatorer Reviderad 2015‐11‐26 § x Budget 2017 Relaterade dokument: Riktlinjer för god ekonomisk hushållning/hantering av RUR 2014‐11‐24 §84 Styr‐ och ledningssystem i Munkedal 2013‐11‐28 §94 47 Innehåll Inledning/sammanfattning ...................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................. 3 Planeringsförutsättningar2016‐2017 .................................................................................................. 3 Verksamhetens inriktningsmål 2016‐2019.......................................................................................... 3 Finansiella inriktningsmål 2015‐2019 .................................................................................................. 4 Budget 2016‐2017 ............................................................................................................................... 4 Finansiella resultatmål .................................................................................................................... 5 Befolkningsantagande ..................................................................................................................... 5 Verksamhetens resultatmål ............................................................................................................ 5 Uppföljning och utveckling av de finansiella resultatmålen och antagande .................................. 5 Övriga förändringar inför budget 2016 ........................................................................................... 7 Omvärldsbevakning ............................................................................................................................. 8 Planeringsförutsättningar budget 2017 med plan 2018‐2020 ............................................................ 8 Inriktningsmål .................................................................................................................................. 8 Finansiella resultatmål .................................................................................................................... 8 Antagande av befolkningsutveckling ............................................................................................... 8 Antagande av tidsplan för budget 2017 .......................................................................................... 8 Fortsatt process – våren 2016 ............................................................................................................... 11 2 48 Inledning/sammanfattning Ramar och mål är antagna för budget 2016-2017. Beslut togs i Kommunfullmäktige juni 2015. Detta till trots måste varje budgetår föregås av ett separat budgetbeslut. Då ramar och mål redan är beslutade för budget 2017 innebär det att dessa planeringsförutsättningar är en avstämning av antaganden samt också en möjlighet att göra justeringar/omprövningar av verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. I förslaget till planeringsförutsättningar för budget 2017 föreslås att inriktningsmål och finansiella resultatmål ska vara oförändrade. Antagandet av befolkningsutvecklingen för 2017 föreslås sänkas till 10 220 invånare, då prognosen för 2015 ser ut att landa under 10 230. I förslaget ingår också antagande av tidsplan för budget 2017. Planeringen utgår ifrån att beslut fattas om att tillsätta ett KSAU. I annat fall kan planen komma att revideras. Bakgrund Inför budget 2016 har budgetprocessen justerats något jämfört med tidigare år. Justeringen innebär att varje mandatperiod planeras utifrån en fyra-årsplan. Det innebär att för den kommande perioden beslutas om övergripande mål (med utgångspunkt från programförklaring från majoriteten) samt omvärldsanalys (presenterad KF dialogdag oktober 2014) för perioden 2016-2019. För varje planeringsperiod antar kommunfullmäktige framöver finansiella mål och mål för verksamheten. Ytterligare förändring av budgetprocessen, som genomfördes samtidigt, är att de långsiktiga målen bryts ned till resultatmål och kommer att gälla över kommande två-årsperiod. Detsamma gäller för ramarna till nämnderna som från budget 2016-2017 nu är satta för de kommande två åren. Kommunens mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för de kommande två kalenderåren samt plan för de därefter kommande två åren. Uppföljning av mål sker tre gånger per år och uppföljning av resurser sker månatligen. Planen beslutas som tidigare av Kommunfullmäktige i juni varje år. Planeringsförutsättningar2016‐2017 Planeringsförutsättningar är uppstarten på kommande års budgetprocess. Genom dessa beslutar kommunfullmäktige om antaganden som ligger till grund för beräkningar av kommande ramar. Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-27 § 83 nedanstående punkter Inriktningsmål verksamhet (2016-2019) Planeringsförutsättningar -Finansiella resultatmål (se nedan) -Antaganden av befolkningsutveckling (se nedan) -Tidsplan 1 år Förutsättningarna inför budget 2016-2017 antogs av Kommunfullmäktige i november 2014. Ett antal av dessa antaganden justerades i juni 2015 då kommunfullmäktige beslutade om MRP för budget 20162017 med plan 2018-2019. Trots att ramarna är satta för budget 2016 och 2017 måste varje budgetår föregås av ett beslut. Då ramarna redan är antagna för budget 2017 innebär det att dessa planeringsförutsättningar är en avstämning av antaganden samt också en möjlighet att göra justeringar/omprövningar av verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Verksamhetensinriktningsmål2016‐2019 Nedanstående inriktningsmål är beslutade av Kommunfullmäktige. Utgångspunkten för målen var kommunens vision, programförklaringen samt omvärldsanalys (framtagen av förvaltningen). Målen har sedan ”ärvts” ned i organisationen genom resultatmål. Alla 1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. 3 49 2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. Vård och Omsorg 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling. Samhällsbyggnad och infrastruktur 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. Fritid och Kultur 7. Inriktningsmål: Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott, fritids -och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet. Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. Styrning och ledning 9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år. Finansiellainriktningsmål2015‐2019 Nedanstående finansiella mål är antagna. Målen följs upp i den årliga budgetprocessen. Därefter sker avstämning i varje årsbokslut samt efter budget 2019. Utgångspunkten är att Munkedals kommun ska ha en ekonomi i balans, innebärande god ekonomisk hushållning. 1. Resultatmål På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, uppgå till 2 % 2. Soliditetsmål Soliditeten ska öka med 4 procentenheter 3. Investeringsmål Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % 4. Skattemål: Skattesatsen ska sänkas Budget2016‐2017 Kommunens Mål- och resursplan budget 2016-2017 fastställdes av Kommunfullmäktige: 2015-06-25 § 42,44,45. I beslutet ändrades antagna planeringsförutsättningar avseende; resultat, investeringar samt befolkningsantagandet. Beslut om att sänka det budgeterade resultatet till 1 % av skatter och generella bidrag (5,7 mnkr) 2016 och 1,3 % (7,8 mnkr) 2017. Därefter succesivt återställa resultatet till 2 % 2019. Detta innebär att Kommunfullmäktiges resultatmål inte uppfylls. Marginalen för förändringar minskar och det ställs större krav på budgetföljsamhet. Beslut om investeringar 2016-2017: Fastställa investeringsramen för år 2016 till 40 mnkr och år 2017 till 30 mnkr. Beslut om befolkningsantagandet 2016-2017: Kommunfullmäktige beslutar att befolkningsantalet för 2016 ändras till 10 230 invånare, vilket innebär en förstärkning av intäkter på 0,484 mnkr. Dessa läggs till kommunfullmäktiges förfogande. 4 50 Finansiellaresultatmål o Finansiellt resultatmål 2016: Budgeterat resultat 2 % av skatter och generella statsbidrag, (11,4 mnkr). 2017: Budgeterat resultat 2 % av skatter och generella statsbidrag, (11,8 mnkr). o Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter årligen 2016: 39,2 % 2017: 40,0 % o Investeringsnivå årligen 30 mnkr. o Skattemål: Föreslås oförändrat. Befolkningsantagande o Befolkningsantagande (grund för skatteberäkningar) 2016: 10 220 invånare 2017: 10 230 invånare Verksamhetensresultatmål Utifrån de 9 inriktningsmål har 36 resultatmål antagits med indikatorer Uppföljningochutvecklingavdefinansiellaresultatmålenochantagande Befolkningsutveckling(invånarantalet) Antagandet om befolkningstalet ligger till grund för beräkning av skatteintäkterna för de kommande budgetåren. Befolkningsantagandet ändrades i MRP 2016-2017, en ökning fastställdes till 10 230 invånare för budget 2016 (+ 10 personer). För budget 2017 fastställdes 10 230 invånare. Varje invånarförändring (ökning eller minskning) innebär att intäkterna förändras med ca +- 40 tkr. Ett viktigt datum för det kommande åren är den 1 november då invånarantalet fastställs för det nästkommande årets ekonomiska skatteberäkning. Prognosen för befolkningsutvecklingen görs utifrån kommunens egen bedömning och inte från rikets prognos. Nedan finns en beskrivning av hur det sett ut över tid avseende kommunens egna budgetantaganden och hur utfallet 1 november har sett ut samt SCB prognos. SCB beräknar invånarantalet baserat på ett riksgenomsnitt. För budget 2016/2017 beräknar SCB befolkningen till 10 364/10520. SCB:s prognos är mycket högre än utfallet för 2014 samt prognosen för 2015. 5 51 Uppföljning per månad 2010-2015 Befolkningen uppgick till 10 205 den 28/10-15. Folkmängden har då minskat med 30 invånare jämfört med årsskiftet. Mellan 2013 och 2014 ökade antalet medborgare med 38. Trenden de senaste åren har varit ett ökat antal invånare under våren för att därefter sjunka under hösten. Årets utveckling med sjunkande tal under våren är därför oroande. Soliditetsutveckling Målet om en positiv soliditetsutveckling med en ökning till 38,4 % 2015 kommer inte att uppfyllas. Med det prognosticerade resultatet på -11,9 mnkr blir soliditeten 35,2 %. Resultatmål Det ursprungliga antagandet var ett resultat på 2 % för att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Då verksamhetens kostnader ökade markant under 2014 samt enligt prognos för 2015 beslutades om att resultatet sänktes till 1 % för att sedan succesivt återställas till 2 % innan planeringsperiodens slut. Målet är oförändrat. Investeringsutveckling Samtliga investeringar måste rymmas inom de budgeterade kapitalkostnaderna. Målet för investeringsvolym uppgår till 30 mnkr för vardera åren 2016-2017. För 2016 beslutades om en investeringsram på 40 mnkr. Verksamhetens behov inför 2016 var 47,3 mnkr, en bortprioritering gjordes med -7,3 mnkr. År 2017 är investeringsvolymen 30 mnkr. Den ökade investeringsutgiften 2016 avser utbyggnaden av Önnebacka förskola (tre nya avdelningar). De ökade kapitalkostnaderna för denna utbyggnad finansieras genom minskade kostnader för inhyrda lokaler (församlingshemmet). 6 52 Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ska nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat. En självfinansieringsgrad är målet 100 %. Munkedals siffror uppgick till 47,9 % för 2013 och 62,9 % för 2014. Prognosen för 2015 ser ut att landa på 14,4 %. Detta innebär att kommunen inte finansierar investeringar med skatteintäkter under perioden vilket också försvagar det finansiella handlingsutrymmet inför framtiden. Låneramen för 2016 beräknas till summan av avskrivningar 17,2 mnkr plus budgeterat resultat 11,4 mnkr minus investeringsbudgeten -40,0 mnkr. Behovet blir 11,4 mnkr för att kunna låna kortsiktigt vid investeringar. Om det budgeterade resultatet justeras måste låneramen justeras med motsvarande summa. Uppföljningavfinansiellaresultatmål Delår AUG Resultatmål (planperiod 2015-2019) År 2013 På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella stats-bidrag och utjämning, uppgå till 2 % Mål Årets resultat. Andel av skatteintäkter och generellt statsbidrag, (%) År 2014 Utfall 2 Årets resultat (mnkr) Soliditetsmål (planperiod 2015-2019) År 2013 Soliditeten ska öka med 4 procentenheter Positiv soliditetsutveckling, ökning med 0,8 % enheter per år 2015-2019 Mål År 2013 Mål Max investeringsnivå, (mnkr) Finansieringsgrad (självfinansiering investering) Utfall Mål År 2018 Utfall Mål År 2019 Utfall Mål Utfall 1 ‐0,4 0,25 ‐2,2 2 2 2 2 5,1 ‐1,9 1,4 ‐11,9 11,4 11,8 12,2 12,5 År 2014 Nettokostnad (planperiod 2015-2019) År 2013 Nettokostnaderna får inte öka snabbare än Mål Utfall skatteintäkter och generella bidrag Verksamhetens nettokostnadsandel ska högst vara 98 % 98 97,3 Investeringsmål (planperiod 2015-2019) Utfall Mål År 2017 2,1 37,6 Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % Mål Utfall År 2016 10,7 Utfall 35 Mål År 2015 Mål År 2015 Mål Utfall 37,6 36,9 År 2014 Mål Mål Utfall 98 99,7 Mål 36,1 37 100% 74% 100% 98 102 24 63% Skattemål (planperiod 2015-2019) År 2013 Skattesatsen ska sänkas Mål Utfall Mål Utfall Skattesats 22:83 22:83 22:83 22:83 År 2014 30 100% År 2015 Mål 22:68 41,6 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 98 Utfall Mål 98 År 2017 Utfall Mål 30 30 100% 100% År 2016 Utfall Mål 22:68 År 2019 Utfall Mål 40,8 År 2016 0 År 2018 Utfall Mål 40,0 Utfall Mål 42,8 År 2017 Utfall Mål 39,2 Utfall Mål År 2015 Mål Utfall 37 35,2 År 2015 År 2014 Utfall 38,4 År 2016 Utfall Mål 22:68 År 2017 Utfall Mål Utfall Mål 98 År 2018 Utfall Mål 100% År 2018 Utfall Mål Utfall Mål År 2019 Utfall Mål År 2019 Utfall Mål 22:68 Resultatförejämförelsestörandeposter För 2013 uppgick resultatet före extraordinära poster i förhållande till skatter och statsbidrag till 1,8 % för att under 2014 ytterligare försvagas till –0,3 %. Prognosen för 2015 är -2,2 %, vilket innebär att kommunen står inför en allt svagare resultatutveckling. Värt att notera är att för 2013 förstärktes resultatet med återbetalade försäkringspremier från AFA. Detta sker också för 2015. Dessa försäkringspremier ingår inte i nyckeltalet. Budgetföljsamhet En budgetföljsamhet så nära 0 som möjligt är det önskvärda. Inför bokslut 2015 ser prognosen ut att för 3 året i rad ha en negativ budgetavvikelse. I huvudsak handlar det om stora avvikelser inom nämnderna. Verksamheternasnettokostnad Verksamhetens nettokostnadsandel bör högst vara 98 % av skatter och statsbidrag. Inför bokslut 2015 ligger (prognos delårsbokslut augusti) nettokostnaden på 102 %. Prognosen för hela året visar att verksamhetens nettokostnader ökar med 6 % jämfört med föregående år. Detta satt i relation till att skatteintäkterna förväntas öka med endast 3 %. 7 Utfall 100% För att uppnå och god ekonomisk hushållning är det viktigt att ha en god balans mellan löpande intäkter och kostnader. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till skatter och statsbidrag ligga mellan 2–3% över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt. Utfall 98 Övrigaförändringarinförbudget2016 Utfall Utfall 53 Nyligen publicerades uppdaterade uppgifter angående verksamhetens nettokostnadsavvikelse dvs. avvikelse i % mellan verksamhetens nettokostnad och en strukturjusterad standardkostnad vilken är baserad på nettokostnader och strukturvariabler inom de olika verksamheterna. Vilka variabler som ingår beror på vilket område som avses. Källa: Kolada. En positiv avvikelse innebär att kommunens kostnader är högre än vad man borde ha med hänsyn tagen till strukturvariablerna och det omvända gäller vid negativa värden. Nettokostnadsavvikelse Förskola och skolbarnomsorg, (%) Grundskola, (%) Gymnasieskola, (%) Individ- och familjeomsorg, (%) Äldreomsorg, (%) LSS, andel (%) Totalt (exkl. LSS), andel (%) 2013 -5,4 2,6 -8,1 29,0 21,1 3,3 8,2 2014 -3,8 4,3 -10,0 63,5 21,7 3,4 11,7 Här kan konstateras att kommunen har en väsentligt stor avvikelse framförallt inom individ-och familjeomsorgen 63,5 % men också inom äldreomsorgen 21,7 %. Omvärldsbevakning Genomförs inför kommande budgetprocess 2018-2019. Beräknas vara färdig i september 2016. Planeringsförutsättningarbudget2017medplan2018‐2020 Inför 2017 kan det således bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Därför skickas denna avstämning/revidering av planeringsförutsättningar upp till beslut. Inriktningsmål Då planeringsperioden startar först nästa år har någon uppföljning inte kunnat genomföras än. Därför föreslås oförändrade inriktningsmål. Finansiellaresultatmål Då planeringsperioden startar först nästa är har någon uppföljning inte kunnat genomföras än. Därför föreslås oförändrade finansiella resultatmål. Antagandeavbefolkningsutveckling Då prognosen för 2015 ser ut att landa under antagandet för 2016 föreslås att invånarantalet för 2017 sänks till 10 220. Antagandeavtidsplanförbudget2017 Tidsplan för budget 2017 är antagen (se nedan) utifrån att beslut fattas om att tillsätta ett KSAU. 8 54 Tidsplan 2016 för MRP 2016-2019, budget 2017 Utifrån föreslagen sammanträdesplan för 2016 med arbetsutskott Sammanträdande 2015 KS Tidpunkt 11/11 (inlämning 27/10) Aktivitet Beslut KF 26/11 Beslut 2016 vår LN 4/5 (inlämning 21/4) 17/5 (inlämning 2/5) Beslut Beslut Byggnämndens budget 2017 plan 2018-2019 Anta konsekvensbeskrivning utifrån ram samt resultatmål Kommunstyrelsens budget 2017 plan 2018-2019 Anta konsekvensbeskrivning utifrån ram samt resultatmål Kommunstyrelsens budget 2017 plan 2018-2019 Anta konsekvensbeskrivning utifrån ram samt resultatmål BN KSAU 11/5 (inlämning 2/5) Beslut KS 25/5 Beslut KSAU 1/6 (inlämning 26/5) Beslut KS 15/6 Beslut KF 30/6 Beslut KF 20/10 Dialog KF Ärende Planeringsförutsättningar budget 2017. Revidering/avstämning av finansiella resultatmål, befolkningsutveckling 2017, tidsplan budgetprocess Planeringsförutsättningar budget 2017. Revidering/avstämning av finansiella resultatmål, befolkningsutveckling 2017, tidsplan budgetprocess Lönenämndens budget 2017 plan 2018-2019 Anta konsekvensbeskrivning utifrån ram samt resultatmål Lönechef Samhälls‐ byggnadschef Kommunchef Kommunens mål och resursplan (MRP) 2016-2019, budget 2017 Skattesats 2017 Fastställa borgensavgift 2017 Kommunens mål och resursplan (MRP) 2016-2019, budget 2017 Kommunchef/ Skattesats 2017 ekonomichef Fastställa borgensavgift 2017 Kommunens mål och resursplan (MRP) 2016-2019, budget 2017 Kommunchef/ Skattesats 2017 ekonomichef Fastställa borgensavgift 2017 Kommunkoncern bolag och samverkansparter Kommunchef Budget 2017, principiellt viktiga beslut, långsiktiga styrdokument, beskrivning av verksamheten Ansvarig Kommunchef/ ekonomichef 9 55 Sammanträdande KSAU Tidpunkt Aktivitet Beslut 25/10 (inlämning 10/10) KS 9/11 (inlämning 25/10) Beslut KF 24/11 Beslut LN 10/11 (inlämning 28/9) Beslut BN 6/12 (inlämning 17/11) Beslut KSAU 30/11 (inlämning 14/11) KS 14/12 Beslut Ärende Planeringsförutsättningar 2018-2019 Förutsättningar finansiella resultatmål, befolkningsutveckling, tidsplan budgetprocess, personalstrategiska frågor 2018-2019 Planeringsförutsättningar 2018-2019 Förutsättningar finansiella resultatmål, befolkningsutveckling, tidsplan budgetprocess, personalstrategiska frågor 2018-2019 Planeringsförutsättningar 2018-2019 Förutsättningar finansiella resultatmål, befolkningsutveckling, tidsplan budgetprocess, personalstrategiska frågor 2018-2019 Återkoppling budget 2017 plan 2008-2019 Lönenämnd Detaljbudget 2017 Verksamhetsmål 2017 Internkontrollplan förslag 2017/Uppföljning 2016 Återkoppling budget 2017 plan 2018-2019 Byggnadsnämnd Detaljbudget 2017 Verksamhetsmål 2017 Internkontrollplan förslag 2017/Uppföljning 2016 Återkoppling budget 2017 plan 2018-2019 Kommunstyrelsen Detaljbudget 2017 Verksamhetsmål 2017 Internkontrollplan förslag 2017/Uppföljning 2016 Uppföljning internkontroll 2016 bolag, förbund, gemensamma nämnder Återkoppling budget 2017 plan 2018-2019 Kommunstyrelsen Detaljbudget 2017 Verksamhetsmål 2017 Internkontrollplan förslag 2017/Uppföljning 2016 Uppföljning internkontroll 2016 bolag, förbund, gemensamma nämnder 10 Ansvarig Kommunchef/ ekonomichef Kommunchef/ ekonomichef Kommunchef/ ekonomichef Lönechef Sektorchef Kommunchef Kommunchef 56 Fortsattprocess–våren2016 Med utgångspunkt från Kommunfullmäktiges antagna planeringsförutsättningar arbetar förvaltningen fram en preliminär resursberäkning. Detta görs i januari/februari. Då ramarna för budget 2017 är beslutade i Kommunfullmäktige är årets budgetprocess en avstämning av dessa ramar. Med eventuella verksamhetsförändringar samt avstämning av nedanstående punkter. Preliminära ramar Beräkning av skatteintäkter utifrån Sveriges kommuner och Landstings (SKL) skatteprognoser samt antaget prognostiserat invånarantal. Avsättning till resultat enligt antagna finansiella resultatmål Avsättningar till löner Prisuppräkning Finansiella poster Kapitalkostnader Då mål och ramar redan är fastlagda görs en avstämning inom respektive nämnd. Denna beslutas under maj månad. I juni fastställer kommunfullmäktige kommunens mål- och resursplan (MRP) 2016-2019, budget 2017. Under september/oktober uppdaterar sektorerna verksamhetsmålen samt tar fram en detaljbudget. Under oktober/december uppdaterar sektorerna aktiviteter på respektive enhet utifrån verksamhetsmålen. I december godkänner kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och lönenämnd (nov) sin detaljbudget samt verksamhetsmål. 11 sida 1 2015-10-04 KOMMUNSTYRELSEN 57 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Insatskapital till Kommuninvest Bakgrund Munkedals kommun är medlem i Kommuninvest. Kommuninvest är en sammanslutning av kommuner som agerar gemensamt på den finansiella marknaden för att få t.ex. bättre lånevillkor. Som medlem har kommunen betalt in insatskapital (för 2015) motsvarande 3 539 639 kr. Omräknat till kr/invånare uppgår insatsen till 345,57 kr. Antalet invånare beräknas från invånarantalet vid 2015 års början (10 243). En förfrågan från Kommuninvest har nu inkommit avseende en extra insats, för att närma sig den högsta insatsnivån. Högsta nivån är 900 kr/invånare. Beskrivning Nya stadgar för Kommuninvest antogs av stämman i april 2015. Det innebar bl. a att ”Styrelsen får besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera särskilda insatser för att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen.” Kommunen måste innan den 31 oktober lämna ett bindande besked om intresset för att betala in extra insats under 2015. Beslut om extra insats fattas sedan av föreningsstyrelsen på mötet i november. Effekt för Munkedal 2015 Kommunens nivå i dagsläget överstiger miniminivån och uppgår till 354, 57 kr/invånare (3 539 639 kr). Förfrågan från Kommuninvest handlar om en extra inbetalning för 2015 för att komma upp i en högre insatsnivå. Beräkningen nedan visar på vad det innebär för Munkedals del. Nivå Kr/invånare Miniminivå 50 % av högsta nivån 75 % av högsta nivån Högsta nivån 200 450 675 900 Belopp att betala (kr) kr kr kr kr Totalt insatt kapital (kr) 0 1 069 711 3 374 386 5 679 061 3 4 6 9 539 609 914 218 639 350 025 700 Ny förfrågan kommer att skickas ut efter varje stämma till dess alla medlemmar nått den högsta nivån. Om kommunen väljer att lämna Kommuninvest återbetalas medlemsinsatsen. Effekt av att höja insatsen Insatsen är att betrakta som en finansiell investering, medlen tas ur befintlig likviditet och påverkar inte resultatet 2015. De överskottsmedel som Kommuninvest årligen återbetalar tillfaller resultatet som en intäkt. För 2014 uppgick denna till 657,4 tkr. Räntan på insatt kapital ökar vid högre medlemsinsats Bedömning 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 2 58 Förvaltningen föreslår att meddela Kommuninvest Ekonomisk förening att Munkedal har för avsikt att betala in det extra kapitalet om 5 679 061kr innan 2015-års utgång. Medlen tas ur befintlig likviditet och påverkar inte resultatet 2015. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Medlen tas ur befintlig likviditet och påverkar inte resultatet 2015. Kommunens ekonomi påverkas positivt då överskottsmedel tillfaller resultatet. 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Inte aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att öka medlemsinsatsen till högsta nivån, dvs med 5 679 061 kr. Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till: Ekonomiavdelningen 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 59 60 61 62 63 64 sida 1 2015-10-21 KOMMUNSTYRELSEN Dnr:KS 2014-154 TJÄNSTESKRIVELSE Ulrika Johansson Fastighetschef Fisketorps skola – HVB-hem HVB-verksamhet bedrivs på Brudås i ett antal lägenheter. Verksamheten ökar i omfattning och ett korttidskontrakt har upprättats med Pensionatet i Munkedal omfattande plats för ca 10 ungdomar. Parallellt finns planer på att kunna nyttja lokaler på Naturbruksgymnasiet. Uppdraget Kommunstyrelsen beslutade 2015-09-16 § 171 att - Avbryta försäljningsprocessen - Uppdra åt förvaltningen att utreda ett PUT-boende i fd Fisketorps skola. Konsekvenserna ska redovisas till kommunstyrelsen i oktober. De verksamhetsmässiga effekterna av att bedriva HVB-verksamhet i Fisketorps skola redovisades i oktober. De ekonomiska konsekvenserna var då inte färdigutredda. Ekonomi Fisketorps fd skola har ett stort underhållsbehov. Fastigheten har stått oanvänd under drygt två år under den tid planändring och försäljningsprocessen genomförts. För att återigen bedriva verksamhet i byggnaden behöver följande göras på kort sikt, dvs innan byggnaden tas i bruk: - - Söka och få bygglov Bygga om och renovera för 13 nya boenderum, studierum, personalutrymmen, kompletteringar av bef storkök, nya toaletter/duschar, ny tvättstuga, ytskiktsrenoveringar, åtgärder för ventilation, nytt värmesystem (luft/vatten), lås och larm mm. Detta bedöms kosta ca 4800 tkr. Sprinklersystem inklusive tank och anslutning för ca 1000 tkr Åtgärder på ”skolgården” med asfalt, bortstädning av lekredskap mm för ca 300 tkr. Inom 1-2 år behöver följande göras: - Takbyte på den gamla byggnadsdelen, fönsterbyte, fasadbyte på del av byggnaden, ommålning, elarbete mm, bedömda till 2000 tkr. Totalt omfattar åtgärdspaketet åtgärder för 8,1 mnkr. De årliga kapitalkostnaderna uppgår till drygt 600 tkr vid en genomsnittlig avskrivningstid på 20 år. Åtgärderna bedöms ta ca 8 månader att genomföra inklusive upphandling av ombyggnadsåtgärder. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Höga kostnader för att iordningsställa fastigheten. 2. Miljö Områdets utseende förbättras 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 65 sida 2 66 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Behövs för verksamheten, inte för ombyggnaden Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen att investeringskostnaderna för att bedriva HVB-verksamhet i Fisketorps fd skola uppgår till ca 8,1 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar att återuppta försäljningsprocessen avseende Fisketorps skola. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef 455 80 MUNKEDAL • Håkan Sundberg Kommunchef Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 1 2015-10-15 KOMMUNSTYRELSEN 67 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Ansökan om kommunalt upprustningsbidrag, bro över Tvärån. Vägsamfälligheten Vattneröd –Bergskär 40-1391-1, belägen i Bärfendal, har inkommit med en ansökan om bidrag för utbyte av vägbro över Tvärån. Vägsamfälligheten har fått påbud från Trafikverket att bron är i dåligt skick och snarast måste bytas. För byte av bron erhåller samfälligheten bidrag av Trafikverket. Bidragsbeloppet är ca 50-70% av den totala kostnaden som beräknats till 1,8 miljoner kronor inklusive moms. Trots det statliga bidraget blir resterande kostnad för samfällighetens andelsägare stor. Samfälligheten ansöker om kommunalt bidrag för att minska resterande kostnader. Kommunen har i dagsläget inga ekonomiska medel avsatta i driftbudgeten för denna typ av åtgärder. Det är rimligt att kommunen framöver avsätter medel i driftbudgeten möjliga att söka av vägföreningar vid ”exceptionella behov” såsom broar eller åtgärder som beror på ras/skred mm. Kommunens bidrag bör vara maximalt 20% av den totala kostnaden för respektive objekt. Andelen allmän trafik på vägen bör vägas in vid en bedömning, vägar med hög andel allmän trafik bör prioriteras. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi För medlemmarna i vägsamfälligheten blir kostnaderna höga. 2. Miljö 3. Folkhälsa Ökade ekonomiska utgifter för medlemmarna i samfälligheten kan bli ansträngande för privatekonomin. 4. Facklig samverkan enligt FAS Ej aktuellt 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 2 68 Förslag till beslut Med tanke på det rådande ekonomiska läget med ett stort prognosisterat underskott beslutar kommunstyrelsen att avslå ansökan om bidrag för utbyte av bro över Tvärån. Kommunstyrelsen beslutar att inför 2017 se över möjligheten att avsätta medel för stöttning av vägföreningar. Henrik Gustafsson Enhetschef Gata-Mark Samhällsbyggnadssektorn Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadssektorn Beslutet expedieras till: Vägsamfälligheten Vattneröd –Bergskär 40-1391-1, Mårten Svensson 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 69 + " ! # $ % ( ! ! & # ' & & ! $ ( ) - ) ) & ! # ! * ( ! ( & & + % % * + ! , . sida 1 2015-10-27 KOMMUNSTYRELSEN Dnr:KS 2015-314 TJÄNSTESKRIVELSE Sohlbergsområdet Kommunfullmäktige har, i samband med beslut om att förvärva ”Sohlbergs” i februari 2015, beslutat att kommunstyrelsen ska pröva förslag till uthyrning för kommunal och privat verksamhet. En viktig förutsättning är att ombyggnader i dessa byggnader ska begränsas. Detaljplanearbetet har påbörjats. När ett detaljplaneprogram föreligger kommer ett startmöte att hållas. Inriktningen är bostäder och viss verksamhet. En begäran om att få hyra ”trähallen” har inkommit från Stellan Karlsson, Munkedal. Om kommunstyrelsen godkänner att trähallen hyrs ut upprättas ett hyreskontrakt där besittningsrätten är bortförhandlad och uppsägningstiden 3 månader. Uthyrningen bedöms inte påverka kommunens rådighet över fastighetens nyttjande. Ytan på trähallen är ca 600 m2. Hyressättningen ska vara marknadsmässig. Avtal tecknas av det (blivande) kommunala fastighetsbolaget Vadholmen Foss 2:81 m.fl. AB. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Intäkter till bolaget 2. Miljö Ingen effekt 3. Folkhälsa Ingen effekt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner att Vadholmen Foss 2:81 m.fl. AB hyr ut trähallen. Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: Vadholmen Foss 2:81 m.fl. AB 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 70 sida 1 2015-10-22 KOMMUNSTYRELSEN Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Medborgarcentrum Munkedals kommun Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-12 att tillskapa ett servicekontor. Syftet är att kunna ge allmänheten tillgång till ändamålsenlig information och vägledning i kommunala frågor på ett mer lättillgängligt sätt än i dagsläget. Det har framkommit att benämningen ”servicekontor” är ett etablerat uttryck för Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och Skatteverkets samarbete. För att inte någon förväxling ska ske föreslås därför att kalla servicekontoret för Medborgarcentrum. Bibliotek, växel och reception skapar genom en omorganisation tillsammans Medborgarcentrum. Ansvaret för växel/receptionsdelen av Medborgarcentrum kommer att ligga under Administrativa enheten och titulaturen för personalen i den delen av Medborgarcentrum blir kommunvägledare. Inom administrativa enhetens befintliga personal kommer även en arbetsledare tillsättas på deltid utöver kommunvägledarna. Biblioteket kommer även fortsättningsvis tillhöra sektor barn och utbildning. Integrationsassistenten kopplas till Medborgarcentrum genom att ha sin arbetsplats och ta emot besökare i medborgarcentrum. Medborgarcentrum ska kunna erbjuda en första kontakt för dem som kontaktar kommunen. En mindre ombyggnation krävs som motsvarar behoven. Ett system för självutlåning gör att kommunvägledarna kan vara behjälpliga med utlåning för besökare även utanför bibliotekets öppettider. En processkartläggning visar att det finns behov av ett verksamhetssystem som ska kunna användas för att bygga upp en kunskapsbank samt för att kunna registrera ärenden. Investeringsmedel omfördelas ur befintliga anslag för ombyggnation, nytt verksamhetssystem samt för utlåningsstation. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Investeringsutgiften för självutlåningsstation, ombyggnad och nytt verksamhetssystem beräknas uppgå till 500 tkr. För att finansiera detta överflyttas 210 tkr ur anslag för kommunchefens förfogande och 290 tkr ur anslag för förbättrad nätverksåtkomst i kommunens skolor. Den förbättrade nätverksåtkomsten i skolorna kommer istället finansieras inom administrativa enhetens givna ramar. 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Medborgarcentrum stärker människors möjlighet till social samvaro och deras delaktighet i samhället. Utsatta grupper i samhället såväl som andra har lättare att få information på rätt sätt och kontakt med rätt person. 4. Facklig samverkan enligt FAS Samverkan har skett 2015-10-26 och de fackliga organisationerna ställde sig bakom förslaget. Ärendet har även tagits upp som information/dialog med arbetstagarorganisationen 2015-08-31 och 2015-10-19. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 71 sida 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att 210 tkr ur anslag för kommunchefens förfogande och 290 tkr ur anslag för förbättrad nätverksåtkomst i kommunens skolor överflyttas till projekt medborgarcentrum för att finansiera självutlåningsstation, ombyggnad och nytt verksamhetssystem. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Mats Tillander Sektorchef Samhällsbyggnad Håkan Sundberg Kommunchef 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 72 73 Medborgarcentrum Munkedals kommun Dnr: KS 2015-318 Aya Norvell Enhetschef/Projektledare Administrativa enheten Linda Ökvist Utredningssekreterare Administrativa enheten Sida 2 av 10 Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 3 Inledning .................................................................................................. 3 Syfte ....................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................. 4 Metod ...................................................................................................... 5 Resultat ................................................................................................... 6 Slutsats.................................................................................................... 7 Förslag till beslut ..................................................................................... 10 74 Sida 3 av 10 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-12 att tillskapa ett servicekontor. Syftet är att kunna ge allmänheten tillgång till ändamålsenlig information och vägledning i kommunala frågor. Chefen för administrativa enheten har varit projektledare. Till projektet har en utredningssekreterare, en arbetsgrupp samt en referensgrupp knutits. Det har framkommit att benämningen ”servicekontor” är ett etablerat uttryck för Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och Skatteverkets samarbete. För att inte någon förväxling ska ske föreslås därför att kalla servicekontoret för Medborgarcentrum. Löpande rapportering och dialog har förts med kommunstyrelsen, kommunledningsgruppen samt kommungemensamma samverkansgruppen. Genom diskussioner, studiebesök och enkätundersökning har ett förslag till organisation för Medborgarcentrum tagits fram. Bibliotek, växel och reception skapar genom en omorganisation tillsammans Medborgarcentrum. Ansvaret för växel/receptionsdelen av Medborgarcentrum bör ligga under Administrativa enheten och titulaturen för personalen i den delen av Medborgarcentrum föreslås vara kommunvägledare. Inom administrativa enhetens befintliga personal bör även en arbetsledare tillsättas på deltid utöver kommunvägledarna.Biblioteket kommer även fortsättningsvis tillhöra sektor barn och utbildning. Integrationsassistenten kopplas till Medborgarcentrum genom att ha sin arbetsplats och ta emot besökare i medborgarcentrum. Medborgarcentrum ska kunna erbjuda en första kontakt för dem som kontaktar kommunen. Detta genom att kommunvägledarna tar hand om den officiella epostbrevlådan, växeln samt besökare till kommunhuset. En mindre ombyggnation krävs som motsvarar behoven. Ett system för självutlåning gör att kommunvägledarna kan vara behjälpliga med utlåning för besökare även utanför bibliotekets öppettider. En processkartläggning visar att det finns behov av ett verksamhetssystem som ska kunna användas för att bygga upp en kunskapsbank samt för att kunna registrera ärenden. Investeringsmedel omfördelas ur befintliga anslag för ombyggnation, verksamhetssystem samt för utlåningsstation. Inledning Kommunstyrelsen beslutade, 2014-11-12 § 187, att, som resultatmål för 2015, tillskapa ett servicekontor. Genom en omorganisation kan samordning av information, reception, växel och bibliotek ge allmänheten en tydligare och mer ändamålsenlig vägledning och service i olika frågor. Möjligheten att samverka med externa parter skulle också utredas liksom möjligheten att samordna internkommunal service. Målet var att till årsskiftet 2015/2016 skapa ett servicekontor. Syfte Syftet med att tillskapa ett servicekontor är att på ett enkelt och effektivt sätt ge allmänheten tillgång till ändamålsenlig information och vägledning, framför allt i kommunala frågor, och för att öka servicen gentemot medborgarna. Detta genom att utgöra en första kontaktyta i de frågor som ställs till kommunen. Vid behov ska servicekontoret hänvisa till rätt instans eller tjänsteman. 75 Sida 4 av 10 Bakgrund 2007 gjordes en utredning om medborgarkontor som inte fullföljdes p.g.a. budgetförutsättningarna. Rapporten har funnits till grund för denna utredning. I kommunhusets nedre plan finns växel och reception bemannad med 1 personal. Här tas förfrågningar emot som kommer in till kommunen via telefon och besök som rör kommunens verksamheter och hänvisas vidare till handläggare. Öppettider är måndag–torsdag 08.00-12.00, 13-00-16.30 och fredag 08.00-12.00, 13.00–16.00. Kommunen har under ett antal år haft en växelsamverkan med Sotenäs och Lysekils kommun. Samverkan har inneburit att man i växlarna i Sotenäs, Lysekil och Munkedals kommuner svarat på varandras samtal då telefonkön blivit lång eller vid frånvaro i någon av kommunernas växlar. Eftersom nu alla tre kommunerna i samverkan har tillskapat eller är på väg att tillskapa medborgarcentrum eller motsvarande har man tillfälligt minskat växelsamverkan till att endast hantera samtal för varandra vid raster, arbetsplatsträffar och annan frånvaro efter samråd i god tid innan. Målet är, på längre sikt, att åtegå till en mer utökad samverkan då detta visat sig skapa en erfordelig kvalitetssäkring och bättre utnyttjande av de resurser kommunerna förfogar över. I nära anslutning till receptionen ligger kommunbiblioteket bemannat med 3,75 personal. Bibliotekets öppettider är måndag 10.00 - 16.00, tisdag – torsdag 10.00 - 18.00 samt fredag 10.00 - 16.00. KKiK (Kommunens kvalitet i korthet) och serviceskyldighet Kommunen mäter varje år bland annat servicegrad i SKL:s (Sveriges kommuner och Landsting) mätning KKiK som beskriver kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Exempel på mått: Mått 1 – Område 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Munkedal 85 % Medelvärde 83 % Mått 2 – Område 1 Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Munkedal 59 % Medelvärde 49 % Mått 3 – Område 1 Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Munkedal 80 % Medelvärde 86 % Mått 4 – Område 1 Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstation öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Munkedal 12 timmar/vecka Medelvärde 48 timmar/vecka Mått 13 – Område 13 Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Munkedal 81 % Medelvärde 78 % 76 Sida 5 av 10 Förvaltningslagen § 4 anger att varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens ansvarsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från den enskilde ska besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet bör myndigheten hjälpa honom till rätta. I förslaget till ny förvaltningslag ökar kraven på tillgänglighet, service, rättsäkerhet och effektivitet. Så även krav på åtgärder vid dröjsmål där det även diskuteras om sanktioner ska införas vid oskäligt dröjsmål. Förslaget innebär också ett ökat krav på samverkan mellan myndigheter. Metod Chefen för administrativa enheten tillsattes under våren som projektledare. Till projektet har en utredningssekreterare knutits. En referensgrupp och en arbetsgrupp har arbetat med uppdraget. Referensgrupp: Aya Norvell, Linda Ökvist, Helena Åkerlund, Paula Stjern, Ulrika Björnram, Ramona Hultengren, Moa Liljander, Rana Nadir samt adjungerade vid behov. Arbetsgrupp: Aya Norvell, Linda Ökvist, Mats Tillander, Marianne Olofsson, Anders Hermansson, Karin Johansson samt adjungerade vid behov. Löpande rapportering och dialog har förts med kommunstyrelsen, kommunledningsgruppen samt kommungemensamma samverkansgruppen. Studiebesök Arbetsgruppen har besökt Tjörns kommun och Lerums kommun. Referensgruppen har besökt Färgelandas och Tanums kommun. Syftet med studiebesöken var att se hur man arbetar i servicekontoret samt att inhämta erfarenheter. Enkätundersökning En enkätundersökning är gjord till några av kommunens verksamheter kring behov och resurser inför skapandet av ett servicekontor. För att kategorisera informationen delades den in den i tre nivåer: 1. Information och vägledning utan krav på specialkompetens och med en låg bedömningsgrad. Detta är information som lätt kan utläsas och förstås i enklare instruktioner. Exempel kan vara att hämta information om adresser eller öppettider från hemsidan, eller att skriva ut blanketter från ett system. 2. Information och vägledning med krav på viss specialkompetens och med viss bedömningsgrad. Detta är information där man en viss erfarenhet/kunskap behövs i det specifika området man hanterar. Exempelvis kan det handla om att hämta information ur ett verksamhetssystem; skriva ut en karta eller se var i hanteringen en ansökan ligger. 3. Information med högt krav på specialkompetens och med hög bedömningsgrad. Den här informationen behöver hanteras av en handläggare med relevant utbildning på det specifika området. 77 Sida 6 av 10 KKiK och serviceskyldighet Analyser har gjorts av resultaten från KKiK-mätningen. Kraven i Förvaltningslagen har granskats. Externa kontakter Kontakter har tagits med externa verksamheter för att undersöka behovet av samarbete. Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och vissa kommunala bolag har kontaktats. Processkartläggning För att få en överblick över hur ärenden idag tar sig till handläggare via växel och reception har delar av referensgruppen tillsammans med projktledare och utredningssekreterare gjort en processkartläggning. Syftet är att se hur man i framtiden kan skapa en mer effektiv process. Resultat Studiebesök Medborgarkontoret i Lerums kommun har funnits sedan 1997 och är lokaliserad i bottenvåningen på kommunhuset i nära anslutning till växeln. Växeln får in alla samtal och kopplar vidare till medborgarkontoret om ärendet är av en sådan art att man svara på den där, annars kopplar de vidare till handläggare. Inför tillskapandet av medborgarkontoret i Lerum genomfördes en ROSAkartläggning med extern konsult för att kartlägga inflödet av ärenden till kommunen. Kommunstyrelsen var strakt drivande i projektet och gjorde ganska omfattande ekonomiska satsningar. När det var dags att öppna medborgarkontoret nyrekryterades tre kommunvägledare för att utveckla servicekontoret. Tjörns kundcenter är organiserat under informationsenheten i kommunen och omfattar kundtjänst, bibliotek och turistbyrå. Genom en självutlåning kan biblioteket hålla öppet även när bibliotekspesonal inte finns på plats. Arbetsuppgifterna i kundcenter sträcker sig över 1a nivån till 3e nivån. Som exempel kan nämnas lokaluthyrning, biljetter till västtrafik, båtplatser, bokning av lokaler. Tjörns kundcenter har generösa öppettider; måndag till torsdag 8–19, fredag 8-17 lördag till söndag 11–15. Detta innebär att de har öppet alla dagar utom julafton, juldag, nyårsafton, nyårsdag, påskdag och midsommardag. I kundcenter jobbar fem peroner med krav på hög servicegrad. Personalen atbetar i arbetslag med klara beskrivningar av uppgifter för respektive grupp och där man roterar mellan olika uppgifter. De har ingen växeladministration, kopplar inte samtal. För att kunna hålla en så hög servicegrad i kundcenter har särskilt riktade satsningar och politisk uppslutning varit nödvändig. Även i Tjörn anlitades en extern konsult för att kartlägga inflödet av ärenden till kommunen genom ROSAmetoden. Tanums kommun startade sitt Kundcenter vid årsskiftet 2014/2015. Man är lokaliserad i bottenvåningen av kommunhuset. Kundcenter har satsat på att ha konceptet ”en väg in”, dvs att alla nya ärenden går via Kundcenter; e-post, telefonsamtal, sociala medier, besök mm. Kundcenter fungerar även som växel. I Kundcenter finns fyra heltidsanställda samt en arbetsledare på heltid. Arbetsledaren arbetar med att informera och vara en länk till verksamheterna. Kundcenter är tydliga med att det är ett medborgarfokus som prioriteras. Öppettiderna är 08.00-16.30. Via omfördelning i budget skjuter varje förvaltning till 400 tkr till verksamheten. 78 Sida 7 av 10 Färgelanda kommun har haft Medborgarkontor sedan 2003. Man är lokaliserad utanför kommunhuset, tillsammans med bibliotek. Medborgarkontoret hanterar egna fasta arbetsuppgifter och är inte en länk till övrig kommunal verksamhet. Visst samarbete sker med biblioteket men i begränsad omfattning. Enkätundersökning Svaren från enkäten visar att det finns många möjliga arbetsuppgifter att lämna över till ett servicekontor. I det här skedet har ingen verksamhet beskrivit någon möjlighet av resursöverföring. En del av de arbetsuppgifter som har inkommit via enkätundersökningen kan räknas som intern service och är därför inte aktuella i dagsläget. Sammanställning av enkätundersökning, bilaga 1. KKiK och serviceskyldighet Mätningarna visar att det är 15 % av medborgarna som inte får svar inom två arbetsdagar när man skickat en enklare fråga via e-post. När det gäller enklare förfrågningar via telefon är det så många som 41 % som inte får direkt svar. Enbart 80 % upplever att de fått ett gott bemötande via telefon när de ställt en enkel fråga. Detta ska ställas mot förvaltningslagens krav på kommunen som myndighet. Bibliotekets öppettider utöver tiden 08-17 på vardagar ligger mycket lågt i jämförelse med andra kommuner. Externa kontakter Försäkringskassan har visat intresse att använda Munkedals kommun i ett pilotprojekt gällande digitalt servicecenter. De önskar tillgång till en kunddator och tänker sig ha personal på plats ca 1 timma/vecka för att guida sina kunder i hur man använder deras digitala tjänster. De vill inte ha någon handläggning på plats. Försäkringskassan har inga resurser att lägga, men kommer själva stå för all eventuell skyltning och informationsspridning som berör deras verksamhet. Arbetsförmedlingen håller på att utveckla sina e-tjänster. Med anledning av detta ser man just nu över sina lokalkontor i Lysekil och Munkedal. De ser en möjlighet att, genom samarbete med Munkedals kommun, kunna finnas på plats i Medborgarcentrum vissa dagar i veckan istället för att ha ett eget kontor. Processkartläggning Processkartläggningen (bilaga 2) visar behovet av ett ärendehanteringssystem för överblick och kontroll på ärenden samt för att bygga upp en kunskapsbank för dem som arbetar i ett servicekontor. Försök har gjorts för att se om man kunde använda sig av redan befintliga system. Testerna visade att det inte är funktionellt för de behov servicekontoret kommer att ha. Slutsats Genom diskussioner, studiebesök, enkätundersökning och analys av KKiK-rapporten görs följande slutsatser: Benämning Medborgarcentrum Efter samtal med Försäkringskassan framkom det att benämningen ”servicekontor” är ett etablerat uttryck för Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och Skatteverkets samarbete. För att inte någon förväxling ska ske föreslås därför att kalla servicekontoret för Medborgarcentrum. 79 Sida 8 av 10 Ombyggnation Önskemålet är att skapa en mer välkomnande och öppen känsla för besökaren. Dessutom önskas två-tre fasta arbetsplatser i öppet landskap, ett samtalsrum med glasväggar (av säkerhetsskäl), en besöksdisk för Medborgarcentrum som även fortsätter in till biblioteket, rum för skrivare/kopieringsmaskin, en arbetsplats för andra verksamheter samt en publik kunddator. En mindre ombyggnation krävs. En arkitekt har kontaktats för att ta fram förslag som motsvarar behoven. Organisation Genom en omorganisation tillskapas Medborgarcentrum tillsammans av bibliotek, växel och reception. Till en början föreslås två personer inom befintlig personal inom administrativa enheten att arbeta i växel/receptionsdelen av Medborgarcentrum. Dessa föreslås få ändrad titulatur till kommunvägledare. Denna del bör ligga under Administrativa enheten då kompetensen inom växel och reception finns här. Integrationsassistenten kopplas till Medborgarcentrum genom att ha sin arbetsplats och ta emot besökare i medborgarcentrum. Integrationsassistenten kommer även att kunna vara behjälplig som kommunvägledare i mån av tid. Organisatoriskt kommer tjänsten fortsatt tillhöra sektor stöd. Integration kommer, som tidigare, ha drop-in/öppet hus på tisdagar och torsdagar men efter Medborgarcentrums start kommer de sitta på ”rullande stolen”. Biblioteket ligger i anslutning till befintlig reception/växel och har redan idag många beröringspunkter vad gäller arbetsuppgifter. Bibliotikarierna får inte sällan hantera frågor från medborgare efter kl 16.30. Personalen kommer även fortsättningsvis vara bibliotikarier men en gemensam arena ska skapas där man hanterar medborgarnas frågor. Biblioteket kommer även fortsättningsvis tillhöra sektor barn och utbildning och ansvarar själva för sin verksamhet. Tillgång till kommunvägledarnas verksamhetssystem gör att bibliotikarierna kan svara på frågor från medborgarna. En utlåningsstation gör att kommunvägledarna kan vara behjälpliga med utlåning. Att man täcker upp för varandra innebär att öppettiderna kan förlängas. Med dagens öppettider i bibliotek, växel och reception kan Medborgarcentrum ha öppet måndag till torsdag kl 08.00-18.00 samt fredagar 08.00-16.00. Inom administrativa enhetens befintliga personal bör även en arbetsledare tillsättas på deltid utöver kommunvägledarna. Arbetsledaren ska ansvara för schemaläggning för kommunvägledarna, skapa en gemensam arena för medarbetare inom Medborgarcentrum, vara en länk till övriga verksamheter samt ansvara för uppföljningar. Arbetsuppgifter Medborgarcentrum ska fungera som en första kontakt för dem som kontaktar kommunen. Detta genom att ta hand om den officiella epostbrevlådan, växeln samt besökare till kommunhuset. Man svarar på information som kan sökas fram via hemsidan, lämnar ut blanketter, lämnar ut kallelser och protokoll mm. Man ska erbjuda möjligheten för medborgare att ta ”en väg in”. Medborgaren ska få ett svar från kommunen inom två arbetsdagar. Vid införandet kan medborgarcentrum hantera ärenden som ligger på 1:a nivån. Med viss vidareutbildning av kommunvägledarna kan även ärenden som ligger på 2:a nivån hanteras av Medborgarcentrum. Det kommer då att bli aktuellt att skriva samarbetsavtal med verksamheterna. I samarbetsavtalet ska det framgå vilken 80 Sida 9 av 10 service som tillhandahålls av Medborgarcentrum samt vilka krav som ställs på verksamheterna. Information och vägledning på den 3:e nivån bör ligga kvar på handläggarna. Kommunvägledarna börjar med att hantera frågor i dimensionen att de går att hitta svaret på hemsidan. Detta ställer i sin tur krav på att kommunens verksamheter håller sina sidor uppdaterade. Service och bemötande Förvaltningslagen ställer krav på kommunen som myndighet vilket innebär att alla måste samarbeta för att möta medborgaren. KKiK:s mätningar visar tydligt på att kommunen är i behov av att arbeta på ett bättre bemötande och service gentemot medborgarna. Förvaltningslagen anger inga fasta svarstider men KKiK:s mätningar utgår från en regel på två arbetsdagar vilket är en lämplig regel även för kommunen att införa. Verksamhetssystem Processkartläggningen visar att det finns behov av ett verksamhetssystem. Systemet ska kunna användas för att bygga upp en kunskapsbank samt för att kunna registrera ärenden. En kravspecifikation ska göras innan upphandling. Under hösten kommer referensgruppen att titta på olika verksamhetssystem. Andra verksamheter Om Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen väljer att knyta sig till kommunens Medborgarcentrum skulle det innebära en ytterligare service för medborgarna. Att skapa en extra arbetsplats i Medborgarcentrum möjliggör för fortsatt integration av andra verksamheter. Arbetsplatsen (”rullande stolen”) ska vara en avskild mottagningsdisk där olika verksamheter ska kunna finnas tillgängliga enligt schema. Öppettider Medborgarcentrum kommer att ha en högre bemanning än i dagens växel/reception vilket möjliggör lunchöppet. Genom att utrusta biblioteket med en självutlåningsapparat kan kommunvägledarna bistå allmänheten med utlåning redan från klockan åtta då Medborgarcentrum öppnar. Genom ärendehanteringssystemet kan bibliotikarierna finna information och svara på frågor efter halv fem då kommunvägledarna inte är på plats. Med dagens öppettider i bibliotek, växel och reception kan Medborgarcentrum ha öppet måndag 08.00-16.00, tisdag till torsdag kl 08.00-18.00 samt fredagar 08.0016.00. Växeln kommer att ha samma öppettider som tidigare, men med utökning genom lunchöppet. För att utöka öppettiderna ytterligare krävs mer resurser. Finansiering Investeringsmedel omfördelas ur befintliga anslag för ombyggnation, verksamhetssystem samt för utlåningsstation. Övriga kostnader ryms inom berörda verksamheters budget. Framtid Politiska beslut är fattade om att skapa kvalitativ och ekonomisk effektivitet genom bättre samordning mellan så väl externa verksamheter som verksamheter inom kommunkoncernen. Medborgarcentrum är ett led i detta arbete. Exempel på verksamheter som skulle kunna knytas till Medborgarcentrum är Munkbo AB, miljöenheten, Västvatten, Rambo AB m.fl. Över tid kommer ett utvecklingsarbete ske där Medborgarcentrum knyter till sig fler arbetsuppgifter. I takt med att uppgifterna ökar behöver också mer resurser föras över och avtal skrivas. Det finns dock en fysisk begränsning i lokalerna i form av 81 Sida 10 av 10 begränsat antal arbetsplatser. Om öppettiderna ska kunna utökas ytterligare krävs mer personella resurser. En arbetsgrupp har tillsatts för att, efter ombyggnationen, utforma gemensamhetsytorna utanför Medborgarcentrum. Förslag till beslut Kommunchefen beslutar att: - - - genom omorganisation skapa Medborgarcentrum från och med 2016-01-01 titulaturen för personalen i växel/receptionsdelen av Medborgarcentrum är Kommunvägledare investeringsmedel omfördelas för ombyggnation, en utlåningsstation och verksamhetssystem. regeln om svar till medborgaren inom två arbetsdagar ska införas i alla kommunens verksamheter arbetsledaren har mandat att skapa och ansvara för den gemensamma arenan i Medborgarcentrum samt för att uppföljning sker. Övrig delegering av arbetsuppgifter sker från ansvarig chef. samtliga verksamheter inom kommunkoncernen ska samarbeta för att skapa kvalitativ och ekonomisk effektivitet genom bättre samordning via Medborgarcentrum uppföljning ska ske efter två år. 82 Bilaga 1 Utredning Medborgarcentrum 1:a nivån 2:a nivån Resurs Enhet: Administrativa enheten, Information/Kommunikation Enkel statistik som antal invånare osv. (Det skulle kunna tas fram de uppgifter som oftast efterfrågas och läggas i en ”mapp” där servicekontorspersonal hittar det. Vara webbsupport för anställda för info som ska ut på munkedal.se. Lägga ut nyheter (men då behövs utbildning i hur man formulerar en nyhet!) Hantering av sociala medier. Det beror på hur det kommer vara upplagt. För nivå ett till två känner jag mig överkvalificerad för att endast svara på frågor. Men jag tar gärna fram underlag till de som kommer jobba där för att det ska vara enkelt för dem att svara. Som statistik, broschyrer om kommunens olika verksamheter osv. Marknadsföringsmaterial. Det beror även på hur ledningen ser på en informatörstjänst som min, vad vill de ha ut av den? Enhet: Administrativa enheten Lämna ut handlingar såsom protokoll, kallelser mm. Finns tillgängliga på hemsidan. Blanketter ansökningar annonser. Allmän information lediga jobb. Ta hand om officiella epostbrevlådan. Kommunledningskontoret Enhet: Personalenheten Lämna ut allmänna handlingar ur diariet. Annonssupport till chefer. Support till anställda angående antalet LASdagar i WIN-LAS. Finns inget idag som skulle kunna föras över. Vi skulle kunna ägna mer kraft att stödja chefer i rehabilitering, lag/avtalstolkning och förebyggande insatser med inriktningen att minska ohälsan. Anmärkning 83 Bilaga 1 Utredning Medborgarcentrum Sektor Barn och utbildning Ledningsstaben Söka relevant info som finns på nätet för respektive områdes sida (förskola, skola, skolskjutsar ). Lämna ut blanketter. Vara första kontakt för parkeringstillstånd Ev. hela parkeringstillståndshanteri ngen? Får diskuteras vid nästa APT (tveksamt med anledning av att det är myndighetsutövning) Enhet: Musikskolan Hänvisning till Musikskolans hemsida angående anmälningsblanketter till Musikskolan alternativt Dansmix. Upplysning om avgifter. Kontaktuppgifter. Upplysningar vid val av instrument. Uthyrning av instrument. Schemafrågor. Inga resurser (Mats: Kunskap?) (Mats: Lager av instrument hos oss?) Enhet: Bruksskolan Information om personer, hemsida, vår skola Inga 84 Bilaga 1 Utredning Medborgarcentrum Sektor Samhällsbyggnad Enhet: Gata/Mark Enhet: Plan- och bygglovsenheten Lämna ut blanketter för bygglov mm Någon/några gånger på året efterfrågas ledig tomtmark för etablering av företag/verksamhet alternativt lediga lokaler för verksamhetsetablering. När dessa förfrågningar kommer är det mycket viktigt att man från början skapar en god relation och håller kvar i den kontakten för att komma vidare till en genomförd etablering. Utskrifter av kartor – ledig mark. Inga Skriva ut kartor. (75 % tjänst - Moa) Ge en förstahandsinformation vad gäller bygglovsprocessen, anmälan mm. Informera om vart i processen ärenden ligger. Grannehör, kungörelser, bekräftelser mm 85 Bilaga 1 Utredning Medborgarcentrum Övriga verksamheter Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Vägledning avseende eldningsförbud, utbildningsinsatser, tillståndsgivning LSO/LBE, tillställningar och evenemangshantering, bygglov avseende 5 kap. BBR samt ansökningsblanketter och vägledande skrivelser/tolkningar avseende brandskydd Viss hänvisning och hjälp kan förutses hanteras av servicekontor under förutsättning relevant kunskap och manualer eller rutinbeskrivningar. Snabb analys ger vid handen att svårigheter uppkommer att bemanna servicekontor, utan åtgärder som ger konsekvenser för produktionen i något annat avseende. Munkbo Enklare frågor om öppettider, adress och telefonnummer. Detta är dock en mycket liten del av den information som efterfrågas av oss och även om ett servicekontor kan lämna ut denna information måste vi själva kunna svara de kunder som hör av sig direkt till oss. Informationsutlämning på denna nivå är integrerat med hela bolagets verksamhet, t.ex. hantering av bostadskön, kreditbedömningar, hyresdebitering, avflyttningsbesiktningar, renoveringar mm på ett sätt som gör att jag bedömer att det inte går att bryta ut dessa arbetsuppgifter att hanteras utanför bolaget. Då de enklare frågorna enligt p.1 ovan tar en mycket liten del av vår tid i anspråk ser jag inga möjligheter att föra över några resurser. 86 Bilaga 1 Utredning Medborgarcentrum Arbetsförmedlingen (Anna Johansson) Ser absolut att det kan finnas både lust och behov och möjligheter till ett samarbete kring ett framtida medborgarkontor. Det finns många bra exempel runt om i landet där Af är en del av detta. Jag skulle gärna sätta mig ner och diskutera eventuella former för detta framöver. Som du kanske känner till så håller vi på att se över i vilka kommuner vi ska ha egna öppna kontor eller inte just nu. Munkedals kommun är ett av förslagen som kommit fram. Detta har jag pratat med flera kommunrepresentanter i Munkedals kommun om. Vi är långt ifrån framme vid något beslut om det blir Munkedal eller inte, men detta kan ju ligga med i en sådan utredning även för vår del. Har vi ingen egen lokal i Munkedal framöver (om det nu blir så) så kan ju ett medborgarkontor vara forumet för våra kunder att spontant kunna nå oss någon dag i veckan eller liknande. Försäkringskassan (Elisabeth Hultengren) Försäkringskassan har visat intresse att använda Munkedals kommun i ett pilotprojekt gällande digitalt servicecenter. De önskar tillgång till en kunddator och tänker sig ha personal på plats ca 1 timma/vecka för att guida sina kunder i hur man använder deras digitala tjänster. De vill inte ha någon handläggning på plats. Försäkringskassan har inga resurser att lägga, men kommer själva stå för all eventuell skyltning och informationsspridning som berör deras verksamhet. 87 88 Medborgare Telfonsamtal Besök Mail Ja Koppla.till handläggareN Nej3 Växelfunktion Kan besvaras.i medborgarcentrum? Meddelande: Handläggare återkopplar inom.2.arbetsd Nej Svarar handläggaren? Ja Kan.frågan besvaras inom.3 minuter Ja Frågan besvarad Nej Ställer.på.kö.till frontdesk Nej Ja Nej Räcker.det att.mailet vidarebefordras? Ja Koppla.till frontdesk Ja Kan frontdesk svara.på frågan? Frågan.är besvarad Svarar.när.ledig Nej Ja Frontdesk Ja Skicka.ärende.till handläggaren.J Verksamhetsystem Nej Ska.mailet diarieföras? Meddelar: Handläggare återkopplar inom.2.arbetsd Kan frontdesk besvara frågan Skicka.till registrator Vidarebefordrar meddelandet till.handläggare Nej Är handläggaren tillgänglig? Meddelande.till handläggaren.J Verksamhetssystem Nej Ja Handläggare Handläggarej registrator hanterar ärendet Ärendet hanterat Svarar handläggaren inom.2 arbetsdagar Ja Nej Påminnelse skickad Påminnelse.från verksamhetssystem Handläggares.chef Medborgarcentrumprocessen Är.person i frontdesk ledig? Påminnelse skickad sida 1 2015-10-31 KOMMUNSTYRELSEN 89 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Översyn av den politiska organisationen - Bildande av arbetsutskott under kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-22 att ett arbetsutskott ska bildades under kommunstyrelsen. Förvaltningen har i förslag till sammanträdestider för 2016 planerat för ett arbetsutskott. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås delegeras viss beslutanderätt. Förvaltningen arbetar med att ta fram förslag på ny delegationsordning för kommunstyrelsen. Delegationsordningen och formerna för kommunstyrelsens arbetsutskottsutskott lyft på kommunstyrelsens decembersammanträde. Med nuvarande organisation skulle ett extra politiskt organ skapar mer administrativa resurser, längre handläggningstid och högre arvodeskostnader. Därför föreslås Kommunstyrelsens arbetsutskott slås ihop med kommunstyrelsens välfärdsutskott för att spara resurser och skapa bättre styrning och samordning på ärenden på väg upp till kommunstyrelsen. Detta i enlighet med KPMG:s rapport och kommunens revisorernas rapport om den politiska organisationen i Munkedals kommun. Med delegerad beslutanderätt kan ett kombinerat utskott dessutom avlasta kommunstyrelsen från vissa beslutsärenden. Parallellt med ett utskott under kommunstyrelsen kunde en nämnd hantera myndighetsutövning och budget kopplad till den. Förvaltningen har ett pågående uppdrag att se över hela den politiska organisationen där nämnder och utskott kommer att ses över för en mer effektiv politisk organisation. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Fler kommunala politiska organ skapar fler sammanträden och kräver därmed mer administrativa resurser. Ett arbetsutskott under kommunstyrelsen som hanterar alla kommunstyrelsens ärenden, parallellt med en myndighetsnämnd/välfärdsnämnd som hanterar budget kopplad till kommunens myndighetsutövning skulle skapa en smidigare och lättare genomlysbar organisation. 2. Miljö Inte aktuellt. 3. Folkhälsa Inte aktuellt. 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 2 90 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bilda ett arbetsutskott under kommunstyrelsen från 2016-01-01. Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens välfärdsutskott upphör från 2016-01-01 och ger förvaltningen i uppdrag att inarbeta välfärdsutskottets verksamhet i arbetsutskottets arbetsformer. Former för och delegation till kommunstyrelsens arbetsutskott kommer att behandlas på kommunstyrelsens sammanträde i december. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Håkan Sundberg Kommunchefen Beslutet expedieras till: Kommunchefen Kommunchefens ledningsgrupp Administrativa enheten 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 1 2015-11-05 KOMMUNSTYRELSEN 91 Dnr: KS 2015-341 TJÄNSTESKRIVELSE Sammanträdestider år 2016 för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott samt myndighetsutskott Administrativa enheten har i samråd med ekonomienheten tagit fram förslag till sammanträdestider för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsens myndighetsutskott år 2016. Hänsyn har tagits till kommunens budgetprocess. Föreslagna sammanträdesdagar är följande: Kommunfullmäktige: kl. 17.00 25/2, 23/3, 28/4, 30/6, 29/9, 27/10, 24/11 Den 4/7 reserveras för ev. extrainsatt sammanträde Kommunfullmäktiges dialogdagar: kl. 09.00 28/1, 20/10 Kommunstyrelsen: kl. 09.00 2/2, 9/3, 14/4, 25/5, 15/6, 31/8, 14/9, 12/10, 9/11, 14/12 Kommunstyrelsens dialogdagar: kl. 09.00 27/1, 2/3, 12/5, 23/8, 5/10, 7/12 Kommunstyrelsens arbetsutskott: kl. 09.00 21/1, 24/2, 30/3, 26/4, 11/5, 1/6, 18/8, 30/8, 28/9, 25/10, 30/11 Kommunstyrelsens myndighetsutskott: kl.08.00 (inläsningstid som varierar) 13/1, 2/2, 3/3, 5/4, 3/5, 8/6, 16/8, 6/9, 4/10, 1/11, 1/12 Förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreslagna sammanträdesdagar för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott och myndighetsutskott år 2016. * Kommunfullmäktige beslutar att godkänna föreslagna sammanträdesdagar för år 2016. Monica Nordqvist Nämndsekreterare 455 80 MUNKEDAL • Aya Norvell Administrativ chef Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 1 2015-10-22 KOMMUNSTYRELSEN 92 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Samverkansöverenskommelse med polisen Munkedals kommun och polisen upprättade 2009 en gemensam avsiktsförklaring om samverkan i syfte att minska brotts- och trygghetsproblem i kommunen (kommunstyrelsen 2009-12-09 § 170). Denna avsiktsförklaring har följts av samverkansavtal som kommunen tecknat med polisen sedan 2010. Nuvarande avtal löper ut 2015-12-31. Förslag till en ny ettårig överenskommelse har tagits fram. Syftet med samverkansöverenskommelsen är att öka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan kommunen och polisen. Därigenom ska tryggheten för medborgare och verksamma i kommunen öka. Samarbetets uppbyggnad beskrivs i en åtgärdsplan som tas fram årligen. Munkedals kommun och lokalpolisområde västra Fyrbodal har med en gemensam problembild prioriterat följande områden: - Stärka trygghet på allmän plats. - Drog- och brottsförebyggande arbete med fokus på ungdomar. Förslaget till ny överenskommelse bygger på föregående avtal. Ändringar som gjorts är att avtalet numera kommer att kallas överenskommelse, samt att delar av de prioriterade områdena arbetats om. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inte aktuellt 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa En säker och trygg kommun är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Kommuninvånarnas hälsa påverkas av den omgivande miljön och både upplevelsen av trygghet, såväl som utsattheten för brott inverkar negativt på människors hälsa, trivsel och benägenhet att vistas och ta del av samhället. En överenskommelse med polisen om en gemensam riktning för brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser är en bra grund för ett effektivt folkhälsoarbete. 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samverkansöverenskommelse 2016. Catharina Sundström Folkhälsoutvecklare Administrativa enheten 455 80 MUNKEDAL • Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 93 Polismyndigheten Samverkansöverenskommelse2016 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse grundar sig på en gemensamt upprättad avsiktsförklaring (antagen av kommunstyrelsen i Munkedals kommun 2009‐12‐09 § 170). Syftet med samverkansöverenskommelsen är att öka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan kommunen och polisen. Därigenom ska tryggheten för medborgare och verksamma i kommunen öka. Genom att samarbeta skapas större effektivitet i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Samarbetets uppbyggnad beskrivs i en åtgärdsplan som tas fram årligen. Åtgärdsplanen bygger på en gemensam problembild och omfattar åtgärder och aktiviteter för det aktuella året. De i planen angivna åtagandena innebär en ambitionshöjning för respektive part. Åtagandena är däremot inte bindande i strikt juridisk mening. Prioriteradeområden Munkedals kommun och lokalpolisområde västra Fyrbodal har med en gemensam problembild prioriterat följande: - Stärka tryggheten på allmän plats. Drog‐ och brottsförebyggande arbete med fokus på ungdomar. Parternasåtagande - Parterna ska följa beslutad åtgärdsplan. Åtgärder och aktiviteter ska verkställas inom den överenskomna tidsperioden och ansvaret åligger utförarna. Utförarna åläggs återrapportering. Överenskommelse om ny åtgärdsplan ska träffas varje år. Brottsförebyggande rådet är ansvarig för revidering, utveckling och uppföljning av åtgärdsplanen samt för att arbetet bedrivs framåt. Underlag och förslag till kommande års åtgärdsplan ska för kommunens vidkommande tas fram av respektive verksamhet och lämnas till brottsförebyggande rådet senast den 1 oktober varje år. Inom polisen är lokalpolisområdeschefen ansvarig för att underlag och förslag lämnas in till rådet inom samma tid. 94 Kommande samverkansöverenskommelse ska undertecknas senast den 30 november det år innevarande samverkansöverenskommelse löper ut. Kommunstyrelsen beslutar om kommande överenskommelser. Munkedal åååå‐mm‐dd Nina Heyden Lokalpolisområdeschef Åsa Karlsson Kommunalråd ____________________________ ____________________________ Håkan Sundberg Kommunchef ____________________________ 95 sida 1 2015-08-13 KOMMUNSTYRELSEN Dnr: KS 2015-280 TJÄNSTESKRIVELSE Revidering av dokumentet ” Regler för färdtjänst i Munkedals kommun Dnr ON 2008-120” Dokumentet ”Regler för färdtjänst i Munkedals kommun” reviderades senast av kommunfullmäktige 2009-06-24. Dokumentet lyfts därför under 2015 för ny revidering. Bifogat tjänsteskrivelsen ligger det nu gällande dokumentet samt förslag till förändringar vid revidering. De flesta förändringar som föreslås har grund i rent språkmässiga ändringar, förändringar i lagstiftning eller vägledande domar samt förtydligande av de redan tillämpade reglerna. Dessa förändringar kommenteras i bifogat dokument. På punkt 2.7, 3.1 samt 5 presenteras vardera två olika alternativa regler till vilka kommunfullmäktige ombeds ta ställning. 2.7 Punkt 2.7 gäller den geografiska begränsningen för färdtjänst. Alternativ 1 är en oförändrad skrivelse från tidigare version, alternativ 2 innebär en utökning av det geografiska området för färdtjänstresor med kommunerna Orust, Tjörn, Stenungssund, Kungälv och Göteborgs stad. I dagsläget måste färdtjänstberättigad ansöka om riksfärdtjänst för att kunna åka till nämnda kommuner. 3.1 Punkt 3.1 gäller egenavgifter. Alternativ 1 är att lämna tidigare skrivelsen oförändrad, alternativ 2 ger möjligheten för färdtjänstberättigad med särskilda skäl att kunna få betala sin egenavgift via faktura som debiteras av Munkedals kommun i efterhand. 5. Punkt 5 gäller bärhjälp/trappklättrare. Alternativ 1 är att Munkedals kommun tillämpar de regler som transportören (Västtrafik) i nuläget rekommenderar. Alternativ två är att kommunen ej erbjuder färdtjänstberättigad bärhjälp/trappklättrare. Transportören (Västtrafik) kommer troligtvis sluta att tillämpa bärhjälp/trappklättrare inom det närmaste året vilket skulle innebära att ny revidering av dokumentet kommer att behöva göras om alternativ 1 väljs. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi 2.7. Att utöka det geografiska området för färdtjänst skulle innebära en minskad administrativ kostnad på grund av minskat behov av utredning av riksfärdtjänst. Risken för en ökad kostnad för kommunen på grund av ökat antal resor finns, dock har det i de närliggande kommuner som gjort liknande ändringar inte uppstått någon ökning. Troligtvis beror detta på att egenavgiften stiger utifrån resans längd 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 96 sida 2 97 och därmed ger en högre kostnad även för den färdtjänstberättigade. Sammantaget görs bedömningen att ingen betydande ekonomisk konsekvens finns. 3.1 Att kommunen skulle debitera den färdtjänstberättigade egenavgiften i efterhand skulle innebära en ökad administrativ belastning för debiteringshandläggaren. Man kan även se en betydande risk för att kommunen inte får in egenavgifterna då det främst är färdtjänstberättigade med problem att hantera sin ekonomi som berörs av förändringen. Kommunen övertar risken för utebliven betalning från transportör och privatperson. Viss ekonomisk negativ effekt bedöms alternativ 2 ge. 5. Ingen ekonomisk konsekvens 2. Miljö 2.7 Marginell negativ miljöpåverkan genom eventuellt ökat antal längre resor. 3.1 Ingen särskild miljöpåverkan att beakta. 5. Ingen särskild miljöpåverkan att beakta. 3. Folkhälsa 2.7 Alternativ två ger den färdtjänstberättigade frihet och möjlighet att resa i ett större geografiskt område utan att behöva ansöka om riksfärdtjänst, som styrs av en stramare lagstiftning med högre krav på funktionsnedsättning. Ett utökat färdtjänstområde ger människor större förutsättningar till sociala aktiviteter, delaktighet och engagemang i samhället. 3.1 Alternativ två ger den färdtjänstberättigade möjlighet att resa med färdtjänst även om man har svårt att betala egenavgiften vid resetillfället. Det ger människor bättre förutsättningar till sociala aktiviteter, delaktighet och engagemang i samhället. 5. Alternativ två riskerar att omöjliggöra för den färdtjänstberättigade att lämna sin bostad vilket kan ge stora negativa konsekvenser för den enskilde. 4. Facklig samverkan enligt FAS Ingen facklig samverkan behövs Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner föreslagen revidering av dokumentet ”Regler för färdtjänst i Munkedals kommun”, samt beslutar om alternativ två på punkt 2.7.(utökat färdtjänstområde), alternativ ett på punkt 3.1. (direktbetalning av egenavgift) samt alternativ ett på punkt 5. (trappklättrare/bärhjälp). Inez Rössberg Andersson Färdtjänsthandläggare Biståndsenheten, Vård och Omsorg Maria Ottosson Lundström Sektorchef Vård och Omsorg Beslutet expedieras till: Sektorchef Maria Ottosson Lundström Färdtjänsthandläggare Inez Rössberg Andersson 1:e Biståndshandläggare Maria Länström 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 98 Regler Regler för färdtjänst i Munkedals kommun Dnr ON 2008-120 Färdtjänsthandläggare Inez Rössberg Andersson Antagen av kommunfullmäktige Reviderad kommunfullmäktige Reviderad kommunfullmäktige Reviderad kommunfullmäktige Reviderad kommunfullmäktige 2001-02-28 2001-11-28 2002-06-19 2009-06-24 2015- § § § § 3 49 40 37 455 80 MUNKEDAL ● Telefon växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● www.munkedal.se ● munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 ● Organisationsnummer 21 20 00-1330 99 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Allmänt ................................................................................................................ 3 Regler för färdtjänst ...................................................................................... 3 Avgift vid färdtjänst ....................................................................................... 5 Resor i annan kommun .................................................................................... 6 Trappklättrare/Bärhjälp – alt 1 ..................................................................... 6 Trappklättrare/Bärhjälp – alt 2 .................................................................................. 7 Övriga bestämmelser ................................................................................................. 7 2 100 1. Allmänt 1.1. 1.2. Kommenterad [ML1]: Den gamla 1.1. föreslås tas bort. Förtydligande var ansvaret för beslut om färdtjänst ligger. Ansvaret för att bevilja färdtjänst och riksfärdtjänst ligger på Munkedals kommun, kommunstyrelsen. Uppdraget är delegerat till färdtjänsthandläggare enligt 4.4.1. delegationsordningen för kommunstyrelsen. De kommuner, i trafikområdet Fyrbodal samt Dalsland, som är anslutna till beställningscentralen samråder om tillämpningsfrågor och handläggning av färdtjänstfrågor för att säkerställa en likartad bedömning i hela området. Kommenterad [ML2]: Dalsland ingå nu mer Kommenterad [IA3R2]: Dalslands fem kommuner är också anslutna till Västtrafik och den gemensamma beställningscentralen. De ingår även i samrådsgruppen kring tillämpningsfrågor och handläggning. beträffande färdtjänst. 2. Regler för färdtjänst 2.1. 2.2. 2.3. 2.4. 2.5. Färdtjänst är en särskilt anpassad transporttjänst (särskild kollektivtrafik) inom ramen för den kollektiva persontrafiken. Färdtjänst beviljas ej på grund av att allmänna kommunikationer saknas. Resa som ska bekostas av annan huvudman är ej färdtjänstresa. Med annan huvudman menas bland annat stat, landsting/region, försäkringskassa, försäkringsbolag, organisation eller företag. Sjukresor styrs exempelvis av lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor, skolskjuts regleras i skollagen (2010:800) och resor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering framgår av bestämmelser i socialförsäkringsbalken (2010:110). Färdtjänst får ej heller användas för resor inom tjänsten, då detta åvilar arbetsgivaren. Färdtjänst kan beviljas till person folkbokförd i Munkedals kommun i enlighet med bestämmelserna i §§ 6-9, Lag om färdtjänst (1997:736). Funktionshindret skall vara av väsentlig art och bedömas ha en varaktighet om minst 3 månader. Tillstånd för färdtjänst är personligt. Färdtjänsttillstånd beviljas för en begränsad tidsperiod, utifrån individuell bedömning, dock max 7 år. 3 Kommenterad [ML4]: Förtydligande Kommenterad [IA5R4]: Kommenterad [ML6]: Ny gräns för begreppet varaktighet baserat på vägledande domar. Kommenterad [ML7]: Beslut tills vidare rekommenderas ej utifrån juridisk synpunkt Kommenterad [IA8R7]: Eftersom funktionshinder och hjälpbehov kan förändras med tiden, både till det bättre och det sämre, så är det fördelaktigt med en uppdaterad nyansökan. 101 2.6. Färdtjänstberättigade får normalt företa obegränsat antal resor. Munkedals kommun kan dock, i skälig omfattning, i enskilt färdtjänsttillstånd ange hur många resor som får företas. 2.7. Alt 1. Färdtjänstresor får företas inom och mellan följande kommuner: Strömstad, Tanum, Sotenäs, Färgelanda, Dals-Ed, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och Munkedal. Alt 2. Färdtjänstresor får företas inom och mellan följande kommuner: Strömstad, Tanum, Sotenäs, Färgelanda, Dals-Ed, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet, Orust, Tjörn, Stenungssund, Kungälv, Göteborg och Munkedal. 2.8. Färdtjänstresor får företas under hela dygnet och alla veckodagar. 2.9. Vid beslut om färdtjänst anges, i kundtillståndet, vilket behov av hjälp den enskilde har vid resa. Följande service tillhandahålles av transportören vid färdtjänstresa: Vid behov hjälp in i och ut ur fordon, hjälp med handikapphjälpmedel och bagage in i och ut ur fordon, samt hjälp med säkerhetsbälte. Undantag gäller elrullstol/permobil, där transportören inte har skyldighet att lasta in i eller ut ur fordon. Om kunden inte själv kan framföra sin elrullstol/permobil, så krävs att medföljande ledsagare bistår vid i och urlastning. Bagage får medtas i den utsträckning som normalt kan bäras med på buss. På resenärens egen begäran kan även följande service ges: hjälp till och från port eller dörr (ledsagning, bagage och handikapphjälpmedel). 2.10. Uppehåll kan ej göras vid färdtjänstresa. 2.11. Färdtjänst är en form av anpassad kollektivtrafik som bygger på samåkning och samordning av resor. Ensamåkning kan beviljas kund när särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan t ex vara svår åksjuka, svår allergi, utåtagerande beteende. 4 Kommenterad [ML9]: Tydliggörande Kommenterad [ML10]: Anpassning till transportörens gällande regler Kommenterad [IA11R10]: Färdtjänst är en anpassad form av kollektivtrafik som bygger på samåkning och förbokade resor. Liksom en buss inte kan vänta medan en resenär ska uträtta ärenden, så är även färdtjänstbilen uppbokad med löpande körningar. Kommenterad [ML12]: Gamla 2.11 tas bort då den anses överflödig. Nya 2.11 tydliggör juridisk rättighet. 102 3. Avgift vid färdtjänst 3.1. Alt 1.Egenavgift: För beräkning av egenavgift tillämpas kollektivtrafikens (Västtrafik) baspris + 75 procent. Ingen avgiftsbefrielse eller högkostnadsskydd förekommer. Vid prisförändringar av Västtrafiks baspris uppdateras egenavgiften för färdtjänst automatiskt. Egenavgiften betalas direkt till transportören i samband med resan. Alt 2. Egenavgift: För beräkning av egenavgift tillämpas kollektivtrafikens (Västtrafik) baspris + 75 procent. Ingen avgiftsbefrielse eller högkostnadsskydd förekommer. Vid prisförändringar av Västtrafiks baspris uppdateras egenavgiften för färdtjänst automatiskt. Egenavgiften betalas direkt till transportören i samband med resan. Vid särskilda skäl faktureras egenavgiften månadsvis i efterhand av kommunen. 3.2. Arbetsresor: Den som är yrkesverksam och färdtjänstberättigad kan beviljas ett särskilt tillstånd för sina arbetsresor, med en egenavgift som motsvarar kollektivtrafikens periodkort. Egenavgiften vid arbetsresor faktureras månadsvis via faktura. Med arbetsresa avses färd mellan bostad och arbetsplats. Resor inom tjänsten är ej att betrakta som arbetsresor. 3.3. Ledsagare: Färdtjänstberättigad som beviljats ledsagare har rätt att ta med ledsagaren utan avgift. Ledsagaren måste stiga på och av på samma plats som den färdtjänstberättigade, om inte annat framgår av kundtillståndet. Ledsagare får inte själv vara färdtjänstberättigad. 3.4. Medresenär: Färdtjänstberättigad har rätt att utan särskild prövning ha med sig annan person i sällskap vid resa. Medresenären måste stiga på och av på samma plats som den färdtjänstberättigade. Som medresenär kan man ta med sig en person plus egna barn, dock max tre personer. Medresenären betalar egenavgift enligt avtalad taxa med Västtrafik. 3.5. Avbeställning av uppbokad resa måste ske senast en timme innan tidpunkten för bokad resa. Om kunden förorsakat en så kallad bomresa och/eller andra inte godkända kostnader, så kan kommunen komma att återkräva den uppkomna merkostnaden. 5 Kommenterad [ML13]: Förändring i enlighet med tillämpning av regel samt med hänsyn till punkt 1.2 Kommenterad [ML14]: Tydliggörande Kommenterad [ML15]: Tillägg i enlighet med nu tillämpade regler 103 4. Resor i annan kommun 4.1. 4.2. 4.3. 4.4. 4.5. 4.6. Vid tillfällig vistelse, maximalt 3 månader, i annan kommun, t ex vid besök hos närstående eller vid vistelse i sommarhus, så kan man efter särskild ansökan beviljas lokala resor med färdtjänst i annan kommun - antingen som anslutning mellan t ex flygplats/tågstation och resmål, eller för lokala resor inom kommunen på resmålet. Antalet resor i annan kommun utanför Munkedals färdtjänstområde beviljas efter individuell bedömning. Dock kan maximalt 30 enkelresor per år beviljas. Vid resa i annan kommun inom Västra Götaland, så utförs resorna av Västtrafik. Vid resa i annan kommun utanför Västra Götaland, så ansvarar Munkedals kommun för anlitande och anvisande av lokalt trafikföretag. Endast personer med giltigt färdtjänsttillstånd i Munkedals kommun kan omfattas av resor i annan kommun. Egenavgift för resa i annan kommun inom Västra Götaland betalas enligt samma regler som inom Munkedals kommun. Egenavgift för resa i annan kommun utanför Västra Götaland, motsvarar 40 % av totalsumman för resa med taxibil, samt 30 % av totalsumman för resa med specialfordon. Det anvisade trafikföretaget fakturerar Munkedals kommun, som sedan debiterar egenavgiften till kunden i efterhand. 5. Trappklättrare/Bärhjälp alt 1 5.1. 5.2. 5.3. Västtrafik erbjuder att Trappklättrare kan användas som temporär åtgärd för att förflytta kund till gatuplan för vidare transport. Med temporär åtgärd menas att i väntan på annan åtgärd, som t ex byte av bostad, bostadsanpassning som hiss/trapphiss eller tillfrisknande, kan trappklättrare användas under en period av 6 månader. Samma tidsperiod gäller för bärhjälp i de fall trappklättring inte kan utföras. Trappklättring/Bärhjälp utförs inte om kunden väger över 100 kg. Trappklättring/Bärhjälp utförs endast på kunds hemadress. 6 Kommenterad [ML16]: Tydliggörande av den politiska viljan vid besluttagandet om resor i annan kommun Kommenterad [ML17]: Begränsande av antal resor Kommenterad [ML18]: Tydliggörande av idag tillämpade regler Kommenterad [ML19]: Tydliggörande 104 5.4. 5.5. 5.6. Trappklättrare skall användas i första hand. Bärhjälp utförs endast i nödsituationer. Både när det gäller trappklättring och bärhjälp, så äger den individuella föraren rätt att fatta beslut om att trappklättring/bärhjälp inte kan utföras på ett säkert sätt - även om trappklättring har utförts på den aktuella adressen tidigare. Trappklättrare/Bärhjälp – alt 2 5.1 Trappklättrare/ Bärhjälp erbjudes ej. 6. Övriga bestämmelser 6.1. 6.2. 6.3. 6.4. Ledar- eller servicehund får medföras gratis. Avgift för sällskapsdjur tas ut enligt ungdomstaxa. Mindre djur ska förvaras i väska, bur, korg, låda, etc under färd. Större djur förvaras i godsutrymmet. Resa med djur kan hänvisas till vissa fordon pga att hänsyn skall tas till allergier. Kommenterad [ML20]: Tillägg för tydliggörande av nu tillämpade regler samt med hänsyn till 1.2 7 sida 1 2015-11-01 KOMMUNSTYRELSEN 105 Dnr: KS 2014-75 TJÄNSTESKRIVELSE Genomlysning av sektor Stöd - Fullmäktigeberedning med syfte att genomlysa sektor stöd Kommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade 2010-03-10, § 25, beslut om att ge kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total genomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus på långsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet står i centrum. Därefter har Munkedals kommunfullmäktige i två separata spår gått vidare med utredningar och beslut inom såväl barn och utbildning som äldreomsorg. Under 2014 och 2015 har översynen av sektor stöd genomförts. Detta är dess slutrapport. Förslag på inriktning för fortsatt arbete har lämnats inom följande områden: IFO Att sektor stöd får i uppdrag att ta fram en kompetens-och rekryteringsstrategi för socialsekreterare inom individ-och familjeomsorgen i Munkedals kommun. Försörjning Extra satsning på långvariga försörjningsstödsärenden. Strategi för socialbidragsutredning, för att minska det integritetskränkande inslaget i ansökningsprocessen. Familj Att utifrån ett socioekonomiskt perspektiv skapa en strategi för ökad samverkan/samarbete mellan MVC – BVC – familjecentralen - förskola – skolan, med syfte att motverka risken för att hamna i ett utanförskap. LSS Att genomföra en grundläggande kartläggning av framtida behov. Att utreda möjligheterna till att skapa ett korttidsboende i Munkedals kommun. Att Sektor stöd får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Munkedals kommun. Integration Att arbeta fram en Integrationsplan innehållande t.ex. strategi för ett samlat grepp kring de asylsökande barnen, tydliggöra ansvar mellan myndigheter på lokal nivå, anpassning till en fungerande boendeform, övergångsbostäder. Denna information beskriver det arbete som gjorts, samt kommer att fortsätta, för respektive område. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inte aktuellt 2. Miljö Ingen direkt påverkan på miljön väntas av beslutet. 3. Folkhälsa Utredningens syfte är att öka kvaliteten, vilket bidrar till ökad folkhälsa. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 2 106 4. Facklig samverkan enligt FAS Ärendet berör inte direkt förhållandet arbetsgivare – arbetstagare. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen från beredningen för genomlysning sektor Stöd. Markus Fjellsson Utredningssekreterare Administrativa enheten Anders Haag T.f. sektorchef Stöd Sektor Stöd Beslutet expedieras till: 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 107 Genomlysning av sektor Stöd Fullmäktigeberedning med syfte att genomlysa sektor stöd KS 2014-75 Markus Fjellsson Utredningssekreterare Kommunledningskontoret 2015-11-01 Antagen av nämnd datum för beslut, § paragrafnr. Reviderad datum för beslut, § paragrafnr. Sida 2 av 12 Innehåll 1 2 3 Bakgrund ............................................................................................... 4 1.1 Mål och syfte ................................................................................... 4 1.2 Frågeställningar ............................................................................... 5 1.3 Arbetsgrupp .................................................................................... 5 1.4 Styrgrupp........................................................................................ 5 1.5 Referensgrupp ................................................................................. 5 1.6 Samverkan inom organisationen ......................................................... 5 Sektor stöd ............................................................................................ 6 2.1 Verksamhetsbeskrivning.................................................................... 6 2.2 Aktuell situation och viktiga händelser ................................................. 6 2.3 Ekonomi ......................................................................................... 6 Pågående processer ................................................................................ 8 3.1 Redovisning av åtgärder till kommunfullmäktige ................................... 8 3.2 Rekrytering av socialsekreterare ......................................................... 8 3.2.1 Bakgrund/Aktuell situation ........................................................... 8 3.2.2 Riskbedömning .......................................................................... 9 3.2.3 Kommunstyrelsens beslut (KS 2015-01-07, § 60) ........................... 9 3.3 Konsulttjänst ................................................................................... 9 3.3.1 4 108 Slutsatser - sammanfattning ........................................................ 9 Fortsatt utredning – inriktningsbeslut samt slutrapport ............................... 10 4.1 IFO .............................................................................................. 10 4.1.1 Att sektor stöd får i uppdrag att ta fram en kompetens-och rekryteringsstrategi för socialsekreterare inom individ-och familjeomsorgen i Munkedals kommun. ............................................................................. 10 4.2 Försörjning .................................................................................... 10 4.2.1 Extra satsning på långvariga försörjningsstödsärenden. ................. 10 4.2.2 Strategi för socialbidragsutredning, för att minska det integritetskränkande inslaget i ansökningsprocessen. ................................. 11 4.3 Familj ........................................................................................... 11 4.3.1 Att utifrån ett socioekonomiskt perspektiv skapa en strategi för ökad samverkan/samarbete mellan MVC – BVC – familjecentralen - förskola – skolan, med syfte att motverka risken för att hamna i ett utanförskap. ................... 11 LSS ....................................................................................................... 12 4.3.2 Att genomföra en grundläggande kartläggning av framtida behov. .. 12 4.3.3 Att utreda möjligheterna till att skapa ett korttidsboende i Munkedals kommun. ............................................................................................. 12 4.3.4 Att Sektor stöd får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Munkedals kommun. ............................................................................................. 12 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 3 av 12 4.4 Integration .................................................................................... 12 109 4.4.1 Att arbeta fram en Integrationsplan innehållande t.ex. strategi för ett samlat grepp kring de asylsökande barnen, tydliggöra ansvar mellan myndigheter på lokal nivå, anpassning till en fungerande boendeform, övergångsbostäder................................................................................ 12 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 4 av 12 1 Bakgrund 110 Kommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade 2010-03-10, § 25, beslut om att ge kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total genomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus på långsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet står i centrum. Till att börja med undantogs verksamheten i sektor stöd, och utredningen koncentrerades till barn och utbildning respektive äldreomsorgen. Under utredningens gång har kommunstyrelsen (2011-09-14) och kommunfullmäktige (2011-10-27) avgränsat området för fortsatt utredning inom dessa områden till: att fortsätta planeringen för ytterligare vård- och omsorgsplatser. att utreda möjligheten till att utveckla ett demenscentrum för att kvalitetshöja demensvården i hela kommunen. Att utreda möjligheten till att bygga ett Trygghetsboende enligt förslag i utredningen. att utreda kommunens totala struktur av förskolan, bland annat fortsatt utredning av förskoleenheter med 4–6 avdelningar istället för 1–2 avdelningar som delvis är fallet idag. att på en förskola utreda möjligheten till öppethållande på obekväm arbetstid. att utreda om vi ska ha F-5 eller F-6, med motsvarande konsekvenser för högstadiet, dvs. 6-9 eller 7-9. att utreda den framtida skolstrukturen i Sörbygden med målsättning att presentera lösningar med barnet i centrum och god kvalitet som ger förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen på likvärdigt sätt som övriga elever i kommunen. Man ska särskilt beakta skoldagens längd inklusive resor. Därefter har Munkedals kommunfullmäktige i två separata spår gått vidare med utredningar och beslut inom såväl barn och utbildning som äldreomsorg. Under 2014 har översynen av sektor stöd inletts och motsvarande inriktningsbeslut som ovan behöver nu tas, för vidare utredning under 2015. Utvecklingen inom det kommunala området ställer den offentliga verksamheten inför stora utmaningar och krav. På de flesta områden fattas beslut som utmärks av en högre servicenivå och ökad rättssäkerhet. Tydliga exempel på detta är förändringar inom omsorgen av äldre LSS-lagstiftningen och nyligen genomförda skärpningar av skollagen. För att möta framtidens krav och förväntningar krävs därför att de gemensamma resurserna används på sätt som ger högsta möjliga kvalitet i de olika verksamheterna. De flesta kommuner, även Munkedal, måste därför – förutsättningslöst och utan på förhand givna slutsatser – genomlysa, utreda sin verksamhet och beskriva möjliga vägar att nå målet – en god välfärd. 1.1 Mål och syfte Målet är att presentera olika alternativ för utformning av den framtida verksamheten inom sektor stöds olika verksamheter i Munkedals kommun. Syftet med genomlysningen är att på ett allsidigt sätt beskriva nuvarande och framtida behov av sektorns insatser. De alternativ som tas fram ska tillgodose en god kvalitet. Utredningen ska visa på möjligheter i såväl det lilla som det stora, centralt som lokalt. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 5 av 12 1.2 Frågeställningar 111 Frågor som ska besvaras i utredningen är bl.a: Hur förändras målgrupperna inom sektor stöds verksamheter storleksmässigt över tid? Vilka behov/krav har Munkedals brukare inom sektor stöds målgrupper både i nutid och i framtiden? Hur ska dessa tillgodoses? Hur påverkar nya lagkrav den framtida utformningen av verksamheten? Hur påverkar den ökade valfriheten? Hur förändras brukares ekonomiska förutsättningar? Hur ser kommunens ekonomiska förutsättningar ut? Hur ser behoven av lokaler ut p kort sikt och på längre sikt? Hur tillgodoses tillgången på kompetent personal? Vilka kopplingar finns till andra verksamheter i kommunen? 1.3 Arbetsgrupp Chefen för sektor stöd är ansvarig projektledare och utser arbetsgrupp och övriga kompetenser som är nödvändiga för att säkerställa en utredning med god kvalitet. Till genomlysningen knyts utredningssekreterare.’ Chefen för sektor stöd rapporterar kontinuerligt till kommunchefens ledningsgrupp, som utgör förvaltningens interna styrgrupp. 1.4 Styrgrupp Styrgruppen har utsetts av kommunfullmäktige i form av en beredning, och består av en representant för varje politiskt parti representerat i kommunfullmäktige i Munkedals kommun: Maria Sundell (S) ordf. Lars-Göran Sunesson (C) Jan Hognert (M) Tiina Hemberg (V) Hervor Brandt (MP) Jeanette Karlsson (KSFF) (tom 141231) Lisbeth Nilsen (SD) Nina Andersson (KD) Björn Jacobsson (FP) Styrgruppen har ansvar för att säkerställa att målen för uppdraget nås och ska aktivt följa upp och åtgärda ev. avvikelse. Styrgruppen ansvarar också för att förankra och informera om uppdraget till de politiska partierna och kommunens brukare/intressenter. Krävs externa resurser för att tillföra kompetens till utredningen görs det av styrgruppen. 1.5 Referensgrupp Någon formaliserad referensgrupp kommer inte att tillsättas i utredningen. Det är dock, i en så omfattande utredning som detta uppdrag innebär, av mycket stor vikt att under hela processen förankra och inhämta synpunkter från organisationen. Detta säkerställs genom att arbetsgruppen kontinuerligt samråder med andra personer inom och utanför välfärdsförvaltningen, t.ex. ledare inom förvaltningen samt ekonomi- och personalavdelningen. 1.6 Samverkan inom organisationen Samverkan inom organisationen sker inom ramen för ordinarie samverkansavtal. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 6 av 12 2 Sektor stöd 112 2.1 Verksamhetsbeskrivning Sektorchefen är övergripande ansvarig för IFO, LSS, Socialpsykiatri, AME, Integrationsenhet inklusive PUT-boende, ensamkommande ungdomar. Sektorchefen är också enhetschef för biståndsenheten SoL/LSS. Inom området samlas de verksamheter som på något sätt har att göra med att ge människor stöd när behov av det uppstår i livets alla skeden och som inte har med utbildning eller äldreomsorg att göra. 2.2 Aktuell situation och viktiga händelser Sektorn har varit hårt belastad under året pga. sjukskrivningar. Familjegrupp/IFO har varit undertaliga på befintliga tjänster pga. uppsägningar. Det har varit svårt att nyrekrytera socialsekreterare med adekvat kompetens och erfarenhet varför enheten är tvungen att använda konsult för att klara myndighetsuppdraget. Fortsatt hög tillströmning av barnavårdsanmälningar till socialtjänsten. Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar har ökat pga. omvärldskrisen. Mottagande av flyktingar har också ökat vilket har medfört att kommunen har belastats utanför nuvarande avtal. Integrationsenheten har varit tvungen till att öka servicenivån då antal ärenden har ökat dramatiskt under sommaren. Generellt ser vi en ökande ärendemängd inom psykiatri och LSS området. Biståndsenheten inom äldreomsorg har svårt att klara uppdraget avseende medicinskt färdigbehandlade då det inte finns boendeplatser i kommunen. 2.3 Ekonomi Vid senaste delårsbokslut redovisade Sektor stöd ett resultat på -10,0 mnkr för perioden januari- augusti 2015, samt en årsprognos på – 20,22 mnkr mot budgeten. Sektor stöd har under 2015 haft ökade kostnader inom främst individ- och familjeomsorgens (IFO) samt LSS. IFO har haft ökade kostnader inom barn och familj främst pga. institutionskostnader och placering av barnfamiljer på utredningshem. Inom LSS är det de ökade individuella behov inom gruppboenden samt köpta platser på korttidsboende som har ökat under året. Resultaträkning (mnkr) Sektor Stöd Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Kapitalkostnader Årets resultat Utfall 201508 Budget 201508 Resultat 201508 Årsbudget 2015 Resultat 201408 29,9 23,5 6,4 35,3 22,8 ‐96,5 ‐80,1 ‐16,4 ‐120,3 ‐81,3 ‐66,6 56,7 ‐56,6 ‐10,0 ‐85,0 ‐58,5 56,7 0,0 85,1 51,2 ‐10,0 0,1 ‐10,0 0,1 ‐7,3 ‐0,1 ‐10,0 ‐0,1 0,0 ‐0,1 ‐0,1 ‐10,0 0,0 ‐7,4 0,0 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 7 av 12 Sammanställning av Sektor Stöds verksamheter (mnkr) Enhet Resultat 201508 Sektorchef Stöd 0,39 113 Prognos 0,12 IFO ‐10,45 -17,39 Personlig assistans & kontaktperson Psykiatri & LSS-boende ‐0,68 -0,78 0,04 -0,03 LSS assistans & Frejv. ‐0,12 -0,65 PUT-boende & boendestöd 2,87 1,36 LSS-boende och annan LSS-verksamhet AME ‐2,27 -2,70 0,19 -0,15 Sektor Stöd totalt ‐10,04 -20,22 Strukturjusterad standardkostnad Tillgänglig statistik tyder på att kostnaderna i Munkedals kommun för individ- och familjeomsorg (IFO) och LSS är högre än vad som är rimligt med tanke på kommunens förutsättningar. Inom IFO är avvikelsen från den strukturjusterade standardkostnaden 63,5 %. Inom LSS är motsvarande siffra 11,7 % högre än för jämförbara kommuner. * *Kostnad med hänsyn tagen till strukturella faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, geografisk struktur med mera. Munkedal Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, andel (%) Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, andel (%) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 21,6 18,0 29,5 45,2 52,8 43,7 29,0 63,5 14,9 14,0 14,6 16,4 18,1 15,2 8,2 11,7 (Källa Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada) Ny beräkning av Kostnadsutjämning utslag 2013 i nettokostnadsavvikelsen I tabellen kan vi se att talen har förändrats rejält mellan 2012 och 2013. Det beror på att från och med 2013 så slog den nya kostnadsutjämningsförslaget (betänkandet likvärdiga förutsättningar) igenom. Från att Munkedal betalat en avgift till kostnadsutjämningssystemet blir nu Munkedal bidragstagare och därmed vinnare i förslaget med en ökning av intäkter på ca 17 mnkr. Justeringen/förändringen avsåg främst att öka bidraget inom barnomsorgen och grundskolan samt Individ och familjeomsorgen samt ökad avgift för äldreomsorgen. Justeringen av kostnadsutjämningsförslaget ger utslag i 2013 års siffror. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 8 av 12 3 Pågående processer 114 3.1 Redovisning av åtgärder till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutade 2014-06-04 att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med föreslagna åtgärder med anledning av ökade kostnader inom sektor Stöd. Åtgärderna handlade framförallt om att bygga upp en större beredskap för att förebygga och även för att hantera de sociala behov som uppstår. I första hand ska sociala svårigheter förebyggas och i de fall åtgärder ändå måste sättas in ska möjligheten till s.k. hemmaplanslösningar öka, såväl i den egna kommunen som i samverkan med grannkommunerna. Anlitandet av externa aktörer ska minska och enbart användas i de fall de bedöms som enda alternativet. I september 2014 redovisades utfallet av de beslutade åtgärderna för att komma till rätta med budgetunderskottet till kommunfullmäktige. Följande punkter redovisades (dnr. 2014-239): 1. Ökad ekonomisk uppföljning och kontroll 2. Ökat arbete med målgruppen ”långvarigt försörjningsstöd” 3. Förstärkt utredningskapacitet i egen regi alt. i samverkan med andra kommuner 4. Gymnasiesärskolan – utveckling genom samverkan med andra kommuner 5. Fortsatt utveckling av stödteamet 6. Familjeförskolan som en biståndsbedömd insats 7. Bygga upp en bas av familjehem i egen regi för bl.a. jourinsatser 8. Översyn av socialtjänstens andrahandskontrakt förhyreslägenheter 9. Utveckla formerna för samordnad individuell plan 10. Skolgång för elever med sammansatt skolproblematik 11. Översyn av behovet av kontaktpersoner 12. Ökade insatser i det drogförebyggande arbetet 13. Barnahusverksamheten i Uddevalla Redovisningar har också skett i delårsbokslut och bokslut. För att se resultatet hänvisar till dessa redovisningar. 3.2 Rekrytering av socialsekreterare Den 7 januari tog kommunstyrelsen beslut att godkänna en rekrytering av ytterligare socialsekreterare på grund av volymökning (dnr. KS 2014-470). 3.2.1 Bakgrund/Aktuell situation Familjegruppen inom IFO utreder, handlägger och genomför insatser för barn och unga. Antalet ärenden har de senaste åren ökat stadigt, samtidigt som personalbemanningen inte förändrats i samma omfattning. Förändringar i Socialtjänstlagen och ökade krav på handläggning, insatser och uppföljning i barnärenden har bidragit till att socialsekreterarnas roll i allt högre utsträckning förändrats till ett allt mer administrativt uppdrag, vilket i viss mån står i kontrast med uppdraget att vara i dialog med barn och unga och följa upp effekterna av de insatser som erbjuds. Antalet ärenden ligger nu på den nivån att rättssäkerheten och kvaliteten i arbetet inte kan garanteras. Verksamheten har haft behov av att förstärkas med minst tre tjänster, en utredande socialsekreterare och en socialsekreterare som tar emot anmälningar/ansökningar och gör förhandsbedömningar. Myndighetsutövning barn och unga är en tvingande verksamhet för kommunen. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 9 av 12 Arbetssituationen i familjegruppen där en 1:e socialsekreterare, sex ordinarie socialsekreterare och numera två familjebehandlare arbetar är ohållbar utifrån den hårda arbetsbelastning som föreligger sedan flera år tillbaks. På grund av det stora inflödet av ärende blir även familjebehandlarnas arbete mer komplicerat, då de inte får det stöd och samarbete med socialsekreterarna som är en förutsättning för att ett strukturerat och optimalt behandlingsarbete ska kunna genomföras. 115 3.2.2 Riskbedömning Samtliga socialsekreterare och familjebehandlare i gruppen har stressymptom av olika slag. Privatlivet är starkt påverkat vilket är en riskfaktor för ohälsa. Samtliga uppger att de inte kommer att klara arbetsbelastningen någon längre tid ytterligare, utan kommer att se sig om efter annat arbete om ingen förändring sker, då de inte orkar längre och inte vill riskera sin hälsa. Rättssäkerheten har inte kunnat hållas, då det varit mer regel än undantag att utredningarna inte är färdigställda inom fyra månader som lagen kräver. Det samma gäller kommuniceringsregler som kräver att handlingar ska kommuniceras i tid för parter att ha möjlighet att yttra sig över innehållet innan beslut fattas. 3.2.3 Kommunstyrelsens beslut (KS 2015-01-07, § 60) Kommunstyrelsen godkänner att en 1.0 årsarbetare socialsekreterare á 550 000 kronor finansieras via det 13-punkts åtgärdsprogram punkt 3 som antogs av kommunfullmäktige 2014-09-24 Kommunstyrelsen ställer sig bakom nyrekrytering av 2.0 årsarbetare socialsekreterare till en kostnad av 1 100 000 kr inför budgetår 2015 i syfte att förstärka familjegruppen inom Individ-och Familjeomsorgen som ett led i att minska kostnader för konsult mm. 3.3 Konsulttjänst Under hösten har konsultfirma Public Partner gjort en genomlysning och analys av verksamhetsområdena IFO och LSS. Orsaken är en ökande omfattning inom verksamheterna som innebär ökande kostnader med ett underskott i budget som följd. Ärendemängden och antalet anmälningar inom IFO och LSS har under flera års tid ökat på ett markant sätt och har medfört att arbetsbelastningen är mycket stor. Periodvis har det även varit svårt att upprätthålla bemanningen på grund av sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera ny personal då någon slutat. Under 2014 har kostnaderna ökat markant, främst med anledning av det stigande antalet placeringar i familjehem, på utrednings- och behandlingsinstitutioner och liknande. 3.3.1 Slutsatser - sammanfattning Första insatsen februari 2015 Public Partners sammanfattande intryck: Många engagerade medarbetare med en önskan om att göra bra saker Generellt sett en relevant kompetens även om många är nya Goda förutsättningar att bygga vidare på det som finns Mycket trötthet och uppgivenhet! 13-punktprogrammet – en viktig del att arbeta vidare med. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 10 av 12 Public partners rekommendationer: 116 Stärk ledningsstöd och struktur för det dagliga arbetet (IFO) Stärk och stötta verksamheten genom att ställa krav (IFO/LSS) Förtydliga kopplingen mellan beslut och insatser inom LSS Påbörja ett utvecklingsarbete inom LSS för att tydliggöra individernas behov Andra insatsen augusti 2015 Utifrån ovanstående rekommendationer och Public Partners övriga iakttagelser gav kommunchef uppdraget att leda en utvecklingsprocess med syfte och mål att belysa biståndsprocessen och kvalitetsnivåerna inom LSS. Insatsen ledde till ett förslag på två strategiska insatsområden, kvalitetsmått och nivågruppering. Kvalitetsmått innebär att det fastställs vad som man kan förvänta sig ingå i en beslutad insats i Munkedals kommun. Nivågruppering innebär att brukarna indelas i olika nivåer utifrån deras behov. Kvalitetsmått: Ett sätt att skapa tydlighet för myndighet och verksamhet Samförstånd mellan politik och förvaltning Ger brukarna en bild av vad som är en god levnadsnivå = vad man kan förvänta sig i Munkedal Nivågruppering: Ger en tydlig bild av behoven i verksamheten Kan kopplas till resursfördelning Incitament för utveckling av hela boendestrukturen Ett sätt att skapa tydlighet för myndighet och verksamhet Samförstånd mellan politik och förvaltning 4 Fortsatt utredning – inriktningsbeslut samt slutrapport 4.1 IFO 4.1.1 Att sektor stöd får i uppdrag att ta fram en kompetens-och rekryteringsstrategi för socialsekreterare inom individ-och familjeomsorgen i Munkedals kommun. Arbetet har inletts och kommer att fortsätta inom ramen för samverkan med övriga kommuner i Fyrbodal. 4.2 Försörjning 4.2.1 Extra satsning på långvariga försörjningsstödsärenden. I Munkedals Kommun har vi en stor andel långvarigt försörjningsstödberoende (10 månader eller mer). Utav dessa är flertalet helt utan sjukpenninggrundande inkomst och har inte rätt till någon form av försörjning utöver försörjningsstöd. För att kunna arbeta mer aktivt med utredning av dessa människors arbetsförmåga eller få medicinska underlag som underlag för att få eventuell ersättning från Försäkringskassan krävs mycket arbete. IFO kommer nu att 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 11 av 12 göra en satsning på denna grupp i linje med den satsning som gjordes på Unga vuxna 2010 och som föll mycket väl ut med minskat antal unga vuxna i Munkedal som uppbär försörjningsstöd med c:a 50%. De arbetar fortsatt väldigt aktivt med de unga vuxna men kommer nu också att göra en satsning på gruppen långvariga försörjningsstödstagare. 117 Förebilden är ett liknande projekt i Uddevalla som startade 130301 och som fallit mycket väl ut där de sänkt antalet långvariga bidragshushåll samt kostnaderna för dessa med betydligt mer än förväntat utfall. Vid projektets start valde man ut 85 ärenden och av dessa har c:a 48 ärenden avslutats och erhållit annan försörjning. I projektet har fokus lagts på att samarbeta mer intensivt med Arbetsmarknadsenheten, sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 4.2.2 Strategi för socialbidragsutredning, för att minska det integritetskränkande inslaget i ansökningsprocessen. En del i ansökningsprocessen för försörjningsstöd innebär att redovisa sin ekonomi till fullo varje månad, om behovet av stöd är långvarigt. Detta kan ses som integritetskränkande om det sker regelbundet, men lagstiftningen ger inget utrymme till att lätta på detta krav. Det skulle också vara svårt för en enskild handläggare att avgöra om detta är nödvändigt eller inte i varje förekommande ärenden. Syftet att säkerställa behovet går enligt lagstiftningen före den enskildes eventuella integritetskränkning. IFO har sedan flera år en reception på andra våningen i kommunhuset Forum. Den är liten, och de personer som sitter och väntar på sin tur kan lätt ses och kännas igen av personer i trapphuset utanför. Dessutom blandas ofta personer med olika skäl till besök, allt från familjer med små barn till frustrerade personer med olika former av utåtagerande. Arbetet med en ny utformning på receptionen bör inledas snarast. 4.3 Familj 4.3.1 Att utifrån ett socioekonomiskt perspektiv skapa en strategi för ökad samverkan/samarbete mellan MVC – BVC – familjecentralen förskola – skolan, med syfte att motverka risken för att hamna i ett utanförskap. Ett ännu bättre samarbete mellan berörda parter måste till. Arbetet kommer att inledas med att parterna träffas och gemensamt kommer överens om kontaktytor, arbetsformer etc. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 12 av 12 LSS 118 4.3.2 Att genomföra en grundläggande kartläggning av framtida behov. Arbetet pågår inom ramen för utredning om dimensionering av boenden inom LSS, såväl gruppboenden, serviceboenden samt korttidsboende. Bilden visar hur många av de aktuella barnen som fötts respektive år. 4.3.3 Att utreda möjligheterna till att skapa ett korttidsboende i Munkedals kommun. Arbetet pågår med att planera hur Munkedals kommun ska kunna erbjuda alla som är beviljade insatsen korttidsboende, en plats i hemkommunen. Resultatet kommer att presenteras i separat utredning. 4.3.4 Att Sektor stöd får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Munkedals kommun. Utifrån boendeutredningen kan visas det arbete kring förändringen av gruppboendena inom LSS. När dessa differentieras utifrån ålder och behov måste också personalens kompetenser och utbildningar analyseras och anpassas. Arbetet med en titulatur och utbildningskrav kommer som en följd av denna process, och arbetet har startat på personalenheten. 4.4 Integration 4.4.1 Att arbeta fram en Integrationsplan innehållande t.ex. strategi för ett samlat grepp kring de asylsökande barnen, tydliggöra ansvar mellan myndigheter på lokal nivå, anpassning till en fungerande boendeform, övergångsbostäder. Arbetet har inletts, processen pågår och beräknas vara klar i början av 2016. Beredningen för genomlysning sektor stöd planerar att fortsätta som styrgrupp i arbetet. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 119 sida 1 2015-10-27 KOMMUNSTYRELSEN 120 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE VA-taxa 2016 för Munkedals kommun Munkedal Vatten AB har på styrelsemöte 23 oktober beslutat föreslå kommunfullmäktige anta VA-taxa för 2016. Förslaget till taxa för 2016 är en höjning av 2015 års brukningstaxa med totalt 6,8%. Av dessa beror 3%-enheter på allmänna kostnadsökningar av lön, entreprenader etc och 3,8%-enheter för att under tre (3) år täcka de kostnader som uppstod vid de omfattande översvämningarna i augusti 2014. Dessa kostnader består till stor del av åtgärder på nät och anläggningar för att öka kapaciteten, skadestånd för tex källaröversvämningar och tid för personal i utredningar mm. Anläggningstaxan föreslås vara oförändrad. Munkedal Vatten AB diskuterar en ny taxemodell och avser att presentera denna för kommunfullmäktige för beslut under våren 2016. Syftet är att få en gemensam modell för VA-taxor inom Munkedal, Färgelanda och Uddevalla Vatten AB. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Höjd taxa påverkar fastighetsägare 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till VA-taxa för Munkedals kommun att gälla fr o m 2016-01-01 Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till: Munkedal Vatten AB 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 121 Antagen av kommunfullmäktige den ______________, § ___ VA-TAXA för Munkedal kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla från och med 2016-01-01 122 Innehåll ANLÄGGNINGSAVGIFTER (§§ 5–14) ...................................................... 3 BRUKNINGSAVGIFTER (§§ 15–24) ........................................................ 7 123 VA-TAXA för Munkedal kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige ______________, §___. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Munkedal Vatten AB. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Munkedal Vatten AB. §1 För att täcka nödvändiga kostnader för Munkedal kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 §§ Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, nedan kallad vattentjänstlagen, jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet dagvatten från allmän platsmark (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § vattentjänstlagen är uppfyllda. §2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). §3 I dessa taxeföreskrifter avses med: Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses bebyggas för vissa andra ändamål såsom hotell, vandrarhem, campinganläggningar och särskilt boende. Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Exempel på sådana ändamål är kontor, butiker, hantverk, utbildning, förvaltning, utställningslokaler, restauranger, industri samt sjukvård. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 125-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt Plan- och bygglag (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 1 124 §4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift Vattenförsörjning (V) Ja Ja Spillvattenavlopp (S) Ja Ja Dag- och dränvattenavlopp från fastighet (Df) Ja Nej Dagvattenavlopp från allmän platsmark (Dg) Ja Ja Brandpost (BP) Ja Ja Fortsättningsvis i denna taxa benämns ovanstående ändamål med förkortningarna V, S, Df, Dg och BP. 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Denna taxa förutsätter att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 vattentjänstlagen angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § vattentjänstlagen är uppfyllda. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet BP inträder när åtgärder för anläggande av BP blivit utförda och den som ansvarar för brandskydd informerats om detta. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 2 125 ANLÄGGNINGSAVGIFTER (§§ 5–14) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. §5 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall anläggningsavgift betalas. Avgift tas ut per fastighet med: a) b) c) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df (Servisavgift) en avgift för avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df. (Förbindelsepunktsavgift) en avgift per lägenhet (Lägenhetsavgift) utan moms med moms 40 860 kr 51 075 kr 101 800 kr 127 250 kr 27 300 kr 34 125 kr Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 5.1 angivna ändamål, se § 8. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.4 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall avgifter enligt 5.1 a) och b) betalas. 5.5 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall avgift för varje tillkommande lägenhet enligt 5.1 c) betalas. §6 6.1 För annan fastighet skall anläggningsavgift betalas. Avgift tas ut per fastighet med: a) b) c) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df (Servisavgift) en avgift för avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df. (Förbindelsepunktsavgift) en avgift per m2 tomtyta (Tomtyteavgift) utan moms med moms 40 860 kr 51 075 kr 128 900 kr 161 125 kr 21,60 kr 27,30 kr Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 6.1 angivna ändamål, se § 8. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 3 126 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, bevilja anstånd med betalning av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamhet på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § Räntelag (SFS 1975:635), nedan kallad räntelagen, från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 § i räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall avgifter enligt 6.1 a) och b) betalas. 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall avgift enligt 6.1 c) betalas för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara tidigare betald. §7 7.1 För obebyggd fastighet skall del av full anläggningsavgift betalas. Avgift tas ut per fastighet med: Bostadsfastighet Servisavgift 5.1 a) 100 % Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100 % 5.1 c) Tomtyteavgift Lägenhetsavgift Annan fastighet 6.1 a) 100 % - 6.1 c) 70 % 0% - - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall resterande avgifter betalas enligt nedanstående: Bostadsfastighet Tomtyteavgift Lägenhetsavgift Annan fastighet 6.1 c) 5.1 c) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 4 30 % 127 §8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall reducerade avgifter betalas enligt följande. Avgifter för framdragen servisledning: En ledning 90 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgifter i övrigt: V S Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 15 % 70 % Lägenhetsavgift 5.1 c) 15 % 70 % Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 15 % 70 % Tomtyteavgift 6.1 c) 15 % 70 % Df Dg 15 % 15 % 15 % 15 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall avgifter enligt 8.1 betalas. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 5.1 a) betalas. Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. §9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall betala anläggningsavgift. Avgift tas ut med: en avgift per m2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning utan moms med moms 0,00 kr 0,00 kr Avgift för Dg från allmän platsmark, väghållare och ansvarig för järnvägstrafik tas inte ut för närvarande. Särskild utredning skall göras för att få fram underlag till kommande avgift. § 10 Den som ansvarar för brandskydd skall betala anläggningsavgift på nya BP. Avgift tas ut med: en avgift per varje tillkommande BP 5 utan moms med moms 12 600 kr 15 750 kr 128 § 11 ____________ (Paragrafen om indexuppräkning av anläggningsavgifter är borttagen.) § 12 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt vattentjänstlagen avgifter tas ut enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 5–10 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. § 13 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 5–10 träffar huvudmannen i stället avtal om avgiftens storlek. 13.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i faktura. 13.2 Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i fakturan, skall dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen betalas från den dag betalningen skulle ha skett. 13.3 Enligt 36 § vattentjänstlagen skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall enligt 5 § räntelagen betalas på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall betalas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall enligt 13.2 betalas. 13.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande – t ex ökning av tomtyta – inträtt utan att bygglov krävts eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 13.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. § 14 14.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader för detta. 14.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 14.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 6 129 BRUKNINGSAVGIFTER (§§ 15–24) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. § 15 15.1 För bebyggd fastighet tas avgift ut vid anslutning till vatten och avlopp. Avgift tas ut per fastighet med: utan moms med moms a) en avgift per m3 levererat vatten 21,20 kr 26,50 kr b) en fast avgift per år 3 916 kr 4 895 kr c) tillkommande avgift för lägenhet 2 - 10 2 764 kr 3 455 kr d) tillkommande avgift för lägenhet 11 - 1 204 kr 1 505 kr 15.1.2 För bebyggd fastighet tas avgift ut vid anslutning till vatten och avlopp, mätare inte installerad. Avgift tas ut per fastighet med: utan moms med moms a) en fast avgift per år 6 984 kr 8 730 kr b) tillkommande avgift för lägenhet 2 - 10 5 640 kr 7 050 kr c) tillkommande avgift för lägenhet 11 - 3 968 kr 4 960 kr 15.2 För annan fastighet tas avgift ut per fastighet vid anslutning till vatten och avlopp: Avgift tas ut per fastighet med: utan moms med moms a) en avgift per m3 levererat vatten 21,20 kr 26,50 kr b) 0 – 150 m3 förbrukat vatten en årlig avgift 4 136 kr 5 170 kr c) 151 – 400 m3 förbrukat vatten en årlig avgift 7 332 kr 9 165 kr d) 401 – 800 m3 förbrukat vatten en årlig avgift 13 716 kr 17 145 kr e) 801 – 2 000 m3 förbrukat vatten en årlig avgift 27 412 kr 34 265 kr f) 2 001 – 4 000 m3 förbrukat vatten en årlig avgift 36 556 kr 45 695 kr g) 4 001 – 7 000 m3 förbrukat vatten en årlig avgift 45 672 kr 57 090 kr h) 7 001 – 10 000 m3 förbrukat vatten en årlig avgift 54 272 kr 67 840 kr 10 001 – 15 000 m3 förbrukat vatten en årlig avgift 65 016 kr 81 270 kr i) 7 130 15.3 För fastighet som delvis är bebyggd med bostadslägenheter och delvis med verksamhet enligt § 3 fjärde stycket tas avgift ut med: utan moms med moms a) en fast avgift per år 3 916 kr 4 895 kr b) en avgift per m3 levererat vatten 21,20 kr 26,50 kr c) en avgift per år och lägenhet från och med 2:a lägenheten och en avgift per påbörjad 200-tal m2 verksamhetsyta 2 764 kr 3 455 kr 15.5 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall betalas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 15.1 a) 55 % 55 % - - Avgift per m3 15.1 b) 55 % 55 % - - Avgift per lägenhet 15.1 c) och d) 55 % 55 % - - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 15.6 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 15.1 a) ut efter en antagen förbrukning om 75 m3 per år och lägenhet i permanentbostad och med 40 m3 per år och lägenhet för fritidsbostad. 15.7 För så kallat byggvatten skall brukningsavgift enligt 15.1 a) betalas. Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 40 m3 per lägenhet, enligt § 3. 15.8 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall tillkommande årlig avgift betalas med ett belopp motsvarande 50 % av den fasta avgiften enligt 15.1 alternativt 15.2. Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 15.9 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va-nämnd eller annan instans bestämd av Riksdagen. 15.10 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren blivit godkänd, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av § 20. 15.11 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall avgift med 20 % av avgiften enligt 15.1 a) betalas. 8 131 § 16 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall betala brukningsavgift. Avgift tas ut med: avgift per m2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten utan moms med moms 0,00 kr 0,00 kr Avgift för Dg från allmän platsmark, väghållare och ansvarig för järnvägstrafik tas inte ut för närvarande. Särskild utredning skall göras för att få fram underlag till kommande avgift. § 17 Den som ansvarar för brandskydd skall betala brukningsavgift för brandposter. Avgift tas ut med: en avgift till varje tillkommande BP per år utan moms med moms 588 kr 735 kr § 18 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp betalas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 9 132 § 19 För obebyggd fastighet inom detaljplan skall brukningsavgift enligt 15.1 b) betalas. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter skall betalas för respektive ändamål: Fast avgift 15.1 b) V S 40 % 40 % Df 10 % Dg 10 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. § 20 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Avgift per åtgärd och tillfälle*: utan moms med moms Nedtagning av vattenmätare 460 kr 575 kr Uppsättning av vattenmätare 460 kr 575 kr Avstängning av vattentillförsel på fastightsägares begäran 460 kr 575 kr Avstängning av vattentillförsel på grund av utebliven betalning 920 kr 1 150 kr Påsläpp av vattentillförsel 460 kr 575 kr Länsning av vattenmätarbrunn 460 kr 575 kr Förgävesbesök 580 kr 725 kr 1 040 kr 1 300 kr Hämtning av vatten ur vattenpost 460 kr 575 kr Byte av sönderfrusen vattenmätare 460 kr 575 kr 460 KR 575 kr Undersökning av vattenmätare Hyra av brandpostståndare inkl nyckel, exklusive förbrukad vattenmängd *För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 100 % av ovan angivna belopp. Påsläpp av vattentillförsel gå grund av utebliven betalning utförs endast helgfria vardagar under ordinarie arbetstid. § 21 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt vattentjänstlagen avgifter tas ut enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 15-20 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 10 133 § 22 Avgifter enligt § 15 debiteras 4 ggr per år där fastighetsägaren betalar 2 månader i efterskott och en månad i förskott eller annan debiteringsperiod som huvudmannen beslutar om. Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i faktura, skall dröjsmålsränta betalas på obetalt belopp enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Övriga avgifter på grund av utebliven betalning kan tillkomma enligt Inkassolag (1974:182). Sker enligt huvudmannens beslut inte mätaravläsning för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. I samband med fastighetsöverlåtelse skall fastighetsägare skriftligen meddela mätarställning samt övriga nödvändiga uppgifter för registrering av fastighetsöverlåtelsen. § 23 Fastighetsägaren är skyldig att årligen på huvudmannens begäran läsa av vattenmätaren och meddela huvudmannen vattenmätarställningen. Åsidosätter fastighetsägaren detta har huvudmannen rätt att schablondebitera med 100 m3 per år och lägenhet utöver tidigare beräknad förbrukning. § 24 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. § 25 ____________ (Paragrafen om indexuppräkning av anläggningsavgifter är borttagen.) TAXANS INFÖRANDE § 26 Denna taxa träder i kraft 2016-01-01. De brukningsavgifter enligt § 15 och 18, som är baserade på uppmätning, eller uppskattad förbrukning, hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. ***** Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens va-nämnd jämlikt § 53 vattentjänstlagen eller annan instans bestämd av Riksdagen. 11 sida 1 2015-10-27 KOMMUNSTYRELSEN 134 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Budget 2016 samt plan 2017-2018 för Munkedal Vatten AB Munkedal Vatten AB har vid styrelsemöte 23 oktober 2015 fastställt budget för 2016, plan för 2017-2018 för bolagets verksamhet. Budgetförslaget är baserat på bolagets taxeförslag med en höjning på 6,8 %. Budgetförslaget innehåller bruttoinvestering på ca 14 mnkr kr för 2016 vilket bedöms innebära anläggningsavgifter på ca 8,9 mnkr. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Viss satsning på omläggning befintliga ledningar. 2. Miljö Bättre avloppsrening genom investeringsåtgärder 3. Folkhälsa Ingen effekt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner budget 2016, plan 2017-2018 för Munkedal Vatten AB Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till: Munkedal Vatten AB 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 135 BUDGET 2015-10-23 rev1 HANDLÄGGARE Ekonomichef Susanne Thorén TELEFON 0522-69 74 59 susanne.thoren@vastvatten.se Budget 2016 samt plan 2017-2018, Munkedal Vatten AB BREV/ HEMSIDA www.vastvatten.se E-POST info@vastvatten.se POSTADRESS Kanslibacken 9 451 34 Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) 0522-69 63 88 ORG.NR 5569019622 136 137 1. Vatten och avloppsverksamhet Allmänt Munkedal Vatten AB startades den 1 januari 2013 och är ett av tre ägarbolag till Västvatten AB. Västvatten AB skall, tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VA-anläggningarna, svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Munkedal Vatten AB förser kommuninvånarna, industrier och andra verksamheter med dricksvatten och behandla i sina reningsverk avlopp från hushåll i kommunen antingen som direktanslutet spillvatten eller genom behandling av slam från enskilda slamavskiljare. Dessutom tas dagvattnet om hand, det vill säga regn- och dräneringsvatten från tätbebyggda områden. VA-anläggningen har ca 2 300 anslutna abonnenter till vatten och ca 2 200 anslutna abonnenter till avlopp. Munkedal Vatten AB äger de allmänna VAanläggningarna i Munkedal kommun och föreslår till kommunen om utbyggnad, upprustning samt VA-taxor. Munkedal kommun Munkedals kommun är en glesbefolkad kommun med en större tätort och ett flertal mindre. Avstånden är förhållandevis långa mellan tätorterna. Terrängen är kuperad med mycket lera och berg i dagen. Den kommunala vattenförsörjningen kommer uteslutande från mindre grundvattentäkter som delvis är ihopkopplade. Avloppsreningen klaras med hjälp av flera mindre verk. som inte är sammankopplade. Verksamhet VA-verksamheten bygger på långsiktighet då investeringar som görs är både kostsamma och har lång förväntad livstid. Det är viktigt att utbyggnaden av VA planeras tillsammans med andra intressenter på marknaden så som kommunen, exploatörer, industrier och Trafikverket. Utdrag ur ägardirektiv och bolagsordning om roller samt uppgifter/ansvarsområden Bolaget är organ för kommunens VAverksamhet och således underordnat Munkedals kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen med stöd av delegation utfärdade direktiv. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta den allmänna VAanläggningen i Munkedals kommun samt att tillhandahålla tjänster, som har anknytning till denna verksamhet. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas att optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta medför nackdelar för den kommunala organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunfullmäktiges godkännande skall inhämtas vid införande och ändring av taxor och principer för taxor och andra normbeslut om införandet eller ändringen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt eller om så följer av lag. Investeringar avseende enskilt objekt eller under ett räkenskapsår överstigande bolagets egna kapital (eget kapital och obeskattade reserver) skall godkännas av kommunfullmäktige. Bolaget skall årligen fastställa verksamhetsplan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första detaljplaneras och budgeteras. Verksamhetsplan och budget skall delges kommunstyrelsen enligt årligen fastställd tidplan. Bolagets uppgift är att inom verksamhetsområde för vatten och avlopp leverera dricksvatten och rena spillvatten för VA-abonnenterna. Bolaget medverkar i utbyggnader av bostads- och industriområden med ledningsdragning och möjliggör därmed fortsatt exploatering av BREV/ HEMSIDA www.vastvatten.se E-POST info@vastvatten.se POSTADRESS Kanslibacken 9 451 34 Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) 0522-69 63 88 ORG.NR 5569019622 138 nya områden. Det utbyggda ledningsnätet innebär ett större verksamhetsområde för VA och därmed ökade driftkostnader löpande. Genom driftoptimering och rationaliseringar minskas kostnaderna som utbyggnaden medför. Roller Munkedal Vatten AB äger de allmänna VAanläggningarna i Munkedal kommun som tillika äger 100 % av bolaget. Munkedal Vatten AB ansvarar tillsammans med Västvatten AB för drift, underhåll och utveckling av vatten- och avloppsverksamheten. Västvatten AB ägs till 20 % av Munkedal Vatten AB. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Viktiga lagar och föreskrifter Bolaget har att rätta sig efter de regler och krav som ställs av ett flertal myndigheter och organisationer. Nedan återfinns en kort sammanställning av några av dessa1. Det grundläggande för all verksamhet är Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster samt allmänna bestämmelser för vatten och avloppstjänster (ABVA). Havs- och Vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedelsverket Naturvårdsverket Riksdag Socialstyrelse SSM SWEDAC WHO Taxekollektiv Munkedal Vatten AB 100% Västvatten AB 20% Kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för vatten- och avloppsverksamheten i en kommun och har i Munkedal kommun valt att lägga vatten- och avloppsverksamheten i ett eget bolag Munkedal Vatten AB. Enligt lag ska ett taxekollektiv bära de nödvändiga kostnader som krävs för att tillhandahålla tjänsterna, i detta fall vatten och avlopp. VA verksamhet bedrivs enligt självkostnadsprincipen. De nödvändiga kostnader som tas ut fördelat per vattentjänst skall finansieras via motsvarande intäkt, så kallad bruknings- och anläggningstaxor. Taxekollektivet får inte gå med vinst. Kommunfullmäktige beslutar om avgifter och taxor och därmed om VA-verksamhetens ekonomiska ramar. I samband med beslut om taxor och avgifter skall beslut tas om inriktning (beställning) av investeringar för den närmaste 3-årsperioden. Inriktning på eventuella nyinvesteringar skall följa de strategier och riktlinjer som kommunen beslutat om i andra sammanhang samt följa kommunens VA-plan. Beslut om beställning av investeringar fattas årligen i samband med budgetbeslutet. 1 Svenskt Vatten, http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Dricksvatten/Lagar-ochforeskrifter/ 2015-09-24 BREV/ 139 2. Omvärldsanalys En överskuggande och tydlig trend är ökade krav från myndigheter, huvudmän och även kunder. Ökade krav tillsammans med ett pågående generationsskifte resulterar ofta i utökade samarbeten, i någon form, kommuner emellan. Ökade krav gör att VA-verksamheter står inför stora utmaningar som till exempel: Säkert dricksvatten Säkrad/stabil reningsprocess med tillräckligt antal mikrobiologiska säkerhetsbarriärer. En statlig utredning har tillsatts för att identifiera utmaningar som finns för dricksvattenförsörjningen liksom frågeställningar kring klimatanpassning, skydd av vattentäkter, förnyelsetakt för ledningsnät, material i kontakt med dricksvatten mm. Förnyelseplanering Stora investeringar kommer att krävas för att gå igenom ledningssystemens status och förnya, se över vatten- och reningsverken inklusive gå igenom vilka åtgärder som nya miljö- & säkerhetskrav ställer samt se över behovet av klimatanpassningsåtgärder. Säkra reservvatten för dricksvatten Kan innebära sammankopplingar mellan kommuner och/eller etablera reservtäkter alternativt öka redundansen i befintliga system. Utsläppskällor Vattenmyndigheternas förslag till nya åtgärdsprogram för 2015-2021 innehåller ett antal beting kopplat till utsläppskällor (ARV) för att vattenrecipienterna skall få god ekologisk status. Det är främst krav på minskade utsläpp av näringsämnen och miljögifter som berör VA-sektorn. VA-planering För att använda kollektivets pengar på ett så förnuftigt sätt som möjligt behövs hela kedjan med VA-översiktVA-policy/strategi-VA-plan finnas på plats. Etablera och implementera kvalitetssystem Många nya ”system” kommer fram som skall vara en del av verksamheten som t.ex.: HACCP, Krisberedskapsplan, Åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse, Mikrobiell riskanalys mm. Kommunikation Profilering och kundbemötande är viktigt och blir än mer viktigt. Svenskt Vatten har dragit igång satsningar på området. Effektiviseringar Utbyggda verksamhetsområden innebär förutom själva investeringarna, ökade driftkostnader löpande. Genom strukturerade och långsiktiga driftoptimeringar och rationaliseringar kan detta till viss mån kompenseras för. BREV/ 140 3. Ekonomiska förutsättningar Självkostnadsprincip råder inom VA verksamhet. Det får inte tas ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls. Munkedal Vatten AB har ett underuttag på 2 195 tkr som skall återställas inom 3 år enligt lag. Underuttaget härrör från kostnader som uppstod i samband med översvämningarna 2014. För att säkerställa en rättvis fördelning av resurser mellan kommunerna i Västvatten AB har ett förfinat arbete genomförts angående fördelningsnycklar. Övergripande uppräkningar av budget Brukningstaxa 6,8 % Varav ökning driftbudget Brukningstaxa (resterande för att täcka underuttaget.) 3,0 % för att bättre följa gällande lagstiftning. Samma typ av taxekonstruktion ökar också effektiviteten i taxeadministrationen. Målsättningen är att en ny taxekonstruktion skall beslutas och införas våren 2016. Statistik/Taxor Taxorna för brukningsavgiften höjdes i Sverige i genomsnitt 2015 med 3,5 % för en normal villa. Taxornas nivåer är olika i olika kommuner beroende på kommunernas naturliga förutsättningar vad gäller storlek, avstånd och befolkningstäthet. År 2015 höjdes brukningsavgiften i Munkedal kommun med 3,0 %. Svenskt vatten bedömer att taxorna behöver höjas i snabbare takt framöver beroende på investeringsbehov och ökade krav på vatten2 och avloppstjänster. Genomsnittlig avgift för en normalvilla är 561 kr/mån. Inom Munkedal kommun är avgiften för typ husA 692 kr/mån Kr/mån Brukning Typhus A3 Genomsnitt riket 561 Varav ökning investeringar 0,4 % Färgelanda 702 Personalkostnader 3,2 % Munkedal 692 Uddevalla 733 Personalkostnadsökningen har lagts på samma nivå som Munkedal kommun. Ny taxekonstruktion Ett arbete har genomförts under 2015 gällande en gemensam taxekonstruktion i Munkedal, Uddevalla och Färgelanda kommun. I dagsläget har kommunerna olika taxekonstruktioner och de behöver ändras 2 Svenskt vatten, Kommentarer till 2015 års taxestatistik, Juni 2015 3 Svenskt vatten, En normallvilla ”Typhus A” omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m2 , tomtyta 800 m2 , vattenförbrukning 150 m3/år BREV/ 141 Finans/Upplåning/Investeringar Räntekostnader 2,47 % Nyckeltal Reverslån 81 000 tkr Nyttjat reverslån 76 203 tkr Nyckeltal Investeringar 2016 13 980 tkr Invånare (st) 2013 2014 10 187 10 205 Ledningslängd total (km) 290,5 300,1 Räntan för låneskulden har beräknats till 2,47 % år 2016. Munkedals Vatten AB lånar sina pengar via revers från Munkedals kommun som i sin tur lånar via Kommuninvest. År 2015 beräknades en låneränta på 3,1 %. Räntekostnadsminskningen och att reverslånet ligger kvar på ungefär samma nivå frigör ett finansiellt utrymme. Nylagda ledningar, totalt (km) - 9,6 1,1 0,6 1/264 1/500 15 14 Vid ökning av räntan framåt och reverslånet innebär det att en större andel av intäkterna kommer användas till att betala räntor och minska verksamhetens utrymme. Just nu befinner sig Munkedal Vatten AB i ett gynnsamt ränteläge. Totalt antal avloppsstopp (st) 9 13 Fakturerade anl.avg. 2016 8 880 tkr Sanerade/omlagda ledningar totalt (km) Ledningsnätets förnyelsetakt (gång/år) Totalt antal (rörbrott) vattenläckor (st) Investeringsnivån 2016 för Munkedal Vatten AB är 5 100 tkr, av detta är kapitalkostnader för investeringar upp till 3 500 tkr med i befintligt utrymme. Ytterligare ökning av investeringarna upp till 5 100 tkr ger en ökning av brukningstaxan på 0,4 %. BREV/ 142 4. Investeringar och anläggningsavgifter Förslag till investeringsbudget 2016 samt plan 2017-2018 Sammanställning investeringar (tkr) Reinvesteringar samt utbyggnad av nät (inkl verk, nät, processförbättring etc) Omvandlingsområden Exploateringsområden Bruttoinvesteringar* Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 3 303 5 100 9 750 6 100 4 880 716 8 900 3 950 4 930 13 980 0 18 420 28 170 5 400 900 12 400 Fakturerade anläggningsavgifter 2 440 8 880 18 420 6 300 Nettoinvesteringar 6 460 Reinvesteringar samt utbyggnad av befintligt VA-nät inkl. verk, nät, process etc Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder omfattar åtgärder som säkerställer leverans men som även kan utgöra förutsättning för exploaterings- och/eller saneringsprojekt. Utbytestakten av VA-nätet är idag för låg. Det finns ett behov av att öka takten för att säkerställa leveranssäkerheten. Befintligt nät i Munkedal är till stora delar så kallat kombinerat nät. Stora regnoväder under sommaren 2014 orsakade översvämningsskador och tydliggjorde behovet av att fortsätta arbetet med att separera dagvatten från spillvatten. Utredningar pågår för att undersöka nätet i syfte att lägga fram en plan för fortsatta investeringar i befintligt nät. Investeringsobjekt inom investeringsområde och omläggning av VA-ledningar, skall följa beslutad förnyelseplan. Omvandlingsområden 5 100 9 750 6 100 länsstyrelsens beslut eller som definierades i samband med tillsynsmyndighetens inventeringar. Saneringar kan även påkallas ihop med ny detaljplan som ändrar områdets förutsättningar. Här finns också stor osäkerhet och stor potentiell risk för ökade kostnader då fastighetsägare i ”mindre bebyggelseområden” kan begära kommunal lösning av VA-frågorna. Dessa frågor avgörs av länsstyrelsen. Exploateringsområden Utbyggnad av VA-nätet initieras av privata exploatörer eller av kommunens egen markoch exploateringsverksamhet. Då ett antal detaljplaner redan är antagna finns möjlighet att exploatörer påbörjar exploateringen och därmed efterfrågar VAanläggningar. De kommunala projekten styrs genom politiska beslut. Investering Tungenäset Överföringsledning till Tungenäset är inte med i ovan budget med plan. Avvaktar tills frågan är beslutad i kommunen. Omfattar saneringar som påkallats efter BREV/ 143 Särredovisning av investeringsprojekt större än Munkedal Vattens aktiekapital Särredovisning investeringar 22222 Hensbacka högreservoar 35029Saltkällan E1-E2 35030 35031 Saltkällan Etapp 3 Budget 2016 6 250 3 150 800 5 400 60041 Gläborg/Håby logistikcen M-dal 2 930 60042 Hensbacka 2:3 (Smedberget) 1 500 66666 Foss 10:1 (Tegelverket) 66666 Saltkällan 1:3 (Campingområdet) Hensbacka högreservoar: Den ska trygga vattenförsörjningen för Saltkällan, Hensbacka, Åsen samt områden däromkring. Saltkällan etapp 1+2: 12 fastigheter norr och söder om Taske å ska anslutas till kommunalt vatten och spillvatten. Saltkällan etapp 3: Ca 16 fastigheter söder om badplatsen fram till kommungränsen ska anslutas till kommunalt vatten och spillvatten. Gläborg/Håby: Nytt planerat logistikcentrum. Vatten och spillvatten byggs fram till området, ej kommunalt huvudmannaskap för dagvatten. Hensbacka 2:3: Vatten och spillvatten ska byggas fram till exploateringsområdet där området ansluts som en gemensamhetsanläggning. Foss 10:1 (Tegelverket): Nytt exploateringsområde. Vatten och spillvatten byggs till fastigheterna inom området, dagvattnet ska avleds via dike och kulvert. Saltkällan 1:3 (Campingområdet): Nytt exploateringsområde. Vatten och spillvatten byggs till fastigheterna inom området, dagvattnet ska avledas via ledningar och fördröjningsdamm till Gullmarn. Investeringsutrymme och låneram Investeringar inom områdena omvandling samt exploatering genererar anläggningsintäkter då dessa investeringar innebär att fastigheter ansluts till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Plan 2017 Plan 2018 8 300 2 950 500 6 210 investeringen fullföljs. Investeringar (nettoeffekten) överstigande dagens avskrivningsnivå innebär en höjning av brukningstaxan. Vid kontinuerlig överinvestering höjs därmed brukningstaxan med denna procentsats årligen. Investeringar (nettoeffekten) överstigande dagens avskrivningsnivå ger även ett finansieringsbehov motsvarande investeringen. Investeringens del av taxehöjningen Investeringar (tkr) Avskr tid Kap. kostn. Taxehöjn. (%) 3 500 40 175 Bef. utrymme +3 500 40 175 0,9 % +8 000 40 400 2,1 % Förslaget innebär att brukningstaxan, utifrån ovanstående exempel, behöver höjas med ca 0,9 % per år över treårsperioden, men ca 0,4 % för 2016. Vid aktivering kan avskrivningstid samt ränta komma att avvika. Förslaget innebär även en utökad låneram med ca 3 500 tkr per år över treårsperioden, men ca 1 600 tkr för 2016. Anläggningsavgift Oförändrad anläggningsavgift för inledningen av år 2016. Ny taxekonstruktion föreslås och denna skall i sådana fall gälla från och med april 2016. Frågan om anläggningsavgifter framskjuts tills ny taxekonstruktionen är beslutad. Debitering av anläggningsavgift får ske först då investeringen färdigställts, vilket innebär att lånebehov uppstår löpande under tiden BREV/ 144 5. Driftbudget och brukningsavgifter Brukningsavgiften skall täcka de nödvändiga kostnader som uppstår för att driva VAverksamheten. Som en del av dessa kostnader ingår avskrivningar av tidigare investeringar. Det likviditetsutrymme som skapas kan antingen användas för amortering av lån eller för nya investeringar i VA-kollektivet. Investeringar (nettoeffekten) överstigande dagens avskrivningsnivå innebär en höjning av brukningstaxan. En kontinuerlig överinvestering höjer därmed brukningstaxan årligen. exploatering- och saneringsområden), då dessa är beroende av när ett område är färdigställt och anläggningsavgiften därmed kan faktureras. Taxeökning gällande brukningstaxan 2016 förklaras med att mellan 2015 och 2016 ökar övriga kostnader mer än vad minskningen av avskrivningar, köp från VVAB och räntekostnader kan uppbära. Övriga kostnader ökar främst inom material- och entreprenadinköp. En extra höjning av brukningstaxan behövs också för att täcka kostnader som uppstod i samband med översvämningarna 2014. Denna höjning bedöms behöva tas ut under tre år. Det råder en osäkerhet kring intäkterna från anläggningsavgifter (kommer från Munkedal Vatten AB Budget Prognos (Tkr) 2015 2015 Brukningsintäkter 18 027 18 923 Ökning brukningsintäkter 541 Ökning täcka tidigare års underuttag 0 0 Anläggningsintäkter 406 500 Övriga rörelseintäkter 1 913 1 317 Summa intäkter 20 887 20 740 Material och varor Entreprenader Övriga externa kostnader Köp från VVAB Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Summa finansiella poster Årets skatt Periodens resultat -750 -551 -638 -1 351 -3 756 -4 664 -8 069 -8 312 -227 0 -4 396 -4 081 -17 836 -18 959 Budget 2016 18 810 564 711 321 1 580 21 987 Plan 2017 19 374 582 732 620 1 580 22 888 Plan 2018 19 956 599 752 696 1 530 23 533 -1 -1 -4 -7 052 -1 052 -1 052 500 -1 500 -1 500 976 -4 879 -5 179 709 -7 906 -8 032 0 0 0 -3 994 -4 414 -4 767 -19 231 -19 771 -20 530 3 051 1 781 2 756 3 117 3 003 0 -3 003 -3 003 13 -1 916 -1 903 10 -2 055 -2 045 10 -2 395 -2 385 10 -2 561 -2 551 0 -30 0 0 48 -152 711 732 452* *Ökad slamkostnad 300 tkr. Budgetantaganden Antagande i budgeten ovan är att brukningstaxan ökar med 6,8 % år 2016 med plan på 3,0 % ökning resterande planperiod. Av 6,8 % är 3,0 % ökningen av driftbudgeten, resterande är för att täcka upp det upparbetade underuttaget. Brukningstaxan för typ hus A skulle med denna ökning gå från en kostnad på 692,0 kr/mån till 739,1 kr/mån år 2016. BREV/ 145 I planperioden ökar avskrivningskostnaderna i förhållande till den tänkta investeringsbudgeten. Räntekostnaderna ökar med 0,1 procentenhet samt det tänkta investeringsutrymmet som behövs. Utveckling brukningsavgift samt förslag på ny avgift Kr/år (inkl moms) 2015 Försla g 2016 Plan 2017 Plan 2018 Ökning taxa 3,0% 6,8% 3,0% 3,0% Typhus A4 8 304 8 869 9 135 9 409 TypHus B5 90 360 96 504 99 400 102 382 Än är det inte färdigutrett vilket belopp som Munkedal Vatten AB kommer behöva betala. Avsättning för att täcka skador efter översvämningar gjordes med 3 536 tkr. Sedan tidigare fanns en dryg miljon i kassan. För att återställa underuttaget som enligt lag måste ske inom 3 år så föreslår Munkedal Vatten AB att detta görs genom en ökning av taxan under 3 år, enligt de förutsättningar som finns idag. Framtid Då en ny konstruktion skall tas av taxan 2016 kommer dessa belopp att ändras. 2018 kommer en förändrad slamhantering att generera ökade kostnader som behöver tas i beaktande i det framtida budgetarbetet. När skadorna efter översvämningarna är betalda, omkring 2019, skall taxan ses över och läggas på en nivå som motsvarar de nödvändiga kostnaderna för drift och underhåll av VA-anläggningarna. Underuttag Inför 2016 har Munkedal Vatten AB ett underuttag gentemot taxekollektivet på 2 195 tkr. Detta beror på de översvämningar som inträffade under hösten 2014 och de försäkringsanspråk som kommer komma i fråga. 4 Svenskt vatten, En normallvilla ”Typhus A” omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m2 , tomtyta 800 m2 , vattenförbrukning 2000 m3/år. Avgifterna redovisas inklusive moms. 5 Svenskt vatten, ”Typhus B” är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. 15 lägenheter, 100 m2 våningsyta, 800 m2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m3/år. 2 st parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m3/h. Avgifterna redovisas inkl moms. BREV/ 146 6. Känslighetsanalys/ riskanalys. Va-verksamhet bygger på långsiktighet då investeringar som görs är både kostsamma och har lång förväntad livstid. Därför blir det extra viktigt att planera utbyggnad av VA tillsammans med andra intressenter på marknaden; kommunens samhällsbyggnadsstrategi med detaljplaner, Va-plan, Vägverkets framtidsplaner, Industriers etablering etc. Investeringsvolymen kan öka både beroende på akuta lägen men den kan också drivas av exploateringar. Tex finns det godkända exploateringsplaner som kan starta omgående. Eftersom utbytestakten av ledningsnät är väldigt låg finns risk för akuta ingripanden som kan vara av typen investering. Därtill finns ett antal områden där vi kan åläggas dra fram VA enligt paragraf §6 Vattentjänstlagen. Nya myndighetskrav kan också snabbt påverka investeringsvolymen. Idag har vi en förhållandevis låg ränta, men i stort sett alla våra investeringar är finansierade via lånat kapital. Det innebär att vi är känsliga för räntesvängningar. Kostnaden för rör, ledningar och maskinhyra påverkas av bland annat av oljepriset. Brukarförändringar påverkar intäkterna. Det kan vara inflyttning/utflyttning av personer, detta påverkar antalet abonnenter och därmed hur kostnaden för VA kan fördelas. medföra behov av ytterligare barriärer och beredningssteg för dricksvattenproduktionen. Reservvattenförsörjning För vissa vattentäkter finns inte någon alternativ dricksvattenförsörjning. Vid driftstopp i ordinarie distribution kan det därför bli svårt att försörja alla abonnenter med reservvatten. Dagvatten Efter den senare tidens översvämningar är dagvatten en prioriterad fråga. Utredningar kring översvämningsrisker behöver fortsätta och åtgärder genomföras de närmaste åren. På sikt är också rening av dagvatten en fråga som måste behandlas. Dagvatten från vissa ytor kan innehålla stora mängder föroreningar. Ansvaret för dagvatten ligger på flera aktörer och det är därför viktigt att riktlinjer och strategier tas fram som klargör roller och ansvar. Förnyelse av spillvattenledningar Mängden inläckage till spillvattenledningar orsakar onödiga bräddningar och ibland, i de fall ledningarna är kombinerade, även källaröversvämningar. Arbete pågår med att identifiera ledningssträckor som bör prioriteras för åtgärd. I VA-översikt för Munkedals kommun från 2013-11-20 beskrivs ett antal utmaningar som det bör arbetas vidare med. Vattenskyddsområden En del vattentäkter saknar skyddsföreskrifter eller har äldre vattenskyddsområden som beslutades innan miljöbalken trädde ikraft. Arbete pågår med att inrätta vattenskyddsområden. Vattenkvalitet och kapacitet För en del av Munkedals vattenverk krävs det åtgärder för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet. Framtida förändringar av klimatet som innebär ökade nederbördsmängder kan BREV/ sida 1 2015-10-27 KOMMUNSTYRELSEN 147 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Tim-taxa för Miljönämnden i mellersta Bohusläns tillsynsverksamhet. Inom miljönämndens tre samverkande kommuner (Sotenäs, Lysekil och Munkedal) fastställer respektive kommunfullmäktige taxe- och avgiftsnivåer för verksamheten. Detta har resulterat i att avgiftsnivåerna är olika i kommunerna för tillsyns- och kontrollverksamheten. Avgifterna i Munkedal är 100-210 kr lägre än i de båda andra kommunerna. Detta är dels ett praktiskt problem som försvårar handläggningen eftersom handläggarstöd etc inte kan användas fullt ut. Det är också ett brott mot Livsmedelslagen som föreskriver att offentlig livsmedelskontroll ska finansieras med avgifter. Livsmedelsverket har i samband med tillsyn anmärkt på detta eftersom Munkedal skattefinansierar denna verksamhet med ca 200 tkr. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Högre avgifter för verksamhetsutövare. Kommunbidraget för miljönämnden kommer att sjunka. 2. Miljö Ingen effekt 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar höja timavgiften för 2015 för Miljönämnden i mellersta Bohusläns tillsyns- och kontrollverksamhet till 1175 kr per timme för offentlig kontroll enligt Livsmedelslagen och till 957 kr per timme för övrig tillsyn Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till: Miljönämnden 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 1 2015-09-29 KOMMUNSTYRELSEN 148 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Bolagsordning för Munkedals Bostäder AB, Munkbo Förvaltningen har tagit fram ett nytt förslag till bolagsordning för Munkedals Bostäder AB Munkbo med utgångspunkt i de förändringar i bolagsordningen som införts i kommunallagen. Munkbo är ett helägt kommunalt bolag. Förändringarna syftar till att stärka kommunens insyn i och styrning av bolaget och följer de förändringar som införts i kommunallagen. Bolagsordningen kommer att antas av en extra bolagsstämma. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen effekt 2. Miljö Ingen effekt 3. Folkhälsa Ingen effekt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner upprättat förslag till bolagsordning för Munkedal Vatten AB Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till: Munkedal Vatten AB 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 1 av 3 2015-09-16 Dnr: 149 KOMMUNSTYRELSEN Bolagsordning för Munkedals Bostäder Aktiebolag, Munkbo Organisations nummer: 556434-5089 § 1 Firma Bolagets firma är Munkedals Bostäder Aktiebolag Munkbo. § 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Munkedals kommun, Västra Götalands län. § 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Munkedals kommun äga, förvalta, förädla, bebygga, förvärva och försälja fastigheter för bostadsändamål och därtill hörande kollektiva anordningar samt även lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten. § 4 Ändamål med bolagets verksamhet Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Munkedals kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet att påverka sin boendemiljö. Bolaget ska vara verktyg för att genomföra delar av kommunens bostadspolitik. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga och långsiktigt ekonomiskt hållbara principer. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Munkedals kommun. § 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Munkedals kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas, t ex - fastställande och ändring av bolagsordning fastställande av aktiekapital fastställande av ägardirektiv Kommunfullmäktige ska fastställa budget som beslutats av bolagsstyrelsen. § 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst 1 500 000 kronor och högst 6 000 000 kronor. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 2 av 3 150 § 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst 150 aktier och högst 600 aktier. § 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av fem ledamöter samt två suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Munkedals kommun för tiden från slutet av den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige som förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. § 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av Munkedals kommun ett registrerat revisionsbolag, vilket anmäls på årsstämman. Det registrerade revisionsbolagets uppdrag gäller för tiden från den årsstämma som följer närmst efter val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer närmst efter nästa val till kommunfullmäktige. § 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets ledamöter ska kommunfullmäktige i Munkedals kommun utse en lekmannarevisor med suppleant. Bolagsstämman samt kommunstyrelsen får ge lekmannarevisorn ett utökat granskningsuppdrag i den mån det inte strider mot lag, bolagsordningen eller god revisorssed inklusive god revisionssed. § 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till ägarna tidigast fyra till senast två veckor före stämman. Stämman ska ske senast i april. § 12 Utomståendes närvarorätt vid bolagsstämman Bolagsstämman ska vara öppen för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ledamöter, allmänheten och massmedia. Kallelsen till bolagsstämma och annan information av allmänt intresse om de ärenden som ska behandlas på stämman ska finnas på bolagets hemsida. § 13 Ärenden på årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Stämmans öppnande; Val av ordförande vid stämman; Upprättande och godkännande av röstlängd; Val av justeringsman; Godkännande av dagordning; Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 3 av 3 8. 9. 10. 11. 12. 13. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkning b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; Bekräftelse av fullmäktiges val av styrelseledamöter och suppleanter (i förekommande fall); Val av revisor och revisorssuppleant (i förekommande fall); Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter; Ombudet för bolagets aktieägare överlämnar eventuella styrdokument/ägardirektiv beslutade av kommunfullmäktige för beslut; Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 151 § 14 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska fattas av bolagsstämman: - Bildande av bolag - Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant - Köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp om 10 mnkr exkl. moms - Investering i fast egendom överstigande ett belopp om 10 mnkr exkl. moms § 15 Protokoll från bolagsstämma Protokollet från stämman ska skickas till aktieägare, bolagets styrelseledamöter, revisorer och lekmannarevisorer. Protokoll från bolagsstämma ska återfinnas på bolagets hemsida. § 16 Räkenskapsår Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår. § 17 Firmateckning Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. § 18 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Munkedals kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. § 19 Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget ska tillhandahålla allmänna handlingar i överenskommelse med de regler som följer av gällande lagstiftning, bolagsordning och ägardirektiv. § 20 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Munkedals kommun. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 152 153 RESULTATBUDGET 31 433 2016 Budget Kr/m² Intäkter Brutto bostäder Bortfall bostäder Brutto lokaler Bortfall lokaler Brutto garage & p-plats Bortfall garage Övriga intäkter S:a intäkter 32 365 030 -809 126 2 491 011 -49 820 338 994 -27 120 0 34 308 970 972 -24 841 -17 Driftkostnader Fastighetsskötsel & städ Uppvärmning VA Fastighetsel El pga outhyrt Administration Försäkringar Renhållning HGF Marknadsföring Kundförluster Kabel-tv Övrigt S:a driftskostnader -5 344 577 -4 517 517 -2 330 383 -967 961 -92 000 -3 012 745 -287 100 -982 008 -146 624 -100 000 -100 000 -404 875 -110 000 -18 395 790 -147 -125 -64 -27 -3 -83 -8 -27 -4 -3 -3 -11 Resultat efter driftkostnader 2 935 SABO Resultat 34 368 2014 Kr/m² statistik 2014 28 319 283 -780 777 2 551 256 -40 361 300 649 -24 555 222 987 30 548 482 901 -25 869 -14 953 -18 972 -36 6 889 13 956 -145 -125 -64 -31 -3 -82 -8 -26 -4 -3 -3 -10 -151 -124 -46 -35 -3 -507 -4 982 402 -4 300 418 -2 206 498 -1 081 936 -93 170 -2 804 198 -259 828 -894 048 -138 988 -101 795 -101 358 -350 110 -106 997 -17 421 746 15 913 180 439 13 126 736 382 Underhållskostnader Fastighetsavgift -5 195 000 -652 000 -143 -126 -128 -18 -4 346 976 -654 338 -19 -14 DRIFTNETTO 10 066 180 278 8 125 422 236 306 Avskrivningar Byggnader Inventarier S:a. avskrivningar -3 924 883 -300 438 -4 225 321 -108 -8 -117 -3 182 021 -396 510 -3 578 531 -93 -12 -104 -128 -8 -136 5 840 859 161 4 546 891 132 192 0 -5 224 854 0 -144 55 053 -4 553 714 2 -132 2 -121 -400 000 -11 0 0 216 005 6 48 230 1 RÖRELSERESULTAT Finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Uppskjuten skatt ÅRETS RESULTAT 0 946 -3 -507 -100 -6 -22 -3 -3 -16 -506 58 sida 1 2015-10-22 KOMMUNSTYRELSEN 154 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Revidering av Arbetsordning för kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges nuvarande arbetsordning antogs 2004-06-23 och reviderades senast 2007-09-26 § 68. Det var längesedan arbetsordningen reviderades, flera viktiga ändringar införts i kommunallagen som rör kommunfullmäktiges arbetsformer och SKL har nyligen tagit fram ett nytt normalförslag till fullmäktiges arbetsordning. Därför har Beredningen för fullmäktiges arbetsformer med hjälp av förvaltningen tagit fram ett förslag till reviderad arbetsordning. Förändringar i arbetsordningen framgår tydligt genom färgkodning i dokumentet. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inte aktuellt 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Inte aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta revideringen av Kommunfullmäktiges arbetsordning att gälla från 2016-01-01. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten för Beredningen för fullmäktiges arbetsformer Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare Kommunchef Administrativ chef 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 155 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Kodmall Språklig förändring Ny lydelse Stryks Arbetsordning för kommunfullmäktige Typ av dokument: Arbetsordning Handläggare: Aya Norvell / Administrativ chef Antagen av: Ange här vilket organ som antagit dokumentet Revisionshistorik: Ange revideringsdatum och övrig historik här Dnr: Skriv Diarienummer här Antagningsdatum: Antagningsdatum Giltighet: Ange dokumentets giltighetstid, alt.Gäller tills vidare Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter 1§ Fullmäktige har 35 ledamöter. I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare. Presidium 2 § De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt det antal vice ordförande som bedöms vara lämpligt. Dessa utgör tillsammans fullmäktiges presidium. Val till presidiet ska förrättas före december månads utgång. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. Viceordföranden ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån det behövs. 3 § Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Beräkning av tjänstgöringstid baseras på tidpunkt för den nybildade Munkedals kommuns tillkomst, dvs 1974-01-01. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 § Om ordföranden eller vice ordföranden avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är förhindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Tid och plats för sammanträdena 5 § Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad förutom januari, juli, augusti och december. Sammanträdena äger rum sista onsdagen i månaden. Är den bestämda dagen helgdag eller dag före helgdag eller om det är påkallat av särskilda skäl, hålls sammanträdet i stället närmast följande helgfria onsdag eller på dag, som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden. För varje år bestämmer fullmäktige tid och dag för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 6 § Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden. 156 En begäran om ett extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden och skall innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. 7 § Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde skall ställas in eller dagen eller tiden för ett sammanträde skall ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare underrättas om beslutet. Uppgift om beslutet skall snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. 8 § Fullmäktige sammanträder i fullmäktiges sessionssal i Kommunhuset Forum. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden plats för kommunfullmäktiges sammanträden. 9 § Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Annonsering i ortstidningarna om sammanträde med fullmäktige skall omfatta de delar av föredragningslistan vid sammanträdet som ordföranden i samråd med vice ordföranden bestämmer. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 10 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Sammanträdena bör avslutas före klockan 22.00. Ordföranden ska före detta klockslag fråga fullmäktige om sammanträdet ska slutföras på samma dag eller om sammanträdet ska avbrytas och hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet skall fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 11 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när fullmäktige ska behandla ett ärende, om ej annat följer av lag. 12 § Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. 157 158 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende skall tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och frågor bör delges samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 13 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. 14 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 15 § Det som sagts om ledamot i 13 och 14 §§ gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 16 § Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare skall träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 17 § En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör skall finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokolljusterare 18 § Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 17 §, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och biträda ordföranden vid eventuella röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena 19 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende skall behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sammanträdena 20 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet. Ordföranden och vice ordföranden i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. Rätt att delta i överläggningen har - ordföranden och vice ordföranden i en nämnd eller en gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. - ordföranden och vice ordföranden i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. - ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. - styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ kommunallagen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 21 § Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. 22 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordföranden, i den utsträckning som det behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ordförande får efter samråd med vice ordföranden, i den utsträckning det behövs, kalla ordförande, och vice ordförande i gemensam nämnd där kommunen ingår samt anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordföranden i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 23 § Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. 159 Talarordning och ordningen vid sammanträdena 24 § Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från honom ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra får han upplösa sammanträdet. Yrkanden 25 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs skall den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut 26 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut skall anmäla detta till ordföranden innan beslut fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar 27 § När omröstningar genomförs biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning skall en ny omröstning genomföras omedelbart. 28 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning skall uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den 160 - upptar namnet på någon som inte är valbar, - upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas, - upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner 29 § En motion - ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter. får inte ta upp ämnen av olika slag väcks genom att den ges in till kommunstyrelsens kansli eller vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Är motionen inkommen senast två veckor innan utsatt sammanträde anmäls den på det sammanträdet. I annat fall anmäls den på nästkommande sammanträde. En motion skall beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes. En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen skall göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och november. Medborgarförslag 30 § Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige (medborgarförslag). Ett medborgarförslag skall vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer skall anges. Ett medborgarförslag kan sakbehandlas av fullmäktige, eller efter beslut av fullmäktige, av styrelsen eller en annan nämnd om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma medborgarförslag. Medborgarförslag väcks genom att det lämnas in till antingen kommunens kansli eller direkt till fullmäktiges presidium på fullmäktiges sammanträde. Ett medborgarförslag - ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. ska innehålla namnförtydligande, adress och telefonnummer. får inte ta upp ämnen av olika slag. 161 - väcks genom att det lämnas i till kommunstyrelsens kansli, eller vid sammanträde med kommunfullmäktige. Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak i fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Om fullmäktige har överlåtit ärendet till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som avser handläggningen i fullmäktige. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut skall fattas, skall förslagsställaren underrättas. Förslagsställaren har inte rätt att yttra sig i fullmäktige när förslaget behandlas. Medborgarförslag skall om möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes. Ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Kommunstyrelsen skall två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen skall göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och november. Nämnd som handlägger medborgarförslag skall vid fullmäktiges novembersammanträde informera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Nämnden skall även informera om de ärenden som inte avgjorts inom ett år. 31 § Styrelsen i ett sådant företag, stiftelse eller förening som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ får väcka ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. Av sådana skyldigheter omfattas, för närvarande, genom bolagsordning eller stadgar: Munkedal vatten Munkedal bostäder Rambo AB Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Interpellationer 32 § En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till kommunstyrelsens kansli senast 14 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. 162 En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag då svaret skall lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 §§ kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället. Frågor 33 § En fråga ska - vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. ges in till kommunstyrelsens kansli senast 14 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs i 32 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Beredning av ärendena 34 § Om fullmäktige inte beslutar något annat avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige skall behandla skall remitteras. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Återredovisning från nämnderna 35 § Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Förklaring av revisionsanmärkning 34 § Om fullmäktige inte beslutar något annat bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen skall inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen har riktats. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning 36 § Fullmäktiges presidium bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. 163 Valberedning 35 § På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av 5 ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige skall behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium och valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. 164 165 166 Sida 1 av 2 2015-09-15 Dnr: 167 KOMMUNSTYRELSEN Hyressättning särskilda boenden enligt LSS Bostad med särskilt stöd och service för vuxna är en av insatserna i Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. För sådan bostad får kommunen ta ut skäliga kostnader enl. grunder som varje kommun bestämmer. I förarbetena till regleringen (LSS-lagen) har sagts att det bör avse den enskildes privata bostad, inte gemensamhetsutrymmen eller utrymmen avsedda för personal. I samma förarbeten står även principen om att funktionshinder inte skall innebära merkostnader för den som har ett funktionshinder och att stöd och service som ges utifrån LSS-lagen skall vara avgiftsfri. Avgifter för ex. vis måltider får tas ut enligt vissa begränsningsregler om den är skälig och inte överstiger kommunens självkostnad. I skälighetskravet ligger i att avgiften inte får vara orimligt hög i jämförelse med normalkostnad för en bostad och att avgiften inte heller i kronor räknat får vara så hög att den framstår som alltför betungande. Avgifter inom LSS är således begränsad på olika sätt: den skall vara skälig, den får endast bygga på kostnader för den skilda bostaden men inte gemensamma utrymmen eller personalutrymmen, den får inte överstiga kommunens självkostnad och får inte inskränka på individens personliga behov. Hyra Den offentligrättsliga regleringen medför att boende enligt LSS bostad med särskilt stöd och service för vuxna i form av gruppbostad och servicebostad knappast i alla hänseenden kan likställas med vanliga hyresförhållande. Oavsett detta är det så att om kommunen upplåter bostaden genom hyresavtal, så omfattas hyresförhållandet 12 kap jordabalken. Detta innebär bl.a. att bestämmelser som är avsedda att skydda en hyresgäst mot oskäligt höga hyror blir tillämpliga. Eftersom det finns dessa skyddsregler för hyresgästen gäller inte avgiftsbestämmelserna i LSS på hyresförhållandet. Den enskilde som har blivit beviljad bostad med särskilt stöd och service i form av gruppbostad i Munkedals kommun betalar idag inte del i gemensamhetsutrymmen på gruppbostäderna Frejvägen 2 och 4 samt Allmänna vägen. Samtliga boende har andra hands kontrakt och hyran är baserat på kvadratmeterpris och följer allmännyttans hyreshöjning. I bostad med särskilt stöd och service i form av servicebostad på Centrumvägen 8 har de andrahands hyreskontrakt. Hyran är då uppdelad i hyra för lägenheten samt ett hyrestillägg för del i gemensamhetsutrymmen med 600:-. De enskilda som redan hade ett förstahands kontrakt hos hyresvärden när servicebostaden startades 2007 och som var beläget i närområdet till gemensamhetslokalen fick behålla kontraktet och besittningsrätten till sin bostad. Lägenheten knöts då till boendet. För att inte strida mot gällande lagstiftning så har dessa personer endast betalat hyra för sin lägenhet. Kostnad för del i gemensamhetsutrymme har inte kunna utkrävas eftersom det inte kan anses vara del i hyra utan blir en avgift, vilket då inte är förenligt med lagstiftningen. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 2 av 2 Särskilda Konsekvenser 168 Att det finns personer som har insats och själva har tecknat första hands hyresavtal med hyresvärden vilket är både är hos privata hyresvärdar och det kommunägda bostadsföretaget MUNKBO. Oavsett utfall så får inte hyresavgiften skilja väsentligt emot övriga hyreskostnader i allmännyttan. Gemensamhetsutrymmet på Centrumvägen 8 används av annan kommunal verksamhet när lokalen inte nyttjas av de boende. Kan kommunen nyttja lokalerna när de boende betalar hyra för densamma? Om kommunen skall ta ut hyra för del i gemensamhetsutrymme hur skall denna summa beräknas, kvadratmeterpris på sin lägenhet osv. Skall summan vara lika för alla? Ekonomi Om kommunen väljer att avstå avgift för gemensamhetsutrymmen på särskilda boenden innebär det en kostnadsökning på 600:- x 4 ( som betalar idag) x 12= 28 800 kronor. Om kommunen tittar över och genomför en totalöversyn och räknar i gemensamhetsutrymmen skulle det innebär en intäkt på 600:- x 28 boendeplatser x 12= 201 600 kronor Hyran för Bostad med särskilt stöd och service skall årligen justeras enligt allmännyttans hyresförändring/höjning. Förslag till beslut 1. Att kommunen tar kostnaden för kommunala gemensamhetsutrymmen. 2. Att förvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av hyreskostnaden. 3. Att det som har förstahandskontrakt inte beläggs med extra avgift, att det som tecknar andra handskontrakt beläggs med extra hyreskostnad för gemensamhetsutrymme. 4. Att upphäva beslut KS 04/215-730 och att hyran för särskilda boende enl LSS skall följa allmännyttans årliga höjning samt att inte debitera hyra eller avgift för gemensamhetsutrymme som är knutna till boendena. Susanne Thorin Karlsson Enhetschef LSS Sektor Stöd 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 169 sida 1 2015-11-03 KOMMUNSTYRELSEN 170 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (SD) om att slå ihop beredningen för samhällsdialog och beredningen för fullmäktiges arbetsformer och att skapa kommundelsråd Heikki Klaavuniemi inkom 2014-12-17 med motion om att slå ihop beredningen för samhällsdialog och beredningen för fullmäktiges arbetsformer och att skapa kommundelsråd i Munkedals kommun. Beredningen för Samhällsdialog behandlade motionen 2015-04-23. Beredningens ledamöter har sedan innan diskuterat tanken om kommundelsråd i Munkedals kommun och beredningens ledamöter enas om att arbetet med fadderpolitikerna istället bör utvecklas. Beredningen ledamöter ansåg också att det fanns behov av både Beredningen för samhällsdialog och Beredningen för fullmäktiges arbetsformer eftersom ärenden som hanteras av respektive beredning skiljer sig mycket åt i sin karaktär. Sedan Beredningen för Samhällsdialog behandlade ärendet har kommunfullmäktige beslutat att fadderpolitiken ska hanteras av beredningen för Samhällsdialog. Beredningen för fullmäktiges arbetsformer behandlade endast motionens förslag 2015-10-13 att slå ihop de båda beredningarna och även denna berednings ledamöter enades om att det finns behov av båda beredningarna i Munkedals kommun. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Två beredningar så väl som inrättande av kommundelsråd skulle innebära fler sammanträden och kräver därmed större administrativa resurser och genererar högre arvodeskostnader. 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Båda beredningarna arbetar inom sitt område för att förbättra den lokala demokratin och öka människors delaktighet i samhället. Kommundelsråd kan ha samma effekt men kommunfullmäktiges tidigare bedömning innebär att samma slags verksamhet kan rymmas inom uppdraget för Beredningen för samhällsdialog. 4. Facklig samverkan enligt FAS Ärendet berör inte förhållandet arbetsgivare – arbetstagare. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten för Beredningen för samhällsdialog och Beredningen för fullmäktiges arbetsformer. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se Organisationsnummer 21 20 00-1330 171 172 Anmälan av delegationsbeslut 2015-11-13 Kapitel 1. Allmänna sektorsövergripande områden Flik 1 Allmänna sektorövergripande ärenden Nr Kapitel 2. Kommunledningskontor Flik 2 Övergripande kommunledningskontoret Nr Kapitel 2. 2 Tillväxt och Kulturenhet Nr Flik 3 Fysisk planering Flik 4 2.2.2.1 Fritid Besluta om förskott på bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar samt övriga föreningar. Förskott av aktivitetsbidrag beviljas Munkedals Förening för Ungdomar (MFfu). Dnr 2015-236 Flik 5 Kultur Flik 6 Folkhälsa Flik 7 Näringsliv Flik 8 Biblioteksenheten Nr Flik 9 Personal och löneärenden 2.3.6 b) Förändring av tjänstemannaorganisation. Tjänsten som näringslivsutvecklare flyttas från samhällsbyggnadsförvaltningen till att vara direkt underställd kommunchefen. Dnr 2014-363 Flik 10 Ekonomi, upphandling och inköp 2.4.2.1 a) Fastställande av anbudsunderlag har gjorts gällande upphandling av upphandlingsstöd. Dnr 2015-333 2.4.2.3 Beslut om att avbryta pågående direktupphandling avseende medarbetarundersökning har fattats. Dnr 2015-252 2.4.2.5 b) Beslut om tilldelning har fattats i upphandling av banktjänster att anta Swedbank AB. Dnr 2015-251 2.4.2.5 c) Tilldelningsbeslut har fattats att anta Nokas Bevakning Väst AB avseende bevakningstjänster. Dnr 2015-302. 2.4.2.6 Avtalsförlängning har gjorts med Berendsen Textil Service AB. Avtalet förlängs med 12 månader att gälla t o m 2015-11-30 med oförändrade villkor. Dnr 2010-191 2.4.2.6 Tilläggsavtal har tecknats till avtal om e-handelssystem till eHav för Munkedals kommun. Dnr 2014-383 2.4.2.6 Förlängningsavtal har tecknats om datorer med ITF Svensk IT-funktion AB att gälla t o m 2016-09-03. Dnr 2014-301 173 2.4.2.9 b) Förlängningsavtal har tecknats med hälsobolaget AB avseende företagshälsovård. Dnr 2011-279 2.4.2.9 b) Avtal har tecknats efter upphandling av snöröjning och halkbekämpning i Munkedals tätort. Dnr 2015-237 2.4.2.9 b) Förlängningsavtal har tecknats om analystjänster med Eurofins Environment Testing Sweden AB att gälla t o m 2017-03-31. Dnr 2011-329 2.4.2.9 b) Förlängningsavtal har tecknats avseende snöröjning och halkbekämpning för områdena Dingle, Hedekas och Hällevadsholm. Dnr 2013-321 2.4.2.9 b) Förlängningsavtal har tecknats avseende konsulttjänster inom tekniska områdena; Gata, mark och VA, Bygg, El, Styr/regler, Ventilation, Rör, Brand, Data och telefoni. Dnr 2012-252 Flik 11 Administrativa enheten Nr Flik 12 Medicinskt ansvarig sjuksköterska – Tillsyn över hälso- och sjukvården Nr Kapitel 3. Sektor Barn- och utbildning Flik 13 Övergripande sektor Barn- o h utbildning 3.1.6 Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande behandling i Förskolan Lilla Foss avdelningen Blåbäret. Dok id: 53117 3.1.6 Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande behandling Stale Ro-Bruksskolan. Dok id: 53072 3.1.6 Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande behandling Stale Ro-Bruksskolan. Dok id: 53071 3.1.6 Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande behandling Stale Ro-Bruksskolan. Dok id: 53069 3.1.6 Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande behandling Stale Ro-Bruksskolan. Dok id: 53066 Flik 13 Skolplikt och rätt till utbildning Nr Flik 13 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (barnomsorg) Nr Flik 13 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola Nr Flik 13 Gymnasieskola Nr Flik 13 Kommunal vuxenutbildning Nr Kapitel 4. Sektor Stöd Övergripande sektor stöd Nr Flik 14 Individ- och familjeomsorg Besluta om insatser bistånd perioden 2015-08-01 – 2015-08-31 174 Flik 15 Alkoholärenden och serveringstillstånd Nr Flik 16 LSS / socialpsykiatri Flik 17 Biståndsenheten Besluta om insatser bistånd perioden 2015-09-01 – 2015-09-30 4.4.17 Besluta om av- eller nedskrivning av fordran; (redan debiterad avgift). Dok id: 53061 Flik 18 Färdtjänst och riksfärdtjänst Besluta om insatser bistånd perioden 2015-09-01 – 2015-09-30 Flik 19 Integrationsenhet – Handläggning av ensamkommande asylsäkande Kapitel 5. Sektor Vård och omsorg Flik 20 Äldreomsorg, äldreboenden, hemvård, rehab / Sjukvård Besluta om insatser bistånd perioden 2015-09-01 – 2015-09-30 Flik 21 6.3.1 Samhällsbyggnadsärenden (inkl parkeringstillstånd) Besluta om bostadsanpassningsbidrag 6.3.17 Besluta om parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015-09-01 – 2015-0930 Kapitel 6.4 Byggenheten Flik 23 Anställningsbeslut från område Barn och utbildning Flik 24 Anställningsbeslut från område Stöd, vård och omsorg Flik 25 Anställningsbeslut från övriga verksamheter Flik 26 Beslut i kommunstyrelsens myndighetsutskott Protokoll 2015-10-06 §§ 205 – 227 Förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbesluten. 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184
© Copyright 2024