1. No category

Grupp 2B2. Ludwig Eriksson, Emma Petersson, Matilda Nilsson, Julia Ghosal, Marc Janfjord, William Ahlberg Malmö Tingsrätt Box 265 201 22 Malmö Lund den 29 oktober 2015 Kärande
Korv­Nisses
Ombud
Advokatfirman Wingling Box 7738
Box 180 103 95 Malmö
101 23 Malmö Svarande
Fix AB
Ombud
Advokatfirman Vrängarén Box 43
Box 10 401 10 Malmö
223 54 Lund –––––––––––––––––––––––––– DOMSLUT Käromålet ogillas. Korv­Nisses förpliktas att betala Fix AB:s rättegångskostnader jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 29 oktober 2015 till dess att betalning sker. –––––––––––––––––––––––––– BAKGRUND En producent av wienerkorvar ämnade köpa in en ny korvmaskin till sitt företag Korv­Nisses. Företagets ägare Nils Bengtsson besökte en mässa för korvproducenter och fann en ändamålsenlig maskin. Nils Bengtsson kontaktade tillverkaren, Fix AB. En tid senare besökte en utesäljare vid namn Beata Olsson Korv­Nisses anläggning för att diskutera maskinens prestanda. Nils Bengtsson uttryckte vid denna tidpunkt sina ambitioner med korvmaskinen, som bland annat var att att utöka produktionen på grund av ökad efterfrågan på wienerkorv. Beata Larsson uppvisade då en broschyr som angav att maskinen i fråga hade en produktionskapacitet på 1 000 korvar per timme. Nils Bengtsson underrättade vid denna tidpunkt även Beata Larsson om att hans nuvarande korvmaskin hade en produktionskapacitet på 840 korvar per timme. Nils Bengtsson frågade även Beata Larsson vad informationen i broschyren faktiskt betydde. Han fick då till svar att “Det är en bra maskin som kan klara av att göra 20 % mer än den du har.” Nils Bengtsson beslutade sig för att köpa Fix AB:s maskin med bakgrund av den information han fått under mässan samt vid mötet med Beata Larsson. Fix AB åtog sig att leverera och montera anläggningen den 14 november 2012. Nils Bengtsson kunde snabbt efter att maskinen satts i bruk konstatera att anläggningen inte förutom under något enstaka tillfälle producera 1000 korvar per timme. Ett genomsnitt fastställdes till 850 korvar per timme. Nils Bengtsson antog att det rörde sig om en felinställning och en vecka efter leveransen kontaktade han Fix AB och bad om avhjälpande, tillsammans med en önskan om att häva köpet om maskinen inte kunde producera vad Nils Bengtsson menade hade utfästs vid avtalsingåendet. Nils Bengtsson menade att maskinen därför inte levererats i avtalsenligt skick. Den 22 november 2012 mottog Nils Bengtsson slutfakturan från Fix AB, som han betalade som avtalat den 28 november 2012. Den 3 december 2012 anlände två mekaniker från Fix AB till Korv­Nisses korvfabrik. Mekanikerna undersökte maskinen men fann inga felaktigheter. De lämnade sedermera fabriken utan att vidta åtgärder. Samma dag skickade Fix AB ett brev till Nils Bengtsson där man klargjorde att maskinen fungerade som avtalat. Den 14 december 2012 skickade Nils Bengtsson ett brev till Fix AB där han förklarade att han var missnöjd med maskinen på grund av att den inte uppfyllde den utlovade produktionskapaciteten. I brevet klargjorde han: “Jag kräver därför en prisreduktion på 20%”. Evert Fixare, VD på Fix AB, lämnade Nils Bengtssons reklamation utan hänseende med anledning av företagets definition på produktionskapacitet. Evert Fixare menar att ordet “produktionskapacitet” på det vis som fanns angiven i broschyren och offerten betyder maximal kapacitet och att detta är ett välbekant faktum för alla ingenjörsfirmor. I praktiken uppnås aldrig mer än 85 % av denna volym eftersom det alltid uppstår smärre driftstopp i produktionen. Fix AB ansåg därför att maskinen inte var något annat än avtalsenlig. ––––––––––––––––––––––––––
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING Korv­Nisses ​
har yrkat att Fix AB ska förpliktas att utge prisavdrag om 39 600 kr och skadestånd för direkta förluster om 10 800 kr samt skadestånd för utebliven vinst om 56 268 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 14 november 2013 till dess att betalning sker. Fix AB ​
har motsatt sig att betala yrkade belopp, men vitsordar beloppen som skäliga. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. –––––––––––––––––––––––––– GRUNDER Korv­Nisses​
har hänvisat till följande omständigheter till grund för sina yrkanden. Korv­Nisses hävdar i första hand att den inköpta maskinen är behäftad med fel enligt 17 § Köplagen. Maskinens egenskaper följer inte avtalets villkor. Enligt avtalet ska maskinens produktionskapacitet vara 1000 korvar per timme men den genomsnittliga produktionen var enbart 850 korvar per timmen. Att avtalet innefattar en garanti om en produktionskapacitet på 1000 korvar per timme framgår av avtalsbekräftelsen som är undertecknad av båda parter. Därutöver avviker produktens egenskaper från vad Korv­Nisses med fog kunnat förutsätta. I andra hand menar Korv­Nisses att maskinen är felaktig enligt 18 § Köplagen. Produktens egenskaper stämmer ej överens med de uppgifter Fix AB lämnat i marknadsföring och före köpet. Uppgifterna om produktens egenskaper har inverkat på köpet. Fix AB har innan köpet genom säljaren Beata Olsson muntligen utfäst att Korv­Nisses genom köpet av maskinen ska öka sin korvproduktion med 20 %. En broschyr har även presenterats för Korv­Nisses vid marknadsföringen vilken anger att produktionskapaciteten är 1000 korvar per timme. Utfästelserna gällande produktionskapaciteten bör anses som vilseledande och likställas med oriktighet eftersom maskinen aldrig medförde en produktionsökning med 20 %. Nils Bengtsson har under förhandlingarna tydliggjort för Fix AB att en ökad produktionskapacitet är av stor vikt för korvföretaget. Uppgiften om produktionskapaciteten var avgörande för att Korv­Nisses skulle köpa produkten. Nils Bengtsson kände inte till att maskinen i realiteten enbart uppnår 85% av dess produktionskapacitet. Nils Bengtsson kunde inte heller förväntas haft kunskap om ingenjörsbranschens praxis med anledning av att han är småföretagare och korvtillverkare. Oklarheten kring tolkningen av begreppet produktionskapacitet bör tolkas till Korv­Nisses fördel eftersom Fix AB står bakom formuleringen. Beata Olsson har underlåtit att förklara produktionskapacitetens innebörd för sin avtalspart och Fix AB har därmed inte tagit Korv­Nisses ur sin villfarelse. Genom försummelse har därmed Fix AB gjort sig skyldig till direkt och indirekt skadestånd enligt 40 och 67 §§ Köplagen. Nils Bengtsson anser att han har uppfyllt sin undersöknings­ och reklamationsplikt enligt 31 § KöpL respektive 32 § KöpL. Fix AB ​
har svarat på de omständigheter som Korv­Nisses har grundat sin talan på, och anfört omständigheter i enlighet med följande. Svaranden anser att det är ostridigt mellan parterna att produktionskapacitet inom ingenjörsbranschens praxis syftar till den maximala produktionen som en maskin kan uppnå och inte snittproduktionen som är 85 % av den. Det var först i efterhand som Fix AB förstod att Nils Bengtsson varit i villfarelse gällande begreppet produktionskapacitets betydelse. Nils Bengtsson är en väletablerad näringsidkare i livsmedelsbranschen, och borde varit införstådd med begreppet produktionskapacitets betydelse. Varan är inte felaktig enligt 17 § 3 st Köplagen därför att den inte avvikit från vad Nils Bengtsson som köpare med fog kunnat förutsätta, då han inte haft fog att förutsätta att begreppet produktionskapacitet har någon annan innebörd än vad som följer av branschpraxis. Vid försäljningen av maskinen har Evert Fixare och Beata Olsson använt begreppet produktionskapacitet med den betydelse som har utvecklats inom branschen, med syftning på den maximala produktionsförmågan. Bengtsson har inte haft fog för att förutsätta att produktionskapacitet innebär någonting annat än vad som framkommit ur branschpraxis. Detta följer även ordet produktionskapacitets ordalydelse. Ordalydelsen har presumtionsverkan vid avtalstolkning (Adlercreutz, Avtalsrätt II, 2010, s. 59). Begreppet är inte oklart, och därför har varken Evert Fixare eller Beata Olsson haft någon skyldighet att tydliggöra innebörden av begreppet för Nils Bengtsson. Nils Bengtsson har vidare inte givit Fix AB någon anledning att tro att han varit i begreppsvillfarelse. Fix AB har således varit i god tro om Nils Bengtssons begreppsvillfarelse. Nils Bengtsson är därför bunden av sitt förklaringsmisstag enligt 32 § 1 st Avtalslagen e contrario. Fix AB hävdar att fel i varan enligt 17 § 1 st Köplagen inte föreligger, eftersom det följer av avtalet att maskinens produktionskapacitet är 1000 korvar per timme. Maskinen uppfyller detta och är således inte felaktig. Varan är inte heller felaktig enligt 18 § Köplagen eftersom den inte avviker från uppgifter som lämnats vid marknadsföringen eller annars före köpet, uppgifter som har inverkat på köpet. Om varan är behäftad med fel, har Korv­Nisses inte rätt till ersättning för sina indirekta förluster. För att indirekta förluster ska ersättas, ska felet eller förlusten bero på försummelse på säljarens sida, (eller om varan avvikit från vad säljaren särskilt har utfäst) 40 § 3 st. Köplagen. Beata Olsson har inte haft anledning att tro att Nils Bengtsson varit i villfarelse gällande betydelsen av begreppet produktionskapacitet, och hon har därför inte varit försumlig. –––––––––––––––––––––––––– BEVISNING Såväl kärande som svarande har lagt fram skriftlig bevisning. Korv­Nisses åberopade partsförhör med Nils Bengtsson, VD för Korv­Nisses. Nils Bengtsson förtäljde att Korv­Nisses är ett familjeföretag, och att alla hans vänner är i korvbranschen. Han har själv varit i branschen i 40 år. Den gamla maskinen fungerade bra, men Nils Bengtsson behövde köpa in en ny maskin för att kunna tillgodose efterfrågan. Nils Bengtsson kontaktade Fix AB och säljaren Beata Olsson kom ut till hans lokal för att visa en maskin. Beata Olsson visade en broschyr, där det angavs att maskinen hade produktionskapaciteten 1000 korvar per timme. Nils Bengtsson var inte bekant med uttrycket, det förekommer inte i korvbranschen, och han frågade därför Beata Olsson om begreppets betydelse. Hon sade att maskinen producerar 1000 korvar per timme. Nils Bengtsson var tydlig med att han ville öka sin produktion med 150 korvar per timme. Beata Olsson sade dessutom att den nya maskinen skulle producera 20 % mer än hans nuvarande maskin. Vid mötet nämndes aldrig att produktionskapacitet brukar utgöra cirka 85 % av den genomsnittsliga produktionen. När Nils Bengtsson märkte att maskinen inte producerade 1000 korvar per timme kontaktade han Fix AB, som skickade ut tekniker för att åtgärda eventuellt fel. När ingenting förbättrades ville Nils Bengtsson häva köpet. Fix AB åberopade partsförhör med Evert Fixare, VD för Fix AB. Evert Fixare blev efter köpet kontaktad av Nils Bengtsson via telefon. Han sade att maskinen inte fungerade ordentligt, att “han inte kunde få rätt på inställningarna”. Evert Fixare skickade dit personal, som inte hittade något fel på maskinen. Nästa gång han hörde av Nils Bengtsson mottog han ett mail där Nils Bengtsson angav att han ville häva köpet. Först då förstod Evert Fixare att Nils Bengtsson missförstått att maskinen hade produktionskapaciteten 1000 korvar per timme, Nils Bengtsson trodde med andra ord att maskinen skulle ha en genomsnittlig produktion på 1000 korvar per timme. Korv­Nisses åberopade förhör med Beata Olsson, säljare på Fix AB. Beata Olsson har varit säljare på Fix AB i cirka 10 år. Hon visste om att Nils Bengtsson ville köpa en ny maskin för att öka sin produktion. Nils Bengtsson sade till Beata Olsson att hans dåvarande produktionskapacitet var 840 korvar per timme. Nils Bengtsson ville veta vad en ny maskin kunde producera. Beata Olsson visade honom en maskin som hade en produktionskapacitet på 1000 korvar per timme. Hon sade även att en ny maskin kunde producera 20 % mer än hans nuvarande maskin och utgick från att Nils Bengtssons uppgifter om att hans produktionskapacitet med den gamla maskinen stämde. Om det förefaller så stämmer det att hans produktionskapacitet ökat med 20 %. Beata Olsson uppfattade det som att Nils Bengtsson förstod begreppet produktionskapacitet då han själv använde sig av begreppet. Hon har aldrig varit med om att någon missförstått begreppet produktionskapacitet tidigare. –––––––––––––––––––––––––– DOMSKÄL Begreppet produktionskapacitets innebörd
Det är ostridigt att parterna har avtalat om att den köpta maskinen i enlighet med den garanti som framgår av ordererkännandet från 2012­09­24 ska ha en produktionskapacitet på 1000 korvar per timme. En avgörande fråga för att bestämma om fel i varan föreligger avser innebörden av begreppet produktionskapacitet. I första hand ska vid avtalstolkning hänsyn tas till den gemensamma partsavsikten för att fastställa vad parterna har avsett med garantin. ​
Då parterna har tolkat ordet ​
produktionskapacitet ​
olika​
​
är det otänkbart att det skulle finnas en gemensam partsavsikt i garantin. Fix AB har menat att produktionskapaciteten på 1000 korvar per timme avser den maximala korvproduktionen under optimerade förhållanden. Korv­Nisses å andra sidan hävdar att produktionskapaciteten inte skulle tolkas som den maximala kapaciteten utan det genomsnittliga antalet korvar maskinen faktiskt kunde producera. Parterna trodde att de ingick ett avtal med en gemensam partsavsikt. Senare har det dock visat sig att parterna lagt olika innebörd i ett specifikt uttryck.​
​
I detta fall ordet ​
produktionskapacitet. Fix AB:s mening är att det föreligger ett etablerat handelsbruk som innebär att ordet produktionskapacitet ​
ska tolkas som en maximal produktionskapacitet under optimerade förhållanden. I praktiken uppnås sällan mer än 85 % av maxkapaciteten. Säljaren Beata antog att Nisse var väl medveten om det rådande handelsbruket av ordet inom branschen, inte minst med tanke på hans långa erfarenhet och ställning i företaget. Korv­Nisses å andra sidan hävdar att de inte hört talas om ett sådant handelsbruk som skulle innebära att produktionen endast skulle uppgå till 85 % av produktionskapaciteten. Vid förhandlingen med säljaren Beata Olsson har inte heller detta handelsbruk kommit på tal. För att ta ställning till huruvida ett handelsbruk finns ska hänsyn tas till hur utbrett det är i branschen. Fix AB har lagt fram bevisning i form av ett utlåtande från Jaana Isaksson, teknisk konsult. Hon intygade att ordet ​
produktionskapacitet ​
har samma betydelse i såväl ingenjörsbranschen som livsmedelsbranschen, det vill säga att det innebär en maximal produktionsförmåga och inte snittproduktion. Den enda som talar emot att ordet används på detta sätt är Nils Bengtsson. Därför kan det rimligen antas att begreppet ​
produktionskapacitet​
och dess innebörd är ett väl använt begrepp inom ingenjörs­ och livsmedelsbranschen. Enligt Nationalencyklopedin har ordet ​
kapacitet​
följande innebörd: “(största) förmåga att åstadkomma (något) på visst område”. Att begreppet ​
produktionskapacitet​
innebär en maxproduktion och inte en genomsnittlig produktion är rimligt. Uppgifter lämnade före köpet Det är ostridigt att Nils Bengtsson själv använt ordet produktionskapacitet i kontakten med Beata Olsson. Beata Olsson har därför utgått ifrån Nils Bengtssons angivna produktionskapacitet på 840 korvar per timme när hon gett utfästelsen att maskinen hon säljer har en 20 % högre produktionskapacitet. Beata har därmed utgått ifrån att Nils använt begreppet produktionskapacitet på ett korrekt sätt. Av NJA 2013 s.1174 framgår att säljaren inte har någon skyldighet att närmare granska eller bedöma uppgifter som köparen lämnat om sakförhållanden. Sådan skyldighet föreligger endast när säljaren har insett att uppgiften är felaktig, eller om säljaren får en tydlig indikation på detta. Beata Olsson har inte haft någon anledning att tvivla på uppgifterna som Nils Bengtsson lämnat. Hon har inte heller fått någon indikation på att uppgifterna skulle vara felaktiga. Hon har därför inte haft någon skyldighet att närmare undersöka riktigheten i Nils Bengtssons uppgifter. Har korvmaskinen avvikit från vad Korv­Nisses med fog kunnat förutsätta? Nils Bengtsson har haft goda skäl att förlita sig på Beata Olssons sakkunskap och bedömning. Fix AB är ett kunnigt företag i branschen, och Beata Olsson har arbetat som säljare på företaget under en längre period. Nils Bengtsson har inte haft någon anledning att närmare undersöka uppgifter lämnade av Beata Olsson. Det är Nils Bengtssons felaktiga användning av begreppet produktionskapacitet som har föranlett köpet av den nya korvmaskinen. Hade Nils Bengtsson på ett korrekt sätt beskrivit sin nuvarande produktion, hade Beata Olsson troligen rekommenderat Nils Bengtsson att köpa en mer effektiv korvmaskin. Maskinen har inte avvikit från vad Nils Bengtsson med fog kunnat förvänta sig, och är därför inte felaktig enligt 17 § Köplagen. Är det fel i varan? Förövrigt har maskinen faktiskt uppnått en produktion på 1000 wienerkorvar per timme vid ett flertal tillfällen. Maskinen har alltså kapaciteten att producera 1000 korvar per timme, vilket ingår i garantiutfästelsen. Det kan inte anses styrkt att maskinen faktiskt är behäftad med fel enligt köplagen. –––––––––––––––––––––––––– DOMSLUT Käromålet ogillas. Korv­Nisses förpliktas att betala Fix AB:s rättegångskostnader jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 29 oktober 2015 till dess att betalning sker.