1. No category

Dokument
Sida
Mötesanteckningar
1(5)
Avd/Enhet/Ort
Datum
RM/MN/S
2015-11-02
Utfärdare
Kaisa Ben Daher
Mötesanteckning från Användarrådet för
statistik över miljö och miljöräkenskaper den
24 september, 2015
Deltagare:
Stefan Nyström, Regeringskansliet (Ordförande)
Magnus Bång, Jordbruksverket
Holger Johnsson, SLU
Linda Sahlén-Östman, Konjunkturinstitutet
Jorid Hammersland, Miljö- och energidepartementet
Elisabet Idar Angelov, Finansdepartementet
Helen Ågren, Miljö- och Energidepartementet
Hanna Brolinsson, Naturvårdsverket
Johanna Andreasson, HaV (via Lync)
Jonas Bergström, SMED/SCB
Henrik Engström, SCB
Marie Haldorson, SCB
Ylva Andrist Rangel, SCB
Kaisa Ben Daher, SCB
Anna-Karin Nyström, SCB
Viveka Palm, SCB
1. Inledning
Stefan Nyström användarrådets ordförande hälsade alla välkomna till rådet.
Minnesanteckningarna från föregående möte 2015-03-18 antogs utan justering
förutom en synpunkt från Linda Sahlén-Östman om Konjunkturinstitutets
information om utvecklingsarbete inom EMEC, som behöver förtydligas.
En kort presentation av alla deltagare gjordes.
2. Information om SCB:s verksamhetsplanering 2016
Marie Haldorson, SCB, informerade om SCB: verksamhetsplanering inför 2016.
Den 6 november lämnar avdelningarna sina planeringsunderlag till
myndighetsledningen och den 14 december fattar GD beslutet om nästa års
verksamhetsplan. SCB har tagit fram en strategi 2020 med fyra konkreta mål
som används som underlag för verksamhetsplanering. SCB ska under kommande
år bl.a. arbeta för att dokumentationen uppnår EU standarden, se till att all
officiell statistik finns i SSD (Sveriges statistiska databaser) och ta fram en
strategi för SCB:s datainsamling. Den kanske viktigaste frågan för SCB under
2016 är arbetet för att minska svarsbortfallet.
Postadress
Besöksadress
Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM
701 89 ÖREBRO
www.scb.se
Organisationsnummer: 20 21 00-0837
Karlavägen 100
08-506 940 00
Klostergatan 23
019-17 60 00
E-post: scb@scb.se
Momsregnummer: SE202100083701
Telefon
Fax
08-661 52 61
019-17 70 80
2(5)
3. Miljöräkenskaperna
Kaisa Ben Daher, SCB, presenterade pågående aktiviteter inom
miljöräkenskaperna hos SCB bl.a. kommande publiceringar och EUrapporteringar av statistik. Det pågår arbete med att utveckla ny statistik för
regionala utsläpp av koldioxid per bransch och län samt kvartalsvis statistik för
utsläpp per bransch. Med bidrag från EU grants för förbättringar av statistik om
miljöskatter och miljösubventioner samt energiräkenskaper.
Viveka Palm, SCB, informerade om pågående internationella aktiveter inom
miljöräkenskaperna bl.a. PRINCE-projektet, NMR samarbetet och UNEP
uppdraget inom FN:s nya hållbarhetsindiktorer.
4. Hur används miljöräkenskaperna
Kaisa Ben Daher, presenterade rapporten ’Hur används miljöräkenskaperna’.
Den visar innehållet och formerna för publiceringen av den officiella statistiken
samt några konkreta exempel på genomförda uppdrag inom olika
användningsområden. Rapporten tar även upp planerade och efterfrågade
utvecklingsområden både nationellt och internationellt; regional- och
kvartalsstatistik för utsläpp, konsumtionens miljöpåverkan, markanvändning och
biodiversitet, ekosystemtjänster etc.
Rådet fick ett antal frågor att diskutera:
 Ser rådet några nya användningsområden hos er?
 Vilka statistikområden inom miljöräkenskaperna ser ni prioriteras?
 Vilka presentationsformer ser ni gärna mer?
 Vilka utsläpp efterfrågas per kvartal?
Rådet efterfrågar statistik om hållbar konsumtion och klimatpåverkan samt
kompletterande välfärdsmått. Man vill ha mer detaljerad regional statistik på
kommunnivå. Markanvändning och biodiversitet lyftes också fram som viktiga
områden att belysa.
Naturvårdsverket önskar fortsatt samarbete med SCB när det gäller att ta fram
konsumtionsbaserade utsläpp. NV anser även att SCB bör publicera dessa
uppgifter tillsammans med en metodbeskrivning. När det gäller kvartalsvis
statistik för utsläpp är det viktigt att den publiceringen inte krockar med NV:s.
På rådets undran om med vilken eftersläpning den kvartalsvisa statistiken
kommer att publiceras svarade SCB att ambitionen är att publiceringen ska
kunna ske samtidigt med publiceringen av kvartalsvis BNP.
Konjunkturinstitutet frågade angående NMR-projektet om nordiska
miljöräkenskaper om något liknande arbete pågick även mer internationellt med
flera länder inblandade. Konjunkturinstitutet anser att utvecklingsarbete kring
konsumtionsbaserade utsläpp är viktigt för att öka tillförlitligheten i statistiken.
Miljödepartementet (Helen Ågren) är intresserad statistik över av nationella
klimatåtgärder branschvis. Hon vill även ha analys av effekterna av miljöskatter
och subventioner samt hur olika styrmedel kompletterar varandra. Ett annat
intressant område att utveckla är miljöteknik. Jorid Hammersland återkommer
med kommentarer.
Havs- och vattenmyndighetens idéer om utveckling av Miljöräkenskaperna
3(5)



Idag finns rapportering av kostnader miljöskydd i miljöräkenskaperna.
Det hade varit intressant att komplettera detta med ytterligare
åtgärdskostnader tex för övergödningsåtgärder etc.
Det är angeläget med en statistisk definition av vad vi inkluderar i marin
turism. Detta är något som även andra EU-länder tittar på.
Utveckling av havsmiljörelaterade miljöräkenskaper är av intresse för
HaV. Inom ramen för arbetet med inledande bedömning inom
havsmiljöförordningen, ska HaV göra en uppdatering av den statistik
över havets ekonomi som togs fram i inledande bedömning 2012.
Uppdatering ska göras vart 6:e år. För arbetet med
havsmiljöförordningen och havsplaneringen är det också av intresse att
dela upp den ekonomiska statistiken på Västerhavet, Egentliga östersjön
och Bottniska viken. Om det går att göra till mindre kostnad kan det
vara intressant.
SCB uppmuntrade rådsmedlemmar att återkomma med skriftliga kommentarer
om efterfrågade statistikområden.
5. Växtnäringsstatistiken
Ylva Andrist Rangel, SCB, berättade om vad som är på gång inom ordinarie
produktion och även inom övrig verksamhet för växtnäringsstatistik:
•
•
•
Försäljning av mineralgödsel till jord- och trädgårdsbruk 2013/14,
publicerad 23 april
Odlingsåtgärder i jordbruket 2014, publicerad 25 juni
Kväve- och fosforbalanser för svensk jordbruksmark och
jordbrukssektor 2013, publicering 19 november
Arbetsgruppen för växtnäringsstatistik kom i maj 2015 överens om att p g a
kraftigt ökade kostnader för telefonintervjuer kommer periodiciteten i
Gödselmedelsundersökningen (GU), Odlingsåtgärder och växtnäringsbalanser
ändras till vart 3:e år (hittills vartannat år).
SCB/SMED arbetar med ett utvecklingsprojekt där man undersöker möjligheten
att samla in statistikuppgifter direkt från Jordbruksverkets administrativa register
(Blockdatabasen) samt via filöverföring från lantbrukarnas växtodlingsprogram.
Detta skulle innebära minskad uppgiftslämnarbörda för lantbrukarna samt
minskade kostnader för SCB:s datainsamling och frigör därmed resurser till
större urval i GU. Implementering av resultatet görs 2016 och även en
konstruktion av webblösning för GU.
Användarrådet undrade om SCB kan använda enbart lantbrukarnas
administrativa uppgifter. Det krävs dock ett samtycke från lantbrukarna. En del
gårdar kommer att lämna uppgifter via en kommande webblösning och en del
smågårdar kommer man även i fortsättningen behöva kontakta via
telefonintervjuer.
6. Arbete inom vattenförvaltningen
Malin Willför, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns Vattendistrikt,
presenterade arbetet med samråd om vattenförvaltningen. Samrådet pågick
mellan november 2014 och april 2015. Det fanns ett stort engagemang, ett 50-tal
möten hölls med ca 2000 deltagare samt ca 900 inkomna yttranden. Några
exempel på inkomna yttranden var: finansiering av åtgärder, omfattning på
åtgärder, åtgärdstakt och önskemål om mer samverkan. Det fortsatta arbetet
kommer bl.a. att omfatta justering av åtgärdslistan, omräkningar av åtgärder
inom övergödning, omarbetade konsekvensanalys och större tillämpning av
undantag. Beslut tas 22 december 2015.
4(5)
Nästa omgång av samråd kommer att göras 2018 men arbetet påbörjas redan
2016. Bättre underlag behövs, en del data från SCB kan användas i arbetet.
På Konjunkturinstitutets undran om vilka de största identifierade frågorna var,
svarade Malin övergödning, enskilda avlopp, vattenkraft i norra Sverige och
miljögifter.
Om man inte klarar att följa direktiven kan man tvingas att betala EU-böter.
7. Runda runt bordet
SMED
 Luftutsläpp som görs tillsammans med Naturvårdsverket rapporteras i
november. Rapportering är mer komplett än tidigare, projekt har arbetat
med att fylla luckor.
Jordbruksverket
 Rapportering enligt nitratdirektivet är gjord, GU på SCB:s
lantbruksenhet har använts som underlag.
 Rapport om karterad åkermark (vad innehåller den) är publicerad.
Eventuellt ska kartan med i Geodatasamverkan.
Naturvårdsverket
 Ny GD från Hav, Björn Risinger, tillträder 1 oktober.
 Ett seminarium om konsumtionens miljöpåverkan hålls 30 september. På
seminariet medverkar förutom NV, även SCB och olika forskare.
 Förberedelser inför klimatförhandling i Paris i december.
 Hur hantera sekretessbelagt material från SCB på NV diskuteras.
Konjunkturinstitutet
 Transportområdet kommer att vara i fokus i årets Miljörapport som
publiceras 10 december.
 Det pågår modellutvecklingsarbete med ett försök att länka EMECmodellen till en energisystemmodell (Times Sweden). Dessutom ska
flera på KI försöka lära sig EMEC-modellen
Miljö- och energidepartementet
 Arbete med budgetfrågor pågår, satsningar på klimatsidan t.ex. förnybar
energi, kollektivtrafik i landsbygd, cykelstrategier
 Investeringar i miljösektorn, vad får det för konsekvenser för finansiell
stabilitet
 Gröna områden, friluftsliv, tätortsnära natur
Finansdepartementet
 Utredningen om mått på livskvalitet kommer inom kort att skickas ut på
remiss.
HaV (via mail)
 GD Björn Risinger har blivit utsedd till GD för Naturvårdsverket från
och med 1 oktober. Stf GD Ingemar Berglund går in som tf GD.
 HaV arbetar med vägledning till Vattenmyndigheterna om orimliga
kostnader enligt vattendirektivet. Tanken är att myndigheterna ska väga
kostnaden mot den nytta åtgärder ger.
5(5)






SLU

HaV finansierar nu en utvärdering som bl.a. ska analysera
kostnadseffektiviteten i utvalda delar av 5 stora övergödningsprojekt
med jordbrukskoppling
HaV håller på att upprätta en projektkatalog över bidragsfinansierat
arbete inom ramen för havs- och vattenmiljöanslaget(från år 2007)
HaV finansierar tillsammans med Naturvårdsverket forskningsprojektet
Values. Projektets mål är att utveckla en metod för att kartlägga och
värdera ekosystemtjänster från livsmiljöer i havet, och kunna kvantifiera
hur dessa ekosystemtjänster påverkas av mänskliga aktiviteter.
Ett annat forskningsprojekt som HaV finansierar tillsammans med NV är
”Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till
livskvalitet”
HaV ser över den officiella statistiken över tillförsel av fosfor och kväve
till kusten och planerar att redovisa statistiken uppdelat på de 5
vattendistrikten samt om möjligt att komplettera statistiken med statistik
över flödesnormaliserade data.
Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har tagit fram en
strategi, som ett första steg i arbetet med att prioritera vattenåtgärder för
att minska jordbrukets fysiska påverkan.
Arbete med Pollution Load Compilation 6 (PLC6)
Justeras
Stefan Nyström
Kaisa Ben Daher