MERS-CoV - Region Skåne
#3/2015 epi skåne AKTUELLT FRÅN STRAMA, VÅRDHYGIEN OCH SMITTSKYDD SKÅNE Influensavaccination till personal Vad gör en utbrottsgrupp? MERS-CoV #3/2015 epi skåne 1 NYHETER Arbetsgrupp ”Djur i vården” att djurassisterad aktivitet bland annat kan lindra ångest bland äldre och minska beteendeproblem bland personer med demenssjukdom. Specialutbildade hundar och förare, så kallade vårdhundsekipage, har alltmer börjat användas som en del i behandling, träning eller social samvaro i olika vård- och omsorgsverksamheter. Men även katter, fåglar, hästar och personalens privata hundar vistas tillfälligt eller permanent i vissa vårdoch omsorgsverksamheter idag. Nu startar Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) en nationell arbetsgrupp för att ta fram vårdhygieniska rekommendationer och praktisk vägledning kring djur i vården i syfte att minska risken för smittspridning. Målet är att rekommendationerna ska vara klara under hösten 2016. DET ÄR KÄNT Nu blir det ännu roligare att smittskyddsanmäla har formulären för smittskyddsanmälningar blivit bättre anpassade för respektive diagnos. Syftet med förändringen är att göra anmälan enklare att fylla i samtidigt som rapporterade uppgifter får högre kvalitet. Det innebär att vissa uppgifter som varken är relevanta för handläggningen på Smittskydd Skåne eller av statistiska eller epidemiologiska skäl, inte längre efterfrågas. Å andra sidan har uppgifter om smittspårning och förhållningsregler, av juridiska skäl blivit obligatoriska att fylla i. SEDAN 22 OKTOBER Niclas Winqvist Josefine Thylefors Klamydia ökar igen ökade kraftigt, 23 %, första halvåret 2015. Under årets tredje kvartal är dock antalet fall jämförbart med samma period 2014. Provtagningen för klamydia har också ökat, 7,7 %, men det matchar långt ifrån ökningen av antalet upptäckta fall. 46 % av männen som upptäcks ha klamydia har provtagits som led i smittspårning jämfört med 31 % av kvinnorna. Smittspårning av klamydia är således mycket viktig i arbetet med att hejda klamydiaepidemin men att få männen att i större utsträckning självmant och tidigare gå och testa sig, och i förekommande fall få behandling, är en av nycklarna till att minska smittspridningen. Kom ihåg att vara frikostig med att erbjuda test för klamydia och om du hittar ett fall och inte själv har utbildning för smittspårning kan du alltid få hjälp med smittspårning genom att remittera till ungdomsmottagning, barnmorskemottagning eller STI-klinik. KLAMYDIAFALLEN I SKÅNE Mattias Waldeck Vaccinbrist hösten 2015 vi haft en fortlöpande bristsituation vad gäller flera olika vacciner både i Sverige och i övriga Europa. En internationell brist på kikhostekomponent har medfört produktions- och leveransproblem för olika kombinationsvacciner som används inom barnvaccinationsprogrammen. Framför allt drabbar detta nu 5-årsvaccinationen inom barnhälsovården, där bristen på Tetravac® (vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio) gör att denna vaccination nu måste senareläggas för många barn. Förhoppningen är att leveranserna skall komma igång igen under 2016 och i så fall innebär denna senareläggning inget direkt hot för ökad spridning av de sjukdomar som ingår i vaccinet. Dock innebär det en belastning på barnavårdscentralerna då många barn kommer att behöva kallas till extrabesök för att få sin vaccindos. Samtidigt har det det senaste året varit brist på BCG vaccin (vaccin mot tuberkulos) både i Sverige och internationellt. För Sveriges del beror det på avbrott i leveranserna från tillverkaren Statens Serum Institut (SSI). Två olika ersättningspreparat har funnits tillgängliga på licens, men även för dessa har leveranserna UNDER 2015 HAR 2 epi skåne #3/2015 varit otillräckliga. Smittskydd Skåne och Kunskapscentrum för barnhälsovård har därför utarbetat rekommendationer för prioritering av tillgängligt vaccin inom barnhälsovården: http://vardgivare.skane. se/kompetens-utveckling/nyheter/nyheter-2015/bristsituationen-av-bcg-vaccin/ arbetar Kunskapscentrum för Barnhälsovård för närvarande tillsammans med Smittskydd Skåne, enheten för läkemedelsstyrning, Koncerninköp samt Läkemedelsrådet med strategier för att hantera vaccinbristen. Situationen diskuteras även nationellt. Aktuell information publiceras fortlöpande på Vårdgivare i Skåne: http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/ vaccinationer/ under fliken Vaccinbrist hösten 2015. I REGION SKÅNE Per Hagstam Omslagsfoto: Influensaviruspartikel. Courtesy of CDC/Dr. Erskine. L. Palmer; Dr. M. L. Martin SMITTSKYDDSLÄKAREN Vidriga virus i världen och vården I i luften och förberedelserna för att möta influensasäsongen är i full gång. Vi kommer i år liksom förra säsongen att ha en kampanj riktad till personer som har en ökad risk att bli allvarligt sjuka i influensa. Vaccination är den enskilt viktigaste åtgärden för att skydda riskgrupper mot allvarlig influensa. Alla hushåll i Skåne med personer över 65 år kommer även i år att få ett vykort med ett erbjudande om gratis vaccination. Förra säsongen bidrog vykortet till att öka vaccinationstäckningen hos personer över 65 år från ca 45 % till kring 60 % men vi har fortfarande en bit kvar innan vi når upp till det europeiska målet om 75 % täckning i äldre åldersgrupper. Nytt för i år är att alla medarbetare inom Region Skåne som har patientnära arbete kommer att erbjudas gratis vaccination. Att genom vaccination av medarbetare minska risken för influensasmitta i vården är en viktig patientsäkerhetsfråga. NFLUENSAN ÄR SNART smittspridning i vården har pekat på behovet av att snabbt kunna sammankalla en grupp som kan analysera läget och vid behov vidta åtgärder. Detta ledde i våras fram till ett beslut om att smittskyddsläkaren i samråd med vårdhygien och berörd chefläkare eller medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) kan sammankalla en utbrottsgrupp när det finns smittspridning i vård och omsorg som kan utgöra ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Denna FLERA UTBROTT MED modell har nu med framgång testats vid ett par utbrott vilket beskrivs i en artikel i detta nummer. har fungerat som en väckarklocka för att se över beredskapen för vård av patienter med högsmittsamma allvarliga infektioner (HSAI). Förutom en uppdatering av handlingsplaner har det etablerats ett risklaboratorium på klinisk kemi i Malmö som kan hantera prover från dessa patienter. Region Skåne har till Socialstyrelsen anmält intresse för att etablera en enhet för högisoleringsvård vid infektionskliniken i Malmö och ett beslut i denna fråga kan väntas under nästa år. Inga fall av ebola har konstaterats under de två första veckorna i oktober och epidemin verkar nu klinga av. Fokus har nu istället vänts mot Middle East Respiratory Syndrome (MERS-CoV). De flesta fallen har diagnostiserats på den Arabiska halvön men ett stort utbrott i år i Sydkorea med 186 fall och 36 dödsfall visar på risken för smittspridning i vården även utanför Mellanöstern. Som vid andra importsjukdomar är en reseanamnes avgörande för att komma sjukdomen på spåret. I detta nummer kan ni läsa mer om sjukdomen och vad vi bör göra för att förebygga en smittspridning. EBOLAUTBROTTET I VÄSTAFRIKA Håkan Miörner Smittskyddsläkare INNEHÅLL Arbetsgrupp ”Djur i vården”.......................................................................... 2 Dags för influensavaccination...................................................................... 5 Nu blir det ännu roligare att smittskyddsanmäla sig....................................... 2 Med utbrottsgrupp stoppas smittspridning mer effektivt.............................. 6 Klamydia ökar igen...................................................................................... 2 Middle East Respiratory Syndrome – Corona Virus (MERS-CoV)...................... 8 Vaccinbrist hösten 2015.............................................................................. 2 Vinterkräksjuka i år igen – eller?................................................................... 10 Vidriga virus i världen och vården.................................................................. 3 Smittskydd, annan vård och flyktingmottagande.......................................... 11 Influensavaccination skyddar dig och dina patienter...................................... 4 Kommande utbildningar.............................................................................. 12 Tidigare nummer av Smittskydd Skåne kan du hämta på www.skane.se/smittskydd #3/2015 epi skåne 3 INFLUENSAVACCINATION Ämnet vaccination är stundtals fyllt av bristfällig information, myter och farhågor, men det finns trots allt viktiga fakta som vi inom vården kan ha nytta av och bör basera våra val på när vi värderar erbjudandet om gratis influensavaccination till vårdpersonal. Influensavaccination skyddar dig och dina patienter TEXT: Ulf Carlsson / Vårdhygien Från och med i år erbjuds alla Region Skånes medarbetare som har patientnära kontakter gratis vaccination mot influensa. ”Jaha, det kanske är bra. Men vad vill man uppnå med detta och vad betyder det för mig och mina patienter? Jag brukar ju inte drabbas eller bli speciellt sjuk i influensa och dessutom… jag oroar mig lite för biverkningar med vaccin… finns det skillnader på säsongsvaccinet och Pandemrix?” I en enkätundersökning som utfördes inom slutenvård i Region Skåne 2014 var detta tankar som ofta förekom hos personalen som tillfrågats. HUR FARLIGT ÄR INFLUENSA? – FARLIGARE FÖR VISSA ÄN inte informerats om att vårdpersonal som vaccinerar sig inte bara skyddar sig själva mot influensa utan även sina patienter. SÄSONGSINFLUENSAVACCIN SÄKERT – INTE SAMMA SOM PANDEMRIX I vår enkätundersökning uppgav mer än hälften av tillfrågad sjukvårdspersonal att de inte hade fått information om att det årliga säsongsinfluensavaccinet skiljer sig väsentligt från vaccinet Pandemrix som gavs för att förebygga H5N1infektion (tidigare kallat svininfluensa) under pandemin 2009. Eftersom Pandemrix kunde kopplas till en ökning av antalet fall av narkolepsi hos barn och unga vuxna bidrog den bristande informationen till att många som inte vacci- FÖR ANDRA För en frisk individ som inte tillhör definierade riskgrupper är influensa vanligtvis en självbegränsande luftvägsviros. Äldre personer saknar inte sällan feber och kan uppvisa symtom som förvirring och allmän avtackling. Personer över 65 år och andra med kroniska medicinska tillstånd har en större risk för allvarligare sjukdomsförlopp och detta avspeglar sig i en betydande överdödlighet i samhället som ofta noteras under influensatoppar. Personer med ökad risk för allvarlig influensasjukdom utgör därför en stor andel av de patienter vi vårdar i vårt dagliga arbete i hälsooch sjukvården med hög mortalitet bland patienter som smittas inom somatisk slutenvård på i median 16 %. INFLUENSASMITTA I SJUKVÅRDEN – BETYDELSEN AV VACCINERAD PERSONAL Inom sjukvården samlas på relativt trånga ytor de mest sköra av våra medmänniskor. Detta medför att risken för spridning av bland annat luftvägssmittor som influensa är påtaglig och att många av de patienter som drabbas har en ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp. Det är väl dokumenterat att influensasmitta inom sjukvården är vanligt och att personal inte sällan utgör smittkällan. Vetenskapliga studier har visat att en ökad vaccinationstäckning bland hälso- och sjukvårdspersonal kan bidra till färre insjuknande i influensaliknande sjukdom och minskad dödlighet bland patienter på vårdinrättningar. WHO och Socialstyrelsen rekommenderar av den anledningen årlig influensavaccination av hälso- och sjukvårdspersonal. Vår enkätundersökning visade att detta inte nått ut effektivt till hälso- och sjukvården och drygt 75 % av tillfrågade uppgav att de 4 epi skåne #3/2015 Några fakta om influensvaccination som vapen mot influensaspridning i sjukvården • Influensasmitta i sjukvården (nosokomial smitta) är vanligt • Mortaliteten för patienter som drabbas av nosokomial influensa är hög och är ett tecken på att många av våra patienter är sköra • Personal är en vanlig smittkälla • Frisk personal har god effekt av influensavaccination medan patienter med nedsatt immunförsvar ofta svarar sämre • Studier har visat att influensavaccination av hälso- och sjukvårdspersonal minskar insjuknandet i influensaliknande sjukdom och dödlighet hos patienter som vårdas på vårdinrättningar • I internationella riktlinjer anses Influensavaccination av hälso- och sjukvårdspersonal vara en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för nosokomial influensasmitta. I många delstater i USA är det obligatoriskt. • För anhöriga till patienter med svår immunbrist är det en självklarhet att vaccinera sig mot influensa för att skydda sina nära. • Säsongsinfluensavaccin ges sedan många år till en halv miljard människor årligen, skiljer sig markant från Pandemrix och är ett säkert vaccin som inte ger upphov till narkolepsi. • Viktiga faktorer för att öka andelen sjukvårdspersonal som vaccinerar sig mot influensa är god information samt att vaccinationen erbjuds gratis, upprepat och med enkel logistik INFLUENSAVACCINATION INFLUENSAVACCIN GER BÄST IMMUNITET HOS FRISKA ”Jag brukar inte bli sjuk i influensa” hävdar en del. Sanningen är förmodligen att många som smittas endast får lindriga symtom. Det finns dock inget som talar för att den ”lindrigt sjuke” är mindre smittsam än den med mer ”klassiska” influensasymtom. Detta måste beaktas av personal som med lindriga luftvägssymtom ger sig av till jobbet under influensasäsong. Vaccinet är som allra effektivast när det ges till friska personer i arbetsför ålder. Många av våra äldre patienter följer gällande rekommendationer och tar influensavaccin årligen och erhåller då ett visst skydd även mot smitta på sjukhus. Skyddet är dock ibland ganska bristfälligt, inte minst hos personer med nedsatt immunförsvar. Anhöriga till patienter med ökad infektionskänslighet vaccinerar sig därför för att skydda sina nära mot smitta. Även personal som vaccinerar sig erhåller i allmänhet en god skyddseffekt och ”bjuder” därigenom sina patienter på en minskad risk för sjukvårdsrelaterad influensasmitta som annars riskerar att medföra allvarliga konsekvenser. Jag tycker att beslutet att erbjuda gratis vaccination till medarbetare i Region Skåne som har patientnära arbete är bra. Ger vi bara korrekt information till de som det berör hoppas jag att många inser värdet av att nappa på erbjudandet. Dags för influensavaccination TEXT: Per Hagstam och Rosmarie Fält / Smittskydd Skåne startar årets influensavaccinationskampanj. Förra årets säsong var relativt intensiv och utdragen med influensaaktivitet långt in i april. Inför förra säsongen hade vi flera nya inslag i vaccinationskampanjen för att öka täckningen bland riskgrupperna. Ett personligt utskick med ett vykort gick ut till alla personer över 65 år i Skåne och samtidigt lanserades nytt kampanjmaterial riktat till utlandsfödda. Detta verkar ha fallit väl ut och vi kunde glädja oss åt en rejält ökad vaccinationstäckning bland ålderspensionärer i Skåne från 45 % säsongen dessförinnan till 57 % förra vintern om man tittar på antalet debiterade doser. Enligt en enkät som skickades ut till 1 200 ålderspensionärer i Skåne låg vaccinationstäckningen på drygt 60 %. Vaccinationsstrategin 2015/16 syftar till att skydda grupper med ökad risk för svår influensasjukdom. Riskgrupperna, som är samma som ifjol, vaccineras kostnadsfritt i Region Skåne. Utförliga vaccinationsrekommendationer finns i dokumentet Rekommendationer för profylax och behandling av influensa på Folkhälsomyndighetens hemsida. Allt kampanjmaterial, veckovisa uppdateringar av aktuellt influensaläge samt lokala riktlinjer och beställningsrutiner finns samlat på http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/smittskydd/influensa/. DEN 3 NOVEMBER Influensa vaccinationsstatistik Skåne Enkät 70 Debitering Pandemi Gra3s vaccina3on Kampanj 60 Ingen enkät Ingen enkät 50 Andel vaccinerade i % nerat sig föregående säsong angav oro för biverkningar som en viktig anledning. Det är därför mycket viktigt att poängtera att säsongsinfluensavaccinet, som givits till en halv miljard människor årligen i många år, utan att ge upphov till allvarliga biverkningar som narkolepsi, skiljer sig markant från Pandemrix. En viktig skillnad är avsaknaden av det immunstimulerande medel som i Pandemrix verkar ha bidragit till en autoimmun reaktion som hos vissa orsakade narkolepsi. 40 30 20 10 0 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Faktaruta-Riskgrupper *Personer över 65 år *Personer oavsett ålder med någon av följande sjukdomar: • Kronisk lungsjukdom inklusive astma • Kronisk hjärtsjukdom (ej enbart förhöjt blodtryck) • Extrem fetma (störst risk vid BMI>40) • Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen (exempelvis MS) • Kraftigt nedsatt immunförsvar till följd av sjukdom eller medicinering • Kronisk lever- eller njursvikt • Svårinställd diabetes mellitus • Barn med flerfunktionshinder *Gravida kvinnor i andra och tredje trimestern. #3/2015 epi skåne 5 UTBROTTSGRUPP Med utbrottsgrupp stoppas smittspridning mer effektivt Smittspridning inom en vård- eller omsorgsverksamhet genererar förstås både oro och många praktiska arbetsuppgifter att hantera. I en verksamhet där smittspridning skett behöver patienter och personal information samtidigt som risker ska identifieras, åtgärdas och kommuniceras. Nu har ”utbrottsgrupp” etablerats som ett forum för samordnad, stödjande och effektiv hantering av utbrott i vård och omsorg i Skåne. TEXT: Josefine Thylefors / Vårdhygien Mycket arbete läggs ned på att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Det kan handla om allt från utbildningsinsatser för att öka följsamheten till basala hygienrutiner, till att optimera rutiner och anpassa lokaler, inventarier och utrustning. När ett smittämne ändå får spridning, är det viktigt att agera snabbt. Fler patienter kan vara drabbade och detta behöver kartläggas samtidigt som drabbade patienter behöver tas om hand och beslut om nödvändiga åtgärder måste fattas och verkställas i syfte att förhindra fortsatt smittspridning. – Utbrottsgruppen har kommit till som en arbetsform för att rent praktiskt kunna genomföra en smittspårning 6 epi skåne #3/2015 och stoppa ytterligare smittspridning. Den allra största vinsten med en utbrottsgrupp är samordningen av olika aktörer, säger Eva Gustafsson som är biträdande smittskyddsläkare på Smittskydd Skåne. Vårdhygien är sammankallande till utbrottsgruppen som beroende på situation kan startas upp redan vid ett fall av konstaterad smittspridning. Gruppens konstellation utgörs av funktionerna chefläkare, smittskyddsläkare, läkare och sjuksköterska från Vårdhygien, kommunikatör samt verksamhets-, enhets-, sektions- och områdeschef och berör olika personer beroende på vilken eller vilka verksamheter som är involverade. Hittills har man arbetat med utbrottsgrupp som arbetsform vid två separata utbrott av VRE (vankomycinresistenta enterokocker) samt vid ett utbrott med MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) på SUS i Lund. Även vid ett utbrott med MRSA i kommunal vård och omsorg har utbrottsgrupp bildats i viss omfattning. GOD HJÄLP AV DET FÖREBYGGANDE ARBETET Det är många olika saker att tänka på när en smittspridning konstaterats och utbrottsgruppens konstellation bidrar med en bred, samlad kompetens och är därtill beslutskompetent. – Jag upplevde det oerhört positivt att alla tänkte utifrån just sin infallsvinkel i arbetet med utbrottet i vår verksamhet. Medan jag fokuserade på information till personalen, få smittspårningen att fungera och att tillsammans med UTBROTTSGRUPP hygiensjuksköterska gå extremt på djupet i våra rutiner, ordnade chefläkaren pressmeddelande och en kontakt för media att vända sig till. Smittskyddsläkaren ordnade samtidigt så att oroliga patienter kunde ringa till Smittskydd med sina frågor. Det har varit en positiv anda i utbrottsgruppen - att nu hjälps vi åt att göra något bra av det här, säger Åse Jönsson som är enhetschef på Verksamhetsenhet Hud på SUS i Lund. På denna enhet hade man under längre tid arbetat målmedvetet med att förbättra de vårdhygieniska rutinerna när smittspridning av MRSA ändå konstaterades på enheten under våren. – Samtidigt som det nästan kunde kännas lite orättvist att vi hade en smittspridning när vi arbetat så mycket med våra rutiner, hade vi oerhörd nytta av allt vårt förebyggande arbete. Det fanns redan en hög medvetenhet kring vårdhygien i vår verksamhet och det underlättade när vi skulle göra ytterligare förbättringar, säger Åse Jönsson. Chefläkare Marie Ekberg har arbetat i utbrottsgrupp vid samtliga aktuella utbrott på SUS i Lund, och tycker att arbetsformen fungerar utmärkt för den reaktiva delen av patientsäkerhetsarbetet. – Men det förebyggande, proaktiva arbetet som exempelvis att gå hygienrond i sin verksamhet har vi också stor nytta av när vi måste vara reaktiva som i arbetet med ett utbrott. Kunskapen att kunna identifiera risker kommer ju från det förebyggande arbetet, säger Marie Ekberg. Förutom att arbetsfördelning och deadlines för vars och ens arbete blir tydliga i och med utbrottsgruppen, tycker Marie Ekberg också att utbrottsgruppen bidrar till en stödjande anda. – Man blir peppad av gruppen att göra förändringar istället för att känna sig misslyckad. Jag upplever att utbrottsgruppen ger stöd åt verksamheten och tar bort syndabockstänket - det här har hänt och nu gör vi något åt det. Utbrottsgruppen ger driv framåt i det arbetet, säger Marie Ekberg. FAKTA / UTBROTTSGRUPP För att effektivt begränsa smittspridning krävs att expertis och beslutsfattare samverkar och därför har nu utbrottsgrupp etablerats som arbetsform för att hantera utbrott i vård och omsorg i Skåne: • Utbrottsgrupp bildas på initiativ av Vårdhygien och Smittskydd Skåne när smittspridning bedöms utgöra ett allvarligt hot mot patientsäkerheten • Utbrottsgrupp är ett forum där informationsutbyte kan ske, beslut fattas och arbetsuppgifter fördelas • Förutom representant från Vårdhygien och Smittskydd, sammansätts utbrottsgruppen av chefläkare/medicinskt ansvarig sjuksköterska, kommunikatör, verksamhetsansvarig och medicinskt ansvarig för berörd verksamhet. Ytterligare kompetenser kan behövas i enskilda fallet. DET VIKTIGA ARBETET UTFÖRS MELLAN MÖTENA De fysiska mötena i utbrottsgruppen är nog så viktiga, alla får samma information vid samma tidpunkt vilket sparar tid och minskar risken för missförstånd eller att något missas. På mötena presenterar representant från Vårdhygien tillsammans med smittskyddsläkare strategin för smittspårningen – vilka patienter ska provtas, hur och när de ska provtas. Verksamhetschefen får genom mötena underlag för att fatta beslut som direkt rör den berörda verksamheten. Det kan exempelvis vara fråga om intagningsstopp eller att driva frågor om ombyggnation. För chefläkarens del blir situationen mer överblickbar i och med mötena med utbrottsgruppen. – Jag kan också få signaler på om något mer övergripande bör göras, kanske i fråga om information eller att gå vidare med en fråga till högre ledning, säger Marie Ekberg. Mötena i utbrottsgruppen kan bestå av allt mellan fyra och åtta fysiska träffar beroende på hur utbrottets omfattning utvecklar sig. – Men det stora arbetet sker mellan mötena, och mycket av det praktiska arbetet leds och utförs av enhetscheferna. I det arbetet kan vi på Vårdhygien vara ett stöd, säger Carina Andersson som är hygiensjuksköterska på Vårdhygien i Skåne. För Vårdhygiens del kan arbetet mellan mötena innebära att man gör hygienrond i verksamheten och identifierar risker i rutiner, material eller lokaler. Hygiensjuksköterskan kan också göra ”sitt-in” i verksamheten, en slags observationsstudie av hur man arbetar på avdelningen då förbättringsmöjligheter kan identifieras och återkopplas direkt till verksamheten. Ofta blir miljöodlingar aktuella och brister i städningen – i fråga om metod eller frekvens – måste återkopplas och åtgärdas vid positiva fynd i miljön. UTBROTT KAN LEDA FRAM TILL FÖRÄNDRING Vad händer då efter ett utbrott? Åse Jönsson, enhetschef på verksamhetsenhet hud på SUS i Lund, ser tillbaka på ett första halvår av 2015 som bjöd på en stor utmaning i och med utbrottet, men kan vara väldigt nöjd med resultatet av alla gemensamma ansträngningar. Risker har ringats in och städrutinerna har intensifierats. – Nu i november är det preliminärt start för ombyggnaden av vår badavdelning där vi ger behandlingsbad i badkar för patienter med olika hudsjukdomar. De brister i lokalerna som har noterats vid tidigare hygienronder kommer helt att byggas bort. Det är vi väldigt glada för, berättar Åse Jönsson. Med utbrottsgrupp blir det också lättare att sätta punkt för ett utbrott. – Det blir en tydlig start att vi har ett utbrott när vi kallar till utbrottsgrupp. På samma sätt blir det sista mötet ett tydligt avslut att utbrottet är över och gruppen upplöses då, säger Carina Andersson, hygiensjuksköterska på Vårdhygien. Med den brasklappen att skulle ett eller flera nya fall med samband till den avslutade smittspårningen hittas senare, startas utbrottsgruppen upp igen. #3/2015 epi skåne 7 Foto: Ltshears - Trisha M Shears MERS-CoV Middle East Respiratory Syndrome – Corona Virus (MERS-CoV) TEXT: Ulf Carlsson / Vårdhygien U avled en tidigare frisk 60-årig man i Saudi-Arabien av en okänd infektion som orsakat svår lung- och njursvikt. Virusforskare på Erasmus Medical Center i Nederländerna lyckades under sommaren identifiera ett tidigare okänt coronavirus från luftvägsprover som erhållits under patientens vårdtid. Det nya coronaviruset fick namnet Human Coronavirus Erasmus Medical Center. Kort därefter identifierades i London ett identiskt coronavirus hos en man som insjuknat i liknande klinisk bild och som sjukhusvårdats initialt på Saudiska halvön. Viruset 8 NDER VÅREN 2012 epi skåne #3/2015 fick namnet London 1 Novel Coronavirus 2012. Efter att ytterligare fall konstaterats i Saudiarabien och närliggande länder fick viruset sitt nuvarande namn Middle East Respiratory Syndome Corona Virus (MERS-CoV) 2013. Virusets ursprung har kunnat kopplas till egyptiska gravfladdermöss (Taphozous perforatus) men smitta till människa tros framför allt kunna ske genom närkontakt med smittade dromedarer. SJUKDOM HOS MÄNNISKA Sedan de första identifierade fallen av MERS-CoV har viruset MERS-CoV FAKTA • MERS-CoV identifierades 2012 • Smitta från dromedar till människa förekommer • 1 595 laboratorieverifierade fall – samtliga med koppling till smitta på Saudiska halvön • Mortalitet cirka 30 %, sannolikt betydligt lägre med god tillgång till avancerad intensivvård • Äldre personer med underliggande kroniska medicinska åkommor har ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp • Trots låg smittsamhet och avsaknad av spridning i samhället kan MERS-CoV orsaka lokala utbrott i sjukvårdsmiljö • Inga importfall av MERS-CoV ännu i Sverige • Reseanamnes avgörande för att identifiera misstänkta fall • Tillämpa vårdhygieniska principer för skydd mot luftvägssmitta vid omhändertagande av alla patienter med akut luftvägsinfektion • Vid misstänkt fall i primärvård, kontakta omgående primärjour infektionsklinik • MERS-CoV-provtagning ska ske på infektionsklinik, proverna specialmärkas och lämnas personligen till Klin. kem. lab som förpackar och vidarebefordrar proverna till säkerhetslaboratoriet på Folkhälsomyndigheten. Transporten kan med fördel ske med flyg. • MERS-CoV är anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen sedan 150801 och förslag om smittspårningsplikt är ute på remiss. konstaterats hos 1 595 personer (per 151015), varav en övervägande majoritet smittats i Saudiarabien. Personer som misstänks ha smittats via dromedarkontakt (primärfall) har varit allvarlig sjuka och dödligheten har varit mycket hög. Dessa personer har oftast varit äldre män och många har haft kroniska medicinska åkommor som man kunnat koppla till sämre prognos. Även bland sekundärt smittade (personer som smittats av primärfallen) har infektionen ofta varit allvarlig medan smitta i ytterligare led ofta ger mildare symtom och virusets förmåga att sprida sig avtar efter hand. Vid mer omfattande screening kring smittsamma fall har man kunnat konstatera att även asymtomatiska infektioner förekommer, inte minst hos vårdpersonal som är unga och friska. Den totala mortaliteten bland konstaterade fall har varit drygt 30 %. Vid symtomgivande infektion insjuknar den smittade oftast med feber och luftvägssymtom efter 2-14 dagar (median 5). Hos de som utvecklar allvarlig sjukdom tillstöter andningsproblem och dubbelsidig lunginflammation och en bild som liknar den vid allvarlig blodförgiftning med utveckling av njur- och multiorgansvikt. Behandlingen är i första hand symtomatisk men vissa data ger stöd för experimentell behandling med bl.a. interferon och ribavirin. Lovande vaccinkandidater kommer sannolikt inom kort att testas i Fas-1 studier. SJUKHUSUTBROTT - BRISTANDE SMITTSKYDDSRUTINER OCH SUPERSPREADERS Utmärkande för MERS-CoV har varit de flertal större smittspridningar som skett på sjukhus på Saudiska halvön och nyligen i Sydkorea. Dessa utbrott, som skett i sjukhusmiljöer med bristande smittskyddsrutiner, har till stor del orsakats av att enstaka sjuka personer (s.k. superspreaders) smittat ett stort antal andra människor. Ett fenomen som tidigare även noterats vid bl.a. utbrott av SARS. De flesta drabbade i dessa utbrott har smittat få eller inga ytterligare personer och med anledning av detta har ledande infektionsepidemiologer bedömt att viruset i grunden har en låg smittsamhet (R0 <1) och därför inte har pandemisk potential. Sporadiska fall förekommer huvudsakligen i Saudiarabien, allt oftare utan att de insjuknade haft någon föregående kontakt med dromedarer, men mer utbredd smittspridning har endast varit kopplat till sjukhus. Omfattande vårdhygieniska insatser för att förhindra vidare smittspridning på drabbade sjukhus samt införande av karantän för de som utsatts för smitta har effektivt fått smittan under kontroll. GARDEN UPPE - RESENAMNESEN AVGÖRANDE OCH EFFEKTIV MERS-CoV har inte givit upphov till ihållande spridning utanför sjukhus. Det finns dock risk för att fler sjukvårdsrelaterade utbrott kan komma att ske, likt försommarens utbrott i Sydkorea, där en sjuk person som smittats i Saudiarabien orsakade en smittspridning som ledde till 186 smittade och 36 dödsfall. Ett centralt budskap från smittskyddsansvariga i Sverige och internationella organisationer likt WHO och ECDC är därför att tidig identifikation och isolering av personer som insjuknat i MERS-CoV infektion är avgörande för att effektivt stoppa smittspridning. Eftersom sjukdomen är endemisk endast i Saudiarabien och möjligen närliggande länder på Saudiska halvön kan en enkel reseanamnes vid omhändertagande av personer med feber och luftvägssymtom effektivt identifiera möjliga fall av MERSCoV infektion. Riktlinjer som utfärdats av Vårdhygien och Smittskydd Skåne är i linje med bl.a. rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och innehåller tydliga instruktioner om hur misstänkta fall av MERS-CoV sedan ska hanteras. Dessa inkluderar detaljerad definition om när infektionen skall misstänkas, rumsplacering vid konstaterad/ misstänkt infektion, provtagningsrutiner, skyddsåtgärder för personal och övriga patienter, logistik vid transporter, undersökningar, hantering av avfall m.m. Det nya viruset MERS-CoV ger oss i vården också en påminnelse om betydelsen av att alltid tillämpa förebyggande åtgärder vid, och skapa adekvat logistik för, omhändertagande av patienter med potentiellt smittsamma åkommor som t.ex. akuta luftvägsinfektioner. Fråga alltid patient som söker med infektionssymtom/feber om patienten varit utomlands och om så är fallet, vilket land/vilka länder? #3/2015 epi skåne 9 AKTUELLT Snart är det dags igen för den ständigt återkommande perioden då vården ska tackla utmaningarna som orsakas av vinterkräksjukan. Men är man förberedd minskar risken att drabbas av smitta och utbrott på sin enhet. Vinterkräksjuka i år igen – eller? TEXT: Carl-Johan Fraenkel / Vårdhygien Vinterkräksjuka har ökat i vården de senaste 10-15 åren. Det beror på att särskilda virusstammar av norovirus utvecklats som verkar vara specialanpassade för spridning i vårdmiljöer. På samma sätt som influensa, förändrar sig de norovirusstammar som cirkulerar ute i världen lite grann vilket gör att immunförsvarets skydd minskar. Vissa år kommer nya stammar till Sverige och då blir fler sjuka. Nu har vi haft två lugna säsonger på rad och risken är att kommande säsong blir värre. Vårdhygien får och vidareförmedlar nu för tiden varning om att vinterkräksjukesäsongen är på väg när sökningarna på 1177 Vårdguiden nått en viss gräns. Det brukar sedan dröja ytterligare 2-4 veckor innan vinterkräksjukan tar fart inom vården. Vården brukar drabbas i slutet av november med en topp under januari-mars. I Skåne har vi sett att varannan medicinskt inriktad och var tredje kirurgiskt inriktad avdelning drabbas av utbrott under ”besvärliga” säsonger. Under ”lugna” säsonger drabbas fortfarande var tredje medicinavdelning. Ett utbrott på sjukhus i Skåne drabbar i genomsnitt (median) sex patienter och fyra i personalen och varar i åtta dagar, men betydligt större utbrott förekommer tyvärr inte sällan. med vårdhygien vid misstänkta fall av vinterkräksjuka gör att man kan agera rätt från början. Kan man se till att ha särskild personal avdelad till bara de som är smittade (så kallad kohortvård) går intagningsstopp ofta att undvika. Intagningsstopp behöver ibland tas till för att häva utbrottet och beslut om detta tas då i samråd med vårdhygien. VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT HINDRA SMITTSPRIDNING? VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT VARA FÖRBEREDD? En grundsten för att hindra smittspridning i vården är att hitta patienter som kan ha blivit smittade av vinterkräksjuka snabbt. Patienter med kräkningar eller diarré ska läggas på enkelrum med tillgång till egen toalett. Patienter som läggs in från vårdinrättningar med smittspridning, eller där nära anhöriga nyss varit sjuka bör inte läggas på flerpatientsrum. När man vårdar en patient som har diarré eller kräkningar ska man alltid tvätta händerna och därefter sprita som vanligt. Bara handsprit räcker inte mot norovirus. Dessutom är städningen viktig eftersom viruset är stabilt i miljön och kan smitta från olika ytor långt efteråt. Det är också lämpligt att tänka över livsmedelshanteringen så att smitta undviks via maten. Självservering för patienterna innebär risk att smitta sprids. Om man drabbas av ett utbrott kan man ofta med rätt åtgärder hindra att utbrottet blir stort. Att tidigt ta kontakt Att inför säsongen gå genom rutinerna i personalgruppen ökar medvetenheten och kunskapen om hur man ska göra. Vårdhygien har riktlinjer på sin hemsida (under ”Tarmsmitta” på www.skane.se/vardhygien) där alla rutiner kring vinterkräksjuka finns beskrivna. Ytterligare information finns också i Vårdhandboken, se www.vardhandboken.se. Man ska också komma ihåg att det är viktigt att ta hand om alla patienter på ett bra och säkert sätt. Flera allvarliga tillbud och även dödsfall har inträffat för att man först misstänkt vinterkräksjuka men där det senare visat sig handla om sepsis istället. Mycket talar alltså för att vi har en vinterkräkssjukesäsong värre än vanligt att vänta, men om alla är förberedda och pålästa om rutinerna och på alerten så tror jag att vi kan klara noroviruset även denna vinter utan allt för stor påverkan för våra patienter, oss själva och för vården totalt sett. 10 epi skåne #3/2015 NOROVIRUS I SKÅNE ANTAL POSITIVA PROV PER VECKA JURISTENS KRÖNIKA Smittskydd, annan vård och flyktingmottagande Smittskyddslagen gäller samtliga personer som trampar den skånska myllan. Åtminstone när det gäller skyldigheterna. Misstänker en person att hen är smittad av en allmänfarlig sjukdom måste hen, enligt smittskyddslag, uppsöka läkare för undersökning och provtagning bums oavsett om du har bott i Malmö i 17 år, nyss ankom till Malmö Central från Syrien eller är en turist från Kanada. Gällande skyldigheten är vi således alla lika. När det gäller rättigheterna, t ex kostnadsfrihet gällande provtagning, vård och behandling finns inte riktigt samma jämlikhet. Jämfört med andra vårdinsatser är smittskydd dock mer tydligt vad som gäller för en patient både om hur omfattande en vårdinsats ska vara och om kostnadsfrihet gäller eller inte. Anledningen till det är förmodligen att smittskyddsinsatser ses som befolkningsinriktad åtgärd som är till gagn för alla och skyddar hela befolkningen. Lite plumpt sagt kan man säga att får Pelle kostnadsfri behandling mot sin klamydia kanske risken är mindre att han, av ekonomiska orsaker, går och drar på smittan och smittar andra… RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Utgångspunkten enligt hälso- och sjukvårdslagen är att ingen kan nekas vård eller i vart fall inte kunna nekas att få en medicinsk bedömning. Och det är en bra början. Sen har alla som vistas i landet, som ovan sagt, samma skyldigheter att undvika att smitta andra i enlighet med smittskyddslagen. Men alla har inte samma rätt till kostnadsfrihet. Turisten från Kanada t ex. har inte rätt till det utan måste hosta upp en försäkring som täcker hens kostnader vid ett vårdbehov. Detta gäller dock inte smittskydd för asylsökande eller papperslösa, dvs. personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. De flyktingar som nu kommer till Sverige måste betraktas som personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd tills de sökt asyl eller har fullföljt sin transit. I detta skede har alla dessa personer rätt till samma kostnadsfria smittskyddsåtgärder som den övriga befolkningen. När de sedan får ”status” som asylsökande fortsätter de ha samma rätt till smittskyddsåtgärder som övrig befolkning. tigheter asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd har. Om personer med denna ”status” kommer för test av någon allmänfarlig sjukdom, t ex hiv, klamydia, TB, hepatit C ska alltså personen få en kostnadsfri test och de följande smittskyddsåtgärder som är adekvata i situationen, t ex. behandling vid positivt provsvar. Förutom denna rättighet ska asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd erbjudas ett hälsosamtal där viss screeningverksamhet ingår. VÅRD SOM INTE KAN ANSTÅ Barn har generellt samma rättigheter till vård och behandling, och rätt till samma kostnadsfrihet, i Sverige oavsett om det gäller smittskydd eller andra vårdinsatser. Däremot begränsas vuxna asylsökande, samt vuxna personer utan tillstånd att vistas i landet, rätt till vårdinsatser - till vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och vård vid abort. Vid resterande vårdinsatser gäller full betalning för patienten. Socialstyrelsen gjorde en genomgång av begreppet vård som inte kan anstå 2014 och kom inte oväntat fram till att det i princip är omöjligt att ange vilka diagnoser, tillstånd eller åtgärder som omfattas av begreppet vård som inte kan anstå. Denna knepiga bedömning lämnades sedan tillbaka till behandlade läkare med konstaterandet att patienten måste bli ”undersökt och bedömd enligt gängse praxis vid varje tillfälle” och ”att behovet av vård som inte kan anstå endast kan avgöras av den enskilda läkaren i varje enskilt fall”. Jag antar då att behandlande läkares analys måste utgå från de krav som finns i patientsäkerhetslagen, dvs. hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Låter sunt tycker jag och ganska självklart. Men inte lätt! Peter Gröön Smittskyddsjurist ALLTID KOSTNADSFRI TESTNING VID MISSTANKE OM ALLMÄNFARLIG SJUKDOM En gränslinje går således här mellan smittskyddsåtgärder och övrig hälso- och sjukvård gällande vilka vårdinsatser man kan få samt vilka kostnadsfria rät- Under Nyheter på Smittskydd Skånes hemsida har vi samlat frågor och svar om flyktingar och smittor. #3/2015 epi skåne 11 Kommande utbildningar: GRUNDUTBILDNING FÖR STI-SMITTSPÅRNING 2 december 2015 grundutbildning i smittspårning av sexuellt överförda infektioner (STI). Utbildningen hålls i Lund och vänder sig till dig på ungdomsmottagning, barnmorskemottagning, STI-mottagning eller hälsovalsenhet som skall börja smittspåra. Utbildningen avslutas med ett web-baserat kunskapsprov. Anmäl dig på Smittkydd Skånes hemsida under ”Utbildningskalender” SMITTSKYDD SKÅNE ANORDNAR SMITTSKYDDSSEMINARIER FÖR PRIMÄRVÅRDEN tider om du är smittskyddsansvarig läkare eller sjuksköterska. • Tisdagen den 8 mars 2016 i Helsingborg • Torsdagen den 10 mars 2016 i Kristianstad • Torsdagen den 17 mars 2016 i Malmö Temat är ”Epidemiologi och riskkommunikation plus en klinisk del”. Slutgiltigt program kommer. BOKA IN FÖLJANDE VÅRDHYGIEN Vårdrelaterade infektioner – Hur förbättrar vi patientsäkerheten? Utbildning för dig som är verksamhetschef, områdeschef, enhetschef, chefläkare, chefsjuksköterska, patientsäkerhetssamordnare eller motsvarande som arbetar inom slutenvården. Program och anmälan hittar du på www.skane.se/vardhygien 12 NOVEMBER 9-12 I LUND ELLER 1 DECEMBER 9-12 I MALMÖ: Smittskydd Skåne www.skane.se/smittskydd e-post: smittskydd.skane@skane.se Smittskydd Skåne, 205 02 Malmö Tel växel: 040-33 71 80. Fax: 040-33 71 88 Telefon:E-post: Håkan Miörner Håkan Ringberg Eva Gustafsson Per Hagstam Helena Wahlfrid Niclas Winqvist Rosmarie Fält Ulla Stamer Lena Melchert-Cacia Karolina Fischerström Peter Gröön Mariam el Moghrabi Ida Elisabet Hall (Tjänstledig) Rachel Cooper Smittskyddsläkare Stf. smittskyddsläkare Bitr. smittskyddsläkare Bitr. smittskyddsläkare Chefs- och verksamhetsstöd Epidemiolog Smittskyddssjuksköterska Smittskyddssjuksköterska Smittskyddssjuksköterska Smittskyddssjuksköterska Jurist Administratör Projekt Kondomkunskap Projekt Kondomkunskap 040-33 71 81 040-33 71 85 040-33 71 42 040-33 71 84 040-33 71 41 040-33 71 86 040-33 71 83 040-33 71 87 040-33 71 82 040-33 71 07 040-33 68 70 040-33 71 80 040-33 69 77 040-33 18 15 hakan.miorner@skane.se hakan.ringberg@skane.se eva.x.gustafsson@skane.se per.hagstam@skane.se helena.wahlfrid@skane.se niclas.winqvist @skane.se rosmarie.falt@skane.se ulla.stamer@skane.se lena.melchert-cacia@skane.se karolina.fischerstrom@skane.se peter.groon@skane.se mariam.elmoghrabi@skane.se ida.hall@skane.se rachel.cooper@skane.se Smittskydd Skåne, 291 85 Kristianstad Fax: 044-309 16 77 Mattias Waldeck Åsa Ståhl Marie Sten Bitr. smittskyddsläkare Smittskyddssjuksköterska Administratör 044-309 16 08 mattias.waldeck@skane.se 044-309 16 18 asa.stahl@skane.se 044-309 16 16 marie.sten@skane.se Vårdhygien www.skane.se/vardhygien skåne epi skåne #3/2015 Ansvarig utgivare: Redaktör: Layout: Tryckeri: Upplaga: Papper: Håkan Miörner Håkan Ringberg, Niclas Winqvist, Josefine Thylefors Wilma Designbyrå, Jenny Willman Elander Sverige AB 2.800 ex Maxisilk, miljömärkt med Svanen
© Copyright 2024