1. No category

Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan (Fp6).
7,5 hp, kurskod: 970G19
STUDIEHANDLEDNING ht 2015
vers.1.1
FÖRORD
Välkomna till kursen ”Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan”, 970G19 (Fp6). Vi
som arbetar i denna kurs hoppas att den ska bli utvecklande för alla studerande och
bidra med praktisk och teoretisk kunskap inom det estetiska området.
Kursen ska ses som en direkt fortsättning på kursen i utbildningens andra termin:
”Förskolepedagogik, estetiska lärprocesser, skapande och lärande”, 970G07 (Fp3). Vi
ansvariga önskar att denna kurs kommer att bli ett tillfälle för den studerande att
utveckla sin roll som en inspirerande och skapande pedagog med hjälp av erfarenheter
från kursens olika moment.
I kursen bearbetas de estetiska uttrycken både utifrån konstnärliga värden samt som
verktyg i lärandeprocesser. De estetiska ämnesområdena integreras med varandra i
olika temaarbeten.
Läs mer om kursen på hemsidan:
http://www.liu.se/utbildning/program/forskola/student/termin-5/970g19forskolepedagogik-6-lust-att-lara-estetiska-larprocesser-i-forskolan?l=sv
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Kursens upplägg | 3
2. Medverkande lärare | 3
3. Lisam | 3
4. Kursmoment | 5
5. Kursens provkoder | 7
6. Omexaminationer | 8
7. KURT | 8
8. Litteraturlista | 9
9. Fusk och plagiat | 12
10. Självstudieguide | 13
2
1. KURSENS UPPLÄGG
Kursen omfattar fyra huvudmoment: (läs mer i kapitel 4).
Introduktion
Tematiskt arbete
Estetisk produktion
Föreläsning
Litteraturseminarium
Reflexioner kring
estetisk teori och
praktik:
essä
Verkstäder
2. MEDVERKANDE LÄRARE
Kursansvariga:
Michael Bruze (musik), 011-363063, michael.bruze@liu.se
Gunnar Ekermo, 011-363066, gunnar.ekermo@liu.se
Övriga medverkande lärare:
Anne-Lie Armerö (kursmentor), 070-3508480 (onsd.), 013-208425 (övrig tid),
anne-lie.armero@liu.se
Lotta Holmgren Lind (drama), 011-363052, lotta.holmgren.lind@liu.se
Inez Isaksson-Vogel (bild), 013-282044, inez.isaksson-vogel@liu.se
Catarina ”Kicke” Jeppsson (rörelse), 013-282034, catarina.jeppsson@liu.se
Anna Sand (kursmentor), anna.sand@liu.se
Britt Westanmo (kursmentor), 0722-354666, britt.westanmo@liu.se
3. LISAM
Lisam är den utbildningsplattform som de studerande och lärarna använder i denna
kurs. Där finns även kursplanen, schemat och andra kursrelaterade dokument. På Lisam
publicerar kursansvariga och lärare detaljinformation kring skilda moment. Därför är
det av vikt att den studerande håller sig uppaterad med all den information som
publiceras där. På sidan finns det även möjlighet att ställa allmänna frågor till de
kursansvariga, vars svar kan intressera alla studerande.
Den studerande använder Lisam för att lämna in mer avgränsade skrivuppgifter men
även kursens avslutande essä. Var noga med att lägga in texterna i avsedda mappar samt
inom gällande tidsgränser. På Lisam meddelas även kommentarer samt slutomdömen
på inlämnade arbeten.
3
4. KURSMOMENT
Kursen ”Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan” omfattar fyra huvudmoment:
verkstäder, temaarbete, estetisk produktion med litteraturseminarium samt skrivande
av essä. De första momenten är grupprelaterade, det sista är en enskild uppgift. De olika
momenten är:
A. Verkstäder (OBL1.)
I denna kurs, som främst är temaorienterad, har de studerande som introduktion till
temaarbetet (se B) en verkstad i vardera ämnena bild, drama, musik och rörelse. Dessa
tillfällen är till för att ge idéer, teorikoppling och praktisk inspiration till det kommande
temaarbetet.
Dessa verkstäder ansluter till kursen mål: ”att utifrån estetisk pedagogisk teori använda verktyg
och material inom de estetiska uttrycken bild, drama, musik och rörelse i relation till
förskolläraruppdraget”.
B. Pedagogisk redovisning/tematiskt arbete (MRE4).
I förskolans mål står det att förskolan ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sin
skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många
uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama” (Lpfö89,
reviderad 2010).
Detta är ett kursmoment där arbetsgruppen samarbetar för att producera ett tänkt
temaarbete med estetiska förtecken för en förskolegrupp. Gruppen ska i detalj planera
ett upplägg för ett igångsättande av detta arbete.
Som inspiration för detta arbete kommer de ansvariga lärarna Anne-Lie Armerö och
Britt Westanmo att presentera några utgångspunkter för arbetet i samband med en
föreläsning som även fungerar som momentets introduktion. Rubriken på deras
föreläsning den 2015-08-19 är: Tematiskt arbetssätt, med fokus på estetiska uttryckssätt.
Utifrån styrdokumentens intentioner kommer de studerande att få exempel på hur
förskolans verksamhet kan implementera de estetiska praktikerna när det gäller
temaarbete.
Denna produktionsuppgift, som omfattar minst två av de i kursen ingående ämnena, ska
fungera som en temastart i en förskolegrupp och omfatta fyra dagars arbete i
arbetsgruppen där samtliga ska vara aktiva i alla delar. Ledord för detta arbete är Lek –
Fantasi - Kreativitet.
Vid redovisningen, som sker i storgrupper, har arbetsgruppen förberett:


att övergripande redogöra för upplägget av denna temastart samt en tänkt
fortsättning på temaarbetet (använd tekniska hjälpmedel för denna
presentation). Redogör för: syfte, upplägg, förberedelser, introduktion,
avslutning, instruktioner, inspiration, lärande, materiel mm.
att praktiskt genomföra en eller flera aktiviteter med utgångspunkt för
tematanken i 20 minuter tillsammans med övriga deltagare
4

några relevanta diskussionsfrågor kring innehållet i det valda temat. Detta sker i
direkt anslutning till genomförandet. Arbetsgruppen ansvarar för och leder
denna diskussion som varar i ca 10 minuter. Det hela avslutas med en
utvärdering på ca 10 minuter.
I den sammanfattande texten som lämnas in en vecka efter redovisningen ska
arbetsgruppen:
a) beskriva arbetsprocessen
b) skriva fram utgångspunkterna
c) beskriva temaarbetets totala upplägg
d) utvärdera den egna insatsen. Hur gick det? Varför? Lärt?
e) förhålla sig till den andra arbetsgruppens kritik av presentationen
f) intygar allas deltagande i förberedelser, redovisning samt sammanställande av
paper
Samtliga av punkterna a-c kopplas både till Läroplan för förskolan samt boken
Utbildningsvetenskap för förskolan (kap.10) av Persson Riddersporre (se litteraturlistan).
Den sammanfattande texten omfattar tre A4-sidor i Times New Roman 12. Radavstånd
1,5. Alla citat och referat sker enligt akademisk metod. Texten läggs in på Lisam i därför
avsedd mapp. Stopptid för inlämnande den sammanfattande texten är 2015-09-03. Alla
gruppmedlemmar som medverkat i detta arbete skriver under detta dokument och
måste vara överens om detta. Har du varit frånvarande från hela eller delar av detta
temaarbete måste du ta igen detta.
För att bli godkänd på detta temaarbete, ska den studerande 1) ha deltagit praktiskt och
teoretiskt i förberedelse av arbetet, 2) medverkat vid presentationen och diskussionen,
3) medverkat vid skrivandet av den sammanfattande text som arbetsgruppen lägger ut
på Lisam.
Denna aktivitet ansluter till kursplanens mål: ”att planera, genomföra, leda och utvärdera
pedagogiska aktiviteter med estetisk inriktning” samt
”att genom och i de estetiska uttrycksmedlen inspirera och vara tydlig i sin ledarroll samt kunna ta
vara på barns möjligheter till lärande”.
C. Litteraturseminarium (MRE5).
Innehållet i kursens examinerande litteraturseminarium berör dess rubrik: ”Lust att
lära, estetiska lärprocesser i förskolan”. Seminariet hålls i arbetsgrupperna.
Den studerande förbereder sig till seminariet genom att läsa 250 sidor ur minst två av
titlarna från litteraturlistans inledande del under rubriken ”Estetiska lärprocesser” samt
aktuell Läroplan för förskolan. Det är viktigt att den studerande kan sammanfatta
författarnas budskap, kan se styrkor och svagheter i författarnas tänk samt kan omsätta
de inhämtade kunskaperna till den kommande professionen; vilken betydelse och vilka
konsekvenser får seminarieinnehållet för upplägget av arbetet tillsammans med barn?
5
Den studerande ska även producera två frågeställningar (varav examinerande lärare gör
ett val) till de lästa texterna och vara beredd att i arbetsgruppen leda en diskussion
utifrån de egna frågorna. Förbered detta genom anteckningar och egna stödpunkter.
Dessa frågeställningar ska vara knutna till både den lästa litteraturen samt till
Läroplanen. Frågorna, med sidhänvisning till det lästa i både Läroplan och
estetlitteraturen, mejlas två dagar före litteraturseminariet till den medverkande
läraren (michael.bruze@liu.se alt. gunnar.ekermo@liu.se). Glöm ej att ange
arbetsgruppsbeteckningen.
Detta seminarium ansluter till kursplanens mål: ”att argumentera för och motivera värdet av
estetiska uttrycksmedel och estetiska lärprocesser i pedagogisk verksamhet med stöd av läroplan
och forskning”.
D. Estetisk produktion (OBL3).
I den estetiska produktionen som pågår under 8-9 dagar ska samtliga i kursens
ingående estetämnen (bild, drama, musik, rörelse) vara tydligt representerade och
integrerade. Momentet kan ses som en utbyggd fortsättning på den ”performance” som
arbetsgrupperna skapade i kursen Fp3 våren 2014. Här utökas emellertid
föreställningsgänget till att omfatta två sammanslagna arbetsgrupper (ca 14 personer).
Temat för denna estetiska produktion är ”relationer”. Det kan handla om relationer
mellan barn/personal/föräldrar i skilda konstellationer.
Detta är ingångarna till denna estetiska produktion:
- mål och riktlinjer som finns i Lpfö 98 (rev.2010)
- erfarenheter som gruppen fått under olika VFU-perioder i
förskoleverksamheten
När detta är klart formulerar gruppen ett syfte för produktionen - som inte ska vara
barninriktad, utan hellre skapa debatt och skaka om en smula. Syftet förankras därefter
hos Michael Bruze eller Gunnar Ekermo innan gruppen arbetar vidare.
Glöm ej den viktiga publikkontakten i samband med iscensättningen. Tänk även på att
humor kan vara ett utmärkt verktyg; ett bra tillvägagångssätt för att uppnå syftet.
Varje produktionsgrupp redovisar i minst 20 minuter. Efter detta får gruppen respons
både från publiken och examinerande lärare.
Denna aktivitet ansluter till delar av kursplanens mål ”att utifrån estetisk pedagogisk teori
använda verktyg och material inom de estetiska uttrycken bild, drama, musik och rörelse i relation
till förskolläraruppdraget”.
E. Essä (SRE1).
Kursen avslutas med att den studerande skriver en enskilt examinerande text – essä.
Essä (franska essai, egentligen ’prov’, ’försök’) betecknar oftast en skriftlig framställning
av måttligt omfång där man avser att meddela fakta men gör det på ett personligt sätt.
6
I denna text som i sin form är såväl akademisk (fakta, referensteknik och litteraturlista)
som konstnärlig (intuition, fantasi och känsla) ska den studerande både sammanfatta
och bearbeta kursens innehåll i förhållande till rollen som kulturbärare i den kommande
yrkesrollen.
Texten ska formas till och liknas vid ett personligt inre samtal kring konstnärliga och
pedagogiska processer. Den egna utvecklingen i förhållande till kursinnehållet ska
belysas och värdena av estetiska perspektiv framhållas.
Till sin hjälp har den studerande erfarenheter från kursens olika praktiska moment samt
den inlästa litteraturen på minst 200 sidor per ämne (bild, drama, musik, rörelse).
Så disponerar du din essä, använd dig av följande mellanrubriker.
1. Kursens innehåll. (Detta har jag lärt mig. Detta måste jag personligen utveckla i
förhållande till kommande yrkesrollen. Knyt an dina tankar till Lpfö/2010). Din
text omfattar minst 3.000 tecken.
2. Estetisk produktion. (Reflektera kring produktionens olika delar. Estetisk
ansats, tematiskt tänk, process, resultat mm. Koppla din text tydligt till samtliga
kursmål). Din text omfattar minst 5.000 tecken.
3. Tematiskt arbete. (Du berättar; resonerar och argumenterar kring tematiskt
arbete i förskolan. Fördelar och nackdelar. I denna del knyter du an
resonemangen till de lästa 800 sidorna). Din text omfattar minst 7.000 tecken.
4. Visioner. (Här resonerar du vilt och stort kring hur du ser de estetiska ämnenas
närvaro i förskolans arbete. Hur kan man stärka det estetiska områdets närvaro i
verksamheten? Hur kan verksamheten förnyas? Hur kan vi möta barnen på ett
kvalificerat och fullgott vis?). Din text omfattar minst 5.000 tecken.
Essän omfattar 20-25.000 tecken inklusive blanksteg i Times New Roman 12.
Radavstånd 1,5. Därutöver tillkommer försättsbladet och litteraturlistan enligt APAsystemet: http://www.his.se/biblioteket/sokguide/skriva-referenser/ Tio arbetsdagar
efter inlämningen får den studerande skriftlig respons på sin essä av examinerande
lärare. Detta sker på Lisam.
När den studerande är klar med essäarbetet läggs den in i avsedd mapp på Lisam.
Stoppdatum för inlämning av essän är 2015-09-18, kl.16.00.
Denna aktivitet ansluter till kursplanens mål: ”att argumentera för och motivera värdet av
estetiska uttrycksmedel och estetiska lärprocesser i pedagogisk verksamhet med stöd av läroplan
och forskning”.
5. KURSENS PROVKODER
OBL1; Verkstäder, 0hp. D
MRE4; Pedagogisk redovisning, 2,5hp. UG
MRE5; Litteraturseminarium 1,5hp UG
OBL3; Integrerat arbetssätt, 0hp. D
SRE1; Essä, 4hp. UV (tre betygssteg)
7
6. OMEXAMINATIONER
Inlämning av texter för omexamination sker på Lisam:
Verkstäder (bild, drama, musik, rörelse): senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00.
Pedagogisk redovisning, senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00.
Litteraturseminarium, senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00.
Integrerat arbetssätt, senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00.
Essä, senast v.43, söndag 25/10, kl.23.00.
7. KURT
Utvärdering av kursen 970G19 sker efter dess slut via det elektroniska
kursutvärderingssystemet KURT och nås via studentportalen:
https://www3.student.liu.se/portal/
8
8. LITTERATURLISTA
Estetiska lärprocesser
Dahlbeck, P & Persson, S (2010). Estetik i förskolan (kap.10) ur Riddersporre, B &
Persson, S (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur
Klerfelt, A & Qvarsell, B (red.) (2014). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Del 2.
Malmö: Gleerups
Pramling-Samuelsson, I (2011). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts
akademiska förlag
Smidt, S (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur
Vygotskij, L (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
Bild
Texter som bygger på forskning:
Ahlner Malmström, E (1998). En analys av sexåringars bildspråk. (avhandling)
Lund: University Press
Aronsson, K (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och kultur
Bendroth Karlsson, M (1996). Bildprojekt i förskola och skola. Linköpings Universitet
Bendroth Karlsson, M (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Fast, C (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala Universitet (avhandling)
Laddas ner från http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf
Skoog, E (1998). Hur arbetar förskollärare med bild? (Licentiatavhandling.)
(Institutionen för pedagogik och psykologi) Universitet i Linköping
Änggård, E (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (Finns som
avhandling från 2004 i elektronisk form:
http://www.ep.liu.se/diss/arts_science/2005/3)
Andra texter:
9
Ahlner Malmström, E (1991). Är barns bilder språk? Malmö: Carlssons
Barnes, R (1994). Lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur
Doverborg, E & Pramling Samuelsson, I (2012). Att förstå barns tankar:
kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber förlag
Fast, C (2008). Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Löfstedt, U (1999). Bildskapande verksamhet i förskolan. Jönköping: Univ. Press
Trageton, A (2014). Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola. Stockholm:
Liber förlag
Wehner-Godée, C (2011). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av
olika medier. Stockholm: Liber AB
Wiklund, U (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Klippan: UR förlag
DRAMA
Texter som bygger på forskning:
Fredriksson, K (2013). Drama som pedagogisk möjlighet. En intervjustudie med lärare i
grundskolan. Licentiatavhandling. Linköping: Linköpings Universitet.
(Finns på nätet! Speciellt kap 5: Drama i skolans praktik – lärares berättelser, ett
konkret exempel på vetenskaplig analys av en dramapedagogisk praktik)
Holmgren-Lind, L.E. CH. (2007). Pedagogiskt drama – I skärningspunkten mellan
teaterkonst och estetisk praktik. Linköping Studies in Arts and Science. FiF-avhandling no
92 2007:1
Andra texter:
Berggraf Sæbö, A (2010). Drama i barnehagen. Oslo: Universitetsförlaget
Bolton, G (2008). Drama för lärande och insikt: om dramapedagogik i teori och praktik,
texter i urval av Anita Grünbaum. Göteborg: Daidalos
Helander, K (2003). Barndramatik och barndomsdiskurser. Lund: Studentlitteratur
Österlind, E (red) (2011). Drama – ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur
MUSIK
Texter som bygger på forskning:
Grahn, M & Öfverström, C (2007). Musiskt lärande. Linköpings universitet: Skapande
Vetande 52
10
Kempe, A-L & West, T (2010). Design för lärande i musik. Finland: Norstedts
Riddarsporre, B & Söderman, J (red) (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm:
Natur och kultur
Andra texter:
Eriksson, M (2013). Musik i förskolan – inspiration och lärande i sagans värld. Kalmar:
Lärarförbundets Förlag
Vesterlund, M (2003). Musikspråka i förskolan. Med musik, rytmik och rörelse. Stockholm:
Runa Förlag
RÖRELSE
Text som bygger på forskning:
Ericsson, I (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer – en
interventionsstudie i skolår 3.(avhandling) Malmö Högskola; Holmbergs förlag. Kan
köpas via: http://www.mugi.se Kan laddas ner via: http://forskning.mah.se/id/luiner
(2012-12-18)
Ericsson, I (2005). Rör dig – lär dig. Motorik och inlärning. Stockholm: Sisu idrottsböcker
Grindberg, T & Langlo Jagtøien, G (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur
Osnes H, Skaug H N & Eid Kaarby K M (2010). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Lund:
Studentlitteratur
Andra texter:
Granberg, A (1994). Småbarnsrytmik. Stockholm: Liber (s.9-‐81)
Hammar, L & Johansson, I (2008). Visst kan alla vara med! – i idrott, lek och spel.
Örebro: Varsam. (s.18-‐60)
Sjöstedt Edelholm, E & Wigert, A (2005). Att känna rörelse – en danspedagogisk metod.
Stockholm: Carlssons
METODLITTERATUR
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Malmö:
Studentlitteratur.
STYRDOKUMENT
11
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket.
http://libguides.ltu.se/content.php?pid=213514&sid=1776754
9. FUSK OCH PLAGIAT
På senare år har det inom lärarprogrammets olika delar lagts ökad vikt vid
vetenskapligt skrivande. Uppsats- och rapportskrivande återkommer därför som ett
centralt moment i många kurser. Tyvärr har det parallellt med denna utveckling också
skett en ökning av antalet fall av uppsatsplagiat, både inom universitetet och i skolan,
vilket bland annat kan hänföras till tillgängligheten av olika former av hemsidor och
färdiga uppsatser på internet. Den definition av fusk och plagiat som Linköpings
universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap.1 §).
Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon
annan författare – antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en
bok, artikel eller hemsida – och som 2. saknar en ordentlig källhänvisning som visar var
det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att
referera och citera källor – det ska man göra i vetenskapliga texter – men det måste klart
framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den
information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller
parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i
samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning
med sidor direkt efter ett citat.
Långa stycken av en uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex.
att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på internet. Bland de uppsatser som
blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas
källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor.
Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av
databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations- och/eller
fördjupningsuppgift. Denna nättjänst kan dock inte svara på om en text är plagierad eller
ej, men visar på delar av texten som bör kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig
om plagiat.
Vad händer vid fusk? Vid misstanke om fuskförsök gör tentamensvakten en anmälan till
ansvarig lärare. Examinator kontaktar studenten så snart som möjligt efter
tentamenstillfället för att informera om anmälans gång. Misstanke om fuskförsök
anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd.
Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och
två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och
examination i upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda
påföljden är två månaders avstängning.
Vid beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet
och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. Universitetet ser lika
allvarligt på fusk vid laboration, hemtentamen, uppsatsskrivning etcetera, som på fusk
12
vid skriftlig tentamen.
10. SJÄLVSTUDIEGUIDE
På universitetsbibliotekets sida ”NoPlagiat”, kan du som studerande lära dig mer om vad
som gäller kring plagiering och upphovsrätt och dessutom göra övningar för att testa
förståelsen: http://noplagiat.bibl.liu.se/default.sv.asp
13