Det mångspråkiga skolbiblioteket
Mångspråkiga skolbiblioteket Det mångspråkiga skolbiblioteket Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skol- och gymnasiebibliotek bör ge tillgång till litteratur på elevernas olika språk. IB inspirerar till mångspråkigt arbete Att skolbibliotek erbjuder litteratur på elevernas olika modersmål är nödvändigt för att möta alla elevers behov och stödja deras lärande och självkänsla, säger Charlotte Goobar på Internationella biblioteket (IB). Inte minst för de nyanlända eleverna är det värdefullt att få tillgång till böcker på sitt eget språk, innan de hunnit lära sig läsa alls på svenska. Genom att till exempel skylta på ett sätt som inspirerar och väcker nyfikenhet kan biblioteket visa de olika språk som finns i skolan och att de alla är viktiga. Genom att jobba integrerat med undervisningen och bidra med kunskap om mångspråkig litteratur, databaser och andra webbresurser medverkar samtidigt skolbibliotekarien till att främja elevernas flerspråkighet. Charlotte Goobar, foto: Helene Derkert Uppmuntrar till samarbete inom skolan Charlotte Goobar arbetar som utvecklingsledare och kontaktperson för den verksamhet som Internationella biblioteket riktar till gymnasiebiblioteken i Sverige. Hon berättar att det finns ett stort intresse och engagemang bland skolbibliotekarier för mångspråksfrågor. Många verkar ha tagit till sig vad styrdokumenten säger och inser att skolbiblioteket kan stödja elevers lärande genom att arbeta mångspråkigt. Men det finns också hinder på vägen. Charlotte Goobar berättar att det finns skolbibliotekarier som säger att de varken har pengar eller hyllmeter för att köpa böcker på olika språk. Hon menar att det i den situationen är viktigt att stanna upp, fundera över sina prioriteringar och se om de stämmer med elevernas verkliga behov. 1 Mångspråkiga skolbiblioteket − Hur många elever finns på den egna skolan som har ett eller flera andra språk än svenska? Reflektera över vad lagar och styrdokument säger om skolans arbete med och för elever med annat modersmål än svenska! Det är också viktigt att föra den här diskussionen med rektor, som är den som tilldelar resurser. Det mångspråkiga arbetet bör vara förankrat hela vägen, hos skolledning, lärarkollegium och bibliotekspersonal för att bli relevant och få nödvändigt utrymme. Hon betonar också betydelsen av att samarbeta med modersmålslärarna när de finns. − Skolbibliotekarie och modersmålslärare kan ha ett fruktbart utbyte av kunskaper och erfarenheter när det gäller litteratur på elevernas modersmål! Ser gärna samarbete mellan bibliotek Ett annat sätt att övervinna hinder som brist på tid, plats och pengar är att hitta former för hur man kan samverka och samordna resurserna inom ett län eller en kommun, säger Charlotte Goobar. − Jag tänker till exempel på hur man i Växjö har en väldigt enkel modell för att hjälpas åt kring mångspråkig litteratur genom att tre skolbibliotek är huvudansvariga för beståndet, som alla skolbiblioteken delar på och enkelt lånar från. Det finns fler exempel på lokala samarbeten och råd till skolhuvudmän i en publikation från Kungliga biblioteket. Charlotte Goobar hoppas att den skriften också bidrar till att göra IB:s verksamhet mer känd bland skolledare och skolhuvudmän. Att jobba med mångspråkighet i skolbiblioteket http://bit.ly/1Nd1O1E Ger stöd till skolbibliotek För folk- och skolbibliotek i hela landet, som behöver expertstöd, finns IB som kompetenscenter och lånecentral. Där har Charlotte Goobar en viktig uppgift att försöka nå ut och bredda bibliotekets nätverk kring mångspråkigt arbete. Samverkan är en ledstjärna i såväl konsultativt stöd som i metod- och kompetensutveckling. − För att kunna kommunicera med så många som möjligt ute i landet, finns Facebookgruppen Mångspråkigt gymnasiebibliotek. Där kan vi nätverka och inspirera varandra genom idé- och erfarenhetsutbyte och gemensam omvärldsbevakning. Jag skickar ut en jämn ström med bra tips och länkar den vägen, så det kan vara värt att kliva in och hålla koll där! Alla skolbibliotekarier som behöver stöd när det gäller det mångspråkiga skolbiblioteksarbetet kan vända sig till IB. Det kan vara nya skolbibliotekarier som inte kommit in i arbetet, eller mer rutinerade som arbetar på en skola som fått elever med annat modersmål än svenska. − De allra flesta som kontaktar oss vill ha inköps- och litteraturvägledning. Dessutom efterfrågas kompetensutveckling och även praktiskt stöd i form av biblioteksutrustning som skyltar, knubbtexter och informationsmaterial. 2 Mångspråkiga skolbiblioteket Skolbiblioteken kan också låna litteratur från IB. De kan göra enstaka lån av titlar, antingen genom folkbiblioteket eller genom Libris och även direkt från IB via bibliotekskatalogen. − Interbib.se, vår nya flerspråkiga webbplats med integrerad katalog, är själva hjärtat för vårt utåtriktade arbete. Där finns i stort sett allt stöd och all vägledning tillgänglig och dessutom massor av spännande läsning! Om ett skolbibliotek behöver låna kompletterande depositioner, så ska det vända sig till sitt folkbibliotek, eftersom det är folkbibliotekens bestånd av mångspråkiga medier som IB kompletterar. Det finns flera poänger med detta, menar Charlotte Goobar. − Bland annat ger det tillfälle att kommunicera med sitt lokala bibliotek om hur behoven av mångspråkig litteratur ser ut inom den egna kommunen och om hur man kan samarbeta kring det, avslutar Charlotte Goobar. Charlotte Goobars tips till skolbibliotekarier • Formulera, tillsammans med skolledning och lärare, en strategi för hur skolbiblioteket kan stödja elever med annat modersmål än svenska. • Kartlägg vilka språkgrupper som finns i skolan! Det ger en bra grund för mångspråksarbetet. Låt gärna kartläggningen ingå i strategin. • Skriv in mångspråksarbetet i skolbibliotekets och skolans arbets- och/eller verksamhetsplan. Se till att planen samspelar med kommunens biblioteksplan, för att klargöra ansvar, roller och samarbetsområden. • Använd Interbib.se både som bibliotekskatalog och för information och inspiration. • Gå med i Facebook-gruppen Mångspråkigt gymnasiebibliotek, där finns bra tips inte bara för gymnasiebibliotekarier utan för alla typer av skolbibliotek. Fakta om det mångspråkiga skolbiblioteket Som en integrerad del av skolan kan skolbiblioteket spela en viktig roll för elever med andra modersmål än svenska. Forskning visar att den som lär sig modersmålet ordentligt också lättare lär sig ett nytt språk, som t. ex svenska. Den som kan sitt modersmål bra uppnår i allmänhet bättre resultat även i övriga ämnen. Andra argument betonar modersmålets betydelse för identiteten, självkänslan och relationerna med familjen. Tillgång till litteratur och författarskap på det egna språket är värdefullt för identitetsskapandet och kontakten med sin kulturella bakgrund. Även de lagar, riktlinjer och styrdokument som är viktiga för skolan säger att också skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt dem med annat modersmål än svenska. I Bibliotekslagen, Språklagen, Mångkulturella biblioteksmanifestet och läro- och kursplaner, t.ex. modersmålskursen, liksom också i Skolinspektionens riktlinjer för skolbibliotek, finns det motiveringar för att arbeta mångspråkigt. Text: Charlotte Goobar och Anette Holmqvist 3 Mångspråkiga skolbiblioteket Skolbibliotekarier om mångspråkigt arbete Vad betyder ett skolbibliotek för elever med annat modersmål än svenska? Skolverket har frågat några skolbibliotekarier. De arbetar på skolor som har eller håller på att bygga upp ett mångspråkigt bibliotek. Här kan du ta del av deras tankar. Foto: Montserrat Arias På Upplands-Brogymnasiet är man i färd med att börja bygga upp ett mångspråkigt skolbibliotek. Där arbetar Anna Rydh Eriksson som bibliotekarie och hon har tidigare erfarenhet av ett sådant arbete och vet att skolbiblioteket kan betyda oerhört mycket för elever med annat modersmål än svenska. − Det är en lugn plats där de har möjlighet att sitta ner och studera. Där finns vuxna som ofta har tid och som man kan fråga om det behövs. När biblioteket dessutom börjar tillhandahålla böcker på det egna modersmålet blir betydelsen ännu större. Hon berättar att på den förra skolan, som var en grundskola, märktes det tydligt på de elever som inte läste modersmål. − De blev oerhört glada över att deras föräldrars språk fanns på hyllan. De lånade och sade att de skulle be föräldrarna läsa och det märktes också att de kände stolthet. Nu hoppas Anna Rydh Eriksson få se samma effekt av den mångspråkiga satsning hon tänkt sig på Upplands-Brogymnasiet, det vill säga att eleverna känner sig sedda och betydelsefulla samt självklart att de börjar läsa och låna böcker på sitt modersmål. Hon hoppas också att de blir så intresserade att de självmant tar sig till Internationella biblioteket inne i centrala Stockholm. Än så länge är detta bara i planeringsstadiet och hon diskuterar med lärare och rektor hur det mångspråkiga biblioteket ska se ut och vad det ska innehålla. − Vi har tankar på ett bibliotek som innehåller några ”klassiker” från olika språk. Med de begränsade resurser som skolan har gäller det att bygga upp ett bestånd som håller över tid. Men det första vi behöver göra är att inventera vilka språk som förekommer på skolan och i vilken mängd. Ta kontakt med modersmålslärarna Att bygga upp ett mångspråkigt skolbibliotek kräver samarbete med många. Om det finns 4 Mångspråkiga skolbiblioteket modersmålslärare i kommunen eller på skolan så är det en självklar samarbetspartner och resurs för erfarenhetsutbyte. − I dialog med modersmålslärarna kan du bestämma vilka böcker som passar att ha på det enskilda språket och för just den målgrupp som finns på skolan, säger Anna Rydh Eriksson. De känner ofta till bra inköpskanaler. På min förra skola hade jag regelbundna möten med modersmålslärarna. Peter Rydén håller med. Han arbetar som bibliotekarie på Tingsholmsgymnasiets mediatek i Ulricehamn, en skola där minst 10 procent av ungdomseleverna har annat modersmål än svenska. Bland vuxeneleverna är det uppskattningsvis mer än hälften som har det, berättar han. − Mediateket gör egna inköp av modersmålslitteratur på tyska, franska och engelska. Vi tar då hjälp av modersmålslärarna för att få tag i det bästa materialet. Sedan har modersmålslärarna själva köpt in böcker på flera ytterligare språk, böcker som ska användas i undervisningen. Situationen för modersmålslärare varierar. Det är vanligt att de är anställda av kommunen och åker runt mellan olika skolor. I andra fall är de anställda direkt av skolan, som till exempel modersmålslärarna i arabiska och somaliska på Hjulsta grundskola i Stockholm. Av skolans 400 elever har nästan alla ett annat modersmål än svenska och det finns nyanlända elever i alla åldrar. Där arbetar Cilla Dalén som bibliotekarie sedan några år tillbaka och har ett etablerat samarbete med alla lärare inklusive språklärarna. − Det händer också att jag träffar externa modersmålslärare, säger hon. Vid några tillfällen har jag deltagit när skolledningen haft informationsmöte med dem inför läsårsstart, berättar hon. Samarbeta med folkbiblioteket och ta reda på om det finns centralt stöd i kommunen Det är också mycket vanligt att samarbeta med folkbiblioteket, eftersom skolbiblioteken måste gå via folkbiblioteket för att beställa kompletterande depositioner från Internationella biblioteket. Anna Rydh Eriksson, som ännu är i planeringsstadiet, glädjer sig åt att folkbiblioteket anställt en bibliotekarie som fått ansvar att jobba med mångspråkighet. − Självklart kommer vi att samarbeta med henne, säger hon. Jag kan tänka mig att det blir bra att ha en person på folkbiblioteket att diskutera mångspråkig litteratur med, även om hon inte kan tillhandahålla böcker till skolan. Peter Rydén berättar att stadsbiblioteket i Ulricehamn brukar plocka samman material på valda språk och skicka till skolan. − Ofta kan vi då få ett trettiotal olika böcker på de flesta vanliga språk, både nyare och äldre titlar, som också tilltalar eleverna. När det bara är någon enstaka elev som önskar sig böcker har det inte varit långt för dem att gå ner till stadsbiblioteket – där får de alltid bra hjälp. I Västerås finns det ingen möjlighet att beställa depositioner från stadsbiblioteket eller regionbiblioteket. Däremot har staden inrättat ett Språk- läs och skrivcentrum med lånecentral som 5 Mångspråkiga skolbiblioteket köper in böcker på modersmål till skolorna. Montserrat Arias arbetar centralt på stadens barnoch ungdomsförvaltning. − Meningen med denna verksamhet är att skolor ska kunna låna ifrån lånecentralen. Det kommer att bli som ett ”mini” IB för våra skolor. Hon berättar att de kommer samarbeta med modersmålslärare för att kontrollera att böckerna fungerar i skolan. Liknande varianter på centrala modersmålsresurser finns på fler ställen i landet, till exempel i Mölndal och Stockholm. I Mölndal finns över 800 elever som deltar i modersmålsundervisning och sedan ett tag tillbaka har skolorna möjlighet att beställa böcker från Modersmålsbiblioteket. Det gör till exempel Margareta Gulder som är bibliotekarie på Kvarnbyskolan, en 7-9-skola med 420 elever. Hon sitter också med i Modersmålsbibliotekets projektgrupp och berättar: − Skolbibliotek och folkbibliotek byggde upp grundbeståndet tillsammans och hjälptes åt med inköp med mera. Idag består samarbetet i projektet mest av fortbildning av modersmålslärare, bokprat för lärarna och lån. Tidigare hade grundskolorna i Stockholms stad möjlighet att få depositioner från Internationella biblioteket. Den möjligheten upphörde för ett drygt år sedan, berättar Cilla Dalén. − Vi har alltid haft en del egna böcker, framför allt på somaliska där en av våra modersmålslärare har hjälpt till att köpa in böcker. Men nu det senaste året har vi tyvärr inte alls kunnat tillhandahålla böcker på alla elevers modersmål. Vi håller nu på att bygga upp ett eget bestånd, men det år svårt – både att veta vad man vill köpa och att få tag i böckerna. Cilla Dalén berättar att Medioteket i Stockholm har börjat bygga upp ett bestånd som skolorna kan låna ur. Det är nya, fina böcker som uppskattas när de kommer till biblioteket, men tyvärr finns det ännu inte böcker på alla språk och heller inte så många olika titlar, menar hon. − Jag anser att det är helt nödvändigt med ett samarbete inom kommunerna, eller på länsnivå. På min skola kan det helt plötsligt stå två nyanlända elever med ett nytt språk som modersmål i biblioteket och vilja läsa böcker. Om jag då ska köpa in böcker tar det ett tag innan de kommer. Tycker eleverna om att läsa så behövs många olika titlar, och rätt vad det är så slutar eleverna igen. Däremot kan vi förstås på skolorna ha egna bestånd på de vanligare språken. Det finns också exempel på skolbibliotek som samarbetar med varandra för att bygga upp ett mångspråkigt skolbiblioteksbestånd. Så är det i Växjö, där olika skolbibliotek ansvarar för olika språk och sedan lånar av varandra. En verksamhet som betyder mycket Genom det mångspråkiga biblioteket får eleverna tillgång till lättlästa böcker, tidningar, tidskrifter och andra hjälpmedel på sitt eget modersmål. Nyanlända elever med bristande skolbakgrund kan behöva lära sig läsa, även om de kommer hit under sin högstadietid, och då är det lättare att göra det på modersmålet. − Som bibliotekarie kan jag hjälpa dem att hitta böcker på modersmålet, både böcker som föl6 Mångspråkiga skolbiblioteket jer undervisningen och böcker för egna studier, säger Cilla Dalén. Eleverna lånar mest för att läsa hemma, medan modersmålslärarna lånar någon enstaka gång för sin undervisning. Ett skolbibliotek med nyanlända elever måste på det hela taget ha en större bredd även på sitt utbud av svensk litteratur eftersom det kan behövas lättlästa böcker också. Det gäller även engelska, eftersom elever kan komma från länder där de inte haft någon engelskundervisning. På Tingsholmsgymnasiet upplever Peter Rydén att många elever kommer till Mediateket för att få inspiration och idéer och självklart för att hitta böcker på modersmålet. − Vi har ett gäng elever med arabiska som modersmål som ofta sitter i Mediateket och studerar – de har också lätt för att söka kontakt med oss i personalen. Anna Rydh Eriksson hoppas att effekten av ett mer mångspråkigt bestånd på Upplands Bro-gymnasiet blir att eleverna känner sig mer hemma i skolbiblioteket än de gör idag. − Att de känner att biblioteket verkligen finns här för deras skull, avslutar hon. Text: Anette Holmqvist. Elever medskapare i det mångspråkiga biblioteket − Det som jag tycker är värt att lyfta fram är vårt försök att arbeta nära eleverna och skapa relationer både med dem och med deras föräldrar, säger Karin Nielsen-Lundin som är skolbibliotekarie på Alléskolan i Åtvidaberg. Foto: Montserrat Arias På Alléskolan är biblioteket en mötesplats. Det finns kreativ yta, där elever och personal möts och skapar tillsammans. Hyllan med modersmålslitteratur och lättläst litteratur på svenska finns i anslutning till den här ytan. Tidigare fanns det inte så mycket litteratur på annat språk än svenska och de moderna språk som man läser i skolan, berättar Karin Nielsen-Lundin. Men för ett par år sedan startade en 7 Mångspråkiga skolbiblioteket internationell klass med elever från olika språkgrupper och kulturer och med stor variation i sin tidigare skolgång. Klassen har varierat i storlek mellan 5 och 10 elever och elever har delvis bytts under tiden. − Läraren, Isa Pils-Johansson, och jag har haft många långa samtal om hur skolbiblioteket skulle kunna stötta den här nyanlända gruppen. Vi insåg att vi behövde kunskaper, resurser, medier, programverksamhet och nätverk. Tillsammans utarbetade de båda en strategi för att främja läsning för barn med annat modersmål än svenska. Strategin, som tar avstamp i bibliotekslagen, är indelad i sex avsnitt: Värdegrund, Utgångspunkter för arbetet, Kunskap, Bestånd, Programverksamhet/Läsfrämjande arbete, Information och Samarbete. Strategin gäller både läsning på modersmål och svenska och har efter hand byggts ut. − Under hela året har vi aktivt byggt nätverk, gått kurser, läst böcker och skapat ett bestånd med både böcker på modersmål och på lätt svenska. Skapat bestånd i samverkan med elever På Alléskolans bibliotek har man bestämt att det ska finnas såväl litteratur på modersmål som ett bestånd av lättläst svenska som passar för elevgruppen. Det har tagit lång tid att hitta titlar och det var en utmaning att hitta lättläst litteratur, berättar Karin Nielsen-Lundin. − Det visade sig att det behövdes en särskild hylla i det lättlästa beståndet för den här gruppen. I den ”vanliga” lättlästa fanns titlar som skapade kulturkrockar som kändes onödiga. Hon berättar också att eleverna får föreslå böcker och det försöker hon tillmötesgå så långt som möjligt. På så vis anpassas det mångspråkiga beståndet efter elevgruppen i den internationella klassen. Karin Nielsen-Lundin får också tips från kollegor och genom att omvärldsbevaka i sociala medier. − Jag har försökt skaffa mig ett nätverk genom att delta i olika facebookgrupper – till exempel Mångspråkigt gymnasiebibliotek, Modersmål Sverige, Svenska som andraspråk och Skolbibliotekssamtal. Jag kollar Internationella bibliotekets tipslistor och jag mailar också personalen där om tips. En del har jag lärt mig genom att gå olika fortbildningar, till exempel där Internationella biblioteket deltagit. Allt köps dock inte in till skolbiblioteket, utan eleverna har också tillgång till Götabibliotekens (Östergötlands samlade katalog) hela bestånd. Dessutom kan skolbiblioteket, via folkbiblioteket, beställa titlar från Internationella biblioteket. På frågan om hur beståndet används svarar hon: − Eleverna lånar mest på frivillig basis men uppmuntras mycket av sin lärare att läsa på både modersmål och på svenska. Det lånas flitigt även om jag tycker mig se att flickorna lånar mest. Lär eleverna hitta i och till biblioteket Precis som skolbakgrunden varierar bland elever i den internationella klassen, så varierar deras erfarenheter av bibliotek. Därför har man på Alléskolan skapat en baskurs i hur man kan hitta i 8 Mångspråkiga skolbiblioteket ett bibliotek. − Vi pratar om vad ett bibliotek är och vilka regler som gäller. Vi pratar om att böckerna har sin bestämda plats och lär oss varför och att hitta i hyllorna. Vi besöker kommunbiblioteket och lär oss vad det finns för resurser där som kan vara till glädje för eleverna. Det här blir både en social träning och ett sätt att visa en demokratisk rättighet och rik resurs som eleverna har tillgång till under hela livet. Eleverna från den internationella klassen kommer nästan varje rast till biblioteket. De är med i verksamheten och skapar och samtalar. − Vi tror att vi i bibblan både skapar möjlighet för möten, samtal och en känsla av delaktighet. Runt borden där vi skapar samlas elever frivilligt och från många olika klasser. Karin Nielsen-Lundin menar att det finns en lekfullhet hos eleverna i biblioteket, som kanske inte alltid visar sig vid ett klassrumsbesök. Hon berättar att de skrattar mycket tillsammans. − Eftersom eleverna hjälper oss välja böcker på deras modersmål tänker vi att de känner att de är viktiga och blir tagna på allvar. De hjälper oss att översätta texter och titlar och att söka på annat tangentbord. De får bli ledare och vägvisare för en stund. Under våren ska eleverna få skriva och skapa böcker där de får berätta om sin resa till Sverige. Det blir ett spännande och viktigt samarbete mellan lärare, elever och skolbibliotek. − På så sätt får vi också fler berättelser i biblioteket, menar Karin Nielsen-Lundin. Arrangerar föräldramöten om böcker och läsning Karin Nielsen-Lundin är övertygad om att eleverna stärks i sitt lärande av ett gott samarbete mellan hemmet och skolan. Därför ordnar hon föräldramöten för att diskutera böcker, vikten av läsning och läsning både på svenska och på modersmål. Syftet är att skapa ett gemensamt engagemang och få föräldrarna medvetna om vilka resurser som finns tillgängliga. − Efter den inledande diskussionen brukar vi sitta med en familj i taget och gå igenom vilka resurser som finns i biblioteket på det språk eleven talar. Vi berättar också om möjligheten att låna in, vi bläddrar i och provar att låna böcker. När föräldrarna går hem får de med sig en mapp med information om bland annat rättigheter och hemsideadresser till bibliotek och resurser på nätet. Karin Nielsen-Lundin tycker att det har varit lyckat och kommer att fortsätta med den här typen av föräldramöten. Vill skapa större nätverk på skolan En utmaning framöver blir att skapa nätverk på skolan. Den internationella klassen hålls samman av en lärare vilket underlättar mycket. Karin Nielsen-Lundin skulle vilja arbeta mer aktivt med alla elever på skolan som har annat modersmål än svenska, men de är utspridda på så många lärare. En annan utmaning är att hitta litteratur för ungdomar i åldern 13-16 på vissa språk. Tonårstiden betraktas inte på samma sätt i alla kulturer. 9 Mångspråkiga skolbiblioteket − Jag skulle önska att vi får många författare som vill skriva på två språk i framtiden! Jag skulle också vilja se mer samarbete mellan skola, skolbibliotek och folkbibliotek i de här frågorna. Vi skulle kunna skapa en gemensam kunskap och eventuellt bestånd som kan röra sig mellan skolorna utifrån behov. Det kanske kan bli verklighet i framtiden, vi har ju precis börjat vår resa. Text: Karin Nielsen-Lundin Textredigering: Anette Holmqvist Tips till skolbibliotek om mångspråkigt bestånd Här är några länkar och praktiska tips till skolbibliotekarier och lärare som arbetar i eller har tänkt skapa ett mångspråkigt bibliotek. Tipsen kommer både från Internationella biblioteket och från skolbibliotekarier som kommit olika långt i sitt mångspråkiga arbete. http://bit.ly/1EVs1Lf Inspiration till arbetet med skolbibliotek: www.skolverket.se/skolbibliotek Skolverket 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 E-post: upplysningstjansten@skolverket.se www.skolverket.se 10
© Copyright 2024