Granskningsutlåtande Datum: 2015-09-29 Diarienummer: 0617/09 Lena Hasselgren Telefon: 031-368 19 42 E-post: fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se Detaljplan för Bostäder norr om Askimsviken inom stadsdelen Askim i Göteborg Granskningsutlåtande Handläggning Byggnadsnämnden beslöt 2014-09-30 att genomföra granskning för detaljplaneförslaget. Förslaget har sänts för granskning enligt bifogad lista över samrådskrets, bilaga 1, under tiden 8 oktober– 28 oktober 2014. Förslaget har under samma tid varit tillgängligt på stadsbyggnadskontoret. Förslaget finns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt/. Sammanfattning I granskningsskedet avstyrkte Fastighetsnämnden detaljplanen pga för låg exploateringsgrad. Förslaget har därefter bearbetats och samtliga byggnader utökats med 1 våning. Byggnadsnämnden sände därefter förslaget på återremiss för att undersöka möjligheten att införa handelsverksamhet och förskola samt därefter ytterligare en återremiss för motivering av bebyggelse och alternativ placering. Förslaget ger nu ca 95 bostäder och en ny granskning genomförs. Kontoret har i samrådsskedet utrett frågan gällande angöring via Marholmsvägen och slagit fast att angöring via Marholmsvägen är den lämpligaste för området. Park- och naturförvaltningen och Miljöförvaltningen anser sina synpunkter från programskedet tillgodosedda och tillstyrker fortsatt planarbete. Stadsdelsförvaltningen avstyrker detaljplanen bl.a. på grund av att den avviker från kommunens översiktsplan och förvaltningen för Kretslopp och vatten tillstyrker detaljplanens genomförande. Plankartan har uppdaterats med utökad byggnadshöjd och nockhöjd. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna. Trafikkontoret har gjort en uppdaterad trafikräkning på 1(2) Marholmsvägen/Näsetvägen. Bedömningen är att ökningen av bostäder inte påverkar kapaciteten i korsningen Marholmsvägen/Näsetvägen nämnvärt. Kontoret har bedömt att frågor som uppkommit i samband med tidigare granskning är tillräckligt utredda och med gjorda ändringar kan planen skickas ut på granskning 2. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till fastighetskontoret, fastighetsägare och berörda konsulter för kännedom och ev. beaktande vid planens genomförande. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Synpunkterna finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret. Kommunala nämnder och bolag m.fl. 1. Fastighetsnämnden avstyrker detaljplanen på grund av för låg exploateringsgrad. Kommentar: Planförslaget har bearbetats och alla byggnader utökats med 1 våning utan att göra ytterligare intrång i naturområdet. Förslaget ger nu ca 95 bostäder. 2. Lokalnämnden har inga synpunkter på detaljplanen. 3. Miljö- och klimatnämnden tillstyrker fortsatt planarbete och bedömer att tillräcklig hänsyn tagits till tidigare synpunkter. 4. Park- och naturnämnden påpekar följande: I närheten av det föreslagna området ligger mark som park- och naturnämnden förvaltar. Planen innebär att park- och naturnämnden får ytterligare ytor att förvalta. Planförslaget innebär att förvaltningen får ökade driftskostnader för den mark (allmänplats park/natur) som överförs till park- och naturnämnden. De ekonomiska konsekvenserna bör därför beaktas i den fortsatta beredningen av ärendet. Ianspråktagandet av grusbollplanen för att bygga bostäder innebär att ytan närmast Askimsbadet iordningställs och planeras med en hinderbana för ungdomar och vuxna. Åtgärden finansieras med kompensationsmedel. Planförslaget har stämts av mot de lokala miljömålen. En sammantagen bedömning är att innehållet i detaljplanen är i linje med målsättningarna. Planen innebär ett litet tillskott av bilrörelser till området, osäkerheten ligger i hur stort användandet av bil i framtiden blir. Det finns dock god möjlighet att använda kollektivtrafik. Området har kulturvärden i form av bl. a gamla stengärdsgårdar som påverkas av exploateringen. Vi önskar att denna påverkan minimeras så långt det är möjligt och att stengärdena skyddas och framhävs. Fornlämningar från stenålder har hittats i den del av planområdet som föreslås bebyggas och utreds vidare för ställningstagande. Sociotopsvärden som promenad och lek i skogsbrynet tillvaratas och planförslaget överrensstämmer med både parkprogrammet och parkplanens intentioner. Planförslaget gör inga intrång i skyddade områden eller skyddade arters livsrum och överrensstämmer med målen i naturvårdsprogrammet. En zon på 10-15 m mellan byggrätt och skog bör vara kvartersmark för att undvika skuggkonflikter. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 2(11) Lokalklimat i form av sol, skugga och vindskydd har tagits väl tillvara genom bevarandet av naturområdet i väster. Dagvatten kommer att hanteras i öppna system med bl. a dagvattenmagasin. Förvaltningen ser positivt på kreativa och estetiska lösningar gällande dagvattenhantering. Driftfunktionen för öppna diken och dammar som ingår i dagvattensystem tar förvaltningen inte ansvar för. Barnperspektivet är väl tillgodosett då man tagit hänsyn till och bevarat barnens ”lekskog” i brynet i västra delen av området. Intervjuer har gjorts med ungdomar och förskolepersonal i området. Förslaget innebär att denna del av Askim, där villor och radhus dominerar, kompletteras med flerbostadshus som hyresrätter. Det kan leda till att nya grupper av människor kan bosätta sig i området samtidigt som det skapar tillfälle för unga och äldre som vill bo kvar i området. Förslaget motverkar inte riksintresset enligt 4 kap miljöbalken, eftersom det är en del i utvecklingen av den befintliga tätorten/staden. Inga områden med särskilda naturintressen berörs. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen avviker från inriktningen i Göteborgs översiktsplan. Motiv för avsteg är att de i ÖP utpekade värdena bibehålls (gångstråk) respektive stärks (aktivitetsytan). Kommentar: De ekonomiska konsekvenserna finns med i genomförandebeskrivningen. Stengärdena ligger i vägen för en effektiv exploatering av området och har inget biotopskydd eftersom det inte ligger inom jordbruksmark. En eventuell flytt av stenarna ska dock studeras vid exploateringen. Att få till en zon på 10-15 meter mellan byggrätt och skog på kvartersmark är svårt i detta läge då naturområdet bevarats i möjligaste mån för att bevara en grön lunga mellan havet och naturreservatet. 5. Räddningstjänsten Storgöteborg har inget att erinra mot detaljplanen, men upplyser om att en särskild uppställningsplats för räddningstjänstens stegfordon kan bli aktuellt beroende på framtida detaljprojektering av området. Kommentar: Noteras. 6. Kretslopp och vatten tillstyrker genomförande av detaljplanen med hänvisning till att Fastighetskontoret bedömt totalekonomin i detaljplanen som god. En hållbar avfallshantering ska eftersträvas, samt trafiksituation möjlighet vändning backning ses över och tillgänglighet till miljöhus om fler ska byggas, samt efterfrågar att plankartan kompletteras med en bestämmelse om lägsta höjd på färdigt golv för att anslutning med självfall skall tillåtas, vara 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- oeh spillvattensystem. Vid trädplantering gäller som grundregel att ett skyddsavstånd pa 4 m mellan trädets rothals oeh ytterkant ledning skall hållas. Kommentar: Noteras. Byggnader ska ha en sockelvisning om minst 0,3 m. 7. Göteborgs Energi AB har inget att erinra mot planförslaget. 8. Trafiknämnden har inget att erinra mot planförslaget. 9. Stadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo avstyrker detaljplanen och menar att avviker från inriktningen i Göteborgs översiktsplan. Förvaltningen tycker att det är bra att stadsdelsnämnden har fått gehör för tidigare anmärkning i programhandlingen nämligen att det finns tillräckligt med kolonistugor i Välen och Askimsviken. Att komplettera med det som redan finns är inte befogat även om stugorna skulle hyras ut för kortare eller längre tid. Området får en privat karaktär med särintressen som kommer att gagna ytterst få göteborgare. Kolonistugor och odlingslotter är inte längre aktuellt för Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 3(11) området där Meros camping låg. En hinderbana för unga/ vuxna föreslås istället på platsen. Förvaltningen tycker att det är bra att marken nu föreslås göras tillgänglig för alla men bör få fler användningsområden som understödjer till exempel strandidrotter och det rörliga friluftslivet året om. Ett vattensportcentrum skulle kunna öka både antalet besökare till Askimsbadet men även bidra till turistnäringen. Badet är mycket populärt bland till exempel vindsurfare. Det pågår en upprustning av Askimsbadet och en lång badpir invigdes i sommar. Förvaltningen föreslår att även befintlig lekplats kompletteras. Förvaltningen har ingått i arbetsgruppen på Park- och naturförvaltningen som har arbetat fram en parkplan för Askim. I den pekas Askimsbadet ut som ett naturområde som är av intresse för hela staden. Pågående upprustning förstärker Askimsbadet som en social neutral mötesplats för alla vilket är viktigt utifrån integrationsaspekten. Även närheten till Lisebergs campingplats medför att området är extra betydelsefullt för turister som besöker Göteborg. Det är av stor vikt att de kan röra sig fritt i området. Göteborgs Fritidsförening Askim har arrenderat fotbollsplanen sedan femtiotalet. Bollplanen har under alla år använts för lek och idrott samt även varit tillgänglig för allmänheten. Under sommarperioden anordnar föreningen fotbollsturneringar, gymnastik och ungdomsverksamhet. Att använda den här ytan för nya bostäder ökar visserligen tryggheten och bidrar till att fler människor rör sig i området året om. Men det som saknas i Askim är tillgängliga mindre lägenheter med hiss för gruppen äldre och funktionshindrade personer. Aktuellt område för bostadskomplettering ligger relativt högt ur tillgänglighetssynpunkt. Lutningar till och från området behöver studeras närmare. Det kommer att bli mycket svårt att kunna röra sig med t.ex. rullator eller rullstol på egen hand i omgivningen. Ur miljösynpunkt kommer bostäderna framförallt att stänga igen den gröna korridor som finns idag mellan naturreservatet och vattnet. Friluftslivet och tillgängligheten till området påverkas därmed negativt. Enligt gällande översiktsplan anges bland annat att området har särskilt stora värden för naturvård och friluftsliv. Förvaltningen menar att detaljplanen går stick i stäv mot kommunens gällande översiktsplan. Området ligger utanför det i översiktsplanen utpekade områden där förtätning bör ske med hänseende på god tillgång till kollektivtrafik. Handel och service saknas i planområdets direkta närhet. Bostadstillskottet är så litet att det inte kan räknas som ett väsentligt tillskott till bostadsförsörjningen i kommunen. Kommentar: Stadsbyggnadskontoret bedömer att avsteget från ÖP är rimlig på denna plats eftersom förslaget inte anses få negativa konsekvenser för de utpekade värdena och att en sammanhängande grönstruktur kan behållas runt nyexploateringen. Antalet bostäder har utökats och omfattar nu ca 95 st lägenheter. Områdets funktion som länk i promenadområdet bibehålls och säkras i planen genom allmän plats natur. Samtidigt kompletteras området med bättre angöring mot öster och hållplatsen vid Trollängen som även får utökade bussturer. Tillgängligheten till busshållplatsen vid Marholmsvägen är god, i övrigt bevakas tillgängligheten till det nybyggda området i bygglov. Att befintlig lekplats kompletteras vid Askimsbadet hindras inte av detaljplanen. Planförslaget ger möjlighet till att komplettera badet med funktioner som idag saknas och som kan locka människor till platsen större delar av året. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 4(11) Statliga och regionala myndigheter m.fl. 10. Länsstyrelsen bedömer Länsstyrelsen bedömer att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas om den antas. De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har i allt väsentligt beaktats. Länsstyrelsens samrådsyttrande har bilagts, se bilaga 2. 11. Trafikverket har inga ytterligare synpunkter än vad som framfördes i samrådsskedet. 12. Lantmäterimyndigheten har inget att erinra mot planförslaget. 13. Svenska kraftnät har inget att erinra mot planförslaget. Sakägare 14. Fastighetsägarna till Hult 111:4 har inkommit med två yttranden och anser att ökningen av trafikrörelser på Marholmsvägen som tillkommer i och med detaljplanen inte är acceptabel. Även utfarten mot Näsetvägen anses påverkas negativt. De tillkommande 200 trafikrörelserna anses medföra en mycket stor försämring av luft- och ljudkvaliteten. Den föreslagna tillfartsvägen är vidare den naturliga gångvägen till och från havet för promenerande genom naturreservatet. Bästa alternativet för tillfart till detaljplaneområdet anses vara via Askims badväg som endast trafikeras av två boende idag. Informationen om att det alternativet skulle innebära en vägdragning igenom badet anses felaktigt då vägen går norr om och utanför badet. Via detta alternativ anses de boende snabbt och säkert komma ut på de stora trafiklederna i och runt Göteborg. Dessutom anses detta alternativ bättre ur tillgänglighetssynpunkt till skolor, handel och annan service då detta till stor del ligger öster om planområdet. Anslutningen till väg 158 anses inte påverkas påtagligt med denna ”relativt låga trafikökning”. Fastighetsägaren efterfrågar exempel från Göteborg på hinderbanor som används. En fotbollsplan anses ha betydligt högre användningsfrekvens. Dessutom ifrågasätts varför man inte väljer att bygga på gamla Merostomten istället. Dessutom är ett antal bilder på köbildning utmed Marholmsvägen bifogade. Kommentar: Ökningen av trafikrörelser som planförslaget genererar bedöms som liten. Utredningar visar att inga gränsvärden för buller överskrids till följd av ökningen. Det råder heller inga problem med luftkvaliteten i området. Trafikkontoret har gjort mätningar i rusningstid vid korsningen Marholmsvägen/Näsetvägen och konstaterat att inga kapacitetsproblem råder i dag eller kommer bli problem i framtiden. Även Näsetvägen bedöms klara den ökade trafikmängden från den nya byggnationen. Dessutom har mätningar utmed Marholmsvägen visat på minskade trafikrörelser med upp till 500 fordon/dygn på delar av sträckan sedan 2009. (Mellan Hagkroksvägen och Brännåsvägen har trafikrörelserna minskat med 500 fordon/dygn. På sträckan Hagkroksvägen Näsetvägen är minskningen 300 fordonsrörelser per ÅMVD.). Cirkulationen Näsetvägen/Söder-Västerleden har byggts om för att minska köerna på högsommaren och stod färdig sommaren 2012. Tillfartsvägen till planområdet kommer inte belastas med så stora mängder trafik att det hindrar gående från att nyttja den för promenad till och från havet. Vägen kommer ligga inom allmän plats och vara tillgänglig för allmänheten. Att använda sig av Askims badväg som tillfartsväg anses inte lämpligt av bland annat Park- och naturförvaltningen som planerar att utveckla badplatsen till en badpark med Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 5(11) aktiviteter som lockar människor till platsen under en större del av året. Det skulle innebära en mer komplicerad trafiksituation och problem ur säkerhetssynpunkt i ett område där många oskyddade människor (ofta barn) rör sig. En väg här skulle innebära en breddning av gatusnittet, vilket skulle inskränka på badplatsens område och även en större del naturmark skulle tas i anspråk jämfört med alternativet Marholmsvägen. Inom aktuellt planarbete ingår även att utveckla badplatsen med kompletterande aktiviteter som ytterligare lockar människor till platsen under större delar av året och utökar ytbehovet runt badet. Miljöförvaltningen, Länsstyrelsen och Trafikverket delar kommunens bedömning om lämplig väganslutning. Hinderbanan bedöms som ett bra komplement till dagens användning av badplatsen. Ytor för fotboll bedöms finnas i stor utsträckning i området redan idag. Det finns dessutom utrymme i planen för ytterligare kompletterande aktiviteter som anses lämpliga. Hinderbanor av denna typ är ett relativt nytt inslag i våra utemiljöer, populära anläggningar finns bl a i Stockholm. Gamla Merostomten ligger i direkt anslutning till Askimsbadet som är ett utpräglat frilufts- och rekreationsområde. Att bygga bostadshus här kan innebära att området upplevs som mer privat, vilket inte är önskvärt. 15. Fastighetsägare Hult 1:23 har inget att erinra mot förslaget att bygga bostäder. De anser dock att angöring till området via väg 158 är mer naturligt ur ett boendeperspektiv och påtalar risken för ”vild parkering” i intilliggande bostadsområde, vilket är problematiskt ur tillgänglighets- och säkerhetsskäl för befintliga hyresgäster. De anser även att planförslaget med fördel kan utökas med del av naturvårdsområdet norr om planområdet (Hult 39:1) som ägs av Betaniastiftelsen. Stiftelsen önskar återställa marken till byggbar mark. Området används idag främst som avstjälpningsplats för ris, sly och trädgårdsavfall. De önskar ingen förändring av gångvägen mellan Bengta Hanssons väg och planområdet, då oro finns att det ska bli en genomfartsväg för mopedister. Kommentar: Angående angöringsväg se svar till punkt nr. 14. Angående olovlig parkering på kvartersmark så är det den som förvaltar parkeringen som ansvarar för den. Marholmsvägen är en allmän väg och längst den råder parkeringsförbud. Om det ändå står parkerade bilar som utgör trafikfara bör trafikkontorets kundtjänst kontaktas. Naturreservatet Hult Åsens syfte är att bevara områdets naturvärden och säkerställa markanvändningen för friluftsliv- och rekreationsändamål. Det är angeläget att förhindra en bebyggelseutveckling och privatisering av marken inom området. Den delen av naturreservatet som bland annat fastigheten Hult 39:1 utgör fyller en stor funktion genom att sammanlänka den värdefulla kuststräckan med den större delen av naturreservatet Hult Åsen. För att upphäva ett naturreservat ska det finnas synnerliga skäl, vilket inte finns enligt stadsbyggnadskontorets bedömning. Gångvägen mellan planområdet och Bengta Hanssons väg är en viktig koppling till hållplatsen Trollängen och för tillgängligheten till och från området. Klass 2 mopeder får köra på gång- och cykelbanor. Däremot får inte klass 1 mopeder (EU-mopeder) det, det är då en polisiär fråga. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 6(11) Övriga 16. Boende i GFA, A-området anser att den lämpligaste tillfartsvägen till planområdet är från Särövägen, där endast ett fåtal hus passeras och avståndet till Askimsbadet är ca 200 meter. Uttrycker även oro för ökade avgasutsläpp och ökat buller för stugägare inom A-området. Kommentar: Se svar till punkt nr. 14. 17. Boende i GFA, A-området anser att kommunen bör planera för ett äldreboende på gamla Merostomten istället för aktuellt planförslag, samt att vägen dit ska gå via 158:an. Detaljplanen anses innehålla ett antal faktafel, bl.a. angående att en eventuell anslutning via Askims badväg inte skulle innebära en naturlig förlängning av befintliga bostäder, att området tappar en del av sin möjliga tillhörighet till befintliga bostads- och serviceområden och att det skulle innebära en liten omväg till de flesta skolor och arbetsplatser jämfört med Marholmsvägen anses felaktigt skrivet i handlingarna. Den boende anser att Marholmsvägen är en omväg jämfört med Askims badväg, den anses alldeles för smal på stora delar av vägen och alldeles för kraftigt belastad redan idag. Att den har en maxfart på 30km/h och är alldeles för lång anses också vara skäl till att den inte är lämplig, samt att busshållplatsen är byggd så att den stannar all trafik på vägen när bussen står vid hållplatsen. Dessutom anses det råda kaos på vägen sommartid p.g.a. Lisebergs camping och Marholmsvägen anses vara en omväg till skolor, fritidshem, arbetsplatser och affärer. Oro uttrycks för att kolonistugorna i området riskerar att utsättas för sättningsskador vid en eventuell byggnation och anläggning av ny väg. Kommentar: Användningen av gamla Merostomten har utretts i programmet som föregått detaljplanen. Bostadsbebyggelse där har ansetts negativt eftersom det riskerar att privatisera utrymmet vid badet. Eventuella faktafel i detaljplanen har setts över och uppdaterats. Se även svar till punkt nr. 21. Hållplatsens utformning på Marholmsvägen är byggd för att öka säkerheten vid hållplatsen för oskyddade trafikanter. Viss väntetid vid sådana punkter får accepteras i staden. Sättningsproblem behandlas inte i detaljplanen, där skall det bara framgå om marken är lämplig för planerad byggnation. I projekteringsskedet för vägar, byggnader markförlagda konstruktioner skall eventuella risker för sättningar/skador analyseras och eventuella åtgärder föreslås. I det fall att det att det finns risk för skador i ett byggskede görs besiktningar då. Byggherren får då stå för kostnader mm. I övrigt se svar till punkt nr. 14. 18. Boende på Brännåsvägen 9 har inkommit med synpunkter vad gäller kopplingen till områdets skolor och arbetsplatser samt att bostäder norr om Askimsbadet bör byggas närmre f.d. Meros camping. Slutsatsen dras att det vore en väsentlig nackdel om de nya bostäderna tvingades köra via Marholmsvägen istället för Askims badväg. Dessutom anses inte Marholmsvägen byggd för en ökad trafikbelastning med avsmalnade partier, köer till campingen och tidvis svårt att komma ut på Näsetvägen. En naturlig infart för både husen och campingen vore väg 158 som är sexfilig och där det redan finns en väg förbi badets parkering. Att främja gemenskap och samhörighet i området är bra, men är inte beroende av vilken väg man kör med bil utan snarare vart gång- och cykelvägar går igenom området. Kommentar: Se svar till punkt nr. 14. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 7(11) 19. Boende på Brännåsvägen 13 anser att en tillfart via Marholmsvägen är olämpligt då vägen idag anses överbelastad, speciellt på sommaren, trafikmiljön för barn är osäker, dålig sikt och bullernivåerna skulle öka. Det anses bättre att dra vägen via Askims badväg, men det påtalas att det absolut inte får bli en genomfart mellan 158:an och Marholmsvägen. Kommentar: Se svar till punkt nr. 14. 20. Boende på Brännåsvägen 13 motsäger sig planerad byggnation. Korsningen Marholmsvägen/Näsetvägen anses inte klara större trafikvolym så det nya området borde dras via Säröleden. Om trafiken på Marholmsvägen ökar det minsta uttrycks krav på bullerplank och att korsningen Brännåsvägen/Marholmsvägen åtgärdas med fartdämpande åtgärder. Kommentar: Eventuella åtgärder utmed Marholmsvägen har studerats och bedöms inte behövas då trafikökningen från de nya bostäderna är marginell. Fartdämpande åtgärder vid korsningen Brännåsvägen/Marholmsvägen finns redan och anses tillräckliga. I övrigt se svar till punkt nr. 14. 21. Boende på Brännåsvägen starkt emot att tillfarten till det nya bostadsområdet läggs via Marholmsvägen. Vägen är redan hårt belastad halva året med trafik till Askims Camping och kolonistugorna. Att mäta trafiken några dagar innan campingen öppnar ger ingen rättvis bild. Ni vill inte ta reda på fakta. Anser fortfarande att en anslutning via 158:an är ett klart bättre alternativ. Vägen finns till största delen redan och endast ett fåtal bostäder skulle beröras. Vägen går inte genom badet utan nordost om badet. Park och Naturförvaltningen har anlagt en vall längst upp på badets gräsmatta för att avskärma badet från parkeringen och vägen. Trafiken kommer därför inte att märkas av badgästerna. Kommentar: Eventuella åtgärder utmed Marholmsvägen har studerats och bedöms inte behövas då trafikökningen från de nya bostäderna är marginell. 22. Boende på Båtstenarna 3 anser att det enda rimliga alternativet är att låta tillfarten till området gå via Askims badväg. Kommentar: Se svar till punkt nr. 14. 23. Boende på Båtstenarna 4a motsätter sig förslaget att dra biltrafiken via Marholmsvägen. Oro uttrycks för att det skulle försämra både luft- och ljudmiljö. Marholmsvägen anses överbelastad redan idag med trafik till de många fastboende, kolonistugor, campingen, båthamnen och badplatsen. Den föreslagna tillfartsvägen anses även vara den naturliga gångvägen till och från havet. Om planerna på bebyggelse fullföljs anses en utfart via Askims badväg vara enda acceptabla alternativet. Kommentar: Se svar till punkt nr. 14. 24. Boende på Gjutegården 153 vill inte att trafiken till de nya bostäderna går via Marholmsvägen. Gjutegården anses ha tillräckligt med trafik p.g.a. campingen och busstrafiken i området. Tillfart anses lämpligast ske via Säröleden. Kommentar: Se svar till punkt nr. 14. 25. Boende på Gjutegården 167 anser att bullerplank behövs när/om Marholmsvägen trafikeras hårdare. Kommentar: Noteras. 26. Boende på Gjutegården motsätter sig bygget pga ökade trafikmängder på Marholmsvägen. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 8(11) Kommentar: Se svar till punkt nr. 14. 27. Boende på Lyckevägen 7 anser att den tänkta nybyggnationens placering är olämplig då antalet människor som rör sig i intilliggande naturreservat kommer att öka och sommarbostädernas avskildhet kommer att påverkas negativt. En konsekvensanalys av påverkan på växt- och djurliv anses saknas. En utredning som visar påverkan på utsikten för befintliga bostäder efterfrågas. Kommentar: Naturreservatets syfte är friluftsliv och rekreation vilket inte anses negativt påverkas av detaljplanen. Inga särskilda naturvärden finns utpekade i området i övrigt. Mellan planområdet och befintliga sommarbostäder bevaras ett område med berg och natur. Byggnader är placerade med hänsyn till landskapsbild, enligt siktstudier ska inte befintliga bostäder påverkas i någon större utsträckning. 28. Boende på Lyckevägen 3 anser att det är olämpligt av bygga flervåningshus och ser hellre förslag på radhus, kedjehus eller fristående småhus. Kommentar: Området anses lämpligt för bebyggelse och lägenheter anses utöka bostadsbeståndet i närområdet med en kompletterande boendeform. 29. Boende på Askims Sörgårdsväg 46 yttrar sig för att säkerställa att deras hvresgäster, Goteborgs Stad SDF Askim.Frölunda, Högsbo i gruppboendet Askims Badväg 5, Askim kan använda in-och utfarten om vikten av att den planerade gc -vägen avslutas innan utfarten till deras fastighet. De många tyngre transporterna till fastigheten kräver att lastbilar/färdtjänstbussar kan backa ut på vägen och svänga. För detta utrymme krävs att goc-banan borjar 15-20 meter sydväst om deras infart. Kommentar: Noteras. 30. Boende på Marholmsvägen 102 anser att byggnationen kommer att förändra karaktären av ett av Göteborgs mest värdefulla fritidsområden för all framtid och att en barriär mellan vattnet och övriga grönområden kommer att uppstå. Tillskottet av bostäder anses inte tillräckligt motivera miljöpåverkan som blir och en annan byggplats anses inte svårt att hitta. De boende uttrycker att Marholmsvägen har ständigt ökande trafik till campingen, fritidsstugorna, båthamnen, badet och varubilar till campingbutiken samt sopbilar till området. De boende förespråkar att en ny tillfart till campingen anordnas från väg 158. De boende påtalar vad man anser vara ett antal faktafel i planhandlingen, så som att skolor, arbetsplatser och samhällsservice är närmare via Marholmsvägen än via 158:an. All samhällsservice informeras ligga öster om 158:an och nås närmast via den. Askims badväg går inte heller genom badplatsen utan utanför med en stor parkeringsplats mellan badet och vägen. Vikten av att inte skapa en genomfartsväg poängteras och att en hinderbana vore en stor felsatsning. Istället föreslås nya bostäder på gamla Merostomten. I en andra skrivelse uttrycks problemen med trafiken på Marholmsvägen då sommarsäsongen dragit igång. Det efterfrågas hur kommunen avser lösa problemet med de långa köerna till campingen. Kommentar: Kommunen studerar möjliga bostadstomter i hela staden och aktuellt område har studerats och ansetts lämplig för bebyggelse och lägenheter anses utöka bostadsbeståndet i närområdet med en kompletterande boendeform. En avvägning har gjorts mot de värden som området har idag. I övrigt se svar till punkt nr 2 och 14. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 9(11) 31. Boende på Askims Röseväg 25 (Camilla Palmertz) ser hellre att en ny skola byggs inom området då behovet anses akut. Skolan kan nyttjas av barn dagtid och av fritidsverksamhet eftermiddag för unga och gamla, kvällstid föreningsverksamhet. Satsningar i det gamla Askim efterlyses, som området mellan Pilegården och Hovås. Kommentar: Noteras. Se även svar till nr 28. 32. Boende på Hovås Bronåldersväg 2 anser att den tänkta byggnationen är olämplig pga att vägen idag anses överbelastad, ökade bullernivåer samt att grönområde minskas. Kommentar: Se svar till punkt nr. 14. 33. Boende på Fjordvägen 12 påpekar att platsen utgör ett värdefullt natur- och friluftsområde och ser hellre en utveckling av området i denna riktning snarare än bostäder som skulle förändra stadsbilden i detta känsliga naturområde. Kommentar: Se svar till punkt nr 27. 34. Boende på Sisjövägen 227 ser positivt på föreslagen bebyggelse, att området aktiveras och skapar trygghet med liv och rörelse. Kommentar: Noteras. Ändringar Stadsbyggnadskontoret har utökat exploateringen utan att göra ytterligare intrång i naturområdet. Förslaget ger nu ca 95 bostäder. Kontoret bedömer det lämpligt att gå vidare med förslaget. Peter Elofsson Planchef Lena Hasselgren Planarkitekt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 10(11) Sändlista Kommunala nämnder och bolag m.fl. Fastighetsnämnden Göteborg Energi AB (Fjärrvärme) Göteborg Energi Gasnät AB Göteborg Energi GothNet AB Göteborg Energi Nät AB Idrotts- och föreningsnämnden Kretslopp och vattennämnden Kulturnämnden Lokalnämnden Miljö- och klimatnämnden Namnberedningen Park- och naturnämnden Räddningstjänsten Storgöteborg Stadsdelsnämnden i Askim-Frölunda- Högsbo Stadsledningskontoret Lokalsekretariatet Trafiknämnden Utbildningsnämnden Statliga och regionala myndigheter m.fl. Lantmäterimyndigheten i Göteborg Polismyndigheten Länsstyrelsen Posten Meddelande AB Skanova Nätplanering Svenska Kraftnät Trafikverket, Region Väst Västtrafik Göteborgsområdet AB Sakägare Hämtas från fastighetsförteckningen Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende De som tidigare yttrat sig i ärendet, samt Hyresgästföreningen Region V Sverige Övriga De som tidigare yttrat sig i ärendet, samt Fortum Handikappfören. Samarbetsorgan Naturskyddsföreningen i Göteborg Swedegas Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 11(11) Granskningsyttrande 2014-10-21 Samhällsbyggnadsenheten Ingemar Braathen Arkitekt 010-22 44 366 ingemar.braathen@lansstyrelsen.se Diarienummer 402-34333-2014 Dossienummer F 2482 Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad sbk@sbk.goteborg.se Yttrande över detaljplan för bostäder norr om Askimsviken i Göteborgs kommun, Västra Götalands län Förslagshandlingar daterade 2014-09-30 för yttrande enligt 5 kap 22 § plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Bedömning enligt 11 kap 10§ PBL Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Synpunkter på förslagshandlingen De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har i allt väsentligt beaktats. Beredning Ärendet har handlagts av Ingemar Braathen och granskats av Roger Lind. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. Ingemar Braathen Roger Lind Kopia till: Trafikverket – goteborg@trafikverket.se Postadress: 403 40 GÖTEBORG Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) (fax) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: samby.vastragotaland@lansstyrelsen.se Sida 1(1)
© Copyright 2024