Download Report

Landstingens och regionernas
nationella samverkansgrupp
inom cancersjukvården
Rektalcancer
Nationell kvalitetsrapport för år 2014 från
Svenska Kolorektalcancerregistret
1
Juni 2015
Regionalt cancercentrum, Norr
Norrlands universitetssjukhus
SE-901 85 UMEÅ
rccnorr@vll.se
ISBN=91-89048-59-8
2
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
2 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.1 Styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2 Kirurgrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.3 Onkologrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4 Patologrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.5 Radiologrepresentant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.6 Seniorrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.7 Patientrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.8 Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Umeå .
2.9 RCC:s representanter i styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . .
2.10 Förklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
12
12
12
12
12
12
12
12
13
13
13
3 Cancerregisterdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15
4 Kvalitetsregisterdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
19
5 Utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
42
6 Behandling och operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
47
7 Tumörstadium, operationsfynd och PAD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
78
8 Postoperativa komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
97
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
9 Fortsatt planering och behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
10 Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125
11 Publikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151
12 Pågående forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159
Tabeller
Tabeller
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
4
Sjukhusnamn och nummer till funnelplots . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Tabellsammanfattning uppdelat på kön, 2014 års patienter . . . . . . . . . . . . . . 19
Antal registrerade fall samt täckningsgrad, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Antal fall som fått adjuvant onkologisk behandling samt täckningsgrad för dessa,
2013-2014. Täckningsgraden beräknas utifrån de som fått preop strålbehandling och
eller preop cyt samt de där adjuvant behandling planerats . . . . . . . . . . . . . . . 20
Antal registrerade uppföljningar samt täckningsgrad, 2009 samt 2011 års opererade
patienter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Målnivå för poängbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Poängbedömning, effektmått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Poängbedömning, processmått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Preterapeutisk staging, primärtumör, för opererade patienter 2014 . . . . . . . . . . 42
Preterapeutiska stadieindelningen (T) vs TNM-systemet (PAD) för de som opererats
(exkl laparatomi utan resektion) och som ej fått preop strålbehandling, 2014 . . . . 44
Preterapeutiska stadieindelningen (T) vs TNM-systemet (PAD) för de som opererats
(exkl laparatomi utan resektion) och som fått preop strålbehandling, 2014 . . . . . . 44
Preterapeutiska stadieindelningen (N) vs TNM-systemet (PAD) för de som opererats
(exkl laparatomi utan resektion och lokal excision), 2014 . . . . . . . . . . . . . . . 45
Robotassisterad kirurgi, för de som resecerats 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67
Radikalt opererade enligt kirurg och patolog, uppdelat på m-stadium och operationstyp, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80
Radikalt opererade enligt kirurg och patolog, uppdelat på högsta kirurgiska kompetens
för resecerade fall 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80
CRM, för de som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann eller
TEM 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84
T-stadium, resecerade fall 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
T1-Stadium för de som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
N-stadium, resecerade fall 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
M-stadium för samtliga fall, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
Antal undersökta körtlar uppdelat på preoperativ strålbehandling, resecerade fall 2014 92
Antal undersökta körtlar uppdelat på pN-stadium, resecerade fall 2014 . . . . . . . . 92
Minsta longitudinella resektionsmarginal (mm), uppdelat på främre resektion, rektumamputation och Hartmann, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96
Postoperativa komplikationer för opererade patienter uppdelat på utförd operation 2014 99
Postoperativa komplikationer för opererade patienter uppdelat på laparoskopiskt opererade och ASA-klass, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99
Oplanerad intagning inom 30 dagar för opererade patienter uppdelat på postop vårdtid
och ASA-klass, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
Avlidna inom 30 dagar uppdelat på kurativ operation, ASA-klass, operationstyp och
ålder, för opererade patienter, 2010-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107
Avlidna inom 90 dagar uppdelat på kurativ operation, ASA-klass, operationstyp och
ålder, för opererade patienter, 2010-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
30- och 90 dagars mortalitet uppdelat på operationstyp, 2014 . . . . . . . . . . . . 113
Vårdtid (median) i förhållande till ASA-klass, kön och utskrivningsnivå. resecerade fall
2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Utskriven till, för de som resecerats 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115
Adjuvant behandling planerad, för opererade patienter, stadium II-III, 2014 . . . . . 119
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Figurer
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
Adjuvant behandling planerad uppdelat på stadium, ålder, operationstyp och kön, för
opererade patienter 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Adjuvant behandling planerad för opererade patienter uppdelat på ASA-klass och
ålder, stadium III, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Palliativ behandling planerad, uppdelat på region och ålder, alla M1-patienter, 2014 .
Patienter med metastasering, M1, bedömda eller remitterade för ställningstagande till
metastaskirurgi, uppdelat på region och kön, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats med främre resektion, uppdelat på anastomosläckage, 1995-2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lokalrecidiv inom 5 år för resecerade fall, uppdelat på perforation, 1995-2009 . . . .
Lokalrecidiv inom 5 år för resecerade fall, uppdelat på tumörstadium, 1995-2009 . .
Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats med främre resektion, uppdelat på
sköljning,1995-2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats med rektumamputation, uppdelat på
sköljning, 1995-2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats med Hartmann, uppdelat på sköljning,
1995-2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fjärrmetastaser (tom 20141231), resecerade fall, tumörstadium I-III, uppdelat på region, utförd operation och kön, 2011 års patienter . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
119
120
121
122
144
144
145
145
146
146
149
Figurer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Antal fall i Sverige 1970-2013 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013,
män . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013,
kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013,
ålder < 80 år, män . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013,
ålder < 80 år, kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013,
ålder ≥ 80 år, män . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013,
ålder ≥ 80 år, kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal fall och täckningsgrad, 2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal och andel opererade, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal operationer med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, uppdelat
på små, mellanstora och stora volymer, 1996-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal sjukhus som opererat med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann,
uppdelat på små, mellanstora och stora volymer, 1996-2014 . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma effektmått Sverige, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma effektmått Stockholm/Gotland, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma effektmått Uppsala/Örebro, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma effektmått Sydöstra, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma effektmått Södra, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma effektmått Västra, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma effektmått Norra, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma processmått Sverige, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma processmått Stockholm/Gotland, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma processmått Uppsala/Örebro, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . .
15
16
16
17
17
18
18
22
23
24
24
28
28
29
29
30
30
31
32
32
33
Figurer
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
6
Poängsumma processmått Sydöstra, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma processmått Södra, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma processmått Västra, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Poängsumma processmått Norra, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Väntetid från diagnos till behandlingsstart, andel inom sex veckor samt mediantid(dagar), 2014. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade . . .
Väntetid från operation till PAD-svar, andel inom tre veckor samt mediantid(dagar),
resecerade fall 2014. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade . .
Väntetid från operation till start av adjuvant behandling, andel inom åtta veckor samt
mediantid(dagar), resecerade fall 2012-2014. Negativa ledtider samt de som saknar
uppgift är exkluderade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Väntetid från preoperativ MDT till start av preoperativ strålbehandling, andel inom
två veckor samt mediantid(dagar), 2014. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift
är exkluderade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Väntetid från 1:a läkarbesök till preoperativ MDT, andel inom två veckor, 2014. . . .
Andel komplett preoperativ staging, opererade patienter 2007-2014 . . . . . . . . . .
Komplett preoperativ staging 2014, opererade patienter . . . . . . . . . . . . . . . .
Preterapeutisk staging, primärtumör, 2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Preterapeutisk staging, lungmetastaser, 2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Preterapeutisk staging, levermetastaser, 2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla utom de där endoskopisk polypektomi var enda åtgärd 2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla <=75 år, 2007-2014 . . . . . .
Preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla utom de där endoskopisk polypektomi
var enda åtgärd, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Preoperativ bedömning i MDT-grupp uppdelat på ålder, för alla utom de där endoskopisk polypektomi var enda åtgärd, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel som fått preoperativ strålbehandling av de som opererats med främre resektion,
rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision 1995-2014 . . . . . . . . . .
Andel som fått preoperativ strålbehandling av de som opererats med främre resektion,
rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, < 75 år, 1995-2014 . . . . .
Andel som fått preoperativ strålbehandling för de som opererats med främre resektion,
rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, >=75 år, 1995-2014 . . . .
Andel som fått radiokemoterapi av de som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 2009-2014 . . . . . . . . . . . .
Preoperativ strålbehandling för de som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel som fått preoperativ strålbehandling för de som opererats, uppdelat på tumörnivå, 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel som fått kort stråldos av de som fått preoperativ strålbehandling och som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision
2007-2012 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel som fått preoperativ cytostatika av de som opererats med främre resektion,
rektumamputation eller Hartmann 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Preoperativ peroral tarmförberedelse uppdelat på optyp, resecerade fall, 2007-2014 .
Andel preoperativ avlastning, resecerade fall 2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av operationstyp 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av operationstyp, M0, 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av operationstyp, tumörnivå 0-5 cm, resecerade fall 2012-2014 . . . . . .
Fördelning av operationstyp, tumörnivå 6-15 cm, resecerade fall 2012-2014 . . . . .
Andel patienter som erhållit kurativt syftande behandling, resecerade fall 1995-2014 .
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
33
34
34
35
36
37
38
39
40
42
43
45
46
46
47
47
48
49
50
50
51
51
52
53
53
54
54
55
55
56
58
59
60
Figurer
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
Andel av alla patienter som opererats med främre resektion, rektumamputation eller
Hartmann, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel av alla M0-patienter som opererats med främre resektion, rektumamputation
eller Hartmann, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av ligaturer, resecerade fall 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av ligaturer, för de som opererats med rektumamputation, 2012-2014 . .
Kärlligaturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel som fått stomi, för män opererade med främre resektion 1998-2014 . . . . . .
Andel som fått stomi, för kvinnor opererade med främre resektion 1998-2014 . . . .
Andel laparoskopiassisterad kirurgi, resecerade fall 2007-2014 . . . . . . . . . . . . .
Laparoskopiassisterad kirurgi och konverterade, resecerade fall 2012-2014 . . . . . .
Andel peroperativ rektumperforation, resecerade fall 1995-2014 . . . . . . . . . . . .
Andel peroperativ rektumperforation, resecerade fall 1995-2014 . . . . . . . . . . . .
Peroperativ rektumperforation, resecerade fall 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . .
Funnelplot, peroperativ rektumperforation, resecerade fall 2012-2014 . . . . . . . . .
Resektion av annat organ, resecerade fall, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel resektion av annat organ, resecerade fall, uppdelat på kön, 1995-2014 . . . . .
Sköljning, för de som opererats med främre resektion eller Hartmann, 2014 . . . . .
Peroperativ medianblödning i ml, hos patienter som opererats med främre resektion,
rektumamputation eller Hartmann 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Högsta kirurgiska kompetens vid operation, resecerade fall 2014 . . . . . . . . . . .
Radikalt opererade enligt kirurg och patolog, för resecerade M0-patienter 2014 . . .
Funnelplot, radikalt opererade enligt kirurg och patolog, för resecerade M0-patienter
2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel radikalt opererade enligt kirurg och patolog, för resecerade fall uppdelat på
optyp, 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel radikalt opererade enligt kirurg och patolog, för resecerade M0-patienter uppdelat på kirurgisk kompetens, 2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel där CRM>1 mm, för resecerade fall 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Funnelplot, andel där CRM>1 mm, för resecerade fall 2014 . . . . . . . . . . . . . .
Cirkumferentiell marginal, resecerade fall 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Cirkumferentiell marginal hos resecerade M0-patienter 2014 . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av stadium, resecerade fall 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel resecerade patienter, bland M1-patienter 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . .
Andel undersökta körtlar ≥ 12, resecerade fall 2003-2014 . . . . . . . . . . . . . . .
Andel med undersökta körtlar ≥ 12, resecerade fall 2013-2014 . . . . . . . . . . . .
Andel med ≥ 12 undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på patologlab, 2010,
2012, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel PAD-rutor ifyllda, resecerade fall 2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel ifyllda PAD-rutor, resecerade fall 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Mucinös cancer, kärlinväxt, perineural växt samt differentieringsgrad, resecerade fall
2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med postoperativa komplikationer, resecerade fall 1995-2014 . . . .
Postoperativa komplikationer, resecerade fall 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Clavien gradering, resecerade fall 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Postoperativa komplikationer i relation till reservoir, för de som opererats med främre
resektion, 2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Anastomosinsufficiens för de som opererats med främre resektion, uppdelat på region,
1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Anastomosinsufficiens för de som opererats med främre resektion, uppdelat på kön
och preoperativ strålbehandling, 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
61
62
63
64
65
66
66
67
68
70
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
81
81
82
83
85
86
89
89
90
91
93
94
95
96
97
98
100
101
101
102
Figurer
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
8
Anastomosinsufficiens för de som opererats med främre resektion, uppdelat på tumörhöjd och preoperativ strålbehandling, 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102
Anastomosinsufficiens för de som opererats med främre resektion, uppdelat på stomi,
2010-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103
Reopererade inom 30 dagar, för de som opererats, 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . 104
Reopererade inom 30 dagar, för de som opererats 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . 105
Avlidna inom 30 samt 90 dagar efter operation, resecerade fall 2012-2014 . . . . . . 109
Funnelplot, döda inom 30 dagar, resecerade fall 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . 110
Funnelplot, döda inom 90 dagar, resecerade fall 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . 111
Avlidna inom 30 och 90 dagar efter operation, resecerade fall 1995-2014 . . . . . . . 112
Avlidna inom 30 dagar efter operation, resecerade fall. Uppdelat på kön och preop
strålbehandling, 1995-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112
Vårdtid (median) för patienter utskrivna till hemmet, resecerade fall, 1995-2014 . . . 114
Medianvårdtid för patienter utskrivna till annan vård, resecerade fall, 1995-2014 . . . 115
Postoperativ bedömning i MDT-grupp för de som opererats samt de där endoskopisk
polypektomi varit enda åtgärd, avlidna inom 30 dagar ingår ej, 2007-2014 . . . . . . 116
Postoperativ bedömning i MDT-grupp för de som opererats samt de där endoskopisk
polypektomi varit enda åtgärd, avlidna inom 30 dagar ingår ej, 2014 . . . . . . . . . 117
Adjuvant behandling planerad resp påbörjad, för resecerade patienter <75 år, stadium
III, 2012-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118
Andel som fått palliativ behandling planerad, blivit bedömda/remitterade till metastaskirurgi eller fått annan behandling, M1-patienter, 2007-2014 . . . . . . . . . . 122
Andel inkluderade i studier, 2007-2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
Inkluderade i studier, 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124
Täckningsgrad avseende uppföljningsblanketten. Patienter som opererats 2009 eller
2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125
Relativ 3-årsöverlevnad för resecerade M0-patienter 2007-2014. Samt hazard ratio
(död oavsett dödsorsak) justerat för ålder, kön, tumörstadium och asaklass. . . . . . 126
Relativ 3-årsöverlevnad för alla M0-patienter 2007-2014. Samt hazard ratio (död oavsett dödsorsak) justerat för ålder, kön, tumörstadium och asaklass. . . . . . . . . . . 127
Medianöverlevnad (total), 2007-2014 års M1-patienter . . . . . . . . . . . . . . . . 128
Total och relativ överlevnad för 2007-2014 års patienter . . . . . . . . . . . . . . . . 129
Relativ överlevnad uppdelat på stadium, 2007-2014 års patienter . . . . . . . . . . . 129
Relativ överlevnad för resecerade fall, tumörstadium I-III, 2011 års patienter . . . . . 130
Total femårsöverlevnad i Sverige, uppdelat på kön, 1995-2009 års patienter . . . . . 130
Total femårsöverlevnad i Sverige uppdelat på operationstyp, 1995-2009 års patienter 131
Relativ femårsöverlevnad i Sverige, uppdelat på operationstyp, 1995-2009 års patienter 131
Relativ överlevnad uppdelat på tidsperiod, 1998-2014 års opererade patienter . . . . 132
Stomi nedlagd för de som opererats med främre resektion och fått en temporär stomi,
1998-2009 års patienter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132
Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats, 1995-2009 års patienter . . . . . . . . . 133
Lokalrecidiv inom 3 år för de som opererats, 1995-2011 års patienter . . . . . . . . . 133
Lokalrecidiv inom 5 år för de lokalt radikalt opererade, uppdelat på region, 1995-2009 134
Lokalrecidiv inom 3 år, för resecerade M0-patienter, T1-T3, de som fått preop strålbehandling, 2009-2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
Lokalrecidiv inom 3 år, för resecerade M0-patienter, T1-T3, de som ej fått preop
strålbehandling, 2009-2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136
Lokalrecidiv inom 3 år, resecerade fall, T4, 2009-2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . 137
Lokalrecidiv inom 5 år, för resecerade M0-patienter, T1-T3, de som fått preop strålbehandling, 2005-2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Figurer
131 Lokalrecidiv inom 5 år, för resecerade M0-patienter, T1-T3, de som ej fått preop
strålbehandling, 2005-2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
132 Lokalrecidiv inom 5 år, resecerade fall, T4, 2007-2009 . . . . . . . . . . . . . . . . .
133 Funnelplot, Lokalrecidiv inom 3 år, resecerade fall, T1-T3, de som fått preop strålbehandling, 2009-2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
134 Funnelplot, Lokalrecidiv inom 3 år, resecerade fall, T1-T3, de som ej fått preop strålbehandling, 2009-2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
135 Lokalrecidiv inom 5 år, resecerade fall uppdelat på preop strålbehandling, 1995-2009
136 Lokalrecidiv inom 5 år för de lokalt radikalt opererade, uppdelat på operationstyp,
1995-2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
137 Utveckling av fjärrmetastaser inom 5 år för de som opererats, tumörstadium I-III,
1995-2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
138 Fjärrmetastaser inom 3 år för opererade patienter med tumörstadium I-III, 2009-2011
139 Andel som bedömts på MDT-konferens pga lokalrecidiv och/eller fjärrmetastas (inom
3 år), resecerade fall 2007-2011, stadium I-III . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
140 Andel som bedömts på MDT-konferens pga lokalrecidiv och/eller fjärrmetastas (inom
3 år), resecerade fall 2009-2011, stadium I-III . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
139
140
141
142
143
143
147
148
149
150
1
1
Inledning
Inledning
Data rörande rektalcancer började registreras 1995 och detta är den 33:e rektalcancerrapporten
från Svenska Kolorektalcancerregistret. Här redovisas data kring de patienter som diagnostiserades 2014 samt uppföljning efter 3 och 5 år, d.v.s. patienter diagnostiserade 2011 och 2009.
Rektalcancerdelen av registret inkluderar nu totalt ca 34 000 patienter . Liksom de senaste åren,
har vi mycket god täckningsgrad (> 99 procent).
Den övergripande målsättningen för oss som arbetar med kolorektalcancerregistret är att förbättra för de individer som drabbas av kolorektal cancer. Denna rapport vänder sig därför i första
hand till professionen med syftet att ge underlag för att utvärdera sin egen verksamhet samt
regionalt kvalitetsarbete. Många figurer och tabeller redovisas på kliniknivå och förhoppningen
är att detta skall stimulera till interna diskussioner om förändringar över tid och vart man vill
nå. Främst skall varje enhet kunna följa sin egen utveckling. Jämförelser med riksgenomsnitt
och andra behandlande enheter kräver kunskap om potentiella störfaktorer såsom exempelvis
case-mix.
Data i rapporten är ej primärt tänkta att användas som ekonomiska styrmedel. Vi hoppas däremot att skillnader kan inspirera till givande diskussioner om potentiella samband som kan
utveckla vården vidare. Synbart enkla skillnader i exempelvis reoperationsfrekvens, vårdtid och
recidiv kan ofta upplevas mer intressanta om de kopplas till andra parametrar såsom överlevnad, återinläggningsfrekvens och surrogatmått på kirurgisk kvalitet. Din kliniks egna data som
inte framgår av denna rapport kan Du få från Ditt regionala cancercentrum eller direkt genom
inloggning i INCA. De kvalitetsvariabler som presenteras i form av process- och effektmått har
väckt mycken diskussion och vi vill uppmana till att vi håller diskussionen vid liv. Det är viktigt
att varje klinik begrundar sina data och förhoppningsvis levererar bättre siffror nästa år som ett
led i kvalitetsarbetet.
Täckningsgraden för inrapportering är genomgående är mycket hög vilket är glädjande, men
täckningsgraden för uppföljningsblanketten är fortfarande alldeles för låg i tre regioner. Inrapportering av utfallsdata måste vara ett minimikrav vid handläggning av patienter med rektalcancer och är en förutsättning för kvalitetsförbättring. Det är förstås minst lika viktigt att data
som läggs in är korrekta. Styrgruppen är övertygad om att validiteten höjs om data förs in löpande i processen. Inte minst gäller det radiologiska fynd och operationsfynd. Registrering och
kvalitetsarbete måste vara en naturlig del i den kliniska vardagen.
Det kan uppstå tveksamheter angående definitionen av en variabel vid registrering. Använd då
informationsfunktionen genom att högerklicka på ”i-knappen” och om det inte hjälper, fråga din
regionalt ansvariga. Nationellt registeransvariga försöker även löpande förbättra den manual som
ligger på INCA:s hemsida. Strukturerade, standardiserade protokoll för PAD-svar, röntgenutlåtande och även operationsberättelser torde underlätta en prospektiv och korrekt registrering.
Avseende strukturerade PAD-svar och radiologisvar är formulär utarbetade. I skrivande stund
är alla tekniska lösningar inte på plats i INCA-plattformen, men tanken är att formulären ska
börja användas under 2015.
Det är av stor vikt att kvalitetsdata kan tas ut så snabbt och lätt som möjligt för att alla
kliniker ska kunna använda data i sitt kliniska kvalitetsutvecklingsarbete. Ju mer man lokalt har
användning för data, desto större chans är det att data kommer in. Styrgruppen arbetar på att
få fram mallar för online-uttag av vissa data, till att börja med de effekt- och processmått som
är utvalda som kvalitetsindikatorer. Om dessa data ska kunna användas förutsätter det dock att
inrapporteringen sker prospektivt så data blir robusta vid punktmätning.
10
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Vi går en spännande tid till mötes inom rektalcancervården med ökad användning av laparoskopi
och utvärdering av andra innovativa tekniker såsom transanal-TME och robotassisterad laparoskopi. Delvis ändrad timing m.m. av neoadjuvant och adjuvant behandling förväntas, liksom nya
onkologiska metoder. Organbevarande behandling måste införas kontrollerat och i studieform.
Såväl radiologin och patologin utvecklas fort. Pakkeförlöpp (eller standardiserat vårdförlopp)
kommer förkorta våra vårdkedjor. I denna föränderliga värld får vi dock inte glömma att kirurgisk precision ännu är helt central för att uppnå goda resultat. Vårt gemensamma register ger
unika möjligheter att följa och utvärdera utvecklingen om vi hjälps åt att registrera med hög
kvalitet.
Denna sammanställning är framtagen av nationella kvalitetsregistergruppen i samarbete med
Robert Johansson vid Regionalt Cancercentrum Norr, Umeå, och baseras på datauttag från
Nationellt kvalitetsregister för rektalcancer på INCA-plattformen 2015-04-10.
För den vetgirige finns även motsvarande rapport för koloncancer. Denna återfinns på
http://www.cancercentrum.se/sv/Kvalitetsregister/Kolorektalcancer/Rapporter/. Där återfinns
även en ”onkolog-rapport”, med utförligare detaljer kring våra patienters onkologiska behandling
samt nu även en ”patient-rapport” som i första hand vänder sig till allmänheten.
Kommentarerna kan i vissa fall uppfattas ha fokus på det som bör förbättras, men det bör
understrykas att det överlag är imponerande siffror på populationsnivå. Vi hoppas att denna
rapport motsvarar Era förväntningar. Förhoppningsvis finns här intressanta fynd för varje enskild
kirurg, onkolog, radiolog och patolog! Återigen ser vi gärna kommentarer till rapporten av såväl
positiv som negativ karaktär, då ett mål är att förbättra även rapporten successivt.
Trevlig läsning!
2
2
Organisation
Organisation
2.1
Styrgruppen
Ordförande: Ingvar Syk, ingvar.syk@telia.com
Forskningsansvarig: Anna Martling, anna.martling@ki.se
Kolon huvudansvar: Annika Sjövall, annika.sjovall@karolinska.se
Rektum huvudansvar: Karl Kodeda, karl.kodeda@vgregion.se
2.2
Kirurgrepresentanter
Anna Martling och Annika Sjövall, Stockholm/Gotlandregionen
Helgi Birgisson och Kenneth Smedh, Uppsala/Örebroregionen
Niklas Zar och Bärbel Jung, Sydöstra regionen
Ingvar Syk och Gudrun Lindmark, Södra regionen
Karl Kodeda och Stefan Skullman, Västra regionen
Michael Dahlberg och Håkan Olsson, Norra regionen
2.3
Onkologrepresentanter
Maria Gustafsson-Liljefors, Stockholm/Gotlandregionen
Peter Nygren, Uppsala/Örebroregionen
Maria Albertsson, Sydöstra regionen
Anders Johnsson, Södra regionen
Susanne Ottosson, Västra regionen
Ingrid Ljuslinder, Norra regionen
2.4
Patologrepresentanter
Britta Halvarsson, Avdelningen för patologi och cytologi, Aleris Medilab, Täby
Sam Ghazi, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm
2.5
Radiologrepresentant
Lennart Blomqvist, Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm
2.6
Seniorrepresentanter
Lars Påhlman, Uppsala/Örebroregionen
Bengt Glimelius, Uppsala/Örebroregionen
2.7
Patientrepresentanter
Christina Christoffersson, Växjö (ILCO)
Birgitta Rehnby, Stockholm (Mag- och tarmförbundet)
12
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
2.8
2.8
Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Umeå
Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Umeå
Gunilla Andersson, Koordinator, gunilla.andersson@vll.se
Åsa Sundberg, Registerkonstruktör, asa.sundberg@vll.se
Lena Nathanaelsson, Statistiker (kolon), lena.nathanaelsson@vll.se
Robert Johansson, Statistiker (rektum), robert.johansson@vll.se
2.9
RCC:s representanter i styrgruppen
Erik Holmberg, RCC Väst
Lena Damber, nationell samordnare, kvalitetsregistren för cancer
2.10
Förklaringar
De sjukhus som opererar färre än tio patienter ingår i den vidare presentationen i gruppen
”Övriga”. För 2014 ingår följande sjukhus i denna grupp: Alingsås, Eksjö, Lidköping, Lycksele,
Norrtälje, Skellefteå, Sollefteå, Södertälje, Torsby, Visby, Värnamo. Av dessa har dock 5 endast
en patient registrerad på sitt sjukhus och ytterligare minst två har slutat operera rektalcancer.
Följande operationstyper ingår i ”resecerade fall”: Främre resektion, rektumamputation och Hartmanns operation.
Registret har både 3- och 5-årsuppföljning. De som inte behöver följas upp är de som har något
av följande ifyllt i anmälan: Terapeutisk åtgärd = Nej, Kirurgisk åtgärd = Enbart stent, Utförd
operation = Laparotomi utan resektion, Utskriven till = Avliden och Död inom 30 dagar = Ja.
Det kan tyckas märkligt att slumpvariation nämns som tänkbar förklaring på sina håll i rapporten då materialet inte baseras på något slumpvis urval utan på totala antalet observationer
under en tidsperiod. Dock kan det finnas en slumpvariation över tid och extremvärden är därför
troligare för ”sällanhändelser” och för sjukhus med liten patientvolym. I några fall har vi därför
valt att redovisa data för flera konsekutiva år så att patientvolymen blir större.
Nytt fr.o.m. förra årets rapport är s.k. funnel-plots där sjukhus med mindre volym har ett
bredare konfidensintervall. Som synes ligger sjukhus med större volym, och högre statistisk säkerhet till höger där konfidensintervallen är smalare. Enkelt uttryckt bör alla ”hålla sig inom
tratten”. Vi har valt att sätta ut 95- och 99-procentiga konfidensintervall, där det senare är
streckat. I dessa figurer representerar röda linjen målnivån för respektive parameter och svarta
linjen genomsnittet i Sverige.
Vi har vidare valt att endast sätta ut en förklarande siffra för de enheter som ligger utanför
99%-iga konfidensintervallet (siffrorna går annars på varandra och blir oläsbara). Siffran för ditt
sjukhus finner du i tabell 1. Du kan i de flesta fall identifiera var Ditt sjukhus befinner sig i
grafen genom att se på patientvolym på x-axeln och på värdet av den undersökta variabeln på
y-axeln. Dessa data återfinns i de flesta fall i angränsande tabell.
Även i flera andra figurer har vi i år valt att sätta ut respektive målnivå med röd streckad linje.
2
Organisation
Tabell 1. Sjukhusnamn och
nummer till funnelplots
Sjukhus
Blekingesjukhuset
Borås
Danderyd
Ersta
Eskilstuna
Falun
Gävle
Halmstad
Helsingborg
Jönköping
Kalmar
Karlstad
Karolinska
Kristianstad
Kungälv
Linköping
Mora
Norrköping
NU-sjukvården
Nyköping
Skånes univsjh
Skövde
St Görans
Sunderbyn
Sundsvall
Södersjukhuset
Umeå
Uppsala
Varberg
Västervik
Västerås
Växjö
Örebro
Örnsköldsvik
Östersund
Östra sjukhuset
Övriga
14
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Nummer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
3
Cancerregisterdata
1200
1000
800
600
400
200
Män
Kvinnor
0
1970
1980
1990
2000
2010
Figur 1. Antal fall i Sverige 1970-2013
Figur 1. Dessa data kommer från cancerregistret och som framgår diagnosticeras något högre
andel män och totalt varje år kring 2000 patienter med rektalcancer. Bland dessa kan det finnas
obduktionsfall, något vi valt att inte ha med i kvalitetsregistret. Cancerregistret registrerar dessutom även polyper med höggradig dysplasi samt andra tumörformer medan vi endast har med
invasivt adenocarcinom i rektum. Således finns en diskrepans mellan antalet fall i cancerregistret
och antalet fall i kolorektalcancerregistret som är på några procent.
3
Cancerregisterdata
50
Incidens
Mortalitet
40
30
20
10
0
1970
1980
1990
2000
2010
Figur 2. Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013, män
50
Incidens
Mortalitet
40
30
20
10
0
1970
1980
1990
2000
2010
Figur 3. Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013, kvinnor
Figur 2-3. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet förefaller nu stabil sedan 15 år om inte
data delas upp på subgrupper, Det blir intressant att följa utvecklingen framöver när screening
ökar.
16
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
30
Incidens
Mortalitet
25
20
15
10
5
0
1970
1980
1990
2000
2010
Figur 4. Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013, ålder
< 80 år, män
30
Incidens
Mortalitet
25
20
15
10
5
0
1970
1980
1990
2000
2010
Figur 5. Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013, ålder
< 80 år, kvinnor
3
Cancerregisterdata
250
Incidens
Mortalitet
200
150
100
50
0
1970
1980
1990
2000
2010
Figur 6. Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013, ålder
≥ 80 år, män
250
Incidens
Mortalitet
200
150
100
50
0
1970
1980
1990
2000
2010
Figur 7. Åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 invånare i Sverige 1970-2013, ålder
≥ 80 år, kvinnor
18
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
4
Kvalitetsregisterdata
Tabell 2. Tabellsammanfattning uppdelat på kön, 2014 års patienter
Män
Antal
Kvinnor
Totalt
Sida
1246
817
2063
22
-
-
99.3
(86-100)
22
Komplett staging, opererade (%)
97
(80-100)
97
(80-100)
97
(90-100)
40-41
Preop MDT, elekt op ej end polypektomi (%)
95
(71-100)
95
(81-100)
95
(85-100)
45-47
Antal opererade
902
579
1481
54-57
Antal resecerade
809
511
1320
59
5.1
(0-15)
4.4
(0-19)
4.8
(0-14)
67-69
Ackrediterad och/eller specinr, resecerade (%)
97
(75-100)
97
(86-100)
97
(89-100)
74
Radikalt op enligtPAD/kir, resecerade M0 (%)
91
(25-100)
90
(40-100)
91
(33-100)
75-78
Undersökta körtlar >=12, resecerade(%)
84
(50-100)
81
(33-100)
83
(50-100)
87-90
1.8
(0-6)
0.9
(0-9)
1.4
(0-4)
104-110
9
(5-16)
8
(5-14)
9
(5-15)
111-112
Postop bedömning i MDT-grupp, op och end polypektomi (%)
92
(12-100)
93
(50-100)
92
(31-100)
113-114
Adjuvant beh planerad, resecerade stadIII 2012-2014, <=75 år (%)
72
(27-100)
77
(33-100)
74
(37-94)
115-117
28
(0-70)
25
(0-67)
27
(0-64)
120-121
90
90
90
123
2.7
(0-10)
3.1
(0-15)
2.9
(0-9)
132-133
Täckningsgrad, anmälan (%)
Perop tarmperforation, resecerade 2012-2014(%)
Postop mort inom 30 dagar, 2012-2014, (%)
Medianvårdtid (dagar), opererade
Inkluderad i studie (%)
Relativ överlevnad, resecerade M0, 2007-2014
Lokalrecidiv inom 3 år, 2009-2011, resecerade, M0, T1-T3 (%)
Inom parentes är min- och maxvärden för sjukhus som opererat minst tio patienter 2014.
4
Kvalitetsregisterdata
Tabell 3. Antal registrerade fall samt täckningsgrad, 2014
Antal registrerade fall
Täckningsgrad (%)
351
471
234
389
410
208
2063
100
100
97
98
100
100
99
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
Tabell 3. Denna tabell anger nämnaren i de analyser som fortsättningsvis presenteras på regionnivå avseende alla diagnostiserade fall. Täckningsgraden är beräknad gentemot cancerregistret
med selektion för ICD-10 C20.9 samt PAD 096 och 996. Som nämnts i kommentar till figur 1
ingår ej obduktionsfynd eller höggradig dysplasi.
Detta är överlag mycket bra! Samtliga vidare analyser bygger på att vi har en så komplett
täckningsgrad som möjligt av diagnostiserade patienter. Av erfarenhet vet vi att alla regioner
på sikt uppnår närmare 100 % täckningsgrad. Eftersom arbetet tids nog ändå kommer göras
är det vår starka rekommendation och önskan att det prioriteras före dead-line och ännu hellre
löpande under året. Möjligen förbättrar detta validiteten. Dessutom är det helt centralt med hög
täckningsgrad för att vi som arbetar med att analysera data skall kunna återrapportera på ett
adekvat sätt.
Tabell 4. Antal fall som fått adjuvant onkologisk behandling samt täckningsgrad för dessa, 2013-2014. Täckningsgraden beräknas utifrån de som fått preop strålbehandling och eller preop cyt samt de där
adjuvant behandling planerats
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
Antal fall 2013
Täckn.grad 2013 (%)
Antal fall 2014
Täckn.grad 2014 (%)
160
283
47
191
142
105
928
100
100
43
99
79
100
90
146
246
80
109
147
77
805
93
95
60
59
72
74
77
Tabell 4. Det är tydligt att inrapporteringen av onkologisk behandling släpar efter. En orsak kan
vara att det finns patienter som behandlas mer än sex månader efter kirurgi, varför det är svårt
att få en lika bra täckning för onkologisk behandling som för kirurgisk eftersom vi tidigarelagt
publiceringen av årsrapporter. Detta förklarar dock inte skillnaderna mellan regionerna. Eftersom
det är samma regioner som inte når full täckningsgrad är det sannolikt ett systematiskt fel som
bör kunna undanröjas.
20
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Tabell 5. Antal registrerade uppföljningar samt täckningsgrad, 2009 samt
2011 års opererade patienter
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
Antal registrerade fall
Täckningsgrad (%)
485
618
291
538
526
250
2708
99
97
95
94
94
95
96
Tabell 5. Se tabell 3. En förutsättning för att kunna tolka och jämföra uppföljningsdata är en
hög täckningsgrad. Till skillnad från tidigare år, har på senare tid, eftersökta uppföljningsdata inte rapporterats in i tid från alla sjukhus för att kunna presenteras i årsrapporten. Bidragande till
detta kan kanske vara att vi försökt tillgodose önskemålet att redovisa ”färskare” uppföljningsdata. I syfte att tidigare kunna redovisa förändringar, förbättringar och identifiera problemområden
har vi därför begärt in data från sjukhusen tidigare under året. Vi har även valt att redovisa
uppföljningsdata efter både tre och fem år rörande en rad parametrar då man kanske inte vill
kännas vid ”historiska” resultat på samma sätt. Styrgruppens förhoppning är att detta kommer
att fungera ännu bättre kommande år även om flera regioner verkligen ligger bra till med inrapporteringen. Vi vill ge läsarna en bra tillgänglighet till kompletta, valida och ”färska” data.
Även om allt inte är med i årets rapport är det viktigt att det som inte rapporterats in i tid
görs i efterhand. Data i registret är ”levande” och korrigerbara. Varje uttag, inklusive det till
denna rapport, får därför ses om en ”ögonblicksbild”. Dock används data flitigt efter uttaget för
rapporten varför saknade uppgifter och felaktigheter skall åtgärdas. Vi skulle rekommendera att
sjukhusen kontinuerligt under året rapporterar in uppföljningsdata tre respektive fem år efter
operation och inte väntar till nästa årsskifte. Vänligen se figur 111 för täckningsgraden uppdelat
på respektive sjukhus.
4
Kvalitetsregisterdata
Sjukhus
Antal
%
Blekingesjukhuset
39
100
Borås
39
100
Danderyd
51
100
Ersta
63
100
Eskilstuna
35
100
Falun
41
100
Gävle
67
100
Halmstad
31
100
Helsingborg
62
100
Jönköping
66
100
Karlstad
62
100
Karolinska
125
100
Kristianstad
53
100
Kungälv
20
100
Linköping
65
100
Mora
23
100
NU−sjukvården
77
100
Nyköping
29
100
Skövde
58
100
St Görans
43
100
Sunderbyn
49
100
Sundsvall
38
100
Södersjukhuset
65
100
Umeå
63
100
Uppsala
72
100
Varberg
42
100
Västervik
13
100
Västerås
73
100
Örebro
59
100
Örnsköldsvik
16
100
Östersund
29
100
Övriga
64
100
Östra sjukhuset
157
99.4
Sverige
2063
99.3
Norrköping
43
97.7
Skånes univsjh
158
97.5
Växjö
38
92.1
Kalmar
35
85.7
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 8. Antal fall och täckningsgrad, 2014.
Figur 8. Detta är en viktig kvalitetsparameter och som synes uppnår flertalet sjukhus 100 %! De
som inte gör det måste sträva efter detta mål framöver. Sjukhusen i gruppen ”övriga” opererar
färre än tio patienter per år (specificeras i rapportens inledande sidor). Styrgruppen anser att
ett så litet antal inte går att redovisa på ett tillförlitligt sätt. Vi har därför valt att ”bunta ihop”
dem så man får en uppfattning av hur det går på dessa sjukhus. Är inrapporteringsgraden under
80 % på ett sjukhus anser vi det inte heller vara möjligt att bedöma kvalitén.
22
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Örebro
59
86.4
Kungälv
20
85
Jönköping
66
84.8
Karolinska
125
84.8
Skövde
58
82.8
Umeå
63
81
Linköping
65
78.5
Danderyd
51
78.4
Ersta
63
77.8
Skånes univsjh
158
77.2
Kalmar
35
77.1
Södersjukhuset
65
76.9
Västervik
13
76.9
Västerås
73
76.7
Sundsvall
38
76.3
Falun
41
75.6
Kristianstad
53
75.5
Örnsköldsvik
16
75
Karlstad
62
74.2
Mora
23
73.9
Växjö
38
73.7
Nyköping
29
72.4
Sverige
2063
71.8
NU−sjukvården
77
70.1
St Görans
43
69.8
Helsingborg
62
69.4
Östersund
29
69
Halmstad
31
67.7
Östra sjukhuset
157
66.9
Varberg
42
66.7
Uppsala
72
61.1
Borås
39
59
Gävle
67
58.2
Norrköping
43
58.1
Blekingesjukhuset
39
56.4
Sunderbyn
49
55.1
Eskilstuna
35
51.4
Övriga
64
37.5
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 9. Antal och andel opererade, 2014
Figur 9. Möjligen mer relevant att studera andel resecerade patienter. Vänligen se figur 49-55.
Det är notabelt stora skillnader som inte kan förklaras av slumpvariation, då proportionerna
föregående år i många fall är likartad på flera sjukhus. Om vi önskar en jämlik vård är detta
något vi måste diskutera i Sverige.
4
Kvalitetsregisterdata
sjukhus som opererar <11 patienter/år
11−25
1200
>25
Antal patienter
1000
800
600
400
200
0
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Figur 10. Antal operationer med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, uppdelat på
små, mellanstora och stora volymer, 1996-2014
30
25
Antal sjukhus
20
15
10
5
sjukhus som opererar <11 patienter/år
11−25
>25
0
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Figur 11. Antal sjukhus som opererat med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, uppdelat på små, mellanstora och stora volymer, 1996-2014
Figur 10-11. Här illustreras tydligt en centraliseringstendens. Notera att ett sjukhus ena året
kan vara högvolymssjukhus och nästa år mellanvolymssjukhus beroende på variation i patientvolym.
24
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Tabell 6. Målnivå för poängbedömning
Effektmått
A
B
C
D
E
F
G
Processmått
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
Selektering
0
-1
-2
Poäng
-3
Resecerade*, M0
Resecerade
Resecerade, M0
Resecerade, T1-T3, M0, ej preop strål
Resecerade,T1-T3, M0, preop strål
Resecerade
Resecerade
≥90%
<1%
≥95%
<5%
<5%
0%
≥90%
80-89%
1-1.9%
90-94%
5-7%
5-7%
0.01-2%
80-89%
70-79%
2-2.9%
85-89%
8-10%
8-10%
2.01-5%
70-79%
<70%
3-3.9%
80-84%
11-14%
11-14%
>5%
<70%
Cyt/strål/op
Resecerade
Resecerade*, adjuv beh
Preop MDT och preop strålbeh=Ja
Alla
Alla op
Alla utom endosk polyp
Resecerade*
Resecerade
Op med främre res eller Hartmann
Resecerade
Alla op eller endosk polyp
Alla
Opererade
≥90%
≥90%
≥80%
≥90%
100%
≥90%
≥90%
≥95%
≥95%
100%
≥95%
≥90%
≥30%
100%
80-89%
80-89%
75-79%
80-89%
97-99%
80-89%
80-89%
90-94%
90-94%
95-99%
85-94%
80-89%
20-29%
97-99%
70-79%
<80%
70-74%
70-79%
90-96%
70-79%
70-79%
80-89%
80-89%
90-94%
75-84%
70-79%
10-19%
90-96%
60-69%
50-59%
65-69%
<70%
<90%
<70%
<70%
<80%
70-79%
<90%
<75%
<70%
<10%
<90%
<65%
-4
≥4%
75-79%
≥15%
≥15%
<70%
*)resecerade: Främre resektion, rektumamputation och Hartmann. **)Andel där crm ≥ 1.0 mm.
Effektmått
A) Radikalt opererad enligt kirurg och patolog, 2014
B) 30 dagars mortalitet, 2012-2014
C) Relativ 3-års överlevnad, 2007-2014
D) Lokalrecidiv inom 3 år, ej preop strål, 2009-2011
E) Lokalrecidiv inom 3 år, preop strål, 2009-2011
F) Perop tarmperforation, 2012-2014
G) Cirkumferentiell marginal (CRM), andel ≥ 1.0 mm, 2014
Processmått
H) Väntetid från diagnos till behandlingsstart, andel inom 6 veckor, 2014
I) Väntetid från operation till PAD svar, andel inom 3 veckor, 2014
J) Väntetid från operation till adjuvant behandling planerad, andel inom 8 veckor, 2012-2014
K) Väntetid från preop MDT till start av preop strålbehandling, andel inom 2 veckor, 2014
L) Täckningsgrad, anmälan, 2014
M) Komplett staging, 2014
N) Preoperativ MDT, 2014
O) Ackrediterad kolorektal kirurg och/eller specialist med kolorektal inriktning, 2014
P) Antal undersökta körtlar ≥ 12, 2014
Q) Sköljning, 2014
R) Ikryssade PAD rutor, 2014
S) Postoperativ MDT, 2014
T) Inkluderad i studie, 2014
U) Täckningsgrad, uppföljning, 2009 och 2011
-5
-6
≤74%
40-49%
<40%
4
Kvalitetsregisterdata
Tabell 7. Poängbedömning, effektmått
Blekingesjukhuset
Borås
Danderyd
Ersta
Eskilstuna
Falun
Gävle
Halmstad
Helsingborg
Jönköping
Kalmar
Karlstad
Karolinska
Kristianstad
Kungälv
Linköping
Mora
Norrköping
NU-sjukvården
Nyköping
Skånes univsjh
Skövde
St Görans
Sunderbyn
Sundsvall
Södersjukhuset
Umeå
Uppsala
Varberg
Västervik
Västerås
Växjö
Örebro
Örnsköldsvik
Östersund
Östra sjukhuset
Övriga
26
A
B
C
D
E
F
G
−1
0
0
0
0
−1
0
0
0
0
0
−3
0
0
−3
−1
−1
−1
0
0
0
−1
0
0
0
0
0
−1
−1
−3
0
0
0
0
0
0
0
−3
0
−3
0
−3
0
0
0
0
−2
−1
0
−2
0
−1
0
−2
−1
0
−3
0
−3
−1
−1
−1
0
−1
0
−3
−3
0
0
−3
0
0
−1
−2
−2
−1
−1
0
−1
−1
−1
−2
−1
−2
−3
−2
−2
−1
−3
−2
−1
−3
−1
−3
−1
−3
0
−2
−1
−1
−1
−2
−1
−2
0
−1
−3
−1
−1
−2
−2
0
0
0
0
0
0
0
−4
0
−1
0
−1
0
0
−1
0
0
0
0
0
0
−3
0
−2
0
0
0
0
0
0
0
0
−1
0
0
0
0
0
−1
0
0
0
0
0
−1
−2
0
0
0
0
0
0
0
−1
−1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
−3
0
−1
0
−3
−2
−3
−2
−2
−3
−1
−3
−2
−1
−2
−2
−3
−2
−2
−2
−3
−3
−2
−2
−3
−3
−1
−1
−1
−2
−2
−2
0
−3
0
−3
−3
−2
−3
−3
−2
0
0
0
−1
0
−2
0
−3
−1
0
−1
−2
−2
0
−3
−1
−2
−1
−1
0
−1
−1
−1
−1
−1
0
−1
−2
−2
0
−1
0
−1
0
0
−2
−1
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Tabell 8. Poängbedömning, processmått
Blekingesjukhuset
Borås
Danderyd
Ersta
Eskilstuna
Falun
Gävle
Halmstad
Helsingborg
Jönköping
Kalmar
Karlstad
Karolinska
Kristianstad
Kungälv
Linköping
Mora
Norrköping
NU-sjukvården
Nyköping
Skånes univsjh
Skövde
St Görans
Sunderbyn
Sundsvall
Södersjukhuset
Umeå
Uppsala
Varberg
Västervik
Västerås
Växjö
Örebro
Örnsköldsvik
Östersund
Östra sjukhuset
Övriga
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
−5
−5
−5
−5
−4
−3
−3
−5
−6
−3
−6
−5
−6
−3
−6
−6
−5
−6
−6
−6
−6
−6
−4
−4
−6
−5
−4
−6
−6
−3
−3
−4
−4
−2
−5
−6
−5
0
−1
−1
−2
−2
0
0
0
0
−2
−1
0
−2
0
0
−2
−2
−2
−1
−2
0
−1
0
−2
−2
−2
−2
−1
0
0
−2
0
−1
−2
0
0
−2
0
−2
−3
0
0
−1
0
−1
−3
−3
0
0
0
0
−4
−4
−1
−4
−3
0
−4
−4
0
0
−4
0
0
−1
−3
0
−3
0
0
−2
−2
−4
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
.
−3
−3
−3
−3
−3
−3
−3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
−3
0
0
0
0
0
0
−1
0
0
−1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
−2
0
0
0
−1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
−1
−1
0
−1
0
−1
0
0
−1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
−1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
−2
0
0
0
0
−1
0
0
−2
−1
−2
−3
−2
−2
−2
−2
0
−2
−3
−4
−2
−1
0
−2
−4
−2
−2
−2
0
−2
0
−1
−4
−3
−1
−3
−2
−2
−1
−1
−3
−4
−3
−2
−3
−3
0
−1
0
0
−2
0
−3
−2
−2
−3
−3
−2
−2
−3
−3
−2
−2
−1
−2
−1
−2
−1
0
−3
0
−1
0
0
0
−1
0
−3
−3
−2
−3
−3
0
0
0
0
0
0
0
−1
−1
0
−1
−2
−1
0
−1
−1
−1
−1
−1
0
−1
−1
0
−1
−1
0
0
−1
0
−1
0
0
0
0
−1
−1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
−3
0
0
0
−1
0
0
−1
0
0
−1
−2
0
0
0
0
0
0
0
−1
0
−1
−2
0
0
0
0
−2
−1
−1
0
0
−3
−3
0
−1
−3
−3
−1
−1
−2
0
−3
−1
0
−3
0
−3
−3
−2
0
−3
−3
0
−2
0
−3
−3
0
−3
−2
−2
0
−2
0
0
−1
−2
−1
−1
−1
−1
−1
0
0
−2
0
−2
−2
−3
−2
0
0
−1
−1
−1
−1
−2
−2
−2
−1
0
−2
0
−1
−1
−3
Tabell 6-8 och figur 12-25. Poängbedömningen gjordes om radikalt för några år sedan. Vi har
valt att redovisa effektmått och processmått separat. Som framgår av tabell 6 finns en målnivå
för varje parameter. Noll poäng ges om ett sjukhus nått upp till det satta målet. Målen är högt
satta men inte orealistiska.
Tanken är inte att rangordna sjukhusen utan vara en hjälp i det interna kvalitetsarbetet, förbättra vården och därmed sina poäng. Sjukhusen är därför ordnade i bokstavsordning och inte
poängordning. Nytt för i år är grafer för de senaste åren så att varje enhet och region enkelt
skall kunna följa sin utveckling över tid. Härvid är det viktigt att inte fokusera på totalsumman
utan verkligen granska alla sina respektive minusposter eftersom de olika parametrarna väger
olika tungt ur patientens perspektiv.
Spridningen i landet både på totalpoäng och enskilda parametrar indikerar att det finns förbättringspotential.
Kvalitetsregisterdata
0
−2
−4
Poängsumma
−6
●
●
●
Diagnos
−8
● Sverige
−10
−12
−14
−16
2012
2013
2014
År
Figur 12. Poängsumma effektmått Sverige, 2012-2014
0
●
−2
●
●
●
●
●
●
●
●
−4
−6
Poängsumma
4
−8
sjukhus
●
●
●
●
−10
●
●
●
●
●
Danderyd
Ersta
Karolinska
St Görans
Södersjukhuset
−12
−14
−16
2012
2013
2014
År
Figur 13. Poängsumma effektmått Stockholm/Gotland, 2012-2014
28
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
0
●
−2
●
●
●
●
●
−4
●
Poängsumma
−6
sjukhus
●
●
●
●
●
●
−8
●
−10
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
Eskilstuna
Falun
Gävle
Karlstad
Mora
Nyköping
Uppsala
Västerås
Örebro
−12
●
−14
−16
2012
2013
2014
År
Figur 14. Poängsumma effektmått Uppsala/Örebro, 2012-2014
0
−2
●
−4
Poängsumma
−6
●
●
●
●
sjukhus
●
−8
●
●
−10
●
●
2012
2013
−12
−14
−16
2014
År
Figur 15. Poängsumma effektmått Sydöstra, 2012-2014
●
●
●
●
Jönköping
Kalmar
Linköping
Norrköping
Kvalitetsregisterdata
0
−2
●
−4
●
●
●
Poängsumma
−6
●
●
●
●
●
sjukhus
●
●
●
●
●
●
−8
●
●
−10
Blekingesjukhuset
Halmstad
Helsingborg
Kristianstad
Skånes univsjh
Växjö
●
−12
●
−14
●
−16
2012
2013
2014
År
Figur 16. Poängsumma effektmått Södra, 2012-2014
0
−2
−4
●
●
●
●
●
−6
Poängsumma
4
●
●
●
●
sjukhus
●
−8
●
−10
●
−12
●
−14
●
●
●
2012
2013
2014
−16
År
Figur 17. Poängsumma effektmått Västra, 2012-2014
30
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
●
●
●
●
●
●
Borås
Kungälv
NU−sjukvården
Skövde
Varberg
Östra sjukhuset
0
●
−2
−4
●
●
Poängsumma
−6
●
●
●
●
●
●
●
●
−8
●
●
−10
−12
−14
−16
2012
2013
2014
År
Figur 18. Poängsumma effektmått Norra, 2012-2014
sjukhus
●
●
●
●
●
Sunderbyn
Sundsvall
Umeå
Örnsköldsvik
Östersund
Kvalitetsregisterdata
0
−2
−4
−6
−8
−10
Poängsumma
−12
−14
−16
Diagnos
●
−18
● Sverige
●
−20
−22
●
−24
−26
−28
−30
−32
−34
−36
2012
2013
2014
År
Figur 19. Poängsumma processmått Sverige, 2012-2014
−8
−10
●
●
−12
−14
●
−18
−20
●
●
−16
Poängsumma
4
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
−22
sjukhus
−24
Danderyd
Ersta
Karolinska
St Görans
Södersjukhuset
−26
−28
−30
−32
−34
−36
2012
2013
2014
År
Figur 20. Poängsumma processmått Stockholm/Gotland, 2012-2014
32
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
−8
●
−10
−12
−14
−16
●
Poängsumma
−18
−20
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
−22
●
−24
−26
−28
sjukhus
●
●
●
●
●
●
●
●
●
Eskilstuna
Falun
Gävle
Karlstad
Mora
Nyköping
Uppsala
Västerås
Örebro
−30
−32
−34
−36
2012
2013
2014
År
Figur 21. Poängsumma processmått Uppsala/Örebro, 2012-2014
−8
−10
−12
−14
−16
Poängsumma
−18
●
−20
●
●
●
−22
−24
●
−26
●
−28
●
●
●
●
●
−30
−32
−34
−36
2012
2013
2014
År
Figur 22. Poängsumma processmått Sydöstra, 2012-2014
sjukhus
●
●
●
●
Jönköping
Kalmar
Linköping
Norrköping
Kvalitetsregisterdata
−8
−10
−12
●
●
●
−14
−16
●
●
●
●
●
●
●
●
Poängsumma
−18
sjukhus
●
●
●
●
●
●
−20
−22
−24
●
●
●
−26
Blekingesjukhuset
Halmstad
Helsingborg
Kristianstad
Skånes univsjh
Växjö
●
−28
−30
−32
−34
−36
2012
2013
2014
År
Figur 23. Poängsumma processmått Södra, 2012-2014
−8
−10
−12
−14
●
−16
●
−18
Poängsumma
4
sjukhus
−20
●
●
●
●
●
●
●
−22
−24
●
−26
−28
●
−30
●
●
●
−32
−34
−36
2012
2013
2014
År
Figur 24. Poängsumma processmått Västra, 2012-2014
34
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
●
●
●
●
●
●
Borås
Kungälv
NU−sjukvården
Skövde
Varberg
Östra sjukhuset
−8
−10
−12
●
●
●
−14
●
−16
●
Poängsumma
−18
sjukhus
●
●
−20
●
●
●
−22
−24
●
●
−26
●
−28
−30
−32
●
−34
−36
2012
2013
2014
År
Figur 25. Poängsumma processmått Norra, 2012-2014
●
●
●
●
●
Sunderbyn
Sundsvall
Umeå
Örnsköldsvik
Östersund
4
Kvalitetsregisterdata
Sjukhus
Antal Median
%
Örnsköldsvik
13
41
76.9
Västerås
57
35
68.4
Västervik
9
36
66.7
Gävle
43
39
65.1
Falun
36
40
63.9
Kristianstad
41
38
63.4
Jönköping
56
38
62.5
Eskilstuna
26
41.5
57.7
Umeå
54
41
57.4
Örebro
54
42
57.4
Sunderbyn
34
40.5
55.9
St Görans
32
43
50
Växjö
30
40.5
50
Danderyd
43
44
48.8
Borås
29
49
48.3
Karlstad
49
43
46.9
Övriga
28
44
46.4
Södersjukhuset
52
46.5
46.2
Halmstad
24
45
45.8
Mora
20
44.5
45
Östersund
20
46
45
Blekingesjukhuset
22
47
40.9
Ersta
55
48
40
Sverige
1599
49
38.2
Kungälv
19
48
36.8
Sundsvall
29
49
34.5
Helsingborg
47
50
34
Varberg
32
52.5
28.1
Skövde
50
58
26
Uppsala
59
52
23.7
Nyköping
26
51.5
23.1
Östra sjukhuset
121
57
20.7
Kalmar
26
58.5
19.2
Karolinska
111
61
17.1
Linköping
53
69
17
Norrköping
27
70
14.8
Skånes univsjh
115
63
14.8
NU−sjukvården
57
57
14
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 26. Väntetid från diagnos till behandlingsstart, andel inom sex veckor samt mediantid(dagar),
2014. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade
36
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal Median
Västervik
8
%
15
100
Varberg
27
15
100
Kungälv
16
8.5
100
100
Halmstad
21
15
Blekingesjukhuset
21
9
100
Kristianstad
38
8
97.4
Gävle
36
7.5
97.2
St Görans
27
10
96.3
Östra sjukhuset
95
6
95.8
Helsingborg
42
9
95.2
Östersund
17
3
94.1
Falun
27
10
92.6
Växjö
26
15
92.3
Karlstad
35
12
91.4
Skånes univsjh
103
13
90.3
Örebro
41
13
87.8
Uppsala
38
14
86.8
NU−sjukvården
51
13
86.3
Kalmar
26
16.5
84.6
Danderyd
28
10
82.1
Sverige
1298
14
81
Borås
21
14
81
Skövde
41
19
80.5
Ersta
41
15
78
Sunderbyn
27
14
77.8
Mora
17
15
76.5
Jönköping
55
17
74.5
Nyköping
18
18
72.2
Sundsvall
24
13.5
70.8
Örnsköldsvik
10
20
70
Karolinska
98
19
65.3
Linköping
43
20
65.1
Övriga
19
18
63.2
Umeå
42
20.5
59.5
Södersjukhuset
34
21
52.9
Eskilstuna
17
21
52.9
Västerås
45
21
51.1
Norrköping
23
24
34.8
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 27. Väntetid från operation till PAD-svar, andel inom tre veckor samt mediantid(dagar), resecerade fall 2014. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade
4
Kvalitetsregisterdata
Sjukhus
Antal Median
%
Kristianstad
19
42
100
Nyköping
3
54
100
St Görans
9
43
100
Västervik
3
41
100
Örebro
27
35
96.3
Sunderbyn
32
43
93.8
Umeå
21
48
90.5
Södersjukhuset
10
49.5
90
Kalmar
22
48.5
86.4
Eskilstuna
7
56
85.7
Växjö
13
51
84.6
Gävle
49
44
83.7
Karolinska
59
49
83.1
Karlstad
52
50.5
82.7
Ersta
22
46
81.8
Blekingesjukhuset
5
42
80
Uppsala
14
43.5
78.6
Falun
18
40
77.8
Halmstad
8
43.5
75
Mora
8
42
75
Sverige
871
50
73.5
Östersund
11
44
72.7
Örnsköldsvik
14
51.5
71.4
Borås
24
52
70.8
Övriga
36
51
69.4
NU−sjukvården
31
51
67.7
Västerås
40
49
67.5
Danderyd
21
51
66.7
Jönköping
21
51
66.7
Varberg
12
49.5
66.7
Helsingborg
23
55
65.2
Skånes univsjh
62
55
62.9
Östra sjukhuset
95
54
62.1
Linköping
28
56
53.6
Kungälv
19
56
52.6
Skövde
15
57
46.7
Norrköping
11
63
36.4
Sundsvall
7
62
14.3
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 28. Väntetid från operation till start av adjuvant behandling, andel inom åtta veckor samt
mediantid(dagar), resecerade fall 2012-2014. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift
är exkluderade
38
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal Median
%
Växjö
12
26
41.7
Gävle
27
32
40.7
Örnsköldsvik
8
18
25
Kungälv
10
36
20
Borås
19
27.5
15.8
Södersjukhuset
27
24
14.8
Falun
16
20
12.5
Östersund
9
19
11.1
Skånes univsjh
20
28
10
Västerås
30
24
10
Örebro
30
26
10
Kristianstad
21
25.5
9.5
Uppsala
42
28
9.5
Blekingesjukhuset
14
26
7.1
Sverige
750
32
6.9
NU−sjukvården
32
35.5
6.2
Nyköping
20
33
5
Jönköping
30
34
3.3
Östra sjukhuset
60
37
3.3
Karolinska
66
26
1.5
Danderyd
20
31
0
Ersta
27
30
0
Eskilstuna
18
22.5
0
Halmstad
13
34.5
0
Helsingborg
20
22
0
Kalmar
4
26.5
0
Karlstad
34
36.5
0
Linköping
15
34
0
Mora
11
49
0
Norrköping
10
28
0
Skövde
1
25
0
St Görans
12
29.5
0
Sunderbyn
14
28
0
Sundsvall
23
26
0
Umeå
17
27
0
Varberg
7
NA
0
Övriga
11
33
0
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 29. Väntetid från preoperativ MDT till start av preoperativ strålbehandling, andel inom två
veckor samt mediantid(dagar), 2014. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är
exkluderade
Figur 29. Bör tolkas försiktigt då datum för strålstart nu hämtas från onkologblanketten som
tyvärr inte ännu har optimal täckningsgrad.
4
Kvalitetsregisterdata
Sjukhus
Antal
Sverige
1878
Blekingesjukhuset
33
Borås
34
Danderyd
47
Ersta
58
Eskilstuna
34
Falun
37
Gävle
61
Halmstad
27
Helsingborg
56
Jönköping
65
Kalmar
35
Karlstad
58
Karolinska
119
Kristianstad
46
Kungälv
18
Linköping
59
Mora
23
Norrköping
38
NU−sjukvården
72
Nyköping
27
Skånes univsjh
137
Skövde
54
St Görans
42
Sunderbyn
45
Sundsvall
34
Södersjukhuset
59
Umeå
59
Uppsala
70
Varberg
39
Västervik
12
Västerås
60
Växjö
34
Örebro
56
Örnsköldsvik
12
Östersund
26
Östra sjukhuset
143
Övriga
49
0
20
40
60
80
100
Procent
<= 2 veckor
> 2 veckor
Uppgift saknas
Figur 30. Väntetid från 1:a läkarbesök till preoperativ MDT, andel inom två veckor, 2014.
Figur 26-30 Stor spridning i landet mellan sjukhusen och många som inte når upp till aktuell
målnivå. Det bör understrykas att evidensläget rörande betydelsen av väntetider i många fall
är skralt. Exempelvis extrapoleras kunskap om väntetid från operation till start av adjuvant
behandling inom åtta veckor från studier på koloncancer. Dock förefaller det mindre troligt
att den tredjedel som påbörjar adjuvant behandling senare än åtta veckor skulle ha något att
vinna på den extra väntetiden. Vidare är väntetiden ett stort orosmoment för patienterna vilket
påverkar deras upplevelse av vården. Ökad aktualitet för detta kommer naturligtvis med med
”pakkeförlöpp”eller ”standardiserade vårdförlopp”för kolorektal cancer under 2016 där ledtiderna
40
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
dramatiskt skall sänkas. Totala ledtiden kan anses mest relevant, men vi har valt att redovisa
deltider i syfte att ge varje klinik underlag för det egna förbättringsarbetet.
5
Utredning
100
90
80
70
Procent
5
Utredning
60
50
40
30
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 31. Andel komplett preoperativ staging, opererade patienter 2007-2014
Tabell 9. Preterapeutisk staging, primärtumör, för opererade patienter 2014
Primär
Lunga
Lever
Komplett metasstasstaging
Komplett staging
42
Lågvolymssjukhus
Mellanvolymssjukhus
Högvolymssjukhus
Totalt
40
(98)
38
(93)
39
(95)
38
(93)
38
(93)
198
(99)
196
(98)
196
(98)
196
(98)
196
(98)
1132
(99)
1123
(98)
1124
(98)
1123
(98)
1121
(98)
1370
(99)
1357
(98)
1359
(98)
1357
(98)
1355
(98)
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Borås
23
100
Gävle
39
100
Halmstad
21
100
Helsingborg
43
100
Kalmar
27
100
Karolinska
106
100
Mora
17
100
Skövde
48
100
St Görans
30
100
Sunderbyn
27
100
Sundsvall
29
100
Varberg
28
100
Växjö
28
100
Jönköping
56
98.2
Västerås
56
98.2
Östra sjukhuset
105
98.1
Ersta
49
98
Södersjukhuset
50
98
Örebro
51
98
Karlstad
46
97.8
Uppsala
44
97.7
Sverige
1481
97.2
NU−sjukvården
54
96.3
Umeå
51
96.1
Norrköping
25
96
Blekingesjukhuset
22
95.5
Nyköping
21
95.2
Kristianstad
40
95
Östersund
20
95
Eskilstuna
18
94.4
Skånes univsjh
122
94.3
Kungälv
17
94.1
Danderyd
40
92.5
Linköping
51
92.2
Örnsköldsvik
12
91.7
Övriga
24
91.7
Falun
31
90.3
Västervik
10
90
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 32. Komplett preoperativ staging 2014, opererade patienter
Figur 31-32 samt tabell 9. Detta är bra! I princip alla nådde upp till målet på över 90 %
och knappt 3 % av patienterna i Sverige saknade komplett staging. Motivet att vi inte satt
denna målnivå högre är att det kanske inte är relevant att utreda exempelvis alla patienter med
inkurabel fjärrmetastasering med en dedikerad bäcken-MR. I tabell nio kan man ana en volymseffekt, men det börjar bli så få patienter som opereras på lågvolymssjukhus att det kan föreligga
en selektionsmekanism för exempelvis ovanstående patientgrupp. Dock bör man vara medveten
om att redovisningen i denna inte tar hänsyn till vilken radiologisk modalitet som använts för
staging. Exempelvis förespråkas MR av primärtumören starkt. För ytterligare detaljer avseende
5
Utredning
vilka modaliteter som använts hänvisas till figur 33-35.
Tabell 10. Preterapeutiska stadieindelningen (T) vs TNM-systemet
(PAD) för de som opererats (exkl laparatomi utan resektion) och som ej fått preop strålbehandling, 2014
pT1-2
pT3
pT4
Uppgift saknas
Totalt
cT1-2
186
(74)
61
(24)
3
(1)
0
(0)
250
cT3
51
(27)
119
(64)
15
(8)
1
(1)
186
cT4
3
(9)
21
(60)
9
(26)
2
(6)
35
cTX
19
(58)
11
(33)
3
(9)
0
(0)
33
Uppgift saknas
12
(71)
2
(12)
2
(12)
1
(6)
17
Totalt
271
(52)
214
(41)
32
(6)
4
(1)
521
Tabell 11. Preterapeutiska stadieindelningen (T) vs TNM-systemet (PAD) för de
som opererats (exkl laparatomi utan resektion) och som fått preop strålbehandling, 2014
ypT1-2
ypT3
ypT4
ypTX
Uppgift saknas
Totalt
cT1-2
73
(65)
39
(35)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
112
cT3
131
(25)
358
(69)
23
(4)
1
(0)
5
(1)
518
cT4
43
(23)
109
(58)
32
(17)
0
(0)
5
(3)
189
cTX
2
(18)
9
(82)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
11
Uppgift saknas
1
(50)
1
(50)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
2
Totalt
250
(30)
516
(62)
55
(7)
1
(0)
10
(1)
832
Tabell 11. Den preoperativa stadieindelningen korrelerar väl med patologin. Man kan ana en
down-staging effekt av strålning samt en överdiagnostik med MR. Dock redovisas här alla strålade
44
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
och resonemanget om downstaging inte relevant efter 5x5Gy med direkt operation.
Tabell 12. Preterapeutiska stadieindelningen (N) vs TNM-systemet
(PAD) för de som opererats (exkl laparatomi utan resektion
och lokal excision), 2014
pN0
pN1-2
pNX
Uppgift saknas
Totalt
cN0
367
(72)
113
(22)
28
(6)
1
(0)
509
cN1-2
397
(49)
405
(50)
5
(1)
6
(1)
813
cNX
32
(59)
16
(30)
6
(11)
0
(0)
54
Uppgift saknas
6
(40)
3
(20)
4
(27)
2
(13)
15
Totalt
802
(58)
537
(39)
43
(3)
9
(1)
1391
Tabell 10-12. cTNM = kliniskt stadium. pTNM = patologiskt stadium. ypTNM = patologiskt
stadium efter förbehandling.
100
Ingen staging
CT
90
MR
Ultraljud
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 33. Preterapeutisk staging, primärtumör, 2007-2014
Figur 33. Optimal behandling och resektion av rektalcancer kräver bästa möjliga preoperativa
”karta” och MR bör vara standard i dag! I övrigt samma kommentar som till figur 31-32 och
tabell 9. Procentsumman är över 100 då en patient kan ha undersökts med flera modaliteter.
5
Utredning
100
90
Ingen staging
CT
MR
Lungrtg
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 34. Preterapeutisk staging, lungmetastaser, 2007-2014
Figur 34. CT thorax har i princip ersatt lungröntgen, vilket är relevant.
100
90
Ingen staging
CT
MR
Ultraljud
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 35. Preterapeutisk staging, levermetastaser, 2007-2014
Figur 35. CT lever dominerar. Då flertalet patienter genomgår CT-thorax och MR-bäcken
kan olika kombinationer för leverdiagnostik övervägas. Vissa centra kombinerar MR-bäcken med
MR-lever/buk vilket ger en bättre leverdiagnostik än CT-thorax/lever/buk. Nationella vårdprogrammet rekommenderar CT-thorax + CT lever/buk.
46
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Behandling och operation
100
90
80
Procent
70
60
50
Kvinnor
40
30
Män
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 36. Andel preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla utom de där endoskopisk polypektomi
var enda åtgärd 2007-2014
100
90
80
70
Procent
6
60
50
Kvinnor
40
30
Män
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 37. Andel preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla <=75 år utom de där endoskopisk
polypektomi var enda åtgärd 2007-2014
Figur 36-37. Bra! Förefaller vara en självklarhet att patienter med rektalcancer idag diskuteras
på multidisciplinär terapikonferens. Detta skall även ske enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Några få procent, framförallt bland de äldre, erbjuds ännu inte denna möjlighet, vilket de
bör göra. Snart når vi dit! De som ännu inte har MDT bör se över sin verksamhet, samarbeta
med andra eller helt enkelt sluta handlägga dessa patienter. Som på så många andra områden ser
vi en spridning när vi inför och efterfrågar en ny variabel. Sedan får man ett visuellt intryck av
likriktning och att alla närmar sig det bättre. Visst finns det en takeffekt och mycket kunde hänt
6
Behandling och operation
utan att variabeln monitorerats men förhoppningsvis har kvalitetsregistret haft en viss effekt och
inte bara passivt observerat utvecklingen.
Sjukhus
Antal
%
Borås
34
100
Helsingborg
58
100
Kalmar
35
100
Mora
23
100
St Görans
42
100
Uppsala
71
98.6
Jönköping
66
98.5
Ersta
59
98.3
Skövde
57
98.2
Sunderbyn
47
97.9
Östra sjukhuset
146
97.9
Karolinska
124
97.6
Varberg
40
97.5
Sundsvall
38
97.4
Eskilstuna
35
97.1
Gävle
64
96.9
Västerås
62
96.8
Karlstad
61
96.7
Umeå
61
96.7
96.4
Halmstad
28
NU−sjukvården
75
96
Sverige
1981
95.9
Linköping
63
95.2
Norrköping
41
95.1
Örebro
59
94.9
Blekingesjukhuset
36
94.4
94.4
Växjö
36
Danderyd
50
94
Skånes univsjh
148
93.9
Nyköping
29
93.1
Västervik
13
92.3
Kristianstad
51
92.2
Södersjukhuset
65
90.8
Falun
41
90.2
Kungälv
20
90
Östersund
29
89.7
Örnsköldsvik
15
86.7
Övriga
59
86.4
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 38. Preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla utom de där endoskopisk polypektomi var
enda åtgärd, 2014
48
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus Antal
%
<75 år
>= 75 år
%
Antal
92.7
668
17 94.1
94.7
19
22
100
12
Sverige 1313 97.5
Blekingesjukhuset
Borås
100
Danderyd
30 93.3
95
20
Ersta
44 97.7
100
15
Eskilstuna
26
100
88.9
9
Falun
25
96
81.2
16
Gävle
33
100
93.5
31
18 94.4
100
10
41
100
100
17
Halmstad
Helsingborg
Jönköping
47 97.9
100
19
Kalmar
22
100
100
13
Karlstad
48
100
84.6
13
Karolinska
97
99
92.6
27
Kristianstad
37 91.9
92.9
14
Kungälv
11 81.8
100
9
Linköping
40 97.5
91.3
23
11
100
100
12
Mora
Norrköping
34 97.1
85.7
7
NU−sjukvården
46 97.8
93.1
29
Nyköping
16 93.8
92.3
13
Skånes univsjh
97 94.8
92.2
51
Skövde
38
100
94.7
19
St Görans
31
100
100
11
32 96.9
100
15
27
Sunderbyn
Sundsvall
Södersjukhuset
100
90.9
11
38 94.7
85.2
27
Umeå
40
100
90.5
21
Uppsala
52
100
94.7
19
Varberg
27 96.3
100
13
Västervik
7 85.7
100
6
Västerås
38 97.4
95.8
24
Växjö
21 95.2
93.3
15
Örebro
33
100
88.5
26
Örnsköldsvik
10
90
80
5
Östersund
19
100
70
10
Östra sjukhuset
106 99.1
95
40
Övriga
32 93.8
77.8
27
100 80
60
40
20 0 20
Procent
40
60
80 100
Figur 39. Preoperativ bedömning i MDT-grupp uppdelat på ålder, för alla utom de där endoskopisk
polypektomi var enda åtgärd, 2014
Figur 38-39. Vänligen se kommentar till figur 36-37. Kvalitetsregistergruppen anser att alla
patienter har rätt att få bli diskuterade vid en multidisciplinär terapikonferens.
6
Behandling och operation
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
10
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 40. Andel som fått preoperativ strålbehandling av de som opererats med främre resektion,
rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision 1995-2014
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
10
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 41. Andel som fått preoperativ strålbehandling av de som opererats med främre resektion,
rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, < 75 år, 1995-2014
50
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
100
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
90
80
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 42. Andel som fått preoperativ strålbehandling för de som opererats med främre resektion,
rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, >=75 år, 1995-2014
50
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Procent
40
30
20
10
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 43. Andel som fått radiokemoterapi av de som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 2009-2014
6
Behandling och operation
Sjukhus
Antal
%
Nyköping
19
89.5
Sundsvall
25
88
Norrköping
23
82.6
Karlstad
40
82.5
Örnsköldsvik
11
81.8
Kalmar
26
76.9
Karolinska
103
73.8
Kristianstad
38
73.7
Borås
21
71.4
Halmstad
21
71.4
Södersjukhuset
37
70.3
Helsingborg
42
69
Eskilstuna
18
66.7
Skövde
43
65.1
Uppsala
40
65
Gävle
39
64.1
Västerås
47
63.8
NU−sjukvården
52
63.5
Sverige
1388
63
Sunderbyn
27
63
Varberg
27
63
Ersta
43
62.8
Linköping
50
62
Blekingesjukhuset
21
61.9
Örebro
46
60.9
Östra sjukhuset
101
59.4
Skånes univsjh
121
57.9
Östersund
19
57.9
Jönköping
55
56.4
Övriga
21
52.4
Danderyd
34
50
Kungälv
16
50
Mora
17
47.1
Växjö
28
46.4
Västervik
9
44.4
Umeå
48
43.8
Falun
31
41.9
St Görans
29
37.9
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 44. Preoperativ strålbehandling för de som opererats med främre resektion, rektumamputation,
Hartmann, TEM eller lokal excision 2014
Figur 40-44 Man kan se historiska skillnader i behandlingstradition som delvis kvarstår, även
om det blir mer lika i landet med åren regionalt. Skillnaden mellan sjukhus bör diskuteras. Det
som skiljer mest är valet av radiokemoterapi.. Förhoppningsvis får vi en bättre likriktning när
nya nationella vårdprogrammet får genomslag. Viktigt att identifiera ”rätt” patienter för ”rätt”
behandling och även att identifiera de patienter där vi bör avstå från strålbehandling. Detta är
ett område kvalitetsregistergruppen avser fortsätta bevaka intensivt.
52
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
0−5 cm
6−10 cm
11−15 cm
10
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 45. Andel som fått preoperativ strålbehandling för de som opererats, uppdelat på tumörnivå,
1995-2014
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
10
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
År
Figur 46. Andel som fått kort stråldos av de som fått preoperativ strålbehandling och som opererats
med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision 2007-2012
6
Behandling och operation
40
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
35
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Procent
30
25
20
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 47. Andel som fått preoperativ cytostatika av de som opererats med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann 1995-2014
Figur 45-47. Återigen olika behandlingstraditioner. Möjligen grumlas bilden något av att en
andel patienter erhållit preoperativ cytostatika på grund av levermetastaser. Oaktat detta förvånar variationen mellan regionerna då tumörstadium inte varierar på samma sätt. För ytterligare
detaljer hänvisas till onkolograpporten:
http://www.cancercentrum.se/sv/Kvalitetsregister/Kolorektalcancer/Rapporter/
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
AR
10
APR
HA
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 48. Preoperativ peroral tarmförberedelse uppdelat på optyp, resecerade fall, 2007-2014
Figur 48. Den stora randomiserade studien från Sverige på koloncancer (Jung et al, BJS 2007)
verkar även ha slagit igenom på rektalcancer eftersom en så pass hög andel inte tarmförbereds.
Den holländska studien från samma år på olika kolorektala resektioner (Contant et al, Lancet
2007) redovisar inte anastomosnivån på subgruppen med ”kolorektala anastomoser” och evidensläget för rektalcancerkirurgi kanske inte är helt klart, men en fransk randomiserad studie på
54
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
patienter med avlastande stomi (Bretagnol et al, Ann Surg 2010) visade att icke tarmförbereda
utvecklar högre frekvens postoperativa komplikationer. Så det finns visst vetenskapligt stöd för
laxering om man avlastar. Det kan således anses lite ologiskt att inte tarmförbereda en patient
inför en främre resektion och sedan lägga en loopileostomi. Rimligen försvårar även avföring i
rektum sköljning före avstapling vid både främre resektion och Hartman.
30
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
25
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Procent
20
15
10
5
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 49. Andel preoperativ avlastning, resecerade fall 2007-2014
Figur 49. Glädjande nog förekommer knappt akut resektion av rektalcancer i Sverige (0.5%). I
de fall man väljer en preoperativ avlastning, är den ofta temporär och användandet av stomier
dominerar klart över stent. Förutom risk för perforation och okänt onkologiskt långtidsutfall
är sannolikt den palliativa behandlingsindikationen med stent snävare än på koloncancer då
stentet kan interferera med strålbehandling samt riskera dåligt funktionellt utfall för patienter
med distalt stent.
70
Främre res
Rectumamp.
Hartmann
60
TEM/Lokal exc.
Explor lap/ej res
Annan
Ej op
Procent
50
40
30
20
10
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
År
Figur 50. Fördelning av operationstyp 1995-2014
2013
Behandling och operation
100
Främre res
Rectumamp.
Hartmann
90
80
TEM/Lokal exc.
Explor lap/ej res
Annan
Ej op
70
Procent
6
60
50
40
30
20
10
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
År
Figur 51. Fördelning av operationstyp, M0, 1995-2014
56
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
2013
Figur 50-51. Med en främre resektion menas att patienten har fått en anastomos oavsett om
man har gjort en kolonreservoar eller anastomos sida till ända. Med lokal excision menas att
tumören tagits bort endoskopiskt eller lokalt utan att en abdominell canceroperation utförs. Hit
räknas även bakre proktektomi, laserbehandling elkoagulation mm. I dessa figurer ingår även
TEM-operationer i gruppen. Med Hartmanns operation menas att man gjort en resektion av det
tumörbärande segmentet samt anlagt en sigmoideostomi med en blind förslutning av rektalstumpen. Har det utförts en intersfinkterisk resektion bör den klassificeras som en rektumamputation,
dvs. excision av anorektum plus permanent kolostomi. Rektalcanceroperation med intersfinkterisk dissektion har idag en egen operationskod.
Den lilla gruppen ”annan operation” ser vi helst att den försvinner och grupperas in under
de övriga. Laparoskopiska, laparoskopiassisterade och robotassisterade ingrepp fördelas enligt
grundprincipen för operationen. Den ökning man ser av andelen icke opererade patienter väcker
frågor. Detta utreds för närvarande, bland annat inom ramen för ett forskningsprojekt. Det kan
finnas flera bidragande orsaker. Andelen ”palliativa” rektumresektioner minskar klart över tiden.
Vi har dessutom en åldrande befolkning och förbättrad stadieindelning avseende fjärrmetastaser
vilket kan påverka beslutet om operation. Vi känner inte till på vilken nivå ”rätt” andel opererade skall ligga. Dessutom vet vi att det sker en viss överrapportering där de patienter som
är under behandling kring årsskiftet inte är ”färdiga” innan data för rapporten tas ut. Om man
exempelvis tittar på 2012 års kohort angavs andelen icke opererade till 27 % i 2012 års rapport,
medan samma årskohort i ett år senare ligger på cirka 22 %. Detta är en effekt av att vi försöker
tillmötesgå önskemålet om att publicera rapporten tidigare under året. Sannolikt borde det dock
gå att rapportera in den slutliga ”korrekta” uppgiften tidigare. Se vidare i kommentarer till figur
55 och 119-121 där man kan notera en ökande andel icke-opererde patienter i livet fem år efter
diagnos.
6
Behandling och operation
Sjukhus
Antal
Sverige
1173
Blekingesjukhuset
16
Borås
22
Danderyd
20
Ersta
48
Eskilstuna
21
Falun
27
Gävle
49
Halmstad
18
Helsingborg
17
Jönköping
29
Kalmar
33
Karlstad
39
Karolinska
103
Kristianstad
32
Kungälv
15
Linköping
48
Mora
16
Norrköping
19
NU−sjukvården
31
Nyköping
19
Skånes univsjh
100
Skövde
38
St Görans
13
Sunderbyn
23
Sundsvall
30
Södersjukhuset
24
Umeå
34
Uppsala
34
Varberg
23
Västervik
5
Västerås
42
Växjö
25
Örebro
40
Örnsköldsvik
15
Östersund
11
Östra sjukhuset
60
Övriga
34
0
20
40
60
80
100
Procent
AR
APR
HA
Figur 52. Fördelning av operationstyp, tumörnivå 0-5 cm, resecerade fall 2012-2014
58
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
Sverige
2873
Blekingesjukhuset
64
Borås
60
Danderyd
79
Ersta
110
Eskilstuna
61
Falun
77
Gävle
74
Halmstad
42
Helsingborg
90
Jönköping
60
Kalmar
52
Karlstad
99
Karolinska
182
Kristianstad
74
Kungälv
36
Linköping
86
Mora
26
Norrköping
55
NU−sjukvården
105
Nyköping
34
Skånes univsjh
222
Skövde
80
St Görans
67
Sunderbyn
57
Sundsvall
38
Södersjukhuset
68
Umeå
76
Uppsala
97
Varberg
52
Västervik
23
Västerås
76
Växjö
45
Örebro
106
Örnsköldsvik
26
Östersund
48
Östra sjukhuset
201
Övriga
125
0
20
40
60
80
100
Procent
AR
APR
HA
Figur 53. Fördelning av operationstyp, tumörnivå 6-15 cm, resecerade fall 2012-2014
Figur 52-53. Sedan registret startade har andelen främre resektioner minskat och särskilt tydligt
är detta för patienter med nedre gräns på tumören inom fem centimeter från analöppningen.
Sannolikt är medvetenheten hög om att det funktionella resultatet här inte är optimalt för
majoriteten av dessa patienter. Skillnaderna mellan sjukhusen förefaller här ha minskat. Dock är
det ganska stora skillnader mellan sjukhusen på tumörnivå sex till femton centimeter där vissa
sjukhus gör en hög andel operationer som inte är sfinkterbevarande. I valet mellan Hartmanns
operation och intersfinkterisk APR kan patienterna randomiseras i HAPIRECT-studien.
6
Behandling och operation
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
10
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 54. Andel patienter som erhållit kurativt syftande behandling, resecerade fall 1995-2014
Figur 54. Det förefaller som att vi i Sverige idag opererar en lägre andel av patienterna samtidigt
som vi har en mer restriktiv syn på palliativa resektioner och att de operationer som utförs görs
med högre kirurgisk precision och kvalité. Vänligen se vidare avseende perforationsrisk, blödning,
radikalitet och marginal. Frågan är dock på vilka grunder vi selekterar patienter till kurativt
syftande behandling med tanke på de stora skillnader som föreligger mellan sjukhusen. Se nästa
figur.
60
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Op Totalt
Jönköping
55
66
83.3
%
Karolinska
101
125
80.8
Kungälv
16
20
80
Kalmar
26
35
74.3
Skövde
43
58
74.1
Mora
17
23
73.9
Kristianstad
38
53
71.7
Örebro
41
59
69.5
Västervik
9
13
69.2
Växjö
26
38
68.4
Halmstad
21
31
67.7
Helsingborg
42
62
67.7
NU−sjukvården
52
77
67.5
Skånes univsjh
106
158
67.1
Umeå
42
63
66.7
Linköping
43
65
66.2
Falun
27
41
65.9
Sundsvall
25
38
65.8
Nyköping
19
29
65.5
Ersta
41
63
65.1
Varberg
27
42
64.3
Sverige 1320 2063
64
Östra sjukhuset
99
157
63.1
St Görans
27
43
62.8
Örnsköldsvik
10
16
62.5
Östersund
18
29
62.1
Västerås
45
73
61.6
Karlstad
38
62
61.3
Danderyd
29
51
56.9
Sunderbyn
27
49
55.1
Blekingesjukhuset
21
39
53.8
Borås
21
39
53.8
Gävle
36
67
53.7
Norrköping
23
43
53.5
Uppsala
38
72
52.8
Södersjukhuset
34
65
52.3
Eskilstuna
17
35
48.6
Övriga
20
64
31.2
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 55. Andel av alla patienter som opererats med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, 2014
Figur 55-56. Detta är relativt nya figurer som väcker många frågor och har debatterats flitigt.
Vi oroas av skillnaden mellan sjukhusen inte bara på grund av risken för ojämlik vård, utan även
då eventuella skillnader i patientselektion mellan sjukhusen måste hållas i åtanke vid tolkning
av utfallsmått. Här kan det finnas finns här en nämnarproblematik mm enligt kommentaren till
figur 50-51. Det kan även tänkas att remitteringsmönstret mellan sjukhus kan ha en viss inverkan
på både andelen opererade och tidpunkten för operation om de genomgår lång onkologisk förbehandling. Dock tittar vi på detta närmare och eventuella fel i registrering måste uteslutas innan
6
Behandling och operation
långtgående slutsatser dras. Det är därför av stor vikt att alla rapporterar in sina patienter med
korrekt behandling i tid. Se även kommentarer till figur 119-121.
Sjukhus
Op Totalt
%
Kalmar
22
23
95.7
Jönköping
52
56
92.9
Karolinska
83
96
86.5
Skövde
38
44
86.4
Kristianstad
34
41
82.9
Varberg
27
33
81.8
Västervik
9
11
81.8
Sundsvall
22
27
81.5
Halmstad
21
26
80.8
Ersta
36
45
80
Kungälv
16
20
80
Mora
16
20
80
Helsingborg
41
52
78.8
Karlstad
36
46
78.3
Skånes univsjh
96
124
77.4
Örnsköldsvik
10
13
76.9
Örebro
36
47
76.6
Umeå
40
53
75.5
St Görans
24
32
75
Sverige 1209 1621
74.6
Västerås
44
59
74.6
NU−sjukvården
50
68
73.5
Norrköping
21
29
72.4
Växjö
24
34
70.6
Blekingesjukhuset
19
27
70.4
Södersjukhuset
33
47
70.2
Nyköping
18
26
69.2
Linköping
38
55
69.1
Östra sjukhuset
85
124
68.5
Gävle
35
52
67.3
Eskilstuna
16
24
66.7
Falun
24
36
66.7
Uppsala
36
54
66.7
Borås
21
32
65.6
Danderyd
26
40
65
Sunderbyn
25
39
64.1
Östersund
15
24
62.5
Övriga
20
42
47.6
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 56. Andel av alla M0-patienter som opererats med främre resektion, rektumamputation eller
Hartmann, 2014
62
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
Sverige
2487
Blekingesjukhuset
59
Borås
56
Danderyd
77
Ersta
86
Eskilstuna
53
Falun
70
Gävle
81
Halmstad
44
Helsingborg
82
Jönköping
62
Kalmar
41
Karlstad
100
Karolinska
140
Kristianstad
59
Kungälv
30
Linköping
72
Mora
24
Norrköping
44
NU−sjukvården
86
Nyköping
28
Skånes univsjh
174
Skövde
55
St Görans
68
Sunderbyn
49
Sundsvall
16
Södersjukhuset
66
Umeå
65
Uppsala
76
Varberg
54
Västervik
27
Västerås
76
Växjö
34
Örebro
74
Örnsköldsvik
27
Östersund
37
Östra sjukhuset
173
Övriga
122
0
20
40
60
Procent
Centralt om colica sinistra
Distalt om colica sinistra
Distalt om sigmoidalkärl
Figur 57. Fördelning av ligaturer, resecerade fall 2012-2014
80
100
6
Behandling och operation
Sjukhus
Antal
Sverige
1500
Blekingesjukhuset
24
Borås
26
Danderyd
21
Ersta
70
Eskilstuna
27
Falun
33
Gävle
40
Halmstad
16
Helsingborg
25
Jönköping
32
Kalmar
44
Karlstad
35
Karolinska
144
Kristianstad
46
Kungälv
15
Linköping
58
Mora
20
Norrköping
23
NU−sjukvården
51
Nyköping
23
Skånes univsjh
150
Skövde
57
St Görans
12
Sunderbyn
34
Sundsvall
15
Södersjukhuset
25
Umeå
41
Uppsala
47
Varberg
24
Västervik
5
Västerås
42
Växjö
35
Örebro
72
Örnsköldsvik
14
Östersund
23
Östra sjukhuset
94
Övriga
37
0
20
40
60
80
100
Procent
Centralt om colica sinistra
Distalt om colica sinistra
Distalt om sigmoidalkärl
Figur 58. Fördelning av ligaturer, för de som opererats med rektumamputation, 2012-2014
64
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Figur 57-59. Validiteten i registret avseende kärlligaturnivå har ifrågasatts, framförallt på kolonsidan. Det borde vara enklare på rektum då det rör sig om ett kärl men sannolikt finns här en
betydande systematisk felrapportering om man exempelvis ser till andelen som angivit en kärldelning distalt om avgången av sigmoidalkärlen. Detta måste vara ytterst ovanligt vid kurativt
syftande cancerkirurgi. Vidare har försök till retrospektiv kontroll mot journal varit förknippade med stora svårigheter varför vi återigen vill understryka vikten av prospektiv registrering i
samband med operationstillfället. Möjligen kan man ur figuren läsa sig till att vi i Sverige idag
har en stor variation mellan sjukhusen i synen på om rektalcancerkirurgi skall utföras med en
central ligatur av a. mesenterica inferior eller av a. hemorrhoidalis/rectalis superior efter att a.
colica sinistra avgått. Såsom vissa tidigare år tycker vi oss se lägre andel centrala ligaturer vid
rektumamputation.
Figur 59. Kärlligaturer
6
Behandling och operation
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
10
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
0
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
År
Figur 60. Andel som fått stomi, för män opererade med främre resektion 1998-2014
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
100
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
År
Figur 61. Andel som fått stomi, för kvinnor opererade med främre resektion 1998-2014
Figur 60-61. Genomslaget efter RECTODES-studien (Matthiessen et al, Ann Surg 2007) kvarstår där det glädjande nog ser ut som att vi har en skaplig nationell likriktning. Dock finns
ju flera problem med loop-ileostomier. Ett grundproblem är att flertalet får den i onödan, ett
annat att det är en besvärande hög andel som inte får den nedlagd och vidare att det inte är
komplikationsfritt att vare sig ha eller få en loop-ileostomi nedlagd. Resultat från spännande
studier avseende ”tidig” nedläggning inväntas.
66
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sverige
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Procent
40
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 62. Andel laparoskopiassisterad kirurgi, resecerade fall 2007-2014
Tabell 13. Robotassisterad kirurgi, för de som resecerats 2014
Nej
Ja
Uppgift saknas
Totalt
Stockholm/Gotland
21
(9)
25
(11)
183
(80)
229
Uppsala/Örebro
21
(7)
18
(6)
243
(86)
282
Sydöstra
8
(5)
32
(20)
124
(76)
164
Södra
7
(3)
43
(17)
202
(80)
252
Västra
98
(37)
2
(1)
166
(62)
266
Norra
2
(2)
0
(0)
125
(98)
127
Totalt
157
(12)
120
(9)
1043
(79)
1320
6
Behandling och operation
Sjukhus
n
Sverige
4109
Blekingesjukhuset
84
Borås
82
Danderyd
99
Ersta
158
Eskilstuna
83
Falun
104
Gävle
123
Halmstad
60
Helsingborg
109
Jönköping
96
Kalmar
86
Karlstad
140
Karolinska
287
Kristianstad
106
Kungälv
52
Linköping
135
Mora
44
Norrköping
74
NU−sjukvården
139
Nyköping
53
Skånes univsjh
330
Skövde
119
St Görans
80
Sunderbyn
85
Sundsvall
68
Södersjukhuset
92
Umeå
110
Uppsala
131
Varberg
81
Västervik
33
Västerås
118
Växjö
70
Örebro
147
Örnsköldsvik
41
Östersund
60
Östra sjukhuset
268
Övriga
162
0
20
40
60
80
100
Procent
Öppen kirurgi
Laparoskopiassisterad men ej konverterad
Laparoskopiassisteterad kir samt konverterad
Figur 63. Laparoskopiassisterad kirurgi och konverterade, resecerade fall 2012-2014
Figur 62-63 samt tabell 13. Andelen laparoskopiskt opererade är blygsam jämfört med vår
nära omvärld men vi tycker oss nu spåra ett tydligt trendbrott! Alla regioner ökar sin andel från
förra året. Det finns anledning att anta att andelen kommer att öka på sikt och då finns möjligheter till mer detaljerad redovisning. Man kan argumentera för att urvalet borde vara ”elektivt
resecerade”, men i princip utför vi inte någon akut resektionskirurgi av rektalcancer i Sverige.
Socialstyrelens riktlinjer bidragit liksom att det nu finns en nationell intressegruppering som driver frågan. Ytterligare skjuts förväntas efter den nyliga och viktiga publikationen från COLOR
II, där flera svenska sjukhus deltog. Styrgruppen anser det dock viktigt att följa utvecklingen i
68
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
den laparoskopiskt opererade gruppen avseende exempelvis perforation och komplikationer när
metoden breddinförs i landet.
6
Behandling och operation
25
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Procent
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 64. Andel peroperativ rektumperforation, resecerade fall 1995-2014
25
AR
APR
HA
1999
2001
Procent
20
15
10
5
0
1995
1997
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 65. Andel peroperativ rektumperforation, resecerade fall 1995-2014
Figur 64-66. Peroperativ rektumperforation är prognostiskt ogynnsamt. Det är viktigt att alla
ser över sin inrapportering så att vi får ärliga och valida data. Till synes sjunker andelen över
tid.
70
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Mora
44
13.6
Blekingesjukhuset
84
11.9
Skövde
119
10.9
Norrköping
74
9.5
Växjö
70
8.6
Östersund
60
8.3
Falun
104
7.7
Skånes univsjh
330
7.6
Karolinska
287
7
Danderyd
99
6.1
Västervik
33
6.1
Örebro
147
5.4
Östra sjukhuset
268
5.2
Halmstad
60
5
Sverige
4109
4.8
Kalmar
86
4.7
Helsingborg
109
4.6
Uppsala
131
4.6
Linköping
135
4.4
Kungälv
52
3.8
Nyköping
53
3.8
Borås
82
3.7
Karlstad
140
3.6
NU−sjukvården
139
3.6
Umeå
110
3.6
Södersjukhuset
92
3.3
Övriga
162
3.1
Kristianstad
106
2.8
Ersta
158
2.5
Eskilstuna
83
2.4
Örnsköldsvik
41
2.4
Gävle
123
1.6
Sundsvall
68
1.5
St Görans
80
1.2
Sunderbyn
85
1.2
Jönköping
96
1
Varberg
81
0
Västerås
118
0
0
5
10
Procent
Tumörnära perforation
Figur 66. Peroperativ rektumperforation, resecerade fall 2012-2014
15
6
Behandling och operation
0.15
●
●
●
0.10
●
●
●
●
●
●
Andel
●
●
●
0.05
●
●
●
●
●
●
●
●●
●
●
●
●
●
●
●
●
0.00
●
●
●
● ●
●
●
0
●
100
200
300
Antal fall
Figur 67. Funnelplot, peroperativ rektumperforation, resecerade fall 2012-2014
Figur 67. Var god se sidan 14 för tolkningshjälp och tips hur du identifierar ditt eget sjukhus.
De flesta sjukhusen ligger fint ”i tratten”.
72
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Karolinska
101
42.6
Kungälv
16
31.2
Västerås
45
31.1
Borås
21
28.6
Nyköping
19
26.3
Uppsala
38
23.7
Östra sjukhuset
99
23.2
Falun
27
22.2
Kalmar
26
19.2
Växjö
26
19.2
19
Halmstad
21
Helsingborg
42
19
Skånes univsjh
106
18.9
St Görans
27
18.5
Norrköping
23
17.4
Danderyd
29
17.2
Sverige
1320
16.1
Övriga
20
15
Linköping
43
14
Eskilstuna
17
11.8
Sunderbyn
27
11.1
Västervik
9
11.1
Örnsköldsvik
10
10
Ersta
41
9.8
Jönköping
55
9.1
Karlstad
38
7.9
NU−sjukvården
52
7.7
Varberg
27
7.4
Skövde
43
7
Södersjukhuset
34
5.9
Östersund
18
5.6
Kristianstad
38
5.3
Örebro
41
4.9
Gävle
36
2.8
Umeå
42
2.4
Blekingesjukhuset
21
0
Mora
17
0
Sundsvall
25
0
0
10
20
30
Procent
Figur 68. Resektion av annat organ, resecerade fall, 2014
40
50
6
Behandling och operation
25
Procent
20
15
10
5
Män
Kvinnor
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 69. Andel resektion av annat organ, resecerade fall, uppdelat på kön, 1995-2014
Figur 68-69. Till synes ökande andel operationer med resektion av annat organ. Skall ses mot
bakgrund av att vi idag opererar en lägre andel patienter, utför allt färre palliativa resektioner
samt även ökar precision och kvalitet i kirurgin. Är vi således även mer aggressiva i kirurgin?
74
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Borås
14
100
Ersta
14
100
Eskilstuna
9
100
Gävle
26
100
Sunderbyn
16
100
Södersjukhuset
23
100
Varberg
14
100
Västervik
8
100
Växjö
16
100
Västerås
28
96.4
Umeå
27
96.3
Danderyd
23
95.7
Uppsala
23
95.7
St Görans
22
95.5
Skånes univsjh
59
94.9
Skövde
19
94.7
NU−sjukvården
33
93.9
Falun
16
93.8
Helsingborg
29
93.1
Jönköping
39
92.3
Norrköping
13
92.3
Karolinska
51
92.2
Mora
12
91.7
Sverige
794
90.6
Kristianstad
20
90
Nyköping
10
90
Östra sjukhuset
59
88.1
Övriga
16
87.5
Kalmar
7
85.7
Östersund
13
84.6
Sundsvall
10
80
Örnsköldsvik
5
80
Linköping
27
77.8
Blekingesjukhuset
16
75
Karlstad
28
75
Halmstad
17
70.6
Örebro
22
63.6
Kungälv
10
60
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 70. Sköljning, för de som opererats med främre resektion eller Hartmann, 2014
Figur 70. Kan tyckas märkligt att vi inte närmar oss 100 % på denna parameter. Det finns vetenskapligt publicerade uppföljningsdata som visar på att sköljning är associerad med en nästan
halverad lokalrecidivandel efter främre resektion (Kodeda et al. BJS 2010) Det finns etablerade tekniker som inte är särdeles komplicerade eller tidsödande, exempelvis icke skärande stejpel,
tarmklämma eller bulldog-klämma. Dessa är tillämpliga för såväl öppet som laparoskopiskt bruk.
De som inte rutinmässigt sköljer ur rektum nedanför ockluderad tarm för att kunna dela genom
sköljd tarm bör kanske överväga att se över sin operationsteknik. Riskerna med denna billiga
åtgärd bedöms som små.
6
Behandling och operation
1000
800
Ml
600
400
200
Främre resektion
Rektumamputation
Hartmann
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
Figur 71. Peroperativ medianblödning i ml, hos patienter som opererats med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann 1995-2014
Figur 71. Bra! Roligt att se fortsatta förbättringar.
76
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
Sverige
1320
Blekingesjukhuset
21
Borås
21
Danderyd
29
Ersta
41
Eskilstuna
17
Falun
27
Gävle
36
Halmstad
21
Helsingborg
42
Jönköping
55
Kalmar
26
Karlstad
38
Karolinska
101
Kristianstad
38
Kungälv
16
Linköping
43
Mora
17
Norrköping
23
NU−sjukvården
52
Nyköping
19
Skånes univsjh
106
Skövde
43
St Görans
27
Sunderbyn
27
Sundsvall
25
Södersjukhuset
34
Umeå
42
Uppsala
38
Varberg
27
Västervik
9
Västerås
45
Växjö
26
Örebro
41
Örnsköldsvik
10
Östersund
18
Östra sjukhuset
99
Övriga
20
0
20
40
60
80
100
Procent
Ackrediterad kirurg
Specialist
Specialist, kolorektal inr
ST/ul
Uppg saknas
Figur 72. Högsta kirurgiska kompetens vid operation, resecerade fall 2014
Figur 72. Det är uppenbart att majoriteten av patienterna opereras av en formellt mycket
kompentent kirurg. Om det finns sjukhus där ST-läkare rutinmässigt utgör den högsta formella
kompetensnivån vid resektion av rektalcancer bör dessa sjukhus kanske se över vilket stöd de
ger till sina utbildningsläkare.
7
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
Sjukhus
Antal
%
Sverige
1209
90.7
Blekingesjukhuset
19
89.5
Borås
21
95.2
Danderyd
26
100
Ersta
36
97.2
Eskilstuna
16
100
Falun
24
83.3
Gävle
35
100
Halmstad
21
95.2
Helsingborg
41
90.2
Jönköping
52
90.4
Kalmar
22
90.9
Karlstad
36
69.4
Karolinska
83
91.6
Kristianstad
34
91.2
Kungälv
16
62.5
Linköping
38
84.2
Mora
16
87.5
Norrköping
21
81
NU−sjukvården
50
96
Nyköping
18
100
Skånes univsjh
96
90.6
Skövde
38
84.2
St Görans
24
91.7
Sunderbyn
25
100
Sundsvall
22
95.5
Södersjukhuset
33
97
Umeå
40
92.5
Uppsala
36
88.9
Varberg
27
85.2
Västervik
9
33.3
Västerås
44
95.5
Växjö
24
95.8
Örebro
36
91.7
Örnsköldsvik
10
100
Östersund
15
93.3
Östra sjukhuset
85
90.6
Övriga
20
95
0
20
40
60
80
100
Procent
Radikalt opererad
Nej/tveksam
Ej bedömbar/Uppgift saknas
Figur 73. Radikalt opererade enligt kirurg och patolog, för resecerade M0-patienter 2014
78
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
1.0
●
● ●
●●
●
●
●
●●
● ●
●
●
●
Andel
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
0.8
12
15
0.6
0
25
50
75
100
Antal fall
Figur 74. Funnelplot, radikalt opererade enligt kirurg och patolog, för resecerade M0-patienter 2014
Figur 73-74. Viss spridning men funnel-plot visar ganska tydligt att relativt operationsvolymen
ligger flertalet inom konfidensintervallen. För hjälp med tolkning av funnel-plot och tips på hur
man hittar sitt eget sjukhus var god se sidan 14.
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
Tabell 14. Radikalt opererade enligt kirurg och patolog, uppdelat på m-stadium och operationstyp,
2014
M0
Ja
Nej/Tveksam
Ej bedömbar/Uppg sakn
Totalt
M1
Ja
Nej/Tveksam
Ej bedömbar/Uppg sakn
Totalt
AR
APR
HA
Totalt
570
(95)
21
(3)
12
(2)
603
416
(87)
46
(10)
16
(3)
478
110
(86)
15
(12)
3
(2)
128
1096
(91)
82
(7)
31
(3)
1209
37
(97)
0
(0)
1
(3)
38
42
(88)
5
(10)
1
(2)
48
17
(68)
8
(32)
0
(0)
25
96
(86)
13
(12)
2
(2)
111
Tabell 15. Radikalt opererade enligt kirurg och patolog, uppdelat på högsta kirurgiska kompetens
för resecerade fall 2014
Ja
Nej/Tveksam
Ej bedömbar/Uppg sakn
Totalt
Specialist
Spec, kolorektal inr
Ackr kolorektal kir
Totalt
4
(100)
0
(0)
0
(0)
4
328
(90)
26
(7)
9
(2)
363
854
(91)
68
(7)
21
(2)
943
1186
(91)
94
(7)
30
(2)
1310
Figur 75-76 samt tabell 14-15. Förvånade hög andel icke lokalt radikal kirurgi hos patienter
med spridd sjukdom. Är detta sant? Skiljer vi noga mellan variablerna lokalt radikal respektive
kurativ intention? I och för sig svårt att dra slutsatser då totalnumerären blir så pass liten i
delmängder.
80
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
100
AR
APR
HA
Procent
90
80
70
60
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 75. Andel radikalt opererade enligt kirurg och patolog, för resecerade fall uppdelat på optyp,
1995-2014
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
Ackrediterad kirurg
Spec med kolorektal inr
Specialist
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 76. Andel radikalt opererade enligt kirurg och patolog, för resecerade M0-patienter uppdelat
på kirurgisk kompetens, 2007-2014
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
Sjukhus
Antal
%
Eskilstuna
17
100
Gävle
36
100
Nyköping
19
100
100
Västervik
9
Örnsköldsvik
10
100
Borås
21
95.2
Jönköping
55
94.5
Östersund
18
94.4
Danderyd
29
93.1
Växjö
26
92.3
Kristianstad
38
92.1
Södersjukhuset
34
91.2
Blekingesjukhuset
21
90.5
Umeå
42
88.1
Skånes univsjh
106
87.7
Västerås
45
86.7
NU−sjukvården
52
86.5
Skövde
43
86
Ersta
41
85.4
Örebro
41
85.4
Sunderbyn
27
85.2
Övriga
20
85
Kalmar
26
84.6
Sverige
1320
84.5
Sundsvall
25
84
Norrköping
23
82.6
St Görans
27
81.5
81.4
Linköping
43
Helsingborg
42
81
Karolinska
101
78.2
Falun
27
77.8
Karlstad
38
76.3
Varberg
27
74.1
Uppsala
38
73.7
Östra sjukhuset
99
72.7
Mora
17
70.6
Kungälv
16
68.8
Halmstad
21
66.7
0
20
40
60
Procent
Figur 77. Andel där CRM>1 mm, för resecerade fall 2014
82
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
80
100
1.0
●●
● ●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
Andel
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●●
0.8
●
●
●
●
●
●
●
●
●
0.6
0
25
50
75
100
Antal patienter
Figur 78. Funnelplot, andel där CRM>1 mm, för resecerade fall 2014
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
Tabell 16. CRM, för de som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann eller TEM 2014
0 mm
0.1-0.9 mm
1-1.9 mm
>=2 mm
Saknas
Totalt
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
4
(2)
9
(4)
12
(5)
184
(77)
31
(13)
240
7
(2)
7
(2)
12
(4)
233
(79)
37
(12)
296
4
(2)
5
(3)
11
(6)
133
(78)
18
(11)
171
6
(2)
10
(4)
13
(5)
217
(81)
23
(9)
269
8
(3)
10
(4)
19
(7)
193
(72)
38
(14)
268
1
(1)
0
(0)
6
(4)
107
(79)
21
(16)
135
30
(2)
41
(3)
73
(5)
1067
(77)
168
(12)
1379
Figur 77-78 samt tabell 16. Ganska tydligt att man med en funnel-plot lättare åskådliggör att
konfidensintervallen blir vidare vid mindre volym. Dock bör de sjukhus med en låg andel CRM>1
millimeter gå tillbaka och jämföra sina resultat från tidigare år innan man slår sig till ro med
slumpvariation som förklaringsmodell. Här bör nog lyftas fram att detta utfallsmått påverkas
av case-mix i vid bemärkelse från remitteringsflöden, faktisk selektion och även det faktum att
uppgiften saknas i cirka 10 % av fallen, enligt figur 79. Betydelsen CRM <= 1mm vid optimal
kirurgi med intakt mesorektal fascia är vidare diskutabel mot bakgrund av flera publikationer
senaste åren, men styrgruppen har valt att tillsvidare lämna denna målvariabel oförändrad.
84
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
Sverige
1320
Blekingesjukhuset
21
Borås
21
Danderyd
29
Ersta
41
Eskilstuna
17
Falun
27
Gävle
36
Halmstad
21
Helsingborg
42
Jönköping
55
Kalmar
26
Karlstad
38
Karolinska
101
Kristianstad
38
Kungälv
16
Linköping
43
Mora
17
Norrköping
23
NU−sjukvården
52
Nyköping
19
Skånes univsjh
106
Skövde
43
St Görans
27
Sunderbyn
27
Sundsvall
25
Södersjukhuset
34
Umeå
42
Uppsala
38
Varberg
27
Västervik
9
Västerås
45
Växjö
26
Örebro
41
Örnsköldsvik
10
Östersund
18
Östra sjukhuset
99
Övriga
20
0
20
0 mm
0.1−0.9 mm
40 Procent 60
1−1.9 mm
>=2 mm
80
100
Uppgift saknas
Figur 79. Cirkumferentiell marginal, resecerade fall 2014
Figur 79-80. Detta bör vi få svar på i utlåtanden. I samarbete med KVAST lanseras i år en
ny patologdel i registret varför vi hoppas detta förbättras. Denna blankett skall även kunna
användas som mall för ett strukturerat och standardiserat patologsvar. När inrapporteringen
även sker direkt på patologenheterna minskar sannolikt även risken för fel i överföringen. På sikt
bör vi arbeta för att data automatiskt förs över från journalsystemen till registret. Med ökande
andel ypT0N0 är det nog på sin plats att bevaka hur dessa patienters CRM rapporteras lokalt.
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
Sjukhus
Antal
Sverige
1209
Blekingesjukhuset
19
Borås
21
Danderyd
26
Ersta
36
Eskilstuna
16
Falun
24
Gävle
35
Halmstad
21
Helsingborg
41
Jönköping
52
Kalmar
22
Karlstad
36
Karolinska
83
Kristianstad
34
Kungälv
16
Linköping
38
Mora
16
Norrköping
21
NU−sjukvården
50
Nyköping
18
Skånes univsjh
96
Skövde
38
St Görans
24
Sunderbyn
25
Sundsvall
22
Södersjukhuset
33
Umeå
40
Uppsala
36
Varberg
27
Västervik
9
Västerås
44
Växjö
24
Örebro
36
Örnsköldsvik
10
Östersund
15
Östra sjukhuset
85
Övriga
20
0
20
0
0.1−0.9
40 Procent 60
1−1.9
>=2
80
Uppgift saknas
Figur 80. Cirkumferentiell marginal hos resecerade M0-patienter 2014
86
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
100
Tabell 17. T-stadium, resecerade fall 2014
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
12
(5)
21
(9)
63
(28)
118
(52)
15
(7)
0
(0)
229
11
(4)
24
(9)
85
(30)
138
(49)
22
(8)
2
(1)
282
5
(3)
11
(7)
36
(22)
101
(62)
11
(7)
0
(0)
164
15
(6)
14
(6)
64
(25)
136
(54)
22
(9)
1
(0)
252
8
(3)
16
(6)
82
(31)
146
(55)
10
(4)
4
(2)
266
2
(2)
7
(6)
31
(24)
82
(65)
5
(4)
0
(0)
127
53
(4)
93
(7)
361
(27)
721
(55)
85
(6)
7
(1)
1320
T0
T1
T2
T3
T4
Uppgift saknas
Totalt
Tabell 18. T1-Stadium för de som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller
lokal excision 2014
Op med AR, APR eller HA
Op med LE eller TEM
Totalt
T1sm1
T1sm2
T1sm3
Sm-klass okänd
Uppgift saknas
Totalt
20
(22)
14
(37)
34
(26)
17
(18)
8
(21)
25
(19)
33
(35)
9
(24)
42
(32)
9
(10)
4
(11)
13
(10)
14
(15)
3
(8)
17
(13)
93
38
131
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
Tabell 19. N-stadium, resecerade fall 2014
N0
N1
N2
NX
Uppgift saknas
Totalt
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
136
(59)
68
(30)
25
(11)
0
(0)
0
(0)
229
170
(60)
75
(27)
33
(12)
2
(1)
2
(1)
282
82
(50)
60
(37)
22
(13)
0
(0)
0
(0)
164
159
(63)
69
(27)
22
(9)
1
(0)
1
(0)
252
154
(58)
65
(24)
42
(16)
2
(1)
3
(1)
266
76
(60)
29
(23)
22
(17)
0
(0)
0
(0)
127
777
(59)
366
(28)
166
(13)
5
(0)
6
(0)
1320
Tabell 20. M-stadium för samtliga fall, 2014
M0
M1
Uppgift saknas
Totalt
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
264
(75)
87
(25)
0
(0)
351
371
(79)
89
(19)
11
(2)
471
185
(79)
49
(21)
0
(0)
234
308
(79)
77
(20)
4
(1)
389
332
(81)
77
(19)
1
(0)
410
161
(77)
46
(22)
1
(0)
208
1621
(79)
425
(21)
17
(1)
2063
Tabell 17-20. Förvånansvärt stora skillnader mellan regionerna vilket är svårt att förklara
biologiskt, särskilt då flera skillnader tycks stå sig från föregående år. Andelen N0 sannolikt
relaterad till antalet undersökta lymfkörtlar snarare än kirurgin och möjligen även påverkan av
skillnader i andel preoperativt radiokemobehandling, men ej tydliga samband på regionnivå (se
figur 43 respektive 83-84) varför man nog även får fundera på skillnader i analys på patologlab.
Då ”sant” N-stadium påverkar beslutet om adjuvant cytostatika (kan flytta patienten från exempelvis högrisk stadium II till stadium III respektive lågrisk stadium II) bör de regioner och
sjukhus med hög andel N0 och få undersökta lymfkörtlar initiera en dialog med sina patologlaboratorier.
88
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
50
I
II
45
III
IV
Ej bedömbart/Saknas
40
Procent
35
30
25
20
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 81. Fördelning av stadium, resecerade fall 1995-2014
100
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
90
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 82. Andel resecerade patienter, bland M1-patienter 1995-2014
Figur 82. Var god se kommentar till figur 50-51 samt 55-56.
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
100
90
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 83. Andel undersökta körtlar ≥ 12, resecerade fall 2003-2014
Figur 83. Var god se kommentar till tabell 17-20. En klar förbättring kan skönjas, men vi kan
bättre! Skillnader mellan regionerna beror sannolikt mer på tillgång till patologer och patologers
möjlighet att gå igenom preparaten än kirurgi eller neoadjuvant behandling.
90
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus Antal
%
Preop strål
Ej preop strål
Sverige 1776 81.5
%
Antal
85.5
941
Blekingesjukhuset
39 87.2
94.7
19
Borås
37 83.8
86.7
15
Danderyd
37 86.5
88
25
Ersta
57 68.4
81.6
38
Eskilstuna
45 73.3
76.9
13
Falun
29 79.3
82.4
34
Gävle
59 86.4
90.9
22
Halmstad
28 71.4
100
11
Helsingborg
52 84.6
81.8
22
Jönköping
48 85.4
80
35
Kalmar
39 74.4
88.2
17
Karlstad
76 63.2
70.6
17
Karolinska
148 82.4
Kristianstad
50
90.6
53
92
93.8
16
Kungälv
15 93.3
93.3
15
Linköping
58 91.4
83.3
30
Mora
19 63.2
66.7
12
Norrköping
36 88.9
88.9
18
NU−sjukvården
63 87.3
78.6
28
Nyköping
28 85.7
60
5
Skånes univsjh
147 94.6
90.5
74
Skövde
44 79.5
83.3
42
St Görans
22 77.3
93.3
30
Sunderbyn
39 82.1
82.4
17
39
59
88.9
9
Södersjukhuset
Sundsvall
48 77.1
70.6
17
Umeå
45 88.9
97.1
34
Uppsala
62 66.1
88
25
Varberg
36 83.3
88.2
17
Västervik
9 77.8
70
10
Västerås
57 94.7
92.6
27
Växjö
24 79.2
100
17
Örebro
56 64.3
74.4
43
16
Örnsköldsvik
50
55.6
9
Östersund
23 82.6
76.9
13
Östra sjukhuset
101 89.1
86.8
76
Övriga
45 82.2
88.9
36
100 80
60
40
20 0 20
Procent
40
60
80 100
Figur 84. Andel med undersökta körtlar ≥ 12, resecerade fall 2013-2014
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
Tabell 21. Antal undersökta körtlar uppdelat på preoperativ strålbehandling, resecerade fall
2014
Preop strål
Ej preop strål
Laparoskopiskt op
Ej laparoskopiskt op
Uppgift saknas om lap op
0
1-6
7-11
12-19
≥20
Uppgift saknas
Totalt
2
(0)
0
(0)
2
(1)
0
(0)
0
(0)
47
(5)
15
(3)
18
(5)
44
(5)
0
(0)
100
(12)
34
(8)
33
(10)
100
(10)
1
(7)
407
(47)
193
(43)
175
(51)
419
(43)
6
(43)
298
(34)
194
(43)
112
(33)
377
(39)
3
(21)
15
(2)
15
(3)
1
(0)
25
(3)
4
(29)
869
451
341
965
14
Tabell 22. Antal undersökta körtlar uppdelat på pN-stadium,
resecerade fall 2014
<12
≥12
Uppgift saknas
Totalt
pN0
121
(61)
639
(59)
17
(57)
777
(59)
pN1
63
(32)
299
(27)
4
(13)
366
(28)
pN2
10
(5)
154
(14)
2
(7)
166
(13)
pNX
4
(2)
0
(0)
1
(3)
5
(0)
Uppgift saknas
0
(0)
0
(0)
6
(20)
6
(0)
Totalt
198
1092
30
1320
Figur 84 samt tabell 21-22. Eventuell stråleffekt ej tydlig. Majoriteten av patienterna är dock
strålade 5 x 5 Gy med direkt efterföljande operation. Sannolikt skulle det vara mer relevant att
jämföra radiokemobehandlade och 5x5 med väntan med ostrålade patienter. Tabellerna stöder
resonemanget i tidigare kommentarer detta kapitel där man kan misstänka ”falska N0”. Rimligen
bör preparat med mindre än tolv undersökta lymfkörtlar föranleda eftergranskning.
92
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sverige
Borås
Danderyd
Eskilstuna
Falun
Gävle
Halmstad
Helsingborg
Huddinge
Jönköping
Kalmar
Karlskrona
Karlstad
Kristianstad
Linköping
Lund
År
2014
Malmö
2012
2010
S:t Görans
Sabbatsberg
Sahlgrenska
Skövde
Solna
Sunderbyn
Sundsvall
Södersjukhuset
Trollhättan
Täby Medilab
Umeå
Uppsala
Västerås
Växjö
Örebro
Östersund
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Andel (%)
Figur 85. Andel med ≥ 12 undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på patologlab, 2010, 2012,
2014
Figur 85. Dramatiska skillnader, men tecken till förbättring. Låt patologerna förstå att detta
är viktigt för våra patienter och ett prioriterat område. Låt oss också underlätta för dem och
förbättra samarbetet så mycket som möjligt.
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
10
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
År
Figur 86. Andel PAD-rutor ifyllda, resecerade fall 2007-2014
Figur 86. Klar förbättring! Återkoppla även detta till era patologer.
94
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
2014
Sjukhus
Antal
%
Gävle
36
99.2
Eskilstuna
17
98.9
Nyköping
19
98.6
Blekingesjukhuset
21
98.3
Borås
21
98.3
Jönköping
55
98.2
Växjö
26
97.9
Södersjukhuset
34
97.6
Umeå
42
97.6
Örebro
41
97.6
Kristianstad
38
97.4
Ersta
41
96.5
Västerås
45
96.4
Örnsköldsvik
10
96.4
Varberg
27
96
Danderyd
29
95.9
Övriga
20
95.5
Falun
27
95.3
St Görans
27
95.3
Skånes univsjh
106
94.9
Karolinska
101
94.8
Linköping
43
94.7
Sverige
1320
94.5
Östersund
18
94.4
Sundsvall
25
94.2
NU−sjukvården
52
94.1
Kalmar
26
93.7
Kungälv
16
93.2
Uppsala
38
93.1
Östra sjukhuset
99
93
Norrköping
23
92.9
Västervik
9
92.9
Mora
17
92.5
Sunderbyn
27
91.6
Helsingborg
42
91.3
Skövde
43
90.7
Halmstad
21
87.4
Karlstad
38
76.1
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 87. Andel ifyllda PAD-rutor, resecerade fall 2014
Figur 87. Kanske relevant att även titta på respektive patologlaboratorium, men pad-svaret
skall ju även tolkas och data föras in korrekt... Förhoppningsvis bättre när gemensamma patologblanketten lanserats och data förs in av patologerna. Intressant att notera att vissa sjukhus
som använder sig av samma patologlaboratorium skiljer sig åt..
7
Tumörstadium, operationsfynd och PAD
60
Mucinös cancer
Perin. växt påvisad
54
Kärlinväxt påvisad
Låg diff.grad
48
Procent
42
36
30
24
18
12
6
Stadium II
Stadium III
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 88. Mucinös cancer, kärlinväxt, perineural växt samt differentieringsgrad, resecerade fall 20072014
Figur 88. Intressant och hypotesgenererande.. Biologin betydelsefull..
Tabell 23. Minsta longitudinella resektionsmarginal (mm), uppdelat på främre resektion, rektumamputation och Hartmann, 2014
Främre resektion
Rektumamputation
Hartmann
Totalt
96
0
1-19
20-49
≥50
Ej angivet
Totalt
1
(0)
0
(0)
1
(1)
2
(0)
108
(17)
51
(10)
36
(24)
195
(15)
284
(44)
234
(44)
72
(47)
590
(45)
186
(29)
167
(32)
38
(25)
391
(30)
62
(10)
74
(14)
6
(4)
142
(11)
641
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
526
153
1320
Postoperativa komplikationer
50
45
40
35
Procent
8
30
25
20
15
10
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
5
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 89. Andel patienter med postoperativa komplikationer, resecerade fall 1995-2014
8
Postoperativa komplikationer
Sjukhus
Antal
%
Mora
17
70.6
Östra sjukhuset
104
63.5
Norrköping
25
56
Halmstad
21
52.4
Eskilstuna
18
50
Kungälv
16
50
Umeå
51
49
Karlstad
45
46.7
Övriga
24
45.8
Örebro
51
45.1
Kalmar
27
44.4
Örnsköldsvik
12
41.7
Karolinska
106
41.5
Sundsvall
28
39.3
Sverige
1469
38.1
36.5
NU−sjukvården
52
Södersjukhuset
50
36
Danderyd
39
35.9
Jönköping
56
35.7
Växjö
28
35.7
Skövde
48
35.4
Nyköping
20
35
Helsingborg
43
34.9
Gävle
39
33.3
Sunderbyn
27
33.3
Skånes univsjh
121
33.1
Ersta
49
32.7
Blekingesjukhuset
22
31.8
Borås
23
30.4
Västerås
56
30.4
Västervik
10
30
Varberg
27
29.6
Kristianstad
40
27.5
Linköping
51
27.5
St Görans
30
20
Falun
31
19.4
Uppsala
43
18.6
Östersund
19
15.8
0
20
40
Procent
60
80
Figur 90. Postoperativa komplikationer, resecerade fall 2014
Figur 89-90. Den mycket stora spridningen i dessa figurer väcker frågor. Slumpvariation över
tid kan nog bara i viss utsträckning förklara den stora spridningen. Frågan om validiteten av
komplikationsrapportering bör lyftas. Detta gör naturligtvis fortsatt tolkning av data i hela
detta kapitel vansklig. Kvalitetsregistergruppen skulle vilja uppmana alla sjukhusansvariga till
ökad observans och stringens i rapporteringen av komplikationer. Detta är en förutsättning för
att kunna använda sig av registerdata i klinikens förbättringsarbete. Det finns även verktyg i
registret för att kunna bevaka exempelvis dessa data på kliniknivå löpande under året.
98
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Tabell 24. Postoperativa komplikationer för opererade patienter uppdelat
på utförd operation 2014
Främre resektion
Rektumamputation
Hartmann
Lokal excision
TEM
Laparatomi utan resektion
Annan operation
Totalt
Ja
Nej
Uppgift saknas
Totalt
242
(38)
218
(41)
66
(43)
14
(24)
1
(11)
17
(26)
2
(20)
0
(0)
398
(62)
306
(58)
86
(56)
42
(71)
8
(89)
45
(68)
3
(30)
1
(20)
1
(0)
2
(0)
1
(1)
3
(5)
0
(0)
4
(6)
5
(50)
4
(80)
641
526
153
59
9
66
10
5
Tabell 25. Postoperativa komplikationer för opererade patienter uppdelat på laparoskopiskt opererade
och ASA-klass, 2014
Kirurgisk
Infektiösa
Kardiovaskulära
Övriga
Andel pat m ngn kompl
Öppen kirurgi
224
(21)
96
(9)
44
(4)
118
(11)
418
(39)
Laparoskopiskt opererade
68
(19)
27
(7)
9
(2)
42
(12)
137
(38)
Uppg saknas
4
(13)
0
(0)
0
(0)
2
(6)
5
(16)
Totalt
296
(20)
123
(8)
53
(4)
162
(11)
560
(38)
ASA-klass I-II
205
(19)
75
(7)
32
(3)
119
(11)
399
(38)
ASA-klass III
79
(23)
44
(13)
15
(4)
41
(12)
143
(42)
ASA-klass IV
9
(38)
4
(17)
3
(12)
1
(4)
12
(50)
Uppg saknas
3
(7)
0
(0)
3
(7)
1
(2)
6
(15)
296
(20)
123
(8)
53
(4)
162
(11)
560
(38)
Totalt
8
Postoperativa komplikationer
Sjukhus
Antal
Sverige
1610
Blekingesjukhuset
30
Borås
23
Danderyd
41
Ersta
66
Eskilstuna
32
Falun
22
Gävle
31
Halmstad
24
Helsingborg
42
Jönköping
35
Kalmar
32
Karlstad
66
Karolinska
124
Kristianstad
33
Kungälv
25
Linköping
35
Mora
29
Norrköping
42
NU−sjukvården
66
Nyköping
11
Skånes univsjh
122
Skövde
47
St Görans
17
Sunderbyn
20
Sundsvall
27
Södersjukhuset
41
Umeå
62
Uppsala
39
Varberg
21
Västervik
5
Västerås
47
Växjö
27
Örebro
73
Örnsköldsvik
11
Östersund
16
Östra sjukhuset
153
Övriga
73
0
20
Clavien grad 2
Clavien grad 3
40 Procent 60
80
Clavien grad 4
Uppgift saknas
Figur 91. Clavien gradering, resecerade fall 2012-2014
Figur 91. Var god se kommentar till föregående figur. Vill vi inte veta hur det går för våra
patienter? Vänligen se manualens definitioner av komplikationsgradering.
100
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
50
45
40
Procent
35
30
25
20
15
10
5
Ända till ända
Reservoir/sida till ända
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 92. Postoperativa komplikationer i relation till reservoir, för de som opererats med främre resektion, 2007-2014
25
Sverige
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Procent
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 93. Anastomosinsufficiens för de som opererats med främre resektion, uppdelat på region, 19952014
8
Postoperativa komplikationer
25
Män, preop strål
Män, ej preop strål
Kvinnor, preop strål
Kvinnor, ej preop strål
Kort strål, op inom 1v
Kort strål, op efter 1v
Procent
20
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 94. Anastomosinsufficiens för de som opererats med främre resektion, uppdelat på kön och
preoperativ strålbehandling, 1995-2014
25
Preop strål, ej cyt
Radiokemoterapi
Preop strål, 6−10 cm
Preop strål, 11−15 cm
Ej preop strål, 6−10 cm
Ej preop strål, 11−15 cm
Procent
20
15
10
5
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 95. Anastomosinsufficiens för de som opererats med främre resektion, uppdelat på tumörhöjd
och preoperativ strålbehandling, 1995-2014
Figur 94-95. Den visuella skillnaden till fördel för ostrålade får naturligtvis beaktas i ljuset av
selektion. Stringent utvärdering pågår inom forskningsprojekt.
102
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus Antal
%
%
Antal
Sverige 2629
8.2
Stomi
Ej stomi
6.5
780
Blekingesjukhuset
57
3.5
6.2
16
Borås
82
1.2
0
10
Danderyd
89
2.2
11.1
18
Ersta
106
7.5
2.9
34
Eskilstuna
75
12
0
8
Falun
70 11.4
Gävle
60
0
17
8.3
3.8
26
Halmstad
44 11.4
12.5
24
Helsingborg
88 10.2
0
13
Jönköping
45
6.7
12
25
Kalmar
40
2.5
4.8
21
Karlstad
72
6.9
11.3
53
Karolinska
175
5.7
0
16
Kristianstad
90
4.4
50
4
Kungälv
16
6.2
0
19
61 11.5
12.5
32
3.3
0
6
55 23.6
9.1
11
93
6.5
4.8
42
Linköping
Mora
Norrköping
NU−sjukvården
30
Nyköping
28
7.1
0
6
Skånes univsjh
180
8.9
2.6
38
Skövde
43
7
8
25
St Görans
58
3.4
6.8
44
Sunderbyn
55
0
11.1
9
Sundsvall
16
0
0
0
97 10.3
0
3
Södersjukhuset
8
25
Uppsala
Umeå
107
65 18.5
4.7
5.9
17
Varberg
53
3.8
0
29
Västervik
3
0
0
14
Västerås
94
7.4
0
10
Växjö
36 13.9
0
11
Örebro
74 16.2
9.7
31
2
Örnsköldsvik
27
0
0
Östersund
51
3.9
25
4
Östra sjukhuset
148 12.8
13.2
53
Övriga
146 12.3
4.7
64
50
40
30
20
10 0 10
Procent
20
30
40
50
Figur 96. Anastomosinsufficiens för de som opererats med främre resektion, uppdelat på stomi, 20102014
Figur 96. Små numerärer per sjukhus och sannolik selektion av patienter med högre risk för
anastomosinsufficiens till avlastande loopstomi (pga exempelvis olika tumörhöjd) försvårar tolkningen.
8
Postoperativa komplikationer
25
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Procent
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 97. Reopererade inom 30 dagar, för de som opererats, 1995-2014
Figur 97. Reoperationsfrekvensen fluktuerar kring samma nivå sedan flera år. En stor andel
reoperationer kan förmodas bero på anastomosinsufficiens. Dock finns planerade reoperationer
såsom tidig loop-ileostominedläggning som kanske inte skall rapporteras på detta sätt.
104
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Övriga
24
33.3
Mora
17
29.4
Karlstad
46
17.4
Kalmar
27
14.8
Kungälv
17
11.8
Linköping
51
11.8
Karolinska
106
11.3
Eskilstuna
18
11.1
Östra sjukhuset
105
10.5
Östersund
20
10
Halmstad
21
9.5
Borås
23
8.7
Skövde
48
8.3
Norrköping
25
8
Umeå
51
7.8
Örebro
51
7.8
Sverige
1481
7.6
Kristianstad
40
7.5
Sunderbyn
27
7.4
Helsingborg
43
7
St Görans
30
6.7
Södersjukhuset
50
6
Jönköping
56
5.4
Skånes univsjh
122
4.9
Nyköping
21
4.8
Uppsala
44
4.5
NU−sjukvården
54
3.7
Västerås
56
3.6
Växjö
28
3.6
Sundsvall
29
3.4
Gävle
39
2.6
Danderyd
40
2.5
Ersta
49
2
Blekingesjukhuset
22
0
Falun
31
0
Varberg
28
0
Västervik
10
0
Örnsköldsvik
12
0
0
10
20
Procent
30
40
Figur 98. Reopererade inom 30 dagar, för de som opererats 2014
Figur 98. Stora variationer. Vi har valt att inte ha med denna variabel i poängsystemet då
man kan ifrågasätta att försöka ha så få reoperationer som möjligt. En tidig reoperation behöver
inte vara av ondo och om man jämför med figur 99 tycks reoperationssiffrorna inte översättas i
mortalitet.
8
Postoperativa komplikationer
Tabell 26. Oplanerad intagning inom 30 dagar för opererade patienter uppdelat på postop vårdtid och
ASA-klass, 2014
Nej
Ja
Uppgift saknas
Totalt
75
(91)
6
(7)
1
(1)
82
4-5 dagar
122
(84)
22
(15)
1
(1)
145
>5 dagar
1040
(84)
185
(15)
6
(0)
1231
ASA-klass I-II
899
(84)
167
(16)
6
(1)
1072
ASA-klass III
300
(87)
41
(12)
3
(1)
344
ASA-klass IV
18
(75)
5
(21)
1
(4)
24
Postop vårdtid
≤ 3 dagar
Tabell 26. Kortare vårdtid tycks ej associerad till högre återinläggningsfrekvens. Avseende ASA
klass är det troligen för få i klass IV för att kunna dra några säkra slutsatser. Vore intressant
med en fördjupad analys vari orsaken till återinläggning ligger.
106
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Tabell 27. Avlidna inom 30 dagar uppdelat på kurativ operation, ASA-klass, operationstyp
och ålder, för opererade patienter, 2010-2014
Ja
≤ 75 år
Nej
Totalt
Ja
Kurativt op
28
(1)
4379
(99)
4407
39
(2)
1604
(98)
1643
12
(3)
338
(97)
350
Ej kurativt op
2
(1)
132
(99)
134
3
(4)
74
(96)
77
2
(8)
22
(92)
24
Totalt
33
(1)
4839
(99)
4872
48
(3)
1801
(97)
1849
17
(4)
406
(96)
423
ASA-klass I-II
21
(1)
4004
(99)
4025
20
(2)
1137
(98)
1157
4
(17)
20
(83)
24
ASA-klass III
9
(1)
759
(99)
768
28
(4)
608
(96)
636
11
(28)
28
(72)
39
ASA-klass IV
1
(3)
38
(97)
39
0
(0)
34
(100)
34
2
(100)
0
(0)
2
AR
3
(1)
498
(99)
501
2
(2)
124
(98)
126
2
(14)
12
(86)
14
APR
2
(1)
366
(99)
368
2
(2)
131
(98)
133
1
(4)
24
(96)
25
HA
2
(3)
65
(97)
67
1
(2)
58
(98)
59
0
(0)
27
(100)
27
75-84 år
Nej
Totalt
Ja
> 84 år
Nej
Totalt
8
Postoperativa komplikationer
Tabell 28. Avlidna inom 90 dagar uppdelat på kurativ operation, ASA-klass, operationstyp och ålder, för opererade patienter, 2010-2014
Ja
≤ 75 år
Nej
Totalt
Ja
Kurativt op
50
(1)
4357
(99)
4407
64
(4)
1579
(96)
1643
17
(5)
333
(95)
350
Ej kurativt op
4
(3)
130
(97)
134
5
(6)
72
(94)
77
2
(8)
22
(92)
24
Totalt
16
(2)
949
(98)
965
8
(2)
332
(98)
340
4
(5)
79
(95)
83
ASA-klass I-II
37
(1)
3988
(99)
4025
31
(3)
1126
(97)
1157
6
(16)
31
(84)
37
ASA-klass III
20
(3)
748
(97)
768
46
(7)
590
(93)
636
15
(25)
46
(75)
61
ASA-klass IV
1
(3)
38
(97)
39
2
(6)
32
(94)
34
3
(60)
2
(40)
5
AR
11
(2)
490
(98)
501
2
(2)
124
(98)
126
2
(14)
12
(86)
14
APR
3
(1)
365
(99)
368
4
(3)
129
(97)
133
1
(4)
24
(96)
25
HA
2
(3)
65
(97)
67
2
(3)
57
(97)
59
0
(0)
27
(100)
27
75-84 år
Nej
Totalt
Ja
> 84 år
Nej
Totalt
Tabell 27-28. Små numerärer varför tolkning vansklig. Flera års registerdata stödjer dock tidigare kunskap att risken för tidig postoperativ död ökar med ålder och komorbiditet. De äldre
och sjuka bör riskstratifieras och göras delaktiga i beslut. Hur hög risk för tidig postoperativ död
kan vi acceptera?
108
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Nyköping
53
7.5
Mora
44
6.8
Halmstad
60
5
Blekingesjukhuset
84
4.8
Jönköping
96
4.2
Kungälv
52
3.8
Varberg
81
3.7
Eskilstuna
83
3.6
Skövde
119
3.4
Örebro
147
3.4
Karolinska
287
3.1
Övriga
162
3.1
Danderyd
99
3
Västervik
33
3
Norrköping
74
2.7
Umeå
110
2.7
Kalmar
86
2.3
Linköping
135
2.2
Sverige
4109
2.1
Kristianstad
106
1.9
Helsingborg
109
1.8
Östersund
60
1.7
Gävle
123
1.6
Sundsvall
68
1.5
Östra sjukhuset
268
1.5
Karlstad
140
1.4
Växjö
70
1.4
Skånes univsjh
330
1.2
St Görans
80
1.2
Sunderbyn
85
1.2
Falun
104
1
NU−sjukvården
139
0.7
Borås
82
0
Ersta
158
0
Södersjukhuset
92
0
Uppsala
131
0
Västerås
118
0
Örnsköldsvik
41
0
0
2
4
Procent
6
8
30−dagars mortalitet
Figur 99. Avlidna inom 30 samt 90 dagar efter operation, resecerade fall 2012-2014
Figur 99. Tidig postoperativ död efter rektalcancerkirurgi i Sverige får glädjande nog betraktas
som en sällanhändelse varför slumpvariationen kan ge stora skillnader mellan sjukhus enstaka
år. Vi har därför valt att presentera data för de tre senaste åren.
8
Postoperativa komplikationer
0.08
0.06
0.04
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
Andel
●
0.02
●
●
●
●
●
●
● ●
●
●●
0.00
●
0
●
●
●
●
●
●
●
●
● ●
●
●
●
100
200
300
Antal patienter
Figur 100. Funnelplot, döda inom 30 dagar, resecerade fall 2012-2014
110
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
0.10
0.08
●
●
0.06
●
●
●
0.04
●
●●
●
●
Andel
●
●
●
●
●
●
●
●
0.02
●●
●
●●
●
●
●
● ●
●
●
●
0.00
●
0
●
●
●
●
●
100
200
300
Antal patienter
Figur 101. Funnelplot, döda inom 90 dagar, resecerade fall 2012-2014
Figur 100-101. Åskådliggör fint att spridningsmåtten är större vid lägre patientvolym, men
även att en några sjukhus ligger mellan 95 och 99 % konfidensintervallen. För ytterligare information och tolkningshjälp var god se sidan 14.
8
Postoperativa komplikationer
10
30−dagars mortalitet
9
90−dagars mortalitet
8
Procent
7
6
5
4
3
2
1
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 102. Avlidna inom 30 och 90 dagar efter operation, resecerade fall 1995-2014
Figur 102. Underbar trend då validiteten rimligen i princip borde vara 100 % eftersom det
är svårt att dö helt obemärkt i Sverige... och vi hämtar dödsdatum från befolkningsregistret.
Beakta dock att selektion kan spela in och att vi idag opererar lägre andel än för några år sedan.
10
Män, preop strål
Män, ej preop strål
9
8
Kvinnor, preop strål
Kvinnor, ej preop strål
Procent
7
6
5
4
3
2
1
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 103. Avlidna inom 30 dagar efter operation, resecerade fall. Uppdelat på kön och preop strålbehandling, 1995-2014
Figur 103. Många potentiella (hypotesgenererande) tolkningar av detta icke randomiserade
material..
112
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Tabell 29. 30- och 90 dagars mortalitet uppdelat på operationstyp, 2014
30d
Lever efter 30 dagar
Död inom 30 dagar
90d
Lever efter 90 dagar
Död inom 90 dagar
Främre resektion
Rektumamputation
Hartmann
Totalt
634
(99)
521
(99)
150
(98)
1305
(99)
7
(1)
5
(1)
3
(2)
15
(1)
626
(98)
518
(98)
149
(97)
1293
(98)
15
(2)
8
(2)
4
(3)
27
(2)
Tabell 29. Få händelser och svårtolkat. Tål dock att upprepas att mycket fina siffror ur ett
internationellt perspektiv.
9
Fortsatt planering och behandling
Tabell 30. Vårdtid (median) i förhållande till ASA-klass, kön
och utskrivningsnivå. resecerade fall 2014
Utskriven till hemmet
Utskriven till annan vård
8
9
10
11
8
11
11
10
9
9
9
11
9
10
ASA-klass
I
II
III
IV
Kön
Män
Kvinnor
Totalt
Tabell 29. Inte oväntat får patienter med ökad morbiditet svårare att komma hem direkt.
20
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
15
Dagar
9
Fortsatt planering och behandling
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 104. Vårdtid (median) för patienter utskrivna till hemmet, resecerade fall, 1995-2014
Tabell 30 och figur 104. Vårdtider på median nio dagar förefaller ganska långt? Hur väletablerat är ERAS-konceptet i Sverige? Kort vårdtid kanske inte är ett självändamål i sig ur patientperspektivet, men väl de åtgärder som kan underlätta en snabb återhämtning och tidigare
utskrivning? Vad kan vi åstadkomma med i kombinationen laparoskopi + ERAS på populationsnivå?
114
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
50
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Dagar
40
30
20
10
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
År
Figur 105. Medianvårdtid för patienter utskrivna till annan vård, resecerade fall, 1995-2014
Tabell 31. Utskriven till, för de som resecerats 2014
Hemmet
Annan vård
Avliden
Poliklinisk behandling
Totalt
Stockholm/Gotland
144
(63)
81
(35)
4
(2)
0
(0)
229
Uppsala/Örebro
270
(96)
9
(3)
2
(1)
0
(0)
281
Sydöstra
154
(94)
9
(5)
1
(1)
0
(0)
164
Södra
245
(98)
2
(1)
3
(1)
0
(0)
250
Västra
252
(95)
10
(4)
3
(1)
1
(0)
266
Norra
107
(85)
16
(13)
2
(2)
1
(1)
126
Totalt
1172
(89)
127
(10)
15
(1)
2
(0)
1316
Figur 105 samt tabell 31. Nya data för i år. Uppenbarligen finns det stora skillnader i landet
i möjligheten för patienterna att skrivas ut till annan vård än hemmet och möjligen finns här en
delförklaring till de långa vårdtiderna?
9
Fortsatt planering och behandling
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 106. Postoperativ bedömning i MDT-grupp för de som opererats samt de där endoskopisk
polypektomi varit enda åtgärd, avlidna inom 30 dagar ingår ej, 2007-2014
Figur 106. Ännu en mycket glädjande figur! Det är visat att postoperativ multidisciplinär
terapikonferens är viktig. Andelen som övervägs för adjuvant cytostatika är exempelvis klart
relaterad till om patienten diskuteras i postoperativ MDT. Kvalitetsregistergruppen anser att
alla patienter bör ha rätten till att tas upp på MDT.
116
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Eskilstuna
18
100
Gävle
39
100
Mora
17
100
100
Nyköping
21
St Görans
30
100
Jönköping
56
98.2
Uppsala
44
97.7
Kristianstad
41
97.6
Karolinska
104
97.1
Växjö
30
96.7
Varberg
29
96.6
Sunderbyn
28
96.4
Borås
27
96.3
Kalmar
26
96.2
Umeå
52
96.2
Blekingesjukhuset
25
96
Örebro
50
96
Halmstad
24
95.8
Linköping
53
94.3
Helsingborg
47
93.6
Falun
31
93.5
Västerås
61
93.4
Norrköping
27
92.6
Ersta
53
92.5
Sverige
1529
92.2
Karlstad
47
91.5
Skånes univsjh
128
91.4
Danderyd
41
90.2
Västervik
10
90
Östersund
20
90
Skövde
48
89.6
Sundsvall
28
89.3
NU−sjukvården
56
87.5
Östra sjukhuset
113
85
Örnsköldsvik
13
84.6
Södersjukhuset
49
79.6
Övriga
27
70.4
Kungälv
16
31.2
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 107. Postoperativ bedömning i MDT-grupp för de som opererats samt de där endoskopisk
polypektomi varit enda åtgärd, avlidna inom 30 dagar ingår ej, 2014
Figur 107. Fantastisk förbättring på få år i riksgenomsnitt (2011-77%, 2012-88%, 2013-92%).
Ett antal sjukhus bör dock aktivt arbeta med detta. Dags att höja målnivån?
9
Fortsatt planering och behandling
Sjukhus
Antal
%
Borås
17
94.1
Östra sjukhuset
68
94.1
Umeå
22
90.9
Örnsköldsvik
10
90
Jönköping
26
88.5
Karlstad
42
88.1
Gävle
30
86.7
Varberg
15
86.7
Sunderbyn
21
85.7
Skånes univsjh
90
84.4
Östersund
17
82.4
Västerås
28
82.1
Linköping
45
80
Övriga
38
78.9
Växjö
14
78.6
Kungälv
17
76.5
Danderyd
25
76
Sverige
997
74
Helsingborg
23
73.9
NU−sjukvården
34
73.5
Kristianstad
26
73.1
Blekingesjukhuset
21
71.4
Skövde
21
71.4
Norrköping
13
69.2
St Görans
16
68.8
Halmstad
15
66.7
Västervik
3
66.7
Örebro
32
65.6
Kalmar
23
65.2
Ersta
40
65
Karolinska
71
59.2
Södersjukhuset
22
59.1
Falun
17
58.8
Uppsala
35
45.7
Mora
7
42.9
Sundsvall
21
42.9
Nyköping
13
38.5
Eskilstuna
19
36.8
0
20
40
60
80
100
Procent
Adjuvant behandling planerad
Figur 108. Adjuvant behandling planerad resp påbörjad, för resecerade patienter <75 år, stadium III,
2012-2014
Figur 108. Denna figur liksom efterföljande tabeller och figurer bör tolkas med stor försiktighet mot bakgrund av den varierande inrapporteringsgraden av onkologidata och den tidigare
kommenterade eftersläpningen i relation till operativ åtgärd. I kirurgdelen av registret noteras
andelen patienter där behandlingen planeras respektive påbörjas. Däremot vet vi inte hur många
cykler som ges eller hur många patienter som fullföljer behandlingen. Däremot finns betydligt
mycket mer data i onkologdelen. En första onkolograpport publicerades hösten 2014 och ytterligare följer på INCA:s hemsida:
118
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
http://www.cancercentrum.se/sv/Kvalitetsregister/Kolorektalcancer/Rapporter/
Tabell 32. Adjuvant behandling planerad, för opererade patienter, stadium II-III, 2014
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
Nej
Ja
45
(88)
56
(80)
35
(83)
70
(93)
58
(79)
33
(77)
297
(84)
3
(6)
13
(19)
7
(17)
5
(7)
15
(21)
10
(23)
53
(15)
Stadium II
Uppgift saknas
3
(6)
1
(1)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
4
(1)
Totalt
Nej
51
51
(64)
48
(48)
20
(27)
35
(41)
28
(29)
16
(36)
198
(41)
70
42
75
73
43
354
Stadium III
Ja
Uppgift saknas
27
(34)
50
(50)
54
(72)
47
(55)
66
(69)
26
(59)
270
(56)
2
(2)
2
(2)
1
(1)
3
(4)
2
(2)
2
(5)
12
(2)
Tabell 33. Adjuvant behandling planerad uppdelat på stadium, ålder, operationstyp och kön, för opererade patienter 2014
<75 år
Män
Ja
Stadium II
75-79 år ≥ 80 år
<75 år
Stadium III
75-79 år ≥ 80 år
68
(21)
4
(5)
2
(3)
330
(71)
28
(36)
5
(7)
250
(78)
76
(94)
69
(93)
126
(27)
43
(56)
61
(82)
Uppgift saknas
2
(1)
1
(1)
3
(4)
10
(2)
6
(8)
8
(11)
Totalt
320
81
74
466
77
74
48
(27)
5
(12)
0
(0)
188
(75)
26
(45)
8
(11)
126
(72)
36
(86)
49
(92)
59
(23)
32
(55)
66
(87)
Uppgift saknas
1
(1)
1
(2)
4
(8)
5
(2)
0
(0)
2
(3)
Totalt
175
42
53
252
58
76
Nej
Kvinnor
Ja
Nej
Totalt
80
100
75
85
96
44
480
9
Fortsatt planering och behandling
Tabell 34. Adjuvant behandling planerad för opererade patienter uppdelat på ASA-klass och ålder,
stadium III, 2014
< 75 år
Ja
Nej
Uppgift saknas
Totalt
75-79 år
Ja
Nej
Uppgift saknas
Totalt
>= 80 år
Ja
Nej
Uppgift saknas
Totalt
120
ASA-klass I
ASA-klass II
ASA-klass III
ASA-klass IV
Uppgift saknas
Totalt
76
(80)
132
(71)
28
(49)
0
(0)
2
(33)
238
(68)
19
(20)
51
(27)
27
(47)
5
(100)
2
(33)
104
(30)
0
(0)
4
(2)
2
(4)
0
(0)
2
(33)
8
(2)
95
187
57
5
6
350
3
(50)
15
(48)
7
(30)
0
(0)
0
(-)
25
(41)
3
(50)
16
(52)
15
(65)
1
(100)
0
(-)
35
(57)
0
(0)
0
(0)
1
(4)
0
(0)
0
(-)
1
(2)
6
31
23
1
0
61
1
(20)
3
(10)
3
(9)
0
(0)
0
(-)
7
(10)
4
(80)
26
(87)
31
(89)
1
(33)
0
(-)
62
(85)
0
(0)
1
(3)
1
(3)
2
(67)
0
(-)
4
(5)
5
30
35
3
0
73
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Tabell 35. Palliativ behandling planerad, uppdelat på region och ålder, alla M1-patienter, 2014
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
28
(51)
32
(55)
6
(17)
22
(49)
8
(15)
12
(36)
108
(39)
Nej
21
(38)
15
(26)
16
(46)
13
(29)
17
(33)
11
(33)
93
(33)
Uppgift saknas
6
(11)
11
(19)
13
(37)
10
(22)
27
(52)
10
(30)
77
(28)
55
58
35
45
52
33
278
7
(47)
10
(71)
3
(43)
7
(50)
2
(25)
5
(62)
34
(52)
7
(47)
3
(21)
3
(43)
4
(29)
2
(25)
1
(12)
20
(30)
1
(7)
1
(7)
1
(14)
3
(21)
4
(50)
2
(25)
12
(18)
15
14
7
14
8
8
66
1
(6)
7
(41)
1
(14)
13
(72)
0
(0)
2
(40)
24
(30)
Nej
13
(76)
7
(41)
5
(71)
2
(11)
5
(29)
3
(60)
35
(43)
Uppgift saknas
3
(18)
3
(18)
1
(14)
3
(17)
12
(71)
0
(0)
22
(27)
17
17
7
18
17
5
81
< 75 år
Ja
Totalt
75-79 år
Ja
Nej
Uppgift saknas
Totalt
>= 80 år
Ja
Totalt
Tabell 32-35. Stora regionala skillnader, men som sagt än så länge låg täckningsgrad varför
det är svårt att uttala sig om validiteten. Ålder, ASA-klass och stadium spelar, och skall spela
in i besluten. Frågan är dock om vi har tillräckligt många NGI-intresserade onkologer i Sverige?
Är vården jämlik?
9
Fortsatt planering och behandling
100
Palliativ beh
Metastaskirurgi
90
80
Pall och met kir.
Annan beh
Ingen beh
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 109. Andel som fått palliativ behandling planerad, blivit bedömda/remitterade till metastaskirurgi eller fått annan behandling, M1-patienter, 2007-2014
Tabell 36. Patienter med metastasering, M1, bedömda eller remitterade för ställningstagande till
metastaskirurgi, uppdelat på region och kön, 2014
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
22
(39)
7
(14)
15
(42)
18
(41)
11
(23)
10
(42)
83
(32)
Nej
25
(45)
35
(69)
11
(31)
15
(34)
9
(19)
8
(33)
103
(40)
Uppgift saknas
9
(16)
9
(18)
10
(28)
11
(25)
27
(57)
6
(25)
72
(28)
56
51
36
44
47
24
258
13
(42)
15
(48)
4
(11)
25
(66)
4
(31)
5
(38)
7
(21)
19
(58)
8
(27)
5
(17)
5
(23)
9
(41)
41
(25)
78
(47)
3
(10)
9
(24)
4
(31)
7
(21)
17
(57)
8
(36)
48
(29)
31
38
13
33
30
22
167
Män
Ja
Totalt
Kvinnor
Ja
Nej
Uppgift saknas
Totalt
Figur 109 samt tabell 36. Viktiga uppgifter. I övrigt se ovanstående kommentarer.
122
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
50
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Procent
40
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 110. Andel inkluderade i studier, 2007-2014
Figur 110. Endast två regioner når upp till målvärdet på 30 % och totalandelen kan förbättras.
Positivt med högt studiedeltagande ur flera perspektiv.
9
Fortsatt planering och behandling
Sjukhus
Antal
%
Västerås
73
64.4
Skövde
58
58.6
Uppsala
72
51.4
Danderyd
51
49
Örebro
59
47.5
Sunderbyn
49
46.9
NU−sjukvården
77
46.8
Östra sjukhuset
157
45.2
Blekingesjukhuset
39
41
Ersta
63
36.5
Halmstad
31
35.5
Helsingborg
62
33.9
Karlstad
62
32.3
Borås
39
30.8
Sverige
2063
27
Gävle
67
26.9
Mora
23
26.1
Falun
41
24.4
Karolinska
125
24
Linköping
65
23.1
Skånes univsjh
158
20.3
Norrköping
43
18.6
Växjö
38
13.2
Eskilstuna
35
11.4
Umeå
63
11.1
Jönköping
66
9.1
St Görans
43
7
Nyköping
29
6.9
Östersund
29
6.9
Södersjukhuset
65
3.1
Kalmar
35
2.9
Sundsvall
38
2.6
Kristianstad
53
0
Kungälv
20
0
Varberg
42
0
Västervik
13
0
Örnsköldsvik
16
0
Övriga
64
0
0
20
40
Procent
60
80
Figur 111. Inkluderade i studier, 2014
Figur 111. Endast 27 % av alla patienter ingår i någon studie relaterad till diagnosen rektalcancer. Detta är något lägre än förra året. Det är ett förbättringsområde och det finns ett antal
studier öppna för de centra som önskar. Ett antal studier som kvalitetsregistergruppen vill lyfta
fram som betydelsefulla finns som förval på blanketten. Vi välkomnar fler studieansvariga att
kontakta oss för att få sin studie som förval på blanketten i syfte att öka inklusionstakten.
124
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
10
Uppföljning
Sjukhus
Antal
%
Danderyd
59
100
Eskilstuna
59
100
Falun
70
100
Kristianstad
71
100
Kungälv
27
100
Mora
22
100
Skövde
62
100
St Görans
50
100
Växjö
44
100
Örnsköldsvik
23
100
Östra sjukhuset
175
99.4
Helsingborg
77
98.7
Södersjukhuset
74
98.6
Västerås
74
98.6
Sunderbyn
73
98.6
Gävle
62
98.4
Kalmar
55
98.2
Karlstad
110
98.2
Karolinska
145
97.9
Sundsvall
43
97.7
Jönköping
41
97.6
Östersund
34
97.1
Umeå
66
97
Örebro
95
96.8
Varberg
62
96.8
Ersta
140
96.4
Sverige
2822
96
Blekingesjukhuset
73
95.9
Uppsala
73
95.9
Linköping
85
95.3
Västervik
21
95.2
NU−sjukvården
99
92.9
Borås
75
92
Halmstad
48
91.7
Skånes univsjh
256
91
Norrköping
54
90.7
Övriga
195
86.7
Nyköping
30
83.3
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 112. Täckningsgrad avseende uppföljningsblanketten. Patienter som opererats 2009 eller 2011
Figur 112. Majoriteten av rektalcancerpatienterna kontrolleras under flera år. Det är viktigt
att vi gör så, inte bara från registersynpunkt (för exempelvis en sann lokalrecidivfrekvens) men
också för att många patienter har funktionella besvär med bland annat tarm och urogenitalia
där det finns hjälp att erbjuda. Som nämnts i inledningen till denna rapport krävs närmare 100
% täckning på alla sjukhus för att kunna värdera sällanhändelser.
10
Uppföljning
%
HR
St Görans
Sjukhus Antal
177 97.2
0.92
95% k.i.
0.67− 1.27
Ersta
432 96.6
0.65
0.5− 0.83
Västerås
293 95.1
0.73
0.56− 0.95
0.67− 1.14
Danderyd
248 94.6
0.88
Örnsköldsvik
86 94.2
0.8
0.5− 1.29
Växjö
148 93.8
0.86
0.56− 1.32
Borås
210 93.8
0.76
0.54− 1.05
Helsingborg
300 93.1
0.99
0.75− 1.3
Umeå
223 92.9
0.91
0.66− 1.26
Södersjukhuset
258 92.9
0.96
0.75− 1.24
0.64− 1.27
Varberg
187 92.4
0.9
NU−sjukvården
357 92.2
1
0.8− 1.25
Kristianstad
240 91.9
0.99
0.75− 1.31
Falun
258 91.8
1.11
0.87− 1.42
Mora
96 91.8
1.1
0.75− 1.6
Östersund
120 91.7
0.69
0.44− 1.08
Gävle
245 91.5
0.95
0.71− 1.26
Skånes univsjh
810 90.6
0.94
0.8− 1.1
Sundsvall
162 90.4
1.1
0.78− 1.56
Eskilstuna
213 90.2
0.95
0.7− 1.28
90
1
Östra sjukhuset
Sverige 9855
618 89.6
0.92
0.77− 1.11
Jönköping
163 88.4
0.82
0.54− 1.23
Halmstad
152 88.1
1.3
0.92− 1.85
Uppsala
314 87.8
1.02
0.8− 1.29
Karolinska
567 87.3
1.01
0.84− 1.22
284
87
1.08
0.82− 1.41
Linköping
1−
1
Karlstad
355 86.4
0.98
0.79− 1.22
Blekingesjukhuset
202 85.9
1.28
0.95− 1.74
Sunderbyn
233 85.7
0.96
0.74− 1.25
Övriga
625 85.4
1.29
1.11− 1.5
Västervik
72 85.1
0.96
0.59− 1.55
Örebro
342 84.8
1.19
0.95− 1.48
Norrköping
177 84.7
1.08
0.79− 1.48
Skövde
255 84.7
1.29
1.02− 1.64
Kalmar
230 83.9
1.45
1.14− 1.84
Nyköping
108 83.8
1.23
0.87− 1.74
Kungälv
95 81.9
1.16
0.77− 1.76
0
20
40
60
Procent
80
100
Figur 113. Relativ 3-årsöverlevnad för resecerade M0-patienter 2007-2014. Samt hazard ratio (död
oavsett dödsorsak) justerat för ålder, kön, tumörstadium och asaklass.
Figur 113. Jämför med figur 118. Bra siffror i riket som helhet. Intressant för respektive enhet.
Bör värderas med hänsyn tagen till case-mix p.g.a. selektion m.m..
126
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus Antal
%
HR
Ersta
485 95.4
0.64
0.49− 0.82
St Görans
214 92.4
Örnsköldsvik
98
95% k.i.
0.84
0.61− 1.15
91
0.76
0.47− 1.22
Umeå
277 89.7
0.89
0.65− 1.21
Danderyd
309 89.5
0.85
0.66− 1.09
Växjö
190 88.6
0.85
0.56− 1.3
Kristianstad
256 88.3
0.98
0.74− 1.29
Mora
109 88.2
1.08
0.74− 1.57
Borås
253 88.1
0.76
0.56− 1.05
Skånes univsjh
937 86.9
0.92
0.78− 1.08
Falun
295 86.6
1.11
0.88− 1.41
Jönköping
183 86.4
0.81
0.54− 1.21
Uppsala
379 86.1
0.98
0.78− 1.23
Halmstad
182 86.1
1.33
0.95− 1.86
Varberg
211 85.7
0.95
0.68− 1.32
Gävle
329 85.7
0.93
0.7− 1.22
Östra sjukhuset
785 85.2
0.98
0.83− 1.16
Helsingborg
367 85.2
1
0.77− 1.31
Södersjukhuset
323 85.2
0.99
0.78− 1.26
Västerås
391 84.9
0.78
0.61−
1
1−
1
Sverige 11900 84.8
1
Västervik
83 84.5
0.94
0.59− 1.5
Eskilstuna
264 84.3
0.96
0.72− 1.28
Nyköping
124 83.8
1.17
0.83− 1.64
NU−sjukvården
448 83.8
1.05
0.85− 1.29
Linköping
357 83.4
1.08
0.83− 1.39
Karolinska
651 83.3
0.98
0.81− 1.17
Sundsvall
198 82.5
1.1
0.78− 1.53
Karlstad
403 82.4
0.94
0.76− 1.16
Östersund
150 81.9
0.69
0.44− 1.06
Blekingesjukhuset
252 81.5
1.37
1.02− 1.83
Örebro
401 80.3
1.23
1− 1.52
Skövde
285 80.2
1.35
1.08− 1.7
Sunderbyn
293 79.3
0.91
0.7− 1.19
Norrköping
222 78.6
1.08
0.8− 1.46
Övriga
810 77.4
1.31
1.13− 1.5
1.1
0.73− 1.64
1.4
1.11− 1.78
Kungälv
Kalmar
116
77
270 75.5
0
20
40
60
Procent
80
100
Figur 114. Relativ 3-årsöverlevnad för alla M0-patienter 2007-2014. Samt hazard ratio (död oavsett
dödsorsak) justerat för ålder, kön, tumörstadium och asaklass.
10
Uppföljning
Sjukhus
Antal Median
resecerad(%)
Östersund
39
23.2
48.7
Kalmar
55
19.2
36.4
Blekingesjukhuset
74
18.9
33.8
Karolinska
202
18.6
53.5
Jönköping
52
18.3
46.2
Ersta
103
18
29.1
Borås
70
17.2
42.9
Västerås
105
16.7
31.4
Uppsala
110
15.9
20
Gävle
80
15.8
27.5
Karlstad
90
15.7
32.2
Skånes univsjh
251
15.6
38.2
Västervik
22
15.1
40.9
Östra sjukhuset
214
14.9
32.7
Sunderbyn
56
14.9
32.1
Linköping
96
14.7
53.1
Sundsvall
39
14.6
17.9
Örebro
115
14.2
47.8
Halmstad
53
13.4
20.8
Sverige
3213
13.4
31.9
Umeå
76
13.3
31.6
Örnsköldsvik
26
12.2
23.1
Kristianstad
75
12.2
50.7
Mora
28
12.1
32.1
Eskilstuna
71
12.1
33.8
Kungälv
20
12
30
Helsingborg
78
11.2
20.5
Växjö
43
11
27.9
Södersjukhuset
117
10.9
17.9
Varberg
49
10.9
28.6
Falun
78
10.4
25.6
Norrköping
66
9.7
27.3
Nyköping
23
9.1
26.1
Övriga
270
8.5
18.9
Skövde
80
8.5
30
NU−sjukvården
125
8.1
18.4
Danderyd
85
8
16.5
St Görans
77
7
24.7
0
5
10
15
20
Månader
25
30
35
Figur 115. Medianöverlevnad (total), 2007-2014 års M1-patienter
Figur 115. Relativt stora skillnader som bör kunna likriktas. Selektion till olika behandlingsalternativ? Detta behöver dock utredas vidare i särskilt forskningsprojekt.
128
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
100
Procent
80
60
40
20
Total överlevnad, män
Relativ överlevnad, män
Total överlevnad, kvinnor
Relativ överlevnad, kvinnor
0
0
1
2
3
4
5
Överlevnadstid (år)
Figur 116. Total och relativ överlevnad för 2007-2014 års patienter
100
Procent
80
60
40
20
I
II
III
IV
0
0
1
2
3
4
5
Överlevnadstid (år)
Figur 117. Relativ överlevnad uppdelat på stadium, 2007-2014 års patienter
10
Uppföljning
100
Procent
80
60
40
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
20
Södra
Västra
Norra
0
0
1
2
3
Överlevnadstid (år)
Figur 118. Relativ överlevnad för resecerade fall, tumörstadium I-III, 2011 års patienter
100
Män
Kvinnor
Procent
80
60
40
20
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
Figur 119. Total femårsöverlevnad i Sverige, uppdelat på kön, 1995-2009 års patienter
Figur 119. Väl undangömt långt bak i rapporten kommer här en av de viktigaste figurerna då
detta utfallsmått sannolikt är opåverkat av selektion till olika behandlingar, bristande validitet
eller annat. Glädjande att förbättring över tid trots åldrande befolkning och patienter. De sista
årens utveckling måste specialbevakas.
130
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
100
Ej opererade
AR
APR
HA
Procent
80
LE
Expl lap/ej res
Alla op exkl lap
Alla
60
40
20
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
Figur 120. Total femårsöverlevnad i Sverige uppdelat på operationstyp, 1995-2009 års patienter
100
Ej opererade
AR
APR
HA
LE
Expl lap/ej res
Alla op exkl lap
Alla
Procent
80
60
40
20
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
Figur 121. Relativ femårsöverlevnad i Sverige, uppdelat på operationstyp, 1995-2009 års patienter
Figur 120-121. Dessa grafer skall naturligtvis tolkas med vetskap om selektion till de olika operationsmetoderna. Intressant dock med förbättringen över tid. Det är viktigt att specialbevaka
grupperna ”alla diagnostiserade patienter” och även ”ej opererade patienter”. Det ”organbevarande konceptet”, ”watch & wait”, ”watch & see” och andra benämningar förutspås vara något
som kommer förändra tillvaron för både våra patienter och oss som handlägger dem.
Kvalitetsregistergruppen anser det är viktigt att denna metod inför kontrollerat och med noggrann uppföljning i Sverige, gärna inom ramen för studier. Då det initialt kommer handla om
ett fåtal patienter och det krävs vana i bedömningarna bör konceptet inte initieras på mer än
någon enstaka enhet per region och med nationellt samarbete. Att vi redan från 2005 ser en
ökande grupp patienter som ej opereras och lever mer än fem år kanske dock inte kan förklaras
utifrån detta koncept? Har vi börjar selektera alltför hårt vilka patienter vi väljer att operera?
10
Uppföljning
Opererar vi för många med tanke på långtidsöverlevare utan operation? Vad är rätt nivå? Som
synes i figur 55-56 finns stora skillnader mellan sjukhusen.
100
Procent
80
60
40
20
1998−2002
2003−2007
2008−2014
0
0
1
2
3
4
5
Överlevnadstid (år)
Figur 122. Relativ överlevnad uppdelat på tidsperiod, 1998-2014 års opererade patienter
Figur 122. Den relativa överlevnaden har successivt förbättrats, vilket syns tydligt när materialet delas upp på tre tidsperioder.
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
10
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
0
1998
2000
2002
2004
2006
2008
År
Figur 123. Stomi nedlagd för de som opererats med främre resektion och fått en temporär stomi,
1998-2009 års patienter
Figur 123. Intryck av att andelen patienter som får behålla sin tänkta temporära stomi minskar
men är ännu 10-30 % i de olika regionerna.
132
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
25
Sverige
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Procent
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
År
Figur 124. Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats, 1995-2009 års patienter
25
Sverige
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Procent
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
År
Figur 125. Lokalrecidiv inom 3 år för de som opererats, 1995-2011 års patienter
10
Uppföljning
25
Sverige
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Procent
20
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
År
Figur 126. Lokalrecidiv inom 5 år för de lokalt radikalt opererade, uppdelat på region, 1995-2009
Figur 124-126. Lokalrecidiv är en av de viktigaste kvalitetsparametrarna vid rektalcancerkirurgi. Ur ett internationellt perspektiv har vi fantastiskt fina siffror på populationsnivå. Det
är viktigt att vi följer upp våra patienter och verkligen letar efter sjukhuskontakter efter rektalcancerkirurgi i syfte av att få en så ”sann” lokalrecidivandel som möjligt. Återigen skäl att
understryka vikten av en hög täckningsgrad i registrets uppföljning.
Sedan ett par år har vi valt att redovisa även lokalrecidiv inom tre år för de som opereras.
Skälet till detta är att man ibland inte vill kännas vid ”gamla” data från operationer på sjukhuset fem-sex år tidigare. De regioner som skiljer sig ofördelaktigt på tre årsuppföljning har då även
möjlighet att agera tidigare. Det finns de som hävdar att varje enskilt lokalrecidiv på kliniken
bör föranleda en sorts ”haveriutredning” i syfte att lära av misstag och förbättra för framtiden.
134
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Örnsköldsvik
24
12.5
Helsingborg
75
8
Borås
58
6.9
Mora
15
6.7
Östra sjukhuset
120
6.7
Halmstad
32
6.2
Norrköping
37
5.4
Karlstad
61
4.9
Linköping
61
4.9
Skövde
41
4.9
Övriga
128
4.7
Kalmar
45
4.4
Sundsvall
47
4.3
Falun
52
3.8
Jönköping
26
3.8
Karolinska
106
3.8
Danderyd
56
3.6
Sverige
2059
3.4
Skånes univsjh
150
3.3
Växjö
30
3.3
Uppsala
63
3.2
Södersjukhuset
65
3.1
St Görans
39
2.6
Blekingesjukhuset
41
2.4
Ersta
100
2
Sunderbyn
51
2
Örebro
74
1.4
Eskilstuna
55
0
Gävle
45
0
Kristianstad
50
0
Kungälv
12
0
NU−sjukvården
82
0
Nyköping
26
0
Umeå
51
0
Varberg
49
0
Västervik
11
0
Västerås
62
0
Östersund
19
0
0
5
10
15
Procent
Figur 127. Lokalrecidiv inom 3 år, för resecerade M0-patienter, T1-T3, de som fått preop strålbehandling, 2009-2011
10
Uppföljning
Sjukhus
Antal
%
Halmstad
11
18.2
Skövde
26
11.5
Sunderbyn
34
8.8
Jönköping
16
6.2
Karlstad
48
6.2
Örebro
34
5.9
Kungälv
18
5.6
Falun
24
4.2
Södersjukhuset
28
3.6
Blekingesjukhuset
35
2.9
Övriga
90
2.2
Sverige
1070
2
NU−sjukvården
49
2
Borås
22
0
Danderyd
29
0
Ersta
49
0
Eskilstuna
12
0
Gävle
19
0
Helsingborg
12
0
Kalmar
30
0
Karolinska
26
0
Kristianstad
24
0
Linköping
32
0
Mora
15
0
Norrköping
18
0
Nyköping
9
0
Skånes univsjh
114
0
St Görans
26
0
Sundsvall
10
0
Umeå
18
0
Uppsala
22
0
Varberg
21
0
Västervik
7
0
Västerås
17
0
Växjö
14
0
Örnsköldsvik
8
0
Östersund
26
0
Östra sjukhuset
77
0
0
5
10
Procent
15
20
Figur 128. Lokalrecidiv inom 3 år, för resecerade M0-patienter, T1-T3, de som ej fått preop strålbehandling, 2009-2011
136
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Mora
1
100
Västervik
2
50
Danderyd
3
33.3
Östersund
4
25
Karlstad
23
21.7
Borås
14
21.4
Linköping
19
21.1
Blekingesjukhuset
10
20
Örnsköldsvik
5
20
Östra sjukhuset
52
15.4
Varberg
7
14.3
Kristianstad
16
12.5
Skövde
8
12.5
Falun
17
11.8
Helsingborg
18
11.1
Sundsvall
9
11.1
Örebro
28
10.7
Övriga
29
10.3
Sverige
612
9.3
Kalmar
12
8.3
Karolinska
89
6.7
Skånes univsjh
45
6.7
Uppsala
30
6.7
Södersjukhuset
16
6.2
Umeå
20
5
Västerås
20
5
Ersta
11
0
Eskilstuna
16
0
Gävle
25
0
Halmstad
4
0
Jönköping
1
0
Kungälv
5
0
Norrköping
11
0
NU−sjukvården
10
0
Nyköping
10
0
St Görans
4
0
Sunderbyn
8
0
Växjö
10
0
0
20
40
60
80
Procent
Figur 129. Lokalrecidiv inom 3 år, resecerade fall, T4, 2009-2011
100
10
Uppföljning
Sjukhus
Antal
%
Borås
65
13.8
Örnsköldsvik
24
12.5
Skövde
50
10
Mora
21
9.5
Halmstad
34
8.8
Danderyd
95
8.4
Blekingesjukhuset
58
6.9
Linköping
107
6.5
Växjö
51
5.9
Uppsala
122
5.7
Falun
72
5.6
Karlstad
109
5.5
Karolinska
195
5.1
Övriga
230
4.8
Östra sjukhuset
154
4.5
Sverige
3153
4.2
NU−sjukvården
98
4.1
Helsingborg
112
3.6
Västervik
28
3.6
Skånes univsjh
226
3.5
Ersta
184
3.3
Kalmar
90
3.3
Sundsvall
64
3.1
Umeå
64
3.1
Södersjukhuset
115
2.6
Norrköping
79
2.5
Varberg
40
2.5
Kristianstad
57
1.8
St Görans
55
1.8
Västerås
134
1.5
Gävle
78
1.3
Eskilstuna
81
1.2
Örebro
104
1
Jönköping
21
0
Kungälv
11
0
Nyköping
25
0
Sunderbyn
76
0
Östersund
24
0
0
5
10
15
Procent
Figur 130. Lokalrecidiv inom 5 år, för resecerade M0-patienter, T1-T3, de som fått preop strålbehandling, 2005-2009
138
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sjukhus
Antal
%
Västervik
11
18.2
Sundsvall
15
13.3
Östra sjukhuset
150
11.3
Övriga
150
11.3
Kristianstad
72
11.1
Halmstad
31
9.7
Jönköping
33
9.1
Varberg
36
8.3
Eskilstuna
15
6.7
Blekingesjukhuset
32
6.2
Norrköping
16
6.2
Skövde
65
6.2
Sverige
1679
4.9
NU−sjukvården
68
4.4
Linköping
23
4.3
Umeå
23
4.3
Danderyd
49
4.1
Karlstad
79
3.8
Skånes univsjh
157
3.2
Sunderbyn
40
2.5
St Görans
43
2.3
Ersta
91
2.2
Örebro
55
1.8
Borås
36
0
Falun
52
0
Gävle
29
0
Helsingborg
20
0
Kalmar
46
0
Karolinska
67
0
Kungälv
14
0
Mora
19
0
Nyköping
12
0
Södersjukhuset
28
0
Uppsala
29
0
Västerås
29
0
Växjö
13
0
Örnsköldsvik
11
0
Östersund
20
0
0
5
10
Procent
15
20
Figur 131. Lokalrecidiv inom 5 år, för resecerade M0-patienter, T1-T3, de som ej fått preop strålbehandling, 2005-2009
10
Uppföljning
Sjukhus
Antal
%
Borås
5
40
Kalmar
7
28.6
Linköping
11
27.3
Danderyd
5
20
Halmstad
5
20
Uppsala
30
20
Varberg
10
20
Östra sjukhuset
38
18.4
Skövde
17
17.6
Karlstad
30
16.7
Falun
17
11.8
Blekingesjukhuset
10
10
Sverige
593
9.3
Karolinska
89
9
Ersta
25
8
Kristianstad
14
7.1
Umeå
14
7.1
Skånes univsjh
50
6
Eskilstuna
18
5.6
Västerås
19
5.3
Helsingborg
22
4.5
Övriga
22
4.5
Gävle
31
3.2
Jönköping
2
0
Kungälv
4
0
Mora
2
0
Norrköping
12
0
NU−sjukvården
7
0
Nyköping
3
0
Sunderbyn
5
0
Sundsvall
5
0
Södersjukhuset
22
0
Västervik
2
0
Växjö
8
0
Örebro
27
0
Örnsköldsvik
2
0
Östersund
3
0
0
10
20
Procent
30
Figur 132. Lokalrecidiv inom 5 år, resecerade fall, T4, 2007-2009
140
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
40
0.20
0.15
●
0.10
●
●
●
●
●
●
0.05
●
Andel
●
●●
●
●
●
●
●
●
●
●●
●●
●
●
●
0.00
●●
0
●
●
●
●●●
●
●
●
50
100
150
Antal patienter
Figur 133. Funnelplot, Lokalrecidiv inom 3 år, resecerade fall, T1-T3, de som fått preop strålbehandling, 2009-2011
10
Uppföljning
0.20
8
0.15
22
0.10
●
●
●
●
●
0.05
●
Andel
●
●
●
●
0.00
●●●● ● ●● ●●● ●● ● ●
0
●● ●
●
30
●
60
●
90
Antal patienter
Figur 134. Funnelplot, Lokalrecidiv inom 3 år, resecerade fall, T1-T3, de som ej fått preop strålbehandling, 2009-2011
Figur 127-134. Få ”händelser per sjukhus” men man får anta att dessa figurer är högintressanta
att diskutera på alla kliniker som ägnar sig åt denna kirurgi. För tolkningshjälp av funnel-plot och
tips på hur man kan identifiera sig sitt eget sjukhus var god se sidan 14. Stadium T4 baserar sig
i dessa analyser på radiologisk värdering (cTNM) och stadium T1-3 på patologisk klassificering
(pTNM och ypTNM). Variabeln cTNM registrerades först från och med 2007.
142
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
15
Ej preop strålbeh
Preop strålbeh
Procent
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
År
Figur 135. Lokalrecidiv inom 5 år, resecerade fall uppdelat på preop strålbehandling, 1995-2009
Figur 135. Målet är att vid alla opererande kliniker skall komma under 5 % i bägge dessa
grupper. Fantastiska resultat på populationsnivå men kanske är variationen mellan enheterna
lite väl stor? Jämför gärna din enhets resultat över tid.
25
AR
APR
Procent
20
HA
LE
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
År
Figur 136. Lokalrecidiv inom 5 år för de lokalt radikalt opererade, uppdelat på operationstyp, 19952009
Figur 135. Möjligen kan vi i gruppen lokalt exciderade acceptera en något högre nivå om vissa
patienter inte bedöms vara kandidater för abdominell operation eller andra terapialternativ, men
i princip bör vi ha en ”nollvision”.
10
Uppföljning
Tabell 37. Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats med främre resektion, uppdelat på anastomosläckage, 1995-2009
2009
Ej recidiv Recidiv
Ej läckage
Läckage
Totalt
576
(97)
63
(94)
639
(97)
Totalt
15
(3)
4
(6)
19
(3)
591
67
658
1995-2009
Ej recidiv Recidiv
8336
(95)
838
(93)
9174
(94)
474
(5)
60
(7)
534
(6)
Totalt
8810
898
9708
Tabell 37. Anastomosläckage har inte tidigare förefallit vara en viktig, oberoende riskfaktor för
lokalrecidiv i vårt register.
Tabell 38. Lokalrecidiv inom 5 år för resecerade fall, uppdelat på perforation, 1995-2009
2009
Ej recidiv Recidiv
Ej perforation
Perforation
Totalt
1179
(96)
54
(86)
1233
(95)
52
(4)
9
(14)
61
(5)
Tabell 38. Känd prognostiskt viktig faktor.
144
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Totalt
1231
63
1294
1995-2009
Ej recidiv Recidiv
14989
(94)
934
(85)
15923
(93)
1024
(6)
162
(15)
1186
(7)
Totalt
16013
1096
17109
Tabell 39. Lokalrecidiv inom 5 år för resecerade fall, uppdelat på tumörstadium,
1995-2009
2009
Ej recidiv Recidiv
I
II
III
IV
Totalt
321
(100)
346
(95)
435
(93)
114
(93)
1216
(95)
1
(0)
20
(5)
32
(7)
8
(7)
61
(5)
Totalt
322
366
467
122
1277
1995-2009
Ej recidiv Recidiv
4079
(98)
4873
(94)
5097
(89)
1926
(92)
15975
(93)
102
(2)
334
(6)
604
(11)
158
(8)
1198
(7)
Totalt
4181
5207
5701
2084
17173
Tabell 39. Förväntat utfall.
Tabell 40. Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats med främre resektion, uppdelat på sköljning,1995-2009
Ej sköljda
Sköljda
Totalt
Ej recidiv
2009
Recidiv
63
(93)
576
(98)
639
(97)
5
(7)
14
(2)
19
(3)
Totalt
68
590
658
1995-2009
Ej recidiv Recidiv
1433
(92)
7640
(95)
9073
(95)
129
(8)
392
(5)
521
(5)
Totalt
1562
8032
9594
10
Uppföljning
Tabell 41. Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats med rektumamputation,
uppdelat på sköljning, 1995-2009
2009
Ej recidiv Recidiv
Ej sköljda
Sköljda
Totalt
391
(94)
37
(90)
428
(94)
Totalt
23
(6)
4
(10)
27
(6)
414
41
455
1995-2009
Ej recidiv Recidiv
4058
(91)
600
(93)
4658
(92)
378
(9)
46
(7)
424
(8)
Totalt
4436
646
5082
Tabell 42. Lokalrecidiv inom 5 år för de som opererats med Hartmann, uppdelat på
sköljning, 1995-2009
2009
Ej recidiv Recidiv
Ej sköljda
Sköljda
Totalt
54
(87)
113
(94)
167
(92)
Totalt
8
(13)
7
(6)
15
(8)
62
120
182
1995-2009
Ej recidiv Recidiv
939
(89)
1105
(92)
2044
(90)
121
(11)
100
(8)
221
(10)
Totalt
1060
1205
2265
Tabell 40-42 Skillnaden i lokalrecidivandel mellan sköljda och icke sköljda är tydlig i hela
materialet. Detta har studerats vetenskapligt avseende främre resektion för åren 1995-2002 och
skillnaderna kvarstår i registret efter dessa år. Dock är det så få som inte sköljs numera att
händelserna är relativt få. Sköljning rekommenderas och bör kunna utföras hos de flesta patienter
vi opererar med främre resektion eller Hartmanns operation. Vänligen se kommentar till figur
70.
146
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
35
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
30
Procent
25
20
15
10
5
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
År
Figur 137. Utveckling av fjärrmetastaser inom 5 år för de som opererats, tumörstadium I-III, 19952009
10
Uppföljning
Sjukhus
Antal
%
Karolinska
175
26.9
Kalmar
78
25.6
Helsingborg
98
24.5
Örnsköldsvik
33
24.2
Sunderbyn
92
22.8
Skövde
79
21.5
Nyköping
38
21.1
Blekingesjukhuset
81
21
Södersjukhuset
102
20.6
Gävle
74
20.3
Kristianstad
80
20
Kungälv
30
20
Falun
82
19.5
Uppsala
108
19.4
Karlstad
119
19.3
Mora
37
18.9
Borås
82
18.3
St Görans
71
18.3
Sverige
3530
17.8
Övriga
248
17.7
Halmstad
47
17
Danderyd
95
16.8
Östra sjukhuset
224
16.5
Sundsvall
61
16.4
NU−sjukvården
136
16.2
Ersta
175
16
Växjö
50
16
Jönköping
45
15.6
Varberg
71
15.5
Umeå
79
15.2
Eskilstuna
80
15
Skånes univsjh
305
14.8
Örebro
128
14.8
Västervik
22
13.6
Norrköping
62
12.9
Östersund
47
12.8
Västerås
90
10
Linköping
106
9.4
0
5
10
15
Procent
20
25
30
Figur 138. Fjärrmetastaser inom 3 år för opererade patienter med tumörstadium I-III, 2009-2011
148
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Tabell 43. Fjärrmetastaser (tom 20141231), resecerade fall, tumörstadium I-III, uppdelat på region, utförd operation och kön, 2011 års patienter
Stockholm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Totalt
23
(20)
28
(18)
8
(14)
14
(11)
12
(11)
10
(21)
95
(16)
15
(23)
18
(20)
5
(16)
27
(31)
19
(22)
10
(20)
94
(23)
0
(0)
6
(19)
5
(31)
5
(24)
4
(18)
4
(20)
24
(19)
27
(21)
33
(22)
13
(18)
31
(20)
28
(19)
11
(17)
143
(20)
Kvinnor
23
(28)
16
(16)
10
(15)
14
(20)
11
(14)
8
(17)
82
(18)
Totalt
50
(24)
49
(20)
23
(16)
45
(20)
39
(17)
19
(17)
225
(19)
Utförd op
Främre resektion
Rektumamputation
Hartmann
Kön
Män
Figur 137-138 tabell 43. Är skillnaderna mellan sjukhus slumpvariation över tid eller letar
vi olika mycket? Har vi olika indikationer för resektion? Andelen i större material, såsom riket
ligger kring 20 % efter 5 år. Jämför gärna Ditt sjukhus med tidigare år..
100
Procent
80
60
40
20
Sthlm/Gotland
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
0
2007.0
2007.8
2008.6
2009.4
2010.2
2011.0
År
Figur 139. Andel som bedömts på MDT-konferens pga lokalrecidiv och/eller fjärrmetastas (inom 3
år) resecerade fall 2007-2011, stadium I-III
10
Uppföljning
Sjukhus
Antal
%
Eskilstuna
12
100
Jönköping
8
100
Örnsköldsvik
8
100
95.2
Örebro
21
Kalmar
20
95
Borås
18
94.4
Danderyd
15
93.3
Helsingborg
24
91.7
Sundsvall
11
90.9
Skövde
21
90.5
Karlstad
28
89.3
Mora
7
85.7
Karolinska
48
85.4
St Görans
13
84.6
Östra sjukhuset
42
83.3
Skånes univsjh
46
82.6
Södersjukhuset
23
82.6
Ersta
28
82.1
Västerås
10
80
Uppsala
24
79.2
Linköping
14
78.6
Växjö
9
77.8
Sverige
681
77.7
Kristianstad
17
76.5
Sunderbyn
23
73.9
Blekingesjukhuset
20
70
Övriga
49
69.4
Falun
19
68.4
Gävle
15
66.7
Norrköping
9
66.7
Västervik
3
66.7
Umeå
11
63.6
Nyköping
8
62.5
Varberg
11
54.5
Kungälv
6
33.3
NU−sjukvården
23
21.7
Halmstad
11
18.2
Östersund
6
16.7
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 140. Andel som bedömts på MDT-konferens pga lokalrecidiv och/eller fjärrmetastas (inom 3
år), resecerade fall 2009-2011, stadium I-III
Figur 139-140 Det är förvånansvärt att inte fler patienter av dessa, som ofta är komplexa, har
diskuterats på MDT som kanske är förutsättningen för att vi ska få en mer jämlik vård. Det
förefaller som en rejäl uppryckning till det senast studerade året, 2011, men spridningen mellan
sjukhusen är ännu alldeles för stor och totalandelen för låg. Förhoppningsvis fortsätter dock den
positiva trenden!
150
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
11
Publikationer
2000
Bohe M, Cedermark B, Damber L, Lindmark G, Nordgren S, Påhlman L, Sjödahl R:
Kvalitetsregister etablerat för bättre rektalcancerbehandling. Läkartidningen 97; 3587-3591,
2000.
Martling AL, Holm T, Rutqvist L-E, Moran BJ, Heald RJ, Cedermark B. Effect of a surgical
training programme on outcome of rectal cancer in the County of Stockholm. Lancet 356;
93-96, 2000.
2002
Martling A, Cedermark B, Johansson H, Rutqvist L-E, Holm T. The surgeon as a prognostic
factor after the introduction of total mesorectal excision in the treatment of rectal cancer. Br J
of Surgery 89; 1008-1013, 2002.
2003
Gunnarsson U, Seligsohn E, Jestin P, Påhlman L. Registration and validity of surgical
complications in colorectal cancer surgery. Br J Surg 90; 454-459, 2003.
2004
Folkesson J, Nilsson J, Påhlman L, Glimelius B, Gunnarsson U: The circular stapling device as
a risk factor for anastomotic leakage in rectal cancer surgery. Colorectal Disease 6; 275-9, 2004.
Jestin P, Heurgren M, Påhlman L, Glimelius B, Gunnarsson U. Elective surgery for colorectal
cancer in a defined population. Eur J Surg Oncol 30; 26-33, 2004.
Martling A, Singnomklao T, Holm T, Rutqvist LE, Cedermark B.Prognostic significance of
both surgical and pathological assessment of curative resection for rectal cancer.Br J of Surgery
91; 1040-1045, 2004.
Sjövall A, Järv V, Blomqvist L, Singnomklao T, Cedermark B, Glimelius B, Holm T. The
potential for improved outcome in patients with hepatic metastases from colon cancer: A
population-based study. Eur J Surg Oncol 30; 834-41, 2004.
2005
Birgisson H, Talback M, Gunnarsson U, Pahlman L, Glimelius B. Improved survival in cancer
of the colon and rectum in Sweden. Eur J Surg Oncol, 31; 845-53, 2005.
Jestin P, Nilsson J, Heurgren M, Pahlman L, Glimelius B, Gunnarsson U. Emergency surgery
for colonic cancer in a defined population. Br J Surg, 92; 94-100, 2005.
Jestin P, Påhlman L, Glimelius B, Gunnarsson U. Cancer staging and survival in colon cancer
is dependent on the quality of the pathologists specimen examination. Eur J Cancer
41;v2071-78, 2005.
Martling A, Holm T, Rutqvist LE, Johansson H, Moran BJ, Heald RJ, Cedermark B. Impact
of a surgical training programme on rectal cancer outcomes in Stockholm. Br J of Surgery 92;
225-229, 2005.
2006
Syk E, Torkzad MR, Blomqvist L, Ljungqvist O, Glimelius B. Radiological findings do not
support lateral residual tumour as a major cause of local recurrence of rectal cancer. Br J Surg
93; 113-9, 2006.
11
Publikationer
2007
Palmer G, Martling A, Cedermark B, Holm T. A population-based study on the management
and outcome in patients with locally recurrent rectal cancer. Ann Surg Oncol 14; 447-54, 2007.
Påhlman L, Bohe M, Cedermark B, Dahlberg M, Lindmark G, Sjödahl R, Öjerskog B, Damber
L, Johansson R: The Swedish Rectal Cancer Registry. Br J Surg 94; 1285-1292, 2007.
Folkesson J, Johansson R, Påhlman L, Gunnarsson U: Local surgery for rectal cancer - A
population based study. Br J Surg 94; 1421-1426, 2007.
Sjövall A, Granath F, Cedermark B, Glimelius B, Holm T. Loco-regional recurrence from colon
cancer: A population-based study. Ann Surg Oncol, 14; 432-40, 2007.
Sjövall A, Holm T, Singnomklao T, Granath F, Glimelius B, Cedermark B Colon cancer
management and outcome in relation to individual hospitals in a defined population. Br J Surg
Vol 94, Issue 4, page 491-99, 2007
2008
Jestin P, Påhlman L, Gunnarsson U: Risk factors for anastomotic leakage after rectal cancer
surgery: a case-control study. Colorectal Dis 10; 715-721, 2008.
van Leeuwen B, Påhlman L, Gunnarsson G, Sjövall A, Martling A: The effect of age and
gender on outcome after surgery for colon carcinoma. A population based study in the Uppsala
and Stockholm region. Critical Rev Oncol/Hematol 67; 229-236, 2008.
2009
Martling A, Granath F, Cedermark B, Johansson R, Holm T. Gender differences in the
treatment of rectal cancer. A population based study. Eur J Surg Oncol 35; 427-433, 2009.
Jung B, Påhlman L, Johansson R. Nilsson E: Rectal cancer treatment in the elderly - an audit
of the Swedish Rectal Cancer Registry 1994-2005. BMC Cancer, 9; 68-72, 2009.
Folkesson J, Ehrnrooth E, Engholm G, Kejs AM, Påhlman L, Wibe A, Tryggvadottir L,
Brewster DH, Hakulinen T, Storm H: Rectal cancer survival in the Nordic countries and
Scotland. Int J Cancer, 125; 2406-2412, 2009.
Segelman J, Singnomklao T, Hellborg H, Martling A. Differences in MDT assessment and
treatment between patients with stage IV colon and rectal cancer. Colorectal Dis 11; 768-74,
2009.
Kressner M, Bohe M, Cedermark B, Dahlberg M, Damber L, Lindmark G, Öjerskog B, Sjödahl
R, Johansson R, Påhlman L: The impact of hospital volume on surgical outcome for rectal
cancer - a survey of the Swedish Rectal Cancer Register. Dis Colon Rectum, 52; 1542-1549,
2009.
Sorbye H, Pfeiffer P, Wetnzel-Larsen T, Cavalli-Björkman N, Glimelius B. Clinical trial
enrollment, patient characteristics, treatment choices and survival in prospectively registered
metastatic colorectal cancer patients. Cancer 115:4679-87, 2009.
2010
Eloranta S, Lambert PC, Cavalli Bjorkman N, Andersson TML, Glimelius B, Dickman PW.
Does socioeconomic status influence the prospect of cure from colon cancer - population-based
study in Sweden 1965 - 2000. Eur J Cancer 46; 2965-72, 2010.
Jörgren F, Johansson R, Damber L, Lindmark G. Oncological outcome after incidental
perforation in radical rectal cancer surgery. Int J Colorectal Dis, 25; 731-40, 2010.
152
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Kodeda K, Holmberg E, Steineck G, Nordgren S. Regional Differences in Local Recurrence
Rates after Rectal Cancer Surgery. Colorectal Dis 12; 206-15; 2010.
Syk E, Glimelius B, Nilsson PJ. Factors influencing local failure in rectal cancer. Analysis of
2315 patients from a population-based series. Dis Colon Rectum 53; 744-52, 2010.
Anderin C, Martling A, Hellborg H, Holm T. A population-based study on outcome in relation
to the type of resection in low rectal cancer. Dis Colon Rectum 53; 753-60, 2010.
Segelman J, Flöter-Rådestad A, Hellborg H, Sjövall A, Martling A. Epidemiology and
prognosis of ovarian metastases in colorectal cancer. Br J Surg 97; 1704-9, 2010.
van Gijn W, van de Velde CJ; members of the EURECCA consortium. Improving quality of
cancer care through surgical audit. Eur J Surg Oncol, 36 Suppl 1; S23-6, 2010.
Jörgren F, Johansson R, Damber L, Lindmark G. Risk Factors of Rectal Cancer Local
Recurrence: Population-based Survey and Validation of the Swedish Rectal Cancer Registry:
Colorectal Dis 12; 977-86, 2010.
Kodeda K, Holmberg E, Jörgren F, Nordgren S, Lindmark G. Rectal Washout and Local
Recurrence of Rectal Cancer. Br J Surg. 97; 1589-97, 2010.
Olsson LI, Granström F, Påhlman L. Restorative surgery in rectal cancer is associated with
patientst’ income. Br J Surg, Br J Surg, 97; 1572-1581, 2010.
2011
Cavalli-Björkman N, Lambe M, Eaker S, Sandin F, Glimelius B. Differences according to
educational level in the management and survival of colorectal cancer in Sweden. Eur J Cancer
47; 1398-1406, 2011.
Tiefenthal M, Nilsson P, Glimelius B, Johansson R, Påhlman L: The effect of short-term
pre-operative irradiation on cancer on different levels of the rectum - Local recurrence and
survival in The Swedish Rectal Cancer Register. Dis Colon Rectum, 54; 672-680, 2011.
Jörgren F, Johansson R, Damber L, Lindmark G. Anastomotic leakage after surgery for rectal
cancer - a risk factor of local recurrence, distant metastasis and reduced cancer-specific
survival? Colorectal Dis, 13; 272-83, 2011.
Olsson LI, Granström F, Glimelius B. Socioeconomic inequalities in the use of radiotherapy for
rectal cancer: A nationwide study EJC, 47; 347-353, 2011.
Coleman MP, Forman D, Bryant H, Butler J, Rachet B, Maringe C, Nur U, Tracey E, Coory
M, Hatcher J, McGahan CE, TurnerD , Marrett L, Gjerstorff ML , Johannesen TB, Adolfsson
J, Lambe M, Lawrence G, Meechan D, Morris EJ, Middleton M, Steward J, Richards MA, and
the ICBP Module 1 Working Group. Cancer survival in Australia, Canada, Denmark, Norway,
Sweden, and the UK, 1995-2007 (the International Cancer Benchmarking Partnership): an
analysis of population-based cancer registry data. Lancet 2011; 377: 127-38.
Brännström F, Jestin P, Matthiessen P, Gunnarsson U: Surgeon and hospital-related risk
factors in colorectal cancer surgery. Colorectal Dis, 13; 1370-76, 2011.
Palmer G, Martling A, Cedermark B, Holm T. Preoperative tumour staging with
multidisciplinary team assessment improves outcome in locally advanced primary rectal cancer.
Colorectal Dis. 2011 Dec; 13(12):1361-9
11
Publikationer
2012
Rutegård M, Hemmingsson O, Matthiessen P, Rutegård J. High tie in anterior resection for
rectal cancer confers no increased risk of anastomotic leakage in a population-based setting.
BJS. 99; 127-32, 2012.
Gustavsson K, Gunnarsson U, Jestin P: Postoperative complications after closure of a diverting
ileostoma - differences according to closure technique. Int J Colorectal Dis, 27; 55-58, 2012.
Mroczkowski P, Ortiz H, Penninckx F, Påhlman L. European Quality Assurance Programme in
Rectal Cancer - Are We Ready To Launch? Colorectal Dis, 14; 960-66, 2012.
Mörner M, Gunnarsson U, Jestin P, Svanfeldt M: The importance of blood loss during colon
cancer surgery for long-term survival; an epidemiological study based on a population based
register. Ann Surg, 255; 1126-28, 2012.
Hosseinali Khani M, Påhlman L, Smedh K. Treatment strategies for patients with stage IV
rectal cancer: a report from the Swedish Rectal Cancer Registry. Int J Cancer, 48; 1616-23,
2012.
Bernhoff R, Holm T, Sjövall A, Granath F, Ekbom A, Martling A. Increased lymph node
harvest in patients operated for right sided colon cancer - a population based study. Colorectal
Dis 14; 691-6, 2012.
Pettersson D, Holm T, Iversen H, Blomqvist L, Glimelius B, Martling A. Preoperative
short-course radiotherapy with delayed surgery in primary rectal cancer. Br J Surg 99; 577-83,
2012.
van Gijn W, van den Broek CBM, Mroczkowski P, Møller B, Wibe A, Påhlman P, Harling H,
Smith J, Penninckx F, Ortiz H, Valentini V, van de Velde CJH. The EURECCA project: Data
items scored by European colorectal audit registries. Eur J Surg Oncol, 38; 467-71, 2012.
Jörgren F, Nilbert M, Rambech E, Bendahl P-O, Lindmark G. Ezrin expression in rectal
cancer predicts time to local recurrence. Int J Colorectal Dis.27; 893-9, 2012
Segelman J, Granath F , Holm T, Machado M, Matheme H, Martling A. Incidence, prevalence
and risk factors for peritoneal carcinomatosis from colorectal cancer-a population based study.
Br J Surg 99; 699-70, 2012.
2013
Tiselius C, Gunnarsson U, Smedh K, Glimelius B, Påhlman L. Patients with rectal cancer
receiving adjuvant chemotherapy have an increased survival: a population-based longitudinal
study. Ann Oncol 24; 160-5, 2013.
Maringe C, Walters S, Rachet B, Butler J, Fields T, Finan P, Maxwell R, Nedrebø, Påhlman
L, Sjövall A, Spigelman A, Engholm G, Gjerstorff ML, Hatcher J, Johannesen TB, Morris E,
Mc Gahan CE, Middleton R, Tracey E, Turner D, Richards MA, Coleman MP and the ICBP
Module 1 Working Group. Stadge at diagnosis and colorectal cancer survival in six high-income
countries: a population-based study of patients diagnosed during 2000-7. 2013
Jun;52(5):919-32. doi: 10.3109/0284186X.2013.764008. Epub 2013 Apr 15.
Hesselager C, Vuong T, Påhlman L, Richard C, Liberman S, Letellier F, Folkesson J. Short
Term Outcome after Neoadjuvant High Dose Rate Endorectal Brachytherapy or Short Course
External Beam Radiotherapy in Resectable Rectal Cancer. Colorectal Dis. 2013
Jun;15(6):662-6. doi: 10.1111/codi.12193.
154
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Jörgren F, Johansson R, Damber L, Lindmark G. Validity of the Swedish Rectal Cancer
Registry. 2013 Nov;52(8):1707-14. doi: 10.3109/0284186X.2013.805886. Epub 2013 Jun 20.
Anderin C, Granath F Martling A, Holm T. Local recurrence after prone versus supine
abdomino-perineal excision for low rectal cancer. Colorectal Dis. 2013 Jan 26 [Epub ahead of
print] Colorectal Dis. 2013 Jul;15(7):812-5. doi: 10.1111/codi.12148.
Kodeda K, Nathanaelsson L, Jung B, Olsson H, Jestin P, Sjövall A, Glimeius B, Påhlman L,
Syk I. The Swedish Colon Cancer Registry - Population-based data on 18889 patients diagnosed
2007-2011. Br J Surg. 2013 Jul;100(8):1100-7. doi: 10.1002/bjs.9166. Epub 2013 May 21.
Sjövall A, Blomqvist L, Martling A. Pre-treatment staging of colon cancer in the Swedish
population. Colorectal Dis. 2013 Jun 17 [Epub ahead of print] Colorectal Dis. 2013
Nov;15(11):1361-6. doi: 10.1111/codi.12320.
Brännström F, Jestin P, Matthiessen P, Gunnarsson U: The degree of specialisation of the
surgeon influences lymph node yield after right-sided hemicolectomy. Dig Surg.
2013;30(4-6):362-7. doi: 10.1159/000354857. Epub 2013 Sep 30.
D.Saraste, U. Gunnarsson, M. Janson: Local excision in early rectal cancer-outcome worse than
expected. A population based study. Eur J Surg Oncol. 2013 Jun;39(6):634-9. doi:
10.1016/j.ejso.2013.01.004. Epub 2013 Feb 13.
D.Saraste, U. Gunnarsson, M. Janson :Predicting lymph node metastases in early rectal
cancer. European Journal of Cancer 2013, Vol: 49, Issue: 5, 1104-110S Eur J Cancer. 2013
Mar;49(5):1104-8. doi: 10.1016/j.ejca.2012.10.005. Epub 2012 Oct 31.
Sorbye H, Cvancarova M, Qvortrup C, Pfeiffer P, Glimelius B. Age-dependent improvement in
median and long-term survival in unselected population-based Nordic registries of patients with
synchronous metastatic colorectal cancer. Ann Oncol. 2013 Sep;24(9):2354-60. doi:
10.1093/annonc/mdt197. Epub 2013 May 22.
Kersten C, Louhimo J, Ålgars A, Lahdesmaki A, Cvancerova M, Stenstedt K, Haglund C,
Gunnarsson U. Increased C-reactive protein implies a poorer stage-specific prognosis in colon
cancer. Acta Oncol. 2013 Nov;52(8):1691-8. doi: 10.3109/0284186X.2013.835494.
van de Velde CJ, Aristei C, Boelens PG, Beets-Tan RG, Blomqvist L, Borras JM, van den
Broek CB, Brown G, Coebergh JW, Cutsem EV, Espin E, Gore-Booth J, Glimelius B,
Haustermans K, Henning G, Iversen LH, Han van Krieken J, Marijnen CA, Mroczkowski P,
Nagtegaal I, Naredi P, Ortiz H, Påhlman L, Quirke P, Rödel C, Roth A, Rutten HJ, Schmoll
HJ, Smith J, Tanis PJ, Taylor C, Wibe A, Gambacorta MA, Meldolesi E, Wiggers T,
Cervantes A, Valentini V. EURECCA colorectal: Multidisciplinary mission statement on better
care for patients with colon and rectal cancer in Europe. Eur J Cancer. 49; 2784-90, 2013.
Påhlman L, Bujko K, Rutkowski A and Michalski W. Altering the therapeutic paradigm
towards distal bowel margin of < 1 cm in patients with low-lying rectal cancer: a systematic
review and commentary. Colorectal Dis, 15; 166-74, 2013.
2014
Rutegård M1, Haapamäki M, Matthiessen P, Rutegård J. Early postoperative mortality after
surgery for rectal cancer in Sweden 2000-2011. Colorectal Dis. 2014 Jan 27. doi:
10.1111/codi.12572. [Epub ahead of print]
Svanfeldt M, Schubert-Samuelsson K, Klarin I, Löök J, Sjövall A, Martling A, Gunnarsson U.
Management of colon cancer in elderly- a population-based study. Colorectal Dis. 2014 Jan 27.
doi: 10.1111/codi.12575. [Epub ahead of print]
11
Publikationer
Egenvall M, Mörner M, Påhlman L, Gunnarsson U. Degree of blood loss during surgery for
rectal cancer: a population-based epidemiologic study of surgical complications and survival.
Colorectal Dis. 2014 Sep;16(9):696-702. doi: 10.1111/codi.12630.
van den Broek CB, van Gijn W, Bastiaannet E, Møller B, Johansson R, Elferink MA, Wibe A,
Påhlman L, Iversen LH, Penninckx F, Valentini V, van de Velde CJ. EURECCA Consortium.
Differences in pre-operative treatment for rectal cancer between Norway, Sweden, Denmark,
Belgium and the Netherlands. Eur J Surg Oncol. 2014 Dec;40(12):1789-96. doi:
10.1016/j.ejso.2014.09.011. Epub 2014 Oct 18. PMID: 25454831
Mörner ME, Gunnarsson U, Jestin P, Svanfeldt M. The importance of blood loss during colon
cancer surgery for long-term survival: an epidemiological study based on a population based
register. Ann Surg. 2012 Jun;255(6):1126-8. doi: 10.1097/SLA.0b013e3182512df0. PMID:
22498893
Martling A, Påhlman L, Kodeda K, Folkesson J. New trends in rectal cancer treatment.
Colorectal Cancer, April 2014, Vol. 3, No. 2 , Pages 215-222.
Bostrom P, Rutegard J, Haapamaki M, Matthiessen P, Rutegard M. Arterial ligation in
anterior resection for rectal cancer: A validation study of the Swedish Colorectal Cancer
Registry. Acta oncologica 2014;53(7): 892-897.
van de Velde CJ, Boelens PG, Borras JM, Coebergh JW, Cervantes A, Blomqvist L, Beets-Tan
RG, van den Broek CB, Brown G, Van Cutsem E, Espin E, Haustermans K, Glimelius B,
Iversen LH, van Krieken JH, Marijnen CA, Henning G, Gore-Booth J, Meldolesi E,
Mroczkowski P, Nagtegaal I, Naredi P, Ortiz H, Påhlman L, Quirke P, Rödel C, Roth A,
Rutten H, Schmoll HJ, Smith JJ, Tanis PJ, Taylor C, Wibe A, Wiggers T, Gambacorta MA,
Aristei C and Valentini V. EURECCA colorectal: multidisciplinary management: European
consensus conference colon and rectum. Eur J Cancer. 50; e1-.e34, 2014.
van de Velde CJH, Boelens PJ, Tanis PJ, Espin E, Mroczkowski P, Naredi P, Pahlman L, Ortiz
H, Rutten H,. Breugom AJ, Smith JJ, Wibe A, Wiggers T, Valentini V. Experts Reviews of
the Multidisciplinary Consensus Conference Colon and Rectal Cancer 2012; Science, opinions
and experiences from the experts of Surgery. Eur J Surg Oncol. 40; 454-58, 2014.
van den Broek CBM, van Gijn W, Bastiaannet E, Møller B, Johansson R, Elferink MAG, Wibe
A, Påhlman L, Iversen LH, Penninckx F, Valentini V and van de Velde CJH, on behalf of the
EURECCA consortium. Differences in pre-operative treatment for rectal cancer between
Norway, Sweden, Denmark, Belgium and the Netherlands. Eur J Surg Oncol, in press.
Egenvall M, Schubert-Samuelsson K, Klarin I, Löök J, Sjövall A, Martling A, Gunnarsson U.
Management of colon cancer in elderly- a population-based study. Colorectal Dis. 2014
Jun;16(6):433-41.
Segelman J, Akre O, Gustafsson U, Bottai M, Martling A. Individualized prediction of
metachronous peritoneal carcinomatosis from colorectal cancer. Colorectal Dis. 2014
May;16(5):359-67.
Lu Y, Oddsberg J, Martling A, Lagergren J. Reproductive history and risk of colorectal
adenocarcinoma: a nationwide nested case-control study in Sweden Epidemiology 2014 Jul;
25(4)595-604.
Palmer G, Anderin C, Martling A, Holm T Local control and survival after Extra-Levator
Abdomino-Perineal Excision (ELAPE) for locally advanced or low rectal. Colorectal Dis. 2014
Jul;16(7):527-32.
156
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Elliot A.H, Martling A, Glimelius B, Nordenvall C, Johansson H, Nilsson P.J Preoperative
treatment selection in rectal cancer: a population-based cohort study Eur J Surg Oncol 2014
Dec; 40:1782-1788.
Lindskog EB, Gunnarsdóttir KÁ, Derwinger K, Wettergren Y, Glimelius B, Kodeda K. A
population-based cohort study on adherence to practice guidelines for adjuvant chemotherapy
in colorectal cancer.
Prytz M, Angenete E, Ekelund J, Haglind E. Extralevator abdominoperineal excision (ELAPE)
for rectal cancer-short-term results from the Swedish Colorectal Cancer Registry. Selective use
of ELAPE warranted. Int J Colorectal Dis. 2014 Aug;29(8):981-7. doi:
10.1007/s00384-014-1932-9. Epub 2014 Jun 21.
Olsson LI, Granstrom F. Socioeconomic inequalities in relative survival of rectal cancer most
obvious in stage III, World J Surg. 2014 Dec;38(12):3265-75.
2015
Hesselager C, Folkesson J, Glimelius B, Johansson R, Friberg S and Påhlman L. Postoperative
morbidity in patients with diabetes mellitus and rectal carcinoma. (Manuscript).
Ehrnrooth E, Folkesson J, Engholm G, Kejs AM, Påhlman L, Wibe A, Tryggvadottir L,
Brewster DH, Hakulinen T and Storm H. Survival in colon cancer in the Nordic countries and
Scotland. (Manuscript).
Gustafsson P, Lindfors U, Gunnarsson U, Jestin P. Higher frequency of anastomotic leakage for
stapled compared to hand-sewn ileocolic anastomoses in a large population based study.
(Manuscript).
Ehrnrooth E, Engholm G, Tranberg Kejs AM, Hakulinen T, Påhlman L, Gaard M, Brewster
DH, Tryggvadottir L, Harling H, Folkesson J, Katballe N and Storm HH. Colon cancer survival
in the Nordic countries and Scotland around 1997, a high resolution study. (Manuscript).
Collin Å, Hesselager C, Folkesson J, Glimelius B, Johansson R, Friberg S and Påhlman L.
Postoperative morbidity in patients with diabetes mellitus and rectal carcinoma. (Manuscript).
Kodeda K, Johansson R, Zar N, Birgisson N, Dahlberg M, Skullman S, Lindmark G, Glimelius
B, Påhlman L and Martling A. Time trends, improvements and the impact of national auditing
of rectal cancer management. Accepterad för publikation i Colorectal Disease.
Chen L, Glimelius I, Neovious M, Eloranta S, Ekberg S, Martling A, Smedby E K. Risk of
disability pension among rectal cancer survivors compared with the population - associations
with cancer characteristics, treatment and complications Submitted 2014.
Sjövall A, Blomqvist L, Egenvall M, Johansson H, Martling A. Accuracy of preoperative T and
N staging in colon cancer- a national population-based study Submitted 2014.
Gunnarsson H, Jennische K, Forsell S, Nyberg J, Jestin P, Ekhom A, Olsson L.I. Opportunities
for preventing emergency presentation of colon cancer. (Submitted).
Norén A, Eriksson HG, Olsson LI. Selection for Surgery and Survival of Colorectal Liver
Metastases Submitted.
van Gijn W, van Stiphout R, van de Velde CJH, Valentini V, Lammering G, Gambacorta MA,
Påhlman L, Bujko K Lambin P. Nomograms to predict survival and the risk developing local
or distant recurrence in patients with rectal cancer treated with optimal short-term
radiotherapy. Ann Oncol 26; 928-35, 2015.
11
Publikationer
Torkzad MR, Casta N, Bergman A, Ahlström H, Påhlman L Mahteme H. Comparison
between MRI and CT in prediction of peritoneal carcinomatosis index (PCI) in patients
undergoing cytoreductive surgery in relation to the experience of the radiologist. J Surg Oncol
111; 746-51, 2015.
Sakari T, Sjödahl R, Påhlman L Karlbom U. Role of icodextrin in the prevention of small
bowel obstruction. Safety control of the first 300 randomized patients in the ADEPT trial.
Colorectal Disease, accepted
158
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
12
Pågående forskning
Alla projekt som ej har specifikt datum satt efter sig dateras till 2013-10-31
Linda Adwall (Uppsala):
1. Studera utfallet av lymfkörtelsampling hos patienter med rektalcancer både regionalt samt
nationellt.
Eva Angenete (Gbg):
1. Studera riskfaktorer för anastomosläckage vid kirurgi för coloncancer.
2. 30 dagars morbiditet och mortalitet vid koloncancerkirurgi (i samarbete med Skullmans
projekt) 2014-02-05
3. QualiCol (?) Prospektiv utvärdering av livskvalitet hos koloncancerpatienter oavsett stadium
vid diagnos (motsvarande enkät studie som QualiRect men med kolon). Önskar från registret
matchande data såsom tumörstadium, operationstyp, återfall etc. (2014-10-01)
Tobias Axmarker(Malmö):
1. Hur används stent vid kolorektal cancer? Studera morbiditet och långtidsresultat jämfört
med stomiavlastning respektive akutoperation. Validering av data.
Richard Bernhoff (Sthlm):
1. Genderperspektiv på behandling av koloncancer.
Johannes Blom (Sthlm):
1. Socioekonomiska och geografiska variabler i relation till tumörstadium vid diagnos?
(2015-05-15)
Pamela Buchwald (H-borg):
1. Sköljning av rektum:(2014-02-28, kontaktperson: K Kodeda)
a) Påverkar sköljning tumörperforation och anastomosinsufficiens, operationstid, blödning,
vårdtid, IVA-vård, 30 och 90 dagars mortalitet, radikalitet makroskopisk respektive
mikroskopiskt?
b) Leder sköljning l till fler komplikationer i allmänhet och kirurgiska komplikationer i
synnerhet?
Åsa Collin (Uppsala):
1. Studera behandlingen av patienter som får metastaser efter kurativ kirurgi.
2. Studera behovet av strålbehandling i Sverige baserat på stadieindelningen i
rektalcancerregistret.
George Dafnis (Eskilstuna):
1. Post Miles syndrom hos kvinnor med rektalcancer 20141001
Wilhelm Graf (Uppsala):
1. Riskfaktorer för att utveckla intraabdominella recidiv vid kolorektalcancer 20140113
Ulf Gunnarsson (Sthlm):
1. Äldre och läkemedel vid kolorektal cancer
Pontus Gustafsson (Visby):
1. Loopileostomi vid främre resektion - blir den nedlagd ”i tid”?
Ambatchew Gurmu (Sthlm):
1. Livskvalitet hos stomiopererade patienter.
12
Pågående forskning
Mikael Gürtelsmidt (E-tuna):
1. Studera morbiditeten på alla rektalcancer pat som fått långtidsstrålning inför operation på
nationell nivå
Eva Haglind (Gbg):
1. Livskvalitetsmätning vid rektalcancer (Qualirect).
Olof Hallböök (Linköping):
1. I svenska rektalcancerregistret studera förekomsten av complete response.
Tomas Hallgren (Karlstad):
1. Betydelsen av BMI på utfall efter operation av kolorektal cancer 20131121
Caroline Hesselager (Uppsala):
1. Är det ökad stråltoxicitet has patienter med diabetes? Analys av tidig morbiditet.
2. Senmorbideteten hos strålade diabetiker. Jämförelse mellan strålade och ostrålade patienter.
3. Brachyterapi eller extern strålbehandling som preoperativ behandling?
Torbjörn Holm (Sthlm):
1. Hur utreds och behandlas lokalt avancerade kolontumörer (T4) i Sverige? 20141215
2. Finns det regionala skillnader i behandling samt i relation till outcome?
Maziar Hosseinali Khani (Västerås):
1. Survival after different treatment strategies for patients with rectal cancer and irresectable
metastases.
Bärbel Jung (Linköping):
1. Hur behandlas äldre med kolorektal cancer? 2014-10-01 Andel pat som opereras, får
neoadjuvant och adjuvant behandling i åldersgrupperna yngre, 70-80 och>80 och inte minst
hur överlevnaden är på kort sikt, men även 1 år, 3 år och 5 år.
Fredrik Jörgren (H-borg):
1. Analys av prognostiska och behandlingsprediktiva faktorer i vävnadsarrayer från
rektalcancer.
2. Studera värdet av sköljning vid Hartmans operation (i analogi med sköljning av stumpen vid
främre resektion)
Wafa Kamal (Örebro):
1. Studera livskvalitet hos dem där loop-stomin blir permanent.
Karl Kodeda (Gbg):
1. Compare variation in adjusted 30/90-day post-surgical colorectal cancer mortality amongst
service providers in Sweden and England. Analyse variation with time and between the two
nations. 20141215
NA
Rickard Lindgren/Peter Matthiessen (Örebro):
1. Studera ev. effekt av avlastande stomi och onkologiskt utfall.
Patrik Lundström (Sthlm):
1. Hur går det för de patienter som ej opereras/recesseras? Varför ökar denna grupp av
patienter.
160
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
Anna Martling (Sthlm):
1. Blodtransfusion och risk för recidiv vid kolorektal cancer.
2. Sjukfrånvaro och comorbiditet hos rektalcancer överlevare.
3. Sekundära tumörer efter strålbehandling för rektalcancer.
4. Hormonexponering och risk för kolorektal cancer
5. Ung ålder och kolorektal cancer- en risk faktor? 2014-02-28
6. Internationell jämförelse (Holland-Sverige) betydelsen av sjukhusvolym på CRM och 30
dagars postopmortalitet, rektalcancer 2014-10-16
7. Internationell jämförelse (Danmark-Sverige) avseende outcomes of CRC surgery (2014-10-16)
OBS ! I relation till P. Nilsson nedan/samordning
a. According to comorbidity
b. According to medication use
c. Early postsurgical mortality
Peter Moberger (Uppsala):
1. Validerar registret.
2. Studera värdet av MDT-konferenser hos patienter som opererats för rektalcancer.
Maziar Nikberg (Västerrås):
1. CRM status relaterad till R-status, lokalrecidiv och överlevnad i SRCR. 2014-10-01
2. Att studera om kärlinväxt hos kolorektalcancer patienter opererade i kurativ syfte med
stadium 1-3 är en prognostisk markör avseende fjärrmetastasutveckling samt överlevnad.
(20141215, kontaktperson Sam Ghazi)
Per Nilsson (Stockholm):
1. Nordisk samarbetsstudie: (2014-10-01) Alla registrerade patienter med colorectal cancer
opereret med primær anastomose mellem 2009 og 2013 i Norge, Sverige og Danmark:
Major outcomes:
a) Incidens af anastomoselækage
b) Riskfaktorer for anastomoselækage, hvor Norge, Sverige og Danmark indgår som variable
c) 30-day mortality
d) 90-day mortality
e) Excess mortality fra anastomoselækage i Norge, Sverige og Danmark, samt en
sammenligning landene imellem
Fredrik Olofsson (Malmö):
1. Kärlligaturens placering vid högersidig cancer respektive sigmoideumcancer. Studera
korttidsresultat avseende morbiditet och onkologiskt resultat samt onkologiska långtidsresultat.
Louise Olsson (E-tuna):
1. Socioekonomiska faktorer och cancerutfall.
2. Handläggning av akut koloncancer 2007-11, dvs val av operationsmetod, postop förlopp,
rapporterade komplikationer och postoperativ mortalitet i relation till civilstånd, utbildning
och inkomst. Är valet av operationsmetod (permanent stomi) associerat med socioekonomiska
faktorer även vid akut koloncancer? (20141215)
3. Långtidsprognos i relation till socioekonomiska variabler för akut koloncancer. I vilken
utsträckning kan den sämre prognosen av akut jämfört med elektiv koloncancer förklaras av
socioekonomiska bakgrundsfaktorer? (20141215)
4. Handläggning av syn- och metakrona levermetastaser vid akut koloncancer i relation till
socioekonomiska variabler. Är socioekonomisk bakgrund associerat med operation av
levermetastaser vid diagnos, med uppföljande kontroller och operation av metakrona
metastaser hos patienter med akut koloncancer? (20141215)
12
Pågående forskning
Erik Palmqvist (Gbg):
1. Synkrona och metakrona kolorektala tumörer 2014-04-28
David Pettersson (N-tälje):
1. Tid till kirurgi från strålslut. Vilken betydelse har detta för lång och korttidsutfall.
Lars Påhlman (Uppsala):
1. Comparative study of local recurrence and survival in the two Scandinavian
(Sweden/Norway) countries with different strategies for curative rectal cancer surgery
(preoperative radiotherapy + TME vs. TME).
2. Studera i Europas kvalitetsregister hur strålbehandling används
3. Studera i de europeiska kvalitetsregisterna hur patient med rektalcancer > 80 år behandlas.
4. Studera i de europeiska kvalitetsregisterna hur patient med rektalcancer stadium III får
cytostatika.
5. Studera i de europeiska kvalitetsregisterna hur patient med koloncancer stadium II får
cytostatika.
Mattias Prytz (Gbg):
1. Studera utfallet av APR efter att den nya op-tekniken infördes i Sverige.
2. Livkvalitet i relation till stomikonstruktion och positionering av patient, APR 2007-2009.
20140113
Martin Rutegård (Umeå):
1. NSAID-medicineringens roll vid anastomoskomplikationer
2. Funktionella bortfall efter främre resektion för rektalcancer uppdelat på ligaturnivå
3. Riskfaktorer för läckage och konsekvenser av detta, stratifierat för TME och PME vid
rektalcancer 20140325
4. Anastomosläckage och utvärdering LARS score (I samarbete med ML Lydrup) (20150423)
Gabriel Sandblom (Sthlm):
1. Registerbaserad analys av kostnader för ärrbråck och sårruptur hos patienter med kolorektal
cancer (SCRCR samt Patientregistret), (2014-10-16, kontaktperson L Påhlman)
Abolghasem Saraj(Uppsala):
1. Studera CRM hos de rektalcancerpatienter som opererats med laparoskopisk teknik. En
Case-Control studie
2. Påverkan av komplikation efter kolorektal cancerkirurgi på överlevnad och onkologiskt
resultat (rektum)
3. Studera den postoperativa mortaliteten. Under 10 års tid har drygt 2% dött, dvs 300-400
patienter. Samtliga journaler skall granskas så att exakt dödsorsak kan analyseras med
avseende på ASA, ålder, kön, optyp, sjukhusstorlek m.m (rektum)
Annika Sjövall (Sthlm):
1. Korrelation mellan preop-radiologi och histopatologi vid koloncancer.
2. Fall-kontrollstudie där laparoskopisk op är exponeringen. Utfall i form av t.ex. CRM+,
postop mort, vårdtid, recidiv inom 3 år? (2014-10-16)
3. Som ovan (2) med benchmarking mot andra europeiska centra (internationellt samarbete)
Stefan Skullman (Skövde):
1. Akut operation av koloncancer. Varför skiljer sig prognosen efter akut respektive planerad
operation för tjocktarmscancer? 20131121
Kenneth Smedh (Västerås):
1. Studera komplikationer och utfall hos patienter som opereras för en Hartmanns operation.
162
Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2014
2. Patienter med rektalcancer som tidigare har fått strålbehandling mot en prostatacancer:
2014-02-28 (kontaktperson: A Martling)
a) Har dessa patienter en ökad postoperativ komplikationsrisk i samband med rektalcancer op.
b) Hur opereras dessa?
c) Har de fler recidiv och sämre överlevnad?
Styrgruppen (Sverige):
1. Megalänkning: .
a) Komorbiditet och sociala skillnader i diagnostik, behandling och mortalitet
b) Kronologisk ålder vid diagnos och diagnostik, behandling och mortalitet
c) Cancerspecifik eller hjärt- och kärlsmortalitet efter operation
d) Ledtider, behandlingsbeslut och mortalitet
e) Ökad risk av suicid eller depression efter diagnos
f) Läkemedelsanvändning före diagnos indikerande förekomst av tidiga, subkliniska symptom
g) Läkemedelsanvändningsmönster före och efter diagnos indikerande ökad psykologisk distress
med försämrad livskvalitet
h) Läkemedelsanvändningsmönster före och efter diagnos indikerande ökad risk för
komplikation
i) Läkemedelsanvändningsmönster före och efter diagnos indikerande ökad risk för återfall i
cancersjukdomen
j) Läkemedelsanvändningsmönster före och efter diagnos indikerande ökad risk för återfall i
cancersjukdomen
k) Födelseland och incidens, handläggning och mortalitet
l) Långtidsöverlevare efter en kolorektalcancerdiagnos
m) Genetisk bakgrund och överlevnad för patienter med kolorektal cancer
Ingvar Syk (Malmö):
1. Påverkan av komplikation efter kolorektal cancerkirurgi på överlevnad och onkologiskt
resultat (kolon)
2. Vad är orsaken till de stora skillnader i MDT bedömningar och överlevnad hos patienter
med stadium IV tumörer ? (CRC, 2014-10-16)
Torbjörn Swartling (Gbg):
1. Ur registret identifiera en relevant kontrollgrupp till en kohort av patienter med rektalcancer
operade med TEM (transanal endoskopisk mikrokirurgi).
Karin Westberg (Sthlm):
1. Är det värt att behandla lokalrecidiv efter rektalcancer.
2. Tid som prognostisk faktor vid lokalrecidiv
3. Hur många lokalrecidiv kan härledas till laterala lymfkörtlar?
Alicia Wolk (Stockholm):
1. Kost, livsstil och hälsa bland svenska kvinnor och män. Risk för kolorektal cancer? 20131121