TR05-02 - Svenska kraftnät
SVENSKA — KRAFTNÄT ENHET, VERKSA MHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING AFL TR05-02 DATUM SAMRÅ D, 2015-06-09 T E K N I S K R I KT L I N J E UTGÅVA 3 Fundament för kraftledningar Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på fundament för elektriska luftledningar och omfattar utförande och kontroll. Riktlinjerna avser att säkerställa att fundamenten uppvisar en nöjaktig funktion under ledningens livslängd och ska användas vid inköp av fundament. T E K N I S K R I KT L I N J E 2015-06-09 Utgåva 3 1/50 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 1 (A) Revidering av gällande standarder, ny mall 2010-07-09 2 Syll utbytt mot slipers, impregnering kreosot infört, grundskruv får ej vara i kontakt med armering, åtdragningsmoment och låsning grundbult, Bilaga A kontrolltråd ska monteras vid nybyggnad, all dokumentation på svenska eller engelska, Transport och lagring infört. 2012-04-02 3 Omarbetad och kompletterad. 2015-06-09 TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 2/50 Innehåll 1 Omfattning.............................................................................................................. 6 2 Definitioner, symboler och referenser ................................................................... 7 3 2.1 Definitioner och begreppsförklaringar .................................................... 7 2.2 Symboler använda i detta dokument ...................................................... 11 2.3 Referenser ................................................................................................. 11 Generella krav ....................................................................................................... 15 3.1 4 Avsteg och kompletteringar till SS-EN 50341 ........................................ 15 Dimensionering .................................................................................................... 19 4.1 4.2 4.3 Krav ......................................................................................................... 19 4.1.1 Allmänt ...................................................................................... 19 4.1.2 Stolpens anslutning till betongfundament ...............................20 4.1.3 Slipersfundament ...................................................................... 22 4.1.4 Platsgjutna fundament ............................................................. 23 4.1.5 Fabricerade fundament ............................................................ 23 4.1.6 Rörfundament ........................................................................... 24 4.1.7 Bergfundament ......................................................................... 24 4.1.8 Bergförankring ......................................................................... 25 4.1.9 Pålfundament ............................................................................ 25 4.1.10 Stagförankringar i jord ............................................................ 26 4.1.11 Stagförankringar i berg ........................................................... 26 4.1.12 Material ..................................................................................... 26 4.1.13 Dokumentation - Ritningar och beräkningar .......................... 28 Grundläggning av olika stolptyper ........................................................ 30 4.2.1 Allmänt ...................................................................................... 30 4.2.2 Grundläggning av stålstolpar .................................................. 30 4.2.3 Grundläggning av betongstolpar ............................................. 31 4.2.4 Grundläggning av trästolpar ................................................... 31 Fundament – olika typer ........................................................................ 31 4.3.1 Momentfundament.................................................................... 31 4.3.2 Fundamentbock ......................................................................... 31 TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 3/50 5 4.3.3 Draget fundament ..................................................................... 32 4.3.4 Tryckt fundament...................................................................... 32 Byggnation ............................................................................................................ 34 5.1 5.2 Krav ......................................................................................................... 34 5.1.1 Miljö ........................................................................................... 34 5.1.2 Utförande .................................................................................. 34 5.1.3 Material .....................................................................................40 5.1.4 Kontroll ......................................................................................40 5.1.5 Toleranser ................................................................................. 41 5.1.6 Reparation av betongfundament ............................................. 43 Pålfundament .......................................................................................... 43 5.2.1 5.3 Slipersfundament .................................................................................... 43 5.3.1 Slipers av trä ............................................................................. 43 5.3.2 Slipers av stål ............................................................................ 44 5.3.3 Slipers av betong ....................................................................... 44 5.4 Fabricerade fundament........................................................................... 44 5.5 Rörfundament ......................................................................................... 44 5.6 Fundament i spontlåda ........................................................................... 44 5.7 Stagförankringar .................................................................................... 44 5.8 Provningar............................................................................................... 44 5.9 6 Träpålar .................................................................................... 43 5.8.1 Allmänt ...................................................................................... 44 5.8.2 Betongfundament ...................................................................... 44 5.8.3 Stagförankringar ...................................................................... 45 Leverans................................................................................................... 45 5.9.1 Allmänt ...................................................................................... 45 5.9.2 Kvalitetsdokumentation............................................................ 45 5.9.3 Transport och lagring ............................................................... 46 Kontroll ................................................................................................................. 47 6.1 Kontroll under konstruktion ................................................................... 47 6.2 Kontroll i entreprenaden ......................................................................... 47 6.2.1 Arbetsberedning ........................................................................ 47 6.2.2 Kontrolldokument ..................................................................... 48 6.2.3 Kontroll utförd av Svenska kraftnäts kontrollant ................... 49 TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 4/50 Bilaga A Kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp på stål i mark ............................................................................................ 50 TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 5/50 1 Omfattning Denna riktlinje är tillämpbar för nya kraftledningar som uppförs i Sverige på beställning av Svenska kraftnät. Vid om och tillbyggnad kan dessa riktlinjer också vara ett gott stöd. Denna riktlinje omfattar anvisningar och regler för kraftledningsstolpars fundament och stagförankringar samt behandling av markområdet i dess nära omgivning. Denna version, utgåva 3, ersätter Teknisk riktlinje Svk TR 05-02, utgåva 2, och är en större omarbetning av riktlinjen i tidigare versioner. För texter gällande bygg och mark ansluter denna riktlinje till AMA Anläggning 13. Vid hänvisning till AMA gäller pyramidregeln, vilket innebär att angiven kod med tillhörande rubrik tillsammans med överliggande koder med tillhörande rubriker ska gälla. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 6/50 2 Definitioner, symboler och referenser 2.1 Definitioner och begreppsförklaringar Tabell 2-1. Tekniska termer, definitioner och begrepp som används i detta dokument Definition, begrepp Förklaring arbetsberedning Ett skriftligt planeringsverktyg (i entreprenadskedet) som ska hjälpa till att säkerställa kvalitet, miljö, arbetsmiljö och produktivitet. bergförankring Bultar, normalt av kamstål, ingjutna i berg i borrade hål, för att uppta draglaster från fundament. betongfundament Fundament av betong. Betongfundament utförs oftast som plint eller plintar på platta. Betongfundament kan vara av alternativt typen momentfundament, draget fundament eller tryckt fundament. Betongfundament kan vara grundlagt på packad fyllning, på pålar i mark med sämre bärighet, s.k. pålfundament, eller förankrade i berg med bergförankring. brottgränstillstånd Brottgränstillstånd är ett gränstillstånd som är associerat med kollaps eller annan deformation av byggnadsdel som kan utgöra stor risk för personskada eller att byggnaden fått nedsatt funktion. bruksgränstillstånd Bruksgränstillstånd är ett gränstillstånd där uppsatta krav för normaldrift överskridits. draget fundament Fundament som huvudsakligen påverkas av lyftlaster (dragna vertikallaster). TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 7/50 fabricerade fundament Fundament tillverkade på fabrik godkänd för tillverkning av betongelement och transporterade till respektive stolpplats, kallas även "prefabricerade fundament” eller ”prefab-fundament". fotkonstruktion Stolpens fot dvs. den del av stolpen som fästes mot fundamentet. Består oftast av en ramstångsdel i stål fäst mot en fotplatta av stål. fotplatta Del av stolpens fotkonstruktion som stolpen ska fästas till fundament via grundskruvar. fundamentbock Fackverk under stolpben, arrangerat av ett system av stänger, avsedd att uppta förekommande mekaniska laster. Fundamentbocken monteras på slipers, förankras i betongfundament eller i berg via förankringsbultar. Fundamentbocken är en del av fundamentet. grundskruv Gängad stång i stål som ingjuts i fundamenttopp. Grundskruvens uppgift är att stolpen med dess fotplatta kan fästas (fixeras) till grundskruven, och fundamentet, med bricka och mutter. gränstillstånd Ett tillstånd där en konstruktion nätt och jämt klarar ställda krav med avseende på materialbrott, instabilitet, deformation, etc. julgran Benämning av ostagad stolptyp , fackverkskonstruktion av stål med sidoutstående reglar för faslinor. kilning Kilning av fotplatta innebär att kilar sätts mellan stolpens fotplatta och fundamentets överyta inför undergjutning. livslängdsklass Livslängdsklasser L100, L50 och L20 avser det antal år som byggnadskonstruktion avses konstrueras/byggas för. Normalt kan konstruktionen utnyttjas längre tid än så, beroende av konstruktionens skick. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 8/50 momentfundament Fundament utsatt för i huvudsak böjande moment. partialkoefficienter Säkerhetsfaktorer som var för sig beaktar inverkan av de olika slag av osäkerhet som en beräkning är behäftad med. Med hjälp av partialkoefficienter och karakteristiska värden kan man beräkna olika dimensionerande lasteffekter och dimensionerande bärförmåga. platsgjutet fundament Fundament gjutna på respektive stolpplats. Prefab-fundament Se ”fabricerade fundament”. pålfundament Fundament som förankras i marken med pålar. Pålning kan utföras som stödpålning där pålen slås till fast botten, eller som "friktionspålning" där pålens last upptas genom friktion, samt som "kohesionspålning" där pålens mantelyta tar upp lasterna genom kohesion. Pålar kan även vara mantelburna pålar som installeras under samtidig injektering i syfte att förbättra vidhäftning mellan påle och jord. Även stålpålar som förankras i berg förekommer, t.ex. stålkärnepålar som kringgjuts i borrade hål i berget. rörfundament Fundament i lös mark där lasten mot undergrunden upptas i betongrör, plåtrör eller plaströr. Röret kan vara i ett stycke eller bestå av sammanfogade enheter t.ex. brunnsringar. Används främst för trästolpar, rörstolpar samt betongstolpar. shims Shims är en eller flera distansbrickor som vanligtvis används för att justera inbördes läge mellan två delar. Exempelvis för att justera höjden av stolpes fotplatta på fundamentets överyta inför undergjutning. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 9/50 slipersfundament Fundament bestående av sliprar och fundamentbock eller sliprar och fundamentbalkar för att uppta laster från stolpen. Sliprar kan vara av trä, stål eller betong. Fundamenttypen kallas ibland även syllfundament. spontfundament Fundament grundlagd i lös mark där lasten mot jorden upptas i spontade plankväggar. spontlåda Fundament utförda i en spontlåda dvs. innanför ett område som begränsas av träspont där återfyllnad görs av friktionsmaterial, sten och block mm. stagskruv En skruv, ofta u-formad med syfte att ansluta en eller flera staglinor till en stagförankring i jord. Stagskruven är normalt ansluten till en ingjuten eller monterad ögla i stagfundamentet. stubbe Benämning av ostagad stolptyp , fackverkskonstruktion av stål med sidoutstående reglar för faslinor för stora ledningsvinklar upp till över 100 gon. stagförankring Förankring i jord eller berg i syfte att uppta draglaster från stag. Stagförankring kan bestå av en i jorden installerat platta i betong eller av en sliperbädd. Även som stagfundament dvs, platta med pelare i betong där staget fästes i pelarens, ovan mark, uppstickande del. Stagförankring i berg utformas oftast som en konstruktion av en ögla som förankras i berget med bergförankringar, se ”bergförankring”. syllfundament I dagligt tal oftast använt istället för slipersfundament. tryckt fundament Fundament som huvudsakligen påverkas av trycklaster (tryckta vertikallaster). undergjutning Ett betonglager mellan fotplatta och fundamentplintens överyta för att överföra hela fotplattans kontaktyta till fundamentet. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 10/50 Utförandeplan En arbetsbeskrivning som innehåller eller kan innehålla en beskrivning av arbetsutförandet i ordningsföljd samt anvisningar. Kan även innehålla annat som materialmängder och referenser till resp bygghandlingar mm. 2.2 Symboler använda i detta dokument Tabell 2-2. Förklaringar över symboler som används i detta dokument Symbol Betydelse Referens F𝑑𝑑 Vertikal draglast (lyft), dimensionerat värde 4.3.3 𝐺𝐺𝑑𝑑 Dimensionerande mothållande tyngd 4.3.3 𝑠𝑠 säkerhetsfaktor 4.3.3 Y Stolpens basbredd, dvs. centrumavståndet 5.1.5 mellan två fotplattor i längsled eller tvärled av stolpen (gäller stolpe med 4 fotkonstruktioner). 2.3 Referenser Notera att normer, bestämmelser etc. som hänvisas till i dessa riktlinjer förändras kontinuerligt och kan vara utgångna, reviderade eller ersatta. Det åligger projektören att ofördröjligen påtala sådana förändringar. Övergripande regler SS-EN 50341-1 Elektriska friledningar över 45 kV (AC) del 1. SS-EN 50341-3-18 Elektriska friledningar över 45 kV (AC) – Del 3-18: Svensk normativ bilaga. SS-EN 1992-1 Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner. SS-EN 1993-1 Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner. SS-EN 1997-1 (inkl. IEG Eurokod 7: Dimensionering av tillämpningsdokument) geokonstruktioner. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 11/50 Övergripande regler BFS 2011:10 EKS 8 Boverkets författningssamling, Grundförfattning. (finns på Boverkets hemsida) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). BFS 2013:10 - EKS 9 1 Boverkets författningssamling, Ändrings- (finns på Boverkets hemsida) författning. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). BFS 2011:6 - BBR 18 med Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna ändringat t.o.m. BFS 2014:3 - råd). BBR 212 (finns på Boverkets hemsida) Kompletterande regler och referenser Svenska kraftnäts Respektive teknisk riktlinje, TRxx-xx som tekniska riktlinjer dokumentet hänvisar till. Finns att hämta på Svenska kraftnäts hemsida. IGE Rapport 7:2008 Tillämpningsdokument för EN 1997-1, kapitel 6 (Implementeringkommission för ”Plattgrundläggning” europastandarder inom geoteknik) AMA Anläggning 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten. EBR handboken "Underhåll ledningar 0,4 - 420 kV” NTR Dokument 1:2011 "Nordiska Träskyddsklasser", baserat på (finns på Nordiska träskyddsrådets SS-EN 351-1 Trä i kontakt med mark och hemsida) (söt)vatten samt trä i konstruktioner ovan mark som kräver speciellt skydd. SS-EN 197-1:2011 Cement - Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement. 1 2 Finns att ladda ned från Boverkets hemsida. Senaste EKS gäller. Finns att ladda ned från Boverkets hemsida. Senaste BBR gäller. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 12/50 Kompletterande regler och referenser SS-EN 206 Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse. SS-EN 351-1:2007 Träskydd - Träskyddsbehandlat massivt trä – Del 1: Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel. SS-ISO 724 Metriska ISO-gängor för allmän användning Basmått SS-ISO 965-4 Metriska ISO-gängor för allmän användning Gängtoleranser – Del 4: Gränsmått för varmförzinkade utvändiga gängor avsedda för användning tillsammans med invändiga gängor gängade till toleranskvalitet H eller G efter förzinkning. SS-EN 1504, 1-10 Betongkonstruktioner - Produkter och system för skydd och reparation – Del 1-10. SS-EN ISO 4753:2011 Fästelement - Ändar på detaljer med utvändiga metriska ISO-gängor (ISO 4753:1999). SS-EN 10204:2005 Metalliska varor - Typer av kontrolldokument. SS-EN ISO 10684:2004 Fästelement - Varmförzinkning av fästelement. (ISO 10684:2004) SS-EN 12390-3:2009/AC:2011 Provning av hårdnad betong - Del 3: Tryckhållfasthet hos provkroppar. SS-EN 12620+A1:2008 Ballast för betong. SS-EN 12794:2005+A1:2007 Förtillverkade betongprodukter – Betongpålar. SS-EN 13369:2013 Förtillverkade betongprodukter - Gemensamma regler. SS-EN 13670:2009 Betongkonstruktioner – Utförande. SS-EN 14991:2007 Förtillverkade betongprodukter – Grundläggningselement. SS 137003:2008 TEKNISK RIKTLINJE Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige. 2015-06-09 Utgåva 3 13/50 Kompletterande regler och referenser SS 137006:2012 Betongkonstruktioner - Utförande - Tillämpning av SS-EN 13670:2009 i Sverige. SS 137244:2005 Betongprovning - Hårdnad betong - Avflagning vid frysning. SS 212540:2014 Produktspecifikation för SS-EN 10080:2005 Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål Tekniska leveransbestämmelser för stång, coils, svetsat nät och armeringsbalk Pålkommissionens Rapport 106 Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar (finns på Pålkommissionens enligt Eurokod. hemsida) Betonghandbok, Arbetsutförande, (Svensk Byggtjänst) utg 2 3-3113451 (Svk ritn) Montage av stag och riktning av stolpe. 3-3113506 (Svk ritn) Uppfyllning av mark vid grundläggning. 3-3113549 (Svk ritn) Montage av fundament och stag. 3-3113574 (Svk ritn) Montage av fundament & stagförankring. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 14/50 3 Generella krav Fundament och stagförankringar ska följa kraven i kapitel 8 i SS-EN 50341-1 Elektriska friledningar över 45 kV (AC), med ändringar och tillägg enligt den svenska normativa bilagan SS-EN 50341-3-18 . Utöver dessa krav gäller anvisningar och riktlinjer i detta dokument, Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR05-02 Fundament. Avsteg från denna riktlinje kan göras där synnerliga skäl för detta finns. Sådana avsteg ska i så fall sanktioneras av Svenska kraftnät. 3.1 Avsteg och kompletteringar till SS-EN 50341 I Tabell 3-1 listas avsteg, kommentarer och kompletteringar relaterade till kapitel 8 i SS-EN 50341. För övriga anvisningar och krav, se vidare kapitel 4 och 5. Tabell 3-1. Avsteg från standarden SS-EN 50341. Rubrik i standard Kommentar / Tillägg / Ändring 8.2 Texten ”Generally, both ultimate limit states and serviceability i SS-EN 50341 limit states shall be checked for the design of foundations” ersätts med “Vid dimensionering ska beräkningar göras för brottgränstillstånd. Beräkningar i bruksgränstillstånd behöver inte göras om det på annat vis kan beläggas att det ej är dimensionerande. Dock ska alla fallen anges och slutsats därav göras.” TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 15/50 Rubrik i standard Kommentar / Tillägg / Ändring 8.3 Tabellen ”Table 8.3/SE.1 - Specific weight of soil” utgår i sin i SS-EN 50341-3-18 helhet och ersätts med följande tabell: Tabell 3-2. Ersättningstabell till Table 8.3. Specifik jordtyngd (kN/m3) Ovan grundvatten Under grundvatten Jordkils3 vinkel för lyft (° deg) Morän, grus och kross (oregelbundna korn) 18 11 20 Singel och sand (ensgraderade korn) 18 11 0 Lös sand 16 9 0 Lera (medelfast till fast) 16 9 0 Lös lera 15 5 0 Matjord 13 3 0 Mossjord, torv, dy och gyttja 11 2 0 Jordtyp 8.5.2 i SS-EN 50341-3-18 Tillägg till SE.1: Hänsyn till sättningar ska beaktas och där det finns anledning ska sättningsberäkningar göras och resulterande sättning presenteras. Jämn sättning är normalt inte kritisk för kraftledningsstolpar inom rimliga gränser (sättning <50 mm). Befaras större eller ojämn sättning ska utredning göras och om sättning blir kritisk ska åtgärder för att begränsa sättningen göras. Där stabilitetsberäkning görs med markdata som inte bedömts utifrån en utförlig markundersökning ska säkerheten för stabiliteten ökas med minst 0,2 och eventuellt mer beroende på osäkerheten i valda ingångsvärden för marken. Alternativt väljs markvärden med större säkerhetsmarginal. Kompletterande anvisningar för bergfundament, se 4.1.7 3 Frustum angle – Gäller för en minsta utkragning av fundamentplatta på 150 mm. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 16/50 Rubrik i standard Kommentar / Tillägg / Ändring Tillägg till “SE.2 Uplift of mainly vertical loads” Jordkilsvinkeln för fundament huvudsakligen utsatta för lyftlaster (”uplift”) ska, om ingen speciell utredning för denna görs, väljas ur Tabell 3-2. Ersättningstabell till Table 8.3.” Där materialet bedöms ligga mellan två i tabellen angivna materialtyper med olika jordkilsvinklar görs en bedömning av vinkeln mellan de två angivna värdena. Om materialet är löst lagrat reduceras vinkeln. 8.5.2.3 i SS-EN 50341 Texten ersätts med: Tillåtet fel i läge för fundament för stolpar till kraftledningar framgår av kapitel 5.1.5. 8.6 i SS-EN 50341-3-18 Texten i SE.1 ersätts med: Vid provning av hållfastheten ska ingen permanent förändring av fundament eller stagförankring tillåtas vare sig i brukstillstånd eller i br0ttgränstillstånd. Det innebär att beräkningar för fundament och stagförankringar ska ske med hänsyn till elastisk deformation. Beräkning med plastisk deformation är inte tillåtet. För stagförankringar förankrade i berg av annan typ än bergbult av ögletyp (bergögla), se vidare 4.1.11. 8.7 Texten under SE.1.1 ersätts med: Betong ska vara enligt 4.1.12 Betong i TR 05-02 (detta dokument). TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 17/50 Rubrik i standard Kommentar / Tillägg / Ändring 8.8 Texten i SE.1 ersätts med: Fundament ska byggas eller monteras/installeras i enlighet med Eurokod 2 (betong), 3 (stål) samt 7 (geokonstruktioner). Om fundamentets botten ej gjuts mot orörd schaktbotten, dvs. om schaktningen görs djupare eller materialet under schaktbotten rörs om ska en bädd av tillskottsmaterial beredas under fundamentet. Innan bädden påförs ska en geotextil, bruksklass 4 N3, utläggas. Material för bädd ska vara grus eller samkross 0-63 mm eller likvärdigt. Packning ska ske enligt AMA Anläggning 13, Tabell CE/4, materialtyp 2. 4 Enligt NorGeoSpec 2002 TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 18/50 4 Dimensionering Fundament och stagförankringar ska vara så dimensionerat att det klarar alla förekommande belastningsfall från stolpen. Dimensionering ska utföras enligt generella kraven, se kapitel 3. Som anges där ska även standarder SS-EN 1992 (Betong), SS-EN 1993 (Stål) samt SS-EN 1997 (Geokonstruktioner) också ses som kompletterande i normativt syfte. Till grund för dimensionering ska markundersökningar i tillräcklig omfattning utföras, se vidare Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR15-04. Beräkningar av fundaments storlek kan göras enligt IGE Rapport 7:2008 (Implementeringkommission för europastandarder inom geoteknik) med lämpligt använd design approach, se vidare respektive underkapitel. 4.1 Krav 4.1.1 Allmänt Fundament och stagförankringar ska dimensioneras för Livslängdsklass L100 (SS 137010) dvs. förväntad livslängd av minst 100 år om inget annat anges i handlingar. Normalt gäller Geoteknisk kategori 2 (GK2). För komplicerade konstruktioner och/eller svåra markförhållanden bör Geoteknisk kategori 3 (GK3) övervägas. Grundläggning av fundament och stagförankringar ska ske frostfritt om inga speciella åtgärder görs. Isolering i syfte att grundlägga fundament ovan frostfria djupet accepteras endast i undantagsfall där det av andra orsaker är olämpligt att utföra grundläggningen djupare. Detta måste godkännas av Svenska kraftnät. Där fundament måste grundläggas på utfyllnad ska det anges på ritning eller andra handlingar hur utfyllnaden ska utförs. Toleranser för avstånd mellan fundament och diagonalmått ska vara så att stolpen lätt kan monteras utan att stolpen utsätts för laster som den ej är dimensionerad för. Se vidare 4.1.13 ”Toleranser”. Fundament och stagförankringar ska dimensioneras så, att ingen skadlig förskjutning eller sättning kommer att uppträda under kraftledningens förväntade livslängd. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 19/50 Maximalt tillåten sättning för stolpes fundamentgrupp är generellt 100 mm. Sättning får dock inte skilja mellan fundamenten mer än ±10 mm (gäller stolpar där stolpens fotkonstruktioner genom stolpens konstruktion betraktas som statiskt fast förbundna med varandra). På grund av stolpens konstruktion kan kraven på max sättning eller olika sättning mellan fundamenten skilja sig mot vad som anges här. Där fundament ska byggas, och det visar sig att befintligt material har en volymvikt mindre än vad kravet för dimensioneringen är för återfyllt material, ska kompensation för detta göras, t.ex. genom att materialet ersätts med material med en volymvikt som minst motsvarar det i dimensioneringen. Detta måste i varje enskilt fall redovisas i anvisningar eller ritningar. 4.1.2 Stolpens anslutning till betongfundament Stolpen ska normalt fästas till fundament med grundskruvar som ingjuts i fundamenttoppen. Andra sätt kan förekomma, och måste då godkännas av beställaren, och ges då av stolpens utformning och dess fotkonstruktion. Där grundskruvar används för stolpens anslutning till stolpen bör antalet skruvdimensioner standardiseras – normalt väljs endast M36 0ch M56. Ger beräkningar krav på större dimension bör övervägas om flera skruvar per fot kan väljas. Även lutning av fundamenttoppen vinkelrätt mot stolpens ramstång reducerar tvärkrafterna i skruven och därmed skruvdimensionen. Där stolpens fotplatta har hål för grundskruv med mindre håldiameter än grundskruvens + 10 mm, måste speciella åtgärder vidtas för att säkerställa att skruvarna efter ingjutning i fundamenten blir placerade så att stolpen senare kan passas in på fundamenten, se vidare 5.1.2, ”Grundskruvar och muttrar”. Konstruktion av en fixtur (fixeringsmall) för grundskruv kan bli nödvändig. Grundskruvsgruppen kan också utföras med ingjutna fuxturer i syfte att toleranserna inte blir större än tillåtet. Ett annat sätt att undgå detta är om möjligt att öka hålstorleken i stolpens fotplatta. Grundskruvar med brickor och mutter Dimensionerande bärförmåga för grundskruv ska beräknas för att klara de maximala laster som kan förekomma från stolpens fotkonstruktion. Skruvens drag och skjuvhållfasthet beräknas enligt SS-EN 1993-1-8, 3.6. Vidhäftning eller förankring av skruven i betong beräknas enligt SS-EN 50341-3-18, kapitel 7.3.6.1.1 Connections, General och Annex K, K.6 Design of holding-down bolts - Table K.2. Material i grundskruvar ska vara S355J2 eller K500 (benämndes tidigare B500). Grundskruvar ska vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684:2004 paragraf 6.2.3 och 8.3, i dess exponerade ände till minst 100 mm in i betongen. Helförzinkad skruv TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 20/50 accepteras, dock bör hänsyn tas till att vidhäftningen utvecklas långsammare i betong än för oförzinkad skruv. Där helförzinkad grundskruv kan tänkas belastas med maxlast inom 6 månader efter ingjutning, ska säkerheten för vidhäftning av skruven i betongen ökas med 20 % i beräkningen. Efter ca 6 månader anses vidhäftningen för helförzinkad skruv vara minst likvärdig som för oförzinkad ingjuten skruv efter 27 dagar, då betongen uppnått angiven hållfasthet. Grundskruv gängas med underskuren M-gänga. Ändytor ska vara planade med fas så att fullgoda ingångsgängor erhålls enligt SS-EN ISO 4753. Före varmförzinkning ska gängans diametermått vara dimensionerade enligt SS-ISO 965-4. Betning i syrabad får endast göras på den del av skruven som ska varmförzinkas. Efter varmförzinkning av angiven längd får gängans basmått enligt SS ISO 724 ej överskridas. Grundskruvar kontrolleras okulärt före och efter varmförzinkning. Skikttjocklek, varmförzinkad längd, skruvlängd och gängdimension mäts stickprovsvis. Leverantör ska redovisa kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN 10204. Grundskruvens del som ingjuts ska stålborstas innan gjutning av fundament. Grundskruv får endast ha kontakt med armeringsbygel som sitter runt grundskruvsgruppen. Denna armering får ej ha kontakt med huvudarmering. Grundskruv ska minst ha en temperatur på +5°C vid ingjutning. Brickor till grundskruvar utförs av stålkvalitet S355J2 och ska varmförzinkas i enlighet med TR05-03. Före varmförzinkning ska brickor uppfylla kravet för ytbeskaffenhet i TR05-03. Muttrar för grundskruvar ska vara utförda i enlighet med TR05-03. Krav på åtdragningsmoment för dragning av muttrar på grundskruv vid stolpfixering på fundamentet ska anges på stolpens sammanställningsritning och hänvisning till den på fundamentets sammanställningsritning. Åtdragningsmoment för muttrar på grundskruv framgår av TR 05-03. Där befintlig sammanställningsritning, som avses användas, saknar uppgift om åtdragningsmoment, ska sammanställningsritning kompletteras med anvisning. Alternativt tillses att anvisning utförs separat eller på annat vis, så att det inte blir någon otydlighet i vilka åtdragningsmoment som ska gälla. Undergjutning För stolpar med fotplatta som ska fixeras till betongfundament med grundskruvar gäller att stolpkontruktören ska avgöra om fotplattor ska undergjutas. Om krav på undergjutning krävs ska undergjutningens tjocklek vara minst 20 mmOm undergjutningens tjocklek överstiger 50 mm ska undergjutningen armeras. För mer TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 21/50 detaljerade anvisningar hur detta ska göras hänvisas till kapitel 5.1.2, ”Undergjutning av fotplattor”. För fundament där stolpens platta ska undergjutas ska fundamentytan i området för grundskruvarna och innanför, efter att betongen börjat härdningsprocessen, ”ruggas” upp i syfte att motverka en slät yta. Eftersom undergjutning av stolpens fotplatta inte görs i samband med byggnationen av själva fundamentet, utan först vid stolpsättningen måste en hjälpkonstruktion för detta utföras. Denna utformas lämpligen genom att grundskruvarnas uppstickande del förses med dubbla brickor och muttrar. Ett alternativ med distansställskruvar i gängade hål i fotplattan eller i öglor svetsade till fotplattan (som använts tidigare) kan accepteras, om åtgärd utförs så att betongytan inte spricker/krossas när stolpen endast vilar på ställskruvarna inför undergjutningen. Att utföra distansen inför undergjutning genom kilning eller shims accepteras normalt inte. 4.1.3 Slipersfundament Fundament bestående av stålbalkar fästa till en sliperbädd (platta). Till balkarna fästes senare stolpbenet. Sliprar ska utföras i trä, stål eller betong. Träsliprar ska uppfylla kraven enligt 5.3. Stålsliprar och övriga ståldetaljer ska vara utförda i enlighet med TR05-3 Stolpar. Användning av betongslipers kan tillåtas om Svenska kraftnät och projektör/konstruktor kommit överens om detta. Då ska också en konstruktion för tillverkning levereras och godkännas av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät ska vid konstruktionen ha möjlighet att påverka den. I övrigt gäller att betongslipers på samma vis som slipers av andra material ska klara maximala laster samt brukslaster under den tid slipern är i bruk. Betongsliprar ska prefabriceras i fabrik godkänd för att tillverka betongelement. Fabrik ska vara kontrollerad av ett certifieringsorgan så att förtillverkade elementprodukter tillverkas enligt de regler som gäller för såväl CE-märkning som för BBC-märket. Grundläggning ska ske frostfritt om inga speciella åtgärder görs. Grundläggningsdjupet ska därför med undantag för mossmark vara minst 1,5 m i tjälskjutande och 1,35 m i icke tjälskjutande mark (jfr SS-EN 50341-1 kapitel 8). Dock ska grundläggningsdjupet vara minst det djup som erfordras för stolpfundamentets stabilitet. Med grundläggningsdjup avses avståndet från färdig TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 22/50 markyta till sliperbäddens underkant. I mycket tjälfarliga jordarter återfylls med tungt, icke tjälfarligt material. För grundläggning i mossmark gäller, att alla fundament på samma stolpplats ska grundläggas på likvärdiga markslag. Vid grundläggning i lös mark med olika avstånd till fast botten får avståndet från sliprarnas underkant till den fasta botten ej vara mindre än 0,5 m för något av fundamenten. Skillnad i avstånd från fundamenten till fast botten får ej vara större än 1,5 m. Om alla fundamenten ligger på samma höjd över fast botten, får avståndet från sliprarnas underkant till fast botten minskas från 0,5 m till 0,4 m. Botten i den enskilda fundamentgropen ska vara väl avplanad och markslaget ska vara likartat över hela bottenytan, så att ojämn sättning ej kan uppstå. Finns osäkerhet angående avstånd till fastare botten för de olika fundamenten rekommenderas att det lösare materialet urschaktas och ersätts med fastare material. 4.1.4 Platsgjutna fundament Betongfundament ska placeras på så sätt att fundamenplintens överkant ligger minst 30 cm över markytan. Platsgjutna betongfundament ska normalt byggas med ett nivå (ök betong) av 300 mm uppstick ovan färdig mark. Undantag kan ske för bergfundament med ytlig bergnivå samt i det fall det i handling anges annat. Det åligger projektören att bestämma definitiva lägen av fundament. Täckande betongskikt ska vara generellt minst 50 mm, dock 60 mm i underkant betongkonstruktion mot beredd markyta. Beräkning av armering för minimering av sprickor ska göras för en minsta betonghållfasthet C40/50. Då beräkning av sprickbredd inte visar ett större armeringsbehov än vad hållfasthetsberäkningen ger, ska betongytor förses med armering enligt hållfasthetsberäkning och inte med större centrumavstånd mellan stänger än 300 mm. Fundament där fotplatta ska undergjutas måste planeras för detta, se 4.1.2, ”Undergjutning”. 4.1.5 Fabricerade fundament Betongfundament som tillverkas i fabrik i sin helhet eller till delar för att senare på plats monteras samman inför installation på stolpplatsen. Kallas även för prefabricerade fundament eller prefab-fundament. Material ska vara av minst samma kvalitet som för platsgjutna fundament. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 23/50 Fundament tillverkas i utförandeklass 3 (SS-EN 13670). Kontroll utförs enligt SS EN 13670:4. Alla fabricerade betongkonstruktioner som tillverkas i fabrik ska vara märkta med: > Tillverkare > Tillverkningsdatum > Typ (ex ritningsnummer) > Vikt 4.1.6 Rörfundament Fundament där stolpben sätts ned i rör som grundlagts i jorden. Utrymmet kring stolpen i röret fylls med friktionsjord alternativt betong. Fundamenttypen kan användas för t.ex. trä-, betong- och rörstolpar. Rörets diameter och djup i jord ger stabiliteten där röret fungerar som ett fundament i sin helhet. Rör kan vara av betong, metall eller plast. Vald rörtyp avgörs utifrån de laster som röret påverkas av. Betongrör ska vara armerat och certifierat via Betong och Ballast Certifiering (BBC) AB. För grundläggning i rör gäller att: I röret återfylls till nivån 100 mm under nivå för underkant bottenplatta eller rustbädd med friktionsmaterial, packning enligt AMA Anläggning 13 tabell CE/4, Materialtyp 2. Avjämning ska göras till nivå för underkant bottenplatta med stenfritt återfyllnadsmaterial. Betongstolpe Betongstolpben fixeras på bottenplatta varefter utrymmet mellan stolpbenet och rörets insida fylles med betong (min kvalitet C20/25, konsistensklass S2 enligt SS-EN 206:4.2.1, max stenstorlek 16 mm) eller av beställaren godkänt annat material. Trästolpe Trästolpben fixeras på bottenplatta eller rustbädd varefter utrymmet mellan stolpbenet och rörets insida fylls med makadam av storlek 16-32 och packas i lager om 300 mm tjocklek. Packningsgraden ska motsvara minst 4 överfarter med 15 kg handstamp per lager. 4.1.7 Bergfundament Fundament där betong är förankrat till berget via bergförankringar av bergbultar dvs. armeringsstänger från betongkonstruktionen som ingjuts i berget. För bergförankring, se 4.1.8. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 24/50 4.1.8 Bergförankring Bergförankringar ska i största mån ske med armeringsstång dimension Ø25 mm alternativt om det erfordras Ø32 mm. För fundament med liten plinthöjd accepteras även att grundskruv ingjuts direkt i berget som ersättning för bergförankring genom ingjuten armeringsstång. Bergförankringens maximala dragkraft ska beräknas som det minsta värdet av följande krav. 1 Brott i bergförankringens ingjutna armeringsstång = armeringsstångens dimensionerande dragkapacitet. 2 Teoretiskt bergbrott = för draglast vertikalt borrad förankringsstång räknas tyngden av en teoretisk bergkon med spetsen i stångens ingjutna nedersta ände och vinkeln mellan stång och konens ytteryta lika med 45° (för fast berg) eller 30° (för mindre fast eller injekterat, sprickigt berg). För trasberg tillåts bergförankring endast efter särskild utredning och godkännande av beställaren. För konstruktion med flera förankringsstänger som samverkar, se 4.3.3 ”Draget fundament förankrat i berg”. 3 Vidhäftning av bergförankringsstång och förankringsbruk eller förankringsbruk och borrhål medges endast om erforderliga undersökningar av bergets vidhäftning görs. Metod måste presenteras för beställaren och godkänns endast om beställaren finner metoden tillräcklig. Anvisningar med antal, armeringsdimension och minsta ingjutningslängd och hur förankring ska utföras måste redovisas i ritning. 4.1.9 Pålfundament Pålfundament dimensioneras enligt SS-EN 50341-3-18 med eventuella avsteg och kompletteringar enligt 3.1. Kompletterande standard är bl.a. SS-EN 1997-1 med BFS 2011:10 EKS 9, Avdelning I och IEG Rapport 8:2008. Normalt gäller Geoteknisk kategori 2 (GK2). Dimensioneringssätt (DA 2) väljs enligt nationellt tillval för getoteknisk bärförmåga för pålar. Kompletterande riktlinjer som kan användas är Pålkommissionens Rapporter samt ”Handboken Bygg” Kapitel K11:22 (pålgrupper). En utförandeplan för pålning ska uppföras av geokonstruktören. Den ska omfatta utförande och anvisningar för pålningsarbetet. Bedömda längder ska ingå om det inte är så att entreprenören ska göra den bedömningen. Pålar ingjutes minst 100 mm i grundplatta för fundament. För dragna pålar förankras pålen i fundamentet genom att frilägga armeringen friläggning ska vara minst TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 25/50 skarvlängd och ingjuta armeringen i fundamentet (gäller för betongpålar). Andra typer av pålar förankras i fundament enligt vedertagen metod och accepterad funktion för respektive påltyp. För grundläggning med mantelburna eller injekterade pålar, se Pålkommissionens anvisningar/rapporter t.ex. Rapport 54 och 102. 4.1.10 Stagförankringar i jord Stagförankringar i jord dimensioneras för att motstå uppdragning. Stagförankringar dimensioneras i första hand för återfyllning av befintligt material. Där detta är olämpligt dimensioneras för att återfyllnadsmaterialet har en volymvikt 3 av 18 kN/m vid naturlig packningsgrad ovan grundvattenytan. Under 3 grundvattennivå beräknas för volymvikt av 11 kN/m . Om dimensionering omfattar utbyte av massor ska detta anges tydligt på ritning eller i relevant bygghandling. 4.1.11 Stagförankringar i berg Stagförankringar förankras i berg på samma sätt som för dragna fundament, se 4.3.3 ”Draget fundament förankrat i berg”. Förankring med i berget ingjuten stålkärnepåle, en eller flera, kan vara ett alternativ. För ingjutning av bultar i berg, se 5.1.2, ”Ingjutning av bergbult eller grundskruv i berg”. 4.1.12 Material Allmänt Om inte på annat sätt specificerats ska allt tillhandahållet material, vara i överensstämmelse med senaste utgåvan av Svensk standard och regler eller annan av Svenska kraftnät godkänd standard. Standard skriven på annat språk än svenska eller engelska får ej användas utan medgivande av beställaren. Där det inte finns någon standard ska allt material och utförande vara av bästa kvalitet och alla detaljer om materialet ska underkastas beställarens godkännande. Betong För betongkonstruktioner gäller SS-EN 1992-1, Eurokod 2 samt SS-EN 206 som alltid ska användas tillsammans med SS 137003. Cement enligt SS-EN 197 1:2011. Ballast för betong enligt SS-EN 12620+A1:2008. Betongfundament och stagförankringar i betong ska utföras med fabrikstillverkad betong från certifierad (ISO 9001 och ISO 14001) fabrik och enligt följande: TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 26/50 > > > > > Ha lägst tryckhållfasthetsklass C28/35, CEM I 42,5 N MH/SR/LA . vct ej högre än 0,55. Betongen ska vara sammansatt enligt SS 137003:2008, 5.5.3 för att motstå vatteninträngning. Ha lufthalt enligt SS 137003:2008, tabell 5.3.2.b för att motstå frostsprängning. Provning av betong ska ske enligt 5.8.2. Exponeringsklass XC4+XF3 enligt SS-EN 206:2013. I speciella fall kan andra exponeringsklasser vara ett krav. D-max på ballast Ø 64 mm dock bestäms kornstorleken av täckskiktets mäktighet och avståndet mellan armeringensstängerna. Krav på mindre max kornstorlek i betongen ska i projekteringen övervägas beroende på konstruktionens utformning. > Konsistensklass S2/S3 Samma krav gäller för fabrikstillverkade fundament. Självkompakterande betong får inte användas i platsgjutna konstruktioner. Betongpålar Krav enligt AMA Anläggning 13, CCB.1 gäller. Betongpålar ska vara CE-märkta via Betong och Ballast Certifiering (BBC) AB. Pålarna slås till stopp (spetsburna) eller installeras till föreskriven djup (mantelburrna) enligt den konstruktion som gäller. Pålars bärförmåga ska verifieras enligt Pålkommissionens rapport 106, ” Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod. Armeringsstål Armeringsstål för betongfundament ska vara enligt ritningar och uppfylla svensk standard och endast svetsbar armering får användas. Lämpliga kvalitetskrav för armering: > Armeringsstål - K500C-T enligt SS 212540:2014 > Armeringsnät - NK500AB-W. Ståldetaljer Omfattar alla detaljer av stål förutom stålpålar, se 4.1.12, ”Stålpålar”. Ståldetaljer ska vara utförda i enlighet med TR05-03 Stolpar. Fundament av stål och stagförankringar med infästningsdetaljer och stagskruvar under mark ska förses med tråd för kontroll av korrosion. Utförande enligt Bilaga A. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 27/50 Stålpålar Stålpålar ska vara av typ som i Sverige normalt används för pålning. Stålpålar som får användas i pålfundament/förankringar ska vara av typerna MAI, Ischebeck eller annan CE-märkt stålpåle. Övriga påltyper kan eventuellt godkännas, men måste då föregås av en presenterad utredning som kan godkännas av Svenska kraftnät. Pålars bärförmåga ska verifieras enligt Pålkommissionens rapport 106, ” Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod. Vid dimensionering av påle av stål ska hänsyn tas till avrostning. För konstruktioner med synnerligen stora laster bör övervägas extra skydd mot avrostning. Trä För träslipers, se 5.3.1. 4.1.13 Dokumentation - Ritningar och beräkningar Allmänt Beräkningar, ritningar och övrig dokumentation ska uppfylla dokumentationskraven enligt kraven i teknisk riktlinje under TR08. Projektören ska infoga en revideringsruta på varje genomförd ritning. Rutan ska utföras i kolumner med plats för revideringsnot, åtgärd, signum för införd samt signum för godkänd. Det åligger projektören/konstruktören att utföra ritningar som beskriver all nödvändig information som entreprenören behöver för att kunna bygga den konstruktion som behövs. Även andra krav som ställs på entreprenören ska ingå i bygghandlingarna/ritningar, t.ex. krav på provningar. Entreprenörens personal ska inte behöva tolka annan information än den som ges i ritningar och stolptabell för att kunna bygga fundament, stagförankring eller annan byggnadsdel som täcks inom ramen för denna riktlinje. Ett bra dokument att jämföra med är SS-EN 13670 som delvis kan fungera som en checklista för konstruktören för att försäkra sig om att utföraren erhåller all teknisk information som är relevant för utförandet av konstruktionen. Det är alltså av stor vikt att projektör/konstruktör även tar hänsyn till det som anges i kapitel 5 med underkapitel. Projektören ska förse beställaren med tillverkningsritningar, arbetsritningar och beräkningar för genomgång, som påkallas i denna specifikation eller kan bli nödvändig för att visa överensstämmelse med kontraktet eller av andra skäl som beställaren kan begära. Följande ska alltid anges på byggritning (i förekommande fall): TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 28/50 > Dimensioneringsförutsättningar, grundläggande standard, livslängdsklass och säkerhetsklass. > De mått som erfordras inkl. toleranser. > Grundläggningsdjup. > Dimension, typ och längd. > Betong: betongklass, vattentäthet, utförandeklass (inkl. tillhörande bestämmelse), exponeringsklass samt täckande betongskikt. Även härdningsklass, toleransklass och kompetenskrav kan fordras, se SS-EN 13670 och SS 137006. > Armering: typ, hållfasthetsklass, dimension, antal, längder, c/c avstånd samt bockningsradie. > Pålar: Dimension, typ, längd och placering. > Bergbultar: Dimension, förankringslängd och placering. > Sliprar: Typ dimension och längd. > Typ, kvalitet och dimension av andra ingående produkter. > Krav på undergjutning. Flera av dessa uppgifter kan om de ses som generella anges i speciell anvisningsritning. Toleranser Toleranser ska, där de är viktiga, anges på ritning. Generella toleranser kan anges på anvisningsritning. Tolerans angiven på byggritning ska gälla före generell tolerans. Det åligger konstruktören att bestämma vilka toleranser som krävs, speciellt när kraven är strängare än de generellt angivna, se 5.1.5. Där stolpkonstruktion kräver strängare krav för grundkonstruktion ska det anges på stolpritning samt överföras även till fundamentritningar. Anvisningsritning Varje samling av byggritningar ska inledas (lämpligen första ritningsnummer i för projektet speciellt reserverade ritningsnummer) med anvisningar samlade i en eller flera ritningar (ett ritningsnummer med bladindelning alternativt flera ritningar med olika ritningsnummer). Första bladet/ritning ska inledas med en innehållsförteckning över de generella anvisningarna med hänvisning till respektive blad/ritningsnummer. Anvisningsritningarna beskriver sådant som gäller generellt och som entreprenören måste följa och därmed känna till. T.ex. kan följande uppgifter vara lämpliga att införa i anvisningsritning. > Standarder och regelverk som ska följas. > Schaktning och fyllning med krav på packning, bädd, geoduk mm. > Betongarbeten – betong, armering, form, fogar, förtagningar mm. > Undergjutning av fotplattor. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 29/50 > Fastgjutning av bultar i berg. > Generella måttoleranser. > Förstärkt korrosionsskydd för stål i mark. > Kontrolltråd för kontroll av korrosion. Fundamentplan Fundamenttyp för respektive stolpe ska anges på respektive stolpritning, separat sammanställningsritning eller i stolptabell. Där så erfordras görs en separat fundamentplan för stolpplatserna, t.ex. för att visa speciella krav på schaktning och fyllning. Ritningsförteckning Vid varje ritningsleverans ska en ritningsförteckning medfölja som visar samtliga för fundament aktuella ritningar och eventuella ändringsnoteringar. Beräkningar I beräkning ska alla förekommande dimensioneringar vara redovisade med säkerhetsfaktorer och/eller partialkoefficienter. Om datorprogram används ska redovisningen vara på sådant sätt att beställaren ska kunna kontrollera indatavärden och resultat. I redovisning av beräkning ska redovisas vilka beräkningsprogram som använts för olika processer i beräkningarna. Datafiler till använda beräkningsprogram som ingår i beräkning av konstruktion ska också delges Svenska kraftnät. Om det ej går att följa beräkningsprogrammets beräkningsflöde i detalj måste en beskrivning presenteras som redovisar detta. 4.2 Grundläggning av olika stolptyper 4.2.1 Allmänt Fundament tillhörande samma stolpe, med styv förbindelse till stolpdel mot annat fundament, får ej grundläggas på väsentligt olika mark. Ett fundament får sålunda ej vila på fast mark, såsom berg, pinnmo eller grus, medan ett annat vilar på lösare mark. Vid sådant fall måste det sämre materialet utbytas alternativt berg bortsprängas. 4.2.2 Grundläggning av stålstolpar Stålstolpar grundläggs normalt antingen på: > fundamentbockar och sliprar > fundamentbalkar och sliprar > fundamentet direkt förankrade i berg > fabrikstillverkade eller platsgjutna betongfundament > Platsgjutet pålfundament där pålar överför lasten till berg eller jordmaterialet TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 30/50 4.2.3 Grundläggning av betongstolpar Betongstolpar kan grundläggas antingen > genom att en del av stolpen nedgräves i jord > i rör > på eller i betongfundament. Vid lösa jordarter utförs grundläggning på fundament av betong med ingjutna pålar i fundamentets bottenplatta (pålfundament). 4.2.4 Grundläggning av trästolpar Trästolpar grundläggs enligt SS-EN 50341-3-18 kapitel 8.5.3/SE.1.1. I lös mark sker grundläggning i rör eller som pålfundament, spontfundament eller andra specialfundament. 4.3 Fundament – olika typer Handboken Plattgrundläggning anses inte fullt tillämplig för att användas för beräkningar av fundament. 4.3.1 Momentfundament Stolpar som står på endast ett fundament påverkar normalt fundamentet med moment, utöver vertikallast och horisontallast. Fundamenten benämns därför momentfundament. Design approach DA3 gäller Momentfundament dimensioneras enligt för Sverige accepterad metod där hänsyn tas till sidojordtryck, undergrund, stjälpning och glidning. Vald metod för dimensionering av momentfundament ska vara välkänd och ska godkännas av beställaren. Godkända metoder är t.ex. Vattenfalls metod EL175/ELK58-1014 anpassat för gällande regelverk. 4.3.2 Fundamentbock Vissa stolptyper använder sig av fundamentbockar som del av fundamentet. Fundamentbocken monteras på slipers, förankras i betongfundament eller i berg via förankringsbultar. För fundamentbockar gäller Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR05-03 TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 31/50 4.3.3 Draget fundament Draget jordfundament Fundament huvudsakligen utsatta för draglaster (lyft) ska dimensioneras för mothållande tyngd av jordmaterial och betong, se SS-EN 50341-3-18, kapitel 8.5.2 samt avsteg och kompletteringar enligt 3.1. Där draget fundament i annat lastfall utsätts för trycklast måste dimensioneringen även omfatta kontroll för detta. Kapacitet mot horisontallast (glidning) beräknas enligt principen att: > Fullt passivt jordtryck minus aktivt jordtryck enligt Rankine får utnyttjas. > Friktion under plattan > Friktion i plattans sidor Draget fundament förankrat i berg (bergfundament) För dragna fundament eller stagförankringar förankrade i berg med flera förankringsstänger dimensioneras förankringsstål enligt följande. Ingjutningslängd för bult i berg ska motsvara vikten av en stympad pyramid med vinkeln 45° i fast berg och 30° i sprucket berg. Observera att hänsyn måste tas till om närliggande dragna konstruktion samverkar. där F𝑑𝑑 ∙ 𝑠𝑠 ≥ 𝐺𝐺𝑑𝑑 F𝑑𝑑 = Vertikal draglast (lyft) på fundament, dimensonerat värde 𝑠𝑠 = säkerheten mot uppdragning 𝐺𝐺𝑑𝑑 = Tyngden av fundament och teoretiskt mothållande berg inklusive ovan liggande jordtyngd. 3 Volymvikt för fast berg ska antas vara 26 kN/m om inte undersökning visar annat. I övrigt, se 4.1.8. 4.3.4 Tryckt fundament Tryckt fundament dimensioneras för att motstå sättningar och behålla stabiliteten. Dimensioneras enligt kraven i SS-EN 50341-3-18, kapitel 8.5.2 och allmänna bärighetsekvationen t.ex genom användning av IEG Rapport 7:2008 TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 32/50 Plattgrundläggning och EN 1997 Design approach DA3. Blockfundament ska beräknas enligt DA2. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 33/50 5 Byggnation Följande beskriver kompletteringar samt förtydliganden till kraven i övergripande normativa standards. 5.1 Krav All byggnation ska göras enligt handlingarna. Där det av någon anledning inte kan göras, ska Svenska Kraftledningar snarast underrättas. 5.1.1 Miljö Miljökrav enligt Svenska kraftnäts riktlinje TR13-01 gäller. 5.1.2 Utförande Schaktning och fyllning 1 GRUNDLÄGGNINGSPRINCIP För grundläggning gäller normalt geoteknisk kategori 2 (GK 2). Grundläggning ska om möjligt göras mot ursprunglig orörd jord eller berg. 2 JORDFUNDAMENT: Schaktning, schaktbotten och avjämningsfyllning. Schaktning kan utföras till 100 mm under grundläggningsnivå. Därefter påföres en bädd av grus eller samkross. Bädden packas enligt AMA Anläggning 13 Tabell CE/4 Materialtyp 2. Vid lös eller flytbenägen jord läggs ett materialskiljande lager av geotextil på schaktbotten. Klasser geotextil enligt Tabell 5-1Tabell 5-1 Krav på bruksklass geotextil för intilliggande material. Tabell 5-1 Krav på bruksklass geotextil för intilliggande material. Typ intilliggande lager Lägsta bruksklass geotextil Jordmaterial N2 Krossmaterial med kornstorlek<250 mm N3 Krossmaterial med kornstorlek>250 mm N4 Utläggning av geotextil ska ske enligt AMA Anläggning 13, DBB.31. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 34/50 Vid grundläggning av fundament på utfyllnad gäller generellt att den ska utföras enligt AMA Anläggning 13, CEB.2 och CEB.21 samt resp kod CEB.211 - CEB.213 beroende på fyllnadsmaterial. Vid fyllnadsmaterial av sprängsten ska överytan tätas enligt CEE.122 med tilläggskravet att halten 0,06/20 i krossmaterialet ska vara mindre än 10 viktprocent. Sprängstensbotten tätas på samma vis som terrass av sprängstensfyllning. På terrass av sprängstensfyllning utläggs en materialskiljande geotextil med bruksklass enligt Tabell 5-1. Avjämningsfyllning upp till grundläggningsdjup utföres med bergkross 0/63, som packas enligt AMA tabell CE/4. Packning av fyllnadsyta får ej utföras när snö och/eller is förekommer på packningsytan. Efter återfyllnad mot fundament ska alltid kontrolleras att återfyllnad och banketter har utförts enligt angivna mått och nivåer. Detta gäller i synnerhet för dragna fundament och momentfundament. 3 BERGFUNDAMENT: Schaktning och schaktbotten. Bergytan för fundamentetplacering ska rensas och löst material ska borttagas till fast berg enligt bergrensningsklass 1, AMA Anläggning 13, kapitel CBC. Ytans vidd är beroende av fundamenttyp. Gropar där vattenansamling över fundamentfot kan ske får ej förekomma. Vattenavrinning ska vara från fundamentinfästning. Berget ska pallsprängas om lutningen är större än 1:2. Plinthöjd ska vara minst 100 mm. 4 ÅTERFYLLNING Återfyllning utföres i regel med uppschaktat material. Återfyllnadsmassor får ej innehålla matjord, virkesrester eller tjälat material. Fyllning mot fundament utförs varsamt. Stenar större än knytnävsstorlek får ej ligga närmare fundamentbockar eller stolpbens stålkonstruktion än 10 cm. Inom 500 mm från fundament får största stenstorlek i fyllnadsmassor vara max 200 mm. Aktsamhet ska iakttagas så att nedfallande stenar ej skadar fundament. Fyllning ska packas i skikt runt fundament så att det ej snedbelastas eller förskjutes. Markytans slutliga fyllning ska vara lika ursprung och omgivning. Vid byggande av fundament ska uppmärksamhet ägnas åt att dessa efter återfyllning och färdigställande innehar sina rätta lägen. Tillåtna avvikelser i höjd och plan samt lutning och vridning inom samma stolpplats ska vara angivna på ritning eller därtill hörande anvisning. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 35/50 Ingjutning av bergbult eller grundskruv i berg Förankring/ingjutning ska följa krav enligt AMA Anläggning 13 CDC.14 med följande tillägg. BORRNING De på fundamentplan eller respektive fundamentritning angivna inborrningsdjup vid bergförankring gäller för fast berg om inget annat anges. Vid slag och tätare sprickbildning ska berget förstärkas med nedborrade fastgjutna kamstål så att god sammanhållning av berget erhålls. Alternativt ökas bergförankringens inborrningsdjup. Vilket alternativ som ska väljas avgörs i samråd med Svenska kraftnät och ansvarig konstruktör. Borrhål ska uppfylla vissa krav på täthet innan förankringsstång får fastgjutas. Om risk finns att fastgjutningsbruket försvinner i slag och sprickor eller vid ständig vattentillrinning ska borrhålet injekteras. Vid tveksamhet rådgör med ansvarig konstruktör. När bruket har härdat, borras hålet på nytt. Tolerans för centrumavstånd mellan förankringsstänger (hål i berget) som anges på ritning är ±10 mm om ritning inte anger annat. 1 FASTGJUTNINGSBRUK Cement för ingjutning ska vara av typen CEM I-SR3 enligt SS-EN 197-1:2011. Cementbruk ska ha vattencementtal, vct, mindre än eller lika med 0,35. Borrhålet ska fyllas med cementbruket från hålets botten med slang. Efter det att bulten införts i det bruksfyllda hålet ska bruket helt fylla hålrummet mellan bult och berg. Bultarna ska monteras centriskt i borrhålet. Cementbruk för ingjutning av varmförzinkat stål ska ha sådan sammansättning att brukets vidhäftning och täthet inte försämras av förzinkningen (Jfr med AMA Anläggning 13, CBC.14). 2 GJUTNING Gjutning får ej göras om berget har lägre temperatur än +2 °C. Rengör borrhålen med tryckluft och fukta dem genom att fylla hålen med vatten minst en timme innan montering. Omedelbart före montering blåses allt fritt vatten ut ur borrhålen. Bruket införes i borrhål omedelbart efter blandning. Bruket införes med stålrör/slang till hålets botten. Ifyllning ska ske med lugnt arbetande injekteringspump. Stålrör/slangen dras ut successivt under fyllningens gång. Fler än ett hål kan brukfyllas innan förankringsstänger börjar sättas. Detta får avgöras på plats. 3 SÄTTNING AV FÖRANKRINGSSTÅNG Förankringsstång ska vara rengjord från lös rost, fett, is, hårdnat bruk eller annat som kan äventyra en fullgod fastgjutning. Förankringsstång ska införas till hålets botten innan bruket hunnit hårdna, TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 36/50 normalt inom en timme – jämför med tillverkarens anvisningar. Bulten vibreras så att god kringflytning och vidhäftning av bruket erhålls. Bultar ska fixeras under härdningstiden. Tiden för hårdnande kan dock variera beroende bland annat av bergets temperatur, brukets temperatur vid blandningstillfället etc., och den ska därför alltid observeras. Överflödigt bruk tas bort. Formning Form ska utföras enligt AMA Anläggning 13 kod EBB.1 inkl respektive underkoder. Formar för synliga ytor (dvs ovan färdig markyta ned till minst 200mm under markyta) utformas med ny formplywood för att erhålla en perfekt jämn, enhetlig och slät yta. Undantag kan ges för plint mot berghäll där trävirke av god kvalitet i stående placering kan vara ett alternativ. Alla synliga ytor i en och samma stolpplats ska dock vara formade med samma formtyp. Formar till icke synliga betongytor får vara av trävirke av god kvalitet eller likvärdigt. Använd formplywood kan användas efter godkännande av beställaren. Alla synliga hörn ska avfasas 45° med 20 mm fasbredd. För fundament gäller vertikal list minst ned till minst 200 mm under färdigställd återfylld marknivå från överkant plint om ej annat angives på ritning. För fabrikstillverkade konstruktioner ska alla kanter fasas. Erforderlig betonghållfasthet vid formrivning ska vara minst 6 MPa. Armering Armering ska uppfylla kraven enligt AMA Anläggning 13, EBC.1. Distanser Distansklotsar mot mark och form ska vara tillverkade av betong som minst uppfyller kraven på hållfasthet och beständighet för konstruktionen i övrigt. Distanser mellan armeringsjärn ska utföras av armeringsjärn bockade till erforderliga avstånd. Distanserna ska vara av tillräcklig hållfasthet och antal så att ingen bestående deformation av armeringen sker inför eller under gjutning. Grundskruvar och muttrar Fixering av grundskruvar i fundamentplintens topp inför gjutning ska ske med beaktande av enligt ritning gällande måttoleranser. Där toleranser i plan är snävare än ±5 mm, eller om svårighet att klara toleranskraven föreliggar, ska fixeringsmall i stål användas för fixering av grundskruvar. Justering av felaktigt ingjutna skruvar får EJ ske genom bockning av skruv. Felaktigt ingjutna skruvar medför i de flesta fall att plinten måste bilas ned och gjutas om på nytt. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 37/50 Efter stolpsättning och undergjuten fotplatta ska muttrar åtdragas med erforderligt moment enligt anvisning på stolpens eller fundamentets sammanställningsritning. Mutter på grundskruv ska låsas med två körnslag. Platsgjutning Utförande ska vara enligt AMA Anläggning 13 kod EBE.1. Se även 5.1.3, ”Betong” Gjutning och bearbetning ska ske i enlighet med Betonghandbok, Arbetsutförande kapitel 11. Lämplig vibrering med 56 mm stavar är 400-600 s/m3. De nygjutna konstruktionerna ska efterbehandlas i syfte att erhålla den hållfasthet och kvalitet som fordras. Härdning ska utföras som vattenhärdning i sju (7) dygn och härdningsklass tre (3) enligt SS-EN 13670:2009 avsnitt 8.5 och bilaga F avsnitt F8.5 punkt d. Eventuella fel som uppkommer under gjutning bör i första hand inte resultera i reparationsåtgärder. Större eller återkommande fel medför att byggnadsdel ska byggas om, t.ex. frekvent återkommande fel i fundament som sprickor etc. Förekomst av synliga sprickor ska dokumenteras och presenteras Svenska kraftnät med utredning av orsaken. Entreprenören ska vara behjälplig med bakgrundsinformation rörande gjutningsprocessen där sprickor uppkommit. För vintergjutningar krävs separat arbetsberedning som ska vara godkänd av Svenska kraftnät innan arbetet får påbörjas. Undergjutning av fotplattor Undergjutning ska ske så snart som möjligt efter färdig fixering av stativ eller stolpe, dock ej senare än efter 10 dagar utan godkännande av Svenska kraftnät. Lindragning eller annan större belastningsökning får ej ske innan undergjutning härdat och godkänts av Svenska kraftnät. Undergjutning ska utföras så att fullständig anliggning erhålls under hela fotplattan. Undergjutningen ser till att öka kontakten mellan fotplatta med ojämnheter och avvikelser i höjd på fundamentplintens översida. Inför undergjutning ska tillses att åtgärder utförs i syfte att vidhäftningen mellan undergjutningsbruket och ytor som ska motgjutas blir stå stor som möjligt. Undergjutning ska utföras upp till nivå lika med fotplattans underkant. Högre nivå ska undvikas då risk finns att det kommer att bli en springa mellan fotplattans sida och undergjutningen. Det ska tillses att ingen springa uppkommer mellan fotplatta och undergjutning. Utförs undergjutningen så att den sträcker sig utanför fotplattans kanter ska ytan utanför fotplattans kant utformas med fasning ned mot betongytan, så TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 38/50 att inget kvarstannande vatten kan förekomma efter nederbörd. Fasningen utformas vertikalt alternativt med brant fasning inte planare än 2:1 (höjd/plan). Undergjutningens tjocklek (avståndet överkant betong - underkant fixerad fotplåt) ska vara minst 20 mm. Där undergjutningens tjocklek överstiger 50 mm ska armering placeras i undergjutningen. Armering ska ske på lämpligt vis med avsikten att armering läggs i två vinkelräta riktningar med ett centrumavstånd mellan armeringsstänger ej större än 200 mm. I övrigt ska undergjutning ske enligt AMA Anläggning 13 EBE.1171 och bilaga AMA EB/2. Hållfastheten ska efter härdning vara minst C40/50. Brukstillverkarens anvisningar om vattentillsatser, blandningstider, form mm ska noggrant följas. Om det inte speciellt anges i produktens anvisningar får undergjutning ej ske vid temperatur understigande +5 °C. Konsistensen får inte avvika från vad som föreskrivs i anvisningarna. På betongytan som ska förses med undergjutning ska eventuellt cementslam borttas genom vattenbilning/högtryckstvätt eller liknande. Före undergjutningen ska betongytan fuktas ordentligt genom upprepad blötning timmarna innan undergjutningen genomförs Fundamenttoppen ska vara ordentligt genomfuktad när undergjutningsbruket påförs. Fritt vatten får dock ej förekomma på ytan. Alternativ till genomfuktning av betongen tillåts ej. Undergjutningen ska formas på lämpligt vis. Användning av en form med förhöjd formkant på en sida för ifyllnad av betongen kan vara lämpligt. Fyll i undergjutningsbetongen från en sida så att luften pressas ut på motstående sida och inga luftfickor bildas. Det är viktigt att hålrum mellan fotplatta och betong blir helt igenfyllt och att fullständig anliggning mot plattan uppnås. Observera att bulthål i fotplatta runt grundbultar ska fyllas med bruk. Mutter får lossas på endast en bult, varför ifyllning runt bultar får göras på en bult i taget. Låt härda och eftervattna gjutningen under de första fem dygnen. Låt formen vara kvar i en vecka innan avformning. Alternativt kan ytorna skyddas mot uttorkning genom plastfolie om det kan förväntas att uttorkning skyddas med hänsyn till rådande väder. Efter härdning av betongen och formen avlägsnats slipas kanter och ojämnheter ned, så att kraven på undergjutningens utförande uppfylls. Se till att slipning inte menligt påverkar zinkskiktet på stolpen. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 39/50 5.1.3 Material Entreprenören ska välja de material som ritningar föreskriver. Där sådant material inte finns tillgängligt ska entreprenören i god tid meddela beställaren om detta och föreslå annat material som kan ersätta på ritning angivet material och vilken standard detta material uppfyller. Val av material ska göras i samråd med beställaren/konstruktören. Materialet ska inspekteras och provas för att visa att det följer kraven i respektive specifikation/standard. Betong Enligt AMA Anläggning 13 EBE.1 Självkompakterande betong får inte användas i platsgjutna konstruktioner. Tillverkning av betongmassa på byggarbetsplatsen får endast ske där synnerliga skäl för detta finns och efter godkännande av Svenska kraftnät. Inför eventuellt godkännande ska av entreprenören, en utredning som redovisar varför och hur utförandet ska ske, genomföras. På varje lass betong som kommer till arbetsplatsen ska det tas ett sättmått/utbredningsmått. Om betonglasset används vid flera gjutplatser ska sättmått/utbredningsmått tas på alla gjutplatser innan gjutning. Sättmåtten ska dokumenteras. Pålar Se 5.2. 5.1.4 Kontroll Beställarens kontrollant ska ges möjlighet att utföra kontroller i den omfattning han finner det rimligt. Entreprenörens egenkontroll ska följa kraven enligt: > Entreprenörens kvalitetssystem > Svenska kraftnäts krav i denna tekniska riktlinje > Svenska kraftnäts checklistor på egenkontroll > I övriga handlingar. Entreprenören ska hålla ordning och samla in följande under entreprenaden. Detta ska löpande presenteras för Svenska kraftnät för att senare ingå i slutdokumentationen. > > Leveransers följesedlar och kvalitetsdokument. Tillverkningshandlingar med angivna lyftpunkter, erforderlig betonghållfasthet före lyft och transport. Uppläggningsplats vid lagring och transport från tillverkningsplats. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 40/50 Dokumentation rörande de egenkontroller som utförts (med datum, åtgärd, kontrollresultat och signering av den som utfört kontrollen. > För leveranser som tillhandahålls av beställaren gäller att de ska hanteras på samma sätt som övriga leveranser. 5.1.5 Toleranser Toleransklass två (2) gäller för utförande enligt SS-EN 13670 och SS 13 70 06. Gällande toleranser för fundament och stagförankringar skall vara i turordning enligt: 1 Platsbestämd ritning 2 Ritningar toleranser (3-3113451, 3-3113506, 3-3113549, 3-3113574) 3 Enligt Tabell 5-2 - Tillåtna avvikelser i läge för fundament Läge Fundamenten läge i plan och höjd ska överensstämma med ritningar och anvisningar i stolptabell. Tillåtna avvikelser från teoretiskt korrekt angivet läge framgår ur Tabell 5-2. Värden i tabellen är generella och toleranser på ritning kan avvika från de i tabellen. Värden i ritningar gäller före värden i tabellen. Tabell 5-2 - Tillåtna avvikelser i läge för fundament (inget av angivna toleranser får överskridas) Stolptyp Fundament, typ Tillåtet fel Fundamentgrupp 5 ±50 mm i plan ±100 mm vertikalt max 2° rotation Ostagade stolpar ex. Julgran, Stubbe Enskilt fundament i För Y≤15 m: ±5 mm och 7 mm grupp diagonalt. (Y anger stolpens I övrigt±Y/300 eller ±20 mm 6 basbredd dvs. (mått mellan fundament i grupp) centrum-centrum fundament/skruvgrupp) Max 1° rotation för enskilt fundament Angiven +höjd ±5 mm. 5 6 Gäller centrum av fundamentgrupp Det minsta av angivna värden gäller TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 41/50 Stolptyp Fundament, typ Tillåtet fel Stolpar på Momentfundament Fundamentgrupp 7: gemensamt ±50 mm i plan fundament ±100 mm vertikalt Enskilt fundament i flerbent stolpe med regel: ±10 mm i plan mellan fundament ±20 mm vertikalt mellan fundament Stagade stolpar Stagförankring Plattans läge 8: ±50 mm i plan. Djup från slutgiltig marknivå gäller som minsta mått. Stagskruv i mark: max avvikelse i lutning är 2°. Alla stolptyper - Alla fundament (mått Avstånd mellan skruvar i Grundkruvar i centrum skruv i nivå skruvgrupp ±5 mm. skruvgrupp i ett överkant betong) fundament Läge i nivå för överkant skruv ±5 mm. Lodavvikelse för enstaka skruv 1/100. Ytojämnheter Nedanstående krav på ytojämnheter ska uppfyllas. 2 Tillåtna antal per m av lokala toppar 7 8 Höjd Antal mm st 1 10 2 5 3 2 Gäller medelvärdet av alla i stolpen ingående fundament. Gäller även för enbent stolpe. För slipersförankring jämställs centrum för gruppen sliprar med platta TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 42/50 2 Tillåtna antal per m av gropar (porer) mellan 5-10 mm i diameter och med djupet högst 5 mm är 20 st. 5.1.6 Reparation av betongfundament Betongreparation ska utföras enligt SS-EN 1504, 1-10. 5.2 Pålfundament Pålar och pålning ska utföras enligt bygghandlingar. På ritning angiven påltyp får inte bytas ut. Typen enligt handlingarna ska användas. Där detta av någon anledning inte kan göras ska beställaren omedelbart kontaktas för åtgärd. Om pålars verkliga längder eller annat avviker från de förhållanden som antagits i dimensioneringen ska bärighetsförmågan verifieras genom kontrollberäkning av geokonstruktören med beaktande av verkliga förhållanden. Pålar ska alltid förses med bergsko med bergdubb Detta krav gäller ej kohesions-, friktionspålar eller pålar som ska förankras i borrade hål i berget. 5.2.1 Träpålar Träpålar används normalt inte. Skulle av någon anledning träpålar föreskrivas i handlingar eller av annan orsak användas gäller följande. Pålar utförs av impregnerad furu. Träpålar ska vara tryckimpregnerade med MTKreosotolja enligt kraven för Träskyddsklass A i NTR Dokument 1:2011. Kontroll av impregnering ska göras enligt NTR Dokument 3. 5.3 Slipersfundament Slipersfundament med stål i mark ska förses med kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp, se 4.1.12 ”Ståldetaljer”. 5.3.1 Slipers av trä Träsliprar för fundament ska uppfylla kraven för impregnerat trä i TR05-03. Trä till sliprar ska vara friskt, fast och av god beskaffenhet och får inte innehålla utpräglad tjurved eller tvärved och får inte ha större snedfibrighet än 1:7. Vidare ska det vara friskt från stockblånad, lagringsblånad, rödved, röta, insektsgångar, rötkvistar, vattved eller skadliga försvagande sprickor såsom större märg- och ringsprickor. Mindre ytblånad och mindre vattvedsfläckar som inte menligt inverkar på sliperns användbarhet tillåts dock. Kvist får inte vara större än 40% av sidans bredd. Slipers ska vara noggrant bastbarkade och väl sågade med plana och parallella ytor. Vid ändarna ska slipers vara avskurna vinkelrätt. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 43/50 5.3.2 Slipers av stål Montage och installation ska ske enligt bygghandlingar. 5.3.3 Slipers av betong Montage och installation ska ske enligt bygghandlingar. 5.4 Fabricerade fundament Tillverkning ska ske i fabrik avsedd för tillverkning av fundament. Tillverkande fabrik ska vara certifierat av Nordcert dvs. BBC-anslutet företag med rätt att använda BBCmärket, Nordcert ABs certifieringsmärke för betong och ballast enligt bl.a. SS-EN 13369. Alternativ certifiering enligt SS-EN 14991 är också tillämpligt. 5.5 Rörfundament Se 4.1.6. 5.6 Fundament i spontlåda Trä ska uppfylla samma krav som för träslipers, se 5.3.1. Observera att spontlådor endast får användas i samråd med beställaren, där det finns synnerliga skäl för detta. 5.7 Stagförankringar Stagförankringar utförs enligt handlingarna. Stagförankring av stål i mark ska förses med kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp, se 4.1.12 ”Ståldetaljer”. 5.8 Provningar 5.8.1 Allmänt Provningar ska utföras enligt den standard som anvisats/godkänts av beställaren. Där standard ej finns ska alla detaljer om proven föreläggas beställaren för godkännande. Entreprenören ska hålla beställaren informerad om förloppet så att kontroll efter uppgjord kontrollplan är möjlig och att den kan utföras i närvaro av beställaren. 5.8.2 Betongfundament Betong till betongfundament ska provas enligt SS 137244:2005 (frostresistens) samt SS-EN 12390-3 (tryckhållfasthet). TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 44/50 5.8.3 Stagförankringar Betong till stagförankringar ska provas på samma vis som för betongfundament, se 5.8.2. Minst 10 % av förankringar i berg ska provdragas. Framför allt bör provdragning utföras på platser, där bergets kvalitet kan antas vara mindre god. Förankringarna ska provdragas till minst 60 % av brottlast per förankring och protokollföras. Provdragning får inte utföras tidigare än 28 dagar efter fastgjutning. Temperaturen i berget måste vid provdragning vara minst +5 ºC Entreprenören ska upprätta program för provning av stagförankringar i berg. Programmet ska godkännas av beställaren. Provdragning ska ske i förankringens längdriktning. Vid eventuell uppdragning av förankring ska ny förankring utföras och provdragas. 5.9 Leverans 5.9.1 Allmänt All kvalitetsdokumentation relaterad till arbetet ska vara tillgängligt för beställarens representant tills arbetet är avslutat. All dokumentation ska skrivas på svenska eller engelska. 5.9.2 Kvalitetsdokumentation Före leverans från tillverkare ska entreprenören presentera kvalitetsdokumentation för beställaren. Kvalitetsdokumentation ska innehålla dokument enligt följande. Intyg Ett intyg, vederbörligen signerat av representant för entreprenören som är auktoriserad att signera sådana Q.A-dokument, vilket innehåller: > tillräcklig information för att delen ska gå att identifiera > referenser till de standarder och de krav som har använts under tillverkning och inspektion > redogörelse för att specificerade inspektioner har genomförts och att de begärda resultaten har uppnåtts TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 45/50 Arbetet ska provas enligt kapitel 5.8 och beställaren ska beredas tillfälle att deltaga vid provningar och inspektioner. Varor som ingår i fundament och stagförankringar får ej levereras till leveransplatsen innan de har inspekterats och provats enligt 5.8. Avvikelserapport Avvikelserapporter tillsammans med varje rapport som har samband med större reparationsarbete. Avvikelserapport ska minst innehålla omfattning, anledning, beskrivning av åtgärd. Separata rapporter och besiktningsföretag Certifikat för undersökning som kräver separata rapporter, t.ex. materialprov, dimensioneringsrapporter och provmonteringsrapporter. Certifikat från oberoende besiktningsföretag, om sådant anlitas. 5.9.3 Transport och lagring Fundament, Stagförankringar och allt tillhörande material ska förpackas på sådant sätt att det inte blir skadat eller nedsmutsat vid transport, byggnation och lagring. Transport och lagring av ståldetaljer 9 ska utföras enligt kraven för transport och lagring i TR05-03 Stolpar. Armeringsstål ska lagras på lämpligt vis så att den inte kan påverkas av yttre förhållanden som ökar risken för rost, smuts mm. 9 Gäller ej armeringsstål. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 46/50 6 Kontroll 6.1 Kontroll under konstruktion Konstruktören ska svara för att alla konstruktionshandlingar blir granskade/kontrollerade innan leverans till Svenska kraftnät. Konstruktören ska även svara för all konstruktion utförd av eventuellt utsedd underkonsult. Levererade handlingar ska underställas Svenska kraftnäts godkännande innan de får användas för tillverkning eller byggnation. Svenska kraftnäts godkännande av handling innebär inget annat än att handlingen får användas för tillverkning eller byggnation. Svenska kraftnäts granskning av ritning/beräkning befriar inte konstruktören från någon av dennes förpliktelser i enlighet med denna riktlinje eller från hans ansvar för att konstruktionen och ritningarna är korrekta. Projektören/konstruktören ska försäkra sig om, att ritningarna framställs inom rimlig tid för att man ska hinna kontrollera och korrigera dem innan de ska användas. Minsta tid för Svenska kraftnäts granskning är två veckor för enstaka eller några dokument. Konstruktör ska ta hänsyn till att om en större mängd dokument levereras inför godkännande, erfordras betydligt längre tid. Därför bör konstruktör och Svenska kraftnät samråda inför ett beslut om vilken tid som kan vara rimlig. Vid dessa fall bör en granskningstidplan upprättas och godkännas av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät kan där det anser att det är lämpligt lämna över dokument att granskas externt. 6.2 Kontroll i entreprenaden 6.2.1 Arbetsberedning Med målet att säkerställa kvalitet, miljö och arbetsmiljö ska entreprenören inför varje arbetsmoment upprätta en arbetsberedning. Arbetsberedningen ska minst omfatta följande: > Sammanställning av för arbetsuppgiften förekommande ritningar och andra handlingar > Egenkontroll- och checklistor för arbetet om entreprenören har för avsikt att använda sig av andra mallar än de som SvK tillhandahåller. > Arbetsmoment som kommer att genomföras TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 47/50 > Speciellt poängtera arbetsmoment som personalen inte tidigare utfört eller är extra komplicerade och därmed ange hur de ska utföras, t.ex nya metoder, med nya material etc. > Arbetsmoment som kan anses mer kritiska än normalt, t.ex. med hårda kvalitetsoch/eller toleranskrav eller är svåra att rätta till i efterhand. > Hantering av restprodukter, uppstädning mm. > Planerad tidplan > Riskinventering och riskanalys av olika arbetsmoment Arbetsberedningen bör organiseras i olika delar. 1 Förberedelser 2 Genomförande 3 Uppföljning Arbetsberedning görs förslagsvis per arbetsmoment och ska vara godkänd av entreprenören. Arbetsberedningen skall presenteras för Svenska kraftnäts kontrollant minst 2 veckor innan arbetsmomentet kommer att påbörjas, eller enligt överenskommelse. Arbetsberedningen ska under arbetet finnas tillgänglig på arbetsplatsen. 6.2.2 Kontrolldokument Entreprenören ska för arbetsmomenten som utförs upprätta kontrolldokument, minimikravet är SvK:s checklistor/mallar som bifogas i FFU. Övriga dokument som ska levereras av entreprenören för fundamentsarbetena är: > Dokumentation och certifikat/intyg för det material/de produkter som använts > Betong > Betongprover (lufthalt, tryckhållfasthet, sättmått) > Betongföljesedlar > Gjutjournaler > Provdragning av bergstag (?) > Pålning > Pålprotokoll > Provdragningsprotokoll TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 48/50 > Borr- och sprängjournaler Entreprenören ska meddela SvK (kontrollant eller den som är granskare av ett dokument) när ett kontrolldokument/annat dokument finns levererat och är redo att granskas. Detta kan göras genom att entreprenören fyller i ett Excel-dokument som innehåller projektets dokumentlista och en lista för kontrolldokument per stolpplats, förslagsvis skickar även entreprenören veckovis ut ett epost-meddelande till berörda personer om vad som har levererats under veckan. 6.2.3 Kontroll utförd av Svenska kraftnäts kontrollant Svenska kraftnät ska ha möjlighet att ha en eller flera kontrollanter i fält som löpande följer upp pågående arbeten. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 49/50 Bilaga A Kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp på stål i mark För bedömning av jordartens korrosivitet vid varje enskild stolpplats i en ledning och för att hålla eventuella korrosionsangrepp under kontroll ska – vid nybyggnad – varje stolpplats förses med kontrolltråd. På samtliga stålstolpar och stagförankringar med ståldetaljer >1 m under marknivå monteras kontrolltråd. Stagade trästolpar förses med kontrolltråd vid stagskruvarna. I inget av fallen behöver dock kontrolltråden ligga tätare än 5 m. SvK4005, v3.4, 2014-03-26 Kontrolltråd utförs enligt ritning 3-3113536. TEKNISK RIKTLINJE 2015-06-09 Utgåva 3 50/50
© Copyright 2024