Miljökonsekvensbeskrivning för skyddsvall inför
PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 VANSBRO KOMMUN Vansbro, planerad skyddsvall UPPDRAGSNUMMER 1570256000 MKB TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM VATTENVERKSAMHET ÖVERSVÄMNINGSSKYDD VANSBRO KOMMUN Denna MKB utgör även Miljökonsekvensbeskrivning för Detaljplan för skyddsvall i Vansbro repo001.docx 2012-03-2914 SAMRÅDSHANDLING Sammanfattning Bakgrund Vansbro drabbas ofta hårt av översvämningar på grund av läget mellan förgreningen Vanån och Västerdalälven och de stora låglänta områdena där bebyggelsen har vuxit fram. Höga flöden i Västerdalälven och Vanån kan i dagsläget få mycket allvarliga konsekvenser för Vansbro. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kartlagt översvämningsrisker enligt Översvämningsdirektivet (EU direktiv 207/60/EG) och Vansbro är ett av 18 utpekade områden i Sverige som har en betydande översvämningsrisk. Vansbro kommun avser att utföra åtgärder i form av en skyddsvall och förbättringar av pumpsystem som skydd mot översvämningar i del av centrala Vansbro. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för människors hälsa och miljö samt att möjliggöra en samlad bedömning av dessa. Planerade åtgärder Översvämningsskyddet avser dels anläggande av ny skyddsvall utmed Vanån, dels höjning av befintlig vall (Norlinvallen). Vallen skall byggas för att utgöra skydd mot översvämning upp till vattennivå +239,6 (RH 70) vilken minst motsvarar ett 200-års flöde. Skyddsvallen är planerad att anläggas som en jordvall utmed Vanån. Vallens totala längd är ca 2 900 m. Den befintliga Norlinvallen måste höjas och anpassas till den högre nivån för tillfredsställande funktion. Det är ca 1300 m av den totala längden som är höjning av befintlig vall med som mest 1.2 m. I den östra delen anläggs vallen öster om befintlig banvall (Inlandsbanan). Skyddsvallen kommer att ligga som mest 0.7 m högre än banvallen. Skyddsvallen har förlagts till Inlandsbanans östra sida vilket erfordrar fyllning i Vanån på en sträcka av ca 100 m. Skyddsvallen är lagd så att banunderbyggnaden ska vara orörd med fungerande avvattning. Vallen läggs genom industriområdet Brosågen. De byggnader som ligger i vallens sträckning rivs. Vallens höjd blir ca 2.3 m högre än omgivande marknivåer. I den sydöstra delen kommer vallen att ansluta mot befintlig bank för gång- och cykelväg. Bedömda miljökonsekvenser repo001.docx 2012-03-2914 Viss risk för föroreningsspridning (arsenik och spridning av suspenderat material) finns i anläggningsskedet av utfyllnaden i Vanån men de förväntade halterna är acceptabla vid medellågvattenföring och medelvattenföring. Eftersom tidsperioden är begränsad (ca fem dygn) och utspädningen till Västerdalälven förväntas vara stor bedöms inte detta utgöra ett hinder mot en utfyllnad. Det finns heller inga särskilda skyddsvärda områden eller Sweco Södra Mariegatan 18 E Box 1902 SE 79170 Falun, Sverige Telefon +46 (0)23 46400 Fax +46 (0)23 46401 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Karin Janson VA ingenjör Falun Telefon direkt +46 (0)2346445 Mobil +46 (0)702779845 karin.janson@sweco.se skyddad natur att ta hänsyn till. Utfyllnaden bör dock inte utföras i samband med badsäsong eller i perioder då fisklek förekommer. I övrigt förväntas anläggandet av vallen inte medföra risk för människors hälsa och miljö Ett översvämningsskydd i form av en vall förhindrar att Vanån att vid ett högflöde förorenas av föroreningar från t.ex. industriområdet (där förorenad mark förekommer) utslagna avloppssystem eller oljecisterner. Vallen kommer alltså att skydda både ytvatten och grundvatten nedströms Vanån. På sikt bör projektet inverka positivt på miljökvalitetsnormer för Vanån och Västerdalälven i och med att översvämningsskyddet minskar risken för stötbelastningar av föroreningar vid höga vattenstånd. Den ekologiska och kemiska statusen bedöms inte påverkas negativt av det föreslagna översvämningsskyddet utan snarare positivt. Skyddsvallens konsekvenser för landskapsbilden förväntas bli små. På nära håll blir den synlig framför allt för människor som vistas på själva vallen samt där vallen ligger exponerad i ett öppet landskap. Vallen är relativt låg på större delen av sträckan och döljs vanligen av skog, på längre håll blir den endast synlig från enstaka platser, över vattnet. PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx Innehållsförteckning 1 Miljökonsekvensbeskrivning för 1 1 Administrativa uppgifter 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund och syfte med planerade åtgärder 4 2.2 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte 5 2.3 Höjdsystem 6 2.4 Klimatförändringen 6 3 Tidigare utredningar 6 4 Alternativ 7 4.1 Lokaliseringsalternativ 7 4.2 Nollalternativet 4.3 Utredda alternativ 14 5 Bedömningsgrunder 15 5.1 Kommunala planer och riktlinjer 15 5.2 Riksintressen och andra allmänna intressen 18 5.3 Miljömål 19 5.4 Miljökvalitetsnormer 19 6 Samråd och myndighetskontakter 21 6.1 Anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken 21 6.2 Samråd med myndigheter 21 6.3 Samråd med särskilt berörda, allmänhet och berörda organisationer 21 7 Nuvarande förutsättningar 22 7.1 Befintliga anläggningar och beredskap 22 7.2 Naturmiljö 23 7.1 Mark 25 7.2 Vattenmiljö 28 7.3 Kulturmiljö 28 7.4 Landskapsbild 29 7.5 Friluftsliv 31 8 Planerad anläggning 32 8.1 Teknisk beskrivning 32 7 repo001.docx 2012-03-2914 1 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 8.2 Buller och tranporter under byggskedet 34 8.3 Masshantering och etableringsytor 34 9 Miljökonsekvenser på grund av översvämningsskydd 35 9.1 Vattenmiljö 35 9.2 Vattenstånd och flöden 39 9.3 Vattenhastighet och erosion 41 9.4 Förorenad mark 41 9.5 Naturmiljö 43 9.6 Kulturmiljö 44 9.7 Landskapsbild 44 9.8 Rekreation och friluftsliv 47 9.9 Buller 48 9.10 Påverkan på riksintressen mm 48 10 Uppfyllelse av miljömål 49 11 Avstämning mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler 50 Bilagor Bilaga 1 Samrådsredogörelse (framtages efter samråd hållits oktober 2015) Bilaga 2 Plankarta för detaljplan för skyddsvall Vansbro, samrådshandling Bilaga 3 Rapport Sedimentprovtagning (150603) Bilaga 4 Vattenhastigheter vid 200-årsflöde utan vall Bilaga 5 Vattenhastigheter vid 200-årsflöde med vall repo001.docx 2012-03-29 2 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 1 Administrativa uppgifter Sökande Vansbro kommun Adress Vansbro kommun Norra Allégatan 30 780 50 Vansbro Telefon 0281-750 00 E-post Vansbro.kommun@vansbro.se Organisationsnummer 212 000-21 30 Kontaktperson Thomas Carlsson (Samhällsbyggnadschef) Tillståndsgivande myndighet Mark- och miljödomstolen, Nacka Tillsynsmyndighet repo001.docx 2012-03-2914 3 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte med planerade åtgärder Vansbro drabbas ofta hårt av översvämningar på grund av läget mellan förgreningarna Vanån och Västerdalälven och de stora låglänta områdena där bebyggelsen har vuxit fram. Höga flöden i Västerdalälven och Vanån kan i dagsläget få mycket allvarliga konsekvenser för Vansbro. Om vattnet stiger till en nivå motsvarande ett 100-årsflöde hotas såväl samhällsviktiga funktioner som bostäder, näringsverksamhet och infrastruktur. Vid en sådan situation kommer stora delar av centrala Vansbro att vara översvämmade. Vid vårfloden 1916 översvämmades hela centrum och vattnet nådde nivån +239,98 m (RH70). I senare tid har större översvämningar skett åren 1959, 1966, 1985 samt 1986. Den största kända översvämningen var år 1764 då vattnet uppges ha stått cirka en meter högre än vid 1916 (Vansbro kommun, 2011). 1979-1982 byggdes den s.k. Norlinvallen (se Figur 2-1) för att skydda den centrala bebyggelsen från inflöde av vatten från Vanån. Vallen byggdes för att skydda vid nivåer upp till +238,9 m (RH70). Inmätning av vallen visar att den idag har en lägsta nivå på +238,68 m, en nivå som nästan uppnåddes vid vårfloden 1985. Ända sedan denna vall byggdes har det diskuterats ytterligare invallningsåtgärder. Figur 2-1 Befintlig skyddsvall (Norlinvallen) med grusväg Vansbro kommun avser att utföra åtgärder i form av en skyddsvall och förbättringar av pumpsystem som skydd mot översvämningar i del av centrala Vansbro. Åtgärderna mot översvämning är tänkta att skydda lågt liggande delar. Området som är planerat att vallas in är de mest utsatta delarna av Vansbro tätort, där även många centrala samhällsfunktioner finns. repo001.docx 2012-03-29 4 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL Figur 2-2 Vattnets beräknade utbredning och djup vid nivån +239,6 (omkring 200 års återkomsttid). Vid ett 200-årsflöde är stora delar av centrala Vansbro översvämmat med meterdjupt vatten. 2.2 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör tillståndsansökan för vattenverksamhet för översvämningsskydd i form av en skyddsvall vid centrala Vansbro, Vansbro kommun, Dalarnas län. I ansökan ingår även att lagligförklara en äldre befintlig vall som kommer att förstärkas ytterligare och ingå som en del av den kompletta skyddsvallen. Skyddsvallen/översvämningsskyddet ska skydda centrala Vansbro mot översvämningar. Åtgärden utgör vattenverksamhet och omfattas av tillståndsplikt enligt 11 kap 9 § miljöbalken. En MKB enligt miljöbalkens 6 kap 1-10, 22 §§ ska upprättas för åtgärderna och bifogas ansökan. Syftet med en MKB är att beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. MKB:n ska tjäna som beslutsunderlag och möjliggöra en samlad bedömning av konsekvenserna. repo001.docx 2012-03-2914 5 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 2.3 Höjdsystem I detta dokument används RH70 genomgående. För centrala Vansbro kan vi approximera: RH 70 = RH 2000 - 22 cm (Danielsson 2011). 2.4 Klimatförändringen Det är osäkert hur framtida klimatförändringar kommer att påverka framtidens flöden, men de senaste klimatscenarierna för Vansbrotrakten visar att 100-årsflödet minskar med 0-20 % (källa SMHI 2011b). Detta då snömängderna förväntas minska och det är vårfloden som bidrar till de största flödena i Västerdalälvens vattensystem. I beräkningarna har det antagits 0 % förändring av 100-årsflödet. 3 Tidigare utredningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kartlagt översvämningsrisker enligt Översvämningsdirektivet (EU direktiv 207/60/EG) och Vansbro är ett av 18 utpekade områden i Sverige som har en betydande översvämningsrisk. MSB ger årligen bidrag till åtgärder för att förebygga skador vid översvämningar och Vansbro kommun ansökte om bidrag för skyddsåtgärder. Inför denna ansökan gjordes ett flertal grundläggande utredningar beträffande åtgärder, vattennivåer, geoteknik och konsekvensanalys. För att fastställa vilken översvämningsnivå som Vansbro behöver skydda sig mot upprättades en hydraulisk beräkningsmodell och flödes- och nivåberäkningar utfördes. Beräkningar utfördes utifrån Räddningsverkets uppgifter om 100-års flöden med 853 m3/s i Västerdalälven och 233 m3/s i Vanån, vilket ger totalt 1086 m3/s. Skifsforsens regleringsdammar utgör nedströms randvillkor, men då det fanns en osäkerhet i nivåerna användes två olika randvillkor. För att göra en känslighetsanalys på beräkningarna har även ett alternativt 100-årsflöde använts i beräkningarna samt ett 200års flöde med olika nedströms randvillkor. Det gjordes totalt fem olika beräkningsfall. Beräkningarna visade att det fanns en översvämningsrisk i samhället och att nivåerna vid ett 200-årsflöde kan stiga till nivåer mellan +239,12 till +239,25 längs Vanån och till nivåer mellan +239.09 till +239,58 längs Västerdalälven. Skillnaderna i de olika beräkningsfallen mellan det lägsta och högsta scenariot är knappt 1 m, beroende på olika flödesstorlekar och nivåer vid Skifsforsen. Fortum äger kraftverket vid Skifsforsen som är ett äldre kraftverk som på sikt kan behöva byggas om alternativt rivas. Det genomfördes därför även en beräkning av nivåerna vid ett 100-års flöde utan Skifsforsens dammar. Beräkningarna pekar på att om kraftverksdammarna rivs blir nivåerna 0,3 - 0,5 m lägre i Vanån och Västerdalälven vid ett 100-års flöde. repo001.docx 2012-03-29 6 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 4 Alternativ 4.1 Lokaliseringsalternativ Planerad vall lokaliseras på sätt som bäst uppfyller projektets syfte och samtidigt är tekniskt genomförbart. Vallens syfte är att skydda de centrala områdena av Vansbro från översvämning vid högt vattenstånd. Figur 4-1 Skyddsvallens läge 4.2 Nollalternativet I MKB:n ska ett alternativ där ansökt verksamhet inte genomförs beskrivas, ett så kallat nollalternativ. Det föreslagna alternativet jämförs sedan med nollalternativet. Nollalternativet avser en framtida situation om inte den tänkbara åtgärden genomförs. I princip innebär nollalternativet att nuvarande förhållanden bibehålls, men omvärlden förändras på normalt sätt. Dessa förändringar kan vara redan beslutade åtgärder. Den pågående klimatförändringen är en del av nollalternativet. Nollalternativet beskriver förväntad utveckling om översvämningsskyddet inte kommer till stånd och den befintliga Norlinvallen behåller nuvarande höjd. Det innebär att delar av centrala Vansbro inte har något skydd mot större översvämningar. repo001.docx 2012-03-2914 7 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx Konsekvenserna av avsaknaden av ett översvämningsskydd för Vansbro kommun omfattar bl.a. Oro för kommande höga vattennivåer Skador på byggnader Risk för föroreningsspridning vid höga vattenstånd och utsläpp av föroreningar från t.ex. industriområdet (där förorenad mark förekommer), avloppssystemet och dagvattensystemet med begränsad funktion Allvarliga funktionsstörningar på tätortens el-, vatten- och avloppsnät Påverkan på väg- och järnvägstransporter Problem för boende i samhället som är beroende av hjälp Hälsorisker. Framför allt för de svaga grupperna i samhället som äldre, sjuka och barn. Tillgängligheten försvåras Kulturmiljöintressanta områden i centrala Vansbro, bl. a. riksintresset Järnvägsgatan, påverkas negativt av översvämning En översvämning skulle få negativa konsekvenser för landskapsbild/stadsbild, särskilt inom tätorten, eftersom det tar lång tid att återställa marken efter översvämning. 4.2.1 Konsekvenser av en översvämning i Vansbro Någon fullständig bild av vad som skulle inträffa vid en allvarlig översvämning i Vansbro är svår att ge, men det finns underlag för att ge en god bild av vilka värden som står på spel vid olika återkomsttider/nivåer. Vattnets beräknade utbredning och djup som bland annat presenteras under avsnitt 4.2.2 Centrala samhällsfunktioner”, antyder vilka generella konsekvenser som kan förväntas inträffa i centrala Vansbro vid olika återkomsttider. En översvämning skapar konsekvenser innan vatten kan ses på marken. Många sårbara installationer och värdefull egendom finns i källare. Under mark finns även vatten och avloppssystem. Grundvattennivån inom området påverkas i hög grad av vattennivåerna i Västerdalälven och Vanån. Vid höga vattennivåer i vattendragen intar även grundvattnet en hög nivå, vilket kan medföra att låglänta områden vattenfylls. Skador till följd av en översvämning uppstår som direkta skador i de områden som översvämmas (ex skador på byggnader), men översvämningar kan även ge spridningseffekter till andra områden – indirekta skador. Exempelvis kan en utslagen nätstation i ett översvämmat område ge strömavbrott i ett område som ligger i ett torrt läge. Ett annat exempel på indirekt skada (kostnad) är att om en väg inte kan hållas repo001.docx 2012-03-29 8 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL öppen; kan det leda till förseningar för transporter långt utanför det översvämmade området. Förutom vattnets utbredning och vattendjup spelar också översvämningens varaktighet och flödeshastigheten roll för skadeutfall samt möjligheterna att bygga och upprätthålla temporära barriärer. repo001.docx 2012-03-2914 9 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 4.2.2 Centrala samhällsfunktioner Inom området som kan komma att översvämmas finns en rad viktiga samhällsfunktioner, se Figur 4-2 och beskrivning nedan. Medborgarhuset (1) är ett mycket viktigt objekt. Där finns bland annat all kommunal ledning och administration, en samlingslokal som är tänkt att användas som ”värmestuga” i ett krisläge. I källaren finns förutom kommunarkivet också ett serverrum med kommunens samlade IT-funktion. I övrigt finns även bibliotek, simhall och teater/biograf . Golv i entréplan på medborgarhuset ligger på +239,1. Golvet i källarplan ligger på +235,8, vilket är under grundvattenytan varför det sker en kontinuerlig pumpning. ITfunktionerna sitter i källaren, men på ca 0,5 m över golvnivå. Vid höga vattennivåer blir det även svårt att nå byggnaden eftersom flera omgivande vägar översvämmas. En av kommunens två fjärrvärmepannor finns inom Rindis pelletsfabrik (2). Det finns ytterligare en fjärrvärmepanna på nätet som dessutom har ”oljespets”, vilket kan hålla igång nätet, om än inte med full kapacitet. Redan vid ett 25-årsflöde omges markområdet delvis av vatten. Vid ett 200-årsflöde omges värmeverket av upp till meterdjupt vatten och funktionen blir satt ur spel. 2 3 4 1 Figur 4-2 Vattnets beräknade utbredning och djup vid nivån +239,6 (omkring 200 års återkomsttid) och några viktiga samhällsfunktioner: 1) Medborgarhuset, 2) Fjärrvärmepanna, 3) Telestation, 4) Resecentrum. repo001.docx 2012-03-29 10 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL Telestationen (3) som ligger inom studieområdet är en viktig nod för kommunikation/IT i Vansbro. Telestationen ligger på en liten höjd, men kan drabbas av översvämning vid 200-årsflöden. Figur 4-3 Det är stora mängder spån och pellets som lagras inom Rindis industritomt som ligger på f.d. Brosågenområdet. Resecentrum (4) ligger så att själva stationshuset kan klara ett 200-årsflöde men omgivande vägnät översvämmas liksom järnvägsspåren vilket gör att resecentrumfunktionen inte kan upprätthållas. VA-försörjningen i området kommer inte att kunna upprätthållas vid en översvämning och spillvattnet kommer upp i källare om fungerande backventil saknas. Merparten av fastigheterna i området har källare (de största undantagen är den äldre bebyggelsen längs Järnvägsgatan samt några flerfamiljsbostäder i norra delen). De två livsmedelsbutikerna i Vansbro ligger båda i studieområdet och kan komma att drabbas av översvämningar vid 200-års flöden. Det kommunala centralköket ligger utanför området, men hur distributionen fungerar är oklart. Framkomligheten i området som riskerar att översvämmas kommer att vara begränsad, redan vid ett 50-års flöde och mycket starkt begränsad vid ett 200-årsflöde då flera av gatorna svämmas över med meterdjupt vatten. En evakuering av boende kommer att behövas. Räddningstjänsten, skola och vårdcentral med äldreboende ligger utanför det område som riskerar att drabbas av översvämningar. Reningsverket ligger strax nedströms Vanåns utflöde i Västerdalälven, vid Skamsberget. E10 samt vägarna 66 och 26 passerar genom samhället. Dessa vägar ligger på nivåer runt +240,0 som lägst, men trafikplatsen där väg 26 ansluter till väg 71 drabbas vid översvämning och trafiken måste då tillfälligtvis ledas på annat sätt genom trafikplatsen. Inom området finns sex transformatorer, (Figur 4-4). Ur försörjningssynpunkt är transformator nr. 4 och 6 de mest betydelsefulla. Transformator nr. 1, 2, 3, 5 är placerade lågt, men är inte lika betydelsefulla. repo001.docx 2012-03-2914 11 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx Figur 4-4 Det finns sex transformatorer inom området som riskerar att översvämmas. I Figur 4-5 presenteras hur berörd byggnadsarea (heldragna linjer) och antalet berörda byggnader (streckade linjer) ökar med vattennivån. Med berörd byggnadsarea menas i detta fall att den geografiska utsträckningen av en byggnad ligger i ett område som enligt höjdmodellen nås av vatten. De fyra typerna av byggnader är hämtade från kommunens primärkarta. Den använda metodiken är densamma som MSB använt i Mälaruppdraget (MSB 2012) och är bäst lämpad för större områden men beskriver ändå principiellt hur konsekvenserna stegras med ökad vattennivå. repo001.docx 2012-03-29 12 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL Figur 4-5 Diagrammet visar hur berörd byggnadsarea (heldragna linjer) och antalet berörda byggnader (streckade linjer) ökar med vattennivån. Statistiskt sett är sannolikheten 63 procent att det någon gång under en hundraårsperiod inträffar ett 100-årsflöde. Detta ger ett scenario vars konsekvenser bedöms utgöra en svår påfrestning för kommunen, befolkningen och näringslivet. Länsstyrelsen i Västra Götaland och i Värmland rekommenderar exempelvis att inte ens enklare byggnader som uthus, förråd och garage ska ligga inom området för ett 100-årsflöde om inte åtgärder vidtas. I Norge är det ej tillåtet att idag bygga exempelvis bostäder, industri eller kontor under nivån för ett 200-årsflöde utan att åtgärder vidtas. Vid denna återkomsttid skulle centrala Vansbro i princip vara utslaget. repo001.docx 2012-03-2914 13 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 4.3 Utredda alternativ Först planerades att en del av vallen skulle, för att undvika fyllning i Vanån, läggas på den västra sidan Inlandsbanan på en 400 m lång sträcka. Efter att kompletterande geoteknisk undersökning utfördes vid Sågtjärn i syfte att kontrollera stabiliteten för planerad utfyllnad av skyddsvall konstaterades att under och strax utanför området finns torv med mäktigheter upp emot 5 m. Detta innebär att omfattande muddring krävs för utfyllnad av planerad bank. Återfyllning måste sannolikt ske med sprängsten för att erhålla en stabil bank. Det föreligger även stor risk för att förekommande massor från Sågtjärn som behöver muddras är förorenade. Dessutom finns ett stråk med elkablar i GC-vägen som måste flyttas. Detta bedöms bli ekonomiskt ofördelaktigt samt att stabiliteten för befintlig banvall kan komma att påverkas negativt. Det skulle även kräva att tillfälliga åtgärder utförs vid passagen av banvallen då vattnet stiger över banvallens nivå (+239,2 m) i form av mobilt översvämningsskydd. MSB anser dock att i detta fall är ett mobilt översvämningsskydd inte är ett bra alternativ jämfört med en permanent vall. Översvämningsskyddet ska vara enkelt och robust vid ett skarpt läge. Ett mobilt översvämningsskydd kräver även relativt stora insatser i etableringsfasen samt att det kräver ett förvaringsutrymme då det inte används. Utifrån detta valde man istället att gå vidare med alternativet som innebär att vallen placeras på östra sidan om järnvägsbanken, mot Vanån, längs hela sträckan. För att klara skydd upp till +239,6 kommer utfyllnad i Vanån (ca 100 m längd) att krävas. Massåtgången bedöms vara relativt likvärdig som alternativet att förlägga vallen på västra sidan inlandsbanan. Detta alternativ innebär även att: Den befintliga GC-vägen lämnas oförändrad. Ingen påverkan på förorenade områden väster om järnvägsbank. Ingen konflikt med elkablar. Befintlig järnvägsbank skyddas mot översvämning. Skyddsvallen blir mindre synlig. repo001.docx 2012-03-29 14 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 5 Bedömningsgrunder 5.1 Kommunala planer och riktlinjer 5.1.1 Översiktsplanen I den kommunala översiktsplanen (Vansbro kommun 2011) finns riktlinjer för tillkommande bebyggelse och förändrad markanvändning inom områden som riskerar att drabbas av översvämningar vid 100-års flöden. I planen rekommenderas utökad invallning av tätorten och en rensning av Skifsforsen och Kvarnholsforsen, se faktaruta nedan, (Figur 5-1). Ur Utvecklings- och översiktsplan för Vansbro kommun, kap Miljö- och Riskfaktorer Kommunens mål: - I samband med planläggning och bygglovsprövning ska översvämningsriskerna beaktas. Följande rekommendationer gäller: - I områden som hotas av 100-årsflöde, dvs. där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus samt t. ex pplatser och enklare idrottsanläggningar. - I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, dvs. där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. - Endast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentliga byggnader, t.ex. sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnvägar, VA/avfallsanläggningar, el- /teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde. - Rekommendationerna föreslår var man kan bygga utan att vidta särskilda förebyggande åtgärder med avseende på höga flöden. I de fall man önskar använda översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör en riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. Möjligheter finns att bestämma lägsta golvnivå och lämpligt grundläggningssätt för nya byggnader samt att endast källarlösa hus får uppföras. - I vissa fall kan problemen åtgärdas genom permanent invallning. För Vansbros del, med alla befintliga byggnader, verkar detta vara den vettigaste åtgärden. - Rensningar bör göras i Skifs- och Kvarnholmsforsen. Figur 5-1 Del av kommunens mål från Vansbro kommuns Utvecklings och översiktsplan (2011) repo001.docx 2012-03-2914 15 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx Figur 5-2 Restriktioner i Vansbro tätort, Vansbro kommun 2011. repo001.docx 2012-03-29 16 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL Inga större förändringar i markanvändningen planeras inom det aktuella utredningsområdet, se Figur 5-3 I planen anges att Träkolsområdets norra del, där Vansbrosimningen startar, görs till ett vackert närrekreationsområde.Detta område ligger delvis inom den föreslagna skyddsvallen, intill den norra gång- och järnvägsbron över Vanån mot Dalasågen. I översiktsplanen beskrivs att en sammanhängande strandpromenad utmed Vanån – Västerdalälven (från start till mål för Vansbrosimmet), samordnas med förhöjning av skyddsvallar. Figur 5-3 Markanvändning i Vansbro tätort. Vansbro kommun 2011. repo001.docx 2012-03-2914 17 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 5.1.2 Detaljplan för skyddsvall i Vansbro Under hösten 2015 har en detaljplan tagits fram som möjliggör uppförandet av planerad skyddsvall (se bilaga 2). Planområdet omfattar befintlig och planerad skyddsvall. Planområdet har avgränsats till två meter utanför släntfot. I planområdet ingår även ytor där befintlig mark ligger över lägsta skyddsnivå för vallen för att säkerställa att marknivån inte sänks på dessa ställen. I planområdet ingår även ett smalt område med industrimark mellan skyddsvallen och Vanån inom Brosågenområdet. Del av detaljplan (stadsplan) för barnstuga väster om kvarteret Hjorten m.m. upphävs. Upphävandet omfattar A-området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Planområdets areal för skyddsvallen är cirka 51 380 m2 och planområdet som upphävs är cirka 860 m2. 5.2 Riksintressen och andra allmänna intressen 5.2.1 Riksintresse för kulturmiljövård Järnvägsgatan i Vansbro klassas om riksintresse för kulturmiljövård då det är ett karaktäristiskt järnvägssamhälle med en tätortsmiljö från 1870-talet som vuxit upp kring bygdens sågverksindustri Ett karaktäristiskt stationssamhälle där järnvägsområdet med byggnader och stationshus bär en relativt enhetlig och ursprungligprägel som minner om den stora betydelse som järnvägen har spelat för sågverksindustrin. Järnvägsgatan med sin bebyggelse och affärer kompletterar helhetsmiljön kring järnvägen. Bebyggelsen efter Järnvägsgatan speglar samhällets framväxt och utveckling. Det ståtliga stationshuset är byggd i en stil som är typisk för det sena 1800-talet och intar här en central plats och är förklarat som byggnadsminnesmärke. (Länsstyrelsens hemsida, ”webbgis.lansstyrelsen.se/Dalarna/Planeringsunderlag”). 5.2.2 Riksintresse Järnvägar Länsstyrelsen Dalarna Västerdalsbanan, från Repbäcken till Malung, klassas enligt Länsstyrelsen Dalarna som riksintresse för kommunikation p.g.a. godstrafiken till Malung. Banan sträcker sig fram till Malungsfors. 5.2.3 Strandskydd Generellt strandskydd gäller vid sjöar och vattendrag enligt 7 kap 13 – 18 §§ miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen. repo001.docx 2012-03-29 18 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL Drygt hälften av planområdet är detaljplanelagt. De tre äldre detaljplanerna är upprättade innan det generella strandskyddet infördes 1975, vilket innebär att strandskydd i dagsläget inte gäller inom dessa detaljplaner. I den nya detaljplanen från 2005 för rv71, numera E16, anges att strandskyddet är tidigare upphävt inom kvartersmark (ett mindre område för industri) dvs i detaljplanen (stadsplanen) från 1973 för bl.a. Brosågen. Det generella strandskyddet återinträder automatiskt inom detaljplanelagt område när ett tidigare planlagt området ersätts med ny detaljplan (detta gäller även äldre stads- och byggnadsplaner). Det innebär att särskilda skäl ska redovisas för upphävande av strandskydd. Eftersom en detaljplan har tagits fram för planerad skyddsvall kommer det generella strandskyddet att återinträda. Planbestämmelse införs dock för upphävande av strandskyddet, för detta krävs att särskilda skäl anges. Då Vansbro tätort har pekats ut som ett av 18 områden i landet med betydande översvämningsrisk och där konsekvenserna av översvämningar kan orsaka stor skada bedöms det som särskilt skäl att strandområdet behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18 § punkt 5 miljöbalken). 5.3 Miljömål Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som skall styra det svenska miljöarbetet. Målen beskriver de egenskaper som vår natur och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Miljömålen ska vara uppnådda år 2020. Hur sökt verksamhet påverkar måluppfyllelse redovisas i avsnitt 10 Uppfyllelse av Miljömål 5.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap Miljöbalken. I 3 § står bland annat att kommuner och myndigheter ska iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning. Exempelvis ska det säkerställas att föreslagna åtgärder i det aktuella projektet inte medför att miljökvalitetsnormerna överskrids. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen, se kapitel 15. De miljökvalitetsnormer som finns upptagna i Vatteninformationssystem Sverige, VISS (Länsstyrelsens hemsida, www.viss.lansstyrelsen.se) som berör Vanån och Västerdalälven (nedströms Vansbro) är den ekologiska statusen och den kemiska ytvattenstatusen. repo001.docx 2012-03-2914 19 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 5.4.1 . Miljökvalitetsnormer Vanån SE671695-141151 Vanån SE671695-141151 är ett bedömt vattendrag med fastslagen miljökvalitetsnorm (MKN) 2009, statusen är även preliminärt bedömd 2014 och det finns ett framtaget förslag till ny MKN. Ekologisk status Senaste klassning och förslag till miljökvalitetsnorm (2014) Måttlig Beslut vattendelegationerna och beslutad miljökvalitetsnorm (20091222) Måttlig Kvalitetskrav 2021 God Kemisk status Uppnår ej god God God Kemisk status (exkl. kvicksilver) Ej klassad God God Den fastställda ekologiska statusen klassas som måttlig. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status bland annat till följd av flottledsrensning, påverkan från vattenreglering samt att det förekommer vandringshinder för vattenlevande organismer i eller i anslutning till vattenförekomsten. Det förekommer två vandringshinder, var av ett i huvudfåran och ett i ett biflöde. Statusen är hög om man tittar på näringsämnen och god beträffande försurning. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) är klassad som god. Kvalitetskravet inför 2021 är god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus 5.4.2 Miljökvalitetsnormer Västerdalälven SE670561-143530, SE671004142526 Västerdalälven SE670561-143530 (nedströms Vansbro tills den når Österdalälven och övergår i Dalälven), ekologiska status och kemiska status (ej kvicksilver) klassades enligt beslut av vattendelegationen (20091222) som god. Vattenförekomst (SE670561-143530) har efter detta beslut delats in i fyra mindre områden där den del av Västerdalälven som Vanån mynnar ut i betecknas som Västerdalälven SE671004-142526. Ekologisk status Senaste klassning och förslag till miljökvalitetsnorm (2014) Måttlig Beslut vattendelegationerna och beslutad miljökvalitetsnorm (20091222) God Kemisk status Uppnår ej god Uppnår ej god God Kemisk status (exkl. kvicksilver) Ej klassad God God Kvalitetskrav 2021 God Tabell 5-1 Miljökvalitetsnormer i Västerdalälven SE670561-143530 och SE671004142526. Den senaste klassningen, Västerdalälven SE671004-142526, som också är förslag till ny miljökvalitetsnorm genomfördes 2014. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status repo001.docx 2012-03-29 20 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL bland annat till följd av flottledsrensning och att det förekommer vandringshinder för vattenlevande organismer i eller i anslutning till vattenförekomsten, vilka bedöms ha avgörande betydelse för vattnets ekologiska status. Den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god status och den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) är ej klassad. Kvalitetskravet inför 2021 är god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus 6 Samråd och myndighetskontakter 6.1 Anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken En anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken angående uppförande av skyddsvall mot översvämningar i Vansbro, Vansbro kommun skickades in den 18 juni 2012. Länsstyrelsen lämnade beslut 2012-08-14 (525-5475-2012). De hade ingen invändning ur natur och kulturmiljösynpunkt mot planerade åtgärder under förutsättning att följande synpunkter beaktades: Planerade åtgärder berör Idbäcksmyrarna som har bedömts ha höga naturvärden i länets våtmarksinventering, vid arbetet vid vallen ska hänsyn tas så att körskador på våtmarkerna undviks. I anmälan framgår att i de fall förorenade massor berörs av anläggningen av skyddsvallen kommer dessa hanteras i samråd mellan kommunen och Länsstyreslen. Länsstyrelsen utgår ifrån att man anpassar val av anläggningsmaterial och val av fröblandning till lokala förhållanden. 6.2 Samråd med myndigheter Enligt 11 kap 9 § miljöbalken kommer tillstånd från Mark- och miljödomstolen sökas för vattenverksamhet i form av skydd mot vatten d.v.s. en markavattningsåtgärd. Enligt 6 kap 4 § miljöbalken ska samråd ske med tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ett inledande samråd har hållits med Länsstyrelsen i Dalarna den 29 april 2015. På samrådet redovisades planerat projekt. Länsstyrelsen påpekade att påverkan och konsekvensen ska redovisas beträffande hur planerad vall inverkar på andra möjliga översvämningsområden och hur erosionen kan förändras. Minnesanteckningar redovisas i samrådsredogörelsen (Bilaga 1). 6.3 Samråd med särskilt berörda, allmänhet och berörda organisationer # Texten kompletteras efter arr samråd har hållits i oktober 2015 repo001.docx 2012-03-2914 21 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 7 Nuvarande förutsättningar 7.1 Befintliga anläggningar och beredskap I den norra delen finns en befintlig skyddsvall (Norlinvallen) med en längd av 1300 m, (se Figur 7-1). Denna vall utgör tillsammans med befintlig järnvägsbank ett visst skydd mot översvämning av Vansbros centrala lågt belägna delar men vallen överströmmas vid vattennivåer över +238,68 (RH70). Figur 7-1 Befintlig skyddsvall, den så kallade Norlinvallen och pumpstation för dagvatten. Vid 1985-års höstflod behövde vallen förstärkas med sandsäckar. Tidigt skedde detta på några platser där det var problem med inläckage. När det kom fram att än högre vattenstånd var att vänta fattades beslut om höjning av vallen så att den var ca 20 cm högre än det högsta vattenståndet i Vanån (Vansbro kommun 1985). Förutom den befintliga skyddsvallen med tre pumpbrunnar med avstängningsventiler finns en pumpstation för dagvatten öster om järnvägen, norr om Brosågen, (Figur 7-1). Redan vid ”normal” vårflod behövs åtgärder inom området för vatten och avlopp, för att det ska fungera tillfredställande och att inga skador ska uppstå. Det rör sig då främst om repo001.docx 2012-03-29 22 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL pluggning och utplacering av pumpar för länspumpning. Kommunen har själva pumpar och utrustning för att klara en ”normal” vårflod. Vid dessa tillfällen sköter personal som normalt arbetar med VA-systemet åtgärderna. Åtgärderna finns dokumenterade i en enklare plan. Räddningstjänsten förfogar över ett begränsat antal dränkbara pumpar och brunnstätningar som finns tillgängliga för allmänheten. Dagvatten från tätortens centrala delar leds via ledningar till en dagvattenpumpstation för vidare avledning till Vanån. Övriga dagvattenledningar leds direkt ut i Vanån respektive Västerdalälven. Räddningstjänsten ansvarar för det operativa arbetet samt att rätt resurser rekvireras. Det kan exempelvis röra sig om att ansöka om lån av översvämningsmaterial som MSB förfogar över. Under höga flöden håller sig räddningstjänsten uppdaterad genom bland annat Älvgruppen som Länsstyrelsen sammankallar. Vidare så kontaktas i händelse av översvämning vattenregleringsföretagen flera gånger varje dygn för att få aktuella flöden och prognoser. De personella resurser som kommunen har att tillgå är ca 35 personer inom räddningstjänsten samt 20 personer i kommunens frivilliga resursgrupper. Fjärrvärmeverket på Brosågenområdet har viss beredskap för högt vattenstånd, t ex så sitter pannan upplyft. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunen har bra förutsättningar att klara de höga flöden som återkommer mer eller mindre årligen. Blir flödena däremot historiskt höga så får kommunen stora problem med att minimera de skador som kommer att drabba samhället. Figur 7-2 Dagvattenpumpstationen ligger högt placerad och klarar minst ett 100-årsflöde. 7.2 Naturmiljö Den västra delen av den befintliga vallen (Norlinvallen) går genom Idbäcksmyrarna, se Figur 7-4, en våtmark som har högt naturvärde (klass 2, delar av myren dock klass 4 efter repo001.docx 2012-03-2914 23 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx ingrepp) enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Inom detta område finns ett område öster om befintlig skyddsvall som är klassad som värdefull sumpskog av Skogsstyrelsen. Det är en talldominerad myrskog. Figur 7-3 Miljöintressen i Vansbro. Källa Länsstyrelsens WebbGIS. Figur 7-4 Idbäcksmyrarna repo001.docx 2012-03-29 24 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 7.1 Mark 7.1.1 Tidigare verksamheter har lämnat föroreningar Det har förekommit olika former av trä- och sågverksamhet under över 100 års tid längs Vanån. Det har varit sågverk och impregneringsanläggningar. Man har framställt kol, tjära, gengaskol, terpentin, träsprit och hönsfoder. Det har även funnits en soptipp i området. Det är verksamheter som kan förorena mark och vatten varför ett flertal miljötekniska mark- och grundvattenundersökningar tidigare har genomförts. Undersökningarna har omfattat Träkolsområdet (i norr) och Brosågenområdet (i sydost). Resultatet av undersökningarna visar att marken inom Träkolsområdet är förorenat avseende metaller (arsenik, koppar, bly, zink) och organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX och PAH). I grundvattnet inom Träkolsområdet finns metaller (arsenik, bly, krom, zink) samt organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX, PAH) i förhöjda halter. Inom Brosågenområdet är marken och grundvattnet förorenat avseende organiska ämnen. Alifater och dioxin finns i marken och alifater och PAH finns i grundvattnet. Båda områdena har av länsstyrelsen klassats som riskklass 2, stor risk för människors hälsa och miljön (Länsstyrelsen Dalarnas län 2012). För flera fastigheter är ansvarsfrågan för sanering oklar och under utredning varför några större saneringsåtgärder inte har vidtagits. repo001.docx 2012-03-2914 25 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx Sågtjärn Träkolsområdet Idbäcksmyran Väg 71 Skola Rindi Centrum Fd Brosågen Väg 71 Figur 7-5 Karta över Vansbro tätort. I det förberedande arbetet med anläggandet av vallen har föroreningssituationen i marken kartlagts längs den planerade sträckningen för skyddsvallen inklusive 2 meter ut från släntfot. Arbetet har utförts med syfte att bedöma behov av sanering utefter planerad sträckning för skyddsvallen. Resultatet av undersökningen visar att det finns föroreningar (metaller och organiska ämnen) inom delområde A och C inom det markområde som vallen kommer att ta i anspråk. Marken behöver därför saneras inför anläggandet av vallen för att kvarvarande risker ska vara acceptabla. repo001.docx 2012-03-29 26 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 7.1.2 Markanvändning idag Träkolsområdet i norr är idag till största delen naturmark med gångvägar. Det är tätortsnära natur som bland annat nyttjas av förskole- och skolbarn. I översiktsplanen (Vansbro kommun 2011) anges markanvändningen ”Fritidsanläggning” på stor del av området. Aktualitetsförklaring av översiktsplanen pågår, där föroreningsproblematiken inom området kommer att behandlas. En mindre del närmast tätorten anges som ”Arbetsplatser” (se Figur 5-3). F.d. Brosågenområdet domineras ytmässigt av Rindis pelletstillverkning, men det finns även fjärrvärmeanläggning. I anslutning till området finns även mataffär, bygghandel, kontor, grill mm. Området anges i översiktsplanen med markanvändningen ”Arbetsplatser”. 7.1.3 Geotekniska förhållanden vid området för vallen Där vallen ligger öster om och i nära anslutning till befintlig järnvägsbank består jorden överst av ett ytskikt bestående av mullhaltig jord. Under ytskiktet följer naturligt lagrad silt och sand med minst medelhög relativ fasthet. Där vallen passerar industriområdet (Brosågen). Består marken av fyllningen vars mäktighet generellt är mellan 1-2 m och har varierande innehåll i form av sand, grus, silt samt bark, flis och sågspån. Fyllningen underlagras av sand och silt med minst medelhög relativ fasthet till mer än 10 m djup under markytan. Fyllningen i järnvägsbanken består av grusig sand som underlagras av ca 1.2 m naturligt lagrad siltig sand med växtdelar och därunder av 0.7 m torv. Under torven följer sand till stort djup. Sonderingar utförda i vatten vi den planerade utfyllnaden i Vanån visar att under botten finns ett mycket löst ytskikt med 1-2 m tjocklek sannolikt bestående av slam eller dy. Under detta lösare lager finsediment i form av sand med låg-medelhög relativ fasthet till ca 6 m djup som underlagras av sand med minst hög relativ fasthet. Den befintliga skyddsvallen (Norlinvallen) utgörs av fyllning som består till övervägande del av sand och grus. Fyllningen underlagras av torv. Under torven följer naturligt lagrade sediment av sand och silt eller morän Utanför Norlinvallen (GC-väg) består jorden av 0.51.5 m torv som underlagras av morän eller sand och silt. I aktuell ”Ansökan om vattenverksamhet” där denna MKB bifogas som bilaga kommer även en teknisk beskrivning att bifogas. I den Tekniska beskrivningen redovisas de geotekniska förhållandena mer ingående. I bilaga till Tekniska beskrivningen redovisas även utförda geotekniska undersökningar, Markteknisk undersökningsrapport (MUR), daterad 2015-05-18. repo001.docx 2012-03-2914 27 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 7.2 Vattenmiljö Både Vanåns och Västerdalälvens ekologiska status klassas som måttlig gällande den senaste klassningen (2014) som också är förslag till ny miljökvalitetsnorm. Vattenförekomsterna uppnår ej god ekologisk status bland annat till följd av flottledsrensning och att det förekommer vandringshinder för vattenlevande organismer i eller i anslutning till vattenförekomsten som bedöms ha avgörande betydelse för vattnets ekologiska status. Västerdalälven Vanån Kvalitetskrav 20 Ekologisk status Måttlig Måttlig God Kemisk status Uppnår ej god Uppnår ej god God Kemisk status exkl. kvicksilver) Ej klassad Ej klassad God Tabell 7-1 Förslag till ny Miljökvalitetsnormer, preliminärt bedömd 2014 i Vanån SE671695-141151 och Västerdalälven SE671004-142526 Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) uppnår ej god status. En miljögiftsprovtagning genomfördes 2012 då ytvatten provtogs med passiva provtagare och stickprov av sediment provtogs. I sediment uppmättes förhöjda halter av PAHer (http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE671695-141151) ”Vattenförekomsten uppnår inte god status med avseende på polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta med anledning av ett nytt Europeiskt gränsvärde för PBDE i fisk, som tyder på att gränsvärdet överskrids i alla ytvatten. PBDE är en industrikemikalie som främst används som flamskyddsmedel i bl.a. textil, möbler, plastprodukter, elektroniska produkter och byggnadsmaterial. PBDE sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag, samt via atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. All användning är förbjuden i elektrisk och elektronisk utrustning.” (http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE671695-141151) 7.3 Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar eller skyddade kulturmiljöer i den planerade vallens sträckning. Järnvägsgatan i Vansbro klassas om riksintresse för kulturmiljövård då det är ett karaktäristiskt järnvägssamhälle med en tätortsmiljö från 1870-talet som vuxit upp kring bygdens sågverksindustri. Riksintresset berörs inte direkt av vallen men översvämningsskyddet är viktigt för att skydda riksintresset från översvämningar. På andra sidan av Vanån finns blästbrukslämningar med slaggvarp som är klassade som fornlämning.(http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/Dalarna/Planeringsunderlag/ Länsstyrelsens hemsida) repo001.docx 2012-03-29 28 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 7.4 Landskapsbild Landskapet inom området för den planerade skyddsvallen framgår av flygbilden nedan. Området är beläget norr om Vansbro tätort och ligger nära Vanån i norr och öster. . Figur 7-6 Flygbild över Vansbro med skyddsvallens sträckning markerad. Området västra del, där den befintliga Norlinvallen ligger, utgörs av flack tallskog, som mestadels är hög och tät, med undantag för passagen över Idbäcksmyrarna, som är glest bevuxen med klena tallar. Norlinvallen är cirka 0,5-1 meter hög. På krönet löper en cirka 2 meter bred grusväg. Vallen är så pass låg att den upplevs mer som en liten skogsväg än som en vall. Den är inte synlig från längre håll utan upplevs bara av dem som vistas på vallen eller i dess omedelbara närhet. Den östra delen av området (där det idag inte finns någon skyddsvall), utgörs delvis av skogsmark, delvis av industriområden. Skogen här har större inslag av lövträd än i västra delen. Sågtjärn och Syratjärn i nordväst utgör öppna vattenspeglar som omges av tät lövskog. Vanån bildar ett brett, karaktärsfullt stråk i landskapet. Längs åns västra strand växer ett bälte av björk, sälg och andra lövträd. Strandskogen är som minst endast några meter repo001.docx 2012-03-2914 29 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx bred, vid vissa delar av passagen förbi Brosågenområdet, men gör ändå att stråket längs ån upplevs som grönt och naturpräglat sett från motsatta stranden och från broarna. Järnvägarna, Inlandsbanan i nordost och Västerdalsbanan i öster, ligger på bank och bildar öppna stråk i landskapet. De passerar över Vanån på vackra stålbroar. Längs Inlandsbanan går en grusväg som används som gång- och cykelväg och som fortsätter längs Vanåns norra strand, i planområdets norra del. I områdets östra del har det under lång tid bedrivits träindustriell verksamhet som präglat landskapet. Idag finns bara stora, öppna grus- och gräsytor kvar i norra delen, men inne i tätorten finns ett par industriområden i anslutning till den planerade vallen. Industriområdena utgörs av asfaltytor, glest bebyggda med stora hallar och andra industribyggnader. Längs Brosågenområdets gräns mot Vanån finns, på en del av sträckan, en befintlig vall av bl.a. träspån, cirka 1-2 meter hög. Bebyggelsen i den planerade vallens omedelbara närhet är uteslutande av industrikaraktär och utgörs av enstaka byggnader. Drygt 100 meter från vallen finns bostadsbebyggelse i norra delen av området, men där finns skyddande skog mellan vall och tomtmark som gör att man inte ser vallen från bostadstomten. Direkt söder om planområdet går väg E16 och en gång- och cykelväg på bro över Vanån. Figur 7-7. Norlinvallen. Figur 7-8 Inlandsbanan med gång- och cykelväg intill. .Figur 7-9 Brosågenområdet med strandskogen mot Vanån till höger i bild. Figur 7-10. Gång-och cykelbron över Vanån vid väg E16. repo001.docx 2012-03-29 30 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 7.5 Friluftsliv Vanån nyttjas för fisk, båtturer och bad. Iläggningsplats för båtar finns dels norr om skyddsvallen, ungefär mitt på sträckan längs med Vanåns södra strand, dels vid den gamla dansbryggan väster om skyddsvallen. Årligen anordnas i Vanån simtävlingen Vansbrosimningen. Startplatsen ligger direkt norr om den planerade skyddsvallen, vid brofästet för Inlandsbanans järnvägsbro över Vanån. Loppet går sedan utmed Vanån förbi Brosågenområdet ner till Västerdalälven. Skogen väster om idrottsplatsen Vanåvallen används för promenader och cykling, framför allt på den befintliga Norlinvallen, men även ute i terrängen. Skolorna använder området för olika utflykter och aktiviteter. Ett vindskydd finns vid vallens södra del. I öster vid Kv Fabriken finns en gång- och cykelväg som går på bro över ån och sammanbinder Saltvik med tätorten. En annan gång- och cykelväg går parallellt med Inlandsbanan i planområdets nordöstra del. 2 1 4 3 Figur 7-11 1)Iläggsplats för båtar 2) Startplats för Vansbrosimningen 3)Vanåvallen 4)Kv Fabriken repo001.docx 2012-03-2914 31 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 8 Planerad anläggning 8.1 Teknisk beskrivning Planerad vall kommer att uppföras på olika sätt beroende av vilken del av vallen som avses. En del av vallen kommer att byggas helt från grunden, en del av vallen kommer att anläggas på en utfyllnad i Vanån och den tredje delen av vallen innebär att man förstärker och höjer den redan befintliga Norlinvallen. Dessa tre olika utföranden redovisas under rubrikerna nedan. 8.1.1 Anläggande av ny vall Skyddsvallen kommer att utföras som en jordvall med överytan på nivå +239,9. Vallens bredd skall vara 3 m upptill. Slänter utförs i lutning 1:2 eller flackare. Jordvallen byggs med packad sandig moränjord. Vallen förses med erosionsskydd av krossmaterial mot Vanån. Vallen grundläggs normalt på naturligt lagrad sediment i form av sand och silt. Inom industriområdet där fyllning förekommer kan tätdike av packad tätjord krävas under vallen. Fyllnadsmassor grävs då ur varefter återfyllning sker med packad sandig morän. Vallens utformning framgår av Figur 8-1 Principutformning av ny skyddsvall Figur 8-1 Principutformning av ny skyddsvall Ytterligare teknisk fakta beträffande anläggande av ny vall redovisas i den Tekniska beskrivningen, kapitel 4.1 ”Utformning av ny vall”. (Tekniska beskrivningen bifogas aktuell Ansökan om vattenverksamhet som bilaga tillsammans med denna Miljökonsekvensbeskrivning 8.1.2 Utformning av utfyllnaden i Vanån Skyddsvallen kommer även här att utföras som en jordvall med överytan på nivå +239,9. Vallens bredd skall vara 3 m upptill. Slänter utförs i lutning 1:2 eller flackare. Jordvallen byggs med packad sandig moränjord över rådande vattennivå. Vallen förses med erosionsskydd av krossmaterial mot Vanån. Vallen grundläggs normalt på naturligt lagrad sediment i form av sand och silt så att det lösa sedimentet pressas ut i Vanån. Utläggning av fyllning skall ske från järnvägsbank och ut i Vanån. Vallens utformning framgår av Figur 8-2. repo001.docx 2012-03-29 32 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL Figur 8-2 Principutformning av ny skyddsvall. Ytterligare teknisk fakta beträffande utfyllnad i Vanån redovisas i den Tekniska beskrivningen, kapitel 4.2 ”Utformning av utfyllnad i vik”. 8.1.3 Förstärkning och höjning av befintlig vall Höjning av befintlig skyddsvall utförs genom att fyllning av friktionsjord påförs befintlig vall. Tätning av vall sker med tätduk och ovan tätduk påförs en överbyggnad av grus med tjocklek min 0.3 m. Vallens bredd på överytan skall vara 3.0 m. Vallens utformning framgår av Figur 8-3. Figur 8-3 Principutformning av Norlinvallen. Ytterligare fakta beträffande höjning av befintlig vall redovisas i den Tekniska beskrivningen, kapitel 4.3 ”Utformning förstärkning och höjning av befintlig vall”. 8.1.4 Drift av anläggningen Ytvatten från invallat område leds ut i Vanån via trummor (11 st) genom vallen som proppas i samband med höga vattennivåer. Vissa trummor (10 st) förses med pumpbrunn och ventil. Pumparna kommer att funktionstestas med vissa intervall. repo001.docx 2012-03-2914 33 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 8.2 Buller och tranporter under byggskedet Anläggande av vallen kommer att kräva massor, dessa kommer att transporteras till arbetsområdena. Detta kommer bl.a. att alstra buller och medföra tillskott av tunga transporter. Transporterna kommer att i möjligaste mån utföras under dagtid. Allt buller under byggtiden klassas som byggbuller. Buller från trafik till och från byggplatsen ska bedömas efter riktvärdena för trafikbuller men trafik inom byggplatsen räknas som byggbuller. De samlade konsekvenserna under byggtiden bedöms vara måttliga. Byggtiden uppskattas till 24 månader. 8.3 Masshantering och etableringsytor Etableringsytor för byggnadsverksamheten kommer att behöva tas i anspråk i direkt anslutning till planerad vall. Även områden för temporär massuppläggning kommer att behövas. Dessa etableringsytor och massupplägg kommer att placeras och utformas så att de gör så lite permanent påverkan på närmiljön som möjligt. Etableringsytor kommer att återställas. Förslag på etableringsytor framgår av Figur 8-4 Figur 8-4 Gulmarkerade ytor visar förslag på etableringsytor. repo001.docx 2012-03-29 34 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 9 Miljökonsekvenser på grund av översvämningsskydd Konsekvenserna jämförs med nollalternativet, de miljökonsekvenser som har bedömts vara av central betydelse kommer att behandlas mer omfattande jämfört med miljöeffekter som har bedömts ha mindre betydelse. 9.1 Vattenmiljö Som en följd av detta projekt kommer en mindre del av en vik i Vanån att behöva fyllas. Effekterna på miljön vid en eventuell utfyllnad kan vara grumling och sedimentation av suspenderat material samt spridning av föroreningar. En eventuell utfyllnad kommer maximalt läggas cirka 20 meter ut från strandkanten. Arbetet uppskattas ta cirka 5 arbetsdagar. Sweco har utfört sedimentprovtagning i viken med syfte att undersöka om sedimentet är förorenat eller inte avseende metaller, aromater, alifater, PAH samt kreosotföreningar (se bilaga Rapport sedimentprovtagning daterad 150603). Omfattningen av undersökningen kommunicerades med Länsstyrelsen innan den påbörjades. Provtagning utfördes från is 2015-03-12 med hjälp av en Rysskannborr. Provtagning utfördes i två olika profiler (1 och 2), och tre provtagninspunkter utfördes i varje profil ;(A, B och C). Punkt A utfördes ca 5 meter från stranden, punkt B ca 10 meter från stranden och punktC ca 20 meter från stranden. Profil 1 Profil 2 Figur 9-1. Ungefärlig lokalisering av utförda provtagningsprofiler i den undersökta viken i Vanån. repo001.docx 2012-03-2914 35 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 9.1.1 Analysresultat från viken Analysresultaten visar att flertalet parametrar förekommer i halter som ligger under laboratoriets rapporteringsgränser. alifater >C16-C35 samt PAH: er förekommer i låga halter i sedimentet metaller förekommer i låga halter med undantag för arsenik som förekommer i förhöjda halter Analysresultaten har jämförts mot olika riktvärden. När det gäller sediment finns det inga nyare svenska riktvärden att utgå ifrån och det är därför inte självklart vilka riktvärden som bör användas. För alifater, aromater och BTEX och fenol har Kemaktas svenska riktvärden för sediment från 2001 använts. För de parametrar där det saknas svenska riktvärden har norska och kanadensiska riktvärden istället använts. Norska riktvärden finns för metaller och kanadensiska riktvärden finns för metaller och PAH. För metaller finns också bedömningsgrunder för klassindelning enligt Naturvårdsverkets rapport 4913 ”Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag”. Resultatet visar: Inga parametrar överstiger de norska riktvärdena. Halten arsenik överstiger det kanadensiska riktvärdet i två punkter (1C och 2A). 1) 1C motsvarar den uppmätta halten precis det kanadensiska riktvärdet för den nivå vid vilken negativ effekt för människan och miljön kan förväntas. Detta motsvarar en måttligt hög halt enligt Naturvårdsverkets klassindelning. 2) 2A är halten ca 2,5 gånger högre än i 1C vilket motsvarar en hög halt enligt Naturvårdsverkets klassindelning. I övrigt förekommer inga förhöjda halter. Övriga metaller uppvisas i låga halter såsom även PAH:er, alifater och aromater. 9.1.2 Sedimentering på grund av utfyllnad Det är inte möjligt att bedöma hur stor volym sediment från viken som kommer att transporteras ut i Vanån och vidare i Västerdalälven. En del av sedimentet kanske bara trycks ut lite längre bort från strandkanten utan att komma ut i själva strömfåran. Detta sediment kan sedan alternativt successivt transporteras bort eller bli kvar. Att sedimentet blir kvar bedöms inte utgöra någon belastning för miljön eftersom skillnaden jämfört med idag är marginell. Att sedimentet successivt skulle transporteras bort bedöms utgöra en marginell belastning för miljön eftersom halterna arsenik och suspenderat material då blir små. Det sediment som trycks ut i strömfåran kan ansamlas i lugnare partier och/eller små vikar eller andra ställen där vattnets strömning bromsas upp. repo001.docx 2012-03-29 36 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL Det sediment som kommer att tryckas ut i Vanån är det sediment som ligger närmast strömfåran och inte det sediment som har provtagits. Sannolikt är volymerna sediment mindre närmare strömfåran jämfört med längre in i viken eftersom förutsättningarna för sedimentation är sämre. Halten föroreningar bedöms sannolikt vara lägre i det sediment som ligger närmare strömfåran eftersom det ligger längre från strandkanten och längre från den förorenade landområdena. Beräkningar av förväntade halter arsenik och suspenderat material har genomförts vilka baseras på antagandet att det sediment som trycks ut i Vanån kommer att blandas till 100 % i den volym vatten som passerar i Vanån under 5 dygn. I verkligheten kommer dock sedimentet med största sannolikhet att bilda stråkbildningar i vattnet med lokalt högre halter suspenderat material och arsenik än vad som har redovisats. Eftersom det finns många osäkerhetsfaktorer i bedömningen av miljöbelastningen vid utfyllnaden har ett värsta tänkbaka scenario beaktats. Detta omfattar följande; Allt sediment i viken beläget ca 0-20 meter från stranden kommer att tryckas ut i Vanån. Det sediment som trycks ut i Vanån innehåller lika mycket föroreningar som det sediment som är analyserat och som ligger inne i viken. Haltminskning via naturlig sedimentation omfattas inte i beräkningarna av förväntade halter i Vanån och Västerdalälven. Arsenikhalterna omfattar både löst och partikulärt bundet arsenik Att ett värsta tänkbaka scenario har beaktats medför sannolikt att beräknade halter i Västerdalälven är överskattade. Haltutspädningen i Västerdalälven har uppskattats i den punkt där Vanån mynnar i Västerdalälven. Vid beräkningarna har antagandet gjorts att all vattenvolym från Vanån blandas till 100 % i vattenvolymen i Västerdalälven. Möjligen skulle det kunna förekomma stråkbildningar av sediment även i Västerdalälven den första biten från Vanåns mynning men från Skiffsforsen och nedströms förväntas omblandningen vara total. Från den punkten där Vanån mynnar i Västerdalälven förväntas halterna sjunka nedströms eftersom möjligheterna till naturlig sedimentation ökar. Flödet ökar successivt nedströms älven vilket möjliggör en utspädning. 9.1.3 Påverkan på vattenmiljön på grund av utfyllnad i viken De förväntade halterna suspenderat material samt arsenik i Vanån och i Västerdalälven är acceptabla både vid MLQ (medellågvattenföring) och MQ (medelvattenföring). Det finns heller inga särskilda skyddsvärda områden eller skyddad natur att ta hänsyn till. I Vanån förväntas lokalt högre halter av suspenderat material och arsenik förekomma på grund av stråkbildning än vad som har redovisats som förväntade halter. Eftersom tidsperioden är begränsad (ca fem dygn) och utspädningen till Västerdalälven förväntas vara stor bedöms inte detta utgöra ett hinder mot en eventuell utfyllnad. Förhöjda halter repo001.docx 2012-03-2914 37 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx arsenik i vattnet förväntas bara förekomma under en kort period i samband med pågående utfyllningsarbete eftersom arsenik fastläggs snabbt till partikulärt material. Förväntade halter i Västerdalälven är beräknade utifrån ett värsta tänkbara scenario vilket medför att halterna sannolikt är överskattade. Halterna förväntas sjunka nedströms i Västerdalälven. Grumlingens omfattning är lokal och begränsad till arbetsplatsen och dess närområde. Val av tidpunkt är viktig vid anläggningsarbetet för att på så sätt minska konsekvensen av grumlingen, verksamheten bör ske då det är lågbiologisk aktivitet som under höst och vinter. Enligt Fiskeriverket bör arbeten som kan ge upphov till grumling undvikas mellan april – juni med tanke på fiskarnas lekperiod. Utfyllnaden bör ej heller utföras i samband med badsäsong. 9.1.4 Miljökvalitetsnormer I Havs-och vattenmyndighetens författningssamling, HVMFS 2013:19 om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (ändrad genom HVMFS 2015:4) redovisas bland annat vilka ämnen och gränsvärden som ingår i miljökvalitetsnormen avseende ytvatten i vattendrag. Vattenförekomsterna (Vanån SE671695-141151 och Västerdalälven SE671004-142526) ska nå upp till kvalitetskravet ”god ekologisk status” (se Tabell 7-1 Förslag till ny Miljökvalitetsnormer, preliminärt bedömd 2014 i Vanån SE671695-141151 och Västerdalälven SE671004-142526). Ett översvämningsskydd överensstämmer väl med detta krav då vallen kommer att förhindra att VA-försörjningen blir utslagen i samband med en kraftig översvämning. En icke fungerande VA-försörjning skulle kunna innebära ett scenario där orenat spillvatten sköljs ut till recipienten och påverkar den negativt med höga halter av närsalter. Sökt verksamhet påverkar förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormen för ytvatten positivt i Bilaga 2 (HVMFS 2013:9) redovisas bedömningsgrunder för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer i sjöar och vattendrag. Den behandlar bland annat klassgränser för näringsämning samt bedömningsgrunder för särskilt förorenande ämnen). I Bilaga 6 (HVMFS 2013:9) redovisas gränsvärden för 45 ämnen. Dessa ämnen består av olika typer av bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel, metaller (ex kadmium, bly, kvicksilver, nickel), tennorganiska föreningar, volatila organiska föreningar (VOC), PAH m.m. Vid ett högflöde i nuläget kommer områden med markföroreningar i riskklass 2, (stor risk för människors hälsa och miljön), att översvämmas, vilket sannolikt skulle medföra risk att flertalet av de ämnen som finns med i Bilaga 6 (HVMFS 2013:9) kommer att sköljas ut och belasta ytvattnet i Vanån och Västerdalälven nedströms Vanån. Ett översvämningsskydd som förhindrar denna typ av ämnesspridning vid högflöden är väl överensstämmande med kvalitetskravet ”god kemisk status”. I samband med anläggande av vallen kommer man att få en tillfällig påverkan av vattenförekomsten då man behöva fylla ut en del av Vanån. Det är framförallt spridning av repo001.docx 2012-03-29 38 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL arsenik samt suspenderat material som förväntas. Beräkningar visar att halterna i både Vanån och Västerdalälven är acceptabla vid MLQ. Då tidsperioden är begränsad till ca fem dygn och utspädningen till Västerdalälven förväntas vara stor anses inte utfyllnadsarbetet inverka negativt på aktuella miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms den ekologiska och kemiska statusen inte påverkas negativt av det föreslagna översvämningsskyddet. Vid ett översvämningsscenario kommer man få en starkt positiv effekt på vattenförekomsterna. 9.1.5 Jämförelse med nollalternativet Efter att vallen är byggd riskerar inte Vanån att vid ett högflöde förorenas av föroreningar från t.ex. industriområdet (där förorenad mark förekommer). Föroreningar från avloppssystemet och dagvattensystemet med begränsad funktion på grund av översvämning kommer också att undvikas. Förutom markföroreningar kan en översvämningssituation även ge en spridning av andra föroreningar. Till exempel finns stora mängder sågspån och pellets lagrat vid Rindi och det är inte troligt att allt detta hinner flyttas bort om höga flöden hotar. Spån kommer då att transporteras med vattnet nedströms i Västerdalälven och avsättas på älvbotten. En sedimenteringssituation på grund av ett högflöde kan ske när som helt under året och är då okontrollerbart. Det kan exempelvis ske under perioder med hög biologisk aktivitet. Det finns även en risk för spridning av andra föroreningar från t ex oljecisterner, industrier och butiker. Detta kan ge konsekvenser för både ytvatten och grundvatten nedströms Vanån. På sikt bör projektet inverka positivt på miljökvalitetsnormer för Vanån och Västerdalälven i och med att översvämningsskyddet minskar risken för stötbelastningar av föroreningar vid höga vattenstånd. Den ekologiska och kemiska statusen bedöms inte påverkas negativt av det föreslagna översvämningsskyddet utan snarare positivt. 9.2 Vattenstånd och flöden Flacka områden kan ha en dämpande effekt på höga flöden. Det kan vara gynnsamt för nedströmsliggande områden om höga flöden breddar ut på våtmarker eller jordbruksmarker och på så vis kvarhålls i terrängen tills flödestoppen passerat. Om en vall byggs för att skydda Vansbro innebär det att den volym vatten som annars skulle uppehållas i centrala Vansbro istället fortsätter i vattendraget. Detta innebär att flödena nedströms Vansbro teoretiskt sett kan öka om vallen byggs. Ökningen av flödena nedströms Vansbro bedöms dock som mycket liten på grund av: a) Flödena i Västerdalälven nedströms Vansbro beror främst på flödena i Västerdalälven och inte i Vanån. Flödet från Vanån utgör ca 22 % av flödet i Västerdalälven nedströms Vansbro. Invallningen kan enbart påverka flödena i Vanån. repo001.docx 2012-03-2914 39 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx b) Området som vallen ”hindrar” vattnet att strömma in i vid Vansbro skulle kunna uppehålla en vattenvolym om ca 384 000 kubikmeter (Figur 9-2), (vattenvolymen i den översvämmade ytan innanför vallarna, beräknat i höjdmodell utifrån vattenyta på 100-årsflödet). Denna volym kan jämföras med volymen i högflöden, t.ex. så motsvarar denna volym 8 % av 100-årsflödet under en timme. Då högflöden ofta pågår betydligt längre än en timme blir denna volym mycket liten jämfört med den totala volymen vatten i ett högflöde. c) Västerdalälven och Vanån är långa vattendrag där flödet kan dämpas på många ställen. Centrala Vansbro utgör en mycket liten del den totala ytan som flöden kan dämpas på längs vattendragen. Figur 9-2 Vattenutbredning i Vansbro utan invallning vid 100-årsflöde. Sammanfattningsvis kan sägas att det föreslagna översvämningsskyddet kommer att orsaka en ytterst marginell skillnad av översvämningssituationen utanför vallen. Vid en allvarlig översvämning som vid ett 200års flöde ges en cirka 2 cm högre vattennivå uppströms Vansbro. Beräknade översvämmade vattenområden vid 200-årsflöde utan skyddsvall och med skyddsvall redovisas i bilaga Vattenhastigheter vid 200-årsflöde 2D Vansbro 2015-05-18. Dock är nivåskillnaden så liten att skillnaden ej syns på kartorna. Förutom att vallens inverkan på flödet och vattennivån bedöms som mycket liten så är centrala Vansbro en av de minst lämpade ytorna att använda som flödesdämpare längs Västerdalälven och Vanån. repo001.docx 2012-03-29 40 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 9.3 Vattenhastighet och erosion En strömningsberäkning i 2D har modellerats och den redovisar att vattenhastigheterna generellt blir något högre i vattendraget med vall. Den höjda hastigheten sker framförallt i huvudfåran. Som mest kommer hastigheten att öka med cirka 0,3-0,4 m/s på två ställen i huvudfåran. I strandnära områden är skillnaden lägre. Figur 9-3 redovisar skillnaden i vattenhastighet med och utan vall vid ett 200 års flöde. Figur 9-3. Skillnad beräknade vattenhastigheter vid 200-årsflöde (hastighet med vall minus hastighet utan vall). En ökning av vattenhastigheten med upp till 0.2 m/s, med kort varaktighet, förväntas inte innebära ökad risk för erosionsskador vid stränderna. Brostödens (Inlandsbanan) erosionsskydd bör kontrolleras så att de är dimensionerade för beräknad maximal vattenhastighet (ca 1 m/s). Detta innebär att vallen inte kommer att medföra någon ytterligare erosionsrisk i tex strandkanter eller liknande. Den erosion som sker är kopplad till högflödet oavsett om vallen är uppbyggd eller inte. 9.4 Förorenad mark På grund av tidigare markanvändning (se kap 9.3.1 Tidigare verksamheter har lämnat föroreningar) har ett flertal miljötekniska mark- och grundvattenundersökningar genomförts i området. repo001.docx 2012-03-2914 41 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx Undersökningarna har omfattat Träkolsområdet som utgörs av två delområden i den norra delen, benämnda som område A och B samt Brosågenområdet i sydost, benämnt som område C, se översiktskarta nedan. Figur 9-4 Översiktskarta med område som undersökts ang. föroreningar i mark och vatten (käll: Bilaga A Statsbidragsansökan). 9.4.1 Bedömningsgrunder För att bedöma riskerna att människa och miljö påverkas av föroreningar i marken har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två olika typer av markanvändning: känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Utefter skyddsvallen i Vansbro är den planerade markanvändningen ”mindre känslig”. Det innebär att människor kan vistas i området tillfälligt utan risk för påverkan på hälsan. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas. De generella riktvärdena tar hänsyn till ett antal exponeringsvägar bland annat inandning av föroreningar vid vistelse inomhus. Eftersom inga byggnader kommer att uppföras där skyddsvallen planeras, skiljer sig de platsspecifika förutsättningarna åt jämfört med de generella antagandena. Platsspecifika riktvärden har preliminärt beräknats och visar att högre halter av flyktiga föroreningar än MKM, kan tillåtas i marken utan risk för människors hälsa. repo001.docx 2012-03-29 42 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL För att bedöma föroreningssituationen i grundvatten saknas generella riktvärden från Naturvårdsverket. Som bedömningsgrunder kan istället Svenska Petroleum Institutets (SPI) rekommenderade riktvärden användas för organiska ämnen. Riktvärdena baseras på olika exponeringsvägar och för det aktuella området i Vansbro är det mest relevant att jämföra med värden för spridning till ytvatten. För metaller kan gränsvärden för dricksvatten enligt Statens Livsmedelsverks föreskrifter utgöra grund för riskbedömning. 9.4.2 Föroreningssituation i delområden Tidigare undersökningar av verksamhetsområdena A och B (Träkolsområdet) och C (Brosågenområdet) visar att det finns föroreningar i mark och grundvatten. I marken inom de olika delområdena har följande föroreningar påträffats i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM): Delområde A: metaller (arsenik, koppar) och organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX och PAH) Delområde B: metaller (arsenik, bly, zink) Delområde C: organiska ämnen (alifater, dioxiner) Prover på grundvatten från de olika delområdena visar på följande föroreningar i halter som överstiger jämförvärden: Delområde A: metaller (arsenik, bly, krom) och organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX, PAH) Delområde B: metaller (arsenik, zink) Delområde C: organiska ämnen (alifater, PAH) 9.4.3 Föroreningssituation utefter skyddsvallen I det förberedande arbetet med anläggandet av vallen har föroreningssituationen i marken kartlagts längs den planerade sträckningen för skyddsvallen inklusive 2 meter ut från släntfot. Arbetet har utförts med syfte att bedöma behov av sanering utefter planerad sträckning för skyddsvallen. Resultatet av undersökningen visar att det finns föroreningar (metaller och organiska ämnen) inom delområde A och C inom det markområde som vallen kommer att ta i anspråk. Marken behöver därför saneras inför anläggandet av vallen för att kvarvarande risker ska vara acceptabla. Inför sanering kommer en saneringsanmälan att skickas till tillsynsmyndigheten. Anmälan kommer att omfatta en beskrivning av hur saneringen kommer att utföras såsom hur massor kommer att hanteras och vilka åtgärdsmål som kommer att vara tillämpbara. 9.5 Naturmiljö Skyddsvallens konsekvenser för naturmiljön bedöms som små. repo001.docx 2012-03-2914 43 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx Den västra delen av den befintliga Norlinvallen går genom Idbäcksmyrarna, en våtmark som tas upp i länsstyrelsens våtmarksinventering, men som har lägre naturvärden i den del som berörs av vallen (klass 4) än för våtmarken i övrigt (klass 2). Öster om Norlinvallen finns även ett sumpskogsområde enligt Skogsstyrelsen. Norlinvallen kommer i detta område att förstärkas och höjas med cirka 1 meter. Åtgärderna på vallen kommer inte att påverka hydrologin i jämförelse med nuvarande förhållanden. Markintrång och avverkning av befintlig trädvegetation begränsas till den befintliga vallens absoluta närhet där naturvärdena rimligen är lägre än längre ut i våtmarken respektive i sumpskogen. Vid arbetet vid vallen ska hänsyn tas så att körskador på våtmarkerna undviks. På sträckan där ny vall anläggs kommer naturmark utan utpekade värden att påverkas, genom markintrång och avverkning. Mellan Inlandsbanan och Västerdalsbanan finns större tallar, men i övrigt berörs mestadels trivial lövskog. De stora tallarna bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Beträffande vattenmiljön, se avsnitt 9.1.3 Påverkan på vattenmiljön p.g.a. utfyllnad i viken. 9.6 Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar eller skyddade kulturmiljöer i vallens sträckning. Centrala Vansbro är av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset berörs inte direkt av vallen men översvämningsskyddet är viktigt för att skydda centrala Vansbro från översvämningar. På motsatt sidan av Vanån finns blästbrukslämningar med slaggvarp som är klassade som fornlämning, dessa förväntas inte påverkas av anläggande av en vall. Man kan konstatera att ett 200års flöde med vall inte ger någon erosion som påverkar denna sida av Vanån mer negativt än vad ett 200års flöde utan vall gör. Projektets konsekvenser för kulturmiljön bedöms vara positiva i och med att området kring Järnvägsgatan i Vansbro, som klassas som riksintresse för kulturmiljövård, kommer att skyddas från Vanåns högflöden. 9.7 Landskapsbild Sammantaget blir skyddsvallens konsekvenser för landskapsbilden små. Vallen är relativt låg på större delen av sträckan och döljs vanligen av skog sett på håll. På nära håll blir den synlig framför allt för människor som vistas på själva vallen samt där vallen ligger exponerad i ett öppet landskap. På längre håll blir den endast synlig från enstaka platser, över vattnet. Vallen förses med erosionsskydd av krossmaterial på den sida som vetter mot Vanån och gräsbesås på den andra sidan. Vallens påverkan på landskapsbilden beror dels på det intryck vallen i sig gör, dels på det markintrång den förorsakar, med fällning av skogsvegetation som följd. Vegetation kommer att behöva avverkas för ett stråk som är något bredare än själva vallen, för att möjliggöra anläggandet. Även etableringsytor och ytor för repo001.docx 2012-03-29 44 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL masshantering tar mark i anspråk. Dessa kommer dock att återställas efter avslutat bygge. Mer om vallens utformning redovisas i kapitel 8.1. Analysen av landskapsbildspåverkan har fokuserats på de delar av vallen där den kommer att synas från omgivningen. Konsekvenserna av att landskapsbilden förändras ligger på det upplevelsemässiga planet och beror alltså på vem som betraktar landskapet och vad den personen har för inställning till landskapets värden. Där man är personligt berörd, t.ex. genom att utsikten från ens tomt förändras, kan förändringar upplevas mer negativt än de annars skulle ha gjort. I det aktuella fallet med en ny skyddsvall, bedöms förändringarna av landskapsbilden ha en hög acceptans hos berörda Vansbrobor och andra som kommer att se vallen, genom att syftet med anläggningen är att motverka översvämningsskador. Nedan kommenteras de delar av vallen som kommer att kunna betraktas av människor i större omfattning. - På sträckorna genom skogen i väster, där vallen kan nyttjas som gång- och cykelväg på samma sätt som Norlinvallen gör idag och därmed kommer att ses på nära håll av människor som nyttjar vallen och skogen för rekreationsändmål. Skillnaden mot nollalternativet vad gäller landskapsbilden blir liten. Vallen byggs på med cirka 1 meter och kommer att göra ungefär samma intryck i landskapet som idag. - Vid korsningen med Inlandsbanan i nordost, där starten för Vansbrosimningen går. Vallen kommer att ligga på en öppen grusplan, direkt söder om järnvägsbron över Vanån. Här blir skyddsvallen låg, cirka 1 meter över omgivande mark. Vallen svänger av söderut bakom järnvägsbanken och är där högre, cirka 2,5 meter över mark, men kommer att döljas av järnvägsbanken sett från grusplanen. - Mittemot norra delen av Saltvik kommer vallen att ligga vid en vik av Vanån, med utfyllnad i vattnet. Järnvägen, Inlandsbanan, går längs viken och skyddsvallen kommer att ligga utanför järnvägen, cirka 0,5 meter över banvallens nivå, vilket innebär cirka 3 meter över vattenytan. Vallen kommer att vara klädd med bergkross (erosionsskydd), på den sida som vetter mot ån, ett material som i färg och karaktär avviker från landskapet i övrigt. Den blir synlig från bostadsbebyggelse i norra delen av Saltvik, från vattnet samt från Västerdalsbanan vid dess passage över ån, söder om viken. Det är en fördel om krossmaterial med en mörkare färg väljs, eftersom ljust material blir mer synligt. repo001.docx 2012-03-2914 45 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx Figur 9-5. Vanån vid en bostadstomt i Saltvik. På motsatt sida av ån går järnvägen på bank (se notering på fotot). Skyddsvallen kommer att ligga framför järnvägsbanken, med viss utfyllnad i viken, och blir cirka 0,5 meter högre än järnvägsbanken. - Där Inlandsbanan viker av från Västerdalsbanan går en gång- och cykelväg på bro över till Saltvik. En annan gc-väg följer Inlandsbanan norrut. Järnvägar och gc-vägar bildar tillsammans ett öppet stråk i det annars skogklädda området. Öppenheten förstärks av att här även finns en grusbelagd upplagsyta nedanför gc-vägen. Här kommer vallen att korsa grusplanen och bli synlig från båda gångoch cykelvägarna, men landskapet är redan präglat av infrastrukturen och därmed inte särskilt känsligt. - På sträckan förbi Brosågen ligger vallen längs stranden, innanför strandskogen. Strandskogen bedöms gå att bevara till stor del och kommer därmed att skymma vallen sett från vattnet, från bebyggelsen i Saltvik och från broarna över Vanån. På kortare sträckor blir vallen synlig, men landskapet är här redan präglat av industriområdet, vilket gör att dess karaktär förändras mindre än på den ovannämnda sträckan i viken. repo001.docx 2012-03-29 46 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL Figur 9-6. Gång- och cykelvägen till Saltvik går på bro över Vanån strax efter korsningen med Västerdalsbanan. I detta öppna område blir vallen synlig. Figur 9-7. Utsikt mot Brosågenområdet från gång- och cykelbron över Vanån. Förutsatt att strandskogen bevaras i största möjliga mån kommer skyddsvallen endast att skymta på några ställen. Vallen bedöms inte bli synlig från bostadshusen väster om Syratjärn, vid vallens nordvästra del. Den skyms av skog. Sett från Järnvägsgatan, inne i Vansbro tätort, bedöms vallen skymmas av bebyggelsen på Brosågenområdet och vegetation. 9.8 Rekreation och friluftsliv Skyddsvallen får positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv, dels genom att rekreationsområden och -anläggningar i Vansbro tätort skyddas från översvämning, dels genom att skyddsvallen i sig kommer att kunna användas som gång- och cykelväg på stora delar av vallen, på samma sätt som Norlinvallen nyttjas idag. Nordöstra delen av vallen är dock inte avsedd att användas som gång- och cykelväg, eftersom det redan finns en befintlig gång- och cykelväg helt nära, som följer Inlandsbanan. Skyddsvallen påverkar inte förutsättningarna för att använda skogen väster om idrottsplatsen Vanåvallen för promenader och skolaktiviteter. Vallen uppförs med släntlutningen 1:2, vilket inte antas utgöra hinder för förflyttning till fots över vallarna. Vanån nyttjas för fisk, båtturer och bad. Utfyllnaden i Vanån behöver utföras under en tidsperiod då grumling av vattnet varken påverkar fisk i Vanån eller de tävlande i Vansbrosimningen. Vallen innebär att Vansbrosimningens startplats säkras mot översvämningsskador, vilket är positivt. Befintliga gång- och cykelvägar i närheten av vallen påverkas inte. repo001.docx 2012-03-2914 47 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 9.9 Buller Buller uppkommer vid anläggningsskedet och då främst i form av transporter. Anläggande av vallen kommer att kräva massor vilka kommer att transporteras till arbetsområdena. Detta kommer bl.a. att alstra buller och medföra tillskott av tunga transporter. Transporterna kommer att i möjligaste mån utföras under dagtid. Allt buller under byggtiden klassas som byggbuller. Buller från trafik till och från byggplatsen ska bedömas efter riktvärdena för trafikbuller, men trafik inom byggplatsen räknas som byggbuller. Information till de kringboende bör alltid ske om arbetet förväntas ge höga bullernivåer. Anläggningsarbeten inklusive transporter kommer huvudsakligen att bedrivas dagtid. De samlade konsekvenserna under byggtiden bedöms vara måttliga. 9.10 Påverkan på riksintressen mm Järnvägen (riksintresse för kommunikation) påverkas inte av projektet i sig men kan komma att påverkas vid en översvämningssituation utan ett översvämningsskydd, dvs. nollalternativet. Järnvägsgatan i Vansbro (riksintresse för kulturmiljö) påverkas ej av skyddsvallen då den skyms av bebyggelse på Brosågensområdet eller av vegetation. Översvämningsskyddet skyddar järnvägsgatan från översvämningar. repo001.docx 2012-03-29 48 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL 10 Uppfyllelse av miljömål I Tabell 10-1 redovisas de regionala miljömål som framtagits med bakgrund av de nationella miljömålen, och som är applicerbara på utbyggnad av vallen i Vansbro. Tabell 10-1Verksamhetens överenstämmelse med miljömålen Miljömål Påverkan/betydelse Giftfri miljö Vid anläggningsskedet kan viss negativ påverkan uppstå under en kort och tidsbegränsad period då man måste hantera förorenade massor. På sikt kommer vallen innebära en positiv påverkan då man förhindrar spridning av föroreningar (från förorenad mark, avloppssystemet och dagvattensystemet) vid en översvämning. Ingen övergödning Viss positiv påverkan då vallen förhindrar att en översvämning sköljer ut orenat avloppsvatten, som bidrar till övergödning. Levande sjöar och vattendrag Viss positiv påverkan, då vallen förhindrar att en översvämning sköljer ut föroreningar i Vanån. Myllrande våtmarker Positiv påverkan genom att man förhindrar spridning av föroreningar vid en översvämning. Viss negativ påverkan uppstår dock genom markanspråket där den befintliga Norlinvallen förhöjs på sträckan över våtmark, men det rör sig om små ytor. God bebyggd miljö Planförslaget bidrar i hög grad till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, genom att skyddsvallen skyddar Vansbro tätort mot de skador en översvämning skulle ge Ett rikt växt- och djurliv Positiv påverkan genom att vallen förhindrar spridning av föroreningar i naturen vid en översvämning. Viss negativ påverkan uppstår dock vid anläggandet, då naturmark tas i anspråk för skyddsvallen, men det rör sig om relativt små ytor Följande miljömål bedöms inte påverkas av de planerade åtgärderna: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande skogar Ett rikt odlingslanskap Storslagen fjällmiljö repo001.docx 2012-03-2914 49 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL YVSE p:\3310\3314629\000\12-text\1-samråd\mkb_150917.docx 11 Avstämning mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler Bevisbörderegeln Genom att ta fram underlag inför tillståndsansökan, följa upp att reglerna följs när verksamheten bedrivs samt att ta ansvar för att eventuella olägenheter på grund av verksamheten tillgodoses kravet. Kunskapskravet Verksamhetsutövaren har genom utförda utredningar etc. införskaffat den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Försiktighetsprincipen Försiktighetsmått vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Bland annat tas kontrollprogram fram i syfte att minimera risken att befintliga markföroreningar sprids i samband med anläggandet av översvämningsskyddet. Produktvalsprincipen Så långt det är möjligt väljs materiel som påverkar miljön i minsta möjliga utsträckning. Hushållningsprincipen Uppkomna schaktmassor återanvänds i möjligaste mån. Lokaliseringsprincipen Översvämningsskyddets omfattning och sträckning har utretts i samband med förstudien och senare utredningar. Skälighetsprincipen Planerade åtgärder syftar till att skydda de centrala delarna av Vansbro med ett flertal samhällsviktiga funktioner vilket bedöms vara av stort allmänt intresse. Planerade åtgärder bedöms vara ekonomiskt rimliga i förhållande till miljönytta och projektets kostnad. Skadeansvaret Skada på miljön minimeras så långt det är möjligt. Stoppregeln Stoppregeln bedöms ej som relevant i detta ärende. repo001.docx 2012-03-29 50 (50) PRELIMINÄR HANDLING 2015-09-17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL
© Copyright 2024