1. No category

Datum
2015-10-20
STORFORS
KOMMUN
Ersättare
FÖR KÄNNEDOM
KALLELSE
Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde.
Tid:
Måndagen den 26 oktober 2015 kl. 08.15.
Plats:
Sammanträdesrum Kerimäki, Kommunhuset Storfors.
Ärenden
1
Val av protokollsjusterare samt tid och
plats för justering.
2
Godkännande/komplettering av
föredragningslistan.
3
Meddelanden.
4
Verksamhetens anmälningsärenden.
5
Revidering av kommunfullmäktiges
arbetsordning.
6
Revidering av reglemente för
myndighetsnämnden i Karlskoga och
Storfors kommuner.
7
Reviderad förbundsordning för
Värmlands läns Kalkningsförbund.
8
Uppdatering av kommunens deltagare i
POSOM-gruppen.
Sid
Paragraf
Ärenden
Sid
Paragraf
9
Kvartalsrapport 3.
Handlingar delas ut på
sammanträdet.
10
Budget 2016, ram 2017-2018.
Handlingar delas ut på
sammanträdet.
11
Svar på revisionsrapport gällande
delårsrapport.
12
Sammanträdestider 2016.
13
Val av styrelse till kooperativet Trygga
hem i Storfors.
14
Remiss: Gullspångsälvens vattenvårdsförbunds nya kontrollprogram.
15
Anställning av integrationshandledare,
90,63 %, vikariat.
16
Anställning av integrationshandledare,
93,24 %, vikariat.
17
Anställning av integrationshandledare, 2
st 50-75 % vardera, tillsvidare.
18
Anställning av personlig assistent,
73,6% tillsvidare.
19
Anställning av barnomsorgspersonal
Viken, 100 % tillsvidare.
20
Anställning av barnomsorgspersonal
Hagen, 100 % vikariat.
21
Anställning av socialsekreterare, 100 %
tillsvidare
Hans Jildesten
ordförande
STORFORS KOMMUN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Handläggare:
Datum: 2015-10-01
Lennart Aronsson
Dnr: KS 2015-0314
Kommunfullmäktige
Arbetsordning för kommunfullmäktige i Storfors kommun
Sverige Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett förslag till
ny arbetsordningen för kommunfullmäktige.
Förslag till ny arbetsordning grundar sig på lagändringar som skett
vilket gör att arbetsordningen bör revideras.
SKL har haft vid framtagande av förslaget för ny arbetsordning för
kommunfullmäktige följande utgångspunkter:
- innehållet i kommunallagen.
- utvecklingen av kommunal praxis.
- den kommunaldemokratiska utvecklingen.
- hänsyn till skiftande lokala förutsättningar i kommuner och
landsting.
Beslutsunderlag
Sveriges kommuner och landstings cirkulär 2014:57.
Bilaga: Arbetsordning för fullmäktige – Ett underlag för lokala
bedömningar.
Förslag till ny arbetsordning för kommunfullmäktige i Storfors
kommun.
Förslag till beslut
Föreslå kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att fastställa
arbetsordning för kommunfullmäktige från och med 2016-01-01
enligt bilaga.
Mikael Jareke
Kommunchef
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Arbetsordning för kommunfullmäktige i Storfors kommun
Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller
bestämmelserna i denna arbetsordning.
Antalet ledamöter (5 kap. 1–3 §§ KL)
1 § Fullmäktige har 27 ledamöter.
Kommunfullmäktiges presidium (5 kap. 6 § KL)
2 § De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland
ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande som tillsammans
utgör fullmäktiges presidium.
Val till presidiet ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång.
Vid valet bestämmer fullmäktige tiden för uppdragen.
Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i
den mån ordföranden anser att det behövs.
3 § Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit
ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).
Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara
ålderspresident.
4 § Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin
presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av
tjänstgöringstiden för den som har avgått.
Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten
ordförandens uppgifter.
Kommunfullmäktiges presidiums uppdrag (5 kap. 64 § KL p 10)
5 § Presidiets uppgifter är att:
Planera för teman och informationspunkter i anslutning till fullmäktiges sammanträden.
1
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Regelbundet träffa fullmäktiges gruppledare, kommunstyrelsens presidium,
ledningen i de kommunala bolagen samt kommunens revisorer.
Följa upp enskilda fullmäktigebeslut.
Inhämta information om processer i pågående särskilt viktiga strategiska ärenden från
förvaltningen.
Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 7, 8 och 10 §§ KL)
6 § Fullmäktige håller 9 ordinarie sammanträden varje år. För varje år bestämmer
fullmäktige dag och tid för sammanträdena.
De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder det nyvalda fullmäktige
första gången i oktober.
Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd
med styrelsens presidium.
7 § Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd
med vice ordförandena.
En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska
innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra
sammanträdet.
8 § Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena
ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet.
Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett
sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare underrättas
om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på kommunens officiella
anslagstavla och webbplats, www.storfors.se.
9 § Fullmäktige sammanträder i Kulturhuset, Storfors.
Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst
sammanträde.
2
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
10 § Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om
sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats.
Ordförande bestämmer efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning uppgift om
de ärenden som ska behandlas skall införas i de tidningar som kommunfullmäktige beslutar.
Skulle inte alla ärenden annonseras ska i annonsen anges var samtliga uppgifter i
kungörelsen finns tillgängliga.
Samtliga uppgifter i kungörelsen ska göras offentliga på kommunens hemsida minst en
vecka före sammanträdesdagen.
Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa
annonseringen i ortstidningarna samt på webbplatsen.
Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde
11 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta
sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.
Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde
en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige
genast när och var sammanträdet ska fortsätta.
Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse
om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.
Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett
sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är
närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet.
Ärenden och handlingar till sammanträdena
12 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska
behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.
13 § Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de
ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före
sammanträdet.
Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och
ersättare före sammanträdet.
Kallelse och övriga handlingar skickas med post samt elektroniskt. Handlingarna i varje
ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet.
Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det
sammanträde vid vilket de avses bli ställda.
3
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 12–17 §§ KL)
14 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett
sammanträde, ska snarast anmäla detta till fullmäktiges sekreterare eller annan anställd vid
kommunstyrelsens nämndadministration. Sekreteraren eller ordföranden underrättar den
ersättare som står i tur att tjänstgöra.
15 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder
uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden
in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.
Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring.
16 § Det som sagts om ledamot i 14 och 15 §§ gäller också för ersättare, som kallats till
tjänstgöring.
17 § Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra
under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock
inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.
Upprop
18 § En uppropslista med de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig
under hela sammanträdet. Uppropslistan upptar valda ledamöter och utsedda ersättare.
I början av varje sammanträde förrättar sekreteraren eller ordföranden upprop enligt
uppropslistan.
Upprop ska också ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och
när ordföranden anser att det behövs.
Protokolljusterare (5 kap. 61 § KL)
19 § Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från
sammanträdet.
Sedan upprop har skett enligt 18 §, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med
ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda
ordföranden vid röstsammanräkningar.
4
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Turordning för handläggning av ärendena
20 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen.
Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.
Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns
med i kungörelsen.
Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för
att återuppta det senare under sammanträdet.
Yttranderätt vid sammanträdena
(4 kap. 18 § första stycket och 19 §, 5 kap. 21, 22, 31, 53 och 56 §§ KL)
21 § Rätt att delta i överläggningen har
- ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller en gemensam nämnd vid
behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs.
- ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige
behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.
- ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som
besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av
svaret.
- styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ KL, när
fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget.
22 § Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar
revisionsberättelsen och årsredovisningen.
Revisorerna får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör
revisorernas granskning eller revisorernas egen förvaltning.
23 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som behövs,
kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna,
revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena.
Detsamma gäller utomstående sakkunniga.
Ingår kommunen i en gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice
ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i
den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna
upplysningar vid sammanträdena.
5
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice
ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett
sammanträde får yttra sig under överläggningarna.
24 § Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden.
Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid
sammanträdena.
Talarordning och ordningen vid sammanträdena
25 § Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning han eller
hon har anmält sig och har blivit uppropad.
Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på
högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs
omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs.
Talaren har rätt till replik på replik.
Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av
ordföranden, får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under
hans eller hennes anförande.
Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse.
Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa
sammanträdet.
Yrkanden
26 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden
igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har
uppfattats korrekt.
Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande
ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.
Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta
det skriftligt.
6
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Deltagande i beslut (4 kap. 20 § första stycket KL)
27 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till
ordföranden, innan beslutet fattas.
En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige
fattar det med acklamation.
Omröstningar
(4 kap. 20 § andra stycket, 5 kap. 42–44 och 46 §§ KL, samt 2 § lag (1992:339) om
proportionellt valsätt)
28 § När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har
utsetts att justera protokollet.
Omröstningarna genomförs genom att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet
sker enligt uppropslistan.
Ordföranden avger alltid sin röst sist.
Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får
inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven
röst efter klubbslaget.
Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning
genomföras omedelbart.
29 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som
valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.
En valsedel är ogiltig om den
- upptar namnet på någon som inte är valbar,
- upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas,
- upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.
Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt.
För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.
Motioner (5 kap. 23 § 2 p KL)
30 § En motion
- ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter.
- får inte ta upp ämnen av olika slag.
7
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
- väcks genom att den ges in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med
fullmäktige.
En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett
sammanträde.
Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt.
Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober.
Medborgarförslag (5 kap. 23 § 5 p KL)
31 § Den som är folkbokförd i Storfors kommun får väcka ärende i fullmäktige
(medborgarförslag). Ett medborgarförslag
- ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer.
- ska innehålla namnförtydligande, adress och telefonnummer.
- får inte ta upp ämnen av olika slag.
- väcks genom att det lämnas in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med
fullmäktige.
Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak i fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges
befogenhetsområde.
Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet.
Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att
handlägga ärendet.
Om fullmäktige har överlåtit ärendet till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som
avser handläggningen i fullmäktige.
Medborgarförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det
förslaget väcktes.
När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren
underrättas.
Den som har väckt ett ärende genom medborgarförslag har rätt att delta i överläggningarna
när fullmäktige behandlar ärendet.
Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag
som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie
sammanträden i april och oktober.
8
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Kommunala bolags och företagens initiativrätt
(3 kap. 17 och 18 §§ och 5 kap. 23 § 6 p KL)
32 § Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ KL får väcka ärenden i
fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta
ställning till.
Interpellationer (5 kap. 49-53 §§ KL)
33 § En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot.
Den bör ges in till styrelsens kansli senast en dag före det sammanträde vid vilket ledamoten
avser att ställa den.
En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör
som ledamot vid sammanträdet.
En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då
interpellationen ställdes.
Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att
lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen.
Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret senast dagen före den
sammanträdesdag då svaret ska lämnas.
Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 eller
18 §§ KL, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av
fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.
Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av
interpellationen till ordföranden i styrelsen eller till ordföranden i en annan nämnd i ett
kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har
särskilda förutsättningar att besvara interpellationen.
En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på
interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte.
Frågor (5 kap. 54-56 §§ KL)
34 § En fråga ska
- vara skriftlig och undertecknad av en ledamot.
- ges in till styrelsens kansli senast en dag före det sammanträde vid vilket ledamoten
avser att ställa den.
9
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Vad som sägs i 33 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock
inte vara skriftligt.
En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.
Beredning av ärenden (5 kap. 26-34 §§ KL)
35 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som
fullmäktige ska behandla ska beredas.
Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av
sådana ärenden.
På varje ordinarie sammanträde med fullmäktige ska redovisas de fullmäktigeärenden som
har kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut som har
fattats om beredning och remiss av sådana ärenden.
Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 § KL)
36 § Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av
uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds
reglemente.
Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 § KL)
37 § Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.
Valberedning
38 § På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en
valberedning för den löpande mandatperioden. Bland ledamöterna väljer fullmäktige
vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande.
Valberedningen består av en ledamot och en ersättare från varje politiskt parti som finns
representerat i kommunfullmäktige.
Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med
undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är
ordförandeval.
Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även andra val utan föregående beredning.
Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.
10
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Beredning av revisorernas budget
39 § Presidiet bereder revisorernas budget.
Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 §§ KL)
40 § Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.
Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar
varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som
han eller hon har lett.
Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska
redovisas skriftligt innan fullmäktige justerar den.
Reservation (4 kap. 22 § KL)
41 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera
reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt.
Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för
justeringen av protokollet.
Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen
avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den
sammanträdesdag beslutet fattades.
Expediering och publicering
42 § Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs
av besluten i protokollet.
Styrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet.
Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och
övriga handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat.
43 § Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 § KL uppställda kraven på tillkännagivande även
inom samma tid publiceras på kommunens webbplats.
11
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Allmänhetens frågestund (8 kap 20 §)
44 § Allmänheten skall beredas tillfälle att ställa frågor (allmänhetens frågestund).
Om frågor framställs som är av den karaktären att de ej kan besvaras vid sammanträdet utan
kräver utredning lämnas svar vid nästkommande sammanträde.
Allmänhetens frågestund hålls, innan fullmäktige behandlar kommunfullmäktiges ordinarie
ärende.
Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma.
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden hur frågestunden skall
genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för
att lämna upplysningar under den.
Ordet är fritt
45 §
a) Politiker i Kommunfullmäktige bereds tillfälle att framföra synpunkter vid
Kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden under punkten Ordet är fritt.
b) Ordet är fritt, skall om möjligt finnas som en punkt vid ordinarie
sammanträde med Kommunfullmäktige och då i början av sammanträdet,
direkt efter Allmänhetens frågestund.
c) Ärenden under punkten skall innehålla ämne av allmänt intresse och skall beröra
kommunens intresseområden. Ärendet får inte avse myndighetsutövning mot enskild
eller beröra ärenden som finns med på dagordningen för innevarande sammanträde.
Presidiet avgör om ärendet uppfyller kriterierna.
d) Ledamot i Kommunfullmäktige som önskar diskutera ett ärende skall anmäla detta,
med angivande av ärendets innehåll, till ordföranden senast trettio minuter innan
sammanträdet börjar.
e) I kungörelsen inför sammanträdet skall anges att Ordet är fritt. Uppgift om detta
skall också tas in där Kommunfullmäktiges sammanträden annonseras.
f) Det är inte tillåtet att efter avslutat anförande avsluta med yrkande ställt till
Kommunfullmäktige.
Ordet är fritt är tänkt att inspirera och initiera till fortsatt arbete i de politiska
partierna, styrelser/nämnder, kommunala verksamheter eller andra instanser.
12
STORFORS
KOMMUN
Fastställd av KF
2015-xx-xx
Förslag 2015-09-16
Fullmäktigeberedning
46 §
Fullmäktige får tillsätta en eller flera särskilda tidsbegränsade fullmäktigeberedningar för
beredning av visst ärende eller behandling av viss fråga. Fullmäktige bestämmer för varje
tillfälle antalet ledamöter och ersättare i dessa särskilda beredningsorgan, mandattiden och
dess arbetsformer.
Denna arbetsordning träder i kraft den
13
Tjänsteskrivelse
2015-09-10
1 (2)
Dnr
Handläggare
XX
Kommunfullmäktige
Revidering av reglemente för myndighetsnämnden i
Karlskoga och Storfors kommuner
Sammanfattning
Från hösten 2014 gäller nya regler för produkter som innehåller vissa
kemiska ämnen, så kallade sprängämnesprekursorer. Reglerna har sin
grund i en EU-förordning (98/2013) som kompletterats med lagen
(2014:799) om sprängämnesprekursorer. Syftet med reglerna är att
minska möjligheterna till tillverkning av hemgjorda sprängämnen.
Kommunerna har i och med de nya reglerna fått ett nytt tillsynsområde
och med anledning av detta behöver kommunfullmäktige delegera
uppgiften till ansvarig nämnd vilken föreslås vara myndighetsnämnden
för Karlskoga och Storfors.
Myndighetsnämndens reglemente behöver därmed kompletteras
avseende Lagen om sprängämnesprekursorer.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 10 september
2015
Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att revidera
myndighetsnämndens reglemente enligt följande:
1. Tillägg i § 1:
”Myndighetsnämnden är den nämnd som ansvarar för de
myndighetsuppgifter som åvilar kommunal nämnd som avses i
nedanstående lagar, inklusive de föreskrifter och förordningar som
meddelats med stöd av dessa lagar, samt angränsande lagar,
förordningar och föreskrifter.
- Miljöbalken (1998:808)
- Livsmedelslagen (2006:804)
- Tobakslagen (1993:581)
- Alkohollagen (2010:1622)
- Lag om handel med vissa receptfria läkemedel 2009:730)
- Strålskyddslagen (1998:220)
- Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574)
Tjänsteskrivelse
2015-09-07
- Lag om sprängämnesprekursorer (2014:799)
…”
Karin Jirénius
Kommunsekreterare
Expedieras till
Karlskoga kommun
Myndighetsnämnden i Karlskoga och Storfors
2 (2)
KS 2015.0076
STORFORS KOMMUN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Handläggare:
Datum: 2015-10-05
Mikael Jareke
Dnr: KS 2015-0315
Kommunfullmäktige
Reviderad förbundsordning för Värmlands Läns
Kalkningsförbund
Ändringar av förbundsordningen skall enligt, § 19 Bildandet och
ändringar i förbundsordningen, fastställas av respektive
medlemskommuns fullmäktige.
Vid direktionsmötet den 4 september 2015 antogs det förslag till
ändringar som presidiet vid mötet den 21 augusti beslutade förelägga
direktionen.
Medlemmarnas kommunfullmäktige föreläggs att fastställa den nya
förbundsordningen.
Beslutsunderlag
Sammanträdesprotokoll 2015-09-04 § 26.
Förbundsordning för ”Värmlands Läns Kalkningsförbund”.
Kommunstyrelsens ledningsutskotts förslag till kommunstyrelsen
och kommunfullmäktige
Fastställa reviderad förbundsordning för Värmlands Läns
Kalkningsförbund enligt bilaga.
Mikael Jareke
Kommunchef
Beslutet ska skickas till:
Värmlands Läns Kalkningsförbund
1(6)
Förbundsordning för ”Värmlands Läns
Kalkningsförbund”
1 § Namn och säte
Kommunalförbundets namn är ” Värmlands läns kalkningsförbund”. Förbundet har
sitt säte i Torsby kommun.
2 § Medlemmar
Medlemmar i förbundet är Arvika, Filipstads, Forshaga, Hagfors, Karlstads, Kils,
Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Torsby kommuner.
3 § Ändamål m.m.
Förbundets syfte är att svara för statsbidragsfinansierad kalkning av sjöar och andra
vattendrag inom medlemskommunerna enligt den av länsstyrelsen årligen upprättade
kalkningsplanen för länet.
Det ankommer härvid på förbundet att
- fortlöpande planera den kalkningsverksamhet som skall bedrivas inom
medlemskommunerna,
- efter samråd med berörda medlemskommuner och eventuella andra intressenter
upprätta och ge in ansökningar om statsbidrag för kalkning i medlemskommunerna
samt uppbära statsbidragen,
- lämna underlag till länsstyrelsens övergripande kalkningsplan och detaljplaner för
kalkningen,
- årligen – utifrån fastställd budget och kalkningsplanen - beräkna den del av
kostnaderna för kalkningsprojekten som skall betalas av respektive medlemskommun
och begära utbetalning av det kommunala bidraget till verksamheten,
- svara för genomförandet av kalkningen genom projektledning, upphandling av kalk
och kalkspridningstjänster, inköp av kalkdoserare och doserartillsyn,
- svara för kontroll av kalkningens genomförande och för uppföljning av resultatet av
kalkningsverksamheten genom provtagning m.m.,
- lämna underlag för och medverka vid länsstyrelsens effektuppföljning och
utvärdering av kalkningsverksamheten,
- vara medlemskommunernas kontaktorgan i kalkningsfrågor gentemot länsstyrelsen,
- i samverkan med länsstyrelsen, konsulter och andra intressenter delta i
kvalitetssäkring och annat utvecklingsarbete vad gäller kalkningsverksamheten,
Postadress: Värmlands läns Kalkningsförbund Adress: Ventilgatan 5D 653 45 Karlstad
Telefon: 0703-186003 E-post: kalkningsforbundet@torsby.se
Kommenterad [BE1]: Förslag till ny skrivning:
Förbundet skall ha sitt säte i någon av medlemskommunerna.
Förändring kan ske genom ett direktionsbeslut som protokollförs och
kopia biläggs förbundsordningen.
2(6)
3 § Ändamål m.m. (forts.)
- svara för kontakter med och information till fastighetsägare, fiskevårdsområden,
andra organisationer och allmänhet,
- i övrigt samordna och administrera den kalkningsverksamhet som bedrivs inom
medlemskommunerna.
4 § Organisation
Förbundet är ett kommunalförbund med direktion.
5 § Förbundsdirektionen
Förbundsdirektionen skall bestå av 12 ledamöter och 12 ersättare. Varje medlems
fullmäktige väljer en ledamot och en ersättare. Mandattiden är fyra år räknat från första
januari året efter det då allmänna val till kommunfullmäktige ägt rum i landet. När val
sker första gången skall det avse tiden från valets förrättande till utgången av år 2002.
Kommenterad [BE2]: Bör kunna tas bort då detta rörde
förbundets bildande
Förbundsdirektionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter en ordförande
och två vice ordförande.
6 § Revisorer
Kalkningsförbundet skall ha två revisorer, vilka utses av Torsby kommunfullmäktige.
Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen.
7 § Initiativrätt
Ärenden i direktionen får väckas av
- ledamot i direktionen,
- förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen,
- förbundskansliet.
Postadress: Värmlands läns Kalkningsförbund Adress: Ventilgatan 5D 653 45 Karlstad
Telefon: 0703-186003 E-post: kalkningsforbundet@torsby.se
Kommenterad [BE3]: Ändrad skrivning:
Ärenden i direktionen får väckas av
1. Ledamot i direktionen
2.. förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige
eller kommunstyrelsen
3.Förbundskansliet
Vid pkt 1 och 3 skall efter att direktionen sagt sitt, frågan skickas till
den kommun ärendet berör för slutgiltigt beslut. Är ärendet
förbundsövergripande skall samtliga kommuner få säga sitt innan
direktionen fattar ett beslut.
3(6)
08 § Administration
För beredning av ärenden till direktionen, och för löpande förvaltning och
verkställighet, skall förbundet ha ett förbundskansli placerat i Torsby. Direktionen
beslutar om bemanningsplan och delegations- och arbetsordning för personalen på
kansliet.
Kommenterad [BE4]: Detta tas bort då det inte i en
förbundsordning är givet var den skall placeras
9 § Anslag av kungörelse och andra tillkännagivanden
Anslag skall ske på Torsby kommuns anslagstavla.
10 § Finansiering av verksamheten
Kostnaderna för kalkningsförbundets verksamhet – såväl kostnaderna för
själva kalkningen som administrativa kostnader - avses i huvudsak finansieras
med statsbidrag. I den mån kostnaderna inte täcks av statsbidrag eller på annat
sätt, skall kostnaderna täckas genom bidrag från förbundsmedlemmarna.
Varje medlemskommun skall lämna bidrag till förbundet motsvarande den del av
kostnaderna för kalkningsprojekten i den egna kommunen som inte täcks av statsbidrag
i enlighet med vad som framgår av kalkningsplanen för länet.
Övriga bidrag från medlemmarna skall bestämmas i samband med att budgeten för
förbundet fastställs med utgångspunkt från respektive medlems andelstal i förbundet
enligt 11 §.
11 § Andel i tillgångar och skulder
Varje medlemskommun har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder
i förhållande till den kostnadsandel av den totala kalkningsverksamheten inom
medlems-kommunerna som belöper på kommunen i fråga. Denna andel skall
bestämmas utifrån de kostnader för kalkningsverksamheten som framgår av för året
gällande kalkningsplan för länet.
Nu angivna fördelningsgrunder skall även tillämpas vid skifte av förbundets behållna
tillgångar som föranleds av förbundets upplösning.
Postadress: Värmlands läns Kalkningsförbund Adress: Ventilgatan 5D 653 45 Karlstad
Telefon: 0703-186003 E-post: kalkningsforbundet@torsby.se
Kommenterad [BE5]: Förslag till ny skrivning:
Anslag skall ske på samtliga kommuners anslagstavla, alternativt på
respektive kommuns hemsida på lämplig plats. Likaså skall det anslås
på förbundets hemsida www.kalkningsforbundet.se
4(6)
12 § Samråd
Innan direktionen fattar beslut om avtal av större dignitet, större investeringar eller
större ändringar av kalkningsverksamhetens inriktning eller omfattning skall samråd
ske med samtliga förbundsmedlemmar.
13 § Budgetprocessen och ekonomisk styrning
Direktionen har att årligen fastställa budget för förbundet inom den ram som
medlemskommunerna enats om och som de angivit före maj månads utgång.
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret
samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionen skall
samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast den 15 september.
Budgetförslaget skall vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i 8 kap.
10 § kommunallagen.
Direktionen skall fastställa budgeten för nästkommande år senast före oktober månads
utgång.
Direktionen skall samråda med medlemmarna om väsentliga förändringar i
verksamheten som kan medföra att kommunbidraget påverkas.
14 § Uppsägning och utträde
En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet.
Uppsägningstiden är ett år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde.
Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och
den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade
tillgångar och skulder som gäller under det år då medlemmen utträder ur förbundet.
Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen
som föranleds av utträdet.
När en förbundsmedlem utträder ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder om inte annat överenskommits mellan den utträdande medlemmen och
de kvarvarande medlemmarna
Postadress: Värmlands läns Kalkningsförbund Adress: Ventilgatan 5D 653 45 Karlstad
Telefon: 0703-186003 E-post: kalkningsforbundet@torsby.se
5(6)
15 § Likvidation och upplösning av förbundet
Förbundet skall träda i likvidation om en majoritet av medlemmarna genom
samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattar beslut härom.
Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets
behållna tillgångar i anledning av likvidationen skall den i 11 § angivna
fördelningsgrunden mellan medlemmarna gälla.
När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets egendom i den mån det behövs för
likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på
annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får tillfälligt fortsättas, om det behövs för en
ändamålsenlig avveckling.
När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutredovisning
för sin förvaltning. Slutredovisningen skall ske genom en förvaltningsberättelse som rör
likvidationen i dess helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till
berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Till
slutredovisningen skall fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar
som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv.
När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst.
En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats
av direktionen får väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett
år från det att slutredovisningen delgavs medlemmen.
Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan
väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare
likvidationsåtgärd skall likvidationen fortsättas.
Postadress: Värmlands läns Kalkningsförbund Adress: Ventilgatan 5D 653 45 Karlstad
Telefon: 0703-186003 E-post: kalkningsforbundet@torsby.se
6(6)
16 § Tvister
Tvist mellan förbundet och dess medlemmar skall, om parterna inte kan nå en frivillig
uppgörelse, avgöras av allmän domstol.
17 § Arvoden
Arvoden till ledamöter och ersättare i direktionen respektive revisorer och revisorsersättare skall utgå enligt Torsby kommuns arvodesbestämmelser. Dock skall
grundarvode/ inläsningsarvode samt timarvode utgå med belopp som
Kalkningsförbundets direktion beslutat. Direktionen beslutar även om årsarvoden.
Arvode skall dock inte utgå till förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid i någon av
medlemskommunerna.
Kommenterad [BE6]: Föreslagen ändring:
fastställda
18 § Lån, borgen m.m.
Förbundet får ta upp lån intill sammanlagt högst 5 Mkr.
Förbundet får inte förvärva fast egendom, ingå borgen eller åta sig andra
ansvarsförbindelser, eller bilda eller förvärva andelar/aktier i andra företag. Förbundet
får heller inte ingå hyres- eller leasingavtal som löper på längre tid än 3 år.
19 § Bildandet och ändringar i förbundsordningen
Förbundet är bildat när medlemmarnas kommunfullmäktige antagit förbundsordningen
och ansvarar för kalkningsverksamheten enligt förbundsordningen från och med den 1
januari 2002.
Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och fastställas
av medlemmarnas kommunfullmäktige.
Postadress: Värmlands läns Kalkningsförbund Adress: Ventilgatan 5D 653 45 Karlstad
Telefon: 0703-186003 E-post: kalkningsforbundet@torsby.se
Kommenterad [BE7]: Viktigt att dessa eventuella ändringar vi
gör i förbundsordningen skickas ut efter septembermötet så att en ny
förbundsordning kan fastställas av resp. kommuner under hösten
2015. Därefter kan den nya förbundsordningen börja gälla fr.o.m. 1
januari 2016.
VÄRMLANDS LÄNS
KALKNINGSFÖRBUND
Direktionen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-09-04
Plats och tid
Halgåns doserar samt Klarälvdalens Folkhögskola 11:00 – 15:30
Beslutande
Anders Eriksson, Forshaga
Helena Anshammar, Sunne
Irene R-Karlsson, Hagfors
Thomas Backelin, Storfors
Alf Svanström, Säffle
Lars Olsson, Munkfors
Svante Persson, Kristinehamn
Peo Brodén, Torsby
Anna Wilén, Karlstad
Ej närvarande
Arvika
Filipstad
Kil
Övriga deltagande
Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare
Kjell Karlsson, Torsby (ersättare)
Bo Ribaeus, Säffle (ersättare)
Thomas Backelin, Storfors kommun
Irene Runkvist-Karlsson, Hagfors kommun
Utses att justera
Justeringens plats o tid
Underskrifter
Sekreterare
..................................................................
Paragrafer
20 - 30
Bengt Epperlein
Ordförande
..................................................................
Thomas Backelin
Justerande
………………………………………………………………………………..
Anna Wilén
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ
Värmlands läns kalkningsförbund direktion
Sammanträdesdatum
4 september 2015
Datum för anslags
uppsättande
Förvaringsplats
för protokollet
Underskrift
Datum för
anslags nedtagande
Kalkningsförbundets kansli, även på www.kalkningsforbundet.se/avtal
....................................................................................
Bengt Epperlein
Sida 1 av 7
VÄRMLANDS LÄNS
KALKNINGSFÖRBUND
Direktionen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-09-04
§ 20
Mötets öppnade
Ordf. Thomas Backelin öppnade mötet och hälsade alla välkomna.
§ 21
Val av justerare
Mötet valde Anna Wilén till att justera mötesprotokollet
Sida 2 av 7
VÄRMLANDS LÄNS
KALKNINGSFÖRBUND
Direktionen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-09-04
§ 22
Arvodesregler
Ordförande redogjorde för vilka arvodesregler som gällde. En liten
diskussion uppstod då som hänsköts till att tas upp igen under punkt 8 i
dagordningen.
§ 23
Godkännande av dagordningen
Dagordningen godkändes av mötesdeltagarna
§ 24
Föredragning av periodiserad budgetuppföljning 1/1 – 31/7 2015
Förvaltningschefen föredrog hur det ser ut på utgiftssidan. Inga poster
som sticker ut förutom att de poster som betalas i förväg kvartalsvis
också uppvisar underskott i ett månadsvis periodiserat budgetarbete.
Sida 3 av 7
VÄRMLANDS LÄNS
KALKNINGSFÖRBUND
Direktionen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-09-04
§ 25
Föredragning av skrivelse till Hav och Vattenmyndigheten
Förvaltningschefen föredrog den skrivelse som upprättats p.g.a. den
ändrade ordningen när det gäller fördelning av statsbidrag till
Länsstyrelserna för Kalkningsverksamheten. Om nuvarande ordning
permanentas så kommer det att få konsekvenser för Kalkningsförbundet.
Alla vara eniga om att brevet skall skrivas under av samtliga kommuners
representanter i direktionen.
Beslut:
Efter lite diskussioner gav direktionen uppdraget till förvaltningschefen
att slutföra brevet och sända detta brev till Generaldirektören för Hav och
Vattenmyndigheten.
§ 26
Fastställande av ändringar i förbundsordningen
Förslagen till ändringar i förbundsordningen har skickats ut till samtliga
ledamöter i direktionen. Det förslag som nu ligger har därmed diskuterats
och synpunkter också beaktats.
Beslut:
Direktionen uppdrog till förvaltningschefen att skicka det beslutade
förslaget till medlemskommunernas kommunstyrelser. Detta då det i
enlighet med förbundsordningen (§ 19) måste beslutas i varje kommun
såsom varande huvudman innan den kan börja gälla.
Sida 4 av 7
VÄRMLANDS LÄNS
KALKNINGSFÖRBUND
Direktionen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-09-04
§ 27
Ändring av firmatecknare
Då direktionen har förändrats per den 1 januari 2015 har också presidiets
ledamöter blivit förändrad.
Därför beslutade direktionen att de nya namn som har behörighet att
teckna firma samt skall ha utanordningsrätt skall skrivas in i detta
protokoll.
Firmatecknare för Värmlands Läns kalkningsförbund fr.o.m. 1 januari
2015 t.o.m. nästa val av direktion och presidie skall vara, var för sig
Ordf.
Thomas Backelin
1:a vice ordf.
Irene Runkvist-Karlsson
2:a vice ordf.
Alf Svanström
samt
förvaltningschef Bengt Epperlein
Utanordningsrätt för Värmlands Läns Kalkningsförbund har Direktionens
ordf. Thomas Backelin samt förvaltningschef Bengt Epperlein
Sida 5 av 7
VÄRMLANDS LÄNS
KALKNINGSFÖRBUND
Direktionen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-09-04
§ 28
Beslut om revidering av arvoden
Direktionen beslutade i enlighet med förslaget från
presidieprotokollet (§ 29) den 21 augusti.
Arvoden skall årligen genomgå en revidering där ’KPI, totalt
skuggindextal’ skall användas. Perioden skall vara januari-januari.
En revidering av nuvarande arvoden skall ske utifrån indextalet för
perioden januari 2004 – januari 2015. Arvoden skall gälla fr.o.m.
2015-01-01. Ingen annan retroaktiv beräkning skall ske.
Beslut:
Direktionen uppdrog åt förvaltningschefen att se över de arvoden
som betalats ut tidigare under 2015 och justera dessa till beslutade
nivåer.
Under denna punkt så fortsatte diskussionen om vilka regler som
gäller/ska gälla för ersättares som deltar utan att ersätta ordinarie
ledamot.
Beslut:
Direktionen uppdrog åt förvaltningschefen att ta fram vilka riktlinjer
som idag gäller då detta visade sig vara lite oklart. Detta skall vara
gjort senast till presidiemötet i november.
Sida 6 av 7
VÄRMLANDS LÄNS
KALKNINGSFÖRBUND
Direktionen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-09-04
§ 29
Övriga ärenden
Avtalsläge
Just nu pågår förberedelserna för att lämna ut en förfrågan om
kalkspridning för perioden 2016 t.o.m. 2018.
Till hjälp för detta arbete har Kalkningsförbundet experthjälp från
Karlstads kommuns upphandlingsenhet.
Förhoppningen är att upphandlingen skall vara klar till Länsstyrelsens
”ansökan” avseende statliga medel till kalkningsverksamheten för 2016.
Mötesdagar i november
Direktionen beslutade att ha direktionsmötet i november torsdagen den
26.
Studieobjekt – Halgåns doserare
§ 30
Ordförande Thomas Backelin avslutade mötet och tackade för ett givande
möte.
Sida 7 av 7
STORFORS KOMMUN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-10-12
Handläggare:
Dnr:
Mikael Jareke
Uppdatering av kommunens deltagare i POSOM-gruppen
Bakgrund
Kommunens deltagande i POSOM-gruppen behöver uppdateras och
nedanstående personer från den kommunala verksamheten föreslås
ingå i gruppen
Olle Rodehn, enhetschef kultur och fritid, Sammankallande
Malin Larsson, enhetschef kost och lokalvård
Marianne Forsman, enhetschef särskilda boenden
Henrietta Hagman, enhetschef hemsjukvård
Anna Blom, enhetschef BAS
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens ledningsutskott och kommunstyrelsen föreslås
besluta att:
 uppdatera POSOM-gruppen med Olle Rodehn, Malin Larsson,
Marianne Forsman, Henrietta Hagman och Anna Blom
Mikael Jareke
Kommunchef
STORFORS KOMMUN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Handläggare:
Datum: 2015-10-19
Ingela Bergare
Dnr:
Kommunstyrelsen
Kommentarer till revisorernas utlåtande avseende delårsrapport
2015-01-01 – 2015-06-30
Bakgrund
Revisorerna har granskat kommunens delårsrapport för perioden
2015-01-01–2015-06-30. Revisionen önskar kommunstyrelsens svar
på utlåtandet daterad 2015-10-06 senast 2015-12-05.
Kommunstyrelsens kommentarer
Revisionen menar att rapporten inte kan sägas ge en fullt ut
rättvisande bild av kommunens räkenskaper och dess ställning och
resultat per 2015-06-30 och hänvisar till att delar av vad som anges i
RKR 22 saknas i delårsrapporten.
Kommunstyrelsen anser att delårsrapporten ger en rättvisande bild av
kommunens räkenskaper per 2015-06-30. Kommunstyrelsen anser att
de avsteg som gjorts i förhållande till RKR 22 handlar om jämförelsen
mot det saknade delårsbokslutet per 2014-06-30 och att prognosen
inte innefattar samtliga kända kommande intäkter, att en
balanskravsutredning saknas samt att det saknas en samlad
utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning. Inget av dessa
avsteg påverkar kommunens ställning per 2015-06-30 utan är
framförallt framåtsyftande.
Kommunstyrelsen bedömde att det rådde en för stor osäkerhet om
AFA-pengarnas storlek och valde då att inte ta med något belopp i
prognosen men tydligt kommentera detta.
Kommunstyrelsen delar inte revisionens bedömning att de finansiella
målen inte kommer att uppnås. Kommunstyrelsen bedömning, med
hänsyn tagit till återbetalning av AFA-medel är att de finansiella
målen kommer att uppnås. Detta kunde tydligare ha redogjorts i
delårsrapporten.
Kommunstyrelsen kunde ha fört ett resonemang om balanskravsutredning samt ett resonemang om mål kopplade till god ekonomisk
hushållning i delårsrapporten.
KPMG fortsätter att hävda att balanskravsunderskotten för åren 20112014 ska återställas vilket Kommunfullmäktige beslutat att så inte ska
ske. Detta leder till att kommunens och Revisionens åsikter om vilka
belopp som ska finnas med i kommande balanskravsutredning
kommer att skiljas åt.
Beslutsunderlag
Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport 2015-01-01-2015-0630.
KPMGs Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapporten.
Förslag till beslut
Kommentarerna på revisorernas utlåtande överlämnas till kommunens
revisorer.
Ingela Bergare
Ekonomichef
Beslutet ska skickas till:
Ingela Bergare
STORFORS KOMMUN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Handläggare:
Datum: 2015-10-14
Marita Pettersson, sekreterare
Dnr:
Kommunstyrelsens
ledningsutskott
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
Sammanträdestider 2016
Förslag till sammanträdestider 2016 för kommunstyrelsens
ledningsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsens ledningsutskott
Måndag
1 februari
Måndag
Måndag
7 mars
Måndag
Måndag
18 april
Måndag
Måndag
16 maj
Måndag
Måndag
13 juni
29 augusti
26 september
24 oktober
12 december
Kommunstyrelsens ledningsutskott sammanträder kl. 08.15.
Kommunstyrelsen
Måndag
18 januari
Måndag
22 februari
Tisdag
29 mars
Måndag
9 maj
Torsdag
2 juni
Onsdag
29 juni
Måndag
Måndag
Måndag
19 september
17 oktober
14 november
Kommunstyrelsen sammanträder kl. 08.15.
Kommunfullmäktige
Torsdag
11 februari
Torsdag
17 mars
Torsdag
21 april
Torsdag
2 juni
Onsdag
22 juni
Torsdag
Torsdag
Torsdag
Torsdag
18 augusti
13 oktober
10 november
8 december
Kommunfullmäktige sammanträder kl. 18.00.
STORFORS KOMMUN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-10-20
Handläggare:
Dnr:
Mikael Jareke
Val av styrelseledamöter i kooperativ hyresrättsföreningen i
Storfors
Bakgrund
Kommunfullmäktige fattade 2015-10-07 beslut om att tillsammans
med Riksbyggen bilda den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga
Hem i Storfors. Föreningens syfte är att bygga och förvalta ett särskilt
boende i kommunen. Kommunen ska enligt stadgarna utse två-tre
ledamöter samt tre ersättare till föreningen. Ledamöterna ska
representera såväl förtroendevalda som tjänstemän.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens ledningsutskott, Kommunstyrelsen och
Kommunfullmäktige föreslås besluta att:
 till ordinarie ledamöter utse Hans Jildesten (S), Ingela Bergare
(ekonomichef) samt Marianne Forsman (enhetschef Särskilda
boenden)
 till ersättare utse Håkan Larsson (C), Gullan Wallerius (ekonom)
samt Eva Turunen (enhetschef Hemtjänst)
Mikael Jareke
Kommunchef
2015-10-16
Remiss - Gullspångsälvens vattenvårdsförbunds nya kontrollprogram
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund skickar ut en remiss gällande ett reviderat
kontrollprogram till sina medlemmar. Du får det här mailet för att du representerar
en av medlemmarna i vattenvårdsförbundet eller på annat sätt berörs av
vattenvårdsförbundets verksamhet. Notera att flera inom er organisation kan ha
fått utskicket, tex får kommuner utskicket både till politiker som är ombud i
förbundet samt till berörda tjänstemän.
Det kontrollprogram som har legat till grund för förbundets verksamhet de senaste
5 åren ska revideras och ett nytt program ska startas upp under 2016. Er
verksamhet berörs eftersom ni har del i kontrollprogrammet, dvs vissa av
provpunkterna och analyserna relaterar till er verksamhet. Ett reviderat förslag till
kontrollprogram har tagits fram under 2015 och skickas nu på remiss till alla
medlemmar. Konsult för uppdraget att revidera kontrollprogrammet är Provab.
Remissen går också till de länsstyrelser som omfattas inom avrinningsområdet.
Sista svarsdatum för att yttra sig på remissen är
den 10 november 2015.
Svar skickas skriftligen per e-post eller brev till förbundets vattenrådgivare
Matilda Norberg. Frågor kan ställas till densamma på e-post eller via telefon.
Kontaktuppgifter finns i slutet på brevet.
Vattenvårdsförbundet:
Gullspångsälvens vattenvårdsförbunds bildades 1968 och har sedan dess bedrivit
vattenkontroll i avrinningsområdet. Förbundet samordnar och effektiviserar den
miljökontroll som lagstiftningen föreskriver de som har utsläpp till eller påverkan
på vatten att genomföra (samordnad recipientkontroll). Avrinningsområdet
omfattar hela Timsälvens, Svartälvens och Letälvens system. Även några mindre
avrinningsområden som rinner till sjöarna Möckeln och Skagern ingår.
Medlemmar:
Medlemmar i vattenvårdsförbundet är kommuner och verksamheter med utsläpp
till/påverkan på vatten. I dagsläget har förbundet ett 30-tal medlemmar. Mer om
vilka som är medlemmar går att läsa på förbundets hemsida www.gvvf.se
2015-10-16
Kontrollprogrammet:
I kontrollprogrammet framgår hur förbundets miljöövervakning ska se ut. Vilka
platser som ska provtas, vilka analyser som ska genomföras, hur detta ska ske och
hur det ska rapporteras är delar som ingår. Både kemiska och biologiska
parametrar ingår i programmet. Vad som ingår i kontrollprogrammet styrs av
medlemmarnas behov och det syfte som förbundet satt upp. Nuvarande
kontrollprogram samt stadgar med syfte och inriktning går att läsa på förbundets
hemsida www.gvvf.se
SRK (Samordnad recipientkontroll):
SRK – samordnad recipientkontroll är en beskrivning av den verksamhet som
förbundet bedriver. Recipient betyder mottagare, i det här fallet våra sjöar och
vattendrag. Eftersom flera verksamheter gått ihop för att bedriva vattenkontroll så
kallas den samordnad. Den samordnade recipientkontrollen syftar till att:
Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka
föroreningskällor inom ett vattenområde.
Relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande
utsläpp och förväntad bakgrund.
Belysa utsläppens effekter i vattenområdet.
Ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av
miljöskyddande åtgärder.
För Gullspångsälvens vattenvårdsförbund
Matilda Norberg
Vattenrådgivare
Kontaktuppgifter:
E-post:
Matilda.norberg@karlskoga.se
Postadress:
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund
Karlskoga kommun
13. Matilda Norberg
691 83 KARLSKOGA
Telefon:
0586-615 41
Hemsida:
www.gvvf.se
Liselotte Eriksson
Ordförande
PM
Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF
Arvika/Linköping 2015-09-15
Projekt 15 08 035
Version 2
Inledning
ProVAb har fått i uppdrag att revidera kontrollprogrammet (KP) för Gullspångsälvens vattenvårdsförbund.
I detta PM redovisas de förändringar som genomförts samt motiveringar till dessa förändringar.
Redovisningen följer vattenvårdsförbundets ”Frågeunderlag/kravspecifikation” daterat 201503-11 samt Länsstyrelsen i Örebros läns ”Diskussionsunderlag om förändringar av Gullspångsälvens vattenvårdsförbunds kontrollprogram från och med 2015”, daterad 2014-10-15.
Text från dessa dokument är kursiv i detta dokument.
Vattenvårdsförbundet
Allmänt
1.
Grunderna i programmet är bra och revideringen bör därför utgå från det befintliga kontrollprogrammet. De mål och inriktningar som nuvarande kontrollprogram satt upp bör
följas även i fortsättningen.
Det nya förslaget till KP har utgått från befintligt program.
2.
Kontrollprogrammet bör även fortsättningsvis följa de rekommendationer och riktlinjer
som ges gällande SRK från Naturvårdsverket, Havs och vattenmyndigheten och genom
Miljöbalken. Havs och vattenmyndigheten utreder för närvarande den vattenanknutna recipientkontrollen. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 mars. Om utredningen på väsentligt sätt påverkar Gullspångsälvens SRK bör det tas hänsyn till detta vid revideringen. Det kan enligt uppdragsbeskrivningen tex gälla standardiserade metoder för genomförande, datatillgänglighet, anpassning till EU-direktiv och samordning med regional
och nationell miljöövervakning (Se även punkt 9).
I Havs- och Vattenmyndighetens utredning ”Vattenanknuten recipientkontroll – Redovisning
av regeringsuppdrag M2014/1605/Nm” finns inga förslag som i nuläget påverkar Gullspångsälvens VVF:s undersökningar. De åtgärder som myndigheten föreslår är främst av utredande karaktär och kommer först när de är färdiga att eventuellt påverka vattenvårdsförbundets verksamhet.
3.
Det kommande kontrollprogrammet bör gälla från och med 2016 till och med 2022. Detta
för att täcka in perioden för det kommande åtgärdsprogrammet för vatten inom vattenförvaltningen. Programmet bör kunna genomgå enklare uppdateringar under programtiden
om större förändringar sker gällande medlemmar och/eller riktlinjer gällande SRK från
myndigheter. En halvtidsavstämning planeras i förbundet till år 2019.
Inskrivet i förslaget till nytt KP.
1
4.
Kostnaden för kontrollprogrammet bör ligga på ungefär samma nivå som tidigare. En
viss kostnadsökning utifrån tillägg av uppföljning av vattenkraft kan accepteras (se punkt
20).
Redovisning av kostnadsförändringar finns på sidan 10. Totalt innebär förslaget en minskning
av kostnaderna. Förslagsvis används överskjutande medel för specialundersökningar.
5.
Kontrollprogrammet ska gås igenom och i de fall uppenbara inaktuella uppgifter finns
ska dessa uppdateras. Om uppenbara provpunkter/analyser som bör ingå i kontrollprogrammet för avrinningsområdet saknas, bör dessa ingå i förslaget till nytt kontrollprogram. Detta kan föreslås utifrån er erfarenhet av kontrollprogrammet. På samma sätt kan
uppenbara provpunkter/analyser som kan utgå föreslås utifrån er erfarenhet.
Analys av färg har strukits ur de vattenkemiska programmen. Färg och AbsF420 analyserades
parallellt under år 2010-2012 och färg har därefter utgått ur programmet och ersatts av absorbans (ABS420).
6.
Förbundet önskar att provtagningar och analyser fördelas mellan åren så att så jämn
kostnadsfördelning som möjligt uppnås.
I nuvarande KP genomförs provtagning av bottenfauna och kiselalger antingen varje år eller
var 3:e år. Under 2015 sker provtagning i samtliga stationer av både bottenfauna och kiselalger. För att få en bättre kostnadsfördelning mellan åren föreslås att undersökningar av bottenfauna ”förskjuts” ett år. Då resultaten från bottenfaunaundersökningarna varit relativt stabila
bör inte utvärderingen av verksamheternas påverkan påverkas av detta något längre tidsintervall. Nästa provtagning sker 2019 (4 år från föregående undersökning) och därefter 2022,
2025 osv.
7.
Samordning av provtagning inom programmet bör ske så långt möjligt för att få en tidsoch kostnadseffektiv provtagning.
Hänsyn till detta har tagits i revideringen av programmet.
8.
I revideringen ska även ingå en översyn och anpassning av fördelningstalen mellan medlemmarna i de fall det nya kontrollprogrammet skiljer sig från det gamla.
De revideringar som genomförts medför inga stora förändringar i kostnader varför fördelningstalen föreslås kvarstå. Tillkommande elfisket bör dock bekostas av berörda intressenter
(kraftbolagen).
9.
Samordning med övrig miljöövervakning. Förbundet önskar att en översyn ingår i revideringen där provpunkter och analyser jämförs med nationell och regional miljöövervakning samt kalkeffektuppföljning inom avrinningsområdet. Där det finns undersökningar/provpunkter som berör recipientkontrollen och där resultat och undersökningar är
jämförbara med SRK, bör dessa kompletteras till redovisningen för SRK. Eventuellt nya
2
punkter bör också läggas på så sätt att programmen kompletterar och inte överlappar
varandra.
• Miljöövervakning Värmlands län – Sjön Alstern: inga utsläpp sker till sjön, men den
kan ev. fungera som referens för sjön Lungern.
• Kalkeffektuppföljning vattenkemi Värmlands län – När det gäller vattenkemiska analyser är de parametrar som analyseras för kalkeffektuppföljningen ej relevanta för att
utvärdera påverkan från de utsläpp som sker från medlemmar i Gullspångsälvens
VVF.
• Kalkeffektuppföljning kiselalger Värmlands län – inga av provpunkterna är placerade
där utsläpp sker från verksamheter inom Gullspångsälvens VVF.
• Kalkeffektuppföljning bottenfauna Värmlands län – två provpunkter, Nordmarksälven
och Sandsjöälven nedre, kan ev. användas för att följa upp påverkan från Nordmarks
ARV.
• Kalkeffektuppföljning – Elfiske: inga av provpunkterna är placerade där kraftbolagen
har föreslagit elfisken
Sammantaget visar genomgången att det för nuvarande inte medför något mervärde att inkludera resultat från nationell och regional miljöövervakning samt kalkeffektuppföljning i årsrapporten för Gullspångsälvens VVF.
Resultat som dock ska inkluderas i årsrapporten är recipientdata från de deponier inom avrinningsområdet som kontrolleras regelbundet. Resultat från Storfors, Miljöbolaget Svealand
AB, Filipstad Långskog, Björkborns industriområde samt Mosseruds avfallsanläggning ska
redovisas i tabellform samt kommenteras i texten.
Indragningar
10. Översyn av provtagningspunkterna: I de fall där vattenkemiresultaten visar stabila värden under lång tid och/eller ingen verksamhet är direkt kopplad till punkten bör provtagningsfrekvensen sänkas till vart tredje år. Neddragning i frekvens får inte påverka verksamheters underlag till tillstånd eller uppföljning.
En genomgång av samtliga stationer har genomförts. För de stationer som används för utvärdering av påverkan från verksamheter har det inte bedömts möjligt att minska provtagningsfrekvensen. Station 3510 Lersjön används inte för direkt utvärdering av påverkan från verksamheter och uppvisar stabila värden för vattenkemi. Denna station föreslås få en minskad
provtagningsfrekvens (provtagning och analys vart tredje år).
11. Ett antal provpunkter provtas varje år för påväxtanalys. Dessa bör utvärderas om de kan
övergå till tredjeårsprovtagning på samma vis som övriga påväxtprovpunkter.
I nuvarande KP anges följande provtagningsfrekvens för kiselalgindex ”För stationer i Lungälven (3205/06), Älgälven (2241/42), Kroppaälven (3701/02) och Gullspångsälven (1003) utförs provtagning i augusti vart tredje år med början 2012. För övriga stationer skall provtagning utföras årligen under perioden 2011-2013.”
3
Vid senaste undersökningen (2013) visade resultaten på liten påverkan med avseende på näring (hög respektive god status i samtliga lokaler). I åtta av elva lokaler förelåg ingen påverkan av försurning. För två lokaler visade index måttligt sura förhållanden och en lokal klassades som sur.
Som en följd av dessa resultat kan provtagningsfrekvensen minskas till provtagning vart tredje
år även för dessa stationer. Nästa provtagning genomförs 2018.
Fiskodlingen i Lungälven är avvecklad och såld. Provtagning i station 3205 samt 3206 ska
endast genomföras om verksamheten återupptas.
12. Provtagning av bottenfauna utförs i oktober årligen på station 3081, 2543, 2041, 1101
och 1003 medan övriga stationer provtas var tredje år. Kan de fem första stationerna
övergå till vart tredjeårsprovtagning?
I flera av stationerna uppvisar bottenfaunan påverkan från bl.a. reningsverk samt industri/förorenad mark. Påverkan är dock troligen relativt konstant varför provtagningsfrekvensen
kan minskas till en gång var tredje år.
13. Sedimentundersökningarna föreslås att de utgår ur programmet. Istället fokuseras på
specialundersökningar med inriktning på prioriterade ämnen/förorenad mark (se punkt
22b och 22c) samt utökad biologisk provtagning, tex påväxt (se punkt 15).
Sedimentundersökningarna har strukits i det reviderade programmet. Detta medför att följande
stationer helt utgår ur programmet:
• 3092, Mögsjön
• 3810, Yngen
14. Provpunkter som i förra revideringen tillfälligt lades till för statusklassningen bör utredas om de kan utgå, alternativt dra ned frekvensen. Exempelvis om tillräckligt med data
för statusklassning nu finns. Detta gäller för vattenkemisk statusklassning: 2242 Sävenforsälven uppströms fiskodling.
Enligt Ramdirektivet för vatten behöver övervakning endast genomföras var tredje förvaltningsplan om status är god och inga tecken tyder på försämring. Vid förra revideringen av KP
återinfördes två stationer (2045 Svartälven, 2242 Älgälven uppströms Sävenfors) och en ny
infördes (2622 Liälven uppströms Fredriksbergs ARV) för att möjliggöra klassning för kemisk status av vattenförekomster.
• 2045, Svartälven – god kemisk status, måttlig ekologisk status (kontinuitet, morfologiska förändringar, flödesregleringar). Vattenkemisk provtagning utgår ur KP.
• 2242, Älgälven, uppströms Sävenfors – god kemisk status, dålig ekologisk status (kontinuitet, morfologiska förändringar, flödesregleringar). I VISS benämns den ” Sikforsån från Mångsagen till Sävsjön”. Vattenkemisk provtagning utgår ur KP.
• 2622, Liälven uppströms Fredriksbergs ARV – Ännu ej statusklassad i VISS, men det
bör finnas tillräckligt med data för statusklassning varför denna station utgår ur KP.
4
Även stationerna som upprättades för statusklassning av biologi med kiselalgsindex i
Daglösen (3412), Östersjön (3091), Öjevettern (3073), Ullvettern (3051), Bredreven
(2533), och Skagern (1013) bör utredas om de ska vara kvar. (Se även punkt 15)
Enligt Ramdirektivet för vatten behöver övervakning endast genomföras var tredje förvaltningsplan om status är god och inga tecken tyder på försämring. Nedan redovisas senast genomförda statusklassning för de stationer som lades till vid förra revideringen för att underlätta statusklassning:
• 3412, Daglösen – måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status – fortsatt övervakning i KP
• 3091, Östersjön - måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status – fortsatt övervakning i KP
• 3073, Öjevettern - måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status – fortsatt övervakning i KP
• 3051, Ullvettern - måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status – fortsatt övervakning i KP
• 2533, Bredreven - måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status – fortsatt övervakning i KP
• 1013, Skagern - måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status – fortsatt övervakning i KP
Utökningar
15. I det nuvarande kontrollprogrammet anges att programmet delvis har anpassats till
ramdirektivet för vatten och att en full anpassning ska göras senare. I förslaget till nytt
kontrollprogram bör ytterligare anpassning till ramdirektivet för vatten göras. I detta kan
hänsyn tas till vattenmyndighetens strategi för anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten (bilaga 2) i den mån det berör den samordnade recipientkontrollen. Förbundet ser bland annat positivt på att utöka antalet lokaler för analys av påväxt. Observera punkt 14, där förbundet vill utreda om det är motiverat att ha kvar vissa av nuvarande stationerna för statusklassning gällande påväxt. Detta kan verka motsägelsefullt,
men syftar främst till att ha motiverade provpunkter där behov av data finns, och inte att
man fortsätter ta prover för att man gjort det förr.
I ”Anpassning av övervakning till Ramdirektivet för vatten” (Havs- och vattenmyndigheten
och Länsstyrelserna) anges bl.a. att biologiska kvalitetsfaktorer inte mäts och att hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte följs upp i den utsträckning som krävs av vattendirektivet. Då recipientkontrollens syfte är att följa upp utsläpp/påverkan från verksamheter bör endast undersökningar genomföras i vattenförekomster där påverkan från dessa verksamheter kan finnas
samt i referensstationer till dessa. Uppföljning av påverkan från vattenkraft (se vidare under
pkt. 20) kommer ev. att införas. Dessa undersökningar bör ge underlag för statusklassning för
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.
Som nämnts tidigare behöver övervakning enligt Ramdirektivet för vatten endast genomföras
var tredje förvaltningsplan om status är god och inga tecken tyder på försämring. Antalet stationer och frekvensen för analys av påväxt har justerats vilket möjliggör statusklassning av fler
vattenförekomster.
5
I nuvarande kontrollprogram (dt 2010) anges dock följande: ”När det gäller framtagande av
underlag för statusklassning har detta gjorts med utgångspunkt från vilka områden som är
mest påverkade av punktkällor och vilka vattenområden som är av främsta intresse för Gullspångsälvens vattenvårdsförbunds medlemmar. Beroende på ekonomiska hänsyn har denna
begränsning gjorts. Om det går att tillföra externa pengar t.ex. från länsstyrelserna skulle man
kunna ta med fler vattenområden i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Detta skulle
kunna göras i form av riktade specialundersökningar.” Frågan är om det är VVF:s uppgift att
undersöka vattenområden som inte påverkas av medlemmarnas verksamheter. Eventuellt kan
de genomföras som specialundersökningar, se även punkt 22.
16. Tillägg av en provpunkt, vattenkemi och påväxt, i Färnsjön/Norsbäcken som uppföljning
av bräddning från spillvattennätet och påverkan från dagvatten. Fokus övergödning/Miljögifter.
Punkten finns inlagd i det reviderade KP. Namnges till 3505. Lersjön som är uppströms har
nummer 3510, Skillerälven som är nedströms har 3502. Färnsjön/Norsbäcken hamnar däremellan eftersom numren ökar uppströms. Lite utrymme för nya punkter nedströms och uppströms medför att punkten får nummer 3505. Samma koordinater som övervakningspunkten
för Kalkeffektuppföljningen för Värmland, 6622160/1406803.
17. Utökad vattenkemiprovtagning av Daglösen (3415, 3410) till 6 ggr/år.
Korrigerat i det reviderade KP. Bör utvärderas efter tre år (inskrivet i KP). Då denna sjöprovtagning ej genomförs i samband med annan provtagning blir kostnaden relativt stor. Filipstads
kommun bör tillfrågas om de kan utföra provtagningen då ej ordinarie sjöprovtagning genomförs alternativt att Filipstad tillhandahåller en båt och en person vid dessa provtagningar.
18. I bilaga 3 presenteras ett förslag från länsstyrelsen i Örebro på tillägg av punkter och
analyser. Om det går att knyta en eller flera medlemmars verksamhet till punkterna bör
dessa läggas till i programmet. Detta gäller bland annat Bobäcken (uppföljning Mosseruds avfallsanläggning). Förslag på specialundersökning där de övriga föreslagna
vattnen ingår bör finnas med i det nya kontrollprogrammet– se punkt 22a
Se separat redovisning på sidan 7.
19. En punkt uppströms Hällefors (provpunkt 2045) ska läggas till kontrollprogrammet (analyspaket A, 6 ggr/år)
Provtagning har tidigare genomförts i stationen men endast analys av Paket D (statusklassning). Komplettering med Paket A.
20. Ett antal lokaler för uppföljning av vattenkraften kommer med stor sannolikhet tillkomma.
Dessa skulle omfatta elfiske och stormusselinventering samt sammanställning av hydrologiska data. Diskussioner förs för tillfället med berörda parter och vi kommer komplet-
6
tera med mer specifika uppgifter om provlokaler och önskade analyser senare. En kostnadsspecifikation av dessa bitar önskas i förslaget till nytt kontrollprogam.
Förslag till elfiske finns inlagt i KP.
Årlig uppföljning sker i Karåsforsens naturfåra (6583480-1430800). Elfisket utförs som återkommande standardiserat fiske på hösten.
Inventeringselfisken/kvalitativa fisken genomförs enligt tidsplan (se KP). Syftet är att identifiera och få underlag för bedömning om lokalernas lämplighet för uppföljning av vattenkraftens
påverkan på vattensystemet. Möjlighet till förändring i utvalda lokaler ska finnas utifrån förändrad verksamhet eller liknande. Om inte vattenvårdsförbundet meddelar annat, utförs elfiskena enligt tidsplanen. Elfiskena dokumenteras i elfiskeregistret och sammanställs i årsrapporten för vattenvårdsförbundet. Det ska framgå om lokalen är lämplig för kontinuerlig uppföljning av vattenkraften genom standardiserade elfisken.
21. Utvärdering om rapporteringen av data från medlemmar till analysföretag kan ske genom att hämta dessa data från tex SMP (eller görs det redan?)
Erfarenhetsmässigt har det varit svårt att få in data från verksamhetsutövarna innan 31 mars
(sista datum för miljörapporter). För att underlätta inhämtandet av data senareläggs datum för
årsrapporten till 15 april.
22. I nuvarande program finns utrymme att göra specialundersökningar. Detta bör finnas
även i det nya programmet. Specialundersökningar bör utformas där ordinarie program
identifierar betydande miljöpåverkan. De specialundersökningar som föreslagits i det nuvarande kontrollprogrammet, och bedöms fortfarande vara aktuella bör kvarstå som förslag.
De specialundersökningar som fanns med i gamla kontrollprogrammet kvarstår. I det reviderade programmet har även ett antal nya specialundersökningar tillkommit.
Bilaga 3 - Lst Örebro
Ekologisk status
Följande sjöar/vattendrag som är vattenförekomster inom Örebro län har sämre än god ekologisk status som bedömts på resultat från vattenkemiska och/eller biologiska undersökningar
och som hittills ingått i kontrollprogrammet.
Sjöar
• Lonnen
• Möckeln
Vattendrag
• Timsälven
• Skagersholmsån
7
• Svartälven mellan Hällefors och Torrvarpen
Inga förändringar, dessa stationer kommer även fortsättningsvis att ingå i programmet.
Följande sjöar/vattendrag som är vattenförekomster inom Örebro län har sämre än god ekologisk status som bedömts på resultat från vatten- kemiska och/eller biologiska undersökningar och som inte hittills ingått i kontrollprogrammet.
Sjöar
• Halvarsnoren (problem fisk. Hittills endast sedimentkemi) 6613260–1431890
Enligt VISS är det vandringshinder och reglering som är problemet, och inte metaller,
andra miljögifter etc. Ingen direkt påverkan från medlemmar i VVF. Eventuellt kan
undersökningar genomföras som en specialundersökning, men ska ej finansieras av
VVF.
• Västersjön (problem Näringsämnen)
Från VISS: ”Fosforhalterna i vattnet visar otillfredsställande status näringsämnen. Det
krävs undersökningar av sjöns biologi för att bekräfta att sjön är påverkad av övergödning. Den största påverkanskällan är näringsförluster från jordbruksmark.” Förslagsvis
undersöks kiselalgindex (påväxt) som en specialundersökning. Även vattenkemi i utlopp och sjöprovtagning kan genomföras som specialundersökning.
Vattendrag
• Bobäcken/Lankbäcken (problem Näringsämnen). Påverkas av Mosseruds deponi
6574969–1420590
Vattendraget påverkas av Mosseruds deponi samt jordbruk. Inom KP för Mosseruds
deponi undersöks redan två punkter i Bobäcken, dessa kommer att redovisas i årsrapporten (se sidan 2, 9. Samordning med övrig miljöövervakning). Nedströms deponins
stationer är det jordbruk och enskilda avlopp som påverkar. Undersökningar av Bobäcken placeras i specialundersökningen för Västersjön med tillflöden.
• Kvarntorpsbäcken (problem Näringsämnen), 6571980–1422320
Lokalen är påverkad av övergödning från diffusa källor (bl.a jordbruk). Förslagsvis
undersöks vattenkemi, kiselalgindex (påväxt) och bottenfauna som en specialundersökning. Undersökningar av Kvarntorpsbäcken placeras i specialundersökningen för
Västersjön med tillflöden.
• Kedjan (problem Näringsämnen, men Bottenfauna/Kiselalger=God status). 65856051424350
VISS: ”En längre mätserie behövs för att fastställa att vattendraget är påverkat av
övergödning.” I sjön finns en fiskodling, men de är ej medlemmar i VVF. Om denna
verksamhet blir medlemmar bör Kedjan ingå som en ordinarie provpunkt, men fram
till dess placeras undersökningar av Kedjan i specialundersökningen ”Vattenkemiska
analyser för statusklassning”.
• Håkanbolbäcken (problem både Näringsämnen & Försurning), 6563660-1418730
8
VISS: ”Den biologiska kvalitetsfaktorn påväxt-kiselalger och halten näringsämnen indikerar att vattendraget har måttlig status avseende näringspåverkan. Den största påverkanskällan är näringsförluster från jordbruksmark.” Undersökningar av Håkanbolbäcken placeras i specialundersökningen ”Vattenkemiska analyser för statusklassning”
samt Kiselalgsindex för statusklassning” i KP.
• ”Mosstorpbäcken” (problem både Näringsämnen & Försurning) 6554512-1417603
Ingår i regional miljöövervakning. Påverkas främst av jordbruk. Undersökningar av
Mosstorpbäcken placeras i specialundersökningen ”Vattenkemiska analyser för statusklassning” samt Kiselalgsindex för statusklassning” i KP.
• Nyängsbäcken (problem Näringsämnen) 6572103-1419558
VISS: ”Den största påverkanskällan är näringsförluster från jordbruksmark”. Undersökningar av Nyängsbäcken placeras i specialundersökningen för Västersjön med tillflöden.
Undersökningar som skulle underlätta statusklassningar av Vattenförekomster i
framtiden
Vattenkemi i vattendrag/Bottenfauna
• Kedjan
Inlagd i KP som specialundersökning
• Håkanbolbäcken
Inlagd i KP som specialundersökning
• Mosstorpbäcken
Inlagd i KP som specialundersökning
• Nyängsbäcken
Inlagd i KP som specialundersökning
• Timsälven-LV205
6582342-1426438
Inlagd i KP som specialundersökning. Timsbron har ingått i tidigare kontroll. Provtagning i Timsälven nedströms Lonnen ingick även i den fosforutredning som gjordes för
Timsälvens nedre del, se årsrapporten Gullspångsälven 2005. Följande stationer ingick
i den undersökningen:






Spec. 1 Timsälven i Karlskoga (E18-bron) 0.5 6579540/1428250
Spec. 2 Timsälven nedströms Trösälvens utflöde 0.5 6582365/1426930
Spec. 3 Trösälvens mynning 0.5 6582885/1426615
Spec. 4 Timsälven nedströms Lonnens utlopp 0.5 6584920/1424565
Spec. 5 Kedjans mynning 0.5 6585605/1424350
Spec. 6 Kedjan nedströms fiskodling 0.5 6593775/1425735
9
• Västersjön utlopp
6573276-1420557
Inlagd i KP som specialundersökning
Finansiering/Kostnader
Det har inte varit möjligt att utreda exakt vad de olika momenten var kostnadsberäknade till i
förra anbudet/upphandlingen. Schablonberäkningar har därför fått användas för att uppskatta
skillnader i kostnad/år för perioden 2010-2015 respektive 2016-2022. Priser för kemiska analyser har hämtats i ALcontrols prislista (2015:1). Uppgifter om kostnad för provtagning och
analyser av biologiska parametrar har lämnats av Ulf Ericsson, Medins Havs och Vattenkonsulter.
Samtliga kostnader avser SEK exkl. moms.
Sediment: utgår ur programmet. Uppskattad kostnad för sediment var
107 000/provtagningsomgång. Då sediment endast provtagits var 10:e år blir kostnadsminskningen ca 10 000/år.
Analys av färgtal: Tidigare utfördes analys av färgtal parallellt med Abs. Borttagande av
denna parameter innebär en minskning av analyskostnaden med ca 19 000 kr/år.
Vattenkemiska analyser: I det nya kontrollprogrammet har bl.a provtagning i Daglösen utökats till 6 ggr/år samt punkten i Norsbäcken tillkommit. Några stationer som tidigare provtagits för statusklassning har dock utgått. Kostnaden för vattenkemiska analyser bedöms totalt
öka med ca 8 000/år.
Vattenkemisk provtagning: Provtagning på sjöar ska av säkerhetsskäl utföras av två personer. Då Daglösen är den enda sjön med provtagning 6 ggr/år blir kostnaden för provtagning
relativt hög de tillfällen då andra sjöar ej provtas. Detta medför att kostnaden för provtagning
troligen ökar med det nya programmet, trots att några stationer har utgått. Om Filipstads
kommun utför provtagningen i Daglösen eller bistår med en person och båt de gånger som det
ej är ordinarie sjöprovtagning i hela systemet, kan kostnaden minska betydligt.
Provtagning biologiska parametrar: Kostnaden för provtagning varierar stort beroende på
hur lång tid det tar att förflytta sig mellan lokalerna. I beräkningar av kostnader har därför
endast kostnaden för provtagning på plats beräknats. Nedan redovisas schablonberäknade
kostnader för provtagning och analys av en provtagningspunkt för bottenfauna respektive kiselalger.
Pris/h
Provtagning (h)
Analys (h)
BF sjö
700
2
8
BF rinnande
700
1
8
10
Kiselalger
700
1
7
Pris/prov
7000
6300
5600
Kostnaden för bottenfauna bedöms minska med ca 15 000/år. Minskningen beror på att de
stationer som tidigare provtagits varje år nu provtas vart tredje år.
Kostnaden för kiselalger bedöms minska med ca 39 000/år. Den lägre kostnaden beror på att
de stationer som tidigare provtagits varje år föreslås provtas vart tredje år.
11
KON TROLLPROGRAM FÖR
GULLSPÅN GSÄLV EN S
AV RI N N I N GSOM RÅD E
September 2015
Innehåll
M ål ............................................................................................................................................. 2
Inriktning .................................................................................................................................. 3
Delområden .............................................................................................................................. 4
Provtagningsprogram ............................................................................................................. 6
1. Vattenkemi ....................................................................................................................... 6
Provtagningsplatser ............................................................................................................ 6
Rinnande vatten ................................................................................................................... 9
Sjöar ..................................................................................................................................... 10
Provtagningsmetodik ....................................................................................................... 11
2. Vattenföring och vattennivåer ..................................................................................... 11
3. Transportberäkningar ................................................................................................... 13
Källfördelning - retention ................................................................................................. 13
4. Klimat .............................................................................................................................. 14
5. Växtplankton .................................................................................................................. 14
6. Bottenfauna .................................................................................................................... 17
7. Påväxt-Kiselalger ........................................................................................................... 20
8. Elfiske .............................................................................................................................. 23
9. Interkalibrering .............................................................................................................. 24
Redovisning ........................................................................................................................... 24
Löpande rapportering ...................................................................................................... 24
A llmänt om årsrapport ..................................................................................................... 25
A llmänt om femårsrapport .............................................................................................. 26
Å rsrapport/ femårsrapport .............................................................................................. 26
M untlig redovisning ......................................................................................................... 30
Kvalitetskrav .......................................................................................................................... 30
Riktade specialundersökningar ........................................................................................... 30
Kommentarer specialundersökning ............................................................................... 34
Upphandlingsvillkor specialundersökningar ............................................................... 34
Översikt provtagningsstationer .......................................................................................... 35
Foto framsida: Filtrerande flodpärlmussla, fotograf Uno Milberg
Mål
EU:s medlemsstater har enats om att skapa en likartad förvaltning av sina vatten enligt ramdirektivet för vatten. Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt. Gullspångsälvens avrinningsområde ingår i Göta älvs avrinningsområde som utgör en stor del av Västerhavets vattendistrikt. Målet är att alla vatten ska uppnå god ekologisk och kemisk status. Vattenförvaltningen bedrivs i 6-årscykler och nuvarande cykel avslutas under 2015.
Inriktningen av undersökningarna inom Gullspångsälvens avrinningsområde skall vara att beskriva både det kemiska och biologiska tillståndet i vattenområdet. Tillståndet skall relateras
till påverkan från punktkällor, markanvändning, enskilda avlopp, luftnedfall och klimatfaktorer. Transporter och tillförsel av kväve, fosfor, organiska ämnen och metaller skall åskådliggöras för delar av systemet. Trender skall relateras till förändringar av tillförsel från olika
källor och klimatfaktorer. Undersökningarna skall också ge underlag för att följa upp de normer som gäller för vattenförekomsterna samt ge underlag för klassificering av status med avseende på vattenkemi och till viss del biologi i enlighet med ramdirektivet för vatten enligt
Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 (Bilaga A). Hydromorfologi och prioriterade ämnen ingår
dock ej i kontrollprogrammet utan framtagande av underlag för dessa delar ombesörjs av berörda kraftverksbolag respektive länsstyrelser.
De som bedriver miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet 19 och 22 §§ i miljöbalken (SFS
1998:808) skyldig att utföra kontroll såväl av utsläpp som av utsläppens inverkan på miljön.
Utsläpp till sjöar och vattendrag är en form av miljöfarlig verksamhet som avses i skrivningen. Samordnad recipientkontroll syftar till att belysa utsläppens inverkan på vattenmiljön.
(Ordet recipient betyder mottagare. I detta fall avses mottagare av utsläpp.)
Samordnad recipientkontroll har årligen bedrivits i Gullspångsälven sedan 1968. Värmlandsdelen anslöts 1976. Den senaste revideringen av programmet skedde 2010 då ett program utarbetades som gällde för perioden 2010-2013 (har dock använts även under 2014-2015).
Föregående program innebar en viss anpassning till ramdirektivet för vatten, medan föreliggande program är fullt anpassat till ramdirektivet för vatten och kommer att gälla från år 2016
till 2022. Översyn av programmet kan också ske under gällande period om större förändringar
av belastningssituationen sker i recipienten. T.ex. vid företagsnedläggningar eller om ny verksamhet tillkommer. En halvtidsavstämning planeras i förbundet till år 2019.
Naturvårdsverket har i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Denna
skall:
• åskådliggöra större ämnestransporter och bidrag från enstaka föroreningskällor inom ett
vattenområde
• relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet med avseende på belastande utsläpp och andra störningar till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för vattenmiljö
• belysa effekter i vattenområdet av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen
• ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder.
2
Enligt miljöbalken skall:
• god kunskap om eventuell påverkan finnas
• fortlöpande kontroll utföras
• goda rutiner för kontroll finnas
När flera kommuner, industrier och andra verksamheter utnyttjar samma vattenområde som
recipient är det motiverat att samordna recipientkontrollen i ett gemensamt program. Genom
samordning och redovisning i en gemensam rapport erhålls bättre och mer överskådlig information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program
kan ge.
Samordningen har bl.a. följande fördelar:
• likvärdiga och därmed jämförbara analysresultat från hela vattenområdet
• kostnads- och resurseffektiv kontroll
• överskådligare information om den geografiska variationen inom hela vattenområdet
• överskådligare informationer om variation mellan olika årstider och olika år
Inriktning
Programmet för Gullspångsälven omfattar följande moment:
• vattenkemi (fysikalisk-kemisk)
• vattenföring och transporter
• klimat
• växtplankton
• bottenfauna
• påväxt-kiselalger
• redovisning
Dessa moment redovisas med både stationer, koordinater, parametrar (variabler), metoder och
allmänna anvisningar i programdelen efter detta kapitel. Anpassningen till vattendirektivet innebär att större fokus kommer att läggas på biologiska parametrar, vilket innebär att neddragningar görs inom det vattenkemiska området.
Kontrollen utförs i två former, dels i ett fast basprogram och dels ett varierat program med
riktade specialundersökningar.
Basprogrammet skall innehålla nyckelstationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, luftnedfall, klimat), kontrollstationer för större
och viktiga punktutsläpp, nyckelstationer för transportberäkningar, och stationer för biologisk
uppföljning. Dessa omfattar både rinnande vatten och sjöar.
3
De riktade specialundersökningarna utgörs av tidsbegränsade målinriktade undersökningar.
Syftet med dessa är bl.a. att kartlägga orsakssammanhang till ”miljöproblem” som uppdagas
inom basundersökningarna eller som uppmärksammas av myndigheter eller andra intressenter. Specialundersökningarna kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett
geografiskt område eller påverkan från en viss bransch där problem bedöms föreligga, eller
där mer kunskap behövs för att man skall kunna fastställa orsakssammanhang. Därmed kan
man få bättre kunskap om vilka åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma relevanta
förbättringar av vattenmiljön.
För perioden 2016 t.o.m. 2018 kommer fokus på specialundersökningar att läggas på undersökningar för att öka underlaget för statusklassning. Undersökningarna omfattar vattenkemi,
kiselalgsindex (påväxt) och bottenfauna.
Delområden
Gullspångsälvens avrinningsområde indelas i tre delområden, Timsälven, Svartälven och Letälven-Gullspångsälven (inklusive Möckeln). Indelningen framgår av Figur 1. I redovisningar
skall denna indelning följas.
4
Figur 1. Delområden i Gullspångsälvens avrinningsområde
5
Provtagningsprogram
1. Vattenkemi
Provtagningsplatser
Provtagningsplatser för vattenkemiska undersökningar i Gullspångsälvens avrinningsområde redovisas i Tabell 1 och Figur 2.
För station 1005 skall extra prov för interkalibrering tas ut (se Fel! Hittar inte referenskälla..
Fel! Hittar inte referenskälla.).
Angivna positioner med sexsiffriga koordinater skall kompletteras med sjusiffriga koordinater.
Tabell 1. Provtagningsplatser inom basprogrammet för vattenkemiska undersökningar i Gullspångsälvens avrinningsområde
Benämning
Lägesbeskrivning
Frekvens
Provtagningsdjup (m)
Koordinater
Analyser***
3510*
Lersjön
2
17
6624750/1406550
G
3505
Färnsjön utl
6
0,5
6622160/1406803
A,B
3502
Skillerälven uppströms Filipstad
6
0,5
6622725/1407300
A,D
3415
Daglösen, norra delen
6
12
6620450/1408696
G,H
3410
Daglösen, mitt djupområde
6
24
6616454/1409716
G,H
3090*
Östersjön
2
16
6611800/1413800
G
3083
6
0,5
6603145/1413775
A,D
3082
Storforsälven, uppströms Storfors
Storforsälven vid kraftverk
6
0,5
6603130/1413760
A,B
3070
Öjevettern
2
16
6599224/1410799
G
3050*
Ullvettern
2
13
659550/141350
G
3030*
Alkvettern
2
21
658500/141870
G
3021
Timsälven, vid Lunedet
6
0,5
658781/142151
A,D
3102
Kilstabäcken
6
0,5
6583240/1422755
B
3010
Lonnen
2
9
6585247/1423778
G
3001
Timsälven, utlopp i Möckeln
6
0,5
6579545/1428250
A,D
2625
Svartälven, Sågen
6
0,5
6683210/1407735
A,B,C
2621
Liälven nedströms Fredriksberg
6
0,5
6670536/1418246
A,E
Timsälven
Svartälven
6
2541
Lesjöns utlopp
6
0,5
6652845/1409245
A,D
2544
6
0,5
6648170/1411550
A,B,E
2530
Fransagen nedströms Lesjöfors
ARV
Bredreven
2
19
6647900/1412850
G
2241
Älgälven, nedströms Sävenfors
6
0,5
6640230/1429085
A
2041
Svartälven, nedströms Hällefors
6
0,5
6626025/1426750
A,B,E
2001
Svartälven, inflöde i Möckeln
6
0,5
6579205/1430740
A
Gullspångsälven och Letälven
1101
Hovaån, Nötebron
12
0,5
6531170/1409060
A,B,C
1201
Skagersholmsån
6
0,5
6537825/1418435
A,D
1030
Möckeln
2
24
6576300/1428269
G, H
1025
Letälven, Möckelns utlopp
6
0,5
6568920/1422355
A,D
1021
Letälven, bro i Åtorp
6
0,5
6555771/1417571
A,B
1010*
Skagern
2
70
654150/141325
G
1005
Gullspångsälven, bro väg mot S.
Råda
12**
0,5
6541520/1402760
**
1
Akutprovtagning rinnande vatten
A,B
2
Akutprovtagning sjöar
G,H
* Provtagning vart tredje år (2016, 2019, 2022)
**Provtagning sker inom regional miljöövervakning, analysresultat redovisas dock i årsrapport etc.
*** Analys av Paket D sker endast vart tredje år (2018, 2021, 2024)
7
Figur 2. Provtagningsplatser för vattenkemi i Gullspångsälvens avrinningsområde. Byt ut/Kontrollera
kartan!
8
Rinnande vatten
Parametrar
A. Grundprogram: Temperatur, pH, alkalinitet/ANC, konduktivitet, AbsF420, grumlighet,
TOC, Tot-P, nitrat-N, Tot-N
B. Metallprogram: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co detektionsgränser och analys enligt ICP-MS
C. Tilläggspaket: anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P,
NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l)
D. Tilläggspaket för statusklassning: Ca, Mg, Cl, AbsF420* (*tillkommer på stationer där
denna variabel inte ingår i ordinarie kontroll). Analyseras endast vart 3:e år (2018,
2021, 2024)
E. Tilläggspaket: Ammoniumkväve
F. Interkalibrering: Tot-P, Tot-N, TOC, alkalinitet, pH
Akutprovtagning (1) skall vid behov kunna utföras i samband med olyckor, översvämningar
och liknande händelser. Tillsynsmyndigheterna (Länsstyrelse eller miljökontor) eller verksamhetsutövare kan vid behov begära akutprovtagning. Vattenvårdsförbundets styrelse beslutar hur akutprovtagningen ska finansieras.
I offert skall kostnad för extraprovtagning enligt grundprogram (A) och enligt grund- + metallprogram (A+B) anges för en station.
Rapporteringsgränser
Tabell 2. Rapporteringsgränser för metaller (miniminivå)
Metall
Rapporteringsgräns
Metall
Rapporteringsgräns
Aluminium
10 µg/l
Järn
10 µg/l
Mangan
10 µg/l
Kadmium
0,01 µg/l
Nickel
0,2 µg/l
Bly
0,2 µg/l
Zink
1 µg/l
Krom
0,2 µg/l
Koppar
1 µg/l
Kisel
0,1 µg/l
Molybden
0,1 µg/l
Kalium
0,1 mg/l
Kalcium
0,5 mg/l
Magnesium
0,1 mg/l
Natrium
1 mg/l
Tabell 3. Rapporteringsgränser för ickemetaller (miniminivå)
Ämne
Rapporteringsgräns
Precision
Klorid
1 mg/l
0,2 mg/l
Sulfat
1 mg/l
0,2 mg/l
I övrigt skall SIS följas med avseende på rapporteringsgränser och precision.
9
Provtagningsnivåer
Provtagning i rinnande vatten utförs vid ytan 0,5 m om djupet överstiger 1 m. Om djupet understiger 1 m tas prov mellan ytan och botten.
Sjöar
Parametrar
G. Grundprogram: Siktdjup, temperatur, pH, alkalinitet, konduktivitet, AbsF420, grumlighet, syre/syremättnad, TOC, tot-P, nitrat-N, Tot-N och klorofyll (yta augusti)
H. Tilläggspaket: Ammoniumkväve
Akutprovtagning (2) skall vid behov kunna utföras i samband med olyckor, översvämningar
och liknande händelser. Tillsynsmyndigheterna (Länsstyrelse eller miljökontor) eller verksamhetsutövare kan vid behov begära akutprovtagning. Vattenvårdsförbundets styrelse beslutar hur akutprovtagningen ska finansieras.
I offert skall kostnad för extraprovtagning enligt grundprogram och tilläggspaket ammonium
(G+H) anges för en station. Undersökningspaketet skall omfatta både yt- och bottenprover,
syre- och temperaturprofil och klorofyll i ytan.
Provtagningsnivåer
Provtagning utförs vid ytan 0,5 m och 0,5 m över botten. Syre- och temperaturprofiler tas
också i samtliga sjöar enligt Tabell 4.
Tabell 4. Provtagningsnivåer för temperatur- och syreprofiler i sjöar
Djupintervall
Provtagningsdjup
<20 m
Varannan meter
>20 m
Var 5:e meter ner till språngskiktet, därefter var 5:e meter ner till botten,
dock skall alltid mätning genomföras 0,5 m över botten
Frekvens
• 2 ggr/år (februari/mars och augusti). För att ge en bild av de sämsta situationerna under
året bör vinterprovtagningen i möjligaste mån utföras i mars. Station 3090, 3050, 3030
och 1010 undersöks vart tredje år med början 2013 (2013, 2016, 2019, 2022).
• 6 ggr/år Daglösen 3510 och 3515.
Positionsnoggrannhet
Vid provtagning skall GPS med minst 5 m precision användas vid positionering. GPSbehöver dock ej användas vid provtagning i rinnande vatten där denna sker från broar.
10
Isförhållande
Provtagning i de sjöar som saknar is eller säkerhetsmässigt har osäkra isförhållanden vintertid
skall utgå. Vattenvårdsförbundet och berörda Länsstyrelser skall underrättas när provtagning
utgår. Krediteringsbelopp/sjö vid utebliven provtagning skall anges i offert.
Säkerhet
All provtagning på sjöar skall av säkerhetsmässiga skäl ske med två personer.
Provtagningsmetodik
Provtagning skall utföras enligt anvisningar i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, programområde sötvatten (vattenkemi i rinnande vatten och vattenkemi i sjöar).
Provtagare skall vara utbildade och uppfylla krav enligt SNFS 1990:11, MS 29.
2. Vattenföring och vattennivåer
Vattenföring
Flödesvärden inhämtas för stationer i rinnande vatten (enligt Tabell 5) från Karlskoga Miljö
AB, Fortum och SMHI (flödesstationer samt S-HYPE). Data skall levereas senast 28 februari.
• Flödet i Lesjöälven vid Fransagen (2544) sätts lika som Lesjöns utlopp (2541).
• Flödet i Storforsälven uppströms Storfors sätts lika som Storfors kraftverk.
• Flödet i Timsälven vid utloppet i Möckeln (station 3001) sätts lika som Björkborns
kraftverk.
Tabell 5. Stationer för vattenföring i Gullspångsälvens avrinningsområde
Benämning
Lägesbeskrivning
Källa
Koordinater
-
Liljendalsälven kraftstation
Karlskoga Miljö
AB/Fortum
-
Gällingen kraftstation
Karlskoga Miljö
AB/Fortum
-
Nordmarkskvarn kraftstation
Karlskoga Miljö
AB/Fortum
3502
Skillerälven (Nordmarksälven) uppströms Filipstad
S-HYPE
6622701/1407301
3083
Storforsälven, uppströms Storfors
Karlskoga Miljö AB
6603145/1413775
3082
Storforsälven, Storfors kraftverk
Karlskoga Miljö AB
6602181/1412821
3021
Timsälven, vid Lunedet
Fortum
658784/142160
3102
Kilstabäcken
S-HYPE
Timsälven
11
3001
Timsälven, Björkborns kraftverk
Fortum
6579456/1428296
Svartälven
2625
Svartälven, Sågen
S-HYPE
6683231/1407751
2541
Lesjöns utlopp
S-HYPE
6652867/1409246
2544
Fransagen nedströms Lesjöfors ARV
S-HYPE
6648151/1411576
2241
Älgälven (Sävenfors kraftverk)
Karlskoga Miljö AB
6640251/1429081
2041
Svartälven (Hammarns kraftverk)
Karlskoga Miljö AB
6626026/1426706
Svartälven, inflöde i Möckeln
Beräknas*
6578746/1430676
Svartälven, Brattforsens kraftverk
Fortum
2001
Gullspångsälven och Letälven
1101
Hovaån, Nötebron
S-HYPE
6531196/1409076
1025
Letälven – Degerfors kraftverk
Fortum
6570781/1423516
1021
Letälven – Åtorp kraftverk
Fortum
6555771/1417571
1005
Gullspångs kraftverk
Fortum
6541491/1402756
*Beräknas med hjälp av arealkorrigering, se nedan
Arealkorrigering
Uppgifter om delavrinningsområdenas storlek har hämtats från SMHI:s så kallade VattenWeb
(www.smhi.se). Arealkorrigeringar kan dock ge missvisande värden eftersom huvuddelen av
vattenflödena är reglerade.
Följande arealkorrigeringar ska genomföras:
 Svartälven, inflöde i Möckeln: flödet räknas upp med faktorn 1,066 från Brattforsens
kraftverk (2430 km2/2280 km2). Faktorn 1,066 inkluderar tillflödet Imälven.
 Svartälven, Sågen: flödet räknas upp med faktorn 1,058 (korrigering mellan S-HYPEpunkten och provpunkt 2625 (Svartälven vid Sågen)).
 Hovaån vid Nötebron: flödet räknas upp med faktorn 1,005 (korrigering mellan SHYPE-punkten Hovaån och provpunkt 1101 (Hovaån vid Nötebron)).
Vattennivåer
Vattennivåer hämtas in från Karlskoga M iljö A B respektive Fortum en gång per år,
senast 28 februari, för stationer redovisade i Tabell 6. Vattennivåer redovisas som
årskurva med tillståndgiven och använd amplitud.
Tabell 6. Stationer för vattenföring i Gullspångsälvens avrinningsområde
Benämning
Källa
Alkvettern
Fortum /Karlskoga Miljö AB
Malmlången
Fortum /Karlskoga Miljö AB
Möckeln
Fortum /Karlskoga Miljö AB
Skagern
Fortum /Karlskoga Miljö AB
12
3. Transportberäkningar
Transporter skall beräknas för fosfor, kväve, organiska ämnen (TOC) och metaller. Detta skall
ske i enlighet med anvisningar i ”Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag” (Naturvårdsverket rapport 4913), vilket innebär att dygnsflöden skall multipliceras med interpolerade
dygnshalter varefter samtliga dygnstransporter summeras för hela året. I det fall att endast
veckoflöden finns tillgängliga multipliceras veckoflöden med interpolerade dygnshalter.
Källfördelning - retention
Källfördelning redovisas vart femte år (2017, 2022, 2027). Beräkningar skall baseras på
femårsmedelvärden. För stationerna 2001, 3001, 1025 och 1005 görs fördelning med avseende på kväve och fosfor. För station 1021 görs fördelning endast med avseende på metaller
(krom, nickel och zink). Fördelning med angivande av olika källors andel i transporter skall
anges både i procent och i mängder (kg/ton) som skall redovisas i tabell (procent/mängder)
och i diagram (procent).
Kväve- och fosforbelastning beräknas för kommunala reningsverk, industri, atmosfäriskt nedfall, fiskodlingar, enskilda avlopp, skogsmark och jordbruksmark. För uppgifter om atmosfäriskt nedfall se Klimat, sidan 14. Arealförluster från skogsmark och jordbruksmark inhämtas
från referensvattendrag enligt anvisning från Länsstyrelsen. Underlag för beräkning av belastning från enskilda avlopp beräknas utgående från uppgifter från Statistiska Centralbyrån i
samråd med Länsstyrelsen och berörda kommuner.
Källfördelning av fosfor och kväve beräknas som summan av samtliga källor utan hänsyn till
retention mellan ingående stationer. För Timsälven (3001), Svartälven (2001) och Gullspångsälven (1005) görs indelning i tidigare nämnda kategorier (kommunala reningsverk, industri, atmosfäriskt nedfall, fiskodlingar, enskilda avlopp, skogsmark och jordbruksmark).
Retentionen för berörda ämnen skall beräknas och redovisas totalt för Svartälven, Timsälven
och Gullspångsälven i tabell och text. Källfördelning skall beräknas enligt PLC-5/PLC-6.
För sjöarna Möckeln och Skagern skall fosfor- och kvävebudget beräknas på femårsbasis. För
Möckeln skall poster för Karlskoga reningsverk, Björkborns industriområde, Moelven Valåsen (endast fosfor), luftnedfall, Timsälven, Svartälven och övriga tillflöden redovisas i fosforoch kvävebudgeten. För Skagern skall poster för Letälven, Hovaån, övriga tillflöden och luftnedfall redovisas i fosfor- och kvävebudgeten. (I övriga tillflöden beräknas summan av tillskott från skogs- och jordbruksmark, enskilda avlopp och andra ingående källor t.ex. Finnerödja reningsverk).
Metallbelastning (nickel, krom och zink) beräknas för Degerfors reningsverk, Degerfors Järnverk samt slaggdeponi (vid Degerfors Järnverk) och sediment. Bidrag från sediment och
slaggdeponi beräknas utgående från transporter vid station 1021 minus transporter vid station
1025 samt utsläppsmängder från Degerfors ARV samt Degerfors järnverk.
13
4. Klimat
Följande klimatdata skall redovisas i rapporten:
• lufttemperatur
• nederbörd
• aktuella atmosfäriska nedfall, på sjöytor, av kväve, fosfor och metaller. Nedfallsvärdena
skall vara från samma år som gäller för övrig redovisning.
Temperatur- och nederbördsvärden inhämtas via SMHI från stationen i Åtorp samt från Daglösen och Fredriksberg. I rapporten redovisas data från Åtorp. Eventuella skillnader mellan
Åtorp och de övriga två stationerna kommenteras.
Atmosfäriskt nedfall av kväve inhämtas i första hand från luftvårdsförbunden och i andra
hand via IVL-stationen Sjöängen (nr 1080, luft- och nederbördskemiska stationsnätet IVLGöteborg). Nedfall av fosfor beräknas enligt schablon utgående från samråd med Länsstyrelsen.
Det atmosfäriska nedfallet skall korrigeras med avseende på nederbördsskillnader i förhållande till stationen i Åtorp.
5. Växtplankton
Provtagningsstationer
Provtagningsstationernas läge framgår av Tabell 7 och Figur 3.
Tabell 7. Provtagningsplatser för undersökning av växtplankton
Benämning
Lägesbeskrivning
Frekvens
Koordinater
Timsälven
3070
Öjevettern
1/2
6599224/1410799
3010
Lonnen
1/2
6585247/1423778
Analys
Analys utförs enligt SS-EN 15204:2006 eller motsvarande och anvisningar i Handledning för
miljöövervakning, undersökningstyp Växtplankton i sjöar (kvantitativt och kvalitativt prov).
Provet analyseras och taxa räknas enligt Utermöhl-metoden (Utermöhl 1958) enligt det tekniska förfaringssätt som finns beskriven i Handledning för miljöövervakning. Procentuell fördelning av olika ekologiska grupper skall redovisas både grafiskt och med siffror.
För varje station skall total biomassa, andel cyanobakterier, trofiskt planktonindex (TPI) och
antal taxa redovisas. Ekologiska kvalitetskvoter (EK) skall beräknas enligt anvisning i Natur14
vårdsverkets handbok 2007:4. (Förekommande index m.m. skall bl.a. ge underlag för statusklassning.)
För Lonnen (3010) skall även en utvärdering göras utgående från sjöns lämplighet som
dricksvattentäkt. Förekomst av lukt- och smakbildande alger samt giftproducerande
blågrönalger skall belysas. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för växtplanktonanalys.
Provtagningsfrekvens
Provtagning utförs vart annat år (2015, 2017, 2019, 2021).
Positionsnoggrannhet
Vid provtagning skall GPS med minst 5 m precision användas vid positionering.
Provtagningsmetodik
Provtagning utförs enligt anvisningar i Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp
växtplankton i sjöar. Provtagare skall vara utbildade och uppfylla krav enligt SNFS 1990:11,
MS:29. Utförare av provtagning skall vara ackrediterad för provtagning av växtplankton.
15
Figur 3. Provtagningsplatser för växtplankton i Gullspångsälvens avrinningsområde.
16
6. Bottenfauna
Provtagningsstationernas läge framgår av Tabell 8 och Figur 4. Angivna positioner med sexsiffriga koordinater skall kompletteras med sjusiffriga koordinater.
Tabell 8. Provtagningsplatser för bottenfauna i Gullspångsälvens avrinningsområde
Benämning
Lägesbeskrivning
Frekvens*
Provtagningsdjup (m)
Koordinater
3410
Daglösen, djuphåla
1/3
22-24
661610/140970
3411
Daglösen, mellannivå
1/3
5-10
661745/140925
3415
Daglösen, norra delen
1/3
12
6620450/1408696
3083 E
Storforsälven, uppströms Storfors
1/3
5
660347/141392
3081 E
Storforsälven nedströms Storfors
1/3
0,8
660125/141205
3070
Öjevettern, djuphåla
1/3
16
6599224/1410799
3071
Öjevettern, mellannivå
1/3
7-8
660070/141080
3010
Lonnen, djuphåla
1/3
7-8
6585247/1423778
3011
Lonnen, mellannivå
1/3
2-4
658520/142315
2543 S
Blockenhus
1/3
-
665087/141020
2530
Bredreven, djuphåla
1/3
6-19
6647900/1412850
Bredreven, mellannivå
1/3
5-10
664805/141270
2210**
Sörelgen, djuphåla
1/3
45
662129/142920
2211**
Sörelgen, mellannivå
1/3
10-12
662560/143065
2045 E
Svartälven, uppströms Hällefors
1/3
4
663155/142675
2041 E
Svartälven, nedströms Hällefors
1/3
6-7
662615/142667
Timsälven
Svartälven
2531
Gullspångsälven och Letälven
1101b S
Hovaån, Nötebron
1/3
1030
Möckeln, djuphåla
1/3
24
657730/142850
1031
Möckeln, mellannivå
1/3
8-12
657550/142700
1003 S
GullspångsälvenÅråsforsarna
1/3
-
654499/140260
E=Ekmanhuggare SS028190 S=Sparkmetoden SS EN 27828
*1/3 = Provtagning vart tredje år (2019, 2022, 2025)
** Fiskodling nedlagd, utgår ur programmet efter provtagningen 2019
17
653120/140907
Figur 4. Provtagningsplatser för bottenfauna i Gullspångsälvens avrinningsområde.
18
Analys
Analys utförs enligt SS-EN 27 828 i rinnande vatten och enligt SS 028190 i sjöar samt i båda
fallen enligt anvisningar i Handledning för miljöövervakning. Bottenfaunan skall artbestämmas enligt taxonomisk lista i NFS 2008:1, bilaga 1, Tabell 4.6. Dock skall glattmaskar
(Oligochaeta) och fjädermyggor (Chironomidae) skall bestämmas till art respektive släkte/art
i sjöar och rinnande vatten med Ekmanprovtagning. Artbestämningsnivån för fjädermyggor
skall vara tillräckligt långt driven för att BQI-index skall kunna beräknas. Antal taxa, medelantal taxa, Shannon-index (diversitetsindex) och individtäthet (antal/m2) skall redovisas för
samtliga stationer. För sjöar redovisas också BQI-index och O/C-index.
För rinnande vatten redovisas även DJ-index, MISA-index, ASPT-index, dansk faunaindex,
surhetsindex (Medin), shannon-index enligt 4913. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för bottenfaunabestämningar.
Ekologiska kvalitetskvoter (EK) skall också beräknas enligt anvisning i Naturvårdsverkets
handbok 2007:4. (Förekommande index m.m. skall bl.a. ge underlag för statusklassning.)
Med stöd av artsammansättning, index angivna i Naturvårdsverkets rapport 4913 och rapport
2007:4 görs en expertbedömning.
I rinnande vatten där provtagning utförs med sparkmetoden skall föroreningspåverkan (organiska ämnen närsalter), försurningspåverkan samt naturvärdet bedömas. Vid provtagning i
sjöar skall en bedömning av näringsnivå, föroreningspåverkan och syreförhållande göras. De
olika proverna på varje station får ej slås ihop till samlingsprov utan skall redovisas vart och
ett för sig.
Provtagningsfrekvens
Provtagning utförs i oktober vart tredje år (2019, 2022, 2025).
Positionsnoggrannhet
Vid provtagning skall GPS med minst 5 m precision användas vid positionering. Dessutom
skall skisser och beskrivningar från tidigare genomförda bottenfaunaprovtagningar i rinnande
vatten användas för lokalisering av exakta lägen.
Provtagningsmetodik
Provtagning utförs enligt anvisningar i SS-EN 27 828 (rinnande vatten sparkmetod) och SS
028190 (sjöar och rinnande vatten med Ekmanhuggare) samt enligt Handledning för miljöövervakning, programområde sötvatten, undersökningstyp bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag (SS-EN 27 828) och undersökningstyp bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral
(SS 028190). I både rinnande vatten och sjöar tas fem prov/hugg per station. Dessa redovisas
separat i artlistor. I rinnande vatten skall en håv med storleken 25 x 25 cm användas (maskvidd 0,5 mm). Sparkyta för varje delprov i rinnande vatten skall omfatta 25 x 100 cm (0,25
m2). Provtagare skall vara utbildade och uppfylla krav enligt SNFS 1990:11, MS:29. Utförare
av provtagning skall vara ackrediterad för provtagning av bottenfauna.
19
Säkerhet
All provtagning på sjöar skall av säkerhetsmässiga skäl ske med två personer.
7. Påväxt-Kiselalger
Provtagningsstationer
Provtagningsstationernas läge framgår av Tabell 9 och Figur 5.
Tabell 9. Provtagningsplatser för påväxt-kiselalger i Gullspångsälvens avrinningsområde
Benämning
Lägesbeskrivning
Frekvens*
Koordinater
3702
Kroppaälven, Gammelkroppa uppstr fiskodl.
1/3
6619415/1415870
3701
Kroppaälven, Gammelkroppa nedstr fiskodll.
1/3
6619025/1415740
3511
Lersjön, badplats sydväst om Finnshyttan
1/3
6624065/1407410
3416
Daglösen, norra vid Stensta
1/3
6620245/1408905
3412
Daglösen, centrala vid Påland
1/3
6616720/1410240
3206**
Lungälven, vid fiskodling
1/3
6618260/1399615
3205**
Lungälven, vid väg 63
1/3
6617600/1399385
3091
Östersjön vid Riddarnäset
1/3
6609705/1414020
3073
Öjevettern, nordväst om Släbråten
1/3
6598730/1411375
3051
Ullvettern, norr om Granviken
1/3
6590425/1414140
3021
Timsälven, vid Lunedet (Alkvetterns utlopp)
1/3
6587810/1421510
3505
Färnsjön/Norsbäcken
1/3
6622160/1406803
2551
Lesjöns norr om Lesjöfors
1/3
6653595/1408705
2533
Bredreven vid Stärnfors
1/3
6648515/1414920
2242
Älgälven, uppströms Sävenfors
1/3
6642895/1429060
2241
Älgälven, nedströms Sävenfors
1/3
6640825/1428950
1201
Skagersholmsån
1/3
6537825/1418435
1013
Skagern vid Rönningarna
1/3
6544230/1410085
1003
Gullspångsälven, Åråsforsarna
1/3
6545120/1401315
Timsälven
Svartälven
Gullspångsälven
*1/3 = Provtagning vart tredje år (2018, 2021, 2024)
** Fiskodlingen i Lungälven är avvecklad och såld. Provtagning ska endast genomföras om verksamheten återupptas.
20
Provtagningsfrekvens
För samtliga stationer utförs provtagning i augusti vart tredje år.
Positionsnoggrannhet
Vid provtagning skall GPS med minst 5 m precision användas vid positionering.
Provtagningsmetodik
Provtagning skall utföras av personer som har erfarenhet och utbildning i påväxtprovtagning
samt uppfyller krav enligt SNFS 1990:11, MS:29. Prov skall tas ytligt 0-0,5 m från naturliga
substrat såsom stenar, berghäll eller vattenväxter. Dock ej från konstruktioner av trä eller betong eller liknande vilka kan påverka vattenkemin i närområdet. Vid provtagning är det viktigt att man tar prov på en plats som har legat under vattennivån den senaste månaden. Vidare
får inte platsen ligga nära en lokal föroreningskälla såsom enskilt avlopp eller annan föroreningskälla som lokalt kan påverka vattenkemin i närområdet. Stationen skall också vara placerad på en plats med god vattengenomströmning. Detta innebär att provtagning i t.ex. vindskyddade vegetationsrika vikar skall undvikas. Utförare av provtagning skall vara ackrediterad för provtagning av påväxt-kiselalger.
Analys
Analys och provtagning skall utföras enligt SS-EN 13946:2003 och SS-EN 14407:2005 samt
enligt anvisningar i Handledning för miljöövervakning, programområde sötvatten, undersökningstyp påväxt i rinnande vatten - kiselalgsanalys. Artbestämning skall ske i enlighet med
krav som finns i angivet i ”undersökningstyp påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys”. Redovisning skall ske av följande kiselalgsindex: ACID-index, IPS-index samt stödparametrarna
TDI-index och %PT. Ekologiska kvalitetskvoter (EK) skall också beräknas enligt anvisning i
Naturvårdsverkets handbok 2007:4. (Förekommande index m.m. skall bl.a. ge underlag för
statusklassning.) Dessutom skall andelen Achantidium minutissimum och denna arts medelbredd anges. Förutom detta skall även andelen deformerade skal, för bedömning av miljögiftspåverkan, räknas. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för artbestämningar av
påväxt och genomgått nordisk-baltisk kiselalgsinterkalibrering med godkänt resultat.
21
Figur 5. Provtagningsplatser för påväxt-kiselalger i Gullspångsälvens avrinningsområde. Byt
ut/ Kontrollera kartan!
22
8. Elfiske
Elfiske har inte tidigare genomförts i vattenvårdsförbundets regi. Syftet med detta inledande
elfiske är att identifiera och få underlag för bedömning om lokalernas lämplighet för uppföljning av vattenkraftens påverkan på vattensystemet. Möjlighet till förändring i utvalda lokaler
ska finnas utifrån förändrad verksamhet eller liknande. Om inte vattenvårdsförbundet meddelar annat, utförs elfiskena enligt tidsplanen. Elfiskena dokumenteras i elfiskeregistret och
sammanställs i årsrapporten för vattenvårdsförbundet. Det ska framgå om lokalen är lämplig
för kontinuerlig uppföljning av vattenkraften genom standardiserade elfisken.
Provtagningsstationer
Provtagningsstationernas läge framgår av Tabell 10 och Figur 6.
Tabell 10. Provtagningsplatser för elfiske i Gullspångsälvens avrinningsområde
Sträcka
Tidsplan
Karåsforsens naturfåra
Årlig
Mångsälven (2-3 sträckor)
2016
Sävenfors Kraftverk (Sävälven)
Sikfors Kraftverk (Sikforsån/Norrälgen)
Grythyttans Kraftverk (Sikforsån/Sörälgen)
2017
2017
2017
Saxhyttan
Lilla Tomsjön
Stora Tomsjön
2018
2018
2018
Nätsjöbäcken
Lilla Högsjön
Bäck nedströms småsjöarna
2019
2019
2019
Lövsjöälven
Älvestorp*
Blankafors*
Hällefors*
2020
2020
2020
2020
Värmlandslokal 1
Värmlandslokal 2
Värmlandslokal 3
2021
2021
2021
Koordinater
6583480/1430800
Värmlandslokal 1
2022
Värmlandslokal 2
2022
Värmlandslokal 3
2022
*Osäkert om dessa går att fiska, ersätts ev. med 2 lokaler från Värmland
Provtagningsfrekvens
Å rlig uppföljning sker i Karåsforsens naturfåra. För övriga stationer utförs provtagning
enligt tidplan i Tabell 10.
23
Positionsnoggrannhet
Vid provtagning skall GPS med minst 5 m precision användas vid positionering.
Provtagningsmetodik
Elfisket utförs som återkommande standardiserat fiske på hösten i Karåsforsens naturfåra. I
övriga stationer utförs inventeringselfisken/kvalitativa elfisken.
Provtagning skall utföras av personer som har erfarenhet av elfiske.
Figur 6. Provtagningsplatser för elfiske i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lägg till ny karta!
9. Interkalibrering
Vid byte av huvudlaboratorium skall vattenkemiska analyser utföras parallellt ett år på vatten
från station 1005 (Gullspångsälven) 6 ggr/år jämn månad. Varje år skall dessutom interkalibrering ske mellan ansvarigt laboratorium och SLU på vatten från station 1005 (Gullspångsälven) 6 ggr/år jämn månad. Analyser skall i båda fallen utföras enligt analyspaket F
(se sidan 9).
Kostnader
I offert skall kostnad redovisas för löpande interkalibrering med SLU samt interkalibrering
med annat huvudlaboratorium som gäller året efter aktuell upphandlingsperiod. Denna senare
kostnad gäller endast om huvudlaboratorium bytes vid nästa upphandling.
Redovisning
Resultatet från undersökningarna skall redovisas på sådant sätt att målsättningen med kontrollprogrammet uppfylls (sid 1-2).
Löpande rapportering
Resultat från kemiska vattenanalyser redovisas till vattenvårdsförbundets sekreterare och berörda Länsstyrelser samt till de medlemmar som önskar få del av löpande redovisning senast
en månad efter avslutad provtagning. Den löpande redovisning skall ske med E-post i en fil
(excel) där analysresultat från respektive provtagningsomgång byggs på successivt årsvis i
samma fil. Kortfattade kommentarer till analysresultatet skall bifogas vid varje utskick. Avvikande och extrema värden skall kommenteras. Övriga undersökningar redovisas i samband
med årsrapport.
24
I sista utskicket för varje år som görs för december månad görs en kortfattad kommentar vad
gäller påverkan under året (jan-dec) för följande punktkällor: Filipstads, Storfors, Hällefors,
Karlskoga och Degerfors ARV, Miljöbolaget i Svealand i Storfors, Ovako i Hällefors, Outokumpu Degerfors Järnverk i Degerfors. Dessa underlag skall kunna läggas in i respektive miljörapport.
Samtliga värden som ligger inom Naturvårdsverket tillståndsklass 5 enligt Naturvårdsverkets
rapport 4913 samt anmärkningsvärda värden inom tillståndsklass 4 (avgörs av projektansvarig
uppdragstagare) skall markeras med inramning eller skuggning. (Klassning enligt Naturvårdsverkets rapport 4913 skall användas tills vidare.)
Allmänt om årsrapport
Samtliga kemiska analysvärden (vatten och sediment), vattenföringsvärden, vattennivåvärden,
transportvärden, art-tabeller och lokalbeskrivningar (biologi) levereras årsvis på diskett/CD
eller E-post i excel-format till berörda Länsstyrelser samt medlemmar som önskar detta. Rådata skall levereras digitalt till länsstyrelsen och nationell datavärd enligt mall.
Varje år sammanställs resultaten i en förenklad årsrapport.
I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer skall årsrapporten bl.a. innehålla följande:
• en sammanfattning av både kemiska och biologiska resultat samt kommentarer till klimat som också direkt kan tillgodose ett informationsbehov hos allmänheten
• en sammanfattning av hydrologiska data för uppföljning av påverkan från vattenkraften
• beskrivning av kontrollprogrammet och metodik
• samtliga grunddata i tabellform, min-, medel- och maxvärden (gäller analysdata, transport- och flödesvärden)
• analysdata från Gullspångs kommuns råvattenkontroll i Skagern (COD-Mn, färg, turbiditet, konduktivitet, Fe, Mn)
• presentation av belastning från punktkällor inom avrinningsområdet
• klimatdata i bilaga (temperatur och nederbörd)
• redovisning med bedömning av biologiska undersökningar i bilaga
• redovisning av arttabeller och lokalbeskrivningar (biologi) i bilaga
I sammanfattningen, som placeras först i rapporten, skall redovisning ske med minst fyra
olika färgkartor i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsnormer. Av dessa skall två - tre
illustrera det kemiska tillståndet (halter eller påverkansgrad). En - två kartor skall illustrera
biologisk påverkan. Vilka parametrar som skall redovisas i respektive rapport avgörs av aktuell uppdragstagare.
Naturvårdsverkets bedömningsnormer (4913) skall användas tills vidare som grund vid klassificering av halter/värden när det gäller vattenkemiska variabler. Den statusklassning med av25
seende på vattenkemiska variabler som respektive länsstyrelse gör skall redovisas i rapporten.
Dock skall även ansvarig konsult göra en bedömning utgående från framtagna analysdata. För
biologiska variabler skall en kombination av klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och Naturvårdsverkets rapport 2007:4 göras enligt specifikation för respektive
moment.
Rapporten levereras i 80 ex till Vattenvårdsförbundet senast den 15 april. Rapporten levereras
i både PDF-format och Word/Excel-format eller motsvarande på CD till berörda Länsstyrelser
(1 ex/Länsstyrelse) och till vattenvårdsförbundet (5 ex). Om förbundets medlemmar önskar
fler exemplar av CD skall detta tillgodoses. Antal exemplar skall dock framgå av förfrågningsunderlag alternativt kan tilläggspris per CD anges i offert.
Allmänt om femårsrapport
Vart femte år görs en femårsrapport med en utförlig utvärdering och samlad bedömning av de
fem senaste årens undersökningar. Nästa femårsrapport görs för perioden 2013-2017.
Årsrapport/femårsrapport
Vattenkemi
Årlig
• Samtliga primärdata (även råvattenkontrollen i Skagern) från det senaste året, med anmärkningsvärda halter markerade enligt tidigare angivna förutsättningar. Medel-, minoch maxvärden för rinnande vatten skall redovisas i tabellform.
Rinnande vatten
• För punkterna 1005, 3001, 2001 redovisas min-, medel- och maxvärden för året grafiskt. Detta gäller parametrarna TOC, totalfosfor och totalkväve som redovisas i diagram som byggs på år från år.
• Diagrammen skall utgå från 1974 för station 1005 och 2001 och från 1977 för station
3001.
• Efter provtagningen 2018 ska en utvärdering göras om Paket D (statusklassning) fortsatt
behöver ingå i KP.
Sjöar
• Syreprofiler redovisas grafisk för sjöar.
• Daglösen (3415, 3410) – från 2015 infördes provtagning 6 ggr/år i Daglösen. Denna utökade provtagning ska särskilt utvärderas efter 3 år och redovisas i årsrapporten för
2017.
Femårsrapport
• I tabellform redovisas medel-, min- och maxvärden för samtliga stationer och variabler i
rinnande vatten, med undantag för station 3001, 2001 och 1005, fr.o.m. 1989.
26
• För stationerna 3001, 2001 och 1005 görs grafisk diagram med rullande treårsmedelvärden för alkalinitet, totalfosfor, totalkväve och TOC. Dessa skall börja med 1974 för
station 2001 och 1005 och från 1977 för station 3001.
• För sjöar redovisas samtliga värden i tabellform (även råvattenkontrollen i Skagern och
N/P-kvot) (utom syre- och temperaturprofiler) med start från 1989. Grafisk redovisning
skall också göras av klorofyll, N/P-kvot, siktdjup, fosfor och kväve för ytvatten samt av
syre för bottenvatten. Diagrammen skall börja med 1989 eller tidigare.
• Syre redovisas grafiskt som årslägsta värde. Klorofyll anges som augustivärde. Siktdjup, totalkväve och totalfosfor redovisas med samtliga värden grafiskt.
Vattenföring och transporter
Årsrapport
• Samtliga vattenföringsdata och transporter (månadsvärden och årsmedelvärden) skall
redovisas i tabellform för aktuellt år.
• Vattenföringsdata (dygnsflöden) för Timsälvens mynning i Möckeln, Svartälvens mynning i Möckeln samt Letälvens mynning i Skagern skall redovisas grafiskt
• Årsmedelvattenföring, och årstransporter av fosfor, kväve och TOC/COD-Mn för stationerna 1005, 2001 och 3001 redovisas i tabellform eller grafiskt med början 1989 och
framåt.
• Utsläpp från olika punktkällor med avseende på organiska ämnen (TOC, BOD, COD),
kväve, ammonium, fosfor, metaller och olja skall redovisas i årsrapporten.
Femårsrapport
• Källfördelning görs utgående från femårsmedelvärden för stationerna 2001, 3001 1021
och 1005 i enlighet med beskrivning tidigare i detta dokument.
Tidsseriediagram med utsläppsdata och uppmätta halter i kontrollpunkter nedströms viktiga
punktkällor redovisas. Val av utsläppskällor och kontrollpunkter görs i samråd med Länsstyrelsen.
Klimat
Årsrapport
I årsrapporten skall klimatets inverkan på vattenkvaliteten beskrivas.
Femårsrapport
I femårsrapporten skall mellanårsvariationer av vattenkvaliteten som är klimatberoende kommenteras.
Växtplankton
Årsrapport
• Fullständig artlista med frekvensuppskattningar, preciserade index, biomassa och antal
taxa redovisas för respektive sjö i tabellform för aktuellt år.
27
Årsrapport/femårsrapport
• Procentuell fördelning av olika ekologiska grupper redovisas grafiskt. Om möjligt skall
dessa diagram börja med 1989 och fyllas på framåt.
• Bedömning skall göras utgående från samtliga ingående index, biomassor och förekommande artlista. Resultatet skall bl.a. kommenteras med avseende på inverkan av näringsämnen och humus samt försurning. Vidare skall en statusklassning göras. För
dricksvattentäkten Lonnen skall förekomst av alger som kan ge lukt- och smakproblem
samt förekomst av giftproducerande blågrönalger belysas.
Dessutom skall bedömning göras med utgångspunkt från följande påverkansfaktorer:
 Lonnen – Jordbruk
 Öjevettern – Storfors reningsverk, Miljöbolaget i Svealand
Rådata skall levereras digitalt till länsstyrelsen och nationell datavärd enligt mall.
Bottenfauna
Årsrapport
• Artlista, där respektive delprov redovisas separat, redovisas för respektive station. Artlistorna skall bl.a. innehålla individantal, antal taxa, medelantal taxa, Shannon-index,
BQI-index (sjöar), O/C-index (sjöar), danskt faunaindex, DJ-index (rinnade), ASPTindex (rinnande), EPT-index, MISA (försurningsindex rinnande).
• Expertbedömning skall göras utgående från samtliga ingående index och förekommande
artlista. Resultatet skall kommenteras med avseende på inverkan av näringsämnen, organiska ämnen, försurning (rinnande vatten), syrehalt (sjöar), regleringspåverkan och
allmän föroreningspåverkan där detta är möjligt. I områden med tungmetallpåverkan
skall förekomst av missbildade mundelar hos fjädermyggor, särskilt beaktas. Vidare
skall en statusklassning göras.
Sjöar skall dessutom bedömas med utgångspunkt från följande påverkansfaktorer:
 3410/11 Daglösen – Filipstads reningsverk
 3070/71 Öjevettern – Storfors reningsverk, Miljöbolaget i Svealand
 3010/11 Lonnen – Jordbruk, Bharat Forge Kilsta
 2530/31 Bredreven – Lesjöfors reningsverk, Lesjöfors industriområde, inklusive förorenad mark i området
 2210/11 Sörelgen – Fiskodling (Sävenfors produkter), nedlagd 2014, uppföljning efter avslutad verksamhet
 1030/31 Möckeln – Karlskoga reningsverk, Björkborns industriområde, Moelven, Valåsen
och Bofors
Rinnande vatten skall dessutom bedömas med utgångspunkt från följande påverkansfaktorer:
28
 3081 Storforsälven - Storfors reningsverk, Miljöbolaget i Svealand
 2543 Lesjöälven - Lesjöfors industriområde, inklusive förorenad mark i området
 2041 Svartälven - Hällefors reningsverk, Ovako Steel
 1101 Hovaån - Jordbruk
Femårsrapport
Grafisk redovisning av totalt antal taxa och EPT-index (andel dagsländor, bäcksländor och
nattsländor) skall göras för rinnande vatten. Grafisk redovisning skall göras av totalt antal
taxa för sjöar. Samtliga diagram skall starta med början 1989 där värden fylls på successivt.
Rådata skall levereras digitalt till länsstyrelsen och nationell datavärd enligt mall.
Påväxt-kiselalger
Årsrapport
• Artlista med relativ frekvensuppskattning redovisas för respektive station.
Årsrapport/femårsrapport
• Grafisk redovisning av kiselalgsindex (IPS) görs för respektive station där upp- och
nedströmsstationer anges i samma diagram. Bedömning skall göras utgående från samtliga ingående index och förekommande artlista. En statusklassning skall göras utgående
från tillgängligt material. Denna kommer att vara preliminär efter första året för nya
stationer. Efter tre års provtagning bör materialet vara tillräckligt för en mer slutgiltig
bedömning.
Dessutom skall stationerna bedömas med utgångspunkt från följande påverkansfaktorer:
 3205 Lungälven – Brattfors fiskodling (om verksamhet bedrivs)
 3701 Kroppaälven – Gammelkroppa fiskodling
 2241 Älgälven – Sävenfors produkter (fiskodling)
Rådata skall levereras digitalt till länsstyrelsen och nationell datavärd enligt mall.
Övrigt
I rapporten skall en hänvisning finnas med länkar var andra relevanta analysresultat från området finns tillgängligt. Detta gäller t.ex. kalkuppföljning/försurningskontroll, regional och
nationell miljöövervakning m.m. En avstämning görs med berörda länsstyrelser.
I rapporten ska även recipientdata från aktiva deponier inom avrinningsområdet redovisas. De deponier som berörs är följande:
•
•
•
Storfors
M iljöbolaget i Svealand A B
Filipstad Långskog
29
•
•
Björkborns industriområde (när verksamhet påbörjas, ej aktiv vid fastställande
av detta KP)
M osseruds avfallsanläggning
Resultaten ska redovisas i tabellform samt kommenteras i texten.
Muntlig redovisning
I samband med förbundets årsmöte görs en muntlig redovisning av undersökningsresultaten
under cirka en timmes tid. Denna redovisning bör koncentreras på sådana effekter i miljön
som kan kopplas till orsaker och verkan.
Kvalitetskrav
• Samtliga kemiska analyser skall utföras på ackrediterade laboratorium.
• Kemiska analyser skall utföras enligt SIS eller motsvarande. Metodiken gällande samtliga variabler skall tillämpas enligt ”Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning.
• Provtagare skall vara godkända enligt SNFS 1990:11, MS:29.
• Alla biologiska moment (provtagning och artbestämning) skall vara ackrediterade. För
elfiske krävs ackreditering eller motsvarande kunskap.
• Ansvarig för årsrapportering skall ha dokumenterad erfarenhet inom detta område.
Riktade specialundersökningar
Riktade specialundersökningar kan upphandlas på årsbasis i den ordning som uppdragsgivaren önskar.
1. Kemisk utredning av närpåverkan från reningsverk i Liälven (Fredriksberg),
och Storforsån (Storfors)
Kartläggning utsläppsplymens utbredning (närpåverkan) sker varannan månad (jämn månad)
under vinterhalvåret och varje månad under sommaren (juni-augusti) under ett år. Fältmätningar görs av konduktivitet och syrehalt. Prover för analys av konduktivitet, pH, alkalinitet,
ammoniumkväve, nitrat/nitritkväve, totalkväve, TOC och totalfosfor tas ut på en referensstation, på tre stationer med avtagande påverkan (nedströms) och på en station nedströms utsläppsplymen, där närpåverkan inte bedöms förekomma. Resultaten redovisas i separat bilaga
i Gullspångsälvsrapporten.
2. Kemisk utredning av närpåverkan från reningsverk i norra Daglösen (Filipstad)
och Svartälven (Hällefors).
30
Kartläggning utsläppsplymens utbredning (närpåverkan) sker varannan månad (jämn månad)
under vinterhalvåret från is i Daglösen och om möjligt i Svartälven och varje månad från båt
under sommaren (juni-augusti) under ett år. Fältmätningar görs av konduktivitet och syrehalt.
Prover för analys av konduktivitet, pH, alkalinitet, ammoniumkväve, nitrat/nitritkväve, totalkväve, TOC och totalfosfor tas ut på en referensstation, på tre stationer med avtagande påverkan (nedströms) och på en station nedströms utsläppsplymen, där närpåverkan inte bedöms
förekomma. Resultaten redovisas i separat bilaga i Gullspångsälvsrapporten.
3. Fortsatt biologisk utredning av närpåverkan från reningsverk i Krokabäcken
(Älgarås), Hovaån (Hova), Skagersholmsån (Finnerödja)
Utgående från den kemiska utredningen av näringspåverkan görs biologisk uppföljning med
bottenfauna året efter att utsläppsplymerna har undersökts. Saknas förutsättningar för bottenfauna kan man istället använda sig av kiselalgsindex. En station undersöks uppströms (referens) och två stationer nedströms reningsverket varav den ena skall ligga centralt i den närpåverkade delen av vattendraget och den andra skall ligga längre nedströms där inte närpåverkan
bedöms förekomma. Provtagningsmetodik för ordinarie provtagning av bottenfauna skall följas. Resultaten redovisas separat tillsammans med föregående års kemiska undersökningar i
Gullspångsälvsrapporten.
4. Fortsatt biologisk utredning av närpåverkan från reningsverk i Storforsälven
(Storfors), Svartälven (Hällefors)
Utgående från de kemiska undersökningarna i Storforsälven (Storfors) och Svartälven (Hällefors) utförs bottenfaunaprovtagningar efterföljande år enligt samma upplägg som för tidigare
redovisade reningsverk. Resultaten redovisas tillsammans med föregående års kemiska undersökningar i separat bilaga i Gullspångsälvsrapporten.
5. Utökade sedimentundersökningar i metallpåverkade områden
Inom Gullspångsälvens avrinningsområde finns ett antal sjöar som kan vara påverkade av tidigare gruvverksamhet samt även av förorenad mark. Sedimentundersökningar i dessa med
kontroll av metallhalter i ytsediment respektive djupare sedimentskikt (24-26 cm) kan sannolikt tillföra värdefull information om metallföroreningar i området. Detta förutsätter dock att
respektive länsstyrelse med stöd av kännedom om f.d. gruvverksamhet och markföroreningar
i området hjälper till att ta fram lämpliga sjöar.
6. Skogsbrukets påverkan
Vattenprover tas i små vattendrag i ett referensområde där inte skogsbruk förekommer t.ex.
inom ett naturreservat och i ett område som påverkas av aktivt skogsbruk (avverkning, markberedning, dikesrensning). Mätning sker av turbiditet (grumlighet), susp, pH-värde, alkalinitet, konduktivitet, metylkvicksilver, TOC, DOC, färg, NH4-N, NO3-N, Tot-N och Tot-P.
7. Urlakning av markföroreningar
Inom Gullspångsälvens avrinningsområde finns ett antal områden med markföroreningar.
Prover tas i ett flertal stationer nedströms Björkborn, Kilsta samt Lesjöfors för att utreda hur
och om markföroreningar rör på sig samt var de i sådant fall tar vägen. Detta förutsätter dock
att respektive länsstyrelse med stöd av kännedom om verksamheter och markföroreningar i
31
området hjälper till att ta fram lämpliga provtagningsstationer samt vilka föroreningar som
finns i respektive område.
8. Prioriterade ämnen
Utredning kring vilka behov som finns av undersökningar kopplade till prioriterade ämnen. I
vilka lokaler (sjöar/vattendrag) inom Gullspångsälvens avrinningsområde kan detta vara aktuellt? Förbundet har pekat ut bl.a. Daglösen.
9. Näringspåverkan på Västersjön med tillflöden
Västersjön och flera av dess tillflöden uppvisat otillfredsställande status för näringsämnen.
Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) krävs undersökningar av sjöns biologi för att
bekräfta att sjön är påverkad av övergödning. Den största påverkanskällan är troligen näringsförluster från jordbruksmark samt enskilda avlopp.
För att undersöka status genomförs provtagning av vattenkemi (2 ggr/år i sjö, 6 ggr/år i vattendrag) samt kiselalgindex.
Tabell 11. Provtagningsplatser för vattenkemi inom specialprogrammet för Västersjön med tillflöden
Lägesbeskrivning
Typ av lokal
Koordinater
Västersjön
Sjö
657323/142033
Västersjön utlopp
Vattendrag
6574969/1420590
Kvarntorpsbäcken
Vattendrag
6571980/1422320
Bobäcken/Lankbäcken
Vattendrag
6574969/1420590
Nyängsbäcken
Vattendrag
6572103/1419558
Tabell 12. Provtagningsplatser för kiselalgindex inom specialprogrammet för Västersjön med tillflöden
Lägesbeskrivning
Typ av lokal
Koordinater
Västersjön
Sjö
657323/142033
Västersjön utlopp
Vattendrag
6574969/1420590
Kvarntorpsbäcken
Vattendrag
6571980/1422320
Bobäcken/Lankbäcken
Vattendrag
6574969/1420590
Nyängsbäcken
Vattendrag
6572103/1419558
Provtagningsmetodik för ordinarie provtagning av vattenkemi samt kiselalgindex skall följas.
Resultaten redovisas separat tillsammans med föregående års kemiska undersökningar i Gullspångsälvsrapporten.
10. Vattenkemiska analyser för statusklassning
För att underlätta statusklassning av vattenförekomster genomförs vattenkemisk provtagning
och analys under ett år (6 provtagningar) på följande stationer:
Tabell 13. Provtagningsplatser inom specialprogrammet för vattenkemiska undersökningar
32
Lägesbeskrivning
Typ av lokal
Koordinater
Analyser
Kedjan
Sjö
6585605/1424350
G, D
Håkanbolbäcken
Vattendrag
6563660/1418730
A, C, D, SO4
Mosstorpbäcken
Vattendrag
6554512/1417603
A, D
Timsälven-LV205
Vattendrag
6582342/1426438
A, D
Provtagnings- och analysmetodik för ordinarie provtagning av vattenkemi skall följas. Resultaten redovisas separat tillsammans med föregående års kemiska undersökningar i Gullspångsälvsrapporten.
11. Bottenfauna för statusklassning
För att underlätta statusklassning av vattenförekomster genomförs provtagning och analys av
bottenfauna på följande stationer:
Tabell 14. Provtagningsplatser inom specialprogrammet för bottenfaunaundersökningar
Lägesbeskrivning
Typ av lokal
Koordinater
Timsälven-LV205
Vattendrag
6582342/1426438
Västersjön utlopp
Vattendrag
6573276/1420557
Provtagningsmetodik för ordinarie provtagning av bottenfauna skall följas. Resultaten redovisas separat tillsammans med föregående års kemiska undersökningar i Gullspångsälvsrapporten.
12. Kiselalgsindex (påväxt) för statusklassning
För att underlätta statusklassning av vattenförekomster genomförs analys av kiselalgsindex på
följande stationer:
Tabell 15. Provtagningsplatser inom specialprogrammet för kiselalgindex
Lägesbeskrivning
Typ av lokal
Koordinater
Mosstorpbäcken
Vattendrag
6554512/1417603
Håkanbolbäcken
Vattendrag
6563660/1418730
Provtagningsmetodik för ordinarie provtagning av kiselalgindex skall följas. Resultaten redovisas separat tillsammans med föregående års kemiska undersökningar i Gullspångsälvsrapporten.
I samband med denna specialundersökning bör förbundet hålla kontakt med länsstyrelsen för
möjlighet att utvidga undersökningen med ytterligare medel.
33
Kommentarer specialundersökning
Reningsverk
Erfarenhet från vanlig recipientundersökning och undersökningar av närområdet vid reningsverk har visat att det ibland är stora områden som påverkas negativt av utsläppsplymer från
kommunala reningsverk. I långsamrinnande vatten kan det ibland vara frågan om flera kilometer (ex Skövde och Örebro ARV) och i sjöar kan det vintertid ibland vara flera kvadratkilometer (ex Arvika ARV) som påverkas negativt av utsläppsplymer beroende på ofullständig omblandning eller liten spädning. I många fall ger reningsverkens förhållandevis stora utsläpp av ammoniumkväve en negativ påverkan på faunan i påverkansområdet men även andra
ämnen t.ex. fällningskemikalierester kan vara bidragande. En sådan omfattande påverkan är
skadlig för miljön och föranleder åtgärder vid reningsverket eller förändrad vattenreglering.
Beroende på att utsläppsvattnet är saltrikt och därmed tungt kan detta sjunka ned på botten
utan att omblandas och successivt utbreda sig över stora områden. I vanlig recipientkontroll är
det inte alltid möjligt att bedöma om ett större område påverkas av utsläppsplymer eller ej och
det är därför motiverat att specialgranska reningsverk där potentiell risk föreligger. Detta gäller både med avseende på kemiska och biologiska parametrar. Dock är det lämpligt att först
genomföra de kemiska undersökningarna och vid ett senare tillfälle göra biologiska undersökningar på grundval av utfallet av kemiska undersökningar.
Utökade sedimentundersökningar i gruvpåverkade områden
Inom Gullspångsälvens avrinningsområde finns ett antal sjöar som kan vara påverkade av tidigare gruvverksamhet som inte har varit med i genomförda undersökningar. Om länsstyrelserna tar fram dokumentation om tidigare gruvverksamhet i området skulle man kunna ta fram
fler sjöar som skulle kunna undersökas i en specialundersökning.
Skogsbrukets påverkan
Under förutsättning att skogsbruket bidrar med pengar skulle det vara relevant att kontrollera
närpåverkan av skogsbruk i mindre vattendrag och eventuellt även mindre sjöar. En variabel
som är intressant i sammanhanget är metylkvicksilver. Ämnet frigör i vattenlöslig form vid
mekanisk påverkan i det övre markskiktet eller torvskikt i myrar och vid sjöar. Detta gäller i
samband med avverkningar (körskador), dikningar, markberedning, grävningar och schaktningar. För att metylkvicksilver skall kunna tas upp och anrikas i ekosystemen krävs att ämnet
tas upp av växtplankton i första steget, vilket förutsätter påverkan i mindre sjö.
Även påverkan av som är kopplad till grumlighet, vilka påverkas av samma ingrepp som ovan
är relevanta att följa upp. Både med avseende på metylkvicksilver och grumlighetspåverkan
vore det relevant och kunna göra jämförelser med ett opåverkat skogsområde.
Upphandlingsvillkor specialundersökningar
Specialundersökningar upphandlas separat och kostnader för dessa ska EJ anges i offert. Vattenvårdsförbundet bestämmer prioriteringsordningen på angivna specialundersökningar.
34
Översikt provtagningsstationer
Tabell 16. Sammanställning av olika undersökningstyper för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde, V=vattenkemi, Pl=växtplankton,
B=bottenfauna, På=påväxt, Q=vattenföring, T=transportberäkningar
Benämning
Lägesbeskrivning
Kommun
Koordinater
Moment
Motiv
3702
Kroppaälven, Gammelkroppa uppstr fiskodl.
Filipstad
6619415/1415870
På
Allmän påverkan, referens, statusklassning
3701
Kroppaälven, Gammelkroppa nedstr fiskodl.
Filipstad
6619025/1415740
På
Gammelkroppa fiskodling
3511
Lersjön, badplats sydväst om Finnshyttan
Filipstad
6624065/6624065
På
Skogsbruk, referens, statusklassning
3510
Lersjön
Filipstad
6624750/1406550
V
Skogsbruk, referens
3502
Skillerälven uppströms Filipstad
Filipstad
6622725/1407300
V,Q,T
Skogsbruk, referens, statusklassning
3505
Färnsjön/Norsbäcken
Filipstad
6622160/1406803
V,På
Bräddning spillvatten, dagvatten
3416
Daglösen norra vid Stensta
Filipstad
6620245/1408905
På
Filipstads ARV, statusklassning
3415
Daglösen, norra delen
Filipstad
6620450/1408696
V,B
Filipstads ARV
3412
Daglösen centrala vid Påland
Filipstad
6616720/1410240
På
Filipstads ARV, statusklassning
3411
Daglösen, mellannivå
Filipstad
661745/140925
B
Filipstads ARV
3410
Daglösen, mitt djupområde
Filipstad
6616454/1409716
V,B
Filipstads ARV
3206*
Lungälven, vid fiskodling
Filipstad
6618260/1399615
På
Allmän påverkan, referens, statusklassning
3205*
Lungälven, vid väg 63
Filipstad
661760/139940
På
Brattfors fiskodling
3102
Kilstabäcken
Karlskoga
6583240/1422755
V,Q,T
3091
Östersjön vid Riddarnäset
Storfors
6609705/1414020
På
Allmän påverkan, referens, statusklassning
3090
Östersjön, djupområde
Filipstad
6611800/1413800
V
Allmän påverkan, referens,
3083
Storforsälven, uppströms Storfors
Storfors
6603145/1413775
V,B,Q,T
Allmän påverkan, referens, statusklassning
3082
Storforsälven vid kraftverk
Storfors
6603130/1413760
V,Q,T
Miljöbolaget i Svealand
Timsälven
Bharat Forge Kilsta
* Fiskodlingen i Lungälven är avvecklad och såld. Provtagning ska endast genomföras om verksamheten återupptas.
35
Tabell 10. Fortsättning. Sammanställning av olika undersökningstyper för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde, V=vattenkemi,
Pl=växtplankton, B=bottenfauna, På=påväxt, Q=vattenföring, T=transportberäkningar
Benämning
Lägesbeskrivning
Kommun
Koordinater
Moment
Motiv
3081
Storforsälven, nedströms Storfors
Storfors
660125/141205
B
3073
Öjevettern nordväst om Släbråten
Storfors
6598730/1411375
På
Storfors ARV, Miljöbolaget i Svealand, statusklassning
3071
Öjevettern, mellannivå
Storfors
660070/141080
B
Storfors ARV, Miljöbolaget i Svealand
3070
Öjevettern, djupområde
Storfors
6599224/1410799
V,B,Pl
Storfors ARV, Miljöbolaget i Svealand
3051
Ullvettern norr om Granviken
Storfors
6590425/1414140
På
Storfors ARV, Miljöbolaget i Svealand, statusklassning
3050
Ullvettern, djupområde
Storfors
659550/141350
V
Storfors ARV, Miljöbolaget i Svealand
3030
Alkvettern
Storfors
658500/141870
V
Referens
3021
Timsälven, vid Lunedet
Karlskoga
6587810/1421510
V,Q,T,På
Allmän påverkan, referens, statusklassning
3010
Lonnen
Karlskoga
6585247/1423778
V,B,Pl
Bharat Forge Kilsta, jordbruk, vattentäkt, statusklassning
3011
Lonnen, mellannivå
Karlskoga
658520/142315
B
Bharat Forge Kilsta, jordbruk, vattentäkt, statusklassning
3001
Timsälven, utlopp i Möckeln
Karlskoga
6579545/1428250
V,Q,T
Allmän påverkan, transport Möckeln, statusklassning
2625
Svartälven, Sågen
Vansbro
6683210/1407735
V,Q,T
Skogsbruk + arealförlust skog
2621
Liälven nedströms Fredriksberg
Ludvika
6670536/1418246
V
Fredriksbergs ARV
2551
Lesjön, norr om Lesjöfors
Filipstad
6653595/1408705
På
Allmän påverkan, referens, statusklassning
2544
Fransagen nedströms Lesjöfors ARV
Filipstad
6648170/1411550
V,Q,T,
Lesjöfors ARV och industriområde
2543
Blockenhus
Filipstad
665087/141020
B
Lesjöfors industriområde
2541
Lesjöns utlopp
Filipstad
6652845/1409245
V,Q,T
Allmän påverkan, referens, statusklassning
2533
Bredreven vid Stärnfors
Filipstad
6648515/1414920
På
Lesjöfors ARV och industriområde, statusklassning
2531
Bredreven, mellannivå
Filipstad
664805/141270
B
Lesjöfors ARV och industriområde
2530
Bredreven, djupområde
Filipstad
6647900/1412850
V,B
Lesjöfors ARV och industriområde
2242
Älgälven, uppströms Sävenfors
Hällefors
6641160/1429000
På
Allmän påverkan, referens statusklassning
Storfors ARV, Miljöbolaget i Svealand
Svartälven
36
Tabell 10. Fortsättning. Sammanställning av olika undersökningstyper för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde, V=vattenkemi,
Pl=växtplankton, B=bottenfauna, På=påväxt, Q=vattenföring, T=transportberäkningar
Benämning
Lägesbeskrivning
Kommun
Koordinater
Moment
Motiv
2241
Älgälven, nedströms Sävenfors
Hällefors
6640230/1429085
V,Q,T,På
Sävenfors produkter, fiskodling
2211
Sörelgen, mellannivå
Hällefors
662560/143065
B
Fiskodling
2210
Sörelgen, djuphåla
Hällefors
662129/142920
B
Fiskodling
2045
Svartälven, Hällefors uppströms ARV
Hällefors
6630595/1427128
B
Allmän påverkan, referens
2041
Svartälven, nedströms Hällefors
Hällefors
6626025/1426750
V,B,Q,T
Hällefors ARV, Ovako Steel
2001
Svartälven, inflöde i Möckeln
Karlskoga
6579205/1430740
V,Q,T
Allm påverk, fiskodling, transport, statusklassning
Gullspångsälven och Letälven
1201
Skagersholmsån
Laxå
6537825/1418435
V,På
Finnerödja ARV, jordbruk, höga naturvärden
1101
Hovaån, Nötebron
Gullspång
6531170/1409060
V,B,Q,T
Jordbruk, ytbehandlingsindustri, (Hova ARV), transporter, arealförlust jordbruk
1031
Möckeln, mellannivå
Karlskoga
657550/142700
B
Karlskoga ARV, Björkborns industriområde, Bofors, Moelven
Valåsen
1030
Möckeln
Karlskoga
6576300/1428269
V,B
Karlskoga ARV, Björkborns industriområde, Bofors, Moelven
Valåsen
1025
Letälven, Möckelns utlopp
Degerfors
6568920/1422355
V,Q,T
Allmän påverkan, referens, transporter
1021
Letälven, bro i Åtorp
Degerfors
6555771/1417571
V,Q,T
Avesta Sheffield, slaggdeponi, Degerfors ARV, transporter
1013
Skagern vid Rönningarna
Gullspång
1010
Skagern
Gullspång
654150/141325
V
Allmän påverkan, Avesta Sheffield, slagdeponi, Karlskoga rvk,
Degerfors ARV, Björkborns industriområde
1005
Gullspångsälven, bro väg mot S. Råda
Gullspång
6541520/1402760
V,Q,T
Allmän påverkan, transporter till Vänern
1003
Gullspångsälven, Åråsforsarna
Gullspång
6545120/1401315
B,På
Allmän påverkan, höga naturvärden, statuskl
1
Akutprovtagning rinnande vatten
V
Olyckor, översvämningar, misstänkt förorening
2
Akutprovtagning sjöar
V
Olyckor, översvämningar, misstänkt förorening
6544230/1410085
37
På
Statusklassning
Timsälven
3702, Kroppaälven, Gammelkroppa uppströms fiskodling utgör referensstation till fiskodlingen och undersöks med avseende på påväxt (kiselalgsindex).
3701, Kroppaälven, Gammelkroppa nedstöms fiskodling utgör nedströmsstation och undersöks med avseende på påväxt (kiselalgsindex).
3511, Lersjön sydväst om Finnshyttan skall användas till biologisk statusklassning med kiselalgsindex. Stationen utgör också referens till Daglösen.
3510, Lersjön, har utgjort referensstation till Daglösen, som påverkas av Filipstad, och visar
påverkan från skogsmark, försurning/kalkning samt gammal gruv- och metallverksamhet.
Lersjön har beroende på andra djupförhållanden än Daglösen inte visat sig vara någon bra referenssjö med avseende på vattenkemi. Lersjön är dock mycket lämplig att använda för långsiktiga studier av sjöpåverkan från skogsbruk. Uppströms Lersjön finns ett relativt stort avrinningsområde med liten andel sjöar, vilket ökar genomslaget av skoglig påverkan (liten självrening uppströms Lersjön).
3502, Skillerälven, är referensstation till Filipstad och Storfors samt visar påverkan från
skogsmark, försurning/kalkning samt gammal gruv- och metallverksamhet. Stationen utgör
främst kontrollstation för skoglig verksamhet i Timsälvens övre del.
3505, Färnsjön/Norsbäcken, uppföljning av bräddning från spillvattennät och påverkan från
dagvatten.
3416, Daglösen norra vid Stensta, används till biologisk statusklassning med kiselalgsindex.
Syftet med stationen är att bedöma närpåverkan från reningsverket.
3415, Daglösens norra del, utgör första nedströmsstation till Filipstads reningsverk. Stationen ligger mycket nära utsläppspunkten i en liten begränsad djuphåla vilket gör att påverkan
periodvis är stark i området. Stationen är dock p.g.a. närheten till utsläppspunkten ej representativ för vattenkvaliteten i hela Daglösen därför tas prover även i centrala delen av sjön
(3410).
3412, Daglösen centrala vid Påland, används till biologisk statusklassning med kiselalgsindex. Stationen representerar huvudbassängen i sjön.
3411, Daglösens mellannivå, används för kontroll av påverkan av Filipstad.
3410, Daglösens mitt, utgör en andra nedströmsstation till Filipstad. Stationen används för
kontroll av påverkan av Filipstad.
3206, Lungälven vid väg 63. Nedströmsstation till fiskodlingen i Brattfors. Undersökning
görs med avseende på påväxt (kiselalgsindex). Fiskodlingen i Lungälven är avvecklad och
såld. Provtagning ska endast genomföras om verksamheten återupptas.
3205, Lungälven vid fiskodling. Referensstation uppströms fiskodlingen i Brattfors. Stationen undersöks med avseende på påväxt (kiselalgsindex). Fiskodlingen i Lungälven är avvecklad och såld. Provtagning ska endast genomföras om verksamheten återupptas.
38
3102, Kilstabäcken, är en nedströmsstation till Bharat Forge, Kilsta. Stationen påverkas även
av jordbruk och enskilda avlopp. Stationen undersöks med avseende på metaller i vatten. Metallhalterna har periodvis varit höga i bäcken varför mer kunskap om metallhalterna är önskvärt.
3091, Östersjön vid Riddarnäset används till biologisk statusklassning med kiselalgsindex.
3090, Östersjön, utgör en tredje nedströmsstation (sjö) till Filipstad och referensstation till
Öjevettern, som påverkas av Storfors. Sjön påverkas också av utsläpp från Nykroppas reningsverk (liten belastning) och av Kroppaälven, som utgår från sjön Yngen.
3083, Storforsälven uppströms Storfors är referensstation till stationerna nedströms industriområdet (3082) och reningsverket (3081).
3082, Storforsälven vid kraftverket ligger cirka 500 m nedströms industriområdet på en
plats där vattnet bedöms vara ordentligt omblandat. Denna station skall främst åskådliggöra
påverkan från industriområdet. Stationen kontrollerar främst metallutsläpp från industriområdet.
3081, Storforsälven nedströms reningsverket. Stationen ligger nedströms reningsverkets
utsläppspunkt. Beroende på rådande reglerade flödesförhållande ger inte kemiska mätningar
representativa värden för haltpåverkan från reningsverket varför inga kemiska undersökningar
genomförs. Påverkan från reningsverket kontrolleras genom bottenfaunaundersökningar vid
samma station. Kontroll av kemisk närpåverkan föreslås utföras via det operativa programmet
genom riktade provtagningsinsatser vissa år (specialundersökning).
3073, Öjevettern nordväst om Släbråten, används till biologisk statusklassning med kiselalgsindex.
3071, Öjevettern mellannivå, nedströmsstation till Storfors och Miljöbolaget i Svealand AB.
3070, Öjevettern, nedströmsstation till Storfors och Miljöbolaget i Svealand AB.
3051, Ullvettern norr om Granviken, används till biologisk statusklassning med kiselalgsindex.
3050, Ullvettern ligger nedströms Öjevettern. Inga större punktkällor finns i anslutning till
sjön.
3030, Alkvettern, ligger nedströms Ullvettern. Inga större punktkällor finns i anslutning till
sjön.
3021, Timsälven vid Lunedet, är en nedströmsstation till Filipstad och Storfors. Stationen
påverkas också av jordbruksområden kring Ullvettern och Alkvettern. Stationen utgör också
referens till undersökningar i Timsälvens mynning.
3011, Lonnen mellannivå, påverkas främst av jordbruk.
3010, Lonnen, påverkas främst av jordbruk. Vatten från Lonnen används indirekt som råvatten till Karlskoga. Dock sker först en markinfiltration av vattnet för att skapa konstgjort
39
grundvatten som används till dricksvattenberedning. Stationen används för kontroll av sjöpåverkan från jordbruk och i egenskap av vattentäkt.
3001, Timsälvens utlopp i Möckeln, behövs som underlag för transportberäkningar (belastning av Möckeln).
Svartälven
2625, Svartälven Sågen, är främst en kontrollstation för studier av påverkan från skogsbruket
och försurning/kalkning. Beroende på liten sjöandel i avrinningsområde blir direktpåverkan
från skogsbruket stort vid Sågen.
2621, Liälven nedströms Fredriksberg är främst en kontrollstation till Fredriksbergs ARV.
2551, Lesjön norr om Lesjöfors skall användas till biologisk statusklassning med kiselalgsindex. Stationen utgör också referens till Bredreven.
2544, nedströms Lesjöfors ARV visar den sammanlagda påverkan från reningsverket och
industriområdet.
2543 Lesjöälven vid Blockenhus är en nedströmsstation till industriområdet i Lesjöfors. Lesjöälven är uppdelad i två fåror, en som rinner genom industriområdet, där vatten alltid rinner
och en fåra från kraftverket där det periodvis rinner vatten. De båda fårorna flyter ihop till en
fåra. En bit nedströms sammanflödet sker utsläpp från Lesjöfors reningsverk. Bottenfauna tas
i fåran som kommer från industriområdet, 2543, (lämpliga bottnar för bottenfauna saknas i
den nedre delen av älven).
2541, Lesjöns utlopp, är en referens till påverkan från Lesjöfors och samhällets industrier.
2533, Bredrevens utlopp vid Stjärnfors skall undersökas med avseende på kiselalgsindex för
biologisk statusklassning.
2531, Bredreven mellannivå, nedströmssjö till Lesjöfors och är påverkad av både reningsverk och metallhantering med gamla anor.
2530, Bredreven, nedströmssjö till Lesjöfors och är påverkad av både reningsverk och metallhantering med gamla anor.
2242, Älgälven uppströms Sävenfors, utgör referensstation till fiskodling.
2241, Älgälven nedströms Sävenfors, är nedströmsstation till fiskodlingen i Sävenfors.
2211, Sörelgen mellannivå, var tidigare påverkad av en fiskodling i sjön. Denna verksamhet
är avslutad, men undersökningar fortsätter för att följa upp status i sjön. Efter 2019 utväderas
om provtagning i stationen ska fortsätta.
2210, Sörelgen, var tidigare påverkad av en fiskodling i sjön. Denna verksamhet är avslutad,
men undersökningar fortsätter för att följa upp status i sjön. Efter 2019 utväderas om provtagning i stationen ska fortsätta.
2045, Svartälven, vid Hällefors, är referensstation till Hällefors reningsverk och Ovako.
40
2041, Svartälven vid Hammar, är nedströmsstation till Hällefors reningsverk och Ovako.
2001, Svartälvens utlopp i Möckeln, behövs som underlag till transportberäkningar för belastning av Möckeln. Stationen kan ses som en kontroll av skogsbrukspåverkan i ett vattensystem med relativt stor sjöareal.
Letälven-Gullspångsälven
1201, Skagersholmsån, är en nedströmsstation till Finnerödja reningsverk och är påverkad av
jordbruksmark. Ån har ett högt naturvärde då den hyser flodpärlmussla.
1101, Hovaån vid Nötebron, är en nedströmsstation till Älgarås, Hova och Gårdsjö reningsverk samt Zinkano. Vattendraget är starkt påverkad av jordbruk och metallhalterna är periodvis höga.
1031, Möckeln mellannivå, påverkas av Karlskoga ARV, Nobelverken, Bofors samt av
Timsälven och Svartälven.
1030, Möckeln, påverkas av Karlskoga ARV, Nobelverken, Bofors samt av Timsälven och
Svartälven.
1025, Letälven vid Möckelns utlopp, är nedströmsstation till verksamheterna i Karlskoga
och en referensstation till Degerfors och Degerfors Järnverk.
1021, Letälven vid bro i Åtorp, är en nedströmsstation till Degerfors med Järnverk samt till
Åtorp reningsverk.
1013, Skagern vid Rönningarna, undersöks med avseende på kiselalgsindex för biologisk
statusklassning.
1010, Skagern, sjö nedströms Karlskoga och Degerfors. Sjön påverkas av Karlskoga ARV,
Björkborns industriområde, Avesta Sheffield, slaggdeponi (Degerfors) och av jordbruk främst
via Hovaån.
1005, Gullspångsälven vid södra Råda är en uppströmsstation till Gullspångs reningsverk.
Stationen undersöks inom det regionala miljöövervakningsprogrammet (Länsstyrelsen/SLU)
men resultaten ska redovisas i Gullspångsrapporten.
1003, Gullspångsälven vid Åråsforsarna är en nedströmsstation till Gullspång samt mynningsstation till Vänern.
41
STORFORS KOMMUN
Handläggare: Ulrika Hedberg, föreståndare
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum: 2015-09-30
Dnr:
Kommunstyrelsen
Anställning av integrationshandledare, 90,63%, vikariat
En integrationshandledare har beviljats tjänstledighet under 6
månader. Vikariatet kommer att lösas med att befintlig personal får
ökad sysselsättningsgrad samt att ta in vikarie på del av tjänst som inte
kan lösas med befintlig personal.
Beslutsunderlag
Anställningsunderlag
Tjänsteutlåtande från Ulrika Hedberg 2015-09-30
Förslag till beslut
Bevilja anställning av integrationshandledare, 90,63%, vikariat under
6 månader.
Kostnaden ska belasta ansvar 363 verksamhet 612 och finns i budget.
Ulrika Hedberg
BAS, Solforsen HVB/föreståndare
Beslutet ska skickas till:
Ulrika Hedberg
Anna Blom
STORFORS
KOMMUN
Datum 2015-09-30
D.nr. KS -
Anställningsunderlag
Kategori:
Integrationshandledare
Enhet:
BAS/Solforsen HVB
Sysselsättningsgrad: 90,63%
Anställningen avser:
Tillsvidareanställning, eller tidsbegränsad anställning längre än 3 månader
Tidsbegränsad anställning från 1 till 3 månader
Anställning sker inom verksamhetens befintliga personalbudget:
Ja
Nej, detta medför en ökning av personalkostnaderna med _____ kr
Beslutsunderlag:
En integrationshandledare har beviljats tjänstledighet under 6 månader. Vikariatet kommer att
lösas med att befintlig personal får ökad sysselsättningsgrad samt att ta in vikarie på del av tjänst
som inte kan lösas med befintlig personal.
Kostnaden ska belasta ansvar 363 verksamhet 612 och finns i budget.
Konsekvensbeskrivning om aktuell tjänst vakanshålls:
En reducerad personalstat klarar inte att handleda de ensamkommade barnen på HVB Solforsen.
Inskickat av: Namn Ulrika Hedberg Tfn: 651 93
STORFORS KOMMUN
Handläggare: Ulrika Hedberg, föreståndare
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum: 2015-09-30
Dnr:
Kommunstyrelsen
Anställning av integrationshandledare, 93,24%, vikariat
En integrationshandledare har beviljats tjänstledighet under 6
månader. Vikariatet kommer att lösas med att befintlig personal får
ökad sysselsättningsgrad samt att ta in vikarie på del av tjänst som inte
kan lösas med befintlig personal.
Beslutsunderlag
Anställningsunderlag
Tjänsteutlåtande från Ulrika Hedberg 2015-09-30
Förslag till beslut
Bevilja anställning av integrationshandledare, 93,24%, vikariat under
6 månader.
Kostnaden ska belasta ansvar 363 verksamhet 612 och finns i budget.
Ulrika Hedberg
BAS, Solforsen HVB/föreståndare
Beslutet ska skickas till:
Ulrika Hedberg
Anna Blom
STORFORS
KOMMUN
Datum 2015-09-30
D.nr. KS -
Anställningsunderlag
Kategori:
Integrationshandledare
Enhet:
BAS/Solforsen HVB
Sysselsättningsgrad: 93,24%
Anställningen avser:
Tillsvidareanställning, eller tidsbegränsad anställning längre än 3 månader
Tidsbegränsad anställning från 1 till 3 månader
Anställning sker inom verksamhetens befintliga personalbudget:
Ja
Nej, detta medför en ökning av personalkostnaderna med _____ kr
Beslutsunderlag:
En integrationshandledare har beviljats tjänstledighet under 6 månader. Vikariatet kommer att
lösas med att befintlig personal får ökad sysselsättningsgrad samt att ta in vikarie på del av tjänst
som inte kan lösas med befintlig personal.
Kostnaden ska belasta ansvar 363 verksamhet 612 och finns i budget.
Konsekvensbeskrivning om aktuell tjänst vakanshålls:
En reducerad personalstat klarar inte att handleda de ensamkommade barnen på HVB Solforsen
Inskickat av: Namn Ulrika Hedberg Tfn: 651 93
STORFORS KOMMUN
Handläggare: Ulrika Hedberg, föreståndare
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum: 2015-10-15
Dnr:
Kommunstyrelsen
Anställning, 2 st Integrationshandledare, deltid, tillsvidare
Solforsen HVB för ensamkommande barn har behov av att utöka
personalgruppen med 2 stycken tjänster om 50-75 % tjänstgöringsgrad
vardera, detta på grund av att barnantalet har ökat. Boendet har idag
21 barn och prognosen visar barnantalet ökar i en stadig takt året ut.
Beslutsunderlag
Anställningsunderlag från föreståndare Ulrika Hedberg 2015-10-15.
Tjänsteutlåtande från föreståndare Ulrika Hedberg 2015-10-15.
Förslag till beslut
Bevilja anställning av 2 st integrationshandledare, deltid 50-75 %
vardera, tillsvidare.
Kostnaden ska belasta ansvar 363 verksamhet 612 och finns i budget.
Ulrika Hedberg
BAS, Solforsen HVB/föreståndare
Beslutet ska skickas till:
Ulrika Hedberg
Anna Blom
STORFORS
KOMMUN
Datum 2015-10-15
D.nr. KS -
Anställningsunderlag
Kategori:
2 st Integrationshandledare
Enhet:
BAS/Solforsen HVB
Sysselsättningsgrad: 50-75%
Anställningen avser:
Tillsvidareanställning, eller tidsbegränsad anställning längre än 3 månader
Tidsbegränsad anställning från 1 till 3 månader
Anställning sker inom verksamhetens befintliga personalbudget:
Ja
Nej, detta medför en ökning av personalkostnaderna med _____ kr
Beslutsunderlag:
Solforsen HVB för ensamkommande barn har behov av att utöka personalgruppen med 2 tjänster om
50-75 % tjänstgöringsgrad vardera, detta på grund av att barnantalet har ökat. Boendet har idag 21 barn
och prognosen visar barnantalet ökar i en stadig takt året ut.
Kostnaden ska belasta ansvar 363 verksamhet 612 och finns i budget.
Konsekvensbeskrivning om aktuell tjänst vakanshålls:
Nuvarande personalstat klarar inte att handleda det ökande antalet ensamkommande barn på ett tryggt
och säkert sätt.
Inskickat av: Namn Ulrika Hedberg Tfn: 651 93
TJÄNSTEUTLÅTANDE
STORFORS KOMMUN
Datum:2015-10-09
Handläggare: Margareta Albért
Dnr: KS
KS
Anställning personlig assistent 73,6% tills vidare
En kund har avslutat en av sina personliga assistenter. En ersättande personlig
assistent behöver anställas tillsvidare 73,6 % fr.o.m. 2015-11-16 hos objekt
77645.
Kostnaden ska belasta ansvar 35 verksamhet 54100 objekt 77645. Kostnaden
för en tjänst på 65,1% ryms inom befintlig budget 2015. Resterande 8,5% är för
de Hälso- och sjukvårdsuppgifter vilka utförs på delegation och där
ersättningen för dessa förs över från hemtjänstens budget
Beslutsunderlag
En kund har avslutat, sagt upp, en av sina personliga assistenter
Förslag till beslut
Bevilja tillsvidareanställning av personlig assistent 73,6 % fr.o.m. 2015-11-16.
Kostnaden ska belasta ansvar 35 verksamhet 54100 objekt 77645.
Margareta Albért
Enhetschef LSS-verksamheten
Beslutet ska skickas till:
Margareta Albért
Jenny Sandberg
.
STORFORS
KOMMUN
Datum 2015-10-09
D.nr. KS -
Anställningsunderlag
Kategori:
Personlig assistent
Enhet:
LSS-verksamheten
Sysselsättningsgrad: 73,6 %
Anställningen avser:
Tillsvidareanställning, eller tidsbegränsad anställning längre än 3 månader
Tidsbegränsad anställning från 1 till 3 månader
Anställning sker inom verksamhetens befintliga personalbudget:
Ja
Nej, detta medför en ökning av personalkostnaderna
Beslutsunderlag:
En kund har avslutat en av sina personliga assistenter. En ersättande personlig assistent behöver anställas tillsvidare 73,6% fr.o.m. 2015-11-16 hos objekt 77645. Kostnaden för 65,1% ryms inom befintlig budget 2016. Resterande 8,5% är för de Hälso-och sjukvårdsuppgifter vilka idag belastar hemtjänstens budget
Konsekvensbeskrivning om aktuell tjänst vakanshålls:
Om verkställighet inte överensstämmer med beviljade timmar får inte kunden assistans enligt
bedömt behov. Verkställighet ska se till att behov tillgodoses i enlighet med beslut.
Om Hälso-och sjukvårdsuppgifter vilka utförs på delegation ska utföras inom ramen för fattade
assistanstimmar får kunden ej beviljad assistanstid
Inskickat av: Namn Margareta Albért Tfn: 652 55
STORFORS KOMMUN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum:
Handläggare:
Dnr:
Kommunstyrelsen
Anställning av barnomsorgspersonal, 100 % tillsvidare
Behov finns av att ersätta en pensionsavgång på förskolan Viken från
och med 2016-01-01. Tjänster avser 100 % förskollärare tillsvidare
anställning.
Beslutsunderlag
Anställningsunderlag.
Förslag till beslut
Bevilja anställning av barnomsorgspersonal, 100 %
tillsvidareanställning från 2016-01-01.
Tjänsten finns i befintlig budget och belastar ansvar 31 verksamhet
31400
Gunnel Eriksson
Förskolechef
Beslutet ska skickas till:
Gunnel Eriksson
STORFORS
KOMMUN
Datum 2014-02-20
D.nr. KS - 2013-0162
Anställningsunderlag
Kategori:
Förskollärare
Enhet:
Förskolan Viken
Sysselsättningsgrad: 100% från 1/1_2016
Anställningen avser:
X Tillsvidareanställning,
eller tidsbegränsad anställning längre än 3 månader
Tidsbegränsad anställning från 1 till 3 månader
Anställning sker inom verksamhetens befintliga personalbudget:
Ja
Nej, detta medför en ökning av personalkostnaderna med ________________ kr
Beslutsunderlag: Tjänsten är en ersättning för en förskollärare som går i pension 20160101
_______________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
Konsekvensbeskrivning om aktuell tjänst vakanshålls: _______________________
Förskollärartjänsten behöver tillsättas för att bibehålla personaltätheten och därmed hålla säkerheten för barnen samt för att hålla god pedagogisk kvalité i verksamheten.
______________________________________________________________________
Inskickat av: Namn ___Gunnel Eriksson Tfn: 65237
STORFORS KOMMUN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum:
Handläggare:
Dnr:
Kommunstyrelsen
Anställning av barnomsorgspersonal, 100% vikariat
Behov finns av att anställa vikarierande förskollärare 100 % till
förskolan Hagen 151026-160424. Tjänsten ersätter en förskollärare
som är tjänstledig motsvarande period.
Beslutsunderlag
Anställningsunderlag.
Förslag till beslut
Bevilja anställning av vikarierande barnomsorgspersonal under
perioden 26 oktober 2015 – 24 april 2016.
Tjänsten ryms inom befintlig budget och belastar ansvar 31
verksamhet 31500.
Gunnel Eriksson
förskolechef
Beslutet ska skickas till:
Gunnel Eriksson
STORFORS
KOMMUN
Datum 2014-02-20
D.nr. KS - 2013-0162
Anställningsunderlag
Kategori:
Förskollärare
Enhet:
Förskolan Hagen
Sysselsättningsgrad: 100% vikariat 2015-10-26-2016-04-24
Anställningen avser:
X
Tillsvidareanställning, eller tidsbegränsad anställning längre än 3 månader
Tidsbegränsad anställning från 1 till 3 månader
Anställning sker inom verksamhetens befintliga personalbudget:
X Ja
Nej, detta medför en ökning av personalkostnaderna med ________________ kr
Beslutsunderlag: _______________________________________________________
Tjänsten är ett vikariat för tjänstledig förskollärare
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
Konsekvensbeskrivning om aktuell tjänst vakanshålls:
Förskollärartjänsten behöver tillsättas för att bibehålla personaltätheten och därmed hålla säkerheten
för barnen samt för att hålla god pedagogisk kvalité i verksamheten.
__________________________________________________________________________________
Inskickat av: Namn Gunnel Eriksson Tfn: 652 37
TJÄNSTEUTLÅTANDE
STORFORS KOMMUN
Datum:2015-10-15
Handläggare: Anna Blom
Dnr: KS 2015-
KS
Anställning, socialsekreterare 100 %, tillsvidareanställning
En socialsekreterare har sagt upp sin anställning till upphörande 2015-11-12.
En ersättare behöver tillsvidareanställas 100 % från 2015-11-01.
Kostnaden ska belasta ansvar 365 verksamhet 58100/57401 och finns i budget.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande från enhetschef Anna Blom, 2015-10-15
Anställningsunderlag från enhetschef Anna Blom, 2015-10-15
Förslag till beslut
Bevilja tillsvidareanställning av socialsekreterare 100 % från 2015-11-01.
Anna Blom
Enhetschef
Beslutet ska skickas till:
Anna Blom
Charlotte Sjöberg
Ingmarie Thyr
STORFORS
KOMMUN
Datum 2015-10-15
D.nr. KS -
Anställningsunderlag
Kategori:
Socialsekreterare
Enhet:
BAS/IFO
Sysselsättningsgrad: 100 %
Anställningen avser:
Tillsvidareanställning, eller tidsbegränsad anställning längre än 3 månader
Tidsbegränsad anställning från 1 till 3 månader
Anställning sker inom verksamhetens befintliga personalbudget:
Ja
Nej, detta medför en ökning av personalkostnaderna med _____ kr
Beslutsunderlag:
En socialsekreterare har sagt upp sin anställning till upphörande 2015-11-12. En ersättare behöver
tillsvidareanställas 100 % från 2015-11-01.
Kostnaden ska belasta ansvar 365 verksamhet 58100/57401 och finns i budget.
Konsekvensbeskrivning om aktuell tjänst vakanshålls:
En reducerad personalstat klarar inte att hantera antalet ärenden utan att handläggningstider
överskrids och rättssäkerheten hotas.
Inskickat av: Namn Anna Blom Tfn: 652 44