Planbeskrivning - Varbergs kommun
Dnr: 2015-05 Samrådshandling, 2015-04-01 E6 V äg 41 Getteröns naturreservat GÖINGEGÅRDEN LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG Sjukhus Vä s tk MARIEDAL u s t v ä g en VARBERG Varbergs fästning SÖRSE Koloniområde Koloniområde te rle d en Hästhaga Ös BREARED Plan- och genomförandebeskrivning APELVIKEN VAREBORG Planområde Detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, norra och södra delen, Varbergs kommun 0 1 2 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan km Detaljplanens process Planen upprättas med normalt förfarande i enlighet med Plan- och bygglagens (PBL 2010:900) regler. Normalt förfarande används när föreslagen detaljplan bedöms ha ett stort intresse för allmänheten, antas innebära betydande miljöpåverkan eller möjliggör en förändring i strid mot gällande översiktsplan Aktuellt förslag till detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, norra och södra delen förväntas vara av stort intresse för allmänheten samt antas innebära betydande miljöpåverkan. I övrigt anses planförslaget överensstämma med gällande översiktsplan. I ett första skede upprättas samrådshandlingar. Under samrådstiden har sakägare, länsstyrelse, myndigheter, intresseorganisationer, övriga intressenter och allmänhet möjlighet att tycka till om förslaget. Inkomna synpunkter resulterar i en samrådsredogörelse samt eventuell bearbetning av förslaget. Därefter upprättas granskningshandlingar. Under granskningstiden har ovanstående krets ännu ett tillfälle att komma med synpunkter. Inkomna synpunkter resulterar i ett granskningsutlåtande samt eventuella justeringar av förslaget. Efter ett nytt politiskt ställningstagande kan planförslaget föras till antagande av kommunfullmäktige och vinner efter länsstyrelsens prövning laga kraft. Program Samråd Granskning Antagande Tidplan Planprogram Samråd 2007, reviderat 2009-02-03 andra kvartalet 2015 Granskning fjärde kvartalet 2015 Antagande första kvartalet 2016 Planhandlingar Följande handlingar ingår i detaljplanen: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning (denna handling) Illustrationskarta Grundkarta Fastighetsförteckning Behovsbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Kvalitetsprogram för Varbergs nya stationsområde Program för detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, godkänt 2009-02-03 med tillhörande programsamrådsredogörelse, 2008-12-17 Information Planhandlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Varbergs kommuns webbplats, www.varberg.se/aktuellaplaner Planhandlingarna i sin helhet finns tillgängliga på: Stadsbyggnadskontoret, Östra Långgatan 27, Varberg samt Stadsbiblioteket, Kulturhuset Komedianten, Engelbrektsgatan 7, Varberg Samrådstid: 2015-04-08 t.o.m. 2015-06-08 Underlag för detaljplanen Följande handlingar har tagits fram som underlag till detaljplanen: • VA-utredning till detaljplaner för Varbergstunneln, Tyréns 2015-04-01 • Riskanalys Farligt gods, Faveo 2015-03-02 • Trafikutredning Varbergs nya stationsområde, Sweco 2015-01 samt PM/komplettering av Trafikutredningen, Sweco 2015-01-29 Följande handlingar tas fram i projekt Varbergstunneln och utgör underlag till detaljplanen: • Järnvägsplan för Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, Trafikverket, projektnummer 101107 (pågående) • Miljökonsekvensbeskrivning till järnvägsplan för Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, Trafikverket (pågående) • Gestaltningsprogram, Trafikverket (pågående) • Barnkonsekvensanalys, Trafikverket (pågående) • PM Buller, Trafikverket (pågående) • PM Vibrationer, Trafikverket (pågående) • PM Stomljud, Trafikverket (pågående) • PM Elektromagnetiska fält, Trafikverket (pågående) • PM Luftmiljö, Trafikverket (pågående) • PM Naturmiljöinventeringar, Trafikverket (pågående) • PM Kulturmijö, Trafikverket (pågående) • PM Riskanalys Natura 2000, Trafikverket (pågående) • PM Risk och säkerhet, Trafikverket (pågående) • Rapport Naturmiljöinventeringar och naturvärden inom projekt Varbergstunneln, EnviroPlanning (2013) Fram till järnvägsplanens granskningsskede kommer ytterligare kompletterande handlingar att tas fram. Innehåll Inledning6 Syfte6 Plandata6 Betydande miljöpåverkan 6 Uppdrag6 Projektet och dess sammanhang 8 Sammanfattning av planförslaget 10 Tidigare ställningstaganden 12 Riksintressen och förordnanden 12 Planer och program 15 Befintliga förhållanden 20 Bebyggelse20 Kulturmiljö22 Natur och rekreation 24 Stads- och landskapsbild 26 Trafik 30 Mark- och vattenförhållanden 34 Teknisk försörjning 38 Risk och säkerhet 39 Planförslag42 Järnvägsanläggning42 Bebyggelse48 Övrig bebyggelse 48 Trafik 48 Natur och rekreation 53 Teknisk försörjning 53 Risk och säkerhet 56 Genomförande av projektet 60 Organisatoriska frågor 60 Fastighetsrättsliga frågor 62 Tekniska frågor 66 Konsekvenser68 Miljökonsekvenser68 Sociala konsekvenser 69 Ekonomiska konsekvenser 70 Medverkande71 Inledning Syfte Syftet med detaljplanen för Västkustbanan genom Varberg, norra och södra delen, är att göra det möjligt att bygga dubbelspår i markplan, tråg och tunnel längs sträckan. Detaljplanen omfattar även broförbindelser samt ett nytt stationsområde. Plandata Planområdet utgörs av två långsmala områden som följer den nya järnvägens sträckning. Områdena ligger norr respektive söder om den del av järnvägen som föreslås gå i bergtunnel. Planområdets norra del omfattar järnvägssträckningen och bangårdsområdet norr om Getteröbron, ny Getteröbro samt järnvägssträckningens nedsänkning i tråg till och med stationsområdet. Därmed berörs järnväg i markplan, järnväg nedsänkt i tråg samt järnväg i betongtunnel. Planområdets södra del omfattar järnvägssträckningen från den södra tunnelmynningen i Breared till och med ny planskild korning vid Österleden. Planområdets södra del berör järnväg i betongtunnel, järnväg nersänkt i tråg samt järnväg i markplan. Servicetunnelns södra mynning omfattas av detaljplanen. Det norra planområdet är cirka 3 km långt och omfattar cirka 28 ha. Det södra planområdet är cirka 1 km långt och cirka 9 ha. Betydande miljöpåverkan En behovsbedömning av miljöpåverkan har gjorts. Detaljplanens genomförande bedöms medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats. Miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanerna fokuserar på att utreda konsekvenserna av Västkustbanan genom Varberg under driftskedet. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i planhandlingarna och redovisas i ett särskilt dokument. En sammanfattning av MKB:n finns längst bak i denna handling. Detaljplanernas MKB använder sig till stora delar av underlag från Trafikverkets utredningar. Flertalet av dessa utredningar pågår vilket gör att MKB:n kommer att utvecklas till granskningsskedet. Uppdrag Byggnadsnämnden beslutade 2013-10-03 att påbörja planprövning för detaljplaner för Varbergstunneln. 6 Inledning E6 V äg 41 Getteröns naturreservat GÖINGEGÅRDEN LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG Sjukhus Vä s tk MARIEDAL u s t v ä g en VARBERG Varbergs fästning SÖRSE Koloniområde Koloniområde te rle d en Hästhaga Ös BREARED APELVIKEN VAREBORG Planområde 0 1 2 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 1. km Planområdets avgränsning. Inledning 7 Projektet och dess sammanhang Bakgrund Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste järnvägar för både persontrafik och godstrafik på regional och nationell nivå. Sedan 1980-talet har Västkustbanan successivt byggts ut från enkelspår till dubbelspår med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportsystem. Idag är cirka 85 % av banan utbyggd till dubbelspår och i Halland är det endast sträckan Varberg-Hamra som fortfarande är enkelspårig. Trafikverket planerar därför en utbyggnad till dubbelspår utmed denna sträcka med en tunnel under centrala Varberg. Övergripande beskrivning av projektet Projektet Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 7,5 km. Norrifrån börjar utbyggnaden vid befintliga dubbelspår cirka 1,2 km norr om Getterövägen. Därifrån och söderut sker ny utbyggnad i markplan fram till cirka 100 meter norr om Monarkbäcken där nedsänkningen av spåren börjar och spåren går ner i ett tråg. På ett område som sträcker sig cirka 1000 meter norr om Getteröbron kommer en ny godsbangård att anläggas väster om befintlig Västkustbana. Bangården kommer som bredast (inklusive befintlig Västkustbana) vara cirka 50 meter men smalna av till cirka 15-20 mot norr och söder. Ett nytt läge för Varbergs station planeras cirka 150 meter norr om befintlig station. Det nya plattformsområdet kommer att i huvudsak ligga nedsänkt i det öppna tråget. Direkt söder om plattformarna övergår det öppna tråget i en täckt betongtunnel. Inom kvarteret ovan betongtunneln kommer Varbergs nya stationsområde med nedgångar till plattformarna att anläggas. Ungefär i höjd med Engelbrektsgatan övergår betongtunneln i en cirka 3 km lång bergtunnel. Bergtunneln går under befintlig bebyggelse med ett varierande djup mellan 8-25 meter under markytan och mynnar i Breareds rekreationsområde. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel med en parallell servicetunnel som även ska tjäna som räddningstunnel. Servicetunnelns norra mynning är placerad i Järnvägsparken, i centrala Varberg, och den södra är belägen inom Breareds rekreationsområde. Den nya järnvägen ansluter till befintlig järnväg vid Hamra. Figur 2. 8 Inledning De olika delarna i projektet Varbergstunneln, Västkustbanan Varberg-Hamra.. Möjlig stadsutveckling i anslutning till järnvägsutbyggnaden Varbergs kommun står inför en omfattande stadsomvandling. Industrihamnen planeras att flytta från stadens centrala delar åt nordväst där den nya Farehamnen anläggs. I kombination med att järnvägen förläggs i tunnel samt att bangården flyttas norrut frigörs stora ytor mark. Detta möjliggör för stadskärnan att växa mot havet och en ny stadsdel, Västerport, kan utvecklas. Stadsomvandlingen bedrivs samlat i ett stadsutvecklingsprojekt där Farehamnen, Varbergstunneln och Västerport utgör delprojekt. Parallella processer för järnvägsutbyggnaden Projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, drivs av Trafikverket i samverkan med Varbergs kommun, Region Halland och Jernhusen. Projektet består av tre olika processer som är beroende av varandra: detaljplan, järnvägsplan och miljötillstånd. Figur 3. Parallella processer i projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg- Hamra. Framtagande av detaljplaner längs sträckan Parallellt med denna detaljplan tas ytterligare en detaljplan fram för sträckan Varberg- Hamra, vilken omfattar bergtunneldelen. Detaljplanerna ska, tillsammans med järnvägsplanen, göra det möjligt att bygga dubbelspår i markplan, tråg och tunnel längs sträckan. Detaljplanerna kommer endast att beröra de delar av järnvägen som går genom detaljplanelagda delar av Varberg och där detaljplaneändringar är nödvändiga samt områden som bedömts nödvändiga att planlägga för järnvägsändamål. I övriga delar regleras den framtida markanvändningen endast av järnvägsplanen. Av den anledningen ser järnvägsplanens och detaljplanernas avgränsningar olika ut. Detaljplanernas avgränsning beskrivs nedan och illustreras i Figur 4. 1. Detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, norra och södra delen (denna handling) Inledning 9 Ny detaljplan behövs för delar av den norra och södra sträckan av järnvägsplaneområdet, se två separata områden i Figur 4. 2. Tillägg till 24 detaljplaner - Ändring av detaljplaner för Västkustbanan genom Varberg, bergtunneldelen Utmed den sträcka där järnvägen ligger i tunnel under centrala Varberg finns 24 gällande detaljplaner. För att möjliggöra järnväg i tunnel under befintlig bebyggelse skapas ett tillägg till de gällande detaljplanerna. Detta innebär att de gällande detaljplanerna fortsätter att gälla jämsides med tillägg till dessa. Kompletterande handlingar Kvalitetsprogram för Varbergs nya stationsområde Ett kvalitetsprogram för Varbergs nya stationsområde har tagits fram som ett komplement till den här detaljplanen. Syftet med kvalitetsprogrammet är att skapa en samsyn kring helheten för Varbergs nya stationsområde samt att föra vidare de tankar och idéer som har framkommit under de tidiga skedena av planeringen. Kvalitetsprogrammet ska på ett övergripande sätt beskriva hur stationen tar plats i staden, identifiera viktiga platser och stråk, redovisa funktioner och inspirera gestaltningsprinciper. Målet är att Varbergs nya stationsområde ska vara en sömlös anläggning vilken samspelar till en vacker och ändamålsenlig helhet som fungerar väl i staden. Sammanfattning av planförslaget Den här detaljplanen möjliggör byggande av järnväg i dubbelspår med början norrifrån ca 1,2 km norr om Getteröbron och fram till betongtunnelns början i höjd med Magasinsgatan samt från bergtunnelns mynning i Breared fram till Österleden. I detaljplanens norra del, ingår anläggande av en ny godsbangård norr om Getteröbron samt en ny Getteröbro som förläggs något söder om den befintliga. Därifrån och söderut sker ny utbyggnad i markplan fram till cirka 100 meter norr om Monarkbäcken där nedsänkningen av spåren börjar och spåren går ner i ett tråg. I höjd med Susvindsspåret möjliggörs för ytterligare vägförbindelse över spåren. Inom järnvägsområdet anläggs fördröjningsdammar för dagvatten, servicevägar, teknikhus samt bullerskydd för bostäder och naturområde. Varbergs nya stationsområde planeras cirka 150 meter norr om befintlig station. Baggens gränd och Magasinsgatan förlängs i riktning mot Östra Hamnvägen. Det nya plattformsområdet kommer i huvudsak att ligga nedsänkt i ett öppet tråg. Söder om plattformarna övergår det öppna tråget i en täckt betongtunnel. Inom kvarteret ovan betongtunneln anläggs den nya stationsbyggnaden. Detaljplanen omfattar hela det nya stationsområdet innehållande stationsbyggnad, hållplatslägen för regional- och lokalbusstrafik, entrétorg, parkeringsytor samt byggrätter för parkeringsgarage, kontor och handel. Möjlighet att passera tråget samt nå plattformarna kommer att finnas både i anslutning till stationsbyggnaden och knappt 100 meter norrut, via en gång- och cykelbro. Inom gång- och cykelbron finns ytterligare nedgångar till plattformarna. I detaljplanens södra del, mellan bergtunnelmynningen och Österleden, går järnvägen först i ett betongtråg innan den kommer upp i marknivå. Järnvägen passerar sedan Österleden via en ny järnvägsbro. Österleden föreslås gå under den nya järnvägen och utformas med en dubbelriktad körbana samt en gång- och cykelväg. Inom järnvägsområdet anläggs fördröjningsdammar för dagvatten, servicevägar, teknikhus samt bullerskydd för bostäder och rekreationsområde. Flera befintliga kommunikationsstråk kommer att skäras av i och med den nya järnvägens sträckning. Nya tillfarter för berörda fastigheter föreslås. Nytt läge för ett välanvänt gångstråk omfattas inte av detaljplanens bestämmelser men beskrivs och illustreras i planhandlingarna och ingår i projektet. 10 Inledning E6 Väg 41 Getteröns naturreservat GÖINGEGÅRDEN LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG Sjukhus Vä s tk us MARIEDAL tv ä g en VARBERG Varbergs fästning te rle d Hästhaga Koloniområde Koloniområde en SÖRSE Ös BREARED APELVIKEN VAREBORG Planområde detaljplan Planområde tillägg Ny sträckning järnväg 0 1 2 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4. km Planområden och ny järnvägssträckning. Inledning 11 En service- och räddningstunnel löper parallellt med dubbelspårtunneln för vilken två mynningar planeras. Den södra mynningen, vilken omfattas av denna detaljplan, planeras i Breareds rekreationsområde. Den placeras i sluttande terräng och i anslutning till en befintlig gångoch cykelväg/grusväg. Service- och räddningstunnelns norra mynning planeras i Järnvägsparken och ingår i ändringsplanen för bergtunneldelen. Tidigare ställningstaganden Riksintressen och förordnanden Riksintressen är geografiska områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Riksintressen kan gälla för områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden, såväl som för områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, totalförsvaret med mera). Bestämmelser om riksintressen finns i 3 och 4 kap miljöbalken. Riksintressen enligt 3 kap utses av centrala myndigheter inom sina respektive ansvarsområden, medan riksintressen enligt 4 kap beslutas av riksdagen och anges direkt i lagtexten. Planområdet bedöms kunna påverka fem riksintressen; riksintresse för kommunikation - järnväg, riksintresse för kommunikation - väg, riksintresse för naturvård och riksintresse för kulturmiljövård (3 kap miljöbalken) samt riksintresse för kustzon (4 kap miljöbalken), se Figur 5. Planområdet bedöms också kunna påverka förordnandena Naturreservat/Getteröns fågelreservat, biotopsskyddsområde och strandskydd samt Natura 2000 och ramsarområde. Riksintresse för kustzon Hela Varbergs kustområde, väster om väg E6, är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Bestämmelserna ska inte utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Planens genomförande bedöms inte utgöra en negativ påverkan på riksintresset. Riksintressen för kommunikation - järnväg och anläggning för tågtrafik Västkustbanan med befintlig station i Varberg, växlingsbangård och järnväg på sträckan Varberg-Hamra är av riksintresse. Västkustbanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet, Transeuropeiska transportnätet, som är satsningar från EU:s sida på infrastruktur som kopplar samman Europa. Banan sträcker sig från Göteborg till Lund och är en mycket viktig bana för personoch godstågstrafik. Banan ingår även i det utpekade strategiska godsnätet. Även tillåtlighetskorridoren för planerad utbyggnad av dubbelspår på sträckan Varberg-Hamra är av riksintresse. Riksintresse för kommunikation - väg Riksväg 41 samt den del av väg 801 (Getterövägen inklusive Getteröbron) som förbinder väg 41 och Varbergs hamn utgörs av riksintresse. Väg 41 är av särskild regional betydelse och utgör förbindelse mellan regionala centra. Del av rikintresset, främst väg 801, kan påverkas av planens genomförande men bedöms inte utgöra en negativ påverkan. 12 Tidigare ställningstaganden V äg 41 E6 GÖINGEGÅRDEN Getteröns naturreservat LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG Sjukhus Vä s tk MARIEDAL u s t v ä g en VARBERG Varbergs fästning SÖRSE Koloniområde Koloniområde te rle d en Hästhaga Ös BREARED APELVIKEN Planområde RI kulturmiljövård RI väg RI hamn RI järnväg VAREBORG RI järnväg - planerad RI sjöfart RI friluftsliv RI naturvård RI kustzon 0 Figur 5. Naturreservat Natura 2000 RAMSAR-område Strandskydd utvidgat Strandskydd generellt 1 2 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Karta över riksintressen (förkortas som RI) och förordnanden. Se även miljökonsekvensbeskrivningen. km Tidigare ställningstaganden 13 Riksintresse för naturvård Riksintresset berör området mellan Klosterfjorden och Getterön. Områdets värden består i stora geovetenskapliga värden, ett välbevarat och varierat öppet kulturlandskap med havsstrandäng, ljunghed, buskrik utmark, öppen hagmark, träd- och buskbärande hagmark samt våtmark. Här finns art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter samt värdefulla rast-, häcknings-, och vinterlokaler för vadare och sjöfågel. Området kan påverkas av planens genomförande. Det hanteras i tillståndsprövningen för Natura 2000. Riksintresse för kulturmiljövård, Varbergs innerstad Varbergs stadskärna, inklusive Platsarna och kurortsområdet, är av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset består av medeltida slott och fästning med bevarade delar från såväl dansk som svensk tid. Det äldre stadsområdet ”Platsarna” med enkel trähusbebyggelse från 1800-talet. Innerstaden med rutnätsplan från 1660-talet, småskalig trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talen och monumental stenbebyggelse från ca 1860-1910 samt Kustsanatoriet med välbevarad miljö. Förändringar av befintlig bebyggelse och andra anläggningar av betydelse för områdets samlade miljökaraktär samt rivningar prövas restriktivt. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändringar övervägs som påtagligt kan inverka på miljöns kulturhistoriska värde. Förändringar i kulturmiljön som kan uppkomma med anledning av planens genomförande beskrivs i detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk upprättat av EU för skydd av värdefulla arter och naturområden inom EU. Det bygger på två EU-direkt; fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Dessa togs fram för att nå målen i Rio-konventionen för biologisk mångfald och är grunden för EU:s naturvårdspolitik. I Sverige räknas Natura 2000-områden som riksintressen enligt kap 4 miljöbalken. Väster om den planerade godsbangården ligger Getteröns fågelreservat, som är ett Natura 2000-område enligt både art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Området har stor betydelse för flyttfåglar under vår och höst samt för häckande fåglar. Det består av öppet vatten omväxlande med vass och säv, betade strandängar, dybottnar, havsstrand samt Himleåns mynning. De olika vattenområdena varierar inbördes i salthalt. Bland häckfåglarna finns flera arter som är ovanliga i Sverige. I miljöbalken finns bestämmelser som innebär att det krävs tillstånd att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det avgörande för om det krävs tillstånd är inte var verksamheten eller åtgärden bedrivs eller vidtas, utan den effekt och påverkan den kan få på ett Natura 2000-område. Trafikverket har beslutat att utbyggnaden av Västkustbanan på sträckan Varberg-Hamra kräver en tillståndsprövning av Natura 2000-området. Natura 2000 prövningen skall vara klar innan detaljplanen antas. I miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplan beskrivs Natura 2000. Naturreservat/Getteröns fågelreservat Getteröns naturreservat utgörs av samma område som Natura 2000-området. I hela området råder tillträdesförbud under hela året förutom i anslutning till anläggningar och på promenadstigar. Påverkan på området beskrivs i tillstånden för Natura 2000. Ramsarområde Getterön Getterön ingår även i den så kallade Ramsarkonventionen som är en internationell förteckning över våtmarker med högsta skyddsvärde. Påverkan på området beskrivs i tillstånden för Natura 2000. 14 Tidigare ställningstaganden Strandskydd Det generella strandskyddet vid sjöar och vattendrag omfattar mark- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd. Längs kuststräckan är strandskyddet utökat till 300 meter. Genom stadskärnan har strandskyddet upphävts i gällande detaljplaner. Enligt 7 kap § 18g miljöbalken återinträder strandskyddet vid upphävandet av befintlig detaljplan respektive upprättandet av en ny detaljplan. Strandskyddet har dock undantagits i Varbergs hamnområde. Delar av planområdet som berörs av strandskydd är intill Lassabackabäcken, Monarkbäcken, Brearedsbäcken och Vrångabäcken. Strandskyddsupphävande sker i samband med detaljplaneprocessen, genom en administrativ planbestämmelse på plankartan. Avgränsningen av gällande strandskydd samt motiv och särskilda skäl för upphävande redovisas i planhandlingarna. Se plankarta samt avsnittet Planförslag - Natur och rekreation - Strandskydd. Strandskyddets gränser illustreras i Figur 5. Biotopskyddsområde Biotopsskyddsområden är en skyddsform som kan användas för små mark- och vattenområden (biotoper). Vid upprättande av en ny detaljplan måste biotopskyddsbestämmelserna beaktas. Om genomförandet av planen innebär att skada kan uppstå på naturmiljön i biotopen skall dispens sökas. Inom planområdet finns flertalet biotopskyddade objekt, till exempel stenmurar inom Brearedsområdet, se Figur 11. Biotopskyddet hanteras i järnvägsplanen och dispens kommer att sökas för berörda biotopskydd. En märgelgrav som utgör livsmiljö för groddjur norr om järnvägsbron på Österledens södra sida berör enbart detaljplanens område. Dispens för denna märgelgrav kommer också att sökas inom projektet. Planer och program Översiktsplaner Föreslagen sträckning av tunneln följer den kommunomfattande översiktsplanen samt den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet (båda antagna av kommunfullmäktige 2010). I gällande översiktsplan framgår att en utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår i en tunnel under staden ska möjliggöras. Ett järnvägsreservat för tunneln finns. Av planens inriktningar framgår att utbyggnaden ska prioriteras och att ingen bebyggelse får tillkomma som förhindrar utbyggnaden av dubbelspår på Västkustbanan med tunnel genom Varbergs stad och nytt stationsområde. Även den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet stödjer och möjliggör utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår och tunnel under staden. I fördjupningen finns järnvägsreservat för järnvägen ovan mark, i den sträckning som nu planeras. Fördjupningen lyfter också fram de stadsutvecklingsmöjligheter som järnvägens nya dragning i en tunnel under staden möjliggör, i form av utveckling av nya stadsområden och bättre tillgänglighet mellan staden och havet. Förstudie för utbyggnad av dubbelspår delen Varberg – Hamra År 2000 gjordes en förstudie för delen Varberg-Hamra. I denna förstudie beskrevs effekter och konsekvenser av tre olika utbyggnadsalternativ, nämligen utmed befintlig sträckning, i tunnel under staden samt öster om staden, längs med motorvägen. Med hänsyn till de i förstudien redovisade positiva effekter vad avser främst samhällsutveckling samt trafik och miljö beslutade Banverket att gå vidare med systemalternativet Tunnel under staden. Tidigare ställningstaganden 15 Järnvägsutredning År 2002 gjordes en järnvägsutredning där två tunnelalternativ, en Stadsmiljötunnel (SMTÖ) och en Centrumtunnel (CT) studerades. De båda tunnelalternativen jämfördes mot alternativet att inte göra någon åtgärd och låta järnvägen ligga kvar i befintligt läge. I september 2003 beslutade dåvarande Banverket att utredningsalternativ Stadsmiljötunnel (SMTÖ) ska ligga till grund för fortsatt arbete med järnvägsplan och projektering. Med järnvägsutredningen som grund fattade regeringen beslut om att ge projektet tillåtlighet enligt kap 17 miljöbalken. Tillåtlighetsbeslutet fattades den 21 mars 2013. Planprogram Ett program för detaljplan för Västkustbanan genom Varberg har tagits fram vilket godkändes i Kommunstyrelsens arbetsutskott 2009. Planprogrammet omfattar den korridor för tunnel, anslutande bana samt bangård som tagits fram i samband med järnvägsutredningen. Programmet omfattar, förutom själva spårområdet, även mark för bulleråtgärder, schakt, tunnelmynningar med mera kring spåret. Gällande detaljplaner Planområdets norra del berör 6 befintliga detaljplaner och den södra delen berör 3 detaljplaner. De ytor i befintliga detaljplaner som berörs av planområdet kommer att ersättas med denna detaljplan. Plannummer Namn Genomförandetid Norra delen 1 79 81 87 241 272 Stadsplan 1934 Stadsplanekarta för Norravägen mm. Stadsplanekarta över industriområdet Monark-Gunnebo Stadsplanekarta över del av kvarteret Späckhuggaren mm Område mellan kvarteret Svärdfisken och Späckhuggaren Detaljplan för Sjöelefanten 5 har löpt ut har löpt ut har löpt ut har löpt ut har löpt ut har löpt ut Södra delen 209 307 Detaljplan Breared 3 har löpt ut Detaljplan Österleden, södra delen Marmorgatan - Jonstaka har löpt ut 310 Detaljplan Österleden, norra delen Österleden - Marmorga- har löpt ut tan Figur 6. Tabell över berörda, befintliga detaljplaner. Pågående planering Stadsutvecklingsprojektet Varbergs kommun står inför en omfattande stadsomvandling som bedrivs samlat i ett stadsutvecklingsprojekt där Farehamnen, Varbergstunneln och Västerport utgör delprojekt. Stadsuvecklingsprojektet har beskrivits tidigare under rubriken Projektet och dess sammanhang, Möjlig stadsutveckling i anslutning till järnvägsutbyggnaden. Utredning av norra stadsområdet, kring Lassabacka Varbergs kommun tar fram en utredning för det norra stadsområdet, i anslutning till 16 Tidigare ställningstaganden ! ( 272 ! ( ! ( 81 ! ( 79 ! ( Stadsplan1 241 ! ( 87 Planområde norra delen Gällande detaljplaner 0 Gällande detaljplanStadsplan 1 0,175 0,35 0,7 1,05 1,4 Km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan ! ( 209 ! ( ! ( 310 307 Planområde södra delen Gällande detaljplaner Figur 7. 0 0,15 0,3 0,6 0,9 1,2 Km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Karta över berörda, befintliga detaljplaner. Tidigare ställningstaganden 17 Lassabacka. Utredningen syftar till att ta fram ett förslag till målbild för området på lång sikt samt på vilket sätt denna kan uppnås. Utredningen beräknas vara klar under våren 2015. Delar av planförslaget omfattas i utredningen. Kv. Svärdfisken, utmed Birger Svenssons väg I direkt anslutning till detaljplanens norra del, utmed Birger Svenssons väg, pågår en detaljplaneprocess. Planförslaget syftar till att möjliggöra omvandling av tidigare industrimark till bostäder, kontor och centrumändamål. Det föreslagna kvarteret tillåts att uppföras i 4-5 våningar och inrymmer cirka 50 lägenheter samt 4 400 kvm bruttoarea för lokaler. Planförslaget planeras att antas under våren 2015. Trafikverket är remissinstans. Kv. Marmorlyckan, Breared I nära anslutning till detaljplanens södra del, inom ett obebyggt område i Breared, pågår en detaljplaneprocess för nya bostadshus. Planförslaget syftar till att möjliggöra uppförande av ca 160 lägenheter, förlagda i två- och femvåningshus. Planförslagets granskningstid pågår under våren 2015. Trafikverket är remissinstans. Ytterligare en etapp av Marmorlyckan, närmare järnvägen finns men detaljplanering för denna är ännu inte påbörjad. 18 Tidigare ställningstaganden Tidigare ställningstaganden 19 Befintliga förhållanden I detta avsnitt beskrivs nuläget utifrån olika aspekter. Hur dessa förändras av planförslaget och vilka konsekvenser det ger beskrivs längre fram i handlingen under Planförslag. Norra delen Planområdets norra del består i huvudsak av järnvägsområde. Den nordvästra delen ingår i ett större naturområde och berör del av en före detta deponi. Planområdet omfattar även Getteröbron och del av Getterövägen samt anslutningar till angränsande verksamheter. Längre söderut finns verksamheter, lokstallar, godsbangård och delar av Birger Svenssons väg samt Västra Vallgatan. Södra delen Planområdets utgörs av rekreationsområde samt öppet jordbrukslandskap med betes- och åkermark. Planområdet sträcker sig till Österleden i sydöst. Bebyggelse Bostäder Norra delen Inom planområdet finns inga bostäder men det finns flera bostadsområden i dess närhet. I anslutning till norra delen av planområdet finns bostäder cirka 75-100 meter öster om befintligt spårområde, utmed väg 41. Öster om väg 41 finns bostadsområdena Lugnet, Barnabro och Göingegården. Områdena innehåller främst radhus- och villabebyggelse uppförda från 1950-talet och fram till idag. Längre söderut, i de centrala delarna av Varberg, angränsar planområdet till ett flertal bostadshus från olika tidsperioder. Södra delen Inom planområdet finns inga bostäder men planområdet angränsar till bostadsområdet Breared i väster samt till två bebyggda jordbruksfastigheter. Den ena jordbruksfastigheten ligger i direkt anslutning till planområdet i väster och den andra ligger nordost om planområdet. Bostadsområdet Breared består av radhus, småhus och flerbostadshus. Verksamheter och anläggningar Norra delen Inom planområdet finns tekniska anläggningar tillhörande järnvägen i form av mindre byggnader. I norr, mellan järnvägen och väg 41, finns en pumpstation tillhörande Varberg Energi. I anslutning till bangården finns de gamla lokstallarna som innehåller lagerlokaler. Väster om planområdet finns Getteröns Naturum som är ett viktigt besöksmål. I anslutning till planområdets östra sida ligger Lassabackaområdet. Området domineras av handel och småindustrier i en- och tvåvåningsbyggnader. Söder om Getteröbron, väster om spårområdet, ligger reningsverket, fjärrvärmeverket, flera industrifastigheter samt ett antal större cisterner. Ännu längre västerut finns hamnområdet. Södra delen 20 Befintliga förhållanden Figur 8. Markanvändning och bebyggelse inom och i anslutning till planområdet. Befintliga förhållanden 21 Inom planområdet saknas verksamhetsbebyggelse och anläggningar. I närheten av planområdet finns Breareds idrottshall i sydväst. Kommunal och kommersiell service Norra delen Inom planområdet finns ingen service och handel men merparten av planområdet sträcker sig genom handels- och verksamhetsområden. I Getteröns Naturum, väster om planområdet finns även utställningslokaler, caféverksamhet, mm. Södra delen Inom planområdet finns ingen service. I närheten av planområdet, i Breared, finns tillgång till service och handel i ett eget centrum. Kulturmiljö En utredning av kulturmiljöer pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Inom planområdet finns utpekade kulturmiljövärden och kulturmiljökaraktärer har identifierats längs sträckan. Nedan följer en översiktlig beskrivning av identifierade kulturmiljökaraktärer tillsammans med värdefulla byggnader, miljöer samt fornlämningar inom dessa, Se figur Figur 9 och Figur 10. Vid eventuellt ingrepp i fornlämning kräver länsstyrelsens tillstånd enligt kap 2 kulturminneslagen. Riksintressen och förordnanden kopplade till kulturmiljön redovisas under Tidigare ställningstaganden. Norra delen Karaktärsområde - Odlingslandskapet i norr Marken har i huvudsak använts som utmark/betesmark och jordbruksmark. Mindre byggnader, så som torp, har funnits i området sedan på 1700-talet, exempelvis Lassatorpet. Området väster om Lassavägen, intill Getteröns naturreservat utgörs av naturbetesmark och har en halländsk landskapskaraktär. Även området öster om Lassavägen har tidigare haft samma karaktär. Ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha måttligt värde. På en höjd, nordväst om Getteröbron, finns en registrerad fornlämning i form av en mindre stensättning (Varberg 34:1). Mycket talar för att det är en naturbildning och beskrivs därför som tveksam fornlämning i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Karaktärsområde - Industriområde - Lassabacka och innerhamnen Delar av marken väster om spårområdet var långt in på 1920-talet havsbotten. Getterövägens sträckning är belägen på vad som tidigare var ett vadställe då Getterön var en ö. Hamnviken har successivt fyllts ut och utvecklats till industrihamnen mellan Getterön och staden. Området vid Lassabacka, mellan befintligt spårområde och Birger Svenssons väg, var fram till första hälften av 1900-talet jordbruks- och betesmark med visst inslag av industrier. Förutom Västkustbanan fanns fram till 1961 även den så kallade Ätrabanan. Ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha litet till måttligt värde. Getakärr (Varberg 60:1) är ett större fornlämningsområde. Inom fornlämningsområdet kan kulturlager påträffas från staden Getakärr, Gamleby eller Gamla Varberg som upphörde 1584. Misstanken om att här funnits en medeltida hamn är ett av skälen till fornlämningens utsträckning i väster. Karaktärsområde - Stationsområdet, bangården och lokstallarna 22 Befintliga förhållanden E6 V äg 41 Getteröns naturreservat GÖINGEGÅRDEN LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG u s t v ä g en VARBERG Varbergs fästning Sjukhus Vä s tk MARIEDAL SÖRSE Koloniområde Koloniområde te rle d en Hästhaga Planområde APELVIKEN Odlingslandskapet i norr Industriområde-Lassabacka Apelvikens kurort Stationsområdet Ös BREARED Centrala Varberg Fästningsområdet Kusten Södra Varberg Odlingslandskapet i söder 0 1 VAREBORG 2 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 9. km Identifierade karaktärsområden ur kulturmiljöperspektiv. Befintliga förhållanden 23 Ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha högt värde, framför allt gäller detta den befintliga stationsbyggnaden. Stationsbyggnaden ligger dock utanför planområdet och berörs inte av detta arbete. Den delen av detaljplanen som ligger inom stationsområdet utgörs i huvudsak av bangården. Historiska kartor visar att marken tidigare varit havsbotten eller strand som successivt fyllts ut. Längst i norr ligger stationsområdets lokstallar från 1800-talets slut. I den länsomfattande bebyggelseinventering som Kulturmiljö Halland genomförde 2009, har lokstallarna klassificerats som klass B - med regionalt intresse, på den tregradiga skalan A-C. Karaktärsområde - Centrala Varberg Centrala Varberg utgörs av innerstaden; rutnätsstaden med intilliggande stadsdelar. Planområdet angränsar till rutnätstaden samt till stadsdelarna Norrmalm och Norrdal. Rutnätsstaden- Rutnätsstaden ligger inom riksintresset Varberg och ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha ett mycket högt värde. Norrmalm-Norrdal- Inom området finns ett flertal utpekade kulturhistoriska byggnader. Planområdet angränsar till ett antal kulturhistoriska byggnader utmed Västra Vallgatan. Södra delen Karaktärsområde - Odlingslandskapet i söder Planområdet i söder bedöms ha ett relativt lågt landskaps-historiskt värde samt få bebyggelsestrukturer som berörs. Inom planområdet finns inga kända fornlämningar eller kulturhistorisk intressant bebyggelse. Natur och rekreation Natur- och vattenmiljöer finns både i den norra och den södra delen av planområdet. Naturmiljöerna, tillsammans med parkerna i centrala staden, utgör viktiga delar av grönstrukturen i Varberg och har även stor betydelse för rekreation. Flera av naturområdena inom och i anslutning till planområdet lyfts fram i kommunens Naturvårdsprogram (2007) och Grönstrategi (2013). Naturområdet i norr, i anslutning till Getteröns Naturum, har förutom höga naturvärden ett högt värde ur rekreationssynpunkt. Här samlas fågelskådare, naturintresserade och fikasugna. Dessutom sträcker sig det nationella cykelstråket Kattegattleden utmed järnvägsområdet. Rekreationsområdet i söder, i anslutning till Breared är populärt bland boende och besökande och används flitigt av barn och ungdomar. Området är även viktigt för cykelklubbar, orienteringsklubben och brukshundsklubben som utövar sin verksamhet i området. Naturvärdesinventeringar Ett flertal inventeringar, för att identifiera naturvärden inom och i anslutning till utbyggnaden av järnvägen, har genomförts. Under 2013 gjordes en naturvärdesinventering, en fågelinventering, en våtmarksinventering med fördjupning avseende groddjur och en biotopkartering. Utöver det utfördes elfiske i fyra vattendrag. Under 2014 kompletterades inventeringarna med fördjupade artinventeringar samt naturvärdesinventering av etableringsytor och längs den befintliga järnvägens sträckning. Nedan följer en översiktlig beskrivning av de natur- och vattenmiljöer som berörs av planförslaget. Riksintressen och förordnanden kopplade till naturmiljön redovisas under Tidigare ställningstaganden. Norra delen - se Figur 10 Naturmark finns främst norr om Getteröbron. Inom området finns en före detta deponi som idag har vissa naturvärden. Naturmarken ansluter västerut till ett större naturområde utanför planområdet. Naturområdet innehåller bland annat Getteröns naturreservat och Natura 24 Befintliga förhållanden Väg 41 Getteröns naturreservat GÖINGEGÅRDEN LASSABACKA Getteröbron LASSABACKABÄCKEN MONARKBÄCKEN Planområde norra delen Elfiskelokaler Skyddsvärda arter och strukturer Hamnen Generella Biotopskydd småvatten-våtmark BRUNNSBERG Område med förutsättningar för groddjur Vattendrag Högt naturvärde Vattendrag Lågt naturvärde Högt naturvärde Påtagligt naturvärde Vattendrag 0 Stationen CENTRUM 0,2 0,4 0,6 0,8 1 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 10. Områden och vattendrag med naturvärden inom och i anslutning till det norra planområdet. Varbergs fästning km VARBERG Befintliga förhållanden 25 2000-område samt är medtagen i kommunens naturvårdsprogram. Det finns fyra områden med påtagligt eller högt naturvärde. Områdena har varierande karaktär med igenväxande gräs- och buskmarker, vägrenar, banvall, åkerkanter, berghällar, mm. Områdena har höga naturvärden i form av stor artrikedom, en rik kärlväxtflora samt flera rödlistade fjärils- och fågelarter. Området söder om Getteröbron har varierande grad av naturvärden. Stationsområdet med bangården är en ovanligt artrik miljö där kärlväxtfloran är rik på både rödlistade och sällsynta växter samt rödlistade insekter. Fem rödlistade arter av växter och sex rödlistade arter av insekter har påträffats under inventeringen. Planområdet korsas av två vattendrag; Lassabackabäcken och Monarkbäcken som går samman cirka 200 meter uppströms mynningen i Getteröns naturreservat. De högsta naturvärdena finns i de nedersta delarna av bäcken, där Lassabackabäcken och Monarkbäcken har runnit samman, inom Getteröns naturreservat. Lassabackabäcken avvattnar industri- och bostadsområdena i Barnabro och Brunnsberg. Monarkbäcken får sitt vatten från de norra delarna av Varbergs stad. Bäckarna är delvis kulverterade. Området nedströms reningsverket har vissa värden kopplad till fiskar eftersom där sannolikt finns uppväxtmiljöer för ål och plattfisk. Bäcken är recipient för det kommunala reningsverket. Södra delen - se Figur 11 Planområdet är ett variationsrikt naturområde med skog och hagmarker. Inom planområdet finns en del av ett välanvänt och populärt rekreationsområde med en mängd stigar för både gång och cykel. Planområdet är rikt på lövträd och buskar och har många välutvecklade bryn, som är viktiga för både fåglar och insekter. Inom planområdet finns stor artrikedom bland annat av fåglar, groddjur och insekter. Flera fynd av skyddsvärda och rödlistade arter har påträffats. Det finns flera delområden med höga naturvärden. De mest värdefulla är hagmark (för fårbete), blomrika gläntor och bryn (viktiga för insekter), kringliggande åkermark (av värde för åkerlandskapets fåglar, till exempel sånglärka) samt märgelgravar (utgör lekvatten för flera groddjursarter). Planområdet korsas av två vattendrag, Brearedsbäcken samt Vrångabäcken. Brearedsbäcken korsar planområdet i nordväst och mynnar ut i Vrångabäcken, söder om Breareds bostadsområde. Bäcken är delvis kulverterad. Vrångabäcken korsar planområdet i sydöst och mynnar ut i havet vid Apelviken. Där bäcken korsar planområdet bedöms vattendraget ha lågt naturvärde och har mer dikes- än bäckkaraktär. Stads- och landskapsbild Idag går Västkustbanan i ett mycket kustnära läge genom centrum, utmed hamnen, och förbi Apelvikens strand i söder. Järnvägen utgör därmed en barriär mellan stadskärnan och havet. Samtidigt är denna sträcka mycket uppskattad av tågresenärer och brukar anges som en av Sveriges vackraste järnvägssträckor. I centrala Varberg ligger järnvägen mellan centrum och hamnen. Större delen av hamnen är industrihamn. I den södra delen av hamnområdet har den gamla hamnen utvecklats till ett område med varierade verksamheter, till exempel Campus Varberg. Landskapet varierar längs planområdet. För att beskriva landskapet har en stads- och landskapsbildsanalys gjorts. Hela den nya järnvägssträckan har delats in i fem karaktärsområden; 26 Befintliga förhållanden MARIEDAL Vä stk u s tv äge n Sjukhus SÖRSE Koloniområde Koloniområde BREAREDSBÄCKEN Ös te rl e de n BREARED VRÅNGABÄCKEN Planområde södra delen Elfiskelokaler ! ( God livsmiljö för groddjur ! ( Livsmiljö för groddjur ! ( Möjlig livsmiljö för groddjur ! ( Ej inventerade dammar Område med förutsättningar för groddjur Vattendrag Högt naturvärde Vattendrag Lågt naturvärde Generella Biotopskydd småvatten-våtmark Högt naturvärde Påtagligt naturvärde Generella Biotopskydd Åkerholme 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 11. km Områden och vattendrag med naturvärden inom och i anslutning till det södra planområdet. Befintliga förhållanden 27 kustnära beteslandskap, verksamhetsområde med industri- och handelskvarter, stationsområdet, Breared - stadsnära rekreationsområde samt öppet jordbrukslandskap. Se Figur 12 Norra delen Kustnära beteslandskap Norr om Varberg karaktäriseras landskapet av flacka havstrandängar som övergår i kustnära betesmarker och ett öppet odlingslandskap mot öster. Landskapet bjuder på god överblick med långa siktlinjer. Marknivåerna ligger på 1-2 meter över havet. Den högre vegetation som begränsar sikten präglas av fukt, salt och vindar. Enstaka solitära lövträd förekommer, främst i strandkanten och runt ett par småvatten/gölar. Norr om tätortsgränsen finns ett höjdparti (+15 meter över havet) som avviker från det flacka landskapet men har, för Varbergsområdet, en karaktäristisk form med berg i dagen och med ett fältskikt av torrängskaraktär samt ett buskskikt med slån, nyponros och enbuskar. Västkustbanan avskärmas i väster, ut mot de öppna havsstrandängarna, av en planterad vegetationsridå med naturlik karaktär och gör järnvägen mindre exponerad i det öppna landskapet. Verksamhetsområde med industri- och handelskvarter Norra delen av Varbergs tätort domineras av infrastruktur och verksamhetsområden i flack terräng. I norra utkanten går spåren från Västkustbanan ihop med Viskadalsbanan och i nära anslutning till detta angör även väg 41 staden. Västkustbanan passerar området i nordsydlig riktning och delar området i två delar. Getteröbron över järnvägen mot Getterön reser sig över det flacka landskapet. Bron döljs av omgivande bebyggelse samt av den bevuxna, före detta deponi som ligger på en höjd. Söder om Getteröbron, på båda sidorna om spårområdet, domineras stadsbilden av verksamheter och handel. Stationsområdet Större delen av Varbergs tätort ligger på en höjd som sluttar med ganska jämn lutning ner mot havet. Järnvägen ligger väster om centrum och utgör gränsen mellan stadsbebyggelsen och hamnen. Större delen av hamnen utgörs av industrihamn. Söder om hamnen ligger Varbergs kallbadhus och fästningen. Norra delen domineras av infrastruktur och verksamhetsområden. I de centrala delarna bygger stadsstrukturen på en rutnätsplan från slutet av 1600-talet, med svagt radierande gator i norr och söder. I de nordöstra delarna finns välbevarade hantverksoch handelsgårdar kvar från denna tid. I den södra delen finns en blandning av småskalig trähusbebyggelse, stilmedveten medeltidsromantisk tegelarkitektur och bebyggelse från senare tid. Under sent 1800-tal utvidgades staden norrut i samband med att järnvägen anlades. Denna stadsdel, Esplanadstaden, byggdes också efter ett strikt rutnät med flera alléförsedda gator. Södra delen Stadsnära rekreationsområde Planområdet omfattar en del av ett större, välanvänt och populärt, rekreationsområde med halvöppen karaktär. Området sträcker sig från en höjdrygg (+ 30 meter över havet) som successivt övergår till ett lägre, halvöppet odlingslandskap i östlig riktning (+10 meter över havet). I gränszonen mellan sluttningen och de öppna fälten löper en grusad gång- och cykelväg som kantas av stenmurar och frodig grönska. Den nyttjas flitigt för promenader och har höga upplevelsevärden. Uppe på höjden är grönstrukturen småskalig och omväxlande. I sluttningen mot öster 28 Befintliga förhållanden 1. Kustnära beteslandskap 2. Verksamhetsområde: handel och industri 3. Innerstaden 4. Stadsnära rekreationsområde 5. Öppet jordbrukslandskap Figur 12. Landskapets fem karaktärsområden. Befintliga förhållanden 29 förekommer berg i dagen liksom förfallna stengärdesgårdar. Här växer lövträd tätt och det är relativt svårframkomligt utom via de stigar som genomkorsar sluttningen. Sydost om bergssluttningen övergår landskapet i ett öppet jordbrukslandskap med högvuxen gräsvegetation. Österleden bildar en gräns till det öppna, brukade, jordbrukslandskapet. Trafik Gång- och cykeltrafik Varberg är en tätort med korta avstånd och en aktiv centrumhandel vilket gynnar gång- och cykeltrafikanter. Av den totala andelen resor inom stadsområdet sker cirka 12% på cykel. Norra delen Längs Getterövägen/Getteröbron finns en gång- och cykelväg som kopplar samman gång- och cykelvägnätet på järnvägens östra och västra sidor i norra Varberg. Från Getterövägen, längs Lassavägen och vidare norrut, parallellt med järnvägen går det kustnära cykelstråket Kattegattleden/Ginstleden. Ginstleden sträcker sig genom hela Halland och Kattegattleden mellan Helsingborg och Göteborg. Inom planområdet finns en gång- och cykelväg längs delar av Birger Svenssons väg. Gångoch cykelvägen övergår 200 meter norr om stationen till gångbana som fortsätter förbi stationen söderut. Inom Västra Vallgatan, Engelbrektsgatan och Magasinsgatan finns väl trafikerade gång- och cykelbanor med stark koppling till stationsområdet. Enligt Trafikrapporten för Varbergs nya stationsområde med kompletterande PM (Sweco, 2015) är till fots det vanligaste färdsättet att ta sig till stationen. Södra delen Tre befintliga gång- och cykelstråk korsar planområdet, från sydväst till nordost, och förbinder Breared med bland annat Prästakullen i norr. I Figur 13 visas bland annat befintliga gång- och cykelvägar samt stigar. Ett av stråken utgörs av en grusad gång- och cykelväg i utkanten av rekreationsområdet, det andra stråket är delvis en grusad bilväg som inte längre är öppen för genomfart och det tredje stråket utgörs av en asfalterad gång- och cykelväg i anslutning till Österleden. Den mindre grusvägen i utkanten av rekreationsområdet är i översiktsplanen utpekad som föreslaget nytt gång- och cykelstråk. Inom Breareds rekreationsområde finns även ett myller av stigar vilka används flitigt, framförallt av barn, motionscyklister och hundägare. Kollektivtrafik Tåg Resandeutvecklingen på tåg i Halland har varit mycket positiv de senaste åren. Inom planområdet finns Västkustbanan och Viskadalsbanan. Västkustbanan går utmed kusten genom Varberg. Viskadalsbanan ansluter från öster till planområdet, cirka 350 meter norr om Getteröbron och leder vidare till stationsområdet i Varberg där tågen sedan vänder. Stationsområdet består av en stationsbyggnad, två plattformar och tre tågspår. Plattformarna nås från stationshuset via plattformsövergång i plan. Västkustbanan trafikeras av SJ och Öresundstågen. SJ snabbtåg, mellan Göteborg och Malmö, passerar Varberg med ett tåg varannan timma och riktning under högtrafik. 30 Befintliga förhållanden Figur 13. Befintliga gång- och cykelvägar, vägar samt stigar i södra delens planområ de. Befintliga förhållanden 31 Regionaltågen (Öresundstågen) går med två olika upplägg: • Göteborg – Halmstad – Helsingborg – Malmö – Köpenhamn – Helsingör, ett tåg per timma och riktning under hela trafikdygnet • Göteborg – Varberg – Halmstad, ett tåg per timma och riktning under högtrafik År 2013 uppgick antalet resande med Öresundståg till och från Varberg till cirka 4 000 resenärer per dygn. Viskadalsbanan trafikeras av Västtåg på sträckan Varberg-Borås. Det går ett tåg per timma och riktning på Viskadalsbanan under högtrafik och med glesare trafik under övrig tid. År 2013 uppgick antalet resande med Västtåg till och från Varberg till cirka 160 resenärer per dygn. Buss och taxi Busstrafiken i Varberg består av stadsbussar, regionbussar och av närtrafik. Samtliga linjer, startar och slutar på bussterminalen vid Varbergs station. Av totalt fjorton hållplatslägen används fyra av stadsbussarna. Resterande hållplatslägen används av regionbussarna, av tågens ersättningsbussar samt av kommersiell busstrafik. Regionbusstrafiken har totalt 11 linjer och kompletterar tågtrafiken och kollektivtrafikförsörjer områden som inte nås av tågtrafiken i Halland. En mer omfattande arbetspendling med buss sker på sträckorna Varberg - Ullared samt Varberg - Ringhals. Regionbusstrafiken i Halland har haft en negativ resandeutveckling under de senaste åren. En förklaring kan vara att det har skett en stor överflyttning från buss till tåg på vissa sträckor. Området som trafikeras av stadstrafik är Varbergs tätort och Träslövsläge. Stadstrafiken har totalt sju linjer. Linjerna 3, 4, 5 och 6 är ringlinjer medan linjerna 7, 8 och 12 är anpassade till skola och arbete och har ett lågt trafikutbud. Det innebär att Varberg i realiteten har fyra stadslinjer. Varbergs stadstrafik hade under 2011 cirka 300 000 resor, det vill säga cirka 1 200 resor/ vardag. I stationshuset finns uppehållsrum för bussförarna. Dagens bussdepå ligger på Kardanvägen cirka 3,8 km från stationen. Taxi har en uppställningsyta söder om stationshuset strax utanför planområdet. I anslutning till uppställningsplatsen finns en byggnad med en pauslokal. En stor andel av köruppdragen gäller samhällsbetalda resor, t.ex. färdtjänstkörningar. Biltrafik Varbergs kommun genomför årligen mätningar av trafiken på olika vägavsnitt inom kommunen. En generell slutsats är att trafiken på de centrala gatorna i Varberg minskar. Orsaken till minskningen är inte helt klarlagd. Även om gång- och cykeltrafiken samtidigt har ökat är inte det den enda förklaringen till minskningen av biltrafik i centrum. Det har genomförts stora vägarbeten som kan ha påverkat människors vilja att köra bil i centrum och dessutom har Österleden kommit till. Trafiken på Västkustvägen och Östra Hamnvägen har däremot ökat. Norra delen Inom planområdet ligger Getterövägen. Getterövägen leder från cirkulationsplatsen i Lassabacka i öster till Getterön i väster, via Getteröbron. Sträckan är en viktig trafiklänk till och från hamnen och är den enda passagemöjligheten över järnvägen i den norra delen av staden. Från Getterövägen leder två infarter norrut från vilka naturområdet och Naturum väster om planområdet kan nås samt en infart söderut från vilken reningsverket angörs. Väster om Getteröbron ansluter Östra Hamnvägen till Getterövägen som är huvudangöring till verksamhetsområden, innerhamnen och centrum. Cirkulationsplatsen vid Lassabacka och närliggande Getteröbro är hårt trafikerade och trafiken 32 Befintliga förhållanden spås öka i takt med att Varberg växer. För närvarande arbetar Varbergs kommun med en utredning för det norra stadsområdet, i anslutning till Lassabacka. Utredningen kommer bl.a. studera lämplig plats för ytterligare vägbro över järnvägen. Susvindsspårets förlängning bedöms för närvarande som lämpligast. Del av Birger Svenssons väg, som i söder övergår till Västra Vallgatan ingår i planområdet. Det är en väl trafikerad gata som leder genom centrum. Östra Hamnvägen, väster om järnvägen används framförallt för trafiken till och från hamnen. Utanför planområdet cirka 300 meter söder om stationsbyggnaden finns ytterligare en passagemöjlighet i form av en plankorsning, vid Otto Torells gata. Södra delen Planområdet korsas av Österleden i sydost. Österleden fungerar som en yttre ringled och kopplar samman länsväg 153 (Värnamovägen) i norr med Västkustvägen i söder. En grusväg som förbinder två befintliga gårdar korsar planområdet. Tillfart till gårdarna sker från norr. Grusvägen är inte öppen för genomfart för fordonstrafik. En mindre grusväg korsar planområdet och passerar genom Breareds rekreationsområde i östvästlig riktning. Brukshundklubben nås via grusvägen österifrån. I höjd med planområdet är vägen avstängd för genomfart. Parkering Varberg kommuns parkeringsnorm, (2012) syftar till att ge underlag för parkeringsbehovet för bilar såväl som cyklar i samband med exploatering. Norra delen I anslutning till stationsområdet finns flera ytor för både cykel- och bilparkering som helt eller delvis är belägna inom planområdet. En inventering av cykel- och bilparkeringar i anslutning till stationsområdet redovisas i trafikrapporten (2015). Antalet befintliga cykelparkeringsplatser i anslutning till stationen uppgår till drygt 400 st men är starkt överbelastade. På en vardag vid stationen kan i dagsläget upp mot 800 cyklar stå uppställda. Det finns inga cykelparkeringar runt stationsområdet som har tak. Det finns inte heller cykelparkeringar för elcyklar eller lådcyklar och det är i dagsläget inte möjligt att hyra en cykel vid stationen. Trafikrapporten har inventerat antalet tillgängliga parkeringsplatser för bil i stationens närområde med utgångspunkt om de är användbara för pendlare. Om parkeringshuset Briggen räknas med (som har drygt 290 p-platser) finns drygt 600 bilparkeringsplatser i området, varav 5 st är handikapplatser. Södra delen Det finns inga parkeringsanläggningar inom planområdet. Godstrafik Genomgående godståg som trafikerar Västkustbanan uppgår till ca 19 tåg/dygn. Godståg som har Varberg som start- eller slutpunkt utgörs av ca 10 tåg/dygn och av dessa är det cirka 2 tåg/ dygn som angör Varberg via Viskadalsbanan. Trafiken till Varbergs hamn består idag av 100-120 lastbilar per dygn till och från den traditionella hamnen och cirka 100 lastbilar till och från färjetrafiken. Lastbilstransporter sker också till de industriverksamheter som ligger i anslutning till hamnen. Huvuddelen av godstransporterna till hamnen sker dagtid. Tillfart till hamnen sker via Getteröbron och Östra Befintliga förhållanden 33 Hamnvägen. Idag finns tre infarter till hamnen utmed Östra Hamnvägen. Godståg angör idag hamnen fyra gånger per dygn från Värö bruk innehållande både pappersmassa och sågat virke. Även från andra sågverk sker viss inleverans med järnväg. Mark- och vattenförhållanden Ett flertal geotekniska och geohydrologiska undersökningar pågår. Varefter dessa sammanställs kommer kännedom om jord, berg och grundvattenförhållanden att öka. Även utredning avseende sluttäckning av f.d. Lassabackadeponin pågår. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Geotekniska förhållanden Norra området Jordlagren längs järnvägen i den allra nordligaste delen av planområdet utgörs av mäktig lera (jorddjup kring 20 meter) med mycket låg hållfasthet. Mot djupet är leran skiktad med tunna inlagrade sand- eller siltskikt. Djupet till berg minskar längs sträckan åt söder och ungefär 300600 meter innan Getteröbron utgörs sträckan av berg i dagen eller berg med ett tunnare jordtäcke. Inga sättningar förväntas på denna sträcka men däremot kan övergångarna mellan fastmarkspartier och lösjordspartier kräva åtgärder för att minska risken för sättningsskillnader. Området precis norr om Getteröbron utgörs på västra sidan av befintligt spår av en tidigare deponi, den så kallade Lassabackadeponin, och marken består av bland annat fyllnadsmassor och sopor. I befintligt spår och öster därom utgörs de naturliga jordlagren återigen av mäktiga lerlager. Även söder om Getteröbron utgörs de naturliga jordlagren av mäktig lera som mot djupet är skiktad med tunna inlagrade skikt av sand och silt. Ungefär 600 meter söder om Getteröbron övergår den mäktiga leran till en jordlagerprofil uppbyggd med mycket skiktade jordlager där sedimenten omväxlande utgörs av både sand, lera och silt. Även jorddjupet varierar stort härifrån och fram till planerad tunnelmynning med stora skillnader i jorddjup både längs med och vinkelrätt mot järnvägssträckningen. Även berg i dagen förekommer. Södra området Vid tunnelmynningen, i planområdets nordvästligaste del, utgörs marken av berg i dagen eller ett tunt lager jordtäcke på berg. Jorddjupet ökar åt sydöst längs med planområdet och jordlagren utgörs fram till cirka 200 meter efter tunnelmynningen av grövre material. Därefter övergår jordlagerprofilen till en skiktad lera med inlagrade tunna skikt av sand eller silt. I ytan förekommer dock någon meter sand ovan leran. Området kring Österleden utgörs av någon meter sand ovan lera. Leran utgörs överst av en homogen lera med en hållfasthet från låg till medel. Mot djupet övergår leran till en något mer skiktad lera med inlagrade tunna sand- eller siltskikt. Jorddjupen ligger här kring 15-20 meter. Mindre/marginella sättningar förväntas i samband med den nya järnvägen men däremot kan eventuella bullervallar som ger stora lastökningar medföra större sättningar. Hydrologiska förutsättningar Norra området Grundvattenförhållandena längs korridoren utgörs främst av områden med ofta mäktiga lager av finkorniga sediment och därmed begränsade grundvattentillgångar. Inom dessa områden är det dock inte ovanligt att det under de tätare lagren kan finnas vattenförande lager med hygglig kapacitet. Vattnet från dessa lager håller dock ofta förhöjda kloridhalter, liksom även berggrundvattnet i dessa områden. Inom delen från den f.d. Lassabackadeponin fram till stationsområdet är grundvattnet till stora delar förorenat på grund av industriell verksamhet och lak34 Befintliga förhållanden E6 V äg 41 Getteröns naturreservat GÖINGEGÅRDEN LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n LASSABACKABÄCKEN MONARKBÄCKEN Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG Sjukhus Vä s tk MARIEDAL u s t v ä g en VARBERG Varbergs fästning SÖRSE Koloniområde Koloniområde rle d en Hästhaga Ös te BREAREDSBÄCKEN BREARED VRÅNGABÄCKEN APELVIKEN Planområde Trumma Vattendrag Avrinningsområden Högsta havsnivå 2012 Högsta havsnivå 2100 Figur 14. VAREBORG 0 1 2 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Vattendrag i planområdets närhet, avrinningsområden samt högsta beräknade havsnivåer. km Befintliga förhållanden 35 vattenläckage från deponin. Området strax norr om Lassabackabäcken präglas av fyllnadsjordar från den f.d. Lassabackadeponin samt av berg i dagen. Norr om detta område planar marken ut i ett flackt marsklandsområde (dvs. lågt liggande landområde i kusttrakter). Området är ett utströmningsområde för grundvatten och ligger nära havsvattennivån. Inom området finns inslag av lera med högst begränsade infiltrationsmöjligheter. I enstaka stråk längs med järnvägen återfinns sand eller finsand med god infiltrationskapacitet. En bedömning av grundvattennivåer i området har gjorts utifrån tillgängliga grundvattenrör och tidigare års säsongsvariationer. Utifrån dessa varierar grundvattennivåerna mellan +0,3 m över havet och +1,2 meter över havet. Grundvattennivåerna i anslutning till den f.d. Lassabackadeponin och spårområdet öster därom begränsas i hög grad av befintlig lakvattendränering och dränerande ledningar längs spåren. (Lakvatten är vatten som passerat genom en deponi och därmed ofta är förorenat.) Mer omfattande grundvattenmätningar pågår i området. Området söder om Lassabackabäcken, i centrumområdet, präglas av fyllnadsjordar med okänd infiltrationskapacitet samt grusiga svallsediment med god infiltrationskapacitet. Underliggande bergyta syns ofta vara relativt vittrad och sprucken direkt under jordlagren som närmast berg ofta är siltiga-sandiga. Södra området Inom planområdet, söder om bergtunneln, finns under relativt tjocka lerlager, vattenförande sand- och grusskikt. Grundvattentrycket i sand- och gruslagren, under lerlagret, är normalt artesiskt (dvs. vatten som genom självtryck pressas upp till jordytan eller högre) eller semiartesiskt. Det innebär bland annat att djupa schakter är svåra att utföra utan trycksänkande åtgärder för grundvattnet. Förorenad mark En utredning av förorenad mark tas fram och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Området inom och i anslutning till planområdet har delats in i sju delområden med avseende på markföroreningar, Figur 14. Norra området Område 1, Området kring Lassabackadeponin. Marken innehåller hushålls-, industri-, bygg-, sjukhus- och slaktavfall. Det finns föroreningar och näringsämnen i såväl jord som lakvatten. Området avvattnats till Lassabackabäcken. Område 2, Valenområdet. Marken innehåller restprodukter från verksamheter bland annat slagg och aska innehållande halter av tungmetaller, främst bly och zink. Även grundvattnet innehåller förhöjda halter av både bly och zink. Valendiket avvattnar norrut och flödar samman Lassabackabäcken. Område 3, Området kring reningsverket består av fyllnadsmassor över naturlig havsbotten. Området har under 1950- och 1960-talet används som deponi för bland annat hushållssopor och slaktavfall. Ytvattnet i Monarkbäcken har lakvattenkaraktär och innehåller förhöjda halter av flyktiga kolväten och metaller. Monarkbäcken rinner norrut och flödar samman med Lassabackabäcken. Område 4, Området kring Monarks cykelfabrik. Verksamheten har bland annat inneburit avfettning och rostskyddsbehandling i kadmium- eller kopparbad, förnickling, förkromning och förzinkning. Processavloppsvattnet släpptes tidigare ut till Monarkbäcken. Andra verksamheter har bedrivit metallytbehandlingsverksamhet som genererat avfall i form av metallhydroxidslam och färgrester. Det har även förekommit processer som inneburit användning av klorerade lösningsmedel. Vid undersökningar av grundvattnet i området har trikloretylen påvisats. 36 Befintliga förhållanden La Getteröbron ! (3 Getteröns naturreservat ! (2 Valendiket Monarkbäcken ! (1 Lass Getteröbron ! (5 LASSABACKA aba ckab äcke ! (4 n Hamnen ! (3 ! (2 Valendiket Monarkbäcken ! (5 ! (6 ! (4 BRUNNSBERG Hamnen Stationen ! (7 ! (6 C Delområden Planområde norra delen Trumma Vattendrag Stationen ! (7 CENTRUM 0 100 200 300 Meters © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 15.Delområden Delområden med avseende på föroreningssituation. Planområde norra delen Trumma Vattendrag Befintliga förhållanden 37 Område 5, Området kring oljedepån och cisterner. I cisternerna har eldningsoljor, diesel och kreosot förvarats. Marken är utfyllt med deponimassor. Området är delvis sanerat efter att förhöjda halter av petroleumämnen påvisats i marken. Område 6, Fastigheten Renen 13. Marken, jordgrundvattnet, berggrundvattnet och dagvattensystemen är kraftigt förorenad av klorerade lösningsmedel. Ett restriktionsområde har upprättats som innebär krav på anmälan till kommunen vid borrning i berg och provpumpning av vatten. Halterna av klorerade lösningsmedel är i det ytliga jordgrundvattnet svagt förhöjda medan de i det djupare liggande jordgrundvattnet och berggrundvattnet är mycket högre än normalt. Område 7, Järnvägsområdet. Söder om Getteröbron till i nivå med kvarteret Renen innehåller fyllnadsmaterialet under bangården förhöjda halter av metaller, PAH och petroleumämnen. Mellan kvarteret Renen och järnvägsstationen är halterna förhöjda men lägre än inom spårområdet norrut. Markgrundvattnet i detta område innehåller förhöjda halter av metaller och klorerade lösningsmedel. Fyllnadsmaterialet under de befintliga spåren norr om Getteröbron samt söder om stationen bedöms vara vanligt banvallsmaterial. Södra området Inom det södra planområdet bedöms riskerna för höga kloridhalter vara låg. Några föroreningar i grundvattnet bedöms inte förekomma. Klimat och höga vattenstånd En utredning gällande höga havs- och vattennivåer samt lång- och korttidsvariationers påverkan på grundvatten tas fram för projektet och beräknas vara klar under våren 2015. SMHI mäter och redovisar kontinuerligt havsvattenstånd längs landets kuster. Medelvattenståndet i förhållande till 0-nivån i rikets höjdsystem, RH 2000, för mätstation Varberg/Ringhals är 5 cm (uppmätt under perioden 1887 till 2010). Högvattenstånd med återkomsttider på 100 år och 200 år för dagens klimat har för samma mätstation bedömts vara mellan 144-169 cm respektive 149-179 cm. För analys av områden som riskerar att översvämmas vid ett vattenstånd med 100 - eller 200 års återkomsttider används det högre värdet i konfidensintervallet, det vill säga 169 cm respektive 179 cm. Figur 15 visar översvämmade ytor vid högvattenstånd vid nuvarande förhållanden. Kommunens översiktsplan (2010) anger att ny bebyggelse ska ha lägsta färdig golvhöjd på 2,5 meter över dagens havsnivå. För särskilt skyddsvärda objekt gäller 3,0 meter. Teknisk försörjning En VA-utredning (2015) har tagits fram för detaljplanen vilken belyser förutsättningar för erforderliga ledningssystem inom berörda områden, dels i befintligt utförande samt i förhållande till framtida förusättningar. Utredningen belyser, förutom vatten och avlopp, även dagvatten, el, tele, opto, gas och fjärrvärme. Dagvatten Varbergs kommuns dagvattenpolicy (2008) avser att säkerställa att dagvattnets föroreningar inte släpps ut i miljön, att grundvattenbalansen bibehålls, att skador på fastigheter och andra anläggningar inte uppkommer samt att bebyggelsemiljön berikas och att vattenprocesserna synliggöras. Där dagvatten bildas ska lokalt omhändertagande av dagvattnet ske inom aktuellt område i så hög utsträckning som möjligt. Norra delen Ett flertal dagvattenledningar korsar eller löper parallellt utmed järnvägen i den norra delen av planområdet. Järnvägen norr om Getteröbron avvattnas genom både täckt dräneringssystem 38 Befintliga förhållanden samt öppna vattendrag och diken vidare till närliggande diken och vattendrag, exempelvis Lassabackabäcken. Exakt hur avvattningen sker via dräneringssystem är idag oklart. Det finns sex punkter längs sträckan där ytliga vattenvägar löper genom eller från järnvägen. Lassabackabäcken korsar planområdet strax norr om Getteröbron. Stora delar av tillrinningen sker från dagvattensystemet i de bebyggda områdena i Lugnet, Barnabro och Brunnsberg. Vid högt vattenstånd sker även tillrinning från Valendiket. Två dagvattentrummor mynnar i bäcken cirka 10 meter nedströms spårområdet. Monarkbäcken utgör den sydvästra grenen av avrinningsområdet som delas med Lassabackabäcken och Valendiket. Monarkbäcken är recipient till det kommunala reningsverket. Södra delen Marken i den södra delen avvattnas till dikningsföretag (Brearedsbäcken samt Vare) och diken. De två största vattendragen som korsar planområdet är Vrångabäcken och Brearedsbäcken vilka båda omfattas av dikningsföretag. Dikningföretagen redovisas i sin helhet i VA-utredningen. Vatten och avlopp, värme och el Norra delen Det finns ett flertal korsande eller längsgående vatten- och spillvattenledningar, fjärrvärmeledningar, el- och teleledningar samt optokablar inom planområdet. Dessa redovisas i VA-utredningen. Strax utanför planområdet, vid korsningen till handels- och verksamhetsområdet norr om Getterövägen ligger en transformatorstation. Södra delen Planområdet korsas av dagvatten-, vatten- och spillvattenledningar, el- och teleledningar, samt optokabel. Dessa redovisas i VA-utredningen. Risk och säkerhet Buller Norra delen Norr om Getteröbron löper Västkustbanan och Viskadalsbanan parallellt med varandra. Viskadalsbanan viker därefter av mot nordöst och passerar över väg 41. Utmed båda järnvägsspåren saknas bullerskydd. Området med verksamheter och bostäder, mellan järnvägen och Västkustvägen, samt bostadsområdet öster om väg 41 exponeras för buller från järnvägen samt dessutom från väg 41. I centrala Varberg utsätts flera bostäder, främst flerfamiljshus, för buller över gällande riktvärden. Störningar från stations- och bangårdsområdet är en stor källa till detta buller. Södra delen Genom södra delen av planområdet går Österleden som innebär bullerstörning för omgivningen. Vibrationer Vibrationer är svängningar i marken. När tåg framförs uppstår vibrationer i banvallen som Befintliga förhållanden 39 sedan sprids vidare ut i omgivningen. Vibrationernas storlek och utbredning beror på en rad olika faktorer, bland annat tågens vikt och hastighet, banvallens uppbyggnad samt omgivande marks egenskaper. Till exempel genererar godståg ofta mer vibrationer än persontåg. Vidare medför lösa jordar (lera) mer vibrationer och större påverkansområde än fasta jordar. Elektromagnetiska fält Elektriska och magnetiska fält med skilda ursprung omger oss i vår vardag. De magnetiska fält som alstras från järnvägar är starkast närmast järnvägens kontaktledningar, men avtar snabbt med avståndet från ledningarna. För den befintliga järnvägen finns inga kända problem orsakade av elektromagnetiska fält genererade av den befintliga järnvägsanläggningen. Farligt gods Rekommenderade transportvägar för farligt gods i Varberg är väg E6, väg 41, väg 153 och Östra Hamnvägen. Det sker även transport av farligt gods på Västkustbanan. 40 Befintliga förhållanden Befintliga förhållanden 41 Planförslag Järnvägsanläggning Norra delen Godsbangård Godsbangården flyttas från befintligt läge i centrala Varberg till norr om Getteröbron. Spårområdet inom godsbangården kommer att omfatta sammantaget åtta spår. De fyra västligaste spåren utgör själva godsbangården där möjlighet till hantering av godståg anordnas. Övriga fyra spår tillhör Västkustbanan. En mindre justering av Viskadalsbanan i både höjd- och sidled sker också. Bangårdens utbredning innebär visst intrång i före detta deponiområdet väster om järnvägen. Teknikhus och servicevägar Mindre byggnader i form av teknikhus för järnvägsändamål som bland annat är del av el- och signalsystemet, kommer att anläggas inom järnvägsområdet. För att teknikhusen och godsbangården ska vara tillgängliga för service- och räddningsfordon kommer servicevägar anläggas på båda sidorna om järnvägen. Servicevägarna på den västra sidan av järnvägen, norr om Getterövägen, nås via Lassavägen, medan servicevägarna i öster nås via en anslutning från väg 41. Servicevägarna mellan Getteröbron och trågmynningen ansluts till Birger Svenssons väg. Servicevägarna kommer till stor del att ligga inom ett inhägnat område och inte vara tillgängliga för allmänheten. Längre söderut, i anslutning till stationsområdet och plattformarna, möjliggörs för serviceväg utmed trågets båda sidor vilka nås från Östra Hamnvägen respektive Birger Svenssons väg. Bullerskyddsåtgärder Utbyggnaden av järnvägen och godsbangården i den norra delen medför att bullerskyddsåtgärder krävs. Bullerskydden föreslås utformas som plank och vallar. För att kunna begränsa bullerskyddens höjd till 2-5 meter kommer även fastighetsnära åtgärder såsom lokal skärm vid uteplats och fasadåtgärder erfordras. Se vidare beskrivning av buller och bullerskyddsåtgärder under Risk och störningar. Dagvattenanläggningar - magasin och diken Inom järnvägsanläggningen kommer dagvattenmagasin och diken för fördröjning att finnas. Se vidare beskrivning av dagvattenhanteringen under Teknisk försörjning. Tråg Spåren går i tråg från cirka 100 meter norr om Monarkbäcken till stationsområdet där tråget övergår i betongtunnel. Tråget är cirka 900 meter långt. Tråget börjar i marknivå och sänks till cirka 9 meter under omgivande marknivå. Tråget är som djupast vid stationen. I höjd med stationen och plattformarna vidgas trågrummets överkant genom att trågväggarna utformas med cirka 10 graders lutning. Trafikverket har beslutat att permanent skyddsnivå på +3,5 ska användas för att skydda tråg och tunnel från översvämning vid hög havsnivå. För att kunna ansluta trågkanterna till omgivande mark kan viss markmodulering längs trågets sidor bli aktuellt. Se vidare beskrivning av höjdsättning och skydd mot översvämning under Risk och säkerhet. 42 Planförslag Figur 16. Illustrationsplan , planområdets norra del. Planförslag 43 Stationen och betongtunneln Varbergs nya station består av en stationsbyggnad inom kvarteret ovan betongtunneln samt av två plattformar, en sidoplattform och en mittplattform, i öppet tråg. Plattformarna är ca 250 m långa. Plattformarna angörs via hissar, rulltrappor och trappor och har tre angöringspunkter; från stationsbyggnaden, norr om stationsbyggnaden, i förlängningen av Baggens gränd samt från gång- och cykelbron i förlängningen av Gamla Kyrkbacken. Stationsbyggnaden ska utformas och integreras i de rörelseströmmar som uppstår mellan viktiga målpunkter och ska möjliggöra passager i både nordsydlig och östvästlig riktning. Stationsområdet ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Södra delen Service- och räddningstunnelmynning Inom Breareds rekreationsområdet planeras en service- och räddningstunnelmynning, se figur 20. Service- och räddningstunneln har till uppgift att ge åtkomst för att underhålla spårtunneln samt att tillgängliggöra den för räddningstjänsten vid eventuella olyckstillbud. Service- och räddningstunnelns mynning ansluter till en befintlig grusväg. Grusvägen och en uppställningsyta kommer att säkerställas med servitut i järnvägsplanen. Service- och räddningstunneln mynnar i en sluttning och kräver schakt på båda sidor, en så kallad bergskärning. Utformning och gestaltning av den pågår och redovisas som illustration i detaljplanens granskningsskede. Bergtunnel En mindre del av området ovan bergtunneln i anslutning till service- och räddningstunnelns mynning tas med i detaljplanen. Det beror på att detta område redan dag omfattas som naturmark i en detaljplan. Naturmarksbestämmelsen kompletteras med en nedre gräns för område reserverat för järnväg. Betongtunnel och tunnelmynning Spårtunnelns mynning planeras i en skogsbevuxen slänt inom Breareds rekreationsområde. Där bergtunneln slutar tar en betongtunnel vid, fram till slänten. På plankartan anges en nedre gräns för område reserverat för järnväg. I nordväst kommer betongtunneltaket ligga under befintlig marknivå och strax innan mynningen sticker betongtaket upp över befintlig marknivå. Ovanpå betongtaket planeras uppfyllnad till befintlig marknivå med växtlighet som stämmer överens med omgivande natur. Gestaltningen av marken ovanpå betongtunneltaket och tunnelmynningen pågår och redovisas som illustration i detaljplanens granskningsskede. Tunnelmynningen ska vara tillgänglig för räddningstjänsten. Tråg Järnvägsspåren ligger under marknivå när de kommer ut ur betongtunneln. För att förhindra grundvatten från att rinna ner i tunneln läggs spåren i ett betongtråg. Tråget börjar vid betongtunnelns slut. Utredningen om trågets längd och detaljutformning är inte färdig utan redovisas i detaljplanens granskningsskede. Teknikhus och serviceväg Vid betongtunnelmynningens västra sida planeras ett pumphus med uppgift att pumpa dagvatten från järnvägsanläggningen. För att nå pumphuset och betongtunnelmynningen kommer en serviceväg att anläggas utanför bullerskydden inom järnvägsanläggningen. I anslutning till servicevägen anläggs en yta inom järnvägsanläggningen för uppställning vid eventuell 44 Planförslag Figur 17. Illustrationsplan, Getteröbron och tråg Planförslag 45 olyckshändelse. Servicevägen planeras ansluta till Droppstensgatan, som i sin tur ansluter till Marmorgatan. Servitut för att få köra på Droppstensgatans säkerställs i järnvägsplanen. Bullerskyddsåtgärder Den nya järnvägsdragningen i det södra planområdet medför att bullerskyddsåtgärder krävs för att uppnå riktvärden för buller. Bullerskydden föreslås utformas som gabionmurar eller vallar. För att kunna begränsa bullerskyddens höjd till 2-3 meter kan även fastighetsnära åtgärder komma att behövas. Principsektioner för möjlig utformning av bullerskydden visas i Figur 18. Se vidare beskrivning av buller och bullerskyddsåtgärder under Risk och störningar. Järnvägsbro över Österleden OMRÅDE 1 Vid Österleden planeras en järnvägsbro i befintlig marknivå där järnvägen korsar Österleden. Längs med tråget. Från tunnelpåslaget vid 80+125 till ca 80+330 Gestaltningen av järnvägsbron pågår och redovisas som illustration i detaljplanens granskOmrådet är ett välanvänt rekreationsområde. Där människor rör sig närmare inpå järnväningsskede. gen krävs en högre detaljeringsgrad och en tydlighet i utformningen. Murarna tydliggör gränserna för järnvägsanläggningen. Extra viktigt där det befintliga gång- och cykelstråket skärs av. Dagvattenanläggningar - dammar och diken håller en horisontell överyta, ansluter sedan till marknivå närmare påslaget. InomMurarna järnvägsanläggningen kommer dagvattenmagasin och diken för fördröjning att finnas. Se vidare beskrivning och av dagvattenhanteringen under Teknisk försörjning. MK +13 MK +13 serviceväg Samma lösning är gångbar även utan tråg. tråg serviceväg Figur 18. Sektion sedd från norr mot söder. Sektion med tråg är belägen närmast mynningen. Tunnlar och skydd av järnvägsanläggningen I planen anges inom vilka nivåer anläggning av järnvägstunnlar får ske. I halvcirklar på plankartan anges lägsta nivå i meter, under nollplanet, till vilken tunnel får anläggas. Från detta plan och max 21,5 m respektive max 25,5 meter däröver får järnvägstrafik anläggas. Spårtunneln är cirka 9 meter hög och 14 m bred. Övrigt utrymme under och över tunneln är främst för skydd av tunneln. I detaljplanen finns bestämmelser som syftar till att skydda järnvägsanläggningen. Restriktioner finns för ingrepp i mark i form av schaktning, spontning, pålslagning, borrning och liknande vilket preciseras i planbestämmelser. Det finns också en bestämmelse som medger underjordiska konstruktioner. Behov av exempelvis underjordiska vattenmagasin och ledningar för omhändertagande av anläggningens vatten eller konstruktioner för tråget kan finnas inom dessa områden. 46 Planförslag pendel-/ långtidsparkering regleryta buss och taxi pendel-/ långtidsparkering nedsänkt stationstråg cykelparkering cykelparkering gång- och cykelbro Gamla Kyrkb acken cykelparkering s väg nedsänkt stationstråg Birger Sve nsson Östra Hamn vägen korttidsparkering angöring teknik/ cykel-p taxi Baggens grä nd bussterminal regionbussar byggrätt stationsbyggnad bussgata lokalbussar cykelparkering cykelparkering tan atan Västra Vallga Östra Hamn vägen Magasinsg stationshus Eskilsgatan Figur 19. Illustrationsplan, stationsområdet Engelbrek tsgatan Planförslag 47 Bebyggelse Stationsområdet Området kring stationen bygger vidare på stadens rutnätsstruktur. Baggens gränd och Magasinsgatan förlängs och ansluts till Östra Hamnvägen, vilket även gång- och cykelbron över tråget, i förlängningen av Gamla Kyrkbacken gör. Platsbildningar i anslutning till stationsbygnaden är viktiga. Entrétorgets placering, söder om stationsbyggnaden, kopplar ihop stationsområdet med stadskärnan. Platsbildningen norr om stationsbyggnaden ligger i riktning till de norra delarna av Varberg. Väster om stationsbyggnaden finns ett busstorg för regional busstrafik som angör stationsområdet från Östra Hamnvägen. Lokalbusstrafiken angör stationsområdet utmed Västra Vallgatan. Varbergs nya station är placerad ovanpå betongtunneln och i direkt anslutning till det öppna tråget och plattformarna. Från stationsbyggnaden angörs plattformarna via rulltrappor och hiss. Stationsbyggnaden tillåts uppföras till en nockhöjd på 15 meter. Utredning pågår om hur mycket bjälklaget ovan tråget kan belastas. Belastningsrestriktioner kan komma att bli aktuella. Stationens fasader ska gestaltas som framsidor, med entréer i samtliga fyra vädersträck, och med huvudentréen i riktning mot Varbergs centrum. Byggnaden ska möjliggöra passager i både nordsydlig och östvästlig riktning. Placering och utformning av väntutrymme ska bidra till en välkomnande och trygg upplevelse och utformas ljusa och luftiga med dagsljusinsläpp. Förutom väntutrymmen bör stationen innehålla reseservice, butiker, matställen och liknande. Stationen ska i sin helhet utformas så att den är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar och underlätta för resenären att röra sig utan hinder. Utformningen av stationsbyggnaden och stationsområdet pågår. Väster om tråget tillåts parkeringshus upp till fyra våningar. Inom ytan, men med ett avstånd på minst 30 meter från tråget, tillåts även handel och kontor. På ytan mellan tråget och Birger Svenssons väg tillåts reglerplats och parkering för buss och taxi. Inom ytan får även mindre servicebyggnad uppföras. Som ett komplement till detaljplanen har ett kvalitetsprogram för Varbergs nya stationsområde tagits fram. Läs mer om kvalitetsprogrammet i planbeskrivningens inledning under rubrikerna Projektet och dess sammanhang, Kompletterande handlingar. Övrig bebyggelse Varberg Energis pumphus vilken ansluter till väg 41 planläggs som teknisk anläggning och utrymme för viss utbyggnad medges. Trafik Prioriteringsordningen för olika trafikslag är viktig att ta ställning till. Varbergs kommun arbetar inom planeringen av stationsområdet utifrån prioriteringsordningen gång-cykel-kollektivtrafik-bil. Gång- och cykeltrafik Norra delen Getterövägen och den nya Getteröbron föreslås på motsvarande sätt som idag, ha en gång- och cykelväg på den södra sidan av körbanan. Gång- och cykelvägen kopplar till Ginstleden/Kattegattleden samt till befintliga verksamheter och handel öster om planområdet. Eftersom delar av befintlig sträckning av cykelleden med anledning av planförslaget kommer ligga inom järnvägsområde föreslås en mindre justerad dragning av den. I den nordligaste delen av planområdet ansluter cykelleden åter till dess befintliga sträckning. Inom stationskvarteret prioriteras de gående. Alla rörelsestråk och passager ska utformas 48 Planförslag Figur 20. Illustrationsplan, södra delen eationsstråk Sjukhus ningen kommer ligga ed kommer ett av de tionsstråken skäras av. gång- och cykeltrafik ör bl.a. skolan i idrottshar ett ytskikt av grus Befintlig gångväg grus/asfalt Föreslagen ny gångväg (grusad) Skola eared används mycket runtomkring är det k som försvinner. befintliga stråk och fin har ett förslag tagits det avbrutna stråket. Det tt ytskikt av grus och ldraget streck). Stråket bäck där en övergång Körbar grusväg Befintlig gångstig Kolonilotter Brukshundklubben Kolonilotter sluter kan förbättras och ystem (se streckat rött). rade. h cykelväg redovisas örbar grusväg i områe streck. Idrottshall Skola Figur 21. Utredningsförslag för ett sammanhängande rekreationsstråk Planförslag 49 trygga och säkra för gångtrafikanter. Passager över gator ska bidra till god kommunikation mellan kvarteren. Förslagsvis bör dessa passager utformas upphöjda i jämförelse med övrig gata, som förlängda farthinder. Omsorg av gestaltning för dessa ytor krävs. Cykelstråken i anslutning till stationsområdet föreslås ske i kvarterets ytterzon, vilket ger en lösning som minskar konfliktpunkter med gående, entrépunkter samt bil- och bussrörelser. Detaljplanen anger allmän plats, gata, och inom detta område finns utrymme för separata gång- och cykelbanor. I Gamla Kyrkbackens förlängning västerut planeras en ny gång- och cykelväg som utgörs av en bro över tråget. Se illustration i Figur 22. Södra delen Det grusade gång- och cykelstråket precis söder om tunnelmynningen skärs av med anledning av järnvägsutbyggnaden och föreslås ledas om, norr om tunnelmynningen. Det nya läget omfattas inte av detaljplanens bestämmelser men tydliggörs på illustrationskarta och ingår i projektet. Gestaltningen av betongtaket ovanpå tunnelmynningen pågår vilken påverkar gångoch cykelförbindelsens placering och kommer att redovisas i detaljplanens granskningshandlingar. I Figur 21 visas föreslagen ny dragning av gång- och cykelstråket samt utredningsförslag för att skapa ett sammanhängande rekreationsstråk. En ny gång- och cykelväg planeras Längs med Österleden. Gång- och cykelvägen planeras ligga något upphöjd i förhållande till vägbanan under järnvägsbron. Kollektivtrafik Tåg Planförslaget möjliggör en kraftig kapacitetsökning på järnvägen, jämfört med idag. Snabbtågen kan komma att gå med 1 tåg/timme och riktning varav hälften stannar i Varberg. Öresundstågen kan komma att gå med som mest 4 tåg/timme och riktning norr om Varberg. Buss Regionbusstrafiken ska tydligare kopplas till tågen. Västkustbanan blir stommen i systemet och bussar skall mata till och från denna i så kallad stjärntrafik. Hallandstrafiken planerar för fyra huvudstråk för regionbussarna. Viss nyttotrafik kommer att behövas utöver dessa för att möta t.ex. skolans behov. Regionbussarna planeras angöra stationsområdet via Östra Hamnvägen. Ett busstorg för regional busstrafik samt för tågens eventuella ersättningsbussar planeras inom stationskvarteret, väster om stationsbyggnaden. Busstorget ska möjliggöra åtta hållplatslägen samt möjlighet för två ersättningsbussar vid behov. Utredning kring dess utformning pågår. En yta för reglerplats för väntande/pausande regionbussar föreslås öster om tråget. Stadsbussarnas framtida färdvägar planeras gå i nord/sydlig riktning på Birger Svenssons väg/ Västra Vallgatan och vidare in på Engelbrektsgatan. Del av Västra Vallgatan, mellan Baggens gränd och Magasinsgatan föreslås endast trafikeras av busstrafik. På den här ytan, direkt väster om stationsbyggnaden planeras sex hållplatslägen. Se Figur 24. Befintligt parkeringsgarage inom kvarteret Tattarkullen påverkar placeringen av stadsbussarnas hållplatslägen. Taxi Angöringsplatser för taxi ska i första hand placeras norr om stationsbyggnaden, varifrån avståndet till hiss och rulltrappor inom byggnaden är som kortast. Taxifordon som inte är framkörda till stationsbyggnaden kan inrymmas inom föreslagen regleryta öster om tråget. Alternativa placeringar av reglerytan bör studeras eftersom taxi ser behov av att denna yta är placerad nära stadens aktiviteter. 50 Planförslag GATUSEKTIONER NORRA ENTRÉPLATSEN Figur 22. Sektion med illustrerad gång- och cykelbro över tråget i Gamla Kyrkbackens förlängning. hiss byggnad/ förplats 3,0 förplats entré 4,0 gångbana 3,6 hkp-parkering 7,0 körbana 3,0 angöring taxi väster om tråg 3,0 cykelbana 2,0 gångbana 2,5 förplats trappa 28,1 Figur 23. ÖVERDÄCKNINGEN Norra entréplatsen KRAVSEKTION 1:200 (A3) (förlängningen av Baggens gränd) - överdäckning med hissar och nedgångar (sektionen är i riktning mot väster). stationsfunktioner 2,0 gångbana 4,0 hållplats 2,5 bussangöring 6,5 körbana 2,5 bussangöring 4,0 hållplats/träd 3,0 cykelbana 2,0 gångbana bef. byggnad 26,5 stationsfunktioner 2,0 gångbana 4,0 hållplats 2,5 bussangöring KRAVSEKTION VID HÅLLPLATSER 1:200 (A3) 6,5 2,5 4,0 3,0 2,0 körbana bussangöring hållplats/träd cykelbana gångbana bef. byggnad 26,5 KRAVSEKTION VID HÅLLPLATSER 1:200 (A3) VARBERGS STATIONSOMRÅDE 1 [3] hiss Figur 24. 2,5 byggnad/ förplats 3,0 gångbana 9,0 körbana 3,0 träd 3,0 cykelbana 2,0 gångbana bef. kvarter 20,0 Sektioner Västra Vallgatan. Södra delen har en bredare sektion som möjlig 2,5 för 3,0 9,0 3,0 3,0något 2,0smalare gör lägen busshållplatser. Den HISS/RULLTRAPPA norra sektionen är med an KRAVSEKTION VID 1:200 (A3) hiss byggnad/ gångbana körbana träd cykelbana gångbana bef. kvarter ledningförplats av fast placering av hissar och rulltrappor inom byggnaden. 20,0 Planförslag KRAVSEKTION VID HISS/RULLTRAPPA 1:200 (A3) 51 Biltrafik Norra delen Till följd av att det befintliga spårområdet breddas behöver Getteröbron ersättas av en ny längre bro. Alternativa placeringar av bron har studerats vilket har resulterat i ett nytt broläge strax söder om den befintliga. Bron kommer att bli högre jämfört med idag. Det nya läget för Getteröbron medför att Getterövägens läge öster och väster om bron behöver justeras. Den befintliga anslutningen från Getterövägen till reningsverket behöver stängas på grund av den ökade nivåskillnaden som skapas. Ny utfart från reningsverket föreslås anordnas mot Östra hamnvägen. Lassavägen föreslås kopplas till Naturums anslutning från Getterövägen. Kommunen bedömer att ytterligare en bro över järnvägen behövs i framtiden, mellan Getteröbron och Varbergs station. Ett ungefärligt läge redovisas på detaljplanekartan i nuvarande Susvindsspårets förlängning Västra Vallgatan, mellan Baggens gränd och Magasinsgatan, föreslås att endast tillåta busstrafik. Biltrafik från norr, på Birger Svenssons väg, kommer därför i nivå med Baggens gränd att ledas i riktning mot Östra Hamnvägen. Likaså föreslås biltrafiken från söder på Västra Vallgatan, i nivå med Magasinsgatan, förhindras att fortsätta norrut. Den huvudsakliga biltrafiken norrifrån, genom Varberg, föreslås ske via Östra Hamnvägen. Med anledning av förutsättningar från järnvägsanläggningen blir förlängningen av Baggens gränd förskjuten norrut. För att undvika att korsningen med Birger Svenssons väg/Västra Vallgatan upplevs otydlig och svårförståelig föreslås att genomfart från Västra Vallgatan österut på Baggens gränd tas bort. Baggens gränd, öster om Västra Vallgatan, är en mindre gata som främst används av boende utmed gatan samt besökare till Försäkringskassan. Angöring till bostäderna och Försäkringskassan föreslås istället ske via Norra vägen. Södra delen Österleden kommer i anslutning till järnvägen förläggas i nytt läge. Strax söder om den befintliga sträckningen är markförhållandena bäst lämpade för anläggande av en nedsänkt väg. Nedsänkningen har slänter på vägens båda sidor. Nya infarter från Österleden till befintliga omgivande vägar planläggs också. Fastigheten utefter Droppstengatan (Getakärr 6:28) kommer att få ny infart från Droppstensgatans anslutning vid Marmorgatan. Parkering Detaljplanen anger ytor för parkering av både cykel och bil. Byggrätter för parkeringshus vilka kan inrymma både cykel och bil möjliggörs i upp till fyra våningar utmed delar av trågets västra sida. Parkeringsplatser för cykel ska finnas nära stationens olika entréer och i anslutning till gångoch cykelbron. De ska ha även ha en tydlig koppling till cykelstråken. I ett första skede beräknas behovet av cykelparkering uppgå till cirka 1 500 platser. Önskvärt är parkeringsplatser med olika standard och för olika typer av cyklar. Bilplatser för av- och påstigning, i nära anslutning till stationens entréer, planeras både norr och söder om byggnaden. Dessa platser får dock inte utgöra hinder för säkra gångpassager över gatorna. Handikapparkering ska placeras utifrån tillgänglighetskraven. Detaljplanen möjliggöra cirka 330 parkeringsplatser om samtliga byggs i markplan. Av dessa föreslås cirka 30 st vara korttidsparkeringar. Korttidsparkeringarna ska placeras närmare stationsbyggnaden och nedgångarna till plattformarna än övrig bilparkering. 52 Planförslag Godstrafik Godstrafiken på Västkustbanan kan utgöras av 20 genomgående godståg/dygn samt 18 godståg/dygn som angör godsbangården, att jämföra med dagens 29 godståg. Utöver dessa tåg antas två tåg/dygn angöra Varberg via Viskadalsbanan. Godstrafiken till och från hamnen på väg bedöms öka i takt med hamnens utveckling. På sikt kommer en ny, samlad infart till hamnområdet på Östra Hamnvägen ansluta mot korsningen Gettervägen/Östra Hamnvägen och vidare mot Getteröbron. Natur och rekreation Norra delen Planförslaget innebär att en mindre del av naturmarken planläggs som järnvägsändamål. Ett litet område kommer att planläggas som naturmark. Södra delen Väster om service- och räddningstunnelns mynning planläggs ett mindre naturområde som naturmark. Naturområdet är en del av ett större område som är planlagt som naturområde inom detaljplan för Breared 3 (209). Aktuell detaljplan syftar till att bevilja järnvägstrafik i tunnel under just denna del. Marken ovanpå betongtunnelmynningen planläggs som naturmark och har beskrivits under rubriken Planförslaget, Järnvägsanläggning/södra delen/Tunnelmynning. Strandskydd Planområdet berörs av strandskydd för Lassabackabäcken, Monarkbäcken, Brearedsbäcken och Vrångabäcken. Där befintlig järnväg passerar Lassabackabäcken och Monarkbäcken är bäckarna kulverterade men vid sidan av spåren rinner vattnet i öppna diken. Det medför att strandskyddet behöver upphävas. Här är dock marken redan ianspråktagen av befintligt järnvägsområde. För Brearedsbäcken och Vrångabäcken är situationen en annan, där finns ingen befintlig järnväg. Båda bäckarna korsas av järnvägen. Järnvägens placering styrs av tillåtlighetskorridorenen och utifrån den har en spårprofil tagits fram för hela den nya järnvägssträckningen. Båda bäckarna har kulverterade sträckor men inom planområdet rinner vattnet i öppna diken och strandskyddet behöver upphävas. I detaljplanen upphävs strandskyddet med anledning av att marken tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området enligt Miljöbalkens 7 kap 18c§ 5. För Lassabackabäcken och Monarkbäcken hänvisas också till skälet att det avser ett område som redan har tagits ianspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte enligt Miljöbalkens 7 kap 18c§1. Se Figur 25. Teknisk försörjning U-områden Trafikverket håller på att ta fram en VA-lösning tillsammans med berörda ledningsägare. Den beräknas vara klar till sommaren 2015. I nuläget har placeringen av några ledningsstråk kunnat identifierats vilka har belagts med u-område på plankartan. Plankartan kommer att kompletteras med resterande u-områden i granskningshandlingen. Planförslag 53 Dagvatten I VA utredningen redovisas en hållbar principlösning som skall uppfylla de krav som ställs på dagvattenhanteringen. I utredningen har hänsyn tagits till bland annat: • Järnvägstekniska krav • Krav ställda i Varberg kommuns dagvattenpolicy • Utsläppskrav för dagvatten till dikningsföretag • Utsläppskrav för dagvatten till Lassabackabäcken • Hänsyn till recipienter så att dessa inte påverkas negativt jämfört med dagens situation avseende kvalitet och kvantitet • Behov av utjämning/rening av dagvatten • Behov av ledningsomläggningar • Översvämningsrisker Norra delen Dagvattnet från järnvägsanläggningen norr om Getterövägen föreslås i nuläget att fördröjas i magasin på den västra sidan av järnvägen varifrån vattnet leds vidare till recipienter i väster, exempelvis Lassabackabäcken. Lassabackabäckens genomledning under järnvägen med två ledningar kommer att kompletteras med ytterligare två ledningar för att minska risken för översvämning, såväl lokalt som längre upp i dagvattensystemet. Avvattning av Getteröbron och Getterövägen kommer att ske på motsvarande sätt som idag, till befintligt dagvattensystem. Flytt av Getteröbron medför att befintliga dagvattenledningar som går parallellt med Getterövägen på dess södra sida kommer att läggas om. En mindre del av fastigheterna Valen 2 och 4 ingår i planförslaget med anledning av att ledningarna föreslås förläggas här. Den berörda delen av fastigheterna planläggs för att tillåta underjordiska ledningar och får således inte bebyggas. Området söder om Getteröbron fram till trågmynningen kommer att avvattnas norrut till Lassabackabäcken. Trågets täta betongkonstruktion innebär att dagvattnet kommer att behöva hanteras i lågpunkterna. Lämpligen görs detta genom en uppdelning av ytorna till flera pumpstationer. Dagvattnet pumpas vidare till en avledningspunkt som i dagsläget planeras ske i hamnen i en ny utloppsledning. Utredning pågår avseende behovet av rening och fördröjning innan utlopp till recipient kan ske. Södra delen Järnvägsanläggningen föreslås i söder avvattnas via dräneringsledningar samt diken. Befintligt terrängvatten samt täckdikning som skärs av, i och med den nya järnvägen, samlas upp i diken. Planens genomförande kommer att påverka Brearedsbäcken och därmed de två dikningsföretag som har intressen i bäcken. I den nordvästra delen av planområdet, söder om tunnelpåslaget, kommer järnvägsanläggningen avvattnas till utjämningsmagasin som sedan leder vattnet vidare ut till Brearedsbäcken. Ytan som avvattnas till Brearedsbäcken kommer inte att förändras. För att reglera flödet ut i Brearedsbäcken leds vattnet från järnvägen via utjämningsmagasin. I planområdet närmast Österleden avvattnas järnvägsanläggningen via utjämningsmagasin till 54 Planförslag Väg 41 GÖINGEGÅRDEN Getteröns naturreservat LUGNET LASSABACKA Getteröbron Värnamoväge n LASSABACKABÄCKEN MONARKBÄCKEN Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG Sjukhus Vä s MARIEDAL tk u s tvä g en VARBERG Varbergs fästning SÖRSE Koloniområde de n Hästhaga Koloniområde te r le BREAREDSBÄCKEN Ös BREARED APELVIKEN VRÅNGABÄCKEN Planområde Strandskydd vattendrag Vattendrag Figur 25. 0 1 2 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan km Vattendrag som berörs av strandskydd. Planförslag 55 dike som mynnar i Vrångabäcken. Diket kommer att anpassas efter Österledens nya läge. Dagvattnet inom området för Österledens skärning under järnvägen samlas upp och pumpas till befintliga magasin som utjämnar Österledens dagvatten idag. Vatten och avlopp, värme och el Ett flertal befintliga fastigheter inom planområdet har servisanslutningar till det allmänna vattenförsörjnings- och spillvattennätet. Dessa kommer att påverkas i olika omfattning men framförallt genom att anslutande ledningsnät kommer att behöva läggas om i samband med utbyggnaden av järnvägsanläggningen. I en framtida situation ska dock säkerställas att befintliga förbindelsepunkter kan kvarstå eller ersättas med nya med motsvarande kapacitet och nivåförutsättningar. Planerad järnvägsanläggning kommer ha ett ökat behov av brandvatten jämfört med dagens situation. Omfattningen är under utredning. Parallellt pågår VIVAB´s utredning gällande kapacitet i befintligt nät. Utifrån kommande resultat av dessa båda utredningar utarbetas lämplig lösning för att säkerställa tillräcklig brandvattenkapacitet för både järnvägsanläggningen och omgivande områden. Vid en eventuell brandsituation i järnvägsanläggningens tråg och tunneldel ska släckvatten omhändertas enligt särskilda normer. Likaså gäller vid en eventuell olycka med läckage av farligt gods. I dessa situationer ska anläggningens utlopp till recipient stängas för uppsamling och sanering av kontaminerat vatten. Norra delen I samband med järnvägsutbyggnaden förutsätts omläggning av korsande och längsgående ledningar inom planområdet. Flytt av Getteröbron medför att befintliga ledningar som går parallellt med Getterövägen på dess södra sida kommer att läggas om. En mindre del av fastigheterna Valen 2 och 4 ingår i planförslaget med anledning av att ledningarna föreslås förläggas här. Den berörda delen av fastigheterna planläggs för att tillåta underjordiska ledningar och får således inte bebyggas. Bebyggelsen inom stationsområdet ska ansluta till allmänna ledningssystemet för vatten, avlopp värme och el. Ny transformatorstation kan komma att behövas inom stationsområdet. Södra delen I samband med järnvägsutbyggnaden förutsätts omläggning av korsande och längsgående ledningar inom planområdet. Avfall Avfallshanteringen ska ske i samråd med Varbergs kommun, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och VIVAB. Risk och säkerhet Personsäkerhet I och med planens genomförande försvinner alla plankorsningar med spårbunden trafik, vilket innebär att trafiksäkerheten ökar och risken för personpåkörningar minskar. I händelse av olycka och behov av utrymning från spårtunneln, kan detta ske via förbindelser till servicetunneln och vidare ut genom servicetunnelns mynning i Järnvägsparken, alternativt i Breared. Ytor för räddningsfordon finns i tunneln samt i anslutning till förbindelserna mellan servicetunnel och spårtunnel. Tunnelmynningarna ska vara tillgängliga för räddningstjänsten och återsamlingsyta för resenärer ska finnas vid respektive mynning. 56 Planförslag En rapport som fokuserar på personrisker och personsäkerhet pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Räddningstjänstens tillgänglighet till tunnelmynningar och tråg utreds också. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Farligt gods En riskanalys för farligt gods har tagits fram (2015). Sannolikheten att en farlig godsolycka på järnvägen ska inträffa i anslutning till aktuellt område är mycket liten. Om det trots allt skulle inträffa kan det inte uteslutas att konsekvenserna blir stora. Risk för tredje man avseende farligt godsolyckor ökar inte på grund av planerad utbyggnad av Västkustbanan/Varbergstunneln. På grund av ett inneboende skydd i form av tråget samt överdäckningen kommer konsekvenserna av en farligt godsolycka i stationsområdet snarare att minska risken jämfört med dagsläget. För befintlig bebyggelse som i dag ligger nära järnvägen och där sträckningen i framtiden kommer gå genom tunnel kommer risknivåerna för farligt godsolyckor att minska betydligt. Ett bebyggelsefritt avstånd av 30 meter från spårområdet rekommenderas. Bebyggelse inom reducerat avstånd (närmare än 30 meter) kan ske under förutsättning att en särskild riskanalys genomförs och säkerhetshöjande åtgärder specificeras. Buller För järnväg i markplan i den norra delen tillämpas bullerriktvärden enligt planeringsfallet Väsentlig ombyggnad av bana, med undantag för godsbangården där riktvärden för externt industribuller gäller. För södra delen tillämpas planeringsfallet nybyggnad av bana. En redovisning av bullerriktvärdena görs i miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande detaljplanen. Riktvärden är vägledande men inte bindande. I nuläget går det inte att säkerställa att riktvärdena för buller kan hållas utmed hela sträckan Åtgärdernas omfattning avgörs med utgångspunkt från vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt motiverat i det enskilda fallet. Generellt blir bullerdämpningen bättre ju närmare ljudkällan som åtgärden placeras. Önskvärt är därför att ha en bullerdämpande åtgärd så nära spåret som möjligt. Bullerskyddens utformning är av stor vikt för upplevelsen av landskapet och området. En bullerutredning pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Arbetet med förslag på gestaltning av bullerskydden pågår också. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Norra delen Utan åtgärder riskerar riktvärderna för buller att överskridas av buller från både spårbunden trafik och från väg. Bullerskyddsåtgärder krävs för bostäder men också mot natur- och reservatsområdena i väster. Längst i norr, där utbyggnaden startar, föreslås att bullerskyddsplank sätts upp på båda sidor om spåren. Plankens höjd varierar där mellan 1-3 meter. Längs godsbangårdens östra sida kommer bullerskyddsvallar med 4 meters höjd att anläggas parallellt med väg 41. Längs södra delen av godsbangården kommer 3 meter höga plank sättas mot öster. Mot väster kommer en 5 meter hög avskärmning mot Lassabackadeponin att också fungera som bullerskydd mot Getteröområdet. Utformningen av bullerskyddsåtgärderna kräver särskild anpassning till den öppna och känsliga naturen i norr. Bullerskyddsåtgärder kommer att behöva kompletteras med fastighetsnära åtgärder för vissa fastigheter, såsom lokal skärm vid uteplats och fasadåtgärder. Planförslag 57 Södra delen Bullerskyddsåtgärder krävs och föreslås utformas som vall och/eller plank med höjder som varierar mellan 2-3 meter. Dessa bullerskyddsåtgärder kommer att behöva kompletteras med fastighetsnära åtgärder för vissa fastigheter, såsom lokal skärm vid uteplats och fasadåtgärder. Stomljud Stomljud är framför allt en fråga att beakta vid bostäder i närheten av tågtunnlar och bedöms därför inte vara aktuellt för planförslaget. Däremot uppstår luftburet buller, se ovan. Vibrationer Vibrationsmätningar har utförts. Resultatet sammanställs i rapport som beräknas färdig under våren 2015. Preliminära resultat visar att samtliga registrerade nivåer på bjälklag understiger riktvärdet för befintlig miljö 1,0 mm/s. Riktvärdet för vibrationer för nybyggnad av bana är 0,4 mm/s. I nuläget går det inte utesluta att riktvärdena för vibrationsnivåerna från järnvägen kan underskridas utmed hela sträckan Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Elektromagnetiska fält Gränsvärden eller skyddsavstånd för elektromagnetiska fält finns inte fastslagna i Sverige. För att vara på säkra sidan tillämpas därför den så kallade försiktighetsprincipen. Det innebär att man har tagit fram värden att jämföra med, som innebär att man med marginal underskrider nivåer som kan innebära risk för hälsan. Trafikverkets målsättning är att det genererade elektromagnetiska fältet från kontaktledningen vid bostäder och stadigvarande arbetsplatser ska understiga värdet 0,4 μT som årsmedelvärde. Den nya järnvägsanläggningen bedöms vara bättre än befintlig och generellt ge förutsättningar för mindre elektromagnetiska fält. En rapport om elektromagnetiska fält pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Luftmiljö Ventilationsschakt från tunnlarna bedöms inte behövas. Inom stationen, på plattformarna, finns dock risk för förhöjda partikelvärden i luften. Detta föreslås förhindras genom att luften dras upp i ventilationsschakt innan den når plattformarna. Utredning avseende luftmiljö pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Förorenad mark Urgrävning av förorenade massor inom planområdet bedöms bli aktuellt vilka isåfall kommer avlägsnas och omhändertas. Höjdsättning och skydd mot översvämning Norra delen Vid en stigande havsnivå finns det risk för översvämning. Risken är som störst i området för godsbangården och stationsområdet. Trafikverket har beslutat att en permanent skyddsnivå på +3,5 meter (över nollplanet) ska användas för att skydda järnvägsanläggningen i tråg och tunnel från översvämning. Tråget och tunneln ska genom skyddskonstruktioner skyddas mot översvämning från havet eller översvämning vid skyfall. Skyddskonsktruktioner ska finnas utmed hela trågets stäckning. Förslagsvis sker detta genom en förhöjd trågvägg. Möjlighet till påbyggnad vid behov 58 Planförslag ska finnas. Översvämningsskyddets utformning är av stor vikt för upplevelsen av landskapet och stadsbilden och ska gestaltas med största omsorg. Tunnelmynningen i norr ska skyddas med en spårtröskel och stängningsbara luckor. Även nedgångarna till perrongerna vid stationsområdet kommer att vara stängningsbara. Marken bör inte understiga +3,0 meter (över nollplanet). Vid byggnation ska höjden för färdig golvhöjd vara minst +3,0 meter (över nollplanet). Ytliga vattenvägar över stationsområdet västerut kommer att säkerställs genom höjdsättningen och utformning av markytor. Plankartan kommer till granskningsskedet att kompletteras med ytterligare plushöjder. Grundvattensänkning Vid anläggande av bergtunneln kommer grundvattnet i berget och överliggande jord att påverkas genom en sänkt grundvattennivå. Betongtunneldelen och servicemynningens tråg kommer att utformas som täta, odränerade konstruktioner. Grundvattenavsänkning förväntas därför inte föreligga i driftskedet. En översiktlig utbredning av grundvattenavsänkningen är under framtagande för miljökonsekvensbeksrivningen för järnvägsplanen, men en mer detaljerad bild av avsänkningen samt påverkan på omgivningen kommer att arbetas fram till systemhandling och vattendomsansökan. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Planförslag 59 Genomförande av projektet Genomförandebeskrivningen har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Plan- och genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen av genomförandet av projektet är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Genomförandetid Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Som huvudregel får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja under genomförandetiden. Denna detaljplanens genomförandetid är 10 år från den dag planen vunnit laga kraft. Organisatoriska frågor Markägoförhållanden Fastighetsägare och rättighetshavare inom planområdet framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen. Fastigheter och rättighetshavare som berörs fastighetsrättsligt av planen redovisas i tabeller nedan, se Konsekvenser för fastigheter och rättigheter. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Marken inom berörd detaljplan är dels kvartersmark i enskild och allmän ägo dels allmän platsmark (gator, torg och parkmark) i kommunens ägo. Varbergs kommun är huvudman för allmän platsmark. Varberg Vatten AB är huvudman för allmän vatten- och avloppsanläggning. Varbergs kommun, Hamn och Gata, äger gatuavvattningsledning. Varberg Energi AB äger el-, fjärrvärme-, gas- och fiberoptiska nät. Fortum Distribution AB äger elnät. Skanova äger telenät. VMA äger VA Jernhusen. IP-Only Networks AB, Telenor Sverige AB och TDC Sverige äger fiberoptiska nät. Finansiering och avtal Projektet Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg - Hamra är finansierat i den gällande nationella planen för transportsystemet för åren 2014-2025, där medel för byggnation finns avsatta under åren 2017-2025. Det finns även ett genomförande- och finansieringsavtal mellan staten genom dåvarande Banverket å ena sidan och Varbergs kommun, Jernhusen AB och Region Halland å andra sidan. Avtalet undertecknades 2009. Innan detaljplanen antas ska avtal upprättas mellan Trafikverket och Varbergs kommun som reglerar ansvarsfördelning och förutsättningar för järnvägsprojektets och detaljplanens genomförande. Avtalet ska reglera mark- och rättighetsupplåtelser, drifts- och skötselfrågor samt mark- och intrångsfrågor under byggtiden. Innan detaljplanen antas ska avtal upprättas mellan Jernhusen AB, Trafikverket, Varbergs 60 Genomförande kommun och Region Halland som reglerar finansiering, byggande och förvaltning av Varbergs resecentrum. Innan detaljplanen antas bör avtal avseende om- och nyanläggningar av ledningar tecknas mellan respektive ledningsägare och Trafikverket för att säkerställa åtagande vad gäller kostnader, utförande och ansökan om ledningsrätt. Utförande Trafikverket ansvarar för utbyggnad av järnvägsanläggning med tillhörande spårområde, tråg, tunnlar, godsbangård, broar, korsande gator, vägar, servicevägar, plattformar och plattformsförbindelser samt nödvändiga åtgärder i övrigt i anslutning till anläggningen. Jernhusen AB ska bygga resecentrum i enlighet med bilaga till ovan angivna genomförandeoch finansieringsavtal. Resecentrum ska innehålla förutom stationsbyggnad innehålla buss-, taxi- och bilangöring, cykel- och bilparkering, plattformsförbindelser, väganslutningar och entréplats. Trafikverket ansvarar även för de ombyggnader i vägområden och ledningsomläggningar som behövs i samband med den nya järnvägsanläggningen. Det gäller för hela järnvägsområdet samt exempelvis Getteröbron och Österleden. Inom övrig kvartersmark är respektive fastighetsägare ansvarig för utförandet. Drift och underhåll Trafikverket ansvarar för drift och underhåll av järnvägsanläggning med tillhörande tunnlar, servicevägar, plattformar och plattformsförbindelser. Varbergs kommun ansvarar för drift och underhåll av korsande vägar, vägbroar, ytor för bussangöring och pendelparkering samt för torg och busstorg. Varbergs kommun ansvarar även för del av Getteröbron och del av Österleden som utgörs av kvartersmark för järnvägsanläggning. Varberg Vatten AB ansvarar för korsande allmänna ledningar. Jernhusen AB ansvarar för drift och underhåll av Varbergs stationsbyggnad med entréytor. Dispenser och tillstånd under genomförandeskede Trafikverket söker i järnvägsplanen tillstånd för påverkan på Natura 2000, tillstånd för vattenverksamhet för järnvägsanläggningen samt hanterar dispenser för biotopskydd. Respektive fastighetsägare är ansvarig för sökandet av nödvändiga myndighetstillstånd såsom exempelvis mark-, bygg- och rivningslov. Genomförande 61 Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Trafikverket ska, med järnvägsplanen som grund, förvärva det utrymme som behövs för järnvägen. Järnvägsanläggningen ska utgöra en egen fastighet, vilken skapas genom en fastighetsbildning. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos lantmäterimyndigheten i Varbergs kommun och förrättningen bekostas av Trafikverket. Den mark inom befintlig järnvägsfastighet som inte behövs för kommande järnvägsanläggning kommer att avyttras. Den mark som i detaljplanen är utlagd som allmän platsmark överförs till angränsande kommunal fastighet. Tredimensionell fastighetsbildning görs för järnvägsanläggningen. I denna inkluderas de ytor som är under allmän platsmark eller kvartersmark med annat ändamål. Figur 26. Principsektion för tredimensionell fastighetsbildning för järnvägsanlägg ningen. Övriga rättigheter så som servitut kommer att bildas i anslutning till järnvägsanläggningen som skydd av denna. Servituten omfattar restiktioner för alla ingrepp i mark djupare än två meter utan Trafikverkets tillstånd. Servitut kan komma att bildas för delar av de räddnings- och servicevägar som behövs för den nya järnvägsanläggningen. Servitut kan komma att bildas för in- och utfarter från räddnings- och servicevägar fram till allmän gata. Markavvattningsföretag, dikningsföretag och torrläggningsföretag kan komma att bildas eller befintliga kan komma att ändras. Brearedsbäcken och därmed dikningsföretaget Brearedsmossen som har intressen i bäcken kommer att påverkas av järnvägsanläggningen. Dikningsföretaget kommer behöva omprövas på grund av dess nya sträckning och kulvertering. Gemensamhetsanläggningar kan komma att bildas eller befintliga kan komma att ändras. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos lantmäterimyndigheten i Varbergs kommun och förrättningen bekostas av Trafikverket. Fastigheter och övriga rättigheter som berörs av planen redovisas i tabeller nedan, se Konsekvenser för fastigheter och rättigheter. 62 Genomförande Ledningsrätter Nya ledningsrätter kommer att bildas eller befintliga kan komma att ändras i samband med byggnation av järnvägsanläggningen. Ledningsrätter som berörs av planen redovisas i tabeller, nedan Konsekvenser för fastigheter och rättigheter. Konsekvenser för fastigheter och rättigheter Inom planområdet finns fastigheter och rättigheter/servitut. För mer information hänvisas till fastighetsförteckningen. I tabellerna nedan redovisas konsekvenserna för de fastigheter och rättigheter som berörs av planens genomförande. Påverkan på fastigheten avser endast den delen av fastigheten som omfattas av detaljplanen. Detaljplanens gränser redovisas på plankartan. Fastigheter och rättigheter är indelade i olika tabeller, utifrån vilka konsekvenserna blir. För fyra fastigheter innebär förändringen flera konsekvenser vilket innebär att dessa fastigheter finns med i flera tabeller. De fyra fastigheterna har tilldelats en avvikande färg i tabellerna för att vara lättare att uppmärksamma. Svärdfisken 34 är en nybildad fastighet och finns inte synlig i grundkartan. Servitutet (Sv67) bildades i samma förrättning, 2015-03-05. Konsekvenserna för dessa kommer att redovisas först i granskningsskedet. Fastigheter och rättigheter i tabellerna redovisas från norr till söder i den mån det går. Fastighet Påverkan på fastigheten del av Lindhov 1:1 del av Lindhov 1:12 del av Lindhov 1:31 Lindhov 1:33 Lindhov 1:34 Lindhov 1:35 del av Getakärr 7:1 del av Getakärr 7:2 del av Getakärr 9:2 del av Getakärr 9:4 del av Getakärr 9:7 del av Getakärr 6:17 del av Getakärr 6:25 del av Getakärr 6:26 del av Getakärr 6:44 del av Träslöv 9:28 del av Träslöv 13:4 Fastigheten avstår mark som införlivas i järnvägsanläggningen. Järnvägsanläggningen kommer utgöra en egen fastighet, vilken skapas genom fastighetsbildning. Trafikverket ansöker om och bekostar fastighetsbildningen. Genomförande 63 Fastighet Påverkan på fastigheten del av Getakärr 3:1 del av Lindhov 1:1 del av Lindhov 1:12 del av Getakärr 7:2 del av Getakärr 9:6 del av Getakärr 1:26 del av Getakärr 3:121 del av Träslöv 13:4 del av Träslöv 10:6 del av Träslöv 31:1 Fastigheten avstår mark till allmän platsmark. Angränsande allmän platsmark, gatufastighet, utökas med berörd del vilket skapas genom en fastighetsreglering. Trafikverket ansöker om och bekostar regleringen. Fastighet Påverkan på fastigheten del av Getakärr 6:17 Fastigheten avstår mark till allmän platsmark. Angränsande allmän platsmark, gatufastighet, utökas med berörd del vilket skapas genom fastighetreglering. Trafikverket ansöker om och bekostar regleringen. Under berörd del allmänna platsmarken medges kvartersmark, järnvägsanläggning/tunnel. Fastigheten belastas även med restriktioner avseende ingrepp i mark djupare än 2 meter samt servitut till skydd för järnväggsanläggningen. . 64 Fastighet Påverkan på fastigheten del av Valen 2 del av Valen 4 Fastigheten belastas med u-område dvs område som tillåter allmänna underjordiska ledningar. Ledningsägaren ansöker och bekostar ledningsrätt för respektive ledning. Fastighet Påverkan på fastigheten del av Getakärr 7:2 del av Getakärr 1:26 del av Getakärr 3:121 Fastigheten övergår till annan markanvändning inom kvartersmark. Fastighet Påverkan på fastigheten del av Getakärr 7:1 del av Getakärr 7:2 Fastigheten övergår till kvartersmark och belastas med restriktioner anseende ingrepp i mark djupare än 2 meter samt servitut till skydd för järnväggsanläggningen. Genomförande Fastighet Påverkan på fastigheten del av Svärdfisken 32 del av Svärdfisken 33 del av Svärdfisken 29 Fastigheten övergår till annan markanvändning inom kvartersmark. Marksamfälligheter Ändamål Påverkan Getakärr S:8 Getakärr S:9 Väg Väg Träslöv S:21 Vägar och områden Träslöv S:22 Vägar Marksamfälligheten korsas av järnvägsanläggningen och kan komma att behöva omprövas för ny sträckning. Trafikverket ansvarar för genomförandet och kostnaden. Anläggningssamfälligheter Ändamål Påverkan Blixtorp GA:8 VA Träslöv GA:1 Valen GA:1 Lindhov GA:1 Anl1 Vägar (Ansltn.till Österleden) Vatten & avloppsledningar Väg (Lassavägen) Torrläggningsföretag Anläggningssamfälligheten påverkas av järnvägsanläggningen och komma att behöva omprövas för ny sträckning/utformning. Trafikverket ansvarar för genomförandet och kostnaden. Övriga rättigheter Ändamål Påverkan Sv5, 6, 7, 40. För Getakärr 2:10 Ledning, avloppsledning Rättigheten påverkas av järnvägsanläggningen och kommer att behöva omprövas för ny utformning/sträckning. Trafikverket ansvarar för genomförandet och kostnaden. Sv8. För Getakärr 7:2, Lindhov 1:31 mfl Trädsäkring Sv12. För Lindhov 1:31 Sv13. För Lindhov 1:31 Av15. För Getakärr 2:10 Sv19. För ej angiven fastighet Sv17. För Svärdfisken 32 Sv23. För Svärdfisken 3 Sv32. För Valen 6 Sv41. För Morkullan 27 Tryckbank Avlopp Ledning Villa Väg Väg Väg El, fjärrvärme, bredbandsledn. Sv58. För Morkullan 27 Sv61. För Morkullan 27 Sv 62. För Träslöv 13:18 Lr1/Varbergs Energi Lr2, Lr3/Varbergs Energi Lr6/Varbergs kommun Lr11/Varbergs kommun Allmän väg nr 801/Trv Transformatorstation, tillfart Kraftledning Väg, vattenledning Gas Fjärrvärme, tele Vatten Vatten Väg Figur 27. Tabell konsekvenser för berörda fastigheter och rättigheter. Genomförande 65 Tekniska frågor Parallellt med detaljplaneprocessen pågår tekniska utredningar. Mer information om dessa redovisas i granskningsskedet. Brearedsbäcken kommer att få en ny teknisk utformning och kulverteras för att kunna passera spårområdet. Del av järnvägsanläggningen söder om tunnelpåslaget kommer att avvattnas till Brearedsbäcken. För att reglera flödet ut i Brearedsbäcken leds vattnet från järnvägen via utjämningsmagasin. Ytan som avvattnas till Brearedsbäcken kommer inte att förändras. Avvattning av samtliga utjämningsmagasin skall utredas vidare. Getteröbron och Österleden kommer att få ny placering och teknisk utformning. Utfarten från reningsverket vid Getteröbron ersätts med ny utfart innan Getteröbron byggs. Ekonomiska frågor Fastighetsägaren har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk under byggtiden och för de flesta skador som uppstår i samband med byggandet. Även den som har nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till en fastighet kan ha rätt till ersättning. Ersättningen bestäms utifrån reglerna i expropriationslagen. Trafikverket avser att i första hand träffa avtal med berörda fastighets- och rättighetshavare i de fall som ersättningsgill skada uppkommer. Hur stor ersättningen blir bestäms utifrån förhållandena den dag när Trafikverket tar marken i anspråk, den så kallade värdetidpunkten. När Trafikverket och fastighetsägaren har kommit överens skrivs ett avtal om ersättningen. Vid järnvägsbyggande är det valigtvis genom en lantmäteriförrättning som Trafikverket får tillgång till mark enligt en fastställd järnvägsplan. Om det inte går att komma överens om ersättning genom en frivillig förhandling beslutar lantmätaren om ersättning vid lantmäteriförrättningen. Detta beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, VA-, tele-, eller elledningar samt återställande av mark bekostas av Trafikverket och regleras i avtal med ledningsägare. Planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning vilken ska bekostas av Trafikverket om inget annat avtalas. Planavgift Planavgiften bekostas av Trafikverket. 66 Genomförande Genomförande 67 Konsekvenser En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats för detaljplanerna som tas fram för att möjliggöra Västkustbanan genom Varberg. Miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanerna fokuserar på att utreda konsekvenserna av Västkustbanan genom Varberg under driftskedet. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i planhandlingarna men redovisas i ett särskilt dokument. Nedan följer en sammanfattning av konsekvenserna av denna planens genomförande. Miljökonsekvenser Nollalternativ I miljöbalkens 6 kap. § 7 framgår att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en ”beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd”. Detta brukar kallas för nollalternativet. Nollalternativet är den situation som kan antas bli följden av att planerad utbyggnad av Västkustbanan inte blir av och avser en situation år 2030 eftersom Trafikverket har 2030 som prognosår. I nollalternativet ligger järnvägen kvar längs med havet och utgör en fysisk barriär mellan bebyggelseområden och havet. De som bor längs med järnvägen kommer fortsatt bli bullerstörda eftersom trafiken ökar något och tågen blir längre. Centrala Varberg byggs inte om enligt planförslaget vilket bidrar till att dagens kulturmiljö förblir intakt men möjligheterna till stadsutvecklig i Varberg minskar. Plankorsningar med järnvägen kvarstår i nollalternativet vilket ger sämre säkerhet för allmänheten än planförslaget. Kapaciteten och trafiksäkerheten runt stationen kan i nollalternativet försämras då fler tåg och människor rör sig i stationsområdet. Rekreationsområdet i Brearead behålls orört och utnyttjas fortsatt för rekreation och friluftsliv. Förorenade områden kvarstår och kan långsiktigt ge negativa konsekvenser på yt- och grundvattenkvaliteten. Föroreningssituationen kan orsaka negativa konsekvenser för växt- och djurliv. Planförslaget Generellt bidrar ett genomförande av planförslaget till att mer transporter flyttas från väg till järnväg. Detta ger positiva konsekvenser för klimatet och miljön eftersom utsläppen av koldioxid och andra luftföroreningar minskar. Norra delen Planförslaget möjliggör en ny Getteröbro söder om den befintliga. Den nya bron kan bli mer påtaglig än idag eftersom den föreslås bli högre och ramperna längre. Miljön runt bron är storskalig varför de negativa konsekvenserna bedöms bli små. Den föreslagna nya godsbangården gör att spårområdet kommer närmare naturreservatet, aktiviteterna och trafikeringen på spåren kan komma att påverka fågellivet och rekreationsupplevelsen. Bullerskydd föreslås väster om spårområdet för att minska störningar på rekreation och djurliv. Här finns också ett landskap av kulturhistoriskt värde som bedöms påverkas negativt av järnvägsanläggningen och dess bullerskydd. Utformningen av banvallen med tillhörande bullerskydd är därmed betydelsefull för att minska de negativa konsekvenserna för kulturmiljön. Bostäder i norra delen av detaljplaneförslaget beräknas påverkas av buller från godsbangården, bullerskydd föreslås. 68 Konsekvenser Förorenade områden, som berörs av järnvägskonstruktioner, kommer att grävas ut och tas omhand. Markföroreningarnas påverkan på yt- och grundvatten bedöms långsiktigt bli mindre. Planförslaget möjliggör, genom flytt av godsbangård och nedsänkning av spår, för ny bebyggelse i centrala Varberg vilket kan ge stora positiva konsekvenser för stadsmiljön och framtida kulturmiljö. Stationsområdets kulturhistoriska värden och därmed riksintresset bedöms påverkas negativt av planförslaget. Områdets historiska läsbarhet kommer att begränsas eftersom bland annat nuvarande stationen förlorar sin funktion och lokstallarna rivs. Fler säkra passager i markplan över järnvägen kan tillskapas, när järnvägen förläggs under mark, vilket är positivt för tillgängligheten mellan strandzonen och centrala Varberg. Närheten till havet kan bli mer påtaglig vilket kan öka Varbergs attraktivitet. Vid borttagning av det centrala spårområdet kommer livsmiljöer för hotade rödlistade arter att påverkas. Det kan ge negativa konsekvenser för sällsynta och utrotningshotade arter. Kapaciteten och trafiksäkerheten vid stationsområdet bedöms bli bättre i planförslaget än i nollalternativet. I nollalternativet kommer forfarande järnvägen korsas i plan. Detta kommer man inte behöva göra vid planförslaget. Många personer kommer att rör sig i det nya stationsområdet och händelserna på spåren är många och det finns en ökad risk för olyckor här i förhållande till övriga delar av sträckan. Det krävs riskreducerande åtgärder på tillkommande bebyggelse och stationen måste utformas med god säkerhet och goda utrymningsmöjligheter. Södra delen Tåg- och servicetunnlar föreslås mynna i natur- och rekreationsområdet i Breared vilket ger negativa konsekvenser på landskapsbilden, rekreation och friluftslivet. Utformning och säkerhetsåtgärder i anslutning till tunnelmynningarna är viktigt. Planförslaget möjliggör för en ny järnvägssträckning på det öppna odlingsladskapet norr om bebyggelsen i Breared. Järnvägen och dess bullerskydd skapar en visuell påverkan och minskar möjligheterna att röra sig på mindre vägar i området. Bostäder längs den planerade nya järnvägssträckningen beräknas påverkas av buller och bullerskydd föreslås. Höga naturvärden kan påverkas av utbyggnaden av tunnelmynningarna. Biotopskyddade objekt i jordbrukslandskapet kan påverkas negativt av den nya järnvägssträckningen och vid bron över Österleden. Det kommer att bli en påtaglig förändring där Österleden och järnvägen möts. Området är redan idag påverkad av infrastruktur varför området bedöms vara mindre känsligt för påverkan. Sociala konsekvenser Planförslaget Planförslaget möjliggör för förtätning och ett mer sammanhållet Varberg. Attraktiva mötesplatser kan skapas och det blir enklare och tydligare att röra sig mot havet. En trygg stadsmiljö kan skapas vilket kan bidra till fler möten mellan människor. Färre personer bedöms i planförslaget utsättas för buller från tågtrafiken vilket är positivt för människors hälsa och välbefinnande. Planskilda passager över tråg och betongtunneln föreslås och ökar tillgänglighet och säkerheten att röra sig i centrala Varberg. Trafiksäkerheten blir bättre när järnvägen förläggs i tunnel och plankorsningarna kan stängas. Den förbättrade tågtrafiken kommer att stärka möjligheterna att resa och mötas vilket gynnar samspel och integration. Ett genomförande av planförslaget innebär generellt att personer som saknar bil gynnas. Här dominerar kvinnor, äldre och yngre personer samt låginkomsttagare. Konsekvenser 69 Ekonomiska konsekvenser Planförslaget Planförslaget möjliggör för stadsutveckling i centrala Varberg och en ökad tillgänglighet till havet vilket skapar förutsättningar för attraktiva boendemiljöer och mötesplatser som attraherar verksamheter och skapar tillväxt. Järnvägsutbyggnaden skapar bättre möjligheter till tågpendling och en regionförstoring kan uppnås liksom en större arbetsmarknadsregion. Dessa förutsättningar är viktigt för Varberg som attraktiv bostadsort med god arbetsmarknad. Dessa utvecklingsmöjligheter kan ge stora positiva ekonomiska konsekvenser för Varberg. En fullt utbyggd Västkustbana ger minskade restider och minskade risker för förseningar för resenärer och godstransporter. Restidsvinsterna bedöms ha ett stort samhällsekonomiskt värde för resenärerna och godskunderna. Planförslaget innebär att planskilda korsningar försvinner vilket ökar säkerheten och väntetider vid bommar för bilresenärer minskar. Detta ger samhällsekonomiska vinster. I planförslaget minskar bullerstörningar vilket minskar behov av bullerskyddsåtgärder och förbättrar människors hälsa vilket ses som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 70 Konsekvenser Medverkande Planförslaget har tagits fram av planenheten, Stadsbyggnadskontoret, genom Maria Hagelberg, planarkitekt på Varbergs kommun samt Pernilla Olofsson, Susanne Klint, Anna Vindelman, Ida Marttila, Sarah Graemer och Elouise le Veau på Tyréns AB. Representanter från övriga förvaltningar på Varbergs kommun har deltagit i planarbetet. Claus Pedersen Maria Hagelberg PlanchefPlanarkitekt Konsekvenser 71
© Copyright 2024