Den fördomsfulla läroboken?
Den fördomsfulla läroboken? "En läroboksstudie " Av: Magnus Fredriksson Kurs: Examensarbete 30 hp, Lärarutbildningen. Institutionen: Pedagogiska institutionen Kurs: Vt. 2015 Sammanfattning I mitten av 2000-talet gjorde Svenska dagbladet en granskning där tidningen kom fram till att läroböcker spred schablonbilder av invandrare. Det fanns flera undersökningar som visade att även om de negativa bilderna av invandring och invandrare hade tonats ner var böckerna inte klanderfria i sina skildringar. Eftersom jag anser att det är viktigt att läroböckerna inte sprider fördomar och negativa bilder av invandringen som kan leda till att den ökande främlingsfientligheten i vårt samhälla får mer näring, ville jag undersöka hur läroböckerna skildrade invandrare och invandring. I min undersökning valde jag att granska samhällskunskapsböcker på gymnasienivå. Jag valde att granska tre olika böcker och två upplagor av varje bok. En upplaga som kom före 2006 och en upplaga som kom efter 2006. Denna indelning i två perioder gjordes för att undersöka om läroboksförlag och läromedelsförfattare förändrade innehållet under den andra perioden eftersom både medier och forskning hade uppmärksammat problemet med skildringarna av invandringen och invandrare. Mina resultat stämmer överens med tidigare forskning. De visar att det inte förekommer rasistiska eller andra nedvärderande beskrivningar av invandrarna. Däremot knyts invandringen och invandrarna till problem och läroböckernas skildringar av invandringen och invandrare är sällan positiva. Min undersökning visar att de granskade läroböckernas skildringar av invandrare och invandring är något mer negativ under den andra undersökta perioden än den var under den första undersökningsperioden. Sökord: Läroböcker, Integration, Kvalitativ text analys, Samhällskunskap, Hermeneutik. Innehållsförteckning 1. Inledning...........................................................................................................1 1.1. Syfte och frågeställningar...............................................................................1 2.Tidigare forskning..............................................................................................3 2.1 Lärobokens roll i skolan..................................................................................3 2.2 Synen på invandring och invandrare i läroböckerna......................................3 2.3. Läroböcker och förändring............................................................................7 3. Metod och teori.................................................................................................8 3.1 Text................................................................................................................ 8 3.2 Primärkällor.....................................................................................................8 3.3 Kvalitativ textanalys.......................................................................................9 3.4 Hermeneutik som metod och teori................................................................10 3.5 Arbetsprocess................................................................................................11 3.6 Att konstruera ett analysschema....................................................................12 3.7 Operationalisering av variabler......................................................................13 3.8 Analysschema................................................................................................14 3.9 Nivåskattningsproblem..................................................................................15 4. Resultat............................................................................................................17 4.1 Historiskt perspektiv på invandringen...........................................................17 4.2 Sammanfattande resultat...............................................................................20 4.3 Invandrarna och integrationen.......................................................................20 4.4. Sammanfattande resultat..............................................................................26 4.5 Invandrings- och integrationspolitik..............................................................27 4.6 Sammanfattande resultat................................................................................31 4.5 Undersökningens resultat...............................................................................31 5. Diskussion.........................................................................................................32 5.1 Böckernas utveckling......................................................................................32 5.2 Metoddiskussion.............................................................................................35 5.3 Mina lärdomar.................................................................................................36 5.4 Förslag till vidare forskning............................................................................36 6. Källförteckning..................................................................................................38 Bilaga.....................................................................................................................40 1. Inledning Bakgrunden till min undersökning är att SvD i en granskning av läroböcker för högstadiet kom fram till att böckerna spred fördomar om invandrare och homosexuella.1 Det finns även fler undersökningar som visar på att negativa bilder av invandrare förekommer i vissa läroböcker.2 Jag anser att det är ett problem om läroböckerna sprider fördomar om invandrare eller negativa beskrivningar av invandringen när skolan förväntas fostra eleverna till fördomsfria och toleranta människor. Detta fastslås i värdegrunden för skolan. "Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser."3 Eftersom läroböcker anses vara en legitim källa till kunskap för dess läsare är det av yttersta vikt att man förmedlar information om vårt samhälle som är fri från fördomar och partsinlagor. Enligt SvD:s granskning är detta inte fallet. Eftersom jag själv skall bli lärare i samhällskunskap ansåg jag att det skulle vara intressant att undersöka läroböcker som används i ämnet samhällskunskap för att granska vilken bild som de förmedlar av invandrare och invandring. 1.1 Syfte och frågeställningar Mitt syfte är att studera hur de granskade läroböckerna behandlar frågor kring invandring för att undersöka om den negativa bild av invandrare som enligt tidigare forskning skall ha funnits i samhällskunskapsböcker fortfarande existerar. Frågeställningarna är: 1. Hur framställer böckerna invandringens utveckling ur ett historiskt perspektiv? 1 Malmström, Björn, 2006 Mer om detta i avsnittet Tidigare forskning. 3 Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, (Stockholm: Fritzes, 2011), 9. 2 1 2. Hur skildrar böckerna invandrarna och deras integration i det svenska samhället? 3. Hur skildrar böckerna den svenska invandrings- och integrationspolitiken? 2 2. Tidigare forskning 2.1 Lärobokens roll i skolan Enligt läromedelsforskaren Staffan Selander skiljer sig den pedagogiska texten sig klart åt från andra texter. Grundtanken med den pedagogiska texten är att förmedla befintlig kunskap. Författaren av den pedagogiska texten måste alltid göra ett urval av vilken kunskap som skall förmedlas. Kunskapen som vidareförmedlas måste också anpassas gentemot de krav som ställs på en pedagogisk text. Processen att överföra kunskap via läroboken kallar Selander för text-traduktion.4 Läroböckernas starka ställning i skolan gör att den av både elever och lärare ses som ”auktoriserad” kunskap.5 Att lärobokens roll i undervisningen fortfarande är stark förklaras av att det är ett läromedel som kan användas överallt och när som helst. Det kan inte uppstå tekniska problem med dem som det kan göra med tekniska hjälpmedel. En viktig anledning till lärobokens fortsatt starka ställning är att den har klarat av att förändra sin roll. Istället för att fungera som en uppslagsbok med korrekta faktauppgifter har den fått andra uppgifter eftersom denna roll som faktabank till stor del har övertagits av internet. Lärobokens roll är idag istället att: "Strukturera ämnet och vägleda elever och lärare i en allt större ström av information. Introducera viktiga ämnesbegrepp samt att tillämpa och analysera dem. Föra fram relevanta forskningsresultat i ämnet. Tillhandahålla information som har utformats enligt de senaste forskningsrönen om inlärning och läsförståelse." 6 Att hävda att läroböckerna styr undervisningen låter sig inte göras. De sätter däremot de yttre ramarna för vilka delar som lärare väljer att ta upp och vilka läraren väljer bort.7 4 Staffan Selander. Lärobokskunskap, (Lund: Studentlitteratur, 1988, 17ff. Ibid. 14f. 6 Sture Långström & Arja Virta, Samhällskunskapsdidaktik. (Lund: Studentlitteratur, 2006), 179. 7 Ann-Christine Juhlin Svensson, Nya redskap för lärande - Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan. (Stockholm: HLS Förlag, 2000), 45. 5 3 2.2 Synen på invandring och invandrare i läroböcker Lärobokshistorien är fylld av exempel på mindre smickrande schablonbilder och stundtals har det förekommit rent rasistiska beskrivningar om andra folkslag i de svenska läroböckerna. Eftersom det inte finns någon omfattande forskning på hur läroböckerna har skildrat invandrarna inleder jag min genomgång av tidigare forskning med hur läroböckerna valt att skildra andra folkslag. Dessa sätt att skildra andra folkslag har delvis överförts till hur böckerna har skildrat invandrarna. Luis Ajagán-Lester studerade hur afrikaner har skildrats i pedagogiska texter under tidsperioden 1768-1965. Slutsatserna som han drar av denna undersökning är trots att det har skett förändringar i beskrivningarna av afrikaner under denna långa tidsperiod är det uppenbart att läroböckerna har skildrat afrikanerna som ”de andra”. Underförstått i denna uppdelning ligger en värdering om att ”vi” är ett högre stående folk.8 Lena Olsson undersökte hur kultursynen har skildrats i svenska geografiläroböcker under tidsperioden 1870-1985. Hon anser att böckerna präglas av ett värderande synsätt där vissa kriterier krävs för att tillhöra en högre stående kultur. Kulturer som innebär att man har en fast bostad värderas högre än nomadkulturer. Människor som är "vita" värderas högre än "färgade". Vidare ses skriftspråk och läskunnighet som positiva faktorer. När det gäller religion skildras de monoteistiska religionerna som bättre än de polyteistiska religionerna.9 Givetvis var många av dessa skildringar en produkt av sin tid, men uppenbarligen har det funnits ett arv från tidigare böcker i senare böcker. När det gäller invandrare och invandring i läroböckerna inleder jag min genomgång med en underökning av 1980-talets läroböcker i religion, historia och samhällskunskap. Undersökningen visar att böckerna inte var rasistiska eller främlingsfientliga. Det innebar dock inte att de var klanderfria. Böckerna har brister när det gäller hur de skildrar invandring och andra delar av världen. Luis Ajagán-Lester, "De Andra"- Afrikaner i svenska pedagogiska texter (1768-1965) Stockjolm: HLS Förlag, 2000), 228 f. 9 Lena Olsson, Kulturlandskap i förändring. (Malmö: Liber, 1986), 194ff. 8 4 Exempelvis illustreras de avsnitt som behandlar u-länderna nästan alltid med fattiga och halvnakna barn i eländiga miljöer och på detta vis sprids schablonbilder.10 År 2006 genomfördes en granskning av läroböcker som användes i grund- och gymnasieskolans undervisning. Det var skolverket som på regeringens uppdrag genomförde granskningen. Uppdraget innebar att man skulle granska läroböckerna för att få en bild av hur dessa bidrar till undervisningen i frågor som gäller kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning och sexuell läggning. Analysen skulle främst fokusera på om läroböckerna avvek från läroplanernas värdegrund.11 Jag skall redovisa för de resultat som berör etnicitet och hur den skildras i böckerna. Granskningen visar att skildringarna av invandringen till Sverige är ”…fragmentariska och relativt intetsägande.”. Att Sverige av idag är ett mångkulturellt samhälle där invandrarna haft påverkan på kulturlivet nonchaleras, det som sägs om invandringen är att de hjälpte till att bygga upp landet under en period när Sverige behövde arbetskraft.12 Granskaren Rundblom hävdar att framförallt böckerna i samhällskunskap brister i dessa frågor. Han hade förväntat sig att böckerna tematiskt skulle behandla internationella folkförflyttningar och det mångkulturella samhället men de uteblir. Utredningen konstaterar att läroböckerna håller sig från kränkande eller diskriminerande beskrivningar som kan bidra till att upprätthålla fördomar. Det gör att beskrivningarna ligger långt ifrån de beskrivningar av folkgrupper som fanns i läroböckerna under första halvan av 1900-talet då böckerna användes för att sprida nationalistisk propaganda.13 Vanja Lozic har i sin avhandling undersökt hur läroböcker i historia och samhällskunskap mellan åren 1962 och 2007 skildrat Svenska migrationsprocesser. Han kom fram till att det finns en skillnad när det gäller hur emigration och immigration beskrivs. De som lämnar Sverige benämns endast som emigranter eller utvandrare medan de som immigrerar benämns som arbetskraftsinvandrare eller flyktingar. 14 När det gäller emigrationen är det vanligt att skildra enskilda individers 10 Staffan Selander et al. Läroböcker i samhällskunskap; Är våra läroböcker rasistiska. Spov - studier av den pedagogiska väven 9, 50f. 11 Skolverket, I enighet med skolans värdegrund (2006, Stockholm.) 6. 12 Ibid, 20. 13 Ibid., 23f. 14 Vanja Lozic. I historiekanonons skugga, (Malmö: Malmö högskola, 2010), 203. 5 historier medan immigrationen skildras utifrån ett neutralt ovanifrånperspektiv. Skildringen av invandringen till Sverige knyts ofta till problem- och regleringsdiskurser. Regleringsdiskurser har enligt Lozic förekommit under hela den undersökta perioden 1962-2007. De har fått allt mer utrymme i böckerna under 1990och 2000-talen. Vilket innebär att böckerna fokuserar på att redovisa och förklara för lagbestämmelser kring invandringen och asylprocesser. Lozic anser att "Genom de olika kontrollapparaterna markerar man (flaggar man för) nationen och dess gräns. Den nationella gränslinjen porträtteras som en 'naturlig' gränsdragningslinje som skiljer mellan 'insiders' och de som passerar gränsen 'outsiders'.". Enligt Lozic gör fokuseringen på regleringsdiskurser att "...att den mänskliga sidan av flyktingars öde och de människor vars asylsökningar avslås." osynliggörs.15 Denna framställning innebär att vi närmar oss föreställningen av "vi" och "de andra" som varit vanligt förekommande när det gäller synen på olika folkslag där "vi" har upphöjts till norm. Tvärtemot regleringsdiskurserna har problemdiskurserna blivit mer nedtonade och subtila under den senare delen av undersökningsperioden än de var under 1960- och 1970-talen. En diskurs som dykt upp under senare år är den om det mångkulturella samhället. Läroböckerna har börjat lyfta fram diskrimineringen och främlingsfientlighet som ett problem. Lozic hävdar att trots att böckerna har förbättrats och böckernas ambition är att motverka framväxten av främlingsfientliga åsikter riskerar de att bidra till dem. "Men gemensamt för samtliga berättelser om efterkrigstidens immigration är att man uppehållit idén om att kulturella och normbaserade skillnader mellan 'invandrare' och 'svenskar' existerar och är generationsöverskridande. På så sätt har berättelserna även bidragit till reproduktion av vissa diskriminerande diskurser." Det sker genom att gruppen invandrare ofta förknippas med problem som arbetslöshet, språkproblem, förlegade könsroller, sociokulturellt utanförskap och traditionsbundenhet i de undersökta böckerna.16 Ytterligare en avhandling som tar upp synen på invandrare i läroböcker är Jörgen Mattlars Skolpropaganda- En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk(1995-2005). Han har valt att studera kön, klass och etnicitet för att reda ut 15 16 Lozic. 186. Ibid. 204ff. 6 var böckerna står ideologiskt. När det gäller etnicitet anser han att böckerna inte skildrar ett mångkulturellt samhälle präglat av flerspråkighet, mångkulturell identitet och flera trosinriktningar I de fall det mångkulturella framträder väljer man att behandla det ytligt.17 2.3 Läroböcker och förändring När det gäller forskning kring läroböckers benägenhet att förändras och ta hänsyn till nya forskningsrön finns det delade meningar inom forskningen. Staffan Selander som är professor i didaktik anser att läroböckernas innehåll ofta har reproducerats. De ämnen som förekommer i skolorna och vad som lärs ut där härstammar från vad som framkommer i forskningsfronten. Det är emellertid ett stort tidsglapp mellan det som kommer fram i forskningen och vad som står att läsa i läroböckerna. Man brukar tala om att läroböckerna karakteriseras av trögföränderlighet.18 Exempel som vill framhålla lärobokens konserverande roll är t.ex. Luis Ajagán-Lesters "De Andra"- Afrikaner i svenska pedagogiska texter (17681965) och Lena Olssons Kulturlandskap i förändring. Böckerna visar hur stereotyper kring människor har funnits kvar i läroböckerna under lång tid.19 Den finländska forskaren Janne Holmen har undersökt hur bilden av USA och Sovjetunionen såg ut under det kalla kriget i läroböcker från Sverige, Finland och Norge. I undersökningen visar Holmen att läroböckerna snabbt följer med i samhällsutvecklingen, de präglas inte alls av trögföränderlighet och konservatism som tidigare forskning kommit fram till. Holmen slår fast att hans resultat främst gäller politiskt känsligt stoff. Att de konserverande dragen har ansetts dominera läroböckerna kan vara en följd av att tidigare forskning behandlat sådant stoff som inte är att betrakta som politiskt känsligt.20 17 Jörgen Mattlar. Skolbokspropaganda- En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005), (Uppsala: Uppsala universitet 2008), 122. 18 Staffan Selander. (Red.), Kobran, nallen och majjen- Tradition och förnyelse i Svensk skola och skolforskning (Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 2003), s. 91. 20 Janne Holmen,. Den politiska läroboken- Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. (Uppsala: Uppsala universitet, 2006) 333f. 7 3. Metod och teori I detta kapitel presenteras metod och teori och hur jag kommer att använda dem. Jag skall också presentera det material som använts vid undersökningen och hur jag har valt ut det. 3.1 Text Språk och texter kan sägas ha två huvudfunktioner. Den första funktionen innebär att man med hjälp av språket kan uttrycka tankar och idéer. Skribenten eller talaren använder språket för att reflektera och uttrycka sin tankar om verkligheten runtom hen eller hens inre upplevelser. Detta sätt att använda texter/språket kallas för innebördsaspekt. Människan använder också språket i sina kontakter med andra människor. Detta för att utrycka en åsikt, informera, skämta osv. Denna aspekt av språket brukar kallas för den interpersonella aspekten. Språk och text är beroende av en social kontext. Ingen skribent eller talare kan i isolering påverka andra med hjälp av språket. Det finns alltså ett grundläggande syfte med en text. Den skall i någon mån påverka, lära ut eller upplysa läsaren om något. Det är därför texter är ett bra undersökningsobjekt, eftersom forskaren kan finna en rad olika faktorer att analysera. Det är den interpersonella aspekten av språket som jag kommer att undersöka i min uppsats.21 3.2 Primärkällor Jag har delat upp min undersökning i två perioder. Den första perioden är tiden före 2006. Jag ville undersöka läroböcker som är producerade före 2006 eftersom både SvD:s artikel som visar på att det sprids fördomar via läroböcker och skolverkets granskning I enighet med skolans värdegrund? kom ut under 2006. Den andra undersökningsperioden består således av perioden efter 2006. Totalt har jag valt att undersöka tre olika böcker i samhällskunskap och två upplagor av vardera bok. Jag har undersökt en bok från den första perioden och valt att jämföra den med en senare upplaga av samma bok från den andra perioden. Detta för att undersöka eventuella 21 Göran Bergström & Kristina Boréus (red), Textens mening och makt- metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2012), s. 21f. 8 förändringar över tid. De läroböcker jag använt mig av är Millennium, Reflex, och Zigma. Anledningen till att jag har valt att använda mig av dessa är att Reflex och Zigma är utgivna på två av de största och mest betydelsefulla läromedelsförlagen i Sverige, Gleerups och Liber.22 Millennium är utgiven av förlaget Sanoma Utbildning. Det är ett förlag som är baserat i Finland som håller på att etablera sig som ett av de största läromedelsförlagen i Sverige inte minst efter köpet av Bonnier utbildning.23 Att böckerna har utkommit i flera upplagor över en längre tid anser jag vara tillräcklig information för att anta att dessa böcker är framgångsrika och således har många elever exponerats för dem. Jag använde mig av denna form av urval eftersom skolverket i sin granskning ”I enighet med skolans värdegrund” inte fick fram upplagesiffror24. Jag antar att dessa ses som affärshemligheter som inte lämnas ut till allmänheten. Jag hänvisar ofta till böckerna i min undersökningsdel. I de fall skriver jag bara t.ex. Reflex eftersom läsaren vet vilken upplaga som jag hänvisar till genom rubriken och noterna. När jag hänvisar till Reflex under rubriken sammanfattande resultat och i den sammanfattande diskussionen avser jag bägge upplagorna. I sammanfattande resultat och sammanfattande diskussion väljer jag att skriva titel följt av årtal när boken är utgiven när jag syftar på en speciell upplaga. 3.3 Kvalitativ textanalys Metoden som har använts i uppsatsen är kvalitativ textanalys. Metoden innebär att forskaren försöker komma fram till textens essens. Det kan gälla såväl de explicita budskap som finns i texten men även de implicita, dvs. de dolda budskap som ligger under ytan som kan uppenbara sig genom intensiv läsning av en text. Detta innebär att forskaren måste läsa texten noggrant och analysera dess delar såväl som helheten utifrån den kontext vari texten ingår. Den kvalitativa textanalysen främsta fördelar gentemot kvantitativ metod är att man ser mer till helheten i texten, lite motsägelsefullt kan tyckas. Det görs genom att de olika delarna av texten värderas till 22 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fordomar-sprids-i-nya-skolbocker_263071.svd http://www.medievarlden.se/nyheter/2011/04/bonnier-och-sanoma-delar-upp-finska-bokmarknaden 24 Skolverket, (2006.), 17. 23 9 skillnad från den strikt statistiska kvantitativa metoden, där målet är att systematiskt mäta och räkna.25 3.4 Hermeneutik som metod och teori Det finns en mängd olika metoder när det gäller kvalitativ textanalys. Hermeneutiken kan beskrivas som en gren på trädet kvalitativ textanalys. Hermeneutiken är också en teori om hur läsaren skall kunna uppnå bästa möjliga vetenskapliga förståelse av det hen undersöker. Hermeneutiken används för att förstå en text och finna dess mening. Hermeneutiken sätter läsaren i fokus, det är läsaren som ger texten dess betydelse.26 Att läsaren ger texten dess betydelse innebär att hen måste tänka över vilka kunskaper och erfarenheter som hen tar med sig in i läsningen av en text. När vi stöter på saker och ting i vår vardag har vi en uppfattning om dessa. Det kallas för förförståelse. Kring vardagliga ting i vårt samhälle bär alla på samma förförståelse. Ett exempel är att en dörr måste man öppna för att komma in i en byggnad, dörren öppnas oftast genom handtaget pressas ner. Dörren kan sedan öppnas inåt eller utåt. Detta är sådant alla har lärt sig genom tidigare erfarenheter i sina liv. Vilket innebär att det inte behövs göras någon tolkning eftersom vi bär på en förförståelse i fallet med dörren. Förförståelsen delar vi med de allra flesta människor. I fallet med dörren är det en enkel tolkning och en otvetydig tolkning som görs. Det finns dock andra företeelser som är betydligt mer mångtydiga t.ex. en målning, en film eller en revolution. Att tolka dessa objekt innebär att uttolkaren måste välja en aspekt att tolka dem ur. Det innebär att vi tolkar det som något, vilket förutsätter att någon annan kan tolka det på ett annat sätt. Tolkningen behöver som i exemplet med dörren inte göras när det finns en god förförståelse av ett fenomen. Det är när förförståelsen saknas eller är bristande som en tolkning måste göras. Tolkningen görs för uppnå förståelse av ett fenomen.27 Inom hermeneutiken brukar det talas om textens tolkningspotential. Begreppet innebär att en text kan uppfattas olika beroende på vem som läser den och vilken förförståelse 25 26 Peter Esaiasson, et al., Metodpraktikan Uppl. 3.1,( Stockholm: Nordstedts Juridik, 2007), 237. Lennart Hellspong. Metoder för bruksanalys (Lund: Studentlitteratur, 2001), 160. 27 Per-Johan Ödman. Tolkning, förförståelse, vetande- Hermeneutik i teori och praktik ( Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2007). 58 10 hen har. Tidpunkt för när tolkningen sker kan vara av betydelse för tolkningen. Ytterligare en faktor som påverkar vår läsning är vårt mål med den. Vad hen söker avgör vad hen finner i texten. Det gör att det inte går att påstå att hermeneutiken är någon absolut vetenskap. Vilket innebär att två olika individer kan komma fram till olika tolkningar av en och samma text. Det innebär att forskaren skall ha goda argument för tolkningen som görs av texten.28 I forskningsprocessen saknas inledningsvis ofta helhetsbilden. Forskningsprocessen kan jämföras med ett pusselläggande. När pusselläggandet inleds finns det en massa bitar som inledningsvis inte verkar passa ihop. Pusselläggaren tar hjälp av deras färg och form för att se inom vilket fält av pusslet som bitarna hör hemma i. När forskaren har lyckats med det är det dags komma fram till hur de olika bitarna i de olika fälten förhåller sig till varandra. Det vill säga vad är deras innebörd i sammanhanget. Vi har alltså gått från del till helhet och från helhet till del. Kontexten är inom hermeneutiken oftast helt avgörande för vår tolkning och förståelse .29 3.5 Arbetsprocess Min arbetsprocess innebar att jag först läste in mig på tidigare forskning. Efter det läste jag de utvalda läroböckerna. Jag har vid denna första läsning identifierat de stycken som har behandlat de ämnen som jag har varit intresserad av. Dessa stycken har jag läst ett flertal gånger och gjort noteringar kring det som har varit intressant. Inledningsvis när jag läste böckerna var och en för sig infann sig en känsla av hopplöshet. Jag hade svårt att hitta vad som var intressant men om man utnyttjar den hermeneutiska cirkeln och går från de enskilda delarna (de enskilda texterna) och ser till helheten (den sammanlagda textmassan) började det uppenbara sig intressanta saker. Detta för att jag har ökat min förförståelse När jag hade förstått helheten dvs. samlat mina intryck från böckerna och jämfört de olika böckerna med varandra var det åter dags att zooma ut från helheten för att undersöka de enskilda delarna som jag nu hade lättare att analysera. Nu kunde jag se mönster och olikheter i källmaterialet. Eftersom min analys är av det beskrivande slaget är det viktigt att konstruera ett analysverktyg, dels för min egen skull, men även för läsaren som med hjälp av 28 29 Ödman,166 Hellspong,164 11 analysverktyget kan se hur jag har gått tillväga i min undersökning. Detta för att uppnå god transparens. Det gör att risken för att undersökningen uppfattas som ostrukturerad och godtycklig minskar. 3.6 Att konstruera ett analysschema När ett analysschema konstrueras finns det en rad viktiga principer att förhålla sig till. Variablerna måste operationaliseras. Det innebär att variablerna måste gå att identifiera i den undersökta texten. Variablerna måste vara utformade så att de är ömsesidigt uteslutande. Det måste finnas tydliga regler för hur variablerna och dess värden bedöms. Det önskvärda är att hitta lättdefinierade variabelvärden. I sin enklaste form kan man tala om motsatsförhållanden som t.ex. inne/ute, svart/vitt. Det vill säga en variabel kan bara ha ett variabelvärde. Det är ofta komplexa frågor som behandlas i uppsatser och inom forskning, vilket gör att sådana enkla uppdelningar inte låter sig göras. Variabelvärdena bör också vara uttömmande. Det vill säga alla eventuella utfall måste finnas med i analysschemat.30 När jag konstruerade mitt analysschema använde jag mig av hermeneutisk metod. Jag hade redan innan jag läst mina primärkällor funderat på vilka analysvariabler som skulle användas för att besvara mina frågeställningar och mitt syfte. Dessa har förändrats under min arbetsprocess. Min förförståelse förändrades vilket påverkade analysschemats utformning. Olika variabler prövades mot primärkällorna. Det förekom att jag upptäckte att en av de ursprungliga variablerna inte täckte de resultat som jag fann. I dessa fall konstruerade jag en ny variabel som lades till i mitt analysschema. I något fall visade det sig att två olika variabler och deras variabelvärden var svåra att hålla isär. Detta ledde till sammanslagning mellan de två variablerna. Analysvariablerna fick två variabelvärden. Ett positivt värde som innebär att böckernas skildring gav en nyanserad bild av invandringen/invandrarna och att böckerna lyfte fram positiva aspekter av invandringen. Ett negativt värde som innebär att böckernas skildring gav en onyanserad bild av invandringen/invandrarna och böckerna lyfte fram negativa aspekter av invandringen. 30 Esaiasson et al, 50ff. 12 3.7 Operationalisering av variablerna Här kommer jag att förklara hur de olika variablerna operationaliseras. Rasism/Diskriminering: Att en så viktig fråga som rör invandringen tas upp i böckerna anser jag vara självklart. Att inte ta upp det negativa bemötandet som många invandrare och människor med utländsk härkomst utsätts för vore att nonchalera ett stort problem. Invandrarnas integration i samhället: Att invandrarna beskrivs som sysselsatta eller efterfrågade på arbetsmarknaden ses som en positiv skildring av invandrarnas integration i samhället. Jag anser att även invandrare som beskrivs som arbetslösa är ett positivt variabelvärde om arbetslösheten förklaras. Böckerna kan inte blunda för att det finns problem med integrationen, men det är viktigt att förklarar varför situationen ser ut som den gör. Att invandrarna idag är en svag grupp på arbetsmarknaden bör förklaras annars finns det en risk att man lägger ansvaret på individen, istället för strukturella förklaringar. Vilket gör att fördomar om att invandrare är lata och inte vill ta vilka jobb som helst riskerar att spridas. Att invandrare är egenföretagare ser jag också som ett positivt variabelvärde eftersom det tyder på att hen har integrerat sig i samhället. Detta trots att vissa anser att invandrarnas egenföretagande ofta ses som framtvingat eftersom de blir diskriminerade på arbetsmarknaden. När invandrarna bara beskrivs som arbetslösa utan förklaring till varför blir det ett negativt variabelvärde. När böckerna tar upp saker som visar att integrationspolitiken inte fungerar t.ex. språkproblem och traditionsbundenhet ser jag det som en negativ skildring av invandringen. Överrepresentation inom brottslighet: När böckerna tar upp överrepresentationen bland invandrare i brottstatistiken är det viktigt belysa de faktorer som gör att det ser ut på det viset. Om böckerna utelämnar förklaring till överrepresentationen finns det risk att fördomar om att invandrarna är mer kriminellt benägna än "svenskar" sprids. Bostadsmarknaden: Av många ses segregationen på bostadsmarknaden som ett problem Det är viktigt att förklara bakgrunden till situationen. Annars riskerar det att spridas fördomar som att invandrarna vill återskapa livet som man levde det i sitt hemland i vissa stadsdelar. 13 Beskrivningar av invandrarnas påverkan på svensk kultur: Att invandrarna ges möjlighet att utöva sin kultur, men även att man tar del av andra kulturer och skapar hybrider är positivt. Jag anser att det är negativt om inte detta positiva inflytande uppmärksammas. Svensk invandringspolitik och integrationspolitik:: Att visa att politikerna har mål med den invandrings- och integrationspolitiken som bedrivs ger en känsla av att samhället har läget under kontroll. Även när böckerna tar upp lagförslag eller andra politiska åtgärder för att förbättra invandrarnas integration ses det som ett positivt variabelvärde. Om böckerna däremot tar upp misslyckade politiska åtgärder är detta att misskreditera den bedrivna politiken och eftersom politiken inte fungerar, kan detta i längden vändas mot invandrarna. Frågor kring regleringen av invandringen ses som en negativ skildring utifrån Lozic resultat31. 3.8 Analysschema Jag kommer här visa hur mitt analysschema ser ut och hur man skall läsa ut det. Analysenheter är ett begrepp som anger vad det är som skall analyseras. I mitt fall är det läroböcker i samhällskunskap anpassade för gymnasial utbildning. Till dessa analysenheter måste man konstruera ett antal variabler. Variablerna anger mer specifikt vad det är som skall undersökas i analysenheterna. I mitt fall är det utsagor om invandring, invandrare och integrationspolitik i Sverige. Jag har till variablerna valt att använda mig av variabelvärden. De delar upp variablerna i två olika värden. Ett värde som innebär att böckerna skildrar invandringen/invandrarna på ett positivt sätt och ett värde som innebär att böckerna skildrar av invandringen/invandrarna på ett negativt sätt. 31 Se tidigare forskning 14 Tabell 1:Analysschema Variabel Rasism/Diskriminering: Positiv skildring Negativ skildring Förekommer diskussion Förekommer inte eller om detta i boken. att frågorna bagatelliseras. Invandrarnas Invandrarna beskrivs Arbetslöshet som inte integration i samhället: som sysselsatta, egna förklaras. företagare eller Traditionsbundenhet, arbetslösa med språkproblem, förlegad förklaring. Goda syn på könsroller. exempel på integration. Skildrade som bidragstagare. Överrepresentation Med förklaring. Utan förklaring. Segregation med Segregation utan förklaring. förklaring. Beskrivningar av Beskrivningar av Frånvaro av kulturellt invandrarnas påverkan kulturellt inflytande inflytande och på svensk kultur: eller utövande. utövande. Svensk Mål med politiken Regleringsdiskussioner, invandringspolitik och beskrivs, åtgärder för Misslyckade åtgärder integrationspolitik: att komma till rätta med och politiska beslut. inom brottslighet: Bostadsmarknaden: problem tas upp. 3.9 Nivåskattningsproblem Nivåskattningar utgör en ständig problematik när det gäller analyser. Problematiken innebär att man måste avgöra var gränsen går för mycket/lite, stort/smått etc. I många fall väljer forskaren att utgå från sina egna värderingar som grund för nivåskattningen. En självbestämd gränssättning innebär alltså att forskaren gör sin egen bedömning. Det lämnar utrymme för alltför mycket godtycke, men det finns sätt att undgå denna 15 problematik.32 Ett sätt för att undvika nivåskattningsproblemet är att undersöka förändring . Forskaren gör en förändringsstudie. Vilket gör att istället för att uttrycka resultatet i absoluta tal talar man om resultatets förändring mellan två tidsperioder. Det är förändringen mellan två perioder som jag har valt att undersöka. Detta gör att min undersökning även innefattar komparativ metod.33 32 33 Peter Esaiasson et al. Metodpraktikan Uppl. 3.1,( Stockholm: Nordstedts Juridik, 2007) 163ff Ibid. 65 ff. 16 4. Resultat Jag har valt att redovisa min undersökning tematiskt. Jag tar en av mina frågeställningar i taget och redovisar för vad böckerna har skrivit om detta område och kopplar också tillbaks till mina variabelkategorier med tillhörande världen. Efter att jag har redovisat för vad böckerna har skrivit i en fråga sammanfattar jag detta för att se om man kan se några mönster när det gäller hur böckerna behandlar de olika frågorna. 4.1 Historiskt perspektiv på invandringen Reflex 2003 Reflex tar upp invandringen till Sverige i kapitlet "Människa och miljö". Kapitlet behandlar den ökande befolkningen på jorden och befolkningsrörelser mellan länder. Enligt boken har Sverige gått från att vara ett utvandrarland till att vara ett invandrarland. Utflyttningen skedde främst under det tidiga 1900-talet. Från 1930-talet har Sverige varit ett invandrarland. Invandringen var inledningsvis liten men enligt boken tog den fart under 1950- och 1960-talen. Anledningen till att invandringen ökade var att den svenska industrin behövde arbetskraft. Författarna berättar om hur svenska företag gjorde rekryteringsresor i Europa för att locka arbetskraft till Sverige.34 Trots dessa rekryteringsresor dominerades invandringen av inflyttning från våra nordiska grannar.35 Invandringens orsaker kom att förändras ”Arbetskraftsinvandringen kom att ersättas av flyktinginvandring. Idag förekommer nästan ingen arbetskraftsinvandring alls.”. Enligt boken har de flesta invandrarna som kommit till Sverige varit arbetskraftsinvandrare och inte flyktingar även om flyktinginvandringen har kommit att dominera under de senaste decennierna.36 Reflex 2012 Reflex serien har förändrat stora delar av sitt upplägg mellan de två undersökta upplagorna. I Reflex 2012 tas frågor kring invandringen upp i ett kapitel som heter "Individ och identitet". I kapitlet diskuteras också klassbegreppet och genusbegreppet. 34 35 36 Hans Almgren, Stefan Höjelid & Erik Nilsson. Reflex. Uppl. 2, (Malmö: Gleerups, 2003) 27f. Ibid. 28 Ibid. 28 17 Boken tar inte upp invandringen ur ett historiskt perspektiv, förutom att den nämner att 1930 var 1 procent av Sveriges befolkning född utomlands medan idag är 14 procent av Sveriges invånare födda i ett annat land. I ett internationellt perspektiv kan andelen medborgare med utländsk bakgrund proportionellt jämföras med länder som USA och Tyskland och den är högre än i de flesta europeiska länderna som Storbritannien och Frankrike proportionellt sett.37 Millennium 2004 Millennium behandlar frågor om invandringen i ett kapitel som heter ”Flykting- och biståndsproblem”. Kapitlet handlar om den ojämna fördelningen av resurser och flyktingsituationen runt om i världen. I kapitlet förklaras att invandringen idag består av flyktinginvandring, men boken betonar att Sverige har haft en lång tradition av invandring. "Gustav Vasa var den som grundlade invandringen till Sverige genom att importera arbetare och bjuda in investerare.".Sveriges flyktingpolitik beskrivs inledningsvis som generös och välkomnande. "Under och efter andra världskriget, då Sveriges gränser öppnades för flyktingar och invandrare fick nästan 200 000 människor en fristad i Sverige.".38 Enligt boken har invandringen till Sverige sedan arbetskraftsinvandringen upphörde under 1970-talet dominerats av flyktingar. Millennium konstaterar att asylsökandet under flera år ökade fram till 1989. Regeringen beslutade sig för att skärpa reglerna för vilka som fick asyl genom att t.ex. inte ge asyl åt krigsvägrare.39 Millennium visar på hur liten del av världens flyktingar som kommer till västvärlden (Europa och Nordamerika), endast 300 000 flyktingar kommer av världens 15-20 miljoner flyktingar. Detta avspeglar sig på den rubriken som inleder avsnittet som behandlar invandringen och Sverige. ”En liten del av flyktingströmmen kommer hit.”40. 37 Hans Almgren, Stefan Höjelid & Erik Nilsson. Reflex 123. (Malmö: Gleerups, 2012) 47 ff. 38 Christer Palmqvist & Hans Kristian Widberg. Millennium (Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2004) 197f 39 Ibid. 198 40 Ibid, 197 18 Millenium 2012 I denna upplaga tar Millennium upp frågor om invandringen till Sverige i ett kapitel som heter "En värld i obalans". I övrigt är det i stort sett identisk information som i den tidigare upplagan. Den enda uppgiften som är ny är beskrivningen av den rekordstora invandringen som skedde under 2006. Rekordet tillskrivs den fria rörligheten inom EU. En tredjedel av invandrarna är hemvändande svenskar och andra européer.41 Zigma 2003 Zigma behandlar frågor kring invandringen till Sverige i kapitlet ”Den svenska invandrings- och flyktingpolitiken”. Redan i ingressen slår författaren fast att det alltid har förekommit invandring till Sverige. Det var tyskar under perioden 1300-1500 som ersattes av vallonerna som kom från Belgien under 1600- och 1700-talen. Enligt boken finns det knappast någon svensk som inte har ”invandrarblod” i ådrorna.42 Under 1950- och 1960-talet gick industrin för högtryck och arbetskraft behövdes. ”Följaktligen öppnades vårt lands gränser för en omfattande arbetskraftsinvandring." Under 1970- och 1980-talen förändrades invandringen och gick från att bestå av arbetskraft till att mest omfatta flyktingar. ”Under denna period var det många flyktingar - och anhöriga till flyktingar som sökte sig till Sverige från länder utanför Europa.”. Invandringen kom även fortsättningsvis att domineras av flyktingar. ”Invandringen under 1990-talet dominerades markant av flyktingströmmar från det område som förr utgjorde Jugoslavien.” och ”Även under 2000-talets inledande år förekom flyktingströmmar från det forna Jugoslavien, liksom från Irak.".43 Zigma 2010 Det enda som skiljer sig från den tidigare upplagan är ingressen till kapitlet ”Den svenska invandrings- och flyktingpolitiken”. Zigma berättar att vi har tagit emot 2.4 miljoner människor under de senast 50 åren, men det är bara 1.4 miljoner som har 41 Christer Palmqvist & Hans Kristian Widberg. Millennium 1 (Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2012) 251 f. 42 Bengt-Arne Bengtsson.. Zigma. Uppl. 5,( Stockholm: Liber AB, 2003), .251 f. 43 Ibid, 476. 19 lämnat Sverige. Det innebär att få länder i Europa har en så stor andel av utomlands födda invånare som Sverige har.44 4.2 Sammanfattande Resultat När jag har undersökt hur böckerna har skildrat invandringen ur ett historiskt perspektiv är det främst variabeln invandrarnas situation på arbetsmarknaden som jag har kunnat finna i materialet. Den invandringen som har skett i historisk tid sätts in i en positiv kontext. Arbetskraftsinvandringen tas upp i alla böcker utom Reflex från 2012. Arbetskraftsinvandringen beskrivs som en räddning för Sverige som var inne i en högkonjunktur men saknade arbetskraft. I de två undersökta upplagorna av Zigma och Millennium 2004 beskriver böckerna hur Sveriges gränser "öppnades" för invandrare. I Millennium 2004 beskriver författarna att invandrarna som kom till Sverige under andra världskriget och efterkrigstiden fick en fristad. Böckerna är ense om att invandringen har förändrats från att domineras av arbetskraftsinvandring till att domineras av flyktinginvandring. I samband med att böckerna tar upp hur invandringen till Sverige har sett ut historiskt glider de också in på beskrivningar om hur många invandrare Sverige tar emot. Böckerna tycks vara oeniga när det gäller om Sverige har tagit emot lite eller mycket invandrare. Läser man Reflex och Zigma framstår det som Sverige har tagit emot många invandrare och att vi har tagit emot mycket flyktingar. Enligt Reflex har Sverige en hög grad av invandring i relation till andra länder. Enligt Zigma finns det knappast någon svensk som inte har ’invandrarblod’ i ådrorna. I Millennium framstår det inte alls som Sverige är någon stort mottagarland av flyktingar. Enligt boken tar Europa bara emot en bråkdel av alla flyktingar och av dessa är det bara ”En liten del av flyktingströmmen kommer hit 4.3 Invandrarna och integrationen Reflex 2003 Enligt Reflex har invandringen inneburit att ”Sverige har under senaste åren fått en befolkning med många kulturer och många folk. Vi är inte längre ett land med en 44 Bengt-Arne Bengtsson.. Zigma. Uppl. 7,( Stockholm: Liber AB, 2010) 469. 20 befolkning som har samma bakgrund och ser likadan ut.”.45 Det har i sin tur lett till att ”Vi har fått en ny och ovan situation i Sverige och en del har börjat uppfatta detta som ett hot mot den svenska kulturen och välfärdsamhället.”.46 Detta har inneburit oönskade konsekvenser. ”I Spåren av dessa tankegångar har inslag av främlingsfientlighet och rasism visat sig.”. Författarna argumenterar för att fortsatt invandring är en nödvändighet. ”Okunnighet och inskränkthet har i alla tider varit den bästa grogrunden för rasism. Det många glömmer är, som vi har sett, att en ökad arbetskraftsinvandring är en förutsättning för att vi skall kunna fortsätta bibehålla välfärdsamhället i framtiden.”.47 Att utländska medborgare är överrepresenterade i brottsstatistiken upptar en sida i kapitlet "Lag och rätt". Författarna hänvisar till statistik som visar att mer än 25 procent av dem som sitter i fängelse är utländska medborgare. Boken tar också upp faktumet att många av dessa blir dubbelt bestraffade eftersom de efter sitt fängelsestraff blir utvisade och fråntas rätten att träffa eventuella barn. "Samhällets behov av skydd mot brottslingar kolliderar alltså med föräldrarnas rätt att träffa sina barn."48. När det gäller varför de utländska medborgarna är överrepresenterade i brottstatistiken hänvisar författarna till forskning. Den visar att brott i alla tider har utförts av dem som har det sämst i samhället. Tidigare fanns det många svenskar i denna grupp, i dagens Sverige är det många invandrare som tillhör denna grupp som begår brott. Att många bland invandrarna tillhör de ekonomiskt svaga grupperna beror på svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Författarna uppger att många invandrare känner ett utanförskap i det svenska samhället som kan vara en förklaring till överrepresentationen. Många invandrarungdomar anser att en kriminell bana är ett sätt att höja sin status.49 I kapitlet "Arbete och arbetsmarknad" ges en ordentlig översikt för hur situationen på arbetsmarknaden för de utrikesfödda ser ut. De har det betydligt svårare på arbetsmarknaden än de som är födda i Sverige. Även andra generationens invandrare har det svårare på arbetsmarknaden än etniska svenskar. Det är en situation som 45 Almgren, Höjelid & Nilsson (2003) 29. Ibid 29. 47 Ibid 29 48 Ibid 220 49 Ibid, 220 46 21 uppkommit efter 1960-talet, för under 1960-talet fanns det inga skillnader i sysselsättning mellan utrikesfödda personer och personer födda i Sverige. Anledningen till att de utrikesfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden är enligt boken låga utbildningsnivåer och dåliga svenskkunskaper. Invandrarnas situation på arbetsmarknaden har försvårats eftersom arbetsmarknaden idag ställer högre krav på individen. Tidigare kunde invandrare med låg utbildning och bristande kunskaper i svenska språket få enklare arbeten "Men idag ställs större krav på de anställda och det för med sig att många invandrare inte uppfyller arbetsgivarens krav.".50 Diskriminering är en bidragande orsak till invandrarnas svåra situation på arbetsmarknaden enligt boken "Men det förekommer också en klar diskriminering av utrikes födda och deras barn: många arbetsgivare har förutfattade meningar om 'hur invandrare är' och sorterar rutinmässigt bort dem i bunten med ansökningshandlingar.". Det innebär att många invandrare med kvalificerade utbildningar får ägna sig åt enklare jobb i Sverige. Reflex tar upp det faktumet att invandrarnas utsatta läge på arbetsmarknaden leder till att många invandrare är egenföretagare. "I viss mån kompenseras den sneda balansen genom att många utrikes födda är egenföretagare i betydligt större utsträckning än genomsnittet i Sverige.".51 Reflex 2012 I Reflex skildras invandrarna situation i samhället utifrån ett individperspektiv. I boken berättar Mirela om hur hennes liv ser ut i förhållande till begreppen etnicitet, kön och klass. ”Jag är svensk, jag är född i Sverige och har svenskt medborgarskap, så min nationalitet är helt klar. Men etniskt är jag kosovoalban.”. Hon tar upp känslan av att inte känna sig inkluderad i något samhälle. "Nästan varje sommar åker vi och hälsar på släktingar i Kosovo. 'Nu kommer svenskarna' säger våra släktingar där nere. Här blir vi ofta kallade albaner.". Svårigheterna för invandrare på den svenska arbetsmarknaden belyser boken genom att Mirela berättar att hennes pappa som hemma i Kosovo var advokat men som inte har får något juristjobb i Sverige utan får 50 51 Almgren, Höjelid & Nilsson(2003), 288 Ibid, 290 22 nöja sig med enklare arbeten som lagerarbeten och köra taxi. Enligt boken har han inte bara bytt land utan han har också fått byta samhällsklass.52 Reflex vill utreda sambandet mellan etnicitet i dagens Sverige och hur den kan påverka den enskilde individens möjlighet att tillhöra de överordnade eller de underordnade i samhället. Författarna anser att invandrarna som grupp består av människor med väldigt olika förutsättningar beroende på hur länge man har bott i Sverige, ursprung, utbildning och ålder. Men trots att gruppen "invandrare" har väldigt olika förutsättningar pekar det på en rad statistiska fakta som visar att ”Utan att överdriva kan man sammanfatta att etniskt ursprung har stor betydelse för möjligheterna att komma in på svensk arbetsmarknad och få stadigvarande arbete.”.53 Boken tar upp boendesegregationen och dess orsaker. Segregationen förklaras med att de som är nyinflyttade till en stad oftast hänvisas till mindre attraktiva delarna. Många invandrargrupper har valt att göra som svenskarna som emigrerade till USA. De har valt att bosätta sig i närheten av människor från samma etniska grupp. Precis som på arbetsmarknaden finns det ett stort mått av diskriminering som gör att invandrarnas situation på bostadsmarknaden är svår. "Hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och mäklare kan diskriminera i valet av hyresgäster och bostadsköpare eftersom de kan anse att hus och bostadsområden tappar i värde om någon oönskad bosätter sig där.".54 När polisväsendet diskuteras och den kritik som riktas mot kårandan tar författarna upp att polisen har fått kritik för att de har haft en jargong som tillåter en kränkande syn på invandrare. Uttryck som ”Neger Negersson” har använts som synonym för invandrare i internt material.55 Millenium 2004 Invandrarnas problem att ta sig in på arbetsmarknaden berörs i ett stycke i kapitlet som heter "Arbete och pengar". Millennium konstaterar att även högutbildade invandrare har problem med att komma in på arbetsmarknaden. Det sägs inget explicit om diskrimineringen men boken visar upp bilder på en kvinna som har opererat sig. 52 Almgren, Höjelid & Nilsson (2012) s 47. Ibid 50f 54 Ibid 53 55 Ibid 248. 53 23 Bildtexten förklarar att hon genomgått operationen för att se mer ”svensk” ut. Detta för att underlätta hennes chanser att komma in på arbetsmarknaden.56 Millennium tar upp högerextremt våld som asylsökande och flyktingar utsattes för under 1990-talet. Författarna påpekar att detta skall tas på största allvar eftersom det är ett hot mot hela vår demokrati.57 Millennium 2012 Beskrivningen av invandrarnas situation på arbetsmarknaden är i stort sett identisk med 2004 års upplaga. Nu illustreras invandrarnas svåra situation på arbetsmarknaden av en kvinna med hijab och studentmössa. Bildtexten konstaterar att ”Men fördomar om namn, kläder och hudfärg sätter än idag käppar i hjulet för vissa."58. När det gäller rasism tar författarna upp den när man förklarar att "En omfattande invandring, legal och illegal, skapar sociala, ekonomiska och politiska problem, när man inte har en fungerande plan för hur man bäst kan tillvarata de resurser som invandrare kan bidra med och hjälpa dem som behöver hjälp.". Boken upp boendesegregationen "En del bostadsområden i utkanterna av framförallt storstäder har kommit att domineras av invandrare. Dessa områden med ekonomiskt svaga grupper med hög arbetslöshet, låg utbildning och dåliga kunskaper i landets modersmål, bidragsberoende m.m. blir en utmärkt grogrund för misstro, intolerans och främlingsfientlighet.". Detta skapar extrema åsikter och extrema partier. Denna beskrivning är inte specifik för Sverige man talar om Eu:s medlemsländer och USA när situationen beskrivs och således gäller denna beskrivning även Sverige.59 Zigma 2003 I ingressen till kapitlet "Den svenska invandrings och flyktingpolitiken" tar boken upp att väldigt många svenskar har utländska rötter men trots det "...kännetecknas dagens Sverige av så mycket främlingsfientlighet att regering och riksdag har anslagit pengar för att motverka den.”.60 Precis när boken kommer in på en intressant och viktig aspekt när det gäller debatten kring invandring nämligen den ökande rasismen och 56 Palmqvist & Widberg, (2004), 14 Ibid 108 58 Palmqvist & Widberg (2012), 94 59 Ibid 13. 60 Bengtsson (2003) 475 57 24 främlingsfientligheten i Sverige avfärdas hela diskussionen med konstaterandet "I det här kapitlet ska vi försöka låta bli att använda pekpinnar och servera moralkakor. Vi begränsar oss istället till att studera statistik och reda ut viktiga termer och begrepp.".61 I kapitlet "Det svenska rättsamhället" tar boken upp invandrarnas överrepresentation i brottstatistiken. Zigma hänvisar till brottsförebyggandet rådets hemsida där de visar på undersökningar från 1980- och 1990-talen som berättar att invandrare anmäls dubbelt så ofta som befolkningsgenomsnittet för brott. Boken tar upp för vilka brott där invandrarna är mest överrepresenterade. "Allra högst är överrepresentationen när det gäller våldtäkter, där uppemot 40 % av gärningsmännen är invandrare.". Direkt efter detta avsnitt följer information som författaren har hämtat från ett häfte som statistiska centralbyrån ligger bakom. ”Något förenklat kan man säga att ju allvarligare brottet är desto större är andelen utländska medborgare. Utländska medborgare straffas relativt sett oftare än svenskar, även när man tagit hänsyn till skillnader i köns- och ålderfördelning." Det ges inga förklaringar eller teorier i boken kring varför det är så här. Boken hänvisar till Z-pärmen som är en fördjupning, enligt Zigma förklaras varför vissa grupper i samhället begår fler brott än andra där. Zigma 2010 I Zigma från 2010 har resonemanget om den ökande främlingsfientligheten och att boken skall "...låta bli att använda pekpinnar och servera moralkakor." tagits bort. 62 I kapitlet "Det svenska rättsamhället" berättas det att invandrarna är överrepresenterade när det gäller brott. Författaren hänvisar till två studier från brottsförebyggande rådet. Boken återger resultaten 'Tendensen i resultatet är att ju grövre brott desto större andel av de anmälda brotten har begåtts av invandrare. De största andelarna återfinns för våldtäkter och mord/dråp… Höga andelar relativt sett gäller även för misshandelsbrott…rån…även för butiksstölder är andelen hög…'.63 I stycket efter ovannämnda citat påpekar författaren att resultatet bekräftades i en BRÅ-rapport från 2005 ”Ju grövre brott man studerade desto större var invandrarnas 61 Ibid, 475. Bengtsson (2010) 469 63 Bengtsson (2010,) 444 62 25 överrepresentation. Hälften av dem som dömts till fängelse för grova brott har utländsk härkomst.”.64 Från samma rapport har boken hämtat information om hur brottsmönstret ser ut för olika invandrargrupper. "När BRÅ vägde in faktorn ursprungsland kunde man konstatera att invandrare från norra Afrika och västra Asien (dvs. ungefär den region som brukar kallas mellanöstern) var de allra mest överrepresenterade. Men man kunde också hitta invandrargrupper som visade sig vara tydligt underrepresenterade, exempelvis personer från sydöstra Asien, USA, Canada och Australien.".65 Precis som i tidigare upplaga hänvisar man till annat material än boken när det gäller diskussionen om varför vissa grupper i samhället överrepresenterade i brottstatistiken.66 4.4 Sammanfattande resultat Detta var den fråga som var bredast och således hittade jag mycket information som skulle passas in i analysschemats variabelvärden. De analysvariabler som främst berördes var invandrarnas situation på arbetsmarknaden, kriminell överrepresentation, och rasism/diskriminering. Rasism/diskriminering tar alla böckerna upp ur någon aspekt utom Zigma 2010. En bok särskiljer sig när de andra böckerna beskriver olika delar av rasism/diskriminering såsom högerextremt våld (Millennium 2004), att diskrimineringen påverkar invandrarnas möjlighet till arbete(Reflex och Millennium) och deras bostadssituation(Reflex). Zigma 2003 konstaterar att trots ökande rasism väljer boken att inte ta upp denna fråga. "I det här kapitlet ska vi försöka låta bli att använda pekpinnar och servera moralkakor. Vi begränsar oss istället till att studera statistik och reda ut viktiga termer och begrepp.". Detta innebär att jag anser att Zigmas skildring hamnar i det negativa variabelvärdet, precis som Zigma 2010 där diskussion om rasism och diskriminering helt saknas. Överrepresentationen i brottstatistiken är en variabel som polariserar böckerna. Reflex 2003 förklarar orsaken till överrepresentationen med att det är de som har haft det sämst ställt i samhället i alla tider som varit mest brottsbenägna. Denna förklaring har 64 Ibid, 444 Ibid, 444 66 Ibid, 444f 65 26 försvunnit från den senare upplagan som väljer att inte ta upp ämnet. Dess motpol är Zigma som ägnar mycket plats åt denna fråga. I båda upplagorna är man noggrann med att visa på invandrarnas överrepresentation ökar desto grövre brottslighet som det rör sig om. I Zigma 2010 pekar boken dessutom ut vissa grupper av invandrare som speciellt överrepresenterade. Detta sker utan att man lämnar någon förklaring till varför det ser ut på detta vis. Invandrarnas situation på arbetsmarknaden tar Zigma inte upp. I båda upplagorna av Millennium och Reflex förklaras invandrarnas utsatta situation på arbetsmarknaden och således ges dessa ett positivt variabelvärde. Reflex 2003 lyfter fram invandrarna som en tillgång på arbetsmarknaden, författarna hävdar att det är en nödvändighet med en ökad arbetskraftsinvandring för att behålla vårt välstånd. Invandrares kulturella inflytande lyser med sin frånvaro i böckerna. Ingen av böckerna tar upp detta utan alla tillskrivs ett negativt variabelvärde på denna variabel. Goda exempel på integration förekommer inte i någon av böckerna. Det finns i och för sig inte så många negativa exempel. Reflex 2003 och Millennium tar upp språkproblemen som invandrarna har. Millennium beskriver också invandrarna som bidragsberoende. Slutintrycket av detta område blir att trots att det förekommer en rad positiva variabelvärlden utgår dessa från problemområden kring invandringen men de förklaras vilket ger ett positivt variabelvärde enligt mitt analysschema. Men de renodlat positiva skildringarna lyser med sin frånvaro. Det är problemområden som böckerna behandlar. Eftersom positiva skildringar saknas framstår invandringen endast som ett problem. 4.5 Invandrings- och integrationspolitiken Reflex 2003 Boken går igenom hur processen för asylsökande som kommer till Sverige går till. I texten berättas det att det är den svenska utlänningslagen som reglerar vem som får uppehållstillstånd i Sverige. Reflex tar också upp vilka olika skäl som är giltiga och som leder till uppehållstillstånd. Det är tänkt att EU skall samordna regler för 27 invandring och asyl men det har inte skett hittills i någon större omfattning.67 Boken berättar om lagen mot etnisk diskriminering och ger exempel på hur lagen skall fungera "Det är t.ex. förbjudet att sortera bort arbetssökande med en viss religion, hudfärg eller etniskt ursprung, liksom att särbehandla anställda med olika etniskt ursprung när det gäller lön och arbetsvillkor.".68 Reflex 2012 I Reflex finns samma genomgång av asylsökandeprocessen som i den tidigare upplagan.69 Boken uppmärksammar att politiken med att försöka sprida nyanlända över landet för att minska trycket på bostadsmarknaderna i storstäderna har misslyckats. Politiken har inneburit att de nyanlända har bosatt sig på små orter med svag arbetsmarknad. Det har lett till att många har valt att flytta till storstadsregionerna där utsikterna till ett arbete är bättre.70 Boken beskriver diskrimineringslagen, vilka grupper den skall skydda och diskrimineringsombudsmannen som skall se till att lagen efterföljs.71 Millennium 2004 Millennium visar hur vägen från asylansökan till ett uppehållstillstånd ser ut. Boken redovisar också för vilka skäl som krävs för att asylsökanden skall få uppehållstillstånd. Boken berättar hur asylsökandet ökade konstant fram till 1989. För att minska asylärendena skärpte regeringen reglerna för asylsökande, efter det var det inte lika många som fick stanna.72 Millennium beskriver hur politikerna genom olika åtgärder försökt att göra det lättare för personer med invandrarbakgrund att komma in på den svenska arbetsmarknaden. "Genom svenskkurser, snabbare handläggningstider, omräkning och komplettering av betyg har dessa snabbt kommit in på arbetsmarknaden. På så vis tas efterfrågad kompetens snabbt hand om, till fördel för alla." 73 I boken redovisas målen med den svenska flyktingpolitiken; 67 Almgren, Höjelid & Nilsson (2003), 28 Ibid. 296 69 Almgren, Höjelid & Nilsson (2012), 49 70 Ibid 53. 71 Ibid 61f. 72 Palmqvist & Widberg (2004 ), 198f. 73 Ibid 14. 68 28 "Jämlikhet - ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som den övriga befolkningen." "Valfrihet - Flyktingarna ska kunna välja i vilken grad de vill få en svensk kulturidentitet." "Samverkan - Det ska finnas en omfattande samverkan mellan flyktinggrupperna och majoritetsbefolkningen för att skapa tolerans och solidaritet."74 Millennium 2012 Precis som i den tidigare upplagan och med i stort sett samma formuleringar förklarar Millennium hur vägen från asylansökan till ett uppehållstillstånd ser ut, den Svenska flyktingpolitikens mål, de skärpningar av asylreglerna som infördes 1989 och de åtgärder som politikerna har vidtagit för att underlätta för invandrarna på arbetsmarknaden och regelskärpningen som vidtogs.75 Millennium berättar att diskrimineringsombudsmannen är en sammanslagning av fyra tidigare myndigheter och nu skall den jobba mot könsdiskriminering, diskriminering av handikappade, diskriminering på grund av sexuell läggning och diskriminering på grund av etnicitet.76 Zigma 2003 Zigma 2003 tar upp EES-avtalet som innebär fri rörlighet mellan 18 västeuropeiska länder. Det har enligt boken haft marginell betydelse för in- och utvandringen till eller från Sverige. Författaren tror att den kommande utvidgningen kan ha större påverkan på invandringen "Men efter EU:s utvidgning österut 2004, med tio nya medlemsländer (varav en del relativt fattiga), kan vårt lands lönenivåer och välfärdsystem komma att locka hit många invandrare.".77Under rubriken ”Det är skillnad på invandring och invandring.” redovisar boken för olika former av invandring. Det som beskrivs är under vilka premisser de olika formerna av invandring sker. 78 74 Palmqvist & Widberg (2004 ), 198. Palmqvist & Widberg (2012), 252 76 Ibid, 24 77 Bengtsson (2003), 477 78 Ibid, 477f. 75 29 Zigma ägnar nästan en hel sida åt statistik för att visa vilka länder de asylsökande kommer ifrån och av vilken anledning de har sökt om asyl i Sverige. Under rubriken "Från gränsstation till introduktionsplan" går boken igenom hur proceduren för asylsökande ser ut från att det de anländer tills att de endera får avslag på sin ansökan eller får den godkänd.79 Författaren väljer att redovisa för begreppen som statistiska centralbyrån använder sig när man skall definiera vem som är invandrare.80 Zigma tar upp att diskrimineringsombudsmannen och de lagar som förbjuder hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.81 Avslutningsvis tar boken upp att migrationsverket kompletterades med integrationsverket. Detta verk skall enligt boken motverka segregationen. Integrationsverket skall se till att invandrarna kommer snabbare in i samhället med en effektivare och mer målinriktad introduktion till det svenska samhället.82 Zigma 2010 Beskrivningen av den Svenska invandringspolitiken i Zigma är till stora delar identisk med den tidigare upplagan. I denna upplaga har man uppdaterat statistikdelen med nyare siffror som visar vart de asylsökande kommer ifrån och av vilka skäl människor får uppehållstillstånd i Sverige83. Den senare upplagan skiljer sig i övrigt endast på en punkt när det gäller relevant information från den tidigare upplagan. Boken redovisar för integrationsverkets nedläggning. Efter att integrationsverkets effektivitet ifrågasattes från många håll, valde riksdagen att 2007 lägga ner detta.84 Zigma påpekar att den befarade invandringen som det talades om i den tidigare upplagan i och med att EU utvidgades har uppfyllts "Och den utvidgningen bl a med länder från andra sidan Östersjön-verkar ha satt sina spår i den svenska invandringsstatistiken.".85 79 Bengtsson (2003), 475 Ibid, 482 81 Ibid, 423 82 Ibid, 482 83 Bengtsson (2010) 473. 84 Ibid, 476 85 Bengtsson(2010), 471. 80 30 4.6 Sammanfattande resultat Eftersom jag hade variabeln Svensk invandrings- och integrationspolitik som svarar mot en fråga var det enkelt att se vilka variabelvärlden som jag skulle finna. Trots att det i stort sett är lika många positiva variabelvärlden som negativa variabelvärden får de negativa skildringarna betydligt mer utrymme i böckerna. Det är främst det området som forskaren Lozic benämner som regleringsdiskurser som breder ut sig i böckerna. Området tar upp lagar och bestämmelser för de som söker asyl, vilka som får stanna och vilka som får återvända till sina hemländer. Störst utrymme får de i Zigma, men även i de andra undersökta böckerna förekommer de. De utbredda regleringsdiskurserna innebär att man delar upp befolkningen i "insiders" och "outsiders".86 När det gäller de positiva variablerna av integrationspolitiken är det främst lagar och införandet av diskrimineringsombudsmannen som böckerna tar upp. Böckerna tar också upp åtgärder som vidtagits för att underlätta för invandrarna på arbetsmarknaden. Det är bara Millennium som redovisar för den svenska flyktingpolitikens mål utav de undersökta böckerna. 4.7 Undersökningens resultat När jag har räknat de positiva och de negativa variabelvärdena kom jag fram till att i de undersökta böckernas första upplaga innehöll det 15 iakttagelser av positiva variabelvärden medan det fanns 11 negativa variabelvärden. Det innebär att de positiva beskrivningarna var fler än de negativa. När jag undersökte de senare upplagorna av böckerna var de negativa beskrivningarna fler än de positiva. Det var 14 negativa beskrivningar medan det var 12 positiva beskrivningar. Med andra ord hade läroböckerna utifrån variabelvärdena blivit mer negativa i sina skildringar av invandringen och invandrarna. 86 Lozic, 186 31 5. Sammanfattande diskussion 5.1 Böckernas utveckling När mitt arbete inleddes gjorde jag det med utgångspunkt från att SvD i en granskning av läroböcker för högstadiet 2006 kom fram till att dessa böcker spred fördomar om invandrare och homosexuella. Mitt intresse väcktes för frågan om hur invandringen skildrats i läroböcker. Mitt syfte blev således att undersöka om den negativa bilden av invandringen fortfarande finns i böckerna. De svar som min forskning har gett bekräftade mycket av den tidigare forskningens resultat. Att jag gjorde nedslag under två perioder var för att jag ville se om läroboksförfattarna tagit åt sig av den kritik som hade riktats generellt mot läroböcker för deras skildringar av invandrare. Det förvånande mig att böckernas skildringar blivit något mer negativa under den andra undersökta perioden. Varför utvecklingen tagit denna väg kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte har undersökt det. Zigma och Millennium behandlade invandrarfrågorna i stort sett likadant i de tidiga och de senare undersökta upplagorna med små förändringar. Oftast handlar det om några enstaka meningar som tagits bort, lagts till och uppdateringar av information som blivit inaktuell. Den bok som har förändrat sitt sätt att ta upp frågor kring invandringen är Reflex. Förändringen innebar att Reflex 2012 som tidigare hade ett liknande upplägg som de två andra böckerna skildrade frågorna delvis ur ett individperspektiv genom att visa hur man påverkas av begreppet etnicitet som andra generationens invandrare. Att två av böckerna i undersökningen endast har gjort smärre förändringar är inte oväntat. Det finns forskning som visar på böckernas trögföränderlighet.87 Utifrån Janne Holmens antagande att läroböckerna i hög grad är känsliga för förändringar i samhället när det gäller politiskt känsligt stoff hade jag förväntat mig en förändring, men detta blev inte fallet. När det gäller positiva aspekter av min undersökning kan jag bekräfta den bild som tidigare forskning redovisar för att de rent rasistiska och mest fördomsfulla bilderna av invandrare har försvunnit ur böckerna. 87 Se tidigare forskning Ajagán-Lester; Olsson;Selander. 32 Historiskt sett var böckernas beskrivningar positiva. Arbetskraftsinvandringen beskrivs med positiva ordalag. Författarna använder formuleringar som "Under och efter andra världskriget, då Sveriges gränser öppnades för flyktingar och invandrare fick nästan 200 000 människor en fristad i Sverige." och "Följaktligen öppnades vårt lands gränser för en omfattande arbetskraftsinvandring.". Uttryck som att "Sveriges gränser öppnades" och att man kallar Sverige för en "fristad" förekommer inte när böckerna tar upp flyktinginvandringen. Tonen i böckerna är en helt annan när flyktinginvandringen beskrivs. Det som får mest utrymme i böckerna och som behandlas i samtliga böcker är det som Lozic kallar regleringsdiskurser. Vilket enligt Lozic leder till att de som redan bor här betraktas som "insiders" och invandrarna som kommer hit blir "outsiders" vilket leder till en dikotomisering där insiders definierar outsiders och således blir insiders normen medan outsiders blir avvikande. När det gäller problemdiskurserna har de blivit nedtonade enligt Lozic, vilket också stämmer med min undersökning av de exempel som Lozic ger är det främst arbetslöshet som böckerna tar upp. I övrigt förekommer problemdiskurserna knappt överhuvudtaget, två av böckerna tar upp de språkproblem som invandrare kan ha och en bok beskriver invandrare som bidragstagare när författarna diskuterar invandrarna och förorten. De problemfrågor som är vanligt förekommande är invandrarnas arbetslöshet och överrepresentationen när det gäller brottslighet, men även här har de flesta böckerna förklaringar till varför invandrarnas situation ser ut som den gör. Det som sticker ut är hur Zigma skildrar överrepresentationen inom brottslighet. Först och främst skall det sägas att när det gäller förklaringar till varför invandrarna är överrepresenterade så hänvisar de till annat material som hör ihop med boken men eftersom jag valt att studera böckerna utgår jag från vad som står i dem. Inte nog med att man saknar förklaringar i boken till bakgrundsfaktorerna till brottsligheten. Jag anser att Zigma ligger på gränsen till att frossa i överrepresentationen bland invandrarna. Zigma är noggranna med att peka på att desto grövre brottslighet desto mer överrepresenterade är invandrarna. I Zigma 2003 gör boken en poäng av att allra högst är överrepresentationen när det gäller våldtäkter, enligt boken är 40 procent av de skyldiga är invandrare. Författaren har tagit bort just denna siffra i den senare upplagan. I den senare upplagan pekar författaren ut vilka etniciteter som är mest överrepresenterade när det gäller brott. Denna typ av information anser jag är 33 irrelevant information som inte ökar elevers insikter i integrationspolitikens problem. Information av det här slaget kan leda till att elever helt enkelt ser invandrare som mer brottsligt benägna vilket leder till att fördomar sprids. Detta kan gynna främlingsfientliga grupper. Författarna skall givetvis inte backa för att ta upp denna fråga, men de måste vara noggranna med hur de belyser ämnet så att förståelsen till varför det ser ut på detta vis ökar. Det gäller att tänka på vilken information som man väljer att lyfta fram. Tyvärr tar böckerna inte upp några lyckade exempel på integration och invandrarnas inflytande på den svenska kulturen utelämnas också helt. Mina resultat liknar Mattlars enligt han skildrar böckerna inte ett mångkulturellt samhälle och i de fall det mångkulturella framträder väljer författarna att behandla det ytligt. Även Rundbloms resultat påminner om mina resultat "Invandringens kulturella komponenter och påverkan på traditionellt svenskt kulturliv behandlas däremot inte.". Mitt samlade intryck efter att ha läst böckernas skildringar av invandringen/invandrarna är att dessa ämnen får lite uppmärksamhet och skildras ofta genom ganska styltiga stycken där fakta och i vissa fall statistik radas upp. Materialet domineras av diskussioner om de byråkratiska aspekterna, dvs. vem får stanna och varför. Resultatet påminner om de resultat som Rundblom kom fram till i sin undersökning. Han ansåg att böckernas skildringar av invandrarna var ”…fragmentariska och relativt intetsägande"88 Jag anser att det bara är Reflex 2012 av de undersökta läroböckerna som har en ambition att göra något mer än bara vara en källa till kunskap som går att rabbla utantill. Det är Reflex 2012 som med sitt individperspektiv ger invandrarna ett ansikte. När Mirela ställs i centrum är det betydligt lättare att relatera till invandrarnas situation. Boken använder sig av samma teknik som många läroböcker använt sig av när man beskrivit emigration med personliga berättelser för att läsaren skall få en större förståelse medan de andra böckerna i undersökningen skildrar invandrarna som en grupp och man anlägger ett neutralt ovanifrån perspektiv som gör det svårare att relatera till invandrarnas situation. Jag anser att det är viktigt att motverka rasism och främlingsfientlighet och för att lyckas med detta måste invandrarna framstå som något mer än en anonym massa. 88 Skolverket (2006), 20 34 Enligt Lozic har böckerna allt mer diskuterat rasism och diskriminering. Zigma tar upp att främlingsfientligheten är utbredd i Sverige, men just som författaren kommer in på denna intressanta aspekt väljer han att bagatellisera problemet "... låta bli att använda pekpinnar och servera moralkakor. Vi begränsar oss istället till att studera statistik och reda ut viktiga termer och begrepp.". Zigma 2010 tar inte ens upp frågor kring rasism och invandrarfientlighet. Även när det gäller diskriminering/rasism borde läroböckerna använda sig av individperspektivet eftersom det är mycket lättare att nå förståelse för dessa frågor om man får höra berättelser från verkligheten. I Reflex 2012 uppnår man just denna effekt när Mirella berättar om sin pappa som inte får jobb som advokat utan tvingas ta enklare jobb. Vilket gör att han inte bara har fått byta land utan även klass. Att frågor, kring rasism, främlingsfientlighet och motstånd mot invandring hade fått större utrymme hade varit önskvärt, eftersom främlingsfientlighet och motstånd mot invandring tycks vara på frammarsch i vårt samhälle baserat på Sverigedemokraternas valframgångar. Överhuvudtaget anser jag utifrån undersökningens resultat att många viktiga frågar utelämnats i böckerna. När det gäller boendesegregationen är det bara en bok som diskuterar den och ger en ordentlig förklaring till den. Situationen för invandrare på arbetsmarknaden utelämnas helt i Zigmas upplagor. Millennium väljer t.ex. att verken ta upp överrepresentationen när det gäller invandrarnas kriminalitet eller segregationsfrågan. 5.2 Metoddiskussion Validitet är ett uttryck för om forskaren har använt sig av rätt verktyg i sin undersökning. Hermeneutik är en erkänd vetenskap när det gäller tolkningar av texter. Inledningsvis var det svårt att få struktur på den informationen som jag fann. Genom att jag utvecklade mitt analysschema blev det lättare att strukturera informationen. Även metoden att arbeta med analysschema med olika variabler är vanligt förekommande inom kvalitativ analys. Att jag använder mig av metoder och verktyg som är frekvent förekommande vid textstudier borgar för hög validitet. Reliabilitet är uttryck för mätnoggrannheten. När det gäller hermeneutiken är det svårt bedöma reliabilitet eftersom jag gör en tolkning av materialet med min förförståelse som utgångspunkt. Det som är viktigt inom all forskning men kanske extra viktigt när man 35 använder sig av hermeneutiken som metod är att forskaren redovisar för hur hen har gjort sin tolkning. Det har jag gjort genom min redovisning av analysvariablerna och hur de skall tolkas. Detta tillsammans med att jag har bifogat mitt analysresultat som en bilaga gör att läsaren kan se exakt hur jag har tolkat texterna vilket ger en god transparens, som kännetecknar god forskning vilket i sin tur borgar för hög reliabilitet.89 5.3 Mina lärdomar De lärdomar som jag har dragit utifrån uppsatsen är att man alltid bör vara medveten om att läroböckerna inte på något sätt är ett facit. Det är viktigt att använda sig av en lärobok vars skildringar stämmer överens med den bild av verkligheter som läraren vill förmedla. Om boken som läraren arbetar med inte ger denna bild får hen använda sig av andra material för att förmedla den bild som hen önskar förmedla. Samhällskunskap är ett speciellt ämne ur den synvinkeln, det finns otroligt mycket material som läraren kan använda sig av. Läroböcker är bara ett av många material som läraren kan ta hjälp av i sin undervisning, TV, partimaterial, tidningar, studiebesök, och föreläsare är andra saker som läraren använda sig av i sin undervisning. Det är givetvis önskvärt att läroböckerna motsvarar de krav som finns i kursplaner och de värderingar som finns i värdegrunden. Lärare har dessutom inte ett överskott av tid. Det är bra om läraren kan förlita sig på läroböckerna istället för arbeta med alternativa läromedel. 5.4 Förslag till vidare forskning Att undersöka läromedel är i viss mån samma sak som att granska dem. Mina resultat har liknat det som tidigare forskare och granskare kommit fram till. Det vill säga att invandrarna till viss del är förknippad med problemområden, samtidigt har de ursprungligen rasistiska skildringarna och senare lite fördomsfullare bilderna av invandrarna i böckerna tonats ner. Det som i mångt och mycket präglar böckerna är att invandrare osynliggörs. Varför är det på detta viset skulle jag vilja veta? Om skolan strävar efter att fostra eleverna till demokratiska medborgare som behandlar människor i samhället lika oavsett etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell 89 Se Bilaga 1 36 läggning är det viktigt att dessa grupper syns i böckerna för att öka förståelsen för det som enligt vissa kan anses vara en avvikelse från normen. När det gäller etniska minoriteter tycker jag inte att det görs i tillräckligt hög grad. Varför det är på detta vis anser jag vara ett utmärkt område att forska vidare på. 37 Källförteckning Ajagàn-Lester, Luis. "De Andra"- Afrikaner i svenska pedagogiska texter (1768-1965) Stockholm: HLS Förlag, 2000. Almgren, Hans, Stefan Höjelid & Erik Nilsson. Reflex. Uppl. 2, Malmö: Gleerups, 2003. Almgren, Hans, Stefan Höjelid & Erik Nilsson. Reflex 123. Malmö: Gleerups, 2012. Andén, Axel. Bonnier och Sanoma delar upp finska bokmarknaden (20.5.2015) http://www.medievarlden.se/nyheter/2011/04/bonnier-och-sanoma-delar-upp-finskabokmarknaden. Bengtsson, Bengt-Arne. Zigma. Uppl. 5, Stockholm: Liber AB, 2003. Bengtsson, Bengt-Arne. Zigma. Uppl. 7, Stockholm: Liber AB, 2010. Bergström, Göran & Kristina Boréus (red). Textens mening och makt - metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Uppl. 3, Lund: Studentlitteratur, 2012. Esaiasson, Peter et al. Metodpraktikan Uppl. 3.1, Stockholm: Nordstedts Juridik, 2007. Hellspong, Lennart. Metoder för bruksanalys. Lund: Studentlitteratur, 2001. Holmen, Janne. Den politiska läroboken-Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. Uppsala: Uppsala universitet, 2006. Juhlin Svensson, Ann-Christine. Nya redskap för lärande - Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Stockholm: HLS Förlag, 2000. Lozic, Vanja. I historiekanonons skugga, Malmö: Malmö högskola, 2010. Långström, Sture. Författaröst och lärobokstradition, Umeå: Borea bokförlag, 1996. Långström, Sture & Virta, Arja. Samhällskunskapsdidaktik, Lund: Studentlitteratur, 2011. 38 Malmström, Björn. Fördomar sprids i nya skolböcker. (20.5.2015.) http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fordomar-sprids-i-nya-skolbocker_263071.svd. Mattlar, Jörgen. Skolbokspropaganda- En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005) Uppsala: Uppsala universitet, 2008. Olsson, Lena. Kulturlandskap i förändring. Malmö: Liber AB, 1986. Palmqvist, Christer & Hans Kristian Widberg. Millennium, Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2004. Palmqvist, Christer & Hans Kristian Widberg. Millennium1, Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2012 Selander, Staffan. Lärobokskunskap, Lund: Studentlitteratur, 1988. Selander, Staffan et al. Läroböcker i samhällskunskap; Är våra läroböcker rasistiska. Spov - studier av den pedagogiska väven 9: 42-52 Selander, Staffan. (Red.), Kobran, nallen och majjen-Tradition och förnyelse i Svensk skola och skolforskning, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 2003 Skolverket, I enighet med skolans värdegrund. Stockholm: Fritzes, 2006. Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes, 2011 Ödman, Per-Johan. Tolkning, förförståelse, vetande- Hermeneutik i teori och praktik, Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2007. Bilaga 1 39 Analysresultat Hur ser böckerna på invandringens utveckling ur ett historiskt perspektiv och hur beskrivs antalet invandrare i Sverige? Bok Positiv skildring Negativ skildring Reflex 2003: +Arbetskraftsinvandring Reflex2012: Millennium 2004 +Arbetskraftsinvandring -Regleringsdiskussion Millennium 2012: +Arbetskraftsinvandring -Regleringsdiskussion Zigma 2003: +Arbetskraftsinvandring Zigma 2010: +Arbetskraftsinvandring Hur skildrar man invandrarna och dess livssituation i Sverige? Reflex 2003: 40 + Främlingsfientlighet/diskriminering - Kulturell mångfald +Arbetskraftsinvandring - Dåliga svenskkunskaper +Överrepresentation med förklaring + Förklaring till arbetslöshet + Egenföretagande Reflex2012: +Bostadsmarknaden med förklaring - Kulturell mångfald +Arbetslöshet med förklaring +Diskriminering/Rasism Millennium 2004 + Arbetslöshet med förklaring - Kulturell mångfald + Diskriminering/Rasism Millennium 2012 + Arbetslöshet med förklaring - Kulturell mångfald + Diskriminering/Rasism - Politiska misslyckanden + Resurs - Segregation utan förk. - Bidragstagare - Språksvårigheter Zigma 2003 + Lagstiftning/Politisk åtgärd - Bagatelliserar rasism 41 - Överrepresentation utan förklaring - Kulturell mångfald Zigma 2010 - Överrepresentationen utan förklaring - Frånvaro av rasism - Kulturell mångfald 3. Hur skildrar man den svenska invandrings- och integrationspolitiken? Reflex 2003: + Lagstiftning/Politisk åtgärd - Regleringdiskussion - Politiska misslyckanden Reflex 2012: + Lagstiftning/Politisk åtgärd - Politiska misslyckanden - Regleringsdiskussion Millennium 2004 + Lagstiftning/Politisk åtgärd - Regleringsdiskussion + Mål med politik Millennium 2012 + Lagstiftning/Politisk åtgärd + Mål med politik - Regleringsdiskussion Zigma 2003 +Lagstiftning/ Politiska åtgärder -Regleringsdiskussioner 42 Zigma 2010 +Lagstiftning/ Politiska åtgärder - Politiska misslyckanden - Regleringsdiskussioner Hur ser böckerna på invandringens utveckling ur ett historiskt perspektiv och hur beskrivs antalet invandrare i Sverige? Positiva skildringar Negativa skildringar Tidiga upplagan: 3 1 Sena upplagan: 2 Hur skildrar man invandrarna och dess livssituation i Sverige? Tidiga upplagan: 8 6 Sena upplagan 6 9 Hur skildrar man den svenska invandrings- och integrationspolitiken? Tidiga upplagan: 4 4 Sena upplagan: 4 5 43
© Copyright 2024