1997-02-17 - Kommunförbundet
Styrelsen 2015-10-15 Kallelse till Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Den 15 oktober 2015 klockan 10.00 (Kaffe, the och smörgås står framdukat från 09.30) Plats: Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Kungsgatan 23 B, Luleå Program och föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen www.bd.komforb.se Se Politisk organisation – Styrelsen – Kallelser mm Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut. Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds kalla sin ersättare och meddela detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon 0920-205400 eller epost: kahn@kfbd.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Britta Flinkfeldt Jansson Ordförande /Kjell-Åke Halldén Styrelsen 2015-10-15 Föredragningslista för styrelsens sammanträde 1. Val av justerare 2. Föredragningslista 3. Ny projektperiod North Swedenkontoret Information av Mikael Jansson, North Sweden European Office Bilagor: a) PM, b) Förslag till samarbetsavtal, c) Medfinansiering 4. Delårsredovisning Bilagor: a) PM, b) Delårsredovisning 5. Folkhälsa, Nytt regionalt strategidokument för Folkhälsa Muntlig information av Joanna Hansson, Norrbottens läns landsting. 6. Kommunförbundet Norrbottens folkhälsoarbete i framtiden Bilagor: a) PM, b) Redovisning av Kommunförbundet Norrbottens arbete med folkhälsa 7. Skoldatatek Bilagor: a) PM, b) Underlag till utredning, c) Tidigare beslut i ärendet 8. Utredning – Regional fysisk planering för bostadsbyggande Bilaga: Förslag till yttrande enligt rubrik 9. Naturbruksutbildningarna Bilaga: PM 10. Kompetensplattform Norrbotten Muntlig delrapport av kansliet. 11. Förlängning av projekt ”Laxfiske- framtidens besöksnäring” Bilaga: PM 12. Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens kapital Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 13. Europaforum Norra Sverige Muntlig information av ledamoten Ellinor Söderlund 14. Kulturplan 2014 – 2016, Komplettering för 2016 Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 15. Val till styrgrupp för Region Norrbotten Bilaga: PM Styrelsen 2015-10-15 16. Sammanträdesplan 2016 Bilaga: Förslag enligt rubrik 17. Datum för dialog med riksdagsledamöterna Bilaga: PM 18. Rapporter Rapport från Tillväxtberedningen Rapport från Barn- och utbildningsberedningen Rapport från Socialberedningen Rapport från Kulturberedningen Direktörens rapport 19. Delgivningar Protokoll 2015-05-06 Socialberedning/Barn och utbildningsberedning gemensamt Protokoll 2015-05-06 Barn och utbildningsberedning Protokoll 2015-05-06 Socialberedning Protokoll 2015-04-23 från länshandikapprådet/Länspensionärsrådet Protokoll 2015-05-20 från länshandikapprådet/Länspensionärsrådet Protokoll 2015-05-28 från Tillväxtberedningen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2OL5:2OI) - yttrande. Ärende 3 Plats för noteringar: Styrelsen 2015-10-15 Medfinansiering av ny projektperiod för North Sweden European Office Sedan 1997 har Norrbotten och Västerbotten med en bred ägarbild drivit ett gemensamt projektsamarbete, North Sweden European Office. Det är ett långsiktigt samarbete mellan Handelskamrarna, Företagarna, Universiteten, landstingen, länsstyrelsen i Norrbotten, regionförbundet Västerbotten samt kommunförbundet Norrbotten. Huvudsyftet är att påverka och bevaka regionens intresse i Bryssel vilket har varit lyckosamt med exempelvis Bottniska korridoren som Core Network i TEN-T, bibehållande av gleshetsbonusen, drygt 1 mrd i nuvarande strukturfondsperiod samt driftstöd till icke statliga flygplatser. Detta är endast några resultat på ett viktigt påverkansarbete. North Sweden har ett gott rykte och legitimitet på Brysselarenan och anses vara ett av de bättre regionkontoren. Inför förra perioden gjordes en utredning om det skulle bildas ett bolag eller någon annan form istället för ett projekt. Resultatet visade att det skulle innebära hinder för en del av ägarna att fortsätta vara med samt att en viss del av finansieringen skulle upphöra. Därför beslutades att fortsätta i projektform men gärna en längre period. Förslaget är nu en förlängning på sju år för att bättre ligga i fas med EU:s cykler. På ägarrådet den 24 april 2015 beslutades om fortsatt samarbete från samtliga parter. På ägarrådet deltar företrädare från den regionala nivån där Kommunförbundet Norrbotten företräder kommunerna. Direktör Mikael Jansson, North Sweden deltar på styrelsen och kommer att presentera förslaget. Föreslaget är en sjuårsperiod, 2017-2023 med en finansiering för Kommunförbundet Norrbotten på totalt 1 035 tkr vilket innebär för förbundet 115 tkr/år och för kommunerna en uttaxering på 3,70/inv. och år för 2017. From 2018 innebär det en viss indexuppräkning baserat på lönekostnadsutveckling som fastslås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det s.k. omräkningstalet för löner i regeringens vårbudgetproposition till riksdagen. Presidiet föreslår styrelsen besluta Att ställa sig positiv till samarbetsavtalet för North Sweden European Office Att rekommendera kommunerna godkänna medfinansieringen Bilagda handlingar: Samarbetsavtal Kommunal uttaxering Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx SAMARBETSAVTAL 1. Parter 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 2. Länsstyrelsen i Norrbottens Län Norrbottens Läns Landsting Kommunförbundet Norrbotten Region Västerbotten Västerbottens Läns Landsting Luleå Tekniska Universitet Umeå Universitet Västerbottens Handelskammare Norrbottens Handelskammare Företagarna Västerbotten Företagarna Norrbotten Inriktning Parterna har tillsammans sedan den 1 september 1997 bedrivit samarbete i projektet ”North Sweden” innefattande en etablering av ett kontor i Bryssel. Samarbetet regleras i ett samarbetsavtal. Syftet med samarbetet är att för parternas räkning så långt möjligt ta tillvara och påverka alla de möjligheter till regional och lokal hållbar ekonomisk tillväxt i Norrbotten och Västerbotten som det svenska medlemskapet i EU erbjuder. Fokus för att möta parternas ambitioner med North Sweden skall vara policyarbetet inom områden som ägarna prioriterat och utpekat. Programkompetens skall finnas för att från North Swedens sida vara uppdaterad i de för det huvudsakliga policypåverkansuppdraget väsentliga delar som berör frågor kring EU:s stöd- och finansieringsinstrument. North Sweden skall vara en Brysselbaserad organisation med ambitionen att vara en tydlig plattform för aktörer i Norr- och Västerbotten. Parterna enas om att reglera samverkan i projektet North Sweden, nedan Projektet, från och med den 1 januari 2017 i enlighet med detta Samarbetsavtal. 3 a) Ägarråd 3.1 Parterna skall inrätta ett Ägarråd av vilka envar part äger rätt att utse (1) ledamot samt ersättare. 3.2 Parterna skall sammanträda för Ägarråd vid ett ordinarie sammanträde per år. Ordinarie sammanträde skall hållas under det första halvåret varje år. Part äger rätt att påkalla ytterligare Ägarråd. 3.3 Ägarrådet utvärderar styrelsens arbete och lämnar till styrelsen de direktiv och anvisningar för det kommande verksamhetsåret som Ägarrådet anser nödvändiga och/eller som styrelsen efterfrågat. 3 b) Styrelse 3.4 Parterna skall inrätta en Styrelse av vilka envar Part äger rätt att utse en (1) ledamot. Ledamöternas deltagande i beslut och beredning av ärenden är bindande för den egna huvudmannen. En enskild ledamot kan dock inte fatta ekonomiska beslut som går utöver den ekonomiska ram som huvudmannen ställt till förfogande. Om parterna vill utse ytterligare ledamöter i Styrelsen skall alla Parter vara överens. 1 www.northsweden.eu Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx 3.5 Ordföranden, som tillika är sammankallande, utses av huvudmännen genom majoritetsbeslut. Ordföranden skall tillse att protokoll föres. 3.6 Styrelsen skall sammanträda minst var tredje månad eller när två eller flera ledamöter påkallar detta. Styrelsen är beslutför när minst två tredjedelar av dess ledamöter är närvarande. Styrelsens beslut fattas med enkel majoritet varvid ordföranden har utslagsröst. 3.7 Styrelsen svarar för projektets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter. Styrelsen ansvarar för att projektets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen skall i en s. rskild arbetsordning fastställa de närmare villkoren för arbetet jämte instruktion för Direktören. 3.8 Styrelsen skall arbeta inom de ramar som anges av Ägarrådet i form av direktiv eller anvisningar. Styrelsen är ansvarig för att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som angetts av Ägarrådet. 3.9 Styrelsens arbetsuppgifter består i; - att fastställa en årlig verksamhetsplan för projektet, - att följa verksamheten, - att vid behov prioritera mellan olika anspråk på arbetsinsatser, - att utse Direktör samt utfärda anvisningar för dennes arbete, - att anta Region Västerbottens beslut om firmatecknare och attestreglemente med tillämpningsanvisningar vad avser North Sweden. 4. Direktör 4.1 Direktör utses av styrelsen. 4.2 Direktören skall arbeta inom de ramar och anvisningar som anges av Styrelsen. 4.3 Direktören sköter den löpande förvaltningen enligt Styrelsens riktlinjer och anvisningar. Direktören får utan Styrelsens bemyndigande vidta för verksamheten nödvändiga åtgärder om Styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för projektets verksamhet. I sådana fall skall Styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. Direktören ansvarar för att Projektets bokföring fullgörs enligt gällande lagar och på ett i övrigt betryggande sätt. 5. Administration 5.1 Region Västerbotten ansvarar för administrationen av Projektet. Det innebär att North Sweden omfattas av det regelverk som gäller för Region Västerbottens verksamhet. Bokföringen skall hållas separerad från Region Västerbottens egen redovisning och fullgöras enligt god redovisningssed. Projektets medel skall hållas avskilda från Region Västerbottens egna medel. Region Västerbotten skall registrera verksamheten i nödvändig omfattning. 2 www.northsweden.eu Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx 5.2 Region Västerbotten skall årligen i efterskott avge en samlad redovisning för medelsförvaltningen för styrelsens granskning. Region Västerbotten skall under löpande verksamhetsår förse styrelsen med ekonomiska delårsrapporter. 5.3 Länsstyrelsen i Norrbotten är arbetsgivare för den personal som är placerad utom landet med s k URA-kontrakt. Region Västerbotten är arbetsgivare för övrig personal. Samtliga kostnader för anställd personal betalas av de medel som står till projektets förfogande. Länsstyrelsen i Norrbotten skall regelbundet, kvartals- eller halvårsvis, fakturera Region Västerbotten för uppkomna personalkostnader. Direktören är underställd styrelsen och övrig personal är underställd direktören. 5.4 North Sweden skall vara koncentrerad till en fullt ut Brysselbaserad organisation. Personalen kan vid behov och efter styrelsens bedömning stationeras på olika geografiska orter. 5.5 Projektet finansierar kostnader för administration som uppstår hos Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten. 6. Ekonomi 6.1 Parterna svarar själva för sina respektive styrelseledamöters kostnader. Av styrelsen godkända utlägg skall belasta projektet. 6.2 Parterna förbinder sig att ekonomiskt bidra till Projektets genomförande genom att tillskjuta kapital enligt följande fördelning startåret 2017; Region Västerbotten 1 700 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde). Kommunförbundet Norrbotten 1 035 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde). Länsstyrelsen i Norrbottens Län 1 035 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde). Norrbottens Läns Landsting 1 180 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde). Västerbottens Läns Landsting 1 035 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde). Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet vardera 145 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde). Handelskamrarna och Företagarna i Norrbotten och Västerbotten vardera 30 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde). 6.3 För att under den löpande projektperioden bibehålla den för North Sweden eftersträvade ambitionsnivån och bemanning som lagts fast, skall Parterna årligen från 2018 och framåt räkna upp kapitaltillskottet med motsvarande allmänna lönekostnadsökningar. Uppräkningen inför nästkommande verksamhetsår skall baseras på den lönekostnadsutveckling som fastlås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det så kallade omräkningstalet för löner i den av regeringen till riksdagen varje år framlagda vårbudgetpropositionen, med avrundning till jämnt hundratal. 6.4 Eventuellt tillkommande kostnader överenskomna mellan Parterna skall fördelas efter samma fördelningsnorm som tillämpats i § 6.2 ovan. 3 www.northsweden.eu Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx 6.5 Länsstyrelsen i Västerbotten har i ett letter of intent ställt till Region Västerbotten förbundit sig att medverka i North Swedens verksamhet med 520 000 kr per år under projektperioden. Länsstyrelsens finansiering avser samverkan, nätverksuppbyggnad, omvärldsanalys och dylikt inom EU. 6.6 Betalning skall erläggas i förskott varje verksamhetsår efter rekvisition från Region Västerbotten. Region Västerbotten gör uppräkning enligt § 6.3 för dessa årliga rekvisitioner till Parterna. 7. Avtalstid North Sweden European Office är ett långsiktigt samarbete. Förhållandet mellan Parterna regleras genom tidsbegränsade samarbetsavtal. Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2023. Vid avtalstidens utgång upphör avtalet utan föregående uppsägning. Vid fortsatt samarbete skall nytt Samarbetsavtal upprättas. Parternas ambition är att avtalen skall gälla under sjuårsperioder för att följa EU:s cykler, med brytpunkt under första halvan av EU:s budget- och programperioder. 8. Parts förtida utträde och inträde av ny Part 8.1 Part äger rätt att ensidigt avträda Samarbetsavtalet med en uppsägningstid på nio (9) hela kalendermånader och innan 1 april. Utträde skall ske vid årsskifte. Om övriga Parter finner att projektets genomförande väsentligt förändras genom en enskild parts uppsägning skall övriga parter överenskomma om Projektet skall fortsätta. Beslut om detta fattas med enkel majoritet. Om en Part avträder avtalet är denne under uppsägningstiden ansvarig för kostnader som uppkommer i verksamheten inklusive de kostnader som kan föranledas av en eventuell avveckling av Projektet enligt samma fördelningsnorm som tillämpas enligt § 6.2 ovan. 8.2 Ny Part kan tillträda Projektet efter beslut av Ägarrådet. 8.3 Part som utträder ur Projektet, oberoende av orsak därtill, äger ej rätt erhålla någon del av Projektets behållning. 8.4 Samarbetsavtalet omprövas om ny lagstiftning eller förändringar i ansvar och organisation för en eller flera av Parterna ger väsentligt nya förutsättningar för samarbetet. 8.5 Om Parterna under programperioden beslutar avsluta Projektet skall behållningen fördelas i förhållande till Parternas ekonomiska bidrag till verksamheten. 9. Överlåtelse av detta avtal 9.1 Part äger ej rätt överlåta vare sig rättigheter eller skyldigheter enligt detta Samarbetsavtal till annan utan föregående samtycke från samtliga Parter. 9.2 I det fall juridisk förändring sker hos Part med betydelse för det som omfattas av detta avtal, förutsätts att den nya juridiska entiteten med automatik övertar samtliga åtaganden enligt detta Samarbetsavtal för berörd Part/Parter, oaktat punkterna § 8.2 och § 9.1. 4 www.northsweden.eu Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx Detta avtal har upprättats i elva exemplar varav respektive Part tagit var sitt. NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN ………………………………………….. NN ………………………………………….. NN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING REGION VÄSTERBOTTEN ………………………………………….. NN …………………………………… NN KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN ………………………………………….. NN UMEÅ UNIVERSITET LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET ………………………………………….. NN ………………………………………….. NN HANDELSKAMMAREN I NORRBOTTEN HANDELSKAMMAREN I VÄSTERBOTTEN ………………………………………….. NN ………………………………………….. NN FÖRETAGARNA NORRBOTTEN FÖRETAGARNA VÄSTERBOTTEN ………………………………………….. NN ………………………………………….. NN 5 www.northsweden.eu North Sweden – Medfinansiering 2017 Kommun Finansiering 3,70/inv 2017 Arjeplog 10 745 Arvidsjaur 24 157 Boden 103 163 Gällivare 67 314 Haparanda 36 363 Jokkmokk 18 829 Kalix 60 273 Kiruna 86 262 Luleå 280 001 Pajala 23 218 Piteå 153 705 Älvsbyn 30 236 Överkalix 12 647 Övertorneå 17 260 Länet 924 174 Uppräkningen inför nästkommande verksamhetsår ska baseras på den lönekostnadsutveckling som fastslås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det så kallade omräkningstalet för löner i den av regeringen till riksdagen varje år framlagda vårbudgetpropositionen, med avrundning till jämnt hundratal. Ärende 4 Plats för noteringar: Styrelsen 2015-10-15 Delårsredovisning per 2015-06-30 Föreligger förslag till delårsredovisning. Presidiet föreslår Att delårsredovisning per 2015-06-30 , med godkännande, läggs till handlingarna Delårsredovisning 2015 Innehåll Delårsredovisning 2015 .................................................................................................................... 1 Inledning........................................................................................................................................... 3 1. Sammanfattning ........................................................................................................................... 3 2. Uppdraget .................................................................................................................................... 4 1.1 Verksamhetsidé ...................................................................................................................... 4 1.2 Övergripande mål ................................................................................................................... 4 1.3 Strategiska områden ............................................................................................................... 7 3. Uppgifter ...................................................................................................................................... 7 3.1 Hållbar tillväxt och utveckling ............................................................................................... 7 3.1.1 Infrastruktur ................................................................................................................... 10 3.2 Socialtjänst ........................................................................................................................... 11 3.2.1 Barn och ungdomar ....................................................................................................... 11 3.2.2 Samverkan inom stöd, omsorg och vård (mitt i livet, äldre ) ........................................ 13 3.2.3 Missbruks- och beroendevården i utveckling................................................................ 15 3.3 Barn- och utbildning............................................................................................................. 17 3.3.1 Barn och ungdomar ..................................................................................................... 17 3.3.2 Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden ........................................... 18 3.3.3 Eftergymnasial utbildning .......................................................................................... 19 3.4 Miljö och samhällsbyggnad ................................................................................................. 21 3.4.1 Miljö .............................................................................................................................. 21 3.4.2 Planering och byggande ................................................................................................ 22 3.4.3 Kommunalteknik ........................................................................................................... 23 3.4.4 Energi och klimat .......................................................................................................... 23 3.4.5 Räddningstjänst och krisberedskap ............................................................................... 24 3.5 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten ................................................................ 24 3.5.1 Strategiska forsknings- och utvecklingsområden .......................................................... 25 3.5.2 Kunskapsspridning ........................................................................................................ 26 3.5.3 Operativt stöd ................................................................................................................ 27 3.6 Implementering av Digital Agenda och Strategi för eSamhället ......................................... 29 3.7 Jämställdhetsintegrering ....................................................................................................... 30 3.8 Folkhälsa .............................................................................................................................. 32 3.9 MediaCenter Norrbotten ...................................................................................................... 33 3.10 Övrig intressebevakning ..................................................................................................... 34 3.10.1 Kultur .......................................................................................................................... 34 3.10.2 Nyanländas etablering, integration .............................................................................. 35 3.10.3 Nationella Minoriteter och minoritetsspråk ................................................................ 35 4. Projekt ........................................................................................................................................ 36 4.1 Kommunal eHälsa inom socialtjänst .................................................................................... 36 4.2 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt ...................................................... 37 1 4.3 Samverkan mot våld ............................................................................................................. 38 4.4 Miljösamverkan Norrbotten ................................................................................................. 41 5. Uppföljning ................................................................................................................................ 43 5.1 Styrelsens övergripande mål ................................................................................................ 43 5.2 Nätverksträffar ..................................................................................................................... 43 5.3 Kurser och konferenser ........................................................................................................ 43 2 Inledning Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens Delårsredovisning första halvåret 2015. Dokumentet bygger på den ”Inriktning 2015-2018” som antogs av styrelsen 2014-10-23 och förbundsfullmäktige 2015-04-23. Samtidigt är delårsredovisningen uppbyggd efter förbundets traditionella indelning i verksamhets- och prioriterade områden. 2015 kan därför ses som ett mellanår då vi lever med två olika styrsystem och därför rapporterar på två olika sätt. 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis har det första halvåret 2015 haft god måluppfyllelse i relation till den tagna Verksamhetsplanen. Under året har kommunförbundet fått ett nytt inriktningsdokument ”Inriktning 2015-2018” vilket kommuniceras i kommunerna under hela året. Arbetet med att implementera nya arbetssätt utifrån de horisontella målen i inriktningen för 2015-2018 har påbörjats men kommer inte att vara i full drift förrän år 2016. Under året har något större projekt avslutats samtidigt som tillkommande uppdrag och förfrågningar om att vara projektägare fortsatt att vara högt. Inom regional tillväxt pågår ett samarbete med UD för att positionera Norrbotten som en del av Arktis. En politisk plattform kommer att tas fram vilken syftar till att stärka Norrbotten och öka tillväxten i svenska delen av Arktis. Europaforum Norra Sverige har agerat på Brysselnivå inom infrastrukturområdet för att Botniska korridoren ska ingå i en av TEN-T:s nio transportkorridorer. Arbetet med OECD-studien är påbörjad för bättre faktaunderlag och argument för bibehållande av den extra allokeringen (gleshetsbonusen för norra Sverige och Finland). Implementering av ”Norrbus”överenskommelsen pågår inom skola, socialtjänst och landstinget. Förbättringsarbetet ”Trygg hemma” pågår för att stärka samarbetet mellan hemtjänst, hemsjukvård och primärvård. Utredningen skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn är genomförd. Arbetet med integration och kompetensförsörjningsfrågorna har fått en rivstart då integrationsfrågan är högaktuell. Kommunförbundet Norrbotten arbetar tillsammans med övriga regionala aktörer för ett sammanhållet utvecklingsarbete. Inom miljö- och samhällsbyggnad har projektet Miljösamverkan tagit ordentlig fart. Projektet handlar om stöd till kommunerna i deras arbete med tillsyn enligt miljöbalken. Enskilda avlopp, täktverksamhet och tillfälliga boenden är områden man arbetar med. Ett samverkansavtal inom räddningstjänsten har arbetats fram och processats i vår styrelse för ett fördjupat samarbete mellan länets kommuner. Inom eHälsa beviljades Kommunförbundet tillsammans med Norrbottens läns landsting, Skottland och Norge EU-medel för att under tre år arbeta med införandet av digitala lösningar i verksamheter för äldre multisjuka. Projektet startades i maj 2015 och syftet är att med stöd av modern 3 teknik skapa trygga förutsättningar för äldre att bo kvar i sitt ordinarie boende samt att frigöra personalresurser till patientnära arbete där det krävs. FoUI-verksamheten har kompletterats med en vetenskaplig ledare med inriktning mot social hållbarhet, tillträde i september. Vidare har en referensgrupp bestående av fyra skolchefer och fyra socialchefer bildats för att utgöra ett stöd för FoUI-verksamheten när det gäller att sortera, prioritera och förankra olika projekt och andra aktiviteter. Gruppen är beredande organ för FoUI-utskottet. En av huvuduppgifterna för FoUI har varit att bearbeta och sammanställa det insamlade materialet från kommunbesöken. Nämnas kan också att inspelning av FoUI:s miniseminarier startade under våren. Sex seminarier per år, där relevant och aktuell forskning presenteras, spelas in och görs tillgängliga på webben. En fråga som inte funnit någon lösning under våren är hur kommunförbundet ska arbeta framöver med folkhälsofrågorna. Under hösten 2015 kommer vi att prioritera detta arbete. 2. Uppdraget Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Förbundets grunduppdrag är att i nära samarbete med medlemmarna, organisera, driva och utveckla arenor och nätverk för dialog och kunskapsutveckling. Härvid ska förbundet: Tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och samarbete för att utveckla verksamheterna och stärka det kommunala självstyret. Ena kommunernas röster och företräda dem vid regionala-, nationella- och internationella forum och i överläggningar/förhandlingar med Norrbottens läns landsting (Region Norrbotten). Genom omvärlds- och intressebevakning informera om och initiera gemensamma aktiviteter/insatser inom kommunalregionala frågor/områden. Skapa mötesplatser för lärande, för tjänstepersoner och förtroendevalda och därmed medverka till erfarenhetsutbyte samt kunskaps- och kompetensutveckling. Förestå och vidareutveckla MediaCenter Norrbotten 1.1 Verksamhetsidé Kommunförbundet Norrbotten ska genom ett processinriktat arbetssätt och ett utvecklat beredningsförfarande företräda, påverka, driva och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv. 1.2 Övergripande mål Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas naturliga regionala arena. Mandat och resurser utgår ifrån att förbundet är en intresseförening. Erfarenheter under senare år och en utblick mot framtiden, visar att kraven på att ytterligare utveckla samordning och samarbete mellan kommuner och mellan kommuner och landstinget ökar. För att konkretisera inriktningen av verksamheten har styrelsen formulerat ett antal övergripande mål för mandatperioden vilka justeras årligen i takt med 4 att resultat uppnås eller att nya erfarenheter vunnits. För 2015 har följande övergripande mål formulerats: Ö 1: Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt Detta ska uppnås genom att förbundet: Utvecklar dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med riksdagspolitiker, med den framtida Region Norrbotten m fl Tillhandahåller kontinuerlig kunskapsutveckling Tillhandahåller resurser för politikers och tjänstepersoners deltagande Genom att kommunerna: Aktivt medverkar på olika arenor som förbundets representant (t e x Europaforum Norra Sverige, Samverkansberedningen och Tillväxtberedningen) Utvecklar den interna dialogen kring de gemensamma kommunalregionala frågorna och därmed bidra till ett mer dynamiskt samarbete Ö 2: Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet Detta ska uppnås genom att förbundet: fungerar som förmedlande länk mellan kommunerna och universiteten och andra kunskapsmiljöer i regionen och landet utvecklar rollen att vara ett nav i en regional stödstruktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och mellan de kommunala verksamheterna i länet erbjuder, både fysiskt och webbaserat, föreläsningar, seminarier, workshops och andra former för kunskapsbildning och kunskapsspridning erbjuder metodstöd, konsultation och handledning av forsknings- och utvecklingsarbeten och utvärderingar Genom att kommunerna: Utvecklar sin interna kompetens att efterfråga och använda forskningsbaserad kunskap samt skapar förutsättningar för systematisk kunskapsutveckling och lärande i enlighet med en evidensbaserad praktik, d v s baserat på en sammanvägning av vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och medborgarnas önskemål" Ö 3: Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen. Detta ska uppnås genom att förbundet: Följer och stödjer det samarbete som sker inomregionalt inom utbildningsområdet Bidrar till kompetensutveckling och ett utvecklat samarbete inom utbildningsområdet Omvärldsbevakar, informerar, ger kunskap samt initierar samarbeten inom introduktionsinsatserna och inom integrationsområdet i sin helhet 5 Bidrar till att kommunernas attraktivitet som arbetsgivare ökar, genom att bland annat ta del av och ”regionalisera” SKL;s satsning på kommunerna som ”attraktiva arbetsgivare” Genom att kommunerna: Delger kommunvisa kompetensförsörjningsplaner – Utvecklar samarbetet inom utbildningsområdet med målet att det på sikt (år 2020) får vara högst 10 % av 18-24-åringarna som inte avslutat gymnasiestudierna eller fortsatt sina studier samt att andelen 30-34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning uppgår till minst 45 % Ö 4: Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser för bättre samhällsservice. Detta ska uppnås genom att förbundet: Aktivt och systematiskt driver, utvecklar och stödjer samtal mellan medlemmarna med målsättningen att nå samsyn och samförstånd kring vad, hur och vilka som ska delta i olika samarbeten, hur de gemensamägda bolagen ska styras, utvecklingsarbeten inom ramen för eNämnden mm Deltar på andra kommunala samverkansarenor och utgör bryggan mellan olika kommuners engagemang för att öka samverkan med varandra Genom att kommunerna: Väcker och driver mellankommunala samarbeten Bjuder in kommunförbundet som observatör i dessa forum för samarbete Ö 5: Öka användandet av modern teknik i verksamheterna till nytta för invånare, personal och beslutsfattare Detta ska uppnås genom att förbundet: Stödjer implementeringen av intentionerna i Regional Digital Agenda, Strategin för eSamhället och andra nationella strategier för e-utveckling. Därvid ska förbundet bland annat arbeta för en sammanhållen IT-strategi för. Samordnar aktiviteter med eNämnden, IT Norrbotten och andra aktörer inom sakområdet Genom att kommunerna: Implementerar intentionerna i Regional Digital Agenda och Strategin för eSamhället Ö 6: Verka för ökad jämställdhet i kommunerna Detta ska uppnås genom att förbundet: Omvärldsbevakar, samordnar nätverk och genomförs utbildningar för att stödja implementeringen av principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMRdeklarationen (The Council of European Municipalities and Regions). Synliggör de nationella politiska målen och de regionala strategierna och programmen för att få genomslag för arbetet 6 Genom att kommunerna: Implementerar principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMR- deklarationen Följer implementering och uppföljning av jämställdhetsarbetet i Norrbotten, för en bättre helhetsbild 1.3 Strategiska områden Ovanstående inriktning och övergripande mål ska förverkligas genom ett samlat och processinriktat arbetssätt med medlemmarna inom nedanstående områden: Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn och utbildning Miljö- och samhällsbyggnad FoUI Norrbotten Det finns, utöver de strategiska områdena, ett antal sakområden som är speciellt betydelsefulla där Kommunförbundet Norrbotten ska vara en aktör på regional nivå. Kultur, folkhälsa och samverkan mot våld är exempel på sakområden där förbundet kan bidra påtagligt genom att samordna insatser och företräda kommunerna. 3. Uppgifter 3.1 Hållbar tillväxt och utveckling Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i det regionala strategiarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Syftet är att samhandla och prioritera resurser i det regionala tillväxtarbetet. Inom det regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna. Sammanhållningspolitiken, med fokus på Europa 2020 samt den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 utgör grund för den regionala utvecklingsstrategin. Det är viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och aktiv roll i allt strategiarbete och är med och påverkar på olika nivåer utifrån en gemensam politisk plattform. Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka politiska ställningstaganden på EU- nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för ut- 7 veckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Areas, med fokus på våra utmaningar och tillgångar samt vår investering till det europeiska mervärdet. Den extra allokeringen i form av gleshetsbonusen är en viktig resurs i regionens utvecklingsarbete. EU- kommissionen vill se konkreta argument och analysunderlag varför NSPA-området behöver gleshetsbonusen. Ambitionen är att nu genomföra en gemensam OECD-studie som ett viktigt verktyg i påverkansarbetet för bibehållande av gleshetsbonusen. OECD-studien ska påvisa nyttoeffekten samt en legitimitet för argumentationen från norra Sverige och norra Finland. Vår närhet till Arktis är en fördel i argumentationen då EU har starkt intresse för arktiska frågor och har för avsikt att ta fram EU:s strategi för Arktis. Förbundets styrelse och ansvarig tjänsteman ska genom sin representation i bland annat det Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet och Tillväxtberedningen bidra till att åtgärder och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet med prioriteringarna i RUS förverkligas. Detsamma gäller för andra betydelsefulla strategier. Angelägna områden för kommunerna är förverkligande bl.a. av den regionala digitala agendan och den regionala klimat- och energistrategin. Åtgärder inom energistrategin syftar bl.a. till effektivt nyttjande av förnybara energikällor och energieffektivisering för utveckling av ett hållbart samhälle. Andra samarbeten och satsningar som är betydelsefulla är den upprättade avsiktsförklaringen mellan de kommunala näringslivskontoren och Luleå Tekniska Universitet, avseende LTU:s engagemang i kommunerna för att stötta enskilda företag som vill utveckla produkter/tjänster. Tillika är de satsningar som görs för att förbättra investeringsfrämjande arbete i regionen och kommunerna viktiga för att möjliggöra för investerare och nya etableringar; som exempelvis datacenter. Indikatorer Kommunikation och beslut inom Tillväxtberedningen banar väg för att de politiska prioriteringarna får genomslag i det regionala partnerskapets arbete genom RUS och andra strategier. Påverkan på EU; s sammanhållningspolitik genom strategiarbete på nationell, makroregional och EU-nivå och tydliggörande av det mervärde regionen bidrar med. Strukturfondspartnerskapet är tydligt i sina prioriteringar så att satsningar görs i enlighet med de beslutade tillväxt- och utvecklingsområdena i RUS. Norrbotten är en regional aktör i strategiska allianser nationellt och internationellt. Kommunerna bidrar till förverkligandet av regionala digitala agendan och den regionala klimat- och energistrategin. Nyckelaktiviteter Ledamöter i Tillväxtberedningen och Regionala Partnerskapet deltar på möten och aktiviteter med fokus på regionala tillväxtfrågor.(Ö1) Aktivt delta i arbetet med genomförandet av RUS, den regionala innovationsstrategin och den regionala digitala agendan samt i genomförandearbete för nyttjande av strukturfonder och Interreg program.(Ö1) (Ö2) (Ö3) (Ö4) (Ö5) (Ö6) Aktivt verka för en kunskapsuppbyggnad om arktiska frågor till nytta för regionen. (Ö1) 8 Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna.(Ö4) Stimulera och samordna gemensamt utvecklingsarbete inom nätverket näringslivschefer.(Ö4) Genomför ”Norrbottenskonferensen” för bred politisk delaktighet. (Ö1) Delta på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och tillväxt. Nationellt forum som är regeringens dialog med regionala politiker om tillväxtpolitiken. Nordkalottrådet är exempel på en Nordisk arena inom Barentsområdet. (Ö1) Delta inom Europaforum Norra Sverige i aktiviteter för att påverka samt genomföra konferenser och uppvaktningar på europeisk-, nationell- och regional nivå för att stärka regionens konkurrenskraft. (Ö1) Argumentera för NSPA (Northern Sparsely Populated Area) dvs. delta i aktiviteter för att synliggöra den politiska positionen för området i olika sammanhang på EU- och nationell nivå exempelvis genom OECD-studien.(Ö1) Stödja och utveckla Sweden/Emelia-Romagna nätverket för att främja transnationellt samarbete/projekt i kommunerna.(Ö1) (Ö4) Fortsätta stödja processen med det regionala energistrategiarbetet i kommunerna samt nyttja Nenets resurser för bl.a. projektriggning för att supporta kommunerna.(Ö4) Vidtagna åtgärder Deltagit i Regionala Partnerskapet och i Tillväxtberedningen för förverkligande av regionala strategier samt prioriteringar. Ansvarig tjänsteperson är aktiv i Regionala Partnerskapets beredningsgrupp och ordförande ingår i tillväxtutskottet. Under första halvåret har det varit fokus på arbetet med uppstart av strukturfondsprogram och regionala handlingsplaner inom sociala fonden och landsbygdsprogrammet. Samt deltagit vid politikerdialog om framtida Nationellt forum med Näringsdepartementet. Skrivelse från tillväxtberedningen gällande politisk representation i nationellt forum och dialogen med regeringen om den regionala tillväxtpolitiken. Skrivelse från tillväxtberedningen avseende akut kapitalförstöring av statliga, EU- och kommunala skattemedel gällande fiberinfrastrukturen. Deltagit aktivt i Europaforum Norra Sveriges arbete för påverkan på EU arenan i nära samarbete med vårt North Sweden kontor i Bryssel. Europaforum Norra Sverige har gjort en utvärdering av hur regionala politiker getts möjlighet att vara involverade i strukturfondsarbetet i Sverige. Påbörjat arbetet med OECD-studien tillsammans via NSPA vilken syftar bl.a. att förbättra argumenten för att bibehålla den extra allokeringen (gleshetsbonusen) kopplat till våra möjligheter, utmaningar och närheten till Arktis. Deltagit i arktiskt forum, ett samarbete med UD som ansvarar för arktiska frågor, via tillväxtberedningen med syfte att utveckla dialogen mellan nationell och regional politiskt nivå för att stärka Sveriges position i arktiska frågor och öka tillväxten i svenska delen av Arktis. Tillsammans med Luleå kommun genomfört ett styrelsemöte i februari inom Sweden-Emilia samarbetet (SERN). Deltagit på generalförsamlingen och lyft initiativ från Norrbotten för att utveckla projekt inom Sweden Emilia Romagna samarbetet. 9 Deltagit i arbetet kring revidering av klimat-miljö-energi strategin samt ett nytt åtgärdsprogram som Länsstyrelsen ansvarar för. Genomfört träffar med näringslivs/tillväxtchefer. Deltagit i aktiviteter med Företagsbron för att utveckla samarbetet mellan LTU och kommunernas näringslivskontor. 3.1.1 Infrastruktur Tillgång till bra kommunikationer är avgörande för länets tillväxt och utveckling. Därför är väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet, sjöfart och IT-kommunikationer likväl som bra flygförbindelser avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Fortsatta satsningar på Norrbotniabanan och Botniska korridoren (BK) med koppling till Northern Axis ska särskilt uppmärksammas. Tillväxtberedningen ska arbeta för gemensamma ställningstagande och prioriteringar i transport- och infrastrukturfrågor för att än mer argumentera kraftfullt för infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige. Indikatorer Samordnat agerande för genomförande av för regionen avgörande infrastruktursatsningar. Regionen får genomslag för mer resurser till ett utvecklat sammanhållet hållbart transportsystem. Agerande och nyttjande att BK ingår i Core Network inom TEN-T programmet. Stödja verksamheten vid kollektivtrafikmyndigheten. Nyckelaktiviteter Samordna och påverka genom remissyttranden avseende infrastruktur. (Ö1) Bevaka och påverka genom ställningstagande i kommunikationsfrågor som får konsekvenser för regionen. (Ö1) Aktivt stödja arbetet för Norrbotniabanan samt att regeringen utser en förhandlingsperson.(Ö1) Delta i olika aktiviteter för att påverka regeringen tillsammans med andra aktörer för investeringar i Botniska korridoren och malmbanan som ingår i transportnätet (Core Network) inom TEN-T. (Ö1) Aktivt påverka konsultationer samt grönböcker på EU nivå i angelägna frågor för länet. (Ö1) Bevaka och agera via North Sweden och Europaforum när EU-kommissionen föreslår nya riktlinjer inom infrastrukturområdet som exempelvis tidigare statsstödet till regionala flygplatser. (Ö1. Delta i processer och aktiviteter med kollektivtrafikmyndigheten. (Ö1) Vidtagna åtgärder Deltagit via tillväxtberedningen och agerat i transport- och infrastrukturfrågor. Yttrande från tillväxtberedningen över Trafikverkets remiss ”funktionellt prioriterat vägnät”. 10 Skrivelse, aktiviteter från tillväxtberedningen till Trafikverket, infrastrukturministern och näringsministern avseende brutet löfte om spårbyten mellan Boden och Bastuträsk. Via Europaforum Norra Sverige lämnat synpunkter om EU:s halvtidsutvärdering av vitboken för transportsystemet och genomförandet av TEN-T stomnät 2030. Bevakat och agerat genom North Sweden för förverkligande av TEN-T, Core-Network. Aktiviteter har genomförts för att sprida kunskap om behovet av Bottniska korridoren och Luleå hamn. North Sweden anordnade ett högnivåmöte för företrädare från politik och industri i Norrbotten och Västerbotten med Pat Cox, samordnare för stomnätskorridoren SkandMed, den 3 juni i Köpenhamn. Fokus var regionens befintliga transportinfrastruktur och behov med koppling till Northern Axis och TEN-T samt att förlänga stomnätskorridoren för att omfatta den Botniska korridoren på såväl svenskt som finsk sida. Tillväxtberedningen följer och stödjer aktiviteter kring Norrbotniabanan och TEN-T ansökan. Följer och deltar i samarbete med regionala kollektivtrafikmyndigheten. 3.2 Socialtjänst Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen har särskilt framhållit värdet av insatser inom nedanstående områden. 3.2.1 Barn och ungdomar Barns förutsättningar att lyckas i livet påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. För att stärka samhällets möjligheter att verka stödjande för barn och unga, krävs att de inblandade aktörerna samverkar. Norrbottens kommuner och landsting har en överenskommelse om samverkan – Norrbus. Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. För att kunna ge barnen ett bra stöd, använda resurserna effektivt och säkra tillgången till adekvata insatser bör kunskapen om vårdens innehåll och effekter öka. Det är också viktigt att lyfta barns brukarmedverkan. Indikatorer Samverkansdialogen mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting har utvecklats. Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. 11 Den systematiska uppföljningen av insatser för barn och unga har utvecklats. Samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin har utvecklats så att barn med behov får stöd och insatser så tidigt som möjligt. Kommunerna arbetar med att höja kvalitén på insatser för barn och unga. Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för förtroendevalda och chefstjänstemän inom barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2) Utveckla brukarmedverkan i barn och unga verksamheten. (Ö2) Förbättra systematisk uppföljning för området. (Ö2) (Ö5) Förankra och aktivt stödja Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan med landstinget och barn och utbildning. (Ö4) Läkarundersökningar. (Ö4) Förankra, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2) (Ö4) (Ö5) Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. (Ö4) Samordna kompetensutveckling av länets socialtjänstpersonal inom barn och unga. (Ö3) Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Kurs och konferensverksamhet kring regelverk, olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö4) (Ö2) (Ö6). Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis traumatiska upplevelser. (Ö2) (Ö3) Vidtagna åtgärder: Ständig dialog pågår med landstinget för att ytterligare förbättra samverkansområdet barn och unga. Arbete pågår med barns delaktighet och inflytande, bl.a. en gemensam handlingsplan för patient och brukarmedverkan tillsammans kommun och landsting pågår samt information och dialog med nätverk i samarbete med FoUI. Dialog med olika nätverk för att informera och ta del av kommunernas behov av utveckling inom området barn och ungdom genomförs. Arbete med systematisk uppföljning pågår t.ex. Barns behov i centrum (BBIC), öppna jämförelser och andra alternativ för verksamhetsuppföljning. Implementering av den gemensamma överenskommelsen ”Norrbus” pågår utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov. Ett gemensamt nätverk skola, socialtjänst och landsting finns. Kompetenssatsning i samarbete med Umeå Universitet om fyra 7,5 hp kurser för den sociala barn och ungdomsvården är planerad och utbildningarna pågår samt samtalscirklar för yrkesintroduktion; LuMo. Utbildningsdagar inom barn och unga området genomförs samt nätverk för erfarenhetsutbyte genomförs för olika professioner. 12 3.2.2 Samverkan inom stöd, omsorg och vård (mitt i livet, äldre ) Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från den enskildes individuella behov. Det är viktigt att ta vara på erfarenheter och utveckla kunskaper och som stärker och ökar förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar i alla åldrar och äldre till ett mer meningsfullt liv. Den enskilde, anhörige/närstående är medskapare av insatserna. Det är viktigt att lyfta enskildes kunskap samt finna former för samverkan kring dennes aktiviteter. En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer är viktigt. Styrning och ledning över huvudmannagränser börjar finna former. Det finns en struktur och gemensamma överenskommelser/handlingsplaner har upprättas. Det finns ett uppbyggt samarbete med Luleå tekniska universitet och Umeå universitet kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Avsikten är att höja kvalitén på studenternas praktik och knyta verksamhetsområdena närmare universiteten. Indikatorer Samverkansdialogen i den gemensamma samverkansberedningen inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting har utvecklats. Insatserna i verksamheterna bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. Samverkan har utvecklats så att enskilda med behov från flera vård- och omsorgsgivare får samordnade verkningsfulla stöd, omsorgs och vårdinsatser. Mål och mått för avgränsande gemensamma uppföljningsområden mellan kommun och landsting är fastställda. Dialogen i länet om samverkansformer kring behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med personer som har behov av insatser från båda huvudmännen har förbättrats. Dialogen om gemensamma former för kompetensutveckling för personal inom socialtjänsten har utvecklats. Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för ledamöter i beredningar och chefstjänstemän för socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2) Stödja socialtjänstens arbete med att utveckla former för att stärka brukarens inflytande. bl.a. med att förankra strategin för brukar- och patientmedverkan. (Ö2) Stödja och stimulera länets kommuner i verksamhetsutvecklings, förbättrings och kvalitetsarbete. (Ö4) (Ö3) Utreda behovet av en gemensam myndighetsjour. (Ö4) Förbättra systematisk uppföljning för de olika verksamhetsområdena. (Ö2) (Ö5) Förankra överenskommelserna/handlingsplaner i länets alla kommuner i samverkan med landstinget. (Ö4) (Ö2) 13 Förankra och aktivt stödja socialtjänstens arbete med strategin bättre liv för sjuka äldre. (Ö4) (Ö5) (Ö2) Förankra, implementera, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2) (Ö4) (Ö5) Följa utvecklingen av avvikelserapporteringen inom områdena. (Ö4) I samarbete med landstinget förbättra IT-system för utskrivningsklara personer. (Ö5) Genomföra nätverksträffar för förtroendevalda och anställda för erfarenhetsutbyte. (Ö4) (Ö6) (Ö2) Genomföra kurser och konferenser i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö6) (Ö2) Vidtagna åtgärder: Den politiska samverkansberedningen har genomfört gemensamma sammanträden samt temadag kompetensförsörjning en gemensam utmaning. Kontinuerliga möten med landstingets chefer och socialchefer med fokus på samverkan kring gemensamma utvecklingsfrågor genomförs. Arbete med en gemensam handlingsplan för patient och brukarmedverkan för landsting och kommuner pågår. Arbete pågår med att etablera ett gemensamt beroendecentrum med kompetensstöd. tillsammans med brukarrådet LEVA. En gemensam strategi och handlingsplan mellan kommuner och landsting är fastställd för arbetet med bättre liv för sjuka äldre. Förbättringsarbete ”Trygg hemma” pågår för att stärka samarbetet inom hemtjänst, hälso- och sjukvård i ordinärt boende och primärvård. Webbutbildning i geriatrik pågår. Utbildningsinsatser i utveckling av behovsinriktat och systematiskt arbetssätt inom området Äldres behov i centrum (ÄBIC) pågår. Utbildningsinsatser för personal i etik, lagstiftning och bemötande pågår inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa, är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området) är en uppföljning av den gemensamma överenskommelsen kring psykisk ohälsa genomförd och en handlingsplan är upprättad. Planering pågår med en ansökan om en YH-utbildning inom området funktionsnedsättningar genom vuxenutbildningen i Luleå tillsammans med kommunerna i Norrbotten. Arbete pågår med att komma igång med utbildning av personal i delaktighetsmodellen inom området funktionsnedsättningar i samarbete med FoUI. Avtal om köp av dietisttjänst till särskilda boenden mellan kommun och landsting är upprättad och beslutad. En gemensam utvecklingsgrupp kommun, landsting är tillsatt för att följa utvecklingen av ansvarsfördelningen för hälso- och sjukvården i ordinärt boende. Arbete pågår tillsammans med landstinget kring samverkansavtal hjälpmedel och förbrukningsmaterial. 14 Utredningen skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn är genomförd och beslutad. Möten för erfarenhetsutbyte är genomfört med flera olika professioner Utbildningsinsatser genomförs i tillämpningen av samordnad individuell plan (SIP) samt i IT-systemet Meddix öppen vård. Omskrivning pågår av Meddix SVP och öppen vård till Lifecare. Kurser och konferenser genomförs inom olika verksamhetsområden. 3.2.3 Missbruks- och beroendevården i utveckling Staten har sedan 2008 stöttat kommuner och landsting i utveckling av missbruks- och beroendevården genom överenskommelser med SKL och genomförande av utvecklingsprojektet "Kunskap till Praktik". Sedan 2012 har detta utvecklingsarbete fokuserat på familjeperspektiv i missbruksoch beroendevården. Norrbotten har varit med i utvecklingsarbetet sedan 2008 och medverkade också i den stora kartläggning som SKL genomförde 2012 av föräldrar i missbruks- och beroendevården. Under utvecklingsarbetet har Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med kommunerna och landstinget arbetat fram ett koncept för kompetensutveckling för personal som möter personer med riskbruk, missbruk och beroende i sin yrkesroll. Detta ingår som ett kontinuerligt inslag i kommunförbundets kurs och konferensverksamhet. I Norrbotten finns väl uppbyggda strukturer för samverkan och informationsutbyte genom flera nätverk bestående av kontaktpersoner som representerar missbruksvården i kommuner och landsting. Kommunförbundet avser att fortsatt ge stöd i utveckling av samverkan mellan huvudmännen, arbeta med samordnade insatser, integrerade verksamheter, brukarmedverkan och en långsiktig lösning för kompetensutveckling samt att stödja barn och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Utmaningar inför 2015 2010 inträdde en ny lag inom HSL (hälso- och sjukvårdslagen) där författningen säger att minderåriga barn till patienter har rätt att få information, råd och stöd från den som behandlar förälders sjukdom. I lagen framgår tydligt att barns rättigheter gäller om föräldern har en psykisk funktionsnedsättning, missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande droger eller oväntat avlider. Både kommun och landsting har lyft osäkerheten kring att samtala med barn då man anser att man saknar den kompetensen som krävs. BRA-samtal är ett verktyg för att öka kompetensen i hur man kan samtala med barn. Under 2015 avser kommunförbundet att erbjuda verksamheterna utbildning i BRA samtal via Kommunförbundet. Reviderade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. De reviderade riktlinjerna är nu publicerade i en preliminär version. Det är en revidering av 2007 års nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom missbruks- och beroendevården. Riktlinjerna kommer att publiceras under 2015 i slutlig version. Behoven av ytterligare kompetensutveckling och samlade utbildningsinsatser är stort i länet, framförallt när det gäller flera av 15 de rekommenderade psykosociala behandlingsmetoderna som har lyfts fram i de nya (preliminära) riktlinjerna från Socialstyrelsen. Indikatorer Kommunförbundet bevakar kommunernas intressen i uppbyggnad av den länsgemensamma beroendeenheten/kompetenscentrum. Tillsammans med kommunerna och beroendeenheten utforma och organisera det kompetensstöd som verksamheterna behöver utifrån bl.a. Socialstyrelsens reviderade nationella riktlinjer. Få till en kontinuerlig BRA utbildning i Kommunförbundets kursutbud Nyckelaktiviteter (Ö2) (Ö4) Nätverksmöten Regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen, brukarråd samt andra berörda aktörer.(Ö4) Kommunförbundet erbjuder fortsättningsvis metodutbildning genom Kurs och konferensverksamheten. Finansiera utbildning av metodutbildare i BRA-samtal Kommunförbundet stödjer brukarrådet LEVA, samt stödjer brukarrådet i genomförandet av en brukarstyrd brukarrevision. Intressebevakning och spridning av information Vidtagna åtgärder: Medverkan i planeringsgruppen för det nationella nätverket för Missbruk och beroendevård i landsting och kommuner och som stöds av SKL. Deltar i de nationella nätverksträffarna för erfarenhetsutbyte och dialog enligt ovan (SKL). Ett regionalt nätverksmöte genomfört under våren, ett ytterligare planerat för hösten. Ingår i det regionala samverkansarbetet tillsammans med länsstyrelsen Norrbotten och Norrbottens läns landsting och medverkat i flertalet nätverksmöten i riskbruksnätverket (ANDTstrategin som grund) föräldrastödsnätverket Kurs och konferensverksamheten; Flertalet metodutbildningar genomförda främst riktade till de som arbetar i beroendevård, men även de som möter personer med denna problematik i andra sammanhang. Med stöd av Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning (CAN) har Kommunförbundet utbildat 5 personer i länet i föräldrastöd i missbruks- och beroendevården, dessa kommer också att ingå i den kompetensplattform vi har för metodstöd på förbundet. Under september genomförs första BRA-utbildningen i länet och utbildning av utbildare i metoden. I oktober genomförs en stor föräldrastödskonferens för politiker och chefer i samverkan med Norrbotten Läns Landsting och Länsstyrelsen Norrbotten Deltagande i brukarrådet LEVAs möten vid fem tillfällen Stöttat brukarrådets genomförande med en brukarstyrd brukarrevision av ett boende i Piteå 16 3.3 Barn- och utbildning Inom Barn- och utbildningsområdet finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta kring. Det som främst påverkar förutsättningarna för en hög kvalitet inom barn- och utbildningsområdet under de kommande åren är förmågan att implementera det stora antalet skolreformer, tillgången till behöriga lärare, förändringen av elevvolymer och konkurrensen från de fristående skolornas etableringar. Alla som arbetar inom barn- och utbildningsområdet behöver vara i nära kontakt med forskning och utveckling. Forskningen behöver därför få ta större plats i verksamheterna för att bland annat eleverna bättre ska kunna nå målen. När relevant forskning finns, sprids och används i verksamheterna, då vilar skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Styrelsen har särskilt framhållit värdet av insatser inom nedanstående områden: 3.3.1 Barn och ungdomar Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser för barn och unga i behov av särskilt stöd behöver ständigt utvecklas. Indikatorer Samverkansdialogen mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting har utvecklats. Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap. Den systematiska uppföljningen av insatser för barn och unga har utvecklats. Samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin har utvecklats så att barn med behov får stöd och insatser så tidigt som möjligt. Kommunerna arbetar med att höja kvalitén på insatser för barn och unga. Nyckelaktiviteter Samverkansdagar för förtroendevalda och chefstjänstemän inom barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2) Utveckla brukarmedverkan i barn och unga verksamheten. (Ö2) Förbättra systematisk uppföljning för området. (Ö2) (Ö5) Förankra och aktivt stödja Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan med landstinget och barn och utbildning. (Ö4) Läkarundersökningar. (Ö4) Förankra, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2) (Ö4) (Ö5) Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. (Ö4) Samordna kompetensutveckling av länets socialtjänstpersonal inom barn och unga. (Ö3) 17 Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Kurs och konferensverksamhet kring regelverk, olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö4) (Ö2) (Ö6) Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis traumatiska upplevelser. (Ö2) (Ö3) Vidtagna åtgärder: (se 3.2.1.) Ständig dialog pågår med landstinget för att ytterligare förbättra samverkansområdet barn och unga. Arbete pågår med barns delaktighet och inflytande, bl.a. en gemensam handlingsplan för patient och brukarmedverkan tillsammans kommun och landsting pågår samt information och dialog med nätverk i samarbete med FoUI. Dialog med olika nätverk för att informera och ta del av kommunernas behov av utveckling inom området barn och ungdom genomförs. Arbete med systematisk uppföljning pågår t.ex. Barns behov i centrum (BBIC), öppna jämförelser och andra alternativ för verksamhetsuppföljning. Implementering av den gemensamma överenskommelsen ”Norrbus” pågår utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov. Ett gemensamt nätverk skola, socialtjänst och landsting finns. Utbildningsdagar inom barn och unga området genomförs samt nätverk för erfarenhetsutbyte genomförs för olika professioner. 3.3.2 Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden En skola i utveckling präglas av kompetens och goda kunskaper om förutsättningarna att bedriva en skola med hög kvalitet. Detta förutsätter samarbete inom kommunerna och över kommungränserna i Norrbotten. Vi ska bidra till att samverkansdialoger genomförs och att det stora antalet skolreformer blir kända i kommunerna samt ge råd och stöd i implementeringsarbetet. Därutöver ska vi delta i byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv. Ytterligare fokus ska sättas på studie- och yrkesvägledningen. Våra ungdomar ska möta ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan med hög kvalitet. Vi ska bidra till dialog om gemensamma lösningar kring samverkan om gymnasieutbildningar. Samarbetet måste utvecklas än mer för att vi ska optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Indikatorer Ökad dialog i länet om samverkansformer inom grund- och gymnasieskolan, samverkansavtal mm. Ökad kompetens om styrdokumenten i förskola/skola. Ökad medvetenhet inom skolan om vikten av en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Ökad medvetenhet i skolan om kunskaps- och demokratiuppdragets betydelse för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Ökad medvetenhet om studie- och yrkesvägledningens betydelse. 18 Ökad grad av identifiering av ungdomar som inte börjar eller lämnar gymnasieskolan Nyckelaktiviteter Samverkans- och dialogkonferenser efter behov i länet.(Ö1) (Ö2) Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom förskola/skola.(Ö2) Bidra i utvecklingen av FOUI i skolan, en miljö för att stimulera och stödja ett vetenskapligt förhållningssätt inom skolan. (Ö2) Bidra i utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen i Norrbotten.(Ö3)(Ö5) Bidra till ökade kunskaper om kommunernas aktivitetsansvar för de ungdomar som inte börjar eller lämnar gymnasieskolan samt ökad samverkan mellan berörda aktörer/huvudmän. (Ö3) Vidtagna åtgärder: Nätverksmöte om aktuella skolfrågor med skolchefer och skolpolitiker från länets samtliga kommuner Ett antal samverkans- och dialogkonferenser i olika nätverksgrupper har genomförts i syfte att öka samverkan i länet. Ex. med skol-, elevhälso-, gymnasie- och vuxenutbildningschefer. Kurser och konferenser har genomförts om aktuella reformer och styrdokument ex ”En skola på vetenskaplig grund” i samverkan med FoUI. Konferenser i samverkan inom Kommunförbundet med koppling till barn och utbildning, t.ex. om barn och våld, kompetensförsörjning m.m. Planering av länsgemensam 5-dagars utbildning under hösten 2015 i utredningsmetodik, för kvalitativa läs- och skrivutredningar i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Utbildningen kopplad till överenskommelsen med NLL vad gäller ansvarsfördelning och rutiner för remisser till Länslogopedin. Vaccinationsöverenskommelse mellan länets Norrbottens kommuner och Norrbottens Läns Landsting. Ansvarsfördelning och rutiner i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer och nationella vaccinationsprogram. Initierad samverkan mellan Kommunförbundet och Landstinget för att skapa länsgemensam ansvarsfördelning och rutiner när det gäller samarbetet mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och länets skolor. Aktuella utredningar/kartläggningar är t.ex. Skoldatatekets framtid vid förändrade förutsättningar och Naturbruksprogrammets framtid i Norrbotten. Bevakning av det fortsatta reformarbetet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Skolverket. Genomfört kompetensutvecklingsinsatserför länets studie- och yrkesvägledare i samverkan med Skolverket och Arbetsförmedlingen. Fortsatt utveckling av projektet Kompetensplattform Norrbotten (i samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting) där fokus är på kommunernas aktivitetsansvar dvs. de ungdomar som inte påbörjar eller fullföljer gymnasieskolan. 3.3.3 Eftergymnasial utbildning Vi verkar för en utvecklad vuxenutbildning genom samarbete mellan olika parter/aktörer i Norrbotten. Våra studerande ska möta ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Vi ska genom samverkan med näringsliv och övriga myndigheter bidra till att möta efterfrågan på kompetens i länet. Samver- 19 kan måste utvecklas än mer för att optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Därutöver behöver vuxenutbildningen koppla sina resultat till en ökad medvetenhet om forskning och beprövad erfarenhet på området samt sätta fokus på vägledningens betydelse. Indikatorer Utvecklad dialog om vuxnas lärande i länet. Ökad kompetens om styrdokumenten kring vuxnas lärande. Ökad kunskap om individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande. Ökad medvetenhet inom vuxnas lärande om vikten av en vuxenutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Ökad medvetenhet om vägledningens betydelse Nyckelaktiviteter Dialogmöten/nätverksmöten i samtliga samverkansområden i länet utifrån behov. (Ö1) Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom vuxnas lärande. (Ö2) Bidra i utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande (Ö3) Bidra till ett ökat fokus på skolans roll i kompetensförsörjningsfrågor.(Ö3) Bidra i utvecklingen av FOUI i skolan, en miljö för att stimulera och stödja ett vetenskapligt förhållningssätt inom skolan. (Ö2) Bidra i utvecklingen av studie och yrkesvägledningen i Norrbotten. (Ö3) (Ö5) Vidtagna åtgärder: Nätverksmöte om aktuella skolfrågor med skolchefer och skolpolitiker från länets samtliga kommuner Genomförd dialog- och samverkanskonferens för Norrbottens kommuner om Vuxnas lärande i samverkan med Skolverket, SKL och Utbildningsdepartementet. I nätverket för Vuxnas lärande fokuseras på samverkansfrågorna och de olika myndigheternas och kommunernas uppdrag och ansvar för eftergymnasial utbildning. I samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Luleå tekniska universitet m.fl pågår planering för dialog kring utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers behov av kompetensutveckling och näringslivets behov av kompetensförsörjning. Dialog med länets studie- och yrkesvägledare om kompetensutvecklingsinsatser ex i samverkan med UHR och Arbetsförmedlingen. Fortsatt utveckling av projektet Kompetensplattform Norrbotten ( i samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting) där fokus är på kommunernas aktivitetssansvar dvs. de ungdomar som inte påbörjar eller fullföljer gymnasieskola. Bevakning av nya reformer för den eftergymnasiala utbildningen. 20 3.4 Miljö och samhällsbyggnad Miljö- och samhällsbyggnadsområdet omfattar verksamheter inom miljö, planering, byggande, kommunalteknik, klimat och energi samt räddningstjänst och krisberedskap. Genom ett utvecklat processarbete, ibland i tvärsektoriella nätverk, olika projektarbeten och utbildningar kommer Kommunförbundet Norrbotten att fokusera på följande delområden/aktiviteter det kommande verksamhetsåret. 3.4.1 Miljö Kommunerna har ansvaret för tillsynen enligt Miljöbalken. Arbetet är komplicerat med många utgångspunkter som kräver kompetens av skiftande slag. Kommunerna har här valt att börja en samverkan under namnet ”Miljösamverkan Norrbotten” Ett treårigt projekt där länsstyrelsen och 13 av 14 kommuner deltar. Redovisas under rubriken projekt. Inom vattenverksamheten skickar vattenmyndigheten nu ut förslagen till åtgärdsprogram för nästa planeringscykel på remiss till kommunerna. Remisstiden går ut 2015-05-01 och det är viktigt att kommunerna lämnar sina synpunkter på förslaget då det blir vägledande för vattenarbetet de kommande sex åren (2015-2021). Styrelsen har beslutat stödja Hållbarhetsveckan SEE ekonomiskt. SEE är en kampanjvecka som arrangeras av kommunerna, länsstyrelsen, landstinget, Kommunförbundet Norrbotten och Nolia med syfte att synliggöra det breda hållbarhetsarbetet i länet. Här finns möjligheten för kommunerna att presentera arbeten som redan är inarbetade i den kommunala vardagen men även nya satsningar. En ny mandatperiod påbörjas 2015 och för att våra politiker inom miljö- och byggnämnderna ska vara väl förberedda på sina uppdrag arrangerar vi en nyvaldsutbildning inom området. Indikatorer Förslaget till åtgärdsprogram inom vattenverksamheten är behandlat i kommunerna. Hållbarhetsveckan arrangeras hösten 2015 med medverkan av flertalet kommuner och Kommunförbundet Norrbotten. Politikerna i kommunernas myndighetsnämnder inom miljö- och bygg är väl förberedda för sitt uppdrag. Nyckelaktiviteter Träffar och seminarier för politiker och tjänstemän kring åtgärdsprogrammet för vatten genomförs tillsammans med vattenmyndigheten (Ö1) SEE-veckan planeras och vi identifierar tänkbar information och verksamhet som kan vara aktuell att redovisa från Kommunförbundet Norrbottens sida i SEE-veckan. (Ö1) Kommunförbundet Norrbotten och 4-kantskommunerna arrangerar nyvaldsutbildning för samtliga kommuner i länet inom miljö- och byggområdet. (Ö1) Vidtagna åtgärder Ett omfattande arbete i form av träffar för politiker och tjänstemän har genomförts av Vattenmyndigheten i samverkan med Kommunförbundet Norrbotten för att diskutera det kommande åtgärdsprogrammet för vatten. 21 SEE-veckan är planlagd och genomförs v. 38. Fredagen den 18/9 genomför Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med Landstinget ett seminarium i Vetenskapens Hus som visar på goda exempel på hållbarhetsarbete inom kommun och landsting. Den planerade utbildningen av nyvalda politiker har inte genomförts. Eventuellt sker detta senare under året. 3.4.2 Planering och byggande Några kommuner i Norrbotten står inför stora utmaningar vad gäller planering och byggande de kommande åren, medan andra lever i en verklighet bestående av befolkningsminskning och minskat samhällsbyggande. Tillsammans med länsstyrelsen arrangeras en rad aktiviteter för att hålla tjänstemän och politiker uppdaterade om nyheter och utvecklingstendenser inom plan- och byggområdet. Ett projekt syftande till bättre regional översiktsplanering kommer att sjösättas under det kommande året. Länsstyrelsen är sammanhållande med aktivt deltagande från kommunerna. En ny PBL-lag ska implementeras vilket kommer att kräva betydande informationsinsatser riktade till kommunerna. Nätverksträffar genomförs kontinuerligt för kommunernas tjänstemän inom området . Indikatorer Politiker och tjänstemän är väl insatta i ny lagstiftning och nya utvecklingstendenser inom planoch byggområdet. Planfrågor har fått ett forum för erfarenhetsutbyte. Tillsynen inom området har utvecklats. Kommunförbundet Norrbotten har en utökad dialog med kommunerna i länet inom plan- och byggområdet . Nyckelaktiviteter Plan- bygg- och bostadsdagarna (PBB) genomförs i september i samarbete med Länsstyrelsen (Ö1, Ö2) En omfattande utbildning genomförs för att implementera den nya PBL-lagstiftningen. (Ö1) I samband med PBB genomförs ett ”Planforum” för kommunernas tjänstemän inom området. (Ö4) Tillsynsforum för byggnadsinspektörer genomförs. (Ö4) Ett nätverk bestående av chefstjänstemän skapas. (Ö4) (Ö2) Vidtagna åtgärder Planeringen av årets plan, bygg och bostadsdagar är påbörjad och datumet är fastställt till den 18-19/11 Övriga aktiviteter inom området genomförs under hösten 22 3.4.3 Kommunalteknik Avfallsfrågorna diskuteras för närvarande intensivt på nationell nivå. Producentansvaret har utretts och den nya regeringen har signalerat en förändring där kommunerna blir ansvariga för insamlingsdelen av producentansvaret. Vid en sådan förändring kommer kravet på samverkan kommunerna emellan att öka. Hanteringen av parkeringstillstånd för rörelsehindrade är en komplicerad och tidskrävande uppgift för kommunernas gatukontor. Handläggande tjänstemän, som ofta är ensam i sin roll, utsetts för kritik som i värsta fall kan utvecklas till ett arbetsmiljöproblem. Erfarenhetsutbyte och nätverksarbete kan förbättra arbetssituationen för dessa handläggare. Indikatorer Kommunernas politiker och avfallsansvariga tjänstemän är väl insatta och förberedda på de förändringar som kan komma inom producentansvaret. Handläggningen av parkeringstillstånd har underlättats och arbetsmiljön förbättrats för ansvariga tjänstemän . Nyckelaktiviteter Seminariet Aktuell Avfallspolitik genomförs under mars månad där producentansvaret blir en dominerande punkt i programmet. (Ö1) Kommunförbundet Norrbotten arrangerar nätverksträff för tjänstemän i kommunerna som handlägger parkeringstillstånd. (Ö4) Vidtagna åtgärder Aktuell avfallspolitik genomfördes planenligt Nätverksträff kring parkeringstillstånd genomförs v. 42 3.4.4 Energi och klimat Länsstyrelsen är huvudansvarig för det övergripande regionala klimat- och energiarbetet. En klimatoch energistrategi har utarbetats med tillhörande åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet, som gäller till och ned 2015, har kommunerna sina största utmaningar i energieffektivisering av fastighetsbeståndet samt frågan om transporter som på olika sätt servar offentlig sektor på lokal nivå. Samtliga kommuner och landstinget äger Norrbottens Energikontor som på olika sätt utgör kommunernas resurs i arbetet med energi och klimatfrågor. Ett flertal projekt drivs av NENET där Kommunförbundet Norrbotten deltar i styrgrupper. Indikatorer Skolprojektet Futurize fortsätter enligt plan och kommer att avslutas till årsskiftet. En fortsättning på arbetet är etablerat i mer permanent form. Projektet Data4action som nu är i en uppstartsfas är sjösatt innan årsskiftet 14/15. Projektdeltagarna samarbetar genom energidatautbyte för hållbar energiplanering. 23 Nyckelaktiviteter Ett antal aktörer som är aktiva inom andra projekt liknande Futurize kommer att samlas för att arbeta för en mer permanent organisation kring LHU (lärande om hållbar utveckling). Här kopplar man ihop både akademi/forskning, myndigheter och andra aktörer som utifrån detta etablerar regionala centra. (Ö2) I Data4action skapas regionala workshops och europeiskt erfarenhetsutbyte om dataanalys och partnerskapmanagement. (Ö2) (Ö1) Utveckling sker av 12 regionala “one-stop-shop data center” för lokal och regional energi–och utsläppsinventering. (Ö2) Vidtagna åtgärder Futurize är avslutat och övriga aktiviteter fortsätter enligt plan under hösten 3.4.5 Räddningstjänst och krisberedskap Samhället utvecklas och blir mer komplext. Nya risker uppstår och samhället ställer större krav på kommunernas förmåga att kunna hantera trygghet, olyckor och kriser. Den kommunala räddningstjänsten är en viktig aktör både i det lokala och regionala perspektivet för en hållbar utveckling kring säkerhets- och trygghetsarbete. Samarbete är en nyckelfråga och det samarbetas väl redan idag i Norrbotten, dels mellan olika kommuner i Norrbotten men också med kommuner i angränsande län och länder. Detta samarbete är nu moget ett ta ett steg vidare. Lagstiftaren är tydlig i lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) att kommunerna och de statliga myndigheterna som ansvarar för räddningstjänst ska samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs (LSO 1 kap 6§). Kommunerna ska även ta till vara möjligheterna att nyttja varandras resurser för räddningstjänst (LSO 3 kap 7§). Indikatorer Länets 14 kommuner har upprättat avtal om samverkan för att effektivisera sin verksamhet. Nyckelaktiviteter Genom Kommunförbundet Norrbottens nätverk för räddningschefer arbetas ett avtal fram som sedan presenteras för Kommunförbundets styrelse. Styrelsen kan sedan rekommendera kommunerna att sluta avtalet. (Ö4) (Ö1) Vidtagna åtgärder Samverkansavtalet inom räddningstjänsten har behandlats av styrelsen, vilken rekommenderat kommunerna att teckna avtalet. 3.5 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten Vid Kommunförbundet Norrbotten finns fr o m januari 2014 en gemensam FoUI-miljö (forskning och utveckling/innovation). FoUI Norrbotten ska stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsbildning, kunskapsspridning och kunskapsanvändning inom de kommunala verksamheterna socialtjänst och utbildning / lärande samt i frågor som rör social hållbarhet. Det övergripande 24 målet är att FoUI ska bidra till att de kommunala verksamheterna utvecklas med hjälp av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet och att FoUI-miljön på så sätt ska vara ett stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort. Förutom att stimulera samverkan kring forskning, utveckling och innovation i länets kommuner ska FoUI-miljön skapa förutsättningar för verksamhets- och professionsutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom ska FoUI-miljön medverka till att styra in mot forskning och utveckling/innovation som utgår från kommunernas intressen och behov, baserat på såväl lokal uppföljning som på aktiv omvärldsbevakning. Det innebär att FoUI Norrbotten ska vara ett stöd för kommunerna i deras uppgift att tillhandahålla verksamheter med hög kvalitet för medborgarna. Ledord FoUI-verksamheten är att synliggöra, möjliggöra och nyttiggöra. 3.5.1 Strategiska forsknings- och utvecklingsområden Indikatorer Identifierat viktiga områden och strategier för forskning och utveckling utifrån kommunal verksamhet Skapat former för samverkan mellan akademin och kommunerna i syfte att identifiera forsknings- och utvecklingsprojekt Nyckelaktiviteter Analysera och avrapportera information från kommunbesöken i länet (Ö2) Hitta former för att arbeta vidare med resultaten från kommunbesöken tillsammans med företrädare för kommunerna (Ö2) (Ö4) Påbörja formuleringen av en programförklaring för FoUI:s långsiktiga arbete (Ö2) Undersöka olika former för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt (Ö2) Inrätta en tjänstemannasammansatt referensgrupp för FoUI-verksamhet inom skola och socialtjänst (Ö4) Kvartalsvisa möten mellan FoUI och utvecklingsstrategerna inom KF Rådet för kunskapsutveckling inom lärande, omsorg och vård (Ö2) Driva frågan om en avsiktsförklaring för samverkan mellan LTU och Kommunförbundet/ FoUI Norrbotten (Ö1) (Ö2) Samverka med LTU inom ramen för nya Centrumbildningen inom skolområdet (Ö2) Delta i samverkansnätverk med Lärarhögskolan/Umeå universitet, Mittuniversitetet/ RUNnätverket, LTU och Region Västerbotten (Ö2) Utveckla samarbetet med universiteten i syfte att skapa mötesplatser som t ex workshops, seminarier och dialoggrupper för verksamma i kommunerna och forskare (Ö2) (Ö4) Utveckla former för att matcha önskemål och behov från kommunerna med studenters uppsatser på C-nivå och högre (Ö3) (Ö2) 25 Vidtagna åtgärder Presenterat resultaten från FoUI:s kommunbesök vid ett antal möten och workshops; bl a för kommunchefer och förvaltningschefer vid länsträff i Piteå, för Rådet för Kunskapsutveckling (med repr från socialtjänst, skola, Landsting och universitet) samt för FoUI-utskottet Satt ihop en ledningsgrupp) med fyra förvaltningschefer från respektive socialtjänst och skola och kallat till första möte (24/8) Möten med Rådet för kunskapsutveckling inom lärande, omsorg och vård Möten med LTU om samverkan kring en eventuell centrumbildning inom skolområde Möten med Samverkansnätverket inom skola / utbildning tillsammans med Region Västerbotten Deltagit i möten med företrädare för LTU kring olika samverkansprojekt Inlett samarbete med forskare vid LTU/KKL och förskolan SPIRA i Luleå kommun inom projektet ”En spirande modell” Ingått som partner i beviljat Vinnova-projekt om Innovativ testmiljö för distansöverbryggande arbetssätt i skolan (iDAG-projektet)i samarbete med Lapplands Gymnasium och LTU Efterfrågat intresse hos kommunerna att engagera studentarbeten i verksamheterna Två möten med representanter från LTU kring samverkan om studentuppsatser Medverkat i planeringen av och deltagit på den nationella konferensen om ”Innovationer inom vård hälsa och omsorg” Deltagit på nationell HSS-konferens (Högskola och Samhälle i Samverkan) i Kalmar Deltagit på nationell konferens ”När kommunerna sätter forskningsagendan”; SKL och Vinnova m fl arrangörer Medverkat vid tre seminarier i Almedalen om att bygga hållbara FoU-miljöer; i samverkan med FoU Jönköping och FoU Välfärd Västerbotten 3.5.2 Kunskapsspridning Indikatorer Synliggjort och förmedlat forsknings- och utvecklingsresultat som främjar utvecklingen i de kommunala verksamheterna Nyckelaktiviteter Seminarieserie om aktuell forskning/färska avhandlingar, delvis webbsända (Ö2) (Ö5) Heldagskonferens om "skola på vetenskaplig grund" (Ö2) Arrangera ett inspirationsseminarium om Kommunikativt ledarskap i samarbete med länets personalchefer (Ö3) (Ö2) Utveckla kanaler för erfarenhets- och kunskapsspridning och omvärldsbevakning i from av blogg, nyhetsbrev etc. (Ö2) (Ö5) Utveckling av hemsidan (Ö2) (Ö5) 26 Arrangera en workshop om Folkhälsa med fokus på sociala investeringar i samarbete med hälsostrategen i Luleå, Utvecklingsledare från SKL samt forskare UmU (Ö4) (Ö6) (Ö2) Vidtagna åtgärder Genomfört tre FoUI-seminarier, varav ett webbsänt Genomfört konferensen om ”Skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” med 150 deltagare från länet Arrangerat webbsänd föreläsning av prof. Catrine Johansson från Mittuniversitetet om kommunikativt ledarskap, på länsträff för KC och förvaltningschefer i Piteå Hållit i seminarier och workshops om ”En skola på vetenskaplig grund” för skolledare från Luleå, Överkalix, Övertorneå och Haparanda Genomfört workshop om sociala investeringar ”Att tänka efter före” med drygt 100 deltagare Medverkat på Maker Day; en heldags workshop i samarbete med LTU Medverkat som föreläsare om Evidensbaserad praktik på socialtjänststämman i Luleå Medverkat som föreläsare om barns brukarmedverkan på kick-off för forskningscirklar i Region Sörmland Kommunicerat med skolchefer och socialchefer om vårens FoUI-aktiviteter samt relevanta händelser i omvärlden, bl a via nyhetsbrev Arbetat med uppdatering av hemsidan 3.5.3 Operativt stöd Indikatorer Erbjudit vetenskaplig handledning och stöd till lokala uppföljnings- och utvecklingsaktiviteter samt utvärderingar Erbjudit stöd till implementering av en evidensbaserad praktik, erfarenhetsutbyte och praktiknära forskning Erbjudit stöd till kommunerna för systematisk uppföljning för kvalitetsutveckling Nyckelaktiviteter Ge stöd i att formulera, avgränsa och forskningsanknyta verksamhetsnära utvecklingsidéer (Ö2) Erbjuda projekthandledning, t ex via FoUI-stipendier (Ö2) Ge handledningsstöd till och i vissa fall genomföra utvärderingar i egen regi (Ö2) Lärande nätverksträffar med (Ö2) (Ö4) o Handläggare inom LSS o Chefer inom LSS o Biståndshandläggare o Chefer inom ÄO o Kontaktpersoner EBP o Utvecklingsledare inom skola - kvalitetsnätverket Undersöka behovet av ett nätverk för förstelärare (Ö4) (Ö2) 27 Satsa på en förstärkning av nätverket Kontaktpersoner EBP (Ö2) (Ö4) Erbjuda workshops om EBP till två kommuner per termin (Ö2) Erbjuda uppföljande workshops om EBP till två kommuner per termin (Ö2) Erbjuda stöd till kommunerna för spridning och implementering av arbetssätt och modeller för barns delaktighet i socialtjänsten (Ö2) (Ö6) Utveckla ett program för stöd till nyrekryterade socialsekreterare inom området barn och unga (Ö2) (Ö4) (Ö6) Erbjuda Analysstöd utifrån befintliga kvalitetsmätningar (t ex Öppna jämförelser osv.) ur både ett lokalt och regionalt perspektiv (Ö4) (Ö2) Erbjuda ett utbildningspaket om lokal uppföljning och utvärdering för nyckelpersoner i kommunerna (Ö4) (Ö2) Heldagskonferens om lokal uppföljning inom skola och socialtjänst (Ö4) (Ö2) Vidtagna åtgärder Erhållit finansiering från Skolverket för skolprojekt om elevinflytande och beprövad erfarenhet; BEED-projektet, med deltagande från Piteå, Luleå och Överkalix Tilldelat FoUI-stipendium till uppsats om ”fallträning på postural stabilitet hos personal inom social service” (Luleå) Handledning av: - TIGeR-projektet i Kiruna - utvärderingen av projektet ”Föräldrasupport” i Luleå - FIN-projektet, inbegriper sex kommuner med Luleå som projektägare (avslutat) - Utvecklingsprojekt inom vuxenutbildning i Piteå - Projektansökningar till bl a Vinnova - C-uppsats vid LTU, gjord på uppdrag av Kalix kommun Bildat referensgrupp tillsammans med Landstinget samt utformat utvärderingsplan av kommunalisering av hemsjukvården Arrangerat två nätverksträffar för kontaktpersoner EBP (Evidensbaserad praktik) samt en träff för utvecklingsledare inom skola; kvalitetsnätverket Genomfört en heldags workshop om evidensbaserad praktik (EBP) i Älvsbyn och två uppföljnings-workshops i Arjeplog och Överkalix Informerat ifo-chefer, personal inom familjehemsvården m fl om olika arbetssätt och modeller för barns och ungas delaktighet i den sociala barnavården Startat upp LUMO-projektet (LUst och MOtivation), med två reflekterande samtalsgrupper för nyrekryterade socialsekreterare från länet (20 st) inom området barn- och unga Intern seminarieserie om lokal uppföljning tillsammans med utvecklingsledarna vid Kommunförbundet, i samarbete med kolleger från FoU Välfärd, region Västerbotten Planerat heldagskonferensen ”Våga följa upp” om systematiskt kvalitetsarbete inom skola och socialtjänst, som går av stapeln 16/9 2015 28 3.6 Implementering av Digital Agenda och Strategi för eSamhället Regeringen gav ut i oktober 2011 "IT i människans tjänst - Digitala agendan för Sverige". Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv; Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Behov av infrastruktur IT:s roll i samhällsutveckling IT Norrbotten fick i början av 2013 i uppdrag att samordna arbetet i länet för att ta fram en regional digital agenda. I arbetet har deltagit representanter för företagare, riksförbundet för lantbrukare, Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten. Strategin för den regionala digitala agendan antogs av Regionala parterskapet i januari 2014. Den innehåller prioriterade åtgärder för varje deltagande organisation för att uppnå strategins mål. Varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna. Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med länets kommuner har bundit sig att inom socialtjänsten driva utvecklingsarbetet inom de fem utvecklingsområden som staten utpekat i Strategin för eHälsa och inom skolområdet att arbeta för en sammanhållen IT-strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola. Strategin för eSamhället vilken framtagits av SKL, och som kommunerna i länet antagit, utgör en vägledning för utveckling av det fortsatta arbetet mot eSamhället. I strategin formuleras tre målsättningar för den kommunala sektorns utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Tillgång till service och tjänster för företag och privatpersoner i glesbygd kan vara avgörande faktorer för att de stannar kvar i regionen. För att samordna utvecklingsarbetet inom e-förvaltning och att kunna erbjuda invånarna i hela länet likvärdig service och tjänster har 13 av länets kommuner bildat en gemensam e-nämnd. Värdkommun är Luleå kommun. Indikatorer Ökad samverkan i gemensamma frågor för e-nämnden, IT Norrbotten och eHälsa samt med andra aktörer i samhället såsom näringslivet, universitet, landstinget och länsstyrelsen. Ökad medvetenhet i verksamheter om moderna kommunikations- och informationslösningar. Nyckelaktiviteter Stödja och främja samverkan i länet för att nå intentionerna i Strategin för eSamhället och i den regionala Digitala agendan (Ö5). 29 Bidra till spridning av kunskaper om utveckling av verktyg och hjälpmedel inom kommunikations- och informationsteknik för berörda verksamheter (Ö5). Vidtagna åtgärder Kommunförbundet deltar i nätverket med de andra aktörerna för att följa upp och revidera Digitala agendan för Norrbotten. Två nätverksträffar är genomförda under första halvåret. Kommunförbundet stödjer arbetet som sker i kommunerna enligt intentionerna i Digitala agendan och har t ex träffat ledningsgrupper i ett antal kommuner för att sprida information om Digitala agendan och övrig utveckling inom e-förvaltning samt för att inspirera kommuner för fortsatt utvecklingsarbete inom området. Kommunförbundet kommer att skapa seminarieavsnitt till en gemensam webbutbildning för att öka kunskapen om moderna kommunikations- och informationslösningar. 3.7 Jämställdhetsintegrering Kommunförbundets styrelse, förbundsfullmäktige och samtliga kommuner har under 2012-2013 antagit CEMR jämställdhetsdeklaration (Council of European Municipalities and Regions) och förväntas fortsätta arbetet med att förverkligar antagandet. Länets 14 kommuner och landsting är landets första region som antagit deklarationen. Deklarationen är ett verktyg som syftar till att införliva jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutfattandet och i den praktiska verksamheten och omfattar ett antal områden: Del 1 innefattar de 6 principerna. Del 2 innefattar genomförande av deklarationen och åtagande. Del 3 innefattar den politiska rollen,(artikel 2-7) samt allmänna åtagande (artikel 8-30). I de allmänna åtagandena finns artiklar rörande den verksamhet som kommunen ägnar sig åt, dvs. verksamheter som berör arbetsgivarrollen, upphandling, könsrelaterat våld och rollen som tjänsteleverantör (inkluderat utbildning, fritid, hälsa, vård av anhörig, barnomsorg etc.). Deklarationen är ett verktyg för att nå målet jämställdhet och korrelerar även med det svenska jämställdhetsmålet, makt att forma samhället och sitt eget liv (inkluderat de 4 delmålen, makt, ekonomi, obetalt hem och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra). Jämställdhetsintegrering är en strategi och metod för att säkra jämställdhet i våra verksamheter. Det betyder att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i beslutsfattande, planering och genomförande. Metoden kräver att resultaten alltid ska redovisas könsuppdelade och att statistiken efterhand analyseras. Förbundet kommer internt och gentemot medlemmarna att använda metoden jämställdhetsintegrering i syfte att nå målet - makt att forma samhället och sitt eget liv. Förbundets utsedda ledamöter och tjänsteman ska genom sin representation i den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering bidra genom att stötta och följa upp kommunernas jämställdhetsarbete samt delta i Länsstyrelsens Jämställdhetsdelegationen. 30 Kommunförbundet och kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering ingår som en del i Strategi för jämställdhetsintegrering i Norrbotten 2014-2016, Länsstyrelsen Norrbotten. Indikatorer Genom att utsedda ansvariga i respektive kommuner fortsätter utarbetande och antagande av handlingsplan i respektive medlemskommun. Förbundets rekommendationer förverkligas hos medlemskommunerna Jämställdhetsstipendiet 2015-2019 Nyckelaktiviteter Förbundet och kommunerna utarbetar handlingsplaner före 2015-12-31. (Ö6) Genomför workshop för nätverket processledare som utsetts i varje kommun. (Ö6) Följer upp Förbundets rekommendationer till kommunerna att säkerställa ett kommunövergripande mål samt genomförandet av en 3R kartläggning inom området hemtjänsten till oktober 2015.(Ö3) (Ö6) Aktivt delta och stödja den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering i samverkan med Norrbottens läns landsting. (Ö1) (Ö6) Ta fram en checklista för jämställdhetssäkrade och jämlikhetsfrämjande event och uppdatera jämställdhetsplanen för att säkerställa det interna arbetet med jämställdhet på kommunförbundet sett ur arbetsgivarperspektivet.(Ö6) Samverka med landstinget, länsstyrelsen, universitetets för genomförandet av jämställdhetsstipendiet 2015-2019. (Ö6) Genom deltagande vid Jämställdhetsdelegationen sammankomster följa jämställdhetsarbetet på regional nivå. (Ö1) (Ö6) Genomför i samverkan med NLL fortsatta utbildningar inom området. (Ö6) Vidtagna åtgärder Aktivt deltagit vid den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetintegrering som sammanträtt vid två tillfällen. Genomfört workshop/nätverksträff för kommunernas utsedda processledare. Aktivt deltagit i arbetsgruppen Samverkan för jämställdhet Norrbotten tillsammans med Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen, Luleå tekniska universitet samt Luleå Näringsliv för planering och genomförande av Norrbottens jämställdhetspris 2015 och en Regional jämställdhetsdag. Deltagit vid Jämställdhetsdelegationen två möten. I samverkan med landstinget genomfört utbildningen Så kommunicerar du schyst! samt anlitat sakkunnig i jämställdhetsfrågor där aktuell information om området delgavs till förbundets styrelse samt till den politiska ledningsgruppen för jämställhet och jämställdhetsintegrering. 31 3.8 Folkhälsa Kommunförbundet Norrbotten har under ett antal år prioriterat folkhälsoområdet. Arbetet har bedrivits i projektform från 2009 med Kommunförbundet och Landstinget som projektägare de första två åren, därefter i Kommunförbundets egen regi fram till 2014. Från 2012 beslutades att prioritera vissa kommuner i länet för att ge extra stöd i att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Inför 2015 befann man sig inför ett vägval om fortsatt prioritering av området genom inrättande av en fast tjänst eller en ambitionssänkning. Kommunförbundets styrelse beslutade vid styrelsesammanträde 2014-12-04 att fortsatt prioritera folkhälsoområdet och att inarbeta detta i verksamhetsplanen för 2015. Kommunerna är de stora operativa aktörerna på lokal nivå i utvecklandet av ett strategiskt folkhälsoarbete. Många är i behov av stöd från den regionala nivån för att klara detta uppdrag. Kommunförbundet Norrbotten är en naturlig hemvist för detta stöd som i praktiken måste utformas som en tjänst för kompetensutveckling, omvärldsbevakning och ett operativt stöd för kommunernas strategiska arbete. För att upprätthålla rollen som regional aktör krävs kompetens inom folkhälsoområdet samt kunnande om de lokala förhållandena i kommunerna. Även detta innebär i praktiken en tjänst för att säkra en långsiktigt hållbar lösning. Det är viktigt att behålla det breda kommunala angreppssättet i det strategiska arbetet som varit målsättningen i de tidigare genomförda projekten. Folkhälsofrågorna innehåller så mycket mer än livsstilsfrågor. Samhällsbyggande - tillväxt och social investeringspolitik är andra viktiga områden. Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt ständigt pågående arbete som ingår i kommunernas och Kommunförbundet Norrbottens ordinarie arbete. Indikatorer Länets kommuner har utvecklat ett strategiskt tänkande inom folkhälsoområdet. Länsaktörerna inom folkhälsoområdet samverkar enligt tidigare plan och utvecklar även nya modeller för samverkan. En utveckling av socialt investeringsperspektiv har skett hos flertalet kommuner. Några kommuner har beslutat att tillskapa utvecklingsmedel för främjande och förebyggande. Nyckelaktiviteter En resurs inom folkhälsoområdet skapas vid Kommunförbundet Norrbotten. Utifrån behov och genom operativa insatser får berörda kommuner stöd från förbundet i utvecklingen av sitt strategiska folkhälsoarbete vilket delfinansieras av berörda kommuner.(Ö4) Satsningen på sociala investeringar fortsätter genom deltagandet i det nationella nätverk som bildats tillsammans med Scandia som blivit en medaktör inom området. Det regionala nätverket inom området fortsätter att träffas för erfarenhetsutbyte. Kommunförbundets FoUI-enhet deltar också i berörda delar. (Ö2) Länsträffar för politiker och tjänstemän inom folkhälsoområdet genomförs. (Ö1) Norrbottens folkhälsopolitiska råd fortsätter sitt arbete med bl.a en översyn av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi. (Ö1) 32 Vidtagna åtgärder Satsningen på folkhälsoområdet har inte kunnat genomföras som planerat pga att erforderliga beslut saknats rörande ekonomin. Den projektledare som varit kopplat till arbetet har valt att tillträda annan tjänst vilket också påverkat genomförandet. Styrelsen kommer att behandla frågan under hösten. Det folkhälsopolitiska rådet har börjat arbetet med en översyn av den folkhälsopolitiska strategin. 3.9 MediaCenter Norrbotten Media Center i Norrbottens län är en del av Kommunförbundet Norrbotten. Våra kunder är i första hand länets kommuner, där vi servar samtliga förvaltningar, men särskilt utbildningssektorn. Andra kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, som tecknar egna avtal med MediaCenter. Vår verksamhet ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och i deras arbete för att uppnå de olika målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan, som ett komplement till litteraturen. Fördelarna med att använda sig av film och andra medier i skolan är många, då man har möjlighet att beröra flera sinnen samtidigt. MediaCenter arbetar kontinuerligt med att tipsa våra låntagare om hur bild och ljud kan användas i undervisningen, och tar fram material inom områden som är aktuella eller viktiga att belysa. Våra kunder erbjuds ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av Streaming med färdigt arbetsmaterial på webben. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet på www.sli.se. Vår strävan är att hålla en så hög nivå som möjligt på service, vårt utbud och tillgängligheten till detta. Ett fundament är att vi genom vår verksamhet hjälper skolan att använda media och teknik i skolan, och att MediaCenter följer de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att utbildningssektorn på ett enkelt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen. Indikatorer MediaCenter fortsätter att stärka sin roll som pedagogisk mediaresurs. Bland annat genom att fortlöpande kunna erbjuda ett förbättrat kvantitativt och kvalitativt utbud, när det gäller undervisningsfilmer, men också genom att kunna erbjuda streaming/ strömmande media. Streamingen har mer än tredubblats sedan starten, och ger pedagogerna nya möjligheter i sin undervisning. Det senaste är hemsidans nya utseende och innehåll, samt ”samsök” som söker filmer och materiel hos MediaCenter, Utbildningsradion, Wikipedia och i National Encyklopedins fria del. Det öppnar ytterligare nya möjligheter och arbetssätt för pedagogerna och eleverna. MediaCenter erbjuder användarvänliga, trygga och driftssäkra helhetslösningar för det moderna klassrummet. En utredning om MediaCenter Norrbotten ägde rum under hösten 2014, och den påvisade att användandet och behovet av film i undervisningen är stort. En del önskemål om förbättringar framkom från pedagogerna, och de har MediaCenter förbättrat, och fortsätter att arbeta med ytterligare förbättringar under hösten 2015. 33 Nyckelaktiviteter (Ö4) (Ö5) Att enligt utredningen utveckla MediaCenters hemsida. Att tydliggöra hur man använder MediaCenters plattform och hur man skapar elevinloggningar. Att följa kundernas önskemål om utbudet. Komplettera streamingfiler i mp4 format för Ipad och Iphone. Arbeta med att ta fram pedagogiskt arbetsmaterial till undervisningsfilmerna på webben. Att bevaka och följa speciella och aktuella samhällshändelser, och ligga steget före i det som händer. Att utöka och sprida aktuell och pedagogisk information kring filmerna och utbudet. Vidtagna åtgärder MediaCenter har förbättrat, förenklat och ökat innehållet på hemsidan. Instruktionsfilmer och information om hur man använder MediaCenters plattform och hur man skapar elevinloggningar finns nu på hemsidan. Utbudet av streaming/strömmande media har ytterligare utökats under vårterminen 2015. Speciell satsning på Samhällskunskap och Människokroppen enligt önskemålen. Streamingfiler i mp4 format för Ipad och Iphone har utökats. Fler pedagogiska lärarhandledningar till undervisningsfilmerna finns på hemsidan. MediaCenter har köpt in filmer inom aktuella samhällshändelser, efter pedagogernas önskemål. Fler nyhetsbrev till lärarna har skickats ut, främst för att presentera undervisningsfilmer inom aktuella händelser i samhället. 3.10 Övrig intressebevakning 3.10.1 Kultur Norrbotten är ett mångfasetterat län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Varje del av länet har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Styrkan i länets utveckling och i kulturarbetet är att med länets olikheter som tillgång skapa en stark gemensam och hållbar utveckling för hela länet. Indikatorer Ökad tillgänglighet till kultur genom en stabilare infrastruktur som ger möjlighet att ta del av och delta i ett brett kulturutbud fördelat över hela länet. Genom kulturpolitiska insatser bidra till regioners utveckling och tillväxt, förtydliga kulturens roll och förstärka visionen om ett bra liv i Norrbotten. Ge barn och ungdomar ökad delaktighet och möjlighet att påverka kulturutbudet i länet. Kultur användas för att stärka norrbottningarnas hälsa Nyckelaktiviteter I samarbete med landstinget genomföra träffar med kommunernas kulturtjänstemän. Följa arbetet med genomförandet av länets kulturplan. 34 Aktivt delta och stödja den politiska konstellationen kulturberedningen. (Ö1) Vid behov och/eller önskemål anordna konferenser inom kulturområdet. Vidtagna åtgärder Kommunförbundets och landstingets gemensamma kulturberedning har sammanträtt vid två tillfällen under första halvåret. I samverkan med landstinget har tre träffar för kommunernas tjänstepersoner genomförts. Uppföljning/marknadsföring av kulturplanen har genomförts vid ett antal tillfällen. 3.10.2 Nyanländas etablering, integration Nyanlända invandrare är en viktig resurs för Sverige, inte minst vad gäller långsiktig kompetensförsörjning. Ett långsiktigt helhetstänk och en förståelse för att alla i kommunen, allt ifrån politiken till det lokala näringslivet och ideella krafter, har en viktig roll i mottagande och etablering av nyanlända. Kommunförbundet Norrbotten stödjer det lokala arbetet genom omvärldsbevakning, genom att ge kunskap, förmedla information och genom nätverksarbete. Indikatorer Förbundet har tillsammans med länets kommuner och övriga regionala aktörer inventerat vilket behov av stöd som finns och kring vilka insatser förbundet kan göra bästa nytta. Nyckelaktiviteter (Ö4) Nätverksmöten Regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting och Migrationsverket, samt andra berörda aktörer. Vid behov arrangerar kurser eller konferenser för anställda och politiker i medlemskommunerna i ämnesområdet Vidtagna åtgärder Medverkan i regional arbetsgrupp för Integration (RAI) Medverkan i projektet kompetensplattformen tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens Läns Landsting, Arbetsförmedlingen, och däri genomförda konferenser. Planerad workshop den 4 november för ett utvecklat integrationsarbete med fokus på samverkan Medverkan i framtagande av en regional kompetensförsörjningsstrategi där ett fokusområde är integration. Genomförd utbildningsdag den 22 september om Trauma och psykisk hälsa hos flyktingar (280 deltagare) 3.10.3 Nationella Minoriteter och minoritetsspråk Sverige har alltid varit flerspråkigt och mångkulturellt. Samer, finnar, tornedalingar, romer och judar har under mycket lång tid funnits i landet. Deras språk och kulturer är en del av det svenska samhället och vårt gemensamma kulturarv. Den 1 januari 2010 trädde lagen om de nationella minoriteter och 35 minoritetsspråk i kraft som ger de nationella minoriteterna rätt till information, skydd av kultur och språk och rätt till delaktighet och inflytande. Indikatorer Förbundet har tillsammans med länets förvaltningsområden/kommuner inventerat och vilket behov av stöd som finns och kring vilka insatser förbundet kan göra bästa nytta. Nyckelaktiviteter (Ö4) Nätverksmöten Regional samverkan mellan länets förvaltningskommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen Stockholm, minoritetsföreningar samt andra berörda aktörer. Vid behov arrangerar kurser eller konferenser för anställda och politiker i medlemskommunerna i ämnesområdet Vidtagna åtgärder Ett genomfört nätverksmöte under våren I samverkan med Norrbottens Läns Landsting, länets förvaltningskommuner och Länsstyrelsen Stockholm genomfört en årskonferens i Haparanda. Ingår som samverkanspart i SENSUS nationella minoritetsprojekt, som nu har fått titeln Nationella minoriteter in i lärande. 4. Projekt 4.1 Kommunal eHälsa inom socialtjänst Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingick i december 2012 överenskommelse med regeringen om att påskynda utvecklingen av eHälsa i socialtjänsten, dels genom stimulansmedel till kommunerna och regionala samordnare, dels genom nationella stödinsatser. Stimulansbidraget har utgått under 2013 och 2014 men i den nya regeringens budgetproposition finns de riktade medlen till utvecklingsarbetet inom eHälsa inte längre med. För att klara av framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten samtidigt som antalet utbildad personal minskar, kommer tekniken att spela en allt viktigare roll. I överenskommelsen för 2014 fanns ett villkor om att kommuner ska ta fram en handlingsplan på hur de ska införa konceptet "Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik". Detta arbete behöver drivas långsiktigt och för att stödja kommunerna har Kommunförbundets styrelse i juni 2014 beslutat att fortsätta samordningen inom detta utvecklingsområde för att befästa utvecklingen i kommunerna. 36 Indikatorer Öka kunskap om tekniska lösningar inom eHälsaområdet och införa hjälpmedel och verktyg som visat sig underlätta vardagen för omsorgstagarna och personalen Informationsspridning och kunskapsöverföring till olika nyckelgrupper i kommuner för att stödja verksamhetsutvecklingen med stöd av modern teknik Förenkla vardagen för invånarna genom service och tjänster med stöd av modern teknik Skapa större trygghet för brukare i eget boende genom digitala tjänster Slutföra införandet av digitala trygghetslarm i kommuner Kommuner som producenter till Nationell patientöversikt (NPÖ) Omvärldsbevakning inom sakområdet Nyckelaktiviteter (Ö 5) En regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottensläns landsting, e-nämnden, IT Norrbotten och Luleå tekniska universitet förstärks i gemensamma frågor Ett nära samarbete med Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet inom eHälsa t ex genom att driva gemensamma projekt Nätverksträffar med kontaktpersoner i kommuner för att stödja fortsatt utveckling av eHälsa Stödja kommuner i processen att bli producenter till NPÖ Införa mobila tjänster inom hemtjänst och hemsjukvård Digitala hjälpmedel och e-hemtjänster införs inom socialtjänsten för att underlätta kvarboendet Samordna införandet av digitala trygghetslarm i kommuner Vidtagna åtgärder Det pågår ett nära samarbete med andra aktörer inom eHälsa-frågor, såsom landstinget, Luleå tekniska universitet, e-nämnden och IT Norrbotten och ett resultat av samarbetet med landstinget och universitetet är ett gemensamt 3-årigt EU-projekt som parterna beviljades medel till. Projektet syftar till att införa digitala hjälpmedel och verktyg som stöder kvarboendet i hemmet samt frigör personalresurser till patientnära arbete. Två större utvecklingsprojekt inom eHälsa som bedrivits tillsammans med Luleå tekniska universitet och Norrbottens läns landsting har avslutats vid halvårsskiftet. En av länets kommuner har varit en pilotkommun för att bli producent till NPÖ och är nu fullt ansluten till den nationella tjänsten. Ett omfattande arbete har genomförts för att införa digitala trygghetslarm i länets kommuner. En gemensam kravspecifikation beräknas vara klar i slutet året för att upphandla nattillsyn via kamera till länets kommuner. eHäslosamordnaren har månatliga träffar med ett nätverk med representanter från varje kommun för att stimulera och stödja utvecklingsarbetet i kommuner inom eHälsa. 4.2 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt Projektet syftar till regional mobilisering dvs. att kommuner och regionala aktörer ökar sin kunskap kring vad som kännetecknar ett gott investeringsfrämjande arbete. Projektet är ett komplement till 37 Invest i Norrbotten AB för skapa större resurser att via agenter nå internationella marknader och därigenom utveckla regionens nätverk till internationella investerare och etablerare. Parallellt med att paketera och marknadsföra regionens affärsmöjligheter utifrån ett bredare perspektiv ska projektet med hjälp av agenter skapa kontakter mellan norrbottniska företag med ambitioner att växa och tänkbara internationella affärspartners. Övergripande är att bidra till tillväxt i länets kommuner. Projektet startade 2013-06-01 och avslutades 2015 -03-31. Indikatorer Ökad grad av internationalisering Fler intressanta internationella marknadsområden Lokal marknadskunskap med utökad research för att nå rätt kontakter Ökat inflöde av investerare till regionen / kommunerna Fler etablerare inom de av regionen utpekade tillväxtområdena Fler affärer för norrbottniska företag Nyckelaktiviteter Val av geografiska marknader Upphandling av agenttjänster enligt LOU Marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till internationella agenter Aktiviteter med affärsmöjligheter och företagsmatchning Återkoppling till och del i den regionala lärandeprocessen för kommunerna och regionala aktörer Vidtagna åtgärder Genomförande av marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till de upphandlade internationella agenter med fokus på investeringsområden för Norrbotten. Kunskapsuppbyggnad och möten för återkoppling och delaktighet i lärandeprocessen i investeringsfrämjande arbete för kommunerna och regionala aktörer. Seminarium på temat ”Häng med och lyft fram affärsområdet Test till nästa nivå!” genomfördes den 24 februari 2015 i Arvidsjaur med 45-talet deltagare. Slutrapport som redovisar att projektet positivt stärkt medvetenheten i kommunerna och regionen om värdet av ett investeringsfrämjande arbete. Resultat påvisar en högre grad av internationalisering, fler bearbetningar har gjorts på internationella marknader, affärsområden har identifierats samt ett antal norrbottniska företag har beretts möjligheter till fler internationella affärer. 4.3 Samverkan mot våld Länssamordnarens uppdrag är att planera, utveckla, samordna och följa upp arbetet inom samverkan mot våld mellan samverkansaktörerna Polismyndigheten Norrbotten, Länets Kommuner samt Norrbottens läns landsting. Stärka samverkan och verka för samnyttjande av arbete som bedrivs inom de olika länsdelarna, över kommungränserna i samverkan med länets aktörer för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens behov av stöd och hjälp. 38 Indikatorer Utvecklingsarbete sker i samverkan med länets övriga aktörer; länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten, representanter från länsdelarna samt brukarorganisationer utifrån identifierade behov. Det föregående och pågående utvecklingsarbetet inom länsdelarna och hos respektive aktörer följs upp. Samverkan mot våld är en regional aktör i strategiska nationella och internationella nätverk. Alla kommuner kan erbjuda stödinsatser till våldsutsatta vuxna och barn samt till personer som utövar våld i nära relationer enligt SOSFS 2014:4 Samordnat agerande och förstärkt stöd, genom strukturerad samverkan, för barn och ungdomar som utsatts för våld av närstående. Stärkt samverkan över kommungränserna för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens behov av stöd och hjälp. Driva process för utvecklande av skyddat boende i länet för kvinnor som utsatts för våld i nära relation samt medföljande barn. Samordna och tydliggöra kommunerna respektive landstingets ansvar och roll genom insatskedja och handläggningsöverenskommelse. Utveckla den gemensamma webbportalen samt sprida information om denna genom kampanjen Bryt tystanden. Engagera civilsamhället i arbete mot våld i nära relation genom kampanjen Bryt tystnaden. Nyckelaktiviteter Länssamordnaren arbetar fram en handlingsplan för arbetet 2014- 2015 i samverkan med socialtjänstens strateg på Kommunförbundet Norrbotten samt chefen för hälso- och sjukvård, NLL. Aktör i länsgruppen för kvinnofrid i samverkan med Länsstyrelsen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Migrationsverket samt övriga aktörer. Uppföljning av Basnivån hos respektive aktör med särskilt fokus på kommunerna uppnåelse av basnivå. Resultat och sammandrag av Socialstyrelsens öppna jämförelser brottsoffer sprids till kommunerna och övriga aktörer. Deltagande i regionala, nationella samt internationella strategiska nätverk och allianser. Bidra till utveckling av samverkan över kommungränserna gällande samnyttjande av resurser/insatser till kvinnor och barn utsatta för våld samt till personer som utövar våld. Följa upp arbetet i länets olika barnsamråd och förstärka utvecklingsarbetet så att konkreta insatser erbjuds till barn som utsatts för våld och som är målsägande i brottsutredning samt initierad för utredning inom socialtjänsten. I samverkan med huvudaktörerna NLL, Polismyndigheten Norrbotten, Länsstyrelsen samt representanter från kommuner i länsdelarna utreda förutsättningar, utveckla överenskommelse samt verksamhet för ett skyddat boende i länet. 39 I samverkan med representant för NLL ta fram förslag på insatskedja/handläggningsöverenskommelse som beskriver kommunernas och landstingets ansvarsfördelning och roll i arbete med medborgare som utsatts för våld eller som utövat våld i nära relation. Förslag presenteras till länsstyrgruppen för beslut. Kontinuerligt uppdatera webbportalen www.våldmotnära.se, sprida information samt följa upp kommunernas publicering av ”gröna knappen”. Identifiera samt kontakta lämpliga parter från civilsamhället i kampanjen Bryt tystnaden. Vidtagna åtgärder Handlingsplan för Samverkan mot våld 2014-2015 reviderades, färdigställdes och godkändes av parter. Länssamordnaren deltog i två möten med länsgruppen för kvinnofrid under våren 2015 samt ett frukostmöte med inriktning projekt Lilja – om prostitution och människohandel. Uppföljning av basnivån sammanställdes. Resultaten visar att kommunernas stöd till personer utsatta för våld utvecklas strategiskt och operativt. Arbetet släpar efter i ett fåtal kommuner ofta på grund av personal omsättning/resursfördelning. LTU – studerande utförde en mindre forskningsundersökning med fokus på länets barnsamråd och dess verkan. Resultat av Socialstyrelsen öppna jämförelser Brottsoffer sammanställdes och skickades ut till socialchefer och IFO -chefer samt genom olika samverkansgrupper. En av frågeställningarna som alla kommuner i Norrbotten svarat på och som saknas är rutiner och samordning kring barns rätt till skola under vistelse på kvinnojourer/skyddat boende. Länssamordnaren har deltagit i olika lokala, regionala, nationella och internationella nätverk. Regionala samverkansgruppen mot våld har träffats vid 4 tillfällen under våren. Vid ett tillfälle inbjöds Margareta Uttjek att informera om våld mot kvinnor i samisk kontext. Kommuner i kraftfält Norr har bjudit in länssamordnaren i olika samverkans- och utvecklingssammanhang. Länssamordnaren har bjudit in sig själv till flertalet kommuners ledningsgruppsmöten/socialnämnder för att informera om pågående arbete. På regional nivå har länssamordnaren deltagit i kvinnofridsgruppen och andra samverkansgrupper med åklagarmyndigheten, NLL, frivillig organisationer osv. På nationell nivå har länssamordnaren inbjudits till Socialstyrelsen för arbete med frågeställningar kring öppna jämförelser Brottsoffer, SKL kvinnofridsgrupp etc. Länssamordnaren bjöds in till den europeiska konferensen om våld på Belfast för att hålla i en workshop baserad på projektet Där det finns våld finns det motstånd. Projektet Där det finns våld finns det motstånd resulterade i två konferensdagar med totalt 209 deltagare från kommuner, landstinget, polisen, ideella organisationer och andra intresserade. Länssamordnaren deltog i ett internationellt nätverk med syfte att utveckla ett online program med representanter från Australien, Nya Zeeland och Kanada. Länssamordnaren engagerade studenter från Luleå Tekniska Universitet (LTU) att utföra en utvärdering om länets barnsamråd. Två barnsamråd i länet jämfördes i studien. Resultatet visar att vikten av regelbundna täta träffar i barnsamråden är till gagn för barn så väl som yrkesprofessionella. Ytterligare två undersökningar utfördes av studerande från sociologiprogrammet, LTU om Samverkan mot våld. 40 Länssamordnaren har drivit frågan om ett länsgemensamt skyddat boende för Norrbotten tillsammans med representanter från kommuner, NLL, polisen, länsstyrelsen. Resultatet presenterades för kommunförbundets styrelse i juni 2015. Länssamordnaren har i samverkan med kommuner, NLL, polisen och åklagarmyndigheten uppdaterat den basnivå som utvecklades 2011. Länsstyrgruppen och styrelsen har antagit basnivån i sin helhet. För att Basnivån ska förankras i sin helhet behöver åklagarmyndigheten och polisen besluta om antagande. Under arbetet med revidering av Basnivån framkom det att Basnivån är relativt okänd för chefer på enhetsnivå samt för personal som arbetar operativt. Implementering av Basnivån är en viktig utvecklingsfråga. Den reviderade Basnivån ligger i linje med Nationell strategin mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck i nära relationer, SOU 2015:55 som är på remiss från regeringskansliet. Webbportalen www.våldmotnära.se har fortsatt vara en viktig samlad knutpunkt för brottsutsatta och yrkesverksamma att hämta information. Uppdateringar har skett regelbundet. Vid flertalet tillfällen har länssamordnaren inbjudits till möten med interregionala kommuner och organisationer för diskussion om webbportalen och dess funktion. Webbportalen har haft nationell uppmärksamhet SKL har lyft fram webbportalen som ”best practice”. Länssamordnaren har genom andra samverkansparter (Länsstyrelsen och NLL) identifierat lämpliga parter från civilsamhället gällande kampanjen Bryt tystnaden. I samband med jämställdhetskonferensen planerades och utformades en avsiktsförklaring för kampanjen. Idén var att identifierade företag skulle skriva på avsiktsförklaringen under jämställdhetskonferensen och att kampanjen därmed fick större förutsättningar att leva vidare. Facebooksidan Bryt tystnaden har över 865 gillamarkeringar och växer varje vecka. 4.4 Miljösamverkan Norrbotten Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet enligt miljöbalken och ska ge stöd till myndigheternas tillsyn, som utöver inspektioner också innefattar informationsinsatser och aktiviteter. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande, möjlighet att gå på djupet och ge ökade möjligheter att bättre nå ut till olika målgrupper, exempelvis till näringslivet. Miljösamverkan är inte en myndighet utan en stödfunktion till Länsstyrelsens och kommunernas arbete inom miljöområdet. I en framtid finns möjlighet att överväga en utökning av samverkan till att omfatta även planoch bygglagens område. Miljösamverkan medverkar till att Länsstyrelsens tillsynsvägledning och Naturvårdsverkets vägledningsplan till kommunerna på miljöbalkens område underlättas. Miljösamverkan tar också fram och tillhandahåller verktyg för de operativa myndigheterna för en smidigare och effektivare tillsyn i praktiken. Miljösamverkan Norrbotten syftar till att skapa ett forum för samverkan mellan Norrbottenskommunerna, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten kring frågor som gäller tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Projektet pågår från 2014-10-01 till 2017-10-01 med projektledarstöd på halvtid. 41 Indikatorer Höjd kompetens hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Genom samverkan delar myndigheterna erfarenheter och kunnande med varandra i syfte att öka spetskompetensen. Resurserna nyttjas väl hos myndigheterna. En samsyn är skapad som ger mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet. En ökad kunskap om miljö finns hos verksamhetsutövare och därmed förbättrade förutsättningar för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling Arbetet med projektinriktad tillsyn som metod är utvecklad. Nyckelaktiviteter Besök hos varje deltagande kommun för diskussioner med inspektörer om projektets syften och upplägg. Start av delprojekt inom enskilda avlopp, täktverksamhet och tillfälliga boenden. Samarbete med Region Västerbotten och Miljösamverkan Västerbotten. Kontakt med övriga miljösamverkan i landet för erfarenhetsutbyte. Vidtagna åtgärder Projektledarens enskilda besök under november-december 2014 i de deltagande kommunerna har utgjort grunden för upplägget och innehållet i de tre delprojekten (fokusområdena) enskilda avlopp, täktverksamhet och tillfälliga boenden. En arbetsgrupp för respektive fokusområde har startats upp med första mötet i mars. En förutsättning för vissa kommuners medverkan är att arbetet främst sker genom resfria möten. Arbetsgrupperna arbetar mycket med bedömningsfrågor och handläggningsrutiner. Erfarenhetsutbyte sker mellan kommunerna inom fokusområdena på olika sätt. Kompetenshöjning sker även genom samverkan med andra myndigheter som t ex Länsstyrelsen och HaV. Ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Miljösamverkan Norrbotten möjliggjorde att de s k Tillsynsdagarna, en konferens om tillsynsfrågor inom Miljöbalken, kunde anordnas under våren. Samtliga länets kommuner hade skickat en eller flera deltagare, vilket var mycket glädjande. Arbetsgruppernas arbete kommuniceras med alla deltagande kommuner genom utsedda kontaktpersoner i varje fokusområde och med miljöcheferna t ex på den årliga miljöchefsträffen. Region Västerbotten och Miljösamverkan Västerbotten har för projektledaren varit en självklar och värdefull kontakt. Samarbetet har dock tagit paus i avvaktan på rekryteringen av en ny projektledare i Västerbotten. Erfarenhetsutbyte med övriga miljösamverkan i landet sker genom årliga projektledarträffar samt kontakter däremellan. 42 5. Uppföljning Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårs-redovisningen per 06-30 och i årsredovisningen. 5.1 Styrelsens övergripande mål Åtgärder och effekter av insatser definierade i form av indikatorer och nyckelaktiviteter under varje prioriterad uppgift ska dokumenteras. 5.2 Nätverksträffar Antalet nätverksträffar med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 5.3 Kurser och konferenser Under årets första sex månader har kommunförbundet genomfört 74 kurser/konferenser med totalt 2 796 deltagare. Flest aktiviteter inom socialtjänstens område, där det finns ett flertal statliga satsningar och projekt. Antalet kurser/konferenser med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 43 Kommunförbundet Norrbotten Budget 2015 Utfall 150630 Kvar att förbr. 717 333 -374 814 342 519 31 990 -29 337 2 653 12 534 385 -6 317 602 6 216 783 141 Direktören 230 000 -76 620 153 380 15 Socialtjänst 200 000 -91 812 108 188 16 Barn- och utbildning 200 000 -77 734 122 266 17 Miljö o samhällsbyggn. 95 000 -351 94 649 18 Eu och internationalis. 150 000 -53 001 96 999 19 Tillväxt/regional utveckl. 165 000 -74 305 90 695 20 Kultur/fritid, jämställdh. 170 000 -11 337 158 663 21 Övriga uppgifter 130 000 -21 519 108 481 65 000 -11 153 53 847 4 278 060 -1 442 489 2 835 571 960 000 -710 020 249 980 2 800 000 -2 509 699 290 301 22 726 768 -11 801 793 11 215 276 Kostnader 12 Styrelse och au 13 Revision 14 Kansli 22 Samverkansberedning 23 FoUI 24 UR/Film 10 Kurser/konferenser Summa Intäkter 10 Intäkter kurs/konferens 23 Finansiering FoUI 80 Finansiering -3 100 000 -906 312 -18 720 456 2 829 248 453 156 9 469 759 -270 752 -453 156 -9 250 697 Summa -22 726 768 12 752 163 -9 521 449 0 950 370 1 693 827 Resultat Bilaga 1 MediaCenter Norrbotten Utlåningsstatistik VT 2015 i jämförelse med VT 2014 2015-01-01 - 2015-07-01 Kommun Antal filmer som Strömmats/Streamats Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå 877 1665 10,900 4580 2475 1808 4876 5619 20,821 2400 12,639 3501 656 1062 Totalt: 73,879 2014-01-01 - 2014-07-01 Kommun Antal filmer som Strömmats/Streamats Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå 871 1655 7123 4576 2001 1790 4871 4728 18,968 2032 11,846 2777 645 1183 Totalt: 65,066 44 Ärende Plats för noteringar: Styrelsen 2015-10-15 Kommunförbundet Norrbottens arbete med folkhälsan Bakgrund Styrelsen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om kommunernas och förbundets arbete med folkhälsofrågor. Vid styrelsens sammanträde 2014-06-12 presenterades ett förslag till långsiktig inriktning för detta arbete, se bilaga. Frågan har sedan diskuterats vid ett antal styrelsemöten där inriktningen varit att prioritera dessa frågor men där de ekonomiska övervägandena inneburit att inga beslut fattats. Vid styrelsemötet 2015-03-05 fick kansliet och direktören i uppgift att omformulera inriktningen på arbetet i Verksamhetsplan och budget 2015 samt att finna en ekonomi för detta. En fortsatt prioritering av folkhälsofrågorna Skrivningen från styrelsens sammanträde i juni 2014 utgör fortfarande grunden för det fortsatta arbetet. Särskilt betydelsefullt är förslaget som rör ”de regionala aktörernas kommande folkhälsoarbete” (Se bilaga); det kommer att utgöra utgångspunkten för att utveckla arbetet och samspelet mellan kommunerna och de regionala myndigheterna. Efter beslut i Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) kommer länets politiska strategi för folkhälsan att revideras under 2016. Landstinget leder på uppdrag av NFR detta arbete i nära samverkan med övriga aktörer. Det nya dokumentet kommer att innehålla förändringar på en rad punkter och vara färdigt för beslut i början av 2017. Kommunförbundet Norrbotten kommer att skapa resurser för att kunna delta i detta arbete. FoUI-miljön kommer att spela en nyckelroll i det strategiska folkhälsoarbetet vid Kommunförbundet. FoUI har till uppgift att stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsutveckling inom socialtjänst- och utbildningsområdet men även kring kommunövergripande frågor med ”social hållbarhet” som samlande begrepp. En sida av den sociala hållbarheten är sådana materiella aspekter som exempelvis boende, utemiljö och tillgång till arbete och service. En annan sida är de icke-materiella, eller ”mjuka” aspekterna av människors liv så som jämlikhet och inflytande, mångfald, samhörighet och trygghet. Hit hör också frågor om människors livskvalitet och hälsa. Folkhälsoarbete utgör således en väsentlig del av det sociala hållbarhetsperspektivet, vilket också motiverar kopplingen till FoUI som föreslås i denna skrivelse. FoUI skulle exempelvis kunna stödja och utveckla samverkan mellan kommunerna i folkhälsofrågor, bistå med stöd vid implementering och utvärdering av olika folkhälsosatsningar och med att tillgängliggöra metoder för uppföljning. Det skulle också kunna handla om att identifiera fler och mer relevanta indikatorer för att mäta folkhälsans utveckling bland olika kategorier av medborgare, vilket skulle kunna öka precisionen med avseende på vilka insatser som behövs. Styrelsen 2015-10-15 Förslag till åtgärder Kommunförbundet Norrbottens FoUI-miljö utgör en huvudresurs för det övergripande arbetet med Social hållbarhet i Norrbottens kommuner, med en vetenskaplig ledare som ansvarig för detta område. En naturlig följd är att förbundets folkhälsoarbete i huvudsak sorterar under FoUI-enheten. FoUI-miljön förstärks med ytterligare en tjänst på heltid med inriktning på det lokala folkhälsoarbetet i kommunerna, i samverkan med övriga regionala aktörer i enlighet med angivet förslag om ”de regionala aktörernas kommande folkhälsoarbete” (Se bilaga) som grund. Anställningen benämns ”Utvecklingsledare folkhälsa” och genomförs som ett treårigt projekt med uppföljning. I anställningen som utvecklingsledare ingår att söka externa anslag för att kunna genomföra angelägna utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. I arbetet med revideringen av den folkhälsopolitiska strategin förstärker Kommunförbundet sitt kansli med en folkhälsostrateg på 10 % under 2016. För det politiska arbetet med strategin, genom Kommunförbundets representation i NFR, skapas ytterligare ekonomiskt utrymme för deltagande i diskussioner i länets kommuner och vid nätverksträffar. Att särskilt prioritera stödinsatser till de små och mindre resursstarka kommunerna i länet Ekonomi Kostnaden för den nyinrättade tjänsten som utvecklingsledare med inriktning folkhälsa beräknas till cirka 800 000 kr per år, vilket inkluderar lön och omkostnader. Under 2016 finansierar FoUI-enheten 40 % av denna kostnad och cirka 20 % under de kommande två åren. Resterande del finansieras via Kommunförbundet Norrbottens egna kapital. Verksamhet som utvecklas i enskilda kommuner genom insatser från Kommunförbundets nya resurs på området kommer till viss del att belasta den enskilda kommunen vilket görs genom särskild överenskommelse mellan kommunen och Kommunförbundet Norrbotten. Riktlinjer för detta kommer att utarbetas. Detta berör det som benämns ”Lokala överenskommelser/handlingsplaner samt ”Kommunpaket” i bilaga. Styrelsen 2015-10-15 Kansliet föreslår styrelsen att besluta att godkänna de föreslagna åtgärderna rörande förbundets folkhälsoarbete att godkänna finansieringen av insatserna i enlighet med ovanstående att budgeten för arbetet i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd höjs med 30 000 Ärendet var under bearbetning under presidiets beredning, varför presidiet inte kunnat ta ställning till förslaget. Kommunernas strategiska folkhälsoarbete - en långsiktig prioritering Att främja hälsa – bygga på det friska – har visat sig vara en av de viktigaste vägarna till ett jämlikt och hållbart samhälle. På den globala dagordningen genom World Health Organisation, WHO, finns rapporten "Closing the gap in a generation" från 2008 som pekar på att ojämlikheten i hälsa bottnar i de system som tillämpas, politiska och ekonomiska beslut som fattas. Till grund för det folkhälsoarbete som görs i Sverige ligger de elva nationella folkhälsomålen och det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit sikte på den svenska paradoxen, att medellivslängden ökar men för vissa grupper ökar ohälsan, genom "Gör jämlikt - gör skillnad". Malmökommissionens och Västra Götalands rapporter visar också att klyftan mellan de som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat påtagligt under de senaste årtiondena. Den ojämlikheten i hälsa finns även i Norrbotten och 2012 förekom för män en skillnad på nära 5 år i medellivslängd mellan vissa kommuner. Andelen med eftergymnasial utbildning i kommunerna skiljde sig mellan kommuner och mellan könen. Detta är frågor som direkt berör välfärdssystemet och tillväxten för länet då forskningen tydligt visar kopplingen mellan ohälsa och låg utbildning samt låg inkomst. Kommunförbundet Norrbottens vision och verksamhetsidé, att företräda och stödja kommunerna till en positiv och hållbar utveckling, innebär att aktivt arbeta för att utveckla den sociala, ekonomiska och ekologiska uthålligheten i samarbete med andra aktörer. Betydelsen av socioekonomiska, kulturella och miljömässiga faktorer för hälsonivån i samhället är större än vad som tidigare ansetts. Det finns därför flera skäl för kommunerna att ta ett tydligare folkhälsoansvar då dessa står som huvudman för de flesta lokala verksamheter som är förebyggande exempelvis boende, förskola, skola, kultur och fritid och sysselsättning. Kommunförbundet bidrar i samverkan med andra aktörer till att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete i länet vilket är en viktig faktor i ett socialt uthålligt samhälle där ett stort humankapital är en av hörnpelarna. Kommunförbundet är också en aktör som kan bidra till en tydligare koppling mellan social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet på politisk- och tjänstemannanivå. Folkhälsoarbete i Norrbotten Folkhälsoarbete har bedrivits i projektform från 2009 och beräknas pågå till och med 2014 med Kommunförbundet och Landstinget som projektägare de första två åren. Därefter i Kommunförbundets egen regi. Från 2012 beslutades att prioritera vissa kommuner i länet för att ge extra stöd i att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Under 2012/2013 har ett omfattande arbete gjorts för att scanna av behovet av regionalt stöd för ett effektivt folkhälsoarbete på lokalplanet. Genom enkäter och samrådsmöten har information samlats in som gett en bild av behov och förväntningar på de regionala aktörerna såväl tillsamman som var och en för sig. Kommunförbundet förväntas bistå med kunskapshöjning på folkhälsoområdet för olika målgrupper, att anordna konferenser enskilt och i samarbete med Länsstyrelse/Landsting, att omvärldsbevaka för att ligga i framkant med nya metoder och verktyg. Det regionala samarbetet mellan landstinget, länsstyrelsen och kommunförbundet Länsstyrelsen har ett statligt uppdrag att arbeta med ANDT- frågor och får också statliga medel för detta. Inom ANDT området arbetas det många gånger med riktade insatser men även där kan strategiska grepp tas genom att lyfta in det i det främjande och generella arbetet. Ett fortsatt samarbete mellan Länsstyrelsen och Kommunförbundet skulle kunna bära frukt på längre sikt. Landstinget med Folkhälsocentrum arbetar med livsstilsfrågor på operativ- och strategisk nivå både inom och utom den egna organisationen. De är en viktig samarbetspart utifrån kartläggningar och statistik om hälsa. De är också en del i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd. Under projekttiden har samverkan stärkts mellan ovan nämnda länsaktörer och Kommunförbundet Norrbotten och uppfattas på lokalplanet som självklara aktörer i ett långsiktigt folkhälsoarbete för Norrbottens län. Kommunförbundet Norrbotten och den nya FoUI- enheten Inom Kommunförbundets verksamhet finns från och med 2014 en nyinrättad FoUI-enhet (Forskning och utveckling / innovation). Enheten har till uppgift att stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsutvecklingen inom skola och socialtjänst men även inom övergripande områden som samhällsbyggnad, styrning och ledning. FoUI förväntas bidra till att bredda och fördjupa den kommunalpolitiskt relevanta kunskapsbildningen till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort. En viktig uppgift för FoUI-enheten handlar om att kunna tillmötesgå kommunernas efterfrågan på uppföljning och utvärdering av olika insatser som utförs i kommunal regi. Inte minst handlar det om att följa upp och mäta effekter av förebyggande och / eller hälsofrämjande insatser. Det faktum att i man i allt fler kommuner börjat tänka i termer av "sociala investeringar" och att man i vissa kommuner inrättat särskilda sociala investeringsfonder är förstås något som talar för att efterfrågan på kvalificerade uppföljningar och utvärderingar av gjorda investeringar kommer att öka. En fast resurs inom folkhälsoområdet med gedigen kunskap om hur man genomför socioekonomiska beräkningar, skulle vara en mycket attraktiv resurs för att kunna svara upp mot sådana behov. Det skulle innebära en förstärkning av den mer generella utvärderingskompetens som i dagsläget finns inom FoUI-enheten. En tydligare koppling och samordning mellan FoUI skulle därför tillföra FoUI en viktig kompetens när det handlar om att kunna genomföra kvalificerade uppföljningar och utvärderingar med inslag av långsiktiga socioekonomiska och eventuellt också hälsoekonomiska beräkningar av de effekter som uppnås av sociala investeringar i kommunerna. Kopplingen till FoUI-miljön skulle också innebära att folkhälsoarbetet inom Kommunförbundets ram ges en robust vetenskaplig förankring. Vägval inför framtiden Med utgångspunkt från den genomförda undersökningen och från de projekt som genomförts de senaste åren för att stödja utvecklingen av folkhälsoarbetet, diskuteras nu inriktning av folkhälsoarbetet i framtiden. Efter 2014 finns inget beslut om hur Kommunförbundet Norrbotten ska förhålla sig till folkhälsofrågorna och vilka resurser som kommer att finnas. Utifrån nämnda undersökning är det uppenbart att kommunerna är i stort behov av stöd för att klara uppdragen på den lokala arenan. Kommunerna är där de stora operativa aktörerna vilket kräver tillförsel av kompetens / erfarenheter för att kunna utvecklas. Kommunförbundet Norrbotten är en naturlig aktör för detta uppdrag som i praktiken innebär skapande av en fast resurs för kompetensutveckling, omvärldsbevakning och stöd för kommunernas strategiska arbete. För att upprätthålla rollen som regional aktör krävs kompetens inom folkhälsoområdet samt kunnande om våra lokala förhållanden i Norrbottenskommunerna. Även detta innebär i praktiken en fast resurs för att säkra en långsiktig hållbar lösning. Om en fast resurs inte är möjlig inom Kommunförbundet Norrbotten kommer landsting och länsstyrelse att bli huvudaktörer i det regionala folkhälsoarbetet. Detta kan innebära svårigheter att bibehålla det breda kommunala angreppssättet i det strategiska arbetet som varit målsättnigen i de nu genomförda projekten. Folkhälsofrågorna innehåller så mycket mer än livsstilsfrågor. Samhällsbyggande - tillväxt och social investeringspolitik är andra viktiga områden. Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt ständigt pågående arbete som bör ingå i kommunernas och Kommunförbundet Norrbottens ordinarie arbete. Förslag till beslutsinriktning för det framtida folkhälsoarbetet En fast resurs i form av en tjänst inrättas hos Kommunförbundet Norrbotten med inriktning mot organisation och processledning inom folkhälsoområdet. Tjänsten ska innehålla både strategiska och operativa moment. Den strategiska delen innebär att regionalt ta fram planer och program med bäring på folkhälsa, att vara delaktig och stötta i utvecklingsprocessen som då uppstår. Den operativa delen innehåller beräkning av sociala investeringsinsatser i kommunerna i samarbete med lokala tjänstemän och beslutsfattare, att göra välfärdsbokslut, uppföljningar och utvärderingar. Exempel på strategiskt arbete som redan idag är sjösatt är utvecklingen av det generella föräldrastödet (uppdrag från NFR) i samarbete med NLL och Länsstyrelsen. Kommunförbundet Norrbotten finns även med som samarbetspart i NLL's projekt "främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten". I enlighet med bifogat "Förslag till inriktning av regionala aktörers kommande folkhälsoarbete" kan Kommunförbundet bidra med en utveckling av social uthållighet samt verka för en tydligare koppling till ekonomisk- och ekologisk uthållighet genom de befintliga kompetenserna på förbundet. Kommunförbundets tjänst kan med fördel användas i alla tre nivåerna enligt det bifogade förslaget och i synnerhet på nivå b) lokala överenskommelser och c) kommunpaket. Vilket skulle innebära ett tightare och mer operativt arbete på plats i den enskilde kommunen. Tjänsten kan komma att vissa dagar i veckan förläggas på orten för ett effektivare arbete. Ett tätare samarbete etableras med Kommunförbundet Norrbottens FoUI enhet vad gäller utvärdering av projekt och andra insatser utifrån socioekonomisk beräkningar och / eller kostnads utvärderingar. Den fasta resursen hos Kommunförbundet Norrbotten finansieras genom en höjning av kommunernas medlemsavgift med 3:20 kr/inv. Ansökan om EU-bidrag är inte ett realistiskt alternativ om syftet med resursen är långsiktig strategisk planering och stabilitet av folkhälsoarbetet då dessa stöd är utformade som tidsbegränsade projekt. Möjligheten till stöd för denna typ av arbete bedöms också som begränsat. 31 JANUARI 2014 Förslag till inriktning av regionala aktörers kommande folkhälsoarbete Bakgrund Under 2013 har länets folkhälsopolitiska strategi utvärderats, liksom kommunförbundets folkhälsoarbete. Politikerna i Norrbottens folkhälsopolitiska råd har tillsammans med därtill knutna tjänstemän från landstingets folkhälsocentrum, länsstyrelsen samt kommunförbundet, under 2013 också gjort en inventering av kommunernas behov av stöd från den regionala nivån, avseende folkhälsoarbetet. Detta har gjorts genom en enkät, som följts upp av besök i kommunerna, där folkhälsofrågorna och behoven diskuterats, som regel med kommunalråd, kommunchef, folkhälsorådets/trygghetsrådets ordförande, liksom folkhälsosamordnare/ alkohol och drogsamordnare. Syfte Utvärderingar och inventering utgör grunden till föreliggande förslag om - revidering av länets folkhälsopolitiska strategi - hur de regionala aktörerna ska arbeta enskilt och tillsammans för en bättre folkhälsa i länet - NFR:s fortsatta fokus de närmsta åren Resultat behovsbild Den samlade behovsbilden av ovan stående underlag är att man ser att den folkhälsopolitiska strategin varit av betydelse för en positiv utveckling av folkhälsa och folkhälsoarbetet. Samtidigt beskrivs att den varit mycket av en hyllvärmare och att den inte är helt förstådd. Behov av ökad kunskap inom folkhälsa och hur man arbetar kunskapsbaserat med folkhälsoarbete, har återkommande efterlysts. Den ojämlika hälsan har engagerat och man efterlyser goda exempel på, och anpassat stöd för, hur man kan arbeta utifrån de olika behov som finns både i glesbygds- och tätortskommuner. Vidare finns ett brett behov av stöd i form av statistik och kommunspecifika analyser. Att revidera strategin kan göras men största vikten vill kommunerna som regel lägga på att gå vidare med handling och stöd för handling. I vissa fall efterfrågas överenskommelser, handlingsplaner, mellan lokal och regional nivå. Den folkhälsopolitiska strategin behöver enligt vissa kommuner vara detaljerad för att ge bästa stöd, medan andra beskriver att den bör vara mer övergripande och policybetonad. I dialogmöte med kommunernas folkhälsosamordnare framgick att man gärna ser att fokus på ojämlik hälsa blir mer tydliggjort, liksom den sociala hållbarheten. Förslag till åtgärder Revidering av den folkhälsopolitiska strategin 1. Norrbottens folkhälsopolitiska strategi revideras under 2015, dvs. när resultaten från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2014 finns tillgängliga. 2. NFR ges av KFs styrelse och landstingsstyrelsen uppdrag att leda processen och ta fram ett förslag till strategi som tas upp för beslut i 1 31 JANUARI 2014 landstingets politiska organisation, samt i kommunförbundets styrelse. 3. Beslutet i Kfs styrelse innebär utöver att Kf ställer sig bakom strategin, en rekommendation till kommunerna att den fastställs och införlivas i kommunens arbete på det sätt som man där finner lämpligt. 4. Den folkhälspolitiska strategin ska fortfarande vara relativt detaljerad, vilket framför allt de mindre kommunerna sett som ett stöd. Revidering görs framför allt av omvärldsanalys, fokus stärks på det nationella målet om jämlik hälsa, social hållbarhet, med bland annat hänvisning till socioekonomiska beräkningar, ekonomiska och samhällsvinster med att investera i hälsa ska belysas tydligare, framför allt avseende tidiga insatser. Indikatorer uppdateras, genusperspektiv, psykisk hälsa och utanförskap ska belysas. Det ska framgå att strategin inte är avsedd att vara detaljstyrande utan är en länsanalys där kommunerna i sin tur kan välja prioriteringar utifrån sina behov. Inriktning för Norrbottens folkhälsopolitiska råd 1. NFR väljer år 2014 en huvudinriktning för en längre tidsperiod, förslagsvis att utjämna ojämlika skillnader i hälsa. Prioriterade områden inom den inriktningen väljs sedan av NFR under perioder, exempelvis att främja psykisk hälsa under 2015-2017. Roller och samverkan för de regionala aktörerna 1. Kommunförbundet, landstinget och länsstyrelsen har även fortsatt tjänstemannarepresentation i Norrbottens folkhälsopolitiska råd. 2. Kommunförbundets roll är också att bidra till att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete i länet och att verka för en överbryggning mellan social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet på politisk- och tjänstemannanivå. 3. En samverkansmodell utarbetas under 2014 med målsättningen att detaljera följande grundupplägg i tre nivåer, involverande samtliga tre aktörer: a) Basutbud som erbjuds till alla kommuner, exempelvis Tobaksfri duo, samordning av alkohol-, narkotika-, tobak- och dopingfrågor, samordning av arbete inom sexuell och reproduktiv hälsa, utbildningar, årliga träffar för samordnare inom folkhälsa och ANDT, regionala konferenser, undersökningen Hälsosamtalet i skolan med årlig rapport, nätverk socioekonomiska beräkningar, tobaksprevention, etc. Samordning och statistik från CAN om elevers alkohol- och drogvanor, befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor. Viss analyshjälp och viss statistik på kommunnivå. Visst metodstöd. b) Lokala överenskommelser/ handlingsplaner, exv. 3-åriga, erbjuds kommunerna att teckna. Fördjupat och mer anpassat samarbete, som kan innefatta kommunspecifika analyser av statistik, Tobaksfri duo, utbildningar, vissa satsningar, specificerat metod- och kunskapsstöd. Ekonomiska transaktioner innefattas ej. c) Kommunpaket, erbjuds kommunerna att teckna från 2016, med en pilotkommun under 2015. Löptid två år, anmälan senast 2 31 JANUARI 2014 januari aktuellt startår, begränsat antal per tidsperiod. Huvudinriktning Jämlik hälsoutveckling. Fördjupat anpassat stöd till kommunen, med djupare analyser, anpassade utbildningar, och metodstöd. Björn Eriksson och Eva-Linnéa Eriksson, Kommunförbundet Annika Nordstrand, landstinget Mats Burman , Länsstyrelsen 3 Ärende 7 Plats för noteringar: Styrelsen 2015-10-15 Skoldatateket Under styrelsens sammanträde 2015-06-11, § 66, har ledamoten Inge Andersson, (s), Boden, väckt frågan om Luleå kommun ska dra sig ur samarbetet kring Skoldatatek så som han hört. Maria Lavander, kansliet, redogör för att ett sådant förslag diskuteras inom Luleå kommuns förvaltning och att Barn- och utbildningsberedningen gett kansliet uppdraget att utreda frågan. Ordföranden förslår att informationen läggs till handlingarna och att styrelsen behandlar frågan när Barn- och utbildningsberedningen utrett den. Styrelsen beslutar Att informationen läggs till handlingarna Att frågan tas upp efter att Barn- och utbildningsberedningen utrett den Barn- och utbildningsberedningen har 2015-09-02 beslutat Att föreslå styrelsen att säga upp avtalet om Skoldatatek mellan Bodens kommun och Kommunförbundet Norrbotten Presidiet föreslår Att avtalet om Skoldatatek mellan Bodens kommun och Kommunförbundet Norrbotten sägs upp Bilagor: Utredningsunderlag inför Barn- och utbildningsberedningens behandling av ärendet Redovisning av tidigare beslut i ärendet 1 Utredningsunderlag Skoldatateket Augusti 2015 Bakgrund 2009 Länsverksamheten vid Gammelängsskolan permanentas. Verksamheten bestod av Skoldatatek Norrbotten samt temaveckor för elever med funktionshinder, s.k. kompisveckor. Samtliga kommuner ansluter och det ekonomiska åtagandet fördelas utifrån kommunernas skattekraft. Uppsägningstiden är 18 månader mellan Kommunförbundet Norrbotten och Bodens kommun. 2010 Verksamheten med s.k. kompisveckor avslutas på förslag från Bodens kommun. 2014 Uppföljning av länsverksamheten Skoldatatek presenteras. Kommunerna uttrycker en positiv bild av: Skoldatatekets utbildningar på digitala verktyg i skolan. Support och kunskapsbas. Nätverksträffar med pedagoger + tekniker tillsammans. Kommunerna uttrycker et framtida behov av utbildningar på de digitala verktygen, ex. Ipad, smarta mobiler, inläsa läromedel, appar, m.m. Dessutom vill några kommuner ha hjälp att organisera och planera utbildningar. 2015 Luleå kommun lämnar in en uppsägning av länsavtalet för Skoldatateket. Länets skolchefer informeras. Inför omförhandling mellan Bodens kommun och Kommunförbundet utreds kommunernas intresse, önskemål och möjligheter för framtida samverkan. Kommunernas synpunkter på en ökad kommunal finansiering och/eller en reviderad/minskad verksamhet vid Skoldatateket. Av länets 14 kommuner har Luleå kommun lämnat in en uppsägning, av resterande 13 kommuner har 11 kommuner lämnat svar. Ekonomiska konsekvenser Om både Luleå och Piteå säger upp avtalet så minskar det ekonomiska utrymmet med nästan hälften. 8 av kommunerna säger sig vara fortsatt intresserade av fortsatt Skoldatateksverksamhet. 4 av kommunerna säger nej till ökade kostnader. 2 av kommunerna kan acceptera en mindre höjning av avgiften. 1 av kommunerna har ingen åsikt i frågan. Sammantaget är 8 kommuner intresserade fortsatt intresserade av fortsatt Skoldatateksverksamhet. Sammanställning av kommunernas svar augusti 2015 Arjeplog - Arvidsjaur Positiva till fortsättning. Nej till ökade kostnader eller minskad verksamhet. Positiva till fortsättning. Nej till ökade kostnader eller utökad verksamhet. Kvar i Boden Positiva till fortsättning. Accepterar smärre kostnadsökning alt. reviderad verksamhet. Boden Gällivare Haparanda Kalix Tveksam Positiva till fortsättning. Nej till ökade kostnader. Kan acceptera reviderad verksamhet. Positiva till fortsättning. Beroende på ekonomiska konsekvenser och ev. verksamhetsmässiga. Kiruna Generellt positiva, behov av planering. Luleå Uppsägning inlämnad mars 2015. Pajala - Piteå Om Luleå frånträder avtalet gör Piteå detsamma. Älvsbyn Positiva till fortsättning. Överkalix Positiva till fortsättning. Accepterar smärre kostnadsökning. Övertorneå Inga utökade kostnader. Jokkmokk Sammanfattning Skoldatateket skapades när It-tekniken gjorde sitt inträde i skolverksamheterna som läromedel och kompensatoriskt verktyg för inlärning. Skoldatateket har fungerat väl som stöd för kommunerna i uppbyggnad vad gäller kompetens, teknik och material. Skoldatatekets nätverk har positivt bidragit till en god länsgemensam nivå på IT-området. Idag har finns egen IT-kompetens i några av länets skolor. Flertalet kommuner önskar fortsatt tillgång till Skoldatatekets stöd under förutsättning att det sker till dagens kostnader eller ev. marginell kostnadsökning. Skoldatateket omfattar 1,5 tjänst, specialpedagoger med särskild IT-kompetens. Förutom lönekostnader tillkommer kostnader för fortbildning, resor och material. Därutöver finns 0,25 tjänst för arbetet med den nationella Skoldatatekens hemsida, den tiden bekostas av nationella medel och belastar inte Norrbottens kommuner. I kontakt med Bodens skolförvaltning så redogjordes förutsättningarna: Bodens kommun kan fortsätta att bedriva Skoldatatekets verksamhet i den omfattning som sker idag och med de ekonomiska förutsättningar som gäller nu. Bodens kommun är inte intresserade av att bedriva en minskad Skoldatateksverksamhet. Förslag till beslut Med hänvisning till ovanstående fakta så föreslås en nedläggning av Skoldatateksverksamheten med Kommunförbundet och Bodens kommun som avtalsparter. Datum för avveckling föreslås till 2016-08-01. Ärendegång 1. BoU-beredningen ger ett politiskt utlåtande till 2. Kommunförbundets presidium som granskar förslaget och skickar förslaget till 3. Kommunförbundets styrelse som fattar beslut i ärendet. Bilagor: 1+2 Beslut att permanenta verksamheten 2008 3 Utvärdering av Skoldatateksinsatser 2005-2008 4 Beslut att avsluta de s.k. kompisveckorna 2010 5 Presentation av Skoldatateksverksamheten 2014 6 Utvärdering av Skoldatateksverksamheten 2014 7 Kostnad per kommun 2014 och 2015 8 Luleå kommuns uppsägning 2015-03-26 Skoldatateket, tidigare beslut i ärendet Styrelsen har 2008-09-18, § 201, beslutat rekommendera medlemskommunerna: Kommunförbundets styrelse beslutade 2008-09-18 § 201, rekommendera medlemskommunerna: att Länsverksamheten permanentas från och med 2009 att kommunernas ekonomiska åtagande för Länsverksamheten from 1 januari 2009 omfattar 900 tkr per år att kostnaderna fördelas utifrån kommunernas skattekraft att indexuppräkning from 1 januari 2010 sker i enlighet med den bedömning som Sveriges kommuner och landsting gör av såväl löneutveckling som inflationsutveckling inom den kommunala sektorn att ej förbrukade medel återbetalas till respektive kommun, senast februari efter avslutat budgetår att en uppsägningstid av 18 månader gäller mellan Kommunförbundet och Bodens kommun att utvärdering och uppföljning av verksamheten görs årligen i det nätverk med alla kommuner i Norrbotten som Länsverksamheten ansvarar för Bodens kommun har senare föreslagit: att avsluta verksamheten med kompisveckor som ett länsuppdrag from 1 juli 2010 att medel som avsatts för kompisveckor i fortsättningen får disponeras för Skoldatateksinsatser i Norrbotten. Styrelsen beslutade 2010-06-10, § 99 Att ärendet överlämnas till presidiet för beredning och beslut Presidiet beslutade rekommendera medlemskommunerna att Länsverksamhetens uppdrag under 2010 – 2011 endast innefattar Skoldatatek Norrbotten att kommunernas ekonomiska åtagande för Länsverksamheten from 1 juli 2010 omfattar 900 tkr per år att kostnaderna fördelas utifrån kommunernas skattekraft att indexuppräkning from 1 januari 2011 sker i enlighet med den bedömning som Sveriges kommuner och landsting gör av såväl löneutveckling som inflationsutveckling inom den kommunala sektorn att ej förbrukade medel återbetalas till respektive kommun, senast februari efter avslutat budgetår att en utvärdering och uppföljning av verksamheten för år 20102 011genomförs i det nätverk med alla kommuner i Norrbotten som Länsverksamheten ansvarar för att utvärderingen redovisas till styrelsen, med särskild tonvikt på om det förändrade innehållet tillgodoser kommunernas behov att en uppsägningstid av 18 månader gäller mellan Kommunförbundet Norrbotten och Bodens kommun Styrelsen har åter tagit upp frågan 2015-06-11, § 66, enligt nedan: Ledamoten Inge Andersson, (s), Boden, väcker frågan om Luleå kommun ska dra sig ur samarbetet kring Skoldatatek så som han hört. Maria Lavander, kansliet, redogör för att ett sådant förslag diskuteras inom Luleå kommuns förvaltning och att Barn- och utbildningsberedningen gett kansliet uppdraget att utreda frågan. Ordföranden förslår att informationen läggs till handlingarna och att styrelsen behandlar frågan när Barn- och utbildningsberedningen utrett den. Styrelsen beslutar Att informationen läggs till handlingarna Att frågan tas upp efter att Barn- och utbildningsberedningen utrett den Barn- och utbildningsberedningen har 2015-09-02 beslutat Att föreslå styrelsen att säga upp avtalet om Skoldatatek mellan Bodens kommun och Kommunförbundet Norrbotten Presidiet har 2015-09-24 beslutat föreslå styrelsen Att avtalet om Skoldatatek mellan Bodens kommun och Kommunförbundet Norrbotten sägs upp Ärende 8 Plats för noteringar: 2015-10-05 Till Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över betänkandet en ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Dnr N2015/5036/PUB Kommunförbundet Norrbotten som omfattar samtliga fjorton kommuner i länet avger följande yttrande. Ärendebeskrivning Bostadsplaneringskommitténs uppdrag har varit att utreda och vid behov föreslå sådana förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag på regional nivå som behövs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling i alla delar av landet. Uppdraget innebar bland annat att utvärdera systemet med regionplanering enligt 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900). Direktivet underströk vikten av att analysera behovet av ökad samordning mellan regionala planer som länstransportplaner, regionala utvecklingsstrategier och program för trafikförsörjning med kommunernas översiktsplaner och de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning. Regeringen gjorde också bedömningen att det var viktigt att se över behovet av att samordna frågor på regional nivå som har betydelse för den fysiska planeringen. Som skäl för behovet av bättre samordning mellan olika planeringsslag låg ett antagande om att dessa kan stödja och främja ett ökat bostadsbyggande. Förslaget är att lagen om regional fysisk planering ska träda i kraft den 1 januari 2019. Yttrande Kommunförbundet Norrbotten ställer sig mycket tveksamma till bostadskommitténs förslag avseende obligatorisk regional fysisk planering och ifrågasätter behovet av en ny lagstiftning inom området. Det är viktigt att ha en samordnad regional bild i planeringen, men beslutsrätten får inte flyttas från kommunal nivå utan regional nivå ska utgöra ett kompletterande perspektiv. Den regionala nivån kan bidra med analyser, statistik och faktaunderlag för att ge kommunerna förutsättningar för bättre översiktsplanering och bostadsförsörjning. Det behövs ingen obligatorisk regional fysisk planering som hotar det kommunala planmonopolet. Vår uppfattning är att samordning mellan regional planering för transportinfrastruktur, tillväxt och kollektivtrafik samt kommunernas planering för bostadsförsörjning går att åstadkomma inom nuvarande lagstiftning och på frivillig bas. Vi har förståelse att regional fysisk planering och regional samordning mellan kommuner i tätbefolkade områden är mer komplicerad men ser samtidigt inte nyttan av en ny lagstiftning för hela landet. Problembilden ser olika ut i landet och för olika typer av kommuner. I avsnitt 8.4.1 slås fast att konsekvenserna av en regional fysisk planering för kommunerna är svårbedömda. Vidare sägs i betänkandet att det är troligt att den kommunala planeringen av den fysiska miljön kommer att påverkas av förslaget vilket i sin tur har en påverkan på det kommunala självstyret. Kommunerna kommer att omfattas av en regional fysisk planering. Det införs nya skyldigheter för kommunerna att lämna underlag och information samt synpunkter vid upprättande och aktualitetsprövning av regionala fysiska program. Kommunerna ges en ny skyldighet att kommunicera sina bostadsförsörjningsriktlinjer med den ansvarige aktören för regionala fysiska program. Utökade krav på innehållet i bostadsförsörjningsriktlinjerna ställs. Dessa nya skyldigheter för kommunerna innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Samtidigt sägs i betänkandet att den obligatoriska regionala planeringen ska vara vägledande och kommunerna ska kunna välja hur aktiva de vill vara samt att helt kunna avvisa resultatet i regionala programmet. Sammantaget är konsekvensbeskrivningen otydlig och att det därför är svårt att överblicka de faktiska konsekvenserna för kommunerna och det kommunala självstyret. Risken finns att den regionala planeringen fördröjer processen i kommunerna när det istället finns behov av att förkorta den kommunala planprocessen och möjligheter till överklagande. Kommunförbundet Norrbotten ser endast i mycket begränsad utsträckning att regional planering kan bidra till lösa bostadsförsörjningsfrågan. Det är svårt att se att förslaget skulle innebära en lösning på de problem som lyfts fram i betänkandet i avsnitt 5.5 och att förslaget leder till de fördelar som diskuteras i konsekvensanalysen i kapitel 8. Vi ser positivt på mer samverkan mellan kommuner vilket ger ökad nytta, primärt kring förbättrad översiktsplanering samt även planer för bostadsförsörjning. Kommunerna har tillräckliga kunskaper och kompetens för att planera men saknar tillräckliga resurser. Sammanfattningsvis avvisar Kommunförbundet förslaget till obligatorisk regional planering men är positiva till en ökad samordning mellan kommunens planering för bostadsförsörjning och regional planering för transportinfrastruktur, tillväxt och kollektivtrafik vilket kan göras i samråd med dem som har ansvaret för dessa frågor på regional nivå. Kommunförbundet Norrbotten anser att samordning mellan olika nivåer är viktigt men bör ske genom samråd och på frivillig bas vilket är grunden i ett flernivåstyre utan att en hierarkisk struktur behövs. Därtill bör en samordning även omfatta statliga instanser för att önskad effekt ska uppnås avseende fysisk planering och bostadsförsörjning. Även om samhällsutvecklingen idag är mer komplex och överskrider administrativa gränser samt berör flera områden vilket ökar kraven på samordning är det avgörande att det kommunala självstyret värnas för att stödja en demokratisk samhällsutveckling på lokal och regional nivå. För Kommunförbundet Norrbotten Britta Flinkfeldt Jansson Ordförande i Kommunförbundet Norrbotten och Kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog Yvonne Stålnacke Kommunstyrelsens ordförande i Luleå kommun Inge Andersson Kommunstyrelsens ordförande i Bodens kommun Ellinor Söderlund Kommunstyrelsens ordförande i Kalix kommun Peter Waara Kommunstyrelsens ordförande i Haparanda kommun Jeanette Wäppling Kommunstyrelsens ordförande i Gällivare kommun Robert Bernhardsson Kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk Helena Öhlund Kommunstyrelsens ordförande i Älvsbyn Peter Roslund Kommunstyrelsens ordförande i Piteå Mikael Larsson Kommunstyrelsens ordförande i Överkalix kommun Lotta Åman Kommunstyrelsens ordförande i Arvidsjaur Kristina Zackrisson Kommunstyrelsens ordförande i Kiruna Thomas Mörtberg Kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå Harry Rantakyrö Kommunstyrelsens ordförande i Pajala kommun Ärende 9 Plats för noteringar: Styrelsen 2015-10-15 Naturbruksutbildningarna i Norrbotten, PM Vid Landstingsstyrelsens sammanträde den 27 maj 2015 togs beslut om ny inriktning för landstinget gällande huvudmannaskap för Kalix naturbruksgymnasium och Grans naturbruksgymnasium. Landstinget sa upp Samverkansavtalet och meddelade att man ville avsluta sitt huvudmannaskap för utbildningarna. Landstinget uttryckte också önskan om att huvudmannaskapet skulle övertas av Kalix och Piteå kommuner. Vid sammanträdet uppdrogs till landstingsdirektören att tillsätta en arbetsgrupp bestående av representanter från Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet, Kalix kommun och Piteå kommun. Arbetsgruppens uppdrag blev att skapa en gemensam bild och ta fram förslag till landstingsstyrelsens möte den 30 september 2015. Den gemensamma arbetsgruppen har genomfört tre möten under perioden från att beslutet fattades på landstingsstyrelsen, den 11 juni, den 10 augusti och den 2 september. Ytterligare möte i arbetsgruppen genomförs den 8 oktober. Ett avstämningsmöte har också hållits med politiskt ansvariga för NLL, Kommunförbundet, Kalix och Piteå kommuner den 24 juni. Dessutom har ytterligare möten hållits i respektive kommuner. Därutöver har Kommunförbundet haft en egen arbetsgrupp med representanter från Piteå, Kalix och Luleå kommuner, som har haft ett antal träffar. Möten med näringen har också genomförts. Både Kalix kommun och Piteå kommun har deklarerat sin avsikt att överta huvudmannaskap för naturbruksutbildningarna under förutsättning att en långsiktigt hållbar lösning kan arbetas fram. Kansliets förslag: att arbetsgruppen får arbeta vidare tills dess att huvudmannaskapsfrågan är utredd och beslutad. att kansliet bistår Kalix kommun och Piteå kommun med framtagande och färdigställande av Samverkansavtal mellan kommunerna Kajsa Myrberg Direktör Marita Björkman Utvecklingsstrateg Utbildning Bilaga: Redogörelse, bilaga 1. 1 Styrelsen 2015-10-15 Naturbruksutbildningarna i Norrbotten, Bilaga 1. Vid Landstingsstyrelsens sammanträde den 27 maj 2015 togs beslut om ny inriktning för landstinget gällande huvudmannaskap för Kalix naturbruksgymnasium och Grans naturbruksgymnasium. Landstinget sade upp Samverkansavtalet och meddelade att man ville avsluta sitt huvudmannaskap för utbildningarna. Landstinget uttryckte också önskan om att huvudmannaskapet skulle övertas av Kalix och Piteå kommuner. Vid sammanträdet uppdrogs också åt landstingsdirektören att tillsätta en arbetsgrupp bestående av representanter från Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet, Kalix kommun och Piteå kommun. Arbetsgruppens uppdrag blev att skapa en gemensam bild och ta fram förslag till landstingsstyrelsens möte den 30 september 2015. Kommunförbundets ordförande uppdrog till kansliet att påbörja ett utredningsarbete ur ett kommunalt perspektiv. Den kommunala arbetsgruppen har bestått av skolchef/Kalix kommun, kommunchef/Piteå kommun, utredare Piteå kommun, gymnasiechef/Luleå kommun samt strateg för utbildning hos Kommunförbundet. De båda naturbruksutbildningarna, som idag drivs i Norrbottens läns landstings regi, har under en följd av år haft stora ekonomiska svårigheter och varje år uppvisat stora ekonomiska underskott. Anledningen till situationen är bland annat ett vikande elevunderlag, dels beroende på demografikurvan med ett minskat antal ungdomar aktuella för gymnasiestudier och dels gymnasiereformen Gy 2011 som inneburit att den tidigare tydligt högskoleförberedande studiemöjligheten inte längre formulerades som ett särskilt valbart alternativ Av den anledningen förlorade båda skolorna mellan 10 till 25 % av tidigare totalt antal sökande. Norrbottens läns landsting har under en följd av år vidtagit åtgärder för att komma till rätta och få en ekonomi i balans, men dessa har inte haft önskad effekt. Den gemensamma arbetsgruppen har genomfört tre möten under perioden från att beslutet fattades på landstingsstyrelsen, den 11 juni, den 10 augusti och den 2 september. Ett avstämningsmöte har också hållits med politiskt ansvariga för NLL, Kommunförbundet, Kalix och Piteå kommuner den 24 juni. Dessutom har ytterligare möten hållits i respektive kommuner. Leif Hallström, konsult och särskilt kunnig i skol- och naturbruks-utbildningsfrågor med en bakgrund som skolchef, kommunchef, utredare och med konsultuppdrag för bland annat SKL har medverkat i arbetet. Både Kalix kommun och Piteå kommun har deklarerat sin avsikt att överta huvudmannaskap för naturbruksutbildningarna under förutsättning att en långsiktigt hållbar lösning kan arbetas fram. 1 Piteå och Kalix kommuner har kommit olika långt i processen för att redan nu kunna ge ett klart besked huruvida kommunerna är beredda att överta huvudmannaskapet för naturbruksprogrammet i Kalix respektive naturbruksprogrammet i Piteå kommun. Kalix signalerar ett starkt intresse för ett övertagande och kommunen har redan gjort en analys av förutsättningarna. Dessa ser så positiva ut att ett övertagande bedöms kunna ske till läsåret 2016/17 alternativt till kalenderårsskiftet 2016-2017. Det finns några frågor som återstår att lösa. Dessa avser mark, lokaler/inventarier samt personalövertagande. Kalix kommun ser processen som en verksamhetsövergång och avsikten är att använda sig av Kalix kommuns lokaler och även i viss omfattning av Landstingets lokaler. Diskussioner som har förts mellan landstingets personal inom ekonomi och fastigheter samt personal vid Kalix kommuns skolförvaltning visar att det finns en positiv vilja till en lösning och att man snarare ser möjligheter än hinder. Skogsnäringen har uttalat sitt intresse att stödja det framtida kommunala huvudmannaskapet med marknadsföringsinsatser och lärlingsverksamhet. Kalix kommun har tydligt uttalat att ett övertagande av huvudmannaskapet är beroende av ett samverkansavtal med samtliga kommuner i Norrbotten vari också ska finnas en skrivning om att initiativ till motsvarande naturbruksutbildning inte kan påbörjas i annan kommun i länet. Motsvarande skrivning kommer också att gälla förhållandena för Piteå kommun. Piteå kommun är i ett annat läge. En omstrukturering av gymnasieskolan pågår och innan denna är gjord finns det inte förutsättningar för att ge ett definitivt besked om ett övertagande av huvudmannaskapet för naturbruksgymnasiet. Man bedömer att det finns synergier att vinna om naturbruksutbildningen till vissa delar integreras i andra gymnasieprogram. Piteå har startat en analys och man bedömer att man kan ge ett besked i februari 2016. Frågan kommer att behandlas vid Landstingsstyrelsens möte den 30 september där förslag finns att ge ett fortsatt mandat till arbetsgruppen att arbeta vidare utifrån de slutsatser som hittills har dragits och att förhandlingar gällande de delar som rör fastigheter, mark och personal vid naturbruksgymnasiet i Kalix inleds mellan parterna. För Piteå föreslås att arbete fortsätter enligt överenskommelse med en särskild arbetsgrupp och att genomlysning görs av konsekvenser för fastigheter, mark, lantbruk, djurhållning och personal inför ett huvudmannaskapsövertagande. Detta i avvaktan på slutförande av den allmänna utredning om gymnasieskolorna i Piteå kommun som påbörjats. För båda kommunerna är tidsplanen mycket snäv och det brådskar med att ta fram ett beslutsunderlag. Kalix planerar att ta över utbildningen till läsårsstarten 2016/17 eller senast vid kalenderårsskiftet 2016-2017. Således behöver organisationen vara planerad redan hösten 2015 så att information till elever kan göras i tid. Branschen kommer också att vara 2 delaktig i marknadsföringen, vilket kräver förberedelser. Piteå kommun är inne i en omstrukturering av gymnasieskoleverksamheten vilken i hög grad även omfattar naturbruksutbildningen. Landstingsstyrelsen kräver besked senast i februari 2016 huruvida Piteå tar över huvudmannaskapet för naturbruksutbildningen. Det endast vid ett positivt besked från Piteå som landstinget gör intagning till läsåret 2016/17. Således är kravet på hög utredningstakt stort även i Piteå Kommunförbundets åtagande i det fortsatta arbetet bör vara att bistå Kalix och Piteå kommuner med formulering och färdigställande av ett samverkansavtal mellan kommunerna i Norrbotten. 3 Ärende Plats för noteringar: 2015-10-01 Laxfiskeprojektet, fortsättning efter 2015 Styrelsens beslutade 2014-10-23 • • • Att kommunförbundet får uppdraget att söka lämpliga finansiärer till förlängning av projektet under tre år Att kommunförbundet får uppdraget att utreda om det finns lämplig/lämpliga organisationer som tar över projektägarskapet under denna tid Att en rapport om uppdraget och förslag till beslut lämnas till styrelsen under sammanträdet den 4 december Kommunförbundet har fungerat som projektägare för projektet ”Laxfiske framtidens besöksnäring” i länet, vilket varit mycket framgångsrikt. För att renodla Kommunförbundets verksamhet har möjligheten att flytta framtida Laxfiskeprojekt till annan huvudman undersökts. Laxfiskprojekt har initialt bestått i att öka förekomsten av lax i våra älvar. För att göra det har en stor del av arbetet koncentrerats till förvaltningsfrågor vilka till stor del bestäms i Bryssel. Först när laxfiskekvoten nått en viss nivå kan man framgångsrikt utveckla besöksnäring kopplad till laxfiske. Intressenter i näringen bedömer att det kvarstår 2-3 års arbete med förvaltningsfrågor och att vi under denna tid behöver ha en offentlig aktör som fortsätter vara projektägare för att skapa legitimitet i de grupperingar i EU som arbetar med frågan. Kommunförbundet har därför haft kontakt med länsstyrelsen i Norrbotten samt landstinget, vilka skulle kunna vara alternativa projektägare. Ingen av dessa organisationer tycker att det är lämpligt att de tar över projektägarrollen i nuläget. Länsstyrelsen är dock mycket angelägen om att fortsätta arbeta med Kommunförbundet i ett nytt projekt. På sikt ska projektet övergå till ett besöksnäringsprojekt varför möte hållits med Swedish Lapland för att undersöka hur en överfasning skulle se ut. I mötet framkom att Swedish Lapland önskar vara samarbetspartner i det fortsatta arbetet. De kan gå in i ett nytt projekt med 1-2 personer i styrgruppen för att arbeta för en exportmogen destination. Parallellt fortsätter arbetet med förvaltningsfrågorna vilka också tillgodoses i kompetens hos projektledare och i styrgrupp där Länsstyrelsen ingår. Projektet kommer inte att innebära några merkostnader för Kommunförbundet. Projektet bedrivs med extern finansiering. 1 Kansliets förslag: att Kommunförbundet står bakom en ny ansökan av ett projekt inom Laxfiskeområdet att styrgrupp för projektet består av tjänstepersoner från Kommunförbundet, Länsstyrelsen och Swedish Lapland att finansiering av projektet sker genom extern finansiering, vilket också är en förutsättning för projektets genomförande Kajsa Myrberg Direktör 2 Ärende 12 Plats för noteringar: Styrelsen 2015-10-15 Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens kapital Kommunförbundet Norrbotten förfogade 2014-12-31 över 26 144 353 kronor, varav eget kapital var 9 608 719 kronor. Förbundet saknar riktlinjer för förvaltning av kapital. Kansliet har utarbetat ett förslag till riktlinjer. Styrelsen beslutade 2015-06-11, § 49, att direktören får i uppdrag att omarbeta förslaget så att det innefattar mer detaljerade riktlinjer även etiska värderingar i riktlinjerna att styrelsen tar upp frågan igen vid kommande sammanträde Bilagda förslag är omarbetat enligt styrelsens beslut Presidiet föreslår att förslaget bifalls 2015-09-25 Placeringspolicy för Kommunförbundet Norrbotten §1 Allmänt 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Dessa riktlinjer avser förvaltningen av Kommunförbundet Norrbottens kapital. Kommunförbundets finansverksamhet ska bedrivas på ett effektivt och säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är att uppnå bästa möjliga finansnetto med minsta möjliga risk. 1.2 Placeringspolicyns syfte och innehåll För att kunna bedriva Kommunförbundet Norrbottens finansiella verksamhet effektivt måste arbetet ske efter genomtänkta och tydligt formulerade strategier. Placeringspolicyn syftar till att klargöra hur finansiell verksamhet ska bedrivas av Kommunförbundet Norrbotten. Policydokumentet innehåller mål och riktlinjer inom följande områden. Organisation och ansvarsfördelning Kapitalförvaltning Rapportering och uppföljning 1.3 Tillämpning och uppföljning av placeringspolicyn Direktören ska, på styrelsens uppdrag, kontinuerligt följa upp gällande placeringspolicy för att pröva dessa ändamålsenlighet. Styrelsens föreskrifter för medelsförvaltning, uttryckta i denna placeringspolicy, ska omprövas vid behov. Om förutsättningarna i Kommunförbundet Norrbotten eller omvärlden förändras på ett sätt som motiverar ändringar i reglementets riktlinjer ska styrelsen föreslå uppdatering. §2 Finansförvaltningens ansvars- och befogenhetsfördelning För Kommunförbundet Norrbotten ska följande fördelning av ansvar och befogenheter gälla. Styrelsen Beslutar om policy och reglementen för Kommunförbundet Norrbotten. Beslutar om finansiella mål samt har ansvar för Kommunförbundets medelsförvaltning. Direktören Ansvarar under styrelsen för genomförandet av Kommunförbundets medelsförvaltning. 1 §3 Kapitalförvaltning 3.1 Syfte och mål Syftet med kapitalförvaltning är att utifrån fastställda placeringsriktlinjer uppnå en god avkastning på den del av Kommunförbundet Norrbottens likviditet som ska förvaltas. Nedan angivna placeringsregler syftar till att säkerställa att risktagandet står i proportion till den förväntade avkastningen. Tillåtna tillgångsslag 3.2 I kapitalförvaltningen får följande tillgångsslag förekomma. Kapitalet får maximalt vara placerat till 30 % i icke räntebärande instrument (aktierelaterade instrument och alternativa investeringar), men kan vara placerat till 100 % i räntebärande instrument. 3.2.1 Räntebärande finansiella instrument Detta tillgångsslag kännetecknas av låg risk och är därmed ett instrument som bör ge lägre avkastning på lång sikt. Med räntebärande värdepapper avses: Inlåning bank Statsskuldväxlar Företagsobligationer och företagscertifikat Konverteringslån, förlagslån Räntefonder (ska stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande myndighet i utlandet) Enskilda ränteplaceringar tillåts endast i svenska kort-/långfristiga räntebärande värdepapper enligt följande: Emittent Max andel per emittent Svenska staten, statliga verk och helägda 100 % Dotterbolag Svenska banker och dess helägda 100 % Kreditmarknadsbolag Svenska kommuner och landsting samt 25 % dess helägda bolag Övriga emittenter med rating av Standard & Poor’s till lägst: BBB+/Baa1* 25 % * saknas Standard & Poor´s rating ska Moody´s rating tillämpas Max andel per kategori 100 % 100 % 100 % 100 % Duration på direktinvesteringar räntebärande tillgångsslag kan högst vara 7 år. 2 3.2.2 Alternativa investeringar Med alternativa investeringar avses finansiella instrument relaterade till råvaror, private equity, infrastrukturtillgångar, kapitalskyddade placeringar, fastigheter samt övriga finansiella instrument som inte omfattas av Aktierelaterade finansiella instrument eller Räntebärande finansiella instrument ovan. 3.2.3 Kommunförbundet Norrbotten ska vid köp av nominellt kapitalskydd produkter nyttja emittenterna Kommuninvest, Svensk Exportkredit samt Svenska banker. Om emittent av kapitalskyddade produkter är svenska banker ska emittent ha lägst (A-) rating enligt Standard & Poor eller likvärdigt kreditvärderings institut. Kapitalskyddade produkter bör köpas på poster om minst 100 000:-, med en högsta överkurs om 10 %. Aktierelaterade finansiella instrument Svenska aktier Aktiefonder Aktierelaterade finansiella instrument omfattar aktier och fonder vilka i huvudsak placerar på aktiemarknaden. Placeringar ska endast ske i aktierelaterade finansiella instrument upptagna till handel på reglerad marknad i Sverige eller i utlandet som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. 3.2.4 Övriga riktlinjer för förvaltningen Utlåning av värdepapper Utlåning av värdepapper i portföljen är ej tillåtet. Investeringsfonder och utländska fonder Investeringsfonder och utländska fonder avseende tillgångsslagen ovan får utnyttjas i förvaltningen. Dessa skall stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande myndighet i utlandet. Förvaltningspartners Förvaltningspartners ska vara bank. Övrigt Alla värdepapper som Kommunförbundet Norrbotten ska kunna handlas på reglerad marknadsplats och vara likvida. §4 Placeringsriktlinjer Av etiska skäl medges inte placeringar i företag som har produktion eller försäljning av vapen eller annan krigsmateriel, produktion av pornografi, tobaks- eller alkoholvaror som sin huvudsakliga verksamhet. Vid placering ska etiska riktlinjer tillämpas som baseras på svensk lagstiftning, på av riksdag och regering undertecknade deklarationer och konventioner inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn, samt på resolutioner eller motsvarande utfärdade av FN och ILO inom ovan nämnda områden. 3 §5 Rapportering och uppföljning Kontinuerliga rapporter från finansförvaltningen ska ske till styrelsen. Rapporteringen ska ske vid varje styrelsesammanträde i samband med direktörens rapport. 4 Ärende 14 Plats för noteringar: 2015-10-02 Norrbottens Kulturplan 2014-2016, Komplettering 2016 ./. Bilaga Bifogat finns underlaget för komplettering 2016 Kulturarbetet i Norrbottens län bedrivs sedan en följd av år gemensamt mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner, ett arbete intensifierat genom Kultursamverkansmodellen introduktion och etablering från och med 2010. Utvärderingar och uppföljningar av Norrbottens Kulturplan görs kontinuerligt. Rapportering sker till Statens Kulturråd och till Myndigheten för Kulturanalys. Huvudavsikten med bilagd kompletteringen är att presentera förändringar, nya mål för 2016 och eventuella nya ekonomiska prioriteringar. Vidare ger kompletteringen en sammanfattning och rapportering av vad som uppnåtts under föregående år. Vid Kommunförbundet Norrbottens styrelsemöte 2013-09-26 beslutade styrelsen att ställa sig bakom förslag till kulturplan 2014-2016 Kulturberedningen har den 2015-09-25 ställt sig bakom förslag av kompletteringar för 2016 i Kulturplanen 2014 - 2016 Presidiet har inte tagit ställning eftersom förslaget inte var klart till sammanträdet 2015-10-24 Landstingsstyrelsen kommer att fatta beslut om kompletteringarna vid deras sammanträde 2015-10-28 Kansliets förslag: att styrelsen ställer sig bakom förslaget till kompletteringar för 2016 i Kulturplanen 2014-2016 Kajsa Myrberg Direktör Ulrika larsson Koordinator 1 22 SEPTEMBER 2015 Arbetsmaterial Komplettering för 2016 Kulturplan för Norrbotten 2014-2016 /EL 1 22 SEPTEMBER 2015 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................. 3 Kortfattad allmän summering av 2015 ............................................................. 5 Utgångspunkter för arbetet ............................................................................... 7 Mål 1: Genom en stabilare infrastruktur utveckla tillgänglighet och delaktighet till kultur inom alla områden i hela Norrbotten ............................ 9 Mål 2: Kulturen ska vara en motor och pådrivare i länets utveckling ......... 11 Mål 3: Barn och unga ska erbjudas ökad delaktighet i kulturlivet och möjligheter att påverka kulturutbudet i länet ................................................. 13 Mål 4. Den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten ska ha ett särskilt fokus och hela länet ska få del av kultur av hög kvalitet .............................. 15 Mål 5: De nationella minoriteternas kultur ske ges en starkare ställning ... 17 Mål 6: Kultur ska användas för att stärka norrbottningarnas hälsa ............ 19 Musiken i Norrbotten (10) ................................................................................ 20 Teatern i Norrbotten (11).................................................................................. 23 Dansen i Norrbotten (12).................................................................................. 27 Bild- och formkonsten i Norrbotten (13)......................................................... 29 Museiverksamheten i Norrbotten (14) ............................................................ 31 Kulturmiljövård (16) ......................................................................................... 33 Biblioteksverksamheten i Norrbotten (17) ..................................................... 34 Den norrbottniska litteraturen (18) ................................................................. 36 Hemslöjdsfrämjande verksamhet i Norrbotten (19) ...................................... 38 Filmen i Norrbotten .......................................................................................... 39 Ekonomi ............................................................................................................ 41 2 22 SEPTEMBER 2015 Inledning Norrbottens län är ett län i förändring. Under det senaste året har länet påverkats av en rad faktorer och en av de tydligaste är flyktingströmmarna som anländer till Europa, Sverige och Norrbotten. Norrbotten är beroende av att människor från andra länder invandrar till länet. Invandring och tillväxt är starkt förknippade med varandra och utan en stark inflyttning har länet svårt att upprätthålla en välfärd för sina medborgare. För att nå en hållbar utveckling krävs social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Mänskliga rättigheter, demokrati, rättvisa och livsstil ger den sociala hållbarheten. Norrbottens kulturplan 2014-2016 relaterar väl i sina grundförutsättningar till just denna dimension. För miljontals människor runt om i världen är situationen mycket svår. Kvinnor, män, barn flyr från länder som Syrien, Afghanistan, Irak och Somalia och en liten del av dessa kommer till Norrbotten. En del stannar i länet, för andra blir det en tillfällig vistelse eller så blir Norrbotten ett transitområde för vidare färd till framför allt Finland. För Norrbotten är krigsflyktingar ingenting nytt utan länet har, under historiens gång, tagit emot människor på flykt. Exempelvis evakuerades mängder av människor från finska Lappland till Norrbotten under andra världskriget och under 1990-talet flydde människor från Balkan till Sverige och Norrbotten. Att ta emot människor på flykt och tillvarata deras kunskap och erfarenheter är en stor utmaning och en stor möjlighet. Här kan kulturen spela en viktig roll. I länet finns goda exempel på hur det i några kommuner arbetats med exempelvis slöjd, dans och integration. Genom kulturen kan även invandrarkvinnor och invandrarflickor lyftas särskilt. En annan händelse som påverkat länet starkt är konkursen av gruvföretaget Northland Resources i Pajala kommun. Det tydliga framtidshoppet, inflyttning av nya kommunmedborgare och ett växande näringsliv avstannade. LKAB har genomgått en process med avveckling av personal. Under året har även diskussioner om andra gruvetableringar skett, bland annat i Jokkmokk. En etablering som väcker stark debatt då olika intressen kolliderar. 2017 skall Norrbotten bilda Region Norrbotten vilket bland annat innebär att vissa regionala utvecklingsfrågor överflyttas från Länsstyrelsen till Norrbottens läns landsting. I dagsläget är det inte möjligt att säga hur detta kommer att påverka länet och dess medborgare. Kulturarbetet i Norrbottens län bedrivs sedan en följd av år gemensamt mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner, ett arbete intensifierat genom Kultursamverkansmodellens introduktion och etablering från och med 2010. Civilsamhället med organisationer, föreningar och studieförbund är en ytterst aktiv part i det gemensamma arbetet för kulturens utveckling tillsammans med verksamma kulturarbetare och konstnärer i olika genrer. 3 22 SEPTEMBER 2015 Huvudavsikten med kompletteringen är att presentera förändringar, nya mål för 2016 och eventuella nya ekonomiska prioriteringar. Vidare ger kompletteringen en sammanfattning och rapportering av vad som uppnåtts under föregående år. En ny mandatperiod innebär i politiskt styrda organisationer att kunskap behöver förmedlas till nytillträdda politiska representanter. Därför blir också ett övergripande mål som inte finns formulerat någonstans, men är ett reellt mål, att de politiska organen ges möjligheten att tillägna sig den nödvändiga kulturplattformen att verka utifrån. Detta gäller både regional och kommunal verksamhet. De sex övergripande målen formulerade utifrån de nationella kulturpolitiska målen och den regionala och kommunala visionen för kulturlivet i Norrbotten fortsätter att vara ”ledstjärnor” för kulturarbetet, Utvärderingar och uppföljningar görs kontinuerligt av Norrbottens kulturplan 2014-2016. Rapportering sker till Statens Kulturråd och till Myndigheten för Kulturanalys. Kontinuerliga uppföljningar görs också på regional nivå. Under 2015 har kultursamverkansprocessen genomförts enligt Norrbottens modell med kommunbesök i samtliga kommuner, dialoger med konstarterna, med nationella minoriteter och folkbildningen, kommun- och landstingsträffar som landstinget inbjuder till samt, nytt för i år ett samråd med KLYS- företrädare. På kommunbesöken deltar allt fler aktörer från utbildningssektorn, men även från den sociala sektorn och den tekniska sektorn. Detta sker genom att erfarenheter dragits under åren med kultursamverkansmodellen då frågor oundvikligen ständigt berör andra politikområden än kultur. Viktiga i det kontinuerliga arbetet är också kulturplanens arbetsgrupper vilka arbetar utifrån formulerade uppdrag som är kopplade till Kulturplanens mål. Kulturberedningen med representanter från både kommuner och landsting är ett viktigt samverkans- och beredningsorgan. Kulturarbetare, invånare, tjänstemän och politiker i Landsting och kommuner har under en följd av år, så även under denna period, lyft fram den påtagliga utveckling som skett i Norrbotten på kulturens område. Under dessa år har också dialog och förtroende fördjupats mellan aktörerna vilket är en avgörande förutsättning för framgångsrika ställningstaganden och verklighetsanknutna beslut. Det har också blivit tydligt att Norrbottens kulturutveckling uppmärksammats nationellt och att länet på ett annat sätt än tidigare blivit en del av det nationella intresset när det gäller kultursamverkansmodellens utveckling men också inom specifika områden som dans, musik och bild- och formkonst. Den positiva utvecklingen innebär också en utmaning att fortsätta spänna bågen och skapa förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av kulturlivet i Norrbotten. 4 22 SEPTEMBER 2015 Kortfattad allmän summering av 2015 Norrbottens läns landsting arbetar vidare enligt de prioriteringar som görs i Kulturplan 2014-2016. Ett prioriterat område är litteraturområdet och viljan att skapa bättre förutsättningar för litteraturens utveckling manifesteras i arbetet att bygga ett litteraturresurscentrum för och i Norrbotten där projektledare är tillsatt från och med hösten 2015. Dansfrågan har varit den mest diskuterade och medialt mest uppmärksammade under de två senaste åren av alla kulturfrågor i Norrbotten. Förhoppningar fanns att kunna komma vidare i utvecklingen med att skapa en bredare och starkare plattform för dansutvecklingen och då, framför allt, för den professionella dansen. Till att börja med skulle detta lösas genom förslaget om en länsdansinstitution i Luleå. När den frågan inte kunde lösas, blev alternativet ett danshus i Luleå kommun med regionalt och statligt stöd. Med anledning av landstingets ekonomiska situation blev detta inte genomförbart. Inte heller blev satsningen på professionell kör förverkligad och då av samma anledning. Dansområdet är dock även fortsättningsvis ett prioriterat område och satsningar på dansen kommer att göras. Bild- och formområdet fortsätter sin utveckling med kontinuerlig utställnings- och pedagogisk verksamhet av hög kvalitet på Havremagasinet, Boden. Resurscentrum för konst hittar sin form och sitt arbetsfält alltmer. Kontakterna med den nationella nivån skapar arbetstillfällen och viktiga nätverk för de norrbottniska konstnärerna. Konsthall Tornedalen är under förverkligande och stort fokus ligger för närvarande på det nya Länskonstmuseet i Kiruna, i det kommande, nya Stadshuset. Kiruna och Malmfälten är i ständigt norrbottnisk fokus också när det gäller kulturmiljö och kulturarv. Stadsomvandling och flyttverksamhet sker. Det pågår ett kontinuerligt arbete där kulturaspekten är av väsentlig betydelse. Dokumentation och antikvariearbete som förarbete i många dimensioner sker och Norrbottens läns landsting är delaktig, inte minst genom Norrbottens museums olika bidrag i processen. Ett större cultural planningprojekt har genomförts gemensamt med Pajala kommun. Fortsättning av arbete kommer att ske under 2015-2016 även om situationen i Pajala drastiskt förändrats och helt nya förutsättningar kommer att råda för fortsättningen. Haparanda kommun har också slutfört ett cultural planning projekt. Teknisk utveckling och då framför allt digital tillgänglighet är starkt förknippade med varandra. Särskilt arbete har gjorts i projekten DLA och Kulturella Rendevouz i vården, genom Kulturarvsportalen som tillgängliggör Norrbottens kulturarv, Carlotta som databas för museisamlingar, bibblo.se och polarbibblo.se med utveckling av framtida teknisk plattform. Planeras görs också en regional, digital filmkanal, Filmpool Nord Play. 5 22 SEPTEMBER 2015 Nämnas bör också ett fortsatt arbete med folkbildningsfrågorna och med arrangörsfrågan för scenkonsten. Kommunikationen med folkhögskolor och bildningsförbund har ökat och blivit mer kontinuerlig och den planerade kartläggningen av civilsamhället kommer att genomföras, trots en viss fördröjning. Norrbottens läns landsting genom Division Kultur och utbildning och Norrbottens kommuners kulturansvariga har gemensamt kommit överens om att göra 2016 till ett Mångfaldsår och på olika sätt lyfta fram innehållet i begreppet mångfald under året. Mångfaldsaktiviteterna kommer också att omfatta fortsatta aktiviteter för och med de nationella minoriteterna. År 2015 har innehållit en stor konferens som genomfördes på två ställen i länet, i Kiruna och i Luleå, och som lyfte normfrågan i olika perspektiv. Även en stor nationell konferens om romernas situation och arbetet framåt genomfördes. Båda blev stora framgångar och skapade vilja att bryta ytterligare mark. Bland Norrbottens kulturverksamma är delaktigheten i arbete inom Barentsområdet något positivt och påtagligt. Vi vänder på kartan och ser de gigantiska möjligheterna till samverkan som breder ut sig i våra norra delar av världen. Genom initiativ i Barents Euro-Arctic Councils, BEAC:s, undergrupp Joint Working Group on Culture tillkom projektet New Horizons med deltagande av 12 regioner, som avslutat sina fem olika delar under våren 2015. Detta är det hittills största kulturprojektet i Kolarcticprogrammets historia. Under 2015 har ett gemensamt kulturprojekt inletts, Barents Cultural Initiative Incubator. Värt att notera är också de löpande, livliga kontakterna som finns med vänregionen Troms fylke, nu senast gällande utvecklingen av biblioteksarbetet och kultursamverkansmodellens utformning, samt Norrbottensmusiken turnéer utomlands. Norrbottens läns landsting har också utvecklade samarbeten både i verksamheter och projekt med de övriga norrlandslänen, varav Norrlands nätverk för Musikteater och Dans, NMD är ett helt etablerat sådant sedan många år. En aktuell fråga är om NMD ska inkludera även länsteaterverksamheterna och Gíron Sami teahter. 6 22 SEPTEMBER 2015 Utgångspunkter för arbetet Utgångspunkten för arbetet fortsätter att var de nationella kulturpolitiska målen tillsammans med landstingets nya vision Tillsammans för Norrbotten – bästa livet, bästa hälsan och den tidigare visionen Norrbottningarna ska leva ett rikt och omväxlande liv i en region med livskraft och tillväxt. Allt arbete ska också präglas av jämställdhet, tillgänglighet och mångfald. Sex övergripande mål Sex övergripande mål finns formulerade i Kulturplan 2014-2016 • genom en stabilare infrastruktur utveckla tillgänglighet och delaktighet till kultur inom alla områden i hela Norrbotten • kulturen ska vara en motor och pådrivare i länets utveckling och ges möjligheter att spela en viktig roll för tillväxten och för ett attraktivt Norrbotten • barn och ungdomar ska erbjudas ökad delaktighet i kulturlivet och möjligheter att påverka kulturutbudet i länet • den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten ska ha ett särskilt fokus och hela länet ska få del av kultur av hög kvalitet • de nationella minoriteternas kultur ska ges en starkare ställning i Norrbotten • kultur ska användas för att stärka norrbottningarnas hälsa I fortsatt fokus för 2016 är de prioriterade områdena i Kulturplan 2014-2016, alltså bildoch formkonst, dans, litteratur, kulturmiljö och kulturarv samt den tekniska utvecklingen inom kulturen. Ett område som ständigt diskuteras och med ett stort behov av åtgärder är de särskilt höga kostnaderna för turnéverksamhet som föreligger för scenkonsten i Norrbotten. Dessa är inte rimliga i dag och ett nationellt ansvar behöver tas för att säkra scenkonstutbudet över hela länet. Jämställdhet och genusperspektiv En självklarhet med ständigt fokus är det dagliga arbetet med jämställdhet och med ett genusperspektiv. Genomgående finns krav på jämställdhet och genusperspektiv liksom redovisning av detta vid slutrapporter både när det gäller verksamhets- och projektmedel. Grundförutsättningen för kulturverksamhet i Norrbotten är tydlig genom de formuleringar som finns för jämställdhets- och genusarbetet i Norrbottens kulturplan 2014-2016. I alla uppdrag till föreningar, organisationer och enskilda finns krav på jämställdhets- och genusperspektiv. Norrbottens museum har under året arbetat aktivt med området bland annat genom sina utställningar och sitt programutbud. Norrbottensmusiken har haft och kommer att ha flera kvinnliga tonsättare och dirigenter i sin residensverksamhet. Norrbotten Big Band anställde sin första kvinnliga musiker under 2014. Genusfrågan i orkestern är starkt knuten till förekomsten av kvinnliga brassmusiker på musikskolor och i arbetslivet i dag men medvetenheten om behovet av att förändra situationen i 7 22 SEPTEMBER 2015 verksamheten är stor. Ytterligare exempel på genusarbetet är bibliotekens fokus på pojkars och mäns läsning. Tillgänglighet Varje institution inom Kultursamverkansmodellen arbetar efter den Tillgänglighetsplan som skapades under 2014. Den följs upp årligen och en hel del finns att göra för att uppnå en maximal tillgänglighet. Frågan och krav på tillgänglighet tas också upp i formuleringen av alla uppdrag till verksamheter/ institutioner som erhåller bidrag. Tillgänglighetsfrågor är också ständigt aktualiserade när det gäller de nationella minoritetsspråken och kommunikationen mellan medborgare och offentlig verksamhet. Otydligheten i lagtext behöver göras något åt. Med anledning av det särskilda fokus som finns på tillgänglighetsfrågor formuleras ett mål för 2016. För Norrbotten gäller: • under 2016 i samverkan mellan regionala aktörer, kommuner och arrangörer arbeta vidare med tillgänglighetsfrågor Mångfald Som tidigare nämnts blir 2016 ett kulturår med mångfaldstema. Mångfald innefattar kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Regionala aktörer, lokala aktörer, civilsamhälle, enskilda kulturarbetare kommer, ledda av en samordnare, arbeta särskilt aktivt under 2016. En del aktiviteter pågår i enskilda kommuner och andra aktiviteter kommer turnera i länet. Mångfaldsåret kommer märkas i kulturutbudet för länets medborgare men även genom kunskapsseminarier och möjligheter till normkreativ certifiering. En förhoppning är att andra samhällsområden än kultur kommer att delta under året, till exempel utbildningssektorn och den sociala sektorn. Arbetet med mångfaldsåret har inletts under 2015, bland annat med konferensen Normer – ditt val och ansvar, utställningen Norrbotten Nu: Flykting och med ytterligare många enskilda aktiviteter med mångfaldstema. 8 22 SEPTEMBER 2015 Mål 1: Genom en stabilare infrastruktur utveckla tillgänglighet och delaktighet till kultur inom alla områden i hela Norrbotten Vid kartläggningen av de olika konst- och kulturområdena inför Norrbottens första kulturplan 2011-2013 konstaterades att den bräckligaste infrastrukturen fanns inom områdena bild- och formkonst och dans. När det gäller bild- och formkonsten kan sägas att en mycket påtaglig infrastrukturutveckling skett som vidare också berörs i text under aktuellt avsnitt (13). För dansområdet har inte motsvarande utveckling skett utifrån de politiska beslut som fattats. Gällande aktuella institutionsfrågor och den enda påtagliga förändring utifrån infrastrukturutveckling inom området är tillkomsten av Danscentrums verksamhet i Norrbotten. Dock kommer ett arbete att under senare delen av 2015 och under 2016 påbörjas för framarbetande av två dansnoder i Norrbotten. När det gäller DLA, Digital Live Arena, distributionsnätverk för digitala medier vid Studio Acusticum, utvecklas verksamheten kontinuerligt. På grund av tekniska komplikationer utanför DLA:s kontroll har utvecklingen gått långsammare än förväntat i Norrbotten, men stora steg har ändå tagits. Exempelvis finns nu DLA på hela Sunderby sjukhus. Däremot har nätverk och intresse nationellt med potentiella samarbetsparter utvecklats snabbare än beräknat. Att arrangörsfrågan och turnémodeller är ytterst centrala för scenkonstdistribution i Norrbotten är väl känt. Avstånden är extremt stora och kostnaderna för turnéer därefter. Utredare har tillsatts som gör en genomlysning av alternativ som ska kunna börja tillämpas under 2016. När det gäller folkbildningen och dess starka bidrag till infrastruktur för kultur i Norrbotten sker idag en utveckling mot färre kontor i kommunerna och ett samgående med Västerbotten (för vissa även fler län) bland flera av organisationerna. Behovet av ”storskalighet” är påtaglig när antalet medlemmar reduceras och kostnaderna för lokaler ökar. Länet har en utmaning även när det gäller avstånden mellan huvudorten och byarna i många kommuner. Logistiken är bristfällig. Det är därför viktigt att kulturaktiviteter även förekommer i byarna. Positivt för den kulturella infrastrukturen i länet ses också den extra satsningen av statliga medel till kulturskolorna och därmed en möjlighet för kommunerna att sänka avgiften. 9 22 SEPTEMBER 2015 Särskild insats för 2016 • omhänderta slutsatser från den fördjupade utredningen för ny arrangörsmodell för scenkonsten i Norrbotten • slutföra kartläggning och förberedelsearbete för att förverkliga två dansnoder i Norrbotten 10 22 SEPTEMBER 2015 Mål 2: Kulturen ska vara en motor och pådrivare i länets utveckling Kulturella och kreativa näringar Genom åren har svårigheterna att driva utveckling på regional nivå utan stöd av en nationell agenda blivit allt tydligare. Via SKL:s och Reglabs seminarieserie har en särskild arbetsgrupp bildats för att skapa dialog mellan olika nivåer. Norrbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Norrbotten har varit representerat i seminarieserien och ställer sig bakom de 10 punkter som utarbetats för den nationella agendan. Dessa punkter behandlar framför allt samordningsarbetet, framarbetande av metoder och verktyg, gränssnittet i relation till näringspolitiken och utvecklande av entreprenörskap. Det finns förhoppningar att arbetet ska kunna mynna ut i konkreta aktiviteter i Norrbotten under 2016. Kunskapsbaserade åtgärder är viktiga inom kulturella och kreativa näringar och kulturplanens arbetsgrupp inom området har som uppdrag att undersöka möjligheter till utbildningar i länet. Inte minst gäller det den kommunala nivån. Det behöver klarläggas vem i respektive kommun som har ansvar för kulturella och kreativa näringar. Resurscentrum för konst har under 2015 fortsatt att utveckla samverkan med näringslivet. Verksamheten arbetar för och med professionellt verksamma konstnärer i länet och har under 2014 förmedlat fem stora gestaltningsuppdrag för bland annat Facebook och Lulebo och samarbeten har genomförts i pop-upbutiker både i Luleå och Piteå. Vid årets slut, 2015, kommer antalet gestaltningsuppdrag att vara fler än 2014 och för 2016 väntar nya uppdrag förmedlade genom Resurscentrum för konst. Gestaltningsuppdragen ger viktiga och stora ekonomiska tillskott till konstnärer i Norrbotten. En annan viktig inkomstkälla för konstnärerna har 1 %- regeln* varit. Främst gäller det för konstnärlig gestaltning i det nybyggda hotell Vistet på Sunderby sjukhus i c:a 80 rum och lika många konstnärer . Förtjänar att nämnas gör också den verksamhet som det 2010 bildade förlaget och produktionsbolaget Varda genomför. Det har en internationell verksamhet som utgår ifrån Norrbotten och Harads med bokutgivning och filmskapande kopplat till den samiska världen och till naturen. Allt i både vetenskaplig som konstnärlig dimension. Förlaget med italienska kopplingar har genomfört arbete bland annat för UNESCO och fortsätter att utvecklas med en allt större verksamhet. Två av slutsatserna i rapporten som Creative Nodes tagit fram ”En ny näring växer fram” – en kartläggning av kulturella och kreativa företag i Luleå/Piteå 2012” är att det finns ett behov av återkommande mötesplatser där olika branscher och generationer kan mötas återkommande. Dessutom finns ett behov av att komplettera befintliga inkubatorerna med snabbare former där personer kan testa nya idéer i skarpt läge och få möta mer erfarna entreprenörer samt få stöd, stimulans och hjälp att komma vidare på olika sätt genom olika aktörer. Med utgångspunkt från detta påbörjades 2014 ett arbete för att skapa en * 1%-regeln innebär att 1% av budgeterad kostnad för byggnation avsätts till konstnärlig gestaltning 11 22 SEPTEMBER 2015 sådan plats i Bergströmska gården i centrala Luleå. Här ska privata och offentliga intressenter kombineras, etablerade bolag och entreprenöriella presumtiva företagare. I juni 2015 beviljade Strukturfondspartnerskapet för Norrbotten och Västerbotten finansiering för projektet Creative Nodes – fusion för satsningen ska kunna bli verklighet till årsskiftet 2016. I augusti 2015 startade inkubatorer inom projektet Krenova i Arvidsjaur. Krenova erbjuder under ett år kostnadsfria kontorsarbetsplatser med uppbackning av supportteam och professionella mentorer. Go Business är en inkubator för nystartade kreativa och kulturella företag som startades 2008 i Piteå. Visionen är att hjälpa kreatörer att få bo i norra Sverige men med hela världen som arbetsmarknad. Arbetet har varit framgångsrik och fram till 2014 har över hundra entreprenörer varit del av inkubatorn och nittio procent av dessa driver företag idag. Mer än hälften av dessa är kvinnor. Piteå Sciencepark AB som driver Go Business har inlett ett samarbete med LTU Business AB för att fortsätta att vidareutveckla metoderna, skapa ett koncept för en mobil inkubator samt utöka verksamheten till Luleå. Tillsammans med Arctic Business Incubator söks ett strukturfondsprojekt med start september 2015. Kultur och samhällsplanering I Pajala har ett gemensamt Cultural Planning-projekt slutförts och redovisats för kommunfullmäktige. Avsikten är att detta projekt ska fördjupas ytterligare och att besök ska genomföras i kommuner på Västkusten som tidigare arbetat enligt modellen. Situationen i Pajala har drastiskt förändrats sedan projektet inleddes och utvecklingen av Cultural Planning behöver göra sammaledes. I Haparanda pågår tydliga insatser för att göra centrum och byarna utanför staden attraktiva. I Gällivare pågår projektet Face of Gällivare. Projektet arbetar med de mjuka frågorna i samband med samhällsomvandlingen. Kunskapsbaserade åtgärder är viktiga när det gäller kultur och samhällsplanering och därför genomförs kreativa workshops i länet under senhösten 2015. Särskild insats för 2016 • inleda utbildningen Att driva utveckling av kulturella och kreativa näringar • fortsatta workshops inom området kultur och samhällsplanering 12 22 SEPTEMBER 2015 Mål 3: Barn och unga ska erbjudas ökad delaktighet i kulturlivet och möjligheter att påverka kulturutbudet i länet Ett extra fokus har för 2015 skett när det gäller barn- och ungdomsarbetet då alla verksamheter och organisationer som erhåller verksamhetsbidrag genom NLL på ett ännu tydligare sätt än tidigare ska redovisa sina procentuella satsningar på barn- och ungdom liksom en statistisk redovisning av besökaråldrar. Under 2015 har ett extra fokus legat på att följa upp barn- och ungaverksamhet för alla verksamheter och organisationer som erhåller verksamhetsbidrag från NLL. Ett kontinuerligt och intensivt arbete med länsungdomsrådet har genomförts och burit frukt på olika vis. Fortsatta satsningar kommer att göras under 2016 och även arbete ett Barents länsungdomsråd kommer att prova att igångsättas. En särskild, mycket uppskattad arrangörsutbildning för unga arrangörer har genomförts under 2015 och under 2016 kommer en motsvarande utbildning att genomföras. Glädjande är att Skapande skola verksamhet har aktiverats i nästan samtliga av länets kommuner och länskonsulenterna är starkt delaktiga i denna utveckling. Detsamma gäller de mycket uppskattade kolloverksamheter som genomförts under 2015- liksom några tidigare år- med danskollo och konstkollo. Dessa återkommer under 2016 då de slagit så extremt väl ut och Älvsbyns folkhögskola är en särdeles väl anpassad miljö för denna form av verksamhet. Nya influenser från bland annat Canada och Unity Art ska tas tillvara för utvecklingen av ungdomars delaktighet inom konstområdena, inte minst dans. Ung Scen norr har kommit en bra bit på väg i förverkligande av sina målsättningar för ungdomar 13-16 år. Bred finansiering är säkerställd för projektperioden och framgångsrikt arbete har skett med de sex pilotkommunerna. En pjäs är framtagen och spelas för närvarande, Man vänjer sig ju vid det vackra. Norrbottensmusiken har i sitt utbud för 2015 ökat andelen program där barn och unga görs delaktiga och under 2016 ökar detta ytterligare. I flera fall görs också projekt där barnen med artister och pedagoger skapar en föreställning tillsammans. Norrbottensmusiken kommer för 2016 att göra ett omtag i arbetssättet för kommunerna, för att få fler delaktiga och se möjligheterna med att delta i Skapande Skola-projekt. Under senhösten 2015 öppnar Norrbottens museum utställningen Kan själv! som är gjord tillsammans med barn 0-2 år från förskolor i länet. Temat för arbetet med utställningen är kulturhistoriska möten och de förutsättningar som finns i Norrbotten med flera nationella minoriteter. Institutionen driver även Tomorrow:Next (14-20 år), ett delaktighetsprojekt med fokus på samisk ungdom som handlar om vems berättelser som visas, hörs och syns 13 22 SEPTEMBER 2015 i kulturutbudet. Projektet syftar till att möjliggöra delaktighet och inflytande, för ungdomarna att kunna vara medskapande och direkt påverka kulturinstitutionernas utbud. Samverkan mellan Kulturskolorna i Norrbotten är relativt god. En stor regional kulturkonferens genomfördes våren 2015. I mars 2016 kommer en stor nationell kulturskolekonferens att genomföras i Norrbotten, i Luleå, som säkert också kommer att ha betydelse för framtida arbete. En enda kommun saknar musik-/kulturskola, Överkalix, och ett gemensamt arbete behöver göras för att stärka kulturaktiviteterna i just den kommunen. Framnäs Folkhögskola och Norrbottensmusiken genomförde i augusti 2014 en inspirationsdag för kulturskolelärare för att skapa utveckling för unga att mötas och utvecklas inom folkmusik/världsmusik. Särskild insats för 2016 • stödja förverkligandet av Skapande skola projekten runt om i Norrbotten • genomföra ytterligare en arrangörsutbildning för unga • arbeta för att skapa möjligheter för Överkalix kommun att starta en musik/kulturskola • undersöka möjligheter till distansundervisning mellan bland annat kulturskolor 14 22 SEPTEMBER 2015 Mål 4. Den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten ska ha ett särskilt fokus och hela länet ska få del av kultur av hög kvalitet Alltsedan 2014 har det funnits en ambition att på olika sätt särskilt fokusera på den konstnärliga utvecklingen och den konstnärliga kvaliteten. Det har inneburit att bland annat våga tala högt om villkor och krav för professionella utövare av konst i olika genrer som kan innebära skillnader i relation till icke- professionella. Norrbotten har också en särskild situation då antalet konstnärliga utövare som på heltid kan ägna sig åt/kan försörja sig på sitt yrke är relativt få och oftast kopplade till institutionsverksamhet. Målet blir därför också ett sätt att lyfta fram det utvecklingsbehov som finns för att bredda konstnärliga utövares möjligheter till att leva på sin konst. En av de beskrivna insatserna i Kulturplan 2014-2016 var att stimulera diskussioner om kvalitet. Sådana har genomförts på ett helt annat sätt än tidigare. Under hösten har för första gången ett möte med representanter för organisationen Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, genomförts. En organisation som tidigare varit svagt representerad i Norrbotten. För 2016 kommer Masterclasses att genomföras både inom bild- och formkonstområdet och musikområdet. Festspelen i Piteå har som en del under juni 2015 haft Masterclasses inom tre olika instrumentgrupper och fortsättning följer under 2016. Inom både musik, dans och konstområdet kommer också Artist in Residence- verksamhet att genomföras. Detta sker för första gången inom konstområdet medan Norrbottensmusiken gör detta traditionsenligt sedan några år tillbaka. Dans i Nord har tagit upp detta som en del av sin pågående verksamhet. Norrbottensteatern har för avsikt att under 2016 arbeta med den vokala utvecklingen för skådespelarensemblen. Litteraturresurscentrum kommer under 2016 genomföra kompetensutvecklingsinsatser med/för författare och att etablera en residensverksamhet för författare. Samtal förs med konstnärliga utbildningar i länet. Teaterhögskolan som under några år haft interna problem att brottas med har idag en väl fungerande organisation och dessutom en relativt ny professur i scenframställning finansierad av LTU, Luleå kommun och NLL gemensamt under en treårsperiod. Sunderby folkhögskolas utveckling av konstlinjen är också förankrad med landstinget. Norrbottensmusiken samarbetar på ett omfattande vis med Musikhögskolan i Piteå och dansutbildningarna värnas på lokal nivå med stöd även av den regionala nivån. Norrbottens Ambassad för konst i Kungsträdgården, Stockholm, under våren 2015, har också blivit ett tillfälle att lyfta och presentera konst av bästa märke av framgångsrika Norrbottenskonstnärer för en bredare publik. 15 22 SEPTEMBER 2015 Det fjärde målet kan sägas både vara en stor utmaning men också utgöra en förutsättning för att Norrbotten med sina artister och konstnärliga utövare ska ha möjligheter att förstärka sin konstnärliga skicklighet. Dessutom för att publiken att få del av kultur av hög konstnärlig halt och för våra barn och ungdomar att komma i kontakt med och få möjlighet att relatera till konst i olika genrer. Även här kommer utmaningen in med svårigheten att nå alla som önskar bli nådda med professionella konstutövare i olika genrer på grund av de höga kostnaderna med anledning av de mycket långa avstånden. 16 22 SEPTEMBER 2015 Mål 5: De nationella minoriteternas kultur ske ges en starkare ställning Under 2014 års andra hälft och 2015 har funktionen strateg för nationella minoriteter funnits inom Division Kultur och utbildning på Norrbottens läns landsting. För första gången har kontakterna gällande frågor inom ämnesområdet nationella minoriteter varit knutna till en särskild funktion. Under året har det regionala och det nationella nätverksarbetet för tjänstemän utvecklats. Även ungdomsförbunden för nationella minoriteter har utökat sina aktiviteter. Både nationella och regionala nätverk är betydelsefulla i arbetet framåt. Samverkansarbetet har fungerat också efter inträde av den nya mandatperioden. Frågan om infrastruktur inom organisationer och representativitet för nationella minoritetsorganisationer är ständigt aktuell och är sannolikt något som en längre tid framöver behöver lösas pragmatiskt för några av de nationella minoriteterna. En ny strategi för arbete och samråd med de nationella minoriteterna ska gemensamt utarbetas under 2015-2016. En särskild utbildningsinsats genomförs på högskolenivå för handläggare både inom landsting, kommuner, Filmpoolen och Luleå Tekniska Universitet. En stor utmaning när det gäller revitalisering av de nationella minoritetsspråken är bristen på lärare och utbildningsmöjligheter. Det gäller även litteratur på flera av de nationella minoritetsspråken. Detta har med all tydlighet framkommit vid samråden. Förhållandet gäller även det finska språket. Utmaningen gäller inte enbart Norrbotten utan är en nationell fråga. Diskussion pågår kring förverkligande av ett språkrevitaliseringscenter för meänkieli men formella beslut finns inte ännu. År 2015 har inneburit ett på många sätt levande arbete både allmänt kring normer och specifikt kring romernas situation genom de två stora konferenser som genomförts 2015 och som kommer att få sin uppföljning under 2016. Brobyggarprojektet i Luleå kommun, kopplat till den romska befolkningen och som presenterades vid den nationella konferensen i maj månad 2015 har haft betydelse även för den regionala nivån i Norrbotten. Institutionerna och länskonsulenterna har under 2015 genomfört en rad insatser med särskilt fokus på de nationella minoriteterna. Några exempel är just arbetet med samiska ungdomar i projektet Tomorrow: Next, flerspråkiga utställningar med texter på meänkieli, finska och samiska, utställningar med konstnärer med nationell minoritetsbakgrund samt berättarkaféer på finska och meänkieli vid Norrbottens museum. Norrbottensmusiken har exempelvis turnerat med produktionen Det viskar under golvet där författaren Tove Alsterdal som medverkade under turnén med sina texter, mötte storbandet och gitarristen 17 22 SEPTEMBER 2015 Torbjörn Ömalms musik. Vid Arctic Lights konserter har verk med kopplingar till de nationella minoriteterna framförts och Norrbotten NEO medverkade i Judisk vår. Hösten 2015 kommer fler produktioner kopplade till nationella minoriteter gå ut i länet. Norrbottens länsbibliotek och alla bibliotek i Norrbotten har gjort ett särskilt kompetensutvecklingsarbete om de nationella minoriteterna och har särskilda satsningar på området. Särskild insats för 2016 • att slutföra utbildning för handläggare om Minoritetsidentitet som politikområde, 7,5 högskolepoäng • ge de nationella minoriteterna en stärkt närvaro i mångfaldsårets förverkligande och utbud 18 22 SEPTEMBER 2015 Mål 6: Kultur ska användas för att stärka norrbottningarnas hälsa Division kultur och utbildning, Norrbottens läns landsting fick under 2015 till uppdrag att tillsammans med representanter från övriga verksamheter arbeta fram en landstingsövergripande strategi för kultur och hälsa. Strategin kan ytterligare förstärka kulturens roll inom landstingets verksamheter och är ett viktigt steg för att uppnå visionen att kultur ska användas som verktyg i allt arbete som rör vård, omsorg och rehabilitering samt i förebyggande, och hälsofrämjande syfte. Arbetet pågår och förväntas vara färdigt under 2016. I samarbete med landstingets folkhälsocentrum har ett dansprojekt med syfte att främja ungas psykiska hälsa, startats upp i Haparanda och Boden. Projektet fortsätter under 2016 och följs upp av forskare vid Vårdvetenskapligt forskningscentrum i Örebro. Arbetet med att utveckla kultur på sjukhusen med bland annat Kultur i entrén, Digital Live Arena (DLA) och sjukhusclowner, har fortsatt. En ny aktivitet med hemslöjd inom vårdmiljö, planeras liksom fortsatt arbete med musik inom länspsykiatrin. Under 2015 har en pilotsatsning inom området Kultur på recept arbetats fram, där en verksamhet med hälsokör planeras. Förutsättningarna för att gemensamt utveckla arbetet med kultur för äldre har undersökts och planer för framtida satsningar har diskuterats tillsammans med Norrbottens kommuner. Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår med Digital Live Arena (DLA) tillsammans med Studio Acusticum/Piteå kommun, Betaniastiftelsen och Kulturrådet i syfte att skapa förutsättningar för digitalt kulturutbud i miljöer för vård och omsorg. Norrbotten är pilotlänet men projektet är på väg att växa till en verksamhet som sträcker sig över landet. Särskild insats för 2016 • slutföra arbetet med Norrbottens läns landstings Strategi för kultur och hälsa • att på ett kompetent och för framtiden värdefullt sätt genomföra dansprojektet i Haparanda och Boden 19 22 SEPTEMBER 2015 Musiken i Norrbotten (10) Glädjande att konstatera är att Musik- och kulturskoleverksamheterna i Norrbotten utvecklas både när det gäller antal och innehåll. Ett fortsatt problem i länet är det minskade intresset hos barn och unga att spela orkesterinstrument och som riskerar att undergräva den musikaliska mångfald som länet idag uppvisar. På såväl musik- och kulturskolor som högre musikutbildningar har orkesterverksamheten minskat i omfattning under de senaste åren. BD Pop, utvecklingsbolaget för populärmusik från Norrbotten med Norrbottens läns landsting och åtta av länets kommuner som ägare fortsätter stödja det fria musiklivet såsom regionala artister och musikproduktioner, stärka musikbranschens utveckling, stimulera tillväxt av kulturella näringar och därmed öka länets attraktionskraft. Under 2015 har BD Pop anställt två popkonsulenter som har till uppgift att verka i länets kommuner och arbeta tillsammans med det fria musiklivet, kulturskolor, föreningar och bildningsförbund. Det internationella arbetet med Austin Texas fortsätter under 20152016 genom samarbetet med House of Songs och projektet BD Songwriters för professionella låtskrivare i Norrbotten. I BD Pops arbete uppmärksammas särskilt flickors och kvinnliga musikers villkor och ambitioner. Norrbottensmusiken har genom sin ungdomsverksamhet blivit en allt viktigare aktör för de ungdomar som vill fördjupa sig i sitt instrument och i sitt orkesterspel, inte minst i ljuset av den allmänt minskade orkesterverksamheten. Därför är Norrbottens Ungdomssymfoniorkester och AYJO viktiga spelare för framtiden. Norrbottensmusiken arbetar medvetet för att öka kontaktytorna mot, och vara en resurs för, länets fria musikliv och de olika delarna i musikområdets utbildningskedja. Utöver detta bör också länets musik- och kulturskolor, folkhögskolor med musikinriktning och Musikhögskolan samarbeta för att påverka den nedåtgående trenden och idag är Norrbottensmusiken den tydligaste aktören för att ett sådant samarbete skall komma till stånd. Under höstlovet 2015 kommer Norrbottensmusiken, Framnäs och Scenskonstbolaget i Västernorrland att tillsammans anordna ett gemensamt ungdomsläger för ungdomsstorbanden AYJO, LUST och även Blue Bird med elever från Musik- och Kulturskolorna i Norrbotten. Detta blir en förstärkning för bruket av och kompetensen inom traditionella orkesterinstrument, samtidigt som det stöttar jazzgenren i stort och länets jazzpedagoger specifikt. Sveriges Kulturskoleråd (f.d.SMoK) har beviljats medel från Arvsfonden till projektet I dina skor med Norrbottensmusiken tillsammans med Kulturskolan i Kalix. Projektet 20 22 SEPTEMBER 2015 kommer att innebära att unga elever från kulturskolan får en egen mentor från Norrbottensmusiken och tillsammans tar fram projektidéer som kan genomföras av institutionen och kulturskolan under året. Under 2015 har Landstinget med Piteå Näringsfastigheter påbörjat nybyggnationen för Norrbottensmusikens Piteåenhet, vilken beräknas stå färdig senast i oktober 2016. Nybyggnationen innebär att Piteåenheten samlas på ett ställe och i lokaler som är anpassade för verksamheten och med stor repetitionssal samt egna övningsrum för musiker. Samarbetet mellan Norrbotten Big Band, kulturskolorna och Norrbottens länsbibliotek i projektet Poesimelodi blev en påtaglig framgång och kommer att genomföras även 2016. Arbete pågår för att involvera kulturskolorna i ännu högre grad. Tio orter deltar som också erbjuds mentorskap från musikerna i NBB. Norrbotten NEO:s och Norrbotten Big Bands nationella plattform fortsätter att stärkas. Detta märks genom ett ökat antal förfrågningar om såväl konsert-produktioner som olika former av samarbeten och är även kopplat till uppdraget att öka samarbetet mellan de regionala musikorganisationerna i landet. Norrbotten Big Band ser från hösten 2015 och under 2016 en ökad samverkan mellan Sveriges tre professionella storband både ur konstnärliga aspekter och ur jämställdhetssynpunkt. NBB fortsätter sitt engagemang med Composer in Residence under 2015 med Peter Danemo och för 2016 med Anne Mette Iversen från Norge. Under 2015 anställdes den första kvinnliga musikern i storbandet. Nätverket med de fem nordiska kammarmusikensemblerna, som startades genom förstudiemedel från Kulturbryggan 2014 och förstärkts genom New Direction Festival, går nu vidare och planerar konstnärliga samarbetsprojekt med Norrbotten NEO för Sverige och ensembler från Island, Finland, Danmark och Norge. Som startskott för det konstnärliga samarbetet genomför ensemblerna en kammarmusikfestival i Reykjavik 2728 november 2015. Under 2016 kommer Norrbottensmusiken att samverka med Tornedalsteatern i projektet/föreställningen Malmens väg och musiken till föreställningen skrivs av Malin Hülphers för Norrbotten NEO. Norrbottensmusiken fortsätter sitt samarbete med de tre nordligaste länen med stöd av Kulturrådet för att stärka musikdelen i det länsövergripande projektet Musik i Norr för att framföra befintliga konsertproduktioner i de övriga Norrlandslänen och öka och variera respektive läns ordinarie orkesterutbud. De medverkande musikinstitutionerna i de fyra länen har också för avsikt att i framtiden ytterligare fördjupa arbetet och exempelvis titta på frågor som rör frilansande musiker och arrangörer. 21 22 SEPTEMBER 2015 Arrangörsföreningen Kluster har blivit en allt starkare medspelare i olika arrangemang och samverkar ofta med Norrbottensmusiken. Dock kommer arrangörsföreningen att ta en paus i sitt arbete under 2016. Frågan om professionell kör, med anställning på halvtid och med Erik Westberg som körledare och dirigent, avgjordes i landstingsstyrelsen i samband med att ett besparingspaket beslutades. Viktigt att framhålla är dock att ett livligt körliv finns i Norrbotten med ca 10 000 aktiva sångare och 28 körer organiserade i någon av de båda körsångarförbunden. Ytterligare körer finns utan förbundstillhörighet. Kyrkomusikverksamheten får fortsatt minskade resurser men ca 3000 sångare är aktiva inom kyrkokörverksamhet. Ebeneser i Luleå är en klassisk kulturlokal och tidigare kyrka som under sensommaren 2015 öppnades igen. Verksamheten drivs av Kulturföreningen Ebeneser och Luleå kommun är huvudfinansiär. Norrbottens läns landsting är en annan viktig finansiär. Till huset är alla ideella föreningar i Norrbotten, som vill vara med och skapa kultur inom Ebenesers verksamhet, välkomna. Ebeneser är en plats för bland annat musik, dans, teater och litteratur. I föreningen kan man engagera sig som arrangör, kulturaktör, volontär, samarbetspart och medlemsförening. För 2016 gäller: Följande mål stryks • skapa en tillförlitlig finansiering och med den som utgångspunkt förverkliga tanken på en halvtidsanställd professionell kör i Norrbotten Särskilt fokus ligger på målet • kommunerna samverkar med och stöttar studieförbunden för att upprätthålla ett vitalt musikliv. Nya mål för 2016 • under 2016 genomförs en genreöverskridande regional arrangörskonferens/mötesplats • arbeta för att projektet Musik i Norr ska hitta en fast struktur för långsiktig finansiering • Arvsfondsprojektet I dina skor genomförs i samverkan med Kulturskolan i Kalix och Sveriges Kulturskoleråd 22 22 SEPTEMBER 2015 Teatern i Norrbotten (11) Det finns en smått alarmerande situation för scenkonsten i Norrbotten som rör både vuxna och barn och ungdomar. Många kommuner brottas med ekonomiska svårigheter, flera teaterföreningar får därför sina kommunala bidrag neddragna och skolorna har inte råd att köpa professionell högkvalitativ scenkonst. Turnékostnaderna är mycket höga i Norrbotten oavsett om det rör sig om tillresta teatergrupper, fria grupper eller institutioner som turnerar med en uppsättning. Denna problematik innebär att scenkonst riskerar att inom en snar framtid inte kunna fortsatt vara tillgänglig runt om i Norrbotten. Det är en fråga av stor betydelse också sett till ickeoutsinliga regionala resurser. Det kan synas märkligt är att denna fråga inte blivit en nationell fråga vid ett tidigt stadium. Överlag finns stor potential för teaterlivet att utvecklas både vad gäller amatör- och professionell verksamhet. Många barn och ungdomar i Norrbotten får idag inte den självklara kontakten med teater och de upplevelser som den skapar. Sett i det sammanhanget är Ung Scen norrs förverkligande och utveckling i sin hela potential av avgörande betydelse på sikt för Norrbotten liksom Norrbottensteaterns avtal med LKAB för barnen i Malmfälten. De tre fria teatergrupperna Teater Scratch, Lule Stass och Teater Mila fortsätter sin verksamhet. Lule Stass arbetar konsekvent med sin kompetensutveckling av clowner på sjukhus och under 2015-2016 är den verksamheten i utveckling. Norrbottensteatern har under 2013-2014 arbetat med förberedelserna inför projektet Ung Scen Norr. Projektets sex pilotkommuner Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Luleå, Pajala och Älvsbyn har tagit fram varsin strategisk plan för hur de skall utveckla det lokala teaterlivet för unga tillsammans med Ung Scen Norr under projektets genomförande 2015-2017. Ung Scen Norr består av fyra fundament: Scenkonst, Ledarskap, Stöd och Samverkan. Projektet syftar såväl till den konstnärliga utvecklingen inom teater för unga 13-19 år – där arbetet utgår ifrån ett tydligt ungdomsperspektiv och inkluderar unga i skapandet – samt till den regionala utvecklingen genom kompetenshöjande insatser, teaterledarutbildning, workshops, och strategiskt arbete för att få igång teater för unga på fritiden. Ung Scen Norr har en bred grundfinansiering med flertalet bidragsgivare och har under förstudien byggt upp en egen organisation med skådespelare, konstnärligt team, dramapedagog och administrativ personal. Första produktionen har premiär i augusti 2015 och är baserad på unga Norrbottningars berättelser. Projektet ska ta fram en hållbar plan för hur Ung Scen Norr efter projektslut kan bli en kontinuerlig verksamhet, inom Norrbottensteatern eller som egen organisation. Ung Scen Norr är ett första steg mot att etablera ett nav för ung scenkonst i Norrbotten är en viktig del av den regionala utvecklingen inom scenkonstområdet för barn och unga. 23 22 SEPTEMBER 2015 Norrbottensteatern Det övergripande målet för Norrbottensteatern är att erbjuda barn, unga och vuxna i hela Norrbottens län scenkonst av högsta kvalitet. Så har även skett för 2015. Med en variation i repertoaren där en mångfald angelägna och underhållande berättelser i olika genrer och med olika formspråk ges publiken flerdimensionella bilder av människor och samhälle. Barn och unga är en prioriterad grupp i teaterns uppdrag och av årets fem egna produktioner samt Ung Scen Norrs första produktion har tre riktat sig till barn och unga. Drygt 300 teaterombud på arbetsplatser är knutna till teatern och i samband med produktioner bildas ofta referensgrupper där teaterbesökarna får fördjupad kunskap, relationer byggs och teatern får feedback under arbetets gång. Uppmärksammade produktioner under 2014- 2015 blev bland annat La Cage aux Folles, Avgörande Ögonblick, Drömspelet och barnproduktionerna Dumstrut och Att döda ett tivoli. Hösten 2015 spelas Tolvskillingsoperan. Norrbottensteatern kommer 2016 att precis som tidigare spela för barn, unga och vuxna, dock med neddragning av en produktion. Klassiska pjäser som familjeuppsättningen Alice (efter Alice i underlandet) och musikalen Cabaret blandas med nyskrivet som Barn och deras barn och Bäst före – en pjäs om kärlek för unga och vuxna samt en Mamma Mu för förskolebarn. Samarbeten av olika slag är en förutsättning för repertoaren. Bäst före görs med Teater Västernorrland, Alice görs med Teaterhögskolan i Luleå samt Raisins in the sun med Riksteatern, Regionteatern Blekinge/Kronoberg, Dalateatern och Cabaret tillsammans med Västerbottensteatern. Norrbottensteaterns del i mångfaldsåret 2016 blir Raisins in the sun och Cabaret, som också kommer att omgärdas av föreläsningar och workshops för både personal och allmänhet. Som vanligt ges stöd till amatörerna i Norrbotten med kunskap, tjänster samt resurser och är bland annat samarbetspart i projektet Malmens väg som Tornedalsteatern genomför i augusti. LKAB-avtalet som ger barn och unga avgiftsfri skolteater går ut 31 december 2016. Därför bör frågan om hur barn i Norrbotten ska få del av kvalitativ professionell scenkonst återigen lyftas både ur producent- och arrangörsperspektiv. Hur länsteaterregissörstjänsten ska hanteras, då nuvarande innehavare går i pension i februari 2016, behöver utredas och beslutas för framtiden samt vem som ska vara huvudman och hur den ska finansieras. Teaterchefen Karin Enberg avslutar sin anställning innan förordnandetidens slut, varför en tillförordnad chef har anställts från årsskiftet fram till halvårsskiftet 2017 i avvaktan på att ny ordinarie teaterchef har rekryterats. 24 22 SEPTEMBER 2015 I september 2015 anställdes Carina Henriksson som VD och konstnärlig ledare på Tornedalsteatern. Teatern har framgångsrikt turnerat med mindre uppsättningar som Satu, jävla, helvetes maa, Tjära människa och Kvinnornas Decamerone men också satsat på ett två dagars seminarium under rubriken Kultur – närande eller tärande? för att ge ett ”tvärsnitt” av teaterns verksamhet åt samarbetsparter och medfinansiärer, men också att initiera samtal och debatt om kulturens villkor och värde i ett vidare och längre samhällsperspektiv. Det stora projektet, flerårigt sett ur förberedelsetid och genomförande är Malmens väg, om malmens historia och människornas levnadsvillkor i Malmens väg. LÄNK-projekt kommer också att genomföras liksom flera skolprojekt i Norrländska kommuner. Gíron Sami teahter har under hösten 2015 fått en ny chef, Åsa Simma. Diskussioner har under ett par års tid pågått kring organisations- och utvecklingsfrågor som fortfarande är i behov av lösning. En hemställan har nu gjorts från Samteteatern till Sametinget gällande frågan om omorganisation. Lule Stass fortsätter med produktioner och clownverksamhet. Ett stort ansvar tas för kompetens i clownarbetet och för de nya clownerna som utbildas. För Teater Scratch står Skapande skola-arbetet i fortsatt fokus. Teater Mila är en teatergrupp som arbetar i Norr- och Västerbotten med barn och ungdomar i fokus för arbetet. Riksteaterns verksamhet med småplatsstöd och med föreställningsplanering fyller en viktig funktion för scenkonstverksamheten i Norrbotten och särskilt barn- och ungdomars möjlighet att komma i kontakt och få uppleva teater. Interregional samverkan professionell scenkonst/teater Norrlandslänen har i samarbete, under åren 2013-2015, utvecklat en modell för turnéstödd teater, Mer till Fler, enligt den modell som utarbetats genom NMD samarbetet, Norrlands nätverk för musikteater och dans. Genom en förstärkning av ett turnéstöd från respektive landsting/region kan modellen permanentas. Norrbottens läns landsting och Norrbottensteatern förstärker redan området och så även för 2016 genom en finansiell insats med 150 tkr och genom arbetsinsats med 250 tkr. Norrbottens län föreslår motsvarande ökning från staten, 400 tkr. Nytt mål för 2016 • utreda länsregissörens funktion och ta beslut om hur fortsatt verksamhet och finansiering ska se ut 25 22 SEPTEMBER 2015 Förändring av mål gällande Ung Scen norr för 2016 • fortsätta den påbörjade verksamheten för Ung Scen norr och utveckla plattformen i de sex pilotkommunerna 26 22 SEPTEMBER 2015 Dansen i Norrbotten (12) Under en längre period har en intensiv diskussion pågått om förverkligandet av en länsdansinstitution. Denna diskussion har varit aktuell i ett par års tid efter de tre utredningar som genomförts för att på bästa sätt förbereda för en regional institution. Så småningom förändrades de politiska förutsättningarna och fokus kom att ligga på en danslokal för Luleå i det tidigare Åhlénshuset. I ljuset av den ekonomiska situationen inom NLL ansågs inte stöd till danslokalen kunna legitimeras. Med anledning av detta ställningstagande revideras det första målet i Kulturplanen 2014-2016 då en länsdansinstitution inte kommer att kunna förverkligas inom den tidsperioden. Glädjande för Norrbotten är de ökande Skapande skola aktiviteterna, inte minst på dansens område. Det är dock tydligt att de regionala aktiviteterna måste stärkas. Det gäller aktiviteter för barn och unga, både i skola och på fritid men också för vuxenpubliken. En uppskattad turné genomfördes av Until the End Crew kopplad med pedagogiska samtal. Turnén genomfördes i länets samtliga kommuner. Norrbotten behöver mer professionell dans, dans måste bli en konstform som inte ses som något exklusivt och bara når ett fåtal utan blir en angelägenhet för många på ett helt annat vis än idag. För slutet av 2015 och för 2016 finns arbetet med att inleda arbetet för skapandet två dansnoder i Norrbotten. Dansnoderna ska av norrbottningarna uppfattas som ställen där det händer särskilt mycket med dans, men de ska också vara en del av den förstärkta infrastrukturen som mottagare av professionell dans och ”spindlar” i ett nät för att skapa praktiska förutsättningar för att förverkliga dansaktiviteter av olika slag i kommunen och i intilliggande kommuner. Dans i Nord kommer att vara aktiva i förverkligandet också utifrån det Kulturrådsstödda Nästa steg tillsammans med Norrbottens läns landsting. Även länsdanskonsulenten kommer att ha en uppgift i utvecklandet av dessa noder. Danscentrum norr har etablerat sig i Norrbotten och är ett välkommet tillskott i utvecklingen av dansområdet i länet. Dans i Nord fortsätter arbeta enligt givna uppdrag och med sin verksamhet ”Se dans” och ”När och fjärran”, det senare i samarbete med Dansnät Sverige. Viktiga kurser för yrkesverksamma dansare genomförs tillsammans med Dansalliansen och Danscentrum norr. Ett uppenbart behov är en förstärkning av den regionala förankringen vilket också betonas av Dans i Nord för 2016. Dans i nord har under 2015 presenterat flera högkvalitativa föreställningar som också gjort regionala nedslag, fortsatt med Dansfesten som också inneburit dialogseminarium och vissa aktiviteter för barn. Särskilt inför för 2016 Det första målet • förverkliga den konstnärliga dansinstitutionen tas bort från planen och lyfts på framtiden 27 22 SEPTEMBER 2015 Det andra målet omformuleras: • slutföra kartläggning och förarbete för att påbörja förverkligande av dansnoderna i länet • undersöka träningslokaler för dansare i länet i samverkan med andra institutioner/kommuner 28 22 SEPTEMBER 2015 Bild- och formkonsten i Norrbotten (13) Den kraftfulla satsning som gjorts och görs på konstområdet såväl på regional som kommunal nivå ger ringar på vattnet i hela länet. År 2015 har varit ett intensivt konstår. Samtida svensk konst med hög kvalitet produceras inom projektet Konstmuseet i Norr i Kiruna. Dessa lägger en intressant grund för det som så småningom blir ett länskonstmuseum med såväl utställningsverksamhet, pedagogisk verksamhet och programverksamhet, som kommer att sprida upplevelser och kunskap i hela länet. Länskonstmuséet kommer sannolikt kunna påbörja verksamhet i slutet av 2017, början av 2018. Havremagasinet i Boden fortsätter sin verksamhet med aktuella internationella utställningar, lokal förankring genom kvalitativ programverksamhet för en bred målgrupp. Resurscentrum för konst i Norrbotten har skapat goda kontakter med länets näringsliv och har genom dessa skapat nya rum för konsten lika väl som uppdrag för länets konstnärer. Dessutom har Norrbottens Ambassad för Konst för andra gången lyft norrbottniska konstnärskap för en nationell publik under konstveckan i Stockholm 2015. En fin utställningsverksamhet bedrivs i kommunerna, såväl i konsthallar som i regi av lokala konstföreningar. Galleri Syster och Lillasyster förmedlar intressanta konstnärskap och möjliggör för unga konstintresserade att mötas och utveckla sitt intresse. Sveriges konstföreningar har under 2015 genomfört Face Me III där elever från estetiska program i länet fått mötas och givits tillfälle att nå ut med sina elevarbeten genom en vandringsutställning i länet. Älvsby Konstkollo bjöd, för tredje gången, in bildintresserade ungdomar för en intensiv vecka under handledning av professionella konstnärer. Nätverk formeras för länets frilansande konstpedagoger genom Konstpedagogpoolen där fortbildning och erfarenhetsutbyte gör arbetsområdet och framtida uppdragsgivare tydligare. Även de pedagoger som finns inom institutionerna bygger nätverk och möts i seminarier. Helt nya initiativ från såväl konstnärer som konstpedagoger och andra intressegrupper inom konstområdet kommer att berika konstlivet framöver. Under 2015 genomfördes ett större projekt som resultat av att Landstinget nu fullt ut tillämpar 1%-regeln för konstnärlig gestaltning. Hotell Vistet i Sunderbyn härbärgerar numera ca 85 konstnärskap från länet. Ett konstnärskap representeras i varje hotellrum och i de gemensamma utrymmena. En spännande överblick över länets konstnärer anno 2015. Norrbottens museums årsbok som utges 2016 tillägnas konsten. Ett flertal skribenter beskriver där länets konstliv ur en mängd olika perspektiv. I länet genomförs ett mycket uppskattat konstkollo för ungdomar mellan 13 och 18 år. Vi har estetiska program med inriktning bild i gymnasieskolan i 5 kommuner, bild som valbart ämne i några kulturskolor samt möjligheten att gå med i Galleri Lillasyster i Luleå. Barn och unga behöver kontinuitet i utveckling och lärande, samt även möjligheten att träffa och arbeta tillsammans med andra bildintresserade från länet. Att 29 22 SEPTEMBER 2015 kunna fortsätta utveckla sitt intresse även efter grund och gymnasieskola är därför viktigt, både för de som är konstintresserade och särskilt för de som tänker sig en utbildning inom bild och formområdet. Norrbottens konstliv erbjuder idag ett sammanhang och arenor som är av intresse för konstnärer nationellt och internationellt. Möjligheten att erbjuda dessa kortare arbetsvistelser där ett utbyte av kunskap och nätverk med länets konstliv är eftersträvansvärt och viktigt för utvecklingen. Unga, ofta från länet bördiga, konstnärer skall erbjudas möjligheten att återvända för kortare eller längre perioder. Konsthall Tornedalen avslutar sitt förarbete inför projekteringen och kommer under 2016 att påbörja utformningen av programverksamhet och rekrytering av verksamhetsledare. Flödet av konst och konstnärer mellan regioner och länder skall inte begränsas av gränser. Konstvärlden idag, är global i hög utsträckning, där möten förväntas ske och erfarenheter skall hämtas i samarbete, nationellt och internationellt. Konstnärer verksamma i Norrbotten skall också verka på en nationell och internationell arena. Goda kontakter finns idag inom Barentsområdet efter väl genomförda, gemensamma projekt och nya projekt planeras inom ENPI och Interregprogrammen. Särskilda mål för 2016 • erbjuda ungdomar, 18-22 år, möjlighet att utveckla sitt intresse för bild och form genom teoretiska och praktiska aktiviteter och workshops. • etablera Artist in Residence* inom konstområdet i Norrbotten genom samarbete mellan olika verksamheter och intressenter • tillvarata den kompetens som kommer till länet genom dem som kommer som invandrare till Norrbotten * Artist in Residence är en längre tids konstnärligt arbete på inbjudan av en verksamhet eller dyl. som ofta resulterar i en utställning, musikverk eller liknande som ska uppföras offentligt. Ofta i kombination med workshops etc. 30 22 SEPTEMBER 2015 Museiverksamheten i Norrbotten (14) Regelbundna möten med museicheferna i Norrbotten samt nätverksträffar med länets museipedagoger har stärkt det länsgemensamma museiarbete och ger upphov till fler museigemensamma projekt och samarbeten. Utställningen Lekstäver och Orddjur, i samverkan mellan Norrbottens museum, Norrbottens länsbibliotek, Ajtté fjäll- och samemuseum samt Haparanda kommun, är ett sådant samarbete. Forskningskonferensen Förhistoria och medeltid i och kring Norrbotten, ett samarbetsprojekt mellan Norrbottens museum, Silvermuseet och Ajtté, som genomförs hösten 2015 är ett initiativ med anledning av kulturplanens mål för perioden. Tomorrow:Next, ett nätverk med samiska ungdomar för inflytande och delaktighet i kultur och museifrågor, har genomfört sitt första projektår våren 2015. I fortsättningsprojektet, som tar vid under hösten, konkretiserar och stärks fokus på ungdomars medskapande och direkt bidrag till musei- och kulturverksamhet. Likaså det pedagogiska utvecklingsprojektet Kan Själv, med fokus på de allra yngsta barnen som delaktiga i sitt kulturutbud, slutför utställningen Kulturhistoriska möten under 2015, vars första utställningstillfällen är Haparanda och Luleå. Norrbottens museums nya lokaler för magasin, arkiv och konsthantering tillträds hösten 2015, vilka stärker både bevarande och förmedlingsmöjligheter för museets samlingar. I början av 2015 publicerades Norrbottens museums samlingar digitalt genom databasen Carlotta. Utvecklingen av samlingar på nätet sker också i samarbete mellan Norrbottens museum, Silvermuseet och Ájtte. På länsmuseet har arbetet med Norrbottensutställningen kommit så långt som till ett första utställningssynopsis. Projektet är ett omfattande kunskapsprojekt om, för och med Norrbotten och syftar till en ny, föränderlig och utvecklingsbar basutställning i fysisk, mobil och virtuell form – samtidigt. Även Piteå museum inleder arbetet mot en ny basutställning, med fokus på barn och unga. Fortsatt planering av museets publika lokaler i Luleå centrum genomförs under 2016. I arbetet med kulturplanen bildas nu också en arbetsgrupp för museifrågorna. Ájtte fjäll- och samemuseums verksamhet omfattar hela fjällregionen och den samiska kulturen i Sverige. Informationen om världsarvet Laponia har under de senaste åren kunnat byggas ut med stöd av EU-medel. Denna del av museets utställningar har särskilt anpassats för barn och unga. Under 2016 kommer en översyn och uppdatering av museets äldre utställningar att göras. Audioguider är en nyhet i museet. Ett stort evenemang under 2016 blir hemslöjdens utställning Next level craft som visas i samarbete med landstinget. 31 22 SEPTEMBER 2015 Produktion av vandringsutställningar är ett av museets specialområden med stor efterfrågan. De senaste åren har Ájttes utställningar visats både på olika platser i Sverige och utomlands som i Umeå och Lettland under Kulturhuvudstadsåret 2014. Ájttes projektsamarbeten spänner över flera länder. De kommande åren deltar Ájtte i projektet ”Human Animal Relations under Climatic Change in Northern Eurasia (HUMANOR)” ett transnationellt forskningsprojekt relaterat till renskötsel. Nya forskningsområden är de arkeologiska fynd som smälter fram ur snölegor i högfjällen, bl. har tusenåriga pilspetsar med bevarade träskaft hittats. Ett annat område är skidans historia. Världens äldsta mer än 5000 år gamla kompletta par av skidor är hittade i Kalvträsk norra Sverige. Samerna var tidigt kända som goda skidåkare. Idag finns konkreta planer på att återuppta Nordenskiöldsloppet år 2017 och inför det på muséet producera en utställning om skidans historia. Det kan också bli aktuellt med en internationell skidhistorisk konferens. Den senaste hölls i Altay i Kina 2015 där föreläsare från Ájtte var inbjudna. Samverkan mellan museerna i länet har utvecklats under det gångna året. Ett nytillskott i museivärlden är det världsunika Tornedalens museum med säte i Tornio, Finland för både svenska och finska Tornedalen och Tornedalens gränsöverskridande kulturarv. Efter nyinvigning augusti 2014 har den nya basutställningen invigts i augusti 2015 med fokus på 1900-tal och syskonstädernas tillväxt. Silvermuseet kommer att under 2016 sats på att öka informationsutbudet i utställningarna genom ny teknik, däribland med hjälp av audioguider. Ett pilotprojekt inriktat på nya tekniklösningar för information vid besöksobjekt i utomhusmiljö avses starta 2016. Silvermuseets forskning fortsätter och i utökad omfattning. Förutom det pågående tvärvetenskapliga forskningsprogrammet ”Kulturarv, landskap och identitetsprocesser” som pågår under perioden 2012-2017, och som finansieras av Riksbankens jubileumsfond, förbereds två nya projekt med inriktning på kulturarv och kulturlandskap. Ytterligare ett projekt, med fokus på hällmålningar, planeras och i samband därmed en interaktiv utställning. Silvermuseets forskning har fått stort genomslag på den internationella forskningsarenan och arbetet med de internationella kontakterna fortsätter. En internationell forskarkonferens planers under 2017 och förarbetet för denna påbörjas under 2016. Särskilda mål för 2016: • Etablera en fast driftsorganisation för kulturarvsportalen Kulturarv Norrbotten • vidareutveckla etablerandet av forskning och forskningsförmedling inom museiområdet, särskilt inom museipedagogik. • Fortsätta stärka det länsgemensamma museiarbetet • Ytterligare stärka mångfaldsperspektivet inom museiverksamhet och kulturarvsfrågor • Vidareutveckla och genomföra projektet Norrbottensutställningen 32 22 SEPTEMBER 2015 Kulturmiljövård (16) För Kulturmiljövårdens uppdrag att bevara, vårda, aktivera och utveckla kulturmiljöer av olika slag sker kontinuerlig verksamhet som utgår från de regionala museerna. Kommunerna hanterar löpande kulturmiljöfrågor och inte minst aktuellt i kulturmiljövårds- och kulturarvssynpunkt är de aktiviteter som idag genomförs i Malmfälten. Just nu pågår dokumentationsarbete för nuvarande Stadshus i Kiruna och andra delar av Kiruna. Ett stort dokumentationsarbete pågår i Malmberget av Malmberget inför avvecklingen av orten. Den stora samhällsomvandlingen ställer stora krav på ett gediget kulturmiljövårdsarbete och Länsstyrelsens samordnande roll är av stor betydelse. Nämnas bör att två av tre världsarv i Norrbotten firar 20-årsjubileum 2016, Laponia och Gammelstads kyrkstad. Kulturplanens arbetsgrupp för kulturmiljövård har under året gjort en kartläggning av kommunantikvariesituation. Nu behöver handlingsprogram formuleras utifrån utfallet. Ett ännu tydligare arbete behöver också göras för att få in kulturmiljöperspektivet i samband med samhällsomvandlingar och i natur- och landskapsmiljöer som påverkar de areella näringarna. För 2016 Nya mål: • Handlingsprogram skapas för en ökad antikvarisk kompetens i kommunerna. • Ökad tillgänglighet bör skapas ur ett tillgänglighets-, genus- och mångfaldsperspektiv samt ett folkhälsoperspektiv. 33 22 SEPTEMBER 2015 Biblioteksverksamheten i Norrbotten (17) Länsbiblioteket och folkbiblioteken har i samverkan erbjudit läs- och skrivstimulerande aktiviteter i syfte att öka barn och ungas deltagande och egna skapande, samt för att lyfta litteraturen som kulturyttring bland vuxna. Aktiviteterna har utgått ifrån den länsgemensamma strategin för läsfrämjande 2014-2016 där mäns läsning, minoritetsspråk och tillgänglighet har varit i särskilt fokus för 2015. ”Kautokeino – en blodig kniv” av Lars Pettersson delades ut i 2 500 exemplar under Världsbokdagen inom aktiviteten Norrbotten läser. Boken spreds bland annat på arbetsplatser med övervägande manliga anställa för att synliggöra litteraturen och locka män att läsa. Berättelsen utspelar sig i Nordnorge och har samiskt tema, en författarturné med samtal om boken sker under hösten. För ökad tillgänglighet slöts ett särskilt avtal med förlaget för e-ljudboken och titeln fanns fritt tillgänglig på Bibblo.se. Teckenspråksfilmer togs fram i samband med lanseringen och kommunicerades via webbplatsen och sociala medier. Under augusti medverkade Biblioteken i Norrbotten på maskinmässan Load Up North i Boden med monter och författarframträdanden för att synliggöra litteraturen och läsningen. Mässan besöks företrädelsevis av män i olika åldrar. Aktiviteter gentemot målgrupperna barn och unga har också anordnats. Barnpoesiåret 2014 fortsatte även under våren 2015. Länsbiblioteket och Norrbottensmusikens samarbete Poesimelodi var en mycket uppskattad aktivitet tillsammans med komponerande kulturskoleelever och genomförs för andra gången under 2015-2016. Tillsammans med Norrbottens museum anordnade Länsbiblioteket en länsturné i Luleå, Haparanda och Jokkmokk med utställningen Lekstäver och orddjur skapad av Magnus Lönn och Björn Ed där barn och vuxna fick ta del av en inspirerande lek med ordpoesi och fantasi. Delar av utställningen var anpassad till minoritetsspråk och en workshop om ordlek erbjöds till pedagoger och bibliotekspersonal i länet i anslutning till utställningens invigning på de tre orterna. Under perioden fanns aktiviteter på Polarbibblo.se med anknytning till utställningen. Vid Piteå Summer Games, Sveriges näst största barn- och ungdomsturnering i fotboll, fanns Biblioteken i Norrbotten på plats för att synliggöra litteraturen och läsningen. De årliga Barnboksveckorna genomförs under hösten på alla bibliotek och bokbussar samt Polarbibblo.se. Temat sport fortsätter med läs- och skrivstimulerande aktiviteter. I syfte att lyfta fram minoritetsspråken anordnades ett seminarium om urval och medieinköp av minoritetsspråkig litteratur för bibliotekspersonal i januari, och en länsgemensam medieplan för inköp och samarbete kring andra språk än svenska antogs i april. Under året har även en översyn påbörjas av aktiviteten Barnens första bok och med fokus på titlar på andra språk än svenska. Arbetet fortsätter 2016 inom det läsfrämjandeprojekt som ska genomföras för att finna nya former för lokala och regionala läsfrämjandeaktiviteter gentemot strategiskt utvalda målgrupper. Diskussion har även påbörjats om att kunna erbjuda aktiviteter på Polarbibblo.se för minoritetsspråkiga barn, 34 22 SEPTEMBER 2015 frågan ska utredas under 2016 i samband med en översyn av webbplatsens tekniska plattform och framtida behov. Arbetet med att skapa en stabil infrastruktur har fortsatt under året. Implementering av upphandlad webbportal för Bibblo.se avslutades under våren. RFID-märkning av mediebeståndet vid länets folkbibliotek påbörjades och fortsätter under 2016. Folkbiblioteken anställde i maj en gemensam projektledare för koordingering och förberedelse inför övergången till den nationella katalogen vilket sker 1 januari 2016. I slutet av 2015 kommer gemensamma katalogisatörer att anställas. Därför var också temat LIBRIS och Dewey samt läsfrämjande vid årets stora länskonferens i Kiruna i maj. Mål för 2016: • fortsätta den påbörjade RFID-märkning av mediebeståndet vid länets folkbibliotek och sjösätta övergången till den nationella katalogen • ta fram en regional biblioteksplan i samverkan med Landstingets övriga biblioteksverksamheter samt bibliotek i länet • inom projektet Från fjäll till kust arbeta fram och genomföra regionala och lokal läsfrämjandeaktiviteter samt påbörja arbetet med att ta fram lokala läsfrämjandeplaner i syfte att stärka litteraturen och läsning i länet bland barn, unga och vuxna • hitta former för samarbete kring litteratur och läsfrämjande med Litteraturresurscentrum • utreda framtida teknisk plattform för Polarbibblo.se samt möjligheten att erbjuda skrivaktiviteter för nationella minoritetsspråkiga barn. 35 22 SEPTEMBER 2015 Den norrbottniska litteraturen (18) För första gången finns nu nationella mål för litteratur- och läsfrämjande. I propositionen Läsa för livet (2013/14:3) lämnade regeringen förslag, som sedan antogs av riksdagen: Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Med utgångspunkt i de nationella målen formulerade Kulturrådet i slutet av 2014 ett handlingsprogram för läsfrämjande utanför skolan. För att uppnå de nationella målen krävs bred samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och organisationer, enligt Kulturrådet. Det är viktigt att främja kunskapsutbyte mellan professioner som t ex lärare, bibliotekarier och personal inom barnhälsovården. Insatser som vänder sig till nedanstående målgrupper ska prioriteras: • • • • Barn och vuxna med annat modersmål än svenska Barn och vuxna som tillhör någon av de nationella minoriteterna Barn och vuxna med funktionsnedsättning Barn och vuxna som inte läser, eller läser i liten omfattning. Från och med 2015 ingår litteratur- och läsfrämjande i samverkansmodellen och ska därmed få statligt stöd inom ramen för modellen. Litteratur är ett av de prioriterade områdena i Norrbottens kulturplan 2014-2016. Insatserna knuta till konstområdet litteratur har de nationella målen som grund. Med stora förhoppningar inför framtiden har projektledare tillsatts för att förverkliga tanken på ett Litteraturresurscentrum i länet. Valet på ett Litteraturresurscentrum i stället för en litteraturkonsulent föll sig av att utvecklingen av litteraturområdet kommer att kräva breda kompetenser och satsningar på olika områden där kunskapsområdena är skiftande. En referensgrupp och styrgrupp har bildats med representativitet från skiftande områden. Lokal för verksamheten finns i klustret av kulturella och kreativa näringar i Luleå. Samarbete och erfarenhetsutbyte sker med likartade satsningar i Sverige och tidsramen är flerårig för att kunna skapa hållbarhet och varaktighet för verksamheten. Den kommer att innehålla områdena skrivande för vuxna och för barn och unga, nationella minoritetsspråk, utveckling av läsning i Norrbotten, kontakter med skolorna och biblioteken i kommunerna för pedagogiska satsningar, arbete med förlagsfrågor och med författarnas olika behov för utveckling och utgivning. Under 2014 har skrivarkurser bedrivits på Samernas Utbildningscentrum vilka resulterat i flera färdigskrivna berättelser som väntar på publicering. Utbildning i e- boksframställning har också genomförts med deltagare från länet. 36 22 SEPTEMBER 2015 Målet i Kulturplan för 2014-2016 gällande Litteraturstrategi är borttaget inför 2016. Mål för 2016 och litteraturverksamheten är tydligt: • När 2016 är slut ska ett levande litteraturresurscentrumverksamhet fungera • Genomföra skrivarkurser för vuxna, en för skönlitteratur och en för facklitteratur • Deltagande på litterära arenor 37 22 SEPTEMBER 2015 Hemslöjdsfrämjande verksamhet i Norrbotten (19) Hemslöjden har under det senaste året fortsatt stärka sin plattform. Den succéfyllda utställningen Next Level Craft och programmaterialet Sloydify Society har gett ringar på vattnet i Norrbotten, även om utställningen inte kommer till länet förrän 2 april 2016 och då till Ajtté fjäll- och samemuseum. Specialgjorda unika föremål av ett fyrtiotal slöjdare, konstnärer, modeskapare, musiker och dansare och gränsöverskridande samarbeten ger slöjden nya dimensioner. Utställningen är skapad av Aia Judes och länshemslöjdskonsulenterna i Norrlandslänen. Utifrån resultaten med Next Level Craft och Sloydify Society har Nordisk Kulturfond uppmuntrat de fyra norrlandslänens hemslöjdskonsulenter att utveckla kultursamarbetet och skapa förutsättningar för nordiska nätverk och relationer på längre sikt. Detta kommer att ske genom ett nytt projekt inom Nordiska Kulturfondens temasatsning HANDMADE, som riktar uppmärksamheten mot det handgjorda, hållbara och unika. Projektet ska präglas av samarbete, utbyte och/eller interaktion. En förstärkt kontakt med kulturskolan ska ske under 2016 genom utveckling av samverkan med rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Den 27 juni-3 juli 2016 genomförs ett Nordiskt sticksymposium på Malmfältens folkhögskola i samverkan mellan Norrbottens Hemslöjdsförening, länshemslöjdskonsulenterna och Gavstri, dansk förening med övergripande ansvar för Nordiskt stickstymposium. Sámi Duodji medverkar liksom föreläsare/kursledare från Sápmi, Norrbotten och Nordkalotten. Representanter från 10-15 nationer deltar vid symposierna. Formfest i norr, webbportal, har som mål att samla och presentera länets slöjd- och konsthantverksföretagare, butiker, material och kunskapsförmedlare i en webbaserad guide. En vidareutveckling kommer att ske under 2016. Portalen är en möjlighet för professionella slöjd- och konsthantverksföretag att synliggöra och marknadsföra sina produkter, försäljningsställen, erbjudanden om föreläsningar/kurser etc. i en gemensam plattform. Nya mål för 2016 • Påbörja arbete med nytt nordiskt nätverk • Stärka samverkan med kulturskolorna i Norrbotten • Genomföra Nordiskt sticksymposium i Kiruna • Vidareutveckla webbportalen Formfest i norr 38 22 SEPTEMBER 2015 Filmen i Norrbotten Det norrbottniska filmlandskapet är tydligt beskrivet i Kulturplan 2014-2016. Under det senaste året har det blivit tydligt att den nationella filmpolitiken genomgår den största förändringen på drygt 50 år då staten, via kulturdepartementet, sagt upp det filmavtal som sedan 1963 reglerat och finansierat stora delar av nationell filmverksamhet. Norrbotten har för avsikt att stärka sin position i den filmpolitik som nu tar form. I alla länets kommuner finns minst en biograf, vilket är en viktig komponent i länets filmkulturella mylla. En biograf ger möjlighet till skolbio, filmfestivaler och breddat utbud utöver den kommersiella repertoaren samt är en del av vår vardagskultur.* På mindre orter är biografen ofta den enda offentliga mötesplatsen förutom vilket nyttjas av fler kulturyttringar och samhällsintressen. Filmpool Nord Play är ett utvecklingsprojekt som ska stärka tillgängligheten av lokalt och regionalt inspelad film i Norrbotten. Finansiering söks hos EU:s strukturfonder för att 2016 påbörja arbetet med att etablera en regional, digital play-tjänst för framför allt kortoch dokumentärfilm. Filmpool Nord Play vänder sig i första hand till biografer och publik i Norrbotten. I Norrbotten finns filmfestivaler i Kiruna (Arctic Light Filmfestival); Piteå (Piteå Elevfilmfestival och Ung Film i Norr); Arjeplog Filmfestival (arrangeras av Svenska kyrkan). I såväl Luleå som Kalix arrangeras Kulturnätter där kvalitetsfilm som annars inte når publiken ges ett särskilt utrymme, inte minst all regionalt finansierad kort- och dokumentärfilm. Till infrastrukturen på filmområdet hör även alla de norrbottningar som på ett eller annat sätt bidrar till att genomföra all filmproduktion i länet. Därtill kommer de norrbottniska filmarbetare och filmrelaterade företag som finns i branschen. Många av dem är mångsysslare inom kultur- och turismområdet, vilket krävs då arbetstillfällena sällan fördelar sig jämt över kalenderåret. 2016 tillförs Filmpool Nord ägartillskott öronmärkt för samproduktion av tv-dramatik. Två dramaserier med internationellt intresse spelas in i Kiruna med omnejd: den svensk/franska Midnattssol samt fyra av Åsa Larssons deckare. Filmriket är ett pilotprojekt vars syfte är att öka barn och ungas intresse för att se så kallad kvalitetsfilm på biograf. Verksamheten bedrivs i form av lokala filmklubbar. I Norrbotten deltar två orter: Överkalix och Luleå. Verksamheten ingår i ett nationellt nätverk med inspiration från Storbritannien och koordinerat av den regionala filmorganisationen Reaktor Sydost i Växjö. * 97 % av länets biografer drivs av Folkets Hus och Parker. 39 22 SEPTEMBER 2015 Inom produktionsområdet har den dokumentära filmen en särställning som skildrare av vår nutid och vår historia. Det publika intresset är stort, vilket är påtagligt även i Norrbotten. Länet ska bibehålla och stärka sin position inom dokumentärfilmsgenren de kommande åren. Kulturplanens mål för filmområdet 2014-2016 är de tidigare formulerade formulerade frånsett målet • Att verka för att länets utbud av filmrelaterade utbildningsmöjligheter även inkluderar gymnasienivån samt vid behov även arbetsmarknadsrelaterad utbildning specifikt för film- och TV-inspelning som inte längre är aktuellt 40 22 SEPTEMBER 2015 Ekonomi Kulturplanerna för 2011-2014 och 2015-2017 som formulerats för Norrbotten i stark gemenskap mellan den regionala och kommunala nivån och med delaktighet från civilsamhälle och konstnärliga utövare har haft och har formen av ett strategiskt, visionärt dokument. En övervägande del av de formulerade målen har förverkligats sedan den första kulturplanen tillkom. Många av målen är också av den karaktären att dessa mer utgör fokusområden och samverkansområden mer än mål av ekonomisk karaktär. Merparten av landstingets ekonomiska åtaganden har årligen funnits i den fördelningsbudget som landstinget tagit beslut om. I takt med utvecklingen av kultursamverkansmodellen har också den ekonomiska samordningen mellan den nationella, regionala och lokala nivån förbättrats. Fortfarande återstår svårigheter då kultursamverkansmodellens hantering inte är i fas med varken den regionala eller kommunala budgetprocessen. Uppseendeväckande är att de statliga medlen i kofferten fortfarande inte får en nivå som innebär en relation till den tidigare uppräkningsnivån framför allt för länets institutioner. Det innebär att den regionala och lokala nivån ständigt förväntas täcka upp för de brister i ekonomin som delaktigheten i kofferten innebär. Det finns också anledning att uppmärksamma den ökade stora arbetsmängd och därmed följande kostnad som administrationen av kultursamverkansmodellen inneburit, dels för processens genomförande i olika delar med kommunbesök, dialogmöten, beredningar och olika andra former av möten, dels i arbetet med skriftliga årliga produkter men också för den stora mängd arbete som läggs ned i uppföljningar och utvärderingar. Starkt negativt är också att de återbetalda pensionsmedlen för kompetensutvecklande insatser, som fortfarande kan reduceras för institutionerna, innebär en statlig styrning av verksamheterna. Detta var alls inte avsikten med den kulturpolitiska kultursamverkansreformen. Dessutom innebär det en åderlåtning av respektive institutions resurser för sin dagliga verksamhet. Det är en mycket central del att uppmärksamma, då institutionerna ständigt dras med ekonomiska problem. Norrbotten vill återigen uppmärksamma att lösningen på de stora turnékostnader som uppstår för både länsinstitutioner men också fria grupper från länet och från andra delar av Sverige behöver få ett nationellt fokus. Avstånden i Norrbotten på ¼ av Sveriges yta skapar i längden ohanterbara kostnader och förhindrar tillgängligheten till kultur i länets alla delar. Norrbottens läns landsting äskar om en statlig ramökning om 400 000 kronor för att kunna permanenta turnéstödet inom Norrscen – Mer för fler för Norrbottensteaterns turnéverksamhet. Se vidare s.25. För 2016 fortsätter bild- och formkonst och dans att vara prioriterade verksamhetsområden förutom litteratur, kulturmiljö och kulturarv samt den tekniska utvecklingen. Det innebär att medel att ansökas om för Länskonstmuseum i Kiruna men 41 22 SEPTEMBER 2015 också för Konsthall Tornedalen, i första hand utvecklingsmedel de närmaste åren. Medel för dansnodsutveckling behöver tillkomma inom koffertmodellen och för litteraturresurscentrum kommer medel att äskas i kofferten från 2017. Litteraturresurscentrum kommer att ha en ”fullt ut”- verksamhet 2017 med ett årligt finansieringsbehov på minimum strax under 2 miljoner kronor. Länskonstmuséets kostnadsbild är en utveckling från dagens 2 500 tkr till 10 000 tkr från och med 2018. En statlig medfinansiering kommer att behövas. Norrbottens läns landstings ekonomiska situation är välbekant vilket innebär att varje ny satsning sätts i ett sammanhang med den allmänna ekonomiska bilden. För år 2016 kommer kulturverksamheten att få ett sparkrav på 3 miljoner kronor, liksom 2015, vilket innebär att det inte bara kommer att innebära sparbehov hos institutioner kopplade till NLL utan också för det fria kulturlivet, vilket hittills i stort sett kunnat undvikas. Kommunernas bristande ekonomiska resurser skapar tillsammans med de regionala förutsättningarna ett behov av politiska prioriteringar vilket påverkar kulturutvecklingen. 42 22 SEPTEMBER 2015 Ekonomisk översikt 2015 och preliminär beräkning för 2016 Institution/Verksamhet NLL 2015 Koffertmedel 2015 Kommun er 2015 Beräknad budget NLL 2016 Beräknad budget kommuner 2016 Kommun Norrbottensteatern 17 247,5 12 172,1 12 484,7 17 988,2 13 026,0 Luleå Norrbottensmusiken 16 057,9 17 707,2 1 661,0 16 657,9 1 661,0 Luleå/Piteå Norrbottens museum 21 794,0 4 028,1 21 794,00 2 358,9 1 905,9 2 358,9 Norrbottens Föreningsarkiv 680,0 374,6 120,0 Merparten Dansverksamhet län 409,5 382,7 409,5 Konstverksamhet län 409,5 356,3 409,5 Hemslöjdsverksamhet län 777,3 615,2 727,2 Teaterverksamhet län 404,0 244,7 404,0 Nationella minoriteter län 400,0 398,9 400,0 3 286,1 1 192,8 3 286,1 200,0 102,4 100,0 1 850,3 815,1 1 297,0 Piteå 700,0 0,0 Havremagasinet och Resurscentrum Konst 3 440,0 938,3 1 960,0 3 458,0 1 972,0 Boden Konstmuseet i Norr, Kiruna (Länskonstmuséet) 2017/2018 i koffert 1 250,0 0,0 1 250,0 1 250,0 1 250,0 Kiruna 71 265,0 41 234,0 18 732,7 72 473,6 19 326,0 Länsbiblioteket Resurscentrum för film Arrangörsstöd NMD Dans i Nord Litteraturresurscentrum och Läsfrämjande arbete 120,0 1 257,0 680,0 1 850,3 700,0 Konsthall Tornedalen fr. 2018/2019** i koffert TOTAL Kulturplanens framtagande: kort beskrivning av datum för kommunbesök och dialoger * 2010-2014 Länsstyrelsen, NLL och Övertorneå kommun har hittills investerat drygt 2 milj kr gemensamt i projektet. 43 Ärende 15 Plats för noteringar: Val till Politisk styrgrupp för Region Norrbotten I samband med den förnyade ansökan om att bilda region Norrbotten 2017 har landstingsstyrelsen beslutat inrätta en politisk styrgrupp. Till denna styrgrupp bjuder landstingsstyrelsen in två representanter från Kommunförbundet Norrbotten. I den förra styrgruppen representerades Kommunförbundet Norrbotten av ordföranden, Karl Petersen, och en representant för partierna, Lars Alriksson. Den politiska styrgruppen har redan inlett sitt arbete. Kommunförbundet Norrbotten har tills vidare representerats av ordförande Britta Flinkfeldt Jansson och 2:e vice ordförande Lars Alriksson. Presidiet föreslår att Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog, och Lars Alriksson, (m), Gällivare, utses som ledamöter i Den Politiska styrgruppen för Region Norrbotten. 1 Ärende 16 Plats för noteringar: Styrelsen 2015-10-15 Sammanträdesplan 2016 Kansliet har utarbetat bilagt förslag till sammanträdesplan för 2016. Gången är normalt att ett ärende först behandlas i en beredning eller utskott. Beslut i dessa organ ska hinna åtgärdas innan presidiet behandlar ärendet och beslut i presidiet ska hinna åtgärdas innan de går vidare till styrelsen. Normalt skickas kallelse 10 dagar innan ett sammanträde. Av ovanstående skäl är det önskvärt med en period på fem veckor mellan beredning och styrelsesammanträde. Styrelsen har tidigare beslutat ha två sammanträden under våren och tre under hösten. Dessutom har styrelsen sedan några år tillbaka träffat riksdagsledamöter från länet för ett dialogmöte i januari. Det som styr vårens planering är främst att Förbundsfullmäktigesammanträdet enligt stadgarna ska hållas i mars eller april. Styrelsen ska behandla ärenden som ska till Förbundsfullmäktige, bland annat motioner. Sista inlämningsdag för motioner är två månader innan Förbundsfullmäktiges sammanträde och ombud i Förbundsfullmäktige ska ha fått kallelsen senast 14 dagar innan sammanträde. Det tar också tid bearbeta styrelsens beslut till den kallelse som skickas till Förbundsfullmäktiges ombud. Av ovanstående skäl måste styrelsesammanträdet hållas tidigast två och senast en månad innan Förbundsfullmäktiges sammanträde. Höstens planering styrs främst av avgränsningarna sommarsemester och julledighet. Nedanstående statistik visar var sammanträdena hållits de senaste åren. 2015 Övertorneå 2014 Jokkmokk 2013 Pajala 2012 Arvidsjaur 2011 Luleå 2010 Överkalix 2009 Piteå 2008 Haparanda 2007 Älvsbyn 2005 Boden 2003 Kiruna 2001 Kalix 1999 Gällivare 1995 Älvsbyn 1992 Luleå 1989 Piteå Styrelsen 2015-10-15 Kansliet föreslår Att föreslaget till sammanträdesplan 2016 bifalls Att Förbundsfullmäktiges sammanträde 2016 hålls i Arjeplog. 2016 Januari 1 fre Nyårsdagen Februari v.53 1 mån Mars v.5 April 1 fre 1 sön 2 ons 2 lör 2 mån 3 tis 3 fre 4 ons 4 lör 2 tis 3 sön 3 ons Soc/BoU beredningar 3 tor 3 sön 4 tor Samverkansberedning 4 fre 4 mån v.1 Juni 1 tis 2 lör 4 mån Maj v.14 1 ons Första maj v.18 2 tor 5 tis Trettondagsafton 5 fre 5 lör 5 tis 5 tor 6 ons Trettondedag jul 6 lör 6 sön 6 ons 6 fre 6 mån Sveriges nationaldag 7 tor 7 sön 7 mån 7 tor 7 lör 7 tis 8 fre 8 mån 8 tis 8 fre 8 sön 8 ons 9 lör 9 tis 9 ons 9 lör 9 mån 10 sön 10 ons 10 tor 11 tor 11 fre 11 mån 12 fre 12 lör 13 ons 13 lör 13 sön 14 tor 14 sön 15 fre 15 mån 16 lör 17 sön 11 mån 12 tis v.2 Dialogmöte (passar inte riksdagsle 18 mån v.3 v.6 v.10 10 sön Styrelsesammanträde 5 sön Kristi him dag v.19 10 tis 9 tor BoU/Socialberedning 11 lör 12 tis 12 tor Samverkansberedning 12 sön 13 ons 13 fre 13 mån 14 tor 14 lör 14 tis 15 tis 15 fre 15 sön 16 tis 16 ons 16 lör 16 mån 17 ons 17 tor 17 sön 17 tis 17 fre 18 fre 18 mån 18 ons 18 lör 18 tor 14 mån Alla hjärtans dag v.7 Presidieberedning v.11 v.16 Styrelsesammanträde 10 fre 11 ons v.15 v.24 15 ons Pingstdagen v.20 16 tor 19 tis 19 fre 19 lör 19 tis 19 tor 20 ons 20 lör 20 sön 20 ons 20 fre 20 mån 21 tor 21 sön 21 mån 21 tor 21 lör 21 tis 22 fre 22 mån 22 tis 22 fre 22 sön 22 ons 23 lör 23 tis 23 ons 23 lör 23 mån 24 sön 24 ons 24 tor 24 sön 24 tis 24 fre Midsommarafton 25 tor 25 fre 25 ons 25 lör Midsommardagen 26 tis 26 fre 26 lör 26 tor 26 sön 27 ons 27 lör 27 fre 27 mån 28 tor 28 lör 28 tis 29 fre 29 ons 25 mån v.4 v.8 v.12 25 mån Långfredagen v.17 26 tis 27 sön Påskdagen 27 ons 28 sön 28 mån Annandag Påsk 28 tor 29 mån 29 tis 29 fre 29 sön 30 ons 30 lör 30 mån 30 lör 31 sön 2016-02-29 Juli 31 tor Augusti 1 fre v.26 1 ### 2 lör 2 tis 3 sön v.13 Förbundsfullmäktige i Arjeplog v.23 19 sön Presidieberedning v.21 v.22 v.25 23 tor v.26 30 tor 31 tis September v.31 1 tor Samverkansberedning Oktober November December 1 lör 1 tis 1 tor 2 fre 2 sön 2 ons 2 fre 3 ons 3 lör 3 ### v.40 3 tor 3 lör 4 ### v.27 4 tor 4 sön 4 tis 4 fre 4 sön 5 tis 5 fre 5 ### v.36 5 ons 5 lör Alla helgons dag 5 ### 6 ons 6 lör 6 tis 6 tor Presidieberedning 6 sön 6 tis 7 tor 7 sön 7 ons 7 fre 7 ### v.45 7 ons 8 fre 8 ### 8 lör 8 tis 8 tor Styrelsesammanträde 9 lör 9 tis 9 fre 9 sön 9 ons 9 fre 10 sön 10 ons 10 lör 10 ### v.41 10 tor 10 lör 11 ### v.28 11 tor 11 sön 11 tis 11 fre 11 sön 12 tis 12 fre 12 ### v.37 12 ons 12 lör 12 ### 13 ons 13 lör 13 tis 13 tor 13 sön 13 tis Luciadagen 14 tor 14 sön 14 ons 14 fre 14 ### v.46 14 ons 15 fre 15 ### v.33 15 tor 15 lör 15 tis 15 tor 16 lör 16 tis 16 fre 16 sön 16 ons BoU/Socialberedning 16 fre 17 sön 17 ons 17 lör 17 ### 18 ### v.29 18 tor 18 sön 18 tis 18 fre 18 sön 19 tis 19 fre 19 ### v.38 19 ons 19 lör 19 ### 20 ons 20 lör 20 tis 20 tor 20 sön 20 tis 21 tor 21 sön 21 ons 21 fre 21 ### v.47 21 ons 22 fre 22 ### 22 lör 22 tis 22 tor 23 lör 23 tis 23 fre 23 sön 23 ons 23 fre 24 sön 24 ons 24 lör 24 ### 25 ### v.30 25 tor 25 sön 25 tis 25 fre 25 sön Juldagen 26 tis 26 fre 26 ### v.39 26 ons 26 lör 26 ### Annandag Jul 27 ons 27 lör 27 tis 27 tor Styrelsesammanträde 27 sön 27 tis 28 tor 28 sön 28 ons 28 fre 28 ### v.48 28 ons 29 fre 29 ### v.35 29 tor 29 lör 29 tis 29 tor 30 lör 30 tis 30 fre 30 sön 30 ons 30 fre 31 sön 31 ons BoU /Socialberedning v.32 8 tor Presidieberedning v.34 22 tor Styrelsesammanträde 31 ### v.42 17 tor Samverkansberedning v.43 24 tor Presidieberedning v.44 v.49 v.50 17 lör v.51 24 lör Julafton 31 lör Nyårsafton v.52 Ärende 17 Plats för noteringar: Styrelsen 2015-10-15 Dialogmöte med riksdagsledamöter Styrelsen beslutade 2015-06-11, § 54 Att riksdagsledamöterna bjuds in till dialog den 12 januari 2016 Efter att inbjudan skickats ut har flera riksdagsledamöter påpekat att många riksdagsledamöter är upptagna av andra uppdrag just den dagen. Riksdagsledamoten Leif Pettersson, (s), har föreslagit att dialogmötet hålls den 8 eller 15 januari. Presidiet föreslår Att riksdagsledamöter från Norrbotten bjuds in till dialog med styrelsen den 15 januari klockan 10.00
© Copyright 2024