Nyckeltals jämförelse 2015
Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning.................................................................................................................................................. 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen ........................................................................................ 2 Framtida tankar kring rapporten .......................................................................................................... 4 Projektgruppens analys av nyckeltalen ................................................................................................... 4 Hållbar utveckling ................................................................................................................................... 6 Ekonomisk hållbarhet .......................................................................................................................... 7 Ekologisk hållbarhet .......................................................................................................................... 14 Social hållbarhet ................................................................................................................................ 17 Övergripande nyckeltal ......................................................................................................................... 27 Personalnyckeltal................................................................................................................................... 44 Verksamhetsnyckeltal ........................................................................................................................... 46 Övergripande verksamhet.................................................................................................................. 46 Förskola ............................................................................................................................................. 50 Grundskola ........................................................................................................................................ 52 Gymnasieskolan ................................................................................................................................ 57 Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning ................................................................ 62 Ekonomiskt bistånd ........................................................................................................................... 66 Hemtjänst för äldre ............................................................................................................................ 81 Särskilt boende för äldre.................................................................................................................... 86 Trafik och Mark................................................................................................................................. 92 Kultur och Fritid ................................................................................................................................ 95 Energi, vatten och återvinning......................................................................................................... 101 Appendix - Nyckeltal i rapporten ........................................................................................................ 103 Projektgrupp Anders Engström, IT-kontoret Angela Poroli, Folkhälsostrateg Christina Fredricks, Ekonomikontoret Jonas Hampus, Omvårdnadsförvaltningen Karin Perers, Tillväxtstrateg Malin Bäckrud, Miljö- och samhällsförvaltningen Malin Adolphson, Ekonomikontoret Margareta Gustafsson, Skolförvaltningen Ove Stenberg, Socialförvaltningen Per Eriksson, Ekonomikontoret, avg projektledare Peter Sjöstrand, Ekonomikontoret, ny projektledare Ussi Jonsson-Kjellberg, Kultur & Fritid 1 Inledning Bakgrund och syfte Det finns ett utvecklingsbehov kring styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten 2013 startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag uppdelades i tre etapper: 1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning. 2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter. 3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltals som tagits fram för kommunens verksamheter. Denna rapport är resultatet av den första etappen av uppdraget. Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten? En viktig ambition har hela tiden varit att inte använda för många nyckeltal. Samtliga nyckeltal som finns i rapporten är hämtade från Kolada 1. I Kolada finns förutom nyckeltalen även olika rapportpaket. Ett av dessa rapportpaket (fyra kommunrapporter) har använts som utgångspunkt vid valet av lämpliga nyckeltal: 1. 2. 3. 4. Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Verksamhet i översikt Hållbar utveckling Jämställd verksamhet Strukturen kring rapporten och nyckeltalen Vilka kommuner jämför sig Falun med? I rapporten har valts jämförelser med tre olika kommungrupperingar: • • • Samtliga kommuner i Sverige (Riket) Kommunerna i Dalarna Likutsökta kommuner enligt förslag från RKA (olika kommuner beroende på verksamhet) Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likutsökta kommungrupper 2 vilket underlättar jämförelsearbetet medliknande kommuner avsevärt. Nedan följer en förteckning över vilka likutsökta kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp. 1 Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, sköts av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. Kolada innehåller offentlig statistik från bl.a. Statistiska centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen. Det finns ca 2 100 kommunala nyckeltal i Kolada. 2 I likutsökta kommungrupper utjämnas strukturella skillnader. I strukturella skillnader tas hänsyn till socioekonomiska faktorer, demografiska faktorer, dvs åldersstrukturen, geografiska faktorer, dvs om kommunen är en glesbygdskommun eller om befolkningen bor samlat. 2 Jämförelsegrupp Liknande kommuner, övergripande Kommun Enköping Norrtälje Nyköping Skellefteå Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Borlänge Kalmar Karlskrona Skövde Uddevalla Örnsköldsvik Östersund Borlänge Hässleholm Karlskrona Nyköping Trollhättan Varberg Örnsköldsvik Borlänge Falkenberg Hässleholm Järfälla Norrtälje Trollhättan Örnsköldsvik Hässleholm Kalmar Motala Nyköping Trelleborg Tyresö Uddevalla Gotland Kungälv Mölndal Norrtälje Skövde Upplands Väsby Örnsköldsvik Borlänge Gislaved Karlskrona Norrtälje Piteå Skellefteå Solna Liknande kommuner, förskola. och skolbarnomsorg Liknande kommuner grundskola Liknande kommuner gymnasieskola Liknande kommuner IFO Liknande kommuner LSS Liknande kommuner äldreomsorg Rapporten uppdateras två gånger per år De nyckeltal som finns i rapporten offentliggörs vid ett 25-tal tidpunkter under året. Att uppdatera rapporten lika ofta är praktiskt omöjligt. Beslutet är att rapporten ska uppdateras två gånger per år, februari och augusti. För att du som läsare lätt ska kunna se vilka nyckeltal som uppdateratssedan tidigare rapport markeras dessa i rubriken med en bokstav och färgad bakgrund (se Appendix Nyckeltal i rapporten). Hur läser du nyckeltalen Genom att följa nyckeltalet tio år ges en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte. Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar 3 på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Det är viktigt att nyckeltalen analyseras och kommenteras av personer som är väl insatta i den verksamhet nyckeltalet berör. Den kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har på något sätt medverkat i arbetet kring analys och kommentar. Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte kommunen med i medelvärdesberäkningen. Den nyckeltalsbeskrivning som finns under varje diagram är hämtad från källan där nyckeltalet är publicerad. Vissa beskrivningar har förenklats när de upplevts som svår att förstå. I dessa fall kommenteras detta i beskrivningen. Fullständig beskrivning kan fås från Kolada. För varje nyckeltal i rapporten ska på sikt finnas en kort beskrivning av gjord analys med kommentar. I de fall det kan vara av intresse finns också Faluns placering under tre år i förhållande till andra kommuner enligt RKAs rankningsystem. Kvartilsuppdelning används där den nedre kvartilen ger rött, de två mellersta kvartilerna ger gult och den övre kvartilen ger grönt. Se exempel nedan. Placering i förhållande till andra kommuner: Placering 1 av 72 Placering 73 av 217 Placering 218 av 290 Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås ut av resurserna. Tänk också på att bakom kostnadsnyckeltalen kan det finnas strukturella skillnader samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna. Mätning och publicering Under rubriken mätning och publicering får du uppgifter om när själva mätningen av nyckeltalet görs och när uppgiften publiceras i Kolada. Kontaktperson Under rubriken kontaktperson finner du den person som bäst kan svara på eventuella frågor kring nyckeltalet. Framtida tankar kring rapporten I dagsläget är de flesta nyckeltal kommenterade. Ett förbättringsarbete är att utveckla analyser kring de avvikelser som finns i nyckeltalen. I övrigt har vi gått från 73 till 96 nyckeltal i och med att nyckeltal från hållbarhetsprogrammen har tillkommit. Har vi nått taket på hur många nyckeltal vi kan presentera i denna form? Synpunkter på innehåll och förslag på förbättringar kan lämnas till projektledare Peter Sjöstrand (86768) eller ekonomichef Kjell Nyström (86450). Projektgruppens analys av nyckeltalen Valda nyckeltal i rapporten ger en bred men inte komplett bild av kommunen och dess medborgare, hållbarhetsprogrammen, och de verksamheter som kommunen bedriver. Det är viktigt att inte tolka nyckeltalen som absolut sanning utan mer som en indikation på var man kan hitta förbättringsmöjligheter. Vi har utifrån nyckeltalen i rapporten gjort en avvikelseanalys och lyft fram några områden som bör diskuteras och analyseras vidare. 4 Medborgarna Falun har betydligt fler högutbildade. Högutbildade lever längre och håller statistiskt sett sig friskare och har hög tillit till andra människor. I Falun är andelen i arbetsför ålder (21 – 64 år) hög. Falun har en förhållandevis hög andel av äldre 35 – 64 år som jobbar. I Falun är andelden som är 64 år och äldre färre. Befolkningen ökar i snitt med ca 200 personer varje år vilket är i underkant i jämförelse med liknande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning är de flesta medborgare positiva till Falun som plats att bo på. Kommunens långsiktiga ekonomi Falun har i jämförelse med andra kommuner höga skatteintäkter. En bidragande orsak till detta är att vi har en hög skattesats. Skulle Falun ha samma skattesats som rikssnittet skulle vi ha runt 210 mnkr mindre att röra oss med. Ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv finns det några nyckeltal som bör diskuteras - kommunens soliditet, borgensförbindelser, långfristiga skulder och självfinansieringsgraden vid ett fortsatt högt investeringsbehov. Ett annat viktigt övergripande område är att skapa tillgänglighet, dialog och delaktighet Falun är inte bra på att svara i telefon eller på att svara på mail. Vi tillhör inte heller topparna när det gäller att informera våra medborgare via hemsidan. I det självuppskattade delaktighetsindex kan vi konstatera att vi inte är så bra på systematiskt arbete kring delaktighet. I SCB:s medborgarundersökning bekräftas också att medborgarna ger oss underkänt när det gäller vårt arbete att skapa inflytande och dialog. Verksamheternas resurstilldelning SKL har tagit fram en standardkostnad 3för alla stora verksamheter. Standardkostnaden tar hänsyn till kommunens strukturella förutsättningar. Genom att använda beräkningen får man en bild av om kommunen har rätt kostnadsnivå. Grundskolan har kostnader som ligger under standardkostnaden med -3,4 % vilket motsvarar 18 mnkr. Falun har historiskt uppvisat goda resultat när det gäller behöriga elever till gymnasiet men trenden pekar under de senaste åren nedåt. Gjorda undersökningar i bl.a. i klass 8 visar att eleverna trivs och tycker utbildningen är bra. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att grundskolan ska prioriteras. Satsar vi för lite resurser på grundskolan? Gymnasieskolan har kostnader som ligger över standardkostnaden med 12,3 % vilket motsvarar 28 mnkr. När det gäller betygspoäng och andelen behöriga till universitet och högskola uppnår Falun höga resultat. Kan Falun komma till rätta med det höga kostnadsläget? Individ och familjeomsorgen har kostnader som ligger 17,2 % över standardkostnaden vilket motsvarar 38 mnkr. Invånare som någon gång under året fått bistånd ligger högt vilket också återspeglar sig i resurstilldelningen. Detsamma gäller också missbrukarvård för vuxna. Det finns nyckeltal som visar hur länge man får ekonomiskt bistånd och hur långa handläggningstider kommunen har. Falun har förhållandevis många bistånd som varar länge och ligger kring snittet vad gäller handläggningstider. Kan vi hitta goda exempel bland andra kommuner? 3 Standardkostnaden ger en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Exempel på strukturer är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur med mera. Skillnaden mellan kommunens kostnad och den beräknade strukturkostnaden kan utgöra skillnader i effektivitet eller ambitionsnivå. 5 Äldreomsorgen har kostnader som ligger 9,2 % över standardkostnaden vilket motsvarar 51 mnkr. Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst. I den årliga brukarenkätundersökningen får både hemtjänsten och särskilt boende ett bra resultat. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att äldreomsorgen ska prioriteras. Kostnaden för hemtjänsten har ökat kraftigt i Falun. När det gäller särskilt boende är kostnaden relativt låg. Är mixen mellan hemtjänst och särskilt boende optimal? Två förbättringsområden som vi vill lyfta är arbetet med att förebygga fallskador bland äldre och antal personal som en brukare träffar under en 14-dagarsperiod. När det gäller fritidsverksamheten är resurstilldelningen 50 % över rikssnittet. Detta innebär att Falun satsar 33 mnkr mer än snittkommunen. Det finns inga bra offentliga resultatnyckeltal som kan jämföras med andra kommuner. I SCB:s medborgarundersökning tycker man att fritidsmöjligheter och idrotts- och motionsanläggningar kan förbättras om möjligt. Vad står detta för? Det finns mer information om Faluns standardkostnader vid nyckeltal 28 i rapporten. Där kan du se Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna. När det gäller resurstilldelningen mellan de olika verksamheterna i Falun (kr/inv) är det två verksamheter som tilldelats ca 50 % mer än rikssnittet, Fritidsverksamheten och Individ och familjeomsorgen. Är detta ett medvetet val? För mer information se nyckeltal 27. Hållbar utveckling Avsnittet hållbar utveckling ger en samlad bild av utvecklingen i kommunen när det gäller ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. De hållbarhetsnyckeltal (alternativt nyckeltal) som presenteras är utvalda för att ge en bred bild av utvecklingen i Falun. För att nå det övergripande målet Hållbar utveckling finns tre strategiska styrdokument. Ett tillväxtprogram för den ekonomiska dimensionen, ett miljöprogram för den ekologiska dimensionen och ett folkhälsoprogram för den sociala dimensionen. 6 Ekonomisk hållbarhet 1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Källa: Bolagsverket och SCB. Kolada N00941. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 76 av 290 2012 83 av 290 2013 51 av 290 Faluns mål är varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från 2012 och fram till idag är uppåtgående. Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Karin Perérs, tel: 023-822 04 eller e-post: karin.perers@falun.se 7 2. Demografisk försörjningskvot, kommun Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Källa: SCB. Kolada N00927. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 45 av 290 2012 46 av 290 2013 44 av 290 Falun har relativt bra förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 och och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år 2013 ska försörja ytterligare 0.75 person (0-19, >65år). Falun har en relativt andra kommuner stor befolkning i åldersgruppen 20-64 år i förhållande till personer 0-19 och äldre än 65 år. Förutsatt alla faktorer jämförbara med de andra kommunerna avseende arbetsmarknad, arbetslöshet, utbildningsnivå och lön etc har en arbetande falubo en mindre försörjningskvot. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 8 3. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) N Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern 20-64 år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kolada N00914. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 123 av 290 2012 123 av 290 2013 115 av 290 Antalet förvärvsarbetande ökar årligen från 2009. Från 2012 en är trenden mer positiv Falun och Dalarna än i jämförbara kommuner och riket. Det kan troligen härledas till att Dalarna har landets äldsta befolkning och är först i landet att påbörja det omfattande generationsskiftet. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 9 4. Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) N Invånare med eftergymnasial utbildning 25-64 år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Kolada N01982. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 38 av 290 2012 39 av 290 2013 40 av 290 Andel innevånare med eftergymnasial utbildning ökar möjligheterna för befolkningen att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. På så vis påverkar denna indikator arbetsmarknaden och den värdeskapande tillväxten i Falun. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 10 5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) N Andel av kommunens invånare i åldern 20-64 år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Kolada N01950. Analys och kommentarer Andelen utrikes födda i Falun ligger på knappt tio procent av befolkningen. Det är en mindre andel än Sverige totalt, men en högre andel jämfört med övriga kommuner i Dalarna förutom Borlänge kommun. Om man fördjupar sig i de utrikes föddas ursprungsländer, kommer ca en tredjedel från Norden, en tredjedel från Europa inkl EU/EES-länderna och en tredjedel från övriga världen. Under 2014 har KS tagit beslut om att öka andelen flyktingar från 120 till 152, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Under 2013 tog Falun emot 134 personer, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Det totala antalet inflyttade utrikes födda under 2013 var 340. Denna siffra omfattar förutom flyktingar, arbetskraftsinvandrare bl a på grund av den fria rörligheten inom EU, partners till svenskar som gift sig med utrikes födda och utländska studenter vid Högskolan Dalarna. Sett till den demografiska utvecklingen skulle befolkningen minska om inte kommunen tog emot flyktingar. Falun har ett boendesegrationsindex som enligt Kolada ligger på samma nivå som Danderyds kommun. Det betyder att Falun inte är en segregerad kommun. Den svenskfödda befolkningens utbildningsnivå är jämförbar med de utrikes föddas. Andelen med eftergymnasial utbildning ligger t o m någon procent högre hos utrikes födda än hos den svenska befolkningen. Däremot har den svenskfödda befolkningen en större andel med gymnasial utbildning. Tre områden får ses som betydelsefulla för att integrationsprocessen ska fungera bra arbetsmarknaden, där det finns anledning intensifiera möjligheterna för flyktingarna att få arbete, utbildningsområdet, där det är viktigt att hitta former för snabbare validering av betyg eller praktik för att pröva kunskaper hos de vuxna och inom stadsbyggnadsområdet för att förhindra segregation. I allmänhet går integrationsprocessen snabbare för de yngre och det är särskilt märkbart för de ungdomar som kommer till kommunens boenden för ensamkommande flyktingbarn." Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Laila Edholm, tel 023-86026 eller e-post laila.edholm@falun.se 11 6. Skattesats totalt kommun, (%) N Skattesats totalt. Källa: SCB. Kolada N00900. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 222 av 290 2013 256 av 290 2014 242 av 290 Skattesatsen i Falun ligger högt. En hög skattesats påverkar indirekt andra indikatorer såsom Svenskt Näringslivs mätning av det lokala företagsklimatetet där skattesatsen är en parameter. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 12 7. U. Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning – Totalt N Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100)\n. Källa: SKL. Kolada U07451. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 181 av 290 2013 194 av 290 Denna mätning kallad Insikt görs genom enkätundersökning hos företag som haft ärenden som beslutats av kommunen under verksamhetsåret. Falun har bara deltagit i denna mätning vid två tillfällen. De båda mätningarna uppvisade liknande värden på översiktlig nivå. På underliggande nivåer kan de verksamhetsområden som ingår se mer detaljerade uppgifter. De verksamhetsområden som ingår är miljö- och hälsoskydd, bygglov, serveringstillstånd samt brandtillsyn. Även markupplåtelse mäts. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 13 Ekologisk hållbarhet 8. U. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, % N Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan 2013 används tidigare miljöb FS 2004:1364). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Möjlighet har getts att komplettera med fordon i operationell leasing samt för andra avvikelser. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Kolada U00437. Analys och kommentarer Placering i förhållande till 2011 2012 2013 andra kommuner: 52 av 131 90 av 153 136 av 176 Den kraftiga ökningen av antalet miljöbilar under åren 2009-2011 som diagrammet visar beror på en konsekvent tillämpning av kommunens resepolicy och de krav som fanns där. Då skedde en övergång till mindre och effektivare dieselbilar som också blev billigare för användarna. I siffrorna för dessa år ingår dock inte bolagen som då hade bara enstaka miljöbilar. För 2012 ingår Kopparstadens fordon och från 2013 även FEV. Bolagens bilar var i första hand servicefordon och utbudet av funktionella arbetsfordon var inte lika bra som för personbilar. Bolagen har nu ökat sin miljöbilsandel och prioriterar elbilar där så är möjligt. Kopparstadens miljöbilsandel är 2014 11 % och Falu Energi & Vattens 26 %. 2013 ifördes en ny miljöbilsdefinition. Den innebar att en del tyngre fordon blev miljöklassade trots att de släppte ut mer koldioxid och vissa lättare fordon som tidigare var miljöfordon inte längre godkänndes trots att deras utsläpp var mindre. 2013 skaffades en del bilar som uppfyllde den gamla miljöbilsnormen men inte den nya vilket innebar att andelen miljöbilar sjönk till under 50 %. Vid nyförvärv är det nu den nya definitionen som gäller. För att utvecklingen ska fortsätta gå åt rätt håll är det viktigt att kommunen har en tydlig policy för vilka fordon som skaffas. Ambitioner finns även att kommunen ska ha ett antal elbilar. För det behövs en tydlig politisk viljeinriktning. Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Ola Bergeå, tel 023-82115 eller e-post ola.bergea@falun.se 14 9. U. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES, (%) N Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla, samt biobränslen. Källa: Inrapportering för energieffektiviseringsstödet (EES), bearbetat av Energimyndigheten och SKL. Kolada U00464. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 188 av 265 2012 187 av 268 2013 189 av 269 Den fjärrvärme som produceras med förnybara biobränslen är den viktigaste förnybara energikällan för energi som används för kommunen byggnader. Den värmer många av Kopparstadens hyresfastigheter och kommunens lokaler. Kopparstadens förser också de flesta av sina fastigheter med verksamhetsel från sina två vindkraftverk. Hyresgästernas står för sin egen hushållsel som inte ingår i detta nyckeltal. Byggnader som används för så kallad industriliknande verksamhet som Falu Energi & Vattens avfallshantering, VA- och kraftverksamhet ingår inte heller i nycketalet. De solceller som finns på några av kommunens fastigheter ger också ett mindre bidrag till den förnybar energi. Data har för andelen förnybar el har blivit felaktigt registrerade hos energimyndigheten vilket innebär att diagrammet är något missvisande. Korrekta värden är för 2011 är 80 procent, för 2012 77 procent och för 2013 79 procent. Det lägre värdet 2012 beror på några riktiga köldknäppar under vintern då fjärrvärmens värmepannor måste kompletteras med en del olja. Många kommuner har också valt att upphandla så kallad grön el som bara kommer från förnybara energikällor. Om Falun följde det exemplet skulle vi ligga mycket nära hundraprocentig förnybar energiförsörjning. Det finns även en liten mängd oljeeldning i några fastigheter som skulle kunna konverteras. Det skulle dock inte påverka nyckeltalet mer än någon tiondels procent. Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Ola Bergeå, tel 023-82115 eller e-post ola.bergea@falun.se 15 10. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv N Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Kolada N00401. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 21 av 290 2012 24 av 290 Miljöprogrammet anger att det i Falun 2020 bara ska släppa ut 60 procent av de växthusgaser som släpptes ut 1990. 2012 hade utsläppen minskat till 69 procent. Usläppen behöver alltså minska med ytterligare 9 procentenheter för att delmålet ska nås. Minskningen av utsläpp sedan 1990 till största delen på minskade utsläpp från uppvärmning. Oljeeldning är inte längre är det vanliga uppvärmningssättet i bostäder och i industrier. Idag värms stora delar av Falun med fjärrvärme från kraftvärmeverket eller från värmepumpar eller med el. Den minskning som syns i diagrammet beror till stor del på att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot biobränslen. De jämförelsevis låga utsläppen i Falun beror till stor del på att det inte finns några riktigt stora processindustrier inom kommunen. Det finns inte heller någon riktigt stor trafikled genom kommunen. Faluns låga utsläpp beror också på Faluns biobränsleeldade kraftvärmeverk som värmer stora delar av centrala Falun. Många bostäder värms även med värmepumpar och el. Av de utsläpp som görs i Falun 2012 kommer ungefär sextio procent från trafiken. Mängden har varit stabil sedan 2005 men från 2010 har det skett en liten minskning och den är 2012 lika stor som 1990, Minskingen beror på effektivare bilar och inblandning av fossilfria bränslen i den vanliga bensinen. Av de utsläpp som fortfarande sker 2012 kommer 13 % från oljeeldning för uppvärmning och 11 % från jordbruket. Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Ola Bergeå, tel 023-82115 eller e-post ola.bergea@falun.se 16 Social hållbarhet 11. Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, antal dagar N Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Kolada N00938. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 95 av 290 2012 115 av 290 2013 99 av 290 Sjukpenningtalet i Falun har minskat betydligt mellan år 2004 och år 2010. Man kan se samma trend i riket, länet och liknande kommuner. Från år 2010 har sjukfrånvaron börjat öka. Skillnaden mellan riket och Falun år 2013 var 0,7 dagar. Det gör en skillnad på 24 500 färre sjukdagar i Falun jämfört med riket. Ökningen av antal sjukdagar har framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Kvinnor har dubbelt så många sjukpenningdagar som män. Enligt Försäkringskassans analyser kan en förklaring till den nuvarande uppgången bero på att fler individer kvarstår i sjukskrivning i stället för att flyttas över till sjukersättning. En annan förklaring är en ökning av antalet sjukfall för försäkrade med anställning. Ökningen är generell över de olika samhällssektorerna. För att förstå den nuvarande utvecklingen behövs mer kunskap om varför de psykiska diagnoserna ökar och varför kvinnor är särskilt utsatta. Mätning och publicering Publicering i Kolada under mars. Kontaktperson Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 17 12. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/100 000 inv. Källa: BRÅ. Kolada N07403. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 174 av 290 2012 190 av 290 Mätning och publicering Publicering i Kolada under mars. Kontaktperson Källa: BRÅ 18 2013 183 av 290 13. Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Källa: SCB (LISA). Kolada N02904. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2010 155 av 290 2011 149 av 290 2012 143 av 290 Angela Andelen barn i Falun som levde i familjer med låg inkomststandard år 2012 var 11 procent. Det har varit relativt stabilt under den senaste 5- årsperioden. Falun ligger lägre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt Barnombudsmannens analyser är det framför allt barn med utländsk bakgrund och kort vistelsetid i Sverige samt barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning som lever i familjer med låg inkomststandard. Även många barn till ensamstående föräldrar lever med låg inkomststandard, enligt rapporten. Åsa En konsekvens av att Falun har förhållandevis många hushåll som någon gång under året fått ekonomisk bistånd varav en andel hushåll med hemmavarande barn. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 19 14. U. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) Andelen förstagångsväljare, folkbokförda i kommunen, som röstade i de två senaste kommunfullmäktigevalen. Källa: SKL Kolada U17413. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2010 61 av 290 Andelen förstagångsväljare ökade från år 2006 till år 2010 i så väl Falu kommun som i riket i stort. Ett bredare politiskt spektrum, med fler partier, lockar fler ungdomar att rösta och de hittar alternativ som intresserar dem. Oklara majoritetsförhållanden i framförallt Falun och på andra håll i riket gynnar partiernas och ungdomsförbundens mobiliseringsförmåga och motiverar ungdomar att rösta, eftersom deras röst får avgörande effekt på vilka som får majoritet i kommunen. I Falun har också skolorna varit mycket aktiva med att arrangera skolval och på annat sätt informerat om valet vilket bidragit till att andelen förstagångsväljare ökat. Valdeltagandet bland ungdomar generellt är dock lägre bland övriga grupper. Främsta anledningen är att det tar tid att sätta sig in de politiska rättigheterna och vad partipolitik har för effekt på den egna vardagen och ungdomarnas egen framtid. Mätning och publicering Publicering i Kolada under september. Kontaktperson Pernilla Nylander, tel 023-86067 eller e-post pernilla.nylander@falun.se 20 15. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) U Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N15428. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 113 av 290 2013 114 av 289 2014 135 av 290 Faluns resultat har sjunkit rejält från föregående år, och ser man tillbaka till 2011 är fallet dramatiskt. I jämförelse med övriga dalakommuner ligger Falun fortfarande högt. Resultatförbättringar i Faluns grundskolor kommer underifrån och återfinns i lägre årskurser: årskurs 6 och 7 uppvisar förhållandevis goda resultat. En möjlig tolkning är att de effekter som kommer av det systematiskt förbättringsarbetet vad gäller undervisningens kvalitet ger effekt, men enbart långsiktig. Grundskolorna i Falu kommun behöver vara uthålliga i det utvecklingsarbete som påbörjats, men också höja siktet för att säkerställa att alla elever får rätt utmaningar och stimulans i lärandet. Mätning och publicering Mätning i samband med skolavslutning. Publicering Kolada september. Kontaktperson Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post tomas.olsson@falun.se 21 16. Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KYutbildningar och komvux. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17434. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2010 216 av 290 2011 173 av 290 2012 177 av 286 I Falun är relativt låg andel ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Tänkbara förklaringar kan vara; Kortare arbetsperioder för att därefter kunna resa och ge sig ut i världen? Svårt för ungdomar att få jobb? Utbildningar som inte möter branschernas behov? Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Jonatan Block tel. 023-82520 eller e-post jonatan.block@falun.se 22 17. Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år N Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N00925. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 73 av 290 2012 93 av 290 2013 59 av 286 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för kvinnor 84 år (män 80, 5 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 23 18. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år N Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N00923. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2010 41 av 290 2011 43 av 290 2012 40 av 286 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för män 80,5 år (kvinnor 84 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 24 19. U. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) N Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Kolada U01405. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 76 av 170 2012 51 av 200 2013 25 av 184 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Av Faluborna är det 74 procent som har skattat sitt hälsotillstånd som bra. Det är större andel än riket, länet och liknande kommuner. Resultatet pekar på en något förbättrad utveckling i samtliga beskrivna kommuner sedan början av mätperioden år 2007 fram till senaste mätningen år 2014. Kvinnor i Falun anger bättre hälsa än män. I Dalarna och riket är det omvänt – män anger bättre hälsa än kvinnor. Yngre anger bättre hälsa än äldre. Enligt forskning har frågan hur man skattar sin hälsa en koppling till utbildningsnivå; större andel av personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever längre än de som skattar sin hälsa som dålig. Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 25 20. U. Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%) N Andel (%) invånare 16-84 år med låg tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-4 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar låg tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Kolada U01413. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 22 av 172 2012 21 av 204 2013 16 av 184 Falun ligger bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Från år 2007 och fram till år 2013 har andelen invånare i Falun som har svårt att lita på andra minskat. Vid den senaste mätningen år 2014 har dock andelen ökat. Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. Det finns stora skillnader i andelen som uppgivit att de mestadels inte kan lita på andra människor. Andelen är klart högst i den yngsta åldersgruppen i jämförelse med övriga åldersgrupper. Människor med eftergymnasial utbildning har uppgivit att de litar i högre grad på andra människor än vad individer med kortare utbildning gör. Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 26 Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Analys och kommentarer Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun. Antal födda och döda är tämligen stabilt under perioden. Det dör ca 500 personer per år och det föds ungefär lika många barn per år. 2013 hade vi ett födelseöverskott på 44 personer. Falun hade en relativt god befolkningsutveckling åren 2009, 2010 och 2013 med en ökning av 0,6-0,7 procent årligen. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Källa: SKL 27 22. Åldersstruktur, 2013 Liknande kommuner övergripande Falun Invånare 2013 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-24 år 25 - 64 år 65-69 år 70 - 79 år 80+ Totalt Antal 4 525 5 569 2 735 4 023 28 321 3 845 4 693 3 056 56 767 Andel 8,0% 9,8% 4,8% 7,1% 49,9% 6,8% 8,3% 5,4% 100% Antal 4 126 5 202 2 534 3 515 26 211 3 876 5 014 3 111 53 588 Andel 7,7% 9,7% 4,7% 6,6% 48,9% 7,2% 9,4% 5,8% 100% Dalarnas län, ovägt medel Antal 1 377 1 743 866 1 186 9 028 1 392 1 745 1 152 18 490 Andel 7,4% 9,4% 4,7% 6,4% 48,8% 7,5% 9,4% 6,2% 100% Alla kommuner, ovägt medel Antal 2 782 3 236 1 533 2 317 16 934 2 081 2 659 1 716 33 258 Andel 8,4% 9,7% 4,6% 7,0% 50,9% 6,3% 8,0% 5,2% 100% Antal invånare 0-6,7-15, 16-19, 20-24, 25-64, 65-69-70-79 och 80+ år den 31/12 dividerat med antal invånare totalt den 31/12, andel %. Källa: SCB. Kolada N01922, N01930, N01954, N01977, N01978, N01852, N01853, N01854, N01855, N01856, N01932, N01940, N01941, N01942 och N01957. Analys och kommentarer Med denna indelning ges bättre möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd, dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Källa: SCB 28 23. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel % 2013 Förvärvsarbetande per åldersgrupp Andel 16-19 år Falun 2012 16,6% Liknande kommuner övergripande 2013 2012 2013 17,3% 21,6% 22,8% 20-24 år 25-34 år 35-49 år 50-59 år 60-64 år Andel 20-64 år 57,8% 76,8% 87,9% 86,1% 72,1% 79,6% 57,9% 77,2% 87,8% 85,9% 73,2% 79,7% 64,9% 78,5% 87,8% 84,7% 68,6% 80,3% 64,8% 78,3% 87,6% 84,8% 69,3% 80,3% U Dalarnas län, ovägt Alla kommuner, ovägt medel medel 2012 2013 2012 2013 18,3% 19,1% 20,0% 20,7% 63,1% 77,2% 86,0% 84,1% 68,6% 79,0% 64,1% 77,0% 85,9% 84,0% 69,0% 79,1% 62,2% 76,9% 85,7% 82,8% 68,1% 78,6% 62,3% 76,3% 85,5% 82,8% 68,6% 78,5% Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911, N00912 och N00913. Analys och kommentarer Mätning och publicering Publicering i Kolada under december. Kontaktperson Källa: SCB 29 24. Arbetslöshet mars månad, (%) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00919. Analys och kommentarer Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen 2010. Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner undre senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Mätning och publicering Mätning i mars. Publicering i Kolada under april. Kontaktperson Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 30 25. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. N Antal personer 25-64 år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare 25-64 år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00955. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 103 av 290 2013 118 av 290 2014 109 av 290 Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände 2010. Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Efterfrågan på arbetskraft är stark trots att det är en låg tillväxt. Mätning och publicering Mätning i mars. Publicering i Kolada under april. Kontaktperson Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 31 26. Skatteintäkter kommunen, kr/inv Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. Källa: SCB. Kolada N03010. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 35 av 290 2012 33 av 289 2013 34 av 290 Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden 2008-2012. Skattesatsen befinner sig i den övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. 2013 överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr till 22,54 kr. För att förklara Faluns högre skatteintäktsnivå kan bl.a. också nämnas att medianinkomsten i Falun är betydligt högre än Sverigemedel. Mätning och publicering Publicering i Kolada under mars. Kontaktperson Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 32 27. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2013, (%) Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00095, N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N20001. Analys och kommentarer Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter: Fritidsverksamheten kostar 2013 ca 50 procent mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten. Sedan rapportering i Kolada började (1996) har Falu kommun alltid lagt ner mer resurser (kr/invånare) på individ- och familjeomsorg än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även 2013, då individ- och familjeomsorg kostade 4 846 kr/invånare i Falun och 3 100-3 400 kr/invånare i övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde. Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. Faluns lämnade statistik för dessa verksamheter gör att osäkerhet finns om siffrorna och bör kontrolleras innan de kommenteras. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Kontaktperson Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 33 28. Avvikelse redovisad kostnad – strukturårsjusterad standardkostnad 2013, (%) Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%). Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N20900. Analys och kommentarer En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnadskostym inom gymnasieskolan (12,3 %), individ- och familjeomsorg (17,2 %) och äldreomsorgen (9,2 %). Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år sedan 2007, men bryts 2013, då den höga kostnadsnivån minskas från en avvikelse på 40,5 % (2012) till 17,2 %. Det motsatta förhållandet gäller för grundskolan (-3,4 %). Men för gymnasieskolan och äldreomsorgen ökar kostnadsavvikelsen från 2010 till 2013 och är högre än vad strukturen motiverar. Förskola och skolbarnomsorg (+-0 %) ligger på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar. Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. När det gäller äldreomsorgen så beror den relativt stora förändringen av avvikelsen på kommunaliseringen av hemsjukvården från 2013. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Kontaktperson Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 34 29. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N03002. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 259 av 290 2012 257 av 290 2013 255 av 290 Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppstår ett negativt balanserat resultat, -27,4%, vilket skulle innebära att Falu kommun behöver låna till 100 % för att klara av sina åtaganden eller sälja av tillgångar. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt medel) befinner sig i samma situation. Mätning och publicering Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 35 30. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Kolada N03004. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 262 av 290 2012 275 av 290 2013 276 av 290 Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen de två senaste åren beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB har bildats vilket inneburit att kommunala lån överförts till bolaget respektive nya lån tagits med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Kommunens handlingsfrihet kommer att begränsas framöver om inte utvecklingen hejdas. Mätning och publicering Kontaktperson Bengt Thored, tel 023-82972 eller bengt.thored@falun.se 36 31. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) Årets resultat före avskrivningar, dividerat med nettoinvesteringarna i kommunen. Visar hur stor del av nettoinvesteringarna som finansieras med årets resultat. Värden som är negativa sätts till lika med 0. Värden som överstiger 100 sätts till lika med 100. Källa: SCB. Kolada N03103. Analys och kommentarer Självfinansieringen beräknas som resultat efter extraordinära poster plus avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringsutgifter. 2012 och 2013 påverkas resultaten positivt av AFA återbetalning av försäkringspremier, i storleksordning 48-49 mnkr per år. Det som även påverkar kommunernas egen finansieringsgrad är försäljning av tillgångar. Så var fallet 2012 då anläggningstillgångar fördes över från trafik- och fritidsnämnden till det nystartade bolaget Lugnet i Falun AB. Detta innebar att kommunen behövde mindre finansiering detta år. För övrigt är de planerade investeringsbehoven i kommunen fortsatt höga och överstiger den investeringsvolym som kan anses ekonomiskt hållbar över tiden. Mätning och publicering Kontaktperson Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 37 32. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen.Källa: SCB. Kolada N03055. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 249 av 289 2012 254 av 290 2013 250 av 290 Utvecklingen av kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 25% de senaste fem åren. Moderbolaget Falus Stadshus AB:s lösen av koncernintern revers genom bland annat upptagande av externa lån bidrar till ökningen. Därutöver har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB vilka finansierats genom lån. Se även kommentar till ” Diagram 32 - Borgens- och övriga ansvarsförbindelser”. Mätning och publicering Kontaktperson Bengt Thored, tel 023–82972 eller bengt.thored@falun.se 38 33. Nöjd Region-Index – Helheten N Kommunens Nöjd-Regionindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökning. Kolada U00402. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2014 26 av 54 Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Källa: SCB:s medborgarundersökning 39 34. U. Nöjd Inflytande-Index – Helheten N Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\ndet inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökning. Kolada U00408. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2014 39 av 54 Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Källa: SCB:s medborgarundersökning 40 35. U. Nöjd Medborgar-Index – Helheten N Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökning. Kolada U00401. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2014 26 av 54 Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Källa: SCB:s medborgarundersökning 41 36. U. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng N Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år 2014 och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen självuppskattande undersökning i kommunen. Kolada U00416. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 133 av 156 2013 95 av 178 Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Källa: Egen självuppskattande undersökning i kommunen. 42 2014 126 av 184 37. U. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) U Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U07409. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 78 av 154 2013 98 av 176 2014 104 av 186 Det finns ett politiskt beslut om att Falu kommun ska ha uppnåt 15% ekologiskt till 2015. Detta mål är redan uppnått. I det nya miljöprogrammet som togs 2014 sattes ett nytt mål att till 2020 ska 40 % ekologiskt uppnås. Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Katarina Lindberg, tel 023-82748 eller e-post katarin.lindberg@falun.se 43 Personalnyckeltal 38. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel Månadsavlönad personal, andel av totalt antal anställda i kommunen som är heltidsanställda. Baseras på antal som varit anställda eller har fått lön i november månad. Källa: SKL. Kolada N00069. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 74 av 290 2012 47 av 290 2013 11 av 290 Värde 2013 = 88% Till följd av projektet ”Heltid till alla” har andelen heltidsanställda ökat betydligt de senaste åren. Observera att diagrammet visar andel personal som har heltid i sin grundanställning, tjänstledigheter är ej medräknade. Mätning och publicering Kontaktperson Agneta Hultgren tel 023-82190 eller e-post agneta.hultgren@falun.se 44 39. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SKL. Kolada N00090. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 128 av 270 2012 177 av 261 Värde 2013 = 6,0% Sjukfrånvaron, både lång och kort har ökat från en låg nivå 2010. Mätning och publicering Kontaktperson Agneta Hultgren tel 023-82190 eller e-post agneta.hultgren@falun.se 45 2013 167 av 271 Verksamhetsnyckeltal Övergripande verksamhet 40. U. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) N Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post. Frågorna skickas till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e-postfrågan har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00412. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 46 av 142 2013 113 av 156 Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Åsa Hedin tel 023-82120 eller e-post asa.hedin@falun.se 46 2014 134 av 160 41. U. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) N Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får direkt svar på frågan. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00413. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 131 av 140 2013 139 av 158 Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Åsa Hedin tel 023-82120 eller e-post asa.hedin@falun.se 47 2014 124 av 162 42. U. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%) N Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån tre nivåer; god, medelgod och dålig. Procentsatsen gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00414. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 49 av 140 2013 14 av 160 Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Åsa Hedin tel 023-82120 eller e-post asa.hedin@falun.se 48 2014 35 av 160 43. U. Informationsindex för kommunens webbplats N Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100%. Här redovisas ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla). Kolada U00415. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 202 av 290 2013 188 av 280 Mätning och publicering Publicering Kolada maj. Kontaktperson Åsa Hedin tel 023-82120 eller e-post asa.hedin@falun.se 49 2014 152 av 290 Förskola 44. Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11010. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 275 av 290 2012 252 av 290 2013 241 av 290 Antalet inskrivna barn/årsarbetare är högre än alla jämförbara grupper. En viss osäkerhet finns hur andra kommuner redovisar kringresurser. För Faluns del ingår t ex inte specialpedagogerna. Även antalet barn per avdelning och öppettider har betydelse. Antalet inskrivna barn/årsarbetare har ökat mellan åren 2007-2011 för att från 2012 ha vänts till en minskning. Mätning och publicering Mätning 15/10. Publicering Kolada i mars följande år. Kontaktperson Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post ulrika.forsell@falun.se 50 45. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11008. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 98 av 282 2012 125 av 284 2013 204 av 289 Ökningen av kostnader mellan 2011 och 2013 beror på ökade personalkostnader (förbättrad personaltäthet) och kostnader för nya lokaler men även på kraftigt ökade kostnader för kost och transporter. Mätning och publicering Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Kontaktperson Ulrika Forsell tel. 023-82153 eller e-post ulrika.forsell@falun.se 51 Grundskola 46. U. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%). N Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U15454. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2013 135 av 184 2014 80 av 192 Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor är så goda, men också förvånande att de varierat så mycket under de år som mätningarna gjorts. Undersökningarna har genom kvalitetsarbetet fått relativt stor uppmärksamhet i Faluns skolorganisation, vilket lett till att frågorna diskuterats bland lärare och skolledning. Uppmärksamheten kring frågorna har troligen haft betydelse för de förbättrade resultaten. Mätning och publicering Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Kontaktperson Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post tomas.olsson@falun.se 52 47. U. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) N Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U15455. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2013 78 av 182 2014 32 av 192 Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor är så goda, men också förvånande att de varierat så mycket under de år som mätningarna gjorts. Undersökningarna har genom kvalitetsarbetet fått relativt stor uppmärksamhet i Faluns skolorganisation, vilket lett till att frågorna diskuterats bland lärare och skolledning. Uppmärksamheten kring frågorna har troligen haft betydelse för de förbättrade resultaten. Mätning och publicering Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Kontaktperson Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post tomas.olsson@falun.se 53 48. Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel(%) U Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris). Kolada N15419. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 58 av 240 2013 64 av 242 2014 99 av 236 Från att tidigare haft resultat som legat en bra bit över rikets liknande kommuner, så har resultatet fortsatt sjunka, och ligger nu enbart strax över liknande kommuners resultat. Relativt stora förändringar i lärarnas nationella uppdrag har genomförts under senare år. Faluns grundskolor har varit tidiga i detta förändringsarbete och vi bedömer att tålamod och uthållighet är en av de viktigaste faktorerna i arbetet. De förväntade positiva effekterna tar tid. Resultaten mellan skolor är relativt varierande, vilket tyder på att vi behöver jobba för ökad likvärdighet. Grundskolorna fortsätter arbetet mot ökad måluppfyllelse och likvärdighet Mätning och publicering Mätning i samband med skolavslutning. Publicering Kolada september. Kontaktperson Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post tomas.olsson@falun.se 54 49. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Kolada N15008. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 57 av 289 2012 63 av 288 2013 58 av 289 Nedgången från 2009 till 2010 beror på sparkrav och att vissa hyreskostnader lyftes bort från grundskolan. Personaltätheten vad gäller lärare har successivt ökat sedan 2010, vilket påverkar kostnadskurvan och från 2012 ingår även en ökning av lokalkostnaderna i kostnadsutvecklingen. Ht 2009 genomgick grundskolan (och förskolan) en förändring från en decentraliserad organisation, i form av fem skoldistrikt, till en centralisering där grundskolan blev samlad under ett paraply. Sedan 2010 ligger den kommunala grundskolan i Falun lägre i kostnadsnivå än samtliga jämförelsegrupper. Mätning och publicering Mätning i samband med bokslutet. Publicering Kolada juni kommande år. Kontaktperson Tomas Olsson tel 023-82955 eller e-post tomas.olsson@falun.se 55 50. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt U Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N15403. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 110 av 278 2013 187 av 282 2014 106 av 280 2014 steg meritvärdet för Faluns grundskolor kraftigt. Föregående år låg Falun under jämförbara kommuner, övriga dalakommuner och under kommungenomsnittet. I år är rangordningen tillbaka så som det sett ut sedan 2004. Kombinationen av höjda meritvärden och sjunkande andel elever med godkända betyg i alla ämnen tyder på minskad likvärdighet och ökad segregering; både mellan skolor och inom skolor. Mätning och publicering Mäts i samband med skolavslutning. Publicering Kolada september. Kontaktperson Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post tomas.olsson@falun.se 56 Gymnasieskolan 51. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel U Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17409. (Beskrivningen har kortats ned). Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 45 av 289 2013 19 av 289 2014 72 av 290 Falun har hög andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola vilket vi förväntas ha med hänvisning till kommunens socioekonomiska struktur. 2011 ändrades behörighetsreglerna till universitet och högskola. Samtidigt trädde den nya gymnasiereformen i kraft och färre elever söker yrkesprogrammen. Då eleverna till sommaren 2014 för första gången tar examen enligt läroplanen GY11 och den nya betygsskalan, kan vi utläsa hur behörigheten ser ut enligt nya gymnasiereformen. Den nya betygsskalan innebär, att det är från 2014 och åren framåt, som relevanta jämförelser gällande behörigheter till universitet och högskola, låter sig göras. Mätning och publicering Mätning i samband med skolavslutning. Publicering i Kolada december. Kontaktperson Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post ulrika.forsell@falun.se 57 52. Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) Antal i kommunen folkbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17898. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 137 av 290 2012 79 av 290 2013 120 av 290 Andelen elever som kommit in på sitt förstahandsval sjunker fr.o.m. 2011 i hela landet, utom i Falun. Detta torde bero på att antalet ungdomar till gymnasieskolan minskar samtidigt som programutbuden och antal platser per program inte minskats. 2013 återfinns Falun relativt nära jämförelsegrupperna som en konsekvens av minskat programutbud. Mätning och publicering Publicering Kolada mars. Kontaktperson Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post ulrika.forsell@falun.se 58 53. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl IV, andel (%) Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket. Kolada N17404. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 94 av 290 2012 62 av 290 2013 96 av 290 Den socioekonomiska befolkningsstrukturen i Falu kommun kan vara en förklaring till att betygspoängen ligger högt. En annan förklaring kan vara en relativt hög lärartäthet. Mätning och publicering Mätning i samband med skolavslutning. Publicering i Kolada i december. Kontaktperson Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post ulrika.forsell@falun.se 59 54. Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, övriga kostnader. Källa: SCB. Kolada N17007. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 94 av 237 2012 105 av 239 2013 104 av 235 I diagrammet redovisas kostnaderna för den kommunala gymnasieskolan i Falun till 114 tkr/elev för år 2013. Kostnaden för liknande kommuner är 106 tkr/elev och för alla kommuner ovägt 131 tkr/elev. Ovägt står för att alla kommuner har samma värde oavsett kommunens storlek. Hänsyn kan tas till kommunernas storlek och då beräknas ett vägt medelvärde. Det värdet var 107 tkr/elev för alla kommuner år 2013. Detta redovisas inte i diagrammet. Ambitionen i Falun har varit att jämföra sig med liknande kommuner respektive alla kommuner vägt medelvärde. Antalet 16-18 åringar i Falun har under flera år sjunkit samtidigt som andelen elever i friskolor ökat. Detta har medfört ett stort anpassningsarbete. Minskning av verksamheten har skett under 2013 men då omställningskostnader ingår i redovisningen ovan har kostnaden per elev ändå ökat relativt jämförelsegrupperna. Mätning och publicering Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Kontaktperson Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post ulrika.forsell@falun.se 60 55. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt U Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17500. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 39 av 290 2013 45 av 290 2014 56 av 290 Mot bakgrund av den socioekonomiska strukturen i Falu kommun är det förklarligt att betygspoängen ligger relativt högt. Ytterligare förklaring kan vara relativt hög lärartäthet. Mätning och publicering Mätning i samband med skolavslutning. Publicering Kolada december. Kontaktperson Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post ulrika.forsell@falun.se 61 Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning 56. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, dividerat med antal invånare 0-64 år 31/12. Avser kostnader för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsättning under 65 år med beslut enligt SoL och/eller HSL, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt assistansersättning enligt SFB. I gruppen med beslut ingår även personer 65+ (som dock utgör en mindre andel). Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N25003. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 192 av 290 2012 150 av 290 2013 71 av 290 Efter att ha haft en relativt hög kostnadsnivå från 2007 - 2011 har en normalisering skett 2012. Det finns inga strukturella skäl för Falun att avvika genom att ha högre kostnader än liknande kommuner. Förändring av hanteringen inom personlig assistans bedöms ha betydelse för förändringen av kostnaderna från 2012. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Jonas Hampus tel 023-82704 eller e-post jonas.hampus@falun.se 62 57. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 § 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. Kolada N28890. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 119 av 290 2012 133 av 290 2013 114 av 290 Antalet personer som erhåller insatser enligt LSS har den senaste 6 årsperioden ökat med 15 % i landet och är kostnadsdrivande i alla kommuner. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Marie Pettersson, tel 023-82707 eller e-post marie.e.pettersson@falun.se 63 58. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS § 9.9, medelvärde U Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats (inflyttning) i boende enligt LSS. Avser alla beslut om LSS-insats avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U28418. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 24 av 56 2013 45 av 60 2014 24 av 62 Stora problem har funnits att verkställs gruppbostadsbeslut då medel inte tillförts motsvarande det behov som presenterats. Det finns inga möjligheter att bygga ut befintliga servicebostäder med ytterligare platser. Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Marie Pettersson, tel 023-82707 eller e-post marie.e.pettersson@falun.se 64 59. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde U Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats avseende kontaktperson enligt LSS. Med påbörjad insats menas att brukaren har träffat kontaktpersonen (i rollen som kontaktperson). Avser alla beslut om LSS-insats avseende kontaktperson under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U28420. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 30 av 82 2013 47 av 96 Det finns många kontaktpersoner men inget problem att verkställa insatsen Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Marie Pettersson, tel 023-82707 eller e-post marie.e.pettersson@falun.se 65 2014 49 av 114 Ekonomiskt bistånd 60. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N31810. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 248 av 276 2012 218 av 280 2013 245 av 284 Falun låg från 2012 på motsvarande nivå som övriga liknande kommuner och följer den stigande trenden 2013. Andelen personer som står långt från arbetsmarknaden ökar vilket kan beror på bristande tillgång på arbetsmarknads- eller arbetsrehabiliterande åtgärder. Mätning och publicering Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 66 61. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N31006. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 228 av 284 2012 240 av 283 2013 247 av 285 Falun följer trenden i övriga kommuner med stigande kostnader. Ligger sedan 2008 på en något lägre nivå i förhållande till jämförbara kommuner men har under 2013 kommit ikapp. Nyckeltalet är beräknat på genomsnittskostnaden för alla hushåll under året, dvs en sammanslagning av de hushåll som ansökt om tillfälligt bistånd vid ett tillfälle under året med hushåll som fått bistånd upp till 12 månader under året. En hög kostnad per hushåll kan förklaras med en hög andel hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd vilket även bekräftas av diagram 67 och 75. Tidigare års s k försörjningsmått visar att ett samband finns mellan höga kostnader för försörjningsstöd och lägre kostnader från staten, ex vis ersättningar för arbetsmarknadsåtgärder eller ersättningar från försäkringskassan och tvärtom och att detta skiljer sig åt mellan kommunerna. Högre kostnader per hushåll kan också förklaras av lägre andel egna inkomster i hushåll vilket är fallet för stora grupper som helt saknar annan ersättning, ex vis a-kassa och ersättningar vid arbetsmarknadsåtgärder. Enligt öppna jämförelser har Falun en hög andel arbetslösa utan ersättning. Det gäller i ännu högre utsträckning för unga vuxna 18-24 år samt personer med flyktingbakgrund. Falun har under aktuella år haft en relativt hög andel unga vuxna av befolkningen i stort och utgjort en relativt stor andel av arbetslösa i kommunen. I målgruppen har även funnits en relativt hög andel utan avslutade gymnasiestudier vilket försämrat anställningsbarheten och bidragit till långvarigt försörjningsstöd. Enligt nyckeltal 11 har Falun en något lägre andel förvärvsarbetande i åldersgruppen än jämförbara kommuner. Faluns relativt höga hyresnivåer kan också bidra till högre kostnader. Mätning och publicering Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 67 62. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare 0-64 år den 31/12. Utbetalt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB. Kolada N31100. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 270 av 284 2012 272 av 284 2013 269 av 290 Falun ligger högre jämfört med jämförbara kommuner när det gäller kostnad per invånare 0-64 år. Falun har en högre andel arbetslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Kan även eventuella demografiska skillnader påverka resultatet? Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 68 63. U. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde N Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U31402. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 32 av 148 2013 70 av 166 2014 121 av 168 Alla ansökningar är inte akuta för dagen. Många invånare har framförhållning och kontaktar soc förv i god tid. Vissa perioder kan dock låg personaldimensionering innebära väntetider. Periodvis förekommer även vakanser pga tröghet i rekrytering av socionomer. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Åsa Johansson tel 023-82776 eller asa.johansson@falun.se 69 64. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) N Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N31807. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 245 av 286 2012 238 av 284 2013 231 av 286 Visar att det är en relativt sett hög andel kommuninvånare som vid något tillfälle har behov av att ansöka om ekonomiskt bistånd på grund av låga inkomster som tangerar eller ligger under socialbidragsnormen. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 70 65. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer 18-24 år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB). Kolada U31804. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2010 263 av 290 2011 244 av 273 2012 246 av 280 Falun ligger högre än jämförbara kommuner om än en nedåtgående trend sedan 2011. Kommunens satsning på unga vuxna genom ungdomsslussen har förmodligen gett effekt. Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 71 66. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) N Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U33400. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 116 av 154 2013 101 av 172 Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Johan Gnospelius, tel 023-82176 eller johan.gnospellius@falun.se 72 2014 66 av 176 67. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % U Antal vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av arbetslöshet dividerat med antal vuxna biståndsmottagare under året i kommunen. Försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet avser att biståndsmottagare är arbetslös, bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Kolada U31805. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 216 av 274 2012 211 av 282 2013 218 av 284 Enligt öppna jämförelser var andelen i Falun år 2012 58,3 %, endast två kommuner av de 12 jämförelsekommunerna låg högre. Som jämförelse kan även nämnas grannkommunen Borlänge (ingår ej i jämförelsekommunerna) som 2012 hade en andel på 37,5%. Under 2013 har andelen sjunkit till 54%. Utbudet av arbetsmarknadsåtgärder (såväl arbetsförmedlingens som kommunala) till målgruppen tycks vara lägre i Falun jämfört med många andra kommuner. Falun har även lägre personalkostnader än jämförbara kommuner, dvs lägre dimensionering av socialsekreterare inom försörjningsenheterna. Tidigare studier har visat att samband finns mellan tillräcklig dimensionering till handläggning, stöd och samverkansresurser på individnivå och lägre kostnader för ek bistånd. Av öppna jämförelser kan man också se ett samband när det gäller andra liknande kommuner. Falun har även en relativt stor andel personer med mycket långvarigt bistånd enligt nyckeltal 72. Det långvariga biståndet står för den största delen av den totala kostnaden. Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 73 68. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % U Antal vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Kolada U31801. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 228 av 272 2012 227 av 264 2013 231 av 262 Falun låg under åren 2010-2011 i nivå med övriga jämförelsekommuner men har därefter ökat andelen jämfört med jämförbara kommuner vilket är en starkt bidragande orsak till den höga kostnadsnivån. Personer som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden under lång tid har stora svårigheter att ta sig in utan adekvata insatser på arbetsmarknads- och rehabiliteringsområdet. Mätning och publicering Publicering i Kolada under november. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 74 69. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för institutionsvård vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare 21-64 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N35002. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 235 av 290 2012 281 av 290 2013 176 av 290 Falun har sedan 2007 legat i högre kostnadsnivå jämfört med övriga jämförelsekommuner. Kostnaden sjönk från 2009 fram till 2012 då kostnaden steg dramatiskt. Därefter har ett målmedvetet arbete skett för att minska institutionsplaceringarna till förmån för hemmaplanslösningar och kostnaderna sjönk därför lika kraftigt under 2013. Genom KPB framgår att de kommuner som har mer insatser i öppenvård istället har lägre insatser i form av institutionsvård. Även här finns en skillnad i personalkostnader där Falun ligger under genomsnittet. Kommuner med högre personalkostnader har ofta lägre institutionskostnader även om det också finns undantag. Från och med 2013 beslutades om personalförstärkning med en handläggare. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 75 70. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för missbrukarvård vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser vård och omsorg i form av institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person som är 21 år eller äldre. Avser samtliga regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N35001. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 235 av 290 2012 258 av 290 2013 239 av 290 Kostnadsökningen fram till och med 2012 hänger ihop med höga kostnader för institutionsvård. Under 2013 ökade istället kostnader för köpt öppenvård. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 76 71. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för öppna insatser vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser öppna insatser till bistånd som avser boende, indiv. behovsprövad vård samt övriga insatser för vuxna missbrukare. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N35011. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 214 av 290 2012 157 av 290 2013 254 av 290 Diagrammet är svårtolkat. Ökningen 2012 kan hänga ihop med att köpt öppenvård ökade. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se 77 72. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för alla öppna insatser för barn och unga 0-20 år, dividerad med antal invånare 0-20 år den 31/12. Källa: SCB. Kolada N33021. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 167 av 290 2012 148 av 290 2013 229 av 290 I förhållande till jämförbara (liknande) kommuner ligger Falun på en lägre kostnad avseende öppna insatser till barn- och unga under perioden 2003 fram tom 2012. Jämförbara kommuner har dock under denna period en lägre volym avseende vårddygn i familjehem och på institution för barn och unga. Utifrån bland annat ett sannolikt samband mellan dessa parametrar (kostnad öppna insatser – vårddygn familjehem/institution) har kommunen med genomslag 2013 skjutit till medel för utveckling av öppna insatser till målgruppen för att möjliggöra kvalitetsökningar och minskningar av placeringskostnader. Dessa investeringar återspeglas tydligt under 2013. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Johan Gnospelius, tel 023-82176 eller johan.gnospellius@falun.se 78 73. Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år U Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i familjehem dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12 . Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N33801. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 142 av 288 2012 197 av 290 2013 188 av 288 Gällande vårddygn i familjehem har Falu kommun förhållandevis höga siffror jämfört med genomsnittet i landet och i förhållande till jämförbara kommuner. Från att under 2003-2010 ligga under genomsnittet sticker Falun ut med högt antal vårddygn i familjehem 2011-2012. Detta beror sannolikt på högt inflöde där behov av dygnetrunt omhändertagande utanför den egna familjen funnits i kombination med att andra tillräckliga stödalternativ till berörda barn och dennes familj saknats. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Johan Gnospelius, tel 023-82176 eller johan.gnospellius@falun.se 79 74. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år U Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12 . Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N33800. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 203 av 288 2012 160 av 288 2013 126 av 288 Sedan 2010 har antal vårddygn gällande barn/ungdomar 0-20 år sjunkit men ligger i förhållande till jämförbara kommuner fortfarande högt. Förvaltningen arbetar aktivt med att minska antalet placeringar på institution för barn och ungdom med en långsiktig målsättning att i högsta möjliga omfattning kunna möta individens och dess nätverks behov i hemkommunen. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Johan Gnospelius, tel 023-82176 eller johan.gnospellius@falun.se 80 Hemtjänst för äldre 75. Nöjd kund index, hemtjänst (äldreomsorg) – helhet U Brukarnas omdöme om hjälpen och omvårdnaden i sin helhet från hemtjänsten enligt Nöjd Kund Index. Källa: Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre, Socialstyrelsen. Kolada U21420 och U21468. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 102 av 262 2013 92 av 268 2014 79 av 266 Mätning av brukarnas nöjdhet på nationell nivå är en relativt ny företeelse och mätmetodiken är under kontinuerlig utveckling. Faluns hemtjänst får ett mycket gott omdöme från brukarna. Det är dock ett litet spann mellan bästa och sämsta resultat kommunerna emellan. Det här resultatet gäller hemtjänsten som helhet och oavsett om det är i kommunal regi eller enskild regi. Det finns inga signifikanta skillnader mellan hemtjänsten som drivs i egen regi eller av någon entreprenör. Mätning och publicering Mätning sker i regel under april/maj och publicering sker i oktober/november. Resultatet från 2008 – 2011 är framtaget med en metod för ”nöjdkundindex” som tillämpats av SCB. Från 2012 och framåt har en annan enkät från Indikator använts. Även om de bägge resultaten är helt och hållet likvärdiga så har vi valt att lägga samman dem för att ändå ge en bild av utvecklingen. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 81 76. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsen mängdstatistik t.o.m. 2006, individstatistik fr.o.m. 2007. Kolada N21890. Analys och kommentarer Falun har en hög andel invånare 65+ som är beviljade hemtjänst och detta förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en låg andel invånare 65+ i särskilt boende/vård- och omsorgsboende. Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen från år 2000 fram till 2005. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 82 77. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal invånare 65+ 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N21009. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 234 av 290 2012 235 av 290 2013 266 av 290 En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det är också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet; rätten och möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt. Om man vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende kan konstatera att kostnaden är lika en lägre än andra liknande kommuner så är denna verksamhetsmix utifrån perspektivet; en god ekonomisk hushållning. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni kommande år. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 83 78. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som den 1/10 var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m. 2007 hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N21010. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 124 av 290 2012 127 av 289 2013 130 av 278 Även om vi har en något högre andel kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än andra kommuner så blir det inte synligt i det här diagrammet. Det beror på att vi också försöker arbeta förebyggande genom att tillämpa förenklad handläggning för hemtjänstinsatserna städ, tvätt och hemhandling för dem som är 80 år och äldre. Detta gör att genomsnittskostnaden ändå hamnar inom det normala. 2009 blev det fel i inrapporteringen av statistiken nationellt. Därav ”hacket” i diagrammet. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni kommande år. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 84 79. U. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde N Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-söndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden 07.00- 22.00. Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U21401. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 95 av 172 2013 92 av 194 2014 170 av 198 Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni kommande år. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 85 Särskilt boende för äldre 80. U. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) U Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U23413 och U23471. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 160 av 244 2013 166 av 272 2014 138 av 272 Mätning av brukarnas nöjdhet på nationell nivå är en relativt ny företeelse och mätmetodiken är under kontinuerlig utveckling. Nöjdheten med Faluns verksamhet inom vård- och omsorgsboende har ökat kraftigt från 2008 och framåt. Orsakerna är bl.a. en ökad tydlighet i vad vård- och omsorgsboendet ska ha för kvaliteter, en medveten satsning på måltidssituationen och aktiviteter och stimulans samt arbetet med riskbedömningar. Det finns inga signifikanta skillnader mellan verksamheter som drivs i egen regi eller av någon entreprenör. Mätning och publicering Publicering i Kolada under december. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 86 81. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik t.o.m. 2006, Socialstyrelsens individstatistik fr.o.m. 2007. Kolada N23890. Analys och kommentarer Falun har en väldigt låg andel invånare 65+ som är beviljade vård- och omsorgsboende och detta förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en hög andel invånare 65+ inom hemtjänsten. Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen från år 2000 fram till 2005. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 87 82. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+ Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting samt externa intäkter för bostads- och lokalhyror, för insatser i särskilda boendeformer enligt SoL, dividerad med antal invånare 65+ den 31/12. Källa: SCB. Kolada N23100. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 95 av 290 2012 95 av 290 2013 126 av 281 En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det är också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet; rätten och möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt. Om man vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende kan konstatera att kostnaden är lika en lägre än andra liknande kommuner så är denna verksamhetsmix utifrån perspektivet ; en god ekonomisk hushållning. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 88 83. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg exkl. lokalkostnader, dividerat med antal personer 65+ som den 1/10 bodde permanent i särskilda boendeformer. Avser samtlig regi. Fr.o.m. 2007 hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik. Kolada N23002. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 169 av 289 2012 150 av 285 2013 150 av 285 Som diagrammet visar så låg Falun klart över genomsnittet i det här avseendet fram till 2008 då ett trendbrott skedde. Den avgörande faktorn för detta trendbrott är konkurrensutsättningen av verksamheten från 2008 och framåt. Detta skapade tydligare bestämningar av såväl pris som kvalitet i verksamheten och konkurrensen gjorde att verksamhetsområdet fick nya influenser som visade att det var möjligt att driva en verksamhet med god kvalitet till det budgeterade kostnaden. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 89 84. U. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) U Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att måltiderna som serveras på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U23468. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 187 av 238 2013 40 av 276 2013 197 av 274 Än så länge för lite data för att kunna dra några slutsatser men det här är en ofta förekommande fråga och finns med för att bygga upp en kunskap om hur det ser ut och därmed kunna utgöra en grund för ett förbättringsarbete. Mätning och publicering Publicering i Kolada under januari. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 90 85. U. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som medför inläggning på sjukhus, kvinnor och män. Avser genomsnitt för tidsperioden år T-2 till år T. Källa: Socialstyrelsen Patientregistret. Kolada U20402. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2010 231 av 290 2011 244 av 290 2012 250 av 290 Det här är en ofta förekommande fråga och tyvärr så ligger Falun högt i den här statistiken. Ser man på utvecklingen bland alla kommuner så är det en ökande trend från 2007 och framåt. Vi arbetar kontinuerligt med fallförebyggande arbete bland dem som omfattas av omvårdnadsförvaltningens verksamheter men här krävs även insatser från fler aktörer för att nå tillfredsställande och heltäckandeförbättringar. Mätning och publicering Publicering i Kolada under januari. Kontaktperson Jonas Hampus, 023-82704, jonas.hampus@falun.se 91 Trafik och Mark 86. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för buss, bil och spårbundentrafik, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser olika former av kollektivtrafik som kommunen helt eller delvis svarar för. Avser affärsverksamhet bedriven i förvaltningsform. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N45024. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 228 av 290 2012 246 av 290 2013 241 av 290 Falun ligger högre än liknande kommuner och Dalakommunerna som helhet. Ur ett Dalaperspektiv så är detta ingen överraskning. Falun som kommun har en geografi och 7 st kommundelar som inga andra kommunen i Dalarna har. För att hålla en hög servicegrad mot våra kommundelar krävs ett omfattande utbud av kollektivtrafik vilket också syns i diagrammet. Mätning och publicering Mätning i samband med bokslutsarbete. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Henrik Andersson tel 023-860 96 eller e-post henrik.andersson@falun.se 92 87. Nettokostnader gator och vägar samt parkering, kr/inv Nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N07024. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 197 av 290 2012 185 av 290 2013 238 av 290 Falun ligger 5-10% högre än de andra Dalakommunerna. Tänkbar anledning till detta kan ligga i ett omfattande program för vinterväghållning med en hög ambitionsnivå för vintercyklister och liknande. En annan förklaring kan vara att många av de andra Dalakommunerna har ett relativt omfattande vägnät som sköts av Trafikverket vilket reducerar deras kostnader markant. De ökade kostnaderna under 2013 är hänförliga till projektet Resecentrum och avser flytt av Grycksbobanan samt bygget av gångtunnel under järnvägsspåren. Mätning och publicering Mätning i samband med bokslutsarbete. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Henrik Andersson tel 023-860 96 eller e-post henrik.andersson@falun.se 93 88. Nettokostnader parker, kr/inv Nettokostnad för parker, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunal parkverksamhet som parker, lekplatser, offentliga toaletter, naturområden etc. Här redovisas även kostnader för naturreservat om det inte har en mycket uttalad naturvårdsprofil, då de redovisas under miljö, hälsa och hållbar utveckling. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N07025. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 198 av 290 2012 209 av 290 2013 123 av 290 Nettokostnader för parker visar stora variationer mellan åren. Under 2011-2012 genomfördes sanering av Gasverkstomten vilket gjorde att kostnaderna ökade markant. Under 2013 finns inte denna engångskostnad utan kostnaden består av normal parkskötsel. Mätning och publicering Mätning i samband med bokslutsarbete. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Henrik Andersson tel 023-860 96 eller e-post henrik.andersson@falun.se 94 Kultur och Fritid 89. Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år Antal barnbokslån under året dividerat med antal barn 0-14 år 31/12. Källa: Kungliga biblioteket och SCB. Kolada N09811. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 122 av 288 2012 117 av 289 2013 128 av 290 Falun placerar sig något över riksgenomsnittet men under genomsnittet för Dalarna och likvärdiga kommuner. Barnens användning av folkbiblioteket är ett prioriterat mål i bibliotekslagen och i bibliotekssektionens uppdrag står att biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Ett av bibliotekssektionens mål är också att barns och ungas läsande ska öka jämfört med idag. För att nå det målet genomförs flera aktiviteter, såsom 6-årsvisningar för alla barn, bokbussbesök till förskolor, BVC-visningar för alla samt bokprat för skolklasser. Med en ny bokbuss kan vi göra fler besök på kommunens förskolor så att de yngsta barnen får ökad tillgång till litteraturen. Mätning och publicering Publicering i Kolada under januari. Kontaktperson Karin Hane tel 023-82456 eller e-post karin.hane@falun.se 95 90. Nettokostnader fritidsgårdar, kr/inv Nettokostnad för fritidsgårdar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser samtlig regi. Avser fritidsverksamhet som bedrivs för barn och ungdom vid fritidsgårdar eller motsvarande, inte fritidshem inom skolbarnsomsorgen. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09020. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 247 av 290 2012 247 av 290 2013 245 av 290 Falu kommun ligger högt i jämförelse med andra kommuner, länet och riket. Tänkbara anledningar kan vara: • Falu kommun har fler fritidsgårdar än andra kommuner av samma storlek • Nettokostnaden för fritidsgårdsverksamheten inkluderar även kostnader för kulturungdomshuset Arenan som riktar sin verksamhet mot äldre ungdomar och unga vuxna • Flera av Falu kommuns fritidsgårdar bedriver uppdragsverksamhet åt socialförvaltningen (LSS, korttidstillsyn) och skolförvaltningen (öppen fritidsverksamhet, 10 -12-årsverksamhet). Fördelning av olika typer av gemensamma kostnader har inte skett fullt ut till dessa verksamheter, vilket fått till följd att det redovisade kostnadsutfallet blivit för högt för den traditionella fritidsgårdsverksamheten. I och med att en stor omorganisation genomförs och till följd av att den uppdragsverksamhet som förvaltningen under lång tid tillhandahållit åt socialförvaltningen sagts upp från 2015-04-01 kan jämförelsetalen komma att förändras. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Anki Karlström tel 023-82840 eller e-post anki.karlström@falun.se 96 91. Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv Nettokostnad för kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09022. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 182 av 290 2012 171 av 290 2013 186 av 290 Falu kommuns kostnader för kulturverksamhet ligger lågt i förhållande till andra kommuner i Dalarna men ungefär i paritet med liknande kommuner. Placeringen kommer dock att förbättras avsevärt när budgeten för kulturskolan med ny satsning om ca 10 mnkr kommer till fullt ut under år 2015. Dessutom är bidraget till Folkets Hus nu omvandlat till stöd åt kulturföreningen Magasinet och budget att driva Stadsteatern i f d Folkets Hus med, något som kanske inte ingått i ”kulturpotten” vid tidigare mättillfällen. Att mindre kommuner i Dalarna ligger högre än Falun är normalt eftersom deras fasta kostnader slås ut på ett mindre antal medborgare. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Pelle Ahnlund tel 023-82472 eller e-post pelle.ahnlund@falun.se 97 92. Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv Nettokostnad för musik- och kulturskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser Kommunal kultur- och musikskoleundervisning, till exempel kommunala musikskolan. Förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet som har en musikprofil eller annan specialisering, t.ex. musikdagis har inte räknats hit utan har förts in på aktuell pedagogisk verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09023. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 114 av 290 2012 114 av 284 2013 113 av 290 Till följd av investering och utökad ram avseende den kulturpedagogiska verksamheten under 2014 och 2015 kommer kostnaden att öka jämfört med mätperioden. Se vidare under nyckeltalet ”Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år”. Mätning och publicering Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Margareta Krantz Sewerin tel 023-86032 eller e-post margareta.krantz.sewerin@falun.se 98 93. U. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%) Antal elever som under året deltagit i musik- eller kulturskola dividerat med antal invånare 7-15 år. Källa: SMOK, Sveriges musik och kulturskoleråd samt SCB. Kolada U09810. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 202 av 272 2013 192 av 256 Möjligheten att nå alla elever i kommunen har i Falun varit begränsad eftersom den pedagogiska verksamheten varit placerad utanför centrala Falun i lokaler som inte varit ändamålsenliga. Nuvarande placering innebär också mycket restid för pedagogerna vilket minskar den tillgängliga undervisningstiden. Fr.o.m. ht 2015 kommer Falu kommun att kunna erbjuda pedagogisk kulturverksamhet placerad mitt i Falun i f.d. Folkets Hus. Avsikten är också att verksamheten ska utföras med högre kvalitet, vilket bl.a. sker genom anslutning till kvalitetscertifieringen Q-steps. Genom den nya placeringen kommer också ett utökat samarbete med kulturaktörer – såväl amatörer som professionella - i Falun att möjliggöras. Under det kommande läsåret 2014/2015 kommer ett intensivt arbete med den digitala utvecklingen av kulturskolan att bedrivas tillsammans med kommunens IT-kontor. Satsningar på digital fortbildning och pedagogisk utveckling för lärare och elever ska göras för att möta behovet hos elever, föräldrar och allmänheten. Allt för att bidra till ett lokalt centrum för kunskapsutveckling inom estetiska språk och för att anpassa den pedagogiska undervisningen till nuläge och framtid. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Margareta Krantz Sewerin tel 023-86032 eller e-post margareta.krantz.sewerin@falun.se 99 94. Nettokostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv Nettokostnad för Idrotts- och fritidsanläggningar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunens idrotts- och fritidsanläggningar såsom idrottsplatser, sporthallar, bad, frilufts- och fritidsanläggningar samt småbåtshamnar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09021. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 270 av 290 2012 280 av 290 2013 238 av 290 Falun låg i nivå med övriga Dalarna fram till och med 2008. 2008-2009 utvecklades Lugnets sportcenter med restaurang, företagshotell, fördubbling av omklädningsrumskapaciteten och besökarcenter (Visitors center). Detta resulterade i ökade lokalkostnader som visar sig genom ökningen mellan 2008 och 2010. 2012 beror ökningen på en engångseffekt där nedskrivning av fastigheten Främby Ridhus (19 mnkr) belastade resultatet. 2013 är kostnaden i nivå med 2011 igen. Mätning och publicering Mätning i samband med bokslutsarbete. Publicering i Kolada under juni. Kontaktperson Tomas Jons tel 023-82017 eller e-post tomas.jons@falun.se 100 Energi, vatten och återvinning 95. Priser för värme, varmvatten, vatten och återvinning, el och renhållning kr/kvm N "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. I denna undersökningen ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. För mer detaljerad information se http://www.nilsholgersson.nu. Nyckeltalet finns inte i Kolada. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2012 75 av 290 2013 74 av 290 2014 69 av 290 Många kommuner har bolagiserat denna verksamhet. Detta har fått till följd att denna verksamhetsstatistik inte kan fås från SCB. En jämförbar bra bild över verksamhetens effektivet har hämtats från Nils Holgersson undersökningen. Priserna för el, värme, avfall och vatten har höjts med 2,0 procent det senaste året. Samtidigt har övriga priser sänkts. Men skillnaden mellan kommunerna är stora. Priserna är högst i mindre kommuner. Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Bengt Östling tel 023-774990 eller e-post bengt.ostling@fev.se 101 96. Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % N Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling (%). Källa: Avfall Sverige. Kolada U07414. Analys och kommentarer Placering i förhållande till andra kommuner: 2011 18 av 160 2012 2 av 190 Mätning och publicering Publicering i Kolada under februari. Kontaktperson Bengt Östling tel 023-774990 eller e-post bengt.ostling@fev.se 102 2013 11 av 224 Appendix - Nyckeltal i rapporten Detta appendix innehåller en förteckning över samtliga nyckeltal i rapporten. I kolumnen Anmärkning informeras om särskilda händelser kring nyckeltalet. Exempel på händelser kan vara att nyckeltalet är nytt (N) eller uppdaterats med ny statistik (U). Nyckeltal Sid Anmärkning 1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 7 2. Demografisk försörjningskvot, kommun 8 3. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) 9 N 4. Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 10 N 5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) 11 N 6. Skattesats totalt kommun, (%) 12 N 7. U. Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning – Totalt 13 N 8. U. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, % 14 N 9. U. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES, (%) 15 N 10. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv 16 N 11. Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, antal dagar 17 N 12. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv 18 13. Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) 19 14. U. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) 20 15. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 21 16. Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 22 17. Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år 23 N 18. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år 24 N 19. U. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 25 N 20. U. Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%) 26 N 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) 27 22. Åldersstruktur, 2013 28 23. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel % 2013 29 24. Arbetslöshet mars månad, (%) 30 25. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. 31 26. Skatteintäkter kommunen, kr/inv 32 27. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2013, (%) 33 28. Avvikelse redovisad kostnad – strukturårsjusterad standardkostnad 2013, (%) 34 29. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) 35 30. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv 36 31. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) 37 32. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv 38 33. Nöjd Region-Index – Helheten 39 N 34. U. Nöjd Inflytande-Index – Helheten 40 N 35. U. Nöjd Medborgar-Index – Helheten 41 N 36. U. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 42 N 37. U. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 43 U 38. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel 44 103 U U N 39. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 45 40. U. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) 46 N 41. U. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) 47 N 42. U. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%) 48 N 43. U. Informationsindex för kommunens webbplats 49 N 44. Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 50 45. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 51 46. U. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%). N 52 N 47. U. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) 53 N 48. Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel(%) 54 U 49. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev 55 50. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt 56 U 51. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel 57 U 52. Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) 58 53. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl IV, andel (%) 59 54. Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev 60 55. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 61 56. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år 62 57. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) 63 58. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS § 9.9, medelvärde 64 U 59. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde 65 U 60. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) 66 61. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll 67 62. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år 68 63. U. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 69 N 64. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 70 N 65. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) 71 66. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 72 N 67. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % 73 U 68. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % 74 U 69. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år 75 70. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv 76 71. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 77 72. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år 78 73. Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år 79 U 74. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år 80 U 75. Nöjd kund index, hemtjänst (äldreomsorg) – helhet 81 U 76. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 82 77. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ 83 104 U 78. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 84 79. U. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 85 N 80. U. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 86 U 81. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 87 82. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+ 88 83. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare 89 84. U. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) 90 85. U. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv 91 86. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv 92 87. Nettokostnader gator och vägar samt parkering, kr/inv 93 88. Nettokostnader parker, kr/inv 94 89. Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år 95 90. Nettokostnader fritidsgårdar, kr/inv 96 91. Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 97 92. Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv 98 93. U. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%) 99 94. Nettokostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv 100 95. Priser för värme, varmvatten, vatten och återvinning, el och renhållning kr/kvm 101 N 96. Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % 102 N 105 U
© Copyright 2024