1. No category

Dnr: 2011-232
Detaljplan för
Väjern 3:2 m. fl.
Lindalskogen
Sotenäs kommun
Västra Götalands län
PLANBESKRIVNING
SAMRÅDSHANDLING 2015-07-03
Smögen
Kungshamn
Väjern
PLANOMRÅDE
1 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
Innehåll
HANDLINGAR3
INLEDNING3
Bakgrund
Detaljplanens syfte och huvuddrag
PLANDATA4
Läge, areal och begränsning
Avvägningar enligt
MILJÖBALKENS BESTÄMMELSER
5
Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB,
Riksintresse naturvård och friluftsliv
Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB,
”Obrutna kusten”
Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB
Förordnanden, reservat och andra bestämmelser,
7 kap MB
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
9
Översiktliga planer
Strukturplan norra Bohuslän
Detaljplaner och förordnanden
Kommunfullmäktiges vision 2020
Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 2011
Miljöbedömning
Kommunala beslut
SAMRÅDSHANDLING
Bebyggelse
Byggnadskultur och gestaltning
Service
Tillgänglighet
Lek och rekreation – barns perspektiv
Trafik
Gång- och cykelvägar
Kollektivtrafik
Vatten och avlopp
Dagvatten
El och tele
Avfall
Brand
MILJÖ OCH HÄLSA24
Markradon
GENOMFÖRANDEFRÅGOR24
ORGANISATORISKA FRÅGOR
MEDVERKANDE28
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH
KONSEKVENSER12
NATUR
Mark och vegetation
Geoteknik och Bergteknik
Fornlämningar
Kulturmiljö
Medverkande tjänstemän från Sotenäs kommun:
Anna Wigell
planarkitekt
Övriga medverkande:
Plankonsult Sjölén & Hansson Arkitekter AB
Anders Hansson, uppdragsansvarig arkitekt anders@sh-ark.se
Riokulturkooperativ, Naturinventering och naturvärdesbedömning
Johan Kahlman, biolog
ÅF Infrastructure AB, Uddevalla. utredning gator, va och dagvatten.
Flygfoto Per Pixel
2 (28)
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
HANDLINGAR
Handlingar som ingår i detaljplanens samrådskede är följande:
• Planbeskrivning med genomförandebeskrivning (denna handling)
• Plankarta och illustrationskarta (A1-format skala 1:1000)
• Sektioner (skala 1:1500)
Utredningar som tillhör detaljplanen:
• Arkivstudie av naturvärden, Riokulturkooperativ, 2013-02-28
• Berg- och blocknedfall, Petro-Team AB, Göteborg
• Utredning gatuutbyggnad, anslutning va, dagvattenhantering, ÅF Infrastructure AB 2015-03-20..
• Naturvärdesbedömning, Miljönämnden i mellersta Bohuslän, 2013-05-14.
• Inventering av stenhuggeriverksamhet. Sjölén & Hansson Arkitekter AB, 2014-10-15.
INLEDNING
Bakgrund
Området är utpekat som ett utredningsområde (U-område) i Sotenäs kommuns översiktsplan 2010
(ÖP10). Det finns ett övergripande behov av att tillföra tätorterna i kommunen fler bostäder för att
förstärka befintlig infrastruktur och öka underlag för skolor och annan samhällsservice. Planområdet ligger
relativt nära större arbetsplatser och kan ge möjlighet för inflyttning med ett attraktivt läge.
Detaljplanens syfte och huvuddrag
Detaljplanen ska belysa markområdets förutsättningar, hur det tänkta förslaget ser ut samt
konsekvenserna av planens genomförande. Syftet med denna detaljplan är att pröva lämpligheten av
bostadsbebyggelse genom en utökning av Väjerns samhälle. Planområdet ska ingå i tätortsområdet
Kungshamn-Smögen-Hasselösund-Väjern-Hovenäset. Detaljplanen omfattar ett 60-tal bostäder bestående
av cirka 27 stycken friliggande småhus, 16 st kedje/radhus och cirka 22 lägenheter i flerbostadshus.
Bebyggelsen är placerade i ett stråk längs med den västra bergssidan i anslutning till Väjerns äldre del
och norrut förbi området med fotbollsplanen. Den föreslagna bebyggelsen är belägen så att den ska
underordna sig bergens horisontlinje. Bebyggelsen är uppdelad i tre grupper på grund av den kuperade
terrängen men även för att naturmarken ska behållas på delar av området ända fram till den gamla
bebyggelsen. Området ska ansluta till omkringliggande natur med stigar och vandringsled för att vara
lättåtkomligt och kunna nyttjas som närrekreationsområde. Nya vägar är anpassade till terrängen så att
branta stigningar undviks. Området ansluts med gång -och cykelväg som leder vidare mot Kungshamns
centrum. Planen bedrivs med normalt planförfarande och handläggs enligt Plan- och bygglagen (PBL
2010:900).
3 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
PLANDATA
Läge, areal och begränsning
Planområdet omfattar cirka 10 ha och är beläget öster om Väjerns samhälle (se bild 1). Området går
under benämningen Lindalsskogen och består huvudsakligen av fastigheterna Väjern 3:2 och Väjern 3:3
som är i privat ägo. I anslutning mot befintliga vägar i söder och i väster ingår delar av de kommunala
fastigheterna Vägga 2:262, Väjern 3:4 och Väjern 1:109 i detaljplanen. Planområdet är avgränsat efter
befintliga detaljplaner i väster och söder. Den östra avgränsningen utgörs av den befintliga kraftledningen.
I norr följer plangränsen fastighetsgränsen mellan Väjern 3:2 och fastigheten Saltsåten 1:2. Inom
planområdet ligger två privata bostadsfastigheter, Vägga 3:4 och Väjern 3:7.
Området har utökats i den norra delen efter programsamrådet. Anledningen till utökningen är att en
dagvattenanläggning krävs för att rena dagvattnet. Det befintliga bostadshuset föreslås ersättas med nya
flerbostadshus.
Avvägningar enligt MILJÖBALKENS BESTÄMMELSER
UTÖKNING AV PLANOMRÅDET
PLAN-
Bild 1. Redovisning av fastigheter inom planområdet.
4 (28)
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB, Riksintresse
naturvård och friluftsliv
Miljöbalkens 3 kapitel föreskriver att mark- och vattenområden ska
användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för. Planområdet
har bedömts som utredningsområde för bostadsändamål i kommunens
översiktsplan ÖP 2010. Området ligger i anslutning till befintlig
bebyggelsestruktur och innebär en utvidgning av orten Väjern. Området har
inte en strategisk placering. Utbyggnaden tar till största delen orörd mark
i anspråk även om det finns påverkan på området med en mobilmast ( 48
meter hög) med förrådsbyggnad, kraftledningsstolpar, två bostadshus, i södra
delen områden med stenbrott och andra inslag av stenbrytning. Området
utgör idag en del av ett angränsande närrekreationsområde för Väjerns
samhälle. Denna kvalité beaktas i detaljplanen genom att stora delar behålls
som naturmark och att vägar, gångvägar och stigar arbetats in i planen så att
det är enkelt att ta sig till naturområdet öster om Väjern. I detaljplanen har
bebyggelsen delats upp i 3 bebyggelseområden med kilar av kvarvarande
natur fram till den befintliga bebyggelsen i Väjern. De nya vägarna förlänger
det befintliga vägnätet och kopplas vidare till stigar och vandringsled.
Områdets natur har inventerats och flera delområden har pekats ut
som innehåller värdefull naturmiljö såsom dammar och våtmarker, artrik
ängsmark och unik flora i vägrenar. I detaljplanen har dammar och våtmarker
bevarats genom att regleras som naturområde. Ängsmarken har inte bedömts
som möjlig att bevara över tid då gården inte brukas och området är för litet
för att kunna användas i modern djurproduktion. Vägrenarna ligger utanför
planområdet till största delen. Det området med vägrenar i planområdets
sydvästra del kan ersättas med vägkanter på stigar i det naturområde som
bildas runt dammen i sydväst. Bedömningen är att ett plangenomförande
är god hushållning med mark där hänsyn och skydd har givits till områdets
naturvärden. Landskapsbilden skyddas med begränsning av bebyggelsens
nockhöjder som regleras i planbestämmelser.
Bild 2. Angränsande område
består av olika hustyper.
Bild 3. Förlängningen av
vägen Såtthagen i områdets
norra del.
Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB, ”Obrutna kusten”
Stora delar av kustområdena i Bohuslän är av riksintresse enligt 4 kap 1 §
Miljöbalken med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området.
Planområdet ligger inom riksintresset. Förutsättningen är att detaljplanens
genomförande inte påverkar omkringliggande miljö så att riksintresset kan ta
skada. Planområdet är bebyggt med tre hus. Landskapets karaktär består av
stora rundade berghällar av granit typiska för det bohuslänska kustbandet.
I den norra delen finns två mindre klapperstensfält. På höjdryggen är två
naturliga dammar belägna. Karaktären kan behållas under förutsättning
att den planerade bebyggelsen anläggs i huvudsak på den nedre delen
av bergssidorna. Planbestämmelser är utformade så att bebyggelsen kan
uppta nivåskillnader på ett för terrängen hänsynsfullt sätt. Den föreslagna
exploateringen ska planeras så att sprängning och markbehandling kan
utföras utan att alltför stora irreversibla skador på området uppstår. I
planarbetet ska först och främst hänsyn tas till att slänter och utfyllnader
anpassas till topografin. Det innebär att omfattning av sprängning, eventuell
krossning och bortforsling av stenmaterial ska beskrivas och regleras i ett
avtal med kommunen. Vägdragning är planerad för att sprängning minimeras
och vägar ska huvudsakligen förläggas nära markytan så att schakt endast för
Bild 4. Rester av stenbrytning
finns i den södra delen.
Bild 5. I fonden av Smedjegatan ligger planområdet.
5 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
ledningsdragning och dagvatten behöver anläggas. Den övre delen av bergsryggen och klapperstensfältet
är undantagna från bebyggelse i detaljplanen. Bedömningen är att planens genomförande är god
användning av marken med hänsyn till behovet av bostäder och att marken inte bedöms innehålla höga
värden av jord- eller skogsbruksmark.
Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB
Enligt Miljöbalken 5 kap 1 § får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela
föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormerna omfattar bland
annat föroreningar i utomhusluft, olika parametrar i vattenförekomsten, kemiska föroreningar i fisk- och
musselvatten samt omgivningsbuller.
Föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) bedöms inte överskridas inom planområdet. Alla
västra Götalands kommuner utanför Göteborgsregionen ingår i Luft i Väst tillsammans med västra
Götalandsregionen och ett antal företag. I förbundets verksamhet ingår bland annat luftföroreningsmätningar, emissionskarteringar och spridningsberäkningar. De mätningar som hittills gjorts visar på att
inga miljökvalitetsnormer överskrids i Sotenäs kommun.
Miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst (SFS 2004:660) är utsedda i Sotenäs kommun Det finns
9 vattenförekomster för kustvatten, 1 för vattendrag och 2 för sjöar. För varje av dessa vattenförekomster
kommer miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram att tas fram i syfte att uppnå/bibehålla god
vattenstatus. Planområdets norra del har avrinning mot Hovenäsområdet som har en måttlig ekologisk
status ( år 2009). Det finns en risk för övergödning och förorening av kemiska ämnen i vattenområdet.
För att bibehålla nivåerna på avrinning från området och inte belasta nedanförliggande vattendrag ska ett
LANDSKAPSANALYS
A
C
B
Bild 6. Flygvy över planområdet från norr. Planområdet redovisa med en röd linje. Bebyggelsen ska placeras i två grupper
längs en ny väg på bergssidan. Fotopunkter redovisas för fotomontage på nästa sida.
6 (28)
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
Bild 7. Foto från hamnen med den befintliga situationen. På nedanstående bild redovisas den föreslagna bebyggelsen.
Bild 8. Fotomontage A från hamnen. Planområdet breder ut sig över höjdryggen i bakgrunden. Mobilmasten ses tydligt. På
bilden är inlagt en illustration av den föreslagna bebyggelsen.
Bild 9. Fotomontage B från Såtthagen med fotbollsplanen i förgrunden. Härifrån ses den föreslagna norra bebyggelsen
med flerbostadshusen (röda), de fyra sutterängvillorna och den norra gruppen av villor.
Bild 10 Fotomontage C från fornlämningen mellan Olas Hage och Såtthagen. Den nya bebyggelsen och vägen är synlig
men dominerar inte över landskapet.
7 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
dagvattensystem med fördröjningsdammar anläggas inom planområdet. Systemet dimensioneras för ökade
nederbördmängder.
Miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) har syftet att uppfylla EU:s krav enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv om kvalitetskrav på skaldjursvatten. Områdena skall skyddas eller
förbättras för att göra det möjligt för skaldjur att leva och växa till och på så sätt bidra till en hög kvalitet
på sådana skaldjursprodukter som äts direkt av människan. Att ett område är föreskrivet som musselvatten
är en av flera förutsättningar som måste vara uppfyllda för att kommersiell skörd av musslor skall kunna
tillåtas. Det betyder däremot inte att området i sin helhet är lämpligt för odling eller annan skörd av
musslor. I Sotenäs kommun finns det relativt stora områden utpekade enligt direktivet. Faktorer som
kan påverka miljökvalitetsnormerna för fisk och musselvatten är till exempel gemensamma och enskilda
avloppsanläggningar. Under förutsättning att området inte släpper ut skadliga ämnen så bedöms inte
planförslagets genomförande medföra överskridande av gällande miljökvalitetsnormer.
Omgivningsbuller (SFS 2004:675) bedöms inte överskridas inom planområdet. Människors hälsa kan
påverkas negativt av buller. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller infördes därför år 2004, men även
som en följd av EU:s direktiv för bedömning och hantering av omgivningsbuller (dir 2002/49/EG).
Genom förordningen ställs det krav på att buller från olika källor ska kartläggas och att åtgärdsprogram
ska tas fram. Krav på kommunal bullerkartläggning finns för kommuner med mer än 100 000 invånare.
För Sotenäs kommun finns inget sådant kartläggningskrav utan istället hanteras åtgärder när problem
uppmärksammas, som till exempel vid klagomål eller vid detaljplanering.
Förordnanden, reservat och andra bestämmelser, 7 kap MB
Strandsky
Öster om planområdet, på ca 200 meters avstånd, ligger det 118 hektar stora naturvårdsområdet
Klevekilen som även är med i Natura 2000-nätverket för skyddade områden. Det är den säregna
landskapsbilden av korsande spricksystem, förekomsterna av skaljordsavlagringar och stromatolitkalksten,
ekologiskt känsliga strand- och vattenmiljöer, ornitologiska värden samt områdets betydelse för friluftslivet
som gör området bevarandevärt.
3:2>2
I det angränsande naturvårdsområdet är de bevarandevärda aspekterna i huvudsak fysiskt knutna till den
dagvattengeografiska platsen, vilket framför allt gäller de geologiska
formationerna samt floran och faunan knutna
magasin
till skaljordsavlagringarna. Strand- och vattenmiljöerna är även av betydelse för det lokala fågellivet. Arter
som är knutna till dessa miljöer är mindre beroende
3:2>4
av de miljöer som finns inom planområdet och det
är troligt att byggnation av det planerade slaget+5,0
inte
3:3>4
STRANDSKYDDSLINJE
kommer att påverka fågellivet i naturvårdsområdet.
Naturvårdsområdet utgör även en attraktiv miljö för
rekreation. Om en eventuell byggnation skulle generera
en betydligt högre besöksfrekvens kan det påverka
+13,5
den lokala floran och fågellivet negativt. Det är dock
+13,5
+14,0
+14,0
mindre troligt att den planerade byggnationen kommer
+13
att påverka besöksfrekvensen i den omfattningen.
+14
+16,0
Dagvatten från hårdgjorda ytor ska renas innan det
+14,0
leds vidare ut i Klevekilen.
+17,0
1,8
dd
2
4,7
4,2
4
6
7
8
9
10
11
11,8
12
13
14
15
16
17
Klappersten
18
+17,0
11 småhus
18,6
19
20
25
24
23
22
21
Planområdet berörs av strandskyddsförordnande i den
VÄJERN
nordöstra delen. Inför planens antagande ska dispens
från förordnandet sökas.
3:3>1
Bild 11.
Den östra delen av den norra husgruppen
27
44
43
41
8 (28)
40,9
31,7
45,7
Ledningsrätt
kraftledning
23
berörs av strandskydd. Området ligger avskiljt från
strandområdet med en väg.
3:4>2
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
TIDIGARE
STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
Planområdet är i Översiktsplanen 2010 för
Sotenäs kommun (ÖP10) markerat som ett
utredningsområde för bostäder. Angränsande
närrekreationsområden ska beaktas vid
förändringar av markanvändningen. Den
föreslagna bebyggelsen ligger i stort sett inom
det anvisade området. Den nya bebyggelsen
i förslaget ska utformas som en traditionell
utveckling av tätortskärnan i Väjern. Husen
ska anläggas på sluttningen längs en slingrande
väg. Kilar av natur ska förhindra en storskalig
Bild 12 Översikt av Väjern med planområdet markerat som
bebyggelse som bryter av mot naturlandskapet. U14. Kartan tillhör Översiktsplanen 2010 och redovisar
utvecklingsmöjligheter.
Strukturplan norra Bohuslän
Kommunfullmäktige har 2009-10-14 antagit ”Strukturplan/överenskommelse avseende användning av
mark och vatten kopplat till Kustzonplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän”. Planen ska
vara vägledande för den fysiska planeringen i kommunerna i norra Bohuslän och gäller från 1 januari 2010.
Strukturplanen tar fasta på att norra Bohuslän
är ett attraktivt område tack vare kvalitéer som
naturen och landskapsbilden, god tillgänglighet
till natur och hav, kulturhistoriska värden
samt levande kustsamhällen. Kommunerna
ska planera för en positiv och långsiktig
utveckling för att främja dessa kvalitéer. Planens
genomförande stärker ett lokalt centra som
nod i samhällsservicen och ska utformas så
att landskapsbilden inte påverkas. Tillgången
till naturvärden ska tydliggöras med stigar,
vandringsled och anslutande naturmark till
detaljplanen. Om genomförandet anpassas efter
naturvärdena så följer detaljplanen intentionerna
i Strukturplan norra Bohuslän.
Detaljplaner och förordnanden
Området är inte tidigare detaljplanelagt.
Angränsande detaljplaner med i huvudsak
bostadsändamål redovisas på bild 13.
Bild 13. Angränsande detaljplaner.
9 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
Nationella miljömål
Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Utöver dessa finns även tre övergripande
miljömålsfrågor som rör fysisk planering (hushållning med mark och vatten samt byggnader), kulturmiljö
och hälsa.
Följande nationella miljömål berörs i detaljplanen:
6. Säker strålmiljö. Följande punkter i mål nr 6 berörs:
”Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är
rimligt möjligt.”
Avståndet till kraftledningar från planerade bostäder är minst 70 meter och skyms till största delen av
berg. Moderna mobilmaster avger låga strålningsnivåer och har skyddsavstånd på ett tiotal meter (enligt
Strålsäkerhetsmyndigheten, se bild 4) vilket tillgodoses i planförslaget. Berggrunden i bohuslän innehåller
höga radonvärden. Radonsäker grundläggning regleras i bygglovsskedet. Sammantaget bedöms att
strålningen är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt under
förutsättning att exploateringen genomförs enligt planförslaget.
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. Följande punkter i mål nr 10 berörs:
”Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns
för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.”
Planförslaget påverkar havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och
annat friluftsliv marginellt. En inventering av naturvärden har genomförts och inga rödlistade arter hotas
av planens genomförande. Planförslaget innehåller möjligheter att utnyttja närområdets naturområden och
vandringsleden Soteleden. Kulturvärde inom området består av rester från stenbrytningen. Området har
inventerats och dokumenterats i ”Inventering av rester av stenhuggeriverksamhet” daterad 2014-10-15 av
Sjölén & Hansson Arkitekter.
15. God bebyggd miljö
Alla punkter i mål nr 15 berörs:
“Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till
en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och
anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas.”
Planförslaget innehåller en god miljö som utvecklar Väjern utan att göra skada på kulturmiljön. Målen
uppfylls om skyddad natur får vara orörd och avfallshanteringen sker på ett godtagbart sätt. Se vision 2020
nedan.
16. Ett rikt växt- och djurliv
Följande punkter i mål nr 16 berörs:
”Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas
och bibehålls samt är tillgänglig för människan.”
Planområdet gränsar till och tar en del av ett friluftsområde i anspråk. Planförslaget innehåller
bostadsbebyggelse i små grupper vilket medför att naturområdet kvartstår i mindre kilar ner till befintlig
bebyggelse. Planområdet ska anslutas med vandringsled och stigar till omgivande naturområden.
10 (28)
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
Kommunfullmäktiges vision 2020
Vision 2020 omfattar övergripande och långsiktiga mål som ligger till grund för och är vägledande i
hela den kommunala verksamheten. Vision 2020 lyder: ”Det goda kustnära livet som förenar tradition,
förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro” och beskrivs under följande punkter:
• Ett gott liv i Sotenäs – hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde
• Hållbar utveckling – demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt
• Goda betingelser för företagande
• En attraktiv besökskommun
• Alla finner sitt önskade boende
• Ett rikt fritids- och kulturutbud
• Ett livslångt lärande
Detaljplanen tillgodoser framförallt möjligheten till ett gott liv i Sotenäs och ger en möjlighet att finna ett
önskat boende.
Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 2011
Kommunen har i ett bostadsförsörjningsprogram antaget av kommunfullmäktige den 31 augusti 2011
antagit ett underlag som ska utgöra utgångspunkt för den långsiktiga och strategiska planeringen. Som
en del av detta underlag för utveckling och tillväxt är planområdet angivet för bebyggelse. Prognosen för
Väjern är att antalet barn kommer att fördubblas inom en fyraårsperiod.
Miljöbedömning
I samband med alla detaljplanearbeten genomförs en behovsbedömning för att utreda om en
miljöbedömning erfordras. Syftet med miljöbedömning i detta sammanhang är att “integrera miljöaspekter
i planen så att en hållbar utveckling främjas” (MB 6 kap. 11 §).
Kommunen har bedömt att planens genomförande inte medför en betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsen instämmer i denna bedömning.
Kommunala beslut
• KS 120912 § 131 Beslut om positivt planbesked.
• BNau 130530 § 50 Planprogram (dat. 130521) godkändes och sändes på programsamråd.
• BNau 131122 § 97 Godkännande av programsamrådsredogörelse (dat 131014)
11 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER
NATUR
Mark och vegetation
Förutsättningar: I samband med planarbetet har tre fristående biologer och organisationer undersökt
området. En arkivinventering av naturvärden har utförts av Rio Kulturkooperativ 2013-02-28. Därefter
har miljöavdelningen på Sotenäs kommun gjort en fältstudie på planområdet 2013-05-14 som sedan
följts av en rapport från Föreningen Bohusläns flora och Sveriges Naturskyddsförening i samband med
programsamrådet. Planområdet innehåller fyra karaktärsområden; stenbrottmiljö med inslag av lövsly
(område A på karta), berg idagen med inslag av dammar (område B), gräsvegetation med inslag av ljung
och enstaka klapperstensfält( område C) samt gammal betesmark bevuxen med sälg och annan lövsly
(område D). Det finns höga naturvärden i form av groddjur, reptiler och fåglar kring dammen som är
belägen i det sydvästra hörnet av planområdet (nr 1 på karta). Det är en intressant levnadsmiljö som
föreslås att bevaras. I söder växer ängsgentiana vid vägkanten av den lilla körvägen ner mot gården sydost
om planområdet. De andra markerade områdena innehåller inga höga naturvärden.
Förändringar: Delar av området ska bebyggas med bostäder. Exploateringen kommer att innebära
stora förändringar av marken där nya vägar ska anläggas och på de bergssidor där ytor för bebyggelsen
ska sprängas ut ur berget. I stort sett hela området som ska bebyggas består av fastmark vilket innebär att
Bild 14. Översikt av planområdet med naturkaraktärer på kartan till vänster. Den högra kartan redovisar intressanta
naturelement inom planområdet.
all anläggning som vatten och avloppsledningar, mark under hus och markområde för vägar kommer att
till största delen bestå av avsprängda ytor och uppfyllningar. Husen som föreslås i den norra dalsänkan
kommer troligtvis kunna byggas i nivå med den befintliga marken. Den skyddsvärda dammen (nr 1) och
skogsmiljön ska föreslås som naturmark.
Konsekvenser: Markbehandlingen och höjdsättningen av vägar och byggnader är planerad så att
störande slänter och höga murar undviks i största möjliga mån. Anläggningsarbetena med sprängningar
12 (28)
SAMRÅDSHANDLING
Bild 15. Vattensamlingen och typiska berghällar ovanför den planerade bebyggelsen. Dammen anges med nr 3 på karta.
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
Bild 16. Klapperstensfält i norra delen av planområdet. Fältet har nr 5 på kartan.
och transporter kommer att påverka omkringliggande bebyggelse med störande buller och nedsmutsning
av sprängdamm med mera under byggtiden. Klapperstensfälten och den skyddsvärda naturmiljön vid
den södra dammen ska bevaras. På grund av dagvattensystemet kan delar av klapperstensfälten behöva
användas till att lägga ledningar . Avsikten är att klapperstenarna ska läggas tillbaka efter markarbetena så
att naturmiljön bevaras.
Geoteknik och Bergteknik
Förutsättningar: De geotekniska förhållandena består av fastmarkspartier. En bergteknisk utredning
har utförts av Petro Team Engineering AB i Göteborg 2014-07-02. Området är kuperat med en total
höjdskillnad på ca 40 meter. Det finns två lågpunkter med dammar/våtmarker som är 1000 m2 respektive
1500 m2. stora. I dessa lågpunkter finns tunna jordlager. De låglänta delarna i norra delen av planområdet
är plana och med tunna jordlager.
Berggrunden är fin-medelkornig röd granit med nord-östliga storskaliga strukturer. Sprickor leder nordnord-väst eller öst-nord-öst. Gammastrålningen är förhöjd vilket innebär att radongasavgången är högre
än normalt.
Förändringar/grundläggningsförhållanden: Berggrunden är stabil för grundläggning. Eventuella
instabila block i bergskärningar kan stabiliseras med konventionella helingjutna bergbultar. Stabila block
kan belastas utan några problem. Grundläggning bör kunna utföras med platta på mark, vilket kräver
sprängning eller uppfyllnad på de flesta ställen, men även uppmurade grunder på berget bör man ta i
beaktande. Bergsskärningar rekommenderas att placeras i riktning nord-nordväst eller öst-nord-öst för att
utnyttja bergets naturliga stabilitet.
Konsekvenser: Den föreslagna exploateringen kommer att förändra marknivåer i delar av planområdet.
Det rekommenderas att rensa bergytorna från lösa block inom 10 meter från sprängningsarbeten för att
rörelse av dessa inte ska orsakas av sprängningen. Avståndet mellan befintliga byggnader och bergschakt
medför att sprängning ska utföras som försiktig sprängning. Risken för kast bör särskilt beaktas då
det är fritt utslag mellan befintliga byggnader och bergschakten. Detta förhindras med god täckning
och bra kontroll på borrningsarbetena. En riskanalys för sprängningsarbeten bör tas fram där behovet
av byggnadsbesiktning och vibrationsmätning samt vibrationskrav fastställs. Eftersom berggrunden
13 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
i planområdet har förhöjd radioaktivitet ska den planerade
bebyggelsen utföras med radonsäker grundläggning. Detta krav
hanteras i samband med bygglovsgivningen.
Fornlämningar
Förutsättningar: Det finns inga noteringar om fasta fornlämningar inom planområdet. Då planområdet till största delen
består av berg finner inte kommunen det nödvändigt att göra en
arkeologisk utredning.. De områden som föreslås bebyggas är starkt
påverkat av stenbrytning.
Bild 17. Bebyggelsen i Väjern har
växt i ringar från havet och upp mot
land.
Kulturmiljö
Förutsättningar: Området ingår inte i någon skyddsvärd bebyggelsemiljö. Det finns områden i den södra delen som har rester från
stenbrytning. En inventering har utförts av Sjölén & Hanssons Arkitekter AB , 2014-10-15, som redovisar stenbearbetningens utbredning och efterlämnades spår i naturmarken. Det finns ett bevarandevärt område som redovisas på karta. Det som är viktigt är att denna
miljö lämnas orörd och att lösa stenar får vara kvar.
De omkringliggande bebyggelseområdena har olika karaktär. Det
gamla Väjern runt fiskehamnen, väster om genomfartsvägen, är den
äldsta delen av samhället bestående av sjöbodar och magasin vid
Bild 18. Typiskt för Väjern är
huvudbyggnad och mindre byggnad
på samma tomt.
Bild 19. Hus från tidigt 1900-tal.
Bild 21. Karta över området som inventerats på stenbrott och stenhuggeri.
Den skrafferade ytan bör bevaras som en lokal kulturmiljö.
Bild 20. Hus från 1970-talet med
tillbyggnader.
14 (28)
vattnet och bostadshus på det lilla berget bakom. Bebyggelsen har
få bevarade detaljer på de gamla husen men det täta byggnadsättet
och enstaka detaljer skvallrar om dess ålder. Området öster om
vägen har en annan karaktär med en bebyggelse uppförd relativt
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
regelbundet i trädgårdar längs gator. Det finns goda representanter för byggnader från olika tidsåldrar
efter 1890-talet. Några hus har tidstypiska detaljer som brutna tak, uthus istället för källare, stenpelare
under trappor och vackra verandor med snickarglädje. Området bjuder på en provkarta av de vanliga
förändringarna på bostadshus i kustbandet, liksom insprängda terrasser och lådliknande garage.
Åt söder består bebyggelsen av flerbostadshus som uppfördes under 1980- och 1990-talet. Här har man
en samstämmighet av bebyggelsen med sadeltak, ljusa träfasader och balkonger som är typiska för denna
tidsepok. Utformningen av området är anpassat till den kuperade terrängen och är trafikseparerade med
samlad parkering och garagebyggnader längs med infartsvägen Lindalskogen. Infartsvägen är utformad
med god trafikstandard och har gång och cykelbana. Det är skillnad mot de gamla delarna med trånga
gator och passager utan separata gångbanor.
Förändringar: Den föreslagna exploateringen berör till stor del markområdet som innehåller rester av
stenbrytningen. Exploateringen innebär att dessa rester kommer att tas bort där marken ska användas för
bostäder och vägar.
Bild 22. Foto från hamnen. Planområdet breder ut sig över höjdryggen i bakgrunden. Mobilmasten ses tydligt.
Konsekvenser: När planen genomförs kommer historiska fragment av stenbrytningen att försvinna där
man exploaterar. En översiktlig inventering av resterna från stenbrytningen har utförts och de områden
som lämnas orörda i den övre delen av området och även norr om fotbollsplanen redovisar lämningarna
från denna epok i samhällets historia. Markarbeten för att anlägga vägar, va-installationer, dagvattensystem
och byggnader beskrivs under stycket geoteknik. Sprängningsarbeten ska utföras som försiktig sprängning.
Bild 23. Foto från Olas hage. Den föreslagna bebyggelsen och vägen skymmer inte bergets konturer från denna del av
Väjern.
15 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
Konsekvenserna för den bebyggda miljön är att samhället Väjern utökas med en randbebyggelse som
kommer att representera en ny epok i samhällets historia. Den nya bebyggelsen utformas så att man tydlig
kan se var det gamla området slutar och det nya tar vid. Risken finns att det nya området kommer att
dominera över den intilliggande låga bebyggelsen från förra seklet. Gentemot området i söder finns det en
tydlig åtskillnad med den breda vägen och dammen. Bebyggelsen har studerats i landskapet och illustreras
med fotomontage från olika håll och avstånd. Upplevelsens av bebyggelsen på långt håll är synlig men
kommer inte att dominera landskapsbilden. Planbestämmelser avseende storlek på glasytor och fasadfärger
ska reglera bebyggelsens utformning.
Bebyggelse
Förutsättningar: Inom planområdet finns 3 befintliga bostadhus. Det ena är boställe för
stamfastigheten för marken. Det andra är en villa byggd på 1970-talet. Det tredje är ett fritidshus i den
södra delen.
Förändringar: I planförslaget föreslås en klättrande bebyggelse med småhus eller radhus på bergssidan
och mindre flerbostadshus i den norra dalgången. Utgångspunkten är att följa bergets sluttning med vägen
och att anlägga mark för bebyggelsen relativt nära denna väg. Bebyggelsen föreslås delas upp i tre grupper.
Den södra delen kan vara småhus eller radhus i en våning. Antalet enheter i denna husgrupp är i förslaget
18 stycken. Den norra delen kan vara både mindre flerbostadshus i två våningar eller fristående småhus
i två våningar. Detta område innehåller ca 13 tomter för småhus. Där det är brant lutning i terrängen
ska det vara möjligt att bygga sutteränghus. I den norra dalsänkan förslås flerbostadshus i två våningar.
Byggnaderna kan ha en modern prägel.
Koncept för utformningen av bebyggelsen i den södra husgruppen är att lägga bebyggelsen delvis i berg
och undvika höga slänter. Grundläggning kan ske med murar på den västra sidan av den nya vägen medan
husen på den östra sidan sprängs in någon eller några meter i berget. Bebyggelsen kan utformas med en
modern prägel då området inte ansluter direkt till den äldre delen av Väjern.
Konsekvenser: En tredjedel av naturmarken kommer att bebyggas. Övrig mark kommer att befästas
som natur i förslaget. Områdena runt omkring kommer att påverkas visuellt av den nya bebyggelsen.
Det blir påtagligt för egnahemsområdet som ligger väster om planområdet. Genom att bevara de högre
partierna av berget ska den nya bebyggelsen ge mindre påverkan för egnahemsområdet.
Exempel på hus med traditionellt utseende
Hustypen kan byggas i den södra delen.
Modernt utformade hus kan byggas i den norra delen.
Exempel på utformning med plattare tak och sutteräng
+34,0
nockhöjd
sprängning inom
fastighetsgräns
nockhöjd
vägområde
6,0 meter
Utfyllnad eller grundmur
gångbana
+23,5
färdigt golv
+26,5
Lutning
färdigt golv
8%
Sprängning av berg
2,5 m
MARKLINJE
+23,0 gatunivå
3,5 m
+30,0
Bild 24.Typsektion genom vägen och byggnaderna på ömse sidor. Det blir stora sprängningar för att få in bebyggelsen på
rätt höjd.
16 (28)
Sektion A-A
Arbetsblad 1
1:500
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
LÅNGEVIK
8
5
5
7,2
3,2
4
6
X=6474200
1:2>1
7
7,3
8
8,5
8,6
7,0
9
Y=107100
1,1
2,6
9,3
3,7
10,3
13,0
13,1
1:12>1
13,7
3:2>2
10
13,4
dagvattenmagasin
12,4
Traktg
13,7
14,5
14,8
15,2
+6,0
13,5
14,4
15,2
14,9
flerbostadshus
22 lgh +7,0
7
14,5
17,4
14,5
14,4
15,5
15,0
15,3
15
14
16
15
16,5
3:2>3
15,4
14,8
15
14,6
14,7
15,3
15
14,5
3:3>4
+5,0
10
14,6
13,5
14
13,9
12
13,1
13
15,3
4,2
5,1
15,4
15,3
Soteleden
14,7
4,7
3:2>4
4
14,8
1,8
2
Stefan Mellgren /Sotenäs kommun
6
15,9
d
räns
GRUNDKARTAN ÄR UTFÖRD AV:
Strandskyd
13,1
7,6
11
13,2
VANDRINGSLED
7
5,3
S:2
6
15,3
14,2
13,2
7
10,8
11,3
6,8
9
13,7
14,8
14,4
8
11,5
+5,0
10
+13,5
11
10,9
n
hage
1:119
+13,5
5,7
+14,0
6,5
+13
+14,0
6,8
7,3
6,7
8,6
1:117
+15,0
+16,0
6,6
6,6
17
fotbollsplan
1:109>3
6,6
7
6,4
10
20
15
6
1:64
Fa
sti
gh
ets
grä
ns
Pla
ng
rä
ns
/
n
ge
vä
6,3
4,1
4,4
4,7
gång- och cykelbana
1:113
4,3
6,8
42,9
40
1:82
4,6
Ledningsrätt
kraftledning
vy
6,8
4,6
45,7
37,7
vy
5,2
3,6
3,8
lle
1:74
3,7
3,4
+22
30
1:101
4,4
25
1:100
5,0
4,1
1:104
40,9
31,7
35
4,5
1:63
3,4
rkä
6,5
20
Olas H1:62 1:68
age
4 småhus
+22,5
My
6,5
4,8
44
43
41
7
6,7
1:130
1:131
6,4
32
1:65
5,7
4,7
+19
37
11
6,9
+21,5
1:109>3
6,7
1:56
6,7
30
7,3
7,2
6,0
4,6
+19,5
29
1:129
26
6,7
25
1:84
6,4
7,1
1:126
3:4>2
7,4
6,7
6,4
6,4
6,5
VÄJERN
3:3>1
6,3
6,8
6,7
+17,5
23
8
20
+10
23
10
27
1:127
9,3
9,3
6,7
18
5,4
5,5
6,6
8,3
16
1:128
+16
5,4
6,5
25
24
23
22
21
Råsten
en
äg
1:10
6,6
+17,0
11 småhus
18,6
6,5
7,4
12,8
9
9
11
6,6
17
1:122
6,6
12
6,6
erv
nd
Sa
8,8
1:116
8,8
+17,0
Klappersten
13
1:121
Klappersten
19
9,0
8
6,6
6,7
18
8,6
9,2
3,8
+14,0
16
9,2
8,8
3,3
+14
14
9,0
3,3
+14,0
6,5
15
1:114
11,8
6,5
6,7
8,6
13
Sått
9,5
12
1:45
10,5
7,1
41,7
4,9
6,7
1:102
jeväge
n
34,4
+21
1:1>3
6,6
8,6
12,1
1:155
25,8
19,6
17,6
16,1
10,3
10,0
10,6
7,7
14,2
10,0
10,6
12,9
25,5
26,0
22,0
22,9
21,6
11,9
16,8
dagvattenmagasin
16,8
20,8
26,9
21,7
14
+28,5 +29
27,3
14,5
gång- och cykelväg
15,1
14,5
vy
+19
14,1
15,0
24,8
15
15,4
20,8
17,1
19,1
17,8
14
15
15,6
15,5
16,2
+21
19,6
25,5
23,9
+17,5
plushöjd allmän plats
+17,5
färdig golv höjd
40
25,1
27,9
25,7
+21
21,4
29,8
27,9
21,4
22,0
26,8
17,8
18,6
17,6
18,1
ge
n +19
19,2
21,0
18,5
25,7
19,3
23,8
18,4
26,6
n 150
dszo
VÄGGA
2:262>1
19,3
18,8
18,3
Skyd
20,6
+22
meter
40,9
40
23,3
MOBILMAST 48 m
19
ko
19,0
28,0
19,9
19,7
22,4
21,1
19,3
16 kedjehus
20
+22 +22
40,9
27,5
20,3
20,8
40
21,6
21,2
27,6
23,0
20,6
20,5
24,2
28
23,1
20,6
32
30
23,1
22,0
27,2
35
22,9
21
24,1
23,7
22,5
22,0
23,6
41
20,8
19,4
2:472
38
2:471
19,8
20,0
23,7
25,8
22,0
23,3
17,9
42,0
41
19,5
ss
17,4
ny väg
vy
29,8
29,1
46,5
18,2
16,9
16,9
17,5
vattenyta
29,8
20,1
3:4>1
19,0
17,4
16,1
15,5
16
al
17
nd
28,3
19,4
18,3
17,4
18
Li
+25
20,6
18,5
17,4
16,1
14,9
23,3
24,3
3:4
VÄGGA
24,0
24,4
2:481
23,9
22
23,1
+24
+24
24,0
26,3
27,1
24,3
25,3
24,4
24,9
23,4
25,8
27,2
24
25,3
24,3
23,5
23,9
37,9
27,1
25
25,2
25,5
25,8
26,4
36
25,0
2:482 25,3
23
VÄGGA
VANDRINGSLED
25,7
23,9
27,0
3:1>1
27,1
24,4
25,6
24,1
27,4
24,0
24,4
26,9
25,4
24,9
24,8
32,5
26
25,7
24,8
SAMRÅDSHANDLING
27,5
25,3
38
27,1
25,7
25,4
25,4
27,9
26,4
25,7
25,9
26,6
26,1
27,4
28
25,7
26,1
34
33
28,2
25,7
25,0
Plankarta
Illustrationskarta
26,9
26,2
26,9
TILL DETALJPLANEN HÖR
FÖLJANDE HANDLINGAR:
27
25,7
37
32
26,7
Planbeskrivning med genomförandebeskrivning
Programsamrådsredogörelse
Samrådsredogörelse
27,3
25,9
ILLUSTRATIONSKARTA
DETALJPLAN FÖR
VÄJERN 3:2 m fl
Bild 25. Detaljplanens illustrationskarta. Planförslaget består av bebyggelse grupperad kring en ny väg."LINDALSSKOGEN"
Möjligheten att
SOTENÄS KOMMUN
bygga olika sorters hustyper ger fler möjligheter att bo i Väjern.
36,8
Granskningsutlåtande
28,1
26,9
28,7
Fastighetsförteckning
2
Berg- och blocknedfall, Petro-Team AB, Göteborg, 2013-
34
35
31,9
X=6473500
Arkivstudie av naturvärden, Riokulturkooperativ,
2013-02-28
5
33,3
29,7
27,6
36
34
27,7
26
27,9
Dagvattenberäkning, ÅF, Uddevalla, 2014-05-22.
32,0
36
16,6
20,3
+20
17,0
14,8
13,8
15,8
44
47,6
26,1
24,5
21,1
+22
19,8
16,2
13,8
13,9
15,5
25,9
24,7
16,6
14,0
15,3
vy
40
28,1
15,0
skyddad
natur
15,4
42
27,5
+22
19,9
19,5
18,4
befintlig bebyggelse
43
vy
27,2
23,4
25,2
18,4
16,5
3:3>2
13,7
22,4
18,4
16,1
15,3
15,1
40
24,7
18,5
35
13
17,9
+17
14,5
27,6
40,6
ny bebyggelse
44
+30,5
24,6
+19
17,9
40,1
47,0
21,9
42
14,3
14,8
40,0
25,7
22,5
21,3
21,5
14,3
14,7
naturområde
19,5
17,8
15,6
14,1
14,0
13,8
+28,5
+26,5
17,0
15,0
45
13,6
14,0
22,1
21,3
14,4
13,3
12,4
12,4
12,5
45
13,0
12,8
13,1
27,7
40
12,9
13,5
40
12,6
12,5
12,9
FÖRKLARINGAR
vy
21,2
41
12,4
vy
26,8
3:7
12,9
12,0
13,2
23,6
20,8
44
12,9
12,3
17,1
15,1
12,8
1:160
12,0
27,3
+25,0 +25
15,3
1:157
11,1
12 småhus
+26,5
26,4
43
16,1
10,7
42,6
26,3
22,6
20,5 21,2
19,9
13,6
11,4
10,6
vy
vy
42
1:159
9,5
21,8
16,8
12,9
9,7
21,8
20,4
15,0
10,4
1:156
+24,5
20,9
+23,5
19,6
16,2
kraftledning
38
17,4
15,4
10,5
35
19,8
16,6
12,3
VÄJERN
3:2>1
20,8
3:3>3
12,0
1:158
37
+21,5
8,9
9,7
9,8
1:154
39,9
40
7,0
7,7
41
6,4
5,4
1:105
45,1
6,9
1:103
42
5,8
43
Smed
4,7
4,7
29,0
33
32
Väg och va-plan, principlösning, ÅF, Uddevalla, 2014-05-14
Naturvärdesbedömning, Miljönämnden i mellersta Bohuslän, 2013-05-14.
Upprättad 2015-03-20
Inventering av stenhuggeriverksamhet, Sjölén & Hansson AB, 2014-10-15
0 5 10 20
METER
50
SKALA 1:1000 (A1-format)
SKALA 1:2000 (A3-format)
100
Anders Hansson, arkitekt
Sjölén & Hansson Arkitekter AB
Anna Wigell, arkitekt
Sotenäs kommun
17 (28)
11
0.
15
13
14
2:482
2:481
3:3>2
1:159
1:103
1:158
1:1>3
1:113
3:7
1:104
3:4>1
1:74
3:4
3:3>3
VÄJERN
1:84
1:109>3
Pla
VÄJERN
3:2>1
3:2>1
vy
VÄJERN
3:2>1
vy
41
Fa
20
26
25
24
37
44
40
38
25
40
rän
32
30
35
36
27
28
artan
2:471
vy
1:160
1:102
1:63
1:130
42
2:472
1:157
1:155
1:64
1:131
A
1:129
38
45
vy
44
7
6
43
42
40
B
A
4
vy
3:1>1
vy
40
vy
A
B
vy
44
43
41
he
tsg
13
s
ng
stig
7
28
vy
3:2>2
44
Bild 29. Översikt
som visarArbetsblad
var
Översikt sektioner
1
sektionerna är tagna.
1:156
1:154
B
1:68
1:127
43
17
14
1:105
18
15
1:82
8
1:101
22
1:62
1:56
35
19
1:100
1:10
37
16
B
21
20
1:65
1:128
3:2>3
1:2>1
45
5
40
40
41
40
Lr
20
19
18
1:5000
21
LÅNGEVIK
S:2
42
23
1:126
Klapersten
Råsten
40
42
1:109>3
12
30
6
A
7
10
11
8
14
9
rän
10
12
11
Traktgräns
13
X=6474200
37
35
32
29
26
15
5
s/
23
20
18
30
43
25
24
23
22
21
20
19
27
25
41
14
15
16
18
17
7
8
13
12
6
7
16
38
4
6
11
7
23
10
9
6
Olas Hage
+3,0
+47,0
+37,0
mobilmast
9
X=6474200
Y=107700
10
8
9
12
+5,0
Smedjegatan
Befintligt hus
vid Smedjegatan
MYRKÄLLEVÄGEN
0
10
20
30
20
30
40
50
Befintligt hus
vid Smedjegatan
0
10
20
30
+23,0
NY VÄG
40
50
MAX HÖJD +34,0
+23,0
NY VÄG
MAX HÖJD +34,0
dammen
mobilmast
SEKTION A - A
0
10
+21,0
40
50
NY VÄG
SEKTION
A-A
+5,0
Befintligt hus
vid Myrkällevägen
sutteränghusen
+39,3
+5,0
Smedjegatan
0
10
20
SEKTION B - B
30
40
50
dammen
mobilmast
+44,9
Bild 27. Sektion A-A genom området. Mobilmasten redovisas för att förstå landskapets totala
höjd. Masten står inte på denna plats.
+5,0
MYRKÄLLEVÄGEN
+21,0
NY VÄG
+39,3
Bild 28. Sektion B-B redovisar vägens läge och husens placering i förhållande till berget och mobilmasten.
Lr
Befintligt hus
vid Myrkällevägen
sutteränghusen
mobilmast
PLANPROGRAM LINDALSKOGEN
SEKTIONER
PLANPROGRAM LINDALSKOGEN
SEKTIONER
Bild 26. Längdsektion från väster som visar höjdläget på den föreslagna bebyggelsen i förhållande till bergets kontur. Mörka hus är befintlig bebyggelse.
mobilmast
17
8
2
17
41
10
16
15
14
13
12
11
1
8
7
Y=107100
6
40
4
7
9
A1
5
10
18 (28)
2
34
33
SEKTIONER GENOM PLANOMRÅDET
1:1500
+44,9
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
Byggnadskultur och gestaltning
Förutsättningar: Angränsande områden har tydliga tidshistoriska drag. Se under rubrik Kulturmiljö.
Förändringar: Den nya bebyggelsen i södra delen ligger relativt högt i landskapet. Radhusen som
föreslås bör terränganpassas och trappas ner i de lägre delarna. Småhusen bör utformas med sadeltak
för att på avstånd smälta in i den övriga bebyggelsen i Väjern. Husen ska höjdsättas efter vägen så att
bergets kontur från havet inte bryts, se längdsektion på bild 24 . I den norra delen som ansluter mot
egnahemsområdet kan mer varierad bebyggelse tillåtas. I den brantaste delen ska sutteränghus byggas.
Sutteränghusen kan ta upp den stora höjdskillnaden utan att landskapet förvanskas. Stilmässigt kan man
tillåta modernare hus. Flerbostadshusen får utföras som 2-våningshus då de ligger relativt lågt i dalsänkan.
Konsekvenser: Den nya bebyggelsen ska få planbestämmelser som begränsar höjd och utförande.
Fasadernas andel av glas kommer i den södra delen regleras med planbestämmelse. I den norra delen
begränsas nockhöjd men inte taklutning för att tillåta att moderna hus kan byggas. Övriga områden ska
ha traditionella sadeltak som kan begränsas med byggnadshöjd som utgår från vägnivån, den allmänna
platsens höjd.
En varierad bebyggelse är lämplig i detta område i Väjern. De angränsande områdena kan klart
urskiljas och den nya bebyggelsen tillskapas på ett för landskapet anpassat sätt. Bebyggelsens utformning,
fasadernas glasning, placering och höjdsättning är reglerade i planen.
Service
Förutsättningar: Allmän service finns inom tätortsområdet Kungshamn-Smögen-Hasselösund-VäjernHovenäset. Det finns förskola i Väjern (3 km) och Smögen (3,5 km). Grundskola finns i Kungshamn
årsurs 1-9 (3 km) och på Smögen årskurs 1-6 skolor (4 km). Livsmedelsaffär finns i Kungshamn (2,6 km)
och Smögen (3 km). I Väjerns centrum finns restaurang och bageri vid Tryggögatan (300 meter). Övriga
affärer finns i Kungshamn och Smögen. Vårdcentral och apotek finns i Hälsans Hus beläget i Kungshamn
(2,7 km). Idrottshall och bibliotek finns i Kungshamn (3 km). Träningsanläggning och simhall finns i
Väjern ca 500 meter från planområdet.
Förändringar: Förslaget innebär inget ändrat utbud av service.
Konsekvenser: Planförslagets utbyggnad innebär ett utökat serviceunderlag.
Tillgänglighet
Förutsättningar: Området ligger till största delen på ett berg. Endast i norra delen är marken plan.
Den kuperade terrängen gör att hela området är svårt att bebygga på ett tillgängligt sätt. Enligt Boverkets
föreskrifter kan bergiga partier med stora höjdskillnader vara exempel på platser där det med hänsyn till
terrängen är orimligt att föreskrifterna gäller fullt ut (BFS 2011:5 ALM 2). De föreslagna angöringsvägarna
ligger plant i terrängen vilket gör det möjligt att anlägga avstigningszoner för fordon som transporterar
funktionshindrade personer.
Förändringar: Vägnätet ska byggas med maximal lutning på 10 % i de bergiga partierna men för övrigt
vara tillgänglig för gående och trafik med handikappfordon. Detta innebär att lutningen bör vara högst
1:20 i gatulinjen mellan bebyggelsen. Vid planläggning ska plana ytor skapas i området där fordon kan
parkera och funktionshindrade personer kan ta sig ur fordonen utan att riskera att rulla iväg. Mellan väg
och hus ska finnas möjlighet till hårdgjord yta som kan användas för rullstol eller rollator för att ta sig in i
huset.
19 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
Konsekvenser: Området är svårt att göra tillgängligt. Avsikten är att kunna
utföra en lämplig bebyggelse som fungerar för människor med funktionshinder
trots områdets terräng. Om den direkta angöringen till byggnader utförs på ett
lämpligt sätt kan bebyggelsen fungera för funktionshindrade. Parkeringar som
anordnas plant och med jämna mellanrum i området innebär att det är möjligt för
funktionshindrade att utnyttja den föreslagna bebyggelsen.
Lek och rekreation – barns perspektiv
Förutsättningar: Det finns flera möjligheter för lek och rekreation. I anslutning
till området i nordväst finns en fotbollsplan. Delar av fotbollsplanen används som
terrängbana för cykel. I parken vid Olas Hage, ca 250 meter väster om planområdet
finns en lekplats med gungor, rutschkana och sandlåda. I det i söder angränsande
bostadsområdet finns en småbarnslekplats på ca 350 meters avstånd. I direkt
anslutning till planområdet finns vandringsleden Soteleden som leder ut i naturen. Naturområdet ingår i den östra delen av planområdet.
Förändringar: En möjlighet att utöka området vid fotbollsplanen med
lekplats eller skateboardbana är under behandling En skateboardbana kan skapa
fritidsmöjligheter för både barn och vuxna och även kunna ge området en
ungdomlig profil. Den nya vägen ska ansluta till naturstigar i nordost och vid
mobilmasten i söder. Vägen utformas för gående och har delvis ingen bebyggelse.
Naturmarken nås direkt från vägen.
Konsekvenser: Barns perspektiv är belyst och det finns flertal möjligheter för
lek och utevistelse inom och i närhet av planområdet. Målpunkter är kringliggande
natur , lekplatser i Väjern och den näraliggande fotbollsplanen. Området är tryggt
att röra sig i och man kan ta sig till kollektivtrafik på gång- och cykelvägar samt
lågtrafikerade lokalgator. Möjligheter för lek är tillgodosedda om en lekplats
anordnas vid fotbollsplanen. Med kilar av naturområdet fram till den nya vägen är
det möjligt att promenera till naturen utan hinder. Bedömningen är att planförslaget
tillgodoser kravet på att närrekreationsområdet ska vara lätt att nå från den befintliga
bebyggelsen.
Trafik
Förutsättningar: Det finns två vägar inom planområdet, Smedjevägen och
förlängningen av Såtthagen (sträckan efter fotbollsplanen fram till Långevik 1:2).
Vägarna leder till bostadshus i och utanför planområdet. Den norra vägen regleras
till en del med servitut. Vägstandarden är enkel och anpassad för lågtrafik. En
utredning om gatu-utbyggnaden är utförd av ÅF-Infrastructure 2015-03-20.
Förändringar: Planförslaget innehåller en ny väg som ska angöra den föreslagna
bebyggelsen. Den nya vägen i området föreslås ha minst 6,0 meters vägområde.
Körbanebredden föreslås vara 4,5 meter. Delen med cykelbana föreslås vara 2,25
meter bred. Utfart från den nya bebyggelsen ska ske via en ny väg till Lindalsskogen
öster om dammen. Den nya vägen ska även ansluta till Smedjegatan. De föreslagna
flerbostadshusen i norra delen ansluts till Såtthagen och även till den nya vägen.
För servicefordon såsom sopbilar med mera ska genomfart vara möjlig även från
Myrkällevägen.
20 (28)
SAMRÅDSHANDLING
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
Parkering ska ske på den egna fastigheten. För flerbostadshusen i norr och radhusen i södra delen
föreslås samlade parkeringar med möjlighet att bygga garage.
Konsekvenser: Trafikmängden på vägnätet i Väjern kommer att öka när planområdet bebyggs. Det
nya området tillför 256 trafikrörelser per dygn när området är utbyggt. Trafikrörelserna ska ledas söderut
och ansluta till det befintliga vägnätet med en korsning till Lindalsskogen. Lindalsskogen (vägen) har
god standard och separat gång- och cykelväg. Trafiken leds vidare ut till korsningen mot Dinglevägen
(väg 174). Utfarterna har god sikt både vid Lindalsskogen och Dinglevägen. Det är inte troligt att några
bullernivåer överskrids med den ökande trafiken som planområdet tillför. För de norra husen kan
alternativa utfartsvägar användas via Smedjegatan eller Olas hage. Såtthagen är inte lämplig att använda
eftersom utfarten till Dinglevägen (väg 174) har dålig sikt. Det troliga är att den nya vägen kommer
användas av den nya bebyggelsen eftersom vägstandarden är låg på de befintliga vägarna Såtthagen, Olas
Hage och Smedjegatan.
Gång- och cykelvägar
Förutsättningar: I planområdet
finns inga gång- och cykelbanor.
Vandringsleden Soteleden går
genom den södra delen av
planområdet. De vägar som ansluter
området väster ifrån Smedjevägen,
Såtthagen och Myrkällevägen
har inga separata gångbanor eller
cykelstråk. På Lindalsskogen, vägen
söder om planområdet, finns en
gång- och cykelbana som leder ner
till Väjerns centrum.
Förändringar: I samband
med att området exploateras kan
vägarna som anläggs utföras med en
gångbana. Den låga trafikmängden
motiverar inte att separata gångoch cykelbanor anläggs. Däremot
ska området kopplas till gång-och
Bild 30. Karta som beskriver hur trafikförsörjningen till området ska ledas.
cykelleden som går till Kungshamn.
Den sydliga utfarten på Dinglevägen (genomfartsvägen) är att föredra då de Planområdet kan anslutas till den
norra utfarterna har dåliga siktförhållanden.
befintliga gång-och cykelbanan längs
Lindalsskogen men då krävs att det
anordnas ett säkert övergångsställe vid utfarten från planområdet. Ett annat alternativ är att anslutningen
till gång-och cykelvägen längs Lindalsskogen sker via Myrkällevägen väster om planområdet. Eventuellt
kan Myrkällevägen delas upp med en separat gång- och cykelväg då vägen är relativt bred. Övriga gator
som ansluter Myrkällevägen, Olas Hage och Smedjevägen, väster om planområdet, har relativt god
vägstandard, men inga gångbanor. Vägarna används som angöring för befintliga hus.
Konsekvenser: Området bör utformas för gående. Det finns möjlighet att ansluta gångväg , och
även för cyklister, till den gång- och cykelbana som finns längs Lindalsskogen. Med en anslutning mot
Myrkällevägen finns en väg ner till gamla Väjern och fotbollsplanen. Med dessa möjligheter för gående är
området tillgängligt för närrekreation.
21 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
Kollektivtrafik
Förutsättningar: Väjerns
centrum har bussförbindelser. Det
är 17 avgångar per dygn. Avståndet
till busshållplatsen är ca 300 meter
från planområdet.
Förändringar: Inga förändringar
planeras.
Konsekvenser: Planförslaget
innebär ett utökat underlag
för kollektivtrafik.. Bebyggelse
med mindre än 500 meter till
kollektivtrafik är att anse som
hållbart samhällsbyggande. Det
innebär att bostäder i området
fungerar för boende även utan bil.
Vatten och avlopp
Bild 31. Karta över cykelvägar i Väjern. Området kan anslutas till befintligt
nät.
Förutsättningar: Inom planområdet
finns inga vattentäkter som är i bruk. Befintliga fastigheterna är anslutna till det kommunala vattennätet.
Förutom stamfastigheten, som har en trekammarbrunn med infiltration, är befintliga fastigheter anslutna
till den kommunala spillvattenavloppsnätet. En utredning av anslutning av vatten och spillvattenavlopp har
utförts av ÅF-Infrastucture 2015-03-20.
Förändringar: Utredningen visar hur området kan anslutas till det befintliga näten för vatten och
spillvattenavlopp. Samtliga fastigheter inom planområdet kan kopplas på det kommunala va-nätet.
Förslaget redovisas på bild 30.
Konsekvenser: Området ansluter direkt till verksamhetsområdet för det kommunala vatten och
spillvattenavloppsnätet. Bedömningen är att det inte finns några hinder för att ansluta det föreslagna
bebyggelseområdet.
Dagvatten
Förutsättningar: En utredning av dagvattenhanteringen har utförts av ÅF-Infrastructure i Uddevalla
2015-03-20. I det sydvästra hörnet av planområdet finns ett dagvattenmagasin i form av en torr damm,
som vattenfylls vid nederbörd. I den norra delen intill fotbollsplanen finns en våtmark som fungerar som
dagvattenmagasin. De naturliga dammarna på berget samlar regnvatten. Områdets hällmark avleder snabbt
nederbörden till områdena som ligger lägre.
Förändringar: Dagvattensystemet är beräknat och ett förslag har utformats av ÅF-Infrastructure.
Vattendelare ligger i den västra delen av området. Förslaget är att leda största delen av
nederbördmängderna österut och där anlägga en dagvattendamm/utjämningsmagasin för att leda vattnet
efter sedimentering vidare ut i havet via åkerdiken. På vägen dit leds vattnet i delvis öppna diken som även
fungerar som utjämning. Ett mindre utjämningsmagasin ska anläggas invid den södra dammen.
Konsekvenser: Genom att bygga ut dagvattensystemet enligt förslaget avlastas det befintliga
22 (28)
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
Bild 32. Utredningen
visar hur planområdet
kopplas till det befintliga va-nätet.
dagvattensystemet i Väjern. Förslaget innehåller två nya dagvattenmagasin som ska rena och fördröja
avrinningen. Den norra delen leds via öppna diken till en damm där flödet kan strypas. Förslaget bedöms förbättra dagvattensituationen i närliggande områden. Med möjlighet till att rena utflödet kan man även
få en godtagbar standard på det vatten som släpps vidare ut i havet. Bebyggelsens läge på en lägsta höjd
+ 4 m ö h innebär att det inte är en risk för översvämning vid extrema nederbördsmängder. Området kan
23 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
exploateras och klara av de klimatförändringar som innebär ökade nederbördsmängder utan någon risk.
El och tele
Förutsättningar: Det finns en transformatorstation sydväst om planområdet. Starkströmsledningar
löper genom planområdet.
Förändringar: Området byggs ut i samband med exploateringen. Anläggningen byggs ut med
jordbundna ledningar för el, tele och eventuell fiberkabel.
Konsekvenser: Kapaciteten antas var tillräcklig för den föreslagna bebyggelsen.
Avfall
Förutsättningar: Avfallshanteringen bör ske i enlighet med kommunens renhållningsordning och
avfallsplan, vilken har som målsättning att alla verksamheter och boende källsorterar och komposterar.
Förändringar: Sotenäs kommun har under en längre tid sett på möjligheten att skapa gemensamma
utrymmen för sophantering i bostadsområden. Det ger samordningsvinster som snabbare sophantering
och i framtiden möjlighet till att samordna en del av återvinning och källsortering. Gemensamma
sophus ska planeras i norra och södra planområdet. Det finns återvinningsstation vid centrumhusen/
Tryggögatan.
Konsekvenser: Inom planområdet är avsatt mark för att anordna gemensamma sophus. Möjligheten
för att hämta avfall vid varje fastighet kvarstår genom att trafiklösningen medger att man kan köra igenom
området. Bedömningen är att detaljplanen tillgodoser kraven för avfallshantering på både kort och lång
sikt.
Brand
Förutsättningar: Brandposter finns utanför planområdet på Myrkällevägen, Smedjevägen och
Lindalsskogen.
Förändringar: Brandposter ska anordnas inom planområdet.
Konsekvenser: Nuvarande anläggning bedöms som tillräcklig för att försörja tillkommande
bostadsbebyggelse. Brandposter ska anvisas vid projektering av va-utbyggnad.
MILJÖ OCH HÄLSA
Markradon
Man bör uppmärksamma och eventuellt mäta radon i befintliga hus som ligger på berg. Nya bostadshus
ska utföras enligt Boverkets byggregler så att gällande gränsvärden för radon inomhus inte överskrids. Det
innebär troligen att radonsäker grundläggning ska användas då berggrunden i Bohuslän är klassificerat
som högradonmark.
24 (28)
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
GENOMFÖRANDEFRÅGOR
I denna del redovisas genomförandefrågor som hör till detaljplanen. Frågorna delas in i organisatoriska,
fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska frågor eller åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma
ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen.
Genomförandefrågorna som beskrivs nedan har liksom hela planbeskrivningen ingen självständig
rättsverkan. Avsikten med denna del är att det ska vara vägledande vid genomförande av detaljplanen.
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Planprocessen
Planen bedrivs med normalt planförfarande vilket innebär att förslaget till detaljplan kommer att samrådas och ställas ut för granskning innan det tas upp för godkännande och antagande. Tidpunkten för laga
kraft förutsätter att antagandebeslutet inte överklagas. I detta skede har kommunen samrått med andra
myndigheter, fastighetsägare och berörda parter som beretts tillfälle att lämna synpunkter på planförslaget.
Efter samrådet sammanställs och kommenteras de synpunkter som kommit in i en samrådsredogörelse.
Redogörelsen ligger till grund för granskningsskedet. Kungörelse om granskning annonseras i Bohusläningen samt läggs ut på kommunens hemsida.
Efter granskning sammanställs och kommenteras de synpunkter som kommit in i ett granskningsutlåtande. Eventuellt kan mindre justeringar behöva göras utifrån de synpunkter som då kommit in. Därefter
kan kommunen besluta om att anta planförslaget. Om beslutet inte överklagas vinner detaljplanen laga
kraft.
Arbetsgången i planprocessen beskrivs i nedanstående figur:
1
PROGRAM
2
SAMRÅD
3
GRANSKNING
4
ANTAGANDE 5
LAGA KRAFT
I varje skede ska inkomna synpunkter sammanställas och utvärderas i en redogörelse. Denna redogörelse
ligger till grund för beslut i Miljö-och byggnadsnämnden om fortsatt planläggning.
Genomförandetid
Planens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Detaljplanen fortsätter att gälla
även efter genomförandetides utgång såvida kommunen inte fattar beslut om att upphäva detaljplanen eller att en ny detaljplan upprättas för området.
Huvudmannaskap
Detaljplanen föreslås ha kommunalt huvudmannaskap. Det innebär att allmän mark som vägar
och naturområden ska ingå i det kommunala verksamhetsområdet och skötas av kommunen.
Huvudmannaskapet avser inte byggnader och anläggningar inom kvartersmark.
25 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
Preliminär tidsplan för planarbetet
Varje skede tar ett antal månader i anspråk. Planförslaget ska skickas ut till berörda myndigheteter och
andra sakägare för synpunkter under en remisstid på minst 3 veckor. Tidplanen kan komma att ändras.
Plansamrådsept 2015
Granskningsskede
dec 2015
Antagandefeb 2016
Om ingen överklagar planen vinner den laga kraft ungefär en månad senare.
Ansvarsfördelning
Fördelningen av ansvaret för ett genomförande av planförslaget beskrivs i nedanstående tabell.
Allmänna platser
Anläggning
LOKALGATA
GCVÄG
NATUR
PARK
Spillvatten och
avlopp
Dagvatten
el, tele, fiber
Kvartersmark
Anläggning
B-Bostäder
E1-transformator,
pumpstation
E2 dagvattenanläggning
E3 - sophus
Ägare
kommun
kommun
kommun
kommun
kommun
Genomförande
exploatör
exploatör
exploatör
Drift
kommun
kommun
kommun
kommun
kommun
kommun
resp ledningsägare
exploatör
exploatör
kommun
ledningsägare
Ägare
fastighetsägare
fastighetsägare/
kommun
kommun
Genomförande
fastighetsägare
exploatör
Drift
fastighetsägare
resp ledningsägare
exploatör
kommun
gemensamhetsanläggning
exploatör
samfällighetsförening
Avtal
Ett avtal ska tecknas mellan kommunen och exploatör som reglerar parternas rättigheter och skyldigheter i
fråga om följande:
• utbyggnad av va-nätet
• utbyggnad av gator, gång-och cykelväg
• utbyggnad av dagvattenanläggning
• eventuell utbyggnad av lekplats på fotbollsplanen
Vid en eventuell flytt av el-ledningar ska avtal tecknas mellan Vattenfall AB och exploatör avseende
kostnad och ansvar.
26 (28)
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Markägande
Markägare och rättighetshavare framgår av den till detaljplanen framtagna fastighetsförteckningen.
Allmän plats
Den mark som anges som allmän plats i detaljplanen är till största delen privatägd. I samband med
planens genomförande kommer marken överlåtas till kommunen.
Kvartersmark
Kvartersmarken ägs till största delen av privata fastighetsägare och en mindre del av kommunen.
Konsekvenser för fastigheter inom planområdet beskrivs i nedanstående tabell.
Fastighetsbeteck- Ägande
ning
Väjern 3:2
privat
del av
Nuvarande användning
naturmark
Väjern 3:3
del av
Väjern 3:7
privat
privat
jordbruksmark/naturmark
bostadshus
Väjern 109:3
del av
Vägga 3:4
kommun
naturmark
privat
fritidshus
Vägga 2:262
del av
kommun
naturmark och väg
Förändringar och konsekvenser
Mark överlåts till kommunen. Marken
blir efter detaljplanens genomförande
allmän plats (vägar , natur, park) ,
tekniska anläggningar (dagvattenmagasin, sophus, pumpstation ) och
bostäder.
se ovan
Fastigheten ändras inte. Servitut på
väg borttages. Byggrätt begränsas avseende yta och höjd. Kan anslutas till
kommunalt va.
En mindre del ändras till parkmark
och gata.
Fastigheten ändras inte. Eventuellt
servitut på väg borttages. Byggrätt
begränsas avseende yta och höjd. Kan
anslutas till kommunalt va.
Mark blir lokalgata, naturmark och
bostäder.
Ledningsrätt/servitut
Planområdet innehåller ledningsrätt för elledningar som belastar fastigheterna Väjern 3:3 och Väjern 3:2.
Avtalsservitut för kraftledningar och elledning till förmån för Vattenfall AB kan behöva ses över.
Vägservitut s:2 till förmån för fastigheter utanför planområdet belastar Väjern 3:2 och 3:3. Servituten bör
ses över efter detaljplanens genomförande eftersom en kommunal väg ersätter delar av servitutsområdet.
27 (28)
Detaljplan för VÄJERN 3:2 m fl, Lindalsskogen
SAMRÅDSHANDLING
Ledningsrätt för tele- och fiberkabel bör upprättas.
Samfälligheter inom planområdet bör utredas.
EKONOMISKA FRÅGOR
Mark
När detaljplanen genomförs ansöker exploatör om fastighetsbildning. Kostnaden för fastighetsbildning
står exploatören för.
Va-anläggningsavgift
Va-anläggningsavgift ska erläggas för den kommunala va-anläggningen enligt gällande taxa för nya
byggrätter när förbindelsepunkt upprättats och meddelats.
El och tele
En eventuell flyttning av ledningar och transformatorstation bekostas av exploatör.
Bygglovsavgift
Vid bygglovsprövning kommer bygglovsavgifter att tas ut enligt gällande taxa.
I ordningsställande av allmän mark
Åtgärder för att i ordningställa allmän plats bekostas av exploatör.
MEDVERKANDE
Från kommunen: Unni Liljegren, arkitekt
Anna Wigell, arkitekt
Magnus Karlsson, miljöutredare
Upprättad av Sjölén & Hansson Arkitekter AB 2015-07-03
Anders Hansson
arkitekt, MSA
28 (28)