Uppdrag att utreda framtidsscenarier för KTH
RAPPORT Dokumentdatum Ev. diarienummer KTH Kista utredning 2015-06-05 V-2104-0955 ks-kod 2.2 Skapat av Gunnar Landgren Uppdrag att utreda framtidsscenarier för KTHverksamheten i Kista, med fokus på Electrum-lab och framtida lokalisering av materialfysiken Slutrapport 2015-06-05 Gunnar Landgren Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 Sammanfattning Utredningen har granskat och bedömt olika framtidsstrategier för KTH´s verksamhet i Kista. Under arbetet har cirka 30 personer inom och utom KTH intervjuats och fakta om verksamheten bedömts. Den övergripande bedömningen är att verksamheten i huvudsak håller mycket god kvalitet, i synnerhet vad avser forskningen. Däremot är kopplingen till KTH´s utbildning generellt svag och de interna synergierna inom ICT-skolan kunde vara starkare. Verksamhetens tre huvuddelar Material, Komponenter och Mjukvara framstår därför som underkritiska var för sig trots att den sammantagna volymen är tämligen stor. Slutsatsen blir därför att KTH antingen måste stärka alla tre delarna för att bygga upp en tillräckligt stor och mångfacetterad akademisk miljö lokalt i Kista eller genomföra omstruktureringar och omlokaliseringar som åstadkommer synergier med annan verksamhet inom KTH och som bidrar till att ge de delar man vill ha överkritisk storlek oavsett deras lokalisering. Utredningen konstaterar att det av innehållsmässiga, tekniska, kvalitetsmässiga och miljömässiga skäl varken är lämpligt eller görligt att flytta större delen av de renrumsbaserade processdelarna inom Electrumlaboratoriet inom den närmsta 10-årsperioden. Då såväl infrastrukturen som sådan som den forskning som bedrivs baserat på Electrumlaboratoriet håller högsta internationella klass bör i stället komponent-verksamheten stärkas och fortsätta att utvecklas i nära samverkan med den nationella samarbetet inom Myfab, forskningsinstituten och industriella partners. Enda skälet att ändra denna inriktning vore akuta finansiella problem och sådana föreligger inte i dagsläget och skulle det uppstå får beslut om omstrukturering tas då. Samverkan med bl.a. Ångströmlaboratoriet bör fördjupas och ingår som en integrerad del i Myfabsamarbetet men kan inte ersätta en eventuell minskning av Electrumlaboratoriets kapacitet. Utredningen konstaterar vidare att den potential för nära samverkan mellan material och komponent-verksamheterna i och med flytten av Materialfysik, Optik och Funktionella Material till Kista inte har realiserats i den utstäckning som var målet. Det finns också en önskan hos några av dessa grupper att flytta tillbaka till huvudcampus eller Albano-området, det handlar om totalt runt 50 personer med cirka 750 kvm labarea. Det huvudsakliga argumentet för detta förefaller vara kulturellt – man vill verka i en bredare och mer traditionell akademisk miljö samt ha närmare koppling till utbildningen, även om det sistnämnda argumentet inte har stor ekonomisk betydelse. Möjligheten att tillgodose dessa gruppers önskemål bör övervägas i positiv anda när planeringen för Albanoområdet nu görs, specifikt i de två byggnader närmast Albanova som nu planeras. Omlokalisering till Albanovas huvudfastighet bedöms inte realistisk på grund av bristen på lablokaler och det faktum att den verksamhet som finns i Kista ställer mycket stora krav på byggnaden i form av låga vibrationer och låga magnetfält, vilket skulle göra en ombyggnad orimligt dyr. Konsekvenserna för den kvarvarande verksamheten i Kista av en flytt av Materialgrupperna blir i huvudsak indirekta i form av en minskad akademisk bredd och närvaro. Om flytten genomförs bör därför övriga delar av KTH i Kista stärkas i minst motsvarande utsträckning. Beträffande Mjukvarudelen av ICT-skolan görs bedömningen att det finns goda förutsättningar att expandera och förnya både inom utbildning och forskning genom lokaliseringen till Kistas ICT-kluster. Befintlig verksamhet bedöms vara för smal ämnesmässigt för detta och en breddning bör ske. ICTområdets generella vikt gör att det borde finnas utrymme för KTH att nettoexpandera inom området 2 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 både vad avser utbildning och forskning. Rekommendationen är att KTH utnyttjar Campus Kista för att experimentera med nya utbildningsformer och nya forskningsområden i (ännu) närmare samverkan med instituten i Electrum och Stockholms universitet samt att samverkan med det lokala näringslivet breddas för fortsatt god och relevant kompetensförsörjning avseende både bredd och spets. Som komplement till traditionella programutbildningar behövs bland annat (vidare-) utbildnings-program, delvis nätbaserade men framför allt kortare och med mer flexibelt kursinnehåll. Utredningen föreslår att ett detaljerat handlingsprogram tas fram för att realisera en nysatsning inom ICT–området i stort i Stockholmsområdet och att Kista-utvecklingen integreras i denna utveckling. Innehållsförteckning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Sida Uppdraget.................................................................................... 4 Genomförandet ........................................................................... 5 Omvärldsanalys............................................................................ 6 Bakgrundsfakta ICT skolan ........................................................... 8 Bakgrundsfakta Electrumlaboratoriet......................................... 11 Lokalmöjligheter Albano/Albanova............................................. 13 Övergripande scenarier .............................................................. 14 Specifika analyser avseende punkterna i uppdraget................... 15 Sammanfattande bedömning och rekommendationer............... 21 Appendix 1: Uppdraget.......................................................................22 Appendix 2: Intervjulista.....................................................................24 3 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 1. Uppdraget Utredningsuppdraget omfattar tre huvudpunkter och specifika frågeställningar i samband med dessa. I. Belysa Materialfysikens framtida lokalisering och koppling till KTHs utbildningsprogram och forskningsprofil: a. Vilka möjligheter finns att lokalisera hela materialfysiken i AlbaNova och/eller närliggande lokaler? Vilka konsekvenser skulle det medföra för övriga nuvarande verksamheter i AlbaNova? b. Vilka konsekvenser skulle en sådan flytt medföra i Kista? II. Belysa olika framtidsscenarier för Electrumlaboratoriet: a. Alternativ 1: med ambition att bibehålla aktivitet och omsättning på nuvarande (minst) nivå – vilka ekonomiska möjligheter/alternativ finns för att åstadkomma detta i ett perspektiv på 5-10 år? b. Alternativ 2: omvandla Electrumlab succesivt på 5-10 års sikt med inriktning att kraftigt minska KTHs engagemang. Vilka möjligheter finns för samverkan med t.ex. Ångströmlab för att i så fall ersätta den förlorade kapaciteten? III. Belysa möjligheter att stärka ICT-verksamheten i Kista, bl.a. i koppling till de stora nu planerade satsningarna inom ICT-området. Utredningen har haft en referensgrupp bestående av • • • • Jens Zander, Prof. Skolchef ICT Mikael Östling, Prof. ICT, Avd. chef Elektroniska komponenter Hans Hertz, Prof. SCI, prefekt, Tillämpad fysik Anders Lundgren, Förvaltningschef Uppdragsbeslutet finns med som Appendix 1. Reflektioner kring uppdraget Mycket av arbetet och slutsatserna baseras naturligt nog på mina drygt 25 års erfarenhet av Kista-miljön och arbete med KTH´s verksamhet där. I mitt utredningsarbete har jag dock försökt hålla en distans till historien och fokusera på verksamhetens framtida möjligheter. De frågor som behöver belysas av utredningen är komplexa och måste analyseras utifrån ett holistiskt perspektiv på KTH´s utveckling. Verksamhet, ekonomi eller organisation kan sätta begränsningar men det finns flera möjliga avvägningar som i grunden bottnar i värderingar av ett universitets roll i samhällsutvecklingen. En central bedömning blir då om denna roll stärks i en multi-campus vision eller om detta i längden leder till ineffektiv resursanvändning och därmed lägre kvalitet. 4 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 Vill KTH utveckla Kista campus och andra satellitcampus måste detta göras med ambitionen att även dessa ska ha kritisk massa och excellens inom såväl utbildning som forskning och samverkan. I förhållande till dagsläget är min allmänna bedömning att detta så fall skulle kräva fortsatt expansion i Kista. Utmaningen blir då att säkra resurser för detta, helst genom en organisk expansion. Den konkreta ämnesmässiga profilen kan anpassas efter behov, möjliga synergier och individuella önskemål men med målet att den totala volymen inom varje ämnesmässigt delområde blir tillräckligt stor. I den diskussion som förts och förs kring dessa frågor anser jag att den geografiska lokaliseringen oftast tillåts dominera utan hänsyn till ekonomiska implikationer i samband med flytt och/eller nybyggnad. Erfarenheten visar också att lyckosamma förändringar tenderar att kräva signifikant extern medfinansiering för att möjliggöra en del av de nysatsningar som blir nödvändiga i samband med (och delvis är avsikten med) större omstruktureringar. 2. Genomförande Utredningsarbetet har omfattat följande moment: a. Insamling och analys av fakta och befintliga utvärderingar: basfakta från ICT –skolan, analys av utvärderingsomdömen ( RAE, Myfab, etc. ) b. Genomförande av cirka 30 intervjuer med berörda individer på ICT skolan, SCI skolan, AlbaNova, Electrumstiftelsen, Instituten, STING, Ericsson. Lista på intervjuade personer finns i Appendix 2. Därutöver har frågorna diskuterats informellt med ytterligare ett tiotal personer. c. Bakgrundsbeskrivning och omvärldsanalys. d. Övergripande bedömningar relaterade till de tre delarna i uppdraget. e. Detaljöverväganden baserat på ovanstående. f. Sammanställning och rekommendationer. Referensgruppen har haft 3 officiella möten, 16 januari, 17 februari samt 13 maj. Referensgruppen har även inbjudits att ha synpunkter på utkastet till slutrapport. 5 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 3. Omvärldsanalys ur ett KTH – Kista perspektiv Geografi och stadsutveckling KTH har funnits i Kista sedan 1988 då Electrumhuset invigdes. Då var Kista en tydligt strukturerad ABC förort och karaktären av industriell verksamhet dominerade i Electrums närområde. Syftet med Electrumsatsningen var att skapa en mötesplats mellan industri och akademi. Stiftelsen Electrum var och är en drivande aktör i utvecklingen och har bidragit med en plattform för samverkan mellan näringslivet, fastighetsägarna, akademin och staden som visat sig mycket fruktbart. Initialt var instituten dominerande i Electrum medan KTHs närvaro var relativt liten. Under 1990-talet ökade sedan KTHs närvaro successivt, bl.a. genom övertagandet av Electrumlaboratoriet 1993, och uppmärksammades sedan stort i och med KTH´s satsning på ”IT-universitetet” 1999-2004 tillsammans med Stockholms Universitet. Denna satsning var en del av Stockholms stads bredare arbete med en långsiktig vision för Kista´s utveckling som antogs av stadsfullmäktige år 2000. I denna vision utmålades Kista som ett nav i norra Stor-Stockholm och en process för att förvandla Kista från förort till stad inleddes. Den nya stadsplanen blev startskottet för en storskalig exploatering av Kista mellan Centrum och Helenelund och från Ärvinge till Akalla. Till att börja med var fokus mycket på infrastruktur och ett antal dominerande kommersiella fastigheter; Kista Science Tower, utbyggd Galleria, Ericssons nya huvudkontor, Kistamässan, Scandic Victoria Tower Hotel etc. Under senare år och i takt med att det mesta av den fysiskt tyngre industriella verksamheten, främst Ericsson Microelectronics, har avvecklats har utveklingen mer och mer fokuserat på en transformering av ett industriområde till ett mer mångfacetterat stadslandskap med mer liv i gatubilden, mer handel och fler servicefunktioner distribuerat i stället för koncentrerat enbart till gallerian, fler bostäder i arbetsområdet och skolor på nya platser. Inte bara KTH och Stockholms Universitet har expanderat utan det har också tillkommit allt från förskolor till gymnasier i Electrums direkta närområde. För närvarande planeras anslutningen till snabbspårvägen och bättre kommunikationer inom området. En viktig del i utvecklingen ur KTH´s perspektiv är planerna på att bygga ett stort antal studentbostäder i Kista. Närheten till många bra bostäder kommer att öka Kistas attraktivitet för studenter både genom närheten till utbildningslokalerna och genom en rikare social miljö för studenterna. Kistas utveckling från förort mot stad kommer att fortsätta under åtminstone det närmaste decenniet. Hittills har bara hälften av den exploatering som förutsågs år 2000 genomförts så bedömningen är att Kista inte blir fullt utbyggt förrän tidigast år 2030. I regi av Electrumstiftelsen har arbetet med Vision 2045 just startat. Teknisk utveckling och ekonomiska drivkrafter Den viktigaste drivkraften för utvecklingen i Kista har naturligtvis varit den enorma betydelse som ICT –utveckingen och speciellt mobiltelefonin haft under de senaste decennierna. Det faktum att Kista Science City lyckats etablera sig och under 20 år ständigt hamna i topp i olika 6 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 rankinglistor över dynamiska ICT-centra i världen är något att vara stolt över för alla inblandade. Trots ”IT –bubblan” i början av seklet så har tillväxten i Kista hela tiden ökat. En del av förklaringen ligger i konsolidering av t.ex. Ericssons kärnverksamhet till Kista men huvuddelen beror på en kontinuerlig nyetablering och tillväxt med en bredare ICT –profil. Räknat i antalet nya jobb så växer Kista Science City dubbelt så snabbt som Stockholm och fyra gånger så snabbt som landet i övrigt. I den meningen är Kista faktiskt en motor för hela Sverige. Även här synes tillväxten fortsätta under lång tid framöver, både när det gäller ICTutvecklingen i sig och dess tillämpningar inom andra och nya områden. Ur både affärs- och samhällssynpunkt kommer ICT-utvecklingen att fortsätta skapa nya möjligheter och nya utmaningar i en allt snabbare takt styrd av den globala utvecklingen. Profilen på ICT –innehållet har ändrats betydligt under resans gång. Från början var tekniken, inklusive hårdvaran, en omistlig del, tydligast manifesterat i Ericsson Microelectronics anläggningar. Idag handlar teknik-innehållet för den kommersiella verksamheten i huvudsak om mjukvara och tillämpningarna av ICT inom andra affärs- och samhällsområden har ökat dramatiskt. Hårdvaruaspekterna finns fortfarande med men har en mer nischad inriktning och baseras på en mindre koherent teknikbas. När det gäller tillämpningarna finns numera en hård konkurrens med andra delar av Stockholm/Mälardals-regionen; Internet/media /spel och finanssektorn i City, bioinformatik och Med-tech i Vetenskapsstaden, Flemmingsberg och Uppsala, robotik och industriella tillämpningar i Västerås och Södertälje. Det som gör Kista unikt är kombinationen av världsledande teknik med globala aktörer och en öppenhet för dess tillämpningar inom nya segment. En av de största utmaningarna för Kista är att behålla denna dubbla profil och lyckas med att skapa innovationer både inom ICT –sektorn och med ICT inom andra sektorer. Samverkan med det lokala näringslivet, instituten och Stockholms Universitet Som nämnts ovan har samverkan varit ledstjärnan för hela KTH´s engagemang i Kista från starten 1988. På ledningsnivå har detta manifesterats i det aktiva engagemanget i Electrumstiftelsen där man tillsammans med Stockholms Universitet, forskningsinstituten i Kista, Stockholms stad och det lokala näringslivet arbetat mot en gemensam framtidsvision för Kista. Näringslivssamverkan har naturligtvis innefattat ett stort och varierat samarbete med Ericsson men även med många andra stora som små företag i närområdet. Med instituten har KTH generellt haft nära samverkan sedan deras tillkomst, ofta som avknoppningar från KTH. De relevanta instituten i Kista, främst de olika delarna av SICT, har omstrukturerats vid ett antal tillfällen under årens gång och delar av verksamheten har ibland bedrivits i institutsregi, ibland i KTH-regi. Det bör noteras att bakgrunden inom SICT instituten är annorlunda än för flera av de andra stora instituten i KTHs närhet i så måtto att SICT instituten inte på samma sätt har drivits som branschforskningsinstitut av etablerad ”bas-industri” utan i stor utsträckning baserats på offentliga FoU satsningar motiverade av den starka teknikutvecklingen inom ICT och mikroelektronikområdena. På grund av den snabba utvecklingen har det därför ofta funnits ett stort överlapp mellan kompetens och verksamhet, mellan akademi och institut. Interaktionerna har ibland skapat konkurrens men också synergier och möjlighet att nå kritisk massa inom viktiga projekt. Institutslandskapet i 7 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 Kista har under senare år förändrats dels genom den tydligare rollfördelning mellan KTH och SICT som etablerats, dels genom SICT´s tydligare fokus på tillämpningsdrivna projekt och slutligen genom etableringen av SWEREA – KIMAB i Kista. Det direkta samarbetet med Stockholms Universitet /DSV i Kista har minskat efter flytten från Forum-byggnaden. Denna innebar de facto ett ökat akademiskt engagemang i Kista eftersom ännu en byggnad av ”Electrum”-karaktär togs i bruk av DSV och som på sikt kan förväntas öka totalvolymen. Det finns också både potential och intresse för att fortsätta utveckla Campus Kista gemensamt bland annat med kontakter på studentnivå. 4. Bakgrundsfakta ICT skolan a. Ekonomi Tabell 1 nedan visar det faktiska utfallet för 2014 uppdelat på de två huvud-områdena Material/Komponenter (M&K) och Mjukvara (ICT). Dessa två områden är ungefär likstora i total volym(personal, omsättning). ICT-skolans ekonomi har totalt sett tre huvudsakliga intäkts-strömmar som alla är ungefär lika stora: GRU-anslag, FOFU anslag och externa medel. Som framgår av tabellen är dock andelen GRU anslag väsentligt större inom ITdelen av skolan jämfört med M&K-delen. För externa anslag gäller det omvända. Detta ger en tämligen olika profil på de två olika delarna. När det gäller GRU-delen kan man nog anta att efterfrågan från studentsidan skiljer sig markant mellan M&K-orienterade och ICT-orienterade utbildningar. Huruvida skillnaden i externa medel motsvaras av en skillnad i t.ex. utbudet av forsknings-finansiering förefaller mer oklart. Sannolikt reflekterar läget åtminstone delvis också en kulturskillnad mellan områdena och inblandade individer. Verksamheten gick med viss förlust 2014 men budgeten för 2015 är i stort sett balanserad på såväl skol- som avdelningsnivå. b. Personal 2014 hade ICT skolan totalt 276 anställda varav 120 forskare/universitetslärare och drygt 100 doktorander. c. Utbildning Antal registrerade studenter inom olika program 2014 var • • • • Civ.ing. ICT 353 Master-program: 385 Kandidatprogram: 385 Forskarutbildning: 178 8 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 d. Forskning Att ICT skolans forskning generellt hållit och håller hög klass har dokumenterats i flera granskningar: KTH´s två Reserach Assessment Excercises, från 2008 resp. 2012, och utvärdering av Myfab men framför allt den kontinuerliga gransking som görs för att dra in den externa projektfinansieringen. Speciellt kan nämnas flera stora KAW anslag, ett Linnecenter, flera stora SSF anslag och ERC advanced och starting grants samt deltagande i ett stort antal EU finansierade samarbetsprojekt. e. Samverkan KTH har sedan 1993 haft huvudansvaret för Electrumlaboratoriet men drivit detta i samverkan med Acreo-SICT. En tydlig modell för samutnyttjandet har utarbetats och ett samarbetsavtal finns. KTH har vidare flera professorstjänster delade med SICS-SICT. KTH har vidare ett nära och strategiskt samarbete med den världsledande företagsinkubatorn STING, som grundades och fortfarande har sitt huvudkontor i Kista. I motsats till en vanlig föreställning så har även start-ups inom hårdvarusektorn alltid utgjort en signifikant del av STING´s företagsportfölj. Inte bara KTHs ICT verksamhet utan även M&K delen och Electrumlaboratoriet har haft stor nytta av STINGs arbete. 9 Gunnar Landgren ICT Skolan 2014 Anställda totalt Forskare/lärare Doktorander Övriga Studenter HST HPR Lokaler m2 BRA Varav GRU Intäkter tkr GRU Fofu Externa Övriga Kostnader tkr Resultat tkr GRU andel Fofu andel Externa andel Övrigt andel Resultat/Intäkter Utredning KTH Kista 2015-06-05 MNF 64 35 28 2 EKT 43 17 25 0 ELAB 4 1 3 Summa "M&K" 111 53 53 5 103 83 27 21 0 0 130 104 98 84 186 177 309 255 0 0 593 516 136 108 859 728 979 587 5056 6622 516 945 469 41 1930 9549 4820 18101 4820 86999 9542 28253 44826 4378 52862 3292 15312 22510 11748 53839 0 11262 20704 21873 193700 12834 54827 88040 37999 42031 11782 15956 14287 6 69623 24717 23824 18716 2366 60693 34663 17038 8920 72 25150 14740 3611 845 5954 396797 98736 119056 130808 48197 -95841 -59978 -53103 -208922 5600 177947 0 71162 3800 60618 0 41923 1800 4244 0 -5600 -175473 0 0 2474 -26989 -411384 -1103 -13851 ES 34 17 15 2 COS 55 35 18 2 SCS Centra 35 4 16 3 17 0 2 1 -46738 -75176 -47959 Summa "ICT" 123 68 50 6 Övriga 42 0 0 42 Summa ICT skolan 276 120 103 53 -8842 -7116 736 -15222 -4707 -5553 12734 11% 32% 52% 5% 6% 29% 43% 22% 0% 21% 38% 41% 7% 28% 45% 20% 28% 38% 34% 0% 36% 34% 27% 3% 57% 28% 15% 0% 0% 68% 0% 32% 40% 34% 24% 2% 59% 14% 3% 24% 25% 30% 33% 12% -10% -13% 1% -8% -11% -8% 21% 0% 1% -4% -3% 10 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 5. Bakgrundsfakta Electrumlaboratoriet Electrumlaboratoriet övertogs av KTH 1993 och har sedan dess drivits i nära samverkan med forskningsinstitutet Acreo inom SICT koncernen baserat på ett avtal om samutnyttjande. En väl avvägd modell för fördelning av kostnader och beslut om gemensamma investeringar har utvecklats och en betydande erfarenhet har byggts upp dels av vad som måste skötas i laboratoriets regi och vad användarna själva bör ansvara för , dels vad kostnaderna för detta är och hur de ska fördelas mellan användarna. En fördel med betalningsmodellen prissätter såväl arbetad tid i labbet som hyreskostnad per utrustning för den area som krävs. Modellen har givit ett starkt incitament att endast ha utrustning som faktiskt används i Electrumlaboratoriets lokaler och bidragit till att hela utrustningsparken därigenom har kunnat förnyas, kontinuerligt uppdateras och hållas i gott skick. Den avgörande fördelen är dock att modellen utnyttjar användargruppernas kompetens för processer och utrustning, vilket möjliggör en kompentensbredd som man aldrig skulle haft råd med baserat på dedicerad personal anställd av Electrumlaboratoriet som sådant. Budgeten för Electrumlaboratoriet har legat strax under 40 Mkr/ år för själva infrastrukturen och därtill 25-30 Mkr / år i avgifter för maskinanvändning. Kostandsmassan har varit tämligen stabil under de senaste decenniet. KTH´s andel av utnyttjandet har genom åren varierat mellan 50% och 70% huvudsakligen beroende på i vilken fas olika industri-anknutna projekt (ofta, men inte alltid, drivna via Acreo) befunnit sig i. Ett visst problem har varit att i flera fall då verksamheten varit mycket framgångsrik så har det ofta resulterat i att en stor industriell användning i slutfasen kommersialiserats utanför Electrumlaboratoriet, som då tappat en stor användare. Hittills har dock återväxten varje gång lyckats kompensera för utflugna start-ups just genom de dubbla rollerna eftersom forskningsprojekt och industriprojekt sällan har varit i fas. Situationen belyser det faktum att denna typ av infrastruktur kräver ett betydande mått av finansiell uthållighet för att kunna överbrygga tillfälliga nedgångar oavsett deras orsaker. Electrumlaboratoriet har varit en del av den ”distribuerade nationella infrastrukturen” Myfab sedan dess start. Myfab stödjer i huvudsak mikro- och nanofabrikationsprocesser i renrumsmiljö vid KTH, Chalmers och Uppsala Universitet, samt från 2016 även Lunds Universitet. Finansieringen från Myfab till KTH har varit cirka 6-8 Mkr/år. Sedan några år är även AlbaNova Nanolab en del av Myfab och får cirka 15 % (1 Mkr/år) av KTH´s Myfabmedel, baserat på statistik från utnyttjandet. Det kan noteras att det sammanlagda värdet av Electrumlaboratoriet som infrastruktur i form avskrivna investeringar har i den senaste VR-ansökan från Myfab uppskattats till 340 Mkr. Detta är ungefär samma nivå som för Chalmers men 1,5-2 ggr så mycket som Uppsala eller Lund. Man kan också notera att nivån på det centrala KTH-stödet till Electrum-laboratoriet är cirka 1/3 av den det totala KTH-bidraget. För andra universitetet är denna andel cirka 2/3. Detta gör att användaravgifterna på Electrumlaboratoriet upplevs som höga och möjligen lett till ett färre antal KTH-användare. 11 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 Finansieringen av Electrumlaboratoriet har typiskt bestått av olika delar, ungefärligen fördelat enligt nedanstående: Intäkter Myfab , exkl. AlbaNova Nanolab 1 Mkr KTH centralt KTH användaravgifter KTH maskintid Acreo användaravgifter Acreo maskintid Övriga uppdrag Utrustningsanslag Totalt Mkr/år 7 10 6 16 6 8 4 5 62 Motsvarande kostnader har typiskt varit som följer: Kostnader Personal Gas & kem El & kyla Lokaler Tjänster Övrigt mtrl Ersättning till maskinägare Avskrivningar OH Totalt Mkr/år 5 4 4 9 2 2 24 9 3 62 I ovanstående sammanställning utgör 24 Mkr intäkter respektive kostnader för maskintid som hanteras av Electrumlaboratoriet som neutral mellanhand. I huvudsak innebär detta en korsfakturering mellan användargrupperna för utnyttjande av varandras maskiner enligt standardtaxa vilket avses täcka drift och underhåll samt del av hyreskostnaderna för respektive utrustning. Det kan noteras att det sammanlagda värdet av Electrumlaboratoriet som infrastruktur i termer av redan avskrivna investeringar har i den senaste VR-ansökan från Myfab uppskattats till 340 Mkr. Detta är ungefär samma nivå som för Chalmers men 1,5-2 ggr så mycket som Uppsala eller Lund. Man kan också notera att nivån på det centrala KTHstödet till Electrum-laboratoriet är cirka 1/3 av den det totala KTH-bidraget. För andra universitetet är denna andel cirka 2/3. Detta gör att användaravgifterna på Electrumlaboratoriet upplevs som höga och möjligen lett till ett färre antal KTH-användare. Vetenskapligt har Electrumlaboratoriet utgjort basen för en stor forskningsvolym som attraherat bland annat flera Centra av olika slag, stora KAW utrustningsanslag, ett flertal ERC anslag och många EU projekt vid både ICT- och EES-skolorna. Över 30 företag har haft egna aktiva användare under de senaste fem åren, hälften av dessa var aktiva under 2014. Därutöver har uppdrag med KTH/Acreo personal utförts åt ytterligare över 20 12 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 företag under 2014. Ett flertal av dessa företag har utvecklats inom ramen för företagsinkubatorn STING, med vilken KTH har mycket nära relationer. Den teknik som utvecklats i Electrumlaboratoriet har i genomsnitt givit direkt upphov till 20-30 nya arbetstillfällen i svensk industri per år under de senaste två decennierna. Minst 450 finns kvar i dagsläget med lönsam produktion. Företag som Silex, Finisar Sweden, IR-Nova m.fl. visar att hållbar lokal industriell verksamhet kan åstadkommas, inte bara försäljning/licensiering till utländska tillverkare. 6. Lokalmöjligheter Albanova/Albano a. Albanovabyggnaden är för närvarande ”full”. Även om area kan frigöras torde ombyggnadskostnaderna/arbetet för en adekvat process-labmiljö inne i AlbaNova vara för stora för att rymma ens de yttre mätlaboratorierna från den experimentella miljön i Kista. b. Total area tillgänglig för KTH i nu planerade nybyggen vid Albano (2 byggnader mellan AlbaNova och järnvägen) är cirka 7-8 000 m2. Beräknad inflyttningsdatum är 2019/20. Byggnaderna är planerade för kontor med bostäder i angränsande byggnader. Anpassning till mätlab troligen möjlig, dock kan krav på vibrationsisolering och magnetisk miljö kräva särskilda åtgärder. Viss process-utrustning kan säkert hanteras men kärn-verksamheten i Electrumlaboratoriet med dess stora hantering av vätgas och giftiga gaser är inte lämplig att lokalisera till Albano-området. Det förefaller mycket tveksamt om tillstånd för detta skulle medges av Länsstyrelsen. c. Alla andra lokaliseringsmöjligheter torde ta ännu längre tid att realisera och kräva ytterligare utredning. d. Ekonomiskt torde ett nybyggt Electrumlaboratorium med samma area kosta cirka 300 Mkr (erfarenhetsmässig uppskattning från konsult i branschen). Hyreskostnaden per kvadratmeter bedöms öka med 30-50 %, vilket kanske i viss utsträckning kan kompenseras av effektivare utnyttjande av arean. Totalt sett bedöms hyreskostnaderna ändå kunna hanteras om man antar en 30 –årig avskrivningsperiod och fortsatt låga räntenivåer. Emellertid kommer det därutöver att behövas ett engångsbelopp på minst 50 Mkr för att täcka kostnader för flytt- och återinstallation av utrustning. Till detta kommer ytterligare kostnader för återställning /omdisponering av lokalerna i Kista och nödvändiga investeringar i enstaka utrustningar som måste ersättas samt uppsägningskostander för lokaler, uteblivna EU-kontrakt under stilleståndstiden m.m. Sammantaget torde de totala kostnaderna för en omlokalisering totalt uppgå till minst 100 Mkr. 13 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 7. Övergripande scenarier I ett idealt framtidsscenario utvecklas alla tre delarna av KTHs verksamheter i Kista positivt och uppnår ”överkritisk” volym var för sig inom 5 år. Ambitionen måste vara minst en fördubbling. För att lyckas med en sådan utveckling skulle det krävas betydande nysatsningar från externa parter såväl som från KTH. En nyckelfråga handlar om att bygga upp tillräcklig undervisningsvolym i Kista för att ge karaktären av ett universitetscampus. Erfarenheterna från 1998 och framåt när den senaste expansionen skedde visar att detta kräver både kraft och uthållighet och att den främsta dynamiken kommer ur den ökade volym som den lokala verksamheten själv generar. Tillgången till nationella studenter med rätt behörighet kan också bli en begränsning. Tyvärr är bedömningen att interna resurser saknas för en sådan kraftfull expansion. Ett annat scenario med genomgripande förändring skulle kunna vara en större omstrukturering av M&K verksamheten till Albano. En sådan måste givetvis genomföras i en positiv, framåtsyftande anda och samlokalisering ske med relevanta verksamheter på huvudcampus/ AlbaNova. Exempelvis skulle en större samlad KTH-satsning på ”Hårda Material” eventuellt kunna motivera en flytt av hela M&K verksamheten inklusive Electrumlaboratoriet. Detta skulle dock innebära en signifikant förändring av komponentverksamhetens innehåll och möjligheter och en mycket lägre ambition när det gäller industriella projekt. Man bör också notera att det råder skarp nationell konkurrens om olika områden med ”Nano” hårt förankrat i Lund och på Chalmers, ”Material” i Lund och Linköping. Ett bredare förankringsarbete än denna utredning krävs för att driva en sådan större utveckling. Bedömningen är också i detta fall att tillräcklig extern medfinansiering för en sådan satsning saknas. Ett mer realistiskt scenario skulle innebära att KTH fokuserar dels på ICT – verksamheten dels på komponentverksamheten i Electrumlaboratoriet. En gynnsam utveckling av ICT – delen bör kunna bäras fram av efterfrågan och ICT´s särställning som ingrediens i förnyelsen av alla samhällssektorer. Med ett nära samarbete med SICT och en bred satsning på kompetens-försörjning relevant för det näringsliv och offentlig verksamhet i Stockholmsregionen skulle KTH kunna experimentera med nya typer av ICT-utbildningar; kortare, behovsanpassade, forskningsanknutna etc. Komponentverksamheten i Kista har på sin sida byggts upp för att möta behoven både inom forskning och industriell utveckling och produktion. Den profilen skulle då bibehållas eftersom den har en unik modell och kapacitet som är nödvändig om denna typ av verksamhet överhuvudtaget ska ha en chans att generera industriella resultat. Det synes heller inte finnas några direkta fördelar eller skapa nya projekt genom att flytta verksamheten. Utmaningarna blir i stället att generera/attrahera tillräckligt många industriella projekt samt att på lång sikt förnya utrustningsparken för att matcha såväl forskningsförnyelsen som nya industriella behov. I detta scenario erbjuds den del av materialverksamheten som inte är direkt knuten till processdelen av Electrumlaboratoriet att flytta till ny byggnad i Albano med planerad inflyttning 2019. Samverkan med befintlig verksamhet i AlbaNova, främst inom Tillämpad fysik, och på huvudcampus bedöms kunna ge bättre långsiktig utveckling. Detta scenario utgör grunden för utredningens slutsatser och rekommendationer. 14 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 8. Specifika analyser och bedömning avseende utredningens tre huvudpunkter a. Material- och Optik gruppernas lokalisering till Kista eller Albano. En av start-punkterna för denna utredning var önskemål från flera personer/grupper inom Materialfysik/Optik/Funktionella Material vid ICT-skolan att få flytta från Kista till huvudcampus. De grupper vid ICT skolan som visat intresse för att flytta är : • • • Materialfysik, cirka 25 personer, cirka 365 kvm labarea idag, mestadels med mycket höga krav på vibrationsisolering och låga magnetfält. Berörda instrument omfattar bland annat högupplöst TEM, fotoelektronspektroskopi, SQUID. Kontaktperson: Oscar Tjernberg. Optik, cirka 10 personer , cirka 135 kvm labarea, mestadels med vissa krav på vibrationsisolering. Berörda instrument omfattar SNOM, fs-spektroskopi mm. Kontaktperson: Saulius Marcikevicius Funktionella Material: cirka 15 personer, cirka 245 kvm lab, varav 200 kvm kemilab och 45 kvm med stora krav på vibrationsisolering. Berörda instrument är bland annat all utrustning i kemilabben och ett högupplösande TEM och eventuellt FIB. Det högupplösande SEM som finns är mycket frekvent använt av alla Electrumlaboratoriets användare och kan inte flyttas utan stort men för den verksamheten. Denna utrustning kommer därför högst sannolikt att behöva dubbleras. Kontaktperson: Muhammet Toprak. Sammantaget handlar det alltså om cirka 50 personer och cirka 750 kvm labarea, varav minst 400 kvm med hårda krav avseende vibrationsisolering och låga elektromagnetiska fält. Andra labkrav är mer normala och kan lättare tillgodoses: hög takhöjd i vissa rum, kylvatten, tryckluft, kvävgas, kanaler i golv, kabelrännor i tak, el, bra jord, taktravers. Det total lokalbehovet vid en flytt skulle bli cirka 2000 kvm (1500 kvm + allmänna utrymmen), vilket väl ryms i de planerade byggnaderna intill Albanova i första etappen av exploateringen av Albano-området. Däremot bedöms det som orimligt att rymma labben i AlbaNovas huvudbyggnad utan betydande omdisponeringar av dagens lokalutnyttjande i AlbaNova. Hyreskostnaderna kan beräknas öka med 30-50% från dagens 2400 kr/kvm/år och därmed ge en årlig merkostnad av cirka 2 Mkr. Möjligheten att minska labarean för dessa grupper bedöms liten, speciellt för den vibrations-isolerade arean, dvs den dyrare delen. Informella uppskattningar från erfaren konsult är att de direkta demonterings-, flytt- och återinstallations-kostnaderna normalt uppgår till 15% av utrustningens nyvärde. För de aktuella grupperna uppskattas flyttkostnaderna till minst 10 Mkr, egen arbetstid, stilleståndskostnader och avveckling av lokalkostnader oräknade . De tre sistnämnda uppskattas till cirka 35 Mkr ( 50 personer/6 månader + 6 månader tomma lokaler). Den totala merkostnad blir således cirka 45 Mkr i engångskostnader och cirka 60 Mkr i ökade hyreskostnader över 30 år. Med 15 års avskrivning på engångsbeloppet handlar det alltså om merkostnader för flytt och lokaler på cirka 5 Mkr om året, eller cirka 100 tkr /år / anställd – motsvarande cirka 6 % av totalomsättningen per år. 15 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 Intervjuer med ett stort antal personer vid avdelningen ger ingen entydig bild av föroch nackdelar med olika lokaliseringsalternativ. De huvudargument för lokalisering till AlbaNova eller huvudcampus som framkommit är följande: • • • • Närheten till samarbetspartners och avnämare av forskningsresultat Underkritisk akademisk miljö i Kista (med avseende på naturvetenskap) Ingen Fler studenter på GRU kurser, främst från icke –programstudenter Bristande gemenskap med andra delar av skolan Argument för att flytta till respektive stanna kvar i Kista har varit: • • • • Bra infrastruktur finns och mycket av vardagsarbetet fungera bra Bra / nya relevanta samarbeten med komplementär verksamhet En eventuell flytt kommer att kosta för mycket värdefull tid (och pengar) Oklart vilka de reella fördelarna med en flytt skulle vara, särskilt ekonomiskt Som en kort sammanfattande bedömning av historien kan man konstatera att den flytt av grupperna Materialfysik, Optik och Funktionella Material från huvudcampus till Kista som genomförts i två omgångar inte har lett till den täta integration med den befintliga halvledar- och komponent-orienterade verksamheten i Kista så som var tanken. Visst finns det kopplingar och samarbeten men ingen av delarna står eller faller med dagens samlokalisering. Samarbete och visst samutnyttjande kan ju också fortsätta efter en eventuell omlokalisering , så som redan sker för andra projekt och grupper inom KTH. Däremot bidrar naturligtvis all verksamhet till den akademiska miljön i stort i Kista. En flytt av några forskargrupper till Albano har sålunda i huvudsak indirekta konsekvenser för Kista i form av minskad bredd i den akademiska miljön i stort. Värdet av en flytt till Albano skulle i huvudsak bestå av närheten till Institutionen för Tillämpad fysik i AlbaNova samt, relativt Kista, närheten till huvudcampus. Samhörigheten mellan AlbaNova och den nya byggnaden bör kunna stärkas med kulvert, gångbro eller liknande inomhuslösningar för den interna kommunikationen mellan Tillämpad fysik och den nya byggnaden. För de berörda tre grupperna finns klara tekniska och/eller samarbets-kopplingar till aktiviteterna inom Tillämpad fysik. Argumenten för en flytt i övrigt bedöms vara mycket tveksamma. Avståndet till huvudcampus är visserligen mindre men ändå signifikant och i realiteten knappast en stor fördel ur forskningssynvinkel. Fler studenter är knappast skäl för en flytt, i varje fall inte ur ekonomisk synvinkel, eftersom den total studentvolymen inom M&K området är tämligen begränsad. Endast om man ser detta som en existentiell fråga för all universitetsverksamhet blir student-tillgången en viktig parameter. Bättre kollegial samhörighet inom skolan är ju också en chimär med tanke på SCI-skolans eller Albanovafastighetens bredd rent ämnesmässigt. För de som värdesätter en mer renodlad akademisk miljö finns det kanske en upplevd kulturskillnad - men man kan fråga sig om det är något KTH vill förstärka i stället för att driva en mer innovationsinriktad linje. Det är naturligtvis också mycket viktigt att klargöra de ekonomiska villkoren för en flytt och vilka kostnader som KTH centralt kommer att 16 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 stå för. Det finns alltid en risk för önsketänkande i detta sammanhang. Slutligen bör det beaktas att en flytt av denna storlek lätt kan dra med sig önskemål om flytt från ytterligare några grupper eller personer. Sammantaget ställer jag mig därför något frågande till värdet i sak av en flytt för de grupper som uttryckt sådant intresse. Dock, nöjda medarbetare kommer sannolikt att göra ett bättre jobb och denna faktor ska inte underskattas. De mest framgångsrika har dessutom alltid andra alternativ än att stanna kvar i en miljö där de inte trivs. Därför anser jag trots allt att inblandade gruppers åsikt ska ges stor tyngd och när nu den lokalmässiga möjligheten uppstår i och med Albanos exploatering så bör flyttönskemålen utvärderas i detalj och i görligaste mån tillgodoses. Ett krav för en flytt måste vara att god integration från start i den mottagande miljön kan åstadkommas och att de ekonomiska förutsättningarna för respektive grupp är tydligt klarlagda innan processen startas definitivt. Det direkta merkostnaderna för flytt och ökade hyreskostnader bedöms motsvara cirka 6 % av den totala ekonomiska volymen för de enheter som flyttar. b. Electrumlaboratoriet Electrumlaboratoriet har funnits i snart 30 år och på det hela taget varit en stor framgångssaga som levererat utomordentligt bra vetenskap och flera världsrekord i olika teknikdemonstrationer, samtidigt som flera stora industriella avknoppningar har skett och både stora och små industriella projekt kunnat utnyttja den gemensamma infrastrukturen till rimliga kostnader. Electrumlaboratoriet har utan tvekan varit en mycket kostnadseffektiv infrastruktur som bland annat på grund av kontinuerligt kostnadstryck lyckats förnya sin tekniska utrustning radikalt i flera omgångar och kan därför fortfarande tillhandahålla en mycket konkurrenskraftig teknisk miljö, även i ett internationellt perspektiv. Profilen mot nano- och mikrofabrikation av både material och komponenter av ”mikroelektronik-karaktär” har bibehållits under åren även om en breddning skett under det senaste decenniet då också mycket relevant analysverksamhet adderats. En oroande utveckling under senare år har dock varit svårigheten att skapa återväxt i form av framför allt nya industrianknutna projekt. Delvis hänger detta naturligtvis samman med den större internationella strukturomvandling som skett inom mikroelektronikindustrin och närliggande sektorer. I det svenska (och i stort även europeiska ) perspektivet finns idag få stora, globala industrier som driver tillverkning inom området. Det mesta har flyttat till Asien och endast viss högt specialiserad / nischad tillverkning finns kvar, exempelvis för sensorer, lysdioder och andra diskreta komponenter. Trots denna allmänna bild finns det flera exempel på lyckade industriella etableringar i Sverige i branschen. Detta har dock inte fullt ut genererat den återväxt som behövs då såväl offentliga som privata finansiärer tycks anse området för riskfyllt. Bland annat som en konsekvens av detta har Acreo nyligen omstrukturerat den del av verksamheten som kopplat mot Electrumlaboratoriet och undersöker nu förutsättningarna för en nystart. Som påpekats ovan så kräver en 17 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 infrastruktur av Electrumlaboratoriets karaktär en finansiell buffert som kan överbrygga denna typ av växlingar i utnyttjandet. En analys av marknadsförutsättningarna för en infrastruktur som Electrumlaboratoriet visar att en stor majoritet av projekt och start-up-företag härstammar från de viktigaste användargrupperna. Endast ett fåtal kommer utifrån och då vanligtvis från närområdet. Det är en tämligen spridd missuppfattning att det skulle finnas en bredare extern eller intern ”marknad” för processtjänster i ett ”generellt” laboratorium som det i Electrum. Erfarenheten visar dock att det är svårt att hitta såväl akademiska som kommersiella utomstående användare. Specifika krav på processer och utrustningar, liksom krav på ”egen” kontroll av kritiska och/eller nya steg gör ofta att är synergieffekterna mindre än man skulle tro. Slutsatsen blir att en framtid för Electrumlaboratoriet måste bygga på en stark egen verksamhet inom KTH i kombination med ett dynamiskt samarbete med nya startups eller andra industrimotiverade projekt. Electrumlaboratoriet har trots historiska framgångar också flera utmaningar i tidsperspektivet 2025 och framåt: • • • • • • Kista utvecklas från industriområde till stad ”Mikroelektronik” och komponentutveckling som forskningsområden uppfattas inte som lika strategiska som för 20 år sedan vilket minskar projektfinansieringen inom området Acreo har tvingats dra ned sitt engagemang och industriprojekten förnyas för närvarande inte i den takt som behövs Myfab-stödet i ett längre perspektiv är inte helt säkert, infrastuktur kan i ännu större utsträckning bli universitetens ansvar Möjligheterna att återinvestera i utrustning har sannolikt minskat i och med KAW’s ändrade inriktningspolicy Några användare vill bara köpa in sig till lägsta möjliga marginalkostnad utan att ta strategiskt ansvar Samtidigt är Electrumlaboratoriet en av de mest flexibla och avancerade och även kostnadseffektiva infrastrukturerna i sitt slag i Europa och utgör inkörsporten till många EU finansierade projekt. Att bygga upp Electrumlaboratoriet i nuvarande form på huvudcampus / Albano bedöms inte meningsfullt – det blir inte fler projekt eller större projektfinansiering för nuvarande verksamhet. För stora delar av processverksamheten bedöms det inte heller görligt med tanke på miljö- och säkerhetsfrågorna. Främst gäller detta hanteringen av giftgaserna arsin och fosfin samt silan och vätgas i relativt stor omfattning. Särskilt tillstånd för verksamheten krävs från Länsstyrelsen och det bedöms som tveksamt om det skulle beviljas i ett Albano-scenario. Den verksamhet som utnyttjar dessa gaser utgör grunden för en stor andel av projekten, bland annat är epitaxin för III-V optoverksamheten, SiC och SiGe projekten samt båda företagen Ascatron och IR-nova, helt beroende av detta. Den integrerade miljön med övrig 18 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 process utgör en stor del av poängen och mervärdet med laboratoriet så att bryta ut denna del är inte realistiskt. Skulle man trots allt välja att flytta all M&K verksamhet och Electrumlaboratoriet handlar det om engångskostnader på cirka 50 Mkr för demontering, flytt och återinstallation (15% av 340 Mkr). Därutöver cirka 70 Mkr för egen personal, stilleståndskostander och tomma lokaler (100 personer, 6 månader + lokalkostnader 6 månader). Hyreskostnaderna kan förväntas öka med minst 6 Mkr/år. Med 15 års avskrivning på engångsbeloppet handlar det alltså om merkostnader för flytt och lokaler på cirka 13 Mkr om året, eller cirka 120 tkr /år / anställd – motsvarande cirka 7 % av totalomsättningen per år. Vissa delar av processlaboratoriet kan naturligtvis flyttas men verksamhetens karaktär kommer då med all sannolikhet att ändras i riktning mot ett mer akademiskt nanostruktur-lab av en typ som många universitet har och som saknar kapacitet att tillverka avancerade komponenter eller erbjuda samutnyttjande med industriell verksamhet . Om en sådan omstrukturering genomfördes skulle Sverige/Stockholm/KTH gå miste om en unik resurs för att hjälpa företag att etablera sig inom detta teknikområde. Electrumlaboratoriets ekonomi är i dag stabil, liksom den för KTH´s huvudanvändare. På företagssidan finns två väletablerade stora användare varav den ena expanderar och förväntas stå för merparten av Acreo´s användning i år. Bedömningen är att genom pågående projekt kommer verksamheten att kunna fortsätta ytterligare minst 5 år. Bortanför denna period finns naturligt nog inga garantier men heller ingenting som motsäger att verksamheten drivs vidare av nya projekt. Det blir dock en kontinuerlig utmaning att generera såväl en forskningsförnyelse som en ständig ström av nya företagssamarbeten baserade på Electrumlaboratoriets teknikbas. c. ICT verksamheten Mjukvarudelen av ICT-skolan har tre huvuddelar: ”Kommunikationssystem”, ”Programvaru-teknik och datorsystem” samt ”Elektronik och inbyggda system”. Delar av verksamheten har god förankring hos lokala samarbetspartners, främst Ericsson och SICS-SICT. Därutöver är företagskontakterna begränsade. Det finns ett antal adjungerade professor och flera där tjänsterna delas med SICS-SICT. En konsolidering har gradvis skett efter den kraftiga expansionen i början av 2000 talet. Delvis har detta skett genom personalomflyttningar till andra delar av KTH men även nedgången i antal masterstudenter i samband med studieavgifternas införande har påskyndat denna process. Det kan tyckas förvånande att verksamheten inte utvecklats mer volymsmässigt de senaste åren trots ICT – områdets ständigt ökande betydelse både generellt och lokalt. Orsakerna till detta är sannolikt flera. Beträffande utbildningen kan man nog konstatera att verksamheten är för liten och för beroende av lärare från huvudcampus för att det ska vara riktigt attraktivt för studenter på långa program. Citys dragningskraft på studenterna är mycket stor. Samtidigt har KTHs fokus på längre 19 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 utbildningsprogram gjort att flexibiliteten inte svarat mot snabbt föränderlig teknik och föränderliga utbildningsbehov hos näringsliv och offentlig verksamhet. Det pågår för närvarande flera olika initiativ för att stärka FoU inom ICT området som alla skulle kunna bidra till att stärka Kista och specifikt KTH´s verksamhet där. Osäkerheterna är dock betydande både när det gäller tidsperspektiv och volym. • • • Vinnova har godkänt ett antal Strategiska Innovationsplattformar (SIP) där aktörer i Kista spelar ledande roller. Potentiellt är det mycket pengar men inriktningen mot konkreta produktresultat i kombination medfinansieringskrav från näringslivet gör att KTH knappast kan räkna med en stor andel av dessa resurser. Detsamma gäller fortsatt medverkan inom EIT ICT Labs (numera namnändrat till EIT Digital). Wallenbergstiftelsen planerar ett större initiativ inom ”autonoma system”. Beroende på utformning och inriktning kan detta möjligen ge något bidrag men ämnesprofilen är inte optimal för den verksamhet som KTH har i Kista. Inom ramen för KTH´s övergripande samverkansavtal med Ericsson har ett initiativ inriktat mot mjukvaruteknik diskuterats. En bred samverkan inom KTH har tagit fram ett utkast till inriktning. Förslaget är dock större än vad KTH och Ericsson kan finansiera på egen hand och någon tydlig annan finansiär finns inte utpekad. Här finns dock en potential som kan utgöra grund för fortsatta diskussioner och som har möjlighet att på sikt generera signifikant stöd till en utveckling av ICT-skolans verksamhet. På utbildningssidan görs bedömningen att det finns ett stort behov av kortare ledtider och mer flexibelt innehåll. En möjlighet är att KTH utnyttjar Kista-campus för att som komplement till traditionella program också utveckla nya typer av ICT -kurser och kortare program för att svara mot detta behov. Alla sådana kurser bör i så fall ha ett modernt IT-stöd och drivas enligt ”flipped classroom” modell eller liknande. Denna utveckling bör ske i nära samverkan med SICT för att kunna erbjuda ökad bredd i det specialistkunnande som kommer att behövas på lärarsidan. KTH bör även verka aktivt för att andra utbildingsarrangörer i Kista fyller behoven av ”icke-akademisk” utbildning som inte ligger inom KTH´s direkta intresse som utförare. För att lyckas i ambitionen att stärka ICT sidan av KTHs verksamhet i Kista i tillräcklig grad behövs tveklöst ökad extern finansiering som komplement till KTHs egna resurser. Bedömningen är att det kommer att vara mycket svårt att bygga detta inkrementellt baserat på de program och finansieringsformat som nu är kända, även om initiativen blir framgångsrika. En alternativ strategi skulle kunna vara att tillsamman med andra aktörer arbeta för att få tillstånd en större satsning på kompetensförnyelse och kompetens-försörjning inom ICT i hela Stockholmsregionen. Ett sådant initiativ måste ta sin utgångspunkt i sakfrågorna. Att Kista sedan skulle kunna få en betydande roll i ett sådant initiativ framstår som tämligen självklart. Bedömningen är att ett sådant större initiativ har större chans att lyckas attrahera tillräckligt stora resurser än ett smalare KTH-Kista initiativ. 20 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 9. Sammanfattning och Rekommendationer • Electrumlaboratoriets fokus på förmågan att tillverka avancerade komponenter är en unik tillgång och bör bibehållas och utvecklas för såväl forskning som kommersiell användning. • Att bara flytta all Material & Komponent verksamhet från Kista till Albanova eller annat ställe utan andra strukturella förändringar är i dagsläget varken motiverat i sak eller av ekonomiska skäl för större delen av processverksamheten i Electrumlaboratoriet. Därtill kommer frågan om tillstånd för gashanteringen i den volym som behövs. • Om enstaka individer eller forskargrupper, specifikt inom Material segmentet av ICTskolan, önskar flytta i ena eller andra riktningen bör detta övervägas i positiv anda. Viktigast är då att omlokalisering sker till en miljö där en hög grad av integration är möjlig från start. • För projekteringen av nu planerade nybyggnader i Albano bör area reserveras för Materialfysik, Optik och Funktionella Material med cirka 50 personer och 750 kvm laboratorier. En detaljerad utredning bör göras om kraven på laboratorielokaler för dessa grupper kan tillgodoses, specifikt avseende vibrationer och magnetfält för krävande elektronmikroskopi och liknande. De direkta merkostnaderna bedöms bli motsvarande 6% av den totala ekonomiska volymen för de enheter som flyttas, eller cirka 5 Mkr/år under överskådlig tid. • KTH bör överväga en annan fördelning mellan centralt stöd och användaravgifter för Electrumlaboratoriet för att minska tröskeln för intern användning av infrastrukturen samt för att erbjuda ett konkurrenskraftigt alternativ till andra Myfab –laboratorier. • KTHs närvaro specifikt i Kista motiveras huvudsakligen av den dynamiska arbetsmarknaden inom ICT sektorn. KTHs företagskontakter i Kista bortom Ericsson behöver breddas för att utnyttja potentialen i denna samverkan. • KTH behöver kraftigt bredda och förstärka ICT området i Kista för att kunna svara upp mot behoven av internationell spetskompetens och kompetensförsörjning i stort. ICT området är tillräckligt stort och viktigt för att motivera en större expansion av KTHs totala verksamhet inom området, inte bara intern omstrukturering. • Samverkan med instituten i Kista bör fördjupas ytterligare för att dra största möjliga nytta av befintlig kompetens och samtidigt länka in institutens personal i den långsiktiga kompetensförsörjningen, inte bara teknikkunnandet. • Extern medfinansiering blir nödvändig för en expansion på ICT området i Kista. En separat aktivitet bör fortsätta detta arbete med att upprätta och implementera en konkret plan för detta. 21 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 Appendix 1 Uppdraget BESLUT Datum 2014-12-01 Beslutat av Peter Gudmundson, rektor Föredragande Anders Lundgren Övriga närvarande Arne Johansson, vicerektor Leif Kari, SCI Jens Zander, ICT Diarienummer V-2014-0955 ks-kod 2.2 Expeditionsdatum För åtgärd Gunnar Landgren, ICT För kännedom Mikael Östling, ICT Hans Hertz, SCI Administrativ chef ICT Administrativ chef SCI Uppdrag att utreda framtidsscenarier för KTH-verksamheten i Kista, med fokus på Electrum-lab och framtida lokalisering av materialfysiken Bakgrund Under det senaste året har önskemål från ett flertal forskare framförts angående samlokalisering av fysikaktiviteterna i AlbaNova med de materialfysikaktiviter som idag finns i Kista. Verksamheten vid Electrumlab i Kista har under senare år genomgått en utveckling som också motiverar en närmare genomlysning av olika möjliga framtidsscenarier. En tredje aspekt som det finns behov av att genomlysa är möjligheterna att stärka och utvidga ICT-verksamheten i Kista. Det föreslås därför, att följande utredningsuppdrag ska genomföras. 22 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 Uppdrag Utredningsuppdraget rör framtidsscenarier för tre delar • • • Materialfysikens framtida lokalisering och koppling till utbildningsprogram. o Vilka möjligheter finns att lokalisera hela materialfysiken i AlbaNova och/eller närliggande lokaler? Vilka konsekvenser skulle det medföra för övriga nuvarande verksamheter i AlbaNova? o Vilka konsekvenser skulle en sådan flytt medföra i Kista? Belysa olika framtidsscenarier för Electrumlab i Kista o Alternativ 1: med ambition att bibehålla aktivitet och omsättning på nuvarande (minst) nivå – vilka ekonomiska möjligheter/alternativ finns för att åstadkomma detta i ett perspektiv på 5-10 år? o Alternativ 2: omvandla Electrumlab succesivt på 5-10 års sikt med inriktning att kraftigt minska KTHs engagemang. Vilka möjligheter finns för samverkan med t.ex. Ångströmlab för att i så fall ersätta den förlorade kapaciteten? Belysa möjligheter att stärka ICT-verksamheten i Kista, bl.a. i koppling de stora nu planerade satsningarna inom ICT-området. Utredningen föreslås starta 1 januari 2015. Slutrapport bör överlämnas till Rektor senast 15 maj 2015 och redovisas för Rektorsgruppen i nära anslutning till detta datum. Muntlig avrapportering av delresultat bör ske till Rektor/Rektorsgruppen i slutet av mars 2015. Utredare Prof. Gunnar Landgren föreslås genomföra ovan beskrivna uppdrag och att till sig i detta uppdrag knyta en referensgrupp bestående av professorerna Mikael Östling, Jens Zander och Hans Hertz samt förvaltningschefen Anders Lundgren. Beslut Rektor beslutar att utredningsuppdrag enligt ovanstående beskrivning med syfte att genomlysa möjliga framtidsscenarier för KTH-verksamheten i Kista ska genomföras med start 1 januari 2015. Uppdraget ska genomföras av Gunnar Landgren med referensgrupp enligt förslaget ovan. Slutrapport ska inlämnas till rektor senast 15 maj 2015. Slutrapporten ska redovisas för rektorsgruppen och muntlig delrapport ska presenteras för rektorsgruppen i mars 2015. Vid protokollet Anders Lundgren 23 Gunnar Landgren Utredning KTH Kista 2015-06-05 Appendix 2 Lista på personer som intervjuats Externa KTH, ICT Skolan Thomas Andersson, Electrumstiftelsen Jens Zander, ICT Ulf Wahlberg, Ericsson Carl-Mikael Zetterling, ICT Hans Hentzell, SICT Nils Nordell, ICT Christer Norström, SICS-SICT Mikael Östling, ICT Leif Ljungqvist, Acreo-SICT Sebastian Lourdudoss, ICT Staffan Söderberg, Swerea Kimab Oscar Tjernberg, ICT Uno Fors, DSV, SU Muhammet Toprak, ICT Saulius Marcinkevicius, ICT KTH interna, ej ICT skolan Mats Larsson, Albanova Maria Granath, UF lokaler Göran Stemme, EES Bo Wahlberg, EES Anna Dehlin, ICT Johan Åkerman, ICT Hannu Tenhunen, ICT Seif Haridi, ICT Clivia Sotomayer-Torres, ICT Hans Hertz, SCI Leif Kari, SCI Kia Höök, CSC Mads Dam, CSC 24
© Copyright 2024