Tjänsteutlåtande Stadsledningskontoret
Handling 2015 nr 120 Uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB i nämndform Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 20 april 2015 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förutsättningar för överföring av verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB till nämnd/förvaltningsform. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag från 2014-06-05 att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB i nämndform förklaras fullgjort. Göteborg den 10 juni 2015 Göteborgs kommunstyrelse Anneli Hulthén Jonas Andrén 1(1) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-20 Diarienummer 0963/14 Repronummer 115/5 Stadsutveckling Frank Lund Telefon 031-368 01 78 E-post: frank.lund@stadshuset.goteborg.se Uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB i nämndform Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förutsättningar för överföring av verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB till nämnd/förvaltningsform. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag från 2014-06-05 att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB i nämndform förklaras fullgjort. I kommunstyrelsen Uppdraget att utreda finansieringsmodell för Göteborgs Stads Upphandlings AB förklaras fullgjort. Sammanfattning I samband med Kommunfullmäktiges beslut 2014-12-05 avseende bolagsöversynen gavs kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB i nämndform. Göteborgs Stads Upphandlings AB har i uppdrag att samordna stadens upphandling av varor och tjänster där det finns gemensamma behov. Upphandling är ett viktigt politisk styrmedel och tanken kring enbart lägsta pris är sedan länge passerad. Upphandlingsverksamheten i Göteborgs Stads Upphandling bedöms kunna bedrivas i nämndform och förändrar inte förutsättningarna att vara inköpscentral för upphandlande myndigheter. Styrningen av nämnder sker i stora delar genom kommunfullmäktiges budget som på ett direkt sätt anger mål, uppdrag och ekonomiska förutsättningar för samtliga nämnder. Mål och uppdrag i fullmäktiges budget omfattar även bolagen men bolagens ekonomiska förutsättningar styrs inte på samma sätt genom fullmäktiges budget. För bolagens styrning har också ägardirektiven en stor betydelse. Detta medför 1 (15) att den politiska styrningen genomförs lite olika för nämnder respektive bolag varför styraspekterna blir viktiga att överväga vid val av organisationsform i nämnd eller bolag. Stadsledningskontorets samlade bedömning resulterar i en rekommendation att föra över upphandlingsverksamheten till nämnd/förvaltningsform. Ekonomiska konsekvenser I det fall det blir aktuellt att byta organisationsform behöver kostnaderna för en sådan förändring vidare utredas, då det finns olika möjligheter till organisering. Ett alternativ är att verksamheten inordnas under befintlig nämnd, ett annat att verksamheten övergår i en egen nämnd. Likvidation av upphandlingsbolaget innebär att verksamheten avvecklas och tillgångar och skulder regleras. Bolaget har enligt bokslut 2014 materiella anläggningstillgångar på endast 1 331 tkr och omsättningstillgångar på 28 232 tkr där en större del är upplupna provisionsintäkter (intäkter som ska faktureras). Ingen pensionsskuld eller övrig långfristig skuld finns i bolaget. Vid en översiktlig bedömning av bolagets balansräkning är stadsledningskontorets bedömning att kostnaderna för likvidation av bolaget är låga. Kostnaderna för verksamhetsövergången av personal till nämnd/förvaltning bedöms också som låga. Barnperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Upphandling/inköpscentral samordnas i offentliga myndigheter i olika organisationsformer som t ex bolagsform, nämndform, ekonomisk förening eller kommunalförbund. Andra exempel är upphandlingscenter som ligger under en gemensam nämnd för flera kommuner eller av flera kommuner samägda bolag för inköp. Den vanligaste organisationsformen för upphandling i landets kommuner är nämndformen. Några exempel på organisationsformer i Sverige redovisas i bilaga 2. Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protokoll 2014-06-05 Bilaga 2 Exempel på organisationsformer för upphandling i offentliga myndigheter Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (15) Ärendet Kommunfullmäktige gav vid sammanträde 2014-06-05 Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB i nämndform och därvid särkilt beakta konsekvenserna av att bolaget även utgör inköpscentral för upphandlande myndigheter och organisationer utanför staden. Stadsledningskontoret har av kommunstyrelsen, i kompletterande budget vintern 2014, fått i uppdrag att inom bolagssöversynen utreda ny eller justerad finansieringsmodell för Göteborgs Stads Upphandlings AB. Bakgrund Vid kommunfullmäktiges sammanträde 5 juni 2014 behandlades bolagsöversynens förslag avseende stadens interna bolag. Vad gäller Göteborgs Stads Upphandlings AB beslutade Kommunfullmäktige att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i bolaget i nämndform och därvid särskilt beakta att Göteborgs Stad Upphandling AB även utgör inköpscentral för upphandlande myndigheter och organisationer utanför staden. Offentlig upphandling påverkar samhällsekonomin. För att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen måste offentliga myndigheter följa vissa bestämmelser vid inköp. Detta framgår av reglerna för offentlig upphandling, som bygger på EU-direktiv och är till stor del lika inom hela EU. Grundprinciperna bygger på objektivitet och öppenhet. De upphandlande myndigheterna ska vara sakliga och välja leverantör utifrån det som köps. Valet av leverantör ska ske på affärsmässig grund och baseras på vilken leverantör som erbjuder den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren. Alla leverantörer, oavsett nationellt ursprung, ska ha möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling. Bildandet av Göteborgs Stads Upphandlings AB Göteborgs Stads Upphandlings AB (UHB) bildades 1994 genom att dåvarande Inköpskommittén, med delegation från kommunstyrelsen, bolagiserades. Nedan redovisas ett utdrag från beslutet vid bildandet av bolaget: ”Motiv för bolagsbildning finns främst genom att formen bäst passar till förslaget i sin helhet med affärsmässighet, beställar- utförarkoncept och prestationsersättningar. Bolagsbildning ger ökad tydlighet och förtroende i förhållande till näringslivet då dess form och spelregler är välkända. Bolagsformen väljs för att ge organisationen en affärsmässig profil, för ökad aktionsradie och handlingskraft i avtalsslutande situationer. Krav på hög integritet och avgränsning uppfylls. De formella skillnaderna mellan bolags- och förvaltningsformen är mindre genom den nya kommunallagen.” Vid bildandet 1994 hade UHB 9 anställda. Som framgår av tjänsteskrivelsen inför bildandet av UHB var tanken i praktiken att bolaget redan vid denna tidpunkt skulle fungera som en inköpscentral och teckna ramavtal som beställarna sedan avropar sina behov från. Vid denna tidpunkt fanns varken ramavtal eller inköpscentral definierat i upphandlingslagstiftningen. Ramavtal infördes i lagstiftningen 2008, även om begreppet funktionsmässigt använts tidigare och inköpscentral kom att bli ett begrepp i LOU 2010. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (15) Synen på upphandling och samhällsnyttan med upphandling har ändrats sedan 1994. Det ursprungliga målet med upphandlingsbolaget var att upphandla till ”lägsta kostnad och lämplig kvalitet”. Lagstiftningen för upphandling Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) reglerar hur offentliga upphandlingar går till. Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) gäller för myndigheter och vissa företag som bedriver verksamhet inom vatten, energi, transport och post. Inköpscentral Begreppet inköpscentral infördes i LOU 2010. En inköpscentral definieras som en ”upphandlande myndighet som ingår ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter, eller medverkar vid offentlig upphandling i egenskap av ombud åt flera upphandlande myndigheter.” En inköpscentral har med andra ord två funktioner; ramavtalsfunktionen och ombudsfunktionen. Förutsättningen är att inköpscentralen är en upphandlande myndighet, och utesluter inte att en inköpscentral kan bedrivas såväl i bolags- som nämndform. När andra myndigheter använder en inköpscentral, genom att beställa från ramavtal eller genom att inköpscentralen anlitas som ombud vid en upphandling åt flera myndigheter, är inte själva upphandlingstjänsten upphandlingspliktig. Kommuner har möjlighet att använda varandras inköpscentraler. I det nya upphandlingsdirektivet (2014/24/EU), som ska genomföras i svensk rätt i april 2016, görs vissa förändringar – samtliga i utvidgande riktning – för en inköpscentral och dess verksamhet . Sammantaget kan en inköpscentral, enligt det nya direktivet, agera såväl som grossist (vilket inte tidigare funnits i svensk rätt) och som mellanman. I det senare fallet får inköpscentralen då dels teckna kontrakt som ombud, dels tillhandahålla s.k. stödverksamhet för inköp (t.ex. teknisk infrastruktur, rådgivning samt förberedande administration av upphandlingsförfaranden). En annan nyhet i det nya upphandlingsdirektivet är att inköpscentraler kan agera nationellt gränsöverskridande, dvs. myndigheter i andra länder kan använda en inköpscentral i en annan medlemsstat. Upphandling i Göteborgs Stad Upphandling är en affärsmässig verksamhet. Inköp i privat verksamhet och offentlig upphandling skiljer sig inte åt annat än att offentliga inköp sker enligt LOU. Staden har en policy för upphandling och inköp där det framgår att ”de upphandlade ramavtalen ska användas i första hand”. Stadens verksamheter ska inte genomföra upphandlingar i egen regi för varor eller tjänster som finns upphandlade genom ramavtal. Ramavtalen ska användas och avrop från dem ska göras i enlighet med beställarinstruktionen för aktuellt ramavtal. Genom att samordna upphandling av ramavtal får de som avropar avtalen och gör inköpen en garanti att leverantören är upphandlad i konkurrens och uppfyller övriga krav som staden ställer, exempelvis inom miljö mm. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (15) Göteborgs Stads Upphandlings AB (UHB) Bolagets uppdrag Göteborgs Stads Upphandlings AB har enligt ägardirektivet i uppdrag att samordna stadens upphandling av varor och tjänster där det finns gemensamma behov. Enligt bolagets ägardirektiv framgår vidare att syftet med bolaget är ”att genomföra upphandlingar så att stadens verksamheter erhåller varor och tjänster med rätt kvalitet till rätt pris samt att främja en god konkurrens. Göteborgs Stads verksamheter ska kunna erhålla varor och tjänster med högt ställda sociala, etiska och miljökrav till lägre kostnad genom samordnad upphandling.” Utöver grunduppdraget har bolaget även en stödjande och konsultativ roll i förhållande till stadens förvaltningar och bolag. Av ägardirektivet framgår också att bolaget – utöver att agera som inköpscentral för stadens verksamheter – även får ingå avtal om upphandlingssamverkan med kommuner, kommunalförbund och andra upphandlande myndigheter/enheter inom Göteborgsregionen (GR). Göteborgs Stads Upphandlings AB har tecknat samverkansavtal med ett antal kommuner och kommunalförbund inom GR, vilket innebär att dessa myndigheter får använda inköpscentralens tjänster. Bolagets ansvarsområden Arbetet med upphandling har blivit ett viktigt politisk styrmedel och tanken kring enbart lägsta pris är sedan länge passerad. Som exempel på arbetet i enlighet med ägarens syfte med bolaget kan nämnas följande punkter som beaktas vid en upphandling: • • • • • • Miljö: UHB har enligt Stadens miljöprogram 2013 ett miljöansvar. Ett exempel är upphandling av 100 procent förnybar energi till Staden. Ekologiska inköp: Livsmedelsavtalen från 2014 endast omfattar ekologiska köttoch charkprodukter. Etik: Samtliga tjänsteupphandlingar har antidiskrimineringsklausuler och upphandlingar av varor omfattas av krav på uppförandekoder. I övrigt tillämpas i alla avtal antikorruptionsklausuler kopplade till Näringslivskoden. CSR: ”Socialt ansvarsfull upphandling”. UHB arbetar med ”rena jobb” där det bl.a. ingår att möjliggöra kravställande kring kollektivavtalsliknande villkor i syfte att säkerställa att de personer som utför arbete i ramavtalen har skäliga arbetsvillkor. Social hänsyn: Bolaget är processägare för Kommunfullmäktiges prioriterade mål avseende social hänsyn och dessutom för pilotprojektet ”Stödorganisation för social hänsyn i upphandlingar”, som syftar till att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden. Konkurrens: Upphandlingsbolaget har genom rättsliga processer drivit frågor om sund konkurrens genom möjligheten att utesluta oseriösa leverantörer och förkasta oseriösa anbud. Upphandlingsbolaget har sedan bildandet en politiskt sammansatt styrelse. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (15) Bolagets kunder Bolagets kunder har behov att få råd och stöd i inköps- och upphandlingsfrågor varför bolaget har en avdelning med fokus på kundservice. Ärendena har stor spridning, från att hjälpa kunder att hitta i Winst (stadens beställningssystem) till rådgivning vid upphandling och/eller förnyad konkurrensutsättning. Utöver ärenden utför bolaget också uppdrag för sina kunder. En viktig roll i det sammanhanget är att i bolaget tillvarata kundernas synpunkter och behov för att på så sätt utveckla ramavtalen. Upphandlingsbolaget erbjuder också utbildningsverksamhet som antingen är anpassad efter vissa målgrupper, t.ex. chefer, socialsekreterare, eller efter ett visst ämne t.ex. förnyad konkurrensutsättning. Huvudprodukten som UHB erbjuder är ramavtal utifrån LOU. Det finns tillfällen då ”nöjdheten” hos kunden påverkas av att kundens önskan inte alltid är förenlig med lagstiftning eller ägarens/marknadens uppfattning. Bolagets ekonomi Bolaget har sedan starten huvudsakligen haft samma finansieringsmodell där den största intäkten är provision på maximalt en procent på gjorda inköp genom ramavtal. En mindre del är ersättning för utförda uppdrag. Provisionsintäkterna betalar leverantören på gjorda inköp. Bolagets ekonomiska utveckling har under åren 2000 – 2012 varit stark och intäkterna har ökat från 16,8 mkr år 2000 till 45,0 mkr år 2014. Bolagets samverkansparter, grannkommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund, står för ca 15 % av provisionsintäkterna. Ca 4 500 mkr handlades på ramavtal 2014. Volymen och därmed provisionsintäkterna beräknas av bolaget de kommande åren 2015 – 2016 stiga med ca 5-7 % per år. Bolaget har till moderbolaget GKF lämnat koncernbidrag med 63,1 mkr under åren 2000-2012. För åren 2013-2014 har bolaget erhållit koncernbidrag på 7,2 mkr till följd av bolagets snabba expansion. Bolaget har sedan bildandet erhållit 4,0 mkr i aktieägartillskott. Bolagets balansomslutning per 2014-12-31 var 29,6 mkr varav 28,3 mkr är omsättningstillgångar. Bolagets eget kapital 2014-12-31 Aktiekapital 5,0 mkr Reservfond 1,1 mkr Balanserad vinst 11,3 mkr Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (15) Provisionsintäkter 2000-2014, prognos 2015, 2016 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Intäkterna för utförda uppdrag har under åren 2000 – 2014 varit sammanlagt 27 mkr. De flesta uppdrag, där stadens förvaltningar och bolag beställer stöd vid egna upphandlingar, omfattar 20-40 timmar. Under åren 2009-2014 har den direkt produktiva delen av upphandlingsverksamheten givit följande resultat: Bolaget har 57 anställda med följande organisation: 26 upphandling, 13 analys o uppföljningsstöd, 7 kommunikation & kund, 6 ekonomi & administration och 3 ledning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (15) Byte av organisationsform En förändring av organisationsformen där upphandlingsbolaget övergår till nämnd/förvaltning kan definieras som ”verksamhetsövergång” vilket medför att verksamheten med uppdraget från ägaren fortsätter oförändrat medan personalen byter arbetsgivare. I det fall det blir aktuellt att byta organisationsform behöver kostnaderna för en sådan förändring utredas vidare då det finns olika möjligheter till organisering. Ett alternativ är att verksamheten inordnas under befintlig nämnd, ett annat att verksamheten övergår i en egen nämnd. Likvidation av upphandlingsbolaget innebär verksamheten avvecklas och tillgångar och skulder regleras. Bolaget har enligt bokslut 2014 materiella anläggningstillgångar på endast 1 331 tkr och omsättningstillgångar på 28 232 tkr, där en större del är upplupna provisionsintäkter. Inga långfristiga skulder finns i bolaget. Vid en översiktlig bedömning av bolagets balansräkning är stadsledningskontorets bedömning att kostnaden för likvidation av bolaget är låga. Även kostnaderna för verksamhetsövergång av personal till exempelvis nämnd/förvaltning bedöms som låga. Byte av organisationsform påverkar inte möjligheten att vara inköpscentral för upphandlande myndigheter i staden eller möjligheten att ingå avtal om upphandlingssamverkan med kommuner, kommunalförbund och andra upphandlande myndigheter/enheter inom Göteborgsregionen (GR). Verksamhetsövergång Verksamhetsövergång från bolag till nämnd/förvaltning innebär att staden, i egenskap av arbetsgivare, tar över ansvaret för samtliga anställda på bolaget. Medarbetarna på bolaget har rätt att gå över till förvaltning med oförändrade anställningsvillkor. De kan också välja att tacka nej till att gå över. Beträffande kollektivavtal är huvudregeln att i det fall bolaget och kommunen tillämpar olika kollektivavtal gäller bolagets kollektivavtal i 12 månader från övergången. Av praktiska skäl brukar detta hanteras i en så kallad inrangeringsförhandling, vilket innebär att man genom ett nytt kollektivavtal mellan parterna enas om att tillämpa förvärvarens kollektivavtal från tidpunkten för övergången. Upphandlingsbolagets organisation omfattar i dagsläget 55 tillsvidareanställda tjänstemän. Bolaget är medlem i KFS och tillämpar Konsult och serviceavtalet. Av de anställda omfattas 51 personer av ett kollektivavtalsreglerat pensionsavtal medan 4 personer har ett individuellt pensionsavtal. Avtalen är premiebaserade vilket bland annat innebär att det inte finns någon pensionsskuld i bolaget. Vid en eventuell överföring av verksamheten i Upphandlingsbolaget till egen eller gemensam nämnd finns ett antal konsekvenser som behöver utredas ytterligare: Konsekvenser av verksamhetsövergång: Oavsett om bolaget skulle utgöra egen nämnd eller ingå som en del i en gemensam nämnd måste förändringen hanteras som en verksamhetsövergång. Varje medarbetare ska då erbjudas att följa med men har rätt att tacka nej. Det fortsatta arbetet med den personalgrupp som eventuellt tackar nej måste utredas vidare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (15) Byte av kollektivavtal: Det kollektivavtal som gäller idag är tecknat av arbetsgivarparten KFS. Detta avtal kan inte följa med vid en övergång till staden. Således måste man teckna ett nytt avtal eller en kompletterande bilaga till AB. Inför ett sådant byte måste även en inrangeringsförhandling göras. I stort är kollektivavtalen lika, men en djupare analys av konsekvenserna vid ett kollektivavtalsbyte måste göras. Samverkansavtal: I dagsläget betalar bolaget knappt 20 000 kr per år till Göteborgs stad för samverkan samt stöd i olika frågor inom HR-området. Uppgörelsen är reglerad genom ett avtal mellan bolaget och staden. Avtalet reglerar också att bolagets anställda har anställningstrygghet i bolaget. Upphandlingsbolaget är en kunskapsorganisation där ”värdet” i bolaget finns i personalens kompetens samt i de ramavtal som bolaget har med leverantörerna. Bolaget har för övrigt få materiella tillgångar. Bolagets ramavtal med leverantörerna, ca 3 500 stycken, löper på 4 år. Vid övergång till annan organisation löper avtalen vidare och faller ut efter hand och nya avtal upprättas med den nya organisationen. Det innebär att ramavtalen över tid omsätts. Alternativet att omförhandla samtliga avtal är en mycket omständlig och kostsam procedur. Upphandlingsverksamheten kan vid övergång till nämnd/förvaltning fortsätta på samma sätt som i dag med de uppdrag bolaget har. Stadsledningskontorets överväganden Upphandling är ett viktigt politisk styrmedel och tanken kring enbart lägsta pris är sedan länge passerad. Upphandlingsfrågorna har fått större fokus på nationell nivå och förslag finns om att inrätta en ny myndighet för nationell upphandling, som bland annat ska driva på utvecklingen att använda upphandlingar på ett mera strategiskt sätt. Nämndformen är den vanligaste organisationsformen i kommuner för samordning av upphandling och den verksamhet upphandlingsbolaget bedriver idag kan, som redovisas i tjänsteutlåtandet, också bedrivas i nämndform. Förutsättningarna för att driva verksamheten, och att densamma utgör inköpscentral för upphandlande myndigheter, är likvärdiga oavsett organisationsform. Byte av organisationsform förändrar inte heller möjligheten till att ge samma service till förvaltningar och bolag. I strikt formell mening finns det liknande möjligheter att styra verksamheten politiskt både i nämnds- och bolagsform. Det finns dock i praktiken lite olika aspekter som påverkar hur den politiska styrningen av nämnder respektive bolag sker. Styrningen av nämnder sker i stora delar genom kommunfullmäktiges budget som på ett direkt sätt anger mål, uppdrag och ekonomiska förutsättningar för samtliga nämnder. Mål och uppdrag i fullmäktiges budget omfattar även bolagen men bolagens ekonomiska förutsättningar styrs inte på samma sätt genom fullmäktiges budget. För bolagens styrning har också ägardirektiven en stor betydelse. Detta medför att den politiska styrningen genomförs lite olika för nämnder respektive bolag varför styraspekterna blir viktiga att överväga vid val av organisationsform i nämnd eller bolag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (15) Genom att bedriva verksamhet i nämndform kan kommunfullmäktige på ett enklare och tydligare sätt lyfta fram förväntningar när det gäller hållbarhets- och miljöaspekter, socialt ansvarstagande och andra krav staden önskar ställa på sina leverantörer. Som anförts ovan kan upphandlingsverksamheten, i det fall det blir aktuellt att byta organisationsform, inordnas under befintlig nämnd, eller övergå i en egen nämnd. Upphandlingsbolaget upprättar ramavtal med leverantörer och har ”marknadsmässiga” relationer till marknaden. Det kan, i dialog med leverantörer, vara enklare att agera med tydlig identitet som egen nämnd eller eget bolag, jämfört med att agera som del av annan nämnd eller bolag. Eftersom det råder konkurrens om att hitta rätt kompetens till bolaget kan finnas viss risk att det blir än svårare att rekrytera utan egen organisatorisk identitet. Stadshus AB framför att det ur deras perspektiv inte har någon betydelse huruvida verksamheten bedrivs som nämnd/förvaltning eller bolag. Stadshus AB framför dock vikten av att beakta att bolaget i dag är en väl fungerande organisation med fortsatta utvecklingsmöjligheter. LOU reglerar hur offentlig upphandling går till. Betydelsen av ”affärsmässighet”, vilket var ett av de viktiga motiven med att välja bolagsformen, bedöms idag inte lika betydelsefullt för upphandlingsverksamheten som när bolaget bildades för 15 år sedan. Upphandlingsbolaget har idag en finansieringsmodell där leverantörerna betalar upp till en procent till bolaget på gjorda inköp utifrån respektive avtal. Modellen har hittills fungerat tillfredsställande och bedöms också vara tillämplig för bolaget de kommande åren. Huruvida dagens finansieringsmodell långsiktigt är den mest ändamålsenliga är i dagsläget svårt att bedöma. Alternativa finansieringsmodeller är att bolaget fakturerar för sina tjänster eller finansieras genom koncernbidrag, vid nämndalternativet kommunbidrag. Det senare alternativet medför en beredningsprocess för fastställande av koncern/kommunbidrag. Provisionsintäkterna beräknas av bolaget under åren 2015 – 2016 stiga med ca 5-7 % per år vilket därmed ger bolaget bra ekonomiska förutsättningar. Val av finansieringsmodell är inte beroende av om verksamheten drivs i nämnd- eller bolagsform Finansieringen av upphandlingsbolagets verksamhet kommer till största delen från inköp av stadens nämnder. Därmed finns en direkt koppling till nämndernas budget. Beredningen av upphandlingsverksamhetens budget bör därför samordnas och vara en del i stadens samlade budgetberedning för nämnderna, där även ambitionerna inom upphandlingsverksamheten kan kopplas samman med verksamhetskonsekvenser för övriga nämnder. Över- respektive underskott kan också på ett enklare sätt justeras inom nämndsektorn. Upphandlingsverksamheten i bolagsform gör att under- respektive överskott behöver en annan hanteringsordning om man vill styra mot en koppling till nämndernas verksamhetskostnader. Utan aktiv styrning stannar annars ekonomiska resultat kvar inom bolagssektorn. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (15) Föreliggande uppdrag är ett resultat av stadens bolagsöversyn som i sitt direktiv hade som en målsättning att undersöka förutsättningarna för att omvandla bolag till förvaltningsform. Upphandling används allt mer idag som ett strategiskt verktyg i kommunerna och är ett politiskt styrmedel. Stadsledningskontoret bedömer att Upphandlingsverksamheten i nämnd/ förvaltningsform möjliggör en ökad politisk styrning av upphandlingsverksamheten än i styrelse/bolag. Stadsledningskontorets samlade bedömning resulterar i en rekommendation att föra över upphandlingsverksamheten till nämnd/förvaltningsform. Stadsledningskontoret Frank Lund Christina Börjesson Planeringsledare Direktör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (15) Bilaga 1 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (15) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (15) Bilaga 2 Exempel på organisationsformer för upphandling i offentliga myndigheter Bolag • • • • Kommentus Inköpscentral AB (SKI): Ägs av SKL Kommentus AB som i sin tur till 98 procent ägs till av SKL Företag AB och till 2 procent av 256 kommuner och landsting. Verksamheten bedrivs, liksom för Upphandlingsbolaget, som inköpscentral där ramavtal främst tecknas i eget namn men där SKI även kan agera ombud för andra upphandlande myndigheter. Stockholms Inköpscentral (STIC): Bildades 2013 och drivs via avtal av SKI (som är ett bolag). För närvarande ingår Nacka, Täby, Vaxholms, Värmdö, Järfälla och Lidingö kommun men inköpscentralen förväntas växa (totalt 26 kommuner i Stockholms län). Telge Inköp: Helägt dotterbolag till Telge AB, som i sin tur är helägt av Södertälje kommun. Hanterar samtliga upphandlingar för koncernen Telge, Södertälje, Nykvarn och Salems kommun. Soltak AB: Under 2013 bildade sju kommuner (Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv) ett bolag, Soltak AB. Tanken är att ett av områdena för bolaget vara gemensam upphandling. Statlig enhet • Statens inköpscentral (SIC): Inköpscentralen ligger under Kammarkollegiet och sköter all upphandling av ramavtal inom den statliga inköpssamordningen. Inom IT-området kan även upphandlande myndigheter inom den kommunala sektorn avropa förutsatt att särskild anmälan lämnats innan upphandlingen. Nämnd/enhet • • • • • Karlstads inköpscentral: Inköpscentralen bildades 2013 mellan Karlstad, Hammarö, Forshaga kommun och Region Värmland. Inköpscentralen ligger formellt under Karlstad kommun och samverkansavtal är upprättade med övriga parter. Lunds kommun m.fl.: Genom avtal bedrivs samordnad upphandling mellan Lunds kommun tillsammans med Eslövs, Hörby, Höörs, Kävlinge och Svalövs kommuner. Västerviks Inköpscentral: Samarbete mellan sex kommuner (Hultsfreds, Högsby, Mönsterås, Oskarshamns, Vimmerby och Västerviks kommun). Inköpscentralen drivs genom Västerviks kommuns upphandlingsenhet. Malmö kommun: De kommunövergripande ramavtalsupphandlingarna genomförs främst av upphandlingsenheten. Mora kommuns inköpscentral Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (15) • • Sollentuna kommun: Upphandlingsenheten ansvarar för upphandling av alla kommungemensamma ramavtal. Upphandlingsenheten ligger organisatoriskt under ekonomiavdelningen. Upphandlingsbyrån: En central enhet som sköter Umeå kommuns upphandlingar och agerar som inköpscentral i många upphandlingar till kranskommuner och bolag. Gemensam nämnd • Upphandlingscenter: Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika, Säter och Hedemoras kommuner har en gemensam upphandlingsorganisation organiserad genom gemensam nämnd med en ledamot från varje kommun. Kommunalförbund • Inköp Gävleborg: Samordnad upphandling för nio kommuner i Gävleborgs län samt Älvkarleby kommun. • Upphandlingscenter: Samordnad upphandlingsfunktion för Norrköping och Linköping. Upphandlingscenter bildades 2009 och ingår i kommunalförbundet Fjärde Storstadsregionen. Upphandlingscenter samarbetar även med kommunerna i Finspång, Katrineholm, Kinda, Söderköping, Valdemarsvik, Vingåker och Åtvidaberg samt med ett antal till kommunerna knutna bolag Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (15)
© Copyright 2024