Svensk-Idrottsforskning-nr-3-2015
3 | 2015 | ÅRGÅNG 24 Tema: Den nya teknologin Smarta textilier Tekniken som ger medaljer Den uppkopplade motionären TEMA: DEN NYA TEKNOLOGIN INNEHÅLL nr 3/2015 3 Ledare Per Nilsson 4 Kort om idrottsforskning 8 Inga medaljer utan prestationsteknologi H-C Holmberg 13 Smarta textilier kan revolutionera idrotten Nils-Krister Persson 18 Friska hästar med ny sportteknologi Maria Sundin 22 Reportage: Den uppkopplade motionären Johan Pihlblad 26 Alpina knäskador går att förebygga Maria Westin 29 Intervju: Svensk Idrottsforskning blir Idrottsforskning.se 30 Många vägar till landslaget PG Fahlström, Per Gerrevall, Mats Glemne och Susanne Linnér 34 Folkrörelse i marknadens tjänst Nils-Olof Zethrin 38 Tränarens språkdilemma – Hur får man barn att förstå? Katarina Lundin och Bengt Linnér Ansvarig utgivare Per Nilsson Chefredaktör Christine Dartsch christine.dartsch@gih.se Redaktör Johan Pihlblad johan.pihlblad@gih.se Adress Centrum för idrottsforskning Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08-120 537 00 Hemsida www.centrumforidrottsforskning.se CIF på twitter @CIFofficial Prenumerationspris Helår med fyra nummer kostar 200 kr. Beställs på hemsidan. Pg-konto 957849-3. Prenumerationsärenden Marie Broholmer 08-120 537 62 marie.broholmer@gih.se Grafisk form och produktion Tomas Transten Grafiska Huset AB Tel. 08-10 30 25 tomas@grafiskahuset.se Tryckeri TMG Tabergs ISSN-nr 1103-4629 Utgivningsplan 2015 Nr 1 – mars Nr 2 – juni Nr 3 – september Nr 4 – december Debatt Debattartiklar skickas till: johan.pihlblad@gih.se 3 | 2015 | ÅRGÅNG 24 Tema: Den nya teknologin Smarta textilier Tekniken som ger medaljer Den uppkopplade motionären Skeletonåkaren Sophia Griebel, Tyskland, under OS i Sotji 2014. Foto: Christian Walgram, GEPA pictures 2 svensk idrottsforskning 3/2015 Ledare Teknikutveckling! R u b r i k e n o v a n sammanfattar den här ledaren. Utan de senaste materialen och träningshjälpmedlen blir det knappast några medaljer. Det är en verklighet inom många idrotter. I det här numret ger professor H-C Holmberg oss en inblick i hur utvecklingen av prestationsteknologi växer i betydelse för elitidrotten. Samtidigt som teknikutvecklingen revolutionerar resten samhället påverkas så klart även idrotten. Inte minst de allt mindre och lättare sensorerna öppnar möjligheter att göra saker som tidigare var otänkbara, eller alldeles för dyra, att genomföra. Smarta textilier är ett forskningsområde som blir särskilt spännande att följa. Kanske finns det sensorer i alla möjliga textilier i framtiden som kan berätta om hur våra kroppar mår och beter sig, till nytta (och kanske förskräckelse) för både elitidrottare och motionärer. Vi har vänt oss till Textilhögskolan i Borås för att få veta mer. För teknikutvecklingen når som bekant långt utanför elitidrotten. Trenden att mäta sin träning med GPS och pulsklocka har knappts gått någon förbi. Men vad gör vi av all data? I våras gav CIF ut en reportagebok om sådant som får människor i rörelse. I den här tidningen kan du läsa ett utdrag om – Den uppkopplade motionären. Gillar du inte teknik är det bara att bläddra vidare. Till hur man undviker knäskador i skidbacken. Eller till frågan om hur vi bäst tar hand om våra talanger, och när det är dags att satsa på sin idrott. Forskare från Linnéuniversitetet visar att det finns flera vägar till landslaget. Men vägvisarna som ska leda dem rätt pekar oftast mot den bredaste. Teknikutveckling råder även på vår redaktion. Det är med visst vemod och stor förväntan som jag berättar att nästa nummer av Svensk Idrottsforskning också blir det allra sista. Samtidigt föds den nya webbplatsen Idrottsforskning.se. I tidningen kan du läsa mer om vad vi har i kikaren. Väl mött i det sista pappersnumret i december. Trevlig läsning! Per Nilsson Ordförande Centrum för idrottsforskning 3/2015 svensk idrottsforskning 3 Kort om idrottsforskning Varje år produceras mängder av spännande idrottsforskning i Sverige. Att kortfattat sprida de viktigaste fynden från forskarna är en uppgift som både Idrott&Kunskap och Svensk Idrottsforskning lägger stor vikt vid. Därför har vi ett samarbete där syftet är att uppmärksamma aktuell svensk – och ibland även internationell – idrottsforskning. IDROTT&KUNSKAP Konkurrens och kommersialism Idrottsrörelsens förhål lande till konkurrensrätten har varit hett mediastoff ett antal gånger på senare år. Flera omtalade tvister har – med varierande utgång – fått avgöras av rättsliga instanser. Nu presenterar Konkur rensverket en diger rapport i ämnet – skriven av idrottsju risten Johan Lindholm från Umeå universitet. – Ämnet har blivit mer och mer aktuellt på senare år och bara fortsätter att öka i betydelse. Likväl har nog inte idrottsrörelsen till fullo insett vidden av den här frågan. Vad som räknas som kommersiell idrott är mer än man kan tro, säger Johan Lindholm. En central del i konkur rensrätten handlar om att större aktörer på ett område – som exempelvis ett idrotts förbund – inte får ägna sig åt ”missbruk av dominerande ställning”. I det så kallade Bil sportmålet 2008 bröt Fredrik Skoghag – medlem av Svenska Bilsportförbundet (SBF) – förbundets tävlingsmonopol genom att anordna egna tävlingar under det nybildade Svenska Motoralliansen (SMA). Något som ledde till att SBF anmälde Skoghag till Riksidrottsnämnden. Skoghag kontrade med att anmäla SBF till Konkurrenverket. SBF 4 svensk idrottsforskning 3/2015 ansåg att de delar av för bundets verksam het som var mest kommer siellt lön Johan Lindholm, idrottsjurist på samma Umeå universitet. lyftes ut och exploate rades för externa arrangörers personliga vinning – istället för att återinvesteras i barnoch ungdomsidrotten samt breddverksamheten. Men SBF förlorade i Marknadsdomstolen. Får förbundet inkomster från ett arrangemang så gäller konkurrenslagstiftningen, löd kontentan från domen. Därefter har ett antal tvister med liknande utgångspunkter uppmärksammats, både i Sverige och internationellt. Väl känd är till exempel Petter Northugs konflikt med det norska skidförbundet. Nort hug och hans jurister hävdar att förbundet missbrukar sin dominerande ställning då de förvägrar honom rätten att teckna ett eget sponsoravtal med livsmedelsjätten Coop. Ett företag som är huvud konkurrent till förbundets stora sponsor Coop. Ett annat aktuellt exempel är en finsk gevärs skytt som också han vill teckna Northug hamnade i konflikt med Norska Skidförbundet om sitt sponsoravtal med Coop. ett eget sponsoravtal och hävdar att förbundet punkten är att fysiska och missbrukar sin dominerande juridiska personer ska agera ställning. Exemplen skulle självständigt och i konkurrens kunna mångfaldigas. När med varandra när de bedriver Djurgårdens hockeylag åkte kommersiell verksamhet. ned i Hockeyallsvenskan för Det finns således uppenbara några år sedan trodde man sig konkurrensrättsliga problem kunna tjäna mer pengar på att med de former under vilka själva förhandla med det tvden idrottsliga verksamheten bolag som hade sändningsrät exploateras kommersiellt”. tigheterna istället för att få ut Att enbart hävda att peng sin del av det kollektiva avtal arna ska gå till något behjär som samtliga klubbar i ligan tansvärt, som ungdomsidrott, skrivit under. Här slutade håller inte rättsligt menar emellertid ärendet med att Johan Lindholm. DIF backade efter påtryck – Min poäng med den här ningar från Svenska Ishockey rapporten är att beskriva förbundet. I spanska La Liga hur de rättsliga ramarna ser får däremot superklubbarna ut – inte att gå i clinch med Real Madrid och Barcelona idrotten. En genomgång jag överlägset mest pengar från gjort visar att inställningen tv-rättigheterna vilket lett till till olika kommersiella rät stora konflikter inom spansk tighetsfrågor skiljer sig åt fotboll. ganska mycket mellan olika idrottsförbund, säger Johan Lindholm. I rapporten från Johan Lindholm står bland annat följande att läsa: ”Den konkurrensrättsliga utgångs Kort om idrottsforskning Fortsätt hjärna träna! Att träning i unga år är en investering för livet i skelettet är vetenskapligt väl dokumenterat. Men – visar en unik studie från Göteborgs Universitet – investeringen ger även en långsiktigt god ränta på en annan fundamental kroppsdel – nämligen vår hjärna. En studie som innefattar drygt 1,1 miljoner individer har onekligen vad forskarna brukar kalla ”statistic power”. Detta, i kombination med att forskarna i den aktuella stu dien även följt personerna upp till 42 år – i genomsnitt 25,7 år – ger förstås extra dimen sioner åt analyserna. Studiens deltagare var 18-åriga män som deltagit i mönstringen till det militära mellan åren 1968-2005. En mönstring där alla fick genomföra såväl ett konditionstest som ett kognitivt test. Resultaten på konditionstesterna delades in i kategorierna låg, medel och hög av forskarna. Därefter analyserades sambandet mellan deras konditionsnivå och förekomsten av tidigt utvecklad demens senare i livet. – Våra resultat visar att en låg konditionsnivå i samband med testerna innebär en högre risk för att drabbas av tidig demens jämfört med de som vid testtillfället hade en hög konditionsnivå. Svaga resultat på både konditionstestet och det kognitiva testet innebar en sju gånger högre risk jämfört med de som där uppvisade höga testresultat, säger Maria Åberg vid Göteborgs Univer sitet, en av forskarna bakom studien. En hög aerob kapacitet i ungdomsåren tycks med andra ord vara av hög bety delse för vad som händer i våra hjär nor då vi blir äldre. Något som enligt Maria Åberg, forskare vid Sahlgrenska Maria akademin, GöteÅberg borgs universitet. eventu ellt kan förklaras med att människans hjärna visat sig utvecklas ända upp till 25 års ålder. Ett antal djurstudier har också visat att fysisk träning bidrar till att bland annat fler nervceller och synapser skapas. På människor har en ökad hjärnvolym i området Hippocampus noterats efter aerob träning. Faktorer som sammantaget kan tänkas stärka hjärnans motstånds kraft mot olika nedbrytande sjukdomar som ofta dyker upp senare i livet. Huruvida de personer som hade höga konditionsresultat vid mönst ringen fortsatt att vara fysiskt aktiva genom livet är okänt. Skulle så vara fallet är det för stås en parameter som också kan ha betydelse för effekterna på hjärnan vid högre åldrar. Men det är nu inte enbart träning som påverkar hjärnan långsiktigt. Faktum är att resultaten på de kognitiva testerna visade sig ha en ännu starkare koppling till förekomsten av tidig demens. En hög konditionsnivå – jämfört med en låg – med samtidigt låga poäng på det kognitiva testet minskade risken för tidig demens med 48 procent. Å andra sidan innebar ett högt kognitivt testresultat – jämfört med en låg – med samtidigt låga poäng på konditions testet en minskad risk för tidig demens med 74 procent. Att kombinationen låg konditionsnivå och svaga resultat på kognitionstestet är liktydigt med den allra största risken ligger så att säga i tang entens färdriktning. – I sammanhanget är det värt att nämna en studie gjord av mina kollegor Lina Bunke torp Käll och Mikael Nilsson. I projektet ”School in motion” i Mölndal så fördubblade man antalet idrottstimmar i skolan från två till fyra timmar i veckan. Innan dess hade man noterat en tendens till fal lande resultat på de nationella proven. Projektet pågick under flera år och det visade sig att resultaten mellan 2000-2008 förbättrades i såväl matematik, svenska och eng elska, säger Maria Åberg. 3/2015 svensk idrottsforskning 5 Kort om idrottsforskning Flyktingar i rörelse Flyktingfrågan är utan tvivel Sveriges nu hetaste politiska fråga. Men en sak som ännu inte diskuterats offentligt är de nyanländas behov av fysisk aktivitet. Inom ramen för den EU-finansierade flyktingfonden MILSA har forskare från Malmö högskola sett till att bryta flyktingarnas ofta stillasittande tillvaro. Väntetiderna på ett uppehållstillstånd är i regel långa – i genomsnitt 280 dagar. En tid som ofta präglas av mycket väntan under stil lasittande former på någon flyktinganläggning. Under sådana betingelser är det för stås lätt att bli passiviserad. En som noterade detta och ville få en förändring till stånd är Anna Fabri som är doktorand vid Malmö högskola. Resulta tet blev ett forskningsprojekt – finansierat med elva mil joner kronor av Europeiska flyktingfonden MILSA – där aktörer som Malmö högskola, Lunds universitet och Region Skåne samverkat. Projektet, som innefattat totalt 186 flyk tingar, startade våren 2013 och har nu precis avslutats. – Flyktingar är redan en utsatt grupp och deras hälsa har dessutom visat sig försäm ras under den här perioden då man väntar på beslut om uppehållstillståndet. Vi fick ibland också frågor från de nyanlända om varför vi bara pratade och aldrig gjorde något praktiskt. Så föddes MILSA:s hälsoprojekt. Grundtanken var enkel: göra istället för att prata. De som höll i verksam heterna är så kallade hälso kommunikatörer. Personer som själva varit flyktingar och därför har en unik förståelse för deras situation. – Det har genomförts en rad olika motionsaktiviteter. 6 svensk idrottsforskning 3/2015 Fysisk aktivitet och friluftsliv har minskat isoleringen för flyktingarna som deltagit i hälsoprojektet. Bland annat har de fått jobba med stegräknare som ju är ett effektivt verktyg för att sätta upp mål. Oavsett om man råkar komma från Syrien eller Sverige så förstår alla att har man gått 5 000 steg en dag när rekommendationerna ligger på 10 000 steg så behöver man röra mer på sig. Vi har också varit på Gerdahallens trä ningscentra i Lund. Där finns en uppsjö av pass att välja på och deltagarna fick chansen att prova olika träningsfor mer och möta den svenska motionskulturen. – Det är ju könsblandade träningsgrupper och till en början var kvinnorna lite misstänksamma. Men när de väl såg passen så hoppade de in och tränade i sina vanliga kläder. Många som tränade kom efteråt också fram och pratade med de nyanlända. Friluftsliv och att röra sig fritt i naturen är något självklart för de allra flesta svenskar. Men faktum är att den för oss så självklara Alle mansrätten är tämligen unik i ett internationellt perspektiv. Vandringar i skogen var ett annat uppskattat motionsin slag. Men den aktivitet som Anna tycker varit allra mest betydelsefull var den två veckor långa intensivkursen i cykling. – Det var helt underbart att se deras glädje. Att gå från att aldrig ha suttit på en cykel till att själv kunna ta sig till affä ren och handla ger en härlig frihetskänsla och innebär att man blir mindre beroende av omgiv ningen. Tänker man lite längre Anna Fabri, dokså är det torand vid Malmö också en högskola. Kort om idrottsforskning förutsättning för att exem pelvis kunna få ett jobb inom hemtjänsten. Det finns, berättar Anna Fabri, en bild av att flyktingar är en svårmotiverad grupp. Men, menar hon, projektet visar snarare att det handlar om att initiera olika stimule rande aktiviteter och erbjuda möjligheter att närma sig samhället på olkila sätt. Något som dock med gällande lag stiftning inte låter sig göras speciellt lätt. Lagstiftningen innebär nämligen att de så kallade etableringsprogram men – som kan innefatta olika slags verksamheter – introdu ceras först då den nyanlände fått ett uppehållstillstånd. Vad som behövs är enligt Anna Fabri föränd ringar i de socialpolitiska strukturer som har med flyktingmottagandet att göra. Klart är i alla fall att gensvaret från de nyanlända i projektet varit positivt. – Hälsokommunikatörerna har också vittnat om att de nyanlända varit mycket mer livfulla då de kommit ut och fått röra sig i en fysisk miljö istället för att bara sitta i en före läsningssal. Men nu är projektet över och risken är tyvärr att detta endast blir ett tomtebloss, säger Anna Fabri. Skador i skolidrotten När media för några år sedan presenterade en rapport från Socialstyrelsen som visade att drygt 30 000 elever hade skadat sig i skolidrotten började det ringa i larmklockorna. Är skolidrotten farlig? En som tyckte att debatten blev orättvis mot idrottsämnet var Ann-Chris tin Sollerhed, forskare vid Högskolan i Kristianstad. För att bringa klarhet i orsaker till skadeproblematiken och jämföra den med situationen i andra länder drog hon igång en internationell studie. I den ännu pågående undersök ningen jämförs skador hos 15-16 åringar som inträffar på skoltid eller fritid hos svenska, amerikanska, tyska och Nya Zeeländska ungdomar. Totalt ingår 1 011 personer i studien. – Våra preli minära resultat visar att skadeförekomsten är lägre både i USA och Nya Zeeland. Även Tyskland ligger lägre än Sverige. Vad dessa skillnader beror på kan man i dagsläget inte svara på. Ett generellt resultat är att ungefär hälften av skadorna inträffar på skol tid. Detta trots att det totala antalet träningstimmar där är ungefär hälften så stort. Hur kan detta komma sig? – De som inte tränar på fritiden och sällan är med på skolidrotten har en hög skadefrekvens. De pallrar sig dit ibland och så skadar de sig, kanske för att de har en bristfäl lig motorik eller svaga vävnader. I andra änden har du de som tränar mycket på fri tiden och som exem pelvis kanske Ann-Christin Soltar med lerhed, forskare vid Högskolan i Kristisig en knäskada anstad. till idrottsundervisningen. Jag kan tycka att det är orättvist att anklaga idrottsämnet för sådant, säger Ann-Christin Sollerhed. 3/2015 svensk idrottsforskning 7 TEMA: DEN NYA TEKNOLOGIN Inga medaljer utan prestationsteknologi Utvecklingen av prestationsteknologi har allt större betydelse för elitidrotten. För aktiva och ledare är ny teknik oumbärlig i både träning och tävling. Modern teknologi kan också förstärka publikens helhetsupplevelse av idrottsevenemang, på arenan och via medierna. F l e r m ä n n i s k o r än någonsin är i dag engagerade i idrott. Idrotten har utvecklats till en omfattande global verksamhet med betydande ekonomiska värden. I til�lägg har olika typer av teknologi blivit en betydelsefull faktor som i hög grad bidragit till idrottslig utveckling och resultatförbättringar. H-C Holmberg Professor Nationellt vintersportcentrum Mittuniversitetet i Östersund 8 svensk idrottsforskning 3/2015 Tekniken ger medaljer Sport- och prestationsteknologi har förts fram som ett fundamentalt utvecklingsområde i flera nationer som under de senaste åren arrangerat olympiska spel. Förutom att satsningarna anses ha bidragit till idrottslig framgång, har det även haft en positiv effekt på utvecklingen av kunskapsfältet prestationsteknologi som är på stark frammarsch. Inför OS i Vancouver 2010 startade Kanada sin satsning Own the Podium, där resursteam med exempelvis biomekaniker, fysiologer, videopersonal och tekniker framgångsrikt använde prestationsteknologi i arbetet med aktiva och coacher. Inför OS i London satsade Storbritannien cirka 250 miljoner kronor på prestationsutveckling, med betydande inslag av innovativ teknologi. Ett hundratal utvecklingsoch forskningsprojekt genomfördes med syfte att vinna olympiska medaljer. Jakten på medaljer beskrivs som viktiga drivkrafter inom respektive satsning med en betydande effekt på uppnådda resultat. Även när blicken riktas österut har liknande satsningar på prestationsutveckling genomförts i till exempel Ryssland inför vinter-OS i Sochi och Kina med start inför OS i Beijing 2008. Lättast i nya eller komplexa idrotter Inom Sveriges Olympiska Kommitté finns ett resursteam inriktat på prestationsanalys med ett speciellt fokus på den pedagogiska processen mellan aktiva och tränare – från analys till feedback. Även externa resurspersoner i form av tekniker/ingenjörer har en viktig roll i olika olympiska utvecklingsprojekt. Exempelvis genomförs ett omfattande arbete i nära samarbete med Svenska Seglarförbundet inför OS i Rio 2016. Detta högteknologiska projekt som sker i samarbete med teknologiföretag och akademi innefattar segel och rigg, meterologi, analys av havsströmmar, kvalificerad videoanalys samt analys och feedback av data från olika sensorer placerade på båten för att maximera trim och fart. A och O i den här typen av projekt är att ha en drivande kunnig coach med energi och handlingskraft, en mix av intern och extern kunskap, ekonomiska resurser och att den stora volymen data från studier kan filtreras och hanteras så att de aktiva förstår och kan använda sig av resultaten. Det är lättast att nå framsteg i idrotter som är nya eller som av olika anledningar förändras (exempelvis regeländringar). Och i de idrotter som är rörelsemässigt komplexa eller där aktiva använder mer avancerad utrustning i form av redskap, material och kläder. Utvecklar idrottsforskningen Förutom framsteg inom själva idrotten har modern teknologi även haft en betydande inverkan på idrottsforskningen. Förutom att det går att göra mer omfattande och förfinande fysiologiska analyser har teknikutvecklingen haft en stark påverkan på möjligheterna att genomföra olika former av rörelseanalyser i laboratorier och i fält. Ökad datakraft, mindre och lättare sensorer och trådlös överföring har möjliggjort noggrannare och mer flexibla analyser, vilket radikalt förbättrat möjligheterna att hjälpa elitaktiva och tränare med deras prestationsutveckling i olika träningsoch tävlingssituationer. På Nationellt vintersportcentrum (NVC) i Östersund är en viktig framgångsfaktor för vårt arbete med prestationsteknologi att verksamheten är aktivitetsnära och användardriven, alltså inkluderar aktiva och tränare. Ledorden är kompetens, leverans och trovärdighet med en kort tidsperiod mellan idé och handling. En målbild har varit en ”levande verkstad” med ett antal verk- tygsmakare och ingenjörer som praktiskt kan omsätta en idé från idrotten till något som kommer till användning, exempelvis modifieringar av utrustning. Att förändra en skidbindning, slipa om ett skoinlägg eller prova en ny bladstorlek och vinkel på en kanotpaddel är några exempel. Svenska Americas Cup-båten Artemis Racing under tävlingarna i Göteborg i augusti. Foto: Michael Erichsen, Bildbyrån Exempel på modern teknologi Här följer några exempel på teknologi som används inom prestationsidrott på elitnivå och idrottsforskning i dag. Positionering och hastighet Gps:er används inom både uthållighets- och lagidrotter och i många andra idrotter, till exempel segling, för att mäta position och hastighet. Motionärer använder också tekniken. De vanliga GPS:erna som i dag används inom idrott har en precision på 3-15 meter, men felmarginalen kan vara upp till 100 meter om man rör sig i områden med sämre satellitmottagning. Det kan vara områden med höga byggnader, skog och berg. Precisionen kan förstärkas med system SPORT- ELLER PRESTATIONSTEKNOLOGI? Forskning om sport och teknik handlar om att utveckla idrotten med hjälp av nya tekniska lösningar för både träning och tävling. Forskare från skilda ämnesområden beskriver däremot sin forskning på olika sätt och bland kan begreppsförvirring uppstå. Vissa kallar forskningen för sportteknologi andra väljer ordet prestationsteknologi. 3/2015 svensk idrottsforskning 9 Drönare med kamera. Foto: Carl Sandin, Bildbyrån som använder både de amerikanska (GPS) och ryska satellitsystemen (GLONASS). Inom forskning använder vi dessutom ofta en kompletterande basstation. En annan typ av system för att registrera position och mäta hastighet är LPSsystem där man kan bestämma ett objekts (exempelvis en idrottares) position inom ett mindre avgränsat område via ett antal stationära antenner som placeras ut i mätområdet. De bästa LPS-systemen kan uppnå en precision på under en meter och används både inom- och utomhus. Kameror och filmning Videokamerornas prestanda med avseende på kvalitet, vikt och pris har förbättrats avsevärt. I samband med utvecklingen av datorernas processorer och minne har det även skett en explosionsartad utveckling av olika mjukvaror för videoanalys och möjligheter att filma utifrån nya perspektiv. Filmning från drönare har gett ökade möjligheter att filma annars svårtillgängliga sporter, exempelvis alpin skidåkning och segling. Och med så kallade kroppsburna kameror kan idrottaren filma sin egen aktivitet. ”Dagens aktiva är uppväxta med den nya tekniken och vana att observera och förändra beteende med hjälp av olika tekniska hjälpmedel.” Inom 3D rörelseanalys (exempelvis svenska Qualisys) har ny teknologi gett nya unika möjligheter att genomföra mätningar utomhus med utmanande yttre ljusförhållanden, exempelvis i orientering och skidåkning och under vatten i simning. Den pågående utvecklingen mot mer markörlösa system har stor potential. Mer komplexa analyser kommer att kunna genomföras i realtid, exempelvis under tävling. Höghastighetskameror som oftast används inom idrott tar cirka 500 bilder per sekund. Men för att analysera interaktionen mellan ett idrottsredskap och en boll, exempelvis när racketen träffar 10 svensk idrottsforskning 3/2015 bollen i tennis med en bollhastighet på mer än 200 kilometer i timmen, eller för att studera hur golfklubbans skaft böjer sig och bladet vrider sig när den träffar bollen i mer än 150 kilometer i timmen, krävs kameror som kan filma upp till 5 000 bilder per sekund. Sensorer I samband med teknikanalys finns en strävan att arbeta mer flexibelt, med mindre och lättare utrustning som inte stör idrottaren i sin aktivitet. Utrustningen bör vara trådlös (utan sladdar och markörer) och kunna användas såväl inom- som utomhus. Utvecklingen inom elektronik och dataöverföring har lett till noggrannare och mer robusta, snabbare, lättare och billigare mätsensorer. Kraftgivare som placeras på idrottarens redskap har blivit mindre, billigare och bättre anpassade till olika användningsområden. De används i dag för att exempelvis mäta kraft i vevarmar, vevlager och pedaler för en cyklist, i en längskidåkares stavhandtag och i en kanotists paddelskaft eller roddares åra. En annan typ av sensorer som används är så kallade tröghetsensorer, såsom accelerometrar och gyron (mäter acceleration och vinkelhastighet från vilka man beräknar hastighet, position och vinkel/orientering) och den mer komplexa IMU (Inertial Measurement Unit), där samma enhet innehåller accelerometer, gyro och oftast även en magnetometer som löpande kan sända alla värden till en mätcentral. Materialutveckling Vid tillämpning av modern teknologi inom sport är naturligtvis även materialutveckling ett stort område. Ett exempel är projektet kring den schweiziska båten Alinghi som sensationellt vann segeltävlingen America’s Cup 2003 och 2007. Det är ett gott exempel på att samverkan mellan universitet, idrottsutövare, kommersiella aktörer med ett gemensamt mål kring ett sportevenemang leder till utveckling och spridning av avancerad materialteknik från flyg- och rymdindustri till sportrelaterade produkter. I detta specifika fall var en av nycklarna till framgång nya lättkompositmaterial. Internet of Sports När vi på Nationellt vintersportcentrum (NVC) startade projektet Internet of Sports Foto: var en av utgångspunkterna att utveckla användandet av internet för att förbättra och fördjupa upplevelsen av den idrottsliga prestationen. Ett av koncepten, Digital Arena, innefattar hur man med modern teknik – i realtid – kan ge aktiva och tränare feedback i samband med träning och tävling. Syftet är också att förhöja upplevelsen för publiken på arenan och ge medierna intressant information, men även att de data som samlas in i specifika fall ska kunna användas för vetenskapligt arbete. Ett annat utvecklingsområde är Digital Coach, där den aktive via en smart mobiltelefon eller motsvarande skulle kunna få feedback och coachas digitalt under olika fysiska aktiviteter med hjälp av sensorer och mjukvara som finns inuti telefonen. Ett övergripande mål med Internet of Sports har varit att interagera med ett antal svenska IT- och teknikföretag och kombinera vår kompetens med olika kunskapsföretag. Detta både för att göra något positivt för idrotten och förhoppningsvis även ge spin-off-effekter för näringslivet. Sverige som har flera högtek- nologiska företag och en hög teknikmedvetenhet bland unga personer har goda förutsättningar att vara med och påverka utvecklingen inom detta område. Dagens aktiva är uppväxta med den nya tekniken och vana att observera och förändra beteende med hjälp av olika tekniska hjälpmedel. Företag ser ett mervärde i att kunna profilera sig med hjälp av idrott och är, precis som inom idrotten, resultatinriktade. Men förvånansvärt få företag satsar på eget forsknings- och utvecklingsarbete. Den digitala coachen innebär också möjligheten till så kallad remote coaching, där en specialiserad tränare kan ge råd till flera adepter som är utspridda över världen. Denna typ av datainsamling har också möjliggjort det nya stora utvecklingsområdet som kallas Analytics, där innovativ metodik möjliggör att spara mätdata från ett stort antal olika sensorer och personer för vidare statistisk analys. Mätning av rörelser i Skicross med hjälp av kameraanalys. Foto: Martin Holmberg, Qualisys Analys av stora datamängder Syftet med att mäta, registrera och analysera data är att kunna ge objektiv infor3/2015 svensk idrottsforskning 11 Kontakt hc.holmberg@miun.se Noggrann studie av hockeyspelarens slagskott. Foto: Reimond Trost, Qualisys mation till idrottare och tränare för att stödja prestationsutveckling. Vanligtvis är det analys av korttidsdata, exempelvis video, tid eller hjärtfrekvens från ett träningstillfälle eller en tävling. Men i ökad omfattning har även analys av större datamängder börjat att användas inom elitidrott för att upptäcka olika mönster och trender. Det senare kan exempelvis användas för att analysera data insamlade över längre tid för att skapa olika prediktiva analysmodeller, exempelvis hur ett motståndarlag i fotboll kommer att spela mot det egna lagets styrkor och svagheter. Det kan även användas för olika typer av informationssystem för att sammanställa och förmedla relevant information till coacher, tränare och klubbledning. Ökade elektroniska lagringsmöjligheter som underlättar insamling och hantering av stora datamängder samt större datorkraft har dramatiskt ökat möjligheterna att genomföra mer avancerade dataanalyser med metodik som aldrig tidigare använts inom idrott. I tillägg har en annan typ av resurspersoner börjat att arbeta inom olika sfärer av elitidrott. Dessa personer har ofta en annan utbildningsbakgrund. De använder databassystem och så kallad SQL, där en gång ”penna och papper” var normen, och analysmodeller från maskininlärning och verktyget 12 svensk idrottsforskning 3/2015 data mining för att sortera data och hitta mönster. Detta är en spännande utveckling som öppnar upp för nya möjligheter och mer omfattande analyser av träning och tävling, belastning och återhämtning samt skadeförebyggande åtgärder. Denna typ av metodik och arbetssätt har även visat sig nyskapande för olika beslut, laguttagning, rekrytering och andra idrottsadministrativa funktioner inom exempelvis en klubb. Exempel finns från NHL-hockeyn och basketligan NBA i USA. Spännande framtid Sverige har en långvarig tradition med innovativt ingenjörskap och dagens ITnäring är snabb att utveckla nya och idéer och koncept. Detta korsbefruktat med idrottens vilja att alltid ligga i framkant – och idrottsforskares strävan efter nya kunskapsvinster – kommer att bidra till flera spännande framtidsmöjligheter för biomekaniker och teknologer inom sport. Sammantaget har det starka framåtskridandet inom sport- och prestationsteknologi en stor potential att leda till nya utvecklingssprång och förbättrade idrottsresultat. Det kommer även att ge ett antal positiva spin-off-effekter för motionärer och allmänt idrottsintresserade. TEMA: DEN NYA TEKNOLOGIN Smarta textilier kan revolutionera idrotten Smarta textilier är textilier integrerade med någon annan teknologi. De används för mätning, komfort eller prestationsförbättring. Runt om i världen pågår utveckling, forskning och kommersialisering av nya produkter. Oändliga möjligheter öppnar sig inom idrotten. S p o r t l e x i k o n e t r ä k n a r upp 154 idrotter. Nya uppfinns varje år. I alla sina olikheter finns mycket som är gemensamt – tävlandet, den fysiska aktiviteten, prestationen, organiserandet. Och det textila! Det finns ingen sport som inte bär kläder. Ofta förekommer regelverk för vilka kläder man får bära. Berömda är de så kallade hajdräkterna i simning med teknologi från fysik (strömningslära) och nanoytteknologi som integrerades i plagg för att minska flödesmotståndet och förbättra tiderna. De blev så effektiva (och dyra) att de ansågs förstöra grundtanken med idrottsutövandet och förbjöds av Internationella Simförbundet 2009. Hajdräkten är ett exempel på smart textil. Men mest typiskt är kanske ändå integrationen av elektronik för mätning i textil. Vad är smart textil? Smart textil består av två ord. Bägge kan leda tanken fel. För att börja bakifrån behöver man notera att textil är mycket mer än bara kläder. Textil är också inredningstextil. Det är gardiner och dukar och möbeltyg. I idrottssammanhang blir detta landningsbäddar för höjdhopp, beklädnad på åskådarstolar och avskärmningsdraperier för idrottshallar. Textil är dessutom det som brukar sammanfattas under samlingsbeteckningen tekniska textilier. Det är sådana textilier som man ofta inte tänker på – filter, lyftband, rep, textila implantat. I idrottssammanhang blir detta skot till seglingsbåten, ledbandsimplantat för den skadade, en konstgjord gräsmatta för förlängd fotbollssäsong, segel till solingbåten. Vad är då det gemensamma mellan de tre typerna av textil – kläder, inredning och tekniska textiler? Textil består alltid av fibrer (trådar) som har satts samman på något sätt. Vävning och stickning (trikå) är två sådana tekniker. Vindtygsjackan är vävd. Sportstrumporna stickade. Den andra delen i vårt ord är ”smart”. Det är än mer komplicerat, men vi gör det enkelt. Vi definierar smarta textilier som: textilier – kläder eller någon annan typ – där det finns tillfört någon annan teknologi – ofta elektronik. Det innebär att produkten kan göra mer än man vanligen förknippar med textilier, vilket ofta innebär mätning. En smart t-shirt är alltså en t-shirt med klassiska textila egenskaper som att kunna hålla bäraren varm, skyla, transportera svett, se snygg ut, visa vilken klubb man representerar och så vidare. Den har också förmåga att exempelvis kunna mäta puls och hjärtrytm. En synonym till mätning är monitorering. För mätning använder man sensorer. Det finns ett nästintill oändligt antal för olika saker man vill mäta. Några typer som är vanliga i samband med smarta textilier är EKG, EMG (muskelaktivitet) och EEG (elektrisk mätning av hjärnan). Andra vanliga sensorer är töjningssensorer, trycksensorer, fuktighetssensorer, termometrar, accelerometrar (för att följa rörelser till exempel i armar, ben och höft) och positionering. Nils-Krister Persson Docent Textilhögskolan Högskolan i Borås 3/2015 svensk idrottsforskning 13 Fäktning är en sport som skulle ha nytta av smarta textilier. Med tryckkänsliga sensorer i dräkten skulle registreringen av träffar bli mer tillförlitlig. Foto: Niklas Larsson, Bildbyrån Bärbar teknologi finns att köpa, det som presenteras som ”på gång” på fackmässor, det som ännu finns i vetenskapliga labb och det som är uttryckt i visioner och i policydokument. Just nu råder en vurm förwearables, det vill säga bärbar teknologi. Smartphones har funnits en tid, men nu kommer ytterligare andra tekniker, till exempel glasö1. Följa sin egen träning gon som har inbyggd kamera och display Utövarens nytta är kanske det man och klockor med många funktioner. Inom närmast tänker på. Tack vare monitoreidrotten är pulsband eller aktivitetsband ring får man ett mått på sin prestation vanliga, till exempel sådana där man kan och vet hur man ligger till i träningen. koppla in sin telefon och använda den Vi är redan där när det gäller pulssom stegräknare och pulsmätare. klockor, stegräknare och aktivitetsKläder är självklart bärbara och smarta armband. Nästa steg är textilifieringen textilier har en given roll inom bärbar – att mättekniken mjukare integreras teknologi. Smarta textilier blir ett fantasi textilen. Komforten skulle då öka. De tiskt gränssnitt inte minst mot mänskliga band man sätter fast på armen för sin kroppen. Fördelen är att monitoreringen smartphone är fortfarande klumpiga. kan göras dolt och icke inverkande på Generellt sett är det textila inte särskilt rörelse. Det blir ingen extra mojäng att avancerat eller väl utnyttjat. sätta på sig, när sensoriken redan finns i textiler skulle plagget. Smarta textilier är extra bra när också tyg till sin rätt eftersom muskler liksom tyg är utbredda och mätningSmarta behöver göras påförenkla användandet av sensortekniken. För det som ska mätas inte är punktformigt lera ställen snarare än i en punkt. till exempel EKG behövs positionering utan utbrett, EMG, EEG och EKG är alla på bröstet enligt speciellt system. Ofta exempel på det. används geler för att få god elektriskt Tio exempel på hur smarta textikontakt och kunna klistra fast elektrolier kan användas i idrotten der. Med en smart t-shirt räcker det att Vad kan då smarta textilier göra för dra på sig sitt träningsplagg. Måttstälidrotten? Här följer några exempel. Ett lena hamnar rätt tack vare att man fört urval har gjorts med avsikt att täcka in så in kunnande inom tillskärning och konmånga som möjligt av alla möjliga intresfektion och förenat det med fysiologi. senter och för att belysa hur aktörer i den Avancerad signalanalys gör att signalen så kallade smarta textilvärlden ser på fortfarande kan göras tillförlitlig även framtiden. Vad framtiden är i år räknat om elektriska kopplingen mot huden är medvetet vagt angivet. Är det något rör på sig som i en tröja. historien lärt oss är att det är svårt att sia Attför sådana elektriska mätningar kan Fig X. Träningsbyxa med inbyggda elektroder muskelmätning göras i tyg öppnar upp ett spektrum av om den. Träningsbyxa med inbyggda elektroder för muskelmätning. möjligheter till mätning. Nya fysioloExemplen rör sig mellan det som redan are kan följa träning och tävling Tränaren kan också följa träningen. Tränare och utövare får därmed ett gemensamt, objektivt, 14 svensk idrottsforskning 3/2015 mått. Inledningsvis kräver det att tränaren sätter sig in i vad alla nya mätvärden innebär i praktiskt instruktörsarbete. De allra flesta tränare torde behöva kompetensutveckla sig. Många idrotter har inslag av bedömning – hur utfördes ett skatingskär i klassiska stilen i skidtävlingen? Smarta positionsgivare kan ge objektivare mått. I fäktning vill inte och tryckkänsliga sensorer kan sättas in i fäktväste giska parametrar kan nås, såsom EMG (muskelmätning). Här kommer också tyg till sin rätt eftersom muskler liksom tyg är utbredda och mätning behöver göras på flera ställen snarare än i en punkt. 2. Tränare kan följa träning och tävling Tränaren kan också följa träningen. Tränare och utövare får därmed ett gemensamt, objektivt, mått. Inledningsvis kräver det att tränaren sätter sig in i vad alla nya mätvärden innebär i praktiskt instruktörsarbete. De allra flesta tränare torde behöva kompetensutveckla sig. Å andra sidan effektiviserar detta tränarens arbete som kan arbeta med flera idrottare samtidigt. Efterhand kan instruktörsmoment bortrationaliseras till utövaren själv att ta ansvar för. Det behövs inte längre ett mänskligt öga som ser om en rörelse utförs rätt. Sensorer kombinerat med signalbehandling och beslutssystem automatiserar detta. 3. Åskådare kan följa utövaren Publiken kan också ta del av information tack vare smarta textilier. Det blir allt mer populärt. Vasaloppet har haft erbjudandet en tid redan. För tv-bolag öppnar detta nya dimensioner och för många åskådare blir upplevelsen större. Också här finns det etiska diskussioner. Det handlar dels om fair play, dels om integritet. I takt med att sport och underhållning vuxit sig nära varandra kan det komma att krävas att stjärnor ger ifrån sig information för att få delta. Det är frågor som är värda att fundera över. Men med textil kan man ta det hela mycket längre. De är redan i dag möjligt att göra robotar som är kläder. Kan man göra en helkroppsanalys av löpare som har sensorer i alla klädesplagg, kan man också spela upp denna rörelse för en annan person. Man skulle då – inledningsvis som del i datorspel – med hjälp av små vibratorer och robotteknik kunna återskapa en upplevelse av stjärnans utövande. 4. Utövaren kan undvika skador Uppenbara användningsområden av textilier inbegriper att skydda bäraren för kyla och regn. Och mekaniska krafter från motståndare i till exempel fotboll eller ishockey för att undvika skador. Med smarta textilier går det även att fånga upp signaler från kroppen Accelerometerteknik utvecklat av om att den håller på att bliFigur överbeX. Accelerometerteknik vi ursprungligen utvecklat Textilhögskolan och institutet Acreo for medic lastad, exempelvis genommen att som mäta kan användasursprungligen till rörelse hos försimhoppare. medicinska muskelaktiviteten vid långvarig tillämpningar, t.ex. för Parkinsons 7. Organisatörer deltagare sjukdom, men som kan användas till asfaltlöpträning. Airbagssystem kankan följa att följa rörelsen hos simhoppare. Massidrottstävlingar har länge varit i ökande. Säkerhets integreras i kläder vid störtlopp eller Skulle man kunna göra billiga t-shirts med inbyggda EK fälttävlan. erbjuda säkrare tävlingar. Uttorkning, dehydrering, är e Tävlingströjan 5. Kontinuerlig rehab och bättre kunde också innehålla elektroder som m risken. compliance När man kan integrera sensorik i 8. Ökad prestation kläder, dolt med bibehållen komfort, Hajdräkter blir det också mycket smidigare att i simning har vi redan nämnt som exempel. exempel när aerodynamik samverkat med ytteknologi f utföra långtidsmätningar. Inte bara under en fotbollsmatch eller maratonlopp utan under ett helt träningsläger. Det kan ge nya kunskaper om återhämtning och vila. Man kan utsträcka detta ännu längre. Om monitorering blir så praktiskt att den inte alls påverkar menligt i dagliga livet skulle det gå att utvidga den till uppehållsperioder och till hela säsongen, eller till flera säsonger i följd. Naturligtvis finns det Textiliers unika egenskaper Kan bilda tvådimensionella ytor – billigt och med precision Går att framställa lätta material Kan täcka mycket stora och mycket små föremål Draperbara Mjuka Når nära den mänskliga kroppen Kan uppfattas som ett gränssnitt, en extrahud i vissa sammanhang Kan skapa distans – bra exempelvis vid isolering Kan skapa poröst skikt Kan skapa tätt skikt Uttrycker estetik Uttrycker status Kanske tydligaste stället mode visas i Kan skapa hög draghållfasthet Har inbyggd periodicitet Återvinningsbara Tabellen visar exempel på egenskaper textil har som kanske andra materialklasser helt saknar. 3/2015 svensk idrottsforskning 15 etiska dimensioner om integritet som måste diskuteras. Notabelt är att redan i dag är elitidrottare av dopningsskäl mätta året runt, om än inte kontinuerligt. I framtida bandage kan trycksensorer och pH-mätare integreras för sårmonitorering och snabbare läkning. Hur patienten följer läkarordinationen efter skada, compliance, kan också följas och förbättras. 6. Objektivare mått i bedömningsidrotter Många idrotter har inslag av bedömning – hur utfördes toeloopen i konståkningen eller var det ett skatingskär i klassiska stilen i skidtävlingen? Smarta textilier med accelerometrar och positionsgivare kan ge objektivare mått. I fäktning vill man säkerställa om det var träff eller inte och tryckkänsliga sensorer kan sättas in i fäktvästen. 7. Organisatörer kan följa deltagare Massidrottstävlingar har länge varit i ökande. Säkerhetstänkandet ökar också hos arrangörer. Skulle man kunna göra billiga t-shirts med inbyggda EKG skulle organisatörerna kunna erbjuda säkrare tävlingar. Uttorkning, dehydrering, är en annan riskfaktor vid dessa tävlingar. Tävlingströjan kunde också innehålla elektroder som med vätskebalansanalys kan varsla om risken. 8. Ökad prestation Hajdräkter i simning har vi redan nämnt som exempel. Fartdräkter för utförsåkning är ett annat exempel när aerodynamik samverkat med ytteknologi för att minska luftmotståndet. När smarta textilvärlden på riktigt förenar sig med robotik finns möjligheter till ökad lyftprestation, gripförmåga eller benstyrka, må vara att detta inte ryms inom befintliga sporter. 9. Organisatörer kan interagera med publiken Smarta kläder är en kanal för kommunikation. I framtiden upplever man inte bara en tävling visuellt och audiellt utan även med andra sinnen. Naturligt vid sport vore att uppleva en tävling 16 svensk idrottsforskning 3/2015 motoriskt och muskulärt. Tyg är vår mest frekventa källa till taktila upplevelser och smarta textilier blir en arena för nya upplevelser. 10. Utrustningsleverantörer kan följa sina produkter Smarta sporttextilier lagrar information om var de befinner sig, om hur smutsiga de är, om sin nötningshistorik och om de är på väg att gå sönder. Företag kan sålunda hålla koll på sina produkter. Framtidens sportproduktleverantörer levererar kanske inte bara en produkt, utan en tjänst och byter ut hockeyskyddet när det fått en spricka. Hur ligger vi till i Sverige? I Sverige har Textilhögskolan i Borås – en del av Högskolan i Borås, länge arbetat med smarta textilier inom det innovationsinitiativ som heter smart textiles. Tätt samarbete sker med de två forskningsinstituten Swerea IVF och Sveriges tekniska forskningsinstitut. Tillsammans bildas Skandinaviens och norra Europas största forskningsmiljö för framtidens avancerade textila material, produkter och processer. Stort fokus har legat på integration av sensorer i textil för medicinska tillämpningar. Eftersom detta ofta innebär mätning av fysiologiska signaler är kopplingen till sportområdet stark. Två exempel på vad vi jobbar med är; ett fotkopplat system för rörelsemonitorering som vi kallar STEPS och en ny typ av textilfibrer för tillverkning av kläder med automatisk temperaturreglering. Foten är intressant av flera anledningar. Först och främst för att fotrörelser finns med i väsentligen alla idrotter. Vidare medger foten en relativ stabilitet jämfört med exempelvis en fladdrig tröja. Ofta finns fixa strukturer i omedelbar närhet, såsom sko och sulor. Likaså finns häl och underben som har delar som rör sig relativt lite under kroppsrörelser. Detta underlättar för elektroniken. Gångmönster är repetitiva, vilket inledningsvis i våra forskningsprojekt underlättade identifieringen av mätsignaler. Vi började med en stabil sko, sen övergick vi till en lite mer flexibel sula för att nu ha utvecklat en strumpa för sensorik, alltså en utveckling med ett allt större inslag av textil. man töjer den alstras elektrisk spänning. Strumpan konstrueras så att piezofib ställen vid strumpproduktionen, exempelvis häl och tå som i bilden, resten är kan man få en uppfattning om bärarens löpmönster. Piezoelektrisk signal (volt) Figur 1. Prototypen STEPS (smart sextiles STEPS (smart textiles evaluation platform evaluation platform for socks) med strumpa. for socks) ska ses som ett helt system (figur Visar en tidig version av sändare och smartphone 1). Grundiden är att strumpan är försedd med app för mottagning, lagring och visning av signalen från tånedtrampet och hälisättningen. med sensorer (röda och blå markeringar) som sänds via en kort ledningsbana integrerad i strumpan till en avläsnings- och signalförstärkningsenhet (lådan i bilden). I ett energisnålt överföringsprotokoll sänds signalen trådlöst till en smartphone. I en app vi utvecklat hanteras signalen. Både lagring (loggning) och direktpresentation är möjlig. Fantasin sätter gränserna för hur man vill presentera informationen. Kanske ska man använda färgmarkeringar om man springer biofysikaliskt fel och kanske koppla detta med en varning i form av vibration. Om signalen tyder på trötthet kanske en peppande låt går igång, och så vidare. Sekunder Ett annat material vi jobbar med kallas STEPS är som sagt en plattform som kan för PCM. Det står för phase changing maanvända många olika sensorer. Vårt mål är Figur. Till vänster prototypen (smart sextiles evaluation platform for socks) med strum terials. Vi tänker oss STEPS en sjö på vårvintern. att göra den så lik en vanlig strumpa som sändare och smartphone med app för mottagning, lagring och visning av signalen. Figuren till Trots att vårsolen lyst på riktigt bra under möjligt. Mätsensoriken ska inte synas och strumpan. Blå är tånedtrampet. Röd är hälisättningen. flera dagar och snön försvunnit i skogen De röda och blå kurvorna är förskjutna i därmed inte heller störa utövaren. Därför runt om och på stränderna ligger isen på gäller det att hitta sensorer som är i fiber sjön kvar. Varför? Jo, för att det krävs form och som kan integreras med vanliga mycket energi för att omvandla vattnet textila processer, det vill säga som det går Ett annat vi flytande. jobbar med kallas för PCM. Det står för phase changing från material is till att bli Även om både att maskinellt sticka med lika bra som vanoch vattnet är noll att grader krävs det ligt bomulls- eller polyestergarn. en sjöisen på vårvintern. Trots vårsolen lyst på riktigt bra under flera dagar oc energi dem emellan. skogen runtför omomvandlingen och på stränderna ligger isen på sjön kvar. Varför? Jo, för att På samma sätt fungerar andra material. för att omvandla vattnet från is till att bli flytande. Även om både isen och va Men för dem är omslagstemperaruren det energi förinte omvandlingen dem emellan. kanske noll utan 30, 32 eller 37 grader. Vax är ett sådant exempel. Vad vi gjort är attfungerar framställa en textilfiber På samma sätt andra material.som Men för dem är omslagstemperaruren har en kärna av vax men hölje av vanligt 32 eller 37 grader. Vax är ett sådant exempel. Vad vi gjort är att framställa en polymert fibermaterial. Denna bikompokärna av vax men hölje av vanligt polymert fibermaterial. Denna bikomponen nentfiber stickas till funktionsplagg. När så funktionsplagg. När så snöboardåkaren åker ner för backen iklädd detta och j snöboardåkaren åker ner för backen iklädd detta och jobbar hårt och är på väg att bli En sådan stickningsbar textilfiber som vi varm, går värmen åt till att smälta vaxet har utvecklat är piezoelektriskt. Det inneistället för att skapa svettning. När åkaren bär att fibern är gjord av ett material som sedan står stilla i liftkön kommer en del av kan omvandla mekanisk energi i form av värmen tillbaka när vaxet stelnar. En tröja töjning, dragning eller kompression till en för jämn temperaturkomfort har åstadelektrisk spänning. Piezoelektriska material kommits. är inte helt ovanliga men få i världen klarar Smarta textilier för sport är ett område att göra fibrer av den. Detta gör strumpan på frammarsch. Vi kan förvänta oss allt fler unik. Piezofibrerna har fördelen att det i princip kommersiella produkter i en nära framtid. Tyvärr finns det fortfarande ganska få inte behöver drivas av någon form av yttre svenska kommersiella aktörer. Det finns energi. Så fort man töjer den alstras elektrisk spänning. Strumpan konstrueras så att stor plats för idrotten att intressera sig för saken. Att börja formulera önskemål piezofibrerna läggs in på vissa ställen vid om vilka produkter som är relevanta och strumpproduktionen, exempelvis häl och slå sig samman med entreprenörer för att tå som i figur 1, resten är vanligt garn. På så skapa aktivitet och liv på området i Svevis kan man få en uppfattning om bärarens rige. Månne något för dig, kära läsare? löpmönster. ”Framtidens sportproduktleverantörer levererar kanske inte bara en produkt, utan en tjänst och byter ut hockeyskyddet när det fått en spricka.” 3/2015 svensk idrottsforskning 17 TEMA: DEN NYA TEKNOLOGIN Friska hästar med ny sportteknologi Smarta textilier och erfarenheter från flygindustrin utvecklar ridsporten. Hästarnas hälsa är i fokus för sportteknologiforskningen på Chalmers och Göteborgs universitet. Maria Sundin Docent i teoretisk fysik Institutionen för fysik Göteborgs universitet H ä s t s p o r t ä r e n av Sveriges största idrotter. Ny tvärvetenskaplig forskning om hästsport och hästar startade år 2012 vid Chalmers och Göteborgs universitet (GU). Huvudsyftet är att verka för hästens välfärd och ett stort antal projekt är igång. Världsfederationen för hästsport (FEI) har som mål att hästens ska vara en ”Happy Athlete”. Trots detta skadas och dör hästar i sportsammanhang, vilket leder till kritik av sporten. Ett exempel är tävlingsgrenen distansritt som länge varit extra uppmärksammad i medierna efter dopingskandaler och hästar som far illa och till och med dör. Ett behov finns därför av övervakning av hästarnas hälsa av etiska skäl, men bättre kunskap om träningens effekter kan också leda till bättre prestationer. Den forskning vid Göteborgs universitet och Chalmers som har kommit längst hittills handlar om att hitta defekter i hovar via studier av värmeledning och värmediffusion och att mäta EKG, puls och andning med hjälp av så kallade smarta textilier. Upptäcker hovskador ”Utan hov – ingen häst” är ett gammalt talesätt. Hovar kan drabbas av en mängd problem, till exempel sprickor och bölder. Dessa skador kan vara extremt smärtsamma för hästen, och dessutom leda till långa konvalescenser. Många ryttare har endast en häst på elitnivå, och en hovskada kan innebära flera månaders, 18 svensk idrottsforskning 3/2015 eller i värsta fall ett års, frånvaro från tävlingsbanan. Det kan vara svårt för en veterinär eller hovslagare att veta exakt var skadan sitter och omfattningen på den. Den yttersta delen av hoven är en kapsel och motsvarar till viss del en nagel på en människa. Hovkapseln är cirka en centimeter tjock, och den växer likt en nagel uppifrån och ned med knappt en centimeter i månaden. Det tar något mindre än ett år för en hel hovkapsel att växa ut. Vi samarbetar med ett företag som har utvecklat en sensor som kan avgöra om material är homogena eller ej, baserat på hur värme leds och sprids i materialet. Metoden har en ISO-standard, är väl beprövad och har till exempel använts för att undersöka flygplansbromsar. Hösten 2013 inleddes försök för att se om metoden fungerade på hästhovar. Hittills har tester framför allt gjorts på hovar från döda hästar. Skillnaden mot hovar på levande hästar är att vattenhalten och bruset i mätningarna är lägre. Tester utförs också på 3D-printade hovar. Kortfattat fungerar metoden så här: 1. Sensorn bringas i kontakt med hovkapseln. 2. En värmepuls som höjer temperaturen med 1-2 grader skickas in i hovkapseln. 3. Sensorn analyserar hur pulsen leds och sprids. Till viss del påminner metoden om en radar som skickar ut en signal, och om det finns ett hinder (en defekt i kapseln) får man en reflektion. Mätningarna är lovande och tester utförs just nu för att se vilka sensorer som krävs för att hitta defekter av olika storlekar. Undersökningar görs också av hovars termiska egenskaper. En patentansökan är inskickad i juni 2015, och en första publikation är på gång. Två nya projekt kan kopplas till detta. Det ena är att med hjälp av adaptiv teknik kunna tillverka delar som passar exakt i det område av hovkapseln som behöver skäras bort vid en skada. Det andra är försök att odla den vävnad som fäster på insidan av hovkapseln. Alla delar av detta projekt syftar främst till att kunna minska konvalescenstiden för hästar, och därmed snabbare kunna få sporthästar i träning och tävling igen. En annan aspekt är mer förebyggande och handlar om möjligheten att kunna avgöra hur nära gränsen för problem i hovarna man är vid en viss typ av träning. EKG med smarta textilier Andning, puls och EKG är viktiga indikatorer på hästens hälsa, och mätning av dessa kan även vara av stort värde för att övervaka träning. Effekten av olika träningsmetoder kan på detta sätt bedömas. Träning på elitsportsnivå inom de flesta sporter ligger ofta på gränsen till vad den tävlande individen klarar. Misstag på denna nivå kan därför få mycket värre konsekvenser än ett misstag i träning på lägre nivå. Hästen kan till skillnad från mänskliga atleter inte föra sin egen talan, och en objektiv bedömning av hälsotillståndet ökar säkerheten för djuret. De problem som finns med existerande utrustning är att vissa mätmetoder kräver hudkontakt och att sensorer glider då hästen blir svettig. Normalt sett kräver mätning av hästars EKG hudkontakt, och det kan man få genom att antingen raka hästen, använda en gel eller en klämma. Vildhästar är bytesdjur och det gör att flyktinstinkten är stark hos dem. Hästar är därför lättstressade, och kan reagera Chalmersforskarna Maria Sundin och Magnus Karlsteen utför tester tillsammans med hästen Angels Fly High. Foto: Jonas Stenström OM SPORTTEKNOLOGI PÅ CHALMERS Chalmers gör sedan år 2012 en satsning på forskning inom sport och teknologi. De tre största områdena är hästsport, segling och simning. Forskning inom andra sporter är på gång. I många fall kan man använda likartade metoder i flera idrotter. Rörelseanalyser, skadeprevention och smarta textilier är några exempel. 3/2015 svensk idrottsforskning 19 En utveckling av sadeln kan vara ett av Chalmersforskarnas framtida projekt. En illasittande sadel är obehaglig för hästen och ger sämre sportsliga resultat. Foto: Petter Arvidson, Bildbyrån Lilla bilden överst visar mätning via en sensor fastsatt på hoven med silvertejp. Utveckling av en bättre prototyp är på gång. Bilden under visar en sensor som används vid analys av hovar. våldsamt på saker de uppfattar som fara. För en häst kan fara mycket väl vara utrustningen på en veterinärstation. Genom miniatyriseringen av elektronik kan man nu bygga sensorer som kan vävas till tyger. Dessa kallas smarta textilier, och kan till exempel mäta och reagera på temperatur, tryck, töjning och fukt. Tanken bakom detta projekt är att integrera smarta textilier i vanlig hästsportsutrustning och kunna mäta på hästen utan att den märker det. Själva tyget är en sensor, och om den finns i en gjord som man spänner runt hästens buk, eller en vojlock (en filt under sadeln) är det utrustning som hästen är tränad att känna igen. Det är både bra för hästarnas välfärd, eftersom de slipper bli stressade, och bör ge bättre mätdata. Vi har konstruerat prototyper som kan mäta hästens andning, puls och EKG. En av prototyperna baserad på smarta textilier kan plocka upp EKG genom hästens päls och kräver inte hudkontakt. Just nu pågår arbetet med att göra utrustningen trådlös. Preliminära resultat finns publicerade (1). Rörelseanalyser Genom att fotografera hästar i rörelse avgjorde den engelske fotografen Eadweard Muybridge år 1872 en debatt om huruvida hästens alla hovar någonsin 20 svensk idrottsforskning 3/2015 lämnade marken samtidigt när hästen galopperade. Hans bilder visade att det faktiskt fanns ett svävmoment då ingen hov var i marken. Sedan dess har analyser av hästars rörelser varit ett stort forskningsområde och svenska veterinärer är framstående. Syftet med studierna kan till exempel vara att avgöra om en häst har en rörelsestörning eller att bättre förstå hur en rörelse går till. ”Det är både bra för hästarnas välfärd, eftersom de slipper bli stressade, och bör ge bättre mätdata.” Kameror och markörer används inom flera olika sporter för rörelseanalyser. Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som vi samarbetar med finns en hel korridor med kameror uppsatta som stöd till veterinären som utreder en halt häst. I en och samma gångart kan en häst ridas i olika tempon. Gångarten trav kan till exempel ridas i ökad trav, mellantrav, arbetstrav, samlad trav, passage och piaff. I piaff travar hästen på stället. Studier av hur hästen rör sig kan hjälpa till att förstå hur hästen arbetar och hur den belastar olika delar vid olika typer av tempon. Förhoppningsvis leder detta till kunskap om vilka sätt att rida hästen som stärker olika muskelgrupper och utvecklar hästens gångarter. Inom dressyr råder till exempel en intensiv debatt om hur hästens huvudposition påverkar hästens välbefinnande, hållbarhet och rörelsemönster. Inledande studier har gjorts där rörelsen av punkter på hästen följs för att avgöra hur periodiska de är. En periodisk rörelse upprepar sig alltid exakt, som till exempel en pendel. Många förlopp i naturen är nästan periodiska, men inte helt. Hästens rörelse är inte helt periodisk, men gränsar till det. I dressyr är en av bedömningsgrupperna hästens takt. Inom fysiken finns stor kunskap om hur periodiska förlopp kan analyseras, och även om hästens rörelser inte är exakt periodiska kan etablerade analysmetoder antagligen användas. Jag som är astrofysiker har tidigare studerat hur stjärnor rör sig i galaxer, och där kan man finna både periodiska och kaotiska rörelser. Oväntat nog kan antagligen liknande analyser som används för studier av stjärnors rörelser tillämpas på hästars rörelser! Viktigt med samarbeten Forskningens tvärvetenskapliga karaktär gör att nya samarbeten har bildats. Hästforskningen i Sverige inom veterinärmedicin och etologi är stark och internationellt framgångsrik. Roligt nog har inriktningen från fysik och teknologi som bedrivs i Göteborg välkomnats som ett intressant och viktigt komplement. Inom hästsportssatsningen är kontakterna från Chalmers och Göteborgs universitet täta med till exempel Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Textilhögskolan i Borås i Sverige. Internationellt finns det samarbete med universitet och organisationer såsom the University of Sydney och världsfederationen för ridsport, FEI. Samarbeten med ryttare, hästnäringen och andra företag är också av största vikt. I nästan alla projekt erbjuds studenter att delta. Det finns möjligheter att göra kandidat- eller mastersarbeten samt att läsa enstaka kurser med inriktning mot sportteknologi eller hästsport vid både Göteborgs universitet och Chalmers. Detta är extra roligt då universiteten tillsammans har blivit utsedda till Riksidrottsuniversitet våren 2015. Redan nu har några av studenternas arbeten blivit uppmärksammade och vunnit prestigefyllda priser för bästa entreprenörskap och liknande. Sportteknologi lämpar sig utmärkt till tvärvetenskapliga projekt, och förhoppningar finns om att skapa gemensamma projekt med till exempel studenter i veterinärmedicin eller hippologer. Hästsportsprojektet leds av mig och Magnus Karlsteen. Ny och spännande forskning är alltså på gång, och alla som vill är hjärtligt välkomna att höra av sig med frågeställningar eller kanske som framtida medarbetare inom hästsport eller annan idrott! Referenser 1. McGreevy. P. mfl. Journal of Veterinary Behavior. 2014. 9:1558-7878, 1:34-42. Kontakt maria.sundin@physics.gu.se mkn@chalmers.se MER TEKNIK FÖR HÄSTSPORTEN Chalmers får ständigt förfrågningar om nya projekt som kan leda vidare till ny forskning. Ofta kommer de från personer inom sporten eller hästnäringen. Här följer några exempel: • Sadelanpassning – En sadel som inte passar bra ger smärta och obehag hos hästen. Det kan leda till ett sämre rörelsemönster, ett problem särskilt i dressyr, eller att hästen vägrar att hoppa. • Matematisk modellering av styrning av hästar – Hjälp i träningen. Inspirationen kommer från fordonsindustrin. • Mätningar i hästens munhåla – Bettet i munnen kan orsaka smärta och skada. I dag kan man mäta hur hårt någon drar i ett bett, men inte exakt vad som händer i olika delar av munhålan med olika typer av bett. • Bandage som alltid ger rätt tryck • Biogas från hästgödsel • Studier av bröstkorgsskador på ryttare • Egenskaper hos tagel • Biomekanisk modell av häst • Underlagsstudier med radar • Mäta fukthalten i underlag • Tryckmätning i vojlock (filten under sadeln) • Effekter av piskrapp 3/2015 svensk idrottsforskning 21 REPORTAGE Ur CIF:s reportagebok Recept för rörelse T E X T: J O HAN P I H LB LAD, REDAKTÖR Den uppkopplade motionären Teknikutvecklingen gör det möjligt att se allt djupare in i oss själva. Via pyttesmå sensorer i våra träningsprodukter kommer framtidens motionär kanske kunna mäta de flesta av kroppens funktioner. Men vad är det vi kommer att se, förstår vi vad det betyder och ökar det vår lust att röra oss mer? K l ä d e r s o m t a l a r o m hur du mår, hur du ska förbättra din löpteknik och vad du bör äta till middag efter träningen. Eller skidglasögon som ger dig all information du behöver för att hitta den kortaste liftkön eller den bästa snön. Det är inte science fiction. Tekniken som gör det möjligt finns redan. Utvecklingen går med hisnande fart. En allt större datamängd går att samla på en allt mindre yta. Kapaciteten fördubblas var 18:e månad, vilket den egentligen har gjort ända sedan 1950-talet, berättar Magnus Magnus Karlsteen Karlsteen, forskare i teknisk fysik på Chalmers tekniska högskola. Mindre och snabbare – Mindre, lättare, billigare och mer robusta sensorer gör det möjligt att mäta nästan vad som helst. Mängden data blir också tillgänglig på ett helt annat sätt. Det är lätt att tycka att saker och ting borde vara omöjligt att genomföra, men allting överträffar hela tiden sig självt, säger han. I en snar framtid kommer det att sitta sändare i varje hustak som kan förmedla information, istället för dagens mobilmas22 svensk idrottsforskning 3/2015 ter. Och en dag kommer tekniken att ta sig ända in i våra hjärnor, spår Magnus Karlsteen. Det sista med viss olust. Den snabbare internetuppkopplingen gör det lättare att integrera information från den egna kroppen till teknik som till exempel finns i hemmet. Bli alltså inte förvånad om ditt kylskåp en dag råder dig att inte öppna smörasken eftersom ditt kolesterolvärde är för högt. Förvirrad räknare Utvecklingen av teknik för motionärer började med en enkel mekanisk stegräknare. Den kunde visa ungefär hur många steg en person tagit under en dag. Men om samma individ tog cykeln till jobbet blev stegräknaren genast förvirrad eftersom personen ifråga varken gick eller sprang. Den kunde heller aldrig avgöra hur intensivt någon tränat. Sedan dess har stegräknaren försetts med GPS sändare, pulsmätare och en accelerometer som mäter rörelser. Den har blivit ett armband eller en klocka runt handleden och flyttat in som applikation i smarta telefoner. Plötsligt kan en motionär mäta sin kaloriförbrukning, se hur långt han eller hon har sprungit eller gått, i vilket tempo, i vilken terräng och hur bra personen sovit efteråt. Apparna kan dessutom hjälpa till med träningsupplägg i spåret och i gymmet, och även med vad vi ska äta och hur ofta. ”En dag kommer tekniken att ta sig ända in i våra hjärnor.” Foto: Peter Holgersson, Bildbyrån Smarta kläder Efter aktivitetsarmbanden och de smarta klockorna spås smarta textilier stå för ett nytt teknikgenombrott. Flera sportklädesföretag har redan börjat sälja produkter med inbyggda sensorer som mäter till exempel puls och muskelaktivitet. Men sensorer i kläder ställer stora krav på komfort. De ska dessutom klara maskintvättar och en allmänt hårdhänt hantering. Mer avancerade produkter där sensorerna finns invävda i själva tyget ligger fortfarande i forskningslabben, men optimismen i branschen är stor. Det märktes bland annat på en teknikkonferens om sport i Åre våren 2015, där forskare och entreprenörer diskuterade framtiden för smarta textilier. – Vårt mål är att man varken ska se eller känna elektroniken i textilierna, sa Mikko Malmivaara, marknadschef på företaget Clothing+, som är världens största utvecklare och tillverkare av så kallade textilintegrerade biometriska sensorer. Enligt Mikko Malmivaara kommer vi i en relativt snar framtid att ha kläder som kan mäta kroppens rörelser, hållning, hjärtats rytm, muskelaktiviteteten, lungkapaciteten och vätskebalansen. Men också hjärnans aktivitet (EEG) och våra sinnesrörelser. Bli din egen tränare Även svenska forskare intresserar sig för smarta textilier. Chalmersstudenter på företaget Vibrika utvecklar en riddräkt som mäter ryttarens position och hållning på hästen. Tekniken fungerar i praktiken som en tränare, som i realtid hjälper ryttaren att göra rätt med hjälp av vibrationer. Det är ett koncept som på sikt kan överföras till många andra aktiviteter som 3/2015 svensk idrottsforskning 23 Foto: Nils Jakobsson, Bildbyrån golf, styrke- och rehabiliteringsträning och yoga, tror Ida Herbertsson affärsutvecklare på Vibrika. Ytterligare ett exempel är textilhögskolan i Borås som utvecklar strumpor som känner av löparens fotisättning och vilka delar av foten som utsätts för tryck. Frågan om man bör sätta i hälen först eller hellre landa längre fram på foten är ett hett debattämne bland löpare. Det är också något som är svårt att se och känna själv, utan teknikens hjälp. ”De höga kunskapskraven gör att tekniken riskerar att bli exkluderande.” Allt detta är bara skrap på ytan och en föraning om vad framtidens motionär kan tänkas bära och känna ett behov av att köpa. Att aktivitetsarmbandet blev årets julklapp 2014 är ändå ett tecken på att efterfrågan är stor. Känslan viktigast Däremot vet forskningen ännu lite om hur mer information om vår träning och kropp påverkar motivationen att träna. – All typ av mätning är tveeggad. Om den visar att du blir bättre är det roligt och motiverande. Men om du inte blir bättre så syns det också väldigt tydligt, säger Stina Nylander som forskar i användning av mobil teknik på det halvstatliga forskningsinstitutet Swedish Institute of Computer Science (SICS). Stina Nylander har intervjuat en grupp motionärer och elitidrottare som tränar regelbundet med stöd av teknik. Syftet med studien var att ta reda på mer om hur vi använder tekniken i vår träning och vad 24 svensk idrottsforskning 3/2015 den kan bidra med. Resultaten förvånade henne. – Det intressanta var att det handlar mindre om att förbättra sin prestation än vad man skulle kunna tro. Det här är ändå personer där vissa lägger ner väldigt mycket tid på sin träning. De pratade istället otroligt mycket om att uppnå en viss känsla, säger Stina Nylander. Personerna i undersökningen mätte flitigt sin träning med pulsklocka och GPS, men efteråt bearbetade de nästan inget av all data de samlat på sig – inte ens de idrottare som tävlade på landslagsnivå gjorde det. Fokus låg istället på att träningen skulle kännas bra i kroppen och då var tekniken ett stöd. – De vill gärna ha tekniken som en bekräftelse. De lär sig att känna hur det känns att träna på en viss nivå av ansträngning och får det bekräftat av dataresultaten. Det känns inte Stina Nylander bara rätt, siffran säger också att det är rätt, säger Stina Nylander. Pedagogisk begränsning Dagens teknik är väldigt prestationsinriktad och presenterar data på ett ganska rättframt sätt. Det är sedan upp till användaren att tolka och skapa sig en förståelse för vad siffrorna och kurvorna betyder. På så vis har tekniken svårt att passa den breda gruppen motionärer. Allra sämst passar den kanske de som ännu inte har kommit igång, menar Stina Nylander. – I dag får man väldigt råa fyrkantiga data. Det verkar finnas många andra saker som också säger folk något om sin träning. Eva Fors, idrottslärare och IT-pedagog på Gymnastik- och idrottshögskolan, är inne på samma linje. – Tekniken har en pedagogisk begränsning. När man har uppnått ett mål, till exempel tagit sina 15 000 steg per dag, så lägger sig nyhetens behag. Tekniken visar på ett resultat men kommunicerar inte med dig och du får inga Eva Fors råd. När lyckan av att ha skaffat sig en ny pryl väl har ebbat ut är risken stor att apparaten snabbt hamnar i byrålådan. – Då krävs det att man skaffar sig ny motivation. Det kan handla om att förbereda sig för en utmaning, till exempel ett motionslopp, säger Eva Fors. ! K NY BO Kommunicerande teknik som inbyggda vibrationer kan vara till hjälp, tror hon, liksom påhittiga appar. Ett exempel är den existerande appen där du tillsammans med andra människor från hela världen sätter upp personliga mål. Klarar du inte målet får du betala en straffavgift. Pengarna går till de medlemmar som lyckats med sina utfästelser. Makt över hälsan De höga kunskapskraven gör att tekniken riskerar att bli exkluderande, anser hon. För att förstå vad alla mätresultat betyder kräver det enkla och pedagogiska gränssnitt där det är lätt att se förändringar över tid och som hjälper oss att samla alla mätvärden, ge en helhetsbild och förklara vad de betyder. Det krävs också rådgivning för de som behöver det. Lyckas man med det kan det få stor betydelse för att motivera även lågaktiva människor, tror Eva Fors. – Vi kan förstå mer om oss själva och få makt över vår egen hälsa. Jag tror att vi framför allt kommer att bli uppmärksammade på all den tid som vi är inaktiva. Det tror jag är det viktigaste ur ett hälsoperspektiv. Recept för rörelse – 10 berättelser med hög puls är en reportagebok om människor och verksamheter som får fler att idrotta och motionera. Boken vill ge inspiration till alla som är intresserade av idrott, fysisk aktivitet och folkhälsa. Inte minst personer som arbetar med detta i en kommun eller inom idrottsrörelsen. Läs boken på: www.centrumforidrottsforskning.se 3/2015 svensk idrottsforskning 25 Alpina knäskador går att förebygga Alpin skidåkning är hårt drabbad av främre korsbandsskador. Men med ett förebyggande program går det att halvera mängden skador, visar studier genomförda på samtliga alpina skidgymnasier. Det gäller att hitta åkarens svaga sida. Maria Westin Medicine doktor, leg fysioterapeut Centrum för Idrottsskadeforskning och utbildning Karolinska Institutet U n d e r d e s e n a s t e årtiondena har antalet ungdomar som utövar alpin idrott ökat. I Sverige finns det i dag cirka 700 alpina tävlingsskidåkare i åldern 16-60 år som har en FIS-licensens. Licensen är ett krav för att få delta på både nationella och internationella tävlingar från 16 års ålder. Näst intill alla licensierade skidåkare i ålderskategorin 16-20 år väljer att studera på något av Sveriges alpina skidgymnasier. Enligt det svenska korsbandsregistret är alpin skidåkning näst efter fotboll den vanligaste orsaken till att främre korsbandsskador uppstår. Det gäller för både kvinnor och män. Viktigt att förebygga Alpin skidåkning är en av våra mest komplexa idrotter då den innebär en kombination av höga fysiska krav tillsammans med ständigt varierande yttre förhållanden. För att nå den yttersta världseliten inom alpin idrott krävs det en långsiktig och målinriktad träningsplanering tillsammans med långa skadefria perioder. Majoriteten av Sveriges lovande skidåkare bygger sin professionella grund i samband med sina studier på något av våra alpina skidgymnasier. En främre korsbandsskada hos dessa ungdomar leder inte sällan till en ytterligare knäskada som i sin tur kan leda till slutet på idrottskarriären. Dessutom 26 svensk idrottsforskning 3/2015 pekar allt fler studier på att en främre korsbandsskada ofta är associerad med menisk- och broskskador, vilket i sin tur kan leda till för tidig artros jämfört med åldersrelaterad artros. Detta kan senare i livet ge en nedsatt valmöjlighet till fysiska aktiveter. Därför är det utomordentligt betydelsefullt att förebygga dessa skador, inte bara för skidåkaren själv utan också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Preventionsarbete i flera steg Mellan 2005 och 2013 har ett forskarteam under ledning av professor Suzanne Werner på Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet, systematiskt arbetat med att försöka förbygga skador på Sveriges alpina skidgymnasier. Arbetet har genomförts enligt professor Willem van Mechelens metodik Sequence of Prevention som omfattar fyra olika delsteg. I steg ett studerar man hur omfattande skadeproblemet är inom idrotten utifrån hur ofta skadorna förekommer och hur svåra skadorna är. Det sistnämnda beskrivs oftast utifrån hur lång frånvaro från idrotten som skadan orsakar. I steg två undersöks skademekanismen samt vilka riskfaktorer det finns för den studerade skadan. Riskfaktorerna kan delas in i individ- och omgivningsrelaterade faktorer. De individrelaterade är biologiska och psykosociala personrelaterade faktorer, till exempel ålder, kön, styrka, rörlighet och koordination. Till omgivningsrelaterade riskfaktorer räknas till exempel utrustning, regler, snöförhållander och väder. ”Alpin skidåkning är en av våra mest komplexa idrotter” Utifrån resultaten i steg ett och två tas hypoteser för skadeförebyggande åtgärder fram i steg tre som slutligen utvärderas i steg fyra. Skadeprofilen – Steg 1 Skadeprofilen omfattar fem års skaderegistrering och resultatet visar att nästan hälften av de 431 skidåkare som ingått i studien drabbades av minst en skada under sin studietid på skidgymnasiet. Totalt inträffade 312 skador under perioden. Hälften av de rapporterade skadorna var så allvarliga att det tvingade skidåkaren till frånvaro från träning i minst 28 dagar. Vidare fann vi att nästan hälften av skadorna var relaterade till knäleden oavsett kön. Var tredje knäskada var en total främre korsbandsskada, vilket gjorde totala främre korsbandsskada till den enskilt vanligaste diagnosen. De kvinnliga skidåkarna hade en högre risk att drabbas av en total främre korsbandsskada jämfört med män. Foto: Andreas Pranter, Gepa Pictures Riskfaktorer – Steg 2 Forskarteamet försökte identifiera individrelaterade riskfaktorer genom en rad olika kliniska och funktionella tester. Skidåkarna genomgick testerna under fyra försäsonger. I de kliniska testerna bedömde vi knä- och fotställning, genomförde olika rörlighetsmätningar samt mätte fem olika muskelflexibilitetstester. Vi såg inga skillnader mellan gruppen skidåkare som ådrog sig en total främre korsbandsskada och gruppen som inte drabbades av skada avseende dessa tester. Utöver de kliniska testerna genomförde skidåkarna tre olika funktionella hopptester. Syftet med hopptesterna var att mäta olika muskelstyrkor, balans och koordination innan skidåkarna drabbades av en FAKTA Artikeln är baserad på en ny avhandling från Karolinska Institutet. Läs den på openarchive.ki.se 3/2015 svensk idrottsforskning 27 Referenser Ettlinger, CF. Am J Sports Med. 1995. 23(5):531-537. Gustavsson, A. Acta Psych Scan. 2000. 102:217-225. Nordahl, B. Int J of Adol Med and Health. 2013. 19:2,207-225. Van Mechelen, W. Sports Med. 1992. 14:82-99. Westin, M. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2012. 20:1175-1181. Westin, M. Knee Surg Sports Traumaol Arthros. 2014. April. Kontakt maria.westin.3@ki.se främre korsbandsskada. Resultaten visade att gruppen som drabbades av total främre korsbandsskada hade en större individuell sidoskillnad när det gäller hur väl de presterade med höger respektive vänster ben. Vidare landade projektet i upptäckten att två tredjedelar av de totala främre korsbandsskadorna inträffade i vänster knä. Det gällde oberoende av kön. Resultaten är intressanta med tanke på att alpin idrott är en symmetrisk idrott där skidåkaren ska prestera lika bra höger- som vänstersvängar och torde ställa samma fysiologiska och biomekaniska krav på vänster som på höger kroppshalva. En förklaring kan vara att man i allmänhet har en sida som är mer dominant än den andra och i en symmetrisk sport kan det sannolikt ha betydelse. Troligen leder skillnaden till att skidåkaren inte kan prestera med samma säkerhet i höger respektive vänster sväng. Ytterligare en eventuell riskfaktor som vi har studerat är släktskapets betydelse för att drabbas av en främre korsbandsskada. Resultatet visade att en större andel åkare i gruppen som drabbats av en främre korsbandsskada hade en mamma eller pappa som också haft samma skada, jämfört med de skidåkare som inte hade drabbats. Preventiva strategier – Steg 3 SE FILMEN SOM FÖREBYGGER SKADOR Presterar du lika bra med både höger och vänster kroppshalva? Se Karolinska Institutets preventionsfilm på www.youtube.com och undvik knäskador i skidbacken. Använd sökorden: knäskador och ks 28 svensk idrottsforskning 3/2015 I ett samarbete med forskargruppen på skidskador vid University of Vermont och delar av Alpina skidförbundets utbildningsteam utvecklades de preventiva strategierna. Mot bakgrund av resultaten i steg ett och steg två, tog vi fasta på att det borde vara en fördel för skidåkaren att prestera lika bra med bägge kroppshalvorna. Arbetet mynnade ut i en preventionsfilm specifik för alpin skidåkning och allvarliga knässkador. Tanken med filmen var att göra skidåkaren uppmärksammad på om han eller hon klarar av att prestera lika bra med sin vänstra som sin högra kroppshalva i olika övningar. Filmens övningsförslag består av två olika hoppövningar, enbensböj och tre olika skidövningar på snö. Förutom de specifika övningsförslagen ingår en sekvens med syfte att medvetandegöra skidåkaren vilka situationer den bör undvika för att inte drabbas av skada. Tillämpning och resultat – Steg 4 Hösten 2011 startade implementeringen av de preventiva strategierna på samtliga alpina skidgymnasier i Sverige. Efter att skidåkarna och deras tränare fått utbildning i de riskfaktorer för främre korsbandsskada som vi identifierat, uppmanades skidåkarna att regelbundet titta på den framtagna videon samt använda sig av de föreslagna övningarna. Om skidåkaren uppfattade att det fanns en sidoskillnad uppmanades den att träna för att prestera mer likssidigt. Under de två läsår som preventionsarbetet pågick (år 2011-2013) inträffade tolv totala främre korsbandsskador. Det ska jämföras med 35 främre korsbandsskador under läsåren 2006-2007 och 2010-2011. Efter korrigering för antalet elever som deltagit under respektive år visade resultatet att det inträffade 45 procent färre totala främre korsbandsskador under tiden preventionsarbetet pågick. Fortsatta studier Flertalet studier har visat att det är svårt att återgå till samma idrottsliga nivå som innan en allvarlig knäskada. Rädslan att drabbas av samma eller en ny skada anges ofta som en förklaring. Förutom att stress kan vara ett hinder för återgång till idrott kan den skadades personlighet vara en möjlig förklaring. Flera studier påvisar vikten av det sociala stödet från tränare, lagkamrater och anhöriga under rehabiliteringstiden samt i samband med återgång till idrott. Mot bakgrund av dessa faktorer har vi studerat personlighetskarakteristika hos längd- respektive alpina skidåkare utifrån Swedish universities Scales of Personality. Vi har gjort jämförelser mellan de olika vinteridrotterna och normalpopulationen, liksom mellan alpina skidåkare som inte har drabbats och de som har drabbats av en eller flera allvarliga skador. Vidare har vi studerat alpina skidåkares upplevda stress och motivation till idrotten med hjälp av olika idrottspsykologiska enkäter och djupintervjuer med såväl skidåkare som deras tränare. Resultatet från databearbetningen hoppas vi slutföra under år 2016. HALLÅ DÄR REDAKTÖREN! Svensk Idrottsforskning blir Idrottsforskning.se Efter två decennier och närmare hundra nummer ersätter vi papperstidningen med en ny webbplats för idrottsforskning. Varför blir tidningen digital? Johan Pihlblad, redaktör Svensk Idrottsforskning Vi på Centrum för idrottsforskning har regeringens uppdrag att sprida idrottsforskning i Sverige. Nu vill vi helt enkelt utveckla tidningen och vårt informationsarbete. På nätet kan vi presentera forskningsresultaten på ett bättre sätt, tror vi. Den digitala tekniken ökar också våra möjligheter att nå fler läsare. Vi ser det som vår demokratiska uppgift att nå så långt ut i idrottssverige som det bara är möjligt. Frågan är inte om vi ska fortsätta publicera aktuella forskningsresultat, utan hur vi gör det allra bäst. Vad vill ni göra istället? Vi arbetar för fullt med att skapa en helt ny webbplats för idrottsforskning. Det är ett jättespännande jobb. Går allt som vi har tänkt kommer Idrottsforskning.se att lanseras i slutet av 2015. Publiceringen av forskningsnyheter kommer att ske tätare än i dag och uppdateras mer kontinuerligt. Tidningen kommer alltså inte att ha en fast utgivning med fyra nummer på per år PRENUMERERA på CIF:s nyhetsbrev! som läsarna varit vana vid. Allt på webbplatsen kommer att vara gratis. Läsarna kommer få betydligt större valfrihet att själva välja forskning efter intresse – och det kommer att bli lättare att dela med sig av den bland vänner och kollegor. Kommer läsarna att känna igen sig? Ja, det kommer de absolut att göra. Det viktigaste för oss är att informera om nya spännande forskningsresultat. Och alla duktiga idrottsforskare kommer även i fortsättningen att spela centrala roller. Samtidigt vill göra forskningen mer tillgänglig för fler. Vetenskap är grunden för våra kunskaper om människan och samhället. Men forskning kan också vara svårtillgänglig och exkluderande. Vår ambition är att Idrottsforskning.se ska finnas till för alla med ett fördjupat idrottsintresse – oavsett om du är en fysioterapeut, tränare i en idrottsförening, journalist eller en allmänt nyfiken och kunskapstörstande person. Håll utkik i nästa nummer, som blir det sista i pappersform. Då berättar vi mer om den nya satsningen. Gör idrotten någon nytta? Nu är det hög tid att anmäla sig till konferensen Idrott & samhällsnytta 23-24 maj i Göteborg. Möt företrädare för idrotten, politiken och den akademiska världen för samtal om idrottens förhållande till samhället. Lyssna på bland annat Ulf Bjereld, Jorid Hovden och Johan R Norberg. Läs program och anmälan till konferensen Forskarna kritiserar Idrottslyftet Forskare från hela landet har granskat regeringens miljardsatsning på unga. I årets första nummer av Svensk Idrottsforskning riktar de kritik mot att idrottsrörelsen inte lyckats lockat nya grupper till idrotten och pekar på stora brister i jämställdhets- och jämlikhetsarbetet. Men helt klart har pengarna också varit till nytta för utvecklingen av barn- och ungdomsidrotten. Läs om Idrottslyftet i Svensk Idrottsforskning www.centrumforidrottsforskning.se Prenumerera på Svensk Idrottsforskning I 20 år har tidningen Svensk Idrottsforskning informerat om det senaste från forskarvärlden. För 200 kr får du en årsprenumeration. Till prenumerationsbeställning 3/2015 svensk idrottsforskning 29 Många vägar till landslaget En typisk svensk landslagsidrottare har sysslat med många idrotter som barn. Först i gymnasieåldern väljer han eller hon att specialisera sig och elitsatsa. Men det finns många fler vägar till framgång. För att ta hand om alla talanger behöver idrottsrörelsen hitta fler sätt att guida dem på. PG Fahlström Lektor Per Gerrevall Professor I n o m i d r o t t s r ö r e l s e n och i medierna förs återkommande en diskussion kring för- och nackdelar med att tidigt välja en idrott och satsa på den. Man talar om risker eller fördelar med tidig specialisering. I denna artikel presenteras en studie av svenska landslagidrottares idrottsbakgrund och deras idrottsliga resa från att ha börjat tidigt till prestationer på nationell och internationell toppnivå. Resultaten visar bland annat att de flesta började sin elitsatsning i gymnasieåldern och att de flesta dessförinnan varit aktiva i ett flertal andra idrotter. I studien ingick även undersökningar av landslagsidrottarnas familje-, utbildningsbakgrund. Två vägar till eliten Mats Glemne Lektor Susanne Linnér Lektor Samtliga tillhör Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet 30 svensk idrottsforskning 3/2015 Talangutvecklingsmodellen The Developmental Model of Sport Participation (DMSP) beskriver olika mönster för deltagande hos unga utövare under 18 år, och anger två typiska vägar till att bli elitidrottare (1). Den första vägen, tidig specialisering, företräds bland annat av K. Anders Ericsson och hans forskarkollegor (2). De menar att en idrottare behöver cirka 10 000 timmar av kvalificerad och systematisk träning helt inriktad på en idrott för att bli en expert. De ser också elitsatsning som en nödvändig förutsättning för att nå elitnivå. Elitsatsning innebär krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade prestations- och resultatmål. Den andra vägen kan kallas sampling och företräds bland annat av Jean Côté och hans kollegor (1). Med sampling menar de att det idrottande barnet under att antal år bör pröva ett flertal idrotter för att senare välja en och satsa på den. De två beskrivna vägarna bygger på summeringar av ett flertal studier. Därför försvinner mycket av det unika och personliga i varje enskild studie. En dansk studie visar att det existerar en mångfald av vägar och att elitidrottares karriärvägar är unika och kulturellt betingade (3). Fahlström med flera menar att vägen från första idrottsinvolvering till utövande på internationell nivå är mer komplex än bara en fråga om tidig eller sen specialisering (4). De fann ytterligare tre vägar. Den första innebar en tidig specialisering, men efter en kortare period av sampling. Den andra innebar en tidig specialisering, men en senare elitsatsning. Den tredje gruppen hade specialiserat sig efter en lång samplingsperiod, men hade tidigt gjort ett idrottsval och bestämt sig för vilken idrott de skulle satsa på. Mångsysslare som barn Vår studie visar att de allra flesta landslagsidrottarna började syssla med organiserad idrott i 7-8 års ålder. Pojkarna tycks ha börjat något tidigare än flickorna. Det första mötet med föreningsidrotten har ofta sammanfallit med skolstarten. Detta har sin grund i att många barn kommer i kontakt med idrottsföreningarnas verksamhet genom samverkan mellan föreningarna och skolklasserna under det första året i skolan. Över 80 procent av landslagsutövarna (81 procent av kvinnorna och 87 procent Det finns många sätt att nå sina mål. Zlatan Ibrahimovic klackar vidare till Edinson Cavani, som definitivt avgör Champions League-matchen mot Malmö FF. Vilka vägar tar framtidens talanger? Foto: Daniel Nilsson, Bildbyrån av männen) har hållit på med minst en idrott förutom den de elitsatsat i. Cirka två tredjedelar har sysslat med minst två andra idrotter. Knappt hälften av de svarande har hållit på med minst fyra idrotter i åldern 7-14 år. I genomsnitt började de med en någon övrig idrott vid drygt sju års ålder och slutade med den sista av sina övriga idrotter åtta år senare, vid drygt 15 års ålder. I likhet med att idrottsdebuten sammanfaller med skolstarten tycks valet att satsa på en idrott sammanfalla med övergången från högstadiet till gymnasiet. De manliga utövarna börjar med någon övrig idrott något tidigare än de kvinnliga, och väljer sig också att sluta med dem något tidigare (15 respektive 16 år). Idrottens karaktär påverkar Utövarna av lagidrott började med någon av sina övriga idrotter vid 7,3 års ålder och slutade när de var i genomsnitt 14,7 år. Motsvarande åldrar för individuella idrottare är 7,6 respektive 15,8 år. Variationen är dock mycket större bland utövare av individuella idrotter. Detta kan förmodligen till stor del förklaras av att lagidrotterna mera tydligt organiseras utifrån åldersgrupper, eftersom barn och ungdomar normalt spelar matcher i lag sammansatta av spelare födda samma år. Istvan Balyi och Ann Hamilton menar att det i vissa så kallade ”tidiga idrotter” kan vara en fördel att tidigt träna mera målinriktat (5). Till denna grupp räknas i vår studie konståkning, gymnastik, simning, dans och bordtennis. Utövarna av dessa idrotter, har börjat med sina övriga idrotter tidigare än andra och slutar också med dem tidigare. Det är rimligt att anta att barn som börjar med idrott så tidigt gör det genom att följa sina föräldrar eller syskon till idrottsträningen. Denna grupp har också sysslat med färre idrotter än de övriga, visa av dem har inte sysslat med någon annan idrott i organiserad form. I genomsnitt har landslagsutövarna sysslat med andra idrotter i cirka åtta år. Men denna period är betydligt kortare, enbart cirka tre år för de tidiga idrotterna. Sammantagen har landslagsutövarna utövat sina andra idrotter 3-4 gånger per vecka. De kan ha tävlat på en relativt hög regional nivå. De menar själva att de varit bättre än genomsnittet bland jämnåriga även i andra idrotter. Många av dem menar också att de kunde ha blivit lika bra i någon annan idrott om de valt att satsa på den i stället. Valet av idrott beror framför allt på att den passar dem bättre, men också av andra skäl: ”Jag har aldrig känt samma motivation, glädje och passion för dessa idrotter.” ”Jag passar inte riktigt i en lagidrott.” ”Det fanns inga förutsättningar på orten, inga bra tränare, för dålig ekonomi.” ”Var alltid bland de bästa i alla ridgrupper, men kom efter när de andra fick egna ponnyers. Vi hade DE INGICK I STUDIEN Totalt har 328 landslagsidrottare besvarat enkäten. 60 procent är kvinnor och 40 procent män. Utövarna representerar 39 specialidrottsförbund och 53 idrottsgrenar. De är födda mellan 1962 och 1998. Medianen för ålder är 25 år med en spridning mellan 15 och 51 år. Svarsfrekvensen var 94 procent. aldrig råd med egen häst.” 3/2015 svensk idrottsforskning 31 DEN TYPISKE LANDSLAGSIDROTTAREN En genomsnittlig svensk landslagsidrottare börjar med idrott i årskurs 1 – vid 7,5 års ålder. Pojkarna börjar något tidigare än flickorna. Som barn sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom den blivande landslagsidrotten. Ganska snart, inom ett eller två år, börjar de träna och så småningom också tävla mera organiserat. Vid 15 års ålder väljer de en idrott som de vill satsa på. Flickorna gör det något tidigare. Ungefär ett år senare börjar de elitsatsa på sin idrott. I den åldern slutar de också med övriga idrotter. Väljer på högstadiet Landslagsutövarna har fått ange vid vilken ålder de tagit olika steg in i sin idrott. När de började utöva idrotten, delta i tränarledd träning, träna regelbundet, delta i organiserad tävlingsverksamhet, specialisera sig och vid vilken ålder de på allvar började satsa på en elitidrottskarriär (tabell 1). Flickorna debuterade vid åtta års ålder, drygt ett år tidigare än pojkarna. Därefter har de fortsättningsvis tagit alla de olika stegen i karriärutvecklingen något tidigare. Denna tendens kan förmodligen förklaras av att andelen flickor som specialiserade sig tidigt är större än motsvarande andel pojkar, och att flickor genomsnittligt utvecklas tidigare än pojkar. De flesta av utövarna började sina idrottsliv med någon annan idrott än den de senare valde – i genomsnitt ett år senare. Men det finns undantag. Landslagsutövarna i så kallade tidiga idrotter började med sin sport vid cirka fem års ålder, två år innan de började med någon annan idrott (tabell 2). Barn som börjar så tidigt som vid fem års ålder gör det förmodligen genom att följa sina föräldrar eller syskon till idrottsträningen. Det är rimligt att anta att någon närstående själv deltar i eller till och med leder den. På motsvarande sätt har lagidrottare tagit de olika karriärstegen tidigare än individuella idrottare. Detta kan säkert förklaras av att lagidrotternas verksamhet är mer strukturerad redan från unga år. Därför är det mer troligt att lagidrotter följer denna struktur med mindre variationer än individuella idrotter, där individen inte behöver anpassa sig på samma sätt. Valet av idrott sker under senare delen av högstadieåldern och specialiseringen i samband med övergången från högstadium till gymnasium. Denna tidpunkt stämmer väl med beskrivningen av i vilken ålder de aktiva slutar med andra idrotter. Detta har skett som en följd av det definitiva idrottsvalet och elitsatsningen. Bättre att välja sent? Cirka 70 procent av deltagarna i den här studien har fått ett särskilt elitdrottsstöd. De som erhållit detta stöd har tagit samtliga karriärsteg senare än övriga deltagare. Detta kan jämföras med Rolf Carlsons studie Vägen till landslaget (6). Han visade att de som blivit framgångsrika i ett landslag hade specialiserat sig senare än dem som varit lika bra i ungdomsåren men som inte nått samma framgångar som seniorer. Detta väcker frågor för framtida forskning och diskussioner. Vi har beskrivit vissa idrotter som tidiga idrotter. Det finns skäl att omvärdera synen på dessa idrotter. Om man menar att färdigheter ska läras in före en viss ålder och att en viss träningsmängd måste förekomma tidigt, leder detta förmodligen till att föreningar inte tar in nya barn som inte börjat ”i tid”. Utvecklingen av elitidrotten där många Började idrotta Tränarlett Träna regelbundet Organiserad tävlingsverksamhet Kompletterande träning Specialisering Elitsatsning Kvinna 8.3 9.4 10.7 11.0 14.3 15.6 17.1 Man 9.5 10.5 11.6 11.9 14.9 15.9 17.4 Totalt 8.8 9.8 11.1 11.4 14.5 15.7 17.2 Tabell 1. Landslagsidrottarnas genomsnittliga ålder vid olika steg i karriärutvecklingen inom den idrott de valt att satsa på. En jämförelse mellan män och kvinnor. Började idrotta Tränarlett Träna regelbundet Organiserad tävlingsverksamhet Kompletterande träning Tidig idrott 4.9 6.2 7.4 8.4 11.2 11.5 14.0 Lagidrott 7.3 8.3 9.1 9.6 13.4 14.2 16.0 Individuell idrott 9.6 10.8 12.4 12.5 15.2 16.5 18.0 Totalt 8.8 9.8 11.1 11.4 14.5 15.7 17.2 Specialisering Elitsatning Tabell 2. Landslagsidrottarnas genomsnittliga ålder vid olika steg i karriärutvecklingen inom den idrott de valt att satsa på. En jämförelse mellan olika idrottskategorier. 32 svensk idrottsforskning 3/2015 kan vara aktiva på toppnivå upp mot 40 års ålder kan ändra på denna syn. Bland de tidiga idrotterna finns bland andra simning, bordtennis och gymnastik. Faktum är att vi vid OS i London kunde se simmare i finalpassen som var cirka 35 år. Svenska exempel är bordtennisspelarna Jan-Ove Waldner och Jörgen Persson som spelade bronsmatcher i herrsingel i OS som 39- respektive 42-åringar. Med en möjlig elitidrottskarriär på över 15-20 år kanske ett tidigt idrottsval inte är nödvändigt ens i idrotter som benämnts som tidiga. Finns även andra vägar De flesta landslagsutövarna har hållit på med minst tre idrotter. Detta stämmer överens med resultat presenterade av Bridge & Toms som visade att deltagande i tre sporter vid 12-15 års ålder ökar sannolikheten för att nå elitnivå (7). En stor del av idrottsutövarna i vår studie specialiserade sig vid 15-16 års ålder. Denna period involverar bland annat beslutet att söka till ett idrottsgymnasium. Det är ett steg som i sig oftast medför en specialisering, då utrymmet för att syssla med andra idrotter begränsas. Om tidpunkten framför allt beror på strukturella faktorer, eller om det är en lämplig tidpunkt för att inleda en elitsatsning, är en fråga värd att studera vidare. Talangutvecklingsmodellen DMSP inrymmer som vi tidigare nämnt två typiska vägar till elitprestationer: tidig specialisering eller sampling. Tidig specialisering har dominerat i forskningen och haft en stark ställning inom idrotten. I vår studie ser vi exempel på båda vägarna, men med vissa nyanser. Inom de så kallade tidiga idrotterna har utövarna börjat tidigare än utövare i andra idrotter. De har följt den väg som i modellen kallas elitprestation genom tidig specialisering. De har sysslat med andra idrotter men gjort sitt val av idrott betydligt tidigare än de övriga. Men de allra flesta har följt den väg som kallats elitprestation genom sampling. Detta stämmer också väl med vad andra skandinaviska studier från senare år har visat (3,4). Vår studie stöder alltså resultat från annan forskning som visat att vägarna till landslaget inte alltid följer någon av huvudvägarna utan kan vara mer unika, individuella och ickelinjära. Dessutom är det viktigt att precis som Storm m.fl. betona att det finns stora kulturella skillnader mellan olika länder, vilket gör det svårt att jämföra svenska förhållanden med andra länders (3). Det är rimligt att anta att vårt idrottssystem som innebär att de allra flesta har god tillgång till idrott och anläggningar möjliggör att många har en chans att prova flera idrotter innan man väljer att specialisera sig. Talangutveckling i svensk modell Den typiska svenska vägen till landslagsnivå går, enligt denna studie, via en senare specialisering och elitsatsning. I debatten om talangutveckling framställs ofta två motsatta vägar. Tidig specialisering och elitsatsning präglad av en systematisk tränarledd verksamhet ställs mot att på ett mer lekfullt sätt pröva ett flertal idrotter för att senare välja en och elitsatsa på den. Men bland annat aktuell skandinavisk forskning kan också visa på åtskilliga exempel av utövare som sysslat med många idrotter trots att de valt ut en av dem som sin huvudidrott (3,4). Det är också rimligt att anta att träning i en viss ålder kan innehålla båda förhållningssätten under olika pass eller till och med på samma träningspass. Resultaten väcker många intressanta frågor: Referenser 1. Côté, J. & Fraser-Thomas, J. I Crocker, P (red). Introduction to sport psychology. 2007. s. 266294. 2. Ericsson, K.A. mfl. Psychological Review. 1993. 100:363-406. 3. Storm, L. K. mfl. Int. Journal of Sport Psychology. 2012. 43:199-222. 4. Fahlström, PG. mfl. Vägen från landslaget – om elitidrott, karriär och avslutning. Riksidrottsförbundet. 2014. 5. Balyi, I. & Hamilton, A. LongTerm Athlete Devlopment. 2004. 6. Carlson, R. Vägen till landslaget. 1991. 7. Bridge, M. & Toms, M. Journal of Sports Sciences. 2012:1-10. Kontakt pergoran.fahlstrom@lnu.se • Möjliggör organiseringen av vår barnoch ungdomsidrott deltagande i flera idrotter? • Är det möjligt att vänta med specialisering och elitsatsning till efter övergången mellan högstadium och gymnasium? • Kan man organisera idrotten så att det är möjligt att börja efter 9-10 års ålder? Frågorna är viktiga eftersom vårt idrottssystem innebär att de allra flesta har en chans att prova flera idrotter innan man väljer att specialisera sig. Det är alltså möjligt för barn och ungdomar att bedriva flera idrotter relativt länge. Därför måste diskussion om talangutveckling inom ”den svenska modellen” föras utifrån de villkor, ramar och värderingar som råder i en svensk kontext. 3/2015 svensk idrottsforskning 33 Folkrörelse i marknadens tjänst Kommersialiseringen av idrotten är inget nytt. Dagens utmaningar är slående lika dem som fanns redan för nästan hundra år sedan. Då som nu formas idrotten på en marknad bland viljor, maktkamper och en känsla för vad som är möjligt. D e t g å r a t t f ö r s t å dagens situation för idrotten om man sätter den i relation till hur idrotten redan under 1920-talet kom att utvecklas mellan masskonsumtion och folkrörelse. Man kan sätta på sig historiska glasögon, ta del av mina resultat och se hur idrotten utvecklats och hur idrottsrörelsens organisationer handskas med denna utveckling. Nils-Olof Zethrin Fil. dr, Expert fritid och idrott Sveriges Kommuner och Landsting 34 svensk idrottsforskning 3/2015 Yrvaken idrottsrörelse Precis som i dag genomgick idrotten en genomgripande kommersialisering under perioden mellan det första och andra världskriget. Då var det framför allt delar av elitidrotten som utvecklades på marknadens villkor. Nu finns det all anledning att också fråga sig om inte detta även sker inom bredd-, barn- och ungdomsidrotten. Idrottsrörelsen måste vara medveten om utmaningarna och vad dessa har inneburit för idrottens utveckling under de senaste hundra åren. Min avhandling kan bidra till att idrottsrörelsens något yrvakna utvecklingsarbete, som ibland präglas mer av ett försvar av en förment tro på existensen av en renodlad folkrörelse med enbart ideella syften, kan omformas till en medvetenhet om att idrotten i själva verket sedan länge befunnit sig på konsumtionsmarknaden. Det har tidigare saknats kunskap om idrotten på mellankrigstidens konsumtionsmarknad. En marknad där olika grupper såsom idrottsföreningar, sam- manslutningar av arrangörer, medieaktörer och andra näringsidkare försökte utnyttja idrotten för olika syften. Olika tider – liknande utmaningar Efter första världskriget förändrades idrotten – läktarna fylldes med publik, medieintresset ökade och nya pengar strömmade in. Detta var utslag för att idrott blev populärt och detta innebar att de som arrangerade idrott och de som levererade idrott sålde idrott i konkurrens med andra. Detta gällde inte bara tidningsproducenterna eller biografnäringen och proffsboxningens aktörer, utan också klubbar och förbund inom idrottsrörelsen. Kommersialiseringen rubbade maktbalansen mellan idrottsförbunden, idrottsklubbarna och andra aktörer. Under mellankrigstiden gick idrotten igenom en omvälvande utveckling och många olika intressen fick möjlighet att utnyttja idrotten för sina syften. Idrotten blev en nöjesaktivitet som kunde säljas och klubbar, förbund, resebolag, medieaktörer och varuproducenter såg sin chans. Om man drar ut linjerna till i dag är det slående att många av utmaningarna som idrottsledare mötte då fortfarande är desamma. Man kan fråga sig om det är framgång för den egna klubben som är viktigast eller är det att bedriva idrott utifrån idrottsrörelsens syften och mål? Jag har undersökt fotbollsklubben AIK, friidrottsklubben IK Göta och den svenska Även amatöridrotten fotboll marknadsanpassades under mellankrigstiden. Match mellan AIK och Örgryte IS i maj 1930 inför 19 000 åskådare på Stockholms stadion. Foto: Georg Falk, Sveriges centralförening för idrottens främjande (SCIF) proffsboxningen under mellankrigstiden. Resultaten visar bland annat att det uppstod en krock mellan den kommersiella idrotten och folkrörelseidrotten. Som bakgrund till idrottens kommersialisering studerade jag också sporttidningar och idrott på bio samt teater och musik. Idrott på marknadens villkor Tävlandet under mellankrigstiden ägde inte alltid rum på idrottsrörelsens villkor utan också på marknadens. En deltagares kulturella och kommersiella värde blev ibland viktigare än de sportsliga värdena. Ett tydligt exempel på detta är hur det inom proffsboxningen blev mer viktigt att ha en internationell motståndare även om han hade bristfälliga meriter. Dessutom var det nästan alltid hemmaboxaren som vann. Men det var inte bara inom proffsboxningen som de kommersiella aspekterna fick överhanden. Mina resultat pekar på att så även skedde inom amatöridrotterna fotboll och friidrott. Amatörreglerna inom friidrotten sattes ibland ur spel genom att arrangörerna till exempel lät kända internationella löpare springa i lopp som lockade åskådare för att därefter stryka deras resultat. Anledningen till detta var att de inte hade tillstånd från förbundet att tävla på grund av att dessa bjudits in i strid med förbundsreglerna och där betalningar under bordet var möjliga. Klubbarnas strävan att locka åskådare, att öka sina biljettintäkter och idrottskonsumenternas vilja till underhållning satte därför själva tävlingstanken ur spel. Förändrade drivkrafter Det handlar om en tid då folkrörelseidrotten kom in i en process i riktning mot en allt starkare samhällelig position. Samtidigt utmanades denna position när idrotten blev föremål för den folkliga kulturens konsumtionsutrymme. När det gällde arrangemang och mediedistribution behövde idrottsklubbarna tänka på att skapa ekonomiska överskott och undvika underskott. Pengarna behövdes för att kunna skaffa sig bra tränare och spelare, skapa attraktiva arrangemang eller säljande medieprodukter. En följd av detta är att drivkraften inte enbart blev kampen om poäng, rekordtider och idrottsliga vinster. Produkten idrott måste säljas och detta fick konsekvenser för hur idrottens organisation utvecklades, vad man prioriterade i verksamheten och, i slutändan, uppfattningen om vad idrott skulle vara. En ökad marknadspotential kring idrott innebar att aktörerna kom att agera på vad som kan kallas idrottens ekonomiska marknad. Det ledde till ett behov av att inte bara förhålla sig till folkrörelseidrottens förutsättningar rörande organisatorisk ram och tävlingsidrottens karaktär, utan också till att den ekonomiska marknaden satte upp villkor som man förhöll sig till. Det var förhållningssätt FAKTA Artikeln bygger på avhandlingen Mellan masskonsumtion och folkrörelse – Idrottens kommersialisering under mellankrigstiden. Ladda ner den på www.diva-portal.org 3/2015 svensk idrottsforskning 35 som fick konsekvenser. Inom idrottsrörelsen pågick en kamp om hur tävlingsidrotten skulle organiseras och bedrivas. Delar av den mest populära idrotten verkade på en marknad där det gällde att skapa konsumentgrupper i form av publik och mediekonsumenter och att tillfredsställa dessa med intresseväckande arrangemang. Del av nöjeskulturen I och med att det uppstod kommersiella möjligheter kring idrotten formades också en kommersiell struktur utom och inom idrottsrörelsen. De kommersiella aktörer som fick intäkter på grund av idrottens popularitet samverkade ofta med klubbar och förbund inom idrottsrörelsen. Det påverkade möjligheten för idrottsrörelsens centrala organ att kontrollera och reglera idrotten. Processen bar på utrymme för maktförskjutningar inom idrottsrörelsen och vidare till andra aktörer, till exempel i pressen eller inom branschorganisationer som exempelvis serieföreningen inom fotbollen. Vid ingången till 1920-talet hände något nytt. Då blev idrotten en integrerad del av en nöjesinriktad och kommersiellt orienterad masskultur. Då förenade sig olika typer av massmedia med idrotten i en inte tidigare skådad omfattning. Då låg till exempel en äldre typ av idrottspress för döden och en ny växte fram. Idrotten etablerades på biograferna och idrottsreferenser började att mer regelbundet förekomma på revyscenerna och i musik. Idrotten var en komponent som bidrog till försäljning. Därmed fanns det kommersiella intressen i idrottens attraktivitet. De klubbar och tävlingsarrangörer jag studerat behövde ekonomiska resurser för att kunna erbjuda publiken vinnande hemmahopp, sportsliga framgångar och attraktivt motstånd. Jag har med en rad exempel visat att man med ekonomiska resurser kunde skaffa sig konkurrensfördelar oavsett om man befann sig inom den av amatörregler kringgärdade idrottsrörelsen eller utanför densamma. Detta betyder att marknadiseringen bidrog till att aktörerna gavs incitament för att skapa ekonomiska överskott till att kunna bygga en framgångsrik verksamhet. 36 svensk idrottsforskning 3/2015 Sålde identitet En central del i att idrotten marknadiserades var att detta folknöje bar på kulturella logiker som sålde identitet, eftersom det var först via att bära på ett attraktivt kulturellt innehåll – som idrotten fann sin publik. Resultaten från mina undersökningar är att både marknadslogiken och den kulturella logiken i flera fall kom att få överhanden över tävlingslogikens kärna, nämligen att tävla på lika villkor. Detta syntes inom friidrotten där klubben IK Göta regelmässigt försökte tänja på förbundets regler, vilka bland annat ”Ibland var det oklart vad matcherna gällde och resultaten var ibland mycket lätta att förutse på grund av okvalificerade motståndare.” syftade till en gemensamt beslutat struktur för tävlandet. Detta syntes också genom hur man inom boxningen mer värderade matcher med ett attraktivt kulturellt innehåll framför sportsligt jämna matcher. Inom proffsboxningen var det alltid viktigt att galornas huvudmatcher hade internationell prägel och allra helst skulle den ha en fläkt av Amerika. Till och med de svenska boxarna kunde amerikaniseras via smeknamn. Idrotten skulle stå för något som låg i tiden, som något nytt och som något som hade kontakter med den stora världen utanför Sverige. Det finns samtidigt vissa skillnader i hur man värderade tävlingsresultaten kulturellt i de olika idrotterna. Inom boxningen var galorna uppbyggda så att det största hemmahoppet i allmänhet vann mot en utländsk motståndare. Den kulturella laddning som en utländsk motståndare gav var ofta viktigare än dennes idrottsliga meriter. Det var underförstått hos publiken att hemmahoppet skulle vinna, vilket också samspelade med arrangörernas kommersiella intresse och möjligheter att sälja framtida galor med samma boxare som publikdragare. Proffsboxningens matcher var lättfattliga samtidigt som mina undersökningar visat att intresset för dem inte enbart var betingat av en tävlingslogik. Ibland var det oklart vad matcherna gällde och resultaten var ibland mycket lätta att förutse på grund av okvalificerade motståndare. I detta avseende är friidrotten mer sammansatt, eftersom det inte finns några indikationer på att de internationella galorna byggdes upp på ett sätt så att hemmahoppen alltid vann. Resultaten från mina undersökningar är entydiga. De studerade idrotterna: proffsboxning, fotboll och friidrott var alla i delar påverkade av marknadiseringen. Kommersialiseringsprocesserna hade konsekvenser. Idrotten var en företeelse där en rad olika aktörer var verksamma. Marknadiseringen bidrog följaktligen till att dessa hade möjlighet till, och ville, utnyttja idrotten för sina syften. Det kunde handla om förbund, klubbar, medieaktörer, promotors, managers, varuproducenter, resebolag, branschorganisationer, yrkesföreningar och bolag knutna till föreningarna. Marknadiseringen bidrog till att själva idrottandet kom att påverkas och till att idrotten blev till en arena för olika grupper som ville utnyttja idrotten, ibland för att skapa arrangemang och göra den egna organisationen till marknadsledare, ibland för att tjäna pengar, ibland för att främja just toppidrotten i förhållande till annan idrott eller för att nyttja idrotten just för att främja de syften som låg bakom idrottsrörelsens strävanden. Sammantaget hade det en betydelse för idrottens institutionella organisering och detta formade det organisatoriska fält varur idrotten kom att utvecklas. Tävling, ett hot mot idrotten Kontrollen över tävlingsverksamheten var central inom alla de studerade idrottsgrenarna. I den kommersiella proffsboxningen är detta knappast förvånande eftersom de som stod bakom de skröa förbundsbildningarna och arrangörssällskapen var kommersiella massmediaktörer i form av sporttidningar. Kampen om tävlingsverksamheten och den stora betydelsen av intäktsbringande tävlingar förekom även inom fotbollen och friidrotten. Att få framgång i tävlingarna enligt tävlingslogiken blev i sig ett marknadsmässigt agerande där det han- dlade om att rusta den egna verksamheten i konkurrens med andra tävlande. Marknadiseringen kom att påverka kärnan inom idrotten, nämligen dess tävlingslogik. Just tävlandet bar på det som sågs som idrottens idémässiga kärna. Idrottens förespråkare argumenterade för idrotten med dess andliga påverkan och idrottens andligt orienterade verkan var intimt förknippad med tävlingsprincipen. Tävlingsprincipen kopplades till målmedveten träning och tävling. Utöver detta stod idrotten för sociala värden som kamratskap och tillfredsställare av ungdomens nöjesbehov. Mina undersökningar pekar på en paradox. När idrotten etablerats på konsumtionsmarknaden bar just idrottens idémässiga fundament, tävlingslogiken i kombination med en vilja att hävda sig enligt denna logik och bjuda på intresseväckande arrangemang, på ett frö som utmanade den alltmer formaliserade, standardiserade och enhetligt organiserade tävlingsidrotten. Det var kanske inte så konstigt att varken ledare från fotbollsklubben AIK eller friidrottsklubben IK Göta engagerade sig nämnvärt för att skaffa sig ledande positioner inom idrottens riksorganisationer vid denna tid. Ledarnas och deras klubbars maktbas byggdes upp genom framgångsrik arrangemangsverksamhet. För att denna skulle bli framgångsrik krävdes en ledande position på idrottens masskulturella fält. Det var denna position som hade mest betydelse för den egna organisationen och förmodligen även för den egna prestigen, inte att leda den sammanhållna idrottsrörelsen. Marknadslogiken och idrottens relation till masskulturen bidrog till att utmana idrottens centrala organisationer, och bidrog till ett ifrågasättande av dess välsignelse från det offentliga samhället. Likheten med dagens förhållanden är slående. Idrotten formades på en marknad med konkurrens. Där verkade olika institutioner och individer. I denna konkurrens formades tankar om idrotten och här formades aktiviteten idrott. Det handlade om makt, vilja, styrning, kunskap om förhållanden och taktiskt sinne för det som är möjligt. Kontakt nozethrin@gmail.com 3/2015 svensk idrottsforskning 37 Tränarens språkdilemma Hur får man barn att förstå? Under träningspassen dominerar monologen. Tränaren avgör vad som ska göras och sägas och hur det ska formuleras. Men ofta räcker verbalspråket inte till för att barn ska förstå. Tränaren måste även använda kroppsspråket om en äkta lärandesituation ska uppstå. Katarina Lundin Docent i nordiska språk Lunds universitet I a l l a s a m m a n h a n g där människor träffas är språket centralt. Språket har en avgörande funktion att uttrycka innehåll och mening, men utöver detta också att socialisera in människor i nya sammanhang. Kommunikationen i idrott utgör inget undantag. Inte minst gäller detta för barn som för första gången deltar i idrottsaktiviteter. I vår språkvetenskapligt inriktade idrottsforskning undersöker vi språket som medel för lärande, för demokratisk fostran och för maktutövning i olika idrottssammanhang. Idrott och språk Bengt Linnér Professor emeritus i svenska med litteraturdidaktisk inriktning 38 svensk idrottsforskning 3/2015 Vårt material dokumenterar hur två unga manliga friidrottstränare genomför tre träningspass med barn i nioårsåldern. Under dessa tre timslånga pass har vi spelat in den kommunikation som äger rum mellan tränarna och barnen. Målet är att fånga de instruktioner tränarna ger till barnen och hur dessa instruktioner språkligt uttrycks (1). De språkliga uttrycken har sedan analyserats och klassificerats som olika språkhandlingar (2). En analys av språkhandlingar är en nödvändig utgångspunkt för diskussioner om språkbruk i idrottskontext. I följande avsnitt presenterar vi några första analysresultat från vår pågående forskning. Vi har här valt att fokusera 1) på den monologiska strukturen under träningspassen, 2) på hur tränarna tränar sina adepter i ett specifikt moment och samtidigt vill ge utrymme för demokratiska förhandlingar och 3) på svårigheten för barnen att omsätta en instruktion till en bestämd kroppsrörelse. Varierad monolog Träningstillfällena karaktäriseras av en monologisk struktur: tränaren ger en form av instruktion eller order om vad som ska utföras, tränas och övas. Barnen svarar inte muntligt på detta uppmanande tilltal utan försöker i stället utföra den aktuella övningen. En typisk sekvens exemplifieras här, där barnen ska ha teknikträning och inte vid något tillfälle bryter in i tränarnas instruktion. Tränarna kallas här Nicklas och Kalle men heter egentligen något annat. Nicklas: Då ska vi rulla foten, jag ska sätta ut koner. Kalle: Det ni ska tänka på är att ni är mjuka i fotlederna. Nicklas: Ni ska jogga fram. Kalle: Inga platta fötter … det ska vara … allting ska vara mjukt, jobba med fotlederna. Och så ska ni jobba med armarna också. Nicklas: Ja, och jogga också. Kalle: Ja, och tänk på att det inte ska gå så snabbt framåt. Nicklas: Det ska vara som om du joggar men med riktigt mjuka fötter, såja, bra … och så ska du köra hela vägen till konen, såja … kom igen, jogga fram, vi har gjort den innan. Kalle: Tänk på armarna också. Nicklas: Ja, nu kan du köra. Inför övningen ger tränarna instruktioner i form av påståenden. Dessa bemöts med tystnad från barnen som lyssnar och försöker ta in instruktionens innebörder. I övningens utförandesituation förvandlas tränarens instruktioner till mer kommandolika uppmaningar: kom igen, jogga fram och tänk på armarna också. Barnen är nu i rörelse och svarar på tilltalet genom att försöka utföra övningen. Vi kan alltså konstatera att tränarnas språk ser annorlunda ut beroende på om de tränande står inför en övning eller befinner sig i en övning. Påståenden och uppmaningar Förändringen i tränarnas tilltal inför och i en övning är ett resultat av att de använder olika språkhandlingar i olika situatio- ner. I svenskan finns några olika typer av språkhandlingar (2). De som är mest relevanta för den här aktuella analysen är påståenden (Och så ska ni jobba med armarna också, det ska vara som om du joggar) och uppmaningar (Gå ner! Böj på armarna!). Uppmaningarna skiljer sig från påståendena genom att de kräver en direkt handling som respons – man kan inte gärna svara ”ja” eller ”nej” som respons på en direkt uppmaning som Böj på armarna!, utan man måste utföra en handling. Påståendena kan i sin tur indelas instruktiva och informativa (2). De instruktiva påståendena rör en direkt framtid och uttrycker något som ska omsättas till handling inom kort (ni ska jogga fram). De har en tydlig eller flera tydliga mottagare. De informativa påståendena har inte instruktionens karaktär utan mera kommentarens. Med en enkel färgkodning av de olika språkhandlingarna blir skiftet i tilltal till de tränande synligt även för ögat. I I vissa situationer räcker inte det talade språket för att tydliggöra en specifik rörelse för barnen. Personerna på bilden har inget med studien att göra. Foto: Nils Jakobsson, Bildbyrån 3/2015 svensk idrottsforskning 39 samma exempel är nu instruktiva påståenden ljusblåmarkerade och informativa gråmarkerade. Uppmaningarna är blåmarkerade. Nicklas: Då ska vi rulla foten, jag ska sätta ut koner. Kalle: Det ni ska tänka på är att ni är mjuka i fotlederna. Nicklas: Ni ska jogga fram. Kalle: Inga platta fötter… det ska vara… allting ska vara mjukt, jobba med fotlederna. Och så ska ni jobba med armarna också. Nicklas: Ja, och jogga också. Kalle: Ja, och tänk på att det inte ska gå så snabbt framåt. Nicklas: Det ska vara som om du joggar men med riktigt mjuka fötter, såja, bra… och så ska du köra hela vägen till konen, såja… kom igen, jogga fram, vi har gjort den innan. Kalle: Tänk på armarna också. Nicklas: Ja, nu kan du köra. Nicklas: Åt sidan, Gustav och Albin, åt sidan! Nicklas: Armarna längs sidorna … lägg armarna så … och så titta ner i marken. I och med att instruktion inför en övning övergår till instruktion i en övning och barnen börjar arbeta övergår samtidigt de instruktiva påståendena till direkta uppmaningar. Vi skulle alltså kunna sammanfatta det genomgående mönstret i nedanstående tabell. Uppmaningar med negativ klang Eftersom uppmaningen kräver någon form av agerande från den uppmaningen riktar sig till kan den uppfattas som krävande, och därmed har den ofta en inneboende negativ klang. Detta beror i sin tur på att talaren som använder en direkt uppmaning ofta har ett tydligt maktöverläge (3). Den inneboende problematiken med uppmaningar gör att språkbrukare i de flesta situationer söker andra uttrycks- Makt, lärande och demokrati Träningsgruppen i vårt material är relativt stor (10-15 barn i en könsblandad grupp). Samtidigt är friidrott i huvudsak en individuell idrott. Detta ger en ramförutsättning för den verbalspråkliga kommunikationen som är annorlunda jämfört med den i lagidrotter som fotboll eller ishockey. Det faktum att friidrotten är en individuell idrott får konsekvenser för hur språkhandlingar och kommunikationssituationer byggs upp. För att sätta in det språkbruk tränarna använder i ett större språkteoretiskt sammanhang använder vi begreppet kod, som i sig innefattar begreppen klassifikation och inramning (5). Klassifikation blir aktuellt för resonemang om förhål- Tränare De tränande barnen Inför övningen Instruktiva och informerande påståenden Ingen synlig eller hörbar respons I övningen Direkta uppmaningar Respons genom handling Tabell 1. 40 svensk idrottsforskning 3/2015 sätt. Till en kollega säger vi därför inte ”Stäng fönstret!” utan använder i stället en omskrivning som ”Skulle du vilja stänga fönstret?” eller ”Det vore bra om du kunde stänga fönstret.” I vårt material finns åtskilliga exempel på att tränarna verkar känna av den direkta uppmaningens inneboende problematik. De inleder nämligen vid åtskilliga tillfällen sina uppmaningar med ”tänk på”, följt av det uppmaningen egentligen gäller: tänk på att du ska gå ner och hämta kraft i benen och tänk på att ha samma höjd hela tiden, där ”tänk på” ger ett språkligt mjukare uttryck även om själva uppmaningens innebörd är lika tydlig. Vårt material har vi beskrivit som monologiskt. Med detta avser vi alltså det faktum att barnen nästan aldrig ställer följdfrågor till eller ifrågasätter de instruktioner de får. Men själva kommunikationssituationen kan ändå inte beskrivas som ensidigt monologisk eftersom barnen tar emot ett budskap och redan i instruktionsfasen försöker att omsätta instruktionen i handling. När de väl gör det genom att försöka utföra övningen har de gett sitt svar, sin respons. Därmed blir situationen ändå dialogisk (4). landet mellan tränare och tränande och innebär att det finns en form av makt inbyggd i relationen – härmed blir rollfördelningen väldigt tydlig. Denna makt både upprätthåller och återskapar maktrelationen. Klassifikationsprincipen kan vara stark eller svag (5), och i den här aktuella situationen måste den beskrivas som stark. Klassifikationen kan innebära över- och underordning men kan också innebära en uteslutning, som gör att barnen är uteslutna från alla andra roller än att vara tränande. Inom en barngrupp som tränar friidrott kan man sedan urskilja embryon till ytterligare klassifikationsförhållanden, nämligen när man kan se att ett barn är bättre än ett annat barn i olika avseenden. I förlängningen blir klassifikationsprincipen tydlig när man tar ut ett lag i en idrott, exempelvis då ett stafettlag byggs enligt klassifikationsprincipen att den snabbaste deltar. Tillsammans med klassifikationen finns ytterligare en verksam princip: inramningen. Inramningen syftar på principerna för kontroll av vad som får kommuniceras och hur detta får kom- municeras i den pedagogiska idrottskontexten. Under friidrottsträningen är inramningen stark och makten därmed tydligt given tränarna att bestämma vad som ska avhandlas och hur detta ska ske. En stark klassifikation och en stark inramning resulterar i en sammansatt kod (5), som i vårt sammanhang betyder att det ska finnas tydliga gränser mellan olika delar eller moment. Motsatsen till en sammansatt kod är en integrerad kod som står för en vilja att ta bort gränser och fokusera på helheten. I en friidrottsträning blir en integrerad kod i princip omöjlig, inte minst för att friidrottsträning innebär en nödvändig progression i moment och övningar. I vårt material är det tydligt att koden är sammansatt. Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån Positiv maktbalans Resultaten av den språkliga analysen kan på olika sätt fällas in i diskussionen om stark klassifikation, stark inramning och sammansatt kod. För det första motiverar den sammansatta koden att den verbala monologen är förhärs3/2015 svensk idrottsforskning 41 kande. För det andra förklarar koden uppmaningarnas plats när barnen får instruktioner, trots det drag av maktutövning som följer med uppmaningen. Den inbyggda positiva maktbalans som finns mellan tränare och barn är avgörande för att tränarnas uppmaningar och monolog accepteras av barnen. Vi ser också ett tydligt skifte i samtalsstrukturen när friidrottsträningen varierar mellan mer teknikbetonade träningsmoment och övningar respektive olika lekmoment som ofta avslutar träningspassen. I leken ges medbestämmande större utrymme: monologen skiftar till en tydligare dialog mellan tränare och barn, och som en följd av detta ställs öppna frågor av tränarna i diskussioner om vad gruppen ska göra härnäst. Dessa frågor besvarar barnen muntligt – något man måste förvänta sig eftersom dessa dialogiska samtal äger rum inför en övning, där respons via handling egentligen inte är något alternativ. Å andra sidan måste man vara medveten om att det demokratiska inflytandet inte självklart ökar i och med en ökad verbal dialog, utan det kan handla om nyanser där maktutövning ändå praktiseras. ”Det finns alltså situationer där demokratifrågan över huvud taget inte kan vara närvarande” Resonemanget om kod, klassifikation och inramning betyder något för de övergripande dimensioner av lärande, makt och demokrati som vi undersöker. Den sammansatta koden kan sägas omöjliggöra inslag av medbestämmande eftersom det på förhand är avgjort vad som är planerat under träningen. Detta är i sig en förutsättning för den lärandedimension som är naturligt inbyggd i själva träningen. Vidare menar vi att det finns en naturlig positiv maktstruktur mellan tränare och tränande. En samtalsstruktur där tränarens verbala ord besvaras med ett fysiskt utförande öppnar inte för övning i demokratifostran eller medbestämmande. I stället finns i situationen nedlagt en positiv maktordning. Det finns alltså situatio42 svensk idrottsforskning 3/2015 ner där demokratifrågan över huvud taget inte kan vara närvarande, och friidrottens övningssekvenser är en sådan situation. En stark klassifikation och en stark inramning som resulterar i en sammansatt kod är i det här fallet en förutsättning för en effektiv och ändamålsenlig inlärning. Barn behöver kroppsspråket Kalle: Ni ska överdriva hur ni jobbar med fötterna. Ni ska sätta, ni sätter i, ni går nästan i på tårna och så går ni ner [VISAR] och så är det lagom tempo framåt och så jobbar ni ordentligt med på fotleden, det ska vara jättemjukt [VISAR]. --Nicklas: Nu kör vi skipping, eller höga knän … och då … så, ni ska upp hela vägen där [VISAR]… det ska gå snabbt upp och ner men det ska inte gå snabbare än såhär framåt [VISAR]… då snabbt upp och ner. Och när ni går tillbaka så går ni på hälarna [VISAR]… Dessa två situationer är utgångspunkter för ett resonemang om ett möjligt problem i kommunikationen mellan tränare och tränande barn. Tränaren ger i monologisk form en instruktion om i det första fallet jogging, i det andra fallet skipping (höga knän). Barnen lyssnar och föreställer sig vad tränarens instruktion betyder när de själva ska översätta ord till handling. Här verkar barnen möta en dubbel svårighet i instruktionsfasen. För det första har barnen svårt att imitera en rörelse eftersom deras motoriska färdighet ofta inte räcker till. För det andra har de svårt att följa en muntlig instruktion och översätta den till rörelse, även om tränarna lägger sig vinn om att förklara grundligt och varierat. Svårigheten har sin orsak i att instruktionen består av flera sammanhängande moment. I den första situationen ska barnen lära sig att sätta i foten på ett korrekt sätt, arbeta korrekt med fötterna, hålla ett lagom högt tempo och arbeta med mjuk fotled. I den andra situationen ska de behärska höga knän i ett högt tempo samt hälgång. Sådana flerledade instruktioner är barnen inte språkligt mogna att ta till sig, inte minst eftersom de kanske inte ens känner igen de moment som ingår i respektive rörelsesekvens. Tränarna verkar vara medvetna om barnens dubbla svårighet att kunna ta till sig instruktioner och fysiskt utföra vissa träningsmoment. I praktiken försöker tränarna lösa problemet genom ett varierat verbalspråk. Men de inser också att de måste komplettera verbalspråket med en varierad kroppsspråkrörelse för att visa vad de vill att de tränande barnen ska lära sig. Man skulle alltså kunna säga att i vissa situationer räcker verbalspråket inte till för att tydliggöra en specifik rörelse för barnen, utan det måste kompletteras. Språklig verbalitet övergår då i rörelseaktivitet. Barnen har fortfarande kvar sin motoriska underlägsenhet, men de får en illustration till talet. Man kan inte se någon omedelbar effekt av tränarnas komplettering, men barnen börjar få föreställningar även i sin kropp om vad de ska göra – därefter får den fortsatta träningen göra sitt. Efter några veckor är det högst sannolikt att de både språkligt, kognitivt och kroppsrörelsemässigt har börjat utveckla en specifik förmåga och färdighet – de har lärt sig något. LÄS! unga idrottare med osynlig a funktionsnedsättningar Om ung a idrOttare med Osy nli ga fun ktiO nsn eds ätt nin tips och råd till ledare! Pro blem elle r möj ligh e t? Sim on Äl Sk ar fjÄr il Skic k ar mag nuS vill ha gl a Skl ar a reg ler jenn ifer gör ing e t hal vda nt S t yr ene rgin t ill r Ät t Sak Referenser De resultat vi har nått pekar ut nya intressefält för en språkvetenskaplig forskning om idrott med fokus på dimensionerna makt, lärande och demokratifostran. Med en utvidgning av dokumentationen med hjälp av videoupptagningar får vi möjlighet att närmare studera relationen mellan verbalspråk och kroppsspråk, både när det gäller tränarnas instruktioner och aktiviteter och barnens receptioner och respons. Ju bredare det dokumenterade materialet är, desto större möjligheter har vi att undersöka progressionen i lärandet men också att fördjupa analysen av språkhandlingarnas betydelse för de tränande barnens lärande. I förlängningen av ett sådant resonemang ser vi konturerna av en rad moraliska dilemman som rör makt- och demokratifrågor och som både tränare och tränande kan stöta på i den breda kommunikation idrottskontexten utgör. D o l d a utmaningar Dolda utmaningar – om ttare med osynliga funkti onsnedsättningar är en skrift hur man bemöter barn och ungdomar med till exemp el drotten. De är personer som i många fall har svårt att ver idrotten intensivare än andra. Skriften riktar sig till arbetar för att ge alla barn och ungdomar en möjlig het in förening. Moraliska dilemman gar 1. Norrby, C. Samtalsanalys. 1996. s. 79. 2. Teleman, U. mfl. Svenska Akademiens grammatik. 1999. Band IV. s. 675-690. 3. Holmberg, P. och Karlsson, A-M. Grammatik med betydelse. 2006. s. 53. 4. Lundin, K. Funktionen i fokus. Situationsanpassad kommunikation under träningspasset. 2006. 153-165. 5. Bernstein, B. Class, Codes and Control. Vol 3: Towards a Theory of Transmissions. 1979. Kontakt katarina.lundin@nordlund.lu.se bengt.linner@mah.se Dolda utmaningar – om unga idrottare med osynliga funktionsnedsättningar är en skrift som ger inspiration, tips och råd om hur man bemöter barn och ungdomar med till exempel adhd och Aspergers syndrom inom idrotten. Skriften riktar sig till idrottsledare, föräldrar och alla som arbetar för att ge alla barn och ungdomar en möjlighet att hitta sin idrott och att utvecklas i sin förening. Beställ boken på: www.sisuidrottsbocker.se rör el Se Är en und er Sk at tad med ic in 3/2015 svensk idrottsforskning 43 POSTTIDNING B-POST BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen med nya adressen på adressidan AVSÄNDARE: CIF, Box 5626, 114 86 Stockholm
© Copyright 2024