1. No category

LULEÅ KOMMUN
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
Kommunledningsförvaltningen
Ledamöter och ersättare
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT
Tid
måndag 28 september 2015 kl. 08:15
Plats [Kommunstyrelsens sammanträdesrum]
Upprop
Val av justerare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Punkt Rubrik
Ärendenr Sida
1
Information om förbättrat företagsklimat
2015/1106
3
2
Information om flyktingsituationen
2015/1199
4
3
Ansökan om finansiering från Europeiska socialfonden till projekt
workplace Luleå
2015/1147
5 - 24
4
Medborgarförslag om förslag till detaljplan för del av Kronan
2015/278
25 - 28
2015/179
29 - 31
2015/815
32 - 50
5
6
Medborgarförslag om en återvinningsstation mitt emot infarten till
Elevvägen
Socialnämndens förslag till beslut angående samhällsbetalda resor
(färdtjänst)
7
Permanent verksamhet riktad till hemlösa
2015/1171
51 - 64
8
Gammelstads kyrkstad 20 år som världsarv
2015/1178
65 - 80
9
Betänkande En ny regional planering - ökad samordning och bättre
bostadsförsörjning (SOU 2015:59)
2015/885
81 - 85
10
Friköp av fastigheter till Lulebo AB
2015/1170
86 - 87
2015/1063
88 - 99
2015/1061
100 - 117
11
12
Ansökan om medfinasiering till projekt Samverkansdriven och
tillväxtorienterad utveckling av medicinteknik STUM
Ansökan om medfinansiering till projektet Optisk Mätteknik för ett
Innovativt Näringsliv - OMIN
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
1
Kommunledningsförvaltningen
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
LULEÅ KOMMUN
Kommunledningsförvaltningen
13
14
Ansökan om medfinansiering till projekt "Utveckling och innovation
med forskning inom högpresterande stål"
Ansökan om medfinansiering av projekt företagarutbildning kompetenta underleverantörer
2015/1070
118 - 129
2015/973
130 - 141
15
Ansökan medfinansiering projekt Kompetenslyft industri
2015/1140
142 - 159
16
Ansökan om medfinansiering av projekt Tillväxtmotor för
underleverantörer till basindustrin - TmU (ERUF)
2015/1159
160 - 176
17
Upphandling trådlös infrastruktur Luleå kommun
2015/574
177
18
Intern kontroll Kommunstyrelsens obligatoriska kontrollmoment 2016
2015/1185
178 - 179
19
Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015
2015/712
180 - 187
20
En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
2015/576
188 - 213
21
Ansökan om bidrag till arrangemanget Gemenskapsjul
2015/1162
214 - 216
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
2
Kommunledningsförvaltningen
LULEÅ KOMMUN
INFORMATION
Kommunledningsförvaltningen
Kansliet
Sofia Riström
2015-09-07
1 (1)
Ärendenr
2015/1106-14
Information om förbättrat företagsklimat
Ärendenr 2015/1106-14
Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga informationen till
handlingarna
Sammanfattning av ärendet
Tillväxtkontoret och miljö-och byggförvaltningen informerar om den senaste
mätningen av företagsklimatet.
3
LULEÅ KOMMUN
INFORMATION
Kommunledningsförvaltningen
Kansliet
Sofia Riström
2015-09-22
Information om flyktingsituationen
Ärendenr 2015/1199-00
Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga informationen till
handlingarna.
Sammanfattning av ärendet
Arbetsmarknadsförvaltningen informerar om flyktingsituationen.
4
1 (1)
Ärendenr
2015/1199-00
LULEÅ KOMMUN
BESLUTSFÖRSLAG
Arbetsmarknadsförvaltningen
Projekt- och utvecklingsavdelningen
Sven Lindahl
2015-09-10
Godkännande att ansöka om finansiering från Europeiska
socialfonden till projekt Workplace Luleå.
Ärendenr
Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att ansöka om finansiering från
Europeiska socialfonden till projekt Workplace Luleå.
Sammanfattning av ärendet
Enligt tidigare beslut i kommunstyrelsen dnr 2013/3:12 ska
kommunstyrelsen/kommunfullmäktige godkänna alla ansökningar där flera
externa parter deltar och där den externa finansieringen ställer krav på
medfinansiering.
Arbetsmarknadsförvaltningen har tillsammans med SSAB och
Arbetsförmedlingen under våren 2015 genomfört en satsning för att hjälpa
utrikesfödda in på arbetsmarknaden samt öka mångfalden på SSAB.
Satsningen var mycket lyckosamt för både SSAB och för deltagarna där över
90 % av de utrikesfödda hade fortsatt anställning efter insatsen.
Då det finns intresse från fler arbetsgivare att få hjälp med att bredda sitt
rekryteringsunderlag samt öka mångfald på sin arbetsplats och att
målgruppen utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden har
Arbetsmarknadsförvaltningen skapat ett projekt vid namn Workplace Luleå
och söker projektfinansiering från Europeiska socialfonden.
Projektidén bygger på den satsning som genomfördes tillsammans med SSAB
och bygger på de kunskaper och erfarenheter som gjordes då.
Syftet med projektet är att i samverkan med arbetsgivare och
Arbetsförmedlingen verka för att fler utrikesfödda etablerar sig på
arbetsmarknaden genom att erbjuda språkpraktik hos arbetsgivare och
samtidigt stödja arbetsgivare att rekrytera utrikesfödda personer.
Projektet omfattar totalt 9,5 miljoner kronor varav 6,3 miljoner söks från
Europeiska socialfonden och resterande del på 3,2 miljoner kr finansieras
genom omfördelning av interna medel. Projektet planeras pågå i tre år med
start i januari 2016.
Beslutsunderlag
Ansökan till Europeiska socialfonden. Bilaga 1
5
1 (2)
Ärendenr
LULEÅ KOMMUN
BESLUTSFÖRSLAG
Arbetsmarknadsförvaltningen
Projekt- och utvecklingsavdelningen
Sven Lindahl
2015-09-10
Ansvarig
Sven Lindahl
Chef Projekt- och utvecklingsavdelningen
Arbetsmarknadsavdelningen
6
2 (2)
Ärendenr
Sid 1(18)
Diarienummer
2015/00618
Ansökan
Uppgifter om projektet
Namn på projektet
Workplace Luleå
Startdatum
2016-01-04
Slutdatum
2018-12-31
Kontaktperson för projektet
Vera Westerlund
Telefonnummer
0920-454408
E-post
vera.westerlund@amf.lulea.se
Behörig företrädare
Lars Sandström
Telefonnummer
0920-453215
Kontaktperson ekonomi
Ulrika Hagström
E-post
ulrika.hagstrom@amf.lulea.se
Telefonnummer
0920-453415
Utdelningsadress
Luleå Kommun 97321 Luleå
Besöksadress
Skeppsbrogatan 6 97321 Luleå
Organisationsnamn
Luleå Kommun/Arbetsmarknadsförvaltningen
Organisationsnummer
212000-2742
Organisationsform
Primärkommunala verksamheter
Antal anställda
Fler än 200
Telefonnummer
0920-45 30 00
e-post
arbetsmarknadsforvaltningen@lulea.se
Webbplats
www.lulea.se
Utdelningsadress
Luleå kommun 97185 Luleå
PlusGiro
Behörig företrädare för
organisationen
60200-3
Lars Sandström
Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet
d.PRO v.1
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Organisation
CFAR-Nummer
43592609
Namn på arbetsställe/enhet
Arbetsmarknadsförvaltningen, Luleå kommun
Utdelningsadress
Luleå kommun 97185 Luleå
Besöksadress
Skeppsbrogatan 6 97185 Luleå
Uppgifter om utlysningen
Namnet på utlysningen och
diarienumret
Ökade övergångar till arbete för nyanlända invandrare och utrikes födda i
region Övre Norrland programområde 2, specifikt mål 2:3 : 2015/00473
Programområde
Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete
Specifikt mål
2.3 Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska
komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
7
Sid 2(18)
Diarienummer
2015/00618
Projektet ska huvudsakligen bedrivas i
Övre norrland
Mellersta norrland
Norra mellansverige
Östra mellansverige
Stockholm
Småland och öarna
Västsverige
Sydsverige
Deltagare
Totalt antal deltagare i projektet
80
Antal kvinnor
40
Antal män
40
Ålder på deltagare
15-24
25-54
55-64
Anställda
Företagare
Verksamma inom ideell sektor
Unga (15-24 år)
Nyanlända invandrare
Långtidsarbetslösa
Deltagare i projektet
Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete
Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)
Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF
Beskrivning
Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter
Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan
- En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys
- Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv
- Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer
- Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta
I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.
Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Bakgrund
Beskriv bakgrund till projektidén.
En av de största utmaningarna för ökad tillväxt i Norrbotten utgörs av kompetensförsörjningsfrågan. I Regional
Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2020 utgör kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud ett av fem prioriterade områden
för det regionala tillväxtarbetet. En av flera åtgärder som beskrivs i utvecklingsplanen inom området kompetensförsörjning och
arbetskraftsutbud att man skall ”verka för att arbetsgivare tar tillvara på hela arbetskraftens potential och anställa unga, personer
med utländsk bakgrund och funktionshindrade”.
Fler och fler arbetsgivare signalerar svårigheter att rekrytera inom flertalet branscher enligt Arbetsförmedlingens prognos för
arbetsmarknaden 2015-2016. Detta är en trend som pågått under ett antal år. Ändå anställs utrikesfödda i mindre utsträckning
än inrikes födda och sysselsättningsgraden är lägre i målgruppen.
För att täcka arbetskraftsförsörjningen är det viktigt att det sker en inflyttning till regionen samt att man blir bättre på att ta
tillvarata och matcha befintlig kompetens.
Gruppen utomeuropeiskt födda i länet som är inskrivna på arbetsförmedlingen som arbetssökande ökade med 7 % jämfört med
i april 2014. (Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Norrbottens län)
Av totalt 5014 inskrivna på Arbetsförmedlingen i Luleå 2015-06-28 var totalt 1199 personer utrikesfödda vilket är en tydlig
överrepresentation av projektets tilltänkta målgrupp.
Utrikesfödda kvinnor är särskilt utsatta. 2013 hade de i riket 17 procentenheter lägre sysselsättning än inrikes födda kvinnor
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
8
Sid 3(18)
Diarienummer
2015/00618
(Integrationspolitik och arbetsmarknad 2015)
Det är högst olyckligt att utrikesfödda riskerar social och ekonomisk exkludering genom lägre sysselsättningsgrad samtidigt som
det finns en efterfrågan på arbetskraft.
Bakgrunden till projektidén är därför att genom att olika insatser försöka analysera orsakerna till; samt överbrygga gapet mellan
arbetskraftsbehovet och arbetskraftsutbudet med särskilt fokus på målgruppen utrikesfödda.
Genom att applicera ett jämställdhetsperspektiv på projektet skall dessutom deltagarnas syn på möjliga arbeten breddas likväl
som arbetsgivarnas syn på möjlig arbetskraft utökas.
Detta möjliggörs genom att deltagare och arbetsgivare möts under arbetsrelaterade former och att ett ömsesidigt lärande
undanröjer, eller åtminstone väsentligt minskar verkliga och eller upplevda hinder för breddat arbetssökande och breddad
rekrytering.
Luleå kommun har tillsammans med Arbetsförmedlingen och SSAB gjort en satsning i liten skala till arbetsmarknadsintegrering
vilket fått stor uppmärksamhet och givit mycket goda resultat. Detta vill parterna nu utveckla i större skala och involvera fler
arbetsgivare eftersom det finns ett allt större intresse från arbetsgivare att öka mångfalden på sina arbetsplatser om man hittar
metoder och stöd att undanröja upplevda hinder för breddad rekrytering.
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.
Nationella utmaningar:
I Sverige liksom i många andra Europeiska länder har nyanlända och utrikes födda svårare att komma in på arbetsmarknaden
än inrikes födda även om det skiljer sig mycket inom målgruppen. Detta har enligt forskning flera bakomliggande faktorer:
I SOU 2015:3 ”integrationspolitik och arbetsmarknad” nämns 5 faktorer som påverkar integrationen på arbetsmarknaden för
utrikesfödda vilka väl stämmer överens med de nationella utmaningar som anges i utlysningen.
•
Som nämns i utlysningen är en av de nationella utmaningarna att tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden
skiljer sig väsentligt mellan olika individer men också mellan könen. Skälet till invandringen påverkar tiden för etableringen på
den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel kan nämnas en studie från SCB över alla som invandrade mellan 1997-99 där
70-80 % av arbetskraftsinvandrarna hade sysselsättning efter 2 år. Bland flyktingarna var 20-30% sysselsatta och bland dem
som kommit av familjeskäl var endast 25 % av kvinnorna och 50 % av männen sysselsatta efter två år. Skillnaden i
sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda kvinnor är större än mellan män. utrikesfödda kvinnor tar i mindre
omfattning del av arbetsmarknadsåtgärder och särskilt av den typ som oftare leder till arbete.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
•
En annan bakgrundsfaktor till att utrikesfödda har lägre sysselsättningsgrad är att arbetsgivare har svårt att tolka och
förstå utländska meriter samtidigt som utrikes födda kan ha svårigheter att beskriva sina kunskaper och erfarenheter i
förhållande till svenska förhållanden inom ett yrke eller bransch. Utbildningsnivån skiljer sig inte så mycket mellan utrikes- och
inrikes födda men en utländsk utbildning värderas inte lika högt som en svensk. Arbetsgivare har oftast lättare att förstå och
tolka svenska yrkesbevis, diplom och examina. Det finns dock stora grupper av utrikesfödda som saknar väsentliga delar av
grund- och gymnasieskola. Som exempel kan nämnas att hälften av kvinnorna som kommit som skyddsbehövande och
anhöriginvandrare efter år 2000 bara har förgymnasial utbildning eller så saknas uppgifter. Som påpekas i utlysningens
nationella utmaningar försvårar detta för en arbetsgivare att bedöma personens kompetens när man skall rekrytera.
•
Nätverk på arbetsmarknaden är en annan avgörande faktor som omnämns som en nationell utmaning och som en
faktor som påverkar integrationen. En betydande del av alla lediga arbeten förmedlas genom personliga kontakter. Som utrikes
född och särskilt som nyanländ har man av förklarliga skäl mindre nätverk med arbetsgivare att tillgå. Omvänt kan sociala
nätverk ha en negativ effekt på möjligheterna till integration via arbetsmarknaden. Studier visar att personer bosatta i socialt
utsatta områden har upp till 40% lägre chanser till att hitta ett arbete. Det finns också indikationer på att bidragsberoende och
sjukskrivningar kan överföras via sociala nätverk trots att studier visar att utrikes födda i högre grad än inrikes födda uppger att
det är viktigt för deras anhöriga och vänner att de har ett arbete. (60 respektive 41%)
•
Avsaknaden av arbetslivserfarenhet från svensk arbetsmarknad och höga trösklar in i arbetslivet försvårar för
utrikesfödda då de skall söka arbete. Detta är en strukturell utmaning på nationell nivå. Sverige har höga krav på formell
utbildning för de flesta yrken idag. De så kallade okvalificerade yrkena har försvunnit i hög takt i samband med framför allt den
kraftiga nedgången i industrin på 1990-talet. Dessa arbeten har i ofta ersatts av tjänste- serviceyrken med mycket kundkontakter
där kravet på svenska språket samt svenska sociala koder kan utgöra ett hinder för utrikes födda. Drygt 5 % av de sysselsatta i
Sverige arbetade 2013 inom yrken utan krav på formell utbildning jämfört med 9 % i EU.
•
Diskriminering av utrikes födda förekommer enligt flertalet studier och experiment med arbetssökande.
Diskrimineringen kan vara såväl medveten på grund av att arbetsgivaen har förutfattande meningar om en viss folkgrupp eller
omedveten för att man känner osäkerhet inför främmande kulturer.
Regionala utmaningar:
Norrbottens län står inför stora demografiska förändringar med en åldrande befolkning. 41 000 tjänster kommer att behöva
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
9
Sid 4(18)
Diarienummer
2015/00618
tillsättas fram till 2015 utifrån en studie av rekryteringsbehovet utförd av LTU och Länsstyrelsen. Bristen på arbetskraft utgör en
allvarlig konsekvens både för den offentliga sektorn och för det privata näringslivets expanderingsmöjligheter.
Av de inflyttade till länet utgör utrikesfödda en tredjedel av arbetskraften. Det är av största vikt att ta tillvara hela
arbetskraftsutbudet. Sysselsättningsgraden bland inrikes födda är hög i regionen, ca 80%. Bland utomeuropeiskt födda har den
legat mellan 45 -50% de senaste åren.
För att klara ersättningsrekryteringar till de stora pensionsavgångar som väntas behöver länet stärka arbetskraftsinvandring och
förbättra integrationen på arbetsmarknaden. För att bredda rekryteringen kommer man även att behöva stärka möjligheter och
incitament för kvinnor att söka arbete i traditionellt manliga branscher/yrken och för män att söka arbete i traditionellt kvinnliga
branscher/yrken.
Projektets problemanalys:
De bakomliggande strukturella orsakerna till att sysselsättningsgraden är lägre bland utrikesfödda på nationell och regional nivå
som beskrivits ovan bekräftas av projektets intressenter, bl.a. arbetsgivare på lokal nivå.
* En av de främsta orsakerna man anser försvårar rekryteringen av utrikesfödda är språkliga hinder, men även brist på
svensk arbetslivserfarenhet ses som ett hinder liksom och normativa skillnader mellan svensk och andra länders
arbetsplatskultur. Det sistnämnda gäller särskilt för utomeuropeiskt födda personer.
Som arbetsgivare har man ofta höga produktionskrav och kravet på kompetens, såväl formell som informell är högt för att den
som rekryteras fort skall bli produktiv, dvs. inlärningstiden för en ny tjänst/befattning bör vara så kort som möjligt.
* Det är inte bara den nyanställde som till en början är en kostnad innan den är fullt produktiv, även en rutinerad anställds tid
tas i anspråk för att och introducera personen vilket ger ytterligare produktionsbortfall.
Arbetsgivare uppger att de därför prioriterar att rekrytera personer som behöver mindre handledning och kortare introduktion
vilket kan missgynna personer med liten eller ingen svensk arbetsliverfarenhet och /eller har svårare att kommunicera på
svenska.
Att introducera en utrikesfödd på en arbetsplats kan alltså enligt intressenterna och projektägarna kräva mer erfarenhet och
kunskap från handledarens sida om målgruppens behov för att göra introduktionen till svenskt arbetsliv så smidig som möjligt.
I de nationella utmaningarna i utlysningen nämns det att arbetsgivaren har svårare att bedöma utländsk formell eller informell
kompetens vilket även det bekräftas av utbildningsnivån bland de arbetssökande utrikesfödda inskrivna på arbetsförmedlingen i
Luleå.
I juni 2015 var 323 utrikesfödda personer öppet arbetslösa, dvs ej i program. Av dessa saknade 92 st utbildning på gymnasial
nivå, 90 stycken hade gymnasial utbildning och hela 141 personer hade eftergymnasial utbildning. Siffran för de med gymnasial
och eftergymnasial utbildning är därmed högre bland utrikes födda än inrikes födda. Trots det är mer än var 5 arbetssökande
inskriven på Arbetsförmedlingen i Luleå utrikes född vilket är en överrepresentation av målgruppen för projektet.
Målgruppen och de individer som utryckt sig om vilka hinder man ser framför ofta att avsaknaden av erfarenhet, bristande
kontaktnät samt okunskap i hur/var man söker arbete utgör svårigheter. Att inte få chansen att visa sin kompetens enbart som
en följd av att man är utrikes född, som ses också som ett hinder i att få fotfäste på svensk arbetsmarknad.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
I Norrbotten har man traditionellt sett haft en ganska könssegregerad arbetsmarknad med framför allt män inom basnäringarna
och kvinnor inom vård och omsorg. Detta har förbättrats något i samband med att tjänste-och servicesektorn vuxit men för att
lokalt klara det framtida rekryteringsbehovet kan vare sig arbetsgivare eller arbetssökande begränsa sig till 50% av
arbetsmarknaden på grund av traditionella yrkesval. En utmaning i projektet är därför att analysera orsaker samt hitta lösningar
på hur män och kvinnor kan uppmuntras att prova och välja yrken utifrån andra variabler än rent könstraditionella orsaker.
Med ett ökat flyktingmottagande i kommunerna är det en stor utmaning att tillsammans med projektets samarbetspartners,
företag och andra intressenter hitta gemensamma lösningar för att underlätta insteget för målgruppen på arbetsmarknaden.
Sammanfattningsvis i projektets problemanalys har 7 huvudområden identifierats vilka överensstämmer väl med utmaningarna
beskrivna i utlysningen, det nationella socialfondaprogrammet, den regionala handlingsplanen samt den regionala
utvecklingsstrategin och inte minst de kunskaper och erfarenheter som projektets intressenter (arbetsförmedling och
arbetsgivare) och målgrupp bidragit med.
•
•
•
Brist på nätverk hos målgruppen
Brist på svensk arbetslivserfarenhet hos målgruppen
Bristande språkkunskaper hos målgruppen
•
Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden är lång för utrikesfödda, särskilt hos kvinnor, samtidigt som behovet av
arbetskraft i regionen är stort.
•
Svårigheter för arbetsgivare att avsätta utökade handledningsresurser vid anställning av utrikesfödda med liten
arbetslivserfarehet/bristande språkkunskaper
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
10
Sid 5(18)
Diarienummer
2015/00618
•
•
Svårigheter för arbetsgivare att bedöma utländsk utbildning, erfarenhet och kunskap
Diskriminering på arbetsmarknaden
Det är främst inom dessa sju huvudområden projektet avser att utveckla arbetssätt tillsammans med samverkansparterna och
intressenterna för att förbättra möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden för målgruppen. Se vidare under rubriken
”tillvägagångssätt”.
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?
Projektägarens och projektpartnernas erfarenhet av målgruppen nyanlända och utrikes födda är gedigen. Luleå kommun hade
fram till 2010 ansvaret för nyanlända samt deras etablering på arbetsmarknaden innan detta övertogs av Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsförvaltningen har sedan 20 år tillbaka en Integrationsavdelning med bl.a. flyktingmottagning samt boenden för
ensamkommande barn vilka skall beredas stöd för sin etablering på arbetsmarknaden då de har avklarat sina studier. Utöver
flyktingmottagningen har även Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning med SFI, och ansvaret för arbetsmarknadsfrågor i
kommunen.
Tillsammans med socialförvaltningen arbetar Arbetsmarknadsförvaltningen kontinuerligt med utrikes födda
försörjningsstödstagare för att hitta egen försörjning genom praktik och andra jobbsökaraktiviteter.
Arbetsmarknadsförvaltningen har under åren bedrivit olika projekt med fokus på målgruppen. Integrera Mera var ett stort projekt
inom ramen för storstadssatsningen som pågick under ca 3 år. Med heder i behåll var ett annat lyckat projekt med medel från
Europeiska flyktingfonden där utgångspunkten var mänskliga rättigheter.
Arbetsförmedlingen har i dagsläget ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden vilket man haft sedan 2010. Arbetet
innebär ett stort ansvar att stödja de sökande med rätt service och insatser utifrån behov.
Arbetsförmedlingen har också tillgång till könsuppdelad statistik samt vilka åtgärder utrikes födda kvinnor och män har tagit och
tar del av vilket hjälper till att göra jämställdhetsanalysen mer djuplodad.
SSAB erfarenhet utifrån en mindre satsning i samarbete med Arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå kommun under våren 2015
haft 15 utrikesfödda som haft sin anställning i Luleå Kommun men haft språkpraktik på SSAB. Av de som gick in i anställning
under satsningen fick 90% fortsatt anställning efter satsningens slut.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Tillvägagångssätt
Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?
Under analys- och planeringsfasen kommer projektet att:
•
Upprätta en fördjupad problemformulering, könsuppdelad kartläggning av målgruppen samt risk och
konsekvensanalys
•
Upprätta en fördjupad jämställdhetsanalys genom SWOT och 4R och utifrån det förtydliga fler jämställdhetsmål samt
aktiviteter i genomförandet som avser att uppnå målen.
•
Särskilt undersöka de nationella och lokala faktorer som gör att utrikesfödda kvinnor har längre etableringstid på
arbetsmarknaden och i mindre utsträckning tar del av arbetsnära arbetsmarknadsinsatser.
•
Upprätta en plan och strategi för tillgänglighetsöversyn av lokaler, metoder, arbetssätt, bemötande och
informationsmaterial.
•
Upprätta en mer detaljerad tids- och aktivitetsplan för genomförandet av projektet samt en intern projektplan
•
Upprätta en detaljerad kommunikations och spridningsplan
•
Upprätta plan för implementering och påverkasstrategier.
•
Upprätta kompetensprofiler för projektets medarbetare, styrgrupp samt samverkanspartners främst med avseende på
att säkra jämställdhetskompetens
•
I samråd med ESF planera för att upphandla följeutvärderare av projektet utifrån ramavtal
•
Samverka med fler arbetsgivare
•
Hitta/utveckla metod för yrkeskompetensbedömning
•
Bjuda in fler Norrbottenskommuner att följa projektet för lärandeutbyte
•
Kontakta projekt eller verksamheter i syfte att planera transnationellt erfarenhetsutbyte i första hand med Tyskland.
•
Etablera och utbilda styrgrupp, samt engagera referensgrupper
•
Ta fram en väl fungerande rekryterings- och urvalsmetod i samvekan med Arbetsförmedling och arbetsgivare.
Syftet är med planerings- och analysfasen är att lägga en än mer solid grund för projektet. Mycket fokus kommer att ligga göra
fördjupade kartläggningar av arbetsgivares och deltagares behov samt fördjupad problemanalys där orsakssamband skall
utredas. Utifrån det upprättas aktiviteter i projektet som tydligt avser att överbrygga gap mellan arbetsgivarnas behov och
deltagarnas förutsättningar för fortsatt anställning efter projektets slut. Utifrån problemanalysen och utlysningens utmaningar
kommer särskilt fokus kommer att ligga på att kartlägga utrikesfödda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden och hitta
metoder och insatser för att underlätta deras möjligheter.
Genomförande:
Under genomförandefasen kommer projektets verksamhet att fokuseras på att rekrytera, anställa och stötta deltagare i deras
språkutveckling för att möjliggöra fortsatt anställning efter projekttiden.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
11
Sid 6(18)
Diarienummer
2015/00618
Utifrån projektets problemanalys samt utlysningens identifierade utmaningar kommer aktiviteterna för deltagarna att utformas så
att så mycket som möjligt av de hinder som idag finns för etablering på arbetsmarknaden för utrikesfödda elimineras.
Erfarenheter från försöket med SSAB har givit till handa att anställning inom ramen för projektet är den mest framgångsrika
metoden för arbetsmarknadsintegrering av de utrikesfödda deltagarna. Då flera av deltagarna hade haft praktik tidigare var inte
tilltron till det så hög men i och med att de erbjöds anställning fick det flera positiva effekter och ett breddat lärande om vad det
innebär. 90% av de 15 deltagarna hade fortsatt anställning vid försökets slut. Några av framgångsfaktorerna kommer att
användas som aktiviteter i det sökta projektet.
En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att få arbetsgivare att engagera sig och våga satsa på att ta emot utrikesfödda för
en eventuell senare anställning är att de fått stort stöd av Luleå kommuns arbetscoacher i att utbilda och stödja handledarna på
arbetsplatsen. Dessa har haft interna träffar och fått möjlighet att med arbetscoachens ledning diskutera svårigheter i
handledarskapet och hitta lösningar och framgångsrika metoder att integrera deltagarna på arbetsplatsen.
Arbetscoacher anställda av Luleå kommun samt handläggare från Arbetsförmedling kommer att stödja såväl arbetsgivare som
deltagare under anställningen så att tiden för yrkesspråkpraktiken blir så framgångsrik som möjligt för båda parter och att detta i
sin tur underlättar fortsatt anställning i arbetsgivarens regi.
Luleå Kommun som är projektägare avser därför att anställa deltagarna i projektet. Under anställningen kommer de att ha
språkpraktik hos andra arbetsgivare samt inom socialförvaltningen i Luleå kommun. Aktiv språkträning för deltagarna kopplat till
yrkessvenska kommer att genomföras under anställningstiden i projektet. Även andra kompetenshöjande inslag kopplat dels
direkt till olika yrken/arbetsplatser, dels kopplat till arbetsmarknadsfrågor kommer att ingå med ca 10-20% av arbetstiden
beroende på deltagarnas förkunskaper samt arbetsgivarnas behov av kompetens.
I projektet avser projektägaren att ha ca 15-20 deltagare igång under ca 6-7 månader per omgång. Till varje omgång är kopplat
3-4 arbetsgivare, eventuellt med viss variation.
Projektets syfte och mål i genomförandefasen kopplat till problemanalys och aktiviteter/metod.
Problemanalys:
Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden är lång för utrikesfödda, särskilt hos kvinnor, samtidigt som behovet av arbetskraft
i regionen är stort.
Aktiviteter/insatser i projektets genomförande:
•
Ge deltagarna anställning i projektet
•
Arbetsgivare får tillgång till arbetskraft genom matchning och stöd till anställning initialt.
•
Särskilda insatser för utrikesfödda kvinnor genomförs utifrån jämställdhetsanalys
Syfte/Mål
•
Deltagarna får ett tidigare inträde på arbetsmarknaden
•
Fler arbetsgivare kan anställa utrikesfödda
•
Projektet kan utprova och anpassa sina metoder så att lika många kvinnor som män får en anställning
Problemanalys:
Svårigheter för arbetsgivare att avsätta utökade handledningsresurser vid anställning av utrikesfödda med liten
arbetslivserfarenhet/bristande språkkunskaper
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Aktiviteter/insatser/metoder i projektets genomförande:
•
Tillhandahålla handledningsstöd från projektets arbetsmarknadscoacher
•
Utbilda handledare hos arbetsgivare
Syfte/mål:
•
Underlätta för och motivera arbetsgivare till att ta emot, lära upp och anställa utrikes födda.
•
Stödja handledarna om frågor svårigheter uppstår
Problemanalys:
Svårigheter för arbetsgivare att bedöma utländsk utbildning, erfarenhet och kunskap
Aktiviteter/ insatser/metoder i projektets genomförande:
•
Projektet avser att ge deltagarna yrkeskompetensbedömning samt intyg på faktisk kompetens
•
Deltagarna får tillgång till individuell studie- och yrkesvägledning
Syfte/mål
•
Syftet är att underlätta för deltagaren att söka arbete, förhandla lön, m.m.
•
Underlätta för arbetsgivare att anställa utrikesfödda
•
Vägledare stödjer deltagarna till att få sin utländska utbildning ekvivalerad samt initierar valideringsinsatser i syfte att
underlätta vidare studier/eller arbetssökande
Problemanalys:
Brist på nätverk hos målgruppen
Aktiviteter/insatser/metoder i projektets genomförande:
•
Projektet underlättar för deltagarna att matchas och komma i kontakt arbetsgivare genom att de erbjuds anställning
och kopplas till en arbetsplats
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
12
Sid 7(18)
Diarienummer
2015/00618
•
För de som inte får anställning hos arbetsgivare som samverkar med projektet erbjuds matchning mot annan
arbetsgivare.
Syfte/mål:
•
Syftet är att bredda närverket genom kontakter på arbetsplatsen och dess samverkanspartners/kunder/ anställda osv.
•
Målet är ett vidgat kontaktnät av arbetsgivare
Problemanalys:
Brist på svensk arbetslivserfarenhet hos målgruppen
Aktiviteter/insatser/metoder i projektets genomförande:
•
Genom anställning i projektet får deltagarna arbetsliverenhet
•
Kompetenshöjande insatser från fackföreningar, HR-funktion med flera.
Syfte/mål
•
Syftet är att förstå rutiner och normer på en svensk arbetsplats samt anställningsavtal, skatt, lön osv.
•
Mål: deltagarna får en ökad förståelse för svenskt arbetsliv
•
Det underlättar arbetsintroduktionen för arbetsgivare
Problemanalys:
Bristande språkkunskaper hos målgruppen
Aktiviteter/insatser/metoder i projektets genomförande:
•
Tid avsätts inom ramen för anställningen för yrkesspråkpraktik hos olika arbetsgivare där yrkesspråkträningen följs upp
av SFI-lärare.
•
Allmän språkträning
Syfte/mål:
•
Syfte: Förbättra språkkunskaperna hos deltagarna, främst inom yrkesspråk.
•
Mål: Deltagaren skall uppnå tillräckliga yrkesspråkkunskaper för att det inte skall utgöra ett hinder för anställning.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Problemanalys:
Diskriminering
Aktiviteter/insatser/metod i projektets genomförande
•
Under anställningen har deltagarna yrkesspråkpraktik hos arbetsgivare
Syfte/mål
•
Syfte är att eliminera förutfattade meningar, undanröja medvetna eller omedvetna fördomar samt underlätta mångfald
på arbetsplatsen.
•
Mål: Utökat lärande för arbetsgivare kring mångkulturella fördelar och utmaningar på arbetsplatsen.
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och
planeringsfas och genomförandefas.
Målgrupp:
Målgruppen för projektet utgörs av utrikesfödda personer 18-64 år med permanent uppehållstillstånd inskrivna vid
Arbetsförmedlingen i Luleå. I detta inbegrips flyktingar och andra skyddsbehövande, anhöriginvandrare, samt
tredjelandsmedborgare som fått uppehållskort i egenskap av familjemedlem till EES- medborgare.
Projektet avser att inte bara fokusera på nyanlända utan även utrikesfödda då erfarenheter har visat att invandrade personer
som står utanför arbetsmarknaden under en längre tidsperiod står stilla eller till och med regredierar i sin språkutveckling.
Liksom för inrikes födda är antalet år i utanförskap avgörande för hälsa, sociala nätverk samt att möjligheterna till arbete minskar
i samband med att marginaliseringen ökar över tid. En förutsättning för deltagande i projektet är att deltagaren är arbetslös vid
inträdet i projektet.
Målgruppen utrikesfödda arbetssökande består av totalt 1199 utrikesfödda arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av
dessa 323 öppet arbetslösa är 170 män och 153 kvinnor.
Av dessa 323 har 29 stycken en dokumenterad funktionsnedsättning, 33 stycken är under 25 år.
Utbildningsnivån fördelar sig som följer:
Ej gymnasial nivå: 92 st
Gymnasial nivå: 90 st
Eftergymnasial nivå kortare än två år 22 st
Eftergymnasial nivå längre än två år: 94 st
Forskarnivå: 25 st
Projektet kan även i mycket liten omfattning komma att omfatta inrikes födda som är arbetslösa ,dvs personer som egentligen
tillhör målguppen för utlysningen 2.1. Detta på grund av att en av arbetsgivarna som samverkar i projektet vill engagera så pass
många deltagare under projekttiden att det kanske inte finns rekryteringsunderlag som helt kan täckas helt av deltagare ur
målgruppen för 2.3 utan eventuellt måste utökas med inrikes födda arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden för att
säkra tillgång på deltagare.
Samverkansparter:
Luleå kommun är projektägare och tillsammans med Arbetsförmedlingen medfinansiärer till projektet.
Samverkansaktörer är dessutom SSAB, Lilja & Co, NCC, Socialförvaltningens vård och omsorgsboende i form av arbetsgivare
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
13
Sid 8(18)
Diarienummer
2015/00618
med rekryteringsbehov som tillhandahåller yrkesspråkpraktik samt anställning för deltagarna. Fler arbetsgivare kommer att
bjudas in och engageras som samverkansaktörer under projektets gång, men initialt startar projektet med ovanstående.
Intressenter i projektet är framförallt branschorganisationer, exempelvis Företagarna och Industriellt Utvecklinscentrum
Norrbotten, fackförbund, övriga Norrbottenskommuner och arbetsgivare som bjuds in att följa projektet samt bidra med
erfarenhetsutbyte.
I genomförandefasen kommer deltagarens process genom projektet att se ut som på följande sätt enligt plan:
Rekrytering av deltagarna till projektet:
•
Rekrytering av deltagare till projektet kommer att ske i samverkan med Arbetsförmedling dit deltagaren kallas på ett
informationsmöte där även samverkande arbetsgivare finns representerade.
•
Deltagaren får information om projektet samt vad anställning i projektet innebär samt av arbetsgivare kring själva kring
arbetsuppgifter och framtida anställningsmöjligheter utifrån yrkespråkpraktiken som skall utföras inom ramen för anställningen.
•
Därefter sker en så kallad speeddating mellan deltagare och arbetsgivare där man presenterar sig för varandra och
informerar varandra.
•
Arbetsförmedling, Luleå Kommun samt arbetsgivare deltar sedan i urvalsprocessen där deltagarnas behov och
förutsättningar för deltagande beaktas.
Deltagande i projektet:
•
Steg 1: Deltagaren börjar med 1 månads yrkesspråkpraktik hos arbetsgivare samt ca 30% kompetenshöjande insatser
som tillhandahålls av Vuxenutbildningen, Arbetsmarknadsförvaltningen, arbetsgivaren, fackliga företrädare,
•
Steg 2: Deltagaren får under 3 månader en anställning i Luleå kommun, Arbetsmarknadsförvaltningen och fortsätter sin
yrkesspårspratkik hos en arbetsgivare med inslag av yrkesspråkteori samt handledning från Luleå kommun och
Arbetsförmedling. Under yrkesspråkpraktiken kommer även en strukturerad yrkeskompetensbedömning att ske på plats hos
arbetsgivaren.
•
Steg 3: Deltagaren får en anställning hos arbetsgivaren under 2 månader med fortsatt handledning och stöd från Luleå
kommun samt Arbetsförmedling.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Om en deltagare under projektets gång av olika orsaker inte klarar av att delta i detta upplägg med anställning som mål görs i
samråd med deltagaren och Arbetsförmedlingen en analys av vilka insatser som kan vara lämpliga istället.
Arbetsmarknadsförvaltningen har en rad olika alternativ för att ge deltagaren andra goda förutsättningar för att närma sig arbete
eller studier.
Genom att arbetsgivare som vill samverka förväntas att åta sig att själva stå för anställningskostnaderna de 2 sista månaderna
blir upplägget mer seriöst utifrån att det verkligen finns ett intresse för fortsatt anställning för deltagare efter projekttiden.
Avslut i projektet:
•
Målsättningen är i första hand att deltagaren får fortsatt anställning hos samverkande arbetsgivare.
•
Om inte det sker får deltagaren under projektdeltagandet hjälp av jobbagent i projektet att hitta anställning hos annan
arbetsgivare.
•
Om det visar sig att det finns hinder för deltagaren att ta anställning i samband med avslutat deltagande i projektet
kommer projektmedarbetare att utvärdera orsaker och föreslå fortsatta åtgärder och stöd i samråd med Arbetsförmedling i syfte
att deltagaren skall kunna närma sig arbetsmarknaden.
•
Om det visar sig att det finns intresse eller behov av kompetenshöjande insatser för deltagaren i projektet kommer
detta att i möjligaste mån planeras och tillhandahållas i syfte att deltagaren skall nå målet anställning.
•
Finns det intresse och behov av längre reguljära utbildningar eller behov av att ekvivalera eller validera kunskaper får
deltagaren individuell studie- och yrkesvägledning som tillhandahålls av projektet för att gå vidare till studier efter
projektdeltagandet.
Under analys- och planeringsfasen kommer målgruppen att frivilligt kunna ingå i ev. referensgrupp då det är viktigt att göra en
fördjupad kartläggning av målgruppens förutsättningar och behov för att underlätta anställning.
Det är också viktigt att engagera målgruppen i planeringen av genomförandet utifrån viktiga aspekter som
jämställdhetsintegrering, bemötande, målformuleringar, informationsmaterial och andra förutsättningar för utformningen samt för
att få en bra förankring och genomslag av projektet.
Anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet genom att olika arbetsgrupper bildas under fasen. För att kunna
säkerställa medverkande arbetsgivares behov samt erfarenhets och kunskapsöverföring mellan medfinansiärerna Luleå
Kommun och Arbetsförmedlingen kommer en tvärgrupp att bildas med representanter från alla medverkande organsationer.
Projektledningen kommer dessutom att samverka nära med grupper av personal och ledning från var och en av de
samverkande arbetsgivarna för att planera och förbereda upplägg för varje enskild arbetsplats och dess presumtiva deltagare.
Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska
anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
14
Sid 9(18)
Diarienummer
2015/00618
Riskanalys
Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni
tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.
Risk
Åtgärd
Projektet inte tillräckligt förankrat hos samverkansparter
Medarbetare och ledning engageras tidigt samt
samverkansavtal med tydlig ansvarfördelning upprättas.
Nya regelverk förhindrar att genomförandet kan fullföljas enligt Beredskap att kunna göra om deltagarnas upplägg i dialog
plan
med parter och ESF
Arbetsgivare avbryter samarbetet på grund av förändrade
Flera arbetsgivare tillfrågas om deltagande kontinuerligt under
förhållanden
projektets gång
Styrgruppsledamöterna prioriterar inte styrgruppsmöten
Utbildning av styrgrupp i vikten av aktivt deltagande samt
kontrakt att organisationen/styrgruppsledamoten bidrar till
styrgruppsarbetet
Brist på deltagare/svårighet att rekrytera deltagare ur
Aktiv dialog med Arbetsförmedlingen som är delansvarig för
målgruppen
rekrytering. Rekrytera ur målgrupp 2.1
Någon av medfinansieringsparterna avbryter samarbetet under Medfinansieringsavtal upprättas med given uppsägningstid
projektets gång
Deltagarna uppnår inte tillräcklig kompetens för anställning hos Deltagarna erbjuds mer kompetensutvecklande insatser inom
medverkande arbetsplatser
ramen för projektet
Projektet lyckas inte rekrytera 50% kvinnor och 50% män
Aktiv dialog med Arbetsförmedlingen som är delansvarig för
rekrytering. Särskilda insatser för underrepresenterat kön.
Projektet når inte målet 50% kvinnor och 50% män som går till Göra noggrann analys av utrikesfödda kvinnors situation för att
anställning
underlätta att fler kvinnor får anställning
Svårigheter att bryta könstraditionella yrkesval utifrån normer
Med arbetsgivares hjälp visa på goda exempel på
eller kulturella betingelser
otraditionella yrkesval. Värderingsövningar och uppmuntran att
prova på andra yrken.
Projektet når inte målet 75% av deltagarna i steg 3 som går till Individuella planer och strategier för deltagaren upprättas. Ev.
anställning eller studier vid projektslutet.
stöd från andra funktioner kopplas in om hinder att ta arbete
föreligger.
Mål
Förväntande resultat och effekter av projektet.
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på
individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?
Utifrån problemanalysens identifierade huvudutmaningar :
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
•
Brist på nätverk hos målgruppen
•
Brist på svensk arbetslivserfarenhet hos målgruppen
•
Bristande språkkunskaper hos målgruppen
•
Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden är lång för utrikesfödda, särskilt hos kvinnor, samtidigt som behovet av
arbetskraft i regionen är stort.
•
Svårigheter för arbetsgivare att avsätta utökade handledningsresurser vid anställning av utrikesfödda med liten
arbetslivserfarenhet/bristande språkkunskaper
•
Svårigheter för arbetsgivare att bedöma utländsk utbildning, erfarenhet och kunskap
•
Diskriminering
avser projektet uppnå följande resultat och effekter:
Individnivå:
De planerade insatserna i projektet skall underlätta för utrikesfödda arbetssökande så att fler ur målgruppen går till anställning
där särskild hänsyn tas till kvinnors situation. Eftersom tidsfaktorn är avgörande vid etablering på arbetsmarknaden för
utrikesfödda är det viktigaste målet för projektet att kunna erbjuda anställning till deltagarna. Den förändring som projektet vill
genomföra på individnivå är att i ett tidigare skede ge deltagaren anställning för att ett snabbare lärande skall komma till stånd
och ett tidigare inträde på arbetsmarknadens skall ske. Den förväntade effekten är att fler ur målgruppen går till fortsatt
anställning efter projektet.
•
80% av deltagarna skall gå vidare till steg 3 då de får anställning hos arbetsgivare inom ramen för projektet varav minst
hälften skall vara kvinnor.
•
75% av projektets deltagare som gått vidare till steg 3 skall gå till anställning vid projektets avslut varav minst hälften
skall vara kvinnor.
•
60% av projektets deltagare skall ha anställning eller studera 6 månader efter projektet varav hälften skall vara kvinnor.
Deltagarna skall genom att de får en anställning i projektet dessutom utöka sitt lärande om svensk arbetsmarknad vad gäller t.
ex. anställningsavtal, facklig verksamhet, lön, skatt, sjukskrivning osv.
•
100 % av deltagarna som deltagit i steg 2, dvs fått en anställning i projektet skall uppleva att de har en ökad förståelse
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
15
Sid 10(18)
Diarienummer
2015/00618
för vad det innebär att ha en anställning på svensk arbetsmarknad.
Deltagarna skall genom anställning med yrkespraktik hos arbetsgivare med rekryteringsbehov utöka sina nätverk och därmed
stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
•
90% av deltagarna skall uppleva att projektet underlättat för dem att söka och få arbete i framtiden.
Genom praktisk och teoretisk träning på yrkessvenska skall deltagarna förbättra sina möjligheter till anställning.
•
90% av deltagarna skall uppleva att de har förbättrat sin yrkessvenska inom valt yrke/bransch
Organisationsnivå:
De arbetsgivare som deltar i projektet ska uppleva att de kan bredda sitt rekryteringsunderlag att i större omfattning inbegripa
utrikesfödda samt personer av underpresenterat kön. En annan förväntad effekt av projektet skall vara att arbetsgivarna
upplever minskade grunder för diskriminering av målgrupp och/eller könstillhörighet vid framtida rekrytering. För de
medfinansierande organisationerna innebär de förändringar projektet önskar genomföra ett gemensamt lärande kring nya
effektiva metoder och arbetssätt för arbetsmarknadsintegrering av målgruppen. Genom samverkan mellan myndigheter och
arbetsgivare sker också ett lärande kring hur man gemensamt kan förbättra förutsättningarna för jämställdhet och tillgänglighet i
arbetet kring målgruppen.
•
Samtliga deltagande arbetsgivare skall uppleva ett lärande som gynnar framtida möjligheter att anställa utrikesfödda
kvinnor och män och därmed öka mångfalden på arbetsplatsen.
•
Samtliga arbetsgivare skall uppleva att de bidragit till att uppmuntra personer av underrepresenterat kön att söka sig till
yrket/branschen.
Genom att samtliga deltagare erbjuds yrkeskompetensbedömning alternativt formell bedömning av andra meriter skall det bli
lättare för arbetsgivare att bedöma deltagarnas kompetens.
•
80 % av deltagande arbetsgivare skall uppleva att det blivit lättare att bedöma deltagarnas yrkeskompetens efter
deltagandet i projektet.
En förväntad effekt av att Workplace Luleå erbjuder handledning av de anställda deltagarna i projektet är att arbetsgivarna skall
uppleva att det underlättar arbetsplatsintroduktionen för målgruppen vid yrkesspråkprakitk och att mindre tid för handledning
behöver avsättas.
•
100 % av de medverkande arbetsgivarna skall uppleva att samverkan med projektparterna och arbetscoaherna från
Luleå Kommun och Arbetsförmedlingen underlättar att ta emot de anställda deltagarna på yrkespråkpraktik och anställning.
Projektnivå:
Projektet skall utveckla metoder vars effekter skall leda till att underlätta för målgruppen att få anställning samtidigt som
arbetsgivare får stöd att hitta former för breddad rekrytering. Genom attitydpåverkan och stor delatighet från de involverade
organisationerna avser projektet att sprida goda resultat i kommunikation och dialog med andra kommuner, näringsliv och
myndigheter genom hela projekttiden. På sikt skall detta leda till att metoderna implementeras inte bara i de deltagande
organisationerna utan leder till strukturella förändringar i samhället så att arbetsmarknadsinkluderingen av utrikesfödda ses som
en självklar tillgång och resurs.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare
av projektresultat? Ange metod och tidplan.
Genom att använda sig av följande metoder skall de förväntade resultaten uppnås. Metoderna startar och slutar i samband med
genomförandefasen 2016-03-01 -- 2018-12-31
Metod: Anställning direkt.
Att arbeta med metoden anställning i genomförandefasen har flera förväntade effekter kopplade till problemanalys och mål.
•
Flera av deltagarna uppger att de är praktiktrötta och erfarenheter visar att deltagarna tar sina egna insatser på mycket
större allvar vid anställningar
•
För många deltagare blir det deras första svenska anställning vilket innebär ett stort lärande kring anställningsformer,
fack, rutiner, lön, skatt m.m.
•
Genom att samverka med arbetsgivare med starka varumärken ges deltagarna större chanser då de söker arbete hos
andra arbetsgivare då referenser från en sådan anställning väger tungt.
•
Anställning och arbetsmarknadsintegration är den snabbaste integrationsformen för utrikesfödda. Det är lättare att gå
till en varaktig anställning om man redan har erfarenhet av att varit anställd.
•
Det finns ett värde i själva anställningen för deltagaren i form att känna en yrkesstolthet, vara behövd, bryta eventuellt
bidragsberoende, likväl som för deltagarens familj och omgivning.
•
Arbetsgivarna får med hjälp av arbetscoacherna möjlighet att utöka mångfalden på arbetsplatsen och därmed
undanröja diskriminering och andra hinder för framtida breddad rekrytering.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
16
Sid 11(18)
Diarienummer
2015/00618
Metod: Yrkeskompetensbedömning
Genom yrkeskompetensbedömning skall Workplace Luleå eliminera de hinder som utifrån problemanalysen visat sig vara en
utmaning när utrikes födda söker arbete. Arbetsgivare har svårt att bedöma vilken kompetens den sökande besitter samtidigt
som den sökande har svårt att beskriva vad den kan i förhållande till svenska förutsättningar, krav och standarder. Deltagaren
kommer inom ramen för projektet att få sin kompetens bedömd, få ett intyg på sina kunskaper och erfarenheter samt referenser
från en arbetsgivare.
Metod: Yrkesspråkpraktik
Yrkesspråkpraktiken skall vara ett inslag under deltagarens anställning. I problemanalysen påpekar arbetsgivare att språkbrister
utgör ett hinder för anställning. Genom att göra yrkesspråkpraktik hos en arbetsgivare får deltagaren främst möjligheten att
praktiskt träna på yrkessvenska i en miljö där en yrkesterminologi dagligen används i sin rätta kontext . Detta följs upp genom
teoretiska inslag av svenska som andraspråkslärare.
Förutom att träna språk har yrkesspråkpraktiken till syfte att ge deltagaren möjlighet att bygga nätverk genom att vistas under
flera månader på en arbetsplats och ingå i ett arbetslag. I problemanalysen uppges brist på nätverk vara ett hinder för
utrikesfödda att söka och få arbete.
Genom att deltagarna under längre tid vistas tillsammans med presumtiva arbetsgivare får arbetsgivarna möjlighet att upptäcka
fördelar med mångfald på arbetsplatsen och därmed underlätta och bredda rekrytering av utrikesfödda. Detta syftar till att
minska medveten eller omedveten diskriminering som är ett av de identifierade hindrena i problemanalysen.
Metod: Jobbagent och omvänd matchning
En funktion i projektet avser att vara ett stöd i att hitta och engagera arbetsgivare till projektet. Jobbagenten skall också fungera
som ett stöd för deltagarna att hitta andra anställningar om deltagandet i sig inte leder till fortsatt anställning hos deltagande
arbetsgivare.
Metod: Speeddating med arbetsgivare
Projektet avser att utveckla en metod som underlättar för deltagare och arbetsgivare att göra urval. För deltagarna innebär det
att det att de får träffa och få en god inblick i vilka arbetsgivare och arbetsuppgifter de kan välja mellan inom ramen för sin
anställning i projektet. För arbetsgivarna innebär det att de får träffa och intervjua deltagarna innan de börjar sin
yrkesspråkpraktik vilket gör dem bättre förberedda på att ta emot dem.
Metod: Handledarcoaching
Genom att de erfarna arbetscoacherna kan utbilda och stötta handledarna hos arbetsgivarna i att ta emot utrikes födda på
yrkesspråkpraktik ges de större incitament att anställa deltagarna efter projekttidens slut. I problemanalysen uppger
arbetsgivare att det finns väldigt lite tidsutrymme att ta emot och introducera personer med lite eller ingen arbetslivserfarenhet
från svenska arbetsplatser eller som saknar yrkes- eller allmänna språkkunskaper. Handledarcoachning möjliggör att
arbetsgivarna överhuvudtaget har denna möjlighet till att bredda rekryteringen samtidigt som det blir ett lärande i organisationen.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Metod: Kompetenshöjande insatser
Inom ramen för yrkesspråkpraktik och anställning kommer deltagarna att ta del av gemensamma kompetenshöjande insatser i
form av arbetsmarknadskunskap, anställningsvillkor, CV-skrivning, yrkeskompetensbedömning m.m. Yrkessvenska och allmän
språkkunskap följs regelbundet upp av SFI-lärare. För vissa av deltagarna kan det bli aktuellt med delar av körkortsteori,
grundläggande vårdinriktade kurser, truckutbildning, lättare svetsmoment eller liknande i syfte att bli anställningsbara hos
deltagande arbetsgivare. Även jämställdhetutbildning för deltagarna förekommer med värderingsövningar samt
inspirationsföreläsningar och studiebesök av personer som gjort otraditionella yrkesval
Vilka är mottagare av projektresultatet?
Mottagare av projektresultatet är projektets deltagare. Resultatet skall leda till att dessa uppnår egen försörjning, indirekt
påverkas även deltagarnas familjer. För deltagarna och samhället utgör projektet en stor socioekonomisk vinst i och med att
deltagarna får anställning och lön.
De medverkande arbetsgivarna är mottagare av projektresultatet genom att dessa får en ökad kunskap om målgrupperna samt
genom projektets jämställdhetsmål därmed kan bredda sin rekrytering.
Mottagare är även de medfinansierande organisationernas ledning och personal som tar del av nya metoder och
kunskapsöverföring mellan och inom arbetsplatserna. Detta i sin tur leder till bättre samverkan och nyttjande av resurser även
efter projektets slut vilket gagnar målgruppen och samhällsekonomin.
Regeringen har tydliga intentioner för att öka samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedling. Detta har man tagit fasta på i
Luleå och Workplace Luleå är ett led i dessa intentioner för att fortsätta utveckla gemensamma arenor för samverkan för att
förbättra målgruppens förutsättningar
Ytterligaren mottagare är de Norrbottenskommuner och företag som bjuds in att följa projektet. Dessa bjuds in regelbundet
under projekttiden till seminarier där de får ta emot och delge erfarenheter, synpunkter och tankar kring projektets fortskridande.
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
17
Sid 12(18)
Diarienummer
2015/00618
Under analys- och planeringsfasen kommer en detaljerad plan för vilka indikatorer som skall verifiera resultat och effekter.
Projektets resultat och effekter kommer att följas upp från och med genomförandets start.
Projektet avser att anlita extern följeutvärderare inom det ramavtal ESF upprättat. Utvärderaren skall följa projektet och
regelbundet lämna synpunkter och avrapportera utifrån redan fasställda och vid upphandlingen överenskomna variabler.
Exempel på vad som skall följas externt upp är metodernas effektivitet, projektets mål och resultatuppfyllelse, projektets
manöverförmåga, ev. socioekonomiska resultat, synergiereffekter och lärande utifrån samverkan samt graden av
implementeringsförutsättningar i projektets medverkande organisationer.
Även en intern uppföljning sker regelbundet dels utifrån att projektet följer den plan som upparbetats i analys- och
planeringsfasen, dels målorienterat så att förväntade resultat uppnås.
Den interna uppföljningen av projektplanen är främst projektledarens och styrgruppens ansvarsområde.
Att förväntade resultat uppnås följs även upp internt under hela genomförandefasen av enkäter och intervjuer med deltagare
och intressenter särskilt vad avser de upplevelsebaserade kvantitativa målen.
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.
Utvärdering kommer att ske löpande dels internt utifrån effektmål, enkäter och intervjuer dels med hjälp av extern
följeutvärderare. Avrapportering sker var tredje månad av resultaten med genomgång i styrgrupp av intern och extern
utvärdering. Första avrapportering blir en slutrapport av planerings- och analysfasen med mer ingående beskrivning av vilka
resultat och effekter som i första hand skall utvärderas internt och externt i genomförande och avslutsfas.
Utvärderingen skall sammanställa och analysera de indikatorer som löpande följts utifrån förväntade resultat och projektets
effektmål.
Utifrån de problemanalysen, projektets metoder samt förväntade effekter och resultat skall särskilt fokus i utvärderingen ligga på
om projektets metoder kunnat förbättra utrikes föddas situation på arbetsmarknaden, att målgruppens syn på möjliga arbeten
breddats ur ett jämställdhetsperspektiv, att arbetsgivarnas syn på möjliga personer att anställa breddats utifrån ett
mångfaldsperspektiv, att medverkande organisationer utvecklat samverkan i syfte att bättre möta målgruppens behov, att
projektet ger förutsättningar för fortsatt tillämpning av identifierade framgångsfaktorer.
Tid kommer även att avsättas för att delta i klusterutvärdering.
Tidsplan för utvärdering:
Utvärdering och slutrapport av Analys och planeringsfasen 2016-02-28 då fasen avslutas.
I genomförandet lämnar projektet in sina delrapporter till ESF var tredje månad i samband med begäran om utbetalning. Detta
föregås av styrgruppmöte där projektledare och följeutvärderare avlägger rapport till styrgrupp som beslutar om det förekommit
avvikelser som skall åtgärdas och rapporteras. En exakt tidsplan för detta upprättas i Analys och planeringsfasen. Nedan finns
ett tänkt exempel.
Tidsplan för utvärdering (exempel)
2016-02-28
Slutrapport till ESF för Analys och planeringsfas
2016-05-30
Delrapport ESF genomförandefas del 1
2016-08-15
Delrapport 1 från utvärderare till projektledning och styrgrupp
2016-08-30
Delrapport ESF genomförandefas del 2
2016-11-15
Delrapport 2 från följeutvärderare
2016-11-30
Delrapport ESF genomförandefas del 3
Osv.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
En exakt tidplan för detta utarbetas tillsammans med styrgrupp samt med upphandlad följeutvärderare i Analys- och
planeringsfasen.
Integrerat arbete
Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning?
Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)?
Transnationellt samarbete
Gemensamt ramverk
Östersjösamarbete
Ej aktuellt
Andra former för transnationellt samarbete
Projektet avser att upprätta ett transnationellt samarbete med Tyskland i första hand. Valet av land utgörs i första hand av att
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
18
Sid 13(18)
Diarienummer
2015/00618
Tyskland och Italien som har liknande förutsättningar och står inför liknande utmaningar som Sverige och projektets
problemanalys.
Det transanationella utbytet kommer i första hand att ske utifrån studiebesök och erfarenhetsutbyte för metodutveckling mellan
projekt och styrgrupp och motsvarande organisationer i Tyskland och Italien. De kontaktnät som kommer att användas i det
transnationella erfarenhetsutbytet utgörs av YES-forum för Tyskland och SERN för Italien.
Närmare beskrivning av syfte och förväntade resultat samt tidsplan för transnationellt utbyte görs i analys- och planeringsfasen
och avrapporteras i samband den.
Resursplanering
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?
Ej aktuellt
Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni
kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan.
Analys och planeringsfas: Under analys och planeringsfasen kommer Workplace Luleå att engagera en projektledare på heltid.
Övriga resurser kommer att behövas för att styrgrupp och projektledare skall göra eventuella studiebesök hos liknande
verksamheter för att undersöka metoder och strukturer som kan vara aktuella för genomförandet.
Genomförandefas:
Projektet kommer att bedrivas i befintliga lokaler såsom kontor, mötesrum, konferensrum m.m. både hos projektägaren och
deltagande arbetsgivare. Övriga fysiska resursers som krävs är IT utrustning till projektpersonal.
Personella resurser består av en halvtid projektledare, en heltid projektmedarbetare, en 20% tjänst som pedagog samt en
halvtidstjänst från arbetsförmedlingen som arbetar tillsammans med deltagarna i projektet. De kompetenser som kärvs är
erfarenhet av projektledning, coacha arbetssökande, mångkulturella erfarenheter, studie och yrkesvägledning samt pedagog
med inriktning mot svenska för invandrare. Tidrapportering i projektet kommer ske månadsvis enligt ESFs riktlinjer för
tidrapportering. Utöver det tillkommer en halvtid som projektadministratör.
Deltagarna kommer efter första praktikmånaden få anställning 3 månader under arbetsmarknadsåtgärden nystartsjobb.
Kostnaden för detta beräknas till ca 3,7 milj kr vilken kommer att finansieras med medel för nystartsjobb från arbetsförmedlingen
på ca 2,5 milj kr. Mellanskillnaden finansieras av egna kommunala medel. Arbetsförmedlingens andel tas upp i budgeten som
deltagarersättning. Eftersom nystartsjobb inte finns med som deltagarersättning i budgetmallen har denna del av
deltagarersättningen tagits upp under aktivitets och sjukersättning. Utöver detta tillkommer aktivitetsersättning från
arbetsförmedlingen för den första praktikmånaden.
De arbetsgivare som deltar i projektet tillhandahåller handledare till målgruppen samt deltar med lednings- och HR personal vid
planering och uppföljning av projektet samt deltar i projektets styrgrupp.
De finansiella resurser som krävs för projektet är säkerställda.
Tids- och aktivitetsplan:
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Analys och planeringsfas
2016-01-04 -- 2016-02-28
•
Upprätta en fördjupad problemformulering, könsuppdelad kartläggning av målgruppen samt risk och konsekvensanalys
•
Upprätta en fördjupad jämställdhetsanalys genom SWOT och 4R och utifrån det förtydliga fler jämställdhetsmål samt
aktiviteter i genomförandet som avser att uppnå målen.
•
Särskilt undersöka de nationella och lokala faktorer som gör att utrikesfödda kvinnor har längre etableringstid på
arbetsmarknaden och i mindre utsträckning tar del av arbetsnära arbetsmarknadsinsatser.
•
Upprätta en plan och strategi för tillgänglighetsöversyn av lokaler, metoder, arbetssätt, bemötande och
informationsmaterial.
•
Upprätta en mer detaljerad tids- och aktivitetsplan för genomförandet av projektet samt en intern projektplan
•
Upprätta en detaljerad kommunikations och spridningsplan
•
Upprätta plan för implementering och påverkasstrategier.
•
Upprätta kompetensprofiler för projektets medarbetare, styrgrupp samt samverkanspartners främst med avseende på
att säkra jämställdhetskompetens
•
I samråd med ESF planera för att upphandla följeutvärderare av projektet utifrån ramavtal
•
Samverka med fler arbetsgivare
•
Hitta/utveckla metod för yrkeskompetensbedömning
•
Bjuda in fler Norrbottenskommuner att följa projektet för lärandeutbyte
•
Kontakta projekt eller verksamheter i syfte att planera transnationellt erfarenhetsutbyte i första hand med Tyskland.
•
Etablera och utbilda styrgrupp, samt engagera referensgrupper
•
Ta fram en väl fungerande rekryterings- och urvalsmetod i samvekan med Arbetsförmedling och arbetsgivare.
* Studiebesök för projektpersonal och styrgrupp i annan kommun för att ta del av metod och tillvägagångssätt i liknande
verksamhet
* m.m.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
19
Sid 14(18)
Diarienummer
2015/00618
Genomförandefas:
Omgång 1
2016-03-01 --- 2018-12-31
Rekrytering av deltagare
Steg 1 Praktik och kompetenshöjande inslag
Steg 2 Anställning i Luleå Kommun med
yrkesspråkpraktik hos arbetsgivare
Steg 3 Anställning hos arbetsgivare i med handledning
2016-03-01 -- 2016-03-15
2016-03-01 -- 2016-03-31
2016-04-01 -- 2016-06-30
2016-07-01 -- 2016-08-31
Omgång 2
Rekrytering av deltagare
Steg 1 Praktik och kompetenshöjande inslag
Steg 2 Anställning i Luleå kommun med
yrkesspråkpraktik hos arbetsgivare
Steg 3 Anställning hos arbetsgivare med handledning
2016-08-15 -- 2016-08-31
2016-09-01 -- 2016-09-30
2016-10-01 -- 2016-12-31
2017-01-01 -- 2017-02-28
Omgång 3 osv.
Totalt 5 omgångar t.o.m
2018-12-31
Transnationellt utbyte
Ej tidssatt ännu
Kompetenshöjande inslag för deltagare
Handledarutbildning
Arbetscoachning
Yrkessvenska
Matchning
Studie- och yrkesvägledning
Styrgruppmöten var tredje månad
Följeutvärderingsrapport var tredje månad
Lägesrapport ESF var tredje månad
Pågående under genomförandet
Avslutsfas:
Slutrapport
Slutkonferens
Sammanfatande slututvärdering
2018-11-01 -- 2018-12-31
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?
Arbetsmarknadsförvaltningen Luleå kommun, som är projektägare, har långvarig erfarenhet av att driva och administrera EUprojekt så som UTAN, Våga m.fl. Många i personalen har vana av att arbeta i projektform och har gått adekvata utbildningar för
detta. Stora delar av organisationen har dessutom gått kurser i jämställdhetsintegrering dels via ESF dels via Länsstyrelsen och
andra forum. UTAN lyftes i ESF fram som ett gott exempel på hur man kan arbeta jämställdhetsintegrerat i projekt utifrån att
valts ut för ett fördjupat jämställdhetsarbete.
När det gäller erfarenhet av att arbeta specifikt med målgruppen utrikes födda har Arbetsmarknadsförvaltningen ca 20 års
erfarenhet av flyktingmottagning och har idag ansvaret för mottagande av gruppen ensamkommande barn.
Gentemot målgruppen utrikesfödda har Arbetsmarknadsförvaltningen tidigare drivit ett flertal projekt finansierade av bland annat
flyktingfonden. Luleå kommun och Arbetsmarknadsförvaltningen är dessutom en av 5 kommuner som har förtroendet att vara
pilotkommun för ett regeringsuppdrag kring Romsk inkludering.
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?
Följeutvärderare, konferenser för spridning m.m, konsulttjänst för marknadsförings och informationsmaterial, kompetenshöjande
insatser för deltagare m.m. kommer att upphandlas externt via Luleå kommuns ramavtal.
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och
samverkanspartner?
Flera av Arbetsmarknadsförvaltningens personal har deltagit i kurser i jämställdhetsintegrering från tidigare projekt finansierade
av ESF. Dessa har dessutom gått tillgänglighetsutbildningar via Handisam. För övriga involverade i projektet kommer utbildning
i tillgänglighet och jämställdhetsintegrering att upphandlas och/ eller deltar personal involverad i projektet i utbildningar
anordnade av ev. processtöd hos ESF.
Styrgruppen kommer att jämställdhets- och tillgänglighetsgranska de beslut som fattas som rör projektets genomförande varför
det är extra viktigt att medlemmarna i styrgruppen har/får en gedigen kunskap inom området.
Utifrån den tillgänglighetsanalys som görs i analys- och planeringsfasen kommer projektet att ha god förberedelse på att säkra
tillgänglighetsaspekterna i projektet så att lokaler, bemötande, informationsmaterial nödvändig fortbildning av personal m.fl. finns
tillgänglig under genomförandet.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
20
Sid 15(18)
Diarienummer
2015/00618
Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering?
Uppföljning och följeutvärderare kommer att upphandlas externt genom ESF:s ramavtal. Beräknad kostnad för detta är 300 tkr
Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv
finns med i utvärderingens alla delar?
Eftersom projektet följeutvärdering upphandlas genom ESF:s ramupphandling förutsätts det att de upphandlade aktörerna har
dessa kompetenser.
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska
Regionalfonden
Ej aktuellt
Statsstöd
Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk
verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under
innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.
Ja
Nej
Nej, Vi är en myndighet
Finansiär
Typ av stöd
Summa
Annan finansiering
Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller
kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader?
Ja
Nej
Finansiär
Typ av stöd
Summa
Kommer projektet generera intäkter?
Ja
Nej
Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera:
Upphandling och kostnadseffektivitet
Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling?
Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU
Beskriv
Annat
Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås?
Projektet kommer att följa Luleå kommuns ramavtal som är upphandlade och tecknade i enlighet med LOU. För följeutvärderare
kommer projektet att upphandla dessa genom ramavtal tecknade av ESF.
Moms i projektet
Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader?
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Ja
Nej
Diversifierad
Medfinansiering
Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid
medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges.
Luleå kommun är projektägare och medfinansierar projektet med .........
Arbetsförmedlingen är medfinansiär med.........
Medfinansieringen säkerställs genom ett medfinansieringsintyg som bifogas ansökan
Lista över medfinansiärer
Organisationsnamn
Arbetsförmedlingen
Kontaktperson för projektet
Daniel Nilsson
Telefon
010-4867555
Organisations 202100-2114
nummer
CFAR27278456
Nummer
Kompetensutveckling
Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
21
Sid 16(18)
Diarienummer
2015/00618
Samverkansaktörer
Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet.
Organisationsnamn
Luleå kommun, Socialförvaltningen Vård och Omsorg
Kontaktperson för projektet
Nina Berhardsson
Telefon
0920-45 45 85
Organisationsnamn
Lilja & Co
Kontaktperson för projektet
Anders Lilja
Telefon
0920-26 65 45
Organisationsnamn
SSAB
Kontaktperson för projektet
Karoline Vikingsdotter Törmä
Telefon
0920-925 07
Organisationsnamn
NCC
Kontaktperson för projektet
Mats Eklund
Telefon
0920-73417
Organisations 212000-2742
nummer
Organisations 556588-6420
nummer
Organisations 556016-3429
nummer
Organisations 556034-5174
nummer
Sammanfattning av projektet på svenska
Norrbotten står inför stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjningsfrågan. Fler och fler arbetsgivare signalerar svårigheter
att rekrytera inom flertalet branscher. Samtidigt ökar gruppen utrikesfödda som står för ca 1/3 av inflyttningen till länet. Denna
grupp är dock överrepresenterad bland de arbetssökande inskrivna på arbetsförmedlingen. Särskilt svårt är det för utrikesfödda
kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden.
För at klara arbetskraftförsörjningen nu och på sikt måste arbetsgivare bredda sin rekrytering och öka mångfalden på
arbetsplatserna men även uppmuntra till otraditionella yrkesval utifrån underrepresenterat kön.
Såväl arbetsgivare som målgruppen upplever dock ett antal hinder för att utrikesfödda snabbare skall komma i anställning än
vad som är fallet idag.
Det som anges som de största utmaningarna är bristande språkkunskaper och avsaknad av svensk arbetsliverfarenhet samt
nätverk hos målgruppen.
Arbetsgivare har svårt att avsätta tid för den utökade handledning som krävs för att introducera målgruppen i förekommande
arbetsuppgifter.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Workplace Luleå avser att anställa deltagare i projektet och tillhandahålla handledarstöd till arbetsgivarna i syfte att utrikes
födda snabbare skall komma i anställning. Det i sin tur leder till att både arbetsgivare och deltagare får ett utökat lärande av
varandra vilket underlättar framtida fortsatt anställning och breddad rekrytering av målgruppen.
Målet är fler utrikes födda som går till anställning eller studier och fler arbetsgivare som ser målgruppen som en resurs vid
rekrytering.
Sammanfattning av projektet på engelska
Norrbotten is facing major challenges in terms of great lack of skilled workforce. More and more employers are signaling
difficulties recruiting in many lines of business and bransches. At the same time, there is a large group of foreigners migrating to
the county of North of Bothnia. This group, however, is overrepresented among the job seekers registered at the official
employment offices. It is particularly difficult for foreign-born women to enter the labor market.
To manage the labor supply now and in the long term employers must broaden their recruitment and increase diversity in the
workplace, but also encourage non-traditional career choices based on the underrepresented gender.
Both employers and the target group, however, experience a number of barriers that might prevent foreigners to a faster access
to the labormarket.
It is indicated that the biggest challenges is the lack of language skills and the lack of Swedish working experience and the lack
of networks in the target group.
Employers find it difficult to set aside time for the extended supervision required to introduce the target group to appropriate
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
22
Sid 17(18)
Diarienummer
2015/00618
tasks at the workplace.
Workplace Lulea intends to recruit participants in the project and provide supervisory support to employers for the purpose of
foreigners to faster become employed. This in turn leads to both employers and participants receive an expanded learning from
each other, which facilitates future continued employment and a widening of recruitment that will benefit the taget group.
The goal is to ensure that more foreign-born people will get employed or participate in education and more employers counting
on the target group as a resource for recruiting.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Budgetöversikt
Resurser i projektet
Belopp
Kostnader socialfonden
6 322 336 kr
Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF)
0 kr
Summa kostnader
6 322 336 kr
Avgår kontant medfinansiering
18 678 kr
ESF-stöd
6 303 658 kr
Offentligt bidrag i annat än pengar
0 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
3 128 426 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
18 678 kr
Privata bidrag i annat än pengar
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Summa offentlig och privat medfinansiering
3 147 104 kr
Summa total finansiering
9 450 762 kr
ESF-stöd
66,70 %
Budgeterad medfinansiering från projektet
33,30 %
Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen:
33,30 %
Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas)
143 300 kr
Personal
111 565 kr
Externa tjänster
5 000 kr
Resor och logi
10 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Indirekta kostnader
16 735 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader socialfonden (Genomförandefas)
6 179 036 kr
Personal
4 568 727 kr
Externa tjänster
675 000 kr
Resor och logi
100 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
150 000 kr
Indirekta kostnader
685 309 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader regionalfondskaraktär
0 kr
Personal
0 kr
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
23
Sid 18(18)
Diarienummer
2015/00618
Externa tjänster
0 kr
Lokaler och administration
0 kr
Resor och logi
0 kr
Investeringar och utrustning
0 kr
Indirekta kostnader
0 kr
Intäkter
0 kr
Offentlig medfinansiering
Offentligt bidrag i annat än pengar
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
3 128 426 kr
Deltagarersättning
3 128 426 kr
Etableringsersättning
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Kontanta offentliga medel
0 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
18 678 kr
Egeninsats
18 678 kr
Privat medfinansiering
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Kontanta privata medel
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Egeninsats
0 kr
Egeninsats enligt gruppundantagsförordning
0 kr
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Privata bidrag i annat än pengar
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
24
LULEÅ KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Stadsbyggnadsnämnden
2015-08-27
§ 134
Medborgarförslag om förslag till detaljplan för del av
Kronan
Ärendenr 2015/877-008
Stadsbyggnadsnämndens beslut
Stadsbyggnadsnämnden beslutar att avstyrka medborgarförslaget.
Sammanfattning av ärendet
Kommunfullmäktige har 2015-03-30 § 82 beslutat överlämna
medborgarförslaget till stadsbyggnadsnämnden för yttrande.
Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta att
avstyrka medborgarförslaget.
Arbetsutskottet föreslår bifall till förvaltningens förslag.
Johan Levol föreslår i medborgarförslag 2015-03-03 att detaljplanen för del av
Kronan 1:1 ändras så att sporthallen flyttas till annan plats som inte lämpar sig
för bostäder. Det finns inga starka argument för att sporthallen och skolan
behöver vara i direkt anslutning till varandra. Om sporthallen flyttas kan
skolan kompletteras med en mindre gymnastiksal.
Stadsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och fritidsförvaltningen bedömt att behovet av en skola och
sporthall är större än behovet av bostäder på denna centrala plats inom
Kronanområdet. Det är även såväl bra socialt som ekonomiskt rationellt att
kombinera skolans gymnastiksal med stadsdelens sporthall på en och samma
plats. Platsen blir då en viktig central punkt i den framtida stadsdelen för dess
befolkning. Det finns på kronanområdet relativt stora ytor som är lämpliga för
bostadsbebyggelse, så behovet av mark för detta ändamål är väl tillgodosett.
Detaljplanen bör därför inte ändras.
Sammanträdet
Ordförande frågar om nämndens ställningstagande till arbetsutskottets
förslag och finner att nämnden beslutar bifalla förslaget.
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
25
Kommunledningsförvaltningen
LULEÅ KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Stadsbyggnadsnämnden
2015-08-27
Beslutsunderlag



Tjänsteskrivelse 2015-06-16
Medborgarförslag från Johan Levol (bilaga)
Planbeskrivning och granskningsutlåtande. Detaljplan för del av Kronan,
del av Kronan 1:1, Skola och sporthall (bilagor)
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
26
Kommunledningsförvaltningen
From:
Stadsbyggnadsförvaltningen Allmän E-postadress
Sent:
4 Mar 2015 08:27:15 +0100
To:
Kommunledningsförvaltningen Allmän E-postadress
Subject:
VB: Förslag till detaljplan för del av Kronan, del av Kronan 1:1. Skola och
sporthall, SBK 2013/445, SBF 2015/34. Synpunkter och medborgarförslag.
Från: johlev-9@student.ltu.se [mailto:johlev-9@student.ltu.se]
Skickat: den 3 mars 2015 13:09
Till: Stadsbyggnadsförvaltningen Allmän E-postadress; AnneLie Granljung; Johan Eriksson
Ämne: Förslag till detaljplan för del av Kronan, del av Kronan 1:1. Skola och sporthall, SBK 2013/445,
SBF 2015/34. Synpunkter och medborgarförslag.
Hej,
Detaljplanen tar värdefull mark i anspråk som vore bättre lämpad för bostäder.
Om ni bedömer att det inte finns utrymme för både bostäder & sporthall så bör sporthallen
flyttas till annan plats. Förslagsvis till något område som inte lämpar sig för bostäder. (Finns
flera alternativ inom Kronandalen.)
Om sporthallen flyttas så kan skolan isf kompletteras med en mindre gymnastiksal.
Det finns inga starka argument för att sporthallen och skolan behöver vara i direkt anslutning till
varandra, sist jag kollade så föddes även dagens barn med ben. (Ta det från någon som fr 12
års ålder oftast fick cykla 30 minuter i stadstrafik till gympalektionen. No problem.)
Bifogat ett medborgarförslag. (Ursäkta att det är lite slarvigt.)
Med vänlig hälsning
Johan Levol, Utbildad inom Urban Planning vid LTU.
Professorsvägen 37b
97751 Luleå
Skickat från Windows E-post
27
E 170500
E 170200
PLANBESTÄMMELSER
N 7277800
J
J
N 7277800
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven
användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela
området.
JJ
JJ
J
J
JJ
JJ
JJ
J
JJ
J
JJ
J
J
JJ
J
J
A
JJ
JJ
J
J
JJ
JJ
JJ
JJ
( ((
J
J
J
J
JJ
JJ
J
LOKALGATA
gc
J
J
J
JJ
JJ
J
JJ
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
NATUR
JJ
J
JJ
AT
JJ
Egenskapsgräns
JJ
JJ
JJ
LG
( ((
gc
JJ
J
JJ
J
J
JJ
J
SR1
Skola och sporthall
BR1
Bostäder
gc
Gång- och cykelväg
elljusspår
Elljusspår kan anläggas
e23000
3500
J
J
J
J
JJ
LO
KA
L
J
J
2
Största byggnadsarea i m 2 för skola
Största byggnadsarea i m för sporthall
J
J
J
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
J
J
Byggnad får inte uppföras
J
Förskola
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
J
(
J
J
J
1:184
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
Utformning
J
J
J
II
J
J
J
J
J
J
J
J
Körbar utfart får inte anordnas
J
J
J
J
J
Konst 6
J
J
J
J
J
Högsta antal våningar
J
J
Konst 10
Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar
MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark)
Utfart, stängsel
J
gc
u
J
J
J
J
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
J
JJ
JJ
JJ
J
J
J
(
J
Konst 5
JJ
J
J
J
(
Naturområde
1
gc
gc
NATUR
UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING
e
PARK
N 7277600
Anlagd park
J
JJ
G
AT
A
e13000
e23500
J
Konst 9
PARK
UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER
II
Konst 8
J
J
J
ÖVERSIKTSKARTA
u
SR1
(
Lokaltrafik
Kvartersmark
JJ
N 7277700
Planområdesgräns
Användningsgräns
JJ
J
KA
JJ
JJ
J
LO
(
D
gc
J
JJ
JJ
J
D
(
pår
elljuss
JJ
JJ
J
J
JJ
JJ
JJ
gc
GRÄNSER
(
D
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft
UPPLYSNINGAR
(
Planavgift skall tas ut i samband med bygglov/bygganmälan
Konst 11
N 7277500
40
50
Skala 1:1000 (A1) 1:2000 (A3)
100 m
PLANKARTA
KonstT 3
(
(
Konst 7
E 170500
30
E 170400
20
E 170300
10
E 170200
0
N 7277500
GRANSKNINGSHANDLING
SBF 2015/34
Detaljplan för del av Kronan
del av Kronan 1:1
Skola och sporthall
Luleå kommun
SÅ HÄR SKULLE OMRÅDET KUNNA DISPONERAS.
ILLUSTRATION (ej skalenlig)
Beslutsdatum
Antagande
Stadsbyggnadskontorets planavdelning 2015-02
Laga kraft
AnneLie Granljung
Planchef
28
Norrbottens län
Johan Eriksson
Planarkitekt
Instans
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Kansliet
Sofia Riström
2015-09-21
1 (1)
Ärendenr
2015/179-008
Kommunledningsförvaltningens yttrande över
medborgarförslag om att upprätta en återvinningsstation på
Porsön
Ärendenr 2015/179-008
Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget mot bakgrund av
Renhållningen i Luleå ABs yttrande.
Sammanfattning av ärendet
Margareta Krantz har lämnat ett medborgarförslag som avser att Luleå
kommun ska upprätta en återvinningsstation på en av två föreslagna adresser
på Porsön.
Medborgarförslaget har lämnats till Renhållningen i Luleå AB för yttrande.
Renhållningen framhäver att det är Förpackning och tidningsinsamlingen
(Ftiab) som ansvarar för all förpackningsinsamling i Sverige. De ansvara för
upprättandet av återvinningsstationer samt att all operativ skötsel av dessa.
Då Ftiabs ansvarar för återvinningsstationer rekommenderar Renhållningen i
Luleå AB att kommunen inte upprättar den föreslagna återvinningsstationen.
Beslutsunderlag


Medborgarförslag 2015-02-12
Renhållningen i Luleå ABs yttrande 2015-09-07
Sofia Riström
Handläggare
Beslutet skickas till
Margareta Krantz
29
30
Återvinningsstation - medborgarförslag
Boende på Elevvägen, Praktikantvägen och Adjunktvägen i Porsösundet har egna soptunnor
för brännbart och hushållsavfall. Alla andra sopor måste vi lämna på någon
återvinningsstation. Den närmaste finns vid Porsö centrum, en km bort. Vi tar alltså bilen för
att återvinna allt annat. Inte särskilt miljövänligt. Jag skulle vilja att kommunen ordnar med en
återvinningsstation mittemot infarten till Elevvägen eller på vänster sida när man svänger in
till Praktikantvägen. Liknande de två återvinningsstationer som finns på Studentvägen. Det
skulle underlätta för dom som tömmer sopor att tömma på bara ett ställe istället för att köra
runt alla tre gator. Dessutom är det riktigt fult med alla soptunnor som dessutom luktar väldigt
illa på sommaren. Tror inte det kan vara så svårt att ordna det eftersom det finns platser för en
sådan. Det skulle gynna miljön och se snyggare ut på gatorna/tomterna. Dessutom tycker jag
det ligger i tiden att samla sådant på ett ställe. Det handlar om ca 60 hus.
Med vänlig hälsning
Margareta Krantz
________________________________________________
Margareta Krantz
Elevvägen 4
97753 Luleå
Tel 0703383198
31
LULEÅ KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialnämnden
2015-06-16
§ 116
Samhällsbetalda resor (färdtjänst)
Ärendenr 2015/166-736
Socialnämndens förslag till beslut
Socialnämnden beslutar rekommendera kommunfullmäktige att överflytta
uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten
(RMK) enligt kommunförbundets rekommendation med tillägget att
a) en utvärdering görs av verksamheten efter genomförda förändringar
våren 2017
b) brukarorganisationerna får en information om hur rekommenderad
överflyttning av uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala
kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets
rekommendation kommer att påverkar dem.
Sammanfattning av ärendet
Riksdagen beslutade om en ny lag för kollektivtrafik 2012-01-01. Den
stipulerade en regional kollektivtrafikmyndighet i förvaltningsform, som
ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. I samband med det bildades
Regionala Kollektivtrafik myndigheten, RKM, i Norrbottens län.
Den 24 oktober 2013 beslutade Kommunförbundet i Norrbotten att
rekommendera kommunerna att överlåta färdtjänst och riksfärdtjänst till
RKM i enlighet med den nya lagen för kollektivtrafik. Rekommendationen
innebär att kommunerna i länet lämnar över tillståndsprövningen för
färdtjänst och riksfärdtjänst att organiseras under RKM samt att RKM även tar
över hanteringen av Länstrafiken i Norrbottens, LTN: s beställningscentral för
färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor i länet.
Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar föreslå
kommunfullmäktige att överflytta uppdraget för samhällsbetalda resor till
regionala kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets
rekommendation.
Socialnämndens allmänna utskott beslutade 2015-06-03 föreslå att
socialnämnden beslutar rekommendera kommunfullmäktige att överflytta
uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten
(RMK) enligt kommunförbundets rekommendation.
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
32
Kommunledningsförvaltningen
LULEÅ KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialnämnden
2015-06-16
§ 116 forts.
Beskrivning av ärendet
I Luleå kommun är färdtjänst och riksfärdtjänst organiserat inom
socialförvaltningen. För närvarande handläggs tillstånd för färdtjänst och
riksfärdtjänst av 2 heltidsanställda färdtjänsthandläggare och 30 %
administrativt stöd. Färdtjänsthandläggaren arbetar utöver med bedömningar
av tillstånd med verksamhets och budgetsansvar, statistik, kvalitets och
utvecklingsarbete, understödjer vid upphandling samt samarbetar med de
transportörer som kommunen har transportavtal med. Den administrativa
tjänsten stödjer arbetet med fakturering, statistik, kvalitetsfrågor och biljett
utskick.
Behoven av effektivisering förväntas öka till följd av att resurserna för
särskilda persontransporter är begränsade, samtidigt som kostnaderna per
resa ökar och efterfrågan ökar till följd av den demografiska utvecklingen.
Behoven av samordning av de särskilda persontransporterna är särskilt stora i
mindre kommuner, där åldrande befolkning, sämre skattekraft och glesare
mellan taxibilarna gör att behoven ökar och utbudet minskar
Samordningsvinster finns naturligtvis att hämta på det administrativa planet.
Här ingår fördelarna av en gemensam tjänstemannaorganisation, en
gemensam beslutande politisk församling, en gemensam
kompetensuppbyggnad. Dessutom förbättras förutsättningarna för en effektiv
och jämförbar uppföljning av de särskilda persontransporterna.
Förvaltningens har haft ansvar för att regelbundet upphandla dessa tjänster.
Det har över tid visat sig vara en resurskrävande och svår aktivitet att
genomföra upphandling inom detta område. I samband med övergång till
RKM försvinner behovet av denna upphandling. Det i sin tur torde minska
kostnaderna för socialförvaltningen administration. Denna besparing finns
inte medtaget i den ekonomiska kalkylen.
Kundperspektivet
Möjligheten att samordna de samhällsbetalda resorna ökar med en gemensam
beställningscentral. Samordningen minskar miljöbelastning och fordonen
nyttjas mer effektivt som även bör ge ekonomiska vinster. Dessa vinster bör
på sikt komma brukarna till del.
Gemensam biståndsbedömning
En mer konsekvent och lika bedömning för de som ansöker om färdtjänst.
Färdtjänstresenärerna får lika villkor.
Personalen blir specialister inom området.
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
33
Kommunledningsförvaltningen
LULEÅ KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialnämnden
2015-06-16
§ 116 forts.
Bättre anpassning till resenärens behov.
Lika och indexreglerade egenavgifter.
Samordning med kollektivtrafiken
Bättre förutsättningar att öka andelen resande med den allmänna
kollektivtrafiken.
Snabb och direkt information för att kunna anpassa och förändra den
allmänna kollektivtrafiken.
Övriga fördelar
Ökad samverkan mellan länets kommuner.
Ökad harmonisering för funktionshindrade i den allmänna
kollektivtrafiken.
Ökat resande i allmänna kollektivtrafiken.
Nackdelar
Nackdelarna är att brukaren får ett led till mellan sig och transportören och att
beställningscentralen i vissa fall inte har lokal kännedom om området och
brukaren. Ökad samordning kan ge längre vänte- och restid för kunden.
Arbetsresor
Med nuvarande föreslagen prissättning kommer arbetsresorna bli märkbart
dyrare. Detta är en icke önskvärd effekt över RKM´s prissättning i samband
med samordningen med ordinarie kollektivtrafik och 40 kort. Efter påpekande
till RKM kommer en översyn av prissättningen inför år 2016 ske under hösten
för att hantera detta.
Ekonomiska konsekvenser
Socialförvaltningens beräkningar pekar på att de administrativa kostnaderna
kommer att öka i samband med övergång till RKM. Men i gengäld förväntas
transportkostnaderna sjunka. Vid ett antagande om samordning av resor på
över 30 % kommer de totala kostnaderna för förvaltningen att minska.
Kostnader för färdtjänst
Myndighetsutövning
Kostnader kring bokning, statistik,
leverantörsbetalningar & It-stöd
Resekostnader för färdtjänst med befintlig nivå i
samåkning
Resekostnader för färdtjänst med 30% i samåkning
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Soc
968
992
RKM
1 492
2 358
16 994
16 003
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
34
Kommunledningsförvaltningen
LULEÅ KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialnämnden
2015-06-16
§ 116 forts.
Resekostnader för färdtjänst med 35% i samåkning
Resekostnader för färdtjänst med 45% i samåkning
13 473
11 810
Förvaltningen ser ett kommande behov av att förstärka det administrativa
arbetet med ytterligare resurser. Dessutom står förvaltningen inför ett
investeringsbehov i nytt systemstöd för färdtjänst om uppdraget ska kvarstå
inom förvaltningen. Dessa kostnad uppgår till ca 880 kkr och finns inte med i
ovanstående kalkyl då tabeller redovisar historiska värden.
Sammanträdet
Förvaltningen föredrar ärendet rörande rekommenderad överflyttning av
uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten
(RMK) enligt kommunförbundets rekommendation.
Annika Sundström (V) yrkar att en utvärdering görs av verksamheten efter
genomförda förändringar våren 2017. Ordförande bifaller yrkandet.
Nils-Gustav Ökvist (FP) yrkar att brukarorganisationerna får en information
om hur rekommenderad överflyttning av uppdraget för samhällsbetalda resor
till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets
rekommendation kommer att påverkar dem. Ordförande bifaller yrkandet.
Beslutsgång
Ordförande ställer allmänna utskottets förslag under proposition med tillägg
för yrkandena att
c) en utvärdering görs av verksamheten efter genomförda förändringar
våren 2017
d) brukarorganisationerna får en information om hur rekommenderad
överflyttning av uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala
kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets
rekommendation kommer att påverkar dem.
Ordförande finner att socialnämnden bifaller allmänna utskottets förslag med
tillägg för framförda yrkanden enligt ovan.
Beslutsunderlag



Analys av färdtjänstorganisationen
Synpunkter från Synskadades Riksförbund
Socialnämndens protokoll 2015-05-29 § 87
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
35
Kommunledningsförvaltningen
LULEÅ KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialnämnden
2015-06-16
§ 116 forts.
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen, Pia Berglund sektionschef myndighetssektionen
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
36
Kommunledningsförvaltningen
Synskadades Riksförbund
Luleå
Synskadades Riksförbund, Luleå lokalförening
Fredag 29 maj 2015
Till
Kommunstyrelsen, gruppledare,
Socialnämnden samt
personal som ansvarar/handlägger
färdtjänst
Förändringar på gång inom färdtjänsten vid Luleå
kommun
Synskadades Riksförbund, Luleå lokalförening, är Luleå kommuns
intresseorganisation av synskadade. SRF Luleå vill genom denna
skrivelse lämna in synpunkter på pågående översyn/arbete:
Att överlåta huvudmannaskapet av färdtjänst och riksfärdtjänst till
Regionala Kollektivtrafik Myndigheten, RKM.
Det innebär att RKM får ansvaret för:
– Myndighetsutövning, hantering av ansökningar och tillståndsgivning
av färdtjänst.
– Beställningscentral, hantering och administration vid bokning av
färdtjänst.
– upphandling av färdtjänst.
Inledning
SRF Luleå är starkt kritisk till hur politiker, socialnämnd och ansvariga
tjänstemän, vid Luleå kommun behandlat ärendet av eventuell
överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst till
RKM,
Synskadades Riksförbund Luleå
Sandviksgatan 53
972 33 Luleå
Tel. 0920-22 89 90
E-post: lulea@srf.nu
Bg. 5424-8638
Pg. 32 35 81-9
37
Org.nr 897001-2400
I princip har ingen kontakt eller dialog förts med personer som har
färdtjänst eller representanter från funktionshindersföreningar, (kort
information och dialog på 30 minuter från socialförvaltningen vid
senaste KTR mötet 26 maj).
SRF anser att det är en mycket viktig fråga som berör flera tusen av
Luleå kommuns invånare och många har svårt att framföra sina
åsikter och synpunkter. SRF Luleå menar att det är ytterst en fråga
om demokrati, vi har också stöd i FN-konventionen om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning, Enligt artikel 4 Allmänna
åtaganden punkt tre:
"3. I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att
genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer
angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska
konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer
med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning,
genom de organisationer som företräder dem".
Om politiker, nämnder, förvaltningar och ansvarig personal verkligen
menar det man skriver i målformuleringar, policyn och riktlinjer, skulle
man aktivt initierat, organiserat och bjudit in exempelvis till ett
rådslag/hearing om Luleå kommuns planer att överlåta
huvudmannaskapet vad gäller färdtjänst och riksfärdtjänst till
Regionala Kollektivtrafik Myndigheten.
Synpunkter
Myndighetsutövning
SRF Luleå menar, att Luleå kommun frångår
"Subsidiaritetsprincipen", som enligt artikel fem i fördraget om
Europeiska unionen.
Principen garanterar att besluten fattas så nära medborgarna som
möjligt, dvs. av ansvarig personalgrupp vid Luleå kommun för
folkbokförda i Luleå, vid handläggning av ansökan av färdtjänst.
38
SRF är också orolig över att bedömningarna blir ännu striktare och en
renodlad transportfråga. Efter att färdtjänst- och riksfärdtjänstlagen
ändrades 97/98 från en biståndsfråga till en transportfråga så har det
blivit betydligt svårare att beviljas färdtjänst. SRF menar att trots
lagändringen så måste man även väga in de sociala/medmänskliga
delarna vid handläggning av ansökan för färdtjänst och riksfärdtjänst.
"Enligt artikel 9 Tillgänglighet, punkt ett samt artikel 20 personlig
rörlighet i konventionen Om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning".
Upphandling Beställningscentral
SRF Luleå menar att färdtjänsten utvecklas åt fel håll i Luleå och
övriga kommuner, genom att I stora upphandlingar siktar RKM/länstrafiken i
första hand in sig på att resorna ska bli så billiga som möjligt, inga specifika
arbetsresor eller resor till studier förekommer med i upphandlingarna.
Kvalitetskraven har prioriterats ned. En
gemensam beställningscentral för
Norrbotten som blir både stor, administrativt tung och kostsam för
kommunerna för att i första hand prioritera ökad samordning, med följden att det blir
längre förbeställningstider, väntetider, ökade restider ingen flexibilitet och i princip
inga möjligheter till "spontana resor", prioriterings problematik vems resa är viktigast
färdtjänstkunden eller sjukresenären och med en gemensam beställningscentral som
ska hantera uppemot 470 tusen resor blir kunden/resenären väldigt anonym och stor
risk att bemötandet blir opersonligt och slentrian, resenärerna är inga statiska
människor utan behoven kan variera från res tillfälle till res tillfälle. Dessa pengar
skulle göra större nytta om de i stället satsades på att höja kvalitén i
färdtjänstresandet.
SRF Luleå, den 29 maj 2015
Anita Mäki
Vice Ordförande, SRF Luleå
Vid frågor kontakta:
Thomas Tillberg, Ombudsman
Telefon:
E-post:
0920-22 98 28
thomas.tillberg@srfnorrbotten.se
39
LULEÅ KOMMUN
1 (9)
Ulla Abrahamsson
Doris Holmberg
Soc.
Socialförvaltningen
Myndighetssektionen
Analys av färdtjänstorganisation
Enligt lag om färdtjänst(1997:736) och lag om riksfärdtjänst(1997:735) ansvarar kommunerna för att
anordna färdtjänst och riksfärdtjänst för kommuninvånarna.
Med färdtjänst och riksfärdtjänst menas särskilt anordnade transporter för personer med
funktionsnedsättning.

Färdtjänst avser resor enligt kommunens regelverk antaget Kommunfullmäktige
2009-05-25.
Tillstånd till färdtjänst beviljas den som har en funktionsnedsättning som inte endast är
tillfälligt, och som innebär väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa
med allmänna kommunikationsmedel. Resor med färdtjänst innefattar resor inom Luleå
kommun och utförs av upphandlad taxi och specialfordon.

Riksfärdtjänst avser resor från en kommun till en annan kommun och inom Sverige.
Tillstånd till riksfärdtjänst beviljas den som har en funktionsnedsättning som för med sig
att resan inte kan göras till normala resekostnader med allmänna kommunikationer eller
inte kan göras utan ledsagare. Resor med riksfärdtjänst innebär i första hand resor inom
Sverige med allmänna kommunikationer såsom buss, tåg och flyg. Vissa resor utförs med
taxi och specialfordon.
I Luleå kommun är färdtjänst och riksfärdtjänst organiserat inom socialförvaltningen. Det
innefattar myndighetsutövning som lyder under Förvaltningslagens allmänna krav d.v.s. att
ansökan ska handläggas så enkelt, lättbegripligt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten
eftersätts. Besluten kan överklagas till Förvaltningsrätten i Luleå.
För närvarande handläggs tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst av 2 heltidsanställda
färdtjänsthandläggare och 30 % administrativt stöd. Färdtjänsthandläggaren arbetar utöver med
bedömningar av tillstånd med verksamhets och budgetsansvar, statistik, kvalitets och
utvecklingsarbete, understödjer vid upphandling samt samarbetar med de transportörer som
kommunen har transportavtal med. Handläggaren har en gedigen kompetens i färdtjänstfrågor
som främjar en rättsäker, konsekvent och lika bedömning. Den administrativa tjänsten stödjer
arbetet med fakturering, statistik, kvalitetsfrågor och biljett utskick.
40
LULEÅ KOMMUN
Dnr
2 (9)
Färdtjänstverksamhet
Under år 2014 behandlade färdtjänsthandläggare 1068 färdtjänst och 175 riksfärdtjänstärenden,
sammanlagt 1243.
Totalt fanns 3402 färdtjänstberättigade personer och det gjordes
95 425 färdtjänstresor.
Upphandling
Upphandling med anbudsförfarande av transporter avseende färdtjänst och riksfärdtjänst görs
idag i samarbete mellan upphandlare på inköpsavdelningen och socialförvaltningens
färdtjänsthandläggare.
Utförare av färdtjänst
Färdtjänstresor inom kommunen utförs idag av fyra taxi företag: PDX, Luleå Taxi, Ersnäs Taxi och
Rånedalens Taxi. Avtalstiden är till och med 2015-12-31 med möjlighet till 1+1 års förlängning.
Utförare av Riksfärdtjänst
Riksfärdtjänstresor för kommunen utförs efter upphandling av en resebyrå Riksfärdtjänsten
Sverige AB i Eskilstuna. Avtalstiden är till och med 2015-12-31 med möjlighet till ett års
förlängning.
Färdtjänsthandläggare beviljar tillstånd till riksfärdtjänstresa. Beslutet sänds till resebyrån och
kunden beställer sin resa där. Resebyrån administrerar och samordnar resan på ett
kostnadseffektivt sätt för kommunen. Riksfärdtjänsten Sverige har i sin tur avtal med
transportbolag av olika slag i hela Sverige.
Socialnämndens kostnader
Socialnämndens bokslut netto år 2014 var för färdtjänsttransporter inklusive beställningscentral
16 591,7 tkr och för riksfärdtjänst 1 241,2 tkr
41
LULEÅ KOMMUN
Dnr
3 (9)
Samverkan med övrig kollektivtrafik
Samarbete mellan Socialförvaltningen och Luleå lokaltrafik, LLT, startade 1996-09-11 som innebär
att vid resa med LLT:s bussar får färdtjänstberättigade ta med en medresenär gratis i bussen.
Färdtjänstkunden uppvisar sitt färdtjänstkort och betalar sin bussbiljett.
Närlinjen startades på försök 2005-04-04, ett samarbete mellan Socialförvaltningen och LLT som
sedan blev permanent. Samarbetet innefattar att LLT debiterar Socialförvaltningen med 20 kr per
resa för färdtjänstberättigade som reser med Närlinjen. Samtidigt påbörjades ett samarbete med
Länstrafiken, LTN, att färdtjänstberättigade i Norrbottens län får resa med LTN:s bussar och ta
med sig en medresenär gratis vid uppvisande av speciellt tillstånd.
I Luleå kommun finns ett nätverk för kollektivtrafik där representanter för de olika berörda
förvaltningarna deltar i både allmän och särskild kollektivtrafik.
I nätverket ingår följande verksamheter:
 Socialförvaltningen,( färdtjänst),
 Barn och utbildningsförvaltningen,( skolresor),
 Stadsbyggnadskontoret,
 Tekniska förvaltningen,
 Fritidsförvaltningen,
 LLT,
 LTN och
 RKM.
I nätverket diskuteras samordningsfrågor för allmän och särskild kollektivtrafik. Detta har
resulterat i förändringar och förbättringar i kollektivtrafikfrågor för funktionsnedsatta. Nätverket
träffas fyra gånger per år. Under 2013-2014 har ett samarbetsprojekt för ökad kollektivtrafik
genomförts.
Dessutom förekommer ett närmare samarbete med skolresorna i specifika ärenden för att
underlätta för kunden.
Ny kollektivlag 2012-01-01
Riksdagen beslutade om en ny lag för kollektivtrafik 2012-01-01. Den stipulerade en regional
kollektivtrafikmyndighet i förvaltningsform, som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. I
samband med det bildades Regionala Kollektivtrafik myndigheten, RKM, i Norrbottens län.
RKM rekommenderas hantera färdtjänst och riksfärdtjänst
Den 24 oktober 2013 beslutade Kommunförbundet i Norrbotten att rekommendera kommunerna
att överlåta färdtjänst och riksfärdtjänst till RKM i enlighet med den nya lagen för kollektivtrafik.
42
LULEÅ KOMMUN
Dnr
4 (9)
Rekommendationen innebär att kommunerna i länet lämnar över tillståndsprövningen för
färdtjänst och riksfärdtjänst att organiseras under RKM samt att RKM även tar över hanteringen
av Länstrafiken i Norrbottens, LTN: s beställningscentral för färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor
i länet.
Under 2013 har Kommunalförbundet, Regionala Kollektivtrafik myndigheten i Norrbotten, RKM,
och Länstrafiken i Norrbotten AB(LTN) besökt alla kommuner i Norrbotten och presenterat
ovanstående förslag på övertagande av färdtjänst och riksfärdtjänst. I dag har 11 av länets 14
kommuner anslutit sig till LTN:s beställningscentral.(Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda,
Jokkmokk, Kalix,Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.) För de elva kommunerna
som idag överlåtit färdtjänst och riksfärdtjänst, hanterar RKM/LTN bland annat upphandling av
trafik, kontakter med transportörer, regelverksfrågor, betalningsadministration, uppföljning,
statistik, kvalitetsarbete samt samordning och planering av trafiken. Åtagandet inkluderar all
hantering gällande färdtjänst och riksfärdtjänst.
Riksfärdtjänstresor är dock inte så ofta förekommande i de små kommunerna i Norrbotten.
Härvidlag kommer RKM att samarbeta med andra beställningscentraler runt om i landet och
upprätta avtal med resebyrå för riksfärdtjänstresor. För resor i annan kommun så kallade, RIAK
resor kommer RKM att administrera detta via andra beställningscentraler runt om i landet som de
samarbetar med. Även taxikuponger kan bli aktuellt.
Under december 2013 erbjöd RKM genom ett Missiv som skickats till kommunerna i Norrbotten
att överföra färdtjänst och riksfärdtjänst till RKM, både vad gäller beställningscentral och
myndighetsutövning.
Socialförvaltning föreslog 2013-12-13 socialnämnden rekommendera Kommunstyrelsen att ställa
sig positiv till att centralisera färdtjänsthanteringen till Kommunalförbundet Norrbottens läns
kollektivtrafikmyndighet. Socialförvaltningen ska avvakta med det slutliga beslutet till dess att det
finns ett underlag för vilka ekonomiska åtaganden ett överlåtande kommer att bli för kommunen.
Hur ser det ut i landet i övrigt?
Analysen bygger på uppgifter från några kommuner och kollektivtrafikmyndigheter i Sverige.
Piteå
Piteå har räknat på tillståndsgivning, färdtjänstverksamhet samt kostnaden för
beställningscentralen. Tillståndsgivningen är faktiska ärenden för färdtjänst och riksfärdtjänst,
tidsåtgång och lönekostnader. Piteå kom fram till att om samtliga kommuner går med i den
gemensamma beställningscentralen med en kostnad på 18 kr/resa, blir kostnaden för Piteås del
980.000 kr dyrare och om inte alla kommuner ansluter sig är kostnaden 24 kr/resa och för Piteås
del blir kostnaden 1,294.000 kr. Piteå har inte räknat på någon samordningsvinst.
43
LULEÅ KOMMUN
Dnr
5 (9)
Däremot har man resonerat att kvalitén försämras för färdtjänstkunderna på grund av att det blir
försämringar med sambokning , att kunderna får åka runt mer och att förbeställningstiden blir
längre.
Jämtland
I Jämtlands län finns en gemensam funktion för samordning av samhällsbetalda resor och
myndighetsutövning för färdtjänst och riksfärdtjänst. Ansvaret ligger på RKM. Länstrafiken har
upphandlat en beställningscentral, BC, som tar emot beställningar och samordnar
färdtjänstresorna för 7 av länets 8 kommuner, samt sjukresorna för landstinget. Östersund har
hittills valt att stå utanför samarbetet både vad gäller BC och myndighetsutövning. I Östersund är
myndighetsutövningen organiserad på samhällsbyggnadsförvaltningen, avd trafik och park.
Kommunen har själv upphandlat trafik och BC för färdtjänst och har avtal med Taxi Östersund AB
samt med Riksfärdtjänsten AB.
Östersund har valt att stå utanför RKM Jämtland och politikerna har beslutat att avvakta med att
samverka i den gemensamma beställningscentralen. Östersund har idag en bra och effektiv intern
samordning för kommunresorna, minst 25 % av resorna är samordnade. I samordningen ingår
kommunens resor för färdtjänst, omsorgs och särskola, totalt ca 170 000 resor/år varav ca 80 000 är
färdtjänstresor. Antal resor för övriga länet som ingår i BC Jämtland uppgår idag till drygt 100 000
resor. Östersunds kommun har ett betydligt bättre prisavtal för resorna inom Östersunds kommun
än vad BC Jämtland lyckats upphandla för länet som helhet.(sämre konkurrens). Östersunds
kommun bedömer att om deras kommunala resor skulle ingå i BC Jämtland skulle
transportpriserna öka och samordningen BC Jämtland skulle inte kompensera den transportpris
ökningen. Östersunds kommun har valt att inte anta det gemensamma regelverket och
avgiftssystem som Jämtlands län har, men de kommuner som ansluter sig måste acceptera
regelverket.
Demografin i länet är olika i kommunerna. Östersund har hälften av länets innevånare och de
övriga är glesbygdkommuner. I glesbygdskommunerna är färdtjänstresenärerna nästan
uteslutande äldre människor. I Östersund är resenärerna i snitt betydligt yngre, även många
ungdomar. Behoven ser annorlunda ut. Östersundsresenärer gör betydligt fler resor än de övriga
kommunerna i Jämtlands län. De har även mycket arbetspendling i färdtjänsten. Många
funktionsnedsatta ungdomar från övriga Jämtlandskommuner har större möjlighet till boende,
utbildning och fritid i Östersund. De behöver en bra och tillgänglig färdtjänst.
Umeå
I Umeå är färdtjänsten organiserad på samhällsbyggnadskontoret, gatu och park. De har inte fört
några diskussioner att överföra färdtjänst till RKM. Däremot har det varit diskussioner om att
samordna kommunens alla samhällsbetalda resor, som färdtjänst, skolresor och omsorgsresor.
Umeå vill inte släppa myndighetsutövningen från kommunen eftersom de inte vill tappa
kontrollen.
44
LULEÅ KOMMUN
Dnr
6 (9)
Jönköpings län
I Jönköpings län har ett gemensamt regelverk samt avgiftssystem antagits. Samtliga kommuner i
Jönköpings län har överlåtit färdtjänst och riksfärdtjänstresorna samt myndighetsutövningen till
RKM ( landstinget). Genom en skatteväxling mellan Jönköpings läns kommuner och landstinget
regleras det hela ekonomiskt. I första etappen överfördes färdtjänst och riksfärdtjänstverksamhet
till RKM och ett år senare myndighetsutövningen. Jönköpings län har för närvarande 11 500
tillstånd och färdtjänstenheten består av 8 handläggare och en administratör samt en chef som
även ansvarar för landstingets sjukreseenhet.
Jönköping ser fördelar med att en gemensam beställningscentral förenklar och minskar
kostnaderna för administrationen. Alla färdtjänstresor samordnas och miljöbelastningen minskar,
genom att antalet körda km reduceras. Fördel för kunden är ett gemensamt regelverk. De
trafikföretag som får köruppdrag får bättre lönsamhet eftersom fordonen utnyttjas intensivare (fler
km/fordon).
Halland
I Hallands län har färdtjänsten varit organiserad i Hallandstrafiken med både verksamhet och
myndighetsutövning förutom Kungsbacka kommun. I samband med att den nya
Kollektivtrafiklagen infördes tillfrågades kommunerna i Hallands län om de ville ta tillbaka
färdtjänstverksamheten och myndighetsutövningen och 5 av 6 kommuner valde att överlåta till
Kollektivtrafikmyndigheten. År 2012 utredde Kungsbacka en eventuell överföring, men tackade
nej. Orsaken var ökade kostnader i beställningscentralen och att de har mer resande till Göteborg
samt mer samarbete med Västtrafik. De övriga kommunerna i Halland är organiserade i
Hallandstrafiken med både verksamhet, beställningscentral och myndighetsutövning med
placering i Falkenberg. Kommunerna faktureras utifrån antalet tillstånd. Upplevelsen med att
specialisera myndighetsutövningen är kvalitetförbättringar och lika bedömningar var du än bor i
länet.
Skåne
23 av 33 kommuner är med i Skånetrafiken. Från början var de 24, men Vellinge kommun har valt
att lämna Skånetrafiken på grund av kundernas missnöje.
Skånetrafiken har samordnat färdtjänst, sjukresor och skolresor under många år, men på grund av
att samordningen fungerat dåligt med mycket klagomål, har de valt att renodla färdtjänstresorna.
De kommuner som är med i Region Skåne upplever att det är positivt med likvärdig bedömning
över hela länet. Handläggarna får samma utbildning, sitter tillsammans och kan utbyta erfarenheter.
Nackdelarna har varit att kunderna har fått ett led till med gemensam beställningscentral. Lokala
riktlinjer för färdtjänst har inte tillåtits. Kommunerna faktureras utifrån beviljade tillstånd.
45
LULEÅ KOMMUN
Dnr
7 (9)
Dalarna
Färdtjänstverksamhet samt myndighetsutövningen har överförts succesivt under 2013 från
kommunerna i Dalarna till Dalatrafiken. Färdtjänsthandläggarna är stationerade tillsammans med
trafikplanerarna i Dalatrafiken, vilket upplevs positivt.
Dalarna har cirka 8000 tillstånd och handläggningstiden är numera kring 15 veckor.
Dalatrafik har samordning av samtliga samhällsbetalda resor, där sjukresor, färdtjänst, skolresor
och omsorgens resor ingår. De kan därför hålla en hög samordningsprocent och ligger numera på
65 %. Dalatrafiken fakturerar kommunerna enligt avtal utifrån en procentsats på
befolkningsunderlaget.
För och nackdelar med att överlåta ansvaret för färdtjänstverksamhet till
RKM
Fördelar
Fördelarna med att överlåta Luleå kommuns färdtjänst och riksfärdtjänstverksamhet till RKM är
att fler samhällsbetalda resor går lättare att samordna i en gemensam beställningscentral.
För att samordningsprocenten ska bli hög bör alla samhällsbetalda resor överföras och ingå i
beställningscentralen, till exempel skolresor, omsorgens resor, färdtjänst och sjukresor.
Samordningen minskar miljöbelastning och fordonen nyttjas mer effektivt som även bör ge
ekonomiska vinster.
En gemensam beställningscentral förenklar och minskar kostnaderna för administrationen,
fakturering blir omvänd och transportören får utbetalt summa för beställd transportsträcka. I
beställningscentralen ingår det en regelbunden kvalitetsmätning och statistik. Inga färdtjänstkort
behövs eftersom tillstånden finns registrerade i datasystemet hos beställningscentralen och det
förenklar för kunden och minskar administrationen för kommunen.
Avskaffande av färdtjänstkort går numera även att lösa inom befintlig transportavtal och är inte
förenligt med den gemensamma beställningscentralen. Vid överföring av färdtjänst och
riksfärdtjänst till RKM ingår upphandling av transporter och LTN har stor erfarenhet av den
sortens upphandlingar.
Nackdelar
Nackdelarna är att kunden får ett led till och att beställningscentralen inte har lokal kännedom om
området och kunden. Ökad samordning ger längre vänte- och restid för kunden.
Nuvarande förbeställningstid för färdtjänsttaxi resa är 1 timme. Hos RKM är förbeställningstiden
”i god tid”, vilket innebär att man inväntar samordning av resa, som kan leda till längre väntetider
för kunden.
46
LULEÅ KOMMUN
Dnr
8 (9)
Arbetsresor/studieresor kommer att bli dyrare för färdtjänstkunderna. Idag betalar Luleå
kommuns färdtjänstkunder enligt KF 2012-01-30 periodkort på LTN:s busstaxa för arbets och
studieresor.
Se ex.
Arbetsresor
0-10 km
10-20 km
40-50 km
50-60 km
Periodkort
528 kr/mån
880 kr/mån
1738 kr/mån
2068 kr/mån
40 kort/resor
1008 kr
1680 kr
3318 kr
3948 kr
Ökad kostnad för kund
480 kr
800 kr
1580 kr
1880 kr
Antal personer
51 personer
3 personer
6 personer
Enligt LTN:s avgiftssystem gäller det att den som gör många färdtjänstresor, exempelvis vid
studieresor eller arbetsresor erbjuds 40-kort. Kortet ger 40 % rabatt per resa jämfört med ordinarie
färdtjänstpris. Idag betalar kunden för hela månaden med periodkort, men med 40 kort gäller 40
resor, vilket inte alltid är hel månad.
Går Luleå kommun med i RKM bör avgifterna för arbets/studieresor ses över.
Idag är det ett 60-tal personer som reser med arbets/studieresor med färdtjänsten.
För och nackdelar med överföring av myndighetsutövningen till RKM.
Fördelar
Fördelar med att myndighetsutövningen överförs till RKM är att det blir fler kollegor som arbetar
med färdtjänst, riksfärdtjänstbedömningar och transportfrågor. Fördelar kan finnas ur
bemanningssynpunkt, att kunna täcka upp för varandra vid ledighet och sjukdom.
Färdtjänst och riksfärdtjänstfrågor är i rätt forum och får större gehör.
Nackdelar
Vid överföring av myndighetsutövning till RKM kan handläggningstiden bli längre. Kunden får
även fler kontakter och möten med både handläggare från Socialförvaltning och RKM.
Nuvarande organisation
I nuvarande organsation finns ett stort samarbete med kollegor på de olika avdelningarna med
gemensamma kunder och med stöd av samtycke kan vi ta del av varandras utredningar, vilket
förkortar handläggningstiden för kunden.
Med både myndighetsutövning och verksamhetsansvar finns en bred kunskap om färdtjänstens
och riksfärdtjänstens lagstiftningar, regelverk, transportörer och kostnader i jämförelse med
kollegor som endast arbetar med myndighetsutövning. Beslut och transporter kan skyndsamt
47
LULEÅ KOMMUN
Dnr
9 (9)
ordnas i mer brådskande ärenden i en gemensam förvaltning, där övriga beslut tas som till
exempel korttidsvistelse.
Luleå kommun har haft specialiserade färdtjänsthandläggare med verksamhetsansvar i 20 år och
kommuninvånarna får redan idag rättsäkra och lika bedömningar i färdtjänst och
riksfärdtjänstprövningar.
48
LU LEÅ K O M MU N
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunala tillgänglighetsrådet
2015-05-26
§ 12
Färdtjänst
Kommunala tillgänglighetsrådets beslut
Kommunala tillgänglighetsrådet tar del av och lägger informationen till
handlingarna.
Sammanfattning av ärendet
År 2012 bildades en ny myndighet, Regionala kollektivtrafikmyndigheten i
Norrbotten, RKM. Myndigheten ska verka med den grundläggande ambitionen
att som myndighet samordna, effektivisera och utveckla kollektivtrafiken i länet.
Myndigheten ska vidare medverka i lokala, regionala och nationella nätverk som
skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling och rationell hantering av
kollektivtrafik. RKM hanterar också tillstånd och samordnar färdtjänst och
riksfärdtjänst i länet. Kommunförbundet i Norrbotten rekommenderade 2013
kommunerna att överlämna denna verksamhet till myndigheten, vilket 11 av
länets kommuner har gjort. Luleå kommun har hittills inte överlämnat sin
verksamhet men har nu tagit fram ett förslag för politisk behandling som innebär
att verksamheten överlåts till myndigheten. Ärendet behandlas av
socialnämnden i juni och ska sedan beslutas av kommunfullmäktige efter
sommaren.
Fördelarna socialförvaltningen ser för kunden med att överlåta verksamheten är
• En kontakt för alla resor
• Gemensamt regelverk
• Enhetlig prissättning
• Gemensamma bedömningsgrunder
• Bättre för miljön
• På sikt sänkta kostnader
• Inga färdtjänstkort behövs
Nackdelarna socialförvaltningen ser för kunden med att överlåta verksamheten
är
• I vissa fall kan väntetid uppstå i samband med samordning
Sammanträdet
Håkan Dahlqvist, kvalitetsstrateg från socialförvaltningen och Pia Berglund
sektionschef för Myndighetssektionen på socialförvaltningen föredrar ärendet.
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
49
8 (15)
LU LEÅ K O M MU N
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunala tillgänglighetsrådet
2015-05-26
Kommunal tillgänglighetsrådet beslutar att ett protokollsutdrag från paragrafen
skickas som rådets yttrande.
För kommunala tillgänglighetsrådet är viktigt att det blir en rättssäker
myndighetsutövning. En övergång av verksamheten innebär att
myndighetsutövningen samlas på en ort i länet och därmed kan det uppstå
väntetider på bedömning.
Det är viktigt att det finns tydliga och väl fungerande rutiner för hur
verksamheten kvalitetssäkras och möjlighet för kunder och organisationer att
påverka och framföra förbättringsmöjligheter.
En oro som organisationerna i kommunala tillgänglighetsrådet känner är att
servicen kan försämras med en gemensam verksamhet där kundantalet blir stort.
Idag känner leverantören till kundernas individuella behov, vilket ger en
trygghet.
Risken finns att arbetsresor och studieresor kan bli kostsamma för kunden. Idag
är kostnaden för arbetsresor i Luleå kommun samma som för ett månadskort på
lokaltrafiken. Det är viktigt både för individen och samhället att kostnaden hålls
på den nivån så att kunderna kan fortsätta arbeta.
Med ett ökat samåkande måste det finnas fler sanerade bilar för allergiker.
Samtidigt är det viktigt att rätten att ta med sig ledarhundar och andra
servicehundar säkerställs.
I andra kommuner i länet har det varit turbulent när myndigheten tagit över
verksamheten.
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
50
9 (15)
LULEÅ KOMMUN
BESLUTSUNDERLAG
Kommunledningsförvaltningen
Kansliet
Gunilla Lundin
2015-09-15
1 (2)
Ärendenr
2015/1171-70
Kommunledningsförvaltningens yttrande om verksamhet
riktad till hemlösa
Ärendenr 2015/1171-70
Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar att
1. inrätta verksamhet riktad till hemlösa enligt arbetsgruppens förslag
2. verksamheten inryms under socialnämndens ansvarsområde
3. beslut om finansiering för år 2016 och framåt hänskjuts till arbetet med
Strategisk plan och budget 2016-2018
4. ev underskott i verksamheten år 2015 behandlas i samband med
ärendet om resultatutjämning av 2015 års över/underskott
5. utvärdering av verksamheten genomförs i maj 2016 som underlag
inför beslut om ev fortsättning.
Sammanfattning av ärendet
Kommunstyrelsen beslutade 2015-02-09 § 76 att ge socialförvaltningen i
uppdrag att genomföra en utredning angående ”Stadsmission Luleå”.
Dessförinnan hade socialchefen informerat kommunstyrelsens arbetsutskott
om läget med EU-migranter i Luleå.
Kommundirektören har i samråd med chefen för socialförvaltningen, chefen
för dåvarande tekniska förvaltningen och räddningstjänsten berett ärendet
och beslutat att kommunen måste samverka internt men även externt med
exempelvis polismyndigheten, kyrkan och Norrbottens läns landsting.
En arbetsgrupp tillsattes med representanter från berörda förvaltningar;
socialförvaltningen, miljö- och byggnadsförvaltningen samt
stadsbyggnadsförvaltningen.
Arbetsgruppens förslag innebär i korthet att
 Verksamhet riktad till alla hemlösa som är öppen året om inrättas med
max 16 platser
 Luleå kommun tecknar ett samverkansavtal med Luleå stift
 Luleå kommun bekostar verksamhetslokal och ger ett
verksamhetsbidrag till Luleå stift
 Kostnader för lokal och personal beräknas uppgå till 2 mkr/år
 Stadsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att tillhandahålla lämplig
lokal för ändamålet
51
LULEÅ KOMMUN
BESLUTSUNDERLAG
Kommunledningsförvaltningen
Kansliet
Gunilla Lundin
2015-09-15
2 (2)
Ärendenr
2015/1171-70
Kommunledningsförvaltningens kansli har samrått med ekonomikontoret och
föreslår att verksamhet för hemlösa inrättas enligt arbetsgruppens förslag,
med socialnämnden som ansvarig nämnd. Finansiering av verksamheten
beaktas i samband med beslut om strategisk plan och budget 2016-2018. Ev
underskott i verksamheten år 2015 behandlas i samband med ärendet om
resultatutjämning av 2015 års över/underskott. Om fullmäktige beslutar
inrätta verksamheten enligt arbetsgruppens förslag görs uppföljning i maj
2016 som underlag för beslut om eventuell fortsättning.
Beslutsunderlag



Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa – samverkan
mellan Luleå kommun, Luleå stift och ideella organisationer, 2015-0824
Kommunstyrelsens protokoll 2015-02-09 § 76
Statusrapport EU-migranter i Luleå
Gunilla Lundin
kanslichef
Beslutet skickas till
Socialförvaltningen, miljö- och byggnadsförvaltningen,
stadsbyggnadsförvaltningen, Luleå stift, Norrbottens läns landsting,
ekonomikontoret
52
LULEÅ KOMMUN
1 (7)
SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL
2015-08-24
Annika Klefsjö
Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa.
Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella
organisationer
Uppdrag
Kommundirektörens ledningsgrupp (KDL) har tagit beslut om att:
- Kommunen måste samordna sig i frågan. Samverkan måste också ske
med NLL och Polisen.
- Socialchef Mikael Lekfalk ansvarar för att en gemensam arbetsgrupp
bildas med representanter från berörda förvaltningar,
socialförvaltningen, miljö- och byggnadsförvaltningen och
stadsbyggnadsförvaltningen.
- Arbetsgruppen ska lämna ett förslag till hantering av frågan den 1
september.
- Arbetsgruppen utgår från och tar lärdom av Umeå kommun samt den
kunskapsöversikt som upprättats av tidigare verksamhetschef Gerd
Bergman.
Arbetsgrupp
Annika Klefsjö är sammankallande och samordnare i gruppen och nedan
framgår vilka representanter som ingår i arbetsgruppen:
 Joel Domeij, miljöinspektör vid miljö- och byggnadsförvaltningen
 Petra Wennberg, sektionschef vid stadsbyggnadsförvaltningen
 Carin Johansson, sektionschef vid socialförvaltningen
 Åsa Hällström från NLL
 Patrik Hellberg från Polisen
 Fredrik Winneborn, kommunikatör vid socialförvaltningen
Bakgrund
Luleå har sedan två år tillbaka fått en förändrad stadsbild på så sätt att vi nu
ser flera tillfälligt besökande EU-medborgare, sittande och tiggande1 utanför
stadens butiker. En del säljer tidningar eller spelar musik, i hopp om att få
1 I forskningslitteratur ses tiggeri som en vädjan eller en bön om en gåva, ofta en mindre summa pengar, av
någon annan person för sig eller sin familj behov av mat, kläder, logi eller läkarvård. Beteendet tiggeri kan
klassificeras som antingen passivt eller aktivt. Det passiva tiggeriet är inte påträngande eller hotande och
ofta inte heller verbalt. Tiggaren håller fram sin hand eller sitter ner med en mugg framför sig med ett
plakat som talar om vad pengarna behövs till. Det aktiva tiggeriet innebär att tiggarna tar direktkontakt
med eventuella givare genom att följa efter dem på gatorna, blockerar deras väg eller tar kontakt med
människor på tunnelbanor och andra kommunikationsmedel. Gränserna mellan passivt och aggressivt
tiggande är flytande och det hotfulla och mer störande och aggressivt tiggeriet är i de flesta fall inte tillåtet
enligt de brottslagstiftningar som redan finns. Tiggeri i sig är inte förbjudet i Sverige.
53
LULEÅ KOMMUN
2 (7)
SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL
2015-08-24
Annika Klefsjö
pengar från passarande Lulebor och andra. Huvudskälet till denna förändring
är att vissa länder inom EU inte klarat av att skapa drägliga levnadsvillkor för
sina medborgare. En grupp som är särskilt utsatta är personer med romsk
bakgrund. Människor inom hela EU använder rätten till fri rörlighet2 och
söker sig till oss och andra länder samt städer, i hopp om att få ihop pengar
som ska förbättra deras och barnens situation i hemlandet. Många av dem
som kommer till oss är fattiga, arbetslösa och saknar utbildning. Många av
dem är föräldrar och lämnar kvar sina barn i hemlandet, under tiden de vistas
här.
De tillfälligt besökande EU-medborgarna har ökat till antal i hela Sverige.
Flera kommuner har tillsammans med olika ideella föreningar, på olika sätt,
valt att lösa situationen, tillfälligt eller långsiktigt. Regeringen har också utsett
en nationell samordnare, Martin Valfridsson, som ska skapa förutsättningar
för en förbättrad samverkan mellan aktörer som möter socialt utsatta EESmedborgare som tillfälligt vistas i Sverige. I uppdraget ingår att stödja det
arbete som utförs av myndigheter, kommuner och landsting och
organisationer. En sammanställning av hans arbete ska presenteras i februari
2
Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje unionsmedborgare och
deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en
annan medlemsstat utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende
de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom
EU:s område. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja denna rätt till rörlighet helt utan
begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en
unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har
implementerats i den svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i
Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd.
För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass
eller annan id-handling. En EU-medborgare kan dock enligt 8 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) avvisas
från Sverige under de tre första månaderna efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig
belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen.
För att få uppehållsrätt inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader ska
personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning,
studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars
försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och
tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. EU-rätten kan inte åberopas i
samband med missbruk eller bedrägeri, ett s.k. svart arbete kan därför inte ligga till grund för
uppehållsrätt.
Rätten till fri rörlighet har på senare år använts av de nyaste medlemmarnas, Bulgarien och Rumäniens,
medborgare. De som har kommit hit tycks inte ha haft som huvudsyfte att söka arbete alternativt ha en
verklig möjlighet att få ett arbete, utan försörjer sig genom att tigga. Det innebär att deras rätt att uppehålla
sig i Sverige sträcker sig till högst tre månader.
Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Beslut om utvisning fattas av
Migrationsverket.
54
LULEÅ KOMMUN
3 (7)
SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL
2015-08-24
Annika Klefsjö
2016. Sveriges kommuner och landsting bjöd in ett antal kommuner den 31
augusti 2015, där representanter från Luleå kommun deltog. Syftet med mötet
var att diskutera aktuella frågor samt utifrån det skicka medskick till den
nationella samordnaren.
Europeiska forskare har försökt att beskriva orsakerna och bakgrunden till
dagens romska mobilitet inom EU genom push och pull faktorer som framgår
nedan:
Push faktorer:
 Fattigdom

Diskriminering

Bristande rättigheter i hemländerna
Pull faktorer:
 En mer överseende och accepterande hållning till tiggeri

Tillgången till frivilligorganisationer som kan lämna akut hjälp till
behövande i mottagarländerna

Föreställningar om en bättre arbetsmarknad i Norden
Forskarna betonar vikten av att i första hand vidta och undanröja olika push
faktorer. Vidare att pull faktorer kan påverkas utan att de görs inskränkningar
i den fria rörligheten och utan att olika EU-länder bollar problemen mellan
sig.
Fyra olika perspektiv och nivåer samt avgränsning
Arbetet med utsatta EU/ESS-medborgare sker utifrån fyra perspektiv och
nivåer:
55
LULEÅ KOMMUN
4 (7)
SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL
2015-08-24
Annika Klefsjö
Europa (EU)
Hemländer
Sverige
Lokalt
I aktuellt uppdraget kommer fokus att riktas till den lokala nivån och då för
Luleå.
Juridiska aspekter gällande utsatta EU-medborgare
http://skl.se/download/18.2371797b14a4dca6483fe13/1418804156789/SKLjuridiska-fragor-om-utsatta-EU-medborgare-2014-12-09.pdf
Erfarenheter lokalt i Luleå




Informationsblad om EU-medborgares rättigheter och skyldigheter har
tryckts upp på tre olika språk samt delats ut. Informationen finns även
på Luleå kommuns webbtjänst. http://www.lulea.se/omsorg-stod/ekonomisk-hjalp-och-stod/eu-medborgare-och-bistand.html
Under hösten/vintern år 2014 ordnades en ”tak över huvudet” lösning
för tillfälligt besökande EU-medborgare som stängdes 30 april 2015. I
lokalen fick max 22 personer vistas. Ett vaktbolag öppnade och
stängde lokalen. Signaler skickades om att det vistades fler personer än
22 stycken i lokalen, detta har inte kunnat styrkas. Klagomål inkom
från allmänheten om nedskräpning och att konflikter och hot förekom
mellan enskilda EU-medborgare. Med anledning av det upprättades
regler för att vistas i lokalen, vilka gavs till EU-medborgarna som
vistades i den. Information gavs även om vart de kunde vända sig, om
de var utsatta för hot och liknande.
Ett fåtal enskilda EU-medborgare ansökte och beviljades pengar till en
hemresa.
Möten med kyrkan och dess olika församlingar har genomförts och
pågår i syfte att engagera ideella krafter som i samverkan med
kommunen skulle kunna driva en permanent verksamhet för hemlösa.
56
LULEÅ KOMMUN
5 (7)
SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL
2015-08-24
Annika Klefsjö

Kyrkan serverar frukost varje dag i veckan och få använde den
möjligheten.
Förslag på lokal nivå för Luleå:
Utifrån andra kommuners erfarenheter så är en framgångsfaktor, samverkan
mellan kommunen och ideella föreningar eller kyrkan. I vissa kommuner står
kommunen för kostnaderna för lokal och delar av eller samtlig personal. I
andra kommuner drivs verksamheter helt av ideella föreningar.
I Luleå är kyrkan och dess församlingar intresserade av att starta och driva ett
härbärge i samverkan med kommunen. Nedan framgår kyrkans önskemål och
krav för att det ska vara möjligt:
1. Permanent verksamhet riktad till alla hemlösa som är öppet året om
och med ett max 16 platser, där platserna riktas till aktuell målgrupp
och till andra som tillfälligt saknar bostad och som i många fall erbjuds
plats på vandrarhem. (Likt Vinternatt i Stockholm). Vid den
verksamheten betraktas en övernattning som en akut insats. Kyrkan
vill däremot inte att verksamheten riktas till medborgare med
missbruksproblematik, med anledning av att RIA-center redan gör det.
2. Verksamheten finns och drivs i en lokal nära kyrkans befintliga
lokaler, församlingslokal eller kyrka. Det är en förutsättning för att de
ska klara av uppdraget bemanningsmässigt. Önskemål finns om en
lokal i centrala Luleå eller på Örnäset.
3. Kommunen står för lokal och personalkostnader. (Likt strukturen på
RIA med föreståndare och personal.)
Kostnadskalkyl
Utifrån ovan ställda krav och förutsättningar från kyrkan, att Luleå kommun
ska bidra till kostnader för lokal och personal, så beräknas kostnaderna uppgå
till 2 miljoner/år. Ett likvärdigt exempel på verksamhet som Luleå Kommun i
dag ger bidrag till är RIA- center som har 8 platser, som får ungefär 1,5
miljoner kronor per år för att driva sin verksamhet. Det samma gäller för
Kvinnojouren. Pengarna används till lokal- och driftskostnader samt för ett
antal anställda.
Konsekvensanalys av ovan förslag

Genom samverkan med ideella föreningar och kyrkan säkerställer vi
vårt ansvar i Sverige som en del i EU, att mänskliga rättigheter följs
och att vi tar ansvar för dem lokalt i Luleå. Kyrkan omfattas inte av
samma lagstiftningskrav och begränsningar som kommunen och
57
LULEÅ KOMMUN
6 (7)
SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL
2015-08-24
Annika Klefsjö





andra myndigheter gör, vilket medför att ingen riskerar att bryta mot
lagstiftningen.
Förslaget säkerställer att det finns personal på plats som kan stötta och
hjälpa EU-medborgarna på olika sätt. En fysisk lokal ger dem även
möjlighet att tvätta sig, gå på toaletten, eventuellt att tvätta kläder och
att tillaga mat eller serveras mat. De ges möjlighet att sova inomhus i
värme och på madrasser.
En hög ambitionsnivå på lokal nivå (pull faktorer) kan stimulera till att
fler söker sig till Luleå. Det i sin tur kan bidra till att alla inte kan
erbjudas tak över huvudet. Om verksamheten löpande behöver
anpassas efter ett växande behov, kommer även kostnader för det att
öka. Vi får en spiraleffekt där ett tydligt avvägande gällande gräns
behöver göras. Det scenariot kommer att vara aktuellt så länge
hemländerna inte lyckats få till en god situation för sina medborgare
(push faktorer). Utifrån det finns ett behov av att ha med den
utvecklingen i kommunens strategiska planering, avvägningar och
beslutstagande.
Att erbjuda övernattningsmöjlighet för ett begränsat antal löser
eventuellt inte problemet för samtliga EU-medborgare i Luleå,
beroende på hur många som kommer och vistas här. Vi föreslår att
information ges till de som inte får plats att de kan ansöka om
ekonomiskt stöd för en resa till ambassaden, via Socialförvaltningen.
En del kommuner har valt att enbart bevilja en resa per person, medan
andra har valt att bevilja max två stycken för eventuella undantag vid
sjukdom och liknande. Kommunerna har gett information om ovan till
berörda vid tillfället som de beviljats ersättning för en resa. Vi föreslår
även att billagaste och mest miljövänliga färdsättet erbjuds. Om det
blir aktuellt att avhysa personer föreslår vi ovan, om ansökan om
ekonomisk ersättning för resa till ambassaden, i första hand. Om det
inte löser situationen ska personer hänvisas till annan lämplig fysisk
geografisk plats där de får vistas och där vi på annat sätt kan ordna för
exempelvis bajamajor. En risk och konsekvensanalys ska genomföras
när det är aktuellt.
En verksamhet som riktar sig till alla, inte enbart till tillfälligt
besökande EU-medborgare, med behov av tak över huvudet bidrar till
att ingen målgrupp förfördelas eller diskrimineras.
Genom en god samverkan får vi även en samlad kompetens lokalt i
frågan och områdets utveckling.
Kommunikationsplan
En kommunikationsplan tas fram tillsammans med berörda
samverkanspartners, Polisen, Landstinget, berörda förvaltningar inom Luleå
kommun och kyrkan (när det är klart). Vi använder www.Lulea.se som
58
LULEÅ KOMMUN
7 (7)
SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL
2015-08-24
Annika Klefsjö
huvudkanal för information till våra medborgare. Vi synkar
informationsgivning även internt inom respektive myndighet. Målet är att
förse både medborgare och medarbetare med bra och tydlig information.
Informationsfoldrarna uppdateras så att vi har en samlad information från
samtliga myndigheter. Foldrarna ska finnas tillgängliga hos alla myndigheter
och på deras hemsidor, på www.lulea.se och i den verksamhet som är
föreslaget att upprättas i samverkan med kyrkan.
Kommunikatörerna från respektive myndighet får i uppdrag att ta fram en
gemensam kommunikationsplan.
Nuläges beskrivning (augusti/september 2015)
I nuläget erbjuds inget ”tak över huvudet” lösning. Det innebär att besökande
EU-medborgare bor i sina bilar eller på andra sätt på olika fysiska platser i
Luleå.
Lokal
Stadsbyggnadsförvaltningen har möjlighet att hitta en centralt belägen lokal
alternativt på Örnäset, om de ges möjlighet att hyra in en sådan.
__________________________________________________________-
59
LULEÅ KOMMUN
Socialförvaltningen
Mikael Lekfalk
Statusrapport gällande uppdrag om tillfällig och permanent lösning för EU-migranter i
Luleå kommun
Uppdrag:
Socialchefen fick på senhösten uppdraget av kommundirektören att i samverkan med
andra berörda aktörer hitta en tillfällig övernattslösning för EU-migranter i Luleå
kommun. Uppdraget har samordnats av Gerd Bergman, verksamhetschef Individ och
familj. Uppdraget består av två delar, dels att finna lämplig lokal, dels att engagera ideell
kraft som svarar för ett innehåll såsom öppning och låsning av lokalen samt att upprättade
regler för användandet av lokalen följs. Exempel på sådana regler kan vara att det antal
individer som lokalen tillåter, utifrån Räddningstjänstens bedömning, inte överskrids.
Bakgrund:
Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje EUmedborgare har rätt att vistas i Sverige under tre månader. Enda kravet är att man ska
kunna legitimera sig. Enligt svensk lag är det heller inte olagligt att tigga. Kommunens
ansvar för personer som ingår i aktuell målgrupp består av akuta insatser för att undvika
nöd. Exempel på akut insats är medel för resa till ambassaden i Stockholm, pengar till mat
eller härbärge. Socialtjänsten har ett särskilt lagstyrt ansvar för barn.
De flesta EU-stater har en mycket restriktiv hållning i frågan, flera stater har också
förbjudit tiggeri i lag. Tyskland och Sverige har ett öppnare förhållningssätt, vilket innebär
att fler EU-migranter är att vänta i dessa två länder.
Nuläge:
Natten till den 18 december har 15-17 EU-migranter övernattat i Svartöstans tillfälliga
lokal. En del av dessa personer är nya vilket innebär att det också framöver kommer nya
personer till Luleå. Man skulle kunna tänka sig att antalet personer skulle minska i takt
med att kylan kommer, så är dock inte fallet.
Förslag som diskuterats:
1. Rödkallens väg 11. Har tidigare varit en gruppbostad, socialförvaltningens hyr
fortfarande lokalen men den står idag tom. Domkyrkoförsamlingen har accepterat
att svara för innehållet, i enlighet med uppdraget ovan, eftersom de fysiskt finns i
området. Domkyrkoförsamlingen skulle då kompenseras via ett verksamhetsbidrag
från kommunen, något som är brukligt hos andra kommuner som löst frågan.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON/ VÄXEL
MOBILTELEFON
E-POSTADRESS
Luleå Kommun
Socialförvaltningen
Box 212
971 07 Luleå LULEÅ
V Varvsgatan 20 A
0920-29 30 00
070-650 54 10
mikael.lekfalk@soc.lulea.se
www.lulea.se
60
LULEÅ KOMMUN
2
Socialförvaltningen
Mikael Lekfalk
LuleBo, som äger fastigheten, har efter förfrågan skriftligt svarat att denna
lokal/lägenhet inte är lämplig att tas i bruk för denna typ av hotellverksamhet.
Skäl som försämrad trygghet för övriga lägenhetsgäster samt redan befintliga
klagomål på Domkyrkoförsamlingens verksamhet i fastigheten anges som skäl i
svaret. LuleBo har också inventerat sitt övriga lokalbestånd men inte funnit något
annat alternativ.
2. Nuvarande lokal i Svartöstan. Är en högst tillfällig lösning i väntan på ett
permanent alternativ. Tekniska förvaltningen har gjort bedömningen att denna
lokal inte är lämplig utan ny lösning måste fram omgående. I denna lokal finns
heller inga ideella organisationer aktiva.
3. Gammelstaden. Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag till lokal här, dock
har Kyrkosamfunden avböjt att ansvara för innehållet på grund av avståndet och
andra logistiska skäl.
4. ”Stadsmission Luleå” Diskussion om ett samlat grepp kring ideellt engagemang för
utsatta och hemlösa personer har förts. Mycket pekar på att Kommunstyrelsen
kommer ge Kommundirektören i uppdrag att utreda denna fråga. Detta skulle då
kunna vara en långsiktigt hållbar lösning, andra kommuner har tagit fram sådana
alternativ.
Sammanfattande analys
Det enda förslaget som uppfyller uppdragets krav är alternativ 1. Den lokalen är dock inte
tillgänglig. Övriga förslag har inget innehåll vilket innebär att de inte är aktuella eftersom
att säkerhetsfrågor som brand och ordning inte går att säkerställa. Ansvarsfrågan utifall
något händer är mycket otydlig. När det gäller nuvarande tillfälliga lösning i Svartöstan så
finns inte heller här något innehåll, vaktbolag engageras för att låsa och låsa upp.
Socialtjänstens personal har också beordrats ut vid ett flertal tillfällen, vilket självklart är
mycket påfrestande och inte hållbart.
Tekniska förvaltningens personal, i första hand fastighetsförvaltare, har inte rätt
kompetens för att övervaka lägenheten. I likhet med socialförvaltningen har tekniska
förvaltningen inte resurser avsatta för detta. Båda förvaltningarna har dock varit tvungna
att ta in personal i vissa situationer. Övriga lägenhetsgäster i lokalen har framfört kraftiga
klogomål om oordning, det finns risk för att bråk kan uppstå och att de som bor i lokalen
far illa. I händelse av att bråk eller oro uppstår måste polis tillkallas.
61
LULEÅ KOMMUN
3
Socialförvaltningen
Mikael Lekfalk
Punkten fyra är bra och skulle innebära att Luleå har en samlad strategi för att engagera
ideella krafter i frågan. Konceptet verkar ha nått framgång på andra orter.
Det har visat sig vara svårt att engagera ideella krafter på grund av logistiska skäl,
förutom när det gäller förslag 1.
Jag gör bedömningen att vi inte kommer längre i frågan för närvarande. Ett långsiktigt
alternativ bör prioriteras och arbetas fram i enlighet med punkten 4. I väntan på det måste
det akuta läget omhändertas på lämpligt sätt. Ingen av berörda aktörer har avsatta medel
för detta, det är därför viktigt att de kostnader som uppstår redovisas på ett sakligt sätt.
Förslag till beslut:
- Det i särklass bästa förslaget och det enda som uppfyller uppdragets intentioner är
förslag 1. Som socialchef kan och ska jag inte överpröva den bedömning LuleBo
gjort.
-
I brist på andra förslag föreslår jag att nuvarande tillfälliga lösning i Svartöstan
kvarstår, över julhelg och nyårshelg till att börja med. Det är dock viktigt att
klargöra vem som har ansvar för att säkerställa att säkerhets- och ordningsfrågar
följs. Detta kommer att kosta pengar i form av vaktbolag eller kommunal personal.
Även i detta fall vare sig kan eller ska jag som socialchef överpröva den bedömning
som tekniska förvaltningen gjort om lokalens olämplighet.
-
Socialförvaltningen ställer sig bakom ett eventuellt uppdrag och har möjlighet att
avsätta resurser för att genomföra en eventuell utredning angående ”Stadsmission
Luleå”
Luleå den 19 december 2014
Mikael Lekfalk
Socialchef
62
LULEÅ KOMMUN
4
Socialförvaltningen
Mikael Lekfalk
Kompletterande redovisning
Följande har hänt efter den 19 december 2014:
Då räddningstjänsten med stöd av brandskyddsbestämmelserna inte godkände fortsatt
verksamhet i Svartöstan fick lokalen stängas den 22 december 2014. Samma dag öppnades
verksamheten i lokalerna i Gammelstad. Den lokalen är godkänd för att maximalt 22
personer ska kunna övernatta där samtidigt. Lokalen i Gammelstad svarar bättre mot de
krav som finns för att kunna bedriva denna form av verksamhet men är inte en optimal
lösning varför arbetet med att hitta en lokal för verksamheten måste fortsätta.
Stängningen av lokalen i Svartöstan och öppningen av lokalen i Gammelstad skedde
genom att personal från socialförvaltningens individ- och familjeomsorg mötte upp i
Svartöstan i anslutning till att lokalen skulle öppnas för kvällen. EU/EES-medborgarna
som kom dit fick ta med sig sina personliga tillhörigheter men däremot flyttades inte
madrasserna över då det med kort framförhållning inte var möjligt att få någon som
kunde göra detta. De EU/EES-medborgare som kom var relativt få, 7 stycken, då ett antal
på egen begäran hade fått hjälp med hemresa. Denna lokal har sedan den öppnades
använts i begränsad omfattning, maximalt 7 personer.
Personer som inte hade möjlighet att hämta sina personliga tillhörigheter i anslutning till
att lokalen i Svartöstan stängdes har sedermera fått möjlighet att göra det.
Efter helgerna har företrädare för Nederluleå församling kontaktat dels kommunalrådet
Niklas Nordström men även Gerd Bergman. De har visat intresse att gå in och stödja
verksamheten. Eftersom det var inplanerat ett möte med nätverket Ett Luleå för alla och
företrädare för socialförvaltningen beslutades att företrädaren för Nederluleå församling
skulle undersöka om församlingen har några lämpliga lokaler och att en förnyad kontakt
skulle ske mellan församlingen och Gerd Bergman efter det inplanerade mötet med Ett
Luleå för alla. Denna kontakt har inte hunnits med ännu men kommer att ske v.3.
Ett möte har skett den 2015-01-08 mellan delar av nätverket Ett Luleå för alla, företrädare
för EU/EES-medborgarna, socialnämndens ordförande och Gerd Bergman. På mötet
utbyttes tankar om den nuvarande situationen, behov och önskemål men även sådant som
borde åtgärdas tex någon form av information om vart de personer som bor i Gammelstad
ska vända sig om de känner sig hotade. De har även informerats om att arbetet med att
hitta en permanent lösning för övernattningsmöjligheter kommer att fortsätta och att en
63
LULEÅ KOMMUN
5
Socialförvaltningen
Mikael Lekfalk
samordnare kommer att utses. I avvaktan på att så sker kan både nätverket och EU/EESmedborgarna vända sig till Gerd Bergman.
Luleå den 11 januari 2015
Gerd Bergman
64
LULEÅ KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Kulturförvaltningen
Åke Broström
20150907
Gammelstads kyrkstad 20 år som världsarv
Ärendenr
Kulturförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att tillskjuta Kulturförvaltningen 250 tkr för 2015
och 1,645 mkr för 2016 för genomförandet av jubileums-projektet enligt
projektbeskrivning.
Sammanfattning av ärendet
Den 7 december 2016 har Gammelstads kyrkstad varit världsarv i 20 år.
Det vill världsarvets aktörer uppmärksamma i en gemensam
jubileumskampanj i syfte att uppmärksamma världsarvet som den
värdefulla kulturmiljö kyrkstaden utgör och det fantastiska besöksmål
platsen är. En mängd aktiviteter planeras inom ramen för flera
kommunala förvaltningar och kontor. Genom att tillskjuta projektet
ytterligare medel ges förutsättningar för projektledning av
jubileumsåret samt ökat utbud av aktiviteter, inte minst för målgruppen
barn och unga.
Beskrivning av ärendet
Den 7 december 1996 utsåg FN-organet Unescos världsarvskommitté
Gammelstads kyrkstad till ett världskulturarv. Världens idag drygt 1 000
världsarv består av natur- och naturmiljöer som anses vara ojämförligt mest
enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. År 2016 fyller Luleås
världsarv 20 år. Det ska uppmärksammas med en mängd aktiviteter under
hela året. Att vara en världsarvskommun är i allra högsta grad angeläget i en
tillvaro då väldsarv hotas och faktiskt förstörs av våld och konflikt t ex
Palmyra i Syrien. Att värna vårt eget och uppmärksamma andra världsarvs
betydelse är i förlängningen ett viktigt fredsarbete.
Kulturförvaltningen har upprättat en projektbeskrivning och dialoger förts
med ett tjugotal intressenter som bjudits in att medverka. Under våren 2015
har Kommunikationskontoret tillsammans med Kulturförvaltningen upprättat
en kommunikationsplan för jubileumsåret. Intresset är stort inte minst från
externa organisationer att vara med och uppmärksamma världsarvsjubileet.
Under jubileumsåret ska det befintliga grundutbudet synliggöras genom en
tydligare och mer strategisk marknadsföring, vilket ska öka kännedomen och
kunskapen om Gammelstad och världsarv samt långsiktigt stärka varumärket
och öka antalet besökare till platsen. Genom ytterligare finansiering kan
65
1 (4)
Ärendenr
LULEÅ KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Kulturförvaltningen
Åke Broström
20150907
utbudet av aktiviteter och arrangemang i världsarvet under jubileumsåret öka.
Jubileumsåret ska bli en kraftsamling där Luleborna är en primär målgrupp.
Syftet är att vi under jubileumsåret visar upp en fantastisk kulturmiljö och ett
besöksmål som bjuder på många upplevelser. Samtidigt ökar kunskapen om
Gammelstads kulturarv och de utmaningar som finns kring förvaltning och
bevarande. Projektet blir en kraftsamling som ger världsarvsaktörerna goda
förutsättningar att arbeta tillsammans och strategiskt, även efter projektet.
Varje aktör som deltar i jubileumsprojektet ansvarar för egna aktiviteter enligt
aktivitetsplanen. Flera av de medverkande parterna fördelar medel inom
befintlig ram för att styra insatser till projektet. Förutom Luleå kommun är
Nederluleå församling, Länsstyrelsen, Visit Luleå, Trafikverket och
Norrbottens museum parter i projektet, dessutom tillkommer flera mindre
föreningar och företag. Det stora intresset att samlas kring vårt gemensamma
världsarv för ett jubileumsfirande ställer stora krav på samordning. En del av
den extra finansieringen bör därför bekosta projektledning.
Sammanställning finansiering
Se aktivitetslistan i projektbeskrivningen. Flera kommunala förvaltningar tar
ett gemensamt grepp kring jubileumsaktiviteter, i huvudsak på plats i
världsarvet men också på andra platser i kommunen, främst Luleå centrum i
syfte att synliggöra världsarvet generellt. Länsstyrelsen avser att
medfinansiera jubileet genom delaktighet i världsarvskonferensen,
mottagning och logistik i samband med besök av inbjudna kungligheter och
kulturminister, samt deltagande i utvecklingsarbetet kring ”Vägen mellan två
världsarv”. Eventuell finansering av ny skyltning på ovan nämnda väg avser
Länsstyrelsen att ta från naturvårdsanslaget. När det gäller
byggnadsvårdsinsatser under jubileumsåret avsätts medel för publika
byggnadsvårdsaktiviteter.
Nederluleå församling avser att förutom den kyrkorestaureringen som pågår
inför jubileet satsa i olika jubileumsaktiviteter. Församlingen deltar i allt från
byggnadsvårdsprojekt och världsarvskonferens till konserter och utökade
öppettider under sommaren och i december.
Visit Luleå avser att delta i jubileumsåret genom att tillsammans med
världsarvets aktörer producera och testa nya paketerbara koncept för
besöksnäringen som ett delprojekt i projektet Destination Capacity Building in
Swedish Lapland. VL deltar i arbetet med utveckling av ”Vägen mellan två
världsarv” genom att bekosta en inledande inventering samt kommer att
arbeta för att engagera hela destinationen Luleå genom att locka restauranger,
hotell och butiker att uppmärksamma jubileet. Evenemang och erbjudanden
mm kommer VL att informera om via lulea.nu.
66
2 (4)
Ärendenr
LULEÅ KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Kulturförvaltningen
Åke Broström
20150907
3 (4)
Ärendenr
Trafikverket kommer att delta i utvecklingsarbetet kring ”Vägen mellan två
världsarv” samt påbörja arbetet med åtgärder enligt ÅVS Gammelstad
Kyrbyn.
Norrbottens museum kommer att medverka med särskilda program kring till
exempel arkeologi och pågående forskning.
Den totala summan av planerade aktiviteter utom ram för Kulturförvaltningen samt externa aktörers kostnader för jubileumsåret uppgår till
närmare 3 mkr. (se aktivitetsplan) Förslag till projektets finansering redovisas
i tabellerna nedan.
FINANSIERING AV KOSTNADER 2015
Kulturförvaltningen (2015)
Kommunledningsförvaltningen (2015)
400 000
250 000
SUMMA FINANSIERING
650 000
Kulturförvaltningen investerar 2015 i en bok om världsarvet. Den ges ut på tre
språk och kommer släppas i november och säljas i en kampanj som fungerar
som inledning av jubileumsåret. Genom ett tillskott av medel från
Kommunledningsförvaltningen kan projektledare anlitas under slutet av 2015
samt att ett urval av trycksaker och produkter/souvenirer kan beställas.
FINANSIERING AV KOSTNADER 2016
Kulturnämnden (Kulturbidrag)
Kulturförvaltningen
Kommunledningsförvaltningen
Länsstyrelsen
Nederluleå församling
100 000
100 000
1 645 000
120 000
370 000
SUMMA FINANSIERING
2 335 000
Utanför ovanstående kalkyl tillkommer externa aktörers aktiviteter,
finansierade av dem själva, men ännu ej kostnadsberäknade.
Beslutsunderlag
Projektbeskrivning med aktivitetslista
Åke Broström
Kulturchef
Beslutet skickas till
Kommunikationskontoret
Tillväxtkontoret
67
LULEÅ KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Kulturförvaltningen
Åke Broström
20150907
SBF
KULT
Länsstyrelsen
Nederluleå församling
Norrbottens museum
Trafikverket
Visit Luleå
68
4 (4)
Ärendenr
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Ekonomikontoret
Elisabeth Persson Ståhl
2015-09-21
1 (1)
Ärendenr
2015/1178-87
Yttrande över finansiering av "Gammelstad kyrkstad 20 år
som världsarv"
Ärendenr 2015/1178-87
Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut
Ekonomikontoret föreslår under förutsättning att projektet genomförs att:
1. 250 tkr år 2015 hänvisas från Kommunfullmäktiges anslag för
oförutsedda utgifter
2. Beslut om finansiering för år 2016 med 1 645 tkr hänskjuts till arbetet
med Strategisk plan och budget 2016-2018
Sammanfattning av ärendet
Kulturförvaltningen ansöker om delfinansiering från kommunstyrelsen för att
uppmärksamma att Gammelstad kyrkstad varit världsarv i 20 år.
Ansökan avser 250 tkr för år 2015 och 1 645 tkr för år 2016.
Elisabeth Persson Ståhl
Ekonom/Controller
Beslutet skickas till
Kulturförvaltningen, ekonomikontoret
69
LULEÅ KOMMUN
PROJEKTBESKRIVNING
Version
Kulturförvaltningen
PROJEKTBESKRIVNING
Gammelstads kyrkstad
20 år som världsarv
Utkast 2015-09-03
BILAGOR
Bilaga
A
B
POSTADRESS
Luleå kommun
Kulturförvaltningen
971 85 LULEÅ
Aktivitetsplan i stort format
Kommunikationsplan
BESÖKSADRESS
TELEFON/ VÄXEL
MOBILTELEFON
0920-45 30 00
0730-275081
DIREKT
TELEFAX
0920-453206
70
PLUSGIRO
E-POSTADRESS
ida.gustafsson@lulea.se
BANKGIRO
www.lulea.se
1 (7)
LULEÅ KOMMUN
Version
Kulturförvaltningen
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning...........................................................2
Bakgrund ...............................................................................3
Syfte........................................................................................3
Förväntat resultat .................................................................4
Krav och avgränsningar ......................................................4
Projektorganisation ? ..........................................................5
Metoder och arbetssätt ........................................................5
Aktivitetsplan .......................................................................6
Tidsplan .................................................................................6
Resurser ?????........................................................................6
Informationsinsatser ...........................................................7
Utvärdering ...........................................................................7
71
2 (7)
LULEÅ KOMMUN
Version
Kulturförvaltningen
Bakgrund
Den 7 december 1996 utsåg FN-organet Unesco Gammelstads
kyrkstad till ett världsarv. Världsarven utgörs av de kultur- och
naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av
stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som är och hur ett objekt kan bli
ett världsarv bestäms i världsarvskonventionen (Konventionen om skydd för
världens kultur- och naturarv). Det finns 1007 världsarv i 161 länder (juli 2014).
I Sverige finns 15 världsarv.
Världsarvsområdet Gammelstads kyrkstad omfattar kyrkan, kyrkstaden, de
gamla stadskvarteren, de offentliga byggnaderna och delar av den yngre
permanenta bebyggelsen. Kyrkstadstraditionen, dvs. att övernatta i
kyrkstugorna i samband med kyrkobesök, är avgörande för
världsarvsstatusen.
Syfte
Världsarvet Gammelstads kyrkstad är en oersättlig kulturmiljö som är
angelägen för hela mänskligheten. År 2016 fyller världsarvet 20 år och det
ska firas och uppmärksammas under hela året. Projektet ska:






Öka kännedomen och kunskapen om Gammelstads världsarv.
Bidra till att långsiktigt stärka varumärket och öka besöksantalet till
världsarvet.
Erbjuda världsarvsaktiviteter under hela året.
Synliggöra det befintliga grundutbudet genom en tydligare och mer
strategisk marknadsföring
Öka kommunikationen/synligheten kring världsarvet genom en
tydlig och samlad jubileumskampanj. *
Utöka utbudet av aktiviteter och arrangemang i världsarvet under
jubileumsåret förutsatt att medel tillskjuts projektet.
* Under ett vanligt år i världsarvet genomförs en mängd arrangemang och
aktiviteter. Genom att tydligare och mer strategiskt samla dessa under en
gemensam jubileumskommunikation ökar vi kännedomen om världsarvets
grundutbud. Detta leder förhoppningsvis till ökat besöksantal vid
arrangemang och aktiviteter.
72
3 (7)
LULEÅ KOMMUN
Version
Kulturförvaltningen
Förväntat resultat
Ökad kännedom om världsarvet och ökad stolthet för världsarvet som en
värdefull kulturmiljö med en intressant berättelse. Gammelstads kyrkstad är
i ännu högre grad än tidigare ett givet besöksmål och en plats vi lyfter som
en del i Luleås särprägel.
Mål:

Minst en aktivitet per månad – kopplad till 20-årsfirandet – ska
genomföras under 2016.
 Under högsäsongen 1 juni till 31 augusti ska minst tio aktiviteter
genomföras i världsarvet kopplade till 20-årsfirandet.
 Minst 50 artiklar (motsvarande) om världsarvet i lokala, regionala och
nationella medier ska summeras vid utgången av 2016.
 Minst 23 000 unika besök ska noteras på världsarvets webbplats
under 2016. Under 2014 hade webben 18 136 unika besökare och
under jubileumsåret vill vi se en ökning med ca 25 procent.
 Visitor Centre ska öka sitt besöksantal under jubileumsåret med 5 410
besökare, en ökning med cirka 20 procent jämfört med 2014.
 Antalet besökare vid kyrkstugeägarnas träffar kallade Lucköppning
respektive Luckstängning ska öka med 50 procent i jämförelse med
2015.
 Under Persmäss ska 200 kyrkstugeägare medverka.
Krav och avgränsningar
Luleå kommuns åtaganden (marknadsföring, samordning, grafisk
formgivning, redaktionell textproduktion etc.) gällande
jubileumskampanjens kommunikationsinsatser är begränsade till detta
projekt.
Den aktör som i markandsföringssammanhang vill uppmärksamma jubileet
ska använda det för ändamålet framtagna grafiska märket. Samt tydligt
informera i samband med aktivitetens genomförande koppla den till
världsarvsjubileumet.
73
4 (7)
LULEÅ KOMMUN
Version
Kulturförvaltningen
Projektorganisation ?
I samarbete med projektledaren skall uppdragsgivaren besätta de olika
rollerna med personer ur linjeorganisationen.
 Uppdragsgivare/projektägare: Kommundirektör

Styrgrupp: Kulturchef, chef för kommunikationskontoret, Chef för
tillväxtkontoret

Projektledare:

Projektgrupp:
Metoder och arbetssätt
Projektledarens roll i de olika faserna:
Planera: Projektledaren ska driva jubileet genom att stötta/bjuda in/följa upp
civila samhället, näringslivet och kommunen för deltagande i jubileumsåret.
Projektledaren samlar aktörernas aktiviteter i en aktivitetsplan och
koordinerar aktörer/aktiviteter och kommunikationsinsatser enligt
kommunikationsplanen.
Genomföra: Projektledaren fungerar som koordinator och säkerställer
genomförandet samt löpande följer upp att de planerade aktiviteterna följer
kommunikationsplanen. Projektledaren stöttar arrangörer/aktörer vid
planering och vid behov på plats vid genomförandet.
Avsluta: Sammanställer projektet i en slutrapport.
74
5 (7)
LULEÅ KOMMUN
Version
Kulturförvaltningen
Aktivitetsplan
Respektive aktör ansvarar för egna aktiviteter enligt aktivitetsplanen. Projektledaren följer löpande upp aktiviteterna och arbetar för att säkerställa att de
kommuniceras enligt kommunikationsplanen. Se bilaga A. Aktivitetsplan.
Tidplan
Projektet startar våren 2015 med projektplanering, upprättande av
kommunikationsplan, inbjudan till samverkan och säkerställande av
finansiering. Genomförandet sker januari till och med december 2016.
Projektet avslutas och utvärderas senast 31 januari 2017.
Resurser ?????
Ekonomisk kalkyl
Tillgängliga resurser inom ram:
Här preciseras hur stor del av ordinarie löpande verksamhet som ska vigas
för jubileumsåret:
Kulturförvaltningen
Världsarvssamordnaren samordnar framtagning av
projektbeskrivning med berörda samt ansvarar för inledande
75
6 (7)
LULEÅ KOMMUN
Version
Kulturförvaltningen
planeringsmöten i projektets planeringsfas. Världsarvssamordnaren
bidrar med aktiviteter inom ram under genomförandefasen.
Hägnan/Visitor Centre bidrar med aktiviteter inom ram under
genomförandefasen samt har möjlighet att erbjuda fler aktiviteter
förutsatt att finansiering finns.
Kommunikationskontoret
En resurs för framtagning av ny webb för Kulturförvaltningens
verksamheter uppdrag kring världsarvet. Samt en resurs för
formgivning/produktion för olika kanaler. Deltagande i projektgrupp.
Framtagning av kommunikationsplan för projektets aktiviteter.
Stadsbyggnadsförvaltningen
?????
Tillväxtkontoret
?????
Informationsinsatser
Se bilaga B. Kommunikationsplan.
Utvärdering
Följa upp de mätbara målen. Sammanställa utfall av förväntat resultat i en
slutrapport. Budgetuppföljning.
Datum:
Uppdragsgivaren/projektägarens namn
76
7 (7)
Aktivitetsplanering
Projektaktiviteter inom ram (ej redovisad som kostnad
nedan)
Kalkyl
Upprätta kommunikationsplan för projektet, uppstart.
Ansvarig
Kulturförvaltningen/Kommunikations
kontoret
Uppdragsgivare
Besluta om projektbeskrivning
Presentation Jubileumsåret för samarbetspartners och intressenter Samverkansinbjudan
Kontakta Kyrkstugeägarföreningen för ev. samarbete
Nyhetsbrev: epost och brev - till kyrkbybor, kyrkstugeägare
Världsarvssamordn
Världsarv i Sverige-konferens (ViS) 7-9 sept 2016.
Kyrkstadsrådet
Vinterevenemang isskulpturer i Kyrkbyn
Utställning Storgatan (info plus hänvisning) SBF/KLK Kommunikationskontoret
SBF
SBF
Ljusfestivalen på plats i världsarvet
SBF (inom ram förutsatt att medel
finns)
SBF #södrastrand (förutsatt att det
fortsätter)
Världsarvssamordn
Världsarvssamordn
Södra hamn-plan t ex visning kyrkstuga
Tidningen vårt Luleå – uppmärksamma jubileumsåret
På den nya webben för Visitor Centre/Hägnan och världsarvsförvaltningen
synliggörs jubileumsåret
Kommunens infartsskyltar med stående jubileumstext samt fem utvalda jubileums
evenemang
Pressmeddelanden/presskonferenser: större händelser
Bildmapp om Gammelstad
KLK/Kommunikationsk.
KLK/Kommunikationsk.
Trycksaker: Gammelstadsbroschyr nytryck plus ytterligare ett språk
KLK/Kommunikationsk. (Visitor
Centre)
KLK/Kommunikationsk/Projektledare
KLK/Kommunikationsk.
KLK/Kommunikationsk.
KLK/Kommunikationsk./stadsarkivet
Trycksaker: aktivitetsguide/kalendarium
77
Invigningen Gstadsviken - entré Hägnan
SUK Projektet
Världsarvsvisningar (guidningar)
Dramatiserad guidning i världsarvet
Guidning i världsarvet- 3 målgrupper
Spövandring
historisk spel
Aktiviteter på egen hand via broschyrer och app
Självguidad tur Gammelstadsbroschyren 5språk sv,en,ty,fr,fi
Världsarvsresenär (barn) 3 språk-sv,en,ty
Rabatterade visningar till nyinflyttade Lulebor (inom välkomstpaketet)
(tryckkostnad)
Rabatterade visningar till nya studenter (m start Jan.)
Hägnan/Visitor Centre
Hägnan/Visitor Centre
Hägnan/Visitor Centre
Hägnan/Visitor Centre
Hägnan/Visitor Centre
Hägnan/Visitor Centre
Hägnan/Visitor Centre
Hägnan/Visitor Centre
Kommunikationskontoret/Hägnan/Vis
itor Centre
Kommunikationskontoret/Hägnan/Vis
itor Centre
Lucköppning kyrkstugor
Luckstängning av kyrkstugorna. Tacksägelsehelg
Kyrkstugeägareföreningen
Kyrkstugeägareföreningen
Medlemstidningen Kyrknyckeln
Nederluleå församling
Kulturministerbesök i samband med ViS. Länsstyrelsen via Landshövdingen skickar
inbjudan till kulturministern att medverka i världsarvskonferensen (t.ex. för att
inleda konferensen)
Kungabesök samordna med världsarvet Laponia och ViS. (Länsstyrelsen via
landshövdingen skickar ut inbjudan till kungaparet/kungafamiljen att medverka
vid aktivitet för att uppmärksamma jubileumsåret i t.ex. augusti 2016.)
Lst/KLK
Program kring arkeologi, pågående forskning mm
Norrbottens museum
Vägen mellan världsarvet - nystart
Trafikverket mfl.
Lulea.nu uppmärksammar jubileumsaktiviteterna
Facebook – uppdatering aktiviteter
Vistit Luleå/Tillväxtkontoret
Resp. programaktör
Länsstyrelsen
78
Medverka i planeringen och genomförandet av världsarvskonferensen, samt ta
fram roll ups.
Lst
Medverka i arbetet med att förbättrad informationen/skyltningen längs "Vägen
mellan två världsarv", vilket sker i samverkan med bl.a. Trafikverket, Swedish
Lapland, Visit Luleå och NLL/Norrbottens museum. Även här handlar det dock i
första hand om att vi svarar för kostnaderna för den personal som medverkar i
arbetet inkl. att tillhandahålla underlag till ev. nya vägskyltar/informationsskyltar
t.ex. underlag som tagits fram inom ramen för t.ex. Laponiaarbetet. I de fall
informationsskyltarna och rastplatserna berör naturreservat längs vägen så
kommer ev. upprustning under 2016 att bekostas via naturvårdsanlaget. Denna
summa går inte heller att uppskatta i dagsläget.
Lst
Aktiviteter i kommunal regi, förutsatt att finansiering finns
Samverka med civila samhället (föreningar, org kring världsarvet), Samverka med
näringslivet, Kontakta företag från Kyrkbyn för ev. samarbete kring jubileumsåret.
Heltid 15 mån. Genomförande och projektavslut. Enligt projektplan. Lönekostnad.
Persmäss-helgen. Genomförs årligen med 1-2 aktiviteter inom ram samt en
annons. Utökat program och marknadsföring kopplat till jubileumsåret. Bef
budget ca 10 000 kr
Instagram – skapa hashtag #jubileumkyrkbyn
Utställning Kulturens hus Kyrkbyn 1996-2016
Final världsarvsåret. Program för världarvsdagen, kyrkstadsnyckeln, kalas.
Övriga utgifter
Mattei-konsert
Notes for Peace (150 000 finns för teknik och funktionärer vid genomförandet)
konsultarvode till "evenemangsgenomförande"
Framtagning av nya säljbara produkter/specialerbjudanden inkl. MF
Ice music – festival: Samarbeta med arrangören och lyfta jubileumsåret
Föreläsningar ("världsarvsresan") plus Maurits Nyström i Vetenskapens
hus/Kulturens hus etc.
600 000 Projekledare
60 000 Projektledare mfl.
0 Projekledare
50 000 Projekledare
100 000 Projektledaren
70 000 Projektledaren
90 000 Projektledaren/Kulturchefen
50 000 Projektledaren/Park & evenemang?
100 000 Projektledare/VL mfl.
30 000 Projekledare/Tillväxtkontoret
50 000 Projektledaren/Världsarvssamordnare
n
79
Byggnadsvårdsaktiviteter (uppräkning restaureringsprojekt)
Gammelstadsboken
Kulturarrangemang
Utbildn. Världsarvet Gammelstads kyrkstad f pedagoger
Utbildningsprogram för skolor
Projektpedagog, barnaktiviteter 8 mån
Souvernirer - produktframställning och inköp
Allsång på Hägnan där vi samtidigt lyfter jubileumsåret
VR 360 digital guidning/app fr Norrbottens museum
Adventskalender
Biblioteksaktiviteter
SUMMA KOMMUN
Prissatta externa aktiviteter
Musik i kyrkan – konserter och ny cd.
Utökade öppettider under sommaren och december månad
Deltagande i ViS-konferensen
Deltagande i lokala arrangemang
Visningar och information under kyrkorestaureringen
Byggnadsvårdsprojekt
80 000 Kulturförvaltningen/Världsarvssamor
daren
400 000 Kulturnämnden
100 000 Kulturnämnden
30 000 Hägnan/Visitor Centre
30 000 Hägnan/Visitor Centre
300 000 Hägnan/Visitor Centre
75 000 Hägnan/Visitor Centre
150 000 Hägnan/Visitor Centre/Lions
70 000 Visit Luleå, Nederluleå församling,
Kulturförvaltningen
50 000 Stugägareföreningen
10 000 Biblioteket
2 495 000
50 000
50 000
70 000
50 000
100 000
50 000
Nederluleå församling
Nederluleå församling
Nederluleå församling
Nederluleå församling
Nederluleå församling
Nederluleå församling
Informationsdag/-dagar om byggnadsvård genomförs i Gammelstads kyrkstad
under sommaren 2016 (i samverkan med Kyrkstugeägareföreningen och
Nederluleå församling m.fl.)
120 000 Lst
SUMMA EXTERNA AKTÖRER
490 000
SUMMA KOSTNAD
2 985 000
80
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Samhällsutvecklingskontoret
Anna Lindh Wikblad
2015-09-18
1 (2)
Ärendenr
2015/885-217
Samhällsutvecklingskontorets yttrande över En ny regional
planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning
(SOU 2015:59)
Ärendenr 2015/885-217
Kommunledningsförvaltningens/samhällsutvecklingskontorets
förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att för Luleå kommuns räkning ge bilagt svar till
bostadsplaneringskommittén.
Sammanfattning av ärendet
Statens bostadsplaneringskommitté har i uppdrag att utreda och vid behov
föreslå sådana förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och
framtagande av planeringsunderlag på regional nivå som behövs för att
tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling.
Bostadskommitténs betänkande har remitterats för att inhämta synpunkter på
förslagen eller materialet i dokumentet.
Remissvar har tagits fram av samhällsutvecklingskontoret i samråd med
Stadsbyggnadsförvaltningen och Lulebo.
Luleå kommun ställer sig positiv till kommitténs förslag om en ny lag som
ställer krav på regional planering och samordning mellan olika
planeringssystem för att effektivt kunna arbeta med hållbar utveckling i hela
landet och en hög kvalitet i planeringen. Kommunen är dock tveksam till att
förslaget får den effekt på kommunernas planering för bostadsförsörjning som
kommittén framhåller.
Beslutsunderlag


Svar på remiss En ny regional planering – ökad samordning och bättre
bostadsförsörjning (SOU 2015:59) (bilaga)
Betänkande En ny regional planering – ökad samordning och bättre
bostadsförsörjning (SOU 2015:59)
Anna Lindh Wikblad
Chef, samhällsutvecklingskontoret
81
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Samhällsutvecklingskontoret
Anna Lindh Wikblad
2015-09-18
Beslutet skickas till
Lulebo
Stadsbyggnadsförvaltningen
Samhällsutvecklingskontoret
82
2 (2)
Ärendenr
2015/885-217
Svar på remiss En ny regional planering – ökad samordning och bättre
bostadsförsörjning (SOU 2015:59)
N2015/5036/PUB
Kommunens ställningstagande
Luleå kommun ställer sig positiv till kommitténs förslag om en ny lag som ställer krav på
regional planering och samordning mellan olika planeringssystem för att effektivt kunna
arbeta med hållbar utveckling i hela landet och en hög kvalitet i planeringen. Kommunen är
dock tveksam till att förslaget får den effekt på kommunernas planering för
bostadsförsörjning som kommittén framhåller.
Ökad samordning gällande regionala planer för infrastruktur och trafik påverkar med stor
sannolikhet förutsägbarheten i planeringen för bostadsförsörjning i storstadsregionerna. För
tillväxtkommuner utanför storstadsregionerna bedömer vi att sambandet inte är lika tydligt.
Resor sker oavsett detta och påverkar inte var människor väljer att bostätta sig. Därför tror vi
inte att den föreslagna lagändringen kommer att få effekter på planeringen för
bostadsförsörjning men välkomnar ändå en ökad samordning.
I förslaget ligger fokus på att kommunerna och de regionala aktörerna ska ta hänsyn till
varandra i planeringen men fortfarande saknas krav på nationella ställningstaganden och
prioriteringar där mål eller strategier är motstridiga. Ställningstaganden och prioriteringar
på nationell nivå måste bli tydligare för att detta ska kunna nyttjas på ett effektivt sätt i det
kommunala arbetet.
Sammanfattning
Bostadsplaneringskommittén har i uppdrag att utreda och vid behov föreslå sådana
förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av
planeringsunderlag på regional nivå som behovs för att tillgodose
bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling. Bostadskommitténs
betänkande har remiterats för att inhämta synpunkter på förslagen eller materialet i
dokumentet.
Remissvaret har tagits fram av samhällsutvecklingskontoret i samråd med
Stadsbyggnadsförvaltningen och Lulebo.
Kommitténs uppdrag
Den övergripande problembilden består av hur regionala planeringsförutsättningar ser ut
med avseende på bostadsförsörjningsbehovet och kraven på en hållbar utveckling och om
det behövs några förändringar i de fem planeringssystem (mark- och vattenanvändning,
transportinfrastruktur, kollektivtrafik, tillväxt och bostäder) som kommittén ska se över.
I uppdraget ingår en utvärdering av systemet med regionplanering enligt 7 kap. plan- och
bygglagen (2000:900) (PBL) och den särlagstiftning som avser Stockholms län. Bättre
samordning mellan olika planeringsslag antas kunna stödja och främja ett ökat
bostadsbyggande. I uppdraget ingår även att utvärdera hur samordning av
83
bostadsförsörjningsfrågor på regional och lokal nivå fungerar idag och hur nämnda regler
förhåller sig till lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL).
Enligt direktiv ska kommittén bland annat överväga om och hur de regionala
planeringsinstrumenten bör stärkas i förhållande till den kommunala planläggningen.
Slutsats
Kommittén drar slutstatsen att kraven på bostadsförsörjning och hållbar utveckling kan
bättre tillgodoses genom ökad samordning mellan berörda planeringsslag och mellan
kommunal, regional och nationell nivå. Detta bör kunna leda till en mer långsiktig och
effektiv samhällsplanering vilket kan bidra till bättre bostadsförsörjning och en hållbar
utveckling.
Ytterligare en slutsats enligt kommittén är att fysisk planering i ökad utsträckning påverkar
en regions utveckling och därför har betydelse för än bara enskilda kommuner. Med en
regional fysisk planering som samverkar med andra planeringsslag ökar förutsägbarheten
för byggherrar och byggföretag som ska förverkliga den kommunala planeringen för
bostadsförsörjning.
Kommittén anser att bostadsförsörjning och hållbar utveckling i hela landet kan tillgodoses
bättre med en regional fysisk planering. Den kommunala planeringen för bostadsförsörjning
bör betraktas som en planering som följer och är beroende av, men även samspelar med,
andra planeringar. Därmed uppstår kravet på en regional planering som bland annat skapar
förutsättningar för en lokal planering för bostadsförsörjning.
Förslag
Kommittén föreslår att bestämmelser om regional fysisk planering ska regleras i en ny lag
om regional fysisk planering. 7 kap. PBL och lagen (1987:147) om regionplanering för
kommunerna i Stockholms län ska upphöra att gälla. Den planering som föreslås ska enlig
kommittén underlätta den kommunala översiktsplaneringen och planeringen för
bostadsförsörjning genom att bidra till underlag och regionala bedömningar och
avvägningar mellan olika nationella och regionala intressen.
Förslaget från kommittén innebär att regional fysisk planering ska vara ett uppdrag i hela
landet och ha länet som indelningsgrund. Den aktör som har det regionala
utvecklingsansvaret i varje län ska inom sitt län ha i uppgift att bedriva regional fysisk
planering. I län där länsstyrelsen fortfarande har det regionala utvecklingsansvaret, ska
landstinget i stället ha den uppgiften.
Den ansvarige aktören ska ha i uppgift att
1. utreda regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö,
2. upprätta, anta och aktualitetspröva ett regionalt fysiskt program för länet, som ska
avse regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö,
3. föra dialog med berörda parter som förhandlar om medfinansiering i
bostadsbyggande och infrastrukturprojekt,
4. lämna underlag om sådana frågor som rör regionala och mellankommunala frågor av
betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, motsvarande aktörer i berörda län,
de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som
berörs,
84
5. yttra sig enligt 3 kap. 15 § PBL över förslag till översiktsplaner inom länet under tiden
de är utställda,
6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan
tillgodoses, och verka för insatser som kan bidra till att minska länets
klimatpåverkan.
För Luleå Kommun
Anna Lindh Wikblad
Chef Samhällsutvecklingskontoret
Samråd har skett med Stadsbyggnadsförvaltningen och Lulebo.
85
LULEÅ KOMMUN
BESLUTSFÖRSLAG
Kommunledningsförvaltningen
Samhällsutvecklingskontoret
Anna Lindh Wikblad
2015-09-15
1 (1)
Ärendenr
2015/1170-253
Friköp av Luleå kommuns fastigheter – Lulebo AB
Ärendenr 2015/1170
Kommunledningsförvaltningen/samhällsutvecklingskontorets
förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar att Lulebo får friköpa de fastigheter som bifogas
denna skrivelse till en totalsumma på 153 878 340 kr och ge chefen för
samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att underteckna erfoderliga avtal.
Sammanfattning av ärendet
Lulebo innehar flertalet tomträtter på Porsön och dessa är bebyggda med
bostäder i flerbostadshus. Lulebo har begärt att få friköpa fastigheterna till
tomträtten då avgälden skall omprövas per den 2015-12-31.
Avdelningen för Projektutveckling, Stadsbyggnadsförvaltningen, upprättar
förslag till avtal om försäljning av fastigheterna till tomträttshavaren.
Tillträde ska ske 2016-01-01 förutsatt att kommunfullmäktige godkänner
förslaget och att avtalen undertecknas av båda parter. Undantag gäller för
fastigheterna som innan tillträdesdagen ska säljas till annan aktör. För
fastigheterna Porsön 1:236, Porsön 1:237, Porsön 1:238, Porsön 1:240, Porsön
1:241, Porsön 1:242, Porsön 1:243, Porsön 1:244 ska därför tillträde ske 2015-1030 förutsatt att kommunfullmäktige godkänner förslaget och att avtalen
undertecknas av båda parter.
Med hänsyn till tillträdesdatumet 2015-10-30 önskas omedelbar justering av
ärendet i kommunfullmäktige.
Beslutsunderlag

Lista över berörda fastigheter
Anna Lindh Wikblad
Chef, samhällsutvecklingskontoret
Beslutet skickas till
Lulebo
Stadsbyggnadsförvaltningen
Samhällsutvecklingskontoret
86
Kommande friköp av tomträtt, 2015. Lulebo AB
Fastighet
Porsön 1:220
Porsön 1:221
Porsön 1:222
Porsön 1:223
Porsön 1:225
Porsön 1:227
Porsön 1:230
Porsön 1:232
Porsön 1:233
Porsön 1:234
Porsön 1:235
Porsön 1:236
Porsön 1:237
Porsön 1:238
Porsön 1:240
Porsön 1:241
Porsön 1:242
Porsön 1:243
Porsön 1:244
Summa
Friköpspris
10 173 170
6 280 260
5 958 400
6 470 450
4 728 150
4 132 310
12 331 760
12 523 280
13 039 320
13 055 280
11 453 960
7 017 080
9 601 270
4 826 570
4 826 570
6 195 140
7 348 250
7 015 750
6 901 370
153 878 340
87
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-09-14
1 (2)
Ärendenr
2015/1063-14
Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt
Samverkansdriven och tillväxtorienterad utveckling av
medicinteknik, STUM
Ärendenr 2015/1063-14
Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att
1. Anslå maximalt 150 tkr till projektet under perioden 2016-2018,
2. Medel tas från anslaget för EU-medfinansiering,
3. Som villkor gäller Luleå kommuns allmänna villkor för
projektfinansiering.
Sammanfattning av ärendet
Projektets övergripande mål är att bidra till tillväxt och regional
konkurrenskraft genom att bl a:
 Etablerade innovationsprocesser och nyutvecklade produkter och
tjänster
 Utgöra den dialogplattform där innovationsdrivna forskningsprojekt,
patienter, hälso- och sjukvården och näringslivet kan mötas och
samverka för att identifiera utvecklingsbehov i form av nya produkter
och tjänster, ny FoU kunskap, nya samarbetsprojekt och/eller
matchning av utvecklingskompetens.
Umeå universitet, Centrum för Medicinsk Teknik och Fysik, är projektägare
med Luleå tekniska universitet och Västerbottens läns landsting som
samverkansparter.
Projektperioden sträcker sig mellan 2016-01-01 till 2018-12-31. Projektets
kostnader uppgår till 38 328 tkr under projektperioden, från Europeiska
regionala utvecklingsfonden söks 19164 tkr. Från Luleå kommun söker
projektägaren 307 tkr för projektperioden.
Tillväxtkontoret menar att söktrycket från olika projektägare är högt.
Beslutsunderlag
Ansökan (bilaga)
Maria Bergman
88
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-09-14
Beslutet skickas till
Tillväxtkontoret
Ekonomikontoret
Umeå universitet
89
2 (2)
Ärendenr
2015/1063-14
Typ
EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/Övre Norrland/Att
stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
Status
Skickad
Sparad
2015-08-28
Mottagare
Tillväxtverket
1. Uppgifter om projektet
1.1 Projektets namn
Samverkansdriven och tillväxtorienterad utveckling av medicinteknik
1.2 Datum för projektstart
2016-01-01
1.3 Datum för projektslut
2018-12-31
1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet
Norrbotten
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Västerbotten
Typ av projekt
Samverkansprojekt
Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden?
Nej
2. Uppgifter om sökande
2.1 Organisationsnummer
202100-2874
2.2 Organisationsnamn
Umeå universitet
2.3 Juridisk form
Statliga myndigheter
2.4 Organisationens postadress
CMTF c/o TFE
2.5 Organisationens postnummer
901 87
2.6 Organisationens postort
Umeå
2.7 Arbetsställenummer
1906-4948
2.8 Arbetsställenamn
Universitet och Lärarhögskola
2.9 Besöksadress
Petrus Laestadius väg
2.10 Postnummer
907 36
2.11 Postort
Umeå
2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) Ja
eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert
Plusgiro
Ange nummer för valt betalningssätt
4465070-3
2.15 Kontaktperson
Namn
Olof Lindahl
Telefon
070-6090414
Epost
olof.lindahl@umu.se
2.16 Projektledare
Namn
Olof Lindahl
90
Telefon
070-6090414
Epost
olof.lindahl@umu.se
2.17 Ekonomi
Namn
Marie Fransson
Telefon
090-7865585
Epost
marie.fransson@umu.se
3. Samverkansparter
3.1 Organisationsnummer
202100-2841
3.2 Samverkanspart
Luleå Tekniska Univesitet
3.3 Juridisk form
Statliga myndigheter
3.4 Organisationens postadress
Luleå Tekniska Universitet
3.5 Organisationens postnummer
971 87
3.6 Organisationens postort
Luleå
3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling
(LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Ja
3.9 Arbetsställenummer
1906-5036
3.10 Arbetsställenamn
Universitet och Lärarhögskolan
Kontaktperson
Namn
Nazanin Emami
Telefon
0920-491939
Epost
nazanin.emami@ltu.se
Projektledare
Namn
Telefon
Epost
Ekonomi
Namn
Telefon
Epost
3.1 Organisationsnummer
232100-0222
3.2 Samverkanspart
Västerbottens läns landsting
3.3 Juridisk form
Landsting
3.4 Organisationens postadress
Köksvägen 11
3.5 Organisationens postnummer
907 37
3.6 Organisationens postort
Umeå
3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling
(LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Ja
3.9 Arbetsställenummer
1926-4712
3.10 Arbetsställenamn
Norrlands universitetssjukhus
Kontaktperson
Namn
Anders Sylvan
Telefon
090-7850000
Epost
Projektledare
Namn
Telefon
Epost
Ekonomi
Namn
Telefon
Epost
91
4. Bakgrund och omvärld
Bakgrund
Föreliggande ansökan avser bidra till Strukturfondsprogrammet Övre
Norrlands ambition att öka den regionala konkurrenskraften genom att stärka
forskning, teknisk utveckling och innovationer.
Ansökan har sin utgångspunkt i utveckling av medicinsk teknik, ett område
som har goda förutsättningar att fungera som tillväxtmotor i regionen.
Ålderspyramiden i Övre Norrland utgör ur ett internationellt perspektiv en
perfekt modell för hur det kommer att se ut i framtiden och den låga
befolkningstätheten tillsammans med ett väl utbyggt bredbandsnät möjliggör
innovativ utveckling av ny medicinsk teknik för hälso- och sjukvården.
Något som det finns en stor efterfrågan efter då utvecklingen går mot en
ökande andel av diagnostik, behandling och vård på distans och/eller via
individanpassade applikationer (Appar) för egenvård och prevention.
Samtidigt har regionen flera tunga kunskapsdrivande organisationer som
driver framgångsrik forskning och utveckling inom området (Umeå
universitet och Luleå tekniska universitet) vilket i kombination med bra
möjlighet att bedriva bra testverksamhet vid Norrlands universitetssjukhus
och Sunderby sjukhus, erbjuder exklusiva möjligheter för
testbäddsverksamhet av framtidens teknikintensiva vård. Förutsättningarna
har bidragit till att regionen har ett levande näringsliv inom området
bestående av både mikroföretag och större verksamheter.
Vi vet genom Tillväxtverkets undersökningar att mindre företag med mindre
än 10 anställda generellt samverkar i lägre utsträckning än större företag och
att det därför finns ett stort behov att stödja just denna kategori av företag. Vi
vet också att innovationsprojekt som drivs i trippelhelix samverkan (akademi,
näringsliv och offentlig verksamhet) och kvadrupelhelix konstellationer
(akademi, näringsliv, offentlig verksamhet och civila samhället) har
dokumenterat positiv effekt på företagens omsättning. Det eftersom dessa
projekt i stor utsträckning är behovsstyrda och alla komponenter så som
teknisk expertis, affärskunskap, kunder och användare finns med i så väl
projektplaneringen som i genomförandet. Det i sin tur borgar för att det finns
en stor efterfrågan av produkten/tjänsten och att den utvecklats med kunden
och användaren i fokus.
En satsning på medicinteknik kan också i viss mån ses som en satsning på
jämställdhet och mångfald då branschen generellt lockar både män och
kvinnor, svensk- och utrikesfödda. Samma gäller inom hälso-sjukvården som
framförallt är den instans som kommer kunna dra fördel och använda nya
förbättrade medicintekniska lösningar.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att medicinteknik tillhör en av de
branscher i regionen med stor potential och goda förutsättningar att bygga
hållbar ekonomisk utveckling runt. Syftet med projektet är att på kort och
lång sikt uppnå en ökad samverkan mellan akademi och näringsliv samt fler
livskraftiga företag med positiv tillväxt som bidrar till den regionala
utvecklingen i Övre Norrland.
Projektets huvudsakliga aktivitet är fokuserat på genomförande av 10
behovsdrivna delprojekt som i majoritet genomförs i trippel- och
kvadrupelhelixsamverkan i syfte att utveckla nya medicintekniska produkter
och tjänster. På ett övergripande plan kommer projektet också att fokusera på
att bygga upp och etablera en dialogplattform/ett expanderande nätverk.
Plattformen syftar till att samla regionens intressenter för medicinteknik
omfattande näringslivet, akademiska parter, offentlig verksamhet (hälso- och
sjukvården) samt det civila samhället (patientorganisationer & brukare)
Omvärld och samverkan
Projektet är planerat att drivas av Centrum för Medicinsk Teknik och Fysik
(CMTF) vilket drivs som ett samverkansinitiativ mellan Umeå universitet,
Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting och Västerbottens läns
landsting.
På ett regionalt plan i Norrbotten och Västerbotten finns ingen annan
liknande verksamhet. Däremot finns det andra initiativ inom angränsande
områden som projektet ser som tydliga potentiella samarbetspartners. De
utgörs bland annat av andra institutioner och centrumbildningar inom den
akademiska miljön som har verksamhet i angränsande forskningsområden så
som IT, hälsovetenskap och e-hälsa. Dessa miljöer kan komma att bli viktiga
för att stötta delprojekten med teknisk expertkompetens som i detta läge inte
kunnat förutses.
Projektet har också som avsikt att samarbeta med de båda universitetens
"Grants office". De har personal med god insyn i projektfinansiering som är
tänkt att kunna bidra till att nya samarbetskonstellationer bildade inom
Dialogplattformen, få råd och tips om möjligheten att söka finansiering och
starta nya utvecklingsprojekt liknande delprojekten i STUM. Vidare på
regional nivå kan synergieffekter uppkomma genom samarbeten och
erfarenhetsutbyte med andra offentligt finansierade tillväxtinitiativ så som
universitetens innovationsstödjande verksamheter. Uminova Innovation
driver t.ex. Biotech Umeå (ett företagskluster med fokus på Life Science och
medicinteknik). Biotech Umeå kommer att kunna användas som en effektiv
kanal för att nå ut till andra SMF:s i samma bransch i regionen där etablerad
kontakt inte redan existerar. Biotech Umeå arrangerar också årligen
konferenser som CMTF redan tidigare samarbetat kring och det arbetet kan
genom det nya projektet få en naturlig fortsättning och vidareutveckling.
Det finns också samarbetsmöjligheter med CMTF Affärsutveckling AB, ett
utvecklingsbolag som ägs av forskare kopplade till CMTF. Bolaget har som
affärsidé att tillsammans med det regionala innovationssystemet skapa
attraktiva medicintekniska bolag och projekt.
På nationell nivå finns flera andra liknande satsningar som CMTF, såsom
CTMH i Stockholm, NovaMedtec i Östergötland och MedtechWest i Västra
Götaland. De driver liknande projekt och det finns därför från alla parter en
stark vilja att samverka. Med det som utgångspunkt bildades därför ett
nationellt kluster år 2011, vid namn Nationellt Forum för Medicinsk Teknik
(NFMT). Klustret fick under 2015 finansiering genom VINNOVA för att
finansiera och genomföra en strategisk innovationsagenda och
uppbyggnadsarbetet är nu i full gång. Ansökan innebär 50 milj kr/ år till det
medicintekniska området där företag, forskare, hälso- och sjukvård och
patientorganisationer kan söka pengar för relevanta projekt. Satsningen
understryker den nationella visionen att utveckling av ny medicinteknik
tillmäts stor betydelse för den framtida industriella utvecklingen i Sverige.
NFMT kommer att kunna bidra i genomförandet av detta projekt och fungera
som en mötesplats för att utbyta erfarenheter och bredda det egna
kontaktnätet. Det kommer också vara möjligt för nya
samarbetskonstellationer som utvecklats inom ramen för Dialogplattformen
att söka utvecklingsmedel genom nätverket.
Det finns också uttalat intresse för att genom detta projekt fördjupa
relationerna med NovaMedtech i Linköping. Det kommer att ske dels genom
erfarenhetsutbyte men också i rekryteringen av personer till STUM:s
¿Business Advisory Board¿. Det finns stor vinning för projektet att fördjupa
de nationella samarbetena för att på så sätt skapa möjligheter för delprojekten
92
att identifiera expertkompetens i andra delar av Sverige. Vidare ger det
möjlighet att på mer övergripande nivå kommunicera projektet samt att
attrahera investeringar och kompetens till regionen.
På internationell nivå finns samarbeten framförallt på delprojektnivå inom
akademin, med andra kliniska verksamheter samt med internationella företag.
Koppling till det regionala näringslivet
Det regionala näringslivet med verksamhet inom medicinteknik består idag
av allt från mikroföretag till större verksamheter. Där majoriteten är
mikroföretag som saknar anställda och omsättning men där det finns en vilja
att satsa och utveckla verksamheten. För att den kategorin av företag ska
kunna växa och utvecklas, i vissa fall till livskraftiga företag, i andra fall till
att gå från ett par till ett 10-tal anställda, är det viktigt att företagens
konkurrenskraft stärks. Något som endast kan uppnås genom att
verksamheten löpande utvecklas för att möta förändringar i samhällets och
marknadens behov. För att uppnå det är ett aktivt innovationsarbete
essentiellt, som bidrar till att nya produkter och tjänster utvecklas, och att
produktionen och organisationen effektiviseras.
STUM-projektet ska genomföras i nära samverkan med representanter för det
regionala näringslivet. De 10 utvecklingsprojekt som man avser att finansiera
genom STUM-projektet är utmaningsdrivna och grundar sig i ett uttalat
behov inom hälso- och sjukvården samt från näringslivet. Projekten kommer
också att drivas med stöd av en Business Advisory Board som har i uppgift
att ge delprojekten affärsmässiga råd och tips för att säkerställa att
utvecklingen sker med marknadens behov som utgångspunkt. Gruppens
medlemmar representerar framförallt det regionala näringslivet med
verksamhet inom medicinteknik. Dessa företag stödjer denna ansökan
(stödbrev finns som bilagor) och har intresse av projektets resultat. Det är
dock viktigt att poängtera att det är forskarna som driver delprojekten och
därmed har rätt att patentera projektresultaten. Företagen kommer delta i
utvecklingen och kommer på så sätt att få insyn i utvecklingsinsatserna och
kommer att ges möjligheten att på marknadsmässiga villkor förhandla om
projektresultaten. Företagen har i dialog med projektets ledning gemensamt
kommit fram till att tillvägagångssättet är ett effektivt sätt för forskarna att
dra nytta av företagens marknadskännedom samtidigt som företagen får en
naturlig kontakt till forskarna och deras tekniska expertis. Sammansättningen
i Business Advisory Board är tänkt att stärka alla delprojekt med erfarenhet
och kompetens rörande affärsutveckling, marknadskännedom och
produktutveckling inom medicinteknik.
På ett övergripande plan är målsättningen att delprojektens resultat ligger till
grund för spinn-off företag eller bidrar till utvecklingen av befintliga SMF:s.
STUM-projektet har efter dialog med TVVs jurist organiserat projektet,
planerat aktiviteter och definierat samarbetet med näringslivet för att
harmonisera med statsstödsreglerna. Projektets aktiviteter kommer
genomföras av UmU, LTU och VLL och företagen har en mer stödjande roll
i utvecklingsarbetet. Många företag, som framgår av stödbreven, har uttryckt
sitt stöd till projektgenomförandet men inget av dessa företag har automatisk
rätt till delprojekten resultat. Företagen kommer genom STUM: Business
Advisory Board och deltagande i Dialogplattformen följa projektet och kunna
påverka utvecklingsprojektens riktning. Planeringen av delprojekten har
också genomförts i nära samråd med företagen för att säkerställa
behovsdrivna insatser men företagen har inte förbundit sig att ta till vara eller
på annat sätt inkorporera projektresultaten i den egna verksamheten. I viss
mån finns det intresse för detta men detta kommer att föregås av förhandling
på marknadsmässiga villkor.
EU's strategi för Östersjöregionen
STUM-projektet är inte ett föregångsprojekt eller en del av ett
föregångsprojekt som anges i Östersjöstrategins handlingsplan. Projektet
genomförs inte heller i samverkan med parter utanför Sverige. Däremot anser
vi att projektet har transnationell påverkan och bidrar till Östersjöstrategins
mål och tillhörande indikatorer. Östersjöstrategin har tre mål där målet "Ökat
välstånd" är av relevans för detta projekt. Inom området kommer
föreliggande projekt att bidra till måluppfyllelsen av delmålen; "EU:s strategi
för Östersjöområdet ska vara ledande när det gäller att fördjupa och fullborda
den inre marknaden" samt "EU:s strategi för Östersjöområdet ska bidra till
genomförandet av Europa 2020-strategin". Specifikt gäller det indikatorerna
rörande:
1.Mängd handel med varor inom regionen - STUM-projektet har för avsikt
att genom utveckling av nya medicintekniska produkter och tjänster stärka
regionens företag som i sin tur som ett resultat kommer få ökade
förutsättningar för framgångsrik export. Projektet kommer aktivt arbeta för
att informera och diskutera export inom Östersjöområdet inom ramen för
Dialogplattformens verksamhet.
2.Ökad sysselsättning - STUM-projektet har också som målsättning att
långsiktigt bidra till en ökad tillväxt i regionens företag och därmed
nyanställningar. I nära tid är målsättningen att bidra till en ökad
sysselsättning i Övre Norrland. Involverade företag och planerade start-ups
har dock alla som målsättning att på ett tidigt stadie inleda exportsatsningar
och det kan därför långsiktigt bli aktuellt med etablering av verksamhet i
andra delar av Östersjöregionen.
3.Allmänna utgifter för FoU - STUM-projektet bidrar till en ökad investering
i FoU och bidrar därmed till att de allmänna utgifterna för FoU i regionen
ökar.
Ansökan kommer också bidra till utvecklingen inom ett antal prioriterade
områden så som PA Health, PA Innovation och PA Education. (PA= Priority
Area)
PA Health är fokuserat på att förbättra och främja människors hälsa något
som projektet direkt avser att bidra till. Specifikt förväntas projektet bidra till
åtgärden "Bekämpa hälsoskillnader genom förbättrad primär hälsovård", och
det genom utveckling av medicintekniska lösningar inom e-hälsa området.
PA Innovation har det specifika målet att öka den globala konkurrenskraften
för Östersjöområdet genom ökad innovationsförmåga/bättre
innovationsresultat - Projektet kommer direkt bidra till detta mål då fokus för
hela ansökan är utveckling av nya innovativa medicintekniska lösningar.
Ett av målen inom PA Education är att "Utveckla nya metoder för utbildning
i företagande och innovation". Det kommer projektet bidra till genom att
projektmedarbetarna inom varje delprojekt delvis kommer bestå av
doktorander. Genom projektet kommer de utveckla sin kompetens rörande
teknisk utveckling men även rörande kommersialisering och
företagsutveckling. Alla delprojekt kommer att omfatta marknadsdrivande
aktiviteter och inom Dialogplattformen kommer föreläsningar inom
relaterade områden genomföras.
5. Mål och resultat
Mål
Det är av stor vikt att projektets övergripande målsättning kan brytas ner i
projektmål; delmål som genom planerade och genomförda aktiviteter ger
resultat på kort och lång sikt och som bidrar till att projektets syfte uppnås. I
93
detta avsnitt beskrivs projektets målsättning.
Övergripande målsättning (mål på lång sikt)
¿Deltagande företag i delprojekten har en ökad tillväxt och konkurrenskraft
som ett resultat av etablerade innovationsprocesser och nyutvecklade
produkter och tjänster.
¿Regionens företag med fokus på medicinteknik och angränsande områden
har fått ett ökat inflöde av offentlig och privat finansiering för att driva
forsknings- och innovationsprojekt.
¿Etablering av en hållbar dialogplattform där akademi, näringsliv,
myndigheter och civila samhället möts (kvadrupelhelix).
¿Fler regionala företag med verksamhet inom medicinteknik och
angränsande teknikområden har startat och driver innovationsprojekt i
samarbete med akademin, hälso- och sjukvården och det civila samhället.
Projektmål (mål på medellång sikt)
¿Deltagande företag i delprojekten har ökat den årliga investeringen i
forskning och utvecklingsaktiviteter.
¿Deltagande företag i delprojekten har etablerat hållbara
innovationsprocesser.
¿Fler akademiska forskare vid UmU och LTU ställer sig positiva till att
löpande arbeta i behovsstyrda innovationsprojekt i samarbete med
näringslivet.
Delmål (mål på kort sikt)
¿Bidra till etableringen av nya trippel- och kvadrupelhelix konstellationer
med intresse att driva medicintekniska forsknings- och innovationsprojekt.
¿Skapa möten mellan nya samarbetsprojekt och personer med insyn i
relevanta finansieringsprogram.
¿Inspirera och positivt påverka akademiska forskares intresse för
näringslivssamarbeten.
¿Bidra till ökad kunskap hos deltagande individer kring effektiva
innovationsprocesser och hur de kan bidra till ökad tillväxt och
konkurrenskraft i regionen.
¿Bidra till utvecklingen av nya innovativa produkter och tjänster.
¿Kvinnor och mäns olika användningssätt ska beaktas i utvecklingen av nya
produkter och tjänster.
¿Målsättningen är att alla delprojekten kommer att genomföras av ett team
som representerar flera kulturer och båda könen.
¿Alla delprojekt ska i möjligaste mån använda sig av förnyelsebara
komponenter och material så att miljöpåverkan reduceras.
Målgrupp(er)
Projektets primära målgrupper är regionens företag med fokus på
medicinteknik och angränsande områden. Det är framförallt dessa som direkt
kommer att kunna nyttiggöra de resultat som tas fram inom ramen för
projektet. I flera fall har företagen varit med och utvecklat projektidéerna och
uttryckt intresse att vid projektslut ges möjligheten att på marknadsmässiga
villkor förhandla om projektets resultat. Representanter för det regionala
näringslivet kommer att delta i projektet; dels genom medverkan i STUM:s
Business Advisory Board, dels genom bred inbjudan till Dialogplattformen.
En mer utförlig förklaring till dessa initiativ finns under avsnittet aktiviteter
och organisation.
En annan viktig målgrupp i projektet är de organisationer som står bakom
ansökan; UmU, LTU, VLL och NLL. Dessa organisationer kommer kunna
bevara och nyanställa personal som ett resultat av beviljat projekt. Projektet
förväntas också bidra till att öka forskarnas erfarenhet och kunskap kring att
driva och engageras i behovsdrivna innovationsprojekt. För närvarande finns
i allmänhet fortfarande ett avvaktande förhållningssätt till ett för nära
samarbete mellan akademin och näringslivet. Delprojekten kommer att kunna
lyftas fram som goda exempel på hur ny kunskap kan genereras i nya
konstellationer. Detta kommer förhoppningsvis att bana väg för fler liknande
exempel även efter projektslut och därmed långsiktigt bidra till den regionala
utvecklingen och tillväxten.
Ett annat viktigt mervärde av projektet är att det kommer resultera i nya
innovativa produkter och tjänster som kan användas för att effektivisera och
förbättra hälso- och sjukvården. Som en konsekvens av projektet kommer
hälso- och sjukvården att få positiva effekter, då fokusområdet är utveckling
av medicinteknik och angränsande områden.
Medicinteknik som bransch på ett övergripande plan lockar generellt både
män och kvinnor i hög utsträckning. Inom akademin, näringslivet och hälsooch sjukvården finns båda könen representerade men i likhet med andra delar
av samhället är det större andel män som innehar professorstitlar och sitter på
högre chefspositioner. Inom sjukvården, som är den inrättning där de
medicintekniska innovationerna till stor del används, är det framförallt
kvinnor som arbetar. Det finns ofta representation av personer från flera olika
kulturer så mångfaldsperspektivet är positivt. En satsning på medicinteknik
kan därför delvis ses som en satsning på jämställdhet och mångfald eftersom
det framförallt är inom hälso- och sjukvården som man kommer att kunna dra
fördel av att få tillgång till nya förbättrade medicintekniska lösningar. Många
av lösningarna har också en målsättning att bidra till förbättrad
platsoberoende vård vilket bidrar till att färre transporter krävs och därmed en
förbättring ur ett miljö- och klimatperspektiv.
Förväntat resultat vid projektavslut
De aktiviteter som beskrivs i arbetssättet har utformats för att ge konkreta
resultat på kort och lång sikt, vilka i sin tur förväntas bidra till att projektets
målsättning, indikatorer och det övergripande syftet uppnås. Nedan
presenteras de resultat och effekter som projektet förväntas lämna efter sig
vid projektavslut:
Kortsiktiga och långsiktiga resultat av delprojekten:
¿10 delprojekt har genomförts på ett ändamålsenligt sätt.
¿Engagerade företagsrepresentanter i projektets Business Advisory Board har
träffats 4 gånger per år under projektperioden.
¿Delprojektledarna har löpande under projektet fått rapportera hur de aktivt
arbetar för att bidra till en positiv förändring inom jämställdhet, mångfald
och miljöområdet.
¿Det har genomförts eller pågår förhandlingar med regionens företag
avseende delprojektens resultat.
¿Det finns ett fortsatt intresse från företagens sida att fortsätta samarbetet och
dialogen avseende behoven av nya medicintekniska lösningar.
¿Deltagande forskare har fått fördjupad och/eller etablerad relation till
relevanta patientorganisationer både nationellt och regionalt.
¿Delprojektledarna har tagit hänsyn till hur utvecklingsprocessen påverkar
miljön och i möjligaste mån valt miljövänliga komponenter i utformningen
av nya produkter.
¿70 % av alla delprojekt har genomfört marknadsundersökningar för att
studera markandspotentialen och vilka exportmarknader som kan vara av
relevans.
¿Exportförberedande insatser genomförs i möjligast mån redan i
utvecklingsskedet.
¿Föreslagna aktiviteter gällande jämställdhet och integration har resulterat i
fler kvinnor i ledande roller och ökat mångkulturellt inslag i projektet.
Kortsiktiga och långsiktiga resultat av Dialogplattformens aktiviteter:
¿Det har genomförts 2 dialogplattformsmöten per år.
94
¿Varje dialogplattformsmöte har resulterat i identifierade och definierade
behov av medicintekniska produkter och tjänster som kan bidra till
utveckling i regionens SMFs.
¿Nya trippel- eller kvadrupelhelix samarbetskonstellationer har formats.
¿Nya trippel- eller kvadrupelhelix samarbetskonstellationer ska ha erbjudits
enskild vägledning kring vilka finansieringsmöjligheter det finns att driva
innovationsprojekt.
¿Minst 15 olika företag ska ha deltagit vid dialogmötena.
¿Minst 3 olika patientorganisationer ska ha deltagit vid dialogmötena.
¿Projektets deltagande individer ska uppleva att de ökat din kompetens och
erfarenhet kring innovationsprocessen.
¿Minst två föreläsningar som hålls vid dialogplattformens möten ska
fokusera på innovationsutveckling ur ett mångfalds- och
jämställdhetsperspektiv.
¿Projektet ska sträva efter att nå en jämn könsfördelning mellan engagerade
talare vid dialogplattformens träffar.
¿Samarbetet med NovaMedtech har stärkts och det har utvecklats en
gemensam plan och strategi för genomförande av gemensamma projekt och
aktiviteter.
Förväntade effekter på lång sikt
Förväntade effekter på lång sikt av delprojektens aktiviteter:
¿Företagen som varit involverade i projektet har en positiv tillväxt både i
omsättning och genom nyanställningar.
¿Utvecklade produkter och tjänster bidrar till att mer platsoberoende sjukvård
kan erbjudas
¿Engagerade företag har breddat sina produktportföljer.
¿Medicintekniska produkter har utvecklats för en bred marknad och för att
möta både kvinnors och mäns behov.
¿Forskargruppernas könsfördelning är jämnare.
¿Företagen involverade i projektet har ökat sin internationalisering.
¿Nya forskningsprojekt som startas är i större utsträckning behovsdrivna och
drivs i nära samarbete med industriella parter.
¿En majoritet av de företag som engagerat sig i projektet har nya pågående
utvecklingsprojekt med regionens universitet.
¿Utvecklade produkter och tjänster säljs och marknadsförs av regionens
företag.
¿Flera nya medicintekniska bolag har etablerat sig i regionen, både genom
nya start-ups och genom att redan etablerade bolag attraherats till regionen.
Förväntade effekter på lång sikt som en konsekvens av Dialogplattformens
aktiviteter:
¿Dialogplattformen har blivit en uppskattad mötesplats där forskare,
företagare, brukare och patienter samt tjänstemän verksamma inom
medicinteknik och angränsade teknikområden möts.
¿Inflödet av offentliga utvecklingsmedel har ökat till involverade universitet
och företag.
¿Samarbetet med övriga regionala innovationsstödjande verksamheter har
förbättrats.
¿Nya utmaningsdrivna utvecklingsprojekt i trippel- och kvadrupelhelix
konstellation startas löpande.
¿Forskare från akademin är i större utsträckning intresserade av att driva
utvecklingsprojekt i samarbete med industrin.
¿Föreläsningar med fokus på mångfald och jämställdhet har bidragit till att
fler organisationer aktivt arbetar med frågorna.
¿Ökat interregionalt samarbete.
6. Organisation och genomförande
Projektorganisation
Styrelse: CMTF har en styrelse inom ramen för den ordinarie verksamheten,
vilken föreslås även ansvara för STUM-projektets verksamhet. Styrelsen ska
övergripande säkerställa att projektets resultat är i linje med uppställda mål
och indikatorer. Vidare ska styrelsen stödja projektledaren, säkerställa att den
har full kontroll och att projektet kommer att nå målen. De förpliktigar sig att
kontinuerligt hålla sig informerade om projektets status (genom
styrelsemöten, statusrapporter och riskanalys). Personerna i styrelsen har god
insyn i de egna organisationerna och har lång erfarenhet av att kunna driva
projekt utifrån uppställda kriterier för att på ett ändamålsenligt sätt uppfylla
angivna mål och indikatorer. De förväntas också i detta projekt bidra till
uppbyggnaden av Dialogplattformen genom tidigare erfarenhet, personliga
och organisatoriska nätverk.
Projektledare: Projektledare för STUM-projektet föreslås bli CMTF:s
föreståndare Olof Lindahl. Olof är professor i medicinteknik vid Umeå
universitet samt ansvarig verksamhetledare för den medicintekniska FoUavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus. Projektledarens övergripande
ansvar är att planera, leda, följa upp och styra arbetet samt löpande identifiera
och införa förbättringar i arbetssättet. Det är också projektledarens ansvar att
rapportera och informera om projektläget.
Ekonomiansvarig: Carina Forsberg, ekonom vid UmU föreslås som
projektets ekonomiansvarig. Hon ansvarar för budgetuträkningar och den
löpande ekonomiska rapporteringen och all annan administration som rör
rapportering.
Business Advisory Board: Projektets Business Advisory Board kommer att
bestå av personer med mångårig erfarenhet och kompetens från sälj- och
marknadsföring, affärsutveckling, innovationsutveckling och
företagsetablering inom den medicintekniska branschen. Medverkande
personer är framförallt representanter från det regionala näringslivet, men
gruppen kommer också ha representanter från andra delar av Sverige
eftersom det är av stor vikt att medicintekniska produkter och tjänster redan
på i ett tidigt skede utvecklas för en nationell och internationell marknad. Av
de bifogade stödbreven framgår det att flera företag åtagit sig att medverka i
gruppen. Gruppen ska fungera som bollplank och stöd till delprojektledarna
avseende marknadens behov och potentiella kunders krav i syfte att
säkerställa behovsdriven utveckling med användare och betalande kund i
åtanke. Deras involvering borgar för att delprojektresultaten kommer att
nyttiggöras.
Delprojektledare: Delprojektledarna ansvarar för att driva de
utmaningsdrivna delprojekten i enlighet med de beskrivningar som
upprättats. De ska också bidra till att projektets mål uppnås samt verka för att
projektet genomförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det är vidare
deras ansvar att säkerställa att hänsyn tas till arbetsgivarens styrdokument
som reglerar jämställdhet, integration, miljö och folkhälsa.
Horisontella kriterier
Det är en relativt bra könsfördelning med avseende på projektets
delprojektledare. Medicinteknik är ett ämnesområde som traditionellt lockar
både kvinnor och män och det avspeglar sig i att 4 av 10 delprojekt drivs av
kvinnor. Det bör dock poängteras att projektet kommer verka för en bättre
sammansättning avseende jämställdhet och mångfald i Business Advisory
Board och i styrelsen än dagens planerade. Projektet kommer även i övriga
95
aktiviteter att aktivt arbeta för att engagera fler kvinnor och personer med
annan än svensk bakgrund. Detta eftersom utvecklingsteam med olika etnisk
och kulturell bakgrund skapar innovationer som både får fäste och svarar till
de regionala utmaningarna och möjligheterna, men även innehåller ett
bredare globalt brukarperspektiv, vilket i sin tur ger positiva effekter inför
framtida exportsatsningar.
.
Projektets huvudsakliga aktivitet är fokuserat på genomförande av 10
behovsdrivna delprojekt som i majoritet genomförs i trippel- och
kvadrupelhelixsamverkan i syfte att utveckla nya medicintekniska produkter
och tjänster. Produkter och tjänster kommer att ligga till grund för
etableringen av nya start-ups eller licensieras alternativt säljas till befintliga
företag, gärna i regionen för att bidra till den regionala utvecklingen. På
delprojektnivå kommer projektets specifika aktiviteter att skilja sig åt
eftersom dessa påverkas av var i utvecklingsskedet det enskilda delprojektet
befinner sig. Varje delprojekt kommer därför kort beskrivas var för sig där
aktiviteterna på mer detaljerad nivå kan anges. Dessa återfinns som bilaga.
Generellt kommer varje delprojekt bestå av aktiviteter i två kategorier;
forskning & utveckling samt marknadsdrivande aktiviteter. Forsknings- och
utvecklingsinsatserna kommer i stor utsträckning bestå av kliniska tester,
verifieringsstudier, jämförande studier och utveckling av prototyper för att
utveckla teknikerna vidare med färdiga innovationer som mål. Alla
aktiviteter inom kategorin kommer vara tillämpade och
utvecklingsfokuserade. Inom den andra kategorin, marknadsdrivna
aktiviteter, kommer affärsdrivna aktiviteter att genomföras. Det kan
exempelvis vara identifiering av pilotkunder för demonstration och test av
tekniken, utveckling av affärsplan, genomföra nyhetsgranskning inför möjlig
patentering, marknadskartläggningar. Båda dessa kategorier av aktiviteter är
av yttersta vikt för att nya innovationer ska kunna utvecklas och är
grundkomponenterna i innovationsprocessen.
Forskare vid UmU, LTU och VLL kommer att leda utvecklingsarbetet men
stödjas av personer med kompetens och erfarenhet av affärs- och
företagsutveckling. Det kommer framförallt tillföras genom projektets
Business Advisory Board (se projektorganisation). Projektgrupperna är
sammansatta med en strävan mot jämställdhet och mångfald för att
möjliggöra utveckling av innovationer anpassade för båda könen och
anpassade för olika kulturer.
På ett övergripande plan kommer projektet också fokusera på att bygga upp
och etablera en dialogplattform/ett expanderande nätverk. Plattformen syftar
till att samla regionens intressenter för medicinteknik omfattande
näringslivet, akademiska parter, offentlig verksamhet (hälso- och sjukvården)
samt det civila samhället (patientorganisationer & brukare) för att:
1. Diskutera och definiera andra behov än de som redan behandlas i
delprojekten. Projektet vill på detta sätt bidra till att det löpande förs en
diskussion mellan relevanta parter som syftar till att identifiera regionala,
nationella och internationella behov inom medicinteknik.
2. Initiera nya samarbeten för behovsdrivna innovationsprojekt. Genom
dialogplattformen kommer nya samarbetskonstellationer kunna skapas kring
behovsdrivna utvecklingsprojekt.
Kopplat till Dialogplattformen kommer också personer från universitetens
Grants office samt andra tillväxtstödjande verksamheter (ex. Uminova
Innovation, CMTF AU AB, Luleå Business AB) bjudas in för att vägleda nya
"projekt" till relevant finansieringskälla.
Dialogplattformen kommer att träffas två gånger per år och erbjuda en
kombination av kompetenshöjande insatser, inspiration av framgångsrika
trippel- och kvadrupelhelix samarbeten samt diskussioner och verkstad i
arbetsgrupper. Förslag på frågeställningar som kan omfattas i de
kompetenshöjande avsnitten är föreläsningar kring:
¿Hur drivs effektiva samarbetsprojekt?
¿Varför är mångfald och jämställdhet viktigt och hur kan detta användas som
ett verktyg för ökad tillväxt?
¿Från forskning till kommersiell produkt.
Arbetssätt
7. Aktiviteter
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Extern kommunikation och
resultatspridning
2016-01-01
2018-12-28
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Resor och logi
2016-02-01
2018-12-28
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Avslutsarbete
2018-09-01
2018-12-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utvärdering och lärande
2016-03-01
2018-12-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Projektledning
2016-01-01
2018-12-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
STUM Business Advisory Board
2016-03-01
2018-12-28
Kostnad
Beskrivning
933 772 Dialogplattform/Expenderande Nätverk
Kostnad
Beskrivning
200 000 Resor till mässor och för dialogsamtal
Kostnad
Beskrivning
100 000 Datainsamling och slutrapporter
Kostnad
Beskrivning
1 200 000 Följeforskare inkl upphandling
Kostnad
Beskrivning
2 869 999 Projektledare och ekonomiadministration
Kostnad
Beskrivning
75 000 Affärsrådet till projektverksamheten. Möten, utredningar, IPR mm
7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
96
Om ja, ange budgeterad kostnad
7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
8. Indikatorer
8.1 Ange investeringsprioritering
Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och
utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social
innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja
teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion,
särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål.
8.2 Kvantifiera projektets bidrag i
följande aktivitetsindikatorer
Kommentar till indikatorerna
Antal företag som får stöd
15 företag
Det är 7 företag som uttryckt intresse
för delprojektens resultat och som
uttryckt intresse att delta i STUM:s
Business Advisory Board.
Ytterliggare 5-10 företag planeras att
engageras i Dialogplattformens
aktiviteter.
Antal företag som samarbetar med
forskningsinstitutioner
7 företag
Det är 7 företag som involverats i
planeringen av projektet och som har
uttryckt intresse att följa projektet och
erbjudas möjligheten att förhandla om
projektets resultat.
Privat investering som matchar
offentligt stöd till innovations- eller
FoU-projekt
0 SEK
Antal företag som får stöd för att
introducera för marknaden nya
produkter
8 företag
Vi uppskattar att ca 8 företag kommer
få stöd att introducera nya produkter.
Det inkluderar dels befintliga företag
och dels nystartade företag som ett
resultat av projektet.
15 företag
Det är 7 företag som uttryckt intresse
för delprojektens resultat och som
uttryckt intresse att delta i STUM:s
Business Advisory Board.
Ytterliggare 5-10 företag planeras att
engageras i Dialogplattformens
aktiviteter.
Antal företag som får annat stöd än
ekonomiskt stöd
8.3 Ange programspecifikt mål
Öka innovationsverksamheten i företag och stärka utveckling av och tillgänglighet till innovationsstödjande system och miljöer.
9. Budget
Kostnadsslag
Personal
Extern sakkunskap och
externa tjänster
Resor och logi
Investeringar materiel och
externa lokaler
2016
2017
2018
Totaler
6190302
6301984
6408616
18900902
6190302
6301984
6408616
998592
1036092
971092
998592
1036092
971092
460000
470000
524000
460000
470000
524000
936559
702804
551900
97
3005776
1454000
2191263
Investeringar i portföljbolag
Schablonkostnader
-
936559
702804
551900
0
0
0
0
4190803
4265376
4320648
12776827
4190803
4265376
4320648
Enhetskostnad
0
0
0
0
Avgår projektintäkter
(negativ kostnad)
0
0
0
0
12776256
12776256
12776256
38328768
Offentligt bidrag i annat än
pengar
0
0
0
0
Privat bidrag i annat än
pengar
0
0
0
0
Summa, bidrag i annat än
pengar
0
0
0
0
12776256
12776256
12776256
38328768
Summa, faktiska kostnader
Summa, kostnader
Finansiär
Beskrivning
2016
2017
2018
Totaler
6386484
6417415
6360485
19164384
6386484
6417415
6360485
0
0
0
0
6386484
6417415
6360485
19164384
Offentligt bidrag i annat
än pengar
0
0
0
0
Privat bidrag i annat än
pengar
0
0
0
0
Summa, bidrag i annat
än pengar
0
0
0
0
Summa,
medfinansiering
6386484
6417415
6360485
19164384
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
6389772
6358841
6415771
19164384
Andel av faktiska
kostnader
50,01 %
49,77 %
50,22 %
50 %
Offentlig
kontantfinansiering
Privat
kontantfinansiering
Summa, kontant
medfinansiering
9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut?
Nej
Om osäker, kommentera
9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd?
Nej
Om ja, belopp
Om ja, motivering
Kommentar till budget
10. Bilagor
Namn
Beskrivning/Kommentar
Delprojektbeskrivningar WP 1_10.pdf
Beskrivning av de 10 utmaningsdrivna delprojekten
Stödbrev.pdf
Stödbrev från företag som stödjer ansökan och som har uttryckt intresse för
att delta i STUM:s Business Advisory Board och för projektets resultat.
p 71 Protutdrag - Utseende av firmatecknare - US 140925.pdf
Underlag som styrker vem/vilka som har rätt att företräda vår organisation
67380_inkops--och-upphandlingspolicy.pdf
UmUs inköps- och upphandlingspolicy
Riskanalys STUM.pdf
Riskanalys STUM
Preliminar_upphandlingsplan_2016(STUM).pdf
Preliminär upphandlingsplan
Samverkansavtal CMTF2015-08RektorUmU.pdf
Samverkansavtal underskrivet av Rektor UmU
MedfinansintygSTUM2015.pdf
Medfinansieringsintyg
98
Signatur
Saknas
99
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-09-11
1 (2)
Ärendenr
2015/1061-14
Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt
Optisk Mätteknik för ett Innovativt Näringsliv
Ärendenr 2015/1061-14
Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att
1. Anslå maximalt 150 tkr till projektet under perioden 2016-2018,
2. Medel tas från anslaget för EU-medfinansiering,
3. Som villkor gäller Luleå kommuns allmänna villkor för
projektfinansiering.
Sammanfattning av ärendet
Bakgrunden till projektet är att den regionala industrin har lyft behovet av
innovativa lösningar baserade på optisk mätteknik i en undersökning
genomförd av ProcessIT Innovations. Projektets syfte är att hjälpa små- och
medelstora företag i regionen att börja nyttja den potential optisk mätteknik
erbjuder som en innovativ komponent i befintliga produkter, nya
produktprogram samt i processförbättringar och på så sätt stärka sin
konkurrenskraft. Insatserna ska ske genom informationsträffar, seminarier och
workshops, kartläggningsprojekt, implementeringsprojekt,
behovsinventeringar.
Målgruppen är att små och medelstora företag i Norrbotten och Västerbotten.
Projektperioden sträcker sig från 2016-01-01 till 2019-04-30. Stiftelsen
Adopticum är projektägare. Projektets budget uppgår till 12,8 tkr. Från Luleå
kommun söks totalt 300 tkr, övrig finansiering förutsätts ske från
Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, kommuner (Umeå,
Skellefteå, Piteå kommuner), privat finansiering samt Europeiska regionala
utvecklingsfonden (6 390 tkr).
Tillväxtkontoret menar att söktrycket är högt.
Beslutsunderlag
Ansökan (bilaga)
Maria Bergman
Beslutet skickas till
Tillväxtkontoret
100
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-09-11
Ekonomikontoret
Stiftelsen Adopticum
101
2 (2)
Ärendenr
2015/1061-14
Typ
EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/Övre Norrland/Att
stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
Status
Skickad
Sparad
2015-08-30
Mottagare
Tillväxtverket
1. Uppgifter om projektet
1.1 Projektets namn
Optisk Mätteknik för ett Innovativt Näringsliv - OMIN
1.2 Datum för projektstart
2016-01-01
1.3 Datum för projektslut
2019-04-30
1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet
Norrbotten
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Västerbotten
Typ av projekt
Samverkansprojekt
Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden?
Nej
2. Uppgifter om sökande
2.1 Organisationsnummer
802425-8983
2.2 Organisationsnamn
Stiftelsen Adopticum
2.3 Juridisk form
Övriga stiftelser och fonder
2.4 Organisationens postadress
Box 733
2.5 Organisationens postnummer
931 27
2.6 Organisationens postort
Skellefteå
2.7 Arbetsställenummer
4697-2238
2.8 Arbetsställenamn
Adopticum
2.9 Besöksadress
Företagsvägen 34
2.10 Postnummer
931 57
2.11 Postort
Skellefteå
2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) Nej
eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert
Bankgiro
Ange nummer för valt betalningssätt
310-1268
2.15 Kontaktperson
Namn
Kenth Johansson
Telefon
070-1754444
Epost
kenth.johansson@adopticum.se
2.16 Projektledare
Namn
Sara Lindahl
102
Telefon
070-3775444
Epost
sara.lindahl@adopticum.se
2.17 Ekonomi
Namn
Maria Strand
Telefon
0910-83569
Epost
maria.strand@optronic.se
3. Samverkansparter
3.1 Organisationsnummer
556394-3108
3.2 Samverkanspart
IUC Västerbotten AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Gymnasievägen 3416
3.5 Organisationens postnummer
931 57
3.6 Organisationens postort
Skellefteå
3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling
(LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Nej
3.9 Arbetsställenummer
3910-2157
3.10 Arbetsställenamn
IUC Västerbotten AB
Kontaktperson
Namn
Hans Bylesjö
Telefon
0910-19600
Epost
hans.bylesjo@iucvasterbotten.se
Projektledare
Namn
Hans Bylesjö
Telefon
0910-19600
Epost
hans.bylesjo@iucvasterbotten.se
Ekonomi
Namn
Stefan Markström
Telefon
070-2223810
Epost
stefan.markstrom@se.ey.com
3.1 Organisationsnummer
556576-4791
3.2 Samverkanspart
Industriellt Utvecklingscentrum Norrbotten AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Storgatan 11
3.5 Organisationens postnummer
972 38
3.6 Organisationens postort
Luleå
3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling
(LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Nej
3.9 Arbetsställenummer
3927-9922
3.10 Arbetsställenamn
IUC Norrbotten AB
Kontaktperson
Namn
Anders Högström
Telefon
070-6511265
Epost
anders.hogstrom@iucnorrbotten.se
Projektledare
Namn
Anders Högström
Telefon
070-6511265
Epost
anders.hogstrom@iucnorrbotten.se
Ekonomi
Namn
RosMarie Öhgren
Telefon
070-5115299
Epost
ros-marie@aranja.se
103
4. Bakgrund och omvärld
Bakgrund
Den regionala industrin har lyft behovet av innovativa lösningar baserade på
optisk mätteknik i en undersökning genomförd av ProcessIT Innovations.
EU-kommissionen har fastslagit att detta är en nyckelteknologi som på sikt är
avgörande för konkurrenskraft och tillväxt i Europas ekonomi. Trots detta är
innovationskraften inom teknikområdet låg hos regionens bolag.
Orsaker till ovanstående:
* SMF har låg kompetens inom optisk mätteknik
* SMF har bristande insikt gällande den potential teknikområdet medför
* Kraftfulla satsningar på innovationsmiljö saknas
* Nätverk för samarbeten & erfarenhetsutbyte inom teknikområdet saknas
Följder:
* SMF bygger inte nödvändig kompetens inom optisk mätteknik
* SMF satsar för lite på innovation & utveckling inom optisk mätteknik
* SMF har en låg grad av samverkan kring lösningar baserade på optisk
mätteknik
* SMF blir mindre konkurrenskraftiga och innovativa i sin utveckling
Vid LTU och Umeå Universitet finns ProcessIT Innovations, ett
samverkanscentrum som arbetar för att ta fram nya tekniska lösningar med
utgångspunkt i basindustrins behov. 2004 färdigställdes en första inventering
av nuvarande och framtida behov inom industrin. Området optisk mätteknik
framhölls som en viktig kompetens för att säkerställa långsiktig
konkurrenskraft (se bilagor). För att möta upp industrins behov av
specialistkompetens inom teknikområdet grundades Stiftelsen Adopticum på
initiativ av ProcessIT. Adopticums roll är att fungera som en tekniskt
kompetent och innovationsdrivande part inom området optisk mätteknik.
EU-kommissionen har identifierat fotonik, d.v.s. bl. a. optisk mätteknik, som
ett av fem teknikområden som spelar en central roll för ekonomisk tillväxt,
konkurrenskraft och innovation i Europas ekonomi. 2012 lade EUkommissionen en strategi för att stärka dessa teknikområden inom EU i syfte
att hålla jämna steg med internationell konkurrens & skapa tillväxt i Europa,
samtidigt som man adresserar de globala samhällsutmaningar vi står inför.
Inför den nya programperioden gick man 2014 vidare och konstaterade att
det är i gränslandet mellan dessa teknikområden som ekonomisk tillväxt,
innovation och konkurrenskraft kommer att ha sin utgångspunkt.
Verksamheten Photonic21 har på uppdrag av EU-kommissionen gjort en stor
kartläggning av fotonikområdet på europanivå, benämnd "The leverage effect
of Photonics Technologies; the European Perspective". Man konstaterar att
industrin är en stor tillnärmare av nya lösningar, men det finns också andra
sektorer där potentialen är stor. Ett av de områden som pekas ut är hälso-,
sjuk- och äldrevård. Vi har tidigare erfarenhet av att driva projekt inom denna
sektor och har etablerat en bra dialog med CMTF, Centrum för medicinsk
teknik och fysik, vid LTU och Umeå Universitet.
Vi kommer att arbeta med frågor rörande jämställdhet, bland annat genom att
vända oss till processindustri och hälso- och sjukvårdssektorn, sektorer där
män respektive kvinnor har olika grad av representation. Vi kommer att
arbeta aktivt för att nå ett jämställt förhållande vad gäller könsfördelning i
projektet och till de idéer, lösningar och koncept som projektet syftar att
utveckla. En sekundär effekt av detta blir att engagera fler kvinnor i
innovationssystemet.
Projektet har stor potential att bidra till en positiv utveckling ur ett
miljöperspektiv. Optisk mätteknik används inom industrin ofta till att
optimera olika processer i syfte att minska åtgång av råmaterial, energi eller
att skapa en tryggare arbetsplats. Inom hälso- och sjukvården är
teknikområdet ett måste för att kunna utveckla distansöverbryggande
lösningar som bland annat minskar resandet mellan olika hälso- och
sjukvårdsinrättningar.
Omvärld och samverkan
Vår omvärldsanalys tar sin utgångspunkt i den inventering av industrins
behov som ProcessIT Innovations genomförde 2004. Man konstaterade att
behovet av specialistkompetens inom området efterfrågades av industrin och
2008 grundades Adopticum. Verksamheten funnits i 7 år och bedriver
innovationsprojekt inom fältet för optisk mätteknik. Man har därmed träffat
många av de aktörer, både inom universitetsvärlden och inom
företagsvärlden som bedriver forskning eller verksamhet inom området.
Vi har också konstaterat att EU-kommissionen har identifierat fotonik som
ett av fem teknikområden som spelar en mycket central roll för ekonomisk
tillväxt, konkurrenskraft och innovation i Europas ekonomi.
Med kunskap om ovanstående har vi gått vidare för att undersöka vad som
görs inom teknikområdet idag. I detta arbete har vi intervjuat personer som är
väl insatta i branschen, har forskningsanknytning inom fältet samt sökt i
Projektbanken och på webben för att bygga kunskap.
Det finns i Hudiksvall något som kallas för Fiber Optic Valley som arbetar
innovationsstödjande inom fältet för fiberoptik, men det finns inga
gemensamma beröringspunkter med detta projekt. Detta är en
innovationsmiljö främst inom bredband men också inom den sensorteknologi
som används inom bredbandsfältet.
Vi kan konstatera att det i Sverige inte finns några verksamheter som
bedriver den typ av projekt som denna ansökan avser, varken på lokal,
regional eller nationell nivå. Vi har utrett huruvida liknande projekt finns
inom EU nivå har vi gjort sökningar på webben, bland annat genom CORDIS
som är en sökmotor som inkluderar EU-finansierade projekt från 1990 och
framåt. Inte heller här framkom några aktiva projekt med samma inriktning
som detta projekt.
Då detta projekt handlar om att höja den regionala innovationstakten och
kompetensnivån så avslutades vårt arbete att efterforska internationella
projekt vid EU-s databas och via de kontakter som tagits. I norra Sverige
finns det väldigt få bolag som över huvud taget har denna
specialistkompetens och det är bland annat därför projektet är viktigt.
IUC-bolagen har tidigare erfarenhet från EU-projekt och därmed upparbetad
erfarenhet från hur EUs medverkan i dessa ska synliggöras. Vi kommer att
dra nytta av dessa erfarenheter, men också själva skaffa kunskap om hur detta
ska göras för att följa direktiven. Då det kan förekomma ändrade krav inför
den nya programperioden kommer projektet inledas med att sammanställa de
104
obligatoriska informationskraven och delge dessa till samtliga involverade i
projektet för att tydliggöra detta.
Styrgruppens ordförande är den som ansvarar för att riktlinjerna för
Strukturfondsprojekt sammanställs och kommuniceras till relevanta parter.
Det är projektledarens ansvar att se till att dessa följs i alla delar av projektet.
Detta gäller givetvis allt från webbpubliceringar till presentationer och tryckt
material. I allt material som framställs för att informera om och marknadsföra
projektets verksamhet kommer logotypen för Europeiska regionala
utvecklingsfonden att användas. Affisch med information om projektets EUfinansiering ska sättas upp hos samtliga projektparter.
I all dialog med näringslivet, media och andra aktörer kommer vi att
informera både om syftet med projektet samt dess finansiärer. Det är en
styrka att det är så pass många olika finansiärer delaktiga då det stärker
projektets vikt och ger det legitimitet.
Detta projekt ägs av Adopticum som har två samverkanspartners och
samtliga verksamheter kommer att uppdateras gällande de riktlinjer som
finns.
Koppling till det regionala näringslivet
IUC-bolagen i Norrbotten och Västerbotten har en fortlöpande dialog med
företag i regionen, precis som Adopticum. Tillsammans har vi skapat oss en
god bild över behoven i det regionala näringslivet. Genom vår kontinuerliga
dialog med företag har vi samlat in åsikter, tankar och idéer kring hur ett
projekt bör utformas. Detta har sedan legat till grund i vår planering. På så
sätt har vi involverat det regionala näringslivet i planeringen. Vi upplever att
det har varit en givande process och att vi nu har en ansökan som tar
utgångspunkt i behoven så som de ser ut i regionens företag.
En central fråga för Adopticum och IUC är att se till alla bolag i regionen ges
möjlighet till att engagera sig i projektet. Verksamheterna har ett stora
nätverk, men under projektets gång ska detta breddas ytterligare så att så
många företag som möjligt får kännedom om projektet och ges möjlighet att
delta.
Projektets primära målgrupp är regionens SMF inom en bred flora av
branscher som till exempel industri, verkstad, energi och miljö, trä,
industriellt byggande, elektronik/IT, hälso- och sjukvård samt säkerhet. Det
är dessa små och mellanstora företag projektet är till för. De ska ges en större
insikt i teknikområdet och vara med i delprojekt som syftar till att testa och
utveckla koncept till lösningar. SMF ska ta tillvara på projektets resultat och
utifrån detta utveckla nya produkter och tjänster. Det finns bland
medfinansiärerna representanter från denna grupp. De kan i vissa fall komma
att bli mottagare av resultat från projektet, men det är inget vi i nuläget vet
något om.
Bland de SMF vi haft dialog med framhåller man teknikområdet optisk
mätteknik som ett område där utvecklingen går snabbt framåt. Man ser detta
som en stor möjlighet till att utveckla nya lösningar, inte minst till
processindustrin men också till långt fler kundsegment. Men i vår dialog
uppger många företag att de upplever att de har för låg kompetens & saknar
de resurser de anser är nödvändiga för att kunna ta tillvara på dessa
möjligheter. Vissa bolag framhåller den risk det innebär att testa innovativa
koncept och lösningar i syfte att utveckla nya produkter och tjänster. Man
framhåller att det alltid finns en stor osäkerhet i teknikens framkant, men att
det är också där potentialen finns.
Det råder en enighet kring den nytta detta projekt kan göra, både för att
kunna testa nya produkt- och tjänstekoncept men också för att börja bygga
nödvändig kompetens för att utveckla produkter och tjänster inom
teknikområdet.
Regionens SMF kommer således att medverka i projektet som idébärare,
tilltänka produkt- eller tjänsteägare eller behovsägare till produkter inom
fältet för optisk mätteknik.
De större, processindustriella, parternas behov av kompetens och lösningar
inom området har vi delvis redan klargjort för. Vi har fört dialog med dem i
syfte att undersöka hur deras behov av nya lösningar, få deras synpunkter på
projektet och tillfråga dem som medfinansiärer. De är positiva till projektet
och vill gärna vara med under genomförandet. Produkter & tjänster som
utvecklas som ett resultat av projektet kommer att ägas av SMF i regionen,
men de stora bolagen är gärna med i egenskap av kravställare, testbädd och
tilltänkt kund i de fall det är relevant. En annan sektor som kommer att vara
delaktig på samma sätt är landsting, kommuner och privata vårdgivare då
sjukvård och äldrevård är områden där optisk mätteknik har extra stor
potential.
EU's strategi för Östersjöregionen
Ej relevant i denna ansökan.
5. Mål och resultat
Mål
Övergripande mål
Små och medelstora företag i Norrbotten och Västerbotten ska ha realiserat
innovativa produkter och tjänster som säljs på en internationell marknad, vara
kända för att inneha en hög kompetens, ingå i ett nätverk som ger tillgång till
erfarenhet och bedriva ett innovativt arbete inom området optisk mätteknik.
Projektmål
Fler små och medelstora företag i regionen ska ha börjat utveckla innovativa
produkter och tjänster baserat på optisk mätteknik samt satsa på att
vidareutveckla sin kompetens inom området.
Delmål
* SMF som deltar i projektet ska ha fått en mycket god förståelse för
potentialen med optisk mätteknik
* SMF som deltar i projektet ska ha byggt upp sin kompetens inom optisk
mätteknik
* SMF som deltar i projektet ska ha utvecklat produkter & tjänster baserade
på optisk mätteknik och/eller med hjälp av optisk mätteknik förbättrat sina
interna produktionsprocesser
* Samarbeten inleds mellan verksamheter i olika sektorer där de horisontella
kriterierna adresseras såväl som i deltagarrepresentation som i
105
lösningsinriktning.
* Samarbeten inleds mellan verksamheter i olika sektorer kring lösningar
baserade på optisk mätteknik
Målgrupp(er)
Projektets primära målgrupp är små och medelstora företag inom en bred
flora av branscher som till exempel industri, verkstad, energi och miljö, trä,
industriellt byggande, elektronik/IT, hälso- och sjukvård samt säkerhet.
Således har projektet en bred målgrupp. Detta då optisk mätteknik är en
framtidsteknologi som kommer att ha stor inverkan på många branscher. Vi
vill därför i detta projekt inkludera så många av dessa som möjligt.
Målgruppen för satsningen består av SMF i Norrbotten och Västerbotten.
Dessa bolag kommer att kunna ta tillvara på projektets resultat och utifrån
detta utveckla nya produkter och tjänster.
Projektet har också en sekundär målgrupp och det är de större verksamheter
som i vissa fall kommer att bli kunder till de produkter och tjänster som de
små och mellanstora företagen utvecklar. De kommer att vara en part i detta
projekt både som delfinansiärer till projektet och aktiva i arbetet med att
fungera bland annat som kravställare, testbädd och bollplank för de små och
mellanstora företag som tar projektets resultat och inkorporerar detta i nya
produkter och tjänster. Detta kan vara exempelvis bolag inom
processindustrin; LKAB, Boliden, SCA, Smurfit Kappa, Norra Skogsägarna
och liknande bolag.
De kan också bestå av landsting, kommuner och privata vårdgivare då
sjukvård och äldrevård är områden där optisk mätteknik har extra stor
potential. Även KKN, Kulturella och kreativa näringar ska ses som en
sekundär målgrupp.
Små och mellanstora företag ur målgruppen kommer att kunna ha rollen som
tilltänkta produktägare och då vara delfinansiärer av delprojekt, men även
som behovsägare och leverantör av tjänster till projekt. Vi kommer att vara
noga med att se till att företag inte kommer att kunna leverera tjänster till ett
projekt där de själva är nyttogörare och samtidigt få betalt för dessa tjänster.
Vi kommer också att vara noga med att redogöra för projektparternas olika
roller så att det blir tydligt vem som har fått betalt och vilken roll detta
företag haft i projektet.
Projektet ska säkerställa att TVV regelverk följs liksom att
Konkurrensverkets 5 grundprinciper för upphandling följs. Inget företag ska
tilldelas otillbörlig konkurrensfördel och inhandlad specialistkompetens skall
konkurrensutsättas.
Detta kommer att bli synnerligen aktuellt i Kartläggnings- och
Implementeringsprojekt. Projektdeltagares roller ska dokumenteras så att de
ska gå att särskilja.
Förväntat resultat vid projektavslut
Vid projektperiodens slut ska följande mål vara uppnådda:
* Minst 110 företag ska ha deltagit vid informationsträffar, seminarier och
workshops
* Minst 20 behovsinventeringar via TBN analyser ska ha genomförts
* Minst 10 kartläggningsprojekt ska ha genomförts
* Minst 6 implementeringsprojekt ska ha genomförts
* Minst 1 av dessa utvecklingsprojekt ska ha lett fram till en produkt/tjänst
som säljs också utanför Sverige
* Ett nätverk ska vara etablerat för fortsatt samverkan, stöd och
informationsutbyte
* De horisontella kriterierna ska ha beaktats genom hela projektet
Vid projektavslut ska de företag som engagerat sig i projektet ha tagit till sig
nyckelkompetens inom optisk mätteknik. De lösningar som företagen
utvecklat ska vara så konkurrenskraftiga att de kan säljas på en internationell
marknad. Företag ska redan ha gjort eller vara på väg att göra internationella
affärer med de produkter och tjänster de utvecklat som ett resultat av
projektet.
Projektet bidrar till att stärka kopplingen mellan forskning, teknisk
utveckling och innovation, det tematiska målet 1 i programmet.
Detta sker genom att projektet:
* Ger teknik- och kompetensöverföring till regionens bolag
* Stimulerar SMF att öka sina investeringar inom teknisk utveckling &
innovation inom optisk mätteknik
* Bidrar till tidiga produktvalideringsåtgärder av innovationer med optisk
mätteknik
* Bidrar till att fler SMF utvecklar innovativa, konkurrenskraftiga och
exporterbara produkter som ett resultat av ovan
* Fokuserar på ett teknikområde med stor potential för lösningar med en
positiv miljöeffekt, som exempelvis distansöverbryggande lösningar inom
sjuk- och hälsovård och produkter som optimerar arbetet inom
processindustrin
* Skapar ett nätverk för fortsatt samarbete runt innovativa produkter &
tjänster
Vi förväntar oss att vårt arbete i syfte att beakta de horisontella kriterierna
jämställdhet, miljö samt likabehandling och ickediskriminering kommer
forma projektets resultat.
Jämställdhet, likabehandling och ickediskriminering är kopplat till
deltagande i projektet. Vi kommer att arbeta för att skapa en miljö där alla
kan känna sig välkomna att delta. Vi förväntar oss inte att exempelvis en
jämn könsfördelning kommer att uppkomma av sig själv och har därför
planer för hur detta ska ske. Vi ska arbeta för att inkludera både män och
kvinnor i projektet, både som idébärare och representanter för de SMF som
tar resultatet från projektet vidare till en färdig produkt eller tjänst. För att
uppnå detta planerar vi att involvera olika branscher inom vilka
könsfördelningen kan vara övervägande åt olika håll, allt för att nå en jämn
fördelning. I och med att personer med olika bakgrund och erfarenheter
arbetar tillsammans kan också idéer grundande på så kallade innovativa
språng uppkomma.
Vi är också övertygande om att projektet kommer att ge upphov till en
sekundär effekt vad gäller jämställdhet inom innovationssystemet. Kvinnor är
idag underrepresenterade i stora delar av detta. Genom att driva ett projekt
med fokus på en jämställd könsfördelning är vår ambition fler kvinnor känner
till, engagerar sig i och får ett resultat av sitt engagemang i
innovationssystemet.
Miljö är till skillnad från de andra horisontella kriterierna inte associerat till
106
deltagande i projektet, utan snarare kopplat till inriktning på de innovativa
produkter och tjänster som utvecklas. Vi ska arbeta för att sätta
uppmärksamhet på frågan och ständigt värdera de lösningar som presenteras
utifrån ett miljöperspektiv för att hålla en medvetenhet kring de val som görs.
Många av de lösningar optisk mätteknik kan bidra till är i sig positiva ur ett
miljöperspektiv. Det handlar ofta om att kunna optimera processer,
genomföra mätningar på distans och liknande lösningar som innebär en lägre
förbrukning av råmaterial, mindre resande och liknande. Då projektet
uttryckligen kommer att uppmuntra denna typ av lösningar kommer än fler
innovativa produkter att utvecklas.
Förväntade effekter på lång sikt
TBN, Tillväxt i befintligt näringsliv, är en metod som används av IUCbolagen i Sverige för att identifiera och analysera utvecklingsbehov i SMF.
Metoden är beprövad och kvalitetssäkrad. Via de TBN-analyser som görs
under projektet får vi en bra bild över företagens prioriteringar för tillväxt.
Det möjliggör fortsatta satsningar som är relevanta ur företagens perspektiv
och är ett av projektets resultat.
Projektet kommer att resultera i ett högre kunskapsläge och fler satsningar på
innovativa lösningar bland företagen. Ambitionen är att bolag ska ha initierat
samarbeten kring teknikområdet. Nätverket som etableras ska fungera som en
nod bland de företag som har intresse av fortsatt kompetens- och
produktutveckling. Att bygga denna typ av nätverk är positivt ut flera
aspekter. Inte minst får vi en gemensam kontaktyta mot intresserade företag
för att fortsättningsvis stötta dem i sin vidareutveckling. Slutligen kommer
SMF att ta resultaten från delprojekten och utveckla dessa till färdiga
produkter och tjänster. Detta ger en direkt nytta i dessa verksamheter och
ambitionen är att det ska ge direkt mätbara effekter.
Adopticums uppdrag är att öka kompetensen och bistå med kunskap inom
teknikområdet och det ska ske också efter projektets slut. I samverkan med
IUC-bolagen ska det företagsstödjande arbetet fortsätta. Konstellationen
avser att arbeta med bland annat temabaserade seminarier för att fortlöpande
kunna ge näringslivet uppdateringar inom teknikområdet. Stöd ska ges till de
företag som vill genomföra satsningar inom området bland annat genom
Vinnovautlysningar, Innovationscheckar, ProcessITs projektmedel och andra
finansieringskällor. IUC kan också bistå med annan typ av kompetens inom
bl.a. affärs- och ledningsutveckling, kapitalförsörjning,
konstruktionsutveckling samt produktionsutveckling.
Adopticum är huvudpart i detta projekt och därför ansvarig för att projektets
resultat används efter projekttidens slut, men detta arbete delas med IUC
Västerbotten och IUC Norrbotten.
Arbete som görs i syfte att beakta de horisontella kriterierna ska ge positiva
effekter i det regionala näringslivet, också på sikt. Det faktum att vi
involverar parter från branscher med ojämn könsfördelning är en möjlighet
att driva jämställdhetsarbetet framåt. Det innebär att vi startar en process som
ska bidra till helt nya produkter och tjänster som aldrig hade sett dagens ljus
om inte detta projekt hade bedrivits. En sekundär effekt är att projektet bidrar
till att jämna ut könsskillnaderna vad avser engagemang i
innovationssystemet då fler kvinnor känner till, engagerar sig i och får ett
resultat av sitt engagemang i innovationssystemet.
Vi eftersträvar att driva ett projekt som kommer ge mycket goda effekter på
hållbar regional tillväxt. Optisk mätteknik är ett område med stor
tillväxtpotential som dessutom har en stor potential till att bidra till mer
energi och resurseffektiva lösningar. Tillväxt förväntas ske i de bolag som
deltar i projektet och satsar på teknikutveckling.
Projektet förväntas att på ett konkret sätt bidra till målen inom Europa 2020strategin. Det bidrar till innovativa lösningar som tillfredsställer behov inom
ett brett spektra av branscher. Dessa lösningar kommer att ge ett effektivare
resursutnyttjande, inte minst inom industrin och hälso- och sjukvårdssektorn
och därigenom bidrar projektet till att möta de klimatmål som ställts upp i
strategin. Det kan också bidra till att stimulera företag till ett större
engagemang i FoU-projekt. I norra Sverige satsas en allt för liten del av
bolagens resurser i FoU-projekt. På sikt riskerar detta att bidra till att
regionen hamnar på efterkälke.
Med mer innovativa bolag kommer kraven på välutbildad arbetskraft att lösa
de behov bolagen tar sig an. Andelen högutbildade som är anställda i bolag i
regionen kan på så sätt ökas genom att bolagen utvecklar nya innovativa
produkter och tjänster med sikte på en internationell marknad.
6. Organisation och genomförande
Projektorganisation
Projektet ägs av Adopticum som ansvarar för genomförandet och
tillhandahåller spetskompetens inom optisk mätteknik. Med sig har
Adopticum två samverkansparter, IUC Norrbotten och IUC Västerbotten.
IUC Norrbotten ska vara behjälpliga med bland annat projektkoordinering
och genomförande av seminarier och informationsträffar i Norrbotten. IUC
Västerbotten ska vara behjälpliga bland annat med genomförande av
seminarier och informationsträffar i Västerbotten.
Adopticum ansvarar för att skapa och driva en projektorganisation som har
förutsättningar att genomföra projektplanen och att kunna rapportera detta i
enlighet med finansiärernas krav. Tillsammans med IUC-bolagen är man
engagerad i ett antal projekt som alla har som gemensamt mål att stärka
näringslivet i norra Sverige. Det finns således en erfarenhet från att driva
denna typ av projekt och verksamheten är mer än kvalificerad för ett lyckat
genomförande.
En styrgrupp ska ansvara för strategisk styrning av verksamhetsinriktning,
budget och uppföljning av projektet. Avsikten är att styrgruppen ska ha
medlemmar som har god kompetens inom de olika sektorerna projektet riktar
sig mot, kring produktutveckling samt utveckling av små och medelstora
företag.
Företagens engagemang är centralt för detta projekt varför
projektorganisationen ska inkludera representanter från näringslivet.
Styrgruppen ska bestå av 6 personer:
* Ordförande; Sture Lestander
* Lena Forsberg, LTU Affärsutveckling
107
* Per Swärd, Fabrikschef Smurfit Kappa Kraftliner
* Åsa Holmner Rocklöv, Norrlands Universitetssjukhus, Medicinsk TeknikFoU
* Hans Bylesjö IUC Västerbotten/Anders Högström IUC Norrbotten, delar
en plats
* Susanne Rutqvist, Technical Manager, SCA Packaging Obbola
Projektet kommer också att ha en referensgrupp att använda vid behov.
Denna grupp består av 2 stycken sakkunniga inom teknikområdet. En av
dessa ska vara att vara anställd i Adopticum och en person anställd i ett bolag
som arbetar inom fältet optisk mätteknik.
Referensgruppen ska bl. a:
* ge värdefull information till, och vara bollplank åt, bl. a projektledaren
* stå till förfogande för samråd
* vara rådgivande experter (har ej beslutsrätt)
Styrgruppen och Referensgruppen ska vara insatta i frågeställningarna kring
jämställdhet, mångfald, miljö och klimat. De ska vara en tydlig beställare av
ett aktivt arbete inom dessa frågor och aktivt söka information från projektet
hur arbetet fortskrider. Denna information skall spridas för att strategiskt
påverka både inom den egna organisationen samt i externa sammanhang.
För att styrgruppen ska ha rätt förutsättningar för att göra detta kommer de
tidigt i projektet att vidareutbildas i frågor rörande jämställdhet och
mångfald. På så sätt säkerställs att man har verktygen för att hantera dessa
frågor.
Huvudprojektledaren är anställd på Adopticum. Denne ansvarar för
projektets helhet inklusive uppfyllelse av projektmål, samordning och
informationsutbyte och är gränssnittet mellan den operativa delen av
projektet och styrgruppen. Projektledaren ska vara permanent adjungerade till
styrgruppen.
Det ska även finnas delprojektledare vid IUC Norrbotten som kan ta ett
övergripande ansvar över de aktiviteter som planeras där.
En ekonomisk administratör ska samla in och sammanställa de ekonomiska
underlag som ska skickas till Tillväxtverket. Till detta nyttjas Adopticums
nuvarande resurs och likaså för projektets övriga administrativa uppgifter.
Resurser dedikerade för Inköp/upphandling är ej aktuella för projektet.
Den tekniska expertisen inom optisk mätteknik finns inom Adopticum.
Kompletterande tekniska tjänster kommer att köpas in. Eventuell rekrytering
inleds när ansökan till TVV är inskickad. Rekryteringen ska ta speciell
hänsyn till de horisontella kriterierna.
Arbetssätt
För att nå projektets mål ska vi arbeta med att öka intresset & förståelsen för
optisk mätteknik och föra en dialog med företag om vilken potential tekniken
kan ha för dem. Vi ska skapa och utveckla mötesplatser och visa på
möjligheterna teknikområdet ger för dem som ligger i framkant.
Företagen ska kartlägga möjligheter för att se hur det går att lösa reella behov
med optisk mätteknik och få en första indikation om vad det skulle innebära i
form av arbete och utvecklingskostnad.
Implementeringsprojekt kommer att drivas som ett nästa steg i utvecklingen
mot en färdig produkt eller processförbättring. På så sätt kommer vi att skapa
bestående resultat som kommer att leva vidare efter projekttiden: ökad
kompetens, innovationsförmåga samt nya produkter.
Projektet ska inte vara konkurrensdrivande och ha en öppen och transparent
urvalsprocess m.a.p vilka företag som engageras och delprojekt som väljs ut.
Urvalsprocessen ska dokumenteras.
En projektstyrningsmodell liknande PROPS ska användas för att säkerställa
att delprojekten ligger i linje med huvudprojektets syfte. I vissa fall kan
deltagande företags egna utvecklingsmetoder och processer komma att
användas.
Huvudprojektledaren har ett övergripande ansvar för intern avstämning och
uppföljning. Regelbundna projektmöten med projektets nyckelpersoner ska
hållas. Där ska man avhandla projektets status, kommande aktiviteter,
åtgärdspunkter samt riskanalys. Regelbundna styrgruppsmöten där
huvudprojektledaren ska hållas där projektets status rapporteras.
Vi ska rikta oss mot olika branscher, akademiska institutioner och
existerande nätverk för att nå en stor mångfald. Det faktum att vi involverar
parter både från hälso- och sjukvård samt processindustrin ser vi som en
möjlighet för att driva jämställdhetsarbetet framåt. Det innebär att vi startar
en process som kommer att bidra till helt nya produkter och tjänster som
aldrig hade sett dagens ljus om inte detta projekt hade bedrivits.
Optisk sensorteknik har stor potential att ligga till grund för lösningar som
leder till en hållbar produktion. Vi ska stimulera projektets deltagare till att
bidra till en positiv utveckling ur ett miljöperspektiv. Detta arbete ligger väl i
linje med krav och behov som finns inom ett stort antal branscher. Därför
finns det från SMFs sida ett stort intresse att delta i utvecklingen av den
typen av system.
Projektet kommer att informera allmänheten om stödet från Europeiska
regionala utvecklingsfonden i enlighet med gällande villkor för denna typ av
projekt.
Vi kommer kontinuerligt ta fram och publicera information i syfte att
informera företag, offentliga verksamheter, finansiärer och allmänhet om
projektet och dess aktiviteter. Detta kommer att ske via ett antal olika
kanaler; informationsträffar & seminarier, filmpresentation, riktade
mediakontakter, webbplats & tryckt information.
Utvärdering och uppföljning ska bidra till ständig förbättring och en god
styrning medan projektet pågår. Genomförda aktiviteter och dess utfall ska
dokumenteras och rapporteras. Projektgenomförandet samt resultat och
effekter av projektets aktiviteter ska utvärderas. Styrgruppen arbetar löpande
med utvärdering av alla delar av projektet i syfte att säkerställa att projektets
måluppfyllelse nås. Arbetets form och omfattning ska definieras utifrån
storlek och inriktning på aktiviteten eller delprojektet. Målet är att det ska
finnas ett tydligt och logiskt samband mellan projektets problembeskrivning,
projektets aktiviteter och de angivna målen.
Framgångskoncept och förbättringsmöjligheter ska identifieras kontinuerligt
under projektets gång, bland annat genom; utvärdering av seminarium eller
108
mötestillfällen, könsuppdelad statistik ska föras kontinuerligt för att mäta hur
väl vi når vårt mål att nå en jämn könsfördelning, inhämta statistik över de
positiva effekter för miljö och klimat produkten eller tjänsten väntas uppnå
när den når marknaden.
7. Aktiviteter
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Extern kommunikation och
resultatspridning
2016-01-01
2018-12-31
Kostnad
Beskrivning
422 189 Allt material ska innehålla information om stödet från Europeiska regionala
utvecklingsfonden enligt gällande regler för EU-projekt. Exempelvis ska allt material
som framställs för att informera om och/eller marknadsföra projektets verksamhet
använda logotypen för Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Den information som sprids kommer bland annat att bygga på resultatet från
utvärderingsinsatser och ska användas som underlag för reflektion, kunskapsspridning
och lärande såväl inom projektet som i extern kommunikation med finansiärer och
intressenter. Workshops och seminarier arrangerade av projektet redovisas som egna
aktiviteter/delaktiviteter.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Upprätta kommunikationsplan
2016-01-01
2016-12-31
Kostnad
58 142 Som underlag för kommunikationsaktiviteterna ska en kommunikationsplan ska tas fram.
Beskrivning
Deltagande i externa informationsträffar &
seminarier
2016-01-01
2018-12-31
40 455 Många av projektets samarbetspartners håller kontinuerligt informationsträffar,
seminarier och liknande aktiviteter. Detta är ett tillfälle för projektet att komma och
berätta om sin verksamhet. Genom att identifiera informationskanaler som inte använts
tidigare i varken IUC-bolagen eller Adopticum kommer vi att nå ut till en bredare
målgrupp. Detta i syfte att informera både offentliga verksamheter och allmänheten men
inte minst företag som ännu inte har någon etablerad dialog med projektet eller dess
företrädare om satsningen.
Exempel på sådana informationsträffar kan vara arrangemang genomförda av
näringslivskontoren i de olika kommunerna, ProcessIT-dagar eller arrangemang av andra
innovationsdrivande parter i regionen.
Filmpresentation
2016-01-01
2016-12-01
91 023 För att presentera projektet, dess syfte och resultatet kommer en kort presentationsfilm
att tas fram under projektets gång.
Riktade mediakontakter
2016-01-01
2018-12-31
58 142 Media är ett annat sätt att nå ut till verksamheter som inte har någon naturlig kontaktyta
mot projektets aktörer. Det är också ett effektivt sätt att nå en bred publik med
representanter från samtliga av de grupper projektet avser att engagera. Vi kommer
därför att nyttja både befintliga kontakter med media och upparbeta nya för att på bästa
sätt få spridning på informationen kring projektet hos så många intressenter som möjligt.
Webb
2016-01-01
2018-12-31
Tryckt information
2016-01-01
2018-12-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Avslutsarbete
2019-01-01
2019-04-30
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Samla in resultat
2019-01-01
2019-04-30
20 227 Samla in resultat från projektets aktiviteter genom rapportering från projektparterna.
Sprida resultat
2019-01-01
2019-04-30
20 227 Återkoppla till deltagande företag, medfinansiärer och andra intressenter om projektets
resultat via de ordinarie kanalerna.
Utvärdera
2019-01-01
2019-04-30
20 227 Hur genomfördes projektet och vad ledde aktiviteterna till på kort och lång sikt, alltså
deras resultat och effekter. Utvärderingen kommer delvis att bygga på de i projektet
tidigare genomförda utvärderingarnas arbetssätt och resultat.
Analysera
2019-01-01
2019-04-30
20 227 Nåddes projektets mål: Bryt ner på olika nivåer. Analysera aktiviteterna och deras utfall.
Slutrapportera följeforskning (Aktivitet
utvärdering och lärande)
2019-01-01
2019-04-30
40 455 Arbete med slutrapport kring uppföljning, utvärdering & lärande
Slutrapportera projektet
2019-01-01
2019-04-30
20 227 Slutrapportera projektet till TVV enligt gällande förordningar. Alla handlingar om
projektet, inklusive räkenskapsinformationen, ska sparas och arkiveras.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utvärdering och lärande
2016-01-01
2018-12-31
116 284 En webbplats kommer att tas fram och fungera som samlingsplats för projektets
aktiviteter och information. Denna kommer att länkas från IUC Västerbotten, IUC
Norrbotten och Adopticum. Där ska finnas en kort beskrivning av verksamheten,
inklusive syfte och resultat, och unionens ekonomiska stöd ska tydligt framgå. Webben
ska sedan kontinuerligt uppdateras för att bli en värdefull informationskanal.
58 142 I de skeden av projektet då det finns ett behov av att sammanställa och förmedla tryckt
information kommer detta att tas fram. Bland annat ska en affisch i minst A3-format
sättas upp med information om projektet på en plats som är synlig för allmänheten. Detta
ska göras hos både projektägaren och samverkansparterna. Av den ska framgå att
projektet har fått stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Ett annat exempel på
tryckt info är rollups som kommer att tas fram och användas runt de många arrangemang
projektet avser att genomföra.
Kostnad
Beskrivning
141 592 Avslutsarbetet är strukturerat i ett antal punkter som förklaras var för sig nedan.
Kostnad
Beskrivning
Kostnad
Beskrivning
331 422 Utvärdering handlar om att fånga och beskriva projektets genomförande, resultat och
effekter i relation till planer och mål som finns på projekt- och programnivå. Då detta
projektet klassas som ett mellanstort projekt med en lite större projektorganisation och
mål som beror på många faktorer ska vi anlita en extern aktör för utvärderingen. Vi ska
redovisa resultatet från den externa utvärderingen i rapporteringen till Tillväxtverket.
Där ska vi också beskriva hur vi använt utvärderingsresultaten när det gäller lärande och
utveckling av projektet samt extern kommunikation. Vid projektets slut ska vi beskriva
utvärderingsarbetet mer ingående i projektets slutrapport. Den aktör som gör
utvärderingen ska inte bara rapportera till projektet, utan också vara med och sprida
utvärderingsresultaten. Aktören ska dessutom delta i aktiviteter som gynnar lärandet
mellan andra projekt som också är finansierade av Regionala utvecklingsfonden.
Lärandet ska ske på programnivå eller programövergripande nivå. Tillväxtverkets
riktlinjer för utvärdering ska användas.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Insamling av information rörande
projektets resultat och effekter
2016-01-01
2018-12-31
Kostnad
Beskrivning
99 427 Har som syfte att beskriva utvecklingen av projektet i förhållande till projektplanen och
redogöra för de genomförda aktiviteterna och deras utfall. Utvärderingen består av 6
109
analysområden med tillhörande frågor:
P1: Projektlogik, beskriver sambandet mellan projektets aktiviteter och dess mål.
Hur är det tänkt att projektet ska nå sina mål?
Vad grundar sig det antagandet på?
Ligger de genomförda aktiviteterna i linje med
projektlogiken?
P2: Processen, handlar om hur projektet ska ge avtryck i den lokala och regionala miljön.
Vem eller vilka i det omkringliggande samhället kan ta vid där projektet slutar, föra
resultaten vidare och bidra till långsiktiga effekter?
P3: Public debate, offentlig debatt, är ett verktyg för att lära av och sprida projektets
resultat. Hur använder projektet kommunikation och lärande för att nå målen?
N1: Nyckelaktiviteter, aktiviteter som för projektet framåt, mot målen.
Vad har projektet gjort?
Vilka dokumenterade utfall och resultat har det lett till?
N2: Nyckelpersoner, yrkespersoner och experter som står utanför projektet, men som har
insyn i det område där projektet försöker åstadkomma en förändring. Vad anser
nyckelpersonerna om projektets förmåga att påverka?
Vad tycker nyckelpersonerna om projektets faktiska bidrag till
förändring?
N3: Nyckeltal, kvantitativ information och statistik som skapar underlag för kvalificerade
bedömningar. Hur många eller hur stor andel av de som berörs av projektet anser att
insatserna bidrar till att lösa de problem eller åstadkomma den utveckling som
eftersträvas?
Analys av insamlad Information
2016-01-01
2018-12-31
99 427 Genomgång av svaren så att man kan beskriva hur aktiviteterna har lett till resultat som
bidrar till att projektet når sina mål.
Redogörelse för oförutsedda resultat och
effekter"
2016-01-01
2018-12-31
66 284 Varför uppkom dessa och hur påverkade de projektet.
Återkoppling
2016-01-01
2018-12-31
66 284 Genomföra workshop med deltagare från styrgrupp och projektdeltagare för att kunna
skapa rätt förutsättningar för styrning och utveckling av projektet i genomförandet.
Resultatet från utvärderingsinsatser ska användas som underlag för reflektion,
kunskapsspridning och lärande såväl inom projektet som i extern kommunikation med
finansiärer och intressenter.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Skapa insikt i teknikområdet
2016-01-01
2018-12-31
Kostnad
Beskrivning
2 509 346 Detta arbetspaket går ut på att öka intresset & förståelse för optisk mätteknik genom att
föra en diskussion med företag om vilken potential tekniken kan ha för dem. Vi kommer
också att arbeta för att engagera grupper som traditionellt har varit underrepresenterade
inom många av de branscher vi riktar oss mot till att delta och utveckla kreativa lösningar
baserat på optisk mätteknik. Vi kommer inledningsvis ägna oss åt aktiviteter för att öka
företagens och individers insikt i området och skapa möjligheter att utbyta erfarenheter
med varandra.
Vi ska visa på möjligheterna teknikområdet ger för företag som ligger i framkant,
inspirera företagen och få dem att förstå att detta är ett teknikområde som erbjuder
mycket stor potential till innovation, men för att tillvarata denna måste man satsa på
tekniken nu och inte om några år.
Planen är att ordna informationsträffar och workshops på alla större orter i Norrbotten
och Västerbotten. Vi tänker också diversifiera temat något för att det ska vara så relevant
som möjligt för deltagande företag.
Entreprenörerna är innovationssystemets nyckelpersoner. Därför ska vi fokusera på att
komma i dialog med dem i projektet och det arbetet börjar redan här. Genom att få med
dem, att visa möjligheterna med tekniken och de idéer som finns kan vi få med dem i
satsningar inom teknikområdet och på så sätt säkerställa en viktig faktor i systemet, den
drivande och ständigt ifrågasättande entreprenören.
Medfinansieringen i form av egen tid kommer att ske genom att bidra med projektarbete
i form av teknisk kompetens, t ex mjukvaruutveckling, deltagande som talare på
seminarier och workshops arrangerade av projektet samt som testbädd. I denna aktivitet
kommer medfinansiering i form av egen tid tas i anspråk genom ett aktivt deltagande på
de möten som kommer hållas och företagen kommer delta som talare.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Bokningar & praktiskt arbete runt
arrangemang
2016-01-01
2018-05-31
Kostnad
169 910 Praktiskt arbete runt arrangemangen. Ett mycket viktigt arbete ör att nå ut till så många
företag som möjligt med information om projektet.
Beskrivning
Information och inspiration genom
seminarier inom området optisk mätteknik
2016-01-01
2018-05-31
1 702 923 Minst 14 träffar kommer att hållas på större orter i Norrbotten och Västerbotten. Målet är
att nå minst 120 företag.
Temabaserade workshops
2016-01-01
2018-05-31
Uppföljning och utvärdering
2016-01-01
2018-12-31
TBN - Tillväxt i Befintlig Näringsliv
2016-01-01
2018-05-31
121 364 Minst 20 stycken TBN-analyser ska genomföras. Detta är ett effektivt verktyg för att
fånga upp bolagens behov för fortsatt tillväxt.
OMIN Summit
2017-01-01
2018-12-31
191 356 Ett öppet möte, OMIN Summit, ska hållas. Där lyfter vi fram genomförda projekt och
genomför workshop där det diskuteras hur man ska fortsätta efter projekttidens slut.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kompetensutveckling i samverkan med
SMF
2016-01-01
2018-12-31
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kompetensutveckling och coachning
2016-01-01
2018-05-31
48 546 Verksamheter som ser en potential att utveckla sin egen kompetens inom området
kommer att få tillfälle att diskutera detta inom ramarna för projektet.
Uppföljning och utvärdering
2016-01-01
2018-12-31
8 091 Deltagande företags kompetensutveckling kommer kontinuerligt att följas upp och
utvärderas.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
291 430 Minst 5 stycken kommer att hållas med temabaserad inriktning.
32 364 Uppföljning och utvärdering av deltagande företags intryck, idéer och behov samt hur de
bidrar till projektets mål som del i ett kontinuerligt arbete för att säkerställa
måluppfyllelse och kvalitet.
Kostnad
Beskrivning
56 637 Kompetensutvecklingsbehov kommer att kartläggas kontinuerligt under projektets gång.
Syftet är att få en bild av hur behovet av kompetensutveckling inom detta specifika
område ser ut och undersöka hur kompetens på bästa sätt kan byggas upp i företagen.
Kostnad
Kostnad
Beskrivning
110
Beskrivning
Kartläggningsprojekt
2016-01-01
2018-12-31
3 105 981 Kartläggning av möjligheter syftar till att som första steg se om det går att lösa ett
företags reella behov med optisk mätteknik och få en första indikation om vad det skulle
innebära i form av arbete och utvecklingskostnad. Minst en av parterna Behovsägare
eller Produktägare ska vara drivande i delprojektet, men idealsituationen är att bägge
aktörerna är representerade. Målet är att minst 10 delprojekt av denna typ ska
genomföras under projektets gång. Både för Kartläggningsprojekten och
Implementeringsprojekten (presenteras nedan) ska urvalsmodellen när det kommer till att
välja vilka delprojekt som ska startas vara öppen, transparent och ej konkurrensdrivande.
Styrgruppen ska beakta de horisontella kriterierna när man fattar beslut kring vilja
delprojekt som ska startas.
Deltagande företag får ej finansiering i form av kontanta medel utan i form av
projektstöd och expertis bland annat inom optisk mätteknik. Finansiering gäller enbart
kostnaderna för delprojektet. Ovanstående är givetvis giltigt för hela projektet. För att ett
Kartläggningsprojekt ska kunna starts måste Styrgruppen göra den samlade bedömningen
att det finns en kommersiell bäring i den produkt/tjänst som idén beskriver. Aktiviteterna
som genomförs i projektet kommer delvis vara beroende av andra faktorer, såsom
deltagande företags egna utvecklingsmetoder och processer.
Projekt kommer att bedrivas i nära samarbete på ett iterativt sätt. För att ett
Kartläggningsprojekt ska kunna utvärderas på bästa sätt kommer vi så långt det är
möjligt att genomföra utvärdering i samarbete med problemägare i verklig miljö. I de fall
inte detta är möjligt kommer vi att skapa en miljö med så likartade förhållanden som
möjligt för att kunna genomföra en relevant utvärdering.
Detta kan ske genom så kallade testbäddar som är uppbyggda testmiljöer där tester kan
genomföras under verklighetsnära förhållanden. Vi är övertygade om att det under
projektets löptid kommer att presenteras idéer som skulle kunna bli till lönsamma
produkter, men där det fortfarande krävs forskningsinsatser för att eventuellt kunna
realisera produktidén. I de fallen ansvarar styrgruppen för att koppla samman idébäraren
med ett universitet för att idén ska kunna diskuteras med forskare.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Genomförbarhetsstudie
2016-01-01
2018-08-31
Kostnad
Beskrivning
931 794 Projektet inleds med en studie för att fastställa att idén är genomförbar och vad som
krävs för att kunna realisera delprojektet.
I vår dialog med näringslivet fått en uppfattning om vissa områden som är extra
intressanta. Då tanken bakom projektet är att innovationer ska skapas i samverkan mellan
projektdeltagare kan vi inte garantera att de exempel vi tar upp här kommer att bli till
kartläggningsprojekt, men de fungerar som en illustration över projektens olika områden.
Vi övertygade om att projekt kommer att återfinnas i många olika typer av miljöer. I
ansökan har vi nämnt äldrevård, sjuk- och hälsovårdssektorn och processindustrin då det
finns mycket som talar för att detta är sektorer där optisk mätteknik kommer att ha en
avgörande betydelse för respektive branschs fortsatta utveckling.
Exempelvis inom sjuk- och hälsovårdssektorn görs stora satsningar för att utveckla den
distansöverbryggande vården. Detta innebär att läkaren/sjuksköterskan inte befinner sig
på samma ställe som patienten. En intressant aspekt på distansöverbryggande sjukvård är
att det inte bara är i de glest befolkade delarna av världen detta utgör kommersiellt
gångbara lösningar. I stora städer finns minst lika stora vinster att göra, inte minst ur ett
tidsperspektiv, varför detta utgör ett område med stor exportpotential.
Inom detta område kommer optisk mätteknik vara en central teknologi för att kunna
uppnå en säker och effektiv vård på distans. Det kan handla om att mäta rörelseförmåga
under rehabilitering, i skadeförebyggande syfte och som bedömningsgrund för vidare
vård.
Inom industrin är idag automationsgraden hög. Vinnova har analyserat
utvecklingspotentialen inom svensk industri. Detta resulterade i konklusionen att man
inom denna sektor måste växla över till nästa s-kurva för att kunna fortsätta att utveckla
konkurrenskraften inom industrin. Digitalisering av industrin är ett av de bärande
argumenten för den nästa industriella revolutionen.För att göra ett långt resonemang kort,
konstaterar man att det finns två trender som kommer att vara nyckelfaktorer för
digitaliseringen. Detta är internet och big data analytics.
Detta har direkt bäring på vårt föreslagna projekt. Man resonerar i bland annat en rapport
publicerad av Blue Institute (http://media.sip-piia.se/2014/07/Tredje-v%C3%A5gensaut-Kritiska-faktorer-f%C3%B6r-industriell-digitalisering.pdf) om trådlösa
sensornätverk som samlar in stora mängder data som sedan analyseras i syfte att
effektivisera industrierna och ligga till grund för beslutssystem.
Här är optisk sensorteknik ett viktigt teknikområde som möjliggörare. Vi ser redan detta,
exempelvis i ett pågående projekt som finansieras av just Vinnova genom det strategiska
innovationsprogrammet Processindustriell IT och Automation. Projektledande part är
Adopticum. I detta projekt är ambitionen att använda optisk sensorteknik för
lagerinventering på stora ytor.
Sammanfattningsvis tror vi att det är i denna kontext OMIN ska ses. Vi kommer att inom
industriella applikationer se projektidéer som bland annat går ut på att använda optisk
sensorteknik i syfte att samla in stora mänger data som sedan analyseras i
beslutsstödssystem och bidra med värdefull information.
Kartläggning av tilltänkt teknik/lösning
2016-01-01
2018-08-31
621 196 En kartläggning av tilltänkt teknik/lösning genomförs.
En stor del av det innovativa arbetet kommer som resultat av projektet i de workshops,
seminarier och träffar som arrangeras. Tanken är att det är i dessa forum idéerna ska
födas för att sedan kunna förfinas, testas och utvärderas under kartläggningsprojekten.
Målsättning är att skapa skärningspunkter genom att engagera personer från olika
branscher och med olika erfarenhet. Det är när olika kompetensområden korsar varandra
så kallade innovativa språng kan uppstå och det vi ska åstadkomma.
Ett handfast exempel på vilket sätt optisk mätteknik ska kan leda till innovation
illustreras bäst genom ett fall där Adopticum och IUC tillsammans höll en workshop med
CMTF, Centrum för medicinsk teknik och fysik vid Norrlands Universitetssjukhus, NUS.
Där diskuterades olika förslag på hur optiska sensorer skulle kunna underlätta
arbetssituationen för vårdanställda eller vardagen för patienter. Ett lokalt bolag fastnade
för en av dessa idéer och ett projekt genomfördes i vilket en prototyp för mätning av en
specifik del av kroppen utvecklades. Prototypen fick sedan utvärderas på NUS. En artikel
skrevs utav personer vid NUS som varit involverade i projektet och publicerades sedan i
en facktidning inom området. Bolaget som är ägare till projektresultatet tittar för
närvarande på hur de ska komma vidare med utvecklingen.
Det är också intressant att titta på detta projekt utifrån det horisontella kriteriet miljö. En
färdig produkt som tas i bruk inom vården skulle innebära att en betydande mindre andel
felaktiga mätningar skulle göras. Då mätningarna ligger till grund för framställandet av
en specifik produkt som i detta fall efter framställandet fraktas från Tyskland till det
svenska sjukhuset finns det en stor miljövinst i att kunna utföra mätningarna med en
högre noggrannhet. En viss andel av de manuella mätningarna är inte korrekta varför
produkten inte går att använda utan måste beställas på nytt.
111
Ett exempel från industrin är mätning av slitage i exempelvis kaldougnar &
konverterugnar. Denna typ av ugnar är vanligt förekommande inom industrin, och det
finns således flera problemägare. Dels är detta positivt ur ett utvecklingsperspektiv men
det innebär också att det finns en marknad för det SMF som utvecklar en lösning. När
dessa ugnar behöver repareras orsakar det en nedgång i produktiviteten och är således en
stor kostnad. För att säkerställa att ugnen inte slits för mycket innan underhåll görs tas
den med jämna mellanrum ur drift, vilket innebär en väldigt stor extra elförbrukning när
ugnen sedan ska värmas upp igen. För att veta när reparationer måste ske för att undvika
skador finns idag inget billigt och bra system kommersiellt tillgängligt.
Då utvecklingen har gått framåt finns det nu alternativa tekniker som skulle kunna lösa
denna mätutmaning. Adopticum har tillsammans med LTU genomfört en första
testmätning på Rönnskär i syfte att hämta in data för vidare analys. Ett
kartläggningsprojekt inom OMIN skulle här kunna koppla samman problemägare med
produktägare och arbeta vidare med att hitta en marknadsmässig lösning.
Funktionstester i skarpt läge/testbädd
2016-01-01
2018-08-31
621 196 Funktionstester i skarp miljö alternativt en testbädd genomförs för att verifiera
funktionalitet i tänkt lösning.
Genomföra en preliminär bedömning av
affärsnytta för behovsägare/produktägare
2016-01-01
2018-08-31
310 598 En preliminär bedömning av affärsnyttan genomförs. Denna ska vara uppdelad i två
delar, affärsnytta för behovsägare och affärsnytta för produktägare. På så sätt ges en
sammanhängande bild som ger en uppfattning om produkten eller tjänsten kan bli en
framgång på marknaden och lönsam för produktägaren.
Utred möjligheterna och planera inför för
ett följande Implementeringsprojek
2016-01-01
2018-08-31
310 598 Kompletterande utredning och planering för Implementeringsprojekt genomförs i de
projekt som visat på potential.
Uppföljning och utvärdering
2016-01-01
2018-12-31
310 598 Uppföljning och utvärdering av genomförda kartläggningsprojektet samt hur de bidrar
till projektets mål.
Jämställdhet är något som projektet kommer att arbeta med genomgående, bland annat
genom att skapa skärningspunkter där traditionellt könsuppdelade branscher kan mötas.
Därigenom skapar vi förutsättningar för ett jämställt projekt som bidrar till ett klimat där
innovativa språng kan ske. Detta är ett sätt på vilket projektets mål och resultat direkt
påverkas av detta horisontella kriteriet, och därför ska också en uppföljning göras för att
säkerställa att vi når projektets mål.
Kartläggningsprojektet syftar till att som första steg se om det går att lösa ett företags
reella behov med optisk mätteknik och få en första indikation om vad det skulle innebära
i form av arbete och utvecklingskostnad. I dessa projekt ska personer med olika
kompetenser och erfarenheter engageras. Detta innebär att vi kommer att arbeta för att
engagera både kvinnor och män och ambitionen är att nå en så jämn fördelning som
möjligt. Både inom de delprojekt som får finansiering men också mellan de olika
delprojekten.
Vid bedömning av affärsnyttan av en specifik produkt eller tjänst ska också en
målgruppsanalys genomföras. I detta arbete ska också jämställdhetsaspekten beaktas, så
att vi får projekt som bidrar till lösningar på problem som i samma utsträckning är
relevanta för kvinnor som för män. Detta är några exempel på hur vi ska använda
jämställdhet som ett verktyg för att nå projektets mål och resultat.
Det horisontella kriteriet miljö är kopplat till inriktningen på de innovativa produkter och
tjänster som ska utvecklas inom projektet. Många av de lösningar optisk mätteknik kan
bidra till är positiva ur ett miljöperspektiv. Det handlar ofta om att kunna optimera
processer, genomföra mätningar på distans och liknande lösningar som innebär en lägre
förbrukning av råmaterial, mindre resande och liknande. Detta är positivt både ur
miljöperspektiv men också positivt ur företagsekonomisk ståndpunkt. Därför finns det
från företagens sida ett stort intresse att delta i utvecklingen av den typen av system.
I projektet kommer kriteriet miljö & på vilket sätt optisk mätteknik kan bidra till att
reducera en negativ miljöpåverkan att diskuteras i de workshops och seminarier som
hålls. Detta för att skapa en medvetenhet runt frågan.
I processen med att bereda delprojekt inför ett kartläggningsprojekt eller ett
implementeringsprojekt kommer produktens/tjänstens påverkan på miljön att belysas.
Inte minst är detta en fråga som bör belysas under kartläggningsprojekten då detta
kommer att vara ett första steg för många av de delprojekt som kommer genomföras.
På dessa sätt ska projektet använda miljö som verktyg för att motivera och utforma
innovativa produkter som bidrar till positiva effekter ur ett miljöperspektiv.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Implementeringsprojekt
2016-01-01
2018-12-31
Kostnad
Beskrivning
4 872 010 Implementeringsprojekt har till syfte att vara nästa steg i utvecklingen mot antingen en
färdig produkt eller en processförbättring. Både en produktägare och en problemägare
ska finnas. I fallet där man inriktat sig på en processförbättring kan dessa parter
sammanfalla. En slutanvändare ska vara identifierad för att säkerställa att produkten blir
användarorienterad. Målet är att minst 6 delprojekt ska genomföras under projektets
gång.
För att ett Implementeringsprojekt ska kunna startas ska Styrgruppen ska göra den
samlade bedömningen att det finns en bevisad teknisk lösning och kommersiell bäring i
den produkt/tjänst som föreslås. Både en produktägare och en problemägare ska finnas
representerade i delprojektet. I fallet där man inriktat sig på en processförbättring kan
dessa parter sammanfalla. Produktägaren ska tillhandahålla en genomförandeplan där
man redogör för hur utvecklingen ska ske, exempelvis utrustning, utvecklingsmiljö,
ändringshantering, felhantering och testning.
Problemägaren ska tillhandahålla en kravspecifikation som måste mötas. Minst en
slutanvändare måste vara identifierad för att säkerställa att produkten blir
användarorienterad.
I implementeringsprojekten är det dock andra aktiviteter som kommer att ske och i dessa
kommer jämställdhetskriteriet att ytterligare integreras. Ett exempel på detta är att
inkludera ett användarperspektiv som är av yttersta vikt vid produktutformning så att
projektets nytta når en så bred målgrupp som möjligt. I ett användarperspektiv måste
givetvis både kvinnors och mäns preferenser ges utrymme för att en produkt ska uppnå
en så hög grad av användbarhet som möjligt.
I Implementeringsprojekten kommer vi att få en än större uppfattning om
produkten/tjänstens funktion. Miljöaspekten kommer också att fördjupas ytterligare då
man t ex kommer att analysera tillverkningsdugligheten. En tillverkningsmetod som är
effektiv med avseende på energiåtgång och resursutnyttjande är inte bara positiv ur en
miljöaspekt utan också ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Vid marknadsföring
kommer en miljövänlig produkt att ha en konkurrensfördel. Därigenom använder vi
miljön som ett verktyg för att nå projektets mål och resultat.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Analys av marknadens krav
2016-01-01
2018-12-31
Kostnad
Beskrivning
487 201 Vilka krav ställer marknaden på produkten eller tjänsten med avseende på funktionalitet,
utformning och produktmärkning? Hur ska affärsmodellen se ut för att produkten ska få
112
ett bra mottagande? Detta är exempel på frågor som ska få sitt svar i denna aktivitet.
Vi tror i dagsläget att den stora majoriteten av Implementeringsprojekt kommer ha börjat
som Kartläggningsprojekt och ha visat upp en sådan potential att aktörerna beslutar att
satsa vidare. Därför kan de projektuppslag som diskuterades i tidigare fråga också vara
giltiga här.
Liksom för Kartläggningsprojekt är tanken att innovationer ska skapas i samverkan
mellan projektdeltagare och varför vi idag inte vet exakt vilka projektidéer som kommer
att bli Implementeringsprojekt. Men det finns ett antal områden inom vilka vi tror att det
föreligger stor sannolikhet att dessa projekt kommer att finnas inom.
Om kartläggningsprojekt gick ut på att göra en genomförbarhetsstudie för att kartlägga
den tänkta lösningen, huruvida den fungerar och preliminär bedömning av affärsnyttan så
kommer man under implementeringsprojekten att arbeta vidare mot en produktifiering.
I vår dialog med näringslivet tycker vi oss skönja ett antal tydliga trender som får
sammanfatta hur behovet ser ut:
-Mätsystem för industrin där man kan beräkna exempelvis slitage/volym/kvalitet och
integrera detta med ett existerande system.
I regionen finns ett stort antal stora processindustriella bolag och deras behov av nya,
innovativa mätsystem utgör en stor potential för regionens SMF. De stora bolagen
behöver lösningar på sina utmaningar men har ingen önskan om äga och sälja dessa
produkter själva. Detta utgör ett mycket bra tillfälle för SMF att utveckla och sälja dessa
lösningar både till regionens bolag och på export.
-Mätsystem för att mäta på människokroppen map volym/rörelse/position med mera.
Detta är ett område där inte minst Norrlands Universitetssjukhus ligger långt framme vad
gäller att applicera koncept inom området telemedicin och distansöverbryggande vård.
-Mätsystem där optiska sensorer integreras med surfplattor som bas för beräknings- och
kommunikationskapacitet. Optiska sensorer går redan idag i relativt stor utsträckning
para ihop med en surfplatta. Man får då en utrustning med relativt hög
beräkningskapacitet och med kommunikation inbyggd. Detta kommer bli en av de nästa
stora trenderna inom utveckling av mätsystem inom industri men också sjukvård och
andra sektorer. Vi har redan sett de första koncepten utvecklas, exempelvis genom
CorrVisions produkt, men detta är ett område inom vilket innovationspotentialen är
mycket hög.
Analys av tillverkningsduglighet
2016-01-01
2018-12-31
487 201 Frågor rörande tillverkningsduglighet, produktionsmodeller och liknande får sitt svar i
denna delaktivitet.
Utveckla affärs- och tekniksamarbeten
2016-01-01
2018-12-31
487 201 Frågor rörande affärs- och tekniksamarbeten avhandlas i denna delaktivitet.
Som vi konstaterat många gånger är bredden för nya produktsatsningar inom fältet optisk
mätteknik stor. Bland de projekt som Adopticum redan genomfört kan räknas
exempelvis;
-Dimensionsmätning av spjut med telecentrisk optik (Nordic Sport)
-Mätutrustning för wellpapp baserat på linjelaser och surfplatta(CorrVision)
-Avsyningssystem baserat på 3D kamera för sprutlackering av frontlastare (Ålö Cylinder)
Samtliga dessa projekt har varit av högt värde för de företag som kunnat ta nytta av
optisk mätteknik och implementera i sina produkter alternativt i syfte att övervaka sina
processer.
För att nämna ett större projekt som har betydligt större potential att resultera i en
produkt med en stor exportmarknad kan nämnas ett projekt med namnet Non Invasive
Pile Scanning.
Detta är för närvarande ett Vinnovaprojekt som Adopticum startade i samverkan med
LTU, Umeå Universitet och en konstellation av behovsägare bestående av Rönnskär,
Smurfit Kappa och Kåge Såg. Konstellationen kompletterades kort efter projektstart med
en produktägande part i form av DataPolarna AB, ett SMF med säte i Skellefteå som kan
nyttiggöra sig av resultatet av projektet om omsätta detta till produkter på marknaden.
Projektet syftar till att utveckla en produkt för volymbestämning av stora råvaruhögar.
Dessa kan vara 50 000 kbm eller mindre. Detta görs med hjälp av optisk sensorteknik
och det är Adopticums roll att bistå med spetskompetens inom detta område.
Inför en andra ansökan av fortsatta utvecklingsmedel från Vinnova har ytterligare
behovsägare anslutit sig. Dessa är SCA Obbola och Metsä Board. De har samma
utmaning som de övriga parterna vad gäller att fastställa volymer i råvarulager.
Kravspecificering för produkt eller
produktionsprocess
2016-01-01
2018-12-31
Systemdesign
2016-01-01
2018-12-31
Verifiering i skarpt läge/testbädd
2016-01-01
2018-12-31
974 402 En tydlig och omfattande kravspecifikation tas fram och ligger till grund för fortsatt
arbete.
1 461 603 Systemdesignen inkluderar hårdvara och mjukvara.
730 802 Så snart som det finns en färdig prototyp som kan testas och utvärderas i skarpt läge ska
så ske. Detta arbete ska ske i samverkan med behovsägare.
Verifieringen kan ske i ett antal iterationer under Implementeringsprojektets gång.
Uppföljning och utvärdering
2016-01-01
2018-12-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Skapa bestående samarbeten inom
teknikområdet
2016-01-01
2018-12-31
243 601 Uppföljning och utvärdering av genomförda implementeringsprojektet samt hur de bidrar
till projektets mål.
Kostnad
Beskrivning
235 104 För att skapa samarbeten inom teknikområdet ska minst 6 stycken workshops hållas.
Temat på dessa workshops är "Samarbete & Innovation". Olika branscher och
kompetensområden har en tendens att arbeta i stuprörsliknande formationer. Det finns
exempelvis inte så stort erfarenhetsutbyte hälso- och sjukvård och industrin. Detta
innebär att det inte finns någon kanal för erfarenhetsutbyte mellan de bägge sektorerna
och man får därför svårt att ta till sig av varandras erfarenheter. Det finns en poäng i att
få till denna typ av erfarenhetsutbyte. Koncept, tjänster eller lösningar som finns i en
bransch kan mycket väl gå att flytta över till en annan. Därigenom kan så kallade
innovativa språng uppstå.
Vi kommer i denna aktivitet arbeta med att låta olika branscher mötas under kreativa
former och ta del av varandras utmaningar och möjligheter. På så sätt är vår ambition att
skapa en mötesplats som tillåter dessa innovativa språng att bli till.
I denna aktivitet kommer vi att belysa företagens behov av lösningar som bidrar till att de
horisontella kriterierna beaktas. Vi kommer också att utveckla forsknings-, affärs- och
tekniksamarbeten mellan akademi och näringsliv.
För att verksamheter ska ha ett intresse av att engagera sig i nätverk och hålla en
kontinuerlig dialog kring ett visst område måste det finnas en affärsmässig nytta i att
upprätthålla denna dialog och i att skapa nya samarbeten.
113
Under projektets gång kommer det att finnas tillfällen att diskutera tekniken i olika
sammanhang och att det finns ett intresse av att göra detta vet vi. En central fråga är hur
vi säkerställer att de samarbeten projektet ger upphov till blir bestående, det vill säga
fortsätter också efter projekttiden. Här kommer Adopticum att vara en central part. Då
verksamhetens syfte är att sprida kunskap inom teknikområdet och bidra till att fler
verksamheter företar sig satsningar inom detta, finns ett givet incitament från
verksamheten att fortsätta detta arbete och vara framgångsrika i detta.
Exempelvis kommer Adopticum också efter projektets avslut att fortsätta att
kontinuerligt bjuda in aktörer, såväl kommersiella som universitet, till workshops och
seminarier i syfte att diskutera existerande samarbeten och hur dessa kan utvecklas.
Syftet är att verksamheterna ska kunna fortsätta att utveckla sin kompetens,
produktutvecklingskapacitet och lönsamhet från produkter och tjänster inom
teknikområdet.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Bokningar & praktiskt arbete runt
arrangemang
2016-01-01
2018-12-31
Kostnad
Beskrivning
48 546 Denna delaktivitet består i sig av ett antal aktiviteter:
* Bokningar och praktiskt arbete med arrangemang
* Branschindela deltagande företag
* Utveckla forsknings-, affärs- och tekniksamarbeten
* Belys företagens behov av lösningar som bidrar till att de horisontella kriterierna
beaktas
* Inventera företagens deltagande för att säkerställa deltagande från underrepresenterade
grupper
* Utveckla forsknings-, affärs- och tekniksamarbeten mellan akademi och olika
branscher
* Utveckla bestående nätverk för informationsspridning och kunskapsuppdatering
Temabaserade Workshops
2016-01-01
2018-12-31
Uppföljning och utvärdering
2016-01-01
2018-12-31
178 468 Minst 5 st workshops kommer att genomföras.
8 091 Vi kommer att följa upp och genomföra en utvärdering av aktiviteten genom att belysa
på vilket sätt de deltagande parternas idéer och behov ligger i linje med projektets mål.
7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag?
Ja
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Vår tolkning av denna text är att detta gäller följande aktiviteter:
Kompetensutveckling i samverkan med SMF
Kartläggningsprojekt
Implementeringsprojekt
Om ja, ange budgeterad kostnad
8 034 628
7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
8. Indikatorer
8.1 Ange investeringsprioritering
Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och
utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social
innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja
teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion,
särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål.
8.2 Kvantifiera projektets bidrag i
följande aktivitetsindikatorer
Antal företag som får stöd
Antal företag som samarbetar med
forskningsinstitutioner
Privat investering som matchar
offentligt stöd till innovations- eller
FoU-projekt
Kommentar till indikatorerna
110 företag
1 företag
1 892 093 SEK
114
Antal företag som får stöd för att
introducera för marknaden nya
produkter
6 företag
Antal företag som får annat stöd än
ekonomiskt stöd
10 företag
8.3 Ange programspecifikt mål
Öka innovationsverksamheten i företag och stärka utveckling av och tillgänglighet till innovationsstödjande system och miljöer.
9. Budget
Kostnadsslag
2016
2017
2018
2019
Totaler
1327908
1367745
1408778
78020
4182451
- "Sara Lindahl,
Huvudprojektledare,
Adopticum 42 000
kr/mån, 85%, 3%
höjning/år"
428400
441252
454489
78020
- "Åsa Tjärnberg,
Projektkoordinator, IUC
Norrbotten 35 000
kr/mån, 25%, 3%
höjning/år"
105000
108150
111395
0
- "Jonas
Sjöberg,Teknisk
specialist, Adopticum 48
500 kr/mån, 50%, 3%
höjning/år"
291000
299730
308722
0
- "Jonas Holmberg,
Teknisk specialist,
Adopticum 35 000
kr/mån, 50%, 3%
höjning/år"
210000
216300
222789
0
- "Marie NäslundJakobsson, Information
och Kommunikation,
IUC Norrbotten 30 700
kr/mån, 20%, 3%
höjning/år"
44208
45534
46900
0
- "Hans Bylesjö,
Koordinator av
befintliga nätverk i
Västerbotten, IUC
Västerbotten 45 000
kr/mån, 20%, 3%
höjning/år"
81000
83430
85933
0
- "Kenth Johansson,
Affärsutveckling,
Adopticum 48 500
kr/mån, 15%, 3%
höjning/år"
87300
89919
92617
0
- "Anders Högström,
Affärsutveckling, IUC
Norrbotten 45 000
kr/mån, 20%, 3%
höjning/år"
81000
83430
85933
0
Extern sakkunskap och
externa tjänster
1323302
1433937
1366610
47200
- Konsulttjänst, övrig
specialistkompetens
1069102
1122135
1094808
0
- Konsulttjänst,
Mediaproduktion film
70200
0
0
0
0
127802
127802
31200
- Konsulttjänst,
Projektekonom
96000
96000
96000
16000
- Arvode styrgrupp
48000
48000
48000
0
- Utbildning
Horisontella kriterier
Styrgrupp
40000
40000
0
0
Resor och logi
63467
63467
63466
782
- Resor och logi:
Seminarier och
workshops
23467
23467
23466
0
- Resor och logi:
Kartläggnings-och
Implementeringsprojekt,
informationsmöten
40000
40000
40000
782
176467
176467
176466
0
Personal
- Konsulttjänst,
Utvärdering och lärande,
~2% av budget
Investeringar materiel
och externa lokaler
115
4171049
191182
529400
- Teknisk utrustning:
sensorer och
installationsmateriel
100000
100000
100000
0
- Konferenskostnader
76467
76467
76466
0
0
0
0
0
0
Schablonkostnader
850950
876479
902773
49997
2680199
- Lönebikostnader
schablon 42,68%
566751
583754
601266
33299
- Indirekta kostnader
schablon 15%
284199
292725
301507
16698
Enhetskostnad
0
0
0
0
0
Avgår projektintäkter
(negativ kostnad)
0
0
0
0
0
3742094
3918095
3918093
175999
11754281
0
0
0
0
0
Privat bidrag i annat än
pengar
341960
341960
341960
0
1025880
Summa, bidrag i annat
än pengar
341960
341960
341960
0
1025880
4084054
4260055
4260053
175999
12780161
Investeringar i
portföljbolag
Summa, faktiska
kostnader
Offentligt bidrag i annat
än pengar
Summa, kostnader
Finansiär
Beskrivning
2016
2017
2018
2019
Totaler
1350000
1350000
1350000
0
4050000
- Skellefteå
Kommun
400000
400000
400000
0
- Umeå Kommun
200000
200000
200000
0
- Region
Västerbotten
200000
200000
200000
0
- Länsstyrelsen i
Norrbotten
200000
200000
200000
0
- Landstinget i
Norrbotten
200000
200000
200000
0
- Luleå Kommun
100000
100000
100000
0
Offentlig
kontantfinansiering
- Piteå Kommun
50000
50000
50000
0
350067
438067
438067
88000
- Adopticum
12000
100000
100000
88000
- Optronic
40000
40000
40000
0
- Smurfit Kappa
66600
66600
66600
0
200000
200000
200000
0
31467
31467
31467
0
1700067
1788067
1788067
88000
5364201
0
0
0
0
0
341960
341960
341960
0
1025880
Privat
kontantfinansiering
- Boliden
- Data Ductus
Summa, kontant
medfinansiering
Offentligt bidrag i
annat än pengar
Privat bidrag i annat
än pengar
1314201
- DataPolarna
Teknisk kompetens
66880
66880
66880
0
- Norra Timber
Kåge Såg
Teknisk kompetens,
kravställning
66880
66880
66880
0
- CorrVision
Teknisk kompetens,
33000
33000
33000
0
- Optronic
Teknisk kompetens
40000
40000
40000
0
- Data Ductus
Teknisk kompetens
35200
35200
35200
0
- KIRUNA SOFT
CENTER
Aktiebolag
Teknisk kompetens
13200
13200
13200
0
- Norrbotten 2
Teknisk kompetens
43400
43400
43400
0
- Norrbotten 3
Teknisk kompetens
43400
43400
43400
0
Summa, bidrag i
annat än pengar
341960
341960
341960
0
1025880
Summa,
medfinansiering
2042027
2130027
2130027
88000
6390081
Europeiska
2042027
2130028
2130026
87999
6390080
116
regionala
utvecklingsfonden
Andel av faktiska
kostnader
54,57 %
54,36 %
54,36 %
50 %
54,36 %
9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut?
Nej
Om osäker, kommentera
9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd?
Ja
Om ja, belopp
400 000
Om ja, motivering
Adopticum är en liten verksamhet och likaså IUC Västerbotten och IUC Norrbotten. Utan förskott riskerar projektet att belasta likviditeten väl mycket. Om
TVV godkänner att förskott utbetalas kan vi fokusera på att genomföra projektet till fullo och slipper ta hänsyn till detta.
Kommentar till budget
Projektledning, styrgrupp och övriga administrativa kostnader är fördelade på
aktiviteterna i relation till hur stor del av projektets budget de utgör.
Projektets struktur innebär att budgeten är relativt skalbart och vi kan
garantera ett bra projekt.
10. Bilagor
Namn
Beskrivning/Kommentar
ProcessIT Verksamhetsberättelsen 2008 sidan 8.pdf
Inom om bakgrunden till Adopticum, sidan 8
Pressmeddelande Grundande.pdf
Pressrelease vid grundandet av Adopticum
Samverkansavtal 2015-08-29.pdf
Samverkansavtal
Firmatecknare Adopticum.pdf
Firmatecknare Adopticum
Riskanalys 150825.pdf
Riskanalys
Projektlogik 150826.pdf
Projektlogik
Projektorganisation 150826.pdf
Projektorganisation
Signatur
Personnummer
197708238576
Namn
KENTH JOAKIM JOHANSSON
117
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-09-14
1 (2)
Ärendenr
2015/1070-14
Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt
Utveckling och innovation med forskning inom
högpresterande stål
Ärendenr 2015/1070-14
Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att
1. Anslå maximalt 705 tkr till projektet under perioden 2016-2019,
2. Medel tas från anslaget för EU-medfinansiering,
3. Som villkor gäller Luleå kommuns allmänna villkor för
projektfinansiering.
Sammanfattning av ärendet
Centrum för högpresterande stål (CHS) är en centrumbildning vid Luleå
tekniska universitet (LTU) som arbetar med forskning och teknikutveckling
inom området högpresterande stål. Luleå kommun har tidigare
medfinansierat CHS. Den huvudsakliga drivkraften för forskning och
teknikutveckling inom detta område är att möta kraven på en förbättrad miljö,
minskad klimatpåverkan samt ökad säkerhet.
Projektet har två huvudsyften; att möjliggöra arbetet med att stärka regionens
position nationellt och internationellt samt kunskapsöverföring mellan
forskningsutförare och regionens företag inom området högpresterande stål.
Luleå tekniska universitet är projektägare. Projektets budget uppgår till 8 725
tkr under perioden 2016-01-01 till 2019-04-30. Från Luleå kommun söker
projektägaren 705 tkr under projektperioden. Övriga tilltänkta finansiärer är
Länsstyrelsen (3 200 tkr), Norrbottens läns landsting (195 tkr), privat
finansiering i annat än pengar (525 tkr) samt Europeiska sociala fonden 4 625
tkr.
Tillväxtkontoret menar att insatsen ligger inom prioriterat område.
Beslutsunderlag

Ansökan (bilaga)
Maria Bergman
Beslutet skickas till
Tillväxtkontoret
118
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-09-14
Ekonomikontoret
Luleå tekniska universitet
119
2 (2)
Ärendenr
2015/1070-14
Typ
EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/Övre Norrland/Att
stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
Status
Skickad
Sparad
2015-08-31
Mottagare
Tillväxtverket
1. Uppgifter om projektet
1.1 Projektets namn
Utveckling och innovation med forskning inom högpresterande stål
1.2 Datum för projektstart
2016-01-01
1.3 Datum för projektslut
2019-04-30
1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet
Norrbotten
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Typ av projekt
Projekt
Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden?
Nej
2. Uppgifter om sökande
2.1 Organisationsnummer
202100-2841
2.2 Organisationsnamn
Luleå tekniska universitet
2.3 Juridisk form
Statlig enhet
2.4 Organisationens postadress
Universitetsområdet, Porsön
2.5 Organisationens postnummer
971 87
2.6 Organisationens postort
Luleå
2.7 Arbetsställenummer
1906-5036
2.8 Arbetsställenamn
Luleå tekniska universitet
2.9 Besöksadress
Universitetsområdet, Porsön
2.10 Postnummer
971 87
2.11 Postort
Luleå
2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) Ja
eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert
Bankgiro
Ange nummer för valt betalningssätt
5050-0495
2.15 Kontaktperson
Namn
Mats Oldenburg
Telefon
0920491752
Epost
mats.oldenburg@ltu.se
2.16 Projektledare
Namn
Mats Oldenburg
Telefon
0920491752
Epost
mats.oldenburg@ltu.se
2.17 Ekonomi
Namn
Telefon
Lena Olsson
0920492023
120
Epost
lena.m.olsson@ltu.se
3. Samverkansparter
4. Bakgrund och omvärld
Bakgrund
Regionalt stöd och utveckling av regionen
Projektet syftar till att ge regionala företag inom branschen en möjlighet att
utvecklas på den internationella arena genom att samverka tillsammans med
Centrum för högpresterande stål (CHS). En utvidgning av den regionala
industrins deltagande på den internationella forskningsarenan är viktigt för
regionen. Målet är att CHS skall vara en central nationell och internationell
forskningsaktör. Projektet skall medverka till att regionala företag ges
möjlighet att delta i satsningar på internationella forskningsprojekt
tillsammans med CHS inom exempelvis Horizon 2020 och Research Fund
for Coal and Steel (RFCS).
Siktet är inställt på att CHS ska driva ett Excellence Centre inom
varmformning och värmebehandling av högpresterande material. Regionalt
och nationellt stöd för forskning och utveckling är en förutsättning för en
fortsatt gynnsam utveckling och tillväxt inom området.
Detta regionala projekt och det regionala stödet till CHS verksamhet har en
avgörande betydelse som plattform för utveckling av nationella och
internationella forskningsprojekt tillsammans med regional och nationell
industri. Projektet erbjuder ett mervärde genom möjligheter till uppväxling i
form av nationell och internationell forskningsfinansiering för regionens
industrier.
Centrum för högpresterande stål
CHS är en Centrumbildning vid Luleå tekniska universitet (LTU).
Ledstjärnan för CHS verksamhet kan formuleras som:
- CHS bedriver forskning och utveckling inom ett regionalt styrkeområde
som är en nationell angelägenhet och som har ett högt internationellt
anseende.
CHS har sin utgångspunkt i en unik position i världen och ett ¿track-record¿
som har skapats genom en kontinuerlig och uthållig satsning på forskning i
samarbete med regionala och andra svenska företag och dess kunder världen
över. Detta placerat Sverige och Luleå-regionen på världskartan inom
området presshärdning och dess tillämpningar inom fordonsindustrin.
Den framtida utvecklingen av CHS syftar till att ytterligare förstärka
regionens position genom forskning och skapande av nätverk och resurser för
att främja forskningssamarbete, industriell utveckling och ekonomisk tillväxt.
Forskning och teknikutveckling inom högpresterande stål
Den huvudsakliga drivkraften för forskning och teknikutveckling inom
området högpresterande stål är kraven på en förbättrad miljö och därmed
minskad klimatpåverkan samt ökad säkerhet. Det finns en mycket stark
internationell trend med ökad andel högpresterande stål i flera
industrisektorer, främst transportsektorn. Införandet av ultrahöghållfast stål i
personbilarnas säkerhetszoner ger möjlighet att minska vikten med
bibehållen eller ökad säkerhet för passagerarna. Med minskad fordonsvikt
minskar bränsleförbrukningen och därigenom utsläppen av växthusgaser.
Inom tunga transporter finns också stora möjligheter till att minska
lastbilarnas vikt.
Den för närvarande dominerande teknologin i världen för att åstadkomma
viktminskning i bilstrukturer är presshärdningstekniken. Med sitt ursprung i
Luleå på 70-talet har tekniken industrialiserats i Luleå genom Plannja
Hardtech, senare SSAB Hardtech och nu Gestamp Hardtech. Luleå tekniska
universitets forskningssamarbete med Gestamp Hardtech och med flera av
deras kunder, t.ex. Volvo Cars och Ford, har varit en förutsättning för
presshärdningsteknikens globala framgång. Idag har Volvo världsrekordet i
andel presshärdade karosskomponenter genom den nya modellen XC90 som
har en andel på upp mot 40 % av denna typ av komponenter i karossen.
En tät samverkan inom forskning och utveckling, mellan universitet och
regionala företag, har medverkat till att vi idag har världsledande forskning
inom LTU och världsledande industri såsom Gestamp Hardtech inom
regionen.
Omvärld och samverkan
Omvärldsanalysen är genomförd i tre nivåer regional, nationell och
internationell.
Regional omvärldsanalys.
Produktion och förädling av stål är en stark profil för regionen Norrbotten
och Västerbotten där det finns ett stort antal företag som arbetar inom
stålområdet. Hela kedjan från malm till slutkund finns representerad. Den
kunskap och bredd inom området högpresterande stål som finns vid
LTU/CHS är unik. Även de provningsresurser som finns tillgängliga vid
LTU är unika både regionalt, nationellt och internationellt. Som exempel kan
nämnas materialprovning vid temperaturer uppemot 900 grader Celsius i
höga hastigheter i stålmaterial. Ett stort antal provningsutrustningar inom
slitage av stålmaterial finns tillgängliga. Användning av dessa resurser
möjliggör för regionens företag att utveckla sina produkter och processer.
Nationell omvärldsanalys
En nationell jämförelse mellan olika universitet och högskolor samt
forskningsinstitut har genomförts för att kartlägga hur verksamheten inom
CHS positioneras på den Svenska nationella arenan.
Forskningsprofilen vid LTU/CHS är följande:
- Formningsanalyser, materialmodellering, processmodellering,
termomekaniska processer, högpresterande stål, Titan-legeringar
- Simulering och modellering av tillverkningsprocesser och
materialmodellering.
- Fysikaliska modeller och multiskalmodeller
- Tribologi i varmformningsprocesser, verktygsslitage, friktion, smörjning
- Utveckling av nya högpresterande stål
121
- Optimerat användande av högpresterande stål
Nationellt inom områdena varmformning och härdning finns unik erfarenhet
och kompetens på LTU/CHS. Inom de generella områdena materialteknik,
modellering och simulering finns viss konkurrens på det nationella planet.
Internationellt
Internationellt sett står CHS/LTU mycket långt framme forskningsmässigt.
Vår organisation anordnar den internationella konferensensserien
International Conference on Hot Sheet Metal Forming of High-Performance
Steel, CHS². Samarbeten med världsledande företag exempelvis Volkswagen
AG, Gestamp Hardtech och Arcelor Mittal inom process och
teknikutveckling är väletablerade. Samarbete med inom området ledande
europeiska organisationer som Universitet i Kassel och forskningsinstitutet
CTM i Manresa har pågått under nära ett decennium.
CHS deltagande i nationella och internationella nätverk gör att Europeiska
regionala utvecklingsfonden medverkan i projektet kommer att få en god
synlighet och spridning såväl nationellt som internationellt.
En slutsats som man kan dra utifrån en omvärldanalys är att om inte en
satsning på forskning och utveckling inom området högpresterande stål i
regionen riskerar man mista initiativet till någon annan region eller något
annat land. I ett regionalt perspektiv skulle det påverka företag som Gestamp
Hardtech och Ferruform mycket negativt, både på kort och lång sikt. På lång
sikt skulle en nedgång i forskningsaktiviteterna också minska de mindre
företagens innovationsförmåga. I ett nationellt perspektiv skulle en
nedtrappning av utvecklingen inom detta område inom regionen och därmed
också nationellt vara mycket olyckligt för den svenska fordonsindustrin. För
sina verksamheter i Sverige förlitar sig företag som Volvo PV, Scania och
Volvo Trucks förlitar på att Sverige har kompetens och förmåga att utveckla
och använda internationellt konkurrenskraftig fordonsteknik.
Inom branschen är könsfördelning manligt dominerad. Projektet skall verka
för få in det underrepresenterade könet i projektet som deltagande i
utvecklings och forskningsprojekt. Till seminarier skall vi försöka hitta
lämpliga representanter för det underrepresenterade könet som presentatörer.
Koppling till det regionala näringslivet
En stark centrumbildning med ett omfattande regionalt nätverk samt hög
kompetens och tillgång till avancerad utrustning är en förutsättning för att
stärka och utveckla regionen inom detta viktiga teknik- och affärsområde.
CHS bidrar med verktygen som behövs för teknikutveckling inom området
högpresterande stål. CHS bidrar med en viktig funktion i innovations- och
utvecklingsarbetet inom området och underlättar kontakter med expertis och
tillgången till forskningsresurser inom LTU/CHS.
Genom att implementera högpresterande stål i sina produkter kan ett företag
öka teknikhöjden och därmed flytta produkten högre upp i värdekedjan. Detta
är ett mycket viktigt moment för regionala företag när de ska konkurrera på
en global marknad. Här spelar LTU/CHS en viktig roll för att överföra
kunskap inom högpresterande stål samt aktivt samverka i
teknikutvecklingsprojekt med regionala företag.
Inom centrumbildningen har ett flertal framgångsrika forskningsprojekt och
industriella utvecklingsprojekt genomförts med regionala och nationella
partners. Ett nytt forskningsprogram utarbetas för perioden 2016-2020.
Målsättningen med det nya forskningsprogrammet är att etablera CHS som
en nationell centrumbildning med stark regional förankring och även stärka
dess position internationellt.
En stor del av den industriella utvecklingen inom området högpresterande
stål drivs av storföretag i regionen som Gestamp HardTech, SSAB och
Ferruform. CHS har alltid haft ett nära samarbete med dessa företag i form av
doktorandprojekt och teknikutvecklingsprojekt. Genom att bidra med
vetenskapligt utmanande frågeställningar och aktuella industriella
utvecklingsbehov inom ramen för pågående projekt kommer denna
samverkan även att gynna regionens SMF som deltar i detta projekt.
För att ytterligare stärka regionens SMF och centrets nationella ställning
under projektet kommer seminarier med företag och organisationer i regionen
att genomföras. Arbete med att identifiera nya företag, utöver medverkande
företag, som kan dra nytta av teknikutvecklingsprojekt samt sprida kunskap
om de möjligheter och fördelar som kan uppnås med samverkan kommer att
inkluderas i detta projekt.
Regionala företag medverkar i projektet genom medfinansiering. I projektets
forsknings- och utvecklingsprojekt deltar fyra företagen Duroc Special Steel,
Olofsfors AB, Swebor Stål Svenska samt Gestamp Hardtech. Företagens
utvecklingsbehov omformuleras som forskningsfrågor och används som
inspel i delprojekten. Företagens kunskap bidrar även till utveckla och bredda
kompentensen hos forskarna vid LTU. Resultaten från delprojekteten
integreras i företagens framtida processer och produkter. Företagen bidrar
med relevanta bidrag och frågeställningar som finns inom deras specifika
verksamhetsområde. Nya tillämpningar skapas genom nyttjande av kunskap
och utrustning inom LTU/CHS.
Forsknings och utvecklingsprojektens leder till att företagens kompetens
inom området ökar samt att nya forskningsfrågor uppstår. Detta ger
möjligheter till framtida forsknings samverkan internationellt plan
tillsammans med CHS och dess nätverk. Förutsättningar för att mindre
regional industri inom branschen skall kunna medverka i internationella
forskningsprojekt är att de har tillgång till hög teknisk kompetens. Möjlighet
till detta ges inom projektet genom samverkan med CHS som är ledande in
området högpresterande stål.Genom seminarier och konferenser kommer
flera regionala företag att ta del av projektets resultat och kunna erbjudas
möjligheter till samverkan inom forskning och utveckling.
Inom branschen är könsfördelning manligt dominerad. Projektet skall verka
för få in det underrepresenterade könet i projektet som deltagande i
utvecklings och forskningsprojekt. Till seminarier skall vi försöka hitta
lämpliga representanter för det underrepresenterade könet som presentatörer.
EU's strategi för Östersjöregionen
Projektet är inte en del av föregångsprojekt i Östersjöstrategins
handlingsplan. Samverkan med andra projekt och parter utanför Sveriges
gränser kommer indirekt att äga rum inom ramarna för detta projekt.
Kunskap och resultat från tidigare och pågående nationella och
internationella projekt vid LTU kommer givetvis att användas. Projektet har
inte någon speciell fokus på transnationell påverkan.
122
5. Mål och resultat
Mål
Konkreta mål med projektet är:
- Genomföra utvecklingsprojekt med regionala företag
- Genomföra ett forskningsprojekt inom ramen för CHS forskningsområde.
- Genomföra regionala seminarier för att sprida och inhämta kunskap inom
området högpresterande stål.
- Arrangera en internationell konferens inom området högpresterande stål.
Vid projektperiodens slut ska företagen tillgodogjort sig kunskap och
metoder som förbättrar kunskapen om företagens egna processer och
produkter. Detta åstadkoms dels genom gemensamma forsknings- och
utvecklingsprojekt samt med seminarieverksamhet som bidrar till att bredda
företagens nätverk och marknad genom nationellt och internationellt
samarbete.
Genom seminarierna kommer de regionala företagen att träffas och inhämta
nya kunskaper samt ges möjlighet till samverkan med CHS kring framtida
gemensamma satsningar på forskningsprojekt på det internationella planet.
Företagen kommer via CHS att träffa och nyttja LTU:s nätverk och resurser
för gemensamma ansökning av forskningsmedel. Specifika förväntade
resultat från delprojekten finns angivna nedan och i
delprojektbeskrivningarna.
Vid sidan av konkreta kortsikta mål ska det regionala stödet vara en plattform
för att nå långsiktiga mål för CHS verksamhet. Ett viktigt långsiktigt mål är
att utveckla CHS till en nationell angelägenhet och bedriva industriellt
förankrade forskningsprojekt med nationell och internationell finansiering.
Detta projekt medverkar till en uppväxling där den regionala finansieringen
är en förutsättning för att nå de långsiktiga målen. Ett VINN Excellence
Centre inom området varmformning och värmebehandling av högpresterande
stål och andra högpresterande metalliska material är ett exempel på en
långsiktig målsättning att ha inom en fem års period.
Ett annat långsiktigt mål är att vidareutveckla det internationella samarbetet
inom forskning och industriell utveckling och samarbetet med för branschen
viktiga internationella företag som Volvo Personvagnar och Scania, vilka
båda har underleverantörer i regionen. CHS ska även leda utvecklingen av
den strategiska alliansen mellan LTU och universitetet i Kassel inom området
varmformning av högpresterande stål. Alliansen skall arrangera
internationella konferenser inom ämnet varmformning av stål och samverka
inom internationella forskningssamarbeten.
Genom att arbeta med dessa långsiktiga mål stärks regionens position
nationellt och internationellt. Utöver den innovationsprocess som projektet
bidrar till ges också företagen en större innovationskapacitet genom
samverkan universitetet och dess nätverk öppnas nya dörrar till fortsatt
utveckling och nya projekt på nationellt och internationellt plan.
Målen med de tre forsknings och utvecklingsprojekten är följande:
Projekt: Modellering av härdningsprocesser.
Målet är att ta modeller fram för att härdning i olika medium. Med en bra
modell kan man göra goda prediktioner av kylförloppet. Detta medför att
man kan leverera produkter med en jämnare kvalitet och bättre egenskaper
som är ett säljargument.
Projekt: Bainithärdning av stål
Bainithärdat stål har ett högt slitagemotstånd mycket tack var att denna
materialstruktur som härdar vid användning. Målet är att erhålla kunskap om
ståls bainithärdbarhet. Denna information är viktig för att kunna utveckla
optimerade tillverkningsprocesser. Om man kan kontrollera processen bra
erhåller man ett stål som är väldigt bra vid slitageutsatta applikationer inom
t.ex. gruv och skogsindustrin.
Projekt: Egenskaper härdat stål
Målet är att relatera en härdningsprocess till materialets slutgiltiga
egenskaper. Om man noga kan bestämma dessa egenskaper i förväg kan man
minska en produkts utvecklingstid. I konstruktionen av produkten kan man
använda mindre säkerhetsmarginaler. Därigenom kan man skapa en lättare
produkt vilket förbrukar mindre material och innebär en mindre
miljöpåverkan. Projektet bidrar till potentiellt ökad omsättning hos företagen
som tillämpar resultaten.
Målgrupp(er)
Det regionala projektets målgrupp är alla de teknik- och verkstadsföretag och
i synnerhet SMF som är knutna till övre Norrland, och som har uttalade eller
outtalade intressen och möjligheter att tillverka och utveckla komponenter i
högpresterande stål.
Förväntat resultat vid projektavslut
De konkreta resultaten från delprojekten, se beskrivning ovan och i
delprojektbeskrivningarna, kommer de medverkande företagen tillgodo.
Dessa resultat och utvecklingsprocessen som företagen går igenom genom
medverkan i olika samarbeten med CHS förväntas ge företagen större
innovationsförmåga. På sikt förväntas detta ge högre tillväxt i regionen
Som en bonus, vilken inte bekostas av eller är en direkt del i projektet, efter
slutfört projekt är att projektresultaten kan integreras i grundutbildningen.
Detta leder till att kvalificerad arbetskraft utbildas som har kunskaper som
efterfrågas av regionens företag.
Genom CHS fortsatta utveckling och internationalisering bidrar projektet till
att öka innovationskapaciteten hos länets aktörer som ett resultat av att
forskningsaktörer, SMF och industri samverkar på en regional, nationell och
internationell arena. Samspelet med omvärlden är viktigt då det skapar en
kritisk massa av aktörer som ger möjlighet att stärka den regionala
utvecklingen och innovationsförmågan.
Förväntade effekter på lång sikt
Målsättningen är att på lång sikt drivs CHS som en nationell angelägenhet
inom området högpresterande stål med ett tillhörande excellens center och
kan fungera som en regional motor i innovationsarbetet. En nationell
etablering av CHS möjliggör även etableringen av ett Excellence Centre.
Detta kan t.ex. åstakommas genom finansiering från Vinnova eller Stiftelsen
för Strategisk Forskning (SSF). Att skapa ett Excellence Centre innebär
mycket goda förutsättningar för långsiktig verksamhet inom CHS samt
synlighet och publicitet som gagnar både forskningsverksamheten och
regionen som helhet.
Den långsiktiga ambitionen är ha ett excellenscentrum inom området placerat
123
på LTU med en nationell finansiering. Detta tänkta excellenscentrum skall
tillsammans med nationella och internationella forskningsaktörer och företag
arbeta med varmformningsteknologier i ett flertal material med speciell
inriktning mot högpresterande stål och andra högpresterande material för
t.ex. flygmotor- och rymdtillämpningar.
En schematisk bild med ett organisationsschema över en tänkt framtida CHS
organisation finns i bifogad ansökan i bilaga CHS organisationsschema.
I det långa perspektivet är det etableringen av nya arbetssätt där samverkan
med forskningsaktörer i nationella och internationella samarbeten är
naturliga, som bidrar till regionens innovations kapacitet inom området och
underlättar en utveckling av befintliga och nya produkter. De miljömässiga
vinster som är förknippade med övergången från konventionella till
högpresterande stål (minskade CO2 utsläpp, minskad materialåtgång,
effektivare nyttjande av råvaror) skapar möjligheter för regionens företag att
erbjuda attraktiva och efterfrågade produkter på en global marknad. Vi
förväntar en ökning av antalet samverkansprojekt mellan regionens SMF och
LTU inom området högpresterande stål. Visionen är att både på nationell
nivå och inom EUs ramprogram för forsknings och innovation stärka denna
region som en tung aktör när det gäller att erbjuda avancerade produkter,
processer och material inom området högpresterande stål.
Projektet förväntas bidra till mål inom Europa 2020- strategin genom att
främja utvecklingen av ny kunskap samt produkter och processer baserade på
denna. Eftersom stålmaterialen är återvinningsbara upp till 100% kan man
återanvända resurser i ett kretslopp utan att förbruka dessa. Om regionens
företag kan utveckla och öka kunskapsinnehållet i sina produkter och
processer kan man bättre vara med och konkurrera på en global marknad.
Detta medför möjlighet att bredda sina verksamheter och öka
sysselsättningsgraden i regionen.
6. Organisation och genomförande
Projektorganisation
Projektet kommer att vara organiserat så att en ledningsgrupp med en
projektledare som arbetar operativt med forskningsverksamhet och
utvecklingsprojekt. Projektledaren rapporterar till en styrgrupp som har
ansvar för projektets ledning, kontroll och styrning avseende resurser och
innehåll. Styrgruppen kommer att ha halvårsvisa möten och kunna
sammankallas vid behov. En arbetsgrupp kommer att vara rådgivande i
projektet gällande industriella behov och möjligheter. Arbetsgruppen
kommer också att möjliggöra en bättre förankring och disseminering av
projektresultaten hos industriella intressenter. Projektet kommer att ledas och
koordineras av LTU.
Tre forsknings- och utvecklingsprojekt angivna nedan drivs tillsammans med
regionala företag.
Forskning och utvecklingsprojekt 1: Modellering av härdningprocesser
I projektet utvecklas av simuleringsmodellering för härdningsförloppet av
stål med modellering av värmeöverföring, fastransformationer och aktuell
mikrostruktur.
Medverkande företag Medverkande företag Olofsfors AB, Swebor Stål
Svenska och Gestamp Hardtech
Utvecklingsprojekt 2: Bainithärdning
I projektet kommer processdata för bainithärbarhet hos stål vid kylning i
saltbad att tas fram.
Medverkande företag Olofsfors AB och Gestamp Hardtech.
Utvecklingsprojekt 3: Egenskaper i härdat stål
I projektet kommer man att relatera härdningsprocessen av stålmaterial till
materialegenskaper som hårdhet, mikrostruktur, utmattningsegenskaper och
slagseghet i den slutliga komponenten.
Medverkande företag Duroc special steels och Swebor Stål Svenska
Mer detaljerad information om delprojekten finns i bilaga Forsknings- och
utvecklingsprojekt. En schematisk skiss över projektets olika delar och
organisation finns i bilaga, Projektorganisation.
Projektets Styrgrupp består av:
- Elisabet Kassfeldt LTU, Professor, Prefekt
- Marta-Lena Antti LTU, Professor
- Hans-Åke Häggblad, LTU Professor
- Martin Jonsson, FoU-chef vid Gestamp Hardtech
- Roger Andersson, VD Duroc Special Steels
Projektets ledningsgrupp består av:
- Professor Mats Oldenburg, LTU Projektledare samt Föreståndare CHS
- Hans Åhlin, Projektkoordinator, LTU
- Jens Hardell, Forskningskoordinator, LTU
Ledningsgruppens huvuduppgifter i projektet är att koordinera
företagsinriktade utvecklings- och forskningsprojekt, seminarer och
konferenser samt drift av centrumbildningen.
Centrumbildningens organisation
Centrum för högpresterande stål är organiserat och etablerat som ett
kompetenscenter vid Luleå tekniska universitet och den operativa
verksamheten leds av en ledningsgrupp bestående av en operativ
föreståndare, en projektkoordinator samt en forskningskoordinator.
Vid LTU finns en arbetsgrupp bestående av representanter från fem
forskningsavdelningar. Den interna arbetsgruppens funktion är att leda möten
och seminarier, driva forskningsprojekt och industriella utvecklingsprojekt
samt medverka i aktiviteter som utvecklar verksamheten.
Den nu verksamma arbetsgruppen består av:
- Professor Mats Oldenburg, LTU (Föreståndare CHS)
- Professor Lars-Erik Lindgren, LTU
- Universitetslektor Esa Vuorinen, LTU
- Professor Milan Veljkovic, LTU
- Professor Braham Prakash, LTU
CHS har en styrelse som består av personer i ledande ställning inom
näringsliv, samhälle och akademi. Styrelsen har till uppgift att följa
centrumbildningens utveckling och finansiella ställning, fastställa strategier
124
för framtiden, verksamhetsplaner och budgetar samt finansiella rapporter.
Den nu verksamma styrelsen inom CHS består av:
- Göran Carlsson, ordförande VD, Swerea
- Martin Jonsson, vice ordförande, Chef FoU, Gestamp Hardtech
- Sven-Åke Edström, Direktör FoU, SCANIA
- Hans Lindh, Chef Kaross och Exteriör, Volvo Cars
- José Puente Cabrero, Manager Product Development, SSAB EMEA
- Elisabeth Bergendal-Stenberg, F.d. Programchef, KK-stiftelsen
- Gert Nilson, Teknisk direktör, Jernkontoret
- Mats Oldenburg, Professor, Hållfasthetslära LTU
Projektet är uppdelat i tre delar: Forsknings- och utvecklingsprojekt,
projektledning, samt seminarer och konferenser
Arbetssätt
Delprojekt i form av forsknings- och utvecklingsprojekt inom området
högpresterande stål kommer att bedrivas inom projektet, se beskrivning i
avsnittet "projektorganisation". Utvecklingsprojekten syftar till att utveckla
regionens företag genom att stödja den industriella
produktutvecklingsprocessen och hjälpa till vid framtagandet av ny teknik för
"nischade" produkter baserade på högpresterande stål. Projekten skall hjälpa
till lyfta företagen till högre teknisk nivå inom det specifika området och
möjliggöra framtida samverkan med CHS inom internationella och nationella
forskningsprojekt.
Utvecklingsarbetet skall huvudsakligen bedrivas på generisk nivå med minst
två intressentföretag i varje delprojekt. Syftet är att generisk kunskap skapas
som kan nyttigöras i respektive företags processer eller produkter. I dessa
projekt samverkar forskare och studenter från universitet och
intressentföretagen. Under projektets gång kommer delprojekten att
avrapporteras och utvärderas löpande av projektets styrgrupp.
Seminarer och konferenser
Inom projektet kommer seminarier och konferenser att anordnas inom
området högpresterande stål. Nästa konferens i konferensserien "International
Conference on Hot Sheet Metal Forming of High-Performance Steel, CHS²"
kommer att anordnas 2017 i samverkan med Universitet i Kassel. Seminarier
inom området högpresterande stål kommer att anordnas med regionala
företag och organisationer.
Regionala, nationella och internationella företag förväntas medverka på
konferensen och seminarierna. Med målet detta är att höja kompentensen
inom området sprida information och skapa nätverk. Satsningar som kan leda
till att regional industri ges möjlighet att delta i framtida forskningsprojekt på
en nationell och internationell nivå, exempelvis inom Horizon 2020.
Projektledning
Inom delprojektet projektledning kommer drift och ledning av
centrumbildning samt projektledning av forskning och utvecklingsprojekt
samt konferens och seminarier att bedrivas. Arbete med att skapa kontaktytor
som leder vidare till framtida forskningssamarbeten.
Horisontella kriterier
För att få personer av båda könen att kännas sig inkluderade i projektet
kommer hänsyn tas till tidigare genomförda undersökningar inom
jämställdhet vid LTU. I tidigare undersökningen ingick hur man skall utrycka
sig för att inte någon grupp eller något kön skall kännas sig exkluderad från
ett projekts aktiviter. Projektets projektledare har medverkat i dessa
undersökningar och kommer ansvara för dessa riktlinjer följs i projektet.
Målet är att få deltagande av det underrepresenterade könet i både delprojekt
samt vid seminarier.
Projektet kommer att utförs i enlighet med LTU:s policy för Lika rättigheter
och möjligheter. (se bilaga, Lika rättigheter och möjligheter). Ett exempel
från tidigare etapp i CHS verksamhet är att inom de fem forskningsprojekten
rekryterades fem doktorander med bakgrund från fem länder, Sverige,
Venezuela, Mexico, Kina och Tyskland. I gruppen var fyra män och en
kvinna. På detta sätta har mångfald och jämlikhet i verksamheten på ett
positivt sätt bidrag till framgångsrika projekt inom CHS som krönts med i
dagsläget i fyra doktorsexamina och en licentatexamen.
Genom att aktivt arbeta med högteknologiska produkter och ett nära
forskningssamarbete mellan regionens SMF och universitet skapas
förutsättningar att rekrytera välutbildad personal med vana att arbeta i miljöer
som kännetecknas av jämlikhet och mångfald.
Projektet bidrar till förbättrad miljö med minskade utsläpp av växthusgaser
genom en ökad global användning av högpresterande material, främst inom
transportsektorn. Den idag huvudsakliga drivkraften för CHS verksamhet är
hänsyn till miljön och ökad säkerhet genom användning av ultrahöghållfast
stål för att minska vikten på bilar och lastbilar med bibehållen eller ökad
passagerarsäkerhet.
7. Aktiviteter
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Extern kommunikation och
resultatspridning
2016-01-01
2018-12-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Avslutsarbete
2016-01-01
2019-04-30
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utvärdering och lärande
2016-01-01
2018-12-31
Kostnad
Beskrivning
200 000 - Hemsida
- Nyhetsbrev
- Affischer
- Tillverkning av informationsmaterial om EURF
projektfinansiering
Kostnad
Beskrivning
200 000 -Avrapportering projekt till finansiärer
Kostnad
Beskrivning
200 000 - Kontinuerliga avstämningar inom projektet
- Kontinuerlig spridning av resultat till medverkande
organisationer inom projektet
125
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Projektledning
2016-01-01
2018-12-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Konferenser och seminarieverksamhet
2016-01-01
2018-12-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Forsknings- och utvecklingsprojekt
2016-01-01
2018-12-31
Kostnad
Beskrivning
1 913 341 - Projektledning
- Projektkoordinering
- Informationsutbyte
- Rapportering
- Projektmöten
Kostnad
Beskrivning
561 423 - Arrangera konferens inom högpresterande stål. 6th International Conference on Hot
Sheet Metal Forming of High-Performance Steel, CHS²
- Anordna regionala seminarier t.ex. nötning, simulering, svetsning av högpresterande
stål och gemensamma framtida forskningprojekt.
Kostnad
Beskrivning
5 725 235 Forskning och utvecklingsarbete med avnämare i regionala företag och organisationer
- Arbete i forsknings och utvecklingsprojekt
- Projektledning av forsknings och utvecklingsprojekt
- Forskning och utvecklingsprojekt: Modellering av härdning
- Utvecklingsprojekt: Bainithärdning, Bainithärdbarhet
- Utvecklingsprojekt: Egenskaper härdat stål
För mer detaljerad information om de olika delprojekten se bilaga delprojekt.
7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
8. Indikatorer
8.1 Ange investeringsprioritering
Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och
utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social
innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja
teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion,
särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål.
8.2 Kvantifiera projektets bidrag i
följande aktivitetsindikatorer
Antal företag som får stöd
Kommentar till indikatorerna
19 företag
Med kvantifiering av indikator antal
företag som får stöd avses de företag
som medverkar i delprojekt eller
seminarier
Antal företag som samarbetar med
forskningsinstitutioner
4 företag
Med kvantifiering av indikator Antal
företag som samarbetar med
forskningsinstitutioner avses de i
projektet medfinansierande företagen
som är delaktiga i projektet.
Privat investering som matchar
offentligt stöd till innovations- eller
FoU-projekt
0 SEK
Antal företag som får stöd för att
introducera för marknaden nya
produkter
0 företag
126
Antal företag som får annat stöd än
ekonomiskt stöd
15 företag
Med kvantifiering av indikator
Företag som anses få annat stöd än
ekonomiskt är de företag som
medverkar i seminarier där
information om samverkan mellan
industri, akademi och samhälle inom
dettta projekt delges och diskuteras.
8.3 Ange programspecifikt mål
Öka forsknings- och innovationssamverkan mellan akademin, näringsliv, myndigheter och civila samhället..
9. Budget
Kostnadsslag
2016
2017
2018
2019
Totaler
1478171
1483004
1625564
110673
4697412
- Projektledare
130660
135233
130635
38631
- Forskare
1/Forskningskoordinator
128394
132888
137539
28471
- Forskare
2/Projektkoordinator
355098
367527
407561
22497
- Forskare 3
120842
109437
137539
0
- Forskare 4
120842
109437
137539
0
- Forskare 5
120842
109437
137539
0
- Forskare 6
75526
78169
80905
0
- Forskare 7
Personal
349937
362185
374862
0
- Projektekonom
76030
78691
81445
21074
Extern sakkunskap och
externa tjänster
50000
50000
50000
0
- Extern konsult,
Analys av mikrostuktur
med SEM, exemplevis
hos KIMAB eller CTM
Manresa
50000
50000
50000
0
Resor och logi
95000
95000
95000
0
- Resor inom konferens
och
seminarieverksamhet
20000
20000
20000
0
- Resor inom forsknings
och utvecklingsprojekt
35000
35000
35000
0
- Resor
ledningsfunktion
40000
40000
40000
0
Investeringar materiel
och externa lokaler
99135
90860
46774
10511
- Trycksaker och
informationsmaterial
20000
20000
20000
10511
- Dator- och
kommunikationsutrustni
ng
39135
30860
6774
0
- Provmaterial och
provkroppar till
utvecklingsproje kt
40000
40000
20000
0
0
0
0
0
0
1052694
1056136
1157662
78816
3345308
- Indirekta kostnader
20,00
421811
423190
463871
31581
- Schablonkostnader
42,68 %
630883
632946
693791
47235
Enhetskostnad
0
0
0
0
0
Avgår projektintäkter
(negativ kostnad)
0
0
0
0
0
2775000
2775000
2975000
200000
8725000
0
0
0
0
0
Privat bidrag i annat än
pengar
175000
175000
175000
0
525000
Summa, bidrag i annat
än pengar
175000
175000
175000
0
525000
2950000
2950000
3150000
200000
9250000
Investeringar i
portföljbolag
Schablonkostnader
Summa, faktiska
kostnader
Offentligt bidrag i annat
än pengar
Summa, kostnader
127
150000
285000
247280
Finansiär
2016
2017
2018
2019
Totaler
Offentlig
kontantfinansiering
Beskrivning
1300000
1300000
1400000
100000
4100000
- Länsstyrelsen
Norrbotten
1000000
1000000
1130000
70000
- Luleå Kommun
235000
235000
215000
20000
- Norrbottens läns
landsting
65000
65000
55000
10000
0
0
0
0
0
1300000
1300000
1400000
100000
4100000
0
0
0
0
0
175000
175000
175000
0
525000
Privat
kontantfinansiering
Summa, kontant
medfinansiering
Offentligt bidrag i
annat än pengar
Privat bidrag i annat
än pengar
- Olofsfors AB
arbetstid 228h
25000
25000
25000
0
- Duroc Special
Steel
arbetstid 228h
25000
25000
25000
0
- Swebor AB
arbetstid 228h
25000
25000
25000
0
- Gestamp Hardtech arbetstid 912h
100000
100000
100000
0
Summa, bidrag i
annat än pengar
175000
175000
175000
0
525000
Summa,
medfinansiering
1475000
1475000
1575000
100000
4625000
Europeiska
regionala
utvecklingsfonden
1475000
1475000
1575000
100000
4625000
Andel av faktiska
kostnader
53,15 %
53,15 %
52,94 %
50 %
53,01 %
9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut?
Nej
Om osäker, kommentera
9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd?
Nej
Om ja, belopp
Om ja, motivering
Kommentar till budget
10. Bilagor
Namn
Beskrivning/Kommentar
Medfinansieringsintyg Duroc special steel.pdf
Medfinansieringsintyg Duroc special steels
Bilaga Upphandlingsplan.pdf
Upphandlingsplan
NLL_medfinansieringsintyg_2015-2.pdf
Norrbottens läns landsting medfinansieringsansökan
Luleå_kommun_medfinansieringsintyg_2015-2.pdf
Luleå Kommun medfinansieringsansökan
Länsstyrelsen_norrbotten_medfinansieringsintyg_2015-2.pdf
Länsstyrelsen Norrbotten medfinansieringsansökan
Forsknings- och utvecklingsprojekt.pdf
Forsknings- och utvecklingsprojekt
Projektorganisation.pdf
Projektorganisation
Lika rättigheter och möjligheter.pdf
Lika rättigheter och möjligheter
Riskanalys.xlsx
Riskanalys
Bilaga_beräkning_arbetskostnad_swebor_ab.pdf
Beräkningsunderlag medfinansieringsintyg Swebor AB
CHS_organisationsschema.pdf
CHS organisationsschema
Medfinansieringsintyg Gestamp Hardtech.pdf
Medfinansieringsintyg Gestamp Hardtech
Medfinansieringsintyg Swebor.pdf
Medfinansieringsintyg Swebor stål svenska AB
Bilaga_beräkning_arbetskostnad_Gestamp_hardtech.pdf
Beräkningsunderlag medfinansieringsintyg Gestamp Hardtech
Bilaga_beräkning_arbetskostnad_duroc_special_steel.pdf
Beräkningsunderlag medfinansieringsintyg Duroc Special steel
Bilaga Underlag för rätt att företräda LTU.pdf
Underlag för rätt att företräda LTU Lika rättigheter
Bilaga_beräkning_arbetskostnad_olofsfors_ab.pdf
Beräkningsunderlag medfinansieringsintyg Olofsfors AB
128
Medfinansieringsintyg Olofsfors AB.pdf
Medfinansieringsintyg Olofsfors AB
Signatur
Saknas
129
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-08-31
1 (1)
Ärendenr
2015/973-14
Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projektet
Kompetenta underleverantörer
Ärendenr 2015/973-14
Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att
1. anslå maximalt 175 tkr till projektet under perioden 2016-2018,
2. medel tas från anslaget för EU-medfinansiering,
3. som villkor gäller Luleå kommuns allmänna villkor för
projektfinansiering.
Sammanfattning av ärendet
Företagarna Norrbotten ansöker om 250 tkr från Luleå kommun. Projektet
syftar till att höja kompetensen hos 40-60 små- och medelstora företag som
deltar i projektet (företag som har uppdrag eller söker uppdrag som
underleverantörer) samt att hitta mötesplatser för dessa.
Målgruppen är små- och medelstora företag som har uppdrag som
underleverantörer till stora projekt i de kommuner som deltar i projektet;
Gällivare-, Pajala-, Älvsbyns- och Luleå kommun.
Medfinansiering förutsätts ske från Europeiska socialfonden (3225 tkr),
Länsstyrelsen (300 tkr), Gällivare kommun (175 tkr), Pajala kommun (175 tkr),
Älvsbyns kommun (175 tkr) och Luleå kommun (250 tkr).
Tillväxtkontoret menar att projektet svarar upp mot behov hos näringslivet i
Luleåregionen och Malmfälten. Antalet deltagande företag planeras vara lika
många från de deltagande kommunerna. Utbildningsinsatserna bedöms vara
av mer grundläggande natur.
Beslutsunderlag
Ansökan (bilaga)
Maria Bergman
Beslutet skickas till
Ekonomikontoret
Tillväxtkontoret
Företagarna Norrbotten
130
Projektbeskrivning
Kompetenta under-leverantörer
Samverkan mellan
Företagarna Norrbotten
Luleå, Älvsbyn, Pajala och Gällivare kommuner
Länsstyrelsen
LTU
Lokala Företagarföreningar
131
Sammanfattning
Det är viktigt att säkerställa den regionala tillväxten med att höja kompetensen hos våra företag. En
expanderande region med stora investeringar inom bostadsbyggande, gruvindustri och serverhallar
är mycket välkommen men ställer också stora krav. Det är av yttersta vikt att få till ett stärkt och
utökat kluster mellan de stora aktörerna inom bygg- och gruvbranschen med små- och medelstora
företag. För att skapa tillväxt är samverkan en förutsättning för utvecklingen och det är också
strategiskt viktigt att hitta mötesplatser mellan entreprenörerna. Genom att skapa bra
förutsättningar för tillväxt stärks också villkoren för leverantörsföretagen. Genom att höja
kompetensen hos företagare finns det stora potentialer för SME-företagen att bidra till tillväxt och
fler anställningar samtidigt som man blir en naturlig del av expansionen. Eftersom SME-företagen
står för 4 av 5 nya jobb som skapas i Sverige är det mycket avgörande för den regionala utvecklingen
vad gäller sysselsättning, välfärd och service. Det här stärker också det enskilda företagets
möjligheter att öka sin omsättning regionalt men också nationellt och internationellt. För att vara
konkurrenskraftig på marknaden ökar kraven alltmer. Arbetsmarknaden måste breddas och den
geografiska rörligheten ökar samtidigt som kompetensen behöver höjas. Ett viktigt fokus är att
utveckla en innovativ och lärande arbetsorganisation med multikompetenta arbetare som kan
samverka längs hela produktionsflödet.
Byggsektorn och gruvnäringen tillhör de bristyrken där de framtida behoven är stora. Dessutom är
dessa branscher i stor utsträckning könssegregerade.
I detta projekt vill vi genomföra kompetensutvecklingsinsatser i samarbete med aktörer inom olika
samhällssektorer, inom och mellan branscher samt mellan geografiska områden. Erfarenhetsmässigt
ser vi att det finns behov av kunskap om företagandets villkor och att ha goda kunskaper om den
bransch man verkar i.
Företagarna Norrbotten vill tillsammans med Länsstyrelsen, Gällivare, Pajala, Älvsbyn och Luleå
kommuner med detta projekt stärka förutsättningarna för samverkan för regionens utveckling. De
fyra kommunerna har/kommer att ha det gemensamma att man har någon stor aktör inom
näringslivet som har behov av underleverantörer. Speciellt bygg- och gruvbranschen efterfrågar
insatsvaror och tjänster från olika underleverantörer vilket bidrar till sysselsättning och utveckling av
regionen.
Syftet med projektet är att hitta mötesplatser och att utbilda och höja kompetensen hos SMEföretagen från de medverkande kommunerna.
2
132
Bakgrund och omvärldsanalys
Det är viktigt att säkerställa den regionala tillväxten med att höja kompetensen hos våra företag. En
expanderande region med stora investeringar inom bostadsbyggande, gruvindustri och serverhallar
är mycket välkommen men ställer också stora krav. De samhällen som växer i takt med den positiva
utvecklingen måste också skapa attraktiva livsmiljöer med tillgång till bra service, bra boendemiljöer
och fritidsmöjligheter. Ett helhetsperspektiv stärker möjligheterna för familjer att bosätta sig på
orten. Det behövs väl fungerande arbetsmarknadsregioner med breda branschstrukturer och goda
möjligheter i arbetslivet för både kvinnor och män. Det är av yttersta vikt att få till ett stärkt och
utökat kluster mellan de stora aktörerna inom bygg- och gruvbranschen med våra små- och
medelstora företag. För att skapa denna tillväxt är samverkan en förutsättning för utvecklingen och
det är också strategiskt viktigt att hitta mötesplatser mellan entreprenörerna. Genom att skapa
förutsättningar för tillväxt stärks också villkoren för leverantörsföretagen, vilket är gynnsamt för hela
regionen. Därmed kan etableringar bidra till mer hållbar och diversifierad tillväxt lokalt och regionalt.
Vi behöver stärka och rusta vår företagare för att möta denna utveckling. Vi behöver höja
kompetensen så att våra SME-företag får bättre förutsättningar att bli en del av expansionen.
Erfarenheterna visar att företagarna vill så gärna vara med så att det viktigaste är att få komma
igång med verksamheten, det gör att man inte alltid hinner med att lära sig grunderna för
företagandets villkor. Än mindre skaffa sig branschkunskap eller kunskap kring avtalsskrivande.
Genom att höja kompetensen hos sin personal finns det stora potentialer för SME-företagen att
bidra till tillväxt och fler anställningar. Eftersom småföretagen står för 4 av 5 nya jobb som skapas i
Sverige är det mycket avgörande för den regionala utvecklingen vad gäller sysselsättning, välfärd
och service. Det här stärker också det enskilda företagets möjligheter att öka omsättningen i
regionen.
För att vara konkurrenskraftig på marknaden ökar också kraven alltmer. Utvecklingen går mer och
mer mot att företagen specialiserar sig på en viss uppgift vilket innebär att arbetsmarknaden måste
breddas och den geografiska rörligheten ökar samtidigt som kompetensen behöver höjas. Ett viktigt
fokus är att utveckla en innovativ och lärande arbetsorganisation med multikompetenta arbetare
som kan samverka längs hela produktionsflödet.
Byggsektorn och gruvnäringen tillhör också de bristyrken där de framtida behoven är stora.
Dessutom är dessa branscher i stor utsträckning könssegregerade så det viktigt att man arbetar med
en inkluderande attityd, goda arbetsförhållanden och arbetsvillkor för att göra dessa attraktiva för
det underrepresenterade könet.
I detta projekt vill vi genomföra kompetensutvecklingsinsatser i samarbete med aktörer inom olika
samhällssektorer, inom och mellan branscher samt mellan geografiska områden. Det skall utveckla
mer flexibla former för lärande som bättre svarar mot individens och arbetslivets behov.
3
133
Samverkan mellan kommuner och näringsliv
Hur kan samhällen och näringsliv ta lärdom av varandra så att man får en så gynnsam utveckling av
regionen som möjligt? Kan kommuner i olika faser i utvecklingen samverka för att få den optimala
utvecklingen? Företagarna Norrbotten vill tillsammans med Länsstyrelsen, Gällivare, Pajala, Älvsbyn
och Luleå kommuner med detta projekt stärka förutsättningarna för denna samverkan för regionens
utveckling. Fyra kommuner som befinner sig i olika utvecklingsfaser. Gällivare som haft
gruvverksamhet sedan 1700-talet, där breder näringen ut sig och man står inför en stor
stadsomvandling. Pajala som är en ny gruvort där uppbyggandet av gruvområdet är nästintill
färdigställd och produktionen påbörjats. Idag ligger dock verksamheten nere p.g.a. konkurs för
gruvbolaget men där framtidstron om fortsatt gruvdrift fortfarande lever. Älvsbyn som befinner sig i
mångt och mycket i planeringsstadiet och därmed har en spännande resa framför sig. Luleå som
växer och här är bostadsbristen markant. Här ligger stort fokus på att öka bostadsbyggandet och att
få in nya stora aktörer på den marknaden. Samtidigt som man vill få fart på nyproduktion av bostäder
är också renoveringsbehovet av de befintliga bostäderna stort. Dessa fyra kommuner har/kommer
att ha det gemensamma att man har någon stor aktör inom näringslivet som har behov av
underleverantörer. Bygg- och gruvbranschen efterfrågar i stor utsträckning insatsvaror och tjänster
från olika underleverantörer vilket bidrar till sysselsättningen i regionen.
Utmaningar
•
Samverkan inom regionen
•
Samverkan inom näringslivet
•
Nya marknader
•
Omställning
•
Kompetensförsörjning
•
Fortbildning
•
Nya företag
•
Expansion befintliga företag
•
Marknadsföring
•
Långsiktigt hållbart
4
134
Aktiviteter
Aktiviteterna kommer att bestå av
•
•
•
•
•
•
Utbildning
Informationsträffar
Studiebesök
Föreläsningar
Nätverkande
Seminarier/workshops
Utbildning
Utbildning av kortare karaktär för att lättare kunna välja olika block och planera in i den befintliga
verksamheten. Delmomentens längd 1-2 dagar. Program med uppstart och block för respektive ort.
Förslag på block:
° Marknadsplan
° Informationsmöten med stora inköpare (LKAB, Boliden, PEAB, Rikshem, Lulebo)
° Projektutbildning
° CE utbildning, maskin och personsäkerhet för tillverkande SME företag.
° Affärsjuridik, ABK04 m.m.
° Sälj utbildning
° Service och bemötande
° Ekonomi
5
135
Block
Mål
Syfte
Ekonomi
Deltagarna ska äga god
överblick av de
ekonomiska begrepp som
finns samt kunna läsa av
balans/resultat och
likviditetsräkning samt
även upprätta
produktkalkyler
Deltagarna ska kunna
använda de nyvunna
ekonomiska kunskaperna
i skarpt syfte och på detta
sätt också skaffa sig en
fördel i arbetssituationer.
Projektmetodik
Att kunna arbeta med och i
projekt och ha förståelse för
metodiken.
Att kunna använda projekt
som en arbetsform/metod
för att planera projekt, styra
projekt,
samordna/samarbeta över
gränser -nätverksarbete,
följa upp en speciell uppgift
och utvärdera, arbeta
dynamiskt och kreativt i
grupp.
Innehåll •Kapitalbehov
•Arbetsformen projekt
•Kapitalanskaffning
•Ekonomi, betydelsen i
•Balansräkning
projektet
•Resultaträkning
•Projektplanering
•Soliditet
•Projektorganisationen
•Räntabilitet
•Projektstart
•Vinstbehov
•Projektavtal
•Övriga nyckeltal och
•Projektavslut
grundbegrepp
•Projektstyrningshjälpmedel
•Ekonomistyrning
med PC, MS Projekt
•Ekonomiska mål
•Projektledarrollen
•Ekonomisystemet
•Riktlinjer
•Ekonomiavdelningens
•Befogenheter
funktion och organisation •Resurser av olika slag
•Grundläggande
•Att använda
redovisning
styrinstrument
•Lagstiftning
•Projektrapportering
•Internredovisning
•Organisationslära
•Budgetering
•Organisation som begrepp
•Delegerat budgetansvar •Organisationsformer
•Budgetarbetsuppföljning •Ansvarsförhållanden
•Kostnads- och
•Kvalitetstänkande, ISO
intäktskalkyl
9000
•Produkt och
•Kvalitetsbegreppen,
priskalkylering- intern
kunden, totalkvaliten,
prissättning
nollfelsprincipen
•Finansiell planering och
•Delegerat kvalitetsansvar,
Cash Management
statistiska metoder
•Kalkylfrågor i samband
•Arbetsmiljö
•Förändringskunskap
med
•Begreppet förändring, på
materialadministration
Entreprenörskap
Deltagarna ska
kunna starta och
driva företag
Marknadsplanering
Deltagarna ska förstå
och kunna använda
marknadsplaneringen
som ett
ledningsinstrument i
företaget.
Deltagarna ska få en
förståelse och
metodik i hur det är
att vara/bli
företagare samt,
göra enklare kalkyler
för att kunna
utvärdera
företagandet.
Deltagarna ska vara
medvetna om de
trösklar som man
måste komma över,
när företaget står
inför att införa ett
marknadsorienterat
tänkande och
arbetssätt.
•Att vara/ bli
företagare
•Personlig
lämplighet
•Kundservice
•Service för
framgång
•Värdering,
utveckling av
affärsidé/företagsidé
•Att sälja varor
tjänster
•Företagssamarbete
•Affärs- och
företagsnätverk
•Enklare
företagsjuridik
•Skattefrågor
•Bokföring
•Arbetsdisciplin
•Arbetsgivaransvar
•Försäkringsfrågor
•Lokala
företagsföreträdare
engageras i
utbildningen för
vissa inslag
•Historik
•Affärsidé
•Nuläge
•Målsättning
•Produkt/tjänst
•Prispolicy
•Konkurrensmedel
•Konkurrenter
•Marknadsposition
•Marknadsföring
•Budget
6
136
•Formler för beräkningar
samt nyckeltal i olika
branscher
kort eller på lång sikt
•Förändringsfaktorer
•Logistik/
Materialadministration
•Vad materialstyrning (MA)
är
•MA:s övergripande och
integrerade roll
•Introduktion, begrepp,
definitioner
•MA i direkt anslutning till
det fysiska flödet
•Redovisning och
effektivitetsmätning
•Förändringsarbete i
samband med MA
•Förkalkyler, olika
påläggskalkyler mm
•Behovsberäkning
Koppling till andra projekt
Genom att koppla pågående och avslutade projekt till detta arbete drar man nytta av samverkan och
nyttjande av tidigare erfarenheter av utvecklingsarbetet i regionen. Exempel på tidigare projekt som
Företagarna haft ett tätt samarbete med Arbetsförmedlingen är Jobbsökarna och Företagande i
Tornedalen.nu. Dessutom kan nämnas ett kommande projekt som Företagarna samverkar med
Yrittäjät på finska sidan och benämns ”Från affärsidé till lönsam exportverksamhet”.
Koppling till den regionala mineralstrategin
Den regionala mineralstrategin för innovativ och hållbar utveckling av Norrbottens län är en del av
länets övergripande strategi för regional utveckling. Syftet med den regionala mineralstrategi är att
föreslå inriktningar som bidrar till genomförandet av Sveriges och EU:s målsättningar och till den
regionala strategins vision.
Norrbotten har en lång tradition av gruvnäring som har spelat en viktig roll för den ekonomiska och
sociala utvecklingen av regionen. Malmen har gett stora exportinkomster och påtagligt bidragit till
Sveriges välfärd. EU har genom flera initiativ markerat betydelsen av att utveckla och säkerställa en
inomeuropeisk gruvnäring. Strategin pekar på färdriktningen för det fortsatta byggandet av ett starkt
mineralkluster eller innovationssystem kopplat till gruv- och mineralverksamheter, ett fokusområde i
det regionala tillväxtarbetet.
I strategin beskrivs bl.a. kompetensförsörjning och konkurrenskraft områden som är viktiga för en
hållbar mineralsektor. En god samverkan mellan myndigheter, kommuner, akademi och näringsliv, är
nödvändig för ett lyckat genomförande av strategin.
7
137
Strategin framhåller bl.a. skapande av skräddarsydda lösningar för kompetensutveckling vilket är helt
i projektets anda. Det samma gäller för att stimulera till regional samverkan mellan företag och
underleverantörer och att ta initiativ till utveckling av regionalt klusterbyggande genom samverkan
mellan företag och underleverantörer för lokal tillväxtmaximering.
Vidare vill mineralstrategin skapa attraktiva miljöer för näringslivets utveckling i regionen genom
kommunövergripande samverkan och fungerande inomregionalt och mellankommunalt samspel
över verksamhetsgränser. Dessutom stötta initiativ för att identifiera och synliggöra potentiella
synergier mellan gruvnäringen och andra verksamheter, genom att stödja samverkansprojekt mellan
olika näringsgrenar.
Samverkanspartners
•
•
•
•
•
•
•
Luleå kommun
Gällivare kommun
Pajala kommun
Älvsbyns kommun
Länsstyrelsen
LTU
Lokala Företagarföreningar
Jämställdhet
En expansion av gruvnäringen skapar multiplikatoreffekter i intilliggande branscher såsom bygg och
anläggning, men berör främst mansdominerade delar av arbetsmarknaden. Bygg- och gruvbranschen
har en snedvriden könsfördelning och en tydlig könssegregerad arbetsmarknad. För att bli en
konkurrenskraftig näring med lärande arbetsorganisationer behövs hela befolkningens kompetens,
såväl kvinnors som mäns.
2012 arbetade 4220 personer direkt i gruvindustrin i de två stora gruvkommunerna Gällivare och
Kiruna. Till detta kan också alla de sysselsättningstillfällen som skapas hos underentreprenörer
räknas.
Andelen kvinnor av totalt antal förvärvsarbetande i gruvorna i Norrbotten var 21,0 % år 2012. Inom
byggverksamheten var motsvarande andel 10 %.
En fungerande kompetensförsörjning behövs för att möta behovet av framtida arbetskraft. Jobben
måste därför vara attraktiva för både kvinnor och män. I framtiden kan företagen komma att behöva
rekrytera medarbetare med andra utbildningsnivåer, kompetenskrav, kunskaper, attityder och
beteenden. En genusmedvetenhet kommer att vara avgörande för kompetensförsörjning i regionen.
Idag finns en majoritet av män inom gruvföretagen och även hos underleverantörer och
entreprenörer. Bygg- och gruvindustrin är också ”manliga” på ett symboliskt sätt då bygg- och
gruvarbete ses som en symbol för maskulinitet. För att undvika att bygga in traditionella
8
138
könsmönster i bygg-och gruvverksamheten bör genusfrågan ses som en del i hela innovationskedjan
kring sektorerna. Genus och jämställdhet berör de stora bolagen men också deras underleverantörer.
Det är viktigt att företagen arbetar medvetet och strategiskt med jämställdhet. Det finns möjlighet
att de omfattande samhällsomvandlingar som sker i berörda lokalsamhällen kan bidra till att
existerande, ojämställda genusmönster i arbetslivet förändras, men då krävs ett aktivt förändringsoch jämställdhetsarbete. Idag är jämställdhet en förutsättning och strategi för utveckling av en
hållbar och konkurrenskraftig region. Det är angeläget att lyfta fram goda exempel från arbetslivet
avseende effekter av strategiskt jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Man bör också
främja arbetet med att även företag med mindre än 25 anställda inom sektorerna som inte omfattas
av lagstiftade krav på jämställdhetsplaner ska arbeta målinriktat med jämställdhetsintegrering. Ett
sätt att erbjuda bra och utvecklande arbetsliv är att arbeta för att få kulturell/etnisk mångfald och
jämställda arbetsplatser.
Projektet kommer att arbeta med en integrerad satsning på jämställdhet. Dessutom är
projektägarens ambition att styrgruppens sammansättning skall var jämställd. Genom ökad
kompetens och jämställdhet stärks den enskilda individen och hela företaget utvecklas. Projektet
bidrar därmed till en mer jämställd regional tillväxt.
Tillgänglighet
Kurslokalerna ska fylla kraven på tillgänglighet så att alla ges möjlighet att ta del av utbildningarna.
Projektet drivs med ett öppet och inkluderande förhållningssätt.
Intresseanmälningar från företag
•
•
•
Snells Entreprenad, Pajala
Kontaktperson: Patrik Snell 070-5592877
P. Lundbergs Plåtslageri AB, Älvsbyn
Kontaktperson: Lotta Lundberg tfn. 0929-13040
NTM i Norr AB, Älvsbyn
Kontaktperson: Robert Renberg 070-2388529
Mål för projektet
•
•
•
•
•
•
•
•
Diplomering av kursdeltagarna
Höjd kompetens
Säkerställa arbetstillfällen
Omsättningen ökar för de deltagande företagen
Ökad konkurrenskraft
Ökad jämställdhet
Vidareutveckling av affärsmöjligheter
Skapande av mötesplatser
9
139
Målgrupper
Små- och medelstora företag, från de medverkande kommunera, som har uppdrag som
underleverantörer till stora aktörer.
Organisation
Projektorganisationen kommer att bestå av en 100 % projektledare, 100 % biträdande projektledare
samt 30 % administratör. Dessutom kommer en jämställd styrgrupp att utses med representanter
från våra samarbetspartners. Utöver detta kommer de lokala Företagarföreningarna ha en aktiv roll
vid marknadsföringen av projektet och att hitta intresserade företagare.
Projekttid
Start 2016-01-04, avslut 2018-06-30
Genomförande
Antal kursdeltagare: 10 -15 deltagare/kommun Totalt max: 60 personer.
Kursdagar: 1-2 dagar/block - styrs av kursdeltagarnas önskemål och behov.
2016
Planerings- och
januarianalysfas
april
Genomförandefas
maj oktober
Utbildning
ort 1
Avslutsfas
2017
novembermars
Utbildning
ort 2
april september
Utbildning
ort 3
2018
oktober februari
Utbildning
ort 4
mars juni
10
140
Budget
Utgifter
2016
2017
2018
Totalt
Projektledning och administration
700´
700´
350´
1750´
Utbildningspaket
625´
625´
300´
1550´
Övrigt
400´
400´
200´
1000´
Summa kostnader
4300´
2016
2017
2018
Totalt
ESF
1290´
1290´
645´
3225´
Länsstyrelsen
120´
120´
60´
300´
Luleå kommun
100´
100´
50´
250´
Älvsby kommun
70´
70´
35´
175´
Pajala kommun
70´
70´
35´
175´
Gällivare kommun
70´
70´
35´
175´
Medfinansiering
Summa intäkter
4300´
11
141
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-09-14
1 (1)
Ärendenr
2015/1140-14
Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt
Kompetenslyft industri
Ärendenr 2015/1140-14
Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att
1. medfinansiera Kompetenslyft industri med maximalt 70 tkr 2016-2018,
2. medel anvisas från anslaget för EU-medfinansiering,
3. som villkor för beslutet gäller Luleå kommuns allmänna villkor för
projektfinansiering.
Sammanfattning av ärendet
Projektet syftar till att stärka tillväxt och konkurrenskraft hos små- och
medelstora industriella företag genom kompetensutvecklingsinsatser.
Målgruppen är 20 små- och medelstora företag inom trä-, verkstad-,
elektoronik/IT-branscherna.
IUC Norrbotten AB är projektägare. Projektperioden är 2016-01-18 till 2018-0629. Från Luleå kommun uppgår sökt belopp till 70 tkr under projektperioden.
Kostnaderna för projektet uppgår till 4 841 tkr. Från Europeiska socialfonden
söks 3 631 tkr.
Tillväxtkontoret menar att kompetensförsörjningen inom ovanstående
branscher är en viktig fråga.
Beslutsunderlag
Ansökan (bilaga)
Maria Bergman
Beslutet skickas till
Tillväxtkontoret
Ekonomikontoret
IUC Norrbotten
142
Sid 1(17)
Diarienummer
Ansökan
Uppgifter om projektet
Namn på projektet
Kompetenslyft industri
Startdatum
2016-01-18
Slutdatum
2018-06-29
Kontaktperson för projektet
Åsa Tjärnberg
Telefonnummer
070 326 88 11
E-post
asa.tjarnberg@iucnorrbotten.se
Behörig företrädare
Anders Högström
Telefonnummer
070-65112 65
Kontaktperson ekonomi
Rose-Marie Öhgren
E-post
rose-marie.ohgren@aranja.se
Telefonnummer
0920-22 52 99
Utdelningsadress
Storgatan 11 97238 Luleå
Besöksadress
Storgatan 11 97238 Luleå
Organisationsnamn
IUC Norrbotten AB
Organisationsnummer
556576-4791
Organisationsform
Övriga privata verksamheter
Antal anställda
2-50
Telefonnummer
+46703268811
e-post
info@iucnorrbotten.se
Webbplats
www.iucnorrbotten.se
Utdelningsadress
Storgatan 11 97438 Luleå
BankGiro
Behörig företrädare för
organisationen
5512-5421
Anders Högström
Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet
d.PRO v.1
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Organisation
CFAR-Nummer
39279922
Namn på arbetsställe/enhet
Industriellt utvecklingscentrum Norrbotten AB Luleå
Utdelningsadress
Storgatan 11 97238 ¨Luleå
Besöksadress
Storgatan 11 97238 Luleå
Uppgifter om utlysningen
Namnet på utlysningen och
diarienumret
Kompetensutveckling, mångfald och lärande för att stärka särskilt utsatta
företag och organisationer i region Övre Norrland inom programområde 1,
specifikt mål 1:1 : 2015/00469
Programområde
Programområde 1 - Kompetensförsörjning
Specifikt mål
1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor
och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och
tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
143
Sid 2(17)
Diarienummer
kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och
arbetsmarknadens behov.
Projektet ska huvudsakligen bedrivas i
Övre norrland
Mellersta norrland
Norra mellansverige
Östra mellansverige
Stockholm
Småland och öarna
Västsverige
Sydsverige
Deltagare
Totalt antal deltagare i projektet
250
Antal kvinnor
50
Antal män
200
Ålder på deltagare
15-24
25-54
55-64
Anställda
Företagare
Verksamma inom ideell sektor
Unga (15-24 år)
Nyanlända invandrare
Långtidsarbetslösa
Deltagare i projektet
Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete
Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)
Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF
Beskrivning
Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter
Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan
- En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys
- Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv
- Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer
- Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta
I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.
Bakgrund
Beskriv bakgrund till projektidén.
Industrin har en avgörande betydelse för den svenska välfärden. Idag arbetar i Sverige cirka 650 000 direkt och 350 000 indirekt
anställda inom den industriella tillverkningssektorn. Industrin dominerar svensk export med ca 77% av totala exportvärdet.
Majoriteten av industriföretagen är små och medelstora (SME), lokalt och regionalt förankrade, men som successivt blir mer
beroende av en global marknad både direkt via egna marknader och indirekt genom kopplingar till stora företag. Den ökade
globaliseringen och teknikutvecklingen innebär att SME ständigt är utsatt för ett konkurrenstryck.
Hos många industriella SME finns idag inget entydigt angreppssätt av kompetensförsörjningen. Ofta saknas strategier för att
hantera kompetensförsörjningsfrågan, vilket skapar produktionsstörningar samt hämmad innovationskraft i företaget. Tidsbrist
hos företagsledningen är en annan orsak till att kompetensutveckling blir efter eftersatt område.
Kompetensutveckling är avgörande för att skapa konkurrenskraft. För att säkerställa framtida rekryteringsbehov är det även
viktigt att skapa hållbara och fungerande arbetsmetoder för kompetensförsörjning. I detta ingår såväl kompetensutveckling av
befintligt anställda, strategier och metoder kring rekrytering, samt en fungerande kompetensöverföring från äldre, erfarna
medarbetare till den yngre generationen. Företagen har en önskan om att genom kompetensutveckling möjliggöra för befintligt
anställda att ta på sig nya ansvarsroller. Det öppnar upp för nyanställningar på positioner där kraven på formell kompetens inte
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
144
Sid 3(17)
Diarienummer
är lika stora.
En stor utmaning är att öka andelen kvinnor i företagen. Dels för att klara framtidens rekryteringsbehov, men forskning visar
också att en alltför homogen arbetsgrupp hämmar utveckling och förnyelse i företagen. Även mångfald vad gäller t ex ålder och
etnicitet bidrar till utveckling och konkurrenskraft.
Jämställdhet är ett prioriterat område i den regionala tillväxtstrategin men andelen kvinnor hos de små och medelstora
industriföretagen har ändå inte ökat nämnvärt. Kvinnorna utgör i dagsläget endast ca 10-15% av de anställda. När det gäller
kvinnor i ledande positioner är siffran avsevärt mycket lägre.
De största PROBLEMEN för industrin idag när det gäller kompetensförsörjning är att:
1. Företagen har i dagsläget bristande kunskaper och resurser inom strategiska och avgörande områden för att utveckla
verksamheten och öka konkurrenskraften. Identifierade områden är exempelvis affärsutveckling, ledarskap, strategiskt inköp
och automation.
2. Det råder brist på anpassade utbildningar riktade till den moderna industrin. Små och medelstora företag har behov av
effektiva och korta (1-2 dagar) utbildningsinsatser med skräddarsytt innehåll.
3. I Norrbotten finns en brist på kompetent arbetskraft inom industrin. Arbetslöshetstalet har minskat under senare år, trots detta
ser företagen fortfarande svårigheter att hitta kompetens inom efterfrågade områden.
Genom fokus på jämställdhet och mångfald kan projektet ge nytta och utveckla företagen på följande sätt:
- Heterogena arbetsgrupper ger fler infallsvinklar och bredare perspektiv i verksamheten (inklusive kompetens, personal,
produkter, kunder etc.)
- Effektivare rekrytering av rätt kompetens när annonser når fler människor, oavsett kön eller etnicitet.
- Ökad innovationskraft och bättre produkt/tjänsteutveckling. Konkurrenskraft.
- Balanserad styrning av företaget med olika erfarenheter och perspektiv hos ledningen.
- Smartare marknadskontakt där genusmedveten produktutformning och marknadsföring minskar risken att exkludera
kundgrupper.
Det finns svårigheter för externa parter att stötta företagen när det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Ett
bekymmer hos små och medelstora företags kompetensarbete är avsaknad av långsiktighet och strategi. Det finns behov av
tydliga utvecklingsplaner för de anställda som går i linje med företagets affärs- och verksamhetsplan. En anledning till detta är
att det saknas dedikerade resurser för detta arbete. VD bär ansvaret men i en hektisk vardag med många dagliga utmaningar så
blir detta arbete ofta eftersatt. Dessutom råder det i länet brist på relevanta, kostnadseffektiva och lokalt genomförda
utbildningar riktade mot små och medelstora industriföretag. Ofta krävs smala och nischade insatser, vilka är svåra att få
kommersiellt genomförbara för de etablerade utbildningsföretagen.
Genom projektet får företaget verktyg och metoder för ett mer långsiktigt och strategiskt arbete när det gäller
kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Dessutom ökar kunskapen om externa parters möjligheter att stötta gällande
utbildnings- och rekryteringsfrågor.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.
Teknikutveckling och globalisering innebär allt större konkurrens där avgörande faktorer för överlevnad och tillväxt är förmågan
att hantera mer komplexa produkter/tjänster och snabba anpassningar av rätt kompetens utifrån de krav som ställs.
I regionen finns ett antal produktägande företag där behovet av kompetensutveckling är stort. Flera industriföretag i regionen har
utvecklat unika systemlösningar som levererats med framgång till kunder i närområdet. Samtidigt som vi ser att dessa tjänster
inte produktifierats och exporterats på en större marknad. Företagen är ofta alltför beroende av lokala/regionala uppdrag. När
gruvindustrin som länge har varit en viktig tillväxtmotor för Norrbotten nu sviktar något behöver dess leverantörer (lokala SME)
vara mer proaktiva och skapa nya innovationer under de kommande åren. Genom att produktifiera och skala upp sina befintliga
produkter/tjänster och sälja dessa på en större marknad blir beroendet och konsekvenserna av basindustrins upp- och
nedgångar mindre.
Dessutom är vart och ett av de mindre företagen för små för att själva klara att leverera de tjänster som efterfrågas av kunderna.
Det finns en allt större efterfrågan på helhetslösningar, vilket kräver strategiska samarbetspartners - på regional, nationell och
global nivå. För att kunna bilda starka leverantörskluster behöver företagen stärkas på en rad områden, t ex inom
affärsutveckling, marknad och strategiskt inköp. Dessutom finns behov av att stärka ledning och styrning i företagen.
Till detta kommer även det faktum att befolkningen i Norrbotten krymper, framförallt minskar antalet anställda i arbetsför ålder.
Andelen kvinnor minskar i förhållande till antalet män. Genom att göra industrin attraktiv för båda könen ökar möjligheten att fler
unga tjejer dels väljer utbildningar inom relevanta områden, och sedan även väljer att stanna kvar i länet efter avslutad
utbildning. Forskning visar att jämställdhet och mångfald gynnar innovationskraften i företagen och skapar en mer balanserad
styrning av företagets verksamheter.
I en allt hårdare konkurrenssituation är det avgörande att även de små och medelstora företagen har en strategi och struktur för
kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Projektet vill skapa metoder som bidrar till samverkan mellan olika aktörer för
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
145
Sid 4(17)
Diarienummer
att bättre klara framtidens utmaningar.
Projekt Kompetenslyft industri syftar till att få SME att arbeta mer strategiskt och metodiskt med kompetensförsörjning för att
möta dagens och morgondagens ökade konkurrens. Utmaningen omfattar också en effektivare arbetsorganisation byggd på
samverkan mellan företagets alla funktioner.
Projektet vill arbeta för ökad lönsamhet, stärkt konkurrenskraft, förbättrad rekrytering och innovationsutveckling i norrbottniska
företag och är därmed en del i den nyindustrialisering som regeringen anger som en väg för att fler företag ska förlägga sin
produktion i Sverige.
Med stöd av projektet ska företagen utvecklas inom strategiska områden där det idag råder kompetensbrist hos många
industriella SME.
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?
IUC bolagen har på olika sätt engagerat sig i frågor som kompetensförsörjning på såväl kortare som på längre sikt.
IUC Norrbotten och IUC Västerbotten har gemensamt drivit ESF-projekt PLUSS under 2011-2012. Syftet med projektet var att
genomföra riktade utbildningsinsatser till industriella SME i de båda nordligaste länen. Detta för att stärka kompetensen bland
de anställda och därmed öka företagens konkurrenskraft.
Under 18 månader genomfördes 126 utbildningsdagar inom ramarna för PLUSS. Totalt 844 deltagare varav 295 av dessa är
unika personer från 99 företag i Norrbotten och Västerbotten.
Med erfarenheterna och kunskaperna från projekt PLUSS har IUC Norrbotten och IUC Västerbotten fortsatt att initiera
skräddarsydda utbildningar inom varierande områden till de små och medelstora industriföretagen i regionen. Genom att
erbjuda kompetenshöjande insatser ges tillfällen för behovsanpassade aktiviteter på hemmaplan, vilket ökar företagens
möjligheter att utbilda sina anställda inom såväl teknikorienterade som mer generella områden. Insatserna har genomförts som
utbildningar, seminarier och workshops.
Kompetensutvecklingsinsatser har även genomförts i branschinriktade strukturfondsprojekt, som t ex ESIS och TräIN.
Tillsammans med beprövade leverantörer skapar vi utbildningar för företagen som såväl innehålls- som omfångsmässigt möter
deras behov. Inbjudningar skapas och sprids i vårt nätverk. Utbildningarna har visat sig vara väldigt uppskattade och även fått
mycket goda omdömen från deltagarna.
Aktiviteterna har genomförts inom initiativet IUC Kompetens Norr som är en gemensam satsning från IUC Norrbotten och IUC
Västerbotten. Här finns idag en stor erfarenhet vad gäller anpassning av kompetenshöjande åtgärder. Under 2010-2014 har
271 utbildningsdagar genomförts på plats i regionen. Insatserna har förlagts på olika orter i Norrbotten och Västerbotten,
beroende på var majoriteten av deltagarna har sin hemvist. Syftet har varit att minimera resandet, vilket är en fördel vad gäller
såväl tidsåtgång, ekonomi och även miljöbelastningen.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Totala andelen kvinnor har varit 21 %, vilket är en god siffra i och med att andelen kvinnor i målgruppen är betydligt lägre än så.
Dock kan vi se en sjunkande tendens. Från 33 % kvinnliga deltagare 2010 till 15 % 2014. Orsakerna till detta kan vara flera. En
möjlig förklaring är att när företagen själva har bekostat insatserna så har konstruktions- och produktionsinriktade insatser varit
prioriterade. Inom dessa yrkeskategorier hos SME-företagen arbetar idag nästan uteslutande män. Det är av yttersta vikt att
även kvinnor tilltalas av en framtid inom industrin. Detta för att klara såväl den framtida kompetensförsörjningen, som företagens
behov av innovations- och konkurrenskraft.
Projektet vill fokusera på insatser för jämställdhet, mångfald och attraktivitet. För att säkra den långsiktiga
kompetensförsörjningen måste de små och medelstora företagen vara attraktiva arbetsgivare för såväl kvinnor som män,
utlandsfödda och personer som idag står utanför arbetsmarknaden. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet bör kopplas till
företagens affärs- och verksamhetsmål. I det strategiska jämställdhetsarbetet ingår såväl rekrytering som kompetenshöjande
åtgärder. Här kan projektet samverka med andra aktörer och projekt inom området jämställdhet i syfte att uppnå en jämnare
könsfördelning och ett mer rättvist nyttjande av tid och resurser i företagen.
Ett bekymmer är att det idag saknas en långsiktighet vad gäller kompetensutveckling i företagen. Strategier och metodutveckling
vad gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning ger större möjligheter att skapa en stabil verksamhet som kan stötta
företagen i detta arbete på ett mer hållbart sätt.
IUC Norrbotten driver även projekt Teknikcollege Norrbotten - En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning. Projektet
syftar till att öka de ungas intresse för industrirelevanta utbildningar. Ett annat syfte är att stärka de små och medelstora
företagens engagemang i Teknikcollege. Detta för att säkerställa att utbildningarna är anpassade utifrån företagens behov.
Hos IUC-bolagen i Norrbotten och Västerbotten finns en god kännedom om och ett väl utvecklat nätverk hos de små och
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
146
Sid 5(17)
Diarienummer
medelstora industriföretagen. Kontinuerliga s.k. TBN-analyser genomförs som medför en väl utvecklad kunskap om de
utmaningar och utvecklingsbehov som företagen står inför.
Tillvägagångssätt
Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?
Projektets syfte och övergripande mål är att stärka små och medelstora industriella företag genom strategiska
kompetensutvecklingsinsatser som ger tillväxt och konkurrenskraft samt bidrar till att säkra kompetensförsörjningen långsiktigt
20 små och medelstora företag i kommer att ingå i projektet från start. Dessa företag verkar inom IUC Norrbottens
fokusområden: trä, verkstad elektronik/IT. Möjligen kan något bolag tillkomma eller bytas ut under projekttiden. Samtliga
deltagare är tillväxtföretag som upplever bristkompetenser inom strategiska områden. Företagen återfinns huvudsakligen i
Luleå, Piteå och Kalix kommuner.
Syfte i den inledande analys- och planeringsfasen:
Påbörja arbetet med en kompetensutvecklingsstrategi som är kopplad till företagets verksamhetsplan.
Målsättning är att genomföra individuella företagsträffar hos de deltagande företagen, minst 1 besök/företag.
Aktiviteter:
a) Identifiera behovet av kompetensutveckling som syftar att utveckla produkt/marknad och som möjliggör en långsiktig
kompetensförsörjningsstrategi hos företagen. Alla företag som ingår i projektet ska få insikt i hur kompetensutveckling kan bidra
till affärsutveckling och attraktivitet.
b) Kompetensinventering hos de anställda.
c) Identifiera personer aktuella för kompetensutvecklingsinsatser inom projektet.
d) Planering av kompetensutvecklingsinsatserna, vad gäller tidpunkt och innehåll.
e) Planera aktiviteter och insatser för att öka andelen kvinnor i företagen/fler kvinnor i ledande positioner.
Under denna fas ska projektet identifiera aktiviteter som leder till:
- Stärkt konkurrenskraft
- Ökad lönsamhet
- Säkrad kompetensförsörjning
- Jämställd rekrytering
- Innovationsutveckling
Syftet med genomförandefasen är stärka företagen långsiktigt genom att initiera och erbjuda riktade, behovsanpassade och
skräddarsydda kompetensutvecklingsinsatser. Insatserna ska vara långsiktiga och väl förankrade hos såväl ledning som
medarbetare.
Under genomförandefasen ska projektet:
a) Initiera och erbjuda riktade och skräddarsydda utbildningar inom områden som är viktiga för att säkerställa en långsiktig och
väl fungerande kompetensförsörjning hos de små och medelstora industriföretagen. Syftet med utbildningarna är att stärka
företagens kompetens inom ett antal strategiska kompetensområden.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
b) Parallellt genomföra uppföljningssamtal med företagsledningen i respektive bolag. Detta för att löpande utvärdera det
pågående arbetet och följa utvecklingen i företagen.
Aktiviteterna ska samordnas gällande innehåll, utformning och tidpunkt. Det ska finnas minst 10 deltagare vid varje
utbildningstillfälle. Möjligheterna till alternativa former för inlärning, t ex via E-Learning/On-demand ska utvärderas inom ramarna
för projektet. Utbildningar som ger anställda möjlighet att flyttas vidare i organisationen ska prioriteras. Detta för att skapa
möjlighet för företaget att ta in ny kompetens utifrån och därigenom skapa vägar till en fungerande
kompetensförsörjningsstrategi.
Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet ska genomsyra alla utbildningsinsatser som genomförs. Dock finns även behov av
konkreta kompetenshöjande aktiviteter inom området, t ex diskrimineringslagstiftningen eller jämställd rekrytering.
Utbildningar, nätverksträffar och seminarier kommer att genomföras inom i första hand följande strategiska områden:
– Affärsutveckling/marknad/export - Nya marknader för befintliga produkter och tjänster
– Produktionsutveckling/Produktionseffektivisering - t ex Lean, Supply chain
– Strategiskt inköp - inköp som ett styrmedel för ökad lönsamhet
– Automation - effektivare resursutnyttjande och produktivitet
– Digitalisering - utveckla produkter och tjänster utifrån kundbehov/kundnytta
– Kommunikation - t ex presentationsteknik, handlingskompetens
– Ledarskap, t ex projektledning, ledarskapsutbildning för VD/mellanchefer
– Rekrytering - effektiv rekrytering, intervjuteknik, urval, jämställd rekrytering
- Organisation - organisationsutveckling, säkerhet, medarbetarengagemang
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
147
Sid 6(17)
Diarienummer
– Styrelsearbete - styrelsens betydelse och möjligheter för SMF
– Rekrytering - effektiv rekrytering, intervjuteknik, urval, jämställd rekrytering
– Jämställdhet/mångfald - diskrimineringslagstiftningen, värdegrund, inkluderande kultur på arbetsplatsen, språkets makt
Projektet kommer att använda IUC Norrbottens checklista för jämställdhetsintegrering av utbildningar och events. Målsättningen
är högt ställd med hänsyn till hur könsfördelningen ser ut i branscherna idag. Företagen behöver därför proaktivt uppmuntra sina
kvinnliga anställda att delta på kompetensutvecklingsinsatserna. Förhoppningen är att detta ska medföra fler kvinnor i ledande
positioner framöver, vilka också blir förebilder för unga kvinnor på väg ut till utbildning eller arbete.
Under avslutningsfasen kommer en uppföljning att ske i vart och ett av företagen. Varje deltagande organisation ska under
projekttiden utarbeta en kompetensutvecklingsstrategi som är kopplad till företagets verksamhetsplan.
Projektet ska utarbeta en metod som kan appliceras på andra små och medelstora företag, såväl industriella som i andra
branscher.
En spridningskonferens ska genomföras under slutfasen av projektet.
Målsättning:
30 kompetenshöjande aktiviteter
100 uppföljningssamtal
20 personer till nya befattningar
20 nya affärer, produkter/tjänster
20 nyanställningar, varav 50% kvinnor
25 % kvinnor som deltar i kompetenshöjande insatser
1 metodutveckling
- Effekter på längre sikt:
a) Företagets kompetensarbete blir strategiskt och långsiktigt. Förenklade arbetsprocesser, vilket leder till bättre möjligheter att
klara kompetensförsörjningen framåt.
b) Förenklar externa parters möjligheter att stötta SME i kompetensutvecklings/kompetensförsörjningsfrågor.
c) Ökad jämställdhet
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och
planeringsfas och genomförandefas.
Huvudmålgrupp är 20 små och medelstora industriföretag i Norrbotten. Deltagare kommer att vara anställda på olika nivåer och
varierande funktioner i företagen. Utbildningarna kommer att genomföras på lämpliga platser utifrån deltagarnas hemvist.
Sekundär målgrupp är företagens kunder och samarbetspartners. Ett strategiskt kompetensutvecklingsarbete skapar mervärde
även hos dessa organisationer. Förhoppningen är att skapa en förändring som ger större innovationskraft, bredare kompetens
och ökade möjligheter att skapa bättre produkter och tjänster.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Projektet kommer att samverka med kommunernas arbetsmarknadsförvaltningar í syfte att lotsa in personer som idag står
utanför arbetsmarknaden. Prioriterade grupper är unga, personer med funktionsnedsättningar samt utlandsfödda. Exempel på
kompetenshöjande aktiviteter som ska erbjudas de deltagande företagen:
•Kompetensutveckling/arbetsplatslärande för ledning och anställda
•Utveckla metoder för ökad kunskap och attityd till olika anställningsformer
•Inkluderande attityd
•Goda arbetsförhållanden och arbetsvillkor
•Nya metoder som utvecklar arbetsplatsen
•Kunskapsöverföring
•Attraktivitet- de ungas syn på arbetsgivare och faktorer som skapar attraktionskraft
•Omställning/karriärväxling
•Bryta könsbundna utbildnings- och yrkesval
•Utvärdera behov och möjligheter för praktikjobb, kompletterande utbildningar etc.
IUC Norrbotten har en etablerad styrgrupp med ansvar för det strategiska arbetet gällande kompetensutvecklingsfrågor. I
styrgruppen återfinns representanter från såväl fackförbund, arbetsgivare, universitet och företag.
Styrgruppen för IUC Kompetens Norr kommer att fungera som styrgrupp även för detta projekt. Styrgruppens sammansättning
är viktig eftersom projektet behöver samordna såväl planering och genomförande med samtliga dessa organisationer.
Styrgruppen utgörs av:
Anders Wäppling, IUC Norrbotten (ordförande)
John Sandström, IUC Norrbotten
Jerry Lindblom , IUC Norrbotten
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
148
Sid 7(17)
Diarienummer
Hans Bylesjö, IUC Västerbotten
Lena Drugge, Boliden Mineral
Karin Larsson, Componenta Wood
Stefan Andersson, Smurfit Kappa Kraftliner
Susanna Hedman, GS Facket
Jörgen Näsström, IF Metall
Sonja Johansson, Unionen Norrbotten/SSAB
Kent Berglund, Teknikföretagen
Susanne Glas, TMF
Lotta Sundman, Arbetsmarknadsförvaltningen Piteå kommun
Carina Lundgren, Arbetsförmedlingen
Kjell Rask, Ltu
Såväl huvudmålgrupp som samarbetspartners kommer att vara engagerade under såväl analys- och planeringsfas som under
genomförandet. En nära samverkan är en förutsättning för att lyckas med målet att skapa kompetensutvecklingsplaner och
långsiktiga strategier för de små och medelstora industriföretag som ingår i projektet. Ett arbete som sedan kan tas vidare till
andra verksamheter och organisationer.
Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska
anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?
Målgrupp från programområde 2 ska inte ingå i projektet.
Riskanalys
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni
tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.
Risk
Åtgärd
Nyckelperson i projektet slutar
Projektledare och styrgruppens ordförande är de viktigaste
nyckelpersonerna. Om någon av dessa slutar har detta en
negativ effekt kortsiktigt i projektet men eftersom det inom IUCnätverket finns andra mycket kompetenta resurspersoner med
relevant och lång erfarenhet så kan en sådan situation
hanteras på ett säkert sätt.
Projektet styr inte mot beslutade mål
Ledningsgrupp och styrgrupp ska följa upp att beslutade mål
uppnås. Om avvikelse konstateras ska orsaker analyseras och
beslut om åtgärder vidtas.
Projektet levererar inte tillräckliga resultat
En kontinuerlig uppföljning av projektet kommer att ske såväl
via kvartalsvisa möten tillsammans med företagen som med
styrgruppen (4 möten/år). Om detta inträffar måste
omfokusering av aktiviteter ske i samverkan med styrgrupp
och ESF-rådet.
Brist på tid, engagemang från företag.
Förebyggande åtgärd är att projektet är behovsanpassat och
förankrat hos målgruppen via både TBN-samtal och
enkätundersökning. IUC Norrbotten har bedrivit ett
företagsnära arbete under lång tid och har i detta projekt valt ut
tillväxtföretag med kompetensutvecklingsbehov. Om något
företag ändå väljer att kliva av projektet i förtid så kan IUC
Norrbotten via sitt nätverk utse en lämplig ersättare.
Mål
Förväntande resultat och effekter av projektet.
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på
individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?
Strategiska kompetenshöjande insatser är en förutsättningen för att säkra de små och medelstora industriföretagens överlevnad
på lång sikt. Syftet med projektet är att genom en väl genomarbetad analysfas utarbeta strategier som säkrar såväl
konkurrenskraft som kompetensförsörjning hos de deltagande företagen. Ett antal strategiska områden har identifierats.
Möjlighet finns att fler kommer att framkomma under den inledande planeringsfasen.
Ett viktigt delmål med projektet är att skapa ett långsiktigt och strategiskt engagemang för kompetensförsörjningsfrågan hos de
små och medelstora företagen. En nära samverkan med VD och ägare är avgörande för projektets framgång. Ett inledande
TBN-samtal där företagets viktigaste utvecklingsbehov identifieras. Utifrån detta skapas en plan för kompetensutvecklings- och
även framtida rekryteringsbehov.
Processen tar avstamp i företagens egna affärsmål. Företagsledningen får hjälp att processa fram till sina mål med
kompetensutvecklingsinsatserna, relaterat till affärsmålen och andra interna styrdokument. De får hjälp med att koppla
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
149
Sid 8(17)
Diarienummer
kompetensförsörjning till sin verksamhet för ökad konkurrenskraft. Parallellt ska en plan för ökad jämställdhet och mångfald i
företaget utformas. Skräddarsydda processer i varje företag bäddar för långsiktigt hållbart arbete eftersom nyttan för företagens
dagliga verksamhet då blir tydlig.
Det är viktigt att projektet är väl förankrat i alla led i organisationen. Personalen ska vara aktivt involverade i arbetet. Information
om genomförda utbildningar och hur kunskaperna från dessa planeras att tas om hand inom organisationen.
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare
av projektresultat? Ange metod och tidplan.
Genom att utgå från det enskilda företagets behov av kompetensutveckling, inom strategiskt viktiga områden kommer projektet
att skapa engagemang hos ledningen. I de inledande samtalen ges möjlighet att identifiera företagets viktigaste
utvecklingsplaner, samt utarbeta en strategi för att nå dit. En nulägesanalys är mycket viktig. Utifrån denna skapas aktiviteter
som bidrar till utveckling, på såväl individ- som på organisationsnivå.
I detta ingår att även identifiera företagets kompetensbehov kommande år. Vilken utvecklingsstrategi finns i bolaget och vilka
resurser krävs för att genomföra detta? Vissa funktioner finns kanske redan på plats, men där kan krävas utbildningsinsatser för
stärkt konkurrenskraft. Andra kan med hjälp av kompetensutvecklingsinsatser ta sig an nya utmaningar i företaget. Även
nyrekryteringar kan ibland vara nödvändiga. En möjlighet kan vara att fylla luckor som uppstår när personer klättrar vidare i
organisationen, och även för att klara en ökad produktionstakt och fler affärer.
Här kommer projektet dels att erbjuda föreläsningar, workshops och utbildningar inom området rekrytering, med särskilt fokus
på jämställhet och mångfald. En samverkan med kommunernas Arbetsmarknadsförvaltningar kommer att finnas för att ge
företagen kunskap om alternativa anställningsformer och rekryteringsvägar.
Projektet kommer att utmynna i långsiktiga utvecklings- och kompetensförsörjningsplaner hos de deltagande företagen. Att
skapa arbetssätt som syftar till att säkra kompetensförsörjningen hos små och medelstora industriföretag på sikt.
Tidplan:
2016-02 - 2016-06: Analys- och planeringsfas. Individuella samtal hos de deltagande företagen. Utifrån det enskilda företagets
behov påbörjas arbetet med de kompetensutvecklingsplaner som ska vara målsättningen med projektet.
2016-06 - 2018-04: Genomförandefas. Utbildningar, workshop, föreläsningar och seminarier kommer att hållas inom en rad
strategiska områden. Träffarna kommer att hållas på olika platser i regionen, utifrån deltagarnas hemvist. Under
genomförandefasen kommer kvartalsvisa uppföljningsträffar kommer att hållas med företagsledningen för att utvärdera projektet
och dess resultat. Aktiviteterna kommer att löpa parallellt under projektperioden. Kunskaper och kontaktytor för att
genomförandet finns på plats. Projektet skapar möjligheter att på ett kraftfullt och metodiskt sätt skapa förutsättningar för en
långsiktig strategi för kompetensförsörjningen till industrin i regionen.
2018-04 - 2018-06: Avslutningsfas. Utvärdering/projektanalys, slutrapportering. En slutkonferens med syfte att sprida kunskap
om projektets resultat kommer att genomföras. Arbetsmetoden som tas fram under projekttiden kommer dokumenteras och
spridas till andra företag och organisationer.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.
Varje kompetensutvecklingsinsats kommer att följas upp via skriftliga enkäter med deltagarna. Målet med dessa utvärderingar är
att dels ta reda på om insatsen har motsvarat de förväntningar som individen haft, och även om kunskaperna kommer att vara
till nytta för såväl individen som för organisationen i stort. Även muntliga djupintervjuer kommer att ske med vissa av deltagarna i
de olika aktiviteterna.
Förutom de kompetenshöjande insatser som planeras är det även av yttersta vikt att projektledningen håller en kontinuerlig
kontakt med de deltagande företagen. Kvartalsvisa uppföljningsmöten kommer att hållas, både för att utvärdera de insatser som
genomförts men också för att identifiera ev. nya behov som dyker upp efterhand.
Projektet kommer även att löpande följas upp via kontinuerliga, kvartalsvisa träffar med företagen. Utifrån dessa samtal finns
möjlighet att utvärdera genomförda insatser och vid behov göra förändringar vad gäller upplägg och innehåll.
En noggrann uppföljning av projektet kommer också att ske via styrgruppen. Avrapportering kommer att ske löpande vid de
planerade mötena som hålls 4 ggr/år. Styrgruppen får då en presentation av de resultat som har kunnat mätas i projektet. Ett
skriftligt mötesprotokoll kommer att skickas ut efter varje träff. Styrgruppen kommer att följa projektet på nära håll och ge inspel
till projektledningen kring ev. avvikelser vad gäller resultat och måluppfyllelse. Den samlade kompetensen som finns här är
oerhört viktig för projektets framgång.
Utvärdering kommer att ske via upphandlad extern resurs för projektet. Denna resurs får till uppgift att som extern part följa
projektet och säkerställa att arbetet som sker är i linje med de mål som finns angivna i ansökan. Följeforskaren kommer löpande
att rapportera sina iakttagelser till projektledning och styrgrupp.
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
150
Sid 9(17)
Diarienummer
Ett inledande TBN-samtal kommer under analys- och planeringsfasen att hållas hos varje deltagande företag. Detta för att
identifiera företagets viktigaste utvecklingsområden samt planera för aktiviteter som går i linje med dessa. Under
avslutningsdelen av projektet (sista 6 månaderna) kommer en ny djupintervju med företagsledningen att genomföras. Syftet
med detta samtal är att utvärdera projektets resultat och effekterna i varje enskild organisation.
Månatlig lägesrapport samt ekonomisk redovisning. Avrapportering av genomförda aktiviteter och dess resultat kommer att
skriftligen delges ESF. Kontinerliga kontakter med handläggare för att identifiera ev. avvikelser samt diskutera handlingsplan för
dessa.
Såväl projektledare som följeforskare kommer under projektets avslutande tre månader att avlägga en slutrapport med
utvärdering av projektets resultat och effekter.
Integrerat arbete
Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning?
Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)?
Transnationellt samarbete
Gemensamt ramverk
Östersjösamarbete
EU:s strategi för Östersjöregionen får ingen direkt påverkan av detta projekt.
Projektet bidrar dock till förverkligandet av EUs strategi för Östersjöregionen genom att öka inkluderingen och integrationen på
arbetsmarknaden i enlighet med strategins mål. Eftersom både hög sysselsättning och hög kvalitet på arbetstillfällena ses som
centralt för regionens framtida konkurrenskraft är projektets satsning på jämställd/jämlik rekrytering och arbetsmiljö värdefullt i
strategins genomförande.
Särskilt små och medelstora företag behöver enligt strategin anpassa sig till de nya utmaningar som följer
av den globala konkurrensen, med konkurrens om högkvalificerad arbetskraft som en specifik utmaning,
vilket ligger i linje med projektets upplägg och innehåll.
Andra former för transnationellt samarbete
Projektet kommer att ta del av andra pågående projekt inom området och söka samarbete där möjlighet till konkreta utbyten och
kontinuerligt lärande.
Resursplanering
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?
Inga insatser kommer att genomföras inom Regionalfonden, ERUF.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni
kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan.
Projektledare: Åsa Tjärnberg, IUC Norrbotten. Ansvarig för planering, styrning och måluppfyllelse för projektet. Övrigt arbete:
aktivitetsplanering, administration, rapportering, möten med samverkansparter etc.
Information/kommunikation samt jämställdhetsintegrering: Marie Näslund Jakobsson
Styrgruppens ordförande samt senior projektresurs: Anders Wäppling
Tidsrapportering enligt gällande anvisning och regelverk från ESF-rådet. Rapporteringen är planerad att ske månadsvis.
Tidplan:
2016-01-15- 2015-06-30
Analys- och planeringsfas.
Genomförande av individuella träffar hos de deltagande företagen. Påbörja arbetet med individuella
kompetensutvecklingsplaner som tar avstamp från företagets verksamhets- och affärsplaner.
Specifikation av skräddarsydda utbildningsinsatser.
2016-06-30-2018-04-01
Genomförandefas
Upphandling samt genomförande av skräddarsydda kompetensutvecklingsinsatser.
Kvartalsvisa uppföljningssamtal hos de deltagande företagen.
2018-04-01-2018-06-28
Avslutningsfas.
Uppföljning och utvärdering av genomförda insatser.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
151
Sid 10(17)
Diarienummer
Beskrivning av modell för arbete med kompetensutvecklingsplaner för industriella SME:s.
Resultatspridning
Slutrapportering
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?
IUC Norrbotten är väl förtrogna och mycket erfarna med att driva och administrera projekt inom såväl Sociala fonden som EU:s
Strukturfonder. Tidigare ESF-projekt PLUSS där kompetenshöjande insatser till industrin genomfördes lyckades mycket bra,
både vad gäller projektets genomförande, måluppfyllelse, resultat och administration.
Stor kompetens hos projektpersonalen vad gäller styrgruppsarbete, samt insatser för jämställdhet och mångfald.
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?
Externa resurser:
Rose-Marie Öhgren, Aranja redovisning & administration, redan upphandlad resurs IUC Norrbotten
IUC Norrbottens upphandlade resurser med specialistkompetens inom respektive område och bransch mer att nyttjas vid
anpassning av kompetenshöjande åtgärder i projektet.
Projektresurser för genomförande av utbildningsaktiviteter kommer att upphandlas under projekttiden.
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och
samverkanspartner?
Projektpersonalen har tidigare drivit ESF-projekt med lyckat resultat. Under dessa projekt, och även efteråt har personalen
utbildat sig inom jämställdhet- och tillgänglighet. Inom utbildningar genomförda i PLUSS (2011-2012) genomfördes ett antal
utbildningar inom ledarskap till målgruppen. I dessa utbildningar var jämställdhet och tillgänglighet viktiga beståndsdelar. Även
den kurs inom LEAN som genomfördes via Ltu inom ramarna för projektet anpassades med särskilda avsnitt kring jämställdhet
och tillgänglighet.
Projektpersonalen deltar regelbundet på konferenser, seminarier och andra kompetenshöjande aktiviteter inom jämställdhet och
tillgänglighet. Marie Näslund Jakobsson, IUC Norrbotten och som är delaktig även i detta projekt leder IUC:s utvecklingsarbete
inom området.
Projektpersonalen är även involverad i projekt MångVäx, en förstudie som från och med hösten 2015 kommer att vara
finansierat via Europeiska Regionalfonden. MångVäx är ett samverkansprojekt mellan IUC Norrbotten, Plan Sju kommunikation
och Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet är att genomföra en utvecklingsprocess inom jämställdhet och jämlikhet hos
små och medelstora företag i Norrbotten.
Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering?
Kontinuerlig uppföljning och utvärdering kommer att ske via projektets egna och upphandlade resurser.
En extern resurs för utvärdering kommer att även upphandlas inom ramarna för projektet.
Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv
finns med i utvärderingens alla delar?
IUC Norrbottens mall för upphandling kommer att användas under projektet. Kunskaper inom jämställdhet och tillgänglighet
viktas likvärdigt som övriga kompetensområden.
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska
Regionalfonden
Inga sådana resurser finns i projektet.
Statsstöd
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk
verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under
innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.
Ja
Typ av stöd
Nej
Nej, Vi är en myndighet
Finansiär
Summa
Annan finansiering
Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller
kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader?
Ja
Typ av stöd
Nej
Finansiär
Summa
Kommer projektet generera intäkter?
Ja
Nej
Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera:
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
152
Sid 11(17)
Diarienummer
Projektet räknar med att deltagande företag finansierar genomförda utbildningsinsatser med ca 50% av kostnaden. Detta
kommer att bokföras som en intäkt i projektet.
Upphandling och kostnadseffektivitet
Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling?
Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU
Annat
Beskriv
Projektet kommer att nyttja IUC Norrbottens affärsmässigt upphandlade resurser, som t ex ekonomi/administration, samt
externa projektresurser.
Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås?
Upphandling av varor och tjänster kommer att ske på ett affärsmässigt sätt. Genom att konkurrensutsätta de upphandlingar som
görs så säkerställs såväl att såväl kompetens som prisnivå uppfyller projektets krav.
Moms i projektet
Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader?
Ja
Nej
Diversifierad
Medfinansiering
Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid
medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges.
Projektet kommer att söka medfinansiering via Länsstyrelsen i Norrbotten samt Norrbotten läns landsting, samt från de
kommuner där huvudparten av deltagarna i projektet finns. Företagen kommer också att medfinansiera projektet med såväl
monetära insatser som med tid.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Lista över medfinansiärer
Organisations 21 20 00-2742
nummer
CFARNummer
Organisationsnamn
Luleå kommun
Kontaktperson för projektet
Maria Bergman
Telefon
0920-45 50 20
Organisationsnamn
Piteå kommun
Kontaktperson för projektet
Hans Ruthberg
Telefon
070-6960157
Organisationsnamn
Kalix kommun
Kontaktperson för projektet
Peder Nilsson
Telefon
0923-656 35
Organisationsnamn
Norrbottens läns landsting
Kontaktperson för projektet
Greta Isaksson
Telefon
0920 28 46 19
Organisationsnamn
Länsstyrelsen Norrbotten
Kontaktperson för projektet
Kristin Bergwall
Telefon
010-225 52 44
Organisationsnamn
Alent Drying AB
Kontaktperson för projektet
Peder Björkman
Telefon
0920-407055
Organisationsnamn
Optimation AB
Kontaktperson för projektet
Tomas Erksson
Telefon
070-5229753
Organisationsnamn
Index Braille
Organisations 212000-2759
nummer
CFARNummer
Organisations 212000 - 2692
nummer
CFARNummer
Organisations 232100-0230
nummer
CFARNummer
Organisations 202100-2478
nummer
CFARNummer
Organisations 556687-0100
nummer
CFARNummer
Organisations 556620-9879
nummer
CFARNummer
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
153
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Sid 12(17)
Diarienummer
Organisations 556382-4928
nummer
CFARNummer
Kontaktperson för projektet
Björn Löfstedt
Telefon
0920-203084
Organisationsnamn
Förädling i Norrbotten Snickeri AB
Kontaktperson för projektet
Cathrine Lindberg
Telefon
0924-55620
Organisationsnamn
BnearIT AB
Kontaktperson för projektet
Kent Eneris
Telefon
0733-689368
Organisationsnamn
J.Lundqvist Trävaruaktiebolag
Kontaktperson för projektet
Samuel Holmström
Telefon
073-8341206
Organisationsnamn
AB Berggren & Bergman
Kontaktperson för projektet
Urban Nilsson
Telefon
070-3269027
Organisationsnamn
Svalson Aktiebolag
Kontaktperson för projektet
Maud Spencer
Telefon
0911-667245
Organisationsnamn
Villa Varm AB
Kontaktperson för projektet
Håkan Björkman
Telefon
0911-202024
Organisationsnamn
EPN Solutions AB
Kontaktperson för projektet
Mattias Öman
Telefon
070-3711530
Organisationsnamn
Lindbäcks Bygg Aktiebolag
Kontaktperson för projektet
Stefan Lindbäck
Telefon
0911-231000
Organisationsnamn
Norrvision
Kontaktperson för projektet
Jens Sperens
Telefon
070-7466364
Organisationsnamn
Stenbackens Trähus Aktiebolag
Kontaktperson för projektet
Mattias Henriksson
Telefon
070-6155552
Organisationsnamn
Mirror Partner Utveckling AB
Kontaktperson för projektet
Martin Spegel
Telefon
010-130 04 11
Organisationsnamn
Borö-Pannan Aktiebolag
Kontaktperson för projektet
Ellinor Rönnqvist
Telefon
0923-79573
Organisations 556574-0726
nummer
CFARNummer
Organisations 556620-8160
nummer
CFARNummer
Organisations 556066-0499
nummer
CFARNummer
Organisations 556704-3046
nummer
CFARNummer
Organisations 556267-9059
nummer
CFARNummer
Organisations 556176-6915
nummer
CFARNummer
Organisations 556740-6342
nummer
CFARNummer
Organisations 556118-0836
nummer
CFARNummer
Organisations 556690-6193
nummer
CFARNummer
Organisations 556640-1450
nummer
CFARNummer
Organisations 556560-3148
nummer
CFARNummer
Organisations 556212-2183
nummer
CFARNummer
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
154
Sid 13(17)
Diarienummer
Organisationsnamn
AnVa Components Aktiebolag
Kontaktperson för projektet
Mikael Nilsson
Telefon
0923-79950
Organisationsnamn
Electrotech Kalix AB
Kontaktperson för projektet
Stefan Nordmark
Telefon
070-3175342
Organisationsnamn
Modulsystem i Kalix AB
Kontaktperson för projektet
Jan-Olov Daniels
Telefon
0923-75070
Organisationsnamn
Byggmästare S.A Englunds Aktiebolag
Kontaktperson för projektet
Olov Englund
Telefon
070-6910008
Organisationsnamn
Derome Byggvaror & Träteknik Aktiebolag
Kontaktperson för projektet
Jarkko Erikshammar
Telefon
0923-308950
Organisationsnamn
Inission Mikromakarna AB
Kontaktperson för projektet
Lage Niska
Telefon
070-6885279
Organisations 556776-6158
nummer
CFARNummer
Organisations 556617-2416
nummer
CFARNummer
Organisations 556535-3611
nummer
CFARNummer
Organisations 556418-8679
nummer
CFARNummer
Organisations 556202-5196
nummer
CFARNummer
Organisations 556310-9478
nummer
CFARNummer
Kompetensutveckling
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser
Organisations 556687-0100
nummer
Organisationsnamn
Alent Drying AB
Antal anställda
5
Kontaktperson för projektet
Peder Björkman
Telefon
0920-407055
Organisationsnamn
Index Braille
Antal anställda
11
Kontaktperson för projektet
Björn Löfstedt
Telefon
0920-203084
Organisationsnamn
Optimation AB
Antal anställda
21
Kontaktperson för projektet
Tomas Erksson
Telefon
070-5229753
Organisationsnamn
Förädling i Norrbotten Snickeri AB
Antal anställda
8
Kontaktperson för projektet
Cathrine Lindberg
Telefon
0924-55620
Organisationsnamn
BnearIT AB
Antal anställda
30
Kontaktperson för projektet
Kent Eneris
Telefon
0733-689368
Organisations 556382-4928
nummer
Organisations 556620-9879
nummer
Organisations 556574-0726
nummer
Organisations 556620-8160
nummer
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
155
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Sid 14(17)
Diarienummer
Organisations 556704-3046
nummer
Organisationsnamn
AB Berggren & Bergman
Antal anställda
38
Kontaktperson för projektet
Urban Nilsson
Telefon
0920-233755
Organisationsnamn
J.Lundqvist Trävaruaktiebolag
Antal anställda
22
Kontaktperson för projektet
Samuel Holmström
Telefon
073-8341206
Organisationsnamn
Svalson Aktiebolag
Antal anställda
33
Kontaktperson för projektet
Maud Spencer
Telefon
0911-667245
Organisationsnamn
EPN Solutions AB
Antal anställda
3
Kontaktperson för projektet
Mattias Öman
Telefon
070-3711530
Organisationsnamn
Villa Varm AB
Antal anställda
4
Kontaktperson för projektet
Håkan Björkman
Telefon
0911-202024
Organisationsnamn
Lindbäcks Bygg Aktiebolag
Antal anställda
179
Kontaktperson för projektet
Stefan Lindbäck
Telefon
0911-231000
Organisationsnamn
Norrvision
Antal anställda
1
Kontaktperson för projektet
Jens Sperens
Telefon
070-7466364
Organisationsnamn
Stenbackens Trähus Aktiebolag
Antal anställda
14
Kontaktperson för projektet
Mattias Henriksson
Telefon
070-6155552
Organisationsnamn
Mirror Partner Utveckling AB
Antal anställda
17
Kontaktperson för projektet
Martin Spegel
Telefon
010-130 04 11
Organisationsnamn
AnVa Components Aktiebolag
Antal anställda
55
Kontaktperson för projektet
Mikael Nilsson
Telefon
0923-79950
Organisations 556066-0499
nummer
Organisations 556267-9059
nummer
Organisations 556740-6342
nummer
Organisations 556176-691
nummer
Organisations 556118-0836
nummer
Organisations 556690-6193
nummer
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
156
Organisations 556640-1450
nummer
Organisations 556560-3148
nummer
Organisations 556776-6158
nummer
Sid 15(17)
Diarienummer
Organisationsnamn
BoRö Pannan Aktiebolag
Antal anställda
30
Kontaktperson för projektet
Ellinor Rönnqvist
Telefon
0923-79573
Organisationsnamn
Derome Byggvaror & Träteknik Aktiebolag
Antal anställda
28
Kontaktperson för projektet
Jarkko Erikshammar
Telefon
0923-308950
Organisationsnamn
Electrotech Kalix AB
Antal anställda
18
Kontaktperson för projektet
Stefan Nordmark
Telefon
070-3175342
Organisationsnamn
Modulsystem i Kalix AB
Antal anställda
17
Kontaktperson för projektet
Jan-Olov Daniels
Telefon
0923-75070
Organisationsnamn
Byggmästare S.A Englunds Aktiebolag
Antal anställda
94
Kontaktperson för projektet
Olov Englund
Telefon
070-6910008
Organisationsnamn
Inission Mikromakarna AB
Antal anställda
31
Kontaktperson för projektet
Lage Niska
Telefon
070-6885279
Organisations 556212-2183
nummer
Organisations 556202-5196
nummer
Organisations 556617-2416
nummer
Organisations 556535-3611
nummer
Organisations 556418-8679
nummer
Organisations 556310-9478
nummer
Samverkansaktörer
Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet.
Organisationsnamn
Luleå kommun Arbetsmarknadsförvaltningen
Kontaktperson för projektet
Börje Lindqvist
Telefon
0920-45 34 63
Organisations 21 20 00-2742
nummer
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Sammanfattning av projektet på svenska
Hos många industriella SME finns idag inget entydigt angreppssätt av kompetensförsörjningen. Ofta saknas strategier för att
hantera frågan, vilket skapar produktionsstörningar samt hämmar utvecklingen i företaget.
Projekt Kompetenslyft industri syftar till att få SME att arbeta mer strategiskt och metodiskt med kompetensförsörjning för att blir
konkurrenskraftiga med sina innovationer och nå ut på nya marknader. Utmaningen omfattar också en effektivare
arbetsorganisation byggd på samverkan mellan företagets alla funktioner.
För att stötta företagens konkurrenskraft och tillväxt har ett antal strategiska områden har identifierats. 20 små och medelstora
företag i Norrbotten kommer att ingå i projektet från start. Dessa företag återfinns inom IUC Norrbottens fokusområden: trä,
verkstad elektronik/IT.
I den inledande fasen ska projektet identifiera det enskilda företagets behov av kompetensutveckling och långsiktigt
kompetensförsörjningsbehov, samt koppla ihop kompetensutveckling med konkreta och riktade insatser inom affärsrådgivning.
Detta för att företagen ska se möjlighet till utveckling i sin egen verksamhet.
Under genomförandet ska projektet initiera och erbjuda riktade och skräddarsydda utbildningar inom områden som är viktiga för
att säkerställa en långsiktig och väl fungerande kompetensförsörjning hos de små och medelstora industriföretagen. Syftet med
utbildningarna är att stärka företagens kompetens inom ett antal strategiska kompetensområden.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
157
Sid 16(17)
Diarienummer
Parallella uppföljningssamtal med företagsledningen ska genomföras i respektive bolag. Detta för att löpande utvärdera det
pågående arbetet och följa utvecklingen i företagen.
Målsättningen med projektet är att företagens kompetensarbete ska bli mer strategiskt och långsiktigt. Projektet vill skapa
förenklade arbetsprocesser hos företagen, vilket leder till bättre möjligheter att klara kompetensförsörjningen framåt.
Sammanfattning av projektet på engelska
The aim of this project is to strengthen the long-term provision of competence at the small- and medium sized enterprises in the
region.
The overall target is to highlight skills development to make this a strategic area for the management teams to ensure this
aspect is integrated with the overall targets for the companies.
The result is increased focus at strategic skills development, connected to the competence provision in the company. This will
lead to more learning and continuously developing enterprises, ready to reach out to new markets and also the meet the
increasing competition.
This project creates possibilities to initiate a long-term and sustainable effort to secure competence provision for the industrial
SME: s in the region.
The goal is to establish a sustainable model for providing skilled competence to the organization. A model applicable to other
businesses and operations.
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Budgetöversikt
Resurser i projektet
Belopp
Kostnader socialfonden
4 740 530 kr
Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF)
0 kr
Summa kostnader
4 740 530 kr
Avgår kontant medfinansiering
1 110 000 kr
ESF-stöd
3 630 530 kr
Offentligt bidrag i annat än pengar
0 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
1 010 000 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
0 kr
Privata bidrag i annat än pengar
100 131 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
100 000 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Summa offentlig och privat medfinansiering
1 210 131 kr
Summa total finansiering
4 840 661 kr
ESF-stöd
75,00 %
Budgeterad medfinansiering från projektet
25,00 %
Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen:
25,00 %
Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas)
651 696 kr
Personal
320 605 kr
Externa tjänster
233 000 kr
Resor och logi
30 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
20 000 kr
Indirekta kostnader
48 091 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader socialfonden (Genomförandefas)
4 088 834 kr
Personal
1 607 682 kr
Externa tjänster
2 750 000 kr
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
158
Sid 17(17)
Diarienummer
Resor och logi
200 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
40 000 kr
Indirekta kostnader
241 152 kr
Intäkter
750 000 kr
Kostnader regionalfondskaraktär
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Lokaler och administration
0 kr
Resor och logi
0 kr
Investeringar och utrustning
0 kr
Indirekta kostnader
0 kr
Intäkter
0 kr
Offentlig medfinansiering
Offentligt bidrag i annat än pengar
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Deltagarersättning
0 kr
Etableringsersättning
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
1 010 000 kr
Kontanta offentliga medel
1 010 000 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
0 kr
Egeninsats
0 kr
ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021
Privat medfinansiering
Privata bidrag i annat än pengar
100 131 kr
Personal
100 131 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
100 000 kr
Kontanta privata medel
100 000 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Egeninsats
0 kr
Egeninsats enligt gruppundantagsförordning
0 kr
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
159
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-09-15
1 (2)
Ärendenr
2015/1159-14
Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt
Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin
Ärendenr 2015/1159-14
Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att
1. finansiera Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin med
maximalt 580 tkr under projektperioden 2015-2018,
2. medel anvisas från anslaget för EU-medfinansiering,
3. som villkor för beslutet gäller Luleå kommuns allmänna villkor för
projektfinansiering.
Sammanfattning av ärendet
Projektet syftar till att stärka konkurrenskraften hos leverantörsföretag så att
de kan möta ökande krav från såväl internationella industriföretag som
regionens basindustri. Det handlar bland annat om att stötta samarbetet
mellan regionala leverantörsföretag eller att stötta samarbetet mellan
regionala leverantörsföretag och större globala leverantörsföretag. Vidare
handlar det om att hjälpa leverantörsföretagen med att utveckla och
kommersialisera produkter och tjänster som kan möta industrins behov.
IUC är projektägare, IUC Västerbotten och stiftelsen Adopticum är
samverkansparter. Projektperioden är 2015-11-01 till 2018-12-31. De totala
kostnaderna för projektet uppgår till 25 547 tkr. Från Luleå kommun söker
projektägaren 580 tkr. Övrig finansiering förutsätts ske från Europeiska
regionala utvecklingsfonden (12 817 tkr), Norrbottens läns landsting (1 540
tkr), Länsstyrelsen i Norrbotten (1 940 tkr), Region Västerbotten (1 870 tkr),
kommuner i Norrbotten och Västerbotten samt privat finansiering (3 090 tkr).
Därutöver finns medfinansiering i annat än pengar.
Tillväxtkontoret menar att projektet skapar förutsättningar för små- och
medelstora företag att stärka konkurrenskraften och samtidigt bidra till
utveckling av gruv-, stål- och pappersindustrin. Projektet kan stötta företagen
att bättre kunna möta basindustrins behov.
Beslutsunderlag

Ansökan (bilaga)
Maria Bergman
160
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Tillväxtkontoret
Maria Bergman
2015-09-15
Beslutet skickas till
Tillväxtkontoret
Ekonomikontoret
IUC Norrbotten AB
161
2 (2)
Ärendenr
2015/1159-14
Typ
EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/Övre Norrland/Att
öka små och medelstora företags konkurrenskraft
Status
Skickad
Sparad
2015-08-31
Mottagare
Tillväxtverket
1. Uppgifter om projektet
1.1 Projektets namn
Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin - TmU
1.2 Datum för projektstart
2015-11-01
1.3 Datum för projektslut
2018-12-31
1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet
Norrbotten
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå
Sorsele
Storuman
Umeå
Vilhelmina
Vindeln
Vännäs
Åsele
Västerbotten
Typ av projekt
Projekt
Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden?
Nej
2. Uppgifter om sökande
2.1 Organisationsnummer
556576-4791
2.2 Organisationsnamn
IUC Norrbotten AB
2.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
2.4 Organisationens postadress
Storgatan 11C, 3tr
2.5 Organisationens postnummer
972 38
2.6 Organisationens postort
Luleå
2.7 Arbetsställenummer
3927-9922
2.8 Arbetsställenamn
Luleå
2.9 Besöksadress
Storgatan 11C
2.10 Postnummer
972 38
2.11 Postort
Luleå
2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) Nej
eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert
Bankgiro
Ange nummer för valt betalningssätt
5512-5421
2.15 Kontaktperson
Namn
Anders Högström
Telefon
070-6511265
Epost
anders.hogstrom@iucnorrbotten.se
2.16 Projektledare
Namn
Anders Högström
162
Telefon
070-6511265
Epost
anders.hogstrom@iucnorrbotten.se
2.17 Ekonomi
Namn
Rose-Marie Öhgren
Telefon
0920-225299
Epost
rose-marie@aranja.se
3. Samverkansparter
3.1 Organisationsnummer
556394-3108
3.2 Samverkanspart
IUC Västerbotten AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Gymnasievägen 16
3.5 Organisationens postnummer
931 57
3.6 Organisationens postort
Skellefteå
3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling
(LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Nej
3.9 Arbetsställenummer
3910-2157
3.10 Arbetsställenamn
IUC Västerbotten
Kontaktperson
Namn
Hans Bylesjö
Telefon
0910-19600
Epost
hans.bylesjo@iucvasterbotten.se
Projektledare
Namn
Hans Bylesjö
Telefon
0910-19600
Epost
hans.bylesjo@iucvasterbotten.se
Ekonomi
Namn
Telefon
Epost
3.1 Organisationsnummer
802425-8983
3.2 Samverkanspart
Stiftelsen Adopticum
3.3 Juridisk form
Övriga stiftelser och fonder
3.4 Organisationens postadress
Box 733 Gymnasievägen 34
3.5 Organisationens postnummer
931 27
3.6 Organisationens postort
Skellefteå
3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling
(LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Nej
3.9 Arbetsställenummer
4697-2238
3.10 Arbetsställenamn
Adopticum
Kontaktperson
Namn
Kenth Johansson
Telefon
+46 (0)70 175 44 44+46; (0)910 288 260
Epost
kenth.johansson@adopticum.se
Projektledare
Namn
Kenth Johansson
Telefon
+46 (0)70 175 44 44+46; (0)910 288 260
Epost
kenth.johansson@adopticum.se
Ekonomi
Namn
Maria Strand
Telefon
0910-835 69
Epost
maria.strand@optronic.se
163
4. Bakgrund och omvärld
Bakgrund
Basindustrin och dess underleverantörer har mycket stor betydelse för
Sverige och inte minst för norra Sveriges fortsatta tillväxt. Utvecklingen
inom basindustrin i vår region skapar unika möjligheter till att utveckla och
etablera nya innovativa tjänste-/produktägande företag.
Målgruppen för denna ansökan är industriella leverantörsföretag i norra
Sverige som kan leverera tjänster till basindustrin, som stärker dess
konkurrenskraft och som kan erbjudas på en större marknad.
Tillväxten inom industrin i norra Sveriges är starkt kopplad till regionens
industriella små- och medelstora företags förmåga att konkurrera och erbjuda
nya innovativa tjänster/produkter som effektiviserar och utvecklar
basindustrin (gruv-, stål- och pappersindustrin) verksamhet både regionalt
och på en global marknad.
IUC:s samverkan med industriella SMF i norra Sverige visar på stor
utvecklingspotential i flertal industriella SMF i regionen, där många av
företagen levererar teknik- och systemlösningar till den regionala
basindustrin, men inte har paketera lösningen som en produkt/tjänst och
skalat upp affären på en större marknad.
Samtidigt ökar den globala konkurrensen med allt hårdare krav på
leverantörsföretag till basindustrin. Större och mer komplexa tjänster kräver
bred kompetens och leverantörsförmåga, samt förmåga att kunna klara av att
leverera större systemåtaganden eller funktionslösningar. Samverkan mellan
våra leverantörsföretag blir allt viktigare.
Vi måste även öka regionens förmåga att kommersialisera och produktifiera
resultat från de FoU-satsningar som sker i samverkan mellan akademin och
basindustrin. Analys av affärsnytta och ökad samverkan med entreprenörer
behöver skapas tidigare i innovationsprocessen.
För att fler företag med egna produkter och tjänster skall kunna utvecklas och
klara konkurrensen på en global marknad, måste det skapas satsningar som
stöttar kommersialisering och entreprenöriell utveckling av regionens
leverantörsföretag, samt större samverkan mellan företagen kring
gemensamma produkter/tjänster. Satsningarna måste ske i nära samarbete
mellan regionens industriella SMF och basindustrin för att ge bästa resultat
och flertal synergieffekter i hela regionen. Om inte satsningar genomförs de
kommande åren kommer våra industriella företag att tappa mark och bli mera
service och driftföretag åt större internationella leverantörsföretag. I dialog
med regionens basindustri ser man att det finns en brist på innovativa företag
som kan erbjuda egna produkter och tjänster inom flera strategiska
utvecklingsområden för basindustrin. Basindustrins krav på dess
underleverantörer ökar allt mer. Leverantörsföretagen måste:
A. bättre förstå basindustrins utmaningar & behov - mer proaktiva &
samarbetspart,
B. bättre kunna leverera nya innovativa produkter/tjänster som effektiviserar
basindustrins verksamhet,
C. klara större systemåtaganden - gå samman & erbjuda kostnadseffektiva
totallösningar inkl drift, service,
D. kunna tillhandahålla sina produkter/tjänster över större geografiska
områden - produktionsorter,
E. konkurrera på större marknad - visa att man är konkurrenskraftig, tillföra
kunskap från andra regioner,
F. kunna samarbeta med större globala leverantörer - erbjuda sina tjänster
regionalt och internationellt,
G. i ökad omfattning kommersialisera de forskningsresultat som skapas inom
akademin.
Tillsammans med regionens industriella SMF och basindustrin ansöker IUC
Norrbotten, IUC Västerbotten och Adpticium finansieringsmedel via EU:s
strukturfonder till projekt "Tillväxtmotor för underleverantörer till
basindustrin" - förkortat TmU, som är fokuserad på att stödja utvecklingen av
underleverantörsföretag till basindustrin i norra Sverige. Satsningen är
fokuserad på affärsutveckling och kommersialisering, där samverkan mellan
leverantörsföretag skapas.
Omvärld och samverkan
Regionens basindustri och dess underleverantörer (gruv, stål och
pappers/massa industrin) är en mycket viktig basnäring som bidrar till
Sveriges export och sysselsättning, samt är en viktig del av det
entreprenöriella ekosystemet i norra Sverige och därmed utvecklingen av
våra industriella små och medelstora företag.
Bara gruvföretagen svarar idag för nästan 25 procent av regionens BNP
(BRP) och en femtedel av sysselsättningen. Det finns idag en stark koppling
och beroende mellan basindustrins utveckling och de industriella
leverantörsföretagens utveckling. Basindustrin är en viktig hemmamarknad
och utvecklingsmiljö för många mindre industriella företag, samt en möjlig
språngbräda för att gå ut på större marknader. Denna utvecklingspotential
behöver utvecklas mer. Några rader om utvecklingen inom basindustrin:
Gruvindustrin planerar ytterligare stora investeringar i regionen de närmaste
åren samtidigt som priset på några metaller bl.a. järnmalm har sjunkit. Detta
sätter press på effektivare brynings- och produktionsprocesser, samt
utveckling av nya produkter är strategiskt viktigt för långsiktig
konkurrenskraft.
Stålindustrin har stärkt sin position i samband med sammanslagningen av
SSAB och Ruukki. Man är tillsammans ledande producent av avancerade
höghållfasta stål, seghärdat stål, standardiserad tunnplåt och grovplåt,
rörprodukter samt konstruktionslösningar inom byggsektorn. Ökad global
konkurrens innebär behov att effektivisering och förädling av både befintliga
produkter och nya produkter.
Pappers- och massaindustrin i Norden är hårt konkurrensutsatt. Med globala
164
utmaningar som klimatet, en minskad tillgång på råvaror och vikande
efterfrågan på pappersprodukter måste skogsindustrin tänka nytt.
Innovationer, nya produkter/material, hållbarhet och effektivt underhåll är
några områden som branschen lyfter.
Med utgångspunkt från ovanstående utmaningar initierades IUC Norrbotten
2012 en dialog med bl.a. LKAB, offentliga samarbetsparter (Tillväxtverket,
landsting, länsstyrelse) och de industriella SMF i regionen, om vad som
behövde göras. Detta ledde fram till projektsatsningen "Tillväxtmotor för
underleverantörer till basindustrin"som kunde initieras 2013 i Norrbotten,
men med målet att bredda satsningen till Västerbotten och fler basindustrier
inom ramen för kommande EU:s strukturfondsprogram 2015-2020.
Satsningen har förankrats med innovationsparter och industri i de båda länen
under 2015, samt Tillväxtverket centralt.
Förankringen mot industriella SMF i regionen har skett via IUC:s
företagsnätverk i norra Sverige inom branschområdena Verkstad,
Elektronik/IT, Industriellt byggande, Energi/Miljö som omfattar ca 400
företag.
Med basindustrin som kravställare och nyttjande av regionala testmiljöer
kommer projektet att utveckla affärssamarbetet mellan leverantörsföretagen
och stötta utvecklingen av underleverantörer till gruv-, stål-, pappers- och
massaindustrin. IUC:s erfarenhet visar på att det är av största vikt att det
finns kontinuitet och långsiktighet i de satsningar som görs för att stärka
konkurrenskraft samt främja utveckling och tillväxt i regionens SMF, där
leverantörer till basindustrin är en viktig målgrupp för hela regionens
fortsatta utveckling.
Projektet etableras och genomförs i nära samarbete med industriella SMF i
både Norrbotten (via IUC Norrbotten) och Västerbotten (via IUC
Västerbotten och Adopticum), akademin och basindustrin, lokala
näringslivskontor/bolag samt andra samarbetsparter det regionala
innovationssystemet - allt för att ytterligare förbättra förutsättningarna för att
projektet att uppnå sina mål. Projekt planeras löpa fr. om. slutet av 2015 till
och med 2018.
Projektet kommer att samverka med pågående innovationssatsningar i
regionen i samarbete mellan universitet och industri bl.a. inom
processtyrning, automation, elektronik/IT, industriellt byggande,
produktions- och verkstadsteknik, underhålls- och materialteknik etc.
Koppling till det regionala näringslivet
Under de senaste 10 åren har IUC Norrbotten och IUC Västerbotten
genomfört satsningar för att utveckla regionen industriella företag.
Satsningarna har baserats på resultat från behovsinventering och
tillväxtsamtal med över 300 industriella SMF i regionen, vilket skapat en
bred och djup kunskap om företagens prioriterade utvecklingsbehov- och
tillväxtpotential. Den arbetsmetod som används är TBN-metoden som är en
kvalitetsprocess som är framtagen, dokumenterad och certifierad gemensamt
för alla IUC-bolag i Sverige. Härigenom kan IUC tillhandahålla
behovsstyrda utvecklingsinsatser som efterfrågas från industrin. Allt med
syftet att underlätta och främja tillväxt i befintligt näringsliv.
Andra strategiska industriella samarbetsparter som etablerats de senaste åren
är stiftelsen Adopticum med kontor i Skellefteå och Umeå, med
specialistkompetens och testmiljöer för optisk mätteknik. Adopticum
erbjuder idag utvecklingsstöd till industriella SMF med koppling till
processindustri med nära koppling till basindustrin, och har ett nära
samarbete med akademin. Via IUC:s etablerade företagsnätverk i Norrbotten
och Västerbotten, samt Adopticums industrinätverk, har parterna tillsammans
ett industrinätverk med ca 400 SMF i norra Sverige.
Inom projekt TmU kommer vi att utveckla samarbetet med de
lokala/regionala näringslivskontoren - allt för att identifiera lokala
tillväxtföretag och bredare leverantörsamarbeten näringslivskontoren.
Regional/lokal närvara kommer att vara strategiskt viktigt i projektet - allt
för att skapa en regional förankring och utveckla entreprenöriella
utvecklingsmiljöer i hela norra Sverige.
Flertal företag har genom sin närhet och långa samarbete med basindustrin
utvecklat unika systemlösningar som levererats med framgång till
basindustrin i regionen. Samtidigt som vi ser att dessa tjänster inte har
paketerats (produktifierats) och erbjudits kunder på en större marknad. Nedan
ges några exempel på svagheter hos våra industriella SMF och som utgör ett
hot mot industriella utvecklingen i länet:
oAllt för beroende av lokala/regionala uppdrag från basindustrin
oBehöver vara mer proaktiva och utveckla nya innovativa tjänster/produkter
till basindustrin.
oFör små för att själva klara att leverera de tjänster som efterfrågas från
basindustrin - allt större totaluppdrag.
oSaknar strategiska samarbetsparter - på regional, nationell och global nivå.
oBehov av att produktifiera och skala upp sina befintliga rodukter/tjänster
och sälja dessa på en större marknad.
oHar behov att stärka sin affärsutvecklings- och marknadskunskap
oStärka ledning och styrningen i företagen samt ekonomi: styrelse, bredare
ägarbas.
Regionens utveckling, tillväxt och välstånd är starkt beroende av hur våra
industriella SMF kan utvecklas de kommande åren och klara av att
konkurrera med internationella företag, både globalt och på hemmaplan. Det
är ytterst viktigt att regionens innovationssystem skapar satsningar som
utvecklar regionens underleverantörsföretag och att detta sker i samverkan
med den regionala basindustrin. Exempel på produkt-tjänsteområden med
koppling till basindustrin:
o Transportsystem - bandtransport, fordon, järnväg (effektiv nyttjande,
undvika driftstopp)
o Underhållssystem - förebyggande underhåll, underhållsteknik
o Produktionsprocesser - utrustning, anläggningar, infrastruktur etc
o Kvalitetsprocesser - processer för att säkra rätt kvalitet i produkterna
o Strategiska delsystem/ flaskhalsar - säkra tjänste- och garantiåtaganden för
kritiska system
o Energi effektivisering - energibesparande åtgärder, återvinning av energi,
miljötjänster
o Säkerhetssystem - personsäkerhet, IT-säkerhet, certifiering av externa
leverantörer,
o Strategiska beslutsstödsystem - positionsbaserade beslutsstödsystem
o Kompetensutveckling - både kopplat till underleverantörer och intern
personal
o Samhällsbyggnad - samhällsnära och regionala satsningar, hållbar
utvecklingsmiljö
EU's strategi för Östersjöregionen
Projektet har ingen beröring till EU:s strategi för Östersjöregionen
165
5. Mål och resultat
Mål
Huvudmålet med projektet är att öka konkurrenskraften hos regionens
industriella leverantörsföretag och därigenom öka företagens tillväxt och
förmåga att möta behov och krav från basindustrin och internationella
industriföretag med koppling till gruv-, stål-, och pappersindustrin.
Övergripande mål för perioden 2015 - 2018
Projektet skall medverka till att:
1. Stärka konkurrenskraft och tillväxt hos regionens leverantörsföretag med
koppling till basindustrin.
2. Stötta och stärka våra leverantörsföretag med att möta de allt mer tuffa
krav som ställs från den regionala basindustrin,
3. Stötta våra leverantörsföretag med att utveckla och kommersialisera
produkter/tjänster som möter de behov och utmaningar som finns inom
basindustrin.
4. Stötta samarbetet mellan regionala leverantörsföretag (och större globala
leverantörer) för att kunna erbjuda större systemleveranser (helhetsåtaganen)
inom strategiska produktområden, samt samverka kring marknadsföring och
försäljning på större marknader. Bygga starka värdekedjor som kan
konkurrera med globala aktörer.
5. Skapa effektiva mötesplatser och arbetsprocesser mellan basindustrin och
regionens leverantörsföretag - ett exempel: virtuell webbaserad plattform,
effektiva mötesformer, kontaktskapande, matcha behov från basindustrin,
erfarenhetsutbyte, etc.
6. Säkra en långsiktig kompetensförsörjning till leverantörsföretag och
basindustrin - en förutsättning för att klara ökad konkurrens.
7.Öka kommersialisering av de FoU-satsningar som genomförs i samverkan
mellan basindustrin och akademin. Fler innovativa produkter/tjänster måste
skapas i regionen - kräver samverkan med entreprenörer och befintliga
leverantörsföretag.
8.Utveckla samarbetsnätverk inom ramen för olika branscher och
produktområden med koppling till basindustrin behov och utmaningar. De är
ofta i "korsningen" mellan branscher och teknik/produktområden som nya
innovationer skapas.
9. Ökad tillväxt hos regionens leverantörsföretag genom nischade
tjänsteerbjudanden och väl utvecklade värdekedjor där regionens
leverantörsföretag samverkar, både regionalt och globalt med större globala
leverantörer.
Målgrupp(er)
Målgruppen för denna ansökan är industriella leverantörsföretag i norra
Sverige som kan leverera tjänster till basindustrin, som stärker dess
konkurrenskraft och som kan erbjudas på en större marknad.
Förväntat resultat vid projektavslut
Följande resultat är uppnådda vid projektavslut:
1.Baserat på basindustrins behov och utmaningar kommer regionens
leverantörsföretag att kommersialisera fler nya innovativa produkter och
tjänster som utvecklar basindustrins verksamhet. Etablerat minst 15 affärsoch produkt/tjänstesamarbeten inom strategiska produktområden, med mer
än 30 deltagande företag.
2. Ett starkt och konkurrenskraftigt industriellt leverantörsnätverk av minst
100 industriella SMF har etableras i norra Sverige som kan erbjuda och
leverera sina tjänster till basindustrin, både regionalt och internationellt.
Inom det industriella leverantörsnätverket har minst 5 leverantörsnätverk
inom strategiskt viktiga produkt/tjänsteområden skapats (ex Intelligenta
underhållsystem, effektiv produktionsteknik beslutsstödsystem,
transportsystem, energi/miljö).
3. Samverkan mellan industriföretagen har skapat fler konkurrenskraftiga och
starkare produktägande företag i regionen.Företagens omsättning beräknas
redan efter projektet slut öka med ca 15 %. Den större ökningen sker fram till
2020, när företagens produktsamarbeten nått nya marknader.
4. Genom ökad samverkan mellan dels de industriella företag regionen och
dels med globala industriföretag kommer underleverantörerna att bättre
kunna möta basindustrins krav och behov, och därmed klara konkurrensen
globalt.
5. Etablering av minst 3 innovativa och mer entreprenöriella
utvecklingsmiljöer med koppling till leverantörssamverkan, affärsamverkan,
kommersialisering och försäljning, och som långsiktigt stödjer etablering och
utveckling av fler SMF med god tillväxt och därigenom positionera norra
Sverige som en tillväxtregion för SMF i Europa.
6. Säkra kompetensförsörjningen hos regionenens industriella SMF genom
effektivare rekryteringsarbete, erfarenhetsutbyte, temaseminarier och ökad
samverkan mellan företagen. Genomfört minst 15 temaseminarier och
utbildningsinsatser kopplat till gemensamma utvecklingsområden mellan
leverantörsföretag och basindustri
7. En virtuell informations- och mötesplattform har skaps i samverkan mellan
i industriella SMF, basindustrin och akademin.
8.Bidra till att utveckla befintliga innovationssystem så att dessa stödjer
kommersialisering av forsknings- och utvecklingsresultat som skapats i
samarbete mellan universitet och industri. Identifierat minst 10 FoU-projekt
(och dess resultat) samt stöttat företagen i hela kommersialiseringsprocessen,
där minst 5 nya innovativa produkt/tjänster har nått marknaden.
9. Samarbete mellan basindustrin och regionala leverantörsföretag utvecklas
och stärks. Arbetsprocesser för långsiktig utveckling skapas.
10. Etablering av samarbete på nationell och internationell nivå kring tjänster
och produkter som efterfrågas från gruv-, stål- och pappersindustrin.
Inom ramen för varje aktivitetsområde finns nedbrytbara mål och kopplade
166
delaktiviteter inom respektive aktivitetsområde, se kapitel 7.
Resultaten från projektet kommer att integreras i verksamheten hos olika
parter:
- Underleverantörsnärverk för affärssamverkan i norra Sverige- arbetsnamn
"Industrial Development Cluster North Sweden" - IDCNS (ansvarig
nätverksmotor - IUC-bolagen).
- Leverantörssamarbeten inom strategiska produktområden (SMF i
samverkan med IUC)
- Samarbets- och arbetsprocess mellan SMF och basindustri (IUC-bolagen),
- Kommersialiseringsprocess - "från forskning till affär" (LTU och IUC i
samverkan)
- Mötesplattform - mellan SMF, basindustrin och akademin (IDCNS i
samverkan med IUC och LTU).
- Samverkan mellan basindustrin ¿ Innovativa leverantörer (Basindustrin
ansvarig)
Förväntade effekter på lång sikt
Följande effekter kommer att skapas genom projektet:
- Det etablerade industriella leverantörsnätverket som bildats har bidragit till
att regionens industriella SMF har haft den relativt största tillväxten i Europa
fram till 2020, samt positionerar norra Sverige som en strategisk
tillväxtregion för industriell utveckling inom gruv-, stål- och pappersindustri
i Europa.
- Högre relativ andel SMF som levererar egna tjänster och produkter, både
regionalt och på en större marknad, i nära samarbete med flera regionala
industriföretag och större globala leverantörer.
- Högre relativ andel kommersialiserade forskningsresultat samt högre relativ
andel företagsinitierad forskning (djupare samarbete mellan SMF och
akademi). Genom ett effektivt samarbete mellan FoU-satsningar och
entreprenörer i regionen, skaps fler produkter att skapas, samt fler
framgångsrika och innovativa industriföretag
- Etablerat arbetsmetoder för samverkan mellan basindustrin och dess
leverantörer, och arbetsmetoder för kompetensförsörjning har skapat ett
hållbart och effektivt utvecklingsmiljö som långsiktigt utvecklar regionens
industriföretag.
- Högre relativ andel företagssamarbeten som klarar av större åtaganden och
systemleveranser.
- Genom att skapa ett närmare samverkan mellan basindustrin och
underleverantörsföretag kommer norra Sverige industriella utveckling att
stärkas.
Om projekt TmU eller liknande satsningar inte genomförs i norra Sverige
kommer:
- Regionens underleverantörer allt mer få svårigheter att möta konkurrensen
från globala leverantörer.
- Färre innovativa produkt- och tjänsteföretag kommer att skapas i regionen,
som klarar av att leverera både regionalt och internationellt.
- Våra industriella företag blir mer av underhålls och serviceföretag till
nationella och internationella produkt/tjänste ägande företag.
- Detta kommer att leda till bristande lönsamhet hos de industriella SMF.
- Alla dessa faktorer kommer att påverka lönsamhet och utveckling hos
regionens basindustri.
- Detta påverkar utvecklingen hos industrin i norra Sverige negativt de
kommande åren.
6. Organisation och genomförande
Projektorganisation
IUC skall för projektet upprätthålla en hög resursflexibilitet med hög
kostnadseffektivitet,vilket skall åstadkommas genom en mix av egna erfarna
industriutvecklingsresurser inom verkstad, elektronik/IT och industriellt
byggande, samt externa specialistresurser för genomförande av de aktiviteter
som IUC och dess samverkansparter i projekt TmU initierar och genomför.
Resurserna i projektet skall ha en geografisk stationering som på bästa sätt
täcker Norrbotten och Västerbotten.
Projektet fastställt följande nyckelbegrepp/värderingar i vårt arbets- och
förhållningssätt i projektet:
-ansvarstagande
-engagemang
-företagsnära
-industriell kompetens
-regional förankring och kännedom
-jämställt och hållbar skall genomsyra hela projektet
-effektivitet och hög verkningsgrad - i samverkan mellan offentliga,
näringsliv och akademi
I projektet TmU är IUC Norrbotten (IUC) projektägare och genomför i nära
samarbete med IUC Västerbotten och Adopticum. Projektets organisation är
bestående av en styrgrupp, ledningsgrupp och utsedd huvudprojektledare.
Det operativa arbetet i projektet genomförs inom ramen för 10
aktivitetsområden. Det operativa arbetet i projektet koordineras inom
ledningsgruppen, där huvudprojektägaren är sammankallad.
En arbetsordning, med instruktioner för huvudprojektledare, ledningsgrupp,
delegationsordning samt modell för initiering och beslut av projekt, upprättas
vid start av projektet.
Projektverksamheten leds av en styrgrupp som består planeras bestå av:
- Anders Wäppling IUC (ordförande)
- Tage Lundin, LKAB
- Representanter från stål, gruv- och pappersindustrin
- Lena Abrahamsson, Luleå tekniska universitet
- Vakant Umeå universitet
- Christina Lungnet
- Hans Andersson, Nova Industri AB
167
- Sven-Erik Vikström, Industrigrupp Bothnia
- Vakant IT industri, Umeå regionen
- David Lidström, Skellefteå kommun
- Andreas Hinze, Gällivare kommun
Representanter från ledningsgruppen adjungeras till projektet. Översyn och
fastställande av styrgrupp sker vid start av projektet.
Styrgruppen har ansvaret och befogenheterna att:
otillse att projektet når målen inom angiven budget
oprojektet genomförs i enlighet med TVV:s och övriga finansiärers regler
ofastställa delegationsordning samt instruktion för huvudprojekt-ledaren och
ledningsgruppen
ofastställa projektverksamhetens strategiska inriktning och organisation
obesluta om övergripande verksamhetsplan och budget
ofölja projektets ekonomiska och affärsmässiga utveckling
Referensgrupper bildas med intressenter och samarbetsparter från
näringslivet.
Styrgruppen ska vid det första styrgruppsmötet fastställa en arbetsordning för
tiden fram till nästa revideringstillfälle enligt mötesplan. Styrgruppen
sammanträder minst fyra gånger per verksamhetsår. Ordföranden skall leda
styrgruppens arbete, bevaka att styrgruppen fullgör sina arbetsuppgifter samt
kalla till extra styrgruppsmöten vid behov.
Det åligger ordföranden att, tillsammans med huvudprojektledaren och
ansvarig för respektive aktivitetsområde, planera styrgruppsarbetet så att
mötena genomförs effektivt med en rimlig avvägning av tid för diskussion.
Huvudprojektledaren, som utses av IUC Norrbotten och dess
samverkansparter, ansvarar för den löpande förvaltningen och operativa
verksamheten enligt de riktlinjer och anvisningar som fastställts av dels
programmets finansiärer och dels styrgruppen. Huvudprojektledaren skall
sörja för att projektets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och
direktiv och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.
Ledningsgruppen som består av huvudprojektledaren (sammankallande),
ansvariga för respektive aktivitetsområde (1-10) och ordförande.
Ledningsgruppen har befogenhet att besluta om relevanta aktiviteter för att
genomföra styrgruppens beslutade åtgärder samt att anlita externa operatörer
som utövare av aktiviteter där så bedöms behövas.
Arbetssätt
Genomförandet av projektet genomförs:
- I nära samarbete med befintliga leverantörsföretag till basindustrin,
medverkande basindustriföretag och akademin samt institut.
- Satsningarna och åtgärderna baseras på aktuella behov hos medverkande
leverantörsföretag i Västerbotten och Norrbotten, samt behov och utmaningar
inom basindustrin.
- Projektet genomförs inom ramen för 10 aktivitetsområden, med tydliga mål
och aktiviteter (se kap 7). Varje aktivitetsområde har väl definierade mål (a,
b, c, d ) styr mot de övergripande målen för projektet (se kap 5).
- Genomförandet sker med certifierade arbetsprocesser, arbetsverktyg och
kvalificerad personal med god branschkunskap och kvalificerade meriter
inom aktuella åtgärdsområden.
- Styrning och uppföljning säkras genom kvalificerad styrgrupp med
kompetens inom strategiska områden.
- Ledningsgrupp och resurser i projektet skall vara säkrad ur ett
jämställdhets/mångfalds-perspektiv.
- Projektet skall på ett effektivt sätt nyttja resultat och kompetens från
samarbetsparter i regionen.
Samarbetsparter - För att kunna genomföra projektet på ett effektivt sätt,
nyttja befintliga resurser och kunskaper samt säkra projektets mål, kommer
projektet att samarbeta med en rad intressenter i hela regionen. Några av
dessa nämns nedan:
- Universitet/Institut: Samverkan med LTU och UmU och forskningsinstitut
(ex Swerea Mefos) i regionen är en nyckelfaktor för skapande av en
långsiktig konkurrenskraftig tillväxt baserat på processer, tjänster och
produkter med ett högt kunskapsinnehåll. Kompetens och resurserna från
akademin och institut kommer att upphandlas.
- Kompetenscentra i regionen: Samarbete med flera starka kompetenscentra
inom olika nischade områden (underhållsteknik, optiska mätteknik etc), olika
former av centrumbildningar i samarbete mellan industri och universitet.
- Innovationssystem - innovationssatsningar i regionen, bl.a stötta
kommersialisering av forsknings- och utvecklingsresultat som har
affärsmässig bärkraft, etablera underleverantörsnätverk baserat på behov
inom bl a. basindustrin i regionen.
- Företagsnätverk och branschorganisationer: Business Sweden, Norrbottens
Handelskammare, LTU Business, ABI, etc.
- Kommuners näringslivskontor och näringslivsbolag (ex: NLAB,
Progresum, etc).
- Finansiering/Riskkapital - för att säkra kapitalförsörjning hos SMF företag i
regionen: InlandsInnovation, PartnerInvest, Startkapital Norr,
ALMI/Innovationsbron m fl.
- Offentliga samarbetsparter - som arbetar med att de regionala
utvecklingsprogram som finns i regionen.
- Nationella satsningar och nätverk för SMF - ex Tripple Steelex, SIOsatsningar (Strategiska innovations Områden)samt exempelvis IUC
industrinätverk via 16 IUC-bolagen i Sverige.
Arbetsmetoder:
Projektet kommer att genomföra behovsinventering hos industriella SMF i
regionen och regionens basindustri i syfte att skapa bred och djup kunskap
om företagens prioriterade utvecklingsbehov- och tillväxtpotential. Den
arbetsmetod som kommer att användas är TBN-metoden som är en
kvalitetsprocess som är framtagen och certifierad gemensamt för alla IUCbolag i Sverige genom IUC Sverige (se bilagda underlag kring TBN-
168
metoden). Genom regelbundna utvecklingssamtal med företagens VD eller
ägare så dokumenteras företagens aktuella utvecklings- och kompetensbehov,
samt vilka prioriterade satsningar som är nödvändiga för att företaget skall
kunna växa. Resultatet dokumenteras och sammanställs för att ligga till grund
för behovsstyrda satsningar i företaget. Därigenom kan både individuella och
gemensamma satsningar ske till grupper av företag med samma behov.
Notera att aktivitetsområde 7 utgör dels resurs och stöd för att integrerar
jämställt och mångfalds perspektiv i alla aktiviteter som genomförs i
projektet och dels ett övergripande stöd för att utveckla och tillhandahålla
arbetsprocesser, samt följa upp och föreslå åtgärder i projektet.
7. Aktiviteter
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Extern kommunikation och
resultatspridning
2015-11-02
2018-12-31
Kostnad
Beskrivning
900 000 Projektet skall löpande redovisa information om verksamhet och resultat i projektet.
Information skall rikta sig motföretag, finansiärer och allmänhet. En
kommunikationsplan skall utarbetas för projektet som beskriver hur information om
projektets verksamhet och utfall skall spridas. Detta kan ske via ett antal olika kanaler:
oWeb: Hemsida utgör informationskanal för kontinuerlig information om projektet i
helhet och de olika delprojekten.
oBroschyrer: I de skeden av projektet då det finns ett behov av att sammanställa och
förmedla särskild information kommer specifika projektbroschyrer att tas fram.
oInformationsträffar & seminarier: Många av projektets samarbetspartners håller
kontinuerligt informationsträffar, seminarier och liknande aktiviteter. Genom att
identifiera olika informationskanaler som inte är vår förhoppning att nå ut till på ett
effektivt sätt, både i regionen och nationellt. Detta i syfta att informera både offentliga
verksamheter och allmänheter men inte minst företag som ännu inte har någon etablerad
dialog med projektet. Exempel på sådana informationsträffar kan vara arrangemang
genomförda av näringslivskontoren i de olika kommunerna, ProcessIT-dagar eller
arrangemang av andra innovationsdrivande parter i regionen, som exempelvis Stiftelsen
Adopticum som arbetar inom fältet optisk mätteknik.
oRiktade mediakontakter: Media är ett annat sätt att nå ut till verksamheter som inte har
någon naturlig kontaktyta mot TmU eller dess aktörer. Det är också ett effektivt sätt att
nå en bred publik med representanter från samtliga av de grupper projektet avser att
engagera. Vi kommer därför att nyttja både befintliga kontakter med media och
upparbeta nya för att på bästa sätt få spridning på informationen kring projektet hos så
många intressenter som möjligt.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Avslutsarbete
2018-09-03
2018-12-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utvärdering och lärande
2016-11-07
2018-08-31
Kostnad
Beskrivning
650 000 Avslutsarbetet handlar bl a om att stänga projektet, göra slutrapport, slutrekvirera från
finansiärer, kommunicera resultat samt säkra överlämnandet till den permanenta
verksamheten.
Kostnad
Beskrivning
1 500 000 Utvärdering och lärande handlar om hur vi genomför projektet och vad aktiviteterna
leder till på kort och lång sikt, alltså deras resultat och effekter.
För att ta tillvara på erfarenheter och lärande under projektets löptid så kommer
lägesrapporterna till styrgruppen löpande sammanfatta information av erfarenheter och
lärande, allt i syfte att kunna sprida informationen vidare under projektets löptid.
Projektet kommer att anlita följeforskare för att löpande och i slutet av projektet
utvärdera projektet och vad vi lärt oss under projekt, samt hur resultatet på bästa sätt kan
användas regionalt, nationellt och inom EU. Utvärderingen kommer att genomföras
genom intervjuer med företag, medverkande personer i projektet, samt medverkande
kommuner.
Syftet ska vara att skapa ett kontinuerligt lärande kring projektets genomförande genom
en löpande återkoppling av erfarenheter från följeforskningen, samt uppföljning resultat
och effekter, på både kort och lång sikt.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Behovs- och tillväxtanalys
2015-11-02
2018-04-27
Kostnad
Beskrivning
2 900 000 Behovsinventeringen nedan inrymmer följande:
- Inventera vilka förutsättningar och behov våra befintliga SMF har att leverera
konkurrenskraftiga lösningar till basindustrin. Vilka hinder och möjligheter finns? Vilket
stöd behöver SMF för att bli framgångsrika?
- Identifiera affärssamarbeten, bildande av gemensamma produkt/tjänsteföretag. Behov
att tidigt skala upp samarbetet och expandera affären på större marknader.
- Identifiera kompetens- och rekryteringsbehov hos både basindustrin och SMF.
Mål Behovs- och tillväxtanalys:
a)Inventera och analysera behovet hos 100 industriella SMF underleverantörer till
basindustrin, varav ca 60 i Västerbotten och ca 40 i Norrbotten. Resultatet sammanställs
och utgör underlag för stödjande åtgärder och samarbetsnätverk mellan basindustrin och
leverantörer.
b)Inventera och sammanställa aktuella behov och utmaningar inom (0,5 - 3 år) hos
basindustrin i norra Sverige samt skapa en effektiv samarbetsprocess md basindustrin.
c)Utveckla en effektiv samarbetsprocess mellan regionens leverantörsföretag och
basindustrin för att matcha behov hos basindustrin med innovativa leverantörsföretag
som kan erbjuda tjänster som effektiviserar basindustrins verksamhet. IUC kommer att
dokumentera arbetsprocessen.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Behovsinventering industriella SMF
2015-12-01
2017-12-29
Behov & utmaningar hos basindustrin
2016-01-04
2017-12-31
Kostnad
Beskrivning
1 700 000 A.Identifiera och genomföra riktade behovsinventeringar till industriella SMF i både
Västerbotten och Norrbotten. Antalet behovsinventeringar bedöms vara något högre i
Västerbotten eftersom vi under fas 1 genomfört behovsinventeringar i Norrbotten.
Behovsinventeringen genomförs enlig TBN-metoden, som är certifierad och används
inom IUC i hela Sverige. Återkoppling sker dels direkt till företagen och i form av fyra
riktade temamöten och en bredare utvecklingskonferens under 2016/17
700 000 B.Identifiera behov och utmaningar hos basindustrin på både kort och lång sikt. Fokus
169
läggs på lösningar som på sikt kan bli Hävstångsprodukter, Strategiska produkter och
Flaskhalsprodukter, samt löser basindustrins utmaningar inom 0,5 - 3 år, d v s inte
närliggande upphandlingar där förutsättningarna är definierade och fastställda.
Samarbetsprocesser med basindustrin
2016-03-07
2018-03-30
500 000 C.Utveckla och dokumentera en samarbetsprocesser med basindustriföretagen, med
fokus på: tjänster/produkter som löser utmaningar inom basindustrin på 0,5 - 3 år
Arbetsprocessen skall vara ett stöd förlöpande identifieringar av behov och utmaningar
inom industrin där TmU tidigt i processen kan bidra till att säkra produktägare och
underleverantörer, utveckla och testa produkt/tjänst, starta satsningar där parterna delar
risk, kontakt och koordinator mellan SME och basindustrin
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Affärs- & underleverantörssamverkan
2016-01-04
2018-08-31
Kostnad
Beskrivning
6 300 000 Aktivitetsområdet skall fokusera på att etablera och stötta nya affärsamarbeten mellan
leverantörsförertagen - allt i syfte att klara större åtaganden, konkurrera på en större
marknad, ökad lönsamhet samt nya etablera nya innovativa tjänster som utvecklar
industrin i norra Sverige. Nya samarbetsformer skall ta tillvara på de affärsmöjligheter
som genereras i regions SMF. Några mål
a)Etablera minst 10 olika affärs- och produkt/tjänstesamarbeten inom strategiska
produktområden, mer än 20 deltagande företag (se A nedan)
b)Tillväxtstödjande åtgärder i minst 30 industriella leverantörsföretag i Västerbotten &
Norrbotten. Åtgärderna baseras på behov som identifierats i AP1 (se exempel på åtgärder
under B nedan)
c)Etablera en samarbetsform (handelshus, kommersialiserings kontor etc) som hanterar
affärer/försäljning på en större marknad, stöd för de företag som själva inte vill/kan gå på
export.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Affärs och tjänstesamarbete
2016-01-04
2018-08-31
Kostnad
900 000 A.Affärs- och tjänstesamarbete. Etablera gemensamma affärs och
produkt/tjänstesamarbeten mellan underleverantörer till basindustrin i Norrbotten och
Västerbotten utifrån de identifierade behoven och utmaningar hos basindustrin, samt hos
industriella SMF. Några exempel:
oUnderhållssystem - styrning av förebyggande underhåll, underhållsteknik, EMaintenance
oTransportsystem - bandtransportörer, fordon, järnväg (effektivitet, undvika driftstopp)
oProduktionsprocesser - produktionsutrustning, anläggningar, infrastruktur etc
oKvalitetsprocesser - utveckla processer för att säkra rätt kvalitet i produkterna
oStrategiska delsystem/ flaskhalsar - säkra tjänste- och garantiåtaganden för kritiska
system
oEnergi effektivisering - energibesparande åtgärder, återvinning av energi, miljötjänster
etc
oSäkerhetssystem - personsäkerhet, IT-säkerhet, certifiering av externa leverantörer
oBeslutsstödsystem, positionsbaserade beslutsstödsystem
oSamhällsbyggnad ¿ samhällsnära och regionala satsningar, bygga en hållbar
utvecklingsmiljö
Beskrivning
Tillväxtfrämjande stödåtgärder
2016-03-07
2018-08-31
4 500 000 B.Tillväxtfrämjande stödåtgärder. För att underleverantörssamarbetet som etableras
under A ovan skall leda fram till kommersialisering av gemensam produkt/tjänst behövs
tillväxtstödjande åtgärder som stärker affärs- och marknadskunnandet olika former av
tillväxtstödjande åtgärder till företagen. Behovet ser olika ut från företag till företag,
några exempel på tillväxtstödjande områden:
oProduktpaketera erbjudandet med utgångspunkt kundens kritiska behov (KSP) och
utforma produkt/tjänsten så att den kan skalas upp till andra kunder på marknaden.
oKonkurrenssituation. SWOT analys, strategier för att säkra kommersialisering.
oSe över krav på design, funktionalitet, användargränssnitt, kvalitet och drift för
produkten
oSe över produktionsprocesser, utvecklings och tillverkningskostnader som produkten
skall bära, samt tänkbara leverantörer.
oProduktförvaltning, service, garantiåtaganden, uppgradering, samarbetsparter
oSe över affärsmodell, prissättningsstrategi, återförsäljare, samarbetsparter på
marknaden.
Långsiktiga samarbetsformer
2017-02-06
2018-08-31
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Underleverantörsnätverk till basindustrin
2015-12-07
2018-08-31
900 000 C.Skapa nya och långsiktiga samarbetsformer för att driva på affärsutbyte och utveckling
av SMF (exempelvis Handelshus eller s k kommersialiseringskontor etc).
Samarbetsformer I en globaliserad värld bör bygga på ett högt kunskapsinnehåll i de
produkter/tjänster som exporteras.
Kostnad
Beskrivning
2 300 000 IUC driver ett antal samarbetsnätverk inom industriella SMF, samtliga tillkomna utifrån
identifierade verkliga behov och på initiativ från företagen. Tillkomsten av nätverk sker
genom att IUC fångar upp behovet och etablerar nätverk baserade på företagens intressen
och behov.
Bransch- och kompetensområde - exempel på underleverantörsnätverk som redan finns
kopplat till en bransch och kompetensområde är Elektronikindustrin , IT-industrin
,Industriellt byggande , Energi/Miljö, samt Verkstad och ingenjörsföretag.
Produkt- och tjänsteområde - där flertal företag samverkar kring ett produkt- och
tjänsteområde. För att möta kraven från basindustrin behöver regionens
underleverantörer öka samverkan och stärka sina erbjudanden till basindustrin, samt
skapa samverkan med globala samarbetsparter.
Aktivitetsområdet fokuserar dels på att utveckla samarbetsnätverk mellan
underleverantörer i Norrbotten och Västerbotten, och dels stötta basindustrin med att
identifiera både befintliga och nya innovativa leverantörer i regionen. Några mål:
a)Skapa industriellt underleverantörsnätverk i norra Sverige inom strategiskt viktiga
branschområden och produkt/tjänsteområden (ex intelligenta underhållsystem, effektiv
produktionsteknik, beslutsstödsystem, transportsystem, energi/miljö)
b)Etablera en webb-baserad mötesplats mellan basindustrin och leverantörsföretagen ,
kontaktskapande, informera om kommande behov, nätverksbyggande.
c)Genomföra minst 4 större underleverantörsträffar och 10 fokusträffar kopplat till ett
produkt/tjänsteområde.
.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Underleverantörsnätverk
2015-12-07
2018-08-31
Kostnad
Beskrivning
900 000 A.Etablera underleverantörsnätverk inom de produkt- och tjänsteområden som pekas ut
som strategiska viktiga för basindustrin och som baseras på resultat från AP 1, samt
exemplifieras i kap 4 baserat på dialog med basindustrin. Inom ramen för dessa
produkt/tjänstenätverk skaps förutsättningar för bredare samverkan kring större
170
åtaganden till basindustrin, som i steg 2 kan kommersialiseras. Samarbetsnätverken kan
samordna flera erbjudanden till kunderna, där de industriella SMF i regionen samverkar
både med marknadsföring och försäljning.
Virtuell mötesplattform
2016-04-04
2018-08-31
600 000 B.Skapa virtuell mötesplats mellan basindustriföretag och underleverantörer som både är
webb baserad men också effektiviserar olika former av träffar mellan basindustrin och
regionala leverantörer. Mötesplatsen skall vara Informativ, kontaktskapande, och stötta
behovet av att matcha innovativa leverantörer till basindustrin.
Underleverantörsträffar och temaseminarier 2015-12-07
2018-08-31
800 000 C.Underleverantörsträffar och temaseminarier. För att stötta samverkan och utveckla
underleverantörsnätverk så kommer projekt TmU att skapa mötesplatser mellan dels
underleverantörsföretagen till basindustrin och dels tillsammans med basindustrin i norra
Sverige. Genom dessa träffar ökar man informationsspridning kring aktuella behov och
satsningar, olika former av temaseminarier ökar kunskapen och förståelsen om hur
parterna tillsammankan utveckla basindustrin i norra Sverige. Basindustrin får möjlighet
att dels testa ideer och se vilka kunskaper som finns hos underleverantörerna inom ett
specifikt behovsområde, basindustrin får kunskap om innovativa leverantörer i regionen.
Under 2013-14 har projekt TmU byggt upp kunskap och erfarenheter kring
underleverantörsträffar och temaseminarier med underleverantörer och basindustri.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kommersialisering FoU & innovativa
miljöer
2015-11-09
2018-06-29
Kostnad
Beskrivning
3 400 000 Genom att utveckla kontakter och samarbete med Universitet och Institut ska
behovsstyrda SMF-baserade forsknings- och utvecklingsprojekt initieras. Ett utvecklat
samarbete med akademin är etablerat sedan flera år framför allt inom process/automation
, Elektronik/inbyggda system (ESIS), Industriellt byggande och Produktionsteknik/
arbetsmiljö/kvalitetsteknik. En dialog har förts med Underhållsteknik, Energiteknik,
Centrum för högpresterande stål.
Samarbete utvecklas i samverkan med både Luleå tekniska universitet och Umeå
Universitet, med koppling till bl.a. ProcessIT och andra intressenter kopplat till
universiteten. Samt samverkan med bl.a. LTU/Business på LTU och motsvarande
organisation på UmU. Samverkan finns redan med Swerea Mefos, Swerea Sicomp och
Statens Provningsanstalt m fl.
Några mål:
a)Identifiera minst 10 FoU-projekt (och dess resultat) som har kommersiell bärkraft,
identifiera produktägande och samarbetsföretag samt stötta företagen under hela
kommersialiseringsprocessen, där minst 5 nya produkt/tjänster skall nå marknaden.
b)Medverka till utveckla och etablera minst 3 olika former av test- och
utvecklingsmiljöer i samverkan mellan basindustrin, akademin och leverantörsföretagen.
c)Etablera innovativ miljöer- och arbetsprocess som främjar entreprenörskap och
kommersialisering - fler produkt/tjänsteföretag.
d)Skapa minst 5 tydligt definierade underleverantörsnätverk inom strategiskt viktiga
produkt/tjänsteområden (ex Intelligenta underhållsystem, effektiva). produktionsteknik
beslutsstödsystem, transportsystem, energi/miljö).
e)Etablera samarbete mellan leverantörsföretag på nationell och internationell nivå.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Inventera affärsintressanta FoU projekt
2016-01-04
2017-12-29
Kostnad
200 000 A.Inventera de pågående och genomförda FoU-projekt inom ProcessIT/ESIS som
genomförts med utgångspunkt från behov inom basindustrin. Vilka av dessa resultat har
kommersiell bärkraft och löser basindustrins behov.
Beskrivning
Kommersialisering av FoU resultat
2016-03-07
2018-06-29
1 100 000 B.Stötta kommersialisering av dessa forskningsresultat och tekniklösningar. Bidra till att
skapa produktägande företag som kan konkurrera och leverera tjänster/produkter på en
större marknad.
Test- och utvecklingsmiljöer
2016-03-14
2018-06-29
1 300 000 C.I samarbete mellan universitet, institut och industrin identifiera och initiera
behovsstyrda test- och utvecklingsmiljöer, där parterna kan utvärdera nya innovativa
produkter och tjänster.
Innovativa miljöer för kommersialisering
2016-05-02
2018-06-29
500 000 D.Stötta etablering av innovativa miljöer som främjar kommersialisering som främjar
skapandet av fler och växande företag i regionen.
Nationell samverkan
2016-02-01
2018-06-29
300 000 E.Stötta och initiera nationella samarbetssatsningar mellan industrin och
universitet/institut, där projektets roll är att stötta SMF intressen och behov.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kompetensförsörjning
2015-12-07
2018-08-31
Kostnad
Beskrivning
2 100 000 Det är ytterst viktigt att våra leverantörsföretag ser över sitt långsiktiga
kompetensutvecklings- behov för att klara att den globala konkurrensen. En gemensam
plattform för att matcha kompetensutvecklingsbehovet hos SMF och genomföra
anpassade och riktade utbildningar till befintligt anställda inom företagen har etablerats
gemensamt i Norrbotten och Västerbotten under namnet IUC Kompetens Norr.
Samverkan sker med utbildningsaktörer i norra Sverige.
IUC har engagerat sig i arbetet med bildandet av Teknik College Norrbotten som ett
verktyg att utveckla utbildningar inom teknik- och industriområdet på gymnasie- och
vuxenskolan samt YH-utbildningar. Ett av målen för Teknik College är att fler
ungdomar, speciellt flickor/kvinnor, ska söka sig till teknikinriktade utbildningar.
Samarbete kommer att ske med basindustriföretagen och deras HR avdelningar kring
kompetens- och rekryteringsbehov de kommande åren, samt kravbilden på basindustrin
underleverantörer. Samarbete kommer även att ske med kommuner och
Arbetsförmedlingen för att säkra kompetensförsörjningen i de industriella SMF i
regionen. Några mål:
a)Dokumentera leverantörsföretagen långsiktiga kompetensutvecklingsbehov, samt
kompetensutvecklings- och rekryteringsbehovet hos basindustrin.
b)Genomföra minst 15 temaseminarier och utbildningsinsatser kopplat till gemensamma
utvecklingsområden mellan leverantörsföretag och basindustri.
c)Genomföra åtgärder i minst 10 företag som ökar företagens attraktionskraft genom att
aktivt arbeta med jämställhet/mångfald - som i del i företagets
kompetensförsörjningsstrategi.
.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kompetensbehov - underleverantörer
2016-01-04
2017-08-25
Kostnad
150 000 A.Löpande sammanställa behoven av kompetensförsörjning och rekrytering, samt
strategiska kompetensområde hos SMF - säkras inom aktivitetsområde
Behovsinventering och tillväxtanalys. Analysera resultat och prioritera vilka
kompetensområden som är viktiga för leverantörsföretagens fortsatta utveckling och
underlag för delaktivitetsområden nedan.
Beskrivning
Matchning mot basindustrin
2016-04-04
2017-09-29
150 000 B.Matchning till kompetensutvecklings- och rekryteringsbehov hos basindustrin. Den
direkta inventeringen med basindustrin sker aktivitetsområde Behovs- och tillväxtanalys.
171
Resultatet analyseras och matschas mot leverantörsföretagens behov. Gemensamma
temaseminarier och utbildningar genomför inom delaktivitetsområde C nedan.
Temaseminarier & utbildningar
2016-03-21
2018-08-31
1 300 000 C.Med resultat från priotiteringar inom delaktivitetsområde A och B ovanSamordna och
genomföra temaseminarier kopplat till gemensamma utvecklingsområden för industrin,
erfarenhetsutbyte mellan leverantöresförtag, internationellt utbyte av kunskap.
Attraktiv som arbetsgivare
2016-06-06
2018-06-29
500 000 D.Arbeta med jämställdhet/mångfald ur ett rekryteringsperspektiv - Mer attraktiv som
arbetsgivare, stärka och bredda kompetensen samt öka intresset för att arbeta inom
industrin.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Ledningsutveckling & kapitalförsörjning
2016-02-01
2018-08-31
Kostnad
Beskrivning
1 600 000 För att underleverantörsföretagen till basindustrin skall utvecklas de kommande åren så
krävs det att företagens ägare och ledning dels får insikt i utvecklingspotentialen i att
stärka sin leverantörsroll till basindustrin och dels förberedda sig att göra denna
förflyttning. Vi kan idag se ett generellt behov att stötta företagsledning och styrelse att
utveckla gemensamma strategier handlingsplaner. Där ägarna, genom tydliga
ägardirektiv är beredda att gå samman och utveckla samarbetet mellan flera leverantörer,
inom ett produktområde eller marknad. Projekt TmU kommer att via olika
mentorprogram stötta företagen i detta arbete.
Införa ny typ av mentorprogram: Advisory Board till underleverantörsföretag. Inom
ramen för TmU utformat ett nytt mentorprogram som stöttar företagsledningen under ett
kritisk förändringsläge i företaget, byggt på samma principer som mentorprogram men
med fler kompetenser och personer. Genomförandet sker under 4-5 arbetsmöten med
företagets ledning.
För att skapa bredare samarbeten kring gemensamma produkter och tjänster kommer det
att behövas kapitalförsörjning, både i de industriella SMF och dels i gemensamma
produkt-/tjänsteföretag som skapas mellan flera underleverantörer. Aktivitetsområdet
kommer att stötta underleverantörerna att säkra både ägarkapital och innovationsmedel
för sin expansion.
Arbeta för att säkra tillgång till både privat och offentligt kapital via olika
samarbetsparter i regionen. Stötta företagen i processen att erhålla rätt typ av riskkapital
för att stärka sin roll som underleverantör till basindustrin. Kontaktskapande till SMF:s
möjligheter för kapitalförsörjning underlättas med riktad information om, och rådgivning
i, kapitalanskaffning. Genom samverkan med regionala riskkapitalbolag kan IUC stötta
företagen. IUC fungerar även som remissinstans och rådgivare för finansiella aktörer som
bl a InlandsInnovation, Innovationsbron, ALMI Nord, PartnerInvest, Industrifonden,
Lunova, Vinnova , Start kapital Norr m fl.
Några mål:
a).Genomföra minst 12 mentorinsatser riktade till personer i olika ledningsroller, varav
40 % skall vara riktade till kvinnor inom leverantörsföretagen.
b)Genomföra stödjande åtgärder på styrelsenivå i minst 5 leverantörsföretag.
c)Stötta minst 20 företag med olika former av kapitalförsörjning, se nedan
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Behov av mentor och kapital
2016-02-01
2018-08-31
Kostnad
200 000 A.Sammanställa behovet av olika mentorinsatser och finanseringsbehov genom de
behovsinventeringar som genomförs inom aktivitetsområde Behovs- och tillväxtanalys.
Baserat på resultatet genonför prioriterade satsningar i delaktivitetsområde B och C
nedan. Arbetsprocessen är interaktiv och löper under hela projektperioden.
Beskrivning
Mentor och ledningsstöd
2016-02-01
2018-08-31
800 000 B.Initiera och genomföra ledningsstöds- och mentorstöd för underleverantörsföretagen
utifrån de behov som prioriterats inom delaktivitetsområde A ovan.
Kapitalförsörjning
2016-02-01
2018-08-31
600 000 C.Kapitalförsörjning. Stötta underleverantörerna att erhålla kapitalförsörjning vid
expansion och nya tjänstesatsningar. Några exempel:
- Kontaktyta till riskkapital i regionen. Ökad samordning mellan dessa aktörer, för att
bättre främja företagens utveckling genom mer optimerade finansieringslösningar.
- Arbeta för att öka andelen privat riskkapital i regionen.
- Identifiera intressanta SMF ur tillväxtperspektiv för regionen.
- Öka kännedom och kunskap hos SMF om möjligheter och villkor hos olika finansiärer.
- Stötta modeller som främjar och underlättar ägarskiften i SMF som säkerställer
verksamhet i regionen.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Jämställdhet/mångfald
2015-12-07
2018-08-31
Kostnad
Beskrivning
1 450 000 Inom aktivitetsområdet samordnas arbetet med jämnställhet och mångfald inom
projektet. Ansvar för införande av gemensamma arbetsprocesser och stöd till övriga
aktivitetsområden, samt uppföljning av dessa aktiviteter - erfarenheter sammanställs och
återkopplas. Samordning av SWOT analyser som utgör underlag för gemensamma
handlingsplaner och gemensamma genomförande aktiviteter. Uppföljning sker i
styrgruppen för projektet.
Några mål:
a)Identifiera åtgärder i minst 10 leverantörsföretag till basindustrin. Åtgärderna baseras
på resultat från aktivitetsområde Behovs och tillväxtanalys och som resultat från SWOTanalys, se nedan.
b)Utveckla ett nätverk i samarbete med regionala parter för att samordna och utveckla
åtgärder med ett jämställdhetsperspektiv för industriella företag.
c)Genomföra minst 10 utbildning/ seminarium/workshop som stöttar
leverantörsföretagen med att arbeta för ökad mångfald och jämställdhet på
arbetsplatserna.
d)Löpande information om hur arbetet med jämställdhet/mångfald genomförs i projektet.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Handlingsplan för jämställdhet/mångfald
2015-12-07
2016-06-24
Kostnad
Beskrivning
300 000 A.Handlingsplan för jämställdhet/mångfald
oIntegrera frågor om mångfald och jämställdhet i arbetsmetoden för inventering av
behov i företag (TBN). Se AP1.
oIdentifiera behov av åtgärder för ökad mångfald och jämställdhet hos
leverantörsföretagen.
oGenomföra en kartläggning utifrån en SWOT-analys av projektets framtida utmaningar
med koppling till regionens leverantörsföretag i norra Sverige.
172
oI samverkan med genusforskare inom akademin utforma en handlingsplan för
jämställdhet och mångfald i underleverantörsföretag till basindustrin.
Nätverksutveckling
2016-02-01
2018-08-31
400 000 B.Nätverksutveckling
oInitiera ett nätverk med regionala sambetsparter, genusforskare och andra projekt inom
samma eller angränsande näringar där fokus ska vara att utveckla åtgärder med ett
jämställdhetsperspektiv för de utmaningar som identifierats i SWOT-analysen ovan.
o Åtgärder integreras inom samtliga AP
Seminarier och workshops
2016-03-07
2018-08-31
450 000 C.Seminarier och workshops
Seminarier och workshop:
oför att belysa vikten av att leverantörsföretagen skall arbeta för ökad mångfald och
jämställdhet på arbetsplatserna.
oför att belysa hur leverantörsföretagen kan arbeta för ökad mångfald och jämställdhet på
arbetsplatserna.
ohur SMF kan förändra strukturer för rekrytering och annonsering av ny personal.
oför att stimulera att fler kvinnor söker sig till regionens industriella SMF. Möjlighet till
studiebesök.
Mentor och ledningsstöd
2016-04-04
2018-07-27
300 000 D.Mentorsstöd, ledningsstöd
oGenomföra ett utvecklingsprogram för ledning, projektresurser och styrgrupp med
koppling till mångfald och jämställdhet inom industrin.
oRekrytera en styrgrupp som präglas av mångfald och jämställdhet. Resurs säkrad i
styrgrupp.
oIdentifiera mentorer som har kompetens inom mångfald och jämställdhet.
oRekrytera både kvinnor och män som mentorer.
oDelta på externt anordnade konferenser/seminarier/workshops med koppling till
mångfald och jämställdhet inom näringslivet.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Projektleding och omvärld
2015-11-02
2018-08-31
Kostnad
Beskrivning
3 850 000 I aktivitetsområdet samordnas det operativa projektledningsarbetet inklusive ekonomisk
redovisning, rapportering och rekvirerings-arbete, upphandlingar, dialog med TVV och
finansiärer - allt i syfte att säkra effektivt styrning och genomförande av projektet och
säkra måluppfyllelse.
För att dra nytta av utveckling och liknande satsningar i Sverige, våra grannländer och i
Europa, kommer löpande analys och redovisning av omvärldens utveckling i form av
trender och konkurrensbild att sammanställas och förmedlas till leverantörsföretagen.
Olika former av studiebesök kommer att arrangeras.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Projektledning, ekon/adm,
styrgruppstration, rapportering
2015-11-02
2018-08-31
Omvärldsbevakning,
2016-01-04
2018-01-26
Kostnad
Beskrivning
3 350 000 A.Projektledningsarbetet inklusive ekonomisk redovisning, rapportering och
rekvireringsarbete, upphandlingar, dialog med TVV och finansiärer.
500 000 B.Omvärldsbevakning:
- medverkan på andra temamöten och utvecklingsmöten i regionen och nationellt
- genomföra studiebesök och mässresor
- utveckling av underleverantörsamarbeten med våra grannländer - erfarenhetsutbyte, nya
satsningar.
- utvecklingskonferenssamverkan med universitet, institut, nationella
branschorganisationer, samt nationella innovationsaktörer som t.ex. Vinnova och
Tillväxtverket, SIO satsningar i Sverige
7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag?
Ja
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
- Kommersialisering och affärsutveckling
- Ledning och mentorutvecklingsaktiviteter
- Innovationsstödjande aktiviteter
- Utveckling av interna processer
Dessa genomförs inom aktivitetsområdena:
- Affärs- & underleverantörssamverkan
- Kommersialisering FoU & innovativa miljöer
- Ledningsutveckling & kapitalförsörjning
Aktiviterna är av De Minimikaraktär, som till viss del kan betraktas som insats riktad till enskilda företag. Total budget för dessa aktivitetsområden är ca 11
000 kr, varav ca 40 - 50 %bedöms vara De Minimis-relaterade.
Om ja, ange budgeterad kostnad
4 900 000
7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär?
Ja
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Inom ramen för projektet kommer utbildningssatsningar att initieras och genomföras.
Om ja, ange budgeterad kostnad
700 000
7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
8. Indikatorer
173
8.1 Ange investeringsprioritering
Stödja kapaciteten för små och medelstora företag att växa på regionala, nationella och internationella marknader och att ägna sig åt innovationsprocesser
8.2 Kvantifiera projektets bidrag i
följande aktivitetsindikatorer
Kommentar till indikatorerna
Antal företag som får stöd
50 företag
Antal företag som får annat stöd än
ekonomiskt stöd
Målsättningen är att minst 15 nya
underleveratörs och affärssamarbeten
skall bildas med i genomsnitt ca 3
industriella SMF
160 företag
Sysselsättningsökning i företag som
får stöd
Antal leverantörsföretag som
medverkar i de samarbetsaktiviteter
som genomförs i samverkan mellan
basindustrin och leverantörsföretag.
45 heltidstjänster
Skapas i de nya
underleverantörssamarbeten som
etableras under projektperioden.
8.3 Ange programspecifikt mål
Fler små och medelstora företag växer på internationella nya marknader
9. Budget
Kostnadsslag
2015
2016
2017
2018
Totaler
Personal
425000
2100000
2100000
1730000
6355000
- Anders Högström
IUC Norrbotten
100000
480000
480000
470000
- Åsa Tjärnberg,
IUC Norrbotten
45000
220000
220000
160000
- Marie Jakobsson,
IUC Norrbotten
45000
220000
220000
220000
- Anders Wäppling
IUC Norrbotten
50000
240000
240000
200000
- Hans Bylesjö
IUC Västerbotten
50000
270000
270000
220000
- Vakant
IUC Västerbotten
60000
260000
260000
180000
- Kenth Johansson
Adopticum
30000
150000
150000
100000
- Vakant
Adopticum
45000
260000
260000
180000
240000
5810000
5990000
4300000
- Nätverksutveckling
Norrbotten
60000
900000
900000
700000
- Nätverksutveckling
Västerbotten
60000
900000
900000
700000
- Affärsutveckling,
ledningsstöd
30000
950000
950000
450000
- Produktifiering ,
kommersialisering
30000
900000
900000
700000
- Ekonomi,
administration,
rapportering
60000
230000
230000
230000
- Testmiljöer för nya
tjänster/produkter
0
550000
700000
500000
- IT tjänster - viruell
mötesplats + extern
kom.
0
200000
130000
50000
- Temaseminarier /
erfarenhetutbyte /
mässor
0
450000
550000
350000
- Forskningskompetens
- industriell utveckling
0
500000
500000
300000
- Extern uvärdering av
projektet (följeforskare)
0
230000
230000
320000
Resor och logi
20000
240000
200000
160000
Extern sakkunskap och
externa tjänster
- Resor och logi
20000
240000
200000
160000
Investeringar materiel
och externa lokaler
10000
50000
50000
50000
- Material Broschyrer/
Skyltar/ Extern rapport
10000
50000
50000
50000
0
0
0
0
Investeringar i
portföljbolag
174
16340000
620000
160000
0
Schablonkostnader
272340
1345680
1345680
1108584
- Schablon indirekt
kostnad, 15 % av
lönekostand
90950
449400
449400
370220
181390
896280
896280
738364
- Schablon
lönebikostnad 42,68%
av lön
4072284
Enhetskostnad
0
0
0
0
0
Avgår projektintäkter
(negativ kostnad)
0
-700000
-800000
-500000
-2000000
- Företagsintäkter
0
-700000
-800000
-500000
Summa, faktiska
kostnader
967340
8845680
8885680
6848584
25547284
Offentligt bidrag i annat
än pengar
0
140000
140000
140000
420000
Privat bidrag i annat än
pengar
0
220000
220000
150000
590000
Summa, bidrag i annat
än pengar
0
360000
360000
290000
1010000
967340
9205680
9245680
7138584
26557284
Summa, kostnader
Finansiär
2015
2016
2017
2018
Totaler
Offentlig
kontantfinansiering
430000
3310000
3310000
2590000
9640000
- Norrbottens Läns
Landsting
70000
500000
500000
470000
- Länsstyrelsen i
Norrbottens län
70000
650000
650000
570000
- Region
Västerbotten
70000
650000
650000
500000
- Skellefteå
kommun
30000
200000
200000
150000
- Umeå kommun
30000
200000
200000
150000
- Luleå kommun
30000
200000
200000
150000
- Gällivare kommun
20000
130000
130000
100000
- Kiruna kommun
20000
130000
130000
100000
- Älvsbyn kommun
20000
80000
80000
50000
- Boden kommun
20000
90000
90000
50000
- Piteå kommun
30000
100000
100000
50000
- Kalix kommun
20000
80000
80000
50000
- Pajala kommun
0
50000
50000
50000
- Vindeln
0
50000
50000
30000
- Robertsfors
0
50000
50000
30000
- Malå
0
50000
50000
30000
- Norsjö
0
50000
50000
30000
- Lycksele
0
50000
50000
30000
120000
1070000
1070000
830000
- LKAB
20000
320000
320000
280000
- SSAB
20000
200000
200000
170000
- Boliden
20000
250000
250000
170000
- Billerud
20000
100000
100000
70000
- SCA
20000
100000
100000
70000
Privat
kontantfinansiering
- Smurfit KAPPA
Beskrivning
3090000
20000
100000
100000
70000
550000
4380000
4380000
3420000
12730000
Offentligt bidrag i
annat än pengar
0
140000
140000
140000
420000
- Gällivare kommun
0
20000
20000
20000
- Skellefteå
kommun
0
20000
20000
20000
- Piteå kommun
0
20000
20000
20000
- Kalix kommun
0
20000
20000
20000
- Kiruna kommun
0
20000
20000
20000
- Boden kommun
0
20000
20000
20000
Summa, kontant
medfinansiering
175
- Pajala kommun
0
20000
20000
20000
Privat bidrag i annat
än pengar
0
220000
220000
150000
- LKAB
0
50000
50000
30000
- Boliden
0
50000
50000
30000
- SSAB
0
30000
30000
20000
- Billerud
0
30000
30000
20000
- SCA
0
30000
30000
20000
- Smurfit KAPPA
0
30000
30000
30000
Summa, bidrag i
annat än pengar
0
360000
360000
290000
1010000
Summa,
medfinansiering
550000
4740000
4740000
3710000
13740000
Europeiska
regionala
utvecklingsfonden
417340
4465680
4505680
3428584
12817284
Andel av faktiska
kostnader
43,14 %
50,48 %
50,71 %
50,06 %
50,17 %
9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut?
Nej
Om osäker, kommentera
9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd?
Ja
Om ja, belopp
Om ja, motivering
Kommentar till budget
10. Bilagor
Namn
Beskrivning/Kommentar
Bilaga 4 - Medfinansieringsintyg för godkännande - TmU , Skellefteå
kommun.pdf
Övriga bilagor avseende medfinansiering kompletteras
Bilaga 4 - Medfinansieringsintyg för godkännande - TmU, Boden
kommun.pdf
Övriga bilagor avseende medfinansiering kompletteras
Bilaga 1 Riskanalys projekt TmU.pdf
Bilaga 2 Samverkansavtal för parter bakom projekt TmU.pdf
Bilaga 3 Regitreringsbevis IUC Norrbotten.pdf
Signatur
Saknas
176
590000
LULEÅ KOMMUN
DOKUMENTTYP
Kommunledningsförvaltningen
Avdelning
Sofia Riström
2015-09-17
1 (1)
Ärendenr
2015/574-05
Upphandling av trådlös infrastruktur Luleå kommun
Ärendenr 2015/574-05
Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut
Sammanfattning av ärendet
Ekonomikontoret föredrar ärendet på sammanträdet.
177
LULEÅ KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunledningsförvaltningen
Ekonomikontoret
Mats Karlsson
2015-09-17
Intern kontroll Kommunstyrelsens obligatoriska
kontrollmoment 2016
Ärendenr 2015-1185
Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunledningsförvaltningens
förslag till övergripande kontrollplan för 2016. Samtliga nämnder ska beakta
kommunstyrelsens kontrollmoment i sina egna kontrollplaner för 2016.
Sammanfattning av ärendet
Reglementet för intern kontroll i Luleå kommun beskriver att nämnderna
inför varje verksamhetsår ska anta en särskild plan för uppföljning av den
interna kontrollen. Planen ska innehålla kontrollmoment som är väsentliga för
den egna verksamheten. Nämnden kan utöver sina egna kontrollmoment
även åläggas att utföra obligatoriska kontroller enligt kommunstyrelsens
beslut.
Kommunledningsförvaltningen går inför varje år igenom vilka
kontrollmoment som kan vara föremål för en obligatorisk kontroll. Inför
verksamhetsåret 2016 har kommunledningsförvaltningen kommit fram till att
följande kontrollmoment är aktuella att föreslå för en obligatorisk kontroll:
- Säkerställa att gällande regelverk för informationssäkerhet tillämpas
- Säkerställ att jämställdhetsanalyser görs utifrån könuppdelad statistik
- Försenade betalningar
Ekonomikontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att:
• godkänna kommunledningsförvaltningens förslag till kontrollplan för
kommunstyrelsen 2016.
• uppmana samtliga nämnder att beakta kommunstyrelsens kontrollmoment i
sina egna kontrollplaner för 2016.
Beskrivning av ärendet
Säkerställa att gällande regelverk för informationssäkerhet tillämpas
Revisorerna har utfört en granskning vad gäller behörighet och loggkontroll.
Däri har uppmärksammats att det finns styrande dokument för
informationssäkerhet och att det regelbundet måste utövas organiserad
kontroll så att alla berörda känner till och följer denna.
178
1 (2)
Ärendenr
2015-1185
LULEÅ KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunledningsförvaltningen
Ekonomikontoret
Mats Karlsson
2015-09-17
Säkerställ att jämställdhetsanalyser görs utifrån könuppdelad statistik
I kommunens arbete med jämställdhetsintegrering (baserad på CEMRdeklarationen) kommer det att tas fram en strategi. De huvudsakliga delarna i
denna strategi handlar om att bekämpa könsstereotyper samt att genomföra
jämställdhetsanalyser.
Försenade betalningar
Revisorerna noterade under 2014 en betydande förekomst av inkassoärenden
och dröjsmålsavgifter kopplat till för sent betalda fakturor. Med tanke på de
elektroniska verktyg vi i dag förfogar över borde detta inte vara fallet. Det
finns fortsatt anledning att kontrollera de rutiner som finns och hur de
tillämpas.
Mats Karlsson
Ekonomikontoret
179
2 (2)
Ärendenr
2015-1185
LULEÅ KOMMUN
BESLUTSFÖRSLAG
Kommunledningsförvaltningen
Ekonomikontoret
Mats Bergström
2015-09-07
1 (2)
Ärendenr
2015/712-04
Ekonomikontorets yttrande över förfrågan om särskild
medlemsinsats år 2015
Ärendenr 2015/712-04
Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut
Kommunstyrelsen besluta att inte erlägga en särskild medlemsinsats.
Sammanfattning av ärendet
Kommuninvest har behov av större kapital enligt lagkrav och vill därför veta
om Luleå kommun som medlem vill utnyttja den nya möjligheten att erlägga
en särskild medlemsinsats.
Det finns fyra nivåer som nämns. Miniminivån som vi redan har uppfyllt, 50
% av högsta nivån vilket innebär att kommunen skulle betala 10,5 mkr, 75 %
av högsta nivån vilket skulle innebära 27,6 mkr och högsta nivån vilket skulle
innebära 44,7 mkr.
Tidigare år har Kommuninvest fastställt den ränta som de delar ut på
insatskapitalet, vilket de inte kommer att göra framöver. Nu heter det att de
”dock eftersträvar att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta”.
Tidigare hade Kommuninvest angivit olika rabattprocentsatser på lån från
dem, beroende på vilken nivå medlemmarna skulle uppfylla. Det har man
helt frångått. Nu heter det att ”förekommande återbäring och ränta på
insatskapitalet får – i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna
– till större del behållas av medlemmen”.
Enligt ursprungsförslaget kunde man räkna ut resultateffekten av insatserna
och det visade sig att det var lönsamt för kommunkoncernen av gå in med
ökad medlemsinsats. Med nuvarande förslag går det dock inte att räkna ut
någonting, eftersom inga siffror nämns. Osäkerheten gällande förslaget gör
att ekonomikontoret inte tycker att Luleå kommun ska erlägga en ökad
medlemsinsats.
Beslutsunderlag

Kommuninvests ”Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015”
180
LULEÅ KOMMUN
BESLUTSFÖRSLAG
Kommunledningsförvaltningen
Ekonomikontoret
Mats Bergström
2015-09-07
Mats Bergström
Redovisningschef
Beslutet skickas till
Ekonomikontoret
181
2 (2)
Ärendenr
2015/712-04
182
183
184
185
186
187
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Avdelning
2015-09-10
Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén
1 (6)
Ärendenr
2015/576-10
Förslag till yttrande om remissen En kommunallag för
framtiden, SOU 2015:24
Ärendenr 2015/576-10
Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut
Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att lämna bifogat
yttrande.
Sammanfattning av ärendet
Kommunen har beretts tillfälle att yttra sig över slutbetänkandet ”En
kommunallag för framtiden”, SOU 2015:24. Utredningens förslag syftar till att
möjliggöra en professionell och effektiv kommunal verksamhet med höga
krav på rättssäkerhet. För att förbättra organisationen föreslår utredningen att
styrelsen ska kunna ges en stärkt rättslig ställning i förhållande till andra
nämnder och att det införs tydligare krav på att följa upp egen regi på samma
sätt som privata utförare. Utredningen vill i lagen synliggöra den anställdes
roll bättre och föreslår att kommuner ska vara skyldiga att anta en instruktion
för kommundirektören. För att få en kommunallag i samklang med EU-rätten
föreslås bl.a. en hänvisning till reglerna om tjänster av allmänt intresse. För att
stärka möjligheterna till kontroll och överprövning föreslås en utvidgning av
kretsen av de som kan överklaga beslut och att reglerna om rättelse av
kommunala beslut ska skärpas. De förtroendevalda revisorerna ska vara kvar
men det ska bland annat införas ett uttryckligt krav på att den ordförande som
utses ska väljas från den politiska minoriteten, För att anpassa lagen till itutvecklingen föreslås att den fysiska anslagstavlan ersätts med en anslagstavla
på kommunens webbplats.
Kansliet ser i huvudsak positivt på förslaget om att stärka styrelsens ställning.
Kansliet ser inget behov av möjligheten att besluta om majoritetsstyre och har
svårt att se behovet av krav på ytterligare mål och riktlinjer gällande egen
verksamhet som får utföras av privata utförare. Kansliet anser det positivt att
de anställda synliggörs i lagen liksom rollfördelningen mellan
förtroendevalda och anställda. Det är positivt att EU-rättens betydelse
uppmärksammas men den kommunala kompetensen enligt kommunallagen
borde enligt kansliet ha setts över. Kansliet ifrågasätter mot bakgrund av det
kommunala självstyret lämpligheten av att ge en statlig myndighet en
vägledningsfunktion i frågor om kommunal kompetens. Förslaget om utökat
kommunmedlemskap avstyrks liksom förslaget om ändringar i möjligheten
att överklaga budgetbeslut. Kansliet ser inget behov av ändringar gällande
yttranderätten för revisorer och avstyrker bestämmelsen om krav på att
188
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Avdelning
2015-09-10
Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén
2 (6)
Ärendenr
2015/576-10
revisionens ordförande ska väljas ur minoriteten. Kansliet saknar förslag i
frågan om samverkan genom avtal och efterlyser en reglering gällande detta.
Beskrivning av ärendet
Kansliets synpunkter
Organisationsfrågor (kap. 5 i utredningen)
 Fullmäktige ska få bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om
särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet, dock
inte i myndighetsutövning eller ärenden som rör enskilda. Tanken är att
styrelsen ska få bättre möjligheter att styra och samordna den kommunala
verksamheten samt kunna anlägga ett helhetsperspektiv på verksamheten.
Styrelsen ska kunna tilldelas en överordnad roll, med en möjlighet att fatta
för nämnderna bindande beslut på personal-, säkerhets-, och
miljöområdena.
Kansliets synpunkter: Kansliet delar utredningens bedömning att det med hänsyn till
ett helhetsperspektiv är lämpligt att fullmäktige kan ge styrelsen befogenhet att fatta
beslut som går längre än enbart de råd och anvisningar till andra nämnder som är
möjligt idag. Denna rätt kan emellertid kollidera med nämndernas ansvar att bedriva
sin verksamhet med de prioriteringar som krävs och inom den ekonomiska ram som
finns. Styrelsen ska enligt förslaget ansvara för konsekvenserna av det beslut som rör
en viss nämnd vilket kan innebära att nämnden inte anser sig kunna ta ansvar för att
det finns tillräckligt med resurser, personella och ekonomiska, för att bedriva
verksamheten i övrigt på ett betryggande sätt.
 Försöksverksamhet med majoritetsstyre i styrelsen
Kansliets synpunkter: Luleå kommun ser inget behov av möjligheten att besluta om
majoritetsstyre. Vad gäller oppositionens behov av insyn nämns i utredningen att
styrelsens alla handlingar skulle kunna läggas ut för oppositionen innan handlingarna
blir offentliga. Kansliet konstaterar att eftersom oppositionen inte ingår i det
beslutande organet skulle en sådan utläggning av handlingarna innebära att de anses
vara expedierade och därmed även blir offentliga, enligt bestämmelserna i
tryckfrihetsförordningen.
Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi (kap. 6)
 Fullmäktige ska anta program med mål och riktlinjer för skötseln av sådan
verksamhet som bedrivs av kommunen och som får utföras av privata
utförare.
Kansliets synpunkter: Som utredningen konstaterar finns redan ett krav i
kommunallagen att fullmäktige ska anta mål och riktlinjer för verksamheten.
Dessutom finns ett flertal styrdokument för uppföljning och kontroll. Den föreslagna
bestämmelsen om ett obligatoriskt program för all verksamhet som får utföras av
privata utförare innebär att alla kommuner ska anta sådana program oavsett om
verksamheten bedrivs av privata utförare eller inte. Kansliet har svårt att se behovet
av ytterligare program och dessutom gränsdragningssvårigheter beträffande vilka
189
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Avdelning
2015-09-10
Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén
3 (6)
Ärendenr
2015/576-10
verksamheter som avses i det breda spektrum av uppgifter som genom avtal skulle
kunna lämnas över till privata utförare (drift av särskilda boenden, bostadsbyggande,
städning, snöskottning m.m.).
Förtroendevalda och anställda (kap. 8)
Kansliets synpunkter: Kansliet instämmer i utredningens bedömning att
kommunallagen bör lyfta fram även de anställda och synliggöra rollfördelningen
mellan förtroendevalda och anställda. Det är positivt att detta görs.
 Krav på osaklighet och opartiskhet
Utredningen föreslår att hänvisning i kommunallagen ska göras till
bestämmelsen i regeringsformen om att iaktta saklighet och opartiskhet samt
bestämmelser om bisysslor.
Kansliets synpunkter: Det finns ett flertal bestämmelser i både grundlagarna och
andra lagar som gäller för offentlig förvaltning och myndighetsutövning. Dessa
bestämmelser gäller utan att det påtalas särskilt i KL. Det kan snarare vara
förvirrande att hänvisning enbart ges till vissa bestämmelser och ge intryck av att
andra regler är mindre viktiga.
Förhållandet till EU-rätten (kap. 10-13)
 I utredningen konstateras att en kommuns möjlighet att agera på
marknaden genom exempelvis stöd till enskilda näringsidkare kan vara
större enligt EU-rätten än enligt kommunallagen. Lagen föreslås
förtydligas så att det både framgår att kommunens möjligheter att utöva
sina befogenheter kan begränsas av EU-rätten samt att kommuner inom
sina befogenheter får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse enligt
unionens fördrag. Det ska även slås fast att kommunen, när den agerar på
en marknad, ska verka för att uppträda konkurrensneutralt om inte annat
följer av lag eller annan författning. Den nya Upphandlingsmyndigheten
får uppgiften att vägleda kommuner som tänker lämna stöd.
Kansliets synpunkter: Kansliet anser det vara positivt att EU-rättens betydelse
markeras i en ny kommunallag. Förslaget innebär ingen ändring i rättsläget vad
gäller den kommunala kompetensen och kansliet anser att det vore angeläget att också
se över och utveckla regleringen av den kommunala kompetensen enligt
kommunallagen för att möta samhällsutvecklingen. Upphandlingsmyndigheten ska
enligt förslaget inte göra någon rättslig kontroll men för att vägledningsfunktionen
ska uppfylla sitt syfte måste det bli fråga om någon form av förhandsbedömning av om
en planerad stödåtgärd kan riskera att anses vara otillåten. Kansliet ser viss risk för
att denna ordning kan komma att innebära en form av statlig kontroll av om en
kommuns agerande är kompetensenlig eller inte vilket riskerar att hamna i konflikt
med den kommunala självstyrelsen. I övrigt har kansliet inga synpunkter på förslaget
i denna del.
190
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Avdelning
2015-09-10
Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén
4 (6)
Ärendenr
2015/576-10
Ett utvidgat medlemskap (kap. 14)
 Bolag som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en
kommun föreslås bli kommunmedlem. Samma ska gälla ideella föreningar
om föreningen bedriver verksamhet i kommunen eller om styrelsen har
sitt säte där.
Kansliets synpunkter: En konsekvens blir att bolag och föreningar kan överklaga vissa
kommunala beslut genom så kallad laglighetsprövning. Målen i domstolarna kan, om
förslaget genomförs, förväntas öka och de kommunala beslutsprocesserna fördröjas.
Kansliet kan inte se på vilket sätt rättssäkerheten skulle stärkas genom att bolag och
föreningar, med kommersiella eller andra särintressen, gavs möjlighet till även denna
form av rättsliga prövning. Laglighetsprövningen bör enligt kansliets uppfattning
även fortsatt ses som en form av medborgartalan. Förslaget om utökat medlemskap
avstyrks.
Alla budgetbeslut kan idag överklagas genom laglighetsprövning. Vissa
beslut i budgetprocessen kan dock endast prövas i begränsad omfattning.
En enskild kan inte få prövat om fullmäktige bryter mot kommunallagen i
fall där fullmäktige anser det finnas ett synnerligt skäl för att inte reglera
ett negativt balansresultat eller underbalansera budgeten och inte heller
beslut om att använda resultatutjämningsreserver kan prövas. Denna
begränsning ska enligt förslaget tas bort.
Kansliets synpunkter: Tas begränsningen bort kommer denna typ av budgetbeslut, i
det mycket fåtal fall det får antas bli fråga om, att försenas för att kanske senare
upphävas av domstol. Enligt utredningen kan överklaganderätten missbrukas när det
gäller alla kommunala beslutsprocesser och inte bara när det gäller budgeten. Kansliet
ser dock ett särskilt problem gällande fördröjningar i just budgetprocessen.
Nödvändiga investeringar kan inte ske utan gällande budget och en fördröjning får
konsekvenser för hela kommunens verksamhet. I utredningen nämns att fullmäktige
skulle kunna undvika förseningar genom att ”ta höjd” för överprövningsprocesser
men kansliet anser att kommunerna av bl.a. praktiska skäl bör få behålla möjligheten
att själva bestämma när beslut om budgeten ska fattas. Kansliet avstyrker därför
förslaget om ändringar i möjligheten att överklaga budgetbeslut.

Revisionen (kap. 17)
 Revisorernas sakkunniga ska ges rätt att yttra sig när fullmäktige
behandlar revisionsberättelsen. I frågan om ansvarsfrihet ska tillstyrkas
eller inte ska dock, på samma sätt som idag, endast revisorerna yttra sig.
De sakkunnigas roll, d.v.s. att vara biträden till de sakkunniga, är inte
avsedd att ändras genom förslaget.
Kansliets synpunkter: Med hänsyn till att det enligt nuvarande kommunallag finns
möjlighet för revisorerna att, om de så önskar, låta de sakkunniga yttra sig när
fullmäktige behandlar revisionsberättelsen ser kansliet inget behov av ändringar
gällande yttranderätten. En självständig yttranderätt för de sakkunniga skulle
eventuellt också, åtminstone i en situation där revisorernas och de sakkunnigas
191
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Avdelning
2015-09-10
Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén
5 (6)
Ärendenr
2015/576-10
uppfattningar skiljer sig åt, skapa risk för sammanblandning mellan revisorernas och
de sakkunnigas olika roller.
Enligt förslaget ska införas ett lagkrav på att ordföranden i revisionen ska
väljas ur minoriteten. Så sker redan sker idag i de flesta kommuner utan
att detta regleras i lag.
Kansliets synpunkter: Kansliet frågasätter behovet av en lagreglering. Möjligheten för
kommunen att välja ordförande utan hänsyn till politisk tillhörighet bör finnas kvar
utifrån de särskilda omständigheter som råder i varje kommun. Detta förslag avstyrks
därför.

Lagteknisk översyn (kap. 18)
 Utredningen föreslår att om en förtroendevald som valts av fullmäktige
upphör att vara valbar, ska också uppdraget upphöra vid nästa
fullmäktigesammanträde, om inte fullmäktige beslutar att den
förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag.
Kansliets synpunkter: Kansliet delar utredningens bedömning att fullmäktige ska ges
en möjlighet att ta ställning till om den förtroendevalda kan ha kvar uppdraget innan
uppdraget upphör. Men den föreslagna regleringen innebär fortfarande att om den
förtroendevalda flyttar strax innan sammanträdet hålls upphör uppdraget
automatiskt, trots att fullmäktige inte haft någon praktisk möjlighet att hinna
behandla frågan. Kansliet föreslår att bestämmelsen istället utformas så att uppdraget
inte upphör om fullmäktige, istället för att utse en ny förtroendevald, beslutar att den
förtroendevalda får ha kvar sitt uppdrag.
Övrigt
Kansliet konstaterar att utredningen saknar förslag gällande samverkan mellan
kommuner, landsting och regioner i mer lätthanterliga former än kommunalförbund
och gemensamma nämnder. För att ordna bl.a. personalförsörjningen i mindre
kommuner, utveckla de kostnadskrävande e-tjänster som alla kommuner förutsätts
kunna erbjuda m.m. finns ett stort behov av möjlighet till samarbeten reglerade genom
avtal. De förändringar i upphandlingsregelverket som träder i kraft 2016 skapar visst
utrymme för sådana samarbeten. I en ny kommunallag borde därför också kunna
införas regler om avtalssamverkan som ansluter till de nya upphandlingsreglerna.
Beslutsunderlag


En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24, Sammanfattningen bifogas
Sammanfattning av förslaget från SKL, 2015-02-24, bifogas
Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén
Kommunjurister
192
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Avdelning
2015-09-10
Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén
Beslutet skickas till
Finansdepartementet, via e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se, både i
word- och pdf-format
193
6 (6)
Ärendenr
2015/576-10
194
195
196
197
198
199
200
201
2015-02-24
Juridiska avdelningen
Helena Linde
Utredningen ”En kommunallag för framtiden” som letts av den särskilde utredaren
Johan Höök överlämnar sitt slutbetänkande den 31 mars 2015. Under arbetets gång
har också delbetänkandet ”Privata utförare – kontroll och insyn” (SOU 2013:53)
överlämnats. Förslagen i det delbetänkandet har lagts till grund för lagstiftning genom
propositionen ”Privata utförare av kommunal verksamhet” (prop. 2013/14:118).
Lagen (2014:573) trätt i kraft per den 1 januari 2015.
Slutbetänkandet kommer enlig uppgift att remitteras under våren 2015 och beräknas
pågå t.o.m. oktober 2015. Förslagen sammanfattas nedan.
Organisationsfrågor
Styrelsens ställning stärks
Fullmäktige föreslås få besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om vissa frågor
som rör andra nämnders verksamhet. Det ska dock inte kunna gälla nämndernas
myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda.
1.
Möjlighet till underställd nämnd tas bort
Fullmäktige föreslås inte längre kunna besluta att en nämnd ska vara underställd
en annan nämnd. Fullmäktige ska inte längre kunna föreskriva att en lokal nämnd
eller en nämnd som är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i
fullmäktige.
2.
Utrymmet för beställar-utförarnämnder förtydligas
Förtydligande som innebär att fullmäktige föreslås få besluta att en nämnd ska
tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. Fullmäktige föreslås också få möjlighet
att besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel, d.v.s. hänvisas till
nettoanslag.
3.
Försöksverksamhet med majoritetsstyre
En lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting
föreslås. Möjligheten föreslås gälla för mandatperioden 2018–2022. Enligt
förslaget ska fullmäktige garantera insyn för de partier som finns representerade i
fullmäktige, men som inte har ledamöter i styrelsen genom ett reglemente. I detta
ska klargöras ska att alla partier ska ges en god tillgång till information om
styrelsens arbete, pågående ärenden och administrativt stöd i övrigt.
4.
5.
Program om mål och riktlinjer
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se
202
1 (12)
2015-02-24
En skyldighet för fullmäktige att för varje mandatperiod anta ett program för mål
och riktlinjer för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare har
införts och trätt i kraft.
I slutbetänkandet föreslås programskyldigheten utvidgas till all sådan verksamhet
som kommunen eller landstingen själv bedriver – men som också kan bedrivas av
privata utförare.
Enligt förslaget ska det i programmet också anges hur sådana mål och riktlinjer
samt föreskrifter i lag eller annan författning ska följas upp.
Instruktion för direktören
Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland
personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen
får besluta att direktören ska ha en annan benämning.
6.
Direktören ska ansvara för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden
som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs.
Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under
styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.
Delegation
Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av
delegation ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt,
om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning.
7.
I kommunallagen ska införas en möjlighet för nämnderna att delegera
beslutanderätt till sina presidier.
Bisysslor
I kommunallagen ska det finnas en hänvisning till bestämmelsen i
regeringsformen om skyldigheten för den som utför offentliga
förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och opartiskhet. Det ska också i lagen
finnas en hänvisning till bestämmelserna om bisysslor i lagen om offentlig
anställning.
8.
Bemanning i bolagsstyrelser
Fullmäktige ska kunna besluta att minoriteten av ledamöterna i en styrelse i ett
kommunalt aktiebolag ska kunna utses på annan än partipolitisk grund. Hur
ledamöter ska utses ska regleras i särskilda riktlinjer.
9.
EU-rätt, konkurrens och marknader
1.
Förhållandet till EU-rätten förtydligas
Det ska förtydligas att kommunernas och landstingens möjligheter att utöva
sina befogenheter kan begränsas av EU-rätten. De gäller om inte annat följer
av reglerna om statsstöd.
2.
Tjänster av allmänt intresse – i förhållande till kompetensen
203
2 (12)
2015-02-24
Det ska i kommunallagen anges att kommuner och landsting inom sina
befogenheter får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse enligt unionens
fördrag.
3.
Betydelsen av att verka konkurrensneutralt
I kommunallagen ska föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska
kommuner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda
konkurrensneutralt. Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller annan
författning.
4.
Vägledningsfunktion hos upphandlingsstödet förslås
Upphandlingsstödet ska ges uppgiften att vägleda kommuner och landsting
som avser att ge ett stöd. Utredningen föreslår att fem miljoner kronor avsätts
till den verksamheten fr.o.m. budgetåret 2016.
Utvidgat medlemskap
1.
Ett företag med fast driftställe föreslås bli kommunmedlem
Juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en
kommun eller i ett landsting ska vara medlem i den kommunen eller
landstinget.
2.
En ideell förening med verksamhet föreslås bli kommunmedlem
Ideell förening ska vara medlem i kommun och i landsting, om föreningens
styrelse har säte i kommunen eller i landstinget eller om föreningen bedriver
verksamhet där.
3.
Vissa unionsmedborgare (som inte får folkbokföras) föreslås få
medlemskap…
En unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men enligt
folkbokföringslagen inte ska folkbokförs där, ska också vara medlem i
kommunen eller landstinget. Fullmäktige får besluta att en sådan
unionsmedborgare också ska kunna lämna medborgarförslag.
… och rösta i kommunala folkomröstningar
Lagen om kommunala folkomröstningar ska ändras så att en
unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men inte ska
folkbokföras där, också ska kunna delta i kommunala folkomröstningar.
Laglighetsprövning
1.
Större möjlighet till laglighetsprövning av budgetbeslut
Enligt dagens regler går det inte – med hänvisning till att ett beslut innebär ett
befogenhetsöverskridande eller strider mot lag – att laglighetspröva beslut med
hänvisning till krav på god ekonomisk hushållning, balanskravet eller reglerna
för resultatutjämningsreserver. Den begränsning i vilka prövningsgrunder som
kan tillämpas vid laglighetsprövning för vissa budgetbeslut ska tas bort.
204
3 (12)
2015-02-24
Nuvarande prövningsgrunder ska behållas men förtydligas och redigeras
språkligt.
2.
Snävare utrymme att verkställa överklagade beslut
Reglerna om verkställighet och rättelse av beslut i kommunallagen ska
skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska få
verkställas förrän det fått laga kraft.
Anslagstavlan digitaliseras
1.
Det ska på en anslagstavla på respektive kommuns, landstings eller
kommunalförbunds webbplats tillkännages att protokollet över ett beslut
justerats. Där ska också fullmäktiges sammanträden tillkännages. Den fysiska
anslagstavlan ska utgå.
2.
Tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till nämnd, ska
anslås på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla.
3.
Föredragningslistor inkl. kallelsen till fullmäktige och nämnder får anslås på
anslagstavlan. Den digitala anslagstavlan får användas också för annan
information som skull meddelats på en fysisk anslagstavla.
4.
Kommuner, landsting och kommunalförbund ska på anslagstavlan i den
utsträckning de bestämmer publicera justerade protokoll som förts vid ett
sammanträde med fullmäktige eller en nämnd, om det inte finns hinder i lag
eller annan författning, dvs. främst regler om sekretess och skydd för
personuppgifter. Det ska på anslagstavlan upplysas om hur man överklagar
beslut enligt kommunallagen.
5.
Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll
på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets webbplats.
6.
Kommuner, landsting och kommunalförbund ska i sina lokaler eller på annan
plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.
7.
Nuvarande skyldighet att lämna en kungörelse till varje ledamot och ersättare
ska benämnas som en skyldighet att kalla var och en av dessa till
sammanträde.
8.
Skyldigheterna att i ortstidning kungöra fullmäktiges sammanträden och
tillkännage justering av landstingens beslutsprotokoll ska upphöra.
9.
Regeln om att bevis om anslagsdagen ska tecknas på protokollet eller utfärdas
särskilt ska tas bort.
205
4 (12)
2015-02-24
10. I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket
budgeten fastställs tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en
vecka före sammanträdesdagen.
11. Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla ska upphävas.
12. Lagen om kommunala indelningsdelegerade ska ändras till följd av
utredningens förslag om bl.a. anslagstavlan. Tillkännagivanden om
sammanträden ska ske på de kommunala anslagstavlorna och inte i
ortstidning. Ledamöterna ska på valfritt sätt kallas till sammanträdena.
13. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ändras med
anledning av utredningens förslag om webbaserad anslagstavla.
Tillkännagivanden om samordningsförbundens sammanträden och justerade
protokoll ska ske på en för samordningsförbundet egen webbaserad
anslagstavla. I förbundsordningen ska regleras på vilken webbplats som
samordningsförbundets anslagstavlaska finnas, dvs. på en egen eller på någon
av de samverkande kommunernas eller landstingens.
14. Bestämmelserna i PBL om tillkännagivande av beslut om att anta, ändra eller
upphäva en regionplan ska ändras så att det ska ske på förbundets anslagstavla
enligt bestämmelserna i kommunallagen.
Revision
1.
Beredningsansvaret för revisorernas budget
Fullmäktiges presidium föreslås uttryckligen ges ansvaret för att bereda
förslaget till budget för revisorer.
2.
Obligatorisk yttranderätt för revisorernas sakkunniga
De sakkunniga ska alltid beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar
revisionsberättelsen. De ska också ha rätt till upplysningar från nämnder och
fullmäktigeberedningar.
3.
Ordföranden i revisionen alltid väljas ur minoriteten
Om en revisor utses till ordförande bland revisorerna ska denna utses från den
politiska minoriteten.
4.
”Spegling” av valbarhetshindret för revisorer
Idag är fullmäktiges ledamöter och ersättare inte valbara som revisorer. Nu
föreslås motsvarade valbarhetshinder också gälla omvänt. Revisorer föreslås
därmed inte heller vara valbara som ersättare eller ledamot i fullmäktige.
206
5 (12)
2015-02-24
5.
Handläggning i fullmäktige av årsredovisning och ansvarsfrihet i omvänd
ordning
Godkännande av årsredovisningen föreslås ske innan fullmäktige tar ställning
till frågan om ansvarsfrihet.
6.
Möjlighet att fyllnadsvälja revisor utvidgas
Avgår en revisor som valts proportionellt idag kan fyllnadsval inte ske. Den
inskränkningen föreslås nu tas bort.
7.
Begreppsjustering
Begreppet årsbokslut ska ersättas med årsredovisning.
207
6 (12)
2015-02-24
Den lagtekniska översynen
1.
En genomgripande teknisk bearbetning av kommunallag föreslås.
I denna bearbetning ingår fyra nya kapitel för;
a. De anställda.
b. Medborgarna.
c. Kommunal samverkan.
d. Överlämnande av kommunala angelägenheter.
2.
Effekten av att valbarhet upphört förslås fördröjas
Enligt dagens regler upphör ett förtroendeuppdrag direkt när en förtroendevald
inte längre är valbar. Det händer exempelvis om personen folkbokförs i en
annan kommun. Nu föreslås en uppmjukning som innebär att uppdraget ska
upphöra automatiskt först efter det fullmäktigesammanträde som inträffar efter
det att valbarheten upphört. Det ger fullmäktige lite längre tid att utnyttja
möjligheten att besluta att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag för
återstoden av mandattiden.
3.
Tidigare tillträde efter omval och extraval
Fullmäktige föreslås få besluta att de förtroendevalda som väljs efter det att ett
omval, ett extra val eller en förnyad sammanräkning har hållits, kan tillträda
vid en tidigare tidpunkt än två månader efter att omvalet, extra valet eller
sammanräkningen avslutats. De förtroendevalda vars uppdrag upphör i och
med att omvalet, extra valet eller sammanräkningen har avslutats, upphör vid
den tidpunkt de nyvalda förtroendevalda tillträder sina uppdrag.
4.
Ersättarna i en styrelse föreslås vara minst fem.
Förslaget innebär en skärpning av dagens regel som säger att styrelsen bör
bestå av minst fem ledamöter och lika många ersättare.
5.
Klargörande av att nämndberedningar kan bestå av andra än
förtroendevalda
Det ska uttryckligen framgå att nämnden till en nämndberedning får välja även
andra än förtroendevalda.
6.
Mindre justeringar i reglerna om kommunalförbunds förbundsordningar
föreslås
Kraven på vad kommunalförbundens förbundsordningar ska innehålla bör
ändras i vissa begränsade avseenden.
7.
Krav på att budgethandlingar och årsredovisning ska finnas på webbplatsen
Krav på att årsredovisningen och förslaget till budget ska hållas tillgängliga för
allmänheten på kommunernas och landstingens webbplatser föreslås införas.
208
7 (12)
2015-02-24
8.
Alla föreslås kunna använda titeln borgarråd, men måste vara valbara i
kommunen
En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av
heltid får benämnas borgarråd. En sådan förtroendevald ska uppfylla de villkor
för valbarhet som gäller för andra förtroendevalda i kommunallagen. Utöver
borgarråd får kommunalråd, landstingsråd m.fl. tidigast väljas av fullmäktige
vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet.
9.
Enhetlig reglering för borgarråd och kommunal resp. landstingsråd
Utöver borgarråd ska kommunalråd, landstingsråd m.fl. som inte är ledamot i
fullmäktige närvara vid fullmäktiges sammanträde. De får delta i
överläggningarna och framställa förslag men inte delta i besluten.
10. Istället för att ange att Stockholms kommun ska ha 101 ledamöter i
fullmäktige knyts kravet till antalet röstberättigade samtidigt som gränsen
höjs så att endast Stockholms kommun träffas
I kommuner med över 600 000 röstberättigade ska antalet
fullmäktigeledamöter bestämmas till minst 101.
11. Terminologin i kommunallagen justeras.
a. Begreppen anslå och behörighet förslås utgå.
b. Vissa begrepp föreslås moderniseras;
c. funktionshinder föreslås ersättas med funktionsnedsättning,
d. förrätta och äga rum föreslås ersättas med hålla,
e. han föreslås ersättas med mer könsneutrala begrepp; dock inte hen (!)
f. vunnit laga kraft föreslås ersättas med fått laga kraft, och
g. vård föreslås ersättas med skötsel.
h. Begreppen föreskrifter, lag eller annan författning och kungöra bör
i.
användas mer stringent.
Även begrepp som uttrycker lagens personkretsar bör användas mer
stringent, bl.a. föreslås nyttjarna ersättas med brukarna.
Om kapitelindelningen och förändringar inom respektive kapitel
Första kapitlet anger grunderna för den kommunala verksamheten och tar upp de mest
grundläggande principerna om kommunal självstyrelse och demokrati. En ny
bestämmelse om att beslutanderätten utövas av valda församlingar tillförs kapitlet. En
hänvisning till regeringsformens regler om saklighet och opartiskhet förs in.
Andra kapitlet om kommunala angelägenheter samlar bestämmelserna, eller
hänvisningar till bestämmelserna om den kommunala kompetensen och kommunala
principer. Bestämmelser som kopplar kommunallagen till EU-rätten förs in i kapitlet.
Tredje kapitlet handlar om organisation och verksamhetsformer för kommuner och
landsting tillsammans en översikt av kommunala organ och verksamhetsformer.
209
8 (12)
2015-02-24
Fjärde kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om de förtroendevalda.
Partistödsreglerna flyttas till detta kapitel.
Femte kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om fullmäktige. Även
bestämmelserna om fullmäktiges uppgifter ska finnas i detta kapitel.
Sjätte kapitlet samlar bestämmelser om styrelsen och övriga nämnder så samma sätt
som tidigare.
Sjunde kapitlet är nytt och behandlar de anställda. Där finns de nya bestämmelserna
om direktören. Tidigare bestämmelser om anställdas valbarhetshinder flyttas, jäv för
de anställda och bestämmelserna om delegation till anställda flyttas till detta kapitel.
Det ska också finnas en hänvisning till de (oförändrade) materiella bestämmelserna
om skyldighet för anställda att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden
och till revisorer samt om bisysslor för anställda. Bestämmelserna om
partssammansatta organ och närvarorätt för personalföreträdare blir kvar i kapitel sju.
I det nya kapitlet om medborgarna ska samlas bestämmelserna om medborgarnas
möjligheter att påverka, dvs. regler om medlemskap, medlemmarnas rättigheter,
rösträtt, medborgarförslag, folkinitiativ, brukarinflytande, självförvaltningsorgan,
mötesoffentlighet, handlingsoffentlighet, anslagstavlan, tillkännagivande av protokoll,
kommunala föreskrifter, insyn och information. Kapitlet föreslås innehålla de
materiella bestämmelserna eller hänvisningar till de materiella bestämmelserna som
reglerar dessa frågor.
I det nya kapitlet om kommunal samverkan ska samlas bestämmelserna om
kommunalförbund och gemensam nämnd.
I det nya kapitlet om överlämnande av kommunala angelägenheter ska samlas
bestämmelserna om överlämnande till kommunala bolag, stiftelser och föreningar
samt till privata utförare, som i huvudsak trädde i kraft den 1 januari 2015.
I ekonomikapitlet ska anges i en tydligare tidsordning än i nuvarande kommunallag,
genom att bestämmelserna om budget kommer först, därefter regler om bl.a. hantering
av över- och underskott och slutligen hanteringen av räkenskaperna.
I revisionskapitlet samlas bestämmelserna om den kommunala revisionen.
Bestämmelserna om revisionens uppgifter placeras före bestämmelserna som reglerar
hur revisorerna väljs. Jävsbestämmelserna ska anpassas till vad som gäller för övriga
förtroendevalda.
I kapitlet om laglighetsprövning inarbetas bl.a. de förändringar som hänger samman
med det utvidgade medlemskapet.
Hänvisningar till nuvarande kommunallag eller bestämmelser i den ska ersättas med
hänvisningar till den föreslagna kommunallagen eller bestämmelser i den.
Hänvisningen i bibliotekslagen till nuvarande 2 kap. 1 § KL om den allmänna
210
9 (12)
2015-02-24
kommunala kompetensen ska ändras till att hänvisa till 2 kap. 1 och 2 §§ i den
föreslagna kommunallagen. Hänvisningarna till kommunallagens
delegationsbestämmelser i 26 kap. 7 § miljöbalken, 12 § lagen om skydd mot olyckor,
14 § livsmedelslagen, 15 § lagen om foder och animaliska biprodukter, 8 § lagen om
kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, 26 § lagen
om brandfarliga och explosiva varor, 6 § lagen om kontroll av ekologisk produktion
och 9 § lagen om sprängämnesprekursorer ska göras enhetligare när de ändras och
hänvisningar görs till den nya kommunallagen. Hänvisningen i 6 kap. 5 § lagen om
vissa kommunala befogenheter till nuvarande 6 kap. 33 § KL ska avse 6 kap. 37 § och
7 kap. 5 § i den föreslagna kommunallagen. Hänvisningar till juridiska personer
enligt nuvarande 3 kap. 16–18 b §§ KL ska ändras till 10 kap. 2–5 och 7 §§ i den
föreslagna kommunallagen.
211
10 (12)
2015-02-24
Övergångsbestämmelser
Den nya kommunallagen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Genom lagen upphävs
kommunallagen (1991:900) och lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns
anslagstavla.
Bestämmelserna om att fullmäktige får välja förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag
på heltid eller betydande del av heltid vid första sammanträdet efter det att val av
fullmäktige har
hållits i hela landet, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än
Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i
landet.
Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller
betydande del av heltid ska uppfylla valbarhetsvillkoren för att bli valda, ska dock
tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om att en revisor inte kan bli valbar som ledamot i fullmäktige, ska
dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om när fullmäktige får besluta att de nyvalda förtroendevalda ska
tillträda sina förtroendeuppdrag efter ett omval, extra val eller förnyad
sammanräkning, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har
hållits i landet.
Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller
betydande del av heltid ska närvara vid fullmäktiges sammanträden och möjligheten
för dem att framställa förslag men inte delta i besluten, ska dock tillämpas första
gången i andra kommuner än Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa
ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om antalet ersättare i styrelsen, ska dock tillämpas första gången
efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om ordförande i revisionen, ska dock tillämpas första gången efter
det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet för
underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträdandet.
Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet om att
fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har
tillkännagetts före ikraftträdandet.
212
11 (12)
2015-02-24
Lagen om försöksverksamhet med majoritetsstyre ska träda i kraft den 1 juli 2017 och
gälla till den 31 december 2022.
Ändringarna i lagen om folkomröstningar, lagen om kommunala indelningsdelegerade
och lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och övriga
följdändringar i andra författningar ska träda i kraft den 1 januari 2018.
213
12 (12)
LULEÅ KOMMUN
YTTRANDE
Kommunledningsförvaltningen
Kansliet
Sofia Riström
2015-09-18
1 (1)
Ärendenr
2015/1162-042
Kansliets yttrande över gemenskapsjul 2015
Ärendenr 2015/1162-042
Kommunledningsförvaltningens/kansliets förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att bifalla ansökan om 15 000 kr till arrangemanget
Gemenskapsjul 2015. Pengarna anvisas ur kommunstyrelsens anslag för
oförutsedda utgifter.
Sammanfattning av ärendet
Lena Edenbrink ansöker om 15 000 kr till arrangemanget Gemenskapsjul 2015.
Gemenskapsjul är en aktivitet med syfte att erbjuda en mötesplats för dem
som inte har någon självklar plats att gå till på julafton. Arrangemanget
planeras för fjärde året i rad.
De tre föregående åren har arrangemanget besökts av 100 – 150 personer. Ett
flertal samarbetspartners bidrar till Gemenskapsjul, bland annat ett antal
lokala restauranger, Röda korset, Xentus, Mediehuset och ABF.
Ansökan avser lokalhyra, diverse förbrukningsmateriel, julmust, kaffe,
städmaterial, affischer mm.
Beslutsunderlag

Ansökan Gemenskapsjul 2015 (bilaga)
Sofia Riström
Handläggare
Beslutet skickas till
Lena Edenbrink
214
215
216