1. No category

VALLENTUNA KOMMUN
Sammanträdesprotokoll
Utbildningsnämndens arbetsutskott
2015-02-04
§5
Resultat och analys Vallentuna gymnasium 2014 (UN 2015.017)
Beslut
Arbetsutskottet beslutar att föreslå att:
Utbildningsnämnden tackar för rapporten.
Ärendebeskrivning
Barn- och ungdomsförvaltningen har som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet författat en
resultat- och analysrapport avseende gymnasiet. Rapporten är därmed en del av den uppföljning och
dokumentation som enligt skollagen åligger huvudmannen. I rapporten redovisas resultat för åren
2009-2014 med utgångspunkt i sammanställningar från SKL, Skolverket och förvaltningens egen
redovisning. Resultatfokus i rapporten är högskolebehörighet, betygspoäng samt trygghet och
studiero. Såväl vallentunabors som Vallentuna gymnasiums resultat redovisas.
Yrkanden
Roswitha Melzer (FP) yrkar att arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden att tacka för
informationen.
Beslutsgång
Ordförande, Roswitha Melzer (FP), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att
arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed.
Beslutsunderlag
1. Resultat- och analys Vallentuna gymnasium 2014
2. Resultat och analys 2014 gymnasiet
Justerandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
7 (12)
VALLENTUNA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
FÖRVALTING
2015- 01- 28
DNR UN 2015.017
HENRIK LENNERMARK
SID 1/1
HENRIK.LENNERMARK@VALLENTUNA.SE
UTBILDNINGSNÄM NDEN
Tjänsteskrivelse
Resultat- och analys Vallentuna
gymnasium 2014
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden tackar för rapporten.
Ärendet i korthet
Barn- och ungdomsförvaltningen har som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet
författat en resultat- och analysrapport avseende gymnasiet. Rapporten är därmed en
del av den uppföljning och dokumentation som enligt skollagen åligger
huvudmannen. I rapporten redovisas resultat för åren 2009-2014 med utgångspunkt i
sammanställningar från SKL, Skolverket och förvaltningens egen redovisning.
Resultatfokus i rapporten är högskolebehörighet, betygspoäng samt trygghet och
studiero. Såväl vallentunabors som Vallentuna gymnasiums resultat redovisas.
Handlingar
1. Resultat- och analys Vallentuna gymnasium 2014
2. Resultat och analys 2014 gymnasiet
Marie Truedsson
Utbildningschef
______________________
Ska expedieras till:
Akten
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
TUNA TORG 1· 186 86 VALLENTUNA
TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88
BUN@VALLENTUNA.SE
WWW.VALLENTUNA.SE
Elisabeth Johansson
Kanslichef
UN 2015.017
2015- 02- 19
SID 1/16
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
HENRIK.LENNERMARK@VALLENTUNA.SE
Resultat och analys 2014
Vallentunagymnasister
&
Vallentuna gymnasiums elever
SID 2/16
Innehåll
Bakgrund
Sammanfattning
I. Urval och redovisning av resultat
sid 3
II a. Tidigare resultat, Vallentunabor
Tidigare resultat 2009-2013
1. Högskolebehörighet
2. Högskolebehörighet inom tre år
3. Betygspoäng
Rikets resultat 2009-2013
sid 4
II b. Tidigare resultat, Vallentuna gymnasium
Tidigare resultat 2009-2013
1. Högskolebehörighet
2. Betygspoäng
sid 7
II c. Analys
Förvaltningens sammanfattande analys av tidigare resultat
sid 10
III a. Aktuella resultat, Vallentuna gymnasium
Resultat 2014
sid 11
III b. Aktuell analys, Vallentuna gymnasium
Skolans dialog med förvaltningen 2014
sid 11
IV. Trygghet och studiero, Vallentuna gymnasium
Trivsel och trygghet, jämförelse med länet, 2014
Förvaltningens kommentar
sid 13
V. Insatser
Huvudmannen
Enheten
sid 15
Den här rapporten är författad av Henrik Lennermark med stöd av Susanne Malmer under januari 2015.
SID 3/16
Bakgrund
Vallentuna kommun strävar efter att ständigt utveckla utbildningen i kommunen och
förbättra elevernas kunskapsresultat.
Skollagen (2010:800) föreskriver dessutom att varje huvudman inom skolväsendet på
huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla
utbildningen.
Som ett led i arbetet att utveckla utbildningen har utbildningsnämnden låtit barn- och
ungdomsförvaltningen sammanställa en rapport över resultat för Vallentuna
gymnasium, samt analys som underlag för planering och utveckling. Rapporten i sig
blir därmed också en del av den uppföljning och dokumentation som enligt skollagen
åligger huvudmannen.
Sammanfattning
Resultaten för Vallentunaborna är stabila och varierar inte heller i särskilt stor
utsträckning mellan åren. Bilden överensstämmer med bilden för riket och resultaten
är för Vallentunaborna i nivå med riket.
Resultaten för Vallentuna gymnasium är varierande och delvis minskande. Såväl
variation som minskning kan både bero på litet och på minskande antal elever. Ökade
betygspoäng för 2014 ser ut att vara ett positivt trendbrott, samtidigt som antalet
elever fortsatt minska.
I. Urval och redovisning av resultat
De resultat som redovisas nedan är ett urval av de som Sveriges- kommuner och
landsting, SKL, årligen redovisar i publikationen ”Öppna Jämförelser”. Urvalet är
riktat mot särskilt betydelsefulla resultat som högskolebehörighet, betygspoäng och
resultat för trygghet och studiero. Under 2015 behöver resultatredovisningen utökas
med också andra resultat, t.ex. betyg i olika ämnen.
SKL publicerar resultaten för 2014 först under april månad 2015 varför
sammanställningen nedan för tidigare resultat endast omfattar en period fram till och
med 2013. Förvaltningen redovisar sedan under rubriceringen ”aktuella resultat” en
egen redovisning för 2014.
Observera att resultaten i SKL gäller för i kommunen folkbokförda elever oavsett var
de går i skolan och oavsett huvudman. Förvaltningen redovisar därför separat också
resultat för Vallentuna gymnasium.
SID 4/16
II a. Tidigare resultat, Vallentunabor
Högskolebehörighet
Nedan redovisas för perioden 2009-2013 andelen högskolebehöriga elever.
100
90
80
70
Högskolebehörighet
totalt
60
50
Högskolebehörighet
studieförberedande
40
Högskolebehörighet
yrkesförberedande
30
20
10
0
2009
2010
2011
2012
2013
Förvaltningens kommentar:
Under perioden är något mindre än 90% av eleverna behöriga till högskolan.
För de studieförberedande programmen är nivån förhållandevis konstant på ca 92%,
men för de yrkesförberedande programmen är den årliga variationen större och i
huvudsak inom intervallet 80-85%.
Högskolebehörighet inom tre år, Vallentunabor
SID 5/16
Nedan redovisas för perioden 2009-2013 andelen högskolebehöriga elever och som
uppnår högskolebehörighet inom tre år.
100
90
80
Högskolebehörighet
inom tre år totalt
70
60
Högskolebehörighet
inom tre år
studieförberedande
50
40
Högskolebehörighet
inom tre år
yrkesförberedande
30
20
10
0
2009
2010
2011
2012
2013
Förvaltningens kommentar:
Under perioden är färre än 75% av eleverna behöriga till högskolan inom tre år.
För de studieförberedande programmen varierar nivån mellan 74-78% och för de
yrkesförberedande programmen är den årliga variationen i huvudsak i intervallet 6267% med 2011 som ett negativt undantag.
Betygspoäng, Vallentunabor
SID 6/16
Nedan redovisas för perioden 2009-2013 genomsnittliga betygspoängen, GBP.
Högsta möjliga genomsnittliga betygspoäng är 20 vilket motsvarar betyget A i
samtliga kurser. Betyget C i samtliga kurser ger 15 i GBP och betyget E ger 10.
16
14
12
Betyg, meritpoäng
totalt
Betyg, meritpoäng
studieförberedande
Betyg, meritpoäng
yrkesförberedande
10
8
6
4
2
0
2009
2010
2011
2012
2013
GBP för kommunens gymnasister varierar under perioden mellan 13,9 och 14,4. De
studieförberedande programmen ligger i genomsnitt 13-19% högre i poäng än de
yrkesförberedande programmen. Resultaten är stabila under perioden. Notera
särskilt att kommunens gymnasister deltar i undervisning i en mängd olika skolor, i
ett flertal kommuner och i såväl fristående som kommunala skolor.
Resultat för riket
På följande sätt beskriver SKL de historiska resultaten i Öppna Jämförelser1:
”Rikets resultat visar på ytterst små skillnader mellan åren. Betygspoängen
har exempelvis varit 14,1 eller 14,0 sedan 2008 då den första Öppna jämförelser
av gymnasiet publicerades. Detta är särskilt intressant att notera då resultaten
i grundskolan enligt internationella mätningar har försämrats betydligt
de senaste åren2. Resultat i årets rapport visar att betygspoängen är 14,0. Tre
av fyra elever fullföljer sin utbildning inom fyra år och 87 procent av de elever
som fullföljer uppnår grundläggande behörighet till universitet och högskola.”
Förvaltningen konstaterar att den riksnoterade stabiliteten också motsvaras av
samma bild för Vallentunaborna, även om Vallentunabornas resultat varierar något
mer och ligger något över riket, åtminstone avseende betygspoäng.
II b. Tidigare resultat, Vallentuna gymnasium
1
Öppna Jämförelser, Gymnasieskola 2014, s.7
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-163-1.pdf?issuusl=ignore
2 Förvaltningen vill dock anmärka att för riket är måluppfyllelsen för grundskolan konstant och
meritvärdena ökande!
SID 7/16
Högskolebehörighet, Vallentuna gymnasium
I tabellen nedan redovisas andelen elever vid Vallentuna gymnasium av de som fått
slutbetyg som är behöriga till högskola, fördelat per program och för perioden 20092013.
Prickade rutor avser så små volymer att de inte särredovisas av källan, som är Skolverket. I något fall
går det ändå att beräkna eftersom det är den enda icke särredovisade uppgiften. Förvaltningen har då av
respekt för principen valt att underlåta att göra sådan beräkning. Detta gäller även efterföljande
tabeller.
2009
2010
2011
2012
2013
andel
andel
andel
andel
andel
Byggprogrammet
80
45
85
79
82
Andel behöriga, %
Fordonsprogrammet
85
…
79
…
…
Handels- och administrationsprogrammet
…
…
…
…
79
Naturvetenskapsprogrammet
87
94
100
…
92
Samhällsvetenskapsprogrammet
89
90
86
90
100
NATIONELLA PROGRAM
84
74
83
75
88
Individuellt program
…
…
…
…
…
Specialutformat program
87
81
75
74
69
GYMNASIESKOLAN TOTALT
84
77
81
74
82
Förvaltningens kommentar:
Eftersom antalet elever är litet kan variationen mellan åren bli stor av s.k. statistiska
skäl. I flera av fallen ovan är antalet begränsat till enstaka elever, högst fem stycken.
Betygspoäng, Vallentuna gymnasium
SID 8/16
I tabellen nedan redovisas betygspoängen för elever vid Vallentuna gymnasium,
fördelat per program och för perioden 2009-2013.
2009
Betygspoäng
Byggprogrammet
Fordonsprogrammet
Handels- och
administrationsprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
NATIONELLA PROGRAM
Specialutformat program
GYMNASIESKOLAN
TOTALT
2010
antal
elever
30
13
poäng
2011
poäng
11,4
11,6
antal
elever
29
…
…
31
55
136
67
…
15,6
13,7
13,3
13,9
204
13,5
2012
poäng
10,5
…
antal
elever
27
14
…
17
30
87
62
…
14,9
14,7
12,9
13,2
149
13,0
2013
poäng
11,9
11,0
antal
elever
24
14
poäng
11,5
12,2
antal
elever
33
…
16
31
35
123
44
10,0
15,8
14,4
13,3
12,2
14
13
20
79
49
12,1
14,5
13,5
12,6
12,9
…
13
10
80
32
…
15,9
14,5
12,6
11,3
167
13,0
128
12,7
112
12,3
Förvaltningens kommentar:
Antalet elever är litet vilket statistiskt kan ge utslag i stora variationer från år till år.
Utifrån det perspektivet ser variationerna ändå ut att vara små. Under perioden finns
en trend med minskande antal elever totalt. Minskningen ser ut att avse främst
samhällsvetenskapsprogrammet och det specialutformade programmet.
Betygspoängen är ändå tämligen stabil under perioden och i storleksordningen 1,0-1,5
poäng lägre än riket för det nationella programmet. Om hela gymnasieskolans
resultat beaktas är trenden en minskning av resultatet. Den minskningen kan
förklaras av minskningen i antalet elever på samhällsvetenskapsprogrammet.
Antalet elever i åk 3
250
Antalet elever i åk3
på sv-programmet
60
50
40
30
20
10
0
150
100
50
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
I graferna till vänster redovisas
antalet elever i åk 3 enligt tabellen
ovan; dels totala antalet, dels
antalet på det samhällsvetenskapliga programmet.
2009
2010
2011
2012
2013
200
11,3
…
SID 9/16
I grafen nedan redovisas först den totala betygspoängen för de nationella
programmen vid Vallentuna gymnasium, därefter poängen för hela skolan, d.v.s.
nationella programmen plus det individuella och det specialutformade programmet.
Betygspoäng VG
nationella program
Betygspoäng VG
totalt
15
15
14,5
14,5
14
14
13,5
13,5
13
13
12,5
12,5
12
12
11,5
11,5
11
11
10,5
10,5
10
10
2009 2010 2011 2012 2013
2009 2010 2011 2012 2013
Förvaltningens kommentar:
Notera att y-axlarna är förkortade till hälften vilket förstorar skillnaderna mellan
åren. Grafen ger alltså intryck av dubbelt så stora variationer som de faktiska.
Eftersom spridningen av olika program är stor på skolan och andelen elever varierar
mellan programmen från år till år och det dessutom under perioden varit stor skillnad
i betygspoäng mellan programmen, så illustrerar graferna snarare trender i fördelning
mellan program än trender avseende betygspoäng.
II c. Förvaltningens sammanfattande analys av tidigare resultat
SID 10/16
Såväl högskolebehörighet som meritpoäng är för Vallentunaborna stabila under
perioden 2009-2013. Bilden är densamma för riket i stort. Vallentunas resultat ligger
i nivå med, eller något över, riket. Tolkningen är den att de samhälls- och
omvärldsfaktorer som påverkar Vallentunabornas resultat är desamma som för riket i
stort och i den meningen systemisk. För en utförligare beskrivning av
resultatutvecklingen i skolan hänvisas t.ex. till IFAU:s rapport ”Decentralisering,
skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola” 3.
Högskolebehörighet för Vallentuna gymnasium varierar under perioden i intervallet
74-84% vilket är under rikets nivå på 87%. Att variationen är tämligen stor kan bero
på att elevunderlaget är litet och sjunkande, vilket i normalfallet av statistiska skäl
leder till större variation.
Betygspoängen för Vallentuna gymnasium minskar under perioden. I takt med att
antalet elever minskar på gymnasiet minskar också betygspoängen. Det är framförallt
antalet elever på samhällsvetenskapsprogrammet och på specialutformat program
som minskar. Betygspoängen på samhällsvetenskapsprogrammet har under perioden
varit högre än på skolan totalt varför en minskning av antalet elever där medför en
minskning av betygspoängen, allt annat lika.
III a. Aktuella resultat, Vallentuna gymnasium
3
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (Arbetsmarknadsdepartementet);
http://www.ifau.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Utvecklingen-i-skolan-efter-1990-talets-skolreformer/
SID 11/16
Nedan redovisas 2014 års resultat. GBP = Genomsnittlig betygspoäng.
Totalt
antal
elever
Därav
andel med
examen
GBP för
elever med
examen
Yrkesprogram
42
69%
12,1
Studieförberedande program
51
77%
13,6
Totalt
93
73%
13,0
För 2014 ser vi en fortsatt minskning av antalet elever. Däremot ser vi en ökning av
betygspoängen, vilket därmed är ett positivt trendbrott.
III b. Aktuell analys, Vallentuna gymnasium
Skolans dialog med förvaltningen
Vallentuna gymnasium gör bedömningen att planeringsarbetet är bra, men att
uppföljningen behöver stärkas ytterligare. Det finns ett behov att utöka uppföljning av
delresultat och därmed bli ännu bättre på att sätta in tidiga insatser och utöka
anpassningen i klassrummen. Vissa insatser, som t.ex. mattestöd, är ännu inte
uttömmande utvärderade. Skolan saknar kvalitetsmått kring introduktionsprogrammen. Inte minst övergången från introduktionsprogram till annat program är
krävande vilket behöver analyseras bättre. Samverkan med grundskolorna behöver
stärkas. Skolan har börjat arbeta med en systematiserad utvärdering av
undervisningen kopplad till elevernas resultat och kommer genomföra sådan
utvärdering flera gånger under året efter betygsättning eller omdömen. Lärarna
arbetar i grupp med utvärdering och analys.
Skolan ser som viktiga utvecklingsområden elevers inflytande samt trygghet och
studiero. Skolan ser därutöver en tydlig koppling mellan brister i närvaro och
bristande måluppfyllelse. Mentorer och elevstödsteam arbetar aktivt och gemensamt
med närvaron.
Skolan ser också en koppling mellan gruppdynamik och resultat. Att det finns stort
förtroende för skolan som fenomen och för de vuxna är av stor vikt för goda resultat.
En stor andel av eleverna som kommer till gymnasiet har redan från start lågt
förtroende för lärare och skola och ofta är inte heller Vallentuna gymnasium deras
förstahandsval utan en skola de ”hamnar” på.
För att möta detta har skolan strukturer för, i praktiken ett krav på, att samverka
inom kollegiet. En kultur av att lära av varandra med täta samarbeten byggs upp och
SID 12/16
förs vidare även vid personalomsättning. Inom skolan görs ingen värdeskillnad
mellan yrkeslärare och ämneslärare, en jämlik situation råder.
De positiva effekter som skolan ser handlar bl.a. om samsyn kring pedagogiskt
innehåll, kreativitet och roliga projekt, varierande och stimulerande
examinationsformer. Projektformen kan leda till att elever som inte har stor drivkraft
kan hamna utanför. För att komma tillrätta med detta ska skolan genomföra tätare
uppföljningar av elevernas prestationer. För eleverna i stort innebär det här
förhållningssättet goda och nära relationer vilket är en viktig aspekt i
kvalitetshänseende. En risk med detta är att omsorgen om den enskilda eleven blir för
stor så att skolan i större utsträckning engagerar sig i sociala frågor som t.ex.
avsaknad av bostad och liknande. Det kan leda till ett felaktigt fokus och skapa
negativa belastningseffekter för personalen.
Utöver ovanstående så ser Vallentuna gymnasium också att skolbyggnaden är stor och
kostsam samt svårt att hålla ordning i, särskilt efter skoltid.
IV. Trygghet och studiero, Vallentuna gymnasium
SID 13/16
I det efterföljande redovisas ett utdrag ur förvaltningens rapport ”Enkät till gymnasiet
årskurs 2”. Rapporten är författad av Susanne Malmer i maj 2014 och har tidigare
presenterats för nämnden. Utdraget avser rapportens punkt 3.1 sidorna 4-5.
Rapporten är ordagrant återgiven.
Trivsel och trygghet, jämförelse med länet
”I detta område ingår fyra påståenden. Det påstående som flest ställer sig positiva till
är att de känner sig trygga på sin skola, 90 procent instämmer i detta. Att eleverna är
nöjda med skolans arbete mot mobbing instämmer 81 procent i vilket är elva
procentenheter högre än genomsnittet för Stockholms län. Arbetsron får lägst betyg
inom detta område. Av de svarande instämmer knappt hälften, 49 procent, att det är
arbetsro på lektionerna. Genomsnittet för Stockholms län var 52 procent på denna
fråga.”
Diagram nedan: Svarsfördelning på respektive påstående för Vallentuna
gymnasium och Stockholms län åk 2 2014, procent.
1. Instämmer inte alls
2.
3.
4.
5. Instämmer helt
Jag känner mig trygg på min skola
Vallentuna 22 7
34
Stockholms län 11 6
56
28
0
63
20
40
60
80
100
Det är en positiv stämning på min skola
Vallentuna
5
Stockholms län
4
20
44
17
0
31
42
20
40
35
60
80
100
Det är arbetsro på mina lektioner
Vallentuna 2
Stockholms län 6
18
12
0
31
30
20
36
34
40
60
13
18
80
100
Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning
Vallentuna 0 7
Stockholms län 4 6
0
12
40
20
20
40
35
35
40
60
80
100
”Jämför man med förra årets undersökning är det ingen skillnad gällande områdets
SID 14/16
totala genomsnitt. Att eleverna är nöjda med skolans arbete mot mobbing har dock
ökat med 11 procentenheter åren emellan. På övriga påståenden har andelen positiva
minskat med ett par procentenheter.”
Förvaltningens kommentar:
Vad otrygghet och ej upplevd studiero faktiskt består av återstår att undersöka.
Det går inte givet de aktuella undersökningarna att säkert avgöra. Otryggheten för de
enstaka eleverna kan alltså vara riktad mot antingen upplevelsen av otrygghet i och
med studierna som sådana eller miljö- och relationsfaktorer, till exempel
skolbyggnaderna, elever, lärare och skolledning.
V. Insatser
Huvudmannen
Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet:
•
Skapandet av en sammanhållen modell med enhetliga begrepp, gemensam
och likvärdig systemanvändning, resultat- och analysforum utifrån ett årshjul
på alla nivåer och inom en bredd av områden, samordnade
SID 15/16
utvecklingsinsatser som följs upp
•
Användning av enhetlig terminologi, d.v.s. resultat, analys och insatser samt
mål (effekt), indikatorer och aktiviteter, i kommunikationen mellan nämndförvaltning och skola
•
Utveckling av resultatsammanställningar ur ett statistiskt perspektiv; bl.a.
större bredd i resultatuppföljningar och större hänsyn tagen till elevgruppers
storlekar
•
Metodutbildning (föreläsningar, workshops, litteraturseminarium) i analys
på huvudmanna- och enhetsnivå
•
Bildandet av en kvalitetsgrupp på BUF
•
Aktivt stöd från BUF direkt tillsammans med gymnasiet
•
Implementering av Stratsys och medföljande metodik
Pedagogiskt ledarskap:
•
Rektor formulerar och tydliggör sitt pedagogiska ledarskap samt omsätter det
i konkreta aktiviteter på skolan, inte minst inom ramen för det systematiska
kvalitetsarbetet
•
Tydlig koppling mellan pedagogiskt ledarskap och förbättrade resultat
•
Grupphandledning med fokus på undervisningens kvalitet i relation till det
pedagogiska ledarskapet
•
Temadag om pedagogiskt ledarskap
•
Skolan genomför PRIO
•
Utbildning i åtgärdsprogram och anpassningar samt IUP för lärare
Enheten
- Pedagogiskt ledarskap; en lektor och två förstelärare är anställda direkt på
gymnasiet.
- Arbete med bedömning av studieresultat och utveckling av tillämpningen av IUP,
individuella utvecklingsplaner, för att kunna coacha till högre resultat.
SID 16/16
- Arbete med ett utökat kollegialt lärande är initierat och ska fortsatt utvecklas, med
sikte på högre måluppfyllelse.
- Samhällsprogrammet har låg nöjdhet bland eleverna vilket kan vara en orsak till
minskande antal elever. Under året kommer skolledningen att genomföra en analys
av orsaker till detta.
Minskning av elevantalet totalt kan illustreras enligt följande:
Totalt antal
elever
(Vallentunabor)
Vallentuna
gymnasium
Andra kommunala
gymnasier
Fristående
gymnasier
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
VT2012
1256
331
26%
382
30%
543
43%
VT2013
1238
277
22%
365
29%
596
48%
VT2014
1310
276
21%
366
28%
668
51%
- Öka elevantalet; bl.a. genom internationalisering för att behålla och attrahera elever.