QD 5 4 3 2 1 6 7 8 9 10 QUIC DIAGNOS® IC F STRESSRELATERAD OHÄLSA Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 1 2 3 4 5 7 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 10 9 8 7 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB 2015 QD 5 4 3 2 1 QUIC DIAGNOS BAKGRUND I WHO:s klassifikation ICIDH 1993, introduceras begreppen centrala livsroller. Förmåga och resurser att upprätthålla dessa ses som förutsättning för god hälsa i vid bemärkelse. De centrala livsrollerna definieras på följande sätt: 6 7 8 9 10 ® ICF Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER 1 1 2 3 4 5 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 •Orientering: Förmåga att orientera sig själv i förhållande till omgivningen och att kunna växelverka och samspela med omgivningen. •Fysiskt oberoende: Förmåga att upprätthålla en välfungerande oberoende existens avseende omvårdnad av egen person och andra aktiviteter i dagligt liv. •Förflyttning: Förmåga att förflytta sig effektivt i sin omgivning. •Sysselsättning: Förmåga att sysselsätta sig på ett sätt som är vanligt enligt kön, ålder och kultur. •Relation: Förmåga att delta i och upprätthålla vanliga sociala relationer. •Försörjning: Förmåga att upprätthålla ekonomisk självständighet genom att vara socioekonomiskt aktiv och oberoende. Människan möter i livet och vardagen situationer som har karaktär av att vara oönskade händelser eller belastningar. Det är normalt att livet innefattar olika förluster, belastningar och frustrationer. Det kan röra sig om: 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 7 10 9 8 7 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB 2015 •sjukdom med åtföljande förlust av funktion och förmåga •personliga förluster •förändringar i omvärlden •kränkningar av fysisk eller personlig integritet •icke realiserbara förväntningar på livet Omständigheter som dessa kan utgöra ett hot mot upprätthållandet av centrala livsroller med innebörden att människan ställs inför krav på anpassning till nya förutsättningar. Detta aktiverar en stressreaktion, som i grunden är ändamålsenlig genom att den leder till såväl biologisk som psykologisk resusmobilisering i syfte att finna lösningar för anpassning till rådande omständigheter. I en normalt förlöpande kris/stressreaktion uppnår människan ny anpassning i sin livssituation med bibehållen hälsa där den normala kris-/ stressreaktionens emotionella komponenter har vital betydelse som drivkrafter för anpassning. I ett fall där individen inte finner lösningar för anpassning till rådande förhållanden riskerar kris-/stressreaktionen däremot att genom sin intensitet och varaktighet övergå i patologisk valör och bli till ett hot mot hälsa och anpassning. •Kris-/stressreaktionen kan vara förstärkt och/eller långvarigt pågående och upplevas som ohälsa. •I en del fall när den är kraftigt förstärkt och långvarigt pågående leder den till utveckling av svikt/sjukdom. En långvarigt pågående stressreaktion kan utvecklas till “disorder of arousal”, vilket leder till ökad uttröttbarhet, nedsatt uthållighet och nedsatt tolerans för stress. 1 En närmare kartläggning av stressreaktion på individnivå ger därför möjlighet att differentiera mellan normal stressreaktion, förstärkt stressreaktion med innebörden ohälsa men inte sjukdom och långvarigt pågående kraftigt förstärkt stressreaktion med digniteten svikt/sjukdom. Symtom förenliga med förhöjd stressnivå har i upprepade undersökningar visat sig korrelera till långvarig funktionsnedsättning, begränsning av förmåga till aktiviteter och minskad resurs för delaktighet i centrala livsroller. En stressreaktion har därför beroende på sin karaktär olika innebörd, vilket får olika konsekvenser och detta förhållande bör beaktas vid diskussion om förekomst och betydelse av stressreaktion hos en person. INSTRUKTION FÖR ANVÄNDNING AV KLASSIFIKATIONEN - TILLÄMPNINGAR AV ICF QD 5 4 3 2 1 Gå igenom de fyra områdena: 6 7 8 -KROPPSFUNKTIONER - ------> FÄLT 4 PÅ SJUKINTYGET! 9 10 -KROPPSTRUKTURER - ------> FÄLT 4 PÅ SJUKINTYGET! QUIC DIAGNOS® ICF 2 Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER -OMGIVNINGSFAKTORER Uppmärksamma vad som är fokus för aktuell frågeställning, t. ex. sjukskrivning, vårdplanering, rehabilitering etc. 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 1 2 3 4 5 7 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 -AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET - ------> FÄLT 5 PÅ SJUKINTYGET! Det viktiga är att ange de ord, begrepp, benämningar enligt ICF som är relevanta för frågeställningen. Ange därefter ICF-kod för aktuellt begrepp. Ex: Nedsatta minnesfunktioner b144 10 9 8 7 6 Komplettera sedan med de ord/uttryck som du själv brukar använda. Ex: Nedsatta minnesfunktioner b144 - “Glömska” 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB 2015 Ange svårighetsgrad på tillståndet Exempel: Kroppsfunktioner: -nedsättning av minnesfunktion, måttlig b144.2 “Glömska” Kroppsstruktur: -struktur i nedre extremitet, kraftig s750.3 “Artros i knä” Aktivitet och delaktighet: -att företa mångfaldiga uppgifter, stor begränsning d220.3 -att klä sig, stor begränsning d540.3 2 Omgivningsfaktorer: -närfamilj, mycket stöd (positivt faktor) +e310.3 Skala för att ange storlek, grad av, för aktuell bedömningsfaktor (se andra benämningar av gradering i respektive kapitel) AKTUELL FAKTOR Storlek/Grad av 0 Ingen 1 Lätt 2 Måttlig 3 Svår/kraftig 4 Total 8 Ej specificerat 9 Ej tillämpbar % 0-4 5-24 25-49 50-95 96-100 QD 5 4 3 2 1 QUIC DIAGNOS KROPPSFUNKTIONER – Övergripande/Detaljerade Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner. Definition: Funktionsnedsättningar är problem i kroppsfunktioner i form av en påvisbar avvikelse eller förlust. Markera de koder och benämningar som är aktuella och bedöm grad av funktionsnedsättning och beakta den funktion som finns kvar. Ex b130.1 Lätt begränsad energitillgång 6 7 8 9 10 ® 3 ICF Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 1 2 3 4 5 7 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 10 9 8 7 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB 2015 3 b1. b110 b114 b117 b130 b134 b139 b140 b144 b152 b156 b164 b167 PSYKISKA FUNKTIONER b6. FUNKTIONER I KÖNS- OCH URINORGANEN Medvetandefunktioner SAMT REPRODUKTIVA FUNKTIONER Orienteringsfunktioner (tid, rum, person) b620 Urineringsfunktioner Intellektuella funktioner (inkl. utvecklingsstörning, demens) b640 Sexuella funktioner Energi och driftfunktioner Sömnfunktioner b7. NEUROMUSKULOSKELETALA OCH Central sensitisering RÖRELSERELATERADE FUNKTIONER Uppmärksamhetsfunktioner b710 Funktioner för rörlighet i leder Minnesfunktioner b730 Muskelkraftsfunktioner Emotionella funktioner b735 Muskeltonusfunktioner Perceptuella funktioner b765 Icke viljemässiga rörelser Högre kognitiva funktioner Språkfunktioner b8. FUNKTIONER I HUDEN OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER b2. SINNESFUNKTIONER OCH SMÄRTA b210 Synfunktioner b230 Hörselfunktioner Bedöm och ange även graden av b235 Vestibulära funktioner (inkl. balansfunktioner) aktuell nedsättning (siffra samt i ord). b280 Smärta FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR b3. RÖST- OCH TALFUNKTIONER Grad av funktionsnedsättningar % b310 Röstfunktioner 0 Ingen nedsättning 0-4 1 Lätt nedsättning 5-24 b4. HJÄRT-KÄRLFUNKTIONER, BLODBILDNINGS-, 2 Måttlig nedsättning 25-49 IMMUNSYSTEMS- OCH ANDNINGSFUNKTIONER 3 Svår nedsättning 50-95 b410 Hjärtfunktioner 4 Total nedsättning 96-100 b420 Blodtrycksfunktioner 8 Ej specificerat b430 Blodbildningsfunktioner (blod) 9 Ej tillämpbar b435 Immunologiska funktioner (allergier, överkänslighet) b440 Andningsfunktioner (andning) b5. b515 b525 b530 b555 MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGSFUNKTIONER SAMT ENDOKRINA FUNKTIONER Matsmältningsfunktioner Avföringsfunktioner Viktuppehållande funktioner Endokrina funktioner (hormonella förändringar) QD 5 4 3 2 1 QUIC DIAGNOS KROPPSSTRUKTURER – Övergripande/ Detaljerade 6 7 8 9 10 4 ® ICF s1. STRUKTURER I NERVSYSTEMET s110 Hjärnan s120 Ryggmärgen och perifera nerver Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 1 2 3 4 5 7 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 Kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter ned till vävnads- cellnivå, subcellulär och molekylär nivå. Definition: Strukturavvikelse är problem i struktur i form av en påvisbar avvikelöse eller förlust. Markera de koder och benämningar av strukturförändringar som avviker från det normala. Bedöm grad av aktuell strukturavvikelse och beakta den struktur som finns kvar. Ex s110.2 Måttlig strukturavvikelse i hjärna 10 9 8 7 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB s2. ÖGAT, ÖRAT OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER s3. STRUKTURER INVOLVERADE I RÖST OCH TAL s4. s410 s430 STRUKTURER I HJÄRT-KÄRLSYSTEMET, IMMUNOLOGISKA SYSTEMET OCH ANDNINGSSYSTEMET Struktur i hjärt-kärlsystemet Struktur i andningssystemet s5. s520 s530 s540 s570 STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGSSYSTEMEN SAMT ENDOKRINA SYSTEMET Struktur i matstrupen Struktur i magsäcken Struktur i tarm Struktur i gallblåsan och gallgångar 2015 s6. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED KÖNS- OCH URINSYSTEMEN s610 Struktur i urinorgan s630 Struktur i könsorgansystemet 4 s7. s710 s720 s730 s740 s750 s760 STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED RÖRELSE Huvud och halsregion Skulderregion Bedöm och ange även graden av Övre extremitet (arm, hand) aktuell strukturavvikelse (siffra samt i ord). Bäckenregion Nedre extremitet (ben, fot) STRUKTURAVVIKELSE Bål Grad av strukturavvikelse % s8. HUD OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER 0 Ingen strukturavvikelse 1 Lätt strukturavvikelse 2 Måttlig strukturavvikelse 3 Svår strukturavvikelse 4 Total strukturavvikelse 8 Ej specificerat 9 Ej tillämpbar 0-4 5-24 25-49 50-95 96-100 AKTIVITETER/DELAKTIGHET – Övergripande/Detaljerade QD 5 4 3 2 1 6 7 5 8 9 10 QUIC DIAGNOS® ICF Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 1 2 3 4 5 7 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 10 9 8 7 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB 2015 Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid ett genomförande av aktiviteter. Det avser begränsning av egen förmåga att genomföra en aktivitet. Definition: Genomförande (vad en person gör i sin aktuella omgivning). Markera de koder och benämningar av aktiviteter där genomförande är begränsat. Bedöm grad av begränsning och beakta den förmåga som finns kvar. Ex d110.3 Stor begränsning att se Bedöm och ange även graden av aktuell begränsning (siffra samt i ord). d1. d110 d115 d140 d145 d150 d175 LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP Att se Att lyssna Att lära sig läsa Att lära sig skriva Att lära sig räkna och beräkna (aritmetik) Att lösa problem d2. d210 d220 d240 ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV Att företa en enstaka uppgift Att företa mångfaldiga uppgifter Att hantera stress och andra psykologiska krav d3. d310 d315 d330 d335 d350 KOMMUNIKATION Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden Att kommunicera genom att ta emot icke-verbala meddelanden Att tala Att uttrycka sig genom icke-verbala meddelanden Konversation GENOMFÖRANDE Grad av aktivitetsbegränsning % 0 Ingen begränsning 0-4 1 Lätt begränsning 5-24 2 Måttlig begränsning 25-49 3 Stor begränsning 50-95 4 Total begränsning 96-100 8 Ej specificerat 9 Ej tillämpbar d4. FÖRFLYTTNING d415 Att bibehålla en kroppsställning d429 Att ändra och bibehålla kroppsställning, annat specificerat och ospecificerat d430 Att lyfta och bära föremål d440 Handens finmotoriska användning (plocka upp, gripa) d450 Att gå d455 Att röra sig omkring på olika sätt d465 Att förflytta sig med hjälp av utrustning (rullstol, rullskridskor, etc.) d470 Att använda transportmedel (bil, buss, tåg, flygplan, etc.) d475 Att vara förare (cykla, köra motorcykel, bil, etc.) 5 AKTIVITETER/DELTAGANDE - fortsätter på sidan 6 AKTIVITETER/DELAKTIGHET – Övergripande/Detaljerade ..forts från sid 5 QD 5 4 3 2 1 6 7 8 9 10 QUIC DIAGNOS® ICF Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 1 2 3 4 5 7 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 10 9 8 7 2015 6 d6. HEMLIV d620 Att skaffa varor och tjänster (handla, etc.) d630 Att bereda måltider (laga mat, etc.) d640 Hushållsarbete (städa, tvätta kläder, diska, stryka, etc.) d660 Att bistå andra 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB d5. PERSONLIG VÅRD d510 Att tvätta sig (bada, torka sig, tvätta händerna, etc) d520 Kroppsvård (borsta tänderna, raka sig, göra sig fin, etc.) d530 Att sköta toalettbehov d540 Att klä sig d550 Att äta d560 Att dricka d570 Att sköta sin egen hälsa d7. MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER d710 Grundläggande mellanmänskliga interaktioner d720 Sammansatta mellanmänskliga interaktioner d730 Att ha kontakt med okända personer Bedöm och ange även graden av d740 Formella relationer aktuell begränsning (siffra samt i ord). d750 Informella sociala relationer d760 Familjerelationer GENOMFÖRANDE d770 Intima relationer Grad av aktivitetsbegränsning % d8. VIKTIGA LIVSOMRÅDEN d810 Informell utbildning d820 Skolutbildning d830 Högre utbildning d850 Betald sysselsättning d860 Grundläggande ekonomiska transaktioner d870 Ekonomisk självförsörjning 0 Ingen begränsning 1 Lätt begränsning 2 Måttlig begränsning 3 Stor begränsning 4 Total begränsning 8 Ej specificerat 9 Ej tillämpbar d9. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV d910 Samhällsgemenskap d920 Rekreation och fritid d930 Religion och andlighet d940 Mänskliga rättigheter d950 Politiskt liv och medborgarskap 0-4 5-24 25-49 50-95 96-100 6 QD 5 4 3 2 1 QUIC DIAGNOS OMGIVNINGSFAKTORER - Övergripande/Detaljerade 6 7 8 9 10 ® ICF Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 1 2 3 4 5 7 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 10 9 8 7 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydsmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Markera de koder och benämningar som är aktuella och utgör ett hinder. Ex e110.3 Stort hinder relaterat till mat Uppmärksamma när underlättande omständigheter föreligger +(plus) kod samt i ord/benämning. Ex +e110.2 Måttlig omgivningsresurs som kompenserar för hinder relaterat till mat e1. e110 e115 e120 e125 e150 e155 PRODUKTER OCH TEKNIK För egen konsumtion (mat, mediciner) För personligt bruk i dagliga livet För personlig förflyttning/transport inom-/utomhus För kommunikation Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för allmänt bruk Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för privat bruk e2. e225 e240 e250 NATURMILJÖ OCH MÄNSKLIGT SKAPADE MILJÖFÖRÄNDRINGAR Klimat Ljus Ljud 7 2015 e3. e310 e320 e325 e330 e340 e355 e360 PERSONLIGT STÖD OCH PERSONLIGA RELATIONER Närfamilj Vänner Bekanta, kamrater, kollegor, grannar och personer i umgänget Människor i maktpositioner Personliga vårdgivare och personliga assistenter Bedöm och ange även graden av Yrkesutövare inom hälso- och sjukvård hinder i aktuellt item (siffra samt i ord). Andra yrkesutövare HINDER e4. ATTITYDER Grad av hinder % Personliga attityder hos: 0 Inget hinder 0-4 e410 -nära familjemedlemmar 1 Lätt hinder 5-24 e420 -vänner 2 Måttligt hinder 25-49 e440 -personliga vårdgivare/personliga assistenter 3 Stort hinder 50-95 e450 -hos yrkesutövare inom hälso- och sjukvården 4 Totalt hinder 96-100 e455 -andra yrkesutövare 8 Ej specificerat e460 Samhälleliga attityder 9 Ej tillämpbar e465 Sociala normer, konventioner och ideologier e5. e525 e535 e540 e550 e570 SERVICE, TJÄNSTER, SYSTEM OCH POLICIES -för bostäder e575 -för allmänna sociala stödinsatser -för kommunikation e580 -inom hälsovård -för transport e585 -för utbildning och yrkesförberedelse -gällande lagreglering e590 -för arbete och sysselsättning -inom socialförsäkring 7 QD 5 4 3 2 1 QUIC DIAGNOS DIAGNOSTISKA KRITERIER ENLIGT DSM-IV/ICD-10 Somatoformt (idiopatiskt) smärtsyndrom F45.4 6 7 8 9 10 ® ICF Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 1 2 3 4 5 7 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 10 9 8 7 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB 2015 A B C D E Smärta inom minst ett anatomiskt område dominerar symtombilden och är en svårighetsgrad som motiverar klinisk utredning. Smärtan orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Psykologiska faktorer bedöms ha en viktig roll för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. Symtomen eller funktionsnedsättningarna är inte medvetet framkallade eller simulerade (vilket är fallet vid patomimi eller simulering) Smärtan föklaras inte bättre med något förstämningssyndrom, ångestsyndrom eller psykotiskt syndrom och uppfyller inte kriterierna för dyspareuni. 8 Kodningsanvisningar: 307.80 Somatoformt smärtsyndrom associerat med psykologiska faktorer: Psykologiska faktorer bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. (Om somatisk sjukdom/skada också finns med i bilden bedöms detta inte ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighet, exacerbation eller fortbestånd). Om kriterierna för somatiseringssyndrom samtidigt är uppfyllda skall somatoformt smärtsyndrom associeras med psykologiska faktorer inte diagnostiseras. Specificera om: -akut: symtomen har varat i mindre än sex månader -kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre 307.89 Somatoformt smärtsyndrom associerat med både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada: Både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. Somatisk sjukdom/skada eller anatomiskt område för smärtan (se nedan) kodas på axel III. Specificera om: -akut: symtomen har varat i mindre än sex månader -kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre Obs: Följande diagnos utgör inte någon psykisk störning och inkluderas här enbart för att underlätta differentialdiagnostiken Somatoformt smärtsyndrom associerat med somatisk sjukdom/skada: Somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. (I de fall psykologiska faktorer finns med i bilden bedöms dessa inte ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd.) Den diagnostiska koden för smärtan väljs på grundval av aktuell somatisk sjukdom/skada om den kan fastställas eller på grudval av smärtans lokalisering om aktuell somatisk sjukdom/ skada inte kan fastställas. 8 QD 5 4 3 2 1 QUIC DIAGNOS DIAGNOSTISKA KRITERIER ENLIGT DSM-IV/ICD-10 Akut stressyndrom 308.3/F43.0 A Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: 6 7 8 9 10 ® ICF Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER B Tre eller fler av följande dissociativa symtom förekom under eller efter den traumatisk händelsen: 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 1 2 3 4 5 7 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 10 9 8 7 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB 2015 (1)personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet (2) personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat eller agiterat beteende. (1)känsla av bedövning, likgiltighet eller oförmåga till känslomässig respons (2) minskad uppmärksamhet på omgivningen (t. ex. “leva som i en dimma”) (3) derealisation (4) depersonalisation (5) dissociativ amnesi (dvs oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen) C D E F G H Den traumatiska händelsen återupplevs gång på gång på minst ett av följande sätt: återkommande minnesbilder, tankar, drömmar, illusioner, flashbackupplevelser eller en känsla av att återuppleva händelsen, eller ett starkt obehag inför händelser som påminner om traumat. Tydligt undvikande av stimuli som återkallar minnen av traumat (t. ex. tankar, känslor, samtal, handlingar, platser eller personer). Påtagliga symtom på ångest eller ökad retbarhet (t. ex. sömnsvårigheter, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet, rastlöshet). Störningen orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden eller medför nedsatt förmåga att klara av nödvändiga uppgifter, t. ex. skaffa sig hjälp eller mobilisera personliga resurser genom att berätta för familjemedlemmar om den traumatiska upplevelsen. Störningen varar minst två dagar men inte mer än fyra veckor och inträffar inom fyra veckor efter den traumatiska händelsen. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada, förklars inte bättre med diagnosen kortvarig psykos, och utgör inte enbart en försämring av någon tidigare axel I- eller axel II-störning. Egentlig depressionsepisod A Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga. Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart beror på somatisk sjukdom/ skada eller på stämninsinkongruenta vanföreställningar eller hallucinationer. (1) nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t. ex. känner sig ledsen eller tom) eller av andra (t. ex. ser ut att vilja gråta). Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma. (2) klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller andra) (3) betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t. ex. mer än femprocentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen. Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktökning hos barn uteblivit. (4) sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt) (5) psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet) (6) svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen (7) känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att vara sjuk) (8) minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obesultsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra) (9) återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord B C D E Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/ depression. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada (t. ex. hypotyroidism). Symtomen förklaras inte bättre med okomplicerad sorg, dvs den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning. 9 9 QD 5 4 3 2 1 QUIC DIAGNOS DIAGNOSTISKA KRITERIER ENLIGT DSM-IV/ICD-10 Posttraumatiskt stressyndrom 309.81/F43.1 A Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: 6 7 8 9 10 ® ICF Utdrag ur Kortversion - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 1 ICF - BAKGRUND 2 TILLÄMPNINGAR AV ICF 3 KROPPSFUNKTIONER 4 KROPPSSTRUKTURER 1 2 3 4 5 OMGIVNINGSFAKTORER DIAGNOSTISKA KRITERIER 8 Somatoformt smärtsyndrom 9 Egentlig Depression, Akut stress 10 Posttraumatiskt stressyndrom Utmattningssyndrom 6 10 9 8 7 6 7 PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB 2015 personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat/agiterat beteende. (1) (2) (3) (4) (5) återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. Obs: Hos små barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar pånytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser, även sådana som inträffar vid uppvaknandet eller under drogpåverkan). Obs: Hos små barn kan traumaspecifika återupprepade handlingar förekomma. intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. B Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: 5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET 7 (1) (2) C Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt tre eller fler av följande kriterier: (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter känsla av likgiltighet eller främlingsskap inför andra människor begränsade affekter (t. ex. oförmåga att känna kärlek) känsla av att sakna framtid (t. ex. inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra) svårt att somna eller orolig sömn irritabilitet eller vredesutbrott koncentrationssvårigheter överdriven vaksamhet lättskrämdhet 10 D Ihållande symtom på överspändhet (som inte funnits före traumat), vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier: (1) (2) (3) (4) (5) E Störningen (enligt kriterium B, C och D) har varit i mer än en månad. F Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Specificera om: -akut: symtomen har varat mindre än tre månader -kroniskt: symtomen har varat tre månader eller längre -försenad debut: symtomdebut minst sex månader efter traumat Utmattningssyndrom Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen skall kunna ställas. A B C Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: (1) (2) (3) (4) (5) (6) Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress Känslomässig labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet. D E F Symtomen orsakar ett klinikskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/ skada (t. ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. 10 TILLHÖR______________________________________________ QUIC DIAGNOS® Q D I C F - KORTVERSION 2015 MAJ JUNI JULI AUGUSTI 2 9 162330 6 132027 4 111825 1 8 152229 3 10172431 7 142128 5 121926 2 9 162330 4 111825 1 8 152229 6 132027 3 10172431 5 121926 2 9 162330 7 142128 4 111825 6 132027 3 101724 1 8 152229 5 121926 7 142128 4 111825 2 9 162330 6 132027 1 8 152229 5 121926 3 10172431 7 142128 171819202122 2223242526 2627282930 3132333435 SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER Må 5 121926 3 10172431 7 142128 5 121926 Ti 6 132027 4 111825 1 8 152229 6 132027 On 7 142128 5 121926 2 9 162330 7 142128 To 1 8 152229 6 132027 3 101724 1 8 152229 Fr 2 9 162330 7 142128 4 111825 2 9 162330 Lö 3 101724 1 8 152229 5 121926 3 10172431 Sö 4 111825 2 9 162330 6 132027 4 111825 V 3536373839 394041424344 4445464748 4849505152 JANUARI FEBRUARI MARS APRIL Må 2 9 162330 6 132027 5 121926 2 9 162330 Ti 3 10172431 7 142128 6 132027 3 101724 On 4 111825 1 8 152229 7 142128 4 111825 To 5 121926 2 9 1623 1 8 152229 5 121926 Fr 6 132027 3 101724 2 9 162330 6 132027 Lö 7 142128 4 111825 3 10172431 7 142128 Sö 1 8 152229 5 121926 4 111825 1 8 152229 V 5212345 56789 9 10111213 131415161718 MAJ JUNI JULI AUGUSTI Må 7 142128 4 111825 2 9 162330 6 132027 Ti 1 8 152229 5 121926 3 10172431 7 142128 On 2 9 162330 6 132027 4 111825 1 8 152229 To 310 172431 7 142128 5 121926 2 9 162330 Fr 4 111825 1 8 152229 6 132027 3 10172431 Lö 5 121926 2916 2330 7 142128 4 111825 Sö 6 132027 3 101724 1 8 152229 5 121926 V 1819202122 2223242526 2627282930 3132333435 Må Ti On To Fr Lö Sö V Framtagen i samarbete med Curt Nyström Leg. läkare, med dr, specialist inom allmän psykiatri och Orvar Nyström Leg. läkare, specialist inom internmedicin och reumatologi quic.diagnos@premedica.se www.premedica.se © Premedica Borga AB • Medendus AB, Borås 2015
© Copyright 2024