A_nrKS2013-10087212
Tjänsteutlåtande 2015-04-07 Änr KS 2013/10087.212 1 av 2 Stadsbyggnadsförvaltningen Eduardo Alarcon Klein Planarkitekt Fördjupad översiktsplan för Tynningö, samråd Förslag till beslut Stadsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att genomföra samråd för den Fördjupade översiktsplanen för Tynningö med tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ärendebeskrivning Syftet med den fördjupade översiktsplanen för Tynningö är att ge en samlad vision från Vaxholm stads sida för hur den kommande utvecklingen på Tynningö bör ske. Den fördjupade översiktsplanen ska ligga till grund för kommande detaljplanering av ön som ska ske i samband med utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp. Planen redovisar en översiktlig strategi för utvecklingsområden, trafik, mötesplatser, utvecklingsområden. Detaljplaner kommer i ett senare skede mer ingående att definiera hur varje område ska utvecklas. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2013-10-31 att ge uppdraget till stadsbyggnadsförvaltningen att påbörja en fördjupad översiktsplan för Tynningö. Uppdraget skedde i enlighet med den kommunövergripande översiktsplanen för Vaxholm stad som antogs 2013-12-16. Bedömning För att uppfylla intentionerna med översiktsplanen är det nödvändigt att upprätta en fördjupad översiktsplan för Tynningö. I planen redogörs för de utmaningar och utvecklingsmöjligheter som finns för Tynningö. Måluppfyllelse Med fokus på ökad kollektivtrafik och minskat bilberoende så bidrar den fördjupade översiktsplanen till en hållbar utveckling på ön. Fokus på att öka tillgängligheten för ungdomar och yngre till kollektivtrafiken ökar både den faktiska men även upplevda trygghetsfaktorn. På sikt kommer även en bättre kollektivtrafik gynna de som förvärvsarbetar på fastlandet idag. Även gång- och cykelvägar kan stärka dessa två målsättningar som gynnar mindre och lokala rörelser. Föreslagen placering av näringsverksamheter skapar mötesplatser och närvaro vilket skapar bättre förutsättningar för den upplevda tryggheten på ön där den sociala gemenskapen stärks. Med kommunalt vatten- och avlopp så minskar övergödningen av Östersjön och mararna på ön. Även den bristfälliga vattensituationen som idag finns på olika delar av ön kan då på sikt att försvinna. Post: 185 83 Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: 08-541 708 00 Fax: 08-541 331 74 E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: www.vaxholm.se 10 Org nr: 212000-2908 Plusgiro: 165411-0 Tjänsteutlåtande 2015-04-07 Änr KS 2013/10087.212 2 av 2 Förslagets konsekvenser Förslaget innebär att stora delar av Tynningö kommer detaljplaneläggas inför anslutningen av Tynningö till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detaljplaneringen ska ske i samband med att planeringen av kommunalt vatten och avlopp och innan dess bör inga större byggnadsprojekt påbörjas. Den fördjupade översiktsplanen kommer att samrådas under våren/sommaren. Ambitionen är att även genomföra samrådsmöten på Tynningö under samrådstiden. Handlingar i ärendet 1. Tjänsteutlåtande, 2015-04-07 2. Tynningö Fördjupad Översiktsplan samrådshandling 3. Tynningö Fördjupad Överstiksplan Miljökonsekvensbeskrivning samrådshandling Kopia på beslutet till: För åtgärd: Eduardo Alarcon Klein, stadsbyggnadsförvaltningen 11 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-15 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR TYNNINGÖ 12 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR TYNNINGÖ SAMMANFATTNING4 INLEDNING������������������������������������������������6 BEFOLKNING������������������������������������������� 13 RIKSINTRESSEN���������������������������������������������� 25 BEFOLKNING���������������������������������������������������� 13 ÖVRIGT�������������������������������������������������������������� 25 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR�������������������� 6 BEFOLKNINGSUTVECKLING���������������������������� 15 VATTEN OCH AVLOPP������������������������������ 28 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN�������������������������� 6 DEMOGRAFI������������������������������������������������������ 15 VA-PLAN����������������������������������������������������������� 28 UPPDRAG����������������������������������������������������������� 6 TRYGGHET�������������������������������������������������������� 15 VATTENFÖRSÖRJNING������������������������������������ 28 UTGÅNGSPUNKTER����������������������������������7 BEBYGGELSE������������������������������������������� 17 AVLOPP������������������������������������������������������������� 29 PLAN- OCH BYGGLAGEN����������������������������������� 7 BEBYGGELSESTRATEGI����������������������������������� 17 FRAMTIDA UTVECKLING���������������������������������� 29 MILJÖBALKEN���������������������������������������������������� 7 BEBYGGELSEUTVECKLING������������������������������ 19 AVFALL����������������������������������������������������� 30 MILJÖMÅL���������������������������������������������������������� 7 PERMANENTNINGSGRAD�������������������������������� 19 SLAMTÖMNING������������������������������������������������ 30 PLANERINGSUNDERLAG��������������������������8 TILLKOMMANDE BEBYGGELSE����������������������� 19 ÅTERVINNING��������������������������������������������������� 30 GÄLLANDE DETALJPLANER������������������������������ 8 BYGGRÄTT��������������������������������������������������������� 20 FARLIGT AVFALL���������������������������������������������� 30 VAXHOLM 2030��������������������������������������������������� 8 BÅTPLATSER���������������������������������������������������� 21 TRAFIK����������������������������������������������������� 31 VA-PLAN FÖR VAXHOLM STAD�������������������������� 8 KULTURMILJÖ����������������������������������������� 23 VÄGAR OCH MÅLPUNKTER������������������������������ 31 AVFALLSPLAN FÖR VAXHOLM�������������������������� 8 KULTURVÄRDEN���������������������������������������������� 23 SÄKERHET�������������������������������������������������������� 32 DIALOG���������������������������������������������������������������� 8 TYNNINGÖS HISTORISKA UTVECKLING���������� 23 TYNNINGÖVÄGEN��������������������������������������������� 32 RIKSINTRESSE���������������������������������������� 10 KULTURMILJÖVÅRDSPROGRAM��������������������� 24 KOLLEKTIVTRAFIK������������������������������������������� 33 RIKSINTRESSE������������������������������������������������� 10 FORNMINNEN�������������������������������������������������� 25 GÅNG OCH CYKEL�������������������������������������������� 37 13 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR TYNNINGÖ FARLED������������������������������������������������������������� 37 SERVICE OCH HANDEL��������������������������� 55 PARKERING������������������������������������������������������ 37 VERKSAMHETER���������������������������������������������� 55 MILJÖ������������������������������������������������������� 40 LOKALT NÄRINGSLIV��������������������������������������� 57 LANDSKAP������������������������������������������������������� 40 KULTUR OCH FRITID���������������������������������������� 57 FÅGELLIV���������������������������������������������������������� 40 BREDBAND������������������������������������������������������� 58 VÄRDEFULLA GRÖNSTRÅK����������������������������� 42 GENOMFÖRANDE������������������������������������ 59 RECEPIENTER�������������������������������������������������� 44 DETALJPLANER����������������������������������������������� 59 FRILUFTSLIV OCH REKREATION��������������������� 46 RIKSINTRESSEN���������������������������������������������� 59 MARARNA��������������������������������������������������������� 46 HUVUDMANNASKAP���������������������������������������� 59 STRANDSKYDD������������������������������������������������� 48 MILJÖ OCH RISK�������������������������������������� 50 BULLER������������������������������������������������������������ 50 MILJÖKVALITETSNORMER������������������������������ 50 DJURHÅLLNING����������������������������������������������� 50 OLYCKSRISKER������������������������������������������������ 51 GRUNDVATTEN������������������������������������������������ 51 NATUROLYCKOR���������������������������������������������� 53 14 SAMMANFATTNING Fördjupningen av översiktsplanen för Tynningö är Vaxholm stads samlade vision för den framtida utvecklingen på Tynningö. Den fördjupade översiktsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett vägledande dokument för kommunen och berörda myndigheter vid beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning. Den geografiska avgränsningen är satt till Tynningö som huvudö och innefattar ej de mindre öar som ligger i dess direkta närhet som Fårholmen och stora/lilla Ekholmen. Fördjupningen berör, i vissa kapitel, områden utanför den geografiska avgränsningen som kan vara av relevans för Tynningös kommande planering och utveckling som bytespunkter för trafikmedel vid till exempel Norra Lagnö i Värmdö kommun. Målsättningen med den fördjupade översiktsplanen är att se över förutsättningarna för en hållbar utveckling på Tynningö där skärgårdens atmosfär och karaktär bibehålls samtidigt som en nödvändig utveckling tas i beaktning. Befolkningen ökar i huvudsak genom att fler flyttar ut till de befintliga fastigheterna och i mindre grad på att ny bebyggelse tillkommer med nya boende. Planen har i huvudsak utgått från de förutsättningar som pekats ut i Vaxholms stads översiktsplan Vaxholm 2030. Revideringar av dessa har även gjorts på där så varit nödvändigt. Även Vatten och Avloppsplanen för Vaxholm stad, som tagits fram i samarbete med Södra Roslagens Miljö och Hälsa (SRMH) och Roslagsvatten, har varit en av utgångspunkterna för arbetet. Vaxholm stad har varit restriktiva till att möjliggöra bildandet av nya fastigheter. Detta förhållningssätt kommer ligga kvar för att bibehålla den atmosfär och karaktär som finns samtidigt som en hållbar utveckling bibehålls. Kommande utveckling av verksamheter och service ska fokusera på att livet på Tynningö ska förenklas med en bibehållen karaktär och atmosfär. Fördjupningen av översiktsplanen visar att en samordning mellan VAoch trafikfrågor är nödvändigt för att kunna få en hållbar utveckling på ön. Skulle någon av dessa väga över och skapa förutsättningar för en ökad inflyttning före den andra så kan ett flertal problem uppstå. Fokus i arbetet med den fördjupade översiktsplanen har legat på att hitta alternativ till dagens ökade bilberoende och öka säkerheten för cyklister på ön. De korta resorna till de olika målpunkterna som Mararna, Klacken, Bygdegården med flera bör underlättas genom gång och cykel. Allmänhetens tillgång till de rekreativa värdena både på ön och intill strandbrynen vid Saltsjön och Mararna ska säkras och utvecklas där det så är möjligt. Hänsyn bör tas till kulturvärdena på de norra delarna av Tynningö. Värdena finns beskrivna i kulturmiljövårdsprogramet och i riksintressets beskrivning för kulturmiljövård. Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att föregå eventuella förändringar och skapa en sammanhållen strategisk syn på hur ön bör utvecklas. 4 Tynningö har utvecklats från att i huvudsak vara en sommarö med sommarbefolkning till att få allt fler året runt boende. Med en större befolkning så ökar efterfrågan på service och bekvämligheter, som finns på fastlandet, och ön blir ett mer av ett så kallat omvandlingsområde. 15 AVGRÄNSNINGSOMRÅDE Rindö Norra Tynningö Höganäs Ramsö Mararna Tynningö Skogsö Östra Tynningö Norra Lagnö Värmdö 16 5 INLEDNING Tynningö är till ytan sett en av de större öarna inom Vaxholm stad och mäter cirka 7 km från den norra till södra änden. Historiskt sett så är ön en så kallad sommarö. En ö som under mitten på 1800-talet, i följd av ångbåtarnas inträde, blev ett populärt resmål för Stockholms borgarklass. Stockholmarna ville uppleva skärgården och dess kvaliteter men samtidigt inte behöva resa för långt. Längs med skärgården började då ett flertal sommarhus med unika utformningar att byggas och dessa så kallade grosshandlarvillor finns kvar än idag och vittnar om både Stockholms och skärgårdens historiska utveckling. Tynningö har med tiden kommit att behålla sin status som sommarö och har, trots sin närhet till Stockholm, haft en relativt liten befolkning. På ön finns idag cirka 730 fastigheter med runt 400 folkbokförda samt en del som lever större delen av året på ön utan att vara folkbokförda på ön. Under sommarhalvåret juni - augusti så tilltar besöken och trafiken markant och runt 1500 människor antas vistas som mest på ön. 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Med sitt centrala läge vid skärgårdens inlopp och goda kommunikationsmöjligheter till Stockholm city så utgör Tynningö en attraktiv boendeplats i Stockholmsregionen. Den fördjupade översiktsplanen för Tynningö är Vaxholms stads vision för hur den framtida planeringen av ön bör ske. Planen är, som översiktsplanen, inte juridiskt bindande men ska vara vägledande vid framtida planering och strategiska beslut. Översiktsplanen Vaxholm 2030 beskriver kommunens övergripande strategi för hela kommunens utveckling fram till år 2030. I denna anges att Tynningö bör studeras vidare i en egen fördjupning. I översiktsplanen för Vaxholm stad, Vaxholm 2030, så pekas Tynningö ut som ett omvandlingsområde vilket innebär att fler boende väljer att bosätta sig på ön permanent. För Tynningö finns det ett antal detaljoch avstyckningsplaner som reglerar dagens byggande och tomtavstyckningar. Dessa tillkom när områdena främst hade sommarboende och är även anpassad efter dessa förutsättningar. En ökad befolkning betyder även en ökad efterfrågan på service, utbyggnadsmöjligheter, bevarande av rekreativa värden, kultur med mera. När nödvändiga infrastruktur och service finns på ön så förväntas befolkningen öka och på sikt antas ön ha upp emot 1200 boende. 17 I den fördjupade översiktsplanen anges riktlinjer för hur Tynningö ska kunna utvecklas. Utvecklingen utgår ifrån en helhetssyn där öns förutsättningar men även problem lyfts fram. Planen skapar därigenom förutsättningar för att Tynningö, med tiden, kommer få en ökad permanent befolkning samtidigt som man behåller de värden och den karaktär som finns på ön idag. För att denna bild ska kunna infrias så måste det ske en samordning mellan en rad olika områden som VA, kommunikationer och markanvändning. UPPDRAG Kommunstyrelsen beslutade under §127/2013-10-24 att ge i uppdrag att påbörja arbetet med en fördjupad översiktsplan för Tynningö och att vidare studera och utreda förutsättningar och behov i ett större sammanhang. UTGÅNGSPUNKTER PLAN- OCH BYGGLAGEN Enligt 4 kap 1 § plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Riksintressen ska särskilt anges. Av planen ska framgå grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras samt hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet MILJÖMÅL Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden som i huvudsak ska vara uppnådda till år 2020. Utifrån dessa mål har Stockholms län tagit fram regionala miljömål som ska fungera som steg på vägen för att uppnå de nationella målen. • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft • Bara naturlig försurning • Giftfri miljö Det är viktigt att miljömålen alltid beaktas och att åtgärder vidtas som överrensstämmer med miljömålen vid framtida detaljplanering. Utifrån de nationella och regionala miljömålen har Vaxholms stad tagit fram ett miljöprogram, Miljöprogram 2014-2020, som behandlar dessa mål på lokal nivå. Programmet antogs i kommunfullmäktige 2014 och sträcker sig fram till 2020. Syftet med programmet är att vägleda och stödja stadens arbete för att nå det kommunövergripande målet Hållbar miljö. • Skyddande ozonskikt • Säker strålmiljö • Ingen övergödning • Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet • Hav i balans, levande kust och skärgård MILJÖBALKEN Sedan den 1 januari 1999 gäller miljöbalken, som är en samlad lagstiftning om miljöfrågor med mål att främja en hållbar utveckling. Miljöbalken omfattar alla, både kommuner, näringsidkare och enskilda individer. Det är allas ansvar att sträva efter ett hållbart samhälle • Myllrande våtmarker • Levande skogar • Ett rikt odlingslandskap • Storslagen fjällmiljö • God bebyggd miljö • Ett rikt växt- och djurliv 18 7 PLANERINGSUNDERLAG GÄLLANDE DETALJPLANER Inom det aktuella området på Tynningö finns det idag 8 stycken detaljplaner. Flera av dessa planer är från 1970-talet med uppdateringar under slutet av 1980-talet och 2000-talet. Dessa planer tillkom då ön i större utsträckning än idag nyttjades för sommarboende och är anpassad efter dessa förutsättningar. Genom dessa planer så råder det idag begränsningar gällande fastigheternas storlekar och byggnadernas bruttoarea. Utöver detta så har Vaxholm stad varit allmänt restriktiv till avstyckningar på hela Tynningö. I flertalet av planerna så ingår allmän platsmark för natur och park. Marken sköts idag genom lokala samfälligheter och föreningar. Trafikverket är huvudman för de större vägarna på ön - Tynningövägen och Norra Tynningövägen som sammanbinder de allmänna bryggorna vid Höganäs, Norra Tynningö med färjeläget vid Östra Tynningö. 8 VAXHOLM 2030 DIALOG Vaxholm stad antog 2013 den nya översiktsplanen för Vaxholm - Vaxholm 2030 som beskriver kommunens ställningstagande till användandet av markoch vattenområdena inom kommunen fram till 2030. Tynningö har en aktiv företags- och föreningskultur vilket har skapat många lokala föreningar och sällskap som idag sköter stora delar av ön genom samfälligheter, vägföreningar och liknande. Föreningarna är aktiva i olika frågor från bl.a. sociala aktiviteter till skogsplaner. Tynningö beskrivs här som ett omvandlingsområde som på sikt kommer ha en ökad befolkning genom av att fler fritidsboende väljer att bosätta sig på ön Några nya bostadsområden planeras inte idag ute på Tynningö. VA-PLAN FÖR VAXHOLM STAD Vaxholm stad har tillsammans med Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH) och Roslagsvatten utarbetat en VAplan för kommunen. Planen antogs hösten 2014 och redovisar en strategisk utbyggnad av det kommunala VA-nätet i olika delar av kommunen. Tynningö har prioriteringsgrad 4, vilket innebär att en utbyggnad tidigast kan påbörjas 2025 sett till dagens förutsättningar. AVFALLSPLAN FÖR VAXHOLM Vaxholm stad har tillsammans med Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor och Roslagsvatten tagit fram en avfallsplan för kommunen. Avfallsplanen beskriver hur avfallshanteringen ska utvecklas fram till 2020. 19 Under arbetet med den fördjupade översiktsplanen gång så har möten med representanter från föreningarna Tynningö Gårds Ekonomiska Förening (TGEF), Tynningö Ramsö Byalag och Bygdegård (TRBB), Tynningöbuss och Gamlingbo skett. Dialogen med föreningarna har gjort det möjligt att ta tillvara på den lokala kunskapen på ön samt även bidragit med frågeställningar från de boende. Även möten med barn och ungdomar på Tynningö har skett genom föreningen Vi Unga på Tynningö. Mötet resulterade bland annat i kunskap om hur de unga såg på möjligheterna med kollektivtrafiken på Tynningö. Utöver detta så har ett tiotal besök på ön gjorts under arbetets gång och samtal med enskilda individer om dagens situation på ön. Dialogen har varit en grund för att se över vilka frågor som varit aktuella utöver de kommunala och hur de boende ser på vissa av de uppkomna frågeställningarna. GÄLLANDE PLANER Detaljplan 224 Detaljplan 225 Detaljplan 226 Detaljplan 227 Detaljplan 311 Detaljplan 315 Avstyckningsplan 3 Avstyckningsplan 9 20 9 RIKSINTRESSE RIKSINTRESSE Detta kapitel sammanställer de riksintressen som berör den fördjupade översiktsplanens geografiska område. Hur riksintressena påverkas samt hur de säkerställs finns beskrivet i kapitlet Genomförande. vanligt prövnings- eller tillståndsförfarande. Riksintressen innebär slutligen inte att annan verksamhet eller utveckling av området ifråga omöjliggörs. I många fall kan de värden som utgör grund för riksintresset, och även andra reservatsbildningar, vara möjliga att kombinera med annan verksamhet eller etablering. Delar av Tynningö berörs olika beroende på vilket riksintresse som föreligger. Områden, platser eller enskilda objekt som bedöms ha unika värden eller förutsättningar som gör dessa speciella för riket kan klassas som område av riksintresse. Vid ett sådant område eller objekt får inte värdet eller betydelse påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Riksintresset i sig väger alltid tyngre än ett eventuellt motstående lokalt allmänintresse och områden av riksintresse ska prioriteras i den kommande fysiska planeringen. Riksintresse kan gälla både för områden som är skyddsvärda sett till sina speciella naturoch kulturvärden samt de som är av betydelse för speciell användning (kommunikationer, energiproduktion, energidistribution med mera). Riksintressen, kan om det krävs, säkerställas genom reservatsbildning eller motsvarande. Till övervägande del kan dock avvägningar mellan riksintressen ske i ett 10 Utsikt från Tynningö Klack mot den riksintresseklassade farleden mot Stockholm 21 RIKSINTRESSE FÖR KUST- OCH SKÄRGÅRDSOMRÅDENA I STOCKHOLMS LÄN (4 KAP. 1 – 2 §§ MB) RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN (3 KAP 6 § MB) RIKSINTRESSEN AVSEENDE ENERGI OCH KOMMUNIKATIONER (3 KAP 8 § MB) Vaxholm ingår i Stockholms läns kust- och skärgårdsområden som är av riksintresse med hänsyn till områdenas samlade naturoch kulturvärden. Riksintresset avser såväl den yttersta skärgården som tätbebyggda områden ända in i centrala Stockholm. Avsikten med riksintresset är inte att hindra utveckling i området som helhet utan att de stora natur- och kulturvärdena ska tas tillvara. Bedömningar ska göras utifrån en helhetssyn på områdenas värden och ska inte främst se till enstaka miljöer. Detta riksintresse ska inte utgöra hinder för tätortsutveckling. Med sin placering i Stockholms skärgård så ingår Tynningö per automatik i detta riksintresse. Riksintresset utmed farleden på sträckan Norra Boo-Vaxholm-Oxdjupet-Lindalssundet är av riksintresse med motiveringen att området dels speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart, livsmedelsförsörjning och rekreationsliv för innerskärgårdens befolkning alltsedan medeltiden, dels speglar Stockholms utbyggnad mot öster. Längs med den södra/sydvästra sidan av Tynningö så löper en av Sveriges mest trafikerade farleder (klass 1) och innefattas av riksintresset för sjöfart med en buffertzon på cirka 200 meter. Denna zon överlappar delvis markområden på Tynningö. Syftet med buffertzonen är försäkra sig om att säkerheten på leden kan upprätthållas. Det innebär att inga verksamheter eller dylikt får införas som kan ha negativa konsekvenser för riksintressets syfte. Detta innefattar verksamheter som exempelvis skulle kunna öka båttrafiken för mycket eller kunna ha en bländande effekt mot leden (även att betänka här är temporärt uppställda strålkastare, parkeringar där fordon med helljus vistas m.fl. som har fri siktlejd mot leden). Inom området kan levnadsförhållanden för olika sociala skikt utläsas, liksom utvecklingen inom transportteknik och arkitektur. Norra delen av Tynningö bestående av Norra Tynningö och Höganäs omfattas av riksintresset. Främst är det enligt länsstyrelsens rapport ”Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län” (kulturmiljöenheten, 1997 revidering 2002) bl.a. gårdar, jordbruksmarker och skogbevuxna landskapspartier som speglar skärgårdsbefolkningens levnadsbetingelser och sammansatta ekonomi i äldre tid, baserad på jordbruk, fiske och sjöfart samt varuleveranser till Stockholm, som ger uttryck för riksintresset. Sommarvillorna från 1800-talets senare del och 1900-talets början visar arkitekturutvecklingen i skärgården och är av stor betydelse. 22 I vissa fall så ligger punkter som är viktiga för farledens säkerhet utanför markerat område men dock inom influensområdet och ska därför beaktas. Exempel på detta är fyrar vars siktlinjer ska skyddas men inte heller ska de kunna förväxlas eller påverkas av andra ljuspunkter eller konstruktioner som kan påverka dessas nautiska funktion. 11 RIKSINTRESSEN Rindö Ramsö Tynningö Skogsö Riksintresse för Kommunikationer - sjöfart Norra Lagnö Riksintresse för Kulturmiljövård 12 Utöver detta så innefattar även riksintresse för Kust och skärgård hela Tynningö. Värmdö 23 BEFOLKNING BEFOLKNING Vaxholm stad är en av Stockholms läns, till ytan, mindre kommuner men har sedan flera år tillbaka haft en stabil och kraftig ökning av befolkningen. Sedan 1990 har ökningen varit cirka 60 % vilket i direkta tal innebär en nettotillväxt på cirka 200 personer per år i kommunen. Vid årskiftet (1/1 2015) så hade Vaxholm 11 216 invånare (SCB). Befolkningsutvecklingen förväntas fortsätta främst genom en ökad inflyttning samt genom en omvandling av fritidsbostäder till permanentbostäder. Kommunens befolkningsprognoser i översiktsplanen pekar på att denna utveckling kommer att fortgå och att den totala befolkningen 2030 kommer ha ökat till runt 16 000 invånare. Denna ökning beror på utvecklingen i omvandlingsområdena men även genom att ca 1800 nya bostäder förväntas byggas i kommunen. För att se vilket underlag som finns för service såsom skola, förskola kollektivtrafik medmera som föreligger för ett visst område så är befolkningsmängden och dess utbredning av stor vikt. Huvuddelen av den problematik och de frågeställningar som den fördjupade översiktsplanen tar ställning till är direkt kopplad till hur befolkningssituationen på Tynningö ser ut idag men även den förväntade utvecklingen. Tynningö har i Vaxholms befolkningsprognoser ofta redovisats tillsammans med intilliggande öar som Ramsö, Skogsö och övriga öar som haft en mindre stadigvarande befolkning. Skälet är att det varit mindre befolkning på dessa öar och inga större exploateringsprojekt har varit aktuella som skulle kunna vara i behov av en närmare redovisning. Statistik över antalet boende har genom åren gjorts men inte i samma intervaller som för de större öarna. Vid beräkningar av hur många som är permanent boende på en plats brukar detta beräknas med antalet som är folkbokförda inom ett område. För Tynningö så är den siffran 393 boende (januari 2015) boendes på 164 fastigheter vilket ger en genomsnittlig täthet per bebodd fastighet med 2.4 personer. För Tynningö så råder dock speciella förutsättningar på en rad olika nivåer som kräver en korrigering vid befolkningsberäkningar för det vidare arbetet. Beroende på om mätningen görs på sommaren eller vintern så råder det en viss variation mellan antalet boende – på sommarhalvåret så ökar generellt sett antalet folkbokförda till runt 410 och på vinterhalvåret så är siffran runt 390 personer vilket ger ett genomsnitt på cirka 400 24 personer – en siffra som tidigare utredningar och arbetsdokument i huvudsak baserat sig på. Det finns dock faktorer som kan indikera att befolkningen är något större an vad folkbokföringen visar. Mellan 2011 och 2014 har antalet fordon som åker över Tynningöleden ökat med 21 %. Den största ökningen skedde mellan 2012 och 2013 då Trafikverket tog över driften av färjan och leden allmänförklarades. Trafikökningen kan förklaras med att ett flertal större byggprojekt på ön bedrevs samt att det blev enklare för de boende att göra dagliga ärenden på fastlandet. Andelen folkbokförda personer under den här perioden ökade inte vilket tyder på ett ökat rörelsemönster hos de boende. Samtidigt antas det dock finnas ett antal boende som inte är folkbokförda på ön men lever stor del av året på Tynningö. En uppskattad är att det handlar om cirka 100 personer. Sammantaget så uppskattas därför den stadigvarande befolkningen på ön vara kring 500 personer. 13 BOENDESAMMANSÄTTNING 500 Idag är cirka 400 personer folkbokförda på Tynningö. Uppskattningsvis bor dock ca 500 på ön. FLER ÄLDRE Tynningö har en aning högre andel äldre (65+) än resten av Stockholms län, Vaxholm och övriga skärgården. 19.6% 42.1% Bor i ett hushåll med 4 personer eller fler Bor i ett hushåll med 3 personer Statistiken är baserad på de som är folkbokförda på Tynningö. Uttag ur Tekis Webb 2014-10-07 14 25 FÄRRE YNGRE Andelen yngre på Tynningö minskar och är idag på 5% (0-7 år). Detta kan jämföras med genomsnittet i Vaxholm som är 6 % eller i Stockholms län där det är 9.2 %. 14.6% Bor tillsammans med en annan person 23.6% Bor i singelhushåll BEFOLKNINGSUTVECKLING I översiktsplanen för Vaxholm, Vaxholm 2030, så pekas Tynningö ut som ett omvandlingsområde vilket innebär att kommunen på sikt räknar med att ön kommer att få en större andel permanentboende än vad som finns idag. Hur snabbt eller till vilken grad detta kommer ske beror i hög grad på hur och när vatten- och avloppsfrågan löses samt hur trafiksituationen och pendlingsmöjligheterna utvecklas. Erfarenheter från andra kommuner visar att de viktigaste skälen till att folk väljer att bosätta sig i skärgården är kvaliteterna med stora tomter och närheten till natur och vatten. Även sociala faktorer som lugna närområden och god kännedom om grannar är viktiga för attraktiviteten. Detta trots att öar generellt sett har sämre tillgång till kommersiell service och pendlingsmöjligheter än vad tätorter på fastlandet kan erbjuda. fastigheter vilket innebär en genomsnittlig hushållsstorlek på 2.5 personer. Den folkbokförda delen av befolkningen har alltså inte ändrats nämnvärt under de senaste 10 åren. På längre sikt så förväntas befolkningsökningen på Tynningö öka stadigt och andelen bebodda fastigheter öka till 60 %. Vid en ökad permanentning av boendet så stiger även hushållsstorleken, generellt sett i skärgården, till 2.9 boende per fastighet. Då inga nya fastigheter planeras tillkomma i någon större omfattning så är den förväntade befolkningen, när förbättrad kollektivtrafik och utbyggt vatten och avlopp finns, mellan 1000 – 1100 personer. DEMOGRAFI Förutsättningarna för en ökad befollkning kommer att ske i olika steg. Det första steget togs i och med att Trafikverket tog över driften på Tynningöleden. Ytterligare steg mot en ökad året runt befolkning antas ske med utökad färjetrafik och ökad kollektivtrafik. En utbyggnad av VA-nätet antas ha den sörsta påverkan omvandlingen av ön, något som dock kommer ske stötvis allteftersom olika områdena ansluts. Skärgården har, generellt sett, en äldre befolkning än både riket och Stockholms län i genomsnitt. Detta är en trend som har pågått under de senaste 10 åren. Man kan se att en större del av den äldre befolkningen tenderar att bo kvar i skärgården eller flytta ut efter pensionen samtidigt som barnfamiljer väljer att bosätta sig i mer centrala delar av länet. Tynningö är inget undantag i det här fallet och förändringen är noterbar under de senaste 10 åren då ålderskategorin 65+ ökar och övriga åldersgrupper minskar. Enligt mätningar som kommunen lät göra på hösten 2004 så var det 411 boende på 163 I och med att utvecklingen i form av förbättrad kollektivtrafik och utbyggt vatten 26 och avlopp sker kommer barnfamiljer på sikt förmodligen utgöra en större del av befolkningen och den demografiska sammansättningen på ön förväntas överensstämma med de prognoser som finns för de mer centrala delarna i Vaxholm. Även om en minskad del av befolkningen i framtiden kommer vara äldre (65+) så kommer denna ålderskategori utgöra en markant del av befolkningen på Tynningö vilket bör beaktas i kommande planeringsarbeten. TRYGGHET Trygghetsaspekten för boende rör sig över en rad områden beroende på vilka frågeställningar som är aktuella för området. För Tynningö så är viktiga frågor trafik och räddningstjänst samt de ungas framkomlighet på ön. Framkomlighet tas upp i kapitlet om Trafik där förutsättningar och lösningar läggs fram för att stärka ungdomar och barns framkomlighet på ön men även för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Vidare så föreslås en centrering av verksamheter kring Bygdegården och skapa ett underlag för mötesplatser på ön. Detta bidrar till bättre lokalkännedom och arbetar med att jobba för att den upplevda säkerheten ska förhöjas på ön. Räddningstjänsten och utryckningstider vid brand behandlas under kapitlet Miljö och Risk. 15 BEFOLKNINGSUTVECKLING KATEGORI UTVECKLING 2014 6% +22% 28% 18 - 65 64% -12% 52% 7 - 18 20% -5% 15% 0-7 10% -5% 5% 65+ 16 2000 27 BEBYGGELSESTRATEGI BEBYGGELSE Bebyggelsens karaktär på Tynningö varierar från de olika delarna – på Norra Tynningö lever arvet kvar från 1800-talets Grosshandlarvillorna med väl tilltagna tomter och överblick över skärgårdens inlopp. Även Höganäs har präglats av sin bakgrund som sommarö, men här är bebyggelsen placerad tätt intill den insprängda Tynningövägen vilket skapare en tätare känsla mot bebyggelsen. Detta har även lett till att en del fastighetsägare markerat med staket eller inhägnad gentemot vägen till skillnad från Norra Tynningö som har större och öppna skogsbeklädda tomter. Fastigheterna vid mararna är mindre och är ofta inbäddade i växtlighet. Byggnaderna är mindre och enklare fritidshus jämfört med grosshandlarvillorna. Bebyggelsen är relativt låg i 1-2 plan med låga takvinklar. Längs med den norra delen av kusten samt vid östra Tynningö är tomterna väl tilltagna och byggnaderna är ofta större. På ön finns även ett antal varv med båtuppställning, magasin och förråd varje varv har sin egen struktur och karaktär. Den fasta befolkningen är jämt fördelad över ön och någon tydligt struktur för var man bor går inte att utläsa i dagsläget. I kapitlet om Tynningös vatten och avlopp och trafik så visas det på vikten av att samplanera utvecklingen av infrastrukturen. I och med den allmänna färjans införande 2013 ökade trafiken via Östra Tynningö men ökningen trappade av året efter (2014). Mindre trafikökningar förväntas även ske med bättre trafiklösningar i form av utökad kollektivtrafik och större färja. Gällande detaljplaner reglerar byggrätten och minsta fastghetsstorlek. Detaljplanerna täcker delar av ön och begränsningarna är olika mellan områdena men anger generellt att inga avstyckningar som skapar nya fastigheter under 3000m2 får ske. För att bevara karaktären och kontrollera utvecklingen på ön föreslås att dessa princper inte ändras vid ny detaljplanering. I huvdsak bör det inte tillskapas fler fastigheter som möjliggör fler bostäder på ön. För de områden som omfattas av riksintresset för kulturmiljövården och är utpekade som kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer i Vaxholms kulturmiljöinventering ska extra hänsyn visas den historiska kontexten vid placering och utformning av byggnader. Den fördjupade översiktsplanen anger inte några specifika riktlinjer för hur detaljregleringar kan komma att se ut. Då skillnaderna mellan de olika områdena är stora är det inte möjligt att på denna översiktlig nivå föreslå regleringar för att uppnå önskad effekt. Vid den kommande detaljplanering som behöver genomföras för att möjliggöra utbyggnad av kommunalt VA bör det vara möjligt att pröva en utökad byggrätt i de områden där nuvarande detaljplaner reglerar det till 70 + 40 m2. Ny fastigheter som är till för verksamheter av samhällsnyttig karakatär eller för verksamheter som är till gagn för Tynningö i form av affärer eller liknande bör kunna prövas. Vid kommande detaljplanering bör det prövas om ny bebyggelse på Tynningö, för att behålla den karaktär som finns idag, ska omfattas av krav på utformning i särskilt känsliga områden. I dessa fall ska hänsyn tas till den omkringliggande bebyggelsen och dess historiska kontext där sådan går att utläsa. 28 17 FASTIGHETSSTORLEKAR TYNNINGÖ 18 Notering: Vissa av de större fastigheterna som pekas ut här är samfälligheter 29 BEBYGGELSEUTVECKLING PERMANENTNINGSGRAD Enligt översiktsplanen för Vaxholm bedöms Tynningö vara ett område där befintlig bebyggelsestruktur och karaktär ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Inga nya bostadsområden bör heller tillkomma. Begränsad tillkommande bebyggelse behandlas inte i översiktsplanen. Den ökade befolkningen och trafiken till ön visar på en ökad permanentning. Det finns idag inget som pekar på om, eller vilka delar, på ön som kan komma att bli permanent bosatta före andra delar eller i vilken takt då befolkningen idag är jämt fördelad över ön. Även om de norra delarna och de större fastigheterna generellt sett har en större boendeyta och inte är reglerade i detaljplaner så verkar inte detta vara en avgörande faktor vid omvandling. Dock visar tätheten mellan fastigheterna på att en större del av befolkning kommer återfinnas på de mindre fastigheterna kring Tynningösundsvägen samt kring mararna under de kommande åren. I och med att den statliga färjan infördes 2013 så blev Tynningöleden och trafiken avgiftsfri i motsats till vad som gällt innan då leden drevs i privat regi. Som en följd av detta ökade personbilstrafiken över leden mellan 2011 och 2014 med cirka 20% och lastbilstrafiken ökade med 1050%. Det senare kan förklaras med att ett antal större byggnadsprojekt pågick under den här tiden men även att flertalet fastighetsägare inväntat med byggnationer tills dess att det skulle bli mer ekonomiskt fördelaktigt. Flera större byggnationerna tyder på att fler bygger om sina fastigheter från fritidsboende till permanentboende/större fritidsboenden. Tillgången till grundvatten visar på att större uttag är möjlig främst för de fastigheter som är belägna kring marenområdet där grundvattnet skapas. Det skulle kunna vara ett argument för att en befolkningsökning i första hand sker i detta område. TILLKOMMANDE BEBYGGELSE På Tynningö bör inga nya bostadsområden tillkomma enligt översiktsplanenen för Vaxholm då detta skulle kunna utgöra ett alltför stort tryck på de rådande miljö- och trafikaspekterna. För vissa områden kan dock en mindre tillkommande bebyggelse ske: 30 Ny bostadsbebyggelse På Tynningö finns idag ett fåtal fastigheter utan huvudbyggnad som skulle kunna prövas för ny bebyggelse vid kommande detaljplanering. Förutsättningarna för detta är att tillkommande bebyggelse inte inskränker allmänhetens tillgänglighet till stränderna och det sker utanför strandskyddat område. Tynningö har idag en kraftigt exploaterad strandlinje mot saltsjön vilket sätter stor vikt på att de passager som finns idag i största möjliga mån ska hållas tillgängliga för allmänheten. Antalet fastigheter som bedöms uppfylla dessa förutsättningar är få och den ökade trafikbelastningen som det skulle orsaka bedöms som försumbar sett till den övriga trafiken på ön. Nya bostadsbebyggelse på dessa fastigheter förutsätter att det föregås av detaljplanering och planering av VA-lösningarna för aktuella område. Vidare bör den tillkommande bebyggelsen, om den ligger inom riksintresset för kulturmiljövård, utformas och placeras i landskapet så att de kulturvärden som finns i området tas tillvara. I dessa fall bör bebyggelsen anpassas till den omgivande bebyggelsens utformning för att behålla områdets karaktär och atmosfär. I sådana fall bör detaljplanerna reglera utformning och placering av tillkommande bebyggelse. 19 Centrumbebyggelse Gamlingbo BYGGRÄTT I översiktsplanen för Vaxholm 2030 så pekas området kring Bygdegården ut som ett potentiellt framtida centrum på ön. Tynningö har idag en ökad andel äldre befolkning som förväntas vara en stor del av demografin även i den framtida befolkningen. Den lokala intressegruppen Gamlingbo arbetar för att skapa ett seniorboende för äldre på Tynningö. Ett samlat boende för äldre skulle vara fördelaktigt sett till att eventuella vårdtagare skulle kunna vara samlade vid en plats för hemtjänst och liknande kommunala tjänster. Huvuddelen av de områden på Tynningö som omfattas av detaljplaner har en begränsning av byggrätten som innebär att huvudbyggnaden får omfatta 70 kvm bruttoyta (BTA) och eventuell komplementbyggnad får vara på 40 kvm BTA. Detta gäller främst de centrala delarna kring mararna som planerades som sportstugeområden. Det område som bör kunna utvecklas till ett centrum på Tynningö ligger intill Bygdegården mellan Tynningövägen och Tynningösundsvägen. Bygdegården som uppfördes 2008 utgör idag en samlingspunkt för de boende och för olika sociala aktiviteter. Med ett ökat befolkningsunderlag som kan erbjuda en stadigvarande kundgrupp ökar möjligheterna att handel och service kan etablera sig på Tynningö. En samlad etablering av service på en plats skulle även minska behovet av resor från och till fastlandet per bilfärja. Med ökad tillgänglighet genom utbyggda gång- och cykelbanor och cykelparkeringar skulle även den lokala biltrafiken på sikt kunna minska samtidigt som befolkningen ökar. Ett förslag till utformning, som Gamlingbo tagit fram, omfattar en byggnad med ett 30-tal lägenheter. En byggnad av denna typ är en förändring i Tynningös rådande bebyggelsestruktur då det idag inte finns några flerbostadshus på Tynningö. Detta ställer stora krav på utformning och placering. Föreningen Gamlingbo föreslaget en placering i slänten invid Tynningövägen vid fastigheten Tynningö 1:922 (Malmqvists varv). En alternativ lokalisering är vid Bygdegården - en placering som bedöms ha närhet till eventuell framtida service och bättre förutsättningar för trafik och tillgänglighet. Den förstnämnda placeringen kan vara problematisk vid ökad trafik nära Östra Tynningö samt på grund av närheten till varvet och terrängförhållandena. Lämplig utformning och placering av Gamlingbo bör studeras vidare i kommande detaljplanering. Detaljplanering av Gamlingbo förutsätter samordning med VA-planeringen. 20 31 Idag visar bygglovansökningarna på Tynningö generellt på en vilja att utöka boendeytorna på ön. För att underlätta detta bör byggrätten för de fastigheter, som idag har reglerad byggrätt i gällande planer, att ses över i samband med planläggning och VAutbyggnad. Idag kan komplementbyggnad i form av så kallade ’Attefallhus’ uppföras utöver byggrätterna i gällande detaljplan. Detta möjliggör kompletteringar för fastighetsägaren till det egna bostadshuset på 15 kvm eller självständigt komplementbyggnader på 25 kvm på fastigheten. För karaktärens skull kan det vara viktigt, i vissa områden, att reglera utformningen på utbyggnaderna så att de överensstämmer med den omkringliggande bebyggelsen sett till formspråk, materialval och färgsättning. Staket och avgränsningar bör i största mån undvikas för att kvarhålla den öppna atmosfär som råder mellan tomterna idag. Detta gäller speciellt på Norra Tynningö och för sportstugeområdena nordöst om mararna. BÅTPLATSER Båt utgör ett naturligt färdmedel för många boende på Tynningö – speciellt under sommarhalvåret. Då större delen (cirka 60 % av boendefastigheterna) idag saknar egen tillgång till strand vid saltsjön så väljer många att använda sig av de lokala båtklubbarna. På sikt kommer efterfrågan på båtplatser att stiga i takt med att antalet boende blir fler. Kusterna vid saltsjön kring Tynningö är i dag kraftigt exploaterade med flertalet privata tomter och få allmänt tillgängliga områden. För att undvika framtida exploatering av allmänt tillgängliga områden bör befintliga småbåtshamnar utvecklas för att rymma fler båtplatser. Samtidigt ska utvidgning av dessa områden ske med hänsyn till riksintresset för farleder både på land och till vatten (se Riksintresse). Vid varvet vid Hemviken på östra Tynningö sker idag båtuppläggning/service där merparten av kunderna är från omkringliggande öar. Detta kan ses som en del av Tynningös funktion som Kärnö. Där finns i dag ett behov av att utöka ytan för båtuppläggning. På sikt kommer troligen verksamheten i större utsträckning behöva bedrivas året runt för service och upplägg av båtar. för sopkärl eller återvinningstation. Ormuddens båtklubb vid Stinasgrundet ligger idag på del av TGEF:s mark. Området bedöms ha potential för utökad verksamheten med fler bryggor. Placeringen ligger relativt fritt och med goda sikt- och navigeringsmöjligheter. Detta innebär att en utökning av verksamheten borde vara förenlig med riksintresset för farleden. De båtklubbar som idag ligger i Marsviken bör bibehålla aktuell storlek då området är relativt trångt för två båtklubbar samt närheten till riksintresset precis utanför. Den positiva aspekten med denna lokalisering är att fartyg på farleden har en uppfattning om vilken punkt som kan tänkas ha stor trafik under sommarmånaderna. Även Lilla Furusunds båtklubb har idag potential för utökad kapacitet. Ytterligare båtklubbar på de platser som är allmänt tillgängliga idag bör inte tillkomma. Vid flertalet av badplatserna så finns det idag bryggor för småbåtar som kan inkräkta på de rekreativa värdena för baden. TGEF har ansökt om bygglov för uppläggning av båtar invid Bygdegården vid en plats där man tidigare hanterat sopor. Vid en eventuell utvidgning av centrumverksamhet i området skulle området komma att nyttjas av verksamheter som har större behov av den centrala placeringen som t.ex. samlingsplats 32 21 UTVECKLINGSOMRÅDEN 1 2 Utökning av båtservice/verksamhet 1 Ormuddens båtklubb 2 Lilla Furunds båtklubb 3 Malmqvist sjöservice 3 Samhällsservice, affärer Centrumutveckling 22 Alternativa placeringar för Gamlingbo 33 KULTURMILJÖ KULTURVÄRDEN Landskapet befinner sig i en ständig förändring. I kulturlandskapets årsringar kan vi avläsa dessa förändringar. Årsringar är en viktig förutsättning för främst den lokala karaktären och identiteten men även en attraktionsresurs för den omkringliggande regionen. För att bevara ett områdes karaktär så bör de kulturhistoriska värden belysas och förvaltas för kommande generationer. Framtida förändringar som kan komma att påverka dessa värden ska ske på ett så varsamt och medvetet sätt som är möjligt. Under åren 1977-78 så lät Vaxholm stad genomföra en inventering av kulturhistoriskt intressant bebyggelse och miljöer på Tynningö. Där identifierades ett antal enskilda fastigheter och områden. Med åren så har även Stockholm läns museum och Länsstyrelsen upprättat egna dokument, delvis baserade på kommunens underlag men även fristående utredningar, som täcker in enskilda fastigheter vars värden bör beaktas i kommande planering. Dessa byggnader och miljöer är inte skyddade i gällande lagstiftning men bevarandevärdena bör utredas närmare för dessa utpekade områden och fastigheter. Till dessa inventeringar och kartläggningar tillkommer även riksintresset för kulturmiljö som berör Norra Tynningö samt skyddet för de fornlämningar som finns spridda över ön. Sett till åldern på vissa av dessa kartläggningsdokument så finns det en risk att vissa av dessa områden/byggnader har förlorat hela eller delar av sitt kulturhistoriska värde. Vidare arbete med respektive område bör därför visa extra hänsyn till de kvarvarande byggnadernas och områdenas värde samt uppdatera de berörda utredningarna. dokumenten och områdena aktualitet. TYNNINGÖS HISTORISKA UTVECKLING Under 1800-talets senare del började Stockholms borgarklass att upptäcka skärgården och med tiden köpa eller hyra in sig på gårdar som fanns belägna vid vattnet. Dessa användes dessa som sommarnöjen och rekreationsplatser. Med borgarklassen tillkom en större ekonomisk kraft som resulterade i många nybyggnationer och ombyggnader av de befintliga husen, vilka kom att få nästan herrgårdsliknande karaktär. Den större tillgängligheten resulterade även i att en större del av samhällsskikten kunde börja etablera sig i skärgården och efter 1900-talets början kunde även andra samhällsklasser börja skaffa sig sommarställen. Efter 1930 så kom nästa stora bebyggelseutvecklingen med den så kallade sportstugerörelsen. Tynningö är en av de öar som kom att upptäckas tidigast av Stockholmarna. Redan på 1860-talet började stadsbor flytta ut och arrendera mark på ön och några år senare stycka och sälja av tomterna. Med tiden kom Tynningö att höra till de öar där dessa sommarvillor är vanligast förekommande med stora vida tomter vid vattenbrynen längs inloppet till skärgården. Områdenas historiska värden ligger i såväl deras unika estetiska värden men även för att de speglar den tidiga borgarklassens sommarnöje i skärgården. Med de väl tilltagna tomter längs strandlinjen som är bebyggda med en lika individualistisk som säregen arkitektur utgör de ett unikum i skärgården. När ångbåtstrafiken på mitten av 1800-talet möjliggjorde mer frekventa resor ut i skärgården så började nästa steg av utbyggnaden i skärgården i form av sommarvillorna som spred sig längre och längre ut i skärgården. 34 23 KULTURMILJÖVÅRDSPROGRAM Mellan 1977-78 lät Vaxholm stad göra en kartläggning över de miljöer och byggnader i staden som har kulturhistoriska värden. Merparten av dessa värden antas ha försvunnit med åren vilket gör de kvarvarande värdena mer betydelsefulla. Speciellt utmärkande byggnader finns vid Höganäs och utgörs bland annat av KSSS (Kungliga seglarsällskapet) gamla klubbhus. En säregen byggnad, med en för skärgården speciellt utformning med tegelfasad och putsdetaljer. Även Eriksberg som fungerade som kontorshus vid Stockholmsmässan 1897 innan den flyttades ut till ön hör till de speciella byggnaderna på Tynningö. Höganäs Det område på ön som har den största ansamlingen av byggnader med en säregen arkitekturär Höganäs. Flertalet av dessa byggnader är inte bara unika för Tynningö utan även för skärgården - både sett till sin historik och utformning. Tjuvudden, Norra Tynningö Ett flertal villor i grosshandlarstil från 1880-talet beläget i branta landskap finns på Tjuvudden Försedda med rika lövsågsdekoreationer och belägna högt upp på berget så har flertalet av villorna en vacker utsikt mot Vaxholm. Östra Tynningö Vid Höganäs återfinns villa Eriksdal som uppfördes 1895. Den tilltänkta funktionen var att bli ett nytt klubbhus åt Kungliga Seglarsällskapet men farleden utanför visade sig vara för trång och klubbhusfunktionen uteblev. Dess arkitektoniska utförande med tegelfasader och sina fyra våningar är unikt för skärgården och utpekat att ha omistliga värden i Vaxholms stads Kulturmiljöprogram. Bild från sommaren 2014. Ett område med villor från början på 1900-talet med tydliga drag av jugendarkitektur. 24 35 FORNMINNEN RIKSINTRESSEN ÖVRIGT Fornlämningar är spår som äldre generationer har efterlämnat och som finns kvar i våra dagar, dessa kan utgöras av boplatser, murar, gravfält med mera. Tynningö har idag kraftigt ianspråktagna stränder och i enlighet med riksintresset för kust- och skärgårdsområdet så bör ingen mer fritidsbebyggelse tillkomma. Hela farleden in i Stockholms skärgård omfattas av riksintresset för kulturmiljövården som ska spegla skärgårdens historiska utveckling vilket berör de norra delarna av Tynningö. Läs vidare under Riksintressen. Flertalet privatpersoner har med åren genomfört ambitiösa renoveringar av sina bostadshus och tillhörande komplementbyggnader med hänsyn till byggnadernas historiska kontext. Vissa av dessa finns dokumenterade och har utförts med stöd av länsstyrelsen bl.a. vattentornet på fastigheten Tynningö 1:32. Dessa fornminnen skyddas genom lagen om kulturminnen vilken förbjuder att på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över ett fornminne utan länsstyrelse godkännande. Lagen täcker även in så kallade fasta fornlämningar som har automatiskt skydd. Detta innebär att så fort de upptäcks så täcks de in av kulturminneslagen utan att något direkt beslut behöver tas. Vid planläggning eller förändring av planområde där fornminne ingår ska aktualitetsförklaring göras. Stockholm läns museum har under åren genomfört en kartläggning av skärgården i olika kulturmiljösyften. I sin inventering av småbåtsvarv i Stockholms Skärgård Bevarade småbåtsvarv i Stockholms skärgård (2008) så pekas tre varv på Tynningö ut som kulturhistoriskt värdefulla. Av dessa så bedöms Tynningö varv vid Hemviksudden ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde då varvet till stora delar är intakt och det skulle potentiellt kunna utgöra ett byggnadsminne - det första på Tynningö. Då det inte klassats högt i kommunens egna inventering så är det viktigt att hänsyn tas här vid kommande detaljplaneläggning. Till vänster: Det kulturhistoriskt intressanta varvet vid Hemviken - det gamla Tynningövarvet. Bild från vintern 2014. 36 25 KULTURMILJÖ Norra Tynningö Klassificeringen enligt Vaxholm kulturmiljöprogram (1977-78) för såväl enskilda fastigheter som större områden med värdefull kulturmiljö. Omistlig Höganäs Värdefullt Intressant Område Östra Tynningö 26 37 Norra Tynningö KULTURMILJÖ Riksintresset för kulturmiljön tillsammans med de fornlämningar som finns vid Tynningö. Även det gamla varvet vid Hemviken är utpekat. Riksintresse Fornminne Tynningö Varv Höganäs 38 27 VATTEN OCH AVLOPP Vaxholm får sitt dricksvatten via Vaxholmsvatten (dotterbolag till Roslagsvatten AB), som är huvudman för VA i Vaxholms stad. Roslagsvatten ägs gemensamt av sju kommuner i Stockholms län. Roslagsvattens ansvar är att rena avloppsvatten och distribuera dricksvatten, som köps av kommunförbundet Norrvatten. Vaxholmsvatten AB äger ledningsnätet inom Vaxholm. Roslagsvatten AB förvaltar och sköter ledningsnät, reningsverk och pumpstationer samt levererar dricksvatten och omhändertar avloppsvatten. VA-PLAN Vaxholms stad antog hösten 2014 en Vattenoch avloppsplan (VA-plan) som tillsammans med dokumenten om VA-policy och VAöversikt utgör kommunens samlade syn på VA-situationen. Planens syfte är att skapa en hållbar utbyggnadstakt för de delar av kommunen som med tiden ska få kommunalt VA samt planera för vilka lösningar som kan föreligga för de platser som inte beräknas ingå i verksamhetsområdet. I planen upprättades en prioriteringslista sett till de olika förutsättningarna och behov som de olika öarna och platserna i kommunen har. 28 Tynningö placerades i prioritetskategori 4 vilket innebär att en utbyggnad av det kommunala VA-nätet till ön först beräknas kunna påbörjas först kring 2025. Den förväntade befolkningsökningen beräknar att 60 % (cirka 250 fastigheter) kommer vara permanent bebodda inom överskådlig tid. Vaxholms VA-plan bygger idag på två olika scenarion där det första innefattar en utbyggnation av Blynäs avloppsreningsverk på Vaxön. Vid ett sådant scenario skulle dock inte samtliga fastigheter inom Vaxholm stad rent kapacitetsmässigt klaras av att anslutas. Det andra alternativet är en anslutning till Käppalaverket på Lidingö som kapacitetsmässigt sett skulle klara av samtliga befolkningsscenarion för Vaxholm stad. I en undersökning som genomfördes av Sweco 2007, Avloppshanteringen och dess påverkan på mararna, skulle en lösning som enbart innefattar en kommunal vattenledning till Tynningö, vid en befolkningsökning, leda till en överbelastaning av mararna i form av ökade kväve- och fosformängder. VATTENFÖRSÖRJNING Samtliga fastigheter på Tynningö får idag sitt dricksvatten från enskilda brunnar på den egna fastigheten. Enligt tidigare studier utförda av Tyréns under 2007 så konstaterades det att grundvattentillgången på Tynningö överlag var god men att den var ojämnt fördelad. De centrala delarna har idag god tillgång till grundvatten samtidigt som de norra och västra delarna har en sämre tillgång. Ett ökat uttag av grundvatten bedömdes möjligt för de centrala delarna. Övriga delar bedömdes kunna drabbas av saltvatteninträngning vid ett ökat uttag. Sammantaget visade rapporten att om samtliga fastigheter (700 stycken) vore permanent bosatta skulle grundvattnet inte räcka till oavsett placering av fastigheternas brunnar. 39 Samma scenarion kan appliceras på de recipienter som återfinns i saltsjön där fastigheters ökade tillgång till dricksvatten kommer resultera i ökad övergödning om ingen tillräcklig avloppslösning finns på plats. För att detta ska undvikas så föreslogs i rapporten att en gemensamhetsanläggning med utsläppspunkt i havsområdet eller koppling till det kommunala VA-nätet skulle inrättas. Följaktligen så bör alla fastigheter som ansluts till det kommunala vattennätet även anslutas till det kommunala avloppsnätet. AVLOPP FRAMTIDA UTVECKLING Södra Roslagens miljö och hälsa genomförde 2008 en granskning av de enskilda avloppsanläggningar som fanns på Tynningö. Granskningen omfattade 470 fastigheter och 60 % (230 st) av dessa fick sina anläggningar utdömda samt ett föreläggande från SRMH om att byta ut eller bygga nya anläggningar som innebar en högre reningsgrad. Ett riskmoment idag är vattenförsörjning i de områden som har risk för saltvatteninträngning. Detta gäller östra Tynningö, de norra delarna samt den västra sidan längs kusten. Utgångspunkten är att Tynningö på sikt bör anslutas till det kommunala VA-nätet för att säkerställa reningsgraden mot recipienterna och kunna klara en ökad befolkning. De norra delarna av Tynningö som Höganäs och Norra Tynningö har större tomter och inte lika tätt mellan fastigheterna samt ett flertal obebyggdafastigheter vilket ger området en förhållandevis låg exploateringsgrad. På den västra sidan berörs till största del enbart de fastigheter som ligger vid kustremsan vilket gör området långsmalt. Lösningar för dessa områden har studerats i form av saltvattenrening för de enskilda fastigheterna. Inom de utsatta områdena bör inga nya enskilda brunnar få tillkomma. Idag har de flesta fastigheter egna brunnar så detta bedöms inte påverka förutsättningarna i någon större omfattning. 40 29 AVFALL SRMH och Roslagsvatten har tillsammans med Vaxholm stad tagit fram en avfallsplan som beskriver hur arbetet med avfallshanteringen ska ske mellan 2014 och 2020. Avfalls- och slamtömningen för Tynningö sköts av Roslagsvatten genom entreprenör. SLAMTÖMNING Slamtömningen sköts idag av Roslagsvatten genom entreprenör. Idag sker tömningen i stor utsträckning med bil, men även tömning från sjön där hämtning med bil inte är möjligt sker. Beroende på vilken lösning som är möjlig så råder det olika tömningskostnader. Vilken tömning som olika fastigheter får är beroende på en klassificeringen - ett arbete som idag är under utredning. 30 ÅTERVINNING FARLIGT AVFALL Idag finns det 6 stycken återvinningsstationer i Vaxholm, ingen av dessa ligger direkt tillgängliga från Tynningö. Målsättningen är att det ska finnas en återvinningsstation per 1500 invånare i Vaxholm, idag är siffran en på 1853 personer. Vid varvet vid Hemviken finns idag en miljöstation för farligt avfall från varvets kunder. Detta innefattar rester från motorservice, slipdamm och skraprester från båtservicen. Stationen är öppen under varvets öppettider. För övriga boende så lämnas idag det farliga avfallet till den flytande återvinningscentralen som angör vid Norra Tynningö och Östra Tynningö en gång varje vår och sommar. Även elavfall och grovavfall inhämtas under samma tillfälle. Det är idag inte aktuellt med en återvinningstation på Tynningö sett till befolkningsunderlaget, men på sikt så kan det bli aktuellt om befolkningen ökar och Tynningös status som kärnö ska behållas. En lämplig placering skulle vara vid färjeläget, men där är idag trångt och en placering av en återvinningsstation här skulle kunna orsaka sämre framkomlighet för biltrafiken. Behållare för tidningsåtervinning och tomglas finns idag placerade vid strategiska ställen på Tynningö såsom Bygdegården och Norra Tynningövägen/Tynningösundsvägen. Placeringen av dessa är oftast invid någon av de större vägarna vilket gör att biltrafiken vid avlämning stannar till på vägen och kan blockera framkomligheten. I dagsläget är detta inget problem men vid en utökad trafik kan framkomligheten behöva förbättras. En angiven plats för återvinning och sophantering är även önskvärt ur sorteringssynpunkt från de boendes sida. Tänkbar placering för detta är vid den före detta soptippen vid Bygdegården. Parkeringen i närheten skulle även minimera problem för förbipasserande trafik. 41 Placeringar De mindre vägarna på Tynningö utgör idag svårigheter för att genomföra hämtningar vid fastighetsgränserna. Detta kan bero på för stor lutning, begränsade backeller vändningsmöjligheter eller dåligt vägunderlag. Vid planläggning bör mark reserveras för uppställning av gemensamma sopkärl. Platser för detta kan vara vid Juliusbergsvägen och Marenslingen - platser som idag kan upplevas som problematiska. Övrigt Byggavfall och liknande är inte kommunalt ansvar och lämnas idag vid Koviks återvinningsanläggning alternativt genom hämtning av enskild entreprenör. TRAFIK VÄGAR OCH MÅLPUNKTER Huvudvägen på Tynningö är Tynningövägen som, tillsammans med Norra Tynningövägen, löper över hela ön och sammanbinder de de två allmänna bryggorna – Höganäs, Norra Tynningö med färjeläget vid Östra Tynningö. Båda vägarna är statliga och har Trafikverket som huvudman. Vid Bygdegården ansluter den enskilda vägen Tynningösundsvägen som är den andra större vägen på ön, och som i norr ansluter till Norra Tynningösundsvägen. Samtliga dessa vägar är smala, Tynningövägen varierar mellan 3,5 – 6 meter i bredd vilket gjort att det skapats olika mötesfickor längs med vägen. Till detta tillkommer en rad mindre småvägar med enskilt huvudmannaskap. Eftersom Östra Tynningö är det enda färjeläget så sker det idag ingen genomfartstrafik på Tynningö. Det finns idag heller inga kombinerade cykel- och gångvägar på Tynningö. Idag utgörs de huvudsakliga målpunkterna på ön av de allmänna bryggorna vid Höganäs, Norra Tynningö och framförallt färjeläget vid Östra Tynningö men det finns även lokala målpunkter som ska beaktas vid trafikplaneringen. Vissa av målpunkterna är idag mest aktiva under sommarmånaderna och vissa används året runt: Bygdegården – Bygdegård som bedrivs i regi av TGEF och som övriga föreningar kan hyra vid behov. Besöks året om och har diverse sociala aktiviteter som filmvisning, teateruppsättning, firande m.m. Ligger inom det område som på sikt bedöms kunna ha plats för mer centrumaktiviteter som handel eller service. Tynningö Klack – Tynningös högsta punkt (30 meter över havet) som ger en vid utsikt över inloppet till Stockholm och även stora delar av Stockholm. Användes historiskt sett som böte - en plats där eldar kunde tändas på toppen för att varna Stockholms försvar för inkommande fiender. i huvudsak för turister, konferensgäster/ besökare och i mindre utsträckning för de boende. Framtida målpunkter förutsätts vara desamma som dagens men en utökning kring Bygdegården i följd med att flera verksamheter eventuellt etableras här samt en mindre ökning av trafiken kring varvsverksamheten vid Hemviken. I övrigt antas trafiken öka jämt över ön. Lanthandeln – Öppet mellan maj och augusti och är den lokala lanthandeln som även har matservering. Marenbadet/Mararna – Ett av de mest populära målen på Tynningö under sommaren. Fungerar som badplats, här anorndas även simskola av den lokala idrottsföreningen. Det varma insjövattnet och den lugna omgivningen är i kontrast till de bad som återfinns vid saltsjön. Vintertid så åker flertalet skridskor eller fyrhjuling på isarna. Motordrivna båtar är sedan några år förbjudna med hänsyn till miljöpåverkan. Idrottsplatsen – Idrottsplats som bedrivs i TGEF:s regi och lokala sportevenemang bedrivs här. Ljungbergsgården – Konferensanläggning på östra delen som har en stor fastighet och ett relativt oexploaterat strandbryn. Målpunkt 42 31 SÄKERHET Gående och cyklister De smala vägarna och avsaknaden av GC-vägar gör att flertalet personer går längs huvudvägarna, vilket kan ses som ett riskmoment idag. Genom utdrag ur Transportstyrelsens databas för olyckor, STRADA, så kan det konstateras att det under de senaste 10 åren (2004 - 2014) skett 7 trafikolyckor som är klassade som personskador på Tynningö i helhet. Sex stycken av dessa var av lindrig karaktär men en dödsolycka har skett när en bilist körde av vägen. Merparten av de lindrigare olyckorna involverar gående eller cyklister som cyklat omkull. Olycksstatistiken har en låg frekvens sett till det givna tidsspannet och förutsättningarna men visar även att framtida fokus för säkerhetsförebyggande åtgärder bör ligga på gående och cyklister. För barn och ungdomar så råder det även en ökad risk då flertalet av dessa går i skola på Värmdö och färdas med buss till Tynningö. Avståndet mellan busshållplatsen på Norra Lagnö och färjeläget på Norra Tynningö är idag cirka 250 meter men vägen däremellan är smal och saknar en markerad gångväg eller belysning. Särskilt vintertid utgör detta en risksträcka då det blir mörkt tidigt. Barnen kommer oftast hem andra tider än sina föräldrar och liftar idag hem från Östra Tynningös färjeläge när bussen inte är på plats. Vissa av ungdomarna och barnen upplever detta som ett otrygghet då föraren inte alltid är bekant. 32 TYNNINGÖVÄGEN Vidare utredningsarbeten bör fokusera på en bättre synkronisering mellan trafikslagen samt eventuellt att buss 689 kör över till Värmdösidan vid dagens hållplats för buss 424 h/v för en säkrare bytespunkt åt båda hållen. Belysning Idag saknas belysning för delar av huvudvägarna vilket försämrar tryggheten särskilt för gående och cyklister. Under hösten och senvåren ökar riskerna med större mängder dimma som kommer in över ön. Den inrapporterade olycksstatistiken för Tynningö är idag låg vilket kan tyda på ett bra samförstånd mellan trafikanter men på sikt så kan trafiken på vägarna komma att öka vilket ökar riskerna för olyckor. En utbyggd belysning och GC-vägar skulle öka trafiksäkerheten. Nya GC-vägar bör primärt koncentreras till huvudstråken som förbinder färjeläget och de allmänna bryggorna. Sikt Det trånga gaturummet och växtligheten på fastigheterna skapar ibland situationer där växtlighet hänger över vägen vilket kan orsaka siktproblematik. Sikt problem kan även vara påtagligt där mycket trafik ansamlas - exempelvis vid Östra Tynningö. 43 Hösten 2014 genomfördes en trafikutredning för att se över eventuella trafikproblem som skulle kunna uppstå med en ökad befolkning. Utredningen utgick ifrån så kallat worst case-scenario där varje boendefastighet förväntades vara bebodd året runt. Scenariot var hypotetiskt men nödvändigt för att se vilka problem som skulle kunna uppstå vid en ökad trafikbelastning. Vid en ökad befolkning kommer det att innebära att trafikflödet blir jämnare fördelat över året än idag då en stor del av sommargästerna kommer vara permanent boende på ön. Utredningen pekade på att även om bredden på vägarna delvis är ett mindre problem vid möten så är detta inget som skulle förvärras ytterligare med en ökad trafik. Inte heller skulle någon av konfliktpunkterna såsom korsningen mellan Tynningösundsvägen och Tynningövägen utgöra ett större problem. Mötesfickorna underlättar idag möten på vägen och den interna trafiken är relativt liten. De största trafik-strömmarna uppkommer under morgonen och stötvis kvällstid när arbetspendlare rör sig mot och från färjeläget. Det största trafik problemen uppstår istället kring färjeläget vid Östra Tynningö där större bilköer kommer att byggas upp längs med Tynningövägen när bilarna missar eller inte får plats på färjan. Idag är problemet inte så stort men med ökad trafik kommer kön utvidgas och förhindra framkomligheten till infartsvägar som mynnar ut på Tynningövägen. Idag finns det spärrmarkeringar längs med vägen för att förhindra blockering för utfarten men södergående bilar som ska in på någon av vägarna måste vänta i kön för infart eller åka i motsatt fil. Ett annat problem som beror på färjetrafiken är att vissa fordon håller en för hög hastighet för att inte missa färjan. En eventuella lösning på framtida trafikproblem skulle vara att anlägga ett kömagasin vid färjeläget eller separata bilfält – båda dessa är dock kostsamma alternativ som skulle innebära markintrång på intilliggande fastigheter. Alternativ skulle vara att utreda platser för mötesfickor kring tillfartsvägar eller en utökning av färjan (se kollektivtrafik). KOLLEKTIVTRAFIK Buss Busslinjen 689 trafikerar idag ön mellan färjeläget och de allmäna bryggorna. Genomsnittstiden för en tur är cirka 15 minuter från Östra Tynningö till Norra Tynningö. Bussen har 13 hållplatser men stannar ofta vid behov från passagerarna. Tidtabellen är anpassad efter Waxholmsbolagets avgångstider från de norra delarna. Vid Vaxön så finns stombuss 670 som åker vidare till Danderyds Sjukhus och vid Norra Lagnö finns busslinjerna 424h/v som åker vidare in mot Gustavsbergs Centrum. Upptagningsområdet innefattar idag 70 % av fastigheterna på ön men missar de som bor längs med Tynningösundsvägen. Trafiken för 689 har under de senare åren haft en minskat passagerarantal vilket delvis kan förklaras med införandet av den avgiftsfria bilfärjan som gjort att fler av de boende förlitar sig på bilen som det primära transportmedlet och som även fått följden av ett minskat resande från de allmänna bryggorna. En dålig synkronisering av tidtabellerna mellan de olika transportmedlen har även gjort att ungdomar som kommer från Norra Lagnö istället går eller får lifta på färjan då bussen inte varit tillgänglig vid ankomst. För att förbättra förutsättningarna för en bättre kollektivtrafik för buss 689 föreslås följande alternativ: 1. Den norr-södergående turen bör, om möjligt, gå via Tynningösundsvägen istället för Tynningövägen för att nå fler av invånarna. Detta skulle skapa en längre busstur för de som kommer från Östra Tynningö som skulle behöva åka till Norra Tynningö för att sedan gå av när bussen åker tillbaka men en ökad säkerhets- och bekvämlighetsaspekt överlag. Detta förutsätter att dragningen är möjlig med hänsyn till framkomlighet på Tynningösundsvägen. bra. Möjligheterna för övergång med 689 till Värmdö kan med fördel ske på utvalda tider där behovet för Norra Tynningö inte finns. Utöver förslag till bussdragning så finns även ett tredje alternativ som dock ligger utanför Tynningös område: 3. I tidigare linjedragningar från 2005 fanns bussförbindelse mellan Norra Lagnö till Slussen utan några byten till skillnad mot dagens dragning som innebär ett byte i Gustavsbergs centrum. Ett återinförande av en liknande linjedragning skulle underlätta för det kollektiva resandet både ur en bekvämlighetsaspekt men även i restid. Dagens resa mellan Norra Lagnö och Slussen ligger på cirka 45 minuter medan den äldre turen tog cirka 25 minuter utan byten. 2. I ett nästa steg bör möjligheten att 689:an kör över till Värmdösidan via färjan och anknyter direkt till busslinje 424 v/h studeras. Dragningen skulle göra att risken för olyckor för gående på Norra Lagnö minimeras samt att risken att missa bussen/färjan skulle undvikas. I de båda alternativen ska hänsyn tas till att förbindelsen mot Vaxholm inte påverkas i för stor grad då denna tur i dagsläget fungerar 44 33 KOLLEKTIVTRAFIK Rindö Ramsö Tynningö Skogsö Norra Lagnö Förelaget byte mellan 424v/h och 689 Dagens dragning av 689 Föreslagen dragning södergående turer 34 Värmdö Föreslagen dragning över till Värmdö 45 Båt Waxholmsbolaget driver idag trafik mellan Stockholm och Vaxholm med stopp vid bl.a. Höganäs brygga under den isfria tiden av året. Mellan Vaxholm och Stockholm tar färden cirka 1 timme. På den östra sidan så trafikerar Waxholmsbolaget Skogsön – Ramsö – Norra Tynningö – Rindö – Vaxholm vilket är den primära sträckan som de boende som arbetar i Vaxholm använder sig av. Sträckan bedöms som en viktig linje för de som bor permanent på ön. I och med att Trafikverket övertog driften på Tynningöleden drogs de boendes rätt till det så kallade ö-kortet in. Under de senaste åren har antalet resenärer minskat avsevärt från Norra Tynningö vilket kan tillskrivas faktumet att Stockholm nås snabbare via Värmdö. I och med att ö-kortet drogs in så kan det antas att en större del än tidigare valde att använda sig av bilfärjan. På Tynningöleden mellan Östra Tynningö och Norra Lagnö driver Trafikverket den avgiftsfria trafiken som avgår mellan 06 – 23. Överfarten tar i genomsnitt 8 minuter. I och med att Trafikverket övertog driften så infördes fler turer än tidigare vilket även ökade trafiken över leden, vilket i sin tur ledde till att en ny färja med högre kapacitet sattes in i augusti 2014. Belastningen är som störst i juni med en nästan fördubblad trafik gentemot januari. Morgontrafiken (06:20 – 07:30) från Tynningö är den mest belastade tidpunkten. Under vintertid (höst/vinter 2014) så går färjan sällan full vilket innebär att inga köer byggs upp under någon längre tid på endera sidan. En stor del av trafiken är lastbilar, vilket har ökat markant sedan Trafikverket tog över driften. Vid en ökad befolkning kommer det att kunna uppstå problematisk bilköer som växer upp kmed morgontrafiken på Östra tynningö. Köerna skulle kunna blockera utfarten från flera av tillfartsvägarna ut mot Tynningövägen. För att underlätta ovanstående situation bör följande alternativ studeras vidare: Utökad färja I dagsläget trafikerar färjan Linea leden, Linnea har plats för 30 personbilar. Vid en eventuell ökning av boende på ön kommer inte dagens färja räcka till, vilket innebär att bilköer kan komma att byggs upp på såväl Östra Tynningö som Norra Lagnö och flera pendlare kan missa avsedd tur. Att utöka antalet turer med dagens färja är inte möjligt under de mest trafikintensiva tiderna då färjan vänder direkt. Att addera ytterligare en färja är problematiskt då farleden idag är en av de mest trafikerade i Sverige och av riksintresse för sjöfartens framkomlighet. Vid ytterligare färjor på Tynningöleden så skulle även erosionsrisken tillta för Östra tynningö samt att färjelägena skulle behöva byggas ut. Vid en utveckling i enlighet den bedömda befolkningsprognosen skulle en färja med högre kapacitet vara det bästa alternativet för att framkomligheten på leden. Idag bedöms nuvarande färja vara tillräcklig för driften. Eventuell utökning bör ske i direkt anknytning 46 med utbyggnaden av VA till ön. Detta för att inte skapa en obalans där en större del flyttar ut till ön tack vare förbättrade kommunikationer innan kommunalt VA finns på plats. Eventuell trafik under nätterna eller så kallad kallelsefärja är en bedömningsfråga för Trafikverket. Den senaste bedömningen gjordes 2010 och då ansågs det inte finnas skäl till utökade turer sett till det gällande underlaget. Pendelbåt Med en ökad befolkning på såväl Tynningö som Norra Lagnö kommer behovet av alternativa lösningar till biltrafiken att öka. Flera resealternativ är nödvändiga för att avlasta dagens vägnät. Med ombyggnaden av Slussen så kommer med stor sannolikhet efterfrågan på alternativa färdvägar att efterfrågas från bilister som idag åker via Värmdövägen in mot Stockholm. En snabbfärja skulle ta mindre tid än dagens resande med Waxholmsbolaget och även erbjuda möjligheten att arbeta ombord. En eventuell pendelbåt skulle vara aktuell under de isfria tiderna - det vill säga under hösten, våren och sommaren där även efterfrågan är som störst. Vaxholm har av Trafikförvaltningen inom Stockholms Läns Landsting (SLL) bedömts ligga inom det inre vattenområde där det anses möjligt med utökade pendlingstrafik. En linje från Vaxön via Höganäs mot Stockholm har studerats av SLL men underlaget har bedömts som för litet för att vara motiverat. 35 Staden bedömmer dock att befolkningsunderlaget på på sikt kommer att öka varför beslutet bör omprövas regelbundet. Från Vaxholm vore det till exempel lämpligt med en pendelbåtslinje från Rindö hamn via Vaxön och Tynningö in mot Stockholm. Ett annat alternativ som skulle kunna gynna Tynningö har studerats av Värmdö kommun där Ålstäket – Hemmesta – Torsby – Norra Lagnö – Stockholm har bedömts som en tänkbar framtida linje. stå klar april 2015. Vid färdigställandet så kommer bryggan vid behov kunna angöras med vägfärja för eventuell nödutryckning. Det är således teoretiskt möjligt att kunna använda Höganäs brygga som färjeläge för bilfärja till och från Tynningö. Någon kapacitet att utöka färjeläget på Vaxön bedöms dock inte finnas. Vidare skulle en sådan färjelinje kunna innebära att genomfartstrafik över Tynningö skulle kunna uppstå. Broförbindelse Fortifikationsverket lät, i samband med utredningar krings sitt fastighetsinnehav på Rindö, 2009 ta fram en översiktlig utredning om en broförbindelse till Rindö via Tynningö och Bogesund. Denna mycket övergripande utredning visade dock att kostnaderna skulle bli avsevärda. Påverkan på riksintresset för kulturmiljö skulle även bli omfattande och föreslaget utgick därför. SL/Waxholmsbolaget Waxholmsbolaget bedriver i dagsläget trafik till Höganäs Brygga från Stockholm och från Norra Tynningö till Vaxholm. Priset för ett årskort är separat från SL-kortet men båda reskassorna kan idag dela på samma SL-kort (ett kort men två olika reskassor). Andelen som reser med Waxholmsbolaget på reguljär basis från Tynningö har kraftigt minskat sedan Trafikverket tog över driften på Tynningöleden. På sikt skulle en sammanslagning av korten med en enhetlig taxa kunna motivera ändrat resmönster mot hemkommunen och avlasta trafiken på Östra Tynningö men det skulle även innebära ett ökat tryck på Waxholmsbolaget under sommarmånaderna från resenärer som vill använda sitt SL-kort på båtarna från Stockholm. Tidigare förslag som utgått från planeringen: Trafik via Höganäs brygga Höganäs brygga byggs om och kommer 36 Tänkbar dragning för framtida pendelbåtslinjer. Röd linje är tidigare förslag från Värmdö kommun på pendelbåtslinjer. 47 GÅNG OCH CYKEL Idag finns inga markerade gång- och cykelvägar på Tynningö utan cyklister och gående delar tillsammans med biltrafiken på vägarna på ön. Under sommartid ökar cyklandet till de lokala målpunkterna. Cykling sker även på de mindre vandringslederna och enskilda vägar på ön. Den låga olycksstatistiken pekar på ett gott samförstånd mellan de olika trafikslagen idag men på sikt så kommer risken för kollision mellan de olika trafikslagen öka. Det är idag avgiftsfritt att medföra cykel på Tynningöleden och hos Waxholmsbolaget får cykel medföras i mån av plats. I översiktsplanen för Vaxholm beskrivs Tynningö som en av de öar där gång- och cykelvägar bör underlättas för att på sikt kunna utgöra ett alternativ till bilen. Användningen av cykel på Tynningö görs idag främst för att nå målpunkterna på ön och inte i någon större utsträckning till punkter utanför. Möjligheterna att medföra cykel på båtarna gör dock att målpunkter på Vaxön kan vara möjliga att nå från Tynningö. I Värmdös gång-och cykelplan pekas Norra Lagnö ut som ett prioriterat förändringsområde som bör prioriteras när det gäller sammanbindning av övriga gångoch cykelbanor i kommunen fram till 2030. Avståndet till Gustavsbergs centrum är på cirka 6 km och skulle på sikt skulle kunna bli en av målpunkterna för Tynningöborna. Framtida planläggning bör fokusera på att underlätta för cyklister och gående att nå de lokala målpunkterna och då främst de allmänna bryggorna och färjeläget. sig av för angöring av Höganäs brygga och vidare infart mot Vaxholm. En eventuell utbyggnation av en GCväg bör ske längs Tynningövägen och Tynningösundsvägen då dessa idag binder samman de allmänna bryggorna och färjeläget. En eventuella utveckling av GC-vägar på ön förutsätter ett samarbete mellan Trafikverket och vägföreningarna på ön, då Vaxholm stad inte ansvarar för några vägområden på ön. Denna led är inte av riksintresse. Dagens situation påverkar inte dessa farleder nämnvärt. Faktorer som skulle kunna komma påverka lederna är en utökning av småbåtar som lägger till på Tynningö under sommarmånaderna. I övrigt bör faktorer som underlättar för cyklister stödjas. Lämpligen kan skyddade och låsbara cykelparkeringar ordnas vid färjelägena och övriga lokala målpunkterna. I och med det smala vägnätet där ökad expansion inte är möjlig bör hastighetsdämpande åtgärder för bilar anordnas för att förbättra trafiksäkerheten för främst gående och cyklister. Idag finns ingen parkering vid någon av de allmäna bryggorna eller färjeläget. Utrymmesmässigt sett så är det svårt att få plats med bilparkering vid något av av dessa lägen. Skyddad cykelparkeringar bör finnas vid varje färjeläge. PARKERING FARLED En farled omfattar de vattenområden som sjöfarten använder för sin framkomst och är markerade med heldragna svarta linjer i dagens sjökort. Längs med den södra/ sydvästra sidan av Tynningö så löper en av Sveriges mest trafikerade farleder (klass 1) som omfattas av riksintresset för sjöfart med en buffertzon på cirka 200 meter. Denna zon överlappar delvis Tynningö (se Riksintresse). Väster om Tynningö finns en ytterligare farled som bland annat Waxholmsbolaget använder 48 37 TRAFIK 1 Möjliga platser för vidare studier av trafikfrågor 2 För Östra Tynningö kan det komma att krävas en trafikstudie för att visa hur köer och höga hastigheter kan förebyggas om färjan inte byts ut. 3 Varvsverksamheter/båtklubbar som bör kunna komma att utvecklas Målpunkter 38 1 2 3 4 5 6 4 Marenbadet Bygdegården 5 Lanthandeln Idrottsplatsen 6 Ljungbergsgården Tynningö Klack 49 Till vänster: Buss 424V bredbvid den mindre Tynningöbussen (689) sommaren 2014 Till vänster: Färjan Linea på Tynningöleden på väg in mot Norra Lagnö. Hösten 2014 50 39 MILJÖ LANDSKAP Tynningö inrymmer tillsammans med övriga skärgården en varierad natur. Det är viktigt att bibehålla och utveckla de grönområden som finns idag på Tynningö - både för människor men även för djur- och växtlivet. Tynningö Gårds Ekonomiska Förening (TGEF) är en lokal förening som samägs av cirka 330 lokalt boende. Föreningen äger och förvaltar de största allmänna grönområdena på Tynningö. De bedriver idag tillsammans med andra samfälligheter på ön ett aktivt arbete för ökat friluftsliv genom skogsgallring och underhåll av de vandringsleder som finns på ön. Föreningen äger de större allmänt tillgängliga områdena på såväl de centrala delarna på ön men även mindre stick mot mararna och Saltsjön. Tynningö har stora tomter som ofta är välbevuxna och omsluter bebyggelsen vilket skapar ett naturligt avstånd mellan bebyggelsen och ett ger lummigt intryck. De dominerande biotoperna på Tynningö är hällmarkstallskog (25 %), kultiverad gräsmark (19 %) och lövskog (triviallövskog, ädellövskog och blandskog ädel/trivial 18 %). Även en stor andel blandskog (15 %) och övrig barrskog (11 %) förekommer. Biotopen 40 öppenvattenyta (4 %) utgörs av insjöarna, mararna, på Tynningö. Till varje naturtyp hör vissa djurarter och för att dessa ska fortsätta ha ett livskraftigt bestånd behövs tillräckligt stora områden. Deras habitat får inte heller vara separerade i för stor utsträckning för att förhindra passage. Då ingen exploatering i större skala föreslås för Tynningö förväntas dagens förhållande fortsätta. Det största sammanhängande grönområdet är idag det gröna strövområde som löper upp från Ljungbergsgården upp mot Trollmaren. De omgivande nyckelbiotoperna är bestående till största del av hällmarkstallskog och övrig barrskog. Inget av dessa områden berörs vidare i planarbetet. FÅGELLIV Skärgårdens biologiska variation ger god förutsättningar för ett rikt fågelliv. Desto fler habitat som överlappar varandra desto bättre grund utgör det för att fler arter etablerar sig inom området. Tidigare studier av Tynningös fågelliv visade på tre områden där naturvärdena var som störst för fågellivet. Dessa var kring Trollmaren, Norr om Hemviken samt vid inloppet till Furusundsviken vid norra Tynningö. 51 Badplatsen vid Myrholmsmaren Karta: Åkerholm, Marianne Fågelhabitat som indikatorer på höga naturvärden inom fysisk planering, Stockholms Universitet 2008 52 41 VÄRDEFULLA GRÖNSTRÅK Norra Tynningö Idag finns inga skyddade områden på Tynningö även om det råder samstämmighet bland de boende om naturvärdena kring mararna. Sydväst om Trollmaren finns idag två mindre nyckelbiotopsområde som är de enda i sitt slag på Tynningö. Ett nyckelbiotopsområde är ett mindre område som utgör en skyddad livsmiljö för hotade växt- och djurarter. Dessa återfinns till exempel vid våtmarker eller odlingsrös. Vid Norra Tynningö finns idag stora fastigheter med hällmarkstallskog blandat med övrig barrskog. Dessa är båda två vanliga inslag på Tynningö men dessa områden är idag orörda i relativt stor omfattning. Tillsammans med de stora fastigheterna som finns i området med avsaknaden av inhängnader eller markeringar i form av staket så infinner sig här en skogskänsla med högt värde. Samma känsla och värde finns även på nordöstra delarna vid Höganäs vattenbryn mot södra Vaxholmsfjärden. Mellan nyckelbiotoperna finns ett område som är utpekat av Skogsstyrelsen för att det har höga naturvärden. Varken nyckelbiotop eller höga naturvärden utgör idag ett lagligt skydd men bör tas tillvara på i kommande detaljplanearbete. Samtliga dessa områden ligger på TGEF:s marker och föreningen upprättar egna skogsvårdsplaner som inkluderar röjning och lokalisering av eventuella problem. Skogsbeståndet består till de största delarna av barrskog och hällmarkstallskog. Bäck som löper från Marsviken till Stora maren under sommartid. Vid högt vattenstånd i Saltsjön kan saltvatten tidvis tränga in till 42 mararna. Dock ovanligt att detta sker. Sommaren 2014 53 NATURVÄRDEN Nyckelbiotop Naturvärden Sammanhängande gröna värden Sumpskogar Skogsvärden 54 43 RECEPIENTER Fjärdarna utanför Tynningö utgörs av Askrikefjärden, Torsbyfjärden och Södra Vaxholmsfjärden. De är, tillsammans med mararna, så kallade recipienter för de enskilda avloppen på ön. Eftersom avloppen inte är kopplade till ett centralt system så bygger det på att fastighetsägarna själva renar spillvattnet i sin anläggningar och sedan för ut det till recipienterna. En otillräcklig rening av spillvattnet kan innebära stora halter av bl.a. fosfor och kväve vilket i sin tur kan leda till algblomning och övergödning. Tynningömararna betraktas som särskilt skyddsvärda vattenområden och utgör idag grundvattenmagasin för Tynningö. Tidigare år har vissa av fastigheterna haft ledningar och utsläpp direkt ner till mararna vilket hade påverkan på deras status. SRMH:s inventeringar av de enskilda avloppen och dess föreläggande står det mer om under Vatten och Avlopp. Kartläggning över recipienternas känslighet är ett kontinuerligt arbete som pågår för att kunna motverka ytterligare påverkan på dessa. Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram verktyget VISS (Vatten InformationsSystem för Sverige) som kartlägger vilken statusklassning de olika vattendragen har gällande dess ekologiska och kemiska status. Askrikefjärden har idag måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Klassad som mindre känslig. Torsbyfjärden har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Klassad som mindre känslig. Södra Vaxholmsfjärden har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Klassad som känslig. 44 Utsikt över Stora maren i maj 2014 55 De nationella miljömålen består bland annat i att minska övergödningen i riket. En del i detta är arbetet med de enskilda avloppen och deras påverkan på recipienter. För Tynningö gäller idag hög skyddsnivå vilket innebär att höga krav på rening för de enskilda anläggningarna föreligger. RECEPIENTER Rindö Ramsö Skogsö Bilden visar de olika fjärdarna i Vaxholm som agerar som recepienter (mottagare) för de enskilda avloppen. Inom den streckade röda linjen på Tynningö så innebär det att mararna är recepienter. Den blå pilen visar på vattnets färdväg från områdena till Trollmaren och slutligen mararna. Norra Lagnö Värmdö 56 45 FRILUFTSLIV OCH REKREATION Rekreationsområden kan i stort beskrivas som områden som inbjuder till vila, aktiviteter, återhämtning och stillhet i naturmiljö – dessa områden präglas av känslor av frihet och rymd och utgörs ofta av områden som har stark kulturhistoria, levande landskap och stora gröna värden – ofta värden som står i kontrast till stadens urbana prägel. Tynningö har idag, genom väl tilltagna tomter och stora markområden som förvaltas genom TGEF tillgång till stora rekreationsområden och flertalet mötespunkter som skulle kunna utvecklas med tiden både kvalitetsmässigt men även tillgänglighetsmässigt. Stränderna inbjuder både till vila och rekreation. De norra delarna av Tynningö har stora kulturvärden bland annat i form av sommarhusen från förra sekelskiftet. Under sommarhalvåret arrenderar TGEF ut mark för djurhållning kring bygdegården vilket ökar den biologiska mångfalden och förstärker den lantliga skärgårdskaraktären. Vandringsleder Från Ljungbergsgården fram till Trollmaren löper idag ett längre sammanhållet grönt stråk i dalgången mellan områdena kring Kvarntäppan och Soludden. Från Trollmaren så löper vandringsleden vidare upp till sportfältet. Större delen av sträckan ligger idag inom TGEF:s marker men längs med Stora maren är det samfälligheten S:12 som äger en del av sträckan. Det initiala gröna stråket finns väl dokumenterat i de dokument 46 som TGEF låtit upprätta. Längs med sträckan från de södra delarna så återfinns även de kärr- och sumpmarker som leder vattnet från de östra delarna mot Trollmaren. Stråket är på sina smalaste ställen cirka 200 meter brett (mellan de närmaste fastighetsgränserna) dock så gör den låglänta placeringen i dalen samt det faktiska avståndet till bebyggelse att den upplevda avskildheten är större än den faktiska. MARARNA Mararna på Tynningö är två sötvattensjöar uppdelade i Myrholmsmaren i norr och Stora Maren i söder. Längre söder om dessa finns Trollmaren som är ett igenväxt sumpmarksområde som fungerar som uppsamlingsområde för de båda mararna. De två förstnämnda mararna binds idag samman genom ett mindre sund. Historiskt sett har kopplingen mellan dessa säkerligen varit större än idag och Trollmaren har varit en förbindelsepunkt mellan Marsviken och Stora Maren. Denna koppling har med sjunkande vattennivåer och landhöjning försvunnit. Mararna används under sommarmånaderna bland annat som badplats och under vintrarna för skridskoåkning. Med en ökad befolkning har badplatsen i Myrholmsmaren använts mer vilket gjort att större bakteriehalter genom åren har förekommit på platsen. Ökningen berodde delvis på ökat nyttjande men även på grund av sjunkande vattennivåer i mararna vilket 57 förhindrar ett vattenutbyte sinsemellan. Bakterierhalterna har med åren förbättrats men med en ökad befolkning som gör att badsäsongen intensifieras och förlängs kan bakteriehalterna komma att öka igen vilket gör det viktigt att aktualisera andra badplatser på Tynningö. Vid Stora Maren intill Brinkmans Hage finns idag några få mindre badplatser vars tillgänglighet bör ses över. Badplatserna vid mararna erbjuder en större avskildhet och varmare temperaturer än badplatserna vid saltsjön vilket kan göra dessa mer attraktiva för bad. TGEF har idag ett antal badplatser längs med saltsjön dit tillgängligheten bör förbättras. Ett flertal av dessa delar idag område med båtklubbar eller båtbryggor vilket kan påverka dess attraktivitet. På kartan till höger ges förslag på vilka badplatser som bör kunna utnyttjas i högre grad om tillgängligheten ökar genom röjning av växtlighet och iordningställande av cykelparkering. Mararna var tidigare utsatta för höga halter av BDT-vatten till följd av undermåliga avlopp inom tillrinningsområdet. Till följd av att de enskilda avloppen har fått högre reningsgrad har problemet till största del försvunnit. REKREATION Marenbadet Bad i ostörda lägen med utvecklingspotential Mer utsatta badplatser Ny badplats Allmänt tillgänlig mark genom TGEF och Östra Tynningös samfällighetsförening Idrott Vandringsled 58 47 STRANDSKYDD Strandskyddet är ett generellt skydd och gäller längs med alla kuster, sjöar och vattendrag i Sverige oavsett deras storlek. Normalt sett gäller detta skydd 100 meter från strandkanten vid normalt medelvattentillstånd på såväl mark som i vattenområden. Skyddet gäller även den undervattensmiljö som finns på platsen. Där så anses nödvändigt kan Länsstyrelsen besluta om utökat strandskydd på 300 meter upp på land och i vattnet. Vid den inventering av det utökade strandskyddet som gjorde 2014 för Vaxholm stad så omfattades dock inte Tynningö av detta. så finns det samfällt ägd mark vilken ger allmänheten tillgång till sjön. Till saltsjön är tillgängligheten sämre och vid kustområdet så råder det ofta konkurrens med andra aktiviteter såsom bryggor eller upptagning av båtar. Det är viktigt att kommande detaljplaneläggning säkrar de allmänt tillgängliga områdena för att förhindra sämre tillgänglighet för allmänheten till kusterna kring Tynningö. Speciellt fokus bör ligga på de områden som idag är allmänt tillgängliga och ostörda rekreationsområden vid Saltsjön. Strandskyddets syfte är att trygga allmänhetens rörelse och tillgång till badoch friluftsliv samt att säkra trygga och goda livsvillkor för djur- och växtlivet inom området. Detta innebär att det råder förbud för åtgärder som skulle komma att försämra dessa. För de områden där detaljplaner upphävs, eller ersätts av en ny så återinträder strandskyddet per automatik. Delar av Tynningö omfattas idag inte av strandskydd och delar har upphävt strandskydd för bebyggelse eller bryggor och dylikt. Kusterna kring Tynningö är idag ianspråktagna i hög utsträckning med flertalet små bryggor och mindre hus på de egna tomterna. Kring mararna så har allmänheten idag i stort sett god tillgång till rekreationsområden med bad och växtliv, detta genom att TGEF förvärvat mark i de västra och södra delarna av ön. Vid de östra och norra delarna av mararna 48 Utsikt från badplatsen vid Myrholmsmaren 59 I huvudsak bör befintliga marinor och båtplatser utvecklas och inga nya platser för dessa ändamål bör anläggas. Även de grönområden, vandringsleder och badplatser som finns ska läggas fast i den kommande detaljplaneringen. Inom ianspråktagna tomtoch strandområden bör utgångspunkten vara att strandskyddet kan upphävas. STRANDSKYDD Strandskydd Upphävt Ej strandskydd 60 49 MILJÖ OCH RISK BULLER Buller är ett utbrett miljöproblem och den miljöstörning som berör störst antal människor i Sverige. Buller kan uppstå från en mängd olika källor som till exempel trafik, skjutbanor, motorsportbanor, verksamheter, med mera. På Tynningö förekommer det idag utöver färjeläget inga verksamheter som bör orsaka buller som skulle kunna utgöra ett miljöproblem för intilliggande fastigheter. En utvidgning av varvet kring Hemviken skulle kunna ge uppskov till högre trafikbelastning inom området och högre ljudnivåer från verksamheten. Vidare detaljplanering får utreda frågan gällande vilka konsekvenser en utvidgning kan få. Bullerpåverkan från trafiken på Tynningövägen är idag inte närmare utrett. Trafikverket hävdar normalt ett skyddsavstånd på 30 meter till sina vägar, vilket är problematiskt sett till dagens bebyggelse och deras närhet till vägen. Idag finns inga inrapporterade problem gällande bullerstörningar vilket kan hänvisas till den relativt begränsade trafiken på Tynningö. En ökad befolkningstillväxt skulle generera mer biltransporter och troligen mer nybyggnation 50 som skulle öka lastbilstrafiken på ön. Möjliga ställen som kan uppleva en ökad bullernivå är fastigheterna vid Östra Tynningö där trafiken samlas vid färjeläget. De känsligaste timmarna för detta är sannolikt kring kl 06 08 då trafikströmmarna är som starkast på vardagar samt under sommarmånaderna. En utvecklad kollektivtrafik och bättre förutsättningar för gång- och cykelvägar skulle på sikt kunna minska den lokala användningen av bil. Till de övriga allmännna bryggorna sker endast begränsad biltrafik varför detta inte kan anses störande i samma utsträckning. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken. De används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Miljökvalitetsnormer finns för luftkvaliteten utomhus, fisk-och musselvatten, omgivningsbuller och vattenmiljön (yt- och grundvatten). Luftföroreningarna på Tynningö överskrider idag inte några gränsvärden och bedöms inte ligga i riskzonen för att en sådan nivå. 61 DJURHÅLLNING TGEF har under föregående år arrenderat ut mark kring Bygdegården för ett mindre antal (4 st) fjällkor och ansvarat för tillsyn och underhåll. Inslaget är uppskattat och framhäver den lantliga sommarmiljön på Tynningö. Vid framtida planläggning så kan detta dock utgöra en beaktningsvärd faktor. Vid en eventuell utveckling av verksamheter vid Bygdegården så måste dessa prövas i relation till eventuell djurhållning. Länsstyrelsen har riktlinjer om skyddsavstånd för större djurenheter i närhet av bostadsbebyggelse. På Tynningö är driften mindre och räknas som en mindre anläggning. Vid dessa mindre anläggningar (1-10 djur) med hobbykaraktär åligger det kommunen att ange ett lämpligt avstånd. OLYCKSRISKER Trafikolyckor GRUNDVATTEN Räddningstjänst Tynningö har idag få trafikolyckor inrapporterade trots avsaknaden av gångoch cykelvägar. Detta kan tyda på en god samförståelse mellan biltrafiken och gående/ cyklister. Läs mera om preventiva åtgärder för detta under Trafik. Vaxholm stad lät 2008 genomföra en grundvattenutredning som visade på att delar av ön hade problem med vattenkvaliteten medan andra delar hade god kvalitet. De centrala delarna som har källor nära mararna har bättre kvalitet på sitt grundvatten än övriga delar. De norra, västra samt östra delarna har sämre tillgång till grundvattnet. Utöver detta så råder det en ökad risk generellt sett för områden som ligger närmare än 150 meter från kusten för ökad saltvatteninträngning vilket cirka halva Tynningö gör. Räddningstjänstens insatstider för brand och olyckor till Tynningö är under dagtid cirka 20 minuter. Räddningsfordon rycker då ut från Gustavsberg och tar sig till Tynningö via Norra Lagnö. Efter kl 23 så ärutryckningstiden längre då Tynningöleden inte är bemannad mellan 23 och 06. Det innebär att utryckningar från Värmdö inte är möjligt. Vid brand är det istället Vaxholms brandförsvar som larmas och tar sig till Tynningö med Rindöfärjan och angör vid Östra Tynningö. Risken med detta är om brand samtidigt skulle ske på Rindö så blir svårt att bekämpa dessa bränder samtidigt. Resenärer med Rindöfärjan skulle även få invänta färjans återgång mellan Vaxön och Rindö. Utryckningstiden kommer dock förbättras i och med att räddningsfordon kommer kunna angöra Höganäs brygga i april 2015. Vid akut sjukdom eller dylikt så finns det idag helikopterplatser på Tynningö dit räddningstjänsten kan anlända. Dessa är lagda vid Norehills båtbrygga samt Norehill fotbollsplan. Funktionen och bevarandet av dessa och tillfartsvägar till dessa ska säkerställas i detaljplan. Problematiken med långa insatstider är genomgående för skärgårdsöar. Preventiva åtgärder som utbildning, brandvarnare och brandsläckare ska användas för att förebygga olyckor i den mån som det är möjligt. Miljöfarlig verksamhet Idag bedrivs endast en verksamhet på Tynningö som kan klassas som miljöfarlig verksamhet vilket är varvet vid Hemviken. Vid en utökning av varvets eller övriga verksamheter på ön så ska tillstånd och anmälan enligt miljöbalken upprättas för att få startas och drivas. Radonrisk Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Radon sönderfaller i sin tur till radioaktiva metallpartiklar, s.k. radondöttrar. Vid sönderfallet avges strålning. Radon mäts i enheten Bq/m³ (becquerel per kubikmeter). Riktvärdet för ”olägenhet för människors hälsa” enligt miljöbalken är 400 Bq/m³ radongas som årsmedelvärde i befintlig bebyggelse. Enligt Boverkets byggregler är gränsvärdet för nybyggnation 200 Bq/m³ radongas. Generellt gäller att byggnader ska uppföras radonskyddande/radonsäkra. Studien visade inte på några akuta problem men att den lokala produktionen av grundvatten inte skulle vara tillräcklig om samtliga fastigheter vore bebodda. Läs mer om grundvattnet och förutsättningarna för uttag av detta i kapitlet om VA. På Tynningö är delar nedanför Getholmen idag högriskområden för radon tillsammans med större delar av Östra Tynningö. Se karta för närmare utbredning. 62 51 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 1 2 Riskfaktorer Räddningstjänst utryckningsvägar Normalriskområde för Radon Räddningstjänst kl 23 -06 Högriskområde för Radon Räddningstjänst kl 06 -23 Miljöfarlig verksamhet Helikopterplatta 1 Norehill fotbollsplan 52 Risk för problem med trafikkapacitet och säkerhet. 2 Norehill båtbrygga 63 NATUROLYCKOR Översvämningar, erosion, ras och skred är exempel på risker som behöver beaktas vid planering av den fysiska miljön för att skapa ett robust samhälle. Kommande klimatförändringar kan komma att öka riskerna med bebyggelse i strandnära områden, inte minst genom förväntade stigande havsnivåer och ökade nederbördsmängder. Detta ställer krav på åtgärder som behöver vidtas för att skydda befintlig bebyggd miljö samt underlag för den fysiska planeringen vid bedömning av lämplig markanvändning Erosion Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har i sin helhetsbedömning av Stockholms län pekat ut delar av Tynningö som intressanta för vidare undersökningar sett till rådande markförhållanden och båttrafiken på farlederna längs med kusten. Vissa av dessa är idag känsligare än andra sett till kombinationen av de två ovanstående faktorerna. I sitt arbete har SGU pekat ut områden som kan vara intressanta för förstudier av erosionsförutsättningar samt risker. De utpekade områdena innebär inte att erosion idag förekommer på platserna. i samhällsutvecklingen. Enlight SMHI:s beräkningar fram till 2080 så förväntas havsnivån för södra Sverige vara oförändrad eller stiga med upp till ungefär 80 cm. Längre norrut motverkas havsytans höjning av landhöjningen. Uppskattningarna längs Mellansveriges kuster varierar från en sänkning med 50 cm till en höjning med upp till 50 cm Enligt praxis vid bygglovgivning i Vaxholms stad krävs vid nybyggnation en sockelhöjd om minst + 2.79 m över nollplanet. Geotekniska frågor bör hanteras i detaljplaneskedet eller vid bygglovsgivning. För Tynningö är detta aktuellt vid anspråktagna kustremsor. Vid Bygdegården löper en del av Tynningövägen idag direkt över en sumpmark som vid häftiga skyfall kan komma att översvämmas sett till den lågt liggande vägen. Översvämning Stigande havsnivåer, som är en konsekvens av klimatförändringar och den globala uppvärmningen, kan i framtiden komma att påverka stora delar av Vaxholm stad. För Tynningös långa kuststräcka är det viktigt att beakta framtida klimatförändringar 64 53 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Erosionsrisk på Tynningö Områden för förstudier 54 Erosionsrisker 65 SERVICE OCH HANDEL Stockholms läns landsting (SLL) tog 2010 fram regionplanedokumentet RUFS (Regional Utveckling För Stockholm) med målsättningen att utveckla Stockholms län till norra Europas mest attraktiva utvecklingsregion. I dokumentet så pekas Tynningö ut som en av tretton så kallad kärnöar vilket innebär att man gjort bedömningen att Tynningö sett till sin lokalisering och befolkningsmängd skulle kunna utgöra en service- och bytespunkt för kommunikationer för intilliggande öar. Med service så avses möjligheten att kunna erbjuda grundläggande service som exempelvis skola och servicebutiker. Vid den beslutande tidpunkten för RUFS så hade Tynningö en mindre förskola vid Tynningösundsvägen och saknade även en allmän färjeförbindelse till fastlandet. Förskolan avvecklades hösten 2013 till följd av svårigheter med tillgång till personal och ett sviktande barnunderlag. Tynningö utgör i dagsläget en bytespunkt för trafikkommunikationer för de intilliggande öarna då båtägare använder varven som förvaringsplats för sina båtar och sedan tar sig vidare med Waxholmsbåtarna. En utvidgning av denna verksamhet skulle stärka funktionen som kärnö. På sikt kan en förbättrad infrastruktur och ett ökat befolkningsunderlag utgöra en förutsättning för etablering av serviceverksamheter på ön men även för de intilliggande öarna som Ramsö och Skogsö. VERKSAMHETER Förskola Tynningö har idag ingen förskola. Flertalet av barnen som är i förskoleåldern går idag i förskola på Värmdö vid Norra Lagnö. Den tidigare förskolans barnunderlag bedömdes vara på gränsen för vad som kunde motivera verksamheten. Med ett ökat året runt boende och en ändrad ålderssammansättning kommer det troligen att finnas ett stabilare underlag för en förskola. Dagens befolkning eller de antagna framtida befolkningen bedöms inte utgöra underlag för en etablering av en kommunal förskola eller skola. Privata aktörer bör däremot bereddas möjlighet att bedriva denna typ av service på ön. pendlingsmöjligheterna för skolbarn och ungdomar på Tynningö. Handelsverksamhet Idag finns ingen livsmedelsbutik som är öppen året runt på Tynningö. Inköp görs troligen till största del i Gustavsbergs centrum eller på Vaxön. En ökad tillgänglighet till främst Vaxön skulle kunna öppna upp för ökade spontaninköp under sommarhalvåret. Detta bygger på att de förslag som läggs fram i kapitlet Trafik genomförs. Den lokala handelsboden har öppet mellan maj och augusti och bedriver även småskalig restaurangverksamhet under denna tid. För att förbättra förutsättningarna för det lokala näringslivet bör nya verksamheter etableras kring det föreslagna centrumlokaliseringen vid Bygdegården. Alternativa placeringar för sådan verksamhet bör vara vid Bygdegården alternativt på den plats längs med Tynningösundsvägen där den tidigare förskolan låg. Av barnen i skolåldern går huvuddelen i skola på Värmdö, medan ett mindre antal väljer skola i Vaxholm. De som väljer Vaxholm är berättigade till skolkort med Waxholmsbåtarna för pendling. För att underlätta rörelse på ön bör förslagen i trafikdelen genomföras för att förbättra 66 55 VERKSAMHETER Nuvarande verksamheter Före detta plats för förskolan Ny centrumverksamhet Eventuella platser för äldreboende 56 67 Seniorboende LOKALT NÄRINGSLIV KULTUR OCH FRITID Den ökade inflyttningen till Tynningö kommer troligen innebära en föryngring av befolkningen sett till dagens förhållande. Den äldre delen (65+) kommer dock fortfarande vara en stor del av de boende och många av de äldre har en önskan om att bo kvar på ön. Tynningö har ett aktivt företagande och ett flertal lokala entreprenörer har sin bas på ön men utövar verksamheten på annan plats. Cirka 90 olika företag (handelsbolag, aktiebolag och ekonomiska föreningar) finns idag registrerade på ön, varav huvuddelen är enmansföretag. Den stora antalet registrerade företag tyder på att flertalet företag drivs från det egna hemmet. Möjligheter att bedriva småskalig och enklare verksamhet från det egna hemmet bör uppmärksammas i kommande planläggning. Några platser för tillkommande större verksamhetsområden finns inte med i fördjupningen av översiktsplanen. Däremot så pekas området kring Bygdegården ut som möjlig plats för lokala serviceinrättningar som ska förenkla det dagliga livet för de boende på ön. Idag bedrivs ett aktivt fritidsliv där de lokala föreningarna årligen anordnar olika aktiviteter för de boende som filmkvällar, teateruppsättningar och liknande sociala aktiviteter på Bygdegården. Idag finns även ett intresse av att utöka Bygdegårdens verksamhet vilket ligger i linje med den centrumutveckling som föreslås i både översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen. På ön finns idag ett intresse av att skapa ett lokalt seniorboende för äldre kallat ”Gamlingbo”. Iniativet är taget av den lokala föreningen med samma namn. Föreningen arbetar för att etablera ett seniorboende vid Hemviken alternativt vid Bygdegården. Placeringen av boendet och dess omfattning berörs i kapitlet Bebyggelse. En etablering av ett sådant boende skulle underlätta för vård/hemtjänstutföraren genom att ha en central samlingspunkt för flertalet av eventuella vårdtagare på Tynningö. Idrottsföreningen TIF (Tynningö Idrottsförening) anordnar olika löprundor, kajakpaddling, simklubb vid Myrholmsmaren och ansvarar för underhållet av idrottsplatsen på östra Tynningö. Utöver detta så innebär det starka föreningslivet i sig en social faktor där flertalet av de boende är aktiva i någon av föreningarna. De större aktiva verksamheterna som finns på ön är bl.a. Ljungbergsgårdens konferensanläggning, Malmqvist båtservice och Juliusbergs varv. Malmqvist båtservice har tidigare behandlats och eventuell utvidgning bör vara möjlig så länge allmänhetens tillgång till strandkanten vid Hemviken kvarstår. Lämpligheten för detta bör utredas i samband med planläggning. Övriga varv ligger i områden som gör det svårt att planera för eventuell expansion. Eventuell expansion av dessa bör ske med hänsyn till rådade förutsättningar såsom riksintresse och strandskydd och allmänhetens tillgänglighet och allmän framkomlighet. 68 57 BREDBAND Regeringen beslutade 2009 om en nationell bredbandsstrategi för Sverige. Den nationella målsättningen var att utbyggnaden av ITinfrastrukturen i Sverige ska nå ut till 90 % av befolkningen fram till 2020 med en hastighet som motsvarar 100 Mbit. Utbyggnaden ska i första hand bestå av fiberinfrastruktur för att de nationella hastighetsmålen ska kunna uppnås. Utbyggnaden sker idag genom marknaden där operatörerna är drivande i utbyggnaden. Perifera områden där marknadsmässigt underlag inte föreligger kan ansöka om statligt stöd genom att länsstyrelsen beviljar ekonomiskt stöd för kanalisation (nedläggning av kablar) och bredbandsutbyggnad. I Stockholms län är cirka 70 % av totalbefolkningen ansluten till IT-infrastruktur med hög hastighet. De delar som har en mindre anslutningsgrad ligger i skärgården samt bland de mindre tätbefolkade öarna i Mälaren. kan uppnås. Under slutet av 2014 bildades det en intresseförening driven av TRBB för att kartlägga intresset av kanalisation på Tynningö. Arbetet med att kartlägga antalet intressenter för en kanalisation pågår och efter avslutat projekt bör återkoppling ske med länsstyrelsen för vidare arbete. Liknande projekt genomförs på Rindö genom föreningen Rindöfiber. Idag löper en fiberkabel, via Tynningö, mellan Gustavsberg och Vaxholm med en mindre telestation på ön. Operatören av dessa och trolig samtalspart för framtida fiberutbyggnad på Tynningö är Skanova. Fiber kan med fördel läggas ned samtidigt som VA-ledningar då delar av grävningsarbetet kan ske samordnat. Arbetet med fibernedläggning kommer troligen påbörjas tidigare än utbyggnaden av vatten och avlopp på Tynningö vilket gör att en samordnad insats inte är aktuell. IT-infrastrukturen på Tynningö består idag i huvudsak av ADSL- anslutningar genom kopparnätet - detta nät är dock under avveckling i hela landet. Även mobila lösningar genom 3g och 4g- nätet finns idag men är inte lämpade för stadigvarande användning då datamängderna för dessa oftast är begränsade till skillnad mot fasta uppkopplingar som har obegränsade datamängder. För Tynningö som har en stor del enmansföretag och en stor del entreprenörsverksamheter är det viktigt att tillgången till en fast IT-infrastruktur 58 69 GENOMFÖRANDE En fördjupad översiktsplan är inte juridiskt bindande men ska fungera som ett vägledande dokument för den kommande planeringen gällande markoch vattenanvändningen inom det berörda området. Där det bedöms aktuellt och nödvändigt med juridisk verkan kan detaljplaner upprättas i enlighet med översiktsplanens intentioner. Genomförandet av delarna i denna fördjupade översiktsplan är beroende på när lösningarna gällande vatten- och avlopp samt trafikfrågorna har behandlats och genomförts. Den kommunala VA-planen har som mål att påbörja en utbyggnad av det kommunala VA-nätet till Tynningö 2025 vilket innebär att den utveckling som beskrivs i den förjupade översiktsplanen kan förväntas vara genomförd 2035, vilket dock enbart är en uppskattning. För att möjliggöra en effektiv utbyggnad av VA på Tynningö är det avgörande med en överrenskommelse med Trafikverket gällande nedläggning av VAledningar i de statliga vägarna. DETALJPLANER Delar av Tynningö omfattas idag av detaljplan eller avstyckningsplaner som reglerar fastigheternas storlek samt byggrätt. Utbyggnaden av det kommunala VA-nätet till de olika delarna av Tynningö ska föregås av detaljplanearbete. RIKSINTRESSEN HUVUDMANNASKAP Riksintresseområdena tillgodoses genom denna fördjupade översiktsplans mål om att befintliga kulturmiljövärden inte ska förvanskas vid kommande planläggning. Den bebyggelse som planeras kunna få tillkomma ska anpassas till den historiska och kulturella kontext som råder på platsen. Detta gäller såväl utformning som placering av eventuella nya huvud- och komplementbyggnader. Arbetet ska föregås av detaljplanarbete som mer ingående ska studera platsens kvaliteter och krav på anpassning. Målet med detta är att bevara den befintliga karaktären och atmosfären på platsen. Trafikverket är idag huvudman för Tynningövägen och Norra Tynningövägen. Trafikverket är även huvudman för de allmänna bryggorna och färjeläget. Vidare så ska hänsyn tas till riksintresset för farled vid Östra Tynningö där den aktuella trafiken inte avses utökas i antalet turer utan föreslagen lösning pekar på att en större färja är den hållbara lösningen för den framtida trafiksituationen. Vidare så behandlas alternativen med en utökad kollektivtrafik för området såväl lokalt som till de centrala delarna av Stockholm. Detta skulle potentiellt kunna minska användandet av bil samtidigt som befolkningen ökar. En återhållsam ökning av biltrafiken till och från Tynningö skulle minska incitamentet för en större eller utökad färjetrafik på Tynningöleden. Utökningen av befintliga småbåtsbryggor och verksamhet sker där så ansetts lämpligt i relation till riksintresset för kommunikation. I övrigt så placeras ingen ny bebyggelse eller verksamhet som kan komma i konflikt med detta riksintresse. 70 Samtliga övriga marker och fastigheter på Tynningö ägs av företag, fastighetsägare eller lokala föreningar. Den största föreningen är TGEF som idag består av cirka 330 fastighetsägare och förvaltar de större allmänna platserna på ön. Samtliga allmänna platser på ön har enskilt huvudmannaskap. För den framtida planeringen är det vitalt att det splittrade huvudmannskapet genom väg- och tomtföreningar, samfälligheter och liknande samordnas. Genom att samtliga större utbyggnader berör hela eller stora delar av ön så vore det effektivt att en samordning mellan dessa föreningar sker. Genom att lägga samman vissa föreningar eller skapa nya större så skapas en stabil samtalspartner som kan medverka vid kommande förändringar. Detta skulle i sig effektivsera processerna i frågor avseende VA-utbyggnad, GC-vägar etc. Idag finns inga kommunala anläggningar eller kommunalt ägd mark på Tynningö. Kommande detaljplanering bör därför utgå från enskilt och statligt huvudmannaskap på Tynningö.. 59 FÖRSLAG FÖR TILLKOMMANDE MARKOCH VATTENANVÄNDNING 60 Verksamhetsutveckling/centrum Omdragen busslinje Kulturhistoriskt värde Cykel- och gångbana Utredingsområde för Trafiklösning Plats för badplats Utveckling för båtplatser 71 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-15 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR TYNNINGÖ 72 73 DEL 1 DEL 2 DEL 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund..................................................................4 Metodik och bedömningsgrunder..........................10 Utredningsbehov.....................................................26 Miljöbedömningsprocessen.....................................4 Miljömål..................................................................12 Uppföljning..............................................................26 Avgränsning ........................................................4 Bedömning av miljömål.....................................12 Nulägesbeskrivning..................................................6 Trafik och kommunikation.....................................14 Mål och riktlinjer.................................................6 Kulturmiljö..............................................................16 Planer..................................................................7 Friluftsliv, rekreation och strandskydd..................18 Lagskydd..............................................................7 Naturvärden, biologiska mångfald, och Alternativ...................................................................9 landskapsbild..........................................................20 Planförslag..........................................................9 Vatten och avlopp....................................................22 Nollalternativ.......................................................9 Hälsa, säkerhet och social trygghet.......................24 74 1 BAKGRUND Vaxholms stad har enligt intentionerna i översiktsplanen för Vaxholm stad, Vaxholm 2030, inlett arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Tynningö. Denna ska studera förutsättningar och behov för öns framtida utveckling och lyfta fram dessa. Målet med planen är att skapa förutsättningar för en utveckling av ön med en ökad befolkning samtidigt som Tynningös värden och karaktär bibehålls. MILJÖBEDÖMNINGSPROCESSEN En översiktsplan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11§ i Miljöbalken (MB) och därför ska en miljöbedömning göras. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i den fördjupade översiktsplanen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen ska redovisa den betydande påverkan på miljön som planens genomförande innebär. Processen med miljöbedömningen leder till en skriftlig redogörelse, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som identifierar, beskriver och bedömer direkt och indirekt miljöpåverkan. I arbetet med att ta fram samrådsförslag för en fördjupad översiktsplan för Tynningö ska en MKB tas fram som belyser de miljökonsekvenser som kan tänkas uppstå vid genomförandet av planförslaget. Inför varje kommande detaljplanprocess kommer miljöbedömningar att genomföras. Om en betydande miljöpåverkan kan uppstå, upprättas en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller ett mindre område. 4 75 Avgränsning Med bakgrund i Vaxholms stads översiktsplan, samt planförslagets avgränsningar har följande avgränsningar av MKB:n gjorts. Geografisk Utredningsområdet är avgränsat till Tynningö och innefattar enbart huvudön, omkringliggande mindre öar innefattas inte. Planområdet utgörs främst av gles fritidsbebyggelse och omfattar 734 fastigheter varav 6 är samfälligheter.. Tid Genomförandetiden för planen är inte fastställd utan istället finns en uppskattad tidshorisont som är kring 2035. MKB:n har utgått ifrån denna tidsaspekt. Miljöaspekter Avgränsningen av miljöaspekter har gjorts mot bakgrund av behovsbedömningen, identifierade nyckelfrågor, tidigare genomförda utredningar, planförslagets intentioner och omfattning samt gällande lagkrav. De miljöaspekter som bedömts som betydande och berörs i denna MKB är: • Trafik och kommunikationer • Kulturmiljö • Friluftsliv, rekreation och strandskydd • Naturvärden, biologisk mångfald och landskapsbild • Vatten och avlopp • Hälsa, säkerhet och social trygghet Ny kunskap som tillförs arbetet kan innebära att avgränsningarna måste omvärderas. 76 5 NULÄGESBESKRIVNING Tynningö är en av kommunens, till ytan, största öar med ca 400 folkbokförda. Majoriteten av de boende är över 45 år och befolkningsmängden har under lång tid varit konstant. Bebyggelsen på ön är varierande men domineras främst av fritidshus. Ön har ett aktivt föreningsliv och det finns en rad olika verksamheter och företag etablerade. Allt fler väljer att bosätta sig permanent i sina fritidshus på Tynningö vilket ökar kraven på bland annat samhällsservice, kommunikationer och tekniska anläggningar. För att möta de ökade kraven har Vaxholms stad upprättat en fördjupad översiktsplan för Tynningö. Mål och riktlinjer • Livsmiljö Vaxholms stads har tre kommunövergripande mål: Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att leva, arbeta och bo på. Den ska kännetecknas av en trygg och hållbar miljö med bra samhällsservice och goda kommunikationer. • Ekonomi: Kommunal service ska tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt. Intäkts- och kostnadsnivåerna ska vara relaterade till ambitionsnivån och ska kunna relateras till externt jämförbara verksamheter. Finanser i balans är en viktig förutsättning för god service till invånarna och utveckling av verksamheterna. • Kvalitet Vaxholms stads invånare avgör vad som är god kvalitet. Kommunens verksamheter betjänar stadens invånare, företagare samt staten. Stor betydelse för vad som kan anses vara god kvalitet är avser i huvudsak tillgänglighet, bemötande och service. Kvalitet definieras genom de tre perspektiven - funktionell, upplevd och ändamålsenlig. 6 77 Målet har delats upp i två delmål - ekolgisk hållbarhet och social hållbarhet. Ett socialt hållbart Vaxholm innebär att alla invånare, på lika villkor, erbjuds en livsmiljö där de upplever en hög grad av trygghet och kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha en god hälsa. Ett ekologiskt hållbart Vaxholm innebär att alla invånare erbjuds en livsmiljö där hänsyn tas till naturresursuttaget i ekosystemen, vilket konkretiseras i arbetet med det svenska miljömålssystemet. Planer Översiktsplan 2030 I översiktsplanen för Vaxholm stad, Vaxholm 2030, beskrivs Tynningö som ett omvandlingsområde som på sikt kommer att öka sin befolkning till följd av att fler väljer att bosätta sig permanent på ön. Enligt översiktsplan ska en regelbunden och frekvent koppling till replipunkten och stadskärnan i Vaxholm bör eftersträvas. Kopplingen och kommunikationerna mot Vaxholm behöver förbättras för att öka tillgängligheten till stadskärna, kollektivtrafik och samhällsservice etc. Det är även viktigt att stärka föreningslivet och möjligheten att etablera verksamheter. Allt detta bör ske i enlighet med RUFS 2010 (Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen) där Tynningö pekats ut som en kärnö. Gällande detaljplaner Befintlig karaktär och bebyggelsestruktur ska bevaras och kommunen ska vara fortsatt restriktiv till avstyckningar för att inte ytterligare öka belastningen på infrastruktur och miljö. Planområdet omfattas av 8 gällande detaljoch avstyckningsplaner som reglerar markoch vattenanvändningen. Tynningö saknar kommunalt vatten och avlopp och en stor del av de befintliga enskilda anläggningarna har blivit utdömda av Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp utgår från VA-planen som anger prioritet 4 vilket innebär att en utbyggnad tidigast kan påbörjas tidigast år 2025. Dessa planer tillkom då huvuddelen av befolkningen inom området var sommarboende och är anpassad efter sådana förutsättningar. Genom dessa planer så råder det idag begränsningar gällande fastigheternas storlekar och byggnadernas bruttoarea. Utöver detta så har Vaxholm stad varit allmänt restriktiv till avstyckningar på hela Tynningö. I flertalet av planerna så ingår allmän platsmark för natur och park. Marken sköts idag genom lokala samfälligheter och föreningar. Trafikverket är huvudman för de större vägarna på ön - Tynningövägen och Norra Tynningövägen som sammanbinder de allmäna bryggorna vid Höganäs, Norra Tynningö med färjeläget vid Östra Tynningö. Större grönområden på Tynningö ska bevaras för att tillgodose möjlighet till bland annat rekreation och friluftsliv samt för att värna om och ge bra förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Kommunikationerna behöver samordnas för att underlätta bytet mellan olika trafikslag. Ökad möjlighet att cykla, förbättrad reguljär båttrafik samt samordning av kollektivtrafiken pekas ut som fokusområden för att öka tillgängligheten 78 7 Lagskydd Riksintressen Riksintressen för kust- och skärgårdsområdena i Stockholms län (4 kap. 1-2 § MB) Enligt riksintresset för kust- och skärgårdsområdena i Stockholms län ska turismens och då särskilt det rörliga friluftslivets intressen beaktas i planeringen. Syftet är att ta till vara på de existerande värdena och samtidigt inte hindra utvecklingen i området. Riksintresse för kulturmiljövården, (3 kap 6 § MB) De norra delarna av Tynningö är utpekat som riksintresse för kulturmiljö. Riksintresseområdets värden utgörs bland annat av farledsmiljön utmed inloppet till Stockholm via Vaxholm, som speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart, livsmedelsförsörjning och rekreationsliv samt levnadsbetingelserna för innerskärgårdens befolkning. På Tynningö finns det ett flertal sommarvillor från 1800-talets senare del och 1900-talets början, ”grosshandlarvillor” med rik lövsågeridekor och villor som visar den fortsatta arkitekturutvecklingen. De byggdes främst av en den borgarklassen från Stockholm som upptäckt ön och dess sommarkvaliteter. 8 Riksintresse för energi och kommunikationer (3 kap. 8 § MB) Framtida planering ska ta hänsyn till att förändringar inte inkräktar på sjöfarten och dess framkomlighet. På sikt behöver vägfärjan från Tynningö till Norra Lagnö utöka sin kapacitet och kommunen bör därför samråda med Sjöfartsverket inför etablering av nya anläggningar eller förändringar i sjötrafiken. Övriga lagskydd Strandskydd (7 kap. MB) Inom stora delar av planområdet råder allmänt strandskydd, 100 meter på land och i vattnet. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allmänrättslig tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtliv. Delar av strandskyddet på Tynningö är idag upphävt i gällande planer. På vissa delar har strandskyddet aldrig trätt i kraft. För att upphäva strandskyddet inom detaljplan krävs det särskilda skäl enligt miljöbalken. 79 Miljökvalitetsnormer för ytvatten (5 kap. 3 § MB) Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster (16 december 2009, MB 5:1 och 4:8 förordningen (2004:660)) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Föreskriften med miljökvalitetsnormerna är en del av det svenska genomförandet av EU:s Ramdirektiv för vatten. Miljökvalitetsnormer för luft (5 kap. 3 § MB) Kraven på luftkvalitet i utomhusluft bestäms i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). I förordningen finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Vid planering, planläggning och tillståndsprövning ska kommuner och myndigheter iaktta gällande miljökvalitetsnormer (MB 5:3). ALTERNATIV Planförslag Vaxholms stad har tagit fram en VA-plan som beskriver förutsättningarna för en utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Den fördjupade översiktsplanen har inte sett några särskilda skäl till förändringar för de intentionern som förts fram i VA-planen. I planförslaget pekas delar av norra, centrala samt södra Tynningö som utvecklingsområden där ytterligare förtätning av bebyggelsen kan tillåtas. Planförslaget innebär att förutsättningarna för ett ökat antal permanentboende förbättras genom förbättrade kommunikationer, service och utbyggnad av kommunalt VA. Den förväntade befolkningsökningen i samband med att Tynningö fick en allmän färja 1 januari 2013 uteblev och förutspås istället ske i samband med utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp. På längre sikt förväntas ca 60 % av fastigheterna vara permanentbebodda, vilket innebär en stadigvarande befolkningssiffra förväntas bli mellan 1000 och 1100 personer. Nollalternativ Nollalternativet representeras en fördubbling av befolkningsutvecklingen från dagens 400 till 800. Uppgiften är att spegla den utveckling som är trolig om planförslaget inte genomförs. • Kulturmiljövärden. Hänsyn till riksintresset för kulturmiljö visas men det saknas en tydlig strategi och ambition för att värna och utveckla kulturmiljöer på övriga delen av Tynningö • Kollektivtrafik. En tydlig strategi för hur arbetet med att utveckla en bättre kollektivtrafik med anpassad tidtabell och turtäthet saknas. • VA. Arbetet med att ansluta Tynningö till kommunalt vatten och avlopp enligt VA-planen kommer att inledas tidigast år 2025. • Service. Långsammare befolkningsökning och enbart kompletterande utbyggnad av bl.a. infrastrukturen kommer att bidra till att underlag för utbyggnad och upprätthållande av service kommer att utebli. 80 9 2 Konsekvenser METODIK OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Planförslagets och nollalternativets påverkan bedöms i MKB:n genom att relatera till det värde som berörs, men också till miljöpåverkans relation till miljökvalitetsnormer, nationella riktvärden, gränsvärden och miljömål. Konsekvensbedömningen är gjord utifrån en niogradig skala. Konsekvenser har bedömts från noll till fyra med såväl positiva som negativa konsekvenser. Bedömningen görs utifrån risker för eller möjligheter till konsekvenser. Skalan är utarbetad av Ekologigruppen AB. +/- 4 Mycket stora +/- 3 Stora Positiva Betydande positiv påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Betydande negativ påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Bidrar tydligt till att förbättra nuvarande överskridna miljökvalitetsnormer, rikt- och gränsvärden för miljö. Överskrider tydligt miljökvalitetsnormer, eller överskrider tydligt nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. Begränsad positiv påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. Bidrar tydligt med åtgärder i miljömålets riktning. +/- 2 Märkbara Liten positiv påverkan på värden av riksintresse eller regionalt intresse, eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse, eller omfattande påverkan på större lokala värden. Begränsad negativ påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. Riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer, nationella riktvärden eller gränsvärden för miljö, eller motverkar tydligt nationella miljömål. Liten negativ påverkan på värden av riksintresse eller regionalt intresse, eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse, eller omfattande påverkan på större lokala värden. Uppfyller delvis miljökvalitetsnormer, uppfyller huvudsakligen nationella rikt- eller Motverkar delvis nationella miljömål, eller gränsvärden, alternativt bidrar på ett tydligt motverkar på ett tydligt sätt lokala miljömål. sätt till lokala miljömål. Liten påverkan på värden av kommunalt intresse +/- 1 Små +/- 0 Inga eller obetydliga 10 Negativa Uppfyller tydligt miljökvalitetsnormer och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt motverka aspekter av dessa alternativt bidrar obetydligt till att uppfylla dessa. Mindre konsekvenser för lokala värden. Motverkar endast i mindre omfattning lokala miljömål. Inga påvisbara effekter eller konsekvenser Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända som saknar betydelse för de kända värdena. värdena. 81 Osäkerhet i bedömningarna Underlaget för bedömningarna är i flera fall begränsat vilket medför att miljöbedömningen i flera fall utgörs av riskbedömningar istället för konkreta bedömningar av konsekvenser. Underlag som saknas för en välgrundad bedömning är bland annat en översvämningsutredning, kartläggning av bullersituationen från färjeläget och fördjupad inventering av riskerna för erosion, ras och skred. Kompletterande inventeringar kan behövas i de fall utpekade områden ska bebyggas. Framtida detaljplanering får avgöra om det finns behov av mer detaljerade utredningar. 82 11 MILJÖMÅL Bedömning av miljömål Bedömning av hur planförslaget uppfyller de regionala miljömålen. Bedömning görs utifrån de regionalt prioriterade miljömålen i Stockholms län och miljömålet Hav i balans samt Levande kust och skärgård Begränsad klimatpåverkan Frisk luft • Målet beaktas genom att ett ökat antal permanentboende gynnar möjligheterna för robusta tekniska lösningar. • Förbättrad kollektivtrafik på land och till havs ger positiva konsekvenser samtidigt som ett ökat antal permanentboende innebär troligen fler bilar. • Förbättrad kollektivtrafik och underlättande av byte mellan olika trafikslag bidrar till att minska bilberoendet och klimatpåverkan. • Ökad befolkning medför högre belastning på miljön och påverkar därmed klimatet. 12 83 Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård • Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp minskar utsläpp från enskilda avlopp vilket bidrar till att uppfylla målen. Utdömda avlopp är idag ett av de största bidragande orsakerna till övergödning i vattenförekomsterna runt Tynningö och i skärgården i helhet. Ett rikt växt- och djurliv God bebyggd miljö Giftfri miljö • Bevarandet av större grönområden bidrar till att uppfylla miljömålet. Planförslaget innebär att delar av norra Tynningös sammanhängande grönområde tas anspråk. Konsekvensen av detta bedöms dock inte vara betydande eller motverka miljömålet. • Positiva konsekvenser förväntas genom att planförslaget fastställer VA-planens intentioner, förbättrad kollektivtrafik, bevarande av grönområden och fokus på bevarande av kulturmiljövärden vilket är i linje med miljömålet. • Utbyggnad av kommunalt vatten och avslopp bidrar till att minska läckaget av metaller, miljögifter och näringsämnen (PCB:er, bromerade flamskyddsmedel). • Ökad befolkning innebär högre belastning på grönområden inklusive skogar och hällmarker 84 13 TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER Idag finns det en busslinje på Tynningö men enligt den fördjupade översiktsplanen krävs det en rad förbättringar för att kunna möta ett ökat antal kollektivtrafikresande i framtiden samtidigt saknas det definierade gång- och cykelvägar längs de större vägarna på Tynningö. Planförslaget påverkar inte riksintresset om eventuella förändringar i färjetrafiken kommuniceras med Sjöfartsverket. - 1, Små negativa konsekvenser på grund av ökad belastning på vägnätet Planförslaget medför ett ökat antal boende och bilar vilket i sin tur ger en ökad belastning på vägnätet. - 2, Märkbara negativa konsekvenser för trafiken till följd av ökad bilberoende Nollalternativet saknar en övergripande planering vilket medför en mer spridd bebyggelse och bosättning. Det kan leda till ökat bilberoende och ökade trafikflöden. Utsläpp - 2, Märkbara negativa konsekvenser till följd av ett ökat behov av transporter Planförslaget innebär befolkningsökning vilket bidrar till ett ökat behov av transporter vilket kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser. + 1, Små positiva konsekvenser för minskning av utsläpp från trafiken Gång- och cykelväg Genom en förbättrad försörjning av olika varor och tjänster lokalt minskar behovet av att ta bilen längre sträckor. 14 Nollalternativ +/- 0, Ingen påverkan väntas beröra riksintresset för farled Trafik Tynningö har ett behov av en bibehållen och förbättrad kommunikation mot Vaxholm för att öka tillgängligheten till stadskärna, kollektivtrafik och samhällsservice m.m. Kommunikationerna behöver samordnas för att underlätta byten mellan olika trafikslag. Planförslag - 2, Märkbara negativa konsekvenser till följd av ett ökat behov av transporter I nollalternativet förväntas en långsammare befolkningsökning vilket bidrar till ett ökat behov av transporter som kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser. + 2, Märkbara positiva konsekvenser genom förbättrad tillgänglighet +/- 0, Ingen större förändring av tillgängligheten till gång- och cykelvägar Enligt planförslaget ska tillgängligheten på Tynningö förbättras genom lokala gång- och cykelvägar mellan utpekade målpunkter. Långsammare inflyttning än i planförslaget kan medföra att utbyggnad av lokala gång- och cykelvägar inte prioriteras eller sker. 85 Kollektivtrafik Planförslag + 1, Små positiva konsekvenser för kollektivtrafiken genom möjlighet till anpassad kollektivtrafik - 2, Märkbara negativa konsekvenser för kollektivtrafiken till följd av långsammare inflyttning Planförslaget innebär att förutsättningarna för ett ökat antal permanentboende förbättras med följden att antalet potentiella kollektivtrafikresenärer ökar. Ett ökat resenärsunderlag skapar förutsättningar för en bättre turtäthet och anpassad kollektivtrafik. I nollalternativ sker inflyttandet till Tynningö mer sporadiskt med följden att antalet kollektivtrafikresande ökar långsammare. En utdragen inflyttning medför sämre förutsättningar för ökad turtäthet och anpassad kollektivtrafik. + 2, Märkbara positiva konsekvenser till följd av anpassad tidtabell Enligt planförslaget ska kommunen arbeta för att tidtabellen för buss 689 ska justeras så att övergången mellan den och Trafikverkets färja förbättras. Detta skulla främst gynna de unga. IT-kommunikation Nollalternativ +3, Stora positiva konsekvenser för ITkommunikation Planförslaget innebär större kundunderlag vilket ger ökade möjligheter till bättre ITkommunikation. Förslag till konsekvensmildrande åtgärder • Ökad samverkan med Värmdö kommun för att lyfta frågan om snabbåtslinje till Stockholm från Ålstäket via Norra Lagnö i Värmdö - 1, Små negativa konsekvenser genom oförändrad tidtabell Nollalternativet innebär att tidtabellen för buss 689 med stor sannolikhet ligger kvar Detta innebär att barn och ungdomar som går i skola på Värmdö har svårigheter att använda sig av kollektivtrafik. +/- 0, Ingen större förändring vad gäller tillgång till förbättrad IT-kommunikation Nollalternativet innebär att kundunderlaget växer långsammare vilket ger sämre möjligheter till bättre IT-kommunikation. Lokalt engagemang är avgörande för möjligheten att förbättra ITkommunikationen. 86 15 KULTURMILJÖ Kulturvärden I enlighet med riksintresset för kust- och skärgårdsområdet så bör ingen mer fritidsbebyggelse tillkomma utan att hänsyn tas till de natur- och kulturvärden som finns på platsen idag. För att bevara Tynningös karaktär måste därför de kulturhistoriska värdena belysas och beaktas i den framtida utvecklingen. Riksintresse för kulturmiljö På Tynningö pågår en omvandling av fritidshus till permanentboende. Kommunen har sedan tidigare varit restriktiv med avstyckningar samt velat att befintlig karaktär och bebyggelsestruktur ska bevaras. Planförslag 16 - 1, Små negativa konsekvenser för områden av riksintresse Planförslaget ger möjlighet till utökad bebyggelse inom delar av området med riksintresse för kulturmiljö. En viss påverkan kommer att ske, men hänsyn tas till riksintresset och framtida underlag. +2, Märkbara positiva konsekvenser för kulturmiljön genom ökat bevarande Planförslaget underlättar bevarandet, tillgängliggörandet och utvecklingen av befintlig bebyggelsemiljö inom riksintresset för kulturmiljö. Särskilt viktiga miljöer och byggnader kommer att skyddas genom bestämmelser i framtida detaljplaner. 87 Nollalternativ +/- 0, Konsekvenserna för riksintresset för kulturmiljön väger ut varandra I nollalternativet sker varken någon betydande positiv eller negativ påverkan på kulturmiljön då ingen ny bebyggelse planeras. I de fallen att bebyggelse tillkommer sporadiskt, utan en sammanhållen plan, finns det en risk att miljöerna påverkas negativt om inte antikvarisk kompetens anlitas och bebyggelsen anpassas till omkringliggande byggnader. -2, Märkbara negativa konsekvenser för bevarandet, tillgängliggörandet och utvecklingen av befintlig bebyggelsemiljö Nollalternativet medför att detaljplaneringen av Tynningö försenas vilket medför att särskilt viktiga miljöer och byggnader kommer att sakna skydd under en längre tid. Detta medför även att bevarandet, tillgänligheten och utvecklingen av befintlig bebyggelsemiljö inom riksintresset för kulturmiljö inte underlättas Förslag till konsekvensmildrande åtgärder • Hänsyn till befintliga kulturmiljöer bör lyftas fram genom tydligare riktlinjer för planering av bebyggelse. • Generella riktlinjer inför kommande detaljplanering och bygglovhandläggning för större områden inom riksintresset för kulturmiljö bör tas fram. • Områden som är värdefulla och ska bevaras bör pekas ut. Vid större förändringar inom kulturhistoriskt värdefull miljö ska kommunen i möjligaste mån anlita antikvarisk kompetens. • Värdefulla byggnader/verksamheter bör inrättas som byggnadsminnen. 88 17 NATURVÄRDEN, BIOLOGISK MÅNGFALD OCH LANDSKAPSBILD Grönstruktur och spridningssamband Landskapsbild Tillgången på sammanhängande och varierande grönområden är stor. Landskapets värden är delvis knutna till kulturmiljövärdena som är beroende av landskapets struktur för att kunna tolkas och upplevas. Landskapsbilden på öns norra sida domineras främst av stora sommar- och grosshandlarvillor som präglar av arkitektutvecklingen under 1800- till 1900-talet. Grönområden Stora delar av Tynningös skog och mark ägs av Tynningö gårds ekonomiska förening (TGEF) genom ca 300 tomtägare. Enligt TGEF ska skogen vårdas, göras tillgänglig och ge naturupplevelser för allmänheten. Planförslag 18 - 1, Små negativa konsekvenser för spridningsvägar för växt- och djurliv samt grönstruktur Planförslaget innebär att delar av föreslagen bebyggelse tar delar av befintliga grönområden i anspråk. Samtidigt har planförslaget pekat ut större grönområden som bör bevaras vilket bidrar till att bibehålla spridningssamband. - 1, Små konsekvenser till följd av ökat slitage på naturmiljön. Nollalternativ - 1, Små negativa konsekvenser för grönstrukturen I nollalternativet aktualiseras frågan om ingrepp i grönstrukturen först i samband med att ny bebyggelse planeras i gröna områden. Avsaknaden av ett helhetsgrepp kan leda till kumulativa effekter. Utan ett helhetsperspektiv och riktlinjer för riskerar den nya bebyggelsen att långsamt minska grönområdet. Ett ökat antal året-runt-boende leder till ett ökat slitage på naturmiljön. + 2, Märkbara positiva konsekvenser genom bevarande av större sammanhängande grönområden Planförslaget innebär att bevarandet av större sammanhängande grönområden säkras genom detaljplanering. +/- 0, Inga konsekvenser förväntas för naturvärden, biologisk mångfald och landskapbild. + 1, Små positiva konsekvenser genom bevarande - 1, Små negativa konsekvenser för bevarande av landskapsbild av landskapsbild I planförslaget begränsas rätten till avstyckning vilket bidrar till att bevara den värdefulla skärgårdskaraktär som finns på Tynningö. 89 I nollalternativ är rätten till avstyckning fortfarande begränsad. Det finns dock risk för att hänsyn till landskapsbilden inte tas i beaktande i lika stor uträckning bygglovshandläggning för enskilda fastigheter. Förslag till konsekvensmildrande åtgärder • En kommunövergripande grönplan ska tas fram och kompletteras med kartläggning av särskilt värdefulla naturområden som bör bevaras samt synliggöra, utveckla och ekonomiskt värdera ekosystemtjänster. Utsikt från Tynningö klack 90 19 FRILUFTSLIV, REKREATION OCH STRANDSKYDD Det finns en väl utvecklad vandringsled som rustats upp med hjälp av LONA-bidrag (Lokala naturvårdssatsningen). Leden sträcker sig från Soluddsstigen och österut på den södra sidan av Vaxholmsvägen. Planförslaget innebär att allmänhetens tillgänglighet till stränder säkras. En restriktiv inställning till avstyckning av tomter i kombination med gällande strandskydd medför att strandmiljöer fortsätter att vara tillgängliga. - 1, Små negativa konsekvenser till följd av ökad privatisering Planförslaget föreslår en möjlighet till ökad byggrätt vilket kan leda till att större byggnader med ökad hemfridszon upplevs som mer privatiserade än tidigare. Strandskydd Grönstruktur TGEF arbetar aktivt för att underlätta möjligheten att vistas i naturmarken genom att tillgängliggöra vandringsleder, utsiktsplatser och badplatser. 20 Nollalternativ + 1, Små positiva konsekvenser genom bibehållen tillgänglighet till strandområden Tillgänglighet Tynningö har mycket goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation. Närheten till både vatten, skog och öppna marker bidrar till en stor variation av naturen. Planförslag - 1, Små negativa konsekvenser till följd av försämrad tillgänglighet till stränder I nollalternativet säkras inte allmänhetens tillgänglighet till strandmiljöerna. Inga strandområden pekas ut för tillgänglighet på längre sikt och bedömningar av allmänhetens tillgänglighet sker enbart vid bygglovsansökningar. Nollalternativet saknar ett helhetsgrepp om tillgängligheten i området samt en tydlig gräns mellan privat och offentligt. + 1, Små positiva konsekvenser för rekreation I planförslaget pekas större grönområden ut för bevarande vilket gynnar förutsättningarna för rekreation. - 1, Små negativa konsekvenser genom utökade byggrätter Planförslaget föreslår utökade byggrätter. Detta medför att det kan tillkomma komplementbyggnader inom strandskyddat område där dispens medges vilket kan påverka biologisk mångfald och landskapsbild i mindre omfattning. Tillgängligheten förändras ej. 91 +/- 0, Inga konsekvenser för friluftsliv, rekreation och strandskydd förväntas +/- 0, Inga konsekvenser förväntas till följd av oförändrade byggrätter Nollalternativet medför inga utökade byggrätter vilket medför att ingen påverkan sker på strandskyddet eller värden inom strandskyddat område. Förslag till konsekvensmildrande åtgärder • I den kommunövergripande blåplanen bör strandområden tillgängliga för allmänheten pekas ut för att säkra tillgänglighet. Badplatsen vid Myrholmsmaren 92 21 VATTEN OCH AVLOPP Nollalternativ + 1, Små positiva konsekvenser till följd av ökad tillgänglighet till badplatser Mararna Planområdet omges av tre vattenförekomster, Torsbyfjärden, Södra Vaxholmsfjärden och Askrikefjärden. Den ekologiska statusen bedömdes 2009 till måttlig för Torsbyfjärden och otillfredställande för de övriga två. Inför vattenförvaltningens kommande förvaltningsperiod har statusen ändrats för Torsbyfjärden till otillfredsställande och för Askrikefjärden till måttlig. Planförslag I planförslaget förslås utbyggnad och ökad tillgänglighet till alternativa badplatser, vilket medför minskad belastning av mänsklig påverkan i mararna exempelvis algblomning och bakteriahalter. +/- 0, Inga förändringar förväntas till följd oförändrad tillgänglighet till stränder för allmänheten + 1, Små positiva konsekvenser genom anslutning till kommunalt vatten och avlopp Tynningö saknar kommunalt vatten och avlopp. Enligt VA-planen ska arbete med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp inledas tidigast 2024. Vattenkvalitet + 3, Stora positiva konsekvenser genom utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp som ersätter enskilda lösningar innebär ökade möjligheter till att nå gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Enligt planförslaget detaljplaneras Tynningö vilket bidrar till att genomförandet av utbyggnaden av kommmunalt VA underlättas och risken för förseningarminimeras. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp innebär ökade möjligheter till att nå gällande miljökvalitetsnormer för vatten. I nollalternativet genomförs detaljplaneringen inför utbyggnaden av VA först i samband med att arbetet inleds vilket medför att genomförandetiden förlängs. - 2, Märkbara negativa konsekvenser då befintliga föroreningar och övergödning kan påverka faunan. I nollalternativet genomförs utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp men samordningen i takt med att nya fastigheter tillkommer saknas vilket leder till längre genomförandetid. 22 93 Småbåtshamn Vattenförsörjning Planförslag -1 Små negativa konsekvenser till följd av ökad risk för saltvatteninträngning Befolkningsökningen enligt planförslaget medför en ökad risk för saltvatteninträngning inom vissa delar av Tynningö. Lösningar finns i avsaltningsanläggingar tills kommunalt VA finns på ön. +/- 0, Konsekvenserna av en utökning av småbåthamnen i Marsviken väger ut varandra. Nollalternativ -2, Märkbara negativa konsekvenser till följd av ökad risk för saltvatteninträngning Ett ökat uttag av grundvatten på vissa delar av Tynningö medför ökad risk för saltvatteninträngning. Nollalternativet innebär begränsade möjligheter att, genom exempelvis detaljplanering, styra var och när folk väljer att bosätta sig på Tynningö. Förslag till konsekvensmildrande åtgärder • En utökning av antalet båt- och uppläggningsplatser bör föregås av en noggrannare inventering av lämplig placering. - 1, Risk för små negativa konsekvenser vid inrättande av fler båtplatser i Marsviken I planförslaget pekas tre platser ut som potentiell plats för utökning av antalet båtplatser. Ett ökat Nollalternativet kan medföra negativa antal båtplatser innebär större störning i viken konsekvenser om inrättande av fler båtplatser men samtidigt medför utbyggnad av befintliga inte föregås av nogrannare inventering. småbåthamnar att nya områden inte tas i anspråk. 94 23 Förorenade områden Säkerhetsaspekten är ett av de områden som behöver prioriteras i den framtida utvecklingen. Buller och luftkvalitet Skärgårdsöar är generellt mer utsatta än fastlandet när uttryckning av räddningsfordon krävs. Insatstiderna är ofta längre eftersom att räddningstjänsten är beroende av färjor eller tillgång till helikopter. Planförslag Trafik och farligt gods HÄLSA, SÄKERHET OCH SOCIAL TRYGGHET 24 Nollalternativ +/- 0, Inga större förändringar med påverkan på buller eller luft förväntas. Planförslaget medför inga större förändringar vad gäller buller i jämförelse med dagens nivåer. Möjliga ställen som kan uppleva en ökad bullernivå är fastigheterna på östra Tynningö vid färjeläget. Inga större luftförorenande verksamheter planeras att anläggas inom planområdet. +/- 0, Inga konsekvenser till följa av ökad trafik Planförslaget väntas enbart medföra mindre ökning av biltrafiken och åtgärder för att förbättra säkerheten kring färjeläget på Östra Tynningö föreslås + 2, Märkbara positiva konsekvenser om eventuella föroreningar beaktas i samband med detaljplanering Enligt planförslaget ska eventuella föroreningar beaktas i samband med detaljplanering vilket ger underlag för att i ett tidigt skede peka ut riskområden. 95 +/- 0, Inga konsekvenser för buller och luftkvalitet Nollalternativet medför inga förändringar i bullernivå eller luftkvalitet - 1, Små negativa konsekvenser till följd av oförändrad trafiksäkerhet I nollalternativet föreslås ingen förbättring av säkerheten kring färjeläget på Östra Tynningö - 1, Små negativa konsekvenserör eventuella förorenade områden I nollalternativet finns det risk för att eventuella förorenade områden inte pekas ut i ett tidigt skede vilket kan medföra läckage av miljögifter under en längre period. Översvämning Erosion, ras och skred Planförslag - 1, Små negativa konsekvenser för områden som planeras för ny bebyggelse där det finns förutsättningar för erosion, ras och skred I områden där det finns förutsättningar för erosion, ras eller skred ska eventuell framtida planering av bebyggelse och verksamheter föregås av riskanalys/geotekniska undersökningar. - 1,Små negativa konsekvenser för strandnära bebyggelse i låglänta områden. En kartering av riskområden för översvämning saknas. Strandnära bebyggelse i låglänta områden riskerar att översvämmas vid kraftiga regn och stormar. Framtida planering ska beakta kommunens praxis om bebyggelses höjd över nollplanet. Nollalternativ - 2, Märkbara negativa konsekvenser för områden där det finns förutsättningar för erosion, ras och skred I nollalternativet ökar kraven på riskanalys/ geoteknisk undersökning i varje enskilt bygglovsärende i områden där det finns förutsättningar för erosion, ras eller skred. Förslag till konsekvensmildrande åtgärder ●• Översyn av risker för erosion, ras och skred. Fördjupning av den undersökning som genomfördes av SGI 2011 (Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län - för dagens och framtidens klimat) på uppdrag av länsstyrelsen. - 2, Märkbara negativa konsekvenser för strandnära bebyggelse i låglänta områden. I nollalternativet saknas planering för en översiktlig översvämningskartering där riskområden pekas ut. För strandnära bebyggelse i låglänta områden finns risk för översvämning vid kraftiga regn och stormar. Framtida planering ska beakta kommunens praxis om bebyggelses höjd över nollplanet. Social trygghet - 2, Märkbara negativa konsekvenser för social trygghet + 2, Märkbara positiva konsekvenser genom förbättrad trafiksäkerhet Genom att beakta förbättrad sikt och belysning i anslutning till färjelägena förväntas trafiksäkerheten öka för gående och cyklister. Förbättrad kollektivtrafik ökar även framkomligheten för unga och säkrare transporter på ön. I nollalternativet saknas en övergripande planering för Tynningös framtid och lösningar på de behov som uppstår när allt fler fritidshusägare väljer att bosätta sig permanent. Eventuella risker som kan uppstå i samband med att befolkningen på ön ökar tas inte i beaktning. +/- 0, Inga konsekvenser för den social tryggheten förväntas. Nollalternativet innebär att förutsättningarna för utryckningsfordon inte förändras. 96 25 3 UTREDNINGSBEHOV. UPPFÖLJNING MKB:n visar att följande utredningar behöver genomföras för att bidra till en hållbar utveckling av ön. Enligt MB 6:16 ska en särskild sammanställning upprättas när en översiktsplan upprättas. • En plan för långsiktig och hållbar vattenförsörnjning bör tas fram för att försökra att vattentillgången är god samt en utredning om det lämpligaste lösningen för en hållbar hantering av vatten och avlopp fram tills att utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp genomförs. En MKB ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen alternativt programmet innebär. • Hänsyn till befintliga kulturmiljöer bör lyftas fram genom tydligare riktlinjer för planering av bebyggelse. • Erosionsrisker och andra miljörisker behöver utredas i samband med att detaljplaner upprättas i områden som redan dag är utpekade som riskområden i SGI:s rapport från 2011. Rekommenderad åtgärder redovisas i denna MKB under respektive ämnesområde. Både positiva och negativa konsekvenser ska följas upp och beskrivas. Kommunen ska i en särskild sammanställning, hörande till planen, beskriva hur uppföljningen ska organiseras, ansvars fördelas och utföras, vilket inkluderar föreliggande MKB. • En grönplan som inbegriper Tynningös grönområden och behandlar värdefulla naturområden som bör bevaras samt synliggör, utvecklar och ekonomiskt värderar ekosystemtjänster behövs tas fram. 26 97
© Copyright 2024