1. No category

2015-09-09
RISKBEDÖMNING FÖR
DETALJPLAN
- ÄNDRING AV DETALPLAN
- KV LEKTIONEN 33, SOLLENTUNA
- VERSION 4
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Stockholm: Rosenlundsgatan 60. 118 63 Stockholm. Telefon: 08-410 102 50
Uppsala: Bredgränd 15. 753 20 Uppsala. Telefon: 018-430 30 80
Organisationsnummer: 556630-7657
www.briab.se
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
PROJEKTINFORMATION
Projektnamn:
Lektionen
Fastighet:
Lektionen 33
Kommun:
Sollentuna
Ärende:
Riskbedömning för ändring av detaljplan
Uppdragsgivare:
Hökerum Bygg AB
Kontaktperson: Sara Andersson
E-post: sara.andersson@hokerum.se
Telefonnummer: 070-213 64 09
Uppdragsansvarig:
Peter Nilsson
E-post: peter.nilsson@briab.se
Telefonnummer: 08-410 102 59
Handläggare:
Fredrik Pauli
E-post: fredrik.pauli@briab.se
Telefonnummer: 011-400 60 21
Kvalitetskontroll:
Peter Nilsson och Fredrik Pauli
Datum
Version
Kontrollerad av
2015-09-09
Riskbedömning för detaljplan – Version 4
Fredrik Pauli
2015-09-08
Riskbedömning för detaljplan – Version 3
Peter Nilsson
2014-03-06
Riskbedömning för detaljplan – Version 2
Fredrik Carlsson
Peter Nilsson
2014-02-12
Riskbedömning för detaljplan – Version 1
Fredrik Carlsson
Peter Nilsson
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
1 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ................................................................
................................................................................................
..........................................................................
.......................................... 4
1.1
Bakgrund .....................................................................................................................4
1.2
Syfte och mål...............................................................................................................4
1.3
1.4
Omfattning och avgränsningar ....................................................................................4
Revidering ...................................................................................................................4
1.5
Underlag ......................................................................................................................4
1.6
Kvalitetssäkring ...........................................................................................................5
2 PLANOMRÅDETS
PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................
....................................................................
.................................... 5
2.1
Beskrivning ..................................................................................................................5
2.2
Vägtrafik ......................................................................................................................6
3 RISKHANTERINGSPROCESSEN
RISKHANTERINGSPROCESSEN ................................................................
..............................................................................
.............................................. 6
3.1
Styrande dokument .....................................................................................................6
3.1.1
Plan- och bygglagen ............................................................................................................................... 6
3.1.2
Miljöbalken .............................................................................................................................................. 6
3.1.3
Rekommendationer och riktlinjer............................................................................................................. 7
3.1.4
Övriga styrande dokument ...................................................................................................................... 7
3.2
Nyttjad metod ..............................................................................................................7
3.3
Farligt gods – begrepp och definition ..........................................................................8
4 RISKINVENTERING OCH ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING
BEDÖMNING .............................................
............................................. 10
4.1
Resultat översiktlig bedömning..................................................................................12
5 FÖRDJUPAD ANALYS ................................................................
..........................................................................................
.......................................................... 13
5.1
5.1.1
Olycka transport av farligt gods .................................................................................13
Konsekvensområde olycka ställverk och värmekraftverk....................................................................... 14
6 RISKVÄRDERING................................
RISKVÄRDERING................................................................
................................................................................................
.................................................................
................................. 15
6.1
Riskvärdering farligt gods ..........................................................................................15
6.2
Riskvärdering kopplingsstation ..................................................................................15
7 KÄNSLIGHETS
KÄNSLIGHETSNSLIGHETS- OCH OSÄKERHETSANALYS ..........................................................
.......................................................... 15
8 DISKUSSION OCH SLUTSATS
SLUTSATS ................................................................
...............................................................................
............................................... 16
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
2 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
9 LITTERATURFÖRTECKNING
LITTERATURFÖRTECKNING ................................................................
.................................................................................
................................................. 17
BILAGA A – RISKINVENTERING ................................................................
................................................................................
................................................ 18
BILAGA B – BERÄKNINGSFÖRFARANDE ................................................................
...................................................................
................................... 20
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
3 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
1 INLEDNING
Briab Brand & Riskingenjörerna AB har, på uppdrag av Hökerum Bygg AB, att kartlägga, värdera och
redogöra för den riskbild som är förknippad med detaljplanen för Kvarterat Lektionen 33, Sollentuna.
Detta i enlighet med krav på att redogöra för detaljplanens lämplighet utifrån säkerhetsperspektiv i
Plan- och bygglagen, (Svensk författningssamling, 2010).
1.1 Bakgrund
Hökerum planerar att bygga ett bostadsområde på fastigheten Lektionen 33 som ligger intill i närhet
ett ställverk och värmekraftverk samt väg 262 som är en sekundär transportled för farligt gods. Den
här riskbedömningen utgör beslutsunderlag till detaljplanen
1.2 Syfte och mål
Syftet med denna riskbedömning är att kartlägga, analysera, värdera och redogöra för riskbilden som
är förknippad med den nya detaljplanen för Lektionen 33, Sollentuna. I riskvärderingen ingår beslut om
tolerabel risknivå och förslag på åtgärder.
Målet med riskbedömning är att skapa ett beslutsunderlag för detaljplanen. Detta görs genom att
presentera en samlad bedömning av aktuella olycksrisker som kan belasta detaljplaneområdet.
1.3 Omfattning och avgränsningar
Riskbedömningen omfattar endast plötsliga händelser, som kan orsaka negativ påverkan på
människors liv och hälsa. Olyckshändelser där långvarig exponering krävs för skadliga konsekvenser
(exempelvis buller och partiklar etc.) och eventuella skador på egendom är således exkluderade i
denna analys.
Utgångspunkten för inventering, analys och bedömning är den förändrade risknivå som kan förväntas
med hänsyn till den föreslagna detaljplanen.
Den geografiska avgränsningen definieras som det geografiska område som är markerat på Figur 1.
Vidare presenteras i denna riskbedömning främst riskreducerande åtgärder som bedömts påverka
markanvändning eller funktion.
Med hänsyn till att analysen tar utgångspunkt i en jämförande analys är det omöjligt att värdera alla
risker utifrån ett strikt objektivt perspektiv. Utgångspunkten för själva riskvärderingen kommer att utgå
från de rekommendationer som Räddningsverket presenterat i rapporten ”Värdering av risk”
(Davidsson, 1997).
1.4 Revidering
Denna handling utgör en Fjärde version. Revideringar till version 4 och denna version består enbart i
att fastighetsbeteckningen har ändrats till den rätta beteckningen samt att figurer över situationsplan
uppdaterats. Tidigare angavs Lektionen 2 men rätt beteckning är Lektionen 33.
1.5 Underlag
Underlag för riskbedömningen utgörs av förhandskopia situationsplan daterad 2015-05-18 upprättad
av mark & landskap. Därutöver har information mottagits angående ställverket via epost från Sara
Andersson, Hökerum.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
4 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
1.6 Kvalitetssäkring
Intern granskning har utförs av, från uppdraget, fristående person, enligt Briabs kvalitetssystem.
Kontrollen anpassas efter dimensioneringsmetod och aktuell analys har underkastats utökad
kvalitetskontroll för att kontrollera att relevanta krav tillgodosetts och att tillförlitliga lösningar erhållits.
2 PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
Nedan presenteras kortfattat detaljplanens förutsättningar i dagsläget samt planerad exploatering.
2.1 Beskrivning
Planområdet är beläget i närhet av väg 262 i Sollentuna kommun, norr om Stockholm. Inom
planområdet planeras nybyggnation av flerbostadshus.
Planerad
bebyggelse i
Lektionen 33
Ca 60 m mellan väg
och området
Närliggande
ställverk och
värmekraftverk
Figur 1 – Planområdets geografiska utformning.
Ett bostadsområde planeras för området. Bebyggelsen består av flerbostadshus.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
5 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
Närliggande
ställverk och
värmekraftverk
Figur 2. Den planerade bebyggelsen.
Kortaste avståndet mellan området och väg 262 uppgår till ca 60 meter.
2.2 Vägtrafik
Förbi området går väg 262 (Danderydsvägen) som är sekundär transportled för farligt gods.
3 RISKHANTERINGSPROCESSEN
RISKHANTERINGSPROCESSEN
Detta avsnitt beskriver den metodik som används för inventering, analys och värdering vid
riskbedömningen.
3.1 Styrande dokument
Det finns ett flertal styrande dokument som skall beaktas vid nyexploatering som berör riskhantering.
3.1.1 Plan- och bygglagen
I Plan- och bygglagens (SFS 2010:900) första paragraf definieras att vid planläggning av mark och
vatten och byggande, ska hänsyn tas till den enskilda människans frihet. En samhällsutveckling ska
främjas med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö
för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (Svensk författningssamling,
2010). I lagen förutsetts således att frågor om skydd mot olyckor kopplat till föreslagna markändringar
skall vara slutligt avgjorda i samband med planläggning.
3.1.2 Miljöbalken
I Miljöbalken, (SFS 1998:808), ställs krav på att människors hälsa ska skyddas. Kraven definierar en
hållbar utveckling där nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö,
(Svensk författningssamling, 1998). Detta innebär bland annat att människors hälsa och miljö ska
skyddas mot skador och olägenheter som förorsakas av föroreningar eller annan påverkan.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
6 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
3.1.3 Rekommendationer och riktlinjer
Lagstiftningen anger när en riskanalys bör göras men inte i detalj hur en sådan ska utföras eller vad
den ska innehålla. För att tydliggöra detta har Länsstyrelserna runt om i landet presenterat riktlinjer
med detaljerade specifikationer rörande innehållet i riskanalyser. Riktlinjerna utgör rekommendationer
beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang och vilka krav som bör
ställas på dessa analyser.
Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut rekommendationerna ”Riktlinjer för riskanalys som
beslutsunderlag”, (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003), och ”Riskanalyser i detaljplaneprocessen”,
(Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003), som är generella rekommendationer beträffande krav på
innehåll i riskanalyser för bland annat MKB och planärenden.
Utöver de allmänna rekommendationerna har Länsstyrelsen i Stockholms län publicerat mer specifika
rekommendationer rörande transporter av farligt gods. Enligt de rekommendationer som tagits fram
föreslås att riskerna alltid ska bedömas då nyexploatering planeras inom ett avstånd av 150 meter från
transportled för farligt gods (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006).
Någon om bättre boende borde finnas.
3.1.4 Övriga styrande dokument
Förutom ovanstående presenterade regler och normer förekommer ytterligare ett antal lagar och
föreskrifter avseende risk och säkerhet för personer som kan vara relevanta i planärenden, men där
det ej explicit definieras att riskanalyser ska genomföras i detaljplaneprocessen. Dessa berör i första
hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis har
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) gett ut föreskrifter för hantering av brandfarliga
och explosiva ämnen.
3.2 Nyttjad metod
Utifrån ovan presenterad metodik och process för riskhantering presenteras nedan den använda
metoden för analysen.
Riskinventering
För att ta reda på vilka olyckshändelser och riskkällor som kan vara relevanta för planområdet har omgivningen
studerats, inom ramen för riskbedömningens avgränsningar. Utifrån den översiktliga riskinventeringen har en
första övergripande utvärdering genomförts för att kunna få ett mer strukturerat underlag att arbeta vidare med.
Fördjupad riskanalys
De olyckshändelser och riskkällor som bedömts ge upphov till förändrad risknivå, analyseras mer ingående via
separata analyser. Händelsernas olycksfrekvenser och konsekvenser studeras via logiska argument och/eller via
kvantitativa metoder för att värdera risknivån. Om risknivån bedöms som oacceptabel, enligt de använda
acceptanskriterierna ges förslag på riskreducerande åtgärder för att nå en acceptabel risknivå.
Riskbedömning
För att få en samlad bild över risknivån har resultaten från de fördjupade riskanalyserna sammanställts och en
samlad riskvärdering genomförts. Eventuella riskreducerande åtgärder med anknytning till markanvändning och
funktion har identifierats.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
7 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
3.3 Farligt gods – begrepp och definition
Med farligt gods avses varor eller ämnen som har sådana egenskaper att de kan vara skadliga för
människor, miljö och egendom, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods
omfattas av en omfattande regelsamling som tagits fram i internationell samverkan. Regelsamlingen
fastställer vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får
färdas och hur godset ska vara emballerat samt vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt
gods. (MSB, 2006)
Farligt gods delas in i 9 olika klasser1 för ämnen med liknande risker vid transport på väg. En kortfattad
beskrivning av olika ADR -klasser med konsekvensbeskrivning finns i Tabell 1.
Tabell 1 - Kategorisering, beskrivning och konsekvensbeskrivning av ADR-klasser.
Kategori
Beskrivning
Konsekvensbeskrivning
Klass 1,
Explosiva
ämnen och
föremål
Sprängämnen, tändmedel,
ammunition, krut och fyrverkerier
med mera.
Stor mängd massexplosiva ämnen ger
skadeområde på ca 200 m radie. Personer
kan omkomma båda inomhus och utomhus.
Övriga explosiva ämnen och mindre mängder
massexplosiva ämnen ger enbart lokala
konsekvensområden.
Klass 2,
Gaser
Inerta gaser (kväve), oxiderande
gaser (syre, ozon, kväveoxider
etc.), brännbara gaser (acetylen,
gasol etc.) och icke brännbara,
giftiga gaser (klor, svaveldioxid,
ammoniak etc.).
Giftigt gasmoln, Jetflamma,
gasmolnsexplosion, BLEVE.
Konsekvensområden över 100-tals meter.
Omkomna både inomhus och utomhus.
Klass 3,
Brandfarliga
vätskor
Bensin, diesel- och eldningsoljor,
lösningsmedel och
industrikemikalier etc. Bensin och
diesel transporteras i tankar
rymmandes upp till 50 ton.
Brand, strålningseffekt, giftig rök.
Konsekvensområden överstiger vanligtvis inte
40 meter, beroende på topografi etc.
Klass 4,
Brandfarliga
fasta ämnen
Kiseljärn (metallpulver) karbid och
vit fosfor.
Brand, strålningseffekt, giftig rök.
Konsekvenserna vanligtvis begränsade till
närområdet kring olyckan.
Klass 5,
Oxiderade
ämnen och
organiska
peroxider
Natriumklorat, väteperoxider och
kaliumklorat.
Självantändning, explosionsartade
brandförlopp om väteperoxidslösningar med
konc. > 60 % eller organiska peroxider
kommer i kontakt med brännbart, organiskt
material. Konsekvensområden < 70 meter.
Klass 6,
Giftiga och
smittförande
ämnen
Arsenik-, bly- och kvicksilversalter,
cyanider och bekämpningsmedel
etc.
Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis
begränsade till närområdet.
1
Klassificeringen benämns ofta ADR-klasser efter ett europeiskt regelverk för transport av farligt gods på landsväg.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
8 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
Kategori
Beskrivning
Konsekvensbeskrivning
Klass 7,
Radioaktiva
ämnen
Medicinska preparat.
Transporteras vanligtvis i små mängder.
Utsläpp av radioaktivt ämne ger kroniska
effekter etc. Konsekvenserna begränsas till
närområdet.
Klass 8,
Frätande
ämnen
Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra,
natrium- och kaliumhydroxid.
Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser
begränsade till närområdet.
Klass 9,
Övriga farliga
ämnen och
fasta föremål
Gödningsämnen, asbest,
magnetiska material etc.
Utsläpp. Konsekvenser begränsade till
närområdet.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
9 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
4 RISKINVENTERING OCH ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING
BEDÖMNING
För att kartlägga olika olyckshändelser och riskkällor har en övergripande riskinventering genomförts.
Utgångspunkten för att få en heltäckande analys har varit att identifiera de tänkbara olyckshändelser
som kan ha påverkan på planområdet.
Kemikalier som klassificeras farligt gods transporteras på väg 262, vars sträckning presenteras i Figur
3. Väg 262 klassificeras som en sekundär transportled för farligt gods, vilket innebär att transporter av
farligt gods ej får gå som genomfartstrafik. Det sekundära vägnätet är avsett för lokala transporter till
och från det primära vägnätet och transporterna med farligt gods ska följaktligen till eller från
verksamheter i området.
Planområdet Lektionen 33
E4
Väg 262
E 18
Figur 3 Kartbild över transportleder för farligt gods
Längs vägsträckan förekommer inga större industrier varpå transporterna bedöms utgöras av
transporter till och från lokala bensinstationer samt fåtal transporter mellan väg E4:an och E18.
Generellt på de svenska vägarna som rekommenderas för transporter av farligt gods utgör klass 3 –
brandfarlig vätska ungefär 70 % av samtligt transporter. Med hänsyn till bedömda mottagare och
generell statistik bedöms transporter av brandfarlig vätska behöva utredas vidare.
Intill planområdet har Sollentuna Energi och Vattenfall en anläggning som består av ett värmekraftverk,
ställverk, transformatorstation och kopplingsstation.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
10 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
Mellan anläggningen och närmaste flerbostadshus upprättas parkeringsplatser. Avståndet mellan
kopplingsstationen och närmaste flerbostadshus är ungefär 25-26 meter och till övriga byggnader
inom området uppgår avståndet till ungefär 40 meter. I nedanstående figur redovisas en del från
situationsplanen för området med avstånden mellan byggnaderna och anläggningen.
Figur 4 – Avstånd mellan olika anläggningsbyggnader och närmsta flerbostadshus
Byggnaden för värmekraftverket visas i nedanstående figur och består av tre pannor med en effekt av
10 MW vardera. Till pannorna finns en cirka 10 – 20 m3 cistern ovan mark med eldningsolja (E01).
Kraftverksbyggnad
Cistern, 10-20 m3
eldningsolja
Kopplingsbyggnad
Figur 5 – Bild på värmekraftverket med tillhörande cistern redovisas till vänster i bild.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
11 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
Transformatorstationen och ställverket är beläget i bakkant bort från planområdet med en
mellanliggande byggnad för kopplingsutrustning.
Kopplingsbyggnad
Transformator
Figur 6 – Till vänster i bilden visas transformatorstation som ägs av Sollentuna Energi. Till höger
visas byggnaden för elektrisk kopplingsutrustning som ägs av Vattenfall AB.
I framtiden kan Vattenfalls anläggning komma att byggas ut i riktning mot Lektionen 33.
4.1 Resultat översiktlig bedömning
Resultatet från genomförd grovriskanalys är att det är olycka med transport av farligt gods (brandfarlig
vätska) samt olycka förknippad med närliggande ställverk som genererar icke försumbara risknivåer,
se genomförd riskinventering i Bilaga A.
Aktuella scenarier presenteras i Bilaga A – RiskinventeringFel! Hittar inte referenskälla..
Tabell 2 – olycksscenarier som analyseras i denna fördjupade riskanalys.
Scenario Beskrivning
A1
Olycka med farligt gods transport med klass 3 – brandfarlig vätska.
A2
Olycka med i anslutning till ställverk och värmekraftverk i form av explosion eller annan
skadehändelse.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
12 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
5 FÖRDJUPAD ANALYS
Resultaten från utförd grovanalys visar att behov föreligger för att kartlägga risknivån för att exponeras
av effekterna av en farligt gods olycka med transporter av brandfarlig vätska samt en explosion vid
kopplingsstationen.
5.1 Olycka transport av farligt gods
Då väg 262 utgör en sekundär transportled för farligt gods bedöms antalet transporter farligt gods som
mycket begränsade. Med hänsyn till det låga antalet transporter bedöms tillskottet för individrisk och
samhällsrisk vara mycket marginell varpå risken har bedömts utifrån en deterministisk analys.
En deterministisk analys försöker förutse störningar som kan inträffa. I det aktuella fallet dominerar
olyckor som orsakas av brandfarliga vätskor, då dessa generellt utgör cirka 70 % av allt farligt gods
som transporteras på transportleder för farligt gods samt att inga särskilda mottagare identifierats
längs sträckan. Av denna anledning görs beräkningar för skydd mot brandspridning.
Som dimensionerande skadefall väljs utsläpp av brandfarlig vätska och fördröjd antändning efter en
kollision mellan tankbil och fordon längs vägbanan. Skadefallet baseras på hastigheten (50 km/h) samt
att vägarna är svänger lätt men med god sikt. Det dimensionerande skadefallet är inte nödvändigtvis
det värsta fallet som kan inträffa, utan ett scenario som faktiskt kan inträffa med en rimlig sannolikhet
och med allvarliga konsekvenser. Det värsta fallet skulle kunna vara total kollaps av en tankbil, medan
utsläpp av ett fack i en tankbil kan anses vara ett dimensionerande skadefall.
Strålningsberäkningar har därför genomförts för en pöl med brandfarlig vätska (bensin) med arean
200 m2. Strålningen understiger 15 kW/m2 vid ett avstånd om ca 60 meter från pölens kant. Hänsyn
har ej tagits till att vinden kan påverka flamman.
För planområdet har även en känslighetsanalys gjorts där pölstorleken har ökats med 10 % till 220 m2
samt att avståndet har minskat med 10 meter vilket motsvarar om en tankbil kör av vägbanan. I båda
fallen har beräkningarna visat att strålningsnivån inte överstiger 15 kW/m2. Beräkningsmetoden
redovisas i bilaga B och för beräkningen används följande indata:
Referensämne – bensin
Avstånd mellan planområde och väg, (x) – 60 och 50 meter (känslighetsanalysen nedan)
Pölens area, (A) – 200 respektive 220 m2
Förbränningshastighet per ytenhet, (b’) - 0,0515 kg/m2s
Luftens densitet, (
Tyngdacceleration, (
Energivärde, (
) - 1,29 kg/m2
) - 9,81 m/s2
)– 43,7 MJ/kg
Stefan-Boltzmanns konstant, ( ) - 5,67×10-8W/m2K4
Absorptionsfaktor vattenånga, (
Absorptionsfaktor koldioxid, (
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
) – 0,165
) – 0,0575
13 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
Indata rörande bensins fysikaliska egenskaper etc. kommer från FOI2.
Utifrån resultaten i strålningsberäkningarna vid en pölbrand bedöms inga åtgärder avseende
transporter av farligt gods erfordras.
5.2 Konsekvensområde olycka ställverk och värmekraftverk
Värmekraftverket drivs med eldningsolja (Eo1) som är en brandfarlig vätska. Då hanteringen omfattar
mer än 10 000 liter vätska är verksamheten tillståndspliktig enligt lag om brandfarliga och explosiva
varor (LBE). Då flampunkten för eldningsolja (Eo1) överstiger 65 ˚C klassificeras den som klass 3 enligt
LBE vilket är den lägsta klassen för brandfarliga varor.
I myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrift SÄIFS 2000:2 om hantering av
brandfarliga vätskor finns skyddsavstånd angivna beroende på vätskans egenskaper samt den mängd
som förvaras.
Utifrån att mängden överstiger 12 000 liter och vätskan klassificeras anges ett skyddsavstånd till
bostäder till 12 meter. Då avståndet mellan förvaringen av brandfarlig vätska och bostäderna
överstiger 40 meter bedöms ingen ytterligare utredning göras med hänsyn till hanteringen av
brandfarlig vätska.
Riskerna med ställverket och transformatorstationen är främst kopplade till elektrisk spänning vid
direkt kontakt med utrustningen eller vistelse i närheten av utrustningen (ljusbåge eller liknande). Hela
området är avgränsat med taggtrådsstängsel för att förhindra obehöriga. Ytterligare risker vid
anläggningen kan utgöras av brand i anläggningen. Då avståndet mellan anläggningen och bostäderna
ungefär är 40 meter samt att utrustningen är avskärmad av kopplingsbyggnaden bedöms
konsekvenserna av en brand inte påverka bebyggelsen i planområdet.
Kopplingsstationen är placerad i en byggnad närmast planområdet och är försedd med
tryckavlastningsluckor högst upp längs fasaden. I händelse av en tryckökning i kopplingsbyggnaden
ska tryckavlastningsluckorna öppnas som skydd för byggnaden och dem som vistas i den.
Tryckuppbyggnaden är som störst intill luckorna och är placerade på en sådan höjd att en person som
vistas direkt utanför inte ska utsättas för skadlig tryckuppbyggnad. Utanför tomtgränsen föreligger
ingen risk för personskador.3
2
Fischer, 1998
3
Telefonsamtal med Svante Skeppstedt, Svensk Elstandard, 2014-03-04
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
14 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
Tryckavlastningsluckor
Figur 7 – Fasaden av kopplingsstationen med tryckavlastningsluckor i den övre delen av
byggnaden.
I framtiden kan det bli aktuellt att utvidga kopplingsstationen med en ny byggnad. Vid nybyggnad av
kopplingsstationen kan enligt Vattenfall tryckavlastningen riktas i annan riktning än mot bostäderna
varpå detta inte bedöms påverka riskbilden mot planområdet.
6 RISKVÄRDERING
6.1 Riskvärdering farligt gods
Risknivån förknippad med från transporter av farligt gods är mycket låg. Dels sker ett starkt begränsat
antal transporter förbi planområdet och dels är konsekvensavståndet från de scenarier som studerats
kortare än avståndet till planområdet (95 % percentilen är ca 56 meter och avstånd mellan planområde
och väg ca 60 meter.) Den sammanlagda bedömningen avseende risker förknippade med transporter
av farligt gods är att dessa inte utgör en begränsande faktor för val av verksamhet inom planområdet.
6.2 Riskvärdering kopplingsstation
Inga åtgärder utöver ett 25 meter skyddsavstånd bedöms att erfordras mellan anläggningen och
bostadshusen inom Lektionen 33, Sollentuna med hänsyn till de risker som har identifierats inom
anläggningen.
7 KÄNSLIGHETSKÄNSLIGHETS- OCH OSÄKERHETSANALYS
I en riskanalys av detta slag finns det ett stort antal osäkra parametrar. Osäkerheterna i analysen är
omfattande. Detta gäller delvis vid uppskattningen av olycksfrekvenser för att en farligt gods olycka
skall inträffa inom det studerade området. Statistiken över farligt gods olyckor med läckage bedöms ej
vara tillfredställande. Detta beror till stor del på att det, lyckligtvis, inte har inträffat något större antal
olyckor de senaste åren. Det är även olämpligt att använda sig av olycksstatistik från andra länder
eftersom deras infrastrukturer kan skilja sig markant från den i Sverige.
Det har gjorts ett flertal antaganden där det saknats fakta om olika faktorers frekvenser. De
antaganden som gjorts är gjorda för att ta höjd för framtida förändringar och på så sätt ej undervärdera
risken för området och föreslagna riskreducerande åtgärder.
För den deterministiska analysen avseende transporter av farligt gods har en känslighetsanalys gjorts
för två olika händelseförlopp. I det första scenariot förutsätts pölstorleken bli 10 % större än vad som
har antagits i beräkningar, varpå pölstorleken uppskattas till 220 m2, I det andra scenariot minskas
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
15 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
avståndet med 10 meter, vilket bedöms motsvara om en tankbil kör av vägbanan. I båda fallen visar
beräkningarna att 15 kW/m2 inte uppnås mot tänkt placering av byggnaderna inom planområdet.
8 DISKUSSION OCH SLUTSATS
SLUTS ATS
Syftet med riskbedömningen är att analysera och värdera riskerkällor inom och i anslutning till de nya
detaljplanen för fastigheten Lektionen 33, Sollentuna. I riskvärderingen ingår beslut om tolerabel
risknivå och förslag på åtgärder. Riskbedömningen är del av beslutsunderlaget för ställningstagandet
till den planerade markanvändningen inom den nya detaljplanen.
Resultatet av riskanalysen visar att risknivån är avseende farligt gods är försumbar inom planområdet
och inga åtgärder eller begränsning erfordras.
Avståndet mellan intilliggande anläggning och bostadshusen är planerat till 25 meter vilket
rekommenderas att behållas som ett skyddsavstånd. Inom 25 meter kan exempelvis
garage/parkeringar upprättas där personer bedöms att inte vistas stadigvarande. Utöver
skyddsavståndet bedöms risknivån mot planområdet försumbar och inga ytterligare åtgärder eller
begränsningar erfordras.
Briab Brand och Riskingenjörerna AB
Peter Nilsson
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Fredrik Pauli
16 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
9 LITTERATURFÖRTECKNING
LITTERATURFÖRTECKNING
Brandteknik, Lunds tekniska högskola. (2005). Brandskyddshandboken. Lund: Brandteknik vid Lunds
tekniska högskola.
Davidsson, G. e. (1997). Värdering av risk . Karlstad: Statens Räddningsverk.
Eniro. (u.d.). Hämtat från http://www.eniro.se
Fischer, F. H. (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. ISSN 1104-9154.
Försvarets forskningsanstalt. Försvarets forskningsanstalt.
Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riskanalyser i detaljplaneprocessen – vem, vad, när & hur?
Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.
Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag. Stockholm:
Länsstyrelsen i Stockholms län.
Palisade Corp. (2008). Users guide @RISK 5. Palisade Corp.
Räddningsverket. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Räddningsverket.
Räddningsverket. (1998). Farligt gods på vägnätet - underlag för samhällsplanering. Karlstad:
Räddningsverket.
SIKA statistik. (2005). Prognoser för godstransport 2020, rapport: 2005:9. Stockholm: SIKA statistik.
Svensk författningssamling. (1998). Miljöbalk (1998:808) med ändringar t.o.m. SFS 2009:652.
Svensk författningssamling. (2010). Plan- och bygglag (SFS 2010:900).
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
17 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
BILAGA A – RISKINVENTERING
Nedan presenteras de olyckshändelser/riskkällor som identifierats via den översiktliga
riskinventeringen. Utifrån hur påverkan sker har en bedömning gjorts om en förändring mot
nollalternativet uppstår. Då vissa specifika olyckshändelser och riskkällor hanteras explicit via andra
regelverk, har utöver förändringen mot nollalternativet, två övergripande bedömningsgrunder
medtagits för att möjliggöra en logisk bedömning om en olyckshändelse eller riskkälla ska underkastas
fördjupad analys:
•
Olyckshändelsen/riskkällan hanteras inte explicit via andra regelverk (exempelvis rådande
bygg- eller arbetsmiljölagstiftning).
eller:
•
Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk, men eventuella förslag på
åtgärder kan ge stor påverkan på markanvändning och/eller funktion inom detaljplaneområdet.
Tabell 3 Riskinventering och översiktlig bedömning
Händelser
Skadehändelse
Bedömning om fördjupade analyser
genomförs
Olycka med farligt gods
transport med explosiva
ämnen i ADR-klass 1
Utsläpp och
deflagration
Den kraftiga tryckvåg som kan uppstå
medför mycket omfattande konsekvenser.
Bedöms väldigt osannolikt.
Analyseras inte vidare.
Olycka med farligt gods
transport med brandfarlig gas
i ADR-klass 2.1
Utsläpp och
antändning
Brännbar gas kan vid antändning ge
upphov till mycket omfattande
konsekvenser inom ett större område vid
ett utsläpp. Bedöms väldigt osannolikt.
Analyseras inte vidare.
Olycka med farligt gods
transport med ej giftig, ej
brännbar gas i ADR-klass 2.2
Utsläpp
Små konsekvenser vid en olycka och små
kvantiteter transporteras.
Analyseras inte vidare.
Olycka med farligt gods
transport med giftig gas i
ADR-klass 2.3
Utsläpp
Giftiga gaser kan leda till mycket
omfattande konsekvenser inom ett större
område i samband med ett utsläpp.
Bedöms väldigt osannolikt.
Analyseras inte vidare.
Olycka med farligt gods
transport med brandfarlig
vätska i ADR-klass 3
Utsläpp och
antändning
Vid antändning givet läckage kan
betydande konsekvenser nära
olycksplatsen uppstå.
Analyseras vidare.
Olycka med farligt
godstransport med
brandfarliga fasta ämnen i
ADR-klass 4
Utsläpp och
antändning
Medför normalt ej konsekvenser för
personskador då skada förutsätter
antändning och det är begränsade
mängder som transporteras på
järnvägsnätet.
Analyseras inte vidare.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
18 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
Händelser
Skadehändelse
Bedömning om fördjupade analyser
genomförs
Olycka med farligt
godstransport med ämnen
som utvecklar brandfarlig gas
vid kontakt med vatten i ADRklass 5
Utsläpp, reaktion med
vatten och antändning
Kan reagera explosionsartat eller bilda
explosiva produkter med vissa organiska
ämnen. Konsekvenserna är lika de som
sker vid olycka med massexplosivt ämne.
Analyseras inte vidare.
Olycka med farligt
godstransport med giftiga
ämnen i ADR-klass 6.1
Utsläpp
Medför normalt ej konsekvenser då
personer måste vara i direkt kontakt med
ämnet.
Analyseras inte vidare
Olycka med farligt
godstransport med
smittförande ämnen i ADRklass 6.2
Utsläpp
Medför normalt ej konsekvenser då
personer måste vara i direkt kontakt med
ämnet.
Analyseras inte vidare.
Olycka med farligt
godstransport med
smittförande ämnen i ADRklass 7
Utsläpp
Medför normalt inga akuta konsekvenser
även i de fall där radioaktivt material läcker
ut. Vid transport vidtas mycket omfattande
säkerhetsåtgärder.
Analyseras inte vidare.
Olycka med farligt
godstrasport med frätande
ämnen i ADR-klass 8
Utsläpp
Medför normalt ej konsekvenser då
personer måste vara i direkt kontakt med
ämnet.
Analyseras inte vidare.
Olycka med farligt gods
transport med övriga ämnen
och föremål i ADR-klass 9
Utsläpp
Medför normalt inga akuta konsekvenser.
Analyseras inte vidare.
Olycka i anslutning till
Ställverk och värmekraftverk
Utsläpp eller
antändning
Explosion eller annan olycka inom eller
invid ställverket. Vid ställverket hanteras
även stora mängder olja.
Analyseras vidare.
Olycka i anslutning till
bensinstation
Antändning
Avståndet till närmaste bensinstation
överstiger 200 meter varpå en olycka vid
bensinstationen inte bedöms påverka
planområdet. Analyseras inte vidare
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
19 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
BILAGA B – BERÄKNINGSFÖRFARANDE
Värmestrålningen på olika avstånd
=
∗
∗
∗
Där:
= Infallande strålning från flamma till punkt, [W/m2]
= Strålning från flamman, [W/m2]
= Transmissionsförmåga, [-]
= Vinkelkoefficient för flamma till punkt, [-]
R = Glasets strålningsreduktion med hänsyn till brandteknisk klass, [-]
Flamhöjd
ℎ =
∗ 42 ∗
´
∗ !∗"#
%,'
$
Där:
hf = Flamhöjd, [m]
dp = Pöldiameter, [m]
b’ = Förbränningshastighet per ytenhet, [kg/m2s]
( = Luftens densitet, [kg/m3]
) = Tyngdaccelerationen, [m/s2]
Pöldiameter
Vid en pölbrand med cirkulär pöl kan flammans geometri approzimeras med en cylinder där flmmans
diameter, df, är lika stor som pölens diameter, dp.
Strålningen per ytenhet från flamma
=
%,*+∗, ∗ℎ-
´
./∗ℎ0 / 2
Där:
= Strålning, [W/m2]
ℎ3 = Energivärde, [MJ/kg]
ℎ = Flamhöjd, [m]
Flamtemperaturen
= 4 ∗ 5/
Där:
P = Strålning från en svartkropp, [W/m2]
4 = Stefan-Boltzmanns konstant, [W/m2K4]
T = Flamtemperatur, [K]
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
20 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
Atmosfäriska transmissionsförmågan
Strålningsnivån från flamman minskar med avståndet. Detta har att göra med att den utsända
strålningen delvis absorberas av luften.
= 1 7 89 7 :;
där
= Transmissionsförmåga, [-]
89 = Absorptionsfaktor vattenånga, [-]
8; = Absorptionsfaktor koldioxid [-]
Vinkelkoefficienten
Vinkelkoefficienten eller synfaktorn (Fmax) definieras som andelen strålning från en yta som träffar en
annan yta. Detta är en geometrisk faktor som kan beräknas för alla typer av ytor och som också
påverkar hur stor strålningen blir mot en punkt på ett visst avstånd från flamman. För en pölbrand
längs Ostkustbanan approximeras flammans form som en cylinder enligt Figur 8.
Figur 8 – parametrar som används för att beräkna vinkelkoefficient för en cylinder. 4
För ett vertikal bestrålat plan är vinkelkoefficienten enligt nedan:
<
= ∗
=
>?
∗ tanC D
E?
>? F C
GH
E? ∗IJC ∗>? )
>? ∗√J∗L
I> C )∗J
∗ tanC DMI>?
? . )∗L
G7
E?
>?
>
∗ tanC M ?NO$
>
?PO
4
Försvarets forskningsanstallt (Foa), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, Umeå,
Sep 1997
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
21 (22)
Lektionen 33, Sollentuna
Riskbedömning för ändring av detaljplan
2015-09-09
Version 4
För ett horisontellt bestrålande plan är vinkelkoefficienten enligt nedan:
E
I> . )
= ∗ tanC DMI>?
Där
< ,
=
E
?C
G7
)
> F C .E? F
√J∗L
I> C )∗J
∗ tanC DMI>?
? . )∗L
G7
E?
>?
> C
∗ tanC DM ? G$
> .
?
= Vinkelkoefficienter, [-]
r = flammans radie (vid det aktuella fallet motsvarandes halva vägbanan), [m]
h = flammans höjd, [m]
x = avstånd från flamman till fasad, [m]
QR = x/r, [-]
ℎR = h/r, [-]
S = IQR H 1) H ℎR , [-]
T = IQR 7 1) H ℎR [-]
Den maximal vinkelkoefficient beskrivs enligt:
U >
Där
U >
= M0< H 0E
=maximal vinkelkoefficient.
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
22 (22)