Ladda ner (pdf 3 MB)
2014 ÅRS RED VIS NING Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljökvalitetsmål. Naturvårdsverkets årsredovisning 2014 Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se ISBN 978-91-620-8731-9. TRYCK: Arkitektkopia AB, Stockholm, 15-02. PRODUKTION: Naturvårdsverket. BILDER OMSLAG: Calle Bredberg/Scandinav Bildbyrå (jaktlag), Matton (fotavtryck & skorstenar), Klas-Rune Johansson (orkidéer) BILDER INLAGA: sid 6: Hans Ekestang, sid 18–19: Matton, sid 36–37: Håkan Hjprt/Johnér (man med renar), Leif Björk (fjäril), Magnus Ström/Scandinav (ripa), Tommy Andersson/Scandinav (snöskoter), sid 46–47: Johnér Bildbyrå, sid 52–53: Matton (skorstenar), HK Andersson/Scandinav (tvättstreck), sid 70–71: Eva Thörnelöf, sid 82–83: Magnus Nyman (björn), Calle Bredberg/Scandinav (jaktlag), Lars Göran Abrahamsson (Scandinav (varg), sid 100: Tommy Andersson REDAKTÖR Maria Kvarnbäck, ORIGINALPRODUKTION: BNG Communication AB, MILJÖMÅLSILLUSTRATIONER: Tobias Flygar. Innehåll Tabell- och figurförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Generaldirektören har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Resultatredovisning 1. Utveckling av myndigheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2. Naturvårdsverket och Sveriges miljökvalitetsmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 3. Om årsredovisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 4. TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG ................................................... 18 Vi tar fram kunskap om miljön och miljöarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Miljöforskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Vi gör kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 5. BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN ............................... 46 EU och internationellt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Utveckling av styrmedel och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 6. GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN .............................. 70 Regelgivning, tillämpning och vägledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Genomförande av åtgärder för miljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Kompetensförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Vår direkta miljöpåverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Rapportering av regeringsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Redovisade regeringsuppdrag under 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Våra insatser för miljökvalitetsmålen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Våra insatser för målen för friluftslivspolitiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Naturvårdsverket är central viltförvaltningsmyndighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Föreskrifter och allmänna råd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Regleringsbrevet och instruktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Avgiftsfinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Finansiell redovisning Finansiell redovisning ...................................................................................... 133 Intern styrning och kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Generaldirektörens intygande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 2 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell- och figurförteckning Tabell/ Figur Namn Sida Tabell/ Figur Namn Sida Tabell 22 Det multilaterala samarbetets kopplingar till miljökvalitetsmålen 61 Tabell 23 Prestation: Redovisade regeringsuppdrag 64 Tabell 24 Pågående regeringsuppdrag Tabell 25 Prestation: Konsekvensanalyser 66 Tabell 26 Prestation: Regelgivning och regeltillämpning 73 Tabell 27 Antal fattade beslut inom jakt, vilt och artskydd 78 Tabell 28 Prestation: Vägledning 80 Tabell 29 Prestation: Skydd av värdefull natur 87 Tabell 30 Prestation: Åtgärder för värdefull natur 89 Tabell 31 LIFE – nya projekt och pågående 90 Tabell 32 Antal besök till naturum 91 Tabell 1 Naturvårdsverkets webbplats, statistik 7 Figur 1 Särskilt betydelsefulla delsteg 10 Figur 2 Naturvårdsverkets styrmodell 11 Figur 3 Fördelning av personalkostnader 12 Tabell 2 Tabell 3 Utfall i verksamhetsområden 2014 Utfall i verksamhetsområden 2013 13 13 Tabell 4 Utfall i verksamhetsområden 2012 13 Figur 4 Årsredovisningens logik och struktur 14 Tabell 5 Prestation: Miljöövervakning och inventeringar 21 Tabell 6 Fördelning av anslag för miljöövervakning 23 Tabell 7 Prestation: Årlig miljökvalitetsmålsuppföljning och fördjupad utvärdering 25 64 Tabell 8 Prestation: Internationella rapporteringar 28 Tabell 33 Åtgärdsprogram för hotade arter 92 Tabell 9 Prestation: Miljöforskningsanslaget 32 Tabell 34 Viltskador, bidrag och ersättning 93 Tabell 10 Översikt pågående forskningsprogram, budget, inriktning m.m. 34 Tabell 35 Prestation: Efterbehandling av förorenade områden 94 Tabell 11 Prestation: Viltforskningsmedel 38 Tabell 36 Efterbehandling, antal objekt 95 Tabell 12 Prestation: Vi tillgängliggör kunskap om miljön och miljöarbetet 40 Tabell 37 Åldersfördelning, anställda 101 Tabell 38 Anställda, medeltal 101 Tabell 13 Kostnader för lagring och tillgängliggörande av information 41 Tabell 39 Anställda per kompetenskategori, medeltal 101 Tabell 14 Nyckeltal tillgängliggörande av information 42 Tabell 40 Sjukfrånvaro i procent 102 Tabell 15 Naturvårdsverkets webbplats, statistik 44 Tabell 41 Antal inrikes resor och resfria möten 104 Tabell 42 Redovisade regeringsuppdrag under 2014 107 Tabell 43 Föreskrifter och allmänna råd 120 Tabell 44 Förteckning med samtliga återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet 123 Tabell 45 Naturvårdsverkets instruktion (2012:989) med hänvisning till var det tas upp i årsredovisningen 126 Tabell 46 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras 130 Tabell 47 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras 131 Figur 5 Antal följare på Twitter 2012–2014 44 Tabell 16 Efterfrågan på informationsmaterial, Allemansrätten 45 Figur 6 Mest välbesökta sidor på Naturvårdsverkets webbplats, antal besök 2012–2014 45 Tabell 17 Prestation: Vårt arbete inom EU 49 Tabell 18 Prestation: Vårt internationella samarbete, bilateralt samarbete 55 Tabell 19 Antal avslutade insatser, bilateralt samarbete 56 Tabell 20 Finansiering, bilateralt samarbete 57 Tabell 21 Prestation: Vårt internationella samarbete, multilateralt samarbete 59 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 3 Generaldirektören har ordet Världens miljöproblem är också Sveriges. Därför agerar Naturvårdsverket inte bara nationellt, utan också i EU och internationellt med Sveriges miljömål i sikte. Ett exempel är vårt arbete för att minska kvicksilverutsläppen. Huvuddelen av nedfallet av kvicksilver från luft i Sverige kommer från källor utanför EU. Vi har därför valt att både samarbeta direkt med Kina och att delta i EU:s arbete. Det har successivt bidragit till att fler länder undertecknat den globala kvicksilverkonventionen, däribland Kina. Något som kommer att leda till förbättringar i miljön även nationellt. Ett annat exempel är Sveriges klimat som förändras genom mänsklig påverkan globalt. Att vi lyckas visa på möjligheterna med ett koldioxidsnålt samhälle är väsentligt om vi människor ska förmå förändra samhället i riktning mot minskad klimatpåverkan. I september 2014 presenterades resultatet av det globala forskningsprojektet New Climate Economy. Det visar hur åtgärder för att minska klimatpåverkan kan förenas med olika ländernas ambitioner ifråga om ekonomisk tillväxt, fattigdomsbekämpning och social utveckling. Det känns hoppfullt. Sverige har lyckats minska utsläppen av koldioxid inom landets gränser och kommer att nå tre av fyra klimat- och miljöpolitiska mål till 2020. Samtidigt ökar de utsläpp som orsakas av svensk konsumtion. Detta är en utmaning om vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Myndigheter och företag behöver underlätta för konsumenten att göra hållbara val. Under året har Naturvårdsverket föreslagit 23 åtgärder och styrmedel som 24 ansvariga myndigheter kan genomföra för att minska konsumtionens miljöpåverkan. Konsumtion och produktion är beroende av tjänster från naturen. Men vad är naturen värd för människan i förhållande till andra värden i samhället? Ett sätt att belysa den frågeställningen är genom att utveckla metoder för hur ekosystemtjänster kan integreras i relevanta ekonomiska ställningstaganden och politiska avvägningar. Naturvårdsverket har påbörjat ett spännande flerårigt regeringsuppdrag på området. 4 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Naturen ger möjligheter också för friluftsliv och turism. Genom de nya nationalparksföreskrifterna och arbetet med att stärka varumärket Sveriges nationalparker skapar Naturvårdsverket förutsättningar för regional utveckling. Vår nya vägledning för bildande av naturreservat ger stöd åt länsstyrelser och kommuner då de vill skydda värdefull natur. Naturvårdsverket har under 2014 tagit ett rejält kliv framåt som nationell viltförvaltningsmyndighet, men det finns mer kvar att göra för att stärka förtroendet för olika aktörer i viltförvaltningen. Den regionaliserade rovdjursförvaltningen är nu på plats med förvaltningsplaner och beslutsrätten för licensjakt på varg är delegerad till länen i de förvaltningsområden som enligt inventeringarna har större rovdjursstammar än de fastställda miniminivåerna. Förvaltningen av landets rovdjur ska ske nära de människor som är berörda. På så sätt förbättras förutsättningarna för att människor och rovdjur ska kunna leva sida vid sida. I årsredovisningen lyfter vi fler exempel på vad Naturvårdsverket åstadkommit under det gångna året. Illustrerade uppslag presenterar tre verksamhetsövergripande uppgifter som vi arbetat med under året: regionaliseringen av rovdjursförvaltningen, industriutsläppsdirektivet och en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Vi har under 2014 fullföljt vårt uppdrag med en ekonomi i balans. Det är också glädjande att vi i årets kundundersökning fått ett kvitto på att verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt bland annat vad gäller arbetet med införandet av industriutsläppsdirektivet. Maria Ågren NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 5 1. Utveckling av myndigheten Temat för årets medarbetardag var omvärldsbevakning och framtidsspaning. En modern myndighet ska leva upp till höga krav på effektivitet och rättssäkerhet. Medarbetarnas kompetens och erfarenhet behöver tas till vara och myndighetens omvärlds- och kundfokus behöver ständigt utvecklas. Årets medarbetardag är ett exempel på hur alla medarbetare engagerades i att tolka vad trender och tendenser i omvärlden får för konsekvenser för Naturvårdsverket och vilka strategier som finns för att dra nytta av möjligheter och förebygga risker. De senaste åren har stor kraft ägnats åt att utveckla Naturvårdsverkets organisation och ett mer strukturerat arbetssätt. Förbättrad styrning och uppföljning samt mer rättssäker hantering av ärenden är exempel på att detta utvecklingsarbete burit frukt. Under 2014 har utvecklingsarbetet fokuserat på ledarskap och dialogen mellan chef och medarbetare. ÖKAD TYDLIGHET I UPPDRAGET Naturvårdsverket har ett brett uppdrag, miljöfrågorna är komplexa och det finns många angelägna arbetsuppgifter för myndigheten. Det ökar vikten av att tydliggöra målen och tillsammans ringa in vad den egna arbetsgruppen ska åstadkomma. På så sätt ökar förutsättningarna för att känna motivation och också tillfredsställelse över de egna leveranserna. Under 2014 har en ny strukturerad samtalsmodell börjat införas. Samtalsmodellen inleds med en intern uppdragsdialog, där alla chefens medarbetare deltar som åhörare när chefen tar emot uppdraget av sin chef. Uppdragsdialogen ger ökad tydlighet och transparens kring uppdraget och bättre förutsättningar för effektiv styrning och uppföljning. Utifrån uppdragsdialogen tydliggörs sedan uppdraget för respektive medarbetare. Ömsesidig feedback mellan chef och medarbetare i regelbundna avstämningar under året gör att verksamheten successivt förs framåt och följs upp utifrån uppdraget. Vi har under 2014 genomfört ett ledarutvecklingsprogram som skapar förutsättningar för en gemensam syn på ledarskap och medarbetarskap samt hur de båda hänger samman. FORTSATT UTVECKLING AV STYRNING OCH UPPFÖLJNING Naturvårdsverkets styrmodell är viktig för att prioritera och säkerställa viktiga leveranser, samt för att få drivkraft i utvecklingsarbetet. Ledningen tar fram en treårig strategisk plan baserad på omvärldsanalys, uppföljning av miljökvalitetsmålen, kundundersökning samt utifrån beställarens krav och förväntningar. 6 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 UTVECKLING AV MYNDIGHETEN Under 2014 har styrmodellen förtydligats vad gäller myndighetens prioriterade leveranser. En leverans klassas som prioriterad om det finns en extra stor potential för miljökvalitetsmålen eller om vi ser att resultatet är till stor nytta för Naturvårdsverkets övriga verksamhet. En annan anledning att lyfta upp en leverans som prioriterad kan vara att förutsättningarna för att lyckas är starkt beroende av att olika delar av verksamheten styr gemensamt. Exempel på prioriterade leveranser 2014 är klimatrapporteringen, strategin för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö, genomförandet av industriutsläppsdirektivet (IED) och förvaltningsplaner för rovdjur. Under året har ny modell för kvartalsuppföljning införts där goda exempel, utmaningar och orosmoment lyfts fram för respektive mål i den strategiska planen. Ledningen har utifrån uppföljningen möjlighet att agera för att underlätta för verksamheten. Förvaltningen av it-verksamheten har under året blivit mer professionell genom ett gediget arbete utifrån en förvaltningsmodell med tydligare roller för vem som äger, förvaltar och utvecklar myndighetens it-system. It-driften har förts över till extern leverantör för att åstadkomma en mer stabil drift. Vår it-drift var under 2014 en av riskerna i den strategiska planen som med denna åtgärd kunde reduceras. I början av året genomfördes flera förändringar som syftar till att myndigheten ska arbeta mer planerat och genomtänkt i samspelet med omvärlden och bli mer aktiv i den externa kommunikationen. Bland annat har alla chefer utbildats i kommunikation och ett mer enhetligt arbetssätt införs nu genom kommunikationsprogram för områdena klimat, ekosystemtjänster, skyddad natur, viltförvaltning, avfall, miljöbalken och miljömålssystemet. Effekter av kommunikationen mäts bland annat genom analyser på webbplatserna naturvårdsverket.se och sverigesnationalparker.se. Vi har under året fortsatt utvecklingen av Naturvårdsverkets webbplats med höga ambitioner avseende kund- och användarfokus. Webbplatsen används av allt fler och dess övergripande mål, att stödja våra kunder i deras miljöarbete, uppfylls mer än väl. I kundundersökningen är det tydligt att den del i myndighetens värdegrund som handlar om professionalism stämmer väl med hur Naturvårdsverket upp- TABELL 1. NATURVÅRDSVERKETS WEBBPLATS, STATISTIK Antal unika besökare 2013 2014 Övergripande mål 819 928 1 013 214 – Andel besökare som svarat på webbenkät och uppgett att de är mycket nöjda eller nöjda 62% 67% 65% Andel besökare som svarat på webbenkät och uppgett att de lyckades utföra det de avsåg på webbplatsen 75% 79% 78% – 83% 65% Andel besökare (avser kunder) som svarat på webbenkät och uppgett att de tycker att webbplatsen är ett bra stöd i deras verksamhet NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 7 UTVECKLING AV MYNDIGHETEN fattas. De delar som handlar om att kunderna också ska uppfatta oss som lyhörda och offensiva behöver dock stärkas. Bland annat behöver vi utveckla metoder för att öka omvärldens möjlighet till delaktighet i regeringsuppdragen. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ÅTERRAPPORTERING Jämställdhetsintegrering 8 Naturvårdsverket ska bidra till att regeringens jämställdhetspolitiska mål uppnås. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det betyder att den service och de tjänster vi erbjuder medborgarna ska vara lika tillgängliga, av lika hög kvalitet och lika väl anpassade för alla. De jämställdhetsspolitiska målen är extra viktiga i den del av verksamheten som vänder sig till allmänheten, som exempelvis naturum, Sveriges nationalparker och utfärdande av jaktkort. Under 2014 genomfördes en besökarundersökning i Sveriges nationalparker. Slutsatserna kommer att utgöra ett underlag för att utveckla förvaltning, information och tillgänglighet i nationalparkerna. Svaren och analyserna kan delas upp på kvinnor och män för att identifiera likheter och skillnader i svaren. Naturvårdsverket arbetar för att utställningarna i de 32 naturum som finns i Sverige ska vara tillgängliga för alla. Utställningarna ska attrahera oberoende av besökarens intresse, förkunskaper eller fysiska förmåga. Betalningen av jaktkort ska vara enkel för alla, oavsett kön, ålder och nationalitet. Under 2015 kommer Naturvårdsverket att identifiera utvecklingsbehovet och ta fram ett mer långsiktigt arbetssätt för jämställdhetsintegrering. En jämställdhetskoordinator kommmer att ansvara för att driva arbetet. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 2. Naturvårdsverket och Sveriges miljökvalitetsmål ÅTERRAPPORTERING Miljömålssystemet Miljökvalitetsmålen är styrande för miljöarbetet i Sverige. Tillsammans med generationsmålet och etappmålen ger de anvisningar om vad vi tillsammans ska uppnå samt hur och i vilken takt vi gemensamt ska driva miljöarbetet för att det ska ske. Arbetet för att nå dessa mål inkluderar hela samhället, och där 26 myndigheter har ett särskilt uppdrag att verka för att målen nås. VI HAR VERKAT FÖR ATT NÅ SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för allt arbete på Naturvårdsverket. Detta innebär att Naturvårdsverkets resultatredovisning i sin helhet beskriver hur vi har verkat för att nå miljökvalitets- och generationsmål, se även kapitel 3: Om årsredovisningen. De tre huvudsakliga uppgifter som Naturvårdsverket utför för att bidra till att miljökvalitetsmålen nås är: • Ta fram kunskap genom utvärdering och uppföljning av miljökvalitetsmålen, miljöövervakning, internationell rapportering, utlysa och följa forskningsprogram, utveckla och samordna miljöinformationsförsörjning, samt ta fram andra underlag och analyser. • Bidra till att utveckla miljöpolitiken genom internationella samarbeten, regeringsuppdrag, samhällsekonomiska analyser, EU- och internationella konventioner, samt arbeta med styrmedel. • Genomföra miljöpolitiken i samverkan genom vägledning, miljöprövning, regelgivning, beslut i förvaltningsärenden, tillsyn, samt förvalta anslagen för sanering av förorenade områden, skötsel av skyddade områden och områdesskydd. Våra aktiviteter kan spänna över samtliga miljökvalitets- och generationsmål eller ha snävare inverkan på något eller några miljökvalitetsmål. Vissa aktiviteter som genomförts under 2014 bedömer vi som särskilt betydelsefulla delsteg för miljökvalitetsmålen. Dessa listas i figur 1. Mer om de uppgifter och aktiviteter som anges finns att läsa i respektive kapitel. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 9 NATURVÅRDSVERKET OCH SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL FIGUR 1. SÄRSKILT BETYDELSEFULLA DELSTEG Klimat och luft Genomföra miljöpolitiken i samverkan Bidra till att utveckla miljöpolitiken Ta fram kunskapch underlag Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, God bebyggd miljö 10 • EU-/Internationell klimatrapportering – nationalrapport, växthusgasinventering • Förstudie informationsförsörjning under industriutsläppsdirektivet • Ny presentation av luftkvalitetsdata – en digital lösning Biologisk mångfald och mark Kretslopp, avfall och förorenade områden Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö • Utökad miljöövervakning av fåglar • Reviderade program för regional övervakning med högre kvalitet • Forskningsprogrammet Storslagen Fjällmiljö • Rovdjursinventeringar • Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik – regeringsuppdrag • Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö – regeringsuppdrag • Regeringsuppdrag EU2030 med konsekvensanalyser för Sverige av kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030 • Bidragit till att synliggöra ekosystemtjänster • Samtal med Kina och Ryssland inom Luft- och klimatkoalitionen om minskade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar • Stärkta allianser för att minska matavfallet NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 • Aktiva insatser för hantering av invasiva främmande arter under konventionen om biologisk mångfald • Nya stora arealer områdesskyddade genom ESABpaketet • Ny vägledning med processbeskrivning om områdesskydd till länsstyrelserna • Ny nationalparkswebb • EU-rapportering om kommunala avloppsreningsverk enligt avfallsdirektivet • Utökad sedimentkartering av våra kustområden för miljögiftsanalys • Förnyat ramavtal med SMED (SLU, SMHI, IVL och SCB) • Aktiva insatser för bindande krav på bästa möjliga teknik i Industriutsläppsdirektivet, IED. • Förslag till åtgärder som bidrar till mer hållbar konsumtion som underlag till ett fortsatt strategiskt arbete – regeringsuppdrag • Stärkta allianser för att förebygga textilavfall • Lansering av ett system där svenska avfallsexportörer kan göra sin anmälan och hantera transportdokumenten • Tillsammans med länsstyrelserna har vi ytterligare minskat de oförbrukade efterbehandlingsbidragen NATURVÅRDSVERKET OCH SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL GENERATIONS- OCH MILJÖKVALITETSMÅLEN STYR VÅR VERKSAMHET Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för allt arbete på Naturvårdsverket. Vårt ledningssystem syftar i sin helhet till att verka för att miljökvalitetsmålen nås utifrån den ram som ges av instruktion och regleringsbrev. Naturvårdsverkets verksamhetsidé är vår uttolkning av vårt uppdrag. De olika delarna i verksamhetsidén är baserade på våra huvudsakliga uppgifter Ta fram kunskap och underlag, Bidra till att utveckla miljöpolitiken samt Genomföra miljöpolitiken i samverkan. Uppdragen spänner över samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet. Styrmodellen är vårt sätt att säkerställa balanserad styrning och främja strategisk utveckling av verksamheten med sikte på visionen, se figur 2. FIGUR 2. NATURVÅRDSVERKETS STYRMODELL NV Naturvårdsverkets Vision Direkt miljöpåverkan Ekonomi Kärnverksamhet Process/ IT Medarbetare Kund/kommunikation Verksamhetsidé inkl. värdegrund Instruktion & regleringsbrev Generationsmålet & miljökvalitetsmålen Målbild - tio års sikt Mål & Strategier - tre års sikt VP 2014 aktivitetsplan - ett års sikt Vår vision är ”En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer”. Visionen sammanfattar innebörden av miljökvalitetsmålen och generationsmålet och är verksamhetens ledstjärna. De sex verksamhetsperspektiven i vår styrmodell syftar till att balansera styrningen mellan de olika perspektiven, se de gröna fälten i figur 2. Kvalitet och effektivitet i vår verksamhet förutsätter utveckling av alla perspektiv, men miljökvalitetsmålen är mest synliga i perspektivet kärnverksamhet. Detta perspektiv består av tre kluster av miljökvalitetsmål; Klimat-luft, Biologisk mångfald och mark, samt Kretslopp, avfall och förorenade områden. Våra interna mål och strategier är strukturerade efter perspektiven. Vår operativa planering och uppföljning är fokuserad på att säkerställa leveranser av rätt kvalitet och ambition. Den årliga uppföljningen av Naturvårdsverkets resultat görs med utgångspunkt i vår instruktion och våra återrapporteringskrav i regleringsbrevet. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 11 NATURVÅRDSVERKET OCH SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL EKONOMISK ÖVERSIKT 2014 disponerade Naturvårdsverket 2 561 mkr. Av dessa var 388 mkr förvaltningsanslag och 2 173 mkr sakanslag. Förvaltningsanslaget finansierar Naturvårdsverkets egen verksamhet, såsom personal, lokaler och utrustning. I 2014 års anslag ingick ett anslagssparande från 2013 på 11 mkr och utfallet för året ligger i linje med det disponibla beloppet. Utgående anslagssparande 2014 uppgår till 2,7 mkr som disponeras 2015. I figur 3 visar vi fördelningen av personalkostnader för verksamhetsområdena tre år tillbaka i tiden. Diagrammet ger en indikation på hur vi fördelar förvaltningsanslaget i verksamheten. Tydligast 2014 är vårt ökade behov av resurser till utveckling av styrmedel och åtgärder på grund av ett större arbete med regeringsuppdrag samt till EU och internationellt arbete på grund ett förhandlingsintensivt år med många partsmöten i konventionerna. Sakanslagen för skötsel och skydd av värdefull natur, anslagen 1:3 och 1:16, har använts fullt ut. Tillgång till anslagskredit är viktig för att på ett effektivt sätt kunna fördela och nyttja anslagsmedel. Cirka 5 mkr av anslagskrediten har använts. Utgifterna inom anslaget för sanering och återställning av förorenade områden, anslag 1:4, blev cirka 29,6 mkr lägre än planerat på grund av en försening i arbetet med sanering av Oskarshamns hamnbassäng. Anslagssparandet disponeras och kommer att användas 2015. Övriga anslag har använts som planerats. Balansräkningen påverkas väsentligt av de fastighetsaffärer som skett under året. Enligt tidigare beslut har Naturvårdsverket erhållit ersättningsmark från Sveaskog, via det för ändamålet bildade dotterbolaget Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Markerna invärderades i Naturvårdsverkets bokföring med det bokförda värdet från Sveaskog. När fastigheterna har bytts mot nya fastigheter har det betydligt högre marknadsvärdet realiserats. Detta gör att värdet på den tillgång som fastigheterna utgör i balansräkningen har ökat väsentligt. FIGUR 3. FÖRDELNING AV PERSONALKOSTNADER 90 000 2012 2013 2014 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Regelgivning, Genomförande EU och Utveckling av tillämpning av åtgärder internationellt styrmedel och vägledning för miljön arbete och åtgärder 12 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Ta fram kunskap om miljön och miljöarbete Miljöforskning TABELL 2. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2014, tkr PERSONALKOSTNADER ÖVRIGA SUMMA KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD LÄMNADE BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan Regelgivning, tillämpning och vägledning 84 272 21 378 105 649 17 852 2 896 13 647 802 547 Genomförande av åtgärder för miljön 34 417 874 265 908 681 2 710 049 -1 492 145 0 923 910 EU och internationellt arbete 50 190 16 052 66 242 18 348 -581 0 21 682 Utveckling av styrmedel och åtgärder 69 843 4 488 74 331 755 3 045 0 4 454 Ta fram kunskap om miljön och miljöarbetet 59 647 198 252 257 899 22 542 126 338 0 75 034 Miljöforskning 10 577 5 117 15 694 4 359 538 0 96 538 Summa 2014 308 946 1 119 551 1 428 497 2 773 909 -1 359 908 13 647 1 924 165 Bidra till att utveckla miljöpolitiken Ta fram kunskap och underlag Not: Fördelningen mellan posterna ”intäkter av anslag” och ”intäkter” inom området Genomförande av åtgärder för miljön skiljer sig väsentligt mellan åren då reavinster vid försäljning av mark redovisas under ”intäkter” och på motsvarande nivå reducerar ”intäkter av anslag”. Bakgrunden är att Naturvårdsverket erhållit mark från Sveaskog där marknadsvärdet realiseras vid bytesaffärer. TABELL 3. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2013, tkr PERSONALÖVRIGA KOSTNADER KOSTNADER SUMMA KOSTNADER INTÄKTER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD LÄMNADE BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan Regelgivning, tillämpning och vägledning 83 507 20 718 104 225 17 388 5 964 14 020 789 008 Genomförande av åtgärder 36 775 876 589 913 363 651 549 343 998 0 929 345 EU och internationellt arbete 45 777 21 488 67 265 25 125 -3 975 0 13 330 Utveckling av styrmedel och åtgärder 62 244 18 432 80 676 2 732 31 798 0 10 171 Ta fram kunskap om miljön och miljöarbetet 66 858 186 885 253 743 25 525 310 936 0 84 141 Miljöforskning 12 507 12 858 25 364 5 696 14 831 0 93 580 Summa 2013 307 667 1 136 970 1 444 636 728 016 703 552 14 020 1 919 576 SUMMA KOSTNADER INTÄKTER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD Bidra till att utveckla miljöpolitiken Ta fram kunskap och underlag TABELL 4. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2012, tkr PERSONALÖVRIGA KOSTNADER KOSTNADER LÄMNADE BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan Regelgivning, tillämpning och vägledning 72 494 3 618 76 112 13 357 -1 799 11 860 689 734 Genomförande av åtgärder 52 697 738 552 791 249 17 462 930 728 0 831 984 EU och internationellt arbete 40 169 24 990 65 159 28 377 3 898 0 2 960 Utveckling av styrmedel och åtgärder 64 759 7 404 72 163 1 331 9 744 0 7 457 63 632 209 917 273 549 33 854 239 373 0 83 250 Miljöforskning 9 723 8 717 18 440 5 180 4 767 0 97 838 Summa 2012 303 474 993 198 1 296 672 99 561 1 186 710 11 860 1 713 224 Bidra till att utveckla miljöpolitiken Ta fram kunskap och underlag Ta fram kunskap om miljön och miljöarbetet NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 13 3. Om årsredovisningen ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR Årsredovisningen är disponerad utifrån kraven i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Årsredovisningens struktur bygger på att hela vår verksamhet, via våra tre huvudsakliga uppgifter, verkar för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Figur 5 illustrerar hur vi arbetar mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen och ger samtidigt en översiktsbild av årsredovisningens innehåll. För att ytterligare öka tydligheten har vi i kapitel 4 till 6, med symboler i marginalen, markerat vilka av miljökvalitetsmål som aktiviteten främst bidrar till. Våra interna mål är redskap för att främja en strategisk utveckling av vår verksamhet. Målen följs upp löpande under året och resultatet sammanfattas och bedöms i samband med generaldirektörens intygande om en betryggande intern styrning och kontroll. FIGUR 4. ÅRSREDOVISNINGENS LOGIK OCH STRUKTUR Kapitel 4–14, 16 och Finansiell redovisning Kapitel 2, 7, 8 och 11 Resurser Effekter medellång sikt Aktiviteter Exempelvis: Exempelvis: • Årlig budget • Skydd av mark • Personal • Vägledning • Kompetens • Regelgivning • Utrustning • Internationell rapportering • Aktiviteter inom EU och i miljökonventionerna • Samhällsekonomiska analyser Prestationer Naturvårdsverkets prestationer inom våra tre huvudsakliga uppgifter: • Ta fram kunskap och underlag • Bidra till att utveckla miljöpolitiken • Genomföra miljöpolitiken i samverkan Effekter lång sikt Mål som: Mål som: • Etappmålen • Naturvårdverkets vision • Naturvårdsverkets interna mål inom kärnområden, direkt miljöpåverkan, medarbetare, process/IT och ekonomi • Generationsmålet • Miljökvalitetsmålen • Etappmålen • Tillämpning av miljöbalken Resultatredovisningens delar: • Kapitel 2 ger en sammanfattande redovisning av hur vi verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och beskriver hur arbetet har integrerats i genomförandet av myndighetens verksamhet. • Kapitel 4 till 6 är stommen i årsredovisningen och tar sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets prestationer. I de tre kapitlen redogörs för resultat kopplat till Naturvårdsverkets tre huvudsakliga uppgifter: • Ta fram kunskap och underlag • Bidra till att utveckla miljöpolitiken • Genomföra miljöpolitiken i samverkan 14 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 OM ÅRSREDOVISNINGEN • Kapitel 7 och 8 redovisar resultat avseende kompetensförsörjning och direkt miljöpåverkan. • Kapitel 9 är en återrapportering av vårt arbete med stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen, i enlighet med vårt regleringsbrev. • Kapitel 10 innehåller en förteckning över samtliga regeringsuppdrag under 2014. • Kapitel 11 och 12 listar våra insatser för miljökvalitetsmålen och för målen inom friluftslivspolitiken. • Kapitel 13 beskriver vårt arbete som central jakt- och viltförvaltningsmyndighet. • Kapitel 14 nnehåller en förteckning över de föreskrifter och allmänna råd som Naturvårdsverket tagit fram under året. • Kapitel 15 är en ”läshjälp” i form av sidhänvisningar utifrån vårt regleringsbrev och vår instruktion. • Kapitel 16 är en redovisning av vår avgiftsfinansierade verksamhet. Därefter följer vår finansiella redovisning. Årsredovisningen avslutas med en beskrivning av vårt arbete med intern styrning och kontroll. Sist återfinns generaldirektörens intygande om en betryggande intern styrning och kontroll samt beslut om årsredovisningen. UPPLYSNINGAR OM RESULTATREDOVISNINGEN JÄMFÖRANDE SIFFROR Jämförande siffror anges vanligen för 2012, 2013 och 2014. Naturvårdsverket har under 2014 genomfört ett första steg i utvecklingen av prestationer inom verksamheten. Det innebär att det i något fall saknas historiska data för nya prestationer. Uppgifter om vad Naturvårdsverkets bidragsmottagare utfört med de medel som vi betalat ut får vi först en bit in på det nya verksamhetsåret. Därför redovisar vi i dessa fall jämförelsesiffror för 2011, 2012 och 2013. När uppgifter saknas i tabeller är det markerat med - medan ett nollvärde är markerat med 0. BERÄKNINGSMETODER I RESULTATREDOVISNINGEN Vi har fördelat myndighetens utfall på våra verksamhetsområden i tabell 2–4, i enlighet med redovisningen i huvudboken. För att kunna ge en rättvis bild av hur vår arbetsinsats har fördelat sig på verksamhetsområdena har vi i tabellerna valt att dela upp verksamhetens kostnader på personalkostnader och övriga kostnader. Anledningen till detta är att merparten av våra övriga driftskostnader består av intrångsersättningar till markägare och köp av miljöövervakningstjänster. Fördelningen av personalkostnader baseras på tidredovisningen. Under 2014 har vi gjort en översyn av vårt påslag för OH-kostnader. Slutsatsen blev att påslaget skulle höjas, varför vi har gjort en justering från 40 till 60 procent. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 15 OM ÅRSREDOVISNINGEN OH-kostnaderna har definierats som kostnader för GD, de strategiska funktionerna och internrevision, samt kostnader för avdelningen för verksamhetsstöd. Att påslaget blivit mycket högre än tidigare kan delvis förklaras av att vi tidigare haft en budgetmodell som fördelat bland annat kostnader för lokaler och informationsteknik på kärnverksamheten, och dessa därför inte räknats med i OHpåslaget. Vår nya budgetmodell från och med 2014 särredovisar dessa kostnader och den övervägande delen av dessa ingår nu i kostnaderna för avdelningen för verksamhetsstöd. Vi har även justerat redovisade OH-kostnader för 2012 och 2013. PRESTATIONER I förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag anges att resultatredovisningen ska ta sin utgångspunkt i verksamhetens prestationer och hur dessa har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Naturvårdsverket har under 2014 genomfört ett första steg i ett utvecklingsarbete av våra prestationer. De prestationer som redovisas är slutprestationer, det vill säga slutleveranser. Våra prestationer redovisas i kapitel 4–6: Ta fram kunskap och underlag • Tre prestationer inom Miljöövervakning och inventeringar, sid 21 • Prestation inom Årlig miljökvalitetsmålsuppföljning och fördjupad utvärdering, sid 25 • Prestation inom Internationell rapportering, sid 28 • Prestation inom Miljöforskningsanslaget, sid 32 • Prestation inom Viltforskningsmedel, sid 38 • Prestation inom Vi tillgängliggör kunskap om miljön och miljöarbetet, sid 40 Bidra till att utveckla miljöpolitiken • Två prestationer inom Vårt arbete inom EU, sid 49 • Prestation inom internationellt samarbete, Bilaterala samarbeten, sid 55 • Prestation inom internationellt samarbete, Multilaterala samarbeten, sid 59 • Prestation inom Redovisade regeringsuppdrag, sid 64 • Prestation inom Konsekvensanalyser, sid 66 Genomföra miljöpolitiken i samverkan • Fyra prestationer inom Regelgivning och regeltillämpning, sid 73 • Prestation inom Vägledning, sid 80 • Prestation inom Skydd av värdefull natur, sid 87 • Prestation inom Åtgärder för värdefull natur, sid 89 • Prestation inom Efterbehandling av förorenade områden, sid 94 16 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 17 4. Ta fram kunskap och underlag Naturvårdsverket har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi övervakar och följer förändringar i miljön. Vi analyserar den samlade effekten av samhällets miljöpåverkan liksom resultatet av miljöarbetet. Vi fördelar även anslag till miljöforskning inom prioriterade områden och utvärderar regelbundet samhällets insatser för att nå miljökvalitetsmålen. Kunskap och resultat lagras och görs tillgängliga i moderna, digitala lösningar. Inom ramen för vårt kommunikativa uppdrag sprider vi kunskap om miljön och miljöarbetet i olika kanaler. 23% TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG ANDEL AV NATURVÅRDSVERKETS PERSONALKOSTNADER FÖR 2014 18 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Avtryck som visar vägen Förberedelser för nästa års fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen har präglat verksamhetsåret. Årets uppföljning av målen visar att gapet till måluppfyllelse är fortsatt stort. Uppföljningen lämnades i våras som ett underlag till regeringens budgetproposition. Bättre verktyg för att analysera och hantera miljösituationen kan bidra till att vårt ekologiska fotavtryck minskar. INNEHÅLL Vi tar fram kunskap om miljön och miljöarbetet Sammanfattande resultatbedömning Miljöövervakning och inventeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Vår roll i uppföljningen och utvärdering av miljökvalitetsmålen Internationell rapportering av miljöpåverkan Miljöforskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattande resultatbedömning Miljöforskningsanslag 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Grafiskt uppslag: Storslaget samarbete för fjällen Viltforskningsmedel 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Vi gör kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig Sammanfattande resultatbedömning ...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lättillgänglig och kvalitetssäkrad kunskap gör nytta Vi kommunicerar och överför kunskap 39 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG VI TAR FRAM KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET Naturvårdsverket tar fram kunskap som grund för ett effektivt miljöarbete. Genom miljöövervakning, inventeringar och genom att fördela anslag till miljöforskning, tar vi fram information om hur miljön mår. Vi sammanställer, strukturerar och kvalitetssäkrar information om miljöpåverkan och åtgärdsarbetet från olika datakällor. Informationen används för att analysera hur miljöarbetet går och för att bedöma om de styrmedel som används är effektiva. Informationen är viktig i allt från förvaltning av naturmiljön, till uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen samt i den rapportering som Sverige gör till internationella organ. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING God kunskap om miljön och miljöarbetet är grundläggande för arbetet mot miljökvalitetsmålen. Under 2014 har vi fortsatt att utveckla och effektivisera vår samordnande och vägledande roll inom området. Insamlingen av information genom miljöövervakning och naturinventeringar har löpt som planerat. Årets revisioner av hälsorelaterad miljöövervakning och av miljögifter i akvatisk miljö har resulterat i rekommendationer om mindre justeringar i befintlig övervakning, men också pekat på behov av utökad övervakning. Vår vägledning, samordning och kvalitetssäkring av de nya programmen för regional miljöövervakning har bidragit till att dessa fått en tydligare inriktning mot uppföljning av miljökvalitetsmålen. Årets beslut om utökad sjöfågelövervakning förbättrar möjligheten att övervaka bland annat ejder och alfågel och ger underlag för rapportering till internationella organ. Arbetet med att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen har förbättrats under 2014. Vi har fortsatt att renodla och förtydliga syftet med såväl den årliga uppföljningen som den fördjupade utvärderingen. Vi har också utvecklat metodiken för den samlade analysen av miljökvalitetsmålen inför den kommande fördjupade utvärderingen år 2015. Sammantaget kommer det att förbättra förutsättningarna för att analysera och hantera miljösituationen med positiv inverkan för arbetet mot samtliga miljökvalitetsmål. Samtliga lagstadgade rapporteringar till internationella organisationer har genomförts under 2014. Rapporteringen på klimat- och avfallsområdet hör till årets mest resurskrävande insatser. Även utveckling av strukturer för kunskapsförsörjningen inom det nya industriutsläppsdirektivet (IED) har tagit stora resurser i anspråk. Genom ett nytt och utökat avtal med konsortiet Svenska Miljö Emissions Data (SMED) har vi skapat förutsättningar för ett bredare kunskapsunderlag för bland annat internationell rapportering. 20 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG ÅTERRAPPORTERING MILJÖÖVERVAKNING OCH INVENTERINGAR Bidragshantering 1:2 Miljöövervakning m.m. TABELL 5. PRESTATION: MILJÖÖVERVAKNING OCH INVENTERINGAR Prestation: Genomföra och samordna miljöövervakningen, totalt antal återrapporteringar Vår hanteringskostnad, tkr Prestation: Antal beslutade och återrapporterade naturinventeringar för Arter och Habitat Vår hanteringskostnad, tkr Prestation: Antal beslutade och återrapporterade rodjursinventeringar Vår hanteringskostnad, tkr 2012 2013 2014 230 240 226 8 368 9 138* 14 920 45 35 28 720 1 130 460 57 46 42 1 136 2 839 2 693 Genomföra och samordna miljöövervakningen: 113 658 115 550 113 873 Antal nytecknade avtal Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning mm, tkr – – 178 Totalt antal avslutade avtal – – 182 Antal avtal som pågår över årsslutet (fleråriga) – – 44 Konferenser och seminarier (samordning) 6 12 11 9 407 7 537* 5 865 Fördelade medel som bidrag, tkr 1:3, för underlag till förvaltning av rovdjur, tkr 39 656 40 520 45 264 Fördelade medel som uppdrag, tkr 1:3, för underlag till förvaltning av rovdjur, tkr 15 853 15 993 15 677 Inventeringsunderlag Arter och habitat: Fördelade medel 1:3 biologisk mångfald, tkr Inventeringsunderlag Rovdjur: * Korrigerad från årsredovisning 2013. Genomföra och samordna miljöövervakningen Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten driver Naturvårdsverket den nationella miljöövervakningen och samordnar länsstyrelsernas arbete med de regionala miljöövervakningsprogrammen. Naturvårdsverkets prestation inom miljöövervakning är det antal återrapporteringar vi fått av olika utförare. Antalet återrapporteringar är relativt stabilt över åren. Avtalen har som regel varit ettåriga med årlig rapportering. De har dock sin bas i långsiktiga program med syfte att skapa tidsserier av data. De tidsserier som de årliga resultaten bygger upp används regelbundet i uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för internationell rapportering. Miljöövervakningen gör det möjligt att identifiera, dokumentera och sprida information om mer storskaliga förändringar och trender i miljön. I ansvaret ingår administrativ samordning och samverkan kring utvecklingen av miljöövervakningen, samt att fördela medel för miljöövervakning. I den administrativa samordningen ingår metod- och kvalitetsarbete samt samverkan med nationella NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 21 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG INSTRUKTIONEN §3.8p. INSTRUKTIONEN §3.9p. ÅTERRAPPORTERING Övervakning av sjöfågel Ett rikt växt- och djurliv 22 och internationella aktörer. Nationellt är samordningen med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna särskilt viktig. Prioritering av övervakningsinsatser samt utveckling av beräkningsmodeller och indikatorer är centralt i samordningen. Hanteringskostnaden för att samordna och genomföra miljöövervakningen har ökat. Orsaken är krav på övervakning inom nya områden, nya typer av prover liksom insatser för kvalitetssäkring och mer tillgängliga resultat, en utveckling som även medför behov av ytterligare samordning. Vi har under 2014 ordnat elva seminarier, vilket är ungefär lika många som förra året. Med seminarierna vill vi sprida information samt stödja och utveckla nätverk för erfarenhetsutbyte. De ska också bidra till en effektiv samordning inom miljöövervakningen. Den högre frekvensen på seminarier 2013 och 2014 speglar behovet av extra insatser i samband med de två senaste årens resurskrävande revision av de regionala miljöövervakningsprogrammen. Vi har under året återrapporterat till regeringen om hur miljöövervakningen effektiviserats de senaste åren. I denna redovisas en mångfald av insatser för bland annat bättre geografisk täckning, övervakning av fler objekt eller ämnen, men också insatser för utvecklad tillgänglighet så fler kan hitta och använda resultaten. Effektiviseringen gör det inte billigare, men ger mer miljönytta för pengarna. Fördelningen av medel för miljöövervakning innebär att vi prioriterar och lägger ut uppdrag till universitet och konsulter som genomför övervakningen inom olika programområden. Totalt har i år 114 mkr använts för nationell och regional miljöövervakning ur Naturvårdsverkets del av anslaget Miljöövervakning med mera. Av dessa fördelades 15 mkr till länsstyrelserna för regional miljöövervakning. Resterande medel används för uppdrag inom nationell miljöövervakning. I tabell 6 redovisas hur anslaget för miljöövervakning fördelats. Vi följer löpande upp leveranserna från universitet och konsulter, arbetet har under året i stort följt uppsatt tidsplan. Ett exempel på behov av ny övervakning aktualiseras i vårt regeringsuppdrag om invasiva främmande arter. Slutsatsen är att vi kommer att behöva stärka våra insatser för att kunna ge en samlad nationell bild av förekomst och utbredning av dessa arter. Exempel på insatser inom nationell miljöövervakning 2014: • Stärkt fågelövervakning (ingår i posten landskap i tabell 6). Under 2014 har beslut tagits om ett pilotprojekt som grund för ett långsiktigt övervakningssystem för sjöfåglar där bland annat ejder och alfågel inkluderas. En första inventering påbörjades under vintern 2014/2015. Insatsen stärks genom kompletterande undersökningar inom den regionala miljöövervakningen. Projektet innebär att vi får ett mer komplett underlag till internationell rapportering enligt havsmiljö- respektive fågeldirektivet. • Övervakning av miljögifter; visar vilka farliga ämnen som förekommer i miljö och människor, vilka effekter som uppstår i miljön, hur exponeringen sker och om åtgärder för att minska utsläppen har effekt. Under året har vi särskilt satsat på riktade karteringar av vissa miljögifter, så kallad screening, och på att mäta miljögifter i sediment från öppna Östersjön. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG 2014 års rapport från övervakningen av miljögifter har bekämpningsmedel som tema. Här konstateras bland annat att halterna inte minskat och att den beräknade, samlade risken till följd av växtskyddsmedel i ytvatten, trots insatser kvarstår. • Översyn av kraven för provtagning av skjutna sälar (ingår i miljögiftsövervakning vatten i tabell 6). Proverna syftar till att kartlägga förändringar till följd av hög miljögiftsbelastning. I redovisningen föreslår vi en förenklad och minskad obligatorisk provtagning med fokus på de viktigaste proverna. Höjd ersättning för frivilligt inskickade prover föreslås. Förhoppningsvis kommer det att ge ett tillräckligt antal prover för fortsatt övervakning av trender i havsmiljön. Giftfri miljö TABELL 6. FÖRDELNING AV ANSLAG FÖR MILJÖÖVERVAKNING (utfall tkr*) 2012 2013 2014 Luft 12 701 13 126 13 449 Skog 17 548 16 973 17 000 Jordbruksmark 10 606 6 916 7 212 Våtmark 2 508 2 445 2 498 Fjäll 2 500 2 181 2 266 Landskap 14 204 14 286 15 267 Miljögiftsamordning 10 090 9 405 10 055 Miljögiftsövervakning (vatten)* 11 417 14 332 14 801 – 4 032 4 000 8 152 7 979 8 110 10 464 12 500 8 731 Miljögiftsövervakning (terrester)** Hälsorelaterad miljöövervakning Stöd (datavärdskap, kvalitetssäkring, information etc) Prioriterade insatser/utveckling Bidrag till regional miljöövervakning* Internationell miljöövervakningssamverkan Summa 1 000 1 294 985 28 981 29 371 28 684 370 330 0 130 541 135 170 133 058 * I tabellen anges de medel där Naturvårdsverket har haft ansvar för avtal inom miljöövervakningen (totalt, inklusive vattenrelaterad miljöövervakning enligt överenskommelse med HaV). HaV finansierar vattenrelaterad miljögiftsövervakning med 5 370 tkr och regional miljöövervakning 13 815 tkr (2014). För 2013 och 2012 var summan av dessa två poster 19,6 tkr resp. 13 tkr. Arbetet med fördelning av dessa medel är inräknade i de hanteringskostnader som redovisas för miljöövervakningen och motsvarar Naturvårdsverkets arbete med alla medel i tabell 5. **Miljögiftsövervakning terrester ingick 2012 i programområdena Fjäll, Skog och Jordbruksmark. Externa revisioner av program för miljöövervakning säkrar att den miljöövervakning som genomförs är relevant och fyller de kvalitetskrav som efterfrågas. Naturvårdsverket har under året låtit revidera den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen samt den nationella övervakningen av miljögifter i akvatisk miljö. Den senare har gjorts i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten. Revisionen resulterade i rekommendationer om kompletterande utredningar och data, bearbetning av resultat och ytterligare kvalitetssäkring samt lyfter fram behov av utökad övervakning. Exempelvis föreslås utökad hälsorelaterad övervakning för barn. Endast i undantagsfall identifieras verksamhet som kan läggas ner. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 23 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG De regionala miljöövervakningsprogrammen revideras ungefär vart sjätte år. De senaste slutfördes under 2014 och nya program kommer att vara på plats från 2015. Det är glädjande att fler länsstyrelser anslutit sig till de så kallade gemensamma delprogrammen, i vilka länen arbetar utifrån samma syfte och metodik och med gemensam projektledning. Detta kommer att förbättra möjligheten att upptäcka mönster och trender i miljötillståndet. För närvarande finns 47 gemensamma delprogram. Under 2014 har vi genomfört tre revisionsträffar med olika teman samt en samverkansdag för vägledning och dialog med länsstyrelserna. Inventeringar av arter och habitat Miljöövervakningen ger inte tillräckligt underlag för att kunna följa upp arters och naturtypers bevarandestatus och därmed inte heller för att tillgodose kraven på rapportering enligt EU:s habitatdirektiv. Det åstadkoms bland annat genom inventeringar inom programmet Biogeografisk uppföljning, med finansiering från anslaget för Åtgärder för biologisk mångfald. Behovet av prioriteringar inom anslaget har inneburit att nya inventeringar inte har satts igång enligt ursprunglig plan. Programmet är dock i stort sett klart för driftsättning och inventeringarna startas löpande i takt med att medel blir tillgängliga. Under året beslutades och återrapporterades 28 inventeringar av arter och habitat, vilket är färre än 2013. Hanteringskostnaden har sjunkit jämfört med 2013. Förklaringen är att en minskad budget inneburit lägre takt i utvecklingsarbetet liksom färre inventeringar. Ett rikt växt- och djurliv 24 Stor efterfrågan på rovdjursinventeringar De årliga inventeringarna av rovdjursstammarnas storlek och utbredning, liksom uppföljning och analys av rovdjurens genetiska status är en central del av en effektiv viltförvaltning. Resultaten används för att följa upp politiska mål och internationella åtaganden. De gör det möjligt att utvärdera effekten av genomförda åtgärder och fungerar som underlag för ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur. Under året beslutades och återrapporterades 42 rovdjursinventeringar. Hanteringskostnaden för rovdjursinventeringar ligger på ungefär samma nivå som förra året. Den samlade hanteringskostnaden för arbetet med underlag för rovdjursförvaltningen har dock ökat. Delvis har dessa insatser genomförts inom ramen för regeringsuppdrag och ingår som en delmängd i hanteringskostnaden för prestationen regeringsuppdrag (uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen och revidering av förvaltningsplaner). Kostnadsökningen hänger samman med rovdjurspolitiken som ställt höga krav på utökat och kvalitetssäkrat underlag. Flera myndigheter och organisationer är delaktiga i rovdjursövervakning och annan viltförvaltning. Naturvårdsverket ansvarar för föreskrifter och metodik för rovdjursinventeringarna, medan länsstyrelserna utför det praktiska arbetet i fält. De samarbetar också med samebyar och ideella organisationer som Svenska Jägareförbundet och kungsörnsgrupperna. Under året har Naturvårdsverket i samarbete med norska Miljødirektoratet och Rovdata, en självständig enhet i Norsk Institutt for Naturforskning, fastställt ny metodik för att övervaka björn och varg. Det ger oss en enhetlig och resurseffektiv NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG övervakning av de gemensamma svensk-norska stammarna. Myndigheterna har tillsammans tagit fram faktablad och instruktioner för styrning av inventeringsverksamheten. Metoderna för att inventera och övervaka stammarna av björn, varg, järv och lo har under året publicerats på Naturvårdsverkets webbplats. Resultaten från inventeringarna samlas i IT-systemen Rovbase och Skandobs. VÅR ROLL I UPPFÖLJNINGEN OCH UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:2 TABELL 7. PRESTATION: ÅRLIG MILJÖKVALITETSMÅLSUPPFÖLJNING OCH FÖRDJUPAD UTVÄRDERING Miljöövervakning m.m. Prestation: Årlig miljökvalitetsmåluppföljning och fördjupad utvärdering 2015 (samlad analys) Vår hanteringskostnad totalt, tkr 2012 2013 2014 2 1 1 12 957 14 166 21 569** 16 11 28 3 3 4 20 507 18 707 15 315 63 67 61 30 97 72 3 489 4 230 3 812 18 15 20 Vägledning: Informations- och samordningsmöten, antal Riktlinjer och anvisningar, antal Fördelning av medel för ÅU och FU15: Fördelade medel anslaget Miljöövervakning m.m* Fördelningsbeslut, antal Samlad redovisning och prognos Uppdaterade indikatorer, antal Uppföljning och utvärdering av de miljökvalitetsmål som NV ansvarar för Fördelade medel anslaget Miljöövervakning m.m* Fördelningsbeslut, antal * Anslag för att fördela medel i vårt arbete inom miljökvalitetsmål systemet ingår i anslaget miljöövervakning RB 1:2 ap.l I beloppet ingår driftskostnader för miljömålsportalen. ** I beloppet ingår kostnader för arbetet med den fördjupade utvärderingen som ska levereras under 2015, se även avsnittet om regeringsuppdrag Naturvårdsverkets prestation avseende vårt ansvar inom miljömålssystemet är den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen samt arbetet med den fördjupade utvärdering som görs ungefär vart fjärde år. Bakom dessa prestationer ligger två huvudaktiviteter: dels att samordna, vägleda och fördela medel för hela arbetet med uppföljningen och den fördjupade utvärderingen, dels ett särskilt uppföljningsansvar för sju miljökvalitetsmål. Under 2014 och 2015 tillkommer också särskilda insatser för den fördjupade utvärdering som ska levereras 2015. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 25 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG INSTRUKTIONEN §2.1p. Skyddande ozonskikt INSTRUKTIONEN §2 26 2014 års uppföljning av miljökvalitetsmålen presenterades i mars. Endast målet Skyddande ozonskikt bedöms kunna nås till 2020. Även etappmålen har följts upp. Flera av etappmålen kan nås, men det kräver att åtgärdsarbetet intensifieras. Under året har 72 indikatorer uppdaterats, samtliga viktiga för att värdera arbetet mot miljökvalitetsmål och generationsmålet. Våra hanteringskostnader är högre 2014 än 2013. Detta beror till stor del på att vi förbereder den fördjupade utvärderingen (FU15). Av hanteringskostnaderna är 6 109 tkr bokförda för FU15. Merparten av detta arbete har utförts 2014 och resulterat i fördjupade utvärderingsrapporter som remitterats till övriga myndigheter i miljömålssystemet. Samordna, vägleda och fördela medel Naturvårdsverket ansvarar för att samordna uppföljningen av alla miljökvalitetsmål och ska vägleda de 26 myndigheter och andra organisationer som har ansvar i miljömålssystemet. Uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen innebär omfattande behov av samordning mellan ansvariga myndigheter. Vår målsättning är att göra samverkan enkel och smidig. Vi har under året lett ett myndighetsgemensamt utvecklingsarbete med att ta fram målmanualer för miljökvalitetsmålen. Målmanualerna utgör vägledning för myndigheternas arbete med uppföljning och bedömning av respektive mål. De ökar spårbarhet och transparens och gör det möjligt att härleda hur målbedömningarna gjorts. Resultatet används både i årlig uppföljning och i fördjupad utvärdering. Insatsen har inneburit ett merarbete för alla berörda myndigheter. Vi har under året genomfört 28 informations- och samordningsmöten med andra myndigheter och organisationer med ansvar för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Vi arbetar löpande med metodstöd för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen och har under året tagit fram eller reviderat fyra anvisningar för nationell och regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmål och nationell uppföljning av etappmål, samt för fördjupad utvärdering. För att underlätta samarbete och utbyte av information mellan myndigheterna har vi utvecklat en ny digital samverkansyta som på sikt ska ersätta delar av den funktion som nu finns på miljömålsportalens arbetswebb. Under 2014 har vi tillsammans med tyska miljömyndigheten (UBA) utvecklat metodik för att studera påverkan och tänkbara effekter på de svenska miljökvalitetsmålen av de globala megatrenderna utifrån perspektivet resurseffektivitet. Urbana livsmönster, accelererande teknikutveckling och ökad global konkurrens om naturresurser behandlas. Resultatet sammanfattas i Naturvårdsverkets rapport Impact assessment of global megatrends – Two case studies connecting global megatrends to regional topics. Vi har under året förändrat vår hantering av utredningsmedlen för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Tidigare fördelades medlen efter ansökningar från nationella myndigheter och länsstyrelser till exempelvis utveckling av indikatorer. I år har vi valt att använda medlen för att genomföra prioriterade studier som identifierats i samverkan med myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet. Studierna bildar underlag till den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2015. Vi NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG har även fördelat medel till länsstyrelserna och deras samarbetsorgan Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS). INSTRUKTIONEN §3.6p. INSTRUKTIONEN §2.2p. Naturvårdsverkets särskilda ansvar för sju miljökvalitetsmål Utöver vårt samordningsansvar inom miljömålssystemet ansvarar vi även för att samordna och genomföra uppföljningen och utvärderingen av sju av de 16 miljökvalitetsmålen. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Det innebär att vi följer, analyserar och utvecklar kunskapsunderlag i samverkan med internationella aktörer, forskare och andra myndigheter, för dessa specifika mål. I vårt ansvar för att samordna och genomföra uppföljningen och utvärderingen för dessa sju miljökvalitetsmål strävar vi efter att använda befintliga analyser och data. Dessa kommer från miljöövervakningen, andra inventeringar och från andra myndigheter. Behovet av kompletterande analyser och information på områden där underlag saknas eller är bristfälligt ökar i takt med ökad efterfrågan på samhällsekonomisk utvärdering. Under året har vi tagit fram flera underlag med betydelse för framgång i uppföljningen av de miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket ansvarar för. Några exempel ges nedan: • Begränsad klimatpåverkan – förslag till uppföljningsmått/indikatorer för utvecklingen mot ett koldioxidsnålt samhälle. • Frisk luft – analys av möjliga styrmedel för att påskynda utvecklingen gällande utsläpp från vedeldning. • Bara naturlig försurning – kostnads-nyttoanalys av källor till kväveutsläpp i Östersjön och Nordsjön, med fokus på Sverige. • Skyddande ozonskikt – informationsmaterial om omhändertagande av klorfluorkarboner (CFC) från rivningsmaterial. • Ett rikt växt- och djurliv – bearbetning av förra årets rapportering enligt habitatdirektivet. • Storslagen fjällmiljö – förslag på insatser för att stärka fjällområdets förutsättningar för biologisk mångfald, bevara upplevelsevärden och varsamt nyttjande av naturresurserna så att fjällens ekosystemtjänster bevaras eller stärks. Bara naturlig försurning Myllrande våtmarker Storslagen fjällmiljö Upptrappning inför Fördjupad utvärdering 2015 Under året har Naturvårdsverket intensifierat arbetet inför den fördjupade utvärderingen 2015. Utvärderingen kommer att bestå av tre delar: 1. analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen, 2. utvärdering av samhällsomställningen inom tre fokusområden: a) näringslivets miljöarbete, b) hållbar konsumtion c) hållbara städer/urbanisering samt 3. en samlad analys och bedömning. För att underlätta samverkan har vi under året haft tio möten för de åtta myndigheter och länsstyrelser med särskilt ansvar för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. Vi har även arrangerat två samverkansmöten för samtliga myndigheter med ansvar i miljömålssystemet. Vi driver och leder arbetet i samtliga NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 27 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG tre fokusområden. Arbetet sker i nära samverkan med intresserade myndigheter och organisationer. Vi har arrangerat 16 arbetsgruppsmöten och vi har kartlagt vilka utredningar som ska beaktas respektive genomföras inför den fördjupade utvärderingen. Vi har också lagt ut uppdrag på områden där ytterligare underlag behövs. Vi har under året planerat och samordnat arbetssätt samt utvecklat anvisningar för de målvisa analyserna och analysmetodik för den fördjupade utvärderingen 2015. Därigenom har vi lagt grunden för ett resurseffektivt samarbete både inom Naturvårdsverket och med andra myndigheter. Våra anvisningar och metodstöd avser att förbättra transparens och kvalitet i bedömningarna av om målen nås. De ger också en förbättrad struktur för utvärdering liksom för samhällsekonomisk analys av miljöarbetet för att bättre kunna identifiera hur centrala styrmedel fungerar. Syftet är att ge ändamålsenligt underlag för regeringens politik och för myndigheternas verksamheter. Det är i sin tur viktigt för att komma till rätta med det genomförandeunderskott som konstaterades i den fördjupade utvärderingen 2012. För att effektivisera arbetet med den fördjupade utvärderingen 2015 har vi i samråd med övriga myndigheter, fördelat ansvaret för beskrivningen av miljöarbetet för vissa tvärgående frågor. Exempel är friluftsliv, genetiskt modifierade organismer, invasiva främmande arter, områdesskydd, grön infrastruktur och ekosystemtjänster. I dialog med övriga sju myndigheter med särskilt ansvar för enskilda miljökvalitetsmål har vi utvecklat och tagit fram underlag i form av målkartor. Det är en visualisering per mål av sambanden mellan aktörer/bransch – påverkan – miljötillstånd – effekter – åtgärder. Dessa används också som stöd i analysen av varje enskilt mål. INSTRUKTIONEN INTERNATIONELL RAPPORTERING AV MILJÖPÅVERKAN §4.5p. TABELL 8. PRESTATION: INTERNATIONELLA RAPPORTERINGAR 2012 2013 2014 60 85 73 5 893 11 267 10 534 Fördelningsbeslut för internationell rapportering inom Naturvårdsverkets ansvarsområde, antal 118 115 82 Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning mm 45 882 44 982 42 935 Prestation: Antal genomförda internationella rapporteringar samordnade av Naturvårdsverket Vår hanteringskostnad, tkr * Anslag för att fördela medel i vårt arbete med internationell rapportering ingår i anslaget miljöövervakning mm RB 1:2 ap.l ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:2 Miljöövervakning m.m. 28 Naturvårdsverket ansvarar för internationella rapporteringar inom miljöområdet samt fördelning av medel för att ta fram underlag till sådan rapportering. Genom internationell rapportering visar Sverige hur vi genomför EU-direktiv och hur NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG överenskommelser inom internationella konventioner följs upp. Uppgifterna hämtas från miljöövervakningen, inventeringar, företag, myndigheter och kommuner. Mottagare är främst regering och riksdag, EU-kommissionen, Europeiska miljöbyrån (EEA), Eurostat, OECD, FN och andra internationella samarbetsorgan. Prestationen redovisas som slutförda och kvalitetssäkrade rapporteringar. Totalt har vi gjort 73 internationella rapporteringar under 2014, vilket innefattar samtliga lagstadgade rapporteringar för året. De genomförda rapporteringarna har olika karaktär, vissa är relativt snäva och inte så komplicerade att utföra, medan andra är mycket omfattande och ställer krav på utvecklingsarbete. Vi har inte fullt ut kunnat prioritera rapporteringar av mer frivillig karaktär som exempelvis förfrågningar från EU:s forskningsprogram och olika utredningar. Hanteringskostnaden 2014 ligger något lägre än året innan. Förra årets högre siffra förklaras bland annat av att vi då gjorde en omfattande rapportering inom EU:s habitatdirektiv. Årets mest resurskrävande insatser var rapporteringarna på klimat- respektive avfallsområdet. Exempel på en rapportering av mer tillfällig karaktär 2014 är redovisningen av uppgifter för Sverige till den kommande uppföljning av miljötillståndet och miljöarbetet i Europa, som den Europeiska miljöbyrån (EEA) gör vart femte år. Vi arbetar löpande för att effektivisera hanteringen och samordna vårt behov av underlag med andra myndigheters datafångst. Samtidigt fortsätter efterfrågan på miljödata att öka, främst till följd av ökande rapporteringskrav i EU-direktiv. Det gäller inte minst information om hur miljöarbetet går, exempel är uppgifter om utsläpp och effektivisering av reningsverk. Denna information är i Sverige spridd på många myndigheter, den är ofta dåligt samordnad och inte alltid kvalitetssäkrad. För att bygga upp kostnadseffektiva dataflöden och undvika dubbelarbete krävs god samverkan och en tydlig rollfördelning. Omfattande underlag om klimat och avfall En av årets mer krävande rapporteringar var klimatrapporteringen. Förutom den ordinarie rapporteringen till FN (Klimatkonventionen, UNFCCC), bestod årets rapportering även av en preliminär rapportering av data under våren samt av en så kallad ”biennial report” om åtgärder för att nå målet om max två graders global temperaturökning. Rapporteringen har stor betydelse för att visa att Sverige lever upp till sina åtaganden samt för att ge Sverige trovärdighet att driva en offensiv klimatpolitik internationellt. Vi har under året även tagit fram underlag till regeringskansliet för genomförandet av EU:s nya förordning för övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp. För att ge ett nationellt helhetsperspektiv har vi under året kompletterat klimatrapporteringen med en beräkning av hur svensk konsumtion påverkar utsläppen av växthusgaser i andra länder. Sammantaget visar siffrorna att de inhemska utsläppen i Sverige orsakade av konsumtion minskar, men att vår livsstil innebär att utsläppen totalt sett ökar om vi räknar med utsläpp i andra länder där de varor vi konsumerar produceras. Under 2014 levererade vi för femte gången svensk avfallsstatistik till Europeiska statistikbyrån (Eurostat). Rapporteringen ska göras vartannat år. Här ingår uppgifter om förpackningsavfall, el- och elektronikavfall samt uttjänta bilar. Ny Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 29 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Giftfri miljö för året var den särskilda rapporteringen om batterier. Statistiken offentliggjordes i rapporten Avfall i Sverige 2012. Den bidrar till uppföljningen av nationella mål och utgör underlag för beslut om nya åtgärder och styrmedel. Den avfallsstatistik som togs fram under året är även ett viktigt underlag för de pågående regeringsuppdragen om styrmedel för bygg- och rivningsavfall, producentansvar för textilier och hållbar konsumtion. Extra detaljerade data om matavfallet levererades till Eurostat och EU-projektet Food Use for Social Innovation by Optimising Waste Prevention Strategies (FUSIONS). Rapportering enligt EU:s avloppsdirektiv Rapporteringen enligt avloppsdirektivet beskriver hur landets avloppsreningsverk lever upp till direktivets krav och ger underlag för kontroll av utsläpp till sötvatten och hav. Uppgifterna används bland annat som indikatorer i Sveriges officiella statistik samt i en återkommande publikation som ger information om status och utveckling av avloppsrening i Sverige. Ny för året var rapporteringen som redovisar status och åtgärdsplanering för de avloppsreningsverk som inte har klarat av reningskraven i direktivet. Resurser för internationell utsläppsrapportering Vi har under året förbättrat möjligheterna att på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt kunna fullgöra många av de rapporteringskrav som åligger Sverige enligt olika direktiv och konventioner. Tidigare avtal med konsortiet Svenska Miljö Emissions Data (SMED), som på Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens uppdrag hittills tagit fram sådant underlag, löpte ut vid årsskiftet 2014/2015. Kompetens och resurser för detta arbete framöver har säkrats genom att vi under 2014 tagit fram en ny överenskommelse med tre myndigheter kompletterat med en konkurrensutsatt upphandling. Avtalet med det nybildade konsortiet SMED gäller för en period på åtta år och innefattar samma parter som tidigare. Jämfört med det tidigare avtalet har omfånget vidgats till att omfatta även bullerrapportering samt administrativa och juridiska uppgifter rörande utsläppande industri, liksom tillsynen över den. Giftfri miljö Frisk luft 30 Vi tar fram kunskap för IED-direktivets genomförande Det nya industriemissionsdirektivet (IED) innebär ökad rapportering av administrativa uppgifter om prövning av tillstånd för industrianläggningar, liksom om tillsynen över dessa. Naturvårdsverket har under året analyserat hur informationen kan samlas och struktureras. Vi har tillämpat E-delegationens vägledningar för statsförvaltningens digitala utveckling i vår utredning. Analysen har resulterat i att ett samverkansprogram startats under hösten, där varje myndighet med ansvar för att tillgängliggöra data inom IED erbjudits att delta. Målet är att myndigheter i Sverige ska samordna, utbyta och tillgängliggöra miljöinformation digitalt för gemensam nytta. Arbetet berör flera myndigheter och kräver anpassning eller utveckling av existerande it-system. Naturvårdsverket samordnar arbetet inom programmet. Den information som upparbetas för rapportering till följd av IED kommer att kunna användas även för andra syften till nytta för det svenska miljöarbetet. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG MILJÖFORSKNING INSTRUKTIONEN §3.10p. Ett kunskapsunderlag som vilar på vetenskaplig grund är avgörande för en framgångsrik miljöpolitik. Naturvårdsverket finansierar forskning som stödjer både vårt eget och Havs- och vattenmyndighetens arbete. Informationen används i förvaltning av naturmiljön, uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen samt i rapportering till internationella organ. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Vi har under året låtit utvärdera en rad tidigare forskningsprogram utifrån relevans, nytta och publiceringsgrad. Resultaten från utvärderingarna visar på god måluppfyllelse i programmen. Utvärderingarna blir ett viktigt underlag för att utveckla vår framtida användning av miljöforskningsanslaget. Vi har startat tre nya forskningssatsningar. Den första ska ta fram kunskap om effektiv samhällsplanering för hållbar utveckling medan miljöpåverkan från svensk konsumtion står i fokus för den andra satsningen. Den tredje satsningen syftar till att öka kunskapen om åtgärder för att sköta, restaurera och återställa värdefulla naturtyper och livsmiljöer för hotade arter och om landskapsplaneringens utmaningar. Naturvårdsverket hanterar forskningsmedel från Viltvårdsfonden med vars hjälp vi tar fram kunskap för att nå miljökvalitetsmålen. Ett exempel är ett projekt om alfågelns populationsdynamik vilket givit kunskap som bland annat kommer till nytta i internationellt samarbete om en förvaltningsplan för alfågel. MILJÖFORSKNINGSANSLAG Ett forskningsprogram som redovisat sina forskningsresultat 2013 har kommit in med ekonomisk slutredovisning under 2014. Antalet inkomna ansökningar är lägre än tidigare år, vilket beror på att vi redan bundit upp årets forskningsmedel i tidigare beslutade satsningar och därför haft begränsat utrymme för nya utlysningar. Nästan hela årets anslag har gått till pågående forskningssatsningar som startats under 2013 och inga program har därför slutförts under året. De ansökningar som beviljats under året har kommit in under 2013. Hanteringskostnaden för miljöforskningsanslaget har minskat något jämfört med föregående år eftersom arbetsinsatsen varit lägre på grund av färre utlysningar. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 31 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG ÅTERRAPPORTERING TABELL 9. PRESTATION: MILJÖFORSKNINGSANSLAGET Bidragshantering 1:5 2012 2013 2014 Antal avslutade forskningsprojekt/program (ekonomisk reglerad slutredovisning) 1 0 1 Antal utvärderade forskningsprogram (genomförande, relevans, nytta) 0 0 13 Miljöforskning Prestation: Avslutade utvärderade forskningsprogram Antal utvärderade forskningsprogram (bibliometri) Vår hanteringskostnad, tkr* Fördelade medel av miljöforskningsanslaget Antal öppna utlysningar 0 0 7 3 785 4 466 2 894 88 063 88 173 82 146 1 11 1 Antal inkomna hanterade ansökningar 39 144 13 Antal beviljade ansökningar (utbetalade) 16 30 12 7 569 8 932 5 788 Hanteringskostnad inkl. annat forskningsrelaterat arbete** * En uppskattning utifrån planeringstal för respektive år då specifikation i tidredovisning på denna nivå saknas. ** Exkl kostnader för Vindval, ERA net och Viltforskning. Utvärderade forskningsprogram Vi har under året låtit utvärdera tidigare forskningsprogram utifrån genomförande, relevans, nytta och bibliometri. Utvärderingarna blir ett viktigt underlag för att utveckla användningen av miljöforskningsanslaget. Naturvårdsverket har låtit en extern part utvärdera 13 av de egenfinansierade forskningsprogrammen, initierade mellan 2003 och 2006 och slutförda senast 2012, avseende programmens genomförande samt resultatens relevans och nytta. Utvärderarnas bedömning är att måluppfyllelsen i flertalet program varit mycket god. Forskningen har lett till tillämpad kunskap och tillfört underlag till Naturvårdsverkets arbete med bland annat miljökvalitetsmålen, miljöbalken och i internationella förhandlingar. Utlysningarna av programmen har överlag fungerat bra. I huvudsak skedde leveranserna enligt plan, men förändringar och/eller förseningar förekom i flera av programmen. Programresultaten har i flera fall utnyttjats internationellt. En bibliometrisk utvärdering har genomförts av sju forskningsprogram som startades mellan 2003 och 2004 och avslutades runt 2010. Programmen har tillsammans givit förutsättningar för ett 30-tal nya forskare att med sina avhandlingar bidra till forskningsområdets expansion. I fråga om produktivitet (produktionen av artiklar i relation till nordiska referensvärden) ligger programmen på samma nivå som eller högre än vad som kan förväntas av forskare inom detta område. Även med avseende på citeringsgrad har utfallet varit gott. För ett av forskningsprogrammen uppnås nivån för högsta betyg. Även övriga får gott betyg och endast ett program anses inte nå tillfredställande nivå. 32 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Beviljade medel inom forskningsanslag Under året har tre nya forskningssatsningar beviljats medel. Tio mkr har avsatts till ett forskningsprogram som ska ta fram kunskap om effektiv samhällsplanering för hållbar utveckling, och på så vis stärka samhällsplaneringen som styrmedel för att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål. Satsningen fokuserar på planerings- och prövningsprocesserna vid miljöbedömningar av planer och program, samt miljökonsekvensbeskrivningar av projekt. Ytterligare 15 mkr har avsatts till ett program som ska beskriva och kvantifiera miljöpåverkan från svensk konsumtion. Syftet är att utveckla metodik för att följa och kvantifiera svensk konsumtions miljöpåverkan både i Sverige och utomlands, fördelad på produkter och produktgrupper. Resultaten ska användas som underlag i myndigheternas arbete med att utveckla strategier för hållbar konsumtion. Målet är att bidra till att svensk konsumtion av varor och tjänster orsakar så små miljöproblem som möjligt. 11,5 mkr har fördelats till tre projekt som ska ge ökad kunskap om åtgärder för att sköta, restaurera och återställa värdefulla naturtyper och livsmiljöer för hotade arter. Ett ettårigt projekt med en finansiering på en mkr ska ge kunskap om landskapsplaneringens utmaningar genom att beskriva olika metoder för att modellera scenarier inom detta område. Under året har en kompletterande utlysning på totalt nio mkr gjorts inom forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö, detta i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Forskningsprogrammet ska ge oss mer kunskap inför utformningen av framtidens fjällförvaltning. Programmet utgör en mötesplats för forskare och praktiker i fjällvärlden och har fungerat som kunskapsplattform för Naturvårdsverkets pågående uppdrag rörande fjällfrågor. I maj deltog nära 120 personer i programmets årliga avnämarkonferens som ägde rum i Östersund. Programmet har under året publicerat en undersökning om besök och besökare i fjällen samt fyra nyhetsbrev. Forskningsprogrammet Climate Change and Environmental Objectives (CLEO) kommer att avslutas under 2015. Årets avnämarkonferens, där ett 40-tal personer deltog, tog avstamp i en ny rapport som presenterar hur klimatförändringen påverkar möjligheten att nå de svenska miljökvalitetsmålen. Rapporten används som ett underlag till den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen. En analys av framtidsscenarier visar att det kan uppstå konflikter mellan de olika miljökvalitetsmålen när åtgärder sätts in. Storslagen fjällmiljö Begränsad klimatpåverkan Samverkan om forskning Naturvårdsverket samverkar med andra forskningsfinansiärer och aktörer inom forskningen. Detta ger oss en aktiv omvärldsbevakning och bidrar till att vår egen forskning kan utformas så att den skapar synergier och ger resultat som är lätta att tillämpa och snabbt kan komma till användning i miljöarbetet. Viktiga svenska samverkansparter är till exempel Formas, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Vetenskapsrådet. Naturvårdsverkets miljöforskningsråd optimerar och kvalitetssäkrar användningen av miljöforskningsanslaget så att arbetet sker på ett forskningsrådsliknande sätt. Rådet består av tio ledamöter, varav tre representerar Naturvårds- NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 33 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:5 Miljöforskning 34 TABELL 10. ÖVERSIKT PÅGÅENDE FORSKNINGSPROGRAM, BUDGET, INRIKTNING OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT Forskningsprogram År Klimatförändringar och miljömålen för långväga transporterade luftföroreningar – CLEO 2009–2015 Marin försurning – tillståndet i Östersjön och Västerhavet Inriktning miljökvalitetsmål Förväntat resultat 39 500 Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning Konstruera och tillämpa ett modellsystem och utvärderingsverktyg som kan användas för att utvärdera effekter av klimatförändringar på miljökvalitetsmålen. 2009–2015 5 000 Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växtoch djurliv Ta fram kemiska och biologiska indikatorer för försurning av Västerhavet och Östersjön. Resultatet blir en grund för ett program för övervakning av försurningseffekter på arter, habitat och ekosystem i haven runt Sverige. Water 2010–2015 47 000 Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växtoch djurliv. Förbättra svenska myndigheters arbete med framför allt ramdirektivet för vatten. Påverkar även arbetet med andra direktiv (ramdirektivet om en marin strategi, 2008/56/EG och artoch habitatdirektivet) samt arbetet med en rad nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsnormer 2011–2015 15 000 Alla Påvisa brister och svagheter i det svenska systemet med miljökvalitetsnormer, förklara orsaker till dessa brister samt presentera alternativa vägar till förändring i systemet Storslagen Fjällmiljö 2012–2017 24 000 Storslagen fjällmiljö Ta fram kunskapsstöd till framtidens fjällförvaltning. Luftföroreningars effekter 2013–2016 25 000 Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försörjning, Ingen övergödning Ta fram kunskap till stöd för internationellt och nationellt åtgärdsarbete kring luftföroreningar och klimat. Värdet av ekosystemtjänster 2013–2016 30 000 Alla Belysa hur värdet av ekosystemtjänster bättre kan beaktas i olika beslutssituationer. Styrmedel för miljöarbetet 2013–2016 13 000 Alla Öka kunskaperna om hur styrmedel fungerar samt om hur de kan utformas och kombineras för att fungera i det praktiska miljöarbetet. God ekologisk status i Sveriges marina vatten 2014–2016 8 200 Hav i balans samt levande kust och skärgård Utveckla indikatorer för god miljöstatus i den marina miljön. Samhällsplanering för minskad miljöpåverkan 2014–2016 10 000 Alla Utveckla arbetet med miljöbedömningar av planer och program samt miljökonsekvensbeskrivningar av projekt. Svensk konsumtions miljöpåverkan 2014–2016 15 000 Alla Utveckla metodik för att följa och kvantifiera svensk konsumtions miljöpåverkan både i Sverige och utomlands fördelad på produkter och produktgrupper. Förvaltning av värdefull natur 2014–2016 11 500 Ett rikt växt- och djurliv Ge ökad kunskap om åtgärder för att sköta, restaurera och återställa värdefulla naturtyper och livsmiljöer för hotade arter. Scenarioplanering – en kunskapsöversikt 2014 Alla Ge kunskap om metoder för scenariomodellering inom landskapsplanering. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Budget tkr 1 000 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG verket, en Havs- och vattenmyndigheten och övriga representerar forskningsvärlden. Rådet har haft fyra arbetsmöten under året, då de bland annat kvalitetssäkrat granskningsprocessen inom de nya forskningssatsningar som beslutats. Vid Naturvårdsverket finns även det Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Rådet består av 37 aktiva forskare från olika vetenskapliga fält och bistår Naturvårdsverket och andra myndigheter i frågor som rör biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Exempel är arbetet inom den mellanstatliga Plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Rådet har under 2014 bland annat bidragit till att experter från Sverige nominerats till sex av ett tiotal arbetsgrupper inom IPBES. Under året har rådet haft två möten. I januari anordnade Naturvårdsverket forskningskonferensen Generationsmålet i fokus. 185 forskare och praktiker deltog. Dagen avslutades med lanseringen av Naturvårdsverkets antologi Generationsmålet – Tankar om miljöpolitik och samhällsomställning och en efterföljande paneldebatt. En tredje etapp av kunskapsprogrammet Vindval har inletts under året. Programmet inkluderar forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Den nya etappen pågår 2014–2018 med en budget på totalt 27 mkr. Två nya projekt har beviljats forskningsmedel under 2014. Dessa fokuserar på effekter av vindkraftsexploatering på kungsörnens biotopval och häckningsframgång samt vindkraftens påverkan på renarnas val av betesområden. Naturvårdsverket deltar i nätverk inom det europeiska forskningssamarbetet European Research Area (ERA). Exempel på sådana nätverk är Circle 2 (forskning om klimat), Snowman (forskning om mark) och SKEP (samverkan kring användningen av vetenskaplig evidens i miljöarbetet). BiodivERsA är ett nätverk som finansierar forskning om biologisk mångfald. Nätverket har 2010–2014 haft fyra gemensamma utlysningar som sammanlagt finansierat 35 multilaterala forskningsprojekt och förklarats som en framgångshistoria av EU-kommissionen. Naturvårdsverket har ansvarat för arbetet med att ta fram sammanfattningar av forskningsresultat som riktar sig till beslutsfattare. Förberedelser för inträde i Prisma-federationen, Vetenskapsrådets myndighetsgemensamma it-stöd för handläggning av ansökningar om forskningsbidrag, har gjorts under året. En förstudie slutfördes i januari som pekade på flera nyttor för Naturvårdsverket. I november inleddes arbetet med att ansluta Naturvårdsverket till federationen. Ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 35 Storslaget samarbete för fjällen Fjällområdet tillhör Europas mest opåverkade miljöer och har mycket höga natur- och upplevelsevärden. Det är även ett kulturlandskap där renen, den samiska renskötseln och fjällbonden under lång tid varit en del. Dessa värden beskrivs i miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö, ett mål där Naturvårdsverket ansvarar för uppföljning och föreslår åtgärder. NATURVÅRDSVERKETS ROLL OCH METOD: Vi följer upp miljötillståndet, tar fram kunskap och vägleder om åtgärder. Allt med sikte på en hållbar utveckling av fjällmiljön. Vi arbetar med ett helhetsperspektiv på fjällandskapet i nära samverkan med berörda aktörer. Fjällen är en av våra mest värdefulla miljöer där många intressen ska samverka. De obrutna fjällområdena utsätts för ett ökande exploateringstryck, kopplat till främst vindkraft- och gruvprojekt. Exploatering kan innebära en försämring av fjällens storslagna karaktär. Naturvårdsverket har föreslagit tre nya etappmål samt tre viktiga insatsområden som ska stödja arbetet med att nå miljökvalitetsmålet. NATURVÅRDSVERKET SAMARBETAR MED MÅNGA AKTÖRER NYCKELFRÅGOR FÖR FJÄLLENS FRAMTID GRUVOR NATIONALPARKER Gruvor i fjällen är ingen ny företeelse, redan på 1700-talet förekom småskalig brytning av bland annat koppar och silver. Idag finns ett mer storskaligt intresse att öppna fler och större gruvor. Det kan skapa problem för exempelvis renskötsel. I fjällen finns över 80 procent av den samlade nationalparksarealen i Sverige. Trots detta saknar en stor del av fjällen skydd mot fortsatt expolatering inom känsliga och värdefulla områden. FJÄLLEDER TERRÄNGKÖRNING Det är viktigt att det fortsatt finns väl underhållna ledsystem, annan infrastruktur och lättillgänglig information i fjällvärlden. Det gör att besökare känner sig trygga och bidrar till bra upplevelser. Snöskoteråkning och barmarkskörning med två- och fyrhjuliga motorcyklar påverkar fjällmiljön. Barmarkskörning ger skador på mark och vegetation och snöskoteråkning påverkar bland annat via hög bullernivå. Både snöskotrar och terränghjulingar ökar i antal. ARTER OCH NATURTYPER EKOSYSTEMTJÄNSTER Olika former av negativ påverkan på fjällområdet ger försämrad livsmiljö för arter och försämrade upplevelsevärden för människor. Ytterligare åtgärder och styrmedel behövs för att motverka negativ påverkan på fjällområdets ekosystem. Fjällens ekosystem ska förekomma i en sådan omfattning och i ett sådant tillstånd i landskapet att de tjänster som ekosystemen levererar säkras. 36 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 SAMEBYAR Renskötselns betydelse för att kunna bevara fjällandskapet är stor. Fjällområdets biologiska mångfald kan i flera avseenden gynnas av ett hållbart bete. Renskötseln bedrivs av samiska renskötare vilka alla är medlemmar i någon av fjällens 33 fjällsamebyar. FJÄLLSTRATEGIN PÅVERKAR FÖLJANDE MILJÖKVALITETSMÅL: Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv. UNIVERSITET FRILUFTSLIV Att bevara förutsättningar för ett fortsatt rikt friluftsliv är viktigt. Detta knyter an till Fjällsäkerhetsrådets arbete och vi verkar för att lederna i fjällen fortsatt ska vara väl underhållna. Att anpassa terrängkörningen är ett viktigt arbete som sker i nära samverkan med Nationella snöskoterrådet. Naturvårdsverket finansierar ett forskningsprogram (2013–2017) med syftet att stödja kunskapsbehov kring miljökvalitetsmålet. Satsningen ska även ge mer kunskap till framtidens fjällförvaltning och avser att främja ett helhetsperspektiv på fjälllandskapet liksom samverkan mellan fjällaktörer. MILJÖKVALITETSMÅLET STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. LÄNSSTYRELSER Samverkan med länsstyrelserna i fjällen är viktig för att kunna driva angelägna miljöfrågor. I Naturvårdsverkets förslag till strategi för fjällen betonas särskilt betydelsen av att länsstyrelsernas fjälldelegation får ett tydligt uppdrag inom områden där utmaningarna är särskilt stora. Fjällstrategin STÄRKER ARBETET MOT MILJÖKVALITETSMÅLET Naturvårdsverket har under 2014 i ett regeringsuppdrag redovisat ett förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. För att motverka negativa trender och stärka arbetet föreslås tre etappmål, med tillhörande åtgärder, inom tre centrala områden: anspråk på fjällområdet, förutsättningar för ett betespräglat fjällandskap samt terrängkörning. Utöver detta föreslås även insatser för områden med särskilda betesbehov, särskilt värdefull natur, bevarande av kulturmiljövärden samt förbättrade ledsystem. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 37 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG VILTFORSKNINGSMEDEL TABELL 11. PRESTATION: VILTFORSKNINGSMEDEL 2012 2013 2014 3 6 9 752 1 128 1 881 Viltvårdsfonden, disponeras av Naturvårdsverket för viltforskning, tkr 18 000 18 000 18 000 Fördelade medel, tkr* Prestation: Antal avslutade forskningsprojekt (ekonomisk reglerad slutredovisning) Vår hanteringskostnad, tkr 17 532 16 340 19 149 Antal inkomna hanterade ansökningar 40 30 44 Antal beviljade ansökningar 16 20 14 * Kvarvarande medel kan användas efterföljande år Naturvårdsverket har sedan 1968 regeringens uppdrag att finansiera forskning kring viltfrågor med medel ur Viltvårdsfonden. Syftet är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar förvaltning av vilt som naturresurs. Hanteringskostnaden är något högre under 2013–2014 beroende på att den nya strategin för viltforskningen arbetades fram under denna period. Strategin beslutades först 2014. Under året har flera forskningsprojekt redovisat sina resultat. Ett exempel är projektet Alfågelns populationsdynamik, där kunskap utvecklats för att analysera orsaker till beståndsminskningar av musselätande havslevande dykänder i Östersjön. Kunskapen används för arbete inom Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA) i en kommande förvaltningsplan för alfågel. Inom projektet Institutioner för en legitim rovdjursförvaltning har lärprocesser och samverkan mellan motstridiga intressen inom viltförvaltningsdelegationerna studerats. Med syftet att ta fram kunskap för att förbättra förvaltningen av den expanderande kronhjortspopulationen i Sverige har Kronviltsprojektet studerat kronhjortens ekologi i Sverige. Anslaget ur fonden var år 2014 18 mkr, varav 15,3 mkr fördelats till forskningsprojekt. Förutom forskningsprojekt finansieras bland annat en basresurs vid Grimsö forskningsstation liksom Naturvårdsverkets administration av anslaget. De ansökningar som beviljas ett år har som regel kommit in året innan. Under 2014 beviljades 14 nya projekt. Inklusive redan pågående, fleråriga projekt har därmed totalt 23 enskilda forskningsprojekt finansierats under budgetåret. Kunskap från forskning finansierad via Viltvårdsfonden används vid utförandet av regeringsuppdrag samt som underlag för Naturvårdsverkets beslut i frågor om viltförvaltning. Resultaten kommer också till användning inom viltförvaltningen på regional och lokal nivå. Under året har en ny forskningsstrategi för Naturvårdsverkets forskningsmedel ur Viltvårdsfonden 2015–2020 fastställts. Strategin pekar ut prioriterade forsk- 38 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG ningsområden, anger utgångspunkter för forskningsstrategin samt lyfter fram grundläggande principer och förutsättningar för dess genomförande. Forskningsstrategin kommer att ligga till grund för Naturvårdsverkets utlysningar av forskningsmedel ur Viltvårdsfonden de närmaste sex åren. Årets Viltforskningsdagar genomfördes i februari i samarbete med Svenska Jägareförbundet. Konferensen samlade 90 forskare och förvaltare med syftet att diskutera viltförvaltningens kunskapsbehov i nuläget samt i ett längre perspektiv. VI GÖR KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET TILLGÄNGLIG INSTRUKTIONEN §3.12p. INSTRUKTIONEN §3.8p. Naturvårdsverket har till uppgift att utveckla, följa upp och samordna miljöinformationsförsörjningen och göra kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig för myndigheter, allmänheten och andra berörda. Utöver ett strukturellt ansvar för miljöinformationsförsörjning, där vi långsiktigt arbetar för att säkerställa effektiva dataflöden via miljöövervakning, forskning och annan datainsamling, har vi ett kommunikativt uppdrag. Det uppfyller vi genom att i olika kanaler kommunicera information om miljön och om miljöarbetet för att se till att resultat och ny kunskap kommer till nytta. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Vi har under 2014 tagit ytterligare steg framåt för att snabba upp och modernisera tillgängligheten till data. Vi har bland annat utvecklat valideringstjänster för inrapportering av resultat från miljöövervakning till datavärdar i syfte att säkerställa en hög kvalitet och ett snabbare flöde av de resultat som tas fram. Vi har även utvecklat och breddat vår presentation av nära realtidsdata för luftkvalitet på vår webbplats och tillhandahåller nu aktuell information om föroreningar i stadsluften i en rad svenska tätorter. I syfte att underlätta en effektiv och samordnad bearbetning av data har vi tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna inlett arbetet med en myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Vi har fortsatt utvecklingen av Naturvårdsverkets webbplats med höga ambitioner avseende kund- och användarfokus. Undersökningar visar att webbplatsen används av allt fler och att dess övergripande mål, att stödja våra kunder i deras miljöarbete, uppfylls mer än väl. Nya digitala inslag under året är webbplatsen om Sveriges nationalparker samt det digitala jägarregistret som underlättar för jägare och provledare i samband med jägarexamen. För att underlätta åtkomsten till miljödata har vi under året skapat en samlingssida på vår webbplats. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 39 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG LÄTTILLGÄNGLIG OCH KVALITETSSÄKRAD KUNSKAP GÖR NYTTA TABELL 12. PRESTATION: VI TILLGÄNGLIGGÖR KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET Prestation: Vi tillgängliggör kunskap om miljön och miljöarbete Vår hanteringskostnad, tkr 2012 2013 2014 – – – 16 847 20 106 22 431 * En omorganisation gjordes 2014 som gör att hanteringskostnaden inte är helt jämförbar över åren. Det innebär att den ökade hanteringskostnaden 2014 består av resurser som tidigare var spridda i organisationen och som först nu samlats under en redovisning. Vår prestation i fråga om att göra kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig består av en rad aktiviteter. Volymen låter sig inte beskrivas, istället beskrivs ett urval av dessa aktiviteter. Vår hanteringskostnad för prestationen utgörs av den kostnad vi har för att samordna it-stöd och it-drift samt utgifter för att upprätthålla och utveckla de system och databaser som krävs för att lagra och tillgängliggöra data. Hanteringskostnaden omfattar även den tid som åtgår för samverkan med andra myndigheter och aktörer för enighet om organisation, teknik och begreppsapparat för arbetet. Resultaten från miljöövervakningen, forskning och annan datainsamling samlas och dokumenteras i ett flertal olika it-system. Vi styr arbetet genom vår miljödatastrategi och samverkar med andra aktörer. Vi strävar efter att upprätta den funktionalitet vi behöver på ett kostnadseffektivt sätt genom att upphandla e-tjänster eller lägga ut uppdrag om datavärdskap. Vår Miljödataportal med underliggande metadatakatalog gör det lätt att hitta informationen. På sikt ska portalen ge information om alla Naturvårdsverkets datakällor. Inrapporterade data tillgängliggörs på webbplatser och i tematiska rapporter. Informationen bearbetas och används i uppföljningen av miljökvalitetsmålen och i internationell rapportering. Den används också för att utveckla etappmål och preciseringar för miljökvalitetsmålen, för att beskriva miljötillståndet och som underlag för expertstöd i regeringsuppdrag. Vi strävar efter att underlätta för våra kunder att använda våra resultat och data. I princip är alla Naturvårdsverkets data öppna, tillgängliga och fria att sprida och återanvända med hjälp av licensen Creative Commons Zero (CC0). Kvalitetssäkrad tillgänglighet Att utveckla och effektivisera miljöinformationsförsörjningen är av största vikt för kommunikation av kvalitetssäkrade data. För att säkerställa att kunskap och information är lättillgänglig och kvalitetssäkrad bedriver vi ett långsiktigt utvecklingsarbete för att effektivisera miljöinformationsförsörjningen. Vi samarbetar med andra myndigheter, kommuner, forskningssamhället och olika intresseorganisationer i många olika former för att gemensamt utveckla dataflöden för miljöinformation. Det gäller processer, system, infrastruktur och spridningsvägar. Naturvårdsverket driver samordningsarbetet på flera nivåer och inom olika verksamheter där vi bedömer att det finns synergieffekter. 40 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har vi under året initierat ett samarbete för en myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Vår egen miljödatastrategi ligger till grund för arbetet. Vi strävar efter så kostnadseffektiva systemlösningar som möjligt och har under lång tid haft ambitionen att uppdra åt så kallade datavärdar att ansvara för leveranskontroll, lagring och tillgängliggörande av miljödata. Datavärdarna väljs utifrån sin potential att bidra med specifik kompetens. Vi har under året sett över underlagen för beställning av datavärdskap för att ytterligare säkra kvaliteten i data. Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten har vi för närvarande cirka 15 datavärdskap för miljöövervakningen och vi har initierat insatser för att skapa datavärdskap för nya typer av data i syfte att ytterligare höja kvaliteten och effektivisera hanteringen av miljödata inom Naturvårdsverket. Under året har vi tillsammans med datavärdarna Sveriges geologiska undersökningar (SGU) och IVL Svenska miljöinstitutet tagit fram en valideringstjänst som stöd för kvalitetskontroll av inkommande data. Det ökar datavärdarnas effektivitet och snabbar upp dataflödet. Arbetssättet kommer att införas vid fler datavärdskap. Artportalen vid Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), finansieras av Naturvårdsverket, och är en webbplats för spontanrapportering av artfynd, så kallad ”crowdsourcing”. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår, bland annat för att systemet ska kunna ta hand om resultat från programmet Biogeografisk övervakning. Utvecklingen av nya Artportalen har varit mer komplex än vad som inledningsvis förutsågs. Arbetet är försenat vilket också medfört avsevärt ökade kostnader. Vi har under året tillfört extra resurser i syfte att skynda på och slutföra utvecklingsarbetet. TABELL 13. KOSTNADER FÖR LAGRING OCH TILLGÄNGLIGGÖRANDE AV INFORMATION, tkr* 2012 Datavärdskap inom miljöövervakningen Datavärdskap för påverkan (utsläpp, avfall)** Artportalen 2013 2014 3 784 4 326 4 378 10 588 7 075 5135 6 300 6 500 9 244 10 588 7 075 884 40 182 Databaskostnad: Skandobs och Rovbase Rovdjursforum 1 164 Vic Natur – – Nationalparkswebben – – 556 EBH-portalen – – 1 274 Naturvårdsverket.se*** – – 3 714 Fjällsäker.se – – 97 2 847 2 464 626 Miljödataportalen (inkl Metadatakatalogen) Miljömålsportalen – – 5 153 DiVA – – 189 * Inkluderar både utvecklings- och förvaltningskostnader för alla anslag ** Inklusive SMP, Utis, TPS *** Inklusive naturvårdsverket.se, karta, diagram, miljödata, miljöinformationstjänster NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 41 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Som stöd i övervakningen och förvaltning av rovdjur finns det norsk-svenska it-systemet Rovbase och svenska Skandobs (som Naturvårdsverket medfinansierar). Genom Skandobs kan allmänheten vara delaktig i inventeringsarbetet och data finns lättillgängligt för alla som är intresserade. Naturvårdsverkets Miljödataportal Miljödataportalen visar information om och länkar till flera av Naturvårdsverkets olika datakällor. Under året har en metadatakatalog med tillhörande lösning för inmatning och redigering av data satts i drift. I katalogen finns Naturvårdsverkets samlade dokumentation av data. Innehållet i katalogen är publikt tillgängligt och ger oss och andra intressenter tillgång till standardiserad metadata. Katalogen är källan till den information som visas från Naturvårdsverket i Sveriges Geodataportal. Katalogen ger andra intressenter möjlighet att söka efter Naturvårdsverkets data. Antalet besök i portalen har ökat och det sker en ökad användning av de tjänster som tillhandahåller data. Även antalet nedladdningsbara dataset som kan hämtas för egen användning har ökat. TABELL 14. NYCKELTAL TILLGÄNGLIGGÖRANDE AV INFORMATION Antalet dataset (samling av data) som är tillgängliga genom nedladdningstjänster Antal besök på Miljödataportalen 2012 2013 2014 65 70 75 19 656 42 255 68 491 Omvärldsbevakning ger vägledning Vi håller oss informerade om och kartlägger hur omvärlden vill använda vår information, bland annat genom omvärldsbevakning, kundundersökningar och kartläggningar av informationens effekter. Vi för också dialog med potentiella nya användare. I mars genomförde vi tillsammans med tolv andra myndigheter evenemanget Hack for Sweden. Målgruppen var framför allt studenter, utvecklare, miljöjournalister, formgivare och innovatörer som under 24 timmar fick tävla om att bygga kreativa, digitala tjänster utifrån myndigheternas gemensamma öppna data. Vi erhöll bland annat ökad kunskap om vilka format utvecklare behöver för att kunna utnyttja och bygga vidare på våra data. Frisk luft 42 Vi utnyttjar den nya teknikens möjligheter Den snabba utvecklingen av informationsteknologin ger nya möjligheter. Under 2014 har vi utvecklat en valideringstjänst för miljödata om luftkvalitet och miljögifter. Valideringstjänsten minskar tiden mellan datafångst och presentation av data, den kontrollerar kvaliteten på data mot beslutade standarder, samt skapar metadata i samband med kvalitetskontrollen. Vi arbetar vidare med att öka sökbarheten för våra rapporter genom e-tjänsten Digitalt Vetenskapligt Arkiv (DiVA). Tjänsten ger fasta länkar till digitala rapporter och gör dem samtidigt sökbara via andra sökmotorer, till exempel NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Google. I slutet av året hade antalet rapporter tillgängliga via denna kanal ökat till 865. Motsvarande siffra år 2013 var 518. I samarbete med Europeiska miljöbyrån (EEA) har vi utvecklat automatiserade lösningar för rapportering av indikatorer till miljöbyråns State of Environment Report. I projektet utnyttjas ny teknik i form av så kallad länkad data. Syftet är att effektivisera informationsflöden mellan enskilda nationer och EU. Webbverktyget Skyddad natur Naturvårdsverket har inom ramen för it-stödet VIC Natur, under året introducerat ett nytt webbverktyg: Skyddad natur. Verktyget visar samtliga skyddade områden i Sverige och nås via Naturvårdsverkets webbplats. Genom verktyget har information om nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden, naturminnen, djur- och växtskyddsområden, men även samtliga Natura 2000-områden, samlats på webben. Skyddad natur innehåller även mark med naturvårdsavtal som träffats av Naturvårdsverket och länsstyrelserna, liksom en markägarkarta. Verktyget innehåller också de två naturtypskarteringar av skyddad natur som Naturvårdsverket driver i samarbete med Metria AB. Verktyget har från starten haft cirka 600 besökare per dag. Ett rikt växt- och djurliv VI KOMMUNICERAR OCH ÖVERFÖR KUNSKAP Naturvårdsverkets kommunikativa uppdrag syftar till att resultat och ny kunskap ska komma till nytta. Det uppfyller vi genom att i olika kanaler och på olika sätt kommunicera hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Internet är vår primära kommunikationskanal. Vi arbetar kraftfullt med vår digitala närvaro och har ett stort kund- och användarfokus i den digitala kommunikationen. Vi har under året moderniserat vår presentation av luftkvalitetsdata och kan i dag visa den i nära realtid i form av webbdiagram. Preliminära medelvärden från nationella bakgrundsstationer och en handfull tätorter uppdateras varje timme för föroreningar som ozon, vissa partiklar och kvävedioxid. Mätningar från andra tätorter kommer successivt att läggas till. Tiden mellan insamling och presentation har kortats avsevärt, vilket ger fler möjlighet att använda aktuella data om luftkvaliteten. Vi har också under året i nära samarbete med länsstyrelserna, tagit fram en helt ny webbplats om Sveriges nationalparker. Syftet är att öka kunskapen om våra nationalparker och inspirera till besök. Sedan lanseringen våren 2014 har webbplatsen haft i snitt 300 besök per dag, totalt har webben haft 67 693 besökare under året. Mer om satsningen finns att läsa i kapitlet 6 om att Genomföra miljöpolitiken i samverkan. Vi följer kontinuerligt upp hur Naturvårdsverkets webbplats används och upplevs av våra kunder och intressenter, bland annat mäter vi nöjdhet och upplevt stöd i miljöarbetet. Webbplatsen används av allt fler och uppföljningar visar att dess övergripande mål, att stödja våra kunder i deras miljöarbete, uppfylls mer än väl. Frisk luft NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 43 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Miljömålsportalen är Naturvårdsverkets samlingsplats på webben för information om miljökvalitetsmålen. Besöksfrekvensen på miljömålsportalens publika sidor har minskat och antalet besök var 169 489 jämfört med 195 915 år 2013. TABELL 15. NATURVÅRDSVERKETS WEBBPLATS, STATISTIK Antal unika besökare 2013 2014 Övergripande mål 819 928 1 013 214 Andel besökare som svarat på webbenkät och uppgett att de är mycket nöjda eller nöjda 62% 67% 65% Andel besökare som svarat på webbenkät och uppgett att de lyckades utföra det de avsåg på webbplatsen 75% 79% 78% – 83% 65% Andel besökare (avser kunder) som svarat på webbenkät och uppgett att de tycker att webbplatsen är ett bra stöd i deras verksamhet Andra kontaktytor och aktiviteter Webbaserad information kompletteras med riktade utskick. Vi sprider exempelvis regelbundet information om miljökvalitetsmålen genom ett digitalt nyhetsbrev som utkommer ett tiotal gånger per år. Antalet prenumeranter i slutet av 2014 var 2 150, vilket är en marginell ökning från föregående år. I det digitala nyhetsbrevet Nytt från miljöövervakningen presenteras regelbundet information om seminarier, metodutveckling och resultat från pilotstudier och utvärderingar. Nyhetsbrevet utkom vid sex tillfällen under 2014. Antalet prenumeranter har ökat under året. För nyhetsbreven om tillsyn – Tillsynsnytt och Nytt från Tillsyns- och föreskriftsrådet – är antalet prenumeranter i stort det samma som föregående år. FIGUR 5. ANTAL FÖLJARE PÅ TWITTER 2012–2014 Vi strävar efter att öka kunskap och engagemang hos våra 5 000 målgrupper och kunder genom 4 000 utskick av pressmeddelanden och förstärker vid behov våra 3 000 budskap via sociala medier som Twitter och Facebook. Antalet 2 000 personer som följer Naturvårds1 000 verkets information via Twitter ökar. 0 Under 2014 skickades 48 2012 2013 2014 pressmeddelanden till svensk media. 2013 skickade vi 53 pressmeddelanden. Egna konferenser, seminarier och deltagande i utvalda, publika evenemang är andra viktiga kanaler för överföring av kunskap. 44 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG TABELL 16. EFTERFRÅGAN PÅ INFORMATIONSMATERIAL, ALLEMANSRÄTT Allemansrätten 2012 2013 2014 50 864 45 155 65 212 Allemansrätten – bärplockning 2 564 2 721 24 74 Allemansrätten – paddling 9 304 4 528 7 652 Allemansrätten – ridning 1 662 1 328 1 463 64 394 53 732 76 801 Totalt antal broschyrer Vi har under året genomfört en satsning på att öka kunskapen om allemansrätten i samarbete med organisationen Håll Sverige Rent. Satsningen har ännu inte utvärderats, men bedöms kunna sättas i samband med ett ökat intresse för informationsmaterial i frågan. Dessutom har sidorna om allemansrätten på vår webbplats, näst frågan om jaktkort, varit de mest välbesökta har under året. FIGUR 6. MEST VÄLBESÖKTA SIDOR PÅ NATURVÅRDSVERKETS WEBBPLATS. ANTAL BESÖK 2012–2014 250 000 2012 2013 2014 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Allemansrätten Jaktkort Om Naturvårdsverket För att möta aktörer inom jaktområdet har vi under året deltagit på fyra mässor. Vår närvaro har inneburit möjligheter att diskutera aktuella frågor med jägare och andra intresserade av jakt och viltfrågor. Vi har även presenterat den nya metodiken för rovdjursinventeringar samt informerat om det nya Jägarregistret som färdigställdes under året. Jägare kan nu betala statligt jaktkort online direkt i Jägarregistret och få ett digitalt jaktkort i pdf-format efter genomförd betalning. I november 2014 anordnades konferensen Klimatforum med temat Omställning till klimatsmart ekonomi i Stockholm. Antalet deltagare på konferensen var över 500 och dessutom deltog cirka 300 personer live via webben. Resultatet av deltagarenkäten visade ett mycket positivt resultat, drygt 85 procent angav att de fick med sig något tillämpbart för sin verksamhet, och 90 procent angav att de vill delta på konferensen igen nästa gång. Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 45 Snurr på drivkrafterna för hållbar konsumtion De klimatpåverkande utsläppen från svenska källor minskar, samtidigt visar vår analys att svenskarnas konsumtion orsakar ökande utsläpp i de länder där varorna tillverkas. I redovisningen av ett omfattande regeringsuppdrag föreslår vi 23 åtgärder för hållbara konsumtionsmönster. Det är ett bidrag till att få snurr på drivkrafterna för en mer hållbar produktion och konsumtion. 5. Bidra till att utveckla miljöpolitiken Naturvårdsverket bidrar till att utveckla miljöpolitiken – nationellt och internationellt. Vi lämnar förslag på nya styrmedel och åtgärder och ser till att regeringen har beslutsunderlag i frågor som rör miljön. Vi analyserar vid behov konsekvenser av åtgärder och styrmedel på miljöområdet. Miljöarbetet inom EU har hög prioritet. Vår personal medverkar som experter i en rad arbetsgrupper och bidrar till slagkraftiga, svenska ståndpunkter i förhandlingar på både EU-nivå och internationellt. Genom multilateralt och bilateralt samarbete i miljöfrågor verkar vi för att förbättra miljösituationen i andra länder. Det bidrar i sin tur till en bättre miljö även i Sverige. 39% BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN ANDEL AV NATURVÅRDSVERKETS PERSONALKOSTNADER FÖR 2014 46 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN INNEHÅLL EU och internationellt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 Sammanfattande resultatbedömning ............................................................ Vårt arbete i EU och i miljökonventionerna ..................................................... Grafiskt uppslag: Stor miljönytta i sikte med industriutsläppsdirektivet Vårt internationella samarbete 52 ................................................................... 53 Sammanfattande resultatbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63 ............................................................ 63 ................................................................................. 64 Samhällsekonomiska analyser Vårt expertstöd 49 ..................... Utveckling av styrmedel och åtgärder Regeringsuppdrag 48 ................................................................... 66 .................................................................................... 67 Utveckling av handeln med utsläppsrätter ...................................................... 69 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE INSTRUKTIONEN §4 och §5 Naturvårdsverket deltar i internationellt miljöarbete samt i förhandlingar om EU-lagstiftning i Miljörådet. Vi deltar också i olika kommittéer där tillämpning av lagstiftning hanteras. Vi bidrar med underlag och expertkunskap, deltar i möten och rapporterar från dessa möten. Vi konsekvensbedömer även de förslag som kommer från kommissionens arbetsgrupper liksom kommissionens förslag till ny EU-lagstiftning. Vår kompetens används även i Sveriges politik för global utveckling och vi bedriver bilaterala och multilaterala samarbeten med miljömyndigheter i andra länder och med prioriterade regionala och globala organisationer. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Naturvårdsverket har under året bidragit till att genomföra regeringens politik inom EU. Vi har varit pådrivande i arbetet för bindande krav på bästa möjliga teknik i Industriutsläppsdirektivet, IED. Vi har drivit och fått genomslag för förhöjd miljöambition, ökad transparens och effektivitet samt en mer inkluderande arbetsprocess. Vi har under året påbörjat ett utvecklingsarbete av planerings- och uppföljningsverktyg för att tydligare kunna koppla EU- och konventionsarbetet till miljökvalitetsmålen. En kundundersökning om Naturvårdsverkets samordnande funktion i EU- och konventionsarbetet visar på nöjda kunder, men även på förbättringsområden som vi arbetar vidare med. Vi har under året prioriterat dialoger om minskade utsläpp av kortlivade, klimatpåverkande luftföroreningar. Exempel på framgångsrika resultat är två välbesökta seminarier som Naturvårdsverket arrangerade i Peking respektive Moskva, där centrala målgrupper diskuterade de senaste vetenskapliga rönen och vad som kan göras för att minska utsläppen. Vi har med dessa och andra insatser även bidragit till den globala Luft- och klimatkoalitionen (CCAC). Under årets partsmöte för konventionen om biologisk mångfald bidrog vi aktivt till bland annat beslut om en vägledning för att hantera de mest invasiva främmande arterna som introduceras som sällskapsdjur. Vi har under året avslutat 15 bilaterala insatser i Vitryssland, Ukraina, Georgien, Indien, Kina, USA, Chile, Brasilien och Ryssland. Vi har därutöver genomfört multilaterala insatser inom ramen för olika internationella organisationer, bland annat i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). I OECD-arbetet har särskild tonvikt lagts vid att sammanställa och ta fram underlag till OECD:s granskning av Sveriges miljöprestanda. Syftet med granskningen är att bidra till att utveckla det svenska miljöarbetet. 48 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN VÅRT ARBETE I EU OCH I MILJÖKONVENTIONERNA TABELL 17. PRESTATION: VÅRT ARBETE INOM EU Prestation: Mötesrapporter, EU internt arbete, (Lagstiftningsarbetet inom Unionen) Vår hanteringskostnad, tkr Prestation: Mötesrapporter, EU externt arbete (internationella miljöfrågor, t.ex. miljökonventionerna) Vår hanteringskostnad, tkr 2012 2013 2014 139 179 151 13 391 13 724 14 480 56 54 82 10 750 9 977 14 108 För att nå önskade mål om positiva miljöeffekter krävs deltagande i internationella möten. Det gäller både EU:s interna arbete om gemensam lagstiftning och EU:s externa arbete inom multilaterala konventioner. Att medverka i relevanta möten gör det möjligt att påverka EU:s kommande lagstiftning liksom unionens positioner i internationella förhandlingar. Effekten av våra insatser syns inte alltid direkt eftersom processerna är långa – förhandlingar pågår ofta flera år. Naturvårdsverkets deltagande i möten är ett sätt att mäta hur aktiva vi är i EU-arbetet. Därför presenteras våra prestationer i form av antal mötesrapporter, både vad gäller det EU-interna arbetet och det EU-gemensamma, globala arbetet, se tabell 17. Hanteringskostnaden för vår prestation steg 2014 för det EU-externa arbetet, eftersom det var ett förhandlingsintensivt år med många partsmöten i konventionerna. För det EU-interna arbetet sjönk hanteringskostnaden som en följd av att förhandlingscykeln i EU var inne i en mindre aktiv fas, delvis på grund av val till EU-parlamentet och tillsättandet av en ny kommission. I rapporterna framgår vår närvaro, de svenska ståndpunkterna och handlingslinjerna samt vårt agerande i viktiga frågor. Rapporterna sprids såväl internt som externt och är viktiga verktyg i arbetet att utveckla svenska positioner. De skapar kontinuitet och spårbarhet i de långa arbetsprocesser som det internationella förhandlingsarbetet innebär och ger berörda nationella aktörer en överblick över arbetets framskridande. Exempel från olika områden där vi nått vissa mål eller där vi i övrigt gjort väsentliga insatser under året presenteras nedan. INSTRUKTIONEN §4.1-2p. Klimat och luft – fokus på FN:s klimatkonvention Klimat- och luftområdet är ett viktigt exempel på EU-gemensamt internationellt arbete. I december genomfördes Klimatkonventionens (UNFCCC) årliga partskonferens i Lima, Peru. Dessförinnan genomfördes flera mindre FN-sessioner, jämte kontinuerligt EU-förberedande arbete. Ett viktigt resultat från partsmötet i Lima var beslutet som arbetades fram under Durbanplattformen för ett nytt globalt klimatavtal (ADP), Lima Call for Climate Action, vilket ger parterna vägledning inför förberedelserna av ländernas nationella bidrag. Beslutet sätter också ramarna för vidare samarbete i tekniska frågor fram till 2020 och skapar förutsättningar för en ny global klimatöverenskommelse i Paris 2015. Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 49 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Frisk luft 50 Naturvårdsverket har under året bidragit till klimatförhandlingarna genom deltagande i olika arbetsgrupper i EU:s förberedande arbete. En medarbetare är vice ordförande i expertgruppen med fokus på finansieringsfrågor, vi ingår i EU:s samordningsgrupp och vi har en nyckelroll på rapporteringsområdet. Dessutom ingår dessa tre medarbetare i EU:s analys- och samordningsgrupp vid FN-förhandlingarna. Tack vare sina centrala positioner kunde Naturvårdsverkets medarbetare under partsmötet i Lima bidra till högsta möjliga globala ambition på utsläppsbegränsningsområdet. Detta bland annat genom att verka för jämförbarhet och utvärdering av nationella bidrag till ett nytt avtal. Naturvårdsverket har under hösten även bistått Miljödepartementet med en analys av vilken typ av förhandsinformation som behövs för att uppnå detta syfte. En ny global klimatöverenskommelse har potential att leda till betydande utsläppsminskningar. Naturvårdsverkets arbete under 2014 har bidragit till att skapa förutsättningar för minskade utsläpp till gagn för bland annat miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, ett mål som enbart kan nås genom internationellt samarbete. Den globala Kommissionen för ekonomi och klimat presenterade under hösten rapporten Better Growth, Better Climate. Kommissionen tillsattes 2013 av sju länder, däribland Sverige. Rapporten visar att åtgärder för ekonomisk tillväxt är förenliga med minskade utsläpp av växthusgaser. Naturvårdsverket har bidragit genom att låna ut experter till Miljödepartementet i samband med ett kommissionsmöte i Sverige och vi ansvarade för den svenska lanseringen av rapporten hösten 2014. Rapporten bidrar med ny kunskap och nya perspektiv i de internationella förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal. Liksom tidigare år har vi haft huvudansvaret för de svenska insatserna inom FN:s luftvårdskonvention, detta i nära samarbete med Miljödepartementet. Under året har arbetet fokuserat på utveckling av styrmedel och tidplaner för genomförandet av tre nyligen omförhandlade konventionsprotokoll: Metall-, POP- och Göteborgsprotokollet. En medarbetare vid Naturvårdsverket har utsetts till ordförande i konventionens högsta beslutande organ och är därmed den som leder och styr konventionens arbete. Uppdraget började i december 2014 och sträcker sig två år framåt. I december 2013 presenterade EU-kommissionen en samling lagar i ett ”luftvårdspaket” som har börjat förhandlas under året. Vi har bidragit med underlag till rådsarbetsgruppernas diskussioner kring förslaget till direktiv gällande utsläpp från medelstora förbränningsanläggningar samt till ett nytt takdirektiv för utsläpp av luftföroreningar som ingår i paketet. En av Naturvårdsverkets anställda har dessutom under hösten arbetat som miljöråd för dessa två direktiv. Arbetet fortsätter under 2015. Under året har vi också bidragit till att genomföra och utveckla EU:s förordning om fluorerade växthusgaser. Genom att tillsammans med berörda branschrepresentanter, inom såväl näringslivet som andra berörda myndigheter, medverka i kylbranschens arbetsgrupp har Naturvårdsverket också bidragit till bättre samverkan. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN INSTRUKTIONEN §4.1p och 6–7p. Gränsöverskridande avfall och kvicksilver Baselkonventionen om gränsöverskridande avfallsfrågor håller varje år ett partsmöte där de 181 parterna till konventionen kan fatta gemensamma beslut. Detta mellanår hölls inget partsmöte utan istället ordnades som brukligt en förberedande mötesvecka. Konventionsarbetet sker genom utveckling av vägledningsdokument. En rad sådana vägledningsdokument bereddes under mötesveckan och väntas kunna antas vid nästa års partsmöte. Exempel är vägledning om miljöriktig hantering av avfall och kemikalier, elektroniskt avfall, kvicksilver och långlivande organiska föroreningar i avfallet. Naturvårdsverkets experter bidrog till EU:s samlade insats. Vi har under året även stöttat regeringen i förarbete och förhandlingar kring EU-kommissionens lagstiftningspaket om cirkulär ekonomi. Det gäller även dess förslag om ändringar i sex avfallsrelaterade EU-direktiv. Förhandlingarna fortsätter under 2015. Naturvårdsverket har även bidragit med expertinsatser och en konsekvensstudie till förhandlingarna om EU-kommissionens förslag om begränsningar i användningen av bärkassar av plast. Detta underbyggde den svenska positionen att stärka kommissionens förslag till ett minskningsmål för plastkassar och om styrmedel för att uppnå detta. Minamatakonventionen om kvicksilver slutförhandlades 2013 och arbetet har under 2014 främst handlat om förberedelser inför konventionens ikraftträdande. Naturvårdsverket har aktivt deltagit i arbetet med att ta fram EU:s ståndpunkter inför förhandlingarna till nästa partsmöte (INC6). En medarbetare vid myndigheten är en av EU:s tre experter i den tekniska arbetsgrupp som ska ta fram vägledning om bland annat bästa teknik för industriutsläpp. Arbetsgruppen har haft två möten under 2014. Insatserna har direkt koppling till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Ozonskiktet – fortsatta åtgärder krävs Det internationella arbetet för att skydda ozonskiktet sker inom ramen för Montrealprotokollet. Syftet är att minska konsumtion och förbrukning av ozonnedbrytande ämnen. Inom EU har vi tillsammans med representanter från Polen, Tyskland och EU-kommissionen arbetat fram två förslag för att nå Montrealprotokollets mål. Det ena förslaget handlar om en minskning av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen vid produktion av varor. Det andra initiativet syftar till en bättre kartläggning av produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen. Under Montrealprotokollet tog Sverige plats i styrelsen till protokollets multilaterala fond för perioden 2014 till 2015. I styrelsen har Sverige genom Naturvårdsverket bidragit till beslut om exempelvis studier avseende genomförbarheten av effektiva lösningar för att globalt minska användandet av ozonnedbrytande, klimatpåverkande ämnen inom exempelvis fjärrvärme och kyla. Naturvårdsverket har även deltagit i ett regionalt nätverksmöte för miljöhandläggare i Sydostasien (ODSONET) i regi av FN:s miljöprogram (UNEP). Nätverket stödjer utvecklingsländer i arbetet med att genomföra åtaganden under Montrealprotokollet. Vi har under året bidragit med flera presentationer om erfarenheter från det svenska arbetet med avveckling av ozonnedbrytande ämnen, liksom med information om EU-lagstiftning på området. God bebyggd miljö Giftfri miljö Skyddande ozonskikt NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 51 Stor miljönytta i sikte med industriutsläppsdirektivet Industriutsläppsdirektivet (IED) reglerar cirka 50 000 industriverksamheter inom EU. Dessa står för drygt 20 procent av utsläppen till luft och en betydande andel av utsläppen till vatten i unionen. Direktivet skyndar på användningen av bästa tillgängliga teknik för låga utsläpp inom 35 branscher. Arbetet har stor potential att ge miljönytta både nationellt och internationellt NATURVÅRDSVERKETS ROLL OCH METOD: Naturvårdsverket har i uppdrag att bidra till utveckling och genomförande av IED-direktivet. Vi ansvarar också för samordning och vägledning i det svenska genomförandet av direktivet. Naturvårdsverkets medarbetare deltar som svenska experter på flera nivåer inom IED-arbetet. Vi deltar dels i de tekniska arbetsgrupper som tar fram förslag till slutsatser per bransch om bästa tillgängliga teknik för att minimera utsläppen, dels i den så kallade genomförandekommittén. Det ger oss möjligheter att bidra till det strategiska arbetet för bästa tillgängliga teknik. HÖGA MILJÖAMBITIONER Naturvårdsverket har löpande drivit på för att få genomslag för ny miljöteknik och innovationer i IED-arbetet. BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK – 7 AV 35 BRANSCHER ÄR KLARA – Garvning av hudar och skinn – Tillverkning av klor-alkali – Tillverkning av massa, papper och kartong – Tillverkning av glas och mineralull – Järn- och ståltillverkning – Tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid – Raffinering av mineralolja och gas 52 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Under 2014 har vi prioriterat ökade ambitioner i arbetet med utsläpp från kemikalieindustrin, där EU-kommissionen just nu reviderar sin strategi. Bland annat föreslås att fler ämnen än tidigare ska regleras. Arbetet fortsätter under 2015. SAMARBETE MED INDUSTRIN Under 2014 har Naturvårdsverket bemannat totalt åtta tekniska arbetsgrupper inom IED-arbetet. Vi har också inlett ett tidskrävande arbete med att starta upp nya branschgenomgångar. Arbetet sker i samverkan med industrin liksom med andra aktörer både på EU-nivå och nationellt. Under IED-arbetet finns en formell samverkansgrupp där bland annat organisationen Svenskt näringsliv ingår (AG-Sevilla). DEN VIKTIGA VÄGLEDNINGEN Naturvårdsverket har under 2014 spridit information om bästa tillgängliga teknik för 7 av de 35 branscher som hittills beslutats. Vägledningen har publicerats på Naturvårdsverkets webbplats, men har även spridits via webbinarier, telefon och e-post. Vi ökar successivt insatserna för att hantera IEDdirektivets krav på att rapportera och göra miljöinformation i form av tillstånd, domar och beslut tillgänglig. Detta med verksamhetsutövaren i fokus. INDUSTRIUTSLÄPPSDIREKTIVET PÅVERKAR SAMTLIGA MILJÖKVALITETSMÅL: INSATSER I KORTHET 2014 • Allmänna IED-vägledningar • BREF (branschvisa) vägledningar • Vägledning om statusrapportering • Miljöinformationsförsörjning • Prövningar och yttranden • Domstolsärenden • Förhandlingar • Utveckla EU-processen • Två regeringsuppdrag: – Prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på upprättande av miljökonsekvensbeskrivning – Miljökrav vid produktion av läkemedel inom EU NYTTAN FÖR MEDBORGARNA Industriutsläppsdirektivets syfte är att förebygga, minska och i möjligaste mån eliminera föroreningar från industriella verksamheter. Målet är en hållbar industri som använder bästa tillgängliga teknik. Direktivet sätter miniminormer för att skydda EU:s miljö och medborgares hälsa. En mer utbredd användning av slutsatserna om bästa tillgängliga teknik med begränsningsvärden bedöms ha särskilt stor inverkan på förorenande utsläpp av svaveloxider och kväveoxider. De nya minimikraven är bindande i alla EU-länder. EFFEKTER • Ökad miljönytta, enhetliga minimikrav för utsläpp inom hela EU • Möjlighet att strategiskt styra arbetet i EU • Allianser med andra länder • Större transparens och tillgänglighet till miljöinformation NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 53 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Ett rikt växt- och djurliv INSTRUKTIONEN §4.1p och 2p. 54 Insatser för global biologisk mångfald Naturvårdsverket har under året tagit fram underlaget till Sveriges femte nationella rapport om hur genomförandet av Konventionen om biologisk mångfald (CBD) fortskrider. Denna rapport var ett viktigt underlag till sammanställningen av tillståndet för den biologiska mångfalden i världen, Global Biodiversity Outlook 4 (GBO4). GBO4 är en uppföljning av det globala arbetet för att nå målen om biologisk mångfald till 2020, de så kallade ”Aichimålen”. Vid årets partsmöte under Konventionen om biologisk mångfald i Sydkorea arrangerade och modererade Naturvårdsverket ett seminarium om möjligheten att synliggöra och kommunicera värdet av ekosystemtjänster. Miljödepartementet, EU-kommissionen och Stockholm Resilience Center var medarrangörer till seminariet som innehöll presentationer från Brasilien, Namibia och Sydafrika. Mötet blev framgångsrikt och gav inspiration till arbetet med att kommunicera ekosystemtjänster. Naturvårdsverket har länge verkat för och drivit på för beslut om en vägledning för att hantera de mest invasiva främmande arter som introduceras som sällskapsdjur. Det gäller även de som hålls i akvarium och terrarium, samt som levande agn och föda. Under mötet kunde detta viktiga beslut om vägledning fattas och Naturvårdsverket säkrade den fortsatta arbetsprocessen i frågan genom att ekonomiskt stödja arbetet med att identifiera spridningsvägar för främmande arter. Arbetet för att identifiera spridningsvägar ska ske med koppling till Konventionen för reglering av handeln med vissa utrotningshotade vilda djur och växter (CITES). Vidare beslutade partsmötet, i enlighet med den svenska ståndpunkten som Naturvårdsverket tagit fram, om att tillsätta en teknisk expertgrupp för att utreda definitionen och innebörden av så kallad syntetisk biologi. Under året har även Konventionen om migrerande arter (CMS) haft partsmöte. Naturvårdsverket deltog både i förberedelserna inför och vid själva mötet. Partsmötet hade ett tydligt marint fokus där flera fiskarter listades, främst broskfiskar men även europeisk ål. Listningen av ål är ett viktigt komplement till den tidigare listningen inom CITES i arbetet för artens bevarande och är något som Naturvårdsverket arbetat för under lång tid. Inom ramen för EU:s strategi för biologisk mångfald inledde en expertgrupp år 2013 arbetet med att utreda om, hur och när kompensationsåtgärder för den biologiska mångfalden kan vara ett alternativ i samband med exploatering. Naturvårdsverket deltog aktivt i denna expertgrupp och har under 2014 lämnat synpunkter på gruppens förslag. Rätt använt kan denna mekanism bidra till måluppfyllelsen av både internationella åtaganden liksom till nationella mål inom naturvården. Naturvårdsverket bevakar framför allt att skyddet för de arter som omfattas av EU:s gemensamma direktiv inte ska urholkas. Arbetet fortsätter under 2015. Utveckling av industriutsläppsdirektivet Naturvårdsverkets har under 2014 fortsatt att delta i arbetet för bindande krav på bästa möjliga teknik (BAT) i EU:s arbete för att genomföra Industriutsläppsdirektivet (IED). Vi deltar på flera nivåer, dels som experter inom IED-arbetet, dels i genomförandekommittén. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Under 2014 har Naturvårdsverket bemannat åtta tekniska arbetsgrupper i olika faser av arbetet. Insatserna har innefattat både samverkan inom EU samt nationell samverkan med industrier och andra aktörer genom en samverkansgrupp där bland annat organisationen Svenskt Näringsliv ingår. Naturvårdsverkets har även deltagit i förbättringsarbetet av själva arbetsprocessen inom IED. EU-kommissionen arbetar vidare med flera av de förslag som vi lagt fram. Förslagen innebär en förhöjd miljöambition, ökat genomslag för ny miljöteknik och innovationer i IED-arbetet, större slagkraft för BAT-slutsatserna, ökad transparens och effektivitet samt en mer inkluderande process. Ett av de förslag som redan införts avsåg integrering av ny mötesteknik i processen, såsom webbinarier och webbmöten, vilket både effektiviserar arbetet i stort och minskar vår direkta miljöpåverkan. Industriutsläppsdirektivet har potential att leda till betydande utsläppsbegränsningar framför allt för svaveldioxider, kvävedioxider och stoft. Detta är viktigt då dessa föroreningar i många fall är gränsöverskridande och inverkar på möjligheten att nå flera av de svenska miljökvalitetsmålen. Frisk luft Bara naturlig försurning VÅRT INTERNATIONELLA SAMARBETE INSTRUKTIONEN §4.1p och §5 Naturvårdsverket bedriver bilaterala och multilaterala samarbeten med miljömyndigheter i andra länder och med prioriterade regionala och globala organisationer. Det bilaterala samarbetet TABELL 18. PRESTATION: VÅRT INTERNATIONELLA SAMARBETE, BILATERALT SAMARBETE Prestation: Antalet avslutade insatser Vår hanteringskostnad, tkr 2012 2013 2014 5 10 15 12 653 16 192 17 151 Med avslutade insatser avses insatser som har avslutats under året. Vissa insatser pågår under flera års tid medan andra är ettåriga vilket förklarar variationen mellan 2012 och 2014. Mer information om prestationerna för 2014 finns i tabell 19 på nästa sida. Hanteringskostnaden för det bilaterala samarbetet ökade i samband med att ett nytt anslag, för Långsiktigt miljö- och klimatsamarbete med strategiskt viktiga länder, introducerades år 2013. År 2014 utökades anslaget ytterligare. Trenden går mot fler ettåriga insatser eftersom miljösamarbetet mer och mer bygger på avgränsade strategiska insatser. Insatser inom utvecklingssamarbetet är oftast fleråriga vilket genererar färre avslutade insatser per år. 2014 har varit ett politiskt oroligt år i några av våra samarbetsländer vilket har varit en utmaning även för Naturvårdsverket. Vi har i viss mån fått justera inriktning på samarbetena i Ukraina, Ryssland och Palestina och avtal har inte NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 55 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN TABELL 19. ANTAL AVSLUTADE INSATSER, BILATERALT SAMARBETE Antal avslutade insatser 2012 2013 2014 - - 1 Tidsperiod Kostnad för insatsen, tkr Internationellt miljösamarbete med Ryssland (anslag 1:14 ap.1) Utbildning angående hållbar utveckling 2010–2014 4 019 Utbildning angående miljöprövning - - 1 2011–2014 4 247 Projekt angående Östersjökonventionen - - 1 2011–2014 1 729 - - 1 2014 1 004 Internationellt miljösamarbete (anslag 1:7) Kina Indien - - 1 2014 882 USA - - 1 2014 123 Chile - - 1 2014 33 Brasilien - - 1 2014 99 16 311 Utvecklingssamarbete (Sida) Hav i balans samt levande kust och skärgård ÅTERRAPPORTERING Internationellt miljö- och klimatsamarbete med Ryssland ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:14 Internationellt miljösamarbete Ingen övergödning Giftfri miljö 56 Vitryssland - - 1 2010–2014 Georgien - - 1 2012–2014 4 501 Ukraina - - 1 2010–2014 21 038 Internationella utbildningar (ITP) - - 1 2012–2014 7 075 Indien - - 1 2012–2014 4 482 Kina - - 1 2012–2014 6 713 2012–2014 CCICED (China Council) - - 1 Summa 5 10 15 533 72 789 kunnat färdigställas enligt plan med Indonesien, Brasilien och Georgien. Dessutom har Naturvårdsverket haft ovanligt låg kapacitet vad gäller avfallsexpertis under året, vilket har försenat insatser i vissa bilaterala samarbeten. Tabell 20 redovisar den totala finansieringen för bilaterala samarbeten. Ökningen inom miljösamarbetet beror på ökade anslag och minskningen inom utvecklingssamarbetet beror främst på utfasningen av Kina och Indien från biståndspolitiken. Naturvårdsverket bedriver ett myndighetssamarbete med Ryssland som finansieras med anslaget Internationellt miljösamarbete med Ryssland. Samarbetet drivs som ett grannlandssamarbete på basis av ömsesidig nytta för både Sveriges och Rysslands miljöpolitiska prioriteringar. Vi har under året genomfört en analys av vad som krävs för att nå våra ömsesidiga mål. Vi har även lämnat rekommendationer för hur Ryssland kan förbättra sin miljöövervakning och rapportering av utsläppskällor enligt Östersjökonventionen. Vidare har vi genomfört en utbildning i tillståndsprövning, med utgångspunkt i bästa tillgängliga teknik, för tjänstemän från central och regional nivå, detta parallellt med utformningen av den nya ryska miljöskyddslag som antogs i juli 2014. Exempel på andra insatser är ett fortbildningskoncept för ryska miljötjänstemän, en miljökurs inkluderad i Ryska Statstjänstemannaakademins studieprogram och ett seminarium om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, inför Rysslands NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN TABELL 20. FINANSIERING, BILATERALT SAMARBETE 2012 2013 2014 7 000 7 000 6 992 – 5 999 8 000 Avslut* Internationellt miljösamarbete Internationellt miljösamarbete med Rysslandsanslaget (1:14 ap1), tkr Internationellt miljösamarbete, (anslag 1:7 ap.3), tkr Finansiering utvecklingssamarbete (Sida) Vitryssland 4 493 2 419 1 496 2014-12-31 Georgien 1 536 2 603 362 2014-04-30 Ukraina 5 670 4 179 1 487 2014-12-31 Internationella utbildningar (ITP) 3 616 3 327 1 245 2014-12-31 Indien 1 450 2 777 530 2014-06-30 Kina (inklusive CCICED) 1 715 5 714 701 2014-10-31 Palestina – 107 400 2015-09-30 Serbien – 2 998 6 794 2016-11-30 5 306 1 311 0 2013-09-30 – – 79 2014-12-31 1 232 13 4 578 2019-06-30 25 018 25 448 17 672 Västra Balkan TAIEX Globala programmet Summa Sida * Miljösamarbete löper utan bestämt slutdatum. Finansieringen sker genom anslag 1:7 vilket planeras och genomförs på årsbasis och anslag 1:14 som har fleråriga insatser. ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:7 Internationellt miljösamarbete INSTRUKTIONEN §4.3p. anslutning till Klimat- och luftkoalitionen. Ökade satsningar har även gjorts inom Arktis- och Barentssamarbetet, bland annat med fokus på dioxinbekämpning och avveckling av särskilt förorenande källor. En fördjupad redovisning av anslaget sker till Miljödepartementet våren 2015. Naturvårdsverket förvaltar anslagsposten Långsiktigt miljö- och klimatsamarbete med strategiskt viktiga länder inom anslaget Internationellt miljösamarbete. Medlen fördelas mellan Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havsoch vattenmyndigheten och SMHI. Anslaget används främst för dialog, utbyte och samarbete med stora ekonomier, föregångsländer och/eller länder som är viktiga för enskilda sakfrågor som Sverige vill driva. Under året har Naturvårdsverket bedrivit samarbete med sammanlagt fem länder: Kina, Indien, USA, Chile och Brasilien. Att stärka samarbetsländernas miljöförvaltning inom industriella föroreningar, avfall, kemikaliekontroll, luft och klimat, vattenförvaltning och hållbart utnyttjande av marina resurser har varit prioriterat. Naturvårdsverkets specifika insatser framgår i korthet nedan. En fördjupad redovisning av anslaget görs till Miljödepartementet våren 2015. I Kina genomförde Naturvårdsverket tillsammans med Miljödepartementet, SMHI och Stockholm Environment Institute (SEI) ett seminarium i Peking om kortlivade klimatpåverkade luftföroreningar, så kallade SLCP (Short-Lived Climate Pollutants). Seminariet samordnades med den Nationella utvecklingsoch reformkommissionen i Kina och dess klimatcenter, och bidrog till att stärka dialogen och kunskapsutbytet mellan Sverige och Kina. Samarbetet med Kinas miljöministerium har under lång tid fokuserat på tillståndsprövning och insat- Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 57 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Giftfri miljö Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Frisk luft Giftfri miljö 58 ser för att kontrollera kvicksilverutsläpp från metallindustrier. Arbetet har även omfattat utfasning av kvicksilver i medicinsk utrustning och i dental amalgam. Allt i syfte att minska föroreningarna och underlätta Kinas anslutning till den globala kvicksilverkonventionen, vilket nyligen skett. Inom ramen för Kinas och Sveriges samförståndsavtal genomförs årligen ett samordningsmöte. Naturvårdsverket har under året bistått Miljödepartementet i planering och genomförande av mötet. Vårt deltagande har påverkat dialog och planering av fortsatt miljösamarbete med Kina på ett positivt sätt. I Indien har Naturvårdsverket arbetat tillsammans med den indiska miljöorganisationen Centre for Science and Environment (CSE) för att stärka kapaciteteten hos miljötjänstemän på delstatsnivå med avseende på förbättrad miljöförvaltning och styrning inom bland annat industriella föroreningar, avfallshantering och hållbar stadsutveckling. Utvärderingarna av insatserna där Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och det norska Miljödirektoratet deltar, är överlag positiva. CSE utnyttjar erfarenheter från samarbetet i möten med andra miljömyndigheter. Under året genomförde Naturvårdsverket två samarbetsinsatser med USA:s centrala miljömyndighet (USEPA) om matavfall och utveckling av ett globalt nätverk för användning av LCA-data (livscykelanalys). Båda insatserna är kopplade till FN:s tioåriga ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion. Tillsammans med Stockholm stad fortsatte Naturvårdsverket under året att medverka i ett samarbete med miljöministeriet i Chile gällande minskning av metangaser från kommunal avfallshantering inom ramen för ett program kopplat till den internationella CCAC-koalitionen. Målet är att minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. I Brasilien genomförde vi tillsammans med Kemikalieinspektionen ett seminarium med brasilianska miljöministeriet om kontroll av kvicksilverutsläpp och utfasning av kvicksilverhaltiga produkter. Naturvårdsverkets utvecklingssamarbete med Ukraina inleddes 2009 och har avslutats under året. Samarbetet grundade sig på regeringens landstrategi för Ukraina och fokuserade på sex olika områden inom miljöskydd och EU-tillnärmning. I utvärderingen av samarbetet lyfts miljöstyrnings- och EU-tillnärmningsarbetet fram som särskilt framgångsrika och det konstateras att insatserna har uppfyllt uppsatta mål. Utvärderingen rekommenderar att Sverige genom Naturvårdsverket fortsätter samarbetet Utvecklingssamarbetet med Vitryssland har fokuserat på kompetensutveckling av personalen på ministeriet för naturresurser och miljöskydd inom bland annat hantering av förorenade områden och efterlevnad av bestämmelserna i luftvårdskonventionen. Även modernisering av kommunal avfallshantering och stöd till gränsöverskridande vattensamarbete inom Miljö- och säkerhetsinitiativet finns bland prioriterade insatser. Av de fem samarbetsprojekten har arbetet med luftvårdskonventionen varit särskilt framgångsrikt och bland annat resulterat i att Vitryssland blivit mer aktiva i konventionsförhandlingarna. Utvecklingssamarbetet med Georgien avslutades under våren 2014 och en nationell handlingsplan för avfallshantering har tagits fram i syfte att bistå landets pågående avfallsreform. Georgiens miljöministerium, representanter från Kutaisi kommun och ansvariga organisationer i landet har tillsammans med experter från Naturvårdsverket börjat förbereda genomförandet av planen. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN INSTRUKTIONEN §4.3p. Vi har under året slutfört ett program om internationella utbildningar angående miljöförvaltning och styrning med EU-fokus. Deltagande länder var Albanien, Kosovo, Makedonien, Serbien, Ukraina och Vitryssland. Syftet med programmet var att bygga upp effektiva miljöförvaltningar i samarbetsländerna och att synliggöra värdet av en demokratisk samhällsstyrning samt de grunder den vilar på såsom transparens, ansvarsutkrävande och delaktighet. Utbildningen anpassades efter deltagarnas behov med avseende på EU-tillnärmning i regionen och egna projekt utvecklades med fokus på reformarbete. Programmet hade över 50 deltagare. En utvärdering visade att majoriteten ansåg sig ha haft nytta av programmet och att det motsvarade deras professionella behov. Under året har Naturvårdsverket inlett ett utvecklingssamarbete med Palestina och dess miljömyndighet. Fokus ligger på kapacitetsutveckling inom områden som miljölagstiftning, miljödatafrågor, naturresursfrågor och kommunikation. Den definitiva inriktningen på samarbetet kommer att fastställas under 2015. Med anledning av oroligheterna i området under 2014 har vissa insatser fördröjts. Inom ramen för utvecklingssamarbetet med Serbien har Naturvårdsverket givit stöd till landets förberedelser inför kommande förhandlingar om EU-medlemskap. Bland annat har vi samordnat en nationell insats där svenska miljömyndigheter medverkade i förberedande arbetsmöten. Vi har även färdigställt en handbok om EU-förhandlingar på miljöområdet. Projektet har även stöttat Serbiens arbete med att ta fram direktivspecifika genomförandeplaner för vatten- och avfallssektorerna. En utvärdering visar att projektet varit framgångsrikt och att det bör fortsätta med samma inriktning. Naturvårdsverket tecknade under året avtal med Sida om ett globalt program med fokus på hållbar förvaltning av naturresurser för åren 2014 till 2018. Insatser inom programmet har påbörjats, exempel är samarbete med FN:s utvecklingsprogram (UNDP) för att stärka miljöförvaltningen i utvecklingsländer och insatser för att tillsammans med FN:s miljöprogram (UNEP) och initiativet Sustainable UN bidra till införandet av miljöledning inom FN-systemet. Miljöledningsprojektet inleds med en övergripande kartläggning av FN:s nuvarande miljöledningsarbete. FN-sekretariatet har valts ut för en pilotstudie. Vi har även inlett samarbete med organisationen Environment for Development och Världsbanken om vägledning för värdering av ekosystemtjänster i nationella räkenskaper. Det multilaterala samarbetet TABELL 21. PRESTATION: VÅRT INTERNATIONELLA SAMARBETE, MULTILATERALT SAMARBETE Prestation: mötesrapporter till Miljödepartementet Vår hanteringskostnad, tkr Antal mottagna studiebesök Antal besökare 2012 2013 19 24 2014 26 8 630* 11 503 10 433 11 9 12 177 131 194 * Justerad från årsredovisning 2013. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 59 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN INSTRUKTIONEN §4.1–4p. ÅTERRAPPORTERING Arktis Ett rikt växt- och djurliv Giftfri miljö 60 Naturvårdsverkets multilaterala samarbeten bedrivs med utgångspunkt från miljö- och utrikespolitiska prioriteringar i syfte att nå dels generationsmålet och de svenska miljökvalitetsmålen, dels för att upprätta effektiv miljöförvaltning och styrning inom samarbetsorganisationerna. Sverige är globalt sett en förhållandevis liten aktör varför vi gärna verkar tillsammans med andra länder i möten och olika koalitioner i syfte att nå större framgång i det internationella miljöarbetet. Dessa möten pågår löpande i en rad olika internationella fora där Naturvårdsverket argumenterar för svenska miljöoch klimatintressen. Effekten av våra insatser syns inte alltid direkt eftersom processerna ofta är fleråriga. Naturvårdsverkets deltagande i möten är ett sätt att mäta hur aktiva vi är i multilaterala samarbeten. Därför presenteras våra prestationer i form av antal rapporter från möten. Hanteringskostnaden för 2014 är lägre än år 2013 då Naturvårdsverket bidrog till det svenska ordförandeskapet inom både Nordiska och Arktiska ministerrådet samtidigt som OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik inleddes. Naturvårdsverket har under året producerat 26 mötesrapporter om multilaterala insatser inom Arktiska rådet, Barentsrådet, Nordiska ministerrådet, FN:s ekonomiska kommission för Europa samt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Rapporterna redogör för Naturvårdsverkets insatser inom respektive organisation. Under året har vi även tagit emot tolv studiebesök med totalt 194 deltagare från bland andra Kina, Ukraina, Polen, USA och Albanien. Inom Arktiska rådet är Naturvårdsverket svensk representant i tre arbetsgrupper: Arctic Contaminants Programme (ACAP), Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) och Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF). Vi deltar även i planering och genomförande av ämbetsmannakommitténs möten och vi bistår Miljödepartementet och Utrikesdepartementet i rådets utrikesministermöten. Naturvårdsverket har under året bidragit med underlag och ståndpunkter kring kortlivade klimatgaser, ekosystemtjänster, bekämpning av miljögifter och i uppföljningen av rapporten Arctic Biodiversity Assessment (ABA). Vi har även deltagit i ett arbete med fokus på kortlivade klimatgaser där de arktiska länderna enats om en överenskommelse om gemensamma utsläppsmål, åtgärdsplaner och utsläppsinventeringar. Inom arbetsgrupperna pågår regelbunden uppföljning av slutsatser och rekommendationer från arktiska miljöministermötet och utrikesministermötet 2013. Vid ministermötet 2015 ska en rapport där ekosystemtjänster i Arktis värderas enligt ”TEEB-modellen” (The Economics of Ecosystems and Biodiversity) redovisas. Naturvårdsverket har lett arbetet med rapporten. Vi bidrog även till förberedelserna och genomförandet av Arctic Biodiversity Congress i Trondheim i december, det största mötet i Arktiska rådets historia. Konferensen gav viktiga inspel till genomförandeplanen för ABA. Inom ACAP har Naturvårdsverket bidragit till projekt med syftet att reducera olika miljögifter i Arktis. Inom arbetet med kortlivade klimatgaser har vi bidragit till en rapport med rekommendationer om vedeldning som ska presenteras på ministermötet 2015. Inom AMAP har Naturvårdsverket bidragit till en rapport om anpassningsåtgärder för ett förandrat klimat i Arktis, även denna ska presen- NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Begränsad klimatpåverkan x x x x x Frisk luft x x x x x Bara naturlig försurning x x Giftfri miljö x x Skyddande ozonskikt x Ingen övergödning x Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv x x x x x x x x x x x x x x x x x x Levande skogar x x x x x x Storslagen fjällmiljö x x x x x x Ett rikt odlingslandskap x x God bebyggd miljö x x Grundvatten av god kvalitet Säker strålmiljö x x Myllrande våtmarker Hav i balans samt levande kust och skärgård EU:s strategi för Östersjösamarbetet FN OECD Nordiska ministerrådet HELCOM LAND Barents miljöarbetsgrupp Arktiska Rådet TABELL 22. DET MULTILATERALA SAMARBETETS KOPPLINGAR TILL SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL x x x x teras på ministermötet 2015. Naturvårdsverket är vidare vice ordförande i en av tre regionala fallstudier. Vi har också finansierat svenska forskare i arbetet med att ta fram vetenskapliga utvärderingar om miljötillståndet i Arktis. Vi har förberett och medverkat i två arbetsgruppsmöten under det ryska ordförandeskapet inom Barentsrådets miljöarbetsgrupp. Naturvårdsverket har varit pådrivande i framtagandet av en gemensam kommunikationsstrategi för arbetsgruppen och dess undergrupper. Verket har även medverkat i en del av undergruppernas arbeten. Exempel är avveckling av särskilt svåra föroreningskällor och skydd av natur. I den senare har ett projekt inom Nätverket för skyddade områden inom Barentsregionen (BPAN) avslutats och ett förslag till en strategi för skydd av boreala skogar i Barentsområdet har tagits fram. Naturvårdsverket har under året bidragit till arbetet med EU:s strategi för Östersjösamarbetet. Strategin från 2009 har följande huvudmål: rädda havsmiljön, länka samman Östersjöregionen och öka regionens välstånd. Handlingsplanen för samarbetet innehåller 17 prioriterade områden och ett 80-tal så kallade ”flaggskeppsprojekt”. Naturvårdsverket ansvarar för samordningen av arbetet med farliga ämnen inom ramen för det prioriterade området ”Hazards”. Under året har fokus legat på insatser som rör läkemedel i miljön samt på utsläpp från småskalig förbränning. Inom ramen för strategin har samarbete inom Konven- Levande skogar Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 61 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Hav i balans samt levande kust och skärgård Begränsad klimatpåverkan Ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan Ett rikt växt- och djurliv 62 tionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (HELCOM) samt med Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen prioriterats. Vi har bland annat bidragit till ett nytt nätverk om grön offentlig upphandling för att öka användningen av och kvaliteten på sådan upphandling i Östersjöregionen. I arbetet med HELCOM har Naturvårdsverket under året bidragit till det sista mötet inom undergruppen HELCOM LAND. Gruppen har framförallt hanterat landbaserade föroreningar som påverkar Östersjöns vattenmiljö och som numera ingår i undergruppen HELCOM PRESSURE. Vi har tillsammans med Tyskland, i enlighet med en rekommendation från ministermötet 2013, bidragit till ett förslag om hantering av slam från reningsverk. Naturvårdsverket under året bidragit till Nordiska ministerrådets arbete genom att följa upp prioriteringarna i rådets miljöhandlingsprogram. Vi har representerat Sverige i fem av åtta arbetsgrupper och varit ordförande i två av dem. Fokus har legat på grön samhällsutveckling, klimatförändringar och luftföroreningar, avfall, biologisk mångfald och ekosystem samt hållbar produktion och konsumtion. Naturvårdsverket har även bidragit till planering av möten och deltagit i rådets arbetsutskott och i ämbetsmannakommittén. Samarbete med OECD och FN Naturvårdsverket har under året medverkat i elva arbetsgrupper knutna till OECD:s miljödirektorat som arbetar med att ge medlemsländerna en analytisk bas för en effektiv miljöpolitik. Tyngdpunkten i Naturvårdsverkets medverkan har legat på miljöekonomi, klimatfrågor, biologisk mångfald, ekosystemtjänster samt hållbar produktion och konsumtion. En särskild styrka med OECD är att olika politikområden integreras och kopplas samman med ekonomi. Det gynnar i hög grad miljöområdet som ofta har tydliga kopplingar till ekonomi, handel, energi och utvecklingsfrågor. Under 2014 lånade Naturvårdsverket ut personal till Miljödepartementet för att bistå i OECD:s granskning av Sveriges miljöarbete. Tack vare utlåningen kunde vi säkerställa kontinuerlig och kvalitativ samverkan mellan Naturvårdsverket och regeringskansliet i denna viktiga granskning. Slutrapporten innehåller 27 rekommendationer till Sveriges regering. Naturvårdsverket bidrog även till OECD:s årliga Global Forum on the Environment, som detta år hade fokus på producentansvar. Resultaten från konferensen används för att ta fram policyrekommendationer för länder som vill införa producentansvar. Inom FN har Naturvårdsverket medverkat som svensk representant i miljökommittén under FN:s Ekonomiska kommission för Europa (UNECE). Vi har under året deltagit i planering, EU-koordinering och rapportskrivning i anslutning till kommittémöten. Naturvårdsverket medverkar också som svensk representant i Environmental Performance Review Expert Group som under året bland annat granskat Montenegros och Serbiens miljöprestanda. Naturvårdsverket presenterade Serbiens rapport och dess rekommendationer inför miljökommittén. Naturvårdsverket har under året bidragit med underlag till Sveriges bedömning av UNDP och UNEP inför en ny strategi för de svenska bidragen till de två organisationerna. Vi har även lämnat synpunkter på UNEP:s nya arbetsprogram. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN UTVECKLING AV STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER INSTRUKTIONEN §3.7p. Naturvårdsverket utvecklar och utvärderar styrmedel och åtgärder på miljöområdet. Detta arbete utförs bland annat inom ramen för regeringsuppdrag, genomförande av samhällsekonomiska analyser, som expertstöd samt inom vårt utvecklingsansvar i handeln med utsläppsrätter. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Naturvårdsverket har under året levererat samtliga de regeringsuppdrag som beställts till 2014 där flera har inkluderat större samhällsekonomiska analyser. På försommaren redovisades ett regeringsuppdrag om en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Uppdraget omfattande ett stor antal samråd med olika intressenter. Samråden visade sig vara en viktig framgångsfaktor för att nå enighet om strategins åtgärdsförslag. Under hösten har vi därför påbörjat ett utvecklingsarbete för samråd och dialog med externa parter även på andra områden. Till andra regeringsuppdrag som involverat ett stort antal aktörer hör uppdraget om hållbar konsumtion. Via ett gediget samrådsförfarande kunde vi under hösten redovisa ett stort antal väl förankrade och avstämda åtgärdsförslag. En kundundersökning hösten 2014 visade att de parter vi samverkar med i regeringsuppdragen i stort är mycket nöjda med Naturvårdsverkets samråd. Tillgängligheten hos Naturvårdsverket och vår förmåga att aktivt söka upp dem som berörs av uppdraget lyfts fram som särskilt bra. Uppdragen på klimatområdet fortsätter att ställa krav på komplexa analyser. Under året har vi bland annat konsekvensbedömt EU-kommissionens förslag till ett nytt klimat- och energiramverk år 2030. I detta uppdrag presenterade Naturvårdsverket snabba analyser och verkade för att ge Sverige argument och skäl för att driva en proaktiv linje för ett ambitiöst europeiskt klimatmål till 2030. Vi har även levererat underlag till nästa års uppföljning av de nationella klimat- och energipolitiska målen. Arbetet med styrmedelsanalyser har utvecklats under året, bland annat i arbetet med uppföljning av miljökvalitetsmålen. Kvalitativa analyser görs per mål för att identifiera effektiv styrning och vad som kan justeras för att snabbare uppnå måluppfyllelse. Resultatet pekar på områden där det finns fog för styrmedel, men där sådana helt saknas. Vi har också identifierat motverkande styrmedel samt områden där det finns rätt typ av styrmedel, men där de införts i alltför liten skala. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 63 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN REGERINGSUPPDRAG TABELL 23. PRESTATION: REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG 2012 2013 2014 24 23 28 39 672 26 941 38 788 Prestation: Redovisade regeringsuppdrag Vår hanteringskostnad, tkr * Utfallet 2012 har justerats jämfört med årsredovisning 2013. TABELL 24. PÅGÅENDE REGERINGSUPPDRAG Totala kostnade regeringsuppdrag (under året pågående och avslutade) Ingående balans regeringsuppdrag Frisk luft 64 2013 2014 41 586 37 669 19 15 14 9 13 17 Antal inkomna regeringsuppdrag under året 11 9 14 Utgående balans regeringsuppdrag 15 14 17 Antal inkomna regeringsuppdrag i årets regleringsbrev (exkl ändringar av tidigare uppdrag) Storslagen fjällmiljö 2012 34 970 Under 2014 har Naturvårdsverket redovisat 28 regeringsuppdrag. Totalt har vi lagt ned 38,7 mkr på arbetet med uppdragen. För en sammanställning av samtliga genomförda regeringsuppdrag, se kapitel 10. Den högre kostnaden för regeringsuppdrag år 2014 beror bland annat på att vi redovisat fler uppdrag under 2014 än tidigare år. De huvudsakliga resultaten av några större regeringsuppdrag beskrivs i korthet nedan. Regeringsuppdraget med ett förslag till strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö lämnades sommaren 2014. Slutsatsen är att hittills beslutade eller planerade styrmedel inte ger tillräckliga förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet till år 2020. Det visar också att det fortfarande finns flera utmaningar för att nå målet. För att bryta negativa trender och stärka arbetet mot miljökvalitetsmålet föreslår vi tre nya etappmål och pekar ut ett antal ytterligare områden där insatser behövs. De tre etappmålen handlar om anspråk på fjällområden, förutsättningar för ett betespräglat fjällandskap och om terrängkörning. Våren 2014 redovisades ett regeringsuppdrag om underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik. Uppdraget bestod av två delar, där den första delen innebar att redovisa ett förslag till strategi för hur Sverige skulle kunna påverka innehållet i och förhandlingarna kring de kommande förslagen om en reviderad luftvårdsstrategi. Den andra delen av uppdraget fokuserade på ett kunskapsunderlag som grund för Sveriges insats under ministerrådets förhandlingar om kommissionens förslag. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN I ett omfattande regeringsuppdrag om hållbar konsumtion föreslår vi 23 åtgärder som kan bidra till mer hållbara konsumtionsmönster. Uppdraget redovisades hösten 2014. Åtgärdsförslagen berör 24 olika myndigheter. Fem av åtgärdsförslagen rör transportområdet, fem handlar om hur vi bor och två åtgärder rör livsmedelsområdet. Resterande elva förslag bedöms kunna påverka konsumtionen på generell nivå. Vi föreslår bland annat att utvecklingen av hållbara affärsmodeller stimuleras inom Tillväxtverkets befintliga system med affärsutvecklingscheckar. Vi föreslår också att Pensionsmyndigheten ges i uppdrag att utreda en miljörating av fonder i premiepensionssystemet. Inom transportområdet föreslår Naturvårdsverket att ett stadsmiljöprogram inrättas för att gynna gång-, cykel- och kollektivtrafik, ett ”bonus-malus-system” i form av en registreringsskatt för nya personbilar samt en nationell klimatskatt på flyget. Bland åtgärdsförslagen som rör bostadssektorn finns bland annat informationsinsatser för att fler ska få kunskap om möjligheten att producera egen el och leverera ut överskottet på elnätet. En analys av konsekvenserna för Sverige av Europeiska kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030 redovisades hösten 2014. Analysen har genomförts i samarbete med Energimyndigheten och Konjunkturinstitutet. I underlaget till regeringen presenteras bland annat argument och skäl för att Sverige ska kunna driva en proaktiv linje för ett ambitiöst europeiskt klimatmål till 2030. För Sveriges del finns det fortfarande en relativt stor potential att minska utsläppen till relativt låg kostnad. Bedömningen är att Sverige kan nå ett åtagande om att minska utsläppen med 40 procent jämfört med 1990 (för utsläpp utanför systemet med handel för utsläppsrätter). I fråga om EU:s handel med utsläppsrätter rekommenderar vi att Sverige bör agera för att de 900 miljoner utsläppsrätter som ska dras undan från handelssystemet de närmaste åren bör annulleras istället för att återföras till systemet 2019–2020. Naturvårdsverket och Energimyndigheten lämnade i oktober 2014 en gemensam analys om möjligheterna att nå de av riksdagen beslutade klimat- och energipolitiska målen till 2020. Redovisningen innefattade prognoser med känslighetsanalyser för energianvändning, energitillförsel och utsläpp av växthusgaser till 2020 samt en sammanställning av genomförda utvärderingar av befintliga styrmedel. Vår analys visade att utsläppen av växthusgaser utanför handelssystemet, med befintliga styrmedel uppskattas bli 32,8 miljoner ton år 2020. Målet är att begränsa utsläppen till 28,8 miljoner ton CO2 ekvivalenter utifrån 2012 års utsläpp. För att nå målet beräknade regeringen 2009 att 6,7 miljoner ton utsläppsrätter från klimatinsatser i andra länder skulle användas för måluppfyllelsen. Målet uppskattas kunna nås med god marginal. Uppdragsredovisningen visar att det inte krävs några ytterligare styrmedel för att nå klimatmålet till år 2020. Men också att klimatpolitiken nu behöver skärpas med inriktning på att nå visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 65 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN SAMHÄLLSEKONOMISKA ANALYSER TABELL 25. PRESTATION: KONSEKVENSANALYSER 2012 2013 2014 26 24 30 Vår hanteringskostnad, tkr – 6 542 7 034 Varav avslutade samhällsekonomiska konsekvensanalyser 9 7 7 10 10 3 Prestation: Avslutade konsekvensanalyser Pågående analyser samhällsekonomiska konsekvensanalyser INSTRUKTIONEN §3.7p. och 4.7p. 66 Prestationen redovisas som avslutade konsekvensanalyser. Under året har totalt 30 konsekvensanalyser avslutats varav sju haft betoning på samhällsekonomisk analys. Samhällsekonomiska konsekvensanalyser är viktiga beslutsunderlag i miljöpolitiken och det ingår i Naturvårdsverkets uppdrag att göra sådana. Vi ska också enligt vår instruktion utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomiska analyser inom miljömålssystemet. För att bidra till att miljökvalitetsmålen nås på ett effektivt och hållbart sätt i avvägning mot andra samhällsmål, har vi under året prioriterat att utvärdera styrmedel med hjälp av effektivitets- och kostnadseffektivitetsanalyser inom flera områden. Vi har genomfört och levererat större samhällsekonomiska analyser i sju regeringsuppdrag vilket är jämförbart med föregående två år. Med större samhällsekonomiska analyser avses analysarbete som tagit mer än 200 timmar i anspråk. Exempel på sådana större analyser är regeringsuppdragen om ökad styrning av kväveoxidavgiften, fjällstrategin och underlaget till luftförhandlingarna. Analysen inom det senare uppdraget kom även till användning i deltagandet i EU-kommissionens arbete med ett nytt luftvårdspaket. Naturvårdsverket har under året på eget initiativ genomfört en styrmedelsanalys och översyn av deponiskatten (lagen om skatt på avfall) samt tagit fram förslag till hur styrmedlet kan bli mer effektivt. För att vidareutveckla arbetet med samhällsekonomiska analyser driver vi en myndighetsgemensam plattform för sådana analyser inom miljömålssystemet. Inom ramen för denna har Naturvårdsverket under året arrangerat en större konferens kallad Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys med cirka 80 deltagare. Vi har vidare arrangerat en utbildning inom miljöekonomi och styrmedelsanalys med cirka 40 deltagare för egen personal, samt ordnat två seminarier med vardera ungefär 30 deltagare. Vi har också arrangerat och hållit i tre samrådsmöten inom plattformen samt givit ut tre nyhetsbrev. Fokus för årets forum var styrmedelsanalyser och samarbeten mellan naturvetare och miljöekonomer. I den utvärdering som gjordes svarade 87 procent att konferensen bidrog till att öka deras kunskap i samhällsekonomisk analys. Den webbaserade utvärderingen hade en svarsfrekvens på 36 procent. Konferensen fick sammantaget betyget 3,5 av 4, där 4 motsvarar utmärkt. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN VÅRT EXPERTSTÖD Våra insatser inom expertstöd innebär att vi bidrar med sakkunskap och utvärdering av styrmedel i andra myndigheters regeringsuppdrag samt medverkar med expertstöd i olika utredningar, styr-, referens- och arbetsgrupper samt i råd och nätverk. Naturvårdsverkets expertstöd omfattar även samverkan med näringslivsorganisationer. Det är med andra ord expertstöd utöver den expertis som används i de leveranser som beskrivs i övriga delar av denna resultatredovisning. Den samlade kostnaden 2014 för vårt expertstöd i denna form var 27 929 tkr. 2013 var kostnaden 28 746 tkr. Inom området klimat och luft har vi under året bland annat bidragit med stöd till regeringen i form av snabba utredningar som rör miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Vi har även bidragit i andra myndigheters regeringsuppdrag, såsom i Energimyndighetens uppdrag att analysera de regionala klimat- och energistrategierna. Naturvårdsverket har särskilt utpekats som samverkanspart i tolv regeringsuppdrag till andra myndigheter. I samband med yttranden till Trafikverket och genom deltagande i en expertgrupp till bostadsplaneringskommittén, har vi verkat för att infrastrukturplanering görs i enlighet med klimatmålet. Under 2014 har vi varit nationell kontaktpunkt mot EU och Sveriges kommuner för den Europeiska trafikantveckan. Våra experter deltog även i flera publika aktiviteter med anledning av FN:s klimatpanels (IPCC:s) femte utvärdering som slutredovisats under året. Naturvårdsverkets experter bidrar även i arbetet med biosfärsområden. Miljöaspekter bevakas i tillväxtarbetet Naturvårdsverket har under året medverkat i arbetet med att ta fram en nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft. Vi har bistått regeringskansliet i förberedelserna för programperioden 2014–2020 av EU:s sammanhållningsoch landsbygdspolitik samt stöttat de regionala aktörer som fått i uppdrag att ta fram förslag till strukturfondsprogram. Genom övervakningskommittén för EU:s strukturfonder stödjer vi regionerna i det regionala tillväxtarbetet. Vårt arbete har lett till att ett antal strukturfondsfinansierade projekt och goda exempel med miljö- och energitekniskt innehåll har identifierats. Vi representerar Sverige i den styrgrupp som granskar hur EU-kommissionens metod för att beräkna miljöavtrycket från produkter och organisationer fungerar. Syftet är att stärka den inre marknadsfunktionen för att främja hållbar tillväxt. Naturvårdsverket har i samverkan med näringslivet bildat en särskild arbetsgrupp för att förankra underlag till arbetet. Vi samverkar också med berörda myndigheter. Styrgruppen fortsätter sitt arbete till och med år 2016. Matsvinn, mineraler och invasiva arter Tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket har vi genomfört insatser som dels bidrar till att minska det onödiga matsvinnet i alla led, dels leder till ett bättre utnyttjande av oundvikligt matavfall. I litteraturstudien Vad görs åt matsvinnet? visar vi på utveckling och möjliga åtgärder i Norden, Storbritannien och Nederländerna. Rapporten syftar till att sprida erfarenheter samt att främja initiativ som kan minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 67 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN ÅTERRAPPORTERING Ekosystemtjänster ÅTERRAPPORTERING Miljöteknik 68 Ekosystemtjänster – ett nytt kommunikationsuppdrag Naturvårdsverket har under året inlett arbetet med att öka kunskapen om ekosystemtjänster och deras värde för samhället genom att påbörja en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster. Kommunikationsarbetet har haft fokus på att identifiera vidareförmedlare och ta reda på vad dessa behöver för verktyg och kunskap för att i sin tur kunna påverka slutmålgruppen, det vill säga beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Vi har genomfört nulägesanalys, målgruppsanalys, behovsanalys och en nollmätning av kunskapsläget om ekosystemtjänster. Under året tillkom ett regeringsuppdrag med i stort sett samma innebörd som återrapporteringskravet. Uppdraget löper till december 2017 och en delredovisning av uppdraget gjordes i oktober 2014. Under uppdragets första år har vi fokuserat på förberedande insatser för det fortsatta kommunikationsarbetet. Vi har därtill tagit fram en visuell identitet för uppdraget för att underlätta kommunikationen kring ekosystemtjänster oavsett avsändare. Vi har även använt och kommunicerat begreppet vid olika seminarier, bland annat under politikerveckan i Almedalen och vid ett sidoevenemang Communication makes the value of ecosystem services visible som vi arrangerade tillsammans med Miljödepartementet, EU-kommissionen och Stockholm Resilience Centre på det 12:e partsmötet under Konventionen om biologisk mångfald i Sydkorea. Naturvårdsverket har dessutom initierat riktade satsningar för fördjupad kunskap om ekosystemtjänster inom den pågående forskningssatsningen om värdet av ekosystemtjänster. En särskild webbplats har öppnats för att kommunicera resultaten. Ekosystemtjänster var även en av de grundläggande utgångspunkterna i Naturvårdsverkets arbete med en strategi för arbetet mot miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Vi har därtill lett ett internationellt arbete om hur ekosystemtjänster kan tilllämpas i arbetet med Arktis miljö. Projektet är ett samarbete mellan Världsnaturfonden (WWF), Internationella naturvårdsunionen (IUCN) samt FN:s miljöprogram (UNEP) och sker inom ramen för Arktiska rådet. Vi har under året bidragit med expertstöd i en pilotstudie inom EU:s expertgrupp Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services (MAE). Studien ska bidra till en enhetlig och integrerad bedömning av ekosystemtjänsters tillstånd i skogsmiljö. Miljöteknik – gröna innovationer och samarbete på flera nivåer Naturvårdsverket har under året arbetat för att öka tillgången till och efterfrågan på miljöteknik och gröna innovationer på flera sätt. Vi har givit stöd till Miljödepartementet i utvecklingen av den nationella miljöteknikstrategin och arbetat med sex olika regeringsuppdrag inom ramen för strategin. Hit räknas uppdraget om spetsteknologier som informationsteknik, bio-, rymd- och nanoteknik för att nå miljökvalitetsmålen. Vi har även samarbetat med andra myndigheter i genomförandet av deras uppdrag när det gäller utveckling av testbäddar, innovationsupphandling, innovationstävlingar och andra miljöteknikfrämjande åtgärder. Vårt samarbete med Energimyndigheten har bidragit till fler och bättre ansökningar och projekt vad gäller innovationsupphandlingar. Inom ramen för EU-samarbetet har vi tagit fram förslag till slutsatser om bästa tillgängliga teknik inom olika industrigrenar och branscher. Naturvårdsverket har fortsatt sitt arbete för EU-programmet LIFE som finansierar demonstrations- NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN anläggningar och pilotverksamheter även inom miljöteknikområdet. Programmet har i flera fall givit ett viktigt första stöd i tidiga utvecklingsfaser av miljöteknik. LIFE-programmets stöd till avancerade tredje generationens solceller har exempelvis lett till en pilotproduktion av solceller i Stockholmsregionen under 2014. Teknikutveckling har även prioriterats inom vårt arbete med sanering och efterbehandling av förorenad mark. Vi har vidare arbetat med gröna innovationer och miljöteknik för en hållbar stadsutveckling inom Boverkets uppdrag om en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Där har vi tagit fram ett myndighetsgemensamt arbetssätt för frågor om gröna innovationer och miljöteknik för en hållbar stadsutveckling. I syfte att utveckla vår egen verksamhet har vi arbetat med innovations- och teknikutveckling. Vi har bland annat skapat tillgång till öppna data vilket i sin tur ger förutsättningar för nya digitala tjänster och företagsutveckling med stöd i öppna data inom miljöområdet. Vi har vidare utvecklat IT-baserade tjänster och rapportformat för våra partners och verksamhetsutövare samt utvecklat teknik och organisation för resfria möten. UTVECKLING AV HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTER EU:s system för handel med utsläppsrätter infördes 2005 och är ett av EU:s viktigaste styrmedel mot minskade utsläpp av växthusgaser. I Sverige omfattas cirka 800 energi- och industrianläggningar samt cirka 100 flygbolag av systemet. Naturvårdsverket ansvarar för beslut om gratis tilldelning av utsläppsrätter, för beslut om användning av så kallade reduktionsenheter samt för operativ tillsyn. Utöver ovanstående ansvar bistår vi regeringskansliet i arbetet med att utveckla systemet med utsläppsrätter så att det blir så effektivt som möjligt. Tillsammans med Energimyndigheten har vi under året analyserat EUkommissionens förslag om införande av en marknadsstabilitetsreserv för att stärka handelssystemet. Analysen visar att en sådan reserv skulle förhindra framtida uppbyggnad av överskott av utsläppsrätter. Analysen är en del av regeringsuppdraget om konsekvenser för Sverige av ett nytt klimat- och energiramverk år 2030 och utgör underlag till en svensk position om införandet av en marknadsstabilitetsreserv i EU:s handelssystem. Vi har bistått Miljödepartementet i rådsförhandlingar om samt i genomförandet av en ny EU-förordning om handel med utsläppsrätter. Förordningen medger tillfälligt förenklingar och undantag för flertalet flygningar/flygoperatörer. Vi har fortsatt att informera och vägleda om handelssystemet. Vi har haft en informationsdag med verksamhetsutövare för stationära anläggningar, en motsvarande dag för flygoperatörer, en träff med ackrediterade kontrollörer samt en konferens för handläggare från länsstyrelserna. Vi har samverkat med Energimyndigheten, Transportstyrelsen och Swedac. IVL Svenska miljöinstitutet har på vårt uppdrag under året genomfört en enkät bland de företag som omfattas av handelssystemet i syfte att utvärdera systemets betydelse för företagens investeringsbeslut. Undersökningen visar att handelssystemet inte är direkt avgörande för företagens beslut om klimatinvesteringar, men att de kostnader systemet medför ändå innebär viss påverkan. Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 69 Välkommen ut i skyddad natur Fler ska få möjlighet att uppleva Sveriges nationalparker. Under året har vi därför reviderat föreskrifterna i flera nationalparker med syftet att underlätta för friluftsliv och naturturism. Vi har lanserat en särskild webbplats om parkerna för att bjuda in till fler besök. I september invigdes naturum i världsarvet Laponia (bilden). 6. Genomföra miljöpolitiken i samverkan Naturvårdsverket genomför den miljöpolitik som beslutats av riksdag och regering. Arbetet sker i samverkan med en rad andra aktörer i samhället. Våra verktyg är i huvudsak regler, vägledning och fördelning av anslag. Vi bevakar det allmänna miljövårdsintresset i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas. Vi har även rätt att fatta beslut om tillstånd och dispenser på en rad områden. Genom vägledning och information ökar vi kunskapen om miljöskyddet, om nya regler och deras tillämpning. Vi ansvarar också för att fördela medel ur flera, stora anslag på miljöområdet. 38% GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN ANDEL AV NATURVÅRDSVERKETS PERSONALKOSTNADER FÖR 2014 70 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN INNEHÅLL Regelgivning, tillämpning och vägledning Sammanfattande resultatbedömning ............................................................ 72 .............................................................. 73 ......................................................................................... 80 Regelgivning och regeltillämpning Vägledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72 Grafiskt uppslag: Vägen till en regionaliserad rovdjursförvaltning Genomförande av åtgärder för miljön Sammanfattande resultatbedömning Skydd av värdefull natur ............................ 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86 ............................................................ 86 ......................................................................... 87 Åtgärder för värdefull natur ...................................................................... Efterbehandling av förorenade områden ........................................................ 89 94 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN REGELGIVNING, TILLÄMPNING OCH VÄGLEDNING Vi fattar beslut om regler i form av föreskrifter när det är bästa sättet att nå framgång i miljöarbetet. Vi tillämpar regler på flera sätt: vi deltar i prövningsprocesser i domstol och bidrar till att ny praxis utvecklas, vi fattar beslut om tillstånd, dispenser och tilldelning av bland annat utsläppsrätter. I andra fall är lättillgänglig vägledning det som bäst styr mot miljökvalitetsmålen. Vi tar fram vägledningar där vi bedömer att behoven är störst. Inom vissa områden har vi ansvar för att genomföra operativ tillsyn. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Vi har under året publicerat beslut om 30 föreskrifter varav fem berör licensjakt, inventering samt förvaltning av stora rovdjur. Vår bedömning är att föreskrifterna kommer att vara viktiga hörnstenar i en fungerande, regional viltförvaltning. 16 nationalparker har fått nya eller ändrade föreskrifter jämfört med året innan. De underlättar för bland annat friluftsliv och naturturism i Sveriges nationalparker. Inom ramen för vår uppgift att bevaka allmänna miljöintressen har vi prioriterat gruv-, täkt- och vindkraftsärenden. Vi har bland annat haft framgång i flera täktärenden samt i mål som rör vindkraftsetablering i områden med känsligt djurliv. Vi överklagade bland annat en föreslagen vindkraftspark i Mora kommun med hänvisning till negativ påverkan på områdets kungsörnar. Domstolen gick på Naturvårdsverkets linje och ansökan avslogs. Vi bedömer att varje prövningsärende vi engagerat oss i har bidragit till att det allmänna miljöintresset blivit mer genomlyst än om vi inte hade deltagit. Det leder dessutom ofta till ny praxis som är styrande för andra ärenden där samma principfrågor är aktuella. Inom EU:s system för handel med utsläppsrätter har vi fattat beslut om tilldelning av utsläppsrätter för berörda anläggningar. Vi har också öppnat ett nytt system för effektivare anmälningar av gränsöverskridande avfallstransporter, en insats som underlättar för både företag och andra verksamheter inom avfallsbranschen. Det nya webbaserade stödet om hur naturreservat bildas är en av de mer omfattande vägledningsuppgifterna under året. Syftet är att vägleda kommuner och länsstyrelser så att processen för att skydda natur blir metodisk och rättssäker. 72 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN REGELGIVNING OCH REGELTILLÄMPNING TABELL 26. PRESTATION: REGELGIVNING OCH REGELTILLÄMPNING 2012 2013 2014 12 14 30 Vår hanteringskostnad, tkr 3 264 2 965 4 628* Prestation: Deltagande i mål och ärenden** Prestation: Publicerade Föreskrifter och allmänna råd 1 218 1 012 1 074 varav tillståndsprövning enligt miljöbalken 191 118 176 varav art- och områdesskyddsärenden enligt miljöbalken 821 703 898 14 129 23 775 18 507 701 758 854 59 68 231 0 624 9 Vår hanteringskostnad, tkr Prestation: Beslut om tillstånd, tilldelning och dispens Beslut om gränsöverskridande transporter och avfall (GRÖT) Beslut om jakt, vilt och artskydd*** Beslut om tilldelning av utsläppsrätter Beslut om dispens för PCB-haltig olja 8 4 8 5 544 6 740 6 075 Tillsynsärenden, producentansvar för elektriska produkter och batterier 208 102 36 Granskade kväveoxiddeklarationer 366 372 298 6 853 8 198 7 689 Vår hanteringskostnad, tkr Prestation: Genomförd Operativ tillsyn Vår hanteringskostnad, tkr**** * I hanteringskostnaden ingår även arbetet med regeringsuppdraget om föreskrifter för nationalparker. Denna leverans redovisas även i avsnittet om regeringsuppdrag ** Även deltagande genom tidigt samråd och överklaganden ingår *** För ett antal beslut saknas historiska data för 2012 och 2013. Med samma beräkningsunderlag som för dessa år skulle siffran för 2014 vara 100. Se tabell 27. **** Gäller även tillsyn över handelssystemet av utsläppsrätter Föreskrifter och allmänna råd Naturvårdsverket har bemyndigande att ta fram föreskrifter och allmänna råd inom en rad områden. Vi gör det när vi bedömer att det är det mest lämpliga sättet att få till en förändring som styr mot miljökvalitetsmålen. Vi utreder alltid konsekvenserna av en ny föreskrift. Under 2014 har vi publicerat 30 föreskrifter. Av dessa är fem sådana föreskrifter med vars hjälp vi upphävt gamla föreskrifter. De har istället ersätts med till exempel vägledning. I kapitel 14 Föreskrifter och allmänna råd finns en lista med samtliga föreskrifter som publicerats under 2014. Här beskrivs också vilken miljönytta vi förväntar oss av föreskriften samt vilket eller vilka miljökvalitetsmål som föreskriften förväntas gynna. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 73 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker INSTRUKTIONEN §3.3–4p. 74 Den främsta anledningen till den kraftiga ökningen av antalet föreskrifter är att tolv föreskrifter under året ompublicerades på grund av mindre ändringar. Hanteringskostnaden för arbetet med föreskrifter har ökat jämfört med föregående år. Anledningen till den ökade hanteringskostnaden hänger samman med det ökade antalet föreskrifter. 16 nationalparker har fått nya eller ändrade föreskrifter jämfört med året innan. Det handlar om nationalparkerna Abisko, Blå Jungfrun, Dalby Söderskog, Djurö, Färnebofjärden, Garphyttan, Gotska Sandön, Haparanda skärgård, Norra Kvill, Pieljekaise, Stenshuvud, Sånfjället, Tresticklan, Töfsingdalen, Vadvetjåkka samt Ängsö. Dessa parker har nu mindre restriktiva regler för organiserad naturturism och friluftsliv. Föreskrifterna är en del i ett regeringsuppdrag med syftet att underlätta för friluftsliv och naturturism i nationalparker. För nationalparkerna Blå Jungfrun, Dalby Söderskog, Djurö, Färnebofjärden, Garphyttan, Gotska Sandön, Haparanda skärgård, Norra Kvill, Tresticklan, Stenshuvud samt Ängsö har föreskrifterna dessutom blivit mer heltäckande avseende förbud mot viss markanvändning som kan påverka nationalparken negativt, såsom vindkraft, täkter och skogsbruk. Ändringar i föreskrifterna avseende förbud mot viss markanvändning gynnar i första hand följande miljökvalitetsmål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur- och växtliv, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Myllrande våtmarker. Fem av föreskrifterna berör licensjakt, inventering samt förvaltning av stora rovdjur. De miljökvalitetsmål som främjas är Levande skogar och Ett rikt djuroch växtliv. De fem nya samt omarbetade föreskrifterna medför bland annat: • Bättre överensstämmelse med övrig jaktlagstiftning. • Förenklad reglering av inventeringsmetoder för rovdjur. • Arbetssätt för inventering som överensstämmer med motsvarande i Norge vilket underlättar samarbete. • Ökad klarhet i hur arbetet med den regionala rovdjursförvaltningen ska bedrivas. • Större rättssäkerhet och förutsägbarhet genom föreskrifter för länsstyrelsernas beslut om licensjakt på varg. Deltagande i mål och ärenden Naturvårdsverket bevakar det allmänna miljövårdsintresset i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas. Vi lämnar synpunkter tidigt i processen och deltar i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön. Av de 4 776 ärenden som kom till Naturvårdsverket under året deltog vi i 1 074. Vi överklagade även tio ärenden. Av tabell 26 framgår att hanteringskostnaden för att delta i mål och ärenden har minskat jämfört med 2013. Tidsåtgången är störst när vi deltar genom yttranden. När det gäller tillståndsprövningar handlar det oftast om ärenden med hög komplexitet som tar mycket tid i anspråk. Trots att hanteringskostnaden har minskat har vi under året ökat antalet ärenden för tillståndsprövningar där vi deltar genom yttranden eller genom samråd. Däremot har antalet överklaganden av beslut minskat för denna NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN typ av ärenden. Art- och områdesskyddsärenden är vanligtvis inte lika komplexa. Dessa har ökat jämfört med 2013, det gäller även antalet ärenden som vi överklagat. Arbetet med tillståndsprövningar är resurskrävande. Det ställer i sin tur krav på hårda prioriteringar och urval av de ärenden där myndigheten engagerar sig. Vårt arbete med prövning syftar till att undvika nya miljöproblem och att bidra till långsiktig hållbarhet. Vi prioriterar de ärenden där vi bedömer att miljönyttan blir störst, ofta tillståndspliktiga verksamheter där beslut om tillstånd fattas av mark- och miljödomstol. Gruvärenden har varit prioriterade under året. Genom att företräda och tillvarata allmänna miljöintressen i prövningsärenden bidrar vi till att skapa viktig praxis. De allmänna miljöintressena får genom vårt arbete ofta gehör hos domstolar, verksamhetsutövare, myndigheter och andra aktörer. Vår uppfattning är att i varje ärende Naturvårdsverket går in i, blir det allmänna miljöintresset mer genomlyst än om vi inte hade medverkat. I sammanställningen nedan ger vi några exempel på resultat från ärenden där Naturvårdsverket agerat under året. RESULTAT EFTER YTTRANDE ELLER ÖVERKLAGANDE Detta har vi gjort Resultat Överklagat länsstyrelsebeslut om Domstolen la fast att tillstånd för naturgrustäkt under grundvattenytan. vattenverksamhet krävs. Överklagat länsstyrelsebeslut om torvtäkt i Regeringen upphävde länsstyrelsens beslut torv med höga halter uran. om torvtäkt då gränsvärdena för uran överskreds. Överklagat länsstyrelsebeslut om upp- Regeringen upphävde länsstyrelsens hävande av strandskyddet för ett område beslut då området inte uppenbart saknade med höga värden för naturvård och friluftsliv betydelse för strandskyddets syften. och av betydelse som spridningszon. Överklagat miljödomstolens deldom gällande Mark- och miljööverdomstolen slog fast att bland annat utsläpp av svaveldioxid till luft utsläppen inte får öka samt att företaget inte och kadmium till vatten från ett smältverk får påbörja deponering i underjordsförvaret samt utformning av underjordsförvar. utan ny prövning. Gruvverksamhet innebär ett stort intrång i naturmiljön och ger upphov till betydande mängder avfall, ofta med stor potentiell risk för miljön. En central uppgift för Naturvårdsverket är att minska gruvornas miljöpåverkan och se till att gruvavfall hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi prioriterar och driver även de frågor som är viktigast för att minimera påverkan på skyddade områden och arter, bland annat utifrån Natura 2000-bestämmelserna och artskyddsförordningen. Vi verkar också för att företag avsätter tillräcklig ekonomisk säkerhet för återställande och långsiktiga skyddsåtgärder efter att gruvdriften har upphört. Under året har vi yttrat oss i ett flertal gruvärenden, deltagit vid två huvudförhandlingar och en muntlig förberedelse samt vid ett separat platsbesök tillsam- NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 75 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN mans med mark- och miljödomstolen. I följande tabell ger vi några exempel på resultat från gruvärenden där Naturvårdsverket agerat under året. RESULTAT EFTER YTTRANDE ELLER ÖVERKLAGANDE – GRUVÄRENDEN Detta har vi gjort Resultat Överklagat mark- och miljödomstolens dom Mark- och miljööverdomstolen slår fast att om ny järnmalmsgruva på grund av hur tillståndsprövningen och Natura 2000- prövningen av Natura 2000-tillstånd hade prövningen ska prövas samlat. gått till. Giftfri miljö Vi har i pågående prövotidsredovisningar Mark- och miljödomstolen meddelade villkor yrkat på en utökning av den ekonomiska för driftskedet och en utökning av den ekono- säkerheten. Denna fråga var även aktuell miska säkerheten. när bolaget ansökte om prövning av utökad gruvbrytning. Storslagen fjällmiljö Vi framförde också att hela verksamheten, Domstolen ansåg också att hela verksam- både befintlig och tillkommande, ska om- heten ska omfattas vid bedömningen av fattas av bedömningen av påverkan på ett påverkan på Natura 2000. Natura 2000-område. Ett rikt växt- och djurliv Överklagat tillstånd för utökad gruvbrytning Mark- och miljööverdomstolen har ännu inte eftersom den kommande efterbehandlingen meddelat dom. vid avslutad gruvbrytning inte tagits med i bedömningen av påverkan på ett Natura 2000-område, efterbehandlingen inte låg på tillräcklig skyddsnivå och att tillräcklig ekonomisk säkerhet saknades. Gett expertstöd i ett ärende om bearbet- Länsstyrelsen avstyrkte ansökan i sitt ningskoncession till länsstyrelsen gällande yttrande till Bergmästaren. uranhaltigt material samt möjlighet för sådan anläggning inom riksintresset för obruten kust. Naturvårdsverket har under året yttrat sig och deltagit i samråd i ett stort antal vindkraftsärenden. Vi har prioriterat projekt där vindkraftsetablering kan innebära stor miljöpåverkan, framförallt i skyddade områden som Natura 2000-områden och naturreservat. Även påverkan på hotade arter, vanligen fladdermöss och rödlistade fågelarter, prioriteras. Vi har yttrat oss över lokaliseringens lämplighet enligt 2 kap. 6 § miljöbalken och på begäran lämnat yttranden till mark- och miljödomstolarna och till Mark- och miljööverdomstolen samt i några enstaka fall till Miljödepartementet. Under året har Naturvårdsverket mottagit drygt 100 skrivelser av olika slag som avser tillståndspliktiga vindkraftsprojekt. Av dessa har ett fyrtiotal varit remisser från verksamhetsutövare i samrådsskedet. Av de remisser och beslut som kommit från länsstyrelser har vi i några fall yttrat oss mer ingående: Trysslinge i Örebro län och Markbygden etapp 2 i Norrbottens län. Av de remisser vi fått och 76 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN yttrat oss över från mark- och miljödomstolar kan nämnas Kvismaren i Örebro län, Markbygden etapp 2, samt Årjäng NO i Örebro län. Naturvårdsverket har även varit involverad i norska Kopperå vindkraftspark med en lokalisering nära svenska gränsen i Jämtland. Vi har yttrat oss till Norges Vass- och Energidirektorat, bland annat om påverkan på svenska populationer av rödlistade fågelarter och däggdjur. Vi har också, i ett tidigt skede, engagerat oss i vindkraftsutbyggnad på Holmöarna utanför Umeå. Vi har i tre samrådsyttranden till två olika verksamhetsutövare påpekat att platsen är olämplig på grund av områdets höga värde för häckande och migrerande fågelarter. Beslut om tillstånd, tilldelning och dispens Naturvårdsverket kan besluta och meddela en rad olika typer av tillstånd och dispenser. Hit hör: • Beslut om gränsöverskridande transporter av avfall (GRÖT) • Beslut om jakt, vilt och artskydd • Beslut om tilldelning av utsläppsrätter • Beslut om dispens för PCB-haltig olja INSTRUKTIONEN §3.20p. Den totala hanteringskostnaden för dessa beslut är relativt oförändrad jämfört med tidigare år. Prestationen beskrivs som antalet beslut i de fyra kategorierna ovan. Varje år handlägger Naturvårdsverket en stor mängd ärenden om gränsöverskridande transporter av avfall (GRÖT). Antalet anmälningar om avfallstransporter har ökat under 2014 jämfört med tidigare år. Det beror främst på en ökad handel med avfall för återvinning. Totalt har vi fått in 894 ärenden. Av dessa är 842 in- och utförselärenden. 52 är transitärenden som kräver betydligt mindre handläggningstid. Av de 842 in- och utförselärendena har 40 ärenden inte slutförts under 2014. Det ökade antalet anmälningar har inneburit att de krav på handläggningstider som finns i förordningen om transport av avfall periodvis inte uppfylls. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att Naturvårdsverket har en effektiv handläggning och kan stödja de verksamheter som gör anmälningar på ett så bra sätt som möjligt. För att underlätta för företag och verksamheter har Naturvårdsverket under 2014 öppnat ett digitalt anmälningsförfarande kallat Nordic-TFS. Det digitala systemet innebär att svenska exportörer kan göra sin anmälan och hantera transportdokumenten direkt i datorn. I dag kan systemet endast användas av svenska exportörer, men systemet medger att andra länder ansluter sig vilket skulle innebär fördelar. Samarbete inleds inom kort med Finland genom Nordic TFS, och vi arbetar på att utveckla samverkan om motsvarande e-tjänster med fler länder. Trots att viltförvaltningen till stor del numera är regionaliserad kvarstår fortfarande flera ärendekategorier för Naturvårdsverket att hantera. Prestationen redovisas i form av antalet beslut om jakt, vilt och artskydd. I tabell 27 redovisas samtliga beslut som är inkluderade i prestationen. För ett antal beslut saknas historiska data, en jämförelse över tid är därför enbart möjlig för vissa typer av beslut. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 77 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN TABELL 27. ANTAL FATTADE BESLUT INOM JAKT, VILT OCH ARTSKYDD 2014 2012 2013 2014 Beslut om skyddsjakt säl 40 42 39 Beslut om skyddjakt rovdjur* 53 10 19 Beslut om licensjakt rovdjur 1 2 2 Delegering av beslut licens- och skyddsjakt 8 5 6 Beslut om artskydd - - 22 Beslut om statens vilt - - 32 Beslut om fångstredskap - - 14 Beslut om vilt i hägn - - 16 Beslut om utsättning av vilt - - 9 Beslut om dispens från jägarexamen - - 8 Beslut dispens för andra jaktmedel - - 12 Jakt i forskningssyfte - - 18 59 68 231 Totalt * Inklusive beslut om förlängning och utökat område Under första halvan av 2014 inkom ett ovanligt stort antal ansökningar om skyddsjakt på varg, lo och järv, ärenden som är prioriterade. Orsaken är att ett av våra beslut om delegering av skyddsjakt efter ovan nämnda arter blev föremål för överprövning och därmed inte trädde i kraft förrän i juni 2014. Fram till att beslutet trädde i kraft hanterade Naturvårdsverket alla ansökningar om skyddsjakt efter varg, lo och järv i Sverige. I slutet av året beslutade vi om att delegera licensjakt efter björn och varg till länsstyrelserna som ett led i den politiska målsättningen om en regionaliserad viltförvaltning. Vi har under året även tagit fram nya blanketter för ansökan om skyddsjakt och beslutsmallar för våra egna beslut i alla ärendetyper. Detta i syfte att förenkla och kvalitetssäkra handläggningen av ärenden. Vi har frigjort resurser för att prioritera ett stort antal ansökningar om typgodkännande av fångstredskap. Frågorna är till stor del komplexa och ansökningarna kräver ett omfattande utredningsarbete och fältförsök innan beslut kan fattas. Till resultaten under året hör nya samarbeten inom testverksamhet samt nya föreskrifter med tydliga kriterier för typgodkännande av fångstredskap som trädde i kraft 2014. Genom typgodkännanden bidrar vi till att det endast används fångstredskap som inte orsakar viltet onödigt lidande eller som utsätter människor och tamdjur för fara. Som en följd av genomförandet av en ny EU-förordning om handel med utsläppsrätter har vi beslutat om ändrad tilldelning för tolv flygbolag. Under året har vi även beslutat om tilldelning till nio nya deltagare. Besluten om ändrad tilldelning har lett till en minskning av antalet tilldelade utsläppsrätter vilket ökar handelssystemets styrande effekt. Det stora antalet beslut under 2013 berodde på att en ny handelsperiod startade under detta år. Naturvårdsverkets beslut från november 2013 om gratis tilldelning till 620 anläggningar överklagades av åtta bolag. Överklagandena gällde i huvudsak 78 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN EU-kommissionens tillämpning av reglerna för gratis tilldelning. Vi har yttrat oss till mark- och miljödomstolen och stött bolagens yrkanden om förhandsavgörande från EU-domstolen. Vidare har vi beslutat om användning av internationella reduktionsenheter för cirka 760 anläggningar. PCB-förordningen anger att Naturvårdsverket kan ge dispens till fortsatt användning och innehav av utrustning som innehåller PCB-haltig olja om det finns särskilda skäl. Under 2014 har åtta dispenser beviljats och en ansökning avslagits. Ett avslag har överklagats. Detta kan jämföras med 2012 då vi beviljade fem dispenser och avslog tre samt 2013 då vi beviljade fyra dispenser. Genom att utrustningar med PCB-haltig olja genomgår en dispensprövning, där en tidsplan för åtgärd finns i beslutet, säkerställs att utrustningar med PCB kan fasas ut utan att störa samhällsviktiga funktioner som elförsörjning och drift av större industrier. Genomförd operativ tillsyn Naturvårdsverket bedriver operativ tillsyn på nationell nivå när det gäller producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter och batterier. Vi har även tillsyn över systemet med kväveoxidavgifter och handelssystemet för utsläppsrätter. Hanteringskostnaden är relativt oförändrad jämfört med tidigare år. I fråga om producentansvaret för elutrustning och batterier har en ny förordning för elutrustning trätt i kraft. Arbetet med utformning och information om förordningen har prioriterats framför den operativa tillsynen när det gäller oregistrerade företag. Den operativa tillsynen har minskat jämfört med föregående år. Vi har haft omfattande kontakter med aktörer och branschföreningar och räknar med att på detta sätt ha nått ut med information om de nya reglerna till många producenter. Genom att även förbehandlarna nu åläggs rapporteringskrav kommer stora delar av de hittills oredovisade flödena från första ledet i återvinningen att ingå i statistiken från nästa år. Vi räknar med att vår satsning på information leder till att återvinningen ökar, vilket innebär en resursbesparing för samhället. Den operativa tillsynen i form av att granska företagens deklarerade utsläpp av kväveoxid har legat på en lägre nivå jämfört med tidigare år. Det förklaras av att vi lagt tid på att genomföra regeringsuppdraget om att utreda en ändring av kväveoxidavgiften. Uppdraget rapporterades i december 2014. Sex revisioner inom kväveoxidsystemet utfördes under 2014, vilket kan jämföras med 33 under 2013. Även detta berodde på arbetet med regeringsuppdraget. Kväveoxidsystemet startade 1992 och utsläppen av kväveoxid relativt energiproduktionen har sedan dess minskat kontinuerligt från de anläggningar som omfattas. Genom införandet av den nya EU-förordningen om övervakning och rapportering har kraven på medlemsstaternas tillsyn över handelssystemet av utsläppsrätter utökats betydligt. Naturvårdsverket har för närvarande svårt att leva upp till de nya kraven på tillsyn, vilket på sikt kan leda till att förtroendet för systemet urholkas. Vi har dock under året administrerat utsläppsrapporter och förbättringsrapporter samt besvarat EU-kommissionens årliga enkät om det svenska genomförandet av EU-lagstiftningen om handelssystemet. Antalet utsläppsrapporter som inkom och hanterades under 2014 var 796, vilket är i samma NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 79 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN storleksordning som tidigare år. Antalet förbättringsrapporter var 158. 2014 var första året som dessa förbättringar skulle rapporteras. Vi har vidare utvecklat och administrerat den elektroniska databasen för företagens årliga rapportering av utsläpp (ECO2). Vi har slutligen framfört till regeringen att lagstiftningen om utsläppshandel behöver revideras och att den i sin nuvarande form leder till tillämpningssvårigheter. VÄGLEDNING INSTRUKTIONEN TABELL 28. PRESTATION: VÄGLEDNING §3.1p. Prestation: Levererade prioriterade vägledningsinsatser Vår hanteringskostnad, tkr* 2012 2013 2014 23 35 40 29 655 39 104 40 255 * Hanteringskostnaden inkluderar även löpande vägledning som att svara på frågor via e-post, telefon etc. Syftet med vår vägledning är att bidra till att miljölagstiftningen följs och att miljökvalitetsmålen uppnås. Vägledning omfattar stöd och råd, samverkan samt uppföljning och utvärdering av miljölagstiftningens tillämpning. Med levererade prioriterade vägledningsinsatser menar vi utvalda vägledningsaktiviteter som genomförts under 2014. De har prioriterats utifrån behov kopplade till ändrade bestämmelser, att befintlig vägledning blivit inaktuell eller att tillämpningen av en eller flera bestämmelser är bristande. Naturvårdsverket ger omfattande, löpande vägledning via bland annat mejl och telefon och vi deltar också i andra myndigheters vägledningsarbete, ibland med kunskapsunderlag och ibland genom att ta fram gemensam vägledning. Hanteringskostnaden för 2014 ligger på ungefär samma nivå som under 2013, men har ökat jämfört med 2012. Nedan ges exempel på större vägledningsinsatser som genomförts under 2014. Vägledning om hur naturreservat bildas Det finns stora behov av att skydda värdefull natur. Naturreservat är det vanligaste sättet att etablera ett långsiktigt skydd för att uppnå målen för såväl den biologiska mångfalden som för friluftslivet. Naturvårdsverket har 2014 avslutat ett flerårigt utvecklingsarbete med en webbaserad vägledning för länsstyrelsernas och kommunernas arbete med att bilda naturreservat. Vägledningen ska bidra till att processen sker rättssäkert och med hänsyn till både enskilda och allmänna intressen. Vägledningen har tagits fram i dialog med berörda aktörer och successivt utvecklats för att tillgodose användarnas behov. Vi har genomfört fem regionala möten under hösten med samtliga länsstyrelser för att introducera vägledningen. Vår bedömning är att länsstyrelserna varit mycket positiva till mötena. 80 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN INSTRUKTIONEN §3.21p. INSTRUKTIONEN §3.19p. Insatser för att förebygga avfall – textilier i fokus Det avfallsförebyggande programmet från 2013 pekar ut ett antal områden där åtgärder behöver vidtas för att nå giftfria och resurssnåla kretslopp. Ett av dessa områden är textilier där vi med stöd av en ny vägledning och via samverkan, har underlättat för berörda aktörer att vidta lämpliga åtgärder. Vi har under året bland annat koordinerat och deltagit i flera textilprojekt inom ramen för Nordiska ministerrådet. Det har omfattat projekt för att öka insamling, återanvändning och materialåtervinning av textilier. Ett av projekten är ett underlag för en Nordisk färdplan för textil och det beskriver pågående initiativ och projekt på nordisk nivå. Vi har också deltagit på olika mässor för att belysa frågan för branschens aktörer, bland annat Green Growth i Bryssel samt Re:textile i Borås. För att skapa engagemang och delaktighet i fråga om textilanvändningen genomförde vi under året en workshop med över 80 olika aktörer från textilbranschen, frivilligorganisationer samt myndigheter från alla de nordiska länderna. Workshopen ledde bland annat till en samsyn om att det behövs en uppförandekod och en frivillig överenskommelse för de aktörer som samlar in textilier och textilavfall. Uppförandekoden kommer att ingå i den nordiska färdplanen för textil. Hållbar utbyggnad av vindkraft En hållbar utbyggnad av vindkraften är en förutsättning för omställningen till en grönare energiproduktion. Naturvårdsverket vägleder om hållbar utbyggnad av vindkraft för att underlätta för länsstyrelser, kommuner och verksamhetsutövare. Våra insatser omfattar främst aktiviteter för att öka kunskapen om vindkraftens samlade effekter på natur och miljö samt vilka platser som är mest lämpade ur buller- och naturvårdssynpunkt. Förutom löpande vägledning via e-post, telefon, vår webbplats samt via webbplatsen Vindlov.se, har vi fortsatt vårt arbete med att utveckla vägledningen. Under året har vi varit engagerade i framtagandet av Energimyndighetens rapport om nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen. Rapporten ska ligga till grund för en planerad myndighetsgemensam vägledning. Vi har även tillsammans med andra myndigheter tagit fram vägledningen Vindkraft – arbetsmiljö och säkerhet. Resultatet från vår årliga kundundersökning visar att speciellt länsstyrelserna är nöjda med vår vägledning. Vägledning om industriutsläppsbestämmelserna Industriutsläppsbestämmelserna är ett omfattande regelverk som bland annat används i prövningen av miljöfarliga verksamheter och i tillsynen av dem. Vi tar fram vägledning och samverkar med tillsynsmyndigheterna och verksamhetsutövarna för att ge dem goda förutsättningar att uppfylla lagstiftningens krav. Under året har vi fokuserat på att utveckla vägledningen till länsstyrelserna. Vi har organiserat nätverk med berörda handläggare och chefer i samverkan med nätverket Miljösamverkan Sverige. Dessutom ger vi omfattande vägledning direkt på telefon och via e-post. Det är många aktörer som är berörda, målet är att göra vägledningen så lättillgänglig som möjligt och att ha en ständigt aktuell och Frisk luft Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande sjöar och vattendrag NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 81 Vägen till en regionaliserad rovdjursförvaltning Under 2014 har Naturvårdsverket arbetat med att möjliggöra en regionalisering av rovdjursförvaltningen i linje med riksdagens beslut om en ny rovdjursförvaltning i december 2013. Regionaliseringen innebär att länsstyrelserna får möjlighet att fatta regionala beslut om jakt på rovdjur. NATURVÅRDSVERKETS ROLL: Se till att gynnsam bevarandestatus för rovdjuren inte äventyras och följa utvecklingen för rovdjuren. Vi ska skapa förutsättningar för en regional rovdjursförvaltning genom att ta fram förvaltningsplaner och föreskrifter, fastställa inventeringsresultat och miniminivåer för rovdjursstammarna. Vi kan överlämna rätten att fatta beslut om licensjakt på rovdjur till länsstyrelsen om förutsättningar finns. Sedan riksdagen beslutade om en rovdjurspolitik med inriktning på en regional rovdjursförvaltning har Naturvårdsverket arbetat för att möjliggöra systemet och sätta det ramverk som behövs på plats. Under våren delegerades rätten att fatta beslut om skyddsjakt på björn, varg, lodjur och järv till länsstyrelserna. Under hösten var arbetet inriktat på att möjliggöra regionala beslut om licensjakt på björn, varg och lodjur. Arbetet fortsätter för järv under 2015. STEG MOT EN REGIONALISERAD ROVDJURSFÖRVALTNING FÖRESKRIFTER BJÖRN VARG Naturvårdsverket har tagit fram nya föreskrifter om licensjakt på varg samt reviderat föreskrifter om förvaltning av de stora rovdjuren. Även föreskrifterna för licensjakt på björn och lodjur har reviderats. JÄRV LO 82 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 ÖVERVAKNING AV DE STORA ROVDJUREN Naturvårdsverket har i samarbete med norska miljömyndigheten, tagit fram ny gemensam svensk-norsk metodik för övervakning av de stora rovdjuren. Under 2014 färdigställdes ny inventeringsmetodik för björn och varg. Metodik för järv och lodjur fastställdes 2013. ROVDJURSFÖRVALTNING PÅVERKAR FÖLJANDE MILJÖKVALITETSMÅL: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv. Uppföljning av stammens utveckling Jaktutfall MINIMINIVÅER Under året har Naturvårdsverket fastställt miniminivåer för björn, varg, järv och lodjur på regional nivå. Miniminivåerna anges per län och säkerställer att de nationella målen för respektive art inte underskrids. Regionala beslut om jakt Delegering Nationellt ansvar Regionalt ansvar Jakt Regionalt beslutsfattande BESLUT OM JAKT REGIONAL ROVDJURSFÖRVALTNING Rätten att fatta beslut om licensjakt på rovdjur har överlämnats till länsstyrelsen i de län där förutsättningarna är uppfyllda. Även rätten att fatta beslut om skyddsjakt har överlämnats till länen. Överlämning av beslut om licensjakt Björn: Ja Varg: Ja Lodjur: Nej, antalet lodjur ligger under referensvärdet för arten. Järv: Utreds under 2015. Länsstyrelsernas roll: • Ansvarar för att regional förvaltning bidrar till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för rovdjuren. • Inventerar enligt fastställd metodik. • Beslutar om regionala förvaltningsplaner. • Genomför regional förvaltning. • Tar fram förslag till miniminivåer tillsammans med Viltförvaltningsdelegationerna. • Har rätt att fatta beslut om licensjakt om förutsättningarna finns. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 83 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN uppdaterad information på vår webbplats. Resultatet från vår kundundersökning visar att näringslivet ger oss bra betyg. Stöd och samverkan för en regional viltförvaltning Naturvårdsverket vägleder länsstyrelserna i genomförandet av viltförvaltningen och tillämpningen av jaktlagstiftningen. Syftet är att skapa goda förutsättningar för en enhetlig och effektiv tillämpning av regelverket. Under året har vi tagit ytterligare steg mot en regionaliserad rovdjursförvaltning. Bland annat har en ny vägledning i form av nya och reviderade förvaltningsplaner för järv, varg, björn, lo och kungsörn tagits fram. Förvaltningsplanerna är en utgångspunkt för dialog och samverkan mellan berörda aktörer framöver. Även den nationella förvaltningsplanen för skarv har reviderats. Samverkan med länsstyrelserna är ett omfattande del av viltförvaltningen och har prioriterats högt. Under året har vi fokuserat på dialog i samband med förslag och fastställande av regionala miniminivåer för de stora rovdjuren. För att stödja samverkan med externa aktörer som berörs av viltförvaltningen har vi haft ett möte med det nationella Rovdjursrådet. Ett nationellt Klövviltsråd och ett nationellt forum för stora fåglar som orsakar skada på gröda inrättades under året. Grupperna har haft två respektive ett möte. Förutom detta har vi genomfört den årliga Viltförvaltarkonferensen där bland annat roller inom viltförvaltningen, mötesstruktur mellan myndigheterna samt hantering av komplexa samhällskonflikter diskuterades. Syftet med konferensen är att tillhandahålla en plattform för samverkan med de myndigheter som berörs av viltfrågan i den allt mer regionaliserade viltförvaltningen. Utvärderingen av konferensen visar att deltagarna i huvudsak var nöjda. Nytt för 2014 var att länsstyrelserna hade sin dag om klövviltförvaltning i anslutning till konferensen vilket skapade förutsättningar för god samordning. INSTRUKTIONEN §3.5p. 84 Miljöledning – myndigheternas miljöarbete går framåt Naturvårdsverket har i uppdrag att vägleda andra statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete enligt förordning om miljöledning i statliga myndigheter. Vi har under året väglett myndigheterna genom medverkan i nätverksträffar, på dialogmöten med länsstyrelser och andra myndigheter samt genom uppdaterad information om miljöledning i staten på vår webbplats. Till den årliga nätverksträffen om miljöledning i staten bjuds samtliga berörda myndigheter in. I år deltog 160 myndigheter. Naturvårdsverket har även medverkat i genomförandet av en nätverksträff med universitet och högskolor där 20 lärosäten var representerade. Vi är sammankallande för nätverket Hållbar upphandling som hade sitt första möte under hösten. I nätverket ingår tolv myndigheter. Ett webbinarium har genomförts för att vägleda myndigheterna inför rapporteringen om miljöledningsarbetet 2014. 188 statliga myndigheter har redovisat sitt miljöledningsarbete för 2014 till Naturvårdsverket. Resultatet visar att myndigheternas miljöarbete utvecklas, bland annat har redovisningen av den indirekta miljöpåverkan förbättrats. Naturvårdsverket har för andra året i rad särskilt granskat kvaliteten på myndigheternas redovisade miljöpolicy, interna miljömål och måluppfyllelse. Granskningen NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN visar att några myndigheter har förbättrat sin redovisning inom dessa områden. Fler myndigheter har också valt att miljöcertifiera sina verksamheter. Antalet har ökat från 27 till 29 certifierade myndigheter. Myndigheternas redovisning av den direkta miljöpåverkan visar att arbetet med e-förvaltning fortsätter att öka inom statsförvaltningen. INSTRUKTIONEN §3.22p. Ökad samordning för minskat omgivningsbuller Naturvårdsverket är utsedd till nationell samordnare för myndigheternas arbete för minskat buller i samhället. Samordningen ska bidra till samsyn för enhetlig tillämpning och vägledning samt ge ökad förståelse för olika aktörers roller och uppdrag. Den ska också effektivisera, stärka och tydliggöra såväl enskilda myndigheters arbete i bullerfrågan som myndigheternas gemensamma arbete och samverkan. Under året har vi bland annat genomfört ett nätverksmöte för förbättrad samverkan. Fokus på mötet var resultatet från de bullerkartläggningar och åtgärdsprogram som 13 kommuner och Trafikverket tagit fram, och som Naturvårdsverket rapporterat in till EU-kommissionen. Vi har skickat ut sex nyhetsbrev med information om resultatet från olika projekt, aktiviteter och andra aktuella händelser inom bullerområdet. Under året har också processen för samordning utvärderats, bland annat på ett större strategimöte. Resultatet från utvärderingen visar att deltagarna är nöjda med Naturvårdsverket som samordnare, men att alla behöver bli bättre på att använda och sprida resultaten från projekten. Exempelvis bör de gemensamma definitionerna implementeras hos respektive myndighet. Utvärderingen bildar underlag för en reviderad verksamhetsbeskrivning samt en uppdaterad aktivitetsplan. God bebyggd miljö Forum för effektiv tillämpning av miljöbalken Naturvårdsverket driver ett särskilt forum för dialog kring miljöbalken. Syftet är att genom att samla företrädare för såväl näringsliv som myndigheter och högskolor finna lösningar för att göra tillämpningen av miljöbalken så effektiv och ändamålsenlig som möjligt. Forumet, som har möte två gånger per år, ingår som en del i en vidare satsning på utvecklingen av det strategiska arbetet med miljöbalkens systemfrågor som drivs i projektform inom Naturvårdsverket under två år. Under året har vi bland annat diskuterat hur prövning enligt miljöbalken kan ske i kombination med prövning enligt annan lagstiftning, med fokus på Natura 2000. Vi har också diskuterat myndigheternas ansvar för tillsyn och tillsynsvägledning. Miljöbalksdialogen har bland annat initierat diskussioner om förslag till förtydliganden av lagstiftningen. Representanter från näringslivet, domstolar, länsstyrelser (inklusive miljöprövningsdelegationer), miljöorganisationer, universitet, Sveriges kommuner och landsting, kommuner, Miljödepartementet, Kammarkollegiet med flera finns bland deltagarna. Utvärderingar visar att deltagarna har uppskattat den öppna dialogformen om miljöbalken och att de anser att Naturvårdsverket ska fortsätta med detta forum. De flesta tycker också att de har fått ökad kunskap om andra aktörers perspektiv och tror att dialogen kan leda till en effektivare tillämpning av miljöbalken. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 85 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN INSTRUKTIONEN §3.2p. Överblick över tillsynen Naturvårdsverket har ansvar att överblicka miljötillsynsområdet. Det sker bland annat genom den årliga redovisningen enligt miljötillsynsförordningen. Här skapar vi förutsättningar för lämpliga insatser hos olika aktörer. Vi ansvarar också för Tillsyns- och föreskriftsrådet som är en arena för samverkan mellan de myndigheter som har ansvar för tillsynsvägledning enligt miljöbalken. Syftet är att bidra till ett effektivt och samordnat väglednings- och tillsynsarbete. Under året har rådet slutfört arbetet med att ta fram en rekommendation för deltagande myndigheters val av format för vägledning, uppmärkning av status etcetera. Vi har fortsatt arbetet med att utveckla och systematisera uppföljningen och utvärderingen av tillsynen, i år med fokus på länsstyrelsernas tillsynsarbete. Med hjälp av en enkät som besvarades av samtliga länsstyrelser, har vi fått en bättre överblick och insyn i hur länsstyrelserna bedömer att förutsättningarna är för genomförande av tillsyn och tillsynsvägledning enligt miljöbalken. Svaren visar att länsstyrelserna lägger mycket tid på inkomna ärenden och att mindre tid därför kan läggas på egeninitierad tillsyn. Flera insatser görs på kommunerna för att effektivisera och utveckla tillsynsarbetet, men det bör gå att ta tillvara erfarenheterna bättre. Nyhetsbrev och informationsutskick är en del av vägledningen om tillsyn. Under 2014 har vi skickat ut tio nummer av Tillsynsnytt (2 100 prenumeranter) samt 40 nummer av Nytt från Tillsyns- och föreskriftsrådet (1 400 prenumeranter). Antal utskick och antalet prenumeranter är relativt oförändrat jämfört med året innan. GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER FÖR MILJÖN Naturvårdsverket ansvarar för att i samarbete med länsstyrelserna skydda värdefulla naturområden för statens räkning, förvärva skyddsvärd natur för statens räkning samt för att ta fram underlag för beslut att inrätta nationalparker. Vi ser till att anslaget för Åtgärder för värdefull natur fördelas, används för önskade åtgärder och att det återrapporteras. Vi ansvarar för nationell samordning och prioritering när det gäller avhjälpande av sådana föroreningsskador och allvarliga miljöskador som avses i 10 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket ansvarar även för administration, uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Huvuddelen av de cirka 100 000 hektar produktiva skogsmarker som Naturvårdsverket fått för att använda som ersättningsmark till de stora skogsbolagen, kyrkan och allmänningar, har under året bytts bort mot skyddsvärda skogar som nu ges skydd som naturreservat. Att stärka rovdjursförvaltningen har givits prioritet under året. Genom snabb och effektiv fördelning av medel till länsstyrelser inom den nya regionala rovdjursförvaltningen har vi bidragit till att skapa stabilitet i förvaltningen av 86 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Sveriges rovdjur. Medlen har bland annat medfört att länen kunnat bygga upp jourverksamhet för att snabbt hantera anmälningar och ersätta skador till följd av rovdjursangrepp. Vi har under året fastställt 16 nya åtgärdsprogram för hotade arter och uppdaterat 18 äldre program. Besluten skapar förutsättningar för att värna sällsynta arter som humlepälsbi, läderbagge och gölgroda. Med årets beslut finns totalt 138 program för särskilt utsatta arter i svensk natur. Vi har bidragit till målet att fler ska besöka Sveriges nationalparker genom att under året inviga naturum Laponia i Lappland. Dessutom har en publik webbplats om Sveriges nationalparker lanserats. Inom området efterbehandling av förorenad mark är det glädjande att konstatera att vi närmar oss slutet på den riksomfattande kartläggningen av Sveriges mest förorenade områden. De områden som hittills identifierats finns nu samlade i en ny databas. Vi har ytterligare effektiviserat arbetet med att omfördela de medel för efterbehandling som av olika skäl inte används med resultatet att andelen oförbrukade medel minskar. INSTRUKTIONEN Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR §3.15p. TABELL 29. PRESTATION: SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR* Myllrande våtmarker 2012 2013 2014 Prestation: Antal områdesskyddsbeslut 599 636 594 varav Förvärv/byten/försäljning 128 117 107 varav Intrång 423 467 428 varav Bidrag till kommuner 10 8 7 varav Naturvårdsavtal 38 44 52 11 102 14 692 15 460 Omfattning på anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur, ap.1, tkr 750 451 818 000 808 000 ÅTERRAPPORTERING Förbrukade medel, tkr 750 352 807 009 810 695 Bidragshantering 1:16 Varav ersättning till markägare, tkr 616 100 685 500 660 000 14 951 18 500 82 400 Vår hanteringskostnad, tkr** Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Skydd av värdefull natur Under året säkrad areal, ha*** * Tabellen redovisar inte antalet affärer eller arealer som skyddats inom ramen för ESAB-paket. ** Hanteringskostnaden inkluderar arbetet med ESAB-paketet. *** År 2014 är ca 68 000 ha ESAB-paketet och 14 400 ha från 1:16-anslaget. Processen fram till ett formellt beslut om skydd av natur, till exempel att bilda naturreservat, är en viktig del av arbetet med naturskydd. Det kan till exempel handla om att komma överens med berörda fastighetsägare om skyddet genom olika former av avtal. De vanligaste formerna är förvärv av mark, bytesavtal, överenskommelse om intrångsersättning eller naturvårdsavtal. Naturvårdsverket har 2014 fattat 594 beslut om områdesskydd vilket är något färre än 2013, främst beroende på att anslaget har varit något mindre. Under 2014 har 68 000 ha mark säkrats för naturvårdsändamål genom ESAB-paketet. Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt- och djurliv NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 87 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Tillsammans med de 14 400 ha som vi säkerställt genom 1:16-anslaget har vi säkrat cirka 82 400 ha under 2014. INSTRUKTIONEN §3.16p. Förvärv, byten och försäljning av mark Antalet förvärv, byten och försäljningar har fortsatt att minska. Antalet har minskat sedan det så kallade ”25 %-påslaget” infördes på ersättningar enligt miljöbalken. Riksdagens beslut om ett 25 %-påslag innebär att intrångsersättningen höjs med 25 procent utöver minskningen av marknadsvärdet. Det medför i sin tur att det oftast är mer lönsamt för markägaren att få intrångsersättning än att sälja sin mark. Ett exempel på större markförvärv under 2014 är köpet av nära 1 000 hektar inom och i anslutning till den planerade nationalparken Bästeträsk på Gotland. Därmed har ett viktigt steg tagits mot ett genomförande av en nationalpark i den särpräglade gotländska naturen. Inom ESAB-paketet har huvuddelen av bytesmarkerna bytts mot skyddsvärda skogar under 2014. Bakgrunden är ett riksdagsbeslut år 2010 då Naturvårdsverket fick överta nära 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog via ett särskilt dotterbolag Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Syftet med övertagandet var att byta marken mot skyddsvärda skogar för naturreservatsbildning. De första bytesaffärerna inleddes under 2013. Under 2014 har vi genomfört byten med Bergvik Skog, Holmen och SCA samt med Jokkmokks allmänning och Jukkasjärvi allmänning, Lunds, Göteborgs och Linköpings stift. Sammantaget har vi har bytt till oss mark inom 355 områden som nu ingår i blivande naturreservat eller naturreservat som utvidgas. Vid utgången av 2014 hade 92 procent av den totala arealen bytesmarker bytts mot skyddsvärda skogar. Efter den stora branden i Västmanland under sommaren restes frågan om reservatsskydd för hela eller delar av området. Detta eftersom brända skogar har högt skyddsvärde på grund av den speciella biologiska mångfald som uppstår efter en brand. Skogsbranden berörde drygt 15 000 hektar mark. Tillsammans med länsstyrelsen har vi under året förhandlat med de större fastighetsägarna i den södra och västra delen av skogsområdet med ambitionen att skydda cirka 6000 hektar som naturreservat. Intrångsersättning Naturvårdsverket godkänner intrångsersättningar till markägare vid naturreservatsbildning. Ersättningen avser den minskning av marknadsvärdet som naturreservatsbeslutet innebär. Detta är den vanligaste ersättningsformen vid reservatsbildning. Ett exempel på en större överenskommelse 2014 är intrångsersättningen för att bilda naturreservat för drygt 800 hektar i Fyledalen i Skåne som länge varit föremål för planer på naturreservatsbildning. Bidrag till kommuner Naturvårdsverket kan efter ansökan från kommuner lämna bidrag till deras kostnader för ersättningar och markförvärv vid bildande av naturreservat. Bidragsbeloppet är normalt 50 procent av kommunens kostnad. Antalet bidragsbeslut är relativt konstant över tid. Under 2014 har vi bland annat lämnat ett bidrag på cirka 5,2 mkr (avseende cirka 150 hektar) till Norrköpings kommun för bildandet av Glotternskogens naturreservat. 88 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Naturvårdsavtal Antalet naturvårdsavtal – frivilliga överenskommelser mellan staten och en markägare om skydd av natur – ökar stadigt. Detta dels som ett resultat av det så kallade Komet-programmet som avslutades 2014, dels på grund av det stora antal naturvårdsavtal som träffats, framförallt med de stora skogsbolagen inom ramen för ESAB-paketet, se ovan. Naturvårdsavtalen bidrar ännu bara i begränsad utsträckning till det totala områdesskyddet. INSTRUKTIONEN ÅTGÄRDER FÖR VÄRDEFULL NATUR §3.15p. TABELL 30. PRESTATION: ÅTGÄRDER FÖR VÄRDEFULL NATUR 2012 Antal beslut om fördelning av anslaget Vår hanteringskostnad, tkr Omfattning på anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur, ap.1, tkr ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:3 2013 2014 122 68 54 4 427 6 302 5 831 615 535 619 535 636 535 Totalt fördelade medel 614 538 612 334 638 654 varav Skötsel av skyddade områden 363 172 364 468 366 129 6 635 4 679 5 737 Åtgärder för värdefull natur varav Friluftsliv varav LONA* 12 674 47 439 40 098 varav Investeringar i naturum 25 067 22 291 31 425 varav Naturumsverksamhet 31 423 33 774 34 245 varav Rovdjur** 67 196 80 389 74 091 varav Viltförvaltning*** 11 753 15 439 19 197 varav Åtgärdsprogram för artbevarande 48 810 44 688 45 031 varav Övrigt**** 47 808 35 554 30 194 0 -36 386 -7 492 Återtag oförbrukade medel***** * 2012 tilldelades länsstyrelserna LONA-medel genom omfördelning av på länsstyrelserna oförbrukade medel. Beslutad LONA-tilldelning uppgick till cirka 49 mkr 2012. 39 mkr fördelades till olika projekt 2014. ** I BP 2013 angavs att rovdjur skulle tilldelas ytterligare 14 mkr. Vi har fördelat dessa med 7 mkr till rovdjursinfo/akutmedel resp 7 mkr till rovdjursinventering. 2013 innebar arbetet med genetiskt viktig varg väsentligt högre kostnader jämfört med 2014. *** 2014 ökade bidraget till mårdhundsprojektet med ca 4 mkr. **** Artportalen, Artdatabanken, biogeografisk uppföljning, arbete med ekosystemtjänster m.m. 2013 avslutades projektet Nedre Dalälvsområdet och 2014 LIFE-projektet MOTH. ***** Återtagna oförbrukade bidragsmedel uppgick till ett väsentligt lägre belopp 2014 jämfört med 2013, vilket beror på att större delen av de ackumulerade oförbrukade bidragen återbetalades 2013. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 89 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Anslaget Åtgärder för skydd av värdefull natur var 2014 drygt 636 mkr. Vår prestation inom anslaget mäts i antalet fördelningsbeslut. En stor del av anslaget fördelas ut i form av bidrag till länsstyrelserna utifrån fördelningsnycklar som har sin utgångspunkt i respektive läns behov. Antalet beslut har minskat som en konsekvens av att vissa beslut per län, som tidigare fattats var för sig, numer slagits samman. Utöver länen är även kommuner, stiftelser och en lokal förvaltningsorganisation mottagare av medel ur anslaget. I tabellen på föregående sida visar vi vilka åtgärder som finansieras av anslaget. Hanteringskostnaden har minskat något jämfört med 2013 beroende på att färre personer har arbetat med att fördela anslaget. INSTRUKTIONEN §8a Skötsel av skyddade områden Fördelning av anslag till skötsel av skyddade områden ska bidra till att dessa områden utvecklas och bevaras. Den största andelen av anslaget går till skötsel, förvaltning och restaurering av ängar och betesmarker där slåtter, avverkning och naturvårdsbränning är exempel på åtgärder. Anslaget går dock även till information om de skyddade områdena, exempelvis genom skyltning och webbinformation. Mottagare är framför allt länsstyrelserna, Tyrestastiftelsen och den ideella föreningen Laponiatjuottjudus. Naturvårdsverket samordnar arbetet med EU:s ekonomiska verktyg för miljön, LIFE+, i Sverige. EU-kommissionen delar via LIFE-programmet årligen ut pengar till projekt i medlemsländerna. Under 2014 beviljade EU-kommissionen två större, nya LIFE-projekt inom naturvård och biologisk mångfald som Naturvårdsverket medfinansierar. Projektet LifeTaiga leds av Länsstyrelsen i Västmanland och syftar till att återställa en gynnsam bevarandestatus i en betydande del av de boreala skogarna i Sverige. Projektet BushLife leds av Länsstyrelsen i Skåne och syftar till att restaurera livsmiljöer i buskrika gräsmarker och förbättra bevarandestatusen för arter som läderbagge, ekoxe, törnskata, hasselmus och barbastell (bredörad fladdermus). Utöver dessa två nya projekt pågick under 2014 ytterligare tio LIFE-projekt som Naturvårdsverket medfinansierar. LIFE-programmet innehåller även två andra områden: miljöskydd och information. Här bistår vi med rådgivning, men inte finansiering. TABELL 31. LIFE – NYA PROJEKT OCH PÅGÅENDE 2012 2013 2014 Antal under perioden beslutade nya medfinansieringsprojekt under anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur 2 3 2 Antal under året pågående medfinansieringsprojekt under anslaget 1:3 6 8 10 17 792 5 100 20 957 Medfinansiering per år, tkr 90 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Naturum visar vägen ut i naturen Naturum är besökscentrum i attraktiva skyddade naturområden och fungerar som en port till områdenas naturvärden. Naturvårdsverket äger namnet och varumärket naturum. TABELL 32. ANTAL BESÖK TILL NATURUM Antal besök Antal besök skolor 2012 2013 2014 1 370 000 1 580 000 1 480 000 23 100 27 000 27 500 Under 2014 har naturum Laponia invigts, därmed finns nu 32 naturum i Sverige jämfört med 30 år 2012. Naturum Laponia förvaltas av den lokala förvaltningsorganisationen Laponiatjuottjudus och ligger inom världsarvet Laponia. Naturum Kullaberg utsågs till Årets naturum 2014. Besökscentret har på ett enastående sätt inspirerat barn och unga till utomhusvistelse och nyfikenhet i naturen. Under året har vi producerat och lanserat en ny, gemensam webbplats för Sveriges nationalparker. Webbplatsen har utvecklats i ett nära samarbete mellan Naturvårdsverket och nationalparksförvaltarna. Den nya webben har fokus på besök och upplevelser i Sveriges nationalparker och genomsyras av ledorden naturupplevelse, kvalitet och kunskap. Satsningen förväntas bidra till målet om fler besökare i Sveriges nationalparker. Sedan lanseringsdagen den 24 maj 2014 har webbplatsen om Sveriges nationalparker haft 49 500 besökare som gjort sammanlagt cirka 69 000 besök. LONA – gynnar lokal naturvård och friluftsliv Den lokala naturvårdssatsningen (LONA) innebär en möjlighet att söka stöd för vissa naturvårdsprojekt och stimulerar på så sätt kommunernas och ideella föreningars engagemang för naturvård och friluftsliv. LONA-bidragen har ökat det vardagsnära friluftslivet genom projekt som innebär ökad tillgänglighet, skötsel och förvaltning, främst av tätortsnära natur. Naturvårdsverket samordnar och följer upp arbetet samt fördelar medlen till länsstyrelserna som sedan beslutar om bidrag till kommunerna. Under 2014 beviljades stöd till 198 projekt och totalt 39 mkr fördelades till länsstyrelserna för projekt och administration. LONA-bidragen förutsätter en medfinansiering med minst samma summa som bidraget vilket ger en bild av den totala satsningen. Utöver projektbidrag har medlen även använts till ärendehantering på länsstyrelserna, kostnader för avskrivning av datasystem, utbildning med mera. Nya åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter är ett sätt att identifiera viktiga åtgärder och var i landskapet dessa gör störst naturvårdsnytta. Under 2014 fastställdes 16 nya åtgärdsprogram och 18 program som hade löpt ut uppdaterades. Exempel på sällsynta arter som berörs är humlepälsbi, hällebräcka, gölgroda och fjärilen violett guldvinge. Ett rikt växt- och djurliv NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 91 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Naturvårdsverket erbjuder i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten en plattform för samverkan i form av årliga träffar med viktiga aktörer såsom länsstyrelserna, Jordbruksverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, skogsbolag, täktbolag, jordbruk samt kommuner och frivilliga organisationer. Årets träff fokuserade på funktionalitet i landskapet och grön infrastruktur samt på hur olika aktörer kan bidra till åtgärdsprogrammens mål inom sin befintliga verksamhet. TABELL 33. ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HOTADE ARTER Antal nya fastställda program Antal uppdaterade program Antal genomförda och avslutade program Antal totalt faställda och gällande program 2012 2013 2014 5 9 16 18 0 12 11 6 6 119 128 138 Ett exempel på åtgärdsprogrammens bidrag till den biologiska mångfalden är skogsbolaget SCA:s insatser för mossan timmerskapania som är starkt hotad. Vi tog under året beslut om ett åtgärdsprogram för arten. Länsstyrelsen använder programmet som kunskapsunderlag vid samråd vilket bidragit till att SCA lagt ut 75 stockar i Skavån i Medelpad och på så sätt skapat förutsättningar för arten att fortleva och sprida sig. I samarbete med Riksantikvarieämbetet, Trafikverket och andra har en vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer, Fria eller fälla, tagits fram under 2014. Syftet är att öka förståelsen för olika värden och intressen som är knutna till träd i parker, alléer och på kyrkogårdar och på så sätt underlätta för de som ska fatta beslut till exempel på kommuner och på länsstyrelser. Stöd bidrar till stabilitet i rovdjursförvaltningen Sverige har fått en allt mer regionaliserad rovdjursförvaltning. Naturvårdsverket ansvarar för att målen för rovdjursstammarna nås på nationell nivå. Länsstyrelsernas inventerings-, akut- och informationsverksamhet har förstärkts genom ökade anslag. Totalt betalades 15,5 miljoner ut till länsstyrelserna under 2014 för akut- och informationsverksamhet inom rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för hur dessa pengar samt viltskademedlen bör användas. Ökningen av medlen till rovdjursförvaltningen har bidragit till att skapa stabilitet i det regionala arbetet. Exempelvis har vissa län, genom medlen för akuta insatser, kunnat förstärka den regionala rovdjursjouren och därmed ökat tillgängligheten för medborgarna så att behövande snabbt kan nå någon vid länsstyrelsen vid exempelvis ett rovdjursangrepp. Länsstyrelsen har även kunnat satsa på mer informationsarbete och har bland annat hållit kurser för allmänheten om hur spårning av stora rovdjur går till. Detta i syfte att öka transparensen i förvaltningen. 92 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Åtgärder mot invasiva främmande arter Inom posten viltförvaltning ingår de åtta mkr som Naturvårdsverket har fördelat till mårdhundsprojektet, ett samarbete mellan SLU, Svenska Jägareförbundet och Naturvårdsverket. Projektet har samlat in observationer av mårdhund och tvättbjörn och bedrivit jakt efter mårdhund i Västerbottens och Norrbottens län. Från att ha varit ett projekt med syfte att ta fram lämpliga förvaltningsmetoder har arbetet övergått till ett löpande arbete med syfte att begränsa mårdhundens invandring och etablering i Sverige. Under 2014 har 68 mårdhundar fångats inom projektet, vilket är något färre jämfört med 2013. Anslag för viltskador Viltskadeanslaget spelar en viktig roll för acceptansen för fredat vilt. Den största delen av anslaget går till ersättning för skador på gröda som fåglar orsakat. Länsstyrelserna äskar medel ur anslaget för viltskador två gånger per år. Av tabell 34 nedan framgår hur medlen har använts åren 2012 och 2013. Det saknas en jämförelse över tre år på grund av omarbetning i redovisningsmodellen. Medlens användning under 2014 redovisas först i början av 2015 då länsstyrelserna redovisat hur anslagen använts. Största andelen av anslaget används för att ersätta skador av vilt. Ersättningsnivåerna varierar över åren framförallt beroende på hur vädret är under sommaren. Till exempel ger en regnig sommar fler skador på gröda orsakade av fåglar. ÅTERRAPPORTERING TABELL 34. VILTSKADOR, BIDRAG OCH ERSÄTTNING Bidragshantering 1:7 Ersättning för viltskador m.m. Bidrag till förebyggande åtgärder, tkr Antal mottagare Ersättning för uppkomna skador vilt, tkr Antal mottagare Besiktningar, information och utbildning, tkr Totalt 2012 2013 4 560 3 062 2014* – 124 141 – 7 628 6 078 – 420 357 – 5 483 5 106 – 17 671 14 246 – * Statistik för 2014 finns inte tillgänglig förrän april 2015: den bygger på inrapportering från länsstyrelserna. Historisk data före 2012 ej tillgänglig ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:2 Miljöövervakning m.m. ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 13:4 Stöd till friluftsorganisationer Bidrag till friluftsorganisationer och miljöorganisationer Naturvårdsverket fördelar bidrag till friluftsorganisationer via organisationen Svenskt Friluftsliv som i sin tur fördelar bidrag vidare ut till friluftsorganisationer. 2014 har Svenskt Friluftsliv fördelat vidare 27,8 mkr. Under 2014 fördelade vi 12,5 mkr till miljöorganisationer. 10,1 mkr gick till sex ideella miljöorganisationer som är viktiga för arbetet med miljökvalitetsmålen. Resten av anslaget fördelades i en ansökningsprocess där vi bedömde ansökningar utifrån hur projekt och organisationer bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen. 35 ansökningar om 12,3 mkr inkom. 2,4 mkr fördelades på sex projekt vid sex organisationer. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 93 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN INSTRUKTIONEN EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN §3.13–14p. TABELL 35. PRESTATION: EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN Prestation: Beslut Åtgärder Vår hanteringskostnad, tkr ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö 2013 2014 68 30 40 4 284 4 050 4 351 Omfattning på anslaget, tkr 449 618 393 718 378 018 Fördelade medel, tkr 403 490 372 476 346 438 Varav fördelat till åtgärder, tkr 282 900 273 352 266 768 I Sverige finns fortfarande många områden som förorenats av tidigare verksamheter. Dessa områden ska åtgärdas av den som orsakat problemet så att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Staten tar ansvar för efterbehandling när ansvariga verksamhetsutövare saknas. Naturvårdsverket ansvarar för den nationella samordningen och prioriteringen i efterbehandlingsarbetet. Vi ansvarar också för administration, uppföljning och utvärdering av anslaget för sanering och återställning av förorenade områden. Vår prestation mäts som antal beslut om åtgärder. Under 2014 har vi fattat 40 beslut om medel till 31 nya och till nio fördyrade saneringar. Vi har därtill beslutat om att återta oförbrukade medel för 15 projekt från länsstyrelserna, för att fördela dessa till andra projekt. Vi har godkänt sju slutrapporter som avslut på åtgärdsprojekt. Vår prestation 2014 är något högre än för 2013. Hanteringskostnaden har också ökat jämfört med 2013. Under 2014 fattade vi beslut om en nationell plan för efterbehandlingsarbetet. Genom en effektiv administration av anslaget säkerställer vi att de viktigaste områdena saneras först och med de mest effektiva metoderna. När ett förorenat område är riskklassat och prioriterat av länsstyrelsen kan länsstyrelsen ansöka om bidrag för undersökning av området. Naturvårdsverket beslutar om medel för undersökningen, för vissa objekt i flera steg. I nästa skede kan länsstyrelsen ansöka om bidrag till åtgärder. När dessa är avslutade och en uppföljning av effekterna gjorts skriver länsstyrelsen en slutrapport som skickas till Naturvårdsverket för godkännande. Efter godkänd slutrapport ses objektet som avslutat. Ibland fortsätter efterkontrollen av att åtgärden fått önskad effekt under några år. Anslaget för efterbehandling ska täcka både riskklassningar, utredningar inför åtgärder och själva åtgärderna. Det ska också stärka länsstyrelsernas tillsyn över förorenade områden. Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt- och djurliv 94 2012 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Merparten av alla förorenade områden identifierade Under 2014 har den riksomfattande kartläggningen av förorenade områden i Sverige slutförts så när som på att de tre storstadslänen fått bidrag även för 2015 för att slutföra sina inventeringar. Resultatet så här långt är att vi har identifierat 85 300 potentiellt förorenade områden varav cirka 980 är i riskklass 1 och 6 700 är riskklass 2. Resultatet finns samlat i en databas. Länsstyrelserna förvaltar och driver databasen med egna anslag och med medel från Naturvårdsverket. Under året har länsstyrelserna startat ett projekt som stöds av Naturvårdsverket, för att göra data från databasen tillgänglig för landets kommuner från och med 2015. Länen har också fått medel för kvalitetssäkring av uppgifter i databasen. TABELL 36. EFTERBEHANDLING, ANTAL OBJEKT I OLIKA FASER* Totalt antal riskklassade objekt 2011 2012 2013 19 305 20 268 23 200 546 596 755 Antal pågående och avslutade utredningar (ackumulerat)** Antal pågående åtgärder 30 33 41 Antal avslutade åtgärder (ackumulerat)** 86 101 150 Antal avslutade åtgärder, uppföljning genomförd och objektet klart (ackumulerat)** 54 85 88 * Siffror för 2014 är ej tillgängliga förrän i april 2015. Bygger på inrapportering från länsstyrelserna och kommer att redovisas i lägesbeskrivningen till Miljödepartementet. ** De ackumulerade siffrorna gäller från när anslaget inrättades. Fokus på åtgärder ökar takten i saneringsarbetet Ett jämnt flöde av undersökningar som leder till åtgärder behövs för att öka takten i saneringsarbetet. 2014 finansierade anslaget en ny utredning per län, med sammanlagt 11,5 mkr. Vi bedömer att antalet nya utredningar bör öka något för att flödet av objekt som åtgärdas ska kunna hållas på en jämn nivå. För att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behöver så mycket som möjligt av anslaget gå till åtgärder och denna andel ökade 2014. De 41 pågående och 150 redan färdiga åtgärder som anslaget finansierat sedan statliga anslag infördes betyder att vi närmar oss målet att samtliga områden i riskklass 1 ska vara åtgärdade till år 2050. De två objekt som fått störst bidrag i kronor räknat av anslaget för 2014 är Valdemarsviken, 56 mkr och Mariebergs före detta sågverk, 35 mkr, där saneringskostnaderna delas med SCA. Under året har beslut fattats om finansiering av det hittills största efterbehandlingsprojektet med statligt bidrag, sanering av den svårt förorenade hamnen i Oskarshamn. Naturvårdsverket har tidigare beslutat att bidra med 175 mkr till åtgärder under 2012 till 2015 och därefter 223 mkr för åren 2016 till 2019. Staten kommer därmed att ha bidragit med 400 mkr av de totalt 500 mkr som saneringen av hamnområdet väntas kosta. Vi har under året även fattat beslut om sanering av gruvområdet Svärtträsk i Storuman på 56 mkr. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 95 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Effektiv fördelning och förbrukning av medel Svårigheterna att prognostisera kostnaderna i både små och framförallt stora projekt gör det svårt att fastställa exakt utfall vid årets slut. Vi har under 2014 fördelat 92 procent av anslaget. Det är en minskning av förra årets 95 procent, men bättre än 2012 då vi fördelade 90 procent. En anledning till att vi fick medel över vid årets slut är att efterbehandlingen av Oskarshamns hamn är försenad. Detta medförde att tidigare beslutade 98 mkr för 2014 inte användes fullt ut. I möjligaste mån försökte vi fördela om medel till andra angelägna projekt under de månader som återstod av året. 29,5 mkr fanns dock kvar vid årsskiftet. I samverkan med länsstyrelserna har vi under året fördelat om oförbrukade bidrag hos länsstyrelserna till prioriterade åtgärder. I slutet av 2011 uppgick de oförbrukade bidragen till 800 mkr. Motsvarande siffra för 2013 var 245 mkr. Siffrorna visar att mängden oförbrukade bidrag minskar och det finns inget som pekar mot att denna trend skulle brytas. Siffror för 2014 erhålls dock först när länsstyrelsernas gjort sina bokslut för 2014. De bidragsmedel som nu finns på länsstyrelserna är uppbundna till specifika projekt. Övriga insatser för att minska oförbrukade bidrag handlar bland annat om att justera hur medlen betalas ut till länsstyrelserna, göra bättre prognoser, sprida goda exempel och föra mer dialog med länsstyrelserna i samband med bidragsansökningar. Även samverkan med Statens geologiska undersökningar (SGU) är viktig. Översyn av återrapporteringen av bidragsprojekten kan bidra till effektivare bidragshantering. Vi arbetar därtill med åtgärder för att minska osäkerheter i de enskilda projekten och förbättra återkopplingen mellan olika aktörer. Genom säkrare ekonomiska analyser i bidragsansökningar, minskade projektrisker och rätt uppföljning, kan mängden oförbrukade bidrag hållas nere. Med hänsyn till efterbehandlingsprojektens karaktär av hög komplexitet och omständigheter som myndigheterna inte råder över, kommer dock alltid oförbrukade bidrag att finnas kvar över årsskiftena. Tre mkr av anslaget fördelades till Sjöfartsverket för att riskbedöma fartygsvrak. Sjöfartsverket beskriver behovet av att i först hand få till stånd en långsiktig nationell plan för undersökning av vraken och på sikt kartlägga behovet av att åtgärda vrak som förorenar. Finansiering av tillsyn för efterbehandling Länsstyrelsen, kommunen eller Generalläkaren har ansvar för tillsynen av förorenade områden. Det innebär att de med stöd av tillsynsreglerna i miljöbalken kan begära att förorenaren vidtar åtgärder för att minska eller helt ta bort föroreningen. Länsstyrelserna vägleder kommunerna i detta. Det statliga anslaget för sanering får bara användas till de områden där ingen ansvarig finns som kan bekosta saneringen. Tillsynen är därför ofta en förutsättning för att saneringen som bekostas av förorenaren ska kunna komma till stånd. Under 2014 fördelade Naturvårdsverket 30 mkr för förstärkning av länsstyrelsernas tillsyn, vilket motsvarar 35 tjänster. Detta ökar möjligheten att få till projekt som bekostas av förorenaren. Vi finansierar också ett antal tillsynsprojekt på länsstyrelserna. Exempel på projekt under 2014 är hantering av massor från marksanering, nedlagda deponier och områden som förorenats av klorerade 96 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN lösningsmedel. Under 2014 finansierade vi tillsynsprojekt för 5,1 mkr. Vi finansierar också en tillsynssamordnare för länens tillsynsarbete, med placering på Länsstyrelsen i Västerbotten. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen under 2014 tagit fram ett förslag på ändringar i miljötillsynsförordningen som förtydligar tillsynsansvaret över förorenade områden. Vägledning och information Naturvårdsverket vägleder om efterbehandling för att underlätta för verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter. Vi har tillgängliggjort en databas om rättsfall som kan nås via webbplatsen Kommunernas EBH-portal. Vi har även tagit fram en pm om fastighetsägarens ansvar för inomhusluft samt den nationella planen för arbete med förorenade områden som nämns ovan. Under året har vi även uppdaterat vår kvalitetsmanual för ansökningar om bidrag för sanering med förorenade områden. En lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling för 2014 kommer att skickas till regeringen i april 2015. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 97 7. Kompetensförsörjning Med kompetensförsörjning avses den process i organisationen som syftar till att fortlöpande säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov. Att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens är delar i kompetensförsörjningsprocessen. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Under året som gått har vi utvecklat ett mer ansvarstagande ledar- och medarbetarskap med vår värdegrund som utgångspunkt, bland annat genom en ökad tydlighet och transparens i varje chefs specifika uppdrag för 2014. Vi har stärkt det tvärgående samarbetet utifrån omvärldens och verksamheten behov, bland annat genom att sätta samman tvärgående kompetensteam i arbetet med den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen (redovisas 2015). Vår förmåga att möta framtidens kompetensbehov har stärkts genom att ta fram en gemensam kartbild över vår samlade kompetens. Därefter har vi ringat in vilka kompetenser Naturvårdsverket särskilt behöver satsa på att utveckla och/ eller förstärka för att möta framtida förväntningar på oss. Under 2014 har vi även genomfört en rad andra insatser för god kompetensförsörjning. Det är dock för tidigt för att uttala sig om resultaten av dessa, men bedömningen är att de kan ge goda resultat under det kommande året. Exempel på insatser är en ny samtalsmodell och ett utvecklingsprogram för alla chefer. EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS För att klara våra mål och uppdrag är Naturvårdsverket beroende av att attrahera och behålla rätt kompetens. Under 2014 har vi därför haft den övergripande målsättningen att vara en attraktiv arbetsplats där vi alla, med våra olika kompetenser, samarbetar och utvecklas. Vi strävar efter att ta tillvara den kompetens vi har på ett så effektivt sätt som möjligt, bland annat genom ett gott samarbete i organisationen. För att dra nytta av den bredd av kompetens som finns inom Naturvårdsverket arbetar vi med att förbättra vår förmåga att arbeta i team. Därutöver utvecklar vi arbetet med den långsiktiga kompetensplaneringen, så att vi kan möta framtida krav och förväntningar. Omvärlden förändras och det ställs nya krav på oss som arbetsgivare och därmed behöver vi också ständigt utveckla vår kompetens. Tre strategier beskriver hur vi tänker oss att vi ska nå målet om en attraktiv arbetsplats; • Utveckla medvetet och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap med vår värdegrund som utgångspunkt, • Stärka det tvärgående samarbetet utifrån omvärldens och verksamheten behov, • Möta framtidens kompetensbehov och ge möjligheter till utveckling. 98 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 KOMPETENSFÖRSÄRJNING Arbetet i enlighet med strategierna ovan kan i korthet beskrivas enligt nedan: 1. Utveckla medvetet och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap med vår värdegrund som utgångspunkt Vi har under året fortsatt att utveckla ett ledarskap som skapar drivkraft, motiverar, möjliggör och coachar på ett sätt som väcker medarbetares och arbetsgruppers vilja och förmåga att ta ansvar och som tar till vara engagemang. Vi har genomfört ett ledarutvecklingsprogram som skapar förutsättningar för en gemensam syn på ledar- och medarbetarskap samt hur de båda hänger samman. Programmet har även innehållit delar med fokus på individuell utveckling för cheferna. Utvecklingsprogrammet ska motivera både chefer och medarbetare i riktning mot ett medvetet och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap med vår värdegrund som utgångspunkt. Utvecklingsprogrammet inleds och avslutas med en så kallad ”360° ledarmätning” där cheferna får återkoppling på sitt ledarskap. Programmet avslutades i slutet av 2014 och den sista mätningen av utfallet kommer att ske i början av 2015. Under våren 2014 ordnades uppdragsdialoger med samtliga chefer. Vid dessa dialoger har medarbetarna varit närvarande vilket resulterade i större tydlighet och transparens kring hur chefernas uppdrag ser ut. Det har i sin tur också förbättrat förutsättningarna för en effektiv styrning och uppföljning. Vi har under året utvecklat en ny strukturerad samtalsmodell som ersätter tidigare utvecklingssamtal och lönesamtal. Med en tydlig, känd och stegvis strukturerad samtalsmodell ökar tydligheten kring uppdrag, leveranser och förväntningar, vilket också är en viktig plattform inför samtal om lön. Med regelbunden avstämning kan också frågor om arbetsbelastning följas upp och hanteras. Delar av samtalsmodellen har testats under året. 2. Stärka det tvärgående samarbetet utifrån omvärldens och verksamhetens behov Många uppgifter kräver Naturvårdsverkets samlade kompetens, vilket ställer höga krav på intern samverkan. För att stärka denna har vi genomfört tre workshops för dialog på chefsnivå kring målbild och kritiska samverkansområden mellan avdelningarna. En av dessa ägnades åt att gemensamt ta fram riktlinjer för 2015 års utvecklingsinsatser. I anslutning till arbetet för den kommande fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen har kompetensteam bildats för utvärderingar och förankring av bedömning av måluppfyllelse. Under 2014 har vi utvecklat och förtydligat samarbetet kring samhällsekonomiska analyser för att göra dessa mer nyanserade samt för att samla in ett brett underlag för att kunna göra välbalanserade kostnadseffektivitetsanalyser av möjliga vägar framåt. Under 2014 har en uppdaterad verksövergripande rutin och checklista för konsekvensanalyser tagits fram. Samhällsekonomernas uppstartsprocess i regeringsuppdrag har förstärkts med ett genomförande-pm där den preliminära samhällsekonomiska leveransen tydliggörs som stöd för projektledarens planering av uppdragen. Den årliga konferensen Forum för tillämpad samhällsekonomi som arrangeras av Naturvårdsverket, hade i år samarbete mellan naturvetare och samhällsekonomer som tema. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 99 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Vår förmåga att samverka med det omgivande samhället och utveckla nya arbetsmetoder är avgörande för att vi ska lyckas med vårt uppdrag. Vi är drygt 500 medarbetare och vi spänner över ett stort antal kompetensområden. 64 av oss arbetar på vårt kontor i Östersund (bilden). Tillsammans 3. Möta framtidens kompetensbehov och för vi miljöarbetet framåt i Sverige, Europa och världen. ge möjligheter till utveckling En viktig del i en strategisk kompetensförsörjning är att systematiskt analysera vilken kompetens vi behöver på kort och på lång sikt för att klara våra nuvarande och framtida uppgifter och mål. Under det gångna året har vi tagit fram en beskrivning av vår samlade kompetens. Detta har resulterat i en gemensam kartbild över vår befintliga kompetens. Denna har bland annat kommit till nytta i de verksövergripande dialoger vi har inom kompetensfrågor. Vi har under hösten ringat in ett antal prioriterade kompetenser som vi behöver utveckla och/eller förstärka under perioden 2015 till 2017. Vi har under året blivit bättre på att hantera kompetensfrågorna långsiktigt och verksövergripande. Det är delvis ett resultat av Naturvårdsverkets ”kompetensdialoger”, ett mötesforum där alla avdelningschefer och biträdande avdelningschefer träffas för att diskutera strategiska kompetensförsörjningsfrågor. Vi har utvecklat vår process för kompetensplanering och testat delar av denna under hösten. Koppling till verksamhetsplaneringen, samt att säkerställa en röd tråd från verkets mål och strategier ner till individens kompetensutvecklingsplan, är ledstjärnor i arbetet. En översyn av rekryteringsprocessen har genomförts och en åtgärdsplan tagits fram. Ett antal rekryteringar som påbörjades 2013 i syfte att förstärka vår kompetens inom tidigare prioriterade områden har slutförts under året. Som ett led i att fortsätta utveckla och effektivisera vår verksamhet har vi upphandlat en extern leverantör för helhetsdrift av IT. Dessutom har vi under året startat ett projekt för att se över tjänsteutbudet hos Statens servicecenter inom områdena ekonomiredovisning, lönehantering och e-handel. Det pågår även översyn av vår egen kontorsservice och vårt interna stöd. 100 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 KOMPETENSFÖRSÖRJNING NYCKELTAL KOMPETENSFÖRSÖRJNING Naturvårdsverket hade i medeltal 504 medarbetare under 2014, jämfört med 508 år 2013. Av dessa är 65 procent kvinnor, vilket är något lägre än 2013 då andelen var 66 procent. Andelen kvinnliga chefer är 60 procent, andelen 2013 var 59 procent. Under 2014 var medelåldern hos våra medarbetare 48 år, samma siffra som föregående år. Den genomsnittliga anställningstiden är 10,5 år jämfört med 10 år 2013. Personalomsättningen var under året 10,9 procent. Motsvarande siffra för år 2013 är 8,1 procent. TABELL 37. ÅLDERSFÖRDELNING PER KÖN, TOTALT ANSTÄLLDA 2012 2013 2014 Män Kvinnor Män Kvinnor Män ≤ 40 år 48 110 39 100 46 Kvinnor 91 41–45 år 35 54 31 54 25 58 46–50 år 20 62 24 60 31 61 51–60 år 53 92 46 85 42 88 61–65 år 22 29 23 30 22 28 ≥ 66 år 7 3 9 5 6 4 Summa 185 350 172 334 172 330 TABELL 38. ANSTÄLLDA, MEDELTAL År Anställda Män Kvinnor 2014 504 35% 65% 2013 508 34% 66% 2012 521 34% 66% TABELL 39. ANSTÄLLDA PER KOMPETENSKATEGORI*, MEDELTAL År Stöd Män Kärn Kvinnor Män Ledning Kvinnor Män Kvinnor Totalt 2014 29 99 127 203 18 27 504 2013 27 93 127 217 18 26 508 2012 30 105 131 213 18 24 521 * Kompetenskategorier enligt AgVFS 2003:7 A 2. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 101 KOMPETENSFÖRSÖRJNING TABELL 40. SJUKFRÅNVARO I PROCENT Sjukfrånvaro 2013 2012 Total sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda arbetstiden 4,2 3,8 3,8 Kvinnor 4,4 4,2 4,2 Män 3,8 3,0 3,0 61,8 53,6 53,6 Andelen av total sjukfrånvaro som har varat sammanhängande i en period om 60 kalenderdagar eller mer 102 2014 Kvinnor 59,7 51,9 51,3 Män 66,6 58,1 52,8 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 1,3 1,5 2,3 Kvinnor 1,9 1,8 3,3 Män 0,6 1,2 0,8 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 4,0 3,5 3,1 Kvinnor 4,8 4,5 3,8 Män 2,3 1,1 1,6 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 4,5 4,4 4,8 Kvinnor 3,9 3,9 5,0 Män 5,5 5,1 4,4 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 VÅR DIREKTA MILJÖPÅVERKAN 8. Vår direkta miljöpåverkan Ett framgångsrikt eget miljöarbete är en trovärdighetsfråga för Naturvårdsverket som nationell miljömyndighet. Därför är direkt miljöpåverkan ett centralt perspektiv i myndighetens strategiska plan. För att identifiera betydande, direkt miljöpåverkan genomför vi en årlig miljöutredning. Miljöutredningen är en inventering, värdering och analys av de direkta miljöaspekterna från föregående år. I analysen bedöms vår verksamhet mot de nationella miljökvalitetsmålen, och följs upp med hjälp av nyckeltal. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Arbetet med direkt miljöpåverkan har under 2014 främst präglats av åtgärder för att minska miljöpåverkan från energianvändning, resor och inköp av varor och tjänster. Användningen av energi inom fastigheterna har under 2014 varit konstant jämfört med tidigare år, men fastighetsägarens uppföljningssystem har visat sig inte vara av tillräckligt bra kvalitet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. För att stärka arbetet med att minska vår energianvändning har ett samarbete inletts med Energimyndigheten i syfte att kartlägga all energianvändning. Antalet inrikes flygresor har under året minskat något, om än inte i önskad utsträckning. Tågresorna visar en svagt ökande trend. Olika åtgärder planeras nu för att förverkliga vår strategi. Trots att användningen av bland annat videokonferenser och kommunikationsverktyget Lync ökar, så ser vi ännu ingen effekt i form av ett minskat, totalt resande. Under hösten 2014 har vi kartlagt arbetet med miljökrav i avtal med externa utförare/leverantörer och därefter utarbetat en process för att integrera både miljökrav och mätetal i avtalsvillkoren. VI SKA VARA ETT FÖREDÖME Det finns både interna och externa förväntningar och krav på att Naturvårdsverket ska vara ett föredöme i arbetet med minskad direkt miljöpåverkan. Vi ska också driva på arbetet med att minska den direkta miljöpåverkan från all statlig verksamhet. Naturvårdsverket har som internt mål att vara ett föredöme i fråga om direkt miljöpåverkan. 2014 års strategier för att nå målet presenteras nedan: 1. Säkra att vi ligger i topp vad gäller energieffektivitet jämfört med andra myndigheter Strategin för effektiv energianvändning omfattar våra kontor i Stockholm och Östersund. Användningen av energi inom fastigheterna har under 2014 varit densamma som tidigare år, brister i kvaliteten på fastighetsägarens uppföljningssystem gör det dock svårt att dra några säkra slutsatser. Uppföljningen av energianvändningen kommer att kvalitetssäkras under 2015 avseende el, värme och NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 103 VÅR DIREKTA MILJÖPÅVERKAN kyla. För att minska energiförbrukningen har vi under året inlett en kartläggning av all energianvändning inom ramen för ett samarbete med Energimyndigheten. I fråga om ranking har vi haft för avsikt att jämföra oss med de 190 statliga myndigheter som redovisar inom ramen för miljöledning i staten. Det har dock visat sig svårt att använda sig av rankning som metod då myndigheterna ser alltför olika ut och har vitt skilda förutsättningar för att hantera sin direkta miljöpåverkan. De miljökvalitetsmål som berörs är Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt, Frisk luft och Giftfri miljö. 2. Genom våra avtal med externa utförare och leverantörer säkra att de arbetar enligt våra miljökrav Strategin innebär att vi genom uppföljning ska säkra att våra externa utförare och leverantörer följer de miljökrav vi ställt i avtalen. Det gäller såväl avtal som sluts i samband med upphandlingar, avrop mot ramavtal som genom överenskommelser med andra statliga myndigheter och institutioner. Vi har under hösten 2014 kartlagt hur vi arbetar med miljökrav i avtal och därefter utarbetat en process för att integrera både miljökraven och dess mätetal i avtalsvillkoren. I första skedet har vi fokuserat på miljökrav för energi, transporter, IT, avfall och livsmedel. Alla är områden där Naturvårdsverkets verksamhet medför jämförelsevis stor miljöpåverkan. Under 2015 kommer processen att integreras i såväl avtal som överenskommelser där så är relevant. Vi har under året tecknat ett så kallat grönt hyresavtal med våra fastighetsägare i Stockholm och Östersund. Avtalet omfattar höjd ambition avseende fastigheternas miljöprestanda samt löpande dialog om bland annat energianvändning, avfall och byggmaterial. De miljökvalitetsmål som berörs är Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt, Frisk luft och Giftfri miljö. 3. Ett förändrat arbetssätt genom användning av ny teknik som leder till ett minskat resande Strategin innebär att vi ska arbeta för att minska utsläppen både från vårt eget, men också från våra samarbetspartners resande. Det kräver ett delvis annat arbetssätt än det vi har i dag. Målet 2014 att minska antalet inrikes korta flygresor har inte uppnåtts. Olika åtgärder för att vända den negativa trenden att vårt resande inte minskar tillräckligt, övervägs inför 2015. För att öka andelen resfria möten använder våra medarbetare i allt större utsträckning sig av videokonferens och kommunikation med stöd av kommunikationsverktyget Lync. Vi har aktivt deltagit i vidareutveckling och utbildning av medarbetare inför webbmöten. Tekniken används både på nationell och på internationell nivå. De miljökvalitetsmål som berörs är Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt, Frisk luft och Giftfri miljö. TABELL 41. ANTAL INRIKES RESOR OCH RESFRIA MÖTEN 104 2012 2013 2014 Inrikes flygresor 1 226 1 060 902 Inrikes tågresor 1 979 1 786 1 891 Resfria möten 3 501 4 213 5 154 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 9. Rapportering av regeringsuppdrag STÖDMATERIAL TILL GRUNDSKOLAN OM MILJÖKVALITETSMÅLEN Miljökvalitetsmålen ger ramen för det svenska miljöarbetet, men är okända för många. Inte minst för den uppväxande generationen. Naturvårdsverket har under 2014 genomfört ett regeringsuppdrag om att ta fram material som underlättar för lärare i grundskolan att undervisa om miljöfrågor med koppling till Sveriges miljökvalitetsmål. Regeringsuppdraget ingick i regleringsbrevet för Naturvårdsverket 2014 och redovisas här enligt uppdragsformuleringen. En kort kompletterande pm har överlämnats till Miljödepartementet vid uppdragets slut. LÄRARMANUAL OCH ELEVUPPGIFTER Utgångspunkten för uppdraget har varit att fördjupa och vidareutveckla skolmaterialet på miljömålsportalen. Resultatet är en serie lektionsupplägg, ett för varje miljökvalitetsmål och ett upplägg vardera för generationsmålet och själva miljömålssystemet. Lektionsuppläggen ska ge läraren bakgrundskunskap och visa på kopplingar till skolans styrande dokument läroplanen för grundskolan (Lgr 2011) och kursplaner. Skolmaterialet innehåller olika uppgifter, diskussionsfrågor och annat som kan få fart på arbetet i klassrummet och syftar till att ge eleverna inspiration och idéer om hur de själva kan ta sig an miljöutmaningar. Lektionsuppläggen har tagits fram av stiftelsen Håll Sverige Rent, som bland annat fört in erfarenheter från sitt skolnätverk, Grön Flagg, i utformningen av materialet. UNDERSÖKNING OM BEHOVET AV SKOLMATERIAL För att på bästa sätt anpassa skolmaterialet till lärarnas önskemål genomfördes en mindre undersökning av lärarnas behov av skolmaterial för att kunna undervisa om miljökvalitetsmålen. Undersökningen utfördes av Sweco AB, som intervjuade ett urval lärare om deras kännedom om miljökvalitetsmålen, hur de undervisar om miljöfrågor idag och vad de skulle behöva för stöd för att lättare kunna ta upp miljökvalitetsmålen i undervisningen. Stor vikt lades vid konkreta frågor om hur materialet ska utformas, vad det ska innehålla och hur det ska göras tillgängligt. Lärarundersökningen visar att en majoritet av de tillfrågade lärarna idag inte kopplar sin miljöundervisning till miljökvalitetsmålen, delvis beroende på bristande kunskap om både miljökvalitetsmålen och om vilka kopplingar till målen som finns till läroplanen. Kännedomen om portalen miljömålsportalen och det material som finns tillgängligt där, konstaterades vara låg. Kompetensutveckling samt tid och resurser att lägga på arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling i undervisningen efterfrågas. När det gäller den praktiska utformningen av NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 105 RAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG undervisningsmaterialet framkom önskemål om ett digitalt, webbaserat material som kan tillhandahållas i pdf-format. Innehållsmässigt efterlystes både faktakunskaper, begreppsförklaringar och konkreta övningar kopplade till ämnesområdet. Deltagare i undersökningen ansåg även att det var viktigt att underlätta för tvärvetenskaplig undervisning. EN NATURLIG DEL AV UNDERVISNINGEN En viktig del i regeringsuppdraget var att visa på de kopplingar som finns mellan miljökvalitetsmålen och skolans styrande dokument. I uppdraget konstateras att undervisning som knyter an till miljökvalitetsmålen mycket väl kan ingå i arbetet mot skolans kunskapsmål. Skolverket ger stöd åt redovisningen och bedömer att det finns ett starkt stöd för att ta upp miljökvalitetsmålen i undervisningen, även om målen inte nämns specifikt i läroplanen. För att underlätta för lärarna har en matris tagits fram, som visar i vilka ämnen och årskurser det är lämpligt att ta upp och anknyta till miljökvalitetsmålen i undervisningen. Översikten kommer att finnas tillgänglig via webben och hänvisningar till innehållet finns i de olika lektionsuppläggen. MARKNADSFÖRING AVSLUTAR I uppdraget ingår också att göra materialet mer känt för lärarna. Marknadsföringen av materialet har inletts i etablerade kanaler för lärare, bland annat via Håll Sverige Rents skolaktiviteter och skolnätverk Grön Flagg, via Skolverket, Nätverket för lärande om hållbar utveckling, olika nyhetsbrev, sociala media med mera. 106 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 10. Redovisade regeringsuppdrag under 2014 TABELL 42. REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG UNDER 2014 DEP. (Inkom) SAKFRÅGA ÄRENDENUMMER REDOVISAT ANM. M RB 14 Redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut om att upphäva och ge dispens från strandskyddet. Uppföljning av strandskyddet NV-00640-14 Spec 47 401 2014-03-27 Skrivelse: Redovisning av regeringsuppdraget Uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 M 111103 Ta fram underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik. Särskilt uppdrag 2011-10-27 M2011/3405/Kl NV-10577-11 Spec 47 126 2014-04-01 Skrivelse: Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik M RB 14 Naturvårdsverket ska kartlägga icke-skatterelaterade eventuellt miljöskadliga subventioner inom sitt verksamhetsområde. Miljöskadliga subventioner NV-00641-14 Spec 47 402 2014-04-02 Skrivelse: Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner M 131216 Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter. NV-09267-13 Spec 47 323 2014-03-18 Skrivelse: Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheterr M 130131 Utarbeta vägledning om hur buller från miljöfarlig verksamhet kan hanteras vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Särskilt uppdrag 2013-01-24 M2013/233/Ma NV-01190-13 Spec 47 314 2014-04-28 Skrivelse: Redovisning av regeringsuppdrag om industrioch annat verksamhetsbuller M RB 14 Utifrån rapporten Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden (redovisning av uppdrag enligt regleringsbrev för 2010, dnr Fi2010/4312 punkt 46B) ge förslag till nya eller kompletterande regelförslag. NV-00645-14 Spec 47 403 2014-05-27 Skrivelse: Tillsynsansvar över förorenade områden NV-04173-13 Spec 47 316 2014-06-05 Skrivelse: Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö NV-00291-12 Spec 47 203 2014-06-12 Skrivelse: Översyn av föreskrifter för nationalparker 314-7255-09 NV-09655-11 2014-06-19 Skrivelse: Kometprogrammet 2010–2014 Tillsynsansvar över förorenade områden M 130506 Ta fram ett förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Särskilt uppdrag 2013-04-25 M2013/1253/Nm M RB 12 Se över föreskrifterna för landets nationalparker, bl.a. i syfte att möjliggöra kommersiell verksamhet. Föreskrifter för nationalparker M 091029 Uppdrag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur. Särskilt uppdrag 2009-10-22 M2009/2575/Na M2009/3848/Na NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 107 REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG TABELL 42. REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG UNDER 2014 DEP. (Inkom) SAKFRÅGA M RB 12 Göra en översyn av vilka områden som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet. M RB 14 Efter samråd med berörda myndigheter, redovisa förslag till åtgärder som bidrar till en mer hållbar konsumtion som underlag till ett fortsatt strategiskt arbete i frågan. M RB 13 Bistå RK med underlag om vikten av bevarande av råvaruresurser och ökad resurseffektivitet ÄRENDENUMMER REDOVISAT ANM. NV-00295-12 Spec 47 205 2014-06-24 Skrivelse: Redovisning av regeringsuppdrag om översyn av områden av riksintresse för friluftslivet NV-00685-14 Spec 47 411 2014-09-11 Skrivelse: Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion NV-00344-13 Spec 47 312 2014-09-15 Skrivelse: Redovisning av regeringsuppdrag om det europeiska innovationspartnerskapet för råvaror (EIP) NV-00658-14 Spec 47 406 2014-09-15 Skrivelse: Förslag till program för CAP:s miljöeffekter 2015–2019 NV-09383-13 Spec 47 322 2014-09-26 Skrivelse: Utredning av relevansen och behovet av lavinprognoser för de svenska fjällen NV-07655-13 Spec 47 320 2014-10-01 Skrivelse: Underlag till kontrollstation 2015 NV-03207-14 Spec 47 420 2014-10-10 Skrivelse: Redovisning av regeringsuppdrag Miljökrav vid produktion av läkemedel inom EU NV-00660-14 Spec 47 407 2014-10-30 Skrivelse: Konsekvensanalyser av EU:s klimat och energiramverk till 2030 NV-00688-14 Spec 47 414 2014-10-30 Skrivelse: Statens vilt – översyn av 33 § jaktförordningen (1987:905) NV-04509-14 Spec 47 423 2014-10-31 Skrivelse: Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Riksintressen för friluftslivet Hållbar konsumtion Europeiska innovationspartnerskapet för råvaror M RB Uppdrag till Statens jordbruksverk, Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket att gemensamt föreslå ett program för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) miljöeffekter för perioden 2015-2019. Miljöeffekter av den gemensamma jordbrukspolitiken M 131219 Uppdrag att utreda relevansen och behovet av lavinprognoser för de svenska fjällen. Särskilt uppdrag 2013-12-12 M20l3/3132/Nm M 131014 Utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för de klimat- och energipolitiska målen. Särskilt uppdrag 2013-10-10 M2013/2523/K1 M 140414 Uppdrag om miljökrav vid produktion av läkemedel inom EU. Särskilt uppdrag 2014-04-03 M2014/991/Ke M RB 14 Uppdrag att analysera konsekvenserna för Sverige av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030 för EU. M RB 14 I samråd med Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt genomföra en översyn av 33 § jaktförordningen (1987:905) i syfte att säkerställa att de arter som räknas upp fortfarande kan betraktas som utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla. Klimat- och energiramverk 2030 Översyn av statens vilt M 140610 Uppdrag att förbereda avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Särskilt uppdrag 2014-06-05 M2014/1403/Kl 108 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG TABELL 42. REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG UNDER 2014 DEP. (Inkom) SAKFRÅGA M 140422 Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. ÄRENDENUMMER REDOVISAT NV-03353-14 Spec 47 421 2014-10-31 Skrivelse: Redovisning av regeringsuppdrag Strandskydd vid små sjöar och vattendrag NV-00693-14 Spec 47 417 2014-10-31 Skrivelse: Naturvårdsverkets tillämpning av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen NV-00689-14 Spec 47 415 2014-12-11 Skrivelse: Översyn av provtagningskraven för fällda sälar NV-10965-12 Spec 47 219 2014-12-12 Skrivelse: Slutredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige NV-00686-14 Spec 47 412 2014-12-15 Skrivelse: Regeringsuppdrag att revidera förvaltningsplanerna för björn, järv, lodjur, varg och kungsörn med utgångspunkt i regeringens proposition En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) NV-00683-14 Spec 47 409 2014-12-18 Skrivelse: Ändring av kväveoxidavgiften för ökad styreffekt NV-00684-14 Spec 47 410 2014-12-18 Skrivelse: Invasiva främmande arter NV-00691-14 Spec 47 416 2014-12-18 Skrivelse: Redovisning av regeringsuppdrag om att utforma nationella riktlinjer for åtgärder och ersättningar/bidrag för skador orsakade av trana, gäss och sångsvan i odlingslandskapet NV-00647-14 Spec 47 405 I årsredovisningen för 2014 Särskilt uppdrag 2014-04-16 M20l4/1093/Nm M RB 14 Redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att anpassa myndighetens verksamhet till kraven i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, vilken trädde i kraft den 1 juli 2010. M RB 14 Efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska Riksmuseet se över provtagningskraven för fällda sälar samt ersättningsnivåerna för inskickade prov i syfte att underlätta hanteringen. M 121220 Genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige. ANM. PSI-direktivet Provtagningskrav för fällda sälar Särskilt uppdrag 2012-12-20 M2012/3438/Nm M RB 14 Revidera förvaltningsplanerna för björn, järv, lodjur, varg och kungsörn med utgångspunkt i regeringens proposition En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Revidera förvaltningsplaner M RB 14 Uppdrag att föreslå en ändring av kväveoxidavgiften så att den får ökad styreffekt och utsläppen minskar. M RB 14 I samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk samt efler samråd med övriga myndigheter och organisationer revidera den nationella strategin och handlingsplanen för främmande arter och genotyper (Naturvårdsverkets rapport 5910). M RB 14 Utforma nationella riktlinjer för förvaltningen av gäss, tranor och svanar som vägledning för länsstyrelsen i det regionala arbetet med förvaltning, förebyggande av samt ersättning för skador. Kväveoxidavgifter Invasiva främmande arter Riktlinjer om vissa skadegörande fåglar M RB 14 Vidareutveckla det befintliga stödmaterial som är riktat mot skolor om miljökvalitetsmålen och generationsmålet på webbplatsen www.miljömål.se. Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 109 11. Våra insatser för miljökvalitetsmålen Detta kapitel innehåller ett urval av de insatser som under året bidragit till de nationella miljökvalitetsmålen. Insatserna kan påverka flera miljökvalitetsmål samtidigt, men är sorterade under de/det miljökvalitetsmål som vi bedömer som viktigast i förhållande till insatsen eller under ett miljömålsövergripande avsnitt. Miljökvalitetsmålen i sig är sorterade efter Naturvårdsverkets tre kärnområden (tre kluster av miljökvalitetsmål). Inledningsvis ges en översikt över insatser som främjar samtliga mål. Miljömålsövergripande insatser SPECIFIKT GENERATIONSMÅLET Forts. Miljökvalitetsmål Insats Förberedelse för FU15, Utvärdering av Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen klimat- Regeringsuppdrag: utbildningsmaterial om Forskningskonferens ”Generationsmålet påverkan, Skyddande ozonskikt, Ett rikt växtoch djurliv, Myllrande våtmarker, Storslagen i fokus” fjällmiljö, remissversion Antologi om generationsmålet Årlig uppföljning av sju mål: Frisk luft, Bara miljökvalitetsmålen (grundskolan) MILJÖKVALITETSMÅL Insats Samordning och produktion av ”Årlig uppföljning 2014” Samverkan med andra myndigheter: antal samverkansmöten, vägledning etc Regeringsuppdrag: fördjupad utvärdering 2015 (FU15) inklusive fokusområdena hållbart näringsliv och hållbar konsumtion naturlig försurning, Ingen klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö Modellering av miljömålen (miljömålskartering) Målmanual för Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö Rapport: uppföljning av friluftsliv inom miljökvalitets- och friluftsmålen Fördelning av medel för regional miljömålsuppföljning/samverkan, RUS KÄRNOMRÅDE: Klimat och luft Frisk luft 110 FRISK LUFT Forts. Frisk luft Insats Genomfört regeringsuppdrag Luft Miljöövervakning luftkvalitet Deltagit i förhandlingar om EU:s nya luftvårdspaket Presentation av nya luftdata på Naturvårdsverkets webbplats LRTAP, deltagande i arbetsgrupper, rapportering Genomföra IED – informationsförsörjning, vägledning, EU-arbete, rapportering samt myndighets- och näringslivssamverkan Rapportering enligt luftdirektivet Vägledning miljökvalitetsnormer, Luftguiden LRTAP, samarbete med Ryssland och Vitryssland. Genomföra systemet för kväveoxidavgifter NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Genomfört regeringsuppdrag om utvärdering av NOx-avgifterna VÅRA INSATSER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN Bara naturlig försurning Begränsad klimatpåverkan BARA NATURLIG FÖRSURNING Forts. Begränsad klimatpåverkan Insats Genomfört regeringsuppdrag om EU:s Rapportering utsläpp till luft (IIR) Klimat- och energiramverk 2030 Miljöövervakning: kväveläckage i jordbruks- Genomfört seminarier i Kina och Ryssland miljö (Observationsfält) angående SLCP Deltagit i förhandlingar om EU:s nya luftvårdspaket Stöd till miljöförvaltning och styrning i Indien med bäring på svensk konsumtion Samarbete med Ryssland inom HELCOM Regeringsuppdrag inför Kontrollstation angående utsläpp till Östersjön (klimat) 2015 Genomföra systemet för kväveoxidavgifter Regeringsuppdrag om åtgärder för hållbar Delta i tillståndsprövning av Rönnskärsverken konsumtion BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Reviderad vägledning till förordningen (2013:252) om stora förbränningsanlägg- Insats ningar och förordningen (2013:253) om för- Klimatrapportering (NIR, biennial report (UNFCCC) och nationalrapport) samt utsläppsstatistik Utveckling av uppföljningsmått för omställningen mot ett koldioxidsnålt samhälle Arbete för att inspirera andra aktörer till initiativ för att förebygga avfall Delta i tillståndsprövning av massa- och pappersindustri, samt flygplatser och hamnar Författningsförslag för att genomföra Monitoring Mechanism Reg. (MMR) samt myndighetsöverenskommelser Genomföra system för handel med utsläppsrätter Genomförande av förordningen om fluorerade växthusgaser bränning av avfall Stöd till Miljödepartementet i EU-förhandlingar gällande medelstora förbränningsanläggningar Verkat för att Ryssland förbättrat miljö- och klimatprestandan på ett par ”hot-spots” inom Barentssamarbetet Arrangerat konferensen Klimatforum 2014 Framtagande av kommunikationsplan Klimat/Luft Medverkan i samråd med trafikverket om infrastrukturärenden SKYDDANDE OZONSKIKT Insats Miljöövervakning: stratosfärisk ozon PM med författningsförslag och konsekvens- Årlig rapportering till Ozonsekretariatet analys (+remisshantering) med förslag till förändringar i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar och förord- Montrealprotokollet, partsmöte och förberedelser inom Wienkonventionen ningen (2013:253) om förbränning av avfall överlämnat till Miljödepartementet Arbete inom Montrealprotokollet för att hantera HFC-frågan Stöd till Konsumentverket avseende INGEN ÖVERGÖDNING upplysningstjänst om konsumtionsfrågor Insats Stöd till kommuner och länsstyrelser i arbetet med klimatstrategier Revidera föreskrifter om avloppsreningsverk Verkat inom OECD för att få in klimat- och miljöfrågorna i det globala utvecklingssamarbetet Skyddande ozonskikt Delta i tillståndsprövning av större kommunala avloppsreningsverk Ingen övergödning Bidra i arbetet med Ecodesign-direktivet Bidra till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag om minskat matavfall Deltagande i UNFCCC-arbetet, FN:s klimatkonvention Expertstöd internationellt klimat och SLCP NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 111 VÅRA INSATSER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN KÄRNOMRÅDE: Biologisk mångfald och mark Ett rikt odlingslandskap ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Forts. Ett rikt växt- och djurliv Insats Genomförande av artskyddskonferens och Miljöövervakning: mark och gröda, markpackning viltförvaltarkonferens Remissinstans för Jordbruksverkets årliga över internationellt skyddade områden uppföljning av odlingslandskapsmålet Ny webbplats för Sveriges nationalparker Fördelning av 1:3-anslaget och vägledning Nya och reviderade föreskrifter om licensjakt, om åtgärder inventering samt förvaltning av stora rovdjur Ny webbplats för Sveriges nationalparker Processbeskrivning för arbetet med skydd av Revidera föreskrifter och genomförande- värdefull natur planen för nationalparker Revidera föreskrifter och genomförandeplanen för nationalparker Säkerställa mark för skydd genom att fördela 1:16 anslaget med vägledning till länen, värdera mark, förhandla och genomföra markköp och markbyten samt betala ut ersättning Regeringsuppdrag om CAP:s miljöeffekter. Hemställan om regeländring för förteckning Säkerställa mark för skydd genom att fördela 1:16 anslaget med vägledning till länen, värdera mark, förhandla och genomföra markköp och markbyten samt betala ut ersättning. Ta fram nya samt revidera flera föreskrifter Ett rikt växt- och djurliv ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV som rör jakt Insats Uppdatera samtliga förvaltningsplaner för Miljöövervakning: NILS (Nationell Inventering stora rovdjur av Landskapet i Sverige), fågelövervakning, fjärilsövervakning Vindval - Uppstart av Etapp 3 Rovdjursinventeringar samt översyn av Åtgärdsprogram för hotade arter metodik för varg och björn CITES-remisser Inventeringar av arter och habitat på Delta i arbetsgruppen CAFF, Arktiska rådet biogeografisk nivå Delta i förhandlingar under Konventionen om Utlysning av forskningsprogram inom: Förvaltning av värdefull natur, Utlysning av biologisk mångfald och rapportering till denna medel till viltforskning; Scenarioplanering – en kunskapsöversikt, Värdet av ekosystemtjänster; BiodivERsA Delta i strandskyddsdelegationen Delta i tillståndsprövning av kalkbrott i Bunge, gruvor, torvtäkter, vindkraftverk samt mål om områdesskydd Deltagande i CGBN (Coordination Group on Biodiversity and Nature) Driva IPBES, Delegationsledare och Nordisk samverkan Följa EU-processen: MAES (Mapping and Assessment of Ecosystem Services) Förvaltning av skyddade områden inom Barentssamarbetet, BPAN Delta i överprövning av överklagade länsstyrelsebeslut enligt jaktlagstiftningen Insatser inom Nordiska samarbetet, TEG Pm som problem vid prövning av Natura 2000 i ärenden om gruvverksamhet Regeringsuppdrag om grön infrastuktur, Driva rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Fördelning av 1:3-anslaget och viltskadeanslaget och vägledning om åtgärder Förstudie om vägledning om Natura 2000 Förvaltningsverktyg för rennäringen 112 Vägledning om tillståndsprövning för torvtäkter NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Regeringsuppdrag om genetisk förstärkning handlingsplan för invasiva främmande arter, riktlinjer för stora fåglar samt strandskydd vid små sjöar och vattendrag Remissvar till Jordbruksverket om odlingsärenden, GMO Stöd till Miljödepartementet: EU-översyn GMO, riktlinjer och regelverk VÅRA INSATSER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN Hav i balans samt levande kust och skärgård HAV I BALANS SAMT LEVANDE LEVANDE SKOGAR KUST OCH SKÄRGÅRD Insats Insats Miljöövervakning: Ståndortskarteringen Avslutad forskning inom ”Marin försurning ” Remissinstans för Skogsstyrelsen i årlig Miljöövervakning av miljögifter i samarbete uppföljning av skogsmålet med Havs- och vattenmyndigheten, HaV Fördelning av 1:3-anslaget och vägledning om Påbörjad forskning inom ”God ekologisk status i Sveriges marina vatten” åtgärder Tillståndet i Östersjön, forskningssamman- 1:16 anslaget med vägledning till länen, ställning Underlag och remissinstans för HaV i årlig värdera mark, förhandla och genomföra markköp och markbyten samt betala ut ersättning uppföljning av detta miljökvalitetsmål Slutförande av markbyten för reservatsbildning Delta i HaV:s arbete med åtgärdsprogram för (ESAB) havsmiljön enligt Havsmiljödirektivet. Nya och reviderade föreskrifter om licensjakt, Delta i HaV:s regeringsuppdrag om långsiktig inventering samt förvaltning av stora rovdjur havsplanering Delta i tillståndsprövning av järn- och Pm om problem vid prövning av Natura 2000 i ärenden om gruvverksamhet stålindustri, kemiindustri och raffinaderier Revidera föreskrifter och genomförandeplanen Genomföra IED-direktivet – informationsförsörjning, vägledning, EU-arbete, för nationalparker Levande skogar Säkerställa mark för skydd genom att fördela Ny webbplats för Sveriges nationalparker myndighets- och näringslivssamverkan Ny webbplats för Sveriges nationalparker MYLLRANDE VÅTMARKER Revidera föreskrifter och genomförandeplanen Insats för nationalparker Delta i NorBalWets infoprojekt (bl.a. webb- Säkerställa mark för skydd genom att fördela sida, vepa om ekosystemtjänster) 1:16 anslaget med vägledning till länen, värdera mark, förhandla och genomföra markköp och markbyten samt betala ut ersättning Fågelrapportering internationellt (flera LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Miljöövervakning: våtmarksövervakningen Insats Delta i tillståndsprövning av kalkbrott i Bunge och torvtäkter Miljöövervakning av miljögifter sötvatten samt Levande sjöar och vattendrag delta i HaV:s revision av miljöövervakningen konventioner & direktiv) Manual för biogeografisk uppföljning delsystem våtmark Underlag och remissinstans för HaV i årlig Fördelning av 1:3-anslaget och vägledning om åtgärder uppföljning av sötvattensmålet Ny webbplats för Sveriges nationalparker Delta i tillståndsprövning av massa- och pappersindustri Prövningsvägledning som gäller torvtäkter Ny webbplats för Sveriges nationalparker för nationalparker Revidera föreskrifter och genomförandeplanen för nationalparker Säkerställa mark för skydd genom att fördela 1:16 anslaget med vägledning till länen, värdera mark, förhandla och genomföra markköp och markbyten samt betala ut ersättning Säkerställa mark för skydd genom att fördela 1:16 anslaget med vägledning till länen, värdera mark, förhandlaa och genomföra markköp och markbyten samt betala ut ersättning. Genomföra IED-direktivet – informationsförsörjning, vägledning, EU-arbete, myndighets- och näringslivssamverkan Myllrande våtmarker Revidera föreskrifter och genomförandeplanen Våtmarksstöd i diverse ärenden både löpande och utvecklande – torvtäktvägledning, remisser, prövningsärenden Svara på remisser från Vattenmyndigheterna om åtgärdsprogram för vattendistrikten. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 113 VÅRA INSATSER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN Storslagen fjällmiljö STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Forts. Storslagen fjällmiljö Insats Revidera föreskrifter och genomförandeplanen Miljöövervakning: Fjäll för nationalparker Delta i tillståndsprövning av vindkraft samt Säkerställa mark för skydd genom att fördela Kallak (berör ett världsarv) 1:16 anslaget med vägledning till länen, vär- Driva Fjällsäkerhetsrådet dera mark, förhandla och genomföra markköp och markbyten samt betala ut ersättning Fördelning av 1:3-anslaget och vägledning om åtgärder Ny webbplats för Sveriges nationalparker Regeringsuppdrag strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö PM om problem vid prövning av Natura 2000 i ärenden om gruvverksamhet KÄRNOMRÅDE: Avfall, kretslopp och förorenad mark Giftfri miljö GIFTFRI MILJÖ Forts. Giftfri miljö Insats Tillsyn över insamling av elavfall och batterier Artikel 15 rapportering, Stockholms- Delta i partsmöten, Basel- och Stockholms- konventionen konventionerna Delta i HaV:s revision av miljöövervakningen Delta i vattendirektivets EU-arbetsgrupp WGE Genomföra IED – informationsförsörjning, EU-arbete kemikalier och avfall vägledning, EU-arbete, rapportering samt Förhandlingar om EU:s nya luftvårdspaket myndighets- och näringslivssamverkan. Leveranser i anslutning till mineralstrategin Miljögiftsövervakning: terrester miljö, bekämpningsmedel, miljöprovbank, screeningundersökningar av miljögifter, övervakning av Regeringsuppdrag om bygg- och rivningsavfall, slam från reningsverk, hälsorelaterad miljö- ansvar för förorenade områden övervakning Ny version av rapporten ”Gifter och miljön” Samarbete med Kina och Brasilien om utfasning av kvicksilver Underlag och remissinstans för KEMI i årlig uppföljning av Giftfri miljö Uppdatering av nationella implementeringsplanen (NIP) till Stockholmskonventionen Delta i tillståndprövning av järn- och stålindustri, gruvor, kemiindustri och raffinaderier Översyn av deponiskatten Delta i tillståndsprövning av Rönnskärsverken GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Fördelning av 1:4 anslaget och vägledning om åtgärder Insats Input till Säkert växtskydd – bekämpningsmedelslagstiftning Konferens för länsstyrelserna om REACH (i samarbete med KEMI) Reviderade föreskrifter om bekämpningsmedel Reviderade föreskrifter om cisterner Tillstånd till och tillsyn över gränsöverskridande transporter, farligt avfall Tillsyn på nationell nivå av producentansvaret för elprodukter och batterier 114 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 EU:s strategi för Östersjöregionen, miljökrav vid läkemedelsproduktion, samt om tillsyns- Delta i HaV:s revision av miljöövervakningen Grundvatten av god kvalitet VÅRA INSATSER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN God bebyggd miljö GOD BEBYGGD MILJÖ Samverkan med regionerna för att stödja en Insats hållbar tillväxt Bidra till Boverkets plattform för hållbara städer samt till Habitat III-rapporteringen Ta fram vägledning om industribuller Bullerrapportering: Action plan summaries kommunala avfallsplaner Påbörjad forskning om samhällsplanering för minskad miljöpåverkan Arbetsgrupp med näringslivet (ARM) om resurseffektivitet och miljöavtryck Påbörjad forskning om miljöpåverkan från Insatser för hållbar kost, ofta i samarbete med svensk konsumtion andra myndigheter Rapport: ”Avfall i Sverige 2012” OECD – WG Resource productivity and Waste Rapport: ”Samla in, återvinn – producent- Regeringsuppdrag om hållbar konsumtion ansvar 2012” Underlag och remissinstans för Boverket Stöd till Miljödepartementet avseende Europeiska innovationspartnerskapet för avseende årlig uppföljning av miljömålet råvaror Underlag för revidering av föreskriften om Utvärdering miljöaspekter i regionalt tillväxtarbete Beslut om och fördelning av bidrag till lokala naturvårdssatsningar (LONA) Fördelning av 1:3-anslaget och vägledning om åtgärder Nationell samordning för myndigheternas bullerarbete NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 115 12. Våra insatser för målen för friluftslivspolitiken Friluftslivet bidrar till god hälsa, naturförståelse och regional utveckling. Naturvårdsverket samordnar myndigheternas arbete inom friluftslivspolitiken med sikte på de tio mål som riksdagen angivit (regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken). Vår verksamhet under 2014 kan delas in i tre områden: • Myndighetsmöte med syfte att samordna arbetet för friluftsliv. • Nätverk för frilutsliv med syfte att driva, utveckla och följa upp arbetet. • Dialog med friluftslivets aktörer, via konferensen Tankesmedja för friluftsliv. I arbetet med att samordna uppföljningen av arbetet med att uppfylla friluftslivsmålen har Naturvårdsverket lagt ut uppdrag för att ta fram underlag för uppföljningen. Dialog har skett med övriga ansvariga myndigheter, bland annat om en modell för uppföljning. Naturvårdsverket ansvarar dessutom för genomförandet och uppföljningen av fem av de tio friluftslivsmålen. Dessutom en rad insatser kopplade till övriga mål. Nedan redovisas våra insatser per friluftslivsmål under 2014. 1. TILLGÄNGLIG NATUR Insats Vi har genomfört en invigning av naturum Laponia. Vi har arrangerat två utbildningar om till- Ny webbplats för Sveriges nationalparker. gängliga natur- och kulturområden tillsammans med Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Vi har tagit fram en nulägesbeskrivning av det Myndigheten för delaktighet (MFD) utifrån en gemensamt framtagen handbok kring tillgänglighet (rapport 6562) (totalt 110 personer 2013-2014). statliga ledsystemet i fjällen samt genomfört en workshop med berörda aktörer för att planera det fortsatta arbetet. Vi har genomfört ett regeringsuppdrag om lavinprognoser. Vi har genomfört en kort utbildning kring tillgänglighet i skyddade natur- och kulturområden, tillsammans med RAÄ och MFD. Vi har utvecklat ett (internt) PM om tillgänglighet för att beskriva Naturvårdsverkets roll och ansvar, arbetssätt, fokusområden och en vision för ett strukturerat och långsiktigt tillgänglighetsarbete. Vi har utvecklat naturvägledning för Åsnens nationalpark genom uppdrag till Centrum för naturvägledning (CNV) Vi har utvecklat handledning kring naturvägledning som kompletterar handbok 6562,. Vi har utvecklat och planerat naturvägledning genom platsbesök eller annan kontakt mellan CNV och förvaltare i Tiveden, Muddus och Abisko för entréarbetet/projekt i respektive NP (genom uppdrag till CNV). 116 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 2. STARKT ENGAGEMANG OCH SAMVERKAN Insats Vi har arrangerat ”Tankesmedja för friluftsliv” med cirka 250 deltagare för att främja dialog och samverkan. Utvärderat och utvecklat samordningen av friluftslivsarbetet. Vi har arrangerat ett myndighetsmöte för friluftsliv i syfte att samordna berörda myndigheter. Vi har väglett länsstyrelserna och flera kommuner kring friluftsliv. Vi har sammanställt och rapporterat länsstyrelsernas friluftslivsarbete. VÅRA INSATSER FÖR MÅLEN FÖR FRILUFTSPOLITIKEN Vi har delat ut pris till Sveriges friluftskommun 6. HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH 2014 – Örebro, Söderhamn och Leksand, baserat på en enkätundersökning till samtliga LANDSBYGDSUTVECKLING kommuner. Vi har deltagit i myndighetssamverkan i projektet Hållbara destinationer. I samverkan med SLU har vi utformat en överenskommelse som avser uppdrag till CNV från Naturvårdsverket. Syftet med uppdraget är att utveckla arbetet med naturvägledning Insats Vi har påbörjat samarbete med Riksantikvarieämbetet och Fastighetsverket om friluftsliv och turism som tillgång för landsbygdsutveckling och hållbar regional tillväxt. 3. ALLEMANSRÄTTEN Insats 7. SKYDDADE OMRÅDEN SOM RESURS Vi har genomfört en kommunikationssatsning om allemansrätten, genom uppdrag till FÖR FRILUFTSLIVET Håll Sverige Rent. Vi har tagit fram nytt informationsmaterial om Vi har föreslagit nya föreskrifter i nationalparker för att underlätta för friluftsliv och allemansrätten. organiserad verksamhet. Vi har löpande väglett länsstyrelser, markägare, föreningar, företag och myndigheter Vi har publicerat och kommunicerat vägled- om allemansrätten. Insats ning om processen att bilda naturreservat där friluftsliv ingår som en del. Vi har skyddat 72 naturområden i syfte att 4. TILLGÅNG TILL NATUR FÖR FRILUFTSLIV tillgodose bland annat friluftslivets behov. Insats Vi har arrangerat workshops inom projektet Vi har påbörjat arbete med att utveckla och bygga nya entréer och implementera varu- kommunal friluftslivsplanering. märket för Sveriges nationalparker. Aktuella Vi har genomfört regeringsuppdrag om parker är Tyresta, Björnlandet, Muddus, Abisko, Tiveden och blivande Åsnens nationalpark. riksintressen för friluftsliv. Vi har genomfört regeringsuppdrag om Vi har genomfört regeringsuppdraget Strategi Vi har genomfört remiss av vägledning för förvaltare för organiserat friluftsliv och naturturism i skyddad natur. för Storslagen fjällmiljö. Vi har reviderat riktlinjer för entréer till Vi har tillsammans med Skogsstyrelsen Sveriges nationalparker. analyserat möjligheterna och behovet av att utöka naturvårdsavtalens användning till att även omfatta områden med sociala värden. Vi har publicerat en ny version av kart- 5. ATTRAKTIV TÄTORTSNÄRA NATUR 8. ETT RIKT FRILUFTSLIV I SKOLAN Insats Insats Vi har beviljat LONA-bidrag till 277 åtgärder med inriktning på friluftsliv, varav 183 i tätortsnära områden. Vi har påbörjat en dialog med Skolverket om hur man kan utveckla friluftsliv i skolan. generellt undantag från strandskyddet samt väglett om strandskydd. Vi har arrangerat tre LONA-träffar med syfte att stimulera till lokal naturvård på tema restaurering, information och naturvägledning, samt kommunala tätortsnära naturreservat. Vi har skrivit en krönika i DN-bilaga om friluftsliv för att främja tätortsnära friluftsliv. verktyget ”Skyddad natur” med information om alla skyddade områden i landet. Vi har uppdragit åt Håll Sverige Rent att ta fram skolmaterial kopplat till miljökvalitetsmålen. 9. FRILUFTSLIV FÖR GOD FOLKHÄLSA Insats Vi har påbörjat en tätare samverkan med Folkhälsomyndigheten avseende folkhälsa kopplat till naturvistelser. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 117 VÅRA INSATSER FÖR MÅLEN FÖR FRILUFTSPOLITIKEN 10. GOD KUNSKAP OM FRILUFTSLIVET Vi har medverkat i flera länsstyrelse- och kom- Insats munträffar för att bidra till ökad kompetens om friluftsliv. Vi har publicerat en rapport om uppföljning av friluftslivet i miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. friluftsliv. Vi har genomfört besökarundersökningar i alla Vi har drivit projekt om kommunal friluftsplanering tillsammans med två pilotkommuner Sveriges nationalparker. tillsammans med förvaltare i respektive park samt med stöd av Skogsstyrelsens arbetsmarknadsprojekt (SAFT). Vi har finansierat och genomfört en nationell enkät om friluftsliv genom uppdrag till ETOUR. 118 Vi har stöttat en forskningskonferens om NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 och en forskare. 13. Naturvårdsverket är central viltförvaltningsmyndighet Naturvårdsverket har det nationella ansvaret för att Sveriges viltförvaltningspolitik genomförs och är den myndighet som har sektorsansvar för viltförvaltning och jakt i Sverige. I allt vi gör på området strävar vi efter en allt mer regionaliserad viltförvaltning där besluten kan tas närmare de mest berörda. Balans mellan att bevara och att bruka är en förutsättning för en hållbar viltförvaltning. Vårt ansvar innebär en rad olika uppgifter av olika karaktär där vår roll varierar. Vi kan vara samlande, utvecklande, vägledande, samordnande, samverkande, styrande eller främjande. Det är ett långsiktigt arbete som vi fortlöpande utvecklar och förbättrar. Beskrivningar av våra insatser inom viltförvaltning återfinns under flera olika rubriker i årsredovisningen (kapitel 4–6). Placeringen hänger samman med insatsernas inriktning. Naturvårdsverket har som viltförvaltningsmyndighet i uppgift att: • Besluta om föreskrifter för bland annat jakt och inventering. • Ge vägledning för att fylla behoven av kunskap och kompetensutveckling i en regionaliserad förvaltning. • Ta fram nationella förvaltningsplaner för björn, varg, järv, lodjur, kungsörn, vildsvin och skarv. • Ta fram metoder för inventering. • Fastställa miniminivåer för antalet rovdjur i varje rovdjursförvaltningsområde. • Fördela medel för inventeringar och fastställa inventeringsresultat. • Rapportera bedömningar om bevarandestatus till EU enligt art 17 i art- och habitatdirektivet. • Delegera rätten att fatta beslut om skydds- och licensjakt till länsstyrelser som har fasta stammar av rovdjur. • Besluta om jakt på rovdjur i övriga län samt jakt på kungsörn och säl. • Överpröva regionala beslut fattade utifrån jaktlagstiftningen. • Fördela medel till länsstyrelserna för rovdjursinventering, akutverksamhet, informationsinsatser och viltskador. • Informera om inventeringsresultat, mål och arbetssätt. • Hålla en databas för jaktbeslut som är tillgänglig för alla. • Utveckla och hantera register över jaktkort och jägarexamen (jägarregistret). • Typgodkänna fångstredskap. • Fördela medel till viltforskning. Viltförvaltningen innebär samverkan med en rad parter – både myndigheter och organisationer. Vi tar stöd i arbetet med hjälp av tre olika nationella råd med representanter för olika intresseområden. Dessa är Klövviltrådet, Rovdjursrådet och Storfågelforum. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 119 14. Föreskrifter och allmänna råd TABELL 43. FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Nummer Titel Ersätter/ upphäver Förväntad effekt (miljönytta) Miljökvalitetsmål som detta ev gynnar NFS 2014:1 Upphävande av Naturvårdsverkets allmänna råd 99:5 Jägarexamen AR 1999:5 Mer enhetlig och uppdaterad reglering i NFS 2005:4. – NFS 2014:2 Förordning om upphävande av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:6) om avgifter vid dispenser från förordningen (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet NFS 2003:6 Upphävda av Miljödepartementet p.g.a. upphävd lagstiftning (inkl. upphävt bemyndigande). – NFS 2014:3 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn NFS 2010:7 Mer aktuella föreskrifter avseende licensjaktsbeslut. Möjlighet för länsstyrelsen att besluta om åteljakt. Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:4 Naturvårdsverkets föreskrifter om Garphyttans nationalpark SNFS 1987:16 Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:5 Naturvårdsverkets föreskrifter om Dalby Söderskogs nationalpark SNFS 1987:21 Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:6 Föreskrifter om ändring i kungörelse (SNFS 1987:13) med föreskrifter om Sånfjällets nationalpark SNFS 1989:11 Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. _ NFS 2014:7 Naturvårdsverkets föreskrifter om Gotska Sandöns nationalpark SNFS 1987:19 Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård NFS 2014:8 Naturvårdsverkets föreskrifter om Blå Jungfruns nationalpark SNFS 1987:20 Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård NFS 2014:9 Naturvårdsverkets föreskrifter om Norra Kvills nationalpark SNFS 1987:18 Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om Ängsö nationalpark SNFS 1987:17 Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård NFS 2014:11 Föreskrifter om ändring i kungörelse (SNFS 1987:14) med föreskrifter om Töfsingdalens nationalpark SNFS 1987:14 Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. – NFS 2014:12 Föreskrifter om ändring i kungörelse (SNFS 1987:7) med föreskrifter om Abisko nationalpark SNFS 1987:7 Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. – Ändring NFS 2014:28 120 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD TABELL 43. FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Nummer Titel Ersätter/ upphäver Förväntad effekt (miljönytta) Miljökvalitetsmål som detta ev gynnar NFS 2014:13 Föreskrifter om ändring i kungörelse (SNFS 1987:6) med föreskrifter om Vadvetjåkka nationalpark SNFS 1987:6 Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. – NFS 2014:14 Föreskrifter om ändring i kungörelse (SNFS 1987:12) med föreskrifter om Pieljekaise nationalpark SNFS 1987:12 Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:16 Naturvårdsverkets föreskrifter om Färnebofjärdens nationalpark SNFS 1998:6 Ändring NFS 2014:26 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:16) om Färnebofjärdens nationalpark Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:17 Naturvårdsverkets föreskrifter om Djurö nationalpark SNFS 1991:8 Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:18 Naturvårdsverkets föreskrifter om Tresticklans nationalpark SNFS 1996:13 Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:19 Naturvårdsverkets föreskrifter om Stenshuvuds nationalpark SNFS 1986:3 Ändring NFS 2014:27 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:19) om Stenshuvuds nationalpark Mer heltäckande föreskrifter avseende förbud mot markanvändning. Mindre restriktiva regler för organiserad verksamhet och friluftslivet. Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:20 Upphävande av Statens naturvårdsverks allmänna råd 87:2 Fastbränsleeldade anläggningar (500 kW–10 MW) AR 1987:2 Ersatta med vägledning med mer aktuella regler. Frisk luft Giftfri miljö Bara naturlig försurning Ingen övergödning NFS 2014:21 Upphävande av Statens Naturvårdsverks allmänna råd 90:3 Skorstenshöjd, beräkningsmetod AR 1990:3 Ersatta med vägledning med mer aktuella regler. Frisk luft Giftfri miljö Bara naturlig försurning Ingen övergödning NFS 2014:22 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:1) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn NFS 2010:1 Ökad klarhet i hur det regionala rovdjursförvaltningsarbetet ska bedrivas. Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:23 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lo och kungsörn NFS 2007:10 Förenklad reglering av inventeringsmetoder för rovdjur. Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv NFS 2014:24 – Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg Rättssäkerhet och förutsebarhet genom att föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg nu finns. Bidrar till att art- och habitatdirektivet uppfylls. Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 121 FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD TABELL 43. FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Nummer Titel NFS 2014:25 NFS Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut 2010:15 om licensjakt efter lo NFS 2014:29 Naturvårdsverkets förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § MB NFS 2014:30 Förordning om upphävande av Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1991:1) om återföringssystem för bensingaser vid tankställen för motorfordon 122 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Ersätter/ upphäver NFS 2007:1, 2008:7, 2008:13, 2009:8, 2010:11, 2011:1, 2011:6 Förväntad effekt (miljönytta) Miljökvalitetsmål som detta ev gynnar Mer aktuella föreskrifter avseende licensjaktsbesluten. Tydligare bestämmelser om användningen av fångstredskap. Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv – – Överförd till Transportstyrelsen. Frisk luft 15. Regleringsbrevet och instruktionen TABELL 44. FÖRTECKNING MED SAMTLIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ENLIGT REGLERINGSBREVET Återrapporteringskrav Var finns informationen Åtgärder för biologisk mångfald Återrapportering av insatserna redovisas i enlighet med regleringsbrev den 31 mars 2014. 1. Redovisa hur arbetet med områdesskydd har utvecklats samt hur medel inom anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur har använts, 2. Antalet hos länsstyrelserna öppna ärenden om bildande av naturreservat, antalet öppna ärenden där markersättningsfrågorna är helt lösta men som ännu inte beslutats och antalet årsarbetskrafter som länsstyrelserna lägger på bildandet av naturreservat, och vid behov föreslå åtgärder för att öka takten i arbetet, 3. Redovisa arbetet med att skydda skogsmark med höga naturvärden som ägs av Sveaskog och Fortifikationsverket, 4. Redovisa arbetet med markbyten med ersättningsmark som för detta ändamål ägs av Ersättningsmark i Sverige AB i syfte att skydda skogsmark med höga naturvärden, 5. Redovisa arbetet med skötsel av skyddade områden samt hur medel inom anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har använts, 6. Redovisa användningen av naturvårdsavtal för skydd av värdefulla naturområden och medelsanvändningen och arbetet med artbevarande, vilt- och rovdjursförvaltning samt bekämpning av invasiva främmande arter. Redovisningen ska avse de senaste tre åren och vara möjlig att jämföra med tidigare års redovisningar av anslagen. Hela resultatredovisningen samt sammanfattande redovisning i kapitlet Naturvårdsverket och Sveriges miljökvalitetsmål sid 9 Miljömålssystemet Naturvårdsverket ska visa hur myndigheten har verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och hur arbetet har integrerats i genomförandet av myndighetens verksamhet. IT för miljön Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har följt de rekommendationer som regeringen har angett för att uppnå de mål som beslutats i it för en grönare förvaltning – agenda för it för miljön 2010-2015 (dns N210/3482/ITP (delvis)). I redovisningen enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Kapitel 1 Utveckling av myndigheten sid 7 Jämställdhetsintegrering Naturvårdsverket ska återrapportera hur myndighetens verksamhet har bidragit till regeringens jämställdhetspolitiska mål enligt propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv: nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155) har uppnåtts. Av återrapporteringen ska framgå vilka åtgärder som myndigheten avser att vidta om myndigheten har identifierat sådana utvecklingsbehov. Myndigheten ska även redovisa när i tiden satsningarna i så fall ska genomföras. Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar Naturvårdsverket ska senast den 31 januari 2015 till Regeringskansliet (Miljödepartementet) redovisa vilka underlag myndigheten bidragit med och vilka insatser som gjorts i samband med möten inom ramen för arbetet med kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Redovisningen ska omfatta både det nationella arbetet samt det internationella arbetet inom Arktiska rådet, Nordiska ministerrådet och Climate and Clean Air Coalition to Reduce Short-Lived Climate Pollutants (CCAC). Separat redovisning 31/1 2015 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 123 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 44. FÖRTECKNING MED SAMTLIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ENLIGT REGLERINGSBREVET Nationellt genomförande av EU:s strategi för tillväxt och jobb (EU 2020) Naturvårdsverket ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för 2014-2020 för EU:s sammanhållningspolitik och politiken för landsbygdsfonden, havsoch fiskerifonden inklusive arbetet med partnerskapöverenskommelsen. Naturvårdsverket ska vidare utifrån sitt uppdrag stödja de aktörer som fått i uppdrag att utarbeta förslag till EU:s strukturfondsprogram. Naturvårdsverket ska senast den 31 januari 2015 till Regeringskansliet (Miljödepartementet) redovisa vilka insatser inklusive i fråga om resurseffektivitet som myndigheten inom sitt verksamhetsområde utfört för nationellt genomförande av EU:s strategi för tillväxt och jobb (EU 2020). Nationella innovationsstrategin Naturvårdsverket ska samverka med och rapportera till Verket för Innovationssystem (Vinnova) kring sitt bidrag till att uppnå målet för genomförandet av den nationella innovationsstrategin (dns N2011/547/FIN). Ekosystemtjänster Naturvårdsverket ska redogöra för i vilken mån myndighetens verksamhet har bidragit till att öka kunskapen om ekosystemtjänster och deras värde för samhället, samt hur myndighetens kommunikationsinsatser gentemot nyckelaktörer fördjupats, i enlighet med etappmålet om ekosystemtjänster i miljömålssystemet. Miljöteknik Naturvårdsverket ska redovisa viktigare aktiviteter som bedöms öka tillgången till eller efterfrågan på miljöteknik och miljöinnovationer. Återrapportering ska ske i samband med årsredovisningen. Effektiv miljöövervakning Naturvårdsverket ska senast den 15 september 2014 rapportera hur man effektiviserat sitt arbete med miljöövervakning i enlighet med förslagen i Naturvårdsverkets rapport Avtalshantering inom miljöövervakningen (NV-065965-11). Övervakning av sjöfåglar Naturvårdsverket ska till Regeringskansliet (Miljödepartementet) redovisa vilka insatser myndigheten utför inom miljöövervakning avseende att följa statusen för häckande, rastande och övervintrande sjöfåglar, i synnerhet ejder och alfågel. Arktis Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har följt upp de för myndigheten relevanta slutsatser och rekommendationer som antogs vid det arktiska miljöministermötet i februari 2013 samt vid Arktiska rådets utrikesministermöte i maj 2013. Internationellt miljö- och klimatsamarbete med Ryssland Naturvårdsverket ska särskilt redovisa hur Naturvårdsverkets del av anslag 1:14, Internationellt miljö- och klimatsamarbete med Ryssland, ap 1, har använts 2014. Separat redovisning 31/1 2015 Separat redovisning till Vinnova maj 2014 Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 68 Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 68 Rapport lämnad 15 september 2014 Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 22 Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 60 Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 56 Bidragshantering Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens bidragsverksamhet för respektive anslag. 124 1:2 Miljöövervakning m.m. Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 18 ap.1 Miljöövervakning. Miljöövervakning sid 21 Miljömålsuppföljning sid 25 ap. 2 Bidrag till åtgärder för miljökrav vid offentlig upphandling Anslagsposten fördelad enligt 2014 års regleringsbrev. ap. 6 Bidrag till ideella miljöorganisationer Kapitel 6 ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan” sid 93 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 44. FÖRTECKNING MED SAMTLIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ENLIGT REGLERINGSBREVET 1:3 Åtgärder för värdefull natur Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 89 ap. 2 Kostnader för skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m. 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 96 ap. 1 Sanering och efterbehandling av förorenade områden. 1:5 Miljöforskning Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 31 ap. 1 Miljöforskning. 1:16 Skydd av värdefull natur Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 87 ap. 1 Skydd av värdefull natur. 1:7 Internationellt miljösamarbete Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 57 ap. 3 Långsiktigt miljö och klimatsamarbete med strategiskt viktiga länder. 1:7 Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 93 Ersättningar för viltskador m.m ap. 1 Bidrag för att förebygga skador på annat än renar och fiske samt att ersätta inträffad sådan skada. 1:14 Internationellt miljösamarbete Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 56 ap. 1 Bilateralt miljösamarbete 13.4 Stöd till friluftsorganisationer Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 93 ap. 10 Stöd till friluftsorganisationer. Naturvårdsverket ska redovisa vilka insatser myndigheten gör tillsammans med länsstyrelserna för att minska oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 96 Prognoser Separat redovisning 16 januari, 21 februari, 5 maj, 28 juli, 27 oktober. Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2013–2017 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 125 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 45. NATURVÅRDSVERKETS INSTRUKTION (2012:989) MED HÄNVISNING TILL VAR DET TAS UPP I ÅRSREDOVISNINGEN Redovisas på sidan 1 § Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning. Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Hela resultatredovisningen Naturvårdsverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Naturvårdsverket ska främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i generationsmålet och miljökvalitetsmålen. 2 § Naturvårdsverket ska vägleda de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet och samordna miljömålsuppföljningen. Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 26 I arbetet med miljömålsuppföljningen ska Naturvårdsverket höra andra berörda myndigheter och: 1. varje år göra en samlad redovisning av myndigheternas uppföljningar och prognoser av utvecklingen i förhållande till miljökvalitetsmålen, och Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 25 2. regelbundet göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt i en rapport till regeringen ge en samlad bild av myndigheternas utvärdering. Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 27 3 § Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde särskilt: 1. ansvara för den centrala tillsynsvägledningen, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 86 2. samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 86 3. bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos myndigheter och domstolar samt lämna Naturvårdsverkets synpunkter tidigt i processen, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 74 4. delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 74 5. vägleda statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 84 6. samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 27 7. utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomiska analyser inom miljömålssystemet, Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 66 8. utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljöinformationsförsörjning och ansvara för den övergripande administrativa samordningen av miljöövervakningen, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 26 9. i samråd med Havs- och vattenmyndigheten fördela medel för miljöövervakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rapportering och efter samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet inom sitt ansvarsområde, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 18 10. finansiera miljöforskning av hög kvalitet till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 18 11. samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön, 12. göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänheten och andra berörda, 126 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 18 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 45. NATURVÅRDSVERKETS INSTRUKTION (2012:989) MED HÄNVISNING TILL VAR DET TAS UPP I ÅRSREDOVISNINGEN Redovisas på sidan 13. ansvara för nationell samordning och prioritering när det gäller avhjälpande av sådana föroreningsskador och allvarliga miljöskador som avses i 10 kap. miljöbalken, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 94 14. ansvara för administration, uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 94 15. förvärva och förvalta värdefulla naturområden för statens räkning, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 88 16. ansvara för att ta fram underlag för beslut att inrätta nationalparker, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 70 17. verka för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas, Kapitel 12 Våra insatser för målen för friluftspolitiken sid 116 18. samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda, Kapitel 12 Våra insatser för målen för friluftspolitiken sid 116 19. verka för en hållbar utbyggnad av vindkraft, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 81 20. ansvara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 70 21. verka för att avfallshanteringen i fråga om kapacitet och metoder är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 70 22. samordna myndigheternas arbete när det gäller omgivningsbuller, samt Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 85 23. vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 § Laponiaförordningen (2011:840). Medlem i partsrådet och styrelsen under 2014. 4 § Naturvårdsverket ska delta i det arbete på miljöområdet som regeringen bedriver inom EU och internationellt. Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 46 Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde särskilt: 1. bidra med underlag och expertkunskap, Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 46 2. delta i möten enligt instruktioner från Regeringskansliet och rapportera från mötena, Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 46 3. bidra till Sveriges politik för global utveckling och genomförandet av politiken, Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 59 4. bedriva bilateralt samarbete, Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 56 5. ansvara för internationell rapportering inom sitt ansvarsområde, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 29 6. vid sitt deltagande i den Europeiska kommissionens arbetsgrupper tidigt bedöma konsekvenserna av viktigare förslag och ge berörda aktörer möjlighet att lämna synpunkter till verket och Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 46 7. när Europeiska kommissionen har lämnat ett slutligt förslag till EU-lagstiftning, skyndsamt redovisa en konsekvensbedömning av förslaget till Regeringskansliet. Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 46 5 § Naturvårdsverket får bedriva tjänsteexport som är direkt kopplad till det utvecklingsarbete som Naturvårdsverket bedriver internationellt, inklusive sådan tjänsteexport som avser Sveriges internationella utvecklingssamarbete, och som ligger inom ramen för det uppdrag som anges i denna instruktion, annan förordning eller i beslut som regeringen har fattat. Finansiell redovisning 6 § Naturvårdsverket får i tvister om skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken väcka offentlig grupptalan enligt 32 kap. 13 § miljöbalken och lagen (2002:599) om grupprättegång, om myndigheten anser att det är nödvändigt för att tillgodose angelägna allmänna miljöintressen. Har ej utnyttjats under 2014 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 127 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 45. NATURVÅRDSVERKETS INSTRUKTION (2012:989) MED HÄNVISNING TILL VAR DET TAS UPP I ÅRSREDOVISNINGEN Redovisas på sidan 7 § Naturvårdsverket ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag. Ingår i vårt arbete med ständiga förbättringar. 8 § Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde hjälpa Statens jordbruksverk med sådant underlag som behövs för information, utbildning, tillsyn och för hur avvikelser ska bedömas från stödsynpunkt när det gäller verksamhetskrav enligt förordningen (2004:760) om EU:s direktstöd för jordbrukare, m.m. och förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Naturvårdsverket har bistått Jordbruksverket med det underlag som behövs, genom deltagande i rådgivande gruppen för tvärvillkor. 8 a § Naturvårdsverket ska vara nationell kontaktpunkt och samordnande myndighet i fråga om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007. Förordning (2014:229). Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 70 128 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Kapitel 11 Våra insatser för miljökvalitetsmålen sid 110 16. Avgiftsfinansierad verksamhet AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS JÄGAREXAMEN OCH JÄGARREGISTER Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet för jägarexamen. Intäkter består av provavgifter för jägarexamen och ersättning från Viltvårdsfonden för administration av jaktkort och jägarregistret. Ersättningen från Viltvårdsfonden täcker de kostnader Naturvårdsverket har för att hantera jägarregistret. Jägarexamen har genererat högre kostnader än intäkter, och saldot i avgiftsposten påverkar verksamhetsutfallet samt den balanserade kapitalförändringen. Verksamheten har delats upp i tabellen för att öka tydligheten. MILJÖAVGIFTER PÅ UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER Naturvårdsverket ansvarar för att lagen om miljöavgifter på utsläpp av kväveoxider, NOx, efterlevs. Det görs genom granskning av företagens NOx-deklarationer och -revisioner. Avgiften återbetalas till de avgiftsskyldiga i proportion till varje produktionsenhets andel av den sammanlagda nyttiggjorda energiproduktionen. Systemet innebär att det totala avgiftsbeloppet omfördelas mellan de företag som omfattas av lagstiftningen. Avgiften avser den ersättning som Naturvårdsverket erhåller för att administrera verksamheten. MILJÖAVGIFT PÅ KADMIUMBATTERIER OCH BATTERIFONDEN Miljöavgift tas ut på kadmiumbatterier. Avgiften ska täcka kostnader för insamling, sortering, transport och bortskaffande av sådana batterier. Naturvårdsverket administrerar avgiften och den så kallade batterifonden som även innehåller medel genererade av den tidigare miljöavgiften på blybatterier och småbatterier. Pengarna som samlats in har bekostat system för insamling, återvinning och information om batterier. Sedan 1januari 2009 omfattas dessa batterier av producentansvar. Återstående medel och de som tillförs via miljöavgiften på kadmiumbatterier ska användas i linje med de syften som finns med fonden. TJÄNSTEEXPORT – UTVECKLINGSSAMARBETE M.M. Enligt Ekonomistyrningsverkets definition är tjänsteexport prestationer utförda inom eller utom landet för utländsk mottagare. Vissa delar av Naturvårdsverkets internationella samarbeten finansieras genom medel från Sida och bör därför redovisas som tjänsteexport enligt gällande regelverk. Naturvårdsverket har i sina internationella samarbeten som ambition att bidra till att utveckla effektiva miljöförvaltningar i andra länder och i internationella organisationer, dvs med mottagare utanför Sveriges gränser. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 129 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET Till och med 2013 redovisades intäkterna gällande dessa medel som intäkter av bidrag. Från och med 2014 redovisas dessa medel istället som intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande. TABELL 46. AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS, tkr Verksamhet 2014 +/- t.o.m. 2012 +/2013 Intäkter 2014 Kostnader 2014 +/2014 Ack. +/utgå. 2014 0 0 4 533 5 141 -608 0 NOx Batterifonden Jägarexamen/jägarregister 0 0 3 101 3 101 0 0 1 302 -156 10 714 11 107 -393 753 0 0 6 567 6 567 0 0 1 302 -156 4 147 4 540 -393 753 0 0 15 372 15 372 0 0 1 302 -156 33 720 34 721 -1 001 753 – varav register – varav provavgifter Tjänsteexport– utvecklingssamarbete Summa AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA EJ DISPONERAS MILJÖSANKTIONSAVGIFTER Miljösanktionsavgift ska tas ut av den som åsidosätter de föreskrifter, tillstånd eller villkor som anges i 30 kap 1§ miljöbalken. Naturvårdsverket ansvarar för tillsynen över producentansvaret för batterier, elavfall och gränsöverskridande transporter, dock med vissa undantag. Inom dessa områden kan Naturvårdsverket fatta beslut om miljösanktionsavgift i fråga om rapportering av uppgifter till batteriregistret och registret för elavfall (EE-registret) samt vissa överträdelser enligt EG förordning 1013/2006 om gränsöverskridande avfallstransporter. Miljösanktionsavgift tas ut med hjälp av Kammarkollegiet. AVGIFT FÖR ELAVFALL Enligt förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter ska producenter rapportera sålda, insamlade och behandlade mängder till Naturvårdsverket. Något beslut om att vi får ta ut en sådan avgift har regeringen inte fattat, och något belopp har därför inte tagits upp i regleringsbrevet efter 2010. HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER De flygoperatörer och anläggningar som ingår i handelssystemet för utsläppsrätter och som därmed berörs av lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (handelslagen) har krav på sig att övervaka och rapportera sina årliga utsläpp. De ska även överlämna sina utsläppsrätter inom EU:s handel med utsläppsrätter. En verksamhetsutövare som inte fullgör sin skyldighet att lämna en verifierad utsläppsrapport eller att överlämna utsläppsrätter motsvarande föregående års utsläpp av koldioxid, ska enligt lagen om handel med utsläppsrätter betala en avgift. 130 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET ÖVRIG OFFENTLIGRÄTTSLIG VERKSAMHET Naturvårdsverket är behörig och vägledande myndighet när det gäller avfall som transporteras över Sveriges gränser. Intäkterna avser den avgift som tas ut för att handlägga anmälningar, godkänna eller avslå gränsöverskridande transporter av avfall in och ut ur Sverige. ÖVRIGA INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET I enstaka fall händer det att Naturvårdsverket får inkomster av detta slag. Under 2014 har på denna inkomsttitel rapporterats ett skadestånd för jaktbrott gällande järv. TABELL 47. AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA EJ DISPONERAS, tkr Verksamhet 2014 Inkomsttitel +/- t.o.m. 2012 +/2013 Intäkter 2014 Kostnader 2014 +/2014 Ack. +/utgå. 2014 Miljösanktionsavgifter 2 537 7 590 8 420 8 079 0 8 079 24 089 Avgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter 2 714 80 1 434 593 0 593 2 107 Övrig offentligrättslig verksamhet 2 552 4 190 4 166 4 749 0 4 749 13 105 Övriga inkomster av statens verksamhet 2 811 13 284 0 33 0 33 13 317 25 144 14 020 13 454 0 13 454 52 618 Summa NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 131 132 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 133 FINANSIELL REDOVISNING SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER I TKR 2014 2013 2012 2011 2010 110 000 75 609 105 000 99 000 105 000 105 000 97 576 56 923 76 476 72 264 Beviljad i regleringsbrev Maximalt utnyttjad* 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 27 663 0 0 0 0 Ränteintäkter Räntekostnader 232 264 823 1 328 507 463 0 0 0 0 70 950 80 983 31 996 22 972 22 727 16 500 Låneram Riksgäldskontoret Beviljad i regleringsbrev Utnyttjad Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret Räntekonto Avgiftsintäkter** Disponibla avgiftsintäkter exklusive reavinst, utfall Disponibla avgiftsintäkter exklusive reavinst, budget i regleringsbrev 62 800 62 800 18 900 18 900 Ej disponibla avgiftsintäkter, utfall 13 647 14 020 11 860 12 116 9 050 Ej disponibla avgiftsintäkter, budget i regleringsbrev 10 000 9 000 9 000 9 000 10 700 Anslag – Utgående reservationer Anslagssparande förvaltning Anslagssparande sakanslag 2 731 13 436 10 844 10 769 11 069 25 252 25 054 263 333 316 920 782 684 Bemyndiganden Tilldelade bemyndiganden 1 276 000 1 200 000 1 080 000 1 728 800 1 735 000 – varav gjorda åtaganden 1 215 492 1 024 560 921 255 933 146 1 164 469 27 602 19 058 18 148 29 130 21 000 4 976 0 0 0 0 Anslagskredit Beviljad i regleringsbrev Utnyttjad kredit Årsarbetskrafter och medelantalet anställda under året Årsarbetskrafter*** 418 418 427 425 433 Anställda kvinnor 328 335 343 330 323 Anställda män 176 173 178 186 197 Medelantalet anställda 504 508 521 516 520 909 1 021 1 002 979 936 -14 496 -13 068 -10 401 -9 356 936 1 147 1 147 0 0 0 Driftkostnad**** Per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring * Överskridandet av den i regleringsbrevet beviljade kontokrediten hos Riksgäldskontoret har varit högst temporär vid två i tiden närliggande tillfällen under året. ** Att utfallet för disponibla avgiftsintäkter avsevärt överstiger budgeterade siffror beror främst på att utfallet inkluderar avgiftsintäkter som inte medtagits i regleringsbrevet. *** Jämförelsetalen för antal årsarbetskrafter har korrigerats avseende åren 2010--2013 som en följd av att den schablon för antalet arbetade timmar per år som tidigare använts har ändrats till ett mer aktuellt och rättvisande värde. **** Driftkostnaden per årsarbetare har beräknats exklusive intrångsersättningar och köp av tjänster på sakanslag, eftersom en beräkning inklusive de kostnadsposterna skulle bli missvisande vid jämförelser. 134 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING I TKR NOT 2014 2013 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag, exklusive reavinst 1 1 300 808 1 307 501 Intäkter av anslag, reavinst 1 -2 660 716 -620 855 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, exklusive reavinst 2 70 950 80 983 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, reavinst 2 2 660 716 620 855 Intäkter av bidrag 3 41 538 42 330 Finansiella intäkter 4 705 755 1 414 001 1 431 568 5 -308 946 -307 667 -33 639 -32 655 6 -1 036 598 -1 060 548 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 7 -3 856 -2 813 14–17 -45 458 -40 954 -1 428 497 -1 444 636 -14 496 -13 068 13 647 14 020 -13 647 -14 020 0 0 1 092 184 1 093 676 Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet 8 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 20 193 33 181 9 674 395 675 309 Finansiella intäkter 10 2 985 7 430 Upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål 11 134 407 109 980 Lämnade bidrag 12 -1 924 165 -1 919 576 0 0 -14 496 -13 068 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Saldo Årets kapitalförändring 13 Notförteckning på sidorna 146–157 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 135 FINANSIELL REDOVISNING BALANSRÄKNING I TKR TILLGÅNGAR NOT 2014-12-31 2013-12-31 14 65 461 87 595 65 461 87 595 10 415 145 7 667 574 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Summa Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom 15 Förbättringsutgifter på annans fastighet 16 274 390 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 17 5 763 6 272 Pågående nyanläggningar 18 88 234 44 422 10 509 415 7 718 659 1 1 1 1 Varulager och förråd 1 163 1 565 Summa 1 163 1 565 Summa Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 19 Summa Varulager m.m. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 20 Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa 4 710 4 860 22 985 25 319 67 860 27 762 31 040 12 128 8 536 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 21 Upplupna bidragsintäkter 22 1 223 1 053 Övriga upplupna intäkter 23 13 650 14 093 27 000 23 682 137 690 115 733 137 690 115 733 0 22 904 562 419 673 581 Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 24 Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR 136 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 25 0 5 562 419 696 490 11 330 911 8 674 764 FINANSIELL REDOVISNING KAPITAL OCH SKULDER NOT 2014-12-31 2013-12-31 Statskapital 26 10 517 611 7 725 065 Balanserad kapitalförändring 26 1 147 1 147 13, 26 -14 496 -13 068 10 504 261 7 713 143 522 481 656 888 522 481 656 888 Myndighetskapital Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Fonder Fonder 27 Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 28 1 767 1 442 Övriga avsättningar 29 6 307 5 698 8 074 7 140 75 609 97 576 Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 30 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 31 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder 5 162 0 99 695 70 020 72 636 85 275 Övriga kortfristiga skulder 32 5 668 4 807 Förskott från uppdragsgivare och kunder 33 0 1 571 258 771 259 249 Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 34 28 422 28 936 Oförbrukade bidrag 35 8 751 9 407 Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser 152 0 37 324 38 343 11 330 911 8 674 764 Inga Inga NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 137 FINANSIELL REDOVISNING FINANSIERINGSANALYS I TKR DRIFT Kostnader NOT 2014 36 2013 -1 382 105 -1 403 837 Finansiering av drift Intäkter av anslag -1 359 908 686 646 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 37 70 950 80 982 Intäkter av bidrag 38 28 740 25 889 Övriga intäkter 705 Summa medel som tillförts för finansiering av drift Ökning (-) / minskning (+) av lager Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder 755 -1 259 513 794 272 402 184 -253 21 896 17 884 Kassaflöde från / till drift 18 032 -15 304 -2 623 586 6 776 -602 789 INVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar -2 858 350 -784 708 -6 739 -21 923 Summa investeringsutgifter -2 865 089 -806 631 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret – amorteringar 8 892 65 799 -30 860 -25 145 Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten 2 799 703 733 224 Försäljning av anläggningstillgångar 2 717 636 669 116 12 347 16 441 Bidragsmedel som erhållits för investeringar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Kassaflöde från / till investeringar 5 508 169 1 459 435 -3 274 -2 608 2 639 807 650 197 UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Inbetalningar i uppbördsverksamhet Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Kassaflöde från / till uppbördsverksamhet 138 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 13 647 14 020 49 -188 13 695 13 832 -13 647 -14 020 49 -188 FINANSIELL REDOVISNING TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag Förändring av kortfristiga fordringar och skulder NOT 2014 2013 -1 924 165 -1 919 576 862 Utbetalningar i transfereringsverksamhet 11 045 -1 923 303 -1 908 531 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 1 092 184 1 093 676 20 193 33 181 677 380 682 739 Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet 1 789 758 1 809 596 Kassaflöde från / till transfereringsverksamhet -133 545 -98 935 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -117 275 -51 715 812 222 863 937 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Ökning (+) / minskning (-) av kassa och bank Ökning (+) / minskning (-) av tillgodohavande RGK Ökning (+) / minskning (-) av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut -5 0 -139 229 -79 565 21 958 27 851 -117 275 -51 714 694 947 812 222 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 139 FINANSIELL REDOVISNING ANSLAGSREDOVISNING I TKR REDOVISNING MOT ANSLAG Anslag (tkr) Ingående överföringsbelopp Uo 17 13:4 Ramanslag ap.10 Stöd till friluftsorganisationer Årets tilldelning enl. regleringsbrev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Not 0 27 785 0 27 785 -27 785 0 13 436 377 231 -2 330 388 337 -385 606 2 731 39 826 209 514 -826 209 514 -209 445 69 40 826 184 977 -826 184 977 -184 955 22 0 0 12 000 12 537 0 0 12 000 12 537 -11 953 -12 537 47 0 Uo 20 1:3 Ramanslag Åtgärder för värdefull natur ap.2 Kostnader för skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m. 7 201 636 535 -7 201 636 535 -638 654 -2 119 41 Uo 20 1:4 Ramanslag Sanering och återställning av förorenade områden ap.1 Sanering och efterbehandling av förorenade områden 3 616 376 018 -3 616 376 018 -346 438 29 580 42 6 82 162 -6 82 162 -82 146 16 43 1 8 000 -1 8 000 -8 000 0 44 7 000 0 7 000 -6 992 8 45 10 606 808 000 -10 606 808 000 -810 857 -2 857 46 1 327 17 778 -1 327 17 778 -17 223 555 47 789 0 -789 0 0 0 48 682 0 -682 0 0 0 49 38 490 2 550 023 -27 384 2 561 129 -2 533 146 27 983 Uo 20 1:1 ap.1 Ramanslag Naturvårdsverket Uo 20 1:2 Ramanslag Miljöövervakning m.m. ap.1 Miljöövervakning ap.2 Bidrag till åtgärder för miljökrav vid offentlig upphandling m.m. ap.6 Bidrag till ideella miljöorganisationer Uo 20 1:5 ap.1 Ramanslag Miljöforskning Uo 20 1:7 Ramanslag Internationellt miljösamarbete ap.3 Långsiktigt miljö- och klimatsamarbete med strategiskt viktiga länder Uo 20 1:14 Ramanslag Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland ap.1 Internationellt miljösamarbete med Ryssland – del till NV 0 Uo 20 1:16 Ramanslag Skydd av värdefull natur ap.1 Skydd värdefull natur – del till NV Uo 23 1:7 Ramanslag Ersättningar för viltskador m.m. ap.1 Bidrag för att förebygga skador på annat än renar och fiske samt att ersätta inträffad sådan skada Avslutade anslag Uo 18 1:5 Ramanslag ap.11 Översyn och utvärdering av nya strandskyddsregler Uo 20 1:2 Ramanslag Miljöövervakning m.m. ap.8 Program för utsläpp och avfall SUMMA 140 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING ANSLAGSREDOVISNING I TKR REDOVISNING MOT BEMYNDIGANDEN Anslag / anslagsbenämning Tilldelad bemyndigande ram Ingående åtaganden Utestående åtaganden 2014-12-31 Utestående åtagandenas fördelning per år 2015 2016 2017– 1:2,1 57 000 38 170 49 157 33 823 13 634 1 700 1:3,2 210 000 209 923 209 708 79 830 51 784 78 094 1:4,1 870 000 673 868 858 068 302 712 260 953 294 403 5 717 Not 50 1:5,1 102 000 99 880 96 305 57 701 32 887 1:7,3 6 000 0 0 – – – 51 1:14,1 6 000 1 465 1 276 1 276 0 0 52 53 1:16,1 25 000 1 254 978 401 226 351 Summa 1 276 000 1 024 560 1 215 492 475 743 359 484 380 265 REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL Inkomsttitel Benämning 2537 Miljösanktionsavgifter 6 000 8 079 2552 Övrig offentligrättslig verksamhet 4 000 4 749 55 2714 Avg. enl. lagen om handel med utsläppsrätter 0 593 56 28119 Övriga inkomster av statens verksamhet 0 226 57 10 000 13 647 Summa Beräknat belopp Inkomster Not 54 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 141 FINANSIELL REDOVISNING ANSLAGSREDOVISNING I TKR FINANSIELLA VILLKOR 2014 ENLIGT REGLERINGSBREV Anslag/ anslagspost Ändamål 17 13:4,10 Anslagskredit 20 1:1,1 Ska användas för utveckling av konsumentinformation om hållbar konsumtion 20 1:1,1 Räntekontokredit 20 1:1,1 Anslagskredit 20 1:1,1 Låneram 20 1:2,2 Utfall 834 0 2 000 1 199 18 000 5 162 11 317 0 110 000 75 609 Ska användas för informationsinsatser m.m. i EG:s miljöledningsoch miljörevisionsordning (EMAS) 500 453 varav utbetalas till AB Svenska Miljöstyrningsrådet för informationsinsatser 333 333 20 1:2,2 Utbetala till AB Svenska Miljöstyrningsrådet för arbete med miljökrav vid offentlig upphandling 5 750 5 750 20 1:2,2 Utbetala till Konkurrensverket för arbete med miljökrav vid offentlig upphandling 5 750 5 750 20 1:2,1 Anslagskredit 6 285 0 20 1:3,2 Bidrag till SVA för eventuella akuta åtgärder i arbetet att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillståndet hos vilda djurpopulationer 3 000 2 944 20 1:3,2 Bidrag till lst i Gävleborgs län för åtgärder i syfte att begränsa massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven 4 000 4 000 20 1:3,2 Bidrag till SLU för att genomföra uppdraget om förebyggande åtgärder till skydd av renar 1 000 1 000 20 1:3,2 Bidrag till SLU för att kartlägga hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens ekonomi, att föreslå ersättningsmodell, analysera när rovdjursskador bör förebyggas genom skyddsjakt 1 000 1 000 20 1:3,2 Anslagskredit 5 000 2 119 23 1:7,1 Bidrag till SLU för att kartlägga hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens ekonomi, att föreslå ersättningsmodell, analysera när rovdjursskador bör förebyggas genom skyddsjakt 1 000 1 000 20 1:5,1 Till Stiftelsen institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL) 17 000 17 000 20 1:5,1 Till Stockholm Environment Institute (SEI) för produktionen av Arctic Resilience Report 1 000 1 000 20 1:5,1 Till sekretariatet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) 1 500 1 500 20 1:7,3 Anslagskredit 20 1:14,1 Till Naturvårdsverkets administration och samordning 240 0 1 000 1 000 20 1:14,1 Anslagskredit 210 0 20 1:16,1 Anslagskredit 5 000 2 857 Viltvårdsfonden För genomförande av kommunikationsinsatser Sekretariatsomkostnader Till Nordiskt Kollegium för Viltforskning 142 Not Villkor högst NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 693 693 1 100 1 100 450 414 58 59 FINANSIELL REDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Belopp är angivna i tkr om ej annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. Belopp som anges inom parentes avser föregående år. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR REDOVISNINGSPRINCIPER Tillämpade redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Naturvårdsverkets redovisning följer god redovisningssed i enlighet med förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Ändrade redovisningsprinciper Tjänsteexport Delar av Naturvårdsverkets bilaterala samarbeten för att utveckla effektiva miljöförvaltningar finansieras genom medel från Sida. Till och med 2013 redovisades intäkterna gällande dessa medel som ”Intäkter av bidrag”. Från och med 2014 redovisas dessa medel istället som ”Intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande”. För ökad jämförbarhet mellan åren har av detta skäl saldon avseende 2013 omklassificerats. I resultaträkningen med tillhörande noter gäller korrigeringen ”Intäkter av bidrag” respektive ”Intäkter av avgifter”. I balansräkningen avser motsvarande korrigeringar posterna och noterna för ”Upplupna bidragsintäkter” och ”Oförbrukade bidrag”. Omklassificering av dessa poster har gjorts till ”Övriga upplupna intäkter” respektive ”Förskott från uppdragsgivare och kunder”. Hyres- och arrendeintäkter av fastighetsuthyrning m.m. Verkets regleringsbrev för 2014 stadgar som villkor för anslag 1:3 ap.2 ”Kostnader för skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m.” att ”Hyres- och arrendeintäkter av fastighetsuthyrning m.m. får användas i verksamheten under anslaget”. En motsvarande bestämmelse fanns i 2013 års regleringsbrev när det gäller sådana intäkter. Naturvårdsverket har låtit länsstyrelserna disponera intäkter av detta slag och av det skälet redovisades intäkterna enbart i resultaträkningens transfereringsavsnitt som ”Lämnade bidrag” respektive ”Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag” i årsredovisningen 2013. En omprövning av den tidigare redovisningsprincipen gjordes under 2014. Med syftet att mer fullständigt visa intäkternas påverkan på anslag samt att intäkterna vid arrenden och uthyrning snarast är att betrakta som avgiftsintäkter, har en omläggning av redovisningsprincip beslutats. Under 2014 har av dessa skäl hyres- och arrendeintäkter av fastighetsuthyrning redovisats inte enbart i transfereringsavsnittet som ”Lämnade bidrag” och ”Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag” utan också i verksamhetsavsnittet som ”Intäkter av avgifter och andra ersättningar” respektive ”Intäkter av anslag”. För ökad jämförbarhet mellan åren har 2013 års siffror justerats när det gäller dessa transaktioner. De poster som ändrats är därmed ”Intäkter av avgifter och andra ersättningar” samt ”Intäkter av anslag”. Redovisning av provavgifter som erläggs vid jägarexamen (avgiftsfinansierad verksamhet) Den avgiftsfinansierade verksamhet som gäller administration av jägarexamen, och de provavgifter som erläggs i samband med sådan examen, har vissa år genererat över- eller underskott. Dessa saldon balansfördes bland verkets skulder till och med 2012. I samband med bokslutet 2013-12-31 fördes det historiskt ackumulerade saldot till balanserat kapital. Från och med 2014 förs eventuella över- eller underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten mot kapitalförändring. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 143 FINANSIELL REDOVISNING UPPLYSNINGAR OM AVVIKELSER Avvikelser från ekonomiadministrativa regler Med undantag från vad som anges i 10 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen och då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. VÄRDERINGSPRINCIPER Värdering av fordringar Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar har värderats till anskaffningsvärde alternativt verkligt värde om detta är lägre än anskaffningsvärdet, respektive nominellt värde, om inte annat anges i not. Värdering av skulder Skulderna är upptagna till nominellt belopp. Värdering av varulager Varulagret värderas normalt efter kalkyler per artikel eller artikelgrupp. I de fall detta värde överstiger ett nettoförsäljningsvärde sker värdering efter det senare. Inkuransnedskrivning sker således efter individuell värdering per artikel. Värdering av anläggningstillgångar Maskiner och inventarier redovisas som anläggningstillgång om de har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Ett objekt som understiger det fastställda beloppet men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och definieras som en tillgång. För förbättringsutgifter på annans fastighet, byggnadsinvesteringar och markanläggningar används beloppsgränsen 100 tkr som riktmärke för redovisning som anläggningstillgång. För immateriella anläggningstillgångar används beloppsgränsen 300 tkr som riktmärke för redovisning som anläggningstillgång. Avskrivning sker från månaden efter leveransmånad. Tillämpade avskrivningstider 3 år Servrar 5 år Immateriella anläggningstillgångar och Övriga inventarier 5 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 20 år Markanläggningar 25 år Övriga byggnader 50 år Bostadsfastigheter Avskrivningstiderna är anpassade till tillgångarnas ekonomiska livslängd. Periodavgränsningsposter Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 50 tkr. 144 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING STYRELSE- OCH/ELLER RÅDSLEDAMOTSUPPDRAG SAMT ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Namn Uppdrag Belopp i kr Maria Ågren, GD Vice ordförande i Arbetsgivarverket Styrelsen vid Luleå Tekniska universitet Ordförande i Överstyrelsen Kåpan Styrelsen för IVL Svenska Miljöinstitutet 1 282 723 Arvoden i kr LEDAMÖTER I INSYNSRÅD Svante Axelsson Transportstyrelsens insynsråd KRAV:s styrelse European Federation for Transport & Environment (T&E) AirClim (Luftförorenings- och klimatsekretariatet) Referensgrupp klimat för Sverige utan klimatutsläpp 2050 0 Christina Höj Larsen Ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet Migrationspolitisk och integrationspolitisk talesperson för Vänsterpartiet Ersättare i Socialförsäkringsutskottet Ersättare i Arbetsmarknadsutskottet 0 Annika Lundius Styrelseledamot i SSAB Styrelseledamot i Ratio Styrelseledamot i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden Ordförande i kommittén för ekonomiska och finansiella frågor inom Business Europe 0 Bengt-Anders Johansson Vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet Ersättare i EUN Ledamot i Krigsdelegationen 4 500 Christer Segerstéen Ordförande Södra Ordförande Södra Cell Ledamot LRF Skogsägarna Ledamot Artdatabanken styrgrupp 3 000 Roger Tiefensee Ingen uppgift 0 Kristina Nilsson Ingen uppgift 0 Irene Oskarsson Ingen uppgift 0 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 145 FINANSIELL REDOVISNING NOTER Not 1 Intäkter av anslag, exklusive reavinst 2014 2013 20 1:1,1 Förvaltningsanslag 382 497 359 434 20 1:2,1 Miljöövervakning m.m. 132 572 80 035 20 1:2,2 Bidrag till åtgärder för miljökrav vid offentlig upphandling m.m. 20 1:2,8 Program för utsläpp och avfall 20 1:3,2 Kostnader skötsel av skyddade områden, artbevarande, 120 0 0 44 654 85 183 98 371 3 721 friluftsliv m.m. 20 1:4,1 Sanering och återställning av förorenade områden 4 548 20 1:5,1 Miljöforskning 2 551 8 497 20 1:7,3 Långsiktigt miljö- och klimatsamarbete med strategiskt 1 960 1 271 4 262 6 665 687 116 703 640 viktiga länder 20 1:14,1 Internationellt miljösamarbete med Ryssland 20 1:16,1 Skydd av värdefull natur 18 1:5,11 Översyn och utvärdering av nya strandskyddsregler Summa intäkter av anslag 0 1 211 1 300 808 1 307 500 Saldot för anslaget 20 1:3,2 ”Kostnader skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m.” har korrigerats med 16 906 tkr för 2013 jämfört med årsredovisningen 2013. Anledningen är en förändring i redovisningsprincip gällande hyres- och arrendeintäkter av fastighetsuthyrning m.m. vilka enligt verkets regleringsbrev ska tillföras det anslaget. Intäkter av anslag, reavinst -2 660 716 -620 855 Under 2013 och 2014 har betydande reavinster uppkommit avseende de affärer som gjorts med marker som år 2013 övertogs till bokfört värde från Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Försäljningsvärdet av dessa marker har vida överstigit markernas bokförda värden. Omfattningen av markaffärer av detta slag har varit avsevärt högre under 2014 jämfört med 2013. I resultaträkningen är effekten av reavinsten en reduktion i ”Intäkter av anslag” och en motsvarande ökning i ”Intäkter av avgifter och andra ersättningar”. Med hänsyn till den betydande resultateffekt som reavinsterna ger upphov till så har dessa poster bruttoredovisats. Verkets regleringsbrev stadgar att inkomster från försäljning av fast egendom ska tillföras anslaget 20 1:16,1 ”Skydd av värdefull natur”. Reavinsterna är därmed hänförliga till det anslaget. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, exklusive reavinst Ersättning för administration av NOx-avgifter Ersättning för administration av Batterifonden 2014 2013 4 533 5 941 3 101 3 821 Ersättning för administration av jägarexamen/jaktkortsregister 10 714 10 811 Intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande 15 372 26 432 Övrigt (Avgifter enligt avgiftsförordningen §4) 37 230 33 977 Summa 70 950 80 983 Saldot för posten ”Intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande” avser Sidafinansierade bilaterala samarbeten för att utveckla effektiva miljöförvaltningar. Föregående år klassificerades detta slags verksamhet som ”Intäkter av bidrag”. En omklassificering har därför gjorts avseende jämförelsesiffrorna för 2013. Saldot för posten ”Övrigt (Avgifter enligt avgiftsförordningen § 4)” har korrigerats med 16 906 tkr för 2013 jämfört med årsredovisningen 2013. Anledningen är en förändring i redovisningsprincip gällande hyres- och arrendeintäkter av fastighetsuthyrning m.m. vilka enligt verkets regleringsbrev ska tillföras anslaget 1:3 ap.2 ”Kostnader för skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m.” Intäkter av avgifter och andra ersättningar, reavinst 146 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 2 660 716 620 855 FINANSIELL REDOVISNING Not 2 (forts) Under 2013 och 2014 har betydande reavinster uppkommit avseende de affärer som gjorts med marker som år 2013 övertogs till bokfört värde från Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Försäljningsvärdet av dessa marker har vida överstigit markernas bokförda värden. Omfattningen av markaffärer av detta slag har varit avsevärt högre under 2014 jämfört med 2013. I resultaträkningen är effekten av reavinsten en reduktion i ”Intäkter av anslag” och en motsvarande ökning i ”Intäkter av avgifter och andra ersättningar”. Med hänsyn till den betydande resultateffekt som reavinsterna ger upphov till så har dessa poster bruttoredovisats. Verkets regleringsbrev stadgar att inkomster från försäljning av fast egendom ska tillföras anslaget 20 1:16,1 ”Skydd av värdefull natur”. Reavinsterna är därmed hänförliga till det anslaget. Not 3 Intäkter av bidrag 2014 2013 Bidrag från statliga myndigheter 38 137 40 314 Bidrag från andra organisationer 3 401 2 016 41 538 42 330 Summa intäkter av bidrag Föregående års saldo har justerats nedåt med 26 432 tkr avseende projekt finansierade av Sida, vilka istället redovisas som ”Intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande” i noten för ”Intäkter av avgifter och andra ersättningar”. Not 4 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret uppgår till 232 tkr (264 tkr). Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter 2014 2013 202 437 201 256 94 356 94 892 enligt lag och avtal Övriga personalkostnader 12 152 11 518 308 946 307 667 2014 2013 Fastighetskostnader egna fastigheter 12 593 15 623 Resor och information 14 438 20 503 5 765 5 856 Köp av tjänster 455 218 440 900 Intrångsersättningar 551 772 594 630 Summa Not 6 Övriga driftkostnader Köp av varor Övrigt Aktiverade utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar Summa Not 7 4 555 4 959 -7 744 -21 923 1 036 598 1 060 548 Finansiella kostnader Räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret uppgår till 454 tkr (791 tkr). Bland finansiella kostnader ingår även räntekostnader avseende ersättning i samband med markförvärv. Not 8 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 2014 2013 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 147 FINANSIELL REDOVISNING Miljösanktionsavgifter 8 079 Övrig offentligrättslig verksamhet 4 749 4 166 593 1 434 Avgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter Övriga inkomster av statens verksamhet 8 420 226 0 13 647 14 020 ”Övrig offentligrättslig verksamhet” avser avgifter i samband med gränsöverskridande transporter av avfall. ”Avgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter” avser straffavgifter som påförts verksamhetsutövare som inte fullgjort sina åtaganden att lämna utsläppsrapporter. ”Övriga inkomster av statens verksamhet” utgörs av en återbetalning av ett anslag som avslutats (20 34:10,1 ”Stöd till klimatinvesteringar”) samt ett skadestånd i samband med jaktbrott. Not 9 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Intäkter från NOx-avgifter Medel från internationella organisationer Intäkter från kadmiumfonden Not 10 Finansiella intäkter 2014 2013 660 004 666 156 9 941 4 285 4 450 4 868 674 395 675 309 2014 2013 Ränta i Riksgäldskontoret fördelas på: NOx-fonden 19 156 Batterifonden, blybatterier 1 286 3 336 Batterifonden, småbatterier 1 582 3 689 Batterifonden, kadmiumbatterier Summa Not 11 98 248 2 985 7 430 Upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål NOx Intäkter Kostnader Från ( - ) / ( + ) till fonden 2014 2013 660 023 666 312 -656 420 -677 588 3 604 -11 276 Blybatterier Intäkter 1 285 3 336 Kostnader -94 616 -74 578 Från ( - ) / ( + ) till fonden -93 331 -71 242 Småbatterier Intäkter 1 582 3 689 Kostnader -49 419 -34 935 Från ( - ) / ( + ) till fonden -47 837 -31 246 Kadmiumbatterier Intäkter Kostnader Från ( - ) / ( + ) till fonden Årets förändring i fonden 4 550 5 117 -1 392 -1 333 3 158 3 784 -134 407 -109 980 Tecknet för årets förändring i fonden (-) är spegelvänt det som framgår av resultaträkningen (+) av pedagogiska skäl eftersom resultatposten gäller fondens förändring. 148 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Not 12 Lämnade bidrag Bidrag inom staten 2014 2013 1 046 338 1 024 233 Bidrag till kommunala sektorn 400 455 409 684 Bidrag till privata företag och privatägda föreningar 390 277 395 003 Bidrag till internationella organisationer 16 806 11 347 Bidrag till övriga 70 288 79 309 1 924 165 1 919 576 I saldot ingår nedskrivningar för befarade förluster avseende kundfordringar för NOx-avgifter om 6 601 tkr (8 546 tkr). Not 13 Årets kapitalförändring 2014 2013 130 – -393 – -263 0 -14 232 -13 068 Delsumma, Övrigt -14 232 -13 068 Årets kapitalförändring -14 496 -13 068 Avgiftsfinansierad verksamhet, över-/underskott Överskott avgifter för EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) Underskott avgifter för administration av provavgifter vid jägarexamen Delsumma (nettounderskott), Avgiftsfinansierad verksamhet Övrigt Avskrivningar från byggnader och markanläggningar som finansierats med statskapital Det historiskt ackumulerade saldot beträffande administrationen för provavgifter som erläggs vid jägarexamen fördes till ”Balanserad kapitalförändring” per 2013-12-31. Det är därmed först under 2014 som ett kapitalpåverkande saldo redovisas inom den avgiftsverksamheten. Not 14 Balanserade utgifter för utveckling 2014-12-31 2013-12-31 Ingående balans anskaffningsvärde 243 438 221 709 Årets anskaffningar 7 744 21 923 Årets utrangeringar -1 005 -194 250 177 243 438 -155 843 -130 587 -25 987 -25 256 Utgående balans anskaffningsvärde Ingående balans ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Summa anskaffningsvärde Utgående bokfört värde -2 886 0 -184 716 -155 843 65 461 87 595 Immateriella anläggningstillgångar består främst av egenutvecklade datasystem. Not 15 Byggnader, mark och annan fast egendom 2014-12-31 2013-12-31 286 753 256 980 65 30 223 Byggnader Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/avyttringar 0 -450 Summa anskaffningsvärde 286 818 286 753 Ingående balans ackumulerade avskrivningar -54 461 -46 413 -9 351 -8 499 Årets avskrivningar NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 149 FINANSIELL REDOVISNING Årets försäljningar/avyttringar 0 450 Summa ackumulerade avskrivningar -63 812 -54 461 Utgående bokfört värde 223 006 232 292 Ingående balans anskaffningsvärde 7 359 715 6 665 676 Årets anskaffningar 2 818 657 742 300 -56 920 -48 261 Summa anskaffningsvärde 10 121 453 7 359 715 Utgående bokfört värde 10 121 453 7 359 715 97 862 91 387 Mark Årets försäljningar Annan fast egendom (markanläggningar) Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående balans ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Utgående bokfört värde byggnader, mark och annan 0 6 475 97 862 97 862 -22 295 -17 725 -4 881 -4 569 -27 176 -22 295 70 686 75 567 10 415 145 7 667 574 fast egendom Till och med 1993 redovisades inte byggnader och annan fast egendom separerat från mark vilket innebär att det finns sådana anläggningar i det bokförda värdet för mark. Under året har Naturvårdsverket genomfört en rad bytesaffärer med de marker som, till bokförda värden vida understigande marknadsvärde, övertagits från Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Årets anskaffningar har av det skälet ökat påtagligt jämfört med föregående år. Taxeringsvärden Mark Byggnader Summa taxeringsvärde Not 16 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar 2013-12-31 3 905 070 890 243 43 055 38 150 3 948 125 928 393 2014-12-31 2013-12-31 1 225 1 225 100 0 1 325 1 225 Ingående balans ackumulerade avskrivningar -835 -598 Årets avskrivningar -216 -238 -1 052 -835 274 390 Summa anskaffningsvärde Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde 150 2014-12-31 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Not 17 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående balans anskaffningsvärde 2013-12-31 57 166 53 747 Årets anskaffningar 1 627 3 467 Årets utrangeringar 0 -49 58 793 57 166 Summa anskaffningsvärde Ingående balans ackumulerade avskrivningar -50 894 -48 550 Årets avskrivningar -2 136 -2 392 Årets utrangeringar 0 49 -53 030 -50 894 5 763 6 272 2014-12-31 2013-12-31 Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 18 2014-12-31 Pågående nyanläggningar Ingående balans 44 422 41 936 Årets anskaffningar 43 811 38 530 Årets färdigställda anläggningar 0 -36 043 Summa 88 234 44 422 Utgående bokfört värde 88 234 44 422 Saldot för pågående nyanläggningar har till 34 373 tkr (21 575 tkr) finansierats med bidrag från andra myndigheter. Not 19 Andra långfristiga värdepappersinnehav Posten består av en aktie i Stora Karlsö Jakt- och Djurskyddsförening AB med ett nominellt värde om 100 kr samt bokfört värde om 800 kr. Not 20 Kundfordringar Per 2014-12-31 uppgick totalbeloppet för nedskrivna kundfordringar till 7 302 tkr (8 546 tkr). De nedskrivna fordringarna avser till största delen kväveoxidavgifter, 6 601 tkr (8 546 tkr), där det finns risk för förlust p.g.a. att bolagen försatts i konkurs. Nedskrivningarna av dessa intäkter har gjorts mot NOx-fonden. Not 21 2014-12-31 2013-12-31 Förutbetalda hyreskostnader Förutbetalda kostnader 7 596 7 603 Övriga förutbetalda kostnader 4 532 933 12 128 8 536 2014-12-13 2013-12-31 1 0 Summa Not 22 Upplupna bidragsintäkter Inomstatliga Utomstatliga 1 222 1 053 Summa 1 223 1 053 De utomstatliga upplupna bidragsintäkterna avser för båda åren Östersjöprogrammet BONUS (ett europeiskt forskningssamarbete). Jämförelsetalet för inomstatliga upplupna bidragsintäkter har ändrats relativt årsredovisningen 2013 och redovisas istället som ”Övriga upplupna intäkter”, eftersom saldot avsett bilaterala projekt finansierade av Sida. Sådan verksamhet har under 2014 omklassificerats från bidragsverksamhet till avgiftsverksamhet (tjänsteexport). NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 151 FINANSIELL REDOVISNING Not 23 Övriga upplupna intäkter 2014-12-31 2013-12-31 Upplupna avgiftsintäkter – inomstatliga 1 264 2 241 Övriga upplupna intäkter – inomstatliga 6 916 6 547 Övriga upplupna intäkter – utomstatliga Summa 5 469 5 305 13 650 14 093 De övriga inomstatliga upplupna intäkterna är främst hänförliga till medel som ska äskas ur Viltvårdsfonden för att täcka Naturvårdsverkets kostnader för hanteringen av jaktkort. Saldot innehåller även medel avseende Sida-finansierade projekt. De redovisade uppgifterna avseende 2013-12-31 har korrigerats, se vidare noten gällande ”Upplupna bidragsintäkter” ovan. Not 24 Avräkning med statsverket 2014-12-31 2013-12-31 -804 -616 -13 647 -14 020 13 695 13 832 Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel Skulder avseende uppbörd 0 0 -755 -804 136 566 101 832 2 147 540 2 164 449 -2 140 863 -2 129 714 143 243 136 566 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -13 436 -10 844 Redovisat mot anslag 385 606 367 614 -377 231 -370 206 Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 2 330 0 -2 731 -13 436 6 080 7 936 -1 167 -1 856 4 913 6 080 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans -12 674 -10 426 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 137 990 163 995 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -2 259 464 -2 282 126 2 127 168 2 115 882 -6 980 -12 674 137 690 115 733 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Övriga skulder på statens centralkonto i Riksbanken Summa Avräkning med statsverket 152 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Not 25 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 2014-12-31 2013-12-31 Batterifonden – blybatterier 225 015 302 742 Batterifonden – småbatterier 322 403 355 839 Batterifonden – kadmiumbatterier Summa Not 26 Statskapital 15 000 15 000 562 419 673 581 Balanserad Kapital- kapitalföränd., förändring Summa avgiftsbelagd enl. resultatverksamhet räkningen Utgående balans 2013-12-31 7 725 065 1 147 -13 068 7 713 143 Ingående balans 2014-01-01 7 725 065 1 147 -13 068 7 713 143 -13 068 – 13 068 0 2 799 703 – – 2 799 703 5 911 – – 5 911 Föregående års kapitalförändring Anslagsmedel som finansierat anläggningstillgångar Fondöverföringar av fastigheter från annan myndighet Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2014-12-31 – 2 792 546 0 10 517 611 1 147 -14 496 -14 496 -1 428 2 791 118 -14 496 10 504 261 Den balanserade kapitalförändringen i avgiftsbelagd verksamhet per 2013-12-31 utgörs av ett historiskt ackumulerat saldo (överskott) från mellanskillnaden mellan intäkter och kostnader avseende provavgifter som erläggs vid jägarexamen. Fr.o.m. 2014 hanteras eventuella övereller underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten mot kapitalförändring. Föregående års kapitalförändring enligt resultaträkningen utgjordes i sin helhet av avskrivningar från byggnader och markanläggningar som finansierats med statskapital. Not 27 Fonder NOx-fonden 8 629 193 113 286 444 Batterifonden, småbatterier 291 442 339 280 Summa Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Summa Not 29 2013-12-31 12 233 Batterifonden, blybatterier Batterifonden, kadmiumbatterier Not 28 2014-12-31 Övriga avsättningar Ingående avsättning Årets avsättning Utgående avsättning 25 693 22 536 522 481 656 888 2014-12-31 2013-12-31 1 442 2 311 1 359 286 -1 034 -1 155 1 767 1 442 2014-12-31 2013-12-31 5 698 4 984 609 714 6 307 5 698 Balansposten avser avsättningar för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder enligt avtal om lokalt aktivt omställningsarbete. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 153 FINANSIELL REDOVISNING Not 30 Lån i Riksgäldskontoret 2014-12-13 2013-12-31 Ingående balans 97 576 56 923 Nyupptagna lån 8 892 65 799 Årets amorteringar -30 860 -25 145 Utgående balans 75 609 97 576 Beviljad låneram 110 000 105 000 Balansposten avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt finansieras dock inte genom lån i Riksgäldskontoret som en följd av en bestämmelse i verkets regleringsbrev. Not 31 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Balansposten avser utgående skuld på räntekontot i Riksgäldskontoret. Beviljad räntekontokredit i Riksgäldskontoret uppgår enligt verkets regleringsbrev till 18 000 tkr (18 000 tkr). Not 32 Övriga kortfristiga skulder 2014-12-13 2013-12-31 5 199 4 776 Personalens källskatt Övrigt Summa Not 33 470 30 5 668 4 807 Förskott från uppdragsgivare och kunder Balansposten för 2013 utgör en korrigering visavi årsredovisningen 2013 med anledning av omklassificeringen av oförbrukade medel från Sida för bilaterala samarbetsprojekt med andra länder. Not 34 Upplupna kostnader 2014-12-31 2013-12-31 25 815 26 519 740 531 Upplupna löner och semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader – inomstatliga Övriga upplupna kostnader – utomstatliga 1 867 1 885 28 422 28 936 2014-12-31 2013-12-31 1 188 5 035 Summa Not 35 Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag – inomstatliga Oförbrukade bidrag – utomstatliga 7 563 4 371 Summa 8 751 9 406 varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk: inom tre månader 255 mer än tre månader till ett år 933 Summa 1 188 Saldot för oförbrukade bidrag från annan statlig myndighet per 2013-12-31 har korrigerats relativt det som redovisades i årsredovisningen 2013, då 1 571 tkr avseende projektverksamhet finansierad av Sida omklassificerats till ”Förskott från uppdragsgivare och kunder”. Detta i enlighet med omklassificeringen av den verksamheten från bidragsverksamhet till avgiftsfinansierad verksamhet (tjänsteexport). 154 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING NOTER TILL FINANSIERINGSANALYS Not 36 Kostnader Summa enligt resultaträkningen Avskrivningar Avsättningar Belopp i finansieringsanalys Not 37 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar Belopp i finansieringsanalys Not 38 2014 2013 1 428 497 1 444 636 -45 458 -40 954 -934 155 1 382 105 1 403 837 2014 2013 2 731 666 701 837 -2 660 716 -620 855 70 950 80 982 Intäkter av bidrag 2014 2013 Intäkter av bidrag 41 538 42 330 -12 798 -16 441 28 740 25 889 Varav intäkter av bidrag hänförliga till investeringar Belopp i finansieringsanalys NOTER TILL REDOVISNING MOT ANSLAG – ANSLAGSTILLDELNINGAR/INDRAGNING ENLIGT REGERINGSBESLUT SAMT KOMMENTARER Not 39 Enligt regeringsbeslut nr I:29 daterat 2013-12-19 disponeras upp till 3% av anslagsbehållning från 2013. Enligt regleringsbrevet disponerar Naturvårdsverket en anslagskredit på 11 317 tkr. Krediten har inte utnyttjats. Anslaget är räntebärande. Not 40 Enligt regeringsbeslut nr I:29 daterat 2013-12-19 disponeras ingen anslagsbehållning från 2013. Beslutet innebär att 826 tkr därmed blir indraget. Naturvårdsverket disponerar en anslagskredit på 6 285 tkr. Krediten har inte utnyttjats under året. Not 41 Enligt regeringsbeslut nr I:29 daterat 2013-12-19 disponeras ingen anslagsbehållning från 2013. Beslutet innebär att 7 201 tkr därmed blir indraget. Enligt regleringsbrevet disponerar Naturvårdsverket en anslagskredit på 5 000 tkr. Krediten har utnyttjats med 2 119 tkr. Not 42 Enligt regeringsbeslut nr I:29 daterat 2013-12-19 disponeras ingen anslagsbehållning från 2013. Beslutet innebär att 3 616 tkr därmed blir indraget. Not 43 Enligt regeringsbeslut nr I:29 daterat 2013-12-19 disponeras ingen anslagsbehållning från 2013. Beslutet innebär att 6 tkr därmed blir indraget. Not 44 Enligt regeringsbeslut nr I:22 daterat 2013-12-19 disponeras ingen anslagsbehållning från 2013. Beslutet innebär att 1 tkr därmed blir indraget. Naturvårdsverket disponerar en anslagskredit på 240 tkr. Krediten har inte utnyttjats under året. Not 45 Naturvårdsverket disponerar en anslagskredit på 210 tkr. Krediten har inte utnyttjats under året. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 155 FINANSIELL REDOVISNING Not 46 Enligt regeringsbeslut nr I:29 daterat 2013-12-19 disponeras ingen anslagsbehållning från 2013. Beslutet innebär att 10 606 tkr därmed blir indraget. Enligt regleringsbrevet disponerar Naturvårdsverket en anslagskredit på 5 000 tkr. Krediten har utnyttjats med 2 857 tkr. Inkomster från försäljning av fast egendom har, i enlighet med föreskrift i regleringsbrevet, tillförts anslaget. Not 47 Enligt regeringsbeslut nr 12 daterat 2013-12-19 disponeras ingen anslagsbehållning från 2013. Beslutet innebär att 1 327 tkr därmed blir indraget. Not 48 Enligt regeringsbeslut nr IV:17 daterat 2013-12-19 avslutas anslagsposten vid utgången av 2013. Beslutet innebär att 789 tkr därmed blir indraget. Not 49 Enligt regeringsbeslut nr I:29 daterat 2013-12-19 avslutas anslagsposten vid utgången av 2013. Beslutet innebär att 682 tkr därmed blir indraget. NOTER TILL REDOVISNING AV BEMYNDIGANDEN Not 50 Ingående åtagande på 1:2,1 innefattar utgående åtaganden på 1:2,1 samt dåvarande 1:2,8 per 2013-12-31. Detta med anledning av att anslagsposterna slagits samman fr o m budgetåret 2014. De två viktigaste skälen till att bemyndigandet inte har nyttjats fullt ut är: 1) Vår revision av de regionala miljöövervakningsprogrammen avslutades 2014 med nya programförslag som kommer att träda i kraft fr o m 2015. Det gjorde det olämpligt med fleråriga överenskommelser 2014. Vi avser också införa nya rutiner för de områden där vi och Havs- och vattenmyndigheten samfinansierar bidrag till länsstyrelsen för regional miljöövervakning. 2) Vårt ramavtal med konsortsiet SMED (som upparbetar en stor del av dessa medel) gick ut under 2014. Det har inneburit att avtalen inom detta område varit ettåriga 2014. Vi har tagit fram en ny ramöverenskommelse som gäller fr o m 2015 vilket medför att bemyndigandet kommer att kunna nyttjas i större utsträckning fr o m 2015. Not 51 Anslaget har bara funnits i två år och det har hittills inte uppstått behov att använda bemyndigandet. I takt med att samarbete med olika länder utvecklas, bedöms det kunna uppstå behov att utnyttja bemyndigandet framöver. Not 52 På grund av försenad start av flera insatser kom bemyndigandet för anslag 1:14 att utnyttjas i mindre utsträckning. Not 53 Enligt Inkomskattelagen ska ett naturvårdsavtal beskattas det år som det undertecknas, oavsett när ersättningen betalas ut. Detta medför att markägarna väljer en engångsersättning, istället för uppdelat under flera år. Vi har heller inte haft några utlovade villkorade ersättningar under 2014, avseende exempelvis vattenkraftsproduktion, vilka är beroende av laga kraftvunnen dom. NOTER TILL REDOVISNING MOT INKOMSTTITLAR 156 Not 54 Det är svårt att fastställa det beräknade beloppet för miljösanktionsvgifter eftersom avgifterna bl.a. består av sanktionsagifter som varierar mellan åren. Not 55 Inkomsten avser avgifter i samband med gränsöverskridande transporter av avfall. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Not 56 Något beräknat belopp för avgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter är inte fastställt eftersom avgifterna är sanktionsagifter som endast uppstår om verksamhetsutövare ej fullgjort sina uppgifter. Vissa år uppstår inga avgifter. Not 57 Som övriga inkomster av statens verksamhet redovisas återbetalning av ett anslag som avslutats (20 34:10,1 ”Stöd till klimatinvesteringar”) samt ett skadestånd i samband med jaktbrott. NOTER TILL REDOVISNING AV FINANSIELLA VILLKOR 2014 ENLIGT REGLERINGSBREV Not 58 Under denna rubrik har även uppgifter om de villkor i regleringsbrev då Naturvårdsverket ”ska” betala ut medel sammanställts. Not 59 Enligt Regeringsbeslut 7 från Landsbygdsdepartementet daterat 2013-12-12 får utöver de tilldelade medlen om 450 tkr även oförbrukade medel från 2013 användas. Dessa oförbrukade medel uppgick till 243 tkr. Totalt har därmed 693 tkr funnits att disponera under 2014. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 157 Intern styrning och kontroll Naturvårdsverket arbetar med intern styrning och kontroll med utgångspunkt från förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och ESV:s riktlinjer inom området. Ledningen får löpande information om vår interna styrning och kontroll samt verksamhetens resultat i samband med planering och uppföljning av verksamheten. Även verksamhetens risker hanteras i dessa sammanhang. Chefer och medarbetare informeras om våra uppgifter, mål och uppdrag samt verksamhetens hot och möjligheter. Intern och extern revision har granskat och följt upp vår interna styrning och kontroll. Ledningen har tagit del av och utvecklat den interna styrningen och kontrollen utifrån dessa revisioner. Fokus har under 2014 legat på den styrmodell som infördes under året. Styrmodellen gör verksamhetens styrning och uppföljning tydligare och ska i förlängningen bana väg för att ledningen i ännu högre grad tar tillvara medarbetarnas förslag till förbättringar. Våra interna mål, i enlighet med den nya styrmodellen, har följts upp kvartalsvis och det årliga resultatet är tillfredsställande. Under året har vi prioriterat en dialog runt begreppet intern styrning och kontroll med både chefer samt övriga medarbetare. Vi dessutom fortsatt vårt utvecklingsarbete av processen för riskhantering och integrering av denna i planering och uppföljning av verksamheten. Vi har stärkt vårt arbete med resultatrapportering samt i högre grad fokuserat på att i årsredovisningen återrapportera resultat enligt kraven i myndighetsförordningen. Vid årets slut kunde majoriteten av våra verksamhetsövergripande risker stängas och nya verks- och avdelningsrisker har identifierats för 2015 enligt ett utvecklat arbetssätt. De verksövergripande risker från 2014 som även ska hanteras under 2015 har antingen förts över som nya verksrisk eller hanteras på avdelningsnivå då värdet minskat avsevärt. Riskkartläggning har skett för samtliga delar av vår verksamhet. I samband med upprättandet av årsredovisningen och generaldirektörens intygande, gör en särskild redogörelse av omständigheter av betydelse. Samtliga avdelnings- och funktionschefer intygar dessutom om de har en betryggande intern styrning och kontroll. Bedömningen är att Naturvårdverkets process för intern styrning och kontroll fungerar tillfredställande. 158 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 Generaldirektörens intygande Naturvårdsverket arbetar med intern styrning och kontroll med utgångspunkt från förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och ESVs riktlinjer inom området. Myndighetens: • ledning har informerat chefer och medarbetare om uppgifter, mål och uppdrag. • ledning har informerat chefer och medarbetare om verksamhetens resultat, framgångar såväl som motgångar. • ledning har informerat chefer och medarbetare om verksamhetens hot och möjligheter, styrkor och svagheter. • riskhantering stödjer att myndigheten fullgör sina uppgifter, når sina mål och utför sina uppdrag. • har genomfört riskanalyser och de risker som ska hanteras har åtgärdats. Kvarvarande risker som ska hanteras har förts över till 2015 års riskbild. • ledning har tagit till vara på medarbetarnas bidrag till ständiga förbättringar och vardagsrationalisering för att löpande utveckla verksamheten. Bedömningen är därför att myndighetens arbete med intern styrning och kontroll fungerar tillfredställande. Intygande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Stockholm den 17 februari 2015 Maria Ågren Generaldirektör NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 159 ”En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer.” Naturvårdsverkets vision ISBN 978-91-620-8731-9 www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Besöksadress: Stockholm – Valhallavägen 195 Östersund – Forskarens väg 5 hus Ub Tel: 010 698 10 00, fax: 010 698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Beställningar: tel 08 505 933 40, fax 08 505 933 99 E-post: natur@cm.se Internet: naturvardsverket.se/publikationer
© Copyright 2024