Budget 2015 och plan 2016-2017
Budget 2015 och plan 2016-2017 Sida 0 Innehållsförteckning Budget 2015 och plan 2016-2017 Förutsättningar Utvecklingstendenser Budget och plan Investeringsbudget/-plan Driftbudget/-plan Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Noter Organisation Kommunkoncernens styrkort 3 4 5 7 8 10 11 12 13 15 16 Nämnder och kommunägda bolag Kommunstyrelse Barn- och grundskolenämnd Bygg- och miljönämnd Fritidsnämnd Gemensam nämnd för drift av personalsystem Gymnasienämnd Konsumentnämnd Kulturnämnd Personalnämnd Socialnämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Valnämnd Gemensam överförmyndarnämnd Revision Skellefteå stadshus AB , koncernen Skellefteå Kraft AB, koncernen Skelleftebostäder AB Fastighets AB Polaris Skelleftebuss AB Skellefteå City Airport AB 17 20 23 26 29 30 33 35 38 41 44 47 51 52 54 55 58 61 64 66 68 Investeringsprojekt Styrprinciper Beslut Ordlista 70 74 84 85 Sida 1 Budget 2015 läsanvisningar Budgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. DRIFTBUDGET Nämndens driftbudget fastställs av kommunfullmäktige på anslagsnivåer som varierar mellan verksamhet, grupper av verksamheter och nämnd. Grundregeln är att anslagen tilldelas som netto. Det innebär att anslaget ska täcka de kostnader som återstår när övriga intäkter från taxor och avgifter inte räcker för att täcka verksamhetens kostnader. Omdisponering av medel mellan anslagsnivåer beslutas av kommunfullmäktige. Inledande del Budgeten inleds med en bakgrund om kommunens förutsättningar och utvecklingstendenser. Den inledande delen innehåller också kommunens drift- och investeringsplaner, samt resultatoch finansieringsbudget. INVESTERINGSBUDGET Nämnder I nämndens investeringsbudget redovisas det totala anslaget för aktuella investeringar år 2015. En mer detaljerad redovisning per projekt för år 2015 finns under rubriken investeringsplan per projekt. Huvudprincipen är att investeringsbudgetens anslag fastställs av kommunfullmäktige och tilldelas per investeringsprojekt. Undantag görs för ramanslag avseende specifika investeringsområden som omfattar mindre investeringsprojekt. Här kan du se vilka ansvarsområden respektive nämnd har. För varje nämnd presenteras verksamhetsidé, utvecklingstendenser och ett underlag över vad respektive nämnd kan bidra med för att kommunen ska nå målsättningarna och visionen. Vidare framgår drift- och investeringsbudget för år 2015 samt plan för åren 2016-2017. Kommunägda bolag De kommunägda bolagen kommer in senare i kommunens budgetprocess. Bolagens budgetar för år 2015 färdigställs i slutet av år 2014. Mått Om inte annat anges är beloppen alltid i tusentals kronor. Sida 2 ekonomin utgör en yttre verksamheternas omfattning. Förutsättningar I Budget 2015 och plan 2016-2017 framgår på vilket sätt den politiska ledningen fördelat resurser mellan olika verksamheter samt vilka resultat ledningen vill se. Närmast ges först en kort sammanfattning av rådande förutsättningar. för Följande finansiella mål ligger till grund för Budget 2015 och plan 2016-2017: Skellefteå kommun har ett stort och mångfaciterat serviceutbud och ett stort antal medborgare som löpande möter kommunen och dess personal i olika situationer. Det är viktigt att känna till hur efterfrågan på kommunens tjänster ser ut och förändras. Det är också viktigt att undersöka hur serviceutbudet upplevs både till kvantitet och kvalitet. Många gånger är behov och efterfrågan större än vad som faktiskt kan genomföras med tillgängliga medel, varför prioriteringar blir nödvändiga. Kommunens samlade resurser används i huvudsak till kärnverksamheter för att möta medborgarnas behov inom skola, vård och omsorg. Behoven är starkt relaterade till befolkningens sammansättning. Dessa verksamhetsområden styrs också till stor del av lagar och förordningar. Från medborgarna finns ett intresse av att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att resurser används på bästa sätt. En väl fungerande ekonomioch verksamhetsstyrning är därför en förutsättning för att detta ska vara möjligt. Inte minst måste kommunen ha en god framförhållning när de olika verksamheterna hela tiden ska anpassas till nya behov och utmaningar. Det årliga resultatet i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 1-2 procent av skatter och generella statsbidrag. Soliditeten ska alltid uppgå till minst 60 procent. Investeringar ska finansieras med egna medel. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. att inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exklusive kommunägda bolag, får maximalt uppgå till 15 000 kronor per invånare. Den framtida ekonomiska planeringen utgår dels ifrån nuvarande aktuella skattesats, och dels ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Kommunens skattefinansierade verksamhet ska årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning. Bidraget motsvarar 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut. Likviditeten ska aldrig understiga 1,0. Verksamhetsmål För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. Det behövs också tydliga uppdrag och verksamhetsmål för att kommunens verksamhet ska gå i riktning mot kommunvisionen. Målen ska ange vad som ska uppnås med befintliga resurser. God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: gräns Skellefteå kommun tillämpar mål- och resultatstyrning för att styra verksamheten mot visionen och för att säkerställa en god ekonomisk hushållning där utgångspunkten är att kommunen finns till för medborgarna. Kommunfullmäktige har därför beslutat om ett styrkort för hela kommunens verksamhet samt ett styrkort för respektive nämnd eller bolag. Varje styrkort innehåller mål inom fyra perspektiv: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökning av pensionsåtaganden Riskexponering och osäkerhetsfaktorer Finansiella mål För att säkra en god ekonomisk hushållning har Skellefteå kommun beslutat om en policy för god ekonomisk hushållning. Den innehåller bl a finansiella mål som tydligt markerar att Sida 3 Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare utvecklingen. Mycket av materialet är hämtat 1 från Sveriges kommuner och landsting . Arbetet med att utveckla tillämpningen av måloch resultatstyrningen pågår ständigt. Kommunfullmäktige beslutar om ett mål per perspektiv tillsammans med ett antal fokusområden som anger inriktningen för respektive mål. Kommunfullmäktiges styrkort för 2015 hittar du på sidan 16. Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av 2013. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark i år. För hela år 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent vilket är betydligt bättre än 2013 då BNP ökade med 0,9 procent. Det är framförallt exporten och investeringarna som kommer att utvecklas bättre under 2014. En ökad tillväxt i omvärlden får positiv inverkan på den svenska exporten. Samtidigt bedöms både näringslivets och kommunernas investeringar att vända uppåt. Detta är inte minst tydligt i Skellefteå kommun som har investeringsplaner för de kommande tre åren som är betydligt mer omfattande än tidigare år. Kommunvisionen har fr.o.m. 2015 kompletterats med ordet jämställd. Enligt kommunallagen ska kommunen behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Alla människors lika värde handlar om mänskliga rättigheter. Detta förutsätter att kommunen kvalitetssäkrar sin service till medborgarna. Genom jämställdhetsintegrering ges förutsättningar för kommunmedborgarna att få likvärdig service oavsett kön. Kön ska ses som en övergripande indelningsgrund i jämställdhetsarbetet samtidigt som tillämplig hänsyn tas till social bakgrund, födelseland etc. Könsuppdelad statistik, kartläggningar och analyser samt konsekvensbedömningar utifrån kön gör det möjligt att synliggöra strukturer och ev. behov av beslut och åtgärder för att åstadkomma en likvärdig service till kommunmedborgarna. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster nu stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. Nu är bedömningen att hushållens konsumtion växer och att nivån på sparandet sjunker vilket ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter att öka under 2014 vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. År 2014 bedöms löneutvecklingen fortsätta att understiga 3 procent och inflationen (KPI) hålla sig under 1 procent. 2015 bedöms lönerna fortsätta att ligga runt 3 procent samtidigt som inflationen stiger till dryga 2 procentnivån. Utvecklingstendenser Skellefteå kommun står, precis som andra kommuner i Sverige, inför många stora och viktiga utmaningar. Det handlar om strukturella förändringar till följd av urbanisering och demografisk utveckling. Det handlar också om verksamhetsanpassningar till följd av medborgarnas förändrade krav på delaktighet och insyn i den kommunala verksamheten. Skellefteå kommun har som ambition att växa, både vad gäller befolkning och näringsliv. Därför måste kommunen arbeta målmedvetet för att skapa de bästa förutsättningarna för ett Skellefteå där människor vill bo och verka. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt som annars i reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är fortsatt ganska stark. I år begränsas tillväxten till 1,3 procent till följd av sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. De demografiska förändringarna innebär att en mindre andel av befolkningen ska vara med och finansiera den kommunala verksamheten. Intäkter från skatter och statsbidrag förutsetts därför inte öka i samma takt som tidigare. Parallellt med detta ser kraven på kommunal sektor ut att öka vilket blir en stor utmaning för samtliga kommuner i Sverige. Nyckeltal för den svenska ekonomin 2014 2,6 0,8 7,7 0,7 2015 3,6 1,4 7,3 2,4 2016 3,5 1,5 6,8 2,9 Ekonomi BNP, % Sysselsättning, tim Arbetslöshet, % KPI, % Konjunkturen vänder upp Källa: SKL, Budgetförutsättningar 2014-2017 2017 2,8 0,8 6,6 2,9 Kommunledningskontoret gör följande bedömning om den framtida ekonomiska 1 Sida 4 Budgetförutsättningar 2014-2017 (cirkulär 14:6) 290 var något svagare jämfört med 2012 då det uppgick till plus 304 personer. Fortsatt osäker utveckling av skatteunderlaget Ifjol växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. För 2014 prognostiseras för ungefär lika stor ökning av arbetade timmar men något större löneökningar. Det betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Trots detta bedöms skatteunderlagstillväxten att avta till följd av att många pensionärer får sänkta pensioner (automatiska balanseringen) samt att inkomster från arbetslöshetsersättningar endast ökar marginellt. Inom flyttnettot har de inbördes relationerna förändrats. Under 2012 hade kommunen ett positivt flyttnetto mot länet, vilket nu förändrats till en negativ siffra. Samtidigt har inflyttningen från utlandet istället ökat. Flyttnetto länet Flyttnetto riket Flyttnetto utrikes Vad gäller kommunens olika församlingar så hade sex av nio en befolkningsökning alternativt en mycket liten minskning. Värt att notera är att Skellefteå lands, Kågedalen, Bureå och St. Örjans även hade ett positivt födelsenetto. Detta kan bero på att samhällen nära centralorten blir attraktiva för barnfamiljer genom att det är ont om tillgängliga bostäder i Skellefteå stad. Olika skatteunderlagsprognoser 2014 3,1 2,9 3,2 2,7 2015 4,3 4,6 4,0 4,4 2016 5,2 5,5 4,7 5,2 År 2013 -94 -304 +688 I åldern 20-24 år uppgick flyttnettot till minus 106 personer och i åldern 25-39 år uppgick nettot till plus 126 personer. Det rimmar väl med bilden av att unga flyttar ut på grund av arbete och utbildning och att människor i familjeåldern flyttar in. För 2015 och 2016 förutspås att den konjunkturella återhämtningen leder till större sysselsättningsökning än i år och minskad arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder också till att löneökningstakten blir något högre vilket får positiva effekter på skatteunderlaget. Förändring, % SKL, feb -14 SKL, dec -13 ESV, dec -13 Regering, sep -13 År 2012 +29 -315 +590 2017 4,8 5,0 4,5 5,1 Befolkning 80 000 invånare år 2030 Budget och plan Skellefteå kommuns målsättning är att invånarantalet år 2030 ska uppgå till 80 000 invånare. 2012 ökade befolkningen med 194 personer och 2013 med 214 personer. Kommunens folkmängd uppgick den 31 december 2013 till 71 988 invånare. Resultatbudget Det budgeterade resultatet för kommunen uppgår 2015 till 27 mnkr, vilket är 35 mnkr lägre jämfört med i budget 2014. För åren 2016 och 2017 finns ett budgeterat resultat på 40 mnkr respektive 67 mnkr. I Skellefteå kommun, precis som i övriga riket, finns en tydlig trend att den genomsnittliga befolkningen blir allt äldre. I Skellefteå har antalet barn i grundskolan minskat under en tid, även om en blygsam ökning började visa sig under 2012. Gymnasieskolan bedöms under 2015 ha ett fortsatt avtagande av antalet elever. Om situationen inte förändras står Skellefteå inför en tilltagande befolkning som inte förvärvsarbetar vilket innebär att de gemensamma kostnaderna ska bäras av färre. I finansieringen av den skattefinansierade verksamheten ingår, förutom intäkter från skatter, statsbidrag, taxor och avgifter en extra finansiering från affärsverksamheten elförsörjning motsvarande 209 mnkr, vilket är något lägre än 2014. Kommunens budgeterade resultat på 27 mnkr utgör 0,7 procent av skatter och stadsbidrag vilket innebär att den finansiella målsättningen inte uppnås fullt ut under 2015. Budgetberedningen väljer ändå att föreslå ett budgeterat resultat som 2015 understiger den finansiella målsättningen. Detta med hänvisning till att kommunen, under konjunktursvaga år med svag utvecklingstakt på kommunens skatteintäkter, inte bör göra för stora tillfälliga neddragningar i den kommunala verksamheten. Kommunens finansiella ställning klarar något eller några år med Flytt- och födelsenetto Befolkningsutvecklingen består i grunden av två komponenter, flyttnettot (summan av inoch utflyttningar) och födelsenettot (summan av födda och döda). I Skellefteå har födelsenettot under många år varit negativt. År 2013 uppgick födelsenettot till minus 80 personer vilket dock är ett steg framåt jämfört med 2012 då nettot slutade på minus 109 personer. Flyttnettot som 2013 uppgick till plus Sida 5 svagare resultat. Kommunen väljer ändå att långsiktigt ligga kvar med målsättningen om ett resultat för den skattefinansierade verksamheten som, efter uttag från affärsverksamheten elförsörjning, ska uppgå till mellan 1,0 och 3,0 procent av skatter och statsbidrag. Det budgeterade resultatet för 2015 ska ses som en tillfällig avvikelse från det resultatmålet. Anställda, som är 65 år och äldre Förtroendevalda Balansbudget Investeringarna fördelar sig enligt följande: Investeringsbudget Nettoinvesteringarna för kommunen uppgår till 590 mnkr för år 2015. För åren 2016-2017 planeras investeringar med 602 respektive 775 mnkr. Kommunens investeringsnivåer 20152017 är betydligt högre jämfört med tidigare år. Balansbudgeten är alltid förknippad med en stor osäkerhet beroende på antaganden om anläggningstillgångarnas och skuldernas förändring. I 2015 års budget uppgår budgeterat eget kapital för kommunen till 15 332 mnkr vilket är en ökning med 94 mnkr jämfört med bokslutet 2013. 76 procent av kommunens egna kapital är uppbundet i aktier i kommunägda bolag. Jämfört med budget 2014 ökar nämndernas nettokostnader i den skattefinansierade verksamheten med 192 mnkr. 2015 2016 2017 Skattefinansierad verksamhet Affärsverksamhet Summa 467 123 590 482 119 602 525 249 775 Taxor och avgifter Enligt kommunens styrprinciper beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter i samband med budget. Nämndernas taxe- och avgiftsförändringar presenteras i bilaga 2. För kommunens nämnder ingår följande anslagsförändringar i budget 2015 jämfört med budget 2014: Mnkr 33,8 74,0 2,7 4,3 1,9 1,2 63,0 4,1 8,0 -1,2 Fritidsnämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom campingverksamheten och beslut som rör taxor vid arrangemang i Skellefteå Kraft Arena. Tekniska nämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom hamnverksamheten. Nämnderna har informationsskyldighet till kommunfullmäktige för samtliga taxe- och avgiftsförändringar. Nämnden för support och lokaler ska i sin hyresdebitering täcka samtliga kostnader för drift och underhåll. * Exklusive affärsverksamheten elförsörjning I förändringarna ovan har det också beaktats överföring av verksamheter mellan nämnder. För mer detaljerade specifikationer, se avsnitt under respektive nämnd. Pensioner Stigande pensionskostnader under kommande år innebär årliga krav på minskad övrig verksamhet/effektiviseringar. Enligt tidigare beräkningar fortsätter kostnaderna att med nuvarande modell stiga ända fram till omkring år 2030. Intern ränta på anläggningstillgångarnas bokförda värden uppgår till 3,4 procent vilket är oförändrat från 2014. Avskrivningar görs med 2-20 procent på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Pensionsskulden har beräknats enligt metoden RIPS-07 som sedan år 2007 är den metod som rekommenderas av SKL. Pensionsskulden, exklusive kommunägda bolag, beräknas vid budgetårets slut att uppgå till cirka 2,5 miljarder kronor. Personalomkostnaderna beräknas uppgå till: Anställda Anställda, som vid årets ingång inte fyllt 26 år Mnkr Bland de planerade investeringarna kan främst nämnas stora omstruktureringar inom skolan (både för- och grundskolor) samt gymnasiet. En detaljerad uppställning av planerade investeringar finns under rubriken investeringsprojekt. Driftbudget Nämnder Kommunstyrelsen* Barn- och grundskolenämnd Bygg- och miljönämnd Gymnasienämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Övriga nämnder 15,81 % 38,25 % 38,46 % 21,29 % Sida 6 Investeringsbudget/-plan, tkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 33 900 15 300 10 000 1 000 3 000 3 000 500 500 500 Fritidsnämnd 9 000 9 000 9 000 Gymnasienämnd 3 000 4 000 3 000 Kulturnämnd 600 500 500 Personalnämnd 200 200 200 7 000 7 000 8 000 Nämnd för support och lokaler 349 550 325 800 370 700 Teknisk nämnd Summa 62 235 466 985 116 935 482 235 120 450 525 350 NÄMND Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse Barn- och grundskolenämnd Bygg- och miljönämnd Socialnämnd Affärsverksamhet Elförsörjning 45 250 31 450 161 500 Camping 8 500 8 500 8 500 Hamnen 9 900 7 200 6 300 750 750 800 19 300 19 400 23 200 125 100 125 Vatten- och avloppshantering Summa 39 100 122 925 51 900 119 300 48 800 249 225 Summa investeringar kommunen 589 910 601 535 774 575 Parkering Avfall Sotning Sida 7 Driftbudget/-plan NÄMND Budget 2015 Plan 2016 Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Plan 2017 Nettokostn Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 67 000 -256 269 -189 269 -189 269 -189 269 Barn- och grundskolenämnd 60 000 -1 325 070 -1 265 070 -1 265 070 -1 265 070 Bygg- och miljönämnd 28 766 -83 081 -54 315 -54 315 -54 315 Fritidsnämnd 31 290 -229 990 -198 700 -198 700 -198 700 600 -3 934 -3 334 -3 334 -3 334 55 000 -400 572 -345 572 -345 572 -345 572 Gem nämnd drift av personalsystem Gymnasienämnd Konsumentnämnd 0 -458 -458 -458 -458 Kulturnämnd 6 200 -81 899 -75 699 -75 699 -75 699 Personalnämnd 1 700 -36 347 -34 647 -34 647 -34 647 Socialnämnd 389 000 -2 147 927 -1 758 927 -1 758 927 -1 758 927 Nämnd för support och lokaler 836 571 -899 872 -63 301 -63 301 -63 301 Teknisk nämnd 238 520 -428 889 -190 369 -190 369 -190 369 0 -165 -165 -165 -165 1 200 -7 282 -6 082 -6 082 -6 082 200 -2 239 1 716 047 -5 903 994 -2 039 -4 187 947 -2 039 -4 187 947 -2 039 -4 187 947 3 210 735 3 210 735 3 378 462 3 540 628 853 861 853 861 835 299 814 282 22 544 22 544 22 544 22 544 Valnämnd Överförmyndarnämnd Revision Summa nämnder FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Särskilda statsbidrag Finansnetto 26 000 26 000 26 000 26 000 208 700 208 700 207 700 206 100 Återföring internränta 75 000 75 000 75 000 75 000 Återföring po-pålägg Kostnader 907 000 907 000 943 000 982 000 Bidrag från elförsörjningen Arbetsgivaravgifter -753 720 -753 720 -780 768 -811 526 Årets intjänade pensioner -147 280 -147 280 -156 232 -164 474 -6 000 -6 000 -6 000 -6 000 -114 093 -114 093 -117 233 -123 708 -67 800 -67 800 -199 825 -305 899 7 019 887 -6 992 887 27 000 40 000 67 000 Avtalsförsäkringar Pensioner Medel till kommunstyrelsens förfogande Summa skattefinansierad verksamhet Sida 8 NÄMND Budget 2015 Plan 2016 Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Plan 2017 Nettokostn Affärsverksamhet Elförsörjning 309 769 -309 769 0 0 0 Camping 24 520 -24 520 0 0 0 Hamn 23 185 -23 185 0 0 0 Parkering 21 355 -21 355 0 0 0 121 626 -121 626 0 0 0 9 950 -9 950 0 0 0 Vatten- och avloppshantering 145 916 -145 916 0 0 0 Summa affärsverksamhet 656 321 -656 321 0 0 0 7 676 208 -7 649 208 27 000 40 000 67 000 Avfallshantering Sotning Resultat kommunen Sida 9 Resultatbudget kommunen Budget Plan Plan 2015 2016 2017 1 830 313 1 873 813 1 923 205 -5 736 910 -5 915 574 -6 077 515 -159 000 -160 000 -160 500 -4 065 597 -4 201 761 -4 314 810 3 210 735 3 378 462 3 540 628 853 862 835 299 814 282 28 000 28 000 26 900 27 000 40 000 67 000 Verksamhetens intäkter, not 1 Verksamhetens kostnader, not 2 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not 3 Generella statsbidrag o utjämning, not 4 Finansiella intäkter, not 5 Finansiella kostnader, not 6 Årets resultat Resultatbudget kommunen, exkl elförsörjning Budget Plan Plan 2015 2016 2017 1 522 544 1 566 044 1 615 436 -5 652 841 -5 831 505 -5 993 446 -142 000 -142 000 -142 000 -4 272 297 -4 407 461 -4 520 010 3 210 735 3 378 462 3 540 628 Generella statsbidrag och utjämning 853 862 835 299 814 282 Utdelning från elförsörjningen 208 700 207 700 206 100 Finansiella intäkter 26 000 26 000 26 000 Årets resultat 27 000 40 000 67 000 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Sida 10 Balansbudget, mnkr Budget 2015 Utfall 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 14 276 1 056 13 563 1 675 Summa tillgångar 15 332 15 238 13 325 62 152 13 236 71 181 835 1 020 1 855 835 986 1 821 15 332 15 238 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Sida 11 Finansieringsbudget kommunen, mnkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 27 5 159 191 40 10 160 210 67 14 161 241 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -590 -590 -602 -602 -775 -775 Förändring av likvida medel -399 -392 -533 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar Medel från den löpande verksamheten Finansieringsbudget kommunen, exkl elförsörjning, mnkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 27 5 142 174 40 10 142 192 67 14 142 223 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -545 -545 -570 -570 -613 -613 Förändring av likvida medel -371 -378 -390 78 88 88 305 302 302 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar Medel från den löpande verksamheten Varav investeringar i affärsverksamhet Varav investeringar i skattefinansierad verksamhet med positivt driftsnetto, samt skolor Sida 12 Noter Budget Plan Plan 2015 2016 2017 1 500 000 1 543 500 1 592 892 307 769 307 769 307 769 19 467 19 467 19 467 3 077 3 077 3 077 1 830 313 1 873 813 1 923 205 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter exkl. interna poster Intäkter elförsörjning Särskilda statsbidrag Maxtaxa inom barnomsorgen Kvalitetssäkrande åtgärder Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader exkl. interna poster 5 318 839 5 350 994 5 390 868 Kostnader elförsörjning 84 069 84 069 84 069 Pensionsutbetalningar 114 093 117 233 123 708 Årets intjänade pensioner 152 109 163 454 172 972 25 000 25 000 25 000 2 800 2 800 2 800 och bidrag till arrangemang Höjd sysselsättningsgrad och åtgärder för löneskillnader 24 000 24 000 24 000 2 000 2 000 2 000 Omstruktureringsåtgärder 10 000 10 000 10 000 4 000 4 000 4 000 132 024 238 098 67 800 199 824 305 898 5 736 910 5 915 574 6 077 515 Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, regionala utvecklingsstrategin Arbetslöshetsåtgärder (exkl. ISA, KAM) Särskilda åtgärder inkl. näringslivsutveckling FOU Övriga satsningar, budgetreserv Summa medel till kommunstyrelsens förfogande Summa verksamhetens kostnader Sida 13 Noter Budget Plan Plan 2015 2016 2017 3 210 735 3 378 462 3 540 628 Utjämningsbidrag inkomstutjämning 542 439 543 796 541 959 Utjämningsavgift kostnadsutjämning 433 434 436 9 613 -10 813 -30 500 Not 3 Skatteintäkter Skatteintäkter Not 4 Generella statsbidrag och utjämning 2 Regleringsbidrag Strukturbidrag 16 245 16 290 16 335 Utjämning LSS 166 066 166 526 166 986 Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning 119 066 853 862 119 066 835 299 119 066 814 282 26 000 26 000 26 000 Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter Ränteintäkter elförsörjning Uttag från elförsörjning -avgår interna poster Summa finansiella intäkter 2 000 2 000 900 208 700 207 700 206 100 -208 700 28 000 -207 700 28 000 -206 100 26 900 208 700 207 700 206 100 -208 700 0 -207 700 0 -206 100 0 Not 6 Finansiella kostnader Uttag från elförsörjning -avgår interna poster Summa finansiella kostnader 2 Kommunerna svarar för en rad olika samhällsangelägenheter. Förutsättningar för att bedriva verksamheten varierar beroende på skatteunderlag, åldersstruktur, geografiskt läge, glesbygdsgrad m.m. För att utjämna dessa skillnader finns generella system för både inkomst- och kostnadsutjämning. Utjämningssystemet som började gälla fr.o.m. 1 januari 2005 består av följande delar: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag Dessutom finns ett speciellt system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna som började gälla fr.o.m. 1 mars 2004. Sida 14 Nämnds- och förvaltningsorganisation Sida 15 Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort 2015 beskriver den inriktning som kommunens politiska ledning vill se Skellefteå kommun utvecklas mot. Visioner och mål är gemensamma för alla som arbetar i Skellefteå kommun. För att kommunens inriktning ska få genomslag i hela kommunkoncernen beslutar fullmäktige även om ett styrkort för respektive nämnd och bolag. Nämndernas styrkort 2015 beslutas av kommunfullmäktige i juni 2014 och de kommunägda bolagens styrkort 2015 beslutas av fullmäktige i november 2014. För att ytterligare få genomslag i verksamheten tas det fram aktiviteter och verksamhetsplaner på olika nivåer i organisationen som är kopplade till nämndernas och bolagens styrkort. Kvalitetssäkring av arbetet med kompetensförsörjning görs gemensamt utifrån förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner och rapporteras till personalnämnd en gång per år. Antalet medarbetare per chef anpassas till uppdraget men också till effektivitet och kundnytta. Sida 16 Kommunstyrelse Ordförande: Lorents Burman Chef: Kristina Sundin Jonsson Det pågår idag ett omfattande arbete på bred front för att Skellefteå ska kunna bli 80 000 invånare år 2030. Det handlar bland annat om: Verksamhetsidé Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs vilken står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Förutom uppdraget mot den politiska verksamheten har förvaltningen i uppdrag att utgöra en kompetensresurs för kommunchefen, kommunens ledningsgrupp, förvaltningar och bolag, för ledning och utveckling av kommunkoncernen utifrån gemensamma visioner, mål och uppdrag. Omstruktureringar inom kommunens skolverksamheter, från förskolan till gymnasiet. Fortsatt utveckling av boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Förenkling vid medborgarnas kontakter med kommunen. Att tydliggöra vad Skellefteå som plats står för och genom olika insatser stärka Skellefteås attraktionskraft. Att skapa ett attraktivt och levande centrum till gagn för hela kommunen. Ett rikt kultur- och fritidsliv som baseras på önskemål och behov från medborgarna. Ett arbete för ett förbättrat näringslivsklimat. Utvecklingstendenser Skellefteå kommun står, precis som många andra kommuner i Sverige, inför stora demografiska utmaningar. En allt mindre andel av befolkningen ska bära välfärden på sina axlar. Samtidigt pågår en urbanisering där kommunens invånare, inte bara flyttar från Skellefteå till storstäderna, utan också, flyttar från kommunens egna mindre serviceorter in till Skellefteå centralort. Parallellt med dessa trender påverkas kommunens ekonomiska förutsättningar genom att den totala intäktsmassan inte ökar i samma takt som kostnaderna. Urbaniseringen ökar också trycket på nyinvesteringar som i sig kan leda till ökade driftkostnader. Detta är bara ett antal av viktiga förändringsarbeten som pågår. Kommunledningskontoret ska, tillsammans med övriga förvaltningar och bolag, bidra till att kommunens ambitioner uppnås. Kommunledningskontoret måste ha den kunskap och kompetens som krävs för att kommunens högsta politiska ledning ska få det stöd som behövs. Stöd för att fullt ut klara av att leva efter kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta är viktigt för att den kommunala verksamheten ska säkras för kommande generationer. För att möta dessa utmaningar och samtidigt lägga grunden för ett arbete som ska göra att vi når kommunvisionen måste värdegrunden hållas levande; att alla som verkar i kommunen känner ett engagemang för den, att vi är professionella i det vi gör och i alla våra möten. Det primära i allt arbete ska vara medborgarnyttan parallellt med en god ekonomisk hushållning. Det innebär bland annat ökade satsningar på medborgar- och kunddialog och en fortsatt utveckling av kommunens serviceutbud. Samtidigt måste kommunen lägga grunden för en långsiktigt social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Kommunledningskontoret måste också ha kunskap och kompetens för att övergripande kunna arbeta strategiskt med samhällsutveckling, långsiktig planering, näringslivsfrågor, verksamhetsutveckling med stöd av IT, processutveckling, m.m. Förvaltningen bär också det strategiska ansvaret för kommunens HR-arbete med målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Sida 17 Driftbudget, tkr 2015 2016 2017 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Tidigare beslutat, reservkraft stadshuset Omorganisation tillväxtavdelningen Förändring elförsörjningens resultat Busstrafiken Inflyttarservice Ändrad hantering av reavinster Budget 2015 155 315 1 929 160 -1 335 200 22 500 1 000 9 500 189 269 Anslag Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommunledningskontor Elförsörjning 14 881 6 394 167 994 0 14 881 6 394 167 994 14 881 6 394 167 994 Summa 189 269 189 269 189 269 Investeringsbudget, tkr 2015 2016 2017 Kommunledningskontor Elförsörjning 33 900 45 250 15 300 31 450 10 000 161 500 Sida 18 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå 5 % förbättring i kommunkompassens resultat Röd Gul Grön <2 2 – 4,9 ≥5 2013 års resultat var 569 av maximalt 800 Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Centrumplan med kulturhus och nytt resecentrum finns framtagen NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd Gul Grön Färdigställd, ej Färdigställd och Ej färdigställd beslutad beslutad Efter den kommunala folkomröstningen måste centrumplanen revideras Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Fem samarbeten/investeringar som ger ekonomiska vinster är definierade och genomförda NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd <3 Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL Gul 3-4 - Grön ≥5 Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Samtliga arbetsplatser uppfyller kriterierna för attraktiv arbetsplats BEDÖMNING Röd Gul Grön <5 5-7 8 Två mönsterarbetsplatser fanns registrerade vid 2013 års slut Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Förtydligande: Medborgare/Kund: Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan: det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället Medarbetare: År 2014 ersatte attraktiva arbetsplatser det tidigare konceptet med mönsterarbetsplatser i kommunen. En attraktiv arbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller ett antal framtagna kriterier. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. Sida 19 Barn- och grundskolenämnd Ordförande: Maria Marklund Chef: Anders Bergström Verksamhetsidé Alla barn och elever i Skellefteå ges goda kunskaper och färdigheter och tror på sin egen förmåga och har en bärande framtidstro. Skollagen har framförallt gjort det svårare för rektorerna att genomföra justeringar på personalsidan. Demografiska omflyttningar inom Skellefteå kommun intensifieras. Fler flyttar mot Skellefteå tätort samtidigt som ytterområdena tappar befolkning och därmed barn och elever. En allmän trend är en ökad andel barn med diagnoser och särskilda behov. Totalt är detta en stor utmaning för barnoch grundskolenämnden. I kombination med en tydligare skollag gällande barn i behov av särskilt stöd kan det också bli kostnadsdrivande för enskilda rektorer. Det är lokalbrist på många skolor och förskolor i Skellefteå tätort redan idag. Demografiska omflyttningar samt det faktum att Skellefteå tätort växer gör att läget förväntas förvärras under de närmsta åren. IT blir en allt naturligare del av ”Skolsverige”. En väsentlig andel av skolbudgeterna läggs numera på IT-området (trådlösa nät, bärbara elevdatorer, projektorer, IT-pedagoger och utbildning). Utvecklingstendenser Kommunen planerar för nybyggnationer av både för- och grundskolor. Det är viktigt att snabbt komma igång med dessa investeringar då behoven trycker på. Speciellt akut är läget för skolorna i Sjungande dalen, Sunnanå och Moröbacke. Tillfälliga lokaler hyrs idag, lösningar som ofta är kostnadsdrivande. När det gäller befolkningstillväxten jobbar barnoch grundskolenämnden med att möta och nå målet om 80 000 invånare år 2030. Fokus ligger dock redan mot 2020 då urbanisering och efterfrågan på vissa skolor förväntas öka. Det byggs allt större förskoleenheter runt om i Sverige. Skellefteå kommun har en unik struktur med många små avdelningar och släpar efter övriga Sverige i denna omställning. Strukturen med många små förskolor medför höga kostnader. Skollagens ökade krav blir allt mer kostnadsdrivande, speciellt i en struktur med många små för- och grundskolor. Exempelvis så innebär elevhälsans framskrivna roll i skollagen, där krav ställs på alla elevers tillgång till särskild personal (skolläkare, psykolog, kurator och personer med specialpedagogisk kompetens) en utökad organisation och därmed ökade kostnader. Sammantaget bedöms merkostnaderna för den nya skollagen till kostnadsökningar på minst 20 mnkr årligen sedan 2012. Sida 20 Mycket av den politiska debatten har just nu fokus på skolan. Hela Sverige och inte minst barn- och grundskolenämnden i Skellefteå känner av stigande förväntningar från kommunmedborgarna. Det handlar om att kvalitén, servicen och tillgängligheten inom både för- och grundskola ska öka vilket är och blir en stor utmaning för barn- och grundskolenämnden att möta. Andelen moderna språk blir fler samtidigt som det är svårt att hitta rätt kompetens inom vissa yrkeskategorier som t.ex. lärare i spanska. Enligt Skolverket ska kommunerna t.o.m. kunna erbjuda kinesiska som språkval. Skellefteå har en utvecklad förskoleverksamhet för barn till föräldrar med obekväm arbetstid. Detta är en hög servicenivå som gör att kostnaden för kommunens förskolor blir hög i jämförelse med andra kommuner. Kraven på denna typ av verksamhet ökar nu också i andra kommuner. Den internationella skoljämförelsen PISA 2012 visar att svensk skola befinner sig i ett allvarligt läge när det gäller kunskapsutveckligen. Den bekräftar och förstärker bilden som även andra internationella undersökningar (PISA 2009, TIMSS 2011 och PIRLS 2011) visat. Nämligen att svenska grundskoleelevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har försämrats under de senaste decennierna. Driftbudget, tkr 2015 2016 2017 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Tillstyrkt ändring 1 191 109 13 961 60 000 Budget 2015 1 265 070 Anslag Barn- och grundskolenämnd Förskola och grundskola 1 908 1 263 162 1 908 1 908 1 263 162 1 263 162 Summa 1 265 070 1 265 070 1 265 070 Investeringsbudget, tkr Förskola och grundskola Sida 21 2015 2016 2017 1 000 3 000 3 000 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Utbilda medarbetare i interkulturell kompetens BEDÖMNING Röd < 72 % Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul 73-79 % 2013 Nuläge 50 %, 2014-03 60 % Grön ≥ 80 % PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Öka byggandet av fleravdelningsförskolor i Skellefteå stad Nöjdkundindex (NKI) NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd Bedömningsintervaller Jämförelsevärde < 4,7 Gul 4,7-4,85 2013 Nuläge: 4,91 PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE ÄMNDSMÅL God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Öka antalet avdelningar per förskola BEDÖMNING Röd ≤ 1,4 Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul 1,41-1,49 2013 Nuläge: 1,4 avdelningar/förskola 2014-03-18 Nuläge: 1,48 Grön ≥ 4,86 Grön ≥ 1,5 Medarbetare PERSPEKTIV Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Minska antalet medarbetare per rektor/förskolechef KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd Bedömningsintervaller Jämförelsevärde ≥ 35 Sida 22 Gul 34,1-34,9 Nuläge: 28:e feb 2014 35,0 Grön ≤ 34 Bygg- och miljönämnd Ordförande: Ann-Christin Westerlund Tf chef: Pär Hellgren Verksamhetsidé Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande samt värna om miljön verkar byggoch miljökontoret för en attraktiv och hållbar kommun. Plan- och bygglagen (PBL) genomgår just nu en översyn. Ett av syftena är att säkerställa en sund utveckling av byggnation och företagande i lokal närmiljö. Översynen kommer troligtvis även att ge mer tyngd till översiktsplaneringen. Utvecklingstendenser Under planeringstiden 2015-2017 kommer det att hända mycket i Skellefteå. Planeringen för det nya kulturhuset kommer att bli klar och den därpå följande byggprocessen kommer att påverka både bebyggelse och gator intill. Den fördjupade översiktsplanen för centrala Skellefteå beräknas bli färdig 2014-2015. Den kommer att leda till en omvandling av framförallt området norr om Kanalgatan. Detta kan ge förtätningar i hela planområdet med flera detaljplaneuppdrag som följd. Det finns idag många exempel på GIS-tjänster (geografiska informationssystem) ute i samhället. Bedömningen är att denna typ av tjänster kommer att öka ytterligare. Det innebär att kommunen både måste kunna ta emot och leverera information till generella webbläsare på datorer och mobila plattformar. Så mycket som möjligt av kommunens data förväntas bli tillgängligt för medborgare och företag till en rimlig kostnad. Den nya generationen GIS skapar förutsättningar att driva en effektiv och framgångsrik medborgardialog. För att systemen ska fungera krävs samordning mellan stat och kommun. Av den anledningen driver Sveriges kommuner och landsting, SKL ett projekt kallat E-samhället, där bygg- och miljökontoret medverkar. Tillägget till översiktsplanen, ”Landsbygdsutveckling i strandnära läge”, kallat LIS, för Skellefteå kommun beräknas bli klar och antagen under 2014. Den kommer att ge upphov till flera detaljplaneuppdrag runt om i hela kommunen. Redan idag finns flera kunder som vill komma igång med sina planer. Inom miljöområdet ökar förväntningarna på ett mer proaktivt förhållningssätt. Detta för att få till en långsiktigt hållbar utveckling. Under den närmaste fyraårsperioden kommer vi bland annat att se en fokusering på värdet av och implementering av ekosystemtjänster. I takt med den planerade tillväxten blir det aktuellt att möta såväl näringslivets krav på hög servicenivå som medborgarnas krav på attraktivt boende och en god livsmiljö. För att medborgarna ska bli mer delaktiga i samhällsplaneringen krävs en utveckling av medborgardialogen. Yngre generationer kräver moderna IT-baserade redskap och metoder. Det blir därför allt vanligare att kommuner använder sig av 3D-visualiseringar och webbkartor där medborgarna kan ta del av förslag och enkelt lämna synpunkter och idéer. Sida 23 Driftbudget, tkr 2015 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Tidigare beslutat, bostadsanpassning Handläggare överförmyndarverksamhet 51 598 717 1 500 500 Budget 2015 54 315 Anslag Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljökontor Kalkning 2016 2017 1 738 52 217 360 1 738 52 217 360 1 738 52 217 360 Summa 54 315 54 315 54 315 Investeringsbudget, tkr 2015 2016 2017 500 500 500 Bygg och miljökontor Sida 24 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Människor från andra kulturer är delaktiga i samhällsutvecklingen genom att ≥ 80 % av planerade aktiviteter genomförs. NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Röd Gul Grön ≤ 40 % av planerade aktiviteter genomförs 41-79 % av planerade aktiviteter genomförs ≥80 % av planerade aktiviteter genomförs 0% Jämförelsevärde PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad BMN bidrar till visionen genom att ≥ 80 % av planerade aktiviteter genomförs. NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Röd Gul Grön ≤ 40 % av planerade aktiviteter genomförs 41-79 % av planerade aktiviteter genomförs ≥ 80 % av planerade aktiviteter genomförs 0% Jämförelsevärde PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Nytt kommungemensamt GIS (Solen 2.0) i drift på intern- och externwebb NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Gul Grön Inte i drift på I drift på internI drift på internintern- och eller externwebb och externwebb externwebb Inte i drift på intern- och externwebb Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Kompetensförsörjningsplanens handlingsplan kompletteras med mångfaldsperspektivet. Kompetensförsörjning utifrån fastställd plan Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Röd Gul Grön Nej Delvis Ja Nej Förtydligande: Medborgare/Kund: Förvaltningars pågående omorganisering medför att aktiviteter inte ännu kan preciseras. Utveckling/Tillväxt: Förvaltningars pågående omorganisering medför att aktiviteter inte ännu kan preciseras. Ekonomi: GIS är en förkortning för geografiskt informationssystem. Medarbetare: Mångfaldsperspektivet har tidigare inte beaktats i handlingsplanen. Sida 25 Fritidsnämnd Ordförande: Daniel Ådin Chef: Leif Gustafsson Verksamhetsidé • • • Fritid Skellefteå ska ständigt utveckla sin verksamhet och vara en aktiv del i samhällsbyggandet med fokus på hälsa, livsmiljö och samverkan. Fritid Skellefteå ska stödja och uppmuntra en bred verksamhet och vara ett föredöme i ett nationellt perspektiv. Fritid Skellefteå ska bidra till att människor bor kvar eller flyttar till kommunen och förmedla en positiv bild av Skellefteå. Utvecklingstendenser Fritidens betydelse för människan och därmed kommunens attraktionskraft och livsmiljö blir allt mer avgörande. I SCB:s medborgarundersökning värderas fritidsmöjligheterna som den viktigaste faktorn för att trivas och bo i en kommun. De närmaste åren förväntar sig Riksidrottsförbundet och Sveriges kommuner och landsting SKL att kommunernas investeringar inom fritidsområdet kommer att inriktas mot konstgräsplaner, sim- och badanläggningar, näridrottsplatser i samarbete med skolor och föreningar samt även arenor i samarbete med exempelvis elitföreningar. I ett nationellt perspektiv är folkhälsofrågorna prioriterade. Hälsa är positivt för samhället och fritidssektorn har en viktig roll i folkhälsoarbetet eftersom många verktyg i form av anläggningar, personal och miljöer finns där. Folkhälsa är också ett av fritidsnämndens prioriterade områden. Generellt får folkhälsoperspektivet allt större genomslagskraft i den övergripande samhällsplaneringen. Samtidigt är den stora utmaningen att skapa jämlika förutsättningar för hälsa även för utsatta grupper. Det får konsekvenser för t.ex. avgifter och föreningsstöd. Det handlar också om att utveckla sättet att mäta effekterna av olika insatser. Fritiden har särskilt stor betydelse i unga människors liv. Där sker identitetsutveckling och utveckling av kompetenser som kan påverka framtida yrkesval och öka möjligheter till framtida arbete. Detta poängteras särskilt inom den nationella ungdomspolitiken där både kultur och fritid är viktiga utgångspunkter. När det gäller den kommunala ungdomspolitiken är det viktigt att se ungdomar som en resurs i alla slags frågor. Sida 26 Barnoch ungdomspolitiska programmet tillsammans med ungdomsfullmäktige är delar som kommer att fortsätta att utvecklas. Ungdomsfrågorna tas på största allvar då de är helt avgörande för kommunens överlevnad. Förändringar i samhället ställer också nya krav på yrkesrollen och det är, precis som inom andra sektorer, viktigt att de anställda har rätt kompetens. Det nationella projektet ”Fritidsledare på nätet” är ett bra exempel på anpassning till nya krav kopplat till yrkesrollen. Att t.ex. vara aktiv på olika sociala medier är idag en naturlig del av det ordinarie uppdraget. Fritidskontoret i Skellefteå är aktivt engagerad i den nationella utvecklingen av utbildningsmöjligheter inom fritidsoch upplevelsesektorn. Förvaltningen är bland annat representerad i det nationella programrådet för gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Den nya gymnasieutbildningen kommer att ställa högre krav på praktik och lärlingsplatser eftersom den ska vara mer yrkesinriktad och bland annat ge anställningsbarhet som badpersonal och idrottsplats-/hallsarbetare. Fritidskontoret har även ställt ett antal lärlingsplatser till förfogande. Landets enda kvalificerade yrkeshögskoleutbildning för fritidssektorn finns i Skellefteå. Det är en tvåårig rikstäckande utbildning till badmästare/ verksamhetsledare för fritidsanläggningar. Fritidsnämnden har i sina styrdokument tydligt markerat att verksamhet som gynnar en bredare allmänhet ska prioriteras. Det innebär en förskjutning av resurser mot anläggningar öppna för allmänheten och friluftsliv. Här kan exempelvis nämnas utveckling av antalet näridrottsplatser och ytterligare satsningar till följd av den ökade skidåkningen. Andra satsningar som blivit lyckade är pulkbackar (Erikslid och Solbacken) och utomhusgym. För kommunens turistanläggningar ökar konkurrensen från närliggande anläggningar i främst Boden och Piteå. Det pågår därför en ständig utveckling av kommunens anläggningar. Ambitionen är att ha campingplatser med hög standard (4-5 stjärnor) och att ha ett öppethållande som gynnar turismomsättningen. Målsättningen är att verksamheten ska vara affärsdrivande utan skattesubventioner. Driftbudget, tkr 2015 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Tillgänglighetsåtgärder allmänna fritidmiljöer Bidrag till utbyte av belysningsstolpar skidspår Budget 2015 2016 2017 196 806 894 1 000 198 700 Anslag Fritidsnämnd Fritidsverksamhet Camping 1 283 197 417 0 1 283 197 417 0 1 283 197 417 0 Summa 198 700 198 700 198 700 2015 2016 2017 9 000 8 500 9 000 8 500 9 000 8 500 Investeringsbudget, tkr Fritidsverksamhet Camping Sida 27 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Aktivt områdesarbete på Anderstorp för att stärka ungdomsverksamheten genom att öka antalet ungdomslag/-grupper och där minst 40 % av deltagarna är flickor. NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd Gul Grön ≤1 2 ≥3 Ungdoms- och seniorlag saknas för IFK Anderstorp. Bara 18 % av ungdomarna i ÅK 7 – 9 är medlemmar på fritidsgården Söder. Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Tillsammans med andra förvaltningar och intressenter ta fram ett program som är förankrat i respektive nämnd för utveckling av fritidsmöjligheter i älvsrummet mellan Älvsbackabron och Mobackendammen NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Röd Gul Program påbörjat Program klart Grön Program klart och utvecklingsåtg/ projekt uppstartade Saknas i dagsläget Jämförelsevärde PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Konvertering till ny belysning vid elljusspåren genomförd vid minst 3 av de 10 prioriterade elljusspåren NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd Gul Grön ≤1 2 ≥3 Inget av dessa elljusspår är konverterat. Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Minst 80 % av arbetsplatserna ska vara godkända ”Attraktiva arbetsplatser” BEDÖMNING Röd ≤ 75 % Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Sida 28 Gul > 75 – < 80 % Utfall 2013: 75 % Grön ≥ 80 % Gemensam nämnd för drift av personalsystem Ordförande: Harriet Classon Verksamhetsidé Utvecklingstendenser Ändamålet med nämnden är att genom samarbete mellan kommunerna Arvidsjaur, Malå, Norsjö och Skellefteå åstadkomma en effektiv drift av personalsystem samt ett optimalt användande av resurser och kompetens. De samverkande kommunerna använder det personalsystem som Skellefteå kommun upphandlar, sköter drift av och förvaltar. Utvecklingen går mot en alltmer utvecklad samverkan mellan kommuner vilket fått till följd att antalet kommungemensamma nämnder fortsatt att öka. Detta är också i linje med bedömningen från Sveriges kommuner och landsting SKL, som pekar mot både ett ökat antal gemensamma nämnder men också fler kommunalförbund. Antalet gemensamma nämnder har nästan fördubblats (från 77 till 148) under de senaste fem åren. Den största ökning återfinns inom administrativa områden (IT, ekonomi, löner, m.m.) Driftbudget, tkr 2015 2016 2017 Budget 2014 Uppräknad planeringsram 3 302 32 Budget 2015 3 334 3 334 3 334 Anslag Gemensam nämnd för drift av personalsystem 3 334 3 334 3 334 Summa 3 334 3 334 3 334 Sida 29 Gymnasienämnd Ordförande: Bertil Almgren Chef: Jan Midlert gymnasieutbildning samt att all som har behov av en vuxenutbildning ska kunna få det. Verksamhetsidé Tillhandahålla attraktiva utbildningar med hög kvalitet för ungdomar och vuxna. Antalet elever i gymnasieskolan minskar i takt med att födelsetalen sjunker. Förändringar i rörelser mellan kommuner, flyktingmottagande och den totala studietiden i gymnasieskolan påverkar också det totala elevantalet. Utvecklingstendenser Övergripande finns en stark tendens och en tydlig, både nationell och lokal, inriktning mot utbildningsresultatet i skolan. På det lokala planet har gymnasieverksamheten en stor betydelse för kompetensförsörjning och integration och därmed också kommunens möjligheter att nå målet om 80 000 innevånare år 2030. Antalet deltagare i vuxenutbildning påverkas kraftigt av invandring och flyktingmottagning, men också av konjunkturer och det tillgängliga utbildningsutbudet. Behovet av utbildning för vuxna är större än de tillgängliga resurserna. Utgångspunkten är att både gymnasieskola och vuxenutbildning kan ge väsentliga bidrag till kommunvisionen. Förutsättningarna för kompetensförsörjningen ger underlag för möjligheterna att bedriva verksamheter i regionen. Möjligheterna till utbildning, och inte minst kvaliteten på utbildningarna, bidrar starkt till kommunens och regionens attraktivitet. Kompetensförsörjningen i skolverksamheterna är avgörande för möjligheterna att kunna bedriva utbildningar med hög kvalitet. Generationsväxling och få lärarstuderande inom vissa ämneskombinationer har resulterat i rekryteringssvårigheter. Bedömningen är dessutom att det kommer att bli allt vanligare. Den pågående lokalprocessen där Kaplanskolan avvecklas som gymnasieskola har och kommer att prägla verksamheten under några år. 2015 förväntas bli ett år med stora förändringar för många elever och medarbetare. Många delar i processen är ännu okända men det är uppenbart att förutsättningarna för många utbildningar kommer att påverkas. Det kommer att uppstå tillfälliga kostnadsökningar inom olika verksamheter. Många länder i västvärlden upplever att sjunkande resultat i kunskapsmätningar ger sämre konkurrenskraft. Många västländer har också problem med kompetensförsörjning inom speciellt teknik och industri. Sverige har i dessa jämförelser en ovanligt väl utvecklad vuxenutbildning. IT-utveckling i allmänhet och digitaliseringen inom skolverksamheterna driver på förändringar i snabb takt. Samarbete och samverkan med arbetsliv och med utbildningshuvudmän lokalt och regionalt ger förutsättningar för verksamhetsutveckling. All yrkesutbildning i gymnasieskola och vuxenutbildning kräver en utvecklad samverkan med olika arbetsplatser. Gymnasieskolan är i allt väsentligt byggd på kommunal finansiering. Riktade statliga bidrag och projektfinansiering ger nyttiga tillskott men är inte avgörande för de stora volymerna av utbildning. Vuxenutbildning påverkas däremot kraftigt av den särskilda statliga finansieringen av yrkesutbildning för vuxna. En väl fungerande vuxenutbildning behöver en kommunal basfinansiering som bygger upp och tryggar infrastrukturen. Utbildningsresultaten i Skellefteås gymnasieskolor är i nationella jämförelser bra samtidigt som målen enligt skollagen inte uppfylls fullt ut. Skollagen pekar ju mot att samtliga medborgare ska kunna ha en Sida 30 Driftbudget, tkr 2015 2016 2017 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Omorganisation tillväxtavdelningen 341 239 3 463 870 Budget 2015 345 572 Anslag Gymnasienämnd Gymnasieskola Summa 1 284 344 288 345 572 1 284 344 288 345 572 1 284 344 288 345 572 2015 2016 2017 3 000 4 000 3 000 Investeringsbudget, tkr Gymnasieskola Sida 31 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Minska andelen studieavbrott inom SFI från 7 till 5 % Röd <3% Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul ≥3%-<5% Andel studieavbrott 2013: 7 % Grön ≥5% PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Minst 98 % av gymnasieeleverna finns i skolor i Skellefteå NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd Gul Grön < 96 % ≥ 96 % - < 98 % ≥ 98 % Andel elever i Skellefteås skolor 2013: 96 % Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Minska de hyrda ytorna för gymnasieskolan med 7 000 kvadratmeter NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL Röd Gul Grön < 5 000 ≥ 5 000 - < 7 000 ≥ 7 000 Lokalyta för gymnasieskola 2013: 46 040 kvadratmeter Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Minst tre förvaltningsgemensamma aktiviteter för ökad hälsa och arbetsglädje är genomförda under året BEDÖMNING Röd 0 Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Sida 32 Gul 1-2 Grön ≥3 Konsumentnämnd Ordförande: Valter Stenberg Tf chef: Pär Hellgren Verksamhetsidé Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande, vägleda konsumenter, bedriva överförmyndarverksamhet och värna om miljön verkas för en attraktiv och hållbar kommun. Utvecklingstendenser Konsumentverksamheten i Skellefteå kommun tillhandahåller service till medborgarna inom området konsumentvägledning samt budgetoch skuldrådgivning. Driftbudget, tkr Kommunen bedriver inom området även ett samarbete med Norsjö och Malå. Under 2014 kommer även samarbete med Robertsfors och Arjeplog inledas. Prognosen är att antalet skuldsaneringsärenden fortsätter öka och att behovet av konsumentvägledning kvarstår. Genom att medborgarna fortsätter eller ökar sitt beteende med att handla och köpa på kredit är bedömningen att den privatekonomiska rådgivningen också kommer att öka. 2015 2016 2017 Budget 2014 Uppräknad planeringsram 453 5 Budget 2015 458 Anslag Konsumentnämnd 458 458 458 Summa 458 458 458 Sida 33 PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL Medborgare/Kund Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Konsument Skellefteå har träffat 150 invånare med utländsk bakgrund för att öka kännedomen om verksamheten. Röd ≤ 100 BEDÖMNING Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL Grön ≥ 150 Utveckling/Tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Konsument Skellefteå har informerat minst 50 butiksanställda om tillgänglighet, gällande konsumenträtt och enl. butikernas specifika önskemål. Röd BEDÖMNING Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul 101-149 ca 70 invånare. Gul Grön ≤ 40 41 - 49 ≥ 50 Ett vanligt år träffar vi cirka 20 butiksanställda på 4-5 besök. Sida 34 Kulturnämnd Ordförande: Karin Lundberg Chef: Anders Bergström Verksamhetsidé Skellefteå kommun ska kännetecknas av ett rikt och stimulerande kulturklimat. Framåtsyftande kultursatsningar gör kommunen till en attraktiv och hälsosam livsmiljö där hela människan kan växa och må bra. Utvecklingstendenser Kulturnämnden ser tydliga tendenser globalisering och en fortsatt utveckling mot allt mer mångkulturellt samhälle. Utveckling kulturella och kreativa näringar bidrar tillväxten. Kulturturismen kommer att spela allt större roll. till ett av till en Det nya kulturhuset är en satsning på Skellefteå som kulturstad. Kulturhuset, Nordanå- och Campusområdet behöver utvecklas kompletterande till varandra för att göra kulturlivet så rikt som möjligt. Sida 35 Tillsammans blir det en satsning på medborgarnas livsmiljö och bidrar till förverkligandet av målet 80 000 invånare år 2030. Satsningen kräver en investering i både byggnader och verksamhet och innebär en omställning för att möta framtida utmaningar och behov hos medborgarna. Kulturskolan har stor betydelse för hela kommunens utveckling och bidrar till kommunens attraktivitet. Nationellt förutsätter den statliga kulturpolitiken att kulturverksamheten får ökad finansiering från annat håll än från det offentliga. I dagsläget går dock endast 1 procent av sponsringen till kultur. Driftbudget, tkr 2015 Budget 2014 Sedan tidigare beslutat, kulturbolagen Uppräknad planeringsram Förändringsprocess 74 515 219 465 500 Budget 2015 75 699 Anslag Kulturnämnd Kulturverksamhet Teater, museum, folkrörelsearkiv, företagsarkiv 2016 2017 1 122 55 020 19 557 1 122 55 020 19 557 1 122 55 020 19 557 Summa 75 699 75 699 75 699 Investeringsbudget, tkr 2015 2016 2017 600 500 500 Kulturverksamhet Sida 36 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Öka antalet mångkulturella arrangemang Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Röd Gul Grön 11-16 ≤ 10 arrangemang ≥ 17 arrangemang arrangemang Ny definition av mångkulturella arrangemang till att de ska locka besökare/deltagare med annat modersmål än svenska, därför inget ursprungsvärde. PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Informationsmöten om kultur i stadsrummet, kultur som attraherar unga vuxna (16-25 år) NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Röd Gul Grön ≤ 10 möten 11-19 möten ≥ 20 möten Riktade träffar finns inte idag med dialog kring vilken kultur som unga vuxna vill ha i staden. Målet är att skapa mötesplatser/möten i centralorten med unga vuxna. PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Införa meröppet på bibliotek, d.v.s. obemannat öppethållande utanför ordinarie öppettider på biblioteken NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Röd Gul Grön ≤ 1 bibliotek 2 bibliotek ≥ 3 bibliotek Campusbiblioteket genomför under 2014 en försöksperiod Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Öka antalet arbetstimmar utförda av medarbetare med annat modersmål än svenska Röd ≤ 0-40 timmar Sida 37 Gul 40-160 timmar Grön ≥ 160 timmar Personalnämnd Ordförande: Harriet Classon Chef: Kicki Krane Chef Kommunhälsan, Marjo Bodén Verksamhetsidé Personalnämnden är kommunens centrala personal-, pensions- och lönemyndighet. Inom dessa områden bedrivs kontinuerlig utveckling och uppföljning av insatser. Nämnden ansvarar för kommunens arbetsgivarpolitik, tecknar avtal med de fackliga organisationerna och är också verksamhetsnämnd för företagshälsovården, Kommunhälsan. En tydlig utveckling är att kommuner i allt högre grad börjar samverka med varandra och med privat näringsliv för att skapa attraktiva arbeten. Nämnden har antagit ett arbetsgivarmärke som beskriver arbetsgivarens intentioner och tillika synen på personal som en tillgång i verksamheten. Arbetsgivarmärket säger att Skellefteå kommun är en arbetsgivare som genomsyras av en positiv människosyn med arbetsglädje och tillit med motiverade medarbetare och chefer. Det är självklart att medborgaren/kunden står i centrum och att vårt arbete gör nytta. Vår organisation har tydliga mål och en stark värdegrund. Vi är stolta över att ha Sveriges viktigaste jobb. Utvecklingstendenser inom personalområdet handlar också om en fortsatt förstärkning av lönebildningsprocessen och individuell lön enligt avtal. Utvecklingstendenser Organisationen i sin helhet är i en stor förändringsprocess och många förvaltningar gör kartläggningar och planeringar för att förändra antingen hela eller delar av sin organisation och sitt arbetssätt. Detta kan i många fall vara svårt för medarbetarna och behovet av att arbeta med risk- och konsekvensanalyser ökar, vilket också ökar behovet av kommunhälsans kompetens inom området. Personalnämnden fortsätter arbetet med attraktiva arbetsplatser, god arbetsmiljö och ökad mångfald genom att säkerställa framtida kompetensförsörjning och skapa goda förutsättningar för chefer att verka inom sina uppdrag. Kompetensförsörjningsområdet är en stor utmaning både för kommuner och för näringsliv nationellt, att matcha rätt kompetens mot befintliga arbeten kräver utbildningsinsatser både för att stärka områden där bristyrken uppstår, men också för fördjupad kunskap och spetskompetens. När det gäller kompetensförsörjning arbetar personalnämnden med en långsiktig strategi som sträcker sig fram till 2018 och med löpande uppföljning av förvaltningarnas insatser. Sjuktalen har under många år sjunkit och sedan stabiliserats på en relativt låg nivå. Nu kan en ökning skönjas av antalet sjukskrivna såväl nationellt som lokalt. Det är de psykiska sjukdomarna som ökar mest och det är fler kvinnor än män som enligt statistiken har ohälsa. Forskning visar att organisationer med låg sjukfrånvaro satsar på såväl tydlig rehabilitering/återgång i arbetet och samtidigt har en genomtänkt strategi för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. . Sida 38 Driftbudget, tkr 2015 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Tillstyrkt ändring 33 991 406 250 Budget 2015 34 647 Anslag Personalnämnd Personaladministration Företagshälsovård 2016 2017 954 20 117 13 576 954 20 117 13 576 954 20 117 13 576 Summa 34 647 34 647 34 647 Investeringsbudget, tkr 2015 2016 2017 200 200 200 Kommunhälsan Sida 39 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Dialoger är genomförda med ungdomar 16-19 år i kommunens grupp- och asylboenden samt med studerande vid SFI. i syfte att synliggöra Skellefteå kommun som attraktiv arbetsgivare NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd 0-14 Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul 15-19 Jämförelsevärde saknas Grön ≥ 20 PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Fler arbetsförmågebedömningar utförs i extern regi Röd Gul Grön 0-3 4-7 ≥8 2013 upphandlades två arbetsförmågebedömningar Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Öka andelen ansökningar till AFAs avsatta medel för arbetslivsinriktad rehabilitering. NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd 0-24 % Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Gul 25-49 % Jämförelsevärde saknas Grön ≥ 50 % Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Öka andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund Röd 1-3 % Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul 4-5 % Grön ≥6% Förtydligande: Medarbetare: Utländsk bakgrund= utrikesfödd eller inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar (enligt SCB definition). Sida 40 Socialnämnd Ordförande: Kenneth Fahlesson Chef: Staffan Näslund Verksamhetsidé Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter till ett självständigt och meningsfullt liv. Det sker genom en verksamhet som är jämställd, tillgänglig, i ständig utveckling och av hög kvalitet. Utvecklingstendenser Socialnämndens verksamhetsidé följer målsättningen om en, i ännu större utsträckning, salutogen (hälsofrämjande) och rehabiliterande (tränande, kompenserande, etc.) verksamhet. På detta sätt kan på olika sätt medborgarnas livskvalitet höjas samtidigt som behovet av särskilda insatser genom socialtjänsten kan fördröjas. Socialnämnden ansvarar för kommunens enskilt största verksamhetsområde. Samtidigt som verksamheten är högt prioriterad kan den inte undgå, precis som andra verksamheter, att bli utmanad när kommunens resurser ska fördelas. I en allt tuffare konkurrens om kommunens skatteintäkter kommer också kravet på hårdare prioriteringar. Utvecklingen mot att omfördela resurser från de personer som har mindre stöd till förmån för de som har ett större behov, gäller inte bara nationellt utan kan bli påtagligare även i Skellefteå. Det finns samtidigt stigande förväntningar och krav från både medborgare och myndigheter när det gäller utbud och kvalitetsnivåer. Ofta ställs nya krav utan någon tanke på vem/vilka som ska stå för de ökande kostnader som många av förväntningarna och kraven innebär. Det finns självklart en stor och positiv utmaning i att möta individens krav på att direkt få påverka de insatser som man tar del av men det är också en stor utmaning att möta upp detta när resurserna krymper. En förskjutning mot ett ökat medborgaroch brukarinflytande innebär också i stora delar ett förändrat arbetssätt för de anställda. Sida 41 Det sker årligen flera miljoner möten mellan brukare/patienter/klienter och den egna personalen. Det är i mötet det mesta händer och det är där som vi har störst chans att göra rätt och även påverka bilden av kommunen. Mycket av det utvecklingsarbete som bedrivits har många gånger haft fokus på när den första kontakten tas, när ansökningar ska göras, etc. Naturligtvis viktigt det också, men vi behöver tillsammans i ännu större utsträckning lyfta upp själva mötet där de sociala och vårdrelaterade insatserna utförs. I vår iver att utveckla invånardialogen, vilket är förutsättning för att kunna skapa en attraktiv kommun att bo och verka i, får vi aldrig glömma bort de möten som sker mellan vår personal och våra brukare då dessa alltid kommer att ha en stark inverkan på hur medborgarna ser på Skellefteå kommun. Utöver alla de individuella möten som sker ser socialnämnden ett ökat behov av mötesplatser ute i samhället. Detta gäller för samtliga grupper som socialtjänsten på olika sätt kommer i kontakt med (ungdomar, äldre, personer med funktionsnedsättning, flyktingar, m.fl.). Här åsyftas inte mötesplatser som skapas i socialnämndens regi utan platser som skapas av kultur- och fritidsverksamheten, skolan, ideella föreningar, näringslivet m.fl. Väl utvecklade mötesplatser för kommunens medborgare bidrar till en ökad självständighet, vilket i sin tur minskar behovet av stöd från socialtjänsten. Utvecklingen framöver måste också mötas med effektiviseringar. Socialnämndens verksamheter behöver därför öppnas upp ytterligare som testyta för nya produkter och tjänster. Innovationer som på olika sätt kan öka brukarnöjdhet/trygghet samtidigt som de begränsade resurserna kan användas på ett ännu effektivare sätt. Driftbudget, tkr 2015 2016 2017 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Boendeplan Tidigare beslutat, hemsjukvård Tillstyrkt ändring 1 695 926 21 301 20 000 12 700 9 000 Budget 2015 1 758 927 Anslag Socialnämnd Socialkontor 2 880 1 756 047 2 880 2 880 1 756 047 1 756 047 Summa 1 758 927 1 758 927 1 758 927 Investeringsbudget, tkr Socialkontor Sida 42 2015 2016 2017 7 000 7 000 8 000 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Brukarna ska ha en genomförandeplan/ vårdplan utifrån ett salutogent arbetssätt NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd Gul Grön 0 ≤ 49 % 50 % ≤ 89 % ≥ 90 % 2014 års resultat nytt ingångsvärde Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Öka andelen tillsvidareanställda och minska andelen timvikarier med 50 procent NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Röd 0 % ≤ 29 % Gul 30 % ≤ 69 % Värde 2013-12-31 Grön ≥ 70 % PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Kostnaderna för utskrivningsklara ska minska genom strategiska samarbeten och på sikt upphöra NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller, minskning delade turer Röd 0 % ≤ 29 % Gul 30 % ≤ 74 % 2014 års utfall Grön ≥ 75 % Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Socialkontorets kompetensförsörjningsplan ska beakta mångfalds- och bemanningsperspektiven samt leda till att antalet delade turer minimeras Röd 0 % ≤ 24 % Gul 25 % ≤ 49 % Grön ≥ 50 % Jämförelsevärde; antal delade turer 2014-12-31 Jämförelsevärde Förtydligande: Utveckling/Tillväxt: Socialnämndens mål under utveckling tillväxt syftar till att göra staden attraktivare genom att kunna erbjuda tryggare anställningar och öka möjligheterna att bli bofast i staden. Mätningen avser andelen timanställda där det långsiktiga målet är en halvering av andelen timvikairer. Klarar verksamheten att under 2015 genomföra det långsiktiga målet om en halvering till 70 % eller mer så klarar man målet 2015. Då återstår sen ytterligare en minskning med 30 % för år 2016 och framåt. Sida 43 Nämnd för support och lokaler Ordförande: Stefan Bergman Chef: Jan Sundbom Verksamhetsidé Vi ger professionell och effektiv support till kommunens verksamheter så att de kan utföra sina huvuduppgifter. Vi bidrar till utveckling, samordning och förenkling. Det löpande arbetet sker utifrån de behov och önskemål som formuleras av kommunens ledningsgrupp och enskilda förvaltningar. Resultatet av arbetet levereras till kommunens olika verksamheter. Vi är också förmedlande länk mellan förvaltningarnas tjänster och medborgarna. Utvecklingstendenser Fastighetsavdelningen har i uppdrag att förse kommunens förvaltningar med ändamålsenliga lokaler. Byggande ökar kraftigt under de närmsta åren. Framförallt handlar det om stora strukturförändringar inom skola och barnomsorg. Detta kombinerat med ett ökat bostadsbyggande från det kommunala bostadsbolaget Skebo, innebär att kommunen som beställare bidrar till ökad efterfrågan i Skellefteå. Investeringsplanen för 2015-2017 visar på en dubblering av planerade insatser. Kommunens ambition om att växa och bli fler ställer krav på god samhällsplanering och noggranna drift- och investeringsanalyser. Måltidsavdelningen svarar för kommunens samlade matproduktion inom skola, förskola och äldreomsorg. Under de närmsta åren planeras stora samordningsinsatser inom måltidsproduktionen. Antalet kök blir färre i takt med att större förskole- och skolenheter bildas och inom äldreomsorgen beräknas övertagandet av Skellefteås lasarettskök innebära en avveckling av Klockarhöjdens och Strandgårdens produktionskök. Totalt produceras cirka 3,5 miljoner portioner per år. Kommunikationsavdelningen ansvarar för kommunens IT-drift och support, kundtjänst, informationsenhet samt övrig intern service. Utvecklingen av kommunens IT-drift för 2015 är mycket svår att bedöma och väcker frågor om framtidens IT budget. Det sker en ständig tillväxt av data som är svår att begränsa utan att bromsa verksamheternas utveckling, exempelvis rörliga bilder och förändrade kommunikationssätt. Ökningen av datamängd leder till kostnadsökningar för serverdrift och IT-support. Under de senaste åtta åren har datamängden ökat med cirka 50 procent per år. Prognosen för 2014 och 2015 pekar på en fortsatt ökning. Om utvecklingen inom IT-området fortsätter i samma takt som i dag kommer det att leda till ökade krav från näringsliv, medborgare och medarbetare. För att möta dessa krav behövs förändrade arbetssätt som medför ökad trafik i datanäten, vilket i sin tur innebär krav på ökad kapacitet i fastigheternas trådlösa och fasta nät. En ökning av hastigheten i kommunens nät från 10 Mbit/s till 100 Mbit/s innebär en fördubbling av trafikkostnaden enligt nuvarande avtal. Att höja nuvarande nivåer för att klara framtidens krav på IT är en stor utmaning inte bara för Skellefteå kommun och frågan är på vilket sätt samarbete kan ske över kommungränser och inom kommunkoncernen. En ökad medborgardialog ställer även nya krav på organisationen att hantera information och dialog vilket blir en utmaning framförallt för informationsenheten och kundtjänst. Avdelningen för verksamhetsstöd omfattar personalsupport, redovisning och kommunens samlade inköp. Utmaningarna är att klara förväntningarna på att identifiera och genomföra olika samordningar som skapar kommunnytta. Det kan vara inom lönehantering, rehabilitering, inköp, fakturering, projektredovisning. Förutsatt att erforderliga beslut tas planeras under 2014 att bygga upp en samordnad lönehantering för kommunen. Olika enkäter och undersökningar visar att kommunens chefer är hårt belastade med administration och avdelningen arbetar aktivt med att hitta lösningar som underlättar och förenklar detta. Högre förväntningar från näringsliv och kommunledning leder även till ökade krav på att utveckla kompetensen inom juridik och innovativa upphandlingsformer. Ett annat område som behöver utvecklas är hur kommunens avtal hanteras och följs upp. Sida 44 Driftbudget, tkr 2015 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Sedan tidigare beslutat, platsannonser Omorganisation 59 216 3 220 400 465 Budget 2015 63 301 Anslag Nämnd för support och lokaler Måltidsverksamhet Hyresfinansierad verksamhett Support och lokaler 2016 2017 898 1 940 0 60 463 898 1 940 0 60 463 898 1 940 0 60 463 Summa 63 301 63 301 63 301 Investeringsbudget, tkr 2015 2016 2017 349 550 325 800 370 700 Support och lokaler Sida 45 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Förbättra nöjdkundindex Röd < 6,8 Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul 6,8 - 7,3 År 2013 var det 6,8 PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Minskade kommunala kontorsytor i centrum Grön > 7,3 Röd Gul Grön 0% >0 % - < 5 % ≥5% 2013 är kommunala kontorsyror i centrum 29 002 m2 Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Ökad kommunnytta genom effektiv samordning. Röd 0% Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Gul > 0 % - < 15 % Resultat 2014 Grön ≥ 15 % Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Förbättra motiverade medarbetarindex Röd 0% Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul >0%-<5% Resultat 2014 Grön ≥5% Förtydligande: Medborgare/Kund: Nöjdkundindex mäts i intern kundenkät inom följande huvudområden: bemötande, tillgänglighet och ideala partnern. Utveckling/Tillväxt: Detta kan medföra förändrade arbetssätt, teknikanvändande och strukturer på arbetsplatser. Genom att minska kommunala kontorsytor i centrum frigörs attraktiva kontorsytor till externa aktörer. Ekonomi: Kommunnytta beräknas utifrån resultat 2014 (målsättningen 2014 är 10 miljoner kronor) enligt SLKs mall. Medarbetare: Mätning av motiverade medarbetarindex genomförs hösten 2014 som blir referensvärde. Sida 46 Teknisk nämnd Ordförande: Ola Burström Chef tekniska kontoret: Hans Andersson Chef räddningstjänst: Per Cederlund Verksamhetsidé TEKNISKA KONTORET Tekniska kontoret ska genom ett föredömligt ledarskap, kompetenta medarbetare och effektiva arbetssätt ge kommunmedborgarna och näringsliv en god teknisk försörjning till så låg kostnad som möjligt inom områdena trafik, vägar, parker, vatten & avlopp, avfall samt sotning. Hamnverksamheten ska verka för att regionens industrier och andra användare erhåller fördelaktiga transporter via en väl fungerande hamnanläggning. Räddningstjänsten arbetar med skydd mot olyckor genom att • förhindra och begränsa olyckor • förbereda och genomföra räddningsinsatser • vidta åtgärder efter olyckor • medverka i samhällets krishantering Detta sker genom • att aktivt arbeta med att identifiera risker och förebygga olyckor • att finnas nära och vara tillgängliga • att anpassa organisation och resurser till samhällets hotbilder • att ständigt ta del i samhällets utveckling • att medarbetarna är kunniga och engagerade • samverkan på lokal, regional och nationell nivå Utvecklingstendenser RÄDDNINGSTJÄNST En ökad inflyttning till centralorten och en minskning av befolkningen inom de flesta serviceorterna medför att riskbilden för centralorten ökar samtidigt som den bibehålls för stora delar för serviceorterna. Nedläggning av arbetsplatser och andra riskobjekt som t.ex. bensinstationer påverkar till mindre del ytterkårernas uppgifter. Problemen att rekrytera personal till deltidskårerna kvarstår. För det skadeavhjälpande arbetet är tendensen att antalet trafikolyckor ökar samt att nya byggnadssätt och material medför mer komplicerade bränder. Räddningstjänsten är på väg att köpa in nya släcksystem som medför effektivare räddningsinsatser. Tendensen att befolkningen i centralorten ökar samtidigt som landsbygdens befolkning minskar ställer krav på anpassningar och investeringar i infrastuktur. Till detta ska läggas inriktningen mot ett mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Det finns också nya förändrade lagkrav på en gatumiljö som ska vara tillgänglig för alla. Människors sätt att vara, individualiseringen och att vi förväntas vara tillgängliga dygnet runt och på olika platser skapar också nya förutsättningar att bedriva verksamhet. Medborgardialogen har utvecklats. Exempel på genomförda dialoger är den om säkra skolvägar, trafikstrategin samt omstruktureringen av grundskolan i västra Skellefteå. Tekniska kontoret arbetar fortlöpande för att möta kraven och förväntningarna från medborgare och kunder. Ett exempel på förenklad service är att servicen för ett antal tjänster inom vatten och avfall samlas i Skellefteå kommuns nya app, Mitt Skellefteå. Målsättningen är att det ska vara enkelt för medborgarna att använda tjänsterna samtidigt som det även måste finnas alternativ till etjänsterna. Arbetet med att förbättra näringslivsklimatet fortgår. Många olika insatser genomförs med utgångspunkt från en särskild handlingsplan med utbildningsinsatser samt riktade företagsbesök. Produktionen blir alltmer datoriserad både vad gäller de administrativa processerna liksom själva utförandet. Projekt pågår för att effektivisera verksamheten och minska driftkostnaderna exempel på detta är elektroniska körjournaler i fordonen och GPSstyrning för maskiner och fordon. För de skattefinansierade verksamheterna gäller att effektiviseringar och anpassningar har genomförts och kommer att fortsätta. En viktig framtidsfråga är hur den framtida kompetensförsörjningen ska klaras samt hur förvaltningen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som dagens medarbetare kan rekommendera. Redan idag är ingenjörer och olika tekniker svåra att rekrytera. Inom de närmaste åren ska ett antal nyckelfunktioner rekryteras efter pensioneringar. Sida 47 En översyn och planering för kompetensförsörjningen är framtagen. Intressant att notera är att av de nyrektyreringar som genomförs den senaste tiden har mångfalden breddats vad gäller etnicitet. Servicen på kommunens bemannade återvinningscentraler har varit föremål för en översyn. Medborgarna har fått tycka till och gett oss nya idéer på hur vi kan bli bättre. Arbetet har mynnat ut i en serviceförklaring men också i direkta förslag på investeringsåtgärder. Öppettiderna kommer nu att förändras. Stationerna kommer också på sikt att anpassas för att öka och förbättra tillgängligheten. Ett betänkande (SOU 2012:56) inom avfallsområdet har presenterats. Där föreslås kommunerna få ett tydligare uppdrag att arbeta avfallsförebyggande och att förbereda avfall för återanvändning. Producenternas ansvar kvarstår undantaget den fysiska insamlingen. En särskild utredare ska gå igenom dricksvattenområdet, från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten. Syftet med utredningen är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder. För Skellefteås del är ny grundvattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen prioriterat. En ny serviceförklaring håller på att tas fram gällande halkbekämpning för oskyddade trafikanter med hjälp av befintlig statistik för halkolyckor. Cykelvägvisningen är genomförd och vägleder nu cyklister efter utpekade stråk. Vägbelysningen förnyas med lågenergiarmaturer. Framtidsvägen arbetar vidare med beteendepåverkande åtgärder för en hållbar och trafiksäker trafikmiljö. Allt fler cyklar till arbetet och andra målpunkter vilket vi försöker främja genom ett flertal satsningar, både inom drift och investering av nya cykelvägar och säkra korsningar. Det blev inget regeringsbeslut om nya bashastigheter inom respektive utom tättbebyggt område. I samband med förändring/ombyggnad av gator och vägar kan vissa hastighetsregleringar påbörjas enligt framtagen hastighetsplan. Större inriktning mot miljö- och klimatfrågor i samhället gör att pågående arbete med ökad avsättning av producerad fordonsgas samt bionäring är prioriterat. Skellefteå kommun blev som första kommun i Sverige nyligen godkänd att uppfylla hållbarhetskriterier för biobränsle. Energiomställningen till mer förnyelsebara drivmedel inom transportsektorn utvecklas kontinuerligt med fler biogas- och elfordon. Sida 48 Driftbudget, tkr 2015 2016 2017 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Tidigare beslutat, exploatering Tillstyrkt ändring 182 351 1 993 1 025 5 000 Budget 2015 190 369 Anslag Teknisk nämnd Räddningstjänst Vinterväghållning Tekniska kontoret, övrig skattefinansierad vht Hamn Parkering Vatten och avlopp Avfallshantering Sotning 2 308 52 506 24 000 111 555 0 0 0 0 0 2 308 52 506 24 000 111 555 0 0 0 0 0 2 308 52 506 24 000 111 555 0 0 0 0 0 Summa 190 369 190 369 190 369 Investeringsbudget, tkr 2015 2016 2017 Räddningstjänst Tekniska kontoret, skattefinansierad verksamhet Hamn Parkering Vatten och avlopp Avfallshantering Sotning 4 500 57 735 9 900 750 39 100 19 300 125 4 500 112 435 7 200 750 51 900 19 400 100 4 500 115 950 6 300 800 48 800 23 200 125 Sida 49 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Skapa fungerande och inkluderande fysiska och/eller digitala mötesforum för medborgaradialog NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd 0 Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul 1 Grön ≥2 PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Upprusta befintlig infrastruktur i utvalda områden tillsammans med övriga intressenter NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd 0 Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Gul 1 Grön ≥2 PERSPEKTIV Ekonomi KF-MÅL FOKUSOMRÅDE God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Nya digitala tjänster tas fram som tillgodoser medborgarens/kundens behov av självservice NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd Gul Grön 0 1-2 ≥3 Digitala tjänster i dag som tillgodoser medborgarens/ kundens behov uppgår till 6 st. Bedömningsintervaller Jämförelsevärde PERSPEKTIV KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Tekniska nämndens verksamheter tar emot 10 praktikanter och minst 2 av dessa har utomnordiskt ursprung Röd Gul Grön ≤ 8 resp. 0 ≥ 8 - <10 resp. 1 ≥ 10 resp. ≥ 2 Nuläge, praktikanter med utomnordiskt ursprung saknas. Mellan åren varierar antal praktkanter under och över 2015 års målsättning. Medborgare/Kund, med forum menas bestående arbetssätt/metod. Exempel på forum kam t ex. vara chatt, fokusgrupper, uppsökande verksamhet m.m. Utveckling/Tillväxt, förslaget innebär att välja ut områden och upprusta infrastrukturen där, städa, laga, göra attraktivt. Intressenter kan exempelvis vara berörda boende, bostadsföretag och handel/näringsliv. Ekonomi, nya digitala tjänster kan vara exempelvis ”appar” eller e-tjänster via ”mina sidor” som ökar möjligheten till självservice, vilket också syftar till att effektivisera administrationen för verksamheten. Medarbetare, bidra till ökad mångfald och fler unga i arbete genom att skapa praktikplatser med delmålet att minst 2 av praktikanterna har utomnordiskt ursprung. Sida 50 Valnämnd Ordförande: Siv Brännström Verksamhetsidé Valnämndens uppdrag är att möjliggöra genomförandet av demokratiska och rättsäkra val för de röstberättigade inom Skellefteå kommun. Utvecklingstendenser Vart fjärde år genomförs allmänna val och vart femte år val till Europaparlamentet. Förutom ordinarie val har valnämnden även ansvar för att genomföra eventuella folkomröstningar. Det är inga val inplanerade under 2015, 2016 eller 2017. Driftbudget, tkr 2015 Budget 2014 Uppräknad planeringsram Ej valår 2 162 3 -2 000 2016 2017 Budget 2015 165 Anslag Valnämnd 165 165 165 Summa 165 165 165 Sida 51 Gemensam överförmyndarnämnd Ordförande: Valter Stenberg Tf chef: Pär Hellgren Verksamhetsidé Utvecklingstendenser Genomsnittliga nettoökningen, efter att dödsfall m.m. har frånräknats, uppgår till 56 ärenden per år. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet medborgare över 65 år att öka fram till 2018, vilket innebär ett fortsatt ökat behov av gode män. I dagsläget finns det cirka 750 gode män/förvaltare men det saknas drygt 40 ställföreträdare för att uppnå balans. Under det senaste decenniet har antalet ärenden, d v s personer som behöver god man eller förvaltare, stadigt ökat. Sedan år 2000 har det i genomsnitt tillkommit 153 nya ärenden per år. Verksamheten ser ett ökat behov av rekrytering av gode män. Detta sammantaget med åldrande ställföreträdare blir en utmaning för framtiden. Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande, vägleda konsumenter, bedriva överförmyndarverksamhet och värna om miljön verkar bygg- och miljökontoret för en attraktiv och hållbar kommun. Driftbudget, tkr 2015 2016 2017 Budget 2014 Uppräknad planeringsram 5 986 96 Budget 2015 6 082 Anslag Gemensam överförmyndarnämnd Överförmyndarverksamhet 403 5 679 403 5 679 403 5 679 Summa 6 082 6 082 6 082 Sida 52 PERSPEKTIV Medborgare/Kund KF-MÅL FOKUSOMRÅDE NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Erbjuda och genomföra fördjupad godmanutbildning. Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Röd Ej genomfört Gul Påbörjat, ej klart Ny utbildning PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt KF-MÅL FOKUSOMRÅDE Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Minst 20 % av ställföreträdarna använder webbtjänsten kassabok för gode män NÄMNDSMÅL BEDÖMNING Röd ≤ 15 % Bedömningsintervaller Jämförelsevärde Sida 53 Gul 16 – 19 % Ny tjänst Grön genomförd Grön ≥ 20 % Revision Ordförande: Dick Hellman Verksamhetsidé Kommunrevisionen granskar för medborgarnas räkning kommunens verksamhet och de kommunägda bolagen. Detta görs för att se till att de följer lagen och instruktionerna de får från kommunfullmäktige. Uppdraget för kommunrevisionens är fastställt i kommunallagen. Lagen säger att kommunfullmäktige ska utse ett antal personer, förtroendevalda revisorer, som självständigt ska granska all verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar både om att kolla att räkenskaperna är korrekta samt att styrelsen och nämnderna både följer lagen och utför uppdragen som kommunfullmäktige ger dem. Ofta tänker man på revisorer som ett slags kontrollant av ekonomin. Detta är bara en liten del av uppdraget. Större delen av tiden ägnas åt att följa upp verksamheten och ge förslag till hur den kan förbättras. Driftbudget, tkr I de kommunägda bolagen finns särskilda revisorer för ekonomin. Kommunens förtroendevalda revisorer har där ett uppdrag som kallas lekmannarevisor, att på samma sätt som i kommunen för övrigt se till att bolagen följer både lagen och de instruktionerna de har fått av kommunfullmäktige. Revisionen har två uppdragsgivare. Den första formella uppdragsgivaren är kommunfullmäktige. Den andra är invånarna i kommunen, som var och en kan ge revisorerna förslag på vad de bör titta på. Revisorerna tar till sig det som de ser och hör i tidningar, TV och radio. De får också uppslag från vanliga människor som vill tipsa om något som de anser bör granskas. Ytterst är det revisorerna själva som beslutar vad de ska granska. Tips och uppslag prioriteras mot de projekt som redan finns inplanerade. 2015 Budget 2014 Uppräknad planeringsram 2 026 13 Budget 2015 2 039 Anslag Revision Summa 2 039 2 039 Sida 54 2016 2017 2 039 2 039 2 039 2 039 Skellefteå Stadshus AB, koncernen Ordförande: Lorents Burman VD: Kristina Sundin Jonsson Skelleftebostäder AB ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamhet Bolaget utgör moderbolag i Skellefteå kommuns bolagskoncern. Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt så att en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet tryggas. Avkastningen på bolagets fastighetsbestånd ska vara i nivå med liknande jämförbara bostadsföretag. Bolaget ska generera en direktavkastning om lägst 7 % på fastigheternas marknadsvärde och successivt öka sin soliditet så att den uppgår till 15 % beräknat på justerat eget kapital. Ändamålet med bolagets verksamhet är att samordna ägaransvaret för de ägda bolagen i syfte att effektivisera den kommunala styrningen och resursanvändningen. Bolaget ska samordna finansieringen inom koncernen. Skellefteå Stadshus äger samtliga aktier i följande bolag: Fastighets AB Polaris, Skelleftebostäder AB, Skelleftebuss AB, Skellefteå Kraft AB, Skellefteå City Airport AB och intressebolaget Nolia AB (33%). Den totala lägenhetsytan uppgår till 420 345 kvm och ytan för lokaler till 93 611 kvm. Lägenhetsytan består av 7 012 lägenheter och lokalytan av 268 lokaler. Skellefteå Kraft AB, koncern Vd Hans Kreisel Ordförande Alf Marklund Fastighets AB Polaris Vd Robert Lindberg Ordförande Bert Öhlund Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inköpa, producera och distribuera energi, äga och förvalta fast och lös egendom samt bygga och förvalta infrastruktur för teleoch datakommunikation med därtill hörande verksamheter. Fastighets AB Polaris uppdrag är att medverka till utveckling av näringslivet och ökad sysselsättning i kommunen. Kommunens mål är att genom fastighetsbolaget med kort varsel kunna erbjuda lokaler till expanderande företag. I koncernen finns moderbolaget Skellefteå Kraft AB med de helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB, Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och Skellefteå Energiunderhåll HB. Dessutom finns ett antal intressebolag bland annat Nekab och BlaikenVind. Verksamheten omfattar uthyrning av industri-, lager-, kontors- och utbildningslokaler inom Skellefteå kommun. Bolaget disponerar för närvarande lokaler med en yta på ca 281 000 kvm. Skelleftebuss AB, koncernen Vd Andreas Olofsson Ordförande Carina Dagbro Verksamhet Marknad: Försäljning av el, fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets Produktion: Produktion av el samt produktion och distribution av fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets. Elnät: Distribution av el i nätområden inom koncessionsområden Energiunderhåll: Underhåll av produktionsanläggningar och distributionsnät Utveckling: Uthyrning och förvaltning av lokaler samt bredbandsverksamhet Bolagets uppdrag är att trafikförsörjning i kommunen. skapa en god Verksamheten består av busstrafik, dels som entreprenör åt länets kollektivtrafikmyndighet i företrädesvis norra Västerbotten, dels egen stadstrafik i Skellefteå närområde på kommersiella villkor. Skelleftebostäder AB Vd Jerker Eriksson Ordförande Alf Granström Bolaget utför även färdtjänstresor och skolskjutsverksamhet på uppdrag av Skellefteå kommun. I företaget finns också flygbussverksamhet. 55 Koncernresultatbudget 2015, tkr Skellefteå City Airport AB Vd Robert Lindberg Ordförande Bert Öhlund Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Ändamålet med bolagets verksamhet är att som ett led i Skellefteå kommuns tillväxtarbete utveckla och marknadsföra verksamheten vid Skellefteå Airport. Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatt Årets resultat Moderbolag Resultatbudget 2015, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Eget kapital och skulder Eget kapital Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 318 500 -179 300 -47 500 491 500 Koncernbalansbudget 2015, tkr 2 500 -2 500 0 195 000 -195 000 0 Balansbudget 2015, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar 5 377 800 -4 411 800 -566 200 399 800 18 326 900 100 18 327 000 9 997 000 30 000 8 300 000 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 19 775 200 897 700 20 672 900 11 021 800 942 700 7 179 200 1 529 200 20 672 900 Investeringsbudget 2015, tkr Investeringar 1 572 700 18 327 000 Resultatbudget/-plan, sammandrag Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Intäkter Kostnader Resultat Resultat Resultat 197 500 197 500 0 0 0 4 696 643 4 532 195 164 448 288 326 294 881 Fastighets AB Polaris 172 000 150 000 22 000 22 000 22 000 Skelleftebostäder AB 771 417 417 430 353 987 44 192 46 192 Skelleftebuss AB, koncernen 197 889 195 884 2 005 2 000 2 000 45 893 66 849 -20 956 -17 184 -17 053 6 081 342 5 559 858 521 484 339 334 348 020 Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Stadshus AB Skellefteå Kraft AB, koncernen Skellefteå City Airport AB Summa kommunägda bolag 56 Investeringsbudget/plan Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Investering Investering Investering 1 072 000 559 100 Fastighets AB Polaris 129 000 134 000 134 000 Skelleftebostäder AB 345 000 420 000 254 000 5 000 10 000 20 000 21 700 19 200 11 100 1 572 700 1 142 300 967 000 Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Kraft AB, koncernen Skelleftebuss AB, koncernen Skellefteå City Airport AB Summa kommunägda bolag 57 547 900 Skellefteå Kraft AB, koncernen Ordförande: Alf Marklund VD: Hans Kreisel i Sverige innebär nya förutsättningar inom energiområdet. Den nya regeringen vill tillsätta en energikommission för att därigenom få till stånd en så bred politisk överenskommelse som möjligt. Det kommer dock att dröja några år innan detta kan få någon större påverkan på energipolitiken och därmed energipriserna i landet. Det ligger i sakens natur att det tar tid att komma överens och att sedan genomföra förändringar. Till detta kommer osäkerheten om vilka åtaganden Sverige kommer att ha gentemot EU framöver. Affärsidé Vi vill med egna energitillgångar och hög kompetens vara kundernas bästa alternativ genom att erbjuda attraktiva produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser. Marknaden 2014 samt marknadsläget 2015-2017 Den största osäkerhetsfaktorn för utvecklingen av priset på el på lång sikt är utfallet av de internationella klimatförhandlingarna 2015. För de närmaste tre åren hinner dock inga politiska beslut på vare sig nationell, EU eller global nivå, få någon större påverkan på dagens terminspris. Under vårriksdagen kommer det att beslutas om vilka justeringar som kommer att ske inom elcertifikatssystemet, dvs. hur mycket högre kvotplikt konsumenterna kommer att få från och med 2016. Den nya regeringen har tidigare flaggat för att det ska komma till stånd en ambitionshöjning inom elcertifikatssystemet fram till 2020. Sannolikheten att en sådan justering kan genomföras redan till nästa årsskifte är dock mycket liten. Processen har hunnit för långt för att hinna komma med nya förslag innan vårriksdagen. Däremot kan det bli en mindre höjning av kvotplikten från och med kontrollstationen 2018. Det blir allt mer tydligt att det håller på att byggas upp ett överskott av elproduktion i det nordiska kraftsystemet. Drivkraften bakom detta är inte minst elcertifikatssystemet i Sverige och Norge som starkt gynnar utbyggnaden av vindkraft. Under 2014 har tillgängligheten på kärnkraft varit mycket god. Samtidigt minskar efterfrågan på el inom industrin medan efterfrågan inom övriga sektorer står nästan stilla. Som en följd av detta påverkar inte ett underskott i den hydrologiska balansen eller en något lägre fyllnadsgrad i vattenkraftsmagasinen elpriset lika mycket som för bara några år sedan. Däremot sätter ett överskott på vatten i systemet en avsevärd press på elpriset vilket syns mycket tydligt under hösten 2014. För helåret 2014 är prognosen ett elpris på ca 5 öre/kWh lägre än under 2013. Terminskurvan för de närmaste åren är mycket flack och priset är lågt. Det har varit ett avsevärt prisfall det senaste året till följd av den förbättrade kraftbalansen och fallande bränslepriser. Det är svårt att se någon större prisuppgång även om det skulle komma lite nederbörd. Om det däremot skulle komma mycket nederbörd finns det risk för ännu lägre pris. Vår prognos för det genomsnittliga elpriset i elområde 1 de närmaste tre åren är: 2015: 30 öre/kWh, 2016: 30 öre/kWh och 2017: 29 öre/kWh. Priserna på terminsmarknaden för el, Nasdaq Commodities, har under år 2014 varit varierande. Årskontrakten föll under årets första tre månader till följd av lägre pris på kol och utsläppsrätter, EUETS. Från april till och med augusti var trenden svagt stigande då priset på EU-ETS gick upp igen. Under hösten har terminspriserna återigen börjat falla då det långa prisfallet på kol under hela året fått genomslag. Verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inköpa, producera och distribuera energi, äga och förvalta fast och lös egendom samt bygga och förvalta infrastruktur för tele- och datakommunikation med därtill hörande verksamheter. EU:s regeringschefer kom under ett möte i slutet av oktober överens om hur man vill att energi- och klimatarbetet inom unionen ska bedrivas åren 2020-2030. Det gäller hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minskas, hur mycket den förnybara energiproduktionen ska byggas ut samt vilket mål det ska vara för energieffektivisering. Det tillkommer också mål om utbyggnad av överföringskapaciteten inom unionen för att förbättra försörjningssäkerheten. Regeringsskiftet I koncernen finns moderbolaget Skellefteå Kraft AB med de helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB, Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och Skellefteå Energiunderhåll HB. Dessutom finns ett antal intressebolag bland annat Nekab och BlaikenVind. 58 Verksamhet Marknad: Försäljning av el, fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets Produktion: Produktion av el samt produktion och distribution av fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets. Elnät: Distribution av el i nätområden inom koncessionsområden Energiunderhåll: Underhåll av produktionsanläggningar och distributionsnät Utveckling: Uthyrning och förvaltning av lokaler samt bredbandsverksamhet Sammanfattning För att möta de tuffare omvärldsförutsättningarna måste vi arbeta med resultatförbättrande åtgärder för motsvarande 100 miljoner kronor fram till år 2016. Skellefteå kraft har identifierat aktiviteter inom linjeorganisationen och genom rationaliseringsoch kostnadseffektiviseringar över organisationsgränserna. Dessa aktiviteter kommer att påbörjas under 2015 för att få fullt genomslag år 2016 då ägarkravet på 10 % avkastning på eget kapital före skatt åter kommer att uppnås. Resultatbudget 2015, tkr Skellefteå Kraft står i grunden starkt med en stark soliditet, en bra produktionsportfölj och skickliga och kompetenta medarbetare. Men vi befinner oss samtidigt i en situation med långsiktigt låga elpriser vilket har en stor inverkan på lönsamheten från vår elproduktion. Det blir allt mer tydligt att det håller på att byggas upp ett överskott av elproduktion i det nordiska kraftsystemet. Drivkraften bakom detta är inte minst elcertifikatssystemet i Sverige och Norge som starkt gynnar utbyggnaden av vindkraft. Terminskurvan för de närmaste åren är mycket flack och priset är lågt. Det har varit ett avsevärt prisfall det senaste året till följd av den förbättrade kraftbalansen och fallande bränslepriser. Skellefteå Kraft ser också en risk för ökade kostnader som en följd av myndighetsbeslut. Ett exempel är vattenverksamhetsutredningen som föreslår en omfattande förändring av befintlig lagstiftning för vattenverksamheter där konsekvenserna på ekonomi, resurser och investeringsplaner är svåra att överblicka. De nya regeringspartierna är också överens om att tvinga kärnkraften att bära "sina egna kostnader" i större utsträckning och det finns redan konkreta förslag om ökade skatter för kärnkraften. Stamnätstarifferna och elnätsregleringen kommer även de att vara viktiga sakfrågor att följa och driva då stamnätstarifferna slår hårt mot investeringar i norra Sverige. 59 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatt Årets resultat 4 673 300 -3 997 694 -379 043 296 563 23 343 -107 947 -47 511 164 448 Balansbudget 2015, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 10 088 500 842 900 10 931 400 4 851 800 869 700 3 966 900 1 243 000 10 931 400 Investeringsbudget 2015, tkr Investeringar 1 072 000 Styrkort 2015, Skellefteå Kraft AB Vision: Skellefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare. MEDBORGARE/KUND UTVECKLING/TILLV ÄXT EKONOMI MEDARBETARE Kommunfullmäktiges mål: Kommunfullmäktige s mål: Kommunfullmäktige s mål: Kommunfullmäktige s mål: Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Långsiktig hållbar utveckling God ekonomisk hushållning Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Fokusområde: Fokusområde: Fokusområde: Fokusområde: Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Attraktiv stad Strategiska investeringar och förbättrade arbetssätt Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Bolagsmål: Bolagsmål: Bolagsmål: Bolagsmål: NKI 75 % 100% hållbar produktion Avsätta 2,0% av EBIT till innovation / utveckling REK 10 % NMI 75 % VÄRDEGRUND: Professionalitet, engagemang och framsynthet 60 Skelleftebostäder AB Ordförande: Alf Granström VD: Jerker Eriksson Affärsidé Skelleftebostäder AB ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder som bidrar till att göra Skellefteå till en attraktiv plats att bo och leva på, med variation i standard och boendeformer för livets olika skeden. Skelleftebostäder AB ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden genom nyoch tillbyggnad samt förvärv och försäljning av fastigheter . Tillgång till bra bostäder till rimliga priser är nödvändigt för att Skellefteå ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. Verksamhet Skelleftebostäder AB ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt så att en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet tryggas. Avkastningen på bolagets fastighetsbestånd ska vara i nivå med liknande jämförbara bostadsföretag. Bolaget ska generera en direktavkastning om lägst 7 % på fastigheternas marknadsvärde och successivt öka sin soliditet så att den uppgår till 15 % beräknat på justerat eget kapital. Den totala lägenhetsytan uppgår till 420 345 kvm och ytan för lokaler till 93 611 kvm. Lägenhetsytan består av 7 012 lägenheter och lokalytan av 268 lokaler. Utvecklingstendenser Den svenska fastighetsmarknaden bedöms fortsätta vara positiv under de närmaste åren, med en god efterfrågan på såväl bostäder som lokaler. Den låga marknadsräntan har stor betydelse för lönsamheten och likaså den låga omflyttnings och vakansgraden. Bostadsproduktionen har under 2000- talet varit mycket låg vilket lett till en kraftig brist på bostäder. Det är framförallt de höga byggkostnaderna som förhindrat ett ökat byggande av bostäder och i synnerhet hyresrätter. Produktionskostnaden för att bygga flerfamiljshus har nästan fördubblats de senaste 12 åren och idag byggs det nästan bara nya hyresrätter i attraktiva områden, för att motsvara hushållens 61 boendevärderingar och betalningsvilja. Det ställs därför högre krav på både planering och utvärdering av nya bostadsprojekt som tydligt skall kunna identifiera såväl möjligheter som riskfaktorer. Samtidigt är ett stort varierat utbud av bostäder avgörande för en kommuns möjlighet för tillväxt. Skebo kommer under de närmaste åren att bidra till kommunens tillväxt och attraktionskraft genom ny-, till- och ombyggnationer. Nybyggnationer kommer att ske dels av vanliga lägenheter och dels av särskilda boenden till äldre- och handikappomsorgen. Vår bedömning är att det är en stigande efterfrågan på lägenheter i centrala Skellefteå. Nybyggnation av hyreslägenheter kommer därför att ske i centrala Skellefteå genom förtätningar i befintliga kvarter. Bolaget har flera spännande projekt på gång som är strategiskt viktiga i vår ambition att vara den ledande samhällsutvecklaren på bostadsmarknaden i Skellefteå. Vår nyproduktion sätter fart på bostadsmarknaden, eftersom varje inflyttning startar en kedja av byten mellan bostäder. Under 2015 kommer bolaget slutföra det omfattande strategiarbete som startade under 2014 och där fokus har legat på befintligt fastighetsbestånd och strategiska vägval för finansiering av nyproduktion. Andra prioriterade mål är det kontinuerliga arbetet för en utvecklingsinriktad företagskultur med gemensam värdegrund. Verksamhet 2015 Investeringstakten kommer att vara hög under 2015 och vi planerar att genomföra investeringar för cirka 345 mkr. Nyproduktionen av ett elvavåningshus med 43 hyreslägenheter i centrala Skellefteå, kv Oden, kommer att fortlöpa under 2015 och inflyttning beräknas ske våren 2016. I Kåge kommer två nyproducerade gruppbostäder med totalt 12 lägenheter att färdigställas under våren 2015. I Boliden kommer en om – och tillbyggnad av det befintliga äldreboendet färdigställas med inflyttning våren 2015. I början av året startar nyproduktionen av 31 hyreslägenheter samt en butikslokal fördelade på tre huskroppar i centrala Skellefteå, kv Heimdall. En genomfattande renovering av 21 hus på Skiftesgatan Anderstorp fortlöper och beräknas vara genomfört våren 2017. Vi kommer även att fortsätta det långsiktiga arbetet med energi och miljöeffektiviserande åtgärder och beräknar genomföra investeringar för cirka 10 mkr under 2015. Två trygghetsboenden kommer att starta under 2015. Det är 34 lägenheter på seniorboendet Strandgården, Skellefteå, och 21 lägenheter på Bureborg, Bureå, som kommer att göras om till trygghetsboenden Arbetet med framtagandet av det nya hyressättningssystemet Poängen, tillsammans med de privata fastighetsägarna och Hyresgästföreningen fortlöper och beräknas bli klart under hösten 2015. Resultatbudget 2015, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Hyresintäkterna beräknas öka med ca 3 % jämfört med föregående år och ökningen kommer främst från helårseffekten av nyproducerade lägenheter och en hyreshöjning på bostäder. På lokalsidan beräknas inga större höjningar då index är fortsatt lågt. Kostnaderna för köpta tjänster beräknas stiga med 20 % jämfört med 2014 då kostnaderna var betydligt lägre än ett normalår. Reparation och underhållskostnaderna beräknas ligga på samma nivåer som under 2014. De totala taxebundna kostnaderna beräknas likvärdiga som föregående år då den högre nättaxan för el och ökade kostnaderna för sophantering reduceras av lägre elpriser. Fjärrvärmekostnaderna har inga förväntade höjningar. De finansiella kostnaderna beräknas minska marginellt jämfört med 2014 på grund av lägre snittränta. Bolagets investeringar finansieras både med en ökad belåning och eget kassaflöde. 62 295 248 -53 150 353 987 Balansbudget 2015, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 982 722 19 000 3 001 722 328 961 23 020 184 464 2 465 277 3 001 722 Investeringsbudget 2015, tkr Investeringar Ekonomi 476 169 -270 417 -93 863 111 889 345 000 63 Fastighets AB Polaris Ordförande: Bert Öhlund VD: Robert Lindberg marknadsränta har stor betydelse för bolagets lönsamhet. Affärsidé Fastighets AB Polaris uppdrag är att medverka till utveckling av näringslivet och ökad sysselsättning i kommunen. Kommunens mål är att genom fastighetsbolaget med kort varsel kunna erbjuda lokaler till expanderande företag. Verksamhet Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till totalt 129 MSEK, bestående av underhåll, hyresgästanpassningar och nyinvesteringar. Fastighets AB Polaris verksamhet styrs till stor del av näringslivets behov och ägarens direktiv vilket gör att nivån på nyinvesteringar blir svårbudgeterad. Verksamheten omfattar uthyrning av industri-, lager-, kontors- och utbildningslokaler inom Skellefteå kommun. Bolaget disponerar för närvarande lokaler med en yta på ca 281 000 kvm. Från och med 2014 styr nya redovisningsregler (K3) bland annat storleken på avskrivningar och hanteringen av investeringar. Sannorlikt kommer mer av fastighetsunderhållet att aktiveras. Utvecklingstendenser Resultatbudget 2015, tkr Efterfrågan – Förändring Bolagets verksamhet präglas av näringslivet och dess behov av ändamålsenliga lokaler. Under 2014 har Fastighets AB Polaris sett ett ökat intresse för etableringar, omflyttningar eller anpassningar. Med anledning av detta för bolaget ständigt dialog med nya och befintliga hyresgäster. Under 2015 och efterföljande år förväntas en utökning av realiserade planer vilket medför att kommande års investeringsvolym beräknas öka. Ett strategiskt arbete är genomfört med styrelse och personal, detta arbete har skett i samklang med vår gemensamma vision om 80 000 innevånare 2030. Denna vision kräver tillkomst av arbetsplatser för att kunna uppnås. Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivn/omstrukturering Rörelseresultat 172 000 -92 000 -32 000 -10 000 38 000 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat 0 -16 000 22 000 Balansbudget 2015, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Fastighetsdrift Fastighets AB Polaris arbetar ständigt med effektivisering. Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Personal Fastighets AB Polaris har en väl fungerande verksamhet. Från och med andra halvåret 2014 är bolaget fullt bemannat. Därtill har en ny organisation sjösatts. Under 2015 kommer en ersättningsrekrytering att genomföras. I övrigt förväntas inga förändringar av personal eller organisation. 980 000 15 000 995 000 240 000 12 000 690 000 53 000 995 000 Investeringsbudget 2015, tkr Ekonomi Den låga marknadsräntan har varit gynnsam för bolaget under innevarande år. En fortsatt låg Investeringar 64 129 000 65 Skelleftebuss AB, koncernen Ordförande: Carina Dagbro VD: Andreas Olofsson _____________________________________________________________________________________________ mäter och bedömer varje förares förmåga att köra ekonomiskt. Verksamhetsidé Skelleftebuss affärsidé är att vara ett starkt och framsynt transportföretag som skall vara det naturliga valet för kunder och medarbetare. Under samma period kommer Skelleftebuss nya biljettmaskinsystem för stadstrafiken att installeras. Med det nya systemet kommer nya tjänster att aktualiseras, däribland: Utvecklingstendenser Centralortstrafik Stadstrafiken omfattar sedan augusti förra året ett betydligt större geografiskt område än tidigare. Inom detta område har utbudet av busstrafik ökat markant. Under 2015 kommer Skelleftebuss att arbeta tillsammans med Skellefteå kommun kring nödvändiga infrastrukturella frågor som ska bidra att ytterligare höja statusen för kollektivtrafiken. Realtidsinformation Mobil applikation som biljettförsäljning Visuellt och talat hållplatsutrop klarar Kommentarer till resultatbudget Företaget budgeterar ett överskott på 2 mkr. De poster som är svårast att prognostisera är bränsleprisernas utveckling, pensionsskuldens förändring samt intäkterna från biljettförsäljningen i stadstrafiken. I högtrafik omfattar dagens stadstrafik 21 bussar, exklusive förstärkningsbussar. Totalt finns ett 30tal bussar tillgängliga för stadstrafiken. I stadstrafiken finns tre busstyper: 2-axliga lågentrébussar, 3-axliga lågentrébussar och ledbussar. Idag har vi 15 biogasbussar i stadstrafiken, 10 som är 2-axliga och 5 som är 3axliga, dessa uppfyller alla dagens krav på tillgänglighet och miljö. Resultatbudget 2015, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat 197 889 -174 683 -19 201 4 005 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Av dagens 6 ledbussar är fyra stycken tillverkade 2006 och två är från tidigt 90-tal. Gemensamt för alla ledbussar är att de inte är lågbyggda och därmed inte särskilt tillgängliga för handikappade eller barnvagnsförare. Utöver dessa har vi 10 lågbyggda dieselbussar som är tillverkade mellan 1998 och 2002. Dessa uppfyller visserligen kraven på tillgänglighet, men dock inte utsläppskrav för trafik som upphandlas idag. 0 -2 000 2 005 Balansbudget 2015, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Under kommande år behöver Skelleftebuss och Skellefteå kommun föra en dialog kring hur morgondagens busspark ska vara beskaffad i fråga om tillgänglighet och miljökrav. Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Upphandlad linjetrafik Under 2015 kommer ett av bolagets större trafikavtal att upphandlas på nytt. Upphandlingen baseras på Skellefteå kommuns trafikbeställning. Projekt Under första halvan av 2015 kommer Skelleftebuss att implementera arbetet med sparsam körning, vilket innebär att en utrustning 135 000 15 000 150 000 45 000 38 000 57 000 10 000 150 000 Investeringsbudget 2015, tkr Investeringar 66 5 000 Skelleftebuss AB, Styrkort 2015 67 Skellefteå City Airport AB Ordförande: Bert Öhlund VD: Robert Lindberg _________________________________________________________________________________________________ samt branschens bedömningar. Detta arbete kommer att vara klart under första halvåret 2015 och planen ska då redovisa bedömningar på framtidens resande. Affärsidé Ändamålet med bolagets verksamhet är att som ett led i Skellefteå kommuns tillväxtarbete utveckla och marknadsföra verksamheten vid Skellefteå Airport. Resultatet blir en långsiktig handlingsplan och bedömda åtgärder för att klara framtidens kravbild. Den 1 november 2014 övertog Skellefteå Airport hanteringen av passagerarservice från SAS. Detta innebar att nio medarbetare som tidigare varit anställda av SAS nu är anställda av Skellefteå Airport. I och med detta är alla vitala flygplatstjänster ombesörjda av Skellefteå Airport. Detta skapar bättre konkurrenskraft och möjligheter till effektivare hantering. Utvecklingstendenser Efterfrågan – Förändring Passagerarna som reser till och från Skellefteå har under 2014 ökat med cirka 26 000 resenärer, vilket motsvarar en ökning med nio procent. Sedan kommunens övertagande av ägandet har över 113 000 nya resenärer tillkommit. Skellefteå Airport har genom ett aktivt marknadsarbete lyckats attrahera nya flygbolag, flygoperatörer och flyglinjer. Från och med 2013 är Skellefteå Airport en helt fossilfri flygplats vad gäller uppvärmning och elförbrukning. Vi har som primär värmekälla biopellets som levereras av Skellefteå Kraft och vårt inköp av el är certifierad som grön el. Vi har under året startat upp arbeten med en ny miljökonsekvensbeskrivning, denna förväntas vara klar under 2016. Under 2014 etablerade Ryanair direkttrafik till London. Skellefteå Airport är därmed den enda flygplatsen norr om Arlanda med direkt linjetrafik till tre stora städer, Stockholm, London och Barcelona. Detta ger stor potential för exempelvis besöksnäringar. Under 2015 kommer också arbetet med riksintresse att genomföras i samarbete med Skellefteå kommun och Trafikverket. Fritidsresor, Ving samt Scandjet etablerade under 2014 charterverksamhet på Skellefteå Airport. Skellefteå Airport är Sveriges största flygplats utan konkurrens på inrikesflygningarna. Ett stort intresse råder dock i detta segment. Under 2015 kommer flygtrafiken i stort sett att bedrivas som under 2014. Mallorca och Dubrovnik försvinner, men ersätts av Split och eventuellt Sicilien. Sammanfattning Charter Mallorca, Dubrovnik försvinner som resmål. Split och eventuellt Sicilien tillkommer som resmål. Antalya, Rhodos, Kreta samt Zadar kvarstår. Utrikes linjefart London flygs året runt. Barcelona flygs sommarsäsong. Inrikes linjefart Stockholm flygs året runt. I och med flygbranschens ekonomiska situation har vi valt att ej budgetera med osäkra eller ej beslutade etableringar. Verksamhet Flygsäkerhet Masterplan Miljökonsekvensbeskrivning Flygplatsdrift Bolagets huvudfokus är flygsäkerhetsdrift. Skellefteå Airport har under 2014 fortsatt renoveringen av flygplatsen och anläggningen börjar nu hålla en mycket hög klass. Under 2014 har en ny säkerhetskontroll, utökad parkering samt ny tillfartsväg driftsatts. Under 2014 har Skellefteå Airport påbörjat arbetet med en Masterplan som bygger på Vision 2030 68 prioriteras. genomförs. genomförs. Balansbudget 2015, tkr Resultatbudget 2015, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat 45 893 -64 543 -2 106 -20 756 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat 0 -200 -20 956 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 15 000 7 200 22 200 12 000 0 0 10 200 22 200 Investeringsbudget 2015, tkr Investeringar 69 21 740 Investeringsprojekt, tkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 79 150 45 250 10 000 11 700 12 200 46 750 31 450 10 000 1 100 4 200 171 500 161 500 10 000 1 000 1 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Byggnadsnämnd Ram för investeringar 500 500 500 500 500 500 Fritidsnämnd Ram för investeringar Camping 17 500 9 000 8 500 17 500 9 000 8 500 17 500 9 000 8 500 Gymnasienämnd Ram för investeringar 3 000 3 000 4 000 4 000 3 000 3 000 Kulturnämnd Ram för investeringar 600 600 500 500 500 500 Personalnämnd Ram för investeringar, kommunhälsan 200 200 200 200 200 200 7 000 7 000 7 000 7 000 8 000 8 000 349 550 325 800 370 700 14 000 1 000 5 000 21 600 1 000 5 000 8 000 6 000 1 600 14 500 1 000 5 000 6 000 INVESTERINGSPROJEKT Kommunstyrelsen Elförsörjning Markförvärv Eriksberg, gator Eriksberg, va Barn- och grundskolenämnd Ram för investeringar Socialnämnd Ram för investeringar Nämnd för support och lokaler Fastighetsavdelningen Miljöstationer/sophantering/avfallskvarnar Energiåtgärder utifrån energikartläggningsprojekt Ny ventilation och tak, Nyponet och Eddahallen Science center Näridrottsplats Kaplan Industrivägen TK förråd, fjärrvärme konvertering Lövånger värmeanläggning Ombyggnation Brandstation Jörn Stadshuset aktivitetsbaserade arbetsplatser 6 000 1 500 2 000 1 000 x Måltid Lös måltidsutrustning 200 200 200 200 200 200 Internservice Kopieringsutrustning 100 100 100 100 100 100 70 Städ Städmaskiner INVESTERINGSPROJEKT 500 500 Budget 2015 400 400 Plan 2016 400 400 Plan 2017 Grundskola/gymnasium Bureå förskola samt kök för förskola, skola o äo Ursviken förskola (6 avd) Moröhöjden förskola (6 avd) Eriksberg/Norrhammar förskola (6 avd) Burträsk förskola, förskola i skolan (4 avd) Område väster, A-torp, Balder, Kaplan Mobacken och Sjungade dalen Alhem Balder sporthall/samlingssal Bolidenskolan och Furuskolan Moröbacke högstadium Getberget skola, f-åk9 Sunnanåskolan Arbetsmiljö Lekmiljöer 300 000 50 000 297 000 22 000 297 000 10 000 30 000 20 000 20 000 110 000 10 000 90 000 50 000 30 000 50 000 25 000 20 000 10 000 3 000 20 000 2 000 110 000 15 000 187 000 2 000 3 000 2 000 3 000 Badanläggningar inomhus Eddahallen, utveckling etapp 1 Burträsk badhus, tillgänglighet Örjanshallen, renovering 1 500 0 53 000 28 000 Sporthallar Arenan, sekretariat, avbytarbås, byte ispist Förrådsbyggnader isytor (lärlingsbygge) 6 500 6 000 500 500 500 500 500 Brandstationer Carport 5 platser, huvudstationen Garage för lastväxlarmoduler 3 250 250 3 000 0 0 23 500 7 000 5 000 7 500 4 000 6 000 6 000 5 000 5 000 131 410 196 285 199 675 100 100 100 100 100 100 25 000 15 000 10 000 77 000 17 000 60 000 77 000 19 000 50 000 1 500 25 000 Kommunikation Kommunikationshårdvara Trådlöst nätverk Skoldatorer Servrar Teknisk nämnd Centraladministration Inventarier Gator och vägar Gator och vägar, ram Ny bro, Skellefteå C inkl. anslutningar Anslutningsvägar/GC-vägar till ny bro, norra och södra sidan 8 000 Gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägar, ram 5 000 5 000 71 6 000 6 000 7 000 7 000 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 200 200 250 250 350 350 Parker och lekplatser Ombyggnad av parker och lekplatser Stadsdelslekplats Anderstorp Reinvesteringar i maskiner, ramanslag Ombyggnad Eddaparken, Norrvallagatan Park och entréområdet inom Nordanå Möblering av gaturum i centrum årlig etapp indeln Strandstråk Kurjoviken, upprustning, belysning 5 400 3 400 200 1 300 6 700 3 400 2 000 1 300 8 450 3 400 Räddningstjänst Fordon och inventarier 4 500 4 500 4 500 4 500 4 500 4 500 Fordon Verkstadsutrustning Redskap, gatuunderhåll Fordon 18 160 160 2 000 16 000 19 035 35 2 000 17 000 20 050 50 2 000 18 000 875 250 625 350 0 9 900 800 7 200 800 INVESTERINGSPROJEKT Trafikbelysning Armatur- och stolpbyten, styrsystem Trafiksignaler Utbyte styrapparater trafiksignaler Förråd Inventarier Maskinutrustning Hamn Inventarier Renovering spåntkaj, bogserbåtsläge (fd. färjeläge) Renovering av pålkaj, cementa Upplagsytor/hamnplan Manöverrum och övervakningssystem till Baus Hamnmagasin Ombyggnad av hamnkontor inkl. verkstad 1 300 2 200 150 500 1 400 350 6 300 800 4 000 4 800 300 4 000 900 1 500 1 500 4 000 Parkering Utbyte av parkeringsautomater El-uttag motorvärmare, avresetid 750 300 450 750 300 450 800 300 500 Sotning Inventarier Bilar 125 50 75 100 100 125 50 75 72 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Vattenförsörjning och avloppshantering Ny vattenförsörjning för centralorten Lövånger vattenförsörjning Förebyggande åtgärder vattenverk Ramanslag, tryckstegringsstationer och högreservoarer Ombyggnad av styr- och reglersystem Minskad energiförbrukning Nya serviser Installation områdesmätare Huvudledning Skellefteå-Furunäs Ny VA-lösning Drängsmark Vattenförsörjning Svanfors Ökad leveranssäkerhet dricksvatten Förebyggande åtgärder yttre avloppsreningsverk Effektivare slamhantering yttre reningsverk Minskad energiförbrukning Ombyggnad av trekammarbrunnar och infiltrationsytor Kompletterande rening Kåge avloppsreningsverk Minskad energi- och kemikalieförbrukning Nytt va-laboratorium/kontor, Tuvan Kompletterande gasrening (1/3) Förebyggande åtgärder Tuvans reningsverk Nytt distributionssystem för fordonsgas (1/3) Minskad energiförbrukning Byte av galler/tvättutrustning Ramanslag, ombyggnad av avloppspumpstationer Minskad energiförbrukning Utbyggnad och ombyggnad av dagvattennät 39 100 51 900 1 100 1 300 48 800 x 3 000 1 300 400 2 500 1 000 800 500 0 7 000 500 1 000 1 000 1 000 600 10 000 1 000 500 2 000 1 000 800 500 10 000 2 000 2 000 2 000 1 000 1 500 500 2 000 4 000 6 000 3 000 3 000 6 000 2 000 Avfallshantering Åtgärder på kommunens återvinningscentraler Inventarier, containrar lastväxlarflak Byggnad för "förebyggande av avfall" Sandfilter, lakvattenbehandling Ny mottagningsanläggning vid Degermyran Kompletterande gasrening (2/3) Nytt distributionssystem för fordonsgas (2/3) Minskad energiförbrukning Förebyggande åtgärder biogasanläggningen 19 300 300 400 1 500 INVESTERINGSPROJEKT 2 000 1 000 1 000 2 500 2 000 300 4 000 2 500 1 000 1 000 2 500 2 000 1 500 300 4 000 19 400 300 3 000 1 000 2 000 500 5 000 2 000 4 500 1 200 3 000 400 1 500 300 4 000 23 200 300 400 600 1 500 1 000 9 000 5 000 2 000 600 1 500 5 000 9 000 6 000 1 000 1 500 Summa kommunen 589 910 601 535 774 575 Affärsverksamhet Investeringar i skattefinansierad verksamhet med positivt driftsnetto, samt grund-/gymnasieskolor Övrig skattefinansierad verksamhet 122 925 119 300 249 225 305 000 161 985 302 000 180 235 302 000 223 350 15 000 73 ordningar, kommunens ägarpolicy och de kommunägda bolagens ägardirektiv. Styrprinciper Politisk ledning Utgångspunkter Styrprinciperna är ett komplement till kommunfullmäktiges Policy för god ekonomisk hushållning och gäller som yttre ram för kommunens verksamhet. Därutöver förutsätts enskilda nämnder och styrelser ange specifika krav utifrån sitt specifika ansvarsområde. Den ekonomiska styrningen och redovisningen i kommunen och i de kommunägda bolagen regleras ytterst av: Kommunallagen Kommunala redovisningslagen Aktiebolagslagen Bokföringslagen Årsredovisningslagen Den ekonomiska redovisningen styrs också av rekommendationer/anvisningar från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Rådet för kommunal redovisning, RKR. Utöver detta styrs kommunens verksamheter av en mängd lagar och regler, t.ex. inom områden som socialtjänst, skola, energi- och miljö, m.m. Nämnder och bolag förutsätts inte bara följa kommunfullmäktiges inriktning och resultatkrav utan förutsätts också följa alla de lagar och regler som påverkar verksamheten. Ekonomin utgör dock alltid gräns för verksamhetens omfattning. En viktig grundprincip i Skellefteå kommun är decentralisering av ekonomiskt ansvar. Det innebär att den som svarar för produktionen av tjänster och varje dag möter kommuninvånarna ska ges bästa förutsättningar att fatta beslut kring det löpande arbetet. Kommunfullmäktiges inriktning är att begränsa omfattningen av detaljanslag och detaljerade regler för resursanvändning. I budget ges ingen automatisk kompensation för specifika kostnadsslag som exempelvis kapital- och hyreskostnader. Grundprincipen är att de anslag som beviljas ska täcka verksamhetens samtliga kostnader. Ansvar och befogenheter Decentralisering kräver klara riktlinjer beträffande relationer, ansvar och befogenheter. Dessa regleras i nämndernas reglementen, förvaltningarnas delegations- Kommunfullmäktige (KF) Kommunfullmäktige uppdrar i budget åt nämnder/styrelser att ansvara för att vissa verksamheter blir utförda inom ramen för tilldelade resurser. Uppdraget definieras i och genom: Nämndernas reglementen och verksamhetsidéer De kommunägda bolagens ägardirektiv och bolagsordningar Policy för god ekonomisk hushållning Styrkort för hela kommunen, nämnder och kommunägda bolag Nettoanslag på varierande anslagsnivåer (budget upprättas brutto per nämnd/bolag) Resultatkrav för kommunägda bolag Anslag per investeringsprojekt eller som ramanslag för olika investeringsområden Kommunstyrelse (KS) Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för ledning och samordning av all kommunal verksamhet, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Kommunstyrelsens lednings-, planerings- och styrfunktion innefattar att leda och samordna utvecklingen inom i huvudsak följande områden: Demokrati och medborgarinflytande Näringsliv och sysselsättning Strategier för Skellefteås utveckling Marknadsföring Åtgärder för att främja en ekonomisk, social och hållbar tillväxt Strategier för att nå av kommunfullmäktige fastställda målsättningar Strategisk (översiktlig) planering (mark, fastigheter, bostäder, vattenförsörjning, kommunikationer, trafik, m.m.) Samordning av strategiska investeringar Internationella frågor Upphandling Styrprinciper och regelsystem Kommunstyrelsens uppdrag förstärks av kommunallagens krav och kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk hushållning och samt av kommunallagens krav på ekonomiska och verksamhetsmässiga treårsplaner. Sida 74 Nämnder Nämnderna ansvarar för att utföra sitt uppdrag som av kommunfullmäktige definierats i reglementen och verksamhetsidéer samt att genomföra uppdraget utifrån kommunfullmäktiges uppsatta mål för verksamhet och ekonomi. Utöver detta reglerar nämnderna sin förvaltning genom delegationsordningar och andra styrande dokument. Tjänstemannaledning Kommunchef Kommunchefen är kommunens högsta ansvariga tjänsteman och chef över förvaltningscheferna. Kommunchefen viktigaste uppgift är att företräda kommunen och biträda kommunstyrelsen och dess ordförande i ledningen, tillsynen och samordningen. Kommunchefen har ett övergripande ansvar att leda, utveckla och samordna den kommunala verksamheten. I det ingår att klargöra principerna för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll. Den övergripande uppgiften består av att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation med kunden (medborgarna) i fokus samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Kommunchefen ska tillsammans med kommunstyrelsens ordförande verka för en tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän. Kommunchefen leder och fördelar arbetet inom kommunledningskontoret och ansvarar för verksamheten inför kommun-styrelsen. Kommunchefen leder förvaltningscheferna och stödjer dem i deras utveckling. Kommunchefen leder också kommunens ledningsgrupp, KLG, och den kommunövergripande samverkansgruppen, KÖS. Kommunchefen är ansvarig för mediakontakter i de frågor som rör kommunstyrelsens förvaltning, men har också ansvaret för att hela organisationen strävar efter goda relationer till media och verkar för att ge ärliga och korrekta uppgifter. Kommunchefen ska, i samverkan med externa parter, skapa förutsättningar för en positiv utveckling av kommunen. Det kan handla om kontakter med medborgare och organisationer, näringsliv, Länsstyrelse, regionförbund, högskola och universitet, andra kommuner och landsting samt internationella kontakter. Förvaltningschefer Förvaltningschefen har verksamhets- och resultatansvar inför nämnden och till uppgift att tydliggöra mål och ansvar i organisationen. Förvaltningschefen är ansvarig för organisation och personaldimensionering inom förvaltningen, inklusive nya befattningar. I ansvaret ingår att integrera verksamheten i den övriga kommunkoncernen för att skapa synergieffekter/mervärden. Resultatansvar – samtliga chefer Huvudregeln är att varje chef har ett resultatansvar som omfattar både verksamhet, ekonomi och personal (inkl. arbetsmiljö) inför närmaste högre chef. Det finns enstaka undantag från huvudregeln där chefer kan ges ansvar för en funktion utan ekonomi- och/eller personalansvar. Respektive chef ansvarar för att tydliggöra mål och ansvar i organisationen samt integrera verksamheten i den samlade kommunala organisationen för att skapa synergieffekter och mervärden. Kommunens verksamheter är till stora delar reglerade av lagar och föreskrifter. Som resultatansvarig chef förutsetts du inte bara följa detta utan du förutsetts också ständigt arbeta i riktning mot kommunfullmäktiges och nämndens mål och verksamhetsidé. Ett resultatansvar innebär ett ansvar att driva verksamheten enligt de riktlinjer, rutiner och regler som fastställts. Resultatansvar innebär Att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Att besluta om åtgärder inom ramen för det definierade verksamhetsansvaret, anvisad budget och angivna beloppsgränser Beslutsattest inom det egna resultatansvaret En förpliktigad och berättigad möjlighet att ha kontroll över samtliga intäkter/kostnader Att ta anskaffnings- och inköpsbeslut inom anvisad budget och anvisade regler Att en kontinuerlig uppföljning görs och rapporteras minst månadsvis till närmaste chef enligt beslutad rapportplan Att vid befarad negativ avvikelse mot budget vidta snabba åtgärder för att återställa en ekonomi i balans. Kontakt tas alltid med överordnad chef. Vid behov lämnas åtgärdsförslag vidare till avdelningsoch förvaltningschefsnivå Att överenskomna mätningar/rapporteringar gällande ekonomi, verksamhet och medarbetare genomförs Sida 75 Facklig samverkan Resultatansvaret styrs också av kommunens reglemente över bokföringsposter och attester. Reglementet gäller för kommunens samtliga bokföringsposter, inklusive interna poster, medelsförvaltning samt medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta. I nämndernas attestförteckningar kopplas person och resultatansvar ihop med en unik ansvarskod i ekonomisystemet som följer den formella linjeorganisationen. En högre resultatnivå har alltid möjlighet att attestera inom hela den lägre resultatnivån. Kommunchef och ekonomichef kan attestera inom hela kommunens verksamhetsområde. I kommunens reglemente över bokföringsposter och attester regleras även vem som får utföra attest (bl.a. i frågor som rör kompetens, integritet, jäv, m.m.). Huvudregeln är att ingen person ensam ska hantera en post från början till slut. Kommunens ledningsgrupp (KLG) Ledningsgruppen leds av kommunchefen, som också ansvarar för vilka som ska ingå i gruppen. För närvarande består gruppen av kommunchef, förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef samt avdelningschefen för kvalitet och förnyelse. Ledningsgruppen är kommunchefens resurs för övergripande ledning av kommunens totala verksamhet. Gruppen har ett gemensamt ansvar att företräda kommunen och arbeta för att den kommunala verksamheten utvecklas i enlighet med kommunfullmäktiges mål och inriktning. Uppgiften är att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Gruppen ska gemensamt säkra kommunens helhetsutveckling. Kommunledningskontor (KLK) Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs som står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Utöver detta har kommunledningskontoret uppdraget att utgöra kompetensresurs för kommunchef, kommunens ledningsgrupp, förvaltningar och kommunägda bolag för ledning och utveckling av hela organisationen utifrån gemensamma mål och värderingar. Kommunövergripande samverkansgrupp (KÖS) Den kommunövergripande samverkansgruppen leds av kommunchefen. Genom samverkansgruppen tillförs kommunstyrelsen, personalnämnden och kommunens ledningsgrupp de fackliga organisationernas syn på kommunens helhetsutveckling. Ett särskilt samverkansavtal utvecklar arbetsmiljö-, jämställdhets- och medbestämmandefrågorna. Som företrädare för kommunens anställda deltar de fackliga organisationerna genom KÖS i utvecklingen av kommunens verksamhet. Detta sker bland annat genom att: Hålla sig informerad om hur arbetsmiljöoch jämställdhetsarbetet organiseras och bedrivs Vara pådrivande i utvecklingen av kommunens arbetsmiljö Bidra till utveckling av den övergripande personal- och lönepolitiken Följa upp/utvärdera Vara samverkanspart inför kommunövergripande beslut Vara en del av kommunens omvärldsbevakning Öka engagemanget för kommunens utveckling Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB Skellefteå Stadshus AB ägs av Skellefteå kommun och är moderbolag i kommunens bolagskoncern. Bolaget äger Fastighets AB Polaris, Skelleftebostäder AB, Skelleftebuss AB, Skellefteå Kraft AB, Skellefteå City Airport AB samt intressebolaget Nolia AB. VD leder moderbolagets verksamhet som har till uppgift att genom utvecklad ägarstyrning samordna bolagens verksamhet och ekonomi. Styrningen ska säkra att bolagens verksamheter bidrar till kommunens utveckling och tillväxt. Moderbolaget fastställer ägardirektiv för dotterbolagen och ansvarar för koncernens långsiktiga finansiering. Verkställande direktör (VD) Samtliga kommunägda aktiebolag leds av en verkställande direktör vars ansvar regleras i aktiebolagslagen. Kommunägda bolags verksamhet ska bedrivas inom den kommunala kompetensen. Bolagsordning och ägardirektiv preciserar vilka verksamheter som ska bedrivas och vilket regelverk ägaren ställer upp. Sida 76 VD-grupp VD-gruppen leds av VD:n för moderbolaget Skellefteå Stadshus AB. Gruppens uppgift är att säkra en samordnad tillämpning av gällande ägardirektiv, finanspolicy och övriga ledningsfrågor samt verka för den gemensamma koncernnyttan. Samspel mellan VD/styrelse chef/nämnd och Samspelet mellan nämnd, kommunchef och förvaltningschef grundas på en kontinuerlig dialog. Kommunchefen/förvaltningschefen ansvarar för kontakterna med den politiska ledningen. I detta ingår kontinuerliga kontakter med nämndens ordförande. Kommunchefen/förvaltningschefen är också föredragande i nämnden. Samspelet mellan styrelse och Vd i kommunägda bolag omfattas av samma principer. En viktig del av styrsystemet är redovisningen och återrapporteringen av resultat. Dess främsta uppgift är att snabbt signalera om hur organisationen befinner sig i förhållande till uppsatta mål och åtaganden samt att säkerställa att relevanta åtgärder vidtas. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas i hela kommunen/ kommunkoncernen. Respektive nämnd/ styrelse ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt område. Förvaltningschef/VD ansvarar för att kontinuerlig rapportering sker till nämnden/styrelsen och till kommunledningskontoret vid fastställda tidpunkter. Uppföljning ska ske på alla nivåer som tilldelats ett resultatansvar. Samtliga chefer är ansvariga för rapportering till nästa chefsnivå. och Kommunledningskontoret ansvarar för att ta fram kompletterande direktiv och anvisningar gällande kommunens samlade uppföljning och kontroll. Läs först Skellefteå kommuns Policy för god ekonomisk hushållning under avsnittet uppföljning och kontroll. Den systematiska uppföljningen i Skellefteå kommun består av följande rapporter: 1. Månadsrapporter 2. Delårsrapporter 3. Årsredovisning Systematisk kontroll uppföljning Sida 77 Rapporteringsplan Rapportering sker med fördel varje månad till samtliga nämnder och styrelser. Minimikravet Månad (per sista dagen) är att det tas fram och redovisas rapporter vid följande tillfällen: den Månadsrapport Delårsrapport Årsredovisning Uppföljning intern kontroll X X X X X - X X - X X - Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Rapporteringsordning Kommunfullmäktige Delårsrapporter Årsredovisning Årsrapport Årsredovisning Kommunstyrelse Nämnder/styrelser Kommunledningskontor Månadsrapport Delårsrapport Årsrapport/Årsredovisning Månadsrapporter Delårsrapporter Årsrapport Förvaltningschef/VD Förvaltningschef/ VD ansvarar för rapporteringen till kommunledningskontoret som tillsammans med egna analyser och bedömningar tar fram en gemensam rapport för hela kommunen. Kommunledningskontoret ansvar för att ta fram direktiv och anvisningar för den gemensamma rapporteringen. De kommungemensamma rapporterna går vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige som godkänner/noterar rapporten alternativt utifrån rapporteringen ger särskilda uppdrag till kommunstyrelse och kommunledningskontor. Förvaltningschef/VD ansvarar också för rapporteringen till sin egen nämnd/styrelse. Den rapporteringen ska minst omfatta de uppföljningstillfällen som anges som minimikrav enligt kommunens rapportplan. Rapporterna kan med fördel följa den struktur som anges för rapporteringen till kommunledningskontoret kompletterat med ytterligare information som är viktig för nämndens/styrelsens styrning och kontroll. Nämnder/styrelser godkänner/noterar rapporterna alternativt utifrån rapporteringen ger särskilda uppdrag till förvaltningschef/VD. I samband med kommunstyrelsens årsredovisning ska nämnder och kommunägda bolag lämna in egna årsrapporter/ årsredovisningar till kommunfullmäktige. Sida 78 Månadsrapporter I månadsrapporterna redovisas en årsprognos över det ekonomiska utfallet som jämförs med den årsbudget som fastställts för året. Månadsrapporten kan med fördel också innehålla viktiga nyckeltal som förklarar utvecklingen av verksamhetens volym och omfattning. Delårsrapporter och årsredovisning Delårsrapporternas och årsredovisningens utformning och omfattning regleras i den kommunala redovisningslagen. Beslut om kommunens delårsrapport ska tas i kommunfullmäktige senast två månader efter rapportperiodens slut och beslut om kommunens årsredovisning ska tas senast fyra månader efter årets slut. Delårsrapporter och årsredovisning ska, förutom redovisningen enligt månadsrapporten, innehålla en jämförelse av periodens ekonomiska utfall med utfallet för samma period föregående år. Delårsrapporten innehåller också en beskrivning av periodens viktiga händelser och utvecklingstendenser samt en avstämning av måluppfyllelsen i samtliga nämnders/styrelsers styrkort. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för rapporteringen till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens delårsrapporter och årsredovisningen ska minst omfatta: • Resultat- och balansräkning • Drift- och investeringsredovisning • Finansieringsanalys • Uppföljning av finansiella mål enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning • Sammanställd redovisning (koncernredovisning), gäller inte delårsrapporten i april • Viktiga händelser och utvecklingstendenser • Uppföljning av nämndernas och kommunfullmäktiges styrkort Slutredovisning av investeringsprojekt sker en gång per år i samband med årsbokslut. I delårsrapporter lämnas kommentarer om pågående och avslutade investeringar. Intern kontroll I en förutseende organisation säkerställer den interna kontrollen att risker elimineras innan det sker sådant som kan rubba förtroendet, innebära allvarliga brister eller medföra stora ekonomiska förluster. Den interna kontrollen regleras i kommunens Reglemente för intern kontroll (KF 1997-10-21 § 254) och är en viktig del av styrsystemet. I begreppet innefattas hela organisationen och alla de rutiner som syftar till att säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner samt säkerställer en riktig och fullständig redovisning. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunen har en god intern kontroll. Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens instrument för att utföra detta ansvar. Nämnden/styrelsen ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Förvaltningschef/Vd ansvarar för att konkreta regler och anvisningar utformas samt att nämnden/styrelsen löpande får information om hur den interna kontrollen fungerar. Nämnder/styrelser ska inför varje nytt verksamhetsår fastställa en internkontrollplan. Planen ska innehålla kontroller som tagits fram utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Områden där risk för fel är stort och där konsekvensen av ett fel är stort ska som regel ingå i nämndens/styrelsens internkontrollplan. I internkontrollplanen ska det tydligt framgå vad som ska kontrolleras, på vilket sätt kontrollen ska gå till, hur ofta kontrollen ska genomföras samt vem som ansvarar för att genomföra kontrollen. Nämnder/styrelser ska i samband med månadsrapporten i oktober lämna en rapport över genomförda kontroller enligt internkontrollplan. Stora avvikelser ska utan dröjsmål rapporteras till kommunstyrelsen. Åtgärdshantering Om en nämnd befarar att befintlig verksamhet inte ryms inom anvisad budget är nämnden skyldig att vidta åtgärder omgående. Om förvaltningen trots insatser tvingas lägga fram en negativ årsprognos inför sin nämnd är det förvaltningschefens ansvar att skyndsamt ta fram en åtgärdsplan som ger nämnden möjlighet att besluta om en återställning till en ekonomi i balans. Vid negativa avvikelser ska både frekvensen och fördjupningen på rapporteringen öka. Den fördjupade rapporteringen kan behöva kompletteras med andra insatser i form av extra ekonomstöd och/eller andra insatser för resultatansvariga chefer. Åtgärdsplaner för att återskapa en ekonomi i balans ska minst innehålla följande uppgifter: Beskrivning av vilka effekter som förväntas uppnås (inklusive belopp) samt vilka Sida 79 konsekvenser åtgärden orsakar eller riskerar att orsaka När åtgärden ska vara genomförd Vem (vilken chefsnivå) som ansvarar för att åtgärden blir genomförd Uppföljning av varje enskild åtgärd ska ske löpande och redovisas vid ordinarie uppföljningstillfällen. Om nämnden anser att åtgärderna står i strid med målen och inriktningen med verksamheten kan nämnden ge förvaltningen i uppdrag att ta fram andra åtgärder alternativt föreslå att kommunfullmäktige prövar åtgärderna. Tidsfaktorn är av central betydelse vid all åtgärdshantering eftersom effekter av åtgärder oftast inte uppstår omedelbart. Ansvar och dialog Utgångspunkten för kommunens uppföljning är att det finns en ständigt återkommande dialog om ekonomi, verksamhet och medarbetare mellan organisationens olika chefsnivåer. För att tidplaner ska kunna hållas måste rapporteringen vara systematiserad och snabb. Ett problem som kan uppstå när någon resultatansvarig chef är i ekonomisk obalans är möjligheten att ta anskaffningsbeslut. Resultatansvarig chef som saknar budget eller prognostiserar underskott måste alltid överlåta anskaffningsbeslutet till nästa chefsnivå. Resultatansvarig chef kan tvingas att verkställa beslut om insatser även om det tillfälligt saknas budgetmedel eller prognosen pekar mot ett underskott. I sådana fall ska alltid överordnad chef informeras innan eller skyndsamt efter beslutet om verkställighet. Allvarliga eller återkommande budgetöverträdelser utan rimlig förklaring visar på brister i ledarskap och ska därför åtgärdas av överordnad chef. Missbruk av kommunala budgetmedel kan få arbetsrättsliga konsekvenser och i allvarliga fall leda till polisanmälan. Fokusgrupper Vid den systematiska uppföljningen upptäcks ibland fall där den ekonomiska obalansen är stor och/eller där vidtagna åtgärder inte får effekt. Vid dessa fall bör utan dröjsmål så kallade fokusgrupper bildas. En fokusgrupp består av berörd chef, överordnad chef, fackliga företrädare och ansvarig ekonom. Syftet med gruppen är att snabbt få fram och genomföra åtgärder som återställer en ekonomi i balans. Överordnad chef är alltid sammankallande och leder träffarna. Ekonomrollen Kommunens ekonomfunktion leds av kommunens ekonomichef. I Skellefteå kommun har ekonomer i uppdrag att stödja, utbilda och handleda linjecheferna i arbetet med att: Planera och budgetera det ekonomiska ansvaret Rapportera till nästa chefsnivå Ta fram prognoser som ger en rättvisande bild av det ekonomiska läget Ta fram effektivitetsskapande åtgärder Återskapa en ekonomi i balans (se fokusgrupper ovan) Säkerställa en riktig och rättvisande redovisning Utföra den interna kontrollen Ekonomer är inte mottagare av rapporter utan rapporteringen ska ske mellan chefsnivåer och inom linjen. Ekonomer kan också ha andra specifika uppdrag som inte anges här. Revision Kommunfullmäktiges revisorer prövar årligen om respektive nämnd/styrelse bedrivit verksamheten i enlighet med de mål och riktlinjer som fastställts. Varje kommunägt bolag har en förtroendevald lekmannarevisor och en suppleant. Tillsammans med den av bolagsstämman valda yrkesrevisorn granskar dessa verksamheten och ekonomin. Samordnad revision tillämpas i kommunkoncernen. Samtliga förtroendevalda revisorer i kommunägda bolag och stiftelser väljs ur kommunrevisionen. Intraprenader Intraprenader kan vara ett sätt att driva kommunal verksamhet. Detta innebär att verksamheten bedrivs i företagsliknande form, men att personalen fortfarande är anställd i den ursprungliga verksamheten. Intraprenaden är en del av den kommunala verksamheten och måste därför, där inte annat framgår av kontraktet (se nedan), följa de regler och riktlinjer som gäller för övrig verksamhet. Vid införande av intraprenader ska ett treårigt kontrakt tecknas mellan intraprenaden och respektive nämnd. Nämnden kan delegera till annan inom förvaltningen att teckna kontrakt med intraprenaden. Kontraktet undertecknas Sida 80 av arbetsgivare och verksamhetsansvarig (intraprenadens företrädare). I kontraktet ska tydligt framgå: Uppdraget i form av resultatmål gällande verksamhet, ekonomi och personal Vad som sker om målen inte uppfylls alternativt klaras bättre än förväntat Klausuler som i undantagsfall möjliggör omförhandling (förändrad lagstiftning, strukturella förändringar, m.m.) Resultatbudget med samtliga direkta och indirekta bruttokostnader och bruttointäkter som kan hänföras till verksamheten Innan kontrakt tecknas ska en detaljerad verksamhetsanalys genomföras som resulterar i de mål och riktlinjer som ska regleras. Om kommunen som huvudman betalar ekonomisk ersättning till intraprenaden ska förutsättningarna för ersättningen regleras för hela kontraktsperioden. Kommunens principer om resultatöverföring gäller även för intraprenaden. Intraprenaden ansvarar för ett eget kapital som i ingångsläget sätts till noll. Det egna kapitalet hanteras internt inom respektive förvaltning. Om underskott uppstår och intraprenaden inte klarar att spara in detta inom tre år upphör intraprenaden att gälla. Verksamheten inordnas då i den ordinarie förvaltningen. Taxor och avgifter Läs först Skellefteå kommunens Policy för god ekonomisk hushållning under avsnittet Finansiering av kommunens verksamheter. Enligt kommunallagen får kommuner inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls (självkostnadsprincipen). I Skellefteå kommun gäller denna princip även vid prissättning av interna tjänster och nyttigheter. Enligt huvudregeln beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter. Undantag görs för taxor och avgifter inom hamn- och campingverksamheten där beslut tas av respektive nämnd. Fritidsnämnden beslutar om taxa för uthyrning av Skellefteå Kraft Arena och taxor för bowlinghallen. Alla taxe- och avgiftsförändringar ska dock anmälas till kommunfullmäktige. avgifter ska följa verksamheternas kostnadsutveckling. För att klara detta ska kommunens taxor och avgifter vara indexreglerade. Nämnderna har skyldighet att löpande jämföra avgifter med andra kommuner samt ge förslag på möjliga taxe- och avgiftsförändringar. Samtliga taxor och avgifter, inklusive förslag på förändringar, ska tydligt framgå av nämndernas budgetförslag. För affärsverksamheterna ska de årliga avgifterna spegla den verkliga självkostnaden. Reglering mellan åren sker genom affärsverksamheternas egna kapital. Kommunfullmäktiges årliga budgetbeslut bygger på en fastställd avgiftsnivå. Huvudprincipen är därför att inga taxor och avgifter får höjas under löpande budgetår. Medarbetare Innan beslut om rekrytering ska förvaltningarna se över sin organisation och personaldimensionering. Vid all rekrytering ska förvaltningarna beakta kommunens behov av att placera övertalig personal eller personer som är föremål för rehabilitering i nya arbetsuppgifter. Målet är att alla anställda ska ha rätt till heltid. Vid nyrekrytering ska kommunen alltid sträva efter grundanställning på heltid. För att främja kompetensutveckling ska kommunen underlätta intern rörlighet och uppmuntra medarbetare att prova nya arbeten. Kommunen ska sträva efter jämställdhet och ökad kulturell och etnisk mångfald bland de anställda. Vid rekryteringsarbete och annonsering ska detta uppmärksammas. Organisationsförändringar Organisationsförändringar som berör flera förvaltningar ska alltid först utredas på uppdrag av kommunchefen. Förändringen beslutas av kommunfullmäktige. Övertalighet Vid övertalighet på grund av arbetsbrist gäller regler i Lag om anställningsskydd (LAS). Eventuell besparingseffekt genom uppsägning tillgodoräknas alltid berörd förvaltning. Större kostnadsförändringar hanteras alltid av budgetberedningen. I kommunens Policy för god ekonomisk hushållning finns reglerat att samtliga taxor och Sida 81 Under uppsägningstiden betalas uppsägningslönen av den egna förvaltningen. Detta gäller även kostnader för eventuell särskild ålderspension. Medarbetar- och chefspolicy Kommunens medarbetar- och chefspolicy (PN 2009-03-11 §44) syftar till att stödja och stimulera ett väl utvecklat medarbetar- och ledarskap med kommunen som en arbetsgivare. Policydokumentet ska användas som utgångspunkt i samtal och dialog för att utveckla arbetsplatser och verksamheter och för att behålla en god arbetsmiljö. Lokaler Inriktningen är att den totala lokalytan ska minska, samt att extern förhyrning ska undvikas. I princip ska lokalbehov lösas inom befintliga lokaler. Förhyrning av lokaler sker via nämnden för support och lokaler. Med interna hyresavtal avses kommunens egna lokaler, exklusive kommunägda bolag. Med externa hyresavtal avses alla övriga. För samtliga lokaler (interna eller externa) ska det finnas ett hyresavtal. Förändring i verksamheternas ram vid förhyrningar sker inte under löpande budgetår. Vid uppsägning av lokaler, byte till andra lokaler eller vid nybyggnation prövas eventuell anslagsförändring årligen av budgetberedningen. Vid minskning av förhyrningar gäller följande: Interna hyresavtal Interna hyresavtal har en ömsesidig uppsägningstid på 9 månader. Vid planerade förändringar förs en dialog med support och lokaler för att den tomma lokalen så snabbt som möjligt ska kunna användas för andra verksamheter Vid uppsägning av lokal belastas verksamheten av hyreskostnad under hela uppsägningstiden om inte ny hyresgäst flyttat in eller tills support och lokaler tagit beslut om att lokalen ska säljas eller rivas Support och lokaler ansvarar för att lokaler som lämnas får nya hyresgäster, säljs eller rivs. Allt i syfte att minska de totala kostnaderna Nyproduktion, större ombyggnationer eller nedläggning av skolor, fritidsanläggningar, bibliotek och särskilda boenden för äldre och/eller personer med funktionsnedsättning ska alltid föregås av en långsiktig plan som beslutas av kommunfullmäktige. Tomma lokaler plomberas. Drift- och underhållsinsatser läggs på en minimal nivå så länge det inte finns annan användning för lokalerna. Om bedömningen är att lokalen på sikt inte kommer att behövas och inte går att hyra ut eller sälja ska den rivas. Kommunstyrelsen fattar beslut om rivning. Externa hyresavtal Vid extern förhyrning är det hyresavtalet som gäller. Uppsägningstiden styrs av förstahandskontraktet. Inköp och upphandling Den centrala inköpsfunktionen på support och lokaler ger service till förvaltningar i upphandlings- och inköpsfrågor. Funktionen verkar också för samordning av kommunens upphandling för att skapa synergieffekter och kostnadseffektiva lösningar. För de vanligaste varorna och tjänsterna tecknas leveransavtal för löpande uttag. Förvaltningarna, och i vissa fall de kommunägda bolagen, är skyldiga att följa de tecknade avtalen. Upphandling sker enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och kommunstyrelsens anvisningar. Vid all upphandling ska kommunen utnyttja konkurrensmöjligheter, iaktta affärsmässighet och behandla anbud och anbudsgivare objektivt. För mer information, se kommunens inköpsoch upphandlingspolicy. Leasing Leasing jämställs med inlåning och omfattas av reglerna i kommunens finanspolicy (KF 2011-02-22 § 26). Huvudregeln är att leasing (undantag för personbilar och andra fordon) inte är tillåten inom kommunförvaltningen. Avsteg beslutas alltid av kommunstyrelsen. Bidragsgivning Till riksorganisationer som saknar lokal avdelning eller verksamhet i kommunen lämnas som regel inte bidrag. Detsamma gäller för organisationer där staten, landstinget eller regionen anses svara för bidragsgivningen. Sida 82 Bidrag till andra organisationer ska handläggas enligt fastställda riktlinjer för bidragsgivningen. Samtliga nämnder som lämnar bidrag till andra organisationer ska ta fram sådana riktlinjer för sin specifika bidragsgivning. Sida 83 Skellefteå kommuns budget 2015 och plan 2016-2017 Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-18, §257 1. Utdebiteringen fastställs till oförändrat 22,60 kronor per skattekrona. 2. Förslaget till driftbudget för 2015 fastställs. 3. Förslaget till investeringsbudget samt resultat-, finansierings- och balansbudget för 2015 fastställs. 4. Taxor enligt bilaga 1 antas. 5. Arrendet från elförsörjningen fastställs till 208 700 000 kronor för år2015. 6. Uppdra till nämnden för support och lokaler att utreda aktivitetsbaserade arbetsplatser. 7. Revisionens budget godkänns. 8. Verksamhets- och investeringsplan för 2016-2017 fastställs. Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-18, §258 1. Styrkorten godkänns. Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-18, §260 1. Begära en ram för lån med kommunal borgen i Skellefteå stadshus AB koncernen avseende år 2015 om totalt 8 300 mnkr. Sida 84 Ordlista & begrepp Anläggningskapital Anläggningstillgångar minus skulder och avsättningar. Kortfristiga skulder långfristiga Skulder med en löptid understigande ett år. Likviditet Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk. Kan vara immateriella (goodwill, m.m.), materiella (mark, byggnader, maskiner m.m.) eller finansiella (aktier, andelar, m.m.). Ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. Långfristiga skulder Anslag Skulder med en löptid överstigande 1 år. Kommunfullmäktiges nivå vid fördelning av budget. Omsättningstillgångar Avskrivning Årlig kostnad för värdeminskning av anläggnings-tillgångar beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Balansbudget Visar planerade tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på budgetårets sista dag. Driftbudget Visar kommunfullmäktiges driftanslag för nämnder och bolag. beslutade Tillgångar som inte är anläggningstillgångar. Exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank, m.m. Resultatbudget Visar planerade intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet kommer att påverkas (årets resultat). Rörelsekapital Omsättningstillgångar skulder. minus kortfristiga Soliditet Ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan. Visar andelen eget kapital av totala tillgångar. Eget kapital Visar hur stor del av tillgångarna som ej finansierats med främmande kapital (skulder). Finansieringsbudget Visar löpande verksamhetens, investeringsverksamhetens och finansieringens tillförda och använda medel. Summa av dessa medel visar planerad förändring av likvida medel. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som nyttjas inom en viss verksamhet. Investeringsbudget Visar kommunfullmäktiges beslutade investerings-anslag för nämnder och bolag. Kapitalkostnader Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning och intern ränta. Sida 85 Sida 86
© Copyright 2024