Budget 2015
Budget 2015 www.bromolla.se Foto: Marcus Lundstent/Scandinav bildbyrå 20 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Övergripande Kommunchefen har ordet 3 Vår vision 4 Vårt målstyrningsarbete 5 Budgeten i korthet 6 Resultatbudget 8 Finansieringsbudget 8 Balansbudget 9 Diagram: Kommunens resultat i mnkr 9 Investeringsbudget i sammandrag 10 Lånebilaga 11 Utdebitering 11 Befolkningsutveckling 11 Finansförvaltning 12 Kommunens organisation 13 Foto: Viktoria Unosson Kommunstyrelsens driftsbudget 2 Gemensam service 14 Stöd och omsorg 16 Tillväxt och utveckling 18 Utbildning 20 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen 22 Sölvesborg-Bromöllas kommunalförbund 23 Myndighetsnämnden, Myndighetskontoret 24 Revisionen 25 Valnämnden 25 Överförmyndarnämnden 26 Tilldelade ramar 2015 27 Investeringsbudget 28 Ivöstrand 30 Kommunfullmäktiges beslut om budgeten 32 UTGIVARE: Bromölla kommun PRODUKTION: Ekonomienheten och Kommunikationsenheten TRYCK: Kontorsservice KOMMUNCHEFEN HAR ORDET Kommunchefen har ordet Den nya mandatperioden inleds med utbildningar för våra förtroendevalda och ett fortsatt fokus på medborgarna och deras behov. Budget 2015 innehåller lokala satsningar på våra grundläggande verksamheter, men även sådant som beslutats av regering och riksdag som till exempel bemanningskrav inom vård och omsorg. Några exempel på lokala prioriteringar är önskad sysselsättningsgrad, arbetskläder på våra särskilda boenden, fler fritidspedagoger inom skolbarnomsorgen, dubblering av friskvårdsbidraget till våra anställda, sammanhållen elevhälsa, IT-stöd till skolan och en satsning på att få fler unga i arbete. Samtidigt som dessa satsningar görs krävs effektiviseringar för att möta andra kostnadsökningar. Enligt de prognoser som presenterats under hösten 2014 inför 2016 har vi en ekonomiskt mer ansträngd situation att vänta kommande år. För att få en bättre bild av vad som planeras 2015 rekommenderar jag alla att läsa hela dokumentet. Kommunal verksamhet spänner över ett stort område och är beroende av konjunkturen när det gäller finansiering medan behovet och kraven av kommunal service inte alltid utvecklas som konjunkturen utan ibland tvärtom. Efterfrågan ökar dessutom mer än vad som är givet av befolkningsutvecklingen. Att hitta en lösning på detta är en viktig utmaning inte bara för Bromölla kommun utan för hela kommunsverige. Budgetföljsamheten i Bromölla kommun har varit mycket god under flera år även om avvikelser funnits inom ramen. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att förbättra den kommunala servicen för våra medborgare med hjälp av de prioriteringar som gjorts i den antagna budgeten. Bromölla – Vår Vision, antogs som Bromöllas första vision och arbetet med att förankra och sprida denna kommer att vara viktigt under 2015. Visionen är tänkt att visa riktningen för hela samhället och inte enbart den kommunala organisationen. Den tar fokus på att det är vi invånare som är grunden och att vi tillsammans skapar möjligheterna. Visionen öppnar upp för det Bromölla kommun har att erbjuda och som vi vill att övriga i regionen ska få ta del av. En viktig del i visionen är samhällsengagemanget och det är också ledstjärnan i förvaltningens dagliga arbete för våra medborgare. Marie Wäppling Kommunchef Foto: Viktoria Unosson Arbetet med att ta fram budgeten för 2015 har pågått sedan början av 2014 och den har varit föremål för många debatter och diskussioner. I förvaltningen började diskussioner och överväganden då underlag togs fram till våra förtroendevalda. Därefter har politikerna diskuterat, argumenterat och debatterat inom och mellan partierna. Från förvaltningens sida är vi glada för det stora engagemang som den nu föreliggande budgeten har medfört och vi ska på bästa sätt arbeta med att uppfylla de viljeinriktningar som den uttrycker. 20 15 3 20 15 VISION Bromölla - Vår vision Välkomna framtiden med oss i Bromölla, en del av regionen. I Bromölla lever vi det goda livet. Vår livsmiljö erbjuder attraktiv variansrikedom med boende, samhällsengagemang och näringsliv med oss invånare som samhällets bärkraft. Kommunens centrala läge med väl utbyggd infrastruktur bidrar till att utveckla den livs- och boendemiljö som vårt samhälle erbjuder. Rörligheten öppnar upp för att omvärlden får tillgång till vår arbetsmarknad, kultur, utbildning och våra naturvärden. För oss i Bromölla är innovation centralt för att utveckla våra lokala värden. Vår livsmiljö Vår livsmiljö innehåller en stor variansrikedom som ger levnadsutrymme för olika livsstilar och förverkligande av drömmar och ambitioner. Vår närhet består av mänsklig samvaro, service och upplevelser som ger förutsättningar för nya sätt att utveckla livsmiljön. För att en god livsmiljö ska uppnås blir våra grundläggande behov av boende, utbildning, sysselsättning och omsorg centrala. • Det sociala sammanhanget – Vi känner en trygghet i den nya gemenskapen som uppstår i det framtida samhället. Vi i Bromölla har en välkomnande och öppen attityd till vår gemensamma framtid. • Boende – Vi har olika typer av boende i attraktiva miljöer. Här finns en plats för alla att skapa ett hem. • Tillväxt – Genom vår gemensamma tillväxt skapas förutsättningar för att utveckla livsmiljön och möta våra behov. • Hållbarhet – Vi är ett aktivt och långsiktigt hållbart samhälle där alla deltar utefter sina förutsättningar. Inom kommunal service står behoven i fokus och formar verksamheterna. Vår natur- och kulturmiljö tar vi ansvar för med hållbara lösningar. • Positionering inom näringslivet – Vi har hög grad av förståelse och kunskap kring vår näringslivsstruktur och dess möjligheter. Bromölla är Skånes starkaste industriort. • Sysselsättning – För att utveckla oss tar vi ansvar för hur vi och andra kan bidra till regionens utveckling och dess varierade arbetsmarknad. Vårt framgångsrika och varierade näringsliv bidrar till goda livsmiljöer. 4 Vårt samhällsengagemang Engagemanget för vår hemort påverkar attityden till hur trender i samhällsomvandlingen betraktas, hanteras och tas till vara. Bilden av Bromölla som brukssamhälle förändras mot ett aktivt och rörligt samhälle där vi är en del av regionen med hög mobilitet och pendling. Förändringen ställer krav på en ny bild av Bromölla för att fånga våra behov och utveckla vårt samhällsengagemang. • Öppenhet och delaktighet – Vi känner delaktighet och tar ansvar för vår hemort. Allas samhällsengagemang, särskilt barn och ungdomars, uppmuntras. Delaktighet och engagemang skapar Bromöllas framtid. • Stolthet – Vi tar ansvar för vår utveckling, visar respekt för allas värde och det var och en bidrar med. Vi känner stolthet för vår historia, vår nutid och vår framtid - som vi gemensamt skapar. • Helhet – Vi har en sammanhållen syn på samhällsutvecklingen och placerar långsiktiga satsningar i ett helhetsperspektiv. Alla ska aktivt kunna vara med att bygga ett långsiktigt och hållbart samhälle. MÅLSTYRNINGSARBETET 20 15 Vårt målstyrningsarbete i Bromölla kommun Målstyrningsarbetet är under förändring. En övergripande vision för hela kommunen har fastslagits. Visionen är ett stort pussel med många bitar som tillsammans bildar framtidens Bromölla kommun. Genom politiska mål och satsningar ska vi inom kommunen, som en aktör bland flera, arbeta för att förverkliga visionen i vårt dagliga arbete. Metoden vi använder i detta arbete är systemtänkande. Det innebär att medborgarnas behov styr hur vi lägger upp vårt arbete, vilka val vi gör och hur vi formar våra verksamheter. Att föra samman politiskt långsiktiga drömmar och ambitioner med medborgarnas dagliga behov av en bra skola, välfungerande äldreomsorg, trygg miljö med mera är utmaningar i vårt målstyrningsarbete. Just nu arbetar vi med att forma mål som ska hjälpa oss att komma närmare både politikens ambitioner och medborgarnas behov – mål som går hand i hand. Inom en snar framtid kommer Bromölla kommun presentera ett förslag till nya politiska mål som är nogsamt framtagna utifrån vår övergripande vision och våra medborgares efterfrågan på kommunal service. I avvaktan på att nya mål beslutas av fullmäktige gäller sedan tidigare nedan fastslagna mål: • Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 97,5 %. • Positiv befolkningstillväxt med 0,5 % årligen. • En positiv näringslivsutveckling. • Attraktiv arbetsgivare. • Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa. • Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukarperspektiv. • Alla medborgare i kommunen ska känna trygghet i sin tillvaro • Ökad dialog mellan medborgare och beslutsfattare. • Ett ökat valdeltagande. Foto: Viktoria Unosson Detta innebär att nuvarande mål kommer omprövas. 5 20 15 Budgeten i korthet BUDGETEN I KORTHET Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-24 om budget för perioden 2015-2017 och investeringsplan för perioden 20152019. Nettokostnaderna i budgeten sattes till 98 % vilket är liktydigt med en resultatnivå på 12,3 mnkr 2015. Kommunens långsiktiga mål för resultatnivån uppgår till 97,5 %. I augusti beslutade kommunfullmäktige att anta Socialdemokraternas förslag till budget 2015. Kommunfullmäktige har sedan tidigare antagit ett antal övergripande och långsiktiga mål. Ingen förändring av dessa har skett under 2014 men arbetet med att ta fram nya och förändrade mål utefter kommunens vision har påbörjats och ärendet kommer att lyftas i kommunfullmäktige under första halvan av 2015. Budgetprocessen Arbetet med 2015 års budget startade i mars 2014 med en heldag för kommunstyrelsen. Dagen inleddes med en genomgång av kommunens övergripande mål, en omvärldsanalys och en beskrivning av kommunens finansiella förutsättningar för budgetåren. På eftermiddagen presenterade förvaltningen sin syn på verksamheternas framtida utmaningar och de övergripande budgetförutsättningarna. Efter den inledande dagen påbörjades budgetdiskussionerna i de politiska partierna. Sex budgetförslag lämnades in till kommunstyrelsens allmänna utskott för vidare behandling. I budgetförslagen som lämnades in beskrev partierna sina ambitioner med kommunens verksamheter och vilken resultatnivå de föreslog samt förslag till investeringsplan. Det förslag som antogs i kommunfullmäktige i augusti var Socialdemokraternas förslag som finns bilagt i detta dokument. Förslaget preciserades i 27 punkter och innebar satsningar på totalt 33,9 mnkr. Inkluderat detta fanns redan kända kostnadsökningar på 15,6 mnkr. Utrymmet växer med samma belopp 33,9 mnkr. Därför är det viktigt att lyfta fram att hela utrymmet inom 98 %-målet är utdelat för 2015. Investeringsbudgeten Förvaltningen hade i uppdrag att komma in till politiken med ett förslag till investeringsbudget, prioriterat upp till 40 mnkr för vart år. För 2015 är beloppet 40 mnkr, men 20 mnkr för Foto: Viktoria Unosson högt 2016, varför ytterligare prioriteringsarbete måste göras i kommande budgetarbete. De största objekten i investeringsplanen är: • 42,0 mnkr till ny storförskola fördelat på 2015 och 2016. • 34,5 mnkr till Ivöstrand 2016-2019. • 10,0 mnkr till utbyte av tätskiktet i simhallen 2018. • 8,3 mnkr till toppbeläggningar under perioden. • 6,5 mnkr till renovering av Näsums skola. • 5,0 mnkr till renovering av Edenryds skola 2017. • 4,0 mnkr till renovering av Gualövs skola 2017. Investeringsbudgeten kommer att under året bli föremål för revideringar. Den första inträffar i samband med bokslutet och ombudgeteringarna i februari 2015. Med en investeringsbudget på 40 mnkr klarar kommunen att självfinansiera sina investeringar under förutsättning att resultatnivån bibehålls. Omvärldsfaktorer Starkt skatteunderlag trots svag BNP, skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns fortfarande många osäkerhetsfaktorer både i den svenska ekonomin och i den internationella. Först år 2017 råder ”konjunkturell balans”, skriver SKL. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar i form av befolkningsökning och förändrad befolkningssammansättning inneburit ökade resursbehov med ungefär 0,5 % per år under de senaste tio åren. Under de närmaste åren tenderar dessa behov att öka dubbelt så snabbt. Detta kommer att ställa höga krav på kommunernas anpassning av verksamheten. Precis som i Bromölla kommun ökar kommunernas upplåning och investeringstakt. Den huvudsakliga förklaringen till detta är att den infrastruktur som byggdes på 1960- och 1970-talen börjar bli i behov av att ersättas. Konjunkturläget försämrades i slutet av 2014. Räntorna sänktes ytterligare, finansmarknaden blev oroligare och euroområdets ekonomier försvagades. En ljusning kunde dock skönjas i USA. Däremot har den svenska arbetsmarknaden stärkts. Budgetantagandet Bromölla kommun följer SKL:s skatteprognos i enlighet med rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Budgeten utgår från oktoberprognosen med justering för befolkningsantagandet. Bromölla kommun följer även SKL:s rekommendationer för internränta och personalomkostnader. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har fastställt långsiktiga och övergripande mål som ett styrmedel för att verksamheterna i Bromölla kommun ska sträva mot gemensamma mål. Målstyrningen syftar till att visa på en politisk inriktning och skapa en röd tråd mellan politik, verksamheter och ytterst våra medborgare. Ett 6 BUDGET I KORTHET 20 15 arbete pågår med att förbättra och utveckla kommunens målstyrning. Detta sker i samklang med det systemtänkande arbetssätt som ska genomsyra hela organisationen. Läs mer om målstyrningsarbetet på sidan 5. En ändamålsenlig ekonomimodell Nämnder och styrelser ska ha en rättvisande och aktuell redovisning samt en väl fungerande ekonomistyrningsmodell inklusive planerings- och uppföljningssystem. De fastslagna målen är: • Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 97,5 %. • Positiv befolkningstillväxt med 0,5 % årligen. • En positiv näringslivsutveckling. • Attraktiv arbetsgivare. • Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa. • Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukarperspektiv. • Alla kommuninvånare ska känna trygghet i sin tillvaro. • Ökad dialog mellan kommuninvånare och beslutsfattare. • Ett ökat valdeltagande. En välkonsoliderad koncern Bolagen bör ta fram en strategi för hur deras respektive soliditet kan stärkas med minst 10 %-enheter utifrån nuvarande nivå. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning I november 2013 beslutade kommunstyrelsen om finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Målen ska ses som långsiktiga inriktningsmål väl medvetna om de investeringsbehov som kommunen och koncernen står inför. • Kommunen ska ha ett resultat över tiden som uppgår till minst 2,5 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. • Skattesatsen ska vara oförändrad med undantag för skatteväxling. • Soliditeten bör stärkas. • Nya investeringar ska över en rullande femårsperiod vara självfinansierade till lägst 95 %. • Långsiktigt ska kommunens och koncernens låneskuld per invånare inte överstiga medelvärder för landets kommuner. • Koncernens soliditet bör stärkas. Reservering Reservering till resultatutjämningsreserven ska göras i syfte att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I Bromölla kommun ska reserveringar göras i enlighet med kommunallagen 8 kap 3 d § andra stycket, det vill säga med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balansjusteringar som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Vid samma möte beslutade kommunstyrelsen om riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt nedan: Kommunen ska vårda och underhålla sina tillgångar väl Värdet på kommunens anläggningstillgångar ska upprätthållas genom att underhåll och reinvesteringar ligger på en nivå som säkrar tillgångens värde och nyttjandemöjlighet. God budgetföljsamhet I budgeten anges de ekonomiska ramarna för verksamheten. Överskridande av dessa medges inte. Löpande under året ska nämnderna följa upp det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska en åtgärdsplan upprättas för hur budgetföljsamhet ska uppnås. Resultatutjämningsreserv (RUR) Vid samma möte beslutade även kommunstyrelsen om att införa en resultatutjämningsreserv i Bromölla kommun och att under eget kapital reservera 51,3 mnkr avseende åren 20102012. I 2013 års bokslut avsattes ytterligare sju miljoner kronor till en reserv om totalt 58,3 mnkr. Riktlinjerna för resultatutjämningsreserven är enligt följande: Reservering får ske till resultatutjämningsreserven upp till det att reserven uppgår till 10 % av årets skatteintäkter och generella statsbidrag. Disposition Disposition från resultatutjämningsreserven ska endast ske för att täcka underskott (det vill säga om årets resultat efter balansjusteringar är negativt) som uppstår till följd av lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på intäkterna görs genom att jämföra den aktuella prognostiserade underliggande skatteunderlagsutvecklingen med den genomsnittliga underliggande utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Om det aktuella årets prognostiserade skatteunderlagsutveckling understiger genomsnittet för de tio senaste åren får disposition göras med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden. Under ett enskilt år får aldrig mer än 20 % av reservens maximala belopp disponeras. En aktiv intern kontroll Nämnder och styrelser ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt tillse att kontrollåtgärderna vidtas samt årligen redovisa vilka kontrollåtgärder som vidtagits och resultatet av dessa. 7 20 15 RESULTATBUDGET OCH FINANSIERINGSBUDGET Resultatbudget (mnkr) 2014 2015 2016 2017 -557,3 -584,1 -601,3 620,2 -24,0 -25,0 -26 -27 -581,3 -609,1 -627,3 -647,2 594,0 621,6 641,6 661,9 -1,1 -0,2 -1,6 -1,6 11,6 12,3 12,7 13,1 Årets resultat 11,6 12,3 12,7 13,1 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag 98,0 98,0 98,0 98,0 2014 2015 2016 2017 Årets resultat 11,6 12,3 12,7 13,1 Avskrivningar 24,0 25,0 26,0 27,0 90,0 0,0 0,0 0,0 Summa tillförda medel 125,6 37,3 38,7 40,1 Nettoinvesteringar 137,4 40,0 40,0 40,0 137,4 40,0 40,0 40,0 11,8 -2,7 -1,3 0,1 Nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Finansieringsbudget (mnkr) Försäljning av anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar Ökning av långfristiga skulder Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder Summa använda medel Förändring rörelsekapital 8 BALANSBUDGET OCH KOMMUNENS RESULTAT 20 15 Balansbudget (mnkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Anläggningstillgångar 392,2 516,9 531,9 545,9 558,9 Omsättningstillgångar 127,5 104,4 101,7 100,4 100,5 Summa tillgångar 519,7 621,3 633,6 646,3 659,4 335,3 346,9 359,2 371,9 385,0 Avsättningar 12,3 12,0 12,0 13,0 14,0 Långfristiga skulder 60,0 150,0 150,0 150,0 150,0 Kortfristiga skulder 112,1 112,4 112,4 111,4 110,4 519,7 621,3 633,6 646,3 659,4 Soliditet 0,65 0,56 0,57 0,58 0,58 Soliditet inkl pensionsskuld 0,16 0,17 0,20 0,21 0,23 Pensionsskuld 250,1 239,7 235 233 232,6 Borgensåtaganden 647,3 Tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Summa Eget kapital och skulder Kommunens resultat (mnkr) 30 26,7 27,2 25 20 18,1 17,8 15 11,6 10 12,3 12,7 13,1 9,9 5 0 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 9 20 15 Investeringsbudget 2015-2019, sammandrag (tkr) INVESTERINGSBUDGET I SAMMANDRAG År 2015 2016 2017 2018 2019 19 850 38 390 9 300 10 400 300 1 350 750 750 750 750 15 150 16 210 13 205 14 805 8 085 2 700 3 600 3 600 2 000 2 000 Myndighetskontor 250 250 250 300 Övergripande 700 700 700 700 700 40 000 59 900 27 855 28 955 11 835 Nämnd/verksamhetsområde Kommunstyrelsen: Gemensam service och politik Stöd och omsorg Tillväxt och utveckling Utbildning Total nettoutgift 10 LÅNEBILAGA, UTDEBITERING OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Lånebilaga 2015 (tkr) 20 15 Skuld 2015-01-01 Ränta Kommuninvest 20 000 414 - 414 Kommuninvest 20 000 484 - 484 Kommuninvest 45 000 940 - 940 Kommuninvest* 30 000 627 115 000 2 465 Kommun Landsting Summa 2003-2013 21,76 10,39 32,15 2014 21,76 10,69 32,45 2015 21,76 10,69 32,45 SUMMA Amortering Summa 627 - 2 465 *Upphandlas under december 2014 Utdebitering (kr) År Befolkningsutveckling 12 400 12 366 12 336 12 300 12 285 12 200 12 181 12 272 12 250 12 200 12 145 12 100 12 080 12 098 12 000 11 900 11 800 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 11 20 15 Finansförvaltning FINANSFÖRVALTNING Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 Kommunalskatt 469,7 488,1 508,7 527,5 Statsbidrag 124,3 133,4 132,8 134,3 3 3 3 3 597 624,5 644,5 664,8 Internränta 10 15,2 17 18,7 Summa interna intäkter 10 15,2 17 18,7 607 639,7 661,5 683,5 Pensionskostnader 11 10 10 10 Externa finansiella kostnader 4,1 3,2 4,6 4,6 15,1 13,2 14,6 14,6 Verksamhetens ramar 580,3 614,2 634,2 655,8 Summa interna kostnader 580,3 614,2 634,2 655,8 Summa kostnader 595,4 627,4 648,8 670,4 11,6 12,3 12,7 13,1 Mnkr INTÄKTER Externa finansiella intäkter Summa externa intäkter Summa intäkter KOSTNADER Summa externa kostnader Förändring av eget kapital På finansförvaltningen redovisas de externa intäkterna av kommunalskatt och statsbidrag samt de externa finansiella intäkterna. Interna intäkter utgörs av internräntan som till följd av den stora investeringsverksamheten ökar under perioden. På kostnadssidan redovisas de pensioner som inte täcks av kommunens interna po-påslag. Det vill säga utbetalningar av de pensioner som är intjänade innan 1997-01-01 och redovisas inom linje samt de externa finansiella kostnaderna. Även dessa beräknas öka till följd av ökat upplåningsbehov. Interna kostnader är verksamhetens ramar och mellanskillnaden mellan kostnaderna och intäkterna blir samma förändring av eget kapital som redovisas i resultatbudgeten. 12 ORGANISATION 20 15 Kommunens organisation Kommun Valberedning Revision Koncern Bolag Kommunfullmäktige Beredning för tillväxt och samhällsbyggande AB BromöllaHem Bromölla Energi och Vatten AB Välfärdsberedningen Bromölla Fjärrvärme AB Arvodesberedning Skåne Blekinge Vattentjänst AB 25 % Överförmyndarnämnd Valnämnd Bromölla Fritidscenter AB Myndighetsnämnd Förbund Samhällsbyggnadsutskott Myndighetskontor Sölvesborg-Bromölla kommunalförbund Omsorgs- och ungdomsutskott Stiftelser Kommunstyrelse Allmänt utskott Bromölla Industristiftelse Kommunstyrelsens förvaltning Gemensam service Stöd och omsorg Tillväxt och utveckling Utbildning 13 20 15 Kommunstyrelsen - Gemensam service DRIFTSBUDGET Ordförande: Verksamhetschef: Marie Wäppling Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter 44 258 42 880 42 880 Kostnader -81 867 -91 540 -94 945 Nettokostnader -37 609 -48 660 -52 065 Inkl. Bromölla Direkt 2015 och ofördelad centralt placerad lönepott i budget 2014 och 2015. Inledning Inom Gemensam service finns samtliga verksamhetsövergripande funktioner samlade såsom kommunledning, kansli- och utvecklingsenhet, ekonomienhet, personalenhet samt kommunikations- och serviceenhet. Även fastighetsenhet och räddningstjänst inryms här. Framträdande för Gemensam service är samarbetet mellan funktionerna och ambitionen att verka som en samlad enhet i uppdraget. Detta kan beskrivas som tudelat där det både handlar om att serva politiken med beslutsunderlag och utredningar samt att stödja och delta i verksamheternas utvecklingsarbete. Årets verksamhet Kansli- och utvecklingsenheten består av sex olika arbetsområden: juridik, kansli med politiskt stöd, utveckling, handläggaruppgifter till överförmyndarnämnden, samordning kring trygghets- och säkerhetsfrågor samt arkiv. Kansliet är också tjänstemannastöd till valnämnden för genomförande av de allmänna valen. Det politiska stödet ges dels till kommunstyrelsen och dess utskott, dels till kommunfullmäktige och dess beredningar. I inledningen av den nya mandatperioden kommer extra fokus att ligga på att introducera och genomföra utbildningar till de förtroendevalda. Enheten kommer att fortsätta arbetet med att ge stöd till organisationen i förändringsarbetet om en styrningsoch ledningsfilosofi till ett systemtänkande enligt Vanguardmetoden. Syftet med arbetet är att höja kvaliteten för medborgare, öka medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt ge ökad effektivitet. Den antagna visionen för Bromölla kommun kommer också ligga till grund för verksamhetsutveckling framöver. SCB:s Medborgarundersökning kommer att genomföras under hösten 2015. Syftet med undersökningen är att undersöka vad kommuninvånarna tycker om kommunen som en plats att leva på, våra verksamheter och möjligheten till inflytande. Resultatet kommer att analyseras under slutet av året. En förstudie om digital långtidslagring inom arkivverksamheten har utretts inom ramen för ett projekt inom Skåne Nordost. Underlag för hur arbetet ska gå vidare kommer att tas fram under 2015. 14 Ekonomienheten arbetar med allt från löpande ekonomiadministration, budget, bokslut och uppföljningar samt finansiering till strategiska och långsiktiga ekonomifrågor. Samtliga kommunens ekonomer är knutna till enheten vilket innebär att arbete med ekonomistyrningsfrågor görs på alla nivåer i kommunen. Upphandlings- och försäkringsfrågor sorterar även under enheten. Förutom det löpande arbetet och utvecklingen av detta kommer ett nytt ekonomisystem att införas under året. Upphandling genomfördes och avtal skrevs under 2014. I samband med bytet av ekonomisystem kommer även kodplanen till stora delar att bytas ut. Bland annat kommer KommunBas 13 att införas. Utvecklingen av koncernsamordningen och ekonomistyrningen i organisationen kommer även under 2015 att ha en hög prioritet. Inom upphandlingsverksamheten kommer fokus att ligga på att genomföra de effektiviseringar som inköpsanalysen kunnat identifiera i första rapporten. Därtill kommer en utökning av elektroniska leverantörsfakturor ha en hög prioritet. Personalenheten har ett övergripande ansvar för personalfrågorna i Bromölla kommun. Personalenhetens syfte är att erbjuda kommunens chefer och politiker kunskap, stöd och rådgivning inom personalområdet för att kunna leverera det som medborgarna efterfrågar. Ny personalchef kommer att tillträda under våren 2015. Stor vikt kommer att läggas på att tillsammans med de två personalspecialisterna göra en översyn av kommunens samtliga personalprocesser för att säkerställa att de matchar behovet i våra verksamheter. En del av detta är att i samverkan med förtroendemän se över rutiner och dokumentation av arbetsmiljöarbetet. Vikten av folkhälsoarbetet är uttalat i budgeten. Arbetet framöver kommer att breddas och målsättningen är att arbetet ska omfatta såväl unga som gamla. Samarbetet mellan olika verksamheter både internt och externt kommer att utökas. En dubblering av friskvårdsbidraget görs under året. I Kommunikations- och serviceenheten, som är en ny benämning, ingår kommunikationsenheten, växel och reception i kommunhuset samt kontorsservice med posthantering och distribution. Kommunikation och service fokuserar på service, internt såväl som externt, på mötet och i kommunikationen med medborgarna utifrån systemtänkande och den efterfrågan som finns. Under året kommer kommunikationsenheten att fortsätta med det arbete som har påbörjats när det gäller kommunens webbplats och en ny version av www.bromolla.se kommer lanseras. Struktur, innehåll, tillgänglighet och språk är viktiga områden som kommer att ligga till grund för arbetet. Vi kommer också att utifrån samma parameterar undersöka vilken väg kommunen ska ta när det gäller e-tjänster och möjligheten för kommunens medborgare att uträtta sina kommunala ärenden via nätet när de önskar. DRIFTSBUDGET Foto: Viktoria Unosson 20 15 idag. Målet är att systemet ska stödja en effektivare hantering med digitala underlag till våra ärenden. Detta ska ske i förhållande till våra medborgare, de förtroendevalda och till medarbetarna. Ekonomistyrning, koncernsamverkan och inköpsanalys kommer att vara ledord under den kommande perioden för ekonomienheten. Kommunen står också inför stora utmaningar i framtiden och arbetet med att höja och upprätthålla kvaliteten på beslutsunderlagen kommer att ha hög priorietet. Med hjälp av nya verktyg och rutiner kommer ekonomienheten att som en del av den kommunala verksamheten ytterligare kunna bidra till förbättringsarbetet i organisationen. Under 2015 kommer Kommunikations- och serviceenheten att fortsätta erbjuda tjänster inom telefoni och kommunikation till vattentjänstbolaget SBVT AB (Skåne Blekinge Vattentjänst AB). Fastighetsenhetens verksamhetsområde omfattar förvaltning av befintliga byggnader i kommunen såsom förskolor, skolor, idrottshallar, simhall, kontor, lokal för dagverksamhet, något flerfamiljhus samt några övriga lokaler. Enheten genomför de byggnadsinvesteringsprojekt som beslutas politiskt. Stor vikt läggs i enhetens arbete på att dämpa kostnadshöjningar avseende energi. Enheten arbetar även för förbättringar av arbetsmiljön i kommunens fastigheter. Detta innebär att jämnare och rätt temperatur i lokalerna erhålls. Energieffektiviseringsarbetet fortsätter under året, dels genom energieffektiviseringsprojekt, dels genom optimal drift av befintliga installationer. Prishöjningar för värme och vatten är inte känt ännu. Under 2015 kommer fastighetsenheten fortsätta att arbeta för att det eftersatta underhållet inte ska öka. Stor del av enhetens arbetstid kommer under 2015 att läggas på två stora investeringsprojekt: Näsums skola och nya förskolan på Strandängsområdet. Räddningstjänsten genomför planering och ledning av räddningstjänstens verksamhet, övnings- och insatsplanering, rekryterings- och utbildningsverksamhet, extern teoretisk och praktisk utbildning, förebyggande brandskyddsverksamhet samt tillhörande administration. Arbetet på Räddningstjänsten fortsätter med den nationella strategin att stärka brandskyddet genom stöd till den enskilde och andra utsatta grupper i samhället. Detta görs med utbildning av skolelever i åk 2, 5 och 8, bostadsrättsföreningar, hemtjänstpersonal, SFI-klasser, grupper av ensamkommande flyktingbarn samt genom informationsfolder till alla hushåll. Arbetsmiljön i brandstationen har blivit betydligt bättre sedan tvättutrustningen för larmkläder kom på plats. Nästa steg för arbetsmiljön blir att skapa rutiner och möjligheter för att ta hand om övrig förorenad utrustning som inte går att rengöra i tvättmaskinen. Framtidsutsikter 2016-2017 Kansli- och utvecklingsenheten kommer att inleda en översyn över det dokument- och ärendehanteringssystem som används För att uppnå målet om en attraktiv arbetsgivare kommer personalenheten att fortsätta arbeta med att utveckla ledarskap och medarbetarskap. Personalenheten kommer sätta fokus på långsiktig personalförsörjning då stora grupper närmar sig pensionsåldern. Ett mål är att marknadsföra Bromölla kommun i regionen som en potentiell attraktiv arbetsgivare samt att behålla de eftertraktade yrkesgrupperna inom vår egen kommun. Chefer och medarbetare behöver stärka sig i arbetet med att lyfta fram Bromölla kommuns alla fördelar som arbetsgivare och sprida dessa i sina närområden. Det är angeläget att även framöver följa sjuktalen och att arbeta mer förebyggande med utveckling av hälsofrämjande åtgärder. Kommunikations- och serviceenhetens verksamhet handlar i första hand om människor, men även tekniken står i fokus. När det gäller kommunikation och teknisk utveckling händer nya saker hela tiden. Det är svårt att förutspå den framtida utvecklingen, men även fortsättningsvis kommer verksamheten att arbeta utifrån den efterfrågan som finns och använda den teknik och de mediekanaler som målgrupperna väljer. Resultatet för energiutfallet för 2012 visar att det nationella målet för 2020 nästan redan uppnåtts. Nästa nationella mål är att Sverige 2050 ska minska energianvändningen med 50 % i förhållande till 2009 års förbrukning. Med anledning av detta krävs att arbete med energieffektivisering fortsätter för att nå detta mål. Den tekniska utvecklingen i samhället generellt kräver ökad kunskap inom Räddningstjänsten avseende material och teknik. För att hantera detta på ett tryggt och säkert sätt behöver såväl arbetsmetoder och övningstid ses över. På sikt har Räddningstjänsten behov av ett övningshus/kallförråd i anslutning till befintliga lokaler. Detta skulle möta behovet av att kunna bygga upp olika miljöer för kalla rökövningar, för att kunna öva inomhus med klippverktyg på skrotbilar. Nyckeltal/statistik Budget 2014 2015 Underhåll kr/m2 104 104 Förbrukning m2/år värme normalkor- 125 rigerad 119 Faktisk förbrukning värme kWh/m2 105 El kWh/m2 74 15 20 15 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Stöd och omsorg Ordförande: Verksamhetschef: Susanna Wahlman Sjöbring går liksom den kvalificerade öppenvårdsbehandlingen riktad till beroende/missbruk. Detta har hittills resulterat i en fortsatt minskning av institutionsplaceringarna både på barn- och ungdomssidan och på vuxensidan. Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter 50 244 39 135 50 888 Kostnader -246 296 -236 155 -259 179 Nettokostnader -196 052 -197 020 -208 291 Exkl. centralt placerad lönepott för 2014 och 2015. Inledning I verksamhetsområdet Stöd och omsorg ingår individ- och familjeomsorg, vård och omsorg samt omsorg funktionsnedsättning. Årets verksamhet Kvalitetsarbetet med systemtänk som metod kommer att fortlöpa i de olika verksamheterna och en tidsplan är framtagen för vård och omsorg. De verksamheter som är igång ska fortsätta utveckla arbetet med att ta fram kapabilitetsmått, det vill säga mått på hur bra vi är på att leverera det som är viktigt för medborgaren. Processen har påbörjats med med ett kvalitets- och ledningssystem utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. I arbetet med detta kommer införandet av ett system att underlätta för verksamheterna att följa upp kvaliteten i insatserna. Kravet på både egna och nationella kvalitetsuppföljningar ökar och ett behov finns för inrättande av en kvalitetsansvarig som följer upp och analyserar de mätningar som sker. Implementeringen av arbetskläder inom vård och omsorg fortskrider och under 2015 utökas det med särskilda boenden. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen arbetar med utredningar och insatser gällande barnavård, familjerätt, unga lagöverträdare, beroende/missbruk, försörjningsstöd, integration samt socialpsykiatri samt det övergripande arbetet med ANDT (Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak). Försörjningsstödet fortsätter att minska i Bromölla. Arbetet med Finsam (Finansiell samverkan i nordöstra Skånes kommuner) och OSA (Offentligt Skyddad Anställning) är några insatser som pågår för att hjälpa individer till egen försörjning. En fortsatt förändring och utveckling av handläggningsrutinerna bidrar till en positiv utveckling till egenförsörjning. Arbetet med att erbjuda barn/ungdomar och deras familjer trygga boende- och behandlingsalternativ på hemmaplan fort- 16 Boendet för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar är fullt utnyttjat. Mottagandet ökar då tillströmningen av barn och ungdomar till Sverige är betydligt fler än vad Migrationsverket prognostiserat. Vård och omsorg Vård och omsorg består av hemtjänst, hemsjukvård, öppna insatser, korttidsboende och särskilt boende. Arbetet som inletts med att implementera systemtänk inom vård och omsorg fortskrider, två hemtjänstgrupper arbetar i dagsläget fullt ut enligt systemtänk. Detta betyder att verksamheten anpassas efter medborgarens behov med tydliga kvalitetsmått. Nöjdhet och kontinuitet är kapabilitetsmått inom systemtänkande i hemtjänsten. En bemanningsenhet med ett tekniskt system som stöd har startats upp inom vård och omsorg och här har även samtliga medarbetare fått önska sin sysselsättningsgrad. Under 2015 kommer vi systematiskt att följa upp arbetet och förfina systemet efter brukarnas/verksamhetens behov. Arbetet i ledningskraftsteamen tillsammans med primärvården och regionen kommer att fortsätta. Kvalitetsäkringen med registrering av åtgärder och uppföljning i nationella kvalitetsregister fortskrider. Satsningen med att höja kvaliteten kring måltiden och måltidsmiljön pågår och uppföljning av de olika aktiviteterna kommer att ske under året. Arbetet pågår med förberedelsen inför de nya föreskrifterna om behovsanpassad bemanning på särskilt boende som träder i kraft 2015-04-01. En biståndshandläggare arbetar med bedömningarna inom särskilt boende. Äldre ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov och därför kommer ett nytt bedömningssystem som kallas ÄBIC (Äldres Behov I Centrum) att införas under 2015. Det innebär att biståndshandläggarna kommer att göra behovsbedömningen utifrån elva livsområden. Arbetssättet är behovsinriktat, systematiskt och strukturerat. Andelen personer med demens eller demensliknande symtom ökar inom vård och omsorg, varför en planering kommer att inledas för att kartlägga behovet av korttidsplatser med inriktning demens. En digitalisering av trygghetslarmen kommer att genomföras under året. DRIFTSBUDGET Omsorg funktionshinder Omsorg funktionshinder består av gruppboende, daglig verksamhet samt övriga insatser enligt LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). Verksamheterna arbetar med att ställa om till det systemtänkande arbetssättet, där de har hunnit olika långt. Omställningen är krävande men arbetssättet är inspirerande och givande. Fortsatt anpassning av personalresurserna är nödvändiga för att klara den föränderliga verksamheten, med skiftande behov och efterfrågan. Behovet av fler sysselsättningstyper inom daglig verksamhet kommer att kräva anpassningar och utveckling inom verksamheten. Verkställigheten av korttidsvistelse finns inte i egen regi utan verkställs genom köp av platser från grannkommunerna. Denna verkställighet kommer att bli svårare att utföra då några kommuner har lämnat besked att de inte kan ta emot brukare från kringliggande kommuner längre. Försäkringskassan (FK) har intagit en mer restriktiv hållning i ärenden som gäller personlig assistans. Vissa omprövningar kan leda till minskade timmar från FK och kommer därmed att öka kostnaderna för kommunerna. Här krävs ett bra samarbete med övriga verksamheter, som till exempel hemtjänsten, för att lösa detta. 20 15 vård och omsorgsboende på sikt. I trygghetsboendet kommer vård och omsorg att ansvara för en gemensamhetslokal och bidra med viss värdinnebemanning. Omsorg funktionshinder Det pågående arbetet med att implementera systemtänkande arbetssätt kommer att fortlöpa inom de olika enheterna. Verksamheten behöver starta korttidsvistelse i egen regi för att veta att de beviljade insatserna ska kunna verkställas. Idag är vi beroende av att köpa platser från grannkommunerna. De har dock aviserat att deras egna behov ökar och de får allt svårare med platser till andra utanför den egna organisationen. Detta kan komma att innebära vitesföreläggande för oss om vi inte kan verkställa behoven. Trycket på inkommande ärende och mer komplexa ärende både inom våra boende och inom daglig verksamhet ökar konstant och det innebär hög belastning på handläggaren i verksamheten. För att undvika sårbarhet i verksamheten och för att kunna möta efterfrågan från brukare behöver denna del av verksamheten utökas. Det krävs utveckling av verksamheterna samt ökad kunskap att möta nya och större behov hos brukarna. Det finns fyra gruppbostäder i verksamheten och bedömningen görs, i nuläget, att det går att möta den efterfrågan som finns. Budget 2014 2015 Nettokostnad per invånare inom äldreomsorgen, kr 8 650 9 472 Framtidsutsikter 2016-2017 Nettkostnad per invånare inom omsorg funktionsnedsättning, kr 2 850 2 970 Nettkostnad per invånare inom hälso- och sjukvård, kr 1 500 1 549 Nettokostnad per invånare inom individ- och familjeomsorg, kr 3 000 3 384 Individ- och familjeomsorg Utmaningen under de kommande åren kommer i stort att handla om att fortsätta arbetet med att minska försörjningsstödet och i samverkan hitta andra alternativ, framför allt till ungdomarna. Utvecklingen av kommunens stödinsatser till utsatta barn och ungdomar kommer att fortsätta och ytterligare behandlings- och stödalternativ på hemmaplan kommer att kunna erbjudas. Om antalet ensamkommande barn och ungdomar fortsätter att öka och ansvaret för det kommunala mottagandet blir oförändrat måste ytterligare boendelösningar för målgruppen komma till stånd. Nyckeltal/Statistik Foto: Viktoria Unosson Vård och omsorg Vård och omsorg står inför stora utmaningar. 2016 förväntas ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal slutas. Detta kommer att innebära ett förändrat ansvar för kommunen. Vi vill verka för att vara en attraktiv arbetsgivare och planera långsiktigt för att möta det kompetens- och rekryteringsbehov som finns inom vård och omsorg. Vidare krävs att vi deltar i teknikutvecklingen för att skapa fler möjligheter för den enskilde medborgaren att leva ett självständigt liv. Tillkomsten av trygghetsboende förväntas minska behovet av 17 20 15 Kommunstyrelsen - Tillväxt och utveckling DRIFTSBUDGET Ordförande: Verksamhetschef: Anders Wanstadius Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter 30 441 21 498 21 617 Kostnader -82 245 -79 997 -85 601 Nettokostnader -51 804 -58 499 -63 984 Exkl. centralt placerad lönepott för 2014 och 2015. Inledning Verksamhetsområdet Tillväxt och utveckling omfattar kultur, bibliotek, turism, fritid, näringsliv, arbetsmarknad, fysisk planering och teknisk verksamhet. Årets verksamhet Näringslivsenheten Ansvaret för det generella näringslivsarbetet åvilar kommunstyrelsen. Arbetet baserar sig på innehållet i den näringslivsplan som, i början på året, fastställs efter att ha varit på remiss i kommunens näringslivsråd. I denna plan presenteras konkreta åtgärder inom fem strategiskt viktiga områden: • Insatser för befintligt näringsliv • Stimulans till ökat nyföretagande • Företagsetablering • Kommunprofilering • Medverkan i regionalt näringslivsarbete Näringslivsenheten ska internt vidareutveckla sitt arbetssätt i företagsrelaterade ärenden. Kunskap, god service och tydlighet ska vara ett signum, det ska vara enkelt att ha med kommunen att göra. En etableringsstrategi ska arbetas fram och utifrån denna ska våra verksamhetsområden marknadsföras. I anslaget för näringslivsbefrämjande insatser ingår bidrag till Bromölla Industristiftelse. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten (AME) fortsätter under 2015 att aktivt arbeta för att fler ungdomar 16-29 år ska få stöd i sitt strävande mot en självförsörjning och en framtid på arbetsmarknaden. I samverkan med andra aktörer kommer AME att skapa nya verksamheter som är anpassade efter ungdomar som står långt från en arbetsmarknad. Det planeras för en mötesplats för alla kommunens arbetslösa invånare som behöver hjälp med CV, personligt brev, ansökningar och annat. Till en början kommer mötesplatsen/jobbcentrat vara öppen ett par dagar i veckan för att senare förändras efter behov. Arbetsförmedlingen genomgår en stor omorganisation och det finns risk för att Bromölla inte längre kommer att ha tillgång till denna service. Utifrån detta måste vi möta kommuninvånarnas behov av information och stöd. 18 Arbetsmarknadsenheten har fått uppdraget ”Ung jobb” genom beslut i fullmäktige, där vi ska satsa på arbetslösa ungdomar upp till 25 år som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. I regeringens budgetförslag ligger stora förändringar inom arbetsmarknadspolitiken, men inga beslut är fattade i nuläget. Om de ekonomiska förutsättningarna för AME blir samma som innevarande år. kommer verksamheterna att fortsätta med oförminskad styrka inom ungdomsanställningar, feriearbete, sommarföretag, kommunala praktikplatser, Magasinet samt BromöllaBryggan. Inom samarbetet Skåne Nordost arbetsmarknad pågår ett planeringsarbete om en gemensam ansökan till ESF-rådet. Syftet med ansökan är att arbeta fram en gemensam arbetsmetod inom arbetsmarknadsfrågorna samt skapa förutsättningar för kommunöverskridande projekt eller verksamheter enligt ”Målbild 2020”. KIA (det kommunala informationsansvaret) förändras vid årsskiftet till KAA (det kommunala aktivitetsansvaret). Kommunerna får större krav på sig att erbjuda konkreta aktiviteter till ungdomar som lämnar gymnasieskolan utan behöriga betyg. Ytterligare en förändring är att elever i gymnasieskolans introduktionsprogram också kommer att omfattas av KAA. Det blir därför nödvändigt med en ny samarbetsorganisation inom området så att behoven tillgodoses. Biblioteks- och kulturenheten Bromölla bibliotek och kultur kommer att fortsätta arbetet med att utveckla folkbiblioteket till kulturhus/kulturmötesplats för att kunna erbjuda tilltalande evenemang och tjänster för medborgarna. Arbetet med att göra om biblioteksparken till en Krumelurpark kommer att initieras och under sommaren kommer parkens tre första ”krumelurer” att invigas. Kommunens biblioteksplan ska under året revideras och uppdateras. Under 2015 kommer biblioteken inom Skåne Nordost att lansera Arena, en ny webbportal med gemensam ingång och tillgång till alla böcker och evenemang inom biblioteken i Skåne Nordost. Detta innebär en utökning av bibliotekets digitala tjänster och en förbättrad biblioteksservice med ökad tillgång till information och media för medborgarna. Arbetet med barn och unga kommer att ha hög prioritet. Utöver detta område kommer integration/mångfald och KKN (kulturella kreativa näringar) att prioriteras under 2015. Vår främsta utmaning är att införliva och öka kunskapen om kulturens värde för tillväxt och utveckling av lokalsamhället, samt att visa på kulturens betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Kulturens roll i förskola/skola bör stärkas som en del i barns rätt till kultur och uppfyllelse av kunskapsmålen. Turist- och fritidsenheten Under hösten 2014 påbörjades arbetet med att ta fram en fritidsstrategi och att färdigställa denna utifrån alla verksamheterna kommer bli en viktig del under året. DRIFTSBUDGET Arbetet med Sydostleden, en cykelled mellan Växjö och Simrishamn, kommer att fortsätta utvecklas både fysiskt och marknadsföringsmässigt. Under våren kommer Åsens fältstation invigas som en del i Leaderprojektet Havsdrakarnas hus. Arbetet med att fräscha upp och förbättra kommunens badplatser fortsätter, årets badplats är Valje. Simhallens webbsidor kommer att revideras under året och olika sociala medier kommer att testas vidare. Simhallen kommer att erbjuda sin färdiga infrabastu till sina besökare. Den befintliga ridslingan ska digitaliseras 2015 samt informationen om den ska göras tillgänglig för webben. Fritidsgården Tunnan kommer att vidareutveckla Kul i Lov ytterligare för att engagera så många sportlovslediga barn som möjligt. Bromöllalägret är ett lyckat koncept som fortsätter som vanligt. Tekniska enheten Inom verksamheten finns den samlade administrationen för gator, parker, renhållning, planer, kart och mät samt miljöstrategi. Den reviderade översiktsplanen har distribuerats under året. Driften av park och gator fungerar genom skötselentreprenad med Svevia. Entreprenaden går ut i augusti 2015. Förfrågningsunderlag har därför tagits fram för en ny tioårsperiod. Avtal kommer att träffas med entreprenör under början av 2015. Modernisering av kommunens gatljusarmaturer har fortsatt, vilket innebär längre livslängder på armaturer samt en minskad elförbrukning. En inventering av beläggningarna på kommunens samtliga gator kommer att utföras under sommaren 2015. Inventeringen visar tydligt var behoven av toppbeläggningar är störst. Framtidsutsikter 2016-2017 Bromölla kommun står inför fortsatt stora strukturella förändringar då drygt 30 % av våra arbetstillfällen finns i tillverkningsindustrin. Arbetslösheten, speciellt på ungdomssidan, är fortsatt hög även om vi nu kan skönja något lägre arbetslöshetstal. Här måste berörda parter kraftsamla tillsammans. Detta inom ramen för såväl näringslivs- som arbetsmarknadsrådet samt i arbetsgruppen med uppdraget att samordna kommunens arbetsmarknadsinsatser. Andra prioriterade områden är att verka för ökad lokal handel och levande landsbygd. Även inom dessa områden handlar mycket om samspel mellan kommun och berörda parter. För att kunna möta framtidens utmaningar behöver vi utveckla samarbetet med våra lokala kulturarbetare, föreningar, studieförbund och andra aktörer. Även samarbetet mellan de kulturella och kreativa näringsidkarna och övriga näringslivet inklusive turistnäringen behöver vidgas, t.ex. Ifö Center. Vi kommer fortsätta vårt arbete med att nå ut till nya målgrupper för att underlätta integration och skapa en större mångfald i verksamheten. Arbetet med att uppmärksamma konstens och kulturens betydelse för utformning och utsmyckning av våra offentliga miljöer kommer att utvecklas tillsammans med turism och fritid. Konst och kultur har ett betydande värde för tillväxt och utveckling av lokalsamhället. Våra badplatser kommer fortlöpande rustas upp, en badplats varje år. Välskötta och säkra badplatser med bra service är ett led i besöks- och turistnäringens utveckling. För att underlätta för våra besökare kommer vi att skapa tydligare vägvisning genom centrum från järnvägsstationen. Bromölla är med och arrangerar vandrareventet Eurorando i september 2016. Detta väntas förlänga turistsäsongen och bidra till många nya besökare i kommunen. Inför eventet kommer Vandringens dag att arrangeras i september 2015. Loppet Ivösjön runt ska utvecklas och tillsammans med föreningar och turismföretagare ska ett triathlon/cykellopp skapas. För att öka antalet besök i simhallen ska den synliggöras mer och marknadsföringen utvecklas. En ökning av besöks- och turistnäringens omsättning i Bromölla kommun kan därigenom skapa fler arbetstillfällen. Detaljplanearbetet kommer, efter något år på sparlåga, ta ny fart för att motsvara kommunens ambition om att vara en attraktiv kommun. I och med färdigställandet av Ivöstrandsområdet kommer kraven på drift och underhåll för att bibehålla området attraktivt. Området kommer också kräva en tydligare tillfart samt en utbyggnad av kollektivtrafiken. Budget 2014 2015 Antal företagsbesök 75 75 Antal företagsträffar 10 10 Antal nyhetsbrev 10 10 68,5 70,9 38,8 38,6 5,3 5,0 33 000 33 000 Näringsliv För 2016 prognostiserar regeringen en svag återhämtning på arbetsmarknaden. På lokal nivå förväntas arbetslöshetssiffrorna bli fortsatt höga, vilket innebär att behovet av insatser inte kommer att minska. Verksamhetsutvecklingen blir beroende av vilka åtgärder som rikspolitiken tänker genomföra. Turism och besöksnäring Huvudfokus de närmaste åren kommer att ligga på att utveckla biblioteket, inklusive parken, till kulturhus/kulturmötesplats där läsning, berättelser, kunskap, information, kreativitet och skapande står i centrum. Bibliotek 2016 firar Bromölla bibliotek 30 år. Ett integrerat skol- och folkbibliotek i Näsum kommer att stå klart 2016, vilket, förutom ett mer tillgängligt folkbibliotek, även kommer att innebära nya möjligheter till samarbete mellan skola och bibliotek. 20 15 Omsättning, kr/inv Allmänkultur Total kulturverksamhet, kr/inv Utlån/inv Idrottshall och simhall Antal betalande besökare i simhall 19 20 15 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Utbildning Ordförande: Verksamhetschef: Sven Håkansson Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter 17 542 13 789 16 063 Kostnader -214 228 -211 279 -222 962 Nettokostnader -196 686 -197 490 -206 899 Exkl. centralt placerad lönepott för 2014 och 2015. Inledning I verksamhetsområdet Utbildning ingår förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem och musikskola. Årets verksamhet Utbildningsverksamhetens övergripande syfte är att ge alla barn de förutsättningar de behöver för att lyckas i livet. Det är av stor vikt att vi arbetar för en god arbetsmiljö där barnen och eleverna trivs, känner sig trygga och stolta över sin förskola/ skola och sitt lärande och därigenom når en hög måluppfyllelse. Vår strävan är att barn och elever ska mötas av en positiv grundinställning och en gemensam kunskapssyn. Att skapa en verksamhet där barn och elever ges möjlighet att använda sin nyfikenhet och är delaktiga, skapar förutsättningar för att de ska behålla lusten att lära och utvecklas under hela sin skoltid. Detta övergripande syfte finns på ett tydligt sätt formulerat i utbildningsverksamhetens visionsdokument. Där lyfter vi också fram våra tre fokusområden som vi vill arbeta med under 2015: måluppfyllelse, delaktighet och alla barns och elevers rätt till stöd och stimulans. I detta arbete är förskolans och skolans pedagoger oerhört viktiga. Att skapa goda relationer till barn och elever och att skapa goda inlärningsmiljöer är avgörande faktorer för hur väl vi når vårt syfte - att alla barn ska lyckas. Enligt skollagen ska kommunen bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete genom att utveckla, planera och följa upp sin verksamhet. Inom utbildningsverksamheten kommer arbetet med det så kallade kvalitetshjulet att fortsätta och under våren 2015 kommer det att revideras och förfinas. Kvalitetsarbetet bygger på att vi inhämtar kunskaper i form av resultat, statistik och analyser. Genom att lära av vad som fungerar och inte fungerar i arbetet skapas förutsättningar för utveckling och förbättring. Ett medel för att utveckla kvalitetsarbetet är den kompetensutveckling som rektorerna har påbörjat under hösten 2014. Målet är att detta arbete ska mynna ut i ett material som hjälper rektorn med det som ofta karaktäriserar framgångsrika 20 skolor med bra resultat: tydliga mål, planer, struktur, rutiner, höga förväntningar samt fokus på kedjan: resultat – analys – förbättringar – genomförande – resultat – analys. Arbetet syftar till att arbeta som en organisation samt fokuserar på analyser av elevernas resultat för att förbättra lärarnas arbete med metodutveckling ute i klasserna. En viktig faktor för att lyckas med fortsatta studier och i yrkeslivet är en fullständig gymnasieutbildning. Majoriteten av våra elever klarar skolan väl, men den stora utmaningen är att alla ska lyckas. Under 2014 har vi inom ramen för EU-projektet Within studerat vilka faktorer som kan bidra till att en elev lyckas eller misslyckas i skolan. Vi kan konstatera att vi behöver göra ytterligare satsningar på de barn och elever som riskerar att inte klara skolan på grund av olika funktionsnedsättningar och på barn och elever med andra modersmål. En stor prioriterad satsning under 2015 är en sammanhållen elevhälsa. En ny organisation där våra befintliga resurser samordnas på bästa sätt är av yttersta vikt. Under våren 2015 kommer en ny tjänst med ansvar för elevhälsan att inrättas. I tjänsten kommer samordningsansvar av elevhälsoresurserna att inrymmas samt ett ansvar för mottagande och kartläggning av nyanlända barn, elever och familjer. Här krävs även en pedagogtjänst för att vi ska leva upp till nya lagkrav kopplat till mottagande, kartläggning och skolgång för dessa elever. Förskola Arbetet med att se över förskolans och skolans lokalförsörjning fortgår. Förhoppningen är att så snart som möjligt kunna påbörja arbetet med den nya förskolan med sex avdelningar. En annan utmaning när det gäller lokalförsörjning är det ökade antalet förskolebarn i Näsum som gör att vi måste hitta lösningar både på kort och på lång sikt för att möta behovet av ytterligare förskoleplatser. Under 2015 kommer en tillfällig lösning i form av en paviljong att komma på plats och samtidigt projekteras det för en utbyggnad inför 2016. För att möjliggöra tidiga insatser riktade till barn i förskolan kommer det under 2014 att anställas en specialpedagog. Specialpedagogen ska arbeta dels med det enskilda barnet men framförallt med handledning till förskolornas personal i syfte att tillrättalägga lärmiljön så att de olika barnens behov tillgodoses. Matematiklyftet, som tidigare genomfördes i grundskolan, har startats upp i förskolan och förskoleklassen. Matematiklyftet kommer att sträcka sig under hela 2015 och syftar till att ge barnen en god start. Andra områden som kommer prioriteras inom kompetensutvecklingen är småbarns- och utomhuspedagogik. Skola Under 2014 har elev- och barnantalet ökat i våra verksamhe- DRIFTSBUDGET ter. Även antalet elever med annat modersmål ökar, i dagsläget har vi drygt 200 elever med modersmålsundervisning inom 17 olika språk. Med anledning av detta kommer vi under 2015 att fortsätta utveckla kartläggningsarbetet och introduktionen av nya elever. Under 2014 har eleverna på Dalaskolan södra haft två maträtter att välja mellan till lunch. Försöket har fallit väl ut och är uppskattat och under 2015 kommer även Humleskolans elever att erbjudas två rätter. På Humleskolan och Dalaskolan södra kommer det under 2015 att tillsättas fritidsledare. Fritidsledarna kommer att ha en viktig roll som en extra vuxen på skolan och ska delta i det förebyggande arbetet genom motiverande samtal och hälsofrämjande insatser. Fritidshemmens roll i skolan har förtydligats i den nya skollagen. Fritidshemmen ska ses som en naturlig del av skolans verksamhet och ha ett pedagogiskt innehåll. Under året kommer vi att arbeta vidare med förbättringsområden utifrån den revisionsrapport som redovisades under 2014. Vi kommer att arbeta för förbättringar av det pedagogiska innehållet, lokalernas utformning, personalbemanning och personalens kompetens. 20 15 Arbetet med IKT-strategin kommer att fortsätta. Fokus kommer framöver att ligga på att kompetensutveckla personalen och på att utveckla elevaktiva arbetssätt. IKT-satsningen ska leda till en utveckling av lärmiljöer och lärprocesser som tränar elevernas övergripande förmågor. Elevernas delaktighet och ansvarstagande för sitt lärande ska också öka, likaså är målet att nå en ökad måluppfyllelse. Ett gemensamt samverkansdokument kring barn som far illa är framtaget mellan Utbildning och Individ- och familjeomsorgen. Dokumentet innehåller bland annat en definition av målgruppen, en beskrivning av skyldigheten att samverka och målet med samverkan. Det innehåller också rutiner för anmälan till socialtjänsten och en beskrivning av arbetsgången för socialtjänstens utredningsarbete. Samverkan mellan områdena ska utvecklas och en uppföljning av dokumentet ska ske under perioden. På sikt är målet att utöka personalbemanningen på fritidshemmen. Under 2015 kommer tre tjänster att tillsättas men även under påföljande år kommer bemanningen att behöva öka för att möta elevantalet. Nyckeltal/Statistik Inom kompetensutvecklingen kommer vi att arbeta utifrån två områden. Dels ledarskap i klassrummet som handlar om vikten av att skapa tydliga strukturer samt att bygga goda relationer med elever och föräldrar. Budget Dels kommer arbetet med IKT-planen att fortsätta. Under 2014 har de tekniska förutsättningarna i form av nätverk, servrar, videokanoner och datorer förverkligats. Behovet av ett fortsatt arbete blir tydligt när man läser läroplanen och flera av skolans kursplaner. Dessutom visar forskning att elever som har dator i hemmet i större utsträckning än andra elever klarar sin skolgång bättre. Här har skolan en kompensatorisk uppgift att fylla. För att få datorn till att bli ett naturligt redskap i undervisningen behöver pedagogerna fortbildas, här fyller en ITpedagog en viktig funktion. Det ökade antalet datorer kräver även ytterligare resurser för support och för underhåll av den tekniska utrustningen. 2014 2015 Lärarkostnad/elev i grundskola 43 800 43 600 Personalkostnad/barn i förskola 77 300 78 800 Personalkostnad/elev på fritids 15 700 16 900 1 384 1 422 Antal inskrivna barn i förskola 576 585 Antal inskrivna elever på fritids 528 570 Antal inskrivna elever i kommunala musikskolan 200 200 Antal inskrivna elever i grundskola Foto: Viktoria Unosson Musikskola Musikskolan har de senaste åren ökat sitt elevantal. Arbetet med att verka mer mot skolan genom olika projekt kommer att fortsätta för att attrahera ytterligare elever. Framtidsutsikter 2016-2017 Inom lokalförsörjningsarbetet är förhoppningen att en ny förskola med sex avdelningar kommer att stå klar under perioden. I kommunperspektivet kommer då antalet avdelningar utökas med tre. Detta ska bidra till att skapa mindre barngrupper på förskolan och på så sätt skapa bättre förutsättningar för en bra start för våra yngsta. Den nya förskolan är också en förutsättning för att vi ska få till en bra miljö på Alvikenskolan där elevantalet har ökat. 21 20 15 DRIFTSBUDGET Kommunstyrelsen - Kommunfullmäktige/Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges ordförande: Johan Larsson Kommunstyrelsens ordförande: Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 0 0 0 Kostnader -5 247 -6 627 -6 603 Nettokostnader -5 247 -6 627 -6 603 Intäkter Årets verksamhet Kommunfullmäktige har från 2015 tre fasta beredningar: välfärdsberedningen, beredningen för tillväxt och samhällsbyggande samt arvodesberedningen. Beredningarna ska arbeta utifrån uppdrag från kommunfullmäktige med strategiska framtidsfrågor. De ska ta fram förslag till den långsiktiga politiska viljeinriktningen. Kommunstyrelsen har tre utskott: allmänt utskott, samhällsbyggnadsutskott samt omsorgs- och ungdomsutskott. Utskotten ska bl.a. bereda frågor inför ställningstagande i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande ledning, styrning och samordning av kommunens samlade verksamhet och har ett övergripande ansvar för kommunens ekonomiska ställning och utveckling. Styrelsens uppgifter innefattar även uppsikt över kommunens bolag. Kommunstyrelsen utser även representanter i t.ex. pensionärsråd, rådet för funktionshinderfrågor, ortsnamnskommittén samt konstinköpskommittén. Foto: Viktoria Unosson Foto: Viktoria Unosson 22 DRIFTSBUDGET 20 15 Kommunstyrelsen - Sölvesborg-Bromölla kommunalförbund Ordförande: Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 0 0 0 Kostnader -62 994 -63 640 -65 140 Nettokostnader -62 994 -63 640 -65 140 Intäkter Årets verksamhet Bromölla kommun har tillsammans med Sölvesborgs kommun fr.o.m. 2011 ett kommunalförbund som omfattar gymnasieutbildning och kommunal vuxenutbildning, IT-verksamhet, personaladministration, lönekontor, städ- samt kostverksamhet. Verksamheten får sina intäkter genom att respektive medlemskommun dels lämnar ett driftbidrag och dels faktureras utförda tjänster. Medlemsavgiften för Lärcentrum till Bromölla är ett särskilt bidrag. Bidraget för 2015 är 526 tkr. 23 20 15 Myndighetsnämnden MYNDIGHETSNÄMNDEN Ordförande: Myndighetsnämnden Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 0 0 0 Kostnader -313 -428 -428 Nettokostnader -313 -428 -428 Intäkter Kostnaderna för Myndighetsnämnden i ovanstående ruta avser den politiska verksamheten. Myndighetskontoret Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter 2 375 2 150 2 100 Kostnader -7 125 -6 740 -6 775 Nettokostnader -4 750 -4 590 -4 675 Exkl. central placerad lönepott 2014 och 2015. Inledning Myndighetsnämnden har som sitt ansvarsområde byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, parkeringstillstånd samt trafikärenden och tillsynsansvar enligt räddningstjänstlagen. Som tillsynsmyndighet är nämnden enligt riksdagsbeslut skyldig att avsätta de resurser för tillsynsarbetet som behövs i förhållande till tillsynsbehovet, samt att ha personal med kompetens för arbetet. Myndighetsnämndens administrativa enhet är myndighetskontoret, och kontorets verksamhet regleras i huvudsak av lagen om bostadsanpassningsbidrag (BAB), miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL), lagen om skydd mot olyckor (LSO) samt bestämmelser rörande lokala trafikförordningar. Då det gäller bostadsanpassningsbidragen, ligger hantering och budget på myndighetskontoret, med beslutsdelegation från samhällsbyggnadsutskottet. 24 Stödet som betalas ut för att anpassa bostäder så att människor har möjlighet att bo kvar hemma så länge de vill och kan, är en lönsam investering jämfört med kostnaden för andra boendeformer. Samtidigt har det varit en ständigt ökande kostnad för kommunen, och den utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta under 2015. Vad som helt säkert kommer att fortsätta är ansträngningarna för att insatserna ska vara så kostnadseffektiva som möjligt och att servicen gentemot brukarna ska fortsätta att utvecklas. Glädjande nog verkar det som om lågkonjunkturen inom byggnadsbranschen äntligen är över. Ökningen av antalet ärenden på byggkontoret håller förhoppningsvis i sig även under nästa år. Under året kommer vi, förmodligen tillsammans med flera andra kommuner, att dra igång arbetet med att utveckla etjänsterna för att kunna ge stora och små byggherrar ännu bättre service. För miljökontorets del ser det mer osäkert ut på intäktssidan under det kommande året. Länsstyrelsen har tidigare aviserat planer på att ta tillbaka en del tillsynsobjekt enligt miljöbalken, på samma sätt som Livsmedelsverket gjorde vid årsskiftet 2013/2014. Beroende på om och när detta sker, kan det komma att påverka intäkterna i större eller mindre utsträckning. Insatserna på Ivöstrandsområdet kommer efterhand att klinga av så att mer tillsyns- och informationsarbete kan ägnas åt andra verksamheter, bland annat det fortsatta genomförandet av VA-planen. Arbetet med att förbättra informationen till allmänheten och företagen fortsätter, en utlöpare av Miljösamverkan Skånes EU-projekt ”Effektiv miljötillsyn”. Framtidsutsikter 2016-2017 Det område där det sannolikt kommer att hända mest under de kommande åren är samarbetet mellan mindre kommuner för att kunna möta ökande krav på kompetens inom fler områden. Även om det finns mycket kvar att utveckla inom Skåne Nordostsamarbetet och inom regionen, så kommer arbetet med e-tjänster förmodligen att ske på nationell nivå. En annan aspekt av detta är att ett utökat samarbete kan göra de mindre kommunerna mer attraktiva som arbetsgivare, när det därigenom finns bättre utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Nyckeltal/Statistik Myndighetskontoret verkar genom tillsyn och information för att byggnader uppförs på säkert sätt, och för att miljön, maten och trafiken är säker för både medborgare och besökare. Budget 2014 2015 170 150 70 50 Årets verksamhet Myndighetskontorets verksamhet är, som det framgått av ovanstående, i långa stycken styrd av nationell lagstiftning och riktlinjer. Den nytillträdda regeringen har inte aviserat några omvälvande förändringar inom nämndens ansvarsområde under 2015, så verksamhets- och budgetmässigt kommer 2015 sannolikt att påminna om 2014. Egenfinansieringsgrad Tillsyn enl. miljöbalken 40 % 40 % Tillsyn enl. livsmedelslagen 70 % 70 % Tillsyn enl. plan- och bygglagen 80 % 80 % Bostadsanpassningsärenden Trafikärenden REVISIONEN OCH VALNÄMNDEN 20 15 Revisionen Ordförande: Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 som avsätts för revisionen som avgör mängden granskningar. Därmed kan även sägas att ambitionen för revisionen är satt. 0 0 0 Kostnader -703 -716 -716 Nettokostnader -703 -716 -716 Årets verksamhet Revisionen verkar som revisorer, både som allmänna revisorer och som lekmannarevisorer, i kommunens bolag och stiftelser. Under året är uppgiften att, efter rekommendation från SKL (Sveriges kommuner och Landsting), ta ett samlat revisionsgrepp för kommunens samtliga bolag i och med att en gemensam konsult för uppdraget kommer att upphandlas av revisionen. Vi får därmed en enhetlig behandling av kommunens samtliga organ. Intäkter Inledning Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommunen ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Revisionen kan skänka legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser bidrar revisionen också till förbättring och utveckling. Framtidsutsikter 2016-2017 Under kommande år kommer ett antal ändringar i SKL att äga rum. Den övergripande revisionsuppgiften i kommunen är att granska om verksamheten följer kommunfullmäktiges beslut, om verksamheten uppnår de politiska målen och nämndernas mål inom givna ekonomiska ramar. Detta inkluderar Bromölla kommuns företag och stiftelser. Genom speciella insatser djupgranskas dessutom ett antal områden. Det är den budget Valnämnden Ordförande: Budget (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 0 0 0 Kostnader -10 -10 -740 Nettokostnader -10 -10 -740 Intäkter Inledning Valnämnden har ansvaret för genomförandet av valen. Detta avser både röstning på valdagen och erbjudandet till förtidsröstning. Det är viktigt att valen genomförs på ett korrekt sätt och att alla röstberättigade ges möjlighet att delta i valen. Årets verksamhet Efter att budgeten har antagits har regeringen aviserat att extra val kan komma att hållas under våren 2015. Framtidsutsikter 2016-2017 Det finns inga allmänna val planerade för 2016-2017. 25 20 15 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Överförmyndarnämnden Ordförande: Budget (tkr) Intäkter Kostnader Nettokostnader Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 402 610 610 -1 273 -1 499 -1 499 -871 -889 -889 Årets verksamhet Överförmyndarnämnden fullgör och ansvarar för de uppgifter som avses i föräldrabalkens 19 kapitel om överförmyndare samt i förmynderskapsförordningen. Överförmyndarnämnden ska ge god och korrekt service till personer som är i behov av hjälp och stöd av företrädare, samt till dem som företräder dessa personer. Nämnden har även ansvar för att utse gode män till ensamkommande flyktingbarn. Överförmyndarnämnden har tre ledamöter och tre ersättare. Tre tjänstemän har delegation att fatta beslut i de flesta individärenden. Frågor av principiell betydelse avgörs av nämnden. Utmaningar för verksamheten är rekrytering och utbildning av ställföreträdare. Framtidsutsikter 2016-2017 Antalet ärenden antas även fortsättningsvis öka där huvudmannen inte har några egna tillgångar. Detta medför en ökning av kostnaderna för arvoden för kommunen. 26 RAMAR 2015 Tilldelade ramar 2015 (tkr) 20 15 Nämnd/Styrelse Definitiv ram KF 2014 Förändringar 2014 Utgående ram 2014 Kostnadsökningar Budget beslut Förändring kapitalkostnad Löneökning 3 månader RAM 2015 Kommunstyrelsen: Bromölla Direkt 4 149 -4 149 0 0 0 37 030 4 919 41 949 672 125 158 42 903 197 020 3 200 200 220 6 334 111 1 627 208 291 58 500 417 58 917 4 942 -18 143 63 984 197 490 2 957 200 447 5 253 210 989 206 899 Politiken (KF och KS) 6 627 68 6 695 -130 37 0 6 603 Lönepott 7 482 -7 482 0 12 100 0 -2 938 9 162 63 640 0 63 640 1 500 0 0 65 140 571 937 -70 571 867 30 671 466 -22 602 983 4 590 70 4 659 1 -8 22 4 675 Myndighetnämnd 428 0 428 0 0 0 428 Revisionen 716 0 716 0 0 0 716 Valnämnden 740 0 740 -730 0 0 10 Överförmyndarnämnden 889 0 889 0 0 0 889 0 0 3 500 Gemensam service Stöd och omsorg Tillväxt och utveckling Utbildning SBKF Kommunstyrelsen Myndighetskontoret Internränta Justeringar Summa nämnder Semesterlöneskuldsökning Summa 579 300 0 579 300 0 3 500 458 -458 33 900 0 0 613 200 1 000 1 000 1 000 580 300 580 300 614 200 27 20 15 Investeringsbudget 2015-2019 (tkr) INVESTERINGSBUDGET 2015-2019 Prj 2015 2016 2017 2018 2019 50 50 50 50 50 250 250 250 KOMMUNSTYRELSEN Gemensam service och politik 002 Inventarier 060 Driftövervakningssystem 250 250 074 Enkelt avhjälpta hinder 200 100 117 Ny storförskola 8 000 34 000 127 Hasselbacken, nytt förrådsamt tak över innergård Renovering Näsums skola 128 Byggnad A lokaleffektivisering (Näsums skola) 4 500 129 Byggnad A B (Näsums skola) 2 000 130 Omläggning massagolv kök (Näsums skola) 200 131 Utbyte diskmaskin och kokgrytor (Näsums skola) 500 132 Dalaskolan Norra, omläggning massagolv i kök 160 133 Tunnbyskolan, fönsterbyte etapp 1 300 134 Alvikenskolan, förbättra trafiksituationen 350 135 Ventilationsanläggning simhall akut 700 136 Strandängen utbyte kakel/klinker diff.spärr saknas 250 200 Brandstationen, ventilationsaggregat 500 300 1 200 Kvarngården, utbyte ventilationsaggregat 400 137 Kommunteknik, utbyte ventilationsaggregat personaldel 425 138 Dalaskolan Norra, delning av bibliotek 100 139 Näsum, asfaltering av skolgård 200 104 Bredband 750 1 500 Renovering Edenryds skola 5 000 Renovering Gualövs skola 4 000 Utbyte tätskikt simhallen 10 000 151 Besiktningsbil 200 152 Utlösen av Toyota pickup 100 153 Portöppning via Rakel 70 Kompressor för utandningsluft 100 Testband 154 Värmekamera 371 Läsplattor för förtroendevalda Gemensam service total nettoutgift 90 45 300 19 850 38 390 9 300 10 400 300 Stöd och omsorg 344 Inventarier 200 200 200 200 200 345 Arbetstekniska hjälpmedel 250 250 250 250 250 346 Taklyftar 250 250 250 250 250 353 Tekniska hjälpmedel 50 50 50 50 50 355 Digitalisering trygghetslarm 750 750 750 750 Stöd och omsorg total nettoutgift 28 600 1 350 INVESTERINGSBUDGET 2015-2019 Prj 2015 2016 2017 2018 2019 3 320 2 000 1 000 1 000 1 000 20 15 Tillväxt och utveckling 164 Toppbeläggningar 206 Byte gatubelysningsarmaturer 700 500 500 500 500 207 Tillgänglig gatumiljö 500 500 500 500 500 208 Lekplatsplan 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 226 Upprustning badplatser 750 675 725 630 500 275 Ivöstrand 0 11 000 8 500 11 000 4 000 227 GC-bro Segervägens förlängning 228 GC-väg längs Folketshusgatan 750 229 Förbered deponicell D på Åsen 1 500 230 Pärlan Kyrkvikens småbåtshamn 380 -75 330 -75 335 231 Framtidens simhall 500 360 200 289 Förnyelse av befintlig utrustning 200 250 250 250 250 232 Ombyggnad korsning Tians väg 2 500 233 Kulturhuset inkl Bibliotekspark 200 234 Fågel fenix väg 235 Krumelurpark 1 100 1 500 250 Staket vid järnvägen i Valje Tillväxt och utveckling total nettoutgift 200 15 150 16 210 13 205 14 805 8 085 Utbildning 313 Förnyelse av befintlig utrustning 400 500 500 500 500 314 IT-satsning undervisningsområdet 300 300 300 300 300 315 IKT-strategi 1 200 1 200 2 000 1 200 1 200 320 Inventarier Näsums skola 2 000 800 Inventarier 1912 skola 400 Inventarier ny storförskola 1 200 Inventarier Edenryds skola 500 Inventarier Gualövs skola 300 Utbildning total nettoutgift 2 700 3 600 3 600 2 000 250 250 300 300 700 700 700 700 700 40 000 59 900 27 855 28 995 11 835 Myndighetskontor 368 Rullstolsgarage Övergripande 390 Utbytesdatorer enligt plan Kommunen total nettoutgift 29 20 15 IVÖSTRAND Bromöllas nya framsida - Ivöstrand Ivöstrand är på väg att gå från ett gammalt industriområde till en helt ny stadsdel. Bromöllas nya stolthet öppnar upp sig mot vattnet, och knyter ihop staden och sjön. Under 2015 planeras för att bygga en arrangemangshall för idrott av olika slag, men också för andra aktiviteter som konserter, dans, utställningar och mycket annat. Ivöstrand är en av Bromöllas viktigaste satsningar för framtiden. Den nya stadsdelen stärker Bromölla som bostadsort och gynnar besöksnäringen genom en levande miljö för möten, arrangemang och aktiviteter året runt. I området söder om kanalen kommer det att byggas ca 150 nya lägenheter. Det planeras för många typer av boende, alltifrån marklägenheter med äganderätt till bostadsrätter till hyresrätter. Många av husen får utsikt över Ivösjön. På ett av kvarteren kommer det att byggas ett trygghetsboende med ca 35 lägenheter för äldre personer. Söder om Vita Sands-området kommer en förskola med infrastruktur och grönområden att färdigställas efter att sanering genomförts. Efter omfattande saneringsarbeten har en konstgräsplan och boulebanor färdigställts under 2014. Den planerade idrottsparken för olika idrottsaktiviteter kommer successivt att färdigställas med bland annat två mindre naturgräsplaner, skatepark, tennisbanor, padelbanor, beachhandbollsplan, uteinnebandy, utegym och äventyrsbana. Foton: Viktoria Unosson 30 Det som man inte hunnit färdigställa under 2014 kommer att fortsätta under 2015 och då handlar det främst om delar av idrottsparken. IVÖSTRAND Investeringsbudget för 2015-2019 (tkr) 2015 Båtkaj 2016 2017 2018 2019 11 000 Terrasskaj 8 500 Vågbrytare 11 000 Småbåtshamn Totalt 20 15 4 000 0 11 000 8 500 11 000 4 000 Foto: Viktoria Unosson Foto: Viktoria Unosson 31
© Copyright 2024