1. No category

Mål och prioriteringar
Budget 2015
Ekonomisk plan 2016-2017
Inriktning och ekonomiska ramar antagna av kommunfullmäktige
2014-06-16, § 52
Förslag till Drifts- och investeringsbudget till kommunfullmäktige
2014-11-24, § 88
1 (44)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Inledning
1.1
Framtid Västernorrland!
Regional utvecklingsstrategi för länet
2
Kommunens förutsättningar
2.1
Befolkningsutveckling
2.2
Försörjningsbörda
2.3
Befolkningsutvecklingens påverkan på äldreomsorgen
2.4
Befolkningsutvecklingens påverkan åldergruppen 0 -18 år
2.5
Nämndernas och styrelsernas ekonomiska behov
2.6
Kostnader jämförbara kommuner
2.7
Löneutveckling
2.8
Personal och kompetensbehov
2.9
Pensionsavgångar inom kommunal verksamhet
2.10 Pensionsavgångar inom olika yrkesgrupper i kommunen fram till 2025
2.11 Utbildningsnivå
2.12 Vad krävs för att kommunen ska kunna konkurrera om arbetskraft och bli en
attraktiv arbetsgivare
3
Styrning och ledning
3.1
Fullmäktiges styrdokument
3.2
Uppdrag och inriktning till styrelse, nämnder och bolag
3.3
De kommunala bolagen
3.4
Årscykel
3.5
Kommunövergripande styrning
4
Kommunens kvalitetsarbete
4.1
Servicegarantier och servicelöften
4.2
Synpunkts- och kritikhantering
4.3
Kvalitetsmätningar
5
Internkontroll
6
God ekonomisk hushållning
6.1
Finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning
6.2
Verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning
7
Mål och prioriterade aktiviteter för styrelse och nämnder
7.1
Kommunstyrelsens mål och prioriterade aktiviteter för 2015
7.2
Socialnämndens mål och prioriterade aktiviteter för 2015
7.3
Humanistiska nämndens mål och prioriterade aktiviteter 2015
7.4
Bygg- och miljönämndens mål och prioriterade aktiviteter 2015
7.5
Tekniska nämndens mål och prioriterade aktiviteter 2015
8
Revisionen
9
Gemensamma nämnder och förbund
9.1
Överförmyndarnämnden Mitt
9.2
Medelpads Räddningstjänstförbund
9.3
Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län
10
Mål och prioriterade aktiviteter för kommunala bolag
10.1 Ånge Fastighets- och Industri AB - mål och prioriterade aktiviteter
10.2 Ånge Energi AB - mål och prioriterade aktiviteter 2015
10.3 Ångefallen Kraft AB
11
Finansiering
12
Ramfördelning
12.1 Resultatbudget
12.2 Balansbudget
12.3 Kassaflödesbudget
12.4 Investeringsbudget 2015-2019
2 (44)
3
4
4
5
5
5
6
8
9
10
11
11
12
12
13
13
15
15
15
16
17
18
18
18
19
19
19
20
20
20
21
21
23
25
27
29
31
31
31
32
32
33
33
35
36
37
38
39
40
41
42
1
Inledning
Ånge kommuns vision:
”Kommunen har en atmosfär av närhet och nytänkande
som gör den attraktiv att leva, bo och verka i.”
Kommunfullmäktiges vision är ett framtida önskvärt läge och den fastställs i dokumentet
”Framtid Ånge - Strategi för utveckling 2014 – 2020”. Den övergripande prioriteringen är
jobb och kompetensförsörjning. Nyckeln är att ha god tillgång på arbete och att matcha
med efterfrågad kompetens.
Utifrån det har vi identifierat tre strategiska insatsområden:
• Ett levande näringsliv.
• Utbildning och kompetensförsörjning.
• Det goda livet.
Tre områden som hänger ihop och där vi kan prioritera insatser för att få en
hävstångseffekt. Områden som ska genomsyra kommunens mål och prioriteringar.
Nämnderna och kommunstyrelsen föreslår mål där de beaktar de strategiska inriktningarna
och kommunfullmäktige beslutar om målen och ger ekonomiska ramar för de kommande
åren. Målen tar sikte på en treårsperiod men justeras inför varje nytt budgetår, utifrån
ekonomiskt läge och uppföljning av resultat. Ånge kommuns styrmodell med mål,
prioriteringar och uppföljning beskrivs närmare i kapitel fyra.
De politiska ambitionerna för kommunens verksamhet ska vara tydliga och genomsyra
organisationen och det dagliga arbetet. Den ”röda tråden” ska kunna ses genom att
nämnder och verksamheter bryter ner de övergripande inriktningarna till sin nivå.
Det här dokumentet kan fungera som en handbok för nämndernas budgetarbete, men också
som ett bra informationsmaterial för kommuninvånare, kommunens anställda och andra
intresserade.
3 (44)
1.1
Framtid Västernorrland!
Regional utvecklingsstrategi för länet
Den regionala utvecklingsstrategi (RUS) som utarbetats på länsnivå ska också vara
inspirerande och styrande och ge draghjälp till kommunernas åtgärder och projekt.
Visionen är ”Ett stolt Västernorrland – med funktion och attraktivitet”.
Målen i länsstrategin till år 2020 är i korthet att insatser ska leda till:
•
God livskvalitet, positivt och stabilt flyttnetto, befolkningen deltar mer än
riksgenomsnitt i arbete och samhällsliv, konkurrenskraftigt främjad IT-användning,
ökat deltagande i kultur- och naturupplevelser.
•
En arbetsmarknad bland landets bästa, fri från diskriminering. Strategisk samverkan
mellan aktörer i utbildningsfrågor, konkurrenskraftigt utbildningsutbud, bra skolor
som når utbildningspolitiska mål.
•
Ett entreprenörsklimat bland landets bästa, kända för goda innovationsmiljöer,
dynamiska nätverk och kluster. Satsningar på miljö- och energiteknik och en
framgångsrik och intressant del av Europa.
•
Insatser för bortbyggda flaskhalsar i kommunikationsstruktur, dubbelspår
Härnösand-Gävle och utvecklad Mittbana/Ådalsbana, konkurrenskraftig flygtrafik,
utbyggd IT-infrastruktur. Tillgänglighet och kvalitet hos privat och offentlig service
som ökar attraktivitet i länet.
4 (44)
2
Kommunens förutsättningar
En arbetsgrupp, med representanter från olika verksamheter, har på uppdrag av
ledningsgruppen tagit fram underlag som beskriver kommunens förutsättningar framåt.
Nedan redovisas delar av gruppens underlag. Hela underlaget finns på kommunkansliet.
2.1 Befolkningsutveckling
Det finns två prognoser framtagna för befolkningsutvecklingen utifrån olika antaganden.
Prognosen är att fram till 2023 har befolkningen minskat med drygt 1 000 invånare.
Minskning kan sägas ske inom alla åldersgrupper, förutom 65 år eller äldre som är relativt
stabil framöver.
Tabell 7: Befolkningsprognos Ånge kommun 2013 - 2023
Ålder / År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
0-5
445
445
445
435
425
424
417
412
407
403
399
6-9
396
373
334
324
298
295
300
294
287
287
281
10-12
284
286
286
281
293
260
243
218
223
222
219
13-15
279
278
279
286
288
289
284
295
264
248
224
16-18
326
293
290
281
280
282
288
289
290
285
294
19-24
702
676
633
591
557
539
512
496
498
493
489
25-44
1 771
1 761
1 751
1 726
1 718
1 704
1 685
1 665
1 635
1 614
1 598
45-64
2 806
2 759
2 707
2 665
2 619
2 580
2 544
2 496
2 447
2 379
2 321
65-79
1 794
1 807
1 821
1 827
1 828
1 828
1 829
1 841
1 856
1 870
1 856
80-100
Totalt
745
9 548
731
9 408
722
9 268
713
9 128
722
9 028
727
8 928
726
8 828
721
8 728
721
8 628
727
8 528
747
8 428
Medelåldern i kommunen är idag 46,63 år, jmf med rikets 41,21. Motsvarande siffror för år
2023 beräknas till 48,41 och för riket 41,78.
2.2 Försörjningsbörda
Åldersgruppen ”arbetsför ålder”; dvs 19-64 år kommer att minska med 788 personer fram
till 2023. Kommunens åldrande befolkningen innebär även en ökad försörjningsbörda för
personer i arbetsför ålder. Försörjningsbördan räknas ut som befolkningen delat med
antalet sysselsatta mellan 20-64 år.
Exempel: En försörjningsbörda på 2 innebär att varje arbetande måste försörja ytterligare
en person förutom sig själv.
Tabell 8: Försörjningsbörda
5 (44)
2.3 Befolkningsutvecklingens påverkan på äldreomsorgen
Antalet personer 65 år eller äldre kommer att vara relativt konstant. I gruppen 80 år eller
äldre brukar de med behov av stöd och hjälp återfinnas. Förbättrad hälsa hos de äldre leder
sannolikt till att behovet av insatser skjuts uppåt i åldern. Ånge kommun kan sägas ha
passerat sin största ålderspuckel.
Särskilda boenden
I dagsläget finns 187 boendeplatser i kommunen, fördelat på 7 boenden. Tillsvidare ska
inga särskilda boendeplatser konverteras till seniorboenden. Totalt har antalet
boendeplatser minskat med 53 platser sedan 2009.
Tabell 9: Aktuella boendeplatser vid särskilda boenden
Antal boendeplatser
Kommentarer
Parkbacken
39
Balkong för boende på avd Enen
behöver byggas. Finns två lgh på Lyktan
som saknar egen dusch.
Spångbrogården
42
Finns behov att anpassa boendet; tex
färgsättning och belysning i korridorer
Hallstaborg
15
Utsikten
Furubacken
8
Tvättstuga behöver byggas om. Krav
från miljökontoret
42
Behov av renovering av allmänna
utrymmen
Gläntan
8
Torpsro
33
Andelen 80 och äldre som bor vid ett äldreboende har successivt sjunkit de senaste tre åren.
Samma trend ses i länets övriga kommuner.
Diagram 3: Andel 80 år el äldre i särskilt boende, länet
Efter beslut om plats vid äldreboende har kommunen skyldighet att verkställa beslutet inom
90 dagar. I de egenrapporterade uppgifterna framgår att verkställighetstiden, dvs tiden från
att man fått beslut om plats i boende till dess man blir erbjuden plats, är låg i vår kommun.
Spannet är mellan 0-90 dagar. Varav fyra personer finns i verkställighetstid på 0 – 1 dagar.
Diagram 4: Antal dagar från beslut till erbjudande om boendeplats.
6 (44)
Utredning - verkstälighetstid SÄBO
40
35
35
30
25
21
20
Snit t
20
Median
15
10
7
5
0
Ut redning
Verkst älighet
Hemtjänsten
I tabellen nedan kan ses hur stor andel av personer 65 år eller äldre har insatser av
hemtjänsten. I Timrå och Ånge har antalet personer med hemtjänst ökat. I Örnsköldsvik,
Sollefteå och Kramfors minskar andelen med hemtjänst.
Ånge har sedan något år tillbaka ”förenklad handläggning” för vissa tjänster. Det innebär
att om personen är 75 år eller äldre, bor i Ånge och ingen annan i hushållet är yngre än 80
år kan man, utan individuell prövning få ett trygghetslarm installerat och hjälp med en eller
fler av följande insatser vardagar under dagtid: städning, tvätt och klädvård, inköp
ledsagning, matdistribution samt avlösning (anhörigvård) med max tio timmar per månad.
Hur den möjligheten påverkat hemtjänstens omfattning kan inte besvaras i dagsläget.
Antalet personer med hjälpinsatser genom förenklad handläggning uppgår i dagsläget till
cirka 148 personer.
Diagram 5: Andel 80 år el äldre med hemtjänst
Äldreomsorgens utmaningar
Socialnämnden står inför en utmaning att möta en ny generation av brukare/klienter inom
sina verksamheter. De som i framtiden behöver hjälp och stöd är en generation som är van
att ställa krav och veta sin ”rätt”. Det som sannolikt kommer att förändras är kraven på
hjälpinsatsernas innehåll. Men även hur man vill att äldreboendet ska vara utformat. För att
kunna svara upp mot dessa förväntningar behöver äldreomsorgen utvecklas och anpassas
för morgondagens äldre och samhällsutvecklingen i stort.
Våra förbättrade levnadsvanor mot en hälsosammare livsstil minskar hjärt- och
kärlsjukdomar, diabetes, stroke och cancersjukdomar. Den minskade andelen äldre i
särskilda boenden skulle kunna vara kopplat till att vi nu börjar märka att de äldre är
friskare längre och därmed kan vistelsetiden på våra särskilda boenden komma att bli
kortare. I dagsläget har vi ingen uppgift på genomsnittlig boendetid vid våra boenden.
Det är viktigt att det förebyggande och rehabiliterande arbetet utvecklas och bli en mer
integrerad uppgift i all vård och omsorg om äldre. Äldre personer är överrepresenterade i
nästan alla typer av olyckor. Det finns därför stora vinster med bättre preventions- och
säkerhetsfrämjande arbete.
För att möta framtidens äldreomsorg prövar flera kommuner alternativa modeller till den
traditionella biståndshandläggningen för att fatta beslut om att ge service och omvårdnad i
hemmet. I Linköping, som var först ut, har de äldre positiva erfarenheter av detta. Från
7 (44)
kommunens sida anser man att tid har frigjorts som används till ett bättre
uppföljningsarbete. Flera kommuner skulle vilja pröva, men avvaktar eftersom rättsläget
upplevs som osäkert. En modell som upplevs så positivt av många äldre måste ha ett
lagrum, medan möjligheten att också få en traditionell biståndsbedömning ska kvarstå.
Antalet boendeplatser inom äldreomsorgen kan antas vara tillgodosett utifrån den korta
verkställighetstid som uppmätts för 2013. Däremot kan vi inte utgå från att typ och
utformning av boendeplatser är tillgodosedd.
2.4 Befolkningsutvecklingens påverkan åldergruppen 0 -18 år
Inom förskola och skola ser vi ett fortsatt vikande underlag. Antalet barn i åldern 0-15 år
kommer att sjunka från 1382 till 1123 för perioden fram till 2023. Det är en minskning med
259 barn (ca 19 %). I dagsläget finns skolor vid fem orter i kommunal regi, Alby, Ånge,
Ljungaverk, Fränsta och Torpshammar.
I tabellen nedan ses elevutvecklingen i kommunen ram till läsåret 18/19. Minskning av
elever i fsk till åk 6 sker vid alla skolor förutom vid Torpshammars skola. En mindre
ökning av elever kan antas vid Fränsta högstadium medan Minervaskolans högstadium
minskar.
Tabell10: Antal elever fram till läsåret 18/19
Läsår
12/13
13/14
14/15
15/16
16/17
17/18
18/19
Antal elever
F År 1 - 5
Grundskola+förskoleklass+särskola
År 6 - 9 År 9 Totalt 1 - 9
Totalt F- 9
84
445
333
87
778
862
98
444
326
80
770
868
66
430
343
91
773
839
63
420
328
84
748
811
73
402
326
71
728
801
72
380
350
97
730
802
62
371
334
76
705
767
Total minskning från lå 12/13
Ingen inverkan av befarad befolkningsminskning är inräknad
Förändr
F-9
0
6
-29
-28
-10
1
-35
-95
Kommunens förskolor har barngrupper som är något mindre än snittet i riket. Problemet
här är att i våra små förskolor ute i byarna så är barngrupperna väldigt små medan de är
betydligt större i tätorterna.
För att möta höga kostnader i förskolan har en minskning med fem avdelningar skett de
senaste fyra åren. En del av dessa kostnadsminskningar har ätits upp av nya politiska
direktiv t ex att vi startat nattisverksamhet och att vi utökat från 15 timmar till 20 timmars
gratis allmän förskola för barn mellan 3-5 å, vilket varit positivt för föräldrar med
oregelbundna arbetstider.
Kommunens grundskolor är i förhållande till hur det ser ut i andra kommuner små enheter.
Vi har i dagsläget tre skolor under 75 elever i dagsläget, Alby, Ljungaverk och
Torpshammar. Snittet på klasstorlek i grundskolan i Ånge kommun är 14,7 elever vilket får
anses som små elevgrupper i ett nationellt perspektiv. Eftersom detta är genomsnittet
innebär det att våra större skolor har klasser på mellan 20-25 och våra små skolor kan ha
klasser under 10 elever.
I gymnasieskolan har vi också små elevgrupper. För att optimera resurserna så samläser
man ämnen som ingår i fler program t ex matematik, svenska och engelska. Det går dock
inte göra i alla kurser eftersom vissa kurser är programspecifika. Webbdesign ingår t ex
teknikprogrammet men inte i alla andra högskoleförberedande program och då blir också
elevgrupperna små.
För att kunna klara av framtida behörighetsregler, ekonomi, dynamiska utvecklande
pedagogiska miljöer så skulle vi behöva ha större enheter där vi kan kraftsamla den
8 (44)
kompetens vi har i kommunen. Utmaningen med detta är bland annat storleken på
kommunen som medför längre resor för eleverna till skolan och minskad attraktionskraft
för de orter där skolorna försvinner.
2.5 Nämndernas och styrelsernas ekonomiska behov
Utifrån nämnder och styrelser nuvarande verksamhetsbudget har vi räknat fram behovet
utifrån påslag av KPI (SkL 14:6). Vi ser i tabellen att strukturella krafttag behövs då
skatteintäkterna inte ökar i samma takt som KPI.
Tabell 11: Nämndernas/styrelser behov vid oförändrad verksamhet
Netto budget 2014
Behov om of verksamhet
Nettoökning
2012
2013
2014
2015
2016
2017
-547 529 -536 977 -546 438 -546 438 -546 438 -546 438
-546 438 -559 553 -575 399 -591 246
-13 115 -28 961 -44 808
Varje kommuninvånare genererar en intäkt i kostnadsutjämning. I tabellen nedan beskrivs
hur mycket man genererar i olika åldrar i kostnadsutjämningsbidrag 2014 .
Tabell 14: Kostnadsutjämning i åldersklasser
Prislappar i kostnadsutjämning
Kronor per invånare
85 669
11 938
47 520
97 885
128 365
20 265
120 826
289 821
1-5 år
6-12 år
6 år
7-15 år
16-18 år
65-79 år
80-89 år
90-
9 (44)
2.6
Kostnader jämförbara kommuner
Nämnderna redovisar årligen till kommunfullmäktige inom områden som avviker mer än 7
% jämfört med andra kommuner 2012.
Tabell 16: Kostnader jämförbara kommuner
%
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn
Kostnad förskola, kr/inv 1-5 år
Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn
Kostnad fritidshem, kr/inv 6-12 år
Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev
Kostnad grundskola hemkommunen, kr/elev
Musik och kulturskola, kr/inv 7-15 år
Kulturverksamhet kr/inv
Nettokostnad individ- och familjeomsorg kr/inv
Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv
Kostnad institutionsvård barn och unga, kr/inv
Kostnad missbruksvård vuxna, kr/inv
Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv
Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning,
kr/inv
Kostnad hemtjänst, kr/inv 65+
Kostnad särskilt boende, exkl lokaler, kr/brukare
Kostnad färdtjänst/riksfärdtjänst, kr/inv
Avgifter äldreomsorg, kr/inv 65+
9,98%
29,67%
25,88%
32,85%
46,42%
17,04%
84,82%
39,91%
11,56%
12,34%
49,53%
42,82%
8,31%
29,25%
11,28%
11,63%
78,29%
59,54%
Kr
kr/inskrivet
12 329 barn
28 887 kr/inv 1-5 år
kr/inskrivet
-9 644 barn
-6 133
24 688
16 928
2 398
459
302
154
kr/inv 6-12 år
kr/elev
kr/elev
kr/inv 7-15 år
kr/inv
kr/inv
kr/inv
-317 kr/inv
-182 kr/inv
77 kr/inv
-1 952
1 923
74 742
137
kr/inv
kr/inv 65+ år
kr/brukare
kr/inv
-1 857 kr/inv 65+ år
Jämfört med andra kommuner innebär skillnaderna att ex hemtjänsten är 2,5 mkr dyrare i
Ånge, förskolan 4 mkr dyrare, musikskolan 2 mkr dyrare och att det kommer in 2,4 mkr
mindre i avgifter inom äldreomsorgen.
Förskola skola
Vi ser att kostnaderna inom förskoleklasser och grundskola är högre i Ånge kommun än i
jämförbara kommuner.
Det kan till viss del bero på att det är samma personal som arbetar i förskoleklass som i
fritidshemsverksamheten. Det kan alltså vara att personerna är konterade på fel ställ. Om
man slår ihop dessa poster så blir det en jämnare kostnadsbild mellan förskoleklass och
fritidshem.
I grundskolan har det varit ett politiskt direktiv att inte minska på lärartätheten. En av
anledningarna är att våra politiker börjar se ordentliga resultat av vårt utvecklingsarbete, då
vill man inte slå sönder den struktur som finns. Konsekvensen av att minska lärartäthet blir
att elever måste byta lärare, större klasser, fler klasser i B-form och att lärare blir utan
arbete.
Socialtjänsten
Inom äldreomsorgen ses högra kostnader än jämförbara kommuner inom särskilda boenden
och hemtjänst. Även här baseras jämförelsen på 2012 års kostnader. Under 2013 har ett
arbete pågått inom socialtjänsten att anpassa/beräkna bemanningen både inom hemtjänst
och särskilda boenden. Arbetet har medfört sänkta kostnader som troligen kommer att
påverka resultaten för 2013. Intäkterna för avgifter som den enskilde betalar ligger lägre än
jämrbara kommuner. Avgiftstaxan i kommunen förändrades från oktober 2013. Det vi
hittills kan se är en ökning av intäkterna i förhållande till antalet utskickade fakturor. För
10 (44)
vidare analys krävs att gå ner mer på individnivå och analysera. Vidare ses att antalet
utskickade fakturor inom äldreomsorgen har minskat med 37 personer sedan januari 2013.
Det som ytterst styr avgiftsuttaget är den lagstadgade maxtaxan.
Diagram 6: Antal utskickade fakturor samt intäkter 2013 – febr 2014
580
570
560
550
569
Fakturor vo 2013 201402, antal o tkr/mån
1 400
565
549
544 543
538 540
540
530
520
520
1 350
550
517
533
537
532
523
1 300
1 250
510
Fakturor
Tkr
1 200
500
490
1 150
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov decjan14feb
14
2.7 Löneutveckling
Kommunen står inför en utmaning gällande kommande lönerevisioner då alla utom en
facklig organisation (Kommunal) har sifferlösa avtal.
2.8 Personal och kompetensbehov
Kommunen som organisation har en låg omsättning av personal, få som slutar och få
nyrekryteringar. Under 2013 har personlomsättningen varit cirka 4,2 % för
tillsvidareanställda.
Mellan åren 2009 – 2013 minskade antalet anställda i kommunen från 964 till 835, en
minskning med 119 personer. Minskningen har framförallt skett genom att inte återbesätta
tjänster vid pensionsavgångar.
Diagram 7: Antal anställda i Ånge kommun 2009 - 2013
Antal ans tällda Ånge k om m un
980
954
960
936
940
920
902
900
877
880
860
840
835
820
800
780
760
2013
2.8.1
2012
2011
2010
2009
In- och utpendling
Inpendling till arbete i kommunen var (SCB 2012) 592 personer. Samtidigt pendlade 750
personer till annan kommun för arbete.
Inpendling för arbete i vår egen organisation (ÅK) visar bland annat att av 41
chefer/arbetsledare kommer 11 stycken (27 %) från annan kommun. Bland övriga anställa
är siffran cirka 6.5 %.
Tabell 17: Boende och inpendling för arbete i ÅK verksamheter (2014)
Antal anställda exkl chefer och
arbetsledare
Antal anställda chefer och
arbetsledare
Totalt
Ånge kommun
Utanför Ånge kommun
Totalt
739
51
790
30
11
41
769
62
831
11 (44)
2.9 Pensionsavgångar inom kommunal verksamhet
Inom den närmaste 10-årsperioden kommer närmare 30 % av anställda inom kommunen att
gå i pension. De största avgångarna sker efter 2016.
Tabell 18: Antal pensionsavgångar i resp yrkesgrupp 2014-2023
Kategori
Usk/vb
Boendehandledare
Kom hälso o
sjukvård/skolsköterska
Lärare/specialpedagog
Förskollärare/Fritidspedagog
Barnskötare/elevass
Vaktmästare/kost/städ/fritid
Tjänstemän
Chef/arbetsledare
Totalt
ÅFA och ÅE
2014
5
0
0
2
2
0
3
0
0
12
2
2015 2016 2017 2018
6
3
9
6
0
0
1
1
0
5
1
2
1
0
1
16
1
0
2
1
1
2
4
1
14
0
0
4
2
1
3
6
1
27
2
0
2
1
2
3
5
0
20
2
2019 2020
7
9
1
0
2
5
2
2
4
4
2
29
3
0
5
2
2
5
3
1
27
2
2021
11
0
2022
13
0
1
7
3
1
3
5
1
32
1
2
2
0
1
8
10
2
38
1
2023 Totalt Idag
16
85 329
0
3 11
2
4
2
4
3
4
2
37
0
Sannolikt kommer äldreomsorgen att ha ett behov av rekrytering på grund av
pensionsavgångar.
Även i gruppen lärare/förskollärare finns ett större antal pensionsavgångar. Ett antal
befattningarna kommer sannolikt inte att återbesättas vid pensionering, på grund av
strukturella förändringar som befolkningsminskningen medför.
Hittills har vid pensionsavgångar oftast en anpassning skett och rekrytering inte behövts.
Här kan vi i detta läge inte uttala oss säkert om ett framtida behov, men det skulle kunna
vara så att del av pensionsavgångarna anpassas utifrån det minska de antalet elever. Det
finns idag svårigheter att rekrytera lärare i praktiska/estetiska ämnen som t ex musik och
slöjd. Det som är svårrekryterat i dagsläget är för uppdrag som kräver högskolekompetens
och ledarbefattningar. Socialtjänsten kunde nyligen inte tillsätta en utannonserad befattning
som socionom. Sammantaget kan antas att viss inpendling kommer att fortsätta ske på
befattningar av ledar- och spetskaraktär, vilket både kan vara en positiv och negativ faktor.
Detta förutsätter även goda kommunikationer mellan Ånge och Sundsvall respektive
Östersund.
2.10 Pensionsavgångar inom olika yrkesgrupper i kommunen fram till
2025
I nedanstående bild redovisas antalet anställda inom olika yrken samt andel av dessa som
väntas gå i pension fram till år 2025. De blå staplarna visar antalet anställda inom olika
yrken år 2007. De röda sträcken visar andel av resp grupp som väntas gå i pension fram till
2025. I tabellen till höger ses könsfördelning inom de olika yrkesgrupperna.
12 (44)
7 22
38 122
16 65
16 38
35 92
41 111
11 41
252 831
14 32
2.11 Utbildningsnivå
Generellt har Ånge kommuns invånare en lägre utbildningsnivå än länet och riket, vilket
kan vara ett hinder vid jobbmatchning.
Diagram 8: Utbildningsnivå i Ånge kommun
Utbildningsnivå % av befolkningen 20-64 år (31 dec 2012)
70
64
60
54
47
50
38
40
32
30
20
15
20
13
Ånge
Länet
Riket
13
10
0
Förgymnasiel utbildning
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning
2.12 Vad krävs för att kommunen ska kunna konkurrera om arbetskraft
och bli en attraktiv arbetsgivare
2.12.1 Trainee Södra Norrland
Trainee Södra Norrland är ett traineeprogram inom kommunerna Härnösand, Timrå, Ånge,
Sundsvall, Nordanstig, Hudiksvall, Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn och Gävle, samt
kommunförbundet Inköp Gävleborg. Traineeprogrammet är ett steg på vägen för att säkra
att kommunernas framtida kompetensförsörjning.
I det arbete gruppen för Trainee Södra Norrland gjort ”Att rekrytera framtiden – unga
arbetstagares väg till kommunen” har ett antal faktorer som unga idag letar efter när de
söker jobb
• Intressanta arbetsuppgifter
•
Trevliga kollegor och fräscha lokaler
13 (44)
•
Balans mellan arbete och fritid
•
Möjlighet till personlig utveckling
Det finns idag en betydande skillnad mellan vad unga människor vill ha ut av ett jobb och
vad de tror de kan få hos en offentlig arbetsgivare. Ett viktigt steg är att nå ut med sitt
arbetsgivarvarumärke. Att samverka med andra kommuner för att tillsamman stärka
konkurrenskraften i den gemensamma regionen kan vara en fördel.
Den viktigaste faktorn för att akademiker ska attraheras av ett arbete är intressanta
arbetsuppgifter. Andra viktiga faktorer som är viktiga för att skapa nyfikenhet och intresse
för utannonserade tjänster är karriär- och utvecklingsmöjligheter, trevlig miljö, hög lön,
trygga anställningsförhållanden och möjlighet att styra egen tid.
En utmaning inom skolvärlden är att från och med 1 juli 2015 får ingen lärare undervisa
själv eller sätta betyg om man inte har behörighet i det ämne som avses. Det innebär
svårigheter att skapa heltidstjänster på våra skolor och en risk finns att man som lärare
måste arbeta på flera skolor i framtiden. En konsekvens av detta blir att vi får färre lärare
som kan vara mentorer och finnas till hands för eleverna under hela skoldagarna med
minskad trygghet som följd.
2.12.2 En attraktiv arbetsgivare för framtidens arbetskraft
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfter följande områden för att möta framtidens
behov av arbetskraft
• stärka ledarskapet
•
fler ska få jobba mer om de önskar
•
goda insatser ska premieras
•
bli bättre på att lyfta jobben och resultaten i verksamheten
14 (44)
3
Styrning och ledning
3.1
Fullmäktiges styrdokument
Kommunfullmäktige har i separata beslut antagit ett antal enskilda styrdokument innehållande
långsiktig inriktning för olika verksamheter. För att skapa en koppling mellan kommunens politiska
verksamhetsambitioner och tilldelade resurser synliggörs eller omprövas dessa
kommunfullmäktiges styrdokument samtidigt med antagande av ekonomiska ramar för
styrelse/nämnder.
3.1.1
Aktuella styrdokument 2014
•
Alkohol- och drogpolitiskt program för Ånge kommun
2001
•
Energi- och klimatstrategi – för ett hållbart Ånge 2009-2015
2009
•
Mål och prioriteringar, Budget 2014, ekonomisk plan 2015-2016
2013
•
Finanspolicy
2013
•
Kulturplan 2011-2014 Ånge kommun
2011
•
Folkhälsoprogram för Ånge kommun
1999
•
IT-infrastruktursprogram för Ånge kommun 2004-2008
2005
•
Avfallsplan för Ånge kommun
2004
•
Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön
2013
•
Policy för avgifter i skolan
2011
•
Principprogram för det brottsförebyggande arbetet samt handlingsplan2005-2006 2004
•
Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020
2013
•
Framtid Ånge – Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014-2020
2013
•
Översiktsplan för utveckling av Ånge kommun
2004
•
Kvalitetspolicy – systematisk styrning och ledning
2007
Utöver dessa styrdokument som innehåller en långsiktig inriktning för olika verksamheter har
kommunen reglementen och arbetsordningar samt handlingsplaner, regler och policydokument.
3.2
Uppdrag och inriktning till styrelse, nämnder och bolag
Nedan följer kommunfullmäktiges inriktning och uppdrag till styrelse och nämnder. För att
klara en god ekonomisk hushållning måste finansiella och verksamhetsmässiga mål
harmoniseras.
3.2.1
Generellt för alla styrelse och nämnder
Vid styrelse/nämnds planering och genomförande av verksamheten ska särskilt gälla:
• Fastlagd budgetram gäller - överstiger målsättning anslagna medel gäller budget.
• I styrelse/nämnds plan för intern kontroll ska finnas uppföljningssystem för att
säkerställa att budgetramen följs.
• Om budget tenderar att inte hålla skall styrelse/nämnd omprioritera inom egen ram.
• Om omprioritering inte löser problemet ska styrelse/nämnd lämna förslag till
kommunstyrelsen på sänkning av ambitionsnivån så mål i budget kan hållas.
15 (44)
Månadsrapport med prognos för året ska vara inrapporterat i styrmodellen senast
den 10:e varje månad om inte ekonomienheten meddelar annat.
•
3.2.2
Reservplan
Om månadsrapporteringen visar en utveckling som äventyrar fastlagda ramar skall frågan
snarast aktualiseras till kommunstyrelsen och vid behov prövas i kommunfullmäktige.
Ohörsamhet mot fastlagda ramar kan i yttersta fall leda till att nämnd och styrelse upplöses
och att verksamheten inordnas under kommunstyrelsen.
3.2.3
Uppföljning av kostnadsläget
Kostnadsläget inom äldreomsorg, barnomsorg, individ- och familjeomsorg, grund- och
gymnasieskola, fritid, kultur och LSS-verksamheten följs årligen upp med hjälp av
uppgifter ur databasen Kolada. Både jämförelse av kostnader per invånare och per mätbar
kvantitet till exempel plats eller elev ska redovisas där detta är möjligt. Avvikelser jämfört
med jämförbara kommuner ska analyseras och kommenteras av respektive nämnd till
kommunfullmäktige.
3.3
De kommunala bolagen
Enligt kommunallagen 6 kap, 1§ har kommunstyrelsen uppsiktsplikt över de kommunala bolagen.
Kommunstyrelsen ska årligen avgöra om verksamheten varit förenlig med det fastställda
kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
Kommunstyrelsen beslutade 2013-11-08, § 148, i samband med översynen av ÅFA att den
långsiktiga ekonomiska målsättningen för bolaget är att ha en sund ekonomisk ställning (soliditet)
och redovisa årliga positiva resultat i nivå med motsvarande kommunala fastighetsbolag.
Enligt ägardirektiven ska bolagen fortlöpande hålla kommunen informerad om bolaget och dess
verksamhet.
Bolaget ska nå ett resultat i verksamheten som medger avkastning på ägarnas insatta kapital.
Kommunfullmäktige ska ange nivån på avkastningen i samband med fastställandet av budget då
även det ekonomiska resultatmålet fastställs.
Det ekonomiska resultatet för ÅFA och Ånge Energi ska minst vara 1 mkr vardera. Enligt
ägardirektiven ska bolagen eftersträva en soliditet på 20 % vilket innebär att soliditeten årligen ska
förbättras. Då ÅFA och Ånge Energi inte uppfyllt målet om 20 % soliditet medger inte bolagens
ekonomi någon avkastning till ägaren.
16 (44)
3.4
Årscykel
Årscykel - Systematisk styrning och ledning
November
Februari
- Kommunfullmäktiges
budgetbeslut för
kommande år
- Underlag till
diskussioner politiskt
inför ny
budgetperiod
Mars
Oktober
- Presidiedagar,
gemensam
avstämning och
uppföljning
- Uppföljning vid
presidiedagar
September
-Nämnder antar
April
prioriterade åtgärder,
internkontrollplan
- Bokslut, helår
budgetkommentarer
.
Maj
Juni
-Kf-beslut om
budgetram och
gemensamma
prioriteringar.
- Presidiedagar,
gemensam
avstämning
Förvaltningarnas uppdrag:
Planera in och förbereda så att faktaunderlag finns framtaget för att stödja de
politiska processerna i styrelse/nämnder och kommunfullmäktige
17 (44)
3.5
Kommunövergripande styrning
Kommunen har en framtagen modell för styrning och ledning. Modellen utgår från
kommunfullmäktiges vision för kommunen samt tre huvudinriktningar.
Varje nämnd/styrelse/bolag ska årligen, inför kommunfullmäktige i juni, kortfattat beskriva
nuläget inom sitt verksamhetsområde samt föreslå mål för verksamheten. Målen ska
kopplas till visionen och de tre övergripande huvudinriktningarna. Målen ska vara
SMARTA vilket innebär att de ska vara:
• Specifika
• Mätbara
• Accepterade
• Realistiska
• Tidsatta
Inför kommunfullmäktige i november ska nämnder/styrelser/bolag komplettera modellen
med prioriterade aktiviteter/åtgärder som behöver genomföras för att uppnå målen. Varje
nämnd/styrelse/bolag fastställer även mått för hur man ska följa upp att fastställda
aktiviteter leder mot målet. Måtten bör vara jämförbara med andra kommuner och kunna
följas över tid.
4
Kommunens kvalitetsarbete
Ånge kommun har en kvalitetspolicy som kommunfullmäktige fastställde 2007. En
omarbetning av nuvarande kvalitetspolicy ska påbörjas för att anpassa den till kommunens
strategidokument samt till den utveckling som skett sedan 2007.
4.1
Servicegarantier och servicelöften
För att tydliggöra servicenivån inom verksamheterna har både servicegarantier och
servicelöften arbetats fram i olika verksamheter.
Servicegarantier
Med servicegarantier avses en beskrivning av den servicenivå man kan förvänta sig vid
kontakt med kommunen vid viss tjänst. Om servicegarantin inte uppfylls av kommunen har
kunden rätt att återkräva del av erlagd avgift.
I kommunens finns servicegarantier för bygglov samt för serveringstillstånd.
Servicelöften
Servicelöften beskriver även de vilken servicenivå man kan förvänta sig inom ett område.
Dock utlovas ingen ekonomisk ersättning om de inte uppfylls.
Ett kommungemensamt servicelöfte för anträffbarhet finns i ”Riktlinjer för telefoni och
anträffbarhet”. För näringslivskontakter inom utvecklingsenhetens FöretagarCentrum finns
en servicedeklaration utarbetad. Inom kommunens äldreomsorg finns en form av
servicedeklaration i form av värdegrundsgarantier.
Fler verksamheter bör arbeta fram servicelöften för sin verksamhet för att tydliggöra
servicenivån.
18 (44)
4.2
Synpunkts- och kritikhantering
Engagemang från medborgare ska uppmuntras och tas till vara för utvecklingen av
kommunens service. Det görs bland annat via ”Dialogen” - synpunkts- och kritikhantering.
4.3
Kvalitetsmätningar
Att mäta och följa utvecklingen av dessa är en grundsten för kvalitetsutveckling.
Kvalitetsarbetet i kommunen bygger på både nationella och lokala mätningar och analyser
av det egna arbetet.
Kvalitetsmått blir allt viktigare och fler och fler efterfrågar ”Vad får vi för
skattepengarna?” En fråga vi genom att utveckla vår styrmodell ska kunna svara på.
4.3.1
Kvalitetsmått - Kommunens Kvalitet i Korthet (KKIK)
Ånge kommun deltar i den årliga undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet som
Sveriges kommuner och Landsting (SkL) samordnar. Resultaten ska användas för att
utveckla och prioritera i kommunens verksamheter och ska aktivt lyftas in som mått i
styrmodellen eller som analys av verksamheten.
Styrkan med måtten är att de går att följa över tid och kan jämföras med andra kommuner.
4.3.2
Insikt
Insikt är en enkätundersökning där enkäten skickas till företag som haft ett avslutat
myndighetsärende med kommunen. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn,
bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I
enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden; information, tillgänglighet, kompetens,
bemötande, rättssäkerhet och effektivitet. Resultatet ska användas för att utveckla
kommunens företagsklimat.
4.3.3
Medborgarundersökning av SCB
En medborgarundersökning genomfördes under våren 2013. Den har tidigare genomförts
2007 och 2010. Undersökningen speglar kommuninvånarnas uppfattning ur tre olika
perspektiv, ”Bo & leva i regionen”, ”Synen på kommunens verksamheter” samt ”Inflytande
och påverkansmöjligheterna som medborgare”.
Resultatet ska analyseras och användas i kommunens kvalitetsarbete.
5
Internkontroll
Enligt kommunallagen 6 kap 7§ ska nämnderna var och en inom sitt område se till att
verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt
samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna
kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och
att det sker på ett bra och säkert sätt. Varje nämnds/styrelse ska årligen genomföra en riskoch väsentlighetsanalys och upprätta en interkontrollplan. Resultatet av risk- och
väsentlighetsanalysen utgör grunden för internkontrollplanen.
Internkontrollplanen fastställs av respektive nämnd/styrelse inför varje nytt år och delges
kommunstyrelsen och revisionen.
19 (44)
6
God ekonomisk hushållning
”Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan
verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer”, kommunallagen 8 kap 1 §. Kommunen
ska, enligt samma paragraf besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning genom både
finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten.
6.1
Finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning
1. Kommunens resultat ska från och med 2015 under en 3 års period i genomsnitt uppgå till 1 % av
skatter, bidrag och finansnetto, vilket innebär att verksamhetens nettokostnader (exklusive
jämförelsestörande poster) ska vara minst 1 % lägre än summan av skatter, bidrag och finansnetto.
Ett överskott på 1 % motsvarar den nivå som avses reserveras för framtida pensionskostnader, för
att undvika en övervältring av kostnader på kommande generationer men även för att kommande
generationer ska kunna bedriva samma service utan att höja skatten samt för att klara balanskravet i
sämre tider.
2. Investeringsnivån ska understiga avskrivningsnivån sett under en treårsperiod. Satsning på
vägbelysning som minskar driftkostnad samt ska exkluderas liksom investeringar inom vatten och
avlopp som ska finansieras genom VA-taxan.
6.2
Verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning
1. Behovet av försörjningsstöd till unga, upp till 25 år, ska minska med 10 %
2013 utbetalades 2 190 tkr i försörjningsstöd till unga upp till 25 år.
Till och med september 2014 är motsvarande siffra 1 780 tkr
2. Andelen ej aktualiserade ungdomar inom ett år efter avslutad insats ska öka och målet är minst
85 %
2013 var andelen ej aktualiserade ungdomar inom ett år efter avslutad insats 74 %
3. 2016 ska minst 90 % av eleverna på Bobergsgymnasiet gå ut inom utsatt tid och med
gymnasieexamen.
2014 var det 80 % av eleverna på Bobergsgymnasiet som gick ut gymnasieexamen.
4. Frisknärvaron ska öka bland de tillsvidareanställda.
2013 var frisknärvaron 50,3 %.
(Definition frisknärvaro, max 3 sjukdagar/år/pers.)
20 (44)
7
Mål och prioriterade aktiviteter för styrelse och nämnder
7.1
Kommunstyrelsens mål och prioriterade aktiviteter för 2015
Kommunfullmäktiges
vision för Ånge kommun
Kommunen har en atmosfär
av närhet och nytänkande
som gör den attraktiv att leva,
bo och verka i.
Tre strategiska huvudinriktningar
Ett levande näringsliv
Utbildning och
kompetensförsörjning
Det goda livet
•
•
•
Från ”Framtid Ånge – strategi för utveckling i
Ånge kommun 2014 – 2020”.
•
Kommunens utbildningsinsatser för vuxna ska anpassas
efter näringslivets, och den egna organisationens
kompetensbehov.
•
Minska utanförskapet hos yngre
•
Företagarna ska uppleva ett positivt företagsklimat
•
Ånge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare
•
God tillgänglighet för medborgarna
•
En utvecklingsplan för Mid Nordic Logistic Park, Ånge ska
tas fram av utvecklingsenheten med tekniska kontoret.
Mål
Hur vill vi ha det?
Nuläget
•
•
•
•
Minskande befolkning
Oro för framtida kompetensförsörjning
Färre arbetstillfällen
Utanförskap för unga upp till 25
Prioriterande aktiviteter
•
•
•
Utveckla de interna stödfunktionerna för att säkerställa
effektiv administration.
Åtgärder för att minska utanförskap hos de yngre.
Stärka samverkan med näringslivet.
Hur blev det?
21 (44)
7.1.1
Kommunstyrelsen, budgetkommentarer
Driftredovisning,
Kommunstyrelsen
tkr
Budget
2015
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
Driftnetto
-53 230
Prognos
2014
Budget
2014
Resultat
2013
Resultat
2012
12 996
-66 126
12 996
-65 816
25 984
-77 162
24 491
-77 208
-53 130
-52 820
-51 178
-52 717
Uppdraget är att bedriva verksamhet inom en ekonomisk ram om 53,2 mkr vilket är 700 tkr jämfört
med 2014 med anledning av ökade licenskostnader inom IT.
Målsättningen är att sätta medborgarperspektivet samt Strategi för utveckling i centrum.
Kommunstyrelsens huvudsakliga uppgift är att bedriva kostnadseffektiv verksamhet med god
service till övriga förvaltningar, för att de i sin tur ska kunna bedriva effektiv och kvalitativ
verksamhet.
Inom förvaltningen ryms även utvecklingsenheten med fokus på näringsliv, integration,
vuxenutbildning och arbetsmarknad.
De stora osäkerhetsfaktorerna inför 2015 är bostadsanpassning samt finansiering av
sysselsättningsåtgärder. En ökad kostnad för IT-drift samt för leasingbilar oroar.
22 (44)
7.2
Socialnämndens mål och prioriterade aktiviteter för 2015
Kommunfullmäktiges
vision för Ånge kommun
Kommunen har en atmosfär
av närhet och nytänkande
som gör den attraktiv att leva,
bo och verka i.
Mål
Hur vill vi ha det?
Tre strategiska huvudinriktningar
Ett levande näringsliv
Utbildning och
kompetensförsörjning
Det goda livet
•
•
•
Från ”Framtid Ånge – strategi för utveckling i
Ånge kommun 2014 – 2020”.
Minska utanförskapet
•
Försörjningsstödet till unga 18-24 år ska minskas med 10 %
•
Andelen ej återaktualiserade ungdomar inom ett år efter
avslutad insats ska vara minst 85 %.
•
70 % av insatserna i öppenvården ska vara inriktade mot
yngre 18-24 år.
Leva och bo
•
Personalkontinuiteten ska förbättras inom hemvården. Målet
är 14 personer hos brukare med insatser 2 ggr/dag under en
Försörjningsstöd åldern 18-24 år har ökat med 14 % under
åren 2011-2014.
Idag är andelen ej återaktualiserade ungdomar 74 %.
Missbruket bland yngre ökar i kommunen. Kommunens
nuvarande öppenvårdsarbete är inte riktat mot någon
specifik åldersgrupp.
I hemvården var senaste måttet 21 personal på insatser 2
ggr/dag under en 14 dagars period enligt mätningen i
kommuners kvalitet i korthet.
•
Nuläget
•
•
•
Utveckla samarbetet mellan IFO, HUM,
arbetsmarknadsenheten, arbetsförmedling och
försäkringskassan
Ompröva prioriteringar inom IFO
Förändra organisation och arbetssättet inom
hemvårdsområdena
Integrera målet med kontinuitet i hemvården i
arbetsmodellen, Smartare bemanning
•
Prioriterande aktiviteter
•
•
•
Hur blev det?
•
•
•
•
23 (44)
Utbetalning av försörjningsstöd mäts månadsvis
Aktualiseringsgraden mäts ett år efter avslutad insats
Insatser i öppenvård följs upp halvårsvis
Personalkontinuiteten mäts kvartalsvis
7.2.1
Socialnämnden, budgetkommentarer
Driftredovisning,
Socialnämnden
tkr
Budget
2015
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
Driftnetto
-231 050
Prognos
2014
Budget
2014
Resultat
2013
Resultat
2012
52 502
-279 685
47 502
-273 685
44 021
-267 824
41 750
-268 932
-227 183
-226 183
-223 803
-227 182
Hemsjukvårdens omfattning är större än den beräknade schablon som gjordes inför överförandet
från landstinget.
1 oktober 2014 öppnade nytt LSS-boende i Ånge.
Utbetalningarna av försörjningsstöd ökar.
Antalet LSS-ärenden ökar
50 tkr avsätts till förstärkning av habiliteringsersättningen inom daglig verksamhet, LSS.
Socialstyrelsen förväntas komma med nya direktiv för bemanning inom särskilt boende. Eventuellt
kan detta innebära att befintliga nyckeltal behöver ses över.
Budgeten förutsätter att statsbudgeten innebär ökade intäkter på 2 mkr genom riktade statsbidrag.
24 (44)
7.3
Humanistiska nämndens mål och prioriterade aktiviteter 2015
Kommunfullmäktiges
vision för Ånge kommun
Kommunen har en atmosfär
av närhet och nytänkande
som gör den attraktiv att leva,
bo och verka i.
Mål
Hur vill vi ha det?
Tre strategiska huvudinriktningar
Ett levande näringsliv
Utbildning och
kompetensförsörjning
Det goda livet
•
•
•
Från ”Framtid Ånge – strategi för utveckling i
Ånge kommun 2014 – 2020”.
Öka elevernas genomsnittliga måluppfyllelse med minst 10 %
varje år till 2020.
Minst 90 % av eleverna på Bobergsgymnasiet ska gå ut inom
utsatt tid och med godkända betyg till 2016.
Antalet elever behöriga till gymnasiet ska successivt öka med
minst 5 % varje år till 2020.
100 % av de föreningar som bedriver barn- och
ungdomsverksamhet och får bidrag för verksamhet ska
genomgå utbildningen ”Trygga barn och ungdomsmiljöer” till
2015.
Alla medborgare ska vid behov erbjudas plats inom barnomsorg
till sina barn inom en månad.
•
•
•
•
•
Nuläget
Vi har efter några års vikande resultat börjat se tydliga förbättringar
av resultaten. Därför fortsätter vi med arbetet som vi har jobbat
med sedan Ht 2010. Vi behöver utveckla studiehandledning,
examinationsformer, mer användning av IKT för att stimulera och
motivera eleverna och avslutningsvis måste vi fortsätta med att
tydliggöra för eleverna vad de ska lära sig
Prioriterande aktiviteter
•
•
•
•
•
Hur blev det?
25 (44)
Vi ska fortsätta utveckla undervisningen i alla klassrum via
läroplansträffar
Tydliga uppföljningar av kunskapsresultat med analyser
görs regelbundet
Fortsätta utveckla stödet till våra nyanlända via
studiehandledning
Utveckla arbetet med IKT i alla verksamhetsformer
Fortsätta utveckla våra chefer så att de kan leda arbetet
med lärandeuppdraget
7.3.1
Humanistiska nämndens budgetkommentarer
Driftredovisning, Humanistiska
nämnden
tkr
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
Driftnetto
Budget
2015
Prognos
2014
Budget
2014
Resultat
2013
Resultat
2012
-230 500
20 500
-251 755
-231 255
15 456
-249 726
-234 255
26 123
-260 050
-233 927
27 565
-268 526
-240 961
Vid KSAU 2014-10-28 justerades Humanistiska nämndens ram för Budget 2015 till
231 500 kkr
Humanistiska nämndens förslag till Budget 2015 innebär följande åtgärder:
Ytterligare en förskoleavdelning inrättas i Ånge tätort
Fritidsförvaltningen bantar bidragen
Personaltätheten i grundskolan minskas med 3,5 tjänster.
Vi budgeterar för ett statsbidrag till grundskolan
26 (44)
Kkr
1000
250
1600
2000
Bygg- och miljönämndens mål och prioriterade aktiviteter 2015
Kommunfullmäktiges
vision för Ånge kommun
Kommunen har en atmosfär
av närhet och nytänkande
som gör den attraktiv att leva,
bo och verka i.
Tre strategiska huvudinriktningar
Ett levande näringsliv
Utbildning och
kompetensförsörjning
Det goda livet
•
•
•
Från ”Framtid Ånge – strategi för utveckling i
Ånge kommun 2014 – 2020”.
•
Mål
Hur vill vi ha det?
•
•
•
•
•
Nuläget
•
•
•
•
•
Prioriterande aktiviteter
•
•
•
Hur blev det?
70-80 % av enskilda avloppsanordningar som inte
uppfyllde kraven vid inventering 2012 ska inkomma med
ansökan om ny avloppsanläggning.
Tjänstegarantin gällande bygglov ska hållas.
Tillsynsplanen enligt miljöbalken ska uppnås till 90 %.
Kontrollplanen enligt livsmedelslagstiftningen ska
uppnås till 100 %.
Inventering av förfallna byggnader/fastigheter ska göras
2015-2020.
Dålig standard på stor del av enskilda
avloppsanläggningar.
Förfallna byggnader och ovårdade tomter ökar.
Olovligt byggande (inkl strandskydd) kontrolleras endast
vid anmälningar.
Nedskräpningsärenden och fordonsvrak ökar
Prioriterade planer enligt miljöbalken och
livsmedelslagstiftningen följs.
Tillsynsplanen enligt miljöbalken med fokus på barn
och äldres hälsa ska uppnås till 90 %
Kontrollplanen enligt livsmedelslagstiftningen ska
uppnås till 100 %
Tjänsteerbjudandet enligt PBL ska hållas
Påbörjande av inventering av förfallna byggnader
Målen mäts och redovisas till bygg- och miljönämnden 2 ggr/år.
Om risk finns att inte målen uppfylls gör nämnden en
prioritering
27 (44)
7.3.2
Bygg- och miljönämnden, budgetkommentarer
Driftredovisning, Bygg-och
miljönämnden
tkr
Budget
2015
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
Driftnetto
-3 180
Prognos
2014
Budget
2014
Resultat
2013
Resultat
2012
1 710
-4 890
1 710
-4 940
2 188
-5 238
1 982
-4 996
-3 180
-3 230
-3 050
-3 014
Bygg- och miljönämndens uppdrag är myndighetsutövning när det gäller plan- och bygglagen,
miljöbalken och livsmedelslagen med följdförfattningar, dvs prövning, tillsyn och kontroll.
För myndighetsutövningen tar nämnden ut avgifter enligt taxor antagna av kommunfullmäktige.
Nämnden handlägger också naturvårdsfrågor i kommunen.
På nämndens uppdrag prövar bygg- och miljökontoret ansökningar om tillstånd av olika slag som
styrs av plan- och bygglagen och miljöbalken samt utövar tillsyn och kontroll enligt plan- och
bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagen. Kontoret är underbemannat enligt gjord
behovsutredning. Detta innebär att nämnden beslutar om en prioritering av vilken tillsyn och
kontroll som ska utföras. Det finns risk att inte all tillsyn och kontroll enligt gällande lagstiftning
kan genomföras.
En förstärkning på personalsidan har gjorts under senare hälften av år 2014 med 50 %
byggnadsinspektör. Bräcke kommun köper 50 % byggnadsinspektörstjänst av Ånge kommun.
Inom kontoret hanteras också bostadsanpassningsärenden på uppdrag av kommunstyrelsen.
Energi- och klimatrådgivningen finns också inom bygg- och miljökontoret. Denna tjänst delas med
Bräcke kommun och är till stor del statsbidragsfinansierad.
28 (44)
Tekniska nämndens mål och prioriterade aktiviteter 2015
Kommunfullmäktiges
Tre strategiska huvudinriktningar
vision för Ånge kommun
Kommunen har en atmosfär
av närhet och nytänkande
som gör den attraktiv att leva,
bo och verka i.
Mål
Hur vill vi ha det?
•
•
•
Från ”Framtid Ånge – strategi för utveckling i
Ånge kommun 2014 – 2020”.
Det goda livet
•
Skapa en kostpolicy för kommunkoncernen
•
Upprätta en ny underhållsplan för gator/vägar
Se över framtida underhållsbehov
Det goda livet och Utbildning
•
Skapa förutsättningar så att 25 % fler kan erbjudas att
ansluta till kommunens fibernät
Näringsliv
•
Ta fram en utvecklingsplan för logistikverksamheten i
samarbete med kommunstyrelsen
Andelen ekologiska livsmedel uppgår idag till ca 7 % och i
kommunens klimatstrategi är det 10 %, nationellt mål 25
%
Befintlig underhållsplan för gator och vägar är från 1994!
För närvarande ca 560 anslutna hushåll till kommunens
fibernät, Nationella målet till 2020 90 % av hushåll och
företag ska ha tillgång till bredband med 100 Mbit/s, 2015
bör andelen vara minst 40 %
Befintlig logistikterminal är i princip max-utnyttjad och kan
ej ta fler kunder pga. platsbrist.
•
Nuläget
•
•
•
Prioriterande aktiviteter
Ett levande näringsliv
Utbildning och
kompetensförsörjning
Det goda livet
•
•
•
•
Tillsätta en kostgrupp i början av året
Genomföra vägytemätning med laser
Ta fram förslag för att öka bredbandsanslutningen till
ÅFA-lägenheter
Ta fram förslag till att utveckla biobränslehanteringen på
terminalen
Hur blev det?
29 (44)
7.3.3
Tekniska nämnden, budgetkommentarer
Driftredovisning, Tekniska
nämnden
tkr
Budget
2015
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
Driftnetto
-13 500
Prognos
2014
Budget
2014
Resultat
2013
Resultat
2012
68 262
-80 287
68 262
-79 787
64 968
-78 466
63 609
-75 579
-12 025
-11 525
-13 498
-11 970
Avgifterna för vatten och avlopp (VA-taxan) höjs med 5 % 2015
Ingen höjning av renhållningsavgifterna.
Fortsätta arbetet inom vatten och avlopp (VA) med överföringsledningar så att antalet små
anläggningar minskar och på så sätt hålla ned framtida drift och underhållskostnader. Trots detta
kommer kostnaderna att öka framledes dels utifrån ökade myndighetskrav på avloppsrening och
även den pågående klimatförändringen med förändrade nederbördsförhållanden.
Renhållning, ansvaret för återvinningsstationerna kommer troligtvis under mandatperioden att föras
över till kommunen
Trimma in nya kostorganisationen
Fortsatt utveckling av omlastningsterminalen och fd Posten, Mid Nordic Logistic Park
Ny gatubelysning med ledlampor innebär lägre energi- och underhållskostnader
30 (44)
8
Revisionen
Driftredovisning,
Kommunrevisionen
tkr
Budget
Prognos
Budget
Resultat
Resultat
2015
sept 2014
2014
2013
2012
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
-975
-975
-975
-841
-985
Driftnetto
-975
-975
-975
-841
-985
Den kommunala revisionen styrs av kommunallagen samt av kommunfullmäktiges
revisionsreglemente. Revisorerna ska enligt kommunallagen årligen granska all verksamhet
i den omfattning som följer av god revisionssed. En risk- och väsentlighetsanalys ligger till
grund för den revisionsplan som revisorerna årligen fastställer.
De förtroendevalda revisorerna utses av kommunfullmäktige men är i sin verksamhet partipolitiskt obundna. Varje revisor är självständig i sitt arbete som revisor.
Revisorerna biträds i sin granskning av sakkunniga yrkesrevisorer.
9
Gemensamma nämnder och förbund
Driftredovisning,
Gemensamma
nämnder/förbund
tkr
Överförmyndarnämnd
Medelpads räddningsförbund
Kollektivtrafikmyndigheten
Total
9.1
Budget
2015
Prognos
Sept 2014
Budget
2014
Resultat
2013
Resultat
2012
1 250
9 900
5 675
1 000
9 900
5 500
1 000
9 900
5 190
822
9 858
5 603
798
9 902
5 071
16 825
16 400
16 090
16 283
15 771
Överförmyndarnämnden Mitt
Den 1 januari 2011 bildades en ny myndighet, en gemensam överförmyndarnämnd mellan
kommunerna Sundsvall, Timrå, Ånge och Nordanstig. Nämnden är formellt en ”Gemensam
nämnd”. Sundsvalls kommun fungerar som värdkommun. Ånge har en ledamot och en
ersättare i nämnden. Verksamheten administreras från överförmyndarkontoret i Sundsvall
och samarbetet mellan kommunerna är reglerat i avtal.
31 (44)
9.2
Medelpads Räddningstjänstförbund
Ånge kommun ingår tillsammans med Sundsvall och Timrå kommun i Medelpads
Räddningstjänstförbund. Ånges representation är två ledamöter i ägarrådet och två i
styrelsen.
Kommunledningarna i Sundsvall, Timrå och Ånge har tillsammans tagit fram en
beskrivning över kommunernas önskvärda utveckling inom området skydd mot olyckor för
perioden 2012 - 2015.
9.3
Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län
Kommunerna i länet tillsammans med landstinget ingår i Regionala
Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (RKTM).
Kollektivtrafikmyndigheten har till uppgift att:
• Fatta strategiska beslut om kollektivtrafiken, i huvudsak genom ett regionalt
trafikförsörjningsprogram
• Fatta beslut om allmän trafikplikt, det trafikutbud och den service som RKTM vill
garantera genom att upphandla och finansiera trafiken
• Bedriva operativ verksamhet på uppdrag av myndighetens politiska ledning
• Upphandla och samordna särskild kollektivtrafik
32 (44)
10
Mål och prioriterade aktiviteter för kommunala bolag
10.1
Ånge Fastighets- och Industri AB - mål och prioriterade
aktiviteter
Kommunfullmäktiges
vision för Ånge kommun
Kommunen har en atmosfär
av närhet och nytänkande
som gör den attraktiv att leva,
bo och verka i.
Tre strategiska huvudinriktningar
Ett levande näringsliv
Utbildning och
kompetensförsörjning
Det goda livet
•
•
•
Från ”Framtid Ånge – strategi för utveckling i
Ånge kommun 2014 – 2020”.
•
•
Mål
Hur vill vi ha det?
•
Återställa budget för underhåll till 10 miljoner
ÅFA ska etappvis öka amorteringstakten av sina lån till 10 miljoner
så bolaget når en hanterbar skuldbörda.
Energieffektiviseringen ska följas upp resultatmässigt och vara en
ständigt pågående process. Avstämning skall göras för att kunna
sätta en %-sats på besparingen.
ÅFA ska fortsatt ha ett engagerat och gott bemötande gentemot sina
nuvarande och tillkommande hyresgäster. Följs upp med egna
mätningar.
Antalet hyreslägenheter med bredbandsuppkoppling ska öka.
•
•
•
•
800 bostäder
57 000 kvm verksamhetslokaler
43 000 kvm kommersiella lokaler
Ansträngd ekonomisk situation
•
•
Nuläget
•
•
Energieffektivisering
Ökad amorteringstakt
Prioriterande aktiviteter
Hur blev det?
33 (44)
10.1.1
Ånge Fastighets- och Industri AB budgetkommentarer
Driftredovisning, ÅFA
tkr
Budget
2015
Prognos
2014
Budget
2014
Resultat
2013
Resultat
2012
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
Jämförelsestörande poster
Finansiella poster
108 800
-95 000
106 400
-93 800
106 542
-192 532
104 931
-96 485
-12 800
105 400
-92 800
5 800
-11 200
-11 200
-13 462
-16 113
1 000
7 200
1 400
-99 452
-7 667
Driftnetto
34 (44)
10.2
Ånge Energi AB - mål och prioriterade aktiviteter 2015
Kommunfullmäktiges
vision för Ånge kommun
Kommunen har en atmosfär
av närhet och nytänkande
som gör den attraktiv att leva,
bo och verka i.
Tre strategiska huvudinriktningar
Ett levande näringsliv
Utbildning och
kompetensförsörjning
Det goda livet
•
•
•
Från ”Framtid Ånge – strategi för utveckling i
Ånge kommun 2014 – 2020”.
•
Mål
Hur vill vi ha det?
Fortsatta ta vara på de positiva fördelarna kring spillvärmen,
styrsystem etc. Öka antalet timmar där spillvärmen är huvudsaklig
värmekälla.
Följa upp spillvärmeutnyttjandet enligt energieffektiviseringsplanen.
Dra nytta av utbytet av styrsystem vid anläggningarna i Fränsta och
Ånge, effektivisering kring skötsel och jourkostnad.
Kostnadsutvecklingen utvärderas kvartalsvis.
Uppdelningen av de båda bolagen kommer att skapa ett
"hälsosammare" förhållande mellan ÅFA och Ånge Energi, Målet är
att nyttja detta förhållande för respektive bolags förtjänst.
•
•
•
Nuläget
Distribution av 30 Gwh fjärrvärme
•
•
•
Modernisera styrprocesserna vid båda verken
Färdigställa en modern taxa
Prioriterande aktiviteter
Hur blev det?
35 (44)
10.2.1
Ånge Energi AB budgetkommentarer
Driftredovisning, Ånge energi
tkr
Budget
2015
Prognos
201409
Budget
2014
Resultat
2013
Resultat
2012
Verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
23 000
-18 000
21 000
-17 600
22 500
-18 800
21 877
-18 433
21 679
-18 886
Finansiella poster
-4 000
-3 400
-3 400
-3 007
-5 169
Driftnetto
1 000
0
300
437
-2 376
10.3
Ångefallen Kraft AB
Kommunen äger 50 % av Ångefallen Kraft AB, Fortum Generation AB äger övriga 50 %.
Bolaget äger Hermanboda kraftverk samt 5,15 % i Järnvägsforsens kraftverk, båda belägna
i Ljungan. Bolaget har inte några anställda och administreras av Birka Kraft AB som ingår
i den finska energikoncernen Fortum. Avkastningen beräknas bli 5 mkr per år.
36 (44)
11
Finansiering
SKL gör följande bedömningar i MakroNytt, 2/2014:
”Tillväxten i omvärlden bedöms 2014 bli väsentligt starkare än 2012 och 2013.
Framförallt ser läget i euroområdet bättre ut. Tillväxten i omvärlden förväntas emellertid
inte nå några högre mål. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens
utveckling varit förhållandevis svag under början av 2014. För helåret 2014 beräknas
inhemsk efterfrågan växa med 3,0 %. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande
orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i
bostadsbyggandet. Från en nedgång med drygt 11 % i bostadsinvesteringarna 2012
beräknas dessa öka med 18 % 2014. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat
arbetsmarknadsläge i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i
två steg 2015 höjer styrräntan till 0,75 %. Den svenska kronan förutses vara fortsatt svag
fram till dessa höjningar vidtas och förstärks sedan framförallt mot euron. I takt med att
återhämtningen i svensk ekonomi fortgår och arbetslösheten sjunker kommer Riksbanken
att höja styrräntan ytterligare. I slutet av 2017 beräknas styrräntan vara uppe i 3 %. Trots
skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få
tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den
demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen”
Finansiering
tkr
-100 personer
SKL
14:40
2015
SKL
14:40
2016
SKL
14:40
2017
406 415
410 831
425 212
436 337
-736
133 265
404
134 377
1 533
139 946
0
136 570
0
135 458
14 865
4 485
14 874
1 102
14 773
2 500
14 825
2 800
14 825
2 700
14 825
2 500
-2 100
3 144
-2 414
3 049
-4 400
4 000
-3 850
2 900
-3 600
4 000
-4 350
4 000
-4 350
4 000
8 279
553 245
5 772
553 561
8 000
559 546
4 500
562 019
5 000
575 335
5 000
583 957
5 000
593 770
-3,11
0,06
1,08
1,53
2,37
1,50
1,68
13 594
-3 582
11 772
-104 936
-1 000
3 984
-1 000
-1 000
0
0
Utfall
2012
Utfall
2013
Skatteintäkter
383 167
396 876
403 441
Slutavräkning, skatt
Utjämningsbidrag
0
142 407
-2 121
133 049
Fastighetsavgift
Finansiella intäkter
15 048
3 300
Finansiella kostnader
Internränta
Ångefallen Kraft
Summa
Förändring jämfört föregående år %
Jämförelsestörande intäkt
Jämförelsestörande kostnad
Budget Prognos
2014 Okt 2014
Oförändrad skatt, 23,33 kr
Befolkningen beräknas minska med 100 personer 2014 och 140 per år 2015-2016
Prognosen för 2014 är per oktober månad
Svenska kommunförbundets cirkulär 14:40 har använts som underlag för beräkning av
skatteintäkter och utjämningsbidrag 2014-2017.
37 (44)
Avkastningen från Ångefallen Kraft AB beräknas bli 5 mkr/år.
Ånge Fastighets- och Industribolag (ÅFA) och Ånge Energi AB förutsätts har en ekonomi i
balans från och med 2014.
2,2 mkr/år har avsatts för räntekostnader, 1,5 mkr för oförutsedda kostnader och 1 mkr för
projekt för att minska ungdomars utanförskap samt 1 mkr för hyreshöjningar.
Av tidigare års positiva resultat har kommunen tidigare avsatt 13,6 mkr för strukturella
kostnader och 2,4 mkr för nedskrivning och amortering i ÅFA.
12
Ramfördelning
Ramfördelning
tkr
-100 personer
SKL
14:40
2015
SKL
14:40
2016
SKL
14:40
2017
562 019
-975
-53 130
575 335
-975
-53 230
583 957
-975
-53 230
593 770
-975
-53 230
-11 525
-234 255
-12 025
-231 255
-13 500
-230 500
-13 500
-230 500
-13 500
-230 500
-226 183
-3 180
-16 090
-1 500
-227 183
-3 180
-16 090
-1 500
-231 050
-3 180
-16 825
-1 500
-231 000
-3 180
-17 900
-2 000
-231 000
-3 180
-18 500
-2 000
-12 722
3 959
2 984
6 943
-1 000
-1 000
-17 300
5 275
-1 000
4 275
-1 000
-1 500
-18 000
11 172
0
11 172
-1 000
-1 500
-20 000
18 385
0
18 385
Utfall
2012
Utfall
2013
Finansiering
Revision
Kommunstyrelse
553 245
-985
-52 717
553 561
-841
-51 178
559 546
-975
-52 730
Tekniska nämnden
Humanistiska nämnden
-11 971
-240 961
-13 498
-233 927
Socialnämnden
Bygg- och miljönämnden
Gemensamma nämnder/förbund
Kommunstyrelsens oförutsedda
-227 182
-3 013
-10 700
-223 803
-3 050
-10 680
Ungdomar
Hyreshöjning
Pensioner
Summa
Jämförelsestörande poster, netto
Summa
-13 335
-7 619
10 012
2 393
-16 192
392
-93 164
-92 772
Budget Prognos
2014 Okt 2014
-16 600
-3 492
-1 000
-4 492
Hyreshöjning, ÅFA: Hyresnivåerna i verksamhetslokalerna är för låga för att kunna ha ett
rimligt underhåll av fastigheterna. Hyresnivåerna i verksamhetslokalerna behöver höjas
med cirka 6 mkr, höjningen kommer att göras successivt under minst 4 år.
1 mkr per år avsätts för åtgärder för ungdomar mellan 16-25 år.
38 (44)
12.1
Resultatbudget
Budget
Plan
Plan
2014
106,3
-656,6
-1,0
-11,9
-563,2
Progn
Aug
2014
108,4
-647,5
-1,0
-16,0
-556,1
2015
110,0
-661,8
-1,0
-14,3
-567,1
2016
110,0
-664,8
0,0
-14,0
-568,8
2017
110,0
-667,4
0,0
-14,0
-571,4
542,8
550,8
556,7
567,1
576,6
586,6
9,3
10,3
10,7
10,1
7,8
7,7
7,5
-2,1
-1,0
-1,1
-103,5
-2,9
-2,9
-3,6
-4,4
-4,4
2,4
-92,8
-4,6
7,8
4,3
11,2
18,4
2,4
-92,8
-4,6
7,8
4,3
11,2
18,4
Nyckeltal:
Andel av skatter, skattebidrag och finansnetto:
Resultat före extraord.post
0,4
-16,8
Vsh.nto inkl avskr/jmf.stör.
99,4
98,1
Vsh.nto exkl avskr/jmf.stör.
99,1
97,2
-0,8
100,8
98,5
1,4
98,6
95,6
0,7
99,3
96,6
1,9
98,1
95,7
3,1
96,9
94,5
(Mkr).
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Jmf.stör. post
Avskrivn enl plan
Verksamhetsnetto
Skatt/utjämningsbidrag
Fin.int inkl
värdepappersutdeln
Fin. Kostnader
Jmf.stör. post
Resultat 2
Red
Red
Budg
2012
114,2
-659,9
11,0
-12,8
-547,5
2013
118,5
-654,7
10,4
-15,4
-541,3
543,7
Extraord. Poster
Återf eget kap
39 (44)
12.2
Balansbudget
(Mkr)
Tillgångar
Redov Redov Budget Progn Budget
Aug
2012 2013
2014 2014
2015
Plan
Plan
2016
2017
Fastigheter, anläggn.
Inventarier+pågående
Värdepapper/långfristig fordran
S:a anläggningstillg.
85,1
30,7
161,9
277,7
134,6
35,9
132,7
303,1
105,0
22,0
169,8
296,8
136,0
28,5
138,5
303,0
143,8
21,6
134,3
299,7
145,8
19,0
130,2
295,1
144,5
19,0
126,0
289,6
Fordringar
Likvida medel
S:a omsättningstillg.
75,3
42,6
117,9
44,6
104,4
149,0
70,0
17,5
87,5
40,0
95,0
135,0
40,0
40,8
80,8
40,7
53,9
94,7
40,7
60,9
1,1,6
S:a tillgångar
395,6
452,1
384,3
438,0
380,5
389,7
391,2
218,7
221,1
225,3
128,4
136,2
140,4
151,6
2,4
221,1
-92,8
128,4
-4,5
220,8
7,8
136,2
4,3
140,4
11,2
151,6
18,4
170,0
Pensionsavsättning
Övrig avsättning
53,4
4,6
56,9
4,8
58,3
4,5
58,3
4,5
59,5
4,5
60,7
4,5
61,9
4,5
Långfristiga skulder
1,2
45,2
0,7
142,0
88,9
85,8
79,7
36,7
78,5
115,2
395,6
39,4
177,5
216,9
452,1
30,0
70,0
100,0
384,3
30,0
67,0
97,0
438,0
33,0
54,1
87,1
380,5
33,0
54,1
87,1
389,7
30,0
45,0
75,0
391,2
Inom linjen (utanför balansräkningen)
Pensionsskuld o löneskatt före -98
299,0
Soliditet, 1)
55,9
Soliditet, 2)
-19,7
Kassa-/balanslikviditet, 3)
102,4
313,2
55,9
-40,9
68,7
266,0
57,4
-11,8
87,5
300,2
31,1
-37,5
139,2
293,4
36,9
-40,2
92,7
289,0
38,9
-35,3
108,7
286,8
43,5
-29,9
135,5
Skulder o eget kapital
Ingående eget kapital
Bokning mot eget kap
Årets ändr av eget kap
S:a eget kapital
Leverantörsskulder
Övr kortfristiga skulder
S:a kortfristiga skulder
S:a skuld o eget kap.
1) Eget kapital / S:a tillgångar. 2) Eget kapital (justerat med pensionsåtaganden utanför balansräkningen) / S:a tillgångar
3) S:a omsättn.tillg. / S:a kortfr. Skulder. Not From 2013 bokförs anslutningsavgifter och investeringsbidrag som långfristig skuld och
avräknas över beräknad livslängd. Tidigare har investeringsbidrag ingått i anläggningstillgångar.
2013 bokades en kortfristig skuld till ÅFA: Beslut KF 14-02-24 § 5 Garantera det kapitaltillskott (genom övertagande av lån) som behövs
för att täcka ÅFA:s förlust i samband med nedskrivningar av fastigheternas värden på 101 miljoner kr. Till långfristiga skulder 2014
40 (44)
12.3
Kassaflödesbudget
Redov Redov Budg Progn Budg Plan Plan
Aug
2013 2014 2014 2015 2016 2017
2012
Mkr
Löpande verksamhet
Årets resultat
Justering för av- och nedskrivningar
Justering gjorda avsättn pensioner o övriga avsättn
Justering för ianspråktagna avsättn pensioner o
övriga
Justering för uppskjuten skatt
Justering för minoritetens andel resultat
Justering för reavinster
Justering för reaförluster
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändring RK
Ökn(-)/minskn(+) förråd
Ökn(-)/minskn(+) kortfristig fordr.
Ökn(+)/minskning(-) kortfristig skuld
Rörelsekapitalets förändring
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investering i materiella tillgångar
Avyttring av materiella tillgångar
Justering för nedskrivning
Leasade maskiner
Investering i finansiella tillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansiering
Långfristig upplåning
Amortering av långfristiga lån
Ökn./minskn. långfristiga fordringar
Utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
41 (44)
2,4
12,8
0,3
-92,8
15,4
4,5
-1,2
-0,8
-4,5
12,5
1,1
7,8
16,0
1,2
4,3
14,3
1,2
11,2
14,0
1,2
18,4
14,0
1,3
9,1
25,0
19,7
26,4
33,6
0,0
0,0
1,1
15,3
-73,7
-5,6
2,5
-3,1
12,3
30,8
101,6
132,4
58,7
-10,7
0,0
-1,4
-12,0
1,0
4,6
-0,1 -119,9
0,9 -115,3
10,1 -90,3
-0,7
-9,9
-9,9
9,8
-12,1
-0,7 -12,1
25,6 21,5
-37,8 -18,0
0,5
0,0
0,0
33,0
-10,0 -15,1 -13,5 -12,6
-4,4 -18,0
-16,0 -15,1 -13,5 -12,6
1,2
-0,1
6,9
12,0
-0,7
-3,8
8,1
8,3
34,3
42,6
-6,0
-0,3
96,8
0,0 -53,1
0,1
4,2
-3,1
4,2
-6,1
4,2
7,5
-0,3
96,9 -48,9
1,1
-1,9
61,9
42,6
104,4
-8,2
25,7
17,5
-9,4 -54,5
104,4 95,0
95,0 40,8
13,1
40,8
53,9
6,9
53,9
60,9
12.4
Investeringsbudget 2015-2019
Den totala investeringsnivån ska understiga avskrivningsnivån sett under en 3-årsperiod.
Satsning på vägbelysning som minskar driftkostnaden ska exkluderas liksom investeringar
inom vatten och avlopp som ska finansieras genom VA-taxan.
Den genomsnittliga avskrivningsnivån 2011-2013 var cirka 13 mkr. 2014 beräknas
avskrivningarna till ca 13 mkr . Nivån på avskrivningar som avser gatlyse och vatten- och
avloppsverksamhet är cirka 4 mkr.
Med tanke på den ekonomiska situationen i ÅFA har kommunen under 2014 finansierat
investeringar i verksamhetslokalerna direkt.
Investeringar 2015-2019
tkr
Från
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
Budget
2019
Kommunstyrelsen
Tekniska nämnden
Humanistiska nämnden
Socialnämnden
285
9 600
144
215
1 320
6 990
3 145
1 150
1 615
11 980
2 074
1 270
500
7 550
6 505
550
500
7 400
4 445
550
500
7 500
1 500
550
0
6 900
0
0
Bygg- och miljönämnden
Summa
0
10 244
50
12 655
0
16 639
0
15 105
0
12 895
0
10 050
0
6 900
Investering i verksamhetslokaler
Summa
0
10 244
10 000
22 655
0
16 639
0
15 105
0
12 895
0
10 050
0
6 900
Från
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
Budget
2019
0
110
0
0
0
0
185
100
110
350
80
0
180
500
0
0
0
0
0
0
500
0
0
0
0
0
0
500
0
0
0
0
0
0
500
0
0
0
0
0
0
500
295
1 320
0
0
0
0
715
0
500
400
1 615
500
500
500
500
Investeringar 2015-2019
Kommunstyrelsen
tkr
Kontorsinventarier & hjälpmedel
Budgetsytem Agresso
IT-system personel (rapporter)
Kopiering, ekonomi
Arbetsmiljöåtgärder
Arkivhyllor
Gemensam IT-infrastruktur
Digital lösning politiker
Summa
42 (44)
Investeringar 2015-2019
Bygg- och miljönämnden
tkr
Från
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
Budget
2019
Inventarier
0
50
0
0
0
0
0
Summa
0
50
0
0
0
0
0
Från
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
Budget
2019
0
65
150
0
0
0
0
0
0
215
150
0
0
200
0
300
250
100
150
1 150
0
0
0
220
600
250
0
100
100
1 270
0
0
0
100
0
250
0
100
100
550
0
0
0
100
0
250
0
100
100
550
0
0
0
100
0
250
0
100
100
550
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Från
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
Budget
2019
0
0
64
80
0
1 445
1 300
0
0
200
524
900
0
0
0
1 200
900
0
0
105
1 200
900
0
0
45
1 200
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Getberget
Ismaskin
0
0
0
0
0
0
4 000
0
0
2 000
0
0
0
0
Fritidsanläggningar
Vattenbana badhuset
Utemiljö skolor
Summa
0
0
0
200
3 145
0
0
300
6 505
0
0
300
4 445
0
0
300
1 500
0
0
144
350
0
300
2 074
Investeringar 2015-2019
Socialnämnden
tkr
Hemsjukvård, arbetsplatser/datorer
Kvalitetsledningssystem
Möbler Furubacken
IT-investeringar
Renoveringar och bredband
Vitvaror
Möbler
Myndighetskrav
Förebyggande + taklyftar, sängar
Summa
Investeringar 2015-2019
Humanistiska nämnden
tkr
IT-investeringar
Inventarier, möbler
Förskola Ljungaverk
Förskola Fränsta
Maskiner, inventarier Fritid
43 (44)
0
Investeringar 2015-2019
Tekniska nämnden
tkr
Från
2013
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
Budget
2019
Bredband
3 600
500
400
400
300
300
300
1 500
1 600
2 000
1 700
1 800
1 900
2 000
0
Sanering VA-ledningar
Överföringsledningar
3 000
Komsta biodamm
Övansjö biodamm
0
0
0
0
0
0
0
500
0
0
500
0
0
0
Parteboda biodamm
Östby biodamm
0
0
0
0
0
500
0
0
500
0
0
0
0
0
0
0
0
3 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
9 600
400
300
0
3 100
200
400
0
0
0
0
270
170
0
0
0
150
6 990
0
0
1 500
3 100
200
400
0
100
0
0
0
0
280
900
1 000
0
11 980
0
0
1 500
200
200
400
1 300
500
350
0
0
0
0
0
500
0
7 550
0
0
0
200
200
400
0
0
0
4 000
0
0
0
0
0
0
7 400
0
0
0
200
200
400
0
0
0
4 000
0
0
0
0
0
0
7 500
0
0
0
200
0
400
0
0
0
4 000
0
0
0
0
0
0
6 900
Munkbysjöns vv, filter
VA-bil
Driftövervakning
Gatubelysning
Kompletterade belysning
Gång- och cykelvägar
Hjullastare
Kapellbackens grönområde
Kross trädgårdsavfall
Kaffepanntippens avslutning
Reservkraft Spånbrogården
Reservkraftintag, Bobergs kök, aula
Medborgarhus brandlarm
Medborgarhus tak
MidNordic Logistic
Reservkraftintag Fränstaskolan
Summa
Postadress: 841 81 Ånge
Besöksadress: Torggatan 10
Telefon: 0690-250 100
E-post: ange@ange.se
Webb: www.ange.se
44 (44)