1. No category

(:i:~ Uppvidinge
~
Kallelse/underrättelse
2015-01-23
KOMMUN
Sammanträde med:
Socialnämnden
Datum:
2015-02-05
Tid:
13:00
Plats:
Socialförvaltningen, Lenhavda
Ärende
1. Upprop
Bilaga
2. V al av justerare
3. Godkännande av dagordning
l)nr. 2015-000009
4. Enskilt ärende. Särskilt förordnad vårdnadshavare
l)nr. 2015-000025
5. Ansökan om tillstånd att servera alkoholdrycker,
serveringstillstånd enligt 8 kap 2 § alkohollagen
(2010:1622)
l)nr. 2015-000020
6. Verksamhetsberättelse för Smedsgård 2014. Särskilt
boende enligt Lagen om valfrihet LOV
l)nr. 2015-000019
./.
7. Verksamhetsberättelse för Lilla Rut hemtjänst i form av
serviceinsatser i ordinärt boende enligt Lagen om
valfrihet, LOV
l)nr. 2015-000031
./.
8. Socialförvaltningens ledningsgrupp presenterar sig för
socialnämnden
l)nr. 2015-000026
9. Information från individ- och familjeomsorgen
l)nr. 2015-000003
10. Taxa för färdtjänst och avgift vid arbetsresor inom
Uppvidinge kommun
l)nr. 2015-000027
./.
f:i:'l
Uppvidinge
~
KOMMUN
Kallelse/underrättelse
2015-01-23
Ärende
11. Hyressättning ombyggda lägenheten Olofsgården, taxor
och avgifter
Dnr. 2014-000142
Bilaga
./.
12. Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS
2014
Dnr. 2014-000012
./.
13. Riktlinje för avgift vid förlorat SIS-kort och/eller koder
samt avgift vid kortframställan till andra förvaltningar
Dnr. 2014-000214
./.
14. Revidering av dokumenthanteringsplan
Dnr. 2015-000013
./.
15. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse avseende 2014
Dnr. 2015-000034
./.
16. Information från hälso- och sjukvårdsavdelningen
Dnr. 2015-000002
17. Information från vård- och omsorgsavdelningen
Dnr. 2015-000004
18. Val av kontaktpolitiker inom äldreomsorgen och
omsorgen om personer med funktionsnedsättning för
mandatperioden 2015-2018
Dnr. 2015-000033
./.
19. Ledamöter i kommunala pensionärsrådet (KPR) för
mandatperioden 2015-2018
Dnr. 2014-000207
./.
20. Ledamöter och ersättare för socialnämndens arbetsutskott ./.
2015-2018
Dnr. 2015-000023
21. Medverkan Familjefrid Kronoberg
Dnr. 2015-000030
./.
22. Riktlinje för intern kontroll inom socialförvaltningens
verksamhetsområde
Dnr. 2015-000032
./.
(:i:'l Uppvidinge
~
Kallelse/underrättelse
2015-01-23
KOMMUN
Ärende
23. Rapport intern kontroll handlingsplan 2014
Dnr. 2013-000189
24. Möte med styrelsen för Tychofonden 2014
Dnr. 2014-000124
25. Meddelanden till socialnämnden
Dnr. 2015-000006
26. Delegeringsbeslut
Dnr. 2015-000005
27. Övriga frågor
Dnr. 2015-000007
Thomas Lindberg
ordförande
Helena Karlsson
sekreterare
Bilaga
./.
./.
Uppvidinge
ivlM UN
2015-01-18
Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse Smedsgård
Sammanfattning
Smedsgård bedriver särskilt boende enligt Lagen om valfrihet (LoV).
Verksamhetsberättelsen beskriver verksamheten för kalenderåret 2014.
Beslutsunderlag
Verksamhetsberättelse Smedsgård
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar godkänna verksamhetsberättelsen för Smedsgård för
2014
Susanne Winsth
Socialchef
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
UPPVIDINGE KOMMUN
SOCIALNÄMNDEN
2015 -01- 14
Smedssård
storsatan 4'l
360 'lS Alstermo
Verksamhetsberättelse för Smedsgård 2014.
Inledning.
Ar 2014 är nu historia och det är dags att summera året i en verksamhetsberättelse. Smedsgård
driver vård och omsorg i särskiltboende enligt LOV avtal med Uppvidinge kommun. Aret i siffror
vad det gäller beläggning ser ut som följer.
2014 Nivå 1
jan
Feb
mars
april
maj
uni
juli
aug
s ep
okt
nov
dec.
Nivå 2
7
7
7
7
7
7
8
7
6
6
8
8
Nivå 3
3
3
3
1
1
2
2
3
3
3
4
4
Nivå5
Nivå4
8
9
9
9
9
9
9
10
9
9
7
6
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
Totalt antal
3
2
3
3
3
3
3
3
3
3
4
4
22
22
23
21
21
22
23
24
22
22
24
24
22,5
(
Vi har under året haft en mycket god beläggning där vi har en genomsnittlig beläggning på 22,5
boende. Man kan också se en viss förskjutning i vårdtyngd i slutet av året där någon mer än innan
är placerad i nivå 4 och 5. Siffrorna avser slutet på varje månad. Det kan variera under månaden
också.
Vi har under året haft 6 dödsfall och en som flyttat ut till eget boende igen. Nyinflyttade under året
har varit 7 personer.
Händelser under året.
Under 2014 har generationsskifte genomförts i företaget. Bo och Karin Jansson har lämnat över till
Ida Jansson och Sam Jonsson. l samband med detta bytte också företaget namn och heter nu
mera Smedsgård i Alstermo AB.
En förstärkning i personalbemanningen har gjorts i köket. Bemanningen har ökats upp till 1,5 åa
och köket är nu bemannat alla dagar 8-17.
Under våren gjordes en större investering då hissen i huset byttes ut. Vidare har också vissa
mindre måleriarbeten utförts för att fräscha upp miljön. Nya kylfläktar har installerats för att även
sommartid kunna erhålla ett behagligt inomhusklimat
l september var det val i Sverige och så också på Smedsgård. Det var första gången som det även
på Smedsgård öppnades vallokal och alla hade möjlighet att rösta.
Två medarbetare har under året uppmärksammats för sina 25 år som anställda i verksamheten.
Personal/ Arbetsmiljö
Smedsgård har idag en grundbemanning på 12,85 åa. l detta ingår inte dagverksamhet, ssk/chef,
administration. Ej heller tid för städ av allmänna utrymme som sköts utöver detta. Antal anställda,
tillsvidare eller med längre vikariat uppgår till 20 personer och här utöver finns mellan 5-6
timanställda som tas in vid behov.
Ingen tillsvidareanställd har under året avslutat sin anställning.
Bemanningen i köket har från den 1/12-14 ökats upp till 1,5 åa.
l början av året genomfördes en mindre justering av schemat för att få en tydligare spridning så att
alla jobbar med alla. Att få fasta "par" som alltid arbetar tillsammans gav upphov till vissa
samarbetssvårigheter.
Medarbetarsamtal har hållits vid två tillfällen under året, vår och höst.
Arbetsplatsträffar är regelbundet återkommande ca var 4:de vecka. Här har också inbjudna gäster
deltagit och pratat om olika ämnen så som ex nutritionsproblem hos äldre.
Inför semestern och inför jul har personalen bjudits på sommarbuffe respektive julbord.
Sommaren avlöpte väl sedd ur i bemanningssynpunkt En planerad ökning av grundbemanningen
gjordes under semesterperioden, då erfarenhet säger att det ofta uppstår situationer som ger
personalbrist under semestern. l början av sommaren 2014 drabbades Smedsgård av magsjuka
vilket avlöpte väl då en planerad överbemanning redan fanns.
Hösten har ur bemanningssynpunkt varit en tuff period. Vi har haft en tydlig ökning av framför allt
långtidssjukskrivningar under sista delen av året. Tyvärr har tre av våra medarbetare drabbats av
fysisk ohälsa som kräver långa sjukskrivningar. Detta har gjort att de limanställda har fått jobba
mycket. Problem med att lösa korttidsfrånvaro har uppstått.
sjukskrivningstalet ökade under 2014 till 7,3% vilket är en markant ökning men som relateras till
den höga andelen långtidssjukskrivna. Dessa sjukskrivningar kan inte ses som arbetsrelaterade.
Nya timanställda har plockats in men det tar tid med introduktion. Någon av dessa har
undersköterskakompetens men några har bara tidigare erfarenheter.
Utbildningsnivån är fortsatt hög. Av tillsvidareanställda är det 100% som har adekvat utbildning av
vikarier är det uppskattningsvis 4 av 6 med adekvat utbildning.
l januari -14 hade vi besök av huvudskyddsombudet från Kommunal. Samtal om arbetsmiljön
fördes och den senast gjorda skyddsronden gicks igenom. Det framkom inga synpunkter på
arbets m iljöarbetet.
Vidare har det under året genomförts skyddsrond, och riskbedömning på individnivå vad beträffar
risk för belastningsskador hos medarbetare. Detta arbetet har vidareutvecklats efter att vi i mars
månad hade en tillsyn från arbetsmiljöverket gällande.
"Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö, belastningsergonomisk riskbedömning"
Vidare har arbetsmiljön varit en punkt på APT där tillbud har varit en återkommande punkt som har
diskuterats.
Under 2014 har vi under olika perioder haft 8 tillbud gällande hot och våld. Detta relateras till
enskilda boende som ofta har en psykiatrisk diagnos.
Brandingenjör från RÖK har under året gjort tillsyn av brandskyddsarbetet
Vi har också under året genomfört brandskyddsrond. Det finns också ett brandtillbud registrerat.
Kompetensutveckling
Fyra av våra anställda har under april avslutat omvårdnadslyftet och har där med en adekvat
utbildning och räknas nu som undersköterskor. Vidare har tre anställda under lite olika tidsperiod
läst in omvårdnadsprogrammets 1350 poäng och även dessa tre är nu helt klara och där med
undersköterskor.
sjuksköterska har deltagit i yrkesträffar som hålls av kommunen. Där aktuella ämnen berörs och
information om nyheter kan inhämtas.
Annelie Kivioja har gått utbildning till skyddsombud och facklig företrädare.
Vi har under året tagit emot två elever som går omvårdnadsprogrammet
Omvårdnadspersonal har fått övergripande utbildning om ROAG.
Fyra ur personalen har deltagit i utbildningen. "Att förebygga och bemöta ulagerande beteenden
inom demensvården" Kurs anordnare Durswall institutet.
sjuksköterska har deltagit i utbildning gällande läkemedel och äldre.
Även utbildning i Visam, ett bedömningsinstrument för att uppnå vård på rätt vårdnivå.
Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete bedrivs fortlöpande genom det avvikelsesystem som finns i verksamhetssystemet
Procapita och där varje enskild medarbetare registrerar det som avviker från beslutat bistånd eller
behov utifrån genomförandeplanerna. Avvikelsen hanteras där efter av verksamhetschefen och
åtgärder planeras för att förebygga framtida upprepning. Atgärder och hantering kommuniceras till
berörda medarbetare och ibland förs de vidare för diskussion på APT.
Tidpunkt för uppföljning registreras och den görs sen av verksamhetschefen.
Det finns sen innan en utbredd vana hos medarbetarna att skriva avvikelser som gäller HSL. Vad
det gäller avvikelser som går underSOLär vanan inte riktigt etablerad ännu. Därför är det ett
område som vi jobbar med.
Teammöte/Senior Alert
Enhetschef/sjuksköterska, omvårdnadspersonal, biståndshandläggare och rehab har under året
träffats ungefär en gång i månaden för att gå igenom de boende deras status och behov.
Uppföljning av avvikelser i form av fallrapporter och där efter planering för att förebygga ytterligare
fall görs också. l Senior Alert är 22 av 24 boende med och här görs fortlöpande riskbedömningar
vad avser fall, nutrition, trycksår. Atgärder planeras utifrån risker.
Vidare har Smedsgård deltagit i den punktprevalensmätning som gjordes i Senior alert i mars och i
oktober månad.
Träffarna upplevs av oss på Smedsgård som mycket värdefulla och kvalitets höjande för
verksamheten
Vidare registreras också dödsfall på Smedsgård i kvalitetsregistret Palliativregistret statistik från
registret används för att följa upp kvaliteten på vården i livets slut.
Redovisning av statistik från de olika registren planeras att redovisas i kommande
Patientsäkerhetsberättelse som finns klar den 1/3-15
Framåtblick
Vad 2015 har med sig är ett oskrivet blad. Vårt mål är att driva verksamheten framåt, där
utveckling och kvalitet är honnörs ord. Vi är en liten verksamhet där alla medarbetare jobbar nära
våra brukare och ser till deras bästa.
Planering finns för interna utbildningar, så som HLR, Bandskyddsutbildning, Modern arbetsteknik
m.m.
Införande av cirkulationstvätt av arbetskläder ska ske under 2015
Ombyggnad av personalutrymme och förbättringar av omklädningsutrymme planeras.
Andra prioriterade område att jobba med framöver är Vårdhygien, Kännedom och tillämpning av
Lex Sarah, Vård i livets slut. Avvikelse registrering.
Alstermo 150113
Ida Jansson verksamhetschef.
Uppvidinge
OM
\JN
2015-01-18
Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse Lilla Rut
Sammanfattning
Lilla Rut bedriver hemtjänst i form av serviceinsatser i ordinärt boende enligt
Lagen om valfrihet (LoV). Verksamhetsberättelsen beskriver verksamheten för
kalenderåret 2014.
Beslutsunderlag
Verksamhetsberättelse Lilla Rut
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar godkänna verksamhetsberättelsen för Lilla Rut för
.2014.
Susanne Winsth
Socialchef
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
~~~ ~U~PI~'\!ID!I,J!;r~ :<~OIVIMUI\1i
~~r: ' Ci/\l :\'/\i"-'1i'H )[!\J
1
l
i
Verksamhetsberättelse för Handelsbolaget Lilla IRvt
2013-2014
Lilla Ruts verksamhet med städ/trädgårdstjänster och hemtjänstinsatser i
ordinärt boende enligt Lagen om Valfrihet startades upp i september
2013.
Vid årsskiftet 2013/2014 hade förtaget ett tiotal kunder.
Under verksamhetsåret 2014 har kundkretsen ökat och vid årsskiftet
2014/2015 hade företaget 76 kunder för städ och trädgårdstjänsterna
samt 8 kunder som omfattas av LOV (lagen om valfrihet).
För att kunna öka kundkretsen har företagetjobbat mycket med
marknadsföring, bland annat genom att starta upp en hemsida,
www.lillarut.se och koppla denna till sociala medier så som tillexempel
Facebook Men även att vara kopplad till andra hemsidor som förmedlar
olika tjänster så som tillexempel www.seniorval.se.
Att sprida kunskap om Lagen om Valfrihet (LOV), är en viktig faktor i
marknadsföringen. F ör att kunna nå de kunder som inte är så beresta i
den digitala världen har Lilla Rut delat ut reklamblad i form av långa
vykort, till boende i Lenhov da och Älghult
Men vi har även upplevt att vårt goda rykte har varit en mycket stark
marknadsföringsfaktor.
Under våren deltog Lilla Rut i en träff för företag som driver LOV
verksamhet i Kronobergs olika kommuner. Ett kunskapsutbyte som gav
mycket och som förhoppningsvis kommer ske vid flera tillfållen under
kommande år.
Framtidsplaner
Vi vill fortsätta med att marknadsföra vårt företag och framförallt
möjligheten för kommunens invånare att få ta del av LOV avtalet.
Vi kommer även att utöka vår personalstyrka med ytterligare en person
från och med l januari 2015 som främst ska hjälpa till med lovkunde1na.
Denisa Karlsson,
Lenhovda 14-12-31
l
Uppvidinge
2014-12-16
Socialnämnden
Taxa färdtjänst och avgift vid arbetsresor inom Uppvidinge
Kommun.
Bakgrund
I taxor och avgifter för vård och Omsorg står att om regionförbundet
beslutar om ändring av avgiften för 2015 sker motsvarande
förändring ske i Uppvidinge Kommun.
Länstrafikens taxa för 2015 beslutades i Regionfullmäktige den
10/10-2014 och för färdtjänstens del innebär det ingen förändring för
enkelbiljetten men för periodkorten en höjning på 20kr/månad.
Beslutsunderlag
Regionförbundets länstrafiktaxa för 2015
Socialförvaltningens taxa för periodkort och enkelresor vid arbetsresor
2014-12-16.
Förslag till beslut
Socialnämnden fastställer Regionförbundets länstrafiktaxa för 2015 och
förslag till taxa för periodkort och enkelresor vid arbetsresor.
Christer Christensson
Adm. chef
www. uppvidinge.se
Uppvidinge
'
2014-12-16
Arbetsresor till eget arbete eller liknande
För resor från en adress till eget arbete debiteras den enskilde en fast kostnad
motsvarande Serviceresors taxa för periodkort motsvarande det antal zoner som resan
omfattar enligt kommunens zonindelning
Egenavgift 2015
Zoner
l
2
3
4
5
6
7
Taxa periodkort
Vuxen
7-19 år
600 kr
300 kr
760 kr
380 kr
840 kr
420 kr
960 kr
480 kr
l 060 kr
530 kr
1180 kr
590 kr
1280 kr
640 kr
Enkelresor l-20resor
vuxen
7-19 år
30 kr
15,00 kr
38 kr
19,00 kr
42 kr
21,00 kr
48 kr
24,00 kr
53 kr
26,50 kr
59 kr
29,50 kr
64 kr
32,00 kr
www.uppvidinge.se
Serviceresor
Kronoberg
Färdtjänsttaxa från och med 1 januari 2015
Region Kronoberg (Aivesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö) samt kommunerna Ljungby och
Uppvidinge har beslutat om ny färdtjänsttaxa/egenavgift från 1 januari 2015.
Åldersgrupp 7-19 år
1
Antal zoner
Taxa vid beställning dag före avresa
Taxa vid beställning samma dag som avresa
1
2
25 kr
30 kr
40 kr
45 kr
55 kr
65 kr
75 kr
30 kr
35 kr
50 kr
60 kr
70 kr
80 kr
95 kr
Antal zoner
Taxa vid beställning dag före avresa
Taxa vid beställning samma dag som avresa
1
2
35 kr
50 kr
65 kr
75 kr
90 kr
105 kr
120 kr
45 kr
60 kr
75 kr
95 kr
115 kr
130 kr
155 kr
3
4
s
6
7
Åldersgrupp över 20 år
3
4
s
6
7
2
Periodkortskostnad för personer med färdtjänsttillstånd
Åldersgrupp över 20 år
Åldersgrupp 7 - 19 år
1
600 kr
300 kr
2
760 kr
380 kr
3
840 kr
420 kr
4
960 kr
480 kr
s
1060 kr
530 kr
6
1180 kr
590 kr
7
1280 kr
640 kr
Antal zoner
1
2
3
3
Bytet av åldersgrupp ske från den dag man fyller 7 år
Bytet av åldersgrupp ske från den dag man fyller 20 år
För de som behöver resa till arbete, studier eller dylikt finns, efter särskilt beslut enligt respektive kommuns rutiner,
möjlighet att resa med period kort. Periodkortet gäller endast mellan angivna adresser och max 2 resor per dag.
Fastställt av Regionfullmäktige (2014-10-10, § 41), Komml:lnfl:lllmäktige Lj1:1ngby (2012 09 25, § 95),
Socialnämnden i Uppvidinge (2012 09
Oe, § 113).
2014-12-15
Socialnämnden
Hyressättning ombyggda lägenheter Olofsgården
Ärendet
I oktober 2015 kommer första etappen av ombyggnation
Olofsgården vara klar för inflyttning.
F örslag på årshyra:
Lägenhetsyta:
Gemensamma ytor
20 kvm per lägenhet
1409,-/kvm
1373,-/kvm
Högsta hyran blir 6280,-/månad för en lägenhet på 34 kvm.
Mellangårdens hyror forändras också avseende
gemensamma ytor till1373,- kvm.
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå
kommunfullmäktige besluta:
•
•
Att ställa sig bakom förvaltningens förslag på hyra
gällande de ombyggda lägenheterna på Olofsgården.
Att hyran gäller från första inflyttningsdag.
Cecilia Ekberg
Ekonom/controller
\2
~
Uppvidinge
KOMMUN
Tjänsteskrivelse
2015-01-13
Socialnämnden
Rapportering "ej verkställda beslut enligt SoL och LSS" kvarta14
2014
Dnr:
Sammanfattning
Socialnämnden har skyldighet att till IVO, inspektion för vård och
omsorg, inrapportera gynnande beslut som inte verkställts inom 3
månader från'beslutsdatum. Detta innefattar också en skyldighet att
rapportera avbrott i verkställigheten som inte verkställs på nytt
inom 3 månader. Rapporteringsskyldigheten gäller Sol-beslut 16
kap. §6f samt LSS-beslut §9 och §28 f-g.
Beslutsunderlag
Kvartalsrapport 2015-01-13
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar godkänna informationen
Christer Christensson
Adm.chef
Beslutet expedieras till:
Kommunens revisorer
Kommunfullmäktige
Socialförvaltningen · Adm. avdelningen
mspekt10nenlor var doch omsorg
Kvartalsrapport
Förvaltningsval och rapportörsuppgifter
Uppgifter om rapportören
Förnamn
Efternamn
Telefon
E-postadress
Christer
Christensson
0474-47372
christer.christensson@uppvidinge.se
Val av förvaltning och verksamhetsområden
Förvaltning
Uppvidinge so~ialnämnden
Nämndens rapport
Rapporteringen avser följande kvartal
Val av år och kvartal
Val av år och kvartal
2014
1/10-31/12
Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum?
··-····-
Sol ÄO, äldreomsorg
Sol OF, omsorg om personer
med funktionsnedsättning
Sol IFO, individ- och
familjeomsorg
LSS OF, omsorg om
personer med
funktions nedsättning
D
D
Ja
Ja
0
0
Nej
Nej
D
Ja
0
Nej
U
Ja J;.("l Nej
Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från
datum för avbrott?
Sol ÄO, äldreomsorg
D
Sol OF, omsorg om personer D
med funktionsnedsättning
Söl IFO, individ- och
l l
familjeomsorg
D
LSS OF, omsorger om
personer med
funktionsnedsättning
Ja 1;.("1 Nej
Ja !';/! f\Jej
Ja
0
Ja
r.7l Nej
Nej
Personuppgiftslagen
0
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker
samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen
(i 998:204 l. P ul.
B!ankettid: 1421129837366
Sida 1 av 2
Datum: 2015-01·13 07:18:48
Blankettinformation
Nummer
Inskickat
1421129837366
2015-01-13 07:18:48
signering
Datum
Underskrift
Namnförtydligande
2lankettid: 1421129837366
Sida2 av 2
Datum: 2015-01-13 07:18:48
l
l [
q
.__j
Uppvidinge
Framtagen av:
Uppvidinge kommuns kortorganisation
Godkänd och fastställd av:
säkerhetsansvarig i RA-organisationen
Socialförvaltningens ledningsgrupp
Implementeras av:
Av delningschefer
Områdeschefer
Riktlinje för avgift vid
förlorat SIS-kort och/eller
koder samt avgift vid
kortframställan till andra
förvaltningar
Diarienummer
214/14
Version:
1.0
Sida
l (l)
Ersätter:
Fastställd:
2015-02-05
Gäller from:
2015-02-20
Riktlinje för avgift vid förlorat SIS-kort och/eller koder samt avgift vid
kortframställan till andra förvaltningar
Av gift vid förlorat kort
För nytt SIS-kort, inkluderar ev. behov av reservkort
350:-/kort
Av gift vid förlorade koder
För beställning av nya koder
250:-/pinkodskuvert
Kort till andra förvaltningar
A v gift vid kortframställning till andra förvaltningar
750:-/kort
Uppvidinge
2014-11-27
Socialnämnden
Riktlinje avgift vid förlorat SIS-kort och/eller koder samt avgift
vid kortframställan till andra förvaltningar.
Bakgrund
Som en del av socialnämndens E-hälsosatning ingår att all personal inom
förvaltningen ska ha kort för säker inloggning. Kort som inte fungerar, helt
eller delvis, ersätts avgiftsfritt med ett nytt kort. Likaså ersätts kort som
stulits kostnadsfritt. Polisanmälan krävs.
I de fall den anställde förlorat sitt kort eller sina koder får den anställde
betala en avgift för att få nytt kort eller nya koder.
I yttersta undantagsfall, efter beslut av socialchef, kan socialförvaltningen
framställa kort till andra förvaltningar mot avgift.
Beslutsunderlag
Riktlinje för avgift vid förlorat SIS-kort och/eller koder samt avgift för kort
till andra förvaltningar i Uppvidinge Kommun.
Förslag till beslut
Socialnämnden fastställer förslaget Riktlinje för avgift vid förlorat SIS-kort
och/eller koder samt avgift för kort till andra förvaltningar i Uppvidinge
Kommun.
Christer Christensson
A dm. chef
www.uppvidinge.se
Uppvidinge
KOM J\IU N
2015-01-08
Revidering av dokumenthanteringsplan
Sammanfattning
Dokumenthanteringsplanen antogs av socialnämnden 2012-05-03 § 58 och
behöver nu revideras.
De förändringar som är gjorda är markerade med röd text i dokumentet.
Ekonomiska konsekvenser
Inga.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse "Revidering av dokumenthanteringsplan" daterad
2014-01-08.
Förslag till reviderad dokumenthanteringsplan.
Förslag till beslut
1. Godkänna den reviderade dokumenthanteringsplanen.
2. Delegera till förvaltningschef att fortsättningsvis göra mindre
revideringar i dokumenthanteringsplanen. Avrapportering sker till
socialnämnden en gång per år.
Socialförvaltningen
Dokumenthanteringsplan
Framtagen av:
Förvaltningssekreterare och administrativ
chef
Godkänd och fastställd av:
Socialnämnden
Implementeras av:
Administrativ chef
Diarienummer
13/15
Sida
1 (51)
Version:
3
Fastställd:
2015-02-05
Ersätter:
155/13
Gäller from:
2015-03-01
Socialnämndens dokumenthanteringsplan www.uppvidinge.se
Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 4 Struktur 4 Offentlighetsprincipen och hantering av allmän handling 4 När och hur blir en handling ”allmän handling”? 4 Varför skall allmänna handlingar bevaras? 5 I vilka fall är det tillåtet att gallra allmän handling? 5 Redovisning och förvaring av allmänna handlingar 6 Postöppningsrutiner 6 Diarieföring 6 Dokumenthantering inom socialtjänsten samt kommunal hälso‐ och sjukvård 7 Diarieföring av enskilt ärende i vissa fall 7 Allmänt om personakter och dess hantering 8 Hantering av personakter enligt socialtjänstlagen 9 Gallring 9 Bevarande i individens intresse 9 Bevarande för forskningens behov 10 Hantering av personakter enligt lagen om stöd och service till vissa Funktionshindrade 10 Gallring 10 Bevarande 10 Hantering av patientjournaler kommunal hälso‐ och sjukvård 10 Gallring och bevarande 11 Särskilda boendeformer med ramavtal 11 Dokumenthanteringsplan Socialnämnden 12 Dokumenthanteringsplan Administrativa enheten 14 Dokumenthanteringsplan Äldreomsorg 16 Dokumenthanteringsplan Insatser enligt lagen om stöd och service Till vissa funktionshindrade 19 Dokumenthanteringsplan Riksfärdtjänst och färdtjänst 22 Dokumenthanteringsplan Kommunal hälso‐ och sjukvård 23 Dokumenthanteringsplan Stödinsatser mot vuxna 26 Dokumenthanteringsplan Vård av missbrukare enligt LVM 29 Dokumenthanteringsplan Ekonomiskt bistånd 32 Dokumenthanteringsplan Familjehem, kontaktpersoner/‐familjer 35 Dokumenthanteringsplan Placerade barn 37 Dokumenthanteringsplan Insatser rörande barn och unga 40 Dokumenthanteringsplan Familjerätt 43 2
www.uppvidinge.se
Dokumenthanteringsplan Tillståndsgivning och tillsyn enligt Alkohollagen Dokumenthanteringsplan Budget‐ och skuldrådgivning Dokumenthanteringsplan Övriga handlingar IFO 47 49 51 3
www.uppvidinge.se
Inledning Bakgrund Enligt arkivreglemente för Uppvidinge kommun ska varje myndighet (nämnd) upprätta en dokumenthanteringsplan. Planen ska fungera som en katalog över de handlingar som hanteras av nämnden och ska tillsammans med olika verksamhetssystem ge en heltäckande bild av vilken dokumentation som finns att tillgå inom nämndens verksamhetsområde. Struktur I dokumenthanteringsplanen redovisas de olika typer av handlingar som förvaras på socialförvaltningen. Handlingar redovisas per avdelning. Offentlighetsprincipen och hantering av allmän handling Rätten att ta del av allmänna handlingar är sedan tillkomsten av tryckfrihetsförordningen (TF) 1766, den är grundlagsskyddad i Sverige. Dessa rättigheter utgör en viktig hörnsten i ett demokratiskt samhälle. Syftet med offentlighetsprincipen är att främja ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Genom allmänhetens insyn kan missförhållande och felaktigheter i den offentliga verksamheten upptäckas. Samtidigt underlättas effektiviteten och rättssäkerheten i myndighetens verksamhet och myndighetsutövning mot enskilda. Goda dokumenthanteringsrutiner utgör en viktig del av myndighetens kvalitetssäkring av sin verksamhet. Genom tryckfrihetsförordningen har alla människor rätt ta del av allmänna handlingar hos myndigheter och kommunala bolag, med undantag av handlingar som omfattas av sekretess. Sekretessen är i regel tidsbegränsad, vilket medför att de allra flesta handlingar och uppgifter med tiden blir offentliga. Insynsrätten omfattar även utländska medborgare och statslösa. När och hur blir en handling ”allmän handling”? En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet, och har inkommit dit eller upprättats där. Med handling avses ”framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel”. Framställningssättet har ingen betydelse för om en handling är allmän i tryckfrihetsförordningens mening. Uppgifter eller framställningar i IT‐
baserade register, e‐post, kartor, fotografier, bildspel, ljudupptagningar, mikrofilm och CD‐ skivor kan till exempel vara allmän handling. En handling är inkommen till en myndighet så fort den anlänt med post, fax, eller på elektronisk väg. Den kan även komma myndigheten tillhanda utanför myndighetens egna lokaler. Handlingen behöver inte vara diarieförd för att vara allmän. Handlingen är upprättad när den är expedierad eller färdigställd vid 4
www.uppvidinge.se
myndigheten. Diarier, journaler och register, där uppgifter förs in löpande , blir upprättade och därmed allmänna handlingar så fort man färdigställt dem för anteckning. Protokoll och till protokollet hörande handlingar blir allmänna handlingar när de justerats hos myndigheten. En handling har expedierats när den skickats iväg till en mottagare. Den kopia som myndigheten behåller utgör allmän handling. En handling som tillhör ett visst ärende blir allmän när nämnden har fattat beslut i ärendet och när protokollet har justerats. En handling som varken expedieras eller tillhör ett speciellt ärende blir allmän om den tas tillvara för arkivering, det vill säga bevaras hos myndigheten. Varför ska allmänna handlingar bevaras? Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser: ‐ Rätten att ta del av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen), behovet av information för rättskipning och förvaltningen samt forskningens behov. Som huvudprincip gäller att allmänna handlingar ska bevaras om inget annat framgår av lag eller förordning eller beslut av arkivmyndighet. I Uppvidinge kommun är kommunstyrelsen arkivmyndighet. En allmän handling har oftast tillkommit och arkiverats för att fylla en viss funktion i förvaltningen. Efter det att denna förvaltningsuppgift inte längre är aktuell, kan ett långsiktigt forskningsintresse kvarstå. Detta intresse för handlingen som källmaterial för forskning, brukar i många fall växa med tiden. Därför ska en noggrann prövning ske mot ovan nämnda kriterier för bevarande, innan gallringsbeslut kan fattas. I vilka fall är det tillåtet att gallra allmän handling? Allmänna handlingar skall bevaras om inte annat beslutas genom lag och förordning eller beslut av kommunens arkivmyndighet. Bevarande är alltså huvudprincip och gallring undantag. Av arkivlagen framgår att gallring får ske under förutsättning att denna inte innebär en betydande inskränkning av rätten att ta del av allmän handling. Men bevarande av mängder med kopior och handlingar av tillfällig eller uppenbart ringa betydelse, kan i många fall göra det svårare att hitta väsentlig information i arkivet. Myndigheten bör därför fortlöpande pröva förutsättningarna för gallring. Med gallring avses förstöring av allmän handling. Detta ska alltid genomföras så att inte någon utanför myndigheten kan ta del av handlingens innehåll. Sekretessbelagda handlingar bör strimlas i dokumentförstörare eller brännas. 5
www.uppvidinge.se
Gällande gallringsfrister måste respekteras. Gallring av till exempel en faktura upprättad 25 september 2002 med 10 års gallringsfrist, får tidigast gallras den 26 september 2012. Den mest rationella rutinen är att vid årets början gallra samtliga typer av allmänna handlingar vars gallringsfrist löpt ut under föregående år. Varje myndighet har ett självständigt ansvar för fastställande av gallringsrutiner. Detta ansvar gäller i första hand allmänna handlingar som tillhör dess kärnverksamhet. Dokumenthanteringsplanen ska antas av nämnden och planen ska sedan godkännas av kommunstyrelsen i dess egenskap av arkivmyndighet (kommunstyrelsen fattar beslut om gallring av till exempel ekonomi‐ och personaladministrativa handlingar, som finns på samtliga myndigheter). Redovisning och förvaring av allmänna handlingar Postöppningsrutiner För att registrering av allmänna handlingar ska kunna ske utan dröjsmål hos socialförvaltningen krävs tydliga och ändamålsenliga rutiner. Registreringsskyldigheten gäller oberoende av hur en viss handling inkommit eller expedierats. Elektronisk post och sådant som inkommit via fax eller vanlig postgång, skall omedelbart överlämnas till förvaltningssekreteraren för diarieföring. Elektronisk post som utgör allmän handling vid socialförvaltningen bör i största möjliga utsträckning dirigeras till socialförvaltningens officiella eller gemensamma e‐postadresser. Vid såväl planerad som oplanerad frånvaro ska tjänstemans e‐post omdirigeras till annan adress för handläggning och besvarande. All post som inte innehåller uppgifter om ankomstdatum, ska omedelbart ankomststämplas. För vidare information se ”Rutin för diarieföring, postlista och utlämnande av handling”. Diarieföring Myndigheter och kommunala bolag är skyldiga att diarieföra sina ärenden. Detta är ett krav som grundar sig på offentlighetsprincipen. Av diariet ska bland annat framgå vilka handlingar som kommit in, upprättats och expedierats. Även promemorior som tillför ärende sakupplysning av betydelse bör diarieföras, oavsett om de expedierats eller inte. På så sätt ges en samlad bild av handläggningsprocessen från initiering till beslut och expediering, och diariet kan fungera som ett effektivt stöd för kontroll och uppföljning av myndighetens verksamhet. Det är inte alla handlingar som behöver diarieföras. Om ingen sekretess råder och handlingarna kan hållas ordnade så att det utan svårigheter kan fastställas om en handling har kommit in till eller upprättats hos myndigheten, behöver ingen diarieföring ske. Exempel på sådana handlingar är till exempel verifikationer. All journalföring enligt patientdatalagen är undantagen från skyldigheten att diarieföra. Handlingar av uppenbart ringa och tillfällig betydelse behöver inte heller diarieföras såsom cirkulär, reklamblad, inbjudningar etc. Anbud får inte diarieföras förrän anbudsöppning skett och beslut fattats i upphandlingsärendet.
6
www.uppvidinge.se
Gäller sekretess för viss uppgift i allmän handling måste den diarieföras. Detta får dock inte ske så att den sekretesskyddade uppgiften röjs. Följande uppgifter rörande en handling skall framgå av diariet: datum, då handlingen kommit in eller upprättats, avsändare eller mottagare av handlingen kortfattad ärendemening om vad handlingen rör, för ärendet unikt diarienummer Dokumenthantering inom socialtjänsten samt kommunal hälso‐ och sjukvård Diarieföring av enskilt ärende i vissa fall Handlingar som tillhör personakt inom socialnämnden och som svarar för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller socialtjänstlagen behöver enligt 2 § offentlighets‐ och sekretessförordningen inte diarieföras. Undantag från skyldigheten att diarieföra gäller således endast om det finns en personakt i ärendet. Anmälan enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen sätts in i en ”pärm” i kronologisk ordning tillsammans med förhandsbedömning om anmälan inte leder till något ärende. Motsvarande undantag från kravet att diarieföring gäller vid förande av patientjournal enligt patientdatalagen. Exempel på handlingar som skall diarieföras oavsett om dessa tillhör en personakt/patientjournal eller inte är följande: individuella tillsynsärenden (Socialstyrelsen eller JO), anmälan om allvarligt missförhållande i omsorgerna enligt 14 kap. 2 § SoL eller 24 a § LSS, anmälan om allvarlig skada eller sjukdom enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 begäran om utlämnade av allmän handling eller uppgift i allmän handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen En hänvisning om att ett ärende enligt ovan förekommer ska göras i den aktuella personakten/patientjournalen med uppgift om diarienummer. Utlämnande av vissa uppgifter eller handlingar dokumenteras så att det klart framgår vad som utlämnats och till vem. Detta kan till exempel ske genom att kopior av utlämnade uppgifter i handlingar och tjänsteanteckning/skriftligt beslut tillförs akten i ärendet om utlämnande av allmän handling. 7
www.uppvidinge.se
Handlingarna i ett individuellt tillsynsärende som är självständigt från det grundläggande ärendet ska inte läggas i personakten utan i en akt för det diarieförda ärendet. Inkomna rapporter avseende exempelvis uppgifter om att någon underårig som gjort sig skyldig till mindre brott, att någon omhändertagits enligt lagen om omhändertagande av berusande (LOB), underrättelser om obetalda hyror eller elräkningar enligt hyreslagen respektive ellagens bestämmelser mm. Om sådana uppgifter inte föranleder någon åtgärd av socialnämnden ska ingen personakt läggas upp. I stället arkiveras dessa uppgifter i kronologisk ordning enligt reglerna om registrering i 5 kap. offentlighets‐ och sekretesslagen. Allmänt om personakter och dess hantering Enligt socialtjänstlagen 11 kap 5 § ska handläggning av ärenden som rör enskilda dokumenteras. Dokumentationen ska visa beslut och åtgärder som vidtagits i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Av 4 kap 6 § socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:5 framgår att ”alla uppgifter som kan vara av betydelse för handläggningen av ett ärende eller genomförandet av en insats bör utan oskäligt dröjsmål dokumenteras och föras till personakten”. Detta ska ske så att ”det enkelt och överskådligt går att följa och granska handläggningen av ett ärende och genomförandet av insats”. Enligt socialstyrelsens allmänna råd bör en akt upprättas över personer som är föremål för ärende inom socialtjänsten (så kallad personakt). Detta är även av betydelse för möjligheterna att på ett effektivt sätt utföra gallring baserad på dag för födelse. Undantag enligt 2 § offentlighets‐ och sekretessförordningen (2009:641) från kravet att diarieföra handlingar i individärenden inom socialnämnden gäller endast under förutsättning att handlingarna ingår i en personakt. Inom socialförvaltningen i Uppvidinge kommun upprättas normalt både en digital akt och en pappersakt i samma ärende. Dessa utgör i själva verket delar av en och samma akt. Är flera familjemedlemmar berörda av ett ärende, det vill säga föremål för utredning/insatser, får en gemensam akt läggas upp. Det kan till exempel röra sig om ett ärende om ekonomiskt bistånd som rör hela familjens uppehälle. Om en person i ett ärende rörande stödinsatser riktade mot barn (t ex enligt lagen om vård av underåriga, LVU) när han eller hon är myndig blir föremål för till exempel stödinsatser enligt lagen om vård av missbrukare (LVM), får inte dessa ärenden sammanföras i en gemensam akt. Däremot får LVU‐akten och LVM‐ akten akrivläggas tillsammans med avskiljande omslag och egna försättsblad. Varje akt ska förses med ett försättsblad med uppgifter om: klientens personnummer, namn och adress, 8
www.uppvidinge.se
att den enskilde har god man eller förvaltare enligt 11 kap föräldrabalken att det finns ett beslut om sekretessmarkering eller kvarskrivning enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) som avser den enskilde. Om en personakt avser ett barn, bör det dessutom framgå av försättsbladet: vem som är barnets vårdnadshavare, och om barnet har god man enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Namn på klient och personnummer samt vilket ärende det rör sig om ska framgå av aktomslag. Det ska även antecknas på personakten när sista anteckning i akten är gjord samt år för utgallring. Detta är viktigt för att underlätta framtida gallring. Hantering av personakter enligt socialtjänstlagen Gallring Handlingar i en personakt (digital‐ och pappersakt), som tillhör en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454), skall gallras fem år efter senaste anteckning gjordes i akten. De får dock inte gallras så länge uppgifter om samma personer finns i sammanställningen. Uppgifter i sådana sammanställningar skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgiften avser har upphört (12 kap 1 § SoL). Uppgifter i socialregistret skall gallras senast i samband med att personakten gallras eller avställs för bevarande i kommunarkivet. Den del av personakten som förs digitalt (i Procapita) och pappersakten ska gallras vid samma tillfälle och gallringen dokumenteras. Om en anmälan/förhandsbedömning tillförs en redan existerande personakt där samtliga ärenden och insatser är avslutade sedan tidigare förlängs gallringsfristen för redan befintliga handlingar i akten. Personakter som ska gallras efter fem år avskiljs från övriga akter redan i samband med avställning för arkivering. Dessa akter förvaras av förvaltningen i avvaktan på gällande gallringsfrist löpt ut. Gallringen ska göras årligen och den ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde. Handläggaren ansvarar för att handlingar av tillfällig eller av uppenbart ringa betydelse gallras ur personakten före avställning för arkivering. Gallring av handlingar med kortare gallringsfrist än 5 år ska genomföras kontinuerligt utan hänsyn till när ärendet avslutas. Bevarande i individens intresse Av rättssäkerhetsskäl och för att vissa personer ska ha möjlighet att söka reda på sitt sociala ursprung skall enligt 12 kap 2 § socialtjänstlagen följande handlingar bevaras under obegränsad tid: 9
www.uppvidinge.se
handlingar som har kommit in eller upprättats i samband med utredning av faderskap handlingar som har kommit in eller upprättats i samband med utredning om adoption handlingar som har kommit in eller upprättats i samband med att ett barn har placerats i ett hem för vård eller boende, i ett familjehem eller i annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om barnet Personakter rörande placerade barn är det endast ärenden som resulterat i en placering som ska bevaras. Bevarande för forskningens behov Förutom handlingar i ovanstående ärenden skall även vissa handlingar av hänsyn till forskningens behov undantas från gallring. Det gäller handlingar i ärenden för personer som är födda den 5, 15 och 25 i varje månad. Detta krav gäller endast under förutsättning att personen är föremål för ärende inom socialtjänsten. Hantering av personakter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Gallring Bevarande och gallring av handlingar i en personakt regleras i 21c och 21d §§ i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Om anteckning och andra uppgifter i en personakt tillhör en sådan sammanställning som avses i lagen (2001:455) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall uppgifterna gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten. Handläggaren ansvarar för att handlingar av tillfällig eller uppenbart ringa betydelse gallras ur personakten vid arkivering. Bevarande För att vissa personer skall ha möjlighet att söka reda på sitt sociala ursprung skall handlingar som kommit in eller upprättas i samband med att en insats i form av boende i ett familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet bevaras (21d § LSS). Av hänsyn till forskningens behov skall även handlingar i ärenden för personer födda den 5, 15 och 25 varje månad undantas för gallring. Hantering av patientjournaler kommunal hälso‐ och sjukvård Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan ansvarar för att informationen om riktlinjerna för dokumenthantering kommer till verksamhetschefer, sjuksköterskor och övrig berörd personals kännedom. Den patientansvarige sjuksköterskan 10
www.uppvidinge.se
ansvarar för att handlingar av tillfällig eller uppenbart ringa betydelse rensas ur patientjournalen när ärendet är avslutat. Gallring och bevarande Patientjournaler ska gallras tio år efter sista anteckning enligt patientdatalagen. För forskningens behov undantas dock patientjournaler för personer födda den 5, 15 och 25 varje månad. Gallring ska göras årligen och den ska vara avslutad senast kalenderåret efter att gallringsskyldigheten inträdde. Journalerna arkiveras på socialförvaltningen. Särskilda boendeformer med ramavtal I avtal som skrivs med entreprenörer inom särskilda boendeformer enligt 5 kap. 5‐7 §§ socialtjänstlagen ska det vara infört i avtalet att entreprenören ska vårda och bevara patientjournaler och personakter i enlighet med Uppvidinge kommuns regler. Vid dödsfall eller avslutat vårdtillfälle ska patientjournalen/personakten överlämnas till Uppvidinge kommun.
11
www.uppvidinge.se
Handlingar
Beskrivning:
Socialnämnden sammanträder 9 ggr per år. Arbetsutskottet ca 11 ggr per år. Nämnden och arbetsutskottet beslutar i ärenden som handläggare
inte har delegering för. Till nämndsadministration hör aktiviteter som har med nämnden att göra. Nämndssekreteraren ansvarar för att
kallelser sammanställs och skickas ut. Protokoll skrivs sedan och diarieförs samt beslutsexpedieras. Kommunala Pensionärsrådet tillhör
socialnämnden och nämndssekreteraren har samma ansvar som för resterande socialnämnd.
Ansvarig
Registrering/Förvaring Bevara/Gallra
Anmärkning
Ansökningar om föreningsbidrag
Nämndssekreterare
Diarieakt
Blankett för kontroll av
utanordningslistor
Underlag ansökningar om
föreningsbidrag
Diarieförda handlingar
Administrativ chef
Systematiskt i pärm
Nämndssekreterare
Diarieakt
Nämndssekreterare
Diarieakt
Diarier och register till diarie
Nämndssekreterare
Diarieakt
Avtal
Nämndssekreterare
Diarieakt
Verksamhetsområde
Förvaltningsövergripande
Process
Socialnämnden
Fakturaspecifikation tolkförmedling Ansvarig chef
Systematiskt i pärm
Delegeringsbeslut
Nämndssekreterare
Diarieakt Systematiskt i
pärm
Kallelse till socialnämndens och
arbetsutskottets sammanträde
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Meddelanden till Socialnämnden
Nämndssekreterare
Diarieakt
Närvarolista och underlag för arvode Nämndssekreterare
och reseersättning för
förtroendevalda
Systematiskt i pärm
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Gallras efter 3 år
Gallras
Efter 3 år
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras efter 3
år till
kommunarkivet
Gallras efter 10
år
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Gallras efter 3
år
12 Protokoll från Socialnämnden
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Protokoll från Socialnämndens
Samrådsdokument från
kontaktpolitiker
Nämndssekreterare
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Diarieakt
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras
Bevaras efter 3 år
till
kommunarkivet
Kopia på protokolls paragraf förvaras i
diarieakt. Kopior på protokoll får gallras vid
valfri tidpunkt.
Kopia på protokolls paragraf förvaras i
13 arbetsutskott
Protokoll från Kommunala
pensionärsrådet
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Remisser/remissvar
Nämndssekreterare
Diarieakt
Styrdokument, rutiner och planer
antagna av Socialnämnden
Nämndssekreterare
Diarieakt
Verksamhetsberättelse/årsberättelse
Nämndssekreterare
Diarieakt
Verksamhetsuppföljning
Nämndssekreterare
Diarieakt
Voteringslista
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Protokoll/möteanteckningar från
förvaltningens ledningsgrupp
Nämndssekreterare
Diarieakt
Anmälan om allvarligt
missförhållande, lex Sarah, inkl.
rapport, utredning och anmälan till
IVO
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Utvecklingsledare
Diarieakt
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Bevaras
efter 3 år till
kommunarkivet
Gallras efter 1
år
Bevaras efter 3
år till
kommunarkivet
Bevaras efter 3
år till
kommunarkivet
diarieakt. Kopior på protokoll får gallras vid
valfri tidpunkt.
Kopior på protokoll får gallras vid valfri
tidpunkt.
Till exempel budget, planer, policys, riktlinjer
m.m.
Gäller samtliga avdelningar och enheter
Till exempel verksamhetsstatistik,
kvalitetsuppföljningar
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
14 Avvikelser
Vård och omsorg:
Vård och omsorg: Procapita Gallras efter 3 år HSL har särskilda gallringsregler, se under
Områdeschef
IFO och adm: Systematiskt
Kommunal hälso- och sjukvård.
IFO och adm: Ansvarig i pärm
chef
15 Verksamhetsområde
Administration
Process
Beskrivning:
Inom enheten ligger ansvar för systemförvaltning och framtagande av statistisk. Vidare har enheten ansvar för fakturering och taxor
och avgifter.
Handlingar
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
Vid årsskifte skickas alla blanketter till CRA för
förvaring
Anställningsblankett för registrering Kortutgivare, CRA
i PA-system
Autogiroanmälan
Avgiftshandläggare
Systematiskt i pärm
Gallras efter 3 år
Procapita/arkiv
Avgiftsbeslut
Avgiftshandläggare
Procapita/arkiv
Bevakningslista
Avgiftshandläggare
Systematiskt i pärm
Debiteringslista
Avgiftshandläggare
Systematiskt i pärm
Debiteringsunderlag
Avgiftshandläggare
Systematiskt i pärm
Ekonomisk redogörelse
Avgiftshandläggare
Procapita/arkiv
Fakturaspecifikation leasingbilar
Administrativ chef
Systematiskt i pärm
Körrapport leasingbilar
Administrativ chef
Systematiskt i pärm
Loggbok
Avgiftshandläggare
Systematiskt i pärm
Underlag till statistik
Statistik
Loggkontroller
Statistikansvarig
Administrativ chef
Systemansvarig
Systematiskt i pärm
Diarieakt
Systematiskt i pärm
Papperskvittens SIS- och reservkort
Kortutgivare, CRA
Systematiskt i pärm
Rutiner, Lathundar interna för
verksamhet
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Verksamhetsansvarig
chef
Digitalförvaring
Gallras vid
inaktualitet
Gallras efter 5
år
Gallras efter 2
år
Gallras efter 5
år
Gallras efter 2
år
Gallras efter 10
år
Gallras efter 10
år
Gallras efter 5
år
Gallras efter 10
år
Gallras efter 2 år
Bevaras
Gallras efter 10
år
Certifikatets
giltighetstid + 10
år
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
16 Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
17 Verksamhetsområde
Vård och omsorg
Process
Äldreomsorg
Handlingar
Beskrivning: Enligt socialtjänstlagen skall socialnämnden verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under
trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro samt att de äldre får goda bostäder och ger dem som behöver det stöd och
hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
Personakter inom äldreomsorg
Biståndshandläggare
och områdeschef
Dokumentation och
handläggning i
Procapita samt
Pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning,
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Ansökningar från enskild om
bistånd eller service (inklusive
bilagor)
Beslut och utredning om
bistånd/insats
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Överklagande med bilagor
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Beslut/domar i förvaltningsdomstol
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Ansökan och beslut om god man,
kontaktperson, ledsagare
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Ansökningar till institutioner om
vård
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
Uppgifter/Handlingar i
personakten i beslutsfasen
Anmälningar som tillhör ärende
eller ger upphov till ärende
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
18 Överenskommelser
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Korrespondens av betydelse i
ärendet
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Fullmakter
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Handlingar/uppgifter i
personakten som uppstår i
verkställigheten
Dokumentation chef
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Genomförandesplaner
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Levnadsberättelser
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Nivåinledning
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Daganteckningar om omvårdnaden
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Signeringslista för hemtjänsten
Områdeschef
Pappersakt
Korrespondens av betydelse
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Kvitton, samrådsavtal, kassablad
och redovisningar av enskilda
brukares privata medel
Områdeschef
Pappersakt
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning,
3 år vid
dödsfall
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Övriga handlingar förutom
personakter (ej av ekonomisk och
19 administrativ karaktär)
Avvikelserapport
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Gallras 3 år
Nyckelkvittenser, enligt SoL
Områdeschef
Systematiskt i pärm
Gallras 2 år
efter avslutat
ärende
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå ärendet
Trycksaker som inte haft någon
betydelse för ärendet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
20 Verksamhetsområde
Vård och omsorg
Process
Insatser enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade
Beskrivning: Socialnämnden skall verka för att personer med funktionshinder såväl fysiska som psykiska skall kunna delta i samhällslivet och i övrigt
leva ett liv som andra, de skall ges möjlighet till meningsfull sysselsättning och ett boende anpassat till den enskildes behov. Utöver de insatser som
personer med funktionshinder kan få med stöd av socialtjänstlagen innehåller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bestämmelser
om insatser för stöd och service till personer med utvecklingsstörning och personer med stora varaktiga psykiska eller fysiska funktionshinder som inte
beror på normalt åldrande.
Handlingar
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
Personakter inom LSSverksamheten som upprättas i
samband med insats rörande
boende i familjehem eller bostad
med särskild service för barn eller
ungdomar utanför familjehemmet
Personakter inom LSSverksamheten, övriga
LSS-handläggare
Dokumentation och
handläggning i
Procapita samt
Pappersakt
Bevaras
Till kommunakrivet 5 år efter sista anteckning
LSS-handläggare
Dokumentation och
handläggning i
Procapita samt
Pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning,
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Forskningsmaterial till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Daganteckningar
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Utredningar
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Beslut
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Uppgifter/Handlingar i
personakten
Ansökningar om insatser enl. LSS
(med bilagor)
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
21 Överklagande, med bilagor
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Korrespondens av betydelse i
ärendet
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Korrespondens av tillfällig
betydelse/rutinmässig karaktär
LSS-handläggare/
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Ansökningar om god
man/förvaltare
LSS-handläggare/
Områdeschef
Pappersakt
Domar/beslut i förvaltningsdomstol
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Handlingar från Försäkringskassan
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Handlingar rörande stödfamiljer
(ex korrespondens, klagomål,
ekonomiska handlingar)
Genomförandeplan
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Levnadsberättelse
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Utlåtande om vuxenrehabilitering
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Utlåtande från läkare, kurator och
psykolog
LSS-handläggare
Procapita samt
Pappersakt
Anmälningar som tillhör ärende
eller ger upphov till ärende
Biståndshandläggare
Procapita samt
Pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
20 Kvitton, samrådsavtal, kassablad
och redovisningar av enskilda
brukares privata medel
Områdeschef
Pappersakt
Daganteckningar om omvårdnaden
Områdeschef
Procapita samt
Pappersakt
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå ärendet
Trycksaker som inte haft någon
betydelse för ärendet
Gallras 10 år
efter sista
anteckning,
3 år vid
dödsfall
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
21 Verksamhetsområde
Vård och omsorg
Process
Riskfärdtjänst och färdtjänst
Beskrivning: Ansökan kommer in antingen via ansökningsblankett eller telefonsamtal.Bedömningen görs enligt Lag om färdtjänst (1997:736)
7 och 9 §§.. Riksfärdtjänst; Ansökan inkommer via en ansökningsblankett. Bedömningen görs enligt Lagen om riksfärdtjänst (1997:735) 1§
om det är svårt att gör en bedömning kan uppgifter tas in från andra myndigheter efter medgivande från den enskilde. Den enskilde får antingen ett
bifall eller ett avslag. Brev skickas ut med besked om vilket.
Handlingar
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Ansökan/färdtjänst och
riksfärdtjänst
Läkarintyg
Biståndshandläggare
Personakt
Biståndshandläggare
Personakt
Utredning
Biståndshandläggare
Procapita/personakt
Beslut
Biståndshandläggare
Procapita/personakt
Återkallelser av tillstånd
Biståndshandläggare
Procapita/personakt
Register/förteckningar över
färdtjänstberättigade
Biståndshandläggare
Procapita/personakt
Gallras 5 år
efter inaktualitet
Gallras 5 år
efter inaktualitet
Gallras 5 år
efter inaktualitet
Gallras 5 år
efter inaktualitet
Gallras efter 2
år
Gallras efter 5
år
Anmärkning
22 Verksamhetsområde
Kommunal hälso- och sjukvård
Process
Handlingar
Beskrivning:
Till kommunens verksamhet hör enligt 18 § hälso- och sjukvårdslagen att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt äldre och
funktionshindrade personer som är i behov av service och omvårdnad. Denna sjukvård kan ges i hem för vård och boende, i
vanligt boende och i samband med dagverksamhet.
Ansvarig för den medicinska omvårdnaden är medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Ansvarig
Registrering/Förvaring Bevara/Gallra
Anmärkning
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Dokumentation och
handläggning i Cambio
Cosmica och
pappersjournal
Patientjournal
och samtliga
handlingar däri
gallras 10 år
efter sista
anteckning.
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Patientansvarig
sjuksköterska
Cambio
Cosmic/Pappersjournal
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Sårvårdsjournal
Patientansvarig
sjuksköterska
Cambio Cosmic/
Pappersjournal
Laboratorielista
Patientansvarig
sjuksköterska
Cambio Cosmic
/Pappersjournal
Ordinationshandling
Patientansvarig
sjuksköterska
Patientansvarig
sjuksköterska
Cambio Cosmic
/Pappersjournal
Cambio Cosmic
/Pappersjournal
Patientansvarig
sjuksköterska
Cambio Cosmic
/Pappersjournal
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Patientjournaler inom den
kommunala hälso- och
sjukvården
Uppgifter/Handlingar i
journalen:
Omvårdnadsdokumentation
Remissvar, kopia
Remiss
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Original inom sjukvården
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
23 Röntgensvar
Patientansvarig
sjuksköterska
Cambio Cosmic
/Pappersjournal
Medicinsk journal, kopia
Patientansvarig
sjuksköterska
Cambio Cosmic
/Pappersjournal
Medicinsk epikris, kopia
Patientansvarig
sjuksköterska
Cambio Cosmic
/Pappersjournal
Förbrukningsjournal narkotika
Patientansvarig
sjuksköterska
Systematiskt i pärm
Meddelade om inskrivning
Patientansvarig
sjuksköterska
Patientansvarig
sjuksköterska
Patientansvarig
sjuksköterska
Linken
Patientansvarig
sjuksköterska
Patientansvarig
sjuksköterska
Patientansvarig
sjuksköterska
Patientansvarig
sjuksköterska
Patientansvarig
sjuksköterska
Linken
Arbetsterapeut
BaB for
windows/Pappersjournal
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Procapita
Kallelse till samordnad
vårdplanering
Samordnad vårdplan/rehab
Meddelande om utskrivning
Signeringslista läkemedel av olika
slag
Signeringslista läkemedel vid
behov
Signeringslista
rehabiliteringsinsatser
Arbetsplaner, samordnade
vårdplaner, underskriven vårdplan
Övriga handlingar förutom
patientjournaler
Ansökan och beslut om
bostadsanpassning (underlag för
utredning)
Avvikelserapport HSL
Cambio
Coscmic/Pappersjournal
Procapita/Pappersjournal
Pappersjournal
Pappersjournal
Pappersjournal
Pappersjournal
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras efter 10
år
Gallras efter 10
år
Gallras efter 10
år
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Original inom sjukvården
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Original inom sjukvården
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Original inom sjukvården
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
24 Anmälan om allvarlig skada eller
sjukdom
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Systematiskt i pärm
Interna utredningar
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Hälso och
sjukvårdchef
Systematiskt i pärm
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
Systematiskt i pärm
Gallras 10 år
Systematiskt i pärm
Gallras 3 år
Papper
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Områdeschef
Systematiskt i pärm
Gallras 2 år
efter avslutat
ärende
Bevaras
Diarieakt
Bevaras
Systematiskt i pärm
Gallras efter 1
år
Delegering
Besiktning av
hjälpmedel/sjukvårdsmaterial
Nyckelkvittenser enligt HSL
Inspektionsmeddelande
Lex Maria anmälan
Utkvittering av avliden
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå journalen
Trycksaker som inte haft någon
betydelse i journalen
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 10
år efter sista anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
25 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Stödinsatser mot vuxna, allmänt
Handlingar
Beskrivning: Här redovisas de handlingar som allmänt kan förekomma i en personakt inom verksamheten.
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
Personakt stödinsatser riktade
mot vuxna
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Personakten och
samtliga
handlingar däri
gallras 5 år efter
sista anteckning.
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Gallras efter 5 år
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Aktualiseringar som inte gett upphov Socialsekreterare
till ärende
Systematiskt i pärm
Anmälningar som tillhör eller ger
upphov till ärende
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Ansökningar med eventuella
bilagor
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Ärendeblad, journalblad
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Utredningar i enskilt ärende
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Beslut i enskilt ärende om insats
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Beslutsunderlag
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Överklaganden, med bilagor
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
26 efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Beslut /domar i
förvaltningsdomstol
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Kallelser till rättegång, möte med
handläggare m.m
Behandlingskort, servicekort
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Dokumentation av planering som
rör den enskilde
t.ex.behandlingsplaner, vårdplaner,
arbetsplaner
Remisser till t.ex.
arbetsförmedling,
bostadsförmedling, läkare,
beroendevård
Ansökningar till institutioner om
vård
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras vid
inaktualitet
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Kopior av räkningar från läkare,
laboratorier, institutioner (utförda
på uppdrag av socialtjänsten)
Meddelanden om utskrivning från
vårdhem eller liknande
Överenskommelser
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras efter 2
år
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Korrespondens av betydelse i
ärendet
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Korrespondens av tillfällig
betydelse/rutinmässig karaktär
Registerkontroller som utgör
underlag för beslut
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Registerkontroller som endast haft
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
27 tillfällig betydelse
Fullmakter
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Avtal om handhavande av annans
medel
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Kopior av hyreskontrakt,
besiktningsprotokoll
Meddelanden från hyresvärd
(hyresskulder, uppsägningar etc.)
Underrrättelser från
kronofogdemyndigheten om
avhysning
Polisrapporter om brott eller
misstanke om brott
Droganalyser
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå ärendet
Trycksaker som inte haft någon
betydelse för ärendet
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Original hos fastighetsbolag
Om det inte ligger till grund för beslut om insats
inom socialtjänsten
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
28 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Vård av missbrukare enligt LVM
Beskrivning: Socialtjänsten handlägger ärenden enligt lagen om vård av missbrukare. Enligt denna lag har myndigheter som i sin verksamhet
Regelbundet kommer i kontakt med missbrukare anmälningsplikt. Socialnämnden inleder en utredning när den genom anmälan fått kännedom
om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. Beslut om omedelbart omhändertagande i brådskande fall, eller beslut av socialnämnden
underställs förvaltningsrätten.
Handlingar
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
LVM ärende
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Personakten och
samtliga
handlingar däri
gallras 5 år efter
sista anteckning.
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Ansökningar om vård enligt lagen
om vård av missbrukare i vissa fall
(LVM), med bilagor
Anmälningar från polis etc.
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Ärendeblad, journalblad
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Beslut i enskilt ärende
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Beslutsunderlag
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Handlingar rörande underställning
till förvaltningsrätt (LVM)
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Uppgifter/Handlingar i akten:
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
29 Journaler med bilagor från hem för
vård eller boende
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Dokumentation av planering, t.ex.
behandlingsplaner
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Korrespondens av betydelse i
ärendet
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Korrespondens av tillfällig
betydelse/rutinmässig karaktär
Droganalyser
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Yttrande till åklagare, andra
myndigheter och allmän domstol
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Yttrande i vapenärenden
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Begäran om handräckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Efterlysningar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Yttrande till andra myndigheter:
Yttrande i körkortsärenden
Handlingar inkomna från andra
myndigheter
Meddelande om förundersökning
Förundersökningsprotokoll
Meddelanden om att
åtalsunderlåtelse/att åtal ska väckas
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Förvaras i eget omslag i personakten
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras/bevaras enligt reglerna i SoL om de
angår eller föranleder ärende
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
30 Handlingar rörande rättshjälp
Domar
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå ärendet
Trycksaker som inte haft någon
betydelse för ärendet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
31 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Ekonomiskt bistånd
Handlingar
Beskrivning: Den som enligt socialtjänstlagen inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sett har rätt till
bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt.
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
Personakter för försörjning
Och
Personakter för livsföring i
övrigt
Socialsekreterare
Pappersakt och procapita
Personakten och
samtliga
handlingar däri
gallras 5 år efter
sista anteckning.
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Ärendeblad, journalblad
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Utredningar i enskilt ärende
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Beslut i enskilt ärende
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Beslutsunderlag
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Överklagande, med bilagor
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Uppgifter/Handlingar i
personakten:
Ansökningar från enskild om
bistånd
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
32 Beslut/domar i förvaltningsdomstol
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Återkravhandlingar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Dokumentation av
överenskommelser,
handlingsplaner, arbetsplaner
Bilagor till ansökan som underlag
för beräkning, t ex uppgifter för
arbetsresor, kopior av hyresavi,
hemförsäkring, lönespec,
inbetalningar till akassa/fackföreningsavgift
Läkarintyg
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Redovisning av skulder
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Redovisning av barns tillgångar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Meddelande från elbolag,
kronofogdemyndighet, m.fl.
(hyresskulder, uppsägning
avhysning etc.)
Kallelser (till möte med
handläggare m.fl.)
Korrespondens av betydelse i
ärendet
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Korrespondens av tillfällig
betydelse/rutinmässig karaktär
Registerkontroller som utgör
underlag för beslut
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 2 år
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
33 Registerkontroller som endast haft
tillfällig betydelse
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå ärendet
Trycksaker som inte haft någon
betydelse för ärendet
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
34 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Familjehem, kontaktpersoner/familjer
Handlingar
Beskrivning: Familjehem kallas den familj som tar emot ett eller flera barn i sitt hem på uppdrag av socialnämnden. Kontaktpersoner/-familjer utses av
socialnämnden med uppgift att hjälpa enskild och dess närmaste i enskilda angelägenheter. Kontaktpersonens/-familjens lämplighet bedöms
efter en utredning. De ekonomiska handlingarna rörande familjehemmet skall gallras efter 10 år.
För bevaring eller gallring gäller 12 kap. 1-2 §§ socialtjänstlagen
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
Personakt för familjehem
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Personakten och
samtliga
handlingar däri
gallras 5 år efter
sista anteckning.
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Uppgifter/Handlingar i akten
Ansökan om att bli familjehem
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Ärendeblad, journalblad
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Utredning familjehem,
kontaktfamilj/-person
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Intervjuunderlag från
familjehemmet
Socialsekreterare
Papper
Beslut om vård/medgivande
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Beslut om placering
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras efter
gjord
sammanfattning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
35 Avtal om ersättning efter
vårdnadsöverflytt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Avtal, t.ex. med kontaktpersoner
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Ansvarsförbindelser
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Anmälan mot familjehem,
utredning och beslut
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Ekonomiska uppgifter om
familjehemsersättning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå ärendet
Trycksaker som inte haft någon
betydelse för ärendet
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 10 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
36 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Placerade barn
Beskrivning: Det är socialtjänstens skyldighet att utreda om barn och ungdomar behöver insatser från socialtjänsten. En utredning skall genast inledas
med anledning av ansökan av enskild eller anmälan av till exempel myndighet. I svåra fall då till exempel en förälder motsätter sig en placering som
Socialtjänsten ansöka hos Förvaltningsrätten om vård utanför det egna hemmet med stöd av lagen om vård av unga (LVU)
För bevaring eller gallring gäller 12 kap. 2 §§ socialtjänstlagen
Handlingar
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
Personakter för placerade barn
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Handlingar som
inkommit eller
upprättats i
samband med
placerade barn
skall bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Uppgifter/Handlingar i
personakten:
Anmälningar från skola, polis etc.
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Bevaras
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Om de lett till placering
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Bevaras
Bevaras
Bevaras
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Bevaras
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras när
barnet fyllt 18 år
Ärendeblad, journalblad
Utredningar om lämpligt
familjehem, kontaktfamilj/-person
för barnet
Dokumentation av planering som
rör barnet, t.ex. vårdplaner,
behandlingsplaner, arbetsplaner
Beslut
Beslutsunderlag för placering
Överklagande
Anmälan mot familjehem, resultat
av utredning och beslut
Avtal med föräldrar
Avtal med familjehem,
kontaktfamilj/person
Avtal om förordnade av
vårdnadshavare i annan kommun
och försörjningsansvar
37 Ansökningar om vård (till
förvaltningsrätt), med bilagor
Anmälningar om behov av vård
(till institutioner)
Eftergift av förälders
ersättningsskyldighet för barns
vård i ett annat hem än det egna
Korrespondens av betydelse i
ärendet
Korrespondens av
tillfällig/rutinmässig karaktär
Anmälningar från polis, skola etc.
Handlingar rörande underställning
till förvaltningsrätt
Ansökningar om vård (till
förvaltningsrätt) med bilagor
Yttrande till åklagare, tingsrätt etc.
Yttrande enligt lagen om unga
lagöverträdare (LUL)
Domar
Ansvarförbindelser
Meddelanden från institution om
utskrivning
Placeringsmeddelanden från
Statens institutionsstyrelse
Journaler med bilagor från hem för
vård eller boende
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Gallras vid
inaktualitet
Bevaras
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Bevaras
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Bevaras
Bevaras
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Förs till personakt när de inte längre behövs i
verksamheten. Vid enskilt bedriven verksamhet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
38 Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå ärendet
Trycksaker som inte haft någon
betydelse för ärendet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
39 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Insatser rörande barn och unga
Handlingar
Beskrivning: Socialtjänsten skall verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Det är socialtjänstens
skyldighet att utreda om barn och ungdomar behöver insatser från socialtjänsten.
För bevaring eller gallring gäller 12 kap. 1-2 §§ socialtjänstlagen
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Personakter rörande insatser
barn och ungdomar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Personakten och Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
samtliga
efter sista anteckning
handlingar däri
gallras 5 år efter
sista anteckning.
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Gallras efter 5 år
Aktualiseringar som inte gett upphov Socialsekreterare
till ärende
Systematiskt i pärm
Anmälningar som hör till eller ger
upphov till ärende
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Ansökningar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Ärendeblad, journalblad
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Utredningar i enskilt ärende
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Dokumentation av planering som
rör barnet, t.ex. vårdplaner,
behandlingsplaner, arbetsplaner
Beslut i enskilt ärende om insats
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Beslutsunderlag
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Anmärkning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
40 Överklaganden
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Kallelser till möte med handläggare
m.m.
Korrespondens av betydelse i
ärendet
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Korrespondens av
tillfällig/rutinmässig karaktär
Ansökningar om vård (till
förvaltningsrätt)
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Anmälningar om behov av vård
(till institutioner)
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Yttrande till åklagare, tingsrätt etc.
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Yttrande enligt lagen om unga
lagöverträdare (LUL)
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Domar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
41 Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå ärendet
Trycksaker som inte haft någon
betydelse för ärendet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
42 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Familjerätt
Handlingar
Beskrivning: Familjerätten handlägger ärenden som ålagts socialnämnden enligt socialtjänstlagen, föräldrabalken, namnlagen, ärvdabalken
och begravningslagen. Det är ärenden som rör faderskaps- och föräldraskapsutredning, adoptioner, vårdnad, boende och umgänge samt
dödsboanmälningar och ekonomiskt bistånd till begravningskostnader.
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
Adoptionsutredningar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Ansökningar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Ärendeblad, journalblad
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Utredningar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Beslut
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Handlingar rörande barnets
ursprung
Korrespondens av betydelse i
ärendet
Protokollsutdrag
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Uppföljningsrapporter
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Avtal om vårdnad, boende och
umgänge
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Avtal
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Ärendeblad, journalblad
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Gallras 5 år
efter att barnet
fyllt 18 år.
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Till kommunarkivet senast 5 år efter sista
anteckning
Till kommunarkivet senast 5 år efter sista
anteckning
Till kommunarkivet senast 5 år efter sista
anteckning
Till kommunarkivet senast 5 år efter sista
anteckning
Till kommunarkivet senast 5 år efter sista
anteckning
Till kommunarkivet senast 5 år efter sista
anteckning
Till kommunarkivet senast 5 år efter sista
anteckning
Till kommunarkivet senast 5 år efter sista
anteckning
Till kommunarkivet senast 5 år efter sista
anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
43 Pappersakt
Gallras 5 år
Administrativ
handläggare
Administrativ
handläggare
Socialsekreterare
Pappersakt
Gallras 5 år
Pappersakt
Gallras 5 år
Procapita och pappersakt
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Ärendeblad, journalblad
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Dödsboanmälan
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Faderskapsutredningar
Anmälan om faderskap
Socialsekreterare
Socialsekreterare/
administrativ
handläggare
Socialsekreterare/
administrativ
handläggare
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Gallras 5 år
efter sista
anteckning.
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Gallras 5 år
efter sista
anteckning
Bevaras
Bevaras
Procapita och pappersakt
Bevaras
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Procapita och pappersakt
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
I fall när faderskaps presumtion gäller
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Bevaras
Bevaras
Bevaras
Bevaras
Bevaras
Bevaras
Samtliga
ärenden gallras
efter 5 år
Samtliga
ärenden gallras
efter 5 år
Dödsboanmälning (inges till
tingsrätten)
Dödsboanmälan
Journalblad
Ekonomiskt bistånd till
begravningar
Erkännande av faderskap
Ärendeblad, journalblad
Protokollsutdrag
Domstolshandlingar
Stämningar
DNA-analyser
Korrespondens av betydelse
Faderskapsutredningar, ej
fullföljda (föranmälda)
Faderskapsutredningar vid
biträde åt annan kommun
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Till kommunarkivet 5 år efter sista anteckning
Originalhandlingar från utredning skickas till
uppdragsgivande kommun, här endast kopior
44 Faderskapsutredningar,
underrättelser om inom
äktenskapet i utlandet födda
barn
Förfrågningar från Tingsrätten
där upplysningar lämnas
Förfrågningar från Tingsrätten
där upplysningar inte lämnas
Namnärenden (på begäran av
tingsrätten)
Ansökan från tingsrätten
Pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Utredningar
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Tidiga samtal (hjälp med vårdnad,
boende, umgänge)
Tingsrättsamtal (hjälp med vård,
umgänge och boende,
redovisningsskyldighet till
Tingrätten)
Utredningar om vårdnad, boende
och umgänge (på uppdrag av
Tingsrätten)
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Äktenskapsdispenser
Socialsekreterare
Procapita och pappersakt
Handlingar av tillfällig eller
ringa betydelse som är
gallringsbara
Anteckningar och meddelande av
tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande
arbetspapper vilkas betydelse har
upphört i och med att slutlig
skrivelse etc. har färdigställts
Gallras när
faderskapet
registerats av
Skatteverket
Gallras efter 2
år
Gallras efter 6
månader
Gallras efter 3
år
Gallras efter 3
år
Gallras efter 3
år
Gallras efter 1
år
Gallras efter 3
år
Gallras 5 år
efter sista
anteckning.
Födda 5,15, 25
undantas från
gallring för
forskning
Gallras efter 3
år
Undantag födda 5,15,25 till kommunarkivet 5 år
efter sista anteckning
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
45 Avskrifter, kopior och dupletter
som finns i flera exemplar
Avskrifter, kopior och dupletter
som inte behövs för att man rätt
skall förstå ärendet
Trycksaker som inte haft någon
betydelse för ärendet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras vid
inaktualitet
46 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Tillståndsgivning och tillsyn enligt
alkohollagen
Beskrivning:
Enligt alkohollagen (2010:1622) har kommunen ansvaret för att utreda och besluta om tillstånd för alkolholservering. Verksamheten
består i att med stöd av alkohollagen besluta i ärenden om serveringstillstånd och att utöva tillsyn av hur beviljade tillstånd efterlevs. Serveringstillstånd
kan meddelas till allmänheten eller slutna sällskap och tillstånden kan avse servering året runt eller årligen under en viss tidsperiod.
Handlingar
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmälan om ändrade
ägarförhållande
Nämndssekreterare
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Anmälan om utsedda serveringsansvariga personer
Ansökan om stadigvarande
serveringstillstånd
Nämndssekreterare
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Ansökan om tillfälligt
serveringstillstånd
Beslut i ärende om stadigvarande
serveringstillstånd
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Nämndssekreterare
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Beslut om tillfälligt
serveringstillstånd
Beslut i ärende om varning och
sanktioner
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Nämndssekreterare
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Domar
Nämndssekreterare
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Egentillsynsprogram
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Minneanteckningar /PM från
Polisen
Nämndssekreterare
Diarieakt eller
systematiskt i pärm
Bevara
Efter 3 år till
kommunarkivet
Gallras vid
inaktualitet
Bevara
Efter 3 år till
kommunarkivet
Gallras efter 5
år
Bevara
Efter 3 år till
kommunarkivet
Gallras efter 5
år
Bevara
Efter 3 år till
kommunarkivet
Bevara
Efter 3 år till
kommunarkivet
Gallras vid
inaktualitet
Gallras efter 2
år
Nämndssekreterare
Anmärkning
När tillståndet har gått ut
När verksamheten har upphört
Handlingar som tillföres tillsynsutredning, se
under tillsynutredning
47 Restaurangrapporter
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Gallras efter 10
år
Gallras efter 5
år
Bevara
Efter 3 år till
kommunarkivet
Tillsynrapporter
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Tjänstskrivelse/förslag till beslut i
ärende om stadigvarande tillstånd,
tillsynsärende rörande återkallelser,
varning och sanktioner av
serveringstillstånd
Tillståndsbevis stadigvarande
tillstånd
Nämndssekreterare
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Nämndssekreterare
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Underlag för beslut rörande
stadigvarande serveringstillstånd,
yttrande från andra myndigheter,
ekonomiska räkenskaper och
kontrakt
Underlag för beslut om tillfälliga
serveringstillstånd till allmänheten
och till slutna sällskap.
Ärenden där sökande återtagit
ansökan
Överklagande
Nämndssekreterare
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Gallras efter 5
år
Nämndssekreterare
Systematiskt i pärm
Nämndssekreterare
Diarieakt och
Systematiskt i pärm
Gallras efter 5
år
Bevara
Efter 3 år till
kommunarkivet
Sparas i ärenden som lett till villkor, varning
eller återkallelse
Bevara
Efter 3 år till
kommunarkivet
Bevara
Efter 3 år till
kommunarkivet
48 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Budget- och skuld och
konsumentrådgivning
Handlingar
Beskrivning: Budgetrådgivningen bistår med avgiftsfri information om hushållsekonomi, uppläggning av hushållsbudget och kalkyler, råd om
hushållets krediter och lån samt information om skuldsaneringslagen med råd och anvisningar i aktuella fall. Enligt skuldsaneringslagen ska kommunen
inom ramen för socialtjänsten lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Dokumentationen samlas i personakter, akterna ska hållas skilda
från socialtjänstens övriga personakter. Förvaras i värdeskåp hos budget- och skuldrådgivare.
Ansvarig
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Ärenden rörande
budgetrådgivning
Ärendeblad/Journalblad
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Boss och pappersakt
Gallras efter 5
år
Gallras efter 5
år
Gallras efter 5
år
Gallras efter 5
år
Gallras efter 5
år
Gallras efter 5
år
Gallras efter 5
år
Gallras efter 5
år
Gallras efter 3
år
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Boss och pappersakt
Gallras efter 5
år
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Boss och pappersakt
Gallras efter 5
år
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Papper
Gallras efter 1
år
Minneanteckningar
Skuldöversikter och kalkyler
Förslag till hushållsbudget
Underlag från långivare
Korrespondens av betydelse i
ärendet
Överenskommelser med
fordringsägare
Ärenden rörande
skuldrådgivning, ej prövade
enligt skuldsaneringslagen,
(handlingar som ovan)
Ärenden rörande
skuldrådgivning, prövade enligt
skuldsaneringslagen (handlar
som ovan samt nedanstående)
Kopior av ansökan till och beslut
från Kronofogdemyndigheten samt
tingsrättsbeslut
Bokningslistor
Boss och pappersakt
Boss och pappersakt
Boss och pappersakt
Boss och pappersakt
Boss och pappersakt
Boss och pappersakt
Boss och pappersakt
Boss och pappersakt
Anmärkning
49 Omprövning
Boss och pappersakt
Gallras efter 5
år
Konsument Skuld- och Boss och pappersakt
budgetrådgivare
Gallras efter 1
år
Konsument Budgetoch skuldrådgivning
Konsumentrådgivning
Reklamationsärenden, enskilda
konsumenter
50 Verksamhetsområde
Individ och familjeomsorg
Process
Övriga handlingar
Handlingar
Beskrivning:
Ansvarig
Anmälningar enligt 14 kap SoL
Gruppledare
som inte tillhör ärenden och inte
ger upphov till ärende
(polisrapporter, ”LOB:ar”,
meddelanden om avhysning,
hyresskuld m.m.)
Förekomstförfrågan från
Gruppledare
kriminalvården, polisen,
överförmyndare, annan kommun
etc.
Dom/underrättelse från domstol som Gruppledare
ej medför någon åtgärd
Registrering/Förvaring
Bevara/Gallra
Anmärkning
Systematiskt i pärm
Gallras efter 2
år
Om det angår eller föranleder ärende, till
personakten
Systematiskt i pärm
Gallras efter 2
år
Systematiskt i pärm
Gallras efter 1 år
51 Uppvidinge
KOMMUN
2014-02-18
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014
Sammanfattning
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen 2014, ger en övergripande
information om hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet bedrivits under
året.
Bakgrund
Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den l mars
vruje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå
l. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår,
2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och
3. vilka resultat som har uppnåtts.
Så länge det går att utläsa de uppgifter som anges i Patientsäkerhetslagen
och i SOSFS 2011:9 finns det inget hinder för en vårdgivare att upprätta sin
kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse i ett och samrna dokument.
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som
önskar ta del av den.
Beslutsunderlag
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014
Förslag till beslut
Nämnden föreslås godkänna informationen
Beslutsexpediering
Marie Bennesved
Utvecklingsledare
Lena Bodin
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
Uppvidinge
Datum
2015-01-22
Sida
l (26)
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse
2014
Socialförvaltningen
Socialfön,altningen
Box 43, 36073 Lenhavda Besök: storgalan 29 Tfn: 0474-47 000
www.uppvidinge.se
Innehållsförteckning
Sammanfattning
3
Övergripande mål och strategier
4
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
5
Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet
6
struktur för uppföljning/utvärdering
7
Riskanalys
7
Uppföljning genom egenkontroll
7
Utredning av avvikelser
8
Hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbete har bedrivits
11
Samverkan för att förebygga vårdskador och missförhållande
19
Kompetens
24
Övergripande mål och strategier for kommande år
24
2
Sammanfattning
Den l mars vatje år ska vårdgivaren upprätta en patientsäkerhetsberättelse enligt 3 kap l O §
patientsäkerhetslagen (PSL). Enligt fårfattningen om ledningssystem (SOSFS 2011 :9) bör
verksamheten upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Dessa två berättelser kan skrivas
i ett och samma dokument, vilket socialnämnden i år har valt att göra.
Kvalitetsregister
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en överenskommelse om
"Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre". Överenskommelsen pågick till och
med 30 september 2014. Totalt beräknas satsningen under mandatperioden till4,3 miljarder
kronor.
Senior Alert
Att arbeta för att förebygga fall, undernäring, trycksår och dålig munhälsa är viktigt. Målet
var att 90 %av personer över 65år i särskilt boende skulle få en riskbedömning utförd och
åtgärder mot eventuella problem, minst en gång/år eller vid behov. I Uppvidinge blev
resultatet 91 %. Under året har 219 undersökningar gjorts av äldre personers munhälsa, varav
214 med det vetenskapliga instrumentet ROAG, (Revised Oral Assessment Guide).
Vård i livets slut
God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut utgör ett av de
nationella målen för vård och omsorg. Att registrera den vård som ges i livets slut i Svenska
Palliativregistret gör det möjligt att jobba på ett strukturerat sätt får att fårbättra vården. Målet
att registrera minst 70 % av hemsjukvårdspatienterna som avlidit i kommunen uppfylldes.
Resultat 85%, en ökning med 4%. Ett annat mål var att utifrån 4 indikatorer, fårbättra vården
med 5 %. Resultatet blev 6,8%. Mer om de 4 indikatorerna under kapitlet "Hur
patientsäkerhetsarbetet bedrivits".
BPSD - Beteendemässiga Psykiska Symtom vid Demens
90 % av alla personer med demenssjukdom får någon gång problem med beteendemässiga
och psykiska symptom vid demens, BPSD. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär att i
vmje enskilt fall åtgärda orsakerna eller de utlösande faktorerna till symptomen. 26st
bedömningar gjordes av personer med demenssjukdom, enligt speciellt framtagen metodik.
Fallprevention
Enligt Socialstyrelsen faller var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende,
minst en gång per år. I särskilda boenden får äldre är frekvensen den dubbla, och även på
sjukhus inträffar många fallolyckor. Ungefår l Oprocent av fallolyckorna resulterar enligt
svensk statistik i en allvarlig skada och 1-2 procent i en höftfraktur.
I Uppvidinge kommun fortsätter trenden med fler äldre som faller. Det totala antalet fall ökar
från 742st till 824st. Lårbensfrakturer under 2014 har minskat till3stjämfört med 2013, då
det var 4st som drabbades. Antal små frakturer har minskat från 6st till 5st.
Läkemedelsavvikelser
Totalt antalläkemedelsavvikelser är 2014,237 st. Det är en ökning i jämförelse med 2013, då
vi hade 174 st.
Övriga avvikelser inom vård och omsorg
Kommunikation, medicintekniska produkter ej utfårda ordinationer från distriktsrehab,
sociala avvikelser, trygghetslarm är ytterligare avvikelser som rapporteras regelbundet.
3
Kommunikation externt kan innebära att en vårdplanering/hemgång från sjukhuset inte har
fungerat på ett patientsäkert sätt. En social avvikelse kan var en beviljad insats som inte är
utförd.
Klagomål och synpunkter
Under året har 23st klagomål/synpunkter kommit in. Av dessa är det 6st som har gett positiv
kritik till förvaltningen.
Lex Sarah och Lex Maria
Under 2014 har 3st rapporter om missförhållande inkommit. Ingen av dessa har bedömts som
allvarliga och har därfår inte anmälts till NO.
Ytterligare en rapport om missfårhållande har inkommit gällande HVB hemmet Duvan.
Denna har anmälts till NO som allvarligt missförhållande.
Under 2014 har en anmälan enligt Lex Maria gjorts.
Vårdhygien
Att hålla en hög kvalite på vårdhygienen är viktigt får att skydda sina vårdtagare från
vårdrelaterade infektioner och på så sätt lägga en bit i pusslet för en bra livskvalite. En viktig
tillgång är Vårdhygien på CLV, som kostnadsfritt ger råd och stöd vid utbrott av infektioner,
hygienkunskap och att ge synpunkter vid ombyggnationer. 2014 inträffade 4 utbrott med
magsjuka.
Synpunkter har även i år inhämtats i samband med orobyggnationen av Olofsgården i Åseda.
Dokumentation
Dokumentation för hälso- och sjukvård sker i Cambio Cosmic är under utveckling hela tiden.
Länsövergripande grupper träffas regelbundet för att fårbättra dokumentationen. Under 2014
har sjuksköterskorna i hemsjukvården påbötjat arbetet med att skriva vårdplaner i Cambio
Cosmic. Detta kommer att fortsätta 2015. Hemsjukvården har också helt gått över till att
sicriva in sina uppdrag i "tidboken" som är en digital almanacka. Detta gör det lättare att
samarbeta över områdesgränserna.
Inkontinens
2014 har två sjuksköterskor haft ett speciellt uppdrag inom inkontinens. Uppdraget är att delta
i länsövergripande träffar, ha sypunkter vid upphandlingar m.m.
I länet pågår ett arbete med att uppdatera vårdprogrammet för urininkontinens. Detta ska vara
klart 2015.
Övergripande mål och strategier
2015-01-01 träder Patientlagen, (2014:821) i kraft. Lagen syftar till att inom hälso- och
sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens
integritet, självbestämmande och delaktighet. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) kommer
att finnas kvar, men mycket av innehållet är flyttat till patientlagen.
Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär
att den skall vara av särskilt god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose
patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt
får patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patient och
hälso- och sjukvårdspersonal, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården
4
I Socialtjänstlagen, SoL, (200 l :453) l kap l§ står att verksamheten ska byggas på respekt för
människors självbestämmanderätt och integritet. I 3 kap 3 § står att insatser inom
socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförandet av uppgifterna ska det finnas personal
med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och
fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (2009:596)
I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS (1993:387) står att verksamheten
ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och
myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt for den enskildes
självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges
inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall
systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten skall det finnas den
personal som behövs for att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.
Lag (2005:125)
Uppvidinge kommuns gemensamma värdegrund
En gemensam värdegrund för kommunen är framtagen och beslutad i kommunfullmäktige
2013. Det finns tre ledord som ska genomsyra kommunens verksamheter och dessa är
tolerans, kreativitet och mod.
Värdegrund inom äldreomsorgen
2011 infördes en värdegrund i socialtjänstlagen (5 kap 4§) som innebär att socialtjänstens
omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna
välbefinnande. För att arbeta utifrån detta har fyra omvårdnadspersonal genomgått utbildning
under 2013, med stöd av stimulansmedel, till att bli kommunens värdegrundsombud. De har
under 2014 arbetat med att implementera värdegrunden inom äldreomsorgen. De har bland
annat tillsammans med områdeschefer haft diskussioner i blandade grupper där
omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och personal från rehab samt biståndshandläggare har
deltagit.
Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen
Socialnämnden har beslutat om tre lokala värdighetsgarantier som ska gälla inom
äldreomsorgen i kommunen. En värdighetsgaranti är något utöver det som den enskilde har
rätt till enligt socialtjänstlagen.
De lokala värdighetsgarantier som gäller är:
• Alla personer inom äldreomsorgen med insatser enlig SoL (socialtjänstlagen) har en
utsedd kontaktman
• Då ett planerat besök inom äldreomsorgen blir forsenat med 30 minuter eller mer, blir
den enskilde kontaktad
• Personal som arbetar inom äldreomsorgen bär en textad namnskylt synligt
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem enligt (SOSFS 2011 :9) omfattar de verksamheter som bedrivs utifrån
socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade i Uppvidinge kommun. (inom socialnämndens ansvarsområde.)
5
Syfte
Ledningssystemets syfte är att det ska användas får att planera, leda, kontrollera, följa upp,
utvärdera och fårbättra verksamheten.
Systematiskt förbättringsarbete
Det systematiska förbättringsarbetet består av
- Riskanalyser
- Egenkontroll
- Utredning av avvikelser
-Förbättrande åtgärder
-Förbättring av processer och rutiner
Att arbeta systematiskt med riskanalyser, egenkontroller, verksamhetens resultat, utredning av
klagomål och synpunkter mm ligger till grund får det systematiska kvalitetsarbetet.
Socialnämnden ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som
behövs för att säkra kvalitet i verksamheten.
Systemet ska vara lättillgängligt får medarbetarna och ett stöd i det dagliga arbetet samt
motivera till att utveckla verksamhetens kvalitet.
Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet
För att kvalitetsarbetet ska bedrivas systematiskt ska det finnas en angiven fårdelning av
ansvar och befogenheter. I socialnämndens delegationsordning finns överordnade beslut som
rör delegation.
All personal har ett ansvar för att känna till och aktivt arbeta utifrån kommunens
gemensamma värdegrund och socialnämndens uppsatta mål.
All personal har ett eget ansvar får att utföra sitt arbete med god kvalitet. I varje möte med
den enskilde och medborgare synliggörs och avgörs kvaliteten.
Socialnämnden ansvarar får att det finns ett ledningssystem för det systematiska
kvalitetsarbetet. I ledningssystemet anges hur uppgifterna som ingår i det arbetet är fårdelade
i verksamheterna.
Ansvaret för arbetsuppgifter utifrån ledningssystemet följer den befintliga fårdelningen av
ansvar och befogenheter inom organisationen. Grunden för den fårdelningen är att ansvar och
befogenheter får kvalitet, ekonomi, personal och arbetsmiljö hålls samman. Ansvaret får att
arbeta enligt ledningssystemet ingår i chefsansvaret men alla medarbetare ska vara delaktiga i
kvalitetsarbetet och på enhetsnivå ska arbetsplatsträffarna vara ett forum för kvalitetsfrågor.
Patientsäkerhetsarbetet leds av medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Socialchef ansvarar får att avsikten med kvalitetsutvecklingen omsätts i praktisk handling.
Socialchef har också verksamhetsansvaret enligt HSL.
Avdelningschef/områdeschef är ansvarig får kvalitetsuppfåljning, kvalitetsutveckling, att
involvera medarbetare i kvalitetsarbetet samt att ge information om resultatet till medarbetare
inom sitt verksamhetsområde. Ansvaret får att bedriva systematiskt kvalitetsarbete fårutsätter
även befogenheter får att vidta åtgärder. Samtliga chefer har till uppgift att arbeta med de
kvalitetsfrågor som finns inom respektive ansvarsnivå.
6
stödresurser i det systematiska kvalitetsarbetet är bland andra ekonom, socialförvaltningens
utvecklingsledare och administrativa enhet.
Utförare enligt LOV (lagen om valfrihet) är ansvariga för kvalitetsuppfåljning,
kvalitetsutveckling, att involvera medarbetare i kvalitetsarbetet samt att ge information om
resultatet till sina medarbetare inom sitt verksamhetsområde. Utfårare enligt LOV är
ansvariga för att informera socialnämnden i Uppvidinge kommun om det systematiska
kvalitetsarbetet. De har ansvar får att ett kvalitetsledningssystem finns för sin verksamhet
enligt förfrågningsunderlaget
struktur för uppföljning/utvärdering
På grundval av resultaten från riskanalys, egenkontroll och utredning av synpunkter och
klagomål samt avvikelser ska de åtgärder vidtas som krävs får att säkra verksamhetens
kvalitet. Detta kan innebära att processerna och rutinerna omarbetas. Regelbunden
uppföljning ska genomföras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra
kvaliteten. Händelsen som kommer verksamheten till känna ska utredas/analyseras. Beroende
på vad verksamheten kommer fram till i sin utredning/analys ska det ske någon form av
åtgärd får att slutligen följas upp inom rimlig tid. Vad som är rimligt är beroende på händelse
och åtgärd. Viktigt är dock att det sker någon form av dokumentation som sedan kan vara
underlag till den årliga kvalitetsrappotien.
Riskanalys
Riskanalyser innebär att arbeta förebyggande. Analyser ska göras får att identifiera händelser
som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål
som ställs i lagar och andra föreskrifter och beslut. Riskanalys innebär att sannolikheten får
att en händelse ska inträffa uppskattas samt att en bedömning görs av vilka negativa
konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskanalyser ska genomföras
fortlöpande. Det bör ske innan fårändringar av en verksamhet eller infår förändringar av
personalens sammansättning och innan nya arbetssätt eller metoder bötjar användas.
En matris får risk- och händelseanalys har tagits fram och används vid avvikelser och
riskanalyser, för att bedöma hur stor sannorlikheten är att en händelse ska inträffa och hur
allvarliga konsekvenserna skulle kunna bli.
En riskanalys har bland annat gjmis inför den omorganisation av nattbemanning som
genomfördes under hösten. Utvärdering kommer att ske under våren 2015.
Uppföljning genom egenkontroll
Egenkontroll innebär en systematisk uppfåljning och utvärdering av den egna verksamhetens
resultat. Det innebär också att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och
rutiner som ingår i ledningssystemet. Egenkontroller ska ske i den frekvens och omfattning
som krävs får att den som bedriver verksamheten ska kunna säkra kvaliteten.
Det har skett b la genom jämfårelse av verksamhetens resultat med:
-Nationella och regionala kvalitetsregister ex Senior Alert och Palliativregistret
- Öppnajämfårelser
- nuvarande resultat i fårhållande till tidigare resultat.
- Loggkontroller
7
-Interna/externa kontroller av medicintekniska produkter.
- Kontroll av avvikelsehantering
Socialnämnden får återkommande information från respektive avdelning genom
tertialrapporter och verksamhetsberättelser.
Öppna jämförelser
I öppna jämförelser mäts hur kommunen ligger till jämfört med alla andra kommuner i
Sverige. Det finns öppna jämförelser för samtliga avdelningar inom socialförvaltningen.
Någon rapport från SKL "öppna jämförelser" när det gäller äldre, har ännu inte presenterats
för 2014.
Loggkontroller
Loggkontroller i dokumentationssystem, utfors av loggadministratör varje månad enligt
gällande rutin. Loggen kontrolleras av närmaste chef och signeras om inga anmärkningar har
hittats. Om avvikelser upptäcks vidtas åtgärder enligt särskild rutin som görs känd får all
personal i samband med att personen får sin behörighet. Loggkontrollerna arkiveras hos
loggadministratören enligt dokumenthanteringsplanen.
Under 2014 har inga anmärkningar rapporterats
Kontroll av avvikelsehantering
Under våren reviderades rutinen får avvikelsehantering och ett förbättrat arbetssätt med
händelseanalys påbö1jades. Kontroll på l Ost slumpmässigt utvalda avvikelser inom vård och
omsorg samt hälso- och sjukvården har genomforts efter sommaren. Det som kan ses vid
kontrollen är att arbetet med händelseanalyser är påbörjat, att analysteam har kommit igång på
vissa områden men att ett fmisatt ihärdigt arbete behöver ske. Under 2015 planeras får 2st
kontroller på avvikelsehanteringen inom samtliga avdelningar inom förvaltningen.
Egenkontroll av reservrutin för uppkoppling i Gambio Cosmic
Om kommunens nätverk skulle ligga nere, finns möjlighet att komma åt Cambio Cosmic via
en s.k. RSA-dosa och ettmobilt nätverk på 3st datorer i kommunen. Denna reservrutin
kontrolleras varje månad av sjuksköterska i hemsjukvården. sjuksköterskorna ska turas om att
göra kontrollen. Meddelande om att kontrollen är gjord, skickas till administratör.
Interna/externa kontroller av medicintekniska produkter
Externa kontroller av utrustning får att kontrollera blodsockernivå hos diabetiker görs 4
gånger per år. Vid avvikelser finns möjlighet att omkontrollera den/de apparater som visat
avvikande värden.
Utvärdering: Dessa kontroller är utförda och godkända värden är noterade.
Utredning av avvikelser
Rapporteringsskyldighet
All personal inom socialförvaltningen som upptäcker en händelse eller omständighet där den
enskilde skadats eller varit utsatt får risk får skada, är skyldiga att rapportera det inträffade.
Likaså om en risk får missfårhållande upptäcks eller har skett, är personal skyldig att
rapportera detta.
8
Avvikelser
Att en avvikelse inträffar är alltid något negativt men som en del i det systematiska
förbättringsarbetet är en rapport något positivt. Genom upptäckten av en avvikelse säkerställs
dels att den kan åtgärdas dels att verksamheten får en möjlighet att se över sin styrning och
därigenom kan förhindra att liknande avvikelser återupprepas. Det leder till en lärande
organisation.
Händelser som kommer verksamheten till känna ska utredas/analyseras. Beroende på vad
verksamheten kommer fram till i sin utredning/analys ska det ske någon form av åtgärd får att
slutligen följas upp inom rimlig tid. Vad som är rimligt är beroende på händelse och åtgärd.
Vikten är dock att det sker någon form av dokumentation. Denna kan sedan vara ett underlag
till den årliga kvalitetsrapporten.
Klagomål och synpunkter
Verksamheten ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter enligt den rutin som finns.
Klagomål och synpunkter kan komma från:
-Vård- och omsorgstagare och deras närstående
-Personal
-Verksamheter som bedrivs enligt SoL, LSS och HSL
- Myndigheter, föreningar och andra organisationer och intressenter
Med klagomål avses att någon klagar på att verksamheten inte uppnår kvalitet. Med synpunkt
avses övrigt som framför allt berör verksamhetens kvalitet som t.ex. förslag på förbättringar.
Utredningen av inkomna klagomål och synpunkter ska ta ställning till om det förekommit
någon avvikelse, att verksamheten inte når upp till de krav och mål som gäller enligt lagar och
föreskrifter
Rapportering
Rapportering av avvikelser görs av samtliga avdelningar inom socialförvaltningen. Rappmien
lämnas till ansvarig chef eller gruppledare. Vid allvarliga händelser som rör patientsäkerhet,
sker rapportering även till MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska).
Missförhållande eller risk för missförhållande rappmieras på avsedd blankett.
Händelsebeskrivning
Rapporten ska innehålla bakgrundsuppgifter t.ex. namn på person, tid och plats. Därutöver
ska rappmien beskriva händelsefårloppet så att en händelseanalys kan ge svar på:
• vad har hänt
• vilka omedelbara åtgärder som har vidtagits
• konsekvens
• trolig orsak till händelsen
• möjlig åtgärd för att förhindra upprepning.
Information
Vid en avvikelse, tillfrågas den enskilde om det finns önskemål om kontakt med närstående. I
dessa fall informeras närstående om händelsen, tänkbar orsak och vad verksamheten vidtagit
för åtgärder får att händelsen inte ska inträffa igen.
Om en vårdskada inträffat ska vårdgivaren, enligt patientsäkerhetslagen (201 0:659), snarast
informera patienten om att:
9
l. det inträffat en händelse som har medfort en vårdskada.
2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska
inträffa igen
3. möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg enligt 7 kap. l O
§,
4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från
läkemedelsfdrsäkringen, samt
5. patientnämndernas verksamhet.
Informationen ska lämnas till en närstående till patienten, om patienten begär det eller inte
själv kan ta del av informationen.
Uppgift om den information som har lämnats ska antecknas i patientjournalen.
Händelseanalys
Ansvarig områdeschef/gruppledare som tar emot avvikelsen ska genomföra en händelseanalys
som dokumenteras i avvikelsesystemet Analysen och dokumentationens omfattning avgörs
av avvikelsens art. Analysen kan ske i tvärprofessionell grupp.
I händelseanalysen ska åtgärder tas fram som ska förhindra upprepning. Dessa åtgärder ska
vidtas så snart som möjligt. Ansvarig chef/gruppledare beslutar om när åtgärder ska vara
genomförda. Ett samarbete mellan olika yrkeskategorier krävs ofta för att nå önskat resultat.
Åtgärder ska dokumenteras i avvikelsesystemet Respektive yrkeskategori ansvarar för att
åtgärderna blir utförda.
Uppföljning och avslutning.
Det är ansvarig chef/gruppledare som ansvarar for att en gemensam uppföljning görs när den
ska vara gjord och att den därefter avslutas. För uppföljning av enskilda åtgärder, ansvarar
respektive yrkeskategori. Uppföljningen dokumenteras i avvikelsen.
Lex Sarah
Om det under eller vid avslutad utredning visar att avvikelsen är att betrakta som ett
missförhållande eller risk för missförhållande ska avvikelsen snarast lämnas vidare till av
nämnden utsedd utredare, för utredning enligt Lex Sarah (SOSFS 2011 :5). Om det bedöms
som ett allvarligt missförhållande eller risk får ett allvarligt missförhållande ska anmälan ske
till Inspektionen får vård och omsorg (IVO)
Utredning av rapport om missförhällande på HVB hemmet Duvan, har kommunstyrelsen bett
socialnämnden ansvara för.
Lex Maria
Medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer om en händelse inom hälso- och sjukvården är
sådan att det föreligger anmälningsskyldighet till IVO. Ingen person blir anmäld dit utan
enbart händelsen. Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga
händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det, samt ge underlag får beslut om
åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att
begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra.
Om vårdskadan eller risken för vårdskadan är allvarlig ska medicinskt ansvarig sjuksköterska
snarast anmäla den till IVO, Lex Maria (SOSFS 2005:28).
10
IVO säkerställer
IVO (Inspektionen får vård och omsorg) är tillsynsmyndighet får socialfårvaltningen. De har
bland annat som uppgift att säkerställa att anmälda händelser, som har medfort eller hade
kunnat medföra en allvarlig vårdskada eller missförhållande, har utretts i nödvändig
omfattning samt att vårdgivaren/socialnämnden har vidtagit de åtgärder som krävs får att
uppnå hög kvalitet och patientsäkerhet
Anmälan till Läkemedelsverket och leverantörer av medicinteknisk utrustning
Medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer om händelsen är sådan att det föreligger
anmälningsskyldighet till Läkemedelsverket, (SOSFS 2008:1). Medicinteknisk utrustning
med kvalitetsbrister som beror på tillverkningen ska anmälas. Tillverkaren ska informeras.
Produkten sparas alltid tills utredningen är helt avklarad. Vid handhavandefel ska anmälan
inte göras till Läkemedelsverket, däremot kan annan anmälan vara aktue11.
statistik
Varje verksamhet kan själva ta ut statistik över avvikelser i Procapita. De bör då redovisas på
personalmöten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska gör sammanställningar som redovisas till
Socialnämnd. Den årliga sammanställningen ingår i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen.
Hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet har bedrivits
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet har bedrivits utifrån målen i patientsäkerhetsberättelsen
2013, samt utifrån de rutiner får avvikelsehantering och klagomål/synpunktshantering som är
beslutade i kommunen.
Riskbedömningar får de äldre i kommunen när det gäller risk för trycksår, undernäring, fall
och dålig munhälsa görs kontinuerligt med stöd av kvalitetsregister Senior Alert, Svenska
Palliativregistret och BPSD-registret.
Kvalitetsarbetet har också bedrivits utifrån verksamhetsplanen för socialförvaltningen 2014
samt den interna kontrollen.
Förbättrad avvikelsehantering
För att få en bättre hantering av avvikelser har det under året genomforts en utbildning i riskoch händelseanalys för områdeschefer och gruppledare inom samtliga avdelningar. Detta har
inom vård- och omsorg lett till att varje område idag har ett analysteam som arbetar med
avvikelser och händelseanalyser görs. Teamet identifierar orsaker och åtgärder görs för att
fårhindra en upprepning Analysteamet består av områdeschef och gruppledare/sjuksköterska.
Övriga funktioner bjuds in efter behov. Uppföljning ska göras av varje avvikelse.
För att göra det tydligare för enskilda att framföra klagomål/synpunkter har en ny folder
"Tyck till" med blankett tagits fram. Foldern/blanketten finns tillgänglig i våra lokaler och på
kommunens hemsida. Den lämnas även av biståndshandläggare vid nybesök och vid
uppfåljningsbesök.
Avvikelser i läkemedelshantering
Totalt antalläkemedelsavvikelser är 237st. Det är en ökning vid jämfårelse med 2013, då vi
hade 174 st
11
Läkemedelsavvikelser 2013-2014
120
100
80
~
·c
....
2 60
a;
~
40
20
o
Orsak
Den vanligaste avvikelsen för läkemedel är att dosen uteblir. Orsaken som anges är att man
glömmer, är ouppmärksam eller att man inte vet vad orsaken är. Analysteamens uppgift är att
analysera vmje händelse för att komma fram till vad orsaken är och vad som kan göras för att
inte avvikelsen ska upprepas. Detta har påbörjats under 2014, men är inte riktigt igång på alla
områden än.
Åtgärder/konsekvens för patienten har vid 6 tillfållen (20 13 =4st) lett till en extra
provtagning, Varken detta år eller förra har misstaget lett till extra besök/hembesök av läkare.
Vid 19 tillfållen har telefonkontakt tagits med läkare (12st 2013).
De mål som formulerades 2014 uppfylldes delvis.
• Revidering av rutinen får avvikelser gjordes i samband med att områdeschefer och
gruppledare fick utbildning i händelseanalys.
• Ett mer strukturerat sätt att dokumentera avvikelser infördes med att personalen skulle
ange hur man såg på risken för upprepning och allvarlighetsgrad. Detta visade sig inte
vara ett bra sätt. Under slutet av året ändrades rutinen så att omvårdnadspersonalen
rapporterar och analysteamet risk- och konsekvensvärderar.
• sjuksköterskorna hade genomgång av läkemedelsrutinerna med all personal på våren
innan sommarvikarierna bötjade 2013. År 2014 blev ett år där sommarvikariei· blev
anställda sent av olika orsaker, och fårberedelserna hanns inte med som önskat. Detta
gjorde att delegeringarna till personalen inte kunde samordnas på bästa sätt. Ett
förbättringsområde 2015.
Narkotikastölder
Inga narkotikastölder har inträffat under 2014
Övriga avvikelser inom vård- och omsorg under 2014
Kommunikation, internt och externt
lO
Medicintekniska produkter
4
Rehab
3
Sociala avvikelser
80
12
Trygghetslarm
Övrig hälso-och sjukvård
17
10
Antalet sociala avvikelser har ökat under året. Det mönster som kan utläsas är att ett område
är mer representerat än övriga. Det gäller framfår allt insatser som inte har blivit utförda i rätt
tid eller inte alls. Det pågår ett aktivt arbete med att bemanna och organisera efter behov, för
att insatser ska bli utförda. Ett aktivt arbete med avvikelsehantering har skett under året och
det kan även ses som ett positivt resultat på detta, att fler avvikelser rapporteras.
Avvikelser inom individ- och familjeomsorg
Avvikelser som gäller hälso- och sjukvård redovisas ovan.
14 stycken andra avvikelser har rapporterats inom barn och familj under 2014. Det har ökat
under året vilket är mycket positivt, eftersom det visar att man arbetar mer aktivt med
avvikelsehantering. Det mönster som kan ses i sammanställningen är att den höga
arbetsbelastningen har varit en bidragande orsak. Åtgärder är vidtagna för att minska
arbetsbelastningen och uppföljning kommer att ske fortlöpande. På de övriga enheterna inom
IFO har två rappmier registrerats.
Klagomål och synpunkter
Under året har 23st klagomål/synpunkter kommit in. Av dessa är det 6st som har gett positiv
kritik till förvaltningen. Övriga klagomål/synpunkter har handlat bland annat om bemötande,
städning eller att man varit missnöjd med den hjälp man har fått.
Antalet klagomål/synpunkter har fårdubblats mot föregående år och detta ses mycket positivt
från förvaltningen. Att ta emot och arbeta med klagomål/synpunkter ger möjligheter att
förbättra kvaliteten i verksamheterna och kan vara ett sätt att forhindra mer allvarliga
händelser.
Lex Sarah och Lex Maria
Under 2014 har 3st rapporter om missforhållande inkommit inom socialförvaltningen och har
utretts enligt gällande rutin. Ingen av dessa har bedömts som allvarliga och har därför inte
anmälts till IVO.
Ytterligare en rapport om missförhållande har inkommit gällande HVB hemmet Duvan.
Denna har anmälts till IVO som allvarligt missförhållande.
Under 2014 har en anmälan enligt Lex Maria gjorts.
Bättre liv för sjuka äldre
Sedan 20 l O har staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) träffat överenskommelser
får de mest sjuka äldre. Målet för nationella satsningen har avsett åren 2011-2014. Målen i
handlingsplanen får Kronobergs län 2014 har varit god vård i livets slutskede, preventivt
arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling får sjuka äldre samt
sammanhållen vård och omsorg. I detta ingår de tre kvalitetsregister som används i
kommunen, Svenska Palliativregistret, Senior Alert och BPSD-registret.
Svenska Palliativregistret, Vård i livets slut
För att kontrollera kvaliteten på den palliativa vård som bedrivs i kommunen, registreras olika
indikatorer i vården hos alla personer som avlidit i kommunen och som fått vård av
hemsjukvården i Svenska Palliativregistret Socialstyrelsen har angett fyra indikatorer som bra
mått på god vård i livets slut. Indikatorerna är brytpunktssamtal, ordination på injektion för
lindring av ångest, smärtskattning, dokumenterad munhälsa.
13
Under 2014 hade kommunen två mål. Det fårsta var att registrera minst 70% av personer som
fick palliativ vård i kommunen, i Svenska Palliativa registret. Målet uppnåddes med 84,6%
Det andra målet var att fårbättra de fyra indikatorerna får god vård i livets slut, med minst 5
%. Målet uppnåddes och resultatet blev 6,8 %. Tre av fyra indikatorer förbättrades.
• Brytpunktssamtal
Rapporten redovisar andelen inrappmierade, av sjukvården väntade dödsfall där den avlidne i
livets slutskede fått ett informerande läkarsamtal, ett s.k. brytpunktssamtaL Endast personer
med bibehållen förmåga att uttrycka sin vilja och delta i beslut om den medicinska vårdens
innehåll fram till veckor eller mindre innan dödsfallet är medtagna. 48,9% av patienter fick ett
brytpunktssamtaL Här försämrades resultatet med 5,3 8 % jämfö1i med 2013.
• Injektion mot ångest
Förekomst av ångest ökar i takt med att grundsjukdomen fortskrider. 25-88% drabbas i livets
slutskede av svår ångest och förvirring (terminal oro) som obehandlad orsakar nedsättning av
personens livskvalitet, skapar oro hos närstående samt frustration hos vårdpersonal. Ångest
kan lindras genom behandling med läkemedel som, p.g.a. patientens ofta nedsatta
allmäntillstånd i livets slutskede och svårigheter att ta tabletter, bör ges i injektionsform.
84,3% hade ordination på lugnande injektion vid behov. En förbättring med 2,8 %.
• Smärtskattning
Att upptäcka och behandla smä1ia hos personer i livets slutskede samt utvärdera effekten av
given smä1ilindring är viktiga delar av den palliativa vården. Olika validerade
smärtskattningsinstrument har tagits fram. Trots att man vet att smärtskattningar leder till
fårbättrad smärtlindring har det varit svårt att införa dessa systematiskt i det traditionella
vårdarbetet. Här redovisas andelen inrapporterade, av sjukvården väntade dödsfall där NRS
(Numerische rating s cale), Abbey Pain Scale eller annat validerat instrument använts för
smärtskattning den sista levnadsveckan.
44% smärtskattades. En förbättring med 18,7%.
• Munhälsa
Människor i livets slutskede har hög risk att få problem med sin munhälsa och detta kan leda
till olika symtom som t.ex. fårändrad smakupplevelse, smä1ia eller svårigheter att tala och
svälja. Nedsatt ork hos den svå1i sjuke kan innebära att den egna munvården blir eftersatt. Det
är därfår viktigt att vårdpersonalen regelbundet inspekterar munstatus för att tidigt kunna
upptäcka problem och åtgärda/behandla dessa samt dokumenterar resultatet av bedömningen.
86% fick sin munhälsa bedömd. En förbättring med 11,3 %.
Det är dessa fyra indikationer som ingår i de l O % förbättring som är målet får 2015
I Uppvidinge kommun finns en tvärprofessionell grupp som jobbar med att fårbättra den
palliativa vården. Under 2014 tog gruppen fram ett utbildningsmaterial som grundade sig på
det Nationella vårdprogrammet för palliativ vård 2012-2014. All omvårdnadspersonal fick
utbildning i materialet av hemsjukvårdens sjuksköterskor/distriktssköterskor.
Senior Alert
Att kunna arbeta får att förebygga fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen är viktigt.
Olika professioner inom vård och omsorg arbetar dagligen med dessa områden, och de har
en stark koppling till varandra. Till exempel: en undernärd person har lättare att falla, att få en
höftfraktur och löper större risk att utveckla ett trycksår. Alla personer som är 65 år och äldre
14
och vistas på särskilt boende, erbjuds en riskbedömning genom evidensbaserade mätningsoch bedömningsinstrument
•
•
•
•
Downton Fall Risk Index (D FRI) bedömer fallrisk
Modifierad Norton scalevisar risk för att utveckla trycksår.
MNA (Mini Nutritional Assessment) bedömer risk får undernäring.
ROAG (Revised Oral Assessment Guide) bedömer risk för ohälsa i munnen
Under mätperioden okt 2013- sep 2014 gjordes riskbedömningar på 126 personer. Det
motsvarar 91%.Ytterligare 55 stycken riskbedömningar med åtgärder gjordes i ordinärt
boende.
I februari 2014 anordnades Alert-dagen i Växjö. Där presenterades det systematiska
utvecklingsarbete som gjort skillnad och höjt livskvaliteten för äldre Kronobergare i enlighet
med länets handlingsplan "Bättre liv för sjuka äldre". Tredje priset gick till Storgården i
Älghult, Uppvidinge Kommun. Juryns motivering löd: "För att minska fallen i Alghult för
äldre i ordinärt boende jobbar man med regelbunden balansträning och utomhuspromenader
för de äldre. Vidare ser man området ur flera olika dimensioner och jobbar med förbättringar
av såväl utom- som inomhusmiljö, l!iälpmedel och underhåll av dessa. För att tillgodose
sociala behov erbjuds träning och promenader såväl enskild som i grupp. Satsningen bedöms
enkelt kunna spridas till andra arbetsplatser och kommuner"
En presentation av utvecklingsarbetet finns på länken:
https://www.youtube.com/watch?v=POrGDQK6nOY
Fall och fallolyckor
Antalet personer som fallit har ökat från 747 till 824st. Ökningen är delvis beroende på att två
personer står för 13 %av alla fall i kommunen. Gör man en mätning av "trenden" d.v.s. att
man inte räknar de 5 personer som faller mest och de 5 som faller minst och järnfår 20132014, så är ökningen 41st fall.
Fall/Falltillbud 2103-2014
350 , - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
300
~-----------------~==~----
250
~ 200
"2äi
~ 150
100
50
o
15
Orsak och konsekvens av fall
Orsaken till fallen är ofta att man sätter sig vid sidan om stolen eller att man glömmer ta med
sig rollatorn. En person med en demenssjukdom kan ha svårt att bedöma avstånd till en stol
eller sin säng. Det är viktigt att man skyddar dessa personer från att skada sig trots att de faller
ofta. Åtgärder som förhindrar skada, beslutas om på teammöten som hålls regelbundet.
Även om antalet fall har ökat rejält under året, så har frakturerna minskat. Antalet
lårbensfrakturer har minskat från 4st till 3st. 2012 låg den siffran på 6st. Små frakturer har
minskat från 6st till 5st.
26 personer fick uppsöka sjukhus/blev inlagda på sjukhus jämfört med 18 fölTa året.
23 personer har behövt sy en sårskadajärnfort med 19st 2013.
Nutrition
Ett gott näringstillstånd är en fårutsättning får att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla
har rätt att få en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad
näringstillförseL l januari 2015 ger Socialstyrelsen ut en ny författning, Förebyggande av och
behandling vid undernäring (SOSFS 2014: l 0), som ska säkerställa att vårdgivaren har
tillräckliga rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring.
Datainsamling görs regelbundet med hjälp av kvalitetsregistret, Senior Ale1i för att identifiera
patienter som är undernärda eller har risk får undernäring.
Utifrån de riskbedömningar som har gjmis under året, gällande personer med BMI <22 har
antalet minskat från 41 till39 stycken. Även antalet med viktminskning med> 5% har
minskat vilket tyder på att arbete med att förebygga undernäring har gett ett visst resultat.
Måltidsfördelning
För personer med nedsatt aptit är det viktigt att maten fördelas på flera måltider under dygnet,
till exempel i tre huvudmål och två till tre mellanmål. Fördelning över dagen har betydelse får
energi- och näringsintaget Tiden mellan den sista måltiden på kvällen och nästa dags fårsta
måltid- nattfastan - bör inte överstiga 11 timmar. Måltidsfördelningen måste individanpassas
så att fler mellanmål kan ges vid behov. Det bör finnas möjlighet till sena nattmål eller tidiga
morgonmål. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tid bör få denna möjlighet. I en
mätning som utfårdes under hösten 2012, på ett boende, visade resultatet att nattfastan får
vissa vårdtagare var för lång. Sedan dess har en ny kostpolicy tagits fram. För att kunna veta
hur det ligger till i kommunen, behöver vi göra en ny mätning 2015. Denna planeras v 11 och
ev uppföljning i höst.
Munhälsa
Personer som bor i särskilt boende ska årligen erbjudas en bedömning sin munhälsa.
Bedömningen utförs av munhälsoombud i samband med riskbedömning i Senior alert.
Folktandvården har under 2013 och 2014 utbildat några av omvårdnadspersonalen till
munhälsoombud på varje särskilt boende i att använda bedömningsinstrumentet ROAG för att
upptäcka ohälsa i munnen. Se även utbildning om munhälsa. Bedömningarna har ökat från
37st till 323st under mätperioden 2013-09-30-2014-09 30.
Trycksår
Trycksår är vanliga, kostar mycket att åtgärda och orsakar stort lidande får patienter. Trycksår
kan fårebyggas. En stor hjälp i detta är ett vårdpreventivt arbetssätt. För att upptäcka risk för
trycksår, görs en mätning enligt Nmionskalan, där man kan få 7-28poäng, och där risken för
trycksår ökar om resultatet blir 20p eller mindre. Antidecubitusmadrass ordineras av
sjuksköterskor med Nortonskalans poäng som underlag.
16
Totalt under 2014 finns 19 personer registrerade Senior Alert med trycksår. Såren
klassificeras i 4 kategorier där grad: l är den minst allvarliga. Under 2014 har ingen person
haft sår med grad:4. Grad:l=llst, Grad:2=3, Grad:3=5st.
Under hösten genomfördes en utbildning på 3 timmar i sårbehandling för samtliga
sjuksköterskor i kommunen.
PPM-mätning
En punktprevalensmätning (PPM) är en mätning som visar hur det ser ut just den veckan.
Mätningen v. l l och v.37 som görs i Senior Alert samtidigt i alla kommuner i Sverige som
använder registret, visar antal fall och trycksår.
V.ll
Antal personer som hade trycksår, Sverige: 9,4 %, Uppvidinge 8%
Antal personer som fallit någon gång under de senaste 2 veckorna Sverige: 7,8 %
Uppvidinge: 9 %
V.37
Antal personer som hade trycksår Sverige:8,9 %, Uppvidinge: 5 %
Antal personer som fallit någon gång under de senaste 2 veckorna Sverige: 7,5 %
Uppvidinge: 16%
Team-möten
I team-möten träffas en tvärprofessionell grupp regelbundet i vmje område. Gruppen består av
sjuksköterskor/distriktssköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast, omvårdnadspersonal,
områdeschef. På mötet kommer man fram till vilka åtgärder som är lämpliga utifrån
riskbedömningen i Senior Alert. Gruppen gör även utvärderingar. Alla falltillbud/fallolyckor
diskuteras på teammötet får att se om något ytterligare kan göras får att förebygga ett nytt fall.
BPSD-register
BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom
kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de
orsakar ett stort lidande framfårallt för personen med demenssjukdomen, men även får
närstående och personal.
BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) är ett kvalitetsregister som har
införts under 2014. Genom att dokumentera på ett strukturerat sätt, kan man komma fram till
det bästa sättet att bemöta en person med BPSD-symtom. Olika åtgärdsfårslag tas fram och
uppföljning planeras. Syftet är att minska BPSD-symtom, lidandet som detta innebär och på
så sätt öka livskvaliteten för personen med demenssjukdom.
26st bedömningar gjordes av personer med demenssjukdom, enligt speciellt framtagen
metodilc
Under 2014 har ca 80 omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och
sjukgymnaster fått utbildning under en dag via Durevalls-institutet, i hur man kan förebygga
och bemöta utåtagerande beteende bland annat hos personer med demenssjukdom.
Under hösten har demenssjuksköterskan gått utbildning i att använda BPSD-registret och är
nu certifierad utbildare. Det innebär att kommunen har möjlighet att själv utbilda personal i
kvalitetssäkringssystemet men också möjlighet att utbilda personal i annan kommun.
17
Utifrån författningen (SOFS 2012:12) gällande bemanning på boende får personer med
demenssjukdom har en organisationsöversyn skett under året och den tidigare nattpatrullen
ingår nu i en gemensam nattorganisation. Utvärdering ska ske under våren 2015 för att se att
kraven i författningen uppfylls och att organisation är rätt i fårhållande till den.
Dokumentation
Att alla patienter ska ha en vårdplan är författningsstyrt Det optimala är att hälso-och
sjukvårdens vårdplaner ska ligga i Cambio Cosmic. Att skriva in vårdplaner i systemet har
påbörjats under 2014 och kommer att utvecklas under 2015.
Under 2014 har beslutsstödet VI SAM införts i hemsjukvården. Beslutsstödet är ett verktyg för
sjuksköterskan inom kommunal vård och omsorg som ska användas när den enskildes
hälsotillstånd hastigt försämrats. Checklistan ger stöd för att avgöra var den fortsatta vården
bäst ska ske. Syftet är att bedömningen ska bli strukturerad, patienten ska få vård på optimal
vårdnivå och informationsöverföringen till nästa vårdgivare säkras.
BBIC (Barns behov i centrum) är ett dokumentationssystem som används inom individ- och
familjeomsorgens avdelning, efter avtal om BBIC-licens med Socialstyrelsen. Syftet med
BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer.
Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt fårbättra och bibehålla kvaliteten i den
sociala barn- och ungdomsvården
Under hösten statiades workshop inom förvaltningens IFO-avdelning för att få till en bättre
samsyn kring dokumentation enligt BBIC. Dessa kommer att fortsätta även under 2015. Det
är två i personalgruppen som har fått ytterligare utbildning i BBIC eftersom det under våren
2015 är Uppvidinges tur att ansvara för att utbilda ny personal i länet, i BBIC.
Delegeringar
Delegering ska ses som en möjlighet att låta en arbetsuppgift utföras av någon annan än den
formellt kompetente. Det ska huvudsakligen ske då det ur ett helhetsperspektiv bättre svarar
mot patientens behov. Det kan t.ex. handla om att få insulin och frukost så det passar ihop i
tid.
Delegering kan bara göras om det kan ske med bibehållande av god och säker vård.
En arbetsuppgift bör inte delegeras om den utförs sällan eller om den legitimerade personen
behöver utföra den för att bibehålla sin egen kompetens.
Delegering får inte göras slentrianmässigt eller på grund av tidsbrist eller vara ett sätt får
arbetsledaren att slippa anställa personal med rätt kompetens.
Det är sjuksköterskan, arbetsterapeuten eller sjukgymnasten som beslutar om en delegering
ska ske. Ingen kan tvingas att ta emot en delegering.
För utbildning inför en delegering finns ett utbildningsmaterial med olika kunskapstest
framtaget, for att få hög kvalitet på utbildningen.
Distrikstrehab
Under året har de sjuksköterskor och omvårdnadspersonal som inte haft grundutbildning i
modern arbetsteknik, fått detta av arbetsterapeut och sjukgymnast.
En repetition får de som redan har genomgått grundutbildningen har varit ett önskemål, men
dessa resurser har inte funnits under 2014.
18
Hanteringen av hjälpmedel har inte ändrats under 2014, och sker manuellt via blanketter och
listor. Detta har fungerat väl, men ett datoriserat system vore välkommet. Diskussioner har
pågått under året om vilket system som skulle vara lämpligt.
Distriktsrehab är delaktiga på teammöten som genomfårs regelbundet på varje område i
kommunen.
En person i distriktsrehab representerar kommunen i länsgruppen får Senior ale1i.
Psykiatri
Mål får den psykiatriska verksamheten finns framtaget.
Ett boende får personer med psykiska funktionsnedsättningar och där personal finns
tillgänglig i närheten skapar ökad trygghet. Det har skett en ökning under året av antalet
inläggningar på psykiatrisk klinik som talar för att diskussioner behövs kring detta.
Sysselsättningen inom psykiatriverksamheten har utvecklats under året. Det har bland annat
skett genom att ha öppet på Träffen i Åseda samtliga vardagar. Våffelcafe ochLoppisär
aktiviteter som har varit uppskattade hos både brukare och kommuninvånare. Träffpunkten i
Alstermo har haft öppet två halvdagar/vecka.
Samverkan sker mellan olika verksamhetsområden, bland annat mellan psykiatriverksamheten
och kommunambassadörerna.
En informationskväll om psykisk (o )hälsa hölls under våren där brukare informerade och
berättade om sina egna erfarenheter kring psykiatrins verksamheter.
Psykiatrins verksamhet har ökat med antalet brukare och beslutade timmar för boendestöd.
2014 hade 46 personer beslut om totalt 493 timmar/månad. 2011 var samma siffra 30 personer
och totalt 21 Otimmar/månad. Det ses också en ökning av antalet beslut om sysselsättning och
där fler beslut handlar om individuell sysselsättning.
Samverkan för att förebygga vårdskador och missförhållande
Samverkansavtal
Socialnämnden samverkar med andra vårdgivare. Samverkan regleras i olika avtal och
överenskommelser.
• Hemsjukvård i Kronobergs län, överenskommelse mellan kommunerna och
landstinget i K.ronobergs län, 2012-02-24
• Avtal mellan länets kommuner och landstinget Kronoberg gällande in- och utskrivning
av patienter i sluten vård i Kronobergs län, 2012-2014
• Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget och kommunernas social- och
skolförvaltningar i Kronobergs län gällande personer med psykisk
funktionsnedsättning och psykisk ohälsa 2014-2016
• Rutin får samordnad individuell plan (SIP) gemensamt mellan Landstinget Kronoberg
och länets kommuner.
är några av dessa. Rutiner finns och ska vara kända i förvaltningen för att detta samarbete ska
ske på ett säke1i sätt får den enskilde.
19
Samverkan
Samarbete i LUTA-gruppen (Lessebo, Uppvidinge, Tingsryd och Alvesta kommun) har skett
bland annat genom gemensamma utbildningar i risk och händelseanalys samt utbildning i de
nya dokumentationsföreskrifterna (SOSFS 2014:5) som börjar gälla from l januari 2015.
Samverkan finns mellan kommunens P AS (patientansvarig sjuksköterska), demenssköterska,
landstingets äldrepsykiatri och primärvård. Under hösten har ett dokument/rutin "Samverkan
vid demenssjukdom 2014-09-17" tagits fram för att tydliggöra ansvaret då flera aktörer är
involverade i vården kring personer med demenssjukdom.
Familjecentralen är en mötesplats där landstingets mödravård, barnhälsovård och
ungdomsmottagning tillsammans med kommunens öppna forskola och socialtjänst finns
samlad.
Samverkan sker kontinuerligt mellan socialtjänst och bland annat Familjefrid, Kvinnojouren
och Frivården. Simlan är också en mycket viktig samarbetspartner. Övriga samarbetspartners
är Framtid Kronoberg och Uppjobb.
PRIO- Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Regeringen och SKL har genom en överenskommelse enats om stöd till riktade insatser for att
förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och for personer med
mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Långsiktiga mål som är framtagna
i SKL:s handlingsplan är:
• En god psykisk hälsa och goda skolresultat
• Att uppnå goda levandsvillkor inom viktiga livsområden for personer med allvarlig
psykisk sjukdom och funktionsnedsättning.
Mål for samverkan i Kronobergs län är:
• att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering/habilitering,
vård och omsorg samt olika former av stöd genom att stärka det lokala samarbetet och
skapa en sammanhållen vårdprocess
• att tillgodose barnets/ungdomens behov av socialt och pedagogiskt stöd
• att genom samverkan och i dialog uppnå en helhetssyn på individens behov och
resurser
• att samverkan alltid utgår från ett individperspektiv och att det sker med den enskildes
eller dennes företrädares delaktighet och samtycke
• att inkludera brukarorganisationerna i det systematiska kvalitetsarbetet
Bättre liv för sjuka äldre 2014
En handlingsplan for kommunerna i länet är framtagen i enlighet med SKL:s särskilda
satsningar. Målgruppen for handlingsplanen är personer 65år och äldre, som har omfattande
nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom.
Aktuella målområden är:
• God vård i livets slut
• Preventivt arbetsätt
• God vård vid demenssjukdom
• Sammanhållen vård och omsorg
• God läkemedelsbehandling
20
I de två sistnämna målen har landsting och kommuner haft gemensamma mål och resultaten
har räknats samman.
Sammanhållen vård och omsorg har inneburit att försöka minska undvikbar sluten vård, samt
onödiga återinläggningar inom 30 dagar. Här klarades målet får onödiga återinläggningar,
men inte målet minska undvikbar slutenvård.
God läkemedelsbehandling innebär att i länet göra 1400 fårdjupade läkemedelsgenomgångar i
ordinärt boende, samt att under 4 av 6 månader, minska olämpliga läkemedel, läkemedel mot
psykos samt användning av antiinflammatoriska läkemedel. Samtliga mål uppfylldes.
Nödvändig tandvård
Den uppsökande verksamheten består i att patienten erbjuds en munhälsobedömning av
tandvårdspersonal, individuell instruktion om hur den dagliga munhygienen ska utföras samt
vid behov kontakt med tandläkare för att få nödvändig tandvård utfård. Vård- och
omsorgspersonal erbjuds utbildning samt information om betydelsen av den dagliga
förebyggande vården får den enskildes mun- och tandhälsa samt individuell handledning när
en den enskilde på grund av sjukdom eller funktionshinder inte själv kan sköta sin
munhygien.
I Uppvidinge kommun hade 182 personer intyg om nödvändig tandvård, vilket är samma
antal som 2013. Av dessa har 100st tackatja till en munhälsobedömning i hemmet, (55%), en
minskning med 17 personer.
Utbildning om munhälsa
Under 2014 har 114 omvårdnadspersonal i kommunen fått utbildning i munhäls a.
Motsvarande siffra för 2013 var 78 Denna satsning på nyckelpersoner/munvårdsombud görs
får att vårdpersonalen själva ska klara att riskbedöma munhälsan med stöd av instrumentet
ROAG i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert.
Magsjuka (Vinterkräksjuka)
Att drabbas av magsjuka är mera besvärligt för en person som redan innan är skör. Det är av
stor vikt att utbrottet uppmärksammas snabbt och att isoleringsåtgärder görs så snart man har
konstaterat att det är magsjuka och inte ett enstaka fall av "dålig mage". Det har varit 4 utbrott
av magsjuka (vinterkräksjuka) under 2014. 18 personal och 31 äldre har insjuknat. Under året
har förberedelser gjorts får att hantera personalkläder som cirkulationstvätt med tvätt på
tvätteri. Detta kommer att infåras 2015 för all personal som arbetar i direkt omvårdnad inom
vård- och omsorg och hemsjukvården.
Clostridium Cifticile
I början på 2014, fick man in en besvärlig variant av bakterien Clostridium Difficile på
sjukhuset. Bakterien sprids bl.a. med hjälp av sporer. Kommunerna fick uppmaningen om att
vara uppmärksamma på patienter inom särskilt boende som visade symtom på diane och som
nyligen behandlats med antibiotika. Vårdhygien tog fram nya städrutiner, som även gäller
kommunerna, med klordukar får att få bukt med spridningen.
MRSA
En person, infekterad med MRSA, en multiresistent bakterie, upptäcktes i kommunen. Ett
stort arbete med smittspårning påbö1jades, får att komma fram till om det fanns någon som
bar på smittan utan att veta om det. Sammanlagt analyserades prover från 486st personer.
Resultatet blev att man hittade tre personer med MRSA, två vårdtagare och en personal. De
som har en infektion med MRSA, sköts av smittskyddsläkare på sjukhuset, med ytterligare
provtagningar samt råd och förhållningsinstruktioner.
21
Läkemedel
Enligt socialstyrelsens senaste utgåva av SOSFS 2000:1 som kom ut 2012, finns tydliga
anvisningar om skyldigheten att genomföra enkel- respektive fördjupad
läkemedelsgenomgång regelbundet eller vid behov.
Sammanlagt är 79st fördjupade läkemedelsgångar genomförda.
Samordnad vårdplanering- SVPL
Vid samordnad vårdplanering överfårs ansvaret för vård och omsorg från en vårdgivare till en
annan. Den samordnade vårdplaneringen är ett av de viktigaste stegen i vårdkedjan får
patienten i den gemensamma vård- och rehabiliteringsprocessen. Vårdplaneringen ska
resultera i en samordnad vårdplan som beskriver vilka insatser slutenvård, primärvård och
kommun ska ge patienten i anslutning till utskrivningen.
Avvikelser från avtal och överenskommelser rapporteras via avvikelsesystemet, Synergi.
Under 2014 skickades 24 avvikelser tilllandstinget Kronoberg. Vi mottog 4 st.
SIP (Samordnad individuell plan)
När en person har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska
kommunen tillsammans med landstinget upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Den
ska beskriva de insatserlåtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård
och socialtjänst Syftet med en samordnad individuell plan är:
• ökat inflytande och delaktighet för den enskilde
• förbättrad samordning
• att ge en helhetsbild av den enskildes situation får både den enskilde, närstående och
berörda vård- och omsorgsgivare.
Planen skall vara aktuell och följas upp kontinuerligt En samordnad individuell plan ska
upprättas om någon inom landstingets hälso- och sjukvård eller kommunal vård och omsorg
uppmärksammar att en persons vård och/eller omsorgssituation sviktar eller kan samordnas
bättre. Behovet av en plan kan också påkallas av den enskilde själv eller närstående.
För vissa personer ska landstinget och kommunen utgå från att det finns ett behov av en
samordnad individuell plan. Det gäller personer med omfattande behov t.ex.
- personer med en kombination av psykisk sjukdom och missbruksproblem
- personer med allvarliga psykiska sjukdomar och funktionsnedsättning
- barn och ungdomar med omfattande psykosociala behov
- personer med demenssjukdom
- multisjuka äldre med risk för återinläggning på sjukhus
Under året har antalet SIP ökat. Det finns idag inget system får att registrera antalet SIP, så
någon exakt siffra kan vi inte redovisa.
Våld i nära relationer
Det finns ett samverkansavtal mellan landstinget och länets kommuner när det gäller våld i
nära relationer. Under året har flertalet personal inom IFO fått utbildning i FREDA. Det är en
standardiserad bedömningsmetod i tre delar som är avsedda att användas inom socialtjänstens
och andra verksamheters arbete med personer som utsatts får våld i nära relationer. Det sker
alltid ett ställningstagande, innan bedömningsinstrumentet används i ett ärende.
22
Bedömningsmetoderna utgörs av FREDA-kortfrågor som är ett formulär som ger
professionella inom exempelvis socialtjänsten eller hälso- och sjukvården stöd för att fråga
om våld. Vidare finns FREDA-beskrivning som ger en närmare beskrivning av karaktären och
omfattningen av det våld som en person varit utsatt för, såväl psykiskt som fysiskt och
sexuellt. slutligen ingår FREDA-farlighetsbedömning som avser att ge en bild av risken för
fortsatt våld och dödligt våld.
e-Hälsa
Staten och Sveriges Kommuner och Landsting, (SKL), stöder kommuner, regioner och privata
utförare med stimulansbidrag får att utveckla bl.a. e-Hälsa. Under 2014 har 5 grupper med
medlemmar från vatje kommun, arbetat med olika uppdrag. Grupperna har nu avvecklats.
•
Under året har kommunen anslutit sig som konsument till Nationell patientöversikt
(NPÖ)
• Stmtat uppbyggandet av en egen kmtorganisation för att kunna ge ut säkra kort till all
personal som hanterar känsliga uppgifter inom Socialförvaltningen.
• Köpt in datorer som är lätta att ha med sig och som även kan användas till
dokumentationssystemet, Pro Capita. I första steget ska biståndshandläggarna använda
datorerna får att dokumentera sin bedömning och sitt beslut i dokumentationsstödet
ÄBIC.
• Bytt ut samtliga analoga trygghetslarm till digitala.
Ytterligare mål får Kronobergs län 2014 finns att läsa på SKL:s hemsida under e-hälsa/Hälso'och sjukvård/Strategi och organisation.
Läkarmedverkan
Avtal är sicrivet mellan Landstingets vårdcentraler i Åse da och i Lenhov da och
Socialförvaltningen i Uppvidinge kommun angående läkarinsatser i hemsjukvård. Avtal finns
även med Vårdcentralen Sensia Specialistläkargruppen i Åseda, och Hälsocentralen Falken i
Alstermo. Avtalen omfattar läkarinsatser i hemsjukvård mellan 8-17, vardagar. Under jourtid
kontaktas jourläkarmottagningen i Växjö, alt akutmottagningen Centrallasarettet i Växjö.
Samverkan med patienter enskilda och närstående
Patienter och deras närstående, ska när det är möjligt
•
•
•
•
medverka vid upprättande av vårdplaner och genomförandeplaner
infmmeras vid utredning av vårdskador och missförhållande
få information om var man kan vända sig med synpunkter och klagomål
få information om patientnämnden
Anhörigstöd
Enligt 5 kap. 10 §socialtjänstlagen ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta får
personer (anhörig) som vårdar en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en
funktionsnedsättning. Socialförvaltningen har en utsedd anhörigsamordnare som arbetar med
stöd till anhöriga. I september genomfårdes en uppskattad mässa för anhörigstöd, där flera
olika organisationer presenterade sig och några berättade om sina erfarenheter. Anhörigas
Riksförbund har fattat beslut om att utse 2015 till Anhörigår, vilket kommer att
uppmärksammas.
Samverkan med medborgare i övrigt
Enskilda och grupper, t.ex. brukarorganisationer, personal och fackliga organisationer ska ges
möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.
23
Kompetens
Omvårdnadslyft
Under 2012-2014 har ca 45 personer genomfört omvårdnadslyftet Även personal från
Smedsgård har deltagit i utbildningen. Det är en nationell satsning som har utgått från
Socialstyrelsens krav på kompetens hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om
äldre (SOSFS 2011: 12). stimulansmedel har beviljats för att kunna genomföra
kompetenshöjningen.
Övergripande mål och strategier för kommande år
Socialförvaltningen har i sin verksamhetsplan får hela förvaltningen planerat områden som
man kommer attjobba med under 2015. Den finns på socialförvaltningens intranät.
Re hab
Mål2015
• Hantera hjälpmedel via datasystem, SESAM
• Medverkan i team för trygg hemgång/hemtagningsteam
e-Hälsa
Mål2015:
• Uppvidinge kommun kommer att jobba efter de mål som fastställs i länet
• Ta fram tekniska möjligheter att skapa e-tjänster.
• Färdigställa organisation för egen utgivning av säkra kort. Detta innebär att man både
blir fotograferad och kan hämta sitt kort på Socialförvaltningen i stället för att åka till
Växjö.
• Skapa möjlighet för all personal inom socialförvaltningen är använda säker
inloggning. (Säkra kort för alla som ska hantera känsliga uppgifter)
• Ta fram riktlinjer och tekniska möjligheter att skapa e-hemtjänster.
Nutrition.
Mål2015:
• Följa kommunens kostpolicy där det bl.a. står att ingen vårdtagare ska ha en ofrivillig
nattfasta som är längre än 11 timmar.
• Göra mätning av nattfastan på SÄBO v. 11 och v.37 får att säkerställa att vi följer
kostpolicyn.
• Uppdatera befintlig nutritionsrutin så att den följer: Förebyggande av och behandling
vid undernäring (SOSFS 2014:10)
Dokumentation
Mål2015:
• Alla patienter ska ha en vårdplan i Cambio Cosmic.
• Utvärdera beslutsstödet VISAM.
• ÄBIC ska införas. Ett dokumentationssystem för biståndshandläggare och personal
inom äldreomsorgen.
• Återkommande workshops får individ- och familjeomsorgen kring BBIC.
24
Samverkan
Mål2015.
•
•
Påbö1ja ett utökat samarbete mellan olika professioner i kommunen, s.k.
hemtagningsteam, så att en person som kommer från sjukhuset på ett tryggare sätt kan
komma direkt hem istället för att komma till tillfällig plats först.
Utbilda två personal till att bli utbildare i SIP. De kommer sedan att ha uppdraget att
utbilda personal inom hela socialförvaltningen och öka kunskapen om och
användningen av SIP.
Senior Alert
Mål2015
•
•
•
•
Riskbedömning och lämpliga fårebyggande åtgärder, samt uppföljning i Senior Alert
ska göras för 90 % av hemsjukvårdspatienter i särskilt boende.
Riskbedömning och lämpliga förebyggande åtgärder, samt uppföljning i Senior Alert
ska göras får 70 % av hemsjukvårdspatienter i ordinä1t boende.
Att bedömning av munhälsa enligt Revised Oral Assessment Guide
(ROAG) görs på samtliga som riskbedöms i Senior alett.
Utfå ra PPM mätningar vecka 11 och vecka 3 7 gällande fall och trycksår
Vård i livets slut
Mål2015:
• Att täckningsgraden för registrering av dödsfall i Svenska Palliativregistret är att minst
70 procent av dödsfallen i kommunen.
• Att förbättra vård och omsorg i livets slutskede med i genomsnitt minst l Oprocent får
fyra indikatorer: brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av
injektionsmedel mot ångest.
BPSD-registret
Mål2015:
•
•
•
Fmtsätta införandet av ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrera i
BPSD-registret.
Utbilda fler personal i verksamheterna som kan använda BPSD-registret som ett
arbetsredskap.
Demens ABC för samtlig personal
Barn och familj
Mål2015
•
Minska antalet placeringar av barn och unga genom att stödja umgänget och
vårdnadshavaren samt noga fålja upp aktuella ärenden
PRIO
Mål2015:
•
•
Utöka möjligheterna att gå vidare i eget arbete genom att infåra medarbetarsamtal för
samtliga deltagare i öppenvårdens sysselsättning
Starta en lokal brukarorganisation får personer med psykisk ohälsa.
25
Kompetens
Mål2015
• Uppfylla Irraven gällande bemanning efter behov på särskilt boende, utifrån den
fölfattning som troligen kommer att beslutas under 2015.
• Uppfylla de kompetenskrav som gäller får att utföra vissa uppgifter i socialtjänstens
barn- och ungdomsvård (SOSFS 2014:7)
Avvikelser
Mål2015:
• stickkontroller får att kontrollera att rutinen för avvikelser följs.
• Fortsätta utvecklingen av analysteam i alla områden. Här ska allvarlighetsgrad och
konsekvens får den enskilde bedömas. Uppföljning ska göras.
• sjuksköterskorna har genomgång av läkemedelsrutinerna med all personal på våren
innan sommarvikarierna börjar. Personalen får då möjlighet att fräscha upp sina
kunskaper och får också tillfälle att reflektera tillsammans med sjuksköterska.
• Vara ute i god tid och planera introduktion får semestervikarierna får att få bra kvalitet
i utbildningen som ligger till grund får delgeringarna.
26
Uppvidinge
KOM
UN
2015-01-23
V al av kontaktpolitiker inom äldreomsorgen och omsorgen
om personer med funktionsnedsättning för
mandatperioden 2015-2018
Sammanfattning
Socialnämnden ska utse kontaktpolitiker för mandatperioden 2015-2018.
Förslag lämnas vid sammanträdet.
Beslutsexpediering
Samtliga valda
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
(C(
Uppvidinge
O ivi fvlll N
2015-01-23
Ledamöter och ersättare till kommunala pensionärsrådet
(KPR) 2015-2018
Sammanfattning
Pensionärsorganisationerna har kommit in med förslag på följande ledamöter
och ersättare:
Ordinarie
Ersättare
Lenhovda-Herråkra SPF
Ingrid Gustafsson
Videgatan 7
360 73 Lenhavda
Ann-Margret Gustafsson
Åmatorp
360 73 Lenhavda
Älghult-Alstermo SPF
Lars Wähämäki
Åsedavägen 11
360 76 Älghult
Roland Cronholm
Älghult Prästgård
360 76 Älghult
Åseda-Nottebäck SPF
Ej inkommit 2015-01-23.
PRO Lenhovda
Maj-Britt Palmqvist
Rösvägen3
360 73 Lenhavda
Sven Åke Gustavsson
Vallgatan 14
360 73 Lenhavda
PRO Nottebäck
Anders Jolin
Solvägen8
360 71 Norrhult
LisbethJohansson
Kinnekullevägen 13
360 71 Norrhult
PROÅseda
Berit Gustavsson
Norra vägen 6
364 30 Åseda
Britt-Marie Holmberg
Hasselvägen 35
36430 Åseda
www.uppvidinge.se
PRO Älghult
Åke Axelsson
Lenhavdavägen 12
360 76 Älghult
Hjalmar Carlsson
Backgatan 8
360 75 Alstermo
Uppvidinge samorganisation
Åke Axelsson
Lenhavdavägen 12
360 76 Älghult
Ulla-Stina N ordh
Södervägen 8 E
360 76 Älghult
Kommunstyrelsen
Ej :inkommit 2015-01-23
Socialnämnden
Thomas Lindberg
Lars-Erik Hammarström
Förslag till beslut
l. Utse ledamöter och ersättare enligt ovanstående förslag för
mandatperioden 2015-2018.
2. Utse Thomas Lindberg till ordförande i Kommunala Pensionärsrådet
för mandatperioden 2015-2018.
Beslutsexpediering
Samtliga valda
www. uppvidinge.se
Uppvidinge
OMlvfUN
2015-01-19
V al av ledamöter och ersättare till socialnämndens
arbetsutskott 2015-2018
Sammanfattning
Socialnämnden ska utse ledamöter och ersättare till socialnämndens
arbetsutskott för mandatperioden 2015-2018. Förslag lämnas vid
sammanträdet.
Beslutsexpediering
Samtliga valda
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
Uppvidinge
KU M h! U N
2015-01-13
Beslut om medverkan Familjefrid Kronoberg 2015-2017
Sammanfattning
Familjefrid Kronoberg startade som ett utvecklingsprojekt 2009-2010,
permanentades 2011 och finansieras därefter gemensamt av länets åtta
kommuner och Region Kronoberg. Inom verksamheten finns även den
länsgemensamma resursen GLIMTEN som är gruppverksamhet riktad till
barn som lever/har levt i missbruksmiljöer.
Verksamheten har utökats med 1,0 årsarbetare, vilken finansieras gemensamt
av samverkansparterna. Den utökade kostnaden för Uppvidinge Kommuns
socialnämnd motsvarar 19 798 kronor.
Ekonomiska konsekvenser
180 849 kronor per år
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse beslut om medverkan Familjefrid Kronoberg 2015-2017
Bilaga Avtal Familjefrid Kronoberg 2015-2017
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar ingå i avtal Familjefrid Kronoberg 2015-2017 och ger
socialchef i uppdrag att underteckna avtal
Beslutsexpediering
Socialchef
Susanne Winsth
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
Avtal Familjefrid Kronoberg
2015-2017
§1
Avtalsparter
Följande avtal tecknas mellan Region Kronoberg,
Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge,
Älmhult och Växjö kommuner.
§2
Bakgrund
Våld i nära relationer förekommer i hela samhället, bland alla
etniska grupper, både i heterosexuella - och samkönade
relationer. Förutom att det påverkar de direkt drabbade och
involverade så får våldet följder även för anhöriga, arbetslivet
och hela samhället.
Familjefrid Kronoberg startade som ett utvecklingsprojekt
2009-2010, permanentades 2011 och finansieras därefter
gemensamt av länets åtta kommuner och Landstinget
Kronoberg. Inom verksamheten finns även den
länsgemensamma resursen GLIMTEN som är
gruppverksamhet riktad till barn som lever/har levt i
missbruksmiljöer.
En förutsättning för verksamheten är att bemötandet och
hjälpen är likvärdig oavsett var i länet man bor. Verksamheten
utgår från erfarenhet och evidens samt följer utvecklingen på
områdena våld och utsatthet.
Postadress
Familjefrid Kronoberg
Box 1222
351 12 Växjö
E-post
familjefrid@vaxjo.se
Hemsida
www.vaxjo.se/familjefrid
Besöksadress
Sandgärdsgatan 24
Växjö
Telefon
0470-796047
§3
Målgrupp
•
•
•
•
§4
Barn och unga som utsatts/upplevt våld i nära
relationer, från 4 år.
Personer som utsatts för våld i nära relationer.
Personer som utsatt någon närstående för våld.
Barn och unga som lever/har levt i missbruksmiljöer.
Verksamhetens uppdrag
•
Individuellt stöd- samtalsstöd och krisbearbetning för
vuxna och barn som upplevtlutsatts för våld samt
behandling för våldsutövare.
•
Grupp- erbjuda gruppverksamhet för våldsutsatta
kvinnor, mammor och barn, grupper för våldutövande
män samt gruppverksamhet för barn som lever/levt i
missbruksmiljöer.
•
Organisation- arbeta aktivt för att stärka
barnperspektivet Familjefrid ska utgöra ett stöd för
myndigheter, ideella organisationer och personal i
länets kommuner och Region Kronoberg i frågor som
rör våldsproblematik, barns situation i missbruksmiljöer
inkl. utbildning, information och nätverkande för
berörda aktörer.
Samarbetet ska utvecklas med kommunerna, Region
Kronoberg samt polisen i frågor som rör våra
gemensamma målgrupper.
Fortlöpande bedriva systematiskt kvalitetsarbete och
utveckling av verksamheten.
Postadress
Familjefrid Kronoberg
Box 1222
351 12 Växjö
E-post
familjefrid@vaxjo.se
Hemsida
www.vaxjo.se/familjefrid
Besöksadress
Sandgärdsgatan 24
Växjö
Telefon
0470-79 60 47
~~;:~
FaT~iiJ~~frtJ
KRONOBERG
För att kunna genomföra ovanstående punkter används
bland annat följande metoder inom verksamheten:
-BOJEN, ett grupp program som riktas mot mamma/barn,
-GLIMTEN som är ett grupp program för barn och unga i
missbruksmiljöer (6-18 år),
-TRAPPAN, en samtalsmetod för att möta barn och unga
som upplevt våld,
- ATV Ickevåldsgrupper för män som utövat våld i nära
relationer.
Stödjande/stärkande samtal med utsatta där syftet är att ge
förståelse och kunskap om utsattheten, krisbearbetning och
hjälp vidare i processen till självbestämmande, eget
livsutrymme och att återta kontrollen över sitt liv, både i
grupp och individuellt.
§5
Avtalsperiod
Avtalet avser perioden 2015-01-01-2017-12-31.
§6
Organisation
Familjefrid Kronoberg är en länsgemensam resurs med sin
bas placerad i Växjö samt med möjlighet att vid behov ta
enskilda samtal ute i länets övriga kommuner där lokaler
tillhandahålls för samtalen. Verksamheten är organiserad
under förvaltningen Arbete och välfärd i Växjö kommun.
Postadress
Familjefrid Kronoberg
Box 1222
351 12 Växjö
E-post
familjefrid@vaxjo.se
Hemsida
www.vaxjo.se/familjefrid
Besöksadress
Sandgärdsgatan 24
Växjö
Telefon
0470-79 60 47
§7
Medarbetare
Region Kronoberg finansierar en behandlartjänst på
100 % och tillhandahåller ärendehandledning för personalen.
Kommunerna och till viss del regionen finansierar fem
heltidstjänster med behandlare och enhetschef/samordnare,
lokaler samt övriga kostnader (se ekonomisk redovisning).
§8
Fördelning av kommunernas insats
Bruttokostnad 2015
(3837000 kr enligt tidigare nivå (lönenivå 2014) samt utökning 1,0 tjänst)
Fördelning av kostnader per kommun, kr
Kommun
Region
Region
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
Växjö
Älmhult
590 000
19 280
8 059
27 277
9 515
12 156
9 288
85 822
15 759
10,30%
4,31%
14,57%
5,08%
6,50%
4,96%
45,86%
8,42%
187 156 100,00%
334 441
139 946
473 088
164 948
211 055
161 051
1 489 074
273 397
54 000
41 097
17 178
58 143
20 282
25 911
19 798
270 000
33 591
3 837 000 540 000
54 000
375 538
157124
531 231
185 229
236 966
180 849
1 759 074
306 989
4 377 000
*Utökningen av 1,0 tjänst finansieras enligt följande:
50 % av Växjö kommun
1O % av Region Kronoberg (115 av 50 %
tjänst)
40 % av övriga kommuner
Postadress
Familjefrid Kronoberg
Box 1222
35112 Växjö
E-post
familjefrid@vaxjo.se
Hemsida
www.vaxjo.se/familjefrid
Besöksadress
Sandgärdsgatan 24
Växjö
Telefon
0470-79 60 47
~~;:~
F~~iiJ:~f;iJ
KRONOBERG
§9
Verksamhetsstyrning
Arbetet på Familjefrid leds av en enhetschef med ansvar för
budget, personal och arbetsmiljö. Utöver detta uppdrag
fungerar enhetschefen som en stödfunktion för länet i
utvecklingsfrågor som rör våld i nära relationer samt som
bollplank i vissa ärenden.
Till stöd i verksamhetsfrågor finns en styrgrupp med
representanter från kommuner och Region Kronoberg i länet.
Enhetschefen och styrgruppen träffas 4 gånger per år och vid
behov kan gruppen sammankallas utöver detta.
Det övergripande ansvaret för verksamheten finns i länets
Ledningsgrupp för samordning av hälso- och sjukvårdsfrågor
och socialtjänst.
Enhetschefen har ansvar för att information om verksamheten
lämnas till såväl styrgrupp som ledningsgrupp.
§1 O
Årlig uppföljning
Enhetschefen ansvarar för att vid årets slut lämna in en
skriftlig årsredovisning och ett bokslut till styrgruppen samt
ledningsgruppen för Samordning av hälso- och
sjukvårdsfrågor och socialtjänst. Ledningsgruppen informerar
samtliga kommuner och Region Kronoberg.
Budget för nästkommande verksamhetsår antas av
styrgruppen årligen i maj månad.
En handlingsplan för nästkommande år antas av styrgruppen
årligen i december månad.
Postadress
Familjefrid Kronoberg
Box 1222
351 12 Växjö
E-post
familjefrid@vaxjo.se
Hemsida
www.va)\jo.se/familjefrid
Besöksadress
Sandgärdsgatan 24
Växjö
Telefon
0470-79 60 47
§11
Verksamhetsplan
En verksamhetsplan ska tas fram som löper parallellt med
avtalet innehållande mål för verksamheten, förtydligande av
uppdraget, ansvar och innehåll.
§12
Ändringar och tillägg till avtalet
Ändringar och tillägg till avtalet kan endast göras genom en
skriftlig handling, undertecknad av behöriga företrädare för
vardera parten.
§13
Uppsägning
Avtalet kan inte sägas upp av någondera parten under
avtalstiden. Uppsägning ska göras skriftligen minst sex
månader innan avtalet löper ut.
§14
Tvist
Tvist ska avgöras genom förhandlingar mellan parterna. Om
parterna inte kan komma överens kan tvisten avgöras i svensk
domstol med tillämpning av svensk rätt.
Postadress
Familjefrid Kronoberg
Box 1222
351 12 Växjö
E-post
familjefrid@vaxjo.se
Hemsida
www.vaxjo.se/familjefrid
Besöksadress
Sandgärdsgatan 24
Växjö
Telefon
0470-79 60 47
~~;:~
aT~N
UTVÄG FRÅN VÅLD
F: 'milj~~!s!
För Region Kronoberg
Per-Remik Nilsson
För Växjö kommun
Per Sandberg
För Uppvidinge kommun
Susanne Winsth
För Tingsryds kommun
Katarina Carlzon
För Alvesta kommun
Gunilla Kaij Beheden
För Älmhults kommun
Kulla Persson Kraft
För Lessebo kommun
Per Blmgren
För Markaryds kommun
Johan Rutgersmark
För Ljungby kommun
Jonas Jönsson
Postadress
E-post
Hemsida
Besöksadress
Telefon
Familjefrid Kronoberg
Box 1222
351 12 Växjö
familjefrid@vaxjo.se
www.vaxjo.se/familjefrid
Sandgärdsgatan 24
VlLxjö
0470-79 60 47
Uppvidinge
O :Vi !\i U N
2015-01-23
RIKTLINJER FÖR INTERN KONTROLL INOM
SOCIALNÄMNDENs ANSVARSOMRÅDE
Sammanfattning
Riktlinjerna är en instruktion av socialnämndens och socialförvaltningens
organisation och ansvarsfördelning för den interna kontrollen. Socialnämnden
är ytterst ansvarig för intern kontroll inom sitt ansvarsområde. Handlingsplan
ska överlämnas till kommunstyrelsen, senast den 31 januari varje år.
Granskningsrapport ska överlämnas till kommunstyrelsen, senast den 31
januari varje år.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har ersatt Reglemente för intern kontroll och fattat beslut
om Regler och anvisningar för Intern kontroll, 2014-11-25. Justeringar i
reglerna berör datum för handlingsplan. Utifrån kommunfullmäktiges beslut
om Definitioner för styrdokument fattar socialnämnden riktlinjer.
Beslutsunderlag
Förslag till Riktlinjer för intern kontroll inom socialnämndens ansvarsområde,
inklusive Bilaga 1 och 2.
Regler för Intern kontroll, beslutade av kommunfullmäktige
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner och ställer sig bakom Riktlinjer för intern kontroll.
Beslutsexpediering
Kommunstyrelsen
Socialchef
Susanne Winsth
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
Uppvidinge
Riktlin j e för Intern
kontroll inom
socialnämndens
verksamhetsområde
Framtagen av:
Socialchef
Godkänd och fastställd av:
Socialnämnden
Diarienummer
Implementeras av:
Närmast överordnad chef
Fastställd:
2015-02-05
Sida
X (X)
Version:
2
Ersätter:
Regler och anvisningar för
Intern kontroll inom
socialförvaltnin en
Gäller from:
2015-03-01
Underlaget för utformning av socialnämndens riktlinjer för intern kontroll utgörs av
Regler för intern kontroll, fastställt och beslutat av kommunstyrelsen 2014-11-11 och
kommunfullmäktige 2014-11-25.
Reglerna innehåller syfte, organisation och ansvarsfördelning av intern kontroll samt
uppföljning av intern kontroll.
Enligt kommunallagen ansvarar nämnd för att se till att verksamheten bedrivs i
enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter
som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är
tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Detta
kännetecknas även av att socialnämnden har kunskap och engagemang.
Socialnämndens plan för internkontroll gällande kvalitet är en del av nämndens hela
internkontrolL Det är av vikt att förvaltningen har en god kontrollmilj ö, att det finns
en tydlig ansvarsfördelning, att kunskap om den interna kontrollens syfte och
funktion är känd i verksamheterna.
Socialnämnden är ytterst ansvarig för intern kontroll inom sitt ansvarsområde.
Tillämpningen innebär att socialnämndens utformning av rutiner ska göra en
avvägning mellan kontrollkostnad och kontrollnytta, så kallad rimlig grad av
säkerhet. Vid bedömning av kontrollnytta ska inte enbart ekonomiska faktorer vägas
in, utan även vikten av att upprätthålla förtroendet för verksamheten hos olika
intressenter.
Socialnämnden ansvarar för att intern kontroll utformas enligt målet med
ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig rapportering och
information om verksamheten samt efterlevnad av lagar, föreskrifter, riktlinjer och
instruktioner.
Organisation inom socialnämndens ansvarsområde, se även bilaga 1
Socialnämnden:
I januari fattas beslut om resultat av granskningsrapport, för vidare beslut till
kommunstyrelsen senast den 31 januari.
I september behandlar de politiska grupperna, vilka riskbedömningar förvaltningen
ska genomföra.
Senast i december fattar socialnämnden beslut om handlingsplan för nästkommande
år.
Socialförvaltningens ledningsgrupp:
Delger nämnden uppföljning av det interna kontrollarbetet i tertialrapporterna från
respektive avdelning.
Genomför, i september, riskbedömning av kommunstyrelsens kontrollmåL
Riskbedömning görs med hjälp av den så kallade VOR-matrisen.
Genomför, i december, granskning för utformning av granskningsrapport till
socialnämnden.
Bilaga 1 redogör för ansvarsfördelning
Bilaga 2 redogör års hjul för det interna kontrollarbetet
VOR-matrisen: (Väsentlighet och risk)
Riskbedömning görs utifrån en sannolikhet- och konsekvensanalys med bedömning
för osannolikt, mindre sannolikt, möjligt samt sannolikt. Konsekvensanalysen görs
genom bedömning av om konsekvensen är allvarlig, kännbar, lindrig eller
försumbar. Resultat av riskbedömningen ger underlag för väsentlighet och risk enligt
nedanstående poängsystem:
Inget agerande krävs:
1-4 poäng
Uppmärksamhet krävs: 3-8 poäng
Åtgärder krävs:
9-16 poäng
Granskningsrapporterna ska innehålla genomförda riskbedömningar samt resultat,
beskriva vilka brister som finns, planerade åtgärder/handlingsplan samt resultat av
åtgärder. Granskningsområdena ska dokumenteras och redovisas enligt ansvars- och
befogenhetsfördelningen. Uppföljning och redovisning genomförs i tertialrapporter
samt redovisning av granskningsrapport
Bilaga 1
Ansvarsfördelning
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Socialnämnd
Förvaltningschef
Verksamhetsansvarig
Övriga anställda
Leda arbetet med att
åstadkomma och
Att övergripande regler
Fastställa reglemente
upprätthålla en god
och organistion för
Ytterst ansvariga för
intern kontroll,
Samtliga chefer på olika
Har skyldighet att
intern kontroll
nämndens interna
upprättas och
kontroll, inom sitt
tillsammans med
förvaltningens
nivåer ska följa antagna
regler och anvisningar för
följa antagna regler
och anvisningar i sin
uppdateras
ansvarsområde
ledningsgrupp.
intern kontroll
arbetsutövning
Upprätta organisation
för den interna
Tillse att regler,
Informera övriga anställda
Rapportera brister
om reglernas och
anvisningarnas innerbörd
till närmast
överordnad chef
Utvärdera kommunens kontrollen. Ska
innehålla
samlade system för
anvisningar, risk- och
väsentlighetsana lys,
intern kontroll, samt
dokumenterad ansvars- handlingsplan och
besluta om eventuella
och
befogenhetsfördelning
granskningsrapport
tas fram inom
samt dokumenterade
nämndens
rutinbeskrivningar
verksamhetsområde
förbättringar. Görs i
Besluta om ansvarsfrihet
samband med
för nämnder och styrelser årsredovisning
Fastställa
!
kommunövergripande
kontrollmål för
Att god kontrollmiljö
samtliga nämnder och
Fastställa planering och uppnås och bibehålls
Verka för att de anställda
arbetar mot uppsatta mål
och att de arbetsmetoder
styrelser, senast i
rapportering av HUR
som används bidrar till en
introduktions-
augusti
intern kontroll ska gå till verksamhetsområde
god intern kontroll
program
inom nämndens
Tar del av och följer
Bedriva intern kontroll Hur brister av den
av eget
interna kontrollen ska
Omgående rapportera
verksamhetsområde,
väsentliga brister i den
l
rapporteras, dvs. de
på samma sätt som för brister verksamheten
nämnder och styrelser upptäcker
interna kontrollen till
nämnden
Ansvara för att
kunskap om intern
Hur nyanställda utbildas kontroll görs känd för
i vad intern kontroll är nyanställda
Rapportera brister till
närmast överordnad chef
l
l
Bila
ul
FÖRVALTNINGEN
Januari
Augusti
December
Uppvidinge
KOM hi U N
2015-01-14
Rapport, socialnämnden internkontrollplan 2014
Sammanfattning
Socialnämnden har 2014 beslutat om handlingsplan för intemkontrollplan. I
denna rapport redovisas resultatet av respektive beslutad åtgärd.
1. Nivåbedömningar särskilt boende
Beslutad åtgärd/kontrollmoment
Genomgång och uppdatering av underlaget för nivåindelningar.
Hemljänstbeslut i särskilt boende.
Resultat
Totalt kontrollerades 25 nivåbedömningar. Av dessa var det nio stycken som
skilde sig åt vid kontroll. Sex hade en högre nivå i Procapita än vad som
framkom vid kontrollen. Tre hade en lägre nivå
Fortsatta arbete
Socialstyrelsen har stärkt kraven på hemljänstbeslut i särskilt boende. Under
hösten 2014 har detta arbete påbörjats och beräknas vara klart senast 150228.
Hemljänstbesluten ligger sedan till grund för nivåbedömningama.
2. Löneutbetalningar
Beslutad åtgärd/kontrollmoment
Utformning av rutin/system för kontroll
Resultat
Rutin är utformad och delgiven verksamhetsansvariga
Fortsatta arbete
Varje år ska respektive verksamhetsansvarig redogöra för att kontroll gjorts
varje månad under året.
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
3. sjuksköterskor med förskrivningsrätt
Beslutad åtgärd/kontrollmoment
50% av sjuksköterskorna ska ha förskrivningsrätt
Resultat
2014-12-31 har 50% av sjuksköterskorna förskrivningsrätt
Fortsatta arbete
Ingår i det löpande arbetet att ansvara för att 50% har förskrivningsrätt
4. Orosanmälningar för barn och ungdomar(upp till21 år)
Beslutad åtgärd/kontrollmoment
Vid avsaknad av rutiner/checklista för stöd i beslut om att inleda eller inte
inleda utredning kan felaktig bedömning göras. Stickprov 10 anmälningar
som inkom under 2014.
Resultat
Rutin för inkommen anmälan samt förhandsbedömning har tagits fram.
stickkontroller har inte genomförts.
Fortsatta arbete
Ingår i Intern kontroll för 2015.
5. Introduktionsprogram för nyanställda
Beslutad åtgärd/kontrollmoment
Vid bristande eller avsaknad av introduktionsprogram för nyanställda ges de
nyanställda inte rätt förutsättningar vid nyanställning.
Resultat
Förvaltningens ledningsgrupp har beslutat och antagit revidering och
utformning av checklista för introduktion av nyanställda inom
Socialförvaltningen. Denna ersätter inte den kommunövergripande
introduktionsplan och checklista, utan är ett komplement för nyanställda
inom socialförvaltningen.
Fortsatta arbete
Ingår i Internkontrollplan för 2015 för samtliga avdelningar. Utformning
ligger till grund för anställningens funktion. Dessa ska ingå i den
kommunövergripande och socialförvaltningens övergripande.
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Rapport socialnämndens internkontroll plan 2014
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner redovisningen och översänder handlingama till
kommunstyrelsen för beslut.
Beslutsexpediering
Kommunstyrelsen
Socialchef
Susanne Winsth
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
Uppvidinge
Olvi
U N
2014-12-22
Tychofonden 2014
Sammanfattning
Protokoll har inkommit från styrelsen för Tycho Karlssons donationsfond. De
har beslutat att bevilja ansökningar enligt bifogat underlag.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse "Tychofonden 2014" daterad 2014-12-22
Protokoll från möte med styrelsen för Tychofonden
Förslag till beslut
Godkänna fondkommittens beslut.
Beslutsexpediering
Lovisa Jonsson, redovisningsassistent
Socialförvaltningen
Möte med styrelsen för Tycho - fonden
Närvarande:
Ingrid Hugosson-ordförande
Wivi Johansson SPF
Nils-Göran Karlsson PRO
Annica Tränk, områdeschef Olafsgården
Ingrid Hugosson hälsar alla välkomna och forklarar mötet öppnat
Åseda 2014-12-05
U!'P\flDI:,I
i\Oi\fli'.!lUN
SOC 1/\U\ll<rvii'JUI~ f\J
11
Onr: ,,.,
Ansökningar
Datum
2014-10-15
2014-10-15
2014-11-05
2014-11-06
2014-11-12
2014-11-12
2014-11-12
2014-11-12
2014-11-27
2014-12-05
Sökande
Ändamål
Sökt belopp Beviljat
belopp
Anhöriggruppen Träffar
12 000
10 000
12 000
10 000
Besöksgruppen Träffar, resa
Åseda Folkets
Bioarrangemang 12 000
12 000
hus
PRO/SPF
Subventioner
80 000
80 000
Hälsans hus
studieresa .
10 000
10 000
Åseda SPF
Friluftsdag i
5 000
5 000
Åseda SPF
Folkets Park
l 000
ÅsedaPRO
Buss, julfest
l 000
Lenhavda
ÅsedaPRO
Orkester,
5 000
5 000
nyårsfest
Olafsgården
Blommor, fint
5 000
5 000
tilljul
Teaterresa
10 000
10 000
SPF/PRO
Totalt
152 000
148 000
Till sist
sekreteraren skickar protokoll till ordförande för justering innan det sänds vidare till
nämnden.
Vivi och Nils-Göran informerar SPF och PRO om vad som framkommit på mötet.
Ordföranden tackar för det goda kaffet och för visat intresse och förklarar mötet avslutat.
Annica Tränk
sekreterare
Möte i Tychofonden 2014-12-05
Datum
Sökande
Ändamål
Sökt belopp Beviljat belopp
2014-10-15 Anhöriggruppen
Träffar
12 000
10 000
2014-10-15 Besöksgruppen
Träffar, resa
12 000
10 000
2014-11-05 Aseda Folkets Hus
Bioarrangemang
12 000
12 000
2014-11-06 PRO/SPF
Subventioner Hälsans Hus
80 000
80 000
2014-11-12 Aseda SPF
studieresa
10 000
10 000
2014-11-12 Aseda SPF
Friluftsdag i Folkets Park
5 000
5 000
2014-11-121 Aseda PRO
Buss, julfest Lenhavda
1 000
1 000
2014-11-121 Aseda PRO
Orkester nyårsfest
5 000
2014-11-27 Olafsgården
Blommor, fint till jul
5 000
5 000
2014-12-05 SPF/PRO
Teaterresa
. 10 000
10 000
Totalt
152 000
148 000
-'--
'•
5 000
Kommentar
l
.·Till Tychofonden
(
\
För pensionärerna i Åseda söker SPF och PRO ett bidrag till teaterresa
sommaren 2015. Det är ett lokalt teaterprojekt i kommunen om
Länsmans bravader som ska spelas i Hembygdsgården i Lenhavda med
premiär den 27 juni.
Vi söker bidrag till bussresa och måltid på Kosta Hotell med 10 000 kr
Biljett får deltagarna betala.
Med förhoppning att bidraget beviljas tackar vi och föreslår att bidraget
betalas ut tillÅseda SPF-avd Bankgiro 610-7585
(
Åseda 141203
Aseda i oktober 2014
Till Tycho och Ernst kommitteen
Tackför tidigare bidrag!
Under året har vi för det mesta bara haft en
anhöriggrupp, som består av ett 20-tal personer.
R ,
Vi träffas en gång/månad och oftast brukar vi ha någon
underhållare.
I år blev resan till Torbiörn i Å.lghult och maten intogs
på Villa Fröjdekulla i Alsterbro.
Vi hoppas att kunna ha några träffar även nästa år,
därför ansöker vi om 12.000 kr.
((
Keile Magnusson
gm
Siv-Britt Zaar
()_ "(}
r-;)07~(/yuJI r<-a~v<-
Att betalas till Röda Korsets kassör
Susanne Andersson
Skeda
36070Aseda
Kontonr: 8169-5 974213668-3
Aseda i oktober 2014
Till Tycho och Ernst kommitteen
Tackför tidigare bidrag!
Aseda besöksgrupp består av ett 20-tal deltagare för tillfället.
Tror att Tycho-kommitteen vet att vi deltager i olika aktiviteter
på Olojsgården, i vissa fall.foljer vi med på sjukresor och gör
hembesök hos de som så önskar. ·
Vi träffas regelbundet sista måndagen i varje månad och
försöker hålla oss uppdaterade med vad som händer i
samhället, så olika aktörer brukar besöka oss vid dessa
tillfällen.
Det är extra roligt att kunna erbjuda en resa i maj-juni. l år
besökte vi Kosta Boda där vi åt smörgås med kaffe, sedan
lunch och guidning på Korrö för att slutligen besöka Dädesjö
där Johan Lindstrand underhöll oss. Tycho-pengarna gjorde
detta möjligt. Tack! Det är också trevligt att kunna avsluta
året lite festligt med lite julmat.
Hoppas vi kan göra något trevligt under 2015 också.
Ansöker om 12.000 kronor til/2015-års utflykter
Besöksgruppen i Aseda
(;')/~ ;]u:!ZJ l-ut--c-
Siv-Britt Zaar
Frivilligarbetare
1
Ansökan om bidrag
o
Folkets HusAseda
Tycho Carlssons Minnesfond
c/o Ingrid Hugosson
Till: Tycho Ca rissons minnesfond
Åseda Folkets Hus vill fortsätta med att kunna ge äldre/pensionärer i Åseda möjlighet att besöka våra
arrangemang med bio. Vi vill uppföra några föreställningar som är för äldre/pensionärer på annan tid
än kvällstid. Under 2014 har två sådana föreställningar visats. "Hästmannen- sista striden och
Optimisterna" kostnaderna för dessa visningar uppgår till 5690 kr. l övrigt har pensionärsrabatt för
övriga filmer kostat 5350 kr. Vi önskar att kunna fortsätta med dessa rabatter för pensionärer då det
är ett sätt för äldre att komma ut och träffas på orten tillsammans med andra. Vi ansöker härmed om
bidrag från Er fond för att kunna fortsätta med denna verksamhet under 2015.
Vi beräknar att kostnaden för Folkets Hus för denna verksamhet uppgår till ca 12000 kr.
Se kopia på besök under 2014, tid 2014-01-12 - 2014-10-24.
Vi hoppas på en förlängning av bidrag för att fullfölja verksamheten under 2015.
Med hälsning
~r
g
Ordf.
o
FOLKETS HUS ASEDA FOLKBIOGRAFEN
RABATTER TILL PENSIONÄRER, 20 kr per biljett.
l 2014
Datum
Filmtitel
Antal
2014-01-12
2014-01-18
2014-01-25
2014-01-30
2014-02-01
2014-02-07
2014-02-09
2014-02-14
2014-02-15
2014-02-16
2014-02-18
2014-02-20
2014-02-21
2014-02-26
2014-03-02
2014-03-09
2014-03-12
2014-03-16 15.00
2014-03-16 19.00
2014-04-06 16.00
2014-04-11 19.00
2014-04-13 19.00
2014-05-25 19.00
2014-08-03 17.00
2014-08-22
20.00
2014-08-27 20.00
2014-08-29
20.00
2014-08-31 20.00
2014-09-03
19.00
2014-09-06 16.00
2014-09-14 19.00
2014-09-21 ' 16.00
2014-09-21
19.00
2014-09-24 19.00
2014-10-24 19.00
Hundraåringen som försvann
Bamse och tjuvstaden
Hästmannen -sista striden
Hästmannen-sista striden
Frost (Sv. Tal)
Mandela
Mandela
Hallåhallå
Emil och Ida i Lönneberga
Hundraåringen som försvann
Hallåhallå
Lega- Filmen
American Hustie
American Hustle
Tillbaka till Bromma
Återträffen
Återträffen
Herr Peabody och Sherman
Tommy
Optimisterna
Och Piccadylly Circus ligger inte i Kumla
Och- Piccadyl!yCircus ligger lAte i !?u::n~a
Grace of Monaco
Pettson & Findus - Roligheter
Turist
Turist
Medicinen
Medicinen
Medicinen
Krakel Spektakel
The Salvatian
Amazonia
Min så kallade pappa
Min så kallade pappa
Muren
35
1
38
27
l
l
1
2
1
23
9
l
l
4
1
15
12
1
3
10
l
3
8
1
3
10
2
9
8
1
1
2
16
8
1
36
74
101
102
103
104
106
107
130
139
140
141
145
146
161
173
174
177
187
188
191
199
200
203
213
215
224
232
233
234
236
252
260
261
Kronor
700
20
760
540
20
20
20
40
20
460
180
20
20
80
20
300
370
20
60
200
20
60
160
20
60
200
40
180
160
20
20
40
320
160
20
720
1480
2020 Filmhyra: 4585:2040
2060
2080
2120
2140
2600
2780
2800
2820
2900
2920
3220
3590
3610
3670
3870 Filmhyra: 789:3890
3950
4110
4130
4190
4390
4430
4610
4770
4790
4810
4850
5170
5330
5350
Frakt:
160:-
4745:-
Frakt:
160:-
945:-
rcommru1 ledningsf6rv~JtnL1gen
Till Tychofonden
Ansökan om bidrag till Hälsans hus
Det är angeläget att pensionärerna får behålla de subventionerade avgifterna
till bad och gym i Hälsans Hus,
Det är också viktigt att Hälsans Hus utnyttjas så mycket som möjligt till förmån
för pensionärernas hälsa och välbefinnande.
PRO och SPF har i samråd beslutat att ansöka om ett bidrag för hela året med
80 000 kronor.
Bidraget betalas ut till:
Hälsans Hus i Uppvidinge AB
Bankgiro 5515-1864
Eller: Danske bank 1913 080125487
Vi tackar på förhand och även för tidigare bidrag.
Åseda 141106
För pensionärerna i Åseda
Wivi Johansson
l
Ansökan om Tychobidrag till resa hösten 2015
SPF-Seniorerna Åseda-Nottebäck ansöker om ett bidrag till en studieresa
i september 2015.
Vi planerar att besöka GFAB i Alstermo, äta lunch i Målerås, besöka
Hönöström och dricka kaffe i Älghults hembygdsgård.
Vi ansöker om ett bidrag på kr. 10.000:-
Bidraget kan betalas till:
Åseda SPF:s bankgiro 610-7585
Vi tackar på förhand med förhoppningen att bidraget beviljas.
Åseda 12 november 2014
l
(\
Med vänlig hälsning·
tl~~~
chw!t:~
Marie a Andersson
ordförande
(
Ansökan om Tychobidrag till friluftsdag i Folkets park hösten 2015
SPF-Seniorema Åseda-Nottebäck ansöker om ett bidrag till en
friluftsdag i augusti 2015.
Vi planerar att genomföra en friluftsdag i Ås eda Folkets park hösten
2015, för SPF-SENIORERNA ÅSEDA-NOTTEBÄCK,
med olika aktiviteter, samt lunch, kaffe och underhållning av
"Nöjesteamet" från Fliseryd.
Vi ansöker öm ett bidrag på kr. 5.000:Bidraget kan betalas till:
Åseda SPF:s bankgiro 610-7585
Vi tackar på förhand med förhoppningen att bidraget beviljas.
Ås eda 12 november 2014
Med vänlig hälsning
.
aaw~ Clnot~
Mari ca Andersson
ordförande
Till Tykofondens styrelse.
2014-11-12
Äseda PRO är inbjudna till julfest i Lenhavda och ordnar med buss dit.
Vi ansöker om ett bidrag på 1000 kr för bussresa n/ som kostar 2500 kr.
Vi ska även i år ordna en nyårsfest för alla PRO:are i kommunen. Vi har
bokat en orkester från Blekinge/ som kostar 5000 kr och vi ansöker om ett
bidrag på den summan.
(
\'
Vi vill också tacka för de bidrag vi fått tidigare i år.
Äseda PRO
Styrelsen/Eima Jonsson
Ordf.
(
Till Tychofonden
Ansökan om bidrag till blommor
Olofsgården ansöker om bidrag på 5 OOOkr förblommor till borden i matsalen på vår
Nobelfest och extra finttilljuL Passar på att tacka för bidragen som vi fått tidigare från
fonden.
Betalas in på 7731-6419-52111
Uppvidinge Kommun
Åseda 2014-11-27
(
Områdeschef Annica Tränk
(
lnsdat
Transtext
IB
20140626
20140820
20140703
20140703
20140703
20140703
20140703
20140703
20140703
20140703
20140703
20140826
20140826
20140901
20140905
20140905
20140825
20140707
Åseda Nottebäck SPF
Ingrid Hugosson
Tycho bidr. Olofsgården
ÅSEDA PRO ELSIE EDBERG
Aktivitetsklubben Bruket
ÅSEDA PRO ELSIE EDBERG
Åseda Nottebäck SPF
BRUNNSKYRKANS FÖRSAMLING
ÅSEDA PRO ELSIE EDBERG
ÅSEDA PRO ELSIE EDBERG
Dagverksamheten Olofsgården
CENTRALKONDITORIET
Lessebo PRO s Sånggrupp Old Singer
Utdelning
Blomstermakarna i Åseda AB
KF GÖTA
Rådhuset i Åseda AB
SPF, återbet Tycho
UB
Belopp
-32 466,24
1500,00
900,00
6 000,00
4 700,00
' 8 000,00
3 000,00
8 000,00
10 000,00
15 000,00
10 000,00
6 000,00
2 820,00
4 000,00
-225 000,00
216,00
2 984,42
1044,66
-900,00
-174: 201,16
(