Stadskontoret Tjänsteskrivelse
Malmö stad 1 (3) Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2015-02-17 Vår referens Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2015-2024 STK-2015-187 Sammanfattning Fastighetskontoret/LiMa överlämnar Malmö stads lokalförsörjningsplan för åren 2015-2024. Lokalförsörjningsplanen bygger som tidigare på nämndernas lokalförsörjningsplaner. LiMas bedömning är att lokalbehoven för åren 2015-2019 tillgodoses med de lokalförändringar som redovisas i nämndernas planer. Eventuellt kan det behövas fler bostäder för ensamkommande flyktingbarn och hemlösa. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta - att överlämna lokalförsörjningsplanen till samtliga nämnder för fortsatt deltagande i utvecklandet av den nya lokalförsörjningsplanen. - att ge samtliga nämnder i uppdrag att arbeta vidare med de föreslagna uppdragen/utvecklingsområdena angivna i lokalförsörjningsplanen. - att ge stadskontoret i uppdrag att utföra ”skarpa” befolkningsprognoser för samma period som lokalförsörjningsplanen, dvs. 10 år och eventuellt göra en utblick ytterligare 510 år. - att ge stadskontoret i uppdrag att samordna och synkronisera lokalförsörjningsplanens utvecklingsarbete med dels förbättringsåtgärder till följd av Revisionsrapporten ”Granskning av tomtmark och lokaler för förskole- och skolverksamhet” dels med PLASMA-rapporten (Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö). Beslutsunderlag • • G-Tj skriv KS 150303 Lokalförsörjningsplan 2015-2024 Lokalförsörjningsplan 2015-2024 Beslutsplanering KS Arbetsutskott 2015-02-23 Kommunstyrelsen 2015-03-03 Ärendet SIGNERAD 2015-02-17 Fastighetskontoret/LiMa fick i mars 2014 i uppdrag av Styr- och ledningsgruppen för lokalför- 2 (3) sörjning att utveckla lokalförsörjningsplanen till ett tydligare ekonomiskt styrinstrument med starkare koppling till stadens investeringsplan. Syftet var att förbättra förutsättningarna för en strategisk god lokalplanering som ger kommunstyrelsen ett väl underbyggt beslutsunderlag som möjliggör en bättre styrning och förhindrar suboptimering. Detta är den första versionen av lokalförsörjningsplanen sedan utvecklingsarbetet inleddes. Skillnaden jämfört med tidigare år är bland annat nya krav på innehållet. Bland annat ska planen innehålla uppgifter om befolkningsutvecklingen och andra faktorer som påverkar de framtida lokalbehoven, samt uppgifter om planerade investeringsutgifter för objekten. Sammanfattning av rapporten Lokalförsörjningsplanen bygger som tidigare på nämndernas lokalförsörjningsplaner. Inför sammanställningen av stadens lokalförsörjningsplan har LiMa haft samråd med förvaltningarnas lokalsamordnare och Stadsfastigheter. Lokalförsörjningsplanerna omfattar 1,4 miljoner kvadratmeter. Kostnaden för lokalerna uppgick 2014 till 1,6 miljarder kr enligt redovisningen i planerna. För perioden 2015-2025 visar befolkningsprognosen en ökande befolkning, vilket pekar på ett ökat behov av lokaler främst inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. LiMas bedömning är att lokalbehoven för åren 2015-2019 tillgodoses med de lokalförändringar som redovisas i nämndernas planer. Eventuellt kan det behövas fler bostäder för ensamkommande flyktingbarn och hemlösa. I årets lokalförsörjningsplan är analyser av lokalanvändningen ett prioriterat område. LiMas bedömning är att den redovisade lokalanvändningen för 2014 ligger på normala nivåer men med potential för effektivisering. Uppskattningar av lokalbalansen har gjorts för bland annat grundskolor och förskolor. Uppskattningen visar ett överskott på mellan 35 000 och 126 000 kvadratmeter år 2019 om planerade utbyggnader genomförs. Den lägre nivån om alla elever och förskolebarn går i Malmö stads skolor och förskolor. Den högre nivån om ca 15 procent väljer friskolor eller enskilda förskolor. Lokalbalansen visar skillnaden mellan lokalbestånd och lokalbehov vid en effektiv användning. Den pågående utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler kommer att visa den verkliga potentialen för effektivisering. Både förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen redovisar i sina lokalförsörjningsplaner en planeringsvolym som överstiger de väntade behoven. Förskolans planering för åren 20152019 innebär en nettoökning motsvarande ca 4 400 platser, vilket är mer än dubbelt så mycket som den väntade befolkningsökningen. Grundskolans planering innebär en nettoökning med ca 10 000 platser, vilket är ca 3 000 platser mer än den väntade befolkningsökningen. Planeringsvolymen motiveras med att man behöver flexibilitet för att hantera osäkerheter, oförutsedda händelser och förseningar i färdigställandet av nya lokaler. Utmaningen för de kommande åren är att klara utbyggnadsbehoven och samtidigt upprätthålla en effektiv lokalanvändning. LiMas bedömning är att med god planering, noggranna analyser och effektiviseringar kan mycket av lokalbehoven lösas inom befintligt bestånd och med tillbyggnader. Detta ställer höga krav på samverkan, samordning och samplanering mellan förvaltningarna. LiMas bedömning är att planeringsprocessen behöver förtydligas och skulle kunna ta utgångspunkt i de tre delprocesserna: 3 (3) 1) Lokalbehovsplanering 2) Lokalresursplanering 3) Lokalförsörjningsplanering. Även sambandet mellan den strategiska planeringen och planeringen av enskilda projekt behöver förtydligas. Under 2015 bör en genomlysning göras av nuvarande planeringsmodell för Malmö stads lokalförsörjningsplanering och som synkroniseras dels med förbättringsåtgärder till följd av Revisionsrapporten ”Granskning av tomtmark och lokaler för förskole- och skolverksamhet” dels med PLASMA-rapporten (Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö, som är ute på samråd). Sammanfattande slutsatser I lokalförsörjningsplanens kapitel 2.10 sammanfattas slutsatserna av årets lokalförsörjningsplanering. Häri belyses följande: -Tillgodoses verksamheternas behov av lokaler? -Har Malmö stad en effektiv lokalanvändning? -Stora behov av enhetliga areabegrepp -Investeringar -Stort behov av prognoser och nyckeltal -Lokalförsörjningsplanen och planeringen av projekt Ansvariga Jan Åke Troedsson Ekonomidirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Lokalförsörjningsplan 2015-2024 Göteborg 2015-02-12 FM Konsulterna AB Christine Löfvenberg Christine.lofvenberg@fmkonsulterna.se 1 Sammanfattning LiMa fick i mars 2014 i uppdrag av Styr- och ledningsgruppen för lokalförsörjning att utveckla lokalförsörjningsplanen till ett tydligare ekonomiskt styrinstrument och förbättra förutsättningarna för en strategisk god lokalplanering. Det innebär att årets lokalförsörjningsplan har en annorlunda utformning jämfört med föregående år. Lokalförsörjningsplanen bygger som tidigare på nämndernas lokalförsörjningsplaner, som tillsammans omfattar 1,4 miljoner kvadratmeter. Kostnaden för lokalerna uppgick 2014 till 1,6 miljarder kr enligt redovisningen i planerna. För perioden 2015-2025 visar befolkningsprognosen en ökande befolkning, vilket pekar på ett ökat behov av lokaler främst inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. LiMas bedömning är att lokalbehoven för åren 2015-2019 tillgodoses med de lokalförändringar som redovisas i nämndernas planer. Eventuellt kan det behövas fler bostäder för ensamkommande flyktingbarn och hemlösa. I årets lokalförsörjningsplan är analyser av lokalanvändningen ett prioriterat område. LiMas bedömning är att den redovisade lokalanvändningen för 2014 ligger på normala nivåer men med potential för effektivisering. Uppskattningar av lokalbalansen har gjorts för bland annat grundskolor och förskolor. Uppskattningen visar ett överskott på mellan 35 000 och 126 000 kvadratmeter år 2019 om planerade utbyggnader genomförs. Den lägre nivån om alla elever och förskolebarn går i Malmö stads skolor och förskolor. Den högre nivån om ca 15 procent väljer friskolor eller enskilda förskolor. Lokalbalansen visar skillnaden mellan lokalbestånd och lokalbehov vid en effektiv användning. Den pågående utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler kommer att visa den verkliga potentialen för effektivisering. Både förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen redovisar i sina lokalförsörjningsplaner en planeringsvolym som överstiger de väntade behoven. Förskolans planering för åren 2015-2019 innebär en nettoökning motsvarande ca 4 400 platser, vilket är mer än dubbelt så mycket som den väntade befolkningsökningen. Grundskolans planering innebär en nettoökning med ca 10 000 platser, vilket är ca 3 000 platser mer än den väntade befolkningsökningen. Planeringsvolymen motiveras med att man behöver flexibilitet för att hantera osäkerheter, oförutsedda händelser och förseningar i färdigställandet av nya lokaler. Utmaningen för de kommande åren är att klara utbyggnadsbehoven och samtidigt upprätthålla en effektiv lokalanvändning. LiMas bedömning är att med god planering, noggranna analyser och effektiviseringar kan mycket av lokalbehoven lösas inom befintligt bestånd och med tillbyggnader. Detta ställer höga krav på samverkan, samordning och samplanering mellan förvaltningarna. LiMas bedömning är att planeringsprocessen behöver förtydligas och skulle kunna ta utgångspunkt i de tre delprocesserna: 1) Lokalbehovsplanering 2) Lokalresursplanering 3) Lokalförsörjningsplanering. Även sambandet mellan den strategiska planeringen och planeringen av enskilda projekt behöver förtydligas. Under 2015 bör en genomlysning göras av nuvarande planeringsmodell för Malmö stads lokalförsörjningsplanering och som synkroniseras dels med förbättringsåtgärder till följd av Revisionsrapporten ”Granskning av tomtmark och lokaler för förskole- och skolverksamhet” dels med PLASMA-rapporten (Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö, som är ute på samråd). 2 Sammanfattning ......................................................................................................... 2 1 2 Inledning .............................................................................................................. 5 1.1 Planeringsförutsättningar............................................................................... 5 1.2 Lokaler och lokalkostnader 2014 ................................................................... 5 1.3 Lokalanvändning och lokaleffektivitet ............................................................ 6 1.4 Faktorer som påverkar behovet av lokaler .................................................... 6 Lokalbehov och planerade lokalförändringar ....................................................... 8 2.1 Förskolor ....................................................................................................... 8 2.2 Grundskolor ................................................................................................... 9 2.3 Gymnasieskolor och lokaler för vuxenutbildning ......................................... 10 2.4 Särskilda boendeformer för äldre ................................................................ 11 2.5 LSS-boenden och sociala boenden ............................................................. 11 2.6 Lokaler för kulturverksamhet ....................................................................... 12 2.7 Lokaler för fritidsverksamhet ....................................................................... 13 2.8 Kontor och service ....................................................................................... 14 2.9 Lokalbalans ................................................................................................. 14 2.10 Sammanfattande slutsatser ......................................................................... 16 3 4 Fortsatt utveckling ............................................................................................. 18 3.1 Lokalbehovsplanering.................................................................................. 18 3.2 Lokalresursplanering ................................................................................... 19 3.3 Lokalförsörjningsplanering ........................................................................... 19 3.4 Lokalprojekt ................................................................................................. 20 3.5 Utvecklingsområden .................................................................................... 20 Förskoleförvaltningen ........................................................................................ 21 4.1 Verksamhet och lokaler ............................................................................... 21 4.2 Lokalbehov och planeringsvolym................................................................. 21 4.3 Planerade lokalförändringar ........................................................................ 22 1.4 LiMas analys ................................................................................................... 23 5 6 Grundskoleförvaltningen.................................................................................... 24 5.1 Verksamhet och lokaler ............................................................................... 24 5.2 Lokalbehov och planeringsvolym................................................................. 25 5.3 Planerade lokalförändringar ........................................................................ 25 5.4 LiMas analys ............................................................................................... 26 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen .................................................. 27 6.1 Verksamhet och lokaler ............................................................................... 27 3 6.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov .................................................. 27 6.3 Planerade lokalförändringar ........................................................................ 28 6.4 LiMas analys ............................................................................................... 29 7 Sociala resursförvaltningen ............................................................................... 30 7.1 Verksamhet och lokaler ............................................................................... 30 7.2 Lokalbehov och planerade lokalförändringar ............................................... 30 7.3 LiMas analys ............................................................................................... 31 8 Kulturförvaltningen............................................................................................. 31 8.1 Verksamhet och lokaler ............................................................................... 31 8.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov .................................................. 31 8.3 Planerade lokalförändringar ........................................................................ 32 8.4 LiMas analys ............................................................................................... 33 9 Fritidsförvaltningen ............................................................................................ 34 9.1 Verksamhet och lokaler ............................................................................... 34 9.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov .................................................. 34 9.3 Planerade lokalförändringar ........................................................................ 35 9.4 LiMas analys ............................................................................................... 36 10 Serviceförvaltningen ....................................................................................... 36 10.1 Verksamhet och lokaler ............................................................................... 36 Verksamhetens utveckling och lokalbehov ........................................................... 37 10.2 Planerade lokalförändringar ........................................................................ 37 10.3 LiMas analys ............................................................................................... 37 11 Områdesförvaltningar ..................................................................................... 38 11.1 Verksamhet och lokaler ............................................................................... 38 11.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov .................................................. 39 11.3 Planerade lokalförändringar ........................................................................ 39 11.4 LiMas analys ............................................................................................... 41 12 Kontor ............................................................................................................. 42 12.1 Verksamhetens utveckling och lokalbehov .................................................. 42 12.2 Planerade lokalförändringar ........................................................................ 42 12.3 LiMas analys ............................................................................................... 42 4 1 Inledning 1.1 Planeringsförutsättningar LiMa fick i mars 2014 i uppdrag av Styr- och ledningsgruppen för lokalförsörjning att utveckla lokalförsörjningsplanen till ett tydligare ekonomiskt styrinstrument med starkare koppling till stadens investeringsplan. Syftet var att förbättra förutsättningarna för en strategisk god lokalplanering som ger kommunstyrelsen ett väl underbyggt beslutsunderlag som möjliggör en bättre styrning och förhindrar suboptimering. Detta är den första versionen av lokalförsörjningsplanen sedan utvecklingsarbetet inleddes. Skillnaden jämfört med tidigare år är bland annat nya krav på innehållet. Bland annat ska planen innehålla uppgifter om befolkningsutvecklingen och andra faktorer som påverkar de framtida lokalbehoven, samt uppgifter om planerade investeringsutgifter för objekten. Lokalanvändningen är ett prioriterat område i årets plan. Bland annat efterfrågas uppgifter om lokalernas kapacitet och utnyttjande, vilka lokaler som kan lämnas eller samnyttjas, samt uppgifter om genomförda och planerade effektiviseringsprojekt. Lokalförsörjningsplanen bygger som tidigare år på nämndernas lokalförsörjningsplaner. Inför sammanställningen av stadens lokalförsörjningsplan har LiMa haft samråd med förvaltningarnas lokalsamordnare och Stadsfastigheter. Under 2014 inleddes arbetet med att se över kapacitetsutnyttjandet i stadens pedagogiska lokaler. Arbetet kommer att färdigställas under 2015. Detta kommer att väsentligt underlätta möjligheterna att planera för nya lokalbehov och en effektiv lokalanvändning. Färdigställandet av kapacitetsutredningen är därför en prioriterad uppgift under 2015. Lokalförsörjningsplanen omfattar denna rapport samt bilagor. I rapporten sammanfattas lokalbehov och planerade lokalförändringar för de största lokalkategorierna, samt behov av fortsatt utvecklingsarbete. I bilagorna sammanfattas lokalförsörjningsplaneringen per förvaltning. Uppgifterna är om inget annat anges hämtade från nämndernas lokalförsörjningsplaner inklusive underliggande material som lämnats till LiMa. 1.2 Lokaler och lokalkostnader 2014 Malmö stads fastighetsbestånd omfattar 2,1 miljoner kvadratmeter ägda och hyrda lokaler. Stadsfastigheters förvaltning omfattar sammanlagt 1,6 miljoner kvadratmeter och inhyrningen från externa fastighetsägare närmare 0,5 miljoner kvadratmeter. Lokalförsörjningsplanen omfattar cirka 1,4 miljoner kvadratmeter. Skillnaden mot stadens totala bestånd beror bland annat på att det finns industribyggnader och anläggningar som inte omfattas av planeringen och lokaler som hyrs ut externt. Olikheter i redovisningen av areor spelar också in. Nämndernas redovisade årskostnad för lokaler som omfattas av lokalförsörjningsplaneringen uppgick 2014 till 1,6 miljarder kr. Årskostnaden är i huvudsak hyror. Även lokalkostnader som tagits direkt av förvaltningarna ingår i viss omfattning. 5 Figur 1 Lokalbestånd som omfattas av Lokalförsörjningsplan 2015-2024. Lokalbeståndet omfattar både lokaler som hyrs av Stadsfastigheter och externa fastighetsägare. 1.3 Lokalanvändning och lokaleffektivitet Under 2014 genomfördes flera samlokaliseringar och omflyttningar som innebar förtätning och att lokaler kunde sägas upp. Det pågår också en överföring av lokaler från förskolan till grundskolan och konvertering av vårdboenden till gruppboenden som väntas bidra till en effektivare lokalanvändning. Uppgifter om antalet kvadratmeter per nyttjare eller per plats har lämnats för grundskolor, gymnasieskolor, förskolor och vissa kontor. LiMa har också gjort vissa kompletterande beräkningar för bland annat äldreboenden. Beräkningarna tyder på att den genomsnittliga lokalanvändningen ligger på normala nivåer men med potential för effektivisering. Analyserna av lokalutnyttjandet kommer att vidareutvecklas i nästa lokalförsörjningsplan. 1.4 Faktorer som påverkar behovet av lokaler Befolkningsutvecklingen är kanske den enskilda faktor som har störst betydelse för verksamheternas volymutveckling och lokalbehov. För åren 2014-2025 visar befolkningsprognosen en prognosticerad ökning av antalet invånare med närmare 60 000 personer. De största ökningarna väntas ske i Västra hamnen, Hyllievång, Limhamns hamnområde och Bunkeflostrand. Över hälften av det planerade bostadsbyggandet väntas ske i dessa områden. Expansionen i utbyggnadsområdena innebär ett ökat behov av skolor, förskolor, fritidsgårdar, idrottsanläggningar och andra mötesplatser. Utmaningen är att klara utbyggnadsbehovet och samtidigt upprätthålla en effektiv lokalanvändning i hela Malmö stad. 6 Tabell 1 Befolkningsförändring och beräknat antal färdigställda bostäder 2014-2019 2014-2019 Totalt Befolkningsförändring 32 417 8 399 4 518 6 228 9 101 4 171 5 766 2 140 368 336 2654 268 Planerat bostadsbyggande Norr Öster Söder Väster Innerstaden För åren 2020-2025 väntas antalet färdigställda bostäder bli 1 000 per år för staden som helhet. Källa: Befolkningsprognos 2014-2025 Även om befolkningsutvecklingen har stor betydelse för behovet av lokaler så räcker den inte som underlag för att bedöma de framtida lokalbehoven. Även andra faktorer måste vägas in, som exempelvis antalet platser i friskolor och enskilda förskolor. Därför är bedömningar av verksamheternas framtida volymer som tar hänsyn till andra faktorer än befolkningsutvecklingen, viktiga underlag för planeringen av lokaler. Verksamheternas organisation och arbetssätt har också betydelse. En decentraliserad organisation med många mindre verksamhetsställen tenderar att öka den totala lokalanvändningen. Lokaliseringen är en annan viktig faktor. Om lokalerna ligger i fel lägen, så kan man tvingas att bygga ut i expansiva områden, samtidigt som det finns gott om plats i andra områden. Byggnader som har en stor andel oanvändbar area eller dålig planlösning bidrar också till ökade lokalbehov. Likaså om kapaciteten begränsas av byggnadernas ventilationssystem eller brist på kritiska utrymmen, t ex matsalar. Grunden för en effektiv lokalanvändning läggs redan i den fysiska planeringen och i förvaltningarnas verksamhetsplanering. Dessa måste samordnas med planeringen av lokalförsörjningen och utformningen av enskilda byggnader för att upprätthålla en effektiv lokalanvändning. Denna samplanering – även kallad lokalresursplanering – är strategisk för att verksamheterna ska ha ändamålsenliga lokaler till lägsta kostnad över tiden. Figur 2 Faktorer som påverkar behovet av lokaler 7 2 Lokalbehov och planerade lokalförändringar I avsnittet sammanfattas lokalbehov och planerade lokalförändringar för åren 2015-2019 uppdelat per lokalkategori. Planeringen för åren 2020-2025 kommenteras översiktligt. Bakgrund och förklaringar till planerade behov och åtgärder finns i bilagorna till lokalförsörjningsplanen. 2.1 Förskolor I december 2014 var 16 100 barn placerade i Malmö stads förskolor och ca 3 000 barn i enskilda förskolor. Förskoleförvaltningens lokalanvändning omfattade ca 176 700 kvadratmeter förskolelokaler. 2.1.1 Lokalbehov och planerade lokalförändringar Inriktningen för förvaltningens planering är att skapa plats för samtliga 1-5-åringar i stadens förskolor även om den verkliga efterfrågan väntas bli lägre. Planeringsvolymen för 2015-2019 omfattar ett 70-tal anskaffningsprojekt och ett 60-tal avvecklingsprojekt inklusive överföring av lokaler till grundskolan. Nettoökningen är ca 4 400 platser, vilket överstiger den prognostiserade befolkningsökningen med över 2 000 platser. De största ökningarna väntas ske i utbyggnadsområden som Västra hamnen, Limhamns hamnområde och Bunkeflostrand. Överskottet förklaras med att förvaltningen behöver handlingsutrymme för att kunna hantera oförutsedda händelser och befarade förseningar i färdigställandet av nya lokaler. Eftersom förskoleplats ska erbjudas nära hemmet måste det finnas tillgång till förskolor i hela Malmö stad även om det inte medger en optimal lokalanvändning. Det behövs också kapacitet för att klara svängningarna i behoven under året. Investeringsbehovet för den nyproduktion som beräknas ske i staden uppskattas av förvaltningen till 1,8 miljarder kr, vilket ska ses som en mycket preliminär uppgift. Exempel på aktuella projekt redovisas i bilagan ”Förskoleförvaltningen”. Drygt 25 av förskoleförvaltningens planerade investeringsprojekt finns specificerade i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Den beräknade investeringsutgiften för projekten uppgår till 822,3 miljoner kr för åren 2015-2019. Förvaltningens fokusområden 2015 är bland annat att hantera lokalbehoven i utbyggnadsområdena, överföringen av lokaler till grundskoleverksamheten, samt lokaler med markföroreningar och brister i den fysiska miljön. 2.1.2 LiMas analys LiMas bedömning är att delar av det planerade överskottet i antal platser från 2015-2019 kan komma att behövas under 2020-2025. För att tillgodose kraven på en effektiv resursanvändning bör utökningen av antalet platser ske i takt med att behoven uppstår och i möjligaste mån inom befintligt bestånd. Strategin att planera för samtliga 1-5-åringar riskerar att ge en snedvriden bild av de verkliga lokalbehoven. Därför behövs det också prognoser som visar den väntade efterfrågan på förskoleplatser som tar hänsyn till antalet barn i enskilda förskolor. Förståelsen skulle också underlättas om prognoserna gav en helhetsbild av de väntade behoven och tillgängliga platser. Principen att redovisa förändringar från år till år och jämföra befolkningsökningen med planerade utbyggnader, gör det svårt att få grepp om de totala behoven och det totala antalet tillgängliga platser. Det genomsnittliga lokalutnyttjandet uppgick år 2014 till 11 kvadratmeter per barn. Det är en normal nivå men med potential för effektivisering. 8 Följande åtgärder är viktiga under året: 2.2 Att färdigställa kapacitetsutredningen för stadens pedagogiska lokaler Att utveckla prognoserna över förskoleverksamhetens verksamhetsvolymer och lokalbehov Att fortsätta planeringen av nya förskoleplatser i Västra hamnen, Limhamns hamnområde och Hyllie Att planera för en bättre geografisk fördelning av platserna Att utveckla samplaneringen med grundskolan angående överföringen av lokaler Grundskolor Hösten 2014 gick det ca 25 600 elever i Malmö stads grundskolor och ca 4 700 elever i friskolor. Grundskoleförvaltningens lokalanvändning omfattade ca 385 000 kvadratmeter internt hyrda grundskolelokaler. 2.2.1 Lokalbehov och planerade lokalförändringar Utgångspunkt för förvaltningens planering är befolkningsutvecklingen inom respektive skolas upptagningsområde. Problemet är att den kan skilja sig från de verkliga elevtalen på grund av möjligheterna att välja skola och tillgången till platser i friskolor. Planerade lokalförändringar 2015-2019 omfattar ett 60-tal projekt varav de flesta är ny-, om- och tillbyggnader. Den planerade nettoökningen är 10 100 platser. Nettoökningen överstiger den prognostiserade befolkningsökningen med ca 3 200. De största ökningarna väntas ske i utbyggnadsområden som Västra hamnen, Bunkeflostrand och Limhamns hamnområde. Men också i andra delar av staden som Lindängen, Ribersborg och Rörsjöstaden. Planeringsvolymen förklaras med att förvaltningen vill ta höjd för att procentuellt fler elever kan komma att välja kommunala skolor, samt för kapacitetsminskningar och förseningar i samband med ny- och ombyggnadsprojekt. Exempel på aktuella projekt redovisas i bilagan ”Grundskoleförvaltningen”. Några investeringsutgifter redovisas inte i förvaltningens lokalförsörjningsplan. Ett 25-tal av de planerade projekten finns specificerade i servicenämndens investeringsplan (budget 2015.) Investeringsutgiften för dessa uppgår till drygt 4 miljarder kr för åren 2015-2019. 2.2.2 LiMas analys LiMas analys visar att den planerade utbyggnadsvolymen i antal platser sannolikt kommer att behövas efter år 2020. Utbyggnaderna måste dock anpassas till behovsutvecklingen och i möjligaste mån tillgodoses inom befintligt bestånd. Strategin att planera för fler elever än befolkningsökningen riskerar att ge en snedvriden bild av de verkliga lokalbehoven. Därför behövs det också elevprognoser som visar hur många elever som väntas gå i stadens skolor, med hänsyn till antalet elever i friskolor, som underlag för planeringen av lokalförsörjningen. Det genomsnittliga lokalutnyttjandet uppgick 2014 till 16 kvadratmeter per elev. Det är en något hög nivå för ett blandat bestånd av skollokaler och den visar på behov av effektivisering. På sikt bör målet vara att minska den genomsnittliga lokalanvändningen till 12 kvadratmeter bruksarea per elev. Den pågående utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler väntas ge besked om möjligheterna att förtäta användningen av befintliga skolor. Följande åtgärder är viktiga under året: Att färdigställa kapacitetsutredningen för stadens pedagogiska lokaler Att utreda möjligheterna att förtäta lokalanvändningen 9 2.3 Att utreda lokalbehoven för utbildningsområdet samordning och stöd Att utveckla prognoser som visar elevutvecklingen totalt och per skola Gymnasieskolor och lokaler för vuxenutbildning Hösten 2014 omfattade gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 6 600 elever vilket motsvarade 54 procent av befolkningen i åldern 16-19 år. Vuxenutbildningen omfattade 4 200 heltidsplatser, varav 300 integrerade i gymnasieskolor. Lokalbeståndet för gymnasieskolor och vuxenutbildning omfattade 129 100 kvadratmeter. 2.3.1 Lokalbehov och planerade lokalförändringar Gymnasieskolans lokalbehov påverkas till stor del av befolkningsutvecklingen men också av utvecklingen i friskolorna och vilka program som eleverna söker till. Lokalbehovet för vuxenutbildningen styrs i stor utsträckning av politiska beslut. Bedömningen är att gymnasieskolans lokalbehov kommer att vara relativt oförändrat fram till 2018 då det väntas öka. Det pågår flera utredningar och planerade verksamhetsförändringar som på sikt kan medföra ändrade lokalbehov. Det gäller bland annat idrottsgymnasiet och byggymnasiet som blir egen enhet 2015, en ny skola i kv Excellensen i samverkan med grundskoleförvaltningen och en ny idrottshall för Pauli gymnasium och Universitetsholmens gymnasium. Det finns också beslut om att samlokalisera vuxenutbildningen. Om projekten drivs vidare kan investeringar bli aktuella. Servicenämndens investeringsplan (budget 2015) omfattar planerade investeringar för ca 719 miljoner kr i lokaler för gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2015-2020. Inom förvaltningen pågår utvecklingen av en scenariometodik i syfte att förfina bedömningen av elevutvecklingen. Andra prioriterade frågor är utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler samt behovet av samverkan runt planeringen av idrottshallar. 2.3.2 LiMas analys LiMas bedömning är att det behövs väl underbyggda prognoser och scenarier över den väntade elevutvecklingen som grund för att planera lokalbehoven. Särskilt som det kan uppstå brist på elevplatser i gymnasieskolan redan inom ett par år om antalet elever ökar i takt med befolkningsutvecklingen. De kommande lokalbehoven bör i första hand lösas genom att utnyttja befintligt bestånd. I dagsläget finns tomställda lokaler som skulle kunna hysa gymnasieverksamhet, t ex del av Dekanen och Heleneholm. Teoretiskt finns också möjligheter att bygga till både Latinskolan och Petriskolan. Om förvaltningen eftersträvar att gymnasieskolorna ska ligga i centrum så finns det centralt belägna tomter i kommunens regi som skulle kunna användas. Servicenämndens investeringsvolym för gymnasieskolan och vuxenutbildningen är anmärkningsvärt hög när inte gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen redovisar några konkreta investeringsplaner. Följande åtgärder är viktiga under året: Att färdigställa kapacitetsutredningen för stadens pedagogiska lokaler Att färdigställa planeringsscenarierna över elevutvecklingen Att initiera en förstudie för samlokalisering av vuxenutbildningen Att initiera en förstudie för att identifiera olika sätt att lösa en ökad tillströmning av elever till gymnasieskolan 10 2.4 Särskilda boendeformer för äldre Det finns ca 2 100 platser i särskilda boendeformer för äldre, varav ca 1580 i Malmö stads regi och 525 via ramavtal. Arean för vårdboenden i egen regi uppskattas till 84 000 kvadratmeter. Uppgiften är preliminär eftersom boendena även innehåller annan verksamhet. 2.4.1 Lokalbehov och planerade lokalförändringar Enligt stadskontorets bedömning väntas ingen ökning av behoven under de närmsta åren. Våren 2015 påbörjas ett arbete för att bedöma behovet av särskilda boendeplatser 2016-2020. Soltofta demensboende tas i bruk 2016/2017. Bygget av Soltofta och andra mindre förändringar väntas öka det totala antalet platser till ca 2 200. Lokalbeståndet väntas öka med ca 10 000 kvadratmeter. Det pågår också planering för ersättningsboende till vårdboendena på Mjödet. Enligt servicenämndens investeringsplan (budget 2015) beräknas investeringarna för Soltofta uppgå till 95 miljoner kr 2015-2016. 2.4.2 LiMas analys Ett av syftena med de nya äldreboendena är att kunna fasa ut anläggningar som inte längre är ändamålsenliga. I denna process bör alternativ till nyproduktion utredas för att hålla nere investeringarna. När det gäller ersättningen för vårdboendena på Mjödet bör en förstudie genomföras som med utgångspunkt i den övergripande planeringen av särskilda boenden för äldre, identifierar möjliga lösningsförslag. Ur lokalförsörjningssynpunkt vore det önskvärt om stadskontorets utredning av platsbehovet kunde omfatta en längre tid än fyra år. För att planera lokalförsörjningen bör underlagen omfatta samma tidsperiod som lokalförsörjningsplanen. Följande områden är viktiga under året: 2.5 Att utredningen av särskilda boendeplatser genomförs och om möjligt omfattar en längre period än fyra år Att alternativ till nyproduktion övervägs vid planering av nya boenden Att en förstudie genomförs angående ersättningen av vårdboendena på Mjödet LSS-boenden och sociala boenden Sociala resursnämnden ansvarar för ca 890 lägenheter i olika typer av LSS-boenden och ca 360 lägenheter/platser i övriga boenden. LSS-boendena omfattar 54 700 kvadratmeter och övriga boenden 28 200 kvadratmeter. Dessutom hanteras ca 300 boenden av områdesförvaltningarna. 2.5.1 Lokalbehov och planerade lokalförändringar När det gäller LSS-boenden behövs erfarenhetsmässigt ett nettotillskott på ca 20 lägenheter varje år. I december 2014 uppskattades 25 personer ha aktuellt behov av LSS-bostad. Planerade LSS-boenden 2015 omfattar en ny gruppbostad på Dukatgatan samt ett 40-tal lägenheter i olika boendeformer. Dessa ersätter delvis boenden som tas ur drift. För 2016 och framåt finns planer på ytterligare grupp- och servicebostäder. Dukatgatan finns med som eget projekt i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Investeringsutgiften är beräknad till 20,3 miljoner kr för 2015. En utredning pågår om den framtida planeringen av LSS-boenden. Ett förslag finns om att tillsätta en boendestrateg. 11 När det gäller sociala boenden finns ett generellt behov av fler lägenheter/platser för hemlösa och ensamkommande flyktingbarn. Ett allmänt problem är bristen på smålägenheter i det ordinära bostadsbeståndet. Stadsområde Innerstaden har lämnat beställning på ombyggnad av Södervärns boende för att tillskapa fler lägenheter för individ- och familjeomsorgens behov. 2.5.2 LiMas analys Planeringen av LSS-boenden och sociala boenden kännetecknas av många objekt och höga krav på flexibilitet för att tillgodose individuella behov och snabba förändringar. Behovet av bostäder för ensamkommande flyktingbarn kan öka snabbt om fler söker sig till Malmö. För det närmsta året bedöms dock behoven vara tillgodosedda. En gemensam utmaning är att bedöma utvecklingen på lång sikt och för samma period som lokalförsörjningsplanen. LiMa stödjer därför planerna på att inrätta en funktion som boendestrateg. Under året är det viktigt: 2.6 Att ha beredskap för ett ökat antal hemlösa och ensamkommande flyktingbarn Lokaler för kulturverksamhet Kulturförvaltningens lokalbestånd omfattar ett 30-tal byggnader och lokaler, totalt ca 92 000 kvadratmeter. I lokalbeståndet ingår museibyggnader, bibliotek, konsthallar och magasin. 2.6.1 Lokalbehov och planerade lokalförändringar Lokalbehovet bestäms i huvudsak av kulturinstitutionernas uppdrag och Malmö stads kulturstrategi. Planerade lokalförändringar för åren 2015-2019 omfattar bland annat bygget av Malmö Live, som hanteras av kommunstyrelsen, nytt marinpedagogiskt centrum, samt ombyggnader av Malmö museer, Teknikens och Sjöfartens hus och stadsbiblioteket. Diskussioner pågår också om utökad användning av magasin M2. Planerade avvecklingar omfattar bland annat MSO:s lokaler i kv Davida. Den sammanlagda investeringsutgiften för ovanstående projektuppgår enligt servicenämndens investeringsplan (budget 2015) till 242,7 miljoner kr för åren 2015-2020, varav största delen avser Malmö Live (177,2 mkr). Utöver dessa projekt pågår utredningar om fortsatta ombyggnader på Slottsholmen, utveckling av utemiljön kring Malmö museer, samt utredningar om den framtida användningen av kulturhuset Mazetti, kommendantenbyggnaden och båghallarna i kvarteret Spårvägen. En referensgrupp har bildats för att utreda behovet av lokaler för scenkonst. Kulturskolan uppges också behöva mer lokaler, liksom Moderna museet som aviserat att de behöver mer kontorslokaler och Malmö konstmuseum som behöver lokaler där man kan visa samlingar och turnerande utställningar. 2.6.2 LiMas analys De pågående lokalutredningarna behöver komma vidare för att få en bättre bild av de framtida lokalbehoven och lokalkostnaderna. Dessutom behöver redovisningen av areauppgifter ses över så att areorna per objekt redovisas i samma enhet. I nästa års lokalförsörjningsplan bör kostnaderna för byggnader eller objekt med bevarandekrav särredovisas. Följande åtgärder är viktiga under året: Att komma vidare med prioriterade utredningar som exempelvis Mazetti och Magasinet 12 2.7 Att säkerställa redovisningen av areor Att initiera särredovisning av kostnaderna för byggnader och objekt med bevarandekrav Lokaler för fritidsverksamhet Fritidsförvaltningens lokaler för idrotts- och fritidsverksamhet omfattar ett 80-tal anläggningar som förvaltningen betalar hyra för, totalt 185 700 kvadratmeter exklusive kontor. 2.7.1 Lokalbehov och planerade lokalförändringar Under 2015-2019 planeras färdigställande av följande projekt: Hylliebadet och Lindängensbadet (ombyggnad) En sporthall i Norr i anslutning till Stapelbäddsskolan, samt tre sporthallar i Väster i anslutning till nya skolor i Bunkeflostrand, Limhamn och Hyllievång Ridskoleanläggningar i Klagshamn och Husie Konstgräsplaner på Hyllie IP, Lindeborgs IP och Kroksbäcks IP, samt ytterligare tre konstgräsplaner. Omklädningsrum på Hyllie IP och Bäckagårdens IP. För åren 2020-2025 ser fritidsförvaltningen behov av bland annat en ishall, 4-5 sporthallar, 4-5 konstgräsplaner, friidrottshall, specialhall för gymnastik och ytterligare en simhall. Utredningen kring stadionområdet kan komma att påverka de framtida lokalbehoven och bör därför följas noggrant. Det pågår också utredningar om urbant sportcenter i Mölledal och en publik sporthall i Väster. Några bedömningar av investeringsbehovet redovisas inte i nämndens lokalförsörjningsplan. I servicenämndens investeringsplan (budget 2015) ingår Hylliebadet, sporthallarna, tre konstgräsplaner och omklädningsrummen. Den totala investeringsvolymen för dessa är beräknad till ca 130 miljoner kr för åren 2015-2020 2.7.2 LiMas analys De kommande lokalbehoven påverkas bland annat av utredningen kring stadionområdet. Därför är det angeläget att följa utredningen och analysera konsekvenserna för stadens idrotts- och fritidslokaler. Vidare behöver planeringen av idrotts- och fritidsanläggningar som används av flera förvaltningar samordnas för att optimera kommande investeringar. Samverkansformerna bör utredas under året. Under året är det viktigt: Att följa utredningen kring stadionområdet Att initiera en utredning kring samverkansformer och ansvarsfördelning för anläggningar som nyttjas av flera förvaltningar 13 2.8 Kontor och service Den redovisade arean för kontor omfattar ca 81 000 kvadratmeter och den redovisade arean för serviceverksamhet ca 28 000 kvadratmeter skolrestauranger, personalutrymmen, förråd, lager och växthus. Arean för kontor omfattar kontorslokaler som särredovisas i nämndernas lokalförsörjningsplaner. 2.8.1 Lokalbehov och planerade lokalförändringar Det redovisade behovet kontorslokaler handlar främst om att samlokalisera verksamheter och anpassa lokalerna för bättre kommunikation och arbetsflöden. Sociala resursförvaltningen planerar en samlokalisering av förvaltningsledningen, delar av myndighetsledningen och administrativa stödfunktioner i gemensamma lokaler från 2016. Även stadskontoret har som målsättning att samla medarbetarna fysiskt närmare varandra. Behovet av lokaler för service är delvis beroende av förvaltningarnas planering och servicebehov. Malmö stad utreder för närvarande ett kommungemensamt kontaktcenter. Om funktionen kommer att utföras i egen regi kan den leda till ändrade lokalbehov för serviceförvaltningen. Pågående verksamhets och lokalförändringar omfattar bland annat nya lokaler för specialtransporter och ersättningslokaler för platskontoret på Grängesbergsgatan. 2.8.2 LiMas analys Under året bör en förändring göras när det gäller uppföljningen av lokalanvändningen av kontorslokaler, så att den görs per byggnad och arbetsplats och inte per verksamhet. LiMa fick 2013 i uppdrag att se över behov och utnyttjande av Stadshuset. Stadskontorets önskemål om att samla verksamheten gör utredningen än mer aktuell. Under året är det viktigt: 2.9 Att ställa om planeringen av kontor så att analyser av lokalanvändningen, m m, görs för hela byggnader och samtliga arbetsplatser i byggnaderna Att lösa specialtransporters lokalbehov Att initiera en utredning avseende Stadshuset framtida utformning Lokalbalans Finns det någon potential för effektivisering och hur stor kan den i så fall vara? Ett sätt att visa potentialen är genom att beräkna lokalbalansen. Lokalbalansen visar skillnaden mellan tillgängliga lokalresurser och behovet av lokaler vid en effektiv användning. I årets lokalförsörjningsplan har en uppskattning gjorts av lokalbalansen för förskolor, grundskolor och äldreboenden i egen regi. Beräkningarna av lokalbehoven bygger på följande nyckeltal; 10 kvadratmeter per förskolebarn, 12 kvadratmeter per grundskoleelev och 60 kvadratmeter per plats i äldreboende. Lokalbeståndet antas öka i takt med planerade nettoutbyggnader, som förutsätts ske under 2015-2019. För förskolor och grundskolor redovisas två alternativ. Alternativ 1 visar lokalbehovet och lokalbalansen om samtliga elever eller förväntat antal förskolebarn går i Malmö stads förskolor eller grundskolor. Altenativ 2 visar lokalbehovet och lokalbalansen med hänsyn till uppskattade avgångar till friskolor eller enskilda förskolor, som antas följa samma procentuella fördelning som 2014. Det är viktigt att understryka att beräkningarna endast är illustrativa eftersom de bygger på antaganden och nyckeltal. Prognoserna kommer att utvecklas i nästa års lokalförsörjningsplan och 14 kompletteras med investeringsbehov och kostnadsutveckling. Beräkningarna visas i tabell 2. Förklaringar till beräkningarna finns i respektive bilaga. Här redovisas endast direkta kommentarer. Tabell 2 Illustration till beräkning av lokalbalansen = lokabestånd - lokalbehov UPPSKATTAD LOKALBALANS I KVADRATMETER Förskolor Lokalbestånd 2014 plus uppskattade lokalförändringar Alt 1. Lokalbehov, alla förskolebarn(88%) Alt 1. Lokalbalans - alla förskolebarn (88%) Alt 2. Lokalbehov exkl barn i enskilda förskolor Alt 2. Lokalbalans exkl barn i enskilda förskolor Grundskolor Lokalbestånd 2014 plus uppskattade lokalförändringar Alt. 1 Lokalbehov hela elevunderlaget Alt 1. Lokalbalans hela elevunderlaget Alt 2. Lokalbehov exkl elever i friskolor Alt 2. Lokalbalans exkl elever i friskolor Gymnasieskolor och lokaler för vuxenutbildning Lokalbestånd 2014 Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans Äldreboenden i egen regi Uppskattat lokalbestånd 2014 (egen regi) Lokalbehov Lokalbalans LSS-boenden och sociala boenden Lokalbestånd 2014 (Sociala resursnämnden) Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans Lokaler för kulturverksamhet Lokalbestånd plus planerade lokalförändringar Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans Lokaler för fritidsverksamhet (exkl kontor) Lokalbestånd 2014 Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans Lokaler för service utom kontor Lokalbestånd 2014 Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans Kontor Lokalbestånd 2014 Lokalbehov Lokalbalans Övrigt Lokalbestånd 2014 Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans TOTALT Lokalbestånd 2014 Lokalbehov Malmö stads regi Lokalbalans Malmö stads regi 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2025 = = 176 700 197 700 -21 000 161 000 15 700 178 900 201 600 -22 700 172 100 6 800 185 300 204 300 -19 000 174 800 10 500 196 400 208 700 -12 300 178 200 18 200 206 400 211 900 -5 500 180 900 25 500 218 700 215 600 3 100 184 000 34 700 218 700 229 700 -11 000 196 100 22 600 = = 385 000 363 600 21 400 307 200 77 800 384 100 379 600 4 500 319 900 64 200 395 800 398 900 -3 100 338 100 57 700 410 900 414 000 -3 100 354 300 56 600 432 600 430 300 2 300 370 500 62 100 476 400 444 800 31 600 385 000 91 400 476 400 509 400 -33 000 449 700 26 700 = 129 100 129 100 0 129 100 129 100 0 129 100 129 100 0 129 100 129 100 0 129 100 129 100 0 129 100 129 100 0 129 100 129 100 0 = 83 500 95 000 -11 500 83 500 95 000 -11 500 83 500 95 000 -11 500 92 900 99 300 -6 400 92 900 99 300 -6 400 92 900 99 300 -6 400 92 900 99 300 -6 400 = 82 900 82 900 0 82 900 82 900 0 82 900 82 900 0 82 900 82 900 0 82 900 82 900 0 82 900 82 900 0 82 900 82 900 0 = 92 000 92 000 0 91 700 91 700 0 125 000 125 000 0 119 300 119 300 0 119 300 119 300 0 119 300 119 300 0 119 300 119 300 0 = 185 700 185 700 0 185 700 185 700 0 185 700 185 700 0 185 700 185 700 0 185 700 185 700 0 185 700 185 700 0 185 700 185 700 0 = 27 100 27 100 0 27 100 27 100 0 27 100 27 100 0 27 100 27 100 0 27 100 27 100 0 27 100 27 100 0 27 100 27 100 0 = 80 900 80 900 0 80 900 80 900 0 80 900 80 900 0 80 900 80 900 0 80 900 80 900 0 80 900 80 900 0 80 900 80 900 0 = 114 200 114 200 0 114 200 114 200 0 114 200 114 200 0 114 200 114 200 0 114 200 114 200 0 114 200 114 200 0 114 200 114 200 0 1 357 100 1 358 100 1 409 500 1 439 400 1 471 100 1 527 200 1 527 200 - 1 275 100 1 298 600 1 352 800 1 371 000 1 389 900 1 407 500 1 484 300 = 82 000 56 700 68 400 59 500 81 200 119 700 42 900 K OMMENTARER TILL TABELLEN För förskolor kan det uppskattade överskottet variera mellan 3100 och 34 700 kvadratmeter år 2019, beroende på avgångarna till enskilda förskolor. För grundskolor kan det uppskattade överskottet variera mellan 31 000 och 91 000 kvadratmeter år 2019 beroende på antalet elever i friskolor. 15 Om inga ytterligare utbyggnader görs kan det uppstå lokalbrist i både förskolan och grundskolan under perioden 2020-2025 om en större andel väljer Malmö stads förskolor och grundskolor jämfört med 2014. För äldreboenden i egen regi visar beräkningarna ett underskott i antal kvadratmeter, som behöver undersökas närmare. Troligen beror det på hur redovisningen av areor gjorts. Motsvarande beräkningar för övriga lokalkategorier har inte kunnat göras utifrån tillgängliga underlag. För dessa lokalkategorier antas lokalbehoven tills vidare svara lika med tillgängliga lokalresurser. 2.10 Sammanfattande slutsatser T ILLGODOSES VERKSAMHETERNAS BEHOV AV LOKALER ? För åren 2015-2019 är bedömningen att förskolans och grundskolans behov tillgodoses med den planeringsvolym som förvaltningarna identifierat. Även behoven under 2020-2025 tillgodoses till stora delar. För att prioritera insatserna krävs bland annat fördjupade utredningar av behoven i utbyggnadsområdena Västra hamnen, Hyllievång, Limhamns hamnområde och Bunkeflostand. När det gäller gymnasieskolan är det inte klart hur den väntade tillströmningen av elever ska hanteras. Detta behöver utredas vidare. Likaså hur en samlokalisering av vuxenutbildningen kan ordnas. Behovet av äldreboenden bedöms vara löst för perioden, medan behovet av bostäder för hemlösa och ensamkommande flyktingbarn väntas öka. I vilken omfattning är svårt att förutsäga. När det gäller kontor behövs generellt sett inte fler kontorsplatser. Däremot finns det behov av samlokalisering inom bland annat sociala resursförvaltningen och stadskontoret, för att förbättra kommunikationen och arbetsprocesserna. Sociala resursförvaltningens behov är på väg att lösas. Stadskontorets önskemål om samlokalisering behöver utredas vidare. Helst inom ramen för en bredare utredning av lokalanvändningen inom Stadshuset. För kultur och fritid är bedömningen att planerade åtgärder bör lösa verksamheternas behov under 2015-2019. Pågående utredningar om bland annat stadionområdets användning kan leda till en annan bedömning. H AR M ALMÖ STAD EN EFFEKTIV LOKALANVÄNDNING ? Det är svårt att ge ett generellt svar på frågan utan fördjupade analyser av lokalutnyttjandet och lokalkostnaderna. De översiktliga beräkningar som gjorts tyder på att det finns utrymme för effektivisering inom beståndet av grundskolor och förskolor. Den pågående kapacitetsutredningen kommer att klargöra om så är fallet. S TORT BEHOV AV ENHETLIGA AREABEGREPP I kommande lokalförsörjningsplaner bör lokalanvändningen redovisas i enhetliga och standardiserade areaenheter som underlättar jämförelser över tiden och med banschnyckeltal. För planering och uppföljning av lokaleffektiviteten är kvadratmeter bruksarea (BRA) lämpligast eftersom den omfattar samtliga utrymmen som behövs för att byggnaderna ska fungera. Bruksarean omfattar i princip hela arean innanför ytterväggarnas insidor och påverkas inte av invändiga lokalanpassningar. 16 I NVESTERINGAR Generellt för nämndernas lokalförsörjningsplaner är att de inte innehåller några investeringsbedömningar på objektsnivå, vilket efterfrågades i instruktionen till årets lokalförsörjningsplan. Enligt servicenämndens investeringsplan budget 2015 finns en beslutad investeringsvolym på 580,6 miljoner kr, samt ytterligare planerade investeringar för totalt 9 072 miljoner kr under 20152020. Av de planerade investeringarna är ca 880 mkr egeninvesteringar, reinvesteringar, energiinvesteringar och investeringar i vindkraftverk. En jämförelse mellan nämndernas lokalförsörjningsplaner och servicenämndens investeringsplan visar att det finns skillnader i vilka projekt som tas upp. Exempelvis innehåller investeringsplanen projekt som inte finns med i nämndernas lokalförsörjningsplaner. Orsakerna till detta har inte utretts men en förklaring kan vara att lokalförsörjningsplanerna och investeringsplanen är upprättade vid olika tidpunkter. En prioriterad fråga i det fortsatta utvecklingsarbetet är hur samordningen mellan lokalförsörjningsplaneringen och investeringsplaneringen ska lösas. S TORT BEHOV AV PROGNOSER OCH NYCKELTAL Gemensamt för förvaltningarnas lokalförsörjningsplaner är att de inte innehåller några prognoser över verksamheternas volymutveckling som tar hänsyn till andra faktorer än befolkningsutvecklingen. För att planera för en effektiv lokalanvändning behöver man känna till hur verksamheterna utvecklas och var behoven ökar eller minskar. Det är också angeläget att säkerställa vilka kostnadsuppgifter som ska användas i planeringen och om analyserna ska ske ur den lokalnyttjande förvaltningens eller Malmö stads perspektiv. För att upprätthålla en effektiv resursanvändning när det gäller lokaler är följande prognoser och nyckeltal viktiga: Prognoser över verksamhetens volymutveckling, t ex elevprognoser och prognoser över antal kontorsanställda Lokalbestånd i antal platser Över-/underskott på platser Lokalbehov i kvadratmeter bruksarea (BRA) Lokalbestånd i kvadratmeter bruksarea (BRA) Över-/underskott i kvadratmeter bruksarea (BRA) Investeringsbehov för beslutade och planerade projekt Kostnadsutveckling med hänsyn till beslutade och planerade projekt Lokalkostnad/verksamhetskostnad Lokalkostnad/kvadratmeter bruksarea (BRA) Lokalkostnad/nyttjare Lokalkostnad/nyttjad plats Kvadratmeter bruksarea(BRA)/nyttjare Kvadratmeter bruksarea (BRA)/nyttjade Genom att hålla dessa prognoser levande kan man också förutse hur beslutade och planerade projekt kommer att påverka den totala lokalanvändningen och kostnaden för lokaler. Ett problem för de verksamheter som är direkt beroende av befolkningsutvecklingen är att befolkningsprognoserna per stadsområde endast omfattar halva den tidsperiod som lokalförsörjningsplanen omfattar. 17 L OKALFÖRSÖRJNINGSPLANEN OCH PLANERINGEN AV PROJEKT I samråden runt lokalförsörjningsplanen har i stort sett alla lyft fram behovet av en tydlig planerings- och beslutsprocess i tidiga skeden. Den gemensamma uppfattningen är att utredningarna drivs på olika sätt från gång till gång. LiMas bedömning är att det behövs en strukturerad planerings- och beslutsprocess som tydliggör planeringsskeden och krav på beslutsunderlag. Det bör också framgå av lokalförsörjningsplanen i vilket skede som ett projekt befinner sig som tas upp i planen. 3 Fortsatt utveckling För att lokalerna ska bidra till den gemensamma kommunnyttan behövs en samordnad planering som omfattar både verksamheternas planering, planeringen av mark och lokaler och den ekonomiska planeringen. Om man inte kan se hur planeringen av enskilda projekt påverkar den totala lokalanvändningen och ekonomin finns risk för suboptimering. Likaså om enskilda verksamheters intressen går före den gemensamma nyttan. För att upprätthålla en väl fungerande planeringsprocess behövs en struktur som tydligt beskriver vad som ska göras och vem som gör vad. Det behövs också grundläggande förutsättningar i form av styrprinciper som lagts fast av kommunstyrelsen. Planeringen av lokalerna skulle kunna beskrivas som en process i tre steg. 1) Lokalbehovsplanering 2) Lokalresursplanering och 3) Lokalförsörjningsplanering. Här följer en generell beskrivning av huvuddragen i respektive planeringssteg. 3.1 Lokalbehovsplanering Lokalbehovsplaneringen innebär att utifrån verksamheternas planering bedöma de framtida behoven av lokaler när det gäller omfattning, lokalisering och krav på funktioner. Figur 3 Planeringen av lokaler omfattar tre processer 1) Lokalbehovsplanering 2) Lokalresursplanering och 3) Lokalförsörjningsplanering 18 Resultatet dokumenteras i en lokalbehovsplan som kan innehålla uppgifter om: Befolkningsutvecklingen Planerade förändringar i verksamheten som påverkar behovet av lokaler, t ex organisationsförändringar och ändrade arbetssätt Verksamhetens volymer och behov av platser (eller motsvarande) Krav på lokalisering och viktiga lokalfunktioner Lokalbestånd och lokalkapacitet Över-/underskott på platser Lokalproblem som behöver åtgärdas och som inte omfattas av hyresvärdens normala åtaganden Lokalutnyttjande (olika nyckeltal) Lokalkostnader Förslag till lokallösningar omfattas inte av lokalbehovsplanen men kan föras fram som underlag för den fortsatta samplaneringen. 3.2 Lokalresursplanering Lokalresursplaneringen skulle kunna innebära att alla lokalbehovsplaner sammanställs och analyseras. Detta görs i samverkan mellan lokalnyttjande förvaltningar, lokalförsörjaren och den strategiska lokalresursplaneraren. Även andra funktioner kan delta, som samhällsplanerare och ekonomer. På så sätt kommer både verksamhetsbehov, tekniska förutsättningar och ekonomiska konsekvenser med i planeringen. Målet med samplaneringen skulle vara att hitta samordningslösningar och effektiviseringar som förbättrar för verksamheterna och håller nere den totala resursanvändningen. Resultatet sammaställs i en Lokalresursplan som förslagsvis beslutas av kommunstyrelsen. Innehållet i lokalresursplanen skulle kunna omfatta: 1. Planeringsförutsättningar Sammanfattning av mål och direktiv för planeringen. 2. Omvärld och utveckling på lång sikt Sammanfattning av externa och interna faktorer som påverkar behovet av lokaler, t ex politiska beslut, befolkningsutveckling, fysiska utvecklingsområden, bostadsbyggande, arbetsmarknadsutveckling, organisations- och verksamhetsförändringar. 3. Lokaler och lokalbehov Sammanfattning av tillgängliga lokalresurser med hänsyn till beslutade och planerade förändringar och verksamheternas lokalbehov 4. Inriktning och prioriterade åtgärder Sammanfattning av beslut om inriktning och prioriterade åtgärder som gäller för den fortsatta lokalförsörjningsplaneringen. 3.3 Lokalförsörjningsplanering Lokalförsörjningsplaneringen bygger vidare på den genomförda samplaneringen. Målet är att lokalförsörjningsplanen ska ge en helhetsbild av beslutade och planerade förändringar i lokalbeståndet. Av planen bör framgå: Vilka behov som ska tillgodoses Planerade åtgärder för att tillgodose behoven, samt i vilka projektskeden de befinner sig Tidsplan för genomförandet Investeringsbehov Bedömda effekter för lokalanvändningen och kommande årskostnader 19 På så sätt skulle man kunna upprätthålla en samlad bild över alla pågående projekt och i vilket projektskede som de befinner sig. Man skulle också kunna värdera säkerheten/osäkerheten i redovisade investeringsutgifter. 3.4 Lokalprojekt Genomförandet av lokalprojekt bör ske stegvis med tyngdpunkt på tidiga skeden och klara beslutstillfällen. Arbetet i de tidiga skedena behöver utvecklas när det gäller struktur, ansvarsfördelning och krav på beslutsunderlag. 3.5 Utvecklingsområden Effekten av att arbeta enligt beskrivningen ovan är att alla önskemål om lokaler först prövas i en gemensam samplanering, d v s i den gemensamma lokalresursplaneringen innan ett projekt påbörjas. Indelningen i planeringssteg gör det också enklare att klara ut gränssnitt och ansvarsfördelning mellan olika funktioner i planeringsarbetet. Årets lokalförsörjningsplan har tagit flera steg i riktning mot en lokalresursplan. Det fortsatta utvecklingsarbetet får utvisa om lokalresursplanen ska särskiljas från lokalförsörjningsplanen eller redovisas i samma dokument. En fortsatt utveckling av planeringsarbetet kan komma att beröra flera strategiska områden som rör stadens beslutsprocess, organisation och samverkansformer. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan följande områden behöva ses över och vidareutvecklas eller förtydligas. Malmö stads styrprinciper och regler för lokalförsörjningen och lokalanvändningen Arbetsprocessen för den strategiska planeringen Beslutsprocessen vid förändrade lokalbehov som kan leda till omflyttningar, investeringar, externa förhyrningar och avvecklingar Forum för samverkan och samplanering på strategisk, taktisk och operativ nivå Rutiner för samplanering på alla nivåer Planeringsorganisation för den operativa planeringen Serviceförvaltningens medverkan i planeringen av lokaler och service * Krav på dokumentation, d v s planer och beslutsunderlag *Serviceförvaltningen har en viktig roll i arbetet med att leverera lokaler och tjänster som tillsammans skapar ändamålsenliga arbetsplatser. För att förse verksamheterna med produktiva lokaler behövs en samplanering av lokaler, inredning, utrustning och service. Därför bör planeringen av lokaler och service integreras. Förslaget är att under 2015 göra en genomlysning av nuvarande planeringsmodell för Malmö stads lokalförsörjningsplanering och med den som grund fatta beslut om det fortsatta utvecklingsarbetet. 20 Bilaga 4 Förskoleförvaltningen 4.1 Verksamhet och lokaler Förskoleverksamheten inom Malmö Stad omfattar drygt 260 förskolor. Under 2014 varierade antalet placerade barn mellan 15 350 och 17 000. Dessutom var ca 3 000 barn placerade i enskilda förskolor. Den genomsnittliga efterfrågan på förskoleplats motsvarar 88 procent av befolkningen, varav 85 procent i Malmö stads förskolor och 15 procent i förskolor med enskild huvudman. Lokalbeståndet omfattar ca 176 700 kvadratmeter, varav ca 50 000 kvadratmeter externt inhyrda lokaler. I det redovisade lokalbeståndet ingår inte lokaler för förvaltningens administration. Årskostnaden för lokalerna uppgick 2014 till 285,5 miljoner kr, varav 66,3 miljoner kr för externt inhyrda lokaler. I kostnaden ingår hyror och fastighetsskatt. Den genomsnittliga lokalanvändningen uppgick 2014 till drygt 11 kvadratmeter per barn (16 100 dec 2014). Det är en normal nivå men med potential för effektivisering. I utredningen om kapaciteten i de pedagogiska lokalerna föreslås att målet bör vara ett snitt på 10 kvadratmeter bruksarea (BRA) per plats. Den genomsnittliga lokalkostnaden uppgick till ca 17 700 kr per barn och till 1 616 kr per kvadratmeter. Lokalbestånd 2014 kvm 176 718 4.2 Årskostnad 2014 tkr 285 547 Kr/kvm 1616 Lokalbehov och planeringsvolym Behovet av förskoleplatser styrs av antalet barn i åldern 1-5 år men också av tillgången till annan barnomsorg och rätt till förskola för barn till föräldralediga. Enligt befolkningsprognosen ökar åldersgruppen med ca 2 000 personer 2014-2019. De största ökningarna väntas ske i Norr och Väster. Inriktningen för förvaltningens planering är att skapa plats för samtliga 1-5-åringar. För åren 2015-2019 omfattar planeringsvolymen en nettoutbyggnad på ca 4 400 platser. Tillskottet är ca 6 600 platser och avvecklingarna ca 2 200 platser. De största utbyggnaderna väntas ske i Väster och Norr. Under 2015 räknar förvaltningen dessutom med att det startar ca 280 platser hos enskilda huvudmän. Den planerade nettoutbyggnaden är mer än dubbelt så stor som befolkningsökningen. De främsta skälen som anges till den stora planeringsvolymen är att förvaltningen behöver handlingsutrymme för att hantera oförutsedda händelser och befarade förseningar i färdigställandet av nya lokaler. Tillämpningsregeln om att förskoleplats ska erbjudas nära hemmet förutsätter dessutom tillgång på förskolor i hela Malmö. En bättre geografisk fördelning av platserna är därför en central fråga. Tabell 3 Befolkningsutveckling och planerad utbyggnad 2014-2019 per stadsområde 2014--2019 Befolkningsökning 1-5 år Utbyggnad Öster 169 583 Väster 689 1764 Söder 381 530 Norr Innerstaden Totalt 640 974 166 537 2045 4388 Delområdesprognosen skiljer sig något från befolkningsprognos 2014-2025 21 Bilaga Bedömningen av lokalbehovet kompliceras av att behovet varierar under året, med störst efterfrågan i slutet av vårterminen och minst i början av höstterminen. Ett annat problem är att lokalförsörjningsplanen sträcker sig över dubbelt så lång tid som befolkningsprognoserna per stadsområde, vilket begränsar möjligheterna att bedöma lokalbehovet för hela den period som lokalförsörjningsplanen omfattar. Om rätten till 30-timmars förskola införs räknar förvaltningen med ett behov på ytterligare ca 500 platser 4.3 Planerade lokalförändringar Sammantaget omfattar planeringsvolymen för 2015-2019 ett 70-tal anskaffningsprojekt och ett 60-tal avvecklingsprojekt. Projekten listas inte i lokalförsörjningsplanen. Istället hänvisas till den projektförteckning som lämnats som underlag från förskoleförvaltningen (2014-11-25). Nya förskolor med planerat färdigställande 2015-2019 är bland annat Carl-Gustavs förskola i Innerstaden, Gånglåtens förskola i Fosie, kv Stacken i Almängenområdet, kv Spårvägen, Pilsnäckan i Limhamn, Stensjöns och Svansjöns förskolor i Hyllie, Granbackens förskola i Husie, Sofielunds förskola i Innerstaden och ny förskola på Augustenborg. I NVESTERINGAR Investeringsbehovet för den nyproduktion som beräknas ske i stadens regi (4 900 platser) uppskattas av förskoleförvaltningen till 1,8 miljarder kronor. Några uppgifter om investeringsbehovet per objekt redovisas inte i nämndens lokalförsörjningsplan. Av den planerade nyproduktionen i stadens regi finns motsvarande 2 900 platser med i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Projekt som beslutats i servicenämnden är Carl-Gustavs förskola Myggans förskola, Svansjöns förskola och Sofielunds förskolor. Investeringsutgiften för projekten är beräknad till 83,8 miljoner kr 2015-2016. Sofielunds förskola är ny i årets lokalförsörjningsplan. Ytterligare ett 20-tal projekt finns med som planerade investeringar. Investeringsutgiften för dessa är beräknad till 738,5 miljoner kr 2015-2018. Utöver dessa projekt omfattar investeringsplanen ytterligare 612,5 miljoner kr för planerade investeringar i förskolor 2015-2020. Se tabell 3. EXTERNA FÖRHYRNINGAR Planerade externa förhyrningar omfattar i nuläget ca 600 platser. Ö VRIGA ANSKAFFNINGAR Övriga anskaffningar omfattar ca 3 200 platser. Lokalbehoven kan antingen lösas genom investeringar eller externa förhyrningar. A VVECKLINGAR Avvecklingarna omfattar överlämning av lokaler till grundskoleverksamheten, samt avveckling av lokaler med brister i den fysiska miljön, evakueringslokaler och externa förhyrningar. Av den totala avvecklingsvolymen på ca 2 200 platser beräknas motsvarande 770 platser föras över till grundskoleverksamheten. 22 Bilaga K OSTNADSUTVECKLING Kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. Tabell 4 Planerade investeringar och förändringar i antal platser och kvadratmeter FÖRVALTNINGENS PLANERINGSVOLYM UTFÖRANDE- /FÄRDIGSTÄLLANDEÅR 2015 2016 2017 2018 2019 Tot Investeringar som ingår i både förskolans planeringsvolym och servicenämndens investeringsplan (bu 2015) - Antal platser 244 935 714 336 684 2 913 - Antal kvadratmeter 2 080 9 350 7 140 3 360 6 840 28 770 - Beslutade investeringar, SN bu 2015, tkr 73 758 10 000 83 758 - Planerade investeringar, SN bu 2015, tkr 292 700 215 800 150 000 80 000 738 500 Exerna förhyrningar - Antal platser - Antal kvadratmeter Övriga anskaffningar - Antal platser - Antal kvadratmeter Avveckling - Antal platser - Antal kvadratmeter Årlig nettoförändring - Antal platser - Antal kvadratmeter 158 1 580 458 4 580 616 6 160 691 6 550 198 1 980 552 5 520 926 9 260 790 7 900 3 157 31 210 -768 -8 019 -416 -4 960 -536 -6 153 -301 -2 537 -211 -2 493 -2 232 -24 162 325 2 191 732 6 370 1 188 11 087 961 10 083 1 183 12 247 4 389 41 978 Nettoförändringen i antal platser år 2016 och år 2019 är enligt lokalförsörjningsplanen 1.4 LiMas analys Strategin att planera för alla barn i åldern 1-5 år riskerar att ge en snedvriden bild av de verkliga lokalbehoven. Därför bör lokalförsörjningsplanen kompletteras med prognoser som beskriver den förväntade efterfrågan på förskoleplatser i Malmö stads förskolor. Med den som grund kan man också uppskatta lokalbehovet i antal kvadratmeter. ANTAL PLATSER OCH BARN I tabell 5 redovisas förväntad efterfrågan på förskoleplats baserad på 88 procent av befolkningen. Av dessa antas 85 procent välja Malmö stads förskolor och 15 procent enskilda förskolor, d v s samma fördelning som 2014. Jämförelsen visar ett uppskattat överskott på ca 2 100 platser år 2019 i Malmö stads förskolo. Överskottet minskar till ca 880 platser år 2025 om inga nya platser tas fram än de nu planerade. L OKALBALANS I ANTAL KVADRATMETER Lokalbehovet i antal kvadratmeter har beräknats dels för alla förskolebarn, d v s 88 procent av 15-åringarna (alt 1) och dels för den väntade efterfrågan på förskoleplats efter avgångar till enskilda förskolor (alt 2). Lokalbehovet per barn antas vara 10 kvadratmeter. Lokalbeståndet antas öka med 10 kvadratmeter per tillkommande förskoleplats (exklusive bussar) och minskas med arean för planerade avvecklingar. Beräkningarna visar ett överskott i antal kvadratmeter som varierar mellan 3100 och 34 700 kvadratmeter år 2019, beroende på hur många som väljer enskilda förskolor. 23 Bilaga Tabell 5 Uppskattning av lokalbalansens utveckling i antal platser och kvadratmeter 2014 22 462 19 767 16 100 2 893 16 100 0 2015 22 905 20 156 17 206 2 950 16 425 -781 2016 23 219 20 433 17 483 2 950 17 157 -326 2017 23 720 20 874 17 819 3 055 18 345 526 2018 24 079 21 190 18 088 3 101 19 306 1 218 2019 24 496 21 556 18 402 3 155 20 489 2 087 2025 26 100 22 968 19 607 3 361 20 489 882 Lokalbehov och lokalbestånd, kvm 176 718 Uppskattat lokalbestånd, kvm Alt 1. Lokalbehov alla förskolebarn (88%), kvm - 197 666 Alt 1. Lokalbalans alla förskolebarn (88%), kvm = -20 948 - 161 000 Alt 2. Lokalbehov exkl barn i enskilda förskolor, kvm Alt 2. Lokalbalans exkl barn i enskilda förskolor, kvm = 15 718 *) Antal barn och platser 2014 = antal placerade i december 2014 178 909 201 564 -22 655 172 064 6 845 185 279 204 327 -19 048 174 827 10 452 196 366 208 736 -12 370 178 186 18 180 206 449 211 895 -5 446 180 883 25 566 218 696 215 565 3 131 184 016 34 680 218 696 229 680 -10 984 196 065 22 631 Uppskattad utveckling förskolor Befolkningsutveckling 1-5 år Behov av förskoleplats (88%) - Kommunal regi (85%) * - Enskild regi (15%) Antal platser i Malmö stads förskolor* Antal platser - efterfrågan i Malmö stads förskolor Slutsatsen är att delar av planeringsvolymen kan komma att behövas under 2020-2025. Det är dock inte ekonomiskt försvarbart att bygga upp ett överskott med investeringar på uppemot 1,8 miljarder kr innan behoven uppstår. Istället bör planeringen inriktas på att utbyggnaden ska gå i takt med lokalbehoven och att så långt det är möjligt tillgodoses i befintligt lokalbestånd. I första hand bör förändrade lokalbehov lösas genom om- och tillbyggnader framför nyproduktion. Dels för att hålla nere investeringsvolymen men också för att begränsa den miljöpåverkan som nyproduktion ger upphov till. Även när det gäller lokaler med brister i den fysiska miljön bör man i första hand utnyttja möjligheterna att renovera lokalerna framför att avveckla och bygga nytt. Den pågående utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler kommer att visa vilka möjligheter som finns att öka det lokalmässiga antalet platser i befintliga förskolor. 5 Grundskoleförvaltningen 5.1 Verksamhet och lokaler I Malmö stad finns 65 kommunala och 26 fristående grundskolor. Antalet elever uppgick hösten 2014 till 25 600 i kommunens skolor och till 4 700 i de fristående skolorna. År 2014 motsvarade grundskoleeleverna 98 procent av antalet 6-15-åringar. Av dessa gick 84 procent i kommunala skolor och 16 procent i friskolor. Lokalbeståndet omfattade i oktober 2014 ca 385 000 kvadratmeter ägda lokaler, samt 6 200 kvadratmeter externt hyrda lokaler för olika ändamål. I arean ingår inte förvaltningens administrativa lokaler. Den genomsnittliga lokalanvändningen uppgick till 16 kvadratmeter per elev. Det är en normal nivå i ett blandat bestånd med gamla och nya lokaler men en relativt hög nivå jämfört med en effektiv lokalanvändning. I utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler föreslås att målet bör vara att nå ett snitt på 12 kvadratmeter bruksarea (BRA) per elev. Grundskoleförvaltningens årshyra för de redovisade lokalerna uppgick 2014 till ca 403 miljoner kr, varav 4,9 miljoner kr för externt hyrda lokaler. Lokalbestånd 2014 Årskostnad 2014 kvm tkr 391 200 403 000 Kr/kvm 1030 24 Bilaga 5.2 Lokalbehov och planeringsvolym Behovet av elevplatser påverkas framförallt av befolkningsutvecklingen i åldern 6-15 år men också av andra faktorer som antalet elevplatser i friskolor. Enligt befolkningsprognosen ökar åldersgruppen med drygt 7 000 personer 2014-2019. Grundskoleförvaltningens planeringsvolym för åren 2015-2019 omfattar ett nettotillskott med ca 10 100 elevplatser som överstiger befolkningsutvecklingen med ca 3 000 platser. Utbyggnadsvolymen är ca 10 600 platser. Avvecklingarna omfattar 425 platser. Motiveringen till överskottet är bland annat för att ta höjd för att procentuellt fler elever kan komma att välja kommunala skolor, samt för kapacitetsminskningar och förseningar i samband med ny- och ombyggnadsprojekt Tabell 6 Befolkningsutveckling och planerad utbyggnad 2014-2019 per stadsområde 2014-2019 Befolkningsökning Utbyggnad Öster 600 675 Väster 1 870 4 730 Söder 1 270 1 391 Norr Innerstaden 1 890 1 525 2 325 875 Totalt 7 155 10 100 Utbyggnad exklusive SoS. Delområdesprognosen skiljer sig något från befolkningsprognos 2014-2025 5.3 Planerade lokalförändringar De planerade lokalförändringarna omfattar ett 60-tal projekt varav nästan alla är ny- om- och tillbyggnader samt etablering av paviljonger. Projekten listas inte här. Istället hänvisas till grundskoleförvaltningens projektförteckning som lämnats som underlag för lokalförsörjningsplanen (2014-10-22). Under 2014 lämnades beställningar för bland annat ny skola i Varvsstaden, ny skola i Elinegård, ombyggnad av Högaholmsskolan och ny skola i kv Gyllin. Planering pågår för återtagande av förskolelokaler inom tre grundskolor i Innerstaden, ny skola i Hyllie, samt ombyggnad av Djupadalsskolan. Lokaliseringsutredningar pågår för bland annat Malmö International School och en ny högstadieskola med kulturinriktning i Hyllie. INVESTERINGAR Av den totala utbyggnaden på ca 10 600 platser omfattas ca 8 200 platser av investeringsprojekt som redovisas i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Lorensborgsskolan, Munkhätteskolan och Stapelbäddsskolan i kv Stämpen är beslutade av servicenämnden. Investeringsutgiften för dessa uppgår till 235 miljoner kr. Ytterligare ett 20-tal projekt finns med som planerade projekt i investeringsplanen. Investeringsvolymen för dessa är beräknad till närmare 3,8 miljarder kr åren 2015-2020. Utöver dessa projekt omfattar investeringsplanen ytterligare 1,0 miljarder kr för investeringar i skolor 2015-2020. Ö VRIGA ANSKAFFNINGAR Övriga anskaffningar omfattar ca 2 400 platser. Lokalbehoven kan antingen lösas genom investeringar eller externa förhyrningar. K OSTNADSUTVECKLING FÖR LOKALER Kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. 25 Bilaga Tabell 7 Planerade investeringar och förändringar i antal platser FÖRVALTNINGENS PLANERINGSVOLYM UTFÖRANDE- /FÄRDIGSTÄLLANDEÅR Tot 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Investeringar som ingår i både grundskolans planeringsvolym och servicenämndens investeringsplan (bu 2015) - Antal platser 50 1 275 1 540 1 850 3 460 8 175 - Beslutade investeringar, SN bu 2015, tkr 206 588 28 554 235 142 - Planerade investeringar, SN bu 2015, tkr 611 750 881 850 1 364 800 612 400 280 000 30 000 3 780 800 Övriga anskaffningar - Antal platser 1 301 915 190 2 406 Avveckling - Antal platser -200 -225 -425 Årlig nettoförändring - Antal platser 1 151 1 965 1 540 1 850 3 650 10 156 Förändringen i antal kvadratmeter redovisas inte i denna tabell, eftersom en del av de nya platserna är i form av förtätning. 5.4 LiMas analys För att planera lokalförsörjningen är det nödvändigt med prognoser som visar den väntade elevutvecklingen i skolorna utifrån den samlade kunskapen om befolkningsutvecklingen och elevströmmarna. Den stora planeringsvolymen riskerar att ge en snedvriden bild av de verkliga lokalbehoven. A NTAL ELEVER OCH ELEVPLATSER I tabell 8 redovisas en uppskattning av elevutvecklingen och antalet elevplatser. Antalet platser i friskolor antas ligga kvar på 2015 års nivå. Jämförelsen visar ett uppskattat överskott på över 3 600 platser år 2019 om planerade utbyggnader görs under perioden. År 2025 visar beräkningarna ett underskott om inga ytterligare utbyggnader görs. Tabell 8 Uppskattning av lokalbalansens utveckling i antal platser och kvadratmeter 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2025 Befolkningsutveckling 6-15 år 30 870 32 230 33 780 35 150 36 530 37 760 43 250 Antal grundskoleelever (98%) 30 300 31 635 33 156 34 501 35 855 37 063 42 451 - Antal elever i Malmö stads grundskolor * 25 600 26 655 28 176 29 521 30 875 32 083 37 471 Uppskattad utveckling grundskolor - Friskolor Antal platser (planeringsvolym) * Antal platser - antal elever Uppskattat lokalbestånd , kvm 4 700 4 980 4 980 4 980 4 980 4 980 4 980 25 600 26 751 28 716 30 256 32 106 35 756 35 756 0 96 540 735 1 231 3 673 -1 715 385 000 384 100 395 800 410 896 432 640 476 440 476 440 Alt. 1 Lokalbehov hela elevunderlaget, kvm - 363 600 379 619 397 875 414 012 430 266 444 753 509 417 Alt 1. Lokalbalans hela elevunderlaget, kvm = 21 400 4 481 -2 075 -3 116 2 374 31 687 -32 977 Alt 2. Lokalbehov exkl elever i friskolor, kvm - 307 200 319 859 338 115 354 252 370 506 384 993 449 657 Alt 2. Lokalbalans exkl elever i friskolor, kvm = 77 800 64 241 57 685 56 644 62 134 91 447 26 783 L OKALBALANS I ANTAL KVADRATMETER Lokalbehovet i antal kvadratmeter har beräknats dels för hela elevunderlaget (alt 1) och dels för elevunderlaget i Malmö stads skolor efter avgångar till friskolor (alt 2). Lokalbehovet antas vara 12 kvadratmeter per elev. Lokalbeståndet antas öka med 12 kvadratmeter per tillkommande elevplats och minskas med 12 kvadratmeter för planerade avvecklingar. 26 Bilaga Beräkningarna visar ett överskott på 31 000 – 91 000 kvadratmeter år 2019, beroende på hur många som väljer friskolor. Slutsatsen är att förvaltningens planeringsvolym kommer att behövas efter år 2020. De verkliga överskotten beror på hur många som väljer friskolor. Utmaningen i lokalförsörjningsplaneringen är att tillgodose verksamheternas behov till så låg kostnad som möjligt över tiden. Det förutsätter att utbyggnaden sker i takt med behovsutvecklingen, att befintliga lokaler utnyttjas så effektivt som möjligt och att investeringar i om- och tillbyggnader prioriteras framför nyproduktion. Den pågående utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler är en viktig förutsättning för att hitta möjligheter till förtätning. 6 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 6.1 Verksamhet och lokaler Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, vuxenutbildning och sedan i maj 2014, arbetsmarknadsåtgärder i Malmö stad. Övriga verksamheter är bland annat kansli och stödfunktioner till den pedagogiska verksamheten. Kommunens gymnasieskolor hade hösten 2014 ca 6 350 elever och gymnasiesärskolan ca 230 elever. Vuxenutbildningen omfattade drygt 4 200 heltidsplatser, varav 3 870 i egna lokaler och ca 300 integrerade i olika gymnasieskolor. Drygt 4 200 personer var inskrivna i JobbMalmös verksamheter. Den totala lokalanvändning inklusive kansli omfattade 148 400 kvadratmeter, varav 34 500 kvadratmeter externt hyrda lokaler. Årshyran uppgick till 174,0 miljoner kr, varav 42,1 mkr för de externa förhyrningarna. I lokalbeståndet ingår samtliga lokaler inklusive kansli men inte byggymnasiets evakueringslokaler. Tabell 9 Lokalbestånd och årskostnader 2014 Verksamhet Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Arbetsmarknadsåtgärd Övrig verksamhet Summa Kvm 2014 102 319 4 393 22 363 14 656 4 662 148 393 Hyra 2014 tkr 124 276 5 933 23 109 13 956 6 708 173 982 Antal elever/ Kvm/elev Hyra/elev helårspl. eller helårspl. eller helårspl. ht 2014 6347 16 19 580 230 19 25 796 3870 6 5 971 4200 3 3 323 Kr/kvm 1215 1351 1033 952 1439 Areor och kostnader är enligt bilaga till Gymnasie- och vuxenutbildnngsförvaltningens lokalförsörjningsplan. I arean ingår inte Byggymnasiets evakueringslokaler. 6.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov G YMNASIESKOLA Behovet av utbildningsplatser i kommunens gymnasieskolor påverkas till stor del av befolkningsutvecklingen i åldern 16-18 år. Andra faktorer av betydelse är antalet friskolor, antalet elever som befinner sig i gymnasieskolan under längre tid än tre år, in- och utflödet av elever till och från kommunen, antalet nyanlända i gymnasieåldern, kommunens aktivitetsansvar för ungdomar mellan 16 och 20 år, o s v. 27 Bilaga Problematiken kring bedömningen av elevutvecklingen i de olika programmen har medfört att förvaltningen håller på att utveckla en scenariometodik i syfte att förfina bedömningen av elevutvecklingen. I förvaltningens lokalförsörjningsplan redovisas befolkningsutvecklingen för åldersgruppen 16-19 år, d v s ett år längre än de flesta gymnasieprogram. Prognosen visar en liten ökning på 280 personer mellan 2014-2019. Åren 2020-2025 visar befolkningsprognosen en ökning på över 3 200 personer. År 2014 motsvarade antalet elever i kommunens gymnasieskolor 52 procent av åldersgruppen. G YMNASIESÄRSKOLAN Elevunderlaget beräknas minska med 30 procent inför läsåret 2016/17. Minskningen motsvarar ca 70 elever. Beslut om verksamhetens placering väntas under 2015. V UXENUTBILDNINGEN Vuxenutbildningens omfattning beror i stor utsträckning på politiska satsningar. För 2015 bedöms volymerna vara ungefär desamma som 2014. Därefter är utvecklingen osäker. Några verksamhetsförändringar är inte planerade för 2015 men det finns beslut om att samla vuxenutbildningen från Komvux Malmö Paul, Komvux Malmö, Universitetsholmens omvårdnadsutbildningar och Komvux Malmö Södervärn i gemensamma lokaler. Diskussioner pågår om att nyttja Komvux Malmö Södervärn och Heleneholmskolan för detta. A RBETSMARKNADSÅTGÄRDER På kort sikt förväntas antalet deltagare vara relativt konstant. 6.3 Planerade lokalförändringar Här redovisas planerade utredningar och förändringar i verksamheten som på sikt kan medföra förändrade lokalbehov. I DROTTSGYMNASIET OCH B YGGYMNASIET Under 2015 kommer idrottsgymnasiet att brytas ut från Malmö Borgarskola och byggymnasiet från Universitetsholmens gymnasium och bli en egen enhet. Idrottsgymnasiets framtida lokalisering är bland annat beroende av utvecklingen av stadionområdet och byggymnasiets framtid av beslut i tingsrätten angående Norra Sorgenfri gymnasium där byggymnasiet tidigare var lokaliserat. N Y SKOLA I K V E XCELLENSEN En ny skola planeras i kv Excellensen, där parkeringen till Malmö Borgarskola finns idag. Avsikten är att skolan ska kunna användas av både grundskolan och gymnasiekolan beroende på elevutvecklingen. P AULISKOLAN Pauliskolan planerar att erbjuda ett fjärde år på teknikprogrammet. En utredning av lokalbehovet kommer att samordnas med en översyn av vuxenutbildningens lokaler. 28 Bilaga I DROTTSHALL TILL P AULI GYMNASIUM OCH U NIVERSITETSHOLMENS GYMNASIUM Gymnasierna är i behov av idrottshall. Enligt lokalförsörjningsplanen finns möjlighet att uppföra en idrottshall inom kvarteret Eva. SERVICENÄMNDENS INVESTERINGSPLAN I servicenämndens investeringsplan (budget 2015) finns totalt 718,9 miljoner kronor avsatta för planerade investeringar 2015-2020. Bland annat ca 150 miljoner kr för om- och tillbyggnad av Borgarskolan och 49 miljoner kr för ombyggnad av Heleneholmskolan. K OSTNADSUTVECKLING FÖR LOKALER Kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. 6.4 LiMas analys Om antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att motsvara 52 procent av befolkningen i åldern 16-19 år så kan man vänta en ökning med över 1 800 elever mellan 2014 och 2025. Elevökningen kan i sin tur medföra underskott på gymnasieplatser från 2018 om inga utbyggnader sker. I beräkningen förutsätts att antalet elevplatser motsvarar antalet elever hösten 2014 För ytterligare bedömningar av lokalbehoven behövs säkrare uppgifter om både elevutvecklingen och den lokalmässiga kapaciteten. Därför är det angeläget att utvecklingen av planeringsscenarier och utredningen om kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler är klar till nästa års lokalförsörjningsplan. Tabell 10 Uppskattad elevutveckling i gymnasieskolan Uppskattad utveckling - gymnasieskolan Befolkningsutveckling 16-19 år 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2025 12 255 12 055 12 085 12 070 12 260 12 535 15 780 Antal elever i gymnasieskolan (52%) 6 347 6 269 6 284 6 276 6 375 6 518 8 206 Antal platser i Malmö stads gy-skolor * 6 347 6 347 6 347 6 347 6 347 6 347 6 347 0 78 63 71 -28 -171 -1 859 Antal platser - antal elever i gymnasieskolan * Antal platser = antal elever ht 2014 Hösten 2014 uppgick det genomsnittliga lokalutnyttjandet i gymnasieskolan till 16 kvadratmeter per elev. För att bedöma de framtida lokalbehoven och effektiviteten i utnyttjandet behövs också kännedom om fördelningen mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Någon uppskattning av den utvecklingen har därför inte gjorts. I dagsläget finns det tomställda lokaler som skulle kunna hysa gymnasieverksamhet, t ex del av Dekanen och Heleneholm. Teoretiskt finns också möjligheter att bygga till både Latinskolan och Petriskolan. Om förvaltningen eftersträvar att gymnasieskolorna ska ligga i centrum så finns det centralt belägna tomter i kommunens ägo som skulle kunna användas. En förstudie bör genomföras för att identifiera och utvärdera olika alternativ för att möta en ökad tillströmning av elever. 29 Bilaga 7 Sociala resursförvaltningen 7.1 Verksamhet och lokaler Sociala resursförvaltningens lokalbestånd omfattar LSS-bostäder (gruppbostäder, servicebostäder och satellitlägenheter) sociala boenden, boenden för ensamkommande flyktingbarn, kontor, mötesplatser och lokaler för daglig verksamhet. Totalt finns ca 890 lägenheter/platser i LSS-bostäder och ca 360 lägenheter/platser i övriga boenden. Lokalanvändningen omfattade i september 2014 drygt 110 300 kvadratmeter enligt bilagor till förvaltningens lokalförsörjningsplan. Arean är ungefärlig eftersom objekten redovisas i olika areaenheter Av den totala arean hyr förvaltningen 43 800 kvadratmeter av Stadsfastigheter, 12 600 kvadratmeter av MKB och 53 900 kvadratmeter av andra fastighetsägare. LiMa har beräknat den totala årskostnaden till 145 miljoner kr utifrån redovisade uppgifter om lokalernas årskostnad per kvadratmeter. Tabell 11 Sociala resursförvaltningens lokalbestånd 2014 Kategorier LSS-bostäder Area Lokalkostnad kvm 2014, tkr 54 700 78 554 Kr/kvm 1 436 Övriga boenden 28 200 34 409 1 220 Daglig verksamhet 14 100 14 944 1 060 Kontor * 13 300 17 156 1 290 Summa 110 300 145 063 1 315 * Kontor kan även innehålla publika lokaler 7.2 Lokalbehov och planerade lokalförändringar KONTOR Förvaltningsledningen och de administrativa stödfunktionerna finns idag på ett tiotal olika adresser. Målsättningen är att under 2016 samlokalisera dessa i gemensamma lokaler. Beställning är lämnad till LiMa. Samlokaliseringen väntas ge ett tillskott på 35-40 arbetsplatser men i stort sett oförändrad area. Årshyran kommer dock att öka. LSS- BOSTÄDER Erfarenhetsmässigt behövs ett nettotillskott på ca 20 lägenheter varje år för att lösa kommande behov och ersätta boenden som fasas ut. Med en växande befolkning kan behoven öka. I december 2104 uppskattades ca 25 personer ha aktuellt behov av LSS-bostad. Under 2015 tas en ny gruppbostad på Dukatgatan i bruk. Övriga planerade utbyggnader är fem servicebostäder och ett antal satellitlägenheter. Det totala tillskottet är 43-44 lägenheter. För 2016 och åren därefter finns planer på ytterligare grupp- och servicebostäder. För närvarande pågår en utredning om den framtida planeringen av LSS-bostäder. Ett förslag finns om att tillsätta en boendestrateg för LSS-boenden på stadskontoret. I NVESTERINGAR Boendet på Dukatgatan är beslutat av servicenämnden. Investeringsutgiften är beräknad till 20,3 miljoner kr för 2015. 30 Bilaga Servicenämndens investeringsplan (budget 2015) omfattar ytterligare 185,6 miljoner kr för planerade LSS-boenden under 2015-2020. 7.3 LiMas analys Planeringen kännetecknas av ett stort antal objekt och krav på hög flexibilitet för att tillgodose individuella behov och snabba förändringar. Exempelvis när det gäller antalet ensamkommande flyktingbarn. Med den aktuella planeringen bedöms behoven vara tillgodosedda för 2015. Planeringen av kommande lokalbehov skulle underlättas om det fanns prognoser eller planeringsscenarier som omfattade samma tidsperiod som lokalförsörjningsplanen. Den hårda konkurrensen om bostäder och svårigheter att få tillgång till mark för nybyggnation understryker behovet av en långsiktig planering. LiMa stödjer därför planerna på att inrätta en funktion som boendestrateg för LSS-bostäder. Serviceförvaltningens investeringsvolym för LSS-boenden är anmärkningsvärt större än förvaltningens planering. 8 Kulturförvaltningen 8.1 Verksamhet och lokaler Kulturförvaltningens lokalbestånd omfattar ett 30-tal byggnader och lokaler av olika slag, t ex museibyggnader, bibliotek, konsthallar och magasin. År 2014 omfattade lokalbeståndet 92 000 kvadratmeter, varav en tredjedel hyrdes av externa fastighetsägare. Magasinet, Stadsbiblioteket och Teknikens och Sjöfartens hus utgör nästan halva lokalbeståndet. Årshyran uppgick till 94,8 miljoner kr, varav 32,9 miljoner kr gick till externa hyresvärdar. Den genomsnittliga årskostnaden per kvadratmeter uppgick till 1 029 kr. Lokaler Kvm Hyra 2014 tkr Kr/kvm 92 048 94 763 1 029 8.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov Lokalbehovet bestäms i huvudsak av kulturnämndens uppdrag till kulturinstitutionerna och Malmö stads kulturstrategi. Följande uppdrag och utredningar väntas medföra ändrade lokalbehov. K OMMENDANTEN Kulturnämnden har gett kulturförvaltningen i uppdrag att finna en alternativ användning för Kommendantbyggnaden. Beroende på resultatet kan en eller flera verksamheter behöva hitta andra lokaler. S CENKONST En referensgrupp har bildats för att utreda det framtida behovet av lokaler för scenkonst. Förslag till framtida lokaliseringar tas fram under 2015 i samarbete med LiMa. 31 Bilaga N YA H YLLIEVÅNG Kulturnämnden är positiv till en kombinationsbyggnad med skola och kulturhus. Projektet finns med i underlaget till grundskoleförvaltningens lokalförsörjningsplan med planerat färdigställande 2018. M ALMÖ KONSTMUSEUM Behov finns av en ändamålsenlig museilokal som gör det möjligt att visa samlingar och turnerande utställningar som inte kan visas idag. Någon utredning har ännu inte påbörjats. M AZETTI Under 2014 har flera omfördelningar gjorts av lokalerna för att förbättra användningen. För framtiden är målsättningen att skapa ett öppet kulturhus med inriktning på barn och unga. Detta behöver utredas vidare. M ALMÖ KULTURSKOLA Kulturskolans verksamhet har vuxit de senaste åren och behöver på sikt mer lokaler, inklusive en teaterlokal för undervisningsändamål. Utredningen av lokalbehoven kan enligt förvaltningen samordnas med utredningen av Mazetti. N ORRA S ORGENFRI Dialog pågår om den framtida användningen av båghallarna i kvarteret Spårvägen. Kostnaderna för verksamhetsanpassningar och hyresnivåer behöver utredas vidare. M ODERNA MUSEET Moderna museet har aviserat behov av större administrativa utrymmen. Frågan utreds. 8.3 Planerade lokalförändringar Planerade lokalförändringar för åren 2015-2019. M ALMÖ MUSEER ( OMBYGGNAD ) Under 2015 slutförs akvarieprojektet på Slottsholmen. Därefter planeras ytterligare moderniseringar med färdigställande 2016. Investeringsutgiften uppskattas av förvaltningen till 45 miljoner kr. Skissförslag finns även för ombyggnad och modernisering av Teknikens och Sjöfartens hus men projektet är senarelagt av kostnadsskäl. M ARINPEDAGOGISKT C ENTER ( NYBYGGNAD ) Arbetet med Marinpedagogiskt Center vid handikappbadet på Ribersborgsstranden pågår och beräknas stå klart 2016. Byggnaden omfattar ca 770 kvadratmeter. KONSTHALLEN ( OMBYGGNAD ) Ombyggnaderna fortsätter under 2015. 32 Bilaga S TADSBIBLIOTEKET ( OMBYGGNAD ) Ett koncept har tagits fram för ny utformning av småbarnsbiblioteket med planerat färdigställande 2016. Det finns också behov av bättre personalutrymmen samt förändrad belysning utvändigt. M ALMÖ L IVE ( NYBYGGNAD ) Det nya konserthuset invigs under 2015. Byggnaden omfattar ca 28 000 kvadratmeter, varav ca 6 800 kvadratmeter garage. Hyresavalet för MSO:s nuvarande lokaler löper till och med 2016. Avtalet är uppsagt och hanteras av LiMa. En avveckling av lokalerna minskar lokalbeståndet med ca 5 600 kvadratmeter. I NVESTERINGAR Malmö Live Malmö museer, Teknikens och Sjöfartens hus, Marinpedagogiskt Center och stadsbiblioteket finns med i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Den planerade investeringsvolymen uppgår till 242,7 miljoner kronor, varav 177,2 miljoner kr för Malmö Live. K OSTNADSUTVECKLING 2015-2019 Kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. Tabell 12 Planerade investeringar och förändringar i antal kvadratmeter FÖRVALTNINGENS PLANERINGSVOLYM Utfall 2014 UTFÖRANDE/FÄRDIGSTÄLLANDEÅR 2015 2016 2017 2018 Tot 2019 Investeringar som ingår i både kulturförvaltningens planering och servicenämndens investeringsplan (bu 2015) - Antal kvadratmeter 28 805 28 805 - Beslutade investeringar, SN bu 2015 177 177 177 177 - Planerade investeringar, SN bu 2015, tkr 26 000 27 500 12 000 65 500 Exerna förhyrningar - Antal kvadratmeter 4 500 Avveckling -Antal kvadratmeter Årlig nettoförändring - Antal kvadratmeter Totalt antal kvadratmeter -380 -380 33 305 4 500 -5 629 -6 009 -5 629 27 296 119 344 92 048 Beslutade investeringar innebär att projekten är objektsgodkända och beslutade av servicenämnden. Planerade investeringar innebär att riskavtal har tecknats. 8.4 LiMas analys För att bedöma de långsiktiga lokalbehoven och lokaleffektiviteten behövs mer kunskap om kulturinstitutionernas planerade verksamhetsförändringar och nyttjande av befintliga lokaler. Kommande lokalförsörjningsplaner bör kompletteras med prognoser över verksamheternas volymer och nyckeltal som visar lokalnyttjandet. De pågående utredningarna behöver tas vidare så att det kommer fram beslutsunderlag för den fortsatta hanteringen. Flera av de redovisade projekten befinner sig i s k tidiga skeden där planerings- och beslutsprocessen uppges vara ett stort problem. LiMas bedömning är att det behövs en strukturerad planerings- och beslutsprocess för behovsutredningar och förstudier i tidiga skeden. En analys av areorna i förvaltningens lokalförteckning, visar att de är en blandning av olika areaenheter. Inför nästa års lokalförsörjningsplan bör areauppgifterna ses över och redovisas i samma enhet. 33 Bilaga Lokalförsörjningsplanen omfattar inte byggnader eller objekt med bevarandekrav. Eftersom kostnaderna bakas in i hyran till respektive nämnd är det svårt att få en samlad bild av omfattningen. I kommande lokalförsörjningsplaner bör objekt med bevarandekrav särredovisas. 9 Fritidsförvaltningen 9.1 Verksamhet och lokaler Fritidsförvaltningen ansvarar för ett 80-tal anläggningar som förvaltningen betalar hyra för. Merparten av anläggningarna ägs av Malmö stad. Ett mindre antal (5) ägs av privata fastighetsägare. Ett 40-tal gymnastiksalar och sporthallar samnyttjas med skolförvaltningarna. Gymnastiksalarna redovisas i skolförvaltningarnas lokalförsörjningsplaner. Verksamhet som godkänts av fritidsförvaltningen bedrivs i ytterligare 135 anläggningar. Lokalbeståndet som förvaltningen betalar hyra för omfattade 2014 totalt 187 500 kvadratmeter. Årshyran uppgick till 159,7 miljoner kr. Kostnader för drift och underhåll som utfördes av förvaltningen uppgick till ca 10,9 miljoner kr (2013), exklusive kostnader för egen personal. Intäkterna från avgifter och uthyrning uppgick till ca 33,5 miljoner kr (2013). Intäkterna avser uthyrning till vuxenverksamhet. Barn- och ungdomsidrott betalas av Malmö stad. Tabell 13 Kategori Hyror 2014 Badanläggningar Ishallar Sporthallar Kontor Idrottsplatser Stadionområdet Specialanläggningar Ej specificerat Summa Drift och underhåll (2013) Summa Intäkter(2013) Summa Årskostnad tkr 25 479 6 326 18 375 1 900 37 000 42 442 27 265 921 159 709 10 940 170 649 -33 542 137 107 Area (kvm BTA) 25 723 11 162 24 847 1 741 19 351 59 717 43 503 1 419 187 463 187 463 187 463 187 463 187 463 Kr/kvm 991 567 740 1 091 1 912 711 627 649 852 58 910 -179 731 Källa: Fritidsnämndens lokalförsörjningsplan 2015-2024 9.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov Största delen av fritidsförvaltningens lokalbestånd används av föreningar, skolelever och allmänhet. Den primära målgruppen är barn och ungdomar i åldrarna 4-25 år. Andra prioriterade målgrupper är funktionsnedsatta och äldre. I SHALLAR Lokalbehoven påverkas mest av antalet utövare och tillgången till ishallar. Enligt förvaltningen finns behov av en ny ishall i stadionområdet. Man borde också undersöka om det vore mer kostnadseffektivt att ersätta Kirsebergs ishall och Limhamns ishall med en ny anläggning istället för att underhålla de gamla anläggningarna. 34 Bilaga S PORTHALLAR När det gäller sporthallar och gymnastiksalar finns ett samband mellan befolkningsutvecklingen, elevutvecklingen i skolorna och behovet av lokaler. Norr Behov av en ny sporthall. Innerstaden Behov av en ny sporthall. Söder Behov av en ny sporthall. Kan tillgoses om det byggs en sporthall i anslutning till den nya skolan i Fosie by. Väster Behov av två nya sporthallar, varav en publik sporthall i Hyllieområdet med kapacitet för ca 2 000 åskådare. Behovet tillgodoses genom de sporthallar som byggs i anslutning till de nya skolorna i Bunkeflostrand (Gottorp), Limhamn (Glasugnen) och Hyllievång. Den publika sporthallen bör färdigställas i anslutning till färdigställandet av den nya högstadieskolan med kulturprofil och Malmö International School. G YMNASTIKSALAR Bedömningen är att behovet av gymnastiksalar är tillgodosett. Rönnholms gymnastiksal har stått tom under en längre tid. Förvaltningen avser därför att hyra objektet av Stadsfastigheter. F OTBOLLSPLANER Lokalbehoven påverkas främst av antalet utövare. Behovet av konstgräsplaner har beskrivits i tidigare investeringsäskanden. Behovet är tre planer i närtid och tre planer efter 2017. S PECIALANLÄGGNINGAR En förstudie pågår avseende ett urbant sportcenter i Mölledal för sporter som klättring, parkour, kraftsporter, m m. Omfattningen är ca 2 000 kvadratmeter. Förvaltningen ser också behov av 2-3 utomhusgym under den kommande femårsperioden. S TADIONOMRÅDET OCH M ALMÖ S TADION För närvarande pågår utredningar kring hela stadionområdet under ledning av stadsbyggnadskontoret. Flera av de lokalbehov som fritidsförvaltningen identifierat kommer att beskrivas och integreras i dessa utredningar. 9.3 Planerade lokalförändringar Utifrån de bedömda lokalbehoven räknar förvaltningen med att följande projekt kommer att färdigställas under 2015-2019: Konstgräsplaner på Hyllie IP, Lindeborgs IP och Kroksbäcks IP * Omklädningsrum på Hyllie IP och Bäckagårdens IP * Hylliebadet * Tre sporthallar i Väster * Ridskoleanläggningar i Klagshamn och Husie Ombyggnad av Lindängensbadet Ytterligare tre konstgräsplaner Projekt markerade med * finns med i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). 35 Bilaga Stadionbadet finns också med i nämndens lokalförsörjningsplan men är tills vidare lagt på is. För åren 2020-2025 ser fritidsförvaltningen behov av följande större anläggningar: En ishall 4-5 sporthallar 4-5 konstgräsplaner En idrottshall med friidrottsutrusning En specialhall för gymnastik En simhall Någon bedömning av framtida areaförändringar redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. INVESTERINGAR Någon bedömning av investeringsbehovet redovisas inte i nämndens lokalförsörjningsplan. Den totala investeringsutgiften i servicenämndens investeringsplan (budget 2015) för projekt markerade med * uppgår till ca 95 miljoner kr. Utöver dessa projekt omfattar investeringsplanen investeringar för ytterligare 592,5 miljoner kr åren 2015-2020. Den största investeringen är stadionbadet (450 mkr) som är uppskjutet tills vidare. KOSTNADSUTVECKLING Någon bedömning av kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. 9.4 LiMas analys De framtida lokalbehoven är delvis beroende av planeringen av stadionområdet. De pågående utredningarna bör därför följas noggrant och analyseras med avseende på konsekvenserna för stadens behov av idrotts- och fritidslokaler. Planeringen av nya sporthallar bör integreras ännu mer med planeringen av nya skollokaler. Med en samordnad planering kan man ta ställning till om skolans lokalbehov kan samordnas med andra behov av idrottslokaler. Samplaneringen mellan förvaltningar som använder stadens idrottslokaler bör utvecklas så att man i god tid kan förutse förändrade lokalbehov och hitta lösningar som gynnar kommunnyttan. Förslaget är att en utredning genomförs med uppdrag att föreslå hur samverkansformerna och ansvarsfördelningen kan utvecklas. 10 Serviceförvaltningen 10.1 Verksamhet och lokaler Serviceförvaltningen förvaltar fastigheter, sköter gator, parker och byggnader, tillhandahåller administrativa tjänster och driver stadens skolrestauranger. Förvaltningen är också hyresvärd för Malmö stads fastigheter för skola, barnomsorg, äldreomsorg, kultur och fritid. Lokalbeståndet för den egna verksamheten omfattar skolrestauranger, kontor, personalutrymmen, förråd, lager och växthus, totalt 37 600 kvadratmeter. Det enskilt största objektet är Förrådet 6, som omfattar drygt 12 000 kvadratmeter. Årskostnaden för lokalbeståndet uppgick 2014 till 34,2 miljoner kr. 36 Bilaga Kontorslokalerna omfattar ca 10 500 kvadratmeter fördelat på ca 500 arbetsplatser. Det motsvarar 21 kvadratmeter per arbetsplats, vilket är en bra nivå. För de enskilda objekten varierar lokalanvändningen mellan 17 och 27 kvadratmeter per arbetsplats Tabell 14 Serviceförvaltningens lokalbestånd 2014 Kategori Skolrestauranger Kontor Personal Förråd, lager Växthus Summa Kvm 10 300 10 500 1 400 13 900 1 500 37 600 Årskostnad Kr/kvm tkr 15 503 1 505 1 221 12 823 704 986 387 5 375 486 324 935 35 173 Verksamhetens utveckling och lokalbehov Behovet av lokaler styrs i hög grad av andra förvaltningars beslut och utnyttjande av serviceförvaltningens tjänster. Exempelvis påverkas behovet av skolrestauranger av utbyggnaden av skolor men också av verksamhetens egen organisation. 10.2 Planerade lokalförändringar K OMMUNGEMENSAMT KONTAKTCENTER Malmö stad utreder för närvarande förutsättningarna för ett kommungemensamt kontaktcenter. Utredningsuppdraget ska vara klart i februari 2015. Om serviceförvaltningen får i uppdrag att driva verksamheten räknar man med att behöva större lokaler på Augustenborg. S PECIALTRANSPORTER Beställning har lämnats till LiMa angående nya lokaler för specialtransporter. Olika alternativ undersöks. P ILDAMMSSKOLAN Beslut kring skolans framtida användning kan påverka HR-service lokalisering efter 2017. 10.3 LiMas analys Serviceförvaltningen har ingående kunskaper om Malmö stads fastighetsbestånd och lokalanvändning som behövs i den strategiska planeringen av lokalerna. Som framgår av denna plan är prognoser över förändringar i lokalbeståndet och kommande lokalkostnader viktiga underlag för planeringen. Även sambandet mellan lokaler och service bör framhållas. För att förse verksamheterna med produktiva lokaler behövs en samplanering av lokaler, inredning, utrustning och service. Därför bör planeringen av lokaler och service ske integrerat. 37 Bilaga 11 Områdesförvaltningar 11.1 Verksamhet och lokaler Områdesförvaltningarnas lokalbestånd omfattar boenden för äldre, sociala boenden, lokaler för dagverksamhet och rehabilitering, medborgarkontor, bibliotek, fritidsgårdar, personallokaler, mötesplatser och kontor, m m, totalt 200 000 kvadratmeter 2014. Tabell 15 Områdesförvaltningarnas lokalbestånd 2014 Lokalkostnaden 2014 uppskattas till ca 234 miljoner kr. Den genomsnittliga lokalkostnaden per kvadratmeter ligger i spannet 1 100 - 1 200 kr. Nyckeltalen är ungefärliga eftersom det saknas uppgifter för vissa lokaler. Över halva lokalbeståndet (56 %) är lokaler för vård och omsorg, 20 procent är administrativa lokaler, 12 procent är lokaler för områdesutveckling och 12 procent är lokaler för individ- och familjeomsorg. Figur 4 Områdesförvaltningarna lokalbestånd 2014 fördelat per avdelning. 38 Bilaga 11.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov S ÄRSKILDA BOENDEN FÖR ÄLDRE Den övergripande planeringen av särskilda boenden för äldre görs av stadskontoret. Enligt Rapport om boendeplanering för äldre i Malmö stad (2014-01-13) och kompletterande uppgifter från stadskontoret, väntas ingen ökning av behoven under de närmsta åren. För närvarande pågår en omfördelning från vårdboenden där behoven minskar, till gruppboenden för demenssjuka där behoven ökar. Denna trend väntas fortsätta ett tag till. Mellan 2014 och 2025 visar befolkningsprognosen en minskning med 265 personer i åldern 85 år och äldre, vilket är den grupp som väntas ha störst behov av särskilt boende. Lokalbehoven påverkas också av möjligheterna att bo kvar i hemmet med stöd av hemtjänst, hemsjukvård och bostadsanpassningar samt tillgången till seniorbostäder och trygghetsbostäder i det ordinära bostadsbeståndet. Enligt stadskontoret fanns i januari 2014 ca 2 100 platser i särskilda boenden, varav 1 583 i Malmö stads regi och 525 via ramavtal. Dessutom fanns ca 250 korttidsplatser. Efter planerade lokalförändringar och konverteringar till korttidsplatser ökar antalet platser till ca 2 200. Under våren 2015 påbörjas ett arbete med att bedöma platsbehovet för åren 2016-2020. Tabell 16 Antal platser i särskilda boendeformer före och efter planerade förändringar. Antal platser Vårdboende Egen regi Ramavtal Norr 215 44 Öster 93 Söder 73 62 Väster 236 95 Innerstaden 242 29 Utanför Malmö 68 Januari 2014 859 298 Efter förändringar 839 230 Källa: Stadskontoret Gruppboende Egen regi Ramavtal 103 81 78 91 10 193 120 259 16 724 816 227 311 Summa Egen regi Ramavtal 318 125 171 0 164 72 429 215 501 45 0 68 1583 525 1655 541 Totalt 443 171 236 644 546 68 2108 2196 11.3 Planerade lokalförändringar Följande lokalprojekt utreds aktivt eller är på väg att genomföras under 2015-2019. S ÄRSKILDA BOENDEN FÖR ÄLDRE Mjödet Planering pågår för ett nytt boende som ersättning för de särskilda boendena på Mjödet (Kirsebergs Torg, Kirsebergsgatan och Norra Bulltoftavägen). Planeringen väntas pågå även under 2015. Soltofta Ett nytt demensboende - Soltofta - med 72 lägenheter tas i bruk 2016/2017. Nybyggnationen beräknas ge ett tillskott på ca 9 400 kvadratmeter bruttoarea (BTA) fördelat på boendeverksamhet och lokaler för hemtjänst, hemsjukvård, rehabilitering, dagverksamhet och kontor. Projektet kan även innebära att lokaler avvecklas. K ONTOR Utredning pågår om verksamhetsanpassningar av Stadiongatan 10. Lokalerna används av hemtjänsten/biståndsenheten (Väster). 39 Bilaga M ÖTESPLATSER , AKTIVITETSLOKALER , B IBLIOTEK , MEDBORGARKONTOR OCH INFOCENTER Biblioteket i Limhamn flyttar in i nya lokaler på Odengatan och lämnar lokalerna på Linnégatan (2016) Beställning har lämnats om ersättningslokal för fritidsgården Basement i område Väster. Utredning pågår om Lokstallet. Riskavtal är påskrivet. Beställning har lämnats om samlokalisering av Aktivitetshuset och Holma Infocenter i område Väster. Planerat färdigställande 2016. Lokalen för områdesprogrammet Södra Sofielund/Seve är uppsagd till 31 december 2015. Ny lokal behövs för förebyggarsektionen (Innerstaden). Förstudie pågår om kultur- och fritidshuset i Kirseberg. Behov av renovering och verksamhetsanpassningar. Om- och tillbyggnad av Oxie bibliotek och medborgarkontor pågår med planerat färdigställande 2015. Planering pågår för en nybyggnad av Lindängenbiblioteket i område Söder. Detaljplanen är antagen. H EMTJÄNST , HEMSJUKVÅRD OCH REHABILITERING Utredning pågår om lokalbehoven i Hemtjänstens hus i Limhamn. LiMa letar ersättningslokaler. Beställning har lämnats till LiMa om samlokalisering av hemtjänstlokalerna på Sundsbroskolan och Lindeborg Norr och Söder, samt om en utökning av hemtjänstlokalerna på Bellevue Park i område Väster. Mötesplatsen för äldre på Lindängsgatan i område Väster sägs upp för avflyttning i december 2015. Ersättningslokaler behövs. M ATHILDENBORG Projektering pågår för utbyggnad av storköket. Beslut väntas under 2015. S ÖDERVÄRNS BOENDE Beställning har lämnats för ombyggnad av gemensamhetslokaler till boende för individ- och familjeomsorgens behov. Tillskottet omfattar 12 lägenheter i befintlig byggnad. VÄSTER L ARMCENTRAL Beställning har lämnats till LiMa angående utökade utrymmen. I NVESTERINGAR Några investeringsbedömningar redovisas inte i nämndernas lokalförsörjningsplaner. Soltofta finns med i servicenämndens investeringsplan, (budget 2015). Investeringsutgiften är beräknad till 94 miljoner kr för 2015-2016. K OSTNADSUTVECKLING Kommande lokalkostnader redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. 40 Bilaga 11.4 LiMas analys SÄRSKILDA BOENDEN FÖR ÄLDRE Bedömningen är att behovet är löst för de närmsta åren. Den kommande utredningen av platsbehovet är ett bra initiativ. Det vore dock önskvärt om planeringsperioden kunde förlängas. Generellt behöver underlagen för lokalförsörjningsplanen omfatta samma tid som planen avser. I tabell 17 jämförs det uppskattade lokalbehovet för äldreboenden i egen regi med uppskattat lokalbestånd. Lokalbehovet har beräknats genom att multiplicera antalet platser med riktvärdet 60 kvadratmeter bruksarea (BRA) per lägenhet. I riktvärdet är drygt halva arean bostad och halva arean gemensamma utrymmen. Lokalbeståndet är uppskattat lokalbestånd för boenden i egen regi 2014 plus beräknad area för Soltofta. I de äldreboenden som drivs av Malmö stad ligger den genomsnittliga arean på 53-56 kvadratmeter per plats, med en större variation för enskilda boenden. Det är en låg nivå jämfört med riktvärdet. Troligen beror skillnaden på olikheter i redovisningen av areor och/eller i uppskattningen av den totala arean för de egna boendena. För säkrare analyser av lokalutnyttjandet behöver man också känna till areafördelningen inom boendena, d v s hur stor del av byggnaden som används för boendeverksamhet och hur stor del som används för annan verksamhet, t ex dagverksamet och hemtjänstlokaler. När det gäller planeringen av mötesplatser av olika slag kan uppföljningar av nyttjandegraden och antalet besök vara vägledande för de framtida lokalbehoven. Tabell 17 Jämförelse mellan uppskattat lokalbehov och tillgängliga lokaler för äldreboenden i egen regi Uppskattad utveckling 2014 Antal platser egen regi Uppskattat lokalbestånd 2014 (egen regi) 2019 1 583 1 655 83 500 92 900 Lokalbehov, 60 kvm per plats - 94 980 99 300 Lokalbalans = -11 480 -6 400 53 7 790 56 7 280 Kvadratmeter per plats Befolkning 85- 2025 7 525 A DMINISTRATIVA LOKALER När det gäller administrativa lokaler redovisar Innerstaden en genomsnittlig area på 13 kvadrateter per anställd. I Norr är den genomsnittliga arean 24 kvadratmeter och i Öster 28 kvadratmeter per anställd. I Öster bygger nyckeltalet på en byggnad. För övriga områdesförvaltningar har nyckeltalet inte kunnat beräknas. Även här är det svårt att dra några säkra slutsatser beroende på olikheter i redovisningen av areor som oftast bygger på innehållet i hyresavtalen. Se även bilaga ”Kontor”. L ÄGENHETER FÖR HEMLÖSA Samtliga stadsområden lyfter fram svårigheterna att få tag i lägenheter för hemlösa och sociala boenden. 41 Bilaga 12 Kontor Kontorslokaler har särredovisats av områdesförvaltningarna, serviceförvaltningen, fritidsförvaltningen, gymnasieskolan, stadskontoret och stadsbyggnadskontoret. Den redovisade arean för kontor/administrativa lokaler uppgår till 80 904 kvadratmeter. Gränsdragningen mellan kontor och verksamhetslokaler kan ibland vara svår att dra, varför arean är ungefärlig. Tabell 18 Redovisade kontor 2014 Förvaltning Områdesförvaltningarna Serviceförvaltningen Fritidsförvaltningen Gymnasieskolan Stadskontoret Stadsbyggnadskontoret Sociala resursförvaltningen Summa Kvm kontor 39 679 10 483 1 741 1 400 6 823 7 478 13 300 80 904 12.1 Verksamhetens utveckling och lokalbehov Redovisade lokalbehov gäller främst behov av samlokalisering för att förbättra kommunikation och arbetsflöden. Bedömningen är att behovet kontorsarbetsplatser förändras marginellt under 2015-2019. 12.2 Planerade lokalförändringar Sociala resursnämnden har beslutat om en samlokalisering av förvaltningsledningen, delar av myndighetsledningen och administrativa stödfunktioner i gemensamma lokaler från 2016. Se bilaga ”Sociala resursförvaltningen”. Även stadskontoret har som målsättning att samla medarbetarna fysiskt närmare varandra i lokaler som stödjer samarbete och gränsöverskridande arbete. 12.3 LiMas analys För att få en uppfattning om utnyttjandet av kontorslokaler har LiMa fördelat arean per arbetsplats för ett urval objekt. Jämförelsen visar en spridning från 12 till 29 kvadratmeter per arbetsplats. Nyckeltalen är ungefärliga eftersom areorna kan vara redovisade i olika enheter beroende på hur avtalen är skrivna. Troligen är de redovisade areorna närmast jämförbara med lokalarea (LOA), som omfattar hela våningsplan utom utrymmen avsedda för allmän kommunikation och drift. För större kontor med en blandning av cellkontor och öppna lösningar är 20-25 kvadratmeter LOA per arbetsplats en rimlig nivå. Fyra objekt ligger lägre än 20 kvadratmeter per arbetsplats, vilket kan bero på vilka utrymmen som ingår. Två objekt ligger högre än 25 kvadratmeter per arbetsplats. Jämförelsen understryker nödvändigheten av enhetliga areabegrepp för att kunna analysera lokaleffektiviteten. 42 Bilaga Tabell 19 Kvadratmeter per kontorsarbetsplats för ett urval objekt Lokal Kvm Västra Rönneholmsvägen Bergsgatan Amiralsgatan Agnesfridsvägen Eriksfältsvägen Henrik Smithsgatan Augustenborg Rådmansgatan Stadshuset 5 003 2 559 2 138 1 602 7 132 3 570 2 494 1 102 5 164 Antal Kvm/ Förvaltning arbetsplatser arbetsplats 410 12 Innerstaden Innerstaden 160 16 160 13 Innerstaden Öster 58 28 250 29 Söder 180 20 Serviceförv Serviceförv 150 17 50 22 Serviceförv 215 24 Stadskontoret LiMas bedömning är att användningen av administrativa lokaler i första hand bör analyseras per byggnad och inte per förvaltning för att få stabilare nyckeltal. LiMa fick 2013 i uppdrag att se över behov och utnyttjande i Stadshuset. Stadskontorets önskemål om att samla verksamheten gör utredningen än mer aktuell. 43
© Copyright 2024