Årsberättelse 2014
Årsberättelse 2014 - vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv ANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM TI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O 2014 var: UNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M ANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM TI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O 2014 UNI Aspiranter JULIvintern AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M ANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM Nya polisaspiranter JANUARI I januari fick Polismyndigheten i TI OKTOBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J Stockholms län 141NOVEMBER nya polisaspiranter. MARSBoka APRIL JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN tid för MAJ pass JANUARI Under 2014 infördes tidsbokning BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O på alla passexpeditioner i hela länet. Syftet var att förbättraAUGUSTI servicen och minska kötiderna på UNI JULI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M de centrala passexpeditionerna dit flest personer sökte sig. FEBRUARI Snittväntetiden för ett pass efter ANUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM införandet av tidsbokning är 3 minuter och 48 TI OKTOBER NOVEMBER sekunder. Det kan jämföras med att väntetiderna DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J tidigare kunde uppgå till flera timmar under MARShögsäsong APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN på en välbesökt passexpedition. BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O Under året tog en utredningsgrupp i City polismästardistrikt över länets alla UNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M MAJ OCH SEPTEMBER Eftersom det var val För att få hålla ett tal eller en demonstration krävs medborgarskapsutredningar (förutom ett tillstånd från polisen.OKTOBER Det var myndighetens NOVEM både i maj ochMAJ september fick året benämningen gränspolisavdelningens)för att skapa enMARS APRIL ANUARI FEBRUARI JUNI JULI AUGUSTI ”supervalåret”. Stockholmspolisen arbetade med tillståndsenhet som hade hand om alla tillstånd enhetlig bedömning. EU-valet på våren , Almedalsveckan mitt i sommaren i hela Stockholms län.MARS Under 2014 jobbade fem TI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI APRIL MAJ J och med valet till kommun, landsting och riksdag på extra personer för att klara av alla ärenden. Redan MARS APRIL MAJ JUNI JULIhösten. AUGUSTI OKTOBER DECEMBER JAN i mitten av maj var 23 281 platser, som hade Alla partier och organisationer ville synas NOVEMBER Under året öppnades en ny med valåret att göra, bokade. De mest attraktiva genom torgmöten, debatter och samtal och vissa i Globen. BER passexpedition DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS änAPRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O i Stockholm var Medborgarplatsen, partier lockade fler motdemonstranter åhörare. platserna Stockholmspolisen var väl förbereddDECEMBER längs hela Sergels torg, JANUARI Mynttorget och Norrmalmstorg. UNITotalt JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER FEBRUARI M utfärdades 445 549 kedjan från tillståndsgivning till demonstrationer. Almedalsveckan hade cirka 2 800 arrangemang. resehandlingar i länet under 2014. I polisens uppdrag ingår JUNI allt från attJULI besöka AUGUSTI ANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ OKTOBER Under sommarhalvåret kom även runt 100 000 NOVEM valstugor till att bevaka demonstrationer och tal och turister till Gotland. Eftersom polisen på Gotland AVVECKLING NOVEMBER AV PUST TI OKTOBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS MAJ J se över var det är lämpligt att göra avspärrningar hade fullt upp med det dagliga arbetetAPRIL kom FEBRUARI Den 20 februari beslutade samt om det finns pågående arbeten på platsen de medarbetare som arbetade med Almedalen MARSrikspolischefen APRIL MAJ JUNIPustJULIsomAUGUSTI DECEMBER JAN att avrapporteringssystemet kan ställa till problem.OKTOBER NOVEMBER mestadels från Stockholmspolisen. skulle avvecklas under 2014. Pust skulle vara BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O ett modernt avrapporteringssystem som skulle - brottet mellan stolarna? hjälpa polisen att även kunna avrapportera ute UNI JULI AUGUSTI OKTOBERVåldtäkt NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M OKTOBER Tekniska roteln på länskriminalpolisen hade i oktober en hearing för att synliggöra på fältet. Till exempel skulle ett snatteriärende problematiken kring utredning av våldtäkter brottsutsatt och gärningsperson inte känner NOVEM i en matbutik kunna avrapporterasMARS på en ANUARI FEBRUARI APRIL MAJ JUNI JULIdärAUGUSTI OKTOBER varandra. Hearingen ”Våldtäkt - brottet mellan stolarna?” tog upp yrkesrollers ansvar och vad bärbar dator på plats i butiken där brottet skett. som kan förbättras JANUARI för att hjälpa den utsatta, utan att riskera rättssäkerheten. hearingen Men systemet ledNOVEMBER av dålig funktionalitet och DECEMBER TI OKTOBER FEBRUARI MARSPå APRIL MAJ J presenterade Eva von Vogelsang vid Rikspolisstyrelsen en rapport med förslag på hur polisen kan tekniska problem. Ungefär 4 000 personer inom MARSStockholmspolisen APRIL hade MAJ JUNI DECEMBER JAN bli bättre på att utreda OKTOBER våldtäktsfall. Bland annatNOVEMBER föreslogs det i rapporten att lagen bör ändras så utbildats i Pust ochJULI AUGUSTI att alla utsatta får rätt till målsägarbiträde. den numera upplösta införandeorganisationen BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O bestod av ett 30-tal medarbetare. Pust stängdes nerAUGUSTI den första oktober och då hade UNI JULI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M Stockholmspolisen registrerat 71 400 ärenden PRIDE stockholm i systemet.FEBRUARI De äldre avrapporteringssystemen ANUARI MARS APRIL MAJ JUNI iJULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM AUGUSTI Polismyndigheten RAR och DUR2 är systemen som idag används Stockholms län deltog även i år på TI OKTOBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J för avrapportering.NOVEMBER DECEMBER Stockholm Pride. Under parollen - för alla” fannsOKTOBER myndigheten MARSINVIGNING APRILAV MAJ JUNI JULI”Polisen AUGUSTI NOVEMBER DECEMBER JAN NYTT POLISHUS på plats på Östermalms IP och deltog MAJ 400 polisblå ballonger invigde BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI JUNI AUGUSTI O att MAJ få mer kunskap om deJULI villkor som olika även i Prideparaden. MARS Både biträdandeAPRIL Södertäljes nya polishus. Inflyttningen grupper i samhället lever under. Varje dag var länspolismästaren Ulf Johansson och huset startade i februariOKTOBER men den UNI JULItillAUGUSTI NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M personaldirektören Christer Birgersson deltog i särskilda gäster inbjudna till polisens tält för att officiella invigningen skedde i maj diskutera olika frågeställningar med besökarna. NOVEM aktiviteterna och såg veckan som ett braJULI tillfälle AUGUSTI med öppet hus och aktiviteter för ANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI OKTOBER att sprida information om polisens arbete samt alla besökare. TI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O ÅRET SOM GÅTT 2014 supervalåret MBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSJUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMOKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER MBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSJUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMOKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ sommaren 2014 MARS Aspiranter APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER MBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSNya polisaspiranter JUNI I juni fick Polismyndigheten i JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI Stockholms län 152 nya polisaspiranter. NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMNationellt bedrägericenter OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JANUARI Vid årsskiftet 2013/2014 startade ett MAJ nationellt JUNI bedrägericenter, MARS APRIL JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER förstäRkning mot branden NBC, vid Polismyndigheten i Stockholms län. Syftet med centret är att nationellt förbättra AUGUSTI Den 31MARS juli bröt en storAPRIL skogsbrand MAJ JUNI JULI AUGUSMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI samordningen av bedrägeriärenden ut i Västmanland. Stockholmspolisen bistod i i västmanland JUNI JULI OKTOBER NOVEMBER JANUARI FEBRUARI och att AUGUSTI göra brottsbekämpningen mer räddningsarbetet med 52 poliser.DECEMBER Polisernas uppgifter var främst att se till att alla boende verkligen lämnade effektiv och strukturerad. I början på de evakuerande områdena samt att förhindra plundring. Som mest var ett område på 14 700 hektar NUARI FEBRUARI MARS MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMmars hölls det första videomötet med APRIL avspärrat i samband med branden. Räddningsinsatsen avslutades officiellt den 11 september. de brottsförebyggande funktionernaDECEMBER i OKTOBER NOVEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ respektive region/samverkansområde, i syfte att gemensamt påbörja ett nationellt MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER förebyggande arbete. I NBC:s uppdrag MBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSingår främst att samordna och arbeta med organiserade seriebedrägerier, som olika JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI former av id-kapningar, fakturabedrägerier och skimning. Centret fortsätter sin NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNIPopulär JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMvardagsstafeTt verksamhet in i den nya Polismyndigheten på instagram 2015. NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI OKTOBER MARS APRIL MAJ ALKOBOMMAJ I FRIHAMNEN MARS APRIL JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER SEPTEMBER Den 10 september startade ett projekt med automatisk MBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSalkoholkontroll av förare som kommer JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI med färjor till Frihamnen. Alla förare som HELA ÅRET Under 2014 fördes myndighetens Instagramkonto som en stafettpinne mellan olika lämnar färjorna får köra fram till en av NUARI FEBRUARI MARS APRILverksamheter. MAJ Bland JUNI JULIgränspolisen, AUGUSTI NOVEMandra rytteriet, hundenheten,OKTOBER familjevåldsgruppen i Söderort och de sex kontrollstationerna med bommar, vapenhandläggarna turades om att berätta om sin vardag och svara på frågor. Polisen i Stockholm finns två för tunga fordon och fyra för lätta, OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ sedan flera år tillbaka i sociala medier och hade vid årsskiftet cirka 50 Facebooksidor, cirka femton och blåsa i ett mätinstrument. Om Twitterkonton, tvåOKTOBER Instagramkonton samt poddradio. Kontona sköts till största del av polisen lokalt och föraren har MAJ alkohol i utandningsluften MARS APRIL JUNI JULI AUGUSTI NOVEMBER DECEMBER har under 2014 fortsatt att öka i popularitet. Totalt har Stockholmspolisen drygt 500 000 följare men tillkallas personal från polisen, Tullen når ofta långt många fler än så. APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS eller Kustbevakningen. Projektet leds av REINE blev PRISAD FÖR Motormännens Helnykterhetsförbund, JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MHF, i samarbete med polisen, Tullen och SIN INSATS PÅ FACEBOOK Kustbevakningen. Vid kommunfullmäktigesNOVEMsammanträde NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER i Huddinge måndagen den 9 december EUROPAS STÖRSTA BARNAHUS År 2014 inleddes en satsning på att stärka OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ tilldelades Reine Berglund, yttre befäl AUGUSTI I augusti invigdes Europas det brottsförebyggande arbetet till privatpersoner i Huddinge, Huddinges demokratipris största barnahus på Södermalm. Barnahus i Stockholms län.OKTOBER Det handlar om att märka gods MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI NOVEMBER DECEMBER 2014. Reine fick priset med anledning Stockholm är ett samarbete mellan med något form av märk-DNA som polisen och av sitt engagemang och sina insatser MBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI APRILochMAJ påJUNI JULI AUGUSStockholmspolisen, åklagarkamrarna i sekundärhandeln MARS (exempelvis pantbanker Huddingepolisens Facebooksida. City, Västerort och Söderort, Stockholms skrothandlare) kan dekretera genom UV-ljus. Syftet Polisen i Huddinge FEBRUARI har 28 000 följare JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI läns landsting, Stockholms stad samt är att minska bostadsinbrott och inbrott i fordon. Tre på sin Facebooksida. Sidan är ett bra kommunerna Ekerö, Lidingö, Solna områden JULI i Danderyd,AUGUSTI Lidingö och och naturligt sätt för polisen att ha NUARI FEBRUARI MARS APRILinbrottsdrabbade MAJ JUNI OKTOBER NOVEMoch Sundbyberg. I Stockholms län får Tyresö valdes ut för att testa märk-DNA och projektet en kontakt och dialog med samhället. polisenNOVEMBER in cirka 2 000 barnärenden ska pågå JANUARI till slutet av 2015. Samtliga målade polisbilar OKTOBER DECEMBER FEBRUARI MARS APRIL MAJ Det finns flera goda exempel på när varje år. Tillsammans med nämnda i Stockholms län har utrustats med uv-lampor. Dessa Facebooksidan kunnat samverkanspartners polisen MARS APRIL MAJ ska JUNI JULI AUGUSTI specialficklampor OKTOBER används för att kontrolleraNOVEMBER äktheten hjälpa tillDECEMBER i operativa gemensamt arbeta för att barn som utsätts på olika id-handlingar och för att lättare hitta dnaärenden, som MBER DECEMBER FEBRUARI JUNI JULI AUGUSför våld eller övergrepp JANUARI får ett tryggt, märkt stöldgods. MARS APRIL MAJ exempelvis att samordnat och rättssäkert bemötande. söka vittnen FEBRUARI JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI eller att söka NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMefter försvunna personer. OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ AUGUSTI Märk-DNA Ordlista ANDT: Förkortning för Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Inkomna ärenden: Inkomna ärenden kan bestå av en eller flera anmälningar, oftast avseende ett eller flera brott, men även andra händelser, avgränsade i tid och rum, som blir föremål för utredningsåtgärder. INVIT: Förkortning för Insats mot Vaneförbrytare i trafiken. En kartläggning av människor som vanemässigt begår grova trafikbrott såsom olovlig körning, rattfylleri under påverkan av alkohol eller droger. Lagföring: Innebär att en person dömts i tingsrätt som skyldig till brott, eller meddelats strafföreläggande efter åtalsunderlåtelse. Personuppklaring: Personuppklaring innebär att en person bundits till brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats. Teknisk uppklaring innebär att en annan typ av klarläggande beslutats, till exempel att förundersökningen lagts ned med beslutsgrunden gärningen ej brott, att brott inte kan styrkas, att den misstänkte är minderårig (under 15 år) eller att brottet är preskriberat. Att ett brott är tekniskt uppklarat innebär förenklat att polisen arbetat med ärendet och konstaterat att ingen kan ställas till ansvar för brottet eller att brott inte kan styrkas. PUST: Polisens utredningsstöd, ett mobilt utredningsstöd. Redovisade ärenden: Ärenden som redovisats till åklagare. LOKUS: LOKUS är en förkortning för ”lokal brottsplatsundersökare”. En lokus utför brottsplatsundersökningar i samband med mängdbrottslighet, t.ex. inbrott i bostad, andra stölder, fordonsrelaterade tillgreppsbrott och skadegörelse. Mumin: Maria Ungdom Motiverande Interventioner. Arbetet bygger på att ungdomar som påträffas narkotikapåverkade ska erbjudas vård i direkt samband med polisens ingripande. Mängdbrott: Mängdbrott kallas en rad brott som förekommer ofta och drabbar många människor. Det kan vara stölder, inbrott, skadegörelse och misshandel. Brottsutredningarna i dessa brott leds i normalfallet av polisen. Av den totala mängden anmälda brott är majoriteten, ungefär tre fjärdedelar, mängdbrott. SMADIT: Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken, är ett myndighetsövergripande samarbete avseende att motivera rattfyllerister att söka beroendevård. STAD: STAD står för ”Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem”. Projektet startade 1995 och finns sedan årsskiftet 2010 inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholm. STAD bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete inom alkohol- och drogprevention genom att utveckla och utvärdera metoder inom området. Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län Ordlista (sid. 4) Regionpolischefen har ordet (sid. 6) Vår värdegrund och medarbetarpolicy (sid. 7) Stockholms län (sid. 8) Så styrdes Polismyndigheten i Stockholms län (sid. 9) Ekonomi (sid. 11) Årsberättelse och hållbarhetsredovisning (sid. 13) Kommunikation med intressenter (sid. 14) Polismyndighetens i Stockholms läns bidrag till en hållbar utveckling (sid. 16) VerksamhetEN Brottsutveckling (sid. 20) Mål för kärnverksamheten (sid. 22) Medborgarnas förtroende och trygghet (sid. 31) MYNDIGHETENS bidrag till en hållbar miljö Miljöarbete - vi tar ansvar (sid. 34) Myndighetens klimatpåverkan (sid. 36) myndigheten som arbetsplats Medarbetarna (sid. 40) Kompetensförsörjning (sid. 46) Vår arbetsmiljö (sid. 48) Jämställdhet och mångfald (sid. 51) Rättssäkerhet inom polisen (sid. 53) Måltabell (sid. 54) GRI-index (sid. 55) PRODUKTION Utgivare: Polismyndigheten, polisregion Stockholm Norra Agnegatan 33-37, 106 75 Stockholm Diarienummer: A125.991/2015 Produktion: Regionskansli Stockholm, verksamhetsstyrning och analys Kommunikationsavdelningen, polisregion Stockholm Grafisk form: Minna Ridderstolpe Fotografer: Jimmy Gustafsson, Lars Hedelin Omslagsfoto: Hesam Akbari Grafik: Minna Ridderstolpe Tryckeri: Taberg Media Group AB Papper: Omslag: 240 gr Munken Polar Inlaga: 120 gr Munken Polar Upplaga: 400 ex. Utgiven: Mars 2015 Film: Jimmy Gustafsson, Robert Haecks, Lars Hedelin och Diggin Kontakt: David Eriksson, regionkansli Stockholm, verksamhetsstyrning och analys david-j.eriksson@polisen.se Om oss - regionpolischefen har ordet 6 Regionspolischefen har ordet 2014 var ett speciellt år på många sätt. Vårt arbete i Polismyndigheten Stockholms län präglades till stor del av förberedelser. Vi förberedde oss på något historiskt. En ny myndighet. Men 2014 innehöll även andra utmaningar. Det var till exempel riksdagsval och året präglades av operativa uppgifter med lokalt arbete mot såväl synlig som dold brottslighet. Vi arbetade mot den grova och organiserade kriminaliteten, vi utmanades med perioder av social oro, vi satsade på att bekämpa den öppna droghandeln genom en synlig och närvarande polis och vi genomförde insatser mot starka och slutna kriminella nätverk samt insatser med fokus på särskilt brottsaktiva individer i utpekade områden. Under året som gick förberedde vi oss bland annat för att ta oss an ett arbete med medborgarlöften, kommunpoliser och en - över hela linjen - närvarande polis i lokalsamhället. Sakta men säkert började en bild av vår region i den nya polismyndigheten växa fram. Ett tydligt uppdrag inom ramen av omorganiseringen har varit att ingripandeverksamheten ska närmare integreras med utredningsverksamheten och närpolisen. Det ledde fram till förslaget att arbeta i team i de nya polisområdena som började ta form. Något jag verkligen tror på är: tillsammans blir vi starkast. I vårt uppdrag, kärnan i polisens verksamhet - att skydda, hjälpa och ställa tillrätta, är även långsiktighet och uthållighet helt avgörande, och året 2014 innebar att bedriva en bra och effektiv verksamhet trots strikta besparingskrav. Stockholm utmärks av många aktiviteter som kräver stora resurser. Därtill har vi en ständig befolkningsökning. En budgetram innebär alltid prioriteringar och val men under 2014 var det särskilt påtagligt. Jag vill rikta ett tack till alla medarbetare för engagerat arbete under de särskilda förutsättningarna som rådde. Trots omställningsarbetet som periodvis väckte fler frågor än svar och som alla varit delaktiga i, har vi lyckats hålla fanan högt under 2014. I skrivande stund är vi i mål med själva verksamhetsövergången men vi är långt ifrån klara. Nu tar genomförandet vid, ett omfattande och viktigt uppdrag, som vi bara kan klara av om vi gör det tillsammans. Det är många åtgärder kvar. En av de viktigaste blir att kliva in i den beslutade nya geografiska indelningen, från att vara åtta polisområden till att bli tre polisområden och 17 lokalpolisområden. Ulf Johansson mars 2015 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 7 Polisensund värdegr Polisens värdegrund fastställdes av rikspolischefen i januari 2009. Värdegrunden är gemensam för svensk polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Värdegrunden är ett stöd i arbetet med att nå Polisens mål - att öka tryggheten och minska brottsligheten. n och trygghete a k ö tt ppdrag a r drag ä för vårt u p : m p o u n s e n g se i m att vara Poli n. V nde geno ttslighete e ro ro b rt a fö sk r min skapa nellt och professio respekt. s nsvar och a d e r om alla m – ade och värna t if g p p Engager u ar för vår Vi tar ansv . lika värde ling. ch utveck o t a h ständig lt su arbete oc – för re m a sa iv t, t a k lt e Eff resu serade på Vi är foku g. dra. utvecklin för varan h c o n te e allmänh . liga – för stödjande Tillgäng xibla och e fl , a m sam Vi är hjälp Polisens medarbetarpolicy handlar om hur alla anställda inom polisen ska agera i sitt uppdrag. Den klargör vilka krav och förväntningar som ställs på var och en och vilka möjligheter som finns. Det som beskrivs i medarbetarpolicyn utgår från polisens uppdrag och värdegrund. Policyn ligger till grund för den interna dialogen om uppdrag, mål och resultat till exempel i utvecklingssamtal, vid lönesamtal och på arbetsplatsträffar. Den är också utgångspunkt vid rekrytering och introduktion av nya medarbetare och för utvecklingen av medarbetarskap och ledarskap inom polisen. isen.se www.pol PRISER 2014 Trygghetspriset 2014 Märk-DNA-projektet fick ta emot utmärkelsen Årets Säkerhetsrookie när Security Awards 2014 delades ut på branschmässan SKYDD i oktober 2014. Projektet är ett samarbete med SSF Stöldskyddsföreningen, flera försäkringsbolag och leverantörerna av märk-DNA i Sverige. Motiveringen lyder: ”Framgång bygger på innovation, mod och samverkan. Framgång bygger också på strategi och synlighet. Årets säkerhetsrookie har kombinerat allt detta utifrån det identifierade behovet och väl avvägda åtgärder. Viljan att nå ett gemensamt mål trots olika bakgrund och olika förutsättningar och ambitionen att bidra med något nytt, har på kort tid resulterat i framgångar som på sikt kan komma många andra till del.” Närpolisen i Södra Järva och Kista fick i oktober ta emot Trygghetspriset för sin breda samverkan och förmåga att skapa trygghet i det offentliga rummet i Hjulsta och Tensta. Priset, som ges ut av Stockholms stad, delade de med andra lokala aktörer i områdena. Kärnan i polisens del av priset är att man numera har tre särskilt utvalda poliser på plats i Hjulsta, som ska arbeta brottsförebyggande och relationsskapande. Det som juryn sett som nyskapande i samverkansprojektet är att polisen lyckats engagera en privat fastighetsägare som en likvärdig part i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i området. Se en film om det trygghetsskapande arbetet i Hjulsta Årets säkerhetsrookie Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 8 Hallstavik Stockholms län Stockholms län är en storstadsregion med cirka 2,2 miljoner invånare. Under ett antal år har länets befolkning ökat kraftigt och befolkningsökningen i Stockholm utgör 35 procent av den totala ökningen i Sverige. Prognoser visar att utvecklingen förväntas fortsätta och Stockholms län beräknas ha cirka 2,5 miljoner invånare år 2023. Stockholms befolkMärsta ning är relativt ung i förhållande till riket och särskilt invåNORRORT nare i åldrarna 0–19 år och 30–40 år är fler andelsmässigt än i Sverige som helhet. Stockholms län är en attraktiv region att bo i, men en växande befolkning skapar också nya utmaningar på många områden så som exempelvis bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur. Sollentuna Ekerö Södertälje Som huvudstad har Stockholm en unik position i Sverige. Det politiska styret finns här liksom SÖDERTÄLJE huvudkontoren för flera stora företag, kulturinstituJärna tioner, utländska beskickningar och evenemangsarenor. Allt detta bidrar till Stockholms attraktivitet men tar också stora polisiära resurser i anspråk för bevakning samt för att upprätthålla ordning och säkerhet. ROSLAGEN Vallentuna Täby Solna VÄSTERORT Norrtälje CITY Gustavsberg NACKA SÖDERORT Saltsjöbaden Huddinge Västerhaninge SÖDERTÖRN Nynäshamn Polismyndigheten i Stockholms län var indelad i åtta geografiska distrikt. I Stockholms län finns: • • • • • • • cirka 180 olika nationaliteter representerade Sveriges riksdag och regering stora hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser landets enda tunnelbanenät flera stora arenor ambassader kungahuset Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 9 Så styrdes Polismyndigheten i Stockholms län Riksdagen fastställer de övergripande målen för polisen och tilldelar anslag. Regeringen styr polisens verksamhet genom förordningar och särskilda beslut. Regeringen anger i det årliga regleringsbrevet mål för polisen och olika återrapporteringskrav. I regleringsbrevet för 2014 står följande: • Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Polisen ska arbeta brottsbekämpande bland annat genom att förhindra att brott begås och att utreda brott i syfte att möjliggöra lagföring. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. • Förtroendet för polisen ska vara högt och polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. • Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. • Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet samt präglas av långsiktighet och en helhetssyn på verksamheten. I den polisorganisation som gällde till och med 2014 tolkades regleringsbrevet av rikspolischefen i dennes inriktningsdokument. Utifrån inriktningsdokumentet och Rikspolisstyrelsens (RPS) dialog med polismyndigheternas länspolismästare utformade RPS polisens interna styrdokument, planeringsförutsättningarna. Planeringsförutsättningarna, som årligen reviderades, har tidigare omfattat tre år, men i och med övergången till en polismyndighet 2015 så omfattade de för 2014 enbart 2014. I planeringsförutsättningarna tilldelade RPS även polismyndigheterna ekonomiska anslag. Planeringsförutsättningarna låg till grund för Polismyndigheten i Stockholms läns verksamhetsplan. I verksamhetsplanen, som utgjorde myndighetens strategiska styrdokument, angavs de mål och strategier som i huvudsak skulle användas för att uppfylla polisens uppdrag. Polisstyrelsen beslutade om myndighetens verksamhetsplan. Varje polismästardistrikt och avdelning hade en egen verksamhetsplan, som utgick från myndighetens övergripande verksamhetsplan, tillsammans med lokala behov och prioriteringar. Några av de lagar och förordningar som styr polisens verksamhet: Polislagen (1984:387) Lagen behandlar bland annat polisens uppgifter, hur samverkan med andra myndigheter ska ske och vilka befogenheter polisen har. Polisförordningen (1998:1558) Regeringen har utfärdat denna förordning som innehåller uppgifter om hur en polismyndighet både lokalt och regionalt får vara organiserad. Förordningen reglerar också vem som har beslutanderätt i olika frågor inom polisen samt den enskilde polisens anställningsförhållande till respektive myndighet. Polisdatalagen (1998:622) Lagen behandlar vad polisen får datorregistrera samt att polisen får ha ett kriminalunderrättelseregister och ett DNA-register. Förvaltningslagen (1986:223) Lagen innehåller uppgifter om hur en myndighet ska handlägga ärenden, serviceskyldighet, samarbete mellan myndigheter och vad som räknas som allmänna handlingar med mera. Lag om belastningsregister (1998:620) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över domar och domslut som rör svenska medborgare. Lagen talar också om vilka som har rätt att få ut information ur detta register. Generellt sett är uppgifterna sekretessbelagda. Lag om misstankeregister (1998:621) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över personer som är skäligen misstänkta för brott. I lagen står också vilka myndigheter som har rättighet att få information från registret. Generellt är uppgifterna sekretessbelagda. Förordningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen (1989:773) Förordningen, som är utfärdad av regeringen, innehåller uppgifter om Rikspolisstyrelsens uppdrag och skyldigheter. Här finns också information om vilka tjänstemän som regeringen tillsätter, vilka stora enheter som ska ingå i Rikspolis- styrelsen och vilka tjänster som Rikspolisstyrelsen själv får tillsätta. I förordningen står bland annat att Rikspolisstyrelsen är polisens förvaltningsmyndighet och som sådan ska utöva tillsyn över polisen. Polisutbildningsförordningen (1999:740) Förordningen behandlar polisutbildningens omfattning och elevernas studieförhållande i form av disciplinpåföljd och avstängning med mera. Rättegångsbalken (1942:740) och Brottsbalken (1962:700) Reglerar förutsättningarna för den brottsutredande verksamheten. Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 10 MYNDigHeteNs OrgANisAtiON regeringen / Justitiedepartementet rikspolisstyrelsen Polisstyrelsen Polismyndigheten i stockholms län stabsenheter enheten för interna utredningar rättsenheten länspolismästarens kansli Polismästardistrikt Avdelningar City söderort Västerort södertörn roslagen Norrort Nacka södertälje Medborgarnas representanter – Polisstyrelsen Före övergången till en nationell polismyndighet 2015 hade varje länspolismyndighet en polisstyrelse. Polisstyrelsen bestod av länspolismästaren och 13 politiskt tillsatta ledamöter samt två fackliga representanter. Regeringen utsåg ledamöterna och mandatperioden omfattade fyra år. Polisstyrelsen var medborgarnas representanter och hade som uppgift att se till att arbetet bedrevs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som riksdag och regering hade beslutat om. Under mandatperioden 1 januari 2011 till 31 december 2014 var polisstyrelsens ordförande Anna König-Jerlmyr (M) och vice ordförande var Katarina Berggren (S). Polismästardistrikt och centrala avdelningar De enskilda polismyndigheterna leddes av en länspolismästare med verkställande funktion. Länspolismästaren utsågs av regeringen efter anmälan från Rikspolisstyrelsen. Polismästardistrikten och avdelningarna leddes av en polismästare/avdelningschef som tillsattes av Rikspolisstyrelsen efter anmälan från polismyndigheten. Polismyndigheten i Stockholms län omfattade åtta polismästardistrikt, fem centrala avdelningar och tre stabsenheter. Polis- gränspolisavdelningen Operativa avdelningen Personal- och utvecklingsavdelningen länskriminalpolisavdelningen ekonomiavdelningen mästardistrikten var indelade i geografiska ansvarsområden, inom vilka det bland annat bedrevs lokalt brottsförebyggande arbete och utredningsverksamhet. I varje polismästardistrikt fanns en polisnämnd. Polisnämnderna bestod av nio politiskt tillsatta ledamöter och chefen för polismästardistriktet. De centrala avdelningarna verkade över hela länet och hade som uppgift att stödja organisationen med insatser och kunskap inom respektive ansvarsområde. Myndighetens tre stabsenheter: enheten för interna utredningar, rättsenheten och länspolismästarens kansli, var direkt underställda länspolismästaren. Polismyndighetens ledning Polismyndigheten i Stockholms läns ledningsgrupp leddes av myndighetens länspolismästare och i ledningsgruppen ingick även biträdande länspolismästaren, cheferna för länets åtta polismästardistrikt, de fem avdelningscheferna, kommunikationschefen, chefen för rättsenheten samt funktionsansvariga för utredning och lagföring och det brottsförebyggande arbetet. Ledningsgruppen sammanträdde i regel varannan vecka. Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 11 Ekonomi Enligt de planeringsförutsättningar som Rikspolisstyrelsen angav för 2014 skulle all verksamhet inom polisen bedrivas effektivt. Respektive polismyndighetsledning ansvarade för att myndigheten skulle hushålla med tilldelade medel. Alla möjligheter till effektivisering av verksamheten skulle identifieras och genomföras. Genomfört effektiviserings- och besparingsarbete skulle följas upp. Årets resultat (mnkr) Inkomster Anslag Intäkter Summa intäkter 4 968 233 5 201 Kostnader Personalkostnader 3 752 Övertidsersättning 124 Lokalkostnader 537 Produktionskostnader 613 Avskrivningar Summa kostnader Årets resultat Ingående ackumulerat resultat Ackumulerat resultat 116 Genomförda besparingsåtgärder samt lägre personalkostnader än förväntat bidrog till det positiva resultatet, detta trots att produktionskostnaderna ökade i förhållande till den fastställda budgeten. De lägre personalkostnaderna berodde främst på högre frånvaro, långsammare rekryteringstakt samt lägre Spåavgift.1 Omprioritering av besparingsmål avseende arrestbevakning, omkostnader för nya lokaler samt ökade kostnader på grund av valet bidrog till de högre produktionskostnaderna. Fördelning av kostnader Polisen har en personalintensiv verksamhet och därför utgör personalkostnaderna den största andelen av myndighetens totala kostnader. Produktionskostnaderna är myndighetens näst största kostnad och avser samtliga driftkostnader som genereras för att direkt eller indirekt hantera ett ärende. Dessa är bland annat provtagningar, tolkningstjänster, teknisk utrustning, rättsintyg, fordon, uniformer, vapen, kommunikationsutrustning, pass och id-kort med mera. 5 142 59 Övertidsersättning 124 mnkr -22 Avskrivningar 116 mnkr 37 Lokalkostnader 537 mnkr År 2013 prognostiserade Polismyndigheten i Stockholms län ett underskott på cirka 260 miljoner kr vid utgången av 2014. Det prognostiserade underskottet var bland annat kopplat till att anslagstilldelningen inte fullt ut kompenserade för ökade pris- och lönekostnader. Länspolismästaren fattade därför beslut om en rad besparingsåtgärder som avsåg hösten 2013 och hela året 2014. Syftet var att sänka kostnadsnivån för att få en ekonomi i balans och därmed skapa förutsättningar för ombildningen till en polismyndighet 2015. Besparingsåtgärderna omfattade restriktiv personalbesättning, lägre övertidskostnader samt återhållsamhet avseende driftkostnader och investeringar. Myndighetens ekonomiska resultat 2014 blev 59 miljoner mnkr. Produktionskostnader 613 mnkr Personalkostnader 3 752mnkr Myndighetens produktionskostnader: 25% 17% 14% 6% 9% 29% Ett ingående underskott på -22 mnkr från föregående år resulterade i ackumulerat resultat på 37 mnkr för 2014. I förhållande till de totala kostnaderna är det 0,7 procent, det vill säga ett litet överskott. 1 Telefon, radio och IT Fordonsdrift, vapen och uniform Utredningskostnader Bevakning Pass & id-kort Övriga produktionskostnader Premie till statliga avtalsförsäkringar. Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 12 Supervalåret tog stora personalresurser i anspråk. Kostnadsutveckling Ökningen av personalkostnader mellan 2011 och 2012 avser ökat antal anställda samt de sedvanliga kostnaderna i samband med avtalsförhandlingar. Antalet anställda 2012 ökade bland annat på grund av den särskilda satsningen på civil kompetens. Under 2013 och 2014 påverkades personalkostnaderna bland annat av besparingskrav. Antalet större evenemang och kommenderingar har ökat under de senaste fyra åren, vilket har medfört ökade övertidskostnader. Övertidskostnaderna 2014 påverkades även av personalbrist, en effekt av besparingsåtgärderna. Nödvändiga moderniseringar av lokaler med verksamhet kopplat till andra rättsvårdande myndigheter och hyres- ökningar bidrog till ökade lokalkostnader under åren 2011 till 2014. Det har framförallt gett effekt under 2014. Även avskrivningarna har påverkats av de nödvändiga ombyggnationerna. Produktionskostnaderna för arrest- och rättegångsbevakning stod för en stor del av kostnadsutveckligen mellan 2011 och 2012. Mellan 2012 och 2013 utmärktes kostnadsökningen av särskilda händelser, insatser och evenemang samt ökade kostnader för IT, data och kommunikation. 2014 visar en liten kostnadsminskning trots besparingar framförallt inom arrestantbevakning. Detta berodde främst på verksamhetsflytt av telefonväxeln till RPS vilket innebar kostnader i form av tjänster istället för personalkostnader. Kostnadsutveckling 2010–2014 (mnkr) samt jämförelse mellan åren Förändring i mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 Personal 10–11 11–12 12–13 13–14 3 565 3 641 3 789 3 777 3 752 76 148 -12 -25 Övertidsersättning 127 102 132 132 124 -25 30 0 -8 Lokalkostnader 474 485 494 512 537 11 9 18 25 Produktionskostnader 511 560 599 616 613 49 39 17 -3 Avskrivningar 103 104 112 117 116 1 8 5 -1 4 780 4 892 5 126 5 154 5 142 112 234 28 -12 Summa Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 13 Årsberättelse och hållbarhetsredovisning Årsberättelsen ska innehålla uppföljning av nationella och lokala mål, händelser som påverkat verksamheten, samt den information om verksamheten som krävs enligt GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Utöver detta fokuserar hållbarhetsredovisningens innehåll på de aspekter av verksamheten som myndigheten identifierat som betydande ur ett hållbarhetsperspektiv. Även det underlag som framkommit vid intressentdialoger har använts för att anpassa innehållet till intressenternas behov av information om verksamheten. G3 Resultatindikatorer & branschspecifika resultatindikatorer INFORMATION INFORMATION G3 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen INFORMATION Standardupplysningar G3 Upplysningar om profil C Redovisa: 1.1 2.1 - 2.10 3.1 - 3.8, 3.10 - 3.12 4.1 - 4.4 , 4.14 - 4.15 Behövs ej Redovisa minst tio resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: social, ekonomisk och miljöpåverkan *Branschspecifika tillägg i slutlig version C+ Redovisningen bestyrkt av utomstående Redovisningens tillämpningsnivå B Redovisa alla punkter för nivå C och: 1.2 3.9 - 3.13 4.5 - 4.13, 4.16 - 4.17 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa minst 20 resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: ekonomisk påverkan, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället, produktansvar. B+ A A+ Samma krav som för nivå B Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa varje kärnindikator I G3 och varje branschspecifik* indikator med hänsyn till väsentlighetsprincipen genom att antingen a) redovisa indikatorinformation eller b) förklara skälen för att inte redovisa Redovisningen bestyrkt av utomstående Urval av innehåll – Väsentlighetsanalys Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014 – är myndighetens sjunde hållbarhetsredovisning. Redovisningen omfattar verksamhetens mål och är skriven ur ett myndighetsövergripande perspektiv. Denna redovisning följer GRI:s riktlinjer för B-nivå. I GRI-tabellen på sidan 55 anges de indikatorer som redovisas i hållbarhetsredovisningen. I och med det att polisen omorganiserades till en enad polismyndighet vid årsskiftet 2014/2015 så var verksamhetsåret 2014 Polismyndigheten i Stockholms läns sista år. Detta innebär att en stor del av den verksamhet som beskrivs i årsberättelsen inte är organiserad på samma sätt 2015 som den var 2014. Även om myndighetens olika verksamhetsområden fortfarande finns kvar i den nya enade polismyndigheten så benämns de i årsberättelsen i tidsformen dåtid. Redovisningen bestyrkt av utomstående Syftet med redovisningen är att förmedla en helhetsbild av myndighetens uppdrag, verksamhet och resultat. Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 14 Kommunikation med intressenter Intressentanalys Polismyndigheten i Stockholms län använde sin årsberättelse och hållbarhetsredovisning som ett verktyg för att kommunicera med myndighetens intressenter och skapa förståelse för verksamheten. Myndigheten hade många intressenter som påverkade och påverkades av polisens verksamhet. Alla länets invånare påverkades av myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdrag och myndigheten strävade efter att anpassa sin verksamhet till medborgarnas behov. Ett gott samarbete med medborgarna är även en förutsättning för en effektiv brottsutredande verksamhet. Eftersom olika grupper i samhället påverkas olika mycket och på olika sätt av polisens arbete är analysen av intressentgrupperna betydelsefull. Exempelvis hörde ungdomar, och framför allt unga män, till de mest brottsutsatta grupperna. Riksdagen, regeringen och Rikspolisstyrelsen hörde till de mest inflytelserika intressentgrupperna för myndigheten. Även medarbetarna var en viktig intressentgrupp då deras engagemang och kompetens var avgörande för myndighetens förmåga att fullfölja sitt uppdrag. iNtresseNter Måluppfyllelse Ansvarsfull förvaltning av medel återrapportering länspolismästarmöten resultatdialog leVerANtörer Affärsrelationer leverantörer av varor och tjänster Chefssamråd Chefssamråd fanns i alla polismästardistrikt i Stockholms län och var ett komplement till de lokala brottsförebyggande råden. Vilka aktörer som deltog i de olika distriktens chefssamråd skiljde sig något åt beroende på de lokala behoven. I chefssamråden träffade polismästaren andra aktörers strategiska ledare såsom kommun- eller stadsdelsdirektörer och chefer för kommunala förvaltningar. De aktörer som fanns med i alla chefssamråd var polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, brandförsvaret, kommuner (till exempel socialtjänst och skola), landstinget och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Även andra aktörer kunde delta, såsom företrädare för Svenskt Näringsliv, lokala företag och lokala organisationer. polisen.se Växeln receptioner Personliga möten social media trygghetsundersökningar trygghet rättsäkerhet insyn i verksamheten service (tillstånd, pass och id-kort) Assistans KOMMUNiKAtiONsVägAr brANsCHOrgANisAtiONer svenska bussbranschens riksförbund svenska taxiförbundet OffeNtligA OrgANisAtiONer statliga myndigheter stockholms läns landsting Kommuner i länet samverkan samverkan samverkan Projekt samverkan Chefssamråd iDeellA OrgANisAtiONer brottsofferjourer Djurrättsorganisationer Kvinnojourer idrottsföreningar invandrarföreningar rädda barnen Kris och bris Avtalsuppfyllnad Avtal leveranser beställningar Exempel på intressentdialoger som fördes av Polismyndigheten i Stockholms län: förVäNtNiNgAr KrAV MeDbOrgAre brottsoffer lagöverträdare besökare i länet Ungdomar Vittnen UPPDrAgsgiVAre regeringen rikspolisstyrelsen Intressentdialog Polismyndigheten i Stockholms län förde ständigt intressentdialoger med de interna och externa intressenterna i syfte att ta reda på deras syn på verksamheten. Projekt samverkan MeDArbetAre fackförbund Poliser och civila Chefer Påverkansmöjlighet trygghet rättsäkerhet samverkan Personaltidning intrapolis (intranät) Arbetsplatsträffar enskilda medarbetarsamtal Medarbetarundersökning intressentdialoger Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 15 Myndighetens hemsida Via polisens hemsida kan allmänheten få information om polisens organisation och hur de kan kontakta polisen. Där finns information om aktuella projekt och händelser, både på nationell och lokal nivå. Det går även att anmäla vissa brott. På hemsidan finns också information om hur olika regler ser ut, till exempel regler kring vinterdäck och reglerna kring utdrag ur belastningsregistret. Där finns även information om ansökan om pass och nationella id-kort. Sociala medier Myndigheten har i dag cirka 60 sidor/kanaler på Facebook, Twitter och Instagram med drygt 260 000 följare. Närmare 200 administratörer skriver på sidorna och de flesta av dem är poliser i yttre tjänst. Många olika delar av myndighetens verksamhet finns representerade i de sociala medierna, allt ifrån närpolisområden till hundenheten, sjöpolisen och bedrägeriroteln. Syftet med myndighetens närvaro i sociala medier är att komma nära allmänheten och skapa engagemang och förståelse för polisens verksamhet samt att öka möjligheten till dialog med allmänheten. Det är också ett effektivt sätt att nå ut med brottsförebyggande information och efterfråga tips och vittnesuppgifter. mallar för samverkansavtal mellan polis och kommun. Målsättningen med pilotprojektet var tydligare ramar och en ökad enhetlighet i samarbetet mellan kommun och polis samt att öka det lokala engagemanget. Ambitionen är att en förbättrad samverkan ska leda till ökad trygghet och minskad brottslighet i lokalsamhället. Pilotprojektet resulterade i att de fyra pilotkommunerna/ stadsdelarna som ingick, Stockholm (Stadsdelsförvaltningarna Spånga –Tensta och Bromma), Botkyrka kommun, Södertälje kommun och Region Gotland undertecknade ett samverkansavtal med hjälp av den nya avtalsmallen. Inom ramen för projektet har också en handbok för avtalsarbetet mellan polis och kommun tagits fram. Medborgardialoger och medborgarlöften Under 2014 påbörjades ett nationellt projekt för att ta fram så kallade så kallade medborgarlöften i 13 av landets kommuner. Två av länets kommuner, Södertälje och Nykvarn, ingick i projektet som är en vidareutveckling av samverkansöverenskommelserna mellan polis och kommun. Samverkansavtal ”Polisen skall samarbeta med åklagarmyndigheterna. Samarbete skall också äga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten.” 3 § Polislagen För att ta fram medborgarlöften har både polis och kommun arbetat med att involvera medborgarna och medarbetarna för att ta reda på vad de upplever som problem i sin kommun. Detta har gjorts genom medborgardialoger där polisen mött medborgarna i olika forum och genom trygghetsenkäter som medborgarna fyllt i. I Polismyndigheten i Stockholms läns verksamhetsplan för 2014 står det att myndigheten inom ramen för det brottsförebyggande arbetet ska skapa överenskommelser för samverkan mellan polis och kommuner i Stockholms län. Arbetet med medborgardialoger och medborgarlöften har gett polisen inblick i vad medborgarna anser vara viktigt för att öka deras trygghet. Det har också gett medborgarna möjlighet till inflytande över hur polisen ska arbeta i deras närområde. Under 2014 bedrev myndigheten tillsammans med fyra kommuner ett pilotprojekt för att utveckla samverkan och utarbeta Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 16 Polismyndigheten i Stockholms läns bidrag till en hållbar utveckling Det är genom kärnverksamheten som polisen har störst möjlighet att bidra till en hållbar utveckling. Polisens huvudintressenter, medborgarna, är beroende av polisiär närvaro i samhället. Polisens främsta uppgift är att skydda medborgarnas lagstadgade rättigheter genom att minska brottsligheten och öka tryggheten. I enlighet med polisens uppdrag arbetade myndigheten under 2014 för att: • Minska brottsligheten och öka tryggheten. • Bedriva en rättssäker och enhetlig verksamhet. • Minska våldsbrottsligheten. • Klara upp fler mängdbrott. • Försämra förutsättningarna för att bedriva organiserad brottslighet. • Identifiera ungdomar som riskerar att välja en kriminell livsstil. • Bedriva ungdomsutredningar skyndsamt och effektivt. • Bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. • Bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället. • Öka förmågan att bemöta och stödja brottsoffer. • Bedriva ett systematiskt miljöledningsarbete för att bidra till uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen och en miljömässigt hållbar utveckling. Ovanstående uppdrag utgör polisens främsta utmaningar, men de utgör även polisens största möjligheter att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Måluppföljning, intern styrning och kontroll Inom ramen för arbetet med intern styrning och kontroll har myndigheten varje år genomfört en riskanalys vid polismästardistrikt, avdelningar och stabsenheter. Riskanalysen har bland annat innefattat en bedömning av huruvida arbetet bedrivs enligt prioriteringarna i Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar. Resultatet av arbetet med andra prioriterade mål och åtaganden har följts upp på samma sätt. När förhållanden påträffats som bedöms utgöra risker för att arbetet inte bedrivs på ett tillfredsställande sätt eller för att verksamhetsmålen inte kommer att nås har handlingsplaner upprättats. Förhållanden som bedömts utgöra verksamhetsrisker har beaktats i myndighetens verksamhetsplanering inför kommande år. Titel 17 Vår verksamhet 18 Vår verksamhet 19 Verksamheten Under 2014 arbetade Polismyndigheten i Stockholms län långsiktigt för att minska brottsligheten och öka tryggheten i länet. I första hand gjorde myndigheten detta genom att utveckla den brottsförebyggande och den brottsutredande verksamheten. En viktig utgångspunkt för det brottsförebyggande arbetet var åtgärder mot ungdomskriminalitet, bland annat att förhindra nyrekrytering av unga till kriminella nätverk. Ett annat viktigt inslag har varit att förbättra samverkan med andra samhällsaktörer. Myndigheten har också haft som målsättning att öka allmänhetens förtroende för polisen genom engagemang i lokalsamhället. Polismyndigheten i Stockholms län har under 2014 arbetat mycket med att öka kostadsmedvetenheten för att kunna nå målet med en budget i balans. Det gav ett gott resultat och målet uppnåddes. I inledningen av 2014 beslutade biträdande länspolismästaren att myndigheten under året skulle arbeta för att antalet ärenden som redovisades till åklagare skulle öka jämfört med 2013. Regionala operativa ledningsgruppen (ROLG) beslutade om sex åtgärder i syfte att nå målet. Åtgärderna var delvis lokala och delvis avsedda att ske i samverkan mellan distrikt och avdelningar. De lokala insatserna handlade om att öka antalet inkomna så kallade egeninitierade ärenden (till exempel narkotika- och trafikbrott), införande av veckovis uppföljning på gruppnivå i utredningsverksamheten, införande av forum för polisiära förundersökningsledare samt att lägga fokus på tidiga utredningsåtgärder genom att optimera planeringen av helgtjänstgöring. Samverkansåtgärderna handlade bland annat om att i samverkan arbeta med vaneförbrytare och att minska den ärendebalans som vanligtvis uppstår under sommarmånaderna. Under sommaren reviderades de 19 besluten angående utredning och lagföring från 2013 och utifrån detta fattade länspolismästaren 13 UL-beslut, som ersatte de tidigare besluten. Bland de 13 UL-besluten ingick beslut om att rikta särskild uppmärksamhet mot de ärenden som berör barn och ungdomar där de lagstadgade tidsfristerna överskridits och där anledningen till överskridandet troligen hos hos polisen. Ett annat beslut rörde att polismästardistrikten och de brottsutredande avdelningarna skulle formulera mål avseende förverkande av brottsvinster. Vår verksamhet 20 Brottsutveckling För att kunna minska brottsligheten och öka tryggheten är det viktigt att veta hur brottsligheten ser ut och hur tryggt det känns att bo och vistas i ett område. Det anmäls cirka 1,4 miljoner brott varje år i Sverige och ungefär 30 procent anmäls i Stockholms län. Brottsutvecklingen ser olika ut för olika typer av brott. Från 1995 fram till 2011 ökade de anmälda våldsbrotten med drygt 50 procent i Stockholms län. De senaste åren har det skett en minskning. Stöldbrotten (tillgreppsbrott exkl. rån) minskade med knappt 10 procent under perioden 1995–2014. Det är biltillgreppens och bilinbrottens kraftiga minskning som styrt den utvecklingen. De övriga stöldbrotten ökade och den ökningen har skett de senaste fyra åren. Polisens arbete mot narkotikabrott syns i en mycket tydlig ökning av antalet anmälda narkotikabrott. Av de övriga brotten har även bedrägerierna ökat kraftigt. Då folkmängden ökat under samma period ger anmälda brott per 100 000 invånare en rättvisare bild av brottsligheten som sådan och underlättar också jämförelser av geografiska områden med olika stora folkmängder. Brottsligheten mätt i anmälda brott per invånare är högre i Stockholm än i övriga Sverige. Att den anmälda brottsligheten ökat innebär inte automatiskt att den faktiska brottsligheten har ökat. Antalet anmälda brott påverkas bland annat av människors benägenhet att anmäla brott. Varför, vad och hur människor anmäler brott skiftar till exempel över tid när samhällsattityder förändras. För att få en uppfattning om hur brottsligheten utvecklas krävs att man även ser till andra indikatorer på brottslighet utöver anmälningsstatistiken. Antal anmälda brott per 100 000/invånare Händelser i samhället Kommer inte till polisens kännedom Kommer till polisens kännedom 16 15000 12 10000 8 5000 4 Stockholm Hela landet Ej bearbetade ärenden Bearbetade ärenden Ej redovisade till åklagare Redovisade till åklagare % Andel utsatta för brott mot enskild person 20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Brottsliga händelser ÄRENDEN Andelen utsatta personer har minskat sedan 2006, och under samma period har andelen anmälda händelser (anmälningsbenägenheten) ökat. Dessa siffror kommer från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU). 20000 Källa: NTU 2015 Ej brottsliga händelser Figuren ovan är en framställning av förhållandet mellan händelser i samhället och de uppgifter som registreras och hanteras av polisen. Den andel brott som inträffar, men inte kommer till polisens kännedom, kallas dold brottslighet och kommer inte med i statistiken. Det är viktigt att vara medveten om att detta fortfarande är brott som har begåtts och personer som har blivit utsatta. Dessa brott kan i vissa fall fångas med hjälp av andra datakällor, som till exempel enkät- eller telefonundersökningar om medborgarnas utsatthet för brott. Andra viktiga datakällor som rör den faktiska brottsligheten är sjukvårdens uppgifter om personer som sökt vård med anledning av våld samt dödsorsaksregistret. I viss mån kan uppgifter även hämtas från undersökningar som rör medborgarnas erfarenhet och upplevelse av rättsväsendet och allmänhetens förtroende för polisen. 25000 0 INKOMNA TILL POLISEN 0 2006 2007 Källa: NTU 2015 2008 2009 2010 Stockholm 2011 2012 Hela landet 2013 2014 Vår verksamhet 21 I den får ett antal slumpvis utvalda personer svara på frågor om olika aspekter av utsatthet för brott och otrygghet. I detta fall har de svarat på om de har varit utsatta för brott och i vilken utsträckning de i så fall har anmält detta brott. Resultatet visar att vi anmäler allt mer av det vi utsätts för. Men vi utsätts inte för mer, utan snarare kanske mindre än för fem år sedan. Detta innebär att den anmälda brottsligheten ökat under samma period som personers utsatthet minskat. Detta är logiskt utifrån det faktum att anmälningsbenägenheten ökar. Genom att belysa brottsutvecklingen med hjälp av olika datakällor ökar möjligheten att diskutera i hur stor grad utvecklingen av anmälda brott är en återspegling av den faktiska brottsutvecklingen eller om den är påverkad av till exempel förändringar i anmälningsbenägenheten eller myndighetens eget arbete. Utifrån dessa datakällor framträder inte en bild av att utsattheten Fenomen Förtroende för rättsväsendet Anmälningsbenägenhet Trygghetsundersökningar Utsatthet för brott och brottsligheten ökar, utan snarare att den minskar. Människor uppger ökad trygghet, ett högt förtroende för polisen och en högre anmälningsbenägenhet. Detta är viktigt att ha med sig när polisens arbete och resultat studeras och utvärderas. Om fokus endast läggs på polisens statistik över anmälda brott kan den ökade anmälningsbenägenheten ge sken av en ökad brottslighet. De alternativa källorna beskriver troligen brottsligheten bättre än polisens register över anmälningar. Uppgifter från polisen bör snarare tolkas som beskrivningar som lämpar sig för analys av myndighetens arbetsbelastning och resultat än som beskrivningar av brottslighetens omfattning och utveckling. Det paradoxala är att även om utsattheten och brottsligheten minskar så ökar belastningen på polisen genom att allt fler vänder sig till polisen då de har utsatts för ett brott. Datakälla Utveckling Nationella SOM-undersökningar, Stockholms stads trygghetsundersökning Högt förtroende för polisen jämfört med de andra aktörerna i rättsväsendet. Samstämmiga uppgifter från de bägge undersökningarna. NTU Anmälningsbenägenheten ökade från 24 procent 2006 till 31 procent 2013. NTU, Stockholms stads trygghetsundersökning Otryggheten minskar enligt både NTU och Stockholms stads trygghetsundersökning. NTU, Stockholms stads trygghetsundersökning, ULF Utsattheten verkar vara stabil (Stockholms stad och ULF) eller till och med minska (NTU). Skador Dödsfall Narkotikamissbruk Sjukvårdsdata Enligt dödsorsaksstatistiken är trenden för antalet dödade genom övergrepp av annan person minskande sedan 1997. Dödsorsaksstatistik Enligt dödsorsaksstatistiken är trenden för antalet dödade genom övergrepp av annan person minskande sedan 1997. CAN Alltsedan millennieskiftet har läget varit relativt oförändrat bland skolungdomar och yngre vuxna, både vad gäller att prova och att använda narkotika mer regelbundet. Narkotikaerfarenheter bland vuxna är vanligare bland män än bland kvinnor och vanligare i storstadsområden än i glesbygdsregioner. Vår verksamhet 22 Mål för kärnverksamheten Brottsförebyggande arbete ÎÎAndelen resurstimmar i yttre tjänst ska öka jämfört med 2013. En av polisens allra viktigaste uppgifter är att förebygga brott. Det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas med långsiktighet och med fokus på ungdomars kriminalitet. Polisen ska verka för ökad samverkan med kommuner och andra viktiga samhällsaktörer. Polisen ska genom synlighet och tillgänglighet på platser där det behövs och på tider när det gör skillnad minska utsattheten för brott. För att effektivt arbeta med synlighet som metod arbetade Polismyndigheten i Stockholms län utifrån en synlighetsstrategi. Polismästardistrikten har utifrån den lokala problembilden och synlighetsstrategin formulerat åtaganden för det lokala brottsförebyggande arbetet. Fler mängdbrott ska klaras upp ÎÎAndelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden totalt ska öka jämfört med 2013. Myndigheten uppnådde inte andelsmålet för 2014 då andelen ärenden redovisade till åklagare minskade från 12,0 till 11,2 procent. De flesta människor som utsätts för ett brott drab- bas av ett så kallat mängdbrott, till exempel tillgreppsbrott, bedrägeri eller skadegörelse. Myndigheten har fokuserat på att utveckla förmågan att utreda dessa brott. Särskild uppmärksamhet har riktats mot våld i offentlig miljö och inbrott i bostad. Tillgreppsbrott (exklusive i butik) är den vanligaste och största brottskategorin och har därför en stor påverkan på det totala utredningsresultatet. Under 2014 ökade flera typer av tillgreppsbrott, främst cykelstöld, stölder utan inbrott och fickstölder. I Stockholms län har antalet invånare, utbudet av näringsställen och genomströmningen av människor ökat kraftigt under senare år. Detta har medfört att stöldligor av olika slag, såväl svenska som utländska, är verksamma i länet. Stölder i en storstad är mycket svåra att utreda och det är ofta svårt att binda en gärningsman till brottet. Till följd av en allt större andel svårutredda brott har andelen ärenden redovisade till åklagare minskat. Mängdbrott begås i stor utsträckning av så kallade vaneförbrytare. En överenskommelse träffades i december 2012 mellan länspolismästaren och Åklagarmyndighetens kammarchefer avseende hanteringen av vaneförbrytare i länet. Överenskommelsen innebar bland annat att polis och åklagare i samverkan ska utreda och fatta beslut angående all Synlighet Antal 2013 Antal 2014 Antal resurstimmar, brottsförebyggande arbete genom synlighet* 2 146 426 2 046 583 Antal resurstimmar, brottsförebyggande arbete genom synlighet** 28,2% Andel ärenden redovisade till åklagare av % inkomna ärenden totalt 20 16 12 27,7% *Arbetade resurstimmar, brottsförebyggande verksamhet i yttre tjänst (för poliser). **Andelen resurstimmar, brottsförebyggande verksamhet i yttre tjänst av det totala antalet resurstimmar (för poliser). 8 4 0 2010 Källa: VUP 2011 2012 2013 Målvärde: 12,1 procent (uppnåddes inte) 2014 Vår verksamhet 23 brottslighet gällande 393 utpekade vaneförbrytare (personer som förekommer i minst fem öppna brottsärenden). När insatsen avslutades i augusti 2014 var 364 personer av de 393 avförda från förteckningen. Den 28 augusti 2014 beslutade länspolismästaren om en ny insats mot vaneförbrytare som ett komplement till den nationella insatsen mot så kallade livsstilskriminella. En utvärdering av insatsen kommer att göras under våren 2015. Inbrottsstöld i bostad ÎÎAntalet inbrottsstölder i permanentbostad ska minska. ÎÎAndelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande inbrottsstöld i bostad ska öka med 15 procent jämfört med utfallet för 2013. ÎÎ90 procent av brottsoffer utsatta för inbrott i permanentbostad ska vara nöjda eller mycket nöjda med polisens bemötande. Myndigheten lyckades inte nå målet att minska antalet inbrottsstölder i permanentbostad. Under 2014 ökade antalet inbrott i permanentbostad med 10 procent. Under året genomfördes insatser vars syfte bland annat var att stoppa inbrottsligor i de mest trafikerade internationella hamnarna. Insatserna har bland annat resulterat i att stora mängder stöldgods har beslagtagits och ett flertal personer gripits. Antal anmälda inbrott i permanentbostad Myndigheten uppnådde inte uppsatt andelsmålvärde för 2014 avseende redovisade ärenden för inbrottsstöld i bostad. I många fall är det svårt att knyta en gärningsman till brottsplatsen för denna typ av brott. Myndigheten har under 2014 genomfört insatser för att stoppa inbrottsligor. Dessa insatser har resulterat i att stöldgods beslagtagits. Dock har ärendena inte kunnat redovisas som uppklarade i statistiken eftersom det inte gick att bevisa att personerna gjort sig skyldliga till inbrotten, utan endast att de befattat sig med stöldgodset och därmed gjort sig skyldiga till häleri. För att följa upp myndighetens mål avseende polisens bemötande av personer som utsatts för inbrott har polismyndigheten under tidigare år genomfört en telefonundersökning med slumpvis utvalda personer som utsatts för inbrott under perioden januari till mars. Undersökningarna visade att målet på 90 procent uppnåddes mycket väl då 95 procent av de tillfrågade var mycket nöjda eller ganska nöjda med polisens bemötande. Målsägarna hade också ett högt förtroende för polisen och majoriteten var nöjda eller mycket nöjda med den information de fått av polisen. Även om polismyndigheten inte har genomfört en motsvarande undersökning under 2014, visar de kontakter med brottsoffer och uppföljningar som myndigheten löpande gjort att nöjdheten med polisens bemötande fortfarande är hög. Se filmen ”Tänk som en tjuv”, framtagen i samarbete mellan polisen och Samverkan mot brott. Inbrottsstöld i bostad andel ärenden % redovisade till åklagare av inkomna ärenden 6 8000 6000 4 4000 2 2000 0 2010 Källa: VUP 2011 2012 2013 Målvärde: 6 000 (uppnåddes ej) 2014 0 2010 Källa: VUP 2011 2012 2013 Målvärde: 4,5 procent (uppnåddes inte) 2014 Vår verksamhet 24 Våldet ska minska Polisen ska förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Polisen ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. ÎÎAntalet misshandelsbrott utomhus (exklusive ärenden där brottsoffret är i åldern 0–14 år) ska minska jämfört med 2013. ÎÎAndelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exklusive ärenden där brottsoffret är i åldern 0–14 år) ska öka med 15 procent jämfört med utfallet för 2013. Antalet misshandelsbrott utomhus minskade med nära 6 procent (536 anmälda brott) under året och därmed uppnåddes målet. Samverkan har skett med ordningsvakter, kommunernas alkoholhandläggare, socialtjänsten och Åklagarmyndigheten. I samverkan med STAD och andra aktörer i enlighet med ANDT-strategin har olika insatser genomförts i länet. Som exempel kan nämnas regelbunden tillsyn av krogar och restauranter inom ramen för ansvarsfull alkoholservering och att polispersonal som påträffat narkotikapåverkade ungdomar erbjudit dem vård enligt Mumin-modellen. Antal anmälda misshandelsbrott utomhus (ej 0 – 14 år) Andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus minskade år 2014, vilket innebar att myndighetens mål inte uppnåddes. Denna brottstyp är svårutredd bland annat eftersom de inblandade ofta är påverkade av alkohol eller droger. Dessutom tillkommer den så kallade storstadsfaktorn, det vill säga en stor befolkning och ett brett utbud av nöjesliv och krogar vilket bidrar till anonymitet. Utredningsbarheten för våldsbrott har förändrats under de senaste åren. Enligt Brå har det skett en allmän minskning av toleransen mot att utsättas för brott. Det är troligt att detta leder till att en större andel mindre allvarliga och mer svåruppklarade brott anmäls. Stockholmspolisen bedriver också ett aktivt arbete med att förebygga våldsbrott, vilket kan leda till att lättuppklarade brott förebyggs i större utsträckning samtidigt som benägenheten att anmäla mindre allvarliga men svåruppklarade brott har ökat. Ytterligare en faktor som kan kopplas till ökningen av svåruppklarade brott, särskilt när det gäller olaga hot, är den tekniska utvecklingen, främst inom olika typer av sociala medier. % 12000 25 10000 8000 20 6000 15 4000 10 2000 0 Misshandelutomhus utomhus 0 –14 år) andel ärenden redovisade Misshandel (ej(ej 0-14 år) andel ärenden redovisade åklagareavavinkomna inkomna ärenden tilltillåklagare ärenden 5 2010 Källa: VUP 2011 2012 2013 Målvärde: 10 000 (uppnåddes) 2014 0 2010 Källa: VUP 2011 2012 2013 Målvärde: 19,2 procent (uppnåddes inte) 2014 Vår verksamhet 25 Hatbrott ÎÎMinska mörkertalet och öka anmälningsbenägenheten avseende hatbrott. ÎÎ90 procent av tillfrågade brottsoffer som utsatts för hatbrott ska vara nöjda eller mycket nöjda med polisens bemötande. Hatbrott kan ha olika karaktär och det är motivet som avgör vad som är ett hatbrott. Hatbrotten kännetecknas av att brottsoffret blir utsatt på grund av faktorer så som exempelvis hudfärg, ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Gemensamt för hatbrotten är att de är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och strider mot ett demokratiskt samhälles grundläggande värderingar om allas lika värde. För att följa upp myndighetens mål om hur brottsoffer för hatbrott upplevt polisens bemötande genomfördes under 2014 en brottsofferundersökning med 20 personer som utsatts för hatbrott under 2013 och 2014 deltog. Av de intervjuade uppgav 13 personer att de sammantaget var ganska eller mycket nöjda med polisens bemötande. Brott i nära relation Brott i nära relation innebär ofta att kvinnor och barn utsätts för våld i en miljö där tryggheten borde vara som störst. Det är därför angeläget att dessa brott ägnas särskild uppmärksamhet. Andelen redovisade ärenden till åklagare beträffande brott i nära relation minskade år 2014, vilket innebär att myndighetens mål inte uppnåddes. För de brottstyper som ingår i brott i nära relation redovisades 16 procent till åklagare. Denna brottstyp består av ett sextiotal brottskoder för vilka redovisningen till åklagare varierar. Högst är redovisningen för ärenden där kvinnor och barn är inblandade. Under 2014 var andelen ärenden redovisade till åklagare gällande fullbordad våldtäkt inomhus mot flicka under 15 år 33 procent, grov kvinnofridskränkning 24 procent och grov fridskränkning mot flicka under 18 år 24 procent. Slutsatsen är att myndighetens arbete med ärenden där kvinnor och barn utsatts för våld, i hög grad redovisas till åklagare. Flera rapporter2 pekar på att det finns ett antal olika faktorer som påverkar möjligheten till personuppklaring vid brott i nära relationer. Dessa är bland annat huruvida det finns vittnesuppgifter som stödjer målsägandens berättelse, att målsäganden deltar i utredningen, att skador dokumenteras samt att den misstänkte medger brottet till någon del. I syfte att förbättra polisens arbete mot brott i nära relationer ska all personal, från de som vidtar de inledande åtgärderna till de som utreder brotten, arbeta efter Rikspolisstyrelsens handbok om brott i nära relation samt de åtgärdskort som finns på polisens intranät. Brott i nära relationer, andel ärenden redovisade % till åklagare av inkomna ärenden 25 ÎÎAndelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska öka med 15 procent jämfört med utfallet för 2013. 20 15 10 5 0 2010 Källa: VUP 2 Brå 2008:25, polisens utredning av våld mot kvinnor i nära relation; Rapport UC Göteborg ÅM: Tvångsmedelsanvändning och beslutsfrister m.m. vid vålds och sexualbrott i nära relation och barn; RPS 2010:9 Polismyndighetens handläggning av ärenden om mäns våld mot kvinnor 2010:9). 2011 2012 2013 Målvärde: 22,3 procent (uppnåddes inte) 2014 Vår verksamhet 26 Grova våldsbrott3 Brottsuppklaringen av grova våldsbrott är av stor vikt för alla berörda, dessutom påverkar den känslan av trygghet hos den enskilde och förtroendet för polisen. i Södertälje. Fokus har under 2014 varit på att kartlägga och bekämpa den ekonomiska brottslighet som bedrivs av kriminella organisationer. ÎÎPolisen ska förbättra och utveckla handläggningen av grova våldsbrott. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Under 2014 har arbetet mot grova våldsbrott skett i enlighet med polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG). Den kriminalpolisiära beredskapsorganisationen kallas in vid grövre brott, som till exempel mord, allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning eller grovt rån. Beredskapsorganisationen består av en insatschef och fyra utredare. I sitt arbete har myndigheten ökat samverkan med Åklagarmyndigheten och andra polismyndigheter. Myndigheten har under året arbetat utifrån polisens ungdomsstrategi där arbetsmetoder för samtliga verksamhetsområden avseende ungdomar samlats. I strategin beskrivs till exempel polisens medverkan i stödcentrum för unga brottsoffer, medling och sociala insatsgrupper. Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället och påverkar i någon utsträckning alla delar av myndighetens verksamhet. ÎÎPolisen ska försämra förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige. Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet ska vara i fokus. Polismyndigheten i Stockholms läns hade ungdomskoordinatorer i distrikten, som hade i uppdrag att samordna underrättelser avseende ungdomar, vara kontaktperson för samverkan inom det egna distriktet och inom myndigheten samt verka för ett nära samarbete med personal inom ungdomsverksamhet. I slutet av december kom den så kallade supermandrogen som är en variant av ecstacy. Unga människor fick sätta livet till efter att ha intagit drogen. I syfte att rädda liv gick polisen ut i media och på sociala medier och varnade för drogen. Samverkansforum har byggts upp mellan olika myndigheter vilket resulterat i framgångsrik brottsbekämpning bland annat Insats Fenix Länskriminalens underrättelserotel gjorde 2012 en fördjupad lägesbild av fyra områden i Stockholm där brottsligheten anses vara samhällshotande. Efter en beredning till den Regionala operativa ledningsgruppen (ROLG) togs ett beslut om en förstärkning till Södra 3 Järva med 29 poliser varav åtta utredare, kallad Insats Fenix. Insatsen riktar sig till området Södra Järva i Stockholm och består av två delar. Den ena delen av insatsen förstärker det befintliga närpolisområdet genom att arbeta brottsförebyggande med tydligt fokus på Med grova våldsbrott avses våldsbrott med lägst ett års fängelse i straffskalan. samverkan. Den andra delen arbetar hämmande mot den grupp av individer som tydligt står för kriminaliteten i området. Insatsen planeras att fortgå till december 2015. Vår verksamhet 27 Trafiken ska bli säkrare Polisen ska bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. av kör- och vilotider och genomförde 918 tillsyner av farligt gods. För Stockholms del innefattar dessa mål även Gotland. ÎÎDet åligger respektive distrikt och avdelning4 att formulera åtaganden inom trafikområdet. Verksamheten ska bedrivas på en fortsatt hög och jämn nivå inom myndigheten, med hänsyn tagen till lokal problembild för området. Myndigheten har både nationellt och lokalt bedrivit trafiksäkerhetsarbete bland annat genom hastighets- och nykterhetskontroller. Myndigheten har även deltagit i den Europeiska trafikpolisorganisationen TISPOL:s internationella trafikinsatser, där trafikkontroller skett vid samma tidpunkter i alla TISPOL:s medlemsländer. Myndigheten har även arbetat med det nationella målet för antal kontroller beträffande yrkestrafik. Kontrollnivåerna är fastställda av EU och innebär kontroll av kör- och vilotider på väg (75 270 arbetsdagar), och kontroll av farligt gods (910 kontroller). Totalt ägnade myndigheten 82 362 arbetsdagar åt kontroll Myndigheten har under året arbetat med INVIT och SMADIT. Målsättningen har varit att, genom kontroller och andra åtgärder, få förare som upprepade gånger kört bil under påverkan av alkohol eller droger att motiveras till att söka beroendevård. Trafikmål Målområde 2012 jan–dec 2013 jan–dec 2014 jan-dec Målvärde 2014 4 340 4 055 2 639 minskat 36 30 40 4 304 4 025 2 599 76 293 77 616 82 362 75 270 914 982 918 910 Trafiksäkerhet Antalet dödade och skadade i trafiken Dödade Skadade Kontrollera yrkeschaufförers kör- och vilotid på väg (inkl. Gotland) Tillsyner av farligt gods (inkl. Gotland) Källa: STRADA, START2 4 Exklusive personal- och ekonomiavdelningarna samt länskriminalpolisavdelningen. Vår verksamhet 28 Missbruket av narkotika ska bekämpas Narkotikamissbruket och narkotikabrottsligheten är högt prioriterad med särskilt fokus på att motverka ungdomars missbruk. ÎÎDen uppdagade narkotikabrottsligheten ska ligga på en fortsatt hög och jämn nivå inom myndigheten. Särskilt fokus ska riktas mot dels överlåtelse och dels narkotikabrott med misstänkt under 18 år. Antal anmälda narkotikabrott 30000 20000 10000 0 2010 Källa: VUP 2011 2012 2013 Myndigheten har fortsatt sitt arbete för att tillgången på och användandet av narkotika ska minska. Fokus har legat på överlåtelsebrott och missbruk hos ungdomar. Myndigheten har arbetat aktivt med olika samverkanspartners i syfte att minska narkotikabruket bland ungdomar. En central del i polisens arbete mot narkotika är att ge de personer som rapporteras för narkotikabrott möjlighet att få hjälp med sitt missbruk. Polisen har haft motiverande samtal med unga vuxna för att de ska uppsöka vård i enlighet med Muminmodellen (Maria Ungdom Motiverande Intervention). Modellen innebär att ungdomar som påträffas narkotikapåverkade erbjuds vård i direkt samband med polisens ingripande. Under hösten 2014 besökte en delegation från Hongkong Polismyndigheten i Stockholms läns narkotikasektion för att studera sektionens arbetsmetodik och Mumin-modellen. 2014 Målvärde: 22 250 (uppnåddes) Projekt Träffa rätt Under 2014 startade Polismyndigheten i Stockholm projektet Träffa rätt. Enkätstudier och erfarenheter från bland annat Maria Ungdom visar att unga kvinnor och unga män missbrukar narkotika i ungefär samma omfattning. Men den egna statitiken visar att polisen har svårare att upptäcka de unga kvinnornas missbruk. Därför har polisen i Stockholm startat ett projekt för att jämna ut skillnaderna – ”Träffa rätt”. Målet för projektet är att, i enlighet med polisens likabehandlingsplan, hitta en större andel av de unga kvinnor som använder narkotika så att de kan erbjudas vård i ett tidigare skede. Under 2014 har projektet bland annat tittat på hur arbetsmetoder, personalsammansättning och arbetet med underrättelser kan påverka resultaten. Under hösten 2014 tilldelades projektet också medel från Vinnova för att göra en förstudie i ämnet. Vår verksamhet 29 Narkotikabeslag på Stockholms Central. Andel anmälda narkotikabrott med misstänkt under 18 år % av totalt antal anmälda narkotikabrott 15 Andel anmälda narkotikaöverlåtelsebrott % av totalt antal anmälda narkotikabrott 15 10 10 5 0 5 2010 2011 Källa: VUP, STATUS 2012 2013 Målvärde: 12 procent (uppnåddes) 2014 0 2010 Källa: VUP 2011 2012 2013 Målvärde: 12 procent (uppnåddes inte) 2014 Service Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten. Polisens grad av tillgänglighet, bemötande och utförande påverkar allmänhetens uppfattning om hur väl polisen fungerar. Den genomsnittliga svarstiden för 112-samtal låg på 14,9 sekunder och myndigheten uppnådde därmed målet att svarstiden inte skulle överstiga 15 sekunder. ÎÎFörbättrad service till samtliga kunder som ansöker om resehandlingar. ÎÎGenomsnittliga svarstiden på 112-samtal ska inte överstiga 15 sekunder. Under 2012 införde Polismyndigheten i Stockholms län tidsbokning via internet för ansökan om resehandling och under 2014 slutade myndigheten med drop-in-tider för denna typ av ärenden. Väntetiden vid ansökan om resehandling minskade 2014 med en minut jämfört med 2013. Målområde service 2012 2013 2014 Målvärde jan – dec jan – dec Jan – dec 2014 Väntetid för att ansöka om pass (webbokning) 02:16 03:32 02:32 Genomsnittsliga svarstiden på 112-samtal (sekunder) 15,0 Se en film om att man ska ansöka pass i tid. 13,1 14,9 Källa: NEMO-Q (pass), länskommunikationscentralen (112-samtal) <15 sek Vår verksamhet 31 Medborgarnas förtroende och trygghet Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökningar tycks anmälningsbenägenheten ha ökat sedan 2005. En bidragande faktor till den ökade anmälningsbenägenheten är troligen att allmänheten har ett relativt högt förtroende för polisen. Ett högt förtroende är viktigt för att polisen ska kunna föra en god dialog med medborgarna kring polisens arbete i lokalsamhället. SOM-institutet5 vid Göteborgs universitet genomför årligen undersökningar avseende allmänhetens förtroende för olika samhällsinstitutioner och yrkesgrupper, däribland polisen. Förtroendet för polisen har under hela mätperioden rankats högt. Förtroendet var något högre under 1980-talet och första hälften av 1990-talet men en tydlig minskning av förtroendet för polisen inträffade 1996–1997. Sedan dess har dock nivåerna varit relativt stabila. I den senaste mätningen är sjukvården den samhällsinstitution som flest medborgare har ett stort förtroende för. De samhällsinstitutioner som näst flest medborgare har stort förtroende för är polisen och universitet/ högskolor. Även Brottsförebyggande rådets senaste trygg- hetsundersökning (Brå 2015:1) visar på ett högt och stabilt förtroende för polisen. När det gäller oro för att utsättas för brott visade resultaten av Stockholms stads trygghetsundersökning 2014 att majoriteten av Stockholms vuxna befolkning inte oroat sig för att utsättas för brott under de senaste tolv månaderna. Andelen medborgare som oroar sig för att utsättas för brott i Stockholms stad är lägre 2014 (16 procent) jämfört med 2008 (18 procent). Utsattheten i Stockholms stad har inte förändrats nämnvärt mellan mätningarna 2008 och 2014. Andelen personer som i den nationella trygghetsundersökningen uppger att de själva utsatts för brott har minskat sedan undersökningen inleddes, men i den senaste undersökningen kan en liten ökning av andelen utsatta jämfört med de senaste åren ses. Andelen som är oroliga eller otrygga har minskat sedan 2005 och nivån har inte förändrats sedan föregående år. Andel vars otrygghet påverkar livskvaliteten Andel med stort förtroende för polisens sätt att % bedriva sitt arbete % 100 20 80 16 60 12 40 8 20 4 0 2006 2007 Källa: NTU 2015 5 2008 2009 2010 Stockholm SOM står för Samhälle Opinion Medier. 2011 2012 Hela landet 2013 2014 0 2006 2007 Källa: NTU 2015 2008 2009 2010 Stockholm 2011 2012 Hela landet 2013 2014 Vårt bidrag till en hållbar miljö 32 Under 2014 miljöcertifierades ekonomiavdelningen och Södertälje polismästardistrikt enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Vårt bidrag till en hållbar miljö 33 Myndighetens bidrag till en hållbar miljö Polismyndigheten i Stockholms län var en stor myndighet med en komplex och omfattande verksamhet som påverkade miljön både direkt och indirekt. Direkt genom de resurser myndigheten förbrukade, det avfall som genererades och de utsläpp av växthusgaser som tjänstefordonen och resor i tjänsten gav upphov till. Indirekt påverkade myndigheten miljön genom att sätta goda exempel, deltaga i myndighetsnätverk och arbeta med att utreda miljöbrott. Myndigheten strävade alltid efter att ligga i framkant med sitt miljöarbete. Bland annat resulterade detta i att myndigheten 2014 blev den första polismyndigheten i Sverige som certifierade delar av sin verksamhet enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Vårt bidrag till en hållbar miljö 34 Miljöarbete – vi tar ansvar Miljöledning Miljömål Polismyndigheten i Stockholms län arbetade aktivt för att ständigt förbättra det systematiska miljöarbetet och minska verksamhetens negativa miljöpåverkan. Myndighetens övergripande miljömål var satta utifrån de betydande miljöaspekterna. För verksamhetsåren 2012–2014 hade myndigheten följande övergripande miljömål: • Miljökompetensen hos myndighetens anställda ska ständigt höjas till en högre nivå. • Mängden osorterat avfall ska minska. • Elförbrukningen ska minska och energieffektiviteten ska öka. • Koldioxidutsläppen från myndighetens verksamhet ska minska. • Miljöhänsyn ska beaktas vid upphandling och inköp. • En strategi för hur lokaler/kontor kan miljöanpassas ska tas fram. Milstolpar i myndighetens miljöledningsarbete • 2002 beslutade dåvarande länspolismästare att polismyndigheten i Stockholms län skulle införa ett miljöledningssystem. • 2005 beslutades myndighetens första miljöpolicy. • 2006 anställdes en miljösamordnare för att arbeta med att implementera och utveckla miljöledningsarbetet. En miljöorganisation med miljöombud vid distrikt och avdelningar byggdes upp. • 2007 tilldelades alla medarbetare filmen En obekväm sanning. Filmen utgjorde diskussionsunderlag vid arbetsplatsträffar där förslag till åtgärder för att minska myndighetens negativa miljöpåverkan togs fram. • 2010 genomfördes en omfattande miljöutredning där myndighetens miljöpåverkan kartlades. • 2013 färdigställde myndigheten en interaktiv miljöutbildning för myndighetens medarbetare. • 2014 certifierade myndigheten delar av verksamheten enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. I handlingsplanen för miljöarbete, som var tänkt att löpa över tre år, men som upphörde i och med övergången till en sammanhållen polismyndighet, återfanns även detaljerade mål som preciserade vilka åtgärder som skulle vidtas för att uppnå de övergripande målen. Utifrån de detaljerade miljömålen tog distrikt, avdelningar och stabsenheter fram egna lokala miljömål som följdes upp centralt. Certifiering enligt ISO 2014 Under 2012 beslutades att delar av myndigheten skulle miljöcertifieras och 2014 certifierades ekonomiavdelningen och Södertälje polismästardistrikt enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Vårt bidrag till en hållbar miljö 35 Energianvändning Både offentlig och privat verksamhet måste energieffektiviseras för att vi ska kunna ställa om till ett samhälle som är oberoende av fossila bränslen. Polismyndigheten i Stockholms län arbetade med att effektivisera energianvändningen bland annat genom att kontinuerligt ersätta strömbrytare med rörelsedetektorer i gemensamma utrymmen. Myndigheten försökte följa upp energianvändningen. Detta visade sig vara mycket svårt. Trots omfattande arbetsinsatser på central och lokal nivå hade statistiken för energianvändning stora brister. Myndigheten hade cirka 200 olika hyresavtal med närmare 100 olika hyresvärdar. I vissa hyreskontrakt ingick verksamhetsel6 i lokalhyran medan det i andra fall fanns ett separat el-abonnemang. Vanligtvis ingick uppvärmning och klimatkyla i hyreskontrakten. I de lokaler där energikostnaden ingick i hyreskontraktet var myndigheten beroende av att hyresvärden lämnade ut den information om energianvändning som efterfrågades. I många fall där myndigheten delade fastighet med andra verksamheter saknades separata mätare för energianvändning. Detta innebar att hyresvärden endast kunde redovisa schablonsiffror, baserade på procentuell ytfördelning i fastigheten. På grund av detta kan statistik för Polismyndigheten i Stockholms läns energianvändning inte redovisas. Myndigheten medverkade i nätverket HyLok (Statliga hyresgäster för energieffektivisering av lokaler). HyLok drivs av Energimyndigheten och har som uppgift att stötta statliga myndigheter i arbetet med energieffektivisering. Miljöutbildning Ett av Polismyndigheten i Stockholms läns övergripande miljömål var att miljökompetensen hos myndighetens anställda ständigt skulle förbättras. Under hösten 2013 lanserade myndigheten en webbaserad interaktiv miljöutbildning. Vid utgången av 2014 hade cirka 43 procent av de anställda genomgått utbildning med godkänt resultat. Tjänsteresor - sträcka och koldioxidutsläpp Färdmedel Sträcka (km) Koldioxid- Koldioxidutsläpp (kg) utsläpp (kg) 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 357 821 319 354 269 729 223 859 216 031 67 986 60 677 51 249 44 100 41 046 Flyg 1 002 307 1 059 671 1 321 072 1 164 137 1 229 450 140 607 139 732 186 212 158 313 172 118 Tåg 287 250 242 312 508 483 458 149 290 249 2 1 1 1 1 1 647 378 1 621 337 2 099 284 1 846 145 1 737 744 208 595 200 410 237 462 202 414 215 178 Egen bil Totalt Källa: Resestatistik från RPS El som används för verksamhet i lokaler, till exempel för belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl/frys, spis, disk-, tvätt- och andra hushållsmaskiner. 6 Vårt bidrag till en hållbar miljö 36 Myndighetens klimatpåverkan Polismyndighetens i Stockholms läns största klimatpåverkan kom från utsläpp från myndighetens tjänstefordon och resor i tjänsten med flyg, tåg och egen bil. För att minska koldioxidutsläppen utbildade myndigheten medarbetare i sparsam körstil och verkade för införandet av sparsam körning i polisens utryckningsutbildning. Myndigheten strävade även efter att öka andelen miljöbilar och att öka andelen tjänsteresor med tåg, kollektivtrafik och cykel istället för flyg- och bil. kg 10000 Utsläpp av kväveoxider (NOx) från tjänstefordon i kg/år (exkl. båtar) 8000 6000 kg Utsläpp av svaveloxider (SOx) från tjänstefordon i kg/år (exl. båtar) 35 Etanol 30 Diesel 25 Bensin 20 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diesel 0 Etanol Drivmedelsförbrukning för myndighetens fordon (exkl. båtar) % 2500000 Diesel30 2000000 Bensin 25 1500000 20 1000000 15 500000 10 Bensin Diesel Etanol Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8 och Statoil. Omvandlingsfaktorer Myndigheten förbrukade 1 480m3 gas (biogas/naturgas) under 2014 vilket är för en energianvändning frånm3Svenska Petroleum Institutet (SPI) Omvandlingsminskning från 868 under 2012. Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8för ochkoldioxidutsläpp Statoil. Omvandlingsfaktorer för energianvändning från Svenska faktorer från Naturvårdsverket. Petroleum Institutet (SPI) Omvandlingsfaktorer för koldioxidutsläpp från Naturvårdsverket. Diesel Etanol Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8 och Statoil. Omvandlingsfaktorer från Trafikverket Etanol35 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bensin Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8 och Statoil. Omvandlingsfaktorer från Trafikverket 0 Bensin 5 Bensin 3000000 Diesel 10 2000 liter Etanol 15 4000 0 De miljöfordon som uppfyllt kraven för utryckningsbilar har i första hand varit flexifuel-bilar som kan drivas med både etanol och bensin. De senaste åren har medarbetare i yttre tjänst upplevt funktionsproblem med dessa bilar när de tankats med etanol. Bilarna har därför i större utsträckning tankats med bensin. Detta ledde till att myndigheten under 2014, efter flera års minskning, ökade utsläppen av koldioxid från tjänstefordonen. Andel miljöbilar* 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 *Andelen miljöbilar, enligt definition i SFS 2009:1, av den totala person*Andelen miljöbilar, enligt definition i SFS 2009:1, bilsparken (inklusive minibussar). av den totala personbilsparken (inklusive minibussar). Vårt bidrag till en hållbar miljö 37 Energianvändning i gigajoule för myndighetens fordon (exkl. båtar) uppdelat på drivmedelsslag Bensin (etanol- Diesel miljöklass 1 Etanol (bensinblandning 15% sommarhalvår och 25% vinterhalvår Totalt blandning 5%) 2007 68 165 5 651 3 338 77 153 2008 63 205 9 794 6 314 79 312 2009 53 486 14 656 15 375 83 517 2010 50 557 15 836 17 566 83 959 2011 47 958 19 344 15 471 82 774 2012 39 572 26 275 14 674 80 521 2013 37 315 29 841 9 609 76 765 2014 37 253 34 583 5 556 77 392 Myndighetens fordon 2014 59 lastbilar 3 bussar 1 002 personbilar 9 båtar 78 motorcyklar Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8 och Statoil. Omvandlingsfaktorer för energianvändning från Svenska Petroleum Institutet (SPI). Koldioxidutsläpp och färdsträcka för myndighetens fordon (exkl. båtar) Koldioxidutsläpp i kilogram Kilometer 2007 5 470 291 27 404 218 2008 5 462 401 28 530 966 2009 5 274 514 30 746 213 2010 5 186 664 31 081 675 2011 5 151 329 30 571 080 2012 5 090 071 30 431 359 2013 5 076 804 28 937 229 2014 5 332 881 27 530 912 Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8 och Statoil. Omvandlingsfaktorer för koldioxidutsläpp och sträcka (l/km) från Naturvårdsverket. Drivmedelsförbrukning, energianvändning och koldioxidutsläpp från myndighetens båtar År Bensin Diesel (liter) (liter) Energianvändning genom drivmedelsförbrukning (gigajoule) Koldioxidutsläpp från drivmedelsförbrukning (kg CO2/liter) 2011 4 459 2012 3 158 177 589 6 412 461 064 174 690 6 170 451 165 2013 4 459 187 266 6 750 488 763 2014 3 415 160 519 6 409 435 040 Myndigheten anställde under 2014 fem nya arkivarier för att göra det enorma jobbet med att avsluta och hantera alla handlingar som myndigheten har samlat på sig genom åren. Vår arbetsplats 38 Vår arbetsplats 39 Myndigheten som arbetsplats Alla medarbetare har ett ansvar för verksamheten och ska medverka till att polisen genomför sitt uppdrag att öka tryggheten och minska brottsligheten. För att vi ska vara framgångsrika i vårt uppdrag är det viktigt att medarbetarnas förmågor och kompetenser tas tillvara. Två viktiga beståndsdelar i detta är ledarskap och medarbetarskap. Medarbetaren ska ha en tydlig bild av sin roll i organisationen, både som individ och som en del i en grupp. Resultaten är i slutändan beroende av de enskilda medarbetarnas insatser och hur väl vi tillsammans arbetar mot våra mål. Verksamhetsåret 2014 var Polismyndigheten i Stockholms läns sista år och vid årsskiftet övergick myndigheten, tillsammans med Sveriges övriga 20 länspolismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium, till en enad polismyndighet. Ett stort antal nationella projekt kopplade till omorganisationer har genomförts under året och många av myndighetens medarbetare har medverkat i dessa. Kommunikation och dialog har varit viktiga verktyg för att skapa förståelse för omorganisationen och minska otryggheten som en stor förändring som denna kan medföra. Vår arbetsplats 40 Medarbetarna Antal anställda Vid utgången av 2014 hade Polismyndigheten i Stockholms län 7 230 anställda.7 Det är en ökning med 600 anställda jämfört med 2008 och en ökning med ungefär 100 anställda jämfört med 2013. Under 2014 tilldelades myndigheten 293 nya polisaspiranter, vilket innebar att den negativa trenden med minskat antal poliser vände. Även antalet civilanställda ökade under 2014 efter att ha minskat under 2013. Med anställd avses person som avlönas med månadslön, inklusive tjänstlediga. Definition tillsvidareanställda: anställda med anställningsform tillsvidare anställning, provanställning, lönebidragsanställning, interna vikariat samt tidsbegränsade chefsanställningar. 7 8 Av de civilanställda var 1 554 st (95 %) tillsvidareanställda8, vilket är en procentenhet lägre än förgående år. Av myndighetens civilanställda hade 87 st (5 %) någon form av visstidsanställning. Andelen kvinnor (av totalt antal anställda) har ökat med två procentenheter sedan 2008 och utgjorde 41 procent vid utgången av 2014. Andelen kvinnor av poliserna har ökat tre procentenheter till 33 procent. Motsvarande andel för civilanställda var 69 procent, vilket är två procentenheter mindre Anställningsform Datum Total antal anställda Poliser totalt Civila totalt Andel poliser kvinnor Andel civila kvinnor Total andel kvinnor 2008-12-31 6 622 5 153 1 469 30% 71% 39% 2009-12-31 6 861 5 354 1 507 30% 71% 39% 2010-12-31 7 194 5 697 1 497 31% 71% 39% 2011-12-31 7 226 5 667 1 559 32% 70% 40% 2012-12-31 7 322 5 586 1 736 32% 70% 41% 2013-12-31 7 118 5 502 1 616 33% 69% 41% 2014-12-31 7 230 5 589 1 641 33% 69% 41% 608 436 172 3 procentenheter -2 procentenheter 2 procentenheter Skillnad mellan 2008 och 2014 Källa: Palasso Antal anställda fördelat på kärnverksamhet, ledning och stödverksamhet samt andelen kvinnor i respektive kategori Poliser Saknar kodning Kärnverksamhet Ledning Stödverksamhet Totalt Källa: Palasso Civila Totalt Antal (andel) Andel kvinnor Antal (andel) Andel kvinnor Antal (andel) Andel kvinnor 230 (4%) 30% 10 (1%) 60 240 (3%) 31% 4 270 (76%) 35% 953 (58%) 68% 5 223 (72%) 41% 835 (15%) 25% 56 (5%) 70% 891 (12%) 27% 254 (5%) 31% 622 (38%) 71% 876 (12%) 59% 5 589 (100%) 33% 1 641 (100%) 69% 7 230 (100%) 41% Vår arbetsplats 41 jämfört med 2008. Ökningen av andelen poliser som är kvinnor är resultatet av ett aktivt och målinriktat arbete i samband med rekrytering av polisaspiranter. Av myndighetens 7 230 anställda arbetade 72 procent med myndighetens kärnverksamhet och 12 procent med stödverksamhet. Det var 12 procent som hade någon form av chefs- funktion med personalansvar. Av myndighetens chefer var 27 procent kvinnor, vilket är samma nivå som föregående år. Av de tre procent som saknade kodning var majoriteten tjänstlediga för att arbeta på annan polismyndighet. Noterbart är att 58 procent av de civilanställda arbetade inom myndighetens kärnverksamhet. Antal anställda, samt andel kvinnor per polismästardistrikt, avdelning och stabsenhet 31 december Total Distrikt/ avdelning Poliser Civila Totalt antal Andel kvinnor Totalt antal Kvinnor Män Andel kvinnor Totalt antal Kvinnor Män Andel kvinnor 1 455 44% 1 189 440 749 37% 266 203 63 76% Söderort 706 39% 606 200 406 33% 100 74 26 74% Västerort 748 39% 639 216 423 34% 109 76 33 70% Roslagen 508 54% 307 107 200 35% 201 166 35 83% Norrort 457 47% 381 156 225 41% 76 57 19 75% Nacka 260 39% 222 79 143 36% 38 23 15 61% Södertörn 602 43% 496 179 317 36% 106 78 28 74% Södertälje 264 36% 224 64 160 29% 40 30 10 75% Stabsenheterna 53 58% 18 8 10 44% 35 23 12 66% Ekonomiavdelningen 53 53% 6 0 6 0% 47 28 19 60% Gränspolisavdelningen 460 40% 232 56 176 24% 228 130 98 57% Länskriminalpolisavdelningen 719 40% 542 180 362 33% 177 106 71 60% Operativa avdelningen 729 27% 604 115 489 19% 125 80 45 64% 81 44% 81 36 45 44% 0 0 0 0% 135 61% 42 18 24 43% 93 65 28 70% 7 230 41% 5 589 1854 3 735 33% 1 641 1 139 502 69% City P/Ekobrott Personal- och utvecklingsavd. Totalt Källa: Palasso Vår arbetsplats 42 Föräldraledighet Under 2014 tog totalt 1 917 personer ut någon form av föräldraledighet9, vilket är en ökning med 116 personer jämfört med föregående år. Kvinnorna som varit föräldralediga tog i genomsnitt ut 32 procent av sin årsarbetstid i föräldraledighet medan motsvarande siffra för männen var tolv procent. Skillnaden i uttag av föräldraledighet har ökat mellan kvinnor och män. Skillnaden mellan kvinnor och män är större för poliser än för civila. Under 2014 hade myndigheten totalt 6 003 årsarbetskrafter . I december 2014 hade 182 medarbetare delpension och 404 medarbetare var utlånade till andra polismyndigheter. 10 medelåldern 43 år, en minskning med två år i förhållande till 2008 och en minskning med ett år jämfört med 2013. Orsakerna till att medelåldern har sjunkit sedan 2008 är att de stora årskullarna födda på 1940-talet har börjat gå i pension, samtidigt som rekryteringen av unga polisaspiranter ökade markant fram till 2010. Rörlighet Under 2014 bytte 247 poliser grundplacering till annat polisdistrikt eller avdelning inom Polismyndigheten i Stockholms län och motsvarande siffra för civilanställda var 120. Nyanställningar Medelålder Vid utgången av 2014 var medelåldern för poliser 43 år, en minskning med ett år jämfört med 2008, men oförändrat jämfört med 2013. Bland myndighetens civilanställda var VAB ej inräknat. Med årsarbetskraft avses anställd personal omräknat till heltidsarbete. Tjänstledighet, långtidssjukfrånvaro samt föräldraledighet och vård av barn är borträknad. Korrigering för semester, kortare sjukfrånvaro övertid och kompensationsledighet görs inte. Definition enligt ESV 2008:3. Ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet. 9 10 Medelåldern för de 343 nyanställda poliserna var 30 år och för de 223 nyrekryterade civilanställda var medelåldern 31 år. Av de nyanställda var 215 poliser och 135 civila under 30 år. Av de nyanställda var 25 civilanställda och två poliser över 49 år. De övriga var mellan 30-49 år. I personalkategorin civilanställda ingår även ungdomar som anställts tillfälligt under sommarperioden. I personalkategorin poliser ingår såväl polisaspiranter som poliser rekryterade från andra polismyndigheter. Antal anställda som var föräldralediga 2014, uppdelat på poliser och civilanställda samt andel kvinnor och män Poliser Antal anställda som varit föräldralediga Föräldraledighet i förhållande till årsarbetstid Civila Alla anställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 607 961 1568 243 106 349 850 1067 1917 32% 12% 20% 33% 13% 26% 32% 12% 21% Källa: Palasso Närvaro redovisat i årsarbetskrafter (åa) Årsarbetskraft Totalt antal åa Poliser antal åa Civila antal åa Antal åa per anställd Antal åa per anställd polis Antal åa per anställd civil 2011-12-31 6 151 4 838 1 313 0,85 0,85 0,84 2012-12-31 6 205 4 754 1 451 0,85 0,85 0,84 2013-12-31 6 157 4 689 1 568 0,84 0,84 0,86 2014-12-31 6 003 4 649 1 354 0,83 0,83 0,84 Källa: Palasso Vår arbetsplats 43 Avslutade anställningar Totalt avslutade 454 medarbetare sin anställning under 2014. Den främsta anledningen till att civilanställda avslutade sin anställning var ”annan avgångsorsak”. Detta beror bland annat på att sommaranställda ungdomar och andra personer med tidsbegränsade anställningar ingår i statistiken. För både poliser och civilanställda var övergång till annan polismyn- dighet och pensionsavgångar de främsta avgångsorsakerna. Medelåldern för de civilanställda som avslutade sin anställning var 40 år och för poliser var medelåldern 48 år. Av de som slutade var 33 poliser och 80 civilanställda under 30 år, 69 civilanställda och 121 poliser var över 49 år, resterande var 30 till 49 år. Intern rörlighet Ålderstruktur Poliser Ålder Totalt Civila Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 237 331 568 172 74 246 814 30-49 1 162 2 201 3 363 577 287 864 50-64 451 1 170 1 621 379 134 4 33 37 11 1 854 3 735 5 589 1 139 -29 65 Totalt 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Poliser 259 198 185 339 302 247 4 227 Civila 73 63 57 103 77 120 513 2134 Procent 5% 4% 3% 6% 5% 5% 7 18 55 502 1641 7 230 Källa: Palasso Intern rörlighet avser anställda som byter arbetsplats (grundplacering) inom myndigheten. Källa: Palasso Antal nyanställda 2014 Poliser Extern rekrytering Från annan polismyndighet Summa rekrytering Totalt Civila Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 103 192 295 147 75 222 250 267 517 15 33 48 1 0 1 16 33 49 118 225 343 148 75 223 266 300 566 Källa: Palasso Antal avgångar 2014 Orsak Poliser Civila Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 14 39 53 83 53 136 189 Avgång med pensionsersättning 5 27 32 15 0 15 47 Avgång sjukpension 1 2 3 2 1 3 6 Avgång ålderspension 7 35 42 18 8 26 68 Avliden 0 5 5 3 2 5 10 Övergång till annan polismyndighet 42 79 121 11 2 13 134 Totalt 69 187 256 132 66 198 454 Annan avgångsorsak Källa: Palasso Vår arbetsplats 44 Sjukfrånvaro Myndigheten hade som mål att sjukfrånvaron inte skulle överstiga 4,0 procent under 2014. Målet uppnåddes inte eftersom den totala sjukfrånvaron, det vill säga både långtidsoch korttidssjukfrånvaro, uppgick till 4,1 procent, vilket var samma nivå som föregående år. timmars sjukfrånvaro11, vilket gav ett frisktal på 70 procent. Frisktalet låg därmed en procentenhet högre än föregående år. Av myndighetens 7 230 anställda hade 5 049 haft maximalt tre sjukfrånvarotillfällen som sammanlagt inte översteg 40 Långtidssjukfrånvaron (frånvaro längre än 60 dagar) låg på samma nivå som föregående år, 2,0 procent och även korttidsfrånvaron (frånvaro mindre än 60 dagar) låg på samma nivå som föregående år 2,1 procent. Poliser hade en lägre sjukfrånvaro än civilanställda. Centrogruppens definition för att räknas som frisk. Centrogruppen är ett rådgivande organ som företräder större centrala myndigheter med regional verksamhet. Centrogruppens olika nyckeltal har arbetats fram i samverkan med arbetstagarorganisationerna. 11 Fördelning av den totala sjukfrånvaron i procent Ålder – 29 30–49 50 – Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2006 2,6 1,3 1,9 6,8 2,5 4,2 11,3 6,1 7,8 2007 3,1 1,8 2,4 6,9 2,1 4,1 10,8 4,9 6,9 2008 3,0 1,1 2,0 5,8 2,2 3,6 9,7 5,1 6,8 2009 2,8 1,5 2,1 5,7 2,3 3,7 9,6 5,3 6,8 2010 2,7 2,0 2,3 4,9 2,0 3,2 8,5 5,0 6,3 2011 2,4 1,9 2,1 4,7 1,8 3,0 6,6 3,7 4,8 2012 3,4 2,3 2,8 5,0 2,1 3,3 6,6 4,3 5,2 2013 4,0 1,7 2,9 5,5 2,4 3,7 6,6 4,5 5,3 2014 3,4 2,2 2,8 5,8 2,4 3,8 6,1 4,5 5,1 Källa: Palasso Sjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro och andel långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron i procent 2012 2013 2014 Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Andel långtidsjukfrånvaro Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Andel långtidsjukfrånvaro Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Andel långtidsjukfrånvaro Kvinnor 5,2 2,7 51,9 5,6 2,9 51,7 5,6 2,9 51,7 Män 2,9 1,3 43,5 3,0 1,4 44,5 3,1 1,4 45,7 Totalt 3,9 1,9 48,2 4,1 2,0 48,6 4,1 2,0 49,0 Källa: Palasso Vår arbetsplats 45 Kvinnor som är 50 år eller äldre hade fortfarande den högsta sjukfrånvaron. I åldersgruppen 30–49 år fanns den största skillnaden i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Kvinnornas sjukfrånvaro var i denna åldersgrupp mer än dubbelt så stor som männens. Frånvaron för män under 29 år ökade mest, men den kategorin har även lägst total frånvaro. Sjukfrånvaron var oförändrad för poliser jämfört med 2013 och civilanställda hade något lägre sjukfrånvaro. Jämfört med 2013 var civilanställda män under 29 år, och civilanställda kvinnor mellan 30–49 år, de kategorier där sjukfrånvaron ökade mest. De kategorier för vilka sjukfrånvaron minskade mest i jämförelse med 2013 var civila kvinnor över 50 år och civila kvinnor under 30 år. Sjukfrånvaro poliser (fördelning av den totala ackumulerade sjukfrånvaron i procent) Ålder –29 30–49 50– Totalt poliser Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt 2006 2,4 0,5 6,4 2,4 11,3 5,4 6,7 3,4 4,3 2007 2,1 1,2 6,4 2,0 10,8 8,4 6,6 2,9 4,0 2008 2,6 0,8 5,0 1,9 9,7 4,8 5,5 2,9 3,7 2009 2,0 1,3 5,1 2,1 9,3 5,1 5,5 3,2 3,9 2010 1,8 1,6 4,4 1,8 8,5 4,8 4,8 2,8 3,5 2011 1,9 1,7 4,2 1,6 5,9 3,9 4,2 2,4 3,0 2012 3,0 1,9 4,3 1,8 5,7 4,3 4,4 2,7 3,3 2013 3,1 1,1 4,9 2,1 5,0 4,5 4,7 2,8 3,5 2014 2,44 1,42 5,07 2,06 5,04 4,49 4,72 2,84 3,46 Källa: Palasso Sjukfrånvaro civila (fördelning av den totala ackumulerade sjukfrånvaron i procent) Ålder –29 30–49 50– Totalt poliser Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt 2006 2,9 3,1 7,7 3,2 11,3 10,5 8,9 5,6 7,9 2007 4,5 3,6 8,1 3,0 10,8 7,6 8,8 4,4 7,5 2008 4,0 2,3 7,3 3,7 9,7 8,0 8,1 4,9 7,1 2009 5,0 2,5 6,8 3,7 9,7 6,5 8,0 4,5 6,9 2010 4,8 3,5 6,1 3,7 8,5 6,6 7,0 4,5 6,2 2011 3,9 2,9 5,6 3,0 7,2 2,7 6,1 2,9 5,1 2012 4,0 3,4 6,3 4,6 7,5 4,9 6,4 4,4 5,8 2013 5,1 3,9 6,4 4,3 8,2 4,6 6,9 4,3 6,1 2014 5,06 6,11 7,17 4,69 7,25 4,98 6,93 4,96 6,3 Källa: Palasso Vår arbetsplats 46 Kompetensutveckling för piketenheten i Stockholm. Kompetensförsörjning Utveckling av ledarskap Myndighetens chefer ska ha goda förutsättningar för att utöva sin funktion. Därför har polisens chefs- och ledarcenter sedan 2007 utbildat myndighetens direkta, indirekta och strategiska chefer. Ledarskapsutbildningar Polisens chefs- och ledarcenter erbjuder utbildningsprogram för både befintliga chefer och medarbetare som är på väg in i en chefsroll eller på väg till nästa ledarskapsnivå. Utbildningsprogrammen är riktade mot direkt, indirekt och strategisk ledarskapsnivå. Chefsintroduktion Sedan 2010 har myndigheten erbjudit Stockholms chefsintroduktion för medarbetare som nyligen påbörjat eller är på väg in i en ledande befattning på direkt nivå. Introduktionen vänder sig även till den som är helt ny på sin funktion som projekt- eller processledare eller har liknande uppdrag samt andra med behov av chefsintroduktionen. Under 2014 har 141 medarbetare genomgått chefsintroduktionen. Ledarskapsutbildningar på olika nivåer Direkt ledarskap – utövas av den som är chef eller arbetsledare för underställd personal utan att ha annan chef eller arbetsledare under sig. Under 2014 utexaminerades 80 medarbetare vid myndigheten i det direkta ledarskapet, PCD. Indirekt ledarskap – omfattar chefer som leder andra chefer. Under 2014 utexaminerades 33 chefer vid myndigheten i det indirekta ledarskapet, PCI. Strategiskt ledarskap – myndighetens ledning och funktionsansvariga som arbetar långsiktigt med fokus på övergripande beslut. Vår arbetsplats 47 Satsning på kvinnor samt civila som chefer Som en del i myndighetens jämställdhetsarbete genomförde Polismyndigheten i Stockholms län en satsning för att stärka och uppmuntra civilanställda medarbetare och kvinnor i yttre tjänst. Efter ett ansökningsförfarande utsågs 30 medarbetare att delta i satsningen som bland annat innehöll tre dagars utbildning på internat samt sex dagars chefsintroduktion. Chefsförsörjningsplan/chefsstöd Polismyndigheten i Stockholms län planerade sin chefsförsörjning utifrån en chefsförsörjningsplan för att säkerställa en långsiktigt hållbar chefsförsörjning. Planens syfte var att ge en överblick över antalet chefer på respektive chefsnivå, vid vilken tidpunkt tidsbegränsade chefsförordnanden gick ut samt antalet identifierade potentiella chefer. En mentorspool bildades i myndigheten under 2011 och vid utgången 2014 bestod poolen av 50 chefsmentorer till samtliga chefsnivåer. heten och personal vid poliskontor i särskilt utsatta områden. En större satsning på personal i yttre tjänst inleddes under 2014. Satsningen omfattade drygt 30 grupper. Avlastning Polismyndigheten i Stockholms län erbjöd psykosocialt stöd till medarbetare som utsatts för påfrestande händelser i sitt arbete. Stödet utgörs i första hand av avlastningssamtal. Avlastningssamtal är ett strukturerat samtal som genomförs i grupp eller enskilt och leds av den närmaste chefen eller en utbildad handledare i krisstöd. Samtalet har tydliga regler och följer en mall med genomgång av fakta, varseblivningar och tankar. Syftet med samtalet är bland annat att underlätta normalisering av egna reaktioner samt bedöma om ytterligare individuellt stödbehov föreligger. Samtalen sker i viss omfattning även med anställdas anhöriga, exempelvis i de fall då den anställde har utsatts för allvarliga hot. Yrkeshandledning Polismyndigheten i Stockholms län började med yrkeshandledning hösten 2006. Sedan dess har drygt 5 400 medarbetare deltagit i yrkeshandledning. Totalt påbörjade drygt 60 grupper, med sammanlagt cirka 600 medarbetare, yrkeshandledning under 2014. Behovet av yrkeshandledning har ökat, framför allt hos grupper som arbetar med ärenden där barn är inblandade så som familjevålds- och barnpornografigrupper. Behovet har även ökat hos personal inom ingripandeverksam- Kompetensutveckling Under verksamhetsåren 2013-2014 användes den nationella metoden för kompetensplanering när kompetensförsörjningsplaner togs fram. Myndigheten har följt lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (SFS 1974:981) när en medarbetare har haft önskemål om tjänstledighet för studier. I Polismyndigheten i Stockholms län har verksamhetens behov styrt kompetensutvecklingens omfattning och det har inte funnits särskilt avsatta medel för kompensförsörjning på individnivå. Timmar ägnade åt utbildning Andel av arbetstiden ägnad åt utbildning Civilanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 45 762 22 782 68 544 Civilanställda 3,0% 3,1% 3,0% Polischefer 414 1 210 1 624 Polischefer 2,0% 2,4% 2,3% Poliser 150 627 371 290 52 1917 Poliser 6,6% 7,3% 7,1% Totalt 196 803 395 283 592 086 Totalt 5,1% 6,8% 6,1% Källa: COPS Källa: COPS. Polisaspiranternas tid redovisas inte eftersom syftet med praktiktjänstgörningen är utbildning. Vår arbetsplats 48 Vår arbetsmiljö Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) är arbetsgivaren ansvarig för medarbetarnas arbetsmiljö. Polismyndigheten i Stockholms läns chefer var ansvariga för att förebygga ohälsa och olycksfall i det dagliga arbetet genom att systematiskt undersöka, leda, planera och följa upp verksamheten samt vidta åtgärder för att eliminera eller minska riskerna för detta. Inom polisen har även medarbetarna ett ansvar för en god arbetsmiljö genom att bland annat följa gällande föreskrifter och direktiv, bära rätt skyddsutrustning och påpeka eventuella risker i arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare och utsedda skyddsombud. Som stöd för det systematiska arbetsmiljöarbetet har det inom Polismyndigheten i Stockholms län, funnits lokala arbetsmiljöhandläggare samt arbetsmiljöspecialister på myndighetsnivå. Även externa stödresurser som företagshälsovård har funnits. Under året har myndighetens arbetsmiljöhandläggare och de som arbetar med arbetsmiljöfrågor haft ett arbetsmiljönätverk med bland annat utbyte av kunskap och information. De tre vanligaste aktiviterna där tillbud och arbetsskador uppstår 2013 2014 Ingripande mot person 330 342 Utryckning 214 207 Bilpatrull 203 187 Arbetsskador och tillbud Den största andelen anmälda arbetsskador och tillbud i myndigheten skedde i den operativa verksamheten. Under verksamhetsåret 2014 upprättades 342 anmälningar i samband med ingripande, 207 anmälningar i samband med utryckning, samt 187 anmälningar i samband med bilpatrullering. De vanligaste orsakerna till arbetsskador och tillbud var under verksamhetsåret 2014 brottslig handling med 252 anmälningar och brister eller fel i utrustning med 246 anmälningar. Under året anmäldes 222 arbetsskador och tillbud med organisatoriska eller sociala orsaker vilket är en ökning på 37 procent jämfört med året innan då 162 anmälningar med dessa orsaker upprättades. Under 2014 minskade det totala antalet anmälda arbetsskador i myndigheten till 1 201 anmälningar jämfört med 1 400 anmälningar under 2013. Även antalet anmälda tillbud minskade från 1 140 under 2013 till 1 078 under 2014. I myndighetens webbaserade system för dokumentation av arbetsskador och tillbud kan medarbetarna göra en gemensam tillbudsanmälan för flera personer vilket kan ge missvisande siffror. 1500 Antal tillbud och arbetskador 1000 500 Källa: LISA 0 2010 2011 Tillbud Arbetsskador 2012 2013 2014 Vår arbetsplats 49 Uppföljning Uppföljning av arbetsskador och tillbud i myndigheten har gjorts genom styrkort, som redovisats för myndighetens administrativa ledningsgrupp, och den centrala samverkansgruppen (CSG) efter respektive avslutat tertial. Styrkorten har talat om hur många ärenden med arbetsskador och tillbud som varit öppnade, påbörjade eller avslutade i respektive polismästardistrikt. Antal anmälda arbetsskador och olycksfall samt sjukdomar och ohälsa i arbetet Distrikt/ avdelning Arbetsskador 2012 Arbetsskador 2013 Arbetsskador 2014 Olycksfall i arbetet 2012 Olycksfall i arbetet 2013 Olyckfall i arbetet 2014 Sjukdom eller annan ohälsa i jobbet 2012 Sjukdom eller annan ohälsa i arbetet 2013 Sjukdom eller annan ohälsa i arbetet 2014 City 321 318 342 183 196 206 124 101 122 Söderort 233 282 141 90 77 69 139 195 64 Västerort 173 205 191 119 128 116 43 63 63 Roslagen 32 39 53 22 24 29 5 9 13 Norrort 62 68 47 37 37 24 23 28 22 Nacka 42 38 42 33 23 26 4 14 14 Södertörn 78 84 88 44 54 49 29 24 34 Södertälje 65 45 64 52 31 42 8 13 23 Stabsenheterna 3 0 4 1 0 0 0 0 3 Ekonomiavdelningen 2 0 0 0 0 0 1 0 0 Gränspolisavdelningen 35 51 39 21 25 25 8 16 12 Länskriminalpolisavd. 40 52 39 29 34 17 7 10 15 Operativa avdelningen 137 138 124 94 97 81 29 31 30 Länskommenderingar* 35 63 20 28 46 11 7 17 9 Personal- och utvecklingsavd. 4 8 4 1 2 0 2 3 3 SPT-utbildning 2 9 3 2 8 3 0 1 0 1 264 1 400 1 201 756 782 698 429 525 427 Total * inklusive länskommenderingar och SPT-utbildning Källa: LISA Vår arbetsplats 50 Samverkansavtal Polismyndigheten i Stockholms län hade ett samverkansavtal och målsättning med avtalet var att uppnå en god arbetsmiljö genom att skapa förutsättningar för delaktighet, arbetsglädje, effektivitet och ständig utveckling. I samverkan ingick kontinuerlig dialog, utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Myndigheten hade flera nivåer av samverkansgrupper för samverkan mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. På myndighetsnivå fanns en central samverkansgrupp (CSG) för övergripande frågor. Vid respektive distrikt och avdelning fanns en distriktssamverkansgrupp (DSG) och lokala samverkansgrupper (LSG). Arbetsplatsträffar (APT) utgjorde en viktig del av samverkanssystemet. Genom dessa gavs de anställda direkt möjlighet att påverka sina arbetsförhållanden och utvecklingen av verksamheten. Frågor som togs upp på APT kunde beröra flera arbetsgrupper. I sådana fall lyftes frågan till LSG eller till DSG. Frågor som berörde flera polismästardistrikt eller avdelningar lyftes till CSG. Lönesamtal och lönesättande samtal Inom polisen utgör utvecklingssamtalen ett underlag för lönesamtal och lönesättande samtal. Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra Antal och andel fackligt anslutna kvinnor 545 ej organiserade ???% för att påverka sin lön. Det är därför viktigt med en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare. Under 2014 informerades 4 776 poliser om ny lön efter att lönerevisonen avgjorts i lönenämnd. 1 501 civilanställda medarbetare ingick i 2014 års lönerevison och av dessa hade 1 101 lönesamtal, 360 lönesättande samtal och 40 löneförhandling. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är ett planerat och strukturerat samtal mellan chef och medarbetare som ska hållas en gång per år. Syftet med utvecklingssamtalet är att utifrån ett längre perspektiv planera verksamhetens och medarbetarens utveckling. Utvecklingssamtal behandlar måluppfyllelse, målfokusering och förutsättningar för att nå målen. Under samtalet ska utvecklingsbehov identifieras och diskuteras, liksom i förekommande fall, förutsättningar för att prövas som chef eller gå vidare till en högre chefsfunktion. De åtaganden som blir resultatet av utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp. Det är både en rättighet och en skyldighet att aktivt delta i utvecklingssamtalet. Antal och andel fackligt anslutna män 652 ej organiserade 15,4% ???% 2 448 fackligt anslutna Totalt antal anställda kvinnor ??? Facklig tillhörighet oavsett kön 17% ej organiserade 84,6% 3 585 fackligt anslutna 83% fackligt anslutna Totalt antal anställda män 4 237 Ej fackligt anslutna Ej fackligt anslutna Fackligt anslutna Fackligt anslutna Ej fackligt anslutna Fackligt anslutna Vår arbetsplats 51 Jämställdhet och mångfald Tillsammans med diskrimineringsfrågor ingick mångfaldsfrågor som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och självutvärderingen för riskanalys vid polismästardistrikt, avdelningar och stabsenheter. Arbetet med att främja jämställdhet och mångfald, samt att motverka alla former av diskriminering samordnades av personal- och utvecklingsavdelningen. För att mäta jämställdheten inom myndigheten används Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex (JÄMIX). Ur indexet valde myndigheten att följa upp nyckeltalen jämställdheten i ledningsgrupper och lika karriärmöjligheter för kvinnor och män. Dessa följdes upp kvartalsvis på distrikts- och avdelningsnivå. Myndigheten gjorde även egna kartläggningar av jämställdhet och mångfald. Vid utgången av 2014 var drygt 700 personer med utländsk bakgrund anställda vid myndigheten, vilket utgjorde cirka tio procent av myndighetens totala antal anställda. Under 2014 anställde myndigheten 283 nya polisaspiranter. Av dessa var 98 (35 %) kvinnor och 33 personer (12 %) av annan etnisk bakgrund än svensk. Polisstyrelsen bestod 2014 av tolv valda ledamöter samt länspolismästaren, av dessa var tio kvinnor och tre män. Polisstyrelsens tretton suppleanter bestod av sex kvinnor och sju män. Tillsammans med diskrimineringsfrågor ingick mångfaldsfrågor som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och självutvärderingen för riskanalys vid polismästardistrikt, avdelningar och stabsenheter. Arbetet med att främja jämställdhet och mångfald, samt att motverka alla former av diskriminering samordnades av personal- och utvecklingsavdelningen. Ökad mångfald för socialt hållbar utveckling För att systematisera jämställdhetsarbetet påbörjade myndigheten implementering av polisens nya likabehandlingsplan för 2014–2016. Under 2014 prioriterades arbete inom områdena jämställdhet i arbetsledande funktioner, jämställdhet i ledningsgrupper och fortsatt samarbete med Samhall. En särskild ledarskapssatsning, initierad av länspolismästaren, genomfördes för kvinnor i yttre tjänst samt för civilanställda kvinnor och män. Trettio medarbetare valdes ut för att deltaga i satsningen. Polisstyrelsen bestod 2014 av tolv valda ledamöter samt länspolismästaren, av dessa var tio kvinnor och tre män. Polisstyrelsens tretton suppleanter bestod av sex kvinnor och sju män. Åldersstruktur och könsfördelning i Polisstyrelsen och myndighetens ledningsgrupp män Polisledningen Polisstyrelsen Kvinnor 25-29 92-52 Män 30-39 93-03 40-49 94-04 50-59 95-05 60-69 96-06 70-75 57-07 12 21 11 11 10 01 9 Källa: Palasso 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Vår arbetsplats 52 Myndighetsövergripande mångfaldsinsatser Stockholm Pride Stockholmspolisen fanns på plats under Pridefestivalen 2014. Polismyndigheten i Stockholms län, Rikspolisstyrelsen, studenter från Polishögskolan, hatbrottsgruppen i Stockholm samt Gaypolisföreningen medverkade. Rikspolisstyrelsen samordnade polisens medverkan i Pride Park vars syfte var att sprida bilden av att ”Polisen är till för alla”. De ämnen som polisen kommunicerade var bland annat information kring polisutbildning och rekrytering, den brottsförebyggande och utredande verksamheten kopplad till hatbrott och polisens legitimitet i samhället. Myndigheten samordnade polisens deltagande i paraden. Ett femtiotal medarbetare, bland andra representanter från ledningen deltog i polisens sektion. Långsiktiga rekryteringsinsatser För att öka mångfalden och andelen anställda med annan etnisk bakgrund än svensk har myndigheten under 2014 organiserat flertalet rekryteringsträffar. Några exempel är lokala rekryteringsträffar, SACO-mässan och de muslimska familjedagarna i Älvsjö där budskapet varit att uppmuntra personer med annan etnisk bakgrund än svensk att söka polisutbildning och anställning inom polisen. Anställning av personer med funktionshinder Myndigheten har sedan 2009 samarbetat med Samhall AB. Samarbetets syfte är att skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättningar, som medför arbetshandikapp, att komma ut i arbetslivet. Genom samarbetet har personer med funktionshinder fått en tidsbegränsad anställning inom myndigheten. Detta har sedan gett de berörda en möjlighet att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Samarbetet är en del i myndighetens strävan att återspegla mångfalden i samhället och att öka antalet anställda medarbetare med funktionshinder. Samarbetet med Samhall har varit mycket uppskattat och har väckt stort intresse både inom myndigheten och hos andra arbetsgivare. Inom ramen för samarbetet har totalt 52 perso- ner anställts och av dessa har 16 personer fått en anställning inom myndigheten, varav elva personer har fått tillsvidareanställning. Kränkande särbehandling och trakasserier Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett sätt som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en arbetstagare eller arbetssökandes värdighet och som har koppling till kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Myndigheten har varit tydlig med att kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inte får förekomma och har tillämpat Rikspolisstyrelsens nationella policy mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Fokus har legat på att förebygga sådana händelser genom den dagliga dialogen mellan chef och medarbetare, samt diskussioner vid arbetsplatsträffar och utbildningar. Myndigheten har varit skyldig att utreda enskildas upplevelser av trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling och vid behov vidta de åtgärder som behövs. Detta följer av diskrimineringslagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Myndigheten hade, som stöd för chefer och arbetsledare, en checklista som skulle användas då kränkande särbehandling och trakasserier uppdagats. Checklistan gav anvisningar om hur ärendet skulle hanteras, från den tidpunkt då en anmälan inkom fram till det att ärendet var färdigbehandlat. Myndigheten har också haft ett flertal utbildningstillfällen avseende kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningen har riktat sig till såväl etablerade chefer som medarbetare som är på väg in i ett framtida ledarskap. Vår arbetsplats 53 Lean 2012 fattade dåvarande länspolismästare Carin Götblad ett beslut om ett treårigt uppdrag; Polismyndigheten i Stockholms län skulle med hjälp av Lean effektivisera mängdbrottshanteringen. Ett Lean-kansli bestående av fyra personer inrättades vid personal- och utvecklingsavdelningen och polismästardistrikten bidrog med lokala personalresurser som utbildades i Lean. En styrgrupp, bestående av samtliga polismästare, tog fram en vision för uppdraget ”Nöjda medborgare, stolta medarbetare” och formulerade effektmål utifrån de principer som uppdraget vilade på. I början av uppdraget låg fokus på att utbilda och att coacha Lean-resurserna i sina uppdrag. Lean-mentorerna spenderade mycket tid i distrikten och på avdelningarna, dels med coachning, dels med att förankra uppdraget i olika ledningsgrupper. Lean-kansliet har tagit fram två utbildningar, en femdagars utbildning för coacher och en tvådagars utbildning för chefer och ledare. Totalt har cirka 150 personer, både chefer och medarbetare, genomgått utbildningarna. Flera grupper har infört tavlor för daglig styrning och stående möten. Värdeflödesanalyser (VSM) har använts flitigt inom myndigheten för att lära mer om olika processer och för att förbättra processerna och deras flöden. Förutom mängdbrottsflöden har även rekryteringsprocessen, vapenlicensprocessen och passprocessen (i City polismästardistrikt) kartlagts med hjälpt av VSM. Även länskommunikationscentralen (LKC) har gjort en omfattande översyn av sin verksamhet och flöden men hjälp av Lean. Rättssäkerhet inom polisen Allmänhetens förtroende är avgörande för att Polisen ska kunna klara upp brott och öka tryggheten. Det följde således av 4 kap. 1 § polisförordningen (1998:1558) att anställda inom polisen ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De anställda ska vidare uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet, samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet. Under år 2014 kom det in 1 605 arbetsrättsliga ärenden till enheten för interna utredningar (CU). Myndigheten lämnade över 24 disciplinärenden till personalansvarsnämnden (PAN). Därutöver yttrade sig myndigheten i åtta ärenden som avsåg eventuella skiljanden från anställningen. PAN meddelade myndighetens anställda varning i elva fall och löneavdrag i tre ärenden. Tre av myndighetens anställda avskedades. Måltabell 54 Måltabell 2014 Uppföljning av årsutfall av mål i myndighetens verksamhetsplan 2014 Nationellt eller myndighetens mål (N/M) 2012 jan–dec 2013 jan-dec 2014 jan-dec 13,6% 12,0% 11,2% %enheter -0,8 -7% Förändring jan-dec 2013-2014 Ärenden totalt Andel ärenden redovisade till åklagare î Inbrottsstöld i bostad Andel redovisade ärenden i inbrottsstöld i bostad 4,6% 3,9% 3,9% %enheter -0,0 0% M Antal inbrottsstölder i bostad 6 160 5 905 6 489 584 10% ì î N Våld i offentlig miljö M Anmälda misshandelsbrott utomhus 10 492 9 308 8 772 -536 -6% î N Andel redovisade ärenden misshandel utomhus 17,4% 16,7% 15,1% %enheter -1,6 -10% î 18,9% 19,4% 15,9% %enheter-3,5 -18% î 4 340 36 4 055 30 2 639 40 -1 416 10 -35% 33% î ì Brott i nära relationer N Andel redovisade ärenden Brott i nära relationer Trafiksäkerhet N Antalet dödade och skadade i trafiken*/ varav dödade*/ N Kontrollera yrkeschaufförers kör- och vilotider på väg (inkl. Gotland) 76 293 77 616 82 362 4 746 6% ì N Tillsyner av farligt gods (inkl. Gotland) 914 982 918 -64 -7% î ì î î Narkotika M Antalet uppdagade narkotikabrott 25 569 24 121 25 505 1 384 6% M Andelen misstankar mot unga upp till 18 år 11,0% 14,0% 12,7% %enheter -1,3 -9% M Andelen anmälda överlåtelsebrott 14,5% 12,9% 9,9% %enheter -3,0 -23% Service M Väntetid för att ansöka om pass webbokning (minuter) 02:16 03:32 02:32 M Genomsnittsliga svarstiden på 112-samtal (sekunder) 15,0 13,1 14,9 1,8 14% 3,9% 4,1% 4,1% %enheter 0,0 0% ì Sjukfrånvaro Den totala sjufrånvaron (%) */ preliminär siffra eftersom döda inom 30 dagar inte finns med i statistiken. Ett ärende motsvarar en anmälan med ett diarienummer. En anmälan kan innehålla flera brottskoder. För varje brottskod kan flera brott registreras. Källor: IT-VUP, RAR och PUST via HOBIT/STATUS, STORM, START2, STRADA, NEMOQ och länskommunikationscentralen IT-VUP ärendehantering preliminärt utfall av anmälda brott 2014. ì M GRI-index 55 GRI-index GRIindikator Sidhänvisning Notering Uttalande om vision och strategi avseende hållbarhet 1.1 6-7 Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter 1.2 16 Namn 2.1 Framsida Primära produkter, tjänster, varumärken 2.2 19-31 Organisationsens operativa struktur 2.3 9-10 Huvudkontorets adress 2.4 5 Länder där verksamhet bedrivs 2.5 8 Sverige Ägarförhållanden 2.6 9-10 Polismyndigheten i Stockholms län lydde under Sveriges riksdag och regering. Marknadsbeskrivning 2.7 8 Organisationens storlek baserat på antalet anställda, nettoomsättning, produkter 2.8 8,11-12, 41-42 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden avseende storlek, struktur och ägarskap 2.9 Erhållna utmärkelser under redovisningsperioden 2.10 Strategi och analys Om myndigheten Inga väsentliga förändringar under rapporteringstiden. 7 Redovisningsprinciper Rapportperiod 3.1 2014-01-01 till 2014-12-31 Datum för senaste rapport 3.2 2014-03-29 Rapportcykel 3.3 13 Kontaktuppgifter för frågor om rapporten 3.4 5 Process för att bestämma rapportinnehåll 3.5 13 Avgränsningar i rapporten 3.6 13 Begränsningar i rapportens omfattning 3.7 11 Grunder för rapporten som påverkar jämförbarhet 3.8 Förekommer ej Mätmetoder och grunder för beräkningar 3.9 Redovisas löpande i hållbarhetsredovisningen Förklaringar av effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare redovsiningar och skälen för sådanna förändringar 3.10 Diagram för utsläpp av NOx visar fel värden för år 2007 och 2009 i 2011 års årsberättelse Västentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen 3.11 Inga förändringar Förteckning över var upplysningar finns i rapporten 3.12 Granskning av denna hållbarhetsredovisnings policy och nuvarande praxis för extern försäkran av rapporten 3.13 5, 55-57 Redovisningen omfattar hela verksamhetsområdet 2014. GRI-index Rapporten är inte externt granskad GRI-index 56 GRIindikator Sidhänvisning Notering Ledningsorganisation 4.1 9-10 Om högsta person i ledningen också är verkställande 4.2 9-10 Antal oberoende, icke-verkställande ledamöter 4.3 10 Mekanismer för aktieägare och anställda att lämna rekommendationer eller vägledning till det högsta beslutande organet. 4.4 14-15,31 Koppling mellan ersättning till styrelseledamöter, ledande befattningshavare och chefer (inklusive avgångsavtal) och organisationens resultat (inklusive sociala och miljömässiga resultat). 4.5 Myndigheten påverkar inte kompensation för polisstyrelsen, eftersom denna är politiskt tillsatt. 4.6 Ej tillämplig 4.7 Ej tillämplig Styrning av verksamheten Ja Internt framtagna policyer, värderingar, uppförandekod och principer relevanta för hållbarhetsprestanda och deras implementeringsstatus. 4.8 7,34 Rutiner och processer i organisationens styrelse för att kontrollera hur organisationen uppmärksammar och hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor (och dit hörande relevanta risker och möjligheter), samt vilka internationellt överenskomna standarder, uppförandekoder och principer organisationen ansluter sig till och hur dessa följs. 4.9 9-10,16 Processer för att utvärdera styrelsens egna prestationer, i synnerhet vad gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala sådana 4.10 Myndigheten utvärderar inte polisstyrelsen Beskrivning av om och hur organisationen följer försiktighetsprincipen 4.11 Myndigheten tillämpar försiktighetsprincipen enligt svensk miljölagstiftning Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer, principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer 4.12 GRI Medlemskap i organisationer (t.ex. branschorganisationer) och/eller nationella/ internationella lobbyorganisationer i vilka organisationen: • har en position i styrelsen, • deltar i projekt eller kommittéer, • bidrar med en substantiell finansiering utöver det som medlemskapet kräver, eller • ser medlemskapet som strategiskt. 4.13 Ej tillämlig Polisstyrelsen och ledningen utvärderar i första hand måluppfyllnad. Kommunikation med intressenter Viktiga intressenter 4.14 14-15 Princip för indentifiering och urval av intressenter 4.15 14 Metod för dialog och ämnen som har framkommit 4.16 14-15,31 Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter och hur organisationen har hanterat dessa områden och frågor, inklusive hur de påverkat organisationens redovisning. 4.17 14-15,31 Intressentkartläggning genom gruppdiskussioner vid referensgruppsmöte för årsberättelse 2011. Ämnen som identifierats som angelägna vid enkät på myndighetens intranät 2012: PUST, arbetet med brottsoffer, arbetet med effektivisering av utredning och lagförning, det vardagliga arbetet, Gränspolisen, påfrestningar i arbetet. GRI-index 57 GRI-tabell GRIindikator Sidhänvisning Direkt energikonsumtion uppdelat på primära energikällor. Notering: drivmedel EN3 37 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser EN16 37 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser EN17 36-37 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning EN18 34-36 NOx, SOx, samt andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ. EN20 36 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder. HR4 52-53 Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsentlig risk för tvångsarbete och obligatoriskt arbete, och åtgärder som vidtagits för att bidra till avskaffande av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete. HR7 Notering Miljöarbete Arbete för mänskliga rättigheter Indikatorn är delvis uppfylld. Antal anmälningar av diskriminering och kränkande särbehandling samt vidtagna åtgärder vid dessa fall redovisas inte, då detta skulle medföra risk för identifiering av de personer som gjort anmälningarna. Indikatorn är delvis uppfylld. Indikatorn är inte fullt ut tillämpbar på myndighetens verksamhet. Myndigheten arbetade med att utreda människohandel och tvångsarbete. Myndigheten som arbetsplats Alla anställda, totalt antal och andel uppdelat i åldersgruppen, kön och region. LA1 40-41 Personalomsättning, totalt antal och andel uppdelat i åldersgrupper, kön och region. LA2 42-43 Andel medarbetare som omfattas av kollektivavtal. LA4 Samtliga medarbetare omfattas av kollektivavtal. Kortaste varselperiod vid organisatoriska förändringar, inklusive huruvida tiden är specificerad i kollektivavtal. LA5 Det fanns inga generella fastställda lägsta varseltider vid betydande förändringar i verksamheten, detta avgjordes från fall till fall. Representation i hälso- och säkerhetskommittéer/-utskott. LA6 48 Andel skadefall, yrkesrelaterade sjukdomar, frånvarodagar och totalt antal yrkesrelaterade dödsfall uppdelat på region. LA7 48-49 Rådgivning till medarbetare vid allvarlig sjukdom. LA8 Medelantalet utbildningstimmar per år och per anställd uppdelat på yrkeskategorier. LA10 Plan för att utveckla anställdas färdigheter och livslångt lärande som stödjer anställdas fortsatta anställningsbarhet och bistår dem att hantera karriärslut. LA11 Andel anställda som får regelbundna utvärderingar avseende deras prestation och karriärutveckling. LA12 50 Sammansättning av styrelsen och ledningen samt uppdelning av de anställda utifrån kön, åldersgrupp, minoritetsgrupp och andra mångfaldsmått. LA13 51 I myndigheten fanns en checklista för chefer vars syfte var att förebygga sjukskrivningar och underlätta rehabilitering. 47 Myndigheten hade inga specifika utbildningsprogram för medarbetare som avslutar sin anställning. Statistik för 2014 har ej kunnat erhållas. NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 att leda i NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 NYA POLISMYNDIGHETEN NFÖRINFÖR 2015 2015 2015INFÖR Den första januari 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 ombildades Rikspolisstyrelsen, de 21 NFÖRlänsmyndigheterna 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 och Statens kriminaltekniska den nya Polismyndigheten. NFÖRlaboratorium 2015tillINFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 Tanken var att stärka polisens förmåga att mot ochINFÖR utreda brott genom att ta INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 NFÖRingripa 2015 2015 bort de gamla myndighetshindren. Arbetet NFÖRgjordes 2015 under tvåINFÖR år på uppdrag av2015 regeringen. INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 Cirka 2 500 polisanställda var i olika perioder NFÖRinvolverade 2015i arbetsgrupper INFÖRför 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 att ta fram beslutsunderlag och säkerställa ombildningen. NFÖRDe2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 leddes av den särskilde utredaren Thomas och INFÖR en genomförandekommitté NFÖRRolén 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 med som mest 20 medarbetare. NFÖRArbetet 2015 kunde INFÖR följas steg för2015 steg på INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 polissamordningen.se. NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 av Intrapolis NFÖRSmyglansering 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 OKTOBER I oktober öppnades portarna NFÖRtill 2015 polisens nya INFÖR intranät – dock 2015 med samma INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 namn som det gamla, Intrapolis. Under hela NFÖR20142015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 Cheferna INFÖR 2015 INFÖR och 2015 FEBRUARI Under februari hölls chefskonferenser fick svara på mentometerfrågor pågick arbete med utveckling och INFÖR diskutera olika frågor rörande förändringsarbetet, på Polishögskolan på temat ”att leda i förändring”. texter och annat material till NFÖRframtagande 2015av INFÖR 2015 INFÖR INFÖR 2015 INFÖR 2015 annat vilka farhågor de hade. Leif Hessler från Målet med2015 konferensernaINFÖR var att skapa 2015 en ökad bland nya Intrapolis. Arbetet skedde i samarbete förståelse hos cheferna i Stockholm och på Gotland personalavdelningen föreläste om hur människor webbredaktörer i hela 2015 landet och INFÖR NFÖRmellan 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 för förändringsarbetet och ge dem en ökad förmåga påverkas av förändringar och hur forskningen sakkunniga inom de olika ämnesområdena. att delge sin2015 personal detta. att denna 2015 påverkan brukar följa ett visst med det INFÖR nya intranätet är2015 att det ska INFÖR NFÖRTanken 2015 INFÖR 2015 visat INFÖR INFÖR 2015 – Ni är chefer, tänker ni sitta i baksätet och se på utvecklingsmönster, en så kallad förändringskurva. vara arbetsstödjande, lätt att söka sig fram i och under detta2015 förändringsarbete eller i framsätet och Han poängterade det viktiga i attINFÖR som chef känna 2015 till NFÖRatt2015 2015 INFÖR INFÖR 2015 INFÖR 2015 det ska ha enINFÖR högre grad av interaktivitet. styra? Det senare kräver att ni kan fakta och fullt att alla reagerar på stora förändringar men att kurvan ger också chefen en möjlighet att enkelt NFÖRDet 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR ut förstår varför förändringarna är nödvändiga, sa ser olika ut för olika2015 individer. INFÖR 2015 kommunicera direkt med sina medarbetare. länspolismästare Mats Löfving under konferensen. NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 att AVSLUTA EN MYNDIGHET I och med omorganisationen la personaltidningen Sambandet ner. Under 2014 utkom tidingen med fyra nummer (istället för NFÖRHÖSTEN 2015Myndigheten INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 anställde fem nya INFÖR åtta) på grund av ekonomiska nerskärningar. Tidningen kom ut för första gången 1989. arkivarier för att göra det enorma jobbet NFÖRmed2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 att avsluta och hantera alla handlingar som myndigheten har samlat på2015 sig genom INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 NFÖRåren.2015 INFÖR Totalt fanns det 15 000 hyllmeter med 22 varav INFÖR 10 000 hyllmeter2015 ska bevaras INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 NFÖRhandlingar 2015 och resterande gallras. Utöver detta fanns även 6 NFÖR0002015 INFÖR hyllmeter med handlingar från2015 den tidigare INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 upphörda Polismyndigheten i Stockholm (1924nu växlar vi spår NFÖR1994). 2015 INFÖR 2015 Av dessa skulle 5 000 hyllmeter bevaras. INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 ska vara klart vid utgången av 2015. NFÖRArbetet 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 SÄTTER 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 NFÖRMEDBORGARNA 2015 INFÖR Polisområden innebar geografisk förändring DAGORDNINGEN NFÖRNOVEMBER 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR INFÖRskulle 2015 INFÖR 2015 I den nya Polismyndigheten SEPTEMBER I september kom beslutet att2015 de åtta polismästardistrikten omorganiseras ska regionerna arbeta med så kallade och bilda tre polisområden, Nord, City och Syd, samt att Gotland skulle bli ett eget polisområde. NFÖRmedborgarlöften. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 Det är en vidareutveckling Detta skulle ske under 2015, i det så kallade nyläge 2. Polischefer för områdena utsågs och av de överenskommelser som finns mellan deras främsta2015 uppgift blev INFÖR att bygga upp en2015 polisverksamhet som ska ge fler poliser näraINFÖR 2015 NFÖRpolis2015 INFÖR 2015 INFÖR INFÖR 2015 och kommun. När löftena tas fram ska medborgarna. och löftena ska INFÖR – Att det 2015 är enkelt att komma i kontakt 2015 med polisen ärINFÖR avgörande för att vi NFÖRmedborgarna 2015 involveras INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 innehålla det som medborgarna upplever ska kunna göra ett bra jobb. Polisen ska ha god lokalkännedom och fler problem. Länspolismästare Löfving INFÖR NFÖRsom2015 INFÖR Mats 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 poliser ska jobba i yttre tjänst, nära medborgarna. Det är hela syftet med och Genomförandekommitténs ordförande omorganisationen. För att komma dit krävs förändringar på olika plan NFÖRThomas 2015 2015 INFÖRMats 2015 Rolén INFÖR träffade medarbetare och INFÖR som vi måste2015 hantera, sa länspolismästare Löfving. INFÖR 2015 INFÖR 2015 kommunrepresentanter i Södertälje polishus NFÖRför2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 att prata om hur man tar2015 tillvara på INFÖR Genom sammanslagningen kommer antalet fasta polishus på sikt medborgares önskemål 2015 och behov. INFÖR att kunna bli2015 färre, så attINFÖR mer resurser kan2015 användas tillINFÖR yttre NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 Södertälje och Nykvarn var polisarbete i lokalsamhället. Klart är dock att varje polisområde två av de 13 pilotkommuner kommer att2015 ha en huvudpolisstation ett antalINFÖR andra NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR INFÖR och2015 2015 INFÖR 2015 i landet som arbetade med kontaktplatser, till exempel mindre polisstationer, medborgarkontor NFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 medborgarlöften redan INFÖR och mobila poliskontor. innan 2015. NFÖR 2015 fasadskyltar böts INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 ut inför NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 omorganisationen Inför 2015 FÖRÄNDRING På jobbet Repgudar, regn och krossade rutor Sidan 20 tema Tillbakablick - åren som gick Sidan 15 f ö r d i g S o m ä r a n S tä l l d i P o l i S m y n d i g h e t e n i S t o c k h o l m S l ä n o c h På g o t l a n d reportaget Arbete mot mopeder och fyrverkerier Sidan 10 nr 4 december 2014 medARbetARe Om fRAmtideN aktUellt Guide till NYA iNtRAPOliS Sidan 10 redaktionen har ordet Ing-Britt Lindqvist ser till att din anknytning följer med in i den nya organisationen Tack och hejdå alla läsare Sidan 30 och idéer som kommit genom åren och till Vi skulle ljuga om vi sa att det inte var alla er som tagit emot oss så bra då vi gjort lite vemodigt. För det är det. Samtidigt så reportage eller då vi ringt och ställt frågor. är det spännande att gå in i något nytt. Om Utan engagerade medarbetare är det svårt några dagar är det tack och hejdå till Polismyndigheterna i Stockholms län och på Got- att göra en bra personaltidning. Nu vänder vi för sista gången riktigt pappersblad i land och till personaltidningen Sambandet. Du håller det sista numret i din hand. Så ett Sambandet och går in i 2015 med nya möjligheter och ny energi. Hejdå! stort tack till er alla! Stort tack för alla tips Sambandet_nr4.indd 1 2014-12-11 14:26 Nord City 100 Syd Gotland IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN IN NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 1965 INFÖR Polisen blir statlig. 2015 INFÖR rPs inrättas. 550 polisdistrikt blir 119. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015JuniINFÖR 2014 redovisning av ig/Ul/ 2015 INFÖR Näpo/l/g/O, stöd. Nästan 300 förslag. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR JuniINFÖR 2014 2015 en grupp får i uppdrag att ta fram en genom2015 INFÖR förandeplan utifrån 200 av förslagen. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR November 2014 Polisområdeschefer 2015 utses. INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR November 2014 2015 INFÖR tillförordnade chefer för alla organisatoriska 2015 INFÖR enheter klara. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR December 2014 biträdande polis2015 INFÖR områdeschefer utses. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR Nyår 2014 Verksamhetsövergång 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 20151990-talet INFÖR 2015 INFÖR 2015 December INFÖR 2015 INFÖR 2015 2012 2012 Juni 2013 117 distrikt blir 21 läns- 2015 enig riksdag beslutar2015 thomas rolén utses beslutar om 2015 INFÖR INFÖR INFÖR 2015 rolén INFÖR 2015 myndigheter om en sammanhållen att leda regioner och nationell polis. genomförandehuvudorter. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR kommittén. 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 Maj INFÖR 2015December INFÖR INFÖR 2014 2013 2015 16 oktober 20132015 INFÖR Hösten 20132015 rolén beslutar om Mats löfving utses rolén beslutar om Utveckling av kärnverk2015 INFÖR 2015 INFÖR i2015 organisation INFÖRoch2015 INFÖR 2015 detaljorganisationen. till regionpolischef samheten utifrån region stockholm. styrning av den nya roléns arbete. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015Polismyndigheten. INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 Augusti 2014 Juni 2014 Juli 2014 Augusti 2014 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 Kommunerna Ulf Johansson utses redovisning av ig/Ul/ beslut om inplacering och Nykvarn Näpo/l/O/g samt stödalla personal. till biträdande region2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 avINFÖR 2015södertälje INFÖR 2015 blir pilotområden för polischef. förslagen medborgarlöften. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015september INFÖR INFÖR 2015 INFÖR 2015 Augusti 2014 2014 2014 2015 september september 2014 Alla medarbetare ett nytt regleringsbrev beslut om sammanläggbeslut om att dela verksamhetsning av lKC stockholm föreslås. 2015 erbjuds stockholm i tre 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR INFÖR 2015 övergång. och lKC gotland. polisområden. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 December 2014 December 2014 2014 December 2014 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015stabDecember INFÖR 2015Polisområdescheferna INFÖR 2015 Dan eliasson utses till Nationella datasystem inrättas för att rikspolischef. börjar implementeras. säkerställa redovisar förslag på 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR verksamhets- 2015 INFÖR geografisk 2015 övergången. underindelning. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015December INFÖR 2015 December INFÖR 2015 INFÖR 2015 2014 2014 December 2014 December 2014 enhetschefer och chefer styrmodell och verkregionala ledningsUppdrag till ledningen 2015 INFÖR INFÖR INFÖR 2015 för nationella för region stockholm i 2015 samhetsplan klar för2015 gruppen utses. 2015 INFÖR avdelningar utses. Polismyndigheten. nyläge 1. 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 1 januari 2015 en sammanhållen svensk2015Ombildningen 2015 INFÖR INFÖRav2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 svensk polis verkställs i två steg, där själva polis verksamhetsövergången sker 1 januari 2015 och själva reforgenomförs under 2015. 2015 INFÖR 2015 INFÖR men 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 Se presskonferensen om den nya Polismyndigheten 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 Vägen mot Polismyndigheten Kontakta polisen Ring SOS Alarm - 112 - i nödsituation Ring polisen - 114 14 - dygnet runt När du vill göra en brottsanmälan, tipsa eller har frågor Anmäl via internet, www.polisen.se Välj anmälan www.polisen.se/stockholm
© Copyright 2024