1. No category

Kommunstyrelsen
2015-01-07
KOMMUNSTYRELSEN
Mandattid: 2015-01-01 - 2018-12-31
Ledamöter
Ordförande
1:e vice ordförande
2:e vice ordf
Ersättare
Åsa Karlsson (S)
Rolf Berg (S)
Maria Sundell (S)
Jenny Jansson (S)
Karl-Anders Andersson (C)
Lars-Göran Sunesson (C)
Birgitta Karlsson (C)
Hans-Joachim Isenheim (MP)
Ann-Sofie Alm (M)
Malin Östman (M)
Camilla Espenkrona (M)
Rolf Jacobsson (KD)
Tiina Hemberg (V)
Heikki Klaavuniemi (SD)
Matheus Enholm (SD)
Liza Kettil (S)
Pia Hässlebräcke (S)
Leif Högberg (S)
Regina Johansson (S)
Malin Zetterman (S)
Carina Thorstensson (C)
Jan Peterson (C)
Helena Hansson (C)
Alf Sifversson (M)
Ulla Gustafsson (M)
Ove Göransson (V)
Karin Blomstrand (FP)
Clarence Holgersson (KD)
Tony Hansson (SD)
Per Nilsen (SD)
Inkallelseordning för ersättare
För ledamot tillhörande
nedanstående partigrupp
S
C
MP
M
FP
KD
V
SD
Ersättare inträder i nedan angiven partigruppsordning
S, C, MP, M, FP, KD, V, SD
C, S, MP, M, FP, KD, V, SD
MP, S, C, M, FP, KD, V, SD
M, FP, KD, V, S, C, MP, SD
FP, M, KD, V, S, C, MP, SD
KD, M, FP, V, S, C, MP, SD
V, M, FP, KD, S, C, MP, SD
SD, S, C, MP, M, FP, KD, V
Sida
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
1(2)
KOMMUNSTYRELSEN
Tid:
Onsdag 7 januari 2015 kl 09.30
Plats:
Gullmarssalen, Kommunhuset Forum
Justering (förslag)
13 januari kl. 08.30
Ordförande:
Åsa Karlsson (S)
Sekreterare:
Aya Norvell
Ärende
1.
Information från Arbetsförmedlingen
2.
Svar på revisionsrapport - Delårsgranskning samt intern kontroll för
räkenskapsår 2014
Dnr 2014-484
Sida
5
Icke offentlig sammanträdestid
3.
Förvärv av fastigheterna Foss 8:1 m fl
Dnr 2014-335
26
Offentlig sammanträdestid
4.
Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän
Dnr 2014-502
33
5.
Svar på remiss - Funktionellt prioriterat vägnät
Dnr 2014-493
61
6.
Bildande av vägföreningar
Dnr 2014-553
122
7.
Inrättande av fullmäktigeberedning för näringslivsfrågor
Dnr 2014-551
123
8.
Svar på hemställan om att Munkbos aktiekapital ska utökas genom nyemission
Dnr 2013-161
127
9.
Revidering av Policy för inköp och upphandling
Dnr 2014-555
129
10.
Införande av Trygg natt/webbaserad nattillsyn
Dnr 2013-425
138
11.
Ansökan om tilläggsanslag inför budgetår 2015 till familjegruppen på grund av
volymökning barn och unga
Dnr 2014-475
163
12.
Val till kommunala förtroendeuppdrag
Dnr 2014-521
170
Sida
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
2(2)
KOMMUNSTYRELSEN
Ärende
13.
Anmälan av delegationsbeslut
Sida
196
Information
14.
Rapport - systematiskt kvalitetsarbete sektor Barn och utbildning 2013-2014
Dnr 2014-453
15.
Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott
16.
Information från Fyrbodals kommunalförbund
17.
Information förtroendevaldas uppdrag
200
sida 1
2014-11-26
Dnr: 2014-484
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Svar på revisionsrapport Delårsgranskning samt
intern kontroll för räkenskapsår 2014
Revisionsrapport avseende delårsgranskning augusti 2014
Kommunrevisionen har lämnat en granskningsrapport där man granskat
delårsbokslutet, intern kontroll i redovisningsprocesserna samt uppföljning och
prognosrutiner för Sektor Stöd. Granskningsrapporten översänds med önskemål
senast 31 januari 2015 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen
ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten.
Nedan kommenteras de olika granskningsområdena med förslag till åtgärder.
3.2.2 Finanspolicyn
Avvaktar med kommentarer kring eventuella avsteg från Finanspolicyn eftersom
den är på väg att revideras. Godkänd av KS KF den 27 nov.
Åtgärd
Ingen.
3.3.1 Löneprocessen - kontrollmoment
Efter att ha avlämnat vår rapport avseende granskning av bokslut samt intern
kontroll för räkenskapsåret 2013 fick ekonomichef och kommunchef avlämna
kommentarer på revisionens synpunkter, vilket bland annat medförde att
lönenämnden per 2014-05-19 beslutade att genomföra stickprov på två enheters
utbetalning under augusti och september månad med avseende bland annat på att
rätt lön utbetalats. Vidare beslutades att kontrollera samtliga nettoutbetalningar
som överstiger 20 000 kronor per person. Båda dessa kontrollpunkter är enligt
lönechef genomförda samt dokumenterade och kommer att redovisas för
lönenämnden under november månad. Revisionens övriga synpunkter beträffande
löneprocessen skulle beaktas av löneenheten i det fortsatta arbetet med den
interna kontrollplanen.
Åtgärd/kommentar
Kontrollmomenten är genomförda, redovisade och beslutade av lönenämnden
3.3.1 Löneprocessen - resultatmål
Timanställda i kommunen tidrapporterar manuellt på papper. I lönesystemet finns
dock möjligheten att lägga in all personal, vilket vi anser borde tillämpas. Ett av
lönenämndens resultatmål för 2015 är att alla verksamheter i de samverkande
kommunerna skall tillämpa HEROMA självservice i den grad som systemet tillåter.
Åtgärd/kommentar
Detta är i enlighet med de verksamhets- och resultatmål som lönenämnden
beslutat om och som löneenheten väger in i sitt kontinuerliga förbättringsarbete–
LEAN.
3.3.2 Löneprocessen -ekonomi
Ekonomienhetens uppdrag blir att göra en rimlighetsbedömning av lönerna i
samband med bokföringen och löner på totalnivå.
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
•
• www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
Fax 0524-181 74
Bankgiro 549-6260
•
5
sida 2
Åtgärd
Har uppdragit redovisningsansvarig att skapa en sådan rutin.
3.4.3 Attest av arvode till Ordförande
Kommunen antog 2013 ett nytt attestreglemente. Oklarheterna som revisionen
identifierat kan förklaras av att den inte är känd av alla ännu. Regelverket är tydligt
men kan justeras på någon punkt.
Åtgärd
Har uppdragit redovisningsansvarig att titta på förslag till justering av
attestreglementet. Efterlevnaden bör uppmärksammas av KLG och Adm enheten i
huvudsak.
3.5.2 Inköps- och utbetalningsprocessen
Revisionen uppmärksammar att systemadministratörer i
leverantörsfakturasystemet kan genomföra ändringar och har en teoretisk möjlighet
att attestera andras fakturor.
Åtgärd
De systemansvariga får inte attestera andra fakturor vilket också kan spåras i
loggfiler som genereras av systemet. Logglistorna är dock inte utformade på ett
sådant sätt att man med enkelthet regelbundet kan göra uppföljningar. I dag sker
stickprovsvisa kontroller mot loggade uppgifter.
3.6.2 Anläggningsprocessen
Revisionen rekommenderar ett antal punkter som ekonomienheten bör genomföra.
• Justera redovisningen för att förenkla avskrivningar
• Inventering
• Identifiera nedskrivningsbehov
• Stickprovvisa kontroller
Åtgärd
Flera av dessa punkter kommer att omfattas av den genomgång som sker i
samband med införandet av komponentavskrivningar vilket kommunen har för
avsikt att göra under 2015. Arbetet med detta har redan påbörjats.
Rutiner för inventering och identifiering av eventuellt nedskrivningsbehov skall ses
över.
3.7.2 Exploateringsprocessen
Revisionen kommenterade att hur redovisningen av gata-, gång och cykelväg
hanterades och att en rutinbeskrivning av hanteringen av
exploateringsredovisningen borde tas fram. Dessutom rekommenderade man en
genomgång av redan gjorda exploateringsförsäljningar.
Åtgärd
En genomgång av rutinen och vissa exploateringsförsäljningar planeras under
2015.
3.8.2.4 Riktlinjer och instruktioner för budget- och prognosarbete
De intervjuade personerna har framfört synpunkter avseende förbättra
kommunikationen och redogörelser ac totalkostnader för en särskild placering eller
åtgärd kostar på längre sikt, samt eventuell kostnadsbesparing.
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
•
• www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
Fax 0524-181 74
Bankgiro 549-6260
•
6
sida 3
Åtgärd
Åtgärder har vidtagits under året för att belysa de ekonomiska konsekvenserna vid
beslut i myndighetsutskottet
3.8.2.5 Resurser
En brist som framkommit är att sektorn haft relativt många sjukskrivna och därmed
varit underbemannade.
Åtgärd
Arbetssituationen för socialsekreterarna är mycket ansträngd. Flera förstärkningar
är på gång/har verkställts som en följd av de åtgärdspunkter som förvaltningen
tagit fram och som beslutades av KF i september. För närvarande pågår
diskussioner om ytterligare förstärkningar.
3.8.3 Vår bedömning
En av huvudslutsatserna i granskningen är att kommunen måste stärka och
förtydliga kopplingen mellan vad en akut åtgärd innebär för verksamheten i termer
av totalkostnad i kronor.
Åtgärd/Kommentar
Vikten av förebyggande arbete inom förskola/skola/socialtjänst/fritid bör ytterligare
belysas för att beslutsfattare, såväl inom politiken som inom förvaltningen för att
ännu bättre förstå sambanden mellan förebyggande och de konskevenser som blir
följden av brister i det förebyggande arbetet.
För närvarande pågår en genomlysning av verksamheterna inom IFO och LSS.
Denna utförs av revisionsföretaget Public Partner och resultatet förväntas föreligga
strax efter årsskiftet.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens svar och överlämna det till
revisionen.
Hans Clausen
Ekonomichef
Ekonomienhet
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Kommunstyrelsen
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
Kommunens revisorer
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
•
• www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
Fax 0524-181 74
Bankgiro 549-6260
•
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
sida 1
2014-12-16
26
Dnr: KS 2014-335
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Förvärv av fastigheterna Foss 8:1 m fl
Kommunstyrelsen beslutade 2014-12-03 att återremittera ärendet och gav
förvaltningen i uppdrag att förhandla ner priset avsevärt. Efter ny förhandling med
Munkedals Snickeri AB står det klart att priset ur deras synpunkt står fast. Bolaget
är inte berett att sänka priset.
Kommunstyrelsen gav 2014-08-20 förvaltningen i uppdrag att upprätta handlingar i
ärendet – förvärv av fastigheterna Foss 2:81, Foss 2:82, Foss 8:1 och Foss 2:44.
2014-10-15 återremitterades ärendet för att avvakta resultatet av beställda
markundersökningar.
Munkedals kommun har tecknat en option med Munkedals Snickeri AB (Sohlbergs)
om försäljning av mark på Säleby industriområde för att möjliggöra en flytt av
verksamheten från nuvarande läge i centrala Munkedal. Denna byggnation pågår. I
samband med detta har ett eventuellt kommunalt förvärv av fastigheter
diskuterats.
Fastigheterna har värderats av dels kommunen (NAISvefa), dels Sohlbergs
(Fastighetsvärdering Lars Alm), med följande resultat:
Kommunens
Sohlbergs värdering Förhandlat pris
värdering 2011
2014
Foss 2:81, affären
3 900 000 kr
4 700 000 kr
4 100 000
Foss 2:82, lager
1 100 000 kr
1 750 000 kr
1 200 000
Foss 8:1, snickeriet
400 000 kr
1 400 000 kr
500 000
Foss 2:44,
Inte värderad
Inte värderad
0
obebyggd fastighet
Kommunens totala värdering slutar på 5,4 milj kr och Sohlbergs värdering på 7,85
milj kr. Förhandlat pris är 5,8 milj kr.
Byggnaderna på Foss 2:81 och 2:82 bedöms vara i relativt gott skick medan
byggnaderna på Foss 8:1 är i dåligt skick.
Detaljplanen för Foss 8:1 anger bostäder som aktuell markanvändning medan Foss
2:81 och 2:82 inte är detaljplanelagda. I en översiktlig studie av ”centrum i
Munkedal” (2007) har dessa fastigheter utpekats som lämpliga för bostäder och
service.
Gamla snickeriet bör rivas snarast och därefter läggas ut för försäljning. Affären
och lagerbyggnaden kan användas som ”allaktivitetshus” under den tid som åtgår
för detaljplanearbetet. I detaljplanearbetet diskuteras och bestäms fastigheternas
framtida användning.
Förvärv av fastigheterna sker genom förvärv av samtliga aktier i det bolag som
äger fastigheterna (nybildat dotterbolag till Munkedals snickerifabrik AB –
Vadholmen Fastighets AB). Handpenning erläggs vid kontraktstecknandet och
slutlikvid vid tillträdet som preliminärt är hösten 2015.
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 2
27
Förvärv
Vadholmen Fastighets AB, som äger de fyra (4) aktuella fastigheterna köps för
5800000 kr. Av dessa utgör 900 tkr övertagande av ett lån till bank som
återbetalas vid lämpligt tillfälle.
När avtalet om förvärv vunnit laga kraft erläggs 3000 tkr och resterande, 1950 tkr
erläggs på tillträdesdagen.
I Vadholmen Fastighets AB finns en reavinst på ca 4800 tkr. Reavinsten ”faller ut”
vid ev likvidation av bolaget och skatt på reavinsten ska då inbetalas till staten.
Skatten uppgår med nuvarande regler till ca 1050 tkr.
Drift
Under den tid Vadholmen Fastighets AB är i kommunal ägo kommer kostnader för
el, underhåll, va, vägföreningsavgift etc att belasta bolaget. För att täcka detta ska
kommande kommunal (eller annan) verksamhet som bedrivs i lokalerna erlägga
hyra. För andra typer av insatser, tex rivning av byggnader, kan aktieägartillskott
bli aktuellt.
De årliga drift- och underhållskostnaderna bedöms uppgå till ca 500 tkr för
byggnader och mark. Kapitaltjänstkostnaderna uppgår (med 20 års avskrivning på
byggnader och 3% ränta) till 400 tkr. Den totala årliga kostnaden (hyra) uppgår
alltså till ca 900 tkr. Kapitalkostnaden för förvärvet består till viss del av ett
markvärde och en del av byggnadsdel.
Markundersökning
Förvaltningen har låtit undersöka delar av den aktuella marken för att utreda
förekomsten av tungmetaller, kreosot, alifater etc. Enligt analyssvaren ligger alla
värden under gränsvärdena för ”känslig markanvändning”, vilket visar att det inte
finns någon förorening i marken.
Geoteknik
I samband med detaljplanearbetet för Vadholmen upptäcktes bristandesäkerhet
mot sked i slänten bakom affären. Detta har åtgärdats genom anläggandet av en
tryckbank. I det kommande planarbetet kommer en ny geoteknisk utredning att
göras.
Vad händer efter förvärv?
Vadholmen Fastighets AB kan behållas som ett kommunalt fastighetsbolag. Vid ev
försäljning av tex en fastighet kan ett dotterbolag bildas, som sedan säljs. Det
planerade detaljplanearbetet för affärs- och lagerdelarna kan bedrivas med bolaget
som motpart. Försäljning kan ske utan att reavinsten i bolaget löses ut.
Vadholmen Fastighet AB kan upplösas (likvideras). Reavinsten löses då ut och
kommunen får erlägga skatt. När fastigheterna förs från bolaget till kommunen ska
kommunen erlägga lagfartsavgift(1,5%).
Kommunala fastigheter kan föras från kommunal förvaltning till bolaget. Priset då
är avgörande för ev kommande reavinstbeskattning. Vid denna typ av transaktion
utgår lagfartsavgift.
Bedömning
Fastigheterna är värderade och förhandlade utifrån nuvarande utseende, dvs med
byggnader. Med den kommunala inriktningen – bostäder på såväl snickeriet som
affären/lagret – kommer inte byggnaderna till användning utan måste sannolikt tas
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 3
28
bort. Under några år kan verksamhet bedrivas i lokalerna men med färdig
detaljplan är sannolikt nyttan av byggnaderna väldigt liten.
Snickerifabriken, Foss 8:1, kan sannolikt säljas till inköpspriset inklusive
rivningskostnaderna, tot ca 800 tkr. Övriga fastigheter, Foss 2:81, 2:82 och 2:44
kommer, enligt förvaltningens bedömning, inte att kunna säljas till
förvärvssumman.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige godkänner upprättat förslag till aktieöverlåtelseavtal avseende
Vadholmen Fastighet AB.
Mats Tillander
Samhällsbyggnadschef
455 80 MUNKEDAL
•
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
29
30
31
32
sida 1
2014-12-11
33
Dnr:KS 2014-502
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Svar på remiss - Handlingsplan för besöksnäringen i
Bohuslän
I april 2014 undertecknade samtliga kommuner i Bohuslän en avsiktsförklaring för
utveckling av besöksnäringen i Bohuslän. Under ledning av Västsvenska Turistrådet
och med kommunerna, turistorganisationer och företag har ett förslag till
handlingsplan tagits fram.
Under några år har projektet ”Hållbar destinationsutveckling”, där Bohuslän varit
ett av fem utvalda områden, drivits av Turistrådet. Avsikten har varit att genom
samverkan och gemensamt ansvar bygga varumärket Bohuslän och då synliggöra
det geografiska området som besöksmål för såväl svenska som utlänska besökare.
Målen i handlingsplanen är att öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen,
skapa ökad lönsamhet för företagen samt skapa ökad sysselsättning. Inriktningen,
”profilbärarna”, är skärgården, människorna och skaldjuren. Som de viktigaste
reseanledningarna anges måltiden, outdoor och kultur.
Arbetet med handlingsplanen är inte baserat på något gemensamt finansierat
projekt utan bygger på att varje part tar ansvar för sina områden. Kommunernas
ansvar är infrastruktur, samhällsplanering, bemötande, tillståndsgivning mm.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Ryms mestadels inom ordinarie verksamhet
2. Miljö
Utreds i samband respektive insats/åtgärd
3. Folkhälsa
Utreds i samband respektive insats/åtgärd
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att arbeta med besöksnäringen utifrån den
handlingsplanen för besöksnäringen i Bohuslän
Mats Tillander
Sektorchef samhällsbyggnads
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Expedieras:
Västsvenska Turistrådet
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
34
2014-11-24
Till
Kommunstyrelsen i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad,
Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö kommuner
”Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän”
Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om
förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i
Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en
gemensam strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen.
Samtliga kommuner i Bohuslän undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för
utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen innebär ett helhetsgrepp för att utveckla
Bohusläns besöksnäring vilket innefattar ett ställningstagande kring viktiga områden gällande
planering och infrastruktur, affärs- och företagsutveckling samt kommunikation och
marknadsföring.
Sedan avsiktsförklaringen signerades har Västsvenska Turistrådet fört samtal med inblandade
aktörer i besöksnäringen i Bohuslän. Baserat på dessa möten har en handlingsplan
formulerats. Planen är upplagd efter principen att ansvar och åtaganden specificeras för
respektive aktörsgrupp: Västsvenska Turistrådet, Kommunerna, Lokala turistorganisationerna
och Företagen. Grundtanken är att en rollfördelning och ett gemensamt ansvarstagande
gynnar hela Bohuslän.
Handlingsplanen presenterades vid ett möte som politiker och tjänstemän från samtliga
kommuner var kallade till och deltog i, på Bohusgården i Uddevalla 2014-11-17. Under mötet
fattades beslut om att rekommendera kommunerna att besluta
att arbeta med besöksnäringen utifrån denna gemensamma handlingsplan*(se bilaga).
Var vänlig redovisa beslutet till Västsvenska Turistrådet, Box 53199, 400 15 Göteborg,
snarast efter taget beslut, dock senaste 2015-02-28.
Dag som ovan
För styrgruppen
Clas-Åke Sörkvist (C)
ordförande
Miguel Odhner (S)
vice ordförande
*) Bilaga: Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
HANDLINGSPLAN FÖR
BESÖKSNÄRINGEN I BOHUSLÄN
november 2014
1
35
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
INNEHÅLL
Inledning3
Principerna för handlingsplanen
Målsättningar
Rapportens disposition
Turistrådets ansvar och åtaganden5
Processleda hållbar och marknadsstyrd produktutveckling
Arbeta med övergripande affärsutveckling för Bohuslän
Marknadsföra hela regionen internationellt och i Sverige
Marknads- och trendanalyser, statistik, kunskapsöverföring
Digital infrastruktur
Uppföljning och uppdatering av handlingsplanen
Kommunernas ansvar och åtaganden10
Arbeta förutsättningsskapande och undanröja hinder för tillväxt
Säkerställa infrastruktur och långsiktig planering
Bidra till marknadsföringen
Turistorganisationernas/Besöksnäringsansvarigas ansvar och åtaganden
Tätt samarbete med Turistrådet, företagen och kommunen
Företagsutveckling
Stöd i Turistrådets produktutveckling
Turistinformation, tex via webb och mottagning
Stöd till lokala evenemang
16
Rekommendationer - Företagens ansvar och åtaganden
Utveckla och leverera kvalitets- och hållbarhetssäkrade produkter/tjänster till kund
Erbjuda ett lokalt värdskap för destinationen
Marknadsföring av den egna verksamheten
Stärka bilden av varumärket Bohuslän
20
Bilagor:
Gemensam avsiktsförklaring
24
Definition av ”Besöksnäring”26
2
36
INLEDNING
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
INLEDNING
Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns
kommuner om förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam
avsiktsförklaring för besöksnäringen i Bohuslän. Utgångspunkten var att
samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam strategi för
offentlig samverkan kring besöksnäringen. Politiker från samtliga kommuner
i Bohuslän och över partigränserna undertecknade den 8 april år 2014 denna
avsiktsförklaring för utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen
innebär ett helhetsgrepp för att utveckla Bohusläns besöksnäring vilket
innefattar ett ställningstagande kring viktiga områden gällande planering och
infrastruktur, affärs- och företagsutveckling samt kommunikation och
marknadsföring (se bilaga). En av punkterna i avsiktsförklaringen är att ta
fram en handlingsplan för att förverkliga ställningstagandena och denna plan
presenteras i följande dokument.
En viktig möjliggörare för arbetet med Bohusläns utveckling inom besöksnäringen har varit deltagandet i projektet Hållbar destinationsutveckling.
Mellan åren 2012 och 2015 har fem utvalda destinationer stöd från
Tillväxtverket för att stärka och utveckla sig på den internationella marknaden.
Turistrådet har inom denna ram drivit projektet Bohuslän på export
tillsammans med alla kommuner vilket bland annat lett till ovan nämnda
avsiktsförklaring.
Inom ramen för projektet Bohuslän på export har de aktörer som är relaterade
till, och som utgör destinationen Bohuslän, samlats och enats kring att skapa
en gemensam värdegrund som bland annat utgör plattformen för varumärket
Bohuslän. Syftet med att utveckla varumärket Bohuslän har varit att
synliggöra det geografiska området som ett attraktivt och sammanhållet
besöksmål för svenska och utländska besökare. I arbetet med att utveckla
och stärka varumärket Bohuslän har tre profilbärare valts ut, vilka utgörs av
skärgården, människorna och skaldjuren. De ringar in och definierar regionens
karaktär och personlighet. Utöver profilbärarna har tre fokusområden som
anger destinationens reseanledningar utsetts, vilka utgörs av temaområdena
måltid, outdoor och kultur.
Tydlighet och enhetlighet är väsentligt för att bygga varumärket Bohuslän.
Utgångpunkten är att när alla aktörer arbetar med samma formel skapas
produkter och upplevelser som underlättar för de utvalda målgrupperna att
känna igen och välja Bohuslän. Att samverka och att ta ett gemensamt ansvar
för att bidra till varumärkesarbetet är en förutsättning och en nyckel till
framgång, då det är alla aktörers tillgång.
3
37
INLEDNING
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Sedan avsiktsförklaringen signerades har Västsvenska Turistrådet (nedan kallat
Turistrådet) fört samtal med inblandade aktörer i besöksnäringen i Bohuslän.
Under september/oktober 2014 genomfördes möten med berörda aktörer. Baserat
på dessa möten har denna handlingsplan formulerats. Planen är upplagd efter principen att ansvar och åtaganden specificeras för respektive aktörsgrupp: Turistrådet, Kommunerna, Lokala turistorganisationerna och Företagen. Grundtanken är
att en rollfördelning och ett gemensamt ansvarstagande gynnar hela Bohuslän.
Det samlade insatserna från kommuner, företag, turistorganisationer och Turistrådet som beskrivs i handlingsplanen utgör destinationsutveckling. Insatserna skall
leda till att öka destinationen Bohusläns konkurenskraft nationellt och internationellt.
Principerna för handlingsplanen
Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i några viktiga principer. För att Bohuslän
ska lyckas med den önskade utvecklingen av besöksnäringen är det avgörande
att detta sker i samverkan mellan kommuner, turistorganisationer, Turistrådet
och besöksnäringsföretagen. Utvecklingen är inte baserad på något gemensamt
finansierat projekt utan utgår från tanken att respektive part tar ansvar för sina
egna områden och att handlingarna till viss del är koordinerade i handlingsplanen. Fokus i handlingsplanen ligger på det som ska förändras och effektiviseras
snarare än på att beskriva allt som redan görs av aktörerna på området.
Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i gästens perspektiv och inkluderar
samtliga aspekter av hållbarhet (ekonomisk, miljömässig och social).
Målsättningar
Den gemensamma avsiktsförklaringen för Bohuslän har satt upp följande mål
för arbetet:
•
Öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen
Skapa ökad lönsamhet för företagen
•
•
Skapa ökad sysselsättning
För att nå dessa mål krävs både ökade volymer utanför högsäsong och högre
konsumtion per besökare och syftet med handlingsplanen är att visa vägen mot
uppfyllandet av de satta målen.
Rapportens disposition
I handlingsplanens olika kapitel görs beskrivningar av respektive aktörs ansvar
och åtaganden i arbetet inom avsiktsförklaringens områden. Eftersom varje
kapitel är tänkt att vid behov även fungera för sig själv förekommer en del
upprepningar mellan kapitlen. Kapitel 2 handlar om Turistrådet, kapitel 3 om
kommunerna, kapitel 4 om de lokala turistorganisationerna och kapitel 5
beskriver hur de företag som vill vara en aktiv del i destinationens utveckling
kan agera. Som en bilaga till handlingsplanen finns även själva avsiktsförklaringen.
4
38
TURISTRÅDETS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
TURISTRÅDETS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Turistrådet verkar för besöksnäringens utveckling i hela Västra Götaland, i detta
dokument beskrivs dock rollen och ansvaret endast i relation till Bohuslän. I
utvecklingsarbetet är det Turistrådets uppgift att vara en kompetensresurs och
en ledande part vid marknadskommunikationen för området samt att samarbeta
med, och vara ett stöd för, näringsliv och övriga offentliga aktörer vid till exempel affärs- och produktutveckling.
Processleda hållbar och marknadsstyrd
produktutveckling
Turistrådet ansvarar för att på ett övergripande plan processleda arbetet med
att utveckla hållbara produkter för destinationen samt för att kontinuerligt
utveckla och anpassa lämpliga affärsmodeller för exempelvis exportmognad
av företag och destination. Att utveckla konkurrenskraftiga produkter av hög
kvalitet med fokus på hållbarhet är avgörande för en destinations framgång. I
destinationsutvecklingen är det därför nödvändigt med konkret utveckling av
efterfrågestyrda produkter som kan erbjuda besökare attraktiva reseanledningar.
Tillsätta två produktutvecklartjänster på halvtid specifikt
för Bohuslän
För att stärka Bohusläns reseanledningar och för att främja varumärket
Bohuslän behövs fler säljbara och exportmogna produkter med utgångspunkt
i fokusområdena. Genom att intensifiera arbetet med att skapa produkter som
efterfrågas på marknaden kan samtliga aktörer komma att gynnas och kopplas
närmare varandra och tillsammans bidra till att Bohusläns erbjudande blir både
brett och tydligt. Produktutvecklingen ska resultera i säljbara produkter som är
färdiga att leverera till kunderna.
Turistrådet åtar sig att tillsätta resurser motsvarande två halvtidstjänster för
produktutvecklare som specifikt arbetar med utvecklingen inom Bohuslän.
Genom en central placering drar produktutvecklarna effektivt nytta av de
modeller för produkt- och affärsutveckling och t.ex. de marknadsanalyser som
Turistrådet utarbetat sedan tidigare.
5
39
TURISTRÅDETS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Arbeta med övergripande affärsutveckling
för Bohuslän
Turistrådets ansvar för affärsutvecklingen av Bohuslän ligger främst på ett
strategiskt och destinationsövergripande plan.
Genom att genomföra strategiska satsningar kan Turistrådet bidra till att fler
företag som har vilja och potential att utvecklas involveras i arbetet med fokusområdena. De strategiska satsningarna kan bestå i att synliggöra fokusområdena
för företagen och visa på fördelarna med att skapa paket och produkter relaterade
till dessa. Satsningarna kan även innefatta att företagen erbjuds verktyg och stöd
för en kvalitetssäkrad och hållbar utveckling som utgår från tanken om att ingå i,
och gemensamt utveckla, ett större destinationserbjudande.
Tillsätta en affärsutvecklartjänst på halvtid med fokus
på framtidens besöksservice
Besökarnas krav på tillgänglig information under själva besöket har förändrats.
Det hänger bland annat ihop med förändrade resemönster och med de nya
möjligheter som de digitala medierna erbjuder. För att utveckla hela destinationen
Bohuslän behöver besökaren kunna erbjudas turistinformation för hela destinationen
på den anläggning där han eller hon befinner sig. Mycket tyder på att det vore önskvärt
att förskjuta ansvaret från de lokala turistbyråerna som främsta kommunikationskanal
gentemot lokala besökare till olika former av mer decentraliserad kommunikation/
service via t.ex. besöksserviceplatser eller info-points eller via digitala plattformar.
Det kan även vara aktuellt att testa mobila serviceplatser där utbildad personal tar sig
till de platser där besökarna finns just då (till exempel vid olika evenemang).
Ökad kunskap om lokalt värdskap kan innebära att besöksnäringsföretagen i större
utsträckning ger information och tips till besökarna om vad som finns att göra under
besöket vilket genererar ett större mervärde. Detta bidrar också till att besökare kan få
information om för dem okända attraktioner som området har att erbjuda, vilket kan
leda till att gästen planerar ett nytt besök för att utforska det som inte hanns med. Att
uppmuntra gästen till att utforska området och delta i aktiviteter bidrar också till att
öka turismomsättningen i hela området och hos andra aktörer.
Utformning och innehåll för besöksserviceplatserna behöver samordnas
och vara i enlighet med varumärkesplattformen. Dessa behöver även
kvalitetssäkras och det kan behövas kompetensutveckling både kring
bemötande och kring kommunens övriga service eller kring destinationskännedom vad gäller t.ex. omkringliggande kommuner.
Både former och ansvarsfördelningen kring detta är något som behöver utvecklas
vidare och Turistrådet har därför för avsikt att förlänga den affärsutvecklartjänst som
ansvarar för framtidens besöksservice.
6
40
TURISTRÅDETS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Anordna årliga värdskapsutbildningar för branschen
Ett gott värdskap inrymmer bland annat begrepp som service, bemötande,
kvalitet och gästfrihet. Alla aktörer och individer måste ta ansvar för att
gemensamt få gästerna att känna sig välkomna. Den största delen av mötet
ligger dock vanligen inom ramen för företagens leverans av produkter och
tjänster.
För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett enhetligt, professionellt och samordnat värdskap på hela destinationen behövs ökad kompetens
inom värdskap, ökad förståelse för gästen och en god förmåga att skapa goda
möten. För att främja gott värdskap behöver branschens aktörer få tillgång till
kunskap och verktyg och Turistrådet avser erbjuda detta genom att arrangera
årliga värdskapsutbildningar.
Aktivt delta i befintliga företagsgrupperingar
t.ex. Storhotellgruppen och eventuellt verka för att nya bildas,
t. ex. för aktivitetsföretag
Besöksnäringen i Bohuslän är beroende av samverkan mellan näringens
aktörer för att tillsammans skapa och utveckla destinationen. Det är viktigt
att skapa kombinationer av attraktioner och upplevelser som väcker intresse
och skapar reseanledningar varför evenemang och paketering är centrala
beståndsdelar i detta arbete. Företagen inom besöksnäringen utgörs av en
stor bredd aktörer med olika förutsättningar. Vanligen är det endast de större
företagen som har möjligheter att avsätta tillräckliga resurser för exempelvis
kontinuerlig affärsutveckling. Genom att gå ihop i olika företagsgrupperingar
finns möjligheter för företagen att stötta varandra i den fortsatta utvecklingen
och det är viktigt att Turistrådet stöttar dessa för att tillsammans verka för att
skapa och upprätthålla produkter och reseanledningar. Turistrådet kan bidra
med att kombinera kunskapen om marknadens efterfrågan på aktiviteter
med kunskapen om samverkan kring paketering och på så sätt verka för att
aktiviteter och produkter relaterade till Bohusläns fokusområden skapas.
Marknadsföra hela regionen internationellt
och i Sverige
Bohuslän är redan idag en stark destination på den inhemska marknaden men
den stora tillväxtpotentialen inför framtiden finns i en ökad kännedom på de
utländska marknaderna. För att bli synlig på marknaderna utanför Sverige, där
kännedomen om Bohuslän ofta är mycket låg, krävs kraftfulla och fokuserade
satsningar och kontinuerlig närvaro. För att lyckas krävs det att Turistrådet
som samlande aktör bedriver den samordnade marknadsföringen av Bohuslän
i egna kampanjer och i samverkan med VisitSweden.
7
41
TURISTRÅDETS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Använda varumärkesplattformen för Bohuslän i all
marknadsföring av området
För att lyckas med den gemensamma uppbyggnaden av varumärket är det
av vikt att även Turistrådet använder plattformen i all marknadsföring av
Bohuslän för att tydliggöra det valda budskapet och hjälpa de potentiella
besökarna att känna igen och välja Bohuslän. Detta bygger kännedomen och
stärker det gemensamma varumärket på sikt.
Tillsätta en marknadskoordinatortjänst på halvtid
specifikt för Bohuslän
Att marknadsföra en destination kräver samordning, konsekvens och kunskap.
Som ett stöd till alla övriga aktörer kring att arbeta med den gemensamma
varumärkesplattformen och internationell kommunikation avser Turistrådet
att tillsätta en marknadskoordinator specifikt för Bohuslän. Marknadskoordinatorn har en viktig roll att fylla för samordning av Bohuslän-kampanjer
såväl i Sverige som på utländska marknader.
Kommunikationen av Bohuslän sker av samtliga parter inom destinationen.
En marknadskoordinator blir ett samordnande stöd och en kontaktpunkt för
de aktörer som har frågor kring grafisk profil, marknadskanaler, kampanjer
och allt annat som faller inom ramen för det gemensamma varumärket och
marknadskommunikationen.
Marknads- och trendanalyser, statistik,
kunskapsöverföring
Turistrådet arbetar kontinuerligt med att samla in, analysera och sammanställa
information om trender och efterfrågan på olika marknader. En aktuell kunskap
om målgrupper såväl som marknader är en förutsättning för att företagen ska
ligga rätt i produktutveckling, försäljning och inte minst i kundmötet.
Undersökningar, statistik och omvärldsbevakningar är centrala hjälpmedel
i processen att fatta rätt beslut avseende tillexempel marknadsföring eller
strategiska investeringar för att utveckla företaget. Kunskaperna behöver
kontinuerligt uppdateras för att vara anpassade till en snabbföränderlig värld.
De flesta företag inom besöksnäringen har dock mycket små möjligheter
att göra dessa analyser själva och är därför beroende av att aktörer som
Turistrådet kan förmedla nödvändiga kunskaper till dem.
Kontinuerligt förse branschen med statistik, trender och
omvärldsanalys
Genom djupgående kunskap om marknader, målgrupper och omvärld förser
Turistrådet Bohusläns aktörer med delar av det som krävs för att nå exportmognad. Informationen ska finnas mer lättillgänglig och kommuniceras ut till
8
42
TURISTRÅDETS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
kommuner och lokala turistorganisationer i Bohuslän likväl som till de företag
och organisationer som verkar inom besöksnäringen genom rapporter, hemsidan,
kunskapsseminarier och till exempel vid konkret produktutvecklingsarbete i
nätverk eller andra typer av möten. Nya former för kunskapsförmedling via
tillexempel digitala medier bör också utvecklas vidare.
Digital infrastruktur
Internet har bidragit till att förändra på vilka sätt potentiella besökare söker
information om intressanta resmål och aktiviteter samt hur de bokar och
betalar resan. Detta ställer högre krav på att webbplattformarna har uppdaterad
och korrekt översatt information och att de är lättillgängliga och väl fungerande.
Utvecklingen inom branschen går också mot att de digitala teknikerna blir allt
viktigare även vid själva besöket t.ex. genom tjänster som adderar värde till
upplevelsen på plats, t.ex. genom guidning i mobilen.
Utveckla webbplattformen för www.vastsverige.com
Webbplattformen www.vastsverige.com är den officiella hemsidan för besöksnäringen i Västsverige och genom undersidor därmed också för Bohuslän. Här
har besökare möjlighet att söka information utifrån sitt intresseområde och boka
boende, paket och aktiviteter online. Webbplattformen och dess användarvänlighet är därför avgörande för en god marknadsföring av Bohuslän och dess aktörer
och den behöver utvecklas för att även fungera bra för mobila användare.
Tillsätta en webbredaktörstjänst på halvtid specifikt
för Bohuslän
För att säkerställa att de delar av vastsverige.com som berör Bohuslän kontinuerligt uppdateras och är anpassade efter marknadens efterfrågan kommer Turistrådet
att tillsätta en webbredaktörtjänst specifikt för detta. Webbredaktören ska fungera
som en kanal mellan webbplatsen, de lokala turistorganisationerna och de enskilda
företagen samt verka för att sidan upplevs som attraktiv och informativ.
Redaktören har även ett redaktionsråd till sin hjälp.
Uppföljning och uppdatering av handlingsplanen
För att säkerställa att arbetet med handlingsplanen fortskrider och hela tiden är
aktuellt tar Turistrådet ansvar för att planen följs upp och uppdateras.
Kontinuerlig uppdatering av handlingsplanen
För att handlingsplanen skall fortsätta vara relevant och bidra till ett effektivt
utvecklingsarbete åtar Turistrådet sig att kontinuerligt genomföra uppdateringar
av den i samråd med de berörda aktörerna. I samband med uppdateringarna kan
om så bedöms vara gynnsamt även en utvärdering genomföras i syfte att fånga
upp lärdomar och resultat från arbetet.
9
43
KOMMUNERNAS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
KOMMUNERNAS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Svenska kommuner har vanligen någon form av turistisk verksamhet. En
majoritet av dem har organiserat denna som en del av den kommunala
förvaltningen men olika former av mer fristående arrangemang i form av bolag, stiftelser eller föreningar förekommer också. Detta hänger delvis ihop med
vad själva verksamheten innebär. Vanliga aktiviteter är information till turister
och kommuninvånare, marknadsföring av kommunen/destinationen, långsiktig
utveckling av destinationen, försäljning och bokning inom, och ibland utom
kommunen, deltagande i övergripande näringslivsutveckling och produktutveckling/paketering.
Bättre service, tillgänglighet och utbud av tjänster kopplade till besöksnäringen inom kommunen är positivt för både kommuninvånarna, besökare och
företag. Det finns en direkt koppling mellan dessa faktorer och kommunens
attraktivitet
såväl internt som externt. Ett mer varierat serviceutbud med fler tjänster av
högre kvalitet och med längre öppettider/säsonger samt ökade skatteintäkter
och fler arbetstillfällen är värden som motiverar offentliga satsningar inom
besöksnäringens område.
I denna rapport särskiljs kommunens roll och ansvar kring de mer ordinarie
uppgifterna relaterade till ramvillkor, infrastruktur och finansiering (kommunens ansvar i detta kapitel) från de uppgifter av mer frivillig art som är relaterade till näringslivsutveckling och kommunikation/marknadsföring vilket
beskrivs i nästa kapitel kring den lokala turistorganisationen.
Många olika typer av kommunal verksamhet har stor betydelse för turismen,
några av de viktigare exemplen är: samhällsplanering/markanvändning
(ÖP, FÖP, detaljplan, bygglov osv), livsmedelstillstånd, utskänkningstillstånd,
ägda anläggningar (camping, gästhamn, simhall, bibliotek, teater osv),
infrastruktur (vägar, skyltning, rastplatser, parkering, offentliga toaletter),
upplåtande av allmän plats (torghandel, festivaler, uteserveringar) och planer
för natur- och kulturmiljöer.
10
44
KOMMUNERNAS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Arbeta förutsättningsskapande och undanröja
hinder för tillväxt
Mycket av kommunens arbete för att främja en god näringslivsutveckling i
allmänhet har naturligtvis betydelse även specifikt för besöksnäringens företag.
Många villkor eller hinder för utveckling har samma inverkan på dessa företag
som på företag inom andra branscher. Det finns även många förutsättningar och
arbetsformer som är likartade mellan olika kommuner och där ett ökat samarbete
över kommungränserna för att främja näringen har stora möjligheter att leda till
goda resultat.
Utse en ansvarig per kommun för besöksnäringsfrågor att
utgöra länken mellan kommunen och Turistrådet
För att möjliggöra för Turistrådet att hålla ihop kommunikationen med alla elva
kommuner så är det viktigt att det finns en utpekad ansvarig kontaktperson för
besöksnäringsfrågor i respektive kommun. Beroende på hur respektive kommun
valt att organisera sitt arbete inom området kan den mest lämpliga personen
finnas på olika platser inom förvaltningarna (eller i vissa fall i någon extern
organisation eller bolag). Kontaktpersonen är med fördel även ansvarig för att
synliggöra besöksnäringen internt i kommunen gentemot förvaltningar och
processer och vara ansvarig för att detta perspektiv finns med i allt arbete som
påverkar besöksnäringens möjligheter till utveckling i kommunen.
Roterande mötesschema mellan kommunerna
I utvecklingsarbetet finns många fördelar med att inte varje kommun, var
och en för sig, utvecklar arbetsformer och insatser för besöksnäringen.
Ansvaret och beslutsrätten kring eventuella förändringar åligger respektive
kommun men ett arbetsforum där gemensamma frågor diskuteras och utreds
är en god förutsättning för ett effektivt utvecklingsarbete. Mötena i en sådan
arbetsgrupp tar lämpligen sin utgångspunkt i olika angelägna tematiska ämnen
inom besöksnäringen såsom t.ex. tillståndsgivning eller kompetensutveckling.
För att minimera arbetsbördan för varje enskild kommun föreslås en modell
med rullande ansvar där en kommun tar ansvar för att planera och kalla till
möten för att nästa år lämna över ansvaret till nästa frivilliga kommun.
Platsen för respektive möte roterar lämpligen mellan kommunerna från gång
till gång. Inledningsvis föreslås att gruppen träffas i alla fall 4 gånger per år
för att arbetet inom ramen för handlingsplanen ska hålla en god takt.
De besöksnäringsansvariga i respektive kommun bör delta vid samliga möten
för att säkerställa kontinuiteten. Övriga deltagare i mötena väljs beroende på
ämnet för mötet.
11
45
KOMMUNERNAS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Genom kontinuerliga möten kan de kommunala insatser som görs samordnas. En
kommun kan vid behov ansvara för en viss insats för hela området, vilket frigör
resurser hos de andra kommunerna att arbeta med andra insatser.
Stämma av utvecklingsinsatser inom besöksnäringen med
Turistrådet och lokal turistorganisation
När kommunen arbetar med olika utvecklingsinsatser gentemot besöksnäringen
i den egna kommunen är det viktigt att dessa också kommuniceras till den lokala
turistorganisationen och Turistrådet för att garantera en så effektiv användning av
de offentliga resurserna som möjligt. Vissa insatser gäller främst interna processer
(t.ex. utvecklandet av en-dörr-in-lösningar eller förenklingar av
tillståndsgivningen) medan många är av en mer tvärgående karaktär där det finns
risk för att flera offentliga aktörer gör insatser mot samma företag eller sektor.
Vid insatser inom t.ex. näringslivsutveckling eller marknadsföring är behoven av
att stämma av insatsen mot andra aktörer desto större för den som vill arbeta så
effektivt som möjligt.
Säkerställa infrastruktur och långsiktig planering
Kommunerna tar ansvar för att förbättra infrastrukturen för besöksnäringen,
t.ex. genom att uppdra åt de egna verksamheterna att beakta och ta hänsyn till
besöksnäringens förutsättningar och intressen i uppdragsbeskrivningar,
upphandlingar och planering samt att verka för mellankommunal samverkan
kring dessa frågor. För att utvecklingen inom näringen ska bli så bra som
möjligt behöver den långsiktiga planeringen även inkludera frågor om kompetensutveckling och kommunens erbjudanden inom utbildning på de områden
som berör besöksnäringen.
Beakta besöksnäringsperspektivet i översiktsplaner,
infrastruktur-, tillstånds- och utvecklingsärenden m.m.
Besöksnäringen är beroende av välfungerande infrastruktur, anläggningar av god
kvalitet med attraktiv lokalisering, intressanta besöksmål, tilltalande landskap
och hög tillgänglighet. Många ordinarie processer i kommunen kopplat till t.ex.
tillståndsgivning och tillhörande kontrollprogram har stor betydelse för näringens
möjligheter att utvecklas. Det finns därför starka skäl att ge besöksnäringen en
betydligt mer framträdande plats i till exempel den kommunala översiktsplaneringen och annan kommunal planering och ärendehantering. Markanvändningen
lokalt och regionalt är en grundförutsättning för en platsberoende näring som
besöksnäringen och dess planering behöver därför ta hänsyn till detta.
12
46
KOMMUNERNAS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Minst lika viktigt är att planeringen, med ett besöknäringsperspektiv, sker över
kommungränserna och att den ansluter till regionala program och översikter.
Detta kan bara ske genom ett nära samarbete mellan kommuner och regionala
organ. Det är också viktigt att besöksnäringen ses som en särskild målgrupp
som planer och strategier relaterar till i ställningstaganden gällande vilka insatser
som ska genomföras och hur tex kommunens mark ska användas.
Kommun-styrelsen kan ta ansvar för att förbättra infrastrukturen för besöksnäringen, t.ex. genom att uppdra egna verksamheter att beakta och ta hänsyn till
besöksnäringens förutsättningar och intressen i uppdragsbeskrivningar, upphandlingar och planering samt verka för mellankommunal samverka kring dessa
frågor.
Andra sätt att arbeta med frågan är att skapa samrådsgrupper mellan företagare,
markägare, organisationer och kommuntjänstemän för att diskutera frågorna
eller genom att utbilda kommunala tjänstemän kring besöksnäringens förutsättningar samt utbilda företagare om de förutsättningar som gäller för kommunal
förvaltning.
Aktivt verka för en god infrastruktur, för till exempel
cykling, vandring och kollektivtrafik genom hela Bohuslän
För de flesta turister är det oviktigt i vilken kommun de befinner sig och
när de passerar gränsen till en annan kommun. Extra tydligt blir detta vid
exempelvis planering och drift av cykelvägar och vandringsvägar. För att dessa
ska kunna utgöra en attraktion som lockar turister måste de sträcka sig över en
längre sträcka och erbjuda en, eller helst flera, möjligheter till flerdagarsturer
med såväl sevärdheter och bekvämlighet längs vägen i lagom dagsetapper. En
cykelväg kommer då med nödvändighet att sträcka sig över flera Bohuslänska
kommuner och måste planeras, byggas och underhållas i samverkan. För att
denna ska fungera optimalt är det många olika faktorer som ska fungera. Exempelvis måste en cykelväg erbjuda säkra färdvägar för såväl vuxna som barn, ha
fungerande och enhetlig skyltning oavsett vilken kommun man befinner sig i.
Dessutom behöver nödvändiga avtal med olika väghållare vara i sin ordning.
Tillgänglighet via kollektivtrafik är en avgörande faktor för besöksnäringen.
För att nå bra lösningar krävs samverkan mellan kommunerna.
13
47
KOMMUNERNAS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Hitta driftsformer för gästhamnar och ställplatser som inte
konkurrerar ut det privata näringslivet
I en undersökning från år 2011 framkom att drygt var tredje svensk kommun
äger en campingplats och att knappt var femte har minst en egen gästhamn. En
del kommuner är också ägare av exempelvis stugbyar, konferensanläggningar,
vandrarhem eller hotell. På senare år har många kommuner också utvecklat
ställplatser för husbilar i takt med att dessa blivit vanligare bland turisterna.
Oftast är dock själva driften av dessa kommunala anläggningar utlagd på entreprenad till ett företag eller en förening.
Skälen för en kommun att ta ansvar för ägandet av en turistanläggning
varierar naturligtvis från fall till fall. Oftast grundas skälen på en uppfattning
om att det finns turistiska behov av verksamheten i kommunen samtidigt som
de ekonomiska förutsättningarna för privata entreprenörer att bygga upp ett
företag kring detta i nuläget saknas. Genom att kommunen tar ansvar för ägandet av anläggningen skapas andra förutsättningar för driften av verksamheten.
Samtidigt är det nödvändigt att den kommunala verksamheten undviker att
konkurrera med det privata näringslivet. Dels handlar detta om att uppfylla
villkoren i den nya konkurrenslagstiftningen och dels handlar det om hur den
kommunala kompetensen definieras i kommunallagen.
Skapa fasta bryggor/tilläggsplatser för utflyktsbåtar
och kajaker
Ett sätt att underlätta för de av kommunens besökare som vill upptäcka
skärgården är att skapa en fast plats som många olika aktivitetsbolag kan ha
som utgångspunkt för sina aktiviteter. Dels blir det lättare och bekvämare för
besökare att veta var de kan gå om de vill komma vidare ut i skärgården
om det finns en officiell samlingspunkt och dels skapar en sådan fast plats
möjligheter för nya eller befintliga aktivitetsföretag att enkelt anordna turer
utan att ha tillgång till en egen bryggplats anpassad för turistverksamhet.
14
48
KOMMUNERNAS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Bidra till marknadsföringen
En sammanhållen marknadsföring på destinationsnivå är ofta ett effektivare
kommunikationssätt gentemot internationella målgrupper än att enskilda
kommuner var för sig verkar för att locka turister till sitt område.
Kommunerna har i många delar av sin verksamhet en direkt kontakt med såväl
kommuninvånarna som med besökare. Tidigare erfarenheter har visat
att kommunen i jämförelse med näringslivet har större möjligheter att väga
olika intressen mot varandra i syfte att skapa en mer hållbar utveckling.
Marknadsföringen kan också upplevas som mer objektiv då det är en offentlig
aktör som är avsändare. På grund av kommunens kontakter med invånare och
besökare har den en viktig och aktiv roll vad gäller destinationens värdskap
även om huvuddelen av detta ansvar ligger hos företagen.
”Leva” och kommunicera varumärket Bohuslän i
broschyrer, webb, skyltning mm.
För att kommunicera en tydlig profil av en destination krävs en gemensam
värdegrund. Det ger en intern samsyn för besöksnäringens aktörer på destinationen samt ger ett enhetligt budskap av destinationen utåt. Näringen och den
offentliga sektorn har ett gemensamt intresse av en effektiv kommunikation
och varumärkesbyggnad för att stärka kommunen som resmål och bilden av
Bohuslän kommer att stärkas avsevärt om även kommunernas kommunikation, så långt det är möjligt, följer den gemensamma varumärkesplattformen.
Kommunens egen hemsida, publika broschyrer som framställs samt exempelvis
skyltar för cykelleder eller annan information erbjuder utmärkta möjligheter
att ytterligare stärka den destinationsgemensamma profilen i enlighet med
varumärkesplattformen för Bohuslän. Det handlar om att steg för steg inkludera
detta perspektiv när kommunen fattar beslut om att göra uppdateringar av
material eller till exempel tar fram nya skyltar.
Avsätta medel till gemensam marknadsföring av
destinationen Bohuslän
Delar av de kommunala medlen som avsätts för kännedomsmarknadsföring lokalt
kan göra större nytta om de istället kanaliseras till destinationsgemensamma
kampanjer. Kommunerna har olika tidplaner för sitt budgetarbete och för att det
ska vara möjligt att styra om delar av användningen krävs en god framförhållning
och dialog mellan Turistrådet, kommunen och den lokala turistorganisationen.
15
49
TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS
ANSVAR OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS ANSVAR
OCH ÅTAGANDEN
I detta avsnitt beskrivs de roller som handlar om det offentligas stöd till besöksnäringens utveckling inom områdena näringslivsutveckling och marknadsföring.
Kommunens arbete inom markanvändning eller tillståndsgivning kan sägas vara
väldefinierad och reglerad medan de ovan nämnda områdena snarare är frivilliga
och oreglerade vilket också syns i den stora spridning som finns i hur olika
kommuner väljer att arbeta med dessa. Organisatoriskt har dessa roller traditionellt
ofta legat dels på kommunens näringslivsorganisation och dels på turistbyrån.
I praktiken ser det idag dock väldigt olika ut.
Turistbyråns roll går i de flesta fall att i teoretisk mening skilja från den lokala turistorganisationens. Turistbyrån kan sägas vara ansiktet utåt i mötet med besökaren och
förmedlar information och kunskap om destinationen. Turistorganisationens roll är
snarare att dels producera information, i form av analyser och marknadsföringsmateriel
etc., som behövs på destinationsnivå samt att ha en aktiv roll som nav mellan alla olika
aktörer och att verka för att besöksnäringsföretagen utvecklas.
Lokala turistorganisationer ser ut och organiseras på olika sätt i olika kommuner.
De kan bestå av en eller flera personer, de kan vara interna eller på olika sätt
utlagda på externaktörer och de kan vara finansierade på olika sätt. Av dessa
anledningar har de också olika stark koppling till det lokala näringslivet, ibland
är det dessa som driver turistorganisationen, ibland är de delägare och ibland bara
en samverkanspart i arbetet.
Tätt samarbete med Turistrådet, företagen och
kommunen
Samverkan är nyckeln till framgång och turistorganisationen ansvarar för att hålla
tät kontakt med såväl Turistrådet och kommunen som de lokala företagen.
Vara lokal samordnare för besöksnäringsfrågor i kommunen
Turistorganisationen är den aktör som kan ha en överblick över det mesta av
vikt som händer inom besöksnäringen i sin kommun. Genom att vara en länk
mellan Turistrådet och de lokala företagen, föreningar och andra aktörer som
verkar inom området byggs en unik kunskap upp. Turistorganisationen är också i
många fall länken mellan kommunen och besöksnäringsföretagen och kan stå för
kännedom såväl som kontaktnät.
16
50
TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS
ANSVAR OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Företagsutveckling
Besöksnäringen är en utpräglad småföretagarnäring även om viktiga undantag
finns. Arbetet är krävande, inte minst kompetensmässigt. Viss kompetensutveckling
bör bedrivas av turistorganisationen tillsammans med Turistrådet.
Utveckla företag enligt Sverige-Norden-Världenmodellen
Affärsutvecklare på den lokala turistorganisationen använder lämpligen
Turistrådets affärsutvecklingsmodell Sverige-Norden-Världen för att ge de
lokala företagen de verktyg och stöd de behöver för att själva ta ansvar för
sin utveckling. Inte sällan finns det bland företagen inom besöksnäringen ett behov
av kontinuerligt stöd och ett bollplank vilket en lokal affärsutvecklare kan erbjuda.
Affärsutvecklingsverktyget Sverige-Norden-världen har kommit att hjälpa ett
stort antal företag i Västsverige att själva utveckla sina verksamheter. Verktyget
inkluderar olika praktiska steg i affärsutvecklingen med alltifrån framtagande av
broschyrer på olika språk och att finnas bokningsbar online till att ha en
egen hemsida och att arbeta för att förlänga öppettiderna över året. Även om
företagarna själva äger förändringsarbetet kan de vara i behov av motivation
och stöd i processen. Stödet kan t.ex. innebära att anordna kompetenshöjande
aktiviteter i form av workshops och nätverksträffar där Sverige-Norden-Världenmodellen utgör en grund. Det kan handla om utbildningar gällande bokningsverktyg, marknadsföring och anpassade erbjudanden för de lokala företagen.
Verka för en hållbarhetssäkrad besöksnäring
För att vara hållbara i längden måste all utveckling inom besöksnäringen ta
hänsyn till samtliga hållbarhetskriterier och tillse att gästverksamheten håller
tillräckligt hög kvalitet i alla delar. Turistorganisationen ska i detta sammanhang
verka för att hållbarhetsfrågorna är i ständigt fokus i de aktiviteter som man är
inblandad i och för att de lokala företagen certifierar sig inom t.ex.
Swedish Welcome.
Stöd i Turistrådets produktutveckling
Produktutvecklingen och utvecklingen av specifika teman har kommit att bli
en central del av Turistrådets destinationsutveckling. Detta angreppssätt utgår
från den beprövade metoden att skapa produkter och paket som flera företag
och aktörer på destinationen arbetar gemensamt kring. Det behövs en samlande
kraft som fungerar som en länk mellan de lokala aktörerna och det mer övergripande
produktutvecklingsarbetet som sker hos Turistrådet och i de övriga kommunerna
i Bohuslän. Det är den lokala turistorganisationens ansvar att stötta Turistrådets
produktutveckling genom att vara denna länk.
17
51
TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS
ANSVAR OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Sköta kontakten med företagen i samband med
produktutveckling, visningsresor m.m.
Genom den lokala turistorganisationens förankring sänks trösklarna för
samarbetet och utvecklingsarbetet underlättas. Turistrådet har god kunskap
om marknadens efterfrågan vilket matchas med turistorganisationens kunskap
om det lokala utbudet och de lokala behoven för att se vad som behöver
utvecklas samt vilka insatser som kan vara relevanta. I samband med till
exempel visningsresor är den lokala turistorganisationen på grund av sina
kunskaper den bästa länken till företagen i kommunen.
Turistinformation, exempelvis via webb
och mottagning
Liksom i andra delar av världen förväntar sig besökare att få information och
personliga tips där de befinner sig på besöksmål och på boendeanläggningar.
God och tillgänglig information kan i sin tur resultera i längre besök, högre
konsumtion och inte minst förutsättningar för återbesök. Värdskap, personligt
bemötande och god områdeskunskap ökar möjligheten till fler affärer och
längre besök, både för det enskilda företaget i besöksnäringen och för området
i stort. Den lokala turistorganisationen ansvarar för att producera lokal information och sprida den på lämpligt sätt, både innan och under besöket.
Sköta lokala turistsidor(under www.vastsverige.com), bidra
med input till Turistrådets/Bohusläns redaktionsråd m.m.
Turistorganisationen har bäst förutsättningar att sköta den samlade kommunala
turistsidan/sidorna och ska utifrån sin lokalkännedom ge relevant input till
Turistrådets redaktionsråd för Bohusläns kommunikation.
Stöd till lokala turistserviceplatser
Lokala turistserviceplatser utgörs av att företag i området agerar ambassadörer
och således fungerar som en turistbyrå i miniatyr genom att ge information om
evenemang och aktiviteter i området samt om restauranger och boende. I andra
kommuner i Sverige återfinns liknande satsningar där företag, organisationer,
butiker och boendeanläggningar arbetar som ambassadörer för hela kommunen.
Hos dessa aktörer finns t.ex. broschyrmaterial, information om sevärdheter samt
kartor med syftet att ge besökarna information och tips när de behöver det.
Den lokala turistorganisationen behöver stötta turistserviceplatserna i att
producera och sprida utvald information. Det behövs också exempelvis enhetliga broschyrställ och skyltning vars kommunikation är utformad i enlighet med
varumärkesplattformen. Annat stöd kan utgöras av utbildningar som riktar sig
till besöksmålets personal för att kunna ge ännu bättre service till besökare.
18
52
TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS
ANSVAR OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Använda varumärkesplattformen för Bohuslän i
all marknadsföring
Liksom för övriga aktörer är det av stor vikt att all marknadsföring sker i
enlighet med den gemensamma varumärkesplattformen.
Stöd till lokala evenemang
Den lokala turistorganisationen tar ansvar för att sprida information om lokala
evenemang i lämpliga kanaler samt att vidarebefordra denna till Turistrådet.
Turistorganisationen arbetar för att erbjuda möjligheter till exponering via
webb eller andra kanaler för de evenemang som organisationer eller andra
aktörer anordnar lokalt.
Vara en resurs för lokala initiativ, såsom festivaler,
karnevaler, lokalt firande, idrottsevenemang m.m.
I arbetet med lokala evenemang fungerar turistorganisationen som en resurs
genom att erbjuda sitt kontaktnät och förmedla kontakter mellan organisationer/
företag och andra verksamheter som tillsammans kan utarbeta paketlösningar.
19
53
REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS
ANSVAR OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS
ANSVAR OCH ÅTAGANDEN
Det är företagen som främst driver utvecklingen av besöksnäringen lokalt och
regionalt. Företagen ansvarar främst för sig själva och för att verksamheten drivs
på ett hållbart sätt både ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Följande kapitel utgörs av rekommendationer gällande insatser på en del viktiga
utvecklingsområden och söker tydliggöra hur företag kan arbeta för att också
vara en del av destinationens utveckling. Det är naturligtvis upp till varje enskilt
företag att besluta vad de vill göra i förhållande till destinationen. Nedanstående
avsnitt skall alltså ses som just rekommendationer till dem som vill vara en aktiv
del i destinationsutvecklingen lokalt och för hela Bohuslän.
Utveckla och leverera kvalitets- och hållbarhetssäkrade produkter/tjänster till kund
Grunden i arbetet för att bli en attraktiv och exportmogen destination är hållbar
affärsutveckling, där företagen har ett ansvar för utveckling och leverans av sina
affärer och produkter medan det offentliga har ett stödjande och reglerande ansvar.
Eftersom besökarens upplevelse av destinationen vanligen formas av en
sammansatt bild av flera olika företags tjänster och produkter finns också ett stort
egenintresse för varje företag att på bästa möjliga sätt vara med och bidra till denna
helhetsupplevelse.
Utgå från marknadens efterfrågan
För att vara intressanta i en hård konkurrens krävs att företagen utvecklar
produkter anpassade till de krav som kunder och återförsäljare ställer. Varje
målgrupp, besökare från Sverige eller från andra länder, har sina specifika
önskemål och det kräver en anpassad produkt- och affärsutveckling baserad på
kunskap om efterfrågan på marknaden.
Då trenderna förändras snabbt är det av vikt att varje verksamhet tar ansvar för
att ha uppdaterad information om vad som efterfrågas på marknaden, vilket
bland annat Turistrådet kan hjälpa till med.
Företagen själva behöver ta ett tydligt ansvar och ägarskap för sina utvecklade
produkter. Det innebär att företagen genomför nödvändig utveckling av sina
produkter genom produkternas hela livscykel. Om marknaden utvecklas behöver
produkterna och marknadsföringen av dem följa med.
20
54
REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS
ANSVAR OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Samverka med andra aktörer i lokala och regionala nätverk
För att locka besökare att välja en destination är det viktigt att det finns starka
reseanledningar. Genom att samverka med andra aktörer i nätverk kan erfarenhetsutbyte ske och ännu starkare gemensamma erbjudanden kan utvecklas. Ett
gemensamt agerande stärker Bohusläns attraktionskraft.
Erbjuda ett lokalt värdskap för destinationen
Ett ansvarsfullt värdskap, inte enbart för den egna verksamheten, utan för hela
destinationen kan skapa positiva effekter för alla. Den traditionella turistinformationen kommer att få en allt mindre roll i framtiden. Framtidens turistinformatörer kommer att återfinnas ute i näringen, till exempel på boendeanläggningar, besöksmål eller hos aktivitetsföretag. Alla företag, liksom alla andra
aktörer, på destinationen måste ta det ansvar som ligger i att vara en del av
turisternas helhetsupplevelse och förmedla det värdskap som följer därav. Det har
visat sig framgångsrikt att företagen blir ambassadörer för hela destinationens
besöksnäring genom att erbjuda information om helheten och hjälpa till även med
att marknadsföra och sälja andras verksamheter.
Erbjuda besökarna bra tips om hela området
En viktig del i det lokala värdskapet är att destinationens aktörer tillsammans
arbetar för att få besökarna att känna sig välkomna. I det goda värdskapet ingår
även att kunna ge information och tips om vad som finns att göra under besöket,
inom hela området. Detta bidrar till ett större mervärde för besökarna. De enskilda
företagen bör därför ta ett ansvar att uppmuntra gästerna till att utforska området
och ta del av de aktiviteter som erbjuds.
Säkerställa att personalen har kunskap om närområdet, t.ex.
kollektivtrafik, turistaktiviteter, serviceutbud m.m.
För att erbjuda ett gott lokalt värdskap är det centralt att verksamheterna säkerställer
att personalen har kunskap om närområdet, till exempel gällande kollektivtrafik,
turistaktiviteter samt serviceutbud.
Hjälpas åt med marknadsföring lokalt utan att ta betalt av
varandra
Det är både enskilda och samlade attraktioner som ger reseanledningar. För att
vara hållbara i längden måste attraktionerna stämma överens med besökarnas
önskemål och förväntningar. Varje företag ansvarar för sin egen marknadsföring
och försäljning, men samverkan ökar möjligheten till större genomslagskraft.
21
55
REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS
ANSVAR OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Genom att tala gott om andra verksamheter skapas bilden av en attraktiv destination
med många lockade erbjudanden och anledningar att stanna länge samt lockar
besökarna att göra av med mer pengar och att komma tillbaka en annan gång.
T.ex. bör boendeanläggningar kostnadsfritt marknadsföra lokala aktivitetsföretag,
genom att bl.a. tillhandahålla deras informationsmaterial till sina gäster.
Delta i årliga gemensamma värdskapsutbildningar
Turistrådet har för avsikt att arrangera årliga gemensamma värdskapsutbildningar
för verksamheter inom besöksnäringen i Bohuslän. Då den nya rollen som lokala
turistinformatörer förutsätter att verksamheterna aktivt håller sig uppdaterade om
värdskap bör företag i Bohuslän delta i Turistrådets värdskapsutbildningar.
Genom att delta i utbildningarna kan branschens aktörer ge ett enhetligt bemötande
på hela destinationen och öka kompetensen inom värdskap samt få ökad förståelse
för gästerna och en förmåga att skapa goda möten.
Marknadsföring av den egna verksamheten
Företagen har ett ansvar att lägga resurser på att marknadsföra den egna
verksamheten. Det kan ske på många olika sätt och genom många olika kanaler
beroende på skillnader i verksamheterna och företagens erfarenhet av vad som
fungerar bra eller dåligt.
Välformulerade och professionellt översatta och
uppdaterade hemsidor och produktblad
En väl anpassad marknadsföring utgår från att tillhandahålla välformulerade
och professionellt översatta och uppdaterade hemsidor och produktblad. Det
är inte enbart den egna hemsidan som är viktig utan det finns goda chanser att
nå ut till sina målgrupper genom andra forum, exempelvis Facebook och andra
sociala nätverk.
Stärka bilden av varumärket Bohuslän
När hela besöksnäringen i Bohuslän kraftsamlar och arbetar med samma
utgångspunkter, skapas en tydlighet som underlättar för målgrupperna att
känna igen och välja Bohuslän. Detta gynnar både den enskilda verksamheten
och hela destinationen. Det gemensamma varumärket är alla aktörers tillgång,
därför bär var och en ansvar att bidra till varumärkesarbetet.
22
56
REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS
ANSVAR OCH ÅTAGANDEN
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
”Leva” och kommunicera varumärket Bohuslän genom
att tydliggöra det i marknadsföringsmaterial, interiörer,
lokala råvaror m.m.
Genom att låta varumärket Bohuslän, med de reseanledningar (fokusområden)
och profilbärare som utvecklats, genomsyra hela verksamheten stärker
företagen tydligheten i Bohusläns erbjudande. Budskapet och reseanledningarna
blir klarare för målgrupperna om det finns en röd tråd som de kan känna igen.
Företag och verksamheter i Bohuslän bör därför ta ansvar för att lyfta fram det
specifika med Bohuslän i sin kommunikation och förmedla detta i bemötandet
och i sitt erbjudande på så många sätt som möjligt.
Tydliggöra på den egna hemsidan att man är en del
av Bohuslän
På samma sätt som att det är viktigt att marknadsföra varandra kan alla vinna
på att skapa en enhetlig bild av varumärket Bohuslän genom att visa att företaget
är en del av ett större erbjudande. Då utvecklas destinationen i takt med att fler
produkter och erbjudanden fyller på den portfölj som kan erbjudas.
Medfinansiering av gemensamma marknadsföringskampanjer
Samordnade kampanjinsatser där besöksnäringsföretagen deltar gynnar hela
området. Det kan vara svårt för det enskilda företaget att själv bedriva reklamkampanjer gentemot externa marknader. Samtidigt är det ofta en kombination
av erbjudanden som verkar mest lockande för resenärerna varför gemensamma
kampanjer kan gynna såväl stora som små aktörer i området. De gemensamma
resurserna ger en möjlighet att nå ut till externa marknader och kan möjliggöra
ett mer professionellt budskap som skapar intresse.
23
57
BILAGA:
GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
BILAGA:
GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING
Till kommunerna i Bohuslän 2013-11-11
”Ett enat Bohuslän” - avsiktsförklaring kring besöksnäringen
Under året har ledande förtroendevalda från Bohusläns kommuner diskuterat
förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring kring
besöksnäringen i Bohuslän – ett enat Bohuslän. Målsättningen har varit att
samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam avsiktsförklaring
för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Helt enkelt att arbeta mer tillsammans
för utveckling av besöksnäringen i Bohuslän.
Tillväxten i besöksnäringen
Besöksnäringen i Västsverige sysselsätter ca 23 000 personer heltid och omsätter
ca 35 miljarder årligen, varav ca 10 miljarder i Bohuslän. Besöksnäringen växer
stadigt men tillväxttakten är inte tillräckligt hög jämfört med andra regioner
i Skandinavien. Västsverige är i behov av en utbyggd infrastruktur och fler investeringar för att vara långsiktigt konkurrenskraftig. Det finns även behov av nya
synsätt och strukturer för att näringen ska utvecklas och bli mer framgångsrik.
Samhällets engagemang är en nödvändig förutsättning för detta.
Bohuslän – vill och kan mer
Bohuslän är en av landets mest välbesökta turistdestinationer. Redan idag sker
samverkan i besöksnäringsfrågor som också innehåller goda exempel. Insikten
om behovet att samverka bör förstärkas ytterligare för att möta framtiden. Detta
behövs för att stärka lönsamhet, klara investeringar och öka sysselsättningen.
Det krävs både ökade volymer utanför högsäsong och högre konsumtion per
besökare. Samtidigt är det viktigt att växa hållbart, med rätt investering på rätt
plats för att värna känsliga natur- och kulturvärden.
Bohuslän är en av fem nationella destinationer utvalda av Tillväxtverket. I
projektet Bohuslän på export – i Sverige och utlandet ska riktade insatser stärka
Bohusläns nationella och internationella konkurrenskraft samt bidra med goda
exempel och innovativa lösningar, som också kan fungera som nationell förebild.
Politiken gör sin del – samverkan är en av nycklarna
Bohuslän skall vara en förebild kring offentlig samverkan och samhandling där
näringslivsfrämjande åtgärder och tillväxt är prioriterat. Bohuslän ska gemensamt verka för en växande besöksnäring och göra avtryck genom ett enat Bohuslän.
24
58
BILAGA:
GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
Avsiktsförklaringen – ett enat Bohuslän
Avsiktsförklaringen är ett steg, men ett viktigt steg, för kommunerna att
tillsammans stärka förutsättningar och utveckling av besöksnäringen i Bohuslän.
Avsiktsförklaringen är kommunernas överenskommelse om att arbeta tillsammans
för och med besöksnäringen i Bohuslän och är den politiska plattformen i det gemensamma arbetet. I avsiktsförklaringen tydliggör kommunerna den politiska viljan och
den övergripande inriktningen.
Målet är att öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen och ge företagen ökad
lönsamhet samt att öka sysselsättningen. Då krävs och förutsätter det att kommunerna stärker och driver samverkan mellan kommuner, företag och organisationer och myndigheter.
Planering och infrastruktur
• Verka för att samordna och samverka över kommungränser kring översiktsplaner,
detaljplaner, tillståndgivning, tillgänglighet, skyltning etc.
• Verka för att ta fram gemensamma policys och skapa enkla ingångar för företagens kontakter med kommunens olika delar.
Affärs- och företagsutveckling
• Driva, stötta och utveckla näringslivsfrämjande åtgärder med fokus på Bohuslän året runt.
• Medverka till gemensamma nyttofunktioner som verkar geografiskt obundet i
hela Bohuslän.
Kommunikation och marknadsföring
• Medverka till att stärka varumärket Bohuslän och därmed öka attraktiviteten.
• Uppdra åt förtroendevalda och tjänstemän, vilka ingår i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk och organisationer, att marknadsföra Bohuslän som
mötesplats för konferenser och evenemang.
Utvecklingsarbete
• Genomföra en analys av kommunala utvecklingsmöjligheter och utmaningar som
kan stärka Bohuslän som destination.
• Medverka i ett gemensamt arbete med värdegrund, mål, strategi och handlingsplan.
Beakta och ta hänsyn
• Nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag inom kommunen beaktar och tar
hänsyn till besöksnäringens förutsättningar, behov och intressen i uppdragsbeskrivningar, upphandlingar och planering.
11 november 2013
Kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal,
Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner
25
59
BILAGA:
DEFINITION AV BESÖKSNÄRING
Handlingsplan för
besöksnäringen i Bohuslän
BILAGA:
Definition av ”Besöksnäring”
Besöksnäringen är den näring som bidrar till turismkonsumtionen. Turism
mäts och definieras från konsumtionssidan och den definition av turism vi
använder i Sverige är ”människors aktiviteter när de reser till eller vistas på
platser utanför sin vanliga omgivning för fritid, affärer eller andra syften och
för kortare tid än ett år”
Som indikeras i föregående stycke är besöksnäringen sammansatt av flera
olika branscher, mer eller mindre väldefinierade i befintlig statistik. De största
branscherna är hotell och restaurang tillsammans med övriga former av logi,
transporter och varuhandel. Kultur, sportaktiviteter och rekreation är andra
betydande delar av näringen.
Källa: TVV och UNWTO
26
60
sida 1
2014-11-24
61
Dnr:KS 2014-493
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Svar på remiss – funktionellt prioriterat vägnät
Trafikverket har i en utredning tagit fram förslag på ”funktionellt prioriterat vägnät”
med inriktningen nationell och regional tillgänglighet. Det är tillgänglighet för
lastbilar, personbilar och bussar som avses och det är vägar viktiga för
godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik som
bedömts. Trafikverkets ambition är att nå en samsyn på hur det prioriterade
vägnätet ska se ut.
För Munkedals del ingår endast väg E6 och lv 162 (Lysekilsvägen) i förslaget till
funktionellt prioriterade vägar.
Enligt utredningen kommer det utpekade vägnätet att prioriteras avseende driftoch underhållsåtgärder, dock utan att det lågprioriterade vägnätet påverkas.
Andra viktiga arbeten som Trafikverket ansvarar för är utpekandet av
”omledningsvägnät”, ”bärighetsvägnät” och ”turistvägar”.
Synpunkter från Munkedals kommun:
- Det känns tveksamt att satsningar på ett prioriterat vägnät inte påverkar
det lokala och lågprioriterade vägnätet, något som skulle vara djupt
olyckligt.
- Utredningarna om de andra ”vägnäten” är viktiga och en kommunal
delaktighet är självklar.
- Satsningar på potter för det mindre vägnätet måste fortsätta. Det mindre
vägnätets andel av drift- och underhållsanslag får inte minskas.
Förslag till beslut:
Kommunstyrelsen beslutar att överlämna synpunkterna till Fyrbodals
Kommunalförbund
Henrik Gustavsson
Enhetschef Gata/mark
Mats Tillander
Samhällsbyggnadschef
Beslutet expedieras till:
Fyrbodal
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2014/72378
2014-10-29
Ert ärendenummer
Sidor
[Motpartens ärendeID NY]
1(3)
62
Enligt sändlista
Remiss
Funktionellt prioriterat vägnät
Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional
tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät.
Det förslag till funktionellt prioriterat vägnät som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i
dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän.
Remissmaterial och läshänvisning
Materialet finns på Trafikverkets webbplats, Funktionellt prioriterat vägnät.
Bakgrundsmaterial

Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät – oktober 2014.
Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det omfattar, hur det kan
användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och
beslut. Vi rekommenderar att ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet.
Remissmaterial
TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket)

Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet
o Sverigekarta
o regionkartor (Trafikverksregioner)
o länskartor
Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. De innehåller olika
lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner.
Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats.

Handledning - Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledningen beskriver hur vi ska förhålla oss till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi
gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem.
Trafikverket
78189 Borlänge
Besöksadress: Röda vägen 1
Texttelefon: 010-123 50 00
Telefon: 0771 - 921 921
trafikverket@trafikverket.se
www.trafikverket.se
Anne-Karin Grönvold-Andersson
Planering
Direkt: 010-123 58 76
anne-karin.gronvold-andersson@trafikverket.se
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2014/72378
2014-10-29
Ert ärendenummer
Sidor
[Motpartens ärendeID NY]
2(3)
63
Presentationsmaterial
 Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad information om det
funktionellt prioriterade vägnätet.

Powerpointpresentation.
Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län
För Stockholms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår
från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från 2008. Avsikten är att under våren 2015 gå
vidare med utpekande av kompletterande regionala vägar.
I Jämtlands län är hittills enbart nationella vägar och vägar som är regionalt prioriterade i ett
länsövergripande perspektiv utpekade och därför redovisas endast dessa i remissen. Trafikverket och
berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av ett kompletterande regionalt vägnät.
Remissmottagare
Trafikverket och respektive länsplaneupprättare har tagit beslut om till vilka aktörer remissen ska skickas,
vilket innebär att det ser något olika ut över landet. I xx län skickas remissen till länsplaneupprättaren,
länsstyrelsen, regionala kollektivtrafikmyndigheten, samtliga kommuner.
Remisseminarier
Trafikverket kommer att erbjuda remisseminarium eller någon annan typ av presentation av funktionellt
prioriterat vägnät i respektive län efter överenskommelse med länsplaneupprättarna, där
remissmottagarna bjuds in. Syftet är att presentera materialet och att berörda aktörer ges möjlighet att
tillsammans diskutera utkasten inför sina respektive remissvar.
Remissvar
TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket)
Skicka remissvar till funktionelltprioriteratvagnat@trafikverket.se samt till n.n@lansplaneupprättare.se.
Ange xx län som ämne.
Strukturera remissvaren på följande sätt:



synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner
synpunkter på förhållningssättet
övriga synpunkter.
Remissvaren skickas till Trafikverket med kopia till berörd länsplaneupprättare senast den 15 februari
(gäller ej länsplaneupprättarna). Länsplaneupprättarna skickar remissvar till Trafikverket senast den 31
mars.
Hantering av remissynpunkter och beslutsprocess
Trafikverket kommer att föra dialog med respektive länsplaneupprättare om eventuella justeringar av
funktionellt prioriterat vägnät utifrån remissynpunkterna.
Trafikverket
78189 Borlänge
Besöksadress: Röda vägen 1
Texttelefon: 010-123 50 00
Telefon: 0771 - 921 921
trafikverket@trafikverket.se
www.trafikverket.se
Anne-Karin Grönvold-Andersson
Planering
Direkt: 010-123 58 76
anne-karin.gronvold-andersson@trafikverket.se
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2014/72378
2014-10-29
Ert ärendenummer
Sidor
[Motpartens ärendeID NY]
3(3)
64
Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med
länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län
där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut
om det vi är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3.
Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna.
Med vänlig hälsning
_________________________
NN
Regionchef, Trafikverket
Kontaktpersoner
Gunbritt Mariedahl, Region Nord
gunbritt.mariedahl@trafikverket.se
Stefan Karlsson, Region Mitt
stefan.karlsson@trafikverket.se
Ylva Gustafsson Höjer, Region Öst
ylva.gustafsson-hojer@trafikverket.se
TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket)
Bertil Hallman och Agneta Nordström, Region Väst
bertil.hallman@trafikverket.se, agneta.nordstrom@trafikverket.se
Lars Wogel, Region Stockholm
lars.wogel@trafikverket.se
Peter Fredriksson, Region Syd
peter.fredriksson@trafikverket.se
Anna Fällbom, projektledare nationellt
anna.fallbom@trafikverket.se
Sändlista, se separat dokument
Trafikverket
78189 Borlänge
Besöksadress: Röda vägen 1
Texttelefon: 010-123 50 00
Telefon: 0771 - 921 921
trafikverket@trafikverket.se
www.trafikverket.se
Anne-Karin Grönvold-Andersson
Planering
Direkt: 010-123 58 76
anne-karin.gronvold-andersson@trafikverket.se
65
Rapport
Funktionellt prioriterat vägnät
oktober 2014
TMALL 0004 Rapport generell v 1.0
66
Trafikverket
Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge
E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Funktionellt prioriterat vägnät, remiss
Dokumentdatum: 2014-10-10
Ärendenummer: TRV 2014/72378
Kontaktperson: Anna Fällbom/Anne-Karin Grönvold-Andersson, Trafikverket
2
67
Innehåll
INLEDNING
5
Bakgrund
5
Mål
5
VAD ÄR ETT FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT?
6
Ett planeringsunderlag
6
Koppling till drift, underhåll och bärighet
6
Vägarnas indelning i skikt och funktioner
7
Vägarnas indelning i skikt
7
Vägarnas indelning i funktioner
7
Förhållningssätt till prioriterade vägar
10
Omfattning och avgränsning
10
Koppling till noder
11
Koppling till kommuncentrum
11
Gång- och cykelvägar
11
Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät
11
Fortsatt arbete
12
Omledningsvägnät
13
Bärighetsvägnät
13
Turistvägnät
13
FRAMTAGANDET AV FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT
13
Rollfördelning
13
Arbetsprocess
13
Remissprocess
14
Beslutsprocess
15
3
68
Förvaltning
15
Tidplan
15
REMISSMATERIAL OCH LÄSHÄNVISNING
16
VÄGAR SOM INTE PEKAS UT
17
KOPPLING TILL ANDRA UTPEKADE NÄT
18
Översyn av befintliga utpekade nät
18
4
69
Inledning
Den här rapporten beskriver vad ett funktionellt prioriterat vägnät är, vad det omfattar
och hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen
för framtagande, remiss och beslut om det funktionellt prioriterade vägnätet.
Bakgrund
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge
människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet
samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.
Det finns i dag en mängd olika utpekanden av vägnät, till exempel utpekade vägar för
arbetspendling, för godstransporter och för personer med funktionsnedsättning.
Dessutom är vägnätet indelat i vägkategorier utifrån väghållaransvar och standard och
så vidare. Men det saknas ett gemensamt ställningstagande till vilka av våra vägar som
är viktigast för tillgängligheten. Vi har i flera sammanhang behov av ett sådant samlat
utpekat vägnät, exempelvis när vi beskriver brister och prioriterar åtgärder samt när vi
gör hastighetsanalyser och pekar ut riksintressen.
Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell
och regional tillgänglighet. Det gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand
länsplaneupprättarna. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät.
Trafikverket har tagit detta initiativ bland annat för att vi ska vara förberedda inför
kommande åtgärdsplaneringar. Det behövs även som underlag i de regionala
hastighetsanalyserna som ska tas fram från och med hösten 2014. Vi behöver också vara
redo nästa gång Trafikverket ska göra en översyn av riksintressena. Det funktionellt
prioriterade vägnätet kommer även att fungera som ett viktigt underlag i den löpande
verksamheten, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid svar på
remisser.
Mål
Målet med det funktionellt prioriterade statliga vägnätet är att:
•
skapa samsyn om vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional
tillgänglighet
•
skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med
god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet
•
bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (ensa och rensa bland
tidigare utpekanden).
Utpekandet kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat underlag för tillgänglighet.
Det funktionellt prioriterade vägnätet avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och
bussar.
5
70
Vad är ett funktionellt prioriterat vägnät?
Ett planeringsunderlag
Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag och ett sätt att förhålla
sig till de prioriterade vägarna utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.
Berörda aktörer pekar i samarbete ut vilka vägar som är viktigast för nationell och
regional tillgänglighet och kommer överens om dessa vägars viktigaste funktioner. Det
blir därmed en bra grund i andra verksamheter och projekt.
Trafikverkets utgångspunkt är att tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i
det funktionellt prioriterade nätet. Vi vill både värna om den tillgänglighet vägarna
redan har och vid behov höja den. De transportpolitiska målen måste vägas mot
varandra i varje enskild planeringssituation.
Vid användning av det funktionellt prioriterade nätet som underlag för olika projekt och
verksamheter ska det kompletteras med analyser kopplade till alla de transportpolitiska
målen samt med övrigt kompletterande underlag. Det utpekade nätet ersätter inte den
vanliga (fysiska och ekonomiska) planeringsprocessen eller de nuvarande
prioriteringsgrunderna, till exempel samhällsekonomisk lönsamhet, utan det utgör ett
kompletterande underlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.
Inom samhällsplaneringen finns flera aktörer som har olika mandat och
ansvarsområden som påverkar transportsystemet. Syftet med det funktionellt
prioriterade vägnätet är att alla berörda aktörer ska använda det som ett underlag i sin
verksamhet.
Trafikverket kommer att använda det som ett viktigt kompletterande
planeringsunderlag i en rad olika verksamheter och projekt. Det blir också ett underlag i
dialoger med andra aktörer i samhällsplaneringens olika skeden och när vi svarar på
remiss av till exempel kommunala planer. Det funktionellt utpekade vägnätet kan till
exempel användas vid:
•
prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen (investeringar, mindre åtgärder
och drift- och underhållsåtgärder)
•
beskrivning av behov och brister (utifrån de utpekade vägarnas funktioner)
•
regionala hastighetsanalyser (inriktningen är att hastighetshöjande åtgärder ska
ske på det prioriterade nätet)
•
utpekande av riksintressen (underlag för vilka vägar som bör pekas ut och
beskrivning av dessa).
Koppling till drift, underhåll och bärighet
När prioriteringen av drift- och underhållsåtgärder ses över ska det funktionellt
prioriterade vägnätet användas som underlag. Det gör det möjligt att bättre anpassa
6
71
drift- och underhållsåtgärderna utifrån vägarnas viktigaste funktioner, eftersom det blir
tydligare hur åtgärderna kan anpassas utifrån typ av trafik. Kraven på en väg blir olika
till exempel om den är särskilt viktig för godstrafik eller för arbetspendling. Fortfarande
kommer dock trafikflöden att vara den viktigaste utgångspunkten för prioritering av
drift och underhåll. Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och
lågprioriterade vägnätet kommer inte att påverkas av att ett funktionellt prioriterat
vägnät pekas ut, utan de förändringar som kan bli aktuella är justeringar och
anpassningar inom det prioriterade vägnätet.
Trafikverket kommer att se över och uppdatera det utpekade bärighetsvägnätet. Viktiga
näringslivsvägar som inte pekas ut som funktionellt prioriterade kommer att tas om
hand inom ramen för det arbetet. Bärighetsvägnätet kommer att utgå från vilka vägar
som är viktiga för godstransporter i det funktionellt prioriterade vägnätet, men det
kommer att omfatta fler vägar. Det är bärighetsvägnätet som ligger till grund för
fördelning av bärighetsmedel.
Vägarnas indelning i skikt och funktioner
Vägarna som pekas ut som funktionellt prioriterade delas in dels i tre skikt, dels utifrån
sina viktigaste funktioner.
Vägarnas indelning i skikt
Vägarna som pekas ut sorteras in i tre skikt:
•
nationellt och internationellt viktiga vägar
•
nationella stamvägar och TEN-T-vägar (nuvarande indelning frångås inte)
•
regionalt viktiga vägar
•
vägar som binder samman län och funktionella regioner (till exempel
arbetsmarknadsregioner) (i regel riksvägar, men det kan även vara länsvägar)
•
kompletterande regionalt viktiga vägar
•
vägar som binder samman kommuncentrum och produktionsnoder inom
regioner och län (i regel länsvägar, men det kan även vara riksvägar).
Indelningen av vägarna i de tre skikten kan skilja sig åt i olika delar av landet, på grund
av länens och regionernas olika struktur och förutsättningar.
Vägarnas indelning i funktioner
Fyra funktioner har tagits fram som underlag för utpekandet av det funktionellt
prioriterade vägnätet samt beskrivning av vägarna. Funktionerna avser vägarnas
funktion utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. En grund för bedömningen är att vägarna
ska vara av nationell eller regional betydelse. Funktionerna överlappar varandra och en
väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktioner.
7
72
Utgångspunkten för vägarnas indelning i funktioner är de olika trafikanternas anspråk
och behov, det vill säga vilka särskilda anspråk och behov som finns på olika vägar
utifrån den trafik som är viktigast där. Syftet med indelningen i funktioner är att man
bättre ska kunna tillgodose trafikanternas krav och behov vid till exempel drift och
underhåll av vägen, analys av vägarnas brister och behov samt prioritering av åtgärder
för att bevara eller höja tillgängligheten.
Funktionerna är följande:
De vägar som är viktigast för
•
godstransporter
•
långväga personresor
•
dagliga personresor
•
kollektivtrafik.
Följande aspekter ska beaktas vid utpekandet av vägarna:
•
sammanhängande stråk
•
ett trafikslagsövergripande perspektiv, till exempel genom kopplingar till noder
och andra trafikslag
•
internationella förbindelser
•
nationell och regional utveckling och tillväxt.
Nedan beskrivs respektive funktion närmare.
Vägar som är viktiga för godstransporter
Funktionen ”viktiga för godstransporter” definieras enligt följande:
•
vägar som är internationellt, nationellt och regionalt viktiga för långväga
godstransporter
•
vägar med kopplingar till nationellt och regionalt viktiga noder.
De vägar som pekas ut ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med
kopplingar till viktiga målpunkter och noder.
Mindre vägar som är viktiga för enskilda företag eller som fungerar som matarvägar till
större vägar och uppsamlingsplatser (till exempel sågverk) pekas inte ut som
funktionellt prioriterade. Dessa vägar hanteras inom arbetet med bärighet och det
reviderade nät för bärighet som ska tas fram.
8
73
Vägar som är viktiga för långväga personresor
Funktionen ”viktiga för långväga personresor” definieras enligt följande:
•
•
vägar som i regel har regionalt eller nationellt resande, över cirka 10 mil, till
exempel
o
tjänsteresor
o
resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus
vägar som är viktiga för turistnäringen.
o
Utgångspunkten för utpekande av vägar som är viktiga för
turistnäringen är tillgängligheten till stora turistdestinationer, vägar
med (periodvis) stora flöden och vägar med många sällanresenärer. Det
gäller framför allt vägar som går till större turistdestinationer som ligger
långt från det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet och i områden
där turistnäringen är av stor betydelse i förhållande till andra näringar.
Funktionen avser i första hand vägar där det är vanligt med sällanresenärer, som inte
reser på vägen ofta och därmed inte är så bekanta med vägen.
De utpekade vägarna ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med
kopplingar till viktiga målpunkter.
Vägar som är viktiga för dagliga personresor
Funktionen ”viktiga för dagliga personresor” definieras enligt följande:
•
vägar som i regel har kortväga och regionalt resande, upp till cirka 10 mil, till
exempel:
o
arbets- och studiependling
o
resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och
sjukhus.
Funktionen avser i första hand vägar med vana resenärer som kan vägen och färdas där
regelbundet eller dagligen.
Vägar som är viktiga för kollektivtrafik
Utgångspunkten för att definiera vägar som viktiga för kollektivtrafik är de prioriterade
stråk eller stomlinjer med frekvent busstrafik som de regionala
kollektivtrafikmyndigheterna har pekat ut.
Det finns ett nationellt prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning som syftar
till att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. Det prioriterade nätet är en arbetsmetod
för att systematiskt planera och genomföra åtgärder längs det utpekade stråket, till
exempel anpassa hållplatser så att de blir användbara för personer med
funktionsnedsättning. Trafikverket har mål för anpassningen av de prioriterade stråken
och i vilken takt anpassningsarbetet ska ske.
9
74
Det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning framgår i de regionala
trafikförsörjningsprogrammen. Det presenteras också i Trafikverkets förslag till
Nationell plan för transportsystemet 2014–2025 1.
De utpekade vägarna för kollektivtrafik i det funktionellt prioriterade vägnätet utgörs av
de viktigaste kollektivtrafikvägarna. Utpekandet baseras främst på underlag från de
regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Detta nät sammanfaller i stort med det
prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning.
Förhållningssätt till prioriterade vägar
Till det funktionellt prioriterade vägnätet har ett förhållningssätt tagits fram. Detta utgör
en gemensam bild över hur vi ska värna om och förbättra vägarnas funktion.
Förhållningssättet fungerar som ett gemensamt underlag för att värna om vägarna och
undvika åtgärder som kan påverka deras funktion negativt. Det är samtidigt ett underlag
för prioritering av åtgärder för att bevara och höja tillgängligheten.
Förhållningssättet är strukturerat utifrån funktionerna. Det beskriver vilka aspekter som
är generella och viktiga för alla prioriterade vägar samt vilka specifika aspekter som är
viktiga för respektive funktion.
Förhållningssättet är ett planeringsunderlag med utgångspunkten god tillgänglighet i
vägsystemet. Avvägningar har inte gjorts mot andra aspekter, såsom hälsa och miljö
eller trafiksäkerhet. I en planeringssituation är detta ett underlag av flera och i varje
enskilt fall ska även andra intressen och målområden vägas in i valet av åtgärder.
Förhållningsättet ska användas i den löpande verksamheten i samhällsplaneringens
olika skeden samt vid svar på remisser och i tidiga diskussioner med olika aktörer.
Förhållningssättet är en handledning som kommer att beslutas av Trafikverket.
Omfattning och avgränsning
Funktionellt prioriterat vägnät avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar.
Tillgänglighet för övriga trafikslag och trafikanter ingår inte.
Det funktionell prioriterade vägnätet omfattar statliga vägar. Kommunala eller enskilda
vägar kan dock utgöra viktiga länkar till det prioriterade nätet för att nå en målpunkt
eller för att skapa sammanhängande nät. Dessa vägar kan markeras i det prioriterade
nätet (som streckade) för att synliggöras, men de ingår inte i det prioriterade nätet.
Både befintliga vägar och vägar under byggnad kan pekas ut som funktionellt
prioriterade. Det prioriterade vägnätet utgår från dagens transportsystem och
användning. Ett framtida perspektiv tar man lämpligen hand om inom ramen för arbetet
med regionala systemanalyser och i kommande åtgärdsplaneringar.
1
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025. Underlagsrapport – åtgärdsområden
10
75
Koppling till noder
Följande anslutningsvägar ska pekas ut som funktionellt prioriterade:
•
Anslutningsvägar till noder (flygplatser, hamnar och terminaler) ska pekas ut
om de är utpekade i det nationella godsvägnätet 2, är utpekade i stomnätet i
TEN-T 3 eller leder till statliga flygplatser.
o
I första hand pekas enbart statliga anslutningsvägar ut (så långt de
sträcker sig).
o
I andra hand, vid behov, pekas kommunala och enskilda
anslutningsvägar ut ända fram till målpunkten.
•
Vid behov pekas statliga anslutningsvägar till övriga viktiga eller större noder ut.
•
Statliga anslutningsvägar till större resecentrum pekas ut (så långt de sträcker
sig). Kommunala och enskilda vägar fram till målpunkter inom tätorter pekas
inte ut.
Koppling till kommuncentrum
Ambitionen är att alla kommuncentrum ska knytas till det funktionellt prioriterade
vägnätet och att ett nationellt sammanhängande vägnät ska skapas. Varje
kommuncentrum knyts till nätet med den mest betydelsefulla vägen. Ytterligare vägar
pekas enbart ut i de fall vägen anses uppfylla kraven för att pekas ut som funktionellt
prioriterad. Dessa vägar ska på samma sätt som övriga prioriterade vägar delas in i
skikten och beskrivas utifrån funktionerna.
Gång- och cykelvägar
Det funktionellt prioriterade vägnätet pekas inte ut utifrån ett gång- och cykelperspektiv,
utan omfattar enbart vägar för bilar, bussar och lastbilar.
Det pågår arbeten runt om i landet med att ta fram regionala cykelplaner.
Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät
Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät för att
möjliggöra ett sammanhållet arbete i hela landet. Det gör att vi kan arbeta utifrån
samma utgångspunkter och med samma mallar, och därmed kan vi ta fram ett likvärdigt
2
Se Rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder, s. 52.
3
Se Rapport TEN-T riktlinjer (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den
11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om
upphävande av beslut nr 661/2010/EU), s. 104–106.
11
76
prioriterat nät i hela landet. Det möjliggör också att ett nationellt sammanhållet nät tas
fram så att utpekade vägar inte slutar vid en läns- eller regiongräns.
Ambitionen är att ta fram ett sammanhängande, enhetligt och jämförbart utpekat vägnät
i hela landet, för att underlätta analyser och öka transparensen i de val och
prioriteringar som görs.
Fortsatt arbete
Det funktionellt prioriterade vägnätet ska omfatta de viktigaste vägarna för nationell och
regional tillgänglighet och därmed utgöra ett avgränsat utpekat nät.
Det prioriterade nätet kommer att kompletteras med olika kvaliteter. Den första
kvaliteten som knyts till nätet är trafikledning.
Utöver de vägar som pekas ut som funktionellt prioriterade finns vägar som är viktiga
utifrån olika funktioner och ur ett mer lokalt perspektiv. Där det funktionellt
prioriterade vägnätet slutar tar andra projekt och utpekade nät vid som en fortsättning,
till exempel bärighetsvägnätet och turismvägnätet.
Vägtrafikledning
Trafikverket arbetar med att utveckla framtidens trafikledning utifrån följande
övergripande principer:
•
Trafikledningen kommer att koncentrera sina insatser till det funktionellt
prioriterade vägnätet.
•
Trafikledning kommer att erbjuda tre olika servicenivåer på det prioriterade
nätet. Servicenivåerna ska harmoniseras med motsvarande principer inom EU.
•
Det statliga vägnätet trafikeras olika och det finns ett stort spann i vilka
samhällsekonomiska konsekvenser en händelse får. Dessa konsekvenser utgör
grunden för vilken servicenivå som är relevant för en viss sträcka på det
prioriterade vägnätet.
•
I framtiden ska trafikledningen ha stöd av åtgärdsplaner som har tagits fram i
förväg för vad som ska göras och hur olika händelser ska hanteras på varje plats.
•
Trafikverkets trafikledningscentraler ska i krissituationer bistå med
trafikledning oavsett vägnät. Vanligtvis gäller det situationer som påtagligt
påverkar resandet. Det som avses med påtagligt är när vägar av olika skäl
oplanerat blir oframkomliga i en omfattning som inte går att avhjälpa lokalt och
skyndsamt.
•
Samverkan med andra väghållare krävs för att få en fungerande helhet i våra
större städer.
12
77
Omledningsvägnät
Trafikverket leder trafiken genom hänvisning till omledningsvägar vid större och längre
störningar på det funktionellt prioriterade vägnätet. Omledningsvägarna kan vara vägar
utanför det prioriterade vägnätet eller i undantagsfall kommunala vägar. I de fall som en
kommunal väg är aktuell som omledningsväg för vi dialog med väghållaren och tecknar
avtal. Kompletteringar av det nuvarande omledningsvägnätet pågår. Att börja med
skapas omledningshänvisningar för Europavägarna utanför storstadsområdena.
Bärighetsvägnät
•
Det funktionellt prioriterade vägnätet inkluderar de regionalt och nationellt
viktigaste vägarna för näringslivets transporter. Därutöver ska Trafikverket
revidera nuvarande bärighetsvägnät, som omfattar hela det statliga vägnätet.
Turistvägnät
•
Trafikverket avser att peka ut vilka vägar som är särskilt viktiga för turismen.
Detta gör vi tillsammans med berörda aktörer.
Framtagandet av funktionellt prioriterat vägnät
Rollfördelning
Många aktörer är inblandade i planering av transportsystemet. De ansvarar för olika
delar av vägnätet och har olika mandat.
Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät. Detta gör
vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Syftet är att
skapa en samsyn om vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet,
så att de olika aktörer som arbetar med planering av vägarna tillsammans kan arbeta
utifrån detta. Trafikverket är initiativtagare och sammanhållande för arbetet, för att det
ska kunna göras likartat och samtidigt i hela landet, men själva arbetet ska göras
gemensamt.
Förhoppningen är att alla berörda aktörer ska använda det prioriterade nätet som ett
viktigt underlag, så att vi tillsammans kan arbeta för att värna prioriterade vägar och vid
behov förbättra tillgängligheten på dessa vägar.
Arbetsprocess
Trafikverket är sammanhållande för arbetet och har tagit fram förutsättningar och
mallar för utpekandet av vägarna. Därtill har Trafikverket ett nationellt perspektiv, med
särskilt ansvar för att skapa ett nationellt sammanhängande nät och ett nät som är
enhetligt och jämförbart i hela landet. Alla utpekanden och justeringar i utpekandena
sker i samverkan mellan berörda aktörer.
Arbetet har organiserats olika i respektive län utifrån de förutsättningar som råder samt
utifrån de olika organisationernas utformning och mandat. Trafikverkets regioner har
tillsammans med respektive länsplaneupprättare bestämt vilka aktörer som ska
13
78
medverka i arbetet samt även hur arbetsfördelningen mellan Trafikverket och
länsplaneupprättaren ser ut.
Processen att ta fram det funktionellt prioriterade vägnätet har varit iterativ. Det
innebär att utkast till prioriterat vägnät har tagits fram. Detta har sedan diskuterats med
olika aktörer och analyserats utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv. Därefter har
det justerats. Detta förfarande har upprepats tills berörda aktörer enats kring ett utkast.
Ett funktionellt prioriterat vägnät framtaget för hela landet på ett sammanhållet sätt är
en ny företeelse. Det innebär att metod, förutsättningar och mallar för arbetet har
utvecklats inom ramen för det här projektet och under arbetets gång. Utgångspunkterna
för arbetet har därmed i vissa delar ändrats under arbetsprocessen, vilket medfört att
förslagen till prioriterade vägar har behövt arbetas om och justeras.
Remissprocess
Förslaget till funktionellt prioriterat vägnät skickas ut på remiss, i syfte att förankra
vägnätet med berörda aktörer och med den regionala politiska nivån samt att få in
synpunkter. Det förslag som skickas ut på remiss är Trafikverkets förslag som tagits
fram i dialog med tjänstemän hos länsplaneupprättarna.
Remissen skickas i regel ut till länsplaneupprättarna, länsstyrelserna och de regionala
kollektivtrafikmyndigheterna. Trafikverkets regioner beslutar tillsammans med
respektive länsplaneupprättare om remissen även ska skickas till övriga aktörer,
exempelvis kommuner och kommunförbund.
Remissvaren ska skickas till Trafikverket, med kopia till länsplaneupprättarna. Enbart
de förslag till funktionellt prioriterat vägnät som Trafikverket och länsplaneupprättaren
är överens om skickas ut på remiss. Är Trafikverket och länsplaneupprättarna inte
överens om förslaget till funktionellt prioriterat vägnät i ett län, skickas det inte ut på
remiss i detta skede, utan då behöver arbetet med nätet fortsätta.
Trafikverket kommer efter överenskommelse med länsplaneupprättarna i respektive län
att bjuda in remissmottagarna till ett remisseminarium eller någon typ av presentation
av det funktionellt prioriterade vägnätet.
Trafikverket kommer att sammanställa de inkomna remissvaren och därefter göra
eventuella justeringar av det prioriterade nätet efter överenskommelse med
länsplaneupprättarna.
14
79
Beslutsprocess
Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med
länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett
prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder
det delade meningar i något län tas beslut om det vi är överens om, till exempel skikt 1
och 2, men inte skikt 3.
Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av
remissynpunkterna.
Förvaltning
En förvaltningsplan kommer att tas fram för det funktionellt prioriterade vägnätet. Det
är viktigt att vägnätet uppdateras löpande.
Nätet kan exempelvis uppdateras i samband med arbetet med regionala systemanalyser
eller länstransportplaner. Därtill bör en aktualitetsprövning av vägnätet ske i de fall det
prioriterade nätet inte har uppdaterats, förslagsvis i samband med åtgärdsplaneringen.
Trafikverket och länsplaneupprättarna kan ta initiativ till uppdateringar av det
prioriterade nätet. Vid uppdateringar ska berörda aktörer vara överens om
förändringarna. Därefter kan Trafikverket genomföra förändringarna och ta ett nytt
beslut.
Tidplan
Tidplan för arbetet.
2013
Aktiviteter
Peka ut vägnät
Förhållningssätt
Remiss
Revidering efter remiss
Beslut
2014
2015
Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni
15
80
Remissmaterial och läshänvisning
Remissmaterialet finns på Trafikverkets webbplats. Funktionellt prioriterat vägnät(länk).
Det utkast som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med
länsplaneupprättarnas tjänstemän. Trafikverket skickar ut utkasten på remiss för att få
synpunkter på förslagen och för att förankra det med berörda aktörer.
Materialet består av följande delar:
Bakgrundsmaterial
Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät – oktober 2014.
•
Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det
omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver
också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att ni
läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet.
Remissmaterial
•
Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet
o Sverigekarta
o regionkartor (Trafikverksregioner)
o länskartor
Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade.
Kartorna innehåller olika lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels
med vägarnas indelning i funktioner.
Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats.
•
Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Förhållningssättet är en handledning som beskriver ett gemensamt
förhållningssätt till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör
arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på
dem.
Presentationsmaterial
•
Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad
information om det funktionellt prioriterade vägnätet.
•
Powerpointpresentation.
16
81
Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län
För Stockholms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa
utpekanden utgår från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från 2008.
Avsikten är att under 2015 gå vidare med utpekande av kompletterande regionalt vägar.
I Jämtlands län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade och det är
därmed endast dessa som ingår i remissen. Trafikverket och berörd länsplaneupprättare
behöver arbeta vidare med utpekandet av kompletterande regionala vägar.
Vägar som inte pekas ut
Det prioriterade nätet kommer inte att ersätta den vanliga (fysiska och ekonomiska)
planeringsprocessen eller nuvarande prioriteringsgrunder, till exempel
samhällsekonomisk lönsamhet. Det kommer i stället att utgöra ett kompletterande
planeringsunderlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.
Trafikverkets utgångspunkt är att den regionala och nationella tillgängligheten ska
prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet, när det gäller både
att värna befintlig tillgänglighet och att vid behov höja den. För de vägar som inte ingår i
det prioriterade vägnätet bedöms den lokala tillgängligheten vara viktigast. Det innebär
att det är den lokala tillgängligheten som i första hand bör värnas och utvecklas. Därmed
pekas inte dessa vägar ut.
Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett underlag för att säkerställa den regionala
och nationella tillgängligheten. Det tar alltså inte hänsyn till andra aspekter som behöver
hanteras i planeringen, till exempel behov av miljöåtgärder. Åtgärder för att utveckla
transportsystemet kommer även fortsättningsvis att hanteras på hela det statliga
vägnätet, men det funktionellt prioriterade vägnätet är en viktig utgångspunkt i den
planeringen.
Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och lågprioriterade vägnätet
kommer inte att påverkas av utpekandet av vägnätet, utan de förändringar som kan bli
aktuella är justeringar och anpassningar inom det prioriterade vägnätet.
Utpekandet av det prioriterade vägnätet kommer inte att medföra förändringar i
väghållaransvar.
17
82
Koppling till andra utpekade nät
Det funktionellt prioriterade vägnätet utgör navet för Trafikverkets utpekanden av olika
typer av vägar och vägnät. Andra utpekande nät som är relaterade till det funktionellt
prioriterade vägnätet ska antingen ingå i eller utgå från detta, genom att de
•
ingår i det funktionellt prioriterade vägnät som en kvalitet eller beskrivning av
alla eller vissa av de prioriterade vägarna, exempelvis det vägtrafikledningsnät
som ska tas fram
•
utgår från och kompletterar det funktionellt prioriterade vägnätet och därtill
omfattar ytterligare vägar (det vill säga vägar som inte pekats ut som
funktionellt prioriterade), till exempel bärighetsvägnätet.
Befintliga utpekade nät är underlag vid framtagandet av det prioriterade vägnätet.
Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att tydliggöra vilket underlag som gäller
och hur olika utpekanden hänger ihop. Detta kommer att underlätta användningen av
olika typer nät som underlag samt öka transparensen och jämförbarheten vid till
exempel val av åtgärder.
Översyn av befintliga utpekade nät
I samband med utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet ska Trafikverket
göra en översyn av verkets befintliga utpekade nät och utreda vilka som används, hur de
används och om de är uppdaterade. Därtill ska förslag tas fram om några utpekade nät
kan tas bort därför att de nu ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet och därmed
inte längre används, eller om de kan tas bort efter en komplettering av det funktionellt
prioriterade vägnätet.
Det funktionellt prioriterade vägnätet ska betraktas som en produkt som kan
vidareutvecklas, till exempel med fler delfunktioner eller en prioritering av de utpekade
vägarna.
18
83
Funktionellt prioriterat vägnät
Västra Götalands län
Gränspassage
mot Oslo
61
E45
172
Forshaga
62
Storfors
760
63
Grums
205
237
Bergsjö
Karlstad
Vålberg
244
240
Skåre
175
Årjäng
521
Kil
768
243
E18
236
Skoghall
Karlskoga
Kristinehamn
E18
Degerfors
Gränspassage
mot Oslo
Säffle
E45
600
Åmål
Bengtsfors
Svartå
204
E20
26
Strömstad
164
Kårböle
Järbo
166
Mellerud
165
163
E6
Brålanda
Lidköping
Munkedal
162
Herrestad
161
Lysekil
Vargön
2026
678
Grästorp
Trollhättan
Ljungskile
178
167
160
Lilla
Edet
Stenungsund
Mölnlycke
Billdal
Särö
195
40
Borås
Viskafors
Lindome
Fritsla
Kinna
Kungsbacka
Onsala
Dalsjöfors
1679
154
3, Kompletterande regionalt viktiga vägar
Ej statlig väg
0
5
10
15
20
Forserum
Nässjö
128
Skillingaryd
610
Sävsjö
Gnosjö
Vrigstad
Gislaved
768
127
760
152
153
760
Godstransporter
Skikt 1
E4
150
Långväga personresor
30
Lammhult
26
Hyltebruk
662
Värnamo
Smålandsstenar
Ullared
Falkenberg
2, Regionalt viktiga vägar
31
Vaggeryd
Anderstorp
E6
1, Nationellt och internationellt viktiga vägar
585
Veddige
768
Skikt
132
Odensjö
Taberg
Tranemo
151
Träslövsläge
Skikt 1
Jönköping
27
Varberg
Funktionellt prioriterat vägnät
Bankeryd
157
1660
41
Åsa
Frillesås
Funktionellt prioriterat vägnät
678
40
Svenljunga
156
Habo
185
939
845
Mullsjö
662
Kållered
133
46
182
Fristad
Hindås
Bollebygd
Fjärås
E4
26
1789
180
Floda
Göteborg
158
Tidaholm
Gränna
183
Lerum
E6
155
Ödeshög
193
Falköping
Alingsås
Gråbo
Olofstorp
Hjo
Vårgårda
Kungälv
Surte
Öckerö
2879
181
E20
Älvängen
Bräcke
Nol
Nödinge
168
Marstrand
49
194
Skultorp
47
42
Tibro
Skövde
184
Vara
190
169
Karlsborg
Herrljunga
Höga
Skärhamn
187
Nossebro
Sollebrunn
Götene
Skara
186
Sjuntorp
E45
2721
44
Vänersborg
Uddevalla
Kungshamn
202
201
E20
173
174
872
Töreboda
200
Färgelanda
896
Olshammar
Mariestad
172
171
Laxå
Gullspång
Ed
126
27
Dagliga personresor
Skikt 1
Kollektivtrafik
Skikt 1
Skikt 2
Skikt 2
Skikt 2
Skikt 2
Skikt 3
Skikt 3
Skikt 3
Skikt 3
Ej statlig väg
Ej statlig väg
Ej statlig väg
Ej statlig väg
25
Alvesta
23
Växjö
Flygplatser
Hamnar
Kombiterminaler
Färjeled
Länsgräns
Datum: 2014-10-28
25
km
Skala (A3): 1:917 000
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
84
Tjänstemannaberedningen för
infrastruktur och kollektivtrafik
MINNESANTECKNINGAR
2014-10-31
Tid:
09.00-15.00
Plats:
Riverside, Uddevalla
Närvarande:
Annika Karlsson, Bengtsfors
Henrik Gustavsson, Munkedal
Mario Vasquez, Mellerud
Clas-Åke Sörkvist, Tanum
Christian Nilsson, Dals-Ed
Mats Abrahamsson, Sotenäs
Göran Carlsson, Trollhättan
Patrik Tellander, Munkedal
Lars Rudström, Vänersborg
Per Jonsson, Bengtsfors
Lars-Åke Winblad, Munkedal Monica Hanson, Trollhättan
Anna-Lena Höglund, Sotenäs Anita Rynvall-Mårtensson, VGR
Carl-Gustav Bergenholtz, Åmål Karin Jansson, Fyrbodal
Peter Berborn, Tanum
Björn Martinsson, Sotenäs
Beatrice Hjärn, Färgelanda
Britt Wall, Sotenäs
Marie-Louise Bergqvist, Lysekil Per Eriksson, Bengtsfors
Martin Elofsson, VGR
Bertil Hallman, Trafikverket
Lars Thörnblad, Trafikverket Agneta Nordström, Trafikverket
Malin Johansson, Västtrafik
Caroline Lindström, Trafikverket
Rasmus Sundberg, Trivector
Julia Emqvist, Trivector
Christian Martins, Fyrbodal
Ordförande:
Christian Martins
Sekreterare:
Christian Martins
Ärenden:
85
1. Funktionellt prioriterat vägnät
Bertil Hallman och Agneta Nordström, Trafikverket, redogör för utredningen ”funktionellt
prioriterat vägnät” med tillhörande remiss. Utredningen och remissen finns att läsa/ladda ner
på Trafikverkets hemsida Funktionellt prioriterat vägnät eller
http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Samhallsplanering/Utpekande-avfunktionellt-prioriterat-vagnat/Remiss/
Kommunerna skickar sina remissynpunkter senast 9 januari 2015 till kommunalförbundet
som sammanställer till ett gemensamt remissvar för Fyrbodal.
Vid behov genomförs ett extramöte den 16 januari.
2. Workshop regional cykelplan
Anita Rynvall-Mårtensson, VGR, och Rasmus Sundberg/Julia Emqvist, Trivector, redogör för
dagens workshop som ingår i processen att ta fram en regional cykelplan. Workshopen tar
avstamp i den kartläggning av cykelvägnätet som nyligen genomförts och syftar till att
tillvarata den kunskap som finns i regionen samt ge underlag till den kommande planen. De
olika grupperna diskuterar bl.a. vilka behov av åtgärder som krävs för att öka cyklingen och
göra den säkrare samt för vilken typ av cykelresor det finns störts potential för en ökad
cykling.
3. Revidering av trafikförsörjningsprogrammet
Lars Rudström och Christian Nilsson leder diskussion kring revidering av
trafikförsörjningsprogrammet. Några frågeställningar som diskuteras är om nuvarande mål
och strategier är relevanta, finns det mål som bör tas bort eller läggas till eller omformuleras?
Hur kan vi som kommun bidra till att målen i trafikförsörjningsprogrammet uppfylls?
Workshop i grupper vars synpunkter sammanställs och bildar underlag för det vidare arbetet.
4. Nästa möte
Eventuellt extramöte 16 januari 2015 med anledning av remissen funktionellt prioriterat
vägnät.
/Christian Martins
2
TMALL 0141 Presentation v 1.0
Funktionellt
prioriterat
vägnät
Bertil Hallman
Agneta Nordström
Caroline Lindström
86
87
Vi ska peka ut
Sveriges viktigaste vägnät för
nationell och regional
tillgänglighet
2
88
Program
• Funktionellt prioriterat vägnät - FPV
Bertil Hallman
• Förhållningssätt till FPV
Agneta Nordström
• Remissprocessen
Bertil
• Kartor – skikt och funktioner
Caroline Lindström
• Frågor och diskussion
3
89
Vi ska peka ut
Sveriges viktigaste vägnät för
nationell och regional
tillgänglighet
4
90
Bakgrund – dagens indelning
Administrativ indelning
• Europavägar
• Riksvägar
• Primära länsvägar
• Sekundära länsvägar
• Tertiära länsvägar
Utpekande av vägnät för olika
ändamål
• NRL nät
• Huvudväg godstransporter
• Funktionell vägklass
• Rastplatsvägnät
• Leveranskvalitet Drift och underhåll
• Prioriterad väg för kollektivtrafik
• Etc.
5
91
Bakgrund
•
•
•
Dagens indelning av vägnätet är omodern
Utpekanden har gjorts för olika ändamål och de är av
olika status och kvalitet
Planeringsverksamheten behöver olika typer av
underlag
Trafikverket har därmed tagit initiativ till att ta fram ett
uppdaterat underlag i samverkan med länsplaneupprättarna
6
92
Mål
Målet med det funktionellt prioriterade vägnätet är att:
• skapa samsyn av vilket vägnät som är viktigast för
nationell och regional tillgänglighet
• skapa en gemensam plattform för att tillsammans
främja grundläggande tillgänglighet
• bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar
(att ensa och rensa bland befintliga utpekanden)
7
93
Hur har det tagits fram?
• Trafikverket initiativtagare till Funktionellt prioriterat nätverk
• Förslag framtaget i dialog med LPU:s tjänstemän
• Ny företeelse
– iterativ process
– diskussioner, analyser och justeringar utifrån regionalt och nationellt
perspektiv
• Remiss för att nå ett bättre slutresultat
9
94
Varför tar Trafikverket detta initiativ nu?
Så att vi är redo vid t.ex. nästa åtgärdsplaneringsomgång
Så att vi har underlag för t.ex.
• bristbeskrivningar
• de regionala hastighetsanalyserna
• …i den löpande verksamheten; framförallt i
samhällsplaneringens olika skeden, remissvar av
detaljplaner
Trafikverket tar initiativ för att möjliggöra:
• ett sammanhållet arbete i hela landet
• att ett nationellt sammanhållande vägnät tas fram
10
95
Hur blir det enklare?
Trafikverket tar i samverkan med länsplanupprättarna fram ett
planeringsunderlag som är genomarbetat och förankrat. Vi skapar
en samsyn om ett prioriterat funktionellt vägnät.
+ det hjälper oss i kommande
planeringsprocesser, projekt och
verksamheter
+ det hjälper oss att ensa i andra
utpekanden
11
96
Vad innebär ett utpekande?
Det innebär att
•
•
vi är överens om vilka vägar som är viktigast för nationell och regional
tillgänglighet
vi tillsammans ska arbeta för att långsiktigt säkerställa god tillgänglighet på
de prioriterade vägarna
Det prioriterade vägnätet ska också visa vilken funktion eller vilka
funktioner som är viktigast för de prioriterade vägarna
Det prioriterade vägnätet utgör ett underlag för:
1. vilka vägar där det är viktigt att värna och/eller höja tillgängligheten
2. hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens olika skeden och i
avvägningar mellan olika intressen
12
97
Vägarna delas in i tre skikt
Nationellt och internationellt viktiga vägar
Regionalt viktiga vägar
Kompletterande regionalt viktiga vägar
De vägar som är viktigast för
•
godstransporter
•
långväga personresor
•
dagliga personresor
•
kollektivtrafik
13
Förhållningssätt
Vägarna pekas ut och beskrivs
utifrån dess viktigaste funktioner
98
Hur ska vägnätet användas?
Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett
planeringsunderlag.
Trafikverkets utgångspunkt är att:
• Den regionala och nationella tillgängligheten ska
prioriteras på de utpekade vägarna
• Drift och underhåll ska anpassas utifrån vägarnas
viktigaste funktioner
14
99
Ex. på användningsområden
Underlag för
hantering av
vägarna i den
fysiska
planeringen
Regionala
hastighetsanalyser
Beskrivning
av brister
Utpekande
av riksintressen
Framtagande av andra
utpekade nät t.ex.
vägtrafikledningsnät
15
Vad händer med vägar som inte pekas ut?
Det prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag för regional och
nationell tillgänglighet:
• På utpekat vägnät ska nationell och regional tillgänglighet
prioriteras.
• På ej utpekade vägar bedöms den lokala tillgängligheten vara
viktigast.
• Åtgärder för t ex miljö och trafiksäkerhet kommer fortsatt att
hanteras på hela det statliga vägnätet.
Drift och underhåll:
• Underlag för att bättre kunna anpassa drift och underhåll utifrån
vägarnas viktigaste funktioner.
• Lågtrafikerade/prioriterade vägnätet påverkas inte.
Bärighetsvägnät:
• Det ska göras en översyn av bärighetsvägnätet. Viktiga
näringslivsvägar som ej pekas ut som prioriterade kan hanteras
inom ramen för det.
Utpekandet av Funktionellt prioriterat vägnät kommer inte att
innebära förändringar av väghållaransvar.
16
100
101
Fortsatt arbete med andra vägnät
Funktionellt prioriterat vägnät ska omfatta de viktigaste vägarna.
Där funktionellt prioriterat vägnät slutar tar andra projekt och
utpekade nät vid som en fortsättning.
•
Kompletterande kvaliteter till FPV
– Trafikledning
•
Andra utpekanden på gång
– Omledningsvägnät
– Bärighetsvägnät
– Turistvägnät
•
Översyn av befintliga utpekade nät
17
102
Förhållningssätt till de utpekade
vägarna
18
103
Ett gemensamt förhållningssätt till
Funktionellt prioriterat vägnät
Syfte….
…att skapa en innebörd/utgöra ett stöd till hur de utpekade vägarna bör
hanteras ur ett tillgänglighetsperspektiv
Genom att….
…beskriva vilka aspekter som är viktiga för att värna och utveckla
tillgängligheten på utpekade vägar
Viktigt att alla transportpolitiska mål sammanvägs i
planeringssituationen
Viktigt att finna lösningar som fungerar såväl för trafiken som
för andra samhällsintressen
19
104
Mål för transportpolitiken
Hänsynsmål:
Trafiksäkerhet, miljö
och hälsa
Att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv
och långsiktigt hållbar
transportförsörjning för
medborgarna och näringslivet i
hela landet
20
Funktionsmål:
Tillgänglighet
105
Förhållningssätt
Viktiga aspekter på vägar utpekade för
långväga personresor,
• Säkra restider - möjlighet att kunna planera resan
• Få störningar – god kapacitet längs sträckor och i
korsningar
• God framkomlighet – jämn och relativt hög
hastighet
• God trafiksäkerhet - bl a genom mötesseparering
• Rastmöjligheter
• Trafikantinformation
21
106
Förhållningssätt
Viktiga aspekter på vägar utpekade för
godstransporter
•
•
•
•
Jämn standard för kontinuitet och lugn rytm
God tillgänglighet året runt – bra underhåll
God trafikantinformation
Möjligheter kontinuerligt för rast- och vilotider
• Begränsa antalet korsningar och undvik korsningar med
lägre kapacitet t ex cirkulationer
22
107
Förhållningssätt
Viktiga aspekter på vägar utpekade för
dagliga personresor
• Prioritera kontinuitet och framkomlighet – kortare
restider skapar regionförstoring
• Tillkommande verksamheter bör i första hand kopplas
till befintliga anslutningar
• Värna kapacitet i planskilda trafikplatser – undvik att
ansluta nya verksamheter direkt till ramper
• Planskildhet för oskyddade trafikanter bör eftersträvas
• Prioritera vinterväghållning när arbetspendlingen är
som störst
• Trafikantinformation skapar möjlighet för trygg restid
och kan påverka färdmedelsvalet – bättre planerad resa
23
108
Förhållningssätt
Viktiga vägar utpekade för kollektivtrafik har gjorts av
Kollektivtrafiksekretariatet inom VGR,
Planeringsaspekter för dessa stråk är,
• Rimliga restider genom att prioritera bussens framkomlighet
• Bussprioritet vid höga trafikflöden genom trafiksignaler och
busskörfält
• Smidiga byten av färdsätt med god tillgång till parkering (bil,
cykel)
• Information om P-tillgång och nästa avgång
• God tillgänglighet till hållplatser
• Bra säkerhet och trivsel vid hållplats/anslutande GC-vägar, ex
god belysning
24
109
Förhållningssätt
Viktiga aspekter på vägar med
flera funktioner
• Nya anslutningar till prioriterade vägar bör föregås av
trafikanalyser
• God kapacitet i genomgående huvudriktning bör eftersträvas
• Korsningsutformning, beakta vägens funktion och trafikens
sammansättning. En lösning kan vara att samla ihop flera
befintlig anslutningar till en ny
• Större trafikflöden: sträva efter planskilda korsningar för
oskyddade trafikanter om många barn ska passera
25
110
Funktionellt prioriterat vägnät i samhällsutvecklings- och planeringsprocessen
Planeringsprocess
Anspråk
Anspråk
Funktionellt
prioriterat vägnät
Behov
VGU
Regionala
Brister
Lokala
26
Trafikdata
Hänsynsmål
Beslut
Samhällsutveck
ling
Nationella
Stöd/Verktyg
111
Remissprocessen
27
112
Remissprocess
Omhändertagand
e av synpunkter
Remiss
Okt
Trafikverket
skickar förslag till
Funktionellt
prioriterat vägnät
och
förhållningssätt
på remiss
(till LPU, LST,
RKM*)
Nov/dec
Feb/mars
April
Maj
Trafikverket
sammanställer
inkomna
synpunkter
Dialog och
överenskommelse
mellan
Trafikverket
och LPU om
ev.
ändringar
Remissvar skickas till
Trafikverket
Trafikverket
anordnar
remisseminarium
(anpassas efter ök
med LPU)
LST, RKM
och ev.
övriga
aktörer
skickar svar
till TRV med
kopia till LPU
LPU skickar
remissvar till
TRV 1 ½
månad
senare
15 feb
31 mars
Beslut
Juni
Trafikverket tar beslut om
Funktionellt prioriterat
vägnät i samråd med
planupprättarna
*Resp. länsplaneupprättare och Trafikverkets regioner kommer överens om remissen även ska skickas till övriga aktörer, t.ex. kommuner, kommunförbund.
28
113
Remissmaterial
• Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet
– Sverigekarta
– Regionkartor (Trafikverksregioner)
– Länskartor
Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt
prioriterade. De innehåller olika lager, dels med vägarnas indelning i
skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner. Manual för
hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats.
• Handledning - Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledningen beskriver hur vi ska förhålla oss till de prioriterade
vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de
prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem.
29
114
Övrigt material
Rapport Funktionellt prioriterat vägnät
– Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det
omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också
processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att ni läser
rapporten innan ni tittar på remissmaterialet.
Broschyren Sveriges viktigaste vägnät
– Broschyren innehåller kortfattad information om det funktionellt prioriterade
vägnätet.
Powerpointpresentation
30
115
Vad vill vi ha svar på?
• Synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner
• Synpunkter på förhållningssättet
• Övriga synpunkter.
31
116
Hantering av remissynpunkter/beslut
• Trafikverket kommer att föra dialog med respektive
länsplaneupprättare utifrån remissynpunkterna.
• Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade
vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna.
• Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter
bedömning av remissynpunkterna.
• Välkomna med frågor under remisstiden om något är oklart!
32
117
Presentation av förslag till utpekade
vägar
33
118
Länk i missiv:
Funktionellt prioriterat vägnät
34
119
35
120
36
121
Frågor och diskussion!
37
122
sida 1
2014-12-12
123
Dnr: 2014-551
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Inrättande av fullmäktigeberedning för näringslivsfrågor
Arbetet med näringslivs-, sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor har av
kommunfullmäktige delegerats till kommunstyrelsen genom reglementet. Detta
gäller även översiktlig planering och frågan om markberedskap för
samhällsbyggande.
Ansvaret för dessa frågor åvilar dock kommunfullmäktige, som uttryckt en vilja att
få bättre insyn samt att delta i styrningen av kommunens arbete med dessa frågor.
En beredning kan utses med politiker ur presidierna i kommunfullmäktige och
kommunstyrelsen, förstärkt med politiker med särskild inriktning mot
näringslivsfrågor. Beredningen förstärks med kommunchef och lämpliga tjänstemän
utsedda av kommunchefen. Dessa kan variera över tid och beroende på aktuella
frågor. Styrgruppen kan också ges rätt att knyta till sig representanter ur
näringslivsorganisationer m fl.
De frågor och ärenden som hanteras av beredningen bör vara av övergripande
karaktär, tex:
- Frågor om markförvärv med utgångspunkt i översiktsplan
- Frågor om större företagsetableringar
- Frågor om planberedskap
- Inriktning på kommunens arbete med näringslivsfrågor
- Övergripande kontakter med lokala näringslivet
- Bollplank i regionala och Fyrbodalsfrågor
Förslag till beslut:
Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en beredning för näringslivsfrågor.
Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättat reglemente för Beredning för
näringslivsfrågor.
Enligt uppdrag från kommunfullmäktiges presidie
Mats Tillander
Samhällsbyggnadschef
455 80 MUNKEDAL
•
Aya Norvell
Administrativ chef
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
124
Fullmäktigeberedning för näringslivsfrågor
Reglemente
Reglemente för fullmäktigeberedning med syfte
att genomlysa sektor Stöd
Typ av dokument:
Reglemente
Handläggare:
Administrativa chefen
Antagen av:
Kommunfullmäktige
Revisionshistorik:
Dnr: 2014 - 551
Antagningsdatum:
2015-02-26 § x
Giltighet:
2015-02-xx - 2019-12-31
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Reglemente för fullmäktigeberedning för näringslivsfrågor
125
Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-26 § xx, Dnr KS 2014-551
§ 1 - Sammansättning och mandattid
Beredningen ska bestå av 6 ledamöter.
Beredningens presidium ska bestå av en ordförande och en vice ordförande.
Ledamöterna väljs av kommunfullmäktige för fyra år räknat från och med den 1
januari efter att val till kommunfullmäktige hållits.
§ 2 - Ansvar och uppdrag
Beredningen ansvarar för beredning av näringslivsfrågor av övergripande karaktär,
tex:
- Frågor om markförvärv med utgångspunkt i översiktplan
- Frågor om större företagsetableringar
- Frågor om planberedskap
- Inriktning på kommunens arbete med näringslivsfrågor
- Övergripande kontakter med lokala näringslivet
- Regionala frågor
Beredningen ansvarar även för att inom sitt område avge sådana yttranden som
ankommer på beredningen.
Beredningen kan inte delegeras någon rätt att besluta i sakfrågor och har därmed
inte någon form av verksamhetsansvar.
§ 3 - Rätt att väcka ärenden
Beredningen har rätt att väcka ärenden som hör till beredningens ansvarsområde i
kommunfullmäktige.
§ 4 - Arbetsformer
Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena och att
minnesanteckningar förs. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och
plats för sammanträdet.
Kallelse ska på ett lämpligt sätt sändas till varje ledamot senast en vecka före
sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. I undantagsfall
får kallelsen ske på annat sätt.
Om beredningen lämnar förslag till kommunfullmäktige ska alltid kommunstyrelsen
ges tillfälle till yttrande.
Beredningen får från kommunstyrelsen och anställda begära in de upplysningar och
yttranden som behövs för att beredningen ska fullgöra sina uppgifter.
Beredningen äger rätt att kalla utomstående.
Beredningen får bestämma att också andra än ledamöter skall ha rätt att delta i
överläggningarna.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
§ 5 - Sammanträden
126
Beredningen sammanträder på dag och tid som den själv bestämmer.
Beredningen beslutar själv i varje enskilt fall om beredningens sammanträde ska
vara öppet för allmänheten.
§ 6 - Jäv
För beredningen gäller de bestämmelser om jäv som finns kommunallagens 5 kap
20 §.
§ 7 - Ansvar och rapporteringsskyldighet
Beredningen ska se till att det egna arbetet bedrivs i enlighet med de mål och
riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelser i detta reglemente.
Beredningen ska lämna information till fullmäktige vid behov.
Avrapportering till kommunfullmäktiges presidium ska ske på sätt som
kommunfullmäktiges presidium bestämmer.
§ 8 - Budget och arvoden
Beredningen disponerar de medel som ställs till dess förfogande av
kommunfullmäktige.
Ordföranden ska fyra gånger per år rapportera till kommunfullmäktiges presidium
om beredningens ekonomiska utfall och prognos.
Arvode till ledamöter i beredningen utgår i enlighet med kommunens bestämmelser
om arvoden och ersättning till förtroendevalda.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 1
2014-11-26
127
Dnr:
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Hemställan om att Munkbos aktiekapital skall utökas
genom nyemission
Munkedals Bostäder Aktiebolag (Munkbo) är ett av Munkedals kommun helägt
bostadsbolag. Munkbo styrs av Munkedals kommun bland annat genom ägardirektiv
som antas av Kommunfullmäktige. I ägardirektiven finns ekonomiska mål som
bland annat föreskriver att ”En årlig konsolidering skall genom positiva resultat med
mål att uppnå en soliditet på 20 procent.” Under 2014 genomför Munkbo en
nybyggnation vilket kommer att öka bolagets anläggningstillgångar kraftigt
samtidigt som investeringen finansieras genom nyupplåning vilket beräknas
påverka soliditeten negativt från 11,6 % till 8,8 %.
Munkbo hemställer därför om att få genomföra en nyemission på 0,5 Mnkr för att
öka aktiekapitalet och därigenom förbättra soliditeten till cirka 9,1 %.
Kommentar
Nybyggnationens finansiering påverkar soliditeten negativt samtidigt som antalet
hyresgäster ökar vilket ger bolaget utökade intäkter. Möjligheterna till att stärka
det egna kapitalet genom positiva resultat såsom ägardirektivet anger har
förstärkts genom nybyggnationen. Förvaltningens förslag till beslut är att inte
bevilja hemställan om nyemission.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
En utökning av aktiekapitalet genom nyemission är inte resultatpåverkande för
Munkedals kommun.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen avslår Munkedals Bostäder ABs hemställan om nyemission
Hans Clausen
Ekonomichef
Ekonomienheten
455 80 MUNKEDAL
•
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Kommunstyrelsen
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
128
sida 1
2014-12-15
129
Dnr: KS 2014-555
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Ny Policy för inköp och upphandling
Kommunerna i norra Bohuslän har tillsammans reviderat de gemensamma
dokumentet Policy för inköp och upphandling som tidigare införts.
Förändringar som gjorts i dokumenten baseras till stor del på de förändringar i
Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt Lagen om upphandling inom områden
vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) som trädde i kraft 2014-07-01.
Den största förändringen gäller regler kring nivån för direktupphandling. Nivån för
direktupphandling är nu 28 procent av tröskelvärdet och enligt LOU, för 2014 är det
505 800 kr. För LUF gäller 26 procent av tröskelvärdet, för 2014 är det 939 342 kr.
Direktupphandling är tillämplig om kommunen inte har något avtal som omfattar
den tänkta vara eller tjänsten.
Andra förändringar är att policy tar mer hänsyn till sociala och etiska krav vid
kravställning i kommunens upphandlingar. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta
grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s
barnkonvention. Mer information om mänskliga rättigheter i arbetslivet och FN:s
barnkonvention finns att hämta via nedanstående länkar:
http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/ilo
http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/
Reviderad policy innehåller även en utökad beskrivning om miljöhänsyn i
kravställning vid kommunens upphandlingar för hållbar utveckling.
Då krav om kollektivavtal ej är lagstadgat och krav om kollektivavtalsliknande
villkor utreds av Kokurrensverket, föreslår upphandlaren att formulering om detta
område inte förändras i förhållande till gällande Policy för inköp och upphandling,
KS 2010-190. Lagstiftning om krav på kollektivavtal förväntas komma våren 2016.
Revidering av policy rekommenderas ske då.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
Ingen
2. Miljö
Ingen
3. Folkhälsa
Ingen
4. Facklig samverkan enligt FAS
Inte aktuellt
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 2
130
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar att upphäva Policy för inköp och upphandling antagen
2011-03-31 § 8.
Kommunfullmäktige beslutar att anta ny version av Policy för inköp och
upphandling.
Elin Johansson
Upphandlare
Ekonomienheten
455 80 MUNKEDAL
•
Hans Clausen
Ekonomichef
Ekonomienheten
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
131
2014-12-15
Policy för inköp och upphandling
All inköp och upphandling ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling
(fortsättningsvis kallad LOU) samt annan berörd lagstiftning. Varje kommun är en
juridisk person, även om den består av flera verksamheter med eget resultatansvar, och
ses som en upphandlande myndighet. All anskaffning av varor, tjänster och
entreprenader ska baseras på en helhetssyn där kommunens gemensamma bästa har
företräde framför enskilda verksamheters intresse.
1. Syfte
Policyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EUdirektiv, svenska lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor,
tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala
och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av
kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet.
2. Omfattning
Dessa regler gäller för all anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inom samtliga
nämnder och styrelser inom kommunen.
3. Gällande lagstiftning och regelverk
Övergripande regelverk för all upphandling är EU:s upphandlingsdirektiv och
svensk lagstiftning. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot
bakgrund av de grundläggande principerna, principen om fri rörlighet för varor,
principen om etableringsfrihet, principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt
de följande principer som följer av dessa,
Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska behandlas lika, t.ex.
få samma information vid samma tillfälle.
Principen om icke-diskriminering innebär att det inte är tillåtet att diskriminera en
leverantör, främst på grund av nationalitet.
Transparensprincipen innebär att upphandlingar ska vara klara och tydliga, samt
präglas av förutsebarhet och öppenhet.
Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och liknande som är
utställda av behörig myndighet i ett annat land inom EU ska godtas.
Proportionalitetsprincipen innebär att krav i upphandlingar måste ha ett naturligt
samband till det som upphandlas och får inte vara oproportionerligt hårda i
förhållande till det syfte som önskas uppnås.
132
4. Organisation
4.1 Kommunstyrelsens roll
Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för kommunens upphandlings- och
inköpsverksamhet. Avser upphandlingen en vara/tjänst som berör flera nämnder
handläggs upphandlingen av kommunstyrelsen.
Upphandling sker genom kommunens upphandlingsfunktion med nyttjande av
kommunerna Strömstads, Tanums, Sotenäs, Lysekils och Munkedals gemensamma
upphandlingschef.
4.2 Upphandlingsfunktionens roll
Upphandlingsfunktionen är en samordnande funktion för kommunens upphandlingar och
står för den interna/externa informationen angående LOU.
Upphandlingsfunktionen har ansvar för de upphandlingar som är av sektorsövergripande
karaktär och de upphandlingar som samordnas med andra myndigheter.
Upphandlingsfunktionen hjälper till med råd och stöd i upphandlingsärenden som
handläggs av annan nämnd/sektor samt genomför elektronisk annonsering av alla
kommunens upphandlingar som skall annonseras.
Upphandlingsfunktionen ansvarar för att information om sektorsövergripande och
samordnade upphandlingar går ut till berörda. Upphandlingsfunktionen ansvarar också
för att uppföljning/vård/bevakning sker av ingångna avtal på sektorsövergripande nivå
samt att detta sker för samordnade avtal.
Upphandlingsfunktionen äger rätt att företräda kommunen i domstol vid upphandlingsärenden.
4.3 Nämnden och sektorernas roll
Nämnden ansvarar för att gällande lagstiftning och denna policy efterlevs, att ansvar och
befogenheter i upphandlings- och inköpsverksamheten fastställs, samt att medarbetare
har den kompetens som krävs för att genomföra upphandling och inköp på ett korrekt
sätt.
Vid upphandling är det sektorernas ansvar att, utifrån aktuella normer, lagar och regler,
utarbeta en kravspecifikation som är anpassad till det behov som efterfrågas.
Vid samordnade upphandlingar ska sektorn bistå med information om behov och krav,
enligt fastlagd tidplan, till upphandlingsfunktionen.
Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling eller gör ett inköp
ansvarar för att upphandlingen eller inköpet sker i enlighet med LOU/LUF och
kommunens policy för inköp och upphandling samt regler/riktlinjer för upphandling och
inköp.
5. Genomförande
5.1 Samordnad upphandling
Upphandlingsverksamheten inom kommunen ska i möjligaste mån samordnas, dels i
syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi och dels för att minimera de
administrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska även ske
med övriga kommuner inom upphandlingssamarbetet i norra Bohuslän samt med andra
myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt.
133
5.2 Beslut och avtalstecknande
Upprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseende
beslut om anskaffning, beslut om att teckna avtal samt rätt att underteckna avtal. Vid
samordnad upphandling ska varje kommun tillse att beslut kan fattas inom fastställd
tidsram för upphandlingen.
5.3 Ramavtal
Utformningen av ramavtal beskrivs i LOU. Ramavtal används för att kommunen på ett
affärsmässigt och rationellt sätt ska kunna uppfylla LOUs regler. Ramavtal innebär att
kommunen har träffat ett avtal med leverantören om successiva avrop/beställningar
under avtalsperioden med reglerade priser, kommersiella villkor och kvalité. Ramavtal
innebär att den som är inköpsberättigad (beställare) kan avropa/beställa sitt behov
direkt hos leverantören.
Inköps- och avropsansvariga (beställare) är skyldiga att göra sig underrättade om vilka
ramavtal som finns. Har ramavtal träffats skall dessa nyttjas.
5.4 Avtalstrohet
En förutsättning för att uppnå effekterna med samordnad upphandling är att kommunen
använder de ramavtal som tecknats. Avtalstrohet skapar förutsättningar för att uppnå
bra affärsmässiga villkor och innebär ett ökat intresse från företag att delta i kommunen
upphandlingar. Det åvilar respektive sektorchef att tecknade avtal följs.
5.5 Hållbar utveckling
Krav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet
som utförs av kommunen. Produkter och tjänster som medför så liten klimat - och
miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, då det är ekonomiskt
försvarbart. Kraven måste dock utformas så att de inte diskriminerar leverantörer från
andra regioner eller länder, vara proportionerliga, ha en koppling till föremålet för
kontraktet, samt vara möjliga att kontrollera. Kommunen ska sträva efter att
leverantörer ska ha god miljökunskap och
bedriva ett systematiskt miljöarbete.
5.6 Sociala och etiska hänsyn
Vid all upphandlings- och inköpsverksamhet ska relevanta sociala och etiska krav
ställas när det är möjligt. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta grundläggande
konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s barnkonvention. Mer
information om innebörden av dessa finns att hämta på internetsidorna
Mänskligarättigheter.se respektive Barnkonventionen.se.
5.7 Direktupphandling
Vid direktupphandling gäller principerna för upphandling (stycke 3) och konkurrens ska
alltid sökas. Det är i regel om avtal saknas som direktupphandling kan ske och om värdet
på det upphandlade inte överstiger de beloppsgränser som finns i LOU/LUF. Enligt LOU är
direktupphandlingsgränsen 28 procent av tröskelvärdet och enligt LUF 26 procent av
tröskelvärdet. Värdet beräknas för kommunens samlade inköp inom en tänkt
avtalsperiod av respektive vara eller tjänst.
Bedömning till möjlig samordnad upphandling ska ske även vid direktupphandling.
5.8 Skadestånd
Varje verksamhet ansvarar för de enskilda upphandlingarna som görs inom ramen för
den egna verksamhetens behov. Skulle kommunen bli skadeståndsansvarig vid ett
enskilt ärende ska verksamheten ansvara för den ekonomiska skadan.
Skadeståndsansvaret för upphandlingar som gjorts för hela kommunens räkning vilar på
den gemensamma förvaltningen.
134
5.9 Dokumentation
Alla upphandlingar och förnyad konkurrensutsättningar ska dokumenteras och diarieföras
så att skälen för beslut är tydliga och enkla att återredovisa.
6. Affärsetiskt förhållningssätt
Den offentliga förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta
saklighet och opartiskhet i enlighet med de krav som uppställs i regeringsformen.
Detta innebär att tjänstemän och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de
inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt
arbete, exempelvis genom att ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller
privatpersoner som de har att göra med i tjänsten.
Företrädare för kommunen bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan
misstänkas påverka tjänsteutövningen. Alla former av gåvor och tjänster från
befintliga och potentiella leverantörer bör undvikas. Förtroendevalda och anställda
som har personliga intressen i eller förhållanden till leverantörsföretag ska inte vara
inblandade i upphandlings- eller inköpsprocesser om det kan påverka utgången av
upphandlingen eller inköpet. En förtroendevald eller anställd som till exempel i
rollen som beställare kommer i kontakt med en leverantör i en sådan omfattning att
man skapar en nära affärsrelation till leverantören ska undvika att anlita samma
leverantör i privata angelägenheter.
7. Revidering
Denna policy för inköp och upphandling ska utvärderas och revideras vid behov.
Kommunstyrelsen ansvarar för att denna utvärdering sker och föreläggs
kommunfullmäktige.
135
Antagen av Kommunfullmäktige 2011-03-31 § 8
Policy för inköp och
upphandling
Munkedals kommun
I samarbete med Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanum
All inköp och upphandling ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU)
samt annan berörd lagstiftning. Varje kommun är en juridisk person, även om den består
av flera verksamheter med eget resultatansvar, och ses som en upphandlande
myndighet.
Syfte med denna policy är att:
Upphandlings- och inköpsprocessen, med utgångspunkt i en hållbar utveckling, medverka
till att minska kommunens kostnader och maximera verksamhetsnyttan.
Omfattning
Dessa regler gäller för all anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inom samtliga
nämnder inom respektive kommun.
Organisation
Kommunstyrelsens roll
Kommunstyrelsen i respektive kommun har det politiska ansvaret för kommunernas
inköps- och upphandlingsverksamhet. Avser upphandlingen en vara/verksamhet som
berörs av flera nämnder handläggs upphandlingen av kommunstyrelsen.
Upphandling sker genom respektive kommuns upphandlingsfunktion med nyttjande av
kommunernas gemensamma upphandlingschef.
Upphandlingsfunktionens roll
Upphandlingsfunktionen är en samordnande funktion för kommunens upphandlingar och
står för den interna/externa informationen angående LOU.
Upphandlingsfunktionen har ansvar för de upphandlingar som är av
förvaltningsövergripande karaktär och de upphandlingar som samordnas med andra
myndigheter. Upphandlingsfunktionen hjälper till med råd och stöd i
upphandlingsärenden som handläggs av annan nämnd samt genomför elektronisk
annonsering av kommunens alla upphandlingar enligt LOU/LUF.
Upphandlingsfunktionen ansvarar för att information om förvaltningsövergripande och
samordnade upphandlingar går ut till berörda. Upphandlingsfunktionen ansvarar också
för att uppföljning/vård/bevakning sker av ingångna avtal på förvaltningsövergripande
nivå samt att detta sker för samordnade avtal.
Upphandlingsfunktionen äger rätt att företräda kommunen i domstol vid upphandlingsärenden.
Nämndens och förvaltningens roll
Nämnden/förvaltningen har var och en ansvaret för sina inköp och upphandlingar av
varor/tjänster som berör nämndens/förvaltningens verksamhet.
Sida 1 av 3
136
Vid upphandling är det nämndens/förvaltningens ansvar att, utifrån aktuella normer,
lagar och regler, utarbeta en kravspecifikation som är anpassad till det behov som
efterfrågas.
Vid samordnade upphandlingar ska nämnden/förvaltningen bistå med information om
behov och krav, enligt fastlagd tidplan, till upphandlingsfunktionen.
Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling/inköp ansvarar för
att upphandlingen sker i enlighet med LOU/LUF och kommunens policy för inköp och
upphandling samt regler. Alla upphandlingar skall annonseras genom
upphandlingsfunktionen. Annonseringen sker elektroniskt tillsammans med all
dokumentation som berör upphandlingen.
Genomförande
Principer för offentlig upphandling
Alla som företräder kommunerna i upphandlingssammanhang ska behandla leverantörer
på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett
öppet sätt.
Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet
iakttas. Ömsesidigt erkännande betyder att varor som är godkända för försäljning i ett
EU-land ska godkännas i alla andra medlemsländer. Proportionalitet innebär att man inte
ställa större krav på varan eller tjänsten än vad verksamheten behöver.
Kommunen tecknar inte avtal med leverantörer som bedriver sin verksamhet i strid med
lag, avtal eller annat som är allmänt godtaget inom verksamhetsområdet.
Samordnad upphandling
Upphandlingsverksamheten inom kommunerna ska i möjligaste mån samordnas, dels i
syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi och dels för att minimera de
administrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska även ske
med andra myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt.
Beslut och avtalstecknande
Upprättad delegationsordning inom respektive kommun reglerar ansvarsfördelningen
avseende beslut om anskaffning, beslut om att teckna avtal samt rätt att underteckna
avtal. Vid samordnad upphandling skall varje kommun tillse att beslut kan fattas inom
fastställd tidsram för upphandlingen.
Ramavtal
Utformningen av ramavtal beskrivs i LOU, Lagen om offentlig upphandling. Ramavtal är
viktiga för att kommunen på ett affärsmässigt och rationellt sätt ska kunna uppfylla LOUs
regler. Ramavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören om
successiva avrop/beställningar under avtalsperioden med reglerade priser, kommersiella
villkor och kvalité. Ramavtal innebär att den som är inköpsberättigad (beställare) kan
avropa/beställa sitt behov direkt hos leverantören.
Inköps- och avropsansvariga (beställare) är skyldiga att göra sig underrättade om vilka
ramavtal som finns. Har ramavtal träffats skall dessa nyttjas.
Avtalstrohet
En förutsättning för att uppnå effekterna med samordnad upphandling är att
kommunerna använder de ramavtal som tecknats. Avtalstrohet skapar förutsättningar för
att uppnå bra affärsmässiga villkor och innebär ett ökat intresse från företag att delta i
kommunernas upphandlingar. Det åvilar respektive förvaltningschef att tecknade avtal
följs.
Sida 2 av 3
137
Hälso- och miljöhänsyn
Kommunerna ska verka för att upphandlingarna blir hälso- och miljöanpassade.
Miljökrav ska, där så är möjligt, ställas i samtliga upphandlingar.
Direktupphandling
Vid direktupphandling gäller principerna för upphandling (ovan) och konkurrens skall
alltid sökas. Det är i regel om avtal saknas som direktupphandling kan ske samt om
värdet är lågt enligt LOU/LUF, vilket är under 15 % av tröskelvärdet. För år 2010 är det
ca 287 000 kr för LOU och ca 577 000 kr för LUF. Värdet beräknas för respektive
kommuns samlade inköp inom en tänkt avtalsperiod av respektive vara eller tjänst.
Bedömning till möjlig samordnad upphandling ska ske även vid direktupphandling.
Skadestånd
Varje verksamhet ansvarar för de enskilda upphandlingarna som görs inom ramen för
den egna verksamhetens behov. Skulle kommunen bli skadeståndsansvarig vid ett
enskilt ärende skall verksamheten ansvara för den ekonomiska skadan.
Skadeståndsansvaret för upphandlingar som gjorts för hela kommunens räkning vilar på
den gemensamma förvaltningen.
Dokumentation
Alla upphandlingar och förnyad konkurrensutsättningar skall dokumenteras och
diarieföras så att skälen för beslut är tydliga och enkla att återredovisa.
Revidering
Denna policy för inköp och upphandling ska utvärderas och revideras vid behov.
Kommunstyrelsen ansvarar för att denna utvärdering sker och föreläggs
kommunfullmäktige.
Sida 3 av 3
138
139
sida 1
2014-12-02
140
Dnr: KS 2013-425
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Trygg Natt/Webbaserad nattillsyn
Sammanfattning
Trygg Natt
eHälsa ska göra socialtjänsten effektivare, säkrare och mer tillgänglig oavsett om
man är invånare, brukare, anhörig eller medarbetare. Tillgängligheten till
socialtjänsten kommer att förbättras och antalet e-tjänster ökar då detta är ett
prioriterat område för kommunerna. Under hösten 2013 togs ett beslut om att testa
webbaserad nattillsyn i projektform i Munkedals kommun, inom ramen för e-Hälsa,
vilket således har genomförts under 2014. Syftet med projektet har varit att testa
tillsyn via webbkamera för att se om denna lösning skulle kunna vara ett alternativ
för Munkedals kommun. Utifrån analyser kring brukarnytta, medarbetarupplevelser
samt ekonomiska och tekniska förutsättningar har ett förslag till beslut tagits fram.
Analyserna som genomförts visar att de brukare och anhöriga som blivit
intervjuade på det stora hela är positiva till insatsen och tycker att det är en bra
lösning. Underlaget i Munkedal är allt för litet för att kunna dra några konkreta
slutsatser men de svar som framkommit stämmer bra överens med resultat från
tidigare studier i andra kommuner. Även personalen anser att kamerorna är ett bra
verktyg så länge de fungerar som de ska, då de får mer tid till larmen som kommer
in nattetid.
Det har under projektets gång uppstått en del tekniska problem av varierande
karaktär, där det största är att det inte fungerat att göra tillsyn via surfplattor ute i
fält som tanken var från början. Verksamheten behöver tillsammans med IT se på
en stationär lösning för att säkra uppkopplingen för att göra tillsyn. Verksamheten
behöver även se över organiseringen kring vem som ska göra tillsynerna.
Det har under projektet blivit tydligt att Munkedal är en liten kommun och att våra
förutsättningar skiljer sig från andra kommuner som projektledaren samverkat med
i detta projekt. Kommunen kommer ha ett mindre antal aspiranter på kameror än
de större kommunerna och med den typen av avtal som funnits med leverantören
blir det väldigt dyrt. Vårt avtal har inneburit att kommunen behövt hyra minst fem
kameror under hela projektperioden som kostar 1950 kr/månad oavsett om de
varit monterade eller inte. I och med att den gruppen som tjänsten riktar sig till
snabbt kan få ändrade förutsättningar kan man aldrig vara säker på alla kameror
kommer kunna användas hela tiden, vilket skapar en onödig kostnad för
verksamheten. Av denna anledning bör man se på alternativa driftsformer för att
hitta en som passar kommunens förutsättningar bättre.
Särskilda konsekvensbeskrivningar
1. Ekonomi
De ekonomiska förutsättningarna för webbaserad nattillsyn beror till stor del på
vilken driftsform man har för tjänsten. När man jämför webbaserad nattillsyn med
traditionell tillsyn ser man dock att det finns ekonomiska fördelar med att använda
sig av kamerorna, såtillvida att det inte uppstår kostnader för oanvända kameror
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 2
141
vilket det gjort med avtalet som tecknats för projektet. Kostnaderna för insatsen
ska täckas inom budgetramen för nattillsyn.
2. Miljö
Ett ökat användande av kameror för tillsyn nattetid kan minska antalet mil som
körs i onödan, där personalen åker ut för att titta på individer som sover gott i sina
sängar. Kamerorna bidrar således till mindre utsläpp från våra kommunfordon,
vilket ligger i linje med kommunens fastställda miljömål, även om kamerorna i sig
belastar miljön genom att tillverkas.
3. Folkhälsa
I och med att man i både vårt och tidigare projekt sett att många som får en
kamera installerad hos sig i regel sover bättre om nätterna kan man se det som en
insats som stärker folkhälsan. Man kan också se folkhälsovinster i att personalen
upplever att de får mer tid över till att besvara larm och komma på plats snabbare,
då detta borde ha en positiv inverkan på personalens hälsa och välmående vad
gäller deras arbetssituation. Att inte behöva köra bil i onödan minskar dessutom
risken för att råka ut för något i trafiken, särskilt som personalen kör bil när det är
mörkt ute.
4. Facklig samverkan enligt FAS
Sker i Vård och omsorgs gemensamma samverkansgrupp.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att införa webbaserad nattillsyn som ett komplement till
traditionell nattillsyn i Munkedals kommun
Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda drift och förvaltningsform
för webbaserad nattillsyn
Malin Strömberg
e-Hälsosamordnare
Vård och omsorg
Margot Stelling
Enhetschef
Vård och omsorg
Beslutet expedieras till:
Sektorchef Vård och Omsorg Maria Ottoson – Lundström
Enhetschef Margot Stelling
Enhetschef Lise-Lotte Nicander
e-Hälsosamordnare Malin Strömberg
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
142
Dnr KS 2013-425
Trygg Natt – Webbaserad nattillsyn
Beslutsunderlag
Malin Strömberg
2014-12-04
Sida 2 av 21
2014-12-04
Innehåll
Trygg natt - beskrivning
3
1. Utvärdering
3
1.1 Syfte
3
1.2 Undersökningarna
3
2.1 Sårbarhetsanalys
5
2.2 Processanalys
6
2.3 Ekonomisk analys
7
2.4 Brukarnytta
9
2.5 Användarvänlighet
11
2.6 Teknisk analys
13
2. Resultat
3. Sammanfattning
14
Bilagor
Bilaga 1, frågeformulär brukare
16
Bilaga 2, frågeformulär anhörig
18
Bilaga 3, frågeformulär medarbetare
20
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
143
Sida 3 av 21
Utvärdering av Trygg Natt
Under hösten 2013 togs ett beslut om att testa webbaserad nattillsyn i projektform i
Munkedals kommun, inom ramen för e-Hälsa, vilket således har genomförts under 2014.
Syftet med projektet har varit att testa tillsyn via webbkamera för att se om denna
lösning skulle kunna vara ett alternativ för Munkedals kommun. Utifrån analyser kring
brukarnytta, medarbetarupplevelser samt ekonomiska och tekniska förutsättningar har
ett förslag till beslut tagits fram.
1. Utvärdering
Utvärderingen är uppdelad i sex olika analyser, sårbarhetsanalys, processanalys,
ekonomisk analys, brukarnytta, användarvänlighet samt teknisk analys. Analyserna har
genomförts löpande under projektet, merparten dock från september till december.
1.1 Syfte
Syftet med utvärderingen är att fungera som ett beslutsunderlag för ett eventuellt
permanent införande av webbaserad nattillsyn.
1.2 Undersökningarna
Analyserna presenteras till större delen i kvalitativ data, utifrån intervjuer, samtal och
observationer. Den ekonomiska analysen visas dock i siffror och presenteras i tabeller
som förklaras. Risk och sårbarhetsanalysen presenteras i en bild.
1.2.1 Sårbarhetsanalys
I början av projektet togs en risk och sårbarhetsanalys fram för att identifiera de
möjligheter och hot man kunde se i de förutsättningar som fanns. Detta gav en tydlig
bild över hur nuläget såg ut och vad som eventuellt kunde bli problematiskt såväl som
vad som skulle kunna underlätta för projektet. Analysen har upplevts som rättvisande
under projektet.
1.2.2 Processanalys
Processanalysen beskriver de observationer som projektledaren gjort kring den
planerade process som funnits för projektet samt hur denna har fallit ut.
1.2.3 Ekonomisk analys
Den ekonomiska analysen avser att visa på kostnadsskillnaden mellan traditionell och
webbaserad nattillsyn genom att jämföra dess månadskostnader. Siffrorna är delvis
hämtade ur verksamhetssystemet men även grundade på erfarenhet och frågor ställda
till personal, så som hur lång tid ett tillsynsbesök tar.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
144
Sida 4 av 21
1.2.4 Brukarnytta
För att utreda brukarnyttan har intervjuer med enkätformulär genomförts. Frågorna har
använts tidigare i ett större projekt kring webbaserad nattillsyn och används således för
att kunna relatera Munkedals resultat till större studiers. Även Trollhättan och Partille
använder samma frågor. Intervjuerna har genomförts i projektdeltagarnas hem och
ställts till både brukare och anhöriga förutom vid ett tillfälle då en anhörig kom till
projektledarens kontor istället. Frågorna som ställts bifogas som bilagor. Sammanlagt är
det två brukare samt två anhöriga som blivit intervjuade i Munkedal. Personerna som
testat insatsen omnämns som individen, brukaren eller den närstående. Beskrivningarna
har stärkts med citat där det ansetts lämpligt.
1.2.5 Användarvänlighet
En gruppintervju har genomförts med fyra medarbetare i nattpatrullen i samband med en
APT, två undersköterskor och två sjuksköterskor. Man har använt sig av samma typ av
frågeformulär som vid bukarnyttan, men anpassat till medarbetarna i nattpatrullen. Även
här kommer det finnas citat som stärker beskrivningen av intervjusvaren.
1.2.6 Teknisk analys
Den tekniska analysen baseras på observationer gjorda av projektledaren såväl som
samtal och mailkonversation med It-tekniker i kommunen samt support hos
leverantören.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
145
Sida 5 av 21
2. Resultat
2.1 Sårbarhetsanalys
Interna faktorer
Positiva faktorer
Negativa faktorer
Styrkor
Svagheter
 Styrkor
Liten organisation
 Liten organisation
 Korta beslutsvägar
 Sårbarhet i
personalstyrka
 Förändringsvilja
 Flexibilitet
 Liten
personalgrupp att
implementera i
Externa faktorer
 Dålig ekonomi
 Slimmad organisation
Möjligheter
Hot
 Projektpengar
 Negativ publicitet
 Draghjälp av större
kommun
 För få intressenter
 Infrastruktur, ADSL
i hela kommunen
och utbyggd fiber
på landsbyggd
 Infrastruktur, få i
målgruppen har
installerat fiber
 Bristande teknik
 Risk för beroende av
nyckelpersoner
I början av projektet genomfördes en risk- och sårbarhetsanalys där både styrkor och
möjligheter såväl som svagheter och hot listades. Det har underlättat mycket under
projektet att kommunen är liten och beslutsvägarna korta, samt att det varit en väldigt
hanterbar personalgrupp att implementera i. Ju färre personer som är inblandade desto
större chans är det att samtliga är införstådda med insatsen vilket i sin tur inneburit att
man kunnat samarbeta på ett effektivt sätt.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
146
Sida 6 av 21
Det största hindret för projektet har egentligen varit för få intressenter, det har varit
svårt att nå målgruppen och många av de som blivit tillfrågade har tackat nej. Detta har
inneburit vissa svårigheter när det kommer till att utvärdera nyttan med insatsen då det
inte finns något större underlag att dra slutsatser efter i just vår kommun. Ett annat
problem under projektet har varit den bristande tekniken, framförallt vad gäller
nattpersonalens tillsyner via iPad som inte fungerat helt optimalt.
Ett hot som dock inte realiserats är det som gäller negativ publicitet, någon sådan har
inte alls uppkommit under projektets gång. Det finn däremot anledning att tro att sådan
kan uppkomma om man väljer att permanent införa tjänsten och att man då kommer
behöva bemöta den kritiken.
Sårbarhetsanalysen kan därmed ses som rättvisande för projektet då den identifierade
både möjligheter och de hinder som uppstått under projektets gång.
2.2 Processanalys
Det man kan se nu när projektet nått sin slutfas är att det fanns en tydlig idé över hur
man skulle gå tillväga med projektet under 2014, men att denna har fått justeras något
under projektets gång. Man hade i projektplanen avsatt 6 månader till aktivt testande
och tänkt att man därefter skulle påbörja analysarbetet. Planen har dock förändrats
under processens gång då den aktiva projektfasen förlängts vid två tillfällen och därför
även pågick under analysarbetet. Anledningen till detta är att den första kameran inte
kom upp förrän i mars och att man därefter upplevt att man behövt längre tid på sig för
att testa kamerorna. Det har upplevts som otroligt viktigt att anpassa projektplanen efter
de förutsättningar som uppstått under projekttiden, och det har gett mycket goda
effekter att låta kamerorna sitta uppe längre än vad som var tänkt från början. Ju längre
man haft dem uppe desto fler problem har man hunnit stöta på, vilket har varit nyttigt
erfarenhetsmässigt. Det har även gett bättre underlag för brukarnyttan då vi har kunnat
prata med sammanlagt fyra brukare och anhöriga och dra slutsatser från deras
upplevelser av kameratillsyn istället för två. Nedan följer en kort sammanfattning av hur
projektet sett ut under året.
I projektets inledningsfas drabbades organisationen av ett bortfall av nyckelpersoner,
någonting som ledde till att anställningen av eHälsosamordnaren fördröjdes och projektet
kunde därmed inte drivas så målinriktat som det var tänkt från början. Under projektets
tre första månader gjordes dock en hel del viktigt grundarbete, trots brist på
projektledare, så som att informera alla berörda parter om projektet och dess syfte.
Detta var någonting som förenklade arbetet när eHälsosamordnaren tog över projektet
då alla parter redan var väl införstådda med vad det var som gällde, både chefer och
personal. Upplevelsen under projektet har hela tiden varit att Trygg Natt varit väl
förankrat i organisationen och inget uttalat motstånd har stötts på.
Från mars månad räknades projektet som aktivt, då de två första kamerorna monterades
i en brukares hem och började användas. I slutet av april tillsattes en eHälsosamordnare
som blev projektledare och under maj och juni fokuserades mycket tid på att hitta fler
projektdeltagare och det gjordes ett informationsutskick till personer som hade ett beslut
om nattillsyn. Detta följdes upp med hjälp av personal i hemtjänsten som tog kontakt
med de äldre som hade fått informationsutskick. I slutändan genererade detta utskick en
projektdeltagare som fick sin kamera monterad i juni. Med hjälp av biståndshandläggare
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
147
Sida 7 av 21
identifierades ytterligare två kandidater, den ena fick sin kamera monterad i juli och den
andra i början av augusti. I augusti fanns då alla kameror som ingick i projektet
monterade, varav fyra användes då en vårdtagare var inlagd på sjukhus. Slutligen fick
en kamera plockas ner då brukaren som legat på sjukhus inte kom hem igen och som
mest användes fyra kameror under projekttiden. I projektets sista månader fick en
brukare som haft två kameror uppe plats på ett särskilt boende och då plockades båda
kamerorna ner. Det beslutades att ytterligare en kamera skulle plockas ner hos en
brukare, då man inte såg någon faktiskt nytta med den. Därmed fanns endast en kamera
uppsatt när projektet avslutades.
Detta är något som visar på att den gruppen man i detta pilotprojekt vänt sig till är en
föränderlig grupp där förutsättningarna snabbt kan ändras. Således är det även något
som kan bli väldigt sårbart för organisationen med liknande avtal som funnits med
leverantören ifråga, att man förbinder sig till att hyra fem kameror, när det är väldigt
osäkert om samtliga av dessa kommer kunna användas.
Analysfasen påbörjade i slutet av september och därefter genomfördes intervjuer med
personal, vårdtagare och anhöriga. Syftet med intervjuerna var att mäta brukarnytta och
användarvänlighet.
Under projektet har regelbunden samverkan skett med Trollhättan och även Partille, där
erfarenheter kring tillsynen utbytts. Man har även samverkat en del kring informationen
som delas ut angående kameran och fört diskussioner kring hur brukarnytta och
användarvänlighet skulle mätas.
2.3 Ekonomisk analys
När det kommer till de ekonomiska förutsättningarna för kameratillsyn kan man tänka på
lite olika sätt. Nedan följer ett räkneexempel som ställer kameratillsynen mot traditionell
tillsyn för att se hur det i bästa fall kan se ut rent kostnadsmässigt.
I vårt exempel har vi en brukare som bor i Dingle och brukaren har två tillsynstillfällen
varje natt. Kostnaden för en hemtjänsttimme beräknar vi till 500 kr, men detta är en
siffra som sannolikt kommer höjas i och med att det är tänkt att det uteslutande ska vara
sjuksköterskor som jobbar i nattpatrullen. Vi beräknar att ett traditionellt besök tar 10
minuter medan kameratillsyn beräknas till fem minuter. För att göra de båda
tillsynvarianterna så jämförbara som möjligt har vi valt att räkna på den totala kostnaden
för tillsyn under en månad.
Traditionell tillsyn
•
•
Tid för besök (1 person)
Restid i bil (två personer)
Personalkostnad
5000 kr
Restid i bil +
drivmedel
2 700 kr
Totalt
7 800 kr/mån
Alt. 10 000 kr
Alt. 12 700 kr/mån
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
148
Sida 8 av 21
Personalkostnad för tillsyn: 20 min/natt x 31 nätter = ca 10 timmar/månad
10 timmar x 500 kr/timme = 5 000 kr
Kostnaden för att en medarbetare i nattpatrullen gör tillsyn blir således 5 000 kr i
månaden. Det händer dock att man är två personal som gör tillsyn och i dessa fall
innebär det att kostnaden dubblas till 10 000 kr.
Personalkostnad för restid: 2 personal x 5 min/natt = 10 min/natt
10 min/natt x 31 dagar = ca 5 timmar
5 timmar x 500 kr = 2 500 kr
Uppskattad kostnad för drivmedel: 200 kr
I och med att det ofta bor flera i samma område när det ska göras tillsyn är det svårt att
räkna på exakt hur mycket restid som kan härledas till en enskild brukare. Vi räknar
därför ganska lågt med 5 min/natt. Anledningen till att man däremot räknar med två
personal i restid är att man oftast åker ihop. Vad gäller kostnad för drivmedel är även det
svårt att räkna på, men det lär rimligtvis handla om ett par hundra kronor i månaden.
Totalt: 7 700 kr – 12 700 kr /månad
Kameratillsyn
•
•
Tid för besök (1 person)
Månadshyra kamera + modem
Hyra kamera
1 950 kr
Hyra modem
230 kr
Personalkostnad
2 500 kr
Totalt
4 680 kr/mån
Fasta kostnader: Kamerahyra + hyra av modem ca 2 230 kr/mån
Personalkostnad för tillsyn: 10 min/natt x 31 nätter = ca 5 timmar/mån
5 timmar X 500 kr/timme =2 500 kr
Kostnaden för tillsyn beräknas på en personal då det inte verkar rimligt att man skulle
vara fler än en som gör tillsynen. Man bör också ha i åtanke att det kan gå åt arbetstid
till att felrapportera när kamerorna inte fungerar, samt att man då dessutom behöver
göra ett fysiskt tillsynsbesök istället. Totalsumman är därför bara rättvisande om
kamerorna fungerar hela tiden.
Totalt: 4 680 kr/månad
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
149
Sida 9 av 21
Såhär skulle man kunna sammanfatta den ekonomiska biten när det kommer att jämföra
kameratillsyn med traditionell tillsyn. Dock behöver man även räkna med de villkoren
som leverantören ställer, som i vårt fall inneburit att vi behövt hyra minst fem kameror.
Det innebär att oavsett hur många kameror man använder så kostar samtliga kameror
nästan 10 000 kr i månaden. Skulle en kamera bli liggande under ett helt år skulle den
ensam kosta ca 24 000 kr. I och med att den gruppen vi haft kameror hos är en ständigt
föränderlig grupp där man av olika anledningar kan behöva plocka ner kameran är det
ständigt en risk att kamerorna blir liggande. Av den anledningen behöver man se på
andra lösningar än den vi har idag för att minska risken för onödiga kostnader, så som
att göra oss mindre sårbara genom att samarbeta med fler kommuner, hitta en
leverantör med bättre avtal eller se på möjligheten för kommunen att driva kameratillsyn
i egen regi.
2.4 Brukarnytta
Två brukare av de tre som har testat insatsen kameratillsyn under projekttiden har
intervjuats. Anledningen till att den tredje inte har intervjuats är att individen legat på
sjukhus och därefter fått plats på särskilt boende på grund av problem med kognitiv
svikt, och av bedömdes av anhörig inte vara kapabel till att svara på frågor om hur det
har upplevts med kameratillsyn.
De två brukarna har blivit intervjuade vid separata tillfällen i deras egna hem och det är
projektledaren som genomfört båda intervjuerna. Vid en intervju närvarande även en
anhörig för att stötta upp med svaren på frågorna.
Den brukare som intervjuades ensam fick sin kamera monterad i juni och den plockades
ner i slutet av november. Under perioden har individen haft två fysiska tillsynsbesök
samt två kameratillsyner varje natt, totalt fyra tillsyner per natt. Anledningen till att man
hade velat testa kameran var mest nyfikenhet, men det fanns även en förhoppning om
att det skulle skapa en lugnare tillvaro.
Vid intervjun med brukaren såväl som med nattpatrullen framkom det att den här
placeringen av kamera inte hade varit helt lyckad, då den inte ansågs tillföra något till
den berördas livssituation. Tanken hade varit att personalen skulle kunna se på kameran
om individen behövde hjälp att vända sig, vilket inte hade fungerat. Brukaren i sin tur
upplevde att det hade tagit länge tid för personalen att komma på plats vid larm efter
kameran monterades, och kopplade därmed samman dessa två händelser. Detta var en
mycket olycklig händelse och kameran verkade därmed skapa mer frustation än vad den
underlättade.
”Det är skitsamma med den där kameran, man kan lika gärna plocka ner den”
Trots att denna intervju är hälften av vårt underlag för brukarupplevelsen anses den inte
representativ då det är många omständigheter som spelat in för att den här brukaren
inte kan känna sig nöjd med tjänsten, framförallt att placeringen inte var helt lyckad från
första början.
Den andra brukaren intervjuades tillsammans med en anhörig då det ansågs lämpligt, i
och med att personen hade vissa kognitiva besvär och kunde behöva hjälp och stöttning i
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
150
Sida 10 av 21
frågorna. Individen berättar att det varit jobbigt med de fysiska tillsynsbesöken och
anhörig beskriver att man upplevt stor irritation hos sin närstående kring dessa, då
individen ifråga oftast sover gott på nätterna och därför vaknade varje gång personalen
kom.
”Vi såg ju att det fanns ett problem, och att detta med kameran kanske kunde vara en
lösning på det”.
Det blev tydligt redan tidigt i intervjun att just den här kameraplaceringen varit väldigt
lyckad, då brukaren svarade på frågan om man hade tyckt att det fanns några negativa
aspekter med kameran.
”Nä, jag har inte tänkt på den så mycket”.
Detta tyder på att kameran i sig inte inneburit något störningsmoment och därmed
fungerat precis som det varit avsett.
Ingen av de intervjuade brukarna ansåg att kameran hade haft någon inverkan på deras
känsla av trygghet, det kändes lika tryggt med kameratillsyn som med traditionell tillsyn.
Det skiljde sig däremot om man varit nöjd med kameran eller ej, där den ena brukaren
varit mycket nöjd och den andra inte alls.
Vid frågan om framtiden så menade den ena brukaren att det inte fanns något intresse
av att fortsätta ha kameratillsyn, åtminstone inte så som den var utformad i dagsläget.
Individen i fråga hade sett en större nytta med kameran om det hade gått att
kommunicera med personalen via den på något vis, antingen genom att skriva
meddelanden eller att kunna tala och få respons.
Den andra brukaren var nöjd med kameran i dess befintliga form och skulle önska att
tillsynen kunde fortsätta göras via denna.
De anhöriga som intervjuats har båda varit nöjda med insatsen webbaserad nattillsyn
och båda menar att den haft en positiv inverkan för deras närstående då de inte blivit
störda nattetid. En av de anhöriga berättar att det varit av största vikt att dennes
närstående inte blir väckt på natten då det finns en risk för att vända på dygnet och att
individen går upp och grejar mitt i natten. De har känt sig trygga med tjänsten, men
känt sig lika trygga med den traditionella tillsynen så där har det inte varit någon
skillnad.
En av de anhörige hade önskat mer information om kameran och hur själva tillsynerna
gick till, och menade att det fanns en osäkerhet i att inte veta vem det var som gjorde
tillsynerna eller om detta kunde missbrukas. Dock landade man snart i att det ju alltid
finns människor som väljer att utnyttja situationer och förutsättningar på ett sätt som de
inte är menade och detta således inte skulle vara någonting unikt för kameratillsynen.
Den andre anhörige menade att man hade fått tillräckligt med information, även om det
inte hade varit mycket så ansåg man att det räckte.
Annan kritik som framfördes under en av intervjuerna rörde internetuppkopplingen som
krävdes för att kunna göra nattillsyn. I ett av ärendena var det dålig kommunikation
mellan biståndsenheten och projektledaren vilket resulterade i att biståndshandläggaren
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
151
Sida 11 av 21
uppmanade brukare och anhöriga att själva ordna med internetuppkoppling till kameran,
och menade att detta var en fast tjänst som kommunen erbjöd. Projektledaren fick
kontaktat anhörig och förklarat läget och se till att den internetlösning man hade
införskaffat sades upp, då det var tre månaders uppsägningstid. Detta resulterade i att
anhöriga ordnade med en uppkoppling som inte hade kapacitet att driva kameran, vilket
förstås var ett problem. Istället monterade leverantören ett modem som kommunen
sedan stod för, vilket var sagt att man skulle göra under projekttiden. Det den anhörige
ville mena på var att kommunen måste vara tydlig med vilken typ av
internetuppkoppling som krävs om det är den enskilde själv som ska stå för det.
Slutsats brukarnytta
Vi har pratat med två brukare där man gjort en bra respektive mindre bra placering av
kamera för nattillsyn. En brukare och två anhöriga har varit nöjda och en brukare har
varit missnöjd. Det man ändå kan ta med sig av detta är att när man har en individ som
är aspirant på kameratillsyn bör man verkligen fundera på om det är en rimlig placering
man tänker göra eller inte. Detta skulle kunna säkerställas genom att formulera vilket
syfte kameran ska ha, men ändå vara ödmjuk inför det faktum att det kan bli fel och att
man då får ta ner kameran igen. Det bör dessutom ligga som ett eget biståndsbeslut,
och inte som under projekttiden då man sett det som en tjänst som kan erbjudas de
personer som redan haft ett beslut om nattillsyn.
2.5 Användarvänlighet
För att utreda användarvänligheten har man genomfört en gruppintervju med fyra
medarbetare i nattpatrullen. Den stora fördelen med gruppintervju är att det oftast är
mer genomförbart rent organisatoriskt samt att man ger möjlighet till diskussion i
gruppen. Det är däremot svårare att uppfatta enskilda attityder då det finns en risk att
någon i gruppen styr. Intervjuaren upplevde dock att samtliga fick komma till tals och att
det var en bra dynamik i gruppen, det fanns utrymme för olika åsikter men i många
frågor var man överens.
Jämförelse
De fyra första frågorna berörde fördelar och nackdelar med både traditionell och
webbaserad tillsyn. Det man anser vara bra med de fysiska tillsynsbesöken är att man
lättare kan se hur individen mår, om hen är blek eller svettig till exempel. Det uppkom
även en diskussion kring att man kan se om personen är vid liv.
”Fast det är ju egentligen inte det som är vår uppgift, att se om personen lever. Det är
inte alltid vi kan det när vi är där heller”.
Man menade även att de fysiska tillsynsbesöken gav en bättre bild kring individens hela
situation, man kunde till exempel känna om det luktade bränt eller se om det fanns
vatten på golvet. Det man såg som mindre bra vid de traditionella tillsynsbesöken var det
faktum att man som personal ibland väckte individen som låg och sov och skrämde eller
oroade denne. Oro var enligt personalen särskilt vanligt hos personer som drabbats av
kognitiv svikt av olika slag, som kunde ha svårt att förstå varför personalen var där mitt i
natten.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
152
Sida 12 av 21
Den största fördelen man därmed sett med kameratillsynen är att man inte stör
nattsömnen för den individen man ska titta till och som därmed slipper bli orolig. Andra
positiva konsekvenser man ser med kameran är att den sparar personalen lite tid så att
de får mer utrymme för larm som inkommer nattetid samt att man slipper utsätta sig för
onödiga trafikfaror.
Trygghet
När det kommer till trygghetsaspekten så har man bett personalen skatta tryggheten i
att göra traditionella såväl som webbaserade tillsynsbesök på en tregradig skala, inte
trygg, ganska trygg samt mycket trygg. Personalen menar att man är mycket trygg med
att göra traditionella tillsynsbesök. Det förekommer endast fåtal tillfällen då man inte
känt sig trygg, och då har det handlat om väldigt särskilda omständigheter. Man känner
sig däremot inte lika trygg med att göra tillsyn via webkamera utan identifierar sig mest
med alternativet ganska trygg. Mycket av detta bottnar i det faktum att personalen ser
det som hämmande att inte kunna se individens hela situation som beskrivits tidigare,
utan endast se om personen ligger i sängen eller inte.
Teknik och information
För att få reda på hur personalen tycker att det fungerar att hantera tekniken kring
kameratillsyn ber man dem skatta detta på en tregradig skala från krångligt, hanterbart,
till lätt. På denna fråga får vi två svar, att det är både krångligt och lätt.
”Det är lätt när det fungerar, då är det inga problem”.
Problemen uppstår först när tekniken inte fungerar som den ska, så som att det är
problem med att logga in i programmet via surfplattorna eller att bara den ena som
jobbar kan logga in och göra tillsynen. Vissa delar av problemen kan härledas till problem
med själva uppkopplingen, som beskrivs vidare i den tekniska analysen, men även till
viss del varierande teknisk kompetens i arbetsgruppen. Personalen själva menar att man
inte alls fått tillräckligt med information om fjärrtillsynen, åtminstone inte vad gäller den
praktiska användningen av verktyget. Man hade till exempel velat ha en bättre
genomgång av hur man använder surfplattan för det hade man inte fått. Dessutom hade
det gått en tid mellan det tillfället man fick information från leverantören och det datum
man började använda kamerorna så en hel del hade hunnit glömmas bort. Personalen
anser sig vara delvis självlärda då de har fått testa sig fram många gånger, och det
framkommer även att det finns personer i arbetsgruppen som inte genomför
kameratillsynen, det är dock oklart varför.
Förväntningar och framtid
Personalen berättar att man inledningsvis varit väldigt negativ till att använda
kamerorna, man tänkte att det skulle kännas jobbigt och att man gjorde något som var
integritetskränkande. Till personalens egen förvåning upplevde man det inte alls så som
man hade trott, någon menade till och med att kameratillsynen nästan kändes mindre
integritetskränkande än vad traditionell tillsyn gjorde i och med att man bara behövde
titta en väldigt kort stund och sedan kunde stänga av. Skulle man se att det inte var
lägligt att titta just då så skulle man lätt kunna stänga ner och titta vid ett senare tillfälle.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
153
Sida 13 av 21
”Hade jag behövt nattillsyn, och jag fick välja på vanlig och med kamera, hade jag valt
kameran!”
De förväntningar man hade haft i personalgruppen infriades därmed inte alls, utan man
fick en positiv inställning till kameran och såg det verkligen som ett problem de tillfällen
den inte fungerade. Personalen menar att kamerorna sparar tid för dem, att de får mer
tid över till att åka på larm och därmed vara på plats lite snabbare. Men de kan även
skapa en hel del frustration när de inte fungerar och man behöver åka hem till en
brukare som man egentligen inte hade planerat in, då tar kamerorna istället tid.
Vad gäller kameraanvändningen i framtiden, hur personalen önskar att den skulle se ut,
finns det tankar om att vilja ha någon typ av tvåvägskommunikation för att kunna
kommunicera med brukaren vid behov. Man skulle även önska färgbild för att se mer
detaljer som möjligheten att höra ljud. Färgbild kan vara svårt att få till då det är
mörkerkameror, men kanske skulle det räcka att kunna ändra lite i kontrasterna för att
kunna se mer detaljer. Vad gäller önskan om att höra ljud är det i dagsläget redan
möjligt med leverantörens kameror, men är troligtvis en funktion som man inte känner
till.
Slutsats användarvänlighet
Personalen är positiv till att använda kameror för nattillsyn i sitt arbete och man ser det
som ett bra verktyg, dels för brukarna men även för deras egen del. Detta gäller förstås
förutsatt att det fungerar att göra tillsynen och för att säkerställa detta behöver man se
över organiseringen för vem som ska titta. Man ser en framtid där kameratillsyn är ett
alternativ och man har även önskemål om vilka funktioner man skulle vilja se i
framtiden. Att personalen är positiv är en viktig förutsättning för att en sådan här tjänst
ska fungera, då det är de som i slutändan kommer att använda sig av den.
2.6 Teknisk analys
När det kommer till den löpande driften av kamerorna har funktionen varierat stort under
projekttiden. De problem som uppstått har haft olika karaktär, allt från fysiska
omständigheter till problem med surfplattor som inte får kontakt med 3G nätet. Ett
exempel på detta var en kamera som sporadiskt gick offline, där problemet låg i att
uttaget som kameran fick ström från inte fungerade som det skulle. Problemet kunde
således lösas genom att byta uttag. Ett problem som stöttes på vid en annan
kamerainstallation var att anhöriga till den vårdtagare som skulle ha kameratillsyn själva
hade ordnat med en internetuppkoppling. Denna visade sig dock vara bristfällig då den
inte mötte de krav som finns för att kameran ska fungera och detta resulterade i att
kameran inte kunde användas till en början.
Det som troligtvis har orsakat mest problem när det kommer till att göra tillsyn via
kameran är att nattpersonalen inte kunnat komma in i programmet via iPaden. Detta har
lett till att personalen har gjort kameratillsyn då de kommit tillbaka till kontoret, vilket
inte var tanken med projektet då en av de viktigaste funktionerna var att tillsynen skulle
kunna göras medan personalen var ute och åkte. Det visade sig dock snart att det var
stora problem att göra tillsyn via iPaden även från kontoret och man vände sig till
kommunens IT-enhet. Efter samtal med en IT-tekniker samt en E-hälsotekniker verkade
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
154
Sida 14 av 21
det inte handla om att det var fel på leverantörens system, utan att det var surfplattorna
kombinerat med dålig mobiltäckning som skapade problem. Man konstaterade dessutom
att det var ganska krångliga lösenord för att komma in i själva programmet för att göra
tillsynen och att det ensamt kunde skapa för att man inte fick till alla tecken som ingick i
lösenorder. Teknikerna menade att det bästa skulle vara om tillsynen genomfördes från
en fast dator med internetanslutning, då det skapar de stabilaste förutsättningarna för
att kunna göra tillsynen.
Det konstaterades tidigt i projektet att sättet som leverantören rapporterade att det hade
förekommit driftstopp inte var helt säkert. Vid ett tillfälle dröjde det en hel månad innan
projektledaren fått reda på att en kamera inte fungerat och då beslutade man att göra en
intern och extern utredning kring just hanteringen av driftstopp. I och med att det var ett
system som automatiskt skickade ut felmeddelanden om en kamera inte fungerat
beslutade man att låta projektledarens mailadress finnas med på den listan som
systemet skickade felmeddelanden till. Det visade sig dock att detta system var väldigt
känsligt och ibland skickade meddelanden om att kamerorna inte fungerade, när det i
själva verket inte hade varit något fel på kamerorna. Detta har ibland varit förvirrande då
projektledaren trott att kamerorna inte fungerat, men att det inte inkommit någon
rapport från personalen
Vid permanent införande är det viktigt att det finns tydliga riktlinjer för hur man agerar
när en kamera inte fungerar, vem som har ansvar för att kontakta support samt åtgärda
problem eller felsöka i brukarens hem på dagtid. Det man såg i den interna utredning var
att den rutin som upprättats inte alltid följdes vilket även det kunde innebära att
kamerorna inte gick att använda en längre period utan att projektledare eller support hos
leverantören kände till detta.
3. Sammanfattning
I projektet Trygg Natt har man under 2014 testat att använda sig av tjänsten
webbaserad nattillsyn för personer med beslut om nattillsyn som bor i ordinärt boende i
Munkedals kommun. Den personalgrupp som haft tjänsten implementerad hos sig är
hemvårdens nattpersonal. Förhoppningen var att man med hjälp av surfplattor skulle
kunna göra tillsyner via webbkameror i brukarnas hem under tiden som man var ute i
fält. Tanken var att detta skulle vara ett bra alternativ för de personer som blev störda
när nattpersonalen kom in i deras bostad nattetid men även ett bra arbetsverktyg för
personalen som i sin tur skulle slippa en del onödig bilkörning och istället lägga sin tid
där den verkligen behövdes.
Ett hot som identifierades innan projektstart var svårigheten att hitta projektdeltagare,
vilket också realiserades. Två kameror monterades därför hos en och samma brukare och
därefter har ytterligare två kameror monterats och använts. Det är svårt att avgöra
exakt vad svårigheten att hitta projektdeltagare beror på och förmodligen är det en
kombination av flera faktorer. Det kan till exempel handla om en teknisk okunskap från
vårdtagarnas sida som gör att de har svårt att avgöra om kameratillsyn är någonting de
skulle vilja testa, eller att de personer som idag har traditionell nattillsyn även får
insatser utförda under besöken och därmed inte är lämpade för insatsen. Enligt
förändringsteorierna uppstår det i regel ett initialt motstånd mot sådant som är okänt
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
155
Sida 15 av 21
och nytt, och det finns därför all anledning att tro att acceptans för den här typen av
lösning kommer komma med tiden när den har normaliserats.
Med rätt förutsättningar kan webbaserad tillsyn bli fördelaktigt även ur ekonomisk
synpunkt då det per månad kostar mindre att göra kamertillsyn än vad fysiska besök
gör, mest för att kameratillsynen inte tar lika lång tid som den traditionella. Detta
förutsätter dock att man har ett avtal som inte innebär att man förbinder sig att hyra ett
visst antal kameror, som eventuellt inte kommer upp och därmed bara ligger och kostar
pengar.
På det stora hela är brukare och anhöriga såväl som personalen nöjda med insatsen,
men det har även blivit tydligt att den här typen av insats inte fungerar för alla. Av den
anledningen bör insatsen webbaserad nattillsyn ligga som ett eget biståndsbeslut och
inte vara upp till utföraren att avgöra om en kamera ska monteras eller ej.
Vad gäller de tekniska förutsättningarna för webbaserad tillsyn finns det ett flertal
faktorer som kan påverka möjligheten att göra tillsyn. Det kan handla om faktorer som
finns i den enskildes hem, så som fel på strömuttag, såväl som de problem som uppstått
med att göra tillsyn via surfplattor ute i fält vilket inte har fungerat. Man tror dock att
detta problem ska gå att lösa genom att ha en stationär dator att göra tillsyn ifrån.
Någonting man bör ha i åtanke med en sådan här typ av tjänst är att den går att lösa på
flera olika sätt. Antingen kan man leja bort hela kedjan av kameratillsynen, att en
leverantör står för tjänsten, montering och support samt att man har en trygghetscentral
som gör tillsynsbesöken och därefter ringer upp nattpatrullen om de skulle se att
någonting inte stämmer. Ett förslag är att utreda om kameratillsynen kan tänkas ingå i
den upphandling av digitala trygghetslarm som just nu planeras, då båda de företagen
som kan leverera larmen även har en tjänst för webbaserad nattillsyn.
Man skulle även kunna organisera det så att kommunen själv står för tjänsten, man
köper in kameror, monterar, supporterar, står med internetanslutning och gör
tillsynsbesöken själva. I dagsläget skulle man kunna se att vi testar en kombination av
dessa två alternativ då man köper tjänsten men själv tittar, vilket förstås också är ett
alternativ.
Det finns för- och nackdelar med alla ovan nämnda alternativ, ekonomiska såväl som
praktiska. I och med att mycket pekar på att kameratillsynen fyller en funktion, för
brukare och anhöriga såväl som personal finns det goda skäl till att göra en större
utredning kring tjänsten för att se på vilket sätt den bäst kan drivas.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
156
Sida 16 av 21
Bilaga 1
Intervjuunderlag användare
Är du?
Är du?
Har du hjälp av?
Varför har du tillsyn nattetid?
Kvinna
Ensamstående
Anhörig
Man
Sammanboende
Hemtjänst
Ja
Nej
Har du hjälp av anhöriga med tekniska
apparater?
Trygghet; Hur trygg kände du dig med
traditionell tillsyn med personligt besök?
Motivera varför?
Ja
Nej
Inte trygg
Ganska trygg
Mycket trygg
Trygghet; Hur trygg kände du dig med tillsyn
med fjärrtillsyn?
Motivera varför?
Inte trygg
Ganska trygg
Mycket trygg
Sömnkvalité, Hur var du sömnkvalité när du
hade traditionell tillsyn?
Motivera ditt svar.
Inte god
Ganska god
Mycket god
Hur länge har du haft tillsyn nattetid?
(antal veckor/månader/år)
Antal tillsynstillfällen per natt?
Har du haft traditionell tillsyn med personligt
besök tidigare?
Om ja, hur gick det till, beskriv kortfattat?
Vad var bra respektive mindre bra med
personligt besök?
Varför valde du att prova fjärrtillsyn?
Vad är bra mindre bra med fjärrtillsynen?
Teknikvana, Har du, mobil, dator, internet, Ipad,
annat?
Hur är din inställning till teknik?
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
157
Sida 17 av 21
Sömnkvalité, Hur var du sömnkvalité när du
hade fjärrtillsyn?
Motivera ditt svar.
Inte god
Ganska god
Mycket god
Nöjdhet: Hur nöjd var du med traditionell
nattillsyn med personligt besök?
Motivera ditt svar.
Inte nöjd
Ganska nöjd
Mycket nöjd
Hur nöjd var du med fjärrtillsyn nattetid?
Motivera ditt svar.
Inte nöjd
Ganska nöjd
Mycket nöjd
Har dina förväntningar på fjärrtillsynen
införlivats?
Motivera ditt svar
Ja
Har du fått tillräcklig information om
fjärrtillsynen?
Motivera (Vad saknade du?)
Inte alls
Nej
Ganska
mycket
Helt och hållet
Hur upplever du fjärrtillsyn i relation till
traditionell tillsyn?
Hur skulle du önska att din framtida tillsyn
nattetid såg ut?
Övriga synpunkter
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
158
Sida 18 av 21
Bilaga 2
Intervjuunderlag anhöriga
Är du?
Är du sammanboende med användaren?
Har din anhörige hjälp av?
Varför har din anhörige tillsyn nattetid?
Make/maka
Ja
Dig enbart
Dtr/son
Annan närstående
Nej
Hemtjänst
Hur länge har han/hon haft tillsyn nattetid?
(antal veckor/månader/år)
Antal tillsynstillfällen per natt?
Har han/hon haft traditionell tillsyn med
personligt besök tidigare?
Om ja, hur gick det till, beskriv kortfattat?
Ja
Nej
Har din anhörige hjälp av någon anhörig med
tekniska apparater?
Trygghet; Hur trygg kände du dig med att din
anhörige får traditionell tillsyn med personligt
besök?
Motivera varför?
Ja
Nej
Inte trygg
Ganska trygg
Mycket trygg
Trygghet; Hur trygg kände du dig med att din
anhörige får tillsyn med fjärrtillsyn?
Motivera varför?
Inte trygg
Ganska trygg
Mycket trygg
Sömnkvalité, Hur upplevde du din anhöriges
sömnkvalité när han/hon hade traditionell
Inte god
Ganska god
Mycket god
Vad var bra respektive mindre bra med
personligt besök?
Varför valde din anhörige att prova fjärrtillsyn?
Vad är bra mindre bra med fjärrtillsynen?
Teknikvana, Har din anhörige, mobil, dator,
internet, Ipad, annat?
Hur är hans/hennes inställning till teknik?
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
159
Sida 19 av 21
tillsyn?
Motivera ditt svar.
Sömnkvalité, Hur upplevde du din anhöriges
sömnkvalité när han/hon hade fjärrtillsyn?
Motivera ditt svar.
Inte god
Ganska god
Mycket god
Nöjdhet: Hur nöjd var du med att din anhörige
fick traditionell nattillsyn med personligt
besök?
Motivera ditt svar.
Inte nöjd
Ganska nöjd
Mycket nöjd
Hur nöjd var du med att din anhörige fick
fjärrtillsyn nattetid?
Motivera ditt svar.
Inte nöjd
Ganska nöjd
Mycket nöjd
Har dina förväntningar på fjärrtillsynen
införlivats?
Motivera ditt svar
Ja
Har du fått tillräcklig information om
fjärrtillsynen?
Motivera (Vad saknade du?)
Inte alls
Hur påverkas din nattsömn med att din
anhörige har tillsyn nattetid?
Nej
Ganska
mycket
Helt och
hållet
Hur upplever du fjärrtillsyn i relation till
traditionell tillsyn?
Hur skulle du önska att din anhöriges framtida
tillsyn nattetid såg ut?
Övriga synpunkter
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
160
Sida 20 av 21
Bilaga 3
Intervju nattpersonal
Vad är bra med personligt tillsynsbesök?
Vad är mindre bra?
Vad är bra med fjärrtillsyn?
Vad är mindre bra?
Trygghet: Hur trygg är du med att utföra
personliga tillsynsbesök?
Trygghet: Hur trygg är du med att utföra
fjärrtillsyn?
Inte trygg
Ganska trygg
Mycket trygg
Inte trygg
Ganska trygg
Mycket trygg
Hur uppfattar du det är att klara tekniken vid
fjärrtillsyn?
Motivera.
Krångligt
Hanterbart
Lätt
Hur uppfattar du kvalitén på fjärrtillsynen
(teknik)?
Motivera.
Dålig
Mindre bra
Bra
Har du fått tillräcklig information om
fjärrtillsynen?
Motivera (vad saknade du)
Inte alls
Ganska
mycket
Helt och hållet
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
161
Sida 21 av 21
Har dina förväntningar på fjärrtillsynen
införlivats?
Motivera.
Inte alls
Ganska
mycket
Helt och hållet
Hur upplever du fjärrtillsynen i relation till
traditionell tillsyn?
Hur påverkar fjärrtillsynen ditt arbete?
(tidsvinst, tidsbrist, stress oro, säkerhet osv.)
Blir det tid över?
Ja
Nej
Motivera ditt svar?
Framtiden, Hur vill du att det skall se ut i
framtiden.
(förslag på utvecklingsområden, förbättringar
osv.)
Övriga kommentarer
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
162
163
164
sida 1
2014-12-09
165
KS 2014-470
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Ansökan om tilläggsanslag inför budgetår 2015 till
familjegruppen på grund av volymökning barn och unga
Bakgrund/Aktuell situation
Familjegruppen inom IFO utreder, handlägger och genomför insatser för barn och
unga. Antalet ärenden har de senaste åren ökat stadigt, samtidigt som
personalbemanningen inte förändrats i samma omfattning. Förändringar i
Socialtjänstlagen och ökade krav på handläggning, insatser och uppföljning i
barnärenden har bidragit till att socialsekreterarnas roll i allt högre utsträckning
förändrats till ett allt mer administrativt uppdrag, vilket i viss mån står i kontrast
med uppdraget att vara i dialog med barn och unga och följa upp effekterna av de
insatser vi erbjuder. Antalet ärenden ligger nu på den nivån att vi inte kan
garantera rättssäkerheten och kvaliteten i arbetet, vilket leder till att barn och unga
får den vård och omsorg som de behöver genom regelbundna uppföljningar.
Verksamheten behöver förstärkas med minst tre tjänster, en utredande
socialsekreterare och en socialsekreterare som tar emot anmälningar/ansökningar
och gör förhandsbedömningar. Myndighetsutövning barn och unga är en tvingande
verksamhet för kommunen.
Arbetssituationen i familjegruppen där en 1:e socialsekreterare, sex ordinarie
socialsekreterare och numera två familjebehandlare arbetar är ohållbar utifrån den
hårda arbetsbelastning som föreligger sedan flera år tillbaks. På grund av det stora
inflödet av ärende blir även familjebehandlarnas arbete mer komplicerat, då de inte
får det stöd och samarbete med socialsekreterarna som är en förutsättning för att
ett strukturerat och optimalt behandlingsarbete ska kunna genomföras.
Olika åtgärder har gjorts under de senaste åren utifrån de undersökningar och
riskbedömningar som är gjorda i oktober 2009 och januari 2011. De resulterade
bl.a. i att kommunen under 2009-2010 köpte in konsulttjänster och under 2011
rekryterades ytterligare 1.0 socialsekreterare till familjegruppen genom
omfördelning av resurser från dåvarande kuratorsverksamheten Arild till
familjegruppen. Även i början av 2013 köptes konsulttjänst avseende att utföra
utredningar avseende barn. Läget avseende socialsekreterarnas arbetsbelastning
blev akut våren 2013 och kommunchef Lars-Göran Berg beslutade då i samråd med
Kommunstyrelsens ordförande Åsa Karlsson att anställa ytterligare en
socialsekreterare perioden 130801 t.o.m. 131231. Tjänsten är numera tillsvidare
sedan 140101 och finansierades genom minskade utbetalningar av
försörjningsstöd. Inför 2014 äskade IFO 1,0 tjänst utifrån ökade lagkrav samt
arbetsbelastning, som beviljades från 141001. Ytterligare en tjänst äskades i
budgetarbetet inför 2015 men beviljades ej. Därefter har arbetsbelastningen ökat
ytterligare som utgör behov av minst ytterligare 2,0 tjänster. Ytterligare en
familjebehandlare anställdes 141001 med anledning av att utöka insatserna på
hemmaplan.
Familjegruppens arbete har omorganiserats under året så att två handläggare
numera enbart arbetar med de familjehemsplacerade barnen (c:a 30 st.) och en
handläggare arbetar med familjehemmen. Detta är numera ett krav utifrån ny
lagstiftning 2013. De övriga tre handläggarna arbetar med utredningar och övriga
insatser.
Antalet anmälningar avseende oro för barn och unga fortsätter att öka vilket
innebär ytterligare ökat tryck arbetsbelastningsmässigt för socialsekreterarna.
Utvecklingen är inte unik för Munkedal utan ökningen ser ungefär likadan ut för
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 2
166
riket i övrigt. Antalet placerade barn totalt i Sverige ökade med 3000 barn från år
2012-2013 från 29600 till 32600. Munkedal ligger dock mycket högt i antal
orosanmälningar om vi jämför oss med kommunerna i Norra Bohuslän. För att
kunna uppfylla socialtjänstlagens krav inom området har vi under året tvingats hyra
in en konsult som enbart arbetar med mottagande av orosanmälningar som rör
barn och unga. I dagsläget är det svårt att rekrytera tjänstemän till familjegruppen,
vilket ser likadant ut i landet i övrigt vilket också uppmärksammats mycket på
riksnivå och i media den senaste tiden. Ett riksomfattande arbete pågår där
regeringen avsatt särskilt riktade pengar som söks och fördelas via socialstyrelsen
för att kommunerna ska kunna genomföra kompetenssatsningar för personalen.
Regeringen har nu i höst också tillsatt en samordnare för socialtjänstens arbete
kring barn och unga.
Personalomsättningen i arbetsgruppen har varit hög på grund av arbetsbelastning
och arbetets förutsättningar i övrigt. Antalet orosanmälningar avseende barn och
unga i Munkedals Kommun har ökat kraftigt de senaste åren från 71 anmälningar
2008, drygt 100 anmälningar 2009, 185 anmälningar 2010, 144 anmälningar 2011,
163 anmälningar 2012 och 214 anmälningar 2013. Det kan alltså konstateras att
det som bedömdes som en tillfällig ökning 2010, inte var tillfällig, utan tyder på en
varaktig ökning. Detta är inte unikt för Munkedal utan är ett faktum i så gott som
hela riket. Vi ligger dock högt i antal anmälningar om vi jämför oss med kommuner
I N:a Bohuslän. Orust Kommun med 15000 invånare hade under perioden140101140831 totalt 138 anmälningar och Tanums Kommun hade 99 anmälningar. Även
dessa kommuner har haft en stor ökning under året.
Nedan redovisas antal orosanmälningar och ansökningar som kommit till
kommunens socialtjänst under 2014 jämfört med 2013 års siffror för samma
perioder:
År 2013
Anmälningar
Period
antal barn
Öppnade Utr. Antal barn
130101-131111
183
90
60
60
130101-131231
214
102
85
82
Ansökningar
Period
antal barn
130101-131111
20
20
130101-131231
22
22
År 2014
Anmälningar
Period
140101-141111
229
140101-141111
455 80 MUNKEDAL
•
102
Ansökningar
Period
32
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
Antal barn Öppnade utr Antal barn
98
89
antal barn
27
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 3
167
Vi har alltså sedan några år ett allvarligt läge där allt fler barn och unga behöver
stöd av socialtjänsten i Munkedal, men vi klarar inte att möta upp dessa behov på
grund av för få socialsekreterare. Det är svårt att rekrytera socialsekreterare till
denna typ av arbete och enligt socialstyrelsens allmänna råd ska den personal som
arbetar med handläggning av ärenden som avser barn och unga ha
socionomexamen och minst ett års erfarenhet. I dessa allmänna råd står också att
ny personal bör ha minst ett års introduktion med stöd och successivt ta ansvar för
ärende. Detta har inte Munkedal kunnat uppfylla, utan samtliga nyanställda de
senaste åren har omgående fått handlägga ärenden på grund av för hög
arbetsbelastning. I kombination med ständigt ökade krav på kvalité på utredningar
enligt BBIC, uppföljningar av insatser, dokumentationskrav, lagändringar (t.ex.
kravet på oberoende handläggare för familjehemsplacerade barn 2013-01-01, lag
på att öppna utredning i samtliga anmälningar där barn upplevt eller bevittnat våld
2014-10-01) är arbetssituationen för socialsekreterarna fortsatt ohållbar.
Riskbedömning
Samtliga socialsekreterare och familjebehandlare i gruppen har stressymptom av
olika slag. Privatlivet är starkt påverkat vilket är en riskfaktor för ohälsa. Samtliga
uppger att de inte kommer att klara arbetsbelastningen någon längre tid
ytterligare, utan kommer att se sig om efter annat arbete om ingen förändring
sker, då de inte orkar längre och inte vill riskera sin hälsa. Rättsäkerheten har inte
kunnat hållas, då det varit mer regel än undantag att utredningarna inte är
färdigställda inom fyra månader som lagen kräver. Det samma gäller
kommuniceringsregler som kräver att handlingar ska kommuniceras i tid för parter
att ha möjlighet att yttra sig över innehållet innan beslut fattas.
Att ständigt i det dagliga arbetet möta barn som far illa på olika sätt är mycket
psykiskt krävande och det krävs möjlighet till reflektion och inte minst
återhämtning för att orka vidare. Det krävs också goda rutiner, utarbetade metoder
och tillgänglig arbetsledning för att arbetet ska kunna utföras på ett kvalitetssäkert
sätt. Med anledning här av tillsattes en 1:e socialsekreterare som arbetsledare i
gruppen 2013-01-01. Tyvärr har hon inte kunnat arbeta fullt ut som arbetsledare
eftersom hon själv också måste handlägga ärenden. Missnöjet i arbetsgruppen är
stor på grund av detta då tillgång till arbetsledning i svåra ärenden är nödvändigt.
Dagens krav på kvalité kräver en viss specialisering för att kunna upprätthålla
kompetensen inom de olika områdena. T.ex. är det väldigt olika ”rytm” i olika delar
av det sociala arbetet. Vid hanterande av anmälningar och förhandsbedömningar
krävs det snabba kvalificerade bedömningar och beslut om att inleda utredning
eller ej (enligt socialstyrelsens rekommendationer max två veckor),
utredningsförfarandet har sin rytm (max 4 månader) och pågående insatser som
t.ex. familjehemsplaceringar, familjebehandlingar, kontaktfamiljer kräver
kontinuerliga uppföljningar med olika intervall. I dagsläget får detta ofta prioriteras
bort på grund av ärenden av mer akut karaktär vilket leder till att vi inte kan
garantera rättsäkerheten för t.ex. placerade barn, vilket naturligtvis inte är
acceptabelt i en kommun som strävar efter att ha ett barnperspektiv och god
kvalité för kommuninvånarna. Vi klarar oftast heller inte att färdigställa utredningar
inom utredningstiden på lagstadgade max. fyra månader. Detta är ett faktum som
sliter hårt på socialsekreterarna och riskerar deras hälsa.
Tillgängligheten är svår att upprätthålla och vi får återkommande klagomål på att
handläggarna inte är tillgängliga varken för brukare eller familjehem och
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 4
168
samarbetspartner, då deras almanackor är helt uppbokade av möten med brukare
och samarbetsparter, då de naturligtvis måste ha sina telefoner avstängda.
På ett socialkontor krävs det en mycket hög stresstolerans och flexibilitet hos varje
personal för att man ska klara denna typ av arbete. Min bedömning är att
personalen har de egenskaper som krävs för arbetet, men arbetssituationen är
ohållbar på grund av orimlig arbetsbelastning. Rättssäkerheten kan inte garanteras
inom flera lagrum vilket beskrivits ovan. Vid en tillsyn skulle kommunen få allvarlig
kritik och omgående åläggas att upprätta åtgärdsplan för att åtgärda bristerna.
Arbetsmängden i kommunens familjegrupp har ökat kraftigt under lång tid, men
det senaste årets ökning är mycket oroande utifrån personalens arbetsbelastning.
Ekonomisk konsekvensbeskrivning
•
Höga kostnader kopplade till långtidssjukskrivna socialsekreterare. Vilket
skulle innebära förlorad kompetens och troligen också ytterligare höga
kostnader för köpt konsulttjänst via bemanningsföretag, då det är svårt att
rekrytera kompetenta vikarier.
•
Höga kostnader i samband med nyrekrytering.
•
I samband med för hög arbetsbelastning ökar troligtvis kostnaden för
insatser av olika slag, bl.a. löpande insatser som socialsekreterarna inte
hinner följa upp, utan kanske måste förlänga rutinmässigt utan att hinna
utreda noggrannare om mål och syfte med insatsen är uppnådd. I löpande
utredningar kan det också leda till att personalen inte har tid att bedöma och
hitta den mest kostnadseffektiva insatsen.
Finansiering: Sektorn kan inte finansiera dessa tjänster via omfördelning inom
nuvarande budgetram för 2015. Sektorn bedömer dock att en tjänst 1.0 åa kan
finansieras via det 13 punkts åtgärdsprogram som Kommunfullmäktige antog 201409-24 med hänvisning till punkt 3.
Sektorn har haft konsultkostnader till en kostnad av 1 000 000 kronor under 2014
och för att undvika framtida konsultkostnader inom IFO så bedömer ledningen att
nyrekrytering av 2.0 åa är den mest kostnadseffektiva åtgärden på sikt då
arbetsbelastning/ärendemängd kommer fortsatt ligga på samma nivå under
kommande år. En 1.0 åa konsult kostar idag ungefär som 2.0 åa socialsekreterare
på ett år.
Handlingsplan
Undertecknade bedömer att läget är akut och att IFO inte har några
ytterligare personella resurser att sätta in i gruppen. Det går heller inte att
fördela arbetet till andra socialsekreterare, då det saknas
kompetens/erfarenhet och arbetsbelastningen är hög även på andra
tjänster. Det finns heller inte ekonomisk möjlighet att rekrytera ytterligare
personal inom befintliga budgetramar.
Det är nu viktigt att hitta en långsiktig hållbar lösning för att få en rimlig
arbetsbelastning, bra arbetsmiljö och därigenom ge socialsekreterarna i
familjegruppen möjlighet att kunna uppfylla de lagkrav som föreligger inom
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 5
169
området. I dagsläget har vi i familjegruppen 6,0 tillsvidareanställda
socialsekreterare, två familjebehandlare och 1,0 1:e socialsekreterare.
Utöver dessa tjänster bedöms utifrån ovanstående utredning avseende
arbetsbelastning och arbetsmiljö att det är nödvändigt att anställa
ytterligare 3,0 socialsekreterare, vilket innebär 9,0 socialsekreterartjänster
totalt i familjegruppen exklusive arbetsledning. Detta bedöms vara ett
minimum för att klara uppdraget utifrån de lagkrav och föreskrifter som
kommunen är ålagda att följa inom området. Arbete pågår även med en
översyn av möjligheter att utöka insatser för barn och familjer på
hemmaplan ytterligare i syfte att minska kostnaderna men förhoppningsvis
också kunna öka kvalitén på vissa insatser.
Prevents enkät om stressfaktorer har genomförts och är under bearbetning
och kommer att följas upp kontinuerligt c:a var tredje månad.
Förslag till beslut:
Att Kommunstyrelsen godkänner att en 1.0 åa socialsekreterare á 550 000
kronor finansieras via det 13 punkts åtgärdsprogram punkt 3 som antogs av
kommunfullmäktige 2014-09-24
Att Kommunstyrelsen ställer sig bakom nyrekrytering av 2.0 åa
socialsekreterare till en kostnad av 1 100 000 kr inför budgetår 2015 i syfte
att förstärka familjegruppen inom Individ-och Familjeomsorgen som ett led i
att minska kostnader för konsult mm.
Åsa Thuresson
Enhetschef IFO
455 80 MUNKEDAL
•
Peter Martinsson
Sektorchef stöd
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
sida 1
2014-12-22
170
Dnr: 2014-521
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
Val till kommunala förtroendeuppdrag
Kommunstyrelsen har del att förrätta val för uppdrag med mandattid 2015-01-01 2018-12-31 dels för uppdrag med mandattid 2015-01-01 - 2015-12-31.
Aktuella uppdrag och mandattider framgår av handlingarna.
Förslag till beslut
Ärendet lämnas utan förslag till beslut.
Aya Norvell
Administrativ chef
Administrativa enheten
Lars-Göran Berg
Kommunchef
Beslutet expedieras till:
Respektive vald
Förtroendemannaregistret
Akten
455 80 MUNKEDAL
•
Telefon växel 0524-180 00
Bankgiro 549-6260
•
•
Fax 0524-181 74
Postgiro 11 54 40-0
•
•
www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Organisationsnummer 21 20 00-1330
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
Anmälan av delegationsbeslut 2015-01-07
Kapitel 1. Allmänna sektorsövergripande områden
Flik 1
Allmänna sektorövergripande ärenden
1.1.4
Utfärda fullmakt för ombud att föra kommunens talan inför domstol och
andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. Fullmakt för
Gärde Wesslau Advokatbyrå. Dnr KS 2014-71
1.1.9
Beslut i ärenden som nödvändigtvis måste avgöras och inte kan vänta till
nästa sammanträde. Beslut om tilldelning har fattats att anta Peab Sveriges
AB som totalentreprenör i upphandling av om- och tillbyggnad av
Önnebacka och Lilla Foss förskolor. Dnr KS 2014-453
Kapitel 2. Kommunledningskontor
Flik 2
Övergripande kommunledningskontoret
Nr
Kapitel 2. 2 Tillväxt och Kulturenhet
Nr
Flik 3
Fysisk planering
2.2.1.3
Godkänna detaljplaneförslag för samråd – Förslag till detaljplan för
fastigheten Fisketorp 1:28 till bostäder/vandrarhem eller småindustri (f d
Fisketorps skola). Dnr KS 2014-154.
Flik 4
2.2.2.2
Fritid
Besluta om bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar samt övriga
föreningar. Ansökan om bidrag för inköp av elektroniskt markeringssystem
till skjutbana. Ansökan avslås. Dnr KS 2014-473.
2.2.2.2
Besluta om bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar samt övriga
föreningar. Ansökan om bidrag för handikappanpassning av lokaler i
Söbböns f d skola. Ansökan avslås. Dnr KS 2014-518.
2.2.2.3
Besluta om avtal med föreningar, organisationer och markägare inom
fritidsverksamheten omfattande högst 2 basbelopp. Till föreningen WOC
2016 Bohuslän-Dal, i mars 2015, utbetala ersättning med 40.000 kronor.
Dnr KS 2014-457.
Flik 5
Kultur
Flik 6
Folkhälsa
Flik 7
Näringsliv
Flik 8
Biblioteksenheten
Nr
Flik 9 Personal och löneärenden
Nr
Flik 10 Ekonomi, upphandling och inköp
2.4.1.8
Besluta om anstånd med eller avbetalning av skuld till kommunen till ett
högsta belopp av 5 prisbasbelopp. Munkedals Båtklubb beviljas anstånd
med betalning av faktura. ID: 49603
197
2.4.2.3
Besluta att avbryta pågående upphandling av e-handelssystem till eHav för
Munkedals kommun. Dnr KS 2014-383.
2.4.2.5 a)
Anbud har antagits i förnyade konkurrensutsättningen av elenergi – Switch
Nordic Green AB. Dnr KS 2014-463.
2.4.2.5 a)
Tilldelningsbeslut har fattats för upphandling gällande datorer. Dnr KS
2014-301.
2.4.2.6
Teckna och förlänga kommunövergripande ramavtal för upphandling/inköp
av varor och tjänster. Ramavtal för finansiella banktjänster. Dnr KS 2010229.
2.4.2.7
Teckna och förlänga kommunövergripande rabattavtal för
upphandling/inköp av varor och tjänster. Avtal har tecknats med Switch
Nordic Green AB gällande leverans av el med start 2015-01-01. Dnr KS
2014-471.
2.4.2.9 b)
Avtal har tecknats med Brandt Fordon AB för inköp av två nya
handikappanpassade minibussar. Dnr KS 2014-474.
Flik 11 Administrativa enheten
Nr
Flik 12 Medicinskt ansvarig sjuksköterska – Tillsyn över hälso- och sjukvården
Nr
Kapitel 3. Sektor Barn- och utbildning
Flik 13
Övergripande sektor Barn- o h utbildning
3.1.3 a)
Avge yttrande på kommunens vägnar. Munkedals kommuns yttrande till
skolinspektionen ang skyldighet att motverka kränkande behandling,
Centrumskolan i Dingle. Dok id: 49342
3.1.5
Årlig plan mot kränkande behandling – Förskolan Norr. Dnr Ks 2014-295
3.1.6
Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande
behandling på Centrumskolan. Dok id: 49613
3.2.1
Mottagande i grundsärskola samt beslut om att ett barn inte längre ska
vara elev i grundsärskolan – Bruksskolan. Dok id: 49242
Flik 13 Skolplikt och rätt till utbildning
Nr
Flik 13 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (barnomsorg)
Nr
Flik 13 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola
Nr
Flik 13 Gymnasieskola
Nr
Flik 13 Kommunal vuxenutbildning
Nr
Kapitel 4. Sektor Stöd
198
Övergripande sektor stöd
Nr
Flik 14 Individ- och familjeomsorg
Flik 15 Alkoholärenden och serveringstillstånd
Nr
Flik 16 LSS / socialpsykiatri
Besluta om insatser bistånd perioden 2014-11-01 – 2014-11-30.
Flik 17 Biståndsenheten
4.4.17
Beslut om av- eller nedskrivning av fordran; Avskrivning av fordran (redan
debiterad avgift) avseende vård och omsorg. Dok id: 49243.
Besluta om insatser bistånd perioden 2014-11-01 – 2014-11-30.
Flik 18 Färdtjänst och riksfärdtjänst
Besluta om insatser bistånd perioden 2014-11-01 – 2014-11-30.
Flik 19 Integrationsenhet – Handläggning av ensamkommande asylsäkande
Kapitel 5. Sektor Vård och omsorg
Flik 20
Äldreomsorg, äldreboenden, hemvård, rehab / Sjukvård
Besluta om insatser bistånd perioden 2014-11-01 – 2014-11-30.
Kapitel 6. Sektor Samhällsbyggnad
Flik 21
Samhällsbyggnadsärenden (inkl parkeringstillstånd)
6.3.15
Besluta om tidsbegränsade lokala trafikföreskrifter och dispenser enligt
trafikförordningen. Parkeringstillstånd för fordon OYR 770. Dnr KS 2014447.
6.3.15
Besluta om tidsbegränsade lokala trafikföreskrifter och dispenser enligt
trafikförordningen. Parkeringstillstånd för fordon FJT 359, XNF 125, HJY
928, FDM 948, ALX 358, LFC 241, FDW 559, REH 967, NOT 958, OSF 617,
KPH 119, CBR 497,UXO 295, BZN 922, XTT 006. Dnr KS 2014-447.
6.3.16
Besluta om lokala trafikföreskrifter; Bruksvägen som huvudled. Dnr KS
2014-403.
6.3.16
Besluta om lokala trafikföreskrifter; Hastighetsbegränsning på Färgarevägen
m fl gator. Dnr KS 2014-334.
6.3.16
Besluta om lokala trafikföreskrifter; Hastighetsbegränsning på Kung Östens
väg. Dnr KS 2014-334.
Kapitel 6.4 Byggenheten
Flik 23
Anställningsbeslut från område Barn och utbildning
Flik 24
Anställningsbeslut från område Stöd, vård och omsorg
Flik 25
Anställningsbeslut från övriga verksamheter
Flik 26
Beslut i kommunstyrelsens myndighetsutskott
199
Protokoll 2014-11-21 §§ 221
Protokoll 2014-12-09 §§ 222 - 252
Förslag till beslut
*
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av
delegeringsbesluten.
200
2014-11-21
Dnr KS 2014-534
Systematiskt kvalitetsarbete
Sektor barn och utbildning i
Munkedals kommun
Läsår 2013 - 2014
Ann-Catrin Göthlin
Sektorchef
Barn och utbildning
201
Sida 2 av 22
202
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen.
Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen
av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas
kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och
utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i
aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl
hemmen som med det omgivande samhället .”
Allt kvalitetsarbete ska utgå från” kvalitetshjulet”:
1. Var är vi?
5. Åtgärder för utveckling
2. Vart ska vi? Mål
4. Hur blev det? Analys
3. Hur gör vi?
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 3 av 22
Innehållsförteckning
1
203
Dokumentation av kvalitetsarbete .................................................................. 5
1.1
Sammanfattning ................................................................................... 5
1.2
Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser ............................ 5
1.3
Verksamhetens förutsättningar ............................................................... 6
1.3.1
Förskolor Norr................................................................................. 6
1.3.2
Förskolor Syd ................................................................................. 7
1.3.3
Bruksskolan .................................................................................... 7
1.3.4
Munkedalsskolan ............................................................................. 8
1.3.5
Svarteborgs rektorsområde .............................................................. 8
1.3.6
Hedekas skola ................................................................................ 8
1.3.7
Kungsmarksskolan .......................................................................... 8
1.4
Läsårets områden för förbättring ............................................................. 9
1.4.1
Förskolor Norr................................................................................. 9
1.4.2
Förskolor Syd ................................................................................. 9
1.4.3
Bruksskolan ...................................................................................10
1.4.4
Munkedalsskolan ............................................................................10
1.4.5
Svarteborgs rektorsområde .............................................................10
1.4.6
Hedekas skola ...............................................................................11
1.4.7
Kungsmarksskolan .........................................................................11
1.5
Uppföljning ..........................................................................................11
1.5.1
Förskolor Norr................................................................................11
1.5.2
Förskolor Syd ................................................................................11
1.5.3
Bruksskolan ...................................................................................12
1.5.4
Munkedalsskolan ............................................................................12
1.5.5
Svarteborgs rektorsområde .............................................................12
1.5.6
Hedekas skola ...............................................................................12
1.5.7
Kungsmarksskolan .........................................................................12
1.6
Barn och elevers lärande .......................................................................12
1.7
Värdegrundsarbete ...............................................................................13
1.7.1
Förskolor Norr................................................................................13
1.7.2
Förskolor Syd ................................................................................13
1.7.3
Bruksskolan ...................................................................................14
1.7.4
Munkedalsskolan ............................................................................14
1.7.5
Svarteborgs rektorsområde .............................................................14
1.7.6
Hedekas skola ...............................................................................14
1.7.7
Kungsmarksskolan .........................................................................14
1.8
Barn/elever i behov av särskilt stöd ........................................................15
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 4 av 22
1.8.1
Förskolor Norr................................................................................15
1.8.2
Förskolor Syd ................................................................................15
1.8.3
Bruksskolan ...................................................................................15
1.8.4
Munkedalsskolan ............................................................................15
1.8.5
Svarteborgs rektorsområde .............................................................16
1.8.6
Hedekas skola ...............................................................................16
1.8.7
Kungsmarksskolan .........................................................................16
1.9
Resultat och måluppfyllelse ...................................................................16
1.9.1
Bruksskolan ...................................................................................18
1.9.2
Munkedalsskolan ............................................................................18
1.9.3
Svarteborgs rektorsområde .............................................................18
1.9.4
Hedekas skola ...............................................................................19
1.9.5
Kungsmarksskolan .........................................................................19
1.10
Barn och elevers inflytande....................................................................21
1.10.1
Förskolor Norr................................................................................21
1.10.2
Förskolor Syd ................................................................................21
1.10.3
Bruksskolan ...................................................................................21
1.10.4
Munkedalsskolan ............................................................................21
1.10.5
Svarteborgs rektorsområde .............................................................22
1.10.6
Hedekas skola ...............................................................................22
1.10.7
Kungsmarksskolan .........................................................................22
1.11
204
Forum för samråd med vårdnadshavare ..................................................22
1.11.1
Förskolor Norr................................................................................22
1.11.2
Förskolor Syd ................................................................................22
1.11.3
Bruksskolan ...................................................................................22
1.11.4
Munkedalsskolan ............................................................................22
1.11.5
Svarteborgs rektorsområde .............................................................22
1.11.6
Hedekas skola ...............................................................................22
1.11.7
Kungsmarksskolan .........................................................................22
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 5 av 22
1 Dokumentation av kvalitetsarbete
205
1.1 Sammanfattning
Vid skolinspektionens tillsyn september 2012-mars 2013 konstaterades brister i
kommunens systematiska kvalitetsarbete. Sektorn har arbetat med att ta fram
strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet sedan inspektionen avslutades i mars
2013 och läsåret 2013/ 2014 är det första läsåret som kvalitetsdokumenterats i
enlighet med detta arbete. Det är alltså första årets kvalitetsdokumentation och detta
förklarar att några chefer ”vandrar” mellan det som varit (det som dokumentation ska
avse) samt det som är mer framåtsyftande (som innehåll i kommande
verksamhetsplan för respektive område). Chefernas dokumentation varierar i
omfattning. Två rektorer påbörjade sin nya tjänst i samband med läsåret 2014/2015
och har därför inte kunnat genomföra en fullödig dokumentation. De flesta
verksamheterna har arbetat i enhetlighet med det kvalitetshjul som är avsett att
användas i det systematiska kvalitetsarbetet; var är vi? vart ska vi? (anger mål) hur
gör vi? hur blev det? (resultat) analys och åtgärder för förbättring.
Områden som ska omfattas av dokumentation är; sammanfattning, arbetsgång för
kvalitetsarbetet som dokumentationen/redovisningen avser, verksamhetens
förutsättningar, läsårets områden för förbättring, uppföljning (likabehandlingsplanen
med plan mot kränkande behandling samt andra planer och enhetens rutiner för barn/
elevers frånvaro), barn och elevers lärande med utveckling av undervisningen (”den
röda tråden” i barns lärande med fokus matematik och språk från förskola och
gymnasieskola), värdegrundsarbete med särskilt fokus på inkludering och trygghet
och studiero, barn/elever i behov av särskilt stöd, resultat och måluppfyllelse, barn
och elevers inflytande och forum för samråd med vårdnadshavare.
Dokumentationen är resultat av en sammanställning från utvärdering av föregående
läsår samt planering för nuvarande läsår. Dessutom ingår sammanställning av
trivselenkät utförd i årskurs 8, gemensam för alla V8-kommuner samt inhämtade
kunskapsresultat, betygsresultat och merinvärde för årskurs 9. Inhämtade
kunskapsresultat från nationella prov och specialpedagogiska tester återges också. På
grund av rektorsbyte kan dokumentationen till viss del vara ofullständig.
Alla kvalitetsdokumentationer omfattar inte alla områden.
1.2 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser
Cheferna har förberett arbetet under ett år tillsammans med sektorchef.
Verksamheterna har utvärderat sig själva vid olika tidpunkter under vårterminen och i
juni. Någon chef har gjort utvärderingen utifrån ”kvalitetshjulstruktur”, andra har
använt sig av medarbetarsamtal och APT mm. Några har använt olika sätt. Mål och
resultat har utvärderats utifrån resultat på nationella prov i åk 3, 6 och 9 samt betyg i
åk 6 och 9. Cheferna har skrivit sin dokumentation och lämnat den till sektorchef den
1 september. Svarteborgs rektorsområde (Centrumskolan och
Hällevadsholmskolan)och Hedekas skola har genomfört byte av rektor när
kvalitetsdokumentationen skulle sammanställas varför uppgifter saknas från flera
områden i dokumentationssammanställningen.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 6 av 22
206
1.3 Verksamhetens förutsättningar
I förskolan går 484 barn.
Förskolan leds av två förskolechefer; förskoleområde nord respektive syd. En
förskolechef har genomgått rektorsutbildning och en har påbörjat år två på
rektorsprogrammet. Förskoleområde norr omfattar tre förskolor med 12 avdelningar.
Förskolechef här har även ansvarat för asylsökande elevers förskola. Förskoleområde
syd omfattar sju förskolor med 14 avdelningar.
Till detta kommer pedagogisk omsorg/sex dagbarnvårdare med ansvar för tre-sex
barn. Rektor för Hedekas skola är arbetsledare för dagbarnvårdarna.
I grundskolan, förskoleklass - årskurs nio går 1094 elever. Dessa är uppdelade på sex
skolenheter. På fem av dessa finns också fritidshem; Hedekas skola, Hällevadsholms
skola, Centrumskolan, Bruksskolan, Munkedalsskolan och Kungsmarkskolan.
Hällevadsholms skola och Centrumskolan bildar tillsammans rektorsområde
Svarteborg.
Två rektorer är nya som rektorer och har ännu inte gått rektorsutbildningen. Två
rektorer går på det statliga rektorsprogrammet (år två och år tre) och en rektor har
genomfört rektorsutbildningen.
På Processgymnasiet, IM-programmet, vuxenutbildningen och på gymnasiesärskolan
går c:a 250 heltidsstuderande och c:a 30 deltidsstuderande. Verksamheterna
benämns tillsammans Kunskapens hus och verksamheterna, jämte kommunens
uppföljningsansvar, leds av en rektor som går på det statliga rektorsprogrammet.
Alla verksamheter i sektorn har tillgång till resurser i centrala elevhälsan/
Resursteamet. I teamet arbetar två specialpedagoger med inriktning grundskola och
grundsärskola, en specialpedagog 60 % med inriktning förskola, en logoped med
inriktning förskola och grundskola, en skolpsykolog, tre skolkuratorer och två
skolsköterskor samt skolläkare anställd på timmar.
Ett stödteam, två tjänster (specialpedagog och socionom), med inriktning
förebyggande arbete och tidiga insatser i samverkan med socialtjänst arbetar
tillsammans för att grundskoleelever med kombinationsproblematik ska få stöd att
lyckas med sin skolgång. Stödteamet arbetar även med föräldrastöd.
Alla rektorer har administrativt stöd motsvarande 50-100 %.
Sektorn leds av en sektorchef på 100 %.
På alla skolor har mellan 90-100 % av lärarna full ämnesbehörighet.
1.3.1 Förskolor Norr
Enheten består av tre stadigvarande förskolor, Dingle, Hedekas samt Hällevadsholms
förskola. Förskolechefen är också ansvarig för Förskolan Amica när den är i gång. På
Förskolan Amica går endast barn till asylsökande föräldrar boende i Munkedals
centrum. Hösten 2013 fanns inga barn till asylsökande föräldrar som hade behov av
förskola. I januari 2014 startade en mindre grupp upp tillsammans med skolbarn i
fritidslokaler på Bruksskolan. Under sommaren 2013 byggdes Hällevadsholms förskola
ut och i slutet på augusti flyttade man in i nya lokaler.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 7 av 22
Förskolechefen har legitimation som förskollärare samt som lärare för de tidigare
skolåren. Under våren 2014 har tre pedagoger gått högskolekursen ”Flerspråkighet
och ett interkulturellt förhållningssätt”. De kommer under hösten 2014 att
implementera de nya kunskaperna på förskolorna i första hand i Munkedal Norr.
207
I området finns fyra personer som förstärker barngrupperna där behov finns, varav 2
barnskötare, en outbildad barnskötare samt en som går sista året i
förskollärarutbildningen.
Tillgång finns till specialpedagog samt en talpedagog/ logoped via centrala elevhälsan/
Resursteamet.
1.3.2 Förskolor Syd
Området består av sju förskolor. På Stale ligger Önnebacka och Solbackens förskolor
samt en Montessoriförskola. I centrum är det förskolorna Kungshöjden, Älgen,
Barnkullen och Lilla Foss. 270 barn är placerade i förskolorna. Förskolornas lokaler är
väl anpassade för förskoleverksamhet i de flesta fall. Arbetsmiljön upplevs av en del
pedagoger som tidvis ansträngande med många barn i grupperna. Under
arbetsplatsträffarna har dialoger om stress förts.
Det arbetar två förskollärare och en barnskötare i snitt på varje avdelning.
Fortbildning ges regelbundet för alla och enskilt för vissa som har sökt till
förskolelyftet. Förskolechef har genomgått rektorsutbildningen. Förskolepersonalen
har tillgång till resursteamets specialpedagog som arbetar mot kommunens förskolor.
Likaså finns tillgång till logoped. På två förskolor finns elevassistent som resurs i
grupp.
1.3.3 Bruksskolan
Skolgården har under många år efterhand utvecklats så att eleverna ska stimuleras
till lek och rörelse. Skolans organisation bygger på att två pedagoger med varierande
tjänstgöringsgrad samverkar om en klass. I förskoleklassen arbetar två
förskoleklasslärare samt en barnskötare. Eftersom all personal ännu inte har fått sina
lärarlegitimationer är det svårt att bedöma om personalen har ämnesbehörighet i de
ämnen de undervisar i. Två av skolans pedagoger har inte lärarexamen utifrån svensk
högskoleförordning, båda pedagogerna har lång erfarenhet av arbete i skolan. På de
båda fritidshemsavdelningarna är större delen av personalen barnskötare, en personal
läser för tillfället till fritidspedagog. Personal som arbetar i förskoleklassen arbetar
även del av tjänst på fritidshemmet. Bruksskolan har under året haft två
elevassistenter, som stöttat elever i behov av särskilt stöd i åk 2 och 3. I Bruksskolan
resurstilldelning finns en 80% specialpedagog som är placerad på enheten.
Skolsköterska och kurator finns tillgänglig på enheten en gång/vecka.
Talpedagog/logoped arbetar med elever i behov av tal – och språkstöd periodvis under
terminen. Elevhälsans resursteam har inplanerat möte med rektor och skolans
specialpedagog två gånger per termin, för övrigt har de kontakt med verksamheten
utifrån behov och ansökan om utredning och stöd. Skolpsykolog har även
handledningstillfällen med personal under terminen. Bruksskolan har 80 %
rektorstjänst. Rektor har även 20% tjänst som chef för kommunens resursteam.
Rektor är utbildad specialpedagog samt har genomgått statlig rektorsutbildning. Från
och med höstterminen 2013 är åk 6 kvar på skolan och anpassningar för att kunna
bereda plats för åk 6 har gjorts, men med ett elevantal på drygt 180 elever är skolan i
behov av ytterligare lokaler. Arbetsmiljön på skolan är god och präglas av
sammanhållning och en god stämning, vilket framkommer i den arbetsmiljöenkät som
gjordes under året.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 8 av 22
208
1.3.4 Munkedalsskolan
Munkedalskolans elever är fördelade på klasserna F-6. Till enheten hör även en
grundsärskola/träningskola där det går fem elever. Dessa elever utgör tillsammans
totalt 274 elever. På skolan arbetar 38 personer varav 15 är lärare i grundskolan, 10
är fritidspedagoger i grundskolan och en är specialpedagog med grundutbildning
grundskollärare, en är speciallärare med grundutbildning grundskollärare. I
grundskolan finns även 3 elevassistenter. På Träningskolan arbetar 2
specialpedagoger, en förskollärare, en socialpedagog och 3 elevassistenter. Inom
grundskolan har vi en samlad behörighet så vi täcker in alla ämnen utom hemkunskap
och slöjd. Slöjd köps av Kungsmarkskolan. Under kommande läsår kommer fyra lärare
läsa upp sina behörigheter i SO, teknik, No för att utöka sin behörighet. En lärare läser
till speciallärare.
1.3.5 Svarteborgs rektorsområde
Svarteborgs Rektorsområde består av två skolor. Centrumskolan är belägen i orten
Dingle och Hällevadsholm skola är belägen i Hällevadsholm. Centrumskolan har under
läsåret 2013-2014 haft ca 125 elever från förskoleklass till och med årskurs 6.
En mottagningsklass/förberedelseklass skapades under hösten- 13 för de nyanlända
eleverna. Varje årskurs har en klassföreståndare som ansvarar för klassen. Skolan har
en elevassistent. Fritidshemmet på Centrumskolan består av två avdelningar och har
sammanlagt 65 elever. Personalen på fritidshemmet är en fritidspedagog, en
förskollärare, samt en barnskötare. Hällevadsholmskola har under läsåret 2013-2014
haft ca 90 elever från förskoleklass t.o.m. åk 6 samt ett fritidshem med 56 elever.
Skolorna inom rektorsområdet har läsåret 2013-2014 god lärar- och
ämnesbehörighet. Ämnesbehörighet saknas i trä- och metallslöjd, textilslöjd samt
hemkunskap. Skolorna saknar en behörig specialpedagog/speciallärare. Trä- och
metallslöjdlärare, textillärare samt rektor delas mellan skolorna. Kurator samt
skolsköterska finns tillgänglig en dag i veckan ute på skolan. Skolorna har vid behov
tillgång till resursteamets psykolog, logoped, samt specialpedagoger.
1.3.6 Hedekas skola
Hedekas skola har under läsåret 2013-2014 haft ca 106 elever från förskoleklass till
och med årskurs 6.
På fritidshemmet har c:a 55 barn varit inskrivna.
Varje klass har en klassföreståndare. Förutom klasslärare har det funnits slöjdlärare
och bildlärare. Skolan har haft en elevassistent. På vårterminen tillkom en
stödpedagog. På Fritidshemmet arbetar två barnskötare. Personal från förskoleklassen
arbetar även del av tjänst på fritidshemmet. Samtliga skolans lärare är behöriga och
fritidshemmets personal har barnskötarutbildning. På enheten finns två arbetslag.
1.3.7 Kungsmarksskolan
Kungsmarksskolan har under läsåret 2013-2014 haft ca 321 elever varav 15-17 elever
har annat modersmål än svenska. Skolan har 26 tjänster fördelade på 34 lärare. En
av de 34 lärarna saknar full behörighet men utbildning pågår och den beräknas vara
klar sommaren 2015. Två av slöjdlärarna fortbildar sig för att följa nya direktiv om att
alla betygsättande lärare ska ha full ämnesbehörighet. Rektor går på
rektorprogrammet och avslutar utbildningen vårterminen 2015. I skolans elevhälsa
deltar 100 % rektor, 80 % kurator, 50 % SYV, 100 % specialpedagog och en
skolsköterska 40 %. Det har också funnits 4 elevassistenter, 1 fritidsledare samt 1
behandlingsassistent som tjänstgjort på skolan under läsåret.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 9 av 22
209
1.4 Läsårets områden för förbättring
Förutom inom områdena Mål och resultat samt utveckling av undervisningen
(matematik och språk) har enheterna arbetat med många områden för förbättring.
1.4.1 Förskolor Norr
Under läsåret har personalen arbetat i lärgrupper enligt Scherps modell med
pedagogisk dokumentation. Under våren har arbete bedrivits med att öka barns
inflytande. Personalen har i diskussionerna om pedagogisk dokumentation tagit upp
barns inflytande och hur man kan öka den i verksamheterna. Likaså har arbete
bedrivits gällande den psykosociala miljön på enheterna. Arbetslagen har satt mål,
arbetat, utvärderat analyserat och satt nya mål angående den psykosociala miljön.
1.4.2 Förskolor Syd
Här följer exempel på förbättringar som gjorts under året.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
I den reviderade läroplanen finns ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och
utveckling. Analys av hur förskolorna arbetade med detta gjordes efter genomförda
medarbetarsamtal. Förskolecheferna i Förskolor Nord och Syd har samverkat och vill
genom det bidra till en likvärdig förskola i Munkedals kommun.
IKT
IKT kompetensen har stärkts. . Förskolan lägger på så sätt grunden till att barnen på
sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i
samhället behöver.
Kreativt lärande
Förskolecheferna deltog i en europeisk veckokurs om kreativt lärande och de har
förmedlat sina kunskaper till kollegor och medarbetare.
Brandrutiner
Brandrutiner har skärpts vilket innebär att alla anställda årligen går en runda och ser
över var brandsläckare, brandfiltar, utrymningsvägar mm finns. Dessutom har alla
anställda erhållit brandutbildning.
Arbetsplatsträffar
Under arbetsplatsträffar har risker som medarbetare uppfattat i verksamheten
behandlats. Handlingsplaner har skrivits, följts upp och utvärderats.
Utbyggnad av förskola
I augusti 2013 påbörjades ett arbete med målet att bygga upp en god verksamhet vid
den nya förskolan på Lilla Foss. Målet är en förskola där barnen upplever sina fem år
som roliga och lärorika och en arbetsplats som pedagogerna upplever som rolig och
lärorik.
K8
Ett KU 8 uppdrag beviljades. Det innebar att det kom fem observatörer från andra
kommuner som gjorde enskilda intervjuer med alla pedagoger. Intervjufrågorna
handlade om var och ens tankar om hur vi når målet. Fortsatt arbete följer under
hösten 2014 och våren 2015.
Barns inflytande
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 10 av 22
Pedagogerna i kommunens förskolor har läst en av Elisabeth Arnérs (forskar kring
barns inflytande) böcker och hon har också föreläst för dem. Detta har sedan
bearbetats i lärande samtal som våra utbildade lärledare har hållit.
210
1.4.3 Bruksskolan
Under läsåret har skolan arbetat utifrån ett årshjul där ansvariga för respektive
arbetsuppgifter följer upp, analyserar och reviderar planer/aktiviteter som ska ligga till
grund för skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolan har under året implementerat
Unikum för planering och bedömning. Samtliga pedagoger med undervisning i åk 1-6
har under läsåret ingått i det statliga matematiklyftet.
1.4.4 Munkedalsskolan
Under året som gått har följande åtgärder för förbättring genomförts:
Elevråd
Elevrådets representanter har uppmärksammat området tyst mobbing, dvs hur kan
man kränka någon genom bara blickar och andra subtila former och hur man ska
jobba vidare med detta.
Personal
Personalgruppen har jobbat med förhållningssätt genom värdeorden tydlighet,
trygghet, respekt, lust att lära och delaktighet.
Mål och bedömning
En stor del av pedagogerna har deltagit i en webbaserad utbildning under ledning av
Christian Lundahl från Karlstad universitet. Utbildningen avsåg mål och bedömning.
De lärare som ej genomförde denna utbildning kommer att gå utbildningen under
läsåret 2014/ 2015.
IKT
Två av pedagogerna har gått en webbaserad utbildning som heter Flippat klassrum.
Läraren spelar in lektionen och lägger denna i datorn. Eleven har sedan tillgång till
lärarens genomgång och kan ta till sig detta i sin egen takt och därmed ha en
förförståelse då de kommer till lektionen i skolan.
Unikum har börjat implementeras som dokumentationsredskap. Två pedagoger har
blivit IKT-ombud och gått ett antal utbildningar. Pedagogerna har sedan varit
kollegornas stöd vid införandet av Unikum.
K3
En speciallärare och en av förskollärarna har gått K3-utbildning, vilket gör att vi nu
har pedagoger på alla nivåer som kan göra K3-utredningar.
Övrigt
Alla undervisande lärare i matematik har deltagit i Matematiklyftet. Specialpedagoger,
fritidspersonal och elevassistenter har gått ICDP-utbildning i syfte att förstärka vårt
gemensamma goda bemötande av alla elever.
Fritidspersonal har under ledning av en fritidspedagog genom lärledande samtal jobbat
med att utveckla fritidsverksamheten. En stor del av personalgruppen har deltagit i en
föreläsning avseende särbegåvade elever.
1.4.5 Svarteborgs rektorsområde
Skolorna i rektorsområdet har under läsåret 2013-2014 arbetat med fokus på läsning
och läsförståelse. En språkplan framarbetad av skolans specialpedagog med
screeningar och tester har följts. Unikum har under året implementerats med IKT
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 11 av 22
ombuden som ledare för detta arbete. Samtlig personal som undervisar i matematik
har genomgått Matematiklyftet.
211
1.4.6 Hedekas skola
På skolan har man under året arbetat med att ta fram skolans värdegrund samt aktivt
arbetat med elevutredningar och med att skriva åtgärdsprogram. Unikum har införts
som verktyg för planering och bedömning och lärare som undervisar i matematik har
deltagit i matematiklyftet.
1.4.7 Kungsmarksskolan
På Kungsmarksskolan har måluppfyllelsen varit låg i flera år. Övergripande och
framåtsyftande förändringar i organisationen har genomförts som på sikt ska leda till
högre måluppfyllelse. Skolan har nu två stora men väl fungerande arbetslag.
Matematiklärarna har gått matematiklyftet och gör nu matematik screeningar på
skolans elever. Riktade insatser ges efter behov.
1.5 Uppföljning
Alla enheter har följt upp och reviderat sina likabehandlingsplaner och plan mot
kränkande behandling samt enhetens rutiner vid barn/elevers frånvaro. När det gäller
uppföljning av övriga planer har man gjort olika.
1.5.1 Förskolor Norr
Enhetens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
De tre förskolorna skriver ny plan varje år var för sig. Planerna läggs ut på Munkedals
kommuns hemsidor för att vårdnadshavare och andra lättare ska få information om
arbetet med detta.
1.5.2 Förskolor Syd
Samtliga avdelningar har skrivit en plan mot kränkande behandling. Varje avdelning
har kartlagt vad just deras barngrupp behöver arbeta med. Planerna beskriver ett
förebyggande och främjande arbete som har följts upp och utvärderats under året.
Förebyggande arbete i planerna sammanställs enligt följande indelning:
•
•
•
•
•
•
Var är vi?
Mål-vart ska vi?
Hur?
Hur blev det - resultat ?
Åtgärder för utveckling
Riktlinjer för samarbetsformer
Vid oanmäld frånvaro ringer förskolepersonal upp hemmet för att få veta anledningen
till frånvaron. Detta är förskolan inte skyldig att göra. Men efter en olyckshändelse i en
annan kommun med en tragisk bortgång så gör vi det ,som en service.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 12 av 22
1.5.3 Bruksskolan
Planerar för samarbete förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidiga år.
212
Likabehandlingsplanen har analyserats och revideras i juni utifrån de behov som
framkommit i enkäter som elever svarat på.
Enheten har goda och fungerade rutiner vid elevers frånvaro. Klasslärare meddelar
kanslist senast kl. 8.30 på morgonen om en elev inte kommit till skolan som då ringer
hemmet. Vid längre frånvaro (15 dagar) meddelar klassföreståndare rektor om
frånvaro som då kallas vårdnadshavare till ett samverkansmöte för att förhöra sig om
anledning och diskutera vad skolan kan stödja med.
1.5.4 Munkedalsskolan
Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling upprättades i elevhälsan
den 22 augusti 2014. Förslag till ny plan delgavs arbetslagen som fick komma med
synpunkter. Valda delar av planen delgavs elever. Beslut gällande ny plan togs på APT
den 26 augusti 2014.
1.5.5 Svarteborgs rektorsområde
Likabehandlingsplanen reviderades under januari månad 2014.
Skolassistenten tar emot sjukanmälningar från föräldrarna och rapporterar vidare
dessa till respektive klasslärare. Klassläraren meddelar skolassistenten om en elev inte
kommit till skolan. Skolassistenten ringer då hemmet senast vid skoldagens första
rast.
1.5.6 Hedekas skola
.
1.5.7 Kungsmarksskolan
Om en elev inte kommer till skolan ringer klassföreståndaren till vårdnadshavare så
snart som möjligt under dagen. Upprepad sen ankomst kan föranleda kvarsittning så
eleven får en chans att ta igen missad undervisning. Vid upprepad frånvaro eller sen
ankomst kommer elev och vårdnadshavare att kallas till elevsamverkansmöte för att
vi ska kunna utforska anledningen till frånvaron och ge rätt stöd till elev och
vårdnadshavare.
1.6 Barn och elevers lärande
Alla förskolor och grundskoleenheter har arbetat med att utveckla undervisningen i
matematik. Lärare som undervisar i matematik har deltagit i den nationella
kompetensutvecklingsinsatsen Matematiklyftet. Tre handledare har med hjälp av
statliga medel varit anställda på 20 % vardera. Handledarna har varit ansvariga för att
leda grupper av kollegors kompetensutveckling. Vidare har Munkedals kommun för
andra året deltagit i SKL:s (Sveriges kommuner och lansting) stora matematiksatsning
PISA 2015 med mål att höja resultaten i matematik från 2012 och framåt. Kommunen
har en nätverksgrupp, som deltar i nätverk med sju andra kommuner, två
gånger/termin. Denna nätverksgrupp består av en politiker, skolchef, rektorer och
lärare. En hemmagrupp har bestått av nätverksgruppen samt ytterligare pedagoger
och förskolechef. Detta för att främja arbetet för den röda tråden i barns och elevers
lärande från förskolan och uppåt gällande matematik. PISA nätverksgrupp har arbetat
fram kommunens operativa mål för ämnet matematik vilka implementerats av
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 13 av 22
handledarna i Matematiklyftet till alla deltagare där. Dessa operativa mål utgör nu
också ett av politikens resultatmål fr.o.m. 2015.
213
En matematikplan håller på att arbetas fram för att stärka arbetet med den röda
tråden i barn och elevers lärande avseende matematik. Matematikplanen anger även
de kontrollstationer för att tidigast möjligt få syn på de barn som har svårigheter, så
att insatser/stöd kan ges.
En språkplan har arbetats fram under året för att utveckla undervisningen med ”en
röd tråd” från förskolan till gymnasieskolan när det gäller barn/elevers språk samt läsoch skrivutveckling. Denna språkplan innehåller även kontrollstationer för att
verksamheterna så tidigt som möjligt ska hitta barn i behov av stöd. Denna språkplan
innehåller en del för förskolan, en för grundskolan och ska så småningom
kompletteras med en del för särskola, en del för svenska som andraspråk samt en del
för elever i gymnasieskolan. Vidare ska en del, som innefattar specifika läs- och
skrivsvårigheter, arbetas fram.
Satsningen på att utveckla undervisningen i matematik och språk ska fortsätta
ytterligare minst två läsår.
1.7 Värdegrundsarbete
Verksamheterna har arbetat vidare med värdegrund utifrån olika perspektiv.
1.7.1 Förskolor Norr
Vissa avdelningar jobbar med känslor som tema och puffar för att uppmärkasamma
positiva känslor och händelser.
Många använder sig också av Handlingsplanen ”Handen” för att lösa konflikter och
som ett redskap för att stanna upp och säga stopp.
1.7.2 Förskolor Syd
Mål
Skapa en trygg och lärorik miljö, för barn och vuxna, som utmanar och lockar till lek
och aktivitet.
Sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
människors situation samt vilja att hjälpa andra.
Utveckla barns förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och
förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
Hur
Verksamheterna har arbetat för ett positivt förhållningssätt mellan vuxna så att de
vuxna kan vara goda förebilder. Man har samtalat med barnen när de hamnat i
konflikt. Man har stärkt barnens självkänsla. Man har uppmuntrat barnen att våga
säga vad de tycker och att våga stå för sina åsikter. Man har också arbetat för att få
en bra inskolning där barn och föräldrar känner sig trygga.
Hur blev det?
Pedagogerna har skapat en trygg och lärorik miljö, för alla barn och för vuxna, som
utmanat och lockat till lek och aktivitet. Barnen har visat på stor tolerans mot barn
som av olika anledningar inte klarat av vissa aktiviteter på samma sätt som andra.
Barnen har också visat stor förståelse för barn och personal som av olika anledningar
äter annan kost än det som erbjuds.
Åtgärder för utveckling
Vidare arbete för att främja ett gott klimat med en god värdegrund behövs. Fortsatt
arbete med att sätta upp mål och arbeta för att nå dem samt att följa upp och
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 14 av 22
utvärdera insatserna utifrån barngruppens behov. Barn och föräldrar behöver
involveras i arbetet. Dokumentation över arbetet behöver fördjupas. Några
avdelningar behöver följa upp och utvärdera arbetet oftare.
214
1.7.3 Bruksskolan
Enheten har en väl utarbetad och förankrad likabehandlingsplan där ordningsregler
och regler vid bussarna tydligt framgår. I enkäter, som föräldrar och elever svarat på,
framkommer det att både elever och föräldrar känner sig trygga med hur skolar
arbetar och bemöter eleverna. Vid de tillfällen då konflikter, kränkningar eller
trakasserier sker åtgärdar skolan detta i samverkan med personal, elever och föräldrar
så detta upphör.
Eleverna på Bruksskolan (25 elever) anger i en enkät att de i stor utsträckning känner
sig trygga och trivs i skolan och med skolarbetet och att de har arbetsro. Över 90% av
eleverna känner att de kan och får vara med och påverka skolarbetet och att de blir
rättvist behandlade i skolan. 16% anger att de någon gång känt utanförskap eller
blivit kränkta/trakasserade av andra elever.
1.7.4 Munkedalsskolan
Elevrådets prioriterade områden under året har varit begreppet Tyst mobbing. Skolan
har med hjälp av elevrådet utformat en gemensam trivselenkät som nu är digital.
Under kommande läsår skall elevhälsans arbete vara mer förebyggande. Elevhälsan
kommer att knytas närmare elevrådet och kurator kommer att ingå i elevrådet. Fler
vuxna ska finnas ute på rasterna.
1.7.5 Svarteborgs rektorsområde
Enheterna har en gemensam likabehandlingsplan. Vid tillfälle då mobbning/kränkande
behandling uppstår följs likabehandlingsplanens gång.
För att minimera tillfällen av mobbning/kränkande behandling har personalen märkt ut
platser på skolgården där konflikter kan uppstå. Personalen har aktivt arbetat för att
rastvaktspersonal ska finnas inom dessa områden. Inför kommande läsår kommer
EHT att arbeta mer framåtsyftande och hälsofrämjande. Delar av elevhälsan kommer
att träffas en gång per vecka för att möjliggöra ett mer främjande arbete. Rektor
kommer att regelbundet delta i elevrådet.
De enkätsvar eleverna i år 6 i Hällevadsholm, lämnat in visar entydigt att eleverna i
hög grad är nöjda med sin skola. De känner sig trygga, får arbetsro och trivs i skolan.
Föräldrarnas enkätsvar bekräftar elevernas bild av skolan.
1.7.6 Hedekas skola
Rutiner för utredning om någon utsätts för trakasserier och kränkande behandling:
a) Klasslärare eller annan personal samtalar med utsatt elev och vårdnadshavare.
b) Klasslärare startar utredning genom att intervjua de som utpekats för att ha
utfört kränkningen.
c) Verksamheten informeras när utredningen är klar och vad den resulterat i.
d) Verksamheten gör en gemensam bedömning av vilka åtgärder som behövs för
att kränkningen ska upphöra.
e) Utredningen ska dokumenteras.
f) Information till berörda elever, deras vårdnadshavare och personal om
åtgärder.
g) En bedömning görs om en anmälan ska göras till andra myndigheter t.ex. polis
och socialtjänst.
1.7.7 Kungsmarksskolan
Kungsmarksskolan har en väl utarbetad likabehandlingsplan som årligen revideras.
Målet är att lärandemiljön på Kungsmarksskolan ska vara begriplig, hanterbar och
meningsfull. Dialog och delaktighet om måluppfyllelse och förbättringsinsatser
eftersträvas. Skolans alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 15 av 22
sitt lärande och i sin personliga utveckling. Eleverna ska utifrån sina egna
förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt.
215
1.8 Barn/elever i behov av särskilt stöd
Här redovisar verksamheterna antal utredda barn/elever samt hur många
åtgärdsprogram som upprättats. Kvalitetsdokumentationen ska vidare beskriva
barn/elevers delaktighet i utredningarna samt hur det särskilda stödet har getts.
1.8.1 Förskolor Norr
Antal utredda barn/elever
Flickor
Pojkar
Totalt
2
3
5
Antal gjorda Handlingsplaner totalt: 11
Fem barn är inskrivna på habiliteringen övriga har handlingsplaner utifrån sökt stöd
för språk, koncentration eller bemötande.
Genom observation har barnets röst gjort sig hörda. Däremot kan förbättringar göras
genom att efterfråga barnets tankar om vad man kan göra och skriva ned dessa i
handlingsplanerna.
1.8.2 Förskolor Syd
Antal utredda barn/elever
Flickor
2
pojkar
1
Totalt
3
I förskolan används inte åtgärdsprogram. Däremot används handlingsplan som
påminner om åtgärdsprogram. Där insatser på organisations- och pedagognivå
beskrivs och följs upp. Fyra handlingsplaner har arbetats med under läsåret.
1.8.3 Bruksskolan
Totalt 24 åtgärdsprogam har upprättats. När lärare uppmärksammar att en elev är i
behov av stöd har vi använt oss av olika tester, K3 och de bedömningar som lärare
gjort löpande. Beroende på vilka utredningar som görs samtalar olika professioner
med aktuella elever om vad de vill ska förbättras för att skolgången och
kunskapsutvecklingen ska bli så optimal som möjligt.
Anpassningar i elevens dagliga miljö sker kontinuerligt. Om eleven uppvisar
svårigheter av mer specifik art ges stöd av specialpedagog i första hand. När enheten
behöver ytterligare stöd av annan profession ansöks om stöd av resursteamets
specialpedagoger och logoped, vilket har skett vid några tillfällen. Alla elever på
enheten får sin huvudsakliga undervisning i sin ordinarie klass.
Ett fåtal elever behöver stöd av elevassistent för sin sociala utveckling samt
upprätthållande av struktur och rutiner. Skolans lärare organiserar sin undervisning så
att elever även ges möjlighet till stöd i liten grupp utifrån specifika områden som
eleven kan behöva stöd i. Detta stöd kan ges av klasslärare eller specialpedagog.
1.8.4 Munkedalsskolan
Antal utredda barn/elever
Flickor
Pojkar
Totalt
12
25
37
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 16 av 22
1.8.5 Svarteborgs rektorsområde
Antal utredda barn/elever
Flickor
11
Pojkar
19
216
Totalt
30
Antal beslutade åtgärdsprogram Centrumskolan, totalt: 18 st. Antal beslutade
åtgärdsprogram Hällevadsholm, totalt: 12 st.
Pedagogiska utredningar gjordes på 6 elever. Fler elever är under pågående utredning
samt flera innefattas av allsidiga elevutredningar.
Det specialpedagogiska stödet har givits både inom och utanför klassens ram. Det
stöd/ de anpassningar som gjorts är bl.a.: en-en stödundervisning, undervisning i
mindre grupp, utökning av personal i klass, anpassat material, kompensatoriska
läromedel, förändringar i lärmiljö, stöd/handledning från elevhälsans specialpedagoger
och stöd från elevassistent/er.
1.8.6 Hedekas skola
Antal beslutade åtgärdsprogram, totalt: 5. Fler elever är under pågående utredning
och flera innefattas av allsidiga elevutredningar.
Stöd har getts både inom och utom klassens ram genom stöd i klassrummet, anpassat
material, förändringar i lärmiljö, stöd från elevhälsans specialpedagoger och stöd från
elevassistent/er.
1.8.7 Kungsmarksskolan
1.9 Resultat och måluppfyllelse
Här redovisar verksamheterna resultat på nationella prov och betygsresultat.
Sammanställning av Nationella Prov i svenska och matematik årskurs 3,
Munkedals kommun i jämförelse med kommuner i V8.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 17 av 22
217
Sammanställning av nationella prov i engelska, svenska och matematik,
årskurs 9 i jämförelse med vissa andra kommuner.
Poängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i prov-/delprovsbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15,
B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng.
Engelska
Svenska
Matematik
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 18 av 22
Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen.
218
1.9.1 Bruksskolan
Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen
Flickor
Pojkar
totalt
Åk 6
4 av 6
17 av 19
25
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Analys
Fyra elever i åk 6 har inte nått målen i ett eller två ämnen. En elev har inte fått
godkänt i idrott då eleven inte kan simma 200 meter. Skolan har haft simundervisning
men inte lyckats få eleven motiverad. Skolan ser att resultaten är mycket goda och
stämmer väl överens med NP i svenska, engelska och matematik. Ett tiotal elever har
under skolgången haft upprättade åtgärdsprogram där lärarna arbetat medvetet med
stöd till dessa elever.
Åtgärder för förbättring
Mer specifikt stöd och hjälpmedel till de elever som har dyslexi i form av datorer/Ipad.
Tydligare organisation i arbetslagen så att resurser frigörs för att elever ska tränas
mer individuellt.
1.9.2 Munkedalsskolan
Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen
Flickor
Pojkar
totalt
Åk 6
14
8
30
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Analys klass sex:
En allmän bedömning av NP var att resultaten stämde väl överens med de betyg
eleverna fått på höstens betyg. Det eleverna i klass sex visade sig vara väldigt starka i
var i deras matematiska resonemang vid den muntliga delen. Vi kunde se att
elevernas svårigheter låg i att välja rätt metod i olika sammanhang. Analys klass tre:
För år tre behöver man jobba vidare med skriftliga räknemetoder och problemlösning
samt färdighetsträning i matematik. Samrättning så man kommunövergripande kan
diskutera och resonera tillsammans samt göra en sambedömning med andra skolor i
direkt anslutning till varje ämnes nationella prov.
Åtgärder för förbättring
Nästan alla lärare har gått eller kommer att gå kursen bedömning för lärande. Tanken
är att man i större utsträckning skall få eleverna till huvudpersoner i sitt kunskapande.
Lärare jobbar varje måndag med kollegial fortbildning där fokus ligger på ökad
läsförståelse, vidareutveckling av matematiklyftet samt diskussioner kring mål och
bedömning.
1.9.3 Svarteborgs rektorsområde
Andel elever som nått lägst betyget E i
Flickor
Åk 6
55%
Centrumskolan
Åk 6
66%
Hällevadsholm
samtliga ämnen VT 2014
Pojkar
totalt
0%
50%
83%
80%
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 19 av 22
219
1.9.4 Hedekas skola
Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen VT 14
Flickor
Pojkar
totalt
Åk 6
60%
93%
84%
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Analys
Elevers kunskaper som under läsåret 13/14 kartlagts och dokumenterats av lärare och
specialpedagoger ligger som grund för utformandet av det stöd som utgår under
läsåret 14/15.
Åtgärder för förbättring
Behörig lärare är tillsatt samt extra stöd i form av ytterligare 40% lärarresurs vid två
dagar/vecka. Kontinuerliga systematiska uppföljningar av elevernas kunskaper
kommer att ske av lärare, nytillsatt speciallärare samt av rektor.
1.9.5 Kungsmarksskolan
Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen
Flickor
Pojkar
totalt
Åk 7
13+11+8+5=
3+10+12+3
37+28=65=61%
Åk 8
10+7+10+7=
9+14+15+9=
34+47=81=74%
Åk 9
8+9+10+7+5=
8+6+7+9+9=
39+39=78=72%
Analys:
Årskurs 7 har låga resultat och insatser kommer att behöva göras för att höja dessa.
Åk 9 gick ut med det högsta meritvärdet på flera år men det betyder inte att samtliga
elever når betyg i alla ämnen vilket inte heller krävs som gymnasiebehörighet.
Åtgärder för förbättring:
Skolans förstelärare kommer att tillsammans med hela enheten att arbeta för bättre
resultat. Fler än en lärare i varje klass. Strävan görs att det ska vara tre lärare på två
klasser i engelska, svenska och matematik. Stöd ges i So och No men i mindre
omfattning. En satsning på svenska som andraspråk fortsätter. Många av eleverna
som kommer till högstadiet kan inte simma. Särskilda resurser måste därför satsas på
simundervisning. Särskilda satsningar kommer också att göras när det gäller ämnet
matematik bland annat genom elevens val.
2014 års Meritvärde för åk 9: 207,8
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 20 av 22
220
Sektorns handlingsplan för att förbättra skolresultaten i Munkedals kommun
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Gemensam resultatkonferens på kommunnivå för påbörjad analys av resultat
på nationella prov i september varje år. Deltagare: Förskolechefer, rektorer
och specialpedagoger från Resursteamet.
Analyser på enhetsnivå samt framtagande av åtgärder för att förbättra
enhetens resultat: varje år i september och oktober.
Arbete på varje enhet utifrån den kommungemensamma Språkplanen: Hela
året.
Varje enhets arbete med att ta fram verksamhetsmål utifrån de politiska
resultatmålen: Årligen i september.
Arbete på varje enhet utifrån den kommungemensamma Matematikplanen:
Hela året.
Insättande av särskilt stöd så tidigt som möjligt då utredning visar behov av
särskilt stöd .
Utveckla modersmålstödet.
Kommunlicens inköpt avseende inläsningstjänst.
Barn utredda av centrala Resursteamet gällande specifika läs och
skrivsvårigheter och språkstörningar kan vid behov förskrivas kompensatoriska
läromedel som dator och i-pad. Sköts av Skoldatateket och specialpedagoger
på Resursteamet i samverkan.
Använda alla pedagogers kompetens i skolutveckling.
Använda förstelärarna i det kommungemensamma arbetet för att höja
skolresultaten i Munkedal.
Utveckling av ett kommungemensamt Språkotek med
språkstödjande/utvecklande material till utlåning till personal och
verksamheter.
Tydligare organisation i arbetslagen för att vid behov kunna frigöra resurser till
mer individanpassat stöd.
Fortsatt utbildning av lärare i bedömning och betyg från åk 1-9 för att utveckla
likvärdighet.
Noggranna förberedelser inför nationella prov
Sambedömning av nationella prov.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 21 av 22
Resultat V8 Mjukenkät angående elevers trivsel i åk 8
Munkedal
Medel
1. Jag känner mig trygg i skolan
8,9
8,5
2. Jag upplever mina lektioner meningsfulla
7,6
7
3. Jag är nöjd med min arbetsinsats
7,8
7,2
4. Jag känner mig motiverad att arbeta med mitt lärande
7,4
6,7
5. Jag får det stöd jag behöver för att klara studierna
7,6
7,2
6. Jag tycker det är viktigt att det går bra i skolarbetet
9,1
8,8
7. Jag upplever arbetsro på lektionerna
6,8
6,4
8. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika
ämnena
9. Jag upplever att jag kan vara med och påverka
skolarbetet
10. Jag upplever att mina lärare trivs i skolan
7,4
6,9
6,8
6,4
7,8
7,7
11. Jag tycker skolans lokaler är ändamålsenliga
7,3
6,6
12. Jag äter oftast lunch i skolan
7,6
7,3
1.10
221
Barn och elevers inflytande
Här beskriver verksamheterna sitt arbete för delaktighet samt forum för elevers
delaktighet.
1.10.1 Förskolor Norr
Skollagen 4 kap 9§ och 13 kap.
Under året har vi på enheterna arbetat för att öka barns inflytande. Frågan
aktualiserades av pedagogerna redan förra året under lärgruppsarbetet. Tillsammans
med Förskolor i Syd har pedagogerna getts nya redskap och analyserat vad som
gjordes och hur man kan utveckla det hela. Barnen är med under arbetet med
likabehandlingsplanen, de är med och utformar verksamheten och temaarbetet. Under
intervjuer med barn som förskolechef gjorde framkom att barnen inte är medvetna
om när och vad de har inflytande i och vilka beslut de är delaktiga i. Detta är ett
arbete som är viktigt att ta tag i. Det är inte bara viktigt att ha inflytande det är också
viktigt att veta om att man har det och också att man haft det.
1.10.2 Förskolor Syd
Samråd hem och förskola har hållits vid fyra tillfällen. Innehållet har rört information
om utbyggnation av förskolorna på Lilla Foss och Önnebacka. Dialoger om Barns
inflytande, dokumentation och arbetsrotation har förts. I allt större omfattning
intervjuar pedagogerna barnen om deras tankar om inflytande och önskemål om hur
verksamheten ska utformas.
1.10.3 Bruksskolan
Skolan har elevrådsrepresentanter, kamratstödjare och elevskyddsombud som träffas
i respektive grupp kontinuerligt. Utbildning av elevskyddsombud sker årligen av rektor
och vaktmästare.
1.10.4 Munkedalsskolan
Enheten har arbetat med utvecklingsområde delaktighet. Eleveers röst skall med
stigande ålder och mognad tillmätas allt större betydelse i alla möten. Varje vecka
hålls klassråd i alla klasser. Varje månad hålls elevråd som leds och dokumentaras av
rektor. Elevenkät V8 görs årligen för elever i åk 2 och 5 årligen. Denna enkät utgör
underlag vid revidering av likabehandlingsplanen.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
Sida 22 av 22
1.10.5 Svarteborgs rektorsområde
Båda skolorna i rektorsområdet praktiserar regelbundet elevråd och klassråd.
222
1.10.6 Hedekas skola
På skolan finns elevråd, klassråd, elevhälsa.
1.10.7 Kungsmarksskolan
1.11
Forum för samråd med vårdnadshavare
1.11.1 Förskolor Norr
Förskolorna i Norr har i första hand samråd under föräldramötena på hösten.
Under året har varje avdelning möten/träffar med sin föräldragrupp där
vårdnadshavare har möjlighet att säga vad de tycker och tänker.
1.11.2 Förskolor Syd
Vid samtal har framkommit att föräldrar och förskolepersonal kan se olika på frågor
som jämställdhet och barns inflytande fördes. Föräldrar har tagit upp om giftfri
förskola utifrån senare studier som visat på att ftalater är vanligt förekommande både
i hemmen och i förskolor. Kommunpolitiker Helena Hansson deltog vid två tillfällen. Ett
föräldramöte och ett utvecklingssamtal har erbjudits alla föräldrar. Vid behov har fler
samtal förts. Vid lämning och hämtning av barnen samtalar pedagogerna med deras
vårdnadshavare. Information om förskolans undervisning har regelbundet lämnats ut
till vårdnadshavare i pappersform eller via mail.
1.11.3 Bruksskolan
Skolan har vid tre tillfällen samverkansråd med föräldrarepresentanter från varje
klass. Vid dessa möten är en personal med från varje arbetslag.
1.11.4 Munkedalsskolan
Varje termin inbjuds vårdnadshavare och elever till utvecklingssamtal med
undervisande lärare. Föräldramöte hålls en gång om året. Vårdnadshavare inbjuds 2
ggr per år till föräldraråd, som leds av rektor. Representanter från alla klasser är
utsedda men även andra föräldrar är välkomna till mötet.
1.11.5 Svarteborgs rektorsområde
Under läsåret 202013-2014 har föräldrarådsmöten ägt rum på båda skolor inom
rektorsområdet.
1.11.6 Hedekas skola
På Hedekas skola finns ett skolråd som träffats kontinuerligt under läsåret. Försök till
att utveckla samarbetet och samarbetsformer mellan skola och föräldraråd har gjorts
på olika sätt.
1.11.7 Kungsmarksskolan
Skolråd med vårdnadshavarna har genomförts kontinuerligt.
455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se
Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330