1. No category

1(9)
Bilaga
Diarienummer
2015-10-09
457-7879-2015
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
Länsstyrelsen Västerbottens rapportering
Inledande kommentarer
Länsstyrelsens rapportering bygger på inkomna underlag samt en samlad
bedömning från Länsstyrelsen. Rapporteringen avser grupperna asylsökande
(exklusive ensamkommande barn), asylsökande ensamkommande barn, och
transiterande. På längre sikt behöver förmågebedömningar även göras avseende nyanlända (d.v.s. de som får uppehållstillstånd), etablering och integration.
Inom Västerbottens län finns idag en mycket god inställning hos aktörerna
att hantera den rådande flyktingsituationen utifrån bästa förmåga. Förmågan
som finns hos de berörda aktörerna begränsas utifrån kapacitet gällande resurser så som lokaler och personal. Den samlade förmågan och kapaciteten
att på sikt sörja för de uppdrag som följer för kommunen i förhållande till
målgrupperna asylsökande och ensamkommande barn bedöms som otillräckliga i vissa kommuner. De kritiska punkterna bedöms på längre sikt vid
en ökning av antalet asylsökande bli så omfattande att de påtagligt äventyrar
förmågan att upprätthålla verksamheten på ett sätt som de olika styrdokumenten föreskriver inom respektive kärnuppdrag.
För att kunna utföra de uppgifter som åläggs kommunerna bedöms även
framförhållningen som viktig för att nödvändiga resurser ska finnas. Inte
minst bedöms möjligheten till framförhållning för länets kommuner som
viktig när tillfälliga boendeplatser ska tas i anspråk av Migrationsverket. En
inledande dialog med kommunerna angående omfattningen av dessa boenden samt för hur länge dessa tillfälliga boendeplatser kan behöva nyttjas
bedöms som oerhört viktigt i tidigt skede. Detta gäller även andra typer av
boendeplatser för asylsökande.
Tidigare inventering av tillfälliga boendeplatser i kommunens regi
Västerbottens län har i dagsläget inventerat 1276 möjliga tillfälliga boendeplatser som ännu inte har tagits i anspråk (2015-10-09). Migrationsverket
har uppmanat kommunerna i länet att upprätta en beredskap för att dessa
tillfälliga boendeplatser kan komma att tas i anspråk med kort varsel inom
en mycket snar framtid. Tas dessa platser i anspråk kommer det i vissa fall
få konsekvenser för kommunernas möjlighet att upprätthålla ordinarie verksamhet. Detta kan exempelvis röra svårigheter i att bedriva idrottsundervis-
Länsstyrelsen Västerbotten
901 86 UMEÅ
Storgatan 71 B
Livsmiljöenheten
Växel 010-225 40 00
Direkt 010-2254319
Fax 010-225 41 10
vasterbotten@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/vasterbotten
Länsstyrelsen
Västerbotten
2
BilagaBilaga
Diarienummer
2015-10-09
457-7879-2015
ning i de fall där kommunens sporthallar upplåts som tillfälliga boendeplatser.
Länsstyrelsen ser behov av att ansvarsfördelningen kring tillfälliga boenden
i kommunens regi blir klarlagd samt att kommunerna ges stöd i att upprätta
och driva dessa boenden.
Nedan följer Länsstyrelsens svar på MSB:s frågor i hemställan.
Fråga 1- Vilka verksamheter är idag främst berörda och involverade i hanteringen av situationen?
1.1 - Gemensamma utmaningar och svårigheter för mottagande av ensamkommande barn, asylsökande och transiterande
Kort och lång sikt:
 Tolkbrist
 Brist på lokaler för boende och skola
 Akuta rekryteringsproblem av olika yrkeskategorier, framförallt
socionomer och behöriga lärare
 Andra verksamheter i kommunerna påverkas, t ex annan socialtjänstverksamhet, idrottsverksamhet (om idrottshallar tas i anspråk
för boende) m.m.
 Hälso- och sjukvårdens verksamheter kring planerad samt förebyggande vård prioriteras ner, inklusive hälsoundersökningar, på grund
av ökat tryck
 Social oro
 Utsatta gruppers trygghet och säkerhet (exempelvis kvinnor, barn,
äldre och sjuka)
 Samordning mellan kommuner, myndigheter, frivilliga och andra aktörer
 Risk för smittspridning, framförallt vid förtätning av asylboende
Länsstyrelsen besvarar vidare fråga 1 uppdelat på de tre grupperna asylsökande (exklusive ensamkommande barn), ensamkommande barn och transiterande (flyktingar på genomresa genom landet). För varje grupp inleds svaret med en nulägesbeskrivning av situationen i länet. Därefter följer en bedömning utifrån MSB:s två scenarier.
1.2 Asylsökande (exklusive ensamkommande barn)
Situation idag i länet
Aktuell bild 9 oktober: för närvarande finns ca 1450 platser i anläggningsboenden (ABE-boenden), ca 830 platser i tillfälliga anläggningsboenden
Länsstyrelsen
Västerbotten
3
BilagaBilaga
Diarienummer
2015-10-09
457-7879-2015
(ABT-boenden) som beräknas tas i bruk närmaste veckan, samt ca 150 asylsökande i eget boende (s.k. EBO:s). För närvarande berörs åtta kommuner
(av femton) av mottagandet av asylsökande. Fram till 9 oktober har inga
tillfälliga boenden i kommunens regi öppnats i länet. Troligt scenario är
öppnande av åtminstone vissa av dessa platser under hösten 2015 (totalt har
ca 1200 platser inventerats). Om/när dessa platser tas i anspråk kommer
totalt 12 av kommunerna ha ett mottagande av asylsökande. Kommunerna
ansvarar för skolgång för asylsökande barn samt övriga eventuella insatser
enligt socialtjänstlagen. Den ökande etableringen av ABT-boenden medför
ökat tryck på framförallt skolplatser. De ABT-boenden som etableras har
primärt hamnat i små kommuner med redan ansträngd situation.
Scenario A
Bedömning av möjligt scenario och konsekvenser (utöver det som gäller
idag):
 Mottagandet är helt reducerat till tak/tält över huvudet och mat. Tillfälliga boendelösningar i idrottshallar m.m. har blivit mer eller
mindre permanenta boenden. Litet utflöde/omsättning av platserna.
Ingen/liten daglig sysselsättning erbjuds.
 Skolgång för asylsökande riskerar att prioriteras ner. Alternativa
skollösningar erbjuds i samarbete med exempelvis SFI, folkhögskolor eller andra idéburna organisationer.
 Fler asylsökande väljer att ordna egna boendelösningar (EBO:s).
Ojämn fördelning av asylsökande över landet.
 Frivilligas insatser får en ökad betydelse för att klara mottagandet
Scenario B
Bedömning av möjligt scenario och konsekvenser (utöver det som gäller
idag):
 Mottagandet är helt reducerat till tak/tält över huvudet och mat. Tillfälliga boendelösningar i idrottshallar m.m. har blivit mer eller
mindre permanenta boenden. Litet utflöde/omsättning av platserna.
Ingen/liten daglig sysselsättning erbjuds.
 Skolgång för asylsökande riskerar att prioriteras ner. Alternativa
skollösningar erbjuds i samarbete med exempelvis SFI, folkhögskolor eller andra idéburna organisationer.
 Fler asylsökande väljer att ordna egna boendelösningar (EBO:s).
Ojämn fördelning av asylsökande över landet.
 Möjligheten att upprätthålla uthålligheten inom frivilliga resurser
minskar kraftigt
1.3 Asylsökande ensamkommande barn
Situation idag i länet
Länsstyrelsen
Västerbotten
4
BilagaBilaga
Diarienummer
2015-10-09
457-7879-2015
Ansträngd situation avseende boendeplatser och skola. Avseende tillgången
på gode män varierar situationen i kommunerna från god till stor brist. Situationen kring myndighetsutövning (socialtjänstens utredningar och uppföljning) varierar mellan ansträngd till mycket ansträngd. Stor ökning av transitbarn (kallas även ankomstbarn) i Umeå och Skellefteå som medför ökad
belastning på det initiala boendet som kommunerna måste ordna till dess att
barnen anvisas av Migrationsverket till annan kommun.
Konsekvenser av det höga mottagandet just nu:
Boende: många externa placeringar i andra kommuner eller andra län, dubbel- eller trippelbeläggningar i rum på HVB, ökad oro och stök på boenden.
Svårigheter att få tag på eller hinna rekrytera personal. Flera boenden som
startas akut uppfyller inte HVB-kraven på t ex brandskydd.
Skola: längre väntetider för skolstart. Fler elever per klass. Stora svårigheter
att få tag på behöriga lärare i framförallt svenska som andra språk men även
studiehandledare och modersmålslärare
Myndighetsutövning (socialtjänst): Fler ärenden/socialsekreterare. Krav
avseende utredningstider, vård- och genomförandeplaner, vård- och placeringsbeslut efterlevs inte i alla kommuner vilket är en rättssäkerhetsrisk för
barnen. Uppföljningar och övervägningar av vårdbeslut hinner inte alltid ske
på utsatt tid. Socialsekreterarnas tid prioriteras till att leta platser för placering av de barn som anvisas. Svårigheter att hinna göra utredningar inför
placeringar (att boendeanordnaren har tillstånd för verksamheten, att joureller familjehem är utredda osv.) Mycket svårt att rekrytera socionomer i
många kommuner.
Gode män: fler ärenden/gode man. Vissa barn får en gode man som inte bor
i samma kommun vilket kan försvåra kontakten. I kommuner med stor brist
på gode män kan barn komma att stå orepresenterade under viss tid.
Scenario A
Bedömning av möjligt scenario och konsekvenser (utöver det som gäller
idag):
 Från ansträngd till mycket ansträngd situation när det gäller boende
och skola.
 Från mycket ansträngd till kritisk situation när det gäller myndighetsutövning.
 Flera privata aktörer väntas etablera sig i länet som till delar hjälper
den ansträngda situationen när det gäller brist på boendeplatser.
 Det kraftigt ökande antalet barn som placeras externt utanför kommunens boenden medför en hög belastning på socialtjänsten som ansvarar för placering och uppföljning.
 Boenden för barn fördelas mycket ojämnt över länet med kraftigt
tryck på vissa kommuner till följd av de externa placeringarna.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Diarienummer
2015-10-09





5
BilagaBilaga
457-7879-2015
Ökande andel begäran om överflytt av ärenden mellan socialnämnderna i kommunerna.
Försämrad rättssäkerhet för barnen till följd av brister i myndighetsutövning, svårigheter att få fram gode män i tid samt den fortsatta
akuta tolkbristen.
Fler barn erbjuds sfi eller folkhögskola istället för språkintroduktionsprogram vid gymnasiet till följd av stor platsbrist i skolorna
Långa väntetider för skolstart.
Fler kommuner väljer att heltidsarvodera gode män.
Det akuta mottagandet av asylsökande ensamkommande barn prioriteras. Insatser för ensamkommande barn som får uppehållstillstånd
blir eftersatta.
Scenario B
Bedömning av möjligt scenario och konsekvenser (utöver det som gäller
idag):
 Från mycket ansträngd till kritisk situation när det gäller boende och
skola.
 Från kritisk situation till en mycket kritisk situation där verksamhet
inte kan genomföras i enlighet med uppdrag när det gäller myndighetsutövning i vissa kommuner. Mycket stora påfrestningar för socialtjänstens verksamhet rörande alla grupper, inte bara flyktingar.
 Gällande skola erbjuds alternativa skollösningar i samarbete med
exempelvis SFI, folkhögskolor eller andra idéburna organisationer.
 Minskad bemanning vid boenden.
1.4 Transiterande
Situation idag i länet
Enligt rapporter från Migrationsverket och Trafikverket reser ca 150-200
personer dagligen mellan Stockholm och finska gränsen, primärt via tåg.
Endast enstaka avhopp längs reserutten norrut har noterats. Ett litet flöde
norrifrån och söderut har också rapporterats. I länet berörs för närvarande
endast Umeå kommun av transiteringen. Tågen passerar stationerna med
kortare uppehåll. I vissa fall sker tågbyten. Frivilliga har organiserat sig under ”Refugees Welcome” eller via etablerade organisationer som Röda Korset m.fl. och bistår transiterande med mat, kläder, enklare sjukvård och vissa
fall övernattning. Kommunen har inlett samtal med frivilligorganisationer
om hur de kan bistå de frivilliga med exempelvis att upplåta lokal för verksamhet.
Scenario A
Bedömning av möjligt scenario och konsekvenser (utöver det som gäller
idag): Bedömningen bygger på att det fortfarande är väldigt få transiterande
Länsstyrelsen
Västerbotten
6
BilagaBilaga
Diarienummer
2015-10-09
457-7879-2015
som faktiskt stannar i länet. Kommunernas insatser kring de transiterande
har prioriterats ned i förhållande till insatser för asylsökande och ensamkommande barn. Uthålligheten har minskat hos frivilliga.
Scenario B
Bedömning av möjligt scenario och konsekvenser (utöver det som gäller
idag): Bedömningen bygger på att det fortfarande är väldigt få transiterande
som faktiskt stannar i länet. Kommunernas insatser kring de transiterande
har prioriterats ned i förhållande till insatser för asylsökande och ensamkommande barn. Uthålligheten har minskat hos frivilliga. Stor påfrestning
för tågtrafiken.
Fråga 2 – Finns behov av att planera några åtgärder inom
länet för att ha en beredskap utifrån de två scenarierna?
Vilka åtgärder planeras i sådana fall?
Inom länet har behov identifierats av att särskilda kommunala strategier
inom respektive kommun tas fram för hanteringen av frågan gällande flyktingsituationen. I de kommunala strategierna behöver det klargöras vilken
funktion samt verksamhet inom respektive kommun som äger samt kan
samordna arbetet med frågan både inom kommunen samt med externa aktörer. Framtagandet av kommunala strategier är viktigt för att kontaktvägar
inom samt mellan samtliga myndigheter ska kunna upprättas samt för att
skapa en kontinuitet i arbetet. Utifrån denna strategi kan prioriteringar göras
och arbetsfördelningen ses över inom verksamheterna. Detta är en förutsättning för en långsiktighet i arbetet. De kommuner som i dagsläget inte redan
har framtagna åtgärdsplaner för mottagande behöver även upprätta sådana.
En utökad inventering av tillfälliga boendeplatser som även inkluderar andra
aktörer än de kommunala är även det ett identifierat behov.
Inom landstinget behöver det, vid ett läge där fler flyktingar anländer, genomföras åtgärder så som prioriteringsinriktningar samt omdisposition av
resurser inom landstingets verksamhet.
Bland kommuner i länet finns det ett behov av att inkludera den politiska
nivån inom respektive kommun för att prioriteringar ska kunna genomföras
samt för att behovet av resurser i arbetet ska kunna mötas. Behovet av framtida rekryteringar av personal är något som såväl länets myndigheter som
kommuner behöver skapa beredskap för.
Samverkansvägar mellan olika verksamhetsområden inom kommunerna,
mellan kommunerna och myndigheter samt till externa aktörer så som frivilligorganisationer behöver upprättas och klargöras. I samverkan finns även
ett stort behov av att genomföra en resursinventering för att se vad olika
aktörer kan bidra med kunskapsmässigt och personellt i denna fråga. Frivilligorganisationer och trossamfund lyfts fram som viktiga samverkansaktörer, inte minst gällande de tranisterande flyktingarna. Inom länet har initialt
Länsstyrelsen
Västerbotten
7
BilagaBilaga
Diarienummer
2015-10-09
457-7879-2015
flera initiativ tagits kopplat till frivillighet, lokala initiativ som i nuläget börjar samordnas mellan olika aktörer med mål att skapa en uthållighet i arbetet. Kontakter mellan myndigheter och frivilligorganisationer har påbörjats
på vissa håll i länet. Något som bedöms som nödvändigt för att arbetet ska
kunna fortlöpa.
För att arbetet inom länet ska kunna fortlöpa och samverkan ska kunna upprättas samt upprätthållas är informationsspridningen oerhört viktig. Informationsspridning mellan myndigheter, inom myndigheter samt gentemot externa aktörer är en nyckelfaktor för att ett långsiktigt arbete ska kunna upprättas. Rutiner och samverkan kring informationsspridningen till allmänheten är även det ett behov som identifierats inom länet. För att möta detta
identifierade behov av informationssamordning har länets kriskommunikatörsnätverk påbörjat ett arbete med tätare samverkan. Behovet av en utökad
omvärldsbevakning inom länet samt hur andra län i Sverige i dagsläget arbetar med frågan är uppmärksammad och prioriterad bland länets aktörer.
Fråga 3 - Finns det några åtgärder som behöver samordnas
eller beslutas på nationell nivå? Finns några behov av regelförändringar eller förtydliganden från nationell nivå?
3.1 Generellt för samtliga målgrupper (asylsökande, ensamkommande,
transiterande)
De behov som kommunerna lyfter fram är:
 Förtydliga roller och ansvar, inklusive budgetansvar för olika flyktinggrupper, kopplat till asylprocessen. Vem ska göra vad och när?

Ökat stöd och kunskapsöverföring gällande lagstiftning, rutiner och
samordning av insatser i samband med asylhantering och flyktingmottagande.

Se över och tydliggör vad som bör involveras i kommunernas krisberedskapsplaner.

Vilka eventuella undantag som gäller vid krissituationer måste förtydligas och spridas.

Vid ett långsiktigt mottagande finns det behov av att samordna resurser med den ideella sektorn, på nationell nivå.
3.2 Svar gällande asylsökande
De behov som kommunerna lyfter fram är:
Boendefrågan
 Se över frågan om brandsäkerhet.

Ändra detaljplaner och riktlinjer för nyttjande av lokaler.
Länsstyrelsen
Västerbotten
8
BilagaBilaga
Diarienummer
2015-10-09
457-7879-2015
Gällande Migrationsverket
 Större insatser från Migrationsverket gällande organiserad sysselsättning för asylsökande.

Underlätta kommunernas kontakt med Migrationsverket.

Förenkla rutiner för ersättning till kommunerna.
3.3 Svar gällande ensamkommande barn
De behov som kommunerna lyfter fram är:
 Ta fram åtgärdsplan för mottagande - både för akuta skeden samt
mer långsiktig planering.

Fullständig kostnadstäckning från staten behövs.

Förenkla Socialtjänstens utredning kring ensamkommande barn.

Förenkla regelverk för boendeverksamheten, till exempel genom att:

Behålla dispens om att dubbelbelägga boenden.

Se över bestämmelser för brandsäkerheten.

Se över regler för bemanningstätheten.

Fördröjning av skolgång bör medges.
3.4. Svar gällande transiterande
De behov som kommunerna lyfter fram är:
 Förtydliga ansvar och roller för stöd till transiterande.
Fråga 4 - Har ni några särskilda informationsbehov från nationell nivå?
Här har kommunerna angett behov av information på lokal och regional
nivå och en önskan till regional samordning i Länsstyrelsens regi. Några av
de informationsbehov från nationell nivå som kommunerna lyfter fram är:





Samordna information från nationell nivå, så att samtliga berörda
verksamheter sprider samma budskap och information.
Täta prognoser om asylsökande och asylsökande ensamkommande
barn på nationell och regional nivå.
Klargöra roller och ansvar för de olika berörda myndigheterna (alla
kategorier).
Klargöra regelverk, rättigheter m.m. gällande transiterande.
Kunskapshöjande insatser om flyktingmottagandet och olika begrepp (asylsökande, ensamkommande barn m.fl.).
Länsstyrelsen
Västerbotten
Diarienummer
2015-10-09




9
BilagaBilaga
457-7879-2015
Så tidig information som möjligt om transiterande till berörda myndigheter.
Aktiv information via tv, tidningar, radio m.m. (alla kategorier).
Gällande asylsökande en tydlighet i informationen till kommunerna
om hur man praktiskt kan jobba med boendet osv. Även allmänheten
måste informeras.
Tydlighet i hur processen går. (Exempelvis asylsökande – hur långt i
förväg får kommunen veta om det blir en kraftig ökning av antalet
flyktingar till kommunen? Har kommunen något att säga till om?).