1. No category

2015-06-15
Studiehandledning
Hälsopedagogik I (15/30 hp)
Health Education I (15 ECTS)
Kurskod: VPG03F och VPG01F
Höstterminen 2015
Kursansvarig: Robert Ohlsson
Institutionen för pedagogik och didaktik
Stockholms universitet
Institutionen för pedagogik
och didaktik
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescativägen 54
www.edu.su.se
Telefon: 08-16 20 00 (vxl)
Telefax: 08-15 83 54
E-post: robert.ohlsson@edu.su.se
Inledning
Välkommen till Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och till kursen
Hälsopedagogik I (15 hp). Denna kurs kan läsas som fristående kurs eller som en del av kurspaketet
Hälsopedagogik I (30 hp). I denna studiehandledningen beskrivs kursens huvudsakliga innehåll,
uppläggning, kurslitteratur, examinationsuppgifter och betygskriterier.
Kursen behandlar pedagogikens betydelse för hälsofrämjande verksamheter och pedagogikens roll
som vetenskapligt och kritiskt perspektiv. Mot bakgrund av folkhälsans förändringar och
folkhälsoarbetets utveckling i ett historiskt perspektiv, där hälsoupplysningen som praktik fokuseras
särskilt, behandlar kursen grundläggande begrepp inom området samt teorier om hur lärande om
hälsa sker på olika samhälleliga arenor och i ett socialt och kulturellt sammanhang. I kursen ingår det
att planera och presentera en tänkt hälsofrämjande intervention med hälsopedagogisk karaktär och
att reflektera över etiska aspekter av sådana verksamheter.
Kontaktuppgifter
Om du har frågor om kursens innehåll eller närvaro, kontakta kursansvarig lärare Robert Ohlsson som
enklast nås via e-post: robert.ohlsson@edu.su.se
Frågor gällande den tredje examinationsuppgiften kan ställas till Petra Roll Bennet: petra@edu.su.se
Vid administrativa frågor som rör t.ex. registrering, studieavbrott etc., kontakta kursadministratör
Emmi-Lotta Fagerlund: emmi.fagerlund@edu.su.se
Universitetskonto och Mondo
Kursen har en sida på lärplattformen Mondo (www.mondo.su.se) där aktuell information om kursen
finns. Denna information kan uppdateras under kursens gång och eventuella ändringar meddelas här
på Anslagstavlan. Mondosidan används också för att göra olika inlämningar. Här finns även ett forum
där de studerande kan hålla kontakt med varandra mellan kurstillfällena (för kontakt med
kursansvarig och kursadministratör används mailadresserna ovan).
Kursens upplägg och innehåll
Kursen ges på halvfart och modifierad distans med tre sammankomster vid Institutionen för
pedagogik och didaktik. Eftersom kursen har få sammankomster, och tiden är komprimerad vid de
tillfällen vi möts, har självstudier med inläsning av kurslitteratur och egna förberedelser inför
sammankomsterna stor betydelse för att du ska få så stort utbyte av kursen som möjligt.
De två första sammankomsterna ägnas åt föreläsningar och diskussioner om kursinnehållet. Vid det
tredje tillfället får kursdeltagarna presentera sina idéer och utkast inför den tredje
examinationsuppgiften och diskutera dessa i grupp.
Det är inte obligatorisk närvaro vid sammankomsterna och det finns alltså möjlighet att läsa kursen
helt på distans. Detta innebär i praktiken självstudier och att man tar del av PowerPointpresentationer och annat material från föreläsningarna i efterhand på Mondo (föreläsningarna
streamas dock inte och finns inte inspelade).
Om du inte kan närvara vid den första sammankomstens kursintroduktion eller om du kommer att
läsa kursen helt på distans meddelar du detta till kursansvarig innan kursstart.
Du hittar kursens schema genom att klicka på länken: Schema HT 2015
2
Kursen är uppdelad i tre moment:
Moment 1 – Hälsoupplysning ur ett historiskt perspektiv (2,5 hp)

Hälsopedagogikens framväxt från mitten av 1700-talet till början av 2000-talet.
Moment 2 – Folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbete (7,5 hp)




Grundläggande begrepp inom områdena folkhälsa, hälsa, hälsofrämjande verksamhet och
hälsopedagogik
Pedagogikens bidrag till folkhälsoarbetet och hälsofrämjande verksamhet
Hälsa ur genus-, klass- och etnicitetsperspektiv
Miljöer, arenor och aktörer inom hälsopedagogisk verksamhet
Moment 3 – Hälsofrämjande arbete och hälsopedagogiska interventioner (5 hp)



Hälsopedagogik som praktisk verksamhet och kunskapsområde inom fält som arbetsliv, skola
samt hälso- och sjukvård
Lärandets förutsättningar och betydelse inom hälsoområdet
Etiska aspekter på hälsopedagogisk verksamhet
Om du läser kurspaketet som omfattar 30 hp fortsätter du sedan med följande delkurser:
-
Moment 4 – Genus i vård, hälsa och lärande (7,5 hp)
Moment 5 – Pedagogisk och didaktisk forskning I (7,5 hp)
Förväntade studieresultat
Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

identifiera och diskutera likheter och skillnader mellan dagens och gårdagens hälsofrämjande
arbete

analysera sambanden mellan lärande och hälsa

diskutera och problematisera hälsofrämjande och hälsopedagogiskt arbete i ett socialt och
samhälleligt perspektiv

argumentera för pedagogikämnets relevans inom folkhälsoområdet ur både ett vetenskapligt
perspektiv och ur ett praktiskt verksamhetsperspektiv

planera och skriva projektplan för hälsofrämjande interventioner av hälsopedagogisk
karaktär

kritiskt granska hälsofrämjande interventioners etiska aspekter
Stöd i studierna
Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd
som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av
olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Se
www.su.se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd.
3
Examination och betygsättning
Kursen examineras genom tre skriftliga uppgifter som lämnas in på kursens mondosida. Namnge de
filer som du laddar upp så att ditt eget namn och uppgiftens nummer framgår på följande sätt:
”Förnamn Efternamn – Uppgift 1”. Spara filerna som .doc, .docx eller .pdf.
Meddela kursansvarig om du inte har möjlighet att lämna in examinationsuppgifterna vid de angivna
datumen. Uppgifterna betygsätts av kursens lärare inom 15 arbetsdagar.
Texterna ska vara självständigt skrivna och språkligt väl genomarbetad. I texten ska det framgå att du
har satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt
och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är viktigt att du anknyter tydligt till
kurslitteraturen och använder dig av denna i dina reflektioner så att din förståelse för kursinnehållet
och din förmåga att tillämpa det framgår med tydlighet av examinationsuppgifterna.
Utöver det sidantal som specificeras för varje uppgift ska den inlämnade texten ha en framsida med
ditt namn och namn på uppgiften, samt en sida med referenslista där du tar med de källor som du
har refererat till i texten.
I uppgifterna ska referenser till kurslitteraturen skrivas inom parentes i den löpande texten på
vedertaget sätt. I mappen Filsamling på kursens mondosida hittar du två texter som ger vägledning
till att skriva examinationsuppgifter och att hantera referenser i dessa.
Plagiat
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid
vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare
eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som
plagiat. Exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även
anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text
kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats
hemtentamen. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser,
s.k. självplagiat. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om plagiat till rektor och Stockholms
universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader.
Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på
Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Vid SU kontrolleras inlämnade texter mot
en databas.
Examinationsuppgift 1 – Vad kan vi lära oss av historien om folkhälsoarbete?
Omfattning: ca 3 sidor
Skriv en text där du identifierar några skillnader och likheter mellan gårdagens och dagens
folkhälsopolitik och folhälsoarbete som du tycker är intressanta och/eller viktiga. Du behöver inte
redogöra utförligt för hur befolkningens hälsa förändrats, utan fokusera på skillnader och likheter i
hur man har sett på och hanterat hälsofrågor genom historien. Diskutera också vad vi kan lära oss av
historien när det gäller folkhälsoarbetets och folkhälsopolitikens historia. Referera till föreläsningar
och kurslitteraturen för Moment 1.
Litteratur Moment 1: Andersson & Ejlertsson (2009) kap 2 och 10; Sundin et al. (2005); Svederberg et
al. (2001) kap 2 och 4; Ågren (2003).
Inlämning senast den 1 oktober
4
Examinationsuppgift 2 – Samband mellan lärande, hälsa och samhälle
Omfattning: ca 6 sidor
I denna text ska du belysa hur lärande om hälsa sker i ett samhälleligt sammanhang. Välj en arena
där människors föreställningar, attityder och hälsobeteende formas. Analysera och diskutera hur och
vad människor kan tänkas lära sig på denna arena. Utgå från teorier, modeller och begrepp från
föreläsningar och kurslitteratur för Moment 2. Avsluta arbetet med en diskussion på ca 1 sida om hur
du ser på den betydelse pedagogiken som vetenskap och praktisk verksamhet har för
folkhälsoarbetet: vad är pedagogikens bidrag till folkhälsoarbetet?
Litteratur Moment 2: Andersson & Ejlertsson (2009) kap 1, 3-5, och 8-10; Olsson (2000); Scriven
(2013) kap 1-4; Svederberg et al. (2001) kap 1, 7 och 9; Toivanen et al. (2012).
Inlämning senast den 19 november
Examinationsuppgift 3 – Hälsopedagogisk intervention
Omfattning: 6-8 sidor
Moment 3 examineras genom en skriftlig projektplan för en självständigt utarbetad hälsopedagogisk
intervention. Syftet med uppgiften är att du ska visa hur kursinnehållet skulle kunna tillämpas i ett
projekt med hälsofrämjande syfte (det handlar alltså bara om en planering för ett tänkt projekt).
Uppgiften kommer att presenteras mer i detalj vid sammankomsterna, men här följer några direktiv
gällande projektplanens innehåll och formalia:

Projektplanen ska skrivas utifrån någon arena som t.ex. arbetsplatsen, skolan,
bostadsområdet eller till något område som t.ex. fysisk aktivitet, stresshantering, eller
liknande.

Interventionen/projektet skall ha en tydlig koppling till ett eller flera av de nationella
målområdena för folkhälsa (Ågren 2003).

Reflektera och för ett resonemang om hur projektet är tänkt att fungera ur ett pedagogiskt
perspektiv:
Vilket syfte har interventionen? På vilket sätt är detta ett pedagogiskt syfte?
Vilka medel används och hur dessa kan leda till att projektets syfte uppnås?
Vilka olika modeller, strategier och metoder i litteraturen inspireras du av?
Vilka prioriteringar och etiska överväganden är relevanta i sammanhanget?

Projektplanen skall innehålla tydliga referenser till kurslitteraturen och ytterligare fritt vald
litteratur.
Litteratur för Moment 3: Andersson & Ejlertsson (2009) kap 11 och 13-16; Jarlbro (2004); Scriven
(2013) kap 5-6 och 10-15; Svederberg et al. (2001) återstående kapitel; fritt vald litteratur med
anknytning till det egna projektet som omfattar ca 200 sidor.
Innan projektplanerna lämnas in kommer vi att diskutera dem under den avslutande
sammankomsten. Förbered en presentation av din projektplan på högst 15 minuter. Projektplanen
kan revideras och utvecklas efter denna diskussion och lämnas sedan in på Mondo senast den 14
januari.
5
Betygskriterier
Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala:
A Studenten redogör för teorier, modeller och teoretiska begrepp inom
hälsopedagogiken med stor säkerhet och självständighet och tillämpar dessa i analyser
som bidrar till en fördjupad förståelse av problem och möjligheter i folkhälsoarbete
och pedagogiska hälsointerventioner. Texten är väldisponerad och präglas
genomgående av mycket tydliga, innehållsrika och nyanserade resonemang. Texten
anknyter till stora delar av den anvisade kurslitteraturen på ett vedertaget sätt utan
formella brister.
B Uppgiftslösningen håller högre kvalitet än vad som krävs för C men når inte upp till vad
som krävs för A.
C
Studenten redogör för teorier, modeller och teoretiska begrepp inom
hälsopedagogiken på ett tydligt och innehållsrikt sätt och tillämpar dessa i analyser
som bidrar till en fördjupad förståelse av problem och möjligheter i folkhälsoarbete
och pedagogiska hälsointerventioner. Texten är väldisponerad och präglas av tydliga
resonemang. Texten anknyter till stora delar av den anvisade kurslitteraturen på ett
vedertaget sätt utan formella brister.
D Uppgiftslösningen håller högre kvalitet än vad som krävs för E men når inte upp till vad
som krävs för C.
E
Studenten redogör för teorier, modeller och teoretiska begrepp inom
hälsopedagogiken på ett grundläggande sätt och tillämpar dessa i analyser som berör
problem och möjligheter i folkhälsoarbete och pedagogiska hälsointerventioner.
Texten anknyter till kurslitteraturen, har en röd tråd och tillämpar ett referenssystem
på ett tillfredställande sätt.
Fx Examinationsuppgiften motsvarar inte kriterierna för godkänt betyg och behöver
kompletteras eller utvecklas på en eller flera punkter för att nå upp till betyget E.
F
Examinationsuppgiften är inte löst på ett tillfredställande sätt.
Vid betyg Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Kursansvarig lärare
informerar då om vilken komplettering som krävs.
Då betyg F ges krävs att studenten examineras på nytt genom en ny examinationsuppgift.
Har du godkänts i prov, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre
betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från
första registrering på delkursen.
Utöver angivna kriterier ingår i bedömningen för godkänt betyg att skriva utifrån vedertagna
pedagogiska krav på akribi och att hålla sig inom det sidantal som anges i uppgifterna.
I betygsättningen vägs in hur examinationsuppgifterna visar att studenten har tillgodogjort sig
kurslitteraturen som helhet.
6
Kurslitteratur
Andersson, I. & Ejlertsson, G. (red.) (2009). Folkhälsa som tvärvetenskap. Möten mellan ämnen. Lund:
Studentlitteratur.
Jarlbro, G. (2004). Hälsokommunikation – en introduktion (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett Hälsoarbete (3:e reviderade upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Svederberg, E., Svensson, L. & Kindeberg, T. (red.) (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Texter som kan laddas ner från lärplattformen Mondo
Olsson, U. (2000). Om pedagogikens bidrag till folkhälsoarbetet. Socialmedicinsk tidskrift 2/2000.
Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, H. (red.) (2005). Svenska folkets hälsa i historiskt
perspektiv. Statens folkhälsoinstitut.
Toivanen, S., Gisselmann, M. & Lindfors, P. (2012). Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i
hälsa bland kvinnor och män, Rapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Ågren, G. (2003). Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
Referenslitteratur
Socialstyrelsen (2013). Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.
(kan laddas ner från Mondo)
Valfri litteratur
I moment 3 ingår också valfri litteratur omfattande ca 200 sidor som väljs i anslutning till det egna
projektarbetet.
7