1. No category

KALLELSE/Underrättelse
2015-05-20
Beslutsorgan
KOMMUNSTYRELSEN
Tid
Tisdagen den 26 maj 2015, kl 08.30
Plats
Lejonet, kommunhuset Öckerö
Ärenden
Förmöte:
Öckeröalliansen i kommunhuset
Socialdemokraterna i kommunhuset
1. Val av protokollsjusterare
(Förslag: Kent L )
Kl 08.30 Inga-Lill S
-08.50
2. Bro- och vägräcken mellan Hönö och Öckerö samt
mellan Öckerö och Hälsö
3. Beläggningsplan
Kl 08.50 Lisette L
-09.10. Info
4. Va-utredning för de norra öarna i kommunen
5. Lokalbehov för daglig verksamhet
6. Besvarande av motion om validering inom vård och
omsorg
7. Besvarande av motion om stärkt olycksfallsförsäkring
8. Besvarande av medborgarförslag om anläggande av en
hundgård
9. Motion om byggande av fler hyresrätter
10. Redovisning av obesvarade motioner och
medborgarförslag
11. Remiss: En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
Kl. 10.00 Ulrika Holm- 12. Information: Medfinansiering Leader södra Bohuslän
- ca 10.20.
gren 13. Medfinansiering till Leader Bohuskust och gränsbygd
för 2014-2021 (Havs- och fiskerifondens verksamhet)
14. Planbesked för Öckerö 2:800 Ankaret
15. Planbesked för Hönö 2.45 m.fl. Mossen
16. Planbesked för Hönö 1:13 Gamla Handelsträdgården
17. Planbesked för Hönö 3:4 m.fl. Hemvärnsvägen
18. Separering av detaljplan för Öckerö kretsloppspark och
området mellan Tärnvägen/Göteborgsvägen
1(2)
2(2)
19. Antagande av detaljplan för Öckerö 1:708
20.Planbesked Öckerö Centrum
21. Detaljplan för Björkö 1:110 (Seaside)
22. Förslag till Trafikstrategi
23. Förslag till Bostadsförsörjningsprogram
24. Förslag till Lokalförsörjningsprogram
25. Samhällsbyggnadschefen informerar
26.Antagande av reglemente för barn- och
utbildningsnämnden
27. Fastställande av avgiftsnivåer för maxtaxa
28.Bildande av samordningsförbund
29.Löpande insikt
30.Familjecentral
31. Ang strategigruppen
32. Försäljning av fastigheten Sandlyckan samt bildande av
bostadsrättförening. (Hans Andreasson)
33. Ekonomisk rapport per mars
34. Årliga ärenden i budgetprocessen
35. Övriga ärenden överlämnade till budgetberedningen
36. Förslag till investeringsbudget 2016 och investeringsplan 2016-2018
37. Förslag till driftsramar 2016, förslag till taxor, ekonomisk treårsplan 2016-2018 jämte förslag till skattesats och
upplåning 2016
38.Rapporter från nämnderna
39. Rapporter
40.Redovisning av delegationsbeslut
41. Övrigt
Arne Lernhag
Ordförande
Lars G Andersson
Sekreterare
Öckerö 2015-04-23
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Ingalill Siljat
Bro- och vägräcken mellan Hönö och Öckerö samt mellan
Öckerö och Hälsö
0128/15
Bro- och vägräcken mellan Hönö och Öckerö samt
mellan Öckerö och Hönö
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnadsverksamhetens investeringsbudget för 2015 för skattefinansierad
verksamhet utökas med 5 750 tkr för byte av vägräcke, kantbalk, broräcke för bro
(O269) över Röds sund mellan Hönö och Öckerö samt (O594) över sund mellan
Öckerö och Hälsö.
Sammanfattning
2010 gjordes en särskild inspektion och dykinspektion av broarna. Där påpekades
det bl. a skador på räckena vilka inte åtgärdades. 2014-06-02 utfördes en ny
inspektion av COWI Broteknik som visade på omfattande korrosionsskador samt att
broräckena uppfyller inte de krav som ställs på en konstruktionsdel med en
trafiksäkerhetsfunktion.
Bakgrund
Bro över Röds sund mellan Hönö och Öckerö:
Det finns betydande brister på broräcket och anslutande vägräcken.
Broräckesavslutningarna uppfyller inte dagens krav och det finns risk för skador vid
en påkörning.
Kostnadsspecifikation:
Vägräcke: ca 255 m á ca 4 500:-/m= 1 147 500:Kantbalk: 18 m à 12 000:-/m= 216 000:Tätskikt: ca 90 m² á 2 200:-/m²= 198 000:Broräcke: 18 m á 4 000:-/m= 72 000:-
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Bro över sund mellan Öckerö och Hälsö:
Det finns betydande brister på broräcket och anslutande vägräcken. Broräckets
ståndarfötter har kraftiga korrosionsskador mot kantbalken. Broräcket uppfyller
inte de krav som ställs på en konstruktionsdel med en trafiksäkerhetsfunktion.
Kostnadsspecifikation:
Vägräcke: ca 500 m á ca 4 500:-/m= 2 250 000:Kantbalk: 36 m à 12 000:-/m= 432 000:Tätskikt: ca 210 m² á 2 200:-/m²= 462 000:Broräcke: 36 m á 4 000:-/m=144 000:Kostnad för projektering uppgår till ca 10% samt byggledning till ca 5% av den totala
kostnaden.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Ingalill Siljat
Gatuchef
Öckerö 2015-03-26
TJÄNSTESKRIVELSE
Socialnämnden
Handläggare:
Dick Andersson
Ärende:
Lokalbehov daglig verksamhet
Diarienummer:
17/15
LOKALBEHOV DAGLIG VERKSAMHET
Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden
Med anledning av att hyresavtal för lokaler för daglig verksamhet löper ut och ett utökat lokalbehov
finns föreslås Kommunstyrelsen teckna nytt avtal med nuvarande fastighetsägare som innefattar
anpassning och renovering utifrån verksamhetens behov
Bakgrund
För daglig verksamhet råder ökade lokalbehov. Avtalstiden på befintliga lokaler löper ut september
2015. Därför har en behovsbeskrivning arbetats fram från daglig verksamhet. Behovsbeskrivningen
baseras på befintlig verksamhet med fokus på framtida förändringar och kommande behov.
Kommande behov påvisar en utökning av verksamheten och därmed ökade lokalbehov. Beskrivningen
av behoven påvisar utformning av lokal utan att ta ställning till i vilken lokal verksamheten skall vara
belägen. Alternativ för användning av behovsbeskrivningen är därmed öppen för flera alternativ.
Alternativ
2014-06-26 slutfördes en behovsbeskrivning för daglig verksamhet Öckerö kommun. Avtal från
befintliga lokaler löper ut i september 2015. Alternativ till lösning har framarbetats.
Förvaltningen ser följande alternativ som kan tillgodose behovsbeskrivningen.
1.
2.
Ombyggnation och av befintlig lokal på 800 m2
Nybyggnation på tomt Sudda ”Sandlyckeskolan” Hult 1:524.
Synpunkter
Förvaltningen har i sin bedömning vägt fördelar och nackdelar med de båda alternativen.
Behovsbeskrivningen baseras på befintlig verksamhet samt förväntad ökning av målgruppen.
Byggrätt för alternativ 2 begränsar möjligheterna att tillgodose verksamhetens behov och bedöms vara
till ytan för liten. Byggrätt på tomt är 330 m2 i med möjlighet att bygga på 2 plan med eventuell
möjlighet till utökning ca 10 procent. Båda alternativ förutsätter att tidplan för projektering och
färdigställande av byggnation sammanfaller tidsmässigt med verksamhetens behov. Tidsplan för
nybyggnation förutsägs bli längre än tidsplan för ombyggnation.
Förvaltningen anser att fördelarna med alternativ 1 överväger där fastighetsägaren får fortsatt
förtroende till avtalstecknande och påbörjar ombyggnation.
Postadress
Gatuadress
Telefon
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
Organisationsnr
212000-1280
E-post
kommun@ockero.se
Hemsida
www.ockero.se
ÖCKERÖ KOMMUN
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Socialnämnden
SN § 14
2015-04-01
Sida
7
Dnr 17/15
Lokalbehov daglig verksamhet
För daglig verksamhet råder ökade lokalbehov. Avtalstiden på befintliga lokaler
löper ut i september 2015. En behovsbeskrivning har arbetats fram och baseras
på befintlig verksamhet med fokus på framtida förändringar och kommande
behov.
I tjänsteskrivelse daterad 2015-03-26 redogörs för de alternativ som finns för att
tillgodose daglig verksamhets behov av lokaler.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-03-26
Socialnämndens beslut
Med anledning av att hyresavtal för lokaler för daglig verksamhet löper ut och
ett utökat lokalbehov finns föreslås Kommunstyrelsen teckna nytt avtal med nuvarande fastighetsägare som innefattar anpassning och renovering utifrån verksamhetens behov
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
ÖCKERÖ KOMMUN
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Socialnämnden
SN § 15
Sida
2015-04-01
8
Dnr 3/13
Remiss: Validering inom vård och omsorg i Öckerö kommun
Socialdemokraterna har i motion daterad 2012-11-22 föreslagit att en inventering om utbildningsnivån bland omvårdnadspersonalen görs inom socialförvaltningen. Vidare föreslås att samtliga tillsvidare anställda som är outbildade får
genomgå en validering för att få en formell kompetens.
Socialnämnden översände yttrande på motionen till Kommunstyrelsen som valde att återremittera ärendet till Socialnämnden för att komplettera med en
handlingsplan.
I tjänsteskrivelse daterad 2015-03-25 finns handlings- och tidsplan för validering av personal inom vård och omsorgs i Öckerö kommun.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-03-25
Socialnämndens beslut
Socialnämnden kompletterar tidigare svar på motionen (SN § 23/14) med
bifogad handlingsplan.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Öckerö 2015-03-25
TJÄNSTESKRIVELSE
Socialnämnden
Handläggare:
Barbro Carlhamre / Arto Niskala
Ärende:
Validering inom vård och omsorg i Öckerö kommun
Diarienummer:
3/13
KOMPLETTERING HANDLINGSPLAN
Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden
Socialnämnden kompletterar tidigare svar på motionen (SN § 23/14) med nedanstående
handlingsplan.
Bakgrund
Socialdemokraterna har i motion daterad 2012-11-22 föreslagit att en inventering om utbildningsnivån bland omvårdnadspersonalen görs inom socialförvaltningen. Vidare föreslås att samtliga
tillsvidare anställda som är outbildade får genomgå en validering för att få en formell kompetens.
Socialnämnden översände yttrande på motionen till Kommunstyrelsen som valde att återremittera
ärendet till Socialnämnden för att komplettera med en handlingsplan.
Allmänt om validering
Idag krävs utbildning för tillsvidareanställning inom vård och omsorg i Öckerö kommun. Flertal
vikarier som saknar utbildning blir årligen konverterade till en tillsvidareanställning (LAS 5 §).
För att konverteras ska du under en femårsperiod ha varit anställd hos arbetsgivaren antingen i
allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år.
Enligt kommunens centrala kollektivavtal, Allmänna bestämmelser, blir du även konverterad när du
har arbetat sammanlagt tre år under den senaste femårsperioden, oavsett anställningsform.
Handlingsplan för verksamhetsområde Äldreomsorg
För den som arbetat inom vården eller på annat sätt tillägnat sig kunskap inom området finns det
redan nu möjlighet att validera delar av innehållet på Vård- och omsorgsprogrammet och därmed
förkorta studietiden. Målet med valideringen är att få personalens kompetens kartlagd, bedömd och
dokumenterad. Valideringen planeras individuellt för varje deltagare och innebär att den faktiska
kompetensen kartläggs och bedöms. Kompetensen kan resultera i ett intyg eller prövas mot betyg. I
de fall en deltagare inte genomgår alla delar i valideringsprocessen sammanfattas deltagarens
nuvarande kompetenser i en fördjupad yrkeskartläggning.
x
Personen som validerar har minst ett års arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg, eller
motsvarande kunskaper och kompetens som denne har skaffat sig på annat sätt.
x
Om personen arbetar inom vård och omsorg, genomförs den praktiska delen av valideringen på
en annan arbetsplats än den egna. Ett annat alternativ är att en valideringshandledare från en
annan arbetsplats deltar i bedömningen tillsammans med vård- och omsorgsläraren och bidrar
till att vård- och omsorgsläraren gör en opartisk och rättssäker bedömning.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
x
En verksamhet som validerar praktiska kunskaper har tillgång till valideringshandledare.
Valideringshandledaren har en utbildning som är godkänd av aktuellt VO-College.
x
Validering leder till intyg eller prövas mot betyg.
Första planeringsmöte med Vård och Omsorgs College sker vecka 13. Start vecka beror på vilken
modell Öckerö kommun väljer. Validering kan ske i gruppform eller på individ nivå. Finns det tillgång
till valideringsledare kan den egna verksamheten användas istället för annan kommun.
Identifiering av behov, inventering av kompetens
Vecka 13-18
Planering med Vård och Omsorgs College
Vecka 13
Bestämma modell för validering
Vecka 14-19
Utbildning av valideringsledare (beroende av modell)
Vecka 37
Start av validering
Vecka 37
Handlingsplan för verksamhetsområde IFO/FH
Enligt den inventering som utförts inom IFO/FH utförarverksamheter, dvs. fyra olika gruppbostäder,
daglig verksamhet, boendestöd och personlig assistans, fanns det ca 15 personer som saknar adekvat
utbildning inom vård- och omsorg. Dessa personer finns tämligen jämnt fördelade i alla
verksamheterna.
Inom daglig verksamhet finns flera medarbetare med stödpedagogsutbildning och inom boendestödet finns flera medarbetare som är boendepedagoger. Enhetscheferna för gruppbostäderna har
angett som mål att ha minst två stödpedagoger i varje verksamhet. I dagsläget finns en stödpedagog
på Heinövägens gruppboende och det finns medarbetare från de andra tre gruppbostäderna som har
pågående studier till stödpedagog.
Det är önskvärt med validering inom vård- och omsorg, inriktning funktionshinder för att möta våra
brukares behov av vård och omsorg och för att bedriva verksamhet med god kvalitet. Det kommer
därför att under första halvåret 2015 att planeras för och ta fram erbjudanden till dem som har behov
av att höja sin utbildningsnivå så att den motsvarar dagens krav.
Öckerö 2014-03-19
TJÄNSTESKRIVELSE
Socialnämnden
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Arto Niskala, verksamhetschef äldreomsorgen, Marita Olsson
Leitet, enhetschef Funktionshinder
Yttrande till Kommunstyrelsen avseende motion om
validering inom vård och omsorg
0003/13-010
Yttrande till Kommunstyrelsen avseende
motion om validering inom vård och omsorg
Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden
Socialnämnden översänder tjänsteutlåtandet som eget yttrande till
Kommunstyrelsens arbetsutskott avseende motion om validering inom vård och
omsorg.
Bakgrund
Socialdemokraterna har i sin motion den 22/11 2012 föreslagit att en inventering
om utbildningsnivån bland omvårdnadspersonalen görs inom socialförvaltningen.
Vidare föreslås att samtliga tillsvidare anställda som är outbildade får genomgå en
validering för att få en formell kompetens.
Ärende
Verksamhet Äldreomsorg
Socialförvaltningen har genomfört en inventering. Under senare år har
äldreomsorgen i Öckerö kommun arbetat medvetet för att erbjuda kvarboende i
ordinärt boende så långt det är möjligt. Antalet personer som vårdas i hemmet har
ökat då vården har flyttas alltmer ut från sjukhus och institutioner. I takt med att ett
ökat antal personer vårdas i hemmet, krävs också en höjd nivå på den vård som ges
där. Inventeringen visar att 30 % av personalen inom hemtjänsten saknar formell
utbildning. Inom äldreboendena är situationen bättre då 11 % är utan formell
utbildning. För att höja personalens kompetens är validering ett bra alternativ.
Mellan 2005 – 2008 validerades 25 personal inom äldreomsorgen i KOMVUX regi.
Verksamhet Funktionshinder
Inom Funktionshinder pågår ett arbete med att byta titlar för vård- och omsorgspersonalen. Det gäller dem som idag benämns habiliteringspersonal. Vi följer
därmed övriga GR-kommuner som redan bytt till titlarna stödassistent respektive
stödpedagog. Öckerö kommun kommer att ha den nya titulaturen fr o m 140401. I
samband med översynen av arbetstagarnas betyg så har vi sett behovet av validering
för ca 15 personer, av totalt 57 st, det vill säga ca 30 %. Kraven på vår verksamhet
blir allt högre då många brukare har stora och omfattande funktionsnedsättningar.
Postadress
Gatuadress
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
Telefon
031-97 62 00
Organisationsnr
212000-1280
E-post
kommun@ockero.se
Hemsida
www.ockero.se
Detta i kombination med åldrande ställer höga krav på kompetens. Det är mycket
angeläget att vi genom validering kan höja utbildningsnivån för de medarbetare på
gruppboenden och inom daglig verksamhet som idag saknar full kompetens.
Förvaltningen avser påbörja validering av tillsvidareanställd personal inom
verksamhet äldreomsorg och funktionshinder under år 2015.
Malin Tisell
Tf socialchef
Öckerö 2015-05-12
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Jarl Gustavsson
Ärende:
Stärkt olycksfallsförsäkring
Diarienummer:
0048/15
Motion om att stärka kommunens olycksfallsförsäkring
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige beslutar med bifall till motionen att förbättra försäkringsskyddet i kommunens olycksförsäkring enligt följande:
-komplettering skall ske med sveda och värk samt lyte och men
-ersättning vid medicinsk invaliditet skall beräknas på högst 15/30 prisbasbelopp
-ersättningen vid ekonomisk invaliditet skall beräknas på högst 30 prisbasbelopp
De nya villkoren skall börja gälla vid nästa premieperiod 2015-09-01—2016-08-31.
Ärende
Anders Olofsson (S) och Ronnie Bryngelsson (S) har i en motion 2015-03-26 föreslagit att kommunfullmäktige beslutar stärka kommunens olycksfallsförsäkring:
- komplettera med sveda och värk samt lyte och men
- höja ersättningsnivån vid medicinsk och ekonomisk invaliditet.
Bakgrund
Öckerö kommun har tecknat olycksfallsförsäkring med Folksam för barn, elever,
ungdomar och andra grupper inom kommunens verksamhetsområde. Försäkringen
gäller dygnet runt för barn och ungdom. För vissa andra kategorier, t.ex. personer i
komvux och ungdomar 18-24 år i arbetsmarknadspolitiska åtgärder gäller skoltid
alternativt verksamhetstid. Försäkringen gäller inte för sjukdom. Försäkringen gäller utan självrisk.
Synpunkter
Samtliga Sveriges kommuner tecknar någon form av olycksfallsförsäkring där kärngruppen utgörs av barn/elever/ungdomar. Enligt uppgift från Folksam har ca 240
kommuner av landets 290 omfattningen dygnet runt för denna grupp.
Öckerö kommuns olyckfallsförsäkring förbättrades i sitt försäkringsskydd 2014 på
ett flertal punkter, bl.a. gäller inga begränsningar för resa till/från skola om olycksfall skett på fritiden (tidigare max 0,2 pbb* – ca 9 tkr).
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Den ”standard” på olycksfallsförsäkringar som kommuner upphandlar idag innehåller försäkringsskydd enligt de punkter som motionärerna föreslår. Undertecknad
föreslår att kommunens olycksfallsförsäkring förstärks enligt förslaget och där ersättningen vid medicinsk invaliditet beräknas på högst 15 pbb (idag 10) vid invaliditetsgrander lägre än 50 procent och 30 pbb (idag 20) vid invaliditetsgrader 50 procent eller högre samt att ekonomisk invaliditet beräknas på högst 30 pbb (idag 10).
Nya villkor bör börja gälla under nästa premieperiod: 2015-09-01—2016-08-31.
Ekonomi:
För gällande premieperiod betalar kommunen 203 tkr till Folksam. Premie enligt
ändrade villkor enligt förslaget ovan kostar 334 tkr, alltså ökad kostnad med 131 tkr.
Allt räknat på oförändrat antal försäkrade personer.
Vilka kategorier och antal personer som skall täckas av försäkringen i nästa premieperiod ses årligen över inför ny period. Detta görs i samarbete med berörda förvaltningar.
Budget för kommunens försäkringar finns under Centrala poster. Beslutar fullmäktige enligt förslaget behöver budgeterat belopp för försäkringar justeras vid nästa
budgettillfälle.
Jarl Gustavsson
ekonomichef
*pbb =prisbasbelopp
Öckerö 2015-04-10
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Robert Svensson, Edvin Bahtanovic
Yttrande - Medborgarförslag om en hundgård i Öckerö
kommun
0181/14
Yttrande på medborgarförslag om hundrastgård
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnadsverksamheten ges i uppdrag att utreda förutsättningar och
konsekvenser av att anlägga en hundrastgård på eller i anslutning till grusplanen på
Brevik.
Medborgarförslaget ska därmed anses vara besvarat.
Sammanfattning
Ett medborgarförslag daterat 2014-10-03 har inkommit till kommunstyrelsen1.
Undertecknade medborgare framför önskemål om att kommunen ska anlägga en
hundrastgård på lämplig plats inom kommunen. Flera argument förs för en sådan
hundgård och lämpliga platser, enligt undertecknade, pekas ut inom kommunen.
Förutom mark, inhägnad och papperskorgar önskas även löpande underhåll från
kommunens sida. En del av kostnaderna anses kunnas täckas av reklamintäkter.
Bakgrund
Sammanlagt 7 hundägare, tillika kommuninvånare, framför argument för en
hundrastgård i Öckerö kommun. De sammanfattas under 3 punkter i
medborgarförslaget;
1. Enligt djurskyddslagen ska hund hållas och skötas i en god miljö och på ett
sätt som är bra för djurets hälsa och ger den möjlighet att bete sig naturligt.
Eftersom Öckerö kommun har koppeltvång, som det uttrycks, större delen
utav året är det svårt för hundägarna att uppfylla kravet enligt lagen ovan.
2. En hundrastgård hade underlättat för äldre, sjuka och handikappade som är
begränsade i sin rörlighet under hela eller delar utav året att rasta sina
hundar.
3. En hundrastgård skulle innebära större möjligheter för hundägare att träna
sina hundar under kontrollerade former. Det innebär också att rastning av
1
Bilaga 1, medborgarförslag daterat 2014-10-03
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
hundar skulle ske på anvisad plats i större utsträckning och på så vis minska
på andra allmänna och offentliga platser.
Behoven som en sådan hundgård skulle innebära är en markyta på ca 1500-2000
kvadratmeter, ett cirka 2 meter högt staket som inhägnar området, en grind som
avdelar hundrastgården, papperskorgar samt löpande underhåll.
Ärende
Undertecknad uppskattar att medborgarna har tagit sig tid att formulera ett
medborgarförslag i syfte att utveckla kommunen och utöka möjligheten till
friluftsliv i densamma. Medborgarförslaget lyfter på ett tydligt sätt ett behov inom
kommunen.
Att skapa en hundrastgård innebär, precis som framgår av medborgarförslaget, ett
behov av lämplig mark för syftet. Öckerö kommun har en begränsad tillgång till
mark och behöver kontinuerligt göra avvägningar mellan olika allmänna intressen
innan man beslutar om användning för olika markområden. Detta innebär att
kommunen behöver beslutsunderlag som påvisar möjligheter, begränsningar men
även risker vid användning av mark. Ett lämpligt område för en hundrastgård skulle
kunna vara den oanvända grusplanen på Brevik. Detta område har även framförts i
medborgarförslaget.
Att anlägga en hundrastgård i kommunen innebär även en större investering, på
kort och lång sikt. En sådan utgift behöver också utredas för att kommunen ska
kunna fatta ett välgrundat beslut. Utredningen som föreslagits får påvisa om det är
ekonomiskt möjligt samt praktiskt genomförbart att anlägga en hundrastgård på
eller i direkt anslutning till grusplanen på Brevik.
Robert Svensson
Edvin Bahtanovic
Öckerö 2015-05-19
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Lars-Gunnar Andersson
Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag
0010/14
Obesvarade motioner, medborgarförslag
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige föreslås notera redovisningen till protokollet.
Bakgrund
Enligt 5 kap. 33 § kommunallagen bör en motion eller ett medborgarförslag beredas
så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta
och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma
tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.
Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning skall kommunstyrelsen årligen på
fullmäktiges första ordinarie sammanträde redovisa de motioner och medborgarförslag som ännu inte beretts färdigt. Kommunfullmäktige har därutöver beslutat
att en aktuell lista över obesvarade motioner och medborgarförslag också skall
redovisas på junisammanträdet.
Ärende
I bilagda förteckning finns redovisat de motioner och medborgarförslag som ännu
inte är färdigberedda.
Lars G Andersson
Kommunsekreterare
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Kommunstyrelsen
Lars G Andersson
2015-05-12
Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag
Motion
Motionär-/er
Motion om validering
inom vård och omsorg. Dnr 213/12
Rolf Edvardsson, Gun 2012
Simonsson, Ronnie
Bryngelsson, Maria
Brauer (S)
Liz Strömberg, Emil
2014
Karlsson, Peter Linder
Ett motionssvar har återremitterats till socialnämnden. Ks §
111/14. Nytt svar inkommet. Motionen besvaras i KF 11/6
Remitterat till kommunchefen
(verksamhet samhällsbyggnad)
Medborgarförslag om
anläggande av en
hundrastgård. Dnr
33/14
Motion med förslag
om en kommunapplikation för marknadsföring av kommunen.
Dnr 40/14
Motion med förslag
om inrättande av ett
”Rör inte min kompis”pris. Dnr 46/14
Josefin Magnusson
m.fl
2014
Maria Brauer (S)
2014
Motionen varit remitterad till kultur- och fritidsnämnden, varefter
ärendet vidareremitteras till verksamhet samhällsbyggnad
Remitterad till kommunchefen
(kommunikationschefen)
Maria Brauer, Ronnie
Bryngelsson (S)
2014
Medborgarförslag om
gratis busskort till elever på högstadiet
och gymnasiet. Dnr
72/14
Medborgarförslag om
satsning på solenergi.
Dnr 98/14
Motion om att förbättra flyktingmottagningen. Dnr 116/14
Motion om hundar i
vården. Dnr 136/14
Erik Benjaminsson
m.fl.
2014
Raimo Muistama
2014
Remitterat till kommunchefen
(verksamhet samhällsbyggnad)
Annika Andersson,
Annkie Fridström (V)
2014
Remitterad till socialnämnden.
Göran Billvall (V)
2014
Remitterad till socialnämnden
Medborgarförslag om
Uppsättande av papperskorgar. Dnr 24/14
Väckt år Status
Motionen har varit remitterad till
kultur- och fritid. Härefter gick en
remiss till partierna, varefter ksau
önskade en bedömning ur ett omvärldsperspektiv. (verksamhetschef kultur- och fritid.
Remitterat till kommunchefen
(verksamhet samhällsbyggnad)
h:\desktop\ks\10 a.doc
Motion om betald
specialistsjuksköterskeutbildning.
Dnr 134/14
Motion om anläggande av en kommunal
lekplats. Dnr 135/14
Motion om att avskaffa hemläxor i kommunens skolor.
Dnr 147/14
Motion om att öka
kunskapen om och
respekten för Kulturmiljöprogrammet. Dnr
32/15
Medborgarförslag om
djurskyddskrav i den
offentliga upphandlingen. Dnr 36/15
Medborgarförslag om
seniorkort för gratis
resor med kollektivtrafiken. Dnr 38/15
Motion om feministiskt
självförsvar. Dnr
49/15
Motion om stärkt
olycksfallsförsäkring.
Dnr 48/15
Motion om introduktion för nya förtroendevalda. Dnr 47/15
Motion om genomförande av en genusanalys av kommunens ekonomiska
stöd till flickors och
pojkars idrottsutövande. Dnr 46/15
Motion om byggande
av ett parkeringshus
på södra Björkö. Dnr
45/15
Motion om behovet av
fler hyresrätter Dnr
66/15
Medborgarförslag om
utökad tömningsfrekvens av hushållsavfall. Dnr 70/15
Lena Hermansson,
Gun Simonsson (S)
2014
Remitterad till socialnämnden
Anders Olofsson, Ma- 2014
ria Brauer (S)
Remitterad till kommunchefen
(verksamhet samhällsbyggnad)
Annika Andersson,
Göran Billvall (V)
2014
Remitterad till barn- och utbildningsnämnden
Boel Lanne, Nicklas
Attefjord, Birgitta Abrahamsson (MP)
2015
Remitterad till bygg- och miljönämnden
Lisbeth Svensson
2015
Remitterad till kommunchefen
(verksamhet samhällsbyggnad)
Anthony Curry
2015
Göran Billvall, Annika
Andersson (V)
2015
Remitterad till kommunchefen
(verksamhet samhällsbyggnad)
för framtagande av underlag. Därefter remiss till partigrupperna.
Barn- och utbildningsnämnden
Anders Olofsson,
Ronnie Bryngelsson
(S)
Anders Olofsson (S)
2015
Remitterad till kommunchefen
(ekonomichefen)
2015
Remitterad till kommunchefen
(personalchefen)
Boel Lanne, Nicklas
Attefjord, Birgitta Abrahamsson (MP)
2015
Remitterad till kommunchefen
(kultur- och fritidschefen, folkhälsoplaneraren)
Boel Lanne, Nicklas
Attefjord (MP)
2015
Remitterad till kommunchefen
(verksamhet samhällsbyggnad)
Annika Andersson,
Göran Billvall (V)
2015
Sven Hofving
2015
h:\desktop\ks\10 a.doc
Medborgarförslag om Jerker Knutsson
anläggande av utegym på Björkö. Dnr
6715
2015
h:\desktop\ks\10 a.doc
Stenungsund 2015-04-22
Ny period för lokalt ledd utveckling genom
Leadermetoden 2014-2020
Leader är en metod för att utveckla landsbygden genom lokalt ledd utveckling utifrån en lokal strategi. Privat,
ideell och offentlig sektor i Uddevalla, Stenungsund, Tjörn, Orust, Kungälv, Öckerö och skärgården i SDN Västra
Göteborg, Göteborgs stad har gemensamt prioriterat insatser som ska bidra till utveckling i området. Den
lokala strategin för området gäller fram till år 2020.
Jordbruksverket fördelar totalt 2 miljarder kronor till 48 Leaderområden i Sverige för att utveckla attraktiva och
konkurrenskraftiga områden som stimulerar ökad sysselsättning och nya företag. Leader södra Bohuslän är ett
av de områden som blivit prioriterade.
Jordbruksverket har prioriterat Leader södra Bohusläns strategi eftersom de ser att det finns goda
förutsättningar och tillräcklig kapacitet för att utveckla området och företagandet. Lokala aktörer kommer att
kunna söka stöd för utvecklingsprojekt inom följande insatsområden: besöksnäring, lokal mat, lokal service,
tillgänglighet och delaktighet samt miljöeffektivisering.
Leader södra Bohusläns har fått en total budget på 51 782 697 kr som kommer från dels tre olika fonder;
Socialfond, Regionalfond och Landsbygdsfond, dels från övrig offentlig medfinansiering. Av områdets totala
budget ska 33%, dvs 17 088 290 kr bestå av övrig offentlig medfinansiering. Enligt förslag från styrgruppen ny
programperioden ska detta finansieras med 16 800 000 kr från kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust,
Tjörn, Kungälv, Öckerö och SDN Västra Göteborg, Göteborgs stad (för södra Skärgården). 288 290 kr finansieras
av kvarstående Terra et Mare-finansiering från programperioden 2007-2013.
Nu tar arbetet vid med att komplettera strategin för att området ska kunna få startbesked från
Jordbruksverket. Den 28 maj bildas föreningen Leader södra Bohuslän på det konstituerande årsmötet där den
nya lokala beslutsgruppen LAG södra Bohuslän ska utses. Målsättningen är att LAG södra Bohuslän ska kunna
börja fatta beslut om projekt i november 2015.
Med hänvisning till inriktningsbeslut i kommunstyrelsen 2013-01-29 och för att Leader södra Bohuslän ska få
startbesked behöver Öckerö kommun fatta följande beslut:
-Öckerö kommun avser att medverka i Leader-området i ny programperiod och medfinansiera Leader södra
Bohuslän med 400 000 kr/år i pengar 2015-2020, dvs sex år. (blankett Avsiktsförklaring bifogas).
-Öckerö kommun styrker att 2015 och 2016 års medfinansiering sker i pengar (blankett Medfinansieringsintyg
bifogas).
För mer information om Leader södra Bohuslän:
www.terraetmare.se/strategi2014-2020
För mer information om Lokalt ledd utveckling i Sverige:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/lokaltleddutvecklinggenomleader/lokalt
leddutveckling20142020.4.37e9ac46144f41921cd13e12.html
Styrgrupp programperiod 2014-2020
Leader Terra et Mare
Arne Lernhag
Ordförande
Telefon 0706-20 60 23
Ulrika Holmgren
Verksamhetsledare
Telefon 0702-94 02 03
Öckerö 2015-04-27
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Lars Iggström
Ansökan kommunal medfinansiering till Leader Bohuskust
och gränsbygd för programperioden 2014-2020 avseende
HAvs och Fiskerifondens verksamhet
0068/15
Yttrande medfinansiering Leader Bohuskust
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Öckerö kommun medfinansierar Leader Bohuskust under 2105 – 2021 alternativt
2016 – 2022 med 50 000 kr per år.
Medlen tas ur kontot för medfinansiering av EU-projekt.
Sammanfattning
Projektet medfinansieras av kommunerna Uddevalla, Orust, Stenungsund, Tjörn,
Kungälv, Öckerö och SDN Västra Göteborg.
Förslaget kommer från fiskekommunerna där Öckerö ingår.
Öckerö kommun kommer under perioden att kunna söka finansiering för egna (eller
tillsammans med andra kommuner) projekt inom Havs och Fiskerifondens
program.
Bakgrund
Syftet är att bygga upp en fond där bland andra Öckerö kommun kan söka medel för
finansiering av projekt med anknytning till fiske eller hav och kust.
En fond byggs med medel från de ovan uppräknade sju kommunerna. Till detta
kommer finansiering från Jordbruks-, Regional-, Social-, samt Havs och fiskefonden
att ingå.
Under förra programperioden 2006 – 2014 bekostades bland annat projektet
”Fiskets betydelse för Bohuslän” med en omsättning på 490 000 kr av föregångaren
till Leader Bohuslän.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Öckerö 2015-04-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Karin Larsson
Begäran om planbesked - Öckerö 2:800 (och del av 2:802)
0084/15
Förslag till beslut
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Sökanden meddelas positivt planbesked för fastigheterna Öckerö 2:800 och del av
2:802. Plankostnadsavtal ska tecknas med kommunen innan planarbetets start.
Planarbetet förväntas kunna starta under 4: de kvartalet 2016 och antas under 2018.
Ärende
Sökanden har begärt planbesked för att möjliggöra bygge av hyresbostäder som
ersättning för nuvarande skolverksamhet som ska flyttas. Ansökan gäller
flerbostadshus i 4 våningar. Då fastigheten är i omedelbar närhet till Öckerö
centrum önskas möjlighet till kompletterande verksamhetsområden, så som handel,
skola och äldreboenden/vårdinstitution.
Planförhållande
Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP 05), antagen av kommunfullmäktige den 14
juni 2006, redovisar tätort bostäder för planområdet. ÖP05 anger även fördelen
med att förtäta i befintliga bebyggelsesområden på grund av kommunens
begränsade marktillgång, tillgången till blandade bostadsformer, samt fördelen att
bygga bostäder nära kommersiell service.
Byggnadsplanen som vann laga kraft 1964-02-05 anger allmänt ändamål för
området.
Planområdet är inte utpekat som särskilt bevarandevärt område varken i
Naturvårdsprogrammet (2014) eller i Kulturmiljöprogrammet (2012).
Planområdet berörs inte av strandskydd.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Samhällsbyggnads synpunkter
Ansökan är förenlig med ÖP05 då en blandad bebyggelse främjas samt att bostäder
med fördel kan byggas i närhet till service, kollektivtrafik, vård och skola. Att förtäta
i redan befintliga bebyggelseområden är fördelaktigt då kommunens marktillgångar
är begränsade.
Det är av stor vikt att vid detaljplanearbetet utreda behovet av skolverksamhet och
möjliggöra för framtida skolbehov inom planområdet.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Karin Larsson
Planarkitekt
Öckerö 2015-04-17
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Karin Larsson
Begäran om planbesked för Hönö 2:45, 2:48, 2:158: 2:159
och 1:542, Mossen
0103/15
Förslag till beslut
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Sökande meddelas negativt planbesked för fastigheterna 2:45, 2:48, 2:158, 2:159
och 1:542, Mossen eftersom vägnätet inte har den kapacitet som krävs för ytterligare
30 boenden samt att markanvändningen för Mossen bör prövas vidare i den nya
översiktsplanen innan ställning kan tas till bostadsbebyggelse.
Ärende
Sökande har begärt planbesked för att möjliggöra för friliggande villor samt
parhus/fyrbohus/flerbostadshus. Föreslagen vägsträckning är en enkelriktning
genom planområdet, där infarten sker från Falkvägen och utfart från Mossenvägen
vidare ut på Västra vägen.
Tidigare beslut
Tidigare ansökningar om planbesked gällande fastighet 2:45 beslutades negativt:
- 2007-09-11 av Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott. Vid detta beslut ansåg
kommunen att ärendet kunde prövas vid ett senare tillfälle.
- 2011-10-14 av Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott (Sbn au § 93, Dnr
0123/11). Vid detta beslut ansågs det att den senaste begäran om planbesked från
2007 beslutades så pass nyligen att kommunen inte ändrat åsikt. Barns och framtida
generationers möjlighet att nyttja och beskåda naturmiljön bedömdes då skadas i
och med förslaget då stora bergspartier måste sprängas bort samt att naturmark tas
i anspråk.
- 2014-01-28 av Kommunstyrelsen (KS § 8, Dnr: 246/13). Vid detta beslut ansågs
förslaget innebära stor påverkan på naturmiljön för den övre fastigheten
(fastigheten öster ut) och den tänkta exploateringen ansågs för tät mot befintlig
bebyggelse. Samhällsbyggnad såg positivt på förtätning i området men att
omarbetning av förslaget krävdes.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Planförhållande
Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP05), antagen av kommunfullmäktige den 14
juni 2006, redovisar bostäder (tätbebyggt område).
Detaljplanen som antogs 20 augusti 1949 anger allmän platsmark för planområdet.
Grönplan för Hönö redovisar allmän platsmark som kan tas i anspråk för
bebyggelse.
Området innefattas inte av strandskydd eller av kulturmiljöprogrammet.
Samhällsbyggnads synpunkter
Den tänkta vägdragningen genom Falkvägen och Mossenvägen anses inte vara
möjlig då vägarna inte anses vara kapabla att belastas av ytterligare 30 boenden.
Barns och framtida generationers möjlighet att nyttja och beskåda naturmiljön
bedöms skadas i och med förslaget då vissa bergspartier kan behöva sprängas bort
samt att jungfrulig naturmark tas i anspråk.
Samhällsbyggnad föreslår att den nya översiktsplanen inväntas, eftersom
utvecklingsområdet väster om planområdet bör ses över ytterligare innan ställning
kan tas till ytterligare bostadsbebyggelse. I den översiktliga planeringen kan ett
helhetsgrepp kring trafiklösning och framtida utvecklingsbehov tas.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Karin Larsson
Planarkitekt
Öckerö 2015-04-07
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Karin Larsson
Begäran om ändring av befintlig detaljplan, Hönö 21:13
0063/15
Förslag till beslut
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Sökande meddelas negativt planbesked för fastigheten Öckerö-Hönö 21:13 då
förslaget innebär en stor påverkan på naturmiljön, vilket nyligen prövats i aktuell
detaljplan.
Ärende
Sökande begär planbesked om ändring av den detaljplan som innefattar fastigheten
Öckerö-Hönö 21:13 för att på denna möjliggöra bygge av villa. Väglösning är
eventuellt tänkt genom Öckerö-Hönö 2:12. Båda nämnda fastigheter ägs av sökande.
Planförhållande
Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP05), antagen av kommunfullmäktige den 14
juni 2006, redovisar befintligt område för bostäder (tätbebyggt område). Enligt
ÖP05 vill Öckerö kommun expandera bland annat genom förtätning av befintliga
miljöer men betonar samtidigt betydelsen av att bevara de ytor som idag är
naturmark, rekreationsområden samt grönytor mellan befintlig bebyggelse.
Detaljplan för Öckerö-Hönö 21:1 (2008-12-04)
Detaljplanen för Öckerö-Hönö 21:1, som vann laga kraft 2008-12-04, redovisar
bostadsändamål samt prickmark för det aktuella området.
Genomförandetiden för befintlig detaljplan är 10 år. En ändrig av detaljplan (ÄDP)
blir därmed först försvarbar 2018.
Områdets övergripande traditionella struktur bevarades med mindre hus på de
lägre, plattare delarna som omger uppstickande, mer svårbebyggda berg- och
klippområden.
På fastigheten har vid tiden för upprättandet av befintlig detaljplan stått ett skjul.
För att måna om natur, rekreation och grönytor mellan bostadsbebyggelsen gavs
ingen ny byggrätt för skjulet i detaljplanen. Markens lämplighet för
bostadsbebyggelse har därmed redan prövats.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
I Grönplan Hönö, antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 1994, är ansökans
område utpekat som svårtillgängligt.
Barnperspektivet
I den befintliga detaljplanen beskrivs den norra naturmarken om
exploateringsfastigheterna som bevarandevärd som passage upp till bergsknallen,
som en chans till lek i spännande, kuperad terräng med krokiga tallar, fritt från
bilar. Den öppna gräsytan norr om Rödvägen används som informell bollplan av
ungdomarna i trakten och den vidgade passagen som planen medgav förstärkte
kopplingarna mellan tätortens grönytor.
Samhällsbyggnads synpunkter
Samhällsbyggnadsverksamheten ställer sig negativ till planförslaget och anser att
den tänkta ändringen av detaljplan strider mot flera av de syften som angavs vid
tidigare detaljplanearbete. Eftersom att genomförandetiden går ut 2018 gäller
fortfarande dessa argument och markens lämplighet för bostadsbebyggelse har så
pass nyss prövats.
Samhällsbyggnad ser positivt på förtätning i området men parallellt med detta finns
en strävan efter att bevara grönytor. Området som omfattas av den befintliga
detaljplanen ligger inom redan tätbebyggt område. Gällande översiktplan belyser
vikten av att bevara gröna stråk mellan bostadshus. Barnperspektivet motsäger att
naturområdet bebyggs med bostäder, då detta kan komma att påverka barns
tillgänglighet till lek i grönområden.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Karin Larsson
Planarkitekt
Öckerö 2015-03-11
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Karin Larsson
Begäran om planbesked - Hönö 3:4, 2:348 samt 2:266
0091/15
Förslag till beslut
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Sökanden meddelas positivt planbesked för fastigheterna Öckerö Hönö 3:4, 2:348
och 2:266. Plankostnadsavtal ska tecknas med kommunen innan planarbetets start.
Planarbetet förväntas kunna starta under 1: a kvartalet 2018 och antas under 2019.
Ärende
Sökanden har begärt planbesked för att möjliggöra en förtätning i befintlig
bostadsbebyggelse i form utav ytterligare tre nya enbostadshus.
Planförhållande
Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP 05), antagen av kommunfullmäktige den 14
juni 2006, redovisar tätbebyggt område för bostäder för planområdet. ÖP05 anger
även fördelen med att förtäta i befintliga bostadsområden på grund av kommunens
begränsade marktillgång.
Byggnadsplanen som reviderades 1949-06-30 anger för området:
- Bostadsändamål
- Prickmark och får därmed inte bebyggas
- Endast friliggande byggnader får uppföras
- Minsta tomtstorlek 800 kvm, största huvudbyggnad 100 kvm och högst 7.5 meter
hög bebyggelse.
Planområdet är inte utpekat som särskilt bevarandevärt område varken i
Naturvårdsprogrammet (2014) eller i Kulturmiljöprogrammet (2012).
Planområdet berörs inte av strandskydd.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Samhällsbyggnads synpunkter
En förtätning av befintligt bostadsområde anses vara förenlig med kommunens
vision om förtätning av befintlig bebyggelse. Bostäder uppförs till fördel nära
kommunal och kommersiell service.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Karin Larsson
Planarkitekt
Öckerö 2015-05-18
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Karin Larsson
Detaljplan del av Heden 1:300, Tärnvägen
Öckerö Kretsloppspark
0031/15
Förslag till beslut
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Detaljplan för området mellan Tärnvägen och Göteborgsvägen respektive detaljplan
för Öckerö kretsloppspark framställs var för sig.
Ärende
- Positivt planbesked lämnades av Kommunstyrelsen (KS § 166) 2014-10-14 om
ansökan gällande detaljplan för att möjliggöra för ny lokalisering av en
kretsloppspark inklusive möjlighet för anläggande av en KDV-anläggning.
- Positivt planbesked lämnades av Kommunstyrelsen (KS § 36) 2015-01-27 om
ansökan gällande detaljplan för att möjliggöra för industrimark för området mellan
Tärnvägen och Göteborgsvägen. I beslutet föreslogs att området mellan Tärnvägen
och Göteborgsvägen detaljplaneläggs i samband med framtagande av detaljplan för
Kretsloppsparken. Från samhällsbyggnad motiverades detta genom att utredningar,
översvämningsriskåtgärder samt att ett större helhetsgrepp kring Pinan-området
med fördel i en större detaljplan kunde tas.
Efter tidigt samråd med Länsstyrelsen framgår att åtgärder för översvämningsrisker
inte behöver lösas för hela områden vid detaljplaneskedet. Åtgärder ska
säkerhetsställas i detaljplan, men detaljplanen i sig kan hänvisa till att åtgärder ska
ske i ett helt område. Alltså kan detaljplan för Öckerö kretsloppspark ske separat
och därmed påskyndas, utan att åtgärder för översvämningsrisken för hela Pinanområdet behöver detaljplaneläggas. Lika så detaljplan för Tärnvägen framställas
separat eftersom det området inte på samma sätt som marken för kretsloppsparken
berörs av översvämningsrisk.
Postadress
Gatuadress
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
Telefon
031-97 62 00
Organisationsnr
212000-1280
E-post
Hemsida
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Samhällsbyggnads synpunkter
Samhällsbyggnad anser där av att detaljplan för industrimark vid Tärnvägen och
detaljplan för Öckerö kretsloppspark görs separat. Detta för att planerna annars
riskerar att påverka varandra tidsmässigt på grund av deras olika behov av
utredningar och krav på åtgärder.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Karin Larsson
Planarkitekt
Öckerö 2014-11-26
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Sofia Wiman
Detaljplan Öckerö 1:708
0347/12
Antagande
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Utställningsutlåtande, daterat 2014-11-19, godkänns.
Antagandehandlingarna daterade 2014-11-25 godkänns och lämnas över till
kommunfullmäktige för antagande enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen (SFS
2010:900).
Bakgrund
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2011-10-25 (Sbn § 206) att lämna positivt
planbesked för att upprätta detaljplan för fastigheten Öckerö 1:708.
Ett förslag till detaljplan har tagits fram av Öckerö kommun tillsammans med
Arkitektfirma Leif Fred.
Kommunstyrelsen beslutade 2013-01-02 (KS § 32) att genomföra samråd enligt 5
kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900).
Kommunstyrelsen beslutade 2014-06-03 att driva planärendet vidare vid förslag
från samhällsbyggnadsverksamheten att avsluta planarbetet pga. olämpligheten
med bebyggelse i naturområdet.
Kommunstyrelsen beslutade 2014-06-03 (KS § 104) att ställa ut planhandlingar
daterade 2014-01-12 på granskning enligt 5 kap. 18 § plan- och bygglagen
(2010:900).
Ärende
Planområdet ligger omedelbart norr om Prästängens idrottsplats, ca 1500 m
nordväst om Öckerö hamn. På fastigheten låg tidigare ett fritidshus i en våning som
förstördes totalt av brand år 2008.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Planförlaget syftar till att ge möjlighet att uppföra ett bostadshus i en våning på
fastigheten Öckerö 1:708. Föreslagen byggnad och väganslutning ska byggas med
stor anpassning till terräng och omgivning.
Förslaget visar på en byggrätt på 65 kvadratmeter vilket motsvarar det fritidshus
som tidigare fanns på fastigheten.
Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP05), antagen av kommunfullmäktige den 14
juni 2006, redovisar natur- och idrottsområde. Området är beskrivet som ett möjligt
utvecklingsområde för idrottsutbudet.
Detaljplanen som vann laga kraft 1983 redovisar idrottsändamål och parkmark.
Delar av fastigheten Öckerö 1:708 ligger utanför detaljplanelagt område.
Området innefattas inte av strandskydd.
Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 22 april 2013 till
20 maj 2013. Från remissinstanserna och övriga sakägare har det under
samrådstiden inkommit 14 yttranden. Inkomna synpunkter har sammanställts i en
samrådsredogörelse, daterad 2013-07-25.
Förslaget till detaljplan har varit utställt för granskning under tiden 29 september
2014 till 27 oktober 2014. Från remissinstanserna och övriga sakägare har det under
granskningstiden inkommit 8 yttranden. Inkomna synpunkter har sammanställts i
granskningsutlåtandet, daterat 2014-11-19.
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12 kap. 1 § PBL och
nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte
kommer att prövas.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Sofia Wiman
Planarkitekt
2014-11-25
Dnr 0347/12
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling
DETALJPLAN FÖR BOSTADSHUS NORR OM
PRÄSTÄNGENS IDROTTSPLATS
ÖCKERÖ 1:708, ÖCKERÖ KOMMUN
Sida 1/13
2014-11-25
Dnr 0347/12
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Planförlaget syftar till att ge möjlighet att uppföra ett bostadshus i en våning på fastigheten
Öckerö 1:708. Föreslagen byggnad och väganslutning ska byggas med stor anpassning till
terräng och omgivning.
PLANHANDLINGAR
Detaljplanen består av:
x Plankarta med bestämmelser
x Planbeskrivning (denna handling)
och övriga handlingar:
x Illustrationskarta (finns på plankartan)
x Grundkarta
x Fastighetsförteckning
x Samrådsredogörelse
x Granskningsutlåtande
Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de
förutsättningar och syften som planen har. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att
den ska vara vägledande vid tolkningen av planen.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Läge
Planområdet ligger omedelbart norr om Prästängens idrottsplats, ca 1500 m nordväst om
Öckerö hamn. På fastigheten låg tidigare ett fritidshus i en våning som förstördes totalt av
brand år 2008.
Översiktskarta med planområdet
Sida 2/13
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 3/13
Areal och markägoförhållanden
Planområdet omfattar ca 3700 m². Fastigheten Öckerö 1:708 är i privat ägo. Marken för
tillfartsvägen, Öckerö 1:552, omfattas av idrottsområdet Prästängen och ägs av kommunala
bostadsbolaget Öbo. Vägen berör till en mindre del Öckerö 1:121 (fastighetens sydöstra hörn),
som är i privat ägo.
PLANFÖRHÅLLANDEN
Översiktsplan, ÖP05
Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP05), antagen 14 juni 2006 anger område för idrottsområde – Prästängen (område 2D) samt är utpekat som förnyelse och utveckling av
befintliga områden. Fastigheten ligger delvis inom detaljplanelagt område (se nedan).
Fastigheten ligger inom naturområde enligt översiktsplanen.
I ÖP05 anges för det aktuella området:
”Prästängen (område 2d)
Området omfattas av detaljplan. Förändringar kan
föregås av en översyn av den gällande detaljplanen
för området.
Prästängen där de flesta av kommunens sportanläggningar är samlade är ett område med utvecklingspotential. Området kan kompletteras med ytterligare sport- och fritidverksamheter.
Gestaltningsprogram för byggnader och omgivningen kan tas fram om påverkan blir stor”.
Fastigheten Öckerö 1:708 fastighetsbildades 1985 för det år 2008 nedbrunna fritidshuset
(och efter gällande detaljplan för idrottsområdet vunnit laga kraft, 1983). Vid länsstyrelsens
överprövning av beviljat bygglov för ett nytt fritidshus (2009) ansåg länsstyrelsen att
bygglovet måste föregås av en ändring av detaljplanen för idrottsområdet.
Nu aktuellt detaljplaneförslag får ses som en förändring enligt översiktsplanen som kan
föregås av en översyn av gällande detaljplan.
Detaljplan
För området gäller delvis
detaljplan Öckerö 3498, som
vann laga kraft år 1983. Planens
genomförandetid har gått ut.
Enligt gällande detaljplan
omfattas planområdet av
område för idrottsändamål samt
parkmark. Nordöstra delen av
fastigheten Öckerö 1:708 ligger
utanför planlagt område.
Del av gällande detaljplan Öckerö 3498 med fastigheten Öckerö 1:708 (markerat med röd begränsningslinje) och läge för det nedbrunna fritidshuset
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 4/13
Strandskydd
Planområdet ligger inte inom strandskyddat område.
MARK OCH VEGETATION
Marken inom fastigheten Öckerö 1:708 består av berg i dagen med inslag av grästuvor och
mindre buskvegetation. Fastighetens nordöstra del ligger inom område som enligt förslag till
naturvårdsplan (som varit utsänd på remiss fram till 15 juni 2014) redovisas som
naturområde med naturvärde klass III. Skötsel för området föreslås återkommande bränning
med 5-10 års intervall.
Förslag till naturvårdsplan, remissversion 2013 03 31
Tillfarten till fastigheten ligger huvudsakligen inom fastigheten Öckerö 1:552 (som ägs av
Öckerö kommun). Området för tillfarten består idag av en mosaik av igenväxande
skogsvegetation med främst tall, rönn, mindre ek, en och sälg, våtare bäcklikande delar med
vass samt torrare partier av ljunghällmark.
Miljö- och hälsoskydd, Öckerö kommun har i samrådsskedet särskilt studerat området för
vägdragningen och har där inte kunnat konstatera några särskilt skyddsvärda arter eller
andra höga naturvärden. Miljö- och hälsoskydd poängterar särskilt behovet att undvika
sprängningsarbeten samt att röjningsarbeten bör ske med hänsyn till fågellivet, alltså inte
under häckningssäsongen.
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 5/13
GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN
Berget ligger synligt inom hela planområdet. Några geotekniska problem bedöms därför inte
föreligga.
MARKRADON
Marken klassas som lågriskområde.
FORNLÄMNINGAR
Inga fornlämningar finns registrerade inom planområdet. Ca 50 meter väster om
planområdet finns en fornlämning bestående av en stensättning och en stenhägnad.
BEFINTLIG BEBYGGELSE
På fastigheten låg tidigare ett fritidshus som brann ned 2008. Fastigheten Öckerö 1:708
bildades 1985 genom legalisering av arealöverlåtelse.
DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH KONSEKVENSER
Detaljplanen innebär att ett bostadshus i en våning kan byggas på fastigheten. Konkret
innebär förslaget att ett fritidshus om max 65 m2 byggnadsarea i en våning kan byggas som
ersättning för det år 2008 nedbrunna fritidshuset.
Planförslaget redovisar kvaliteter och begränsningar beträffande föreslagen byggnadsvolym
och dragning av väg till fastigheten med hänsyn till terräng omgivning och behov.
Avsikten är att uppföra en byggnad med en volym som inte bryter bergets kontur och med en
färgsättning med exempelvis grå träfasader och med sedum på taket som harmoniserar med
miljön. Omgivande naturmark och passagemöjligheter ska bibehållas.
Byggnaden ska uppföras med ekologiska material och med låg energiförbrukning genom bra
klimatskal eventuellt kompletterat med solfångare på taket för varmvatten.
VY FRÅN VÄSTER
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 6/13
VY FRÅN NORR
BEBYGGELSEOMRÅDEN
Bostäder och övrig bebyggelse
Planområdet är idag obebyggt. Inom Prästängens idrottsplats, söder om planområdet, finns
en nybyggd idrottshall.
Service
Offentlig och kommersiell service finns huvudsakligen i anslutning till Öckerö hamn. Norr
om Norgårdsvägen mellan Öckerö hamnområde och planområdet finns två skolor med
årskurs F-6 (Ankaret och Kompassen), en skola med årskurs 7-9 (Brattebergsskolan) samt
Öckerö seglande gymnasieskola vid sundet utanför Björnhuvudet på Öckerös östra sida.
FRIYTOR
Lek och rekreation
Södra delen av fastigheten Öckerö 1:708 samt tillfarten till fastigheten ligger enligt
översiktsplanen huvudsakligen inom idrottsområdet Prästängen (Ri-område i gällande
detaljplan). Mellan den södra spetsen av fastigheten Öckerö 1:708 och den nybyggda
idrottshallen sträcker sig ett befintligt motionsspår i öst-västlig riktning. Norr om
motionsspåret stiger terrängen successivt. Motionsspåret bedöms utgöra en naturlig gräns åt
norr för utveckling av det framtida idrottsområdet.
Omedelbart söder om fastighetens sydspets rinner en mindre bäck med svårgenomtränglig vegetation som utgör ett hinder för allmänheten att
röra sig i öst-västlig riktning. Motionsspåret utgör den naturliga leden att ta sig fram i terrängen
mot havet och den befintliga badplatsen.
Den egna tomten kan användas för lek och rekreation.
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 7/13
TRAFIK
Biltrafik
Tillfart till området föreslås ske från Norgårdsvägen norr om befintlig fotbollsplan och är
gemensam med tillfarten till den nyligen uppförda idrottshallen (2011).
För det nedbrunna fritidshuset fanns ingen tillfart till fastigheten. Parkering redovisades i
anslutning till idrottshallen och är idag löst med arrendeavtal.
Tillfarten redovisas med en bredd av 2,5 meter för att göra det möjligt att angöra fastigheten
med bil och lättare räddningsfordon som exempelvis ambulans och dyl. För att minimera
ingreppet i naturen byggs vägen på enklaste möjliga sätt och med en anpassning till
terrängen för att i så stor utsträckning som möjligt undvika sprängning. Tyngre fordon som
brandfordon tillåts inte. Därför föreslås att en vattenpost avsätts vid fastigheten sydspets.
Tillfarten har diskuterats ytterligare efter samrådsskedet.
Tillfart till fastigheten sker från Norgårdsvägen via infarten till idrottsområdets parkering
och vidare till den nybyggda idrottshallens
angöring och entré. Denna tillfart är idag tillgänglig för allmänheten (se karta). Från idrottshallens vändplats passerar därefter vägen det befintliga motionsspåret. Vägen följer
i princip den befintliga gångstigen till fastigheten som naturligt inordnar sig i terrängen. Det
befintliga motionsspåret flyttas ca två meter
söderut mot idrottshallen för att ge plats åt
vägen. VA-ledningen förläggs i vägen förutom
i delen närmast idrottshallens gavel.
Tillfart till idrottsområdet parkering och idrottshallens angöring
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 8/13
Fastighetens tillfartsväg vid passagen med motionsspåret
Dagens situation med idrottshallens entré och motionsspår
Parkering
Parkering sker idag inom Prästängens idrottsplats i anslutning till den nybyggda
idrottshallen. I förslaget föreslås parkering och angöring ske på fastighetens södra del som
ligger på en platå ca tre meter lägre än den föreslagna platsen för fritidshuset. Gästparkering
förutsätts ske på idrottsplatsens parkering.
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 9/13
Tillfartsvägen från fastigheten Öckerö 1:708.
Kollektivtrafik
Flexlinjen drivs av Västtrafik AB och trafikerar Björkö, Hälsö, Öckerö, Hönö och Fotö.
Flexlinjen är öppen för alla resenärer. Resan förbokas. Upphämtning sker på någon av de 115
skyltade "mötesplatser" som finns på dessa öar. Mötesplatser i anslutning till det aktuella
planområdet finns vid Prästängen, Hjällviks badplats utmed Norgårdsvägen och
Rördammsvägen. Fastigheten ligger ca 300 meter från Norgårdsvägen.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten och avlopp
Kommunalt vatten och avlopp ansluts från en punkt vid idrottshallen norra fasad.
Tryckavlopp med isolerad ledning för att undvika sprängningar föreslås. Hela anläggningen
från anslutningspunkten till byggnaden kommer att vara en enskild anläggning. Förutom
ledningar omfattar anläggningen pumpstation för avlopp samt eventuell tryckstegringsstation för vatten.
Värme
Uppvärmning sker med egen anläggning. Kommunen är positiv till att uppvärmning sker
med förnyelsebara energikällor.
El och tele
Ledningar för el och tele ansluts från en punkt vid idrottshallens norra fasad.
Avfall
Kommunal avfallshämtning ska anordnas för fastigheten.
Grundläggning
Byggnadens placering i höjdled ska anpassas efter landskapsbilden. Sprängning för
grundläggning ska minimeras för att minska påverkan av berget.
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 10/13
KONSEKVENSBESKRIVNING
Hushållning med mark- och vattenområden m.m.
Vid utarbetande av denna detaljplan har samhällsbyggnadsverksamhetens plan- bygg- och
miljöenhet gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning
enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens
översiktsplan i enlighet med 5 § förordningen om hushållning med mark och vattenområden
m.m.
Ställningstagande till miljökonsekvenser
Samhällsbyggnadsverksamhetens plan- bygg- och miljöenhet har bedömt att detaljplanen
inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKBförordningens bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Detaljplaneförslaget
medger inte användning av detaljplaneområdet för ett av de ändamål som anges i PBL 5 kap.
18 §, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas.
Samhällsbyggnadsverksamhetens plan- bygg- och miljöenhet har därmed bedömt att en
miljöbedömning med en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag.
Kommunens ställningstagande grundar sig på bedömningen att ett genomförande av
detaljplanen:
- inte bedöms negativt påverka Natura 2000-område och därmed inte kräver tillstånd
enligt 7 kap 28 § MB.
- inte bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap,
fornlämningar, vatten etc.
- inte ger upphov till betydande risker för människors hälsa eller för miljön.
- inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids.
- inte påtagligt påverkar några områden eller natur som har erkänd nationell eller nationell
skyddsstatus, t.ex. riksintressen eller naturreservat.
Länsstyrelsen anser att planen inte innebär betydande miljöpåverkan.
Tillgänglighet
Enligt PBL 8 kap 1 § ska generellt en byggnad bl a vara tillgänglig och användbar för personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Undantag från dessa utformnings- och
egenskapskrav gäller bl a för fritidshus samt beträffande tillgänglighet för ett en- eller
tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.
Fastigheten Öckerö 1:708 ligger i kuperad bergsterräng. Föreslaget läge för bostadshuset
ligger på nivån +15 (ca) medan platsen för bilangöring ligger på nivån +10 - +11. Bilvägen
från idrottshusets angöring (+5) kommer för att ha en lutning på ca 10-12%. Mellan bilplats
och huset på fastigheten kommer nivåskillnaden att tas upp med en trappa (alternativt en
längre gångväg/ramp på fastighetens västra del).
Vid utbyggnad av tillfartsvägen ska dock eftersträvas en så god tillgänglighet och anpassning
till terrängen beträffande lutningar etc som kan medges bl a för att undvika sprängningar och
uppfyllningar av marken.
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 11/13
ORGANISATORISKA FRÅGOR
TIDSPLAN
För föreliggande detaljplan gäller följande tidplan:
Samråd
Granskning
Antagande
Laga kraft
Andra kvartalet 2013
Tredje kvartalet 2014
Första kvartalet 2015
Första kvartalet 2015 (framflyttas vid ev. överklagande)
GENOMFÖRANDEFRÅGOR
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden utgår 5 år efter det datum då planen vunnit laga kraft.
Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med
planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att
fastighetsägaren har rätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt).
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
MARKÄGOFÖRHÅLLANEN
Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen.
INLÖSEN AV MARK
Gränserna för fastigheten Öckerö 1:708 ändras inte.
Tillfartsvägen till fastigheten Öckerö
1:708 dras huvudsakligen på
fastigheten Öckerö 1:552 som ägs av
det kommunala bostadsbolaget Öbo.
Vägen påverkar Öckerö 1:121 i dess
sydöstra hörn. Då motionsspåret
förläggs ca 2 meter söderut mot
idrottshallen kan den nya tillfartsvägen
i huvudsak placeras på mark som idag
utgörs av motionsspåret (område med
röd begränsningslinje på kartan).
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 12/13
På illustrationskartan redovisas tillfarten till
bostadshuset i avsnittet närmast idrottshallens
vändplats. Tillfarten redovisas i princip på den mark
som befintlig motionsslinga tar i anspråk inom
Öckerö 1:121. Den slutliga dragningen av tillfarten
samt flyttningen av motionsspåret avgörs vid
genomförandet av vägen. Utgångspunkten är att
försöka undvika intrång på Öckerö 1:121 alternativt
endast utnyttja den del som är idag utnyttjat för motionsspåret. Tillfarten inom Öckerö 1:121
ska lösas med servitut alternativt träffa överenskommelse enligt dagens situation.
Utbyggnad av tillfartsväg samt flyttning av motionsspåret bekostas av fastighetsägaren till
Öckerö 1:708.
FASTIGHETSBILDNING
Planområdet utgörs av fastigheten Öckerö 1:708 som fastighetsbildades 1985 samt den del av
idrottsområdet som omfattar tillfartsvägen till fastigheten Öckerö 1:708 från idrotthallens
entré och vändplats. Planförslaget innebär ingen ändring av fastighetsgränserna.
SERVITUT
Servitut för tillfart, vatten och avlopp samt el- och teleledningar behöver tillskapas inom
kvartersmark (som på plankartan redovisas som utfart).
Utfarten till Norgårdsvägen samordnas med utfarten till idrottsanläggningen som idag är
tillgänglig för allmänheten. Bedöms det lämpligt att i framtiden tillskapa en gemensamhetsanläggning kan den aktuella fastigheten enkelt inordnas i en sådan.
Anslutningspunkt för kommunalt vatten och avlopp finns vid idrottshallens norra fasad.
Ledningar över kvartersmark fram till denna punkt kan tryggas genom servitut eller
ledningsrätt. Fastighetsägaren till Öckerö 1:708 ansöker och bekostar skapandet av ett sådant
servitut.
EKONOMISKA FRÅGOR
PLANKOSTNADER
Plankostnader regleras enligt särskilt planavtal.
FINANSIERING
Fastighetsägaren bekostar upprättandet av detaljplanen.
FÖLJDINVESTERINGAR
Fastighetsägaren bekostar utförande av tillfartsväg inklusive flytt av ett mindre avsnitt av
motionsslingan samt ledningsdragning från VA-anslutningspunkt.
2014-11-25
Dnr 0347/12
Sida 13/13
DRIFTKOSTNADER
Fastighetsägaren till Öckerö 1:708 bekostar driftskostnader.
GATUKOSTNADER OCH ÖVRIGA AVGIFTER
Gatukostnader utgår inte. Fastighetsägaren bekostar anslutning till kommunal VAanslutningspunkt enligt gällande VA-taxa.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Handläggare är Sofia Wiman vid samhällsbyggnadsverksamheten, plan-, bygg- och
miljöenhet, Öckerö kommun. Som konsult har planarkitekt Leif Fred medverkat.
Robert Svensson
samhällsbyggnadschef
Öckerö kommun
Sofia Wiman
planarkitekt
Öckerö kommun
Leif Fred
planarkitekt
Arkitektfirma Leif Fred
Datum 2014-11-19
Diarienummer 0347/12
Sida 1/6
GRANSKNINGSUTLÅTANDE
Antagandehandling
DETALJPLAN FÖR BOSTADSHUS NORR OM
PRÄSTÄNGENS IDROTTSPLATS
ÖCKERÖ 1:708
ÖCKERÖ, ÖCKERÖ KOMMUN
Datum 2014-11-19
Diarienummer 0347/12
Sida 2/6
INLEDNING
Planförlaget syftar till att ge möjlighet att uppföra ett bostadshus i en våning på
fastigheten Öckerö 1:708. Föreslagen byggnad och väganslutning ska byggas med
stor anpassning till terräng och omgivning.
Förslaget till detaljplan har varit utställt för granskning under tiden 29 september – 27 oktober.
Planhandlingarna har funnits tillgängliga digitalt på kommunens hemsida samt på kommunhuset
och Öckerö bibliotek.
Från remissinstanserna och övriga sakägare har det under utställningstiden inkommit 8 yttranden. Dessa sammanfattas och kommenteras nedan tillsammans med förslag till bemötande
och eventuell åtgärd.
Yttrandena indelas i tre grupper:
x statliga verk, myndigheter och bolag
x kommunala nämnder och förvaltningar
x övriga
SAMMANFATTNING
Endast åtta yttranden har inkommit under granskningen med varierande synpunkter. Flera av
de remissinstanser som lämnat yttranden har inget att invända. Två av Öckerö kommuns
nämnder har lämnat yttranden med
Länsstyrelsen kommer inte att pröva planen om den antas med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10§ PBL.
REVIDERING AV FÖRSLAGET
Då den äldre benämningen av prickad mark är snävare kommer den att tillämpas i denna planen. Byggnad får inte uppföras ändras till marken får inte bebyggas. Ett antal omformuleringar görs i bestämmelserna gällande utökad bygglovsplikt för komplementbyggnader, komplementbostadshus och tillbyggnader. Den angivna byggnadshöjden regleras istället med en
plushöjd samt angivet takmaterial görs lite mer flexibelt. Utöver detta görs mindre redaktionella justeringar i planbeskrivningen.
Datum 2014-11-18
Diarienummer 0347/12
Sida 3/6
STATLIGA VERK, MYNDIGHETER OCH BOLAG
LÄNSSTYRELSEN
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10§ PBL och nu kända
förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den
antas.
Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att
mellankommunal samordning är olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs,
att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att
bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för
olyckor, översvämning eller erosion.
De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har beaktats.
Kommentar
Noterat
LANTMÄTERIET
Har inte inkommit med synpunkter.
SGI
Då ingen ny information har tillkommit avseende de geotekniska säkerhetsfrågorna, gäller det
tidigare yttrandet. SGI ser alltså utifrån de granskade frågeställningarna inget hinder för den
aktuella planen och bedömer att de geotekniska säkerhetsfrågorna är klarlagda.
Kommentar
Noterat
NATURVÅRDSVERKET
Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i rubricerat ärende.
Kommentar
Noterat
TRAFIKVERKET
Trafikverket har tidigare yttrat sig i samrådet över planförslaget och vi framförde då inga
synpunkter.
Trafikverket vill informera om planeringsförutsättningen att ökade bostadsbebyggelse i Öckerö
kommun måste förhålla sig till att befintlig kapacitet i färjetrafiken och på väg 155 och det
pågående arbetet med Öckerös trafikstrategi.
Trafikverket har inga synpunkter på planförslaget.
Kommentar
Noterat
Datum 2014-11-18
Diarienummer 0347/12
Sida 4/6
KOMMUNALA NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN
Enligt den översiktliga naturinventeringen som gjorts av naturcentrum under sommar/hösten
2013 så benämns det större området (objekt 25), där den aktuella detaljplanen ingår, som ett av
kommunens största sammanhängande öppna hällmarksområden och anses av den anledningen
som bevarandevärt. Det gör detaljplanen olämplig eftersom den innebär ett ingrepp i det
sammanhängande naturområdet. Den medför också en risk att ytterligare markägare önskar
bebygga sina fastigheter, vilket skulle inverka negativt på naturvärdena.
Om planen ändå genomförs bör utformningen ses över så att inte mer mark än vad som är
nödvändigt tas i anspråk. Rödlistade fåglar har funnits inom objekt 25, vilket stärker tidigare
inlämnade synpunkter om att eventuella arbeten i området inte bör ske under häckningsperioden.
Planbeskrivningen
Det står att byggnaden inte får värmas upp med direktverkande el. Detta regleras i BBR. BBR 9:11
står det att energikraven inte gäller för fritidshus.
Det står att nya byggnader skall grundläggas med platts direkt mot berg. Man grundlägger inte
med grundplatta direkt på berg på det viset. Det är inte önskvärt att byggnaden skall stå på en
”kudde”. Texten bör omformuleras såsom att byggnadens placering i höjdled skall anpassas efter
landskapsbilden eller att man i praktiken anger vilken plushöjd färdigt golv skall läggas på.
Förutsättningarna för tillfartsvägen bör tydliggöras. Om möjligt bör krav ställas på att körbanan ej
får hårdgöras. Mer mark än nödvändigt bör ej tas i anspråk vid ett eventuellt genomförande av
planen.
Texten på illustrationskartan upplevs som liten.
Kommentar
Synpunkterna noteras och förs fram till berörda beslutsfattare. De synpunkter som berör
naturvärden och den översiktliga naturvärdesinventeringen har tidigare behandlats av
kommunstyrelsen där bedömning gjorts att planen trots detta ska drivas vidare. Att
anläggningsarbeten inte bör göras under häckningsperioden finns angivet i planbeskrivningen.
Synpunkterna gällande att denna plan kan medföra att fastighetsägare i närområdet vill
exploatera sina fastigheter delar kommunstyrelsen. Sådana frågor hanteras genom det
kommunala planmonopolet och kommunstyrelsen tar ställning till om mer exploatering i
området anses aktuellt att pröva genom detaljplaner.
Synpunkterna gällande uppvärmning och grundläggning noteras och handlingarna justeras i
enlighet med dem.
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Kultur- och fritidnämnden vidmakthåller sitt tidigare beslut. Prästängsområdet är idag ett flitigt
utnyttjat idrotts- och rekreationsområde. Aktuellt planområde går emot Prästängsområdets
användning och utveckling. Att återuppbygga fastighet och anlägga väg, som korsar befintligt
motionsspår, är olämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Detta påverkar Prästängsområdets karaktär
som attraktivt friluftsområde.
Kommentar
Synpunkterna noteras och förs fram till berörda beslutsfattare. Samtliga av dessa synpunkter
Datum 2014-11-18
Diarienummer 0347/12
Sida 5/6
har behandlats i särskild ordning när förslaget till detaljplan varit aktuellt att avsluta utifrån
samhällsbyggnadsverksamhetens bedömning. Denna fråga behandlades av kommunstyrelsen
våren 2014. Då gjordes bedömningen att påverkan på idrottsområdet inte är betydande och att
trafiksäkerhetsfrågan inte så allvarlig att avslut av ärende var aktuellt. Beslut fattades istället
om att handlingarna skulle ställas ut för granskning.
SAMHÄLLSBYGGNADSVERKSAMHETEN
VA-enheten
Va-enheten har en synpunkt och det gäller vid stycket servitut. Där bör det stå att det är
fastighetsägaren som ansöker och bekostar servitutet.
Kommentar
Noterat, justering görs.
ÖVRIGA
ÖCKERÖ NORRA ÖRÅD
Vi finner förslaget väl genomarbetat vad gäller lösning på tillfart, anpassning till omgivningen av
planerad byggnad likaväl som försörjning av el och VA.
Vi ser positivt på ett godkännande av förslaget.
Kommentar
Noterat
…………………………………………………………..
Sofia Wiman
Planarkitekt, Öckerö kommun
Datum 2014-11-18
Diarienummer 0347/12
Sida 6/6
Öckerö 2015-04-27
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Anna Westergården
Begäran om planbesked - Öckerö centrum
0106/15
Förslag till beslut
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Sökanden meddelas positivt planbesked för fastigheterna Öckerö 2:72, 2:73, 2:74,
2:897, 17:3, 2:620, 2:481, 2:487, 2:806 m.fl. (se inringat område på bifogad karta).
Plankostnadsavtal ska tecknas med kommunen innan planarbetets start.
Planarbetet förväntas kunna starta under 2:a kvartalet 2015 och antas under 2016.
Planen ska genomföras med ett utökat förfarande enligt PBL (2010:900).
Då förslaget i planbeskedet till viss del strider mot översiktplanen ska beslut fattas
av Kommunfullmäktige.
Sammanfattning
Arbetet med att utveckla Öckerö centrum har pågått under en längre tid. Under 2011
togs ett program fram där kommunens politiker, strategiskt viktiga fastighetsägare
och av kommunen utvalda näringsidkare deltog. Arbetet resulterade i ett
programförslag för vidare utveckling av Öckerö hamnplan med omnejd.
Sökande har nu begärt planbesked för att kunna tillskapa ett centrum för Öckerö
kommun. Förslaget i det behandlade planbeskedet går i linje med framtaget
program, med undantag för några avvikelser (se utvalda jämförelser i bilaga 1).
Nu behandlat förslag vill ge möjlighet till byggnation av verksamheter och 330
bostäder på och kring Öckerö hamnplan.
Mängden verksamhetsytor och bostäder gör att byggnation på höjden är nödvändig.
Den förhållandevis höga exploateringsgraden kommer att medföra att underlaget
för handel och service troligtvis ökar, vilket således talar för en positiv utveckling
mot ett levande kommuncentrum.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Bakgrund
Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP05), antagen av kommunfullmäktige den 14
juni 2006, redovisar området på och kring Skärhamnsås som bostäder för
nuvarande och framtida markanvändning. För Öckerö hamnplan visas
verksamheter.
Översiktsplanen anger också ”förnyelse av befintligt område” för Öckerö hamnplan
med omnejd.
Öckerö hamn är utpekat i gällande översiktsplan som riksintressen för yrkesfiske.
Det innebär att området har ett särskilt starkt skydd mot åtgärder som påtagligt kan
försvåra eller skada fiskeriverksamheten.
Program för centrala Öckerö, antagen av kommunstyrelsen år 2011, utreder
förutsättningar och ger förslag på utbyggnad för Öckerö hamnområde. Programmet
ger också förslag på hur Björnhuvudet skulle kunna utvecklas, detta område ingår
inte i det nu behandlade planbeskedet.
Behandlat område omfattas av fyra byggnads-/detaljplaner, daterade mellan åren
1971-2001. Ingen av planerna har någon pågående genomförandetid.
Byggnadsplan Norgårdsvägen m.fl., laga kraftvunnen 1971-06-30, redovisar
allmänt ändamål.
Byggnadsplan Öckerö södra delen, laga kraftvunnen 1978-04-13, redovisar
parkmark på Skärhamnsås, samt för området söder ut längs med Hälsövägen.
Byggnadsplan Öckerö hamn m.fl., laga kraftvunnen 1980-08-21, redovisar handel,
parkering, allmänt ändamål samt parkmark på Öckerö hamnplan. För fastigheterna
väster om Hälsövägen anger planen parkmark, allmänt ändamål, bostäder samt
samlingslokaler.
Detaljplan Öckerö 2:123 m.fl., laga kraftvunnen 2001-10-30, redovisar handel samt
endast bostäder på andra våningen.
Samhällsbyggnadsverksamhetens synpunkter
Samhällsbyggnadsverksamheten ser positivt på planläggning av Öckerö hamnplan
med omnejd. En utbyggnad av Öckerö centrum anses bidra till en positiv utveckling
för hela Öckerö kommun.
Föreslagen utbyggande är dock ett mycket stort projekt för Öckerö kommun, ett
projekt som med största sannolikhet kommer att förändra kommunen i grunden,
kanske framförallt socialt. I dagsläget fungerar Hönö Klåva som ett småskaligt
kommuncentra. Öckerö Centrum kommer emellertid att vara helt annorlunda till
sin karaktär, dels i inriktning men också i skala. Behandlat förslag utgörs främst av
bostäder och verksamheter. För att området ska uppfattas levande under större
delen av dygnet uppger sökande att koncentrationen av antalet boende måste vara
förhållandevis högt. I detta fall planeras cirka 330 nya bostäder. Det innebär att
gängse byggnadshöjd i kommunen frångås markant, men ligger i linje med det
program som togs fram år 2011. Landskapsbilden och öns siluett kommer därmed
att förändras.
Samhällsbyggnad vill poängtera projektets komplexitet och ett antal utredningar
kommer att behöva genomföras i samband med detaljplaneläggningen. Nedan gör
en genomgång av de frågor och utredningar som med största sannolikhet kommer
behandlas i planarbetet:
x En naturinventering kommer att behöva genomföras på de ytor som inte är
exploaterade idag. Avgränsning av inventeringsområde bör bedömas av
experter. Naturinventeringen ska sedan ligga till grund för den
miljökonsekvensbeskrivning som arbetas fram parallellt med detaljplanen.
x Utifrån vilka verksamheter som planeras kring hamnplan kommer
problematiken gällande stigande havsnivåer att behöva studeras i ett
inledande skede. Enligt kommunens översvämningskartering befinner sig
idag hela hamnplan inom röd zon (Zon 4) (se bilaga 2). Karteringen är
baserad på Länsstyrelsens handbok för stigande vatten. Röd zon är den zon
som är minst lämpad för byggnation. Samråd med Länsstyrelsen i frågan bör
därför ske tidigt i planprocessen.
x Strandskyddet återinträder automatiskt när en detaljplan upphävs eller ersätts
(miljöbalken 7 kap. 18 g §), vilket innebär att de måste finnas ett eller flera
särskilda skäl för att upphäva strandskyddet. Återinträdandet av
strandskyddet är en viktig fråga och måste diskuteras i ett tidigt skede, då det
är avgörande för att kunna genomföra delar av detaljplanen.
x I dagläget passerar allt farligt gods till norra Öckerö, Hälsö och Nordöarna
förbi Öckerö hamnplan. Enligt behandlat förslag ska hamnplan med omnejd i
framtiden innehålla ett större antal bostäder. Därmed förändras kraven på
skyddsavstånd och behovet av skyddsåtgärder vid transporter av farligt gods.
En sådan riskanalys bör arbetas fram parallellt med framtagandet av
detaljplan.
x Delar av behandlat förslag utgörs av berg. Vid byggnation kommer sprängning
med största sannolikhet att genomföras, vilket innebär att en översyn av
bergets stabilitet behöver arbetas fram. I detaljplaneskedet görs också
bedömningen om översynen bör leda till vidare utredningar.
x En utredning är genomförd för Öckerö hamnplan vad det gäller
personsäkerhet och buller. Utredningen baserades på tilltänkt bebyggelse
enligt programmet framtaget år 2011. Enligt denna utredning är etablering av
bostäder på hamnplan ej lämpligt ur bullerhänseende. Förslag i nu behandlat
planbesked har högre exploateringsgrad, riktlinjerna för buller har förändrat
samt byggtekniken har utvecklats sedan utredningen gjordes. Det innebär att
en ny bullerutredning kommer att behöva arbetas fram.
x I nära anslutning till Öckerö hamnplan finns det idag ett antal verksamheter.
Verksamheterna bedriver ett sådant arbete som både hanterar miljöfarligaoch explosiva ämnen. Därmed bör skyddsavstånd till de befintliga
verksamheterna beaktas i tidigt skede.
x Med grund i problematiken på 155:an kommer stort fokus läggas på Öckerö
kommun och hur trafikfrågan behandlas. Både Länsstyrelsen och
Trafikverket har gjort skriftliga ställningstaganden som syftar till att
kommunen måste kunna visa i varje detaljplan hur mängden trafik på väg 155
ska minska vid planens genomförande. Framtagande av en trafikutredning
kommer därför att vara av största vikt. Utredningen ska ha sin grund i
Öckerö kommuns trafikstrategi och bör sedan specifik studerar bland annat
tilltänkta trafikflöden, tillgänglighet och kollektivtrafiklösningar.
x Med tanke på projektets storlek och karaktär kommer utbyggnaden med
största sannolikhet få stor påverkan på hela Öckerö kommun, varför de
sociala konsekvenserna för både vuxna och barn behöver studeras ingående.
Detta bör göras i en socialkonsekvensanalys respektive en
barnkonsekvensanalys. Med fördel samordnas dessa två med
miljökonsekvensbeskrivningen.
x Enligt behandlat förslag kommer närmare 5000 kvm för verksamheter att
tillskapas, främst lokaliseras i bottenplan på byggnaderna. Kommunen bör
reflektera över vilken typ av inriktning som verksamheterna ska ha. Frågan
kan beaktas i en handelsstrategi ämnat för Öckerö centrum.
x I ett kommuncentrum är en viktig del att utformning och gestaltning uppfattas
tilltalande. För att området ska få en enhetlig karaktär bör ett
gestaltningsprogram tas fram parallt med detaljplanen, för att sedan
användas i bygglovsskedet.
x I projektet kommer en VA-utredning att behöva tas fram. Denna bör också
beakta frågan gällande hantering av dagvatten.
x Geotekniska aspekter behöver beaktas i tidigt skede. En markundersökning bör
också genomföras på och kring hamnplan för att säkerställa att marken är
lämplig för bebyggelse av bostäder.
x Enligt räddningstjänsten finns två viktiga aspekter att beakta ur deras
synvinkel. Den första är utrymning vid brand i hus högre än 11 meter. Då
måste utrymningsmöjligheter beaktats redan i byggskedet. Den andra
aspekten är tillgängligheten till brandstationen. Redan idag finns en
problematik kring hinder på vägen vid både in- och utryckning. Behandlat
planförslag bygger på att en av de två möjliga in-/utfarterna försvinner.
Tillgängligheten till brandstationen är en mycket viktig fråga för hela
kommunen, därför bör det föras en diskussion om brandstationen ska kunna
ligga kvar på befintlig plats och i så fall hur tillgängligheten ska lösas.
Lista på ovanstående utredningar kan komma att förändras under planarbetets
gång. Sammanfattningsvis är utvecklingen av ett kommuncentrum ett projekt som
kommer att kräva mycket resurser från Öckerö kommun, både i detaljplaneskedet,
bygglovsskedet men också i själva skedet för byggnation.
Samhällbyggnadsverksamheten anser dock att en utveckling av Öckerö centrum
kommer att gagna kommunen på lång sikt och skapa mervärden till hela
kommunen. Projektet är därför av allmänt intresse och bör således prioriteras i
planlistan.
Området som ligger till grund för planbeskedet är förhållandevis stort, vilket
eventuellt talar för att göra en etappindelning vad det gäller detaljplaneläggning och
utbyggnad. Val av indelning bör ses över i det inledande skedet av
detaljplanearbetet.
Viktigt i detta planarbete är att arbetsprocessen bedrivs genom bildandet av en
projektgrupp där planarkitekten är projektledare. I projektgruppen bör det ingå
representanter från samtliga berörda enheter och förvaltningar inom hela
kommunen, det för att säkerställa att viktig sakkunskap finns med i planprocessen i
ett tidigt skede.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Anna Westergården
Planarkitekt
BILAGA 1
Program 2011
Förslag 2015
Antal bostäder
110 st
329 st
Bostäder i kvm
9 100 kvm
28 515 kvm
Butik/
7 900 kvm
4 880 kvm
P-platser
140 platser
380 platser
Högsta våningsantal
6 vån
7 vån
Genomsnittligt våningsantal
3,4 vån
4 vån
Verksamhetsytor
Skillnader mellan program framtaget år 2011 och behandlat planbesked
BILAGA 2
Öckerö 2015-05-13
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Anna Westergården
Detaljplan för Björkö 1:110
0035/14
Förslag till beslut
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen godkänner huvuddragen i samrådshandlingar för detaljplan
gällande fastigheterna Björkö 1:110 och Björkö 1:111, och delegerar till planarkitekt
att godkänna justeringar innan samråd enligt 5 kap 11§ (2010:900) genomförs.
Sammanfattning
Planen syftar till att möjliggöra en positiv utvecklig av Björkö hamn, genom att
tillåta etablering av handel- och kontorsverksamhet i planområdet. Vidare
säkerställs den befintliga restaurangverksamhet i plan, vilket ses som en viktig del i
hamnens utveckling.
Ärende
Detaljplanearbetet grundar sig på ett positivt planbesked från 2013-09-03 (Ks
§146). Sökande fick positivt planbesked för att påbörja arbetet med en detaljplan i
norra delen av Björkö hamn (Skarvikshamnen). Planen skulle prova möjligheterna
för anläggning av hamn, restaurang och konferens, verksamheter, handelsändamål
samt tillfälligt boende.
I nu framtagen samrådshandling ges möjlighet för permanent bygglov för befintlig
restaurangverksamhet samt vidare utveckling av kommersiella lokaler,
kontorslokaler, utrymmen för korttidsboende, samt småbåtshamn inom
planområdet. Byggrätterna för befintliga sjöbodar behålls och skyddsföreskrifter
införs för bevarande av befintlig magasinsbyggnad.
Planförhållande
ÖP05
Översiktsplanen för Öckerö kommun (ÖP05), antagen av kommunfullmäktige den
14 juni 2006, redovisar verksamheter för området. Björkö hamn omnämns också i
översiktsplanen som ett område för förnyelse.
Postadress
Gatuadress Telefon
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
Organisationsnr
031-97 62 00
212000-1280
E-post
Hemsida
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Detaljplan
Fastigheterna omfattas av en detaljplan, Björkö Centrala delen, fastställd 1989-0622 och visar hamnverksamhet samt vattenområde. Planens genomförandetid har
gått ut.
Planområdet omfattas ej av strandskydd.
Förvaltningens synpunkter på förslag till samrådshandlingar
Samhällsbyggnad ser positivt på en utveckling av Björkö hamn. Enligt kommunens
handelsstrategi definierats området som ett av de tre centra som är lämpliga att för
vidare kommersiell utveckling i kommunen. Idag finns en restaurangverksamhet
etablerad inom planområdet och hamnen i sin helhet önskar att utvecklas genom
ökad etablering av bland annat handel, verksamheter samt möjligheter för
övernattning. Befintlig detaljplan medger inte en sådan etablering och därmed
saknas expansionsmöjligheter för de verksamheter som önskar lokalisera sig i
hamnen.
Planområdet ligger idag mycket lågt. Om inga åtgärder vidtas kommer området i
framtiden med största sannolikhet att översvämmas. I plan har det därför varit
viktigt att beakta denna problematik och, utifrån förutsättningarna, beskriva hur
problemet ska hanteras.
Ur kommunal synvinkel har det också varit viktigt att säkerställa tillgängligheten till
befintligt ledningsstråk som går över fastigheten Björkö 1:110.
För att påskynda planprocessen har planenheten ansett det viktigt att få
kommunstyrelsens beslut om att gå ut på samråd innan dess sommaruppehåll.
Handlingarna är därför inte helt fullständiga och kan komma att justeras något,
förslaget i sin helhet kommer dock förbli detsamma.
Samråd beräknas hållas under sommaren.
Bilagor
Förslag till samrådshandlingar är bifogade.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Anna Westergården
Planarkitekt
Datum 2015-04-30
PLANBESKRIVNING
Samrådshandling
DETALJPLAN FÖR
DEL AV BJÖRKÖ 1:110 OCH 1:111
BJÖRKÖ, ÖCKERÖ KOMMUN
Diarienummer 0035/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
BAKGRUND
Bohus-Björkö är den till ytan största ön i Öckerö kommun och ligger mellan fastlandet och de
fyra sammanbyggda öarna. Ön kallas i folkmun enbart för Björkö och har 1522 invånare (2015).
Det är en långsträckt ö med ett samhälle beläget centralt på den västra sidan av ön. Hamnen är
öns centrum och har definierats som ett av de tre centra som är lämpliga att utveckla som
kommersiella tyngdpunkter i kommunen. Idag finns en restaurangverksamhet etablerad inom
planområdet och hamnen i sin helhet önskar att utvecklas genom ökad etablering av bland
annat handel, verksameter samt möjligheter för övernattning. Befintlig detaljplan från år 1989
medger inte en sådan etablering och därmed saknas expansionsmöjligheter för de verksamheter
som önskar lokalisera sig i hamnen.
Restaurangverksamheten är en av få resturanger på ön och kan ses som en generator i hamnens
utveckling. Utöver matservering tillhandahåller verksamheten även konferens- och
evenemangsmöjligheter. Befintliga lokaler inrymmer 400 personer, men saknar möjligheter för
övernattning. Andra övernattningsmöjligheter har sedan tidigare funnits på andra platser på ön,
men har nu avvecklat.
Genom åren har en vik i direkt anslutning till planområdet fyllt ut. Under de senare åren har
dessutom en av kommunens huvudvattenledningar dragits över planområdet, vilket inskränker
möjligheten att utnyttja befintliga byggrätter. Befintliga byggrätter bör därför ses över i det
pågående planarbetet och användningsbestämmelser anpassas till dagens förhållanden.
Planområdet ligger idag på en mycket lågt höjd över havet. Om inga åtgärder vidtas kommer
området i framtiden med största sannolikhet att översvämmas. I plan är det därför viktigt att
beakta denna problematik och, utifrån förutsättningarna, beskriva hur problemet ska hanteras.
PLANENS SYFTE
Planen syftar till att möjliggöra en positiv utvecklig av Björkö hamn, genom att tillåta etablering
av handel- och kontorsverksamhet i planområdet. Vidare säkerställs den befintliga
restaurangverksamhet i plan, vilket ses som en viktig del i hamnens utveckling.
PLANENS HUVUDDRAG
Detaljplanen kommer att medge möjlighet till permanent bygglov för befintlig
restaurangverksamhet samt vidare utveckling av kommersiella lokaler, kontorslokaler och
utrymmen för korttidsboende inom planområdet. Byggrätterna för befintliga sjöbodar behålls
och skyddsföreskrift införs för bevarande av befintlig magasinsbyggnad.
För att förhindra översvämning vid framtida höga vattenstånd avsätts i planen en zon längs
vattnet och på befintlig pir, vilket möjliggör uppförande av framtida skyddsvall.
Tillgänglighet till befintliga ledningsstråk säkerställs genom u-områden.
2/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
PLANHANDLINGAR
Samrådshandlingarna består av:
x Plankarta med bestämmelser
x Planbeskrivning (denna handling)
och övriga handlingar:
x Illustrationsritning
x Grundkarta
x Fastighetsförteckning (publiceras ej på hemsidan)
x Förteckning över samrådskrets
x Samrådsredogörelse (upprättas efter samrådet)
x Granskningsutlåtande (upprättas efter granskningen)
Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser. Till planen tillhör en planbeskrivning.
Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de
förutsättningar och syften som planen har. Den har ingen egen rättsverkan, utan avsikten är att
den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Efter samråd och granskning upprättas
samrådsredogörelse respektive granskningsutlåtande över inkomna synpunkter.
PLANFÖRFARANDE
Planen har bedrivits med normalt planförfarande i enlighet med plan- och bygglagen
(SFS 2010:900).
FÖRUTSÄTTNINGAR
LÄGE
3/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
Planområdet ligger i norra delen av Björkö hamn. Området gränsar i nordväst och nordöst till
fastigheterna Björkö 1:46, Björkö 1:115 och Björkö s:36. Den sydöstra gränsen utgörs av befintlig
pir. De västra delarna av planområdet utgörs av vatten och sträcker sig omkring 100 meter ut i
farleden mellan Björkö och Hälsö.
AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
Planområdets totala markareal är drygt 0,5 hektar. Hela planområdet ägs av Björkö Hamn- och
Fiskareförening Ekonomisk Förening.
PLAN- OCH PROGRAMFÖRHÅLLANDEN
Översiktsplan/Fördjupning av översiktsplanen
Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP05) antagen 14 juni 2006 anger följande
rekommendationer för utbyggnad av Björkö hamn:
”Fiskenäringen och anknytande verksamheter skall ges möjligheter att utvecklas och
prioriteras framför annan verksamhet. Allmänhetens möjligheter att använda hamnområdet
för fritidsliv samt badplatser på och i anslutning till Skarviksholme ska inte inskränkas.
Trafiksituationen till och inom hamnen samt parkeringsmöjligheter ska analyseras och får
inte försämras. Sambanden mellan den befintliga tätorten och nya utbyggnadsområden i norr
och i söder ska belysas.”
I översiktsplanen anges dessutom att hamnområdet på kort sikt skall förändras genom förnyelse
och utveckling.
Planområdet berörs inte av någon fördjupning av översiktsplan.
Detaljplan
För planområdet gäller detaljplan för Björkö Centrala delen fastställd 1989-06-22 och visar
hamnverksamhet samt vattenområde. Planens genomförandetid har gått ut.
Planområdet omfattas ej av strandskydd.
Befintlig detaljplan från 1989.
4/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
Program
Program för planområdet har inte upprättats. Det pågår emellertid ett arbete med en
utvecklingsplan för Björkö Hamn. I arbetshandlingen förutsätts att den del av hamnen som
planområdet inkluderar ska utvecklingen i huvudsak gälla kommersiella verksamheter.
Riksintressen
Hela Öckerö kommunen berörs av 4. Kap 4§ Miljöbalken. Planförslaget bedöms inte påverka
riksintressena negativt, då området redan kan anses vara ianspråktaget.
Kulturmiljöprogram
I kommunens Kulturmiljöprogram, antagen mars 2012, anses Björkö hamns helhet vara av
värde. Den sydöstra delen av planområdet ligger inom det område som i programmet
betecknats som värdefull miljö.
Naturvårdsprogram
Planområdet omnämns inte som skyddsvärd naturmiljö enligt kommunens
Naturvårdsprogram, antaget 2014.
MARK OCH VEGETATION
Områdets nordöstra del utgörs av ett brant bergsparti. Inga delar av detta berg behöver tas i
anspråk för planens genomförande. Resterande delar är plana avgrusade ytor utan växtlighet
och som skapats genom utfyllnad med huvudsakligen sprängstensmassor från olika
markarbeten i samband med hamnens anläggande, utförande av försvarsanläggningar och på
senare tid vid bostadsbyggande på ön.
Delar av de plana ytorna har använts för båtuppställning och innehåller markföroreninger i
form av bottenfärgsrester. De markprov som tagits visar på så stora rester av miljögifter.
Därmed bedöms efterbehandlingsåtgärder av ytjorden inom undersökningsområdet som
nödvändiga (Se separat redovisning av utförd markanalys).
GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN
Marken i den nordöstra delen av planområdet utgörs av fast berg. Resterande delar utgörs av
sprängstensuppfyllnad på tidigare havsbotten.
MARKRADON
Radiumhalten är relativt låg i bergrunden inom Öckerö kommun, med undantag för delar av
Björkö. Under våren 2015 har undersökningar gjorts beträffande radonhalten inom
planområdet. Frågan har varit särskilt viktig eftersom stora delar av planområdet utgörs av
sprängstensmassor från olika delar av Björkö, vilket således skulle kunna innebära att massorna
har förhöjda värden av radon. Undersökningen visade dock på låga nivåer av markradon och
planområdet kan ses som ett lågriskområde (Se separat redovisning av utförd markanalys).
Byggnader för boende inom lågriskområde kan normalt utföras utan särskilda skyddsåtgärder
och utan att högsta tillåtna radonhalt kommer att överskridas i byggnaderna. Ansvaret för att
bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger
dock den som ska bygga. Inget byggnadsmaterial får användas som är radongenerande.
Kunskap måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundläggningen, ballasten i
5/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
betongen etcetera härrör. Frågan om radonmätning på schaktbotten tas upp vid tekniskt
samråd.
FORNLÄMNINGAR OCH
KULTURHISTORIA
Inga kända fornlämningar
förekommer inom
planområdet.
En äldre magasinsbyggnad i
områdets östra del är en av
de ursprungliga
byggnaderna inom
hamnområdet. Bygganden
har använts för bland annat
sillberedning och som
förvaringsplats för
fiskeredskap.
Befintlig magasinsbyggnad
BEFINTLIG BEBYGGELSE
Utöver ovan nämnda
magasinsbyggnad finns det
inom planområdet en
restaurangbyggnad med
tillhörande konferenslokal,
en transformatorstation
samt ett antal sjöbodar.
Samtliga befintliga
byggnader avses att behålla
samma användning även i
framtiden.
Befintlig restaurang
Befintliga sjöbodar.
6/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
SERVICE
På Björkö finns en livsmedelsaffär, cirka 0,5 kilometer från planområdet. Inom hamnområdet
finns förutom en kiosk också två föreningslokaler, brandstation, isfabrik, mekanisk verkstad och
anläggning för båtutrustning.
Inom planområdet finns som tidigare nämnt en restaurangbyggnad med tillhörande
konferenslokal.
ÖVRIGT
Områdets plana ytor ligger på nivån +1.5 meter och riskerar idag att översvämmas vid höga
vattenstånd.
DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH KONSEKVENSER
Detaljplanen innebär att befintlig restaurangverksamhet blir planenlig och att verksamheten
därmed kan få permanent bygglov. Vidare möjligör detaljplanen en utveckling av hamnen
genom att medge byggnation av kommersiella lokaler, kontorslokaler och utrymmen för
korttidsboende. Behovet av utrymme för olika typer av lokala verksamheter har tydliggjorts i
samband med den utredning, Öbor och Finfôlk, som genomfördes 2014 av Björkö Hamn- och
Fiskareförening i samarbete med representanter för öns näringsliv .
BEBYGGELSEOMRÅDEN
Bostäder och övrig bebyggelse
Inom planområdet finns idag en restaurangbyggnad, en äldre magasinsbyggnad, en
transformatorstation samt ett antal sjöbodar. Dess fortsatta användning säkerställs i plan.
Den äldre magasinsbyggnadens är en av de ursprungliga byggnaderna inom hamnområdet och
har använts för bland annat sillberedning och som förvaringsplats för fiskeredskap. Vid
eventuell ombyggnad ska dess karaktärsdrag behållas. Byggnadens volym och taklutning ska
förbli den samma och fasadbeklädnad, takmaterial samt kulör får inte ändras.
Den nya bebyggelsen kommer att utgöras av byggnader för kommersiell verksamhet; en nordlig
byggnadskropp i två våningar, där den övre våningsplanen innehåller kontor och lägenheter för
korttidsboende, och en sydlig byggnadskropp i två våningar med lokaler för detaljhandel. De
nya byggnaderna skall ges en karaktär som överensstämmer med de äldre byggnaderna inom
hamnområdet.
7/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
Vy från bergspartiet nordost om planområdet
Vy från sydost mot planområdet
För att minimera skador på
nytillkomna byggnader vid eventuella
översvämningstillfällen ska
marknivån höjas till + 1,9 meter över
medelvattennivån, samt att
byggnadernas bottenplan ska kunna
översvämmas med upp till 90
centimeter. Byggnadernas bottenplan
Exempel på byggteknik för att förhindra skador på byggnader
vid översvämning
8/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
ska således byggas med ett sådant material som tål att temporärt stå under vatten. Exempel på
sådana material kan vara betong och mursten. Öppningar i byggnadernas bottenvåning bör
förses med enkelt monterbara skydd mot intränande vatten. Vidare ska bottenvåningarna vara
avsedda för verksamheter som tål att översvämmas, till exempel garage, förråd och tillfällig
handel.
En upphöjning av befintlig marknivå,
tillsammans med översvämningsbar
bottenvåning, innebär att nybyggnation
utan sannolikhetsreducering och
konsekvenslindring kommer att tillåtas på
en höjd av +2,8 meter över
medelvattennivån.
För att på längre sikt skydda hamnorådet
mot översvämningar, avsätts i planen en
zon längs med strandlinjen och befintlig pir.
Denna kommer att möjliggöra för
uppförande av permanent skyddsvall.
Exempel på byggteknik för att förhindra skador på
byggnader vid översvämning
Pågående verksamheter i befintliga byggnader inom planområdet får fortgå under förutsättning
de inte bedrivs under eventuella översvämningstillfällen, då risken för personskador kan uppstå.
Befintlig restaurangbyggnad är huvudsakligen uppförd av prefabricerade byggnadsmoduler och
kan i framtiden lyftas upp till en nivå som innebär att risken för vattenskador elimineras.
Service
Den nya bebyggelsen kommer att ingå i den kommersiella delen av hamnen och innehåller,
förutom befintlig restaurang, lokaler för olika kontor- och handelsverksamheter.
FRIYTOR
Lek och rekreation
Norr om planområdet finns strövområden och badplatser. Tillgängligheten till dessa säkerställs
genom två passagemöjligheter genom planområdet. Vidare reserveras en zon längs vattnet för
allmän gångtrafik och en befintlig gångväg behålls längs områdets nordöstra gräns.
I övrigt planeras inga anläggningar för lek och rekreation i området, eftersom behovet kan
tillgodoses genom närliggande anläggningar.
Naturmiljö
Områdets nordöstra del utgörs av ett brant bergsparti. Inga delar av detta behöver tas i anspråk
för planens genomförande.
Strandskydd
Enligt 7 kapitlet 18 g § Miljöbalken återinträder strandskyddet automatiskt när en detaljplan
upphävs eller ersätts. För att åter upphäva strandskyddet sker en prövning om det aktuella
området uppfyller något eller några av de särskilda skälen enligt 7 kapitlet 18 c § p 1 - 6
Miljöbalken.
9/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
Detaljplan för Björkö 1:110 och Björkö 1:111 bedöms falla under skälen:
1. (området är) redan används på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets
syften.
2. (området är) genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl
avskilt från området närmast strandlinjen.
TRAFIK
Gång- och cykeltrafik
Längs vattnet reserveras en zon för allmän gångtrafik och en befintlig gångväg behålls längs
områdets nordöstra gräns.
Cykel och mopedtrafik hänvisas till områdets tillfarts-/genomfartsväg.
Biltrafik
Området försörjs med biltrafik via en ny väg i områdets nordöstra del. Denna väg möjliggör
även transporter till eventuell framtida bebyggelse norr om området.
Kollektivtrafik
Närmaste busshållplats finns idag ca 200 meter från planområdet, vilket innebär att framtida
verksamheter i området kan anses vara väl försörjda med kollektivtrafikmöjligheter.
Parkering
All parkering inom hamnområdet sker idag på mark som tillhör Hamnföreningen. Det
parkeringsbehov som alstras av verksamheterna inom hamnområdet tillgodoses inom området,
dels på markerade uppställningsplatser, dels på ytor som vissa tider används för
båtuppställning.
Planområdets befintliga och framtida parkeringsbehov har beräknats enligt Parkeringsnorm för
Öckerö kommun, daterad 2012-04-10. Behovet kommer att lösas genom utnyttjande av
befintliga platser inom planområdet och samnyttjande av platser på intilliggande mark
tillhörande föreningen.
Framtida verksamheter bedöms inte generera ett större behov av bilparkering än det som finns
för dagens verksamhet. Närheten till kollektivtrafik, samt att verksamheterna främst bedöms
besökas av lokalbefolkningen, gör att det verkliga behovet av antalet parkeringsplatser blir
betydligt lägre än vad som föreskrivs i parkeringsnormen.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten och avlopp
Anläggningarna inom planområdet kommer att anslutas till kommunens vatten- och
avloppsnät. På grund av de anslutande huvudledningarnas höjdläge kommer pumpning av
avloppet att erfordras.
Huvudvattenledningen till Hälsö passerar genom planområdet. Tillgängligheten till befintligt
ledningsstråk säkerställs genom u-område.
10/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
Värme
Kommunen saknar fjärrvärmesystem. Varje byggnad inom planområdet förutsätts ha eget
uppvärmningssystem.
El och tele
Befintlig transformatorstation förutsätts ligga kvar inom området.
Anslutning av tele görs till befintligt nät.
Avfall
Kommunal avfallshämtning ska anordnas för fastigheten.
Grundläggning
Både den del av marken som är bebyggd och den del som ska bebyggas utgörs av
sprängstensuppfyllnad. För att säkerställa att markens stablitet är lämplig för tilltänkt
byggnation ska en undersökning av markens stabilitets utföras innan planen kan antas.
KONSEKVENSBESKRIVNING
Hushållning med mark- och vattenområden m.m.
Vid utarbetande av denna detaljplan har kommunstyrelsens samhällsbyggnadsverksamhets
plan-, bygg och miljöenhet gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. Plan- och bygglagen (PBL)
samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken (MB). Vidare har detaljplanen prövats mot
kommunens översiktsplan i enlighet med 5 § förordningen om hushållning med mark och
vattenområden m.m.
Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen påverkas.
Förvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt
mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms
inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen är förenlig med kommunens
översiktsplan ÖP05.
Ställningstagande till miljökonsekvenser
Planförslaget innehåller förslag på anläggande av småbåtshamn, vilket innebär att det kan
behövas en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med PBL 4 kap. 34§. Samråd pågår med
Länsstyrelsen i frågan.
I övrigt bedömer kommunstyrelsens samhällsbyggnadsverksamhets plan-, bygg och miljöenhet
att en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag.
Påverkan på luft
Luftkvaliten bedöms inte påverkas av områdets nya användning.
Påverkan på vatten
Strandkanten utgörs idag huvudsakligen av sprängstensblock och används inte av allmänheten
för bad och rekreation. Den nya detaljplanen möjliggör en framtida användning av
vattenområdet för hamnändamål.
11/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
Dagvattnet bedöms inte påverkas av markområdets nya användning.
Buller
Framtida verksamheter inom planområdet bedöms inte påverka intilliggande bostadsbebyggelse
mer än vad dagens verksamhet gör.
Trygghet
Huvuddelen av planområdet utnyttjas idag för båtuppställning samt parkering och kan vid
mörker upplevas otryggt. Med nya verksamheter förväntas området bli mer upplyst och
befolkat och kan då upplevas tryggare att vistas på och att passera igenom.
Tillgänglighet
Allmänhetens tillgänglighet till rekreationsområde norr om planområdet säkerställs i plan.
Framtida byggnader ska uppföras enligt byggnorm. Entréer och gångvägar utformas för god
tillgänglighet.
Nollalternativ
Nollalternativet innebär en beskrivning av områdets sannolika utveckling om detaljplanen inte
ändras.
Området kommer fortsättningsvis att användas för bilparkering och hantering av fritidsbåtar.
Permanent bygglov kan inte lämnas för befintlig restaurangbyggnad. Möjligheten till utveckling
av Björkö hamn som ett område för handel och verksamheter kommer att begränsas.
ORGANISATORISKA FRÅGOR
TIDSPLAN
För föreliggande plan gäller följande tidplan:
Samråd
2 kvartalet 2015
Granskning
3 kvartalet 2015
Antagande
4 kvartalet 2015
Laga kraft
4 kvartalet 2015
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden utgår 10 år efter det datum då planen vunnit laga kraft.
Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med
planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter
genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas
utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt).
ANSVARSFÖRDELNING INKLUSIVE HUVUDMANNASKAP
Ingen mark inom planområdet är utlagd som allmän plats. Björkö Hamn- och Fiskareförening
har huvudmannaskapet, d.v.s det formella ansvaret, för områdets iordningställande, drift och
underhåll.
12/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
MARKÄGOFÖRHÅLLANEN
Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den till detaljplanen hörande
fastighetsförteckningen.
INLÖSEN AV MARK
Någon inlösen av mark erfordras inte för planens genomförande.
FASTIGHETSBILDNING
Planområdet utgörs av delar av fastigheterna Björkö 1:110 och Björkö 1:111. Båda fastigheterna
ägs av Björkö Hamn- och Fiskareförening.
SERVITUT
Servitut finns för vattenledning och för elektrisk nätstation med tillhörande jordkabel.
Ägarna av fastigheterna Björkö 1:46 och 1:47 har i servitut rätt till väg i ospecificerat läge över
planområdet.
GEMENSAMHETSANLÄGGNING
Någon gemensamhetsanläggning erfordras inte för planens genomförande.
LEDNINGSRÄTT
Se servitut ovan.
TEKNISKA FRÅGOR
BEHOV AV TEKNISKA UTREDNINGAR
Planområdet har använts för vinteruppställning av fritidsbåtar, varför en undersökning av
markmiljön har gjorts.
Planområdet utgörs till större delen av utfylld mark, varför en undersökning av markens
stabilitet ska genomföras innan detaljplanen kan antas.
REDOVISNING AV TEKNISKA UTREDNINGAR
Resultat av utförd markmiljöundersökning redovisas i bilaga 1.
EKONOMISKA FRÅGOR
PLANEKONOMI
Detaljplanen med tillhörande utredningar bekostas av fastighetsägaren Björkö Hamn- och
Fiskareförening i enlighet med tillhörande plankostnadsavtal daterat 2014-04-09. Ingen
planavgift kommer att utgå i samband med bygglovsgivande.
Samtliga byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av
fastighetsägaren.
FÖLJDINVESTERINGAR
Några följdinvesteringar förväntas ej uppkomma på grund av planens genomförande.
13/14
Datum 2015-04-30
Diarienummer 0035/14
DRIFTKOSTNADER
Öckerö kommun respektive Fortum svarar för driften av ledningsnät och andra tekniska
installationer inom planområdet. Björkö Hamn- och Fiskareförening svarar tillsammans med
aktuella arrendatorer för driften av övriga anläggningar.
GATUKOSTNADER OCH ÖVRIGA AVGIFTER
Öckerö kommun får inkomster i form av anslutningsavgifter för vatten och avlopp.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Handläggare är planarkitekt Anna Westergården vid Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad på
Öckerö kommun. Från Björkö Hamn- och Fiskareförening har arkitekt Hans Olofsson
medverkat.
…………………………………………….
Anna Westergården
Planarkitekt, Öckerö kommun
14/14
Miljöteknisk markundersökning
Björkö 1:110
Björkö, Öckerö kommun
Datum: 2015-05-05
Upprättad av: Jenny Rönnegård
Projektnr: 151074
Granskad av: Caroline Petersen
Uppdragsgivare: Björkö Hamn- och
Godkänd av: Markus Nilsson
Fiskareförening
Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB
Exportgatan 38 C, 422 46 Hisings Backa. Tel 031-742 90 90, Fax 031-742 90 80
Korta gatan 7, 171 54 Solna. Tel 08-410 95 210
Luleå: Småbåtsgatan 1, 972 35 Luleå. Tel 0920-160 60
Org. nr 556592-3959, www.sandström.se, info@sandstrom.se
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
Sammanfattning
Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB har på uppdrag av Björkö Hamn- &
Fiskareförening genomfört en miljöteknisk markundersökning av fastigheten Björkö
1:110 i Öckerö kommun. Fastigheten ägs av Björkö Hamn- och Fiskareförening. Syfte
med den miljötekniska markundersökningen var att identifiera, kvantifiera och
eventuellt avgränsa förorenade områden inom fastigheten samt mäta halten radon i
marken. Därefter var målet med undersökningen att bedöma om en eventuell
förorening utgör en risk för människors hälsa eller för miljön.
Det undersökta området ligger i norra delen av Skarvikshamnen på Björkö och utgörs
av en grusad och delvis asfalterad yta för parkering eller vinteruppställning för båtar.
Undersökningsområdet är uppfyllt med sprängsten till okänt djup. Misstänkta
föroreningar är PAH, PCB, metaller och tennorganiska föreningar. Tennorganiska
föreningar som till exempel tributyltenn (TBT) har tidigare använts i framförallt
båtfärg för att förhindra påväxt av alger. Sedan mitten av 1980-talet är TBT förbjudet
och har ersatts av ämnen som till exempel koppar och zink.
Områdets nuvarande och planerade markanvändning bedöms vara i nivå med
Naturvårdsverkets klassificering mindre känslig mark (MKM).
Totalt grävdes 42 provgropar inom undersökningsområdet. Provgroparna grävdes
med spade och provtagningsdjupet uppgick till ca 0,2 m. De 42 stickproven slogs ihop
till två samlingsprov innan de skickades till analys. Mätning av markradon
genomfördes på 0,8 meters djup i fyra provtagningspunkter.
Radonmätningen visar att marken inom undersökningsområdet bör klassas som
lågradonmark.
De ämnen vars medelhalt uppmätts till över Naturvårdsverkets generella riktvärden
för MKM är TBT och koppar. Uppmätta medelhalter av PCB och zink överstiger
Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). I två
enskilda stickprov har kopparhalter över haltgräns för farligt avfall uppmätts med
fältinstrument. Källan till dessa föroreningar är med största sannolikhet färgskrap från
de fritidsbåtar som står uppställda på området vintertid.
De uppmätta halterna av framförallt TBT och koppar bedöms utgöra en risk för
markmiljön och en hälsorisk för människor som vistas på området. Föroreningarna
bedöms också utgöra en risk med avseende på spridning till ytvatten och marina
sediment. En sådan spridning skulle kunna utgöra en risk för vattenlevande
organismer och människor som fiskar eller badar i området.
Utifrån ovanstående resonemang bedöms efterbehandlingsåtgärder av ytjorden inom
undersökningsområdet som nödvändiga. I samband med detta bör en kontroll av
föroreningsinnehåll i djupare liggande jordlager och markvattnet i fyllnadsområdet
genomföras.
2
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
1
Inledning och syfte
4
2
2.1
2.2
2.3
2.4
Bakgrundsinformation
Generell områdesbeskrivning
Hydrogeologiska förhållanden
Beskrivning av undersökningsområdet och nuvarande verksamhet
Branschspecifika föroreningar
4
4
5
5
5
3
3.1
3.2
3.3
Fältarbete
Provtagningsplan
Jordprovtagning
Radonmätning
6
6
6
6
4
4.1
4.2
Riktvärden
Jord
Aktuella riktvärden på undersökningsplatsen
7
7
8
5
5.1
5.1.1
5.1.2
Analyser
Jord
Fältanalyser
Laboratorieanalyser
8
8
8
8
6
6.1
6.2
6.3
Resultat
Fältobservationer och fältmätningar
Laboratorieanalys av jord
Markradon
9
9
11
13
7
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
Riskbedömning
Föroreningssituation
Spridningsförutsättningar
Exponeringsanalys
Känslighet och skyddsvärde
Samlad riskbedömning
Osäkerheter
14
14
14
14
15
15
15
8
Åtgärds- och undersökningsbehov
15
Referenser
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
16
Situationsplan med lokalisering av provtagningspunkter och
resultat av XRF-mätningar
Provtagningsprotokoll
Analysrapporter, Eurofins
3
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
1
Inledning och syfte
Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB (Sandström) har på uppdrag av
Björkö Hamn- & Fiskareförening genomfört en miljöteknisk
markundersökning av fastigheten Björkö 1:110 i Öckerö kommun. Syfte med
den miljötekniska markundersökningen var att:
x
Identifiera potentiella föroreningskällor inom fastigheten
x
Identifiera, kvantifiera och eventuellt avgränsa förorenade områden
inom fastigheten
x
Undersöka förekomst av markradon
x
Bedöma om en eventuell förorening utgör en risk för människors hälsa
eller för miljön
Undersökningen har fokuserats till ytjorden inom fastigheten.
2
Bakgrundsinformation
Bakgrundsuppgifterna som sammanställts är hämtade från beställaren.
Fastigheten ägs av Björkö Hamn- & Fiskareförening.
2.1
Generell områdesbeskrivning
Den undersökta fastigheten Björkö 1:110 ligger i den norra delen av
Skarvikshamnen på Björkö.
Figur 1. Lokalisering av den undersökta fastigheten Björkö 1:110. Undersökningsområdet är
inringat med rött (Eniro.se).
4
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
2.2
Hydrogeologiska förhållanden
Det undersökta området är flackt med havet i väster och berg i dagen åt nordost
inåt Björkö, figur 2. Grundvattenriktningen bedöms vara mot havet i väst.
Björkö försörjs av kommunalt vatten från Göteborgs Stad. Enligs SGUs
brunnsarkiv finns det ändå en del enskilda brunnar på ön, ingen av dessa ligger
dock närmare än 200 meter från undersökningsområdet (SGU, 2015)
2.3
Beskrivning av undersökningsområdet och nuvarande verksamhet
Det undersökta området ligger i norra delen av Skarvikshamnen på Björkö i
Öckerö kommun och utgörs av en grusad och delvis asfalterad yta för
parkering eller vinteruppställning för båtar. Strax sydväst om
undersökningsområdet ligger en restaurang och en småbåtshamn, figur 2.
Närmaste bostäderna ligger på berget åt nordost. Undersökningsområdet är
uppfyllt med sprängsten till okänt djup. Ovan sprängstenen återfinns ett lager
finare fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterialets ursprung är okänt.
Undersökt område
Figur 2. Detaljbild av undersökningsområdet inom Björkö 1:110 (Eniro, se)
2.4
Branschspecifika föroreningar
I fyllnadsmaterial av okänt ursprung påträffas ofta PAH, metaller och PCB.
Parkerade fordon kan ge upphov till oljeföroreningar. Inom områden där
underhåll av båtar sker återfinns ofta höga halter av bland annat oljor,
tungmetaller och tennorganiska föreningar. Tennorganiska föreningar som till
exempel tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter dibutyltenn
(DBT) och monobutyltenn (MTB) har använts i framförallt båtbottenfärg för
att förhindra påväxt av alger (Hav möter Land, 2013). TBT började användas
under 1960-talet och har sedan dess spridits i stor omfattning i marina miljöer.
5
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
Höga koncentrationer uppmätts i ytvatten, bottensediment och på land kring
hamnområden. Sedan mitten av 1980-talet är TBT-färg förbjudet att använda
på mindre båtar. Från 2003 är all användning av dessa färger förbjuden på
fartyg registrerade i EU och sedan 2008 finns en bindande konvention för
förbud av TBT-färg även internationellt. Koppar, zink och irgarol är exempel
på ämnen som ersatt TBT i båtfärg sedan 2008 (Hav möter Land, 2013).
3
Fältarbete
Som förberedelser för fältarbetet underrättades fastighetsägare och nuvarande
verksamhetsutövare. Innan provtagningstillfället gjordes en anmälan för
utsättning av el-, tele- och VA-ledningar.
Samtliga fält- och provtagningsarbeten utfördes i enlighet med de
rekommendationer och riktlinjer som SGF utarbetat (SGF 2013).
Provgroparna grävdes med spade till ett djup av ca 0,2 meter under markytan.
Mätning av markradon skedde med ett RAD7 Radongasinstrument hyrt av
Radon i Väst. Rad7 är ett portabelt och batteridrivet instrument för att
bestämma koncentrationen av radon i luft, vatten eller jordprover.
Instrumentet är mångsidigt och kan användas för såväl korttids- som
långtidsmätningar. I detta fall utgjordes en mätning av medelvärdet av fyra
cykler á 5 minuters mätning per cykel. Provtagningsspjutet fördes ner till ett
djup av ca 0,8 meter innan pumpning och mätning påbörjades. För att komma
ner med provtagningsspjutet i sprängstenen användes en borrmaskin, figur 3.
Fältarbetena genomfördes 2015-03-31 av Lars Carlsson, Sandström.
3.1
Provtagningsplan
Efter samråd med miljökontoret på Öckerö och med beställaren bestämdes att
undersökningen skulle genomföras genom handprovtagning med spade.
Maximalt antal provtagningspunkter som hanns med på en arbetsdag skulle
samlas in med ytjorden som huvudmål. Fyra provtagningspunkter för
markradon placerades ut slumpvis inom undersökningsområdet.
3.2
Jordprovtagning
Jordprovtagning utfördes i sammanlagt 42
Provtagningspunkternas lokalisering redovisas i
provtagningsplan i bilaga 1.
provtagningspunkter.
figur 4 samt på
Sammanlagt insamlades 42 jordprover. Samtliga jordprover förpackades i
diffusionstäta plastpåsar innan mätning med PID- och XRF-instrument. PIDinstrument mäter flyktiga ämnen i jorden och XRF-instrumentet mäter
tungmetaller. Jordproverna förvarades kallt och mörkt i fält och under
transporter.
3.3
Radonmätning
Mätning av markradon genomfördes i fyra provtagningspunkter (R1-R4), figur
3, figur 4 och bilaga 1.
6
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
Figur 3. Rad7-mätning 2015-03-31
Figur 4. BH1-BH42 är provgropar för jordprovtagning, R1-R4 är markradonmätningspunkter,
se även bilaga 1.
4
Riktvärden
4.1
Jord
Naturvårdsverket har utarbetat generella riktvärden för bedömning av
förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). De generella riktvärdena har
utarbetats för två olika typer av markanvändning, där exponeringsvägar och
7
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De två
markanvändningarna är känslig markanvändning (KM) och mindre känslig
markanvändning (MKM). För markanvändningarna beaktas olika
exponeringsvägar för människa såsom intag av jord, hudkontakt, inandning av
ångor och damm, intag av grönsaker från området, intag av fisk från
intilliggande sjöar, samt dricksvatten som tagits ur grundvattnet. För miljön
gäller att markens funktioner skall upprätthållas och alla former av liv i ytvatten
skall skyddas.
KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla
grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området
under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten
skyddas.
MKM innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning till
exempelvis kontor, handel, industrier och vägar. Grundvatten på ett avstånd av
cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas.
För tributyltenn (TBT) dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT) har Hav
möter Land i samarbete med Kemakta tagit fram riktvärden för återanvändning
av
muddermassor.
Riktvärdena
är
uppdelade
på
samma
markanvändningsområden som Naturvårdsverket, KM och MKM (Hav möter
Land, 2013).
Uppmätta föroreningshalter kommer även att jämföras med Avfall Sveriges
haltgränser för farligt avfall (Avfall Sverige, 2007).
4.2
Aktuella riktvärden på undersökningsplatsen
Inom den aktuella undersökningsplatsen finns inga bostäder. Området idag
utgörs av en grustya framför en restaurang. Grusytan fungerar som parkering
samt uppställningsplats för båtar. Planer på nybyggnation inom området gäller
bodar, förråd, lokaler för handel mm. Inga bostäder planeras enligt
fastighetsägaren inom det undersökta området. Markanvändningen bedöms
därmed kunna betraktas som MKM.
5
Analyser
5.1
Jord
5.1.1 Fältanalyser
Okulär
jordartsbestämning
genomfördes
kontinuerligt
i
varje
provtagningspunkt, bilaga 2. Mätning av porgas (flyktiga kolväten) med PIDinstrument (Photovac 2020 Pro) och mätning av metaller med XRF-instrument
(Niton XLt 700) genomfördes på samtliga insamlade jordprover.
5.1.2 Laboratorieanalyser
Efter fältmätning med PID- och XRF-instrument togs beslut att slå ihop
jordprov till samlingsprov innan laboratorieanalys. BH1-BH23 (södra delen)
slogs ihop till Samling 1 och BH24-BH42 (norra delen) slogs ihop till Samling
8
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
2. Två duplikat (Samling 1 = Samling 1:1 och Samling 1:2)(Samling 2 = Samling
2:1 och Samling 2:2) av dessa samlingsprov lämnades till ackrediterat
laboratorium (Eurofins) för analys av tennorganiska föreningar, metaller, PCB
och petroleumämnen (alifatiska och aromatiska kolväten + BTEX) och PAH.
6
Resultat
6.1
Fältobservationer och fältmätningar
Samtliga jordprover mättes med PID-instrument för kontroll av flyktiga
kolväten och med XRF-instrument för översiktlig kontroll av
tungmetallförekomster. PID-analysen visade inte på någon förekomst av
flyktiga ämnen i något av de insamlade jordproverna, bilaga 2. XRF-analysen
visade att det förekommer förhöjda halter av metaller (främst koppar men även
zink och nickel) i ytjorden inom undersökningsområdet, tabell 1. De förhöjda
metallhalterna förekommer slumpvis över hela ytan men en tendens till högst
halter på den norra delen av undersökningsområdet kan utskiljas. Enligt XRFanalysen överstigs haltgränsen för farligt avfall i två provpunkter, BH34
(koppar) och i BH42 (baserat på den samlade risken från zink, bly och koppar).
9
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
Tabell 1. Resultatet av XRF-analyser av jordprover. Halter som överstiger riktvärdena för
MKM, KM eller Avfall Sveriges haltgräns för farligt avfall är markerade med olika färg.
Resultatet finns även på situationsplan i bilaga 1.
Ämne/ämnesgrupp
[mg/kg]
RV KM
RV
MKM
FA
Djup
(m)
BH1
0-0,2
BH2
0-0,2
BH3
0-0,2
BH4
0-0,2
BH5
0-0,2
BH6
0-0,2
BH7
0-0,2
BH8
0-0,2
BH9
0-0,2
BH10
0-0,2
BH11
0-0,2
BH12
0-0,2
BH13
0-0,2
BH14
0-0,2
BH15
0-0,2
BH16
0-0,2
BH17
0-0,2
BH18
0-0,2
BH19
0-0,2
BH20
0-0,2
BH21
0-0,2
BH22
0-0,2
BH23
0-0,2
BH24
0-0,2
BH25
0-0,2
BH26
0-0,2
BH27
0-0,2
BH28
0-0,2
BH29
0-0,2
BH30
0-0,2
BH31
0-0,2
BH32
0-0,2
BH33
0-0,2
BH34
0-0,2
BH35
0-0,2
BH36
0-0,2
BH37
0-0,2
BH38
0-0,2
BH39
0-0,2
BH40
0-0,2
BH41
0-0,2
BH42
0-0,2
Medel0-0,2
värde
As
10
Pb
50
Cd
0,5
Co
15
Cu
80
Cr
80
Hg
0,25
Ni
40
Zn
250
25
1000
400
2500
15
1000
35
2500
200
2500
150
10000
2,5
1000
120
1000
500
2500
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
26
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
49
30
22
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
22
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
26
<LOD
24
56
<LOD
<LOD
<LOD
23
23
<LOD
<LOD
<LOD
39
<LOD
<LOD
24
<LOD
21
<LOD
10
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
561
114
270
119
126
10
180
620
184
395
336
368
10
185
158
174
207
204
200
321
170
219
10
110
144
10
115
10
10
10
296
10
177
3492
1413
556
227
149
201
104
103
550
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
12,69
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
131
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
205
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
<LOD
349
68
311
182
217
88
196
352
143
452
275
171
107
365
170
126
170
198
177
287
210
254
167
133
173
322
173
250
126
82
170
112
290
1310
770
858
246
250
237
155
240
2135
-
-
-
-
305
-
-
-
311
10
>1
(Zn+CU+Pb)/
2500
=FA
0,36
0,07
0,24
0,12
0,14
0,04
0,15
0,39
0,13
0,36
0,26
0,22
0,04
0,22
0,13
0,12
0,16
0,16
0,15
0,24
0,15
0,19
0,08
0,10
0,14
0,15
0,12
0,10
0,05
0,04
0,20
0,04
0,19
1,92
0,89
0,57
0,19
0,17
0,18
0,11
0,14
1,07
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
6.2
Laboratorieanalys av jord
I tabell 2 redovisas resultatet av analyserade petroleumämnen, PAH och PCB
i jord tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden och Avfall
Sveriges haltgräns för farligt avfall. Analysrapport med uppgift om analysmetod
och mätosäkerhet redovisas i bilaga 3.
Tabell 2. Analysresultat av jordprover. Torrsubstanshalten TS anges i %, övriga analyser anges
i mg/kg TS. Halter som överstiger riktvärden eller haltgräns för farligt avfall är markerade med
olika färg. Detekterade parametrar är skrivna med fetstil.
Beteckning:
Enhet
FA
MKM KM Samling Samling Samling Samling
1:1
1:2
2:1
2:2
RV
RV
Jordart
Djup (m):
F/ grSa
F/ grSa
F/ grSa
F/ grSa
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
Alifater
> C5-C8
mg/kgTS
1000
80
12
<5
<5
<5
<5
>C8-C10
mg/kgTS
1000
120
20
<3
<3
<3
<3
>C10-C12
mg/kgTS
500
100
<5
<5
<5
<5
>C12-C16
mg/kgTS
500
100
<5
<5
<5
<5
Summa >C5-C16
mg/kgTS
-
500
100
<20
<20
<20
<20
>C16-C35
mg/kgTS
10000
1000
100
<10
<10
24
20
Bensen
mg/kgTS
-
0,04
Toluen
mg/kgTS
-
40
10
<0,10
<0,10
<0,10
<0,10
Etylbensen
mg/kgTS
-
50
10
<0,10
<0,10
<0,10
<0,10
Xylen
mg/kgTS
-
50
10
<0,10
<0,10
<0,10
<0,10
>C8-C10
mg/kgTS
1000
50
10
<4
<4
<4
<4
>C10-C16
mg/kgTS
-
15
3
<0,90
<0,90
<0,90
<0,90
>C16-C35
mg/kgTS
1000
30
10
<1
<1
<1
<1
Summa PAH-L
mg/kgTS
-
15
3
<0,30
<0,30
<0,30
<0,30
Summa PAH-M
mg/kgTS
-
20
3
0,43
0,34
<0,30
0,39
Summa PAH-H
mg/kgTS
-
10
1
0,81
0,58
0,48
0,54
mg/kgTS
50
0,2
0,008
0,11
0,15
89%
91%
10000
Aromater
0,012 <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035
PCB
PCB-7
Torrsubstans
%
<0,0080 <0,0080
90%
90%
Resultatet visar på förhöjda halter av PAH i alla samlingsprov och alifatiska
kolväten >C16-C35 i Samling 2 (norra delen av området), halterna överstiger
dock inte några av riktvärdena. I Samling 1 (södra delen av området) har
dessutom förhöjda halter av PCB uppmätts. Halten PCB överstiger riktvärdet
för KM men ligger under det aktuella riktvärdet för MKM.
11
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
I tabell 3 redovisas resultatet av analyserade metaller i jord tillsammans med
Naturvårdsverkets generella riktvärden och Avfall Sveriges haltgräns för farligt
avfall. Analysrapport med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet redovisas
i bilaga 3.
Tabell 3. Analysresultat av jordprover. Torrsubstanshalten TS anges i %, övriga analyser anges
i mg/kg TS. Halter som överstiger riktvärden eller haltgräns för farligt avfall är markerade med
olika färg.
Beteckning:
Enhet
FA
MKM
KM
Samling Samling Samling Samling
1:1
1:2
2:1
2:2
RV
RV
Jordart
Djup (m):
F/ grSa
F/ grSa
F/ grSa
F/ grSa
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
Metaller
Arsenik
mg/kgTS
1000
25
10
<2,1
2,3
<2,0
<2,1
Barium
mg/kgTS
10000
300
200
120
130
110
110
Bly
mg/kgTS
2500
400
50
18
170
15
15
Kadmium
mg/kgTS
1000
15
0,5
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
Kobolt
mg/kgTS
2500
35
15
7
7,3
8,6
8,2
Koppar
mg/kgTS
2500
200
80
270
220
330
580
Krom, total
mg/kgTS
10000
150
80
23
29
29
29
Nickel
mg/kgTS
1000
120
40
13
17
22
23
Vanadin
mg/kgTS
10000
200
100
27
31
27
28
Zink
mg/kgTS
2500
500
250
250
240
300
370
89%
91%
90%
90%
Torrsubstans
%
Metallanalysen av samlingsproven visar att medelhalten av koppar överstiger
riktvärdet för MKM och medelhalten av zink överstiger riktvärdet för KM för
både Samling 1 och Samling 2. Halterna av zink och koppar i Samling 2 (norra
delen av undersökningsområdet) är generellt högre än i Samling 1 (södra delen
av undersökningsområdet) precis som XRF-analysen visade. De båda
duplikaten är relativt samstämmiga förutom för bly i Samling 1 där ena
duplikatet visar på blyhalter >KM och det andra duplikatet visar på lägre halter.
Även koppar- och zinkhalt i Samling 2 skiljer lite för mycket mellan duplikaten
för att resultatet ska kännas helt tillförlitligt. Det är dock ingen skillnad i
föroreningsklass mellan duplikaten.
I tabell 4 redovisas resultatet av analyserade tennorganiska föreningar i jord
tillsammans med Hav möter Lands riktvärden för återanvändning av
muddermassor på land (Hav möter Land, 2013). Analysrapporter med uppgift
om analysmetod och mätosäkerhet redovisas i bilaga 3.
12
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
Tabell 4. Analysresultat av jordprover. Torrsubstanshalten TS anges i %, övriga analyser
anges i μg/kg TS. Halter som överstiger riktvärden (Hav möte Land, 2013) eller haltgräns
för farligt avfall är markerade med olika färg.
Beteckning:
Enhet
FA
MKM
KM
Samling Samling Samling Samling
1:1
1:2
2:1
2:2
RV
RV
Jordart
Djup (m):
Tennorganiska
föreningar
Dibutyltenn
(DBT)
Monobutyltenn
(MBT)
Tributyltenn
(TBT)
Dibutyltenn-Sn
(DBT-Sn)
Dioktyltenn
(DOT)
Dioktyltenn-Sn
(DOT-Sn)
Monobutyltenn-Sn
(MBT-Sn)
Monooktyltenn
(MOT)
Monooktyltenn-Sn
(MOT-Sn)
Tetrabutyltenn
(TTBT)
Tetrabutyltenn-Sn
(TTBT-Sn)
Tributyltenn-Sn
(TBT-Sn)
Tricyklohexyltenn
(TCHT)
Tricyklohexyltenn-Sn
(TCHT-Sn)
Trifenyltenn
(TPhT)
Trifenyltenn-Sn
(TPhT-Sn)
Torrsubstans
F/ grSa
F/ grSa
F/ grSa
F/ grSa
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
μg/kgTS
15000
5000
1200
559
1280
251
433
μg/kgTS
5000
15000
400
390
477
187
199
μg/kgTS
20000
300
150
5540
8910
7520
9350
μg/kgTS
-
-
-
285
652
128
221
μg/kgTS
-
-
-
< 0,557
< 0,539
< 0,542
< 0,551
μg/kgTS
-
-
-
< 0,191
< 0,186
< 0,186
< 0,190
μg/kgTS
-
-
-
263
322
126
134
μg/kgTS
-
-
-
0,733
1,36
< 1,11
1,09
μg/kgTS
-
-
-
0,375
0,695
< 0,569
0,56
μg/kgTS
-
-
-
8,37
11,1
25,7
12,3
μg/kgTS
-
-
-
2,86
3,8
8,78
4,21
μg/kgTS
-
-
-
2270
3650
3080
3830
μg/kgTS
-
-
-
< 1,32
< 1,08
< 1,08
< 1,57
μg/kgTS
-
-
-
< 0,426
< 0,348
< 0,349
< 0,505
μg/kgTS
-
-
-
868
652
39,6
49
μg/kgTS
-
-
-
294
221
13,4
16,6
89%
91%
90%
90%
%
Resultatet visar att ytjorden inom det undersökta området är förorenad av
tennorganiska föreningar. Högst halter har uppmätts av TBT men även
nedbrytningsprodukterna DBT och MBT har uppmätts i höga halter. Halten
av TBT överstiger de riktvärden för MKM som Hav r Land tagit fram med
hjälp av Kemakta för att bedöma risker i samband med återanvändning av
muddermassor på land (Hav möter Land, 2013).
6.3
Markradon
Resultatet av mätningarna av markradon
Provtagningspunkternas läge redovisas i bilaga 1.
redovisas
i
tabell
5.
13
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
Tabell 5. Resultat av radonmätning i mark
Bq/m3
Radonhalt
Lågradonmark
Normalradonmark
Högradonmark
< 10 000
10 000-50 000
> 50 000
R1
R2
R3
R4
1 190
1 470
723
298
Radonmätningen visar att marken inom undersökningsområdet bör klassas
som lågradonmark.
7
Riskbedömning
7.1
Föroreningssituation
De ämnen som uppmätts i halter över riktvärden för MKM i samlingsprov från
hela den undersökta markytan är TBT och koppar. Källan till dessa
föroreningar är med största sannolikhet färgskrap från de fritidsbåtar som står
uppställda på området vintertid.
7.2
Spridningsförutsättningar
Markytan utgörs av grus inom nästan hela det undersökta området. Under
gruset återfinns ett några decimeter mäktigt lager av sand och grus ovan ett
bergkrosslager med okänd mäktighet. Allt regnvatten som hamnar på markytan
tränger ner i marken via det förorenade ytlagret ner till det genomsläppliga
bergkrosslagret. Detta innebär att påvisade föroreningar av TBT och koppar
har goda spridningsförutsättningar till både markvattnet i utfyllnadsområdet,
havet och havssedimenten.
7.3
Exponeringsanalys
TBT och övriga tennorganiska föreningar är hormonstörande ämnen som
uppvisar komplexa toxiska effekter för gnagare och påverkar djurliv i
havsmiljön (Hav möter Land, 2013). Toxiska effekter på reproduktion och
utveckling för gnagare uppkommer vid relativt låga doser. Det huvudsakliga
intaget av tennorganiska ämnen för människor är via intag av fisk och skaldjur.
Miljöscreening som genomförts i svenska kustvatten visar på generellt förhöjda
halter av TBT i ytvatten, ofta över EUs miljökvalitetsnorm (Hav möter Land,
2013).
Koppar påverkar mag-tarmkanalen akut, vilket kan medföra kräkningar och
diarréer. På längre sikt kan ett för högt kopparintag leda till leverskador.
Nyfödda är särskilt känsliga för höga kopparhalter då kroppens
14
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
ämnesomsättning inte är fullt utvecklad. Höga kopparhalter är skadliga för
djurliv i mark och marina miljöer.
7.4
Känslighet och skyddsvärde
Det undersökta området ligger i en småbåtshamn. Det förekommer bad och
fiske i närområdet och identifierade skyddsobjekt är människor som vistas
inom området, grund/markvattnet samt växt- och djurliv både på land och i
havet. Övriga skyddsobjekt är människor som badar eller fiskar (både fisk och
skaldjur) i närområdet.
7.5
Samlad riskbedömning
De uppmätta halterna av TBT och koppar bedöms utgöra en risk för
markmiljön och en hälsorisk för människor som vistas på området.
Föroreningarna bedöms också utgöra en risk med avseende på spridning till
ytvatten och marina sediment. Förekommer föroreningarna i dessa miljöer kan
de utgöra en risk för vattenlevande organismer och människor som fiskar eller
badar i området.
7.6
Osäkerheter
Riskbedömningen är baserad på uppmätta medelhalter. I enskilda stickprov har
betydligt högre halter av metaller uppmätts med XRF-instrument. Provtagning
har enbart genomförts av ytjorden (0-0,2 m), hur det ser ut längre ner i
markprofilen är okänt liksom föroreningsinnehållet i grundvattnet. Ingen
analys av ämnena irgarol eller diuron har genomförts. Dessa ämnen är också
vanliga i båtfärg.
8
Åtgärds- och undersökningsbehov
Utifrån ovanstående resonemang bedöms efterbehandlingsåtgärder av ytjorden
inom undersökningsområdet som nödvändiga. I samband med detta bör en
kontroll av föroreningsinnehåll i djupare liggande jordlager och markvattnet i
fyllnadsområdet genomföras.
Upprättad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Jenny Rönnegård
Caroline Petersen
Markus Nilsson
15
SANDSTRÖM
Miljö & Säkerhetskonsult
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
Referenser
Avfall Sverige 2007. Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor.
Rapport 2007:01
Hav möter Land 2013, Kriterier för tributyltenn, Irgarol och diuron i
muddermassor som omhändertas på land. Rapport från projekt Hav möter
Land, Kemakta 2013.
Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning
och vägledning. Naturvårdsverket. SNV rapport 5976.
SGF, 2013: Fätlhandbok Undersökningar av förorenade områden. SGF
Rapport 2:2013
SGU, 2015: SGU:s brunnsarkiv. (2015-03-15)
http://www.sgu.se/sgu/sv/service/kart-tjanst_start.htm#brunn
16
0LOM|6lNHUKHWVNRQVXOW
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
Bilaga 2
Björkö 1:101, Björkö Hamn, Öckerö kommun
Björkö Hamn- och Fiskeriförening
Datum:
15-03-31
Väderlek:
Beteck-ning
Markyta
Avser m.u.my
BH1
BH2
BH3
BH4
BH5
BH6
BH7
BH8
BH9
BH10
BH11
BH12
BH13
BH14
BH15
BH16
BH17
BH18
BH19
BH20
BH21
BH22
BH23
BH24
BH25
BH26
BH27
BH28
BH29
BH30
BH31
BH32
BH33
BH34
BH35
BH36
BH37
BH38
BH39
BH40
BH41
BH42
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
Grus
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
0-0,2
sol/mulet
Geoteknisk
benämning
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
grSa
o
Temperatur: ( C )
Lars Carlsson
XRF
PID (ppm)
nr 108
nr 109
nr 110
nr 111
nr 112
nr 113
nr 114
nr 115
nr 116
nr 117
nr 118
nr 119
nr 120
nr 121
nr 122
nr 123
nr 124
nr 125
nr 126
nr 127
nr 128
nr 129
nr 130
nr 131
nr 132
nr 133
nr 134
nr 135
nr 136
nr 137
nr 138
nr 139
nr 140
nr 141
nr 142
nr 143
nr 144
nr 145
nr 146
nr 147
nr 148
nr 149
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
Beteckningar enl. SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:1
SANDSTRÖM
Miljöteknisk markundersökning
Datum: 2015-05-05
Projektnr: 151074
Analysrapporter
Eurofins
Bilaga 3
!"#$"$$
% !"#$"$$
! "#$!
*'(+,
)-'-*.*/
0-12-3'
'**4
"55"#67
789
/4:/
%&'!!'#!#!
:..((-' "5#
&'()'
$"'
()
;'<.((-'
**'! !#!+!,",
;'<=-'<
+*'
0'
;'<-*(
5$$"$
&*'**.(
5$$"5
;'<()'
;'<**
( $"'
/1
''.=*
--
;'<*';'<**.(
2-.**
$+-
.!-!!,
'4'
5$$
-*
+)*
+-*>'-
?
?
85$ 5$$$
=@
(>
$?
+$/$$
=@
.-
.!-!
(>
$?
+$/$$
=@
*1=--
.!-!
(>
$?
+$/$$
=@
+>;>AB1-
.!-!
(>
$?
+$/$$
=@
.((B
.!-'!
(>
+$/$$
=@
/*-'C44
. -!
(>
$?
+$/$$
=@
/*-'C44$
.,-!
(>
?
+$/$$
=@
/*-'C4$45
. -!
(>
$?
+$/$
=@
/*-'C454#
. -!
(>
$?
+$/$
=@
/*-'C44#
.'!
(>
+$/$$>
=@
/*-'C4#4
.!
(>
$?
+$/$
=@
/'(*-'C44$
.#-!
(>
$?
+$/$$
=@
/'(*-'C4$4#
.!-+!
(>
5$?
+$/$
=@
+-*1'1--'>=-DE@*'F--'
.!- !
(>
5?
+$/$
=@
+-*11'->.'*--'
.!- !
(>
5?
+$/$
=@
.-!
(>
5?
+$/$
=@
/'(*-'C4#4
A-*1
=@G
/0
-E@*'F-
!-
(>
5?
+$/$$
=@
:'1-
!-'
(>
5?
+$/$$
=@
-E=H@.'*-
!-'
(>
5?
+$/$$
=@
-E@1'-
!-'
(>
5?
+$/$$
=@
7-EH5HF@1'-
!-!+
(>
5?
+$/$$
=@
I=-EH@*'F-
.!-!,!
(>
5?
+$/$$
=@
!-*
(>
+$/$$
=@
.!-!,!
(>
+$/$$
=@
.((FF-'-;/6
8*-
5?
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
<
! "#$!
%&'!!'#!#!
/F-*1-
!-!#$
(>
5?
+$/$$
=@
/F-*-
.!-!,!
(>
5?
+$/$$
=@
%.'-
.!-!,!
(>
5?
+$/$$
=@
%-*'-
!-!#,
(>
5?
+$/$$
=@
/*'F-
!-!#,
(>
5?
+$/$$
=@
%.'*-
!-*
(>
5?
+$/$$
=@
;1'-
!-*
(>
5?
+$/$$
=@
!-!+"
(>
5?
+$/$$
=@
!-"
(>
+$/$$
=@
.!-,!
(>
+$/$$
=@
!-#,
(>
+$/$$
=@
!-$
(>
+$/$$
=@
;45
.!-!!'!
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;45
!-!! '
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4$
!-!+
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
!-!$
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
!-!'#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
!-!,#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4$
!-!#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
!-
(>
7*-'+-*
+$/$#
=@
/'-/
.'-
(>
$?
$5>74;/
=@
'.(
'!
(>
5$?
$5>74;/
=@
-DEHH@-'1-
.((<';/6
.((;/6(-3(-1<*
.((;/6(-(--(-1<*
.((;/6(-(-1<*
;4E*@
1;=
$
(>
$?
$5>74;/
=@
.!-'!
(>
$?
$5>74;/
=@
:=*4
*-!
(>
$?
$5>74;/
=@
:'4.
'*!
(>
$?
$5>74;/
=@
',
(>
$?
$5>74;/
=@
!-!',
(>
5$?
$5>74;/
=@
8F-8
,
(>
$?
$5>74;/
=@
KK
'*
(>
?
$5>74;/
=@
' !
(>
5?
$5>74;/
=@
+
M>
7*-'(-*
@
M>
7*-'(-*
@
:(.(4
:'(4'
:<F<-'6
LL
I=.*1*-EI@
I=.*1*-
EI
@
'$
I*1*-EIA@
.!-
*
M>
7*-'(-*
@
I*1*-
EIA
@
.!-+
M>
7*-'(-*
@
+=.*1*-E+@
,+!
M>
7*-'(-*
@
+=.*1*-
E+
@
'",
M>
7*-'(-*
@
+*1*-E+A@
!-*,,
M>
7*-'(-*
@
+*1*-
E+A
@
!-,*
M>
7*-'(-*
@
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
5<
! "#$!
%&'!!'#!#!
-*'=.*1*-E@
$-,*
M>
7*-'(-*
@
-*'=.*1*-
E
@
'-$"
M>
7*-'(-*
@
#!
M>
7*-'(-*
@
'=.*1*-
E
@
''*!
M>
7*-'(-*
@
'F1-1*-E46@
.-,'
M>
7*-'(-*
@
.!-#'"
M>
7*-'(-*
@
'-1*-E;@
$"$
M>
7*-'(-*
@
'-1*-
E;
@
'+#
M>
7*-'(-*
@
'=.*1*-E@
'F1-1*-
E46
@
%
(12
(
3
@.'9/=
-'<F-9(=E6(=.'@H92+/8J
=@.'<'(-*
N--/E@H
OI8
4'-:'H2'*<'
I-''*)'--*'*-'
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
<
!"#$"$$
% !"#$"$$
! "#$!
*'(+,
)-'-*.*/
0-12-3'
'**4
"55"#67
789
/4:/
%&'!!'#!#!
:..((-' "5#
&'()'
$"'
()
;'<.((-'
**'! !#!$!+"#
;'<=-'<
+*'
0'
;'<-*(
5$$"$
&*'**.(
5$$"5
;'<()'
;'<**
( 5
$"'
/1
''.=*
--
;'<*';'<**.(
2-.**
$,
-!,!!+
'4'
5$$
-*
+)*
+-*>'-
?
?
85$ 5$$$
=@
(>
$?
+$/$$
=@
.-
-!,!
(>
$?
+$/$$
=@
*1=--
-!,!
(>
$?
+$/$$
=@
+>;>AB1-
-!,!
(>
$?
+$/$$
=@
.((B
-!,'!
(>
+$/$$
=@
/*-'C44
- ,!
(>
$?
+$/$$
=@
/*-'C44$
-+,!
(>
?
+$/$$
=@
/*-'C4$45
- ,!
(>
$?
+$/$
=@
/*-'C454#
- ,!
(>
$?
+$/$
=@
/*-'C44#
-'!
(>
+$/$$>
=@
/*-'C4#4
-!
(>
$?
+$/$
=@
/'(*-'C44$
-#,!
(>
$?
+$/$$
=@
/'(*-'C4$4#
-!,$!
(>
5$?
+$/$
=@
+-*1'1--'>=-DE@*'F--'
-!, !
(>
5?
+$/$
=@
+-*11'->.'*--'
-!, !
(>
5?
+$/$
=@
-,!
(>
5?
+$/$
=@
/'(*-'C4#4
A-*1
=@G
./
-E@*'F-
!,!"0
(>
5?
+$/$$
=@
:'1-
!,!*#
(>
5?
+$/$$
=@
!,$
-E=H@.'*-
(>
5?
+$/$$
=@
-E@1'-
!,!0
(>
5?
+$/$$
=@
7-EH5HF@1'-
!,!"0
(>
5?
+$/$$
=@
I=-EH@*'F-
-!,!+!
(>
5?
+$/$$
=@
!, !
(>
+$/$$
=@
-!,!+!
(>
+$/$$
=@
.((FF-'-;/6
8*-
5?
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
<
! "#$!
%&'!!'#!#!
/F-*1-
!,!+#
(>
5?
+$/$$
=@
/F-*-
-!,!+!
(>
5?
+$/$$
=@
%.'-
-!,!+!
(>
5?
+$/$$
=@
%-*'-
!,!#
(>
5?
+$/$$
=@
/*'F-
!,!+#
(>
5?
+$/$$
=@
%.'*-
!,'
(>
5?
+$/$$
=@
;1'-
!,'
(>
5?
+$/$$
=@
!,!*$
(>
5?
+$/$$
=@
!,#0
(>
+$/$$
=@
-!,+!
(>
+$/$$
=@
!,+#
(>
+$/$$
=@
!, 0
(>
+$/$$
=@
;45
-!,!!'!
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;45
!,!!*#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4$
!,!'*
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
!,!'
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
!,!+
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
!,!#"
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4$
!,!"
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
!,
(>
7*-'+-*
+$/$#
=@
-DEHH@-'1-
.((<';/6
.((;/6(-3(-1<*
.((;/6(-(--(-1<*
.((;/6(-(-1<*
;4E*@
/'-/
',+
(>
$?
$5>74;/
=@
'.(
+!
(>
5$?
$5>74;/
=@
1;=
*!
(>
$?
$5>74;/
=@
-!,'!
(>
$?
$5>74;/
=@
:=*4
*,+
(>
$?
$5>74;/
=@
:'4.
''!
(>
$?
$5>74;/
=@
'$
(>
$?
$5>74;/
=@
!,!'#
(>
5$?
$5>74;/
=@
8F-8
*
(>
$?
$5>74;/
=@
KK
+
(>
?
$5>74;/
=@
'#!
(>
5?
$5>74;/
=@
'0!
M>
7*-'(-*
@
" '
M>
7*-'(-*
@
I*1*-EIA@
-!, +$
M>
7*-'(-*
@
I*1*-
EIA
@
:(.(4
:'(4'
:<F<-'6
LL
I=.*1*-EI@
I=.*1*-
EI
@
-!,0"
M>
7*-'(-*
@
+=.*1*-E+@
#**
M>
7*-'(-*
@
+=.*1*-
E+
@
+''
M>
7*-'(-*
@
,+"
M>
7*-'(-*
@
M>
7*-'(-*
@
+*1*-E+A@
+*1*-
E+A
@
!,"$
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
5<
! "#$!
%&'!!'#!#!
-*'=.*1*-E@
,
M>
7*-'(-*
@
-*'=.*1*-
E
@
+,0!
M>
7*-'(-*
@
'=.*1*-E@
0$!
M>
7*-'(-*
@
'=.*1*-
E
@
+" !
M>
7*-'(-*
@
'F1-1*-E46@
-,!0
M>
7*-'(-*
@
-!,+#0
M>
7*-'(-*
@
'-1*-E;@
" '
M>
7*-'(-*
@
'-1*-
E;
@
''
M>
7*-'(-*
@
'F1-1*-
E46
@
%
(12
(
3
@.'9/=
-'<F-9(=E6(=.'@H92+/8J
=@.'<'(-*
N--/E@H
OI8
4'-:'H2'*<'
I-''*)'--*'*-'
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
<
!"#$"$$
% !"#$"$$
*'(+,
)-'-*.*/
0-12-3'
'**4
"55"#67
789
/4:/
!"##$$
:..((-' "5#
&'()'
$"'
%&'%
;'<.((-'
((#$)* ;'<=-'<
+*'
0'
;'<-*(
5$$"$
&*'**.(
5$$"5
;'<()'
;'<**
(5 $"'
/1
;'<*';'<**.(
-*
+)*
+-*>'-
?
?
85$ 5$$$
=@
,
+*
(>
$?
+$/$$
=@
.-
,
+
(>
$?
+$/$$
=@
*1=--
,
+
(>
$?
+$/$$
=@
+>;>AB1-
,
+
(>
$?
+$/$$
=@
.((B
''.=*
--
2-.**
'4'
5$$
)+
,
+#
(>
+$/$$
=@
/*-'C44
,
+
(>
$?
+$/$$
=@
/*-'C44$
,
*+
(>
?
+$/$$
=@
/*-'C4$45
,
+
(>
$?
+$/$
=@
/*-'C454#
,
+
(>
$?
+$/$
=@
/*-'C44#
,
#
(>
+$/$$>
=@
#$
(>
$?
+$/$
=@
/'(*-'C44$
,
$+
(>
$?
+$/$$
=@
/'(*-'C4$4#
,
+)
(>
5$?
+$/$
=@
+-*1'1--'>=-DE@*'F--'
,
+
(>
5?
+$/$
=@
+-*11'->.'*--'
,
+
(>
5?
+$/$
=@
,
+
(>
5?
+$/$
=@
/*-'C4#4
/'(*-'C4#4
A-*1
=@G
-.
-E@*'F-
+$
(>
5?
+$/$$
=@
:'1-
+ (>
5?
+$/$$
=@
-E=H@.'*-
+
(>
5?
+$/$$
=@
-E@1'-
+(
(>
5?
+$/$$
=@
7-EH5HF@1'-
+$
(>
5?
+$/$$
=@
I=-EH@*'F-
,
+*
(>
5?
+$/$$
=@
+$#
(>
+$/$$
=@
,
+*
(>
+$/$$
=@
.((FF-'-;/6
8*-
5?
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
<
!"##$$
/F-*1-
,
+*
(>
5?
+$/$$
=@
/F-*-
,
+*
(>
5?
+$/$$
=@
%.'-
,
+*
(>
5?
+$/$$
=@
+**
(>
5?
+$/$$
=@
%-*'-
/*'F-
,
+*
(>
5?
+$/$$
=@
%.'*-
+
(>
5?
+$/$$
=@
;1'-
+
(>
5?
+$/$$
=@
+ (>
5?
+$/$$
=@
+*)
(>
+$/$$
=@
.((;/6(-3(-1<*
,
+*
(>
+$/$$
=@
.((;/6(-(--(-1<*
,
+*
(>
+$/$$
=@
+$/
(>
+$/$$
=@
;45
,
+#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;45
,
+#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4$
,
+#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
,
+#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
,
+#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
,
+#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4$
,
+#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4E*@
,
+/
(>
7*-'+-*
+$/$#
=@
/'-/
,
#+
(>
$?
$5>74;/
=@
'.(
(>
5$?
$5>74;/
=@
(>
$?
$5>74;/
=@
,
+#
(>
$?
$5>74;/
=@
-DEHH@-'1-
.((<';/6
.((;/6(-(-1<*
1;=
:(.(4
:=*4
/+
(>
$?
$5>74;/
=@
:'4.
**
(>
$?
$5>74;/
=@
#)
(>
$?
$5>74;/
=@
+*
(>
5$?
$5>74;/
=@
8F-8
##
(>
$?
$5>74;/
=@
KK
#(
(>
?
$5>74;/
=@
LL
*
(>
5?
$5>74;/
=@
I=.*1*-EI@
#
M>
7*-'(-*
@
I=.*1*-
EI
@
#/
M>
7*-'(-*
@
I*1*-EIA@
,
+$#
M>
7*-'(-*
@
I*1*-
EIA
@
,
+/
:'(4'
:<F<-'6
M>
7*-'(-*
@
+=.*1*-E+@
/(
M>
7*-'(-*
@
+=.*1*-
E+
@
#
M>
7*-'(-*
@
,
+
M>
7*-'(-*
@
,
+ )
M>
7*-'(-*
@
+*1*-E+A@
+*1*-
E+A
@
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
5<
!"##$$
-*'=.*1*-E@
#+(
M>
7*-'(-*
@
-*'=.*1*-
E
@
/+(/
M>
7*-'(-*
@
'=.*1*-E@
(#
M>
7*-'(-*
@
'=.*1*-
E
@
*/
M>
7*-'(-*
@
'F1-1*-E46@
,
+/
M>
7*-'(-*
@
,
+*$)
M>
7*-'(-*
@
'F1-1*-
E46
@
'-1*-E;@
*)+
M>
7*-'(-*
@
'-1*-
E;
@
*+$
M>
7*-'(-*
@
!%
&%0%1&%2
@.'9/=
-'<F-9(=E6(=.'@H92+/8J
=@.'<'(-*
N--/E@H
OI8
4'-:'H2'*<'
I-''*)'--*'*-'
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
<
!"#$"$$
% !"#$"$$
*'(+,
)-'-*.*/
0-12-3'
'**4
"55"#67
789
/4:/
!"##$$
:..((-' "5#
&'()'
$"'
%&'%
;'<.((-'
((#$)*
;'<=-'<
+*'
0'
;'<-*(
5$$"$
&*'**.(
5$$"5
;'<()'
;'<**
(5 5
$"'
/1
;'<*';'<**.(
-*
+)*
+-*>'-
?
?
85$ 5$$$
=@
-
,*
(>
$?
+$/$$
=@
.-
-
,
(>
$?
+$/$$
=@
*1=--
-
,
(>
$?
+$/$$
=@
+>;>AB1-
-
,
(>
$?
+$/$$
=@
.((B
''.=*
--
2-.**
'4'
5$$
+),+
-
,#
(>
+$/$$
=@
/*-'C44
-
,
(>
$?
+$/$$
=@
/*-'C44$
-
*,
(>
?
+$/$$
=@
/*-'C4$45
-
,
(>
$?
+$/$
=@
/*-'C454#
-
,
(>
$?
+$/$
=@
/*-'C44#
-
#
(>
+$/$$>
=@
#
(>
$?
+$/$
=@
/'(*-'C44$
-
$,
(>
$?
+$/$$
=@
/'(*-'C4$4#
-
,)
(>
5$?
+$/$
=@
+-*1'1--'>=-DE@*'F--'
-
,
(>
5?
+$/$
=@
+-*11'->.'*--'
-
,
(>
5?
+$/$
=@
-
,
(>
5?
+$/$
=@
/*-'C4#4
/'(*-'C4#4
A-*1
=@G
./
-E@*'F-
,(*
(>
5?
+$/$$
=@
:'1-
,+
(>
5?
+$/$$
=@
-E=H@.'*-
,(
(>
5?
+$/$$
=@
-E@1'-
,+
(>
5?
+$/$$
=@
7-EH5HF@1'-
,
(>
5?
+$/$$
=@
I=-EH@*'F-
-
,*
(>
5?
+$/$$
=@
,$(
(>
+$/$$
=@
-
,*
(>
+$/$$
=@
.((FF-'-;/6
8*-
5?
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
<
!"##$$
/F-*1-
,*
(>
5?
+$/$$
=@
/F-*-
-
,*
(>
5?
+$/$$
=@
%.'-
-
,*
(>
5?
+$/$$
=@
%-*'-
, (>
5?
+$/$$
=@
/*'F-
,*(
(>
5?
+$/$$
=@
%.'*-
,
(>
5?
+$/$$
=@
;1'-
,*
(>
5?
+$/$$
=@
, (>
5?
+$/$$
=@
,#
(>
+$/$$
=@
-
,*
(>
+$/$$
=@
,*)
(>
+$/$$
=@
,$
(>
+$/$$
=@
;45
-
,#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;45
-
,#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4$
-
,#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
-
,#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
-
,#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4
-
,#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4$
-
,#
(>
$?
7*-'+-*
+$/$#
=@
;4E*@
-
,+
(>
7*-'+-*
+$/$#
=@
/'-/
-
#,
(>
$?
$5>74;/
=@
'.(
(>
5$?
$5>74;/
=@
-DEHH@-'1-
.((<';/6
.((;/6(-3(-1<*
.((;/6(-(--(-1<*
.((;/6(-(-1<*
1;=
(>
$?
$5>74;/
=@
-
,#
(>
$?
$5>74;/
=@
:=*4
+,#
(>
$?
$5>74;/
=@
:'4.
+
(>
$?
$5>74;/
=@
#)
(>
$?
$5>74;/
=@
,*
(>
5$?
$5>74;/
=@
8F-8
#*
(>
$?
$5>74;/
=@
KK
#+
(>
?
$5>74;/
=@
LL
*(
(>
5?
$5>74;/
=@
I=.*1*-EI@
$**
M>
7*-'(-*
@
I=.*1*-
EI
@
##
M>
7*-'(-*
@
I*1*-EIA@
-
,
M>
7*-'(-*
@
I*1*-
EIA
@
:(.(4
:'(4'
:<F<-'6
-
,)
M>
7*-'(-*
@
+=.*1*-E+@
))
M>
7*-'(-*
@
+=.*1*-
E+
@
*$
M>
7*-'(-*
@
,)
M>
7*-'(-*
@
, M>
7*-'(-*
@
+*1*-E+A@
+*1*-
E+A
@
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
5<
!"##$$
-*'=.*1*-E@
#,*
M>
7*-'(-*
@
-*'=.*1*-
E
@
$,#
M>
7*-'(-*
@
'=.*1*-E@
)*
M>
7*-'(-*
@
'=.*1*-
E
@
*+*
M>
7*-'(-*
@
'F1-1*-E46@
-
,(
M>
7*-'(-*
@
-
,
M>
7*-'(-*
@
'-1*-E;@
$),
M>
7*-'(-*
@
'-1*-
E;
@
,
M>
7*-'(-*
@
'F1-1*-
E46
@
!%
&%0%1&%2
@.'9/=
-'<F-9(=E6(=.'@H92+/8J
=@.'<'(-*
N--/E@H
OI8
4'-:'H2'*<'
I-''*)'--*'*-'
%'''
='*'-*>='*'-')'F'-*-'-<'--*<-F'-*-''F'-*-'-1-')'('-'-(-G
+)*)-'-*-H(-**-H'-<(.*<()*)-'-*(-*)F*'5&*'-*-'**1-'.*'.*'
<-'-'-((J**-''-.1'(*()*)-'-*F-*-*<3-''('=1-')(3=-)'
I-''*3'-*3*-'---*H(*-.*'-='*'.('<)'*-)**2-.**-'-*-''-**-*
)'<-*
<
Öckerö 2015-05-19
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Robert Svensson
Trafikstrategi
0279/13
Trafikstrategi Öckerö kommun
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Samrådsredogörelse Trafikstrategi godkänns.
Trafikstrategi Öckerö kommun fastställs.
Samhällsbyggnadsverksamheten ges i uppdrag att utarbeta ett trafikprogram med
planer och metod för prioriteringar.
Ärende
Kravet på en trafikstrategi har aktualiserats med ökande problem på väg 155 och de
konsekvenser detta riskerar medföra för Öckerö kommuns fortsatta tillväxt.
Trafikstrategin ska visa vägen för att minska dessa problem och samtidigt skapa
förutsättningar för fortsatt tillväxt.
Öckerö kommun står inför ett antal utmaningar som trafikstrategin behöver hantera
för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. Utmaningarna handlar om klimat och
miljö, befolkningsökning och utveckling av de icke sammanbyggda öarna,
omvärldens påverkan och hur omvärlden påverkas, etablering, utveckling och
tillväxt hos företagen samt utvecklad besöksnäring.
Utgående från kommunens vision har tre mål för trafiksystemet med satsningar och
mått utarbetas. Dessa ska följas upp inom ramen för Öckerömodellen.
Mål och satsningar utvecklas i sex strategier som mer utförligt beskriver vägen till
mål för trafiksystemet.
För att genomföra strategierna ska ett trafikprogram med planer utarbetas. Här
konkretiseras, prioriteras och finansieras aktiviteter. Finansiering av aktiviteter
inom planerna ska ske inom ramen för ordinarie budgetprocess. Metod för
prioriteringar av aktiviteter ska godkännas av kommunfullmäktige.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Överväganden
I rapporten diskuteras perspektiven barn, integration, jämställdhet och
funktionsnedsättning.
Synpunkter
Trafikstrategin har varit ute på samråd under senhösten 2014. Samrådsredogörelse
bifogas.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
TRAFIKSTRATEGI
ÖCKERÖ KOMMUN
1
Öckerö Kommun
Kommunstyrelsen/samhällsbyggnad
Postadress: Öckerö kommun, 475 80 Öckerö
Besöksadress: Sockenvägen 13, Öckerö
Telefon (växel): 031-97 62 00
E-post: diarium.sb@ockero.se
Dnr: 0279/13
Datum: 2015-05-13
Webb: http://www.ockero.se/
Projektledare
Robert Svensson, samhällsbyggnadschef
Konsultstöd
Ramböll Sverige AB, Åsa Kinell och Anna Lundqvist
Kartor: Copyright Öckerö kommun och Metria/Lantmäteriet avtalsnr MS2009/08302
Samtliga bilder publiceras med medgivande från upphovsmän
2
INNEHÅLL
Sammanfattning
4
Kapitel 2: Förutsättningar och kunskapsunderlag
7
Kapitel 3: Nulägesanalys
11
Kapitel 4: Utmaningar
24
Kapitel 6: Strategier
30
!#
$&'<>?
Q[
3
SAMMANFATTNING
\ ]^ ' _ ` {<
^ | dokument med helhetssyn, vars grundläggande uppgift är att visa hur kommunen
_ ^
utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt,
<} <> ]|`
~ | >
av sambanden mellan markanvändning,
__} <> |kors val av transportsätt. Till grund för ar_ }
regionala och lokala målsättningar, där
kommunens översiktsplan och kommunens
vision för 2025 är de viktigaste. I samband
med framtagandet av Översiktsplanen 2005
ställdes krav från bland annat länsstyrelsen
kring åtgärder för att åstadkomma ett hållbart resande. Kraven har aktualiserats med
_'|
`\
visar vägen för att minska dessa problem
och skapar samtidigt förutsättningar för
fortsatt tillväxt.
Öckerö kommun står inför ett antal ut_>'>tera för att en hållbar utveckling ska vara
]` > <> ]} _ <> ^'<ling av de icke sammanbyggda öarna, omvärldens påverkan och hur omvärlden
påverkas, etablering, utveckling och tillväxt
hos företagen samt utvecklad besöksnäring.
{< ^ ^nens vision ”en levande skärgårdskommun med människan i centrum”. Utifrån
visionen med stöd av nulägesanalysen har
tre mål formulerats. Tidsperspektivet är
detsamma som för visionen, år 2025.
4
Mål 1: Levande skärgårdskommun –
hela kommunen ska leva
{< _ levande skärgårdskommun som du kan bo
och verka i samt besöka året runt. Transporter av människor och gods ska kunna ske
på ett hållbart sätt inom samt till och från
Öckerö kommun. Det är viktigt att alla öar
| '` '
_>'^'<<>]`
Mål 2: Människan i centrum
{< | |
i centrum. Hon ska vara utgångspunkt för
` ] |
med dess behov sätts i fokus. Skalan och
utformningen ska anpassas till människan.
Planeringen för bilen och dess framfart
ska ske med hänsyn till människan. Förutsättningarna för alternativa färdmedel förbättras, vilket leder till att de negativa
''_`
Mål 3: Utveckla centra
{< ^sättningar för en fortsatt utveckling av
^ <> ]> förtätning, näringsliv och service i de naturliga noderna – hamnarna, på alla öar.
Boende och rekreation prioriteras i nytt] ' ^ _| `
Administrativa och kommersiella centrum utvecklas för att minimera transportbehovet. Centrum ska utformas för att skapa
mötesplatser för alla medborgare och
besökare. Förutsättningarna för lokala
arbetstillfällen förbättras.
|_'
i ett antal strategier, vilka ska utvecklas i ett
>`
KAPITEL 1 :
VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI?
1.1 BAKGRUND
\ ]^ ' _ `
 <> göra dessa i förhållande till andra intressen i
planeringen.
Som en del av övriga inriktningsdokument
_ ^'<
Öckerö kommun i önskad riktning. Den ger
_ ]> ' | |] ^'<lingen.
{< ^ > ^'<'\€‚\&
attraktiv stad – framtagen av Sveriges
^ <> <> \'
i nära samarbete med Energimyndigheten.
1.2 TRAFIKSTRATEGIN SOM
VERKTYG
{<^|ringsdokument med helhetssyn, vars grundläggande uppgift är att visa hur kommunen
_1 ska kunna
utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt,
för att kommunens övergripande mål ska
kunna uppnås.
Av särskild vikt är att den tydliggör hur
^^'<|]
'| ''| > ' och att sambandet mellan markanvändning,
__} <> |
val av transportsätt lyfts fram.
Transporter sker alltid i ett system med
individer, fordon och infrastruktur. Det
? 2 och
för att de ska fungera behövs goda förutsättningar för att delarna ska kunna samverka.
En förutsättning för att kommunen ska
^ | ^ _}
`ƒ'systemet är det därför viktigt att utgå ifrån
människan.
'<'_
„ Att skapa insikt om sambandet mellan
kommunens utveckling och utvecklingen
'`
„  ^ ]><>_|`
„ Att få kunskap om hinder och framgångs^'<`
„ Kunskapsutveckling för berörda intressenter, såväl kommunala som enskilda.
„ Att omsätta Öckerö kommuns vision,
politiska övergripande mål och andra
utvecklingsdokument i ett dokument
som fångar de övergripande inrikt<>|†
systemet.
„ Att få en gemensam målbild med
>> | ? >
klarlagts och avvägts.
„ ^`
„ Att få ett politisk ägt styrdokument för
_^
<>]||^
som de kan ta stöd i.
„ Att få ett inriktningsdokument som ger
stöd för verksamhetsplaneringen lokalt
och regionalt.
„ Att få till stånd en lokal och regional
' ^'< ' †
systemet.
!"
5
1.3 GENOMFÖRANDE
\ | dokument. Viktigt är att samtliga aspekter av hållbar utveckling genomsyrar hela
_` \ |
bidra till att Öckerö kommun utvecklas på ett
'|<}<>]mässigt.
För att inhämta sakkunskap och säkerställa
att strategin omfattar de statliga, regionala
och mellankommunala frågor som krävs för
helhetsperspektivet har tidiga samråd med
berörda myndigheter och verk genomförts.
‚ | rat samrådsredogörelse. I arbetet har även
^^ ^] en rättvisande nulägesanalys.
' {<
kommun ta fram ett kommunövergripande
`\†
hålla de planer som krävs för att utveck >_ ^ | ‡'
| _ †
systemet. För att programmet och planerna
^
förankras i den kommunala organisationen.
Harestad
Höga
Rörö
Hyppeln
Kallhed näsa
Björlanda
Öckerö kommun
Källö-Knippla
Björkö
Tumlehed
Hälsö
Torslanda
Hästevik
Öckerö
Kalvsund
155
Lilla Varholmen
Grötö
Hjuvik
Andalen
Hönö
Fotö
Asperö
Figur 1 Öckerö kommun.
6
KAPITEL 2:
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH
KUNSKAPSUNDERLAG
\|'?
' ?
ämnesområden som är viktiga att beröra.
Nedan redovisas relevanta dokument och
^'`
2.1 NATIONELLA TRANSPORTPOLITISKA MÅL
Regeringen har fastställt transportpolitiska
mål som visar politiska prioritetsområden
och ger vägledning i myndigheternas arbete
(Regeringens proposition 2008/09:93). De
fungerar också som inspiration för samhällsplaneringen på både kommunal och
regional nivå.
Det övergripande målet för den svenska
transportpolitiken är att ”säkerställa en
.
Utifrån detta har två likvärdiga mål formulerats: funktionsmålet och hänsynsmålet.
Funktionsmålet fokuserar i huvudsak på
att transportsystemet ska bidra till en god
tillgänglighet, för både personer och gods,
i hela Sverige. Transportsystemet ska också
']||`
Hänsynsmålet fokuserar på transport |>†} ]† <> >|aspekter. Transportsystemet ska bidra till
>|} ' ' ]}
samt till att ingen människa skadas allvar`
2.2 REGIONALA MÅL
K2020
Förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens
kommunalförbund antog 2009 ett kollek'[[`
Syftet med K2020 är att ”skapa en
gemensam framtidsbild för utvecklingen av
' ˆ_‰`
Detta gäller för Göteborgs och Mölndals
stad, Partille kommun och övriga delar
av regionen som ingår i Göteborgs lokala
arbetsmarknadsområde (inom ett pendlingsavstånd på en timme från Göteborg).
Detta omfattar Öckerö kommun, där en
_^ ] ' ^ har Göteborg som målpunkt.
' ^'< ? } _]^ |
} __} ^'< ^punkterna och säkerställa kvalitet och
service.
GÖTEBORGSREGIONENS
KOMMUNALFÖRBUND
Syftet med mål- och strategidokumentet ! " "", antagen
' _^^| ]^ [
!} | lägga en stabil grund för det gemensamma
arbetet inom GR-kommunerna (kommunerna tillhörande Göteborgsregionens kommunealförbund) med att utveckla Göteborgsregionen på ett hållbart sätt (GR, 2013).
Š] ^' ' <> ^
ovanstående dokument bör ligga till grund
{<
„ # $
%
„ & "
" %
„ ' "( ( "
säkras.”
„ ) "
7
„ *" +%
„ , -/0 $
2
3/34%
„ 5 # "+
# ,
tunneln.”
„ # "" "
%
„ 6 +
-4///
7////
3/8/% 5 ( "" "9
"
:84///
4////
%
VÄSTSVENSKA PAKETET
Västsvenska paketet är en överens kom\'}|ˆ
-regionen, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs
‚ <> |` ƒ '
'|<>]|'|
` |' >
antagit övergripande mål med fokus på
större arbetsmarknadsregioner, attraktiva
kärnor längs huvudstråken, konkurrens '} '] <>
förbättringar för näringslivets transporter.
Š>]
‡‹|'}
rapport 2011:1):
„ Œ''
kapacitet
„ { '} | Q[  '
'
„ _<>†
kärnan
8
„ Snabba, trygga, enkla gång- och cykelresor
„ Förbättrad kvalitet för näringslivets
transporter
„ Minskade utsläpp
„ Minskat buller
„ Š]<>'
2.3 LOKALA MÅL
GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN
Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan
för Öckerö kommun pågår för närvarande
och förväntas bli klar årskiftet 2016/2017.
Öckerös gällande översiktsplan är från 2005
(ÖP05).
Två avsnitt utgör ett särskilt viktigt underlag
} ;
"
tioner och Interna kommunikationer.
Frågor som lyfts här är bland annat vikten av goda kommunikationer för kommunens bebyggelse- och näringslivsutveckling,
frågor kring bro- och vägreservat, behov av
investeringar i gång- och cykelnätet samt
_$]<>hängande öarna.
Under avsnittet ”< = " "”
rekommenderas bland annat en utökad och
_| '} †
' ?
med annan byggnation och att utbyggnads ' '| †
nätet.
I samband med framtagandet av Översiktsplan 2005 yttrade sig länsstyrelsen
angående borttagande av broreservatet
mellan Öckerö kommun och Hisingen,
vilket var ett resultat av en folkomröstning
och en enig politik. Länsstyrelsen bedömde
att om broreservatet togs bort skulle frågor
som berör mark- och vattenområden och
som angår angränsande kommuner behöva
behandlas utförligare med avseende på en
strategi för hur ett hållbart regionalt resande
ska klaras på kort och lång sikt. Även frågor
^'<']<>|]drift skulle behöva behandlas betydligt mer
utförligt med konkreta förslag. De åtgärder
som krävdes i länsstyrelsens yttrande har
inte genomförts. Det har inneburit att länsstyrelsen meddelat att myndigheten över'| ] '
om inte dessa bidrar till att minska konse' ' med bil.
ƒ _|‡ {<
Översiktsplan 2005 behandlade även en utökad dialog med Göteborgsregionens kommunalförbund, Västra Götalandsregionen,
\' <> ˆ_ ‚ ]
av problemen längs väg 155. Snabbussar
har införts från de sammanbyggda öarna
__|]ˆ_
har genomförts men inte resulterat i någon
`
Ytterligare krav som ställdes i yttrandena för
Översiktsplan 2005 var att två utredningar
angående regionala transporter skulle tas
fram av Öckerö kommun i samråd med
Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Västra Götalandsregionen. Den första skulle kartlägga fram|}^
åtgärder för att bemöta dem.
Π^ _] avslutades innan politisk behandling.
mängder och åtgärder för att bemöta dem
har inte genomförts.
I arbetet med ny översiktsplan som startades 2013 är inriktningen att broreservat ska
återinföras efter krav från länsstyrelsen.
Öckerö kommun planerar dock för fortsatt
|]`
VISION 2025
Öckerö kommuns vision för år 2025 lyder
> " människan i centrum”. Visionen utgör det
viktigaste lokala underlaget i arbetet med
<>|`
GENOMFÖRDA OCH PÅGÅENDE
UTREDNINGAR
Flera studier har genomförts, pågår
' |]bin-delser mellan öarna. En förstudie har
^'<|]`
Inom ramen för Västsvenska paketet stimu'}_|
busskörfält längs väg 155.
En parkeringsnorm har fastställts, vilken
ligger till grund för bygglov avseende verksamheter.
En bullerutredning har genomförts där
_^^
]`
Många av de åtgärder som beskrivs i
Översiktsplan 2005 avseende infrastruk^>|^_]`_|
att förutsättningarna för en fortsatt hållbar
befolkningstillväxt försvåras och att de åt|_''\tegin kan komma att behöva genomföras
skyndsamt.
Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande vid
aktualitetsprövningen av Översiktsplan
2005 att deras synpunkter vid antagandet
av Översiktsplanen fortfarande i hög grad är
aktuella i frågan om infrastruktur.
9
#?&?@' 3/34 ! > ""
EN LEVANDE SKÄRGÅRDSMILJÖ
„ Ž^}^^'<>>]
bevaras och utvecklas för kommande
generationer.
„ Åretruntboende, i olika boendeformer,
_]^`
„ Förtätning och byggande av högre
bostadshus underlättas.
„ Boende och rekreation prioriteras i nytt]'^_|`
„ Hamnar är attraktiva och levande med
inriktning på näringsliv och turism.
DEMOKRATI OCH INFLYTANDE
„ Respekt och medmänsklighet genomsyrar all verksamhet i kommunen.
ƒ|>`
„ Den lokala demokratin utvecklas i en
levande dialog mellan föreningar, öråd,
medborgare och förtroendevalda.
„ Kommuninvånarna, särskilt de unga,
|>?<>|
delaktiga i samhället.
„ Jämställdhet råder i all kommunal
verksamhet.
„ Š_]^]>
till engagemang.
NÄRINGSLIV OCH TURISM
„ All energi som förbrukas i kommunen
är förnybar.
KOMMUNINVÅNARNA
„ Ett positivt företagsklimat bidrar till
nyetablering och utveckling av näringslivet och besöksnäringen.
„ En modern skola väl förankrad i
|>|_]^
individanpassad undervisning.
„ Œ''
och näringsliv där entreprenörskap är
en naturlig del i undervisningen.
„ Alla barn är trygga och alla föräldrar
känner trygghet i sitt föräldraskap.
„ Öckerö kommun är ett centrum för
>_<>'^`
„ Alla barn och unga har en aktiv och
meningsfull fritid.
„ ]>_
och aktiviteter för besökare.
„ Brottslighet, drogmissbruk, främlings><>_
ett tidigt skede.
KOMMUNIKATIONER
„ <>
värdegrund som präglar alla områden
där barn och unga är engagerade.
„ Alla invånare ska kunna känna gemenskap, trygghet och kunna åldras med
värdighet och god omvårdnad i ett
samhälle anpassat för alla.
„ Kommunikationerna mellan öarna har
förbättrats och restid för pendling
har minskat.
„ $]||
sammanbyggda öarna.
„ Det är attraktivt och säkert att åka
kollektivt, cykla och gå.
„ |
bredband på alla öar.
„ _
Hyppeln och Rörö.
10
Lilla Varholmen i Göteborgs kommun. Från
 __ {< <>
Hälsö samt till Fotö. De fyra öarna kallas
ibland för ”de sammanbyggda öarna”. Från
$^ |]| | |]_Ž
– Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Två av
öarna är bilfria – Kalvsund och Grötö. Dessa
'_ |]
{<<>$]`
KAPITEL 3:
NULÄGESANALYS
3.1 KOMMUNENS KARAKTÄR
Öckerö kommun räknas till Göteborgs norra
skärgård. Kommunen består av tio bebodda
öar; Hönö, Öckerö, Fotö, Hälsö, Bohus$]} ˆ} '^} } |†
<> €` $>^†$] _|
$]` {< | ]| ˆ enda kommunen i Sverige som saknar land_` \ $>^†$] '
 ' |]_ Kommunikationerna innebär en särskild utmaning dels när det gäller transporter inom
kommunen dels mellankommunalt.
290 Burö - Göteborg
291 Fotö - Göteborg
294 Björkö - Gröneviks färjeläge
296 Grötö - Framnäs - Kalvsund - Öckerö
297 Hönö Pinan - Lilla Varholmen
298 Björkö - Lilla Varholmen
299 Burö - Knippla - Hyppeln - Rörö - Burö
Rörö
299
Hyppeln
Öckerö kommun
Knippla
Burö färjeläge
299
290
Västergård
Gerts garage
Västeräng
Distriktssköterskemottagningen Skarvik
Mossvägen
Hälsö hamn
Hälsö södra
MissionskyrkanBjörkvägen
Idrottsplatsen
Solhem
Propellerfabriken
Blåbärsvägen
294
290
Olvonvägen
Intaget
Norgård
290
296
Framnäs
291
Västervägen
Öckerö kyrka
SörgårdsvägenEkelundsvägen
Kalvsund
298
291
I
6
Väg 155
290 Lilla Varholmen
297
291
Hönö norra
Hönö Röd
Hönö Heden
Västra Gärdet
Lapposandsvägen
Gårda 291
Rödvägen
Åsvägen
Hönö missionskyrkaHönö kyrkaVipekärr
Hönö kyrkogård
Golfen
291
Brevik
Bustaden
Hönö Klåva
296
Grötö färjeläge
291
FotöSÖÖ
*"3=
"
%
11
Öckerö kommun hade en befolkning 201412-31 om 12 6453 invånare (SCB, 2015).
De är fördelade enligt tabell 1.
: < %
Källa: SCB.
Ö
#!
$
&'!*
?@
QW
\
5 293
^
+53
_`
3 556
^
+28
606
zQ'
-9
{|}
{
1 522
~
+30
@}

313
z^€
-24
\
169
^W
-3

259
WWQ
-2

214
^~
-8
?
624
+10
‚
75
^&
-8
\@
Turismen förväntas öka. Enligt Strukturbild för Göteborgsregionen är kustzonens
utveckling och tillgänglighet ett gemensamt
intresse.
^ > ? | ' ^'<lats/utvecklas i anslutning till hamnarna.
Hönö Klåva utgör kommunens handelscentrum och Öckerö dess administrativa
centrum. Området kring Öckerö hamn har
potential att utvecklas även till ett handels<^`ƒ<>$]^'<
_| ^| _>' '
såväl kommunal som kommersiell service.
3.2 RESOR OCH TRANSPORTER
På sommaren ökar befolkningen. Kommunen
är dock inte en så kallad sommarkommun
utan är och vill vara en levande kommun
året runt.
Kommunens långsiktiga planering utgår
ifrån en befolkningstillväxt på mellan 70–
100 personer per år. Befolkningsökningen
2014 var 70 personer.4 I förhållande till
övriga kommuner inom Göteborgsregionens
kommunalförbund är det den näst lägsta
ökningen.
Enligt
resvaneundersökningen
(RVU)
2011 framtagen inom Västsvenska paketet,
genomför öckeröborna 3,7 resor per dag
'' | ] ^
' ` $ ‡ | > ]|förelse med regionen och riket. Noterbart
är att förutom Göteborg har Öckerö med
‘ | _ } ' | |
genomsnittet.
ƒ ^ ! ' |
_{<^`ƒ'
ingår bland annat båt och moped, vilket kan
förklara varför andelen är relativt hög.
Befolkningsstrukturen visar på en förhållandevis hög medelålder och andelen äldre
förväntas öka. Nordöarna har en förhållandevis hög andel invånare över 65 år.
Näringslivet är till största del småskaligt med några få större arbetsgivare som
Caterpillar, Ö-varvet och Öckerö kommun.
De står för en stor andel av de tunga trans}_^_|`
z #|!"ƒ@W„
W #|!"ƒ@z„…
12
*" 8 * = "% D#
(;#E3/::G
Öckerö kommun har både in- och utpend <> ^` ƒ ^ Q}
hämtad från SCB, visas antalet förvärvsarbetande in- och utpendlare och lokalt
anställda. Noterbart är att antalet inpendlare och lokalt anställda ökar i antal. Cirka
Q[''|'_<_
_ ^ <> < [ 
pendlar till Göteborg. Till Mölndal pend }  <> ' '
^ ^  ' förvärvsarbetande i Öckerö kommun.
De tre områden med målpunkter för de
'|'_ | ? _ |
<ˆ_‹
Q’}
'| ^ ' “' ‹} ’
och området söder om väg 155 runt Volvo
$ <> • ‹Q}Q ’` ‚
kommer från SCB och är från 2009.
BILTRAFIK
Vid årsskiftet 2013/2014 fanns det enligt
SCB 5 603 personbilar registrerade hos
invånarna i Öckerö. Det innebär 445 personbilar per 1 000 invånare, vilket är något
lägre än snittet i riket, Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionens kommunalförbund.
I och med att en stor andel av befolkningen
pendlar till Göteborg via väg 155 påverkas
Göteborgs Stad och dess invånare av resvanorna hos Öckerös kommuninvånare.
*"-<
"
%6H&JL%
13
'|
`\_'†
värdet på väg 155 väster om infarten till
Hällsviksvägen. Tabellen visar även att
{< ' _ |^ ™
^['_
år 2013.
*" 4 2M + :44(
)#
%6H2%
DG%
Š^ ' ? '|
155, vid Lilla Varholmen. Noterbart är att
^}>_^}
näst intill tredubblats och att personbils[
!&'^‡
av trängselskattens införande.
\? | < †
beroende och beroende av olika event på
` Š^ ˜} >| \'}
som avser 2013 visar detta i samma geogra|^^`
\ <> {< ^
bidrar till problemen med pendlings-
3 O :44
=
2%6H
2%DG%
År
†ƒ
‡
ƒˆ
‰
_`
ƒ
‰
_`
‡
ƒˆ
1992
€ŠzQ
390
'Š'WQ
270
1997
^Š~Q
420
&Š~Q
320
2001
–
–
~ŠWQ
390
2005
QŠWWQ
500
~Š'&Q
410
2009
ŠW€Q
610
^Š'zQ
530
2013
ŠWWQ
830
~Š^'Q
690
*"7
+M"N::/:3:(:44)#
"3/:8%6H2%DG%
14
Š^ ‘} >| \'} '
? |^
som tabell 2. Det är tydligt att arbetspend ^ < '
'| <> | |
den som i stor utsträckning är orsaken till
de negativa konsekvenserna.
]^[
Q>' '  <>
$]`Š^<>#'
en stor potential för att öka antalet kollektivresenärer och samåkande.
*"N*
(3/:-%
*"Q*L
(3/:-%
*"P
+M"N::/7Q8(:44)#
"3/:8%6H2%DG%
15
PARKERING
“  “ med cirka 150 bilplatser. Cykelparkering
^ ` “ |
bevakad nattetid. Parkeringen har idag
mycket hög beläggning. Pendelparkeringar
|' ' $^ |]| | <>
ˆ'$]`
\
Hönö Klåva där det tillåtet att parkera
på markerade platser högst tre timmar i
]}`ƒ
ska P-skiva användas. Parkeringsavgifter
förekommer inte inom Öckerö kommun,
^ _ ]|'}
{<}|†
ringsautomat.
Öckerö kommun har en antagen parkeringsnorm som anger vad som är skäligt
antal parkeringsplatser för olika ändamål.
ƒ ] ^ '
parkering ska ordnas men det är fastighetsägarens skyldighet att anordna lämplig
parkering. Öckerö kommuns parkeringstal ska tillämpas som ett minimun vid
beräkning av behov. Parkeringstalet för
?_>^ | } † |het, vilket inkluderar besöksparkering. För
personal gäller oavsett verksamhet 0,4
parkeringsplatser per årsmedelanställd.
viktigaste förbättringsförslagen komfort i
passagerarutrymmen, service, information
vid störningar, anpassning till kollektiv<>^'|'|`
“ $] ?'`
ƒ<_''
|]} |  <
mellan Burö och Nordöarna.
\' < [
!
' ^ †
' ^ ^ >
på Nordöleden vilket innebär att nuvarande
]™^<>
|] | ^` Π'
kapaciteten innebär omfattande invest}|'|]|<>|}\'}^|get inte aktuellt.
I yttrande över Planprogram för Rörö skri'\'^'<
|] _ | ^|__^^'<`
Š |' Š|] _ <> |]| <>€}_|]`
BILFÄRJETRAFIK
$|] ^ ' \' & } $] <>
Nordöleden varav Hönöleden är den
absolut största.
\'Š|]^
]> <> ' '
<^'|]
exempel genom att bredda/förlänga dem.
]>'?_|]>'|^tionen på väg 155 i riktning Göteborg.
ŒŠ|]^]>|
på lederna inom Öckerö kommun är de
16
*":/L
2
%
PERSONFÄRJETRAFIK LINJE 296
“|] ^ ' {< ^ ^ ' |` Š|]
] {< & '^ &
$]Š|&ˆ`
*" :8 <
+ "2( M
%
*"::R
%
Resandeutvecklingen är mycket positiv och
<?`
Resenärer
200 000
180 000
160 000
140 000
120 000
 < ![ `
‚ ] ‘[ <> ‘
|
ibland omfattande, där resenärerna från
|>|']
^ '| < ^ ' ‰?™]‰`
Genom att på så vis tillfälligt begränsa
‰?™]‰^|>ligare. Resandeutvecklingen är mycket bra.
100 000
F
Resenärer
R
80 000
60 000
35 000
40 000
20 000
30 000
0
2010
2011
2012
2013
2014
25 000
20 000
*" :3 ;" 23P73/:/
3/:-%6H#2%
15 000
10 000
5 000
0
2008
ANROPSSTYRD BUSSTRAFIK
‰Š™]‰ {< 2008. Första bussen körde dagtid på
veckorna, men snart ställde resenärerna krav
på utökad service vilket resulterade i
utökning morgon och kväll samt helger.
ƒ _ 07:00–20:00 på vardagar med två bussar
samt 09:00–16:00 på helgen.
\ _] < '
˜ |]|| }
men från och med augusti 2011 är det fritt
för alla att beställa och resa.
2009
20
010
2011
2012
2013
2014
*" :- ;" + "2 3//Q 3/:-%6H#2%
ƒ ^ ' _^ ‰?™]‰` [ <> ![ ' anropar transport måste för närvarande
dessvärre avvisas på grund av kapacitetsbrist.
\ †
byggda öarna efter att ha avvecklats på
$] [
!` {< ^ †
[
Q<'‰?™]‰
kostnader.
17
BUSSTRAFIK LINJE 290, 291 OCH 294
$^ {< <> ˆ_
']‘[<>‘
^__däckare med hög komfort och hög kapacitet.
*" :7 ;" 3//N
3/:8#2
2
=%6H#2%
*" :4 ) 3P/ 3P: 2 " %
š]‘[|<$^&|
– Öckerö – Pinan – Järnvågen – Nils
Œ<` š] ‘
sträckan Fotö – Hönö Klåva – Pinan – Järnvågen – Nils Ericsonsterminalen. Vissa
av turerna, främst vid pendlingstid, är så
kallade ”snabbussturer” med en total restid
om cirka 70 minuter och 45 minuter från
“} ^' |]` ^ ` š] †
kerar centrala Götborg med cirka fyra
turer per timme i morgon- och eftermid<>^`
š] | <>
från Göteborg. Att resa från till exempel
Öckerö Centrum till Hönö Klåva medför
bussbyte och väntetid på Pinan.
| ] {<
visar under senare år en stadig ökning i
antalet resande. Under 2013 ökade antalet
Q}
`
18
\'<'†
andelen i stråket mot Göteborg inte ökat i
|'|`$
pendelparkeringar är fullbelagda. Utbyggnation av pendelparkeringar för cykel och
bil har inte skett i tillräckligt stor omfattning eller i enlighet med K2020. Tillgänglig> <> |> <>
cyklister till och från hållplatser anses bristfällig. Med utgångspunkt i detta genomförs en
åtgärdsvalsstudie för sträckan Lilla Varholmen – Gossbydal 2015.
š]‘Q$>^&$]
>| <> ˆ' |]|` š]
'^'
riktningen, dagtid på vardagar.
Från 2014 har kommunen genomfört
' ] ‘Q $>^†$] ' |†
'''<_^`
GÅNG-, CYKEL- OCH MOPEDTRAFIK
Bilden på nästa sida visar huvudstråken för
gång- och cykelvägar i kommunen.
En inventering har genomförts av gång- och
cykelnätet under sommaren 2012 och 2013.
ƒ' ' manbyggt nät på de sammanbyggda öarna
<> $]` Ž| | < och underhållet. På Nordöarna blandas
Rörö
Kallhed näs
Björlanda
Hyppeln
Öckerö kommun
Källö-Knippla
Björkö
Tumlehed
Hälsö
Hästevik
Öckerö
155
Kalvsund
Lilla Varholmen
Andalen
Grötö
Hjuvik
Hönö
Fotö
*":N""
+
=
"%
19
_†}<†<>†
och cykelvägar saknas. Kalvsund och Grötö
är bilfria.
Gång- och cykelnätet har begränsad bredd,
är dåligt underhållet och belysningen är pri_‹^
#’`›_
gående och cyklister med buss- och biltra '| <> < |
dåligt utbyggt.
Samtidigt är verkligheten avseende trygghet
och trivsel nedslående. I få fall är gång- och
cykelvägarna skilda från vägbanorna med
fysiska hinder.
3.3 TRYGGHET
ƒ {< ^ begreppet trygghet såväl människors oro
' __ ' _ ‡`
Många av de synpunkter som inkommer
till samhällsbyggnadsverksamheten berör
tryggheten för framförallt fotgängare och
cyklister. En ständigt återkommande syn^ > |]|
som försöker hinna mellan Burö och Hönö
Pinan och tvärtom. En annan framträdande
synpunkt är dålig belysning eller ingen
belysning alls vid gång- och cykelvägar.
Otrygghet påverkar och begränsar män '| ' `
Det handlar om att kunna lokalisera där
andra människor rör sig, där synbarheten är
<> ' |'| |
|<>^`
Trygghetsvandringar har och kommer fortsättningsvis att genomföras i kommunen.
*" :Q & +%
L+ 2%
Dagens gång- och cykelnät är dåligt utbyggt, sammanlänkat, underhållet och uppfattas som otryggt. Många föräldrar väl]]^__}'
| ^' tryggt och anpassat till barnperspektivet.
3.4 TILLGÄNGLIGHET
*" :P $ + +2%
20
Med tillgänglighet avses med vilken
|>_}|'<>‡
organisationer kan nå det utbud och de
aktiviteter som de har behov av. Tillgängligheten påverkas både av bebyggelsestruk^<>'}'|'
start- och målpunkter är placerade och hur
nätet ser ut däremellan. Tillgängligheten
kan således både påverkas av planeringen
av framtida bostäder, verksamheter och
service som av förändringar av eller använd'|`
Öckerö kommun har likt andra kommuner under många årtionden prioriterat
|>__
' |> `
Prioriteringsordningen tydliggörs bland annat genom att studera fördelningen av väg^ ^} '
hastigheten är anpassad och var parkeringsplatser är lokaliserade.
Š^['™_
ofta prioriteras framför gång- och cykel` ƒ ^ ' <><]^†<>|
invid vägbanan.
Framnäs men saknas till exempel på Burö.
Cykeluthyrning förekommer i begränsad
omfattning.
Tillgängligheten påverkas av användarens
förutsättning, förmåga och bakgrund, vilken
']'}^sättning, kön och inkomst. Tillgänglighetsanpassningar av busshållplatser genomförs,
men tar lång tid att genomföra.
Vinter- och sommarväghållning prioriteras
sedan några år tillbaka till huvudstråken
' <> † <> <†
`^>
borde gälla även för lokalnätet. Att så inte sker
beror på kapacitets- och utrymmesbrist
men är också ett resultat av ett förlegat
synsätt på vad som bör prioriteras. Träd och
buskar som växer in över gång- och cykelvägnätet behöver hållas efter.
3.5 TRAFIKSÄKERHET
*" 3/ > 2 +%
Tillgängligheten påverkas av trängsel och
kapacitet, vilket kan beskrivas som framkomlighet. Under framförallt sommar>' | | > _
|]` | _ †
komlighetsproblemen på väg 155. Idag är
_|>'|
terad framför andra färdmedel.
\|> ' verkas av hela resans tillgänglighet det vill
säga från dörr till dörr, det inkluderar även
anslutande gång- och cykelvägar till kollek' <> ]>` 
råder brist på skyddade cykelparkeringar. Byggnation har skett på Pinan och på
] |‡ < ] ' <> ? †
systemet. Genom att studera polis- och
]^>^ < ‚\€‹‚œ>\•<<<<^’ _ ' |>|`'<|‡
| ' ]
singelolyckor för fotgängare, cyklister eller
`?'|riga olyckor. Orsakerna varierar men kan
ofta härledas till bristande underhåll, till
exempel is, snö och halt grus.
 > |' |‡ ![† <
<> †
bilar de senaste tio åren. Olyckor som ofta
har en allvarligare utgång än singelolyckorna. Dessa olyckor har bland annat inträffat i korsningar där bilar korsat fotgängare
cyklister och mopedisters färdväg medan
>|‡||<`
\| ^_} ^} ^ning och underhåll har en direkt koppling
21
|‡ <` ˆ _
med utbyggnad av gång- och cykelvägnätet,
hastighetssäkrade korsningspunkter, vinteroch sommarväghållning samt belysning kan
<_`
3.6 TRIVSEL
ˆ^| upplevas som attraktivt är tillgängligheten
<> >` |' parametrar som påverkar attraktiviteten,
här kallat trivsel. Med trivsel avses mer'| `
ƒ ' ™
><>]>_
under resan, vilket kan öka dess attraktivitet
gentemot bilen. Vid gång- och cykelnätens
utbyggnad kan trivsel handla om att tillvarata de unika lokala natur- och kulturmil]} >' <> '<
vyerna. Det kan också handla om förbättrat mikroklimat genom skydd för väder och
vind.
_ ]^' <>
^'>}>]|†
<>|]^`
Riksdagen har fastställt riktvärden för
_^ <> > |' _^ ]'
‹Ž^'verket, 2012). Ett av målen är ”God
__ ]‰ ' _ _' <> >| '] |} | <> __ ]`
_|]^]|||niskor vistas och att betydande problem
_^'|`
ska uppnås inom en generation, till år 2020.
Boverket har konkretiserat målet som att
'| '|_^} †
dagen ställt sig bakom, ska vara uppfyllda
_]`
[[‘]''^
]{<^`
visar att de fastigheter som är mest utsatta
'|_^ | | Hälsövägen, Hönövägen, Öckerövägen samt
Norgårdsvägen.
LUFTFÖRORENINGAR
Arbetet med att få en bättre luftkvalitet styrs
_''']'mer (MKN) och av politiska mål genom
]‰Š^‰`$<>
målen liknar varandra, men den stora skillnaden är att lagstiftningen är tvingande och
]} ] | ]^ sättningar.
*" 3: > +
""%
3.7 MILJÖPÅVERKAN
BULLER
$^ | ] †
' ? | ‚' <>
' _^| | (Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
2006). Buller har en påverkan på människors hälsa och olika undersökningar visar
22
^ ]|' arbete med andra kontrollera att normerna
inte överskrids. För att lättare kunna bevaka
att normerna inte överskrids samarbetar
Öckerö kommun i luftvårdsfrågor med andra
kommuner inom Luftvårdsprogrammet i
Göteborgsregionen.
{< ^ ]'normerna med undantag av kvävedioxid där normen överskrids. Det är MKN
för dygnsmedelvärde och timmedelvärde som 2009 överskreds i delar av
|] ˆ & '^ & {<`
 |] | ^ _ '|'™ ]|  '
|]>`‚[
>
åtgärder vidtagits vilket hittills resulterat i
^<_|_^!}
vilket är ett sätt att minska utsläpp. I Öckerö
kommun pågår ett kontinuerligt arbete för
_|]`
3.8 FOKUSGRUPPERS SYNPUNKTER
ƒ_>†
förts två så kallade workshops inklusive
SWOT-analyser (Strengths, Weaknesses,
Opportunities och Threats). Medverkande
har varit kommunens strategigrupp respektive plangrupp. I den förstnämnda ingår
representanter från samtliga partier som
är representerade i kommunfullmäktige.
I den sistnämnda ingår personal från kommunens samtliga verksamheter. I SWOTanalysen har diskuterats vilka styrkor, svag>} ]> <> > `
Även representanter från de så kallade
ö-råden/samhällsföreningarna har tidigt
deltagit i en enklare workshop.
Sammanfattningsvis
kan
konstateras
att ö-rådens och samhällsföreningarnas
|>
inom kommunen har brister som måste
åtgärdas, särskilt när det gäller att skydda
†<><`
$ ' <> ]<>^'<}
inom och utanför kommunen.
Ett taxesystem som innebär att det inte är
dyrare att åka över kommungränsen skulle
<?]'`
Sammanfattningsvis kan konstateras att
^| _ ^
gång- och cykelvägnätet men att dagens nät
innehåller stora brister vad avser trygghet,
tillgänglighet och trivsel. Det visar sig bland
|'|]
]^_|
sig till skolan på egen hand.
$ ' <> ]<>^'<}
inom och utanför kommunen, men för ett
ökat resande krävs en attitydförändring och
att taxekonstruktionen förändras.
Œ^'<'“'†
nod kan förbättra förutsättningarna för
'|] '` | †
} |' $]} som direkt kontraproduktivt.
En ökad expansion i Torslanda ses som ett
> {< '|™ ska samas om utrymmet på väg 155.
23
KAPITEL 4: UTMANINGAR
\ | _ ekologisk, ekonomisk och socialt långsiktig
hållbar utveckling. Öckerö kommun står
^ tegin behöver hantera för att en hållbar ut'< ' ]` |
av skiftande karaktär och på skiftande nivå,
men gemensamt är att de påverkar och på' ' ` ˆ siktigt och medvetet sätt hantera utmaning_>_
utveckling och samtidigt öka kommunens
utvecklingskraft.
4.1 KLIMAT OCH MILJÖ
För att åstadkomma en ekologisk hållbar utveckling måste transportsektorns
klimatpåverkan minska. Användningen
av fossila bränslen ökar koldioxidhalten i
atmosfären, vilket förstärker den naturliga
'|™>^‡ ] †
temperatur. Genom ny teknik, förnyelsebara drivmedel, bränslesnålare bilar med
| ] ™utsläppen till en viss del, men det är långt
ifrån tillräckligt. För att åstadkomma tillräckligt stor minskning av utsläppen krävs
en transportsnål samhällsplanering. Det
betyder dels ett minskat bilberoende genom
att utveckla tillgängligheten för gående,
< <> '} betyder också en medveten planering av
bostäder, verksamheter och service som
minskar behovet av transporter och resor.
Bilanvändningen medför även andra nega'']}_^}
andra luftföroreningar till exempel partiklar
<>_|‡`
Att skapa en ekologiskt långsiktigt hållbar
tillväxt är en utmaning för Öckerö kommun.
\ | ' dokument som kan bidra till att det är
]`
4.2 BEFOLKNINGSÖKNING OCH
UTVECKLING AV DE ICKE
SAMMANBYGGDA ÖARNA
Kommunen är beroende av befolkningsutveckling och kommunen har som mål att
växa med 70 till 100 personer per år.
Öckerö kommun har en befolkning med
ökande medelålder och tillvägagångssätt
för att förändra ålderspyramiden är att för_|]>?^_
samt ökat utbud av lägenheter.
Del av tillväxten planeras ske på Nordöarna.
ƒ _ ^|
för 60–80 nya bostäder på Nordöarna. Det
| $>^†$] '|™ } | Q[[ _| neras. Program för Rörö och Källö-Knippla
varvsområde ger förutsättningar för ytterligare 100–120 bostäder.
Om tillkommande bostäder ska vara i form
av åretruntboende och bidra till en positiv
befolkningsutveckling, krävs goda kommunikationer. En positiv befolkningsutveckling
förbättrar förutsättningarna för en långsiktig ekonomisk hållbarhet, men bidrar även
till social och ekologisk hållbarhet.
_||>_
trängsel och köer är en befolkningstillväxt
]_|_`“
till exempel Nordöleden är kapacitetstaket
nått under vissa tider på dygnet, vilket resul |]
utan får vänta till nästa avgång.
‚ ™ ^ ^'< ' $]
södra samhälle med cirka 400 bostäder,
om inte särskilda åtgärder för att begränsa
_ '} don kommer öka med över 600 stycken och
generera 2 150 bilresor per dygn5. Detta
^^|'
som alternativ. Annars ökar antalet fordon
ännu mer.
' Œ
24
Œ ^'< ' <> ^†
vecklat gång- och cykelnät är därför en förutsättning för en positiv befolkningstillväxt.
Š ' ] '†
] _ |' tillräckligt underlag av resenärer. Det med ]^ ? ^_ _|
^|'<>]^
_|'_|^|?^_`
4.3 OMVÄRLDENS PÅVERKAN OCH
HUR OMVÄRLDEN PÅVERKAS
Öckerö kommun påverkas av omvärldens
omställning mot en mer hållbar utveckling. Göteborgs stad har en tydlig inriktning mot en minskad bilanvändning, bland
annat genom införandet av trängselskatt,
| _ <> | ` 
kan inte Öckerö fortsätta att planera för bilanvädning i samma utsträckning som idag
eftersom en stor andel av resorna som
startar på Öckerö har sin destination i
Göteborg.
“ {< ^
_ ' ‡ | '| ` ' '|
]^' ^ {<™^['ken. Under perioder är andelen högre. Det
innebär svår köbildning vilket påverkar såväl
<_ >]^'_ '` _>''|]`Š]
av detta val är att åtgärder måste vidtas för
_ <>
därmed de negativa konsekvenserna av
pendlingen.
W…WŒ${Œ#Ž‚‰Œ#Ž‚
OCH TILLVÄXT HOS FÖRETAGEN
Š ]| lan in- och utpendling till och från Öckerö
^ <> _| ]> arbeta inom kommunen behöver antalet
arbetstillfällen öka. Det skulle bidra till att
_| ]> långsiktig hållbarhet inom Öckerö kommun.
Samtidigt skulle en minskad pendling bidra
till en förbättrad ekologisk hållbarhet.
En förutsättning för till exempel en konkurrenskraftig industri och handel, men också
‡ '>_
'^?} | '| ^ och logistik.
Den marina näringen och övrig industri är
viktig och skapar många arbetstillfällen. För
att den ska fungera och kunna växa hållbart
bör kommunen styra hur detta ska ske. Om
' '| gängliga hamnar för detta.
Öckerö kommun är kommunens största
arbetsgivare. Verksamheten är beroende
av transporter, till exempel avseende
'<>>]|`
Š‡'<>
transporterna till och från verksamheter
kan en samlastningscentral vara ett alter'`\|'_
`  _ som har goda alternativa transportsätt till
bilen bör göras med andra transportsätt.
Detta leder till att de resor som måste göras
_}™}
utrymme. På vis skapas förutsättningar för
etablering av nya företag och tillväxt hos be?_†|]`
4.5 UTVECKLAD BESÖKSNÄRING
Det är av stor vikt för såväl Öckerö kommun
som resten av regionen att stärka besöksnäringen.
Turismen är den tillväxtbransch som
enligt Nationell Strategi ska dubbleras fram
till år 2020. Under 2014 accelererade arbetet med att utveckla turismen tillsammans
med Göteborgs Södra skärgård och Göteborg.
25
Turismen är en viktig näringsgren som
kan bidra till att öka arbetstillfällena inom
Öckerö kommun och till den ekonomiska
utvecklingen.
Turismen innebär dock ett ökat resande,
ett resande som i dagsläget framförallt
_` ' ^_^
minskar under de turistiskt högintensiva
perioderna sommar och helger. För de
turister som kommer med bil är det långa
_ |]` >| ^'<lingen av den turism som inte kommer
med båt. En utmaning för Öckerö kommun
tillsammans med regionen är att utveckla
' <> ' tillfälliga besökare och turister. Samtidigt
_>' ]> ^ öarna för de som kommer utan bil förbättras, genom att öka gång- och cykelvägnätets attraktivitet.
26
KAPITEL 5: MÅL FÖR
TRAFIKSYSTEMET
{< ^ †
munens vision ”en levande skärgårdskommun med människan i centrum”. Utifrån
visionen, kommunala politiska mål, förutsättningar och kunskapsunderlag, utmaningarna samt med stöd av nulägesanalysen
har tre mål formulerats. Tidsperspektivet är
detsamma som för visionen, år 2025.
Hela
kommunen
ska leva
`'<'<>
]_'
alternativ till bilen. Det ska gå att åka
kollektivt mellan Hönö Klåva centrum
och Öckerö centrum utan väntetid på
Pinan.
2. Planera framtida bebyggelse i
'||&‘['
bebyggelsen anläggs högst 300 meter
>||]|`
En god tillgänglighet till service och kollek' _| ? ^_ ? |_ Žarna. Förstahandsvalet för nya invånare ska
' '} ' __
_'||`
Œ
@!
@
`
Människan
n
i centrum
&3/34
Utveckla
centra
*" 33 = " 3/34""%
Mål 1: Levande skärgårdskommun –
hela kommunen ska leva
{< _ 'de skärgårdskommun som du kan bo och
verka i samt besöka året runt. Transporter
av människor och gods ska kunna ske på ett
hållbart sätt inom samt till och från Öckerö
kommun.
|^']>
kommunen ska leva och utvecklas. Om
detta ska förverkligas krävs en utbyggnation
även på de öar som inte är sammanbyggda
eftersom utbudet av olika upplåtelseformer
av bostäder idag är mycket begränsat. För
? _| __>''
på och mellan öarna.
Det är viktigt att öarna knyts närmare
varandra och det gäller alla öar. Ett prio _>' | $] |
de sammanbyggda öarna. Behovet ökar
$] ^'< bebyggelse.
 _ >
kommunen ska leva är viktigt för integrationen och för att alla kommunens invånare
ska känna sig delaktiga.
Mål 2: Människan i centrum
{<||
centrum. Människan ska vara utgångspunkt
` ] |niska med dess behov sätts i fokus. Skalan
och utformningen anpassas till människan.
Planeringen för bilen och dess framfart sker
med hänsyn till människan. Förutsättningarna för alternativa färdmedel förbättras,
vilket leder till att de negativa konsekven'_`
27
&3/34
1. Öka andelen gående och cyklande till
!!‹€[
’
`{''
motoriserade personresorna till
`\‹
€[
’
_`“Q[‹![€[
’
3. Minska antalet olyckor till 15 per
år (30 olyckor per år i snitt 2004 –
2014)
4. Öka andelen medborgare som tycker
|>|
<[‹!
teknik 2013)
\' ] ' <_
genomför sker inom kommunen. Om ett
förändrat resbeteende i allmänhet ska upp _>' ? ' }<'`
Pendlingen behöver i större utsträckning
' | _`
' > | <>$][
Q`
'
#'`
För att åstadkomma en förändring av
färdmedelsfördelningen behöver priori'|<>'†
^_^ _|` Π|
' _] {<
^` '| _] | <
på väg till hållplatsen och därför behöver
gående och cyklister prioriteras. Om planeringen ska utgå från människan behöver det
^ ' mens alla delar och göras för alla människor.
Det innebär bland annat att hänsyn ska tas
till barnperspektivet genom att tillgodose
barnens behov och samtidigt se till
att barnens rättigheter tas till vara.
28
Utformningen ska utföras med hänsyn till
^† <> ] ]|' ` \strategin ska bidra till att tillgängligheten
tillgodoses på likvärdigt sätt för kvinnor respektive mäns transportbehov. I det fortsatta
arbetet ska det vid nya planer bedömas om
behovet av en socialkonsekvensanalys, SKA,
och en barnkonsekvensanalys, BKA, ska ut`$>'}_'`›_>'^']`
\ ^} ^ <>
användning ska anpassas till att ingen
dödas eller skadas allvarligt. Då en mycket
' < |‡ senaste åren inom kommun är olyckor med
]}||'
<` \ |'
bidra till en ökad hälsa.
Mål 3: Utveckla centra
\ ^|†
ningar för en fortsatt utveckling av kom^<>]>|}
näringsliv och service i de naturliga
noderna – hamnarna – på alla öar. Boende
<> ] '
kommunens begränsade yta.
Hamnarna ska utvecklas till knutpunk '} <>
centrum för invånare och besökare, vilket
ökar incitamenten för etablering av butiker,
övernattningsanläggningar, restauranger,
kontorslokaler med mera. Genom att skapa
en nära tillgång där invånarna kan göra sina
ärenden på den egna ön minskar behovet av
att resa.
{< _ ^'<†
lade centrum genom förtätning av bostäder,
_ <> '<} ' | ]
att nå för alla medborgare även utan bil.
Administrativa och kommersiella centrum
utvecklas för att minimera transportbehovet.
Centrum ska utformas för att skapa mötesplatser för alla medborgare och besökare.
Förutsättningarna för lokala arbetstillfällen
förbättras.
&3/34
1. Utveckla hamnarna till mötesplatser genom att skapa noder med väl
utbyggd infrastruktur för samtliga
2. Öka andelen som bor och arbetar i
^Q‹Q[[
’
Det är viktigt med centrumfunktioner för
att skapa tydliga områden för etableringar.
En utveckling av arbetstillfällen inom
kommunen ger förutsättningar för färre
pendlingsresor men kräver god planering
och att även besökarnas behov omhändertas.
I centrum är det extra viktigt att planering^|<>_
inte skapar otrygghet eller stör de attraktiva
]` “ ' ? _
och behöver inte vara lokaliserad på de mest
centrala platserna i centrum.
29
KAPITEL 6: STRATEGIER
|_'
i ett antal strategier. Dessa utvecklas i ett
>`
Strategierna är:
„ Trygghet, tillgänglighet och trivsel för
gående och cyklande.
„ \|<>''`
„ Tillgängliga, trygga och trivsamma
parkeringar.
„ Trygga och tillgängliga transporter.
„ Attraktiv kustzon för boende och
rekreation.
„ Förutsättningar för sunda resvanor.
Trygghet, "gänglighet “ Prioritering av gcväginfrastruktur
och trivsel för gående
och cyklande
“ Cykelparkeringar
Tillgänglig och trivsam
kollek"vtrak
“ Personfärjetrak inom och utom
kommunen
“ Samåkning
“ Pendelparkering på Burö
Trygga, "gängliga och
trivsamma parkeringar “ Reviderad parkeringsnorm
Trygga och "gängliga
transporter
“ Nyja vanet för tunga
transporter
“ Klassning av alla vägar
“ Båurism
Arak"v kustzon för
“
Arak"va centrum
boende och rekrea"on
Förutsäningar för
sunda resvanor
“ Mobility management
“ Kampanjer med stöd av skola
och arbetsgivare
&…‘‚‚\Œ#‚’Ž‚#‚\Œ
OCH TRIVSEL FÖR GÅENDE
OCH CYKLANDE
 ? ' | | <>
ibland cyklister. Att gå och cykla är hälso|]`<>|
]'|`
För att klara av de utmaningar vi står
<> ^ †
30
systemet måste vi arbeta för att maximera
†}<†<>'`
Genom att göra det tryggare, tillgängligare och trivsammare att gå och cykla får vi
? <> < '
stärker kommunens attraktivitet, skapar en
friskare befolkning och minskar de negativa
''_`
~<>`
^'<^
gång- och cykelvägar men det kan i vissa fall
_>'__`
TRYGGHET
Faktisk och upplevd trygghet på och vid
kommunens gång- och cykelvägar ska successivt öka. Orsakerna till brister i fram _ _ <> |` ˆ† <> < _ <>
||]'`
Hastigheten ska avspegla vägens funktion
och utformning. Anpassning av hastigheten
| |> <> komligheten behöver förbättras. I de fall bil <> † <> < ' samsas på vägen ska hastigheten vara låg.
Genom förbättrad belysning på och kring
gång- och cykelvägar och cykelparkeringar
'| † <> < utsättningar att observera vägbanans skick
öka. Det leder till minskad risk för olyckor
och minskad upplevd risk för att bli utsatt
för brott.
Gångtunnlar ska utvecklas för att vara
trygga med god genomsikt.
| † <> < __'
^`
Genom trygghetsvandringar ska gång- och
<>'†<>
< <> ^
för prioriteringar.
TILLGÄNGLIGHET
TRIVSEL
Kommunens noder och målpunkter ska
`
~ <> | ^}
bland annat för väder och vind. Genom att
göra det mer trivsamt att cykla och gå, hela
året och oavsett väder och vind, ökar förut| '|] _ _` \'samma cykelleder kan också locka turister.
Kommunens huvudstråk och lokalnät för
† <> < ^'< att öka tillgängligheten till prioriterade
noder och målpunkter. Noder och målpunkter ska tillgänglighetsanpassas. Gång- och
cykelvägarna ska byggas ihop till stråk mot
viktiga noder och målpunkter. Utveckling av
noder ska ske vid målpunkter som kollektiv^^}<^<>`
Gång- och cykelvägarna ska prioriteras före
bilvägar vid sommar- och vinterväghåll`ˆ^^]‡'`
Œ‡''^]'^^met kan vid behov ske genom att del av
gaturummet upplåts till gång- och cykelväg.
ž|]™
vägen enkelriktas.
Webbaserad reseplanerare och cykelkarta
ska göra det enklare för cyklisten att väl] _| '| ' ^ punkter mer lättillgängliga med cykel .
‹\'[
’
Tydlig skyltning och vägvisning ska förenkla
cyklandet såväl som gåendet. Bra vägvis >]| < <> }
besökare och nya cyklister. Cykelvägvis |' ]> <]>'_>'
prioritera sommar- och vinterväghållning .
‹\'[
}‚š[
Q’
Bra och säker cykelparkering ska utvecklas
nära målpunkten och noder. Det ger förut| ? ' <
och inte avstår för att man är rädd att cykeln
ska bli stulen eller skadad. Det minskar den
totala restiden och bekvämligheten ökar .
‹\'[
’
Verksamheten
med
utlåningsoch
hyrcyklar ska utvecklas. Förutsättningarna för cykelpool ska utredas. Kommunen
och andra större arbetsplatser kan gå före
genom cykel- och/eller elcykel/elmopedpooler för de anställda.
Grönyteskötsel i anslutning till gång- och
cykelvägar och belysning ska förbättras.
Fler väderskyddade cykelparkeringar ska
anläggas. Vid fysisk planering ska gång- och
cykelvägar dras så att resvägen blir så kort
]`
UTVECKLING I PROGRAM OCH PLANER
‚ ^'< genom planer för utveckling av infrastruk^†}<†<>}
|>} _|^>} 'ter- och sommarväghållning, vägvisning och
hastighetsreglering.
6.2 TILLGÄNGLIG OCH TRIVSAM
KOLLEKTIVTRAFIK
Samtidigt som Öckerö och Torslanda
växer måste antalet personbilar på väg 155
minska, framförallt i rusningstid.
 ' | ‡'} ^<>|]'|'
än bil.
ˆ ' tillgänglig och trivsam – utom och inom
^} <> ] & '
?'|]'_`
Det minskar belastningen på väg 155 och
'''_`
Det måste vara attraktivt att åka kollektivt.
Œ'|'ken ska vara tillgänglig. Utöver tidtabellen
utgörs tillgängligheten av bland annat tillgång till pendelparkering, gång- och cykelvägar för att ta sig till hållplats och tillgänglighetsanpassade hållplatser.
31
Ett busskörfält på väg 155 skapar förutsätt''`munen ställer sig därför positiv till en utbyggnad.
Snabba båttransporter till och från Göteborg
kan bidra till att minska belastningen på väg
155. Inom ramen för utvecklad kollektiv ^ ' __|]
till och från Göteborg.
ˆ_ ‚ ^ ]> <>
konsekvenser av linbanor som alterna' '` Π] |< |
š> & $ & ]^' &
{<` Π_ | ]'| <>
‡''>^|het och etableringen kan ske till stor del på
redan ianspråktagen mark. En lokal linbana
skulle kunna vara ett framtida alternativ/
^__`
']^
| < ^` \ ytterligare fartyg utvecklas med till exempel Nordöarna, Skarvik, Pinan och Lilla
Varholmen.
Genom att ha samma taxa till och inom
Öckerö som till Torslanda ökar förutsättningarna för att medborgarna lämnar
_ > <> ] ' hela resan.
^ | <
populär. Förutsättningarna för utbyggd
^` \ ™''?
fordon analyseras.
' <>
^ '
utvecklas så att den kan utgöra ett attraktivt
alternativ till bilen.
Analys visar att antalet samåkande pendlare
är begränsat samtidigt som målpunkten ofta
sammanfaller. Kommunen ska informera
om ”appar” för att underlätta kommunikation mellan potentiella samåkare.
32
^ > ^ ? _†
_` [
Q ‡
ytterligare elbilar. Utvecklingen av bilpooler
|]`__
färre och att behovet av parkeringsplatser
minskar.
Idag är tillgängligheten till elbilspoolen
begränsad eftersom bilarna endast är uppställda vid Öckerö centrum. Det bör övervägas att utöka elbilspoolen ytterligare i antal
och i antal uppställningsplatser.
Kommunen ska verka för en utveckling med
_^__^ $] <>
Göteborg alternativt Torslanda.
^'_]
att ta med cykel på bussen.
Konsekvenserna av att kommunen som
arbetsgivare subventionerar busskort för
anställda ska utredas.
Kommunen ställer sig positiv till en
^'< ' | av ”färdbevis” för skol- och fritidskort,
}|]|<>`
Trygga och trivsamma busshållplatser är en
av förutsättningarna för en attraktiv kollek'`ƒ^Ÿ|_^>
?|^'|<>'`
ƒ ^ ' <>
pendelparkeringar ska kommunen verka för
väderskyddade hållplatser.
I den mån inte övriga strategier får önskad
‡_^^^|arna för att införa ”trängselskatt” för att dels
öka attraktiviteten att åka kollektivt dels
^'< ' ^^} |] <> `
UTVECKLING I PROGRAM OCH PLANER
‚ ^'< genom planer för utveckling av kollektivtra}<>'†<>†
väghållning.
&…z#‚’Ž‚#‚$‘‚‚$•\
TRIVSAMMA PARKERINGAR
Tillgängligheten till kommunens centrala
^'< ` Œ
‡' ^ eftersträvas. Det kraftiga bilberoendet ska
_ ' ^_^ ' ?
_} ' <>
besökare kan göra goda val för sina resor
och transporter. Parkering för cykel och bil
har här en viktig roll. Parkering ger Öckerö
en del av dess tillgänglighet.
Š<|'
och antalet cyklister, då detta transportslag är det mest resurssnåla. För bilparkering måste prioritering ske. Bil är det minst
^ ' } _
]> '| _ †
system ska tas tillvara, då det är en viktig del
av transportsystemet.
Parkeringssystemet består av boendeparkering, besöksparkering och arbetsparkering. Åtgärder inom parkeringssystemet är ett viktigt incitament för att
påverka val av färdmedel. Boendeparkering
ska påverkas i samband med planering av
bostäder. Parkering upptar stor yta av en
fastighet. Gemensamma parkeringar blir
‡' <> _>' >']
fastighet ska anlägga parkering på egen
tomt.
Det ska vara enkelt för besökare att nå
centrum/besöksmål. Avståndet mellan
parkering och centrum/besöksmål ska vara
kort. Besöksparkeringar kan avgiftsbeläggas
och korta parkeringar med hög omsättning
premieras.
Inpendlingen till Öckerö är inte behäftat
med samma trängselproblem som utpendlingen varför begränsningar av arbetsparkeringar inte är nödvändiga av den
anledningen. Däremot bör bilpendling inom
kommunen undvikas och incitament skapas
för att prioritera annat färdmedel.
Goda kommunikationer till Nordöarna är
avgörande för en hållbar utveckling. Genom
en utbyggd trygg pendelparkering/parkering på Burö minskar behovet av utbyggd
infrastruktur på Nordöarna och behovet av
^__|]`
Förutsättningar och konsekvenser av olika
parkeringstider på parkeringsplatser vid
noder ska utredas.
Œ‡' | ' centrumutvecklingen bland annat beroende
på begränsad tillgång till mark. En analys
''_‡|
ska göras.
Gällande parkeringsnorm ska kompletteras
med norm för enbostadshus och vid behov
revideras då dagens norm riskerar bidra till
_`
I nya bostadsområden ska gemensamma
parkeringar anläggas. Antalet parkeringar i
direkt anslutning till bostaden ska minimeras.
Kommunal mark ska inte upplåtas för privat
boendeparkering eller båtuppställning. I
den mån mark upplåts ska det vara i form av
”parkeringsköp” i likhet med Framnäs.
Pinans pendelparkering är fullbelagd. Parallellt med eventuell utbyggnad ska den inom^'<>†<>
cykelvägarna utvecklas.
Genom att ha samma taxa inom Öckerö som
till Göteborg ökar förutsättningarna för att
medborgarna lämnar bilen hemma.
UTVECKLING I PROGRAM OCH PLANER
‚ ^'< genom planer för utveckling av parkeringar.
33
6.4 TRYGGA OCH TILLGÄNGLIGA
TRANSPORTER
Öckerö är en transportnod till lands och
]` Ž|' | ^|
för kommunens tillväxt och lokala arbetstillfällen. Väl fungerande transporter och
logistik är en förutsättning för en konkurrenskraftig industri och handel, men också
‡'>_
'^?`
Den marina näringen och övrig industri är
viktig och skapar arbetstillfällen. För att
Öckerö ska kunna utvecklas är det viktigt att
tillgodose näringslivets behov av funktionell
^^<>‡'`
Kommunen ska säkerställa en god framkomlighet för transporter och minska de
negativa konsekvenserna av tyngre transporter. Kommunens vägar ska klassas med
stöd av inventering och mätningar. Tyngre
^ ^^ ] '
för tunga transporter.
Vid all planering av verksamhetområden
ska logistiken studeras i särskild ordning.
Behovet av masshanteringsplatser är stort.
Förutsättningarna för sådana ska studeras i
ny översiktsplan.
\^ _^` ƒ _^ ] ' |< ^`
Vid alla beläggningsarbeten ska en analys
>'|]|_|ning med hänsyn till buller. Bullerplank ska
'|]>`
UTVECKLING I PROGRAM OCH PLANER
‚ ^'< ^'<']
och beläggningsunderhåll.
6.5 ATTRAKTIV KUSTZON FÖR
BOENDE OCH REKREATION
Enligt Strukturbild för Göteborgsregionen
har kustzonen en sådan attraktionskraft
och är så identitetsskapande för hela
Göteborgsregionen att såväl utvecklingen
av som tillgängligheten till den är av gemensamt intresse.
Attraktiva centrum är viktiga för näringslivet, besöksnäringen och medborgarna. De
utgör viktiga mötesplatser. Centrum måste
^'< '} <>]`Œ‡'ningar vid noder och centrum är en förutsättning.
Nya bostadsområden ska planeras utgående
från människan, inte bilen. Det ska styra till
exempel kvartersgators storlek och utformning, antal parkeringar, parkeringars placering och sophämtning.
Åtgärder för att minska bullerstörningar
ska genomföras. Detta kan ske genom tra} ' ' _|} >>|pande åtgärder och bullerdämpande anordningar.
Den största turistiska styrkan i Öckerö
kommun är naturen och närheten och
tillgången till havet. Dessa faktorer bör
lyftas som en tillgång och behandlas med
respekt och motivera infrastruktursatsningar för att minska behovet av bil.
En utredning över hur besökare tar sig till
och från kommunen samt över hur besökare
ska kunna transportera sig till besöksattraktioner som hembygdsgårdar, badplatser, naturområden och centrum ska göras.
Analysen ska omfatta samtliga årstider och
veckodagar.
Båttransporter till och från Göteborg och
Södra skärgården kan bidra till att dels
minska belastningen på väg 155 dels utgöra
]|' ^' ' |`
ƒ ^'< '
34
^'__|]<>
från Göteborg.
Åtgärder för att locka nya kategorier av
besökare till exempel cyklister och för att
förmå besökare med bil att byta färdmedel
ska vidtas genom bland annat förbättrad
^^†<><
och bättre vägvisning.
Förutsättningarna för att handla lokalt ska
utvecklas. Centrum ska utvecklas som noder
' '
ska bli attraktiv.
Program för centrumutveckling i såväl Hönö
' {< ` \†
|<_`Œ‡tiva parkeringar och lastzoner är avgörande
för centrumutvecklingen bland annat beroende på begränsad tillgång till mark. För att
skapa bra centrum med bra förutsättningar
för verksamheter ska parkering och lastŸ<>`\
inom centrum ska anpassas efter fotgängarna. Gångfartsområden ska införas i HönöKlåva och Öckerö centrum.
‚ ' ]> personbilar, bussar, husbilar med mera ska
göras tydligt redan vid infarten till kommunen och i annat material.
Parkering i centrumen ska vara tidsbegränsad. Långtidsparkering och besöksparkering vid boende kan avgiftsbeläggas.
UTVECKLING I PROGRAM OCH PLANER
‚ ^'< genom planer för utveckling av kollektiv} } '|'} †
]<>>>`
6.6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
SUNDA RESVANOR
Š ^ _ '
konsekvenser är det nödvändigt att arbeta
för ett förändrat resbeteende och synsätt på
`Œ_het och långsiktigt. Budskapet från Öckerö
kommun måste vara tydligt. Samverkan
mellan alla parter är nödvändig.
Attityden hos beslutsfattare, invånare och
företag måste förändras syftande till att
uppnå en beteendeförändring. En beteende||]
„ Åtgärder med stöd av Mobility Management 6.
Samordnade
åtgärder
Resurser
Attitydförändring
Mobility
Management
Krav vid fysisk
planering
„ ‚|\'}
|}ˆ_‚?`
„ Att det avsätts resurser för att anlägga,
utveckla och underhålla infrastruktur.
„ Nya krav vid planering och lov.
Att påverka resvanor handlar om att styra
' _ >_
' <> <† <>
` | _
]__ | †
ändra sina resvanor.
& –ƒ
–@`@|!ƒ
`|!ƒ@@
@—
`|ƒ…
35
ƒ^^ |] >_
resor ska kombineras med information och
™' ‰' ]‰ ^ _ ^ ]` 
handlar i första hand om att med information och infrastrukturinsatser uppnå önskvärda beteendeförändringar – Mobility
Management.
{<^}|<>\'
ska arbeta tillsammans för att skapa för_|^|'`
Det handlar om att genom ökad dialog med
medborgare i allmänhet och bilförare i syn> ' '|] '
| ™ '
framför bilen.
Hårda åtgärder, som byggande av infra^^}_]^| ‡' '| '
infrastrukturen.
Riktad information eller direktbearbetning
är ett sätt att påverka människor till mer
hållbara resvanor. Genom information och
dialog ska de medverkande uppmärksammas
']<>
'`‹\'}[
’
‰|]‰ > ‡ ] <> >|
'? _†
resor till cykelresor. Hälsotramparkampan] | _ <>
vänder sig till vanebilister med lämpligt
<'_`‹\'}[
’
Under 2014 genomfördes en begränsad kam] | {< ™ `
' ] i större skala och till exempel genom utmaningar på och/eller mellan arbetsplatser.
Öckerö kommun ska som en större
arbetsgivare föregå med goda exempel.
_ '|<}^<>]><>
lånecyklar. En handlingsplan för att öka
andelen hållbara transporter bland kommunens anställda ska utarbetas.
36
Öckerö har under senare år genomfört
? ] < skolan. Dessa måste fortsätta. Positiva
]† <> >|‡ ^ ?_<><`†
] _ ^ '
bland barnen vilket ökar sannolikheten att
de kommer att fortsätta med aktiva trans'^™`‹\'}[
’
De sammantaget viktigaste anledningarna
]^ _ | ] <>
att föräldrarna anser att skolvägen är farlig.
(SKL, 2013) Denna inställning måste ändras genom att infrastrukturen görs säkrare,
utbildning av skolbarnen, åtgärder inom
ramen för ”säker skolväg” och information
till föräldrarna.
^ _| | ^ ^_†
nation, vilket ger förutsättningar för arbete
på distans och virituella möten.
Pendlingsresor till och från arbetet i
Göteborg får negativa konsekvenser då
_ ]` \|} ]_ <>
minskad kvalitetstid är några konsekvenser.
Genom att skapa förutsättningar genom
lämpliga lokaler och IT-infrastruktur
]_'_
till minskad belastning på väg 155 och ökad
livskvalitet. Anpassade lokaler för arbete
på distans saknas eller förekommer mycket
begränsat. Kommunen bör utreda förutsättningarna
för
någon
form
av
”kontorshotell”.
UTVECKLING I PROGRAM OCH PLANER
Strategin ska utvecklas i en plan för ”mobility Managemant”.
Nedanstående bild visar utvecklade strategier.
Trygghet, "gänglighet “ Prioritering av gcväginfrastruktur
och trivsel för gående
och cyklande
“ Cykelparkeringar
Tillgänglig och trivsam
kollek"vtrak
“ Personfärjetrak inom och utom
kommunen
“ Samåkning
“ Pendelparkering på Burö
Trygga, "gängliga och
trivsamma parkeringar “ Reviderad parkeringsnorm
Trygga och "gängliga
transporter
“ Nyja vanet för tunga
transporter
“ Klassning av alla vägar
“ Båurism
Arak"v kustzon för
boende och rekrea"on “ Arak"va centrum
Förutsäningar för
sunda resvanor
“ Mobility management
“ Kampanjer med stöd av skola
och arbetsgivare
37
KAPITEL 7: UNDERLAG
FÖR TRAFIKPROGRAM
MED PLANER
} †
} ' †
program utvecklas innehållande planer med
instruktioner över initiativ som ska tas.
De planer som ska utarbetas är:
„ Vinter- och sommarväghållningsplan Ska göra gång- och cykelvägar och
gator trygga, tillgängliga och trivsamma
oberoende av årstid och väderlek.
„ Gång- och cykelplan Ska uppmuntra
till resor till fots och med cykel genom att
gång- och cykelvägar byggs ut och görs
trygga, tillgängliga och trivsamma.
„ Ska
genom att förändra resenärers attityder
och beteenden påverka bilanvändningen
<>|]>_`
„ Hastighetsplan Ska genom anpassade
hastigheter efter Öckerös förhållanden
_ med prioritet till framförallt gång- och
<<>]_ningen.
Huvuddelen av planerna bidrar till att
?`
„ Ska syfta till att
<>†<><||<>
upplevs som trygga, trivsamma och tillgängliga så att val av färdmedel inte styrs
av risker.
ž| ' \'
fyrstegsprincip
„ ser) ‚ _ störningar på omgivningen i form av buller, avgaser, partiklar etc.
`ž|‡'^]
'_^^<>`
„ Parkeringsplan Ska bidra till god tillgänglighet till prioriterade målpunkter
och noder samt minskade störningar av
`
4. Nyinvesteringar och större ombyggnader.
„ Vägvisningsplan Ska underlätta för tra & _ <> _ & '
olika slag att nå sina målpunkter så att
_|<>
för alla.
„ Ska tillgängliggöra
<> ‡' ' kommunen, mellankommunalt och som
stöd för besöksnäringen.
38
„ Beläggningsplan Ska göra gång- och
cykelvägar och gator trygga, tillgäng <> ' <>
boende samt uppnå/vidmakthålla ett
optimalt vägkapital så att kapitalförstöring undviks.
] > ' >†
andena, förslag till åtgärder i prioritetsordning och ekonomiska konsekvenser.
1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt.
3. Begränsade ombyggnadsåtgärder.
Det ska tydligt framgå hur respektive plans
| ] ' strategierna och hur planen därmed bidrar
^ | †
systemet.
Metod för prioritering ska godkännas av
kommunfullmäktige. Genomförandet blir
sedan ren verkställighet inom ramen för av
kommunfullmäktige tilldelade resurser.
] ' ' ande rapporteras inom ramen för Öckerömodellen.
*" 38 2
"%
39
KÄLLFÖTECKNING
„ GR, Göteborgsregionens kommunalför_^} ] [[#} ‚^^_ ˆborgsregionen
„ GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013, Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur
„ [[}'ˆborgsregionen, antaget 2009-04-03
„ Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
[[˜} ‚]^ ' _^ š^†
studien, Rapportnummer 2006:95
„ Ž^''} ‚' ]}
|[
†
†[}œœœ`]`^
„ Regeringens proposition 2008/09:93,
Mål för framtidens resor och transporter
„ SCB, Statistiska Centralbyrån
„ SKL, Sveriges Kommuner och Landsting,
[
!} ]^ | _
„ SKL, Sveriges Kommuner och Landsting,
2014, Vitt på svart om kommunal vinterväghållning
„ \'} <_ } >|
2015
„ \'}[
}‚
<>†|
< & Œ‡ <> }
Publikationsnummer 2012:167
„ \'} \'} >`'`string/
„ \€‚\} [[} \ '
stad – utgåva 2, Sveriges kommuner
och landsting, Vägverket, Banverket och
Boverket
40
„ Västsvenska paketet, RVU, Resvaneundersökning, 2011
„ Västsvenska paketet, rapport 2011:1,
Sammanställning av målen
„ |}€
„ |} \_ <> š]|}
œœœ`'`
„ ÖP05, Översiktsplan för Öckerö kom^}>
Q]^[[˜
BILAGA 1 – KONSEKVENSER
OCH MÅLKONFLIKTER
? ^ †
`  ? _>' >†
teras på ett tidigt stadium till exempel
genom att åtgärder i planer genomförs
synkroniserat.
„ Trygghet, tillgänglighet och trivsel
för gående och cyklande En priorite ' † <> < _ _| |> _ <> tillgång av parkeringsplatser utefter gator.
„ En attraktiv och tillgänglig kollektiv _| †
> _ ™
genom tillgänglighetsanpassade och tra| _^>` Š ^ don i form av bussar ökar slitaget på vägarna och ger ökat buller.
„ Trygga, tillgängliga och trivsamma
parkeringar Tillkommande parke ‹^ tomtmark) innebär sannolikt att yta idag
avsett för annat ändamål behöver tas i
anspråk. Gemensamma större parkeringsplatser riskerar att “förfula” stadsbilden.
„ Trygga och tillgängliga transporter
Œ ^'< kommer att öka slitaget på vägarna. Vägarna är idag inte klassade i
tillräcklig omfattning.
„ ! " # rekreation Åtgärder för en attraktiv
^Ÿ ` 
_>''?<>
kommunal service.
„ Förutsättningar för sunda resvanor
ƒ?
41
42
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
TRAFIKSTRATEGI
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 2/31
INLEDNING
Syftet med trafikstrategin är att fördjupa de delar i översiktsplanen som berör trafikfrågor. Trafikstrategin ska samordna trafikfrågor och tydliggöra dessa i förhållande till
andra intressen i planering. Den är ett planeringsdokument med helhetssyn som visar
hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart trafiksystem
med en gemensam målbild.
Som en del av övriga inriktningsdokument ska trafikstrategin bidra till att utveckla vår
kommun i önskad inriktning.
Strategin är en del av kommunens långsiktiga planering och ger alla aktörer möjlighet
att vidta rätt åtgärder syftande till en önskad utveckling och minskad risk för suboptimering.
Öckerö kommuns trafikstrategi har utvecklats med stöd av TRAST – trafik för en attraktiv stad – framtagen av Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket i nära
samarbete med Energimyndigheten.
Förslaget till trafikstrategi har varit föremål för remiss under tiden 2014-09-24 till och
med 2014-10-23.
Från remissinstanserna och övriga sakägare har det under remisstiden inkommit 21
yttranden. Dessa sammanfattas och kommenteras nedan tillsammans med förslag till
bemötande och eventuell åtgärd.
Remissinstanserna delas in i fyra grupper:
x
Statliga och regionala myndigheter
x
Kommuner och kommunalförbund
x
Kommunala nämnder och enheter
x
Intresseorganisationer
SAMMANFATTNING
Nedan följer en sammanfattning av de statliga och regionala myndigheternas samt kommunalförbundets kommentarer på trafikstrategin samt de åsikter som har återkommit i samtliga
yttranden och på så vis behöver lyftas fram.
Trafikverket, länsstyrelsen, Göteborgregionens kommunalförbund och Göteborgs Stad anser
samtliga att trafikstrategin är ett viktigt steg i det framtida förbättringsarbetet inom trafik, gata
och kollektivtrafik. De anser att trafikstrategin är ett nyckeldokument i utvecklingen av handlings- och åtgärdsplaner som tydligare belyser mål och satsningar genom relevanta mått, indikatorer och nyckeltal. God uppföljning är också viktigt för att kartlägga effekten av strategin.
En viktig åtgärd för att förbättra säkerheten på de kommunala vägarna samt för att minska
biltrafiken är att utöka antalet gång- och cykelvägar men även att förbättra de befintliga. Trafikverket och länsstyrelsen anser att gång- och cykeltrafik bör beaktas som ett trafikslag i sig.
Trafikslagen bör separeras från varandra där så är möjligt och lämpligt. De bör skiljas från
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 3/31
övrig trafik och inte existera på biltrafikens villkor. Även andra åtgärder bör beaktas för att
förbättra trafiksituationen för alla trafikanter, till exempel kan hastighetsbegränsningar och
farthinder införas. Den hållbara utvecklingen som trafikstrategin fokuserar på är en god utgångspunkt men den behöver kompletteras med andra perspektiv så som barnperspektivet,
integration och jämställdhet samt med ett resonemang kring funktionshindrade.
De idéer kring den vattenburna trafiken som framförs i trafikstrategin anses intressanta. Linbana är också en intressant idé. Även personfärjor mellan skärgårdssamhällena kan avlasta de
kommunala vägarna. Dessa åtgärder i sig kommer dock inte stävja den situation som idag råder på väg 155 med hög belastning och buller för omgivningen. Arbetet med trafikstrategin
handlar därför i hög grad om attitydförändringar, hur motiverar man personer som traditionellt sett kör bil till att använda sig utav kollektivtrafiken eller att cykla? Det behövs tydliga
marknadsföringsåtgärder för att skapa ett önskat färdmedelsval.
Slutligen anser dessa instanser att en del diagram, bilder och grafer skulle behöva förstoras
och förtydligas för att bättre kunna förstås/läsas i sitt sammanhang. En översiktskarta bör finnas med inledningsvis där ortsnamnen framgår. Det hade underlättat orienteringen för läsaren.
I övriga instansers yttranden återkommer följande synpunkter:
x
Behov av trygga gång- och cykelbanor.
x
Tillgänglig kollektivtrafik avseende tider, resrutter och kapaciteter.
x
Bättre samordning mellan bussar och färjor.
x
Förtydligande kring den framtida planeringens utgångspunkt; bro eller färja?
x
Utveckla incitament för resor med kollektivtrafiken, exempelvis genom reducerade priser för pensionärer eller skolgungdomar.
x
Trygga och vindskyddade hållplatser.
x
Förstora och förbättra diagram/bilder så att de är lättare att läsa.
REVIDERING AV FÖRSLAGET
Trafikstrategin har efter samrådstiden justerats och förbättrats med hänsyn till de synpunkter
som inkommit. Rapportstrukturen har förtydligats med exempelvis numrering av rubriker och
bildtexter. Nulägesanalysen är kompletterad med en karta och där ny data funnits är den uppdaterad. Rapporten är utökad med barnperspektiv, integration, jämställdhet och de funktionsnedsatta.
En omarbetning av trafikstrategin har skett där delar av material från nulägesanalysen och
målen har lagts i kapitel 4 Utmaningar. Målen har omformulerats och utgår från kommunens
vision ”en levande skärgårdskommun med människan i centrum”. De tidigare framtagna målen har legat som bas i arbetet med att ta fram mål som kan måttsättas och i framtiden mätas i
uppföljningsarbetet.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 4/31
STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER
Trafikverket
Trafikstrategier är verktyg för att utveckla den kommunala trafikplaneringsprocessen.
En bra trafikstrategi ger en större helhetssyn på kommunens trafikplanering och kopplar samman trafiken med övriga mål för att uppnå en hållbar utveckling. Det finns ett
värde i att ta fram trafikstrategin parallellt med kommunens översiktsplan, eftersom
respektive dokument utgör en strategisk funktion och påverkar varandra. Samordningen med fysisk planering är av särskild vikt för trafikstrategin. Trafikstrategin bör därför
inte isoleras till rena trafikfrågor utan omfatta hela begreppet hållbarhet, kopplat till
den samlade samhällsplaneringen. Öckerö kommun har tagit fram en trafikstrategi, som
formulerar mål och inriktning för kommunens trafikplanering och omfattar samtliga
trafikslag. Strategin är formulerad på en översiktlig nivå och ska kompletteras med program och planer för att konkretisera åtgärder och genomförande.
Öckerö kommun ska skapa ett långsiktigt hållbart trafiksystem. Det ska göras genom att
de negativa konsekvenserna av biltrafiken minskar och att förutsättningarna för alternativa färdmedel och lokala arbetstillfällen förbättras. Som en del av övriga inriktningsdokument ska trafikstrategin bidra till att utveckla kommunen i önskad riktning. För en
positiv utveckling är det nödvändigt med ett förändrat resbeteende och synsätt på biltrafiken.
Sammanfattning av Trafikverkets synpunkter
Det är utmärkt att Öckerö kommun tar fram en trafikstrategi och att den tydligt kopplas
till kommande översiktsplan och annan strategisk planering. Strategin lyfter avgörande
utmaningar, innehåller framåtsyftande delstrategier och relevanta åtgärder. Dokumentet är därtill logiskt disponerat och lättillgängligt. Förutsättningarna för den framtida
planeringen utgår från fortsatt färjedrift och detta ställer särskilda krav på samhällsplaneringen och trafikområdet. Trafikstrategin innehåller tydliga ambitioner för att klara
en befolkningstillväxt utan att öka biltrafiken. Med en precisering av mål, mått och åtgärder finns goda möjligheter att klara utmaningen. Trafikverket välkomnar inriktningen. För att fungera i enlighet med den högt ställda ambitionen behöver trafikstrategin
förstärkas med tillstånd, mål och indikatorer för exempelvis färdmedelsfördelning och
transportsnål samhällsplanering. Trafikverket lämnar några exempel på tänkbara indikatorer. Trafikverket ser fram emot att i nära samarbete med kommunen delta i det
fortsatta arbetet med trafikstrategi och översiktsplan.
Förutsättningar och nuläge
Öckerö kommun poängterar att förutsättningarna för den framtida planeringen utgår
från fortsatt färjedrift och att detta ställer särskilda krav på trafikområdet. ”Kommunen
har i ÖP05 ’skrivit kontrakt med staten och vår grannkommun’ om att genomföra två
utredningar syftande till att kartlägga framtida trafikmängder och åtgärder för att bemöta dem. Detta har inte genomförts varför länsstyrelsen nu meddelar att man överväger att ta in detaljplaner för prövning om inte dessa bidrar till att minska konsekvenserna av framförallt pendlingstrafiken. I projektplan för ny översiktsplan har kommunstyrelsen angett att planeringen ska utgå ifrån fortsatt färjedrift, inte bro. Ytterst handlar
därmed Öckerö kommuns trafikstrategi om en bro eller inte och att hantera konsekvenserna av detta.” (s 13)
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 5/31
Detta är föredömligt klarsynt och trafikstrategin innehåller tydliga ambitioner för att
klara en befolkningstillväxt utan att öka biltrafiken. Med en precisering av mål, mått och
åtgärder finns goda möjligheter att klara utmaningen. Åtgärder i området (trängselskatt, direktbussar etc.) har också bidragit till att bryta trenden om en ökande biltrafik. Detta pekar på vikten av en sammanhållen strategi på trafikområdet och ett aktivt
samarbete med grannkommuner. Trafikverket välkomnar inriktningen.
Utmaningar, mål och delstrategier
Öckerö kommun väljer att presentera utmaningar så som något direkt kopplat till det
lokala trafiksystemet. De redovisade nationella och regionala målen kan också brytas
ner till lokala mål, som då till del också utgör utmaningar för en kommun. Trafikstrategin präglas av hållbar utveckling, där den utmaning som klimatpolitiken utgör för samhällsplaneringen är en bärande del. Andra utmaningar (och delar av hållbar utveckling)
är trafiksäkerhet, energiomsättning, resursförbrukning och jämställdhet – värda att utveckla i trafikstrategin.
En utmaning som är aktuell för en lång rad kommuner är det faktum att hela eller delar
av kommunen minskar i befolkning. Att enbart hålla sig till en strategi för tillväxt kan
vara mindre effektivt. Att även utveckla en strategi för anpassning kan vara en nog så
klok metod.
Kvantifierade mål om tillgänglighet, färdmedelsfördelning etc. bör inkluderas i trafikstrategin. Vidare bör den även kompletteras med någon form av system för uppföljning,
förslagsvis indikatorer. Lämpliga mål och indikatorer bör spegla viktiga funktioner eller
tillstånd, exempelvis:
x
andel av befolkningen med viss nivå på tillgänglighet av funktioner
x
färdmedelsfördelning
x
trafiksystemets grad av anpassning till funktionshinder
x
antalet dödade och svårt skadade i trafiksystemet
x
transportsystemets energiomsättning per invånare
Övriga synpunkter, utan rangordning
x
Strategin är övervägande väl disponerad och lättläst. Om inledningen kompletteras
med en översiktskarta med alla ortsnamn ger det en ökad orienterbarhet och förståelse. En del bilder och grafer skulle vinna på att göras större.
x
Det kan tyckas självklart för en skärgårdskommun, men det är bra att vattenvägarna lyfts fram som en del av möjligheterna för att skapa ett hållbart transportsystem.
x
Strategin saknar perspektiv på barn, integration och jämställdhet och kan även
utveckla synen på funktionshindrades möjligheter att röra sig i samhället.
x
Det är bra att identifierade intressekonflikter och utmaningar lyfts fram, både i
nulägesbeskrivning och i delstrategier. Strategin har vidare den goda ambitionen
att klarlägga och avväga ett antal målkonflikter – dessa kan utvecklas och med fördel placeras invid utmaningarna.
x
Strategin talar varmt om att utveckla förutsättningar för sunda resvanor. Dessa
behöver även marknadsföras, en viktig del i en trafikstrategi. Hållbara resor och
transporter kan växa, men hur stor potentialen är för olika former av resande
framgår inte. Vilka avstånd finns mellan målpunkter och vilken potential finns för
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
x
x
x
x
x
x
x
Diarienummer 0279/13
Sida 6/31
resor med exempelvis (el-)cykel?
Som den klart största arbetsgivaren bör Öckerö kommun överväga att utveckla
incitament för sina anställda för hållbart resande. Samma möjlighet finns i dialog
med andra stora arbetsgivare.
Öckerö kommun har sedan tidigare goda erfarenheter av distansarbete och andra
former av resfri samverkan. Det är utmärkt att kommunen identifierar detta som
ett viktigt åtgärdsområde. Som stor arbetsgivare kan kommunen gå före och även
införa andra former av arbetsvecka, om det kan ge en god effekt på arbetspendlingens avigsidor.
En viktig del i samhällsplaneringen är att arbeta för förtätning av bebyggda områden – förtätning, som i sig ger ett minskat resbehov. Detta kan utvecklas i översiktsplanen, men kan med fördel även beröras i trafikstrategin.
Strategin innehåller en rad kreativa delstrategier och åtgärder, men få incitament.
Att överväga någon form av ”trängselskatt” om inte övriga delstrategier ”får önskad effekt”, vittnar dock om den beslutsamhet som präglar strategin.
Delstrategin Trygga och tillgängliga transporter behandlar de viktiga godstransporterna. I Öckerö kommun finns sannolikt goda möjligheter att utveckla en lokal,
energisnål och lågstörande godsdistribution.
Det finns skillnader mellan antalet på öarna ägda bilar och antalet trafikrörelser på
Lilla Varholmen. En möjlig förklaring är att en betydande del av arbetspendlingen
sker i förmånsbilar, något som vore intressant att analysera.
Föräldrars skjutsande av barn till skola och förskola presenteras insiktsfullt i strategin – ett område värt att återkommande arbeta med. Utöver att påverka attityder
och beteende bör kommunen ta fram goda alternativ till bilskjuts. Gående skolbuss, cykelskolskjuts och samåkning borde vara några möjliga alternativ för skolorna att erbjuda.
Kommentar
Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådstiden arbetat vidare
med formuleringen av utmaningar och mål. Målen har preciserats och kvantifierats. I
det kommande arbetet med att ta fram program och planer kommer system för att
följa upp målen att ingå.
Trafikstrategin har kompletterats och beskriver nu trafik utifrån barns och funktionshindrades perspektiv samt integration och jämställdhet. Rapporten har även kompletterats med en översiktskarta.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 7/31
LÄNSSTYRELSEN
Öckerö kommun har i sin översiktplan från 2005 tagit ställning mot en fast förbindelse
till Hisingen. Konsekvensen av detta ställningstagande är att trafiken på RV 155 och på
färjan behöver minska på grund av dagens överbelastning med långa köer som följd.
Öckerö kommuns trafikstrategi är ett sätt att möta behovet av att minska trafiken på
färjan och på RV 155, utveckla öarnas kommunikationer på ett hållbart sätt samt att
uppfylla visionen om en levande skärgårdskommun med människan i centrum.
Allmänt om nulägesanalys
Öckerös trafikstrategi har tagit sin utgångspunkt i Öckerös vision om att vara en levande
skärgårdskommun med människan i centrum. För att uppnå visionen har man identifierat tre förbättringsområden:
– att minska de negativa konsekvenserna av biltrafiken
– att främja alternativa färdmedel, såsom gång, cykel och kollektivtrafik
– att skapa förutsättningar för lokala arbetstillfällen
Tyngdpunkten för åtgärder ligger på de båda första punkterna.
Trafikstrategin innehåller konkreta förslag för att klara en befolkningstillväxt utan att
öka biltrafiken. För att kunna följa utvecklingen skulle det i det fortsatta arbetet vara
önskvärt att definiera mål, mått och åtgärder.
Länsstyrelsen instämmer i huvudsak i beskrivningen av nuläget. I det fortsatta arbetet
med trafikstrategin skulle en bättre karta underlätta för förståelsen. Vissa diagram är
också svåra att läsa. Det skulle vara värdefullt att kartläggningen av antal fordon som
utgår från öarna kompletteras med förmånsbilar. Kartläggning av pendlarnas målpunkter utanför öarna bör förfinas: Göteborg är stort. Vart i Göteborg pendlar folk? Vid vilka
tider? Hur fungerar kollektivtrafiken för dem? Det framkommer också att folk kör för
fort mellan de olika färjorna. Det hade varit intressant med en analys av vad det beror
på: stämmer färjetiderna dåligt med varandra? Är det svårt att få plats på färjan?
Kommentarer till förslag till åtgärder
Sammantaget är det en ambitiös och framtidsinriktad trafikstrategi som hanterar
många av de utmaningar som finns för framtidens transporter. Länsstyrelsen vill dock
betona att de kommande stegen i arbetet, för att förverkliga intentionerna i strategin är
avgörande för hur väl detta lyckas. En tydlig handlingsplan, prioriterad implementering
och en tydlig uppföljning av arbetet kommer att vara avgörande för om strategins intentioner kommer att få genomslag.
Strategin innehåller många konstruktiva förslag på åtgärder som är tänkta realiseras i
en rad kommande planer som ska prövas enligt fyrstegsprincipen. Det är bra, men
Länsstyrelsen instämmer i Trafikverkets yttrande om att strategin saknar barnperspektiv, integration och jämställdhet och bör utveckla resonemang kring funktionshindrade.
En tydligt utpekad prioriteringsordning där gående, cyklister och kollektivtrafik prioriteras före bilen skapar förutsättningar för hållbara transportval. Parkeringsnormen har
visat sig ha en starkt styrande effekt och det är viktigt att denna behandlas i trafikstrate-
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 8/31
gin, liksom tillgången till bra och nära cykelparkering.
Frågan om barns väg till skola nämns kort, här skulle en utveckling av denna punkt varit
önskvärd. Detsamma gäller tillgång till bil på annat sätt än genom eget ägande.
Planerad bebyggelse
Bostads- och verksamhetsbebyggelse bör planeras på ett sätt som uppmuntrar till gång,
cykel och kollektivtrafik. Ett förslag är att införa en checklista vid planering för att styra
mot en bebyggelse med människan i centrum.
För att utjämna pendlingstrafiken skulle det vara värdefullt om Öckerö skapar möjligheter för verksamheter på öarna i bra lägen. En undersökning av vilka typer av verksamheter som skulle vara lämpliga skulle vara bra att ta fram.
Öckerö kommun har genom sitt läge nära Göteborg och sin vackra natur, goda förutsättningar för turism och besöksverksamheter. För att dessa inte ska generera ytterligare biltrafik, kan kommunen verka för att resan till Öckerö blir en del av upplevelsen.
Trafikförsörjning
Kommunen uttrycker att de vill bygga ut separata cykelbanor, vilket generellt är en säker lösning. I trånga och kulturhistoriskt känsliga miljöer kan det vara så att det inte är
en framkomlig väg. Här bör man överväga andra lösningar såsom fartbegränsning eller
gångfartsgator. Gång- och cykelbanor bör vara funktionella och vackra för att det ska
vara attraktivt att gå och cykla. Man bör känna sig prioriterad som gång- och cykeltrafikant.
Till, från och på färjan finns förbättringspotential för cyklister och gående. Exempelvis
bättre möjligheter att ställa cykeln på färjan, trevligare passagerarrum på färjan och
väntrum på land.
Kommunen kan verka för att invånarna ska få möjlighet att testa elcykel och packcykel.
Kommunen kan utreda om anropstrafiken också skulle kunna fungera för transporter av
varor mellan butiker och boende.
I samband med åtgärder på de delar av vägnätet som är bullerutsatta bör man se över
möjligheterna att minska bullernivåerna, exempelvis genom sänkt hastighet eller ändrad beläggning. Samråd bör ske med polisen för råd om lämplig utformning och möjligheten till stöd vid kontroll av efterlevnad av åtgärder.
Beredning
Detta samrådsyttrande har beslutats av Jesper Adolfsson efter föredragning av arkitekt
Kajsa Reimers. Samrådsyttrandet utgör statens samlade uppfattning om planförslaget.
Kommentar
Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådstiden arbetat vidare
med nulägesbeskrivningen. Strategin har kompletterats med en översiktskarta och
vissa grafer har förtydligats. Nulägesbeskrivningen har kompletterats med en kartläggning av pendlingsresor utförda av de förvärvsarbetande i Öckerö kommun.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 9/31
Formuleringen av utmaningar och mål har preciserats och kvantifierats. I det kommande arbetet med att ta fram program och planer kommer system för att följa upp
målen att ingå.
Trafikstrategin har kompletterats och beskriver nu trafik utifrån barns och funktionsnedsattas perspektiv samt integration och jämställdhet.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 10/31
GRANNKOMMUNER OCH KOMMUNALFÖRBUND
GÖTEBORGS STAD
Yttrande
Göteborgs stad ser positivt på Öckerö kommuns förslag till trafikstrategi.
Öckerö har tagit fram en trafikstrategi med ett brett innehåll av åtgärder för ett ändrat resebeteende. Öckerös trafikstrategi formulerar på ett tydligt sätt övergripande mål och strategier för att
möta de utmaningar som man identifierat, där pendlingstrafiken med bil på väg 155 utpekas
som en av de största.
Öckerös trafikstrategi ligger i linje med målsättningarna i Göteborgs trafikstrategi om en ökad
gång-, cykel- och kollektivtrafikandel av resandet. Det är också positivt för trafiksituationen på
Hjuviksvägen.
Göteborgs stad skulle gärna se mätbara målsättningar i Öckerös trafikstrategi, vilket skulle göra
den tydligare och möjligt att följa upp på ett transparent sätt. Öckerö trafikstrategi identifierar
kopplingen mellan kommunens önskade befolkningstillväxt, pendlingstrafik med bil och frågan
om broförbindelse med fastlandet. Även ur detta perspektiv skulle mätbara målsättningar för
pendlingsresandet öka möjligheten till tydlighet i kommande planering och samverkan mellan
Göteborg och Öckerö.
Göteborgs stad ser gärna att en social konsekvensanalys görs.
Göteborgs stad saknar en översiktskarta över Öckerö kommun och kopplingarna till fastlandet i
trafikstrategin.
Göteborgs stad noterar att Öckerö nämner stadens förstudie om linbana i trafikstrategin. Det är
intressant att även Öckerö ser möjligheter med linbana som kollektivtrafik eller komplement till
kollektivtrafik och vi ser möjlighet till fortsatt kontakt i frågan.
Göteborgs stad noterar också att Öckerö nämner möjligheten att införa ”trängselskatt” om inte
övriga strategier får önskad effekt. Även inom detta område samverkar staden gärna om frågan
skulle bli aktuell.
Sammanfattning av förfarande
Vid behandlingen i Göteborgs Stads kommunstyrelse fanns skiljaktiga meningar. En
tilläggsskrivelse med ett välkomnande av återinförandet av broreservatet samt en positiv inställning till att Öckerö kommun ska verka för att skapa fler attraktiva alternativ till
bilen röstades ner och yttrandet från Göteborgs Stad är enligt ovan.
Kommentar
Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådstiden arbetat vidare
med formuleringen av utmaningar och mål. Målen har preciserats och kvantifierats.
Strategin har kompletterats med en översiktskarta. I det kommande arbetet med att ta
fram program och planer kommer system för att följa upp målen att ingå. Framtagande av sociala konsekvensanalyser kan i det skedet bli aktuella. Trafikstrategin har
kompletterats med en riktlinje där Öckerö kommun ska bedöma behovet av både sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser i kommande planering.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 11/31
GÖTEBORGREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Bakgrund och syfte
Öckerö kommun vill skapa ett långsiktigt hållbart trafiksystem.
Kommunen har valt färjetrafik framför bro varför konsekvenserna av detta val nu måste hanteras samtidigt som befolkningen ökar. Det ska göras genom att de negativa konsekvenserna av
biltrafiken minskar och att förutsättningarna för alternativa färdmedel och lokala arbetstillfällen
förbättras.
Öckerö kommun har därför låtit ta fram en strategi för trafiksystemets utveckling. Trafikstrategin syftar till att fördjupa de delar i översiktsplanen som berör trafikfrågor,
samt att samordna dessa i förhållande till andra intressen i planeringen. Trafikstrategin
ska visa hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart trafiksystem med en gemensam målbild. Trafikstrategin har sex delstrategier. Genomförandet
kommer att beskrivas i ett trafikprogram med planer. Framtagandet av trafikprogram
med planer sker i fristående dokument.
Sammanfattning
Strategin bygger på nationella transportpolitiska mål, regionala mål såsom GRs Strukturbild
och K2020 samt lokala målsättningar och strategier. Med utgångspunkt i de ovanstående målen
ska trafikstrategin medverka till att ge alla invånare en grundläggande tillgänglighet med god
kvalitet och användbarhet samt bidra till kommunens utvecklingskraft. Öckerö kommun ska
vara en levande skärgårdskommun med människan i centrum. Utifrån dessa målsättningar har
följande utmaningar pekats ut:
x
x
x
x
x
x
x
x
Förändrat resbeteende
Öka andelen cyklande och gående
Öka andelen som nyttjar kollektivtrafik
Hantera konsekvenserna av befolkningsökningen och utveckling av de icke sammanbyggda öarna
Minska pendlingstrafiken på väg 155
Skapa förutsättningar för etablering, utveckling och tillväxt hos företagen
Nyttja bilens flexibilitet men minska bilåkandets negativa konsekvenser
Skapa förutsättningar för utvecklad besöksnäring
Strategier
För att möta de utmaningar som kommunen står inför har sex delstrategier tagits fram
som bl.a. innehåller följande:
x
x
x
x
x
Satsa på bättre tillgänglighet och trygghet för gång-, cykel- och kollektivtrafiken
Satsa på en snabbfärja till och från Göteborg där även en lokal linbana kan vara ett
framtida alternativ/komplement till utbyggd personbåtstrafik
Satsa på funktionell infrastruktur och effektiva logistiklösningar
Satsa på attraktiva centrum som noder i kollektivtrafiken med effektiva parkeringslösningar
Vid planering av nya boende- och verksamhetsområden ska förutsättningar för
alternativa färdmedel till bilen prioriteras
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
x
Diarienummer 0279/13
Sida 12/31
Satsa på båttransporter till och från Göteborg och södra skärgården som kan bidra
till att minska belastningen på väg 155
Kommentarer
GR ser positivt på det strategidokument som tagits fram och som fördjupar de delar av
översiktsplanen som berör trafikfrågor. Det är dock otydligt vilken status dokument
kommer att få och vad ”politiskt långsiktigt” innebär.
Trafikstrategin har processats i dialog med många olika aktörer vilket ger en bra grund
för ett gemensamt synsätt och en samsyn kring grundläggande principer. Strategin följer i stora drag intentionerna i GR:s regionala mål- och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen.
Trafikstrategin ska bidra till att Öckerö kommun långsiktigt utvecklas positivt socialt,
ekonomiskt och miljömässigt vilket innebär ett antal utmaningar. Att satsa på bättre
tillgänglighet för gång-, cykel och kollektivtrafik är positivt. Idag sker cykeltrafik ofta på
biltrafikens villkor och här finns mycket att göra då det finns potential i gång- och cykelnätet och då Öckerö kommun, relativt sett, inte är en biltät kommun. I trafikstrategin
nämns att gång- och cykeltrafiken ska, där så är möjligt, separeras från varandra. GR vill
i detta sammanhang lyfta fram att cykel är ett eget trafikslag som behöver sin egen
struktur, tydligt separerad från övriga trafikslag, både bil, kollektivtrafik och fotgängare.
Ett baskrav för de flesta cyklister är att kunna cykla tryggt och säkert på egen cykelbana.
Ur trygghets- och trafiksäkerhetsperspektiv är det därför viktigt att tillgodose såväl fotgängares som cyklisters anspråk på en funktionell och väl definierad yta, där cykelvägnätet mycket tydligt separeras från gångvägnätet.
GR ser positivt på satsningar som båttransporter, för att knyta samman områden med
kollektiva tvärförbindelser. GR ser dock inte hur den föreslagna satsningen på båtförbindelse till södra skärgården och centrala Göteborg kan ha en nämnvärd avlastningseffekt på t.ex. pendlingstrafiken på 155:an. Strategin tar höjd för ökad befolkningsutveckling och ökad trafik och kommunen har i tidigare beslut valt färjetrafik framför bro vilket
även får konsekvenser för Göteborgs Stad och deras bebyggelseplanering längs med
155:an och dess omland. Det är därför av vikt att finna en långsiktig lösning för den planering som påverkar och ger effekter på 155:an och att det sker i samverkan mellan
Öckerö kommun och Göteborgs Stad.
Vad gäller att satsa på snabbfärja eller utbyggd personbåtstrafik mellan Hönö och centrala Göteborg krävs en samordning och utveckling av övrig kollektivtrafik för att denna
typ av kollektivtrafik ska fungera framgångsrikt. Argumenten för detta är flera.
Kollektivtrafik behöver vara frekvent för att vara ett attraktivt alternativ till en egen resa
med bil. Kollektivtrafiken behöver dessutom vara snabb mellan hem och målpunkt. En
snabbfärja kan inte ha alltför många hållplatser eftersom på- och avstigning tar relativt
lång tid. Enbart snabbfärja kan inte nå många målpunkter utan resan behöver kompletteras med annan kollektivtrafik. Sammantaget kan en snabbfärja endast bli ett komplement till övrig kollektivtrafik. Är då persontrafik på vatten en dålig idé? Nej, tvärtom.
Snabba personbåtar som ersätter bilfärjors funktion mellan skärgårdssamhällena kan
vara mycket effektiv. I det nationella projektet Koll på vatten tydliggörs dessa möjligheter och dess nyttor. Reguljär kollektivtrafik ansluter i dag vid Lilla Varholmen, men
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 13/31
alternativa lägen skulle kunna studeras. Lägen som ger en kortare, men effektivare resa
på vattnet, och stark koppling till reguljär kollektivtrafik möjliggör vidare resa till alla
målpunkter. Antalet snabbfärjor minimeras därmed och likaså investeringskostnaderna.
Den tunga trafiken har på senare år ökat vilket ställer krav på väl fungerande godstransporter och logistik vilket är en förutsättning för en konkurrenskraftig industri och handel. Tillgängligheten till hamnar får då en stor betydelse inte minst vid planering av
verksamhetsområden då tillgången på mark är begränsad.
Parkeringsfrågan är stor både i samband med pendling och vid verksamhetsetableringar. Det är bra att strategin tar höjd för att vid planering av nya boende- och verksamhetsområden skapa förutsättningar som prioriterar alternativa färdmedel till bilen.
GR ser mycket positivt på att strategin tar upp satsningar kring förändrade resvanor och
viljan att arbeta med beteendeförändringar på ett långsiktigt sätt. Dagens teknik medger
skräddasydda lösningar på ett individuellt plan. Öckerö kommun för också fram förslag
på att komplettera båttrafiken med linbana, vilket GR finner intressant att kommunen
utvecklar vidare.
Som ö-kommun ställs Öckerö kommun inför den speciella utmaningen att lösa fungerande kollektivtrafik mellan öarna. I kustzonen kan det vara svårt att skapa en kapacitetstark infrastruktur vilket måste beaktas i samband med bostads- och verksamhetsplanering. Enligt Hållbar tillväxt från 2013 skall kustzonens större tätorter stärkas för
att skapa en stark och långsiktigt hållbar struktur.
Kommentar
Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådsperioden förtydligat
kapitlet med utmaningar och mål. Ytterligare fokus ligger på de oskyddade trafikanterna. Det är i detta dokument viktigt att peka ut riktningen för det fortsatta arbetet
och att kommande planer och styrdokument följer den. Förbättringar för de oskyddade trafikanterna ska utgå från behov och det är viktigt att ta hänsyn till att olika
krav och behov finns från olika grupper i samhället. En anpassning av åtgärder måste
alltid ske med hänsyn till plats, målgrupp, markanvändning samt att den viljestyrda
planeringen får vara en del i hanteringen.
Eftersom kollektivtrafik till sjöss är attraktivare än kollektivtrafik på land finns det
god potential för medborgarna att välja att göra sin resa med kollektivtrafiken till
förmån för biltrafiken om möjligheten att resa till sjöss ökar. Ett ökat resande med
kollektivtrafiken leder till ett minskat resande med bil. Detta påverkar trafiken inom
Öckerö kommun, men även på den enda väg som leder till och från kommunen, väg
155.
Arbete pågår för att öka samarbetet med Trafikverket och Göteborgs Stad. Bland annat har de tillsammans med Västtrafik och Trafikverket Färjerederiet tagit fram en
gemensam Åtgärdsvalsstudie för väg 155 mellan Lilla Varholmen och Gossbydal.
Andra exempel på samarbete är ett arbete i uppstartsfasen för linbana i området.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 14/31
KOMMUNALA NÄMNDER OCH ENHETER
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN
Bygg- och miljönämnden har fått en remiss från kommunstyrelsen på ett utkast till trafikstrategi för Öckerö kommun. Dokumentet skall vara vägledande för kommunens
framtida arbete i trafikfrågor och med trafiksäkerhet.
Yttrande
Bygg- och miljönämnden anser att trafikstrategin är ett viktigt dokument för kommunens framtida utveckling och man ställer sig bakom den med följande tillägg enligt förvaltningens förslag till yttrande;
x
Nulägesanalysen bör utvecklas så att den även belyser nordöarnas betydelse i
sammanhanget. Utvecklingen av parkeringen på Burö är viktigt i sammanhanget.
x
Avsnittet gång-, cykel-, och mopedtrafik saknar beskrivning av förhållandena på de
bilfria öarna.
x
När det gäller miljöpåverkan är inte kopplingen mellan lokala miljömål och energimål tillräckligt tydlig.
x
De negativa effekterna av en eventuell linbana belyses ej till tillräckligt.
x
Delstrategier, övergripande trafikprogram och planerat ska utarbetas. Det nämns
inte vem som ska ta fram dem eller vilken omfattning som avses. Det saknas tidplan och prioriterade åtgärder. Strategi för i vilken utsträckning kommunen avser
vara huvudman för vägar och gc-vägar framgår ej.
Nämnden önskar även göra följande tillägg;
x
Trafikstrategin bör belysa kollektivtrafiken ur olika målgruppers perspektiv. Man
bör skapa incitament för de olika grupperna att använda sig utav kollektivtrafiken,
exempelvis genom att erbjuda reducerade priset för pensionärer.
x
Gång- och cykelvägar är en förutsättning för en minskning av trafiken. De bör vara
väl avskiljda från biltrafiken.
x
Man bör utveckla diskussionen kring miljömålen ytterligare för att belysa de olika
trafikslagens möjligheter och begränsningar ur olika perspektiv.
x
Trafikstrategin bör skilja på inomkommunala och utomkommunala frågor.
Kommentar
Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och nulägesbeskrivningen har kompletterats med bland annat parkering. Flera av punkterna kommer att omhändertas i de
kommande skedena, exempelvis i arbetet med planer och program. Genom att försöka
nå de uppsatta målen i trafikstrategin och därmed förändra resandet hos öckeröborna
bidrar strategin till att kommunens uppsatta miljömål nås.
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Ett långsiktigt hållbart trafiksystem är nödvändigt för kommunen. Det är även av ett
kulturhistoriskt värde med en anpassad infrastruktur som bibehåller öarnas unika karaktär.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 15/31
Kommentar
Öckerö kommun strävar efter att vara en levande skärgårdskommun med människan i centrum. Genom att skapa en trafikstrategi som fokuserar på både möjligheter att fortsätta dagens resande men även skapa möjligheter till nya färdmedel kan kommunen behålla och förstärka sin unika karaktär.
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Sammanfattning
Barn- och utbildningsnämnden har inga invändningar mot förslaget till trafikstrategi för
Öckerö kommun.
Tillstyrkanden
Barn- och utbildningsnämnden önskar tillstyrka två i ”Trafikstrategi Öckerö kommun”
nämnda strategier, nämligen:
Trygghet, tillgänglighet och trivsel för gående och cyklande
Faktisk och upplevd trygghet på och vid kommunens gång- och cykelvägar ska successivt öka. Barn- och utbildningsnämnden instämmer i beskrivningen av att föräldrar i
mycket hög grad transporterar sina barn till och från skola, förskola och fritids med
hjälp av bil, vilket innebär ökad trafik, samt stora risker vid hämtning och lämning. För
de äldre barnen skulle en del av denna trafik och dessa riskmoment kunna undvikas om
föräldrarna upplevde det som säkert för barnen att själva ta sig till skolan till fots eller
med hjälp av cykel. Säkerhetsaspekterna inbegriper inte endast trafiksäkra lösningar
som goda och väl avskilda gång- och cykelvägar, utan även andra säkerhetsaspekter som
god belysning, trygg genomsikt med mera.
Tillgänglig och trivsam kollektivtrafik.
Det måste vara attraktivt att åka kollektivt. En del i attraktiviteten är att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig. Många barnfamiljer upplever idag tid som en bristvara och gör
många och svåra överväganden för att få livspusslet att gå ihop. Barn- och utbildningsnämnden vill understryka att för att Öckerö kommun skall kunna växa och attrahera
barnfamiljer är möjligheterna till goda kommunikationer inom kommunen och inte
minst kommunikationerna från kommunens alla öar in till fastlandet av yttersta vikt.
Om inte stor vikt läggs vid detta kan befolkningsstrukturen för kommunen i allmänhet
och för småöarna i synnerhet komma att utvecklas i en för framtiden ogynnsam riktning. De scenarier som beskrivs på s.10 belyser på ett bra sätt denna möjliga utveckling,
vilket redan idag kan spåras i ett över tid vikande elevunderlag på de mindre öarna. Att
även kommunikationerna inom kommunen är av största vikt belyses av att vissa elever
på Björkö idag efter årskurs 6 fortsätter sin skolgång i Torslanda.
Kommentar
Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådsperioden kompletterats med en riktlinje där Öckerö kommun ska bedöma behovet av både sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser i kommande planering. Detta görs för att
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 16/31
fånga upp aspekterna kring barn och deras upplevda säkerhet och trygghet.
SOCIALNÄMNDEN
Kommunens karaktär
Befolkningsstrukturen visar på en förhållandevis hög medelålder och andelen äldre förväntas öka (s. 13)
Tillgänglig och trivsam kollektiv trafik
Det måste vara attraktivt att åka kollektivt. En del i attraktiviteten är att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig (s. 26)
Med tanke på demografiutvecklingen, med en ökande andel äldre, står äldreomsorgen
inför utmaningen att även i framtiden kunna erbjuda samma goda service och omsorg
som man gör i dagsläget. Goda pendlingsmöjligheter och välutvecklad infrastruktur gör
Öckerö kommun mer attraktiv som boendekommun även för en yngre befolkning.
För att kunna rekrytera och behålla personalen inom socialförvaltningen (såväl chefer,
handläggare som vård- och omsorgspersonal), behöver Öckerö kommun vara en attraktiv plats att arbeta på. En viktig faktor i detta är att det finns bra förbindelser som skapar goda pendlingsmöjligheter från och till intilliggande kommuner.
Tillgänglighet
Med tillgänglighet avses hur medborgare, näringsliv och offentliga organisationer kan
nå de aktiviteter som de har behov av (s. 19)
För äldre och personer med funktionsnedsättning är tillgänglighetsperspektivet extra
viktigt. Det bör finnas goda möjligheter att åka kollektivt inom kommunen (och även till
Göteborg) för dem som inte har tillgång till bil och inte har förutsättningar att ta sig
fram på cykel eller till fots.
Kommentar
Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådsperioden kompletterats med en riktlinje där Öckerö kommun ska bedöma behovet av både sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser i kommande planering. Riktlinjen syftar
till att tillvarata de behov som finns hos alla medborgare i Öckerö kommun.
VA-ENHETEN
Va-enheten har inget att erinra.
Kommentar
-
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 17/31
KRETSLOPPSENHETEN
Sid 25, Tillgänglighet: Det är av vikt att kommunens återvinningsstationer och återvinningscentraler är tillgängliga även för de som nyttjar andra färdmedel än bil. Det skall
vara lättillgängligt och säkert att komma till ÅVS och ÅVC.
Sid 28, Trygga och Tillgängliga Transporter: Viktigt att våra vägar klassas inte minst så
att rätt fordon kan inköpas. Viktigt också att säkerställa plats för massahantering.
Sid 29, Attraktiv Kustzon: Viktigt att vid byggnation säkerställa framkomligheten, ur
arbetsmiljösynpunkt, för avfallshanteringen. Bra om avfallshanteringen kan ske i utkanten av bebyggelsen så att man slipper köra in i området.
Övrigt; På sidan 9 står det att i arbetet med ny översiktsplan är inriktningen att att
broreservat ska återinföras.
På sidan 13 står: ”I projektplan för ny översiktsplan har kommunstyrelsen angett att
planeringen skall utgå ifrån fortsatt färjedrift, inte bro.” Dessa uppgifter kan tyckas motstridiga.
Kommentar
Öckerö kommun avser att det fortsatta planeringsarbetet ska utgå från fortsatt färjedrift. Efter synpunkter från länsstyrelsen har broreservat återinförts för att i framtiden möjliggöra en fast förbindelse med Göteborg utan att göra stora ingrepp i exempelvis bebyggelse. Öckerö kommun planerar idag för fortsatt färjedrift.
FÄRJETRAFIKEN
Sid 9, åttonde stycket: oklart vad som syftas gällande utredningen.
Sid 13: I projektplan för ny översiktsplan har kommunstyrelsen angett att planeringen
ska utgå från fortsatt färjedrift, inte bro. I stycket nedanför blir man ändå osäker på vad
som gäller.
Kommentar
Öckerö kommun avser att det fortsatta planeringsarbetet ska utgå från fortsatt färjedrift. Detta beslut påverkar även boende i Göteborgs kommun. Det är därför nödvändigt att trafikstrategin bidrar till att hantera konsekvenserna av detta beslut. Efter
synpunkter från länsstyrelsen har Öckerö kommun återinfört broreservatet. Det skulle
i framtiden möjliggöra att en fast förbindelse till Göteborg kan anläggas utan att göra
stora ingrepp i exempelvis bebyggelse. Öckerö kommun planerar idag för fortsatt färjedrift.
PLAN-, BYGG-, OCH MILJÖENHETEN
Trafikstrategin är ett mycket viktigt dokument för kommunens framtida utveckling.
Plan-, bygg- och miljöenheten tycker att det är bra att dokumentet tas fram och att synpunkter inhämtas från många olika håll.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 18/31
Dokumentet är omfattande och saknar i nuläget en röd tråd samt en tydlig struktur. Enheten tror att dokumentet skulle bli mer lättläst och tydligt genom att:
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Innehållsförteckningen bör vara på en separat förstasida.
Första stycket på sidan 3 bär ha en egen rubrik, exempelvis ”Inledning” eller ”Rapportens upplägg”.
Varje kapitel bör börja på en ny sida.
Korta ner bakgrundsdelen med ”förutsättningar och kunskapsunderlag” samt ”nulägesanalys”.
Ändra rubrikernas utseende så att nivåerna blir tydligare (rubriker, underrubriker). I kapitlet ”förutsättningar och kunskapsunderlag” bör en mer renodlad rubrik
läggas till vid de stycken som redovisar vad som genomförts eller icke genomförts i
Öckerö kommun.
Lägga till en översiktsbild/tabell över de många olika styrdokument som finns och
som ska tas fram för trafikstrategin.
Tabeller, foton och bilder bör förses med tydliga rubriker och tabell-/bildtext så att
de går att förstå utan att behöva läsa den sammanhållna texten. Bilder och foton
bör vara större och av bättre kvalité.
Månbilden under rubriken ”mål för trafiksystemet” bör ses över. Cirkeln med
”minska negativa konsekvenser” är att betrakta som en del av målet, medan ”lokala arbetstillfällen” och ”alternativa färdmedel är medel för att nå målet. Kanske
kan istället ”förändrade resvanor” finnas med som medel.
Sidan 29, strategin ”attraktiv kustzon för boende och rekreation” känns överflödig
och upprepande.
Dokumentet saknar ett tydligt avslut.
Enheten skulle också vilja se följande tillägg:
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Det måste framgå vem som tagit fotona i dokumentet. Detta bör stå på sidan 2.
På sidan 9 bör stycket avslutas med hur utfallet av trafikmängderna faktiskt blev
2010-2014.
I inledningen av nulägesanalysen nämns inte nordöarna.
På sidan 18 bör ytterligare förklarande text tilläggas för de bilfria öarna.
Tydligare koppling till nationella och lokala miljömål samt energimål.
En faktaruta som redovisar/jämför andel utsläpp och hur stora ytor som behövs
utifrån färdmedel så som cykel, bil, buss etc.
Sidan 20, sista stycket ”miljöpåverkan”, reducerad bränsleförbrukning är inte lika
med reducerade kväveoxider. I dagsläget tolkas texten så.
Sidan 32, genom att införa wifi inom kollektivtrafiken ges möjligheten för pendlare
att jobba under resans gång.
En utveckling av den sista delen som handlar om program och planer där det
framgår vem som ska ta fram planerna, hur omfattande de ska vara, prioritering
samt en tidplan för arbetet.
En källförteckning i slutet av dokumentet.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 19/31
Övriga kommentarer:
x
Konsekvent ordbruk vad gäller orden gc-vägar/-banor/-stråk/-nät. Sammanbyggda/sammanhängande/sammanhållande öar.
x
På sidan 16 och 19, ej längre aktuellt med linfärja mellan Framnäs och Kalvsund.
x
På sidan 19 sägs att trygghetsvandringar inte genomförts. Detta är inkorrekt.
x
På sidan 30 nämns en ev. utbyggnad av linbana. Detta kommer att påverka landskapsbilden.
Kommentar
Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådsperioden gjort en
översyn av rapporten med avseende på dess struktur, rubriksättning, bild- och tabellhantering, källförteckning, ordbruk, med mera. Trafikstrategins utmaningar och mål
har arbetats om.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 20/31
INTRESSEORGANISATIONER
BJÖRKÖ SAMHÄLLSFÖRENING
Björkö Samhällsförening har studerat Trafikstrategi för Öckerö kommun. Vi har ombetts att reflektera över frågorna: ”Vad kan bidra till en attitydförändring när det gäller
biltrafik och alternativa färdmedel och ge förutsättningar för ett attraktivt boende och
lokala arbetstillfällen?” Björkö Samhällsförening väljer att ge våra reflektioner såhär:
x
x
x
x
x
x
Inför snabbåtsförbindelse till Göteborg.
Utveckla och effektivisera kommunikationerna mellan Björkö och de sammanbundna öarna – starta färjeförbindelse Knippla – Björkö – Öckerö. Det skulle
också ge bättre underlag för busslinjen på Björkö.
Björkö-bussen skall få utökade servicetider, på kvällar och helger.
Bättre hållplatsmiljöer med fungerande t ex väntkurer.
Bättre och samordnade bussturer på de sammanbyggda öarna.
Ett medel för att få fler att använda busslinjerna i kommunen kan vara att under
en period låta invånarna resa gratis på bussarna, på samma sätt som man har gjort
i tex Göteborg.
Alla de förslag vi har listat här ovan bidrar till att skapa goda förutsättningar för näringslivet, både när det gäller lokala företag, besöksnäringen och godstransporter.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med
förslagen i den fortsatta planeringen.
ÖCKERÖ NORRA Ö-RÅD
Styrelsen för Öckerö Norra Ö-råd har studerat rubricerade remiss och vill framföra följande kommentarer.
1.
2.
3.
4.
Dokumentet utgör en bra plattform för framtida planering av konkreta insatser
och belyser väl relevanta alternativ . Vi kommer med intresse att se fram emot
nästa steg med en högre precision av faktiska åtgärder.
Enligt vår uppfattning skulle dokumentet vinna på att tydligare separera trafiksituation och tänkbara insatser som är gällande för trafik/transporter INOM kommunen (a) och detsamma för trafik som går utanför kommunens gränser (b) och
som har andra omvärldskrav på sig.
Insatser för (a) kan eventuellt tänkas vara årstidsberoende; t ex högre turtäthet
och möjlighet att ha service senare på dygnet av Flexlinjen under sommarhalvåret
än under vintern.
Vad gäller (b) är pendlarna det stora "problemet". Kan det på nytt tas fram möjlighet att ha dedikerad busstrafik till stora arbetsplatser t ex Volvo eller till trafiknoder ? Inte minst i dagsläget när Volvo aviserar behov av ca 1300 nyanställningar
skulle möjligheten drivas.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
5.
6.
7.
8.
Diarienummer 0279/13
Sida 21/31
Användning av en app för samåkning skulle i optimala fall innebära en minskning
av fordon med 50-75%. Om även bussfilen skulle få användas om det är flera personer i bilen kan trängseln minskas ytterligare. Svårigheten här är förlusten av den
privata bekvämligheten och vinsten är de lägre kostnaderna för arbetsresorna. Vi
tror att en sådan app behöver stöttas från kommunalt håll och eventuellt förenas
med någon annan "premie" för att ha framgång.
I dokumentet nämns möjlighet att ta ut en avgift för färja och/eller "trängselskatt".
Detta kan eventuellt bidra till färre överfarter av turistfordon om man samtidigt
underlättar parkering på fastlandssidan och fri transport på öarna. Detta skulle
också kunna vara ett incitament för ökad samåkning bland pendlare.
Många av de förslag som framkommit från samråd med Fokusgrupperna finner vi
utmärkta t ex taxekonstruktion som ger samma pris för kollektivtransport till öarna som till Lilla Varholmen. Ett annat bra exempel är en utökning av möjlighet att
arbeta på distans t ex på kontorshotell. Här skulle kommunen kunna kontakta företag för att stötta i medgivande till distansarbete.
Från Öckerö norra Ö-råd vill vi ännu en gång understryka fördelar med GC-väg
över Lammholmen, bra förbindelse mellan Öckerö och Björkö hamn och behovet
av säkra, trevliga terminaler på Pinan och Lilla Varholmen för att öka den inomkommunala trafiken.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med
förslagen i den fortsatta planeringen.
HYPPELNS SAMHÄLLSFÖRENING
Man kan se att det finns två huvudområden ; pendlingstrafiken på 155:an som är det
stora problemet, samt trafiksituationen i kommunen. Vi tror inte den föreslagna strategin kommer påverka trafiksituationen på 155 mer än marginellt. Öckerö definieras som
glesbygd, och därmed är bilen en viktig faktor. Dessutom är kommunens möjlighet att
påverka t.ex kollektivtrafiken på ”landsidan” näst intill obefintlig.
Gällande trafiksituationen inom kommunen är det betydligt lättare:
1.
Göra kommunen attraktiv genom att skapa arbetstillfällen som lockar de nuvarande pendlarna.
2.
Förbättra gång och cykelbanor/göra dom säkrare för skolbarnen resulterar i
mindre bilkörning för hämta och lämna.
3.
Skolskjuts för de minsta skolbarnen.
4.
Utöka flexlinjen, och även användas av skolan utan krångel. Tex kunna förbeställa
mer än för en tur åt gången.
5.
Kollektivtrafiken måste bli bättre.
6.
Enhetstaxa på bussarna.
Specifikt för Nordöarna ;
1.
Ett övervakat P-hus på Burö, med bl.a boendeparkering.
2.
Förutsätter en uppvärmd vänthall.
3.
Kan möjligen innebära en utökning av persontrafiken istället för biltrafik.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 22/31
Bro; En bro tror vi skulle underlätta möjligheten för att resa kollektivt framför allt för
Nordöborna.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med
förslagen i den fortsatta planeringen.
SPF TIO ÖAR (PENSIONÄR- OCH HANDIKAPPSRÅDET)
Strategin nämner att vi boende i Öckerö Kommun skall förändra vårt beteende genom
att åka mer attraktivt iordninggjord kollektivtrafik. SPF Tio Öar föreslår att alla pensionärer får åka kollektivt gratis eller med kraftigt reducerade priser under dagtid (liknande Göteborgs Kommun och många andra kommuner). SPF Tio Öar tror att beteendet att välja kollektivtrafik på dagen för pensionärer inte förändras såvida inte det blir
riktigt attraktivt.
I strategin talas det också mycket om trafiken från Björkö in till Varholmen. SPF Tio Öar
föreslår att det snarast vidtas åtgärder för att binda ihop Björkö med de sammanhängande öarna. En stor del av trafiken från Björkö till Varholmen respektive tillbaka beror
sannolikt på behov av service av olika slag (läkarbesök, tandläkare, shopping mm).
Denna service kan förmodligen erhållas på de sammanhängande öarna. Detta skulle
minska flödet av trafik in till väg 155 och skulle stärka sysselsättningen i kommunen.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med
förslagen i den fortsatta planeringen.
KALVSUNDS SAMHÄLLSFÖRENING
Kalvsunds Allmännyttiga Samhällsförening (KAS) har gått igenom strategidokument
med tillhörande referenser och bifogade frågeställningar besvaras med utgångspunkt
både från övergripande kommunmål samt utifrån den boendesituation som finns specifikt på Kalvsund som en av två bilfria öar i kommunen. Med bakgrund av:
Öckerö kommuns trafikstrategi har som målsättning att
x
Minska de negativa konsekvenserna av biltrafiken
x
Förbättra förutsättningarna för alternativa färdmedel till bilen
x
Förbättra förutsättningarna för lokala arbetstillfällen
En avgörande förutsättning för att kunna uppnå målsättningarna är att vårt beteende förändras. Det kräver en attitydförändring hos alla inblandade.
1.
Ge exempel på åtgärd som kan bidra till en sådan attitydförändring:
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 23/31
KAS Svar: Generellt ser vi behov av mer kommunikation som är anpassade till färjetrafiken både personfärjor & bilfärjor. Ett förslag kan vara att skapa en resegaranti med
mål att, exempelvis, nå arbetet inom 40 min.
Sammantaget så är de viktigt att få resande att verkligen känna att alternativet till bilen
är ett gångbart alternativt med avseende på
x
x
x
x
2.
Flexibilitet och alternativ dygnet runt på alla öar samt trafik till o från kommunen
Tidsförlust jämfört med biltrafik är försumbar alternativt hanterbar (se resegaranti
tid ovan)
Tillförlitlighet och kvalitet på kollektiv- och cykeltrafiken måste vara hög med avseende på punktlighet, säkerhet och anpassning mellan respektive trafikslag (Cykel, Buss, Bilfärja och Personfärja).
Knutpunkter är utformade utifrån behov hos boende på alla öar och måste fungera
både inom kommunen och till o från kommunen.
Bidrar strategierna till att ge förutsättningar för att fler ställer bilen och cyklar,
går eller åker kollektivt?
Svar: Tveksamt, det är väldigt beroende på att samarbetet mellan trafikverket och framför allt västtrafik utökas. Det finns i nuläget dagliga exempel på att detta inte fungerar
med bussar som lämnar Lilla Varholmen precis när färjan anländer med tidsförluster på
10-15 minuter i en riktning som konsekvens. Dialogen måste genomföras med
utgångspunkt från de resande.
För att nå i mål krävs helhetstänk för att man skall kunna åka kollektivt, det går inte
bara fokusera på färjan eller bussen, helheten måste beaktas från man lämnar hemmet
till man kommer till sin destination. Helhetstänket ska beakta dygnet runt scenarion för
att kunna skapa en större acceptans för alternativ till bilen – inte bara vissa tidpunkter
på dygnet.
2b. Ge förslag på ytterligare åtgärder inom ramen för strategierna.
Svar: Den kollektiva trafiken måste vara genomtänkt och passa färjeavgångar, bussbyten måste stämma överens med nästa anslutning, fler expressbussar till strategiska orter/destinationer och genomtänkta alternativ dygnet runt för alla öar.
Knutpunkter behöver vara genomtänkta för flera behov såsom Hämtning, lämning på
förskola, Inköp av matvaror samt andra behov utöver pendling fram och tillbaka till arbetsplatsen.
3.
Ger strategierna förutsättningar för att kunna bo o verka även på de icke sammanbyggda öarna?
Svar: Ja om man ÖKAR turtätheterna och ser till att dom går dygnet runt på alla öarna.
Även anslutningsbussar måste passa ankomster och avgångar.
3b
Ge förslag på ytterligare åtgärder inom ramen för strategierna?
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 24/31
Exempelvis passar inte buss från/till Öckeröfärjeläge med personfärjan Burö´s avgångar/ankomster och flexlinjen är bara ett alternativ i de fall bokning accepteras och är
inte ett garanterat dagligt alternativ.
Barnens behov av att kunna ta sig runt kommunen året runt måste också beaktas då det
idag inte finns naturliga alternativ från och till Öckerö färjeläge till exempelvis Kulturskolans eller andra fritidsaktiviteter på Hönö där Cykel inte är ett alternativ i dålig väderlek eller på grund av avstånd.
För Kalvsund specifikt ser vi att det finns nuvarande brister speciellt under rusningstider. Ett exempel är uppehållet mellan 17:45 till 18:45 för Burö-färjan (Linje 296) gör att
pendling med Buss från Göteborg inte fungerar som alternativ till bil om man slutar
normal kontorstid inne i stan. Samma problematik gäller förbindelsen från Öckerö mellan 17.07 – 18.37 då många även där väljer bilalternativet för att kunna ta sig hem via
Björkö istället.
4.
Är det möjligt att uppnå detta med de strategier som redovisas?
Svar: Ja om den kollektiva trafiken utökas kraftigt och utformas enligt förslagen ova.
5.
Ge förslag på ytterligare åtgärder inom ramen för strategierna?
Svar: Sammanställning av ovan
x
x
x
Resegaranti, t.ex nå jobbet inom 40 min garanti.
Fler parkeringar på pendel- och boendeparkeringar, så man kan parkera sin bil
och slipper flytta den.
Anpassa lösningar för fler stopp än bara punkt-punkt pendling mellan jobb och
hem så som matinköp, hämtning/lämning på förskola
6.
Har du övriga förslag till åtgärder?
x
x
x
x
x
Snabbfärja till Göteborg,
Sammåkningsfil på väg 155
Bättre bussanslutningar
Öka Buröfärjans (Linje 296) turer för att minska uppehållen
Komplettera med alternativ för dygnet runt trafik/alternativ för Kalvsund och
Grötö.
Minska uppehållen, samt sätt in så man har färjan dygnet runt.
Skapa snabbusslinje från Björkö in till stan enligt förslag i strategin
x
x
Syfte med förslagen ovan är att möjliggöra både internt åkande i kommunen samt till
Göteborg för pendlande på de icke sammanbyggda öarna i öster, med idag sämst kollektivtrafik och förbindelser
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med
förslagen i den fortsatta planeringen.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 25/31
RÖRÖ Ö-RÅD
Först en allmän reflektion när det gäller de mindre öarna och kommunens vision om att
tillväxt och satsningar gäller alla öar i kommunen.
Befolkningsutvecklingen på de mindre öarna har sedan 20 år och längre tillbaka stadigt
minskat och den trenden verkar inte brytas. Merparten av de fastigheter som säljs där
det varit åretruntboende säljs till sommarboende och åldersstrukturen är skev med väldigt många +65. Det är väldigt få barnfamiljer som flyttar ut. Tidigare näringar som sysselsatt folk som kunnat bo på öarna som fiske och sjöfart är starkt på nedåtgående, varför pendling måste vara ett alternativ till lokala arbeten i kommunen, om man som
barnfamilj skall kunna bosätta sig på de mindre öarna. Det i sin tur kräver en målsättning på maximal pendlingstid till/från Göteborg centrum på runt 1 timma från någon ö.
Det är bråttom och trafikstrategin måste ha som plan att prioritera åtgärder för att få
stopp på utflyttningen från de mindre öarna. Så att man förhindrar en snar framtid med
enbart sommar och pensionärs boende utan skolor eller affärer på de mindre öarna.
Svar på frågor:
1.
Ge exempel på åtgärder som kan bidra till en sådan attitydförändring:
x
Bättre kollektiv trafik, anpassning mellan buss och färjor, fler turer med färjor
till/från de icke sammanbyggda öarna.
Åtgärder som minskar den totala restiden för in/ut pendling
Att kostnaden för kollektiv trafiken är förhållandevis billig jämfört med andra
färdmedel.
x
x
2.
Bidrar strategierna till att ge förutsättningar för att fler ställer bilen och cyklar,
går eller åker kollektivt?
x
Ja, strategin bidrager till detta.
Förslag:
x
x
x
Säker/trygg parkering vid färjelägena.
Förkortad cykelväg/bro över Lammholmen till Pinan.
Lånecykelsystem typ ”styr&ställ” i göteborg.
3.
Ger strategierna förutsättningar för att kunna bo och verka även på de icke
sammanbyggda öarna?
x
Nej, strategier ger inte förutsättningar för det. Den måste vara mycket mer aggressiv på kort tid.
Förslag:
x
Komplettera med snabbfärjor från de sammanbyggda öarna till Göteborg/Hisingen, minskar biltrafiken så att transporter m.m kan komma fram till de
mindre öarna.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
x
x
Diarienummer 0279/13
Sida 26/31
Fler turer för att möjliggöra transporter till/från verksamheter hela dagen, målsättning bör vara ej mer än 1 timma mellan någon tur på dagtid.
Det bör också finnas en målsättning i strategin att det inte skall ta mer än drygt 1
timmas restid till/från göteborgs centrum från någon ö för att möjliggöra en fungerande pendling.
4.
Är det möjligt att skapa goda förutsättningar för näringslivet både gällande besöksnäring och godstransporter till övriga delar?
x
x
Ja, men det kräver mer konkreta åtgärder i strategierna för hur man löser godstransporter och färjetrafik/kollektivtrafik/parkeringar som klarar en ökad turistström.
Se också svar 3 angående näringsliv och godstransporter.
5.
Övrigt
x
Det saknas en infrastrukturplan som ger förutsättningar för att ha verksamheter/distansarbete som kräver hög internetkapacitet (fiber).Kanske inte hör hemma i
en trafiksstrategi men eftersom kommunens mål om att strategin skall stödja tillväxt står med så vill vi ändå trycka på möjligheterna att underlätta för boende och
byggnation och tomtetableringar i planen.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med
förslagen i den fortsatta planeringen.
GRÖTÖ Ö-RÅD
Grötö ö-råd är i huvudsak positiva till att Öckerö kommun har skapat en trafikstrategi
och till många av de föreslagna åtgärderna i den.
Scenarier och konsekvenser saknas
Vi ser dock ett behov av att de föreslagna åtgärderna i trafikstrategin kompletteras med
scenarier och konsekvensbeskrivningar för människor i olika livssituationer och på olika
öar och/eller delar av öar, eftersom förutsättningarna är väldigt olika. Scenarier skulle
behöva göras för personer i olika livssituationer, t.ex. arbetande, sjuka, äldre, småbarnsföräldrar som gör olika typer av vardagliga resor t.ex. till arbete, vårdcentral, skola eller
affär. Mycket skulle vinnas på att ge befolkningen exempel på hur de skulle kunna lösa
vardagliga resor utan att använda egen bil. Exempel på detta skulle kunna vara hur man
åker linje 296 från Grötö till Öckerö, bokar en elbil och kör till Klåva för att shoppa och
gynna det lokala näringslivet. Eller hur man använder sig av en flexlinje på Björkö för
att åka från Grötö och hinna hämta ett paket på Skeppshandeln på Björkö och hinna
tillbaka till Grötö med nästa tur med färjan igen. Eller hur man som förälder som busspendlar till arbetet i Göteborg kan hämta barn vid en förskola för att sedan ta nästa
busstur och komma hem.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 27/31
Uppmuntrande åtgärder före begränsande.
Vi saknar även en bedömning av hur stor effekt, miljömässigt och ekonomiskt, som åtgärderna kan ha för att nå de mål som anges i strategin. Detta gör det svårt att värdera
vilka av dessa åtgärder som kommunen vill prioritera, då vi inser att alla åtgärderna inte
kommer kunna genomföras. Vi vill gärna lyfta fram att är viktigt att åtgärder som främjar minskat bilkörande görs innan begränsningar av biltrafiken införs, där det är möjligt.
För Grötös del finns några punkter att särskilt belysa;
x
När utredning av förändringar av färjeförbindelser mellan öarna sker krävs utförliga och tydliga konsekvensbeskrivningar. Exempelvis skulle en färja mellan
Björkö hamn och Öckerö färjeläge kunna innebära stora förändringar av turerna
till Grötö. Likaså skulle en linfärja mellan Björkö och Kalvsund också kunna påverka vår turtäthet. Utveckling för några får inte ske på bekostnad av andra.
x
Det finns behov av utbyggd pendelparkering även på Björkö Grönevik. Detta
nämns inte i utredningen överhuvudtaget, trots att det i utredning anges att det
finns behov av ökad pendelparkering i kommunen. Vi instämmer med Trafikverket
att det finns ett behov av detta, särskilt med tanke på den begränsade busstrafiken
och att det saknas alternativ såsom taxi eller flexlinje. Ur tillgänglighetssynpunkt
kan heller inte alla cykla. Fler pendelparkeringsplatser skulle gynna även Grötö
och Kalvsund, eftersom vi har behov av att parkera våra bilar ”hemma” på Framnäs eller Grönevik, så att vi slipper köra dem till Göteborg. Detta för att undvika
behov av ytterligare trafik på färjeleden mellan Björkö och Lilla Varholmen. Se
även vårt remissvar gällande parkeringsfrågan på Framnäs (bifogas).
x
Det behövs barnsäkra busshållplatser vid Björkö skola. Precis som anges i trafikstrategin hämtar och lämnar många föräldrar med bil för att det inte upplevs säkert för barnen att själva ta sig till och från skolan. Det anges inte klart i trafikstrategin hur trafiksäkerheten för barn ska främjas. Förslaget om bättre hållplatser och
gång- och cykelbana vid Björkö skola har, enligt den information vi har, föreslagits
i omgångar under 20 års tid. Det bör nu åtgärdas omgående! Trafiken har också
ökat sedan Kalvsunds skola lades ner och även yngre barn går i skola på Björkö. De
barnens föräldrar hämtar och lämnar med bil.
x
Det är relativt dyrt att åka kollektivt i Öckerö kommun om man jämför med Göteborg. Detta gör bilen till bättre alternativ för många. Vi som bor på Grötö och Kalvsund är de enda i kommunen som nu måste betala för att komma hem med färjan,
vi har inget alternativ såsom bil eller cykel. Vi är därför mycket positiva till
taxeändring eller gemensam zon med Göteborg. De flesta av oss reser med Västtrafiks skärgårdskort på färjelinje 296 för 565 kr/månad. Att betala dryga hundralappen extra varje månad för att även kunna åka buss inom Öckerö väljer vi bort av
ekonomiska skäl. Än större betydelse har taxan för resande på Björkö. Att ta bussen från hemmet till Björköfärjan kostar 955 kr/månad jämfört 545 kr/månad för
den som tar bil och sedan bussen från Lilla Varholmen till Göteborg. Detta är ett
stort hinder som måste åtgärdas om andra åtgärder, som minskad bilåkning och
ökad kollektivåkning, överhuvudtaget ska få effekt. Björköbornas vanor påverkar
även oss, se vårt remissvar gällande parkeringsfrågan på Framnäs (bifogas).
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 28/31
x
För grötöbornas del skulle anropsstyrd trafik (flexlinje) på Björkö kunna göra det
möjligt att avstå från bilen för att t.ex. lämna/hämta på förskola eller skola samt
för inköp på ICA eller Skeppshandeln. Idag tar vi bilen, eftersom vi måste vara
säkra på att hinna tillbaka till vår färjelinje 296, som på vissa tider har glapp som
gör att man inte kommer hem på 2,5 timmar. I trafikstrategin (sid 17) anges att anropsstyrd trafik på Björkö avvecklades 2013. Flera av oss har inte uppfattat att den
ens funnits och har därför inte använt den. Varför avveckling?
x
Vi ser gärna att en elbilspool skapas på Björkö Framnäs, både för kommunens anställda och alla andra. På Grötö finns flera som skulle kunna avstå från att ha bil
helt eller undvika att skaffa en andra bil om en sådan fanns. Det finns även t.ex. lärare som arbetar på flera öar och har behov av att kunna förflytta sig. Detta borde
gälla även hemtjänsten.
x
Vi skulle gärna ha en direktbusslinje från Björkö till Göteborg. I annat fall behövs
större väntkur vid Grönevik för de tidpunkter på dygnet när många reser, såsom
på morgonen. Att sitta i en varm bil blir ett enkelt val jämfört med att stå oskyddad
ute och vänta i regn och rusk.
x
För oss på Grötö är det positivt att enkelt kunna nå Öckerö centrum och all service
där med linje 296. Men vi behöver även ha möjlighet att nå gemensamhetsanläggningar t.ex. ishallen och en ev. framtida simhall. Det måste finnas möjlighet
för alla kommuninvånare att nå denna typ av anläggning. Här är flexlinjen och
upplysta gång- och cykelvägar ett viktigt sätt.
x
Vad är avgörande för en hållbar utveckling på Grötö och Kalvsund? Vi ser att
denna fråga tas upp för nordöarna men inte för oss. Även vi behöver en strategi.
x
Vi ser att det är positivt att resandet med färjelinje 296 ökar. Vi blir därför oroade
av att färjan inte når miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Vilka ytterligare åtgärder vidtas för att nå miljökvalitetsnormen? Det vore bra om kommunens egna linjer uppfyller högt ställda miljökrav. (sid 20)
Flera av diagrammen trafikstrategin är av så dålig kvalitet och/eller förminskade i sådan
utsträckning att det inte går att läsa dem. Vi kan bara hoppas att de inte tillför någon avgörande information.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med
förslagen i den fortsatta planeringen. Öckerö kommun arbetar kontinuerligt med miljöarbetet i syfte att förbättra miljösituationen i kommunen. Trafikstrategin har kompletterats med en riktlinje där Öckerö kommun ska bedöma behovet av både sociala
konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser i kommande planering. Det har efter samrådsperioden gjorts en översyn av rapporten bland annat med avseende på
bildkvalitet med mera.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 29/31
FÖRENINGEN ÖCKERÖ HJÄRTLUNG
Föreningen Öckerö HjärtLung har tagit del av förslagen Trafikstrategi Öckerö kommun.
Förslaget håller sig i stora delar på ett övergripande plan vilket medverkar till att det är
vårt att se hur läsningar på olika problem kommer att te sig rent konkret. Därtill kommer att en del begrepp inte definieras eller exemplifieras och att påståenden görs utan
att det anges vad de grundas på, något som försvårar ställningstaganden (se s. 10 ”ett
förlegat synsätt”). Vi väljer att endast kommentera några få punkter nedan trots att vi
har fler synpunkter men hoppas att få yttra oss som fokusgrupp även i nästa steg, som
förhoppningsvis blir mer konkret (s. 5). Var ligger förklaringen till att de tidigare planerade utredningarna inte har genomförts, frågar man sig (se s. 9, 10 och 13). Ju tidigare
man fått resultatet på utredningarna desto lättare hade det varit att skapa den attraktiva
trafikmiljö som man skisserar i ”Vision 2025” (s. 10). Föreningen Öckerö HjärtLung vill
betona betydelsen av att Nordöarna och Björkö (s 8 och 22) knyts samman bättre med
övriga Öckeröar, inte minst av vård- och omsorgsskäl. Detta kan förverkligas genom att
buss-och färjetrafiken dels byggs ut, dels att turerna utökas.
Om turerna överlag blir fler också kvällstid kan samtliga invånare tex ta del av det centrala kulturella utbudet och verksamheten i olika föreningar. Ett par turer senare på
kvällen borde kunna avhjälpa problemet. Resor med ”flexlinjen” är frekventa för våra
medlemmar och även där ser vi fram emot att kunna åka ytterligare några timmar
kvällstid utöver den nuvarande ”tillåtna” tiden. Detta skulle öka tillgängligheten till
olika evenemang i hög grad och bidra till en bättre livskvalitet (s.16). Om man nu vill
skapa tillgänglighet och sätta ”människan i centrum” (s. 2) så förvånar det att tex den
kulturella faktorn knappast finns med i trafikstrategin. Näringsliv, kommersialisering
och etablering har naturligtvis en given plats i de centrumbildningar som nämns men
det har också service, som tex vårdcentraler och äldreboenden och kulturella ”institutioner”, som tex bibliotek. De är ytterst betydelsefulla i tillgänglighetsavseende och bör
ha hög prioritet (se sid. 11 – bra, säkra och vindskyddade hållplatser bör också finnas i
deras omedelbara närhet).
Vi vill påtala att det är av yttersta vikt att busskurer placeras ut vid de flesta hållplatser,
istället för att dras in som på Hälsö tillexempel. Avsaknad av skydd mot väder och vind
kan för övrigt vara en bidragande orsak till att så många väljer bort att åka kollektivt och
att föräldrar skjutsar sina barn till skolan (se sid. 9, ”bra hållplatser). När det gäller de
noder som strategin nämner så är bytet mellan olika trafikslag särskilt utsatt och riskfyllt. På dessa ställen, främst vid färjelägena, bör det finnas större väntrum med ordentligt skydd (se s. 21 och 22). Tidtabellerna bör ha utrymme för att man lugnt ska kunna
byta trafikslag och inte behöva stressa under bytet. Risken för fallolyckor under stress är
uppenbar. I syfte att förhindra det senare så bör avgränsningar och nivåskillnader mellan gatu- och trottoarplan också uppmärksammas, dels genom bra belysning och dels
genom att utmärkas på ett tydligt sätt. Detta gynnar samtliga resenärer.
En svårighet som begränsar tillgängligheten att åka buss är det stora avståndet mellan
markplanet och bussens första trappsteg. Om avståndet kunde minskas så skulle fler
äldre kunna åka kollektivt (se s. 8 ”handikappsanpassning” och s. 19 ”trygghet”). Gångoch cykelbanor är dåligt underhållna och utmärkta, något som ju också nämns på flera
ställen. Vi välkomnar givetvis att bristerna åtgärdas snarast. Vi vill emellertid också påtala bilens stora betydelse för våra medlemmar. Vid ett möte i HSN 4, hälso- och sjuk-
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
Diarienummer 0279/13
Sida 30/31
vårdsnämnd den 10 Oktober, informerade man bland annat om sjukresor i Västra Götaland. Under 2013 uppgick resorna till ca 1 250 000. Av dessa företogs ca 393 000 i egen
bil och ca 728 000 i taxi. Antalet resor med kollektivtrafik och sjukreselinjer var ca
120 000. Om man gjorde en genomsnittsberäkning per kommun skulle nog siffrorna för Öckerö
också ha en övervikt för bil och taxi. Även i andra avseenden är bilen viktig och att kunna
komma långt fram till bostaden betyder mycket för mångas rörlighet (se sid. 5 ”hänsynsmålet”). Vi vill särskilt framhålla detta med tanke på att vägnätet ska ses över till
fördel för gångtrafikanter och cyklister.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med
förslagen i den fortsatta planeringen. Trafikstrategin har kompletterats med en riktlinje där Öckerö kommun ska bedöma behovet av både sociala konsekvensanalyser
och barnkonsekvensanalyser i kommande planering.
KNIPPLA Ö-RÅD
Av den väldigt ordrika rapporten kan vi utläsa följande:
x
x
x
x
x
x
x
x
Minska biltrafiken och prioritera gång- cykel och kollektivtrafik.
Bygg gc vägar på biltrafikens bekostnad.
Verka för snabbfärja till o från Göteborg.
Utveckla sjötrafiken inom kommunen med fler personfärjor.
Inför direktbuss Björkö-Göteborg.
Bygg ut bilparkeringen på Burö.
Planera för gemensamma parkeringsplatser i nya bostadsområden.
Bygg inte ut pendelparkeringen på Pinan.
Sammanfattning från Knippla Ö-råd:
Snabbfärja till o från Göteborg har provats förut och var då en framgång. Varför lägga
denna punkt som strategi ? Det är väl mer att bestämma sig, göra en kalkyl och efter
detta se om ekonomin finns, om inte ekonomin finns så får punkten tas bort.
Knippla Ö-råd saknar vidare helt konkreta ideer om hur man skall öka tillgängligheten
till Hyppeln-Rörö-Knippla. Samordning måste ske mellan färjelinjer och busslinjer för
att få rimliga restider till o från Göteborg.
Även linjesträckningen för bussen måste ändras.
Den stundtals glesa tidtabellen för Nordölinjen motverkar direkt möjligheten att få
Hyppeln-Rörö-Knippla att överleva för permanentboende.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med
förslagen i den fortsatta planeringen.
Datum 2015-04-08
Rev åååå-mm-dd
…………………………………………………………..
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef, Öckerö kommun
Diarienummer 0279/13
Sida 31/31
Edvin Bahtanovic
Öckerö 2015-05-19
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Robert Svensson
Bostadsförsörjningsprogram
0307/14
Bostadsförsörjningsprogram 2015-2020
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Samrådsredogörelse Bostadsförsörjningsprogram godkänns.
Bostadsförsörjningsprogram 2015-2020 fastställs.
Ärende
Bostadsförsörjningsprogrammet för Öckerö kommun fastställer den övergripande
synen på hur kommunen vill att boendet ska utvecklas på sikt. Programmet är en
del av kommunens långsiktiga arbete med markförsörjning, planförsörjning,
bygglovgivning och investeringsbudget. På kort sikt utgör det underlag för
detaljplaneläggning och projektering samt prognos för befolkningstillväxt.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige och
uppdateras en gång per mandatperiod. Riktlinjerna ska grundas på en analys av den
demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet hos
särskilda grupper och marknadsförutsättningarna.
Kommunens långsiktiga planering ska utgå ifrån en befolkningstillväxt på mellan
70-100 personer per år. Den innebär att bostadsproduktionen under perioden fram
till 2020 i genomsnitt bör vara runt 35-50 bostäder per år.
Överväganden
I programmet diskuteras bland annat kommunens ansvar för vissa grupper som
unga vuxna, äldre, personer med funktionsnedsättning, boende för flyktingar,
ensamkommande och hemlösa.
Synpunkter
Programmet har under våren 2015 varit utsänt på samråd. Samrådsredogörelse
bifogas.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Bostadsförsörjningsprogram
2015-2020
Öckerö Kommun
Kommunstyrelsen/samhällsbyggnad
Postadress: Öckerö kommun, 475 80 Öckerö
Besöksadress: Sockenvägen 13, Öckerö
Telefon (växel): 031-97 62 00
E-post: diarium.sb@ockero.se
Dnr: 0307/14
Datum: 2015-02-05
Webb: http://www.ockero.se/
Projektledare
Robert Svensson, samhällsbyggnadschef
Konsult
Hillevi Kittel, Ramböll Sverige AB
Omslagsfoto: Öckerö Kommun
Upphovsrätt
Figur: Strukturbild för Göteborgsregionen.
(Göteborgsregionens kommunalförbund 2008).
2
1.
INLEDNING ................................................................................................................................................ 5
2.
SYFTE .......................................................................................................................................................... 6
3.
MÅL FÖR BOENDE OCH BYGGANDE.................................................................................................. 6
3.1.
3.2.
3.3.
NATIONELLT ........................................................................................................................................................ 6
I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN .......................................................................................................................... 6
I GÖTEBORGSREGIONEN ...................................................................................................................................... 6
4.
OMFATTNING ........................................................................................................................................... 7
5.
MÅL .............................................................................................................................................................. 7
5.1.
5.2.
5.3.
5.4.
5.5.
5.6.
6.
6.1.
6.2.
6.3.
6.4.
6.5.
6.6.
6.7.
6.8.
6.9.
6.10.
7.
7.1.
7.2.
7.3.
7.4.
8.
8.1.
8.2.
8.3.
8.4.
8.5.
8.6.
9.
9.1.
9.2.
9.3.
VISION 2025 ..................................................................................................................................................... 7
ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2018 ...................................................................................................................... 7
MÅL FRÅN TIDIGARE BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2008-2012 .................................................................. 7
LOKALA MILJÖMÅL .............................................................................................................................................. 7
ÖVERSIKTSPLAN ................................................................................................................................................. 8
TRAFIKSTRATEGI ................................................................................................................................................. 8
ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR ...................................................................................................... 8
BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND ............................................................................................................................. 8
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN ALLMÄNT ................................................................................................................ 9
BEFOLKNINGSUTVECKLING INOM DE OLIKA ÖARNA ................................................................................................ 9
ÅLDERSSAMMANSÄTTNING .................................................................................................................................. 9
BEFOLKNINGSPROGNOS .................................................................................................................................... 10
HUSHÅLLSSAMMANSÄTTNING ............................................................................................................................ 10
RÖRLIGHET INOM BOSTADSMARKNADEN ............................................................................................................ 10
PENDLING......................................................................................................................................................... 11
KOMMUNAL TOMTKÖ ......................................................................................................................................... 11
KOMMUNALT BOSTADSBOLAG ............................................................................................................................ 11
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM ..................................... 11
BYGGNATION 2008-2012 ............................................................................................................................... 11
BYGGNATION UNDER 2013 – 2014 ................................................................................................................. 12
BEHOV OCH EFTERFRÅGAN................................................................................................................................. 12
I FRAMTIDEN ..................................................................................................................................................... 12
SÄRSKILT ANSVAR FÖR VISSA GRUPPER .................................................................................... 13
UNGA VUXNA..................................................................................................................................................... 13
ÄLDRE PERSONER I ORDINÄRT BOENDE .............................................................................................................. 13
SÄRSKILDA BOENDEN FÖR ÄLDRE ...................................................................................................................... 13
SÄRSKILDA BOENDEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING .................................................................. 14
BOENDE FÖR FLYKTINGAR, ENSAMKOMMANDE OCH ANHÖRIGA ............................................................................ 14
HEMLÖSA ......................................................................................................................................................... 14
BOSTADSBYGGANDE OCH PLANERING – 2020 (SE TABELL BILAGA) ............................... 15
MÅL OCH INRIKTNING ........................................................................................................................................ 15
KONSEKVENSER ................................................................................................................................................ 15
GEOGRAFISK FÖRDELNING ................................................................................................................................. 16
3
9.4.
9.5.
9.6.
9.7.
9.8.
NORDÖARNA .................................................................................................................................................... 16
DE SAMMANHÄNGANDE ÖARNA ......................................................................................................................... 16
BJÖRKÖ ............................................................................................................................................................ 17
KALVSUND ........................................................................................................................................................ 17
GRÖTÖ ............................................................................................................................................................. 18
10.
HANDLINGSPLAN ............................................................................................................................ 18
BILAGA .............................................................................................................................................................. 19
4
1. Inledning
Bostadsförsörjningsprogrammet för Öckerö kommun fastställer den övergripande
synen på hur kommunen vill att boendet
ska utvecklas på sikt. Programmet är en
del av kommunens långsiktiga arbete med
markförsörjning, planförsörjning, bygglovgivning och investeringsbudget. På kort
sikt utgör det underlag för detaljplaneläggning och projektering samt prognos
för befolkningstillväxt.
Kommunernas ansvar för bostadsförsörjning regleras i bostadsförsörjningslagen
(2000:1383). Den klargör att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen för
att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att
främja att ändamålsenliga åtgärder för
bostadsförsörjningen
förbereds
och
genomförs.
Det är en kommunal angelägenhet att
planlägga användningen av mark och vatten vilket regleras i Plan- och bygglagen
(2010:900). Lagens syfte är att främja en
samhällsutveckling med jämlika och goda
sociala levnadsförhållanden och en god
och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Kommunens riktlinjer ska vara vägledande vid planläggningen
som ska främja bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet. Det innebär att bostadsförsörjningsprogrammet
ska styra vad som ska byggas, för vem det
ska byggas och när det ska byggas var.
Utöver ovanstående finns Socialtjänstlagen (2001:453) som anger kommunens
ansvar för den enskildes rätt till bostad
samt Kommunallagen (81991:900) där
kommunens rätt att skapa och driva bostadsföretag ingår.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska
antas av kommunfullmäktige och uppdate-
ras en gång per mandatperiod. Riktlinjerna ska grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på
bostäder, bostadsbehovet hos särskilda
grupper och marknadsförutsättningarna.
Bostadsförsörjningsprogrammet har en
tydlig koppling till kommunens vision och
miljömål för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att på ett långsiktigt hållbart
sätt nå politiskt ställda mål kring bostadsbyggandet.
En förutsättning för utveckling av nya bostäder och befolkningstillväxt är infrastruktur. Kommunens strategier för att
hantera de negativa konsekvenserna av
bilåkande och skapa förutsättningar för
alternativa färdmedel och lokala arbetstillfällen behandlas i kommunens trafikstrategi. Förutsättningarna för försörjning av
vatten- och avlopp, av framförallt Nordöarna, är under utredning.
En annan förutsättning är tillgång till exploateringsbar mark. För att lyckas nå målet om goda bostäder för alla måste kommunen arbeta aktivt med sin planberedskap och tydligt koppla samman översiktsplanering, riktlinjer för bostadsförsörjningen och infrastrukturplanering samt
bedriva en aktiv markpolitik. Kommunens
översiktsplan pekar ut var bostadsbyggande kan ske. Arbete med att utveckla en ny
översiktsplan pågår.
Kommunens allmännyttiga bostadsbolag,
ÖFAB, är ett värdefullt redskap där kommunen som ägare kan besluta om byggande, upplåtelseform, renovering och hur
många lägenheter som ska reserveras för
till exempel bostadssociala ändamål.
Sammantaget utgör översiktsplanen, trafikstrategin och bostadsförsörjningsprogrammet hörnstenarna för en långsiktigt
hållbar utveckling av bostäder i kommunen.
5
3. Mål för boende och byggande
3.1. Nationellt
”Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där
konsumenternas efterfrågan möter ett
utbud av bostäder som svarar mot behoven.”
Staten vill stimulera bostadsbyggandet och
öka takten i planläggandet genom att
bland annat förenkla reglerna och eventuellt genom riktande subventioner/stöd.
3.2. I Västra Götalandsregionen
”Det goda livet utvecklar vi genom att:
2. Syfte
Ett bostadsförsörjningsprogram ska tydliggöra kommunens ambitioner för allmänheten, exploatörer samt för tjänstemän och politiker inom den egna organisationen.
Programmet ska ge en samlad bild av befolknings- och bostadssituationen och av
de behov som finns under programperioden.
-
Stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring
ger.
-
Stärka de kvaliteter som gör att vi vill
leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen
-
Skapa en stark och långsiktigt hållbar
regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter
-
Utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik”
3.3. I Göteborgsregionen
Göteborgsregionen expanderar och inget
tyder i nuläget på att bostadsbristen skulle
minska annat än genom ett aktivare bostadsbyggande. Möjligtvis skulle just bostadssituationen i sig hämma befolkningsutvecklingen.
2008 antogs strukturbilden för Göteborgsregionen som visar att GR:s medlemskommuner är överens om hur den regionala strukturen ska utvecklas.
Ambitionen är att medlemskommunerna
lokalt tar ansvar för att den regionala
6
strukturen är långsiktigt hållbar genom att
i sin planering utgå från och följa strukturbilden och överenskommelsen. I GR:s
strukturbild tillhör Öckerö kommun kustzonen som även omfattar det kustnära
området av fastlandet, Göteborgs södra
skärgård samt Tjörn.
Kusten har en sådan attraktionskraft
och är så identitetsskapande för hela Göteborgsregionen att såväl utvecklingen av
som tillgängligheten till den är av gemensamt intresse. Inom zonen finns en betydande del av regionens bosättning med ett
antal större och mindre orter samt fritidshusområden.
Förändringstrycket är stort, vilket skapar möjligheter, men också svårigheter
då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur.
GR har som målsättning en årlig befolkningsökning på 10 000 personer och ett
långsiktigt bostadsbyggande kan generera
denna ökningstakt.
4. Omfattning
Programmet omfattar samtliga tio bebyggda öar inom kommunen.
5. Mål
Kommunens övergripande mål finns
sammanställda i diverse måldokument.
Nedan sammanställs de mål som berör
bostadsbyggandet mer konkret.
5.1. Vision 2025
Visionen för Öckerö kommun antogs av
kommunfullmäktige 2011. Visionen beskriver ett "önskvärt eftersträvansvärt
framtida tillstånd" där Öckerö ska vara en
levande skärgårdsmiljö med människan i
centrum.
För att uppnå detta ska till exempel åretruntboende, i olika boendeformer erbjudas på alla öar. Förtätning och byggande
av högre bostadshus ska underlättas. En
annan del i visionen med koppling till
denna rapport är önskan att kommunikationerna mellan öarna förbättras för att
restid i samband med pendling ska minska.
5.2. Övergripande mål 2015-2018
Dessa mål uttrycker den politiska majoritetens vilja under innevarande mandatperiod:
Byggnationen vid slutet av 2018 har ökat,
med både småhus, lägenheter och senior/ trygghetsboende i olika upplåtelseformer.
5.3. Mål från tidigare bostadsförsörjningsprogram 2008-2012
Föregående bostadsförsörjningsprogram
från 2007 innehåller många mål som fortfarande är aktuella och som utvecklas i
kapitlet ”Bostadsbyggande och planering –
2020”.
Figur: Strukturbild för Göteborgsregionen.
(Göteborgsregionens kommunalförbund
2008).
5.4. Lokala miljömål
De lokala miljömålen strävar efter att nå
en hållbar utveckling inom hela kommu-
7
nen. Målen utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och de som berör bostadsbyggandet är följande:
x
Energi och klimat – Öka resandet med
kollektivtrafik och öka antalet cyklande och gående.
x
God livsmiljö – Miljömedveten planering
x
Inspirerande natur och kulturmiljö –
Skydda och utveckla värdefulla kulturmiljöer.
5.5. Översiktsplan
Arbete pågår med att ta fram en ny kommunövergripande översiktplan med tidshorisonten 2040. Gällande plan, ÖP05
som av kommunfullmäktige förklarats
inaktuell, gäller fram till dess att en ny
plan är antagen.
Viktiga strategier i ÖP05 som påverkar
bostadsförsörjningen är bland annat att
möjligheter till bostadsbyggande ska ges i
alla delar av kommunen och ske i anslutning till befintlig tätorts- och bebyggelsestruktur i de olika tätorterna. I översiktsplanen framhålls att det är viktigt att utveckla miljöerna även på de mindre öarna.
Särskilt angeläget är det att skapa goda
förutsättningar för Nordöarna.
I sammanställningen framgår även att
planen för bostadsförsörjning och översiktsplanen bör ha ett tydligare barn-,
mångfalds- och jämställdhetsperspektiv.
nen. Följden av detta val är att åtgärder
måste vidtas för att minska pendlingstrafiken med bil och därmed de negativa konsekvenserna av pendlingen.
Nordöleden har enligt Trafikverket nått
sitt kapacitetstak. En ytterligare ökning av
kapaciteten innebär, enligt Trafikverket,
omfattande investeringar i andra fartyg,
men även i nya färjelägen och det är i nuläget inte aktuellt. Kommande ombyggnation av färjelägen sker för nuvarande färjetyper och kommer därmed inte att medge
någon kapacitetsökning.
Goda kommunikationer är en viktig faktor
för åretruntboende. Ska befolkningsutvecklingen ske i positiv riktning måste
trafiksystemet utvecklas i takt med utbyggnation och byggnation ske så att kollektivtrafiken blir ett attraktivt alternativ
till bilen.
Förutom kollektivtrafik är gång- och cykeltrafik ett alternativ till bilen. För att göra
det till ett attraktivt alternativ behöver
kommunens gc-vägar kompletteras och
utvecklas med avseende på trygghet, tillgänglighet och trivsel.
6. Allmänna förutsättningar
6.1. Befintligt bostadsbestånd
Bostadsbeståndet i Öckerö kommun består
enligt statistiska centralbyrån (SCB) av
487 lägenheter i flerbostadshus och 4 238
småhus. Upplåtelseformerna liksom bostadsbeståndet skiljer sig åt mellan de olika kommundelarna.
5.6. Trafikstrategi
En trafikstrategi är under framtagande.
En avgörande frågeställning är hur Öckerö
ska kunna utvecklas utan att den redan
ansträngda trafiksituationen på väg 155
förvärras.
Medborgarna har valt alternativet färja
som kommunikation till och från kommu-
På kommunens hemsida finns information
från Posten om att antalet hushåll i kommunen är 4 031 varav villor 3 662.
Även om de faktiska siffrorna inte är helt
rätt så kan slutsatser dras om fördelningen
mellan lägenheter i flerbostadshus och
andel villor i kommunen. (SCB redovisar
8
fördelningen 11 % flerbostadshus och 89 %
småhus. Posten redovisar 91 % småhus.)
Det innebär en ökning av andelen lägenheter sedan förra bostadsförsörjningsprogrammet som anger 7 % lägenheter i flerbostadshus och 93 % småhus (2007).
I genomsnitt har cirka 50 bostäder per år
tillkommit i Öckerö kommun under den
senaste femårsperioden. Befolkningsökningen samma period är i genomsnitt 60
personer per år. Det innebär att befolkningen inte ökat i samma takt som bostadsproduktionen En bidragande orsak
kan vara att bostäderna sålts som fritidshus eller att andelen mindre hushåll och
ensamstående ökat.
I ett långt perspektiv är det mycket som
förändrats i samhället. Det handlar inte
bara om att befolkningen ökar, utan också
att hushållen ser annorlunda ut. Till exempel bor genomsnittligt färre personer i
varje hushåll än det gjorde för 20 år sedan.
Att hyra delar av ett enbostadshus är ett
relativt enkelt sätt att komma in på bostadsmarknaden och passar till exempel
studenter bra då det endast gäller en begränsad tid. Bostadsformen uppfattas relativt vanlig inom kommunen. Men det är en
osäker hyresform och det finns ingen statistik över hur många som bor inhyrda i en
privatbostad i kommunen i nuläget.
6.2. Befolkningsutvecklingen allmänt
Befolkningen i Öckerö kommun ökar stadigt och förändras genom invånare som
åldras, barn som föds och antal avlidna.
Befolkningen ökar under sommarhalvåret
men kommunen är inte en så kallas sommarkommun utan är en levande kommun
året runt.
Befolkningstillväxten i Öckerö kommun
har under det senaste decenniet (20032013) varit ca 500 personer. Ökningen
består till ena hälften av inflyttade (inflyttningsöverskott) och till andra hälften av
nyfödda (födelseöverskott). Den årliga
folkökningen är vanligtvis inom intervallet
50 - 90 personer vilket innebär en befolkningstillväxt på mellan 0,4 % - 0,7 %.
Befolkningsutveckling
2014 (2014 per nov)
perioden
2005-
6.3. Befolkningsutveckling inom de olika
öarna
Förändringen mellan 2013 och 2014 visar
att Hönö, Öckerö, Björkö, och Fotö har
ökat antal invånare. Övriga öar har minskat antal innevånare. Hönö sticker ut med
störst ökning på 53 personer och KällöKnippla med en minskning på 24 personer. Befolkningsutvecklingen på Nordöarna har under de senaste tio åren varit negativ där framförallt Källö-Knippla har
förlorat befolkning.
Om inte behov/efterfrågan av service tillgodoses riskerar dock andelen åretruntboende minska i såväl tillkommande som
befintlig bebyggelse. Utöver detta måste en
fortsatt bebyggelseutveckling på Nordöarna ske parallellt med en utveckling av infrastrukturen.
6.4. Ålderssammansättning
För att beskriva den demografiska situationen kan olika åldersgrupper jämföras i
förhållande till länet och riket.
9
nen 12 824 år 2020. Detta är lägre än den
politiska viljan i kommunen som anger
cirka 13 350 personer år 2020.
Befolkningen i Öckerö kommun är förhållandevis ung (fler i åldrarna 7 till 19) i relation till riket.
Andel av
Åldersfördelning utan könsuppdelning (2020)
1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
0
10
20
30
40
50
60
I Öckerö kommun är medelåldern 42,9 år,
vilket är något högre än riket (41,2).
I Öckerö kommun finns en högre andel
över 65 år, 22% jämfört med rikets 14%.
Andelen äldre kommer att öka de kommande åren.
Nordöarna har en förhållandevis hög andel
invånare över 65 år.
70
De demografiska förändringarna de senaste åren
Öckerö
Riket
beror på det stora antalet 40-talister som uppnått
pensionsåldern
samt antalet barn från
den s.k. babyboomen
under tidigt 1990-tal.
Det stora antalet barn
från det tidiga 1990-talet
flyttar nu hemifrån. Detta sammantaget innebär
en stor ökning av två
80
90
100 +
olika åldersgrupper, vilka i många avseenden har samma preferenser vad gäller boende – mindre bostäder.
6.6. Hushållssammansättning
Om man idag jämför bostadsbeståndet
med befolkningen så ger det för Öckerö
kommun ett snitt på 2,3 personer per bostad. Enligt Boverket är genomsnittet i
Sverige 2,1 personer per hushåll.
6.7. Rörlighet inom bostadsmarknaden
Översiktligt kan konstateras att ungdomar
gärna bosätter sig på de sammanhängande
öarna medan barnfamiljerna väljer områden där de är uppvuxna. Detta befästs också av bostadsbeståndet.
Andel i respektive åldersgrupp har även att
göra med hur gamla bostadsområdena är.
I nybyggda småhusområden har framförallt barnfamiljer flyttat in. Efter ett antal år
när barnen vuxit upp kanske man flyttar
vidare och säljer huset. Här kan då en generationsväxling påverka befolkningssammansättningen.
6.5. Befolkningsprognos
Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos är antal invånare i kommu-
Trots en generellt ökad rörlighet bland
hushållen har omflyttningen i relation till
den totala befolkningen i Öckerö kommun
minskat. Andelen som flyttar in till respektive ut ur Öckerö kommun har minskat i
ungefär samma utsträckning som den inomkommunala omflyttningen. Mindre
omflyttning påverkar rörligheten inom den
”lokala bostadsmarknaden” och en bostadsmarknad utan rörlighet skapar flera
låsningseffekter. En effekt är att kommunens invånare får svårare att få tillgång till
den boyta och det bostadsläge som efterfrågas.
Om tillgången till ”rätt boende” minskar,
ökar ”bundenheten”, vilket påverkar hushållens familjebildning liksom invånarnas
10
upplevda ”nytta” av att bo i Öckerö kommun. Mindre rörlighet inom kommunen
kan även innebära att mångfalden minskar
och att segregationen förstärks t.ex. när
olika generationer eller sociala grupper
inte kan mötas.
Att omflyttningen minskat kan bl.a. förklaras av den generella bostadsbristen i regionen, långa köer till allmännyttiga bostadsföretag och höga priser på såväl bostadsrätter som äganderätter.
Nyproducerade bostäder och generationsväxlingar inom det befintliga bostadsbeståndet påverkar storleken på inflyttningsnettot. Ett begränsat utbud av bostäder på bostadsmarknaden drar ner både
den inom- och mellankommunala omflyttningen. Det finns därför små möjligheter
att öka inflyttningsnettot och påskynda
generationsväxlingar annat än genom att
bygga fler bostäder av rätt typ och på rätt
plats.
6.8. Pendling
Varje dag pendlar 3 500 personer från
Öckerö kommun till arbete. Utöver det
pendlar cirka 500 elever ut från kommunen varje skoldag. En majoritet av kommunens pendlare har Göteborg som målpunkt.
Ökad befolkning och tillväxt skapar med
dagens förhållanden även ökad biltrafik.
En hållbar utveckling måste bygga på åtgärder för att minska biltrafiken och konsekvenserna av den vilket utvecklas i
kommunens Trafikstrategi.
6.9. Kommunal tomtkö
Den kommunala tomtkön har nyligen avskaffats. Antalet kommunala tomter är få
och tilldelningen har varit mycket begränsad. Kvarvarande kommunala tomter kan
nu fördelas via mäklare alternativt nyttjas
till bostäder för grupper med särskilda
behov.
6.10.
Hushållen flyttar över kommungränser allt
mer för att tillgodose sitt bostadsbehov i
olika åldrar och skeden av livet. Utbudet
av olika boendemiljöer i Öckerö kommun
och i angränsande kommuner innebär att
hushållens boendekarriär, allt mer blivit
en regional process. Invånarna flyttar under olika faser i livet påverkar kommunerna på flera sätt. Barnomsorg, skola, trafikströmmar, bostadsplanering och fördelning av skattemedel etc. är sådana exempel. Kunskapen om de rörelser och flyttriktningar som sker inom vår närregion,
bland olika hushåll och åldersgrupper, är
viktig i ett längre perspektiv.
Det geografiska mönstret för hur personer
flyttar mellan Öckerö kommun och omgivande kommuner inom regionen är förhållandevis konstant. Av den folkökning som
tillkommer genom ett positivt flyttnetto är
över hälften från Göteborgsregionen.
Kommunalt bostadsbolag
Genom ÖFAB kan kommunen påverka
produktion och förvaltning på den lokala
bostadsmarknaden. Det kommunala bostadsbolaget kan t.ex. säkerställa behovet
av hyresrätter och bostäder till grupper
med särskilda behov.
7. Uppföljning av tidigare bostadsförsörjningsprogram
7.1. Byggnation 2008-2012
Under de senaste fem åren (2009-2013)
har det i kommunen färdigställts cirka 200
bostäder. Denna nivå är något lägre än den
bostadspolitiska målsättningen som kommunfullmäktige angav i Bostadsförsörjningsprogram 2008-2012.
Mål för antal nya bostäder 2007
2008
110
2009
70
2010
70
2011
60
2012
60
11
Färdigställda bostäder
2008
2009
2010
2011
2012
60
25
65
25
70
Det har varit lågkonjunktur i landet på
grund av den globala finanskrisen 2008.
Det har inneburit att ett redan lågt bostadsbyggande blivit ännu lägre i Sverige.
Osäkerhet inför framtiden och en mer restriktiv kreditgivning är en trolig förklaring till det låga antalet färdigställda bostäder i Öckerö.
I programmet påtalas att frågan om hur
det ska skapas möjlighet att bygga funktionella och mer anpassade lägenheter bör
diskuteras vidare.
För en åldrande befolkning är det viktigt
att bostäderna har hög tillgänglighet t.ex.
hissar och närhet till kommunal service
och kommunikationer.
Välanpassade ”vanliga” lägenheter innebär
att fler äldre kan bo i sin ordinarie bostad
och få behovsprövade insatser där. Seniorbostäder får dock inte förväxlas med äldreboenden.
Denna frågeställning finns fortfarande
kvar att behandla. Efterfrågan på billiga
och tillgängliga lägenheter kvarstår. Det är
svårt för äldre som vill sälja sina hus för att
flytta till lägenhet. En åtgärd som är viktig
för att skapa rotation på bostadsmarknaden.
Kommunens fastighetsägare hanterar uthyrningen av sina lägenheter utifrån egna
köer eller intresseanmälningslistor. Mäklarorganisationerna har egna sökmotorer
för bostads- och äganderätter som är till
salu.
Det står cirka 1 000 personer i det kommunala bostadsbolagets ÖFAB:s bostadskö. Lokala mäklare beskriver att trycket på
bostäder är ungefär lika stort som i övriga
Göteborg.
Även om de flesta säljer sina bostäder under sommarhalvåret är det framförallt åretruntboende som söks.
Det stora antalet 40-talister som uppnått
pensionsåldern samt antalet barn från den
s.k. baby-boomen under 1990-talet, som
nu flyttat hemifrån, har i flera avseenden
samma preferenser vad gäller boende.
Fastighetsägare, mäklare och andra aktörer på bostadsmarknaden vittnar om en
mycket stor efterfrågan på bostäder. Alla
typer av bostäder efterfrågas, men hyresrätter till rimligt pris är intressanta framförallt för ungdomar. Likaså efterfrågas
lägenheter nära service och kommunikationer, för de lite äldre. Vad det gäller
småhus finns en stor efterfrågan på villor
samt avstyckade tomter att bygga själv på.
7.4. I framtiden
7.2. Byggnation under 2013 – 2014
Under 2013 byggdes 20 enbostadshus.
Under 2014 20 enbostadshus och 62 lägenheter i flerbostadshus.
7.3. Behov och efterfrågan
Öckerö är en attraktiv kommun att bo i.
Generellt är det idag en brist på bostäder i
kommunen. Kunskap om bostadsbristen
och efterfrågan av bostäder begränsas av
svårigheter med att få tag i bra underlag.
Öckerö kommun har idag en relativt ung
befolkning till följd av stor inflyttning av
barnfamiljer. I det framtida Öckerö kommun blir andelen äldre fler, samtidigt som
ungdomsgrupperna minskar. Boendepreferenserna är snarlika hos de sistnämnda
grupperna. Ungdomar vill flytta hemifrån
och söker ofta mindre, billiga och funktionella hyresrätter gärna nära kollektivtrafik. Den äldre befolkningen efterfrågar, i
flera fall, särskilda seniorbostäder eller
lägenheter med närhet till service och hiss
i huset. En äldre befolkning ställer även
12
krav på andra typer av utformat boende
som gör det möjligt att bo kvar längre i
eget boende.
hyreslägenheter deras behov. Det finns
små möjligheter att tillgodose dessa behov
i kommunen idag.
Idag upplevs en brist på lägenheter, framförallt för äldre personer som vill sälja sitt
hus och flytta till lägenhet istället. En planering som ökar rotationen samt rörligheten på bostadsmarknaden blir därmed allt
viktigare i framtiden.
8.2. Äldre personer i ordinärt boende
Öckerö har ett aktivt och väl utvecklat näringsliv. Många arbetsplatser genererar
önskemål om bostäder i kommunen.
Kommande satsningar bedöms leda till en
ökad efterfrågan på bostäder i attraktiva
lägen.
8. Särskilt ansvar för vissa grupper
Kommunen har särskilt ansvar för vissa
grupper i samhället främst inom socialnämndens verksamhetsområden för att
skapa förutsättningar för invånarna i Öckerö kommun att leva värdiga liv oavsett
uppkommen livssituation.
Socialnämnden har en skyldighet att medverka i samhällsplaneringen för att skapa
goda förutsättningar för de med särskilda
behov att kunna bo och delta i samhället
på jämlika villkor.
Enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen
om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska kommunen tillhandahålla särskilda boenden till personer med
olika funktionshinder.
8.1. Unga vuxna
Öckerö kommun tappar genom utflyttning
av yngre. Detta är normalt eftersom många
yngre vill bo i större städer respektive i
studieorter där det finns ett annat utbud
av service, aktiviteter och nöjen. Men de
unga ska inte tvingas flytta från kommunen för att det saknas lämpliga bostäder.
De är en relativt betalningssvag grupp och
ofta ensamstående. Därmed passar mindre
De demografiska förändringarna är den
faktor som styr det framtida vårdbehovet
mer än någonting annat. Trenden för
kommunens befolkningsutveckling är tydlig. Andelen 65+ är i dagsläget cirka
22 % och prognostiseras öka cirka 16 % till
år 2020. Prognosen beviljade hemtjänsttimmar tyder på en utveckling som på ett
påtagligt sätt kommer påverka behovet av
stödinsatser till äldre, eftersom vårdbehovet generellt ökar med tilltagande ålder.
De förebyggande insatser och strategier
som kommunen kan genomföra i ett tidigt
skede för att skapa en nödvändig trygghet
för de äldre bör uppmärksammas. Antalet
lägenheter i seniorboende samt trygghetsboende i kommunen kan komma att påverka behovet av särskilt boende.
Öckerö bostadsbolag tillhandahåller idag
135 lägenheter fördelat på Öckerö, Hönö
och Björkö som är tillämpade för seniorer
vilka erbjuds via bostadskö.
8.3. Särskilda boenden för äldre
I Öckerö kommun finns det i dagsläget 118
permanenta boendeplatser, varav 40 är
demensplatser. Utöver permanenta platser
finns det i kommunen 14 korttidsplatser
samt två trygghetsplatser. Plats i särskilt
boende beviljas enligt gällande lagstiftning
av handläggare.
Socialförvaltningen har inför uppskattningen av antalet platser antagit att behovet av särskilt boende i Öckerö kommun
följer den demografiska utvecklingen i
kommunen. Något fler äldre som är över
80 år bor i särskilt boende i kommunen
jämfört med riket. Förvaltningen bedömer
att behovet av äldreboende platser kommer att öka med ca 15 % (20 platser) till år
2020.
13
8.6. Hemlösa
Det har arbetats fram en behovsanalys
inför byggnation av boende med inriktning
demens där förutsättningar skapas för att
tillgodose ökat behov.
8.4. Särskilda boenden för personer med
funktionsnedsättning
För närvarande finns det 28 permanenta
boendeplatser fördelat på gruppboende,
servicebostad och särskilt anpassad bostad
i kommunen. Beviljande av särskilt boende
sker efter handläggning enligt gällande
lagstiftning. Omsättningen av bostäder är
mycket låg och det dröjer ofta många år
innan bostaden blir tillgänglig för annan
behövande.
Enligt socialstyrelsens definition av hemlösa
1. Akut situation där en person helt saknar tak över huvudet
2. Avsaknad av bostad inför utskrivning
från institution
3. Ingen tillgång till bostad på den ordinarie marknaden utan hyreskontrakt
genom kommunens försorg
4. Kortsiktigt boende hos vänner och
släktingar
så har Öckerö medborgare som är hemlösa, särskilt enligt definition 3 och 4. Med
ett utökat utbud av hyreslägenheter skulle
även dessa kategorier i större utsträckning
än idag kunna beredas bostad.
I dagsläget är behovet av särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning svårt att förutse. Av antalet beviljade
insatser kan slutsatser dras att åldersstrukturen visar att 50 % är 0-22 år och 50
% 23-64. Förvaltningen har tidigare inför
uppskattningen av antalet platser antagit
att behovet av särskilt boende för personer
med funktionsnedsättning i Öckerö kommun följer den demografiska utvecklingen.
Det innebär ett ökat behov av särskilda
boendeplatser. En djupare analys och inriktning på åtgärd för att tillgodose framtidens behov är under arbete.
8.5. Boende för flyktingar, ensamkommande och anhöriga
Kommunen saknar idag förutsättningar
för att ta emot flyktingar i ordinärt boende.
Kommunen har valt att i första hand stödja ensamkommande flyktingbarn i familjehem. I något fall har boende ordnats
genom ÖFAB vid så kallad anhöriginvandring.
Bristen på hyreslägenheter, både stora och
små, gör det svårt för nyanlända att etablera sig i kommunen.
14
9. Bostadsbyggande och planering –
2020 (se tabell bilaga)
9.1. Mål och inriktning
Kommunen ska planera bostadsförsörjningen så att det skapas förutsättningar
för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att ändamålsenliga åtgärder för
bostadsförsörjningen
förbereds
och
genomförs.
Kommunen ska inom ramen för planerad
befolkningstillväxt stimulera till ett bostadsbyggande som skapar goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling
av hela kommunen. Det innebär åretruntbostäder, i olika upplåtelseformer, på alla
öar.
Bebyggelseutvecklingen ska ske så att effekten av befintlig infrastruktur och andra
investeringar optimeras och att så kallade
tröskeleffekter inom kommunal service
och infrastrukturutbyggnad undviks.
Kommunens långsiktiga planering ska
utgå ifrån en befolkningstillväxt på mellan
70-100 personer per år. Den innebär att
bostadsproduktionen under perioden fram
till 2020 i genomsnitt bör vara runt 35-50
bostäder per år, räknat med 1,8 personer i
lägenhetshushåll och 2,3 personer per
hushåll i villahushåll.
Bostadsförsörjningen ska därmed inriktas
på att så långt som möjligt förutse och tillgodose de behov av bostäder som uppstår
genom kommunens tillväxtmål och särskilda ansvar för vissa grupper. Det innebär att planer för bostäder ska utarbetas
mot bakgrund av faktiska prioriterade behov av bostäder och ur samtliga hållbarhetsperspektiv.
Befintliga invånare (samt de som vill flytta
hit) ska erbjudas goda och attraktiva boendemiljöer. Segregation skall motverkas.
Alla grupper i samhället ska ha möjlighet
att få en god bostad till rimlig kostnad med
prioritet till personer tillhörande grupper
för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.
I samband med planering av bostadsområden ska trygghetsaspekten beaktas t.ex.
den fysiska miljön, trafiksäkerhet och övrig utformning. Inom allt arbete med bostadsplanering ska barnperspektivet och
jämställdhetsperspektivet beaktas.
Lokalisering och utformning ska ske på ett
miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra
resurser främjas.
9.2. Konsekvenser
Eftersom mycket stora delar av bostadsbeståndet idag är småhus och vissa öar helt
saknar flerbostadshus ska det i första hand
ske ett byggande av flerbostadshus med
lägenheter, i form av ägarrätter, bostadsrätter och framförallt hyresrätter, i olika
prislägen. Förtätning och byggande av
högre bostadshus ska underlättas.
Enskilt byggande av småhus har varit en
viktig del för att trygga bostadsbeståndet i
kommunen. En utbyggnad med småhus
bör fortsatt ske i mindre omfattning genom avstyckning där det är lämpligt och
bidrar till förtätning samt i anslutning till
flerbostadshus.
Fler bostäder ska även kunna skapas genom ombyggnation och uppdelning av
befintliga enbostadshus eller genom t.ex.
inredningar av vindar på flerbostadshus.
Inga nya områden för gruppbyggda enbostadshus bör skapas inom planeringsperioden.
Målet i tidigare program om att det ska
utvecklas trygghets- och/eller seniorboende är fortsatt aktuellt.
15
Kommunens kommunala tomter ska säljas
via mäklare alternativt nyttjas för byggnation där särskilt ansvar för vissa grupper
föreligger.
Det finns även en byggrätt intill den gamla
skolan som kan utnyttjas för cirka tio bostäder och en kommunal tomt i anslutning
till hamnområdet med möjlighet att bygga
ett flerbostadshus med ca 15 bostäder.
9.3. Geografisk fördelning
Nedan presenteras planerade projekt fram
till 2020 samt planeringsförutsättningar
för ett längre tidsperspektiv på ö-nivå.
I redovisningen ingår de detaljplaner som
avses upprättas inom en femtonårsperiod,
som innehåller fler än fem bostäder och
där exploatering helt eller delvis är möjlig
inom tidsperioden.
Utöver dessa tillkommer bostäder genom
avstyckningar och mindre detaljplaner
samt genom att fler lägenheter inryms i
befintliga bostadshus. Denna tillkomst av
bostäder är svår att förutse var den tillkommer.
De planbesked som ligger väntande med
mindre än fem bostäder uppgår idag till 13
bostäder (nov 2014).
Det kan konstateras att befintliga och
kommande planer innebär mycket goda
förutsättningar för kommunen att uppnå
såväl bebyggelsemål som befolkningstillväxtmål. Tabellen i bilagan innehåller förutsättningar för fler bostäder än behovet.
Samtidigt är verkligheten ofta sådan att
inte alla planer kommer till stånd respektive bebyggs i den utsträckning som planerats.
9.4. Nordöarna
För Rörö har det genomförts en programprocess under 2014 där det pekas ut områden för förtätning och utbyggnad. Helt
utbyggt redovisar programmet möjlighet
till cirka 100 nya bostäder, i de flesta fall
efter genomförd detaljplaneläggning. Inom
planeringsperioden 2015-2020 bedöms
endast ett fåtal av dessa kunna förverkligas.
På Hyppeln byggs ett flerbostadshus med
cirka 20 lägenheter nära färjeläget, med
god tillgänglighet och parkering på Burö.
Det finns även cirka 20 outnyttjade byggrätter för friliggande villor väster om fotbollsplanen som kan bebyggas på längre
sikt.
På Källö-Knippla planeras för en ny användning av det tidigare varvet med cirka
30 bostäder i form av både villor och flerbostadshus. Det finns även outnyttjade
byggrätter i detaljplan för Fiskaregården
på Källös västsida. Här kan det uppskattningsvis tillkomma ytterligare minst 20
bostäder på längre sikt.
Då ambitionen är att tillkommande bostäder ska vara för åretruntboende krävs utvecklade kommunikationer om ovanstående byggnation ska kunna genomföras.
Då utökade biltransporter inte är möjligt
krävs först utveckling av ”resecentrum”
samt eventuellt alternativ i form av persontransporter och trygga parkeringar, vid
transportnoderna innan ytterligare bebyggelse sker.
Bostäder behövs för att säkerställa serviceutbudet på öarna. Ny bebyggelse bör i
första hand vara i mindre flerbostadshus
för att möjliggöra för den åldrande befolkningen att flytta från sina villor till ett tillgängligt och tryggt boende. Dessa bör om
möjligt lokaliseras nära service och färjelägen.
9.5. De sammanhängande öarna
På Hälsö pågår inget detaljplaneprojekt.
En programprocess har genomförts men
det har inte resulterat i något planarbete.
Det innebär förutsättningar för en mycket
16
begränsad byggnation på lucktomter och
genom avstyckningar.
På Öckerö pågår planering för bostäder i
Norra Brevik. Sammanlagt planeras 64
bostäder blandat i villabebyggelse och
flerbostadshus.
Kring Öckerö centrum pågår det en process om utveckling där det kan tillkomma
ca 300 bostäder. Utbyggnaden förväntas
ske över en femårsperiod med start 2017.
Utbyggnaden av äldreboendet Solhöjden
förväntas ge minst 48 nya lägenheter under programperioden.
Det finns även en del planbesked för
mindre förtätningar, en på fem villor vid
kyrkan och en vid Minnestensskolan med
tio lägenheter samt Ankaret om 15 lägenheter.
Vid Ekelundsvägen har plantillstånd medgivits för flerbostadshus med 40 bostadsrätter vilket kan bebyggas på längre sikt.
I anslutning till Hönö Klåva finns även ett
positivt planbesked för med ett flerbostadshus med tolv bostäder.
För Fotö finns inget pågående planarbete
men viss förtätning kring skolan förväntas
där det kan tillkomma ett mindre antal
bostäder.
I de planer som pågår för de sammanhängande öarna finns en blandning olika
boendeformer vilket uppfyller målet om
ett breddat bostadsutbud. Kommunikationerna är förhållandevis goda vilket är en
förutsättning för åretruntboende.
Utmaningarna för byggandet på de sammanhängande öarna ligger i att bilberoendet måste minska. Störst möjlighet för
detta sker genom ett byggande i kollektivtrafikstråken och genom att satsa på att
stärka de centrum som finns, Hönö Klåva
och Öckerö centrum.
9.6. Björkö
Hönö har flera utbyggnadsområden med
färdiga detaljplaner. På Sandlyckan kommer det uppföras 20 bostäder i flerbostadshus med byggstart 2015.
I detaljplanen för Heinövallen finns det
utrymme, utöver Bovieran, på cirka 50
lägenheter med planerad byggstart 2015.
I detaljplanen för Nästås finns byggrätter
för cirka 70 lägenheter och dessa är tänkt
att utnyttjas helt eller delvis som äldreboende, på längre sikt.
Det finns ett positivt planbesked för flerbostadshus med ca 60 lägenheter kring
Spindelnområdet, på längre sikt.
För Hönö Klåva har det genomförts en
programprocess. I programmet anges riktlinjer för Hönö-Klåva som ett handels- och
besöksområde. Programmet beskriver var
det är möjligt att bygga bostäder men anger inte hur många men uppskattningsvis
rör det sig om cirka 30 bostäder.
På Björkö finns två positiva planbesked
innehållande bostäder. Vitsippevägen innehåller både villor och flerbostadshus om
totalt cirka 30 bostäder samt ett planbesked för ett flerbostadshus med seniorbostäder om cirka 24 lägenheter och intilliggande fastighet med tio bostäder.
Björkö står för kommunens största markreserv. Planeringen efter perioden 20152020 har fokus på Björkö och ett arbete
med en fördjupning av översiktsplan för
området söder om samhället pågår. Området bedöms kunna innehålla upp till 400
bostäder på lång sikt.
9.7. Kalvsund
På Kalvsund pågår idag ett arbete med
förtätning vid den gamla skolan. Bebyggelsen är blandad och det kan tillkomma cirka 15 bostäder både i form av flerbostadshus och som villor.
17
9.8. Grötö
På Grötö har den största utbyggnaden
skett genom avstyckning av befintliga tomter och det finns inga aktuella planer för
någon större utbyggnad. Dock finns områden där förtätning kan vara möjlig.
10. Handlingsplan
Öckerö kommun ska
1. Skapa rörlighet i det befintliga bostadsbeståendet genom att äldre ska
ges möjlighet att flytta till trygga boenden.
2. Bygga nya bostäder i kollektivtrafiknära lägen med prioritet till flerbostads-
hus. Inventera byggbar mark med stöd
i översiktsplan.
3. Skapa ett markinnehav som möjliggör
god planering och strategiska etableringar.
4. Effektivisera plan- och byggprocessen
för nya bostäder. Utnyttja planmonopolet och prioritera planer med stort
allmänintresse. En hög planeringsberedskap ska finnas för att kunna utarbeta planer som bidrar till bostadsförsörjningsprogrammets målsättningar.
5. Utnyttja ÖFAB för att skapa fler hyresrätter och skapa rörlighet i beståndet.
18
Bilaga
Tabellen redovisar pågående exploatering, möjlig byggnation i färdiga planområden och pågående/planerade planläggningsområden och det antal bostäder dessa beräknas kunna generera till år 2020. Med fet stil redovisas bostäder inom befintliga detaljplaner.
Ort
Objekt
Up
plåtelsefor
m
Nr
Markägare
Rörö
KällöKnippla
G:a skolan
Hamnområdet
Programområdet
Kvibackeskären
V. fotbollsplan
Fiskaregården
G:a varvet
Brf
Brf
Eh
Brf
Eh
Eh
Eh/
Brf
1
2
3
4
5
6
7
Hälsö
Öckerö
N Brevik
Eh,
Brf
Hr,
Brf,
Eh
Hr
Hr
Eh
Brf
Eh
Hr
Hr
Hr
Brf
Hr
Brf
Brf
Eh
Eh/
Brf
Brf
8
ÖFAB
Kommunen
Privat
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen/
Privat
Privat
Eh/
Brf
Eh
25
Hyppeln
Öckerö C
Hönö
Fotö
Björkö
Kalvsund
Grötö
Summa
Solhöjden
Minnesten
Kyrkan
Ekelundsvägen
N Långesand
Ankaret
Spindeln
Heinövallen
Sandlyckan
Nästås
Hönö Klåva C
Hönö Klåva V. Vägen
Skolområdet
Vitsippevägen
Kyrkvägen
/Skarviksvägen
FÖP Björkö södra samhälle
G:a skolan
-
Under
exploatering –
klart
2016
Planering
–
möjlig
byggnation
20172020
20
20
20
20
25
15
15
60
Kommunen
m.fl.
150
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
ÖFAB
ÖFAB
Privat
Privat
Kommunen
ÖFAB
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Privat
Privat
ÖFAB
Kommunen
ÖFAB/Privat
Kommunen/
Privat
Kommunen
48
10
5
26
Planering
–
möjlig
byggnation
2026-
15
9
24
Planering
–
möjlig
byggnation
20212025
10
150
24
40
20
20
60
48
20
70
30
12
8
30
34
100
ÖFAB
-
15
88
392
355
279
Brf=bostadrätt, Hr=hyresrätt, Eh=egnahem
19
20
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 1/18
Samrådsredogörelse
BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
ÖCKERÖ KOMMUN
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 2/18
INLEDNING
Bostadsförsörjningsprogrammet för Öckerö kommun lägger fast den övergripande synen på hur kommunen vill att boendet ska utvecklas på sikt. Programmet är en del av
kommunens långsiktiga arbete med markförsörjning, planförsörjning, bygglovgivning
och investeringsbudget. På kort sikt utgör det underlag för detaljplaneläggning och
projektering samt kommande prognos för befolkningstillväxt och fördelning. Kommunernas ansvar för bostadsförsörjning regleras i bostadsförsörjningslagen (2000:1383).
Den klargör att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten vilket regleras i Plan- och bygglagen (2010:900). Lagens syfte är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Utöver ovanstående finns Socialtjänstlagen (2001:453) som anger kommunens ansvar
för den enskildes rätt till bostad samt Kommunallagen 81991:900) där kommunens
rätt att skapa och driva bostadsföretag ingår.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige och uppdateras
en gång per mandatperiod. Riktlinjerna ska grundas på en analys av den demografiska
utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet hos särskilda grupper och
marknadsförutsättningarna.
Bostadsförsörjningsprogrammet har en tydlig koppling till kommunens vision och miljömål för att skapa bästa möjliga förutsättning för att på ett långsiktigt hållbart sätt nå
politiskt ställda mål kring bostadsbyggandet.
En förutsättning för utveckling av nya bostäder och befolkningstillväxt är infrastruktur. Kommunens strategier för att hantera de negativa konsekvenserna av bilåkande
och skapa förutsättningar för alternativa färdmedel och lokala arbetstillfällen behandlas i kommunens trafikstrategi. Förutsättningarna för försörjning av vatten- och avlopp är under utredning.
En annan förutsättning är tillgång till exploateringsbar mark. För att lyckas nå målet
om goda bostäder för alla måste kommunen arbeta aktivt med sin planberedskap och
tydligt koppla samman översiktsplanering, riktlinjer för bostadsförsörjningen och infrastrukturplanering samt bedriva en aktiv markpolitik. Kommunens översiktsplan pekar ut var bostadsbyggande kan ske. Arbete med att utveckla en ny översiktsplan pågår.
Allmännyttan är ett värdefullt redskap där kommunen som ägare kan besluta om byggande, renovering och hur många lägenheter som ska reserveras för till exempel bostadssociala ändamål.
Sammantaget utgör översiktsplanen, trafikstrategin och bostadsförsörjningsprogrammet hörnstenarna för en långsiktigt hållbar utveckling av bostäder i kommunen.
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 3/18
SAMMANFATTNING
Nedan följer en sammanfattning av de statliga och regionala myndigheternas kommentarer på bostadsförsörjningsprogrammet samt de åsikter som har återkommit i
samtliga yttranden och på så vis behöver lyftas fram.
Länsstyrelsen anser att Öckerö kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen innehåller
förvisso mål och vissa insatser för att nå dessa, men Länsstyrelsen anser att programmet behöver bli tydligare på vilka mål som gäller för programperioden och vilka insatser som är kopplade till detta. Mål och lämpliga åtgärder för att underlätta för särskilt
utsatta grupper på bostadsmarknaden bör bli tydligare. Vidare bör kopplingen stärkas
till relevanta nationella mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Kopplingen till Göteborgsregionens (GR) strukturbild bör göras i inledningen av
programmet för att förtydliga kommunens roll i regionen.
Vidare redovisas de yttranden som återkommande framgår av övriga instansers yttranden;
x
En blandad upplåtelseform vad gäller bostäder skall prioriteras.
x
Fler hyresrätter skall prioriteras. Främst för yngre och äldre.
x
Gång- och cykelvägarnas roll i utvecklingen behöver betonas.
x
Argumentationen kring kapaciteten på Nordölinjen behöver motiveras.
x
Formuleringarna i programmet är allmänt hållna – fler mått och mål behövs.
REVIDERING AV FÖRSLAGET
Bostadsförsörjningsprogrammet har efter samrådstiden justerats och förbättrats med
hänsyn till de synpunkter som inkommit. De mål som gäller för programperioden har
förtydligats och kompletterats med en handlingsplan. Beskrivningen av kommunens
ansvar för vissa grupper har utvecklats. Kopplingen till nationella mål, planer och program med betydelse för bostadsförsörjningen har förtydligats och kopplingen till Göteborgsregionens strukturbild gör tidigare i programmet. Kommunens ambitioner avseende bostadsbyggandet under såväl programperioden som mer långsiktigt har förtydligats i såväl text som tabell i bilaga.
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 4/18
STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER
LÄNSSSTYRELSEN
Inledning
Länsstyrelsen välkomnar att Öckerö kommun har valt att ta fram riktlinjer för
bostadsförsörjningen i enlighet med lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Lagen, som reviderades 1 januari 2014, innehåller nu tydligare krav på
vad riktlinjerna minst ska innehålla:
2 § Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande
uppgifter:
1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,
2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och
program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.
Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av
efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866).
Länsstyrelsens samrådsyttrande utgår från hur väl riktlinjerna för bostadsförsörjningen
lever upp till kraven i 2 § av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
Samlad bedömning
Öckerö kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen innehåller förvisso mål och vissa
insatser för att nå dessa, men Länsstyrelsen anser att programmet behöver bli tydligare på
vilka mål som gäller för programperioden och vilka insatser som är kopplade till detta. Mål
och lämpliga åtgärder för att underlätta för särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden
bör bli tydligare. Vidare bör kopplingen stärkas till relevanta nationella mål, planer och
program av betydelse för bostadsförsörjningen. Kopplingen till Göteborgsregionens (GR)
strukturbild bör göras i inledningen av programmet för att förtydliga kommunens roll i
regionen.
Mål och åtgärder för att nå dessa
Öckerö kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen innehåller mål och en del insatser för
att dessa, men Länsstyrelsen anser att programmet behöver bli tydligare på vilka mål som
gäller för programperioden och vilka insatser som är kopplade till detta. På sida 6 skriver
kommunen vilka mål från tidigare program (2008–2012) som fortfarande är ”aktuella”.
Vad innebär det? Innebär det att dessa mål gäller även för perioden 2015–2020? På sida
14 kommer sedan ett avsnitt med mål och inriktning för bostadsbyggande och planering
2020. Där står det bland annat att 35–50 bostäder ska byggas per år och att kommunens
mål om tillväxt och ansvar för vissa grupper ska vara styrande för de planer som tas fram.
Dokumentet behöver förtydligas så att det blir helt tydligt vilka mål som gäller och vilka
åtgärder som förbereds och planeras för att nå målen.
Länsstyrelsen anser att kommunen gjort en bra beskrivning för läget över byggplaner för
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 5/18
de olika delarna/öarna av kommunen. Här framgår aktuellt planeringsläge och så vidare,
vilket bör underlätta för såväl kommuninvånare som berörda aktörer hur kommunen avser
utveckla och bedriva bostadsbyggandet. Det framgår dock inte hur markägandet ser ut i
exploateringsområdena. I vilken grad kommunen själv äger mark och kan styra eller om
man är utlämnad åt olika aktörers beslut om att faktiskt genomföra projekt med önskvärt
innehåll och enligt tider som kommunen angett.
För att nå målen har kommunen flera olika verktyg att använda sig av. I bostadsförsörjningsprogrammets avsnitt med mål och inriktning 2020 är det framförallt planverktyget
som lyfts fram. Ett av verktygen är fysisk planering, men där finns också en rad andra
verktyg som kommunen skulle kunna lyfta fram mer såsom det allmännyttiga
bostadsföretaget och deras möjlighet att täcka behov på bostadsmarknaden, insatser
riktade direkt mot hemlöshet och regional samverkan.
Nationella mål, planer och program
Det är positivt att programmet redovisar vilka dokument som utgör hörnstenarna i
kommunens arbete för en hållbar utveckling och att bostadsförsörjningsprogrammet
bedöms var en av dessa. Det finns en bra koppling till andra relevanta kommunala
ställningstagande.
Länsstyrelsen anser dock att kopplingen till regionala och nationella mål, planer och
program med betydelse för bostadsförsörjningen behöver bli tydligare. Det framgår inte
hur kommunens riktlinjer knyter an till nationella mål, planer och program av betydelse
för bostadsförsörjningen.
Vad gäller regionala mål, planer och program innehåller riktlinjerna kopplingar till
Göteborgsregionens strukturbild, men inte så tydligt hur bostadsförsörjningen stödjer
strukturbilden eller andra relevanta regionala mål. Kopplingen till GR:s strukturbild skulle
kunna göras i inledningen av pro-grammet för att förtydliga kommunens roll i regionen.
Som den ligger nu blir det lite otydligt vilken koppling som görs till strukturbilden.
Särskilda grupper på bostadsmarknaden
Insatser för nyanlända
Kommunen konstaterar att man idag saknar förutsättningar för att ta emot flyktingar i
ordinärt boende. Kommunen har alltså identifierat en brist, men vad Länsstyrelsen ser har
kommunen inte formulerat några tydliga mål eller insatser för att utveckla bostadsbeståndet så att förutsättningar för att rätta till bristen skapas. Syftet med riktlinjer för
bostadsförsörjningen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda
bostäder. Lämpliga åtgärder för detta ska förberedas och genomföras. Länsstyrelsen anser
att kommunen bör lyfta in mål för att komma till rätta med bristen, alternativt
problematisera detta mer. Att bara konstatera att förutsättningar saknas för att ta emot
flyktingar i ordinärt boende är för svagt för att uppfylla 1 § i lagen (2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
Här kan även en hänvisning till de integrationspolitiska målen ske. Delmål med särskild
betydelse för planeringen är ett effektivt system för mottagande och introduktion för
nyanlända.
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 6/18
Hemlöshet
Kommunen ska enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, som
nämnts ovan, planera för att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. I riktlinjer för
bostadsförsörjningen är det därför viktigt att också uppmärksamma personer utanför den
ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om att motverka hemlöshet och underlätta
inträdet på bostadsmarknaden. Problem med hemlöshet beror till stor del beror av
strukturella orsaker och därför har en berättigad plats i kommunens övergripande
planering för bostadsförsörjningen. För vägledning i hur kommunen kan lyfta
hemlöshetsproblematiken i sina riktlinjer för bostadsförsörjningen se länsstyrelserna
rapport Hemlöshet – en fråga om bostäder. Socialstyrelsens definition av hemlöshet bör
utgöra en del av redovisningen över hemlösa i kommunen.
Unga
Öckerö kommun har en relativt ung befolkning, men också en hög andel invånare över 65
år. I bostadsförsörjningsprogrammet lyfts äldre personer fram, men underlaget om ungas
situation på bostadsmarknaden bör utökas.
Äldre
Enligt Boverket är äldre en av de grupper som har det särskilt svårt att få en lämplig bostad
och kommunen lyfter själv fram utvecklingen med en ökande andel äldre. Här utgör
bostäder i det befintliga beståndet en viktig potential i bostadsförsörjningen. Att öka
tillgängligheten i befintliga bostäder ökar möjligheten för kvarboende.
Barn, mångfald och jämställdhet
I bostadsförsörjningsprogrammet står det att programmet (och kommande översiktsplan)
bör ha ett tydligare barn-, mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. I samrådsförslaget är
det inte särkskilt tydligt. Det handlar om allt från statistik som redovisas till analyser av
hur till exempel kvinnor och mäns olika möjligheter på bostadsmarknaden ser ut.
Riktlinjernas koppling till plan- och bygglagen (PBL)
Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av
2 kapitlet 3 § punkt 5 plan och bygglagen (BFL 4 §). Enligt PBL 2 kap 3 § punkt 5 ska
planläggning enligt denna lag främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Vikten av att kommunen har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen förstärks härmed.
Det bör framgå i planen att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen har denna
vägledande roll.
Kommentar
Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och tar tacksamt emot de förslag till justeringar
och utveckling av programmet som länsstyrelsen föreslår.
Programmet har utvecklats i enlighet med förslagen. Målen för programperioden har
förtydligats och åtgärder har kopplats till dessa. Kopplingen till nationella och regionala
mål har förtydligats. Det allmännyttiga bostadsföretagets roll har lyfts fram och
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 7/18
programmets vägledande roll förtydligats.
KOMMUNER OCH KOMMUNALFÖRBUND
GÖTEBORGS STAD
Överväganden
I bostadsförsörjningsprogrammet anges en ambition om ett bostadsbyggande på 35- 50
bostäder per år fram till 2020. Kommunen ska verka för att skapa bostäder för
åretrunt-boende, i olika boendeformer, på alla öar. Öckerö kommun håller även på att
ta fram en trafikstrategi och i programmet påpekas att en avgörande frågeställning är
hur Öckerö ska kunna utvecklas utan att den ansträngda trafiksituationen på väg 155
förvärras genom ökad pendling till Göteborg.
Fastighetskontoret anser att det är ett välskrivet och intressant program där det tydligt
framgår att vi arbetar med likartade frågor kring bostadsförsörjning, om än i olika skala
och utifrån olika villkor. Kontoret delar också synpunkten från stadsdelsförvaltning
Västra Hisingen att Öckerö och Västra Hisingen är ömsesidigt beroende av att resande
och trafik fungerar längs väg 155 och att det kan påverkas av bostadsbyggande på
Öckerö. Åtgärder för ett ändrat resmönster från Öckerö har även positiva effekter för
resandet och trafiken i Västra Hisingen, främst i Torslanda.
Kommentar
Öckerö kommun noterar synpunkterna. Fortsatt bostadsbyggande är en förutsättning för
Öckerö kommuns utveckling. Ett bostadsbyggande som, med stöd av Trafikstrategin, inte
ska öka problemen på väg155.
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 8/18
KOMMUNALA NÄMNDER OCH ENHETER
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN
Bygg- och miljönämnden har fått Bostadsförsörjningsprogram för Öckerö kommun på
remiss. Synpunkterna nedan har inhämtats från plan-, bygg- och miljöenheten.
Bostadsförsörjningsprogrammet ska fastställa den övergripande synen på hur kommunen
vill att boendesituationen ska utvecklas på sikt. Programmet ska utgöra en grund för
kommunens fysiska planering och ange inriktning och mål för framtida byggande och
bostadsplanering. Programmet ska ge en samlad bild av befolknings- och bostadssituationen och av de behov som finns idag och fram till målbilden 2020.
Bygg- och miljönämnden ser positivt på ett bostadsförsörjningsprogram som anger
inriktning och mål för hur det framtida bostadsbyggandet och planering ska ske. Det är
viktigt att Öckerö har en hållbar bostadsutveckling och att det som byggs är det som
behövs för att få en rörlighet inom bostadsmarknaden.
Programmet är omfattande och redogör bl.a. för politiska mål, dagens förutsättningar och
uppföljning av tidigare bostadsförsörjningsprogram. Nämnden ställer sig bakom
programmet med komplettering enligt nedan:
x
Under ”Trafikstrategi” nämns att trafiksystemet måste utvecklas i takt med
utbyggnation och byggnation så att kollektivtrafiken blir ett attraktivt alternativ till
bilen. Här behövs även gång och särskilt cykel framhållas som ett alternativ.
Avstånden på öarna är generellt korta och cykel kan vara ett bra alternativ för resor
inom kommunen.
x
Det saknas en kortfattad sammanfattning/avslutning med slutsatser. En analys av
tabellen i bilagan bör tillföras dokumentet.
x
Bostadsförsörjningsprogrammet ska vara ett levande dokument så det borde stå
något om på vilket sätt och hur ofta revidering ska ske.
x
Bygg- och miljönämnden vill särskilt understryka betydelsen av ökad byggnation av
bostäder som upplåts med hyresrätt i flerfamiljshus.
x
Bygg- och miljönämnden vill särskilt understryka det angelägna i att äldre
detaljplaner snarast omarbetas i syfte att förbättra och underlätta bygglovshandläggningen i nu exploaterade områden – underlätta förtätning.
Kommentar
Kommunstyrelsen noterar att bygg- och miljönämnden delar styrelsens syn på behovet av
en ökad andel hyresrätter i flerbostadshus. Bilagan har kompletterats med en analys och
gång- och cykeltrafik har lyfts fram som ett alternativ till bil. Kommunstyrelsen delar byggoch miljönämndens syn på att omarbeta äldre detaljplaner i syfte att underlätta bland
annat förtätning.
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 9/18
FRITID- OCH KULTURVERKSAMHETEN
I min roll som kultur och fritidschef har jag inget att tillägga till förslag till bostadsförsörjningsprogram för Öckerö kommun.
Kommentar
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Barn- och utbildningsnämnden har ombetts att inkomma med synpunkter på kommunens
nya bostadsförsörjningsprogram. Programmet ger en ny bild av hur befolkning och
bebyggelse kan komma att utvecklas i kommunen. Det innebär både förtätning av
befintliga bostadsområden och utveckling av nya på så gott som samtliga öar.
Sammantaget ger det en bild av att invånarantalet kan komma att växa mer än vad som
varit känt när Barn- och utbildningsnämnden genomfört tidigare lokalbehovsutredningar;
Hållbart Lärande 2009 och Framtida Skollokaler 2012.
Enligt tjänsteskrivelsen daterad 2015-04-20 bör kommunal tomt och tomt som ägs av
kommunens fastighetsbolag i anslutning till förskolor och skolor skyddas för att säkra ett
framtida behov av skolhus och skolgård. Särskilt angeläget är detta på Björkö, Hönö och
Öckerö där förtätningen är mest omfattande. Samtidigt behöver ytterligare tomt reserveras
för framtida behov på de sammanbundna öarna.
Barn- och utbildningsnämnden har ställt sig bakom Boverkets allmänna råd (2015:1) om
friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet.
Boverkets råd och ett tydligt barnperspektiv ligger till grund för tjänsteskrivelsen och för
att säkra att friytan för barn och unga inte ska minska i samband med utbyggnad av
bostäder behöver nämnden bevaka beslut om planer och bygglov.
Kommentar
Kommunstyrelsen tar tacksamt emot synpunkterna. De utgör ett angeläget underlag i
arbetet med omarbetning av gamla planer och utveckling av nya.
SOCIALNÄMNDEN
Bakgrund
Kommunens nya bostadsförsörjningsprogram ger en bild av hur befolkning och bebyggelse
kan komma att utvecklas i kommunen. Socialnämnden har fått möjlighet att lämna
synpunkter på det nya bostadsförsörjningsprogrammet.
Socialförvaltningen har varit delaktig i framtagande av programmet och även lämnat
synpunkter under arbetets gång.
Synpunkter
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 10/18
Vid en expansion inom kommunen vill Socialnämnden, som ansvarig nämnd för
Räddningstjänsten, påtala vikten av att hänsyn tas till förmågan att genomföra
räddningsinsatser. Detta gäller särskilt på Björkö där den befintliga beredskapsförmågan
redan är begränsad. Socialnämnden vill även påtala vikten av att beakta utbudet av
tillgängliga bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning.
Kommentar
Kommunstyrelsen tar tacksamt emot synpunkterna.
KRETSLOPPSENHETEN
Mål sid 6:
Kretsloppsenheten vill betona vikten av att vid planeringen av nya bostadsområden skall
logistiken kring avfallshanteringen även framgent säkerställas. En god och ur trafik- och
arbetsmiljö säker hantering av hämtningen är av stor vikt. Inte minst ur barnperspektivet.
Hämtningen som i dag sker med baklastande komprimerande bilar kan i framtiden
förändras. Vid byggnation av större bostadsområden kan andra insamlingsalternativ
beaktas. Det är också viktigt att byggnationen av avfallsutrymmen planeras så att onödig
körning inne i bostadsområden undviks.
Lokala miljömål sid 6:
Kretsloppsenheten understryker vikten av en god livsmiljö och en miljömedveten
planering. Det är viktigt att ta steg uppåt i den så kallade avfallstrappan. Vid byggnation av
avfallsutrymmen bör även utrymmen för återvinning beaktas. Kommunen samlar nu in allt
via återvinningsstationer. I en framtid kan fastighetsnära insamling, där detta är möjligt,
bli aktuell inom vissa delar av kommunen. Det är också viktigt att intentionerna, gällande
framtida avfallshantering, i bostadsförsörjningsprogrammet och kommande ÖP
harmoniserar med varandra.
Allmänna förutsättningar sid 7 - 10:
Boendet i lägenheter komma att öka i framtiden. Andelen äldre kommer att öka. Det är
viktigt vid byggande av lägenheter att man underlättar utsortering av avfallet genom att
montera sorteringsutrustning i nya kök. Det skall vara lätt för äldre att sortera och bli av
med avfallet. Vid byggnation av senior och äldreboende bör det finnas möjlighet till
fastighetsnära insamling av utsorterat avfall.
Bostadsbyggande och planering – 2020 sid 14-16:
Kretsloppsenheten har en väl utbyggd verksamhet på samtliga våra öar. Vi har
återvinningsstationer på alla öar. Det finns även återvinningscentraler på Öckerö, Knippla,
Rörö, Hyppeln och Björkö. För att även i framtiden säkra en god avfallshantering vid en
ökad befolkningsmängd på nordöarna är det viktigt att dessa bibehålls. Närheten till
avlämningsplatser är helt avgörande för en hållbar avfallshantering.
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 11/18
Kommentar
Kommunstyrelsen tar tacksamt emot reflektionerna.
INTRESSEORGANISATIONER
BJÖRKÖ SAMHÄLLSFÖRENING
Björkö Samhällsförening ställer sig bakom bostadsförsörjningsprogrammet, med vill
understryka vikten av att kommunen tar fram hyreslägenheter på Björkö för yngre och
äldre, till så låg kostnad som möjligt.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna och delar samhällsföreningens syn på
behovet av hyreslägenheter.
KALVSUNDS ALLMÄNNYTTIGA SAMHÄLLSFÖRENING
Vi anser att förslaget i sin helhet är tvetydigt och allmänt hållet. Vi invänder dock specifikt
avseende det som skrivs på sida 16 rörande Kalvsund och Grötö beträffande parkeringsfrågan. Här påstås alltså att det saknas förutsättningar för parkeringar!? Vi häpnar. För det
första är påståendet en osanning, eftersom det bevisligen finns förutsättningar för
parkeringar. Parkeringsområdet på Framnäs kan nämligen byggas ut, och det såväl på
bredden som på höjden. För det andra har Kommunfullmäktige beslutat att
”Parkeringsfrågan på Framnäs och Grönevik ska hanteras i ett större sammanhang i
anslutning till framtagandet av trafikstrategin.”. Beslutet, eller uppdraget om man så vill,
utesluter på intet sätt en utbyggnad. Och eftersom uppdraget pågår, och utfallet därmed är
okänt, är det givetvis fullständigt fel av även detta skäl att påstå att förutsättningar för
parkeringar saknas!
Vidare skrivs att ”Öarna har dock förutsättningar för att åka kollektivt både till Öckerö och
mot Göteborg.”. Jo, än så länge finns kollektivtrafik till såväl Öckerö som Göteborg. Men
det gäller ju för alla bebodda öar inom Öckerö kommun, så varför nämna detta specifikt för
just Kalvsund och Grötö? Saknar onekligen relevans i sammanhanget.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna. Stycket som berör samhällsservice och
parkering har förtydligats.
RÖRÖ Ö-RÅD
För att följa planens intentioner om ökad byggnation är kommunikationer viktiga och det
behövs förbättrat samarbete mellan kommun, trafikverk (färjerederiet) och Västtrafik. I
planen påstås att kapacitetstaket på nordölinjen är nått, det är direkt felaktigt, det finns
stora möjligheter att köra tätare turer och fler färjor. Vi saknar en mer aggressiv plan med
bostäder för yngre och barnfamiljer utan att man behöver investera, en möjlighet att prova
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 12/18
på boende, framförallt på de mindre öarna.
Det är lite tvetydigt att man vill satsa på boende men samtidigt, om än felaktigt, hävdar att
det inte finns kapacitet på Nordölinjen.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna. Trafikverket yttrade sig på Program för
Rörö enligt följande:
”Trafikverket tecknade sommaren 2013 ett avtal med kommunen om medfinansiering
av ytterligare turer under högtrafik på Nordöleden vilket innebär att nuvarande fartyg
nyttjas maximalt under denna tid och färjorna är fulla. En ytterligare ökning av
kapaciteten innebär omfattande investeringar i andra fartyg, men även i nya färjeläge
och det är i nuläget inte aktuellt....
....Inriktningen i stråket (väg 155) är att öka kollektivtrafikåkandet och Trafikverket
anser därmed att nuvarande kapacitet på färjetrafiken för bil är en planeringsförutsättning för den bilburna trafikutvecklingen i Öckerö kommun/Rörö. Det betyder att
ytterligare bebyggelse på Rörö bara kan förverkligas om kommunen finner andra
lösningar (än biltrafik) för att möta transportbehovet inom och mellan närliggande
kommuner. Det kan exempelvis vara utökad kollektivtrafik, samåkning, gång- och
cykeltrafik, pendelparkeringar, personfärjetrafik, andra riktade åtgärder för att
förändra/minska behovet att använda bil samt annan färjetrafik som inte finansieras av
Trafikverket.”
GRÖTÖ Ö-RÅD
När vi läser den del i programmet som avser Grötö kan vi konstatera att Öckerö kommun
inte har några tankar eller idéer för Grötös framtida bostadsförsörjning. Vi undrar därför
om kommunledningen ser någon framtid för Grötö, som kommundel och en plats att bo
och leva på. Med tanke på den demografiska utvecklingen skulle det vara värdefullt om
Öckerö kommun undersökte möjligheterna att bygga ett mindre äldreboende på Grötö. Det
finns kommunal mark som skulle kunna vara lämplig.
Tomtkö??
Mot bakgrund av Grötös undanskymda plats i bostadsförsörjningsprogrammet undrar vi
också om det är någon idé för någon att stå i tomtkön för Grötö? När denna fråga ställdes
direkt till kommunledningen för en tid sedan, blev svaret att ”det är viktigt för kommunen
att veta hur stort intresset är”. Är de mycket återhållna skrivningarna om Grötö i
bostadsförsörjningsprogrammet resultatet av den vetskapen? Det är uppenbarligen ingen
idé att hoppas på någon marktilldelning till de köande förrän efter 2020. Är det då rimligt
att ha en kö och låta de köande betala köavgift år efter år utan att tala om att det inte blir
någon mark inom överskådlig tid. Tror att många känner sig lurade!
Underdimensionerad skola
En bostadsutbyggnad måste gå i takt med utbyggnad av infrastruktur, service, skolor etc.
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 13/18
Den omfattande utbyggnaden på Björkö har nu lett till att skolan där idag är
underdimensionerad. Detta drabbar inte bara björköbarnen utan också grötö- och
kalvsundsbarnen. Eftersom det uppväxande släktet, barnen, är det viktigaste vi har, är det
naturligtvis absolut nödvändigt att skolan byggs ut innan en fortsatt bostadsutbyggnad på
Björkö kan ske. Ambitionen att öka befolkningen och skatteunderlaget får inte gå ut över
barnen!
Fler invånare kräver bättre kollektivtrafik
Det är också avgörande för en positiv utveckling av Björkö, Kalvsund och Grötö att
kollektivtrafiken fungerar. Att det finns plats för flera barnvagnar på bussarna, att
tidtabellerna anpassas till när folk behöver åka osv. Busstrafik anpassad till färjorna från
tidig morgon till sen kväll på Björkö, och kanske till och med direkt in till Göteborg, skulle
underlätta avsevärt och möjliggöra en fortsatta utbyggnad av bostäder på de tre öarna.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna. Kommunens tomtkö är avskaffad enligt
beslut i kommunfullmäktige. Kommunen understryker vikten av att bostadsbyggandet går
hand i hand med utvecklingen av samhällsservice och infrastruktur. God kollektivtrafik är
en förutsättning för samhällets utveckling samtidigt som samhällets utveckling är en
förutsättning för kollektivtrafik. Dessa måste gå hand i hand. Av den anledningen
argumenterar kommunen hos Västtrafik att genomförda och eventuella framtida
nerdragningar av kollektivtrafiken är direkt kontraproduktiva.
KNIPPLA Ö-RÅD
Vi ser generellt positivt på programmets skrivningar kring Knippla, några punkter nedan
dock
x
Under rubriken Trafikstrategi anges att nordöleden, enligt Trafikverket, har nått
sitt kapacitetstak. Vi som nyttjar nordöleden ser inte detta tak utan upplever att god
kapacitet finns. Det är vidare märkligt att med en minskande befolkning på Knippla
så har nordöleden slått i taket kapacitetsmässigt. Vi anser att Trafikverkets uppfattning är felaktig, kommunens planering bör inte styras härav. Kommunen bör gå
tillbaka till Trafikverket och få en förklaring till hur Trafikverket resonerat.
x
Vidare under rubriken Trafikstrategi anges att goda kommunikationer är en viktig
faktor för åretruntboende. Vi har absolut samma uppfattning.
x
Under rubriken Bostadsbyggande och planering – 2020, Nordöarna. För
varvsområdets del anser vi att bostäderna även skall ge möjlighet att flytta till
Knippla på permanentbasis för en rimlig penning, vi tror det är viktigt att kunna ha
ett boende där man kan se om man trivs med att bo på Knippla för att senare kunna
köpa ett hus här. Olika boendeformer är därför viktigt.
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkterna. Kommunen delar Knippla Ö-råd syn på
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 14/18
behovet av en utveckling av olika boendeformer. Eftersom ca 90% av boendena idag är
enfamiljshus bör en prioritering till flerfamiljshus med framförallt hyresrätter ske.
Trafikverket yttrade sig på Program för Rörö enligt:
”Trafikverket tecknade sommaren 2013 ett avtal med kommunen om medfinansiering
av ytterligare turer under högtrafik på Nordöleden vilket innebär att nuvarande fartyg
nyttjas maximalt under denna tid och färjorna är fulla. En ytterligare ökning av
kapaciteten innebär omfattande investeringar i andra fartyg, men även i nya färjeläge
och det är i nuläget inte aktuellt....
....Inriktningen i stråket (väg 155) är att öka kollektivtrafikåkandet och Trafikverket
anser därmed att nuvarande kapacitet på färjetrafiken för bil är en planeringsförutsättning för den bilburna trafikutvecklingen i Öckerö kommun/Rörö. Det betyder att
ytterligare bebyggelse på Rörö bara kan förverkligas om kommunen finner andra
lösningar (än biltrafik) för att möta transportbehovet inom och mellan närliggande
kommuner. Det kan exempelvis vara utökad kollektivtrafik, samåkning, gång- och
cykeltrafik, pendelparkeringar, personfärjetrafik, andra riktade åtgärder för att
förändra/minska behovet att använda bil samt annan färjetrafik som inte finansieras av
Trafikverket.”
ÖCKERÖ NORRA Ö-RÅD
Öckerö Norra Ö-råd har fått Öckerö kommuns förslag till bostadsförsörjningsprogram på
remiss och vill lämna nedanstående kommentarer.
-
-
-
-
-
Ö-rådet ser positivt på upprättandet av ett sådant dokument. Vi anser att det är viktigt
för kommunens invånare, utveckling av vår kommun avseende boende men även
arbetsmöjligheter och trafik/pendling, såväl inom kommunen som med fastlandet, att
en kraftfull och framsynt styrning av olika boendeformer och villkor sker.
Dokumentet ansluter till den tidigare upprättare Trafikstrategin men ö-rådet vill
understryka att inte låta tron på cykel som inomkommunalt alternativ bli orealistisk.
Kommunen har många äldre och barnfamiljer som behöver andra alternativ anpassade
till sitt boendeområde.
Ö-rådet vill framhålla behovet av hyresrättslägenheter. En ökad tillgänglighet av
sådana skulle möjliggöra för unga att flytta hemifrån och äldre att överlåta sina hus till
familjer som önskar ett sådant boende.
Många av kommunens detaljplaner har passerat ”bäst före”-datum och behöver
anpassas till dagens byggande/boende. Eftersom detta tar tid kan kanske kommunens
ansvariga överväga om så kallade områdesbestämmelser kan vara en interimistisk väg
framåt till dess att detaljplanerna blivit up to date.
Slutligen skulle enligt vår uppfattning en sammanfattning där huvuddragen i
programmet presenteras vara uppskattad.
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 15/18
Kommentar
Öckerö kommun tar tacksamt emot synpunkter och förslag. Programmet utvecklas med en
sammanfattning.
PARTIGRUPPER
VÄNSTERPARTIET I ÖCKERÖ KOMMUN
Det är bra att Öckerö kommun vill formulera en övergripande syn på hur boendesituationen ska utvecklas på sikt. Det behövs, om några betydande förändringar av bostadsförsörjningen ska kunna genomföras. Det är dock inte bra att förslaget är så allmänt och så till
intet förpliktigande. Enligt vår mening blir programförslaget en illustration av bristen på
konkreta planer och förslag till vad som ska genomföras på bostadsförsörjningens område.
Det är till exempel omöjligt att utläsa om det finns någon långsiktig plan för att bygga ett
specifikt antal hyresrätter. Formuleringarna är vaga och handlar mer om ”möjlig
byggnation”, än om vad man bestämt sig för att producera. Detta finner vi beklagligt
eftersom det största problemet med bostadsförsörjningen i Öckerö kommun enligt vår
mening är bristen på hyresrätter.
I den kommunala tomtkön (nyligen avvecklad) stod i november 2014 111 intressenter. I
den kommunala bostadskön (nyligen överlåten till ÖFAB) stod vid samma tid 1014
intressenter! Detta framgår i förslaget till bostadsförsörjningsprogram. Det står också i
programmet att ”eftersom vissa öar helt saknar flerbostadshus ska det i första hand ske ett
byggande av flerbostadshus med lägenheter, i form av ägarrätter, bostadsrätter och
framförallt hyresrätter i olika prislägen”. I tabellbilagan över det antal bostäder som
beräknas kunna genomföras under tiden 2016 – 2020 anges totalt 524 bostäder som
”möjlig byggnation”. Inte ett ord om hur många av dessa som ska bli hyresrätter!
Enligt vår mening är det nödvändigt att förändra relationen mellan hyresrätter och övriga
boendeformer. Detta för att bryta den bostadssegregering som råder i kommunen. Nästan
enbart välbärgade människor har råd att köpa bostadsrätter och privathus i Öckerö
kommun.
Att överlåta bostadsförsörjningen till den s.k. marknaden tycks vara huvudelementet i
Öckerös framtidsplaner. Fortsätter kommunen på den vägen blir det mycket svårt att lösa
huvudproblemet; att bygga lägenheter med låga hyror i flerbostadshus så att Öckerö
kommun kan bli ett samhälle för alla.
Kommentar
Kommunstyrelsen tar tacksamt emot synpunkterna. Det föreligger brist på hyresrätter. För
att ändra det förhållandet pågår idag en byggnation av flerbostadshus på Hyppeln och
inom kort kommer byggnation av flerbostadshus att påbörjas på Sandlycketomten samt
Heinövallen. I och med avvecklingen av tomtkön ökar flexibiliteten i utnyttjandet av det
begränsade antalet kommunala tomter, medan bostadskön precis som Vänsterpartiet
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 16/18
skriver numer förvaltas av ÖFAB.
SOCIALDEMOKRATERNA I ÖCKERÖ KOMMUN
Allmänt
Fler bostäder behöver byggas såväl i Öckerö kommun som i Göteborgsregionen. Enligt vår
mening måste kommunen driva en aktiv bostadspolitik. I denna politik ingår även insatser
för att på olika sätt minska byggkostnaderna Inflyttningen till Göteborgsregionen ökar.
Detta påverkar även Öckerö kommun. Vi är medvetna om att det finns en konflikt i
behovet av ökat byggande samtidigt som bristen på byggbar mark är påtaglig.
Bostadsbristen har blivit ett av de största hindren för jobb och tillväxt. Människor har svårt
att flytta till jobb eller utbildning och det hindrar företag från att anställa. Det har skapats
för få jobb och byggts alltför lite bostäder i landet. Ungas möjligheter att komma in på
bostadsmarknaden, kunna flytta till utbildning eller jobb måste underlättas.
Vi tycker det är bra att programmet lyfter kopplingen mellan programmet och
trafikstrategin. Det gäller att skapa hållbara livsvillkor för våra invånare där boendet och
trafiken till främst arbetet fungera väl.
Socialdemokraterna tillstyrker intentionerna i programmet. Vi anser dock att programmet
är allmänt hållet. Programmet bör kompletteras med konkreta mål när det gäller
upplåtelseformer, storlek på lägenheter, seniorboende, specialboende mm. Det redovisas
möjligheten till byggande på i princip alla öar. Vi tror att programmets värde ökar om
programmet även anger vilken typ av bostäder som bör uppföras.
Lyft fram hyresrätten.
I jämförelse med flertalet andra kommuner har kommunen ett fåtal hyreslägenheter. I
programmet jämställs hyresrätt med äganderätt och bostadsrätt. Vi anser inte att detta
långsiktigt är tillfredställande. Programmet bör än mer lyfta fram behovet av att uppföra
lägenheter som upplåtes med hyresrätt. Vi tror att detta underlättar boendet för såväl unga
som äldre. Hyresrätten är den enda upplåtelseform där det inte finns en marknadsanpassat inträde.
Behåll befintliga hyresrätter.
Som vi tidigare framhållet i detta yttrande har kommunen ett fåtal hyreslägenheter. Enligt
vår mening är det viktigt att kommunen ger ett tydligt direktiv till bostadsbolaget att inte
försälja befintliga hyreslägenheter. Dessa är viktiga för att skapa rörlighet på
bostadsmarknaden. Ett annat motiv är det behov av hyreslägenheter som finns från olika
kommuninvånare.
Hur kan kommunen påverka byggkostnaderna?
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 17/18
Det finns inga enkla genvägar i byggandet. Vi är medvetna om att bostadskostnaderna i
nyproduktionen är mycket höga. Men vi anser dock att kommunstyrelsen ska erhålla i
uppdrag att utreda på vilket sätt som kommunen kan påverka kostnaden. Vi vill peka på
kommunens uttag av kostnad för mark och andra avgifter. Kommunens pris för mark till
hyresrätter bör sänkas.
Övriga synpunkter
x
Uppgifterna kring demografin när det gäller kommuninvånarna bör ses över. I olika
sammanhang framkommer att kommunen har fler äldre än 65 år än rikssnittet.
x
Det står i programmet om tomtkön. Kommunfullmäktige har beslutat att tomtkön
ska upphöra.
Kommentar
Kommunstyrelsen tar tacksamt emot synpunkterna. Programmet konkretiseras ytterligare
avseende olika upplåtelseformer. Hyresrätter lyfts fram. Noteras kan, att kommunens pris
för mark till hyresrätter redan idag är c:a 1/3 av priset för mark till bostadsrätter.
MILJÖPARTIET I ÖCKERÖ KOMMUN
Det skrivs om ”exploateringsbar mark”. MP anser att man måste göra en analys av vad som
människor anser att man behöver för naturmark för att det skall vara ett gott samhälle att
leva i. De allra flesta vill kunna vara ute i naturen och röra på sig, att från en inglasad
balkong/veranda se på havet kan vara intressant initialt, men lär i längden inte
tillfredsställa människors naturliga behov av omväxling och natur.
Rent allmänt går det åt väldigt mycket mark för biltrafik och parkering av bilar. På våra
öar, med begränsat utrymme, bör natur inte användas för bilparkeringar. Då behov av
många parkeringsplatser föreligger bör de ordnas med garage i flera våningar.
Då urbaniseringen är mycket stark i Sverige, och Öckerö ligger nära en storstad kommer
befolkningen på öarna troligen att öka vad den politiska viljan än är. Mp undrar varför och
vad slutmålet för Öckerö-alliansens önskan om ökad befolkning är. Se t ex sid 9 där det
står att alliansens mål är 500 personer fler på öarna än VG-regionens prognos.
MP delar helt åsikten att det behövs en ökning av den relativa andelen lägenheter på
bekostnad av enfamiljsvillor. Bostadsbeståndet är alltför ensidigt just nu, men för att nå till
en bättre fördelning krävs att antalet villor inte ökar framöver.
En analys av i vilken utsträckning befintliga bostäder övergår till fritidshus borde göras.
Liksom en plan för hur andelen fritidsbostäder kan påverkas av olika kommunala beslut.
Datum 2015-04-29
Diarienummer 0307/14
Sida 18/18
Det konstateras att befolkningen på Nordöarna minskat, medan den ökat eller inte ändrats
på de två bilfria öarna. En analys av hur detta kan komma sig borde finnas med. De bilfria
öarna tappar inte befolkning, trots total avsaknad av service, gles kollektivtrafik och att
bilen måste lämnas på en annan ö, där man betalar för parkeringsplats. Kanske det är så
att ta med bilen hem inte har så stor lockelse. Kanske skulle befolkningsutvecklingen se
annorlunda ut om Nordöarna hade snabb och smidig förbindelse med de sammanhängande öarna OCH fastlandet med personfärjor istället för dagens bilfärjor? Detta borde
utredas.
Stryk allt som rör tomtkö eftersom den tagits bort.
Överst sid 13, vänstra kolumnen: Andelen + 65 år osv, obegripliga siffror.
Sid 7, Trafikstrategi 3e stycket ”Nordöleden har nått sitt kapacitetstak”. MP gissar att med
denna mening menas nått kapacitetstaket för att transportera bilar. Antalet gående,
cyklande passagerare kan naturligtvis ökas mångfalt med de färjor som idag används.
Detta bör formuleras annorlunda och inriktningen ska vara att det blir mer gynnsamt att
ställa bilen på Burö färjeläge.
Kommentar
Kommunstyrelsen tar tacksamt emot synpunkterna. Människan bör i större utsträckning
sättas i centrum, inte bilen. Kommunfullmäktige har beslutat att genomföra en studie om
utvecklad persontrafik. Nordöleden har visserligen nått sitt kapacitetstak för bilar men
kapaciteten är dock fortfarande god för gångtrafikanter och cyklister.
…………………………………………………………..
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef, Öckerö kommun
Edvin Bahtanovic
Öckerö 2015-05-19
Diarienummer:
0277/13
Lokal- och anläggningsförsörjningsplan 2016-2018
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Lokal- och anläggningsförsörjningsplan 2016-2018 fastställs
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Innehåll
ALLMÄNT ......................................................................................................................................................2
1.1.
Allmänna utgångspunkter ....................................................................................................................2
1.2.
Kriterier – effektiva lokaler/anläggningar............................................................................................2
1.3.
Lokal- och anläggningsförsörjningsplanens syfte ................................................................................3
1.4.
Lokal- och anläggningsförsörjningsplanens genomförande .................................................................3
1.5.
Befolkningsprognos - 2018..................................................................................................................4
1.6.
Nuvarande och planerat lokalbestånd ..................................................................................................4
2. LOKALPLAN FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHET...............................5
2.1.
Allmänna utgångspunkter ....................................................................................................................5
2.2.
Barn- och elevprognoser ......................................................................................................................5
2.3.
Behov av nya lokaler alternativt möjlig avveckling.............................................................................7
2.4.
Möjlig lokaleffektivisering ..................................................................................................................8
3. LOKALPLAN SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHET ......................................................................................10
3.1.
Allmänna utgångspunkter ..................................................................................................................10
3.2.
Befolkningsprognos ...........................................................................................................................10
3.3.
Lokalbestånd......................................................................................................................................11
3.4.
Behov av nya lokaler alt möjlig avveckling .......................................................................................16
3.5.
Möjlig lokaleffektivisering ................................................................................................................18
4. LOKAL- OCH ANLÄGGNINGSPLAN KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHET.............................19
4.1.
Allmänna utgångspunkter ..................................................................................................................19
4.2.
Lokalbestånd......................................................................................................................................19
4.3.
Anläggningsbestånd ...........................................................................................................................19
4.4.
Behov av nya lokaler alt möjlig avveckling .......................................................................................19
4.5.
Möjlig lokaleffektivisering ................................................................................................................19
1.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
1. ALLMÄNT
1.1.
Allmänna utgångspunkter
Kommunkoncernen är kommunens största lokal- och anläggningsutnyttjare och
lokal- och anläggningsinnehavare. Lokalerna/anläggningarna är koncernens största
tillgång.
Huvuddelen av lokaler/anläggningar för kommunens verksamheter ägs och
förvaltas av Öckerö Fastighets AB, ÖFAB. Kommunens verksamheter är därmed
hyresgäster hos ÖFAB. Hyresgästföreträdare är samhällsbyggnadschefen.
Samtliga nämnder har dessutom externa hyresvärdar men detta är i mindre
omfattning. VA-kollektivet och Renhållningskollektivet äger sina egna
lokaler/anläggningar.
En stor del av kommunens budget utgörs av hyror. Det är därför viktigt att
lokalerna/anläggningarna utnyttjas effektivt och att lokalerna/anläggningarna är
effektiva. En del av det effektiva utnyttjandet är utveckla och avveckla
lokaler/anläggningar i god tid. Detta kräver långsiktig planering vilket lämpligen
sker genom en lokal- och anläggningsförsörjningsplan.
För att det ska finnas förutsättningar för en rättvisande lokal- och
anläggningsförsörjningsplan (LAP) krävs samordning mellan förvaltningarna både
när det gäller planering och samutnyttjande. Detta kräver i sin tur att LAP utarbetas
i samverkan mellan förvaltningarna. Detta sker genom lokal- och
anläggningsförsörjningsgruppen (LAG) som består av representanter från
förvaltningarna, hyresvärden ÖFAB och hyresgästföreträdaren.
Effektiva lokaler/anläggningar indelas i yttre och inre effektivitet. Inre effektivitet är
ur förvaltarens perspektiv och mäts i t.ex. drift- och underhållskostnader per kvm
och energiförbrukning per kvm. Yttre effektivitet är ur användarens perspektiv och
omfattar t.ex. lokalens/anläggningens ändamålsenlighet, storlek och läge samt mäts
i t.ex. kvm/elev. Effektiva lokaler/anläggningar förutsätter rätt mängd
lokaler/anläggningar, vid rätt tillfälle och på rätt plats.
Effektivt lokal- och anläggningsutnyttjande innebär att de primära verksamheterna
har den uppsättning lokaler/anläggningar och därtill knutna tjänster som gör att
nyttan för kommunkoncernen optimeras – bra lokaler/anläggningar ska
tillhandahållas till långsiktigt låga kostnader.
1.2.
Kriterier – effektiva lokaler/anläggningar
Utnyttjande – hur lokalen/anläggningen utnyttjas idag och i framtiden förväntas
kunna utnyttjas av den primära verksamheten.
Areaeffektivitet – hur areorna är disponerade och vilket utnyttjande som är möjligt
utan fysiska ingrepp.
Standard – standarden i relation till nystandard för motsvarande funktioner.
Arbetsmiljö – arbetsmiljön med hänsyn till inomhusklimat, temperatur,
luftomsättning, belysning, frihet från allergiframkallande emissioner, logistik etc.
Underhållsbehov – underhållsstatus i dagsläget.
Ombyggbarhet – möjlighet att till låga kostnader anpassa för annan verksamhet.
Mediaförbrukning – nivån för mediaförbrukning i relation till normtal enligt SKL
Öppna jämförelser.
Alternativ användning – möjlighet att med eller utan investeringar utnyttja för
annat internt och/eller externt ändamål.
Läge – geografiskt läge med hänsyn till den verksamhet som faktiskt bedrivs och
alternativt kan bedrivas i lokalen/anläggningen.
Skal- och synergieffekter – hur lokalerna/anläggningarna kan samutnyttjas och
samförvaltas med andra lokaler/anläggningar på ett sätt som ger mervärde och låga
totalkostnader.
Tillgänglighet – tillgänglighet för personer med funktionshinder.
1.3.
Lokal- och anläggningsförsörjningsplanens syfte
Syftet med LAP är en effektiv lokal- och anläggningsförsörjning innebärande
effektiva lokaler/anläggningar och effektivt lokal- och anläggningsutnyttjande och
som en följd därav god hushållning med kommunens resurser.
För att skapa förutsättningar för effektiv lokal- och anläggningsförsörjning krävs en
analys av framtida behov på kort och lång sikt samt en analys av nuvarande lokaloch anläggningsutnyttjande. Det framtida behovet ska bygga på dels
befolkningsprognos dels planerad organisationsutveckling.
Ett resultat av genomförd analys av lokalbeståndet är att det uppdagats ett behov av
grundläggande principer. I flera fall nyttjar olika verksamheter samma lokaler vilket
ökar nyttjandegraden och effektiviteten. Exempel på detta är skolans och fritid- och
kulturs nyttjande av idrottshallar. Detta är bra men det saknas reglerat ansvar.
Principen bör vara att den som nyttjar lokalen mest är hyresgäst hos hyresvärden
t.ex. ÖFAB. Andrahandskontrakt upprättas i sin tur mellan förstahands- och
andrahandshyresgäst bl.a. i syfte att uppnå en rättvisande redovisning.
En annan princip bör vara att samtliga köksinventarier ägs av hyresvärden.
Kostenheten bör vara hyresgäst. Idag föreligger flera olika lösningar. En förändring
bör genomföras snarast.
1.4.
Lokal- och anläggningsförsörjningsplanens genomförande
LAG svarar under ledning av hyresgästföreträdaren för att upprätta en treårig lokaloch anläggningsförsörjningsplan. Lokal- och anläggningsförsörjningsplanen är en
del av Öckerömodellen och ska utgöra ett underlag i budgetprocessen. LAP
godkänns av kommunstyrelsen och överlämnas till budgetberedningen.
Lokal- och anläggningsförsörjningsplanen revideras årligen inför budgetprocessen.
1.5.
Befolkningsprognos - 2018
Befolkningsprognosen är en beräkning av utvecklingen av folkmängden och
åldersfördelningen och bygger SCB statistik.
Antalet barn i åldern 1-5 år beräknas bli oförändrat
Antalet barn i åldern 6-15 år beräknas bli oförändrat
Antalet personer i åldern 16-20 år beräknas bli oförändrat
Antalet personer i åldern 65- 84 år beräknas öka med ca 200
Antalet personer i åldern 85- beräknas öka med ca 35
1.5.1.
Analys befolkningsutveckling
Kommunens ambition är att invånarantalet skall växa hållbart vilket innebär en
ökning med 70-100 nya invånare per år. Samtidigt finns en stor efterfrågan på
bostäder och tomtmark för åretruntboende på framförallt de sammanbyggda öarna.
1.5.2.
Analys utifrån planerad byggnation i kommunen samt
inflyttning.
För perioden beräknas folkmängden att öka med 210 -300 personer
Antalet barn i åldern 1-5 år beräknas bli oförändrat
Antalet barn i ålderns 6-15 år beräknas bli oförändrat
Antalet personer i åldern 16-20 år beräknas bli oförändrat
Antalet personer i åldern 65- 84 år beräknas öka med 220
Antalet personer i åldern 85- beräknas öka med 40
1.6.
Nuvarande och planerat lokalbestånd
Lokalbestånd, nyttjandegrad, hyra mm samlas i en databas och revideras årligen
genom LAG:s försorg. Informationen tillsammans med verksamheternas behov
sammanfattas i bilagan ”sammanfattning lokal- och anläggningsförsörjningsplan”.
2. LOKALPLAN FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS
VERKSAMHET
2.1.
Allmänna utgångspunkter
Lokalplanen för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter redovisar, utgående
från beräknat barn- och elevantal, det samlade behovet av lokaler under perioden.
Planen revideras årligen mot bakgrund av uppdaterad statistik kompletterat med
kända utbyggnadsplaner.
2.1.1.
Framtidens lärande
Förskolan och grundskolans nya uppdrag och förutsättningar ställer nya krav på
lokalernas utformning. Behovet av mer kreativa och ändamålsenliga lokaler är
påtagligt. För att skapa ett gemensamt förhållningssätt och helhetssyn på lärande
bör integration mellan förskola, förskoleklass, fritidshem, särskola, kulturskola och
skola utvecklas.
Framtidens lärande kommer att präglas av de möjligheter som IT och media ger.
Det får konsekvenser för hur skolans rum och arbetsmiljö skall utformas. Flera
skolor och kommuner har redan fattat beslut om att varje elev skall ha en egen dator
och aktiva skrivtavlor, projektorer och ljudanläggningar är en självklarhet. De unga
förväntar sig att skolan kan erbjuda väl fungerande utrustning i en väl fungerande
och stimulerande miljö.
Med den nya tekniken blir behovet av öppenhet och rörlighet ännu större. Lärarens
samspel med eleverna och elevernas samarbete med varandra blir viktigare än
någonsin i en teknikintensiv skola, inte tvärtom som många är oroliga för. När man
bygger nytt eller bygger om måste lokalerna anpassas till den nya tekniken och de
förändrade arbetsformer som det innebär.
2.1.2.
Utvecklingstendenser i Öckerö kommun
Kommunens ambition är att invånarantalet ska växa långsamt vilket innebär en
tillåten ökning med 70-100 nya invånare per år. Större bostadsområden planeras på
Hönö och Öckerö. Sammanfattningsvis gör Barn- och utbildningsförvaltningen
bedömningen att det minskade barnafödandet vägs upp av inflyttning av
barnfamiljer så att endast en mindre ökning av antalet barn i förskola och skola är
att förvänta.
2.2.
Barn- och elevprognoser
Statistiken nedan visar antalet folkbokförda barn i kommunen. Barnafödandet visar
en nedåtgående trend. Dessutom minskar andelen kvinnor i fertil ålder i
kommunen. Om man tar hänsyn till inflyttade barn pekar trenden på att antalet
barn i förskoleåldern möjligen kan öka något.
Idag går 99 procent av femåringarna, 96 procent av fyraåringarna och 96 procent av
treåringarna i förskola. Därmed har kommunen numera en utnyttjandegrad som
liknar riket i övrigt.
Faktorer som gör det svårt att förutsäga behovet av platser i förskolan är
föräldrarnas förväntade val av förskola, kapaciteten hos de fristående förskolorna
och målsättningen att minska antalet barn i grupperna.
Kommunen behöver tillskapa 50-60 nya platser platser på Brattebergsområdet för
att kunna ersätta Öckerö förskola, som är en tillfällig lösning.
Tabell 1. Folkbokförda barn i förskoleålder
Födda år
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Totalt
Hönö
80
64
79
58
51
56
388
Öckerö
45
41
35
36
40
31
228
Hälsö
7
5
10
5
2
6
35
Fotö
9
4
6
4
4
9
36
Björkö
21
17
20
18
13
11
100
Kalvsund
1
2
2
2
2
2
11
Grötö
0
0
0
1
0
0
1
Knippla
1
3
1
1
1
1
8
Hyppeln
1
3
1
0
1
0
6
Rörö
1
1
1
3
1
2
9
Totalt
166
140
155
128
115
118
822
Elevantalet i grundskolan planar ut vid cirka 1 450 barn 2014. Hälften av barnen bor
på Hönö och Fotö och de övriga barnen bor på de åtta övriga öarna. Det finns en
rörelse mot öarna i mitten. Det blir därmed fler barn på de sammanbundna öarna
och färre på de mindre. Björkö står still som det ser ut nu men kan växa mest då där
finns störst utbyggnadsmöjligheter.
I samband med om- och tillbyggnad på Heden-och Brattebergsområdet avsätter
fastighetsägaren nu plats för kompletterande lokaler i framtiden.
I kommunen finns en friskola, Betelskolan på Hönö. Betelskolan har för närvarande
145 elever i årskurs F-9.
Tabell 2. Elevantal i grundskola och förskoleklass 2013 - 2018
Skola
F--kl
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Ankaret
21
13
23
26
21
24
29
157
Bergagård
31
47
48
34
46
50
35
291
Björkö
24
16
24
21
27
15
13
140
Bratteberg
Åk 7
114
Åk 8
128
Åk 9
130
372
Fotö
12
10
Hedens
26
24
28
22
25
26
Hälsö
7
7
7
10
5
5
41
Knippla
1
4
2
2
2
1
12
Kompassen
19
26
24
24
21
23
26
163
Rörö
2
3
4
3
3
4
19
Totalt
143
150
160
150
147
134
2.3.
7
Totalt
146
29
27
178
114
128
130
1402
Behov av nya lokaler alternativt möjlig avveckling
Barn- och utbildningsförvaltningen har utrett behov av nya lokaler och möjlig
lokalavveckling i utredningarna Hållbart Lärande 2009 och Framtida skollokaler
2011. Fullmäktige har fattat beslut i frågan och inom en treårsperiod planeras två
nya enheter för barn från ett till sexton år på Bratteberg och Heden. Som ett direkt
resultat av detta avvecklas ett stort antal små och otidsenliga lokaler. Här avses
Brattelyckans förskola, Almelundens öppna förskola, Optimisten,
Minnesstensskolan, Ankarets skola, Tumlarens förskola, Kalvsunds skola och
pedagogisk omsorg på Hemvärnsvägen på Hönö. Beslut har fattats om att riva hus A
och hus C på Brattebergsskolan och uppföra ny byggnad på samma tomt.
Standarden på skolbyggnaderna på Hönö och Öckerö varierar. Ett antal av dessa är
nybyggda och andra är antingen nyligen renoverade eller ombyggda. De fungerar i
regel väl och motsvarar dagens krav på pedagogiska lokaler. Här behövs oftast inte
mer än ett gott underhåll. Hit kan räknas Vipekärrs förskola, Kaprifolens förskola,
Hedens skola, nya Kompassen - Högåsen och Öckerö Gymnasieskola.
Andra enheter, som Bergagårdsskolan och Västergårdsskolan, är i sig är gedigna
byggnader men måste förr eller senare omskapas för att ge bättre förutsättningar för
lärande. Här finns möjlighet att bedriva förskola och skola i många år framöver.
Men de måste ses över och anpassas till dagens och framtidens behov.
2.4.
Möjlig lokaleffektivisering
Barn- och utbildningsförvaltningen har utrett möjliga lokaleffektiviseringar i
utredningarna Hållbart Lärande 2009 och Framtida skollokaler 2011.
2.4.1.
Lokalbestånd
Förskola/skola
Status
Åtgärd
Rörö förskola och skola
BUF hyr nybyggda lokaler av
Rörö IF. Lokalerna är
ändamålsenliga och i gott skick
Normalt underhåll
Knippla förskola och skola
Lokalerna är ändamålsenliga
och i gott skick.
Normalt underhåll
Hälsö förskola
Lokalerna är inte
ändamålsenliga och i mindre
gott skick
Underhåll
Hälsö skola
Lokalerna är väl tilltagna. I
någon mån ändamålsenliga.
Äldre byggnad med
renoveringsbehov.
Underhåll
Brattelyckans förskola
Lokalerna är inte
ändamålsenliga och i mindre
gott skick.
Lokalerna överlämnade
till fastighetsägaren.
Öckerö förskola
BUF hyr mobila volymer som är
ändamålsenliga och i gott skick.
Integreras i nya
Brattebergsområdet. Se
Behovsbeskrivning
Framtida skollokaler på
Heden och
Brattebergsområdet
Högåsen förskola
Lokalerna är nyrenoverade
invändigt och utvändigt. De är
ändamålsenliga och i gott skick
Normalt underhåll
Kompassen
Lokalerna är nyrenoverade
invändigt och utvändigt. De är
ändamålsenliga och i gott skick
Normalt underhåll
Ankaret Gul
Lokalerna är inte
ändamålsenliga och i mindre
gott skick.
Avvecklas. Se
Behovsbeskrivning
Framtida skollokaler på
Heden och
Brattebergsområdet
Ankaret Röd
(Minnesstensskolan)
Lokalerna är inte
ändamålsenliga och i mindre
gott skick.
Avvecklas. Se
Behovsbeskrivning
Framtida skollokaler på
Heden och
Brattebergsområdet
Brattebergsskolan
Se Behovsbeskrivning Framtida
skollokaler på Heden och
Brattebergsområdet
Se Behovsbeskrivning
Framtida skollokaler på
Heden och
Brattebergsområdet
Öckerö Gymnasieskola
BUF hyr nybyggda lokaler av
Öckerö Maritime Center.
Lokalerna är ändamålsenliga
och i gott skick
Normalt underhåll
Björkö förskola och skola
Lokalerna svarar inte upp mot
behoven. BUF hyr mobila
volymer för att hantera
situationen
BUN har gjort
behovsanmälan till
kommunstyrelsen.
Kalvsund förskola och skola
Lokalerna är väl tilltagna i
någon mån ändamålsenliga.
Äldre byggnad,
renoveringsbehov.
Verksamheten har
upphört. Kontrakt
uppsagt.
Kaprifolen förskola
Lokalerna är ändamålsenliga
och i gott skick
Normalt underhåll
Bergagårdsskolan
Gedigna byggnader som måste
omskapas för att ge bättre
förutsättningar för lärande.
BUN har gjort
behovsanmälan till
kommunstyrelsen.
Hedens förskola och skola
Lokalerna är relativt nybyggda
och i gott skick.
Se Behovsbeskrivning
Framtida skollokaler på
Heden och
Brattebergsområdet
Vipekärr förskola
Lokalerna är nyrenoverade
invändigt och utvändigt. De är
ändamålsenliga och i gott skick
Normalt underhåll
Fotö förskola och skola
Lokalerna är ombyggda och
ändamålsenliga.
Normalt underhåll
3. LOKALPLAN SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHET
3.1.
Allmänna utgångspunkter
I lokalplanen för socialnämndens verksamheter redovisas det samlade behovet av
lokaler under perioden 2016-2018. Planen revideras årligen mot bakgrund av
uppdaterad statistik kompletterat med kända utbyggnadsplaner.
Socialnämnden har en skyldighet att medverka i samhällsplaneringen för att skapa
goda förutsättningar för de med särskilda behov att kunna bo och delta i samhället
på jämlika villkor. Enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS) ska kommunen tillhandahålla särskilda boenden till
personer med olika funktionshinder.
3.2.
Befolkningsprognos
3.2.1.
Befolkningsstruktur i Öckerö kommun avseende äldreomsorg
Källa: näringslivsstatistik
Den faktor som framför allt styr det framtida vårdbehovet är de demografiska
förändringarna. Trenden för kommunens befolkningsutveckling är tydlig.
Under perioden 2014 – 2020 beräknas personer över 65 år öka med 436 personer,
eller ca 16 %. Uppgifterna kring denna ökning bedöms som sannolik då äldre
personer flyttar in och ut från kommunen i liten omfattning. Öckerö kommun har
högre ökning av antal äldre än resten av riket.
Vi kan med säkerhet säga att antalet personer med demens kommer att öka i Öckerö
kommun. Om förutsägelserna om demensprevalens stämmer (ca 6 % vid 75 års
ålder och snabbt växande vid hög ålder), kommer det sannolikt att år 2020 finnas
minst 240 personer med måttlig eller svår demens.
3.2.2.
Befolkningsstruktur i Öckerö kommun avseende verksamhet
funktionshinder
I Sverige föds cirka en procent med någon form av funktionsnedsättning, till
exempel utvecklingsstörning, rörelsehinder eller autism. Om gruppen vidgas till att
även inkludera ADHD (som inte tillhör målgruppen för LSS), visar generella siffror
på att två procent av alla barn har en svår form av ADHD och upp till fem procent
har milda till måttliga symptom. Att prognostisera ett framtida lokalbehov är
mycket komplext, utifrån mängden variationer och grader av funktionsnedsättning.
Det är heller inte ovanligt att man kan ha fler diagnoser inom samma område. Det
gör att det inte är alla i målgruppen som är i behov av boende.
Inom verksamheten funktionshinder i Öckerö kommun beräknas 0,29 procent av
befolkningen över 20 år vara i behov av boende enligt lagen om stöd och service för
vissa funktionshindrade (LSS). Om individen så önskar ska kommunen kunna
erbjuda den enskilde eget boende.
Antalet totala beviljade insatser enligt LSS i Öckerö kommun visar på en
befolkningsstruktur där 50 % är 0-22 år och 50 % 23-64 år.
3.3.
Lokalbestånd
3.3.1.
Särskilt boende för äldre
Inom verksamheten äldreomsorg beräknas 4,8 procent av befolkningen över 65 år
vara i behov av särskilda boenden. 2015 är antalet särskilda boendeplatser inom
äldreomsorgen till 134 stycken. Varav 118 permanenta boendeplatser, 40
demensplatser, 14 korttidsplatser samt 2 trygghetsplatser
Denna boendeform är till för personer med stora omvårdnadsbehov dygnet runt.
För att få ett sådant boende krävs biståndsbeslut. Särskilt boende beviljas till
personer som har behov av dagliga, omfattande vård- och omsorgsinsatser och
tillsyn dygnet runt eller under stor del av dygnet.
Inriktningar inom särskilt boende verksamhet äldreomsorg
• Äldreboende
Med äldreboende menas ett boende för personer med stora omvårdnadsbehov
dygnet runt. Personen har egen lägenhet och tillgång till gemensamma utrymmen.
Personal finns dygnet runt.
• Demensboende
Ett demensboende är ett boende för personer med demenssjukdom. Personen har
egen bostad och tillgång till gemensamma utrymmen. Personal finns dygnet runt.
• Korttidsboende
Korttidsboende kan beviljas vid tillfälliga behov och som komplement till hemtjänst
och annat stöd. Behov av korttidsvistelse kan uppstå när den som vanligtvis ger
omvårdnad i hemmet behöver avlösning eller återhämtning.
3.3.2.
Särskilt boende verksamhet funktionshinder
Inom verksamheten funktionshinder beräknas 0,29 procent av befolkningen över 20
år vara i behov av boenden inom verksamheter under lagen om stöd och service för
vissa funktionshindrade (LSS). Detta motsvarar i nuläget 28 platser.
Verksamhet för personer med funktionsnedsättning lyder under ”Lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade” (LSS). LSS innehåller bestämmelser om insatser
för särskilt stöd och särskild service åt personer med:
• utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
• betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada
i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
• andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte
beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i
den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Inriktningar inom särskilt boende verksamhet funktionshinder
Med gruppbostad avses bostäder med gemensamhetsutrymmen och där service och
vård kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostaden ska vara ett bostadsalternativ för
personer med funktionsnedsättning, som har ett så omfattande tillsyns- och
omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal hela dygnet. I princip ska man
kunna täcka den enskildes hela stödbehov. Syftet med gruppbostad är att vuxna med
funktionsnedsättning, som inte klarar eget boende eller serviceboende, ändå ska ha
möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem.
• Serviceboende
Med serviceboende avses ett sådant boende som ger tillgång till gemensam service i
form av måltider, personlig service eller omvårdnad. Lägenheterna kan vara
samlade i samma byggnad eller vara spridda i närliggande fastigheter.
Serviceboende kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig
mellanform av bostad – mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en
gruppbostad. Till serviceboende räknas lägenheter för person med personlig
assistans, som kallas annan särskilt anpassad bostad.
3.3.3.
Daglig verksamhet
Kommunen har ansvar för att vuxna personer med intellektuella
funktionsnedsättningar, autism, autismliknande tillstånd eller hjärnskador
förvärvade i vuxen ålder erbjudas daglig verksamhet. Detta gäller dem som saknar
förvärvsarbete och inte utbildar sig. Idag finns det 25 anpassade platser placerade på
tre huvudsakliga lokaler, Gallerian, Krabban och Röda korset Öckerö.
3.3.4.
Referenslägenheter
Kommunen förfogar i dagsläget över 22 avtalade referenslägenheter hos ÖFAB.
Lägenheterna hyrs ut i andra hand till personer som är i behov av bostad men som
av olika skäl har svårt att erhålla ett eget kontrakt.
Lokalinventering ÖFAB, socialförvaltningen
Hyresgäst
Solhöjden
Bergmans grupphem
Moduler Bergmans gruppboende
Heinövägen grupphem
Beskrivning Verksamhet
Solhöjdens äldreboende - 3 vån, 94 platser.
7 arbetssektorer fullservice inklusive centralkök
(kapacitet ca 200) fotvård, frisör, café, restaurang,
konferens, hemsjukvård, tvätt och vaktmästeri.
Omkl. och personalutrymme
Bergmans grupphem - äldreboende med inriktning
demens, 32 platser.
4 arbetssektorer med matlagning per avdelning.
Dagverksamhet, omkl, och personalutrymme
Modul 8 platser. Inriktning demens. Matlagning,
omkl, och personalutrymme
Boende för 5 brukare i egna lägenheter både övre
och nedre plan. Personaltoalett, kontor och jourrum
på nedre plan. Gemensamutrymmen. Mötesrum/
toalett övre plan.
Status
Delvis ändamålsenliga lokaler.
3 enheter ombyggnadsbehov.
Övergripande underhåll.
Ändamålsenliga lokaler men med
otillräcklig kapacitet. Behovsbeskrivning
finns.
Nybyggnation Skärhamnsås
Lokal ändamålsenlig
Grupphem Hedens By 54
5 lägenheter omkl och personalutrymme,
gemensamhetsutrymme och kök.
Delvis ändamålsenliga lokaler, saknas
förrådsutrymme. Behov av större
badrum.
Spindeln fritidsgård
Hemtjänsten Hönö/Fotö lokal. antal personal 6-8 st.
Omkl och personalutrymme.
Lokal ändamålsenlig. Dock stora
renoveringsbehov. Rivningskontrakt
Lokaler Soc Valenvägen 9
Aktivitetshus (Alfons)
Villa stora renoveringsbehov. Ej
ändamålsenliga lokaler.
Hedens By servicehus
Korttid Boende 8 platser. Simbassäng. ÄO
Dagrehabilitering, arbetsterapeuter, sjukgymnaster,
daglig verksamhet FH, Serviceenhet som bemannar
reception månd - fred. Administration.
Behandlingsenheten samt samordnare
personligassistans samt enhetschefer FK. Även
Närhälsans verksamhet samsas om lokalerna.
Omkl och personalutrymme.
Lokaler ändamålsenlig
Lgh boende Hedens By 13-17
5 lägenheter varav en personal och två annan
Lokaler för personal ej ändamålsenliga.
särskilt anpassad bostad som är en bostad där
Saknar jourrum.
brukaren bor och har insatser av personlig assistans.
Sockenvägen 2 (sitter på Öckerö VC)
ÄO administration i provisorisk lokal av
kontorsmoduler.
Ej ändamålsenliga lokaler
Knippla föreningsgård
Hemtjänsten Lokal Björkö
Lokal ändamålsenlig
Solhöjden pensionärslägenheter
6 st seniorlägenheter varav förvaltningen har förtur.
Lokaler ändamålsenliga.
Solhöjden pensionärslägenheter
Hemtjänsten Öckerö Hälsö antal personal 6 st. 1
toalett och kök
Personallokal ej ändamålsenlig. Lokal
för liten. Behovsbeskrivning finns.
Smörblomsvägen 8
Hemtjänstlokal Björkö
Lokal ändamålsenlig
Hyresgäst
Beskrivning Verksamhet
Status
Socialförvaltningen/Öckerö
Brandstation
Brandstation, maskinpark, konferens, 5 kontor,
gemensamhetsutrymme, förråd kök.
Lokaler ändamålsenliga
Socialförvaltningen/Knippla Brandvärn
Brandvärn, varmhållen maskinpark, omkl, wc,
Lokaler ändamålsenliga dålig isolering
Socialförvaltningen/Kalvsund
Brandvärn
Brandvärn varmhållen maskinpark, omkl
Lokaler ändamålsenliga
Socialförvaltningen/Grötö Brandvärn
Kombinerad Brandvärn/pumpstation och
förrådscontainer
Ej ändamålsenliga lokaler. Behov av
större inomhus yta
Socialförvaltningen/Rörö Brandvärn
Brandvärn, varmhållen maskinpark, omkl, wc,
Lokaler ändamålsenliga
Socialförvaltningen/Hyppeln Brandvärn
Brandvärn, varmhållen maskinpark, omkl, wc,
Lokaler ändamålsenliga, betonggolv
behov av åtgärd
Socialförvaltningen/Björkö
Brandstation
Brandstation, maskinpark, konferens,
gemensamhetsutrymme, förråd kök.
Lokaler ändamålsenliga, behov av
underhåll
Lokalinventering extern hyresvärd socialförvaltningen
Hyresvärd
Hyresgäst
Beskrivning
Status
Blomab
Fastigheter KB
Socialförvaltningen FH Öckerö Dagcenter
Daglig verksamhet FH med inriktning sinnesstimulering
och aktiviteter mån - fred för personer med kognitiva och
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ej ändamålsenliga lokaler.
Behovsbeskrivning finns.
Knippla
Fastigheter AB
Socialförvaltningen FH Gallerian, Pinan
Gallerian Service med 2 personal och 5 personer med
daglig verksamhet Utegruppen. Trädgårdsservice för 2
personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
tisdagar och torsdagar.
Lokaler ändamålsenliga
KB
Västergården
Socialförvaltningen FH Gruppboende
hemvärnsv 23
Boende för 5 brukare i egna lägenheter. Personallägenhet
med pentry, toalett, kontor och jourrum.
Gemensamutrymmen.
Lokaler ändamålsenliga
Blizzard AB
Socialförvaltningen FH Gruppboende Sälvägen 2
Boende för 6st brukare i egna lägenheter +
gemensamhetsutrymmen och personalutrymmen
Delvis ändamålsenliga
lokaler, saknas
förrådsutrymme. Behov av
större badrum.
Rörö
hamnförening
Hyppelns
församlstiftelse
Socialförvaltningen Äo Hemtjänstlokal
Socialförvaltningen ÄO Hemtjänstlokal
Hemtjänstlokal
Hemtjänstlokal
Lokal ändamålsenlig
Lokal ändamålsenlig
3.4.
Behov av nya lokaler alt möjlig avveckling
3.4.1.
Beräkning av kommande behov av särskilt boende
Ordinärt boende för äldre
De förebyggande insatser och strategier som kommunen kan göra i ett tidigt skede
för att skapa en nödvändig trygghet för de äldre har uppmärksammats i
bedömningen.
Prognosen beviljade hemtjänsttimmar visar på en utveckling som på ett påtagligt
sätt kommer påverka behovet av stödinsatser till äldre, eftersom vårdbehovet
generellt ökar med tilltagande ålder och därmed även behovet av anpassade
bostäder.
Öckerö fastighetsbolag tillhandahåller idag 135 lägenheter som erbjuds via
bostadskö, fördelade på Öckerö, Hönö och Björkö och som är reserverade för
seniorer. Behovet av anpassade lägenheter i Seniorboende samt Trygghetsboende i
kommunen bedöms öka i takt med den demografiska utvecklingen.
Särskilda boenden för äldre
Befintliga lokaler som äldreomsorgens verksamhet nyttjar är delvis ändamålsenliga.
Solhöjdens äldreboende är i behov av övergripande underhåll samt ombyggnation av
tre enheter. Hedens by korttidsboende är ändamålsenligt och vid gott skick.
Bergmans gruppboende är delvis ändamålsenliga. Kapacitetstaket på antal brukare
är uppnådd och tillgodosett med tillfälliga moduler. Byggnation och flytt av
verksamhet på Bergmans ingår i planering av Skärhamnsås vid Solhöjden.
Socialförvaltningen gör bedömningen att behovet av antal platser på särskilt boende
i Öckerö kommun följer den demografiska utvecklingen i kommunen.
Detta innebär att behovet av äldreboendeplatser kommer att öka med ca 15 % (20
platser) till år 2020. Där tillkommer bedömningen om demensprevalens som
kommer innebära en utökning av behovet till 30 platser.
Det har arbetats fram en behovsbeskrivning inför byggnation av boende med
inriktning demens där vi kommer få möjlighet att tillgodose ökat behov. Befintliga
lokaler på Solhöjden äldreboende är i behov av ombyggnation på markplan. En
förhoppning finns att projektera det i samband med nybyggnation på Skärhamnsås..
Särskilda boende för personer med funktionsnedsättning
För närvarande finns det 28 permanenta boende platser fördelat på gruppboende,
servicebostad och annan särskilt anpassad bostad i kommunen. Beviljande av
särskilt boende sker efter handläggning enligt gällande lagstiftning. Omsättningen
av bostäder är mycket låg och det dröjer ofta många år innan bostaden blir
tillgänglig för annan behövande.
Befintliga lokaler för personer som har beviljat boende enligt LSS är i ganska gott
skick. Ett övergripande gemensamt behov i fastigheterna är brist på förvaring och
förrådsutrymme för brukarens hjälpmedel. Ytterligare behov är att tillgodose
framtidens brukare med anpassat badrum där det finns möjlighet till användning av
duschbrits. I dagens boenden finns inte den möjlighet och dåliga förutsättningar för
ombyggnation av befintliga badrum.
Av antalet beviljade insatser ser vi att åldersstrukturen visar att 50 % är 0-22 år och
50 % 23-64. Vi har tidigare inför uppskattningen av antalet platser antagit att
behovet av särskilt boende för funktionshinder i Öckerö kommun följer den
demografiska utvecklingen. Det innebär ett ökat behov av särskilda boendeplatser.
Förvaltningen bedömer behovet av särskilt boende som akut. Antal kända individer
förväntas ansöka inom 0-2 år där behovet består av eget anpassat boende med
dygnet runt service. Ytterligare individer väntas ansöka om boende inom 1-6 år där
behoven är fördelade 50 % gruppboende och 50 % servicebostad. Förvaltningen har
påbörjat arbete kring lokalbehovet.
3.4.2.
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet planeras tillsammans med deltagaren utifrån var och ens
förutsättningar. Den kan vara förlagd till någon av våra verksamheter, en annan
arbetsplats eller någon annanstans. Verksamheten kan innehålla produktion av
varor, tjänster, träning av färdigheter eller andra aktiviteter. Idag finns det 25
anpassade platser placerade på 3 huvudsakliga lokaler, Gallerian, Krabban och Röda
korset Öckerö. Kapaciteten på verksamhetens lokaler, för personer med daglig
verksamhet, överensstämmer inte med kommande behov. Målgruppen bedöms öka.
Behovsbeskrivning finns utarbetat av verksamheten.
3.4.3.
Referenslägenheter
Kommunen förfogar i dagsläget över 22 avtalade referenslägenheter. Lägenheterna
hyrs ut i andra hand till personer som är i behov av bostad men som av olika skäl har
svårt att erhålla ett eget kontrakt. Under senare år har det framträtt en ny målgrupp
inom funktionshinder. Det är en ökande grupp yngre personer med
neuropsykiatriska diagnoser som Aspergers eller annat autismspektrumsyndrom.
Det är därför av stor vikt att dessa ungdomar ges möjlighet till ett självständigt
boende med stöd snarast efter gymnasieutbildningen.
Utöver kommunens tidigare behov av referenslägenheter har i dagsläget ett antal
kända individer av den nya målgruppen tillkommit. Därmed ses ett ökat behov av
referenslägenheter.
3.4.4.
Arbetsplatslokaler
Med tanke på den befolkningsutveckling som föreligger ser förvaltningen att det
framöver kommer att krävas fler medarbetare för att kunna hantera den ökande
verksamhetsvolymen, myndighetsutövning, planering och administration.
Socialförvaltningens myndighetsenhet och administration finns i kommunhuset och
i en del mindre arbetslokaler på Hedens by och Björnhuvudsvägen. Det är trångt i
lokalerna och medarbetare delar arbetsrum, vilket skapar en del problem med
sekretess, tillgänglighet m.m. Prioriterade behov om lokalförändring finns hos
Hemtjänstlag Hönö/Fotö och Öckerö/Hälsö. Hönö/Fotö har idag ett
rivningskontrakt där man inom snar framtid måste byta arbetslokal. Hemtjänstlag
Öckerö/Hälsö har behov av att utöka lokalytan. Behovsbeskrivning finns som
underlag kring nybyggnation vid Solhöjden. Administration ÄO sitter i tillfälliga
moduler på Björnhuvudsvägen som ej är för verksamheten ändamålsenliga.
3.5.
Möjlig lokaleffektivisering
Ett första steg är en tilltänkt flytt av enhetschefer från de tillfälliga modulerna på
björnhuvudsvägen till Räddningstjänstens lokaler. Det för att utöka samarbetet
Räddningstjänsten, Hemtjänsten och Hemsjukvården och expandera den trygghet
som samarbetet med (Sambruk) innebär. Byggnation vid Solhöjden på Skärhamnsås
är ytterligare ett steg på vägen där vi skapar ett modernt äldrecentrum med
samordning och lokaleffektiviseringar både för brukare och verksamhet.
4. LOKAL- OCH ANLÄGGNINGSPLAN KOMMUNSTYRELSENS
VERKSAMHET
4.1.
Allmänna utgångspunkter
Lokalplanen för kommunstyrelsens verksamheter redovisar, utgående från beräknat
personalantal, det samlade behovet av lokaler under perioden. Planen revideras årligen.
Verksamheterna kännetecknas av ett förhållandevis litet behov av lokaler men ett stort behov
av anläggningar. Behovet av lokaler och anläggningar förändrar sig förhållandevis lite över
tid.
4.2.
Lokalbestånd
Kommunstyrelsens administrativa verksamheter är lokaliserade till kommunhuset,
centralförrådet, biblioteket på Öckerö och utlåningsstationer på Rörö, Hyppeln, Knippla samt
Björkö.
4.3.
Anläggningsbestånd
Kommunstyrelsens anläggningar är lokaliserade i huvudsak till Centralförrådet, Hönö Pinan,
Öckerö gamla färjeläge, Kärrsvik, Prästängen (bl a fotbollsplaner och ishall) och idrottshallar
i anslutning till skolorna. VA-kollektivet och renhållningskollektivet har också anläggningar
som pumpstationer, ÅVC och ÅVS på samtliga öar.
4.4.
Behov av nya lokaler alt möjlig avveckling
Kommunstyrelsen har beställt en förstudie omfattande en utveckling av kommunhuset bland
annat syftande till ökad tillgänglighet. Förstudien beräknas vara klar under våren 2015 och
ligger sedan till grund för en eventuell beställning. Förstudien syftar till att skapa en ”en väg
in” till kommunen och kommer att innebära behov av utbyggnad och ombyggnad samt
arbetsplatser för ca 30 personal som kan lämna andra lokaler. Samtidigt säkerställs rätt miljö
för diariet.
Förstudie är beställd angående möjlighet att bygga fritidsgård i anslutning till Hörsalen.
Samtidigt studeras förutsättningarna för en samordnad utbyggnad av lokaler för Västra
Götalandsregionen i form av bland annat vårdcentral.
Båttrafiken är i behov av nya lokaler på Öckerö gamla färjeläge. Nuvarande lokaler är
leasade. En byggnation via ÖFAB av mer ändamålsenliga lokaler skulle bli kostnadsneutralt.
Arbetsmarknadsenheten är i behov av att centralisera sin verksamhet och önskar säga upp
övriga lokaler i förtid. Förhandlingar med extern hyresvärd pågår.
4.5.
Möjlig lokaleffektivisering
Samhällsbyggnad har behov av fler arbetsplatser i kommunhuset. Personal är idag
lokaliserade till centralförrådet trots att de i olika sammanhang bör vara tillgängliga för
externa besökare.
Arbetsmarknadsenhetens administrativa personal har behov av arbetsplatser i kommunhuset.
X
X
X
X
X
KDV-anläggning
Gatuadress
Sockenvägen 13
Postadress
475 80 Öckerö
031-97 62 00
Telefon
X
Avloppsreningsverk
Knippla
Föreningsgård
Spindeln Hönö
X
X
Kretsloppspark
X
0
3 054 247
Bergmans moduler
Utvecklat
kommunhus
Solhöjden
Skatepark
Prästängen
Fritidsgård
Björkö förskola och
skola
1 300 000
420 000
0
0
5 100 000
14 089 756
Ny hyreskostnad
212000-1280
Organisationsnr
X
X
X
X
X
100 000
X
X
183 498
3 637 893
X
125 290
X
X
X
407 484
Minnesstens-skolan
X
73 700
848 202
Ankarets skola
X
X
Avveckling
Optimisten
Elevhälsa
Brattelyckans
förskola
Almelunden
Paviljong
Öppen förskola
Hemvärnsvägen
Pedagogisk omsorg
Bergagårdsskolan
2 743 500
Hedens skola
X
Ny-byggnad
X
5 339 756
Brattebergsskolan
Om-byggnad
Öckerö förskola
Hyreskostnad
Verksamhet/lokal
kommun@ockero.se
E-post
0
0
9 193 700
7 070 000
Investering
0
0
X
X
X
X
X
X
X
2015
www.ockero.se
Hemsida
3 879 743
3 200 240
Ökade
driftskostnader
X
X
x
X
X
2016
2017
2018
Utredning pågår
Utredning pågår
Byggnader som måste
omskapas för att ge bättre
förutsättningar för lärande.
Byggnader som måste
omskapas för att ge bättre
förutsättningar för lärande.
Uppdaterad investering inkl
bullerplank 6 000 000
Svenska Kyrkans fastighet
Hyreskostnad exklusive
idrottshall och skolrestaurang
Hyresavtal
Hyreskostnad inklusive
idrottshall och skolrestaurang
Anmärkning
ÖCKERÖ KOMMUN
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Barn- och utbildningsnämnden
BUN § 15
Sida
2015-03-25
2
Dnr 21/15
Barn- och utbildningsnämndens reglemente
Kommunfullmäktige har antagit en förändrad politisk organisation som trädde i
kraft 2015-01-01. Den nya organisationen innebär bland annat att arbetsutskotten tas bort. Reglementet för Barn- och utbildningsnämnden behöver därför
revideras. Dessutom behöver uppgiften om nämndens verksamhetsområde
uppdateras så att det stämmer med skollagens benämningar på verksamheterna.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-03-18
Reglemente daterad 2015-03-18
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Med anledning av ny politisk organisation från och med 2015-01-01 föreslås
Kommunfullmäktige anta reglemente för Barn- och utbildningsnämnden
daterat 2015-03-18.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Öckerö 2015-03-18
TJÄNSTESKRIVELSE
Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare:
Anna Corneliusson
Ärende:
Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden
Diarienummer:
21/15
REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden
Med anledning av förändrad politisk organisation som gäller från och med 2015-01-01 föreslås
Kommunfullmäktige anta reglemente för Barn- och utbildningsnämnden daterat 2015-03-18.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har antagit en förändrad politisk organisation som trädde i kraft 2015-01-01.
Den nya organisationen innebär bland annat att arbetsutskotten tas bort. Reglementet för Barn- och
utbildningsnämnden behöver därför revideras. Dessutom behöver uppgiften om nämndens
verksamhetsområde uppdateras så att det stämmer med skollagens benämningar på verksamheterna.
Ärende
Följande ändringar har gjorts i förslaget:
Under paragraf 1 ”Verksamhetsområde” har ändringar gjort så att benämningarna på
verksamheterna överensstämmer med skollagens och med Barn- och utbildningsnämndens uppdrag.
Under paragraf 3 ”Arbetsformer” har sammansättningen i nämnden ändrats från elva till nio
ledamöter och ersättare.
Tidigare paragraf 7 ”Nämndens utskott” har utgått.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
E-post
kommun@ockero.se
Hemsida
www.ockero.se
2015-03-18
REGLEMENTE
FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
§ 1 VERKSAMHETSOMRÅDE
Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter vad gäller
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Förskola
Förskoleklass
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasieskola
Gymnasiesärskola
Kommunal vuxenutbildning
Särskild utbildning för vuxna (Särvux)
Utbildning i svenska för invandrare
Fritidshem
Annan pedagogisk verksamhet
Kulturskola
Icke skolpliktiga ungdomar (Det kommunala uppföljningsansvaret)
§ 2 ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET
Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar och enligt de mål och
riktlinjer som Kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt
bestämmelser i detta reglemente.
Nämnden ska, enligt närmare anvisningar från Kommunstyrelsen, regelmässigt till Kommunstyrelsen
och Kommunfullmäktige rapportera verksamhetens utveckling och den ekonomiska ställningen under
budgetåret.
§ 3 ARBETSFORMER
Sammansättning
Nämnden består av nio ledamöter och nio ersättare.
Regler för tjänstgöring
Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett
sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.
En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en
ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamoten eller ersättaren får dock inte inträda i tjänstgöring
under pågående handläggning av ett ärende.
En ledamot eller ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter
tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.
Ytterligare regler om ersättares tjänstgöring finns i särskilt beslut av Kommunfullmäktige.
Inkallande av ersättare
En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv se
till att ersättare inkallas.
Ersättare för ordföranden
Om varken ordförande, 1:e eller 2:e vice ordföranden kan delta i ett sammanträde eller i en del av ett
sammanträde, fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter till dess att nämnden
valt ordförande.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en
längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren
fullgör ordförandens samtliga uppgifter.
§ 4 SAMMANTRÄDEN
Tidpunkt
Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer.
Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om
ordföranden anser att det behövs.
Kallelse
Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och
innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och
ersättare samt annan företroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före
sammanträdesdagen.
Kallelsen bör innefatta en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning
handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får
kallelse ske på annat sätt.
När varken ordföranden, 1:e eller 2:e vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern
äldste ledamoten göra detta.
Justering av protokoll
Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet
ska justeras omedelbart. Beslutet bör läsas upp för nämnden före justering.
Reservation
Om en ledamot har reserverat sin mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska
ledamoten föra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före justering av protokollet.
§ 5 ORDFÖRANDENS UPPGIFTER
Det ligger på nämndens ordförande att
x
x
x
x
x
Närmast under nämnden har insyn över nämndens ärendehantering
Främja samverkan med Kommunstyrelse
Se till att nämndens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål
Vara tillgänglig för allmänheten och nämndens tjänstmän
I övrigt se till att nämndens uppgifter fullgörs.
§ 6 DELGIVNING OCH UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR
Delgivning med nämnden sker med ordföranden, nämndens chefstjänsteman eller annan anställd som
nämnden utser.
Avtal, i den mån delegations ej är given (eller som följer av befattning), ska för nämndens räkning
undertecknas av ordföranden eller vid förfall av ordföranden av 1:e eller 2:e vice ordföranden och
kontrasigneras av anställd som nämnden utser. Andra handlingar och skrivelser ska undertecknas av
anställd som nämnden utser.
§ 7 NÄMNDENS ADMINISTRATIVA ORGAN
Under nämnden lyder Barn- och utbildningsförvaltningen som ska bereda och verkställa nämndens
beslut.
Vid nämndens sammanträde får, i den mån nämnden inte annat beslutar i särskilt fall
förvaltningschefen, nämndsekreterare och föredragande tjänsteman närvara för att föredra ärenden
som berör vederbörandes verksamhetsområde.
Handlingar som inkommer till nämnden och som inte är av ringa betydelse ska utan onödigt dröjsmål
diarieföras. I diariet antecknas dagen då ärende eller handling inkommit, det beslut som fattats, dagen
för beslutet och för beslutets expediering.
§ 8 ARKIVVÅRD
För vården av nämndens arkiv gäller bestämmelser i arkivlagen och kommunens arkivreglemente.
§ 9 GILTIGHETSTID
Detta reglemente är godkänt av Kommunfullmäktige den xx månad 2015 och gäller tillsvidare.
ÖCKERÖ KOMMUN
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Barn- och utbildningsnämnden
2015-04-22
BUN § 25
Sida
4
Dnr 33/15
Avgiftsnivåer för maxtaxa
Skolverket fastställer slutligt statsbidrag för kommande bidragsår senast den
sista december varje år. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner
som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Förordningen har
nu ändrats och ändringen innebär att inkomsttaket indexeras. De nya högsta
avgiftsnivåerna för maxtaxa redovisas nedan och ska tillämpas från och med den
1 juli 2015.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-04-20
Barn- och utbildningsnämndens beslut
1.
Kommunfullmäktige föreslås anta följande avgiftsnivåer för maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg från och med
1 juli 2015
Förskola 1--2 år
Barn 1
Barn 2
Barn 3
Barn 4
Avgiftsstak
3%
2%
1%
0%
Avgift from 1 juli
1 287 kr
858 kr
429 kr
Förskola 3--5 år**
Barn 1
Barn 2
Barn 3
Barn 4
3%
2%
1%
0%
924 kr
617 kr
308kr
Fritidshem
Barn 1
Barn 2
Barn 3
Barn 4
2%
1%
1%
0%
858 kr
429 kr
429 kr
Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är för närvarande 42 890 kr.
** 15 timmar per vecka är avgiftsfri. Avgiften avser överstigande 15 timmar.
2. Barn- och elevpeng för fristående verksamhet justeras ej under 2015
Paragrafen förklaras omedelbart justerad
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Öckerö 2015-04-20
TJÄNSTESKRIVELSE
Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare:
Kerstin B Schiller
Ärende:
Avgiftsnivåer för maxtaxa
Diarienummer:
33/15
Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden
1. Kommunfullmäktige föreslås anta nedanstående avgiftsnivåer för maxtaxa för
förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg från och med 1 juli 2015
2.
Barn- och elevpeng för fristående verksamhet justeras ej under 2015
3.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad
Bakgrund
Skolverket fastställer slutligt statsbidrag för kommande bidragsår senast den sista december varje år.
Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen (2001:160)
om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.
Förordningen har nu ändrats och ändringen innebär att inkomsttaket indexeras. De nya högsta
avgiftsnivåerna för maxtaxa redovisas nedan och ska tillämpas från och med den 1 juli 2015.
Förskola 1-2 år
Barn 1
Barn 2
Barn 3
Barn 4
Avgiftstak
3%
2%
1%
0%
Avgift from 1 juli
1 287 kr
858 kr
429 kr
Förskola 3-5 år**
Barn 1
Barn 2
Barn 3
Barn 4
3%
2%
1%
0%
924 kr
617 kr
308kr
Fritidshem
Barn 1
Barn 2
Barn 3
Barn 4
2%
1%
1%
0%
858 kr
429 kr
429 kr
Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är för närvarande 42 890 kr.
** 15 timmar per vecka är avgiftsfri. Avgiften är utöver 15 timmar.
Öckerö 2015-04-20
Kerstin B. Schiller
Skolchef
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Öckerö 2015-05-19
Reviderad tjänsteskrivelse
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Fusun Uzuner
Samordningsförbund
0146/14
Bildande av Samordningsförbundet Öckerö
Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att tillstyrka att kommunfullmäktige
beslutar
1. att tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra
Götalandsregionen bilda Samordningsförbundet Öckerö,
2. att godkänna bilagd förbundsordning,
3. att arbetsmarknadschefen ges i uppdrag att föra en dialog med samverkande
parter i syfte att enas om avsiktsförklaring, förbundsordning, organisation och
finansiering av samordningsförbundet,
4. att som förbundsmedlem anvisa medel till samordningsförbundet för 2016
med 500 000 kronor i budgeten för 2016.
Sammanfattning
Den 22.5.2014 beslutade kommunfullmäktige i Öckerö kommun att utreda
behoven och förutsättningarna för att ingå i ett samordningsförbund.
Öckerö kommun har initierat möten med Samordningsförbundet Göteborg
Hisingen DELTA och Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och
Tjörn. Ett möte mellan Öckerö kommuns representanter och representanter för
styrelsen för samordningsförbundet DELTA ägde rum den 16.2.2015 i syfte att
föra en dialog om förutsättningarna för medlemskap i samordningsförbundet
DELTA.
Postadress
Gatuadress Telefon
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
Organisationsnr
031-97 62 00
212000-1280
E-post
Hemsida
kommun@ockero.se
www.ockero.se
En arbetsgrupp tillsattes vid mötet för att se vilka samordningsvinster och
organisatoriska frågor som finns och hur styrelserepresentationen i så fall skall
se ut. Samordningsförbundets presidium har lämnat följande skriftliga förslag:
”Ett effektivt sätt att organisera samordnade insatser skulle kunna vara att Öckerö bildar ett eget
samordningsförbund och har ett nära utbyte med samordningsförbundet DELTA när det gäller insatser till
individer.”
Ett möte mellan Öckerö kommun och Samordningsförbundet Ale, Kungälv,
Stenungsund och Tjörn ägde rum den 18.2.2015. Förbundet har sammanlagt en
budget på 6,3 miljoner per år för sina verksamheter och största delen av
budgeten är bunden till ett samverkansteam som matchar arbetslösa mot
arbetsgivare. Samverksansteamet roterar mellan olika kommuner och besöker
varje kommun var fjärde vecka. Resterande ekonomiska resurser har anslagits
till lokala aktiviteter. Verksamheterna inom Samordningsförbundet Ale,
Kungälv, Stenungsund och Tjörn upplevs meningsfullt av sina medlemmar.
Vid ett medlemskap i det förbundet har Öckerö kommun samma Hälsosjukvårdstillhörighet som ovannämnda kommuner. Den arbetsförmedling och
försäkringskassa som har ansvar för Öckeröborna ingår däremot i
samordningsförbundet Delta. Vid ett medlemskap i Samordningsförbundet Ale,
Kungälv, Stenungsund och Tjörn skulle Öckerö kommun behöva skriva
överenskommelser med Arbetsförmedlingen utanför samordningsförbundet,
vilket skulle leda till ineffektiv resursanvändning.
Bakgrund
Arbetsmarknadschefen har fått uppdraget att genomföra en förstudie för att
undersöka förutsättningar för och behov av att ingå ett samarbete med parterna
enligt modellen finansiell samordning. Under förstudien fördes diskussioner
inom Öckerö kommun och med ovan nämnda samordningsförbund samt med
lokala representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra
Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Västra Götalandsregionen.
Under förstudien har även en dialog förts med politiker och tjänsteman inom
Öckerö kommun. Berörda verksamheter inom Öckerö kommun anser att det
finns ett stort behov av att vidareutveckla och effektivisera
samverkansformerna mellan parterna. Individen kan genom en mer utvecklad
samverkan erbjudas ett individuellt anpassat, samordnat stöd utifrån en
helhetssyn och i högre grad uppnå egen försörjning.
Andelen personer som befinner sig längre från arbetsmarknaden ökar både
inom kommunens försörjningsstödsenhet och arbetsmarknadsenheten trots att
arbetslösheten minskar inom kommunen. Det finns därför ett ökat behov av
samordnade, rehabiliterande insatser och behov av ännu närmare samverkan
mellan arbetsmarknadsenheten, socialkontoret, Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan och hälso-och sjukvården.
Kontakter med lokala representanterna från Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan och Koncernstab Hälso- och sjukvård
visar att dessa myndigheter är positiva till att strukturera samverkan i ett
samordningsförbund med Öckerö kommun. Parterna är eniga om att finansiell
samordning inom rehabiliteringsområdet ger lokala aktörer bättre möjligheter
att samordna och prioritera gemensamma insatser. Målsättningen är att
förhindra att människor hamnar i en rundgång mellan olika myndigheter.
Målgruppen är individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.
Behoven kan vara fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga.
Ärende
Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut att bilda
Samordningsförbundet Öckerö behöver en dialog påbörjas tillsammans med
parterna kring följande frågor:
x Organisation
x Finansiering
x Utformning av avsiktsförklaring och förbundsordning
Det är viktigt att skapa en ändamålsenlig, effektiv och hållbar organisation för
finansiell samordning i Öckerö kommun. När de samverkande parterna är
överens om organisation, finansiering, avsiktsförklaring och förbundsordning
behöver dessa beslutas av alla samverkande parter. Beslutsprocessen kan ta
olika lång tid för respektive part.
Parallellt med utredningen behöver kunskapen om finansiell samordning
fördjupas och information spridas till chefer och medarbetare hos alla berörda
parter. Förberedande diskussioner om möjliga insatser och aktiviteter inom
ramen för finansiell samordning behöver påbörjas mellan parterna.
Bilaga 1 Förbundsordning
Förbundsordning för Samordningsförbund Öckerö
Samordningsförbundet Öckerö (nedan kallt Förbundet) har inrättats med stöd av lagen
(203:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, Öckerö kommun och Västra Götalandsregionen.
1§ Förbundets namn
Förbundets namn är samordningsförbundet Öckerö.
2§ Förbundets säte
Förbundets säte är Öckerö kommun.
3§ Förbundets medlemmar
Förbundets medlemmar är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra
Götalandsregionen och Öckerö kommun.
4§ Förbundets ändamål
Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för Öckerö kommun svara för en
finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Syftet är att underlätta och förbättra
möjligheterna till egen försörjning för individer som är i behov av samordnade
rehabiliteringsinsatser. Syftet är också att arbeta samordnade förebyggande insatser.
Förbundet ska sträva efter en effektiv användning av gemensamma resurser.
5§ Styrelsen
Förbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen ska bestå av 4 ledamöter och 4 ersättare. Varje
medlem väljer en ledamot och en ersättare för denne. Ersättarna har närvaro- och
yttranderätt. Ledamöter och ersättare väljs första gången för tiden från och med den 1 januari
2016 till och med 31 december 2018.
Därefter väljs ledamöter oh ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter
det att val av fullmäktige i region och kommun har ägt rum. Styrelsen utser ordförande.
6§ Uppgifter och beslutanderätt
Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstedal har
ordföranden utslagsröst. Ägarna ska samråda innan beslut om budget fattas.
Förbundet har uppgift att
1)besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen
2) stödja samverkan mellan samverkansparterna
3) finansiera insatser för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser
4)besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordnings ska användas
5) svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder
6) upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen
Samordningsförbundet får inte besluta om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta
åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller att tillhandahålla tjänster som är
avsedda för enskilda.
7§ Personal
Förbundsstyrelsen ska utse en tjänsteman som ska leda arbetet inom förbundet enligt
styrelsens anvisningar.
8§ Initiativrätt
En medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen enligt respektive
huvudmans beslutsordning.
9§ Samråd
Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av
förbundets verksamhet och om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse.
Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningarna som
behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.
10§ Kungörelser
Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på den officiella
anslagstavlan hos Öckerö kommun.
11§ Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader
Medlemmarna har vidd varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande
till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna.
Fördelningen mellan medlemmarna är att Försäkringskassan bidrar med hälften av medlen,
Västra Götalandsregionen med en fjärdedel samt Öckerö kommun med en fjärdedel.
12 § Styrning och insyn
Förbundsstyrelsen ska upprätta periodvisa uppföljningar med helårsprognos för
verksamheten och ekonomin som skickas till medlemmarna. Förbundsstyrelsen ska också
årligen i samband med bokslutet redovisa verksamhetens utfall för medlemmarna.
Förbundet får inte ingå borgen och inte heller sätta sig i skuld utöver vad som är sedvanliga
krediter för verksamheten.
13 § Budget
Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för förbundets verksamhet och ekonomi för
de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska styrelsen upprätta en preciserad
årsbudget. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. Årsbudgeten ska
också åtföljas av mål för verksamheten.
Förbundsstyrelsen fastställer senast den 30 november budgeten för nästkommande
kalenderår.
Förbundsstyrelsen ska dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna om budgeten. För
första verksamhetsåret fastställs budgeten av medlemmarna i samband med att förbundet
bildas.
14 § Revisorer och revision
Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en
revisor för varje förbundsmedlems räkning. Försäkringskassan utser statens revisor. Öckerö
kommun och Västra Götalandsregionen utser en gemensam revisor.
Revisorer utses i övrigt i enlighet med bestämmelserna i 25 § i lagen
(2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
Revisorer utses första gången för tiden från och med den 1 januari 2016 till och med den 31
mars 2019. Därefter väljs revisorer för fyra år räknat från och med den 1 april året efter det
att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Mandattid för statens revisorer
hanteras i särskild ordning. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 § i lagen (2003:1210)
om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
15 § Utträde
En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är
tre år.
Vid en parts utträde upplöses förbundet och medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden
regleras enligt 11 § i denna förbundsordning. Om det efter utträde på den kommunala sidan
återstår minst en kommun ska upplösning ske endast om det beslutas enligt 16 §.
16 § Likvidation och upplösning
Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens om det eller om en eller flera
medlemmar utträder ur förbundet. Ett sådant beslut ska alltid föregås av ett samråd mellan
huvudmännen.
När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Därefter ska
kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 11 § i denna förbundsordning.
Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen.
När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning.
Det görs genom att styrelsen visar en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet
som redovisar betalning av skulder, försäljning av egendom och skiftet av resterande
tillgångar därefter. Till berättelsen ska bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen.
Förbundet är upplöst när förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgivits
medlemmarna.
17 § Tvister
Tvister mellan förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid en allmän domstol i Sverige.
18 § Ersättning till ledamöter, ersättare och revisorer
Ersättning för arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter,
ersättare samt kommunernas och landstingets revisor ska följa Öckerö kommuns principer.
19 § Arkivtillsyn
Kommunstyrelsen i Öckerö kommun ansvarar för tillsynen av att samordningsförbundet
fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782).
20 § Förbundets bildande
Förbundets anses bildat den 1 januari 2016 under förutsättning att samtliga medlemmar har
godkänt denna förbundsordning då.
Öckerö 2015-05-13
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Genja Thesslund, Irene Berg, Jarl Gustavsson
Ekonomisk uppföljning 2015
0061/15
Ekonomisk rapport mars 2015
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Informationen noteras till protokollet
Ärende
Ekonomisk rapport per mars enligt ekonomiska styrprinciper
Genja Thesslund
Ekonom
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
2015-05-13
Ekonomisk rapport efter mars
Öckerö kommun
Jan-Mar 2015
1
2015-05-13
1
SAMMANFATTNING
Resultat
Kommunens utfall efter tre månaders verksamhet är negativt med -1,3 mkr. Budgeterat resultat är
negativt med -13,2 mkr.
Budgetavstämning - utfall mars
Riktpunkt vid jämn månadsförbrukning av budgeten är 25%. Nämnderna, inklusive centrala poster
och fördelningsposter, har förbrukat 25% efter mars månad.
Prognos helår
Årets resultat för kommunen beräknas bli positivt med 11 mkr. Reavinster beräknas till 7,9 mkr.
Återbetalning från AFA gällande avtalsförsäkring från 2004 sker i slutet av året med 4,6 mkr.
Avvikelse mot budgeterat resultat är positivt med 24,2 mkr.
Balansresultat, resultat exklusive reavinster, beräknas bli positivt med 3,1 mkr.
Nämndernas totala avvikelse (exklusive centrala poster och fördelningsposter) är negativ med -3,2
mkr där 6,5 mkr avser framtida skolprojekt och beräknas att fördelas från fördelningsposter senare
under året.
Prognosen för slutavräkning avseende skatteintäkter beräknas påverka kommunens resultat positivt
med 1 mkr. Enligt SKLs cirkulär 15:15 beräknas slutavräkning för 2014 bli negativ med 0,5 mkr och
avräkning för 2015 års skatteintäkter beräknas bli positiv med 1,5 mkr.
Totala avvikelse mot budget avseende alla poster gällande skatt visar en negativ prognos med -3,5 mkr.
Finansnettot beräknas bli negativt med -1,7 mkr beroende på grund av lägre intäktsräntor än
budgeterat.
Osäkerhetsfaktorer under året är:
x
x
x
Fördelningsposter bland annat framtida skollokaler
Avräkning skatt år 2015
Pensionskostnadens utveckling
2 EKONOMISK KOMMENTAR
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens enheter
KS enheter visar ett överskott om 1 759 tkr, vilket beror på 600 tkr medfinansiering EU-medel samt
kommunchefens reserv om 1 200 tkr. Dessa poster förväntas inte utnyttjas under året.
Fritid och kultur
Prognostiserat underskott 100 tkr avseende hyra Hedenhallen beror på omfördelning av hyra mellan
Fritid och Kultur och skolan samt obudgeterade kostnader för flytt av fritidsgården i samband med
rivning av Brattebergskolan.
Osäkerhet gällande kostnader orsakade av stormen Egon, beräkning pågår.
Samhällsbyggnad
Prognos för skattefinansierad verksamhet följer budget. Fiskaregården är senarelagd vilket kan
påverka intäkterna. I prognosen ingår beräknat underskott för vindkraftverk med 300 tkr.
Prognos för avgiftsfinansierad verksamhet visar ett överskott på 810 tkr, fördelat på va-enheten
121 tkr, Kretsloppsenheten 192 tkr och Öckerö Båttrafik 497 tkr.
Barn- och utbildningsnämnden
2
2015-05-13
Utfall efter mars månad ligger på 26 % i jämförelse med budget, riktpunkt 25 %. Prognosen visar på ett
överskott om 849 tkr. Den första elevavräkningen är gjord för 2015 och nästa avräkning sker i maj.
Ett underskott kommer att uppstå under året avseende driftskostnader för tillfälliga ersättningslokaler
Bratteberg, beräknas i nuläget till 6,5 mkr. Medel finns avsatta i fördelningsposter och kommer att
avräknas vid slutet av året.
Positiva avvikelser jämfört med budget beräknas inom grundskola och gymnasiesärskola. Det
prognostiseras negativt inom pedagogisk omsorg, gymnasiets vuxenutbildning och särvux.
Socialnämnden
Det ackumulerade utfallet ligger på 24,7%, dvs ca 0,3% under riktpunkten 25,0%. Generellt ligger
således förvaltningens utfall i nivå med budgeten. För försörjningsstöd och flyktingmottagning är
förbrukningen dock högre än riktpunkt, men den höga förbrukningen uppvägs bl a av låg förbrukning
för köpta platser avseende vuxna och barn.
Förvaltningen prognostiserar per mars ett årsresultat i nivå med budget. i prognosen ligger dock några
större prognostiserade underskott inom IFO-FH, Försörjningsstöd -1750 tkr, Flyktingmottagande 1150 tkr och Köpta platser funktionshinder -1200 tkr. I nuläget uppvägs nämnda prognoser av positiva
prognoser avseende köpta platser för Barn och Unga samt Vuxna missbruk.
Bygg- och miljönämnden
Prognosen visar budget i balans.
Kommunstyrelsens centrala poster och fördelningsposter
KS centrala poster och fördelningsposter visar ett överskott om 32 576 tkr. Per mars bedöms
budgeterade fördelningsposter om 19 920 tkr och strategisk reserv på 419 tkr inte komma att fördelas
till nämnd. Prognostiserade reavinster uppgår till 7 945 tkr. Återbetalning från AFA gällande
avtalsförsäkringar från 2004 kommer att utbetalas med 4 600 tkr under sista kvartalet.
2.1 Drift/prognos
Prognos
Budget
Ber
budgetavv
Utfall ack
Förbrukn %
Kommunstyrelsen, enheterna
-42,9
-44,7
1,8
-11,4
25
Kommunstyrelsen, fritid och kultur
-21,0
-20,9
-0,1
-4,9
24
Kommunstyrelsen, samhällsbyggnad
-53,8
-54,6
0,8
-13,1
24
Barn- och utbildningsnämnden
-290,0
-284,4
-5,7
-73,6
26
Socialnämnden
-235,9
-235,9
0,0
-58,2
25
Bygg- och miljönämnden
-0,8
-0,8
0,0
-0,1
15
Kommunstyrelsen, centrala poster
-0,9
-13,1
12,2
-4,1
31
0,0
-20,3
20,3
0,0
0
-645,3
-674,7
29,4
-165,4
25
4,9
4,9
0,0
1,1
23
-640,4
-669,9
29,4
-164,3
25
652,2
655,7
-3,5
162,8
25
Mkr
Kommunstyrelsen, fördelningsposter
SUMMA
Eliminering internränta
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD
Skattenetto
Finansnetto
-0,7
1,0
-1,7
0,2
19
ÅRETS RESULTAT
11,0
-13,2
24,2
-1,3
10
Nettokostnadsandel %
98,3
102,0
100,8
99
3
2015-05-13
3
INVESTERINGAR
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens enheter
KS enheters investeringsbudget består av 400 tkr till oförutsett inom IT samt kommunchefens
återstående reserv om 700 tkr. Kommunchefen har tidigare fördelat 600 tkr till fritid- och
kulturverksamhetens renovering av cementbrygga.
Fritid och kultur
Prognosen är att planerade projekt, sarg och ismaskin till ishallen samt renovering av cementbrygga i
Saltasviken, kommer att genomföras till budgeterade medel.
Samhällsbyggnad
Skattefinansierad verksamhet: Projekten Framtida skollokaler och Totalstation flyttas till år 2016.
Medfinansiering sökt för projekten Grötö färjeläge, GC-väg Bäckevägen på Björkö, Gårdsgata
Bergagårdsskolan och GC-väg Hedens by/Betel. Totalt 5 593 tkr.
Avgiftsfinansierad verksamhet: Styrhytt Polstjernan och Personalbyggnad överskrider budgeten med
500 tkr resp 350 tkr.
Barn- och utbildningsnämnden
Utfall per mars 147 tkr, avser inventarier Fotö och ljusanläggning Kulturskolan. Budgeten uppgår till
7 901 tkr varav 7 000 tkr avser investeringar i framtida skollokaler. I enlighet med KFs beslut 2015-0326 är 1 684 tkr prognosticerat för investeringar i ersättningsvolymerna för Brattebergsskolan.
Resterande medel kommer att reserveras till 2016.
Socialnämnden
Socialnämnden beräknar att årets investeringsmedel om 800 tkr kommer att förbrukas under året.
3.1 Investering/prognos
Mkr
Kommunstyrelsen, enheterna
Kommunstyrelsen, fritid och kultur
Prognos
Budget
Ber budgetavv
Utfall ack
0,0
1,1
1,1
0,0
2,4
2,4
-0,1
0,1
33,5
35,0
1,5
6,9
Barn- och utbildningsnämnden
2,6
7,9
5,3
0,1
Socialnämnden
0,8
0,8
0,0
0,0
39,3
47,2
7,9
7,1
Kommunstyrelsen, samhällsbyggnad
Summa
4
2015-05-13
4
LIKVIDITET
Bankkonton och plusgirot per den sista i varje månad i mkr:
x
x
varav 39 mkr likvid beredskap för framtida pensionsutbetalningar
varav 10 mkr (avseende återbetalning AFA-premier 2013) är placerade på fasträntekonto i
Nordea. Avses användas för framtida skollokaler (ägartillskott)
2015
2014
Januari
117
114
Februari
114
121
Mars
101
112
April
117
Maj
126
Juni
122
Juli
122
Augusti
121
September
135
Oktober
112
November
119
December
126
5
FÖRDELNINGSPOSTER
Fördelning gällande framtida skollokaler kommer ske senare under året, beräknade kostnader
progostiseras hos Barn och utbildningsnämnden.
Fördelningsposter 2015 (tkr)
Budget
Fördelat
tom 1503-31
Återstår
Ramhöjande:
KS/SB Heden och Brattebergsområdet framtida skollokaler
500
500
3 400
3 400
7 500
7 500
BUN Avställning Minnessten, Ankaret, Brattelyckan, Almelunden och Optimisten
2014
-1 500
-1 500
SN Avställning Bergmans boende 2014
-2 200
-2 200
SN Personal en avdelning demensboende Solhöjden 2014
2 200
2 200
SN Demensboende Solhöjden 2014
5 000
5 000
KS/FK Fritidsgård 2012
1 300
1 300
420
420
16 620
16 620
BUN Heden och Brattebergsområdet framtida skollokaler
Fördelningsposter från 2014:
BUN Heden och Brattebergsområdet framtida skollokaler 2014
KS/FK Skatepark 2012 + 2014 (200 tkr ökning)
Summa ramhöjande
5
2015-05-13
Fördelningsposter 2015 (tkr)
Budget
Fördelat
tom 1503-31
Återstår
Ej ramhöjande:
BUN Heden och Brattebergsområdet framtida skollokaler
2 200
SOLTAK
1 000
SB Förstudie personfärja Skarvikshamnen/Björkö och Öckerö Färjeläge
Summa ej ramhöjande
Kommunens strategiska reserv
Summa
6
2 200
-400
600
500
500
3 700
3 300
419
419
20 739
20 339
EXPLOATERINGSPROJEKT
Nedlagda kostnader (netto) på projekt/mark som förväntas att säljas.
Tkr
2015-03
Norr om Statoil
388
Industriområde Hönö Klova
3 421
Varvet, Knippla 1:161
1 833
Hönö Klåva
78
N:a Långesand ÖÖ båtsällskap
-1 407
Centrala Öckerö 2:267
86
Skärhamnsberget/Lammholmsberget
59
Hönö 26:1 mfl Heinövallen
7 514
Kvibackeskären Hyppeln 1:233
238
Östra Sudda
145
Björnhuvudet
5
Summa
12 360
6
Öckerö 2015-05-18
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Irene Berg, Jarl Gustavsson
Budget 2016
0125/14
Kommunstyrelsens budgetförslag 2016
x
Årliga ärenden
x
Övriga ärenden
x
Förslag till investeringsbudget
x
Alliansens förslag till driftram 2016, taxor, ekonomisk treårsplan 2016-2018
jämte förslag till skattesats och upplåning för 2016
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
Kf §XX
2015-05-05
Kommunfullmäktige: Årsplan för ledning och styrning 2016
FÖRSLAG
Tidpunkt
Aktivitet och dokument
Vårprocess
november december
KS fastställer ”Budgetanvisning för år 2017”.
februarimars
Förvaltningen tar fram underlag på större volym-, kostnads-, intäkts- och
omvärldsförändringar inom gällande uppdrag och vilka ekonomiska effekter
detta resulterar i. Materialet skall redovisas för kommunchefen.
januari –
mars
Beslutade fördelningsposter i 2015 års budget skall prövas under första
kvartalet och nytt beslut kan tas av Kommunfullmäktige i mars månad efter
förslag från kommunchefen.
februari
Bokslutsberedning: Dialog mellan nämndsordförande/förvaltningschef och
kommunstyrelse angående 2015 års verksamhet och ekonomi.
Måluppfyllelse: Starka sidor, svaga sidor – ur ett brukarperspektiv.
mars
Nämnden beslutar om budgetförslag avseende äskande, i prioritetsordning,
som innebär kvalitetsförändringar, investeringsbudget och taxor.
april
Bokslutsmöte för år 2015 i kommunfullmäktige.
x
april
Nämndens budgethandlingar för år 2017 och plan 2018-2019 lämnas
till ekonomienheten.
x Budgetdialog: Förvaltningschefer informerar partigrupperna
kommunstyrelsen/budgetberedningen.
Kommunchefen informerar kommunstyrelsen om större förändringar i
nämndernas verksamhet enligt gällande uppdragshandling.
maj
Budgetberedningen - konferens.
juni
Kommunfullmäktige beslutar om budget för år 2017 och plan 2018-2019
samt finansiella och verksamhetsmässiga mål.
Höstprocess
juni oktober
Nämnden anpassar Uppdragshandling I till kommunfullmäktiges budgetbeslut samt uppdaterar verksamhetsplan.
oktober
Budgetberedningen – konferens.
oktober
Delårsbokslut per augusti behandlas av kommunfullmäktige.
november
Kommunfullmäktige beslutar om uppdragshandlingar för år 2016.
augusti december
Uppdrag II beslutas av nämnd.
Kf § XX
2015-05-05
Budget 2016
FÖRSLAG
God ekonomisk hushållning – finansiella- och verksamhetsmässiga mål
Bakgrund
”för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god
ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.” (Kommunallagen 8 kap.5 §)
Det finns ingen tydlig definition vad lagstiftaren menar med begreppet ”god ekonomisk hushållning”. Varje kommun får själv utifrån sina speciella förutsättningar och
bakgrund besluta om begreppets innebörd. Lagen är däremot tydlig i fullmäktiges
skyldighet att ange mål, såväl finansiella som verksamhetsmässiga, som förutsätts
leda till ett läge/position som för kommunen betecknas som god ekonomisk hushållning.
Kommunfullmäktiges målstyrning utgår från Öckerö-modellen och syftar till att fastställa nämndernas verksamhet, till volym och kvalitet, med budgeten som medel och
restriktion.
De verksamhetsmässiga målen, i kommunallagens mening, fastställs varje år i fullmäktige och följs upp och rapporteras i förvaltningsberättelsen i delårs- och årsbokslut.
ƒ God ekonomisk hushållning
Öckerö kommun har ”god ekonomisk hushållning” när de finansiella målen är uppfyllda och när de verksamhetsmässiga målen visar god måluppfyllelse.
ƒ Finansiella mål
1. Årets resultat bör uppgå till 1,5 % av budgeterat s.k. skattenetto sett över en period
av fem år*.
2. Reinvesteringar, återställande av uttjänta anläggningstillgångar, skall finansieras
med egna medel.
3. Kapitaltillskott i samband med kommunfullmäktiges beställda fastighetsprojekt
hos ÖFAB skall finansieras med egna medel.
* skatteintäkter + utjämning/statsbidrag + kommunal fastighetsavgift (inkl. prognos förändring 2016)
Genom att inte förbruka skattenettot i den ordinarie löpande verksamheten skapas
förutsättningar för att
- klara framtida pensionsåtaganden, även de som ligger utanför balansräkningen
- återställandet av uttjänta anläggningstillgångar, så kallade reinvesteringar, sker
med egna likvida medel
- skapa utrymme för att klara oförutsedda händelser.
För att undvika att tvärbromsa vid sämre tider, vilket innebär att tjänsterna till brukarna hotas, bör kommunen skapa ett överskott under goda tider som kan användas
vid sämre tider. Överskott tryggar ett långsiktigt politiskt handlingsutrymme, möjliggör nya satsningar och kvalitetshöjningar i befintlig verksamhet.
j:\eko\budget\budget2016\budgetpärm\till ks 150526\god ekonomisk hushållning.docx
ƒ Verksamhetsmässiga mål – (= kf: mål under mandatperioden)
1. Handläggningstiden för enkla bygglov enligt gällande detaljplan är högst en arbetsdag/BMN
2. Vägunderhållet har förbättrats på våra öar och barn och ungdomar har säkrare
gång- och cykelvägar till skola och fritidsaktiviteter/KS-SB
3. Barngrupperna i förskola och fritidshem har minskat och antalet lärare per barn
ökat/BUN
4. Personer som vårdar anhöriga i hemmet får ett ökat stöd av kommunen/SN
j:\eko\budget\budget2016\budgetpärm\till ks 150526\god ekonomisk hushållning.docx
Kf § XX
FÖRSLAG
2015-05-05
Ekonomiska styrprinciper för budget- och redovisningsår 2016
Öckerö kommuns budget för år 2016 samt plan för år 2017-2018 är fastställd av kommunfullmäktige.
Ekonomiska styrprinciper är ett dokument som årligen fastställs av fullmäktige i samband med beslut
om budget. Syftet med dokumentet är att ange de gemensamma principer som gäller för budget, redovisning, uppföljning och utvärdering av kommunens verksamhet. Kommunen följer inom berörda
områden rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR).
1. Budget
1.1 Drift
Kommunfullmäktige tilldelar varje nämnd en driftbudget, som nämnden ska ansvara för. Efter fullmäktiges beslut i juni ska nämnderna:
x
Utforma förslag till uppdrag inkl uppgiftsmått (bilaga 1 i uppdragshandlingen) som fullmäktige
skall besluta om i november.
Under hösten ska nämnderna göra detaljbudget per ansvar, konto och verksamhet enligt kommunens
kodplan. Detaljbudget skall vara inlagd i ekonomisystemet senast den 12-31.
Omdisponeringar inom driftbudget beslutas av respektive nämnd.
1.1.1. Kapitalkostnader
Huvudregeln är att kapitalkostnader belastar nämndens befintliga budgetram.
Undantag:
1. För Kommunstyrelsen/Gatuenhetens investeringar gällande infrastruktur budgeterar kommunfullmäktige fördelningspost för kapitalkostnader.
2. Nämnd som belastas med kapitalkostnad i samband med av kommunfullmäktige beslutat lokalprojekt/ÖFAB, t.ex. inköp av inventarier till skolor, skall få kompensation.
1.2 Investering
Fullmäktige fastställer i juni nämndernas ramar för skattefinansierade investeringar. Samtidigt beslutar fullmäktige om investeringsbudget för avgiftsfinansierade verksamheter (Öckerö Båttrafik, Kretsloppsenheten och VA-enheten) var för sig, samt för skattefinansierade Gatuenheten gällande infrastruktur.
För Gatuenhetens infrastrukturprojekt och för VA-enheten fastställs en investeringsram som följer
budgetens treårsplan. Enheternas investeringstakt tillåts årligen variera inom total beslutad treårsram. Ramen för Gatuenhetens infrastrukturprojekt och för VA-enheten ses årligen över.
Nämndernas uppdrag är att fördela tilldelad investeringsram per projekt samt presentera en tidplan
för de olika projekten. Även de projekt som beräknas pågå över flera år skall ha en tidplan. Fördelning
och plan skall efter nämndsbeslut vara ekonomienheten tillhanda senast 01-31.
1.2.1 Huvudregeln för definition av investering
Värdet för varje objekt skall överstiga 1 prisbasbelopp och ha en nyttjandeperiod på minst 3 år. Investering i annans egendom tillämpas inte.
Undantag:
x
I samband med inredning av nya lokaler eller start av ny verksamhet kan huvudregeln frångås.
Endast inventarier av bestående värde klassificeras som investering.
x
I samband med underhåll av fastigheter och anläggningar anses standardhöjande åtgärder som
investering om de medför en avsevärd standardförbättring alternativt innebär förlängd nyttjandeperiod (vid komponentavskrivning). Om arbeten sker kontinuerligt skall kostnaderna direkt föras
till driftredovisningen.
x
För IT-investeringar gäller att datorer, läsplattor och mobiltelefoner är att betrakta som driftkostnad.
Komponentavskrivning tillämpas från och med 2014 på nya objekt. Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, skall tillgången
Sidan 1 av 3
delas upp på dessa. Respektive komponent skall skrivas av separat.
1.2.2 Investeringsprojekt som inte påbörjas under budgetåret, ska anmälas till ekonomienheten av förvaltningschef i samband med ekonomisk uppföljning efter oktober
månad 2016
1.2.2 Ej påbörjade investeringsprojekt
Ej påbörjade investeringsprojekt skall anmälas till ekonomienheten av förvaltningschef i samband
med ekonomisk uppföljning efter oktober månad.
Av begäran skall framgå:
x
Varför projektet inte påbörjats, när projektet beräknas sätta igång och vara färdigställt.
x
Om samma ekonomiska förutsättningar fortfarande gäller.
1.2.3 Investeringsprojekt som pågår över årsskifte
För investeringsprojekt som pågår över årsskiftet har ekonomienheten delegation att göra överföring
av budget till nästkommande år. Förvaltningschef anmäler detta i samband med årsbokslut. Förändrade förutsättningar (ex ökad eller minskad investeringsutgift, förändrad tidpunkt för ianspråktagande
m m) skall även detta meddelas ekonomienheten/budgetekonom.
1.3 Exploateringsverksamhet
Med exploateringar avses anskaffning, bearbetning och iordningställande av mark för bostads- och
industriändamål som skall säljas.
I samband med budgetprocessen skall planerade exploateringsprojekt lämnas till budgetberedningen
och godkännas av kommunfullmäktige.
Innan exploateringsprojekt startas skall tidplan och kalkyl godkännas av kommunstyrelsen.
2. Driftredovisning
Redovisning skall ske enligt kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av
Rådet för kommunal redovisning. Periodisering av intäkter och kostnader skall ske så långt detta är
möjligt. Delårsbokslut görs per 08-31 och bokslut per 12-31.
3. Investeringsredovisning
Ej budgeterade investeringar får göras endast om särskilda skäl föreligger (t ex ekonomiskt fördelaktiga eller akuta). Projektet skall godkännas av nämnden eller nämndens delegat. Huvudregeln är att
nämnden håller sig inom sin totala investeringsbudget. Nämnden belastas med de kapitalkostnader
som genereras.
Alla investeringsutgifter och inkomster redovisas på projekt och investeringen aktiveras (läggs in i
anläggningsregistret och kostnader för avskrivning och internränta belastar verksamheten) månaden
perioden efter ianspråktagande. Internränta följer rekommendationer från Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL).
Huvudregeln är att nämnden skall hålla sig inom sin totala investeringsbudget. Nämnden belastas
med de kapitalkostnader som genereras.
Ej budgeterade investeringar får göras endast om särskilda skäl föreligger (t.ex. ekonomiskt fördelaktiga eller akuta). Projektet skall godkännas av nämnden eller nämndens delegat.
Exploateringsredovisning
Kommunen följer rekommendation från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) 15.1. Räntekostnader, som uppkommit under den tid som exploateringen pågår, räknas in i anskaffningsvärdet. Detta
gäller endast om kommunen upptagit lån.
Upplysning om vad som tillämpas lämnas i bokslut.
4. Uppföljningar och utvärderingar under året
Varje nämnd skall kontinuerligt följa och utvärdera sin verksamhet och resursförbrukning.
4.1
Sammanställd ekonomisk uppföljning
Sidan 2 av 3
Ekonomisk uppföljning för hela kommunen skall sammanställas till kommunstyrelsen efter mars, maj,
augusti och oktober. Rapport per augusti redovisas i kommunfullmäktige. Rapporteringen skall innehålla följande information:
x
Utfall/drift med kommentarer till väsentliga avvikelser mot budget. Verksamhetsnivå (lägst 3 positioner).
x
prognostiserad helårsförbrukning med kommentarer till väsentliga avvikelser.
x
investerings- och exploateringsredovisning skall lämnas, utfall och prognos, med kommentar till
avvikelser.
4. 2 Uppföljning av verksamhetsmål
Uppföljning av verksamhetsmål i uppdragshandling skall meddelas till nämnd efter maj, augusti och
december. Efter augusti och december skall dessutom avstämningar av uppgiftsmått redovisas.
4. 3 Utfallsrapport av kommunens driftredovisning
Utfallsrapport skickas till politiker (kommunstyrelse- och nämndsledamöter), samt förvaltningschefer
och ekonomer varje månad, den 10:e i månaden efter.
5. Nämndens ansvar
Huvudprincipen är att de ramar som nämnderna tilldelas av kommunfullmäktige på budgetmötet i
juni skall gälla under hela budgetåret. Det är inte tillåtet att skriva till kommunfullmäktige och begära
tilläggsanslag.
Nämndernas verksamhet skall bedrivas enligt gällande uppdrag samt inom tilldelade resurser. Om
budget enligt prognos kommer att överskridas skall nämnden besluta om åtgärder. En åtgärdsplan
skall föreläggas kommunfullmäktige för godkännande i det fall uppdragshandlingen påverkas.
Fullmäktige avgör i varje enskilt fall hur budgetavvikelse (över- och underskott) vid bokslut skall hanteras, efter förslag från kommunchefen.
Beslutade fördelningsposter i årets budget skall prövas under första kvartalet och nytt beslut kan tas av
Kommunfullmäktige i mars månad efter förslag från kommunchefen.
Avvikelser inom investeringsverksamheten skall redovisas till fullmäktige i samband med ekonomiska
rapporter enligt plan.
6. Avgiftsfinansierade verksamheter
Verksamheterna(VA-enheten, Kretsloppsenheten, Öckerö Båttrafik) ska, enligt fullmäktiges beslut,
finansieras till 100 % via brukarna (avgifter). Kostnader för administrativa system och personaladministration ska belasta verksamheterna. Resultat (intäkter minus kostnader) redovisas separat. Överoch underskott skall bäras av respektive verksamhet och inte påverka nämndens övriga verksamheter.
Kommunen följer Lagen om allmänna vattentjänster (1/1 2007) när det gäller VA-verksamheten.
Sidan 3 av 3
Budget 2016
2015-04-29
Övriga ärenden
1. Nytt årligt beslut gällande bidrag till Sjöräddningssällskapet, 50 tkr, inget material
bifogas (ingår i excelmatris 2016 under centrala poster)
2. SOLTAK AB, 400 tkr, enligt bifogad budget (ingår i excelmatris 2016 under ej
ramhöjande fördelningspost)
3. Framtida skollokaler
4.
Badplatser KS §44
drift
investering
5. Energieffektiviseringsstrategi
150 tkr
600 tkr
100 tkr
Övriga ärenden – information
Kommunservice – En väg in
TH
Framtida organisation
x Näringsliv/Besöksnäring
x AME
TH
3 800
2 000
6 400
2 200
400
800
2 000
17 600
Summa fasta & rörliga kostnader (inkl avskr & exkl fin)
varav Stenungsund
varav Lilla Edet
varav Kungälv
varav Tjörn
varav Orust
varav Ale
varav Öckerö
Summa fasta & rörliga kostnader (inkl avskr & exkl fin)
16 400
8 500
27 600
9 800
400
800
8 200
71 700
15 700
8 100
26 400
9 400
7 800
67 400
2 016
700
400
1 200
400
400
800
400
4 300
15 900
8 200
26 800
9 500
400
700
7 900
69 400
15 300
7 900
25 800
9 100
7 600
65 700
2 017
600
300
1 000
400
400
700
300
3 700
*) På grund av avrundning till hela tkr avviker summa fasta och rörliga kostnader ovan något från från
föregående sida.
3 100
1 600
5 200
1 800
1 600
13 300
2 015
700
400
1 200
400
400
800
400
4 300
Summa rörliga kostnader (Verksamhetsrelaterat)
varav Stenungsund
varav Lilla Edet
varav Kungälv
varav Tjörn
varav Öckerö
Summa rörliga kostnader (Verksamhetsrelaterat)
Summa fasta kostnader (Bolagsrelaterat)
varav Stenungsund
varav Lilla Edet
varav Kungälv
varav Tjörn
varav Orust
varav Ale
varav Öckerö
Summa fasta kostnader (Bolagsrelaterat)
Budget – Fördelning kostnader
Framtida skollokaler - sammanställning
Totalt 2016
KS/Samhällsbyggnad
Delsumma
Ränta helår
Avskrivning totalt
Barn- och utbildning
Drift ramhöjande Drift ej ramhöjande Investering
464 000
42 998
1 902 070
45 650
85 662
Summa
595 311
42 998
1 902 070
Finns i fördelningsposter - budget 2015
KS/SB Framtida skollokaler
BUN Framtida skollokaler äskande
BUN Framtida skollokaler hyra
BUN Avställning lokaler
Återstår att äska 2016
Drift ramhöjande Drift ej ramhöjande Investering
3 755 009
4 855 000 15 735 000
180 120
594 500
4 529 629
4 855 000 15 735 000
-500 000
-1 300 000
-9 600 000
1 500 000
95 311
Äskas 2017
Kapitalkostnader på Brattebergs investeringar som aktiveras jan 2017
Ränta
42 998
1 902 070
-4 870 371
548 667
197 520
746 187
4 855 000
15 735 000
Projekt Tillbyggnad Heden
2016
Beräknade driftkostnader och investeringar 2015
KS/Samhällsbyggnad
Drift ramhöjande
Barn- och utbildning
Drift ej ramhöjande
Investering
Drift ramhöjande
Drift ej ramhöjande Investering
Klassrumsmöbler
1 200 000
Elevcafé, bibliotek, mediatek
600 000
Grupprum, kapprum, konferensrum
540 000
Personalarbetsrum
600 000
Elevhälsa
90 000
Specialutrusting särskola
250 000
Ledning administration
165 000
Möbler, inredning, restaurang
400 000
Specialsalar utrustning
1 200 000
Vilrum
10 000
Programarbete
75 000
Flyttkostnad samt bortforsling gamla saker
300 000
Container för läromedel och utrustning
100 000
Solskydd
250 000
Utrustning utemiljö
300 000
Multimediasalar
375 000
Infrastruktur IT Inomhus,
85 000
Miljöutrustning inomhus
30 000
Inredningsarkitekt
Personalökning kostenh
150 000
464 000
InbrottslarmIt inkl styr inbrottslarm passersystem
1 250 000
Lös inredning BUF diverse
200 000
Skyltning
75 000
Förändring elevpeng pga ny hyra tillbyggnad
538 000
Hyra from 1 aug 2016
2 421 009
Trafiksäkerhet
1 500 000
Oförutsett
200 000
Fasta inventarier Köket
Lösa inventarier Köket
värmevagnar
52 770
kantiner 1/2
6 000
bleck 1/2, 12 cm
12 000
stekbleck 1/1, 65- 200 mm GN
28 800
stavmixer till grytor
20 000
grytor
10 000
hålkantiner 1/2
4 500
lift
15 000
grönsaksmaskin, 6 skivor
29 000
rullbord 1,2
8 000
rullbord 0,8
8 000
kantinvagn
6 000
hurtsar
12 000
salladsvagn, 4 fack
68 000
värmevagn, 4 fack
60 000
glasdispenser
18 000
hurtsar till bestick
10 000
tallriksvagnar
30 000
micro
4 000
tallrikar, flata
13 800
tallrikar, djupa
13 800
glas
2 940
knivar otand
1 440
gafflar
1 140
matskedar
1 188
teskedar
1 380
serveringssked
160
salladstång
945
stekspade
880
spaghettislev
75
salladsbunkar
5 250
Delsumma
464 000
Ränta helår
45 650
42 998
1 902 070
180 120
40 207
132 500
Avskrivning helår 5 år
Avskrivning helår 10 år
Summa
655 000
7 505 000
655 000
7 505 000
75 000
Avskrivning helår 15 år
Avskrivning helår 33 år
3 244 009
387 000
45 455
595 311
42 998
1 902 070
4 018 629
Projekt Nybyggnad Bratteberg
2016
Beräknade driftkostnader och investeringar 2015
KS/Samhällsbyggnad
Drift ramhöjande
Barn- och utbildning
Drift ej ramhöjande
Investering
Drift ramhöjande
Förbrukningsinventarier
Drift ej ramhöjande
Investering
250 000
Ersättningslokaler
2 900 000
Inredningsarkitekt
200 000
Klassrumsmöbler
1 200 000
Elevcafé, bibliotek, mediatek
600 000
Grupprum, kapprum, arbetsrum
540 000
Personalarbetsrum
600 000
Elevhälsa
90 000
Särskola
250 000
Ledning administration
165 000
Specialsalar
1 200 000
Flyttkostnad
600 000
Container för läromedel och utrustning
250 000
Vilorum
10 000
Utrustning utemiljö
300 000
Multimediasalar
375 000
It styr inbrottslarm passersystem
1 950 000
Förändring elevpeng pga ny hyra tillbyggnad
511 000
Skyltning
75 000
Solskydd
500 000
Lös inredning diverse
200 000
Konstnärlig utsmyckning?
100 000
IT-utrustning
Delsumma
75 000
0
0
0
0
0
511 000
4 200 000
8 230 000
4 200 000
8 230 000
0
0
Avskrivningar
Ränta
0
Summa
0
Äskas inför 2017 då investeringarna aktiveras
Avskrivningar
548 667
Ränta
0
Summa
0
197 520
0
0
1 257 187
Mall för budget 2016
Öckerö kommun
Budget 2016, plan 2017-2018
Äskande för kvalitetsförändringar
Nämnd: Ks, övriga ärenden
Benämning på äskandet: Nyetablering på Halse Långe och Hönö Klova Fyren
Halse Långe är idag ingen kommunal badplats, viss borttagning av tång och skräp sker
eftersom området är en attraktiv badmiljö med många besökare.
Halse Långe är belägen i ett naturområde.
Uppgiftsmått
t ex antal platser inom omsorg, öppethållandetider inom bibliotek, barntäthet inom utbildning, meter
beläggning inom vägar, provtagningar inom miljö
Verksamhet/
Bud 2016 Plan 2017 Plan 2018
Antal kommunala badplatser
Ekonomi, tkr
t ex avgift, hyra, personalkostnad
Intäkt/kostnad
17
Ramhöjande
äskande 2016
Kostnad nyetablering
150
Summa
150
17
17
Ej ramhöjande
äskande 2016
Sidan 1
Investeringsäskande år 2016 (tkr)
För investeringar som pågår under flera år använd ett arbetsblad per år
Det år som investeringen beräknas tas i bruk (aktiveras) skall:
- beräknat totalt investeringsbelopp anges i gulmarkerad ruta nedan (belopp)
- avskrivningstid anges i blåmarkerad ruta (år), SKL:s skrift skall användas som utgångspunkt
Nämnd: KS, övriga ärenden
Ansvar: 40100
Verksamhet: anläggningar 340
Benämning: cementbrygga Hästens badplats
Befintlig cementbrygga på Hästens badplats kräver en restaurering för att
kunna användas.
I annat fall måste cementbryggan stängas av, vilket kräver stora resurser.
Investeringsutgifter /inkomster
Beräknad utgift
Beräknad inkomst (anges med minustecken)
Summa (netto)
År 1
600
0
600
Investeringen får följande effekter i drift
Intäktsökning (anges med minustecken)
Reavinst (anges med minustecken)
Kostnadsbesparing anges med minustecken)
Reaförlust/utrangering
Kostnadsökning(förutom kapitalkostnader)
År 1
Summa (netto)
Avskrivningskostnad
Internränta (2,4 % av bokförda värdet)
Totalt
SAMMANSTÄLLNING PROJEKT
- äskande till investeringsbudget
- driftkostnadspåverkan
År 2
0
0
0
0
0
0
6
7
13
0
0
0
0
0
0 Belopp (tkr)
12
600
14 År
26
50
År 1
600
13
OBS! Beräkning av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) i denna blankett utgår från att år 1
blir halvårseffekt och år 2 helårseffekt.
Sidan 1
Kommunservice – en väg in
Öckerö kommun ska utveckla organisationen kring hur kommuninvånarna kontaktar
kommunen. Efter beslut i KF (juni 2014) om en Kommunikations- och utvecklingsenhet där
Kommunservice ska ingå tillsattes en projektgrupp (FROG). I april 2015 gjordes ett omtag i
projektet. KCG beslutade utifrån förslag från FROG om en förenklad men utvecklingsbar
variant.
Förutsättningar
x Som invånare vill man inte ringa mer än en gång för att starta sitt ärende, inte bli
vidarekopplad mer än en gång för att få svar och kunna registrera (och kanske se status
för) sitt ärende dygnet runt (e-post eller e-tjänst).
x Tillgänglighet – telefon och e-post – behöver förbättras.
x Utveckling av e-tjänster behövs.
x Det finns många singulära, och därmed sårbara, tjänster.
x Samordning av servicetjänster saknas - ex. felanmälan, sjukanmäla elev.
x Många ringer nu – varför? För att det inte finns bra e-tjänster? Av gammal vana? För att
man behöver snabbt svar? För att man vill prata med någon särskild person?
x Nuvarande verksamhet i Medborgarkontoret löser en hel del redan nu pga. att personalen
i MBK är serviceinriktad, men begränsas av endast två tjänster i växel och
medborgarkontor, uppdelade på flera personer.
Inriktning
För att kontakten med kommunen kan ske så enkelt och bra som möjligt för de vi är till för –
invånare, företagare och besökare – ska vi:
x Ersätta nuvarande växel och Medborgarkontor med Kommunservice (ett nummer och en
e-postadress)
x Inleda varje samtal till Kommunservice med ”Vad gäller ditt ärende – är det något jag kan
hjälpa till med?”
x Hantera enkla och ofta förekommande frågor med ockero.se som informationsresurs.
x Utveckla webbplats och e-tjänster i samarbete med förvaltningarna.
x Successivt minska antalet telefonnummer och e-postadresser på webben.
x Skapa e-formulär, funktionsadresser/nummer för att förbättra tillgängligheten.
Projektet ska bidra till
x Förbättrad tillgänglighet
x Effektivare ärendehantering
x Minskad sårbarhet
x Underlag för verksamhetsutveckling
Tidplan och resurser
x vt 2015 – skapa förutsättningar
x ht 2015 – uppstart
x 2016 – vidareutveckling
Nuvarande bemanning i Medborgarkontor och växel är 2 tjänster. Ytterligare 1 tjänst behövs
för att starta upp Kommunservice. Utvecklas sedan efter behov.
Budget 2016 – investeringar
2014-05-15
FÖRSLAG/arbetsmaterial
I enlighet med kommunfullmäktiges Ekonomiska styrprinciper gäller/föreslås speciella rutiner för VA-enheten och Gatuenhetens (infrastruktur) investeringsramar.
(mkr)
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
avgiftsfinansierad vht
varav:
-VA-enheten
-Kretsloppsenheten
-Öckerö Båttrafik
9
2
1
12
11
2
1
14
10
2
1
13
-KS/SB/gatuenheten*
-KS/SB/övrigt**
-KS/FK + ks-enheter***
-BUN
-SN
9
4
3
1
1
18
9
3
2
1
1
16
9
3
2
1
1
16
KS/SB – SFS/Heden
KS/SB – SFS/Bratteberg
BUN - SFS/Heden
BUN - SFS/Bratteberg
2
0
7
8
17
0
4
0
0
4
0
2
0
0
2
1
1
1
48
35
32
1
skattefinansierad vht
varav:
2
3
4
summa
Kommunchefen-reserv
*gatuenheten/infrastrukturprojekt
**gatuenheten, kostenheten, lokalvårdsenheten
***fritid och kultur + ekonomienheten, personalenheten, kommunikations- och utvecklingsenheten,
arbetsmarknadsenheten, näringslivsenheten
Kommentar:
Projekt framtida skollokaler (Heden/Bratteberg) belastar främst budgetår 2016, totalt budgetbeloppet på 47 mkr är högt för kommunen, räkna med begäran om reservering av ej påbörjade projekt 2015 och pågående projekt 2015 så blir siffran än högre, möjlighet till upplåning bör övervägas av kf - 25 mkr?
Övrig likviditetspåverkan 2016:
x 10 mkr i ägartillskott till ÖFAB – nedskrivning/Bratteberg
x 9 mkr i ägartillskott till ÖFAB – 15 % av 60 mkr/investering Hedenskolan
2
96
0
0
0
0
0
0
0
0
0
764
764
0
0
Bygg- och miljönämnd
Ram 2015
Effektiv %
Tilldelning %
96
0
0
20 911
20 911
0
Fritid o kultur
Ram 2015
Badstränder
Hyresändring fördelning Hedens
idrottshall mot BUN
Effektiv %
Tilldelning %
0
-1 300
0
-1 300
0
0
0
54 613
54 613
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
920
Rambudget Juste-ringar
2015
och fördeln
44 678
0
44678
0
1
Samhällsbyggnadsnämnd, avg fin
Samhällsbyggnad, skattefin
Ram 2015
Beläggning
Effektiv %
Tilldelning %
Föreningsutvecklare
Samordningsförbund
Energieffektiva färjor
Effektiv %
Tilldelning %
- varav revision, fem st revisorer
Kommunstyrelsen
Ram 2015
Öckerö kommun
Budget 2016
Alliansens förslag
2,8%
21
0
0
21
0
0
588
588
0
0
0
1 493
0
0
0
1 493
0
1 251
0
0
0
Tilldeln
1 251
0
3
Tilldelning
8
9
10
11
-6
0
-6
0
0
-168
0
-168
0
0
0
-427
0
0
-427
0
-357
0
0
0
0
779
764
-6
21
96
-168
588
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
21 577
20 911
150
0
0
0
0
0
0
0
0
54 379
54 613
-1 300
-427
1 493
250
500
100
-357
1 251
920
779
764
-6
21
96
-168
588
21 577
20 911
150
0
54 379
54 613
-1 300
-427
1 493
250
500
100
-357
1 251
920
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Effektivi- Bud 2016 kf
Bud 2016 Kf Övriga
sering
juni
dec
just.
Förändr
-357
46 422
0
46 422
0
0
44 678
0
44 678
0
8
-0,8%
Effektivisering
779
764
-6
21
96
-168
588
21 577
20 911
150
0
54 379
54 613
-1 300
-427
1 493
250
500
100
-357
1 251
920
Budget
2016
46 422
44 678
12
0
0
0
0
0
0
0
0
16 620
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
8 780
8 780
0
0
Fördelningsposter ramhöjande
2016
KS/SB Gatuenheten, kapitalkostnader
infrastruktur
KS Upphandling
Kommunservice
SN Hemtjänsttimmar
ÖFAB Hyresökning
BUN Särvux
0
0
0
0
227 161
227 161
0
0
1 055
1 086
10
9
0
-50
-96
0
0
0
0
0
0
0
0
0
13 095
13 129
560
1 301
-1 945
50
-96
0
0
284 383
284 383
0
Centrala poster
Ber pensionsutb inkl löneskatt (KPA)
Försäkringar
Medlemsagvifter inkl bidrag
Borgensavgifter
Sjöräddningen
Räddningstjänst
Ram 2015
Effektiv %
Tilldelning %
Socialnämnd
Ram 2015
Effektiv %
Tilldelning %
Barn- och utbildningsnämnd
Ram 2015
Vaktmästare
Hyresändring fördelning Hedens
idrottshall mot BUN
Avgående hyra Brattelyckan
Volymförändringar
Effektiv %
Tilldelning %
0
0
0
0
0
0
0
2 119
50
0
0
0
0
50
246
0
0
246
6 361
0
0
6 361
0
0
0
0
7 960
7 960
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-70
0
-70
0
-1 817
0
-1 817
0
0
0
0
-2 274
0
-2 274
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
200
500
500
1 700
1 000
650
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
23 379
14 200
14 215
570
1 310
-1 945
50
8 956
8 780
-70
246
231 704
227 161
-1 817
6 361
-96
-125
-600
-2 274
7 960
289 698
284 383
450
200
500
500
1 700
1 000
650
0
23 379
14 200
14 215
570
1 310
-1 945
50
8 956
8 780
-70
246
231 704
227 161
-1 817
6 361
-96
-125
-600
-2 274
7 960
289 698
284 383
450
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
200
500
500
1 700
1 000
650
0
23 379
14 200
14 215
570
1 310
-1 945
50
8 956
8 780
-70
246
231 704
227 161
-1 817
6 361
-96
-125
-600
-2 274
7 960
289 698
284 383
450
Nettokostnader
Beräknade avskrivn. o internränta
Beräknade intern intäkt avskr o ränta
Resultaträkning extern
Verksamh nettokostn före avskr.
Period. statsbidrag intäkter anläggn
Beräknade avskrivningar
Nettokostnad
Skattenetto
Finansnetto
Beräknat resultat
Tidigare fördelningsposter
BUN Framtida skollokaler
SOLTAK
KF §129 2014-12-08 SB Förstudie
personfärja Skarvikshamnen/Björkö och
Öckerö färjeläge
Kommunens strategiska reserv
Fördelningsposter ej ramhöjande
2016
SOLTAK AB
SN Validering 2016-18
Tidigare fördelningsposter
KS/SB Framtida skollokaler
BUN Framtida skollokaler barn- och elevp
BUN Framtida skollokaler hyra
BUN Avställning lokaler
SN Solhöjden hyra/LSS-boende
SN Solhöjden personal
SN Avställning Personal
SN Avställning lokal Bergmans moduler
KS/FOK Fritidsgård 2012
KS/FOK Skatepark 2012 + 2014 (200 tkr ö
-3 545
-696
-102
4,3
0,0
-0,5
3,8
28,5
-1,0
-654,8
0,6
-15,7
-669,8
655,7
1,0
-13,1
-500
0
500
419
674 724
-21 201
1 230
-2 200
-600
0
0
0
0
0
0
2 200
600
-3 300
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3 300
500
1 300
9 600
-1 500
5 000
2 200
-2 200
0
1 300
420
22 289
0
2 200
0
0
0
0
0
0
0
0
3 200
-1 081
2 000
0
0
-2 000
0
0
-4 979
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-673,8
0,6
-16,2
-689,4
684,2
0,0
-5,2
0
0,0
0,0
0
0
0
0
0
2 619
694 613
-21 897
1 128
0
0
0
0
0
400
500
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
900
590
1 300
12 800
-2 581
7 000
2 200
-2 200
-2 000
1 300
420
-673,8
0,6
-16,2
-689,4
684,2
0,0
-5,2
694 613
-21 897
1 128
0
2 619
0
0
400
500
0
900
590
1 300
12 800
-2 581
7 000
2 200
-2 200
-2 000
1 300
420
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-673,8
0,6
-16,2
-689,4
684,2
0,0
-5,2
694 613
-21 897
1 128
0
2 619
0
0
400
500
0
900
590
1 300
12 800
-2 581
7 000
2 200
-2 200
-2 000
1 300
420
Mall för budget 2014
Taxor och avgifter
Nämnd: KS/Samhällsbyggnadsverksamhet/ VA-enheten
Taxa/avgift avser:
Taxa 2016
6
Taxa 2017
7
Plan 2018
8
Plan 2019
9
Taxan antogs 2012-12-13, Kf §
107. Se förtydligande nedan.
Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv.
Taxan antogs 2012-12-13, Kf § 107. Enligt § 9 och § 17 i taxan ska ändring av taxan beräknas
utifrån KPI index september 2012.
Detta index är inte längre tillämpbart på va-verksamheten eftersom de entreprenörer som vi
skrivit ramavtal med använder annat index.
Va-enheten vill därför istället för KPI använda medeltalet för entreprenadindex E 84. Tabell
1.1, littera för medelindextal av grupperna 321-324. Basmånad för detta index är september
2014 och indextalet 108,6.
Sidan 1
Öckerö 15 02 24
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Thomas Wijk
Renhållningstaxa 2016
0072/15
Renhållningstaxa 2016
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnadsverksamheten föreslår Kommunstyrelsen att godkänna, samt att
föreslå kommunfullmäktige att anta, förslag till renhållningstaxa.
Sammanfattning
Sedan 2014 samlar kommunen in restavfall och matavfall i separata kärl.
Insamlingsfrekvens och behoven av hämtning har därmed förändrats. En översyn av
taxan har genomförts för att anpassa taxans utformning efter de nya
förutsättningarna. De justeringar som föreslås gäller 240 liters kärl generellt samt
660 liters kärl för verksamheter som båda fått en volymbaserad taxa. Vidare medger
föreslagen taxa tätare hämtning vid flerfamiljshus med mer än 10 lägenheter och
gemensamt hämtningsställe. Någon justering av taxan för normalabonnemanget,
140 liters kärl och hämtning varannan vecka, föreslås inte.
Bakgrund
Enligt 27 kap 4 § miljöbalken får kommunen meddela föreskrifter om att avgift
skall betalas för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall
som sker genom kommunens försorg, enligt lagen. Taxan och dess avgifter gäller
för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall under ordinarie
arbetstid.
Kommunstyrelsen är ansvarig för den hantering som innebär insamling, transport
samt återvinning eller bortskaffande
Ärende
Sedan 2014 samlar kommunen in restavfall och matavfall i separata kärl. Behoven
och insamlingsfrekvens av hämtning har därmed förändrats. En översyn av taxan
har genomförts för att anpassa taxans utformning efter de nya förutsättningarna.
En redaktionell förändring av texten i taxan har genomfört för att öka tydligheten
gällande avgifter och betalningsskyldighet. Vidare har taxan delats upp i olika
avsnitt där de olika abonnemangsformerna finns redovisade separat.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
kommun@ockero.se
www.ockero.se
En del övriga ändringar är föreslagna i taxan. Det gäller generellt för 240 liters kärl
samt för 660 liters kärl för verksamheter. Dessa kärl har nu fått en volymbaserad
taxa i stället för, som i nuvarande taxa, med multiplikationsfaktor. Detta innebär att
priset har justerats i förhållande till priset/liter avfall för ett normalabonnemang.
Priset för 660 liters kärl vid flerfamiljshus med gemensam avfallslösning är
oförändrat då hämtningen vid dessa ställen är både tidsmässigt och
arbetsmiljömässigt optimal jämfört med hämtning i separata kärl vid varje hushåll.
Vidare medger föreslagen taxa tätare hämtning vid flerfamiljshus med mer än 10
hushåll/lägenheter och gemensamt hämtningsställe. Detta för att ge en möjlighet till
att bli av med avfallet vid stora avfallsmängder då benägenheten att sortera ut sitt
avfall är, erfarenhetsmässigt från andra kommuner, mindre än vid hämtning hos
abonnent med egna kärl.
Slutligen finns i taxan förslag på s.k. extra tjänster. Vissa av dessa finns även i
nuvarande taxa. De nya förslagen gäller extra tömning från fritidshus utanför
ordinarie hämtningssäsong, hämtning av grovavfall och trädgårdsavfall hos hushåll,
extra hämtning vid försummelse av reglerna i renhållningsordning för Öckerö
kommun samt försummelse av underhåll, skötsel och tillsyn av kärl/behållare.
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Thomas Wijk
Kretsloppschef
Mall för budget 2016
Taxor och avgifter
Nämnd: KS/Samhällsbyggnadsverksamhet/Kretsloppsenheten
Taxa/avgift avser:
Taxa 2015
5
Taxa 2016
6
Kretslopp: Ny taxa 2016 enligt
bifogad tjänsteskrivelse daterad
2015-02-24 och renhållningstaxa
för Öckerö kommun, dnr
0072/15. Se bilagor
Beskriv kortfattat bakgrund, konsekvenser och/eller motiv.
Sidan 1
Plan 2017
7
Plan 2018
8
RENHÅLLNINGSTAXA FÖR ÖCKERÖ KOMMUN
Antagen av kommunfullmäktige 15-Xx-Xx
D. nr 0072/15
1
Renhållningstaxa för Öckerö kommun 2016
Avgifter och giltighetsområde
Enligt 27 kap 4 § miljöbalken får kommunen meddela föreskrifter om att avgift
skall betalas för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som
sker genom kommunens försorg enligt lagen. Taxan och dess avgifter gäller för
hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall under ordinarie
arbetstid. Restavfall och matavfall hämtas i separata behållare.
Kommunstyrelsen är ansvarig för den hantering som innebär insamling,
transport samt återvinning eller bortskaffande. Fastighetsinnehavaren eller
nyttjanderättshavaren är skyldiga att lämna hushållsavfall till kommunstyrelsens
kretsloppsenhet enligt de bestämmelser som anges i kommunens
renhållningsordning.
Avfallshanteringen sker inom hela Öckerö kommun. Fastighetsinnehavare och
nyttjanderättshavare är skyldiga att betala avgift enligt denna taxa och ska teckna
abonnemang för aktuell avfallshantering. Avgiften för avfallshanteringen skall
betalas till kommunstyrelsens kretsloppsenhet i enlighet med denna taxa.
Avgifterna i denna föreskrift är angivna inklusive respektive exklusive moms.
Definitioner
En- och tvåfamiljshus är samtliga fastigheter som är taxerade som småhus,
utom fastigheter för fritidshus. En- och tvåbostadshus är exempelvis villor,
radhus, kedjehus och parhus för permanentboende.
Fritidshus är bostadsfastigheter som inte har behov av hämtning av avfall året runt.
Flerfamiljshus är ett bostadshus med minst tre bostadslägenheter.
Verksamheter där det uppstår med hushållsavfall jämförligt avfall och som inte
räknas som en- och tvåfamiljshus, fritidshus eller flerfamiljshus, exempelvis skolor,
förskolor, restauranger, sjukhus, fritidsanläggningar, affärer, hotell, hamnar m m.
Även hushåll i speciella boende som inte har full boendestandard, till exempel
äldreboenden, gruppboenden, koloniområden samt husvagns/husbilsuppställningsplatser och badplatser räknas till verksamheter.
Fastighetsinnehavare är den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap.
5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.
Nyttjanderättshavare är den som, utan att omfattas av begreppet
fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. Med
nyttjanderättshavare avses exempelvis arrendator, men inte hyresgäst eller
verksamhet som hyr lokal.
2
Debitering
Året-runt-abonnemang debiteras sex gånger årligen. Sommarabonnemang
debiteras en gång per år.
För bortforsling vid enstaka tillfällen skall avgift erläggas särskilt för tillfället i
fråga.
Grundavgift och rörlig avgift
Taxan för restavfall och matavfall består av en grundavgift och en rörlig avgift.
I grundavgiften ingår fakturering, information, upphandling, utveckling,
kundkontakter, uppföljning och planering samt drift av återvinningscentraler för
mottagning av hushållsavfall, farligt avfall, skrymmande avfall, med mera.
Den rörliga avgiften är kommunens ersättning för hämtning och behandling av
restavfall och matavfall. Den rörliga kostnaden påverkas av volymen på
behållaren och hämtningsintervallet.
Grundavgift ska betalas för samtliga bebyggda fastigheter. Grundavgift betalas för
alla hushåll/lägenheter i en- och tvåfamiljshus, fastigheter med fritidshus, alla
lägenheter i flerfamiljshus och alla verksamheter där det uppstår med hushållsavfall
jämförligt avfall, se tabell ”Grundavgift”. I tabellen anges avgiften per
hushåll/lägenhet för bostäder och med detta avses avgift per hushåll/lägenhet på
fastigheten. För verksamheter anges grundavgift per kärl.
Behållare
De kärlstorlekar som kommunen tillhandahåller är 140, 240 och 660 liter.
För utsorterat matavfall ska endast kärl, 140 liter, användas.
Säck får användas vid tillfälligt stora avfallsmängder för lämning av extra säck, mot
avgift enligt denna taxa.
Gemensamma avfallsbehållare
Efter ansökan enligt avfallsföreskrifterna kan gemensamma avfallsbehållare beviljas.
Grundavgift debiteras för varje hushåll och den rörliga avgiften delas mellan
hushållen. Faktura skickas till en av fastighetsinnehavarna. Administrationsavgift
debiteras vid ändring av abonnemanget.
För två hushåll som delar kärl gäller att 140 liters kärl för restavfall och 140 liter för
matavfall ska användas.
Hushållsavfall från tillfälliga verksamheter
Som tillfällig verksamhet räknas alla verksamheter som pågår mindre än en månad,
till exempel marknader och andra tillfälliga arrangemang. Vid tillfälliga verksamheter
kan behållare ställas ut.
Om verksamheten pågår längre än en månad ska abonnemang tecknas.
Utställning och hämtning av avfall och behållare utförs endast vardagar.
3
Extra avgift
Enligt 12 §, 13 § och 17 § i kommunens renhållningsordning kan hämtning utebli om
avfallet är felaktigt sorterat, bristfälligt emballerat eller om gång- eller transportväg
inte är framkomlig och utan hinder. Om fastighetsinnehavaren önskar tömning
tidigare än vid nästa ordinarie tömning kan extra tömning beställas mot avgift enligt
denna taxa.
Extra avgift får tas ut upp till den verkliga kostnaden för merarbete med felaktigt
sorterat, bristfälligt emballerat eller bristfälligt märkt avfall eller då hämtning p. g .a.
avfallslämnarens försumlighet försvåras av snö, halka eller annat hinder.
Uppehåll i hämtning
Efter ansökan enligt renhållningsordning för Öckerö kommun, 30 §, kan uppehåll
beviljas och den rörliga avgiften debiteras inte under uppehållsperioden. Endast
grundavgift debiteras.
Hämtning och mottagning av verksamhetsavfall och andra avvikande
tjänster inom avfallshanteringen.
Kommunstyrelsen, eller i den mån Kommunstyrelsen uppdrar åt kretsloppsenheten,
äger rätt att fastställa:
Avgifter för transport och utsättning av container till hushåll och verksamheter samt
avgifter för containerhyror.
Avgifter i fall då hämtningsförhållandena väsentligt avviker från de förutsättningar
som taxan grundas på.
Tillämpningsbestämmelser.
Avgifter för mottagning vid återvinningscentraler från verksamheter och hushåll.
Hushåll kan lämna avfall som klassificeras som hushållsavfall utan kostnad.
4
En- och tvåfamiljshus
Avfallstaxa 2016
Året-runt-abonnemang
Grundavgift
Fastighet
En- och tvåfamiljshus, avgift per
hushåll/lägenhet
Avgift inkl.
moms
kr per år
Avgift exkl.
moms
kr per år
1 108,75 kr
887 kr
Rörlig avgift - En – och tvåfamiljshus
Tjänst
Antal hämtningar
per år
Avgift inkl.
moms
kr per år
Avgift exkl.
moms
kr per år
1 690 kr
1 352 kr
1 690 kr
1 352 kr
2 895 kr
2 316 kr
Året-runt-abonnemang
140 liters kärl för restavfall och 26 + 26
140 liters kärl för matavfall
190 liters* kärl för restavfall
26 + 26
och 140 liters kärl för
matavfall
240 liters kärl för restavfall
26 + 26
och 140 liters kärl för
matavfall
* Nya abonnemang med 190 liters kärl tecknas inte. Vid byte av kärl ersätts dessa av 140 liters kärl.
Extra tjänster
inkl.moms
exkl.moms
Extra säck (max 160 liter och 15 kg)
vid ordinarie hämtning av restavfall, per säck*
125 kr
100 kr
Extra tömning, när ordinarie tömning inte
har kunnat utföras, per behållare
250 kr
200 kr
Grovavfall och trädgårdsavfall, avgiften består av
framkörningsavgift och behandlingsavgift
Framkörningsavgift, per hämtningstillfälle
500 kr
Behandlingsavgift, per kubikmeter
231,25 kr
400 kr
185 kr
5
En- och tvåfamiljshus
inkl.moms
4 500 kr
500 kr
Latrinkärl, per hämtning
Farligt avfall per hämtningstillfälle
exkl.moms
3 600 kr
400 kr
Försummelse av underhåll, skötsel och tillsyn
som bidrar till att behållare måste bytas ut i förtid
140-190 liters kärl
375 kr
240 liters kärl
900 kr
300 kr
720 kr
Administrationsavgift**
240kr
300 kr
*Gäller för kund med abonnemang och under ordinarie hämtningsperiod
**Tas ut vid ansökan om förändrad abonnemangsform, gemensam avfallsbehållare, byte av
kärlstorlek.
6
Fritidshus
Grundavgift
Fastighet
Avgift inkl.
moms
kr per år
1 108,75 kr
Fritidshus, avgift per hushåll/lägenhet
Rörlig avgift - Fritidshus
Tjänst
Antal hämtningar
per år
Avgift exkl.
moms
kr per år
887 kr
Avgift inkl.
moms
kr per år
Avgift exkl.
moms
kr per år
780 kr
624 kr
1 335 kr
1 068kr
Sommarhämtning
140 liters kärl för restavfall och 12 + 12
140 liters kärl för matavfall
240 liters kärl för restavfall
12 + 12
och 140 liters kärl för
matavfall
Extra tjänster
inkl.moms
exkl.moms
Extra säck
vid ordinarie hämtning av restavfall, per säck*
125 kr
100 kr
Extra tömning, när ordinarie tömning inte
har kunnat utföras, per behållare
250 kr
200 kr
Extra tömning från fritidshus, utanför hämtningssäsong, hämtning utförs i samband med ordinarie
körtur i området
125 kr
100 kr
Grovavfall och trädgårdsavfall, avgiften består av
framkörningsavgift och behandlingsavgift
Framkörningsavgift, per hämtningstillfälle
500 kr
Behandlingsavgift, per kubikmeter
231,25 kr
400 kr
185 kr
Latrinkärl, per hämtning
Farligt avfall per hämtningstillfälle
7
4 500 kr
3 600 kr
500 kr
400 kr
Fritidshus
inkl.moms
exkl.moms
Försummelse av underhåll, skötsel och tillsyn
som bidrar till att behållare måste bytas ut i förtid
140-190 liters kärl
240 liters kärl
375 kr
900 kr
300 kr
720 kr
Administrationsavgift**
300 kr
240kr
*Gäller för kund med abonnemang och under ordinarie hämtningsperiod
**Tas ut vid ansökan om förändrad abonnemangsform, gemensam avfallsbehållare, byte av
kärlstorlek
8
Flerfamiljshus
Grundavgift
Fastighet
Flerbostadshus, avgift per hushåll/lägenhet
Avgift inkl.
moms
kr per år
1 108,75 kr
Avgift exkl.
moms
kr per år
887 kr
Rörlig avgift – Flerfamiljshus
Gäller även för en- och tvåfamiljshus i bostadsrättsförening eller
samfällighetsförening med gemensam avfallslösning.
Tjänst
Antal hämtningar
Avgift inkl.
per år
moms
kr per år
Året-runt-abonnemang
140 liters kärl för restavfall och
140 liters kärl för matavfall
190 liters* kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
240 liters kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
660 liters kärl för restavfall
och 2 st 140 liters kärl för
matavfall
660 liters kärl för restavfall
och 2 st 140 liters kärl för
matavfall
Avgift exkl.
moms
kr per år
26 + 26
1 690 kr
1 352 kr
26 + 26
1 690 kr
1 352 kr
26 + 26
2 895 kr
2 316 kr
26 + 26
6 760 kr
5 408 kr
52 + 52**
13 520 kr
10 816 kr
* Nya abonnemang med 190 liters kärl tecknas inte. Vid byte av kärl ersätts dessa av 140 liters kärl.
** Gäller endast för fastigheter med minst 10 lägenheter och gemensamt hämtningsställe, enligt
renhållningsordningen 19 §.
Extra tjänster
inkl.moms
exkl.moms
Extra säck
vid ordinarie hämtning av restavfall, per säck*
125 kr
100 kr
Extra tömning, när ordinarie tömning inte
har kunnat utföras, per behållare
250 kr
200 kr
9
Flerfamiljshus
inkl.moms
exkl.moms
Grovavfall och trädgårdsavfall, avgiften består av
framkörningsavgift och behandlingsavgift
Framkörningsavgift, per hämtningstillfälle
500 kr
Behandlingsavgift, per kubikmeter
231,25 kr
400 kr
185 kr
Farligt avfall per hämtningstillfälle
500 kr
400 kr
Försummelse av underhåll, skötsel och tillsyn
som bidrar till att behållare måste bytas ut i förtid
140-190 liters kärl
375 kr
240 liters kärl
900 kr
660 liters kärl
2 750 kr
300 kr
720 kr
2 200 kr
Administrationsavgift**
300 kr
*Gäller för kund med abonnemang och under ordinarie hämtningsperiod
**Tas ut vid ansökan om förändrad abonnemangsform och byte av kärlstorlek.
10
240kr
Verksamheter
Grundavgift
Fastighet
Verksamheter, avgift per behållare för
restavfall vid hämtning varannan vecka
Verksamheter, avgift per behållare för
restavfall vid hämtning en gång per vecka*
Avgift inkl.
moms
kr per år
Avgift exkl.
moms
kr per år
1 108,75 kr
887 kr
1 108,75 kr
887 kr
* Gäller verksamheter med undantag enligt renhållningsordningen § 19. Vid hämtning vid fler
tillfällen per vecka multipliceras avgiften i tabellen med antalet hämtningar per vecka.
Rörlig avgift - Verksamheter
Tjänst
Antal hämtningar
per år
Avgift inkl.
moms
kr per år
Avgift exkl.
moms
kr per år
26 + 26
1 690 kr
1 352 kr
52 + 52**
1 690 kr
1 352 kr
26 + 26
1 690 kr
1 352 kr
52 + 52**
1 690 kr
1 352 kr
26 + 26
2 895 kr
2 316 kr
52 + 52**
2 895 kr
2 316 kr
52 + 52**
7961,25 kr
6 369 kr
Året-runt-abonnemang
140 liters kärl för restavfall och
140 liters kärl för matavfall
140 liters kärl för restavfall och
140 liters kärl för matavfall
190 liters* kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
190 liters* kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
240 liters kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
240 liters kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
660 liters kärl för restavfall
och 2 st 140 liters kärl för
matavfall
* Nya abonnemang med 190 liters kärl tecknas inte. Vid byte av kärl ersätts dessa av 140 liters kärl.
** Gäller verksamheter med undantag enligt renhållningsordningen § 19. Vid hämtning vid fler
tillfällen per vecka multipliceras avgiften i tabellen med antalet hämtningar per vecka.
11
Verksamheter
Rörlig avgift – Verksamheter sommar
Tjänst
Antal hämtningar
per år*
Sommarhämtning från
verksamheter
140 liters kärl för restavfall och
140 liters kärl för matavfall
140 liters kärl för restavfall och
140 liters kärl för matavfall
190 liters* kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
190 liters* kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
240 liters kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
240 liters kärl för restavfall
och 140 liters kärl för
matavfall
660 liters kärl för restavfall
och 2 st 140 liters kärl för
matavfall
Avgift inkl.
moms
kr per år
Avgift exkl.
moms
kr per år
12 + 12
780 kr
624 kr
24 + 24**
780 kr
624 kr
12 + 12
780 kr
624 kr
24 + 24**
780 kr
624 kr
12 + 12
1 335 kr
1 068 kr
24 + 24**
1 335 kr
1 068 kr
24 + 24**
3 671,25 kr
2 937 kr
* Nya abonnemang med 190 liters kärl tecknas inte. Vid byte av kärl ersätts dessa av 140 liters kärl.
** Gäller verksamheter medundantag enligt renhållningsordningen § 19. Vid hämtning vid fler
tillfällen per vecka multipliceras avgiften i tabellen med antalet hämtningar per vecka.
Tillfälliga verksamheter
inkl.moms
exkl.moms
Utsättning och hemtagning
per tillfälle
500 kr
400 kr
Hyra av kärl eller säckställ, per vecka.
Minimidebitering en vecka.
125 kr
100 kr
200 kr
160 kr
För ytterligare tömning, se extra tjänster nedan.
Extra tjänster
Löst hushållsavfall, per kbm
12
Verksamheter
inkl.moms
exkl.moms
Extra tömning, när ordinarie tömning inte
har kunnat utföras, per behållare
250 kr
200 kr
Försummelse av underhåll, skötsel och tillsyn
som bidrar till att behållare måste bytas ut i förtid
140-190 liters kärl
375 kr
300 kr
4 500 kr
3 600 kr
300 kr
240 kr
Latrinkärl, per hämtning
Administrationsavgift**
*Gäller för kund med abonnemang och under ordinarie hämtningsperiod
**Tas ut vid ansökan om förändrad abonnemangsform
13
Upplysningar:
Ansvarig nämnd för renhållningen är Kommunstyrelsen.
Verkställighetsansvariga är kommunstyrelsens kretsloppsenhet.
Frågor om debiterade avgifter besvaras av ekonomiavdelningen.
Ansökan om uppehåll i hämtning, delad hämtning eller annat undantag från
renhållningsordningens bestämmelser görs hos Kommunstyrelsen
Anmälan om eget omhändertagande görs hos Bygg- och miljönämnden.
Anmälan om adressändring görs hos ekonomiavdelningen.
Anmälan om utebliven hämtning görs hos kretsloppsenheten.
Anmälan om missförhållande i samband med hantering av avfall görs hos
Kommunstyrelsen
Kommunens besöksadress:
Sockenvägen 13, Öckerö
Telefon 031 976200
Kommunens postadress:
475 80 Öckerö
Aktuella uppgifter om återvinningscentralernas öppettider, besökstider med mera
återfinns på kommunens hemsida och i telefonkatalogen, lokaldelen.
14
Avgifter inom vård och omsorg för Öckerö kommun för år 2016
Avgiftsnivåerna som används för att beräkna vissa av avgifterna för äldreomsorg och
funktionshinder baseras på maxtaxan som utgår från prisbasbeloppet som för år 2015
är 44 500 kronor, vilket fastställs av regeringen. Avgiften för hemtjänst i ordinärt och
särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård får uppgå till
högst 1780 kronor per månad 2015, det så kallade högkostnadsskyddet.
Avgifter
Särskilt boende
Vård & Omsorg
Matkostnad
Taxa 2016
6
Plan 2017
7
Plan 2018
8
Plan 2019
9
Maxtaxa/mån
Maxtaxa/må
n
Maxtaxa/må
n
3120 kr/mån (104
kr/dag)-
3182 kr/mån
(106 kr/dag)
Maxtaxa/m
ån
3243
kr/mån
(108
kr/dag)
40 % av
maxtaxan/m
ån
100 % av
maxtaxan/m
ån
40 % av
maxtaxan/m
ån
40 % av
maxtaxan/
mån
100 % av
maxtaxan/
mån
40 % av
maxtaxan/
mån
40 % av
maxtaxan/m
ån
100 % av
maxtaxan/m
ån
40 % av
maxtaxan/m
ån
7,50 %
7,50 %
7,50 %
7,50 %
16 % av maxtaxan/mån
16 % av
maxtaxan/m
ån
16 % av
maxtaxan/
mån
16 % av
maxtaxan/m
ån
8 % av maxtaxan/mån
8 % av
maxtaxan/m
ån
8 % av
maxtaxan/
mån
8 % av
maxtaxan/m
ån
60 kr/st.
62 kr
64 kr
65 kr
11 kr per st.
11 kr per st.
11 kr/st
11 kr /st
11 kr st
440 kr/mån
449 kr/mån
458 kr
467 kr
476 kr
37 kr/st
38 kr/st
39 kr/st
40 kr/st
41 kr/st
Tax 2015
5
Maxtaxa/mån
3060 kr/mån
(102 kr/dag)
3308 kr/mån
(110 kr/dag)
Ordinärt boende
Hemtjänst nivå 1
40 % av
maxtaxa/mån
40 % av maxtaxan/mån
Hemtjänst nivå 2
100 % av
maxtaxan/mån
100 % av maxtaxan/mån
40 % av
maxtaxan/mån
40 % av maxtaxan/mån
Service (städ &
tvätt var 3:e v)
Ledsagning enligt
SoL. % av
bruttoinkomsten
dividerat med
fyra/tillfälle.
Trygghetslarm
Trygghetslarm med
hemtjänst eller
hemtjänstbidrag
Matportion
Utkörningsavgift, för
de som inte har
hemtjänst
Hemsjukvård
Lunch i
dagverksamhet för
personer med
demenssjukdom
7,50 %
16 % av
maxtaxan/mån
8 % av
maxtaxa/mån
(ej
hemtjänstbidrag)
58 kr/st
Avgifter
Taxa 2016
6
Tax 2015
5
Korttidsboende/växelvård enligt SoL//Hospice
Plan 2017
7
Boende
148 kr/ dygn
151 kr/ dygn
154 kr/dygn
Vård & Omsorg
100 % av
maxtaxa/mån
100 % av maxtaxa/mån
100 % av
maxtaxa/må
n
Matavgift
102 kr/dygn
104 kr/dygn
106 kr/dygn
Avgifter
Taxa 2015
5
Taxa 2016
6
Egenavgift för vuxna vid beslut enligt SoL eller LVM
Vid vård och
behandling av
missbruk på
behandlingshem,
LVM-hem (HVB)
Egenavgiften följer
100 kr/dag
eller
regeringens fastställda
familjehem(Egenav
avgift vid sjukhusvård
giften följer
regeringens
fastställda avgift vid
sjukhusvård.)
Vid andra stöd och
hjälp insatser än
vård och
behandling. Det
totala belopp som
anges är en
matdel(102 kr flr år
2015) som följer av
Följer taxa för plan mat
avgiften för mat vid
164 kr/dag
särskilt boende samt
kommunens
prisbasbelopp
särskilda boenden.
Avgiften 62 kr är för
boende och utgår
från
socialtjänstlagen
(50 % av en
tolftedel av
prisbasbeloppet)
Plan 2018
8
157
kr/dygn
100 % av
maxtaxa/m
ån
108
kr/dygn
Plan 2019
9
160 kr/dygn
100 % av
maxtaxa/må
n
110 kr/dygn
Plan 2017
7
Plan 2018
8
Plan 2019
9
Egenavgiften
följer
regeringens
fastställda
avgift vid
sjukhusvård
Egenavgifte
n följer
regeringens
fastställda
avgift vid
sjukhusvård
Egenavgiften
följer
regeringens
fastställda
avgift vid
sjukhusvård
Följer plan
mat särskilt
boende samt
prisbasbelop
p
Följer plan
mat särskilt
boende
samt
prisbasbelo
pp
Följer plan
mat särskilt
boende samt
prisbasbelop
p
Avgifter
Taxa 2015
Taxa 2016
Avgifter för måltider i samband med insatser enligt LSS
Kopplas till
Lunch i daglig
prisbasbeloppet och är
verksamhet
0,09 % av
40 kr/dag
prisbasbeloppet .
Avgift för
matkostnad vid
56 kr/dygn
57 kr/dygn
korttidsvistelse
enligt LSS för vuxna
enligt LSS
Avgifter för måltider vid insatser för barn och unga enligt LSS
Frukost 11 kr/st
Avgift för mat vid
korttidstillsyn för
skolungdom över
12 år enligt LSS
Mellan mål 11
kr/st
Frukost 11 kr/st
Mellan mål 11 kr/st
Lunch 22 kr/st.
Lunch 22kr/st.
Avgift för
matkostnad vid
57 kr/dygn
korttidsvistelse
56 kr/dygn
enligt LSS för barn
0-18 år
Egenavgift vid placering av barn och unga
0-18 år placering
Max 42 kr/dag
utanför hemmet.
per
Följer maxbelopp
vårdnadshavare
för
Följer maxbelopp för
underhållsstöd(3,3
underhållsstöd(3,3 %)
%) enligt
Socialförsäkringsba
lken
Plan 2017
Plan 2018
Plan
2019
9
0,09 % av
prisbasbelopp
et
0,09 % av
prisbasbelo
ppet
0,09 %
av
prisbasb
eloppet
58 kr/dygn
59 kr/ dygn
60 kr/
dygn
Frukost 11
kr/st
Frukost 11
kr/st
Mellan mål
11 kr/st
Mellan mål
11 kr/st
Lunch 23
kr/st.
Lunch 23
kr/st.
57 kr/ dygn
58 kr/ dygn
58 kr/
dygn
Följer
maxbelopp
för
underhållsstö
d(3,3 %)
Följer
maxbelopp
för
underhållsst
öd(3,3 %)
Följer
maxbelo
pp för
underhål
lsstöd(3,
3 %)
Frukost
11 kr/st
Mellan
mål 11
kr/st
Lunch
24 kr/st.
Avgifter Hedens by 2016
Avgifter
Taxa 2015
Taxa 2016
Plan 2017
Plan 2018
Plan 2019
Uthyrning av bakstugan
för bakning per heldag
435 kr
445 kr
455 kr
460 kr
470 kr
Uthyrning av bakstugan
per halvdag
270 kr
275 kr
280 kr
285 kr
290 kr
Uthyrning bakstugan,
dagrehab &
konferensrum per
heldag
1070 kr
1090 kr
1110 kr
1130 kr
1150 kr
Uthyrning bakstugan,
dagrehab &
konferensrum per
timme
220 kr
225 kr
230 kr
235 kr
240 kr
325 kr
330 kr
335 kr
340 kr
345 kr
325 kr
330 kr
335 kr
340 kr
345 kr
45 kr
45 kr
50 kr
50 kr
55 kr
60 kr
60 kr
65 kr
65 kr
70 kr
55 kr
55 kr
60 kr
60 kr
65 kr
6 885 kr
7 000 kr
7 150 kr
7 290 kr
7 435 kr
8 620 kr
8 790 kr
8 970 kr
9 150 kr
9 330 kr
720 kr
735 kr
750 kr
765 kr
780 kr
465 kr
475 kr
485 kr
495 kr
405 kr
590 kr
600 kr
610 kr
620 kr
630 kr
590 kr
600 kr
610 kr
620 kr
630 kr
Städning av lokal som
lämnats smutsig per
tillfälle
Bastubad per termin
Bastubad per tillfälle
Bad avgift vuxen per
tillfälle
Bad avgift barn (från
tre år) per tillfälle
Bassäng förening eller
kommunal verksamhet
per termin
Bassäng övriga (ej
föreningar och
kommunala
förvaltningar) per
termin
Bassäng privatperson i
grupp utan ledare per
termin
Bassäng förening eller
kommunal verksamhet
per timme
Bassäng övriga (ej
föreningar och
kommunala
förvaltningar) per
timme
Bassäng privat per
timme
3-årsplan budget 2016 plan 2017-2018
Extern Resultaträkning
Alliansens förslag
Verksamheternas nettokostnader före avskrivningar
2,8%
1
2
3
Bok
2014
Bud
2015
Bud
2016
2,8%
4
5
Plan
2017
Plan
2018
-612,0
-654,2
-673,2
-692,1
-711,5
-14,0
-15,7
-16,2
-16,2
-16,2
-626,0
-669,8
-689,4
-708,3
-727,7
633,0
655,7
684,2
709,6
734,5
1,0
1,0
0,0
0,0
0,0
ÅRETS RESULTAT
8,0
-13,1
-5,2
1,3
6,8
Investeringsutrymme/utfall skattefinansierat
6,0
17,0
36,0
21,0
19,0
Varav SFS/Framtids skollokaler
0,0
9,0
17,0
4,0
2,0
Reservation ej påbörjade investeringsprojekt 2015-2016
0,2
0,0
0,0
0,0
0,0
18,9
14,0
12,0
14,0
13,0
Reservation ej påbörjade investeringsprojekt 2015-2016
0,0
2,4
0,0
0,0
0,0
KS delegation strategiska fastighetsförvärv
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
Skattesats
20,76
20,76
20,76
20,76
20,76
Upplåning
0,0
0,0
25,0
25,0
25,0
Avskrivningar
VERKSAMHETERNAS NETTOKOSTNADER
Skattenetto *
Finansnetto
Investeringsutrymme/utfall avgiftsfinansierat
* SKL cirkulär 15:15 (april) - Skattenetto
Plan 2017 och 2018 är uppräknat med 2,8%