KF 2015-06-15 - Hallsbergs kommun
HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid för sammanträde Alléskolan i Hallsberg, aulan, måndagen den 15 juni 2015 kl 18.30 Ärenden I samband med sammanträdets inledning kommer medaljörer i olika idrotter att uppmärksammas. 1 Sammanträdets inledning 2. Allmänhetens frågestund (med anledning av de ärenden som finns på dagordningen) 3. Aktuell information 4. Avsägelser Malin Ekblad (SD), ledamot i kommunfullmäktige - (ny sammanräkning med anledning av flytt från kommunen) - Ersättare i Bildningsnämnden - Ledamot i Valnämnden Erik Teerikoski (FP) - Ledamot i kultur- och fritidsutskottet 5. Fyllnadsval Efter Erik Teerikoski (FP), ledamot i kultur- och fritidsutskottet Efter Malin Ekblad (SD), ersättare i bildningsnämnden och ledamot i valnämnden --6 Årsredovisning för Hallsbergs bostadsstiftelse 2014 7. Årsredovisning för Sydnärkes utbildningsförbund 2014 8. Årsredovisning för Nerikes Brandkår 2014 9. Årsredovisning för Hallsbergs Industribyggnads AB 2014 10. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter AB 1 2014 11. Årsredovisning för Samordningsförbundet Finsam 2014 12. Vingåkers kommun inträde i Taxe- och avgiftsnämnden 13. Slutredovisning investeringsprojekt Vikatorp 14. Reviderade reglementen för Kommunala handikapprådet Kommunala pensionärsrådet 15. Motion om inrättande av ett pedagogiskt pris, från Tomas Hagenfors (KD) 16. Tertialbokslut för 2015 17. Gemensamma planeringsförutsättningar 2016 – 2018 18. Avtal med Caravan Club om Tisarstrands camping 19. Firmatecknare i samband med fastighetsförvärv, avtal, borgensförbindelser, låneförbindelser, fullmakter mm 20. Motion från Erik Teerikoski (FP) gällande kommunala karriärtjänster för fritidspedagoger 21. Motion från Tryggve Thyresson (V) om fler alléer i Hallsbergs kommun 22. Ej besvarade motioner 23. Förslag från kommuninvånare (Inga förslag har inkommit) 24. Meddelanden 25. Ledamöternas frågestund OBS! Årsredovisningarna i ärendena 6 -11 har tidigare skickats ut till ledamöterna i pappersutskick inför kommunstyrelsens sammanträde, därför skickas de inte ut på nytt i detta pappersutskick. Hallsberg 2015-06-03 Undertecknad ber vänligen att få uppmana ledamöter och andra som närvarar vid sammanträdet att använda parfymfria hygienprodukter. Ulf Ström ordförande Den som är förhindrad att deltaga anmäler detta till Anette Johansson 0582-68 51 16 (inte personlig e-post) eller Ulrika F Lindberg, 0582-68 51 13 (inte personlig e-post) eller e-post till: kommun@hallsberg.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Årsredovisning för Hallsbergs Bostadsstiftelse (HALLBO) 2014 Förslag till kommunfullmäktige 1. Årsredovisning för 2014 fastställs. 2. Årets förlust om 1 686 923 kronor jämte tidigare års balanserade förlust -144 448 581 kronor samt justering av eget kapital enligt nya s k K3-regler, - 1 549 999, tillsammans -147 685 503 kronor, balanseras i ny räkning. 3. Hallsbergs kommun delar uppfattningen att styrelseledamöterna och verkställande direktören inte har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Ärende Hallbo har inkommit med årsredovisning för 2014 som har fastställts av styrelsen. Kommunstyrelsens förslag (KS § 37 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Årsredovisning för Sydnärkes utbildningsförbund 2014 Förslag till kommunfullmäktige Hallsbergs kommun godkänner årsredovisningen och beviljar ansvarsfrihet för direktionen och ledamöterna i direktionen avseende 2014. Ärendet Direktionen i Sydnärkes utbildningsförbund har upprättat årsredovisning för 2014. Revisorerna tillstyrker att direktionen och de enskilda ledamöterna i direktionen beviljas ansvarsfrihet. Kommunstyrelsens förslag (KS § 38 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande ÅRSREDOVISNING 2014 1 Innehållsförteckning Innehåll Sida Inledning Direktionens ordförande har ordet 3 Bakgrund Programförklaring 5 5 Förvaltningsberättelse 6 Direktionens ledamöter 4 Verksamhet Finansiering Axplock av händelser under 2014 6 9 10 Systematiskt kvalitetsarbete 17 Personalekonomisk redovisning 28 Internkontroll 37 Bokslut 38 2 Direktionens ordförande har ordet Verksamheten har under året präglats av fortsatt utvecklings- och förändringsarbete. Upprustningsarbetet har fortsatt i Hus B och Hus F. Under året har ambitionen till ett breddat användningsområde av skolan lokaler fullföljts. Ett avtal om Bio- och konferensverksamhet i Hus A har träffats med Folkets Husföreningen i Hallsberg. Utrustning har införskaffats och en anpassning för denna verksamhet har skett. Den 28 november invigdes verksamheten och den första filmen visades kommersiellt i Alléskolans aula. Vuxenutbildningen har invigt nya lokaler i form av pedagogiska paviljonger. Visionsarbete pågår och vuxenutbildningen har antagit namnet Allévux. Arbetet med att fördjupa samarbetet inom vuxenutbildningen i länet har fortsatt. Det mest konkreta så här långt är att skapa en gemensam webbportal för all kommunal vuxenutbildning i Örebro län, i syfte att möjliggöra för alla att ta del av hela utbudet i länet. Kvalitetsutveckling av undervisningen och en god studiemiljö för eleverna är prioriterade områden för förbundet. Direktionen har beslutat om ett särskilt projekt för ökad måluppfyllelse, där en halv miljon anvisats för hela treårsperioden, allt i linje med vår vision om individanpassad utbildning med hög kvalitet. Den stora tillströmningen av elever innebär också att elevhälsan har utvecklats och förstärkts. 2014 är det första året när gymnasiereformen Gy 11 omfattar samtliga årskurser. Det innebär att vi inte längre behöver arbeta parallellt med två olika läroplaner. Alléskolan är den enda gymnasieskola i Sverige som erbjuder samtliga program 18 nationella program, fem introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Vi har eldistribution inom Elprogrammet. Utbildningen är riksrekryterande. Alléskolan är också unik med att erbjuda nationell idrottsutbildning (NIU) alternativt andra idrottsprofiler i kombinationen med vilket som helst av de nationella programmen. För närvarande är Alléskolan certifierad för NIU vad gäller fotboll, orientering och bågskytte. Den stora tillströmningen av elever på de nationella programmen, jämte ökad efterfrågan på SFI och språkintroduktion, har inneburit betydande utmaningar beträffande lokaler. Ytterligare pedagogiska paviljonger har hyrts in och en inventering har skett beträffande externa lokaler i anslutning till skolan. Summerar vi det totala antalet ungdomar och vuxna som är inskrivna på Alléskolan eller Allévux rör det sig om cirka 2 000. Förbundets ekonomi är fortsatt god. Även 2014 ger ett positivt bokslut, och detta inkluderat det fortsatta arbetet med att rusta upp skolan lokaler. Det positiva utfallet är resultatet av budgetdisciplin, kostnadseffektiv organisation och engagerade medarbetare. Tack Avslutningsvis vill jag tacka medarbetare och förtroendevalda i förbundet för de stora insatser som gjorts under verksamhetsåret. Det ständigt pågående utvecklingsarbetet är stimulerande och engagerande, men kan även upplevas som påfrestande. Då känns det tryggt med den framtidstro som jag ständigt möter på alla nivåer i organisationen. Hans Karlsson, ordförande 3 Direktionens ledamöter mandatperioden 2010-2014 Direktionsledamöter Ordförande Vice ordförande 2:e vice ordförande Ledamöter Ersättare Revisorer Hans Karlsson (s) Solveig Samuelsson (s) Ylva von Scheele (m) Ronny Larsson (s) Calill Ohlson (m) Inga-Britt Ritzman (s) Erik Storsveden (fp) Kenth Gustafsson (s) Roland Karlsson (s) Hallsberg Askersund Laxå Askersund Askersund Hallsberg Hallsberg Laxå Laxå Siv Ahlstrand, (s) Jan Grounes (mp) Erling Johansson (kd) Ulf Ström (s) Ann-Sofie Johansson (c) Lars-Åke Zettergren (s) Annemo Johansson (v) Therese Magnuson (s) Ewa Österberg (fp) Askersund Askersund Askersund Hallsberg Hallsberg Hallsberg Laxå Laxå Laxå Erik Schale Lars Billström Arild Wanche Askersund Hallsberg Laxå Under 2013 utgick Lillemor Blom (s) Laxå, som ersättare i direktionen och ersattes av Therese Magnuson (s) Laxå. 4 Bakgrund Kommunalförbundet Sydnärkes Utbildningsförbund bildades 1999 av kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå. I Förbundsordningen står att läsa följande om förbundets uppdrag: ”Kommunalförbundet har i uppdrag att erbjuda gymnasial utbildning för såväl ungdomar som vuxna, vilket omfattade gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särvux, Kvalificerad Yrkesutbildning samt uppdragsutbildning.” 1 juli 2008 lämnade Kumla förbundet. I samband med detta formulerade medlemskommunerna förbundets uppdrag i en Programförklaring. Sydnärkes Utbildningsförbund ska vara en huvudaktör i Medlemskommunernas långsiktiga utvecklingsarbete. Genom nära samverkan med medlemskommunerna, regionens arbetsliv och andra utbildningsanordnare och med en omfattande omvärldsorientering och ett aktivt internationellt utbyte, ska de utbildningar som förbundet erbjuder motsvara såväl lokala som globala kompetenskrav i mötet med framtiden. Förbundets utbildningar måste vara de självklara valen för regionens ungdomar, vuxna och arbetsgivare. Med flexibel och behovsanpassad organisation och stimulerande studiemiljöer ska förväntningarna på förbundet överträffas. Förbundets ledstjärna är framåtanda! Verksamheten ska präglas av utvecklingsvilja, engagemang och högsta kvalitet. Studerande och personal ska uppleva att initiativkraft och kreativitet är vägledande. Förbundet ska inom sitt verksamhetsområde vara länets mest eftertraktade arbetsplats. Frågeställning Når vi då upp till de förväntningar våra medlemskommuner och vi själva ställer på oss? Vi hoppas givetvis det. I den följande årsredovisningen hoppas vi kunna ge en bild av hur långt vi kommit i detta arbete. Marie Kilk, förbundsdirektör 5 Förvaltningsberättelse Förbundets utgörs av följande verksamheter: Gymnasieutbildning för ungdomar. Alléskolan är Örebro läns största gymnasieskola sett till såväl antal elever som programutbud. Vid skolan studerade i slutet av året 1 436 ungdomar. Av dessa var 865 bosatta i någon av medlemskommunerna Askerund, Hallsberg eller Laxå. Detta motsvarar 60 %. Övriga elever kommer från 44 andra kommuner. Flest externa elever kommer från Kumla, Vingåker, Degerfors, Lekeberg och Örebro. Andelen elever från medlemskommunerna som valt Alléskolan är cirka 80 %. Sedan det fria gymnasievalet infördes har glädjande nog alltfler ungdomar från Sydnärke valt Alléskolan. Elever på Alléskolan från Askersund, Hallsberg och Laxå: Mars 2012 Okt 2012 Mars 2013 Okt 2013 Mars 2014 Okt 2014 1 184 1 193 1 188 1 193 1 275 1 357 Vid årets slut var antalet elever på Alléskolan följande fördelade på respektive årskurs. Årskurs 1: 521 st Årskurs 2: 478 st Årskurs 3: 379 st Årskurs 4: 11 st Skolan erbjuder samtliga 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Gymnasiesärskola Alléskolans gymnasiesärskola erbjuder det individuella programmet, specialutformat program samt tre nationella program. Dessa är programmet för administration, handel och varuhantering, Programmet för Fordonsvård och godshantering samt Programmet för Hälsa, vård och omsorg. Av gymnasiesärskolans 41 elever bor fler än hälften i andra kommuner än medlemskommunerna. Vid årets slut var antalet elever följande fördelade på resp årskurs. Årskurs 1: 6 st Årskurs 2: 9 st Årskurs 3: 11 st Årskurs 4: 15 st 6 Grundläggande vuxenutbildning, dvs. utbildning för vuxna som motsvarar grundskolans årskurs 7-9. verksamheten är förlagd till Alléområdet i Hallsberg, men handledning ges även vid lärcentra i Askersund och Laxå. Under vårterminen var antalet studerande 70, omräknat till heltidsstuderande var det 55. Under höstterminen var motsvarande siffror 68 respektive 66. Gymnasial vuxenutbildning. Fler än 40 kurser inom allmänna ämnesområden har erbjudits under året. Dessa har varit av allmän karaktär, såsom svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, företagsekonomi och samhällskunskap på flera nivåer. Till dessa ska läggas yrkesutbildningar inom logistik, vård och omsorg samt transport. Under vårterminen deltog 302 elever i kurserna, omräknat till heltidsstuderande 201. Motsvarande siffror för höstterminen var 296 resp 135. Ett flexibelt lärande bedrivs utifrån respektive enhets utvecklingsförutsättningar. Validering, och distansutbildning har blivit ett vanligt arbetssätt inom vuxenutbildningen. Större delen av verksamheten bedrivs i Hallsberg, men även vid lärcentra i Askersund och Laxå. Särskild utbildning för vuxna, tidigare benämnd särvux. Antal elever som studerade var under året 17. Utbildningen är i huvudsak förlagd till Hallsberg, men för den som av olika skäl har behov av att studera på hemmaplan erbjuds alltjämt den möjligheten. Särskild vuxenutbildning ingår i det offentliga skolväsendet och är en frivillig, egen skolform. Särskild vuxenutbildning syftar till att ge vuxna, som har en funktionsnedsättning, kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i särskolan. Utbildningen finns på tre olika nivåer motsvarande träningsskola, grundsärskola och gymnasial särskild utbildning. Svenska för invandrare, SFI Svenska för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket, och utgör en egen skolform. SFI för kommunplacerade flyktingar finansieras genom uppdragsavtal med berörda medlemskommuner. Rätten att studera i SFI har man från och med 1 juli det år man fyller 16 år och inte har grundkunskaper i svenska och är folkbokförd i en kommun. Verksamheten har ökat markant under de senaste två åren, och den paviljong med en yta på cirka 500 m2 som införskaffades hösten 2013 räcker i dag inte till. Utbildning erbjuds därför numera även i Kunskapens hus i Laxå. Antalet som slutförde sin utbildning under våren var 184, och under hösten 200. Flertalet av eleverna kommer från Syrien, Eritrea, Irak samt Somalia. 7 Universitetsutbildningar på distans. Tre universitetsutbildningar med inriktning lärare i förskoleklass och grundskola har erbjudits under året. Detta har möjliggjorts genom de telebildutrustningar som finns vid våra lärcentrum i Askersund, Hallsberg och Laxå. Uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningar, dvs. utbildning som säljs till företag och offentlig verksamhet har varit omfattande under året. I första hand har det omfattat validering, vilket innebär att den studerande har möjlighet att erhålla kompetensbevis eller betyg utifrån en bedömning som görs utifrån de arbetslivskunskaper man har. 8 Finansiering Förbundets verksamhet finansieras i huvudsak av bidrag från de tre medlemskommunerna samt försäljning av utbildning, s.k. interkommunal intäkt. Interkommunal intäkt är det pris övriga kommuner betalar till förbundet för de ungdomar eller vuxna som studerar vid Alléskolan eller Vuxenutbildningen. Omvänt betalar förbundet ett pris för de ungdomar från medlemskommunerna Askersund, Hallsberg eller Laxå som väljer att studera vid en gymnasieeller gymnasiesärskola i en annan kommun. Sedan två år tillbaka kan vi konstatera att de interkommunala intäkterna är högre än de interkommunala kostnaderna, vilket givetvis är gynnsamt för förbundets och kommunernas ekonomi. Kostnaden för en gymnasieplats baseras på självkostnaden och varierar således mellan åren och mellan de olika programmen. Som exempel kan nämnas att priset för en utbildningsplats vid Alléskolan under år 2014 varit Humanistiskt program är cirka 87 tkr per år, Restaurang- och livsmedelsprogrammet 100 tkr samt Bygg- och anläggningsprogrammets anläggningsinriktning 132 tkr. Medlemsbidraget, som fastställs årligen, baseras på andelen 16–19-åringar i respektive medlemskommun den 1 januari året innan. Under 2014 var medlemsbidraget 186 600 tkr, vilket var detsamma som för år 2012 och 2013. 9 Axplock av händelser under 2014 Lokaler Den analys som gjordes i samband med den utredning kring förbundets långsiktiga lokalbehov som genomfördes i slutet av 2008 gav vid handen att lokalbehovet för förbundets verksamhet skulle minska påtagligt de kommande åren. Anledningen var främst att antalet ungdomar i gymnasieåldern skulle komma att minska med 25-35% under de kommande åren. Bland annat nämndes att vuxenutbildningen sannolikt skulle rymmas i Hus B (dåvarande Filosofen) samt samutnyttjande med andra verksamheter än förbundets. Med facit i hand sex år senare vet vi att lokalbehovet har ökat markant, främst till följd av att antalet elever har ökat trots minskade ungdomskullar. I november 2013 tecknades ett hyresavtal avseende en paviljong om cirka 1 000 m2 för att möjliggöra att vuxenutbildningen skulle kunna flytta till Alléområdet. Detta följdes av ytterligare paviljonger om cirka 200 m2 för att skapa undervisningslokaler och arbetsrum för elever och personal inom Språkintroduktion. (Utbildning för nyanlända elever) och Fordon- och transportprogrammet. Likaså utökades de lokaler förbundet hyr i Cityhuset för Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Under 2014 införskaffades ytterligare paviljonger om cirka 1 000 m2 för att skapa utrymme för Stödstugan och ytterligare undervisningsrum för nyanlända elever inom Språkintroduktion. Till följd av en markant ökning av elever inom SFI (undervisning i svenska för nyanlända) har förbundet under året återigen hyrt lokaler i Kunskapens Hus i Laxå. Beslut togs under året att investera för att kunna behålla delar av Hus F (tidigare Tekniken) för att rymma det stora antalet elever inom främst Bygg- och anläggningsprogrammet. Skolans elever vid Bygg- och anläggnings, samt El- och energiprogrammet har i stor utsträckning medverkat i renoveringsarbetet. Under året upprättades ett samverkansavtal mellan Föreningen Folkets Hus i Hallsberg och förbundet. Avtalet innebär att Bio Spektrums bioverksamhet numera är förlagd till Alléskolans aula. Härigenom har aulan fått ett ansiktslyft, bland annat med en digital filmprojektor, surroundhögtalare samt en kiosk i aulafoajén. Strax innan läsårsstarten uppmärksammades en omfattande vattenskada i Hus E (tidigare Ekonomen). Anledningen var en invändig hängränna som brustit i samband med ett skyfall. Mer än halva bottenvåningen, där gymnasiesärskolan har sina lokaler, behövde snabbt evakueras. Tillfälliga lokaler, och en bra lösning, har varit ”Svalan”, där Hallsbergs kommun har sin fritidshemsverksamhet för ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan. Café Fika. I oktober invigdes ”Café Fika” i Hus F2. Det är elever och lärare på Handels- och administrationsprogrammet som kommer att erbjuda kaffe, kalla drycker, smörgåsar med mera. Caféverksamheten ingår i kurserna programmet, och med generösa öppettider kommer de att glädja många. 10 Utemiljö. En arbetsgrupp påbörjade i slutet av året arbetet med att ta fram ett förslag till de förbättringsåtgärder av utemiljön som ska genomföras i samband med att VA-ledningarna under skolgården mellan Hus A och Hus B byts ut under 2015. Skolinspektionens tillsyningar och granskningar Under året har Skolinspektionen genomfört ett antal s k regelbundna tillsyningar. I juni genomfördes bastillsyn vid de nationella programmen på enheterna 1, 4 och 5. Glädjande var givetvis att Skolinspektionen inte hade någon anmärkning vid dessa tillsyningar. Under hösten har s.k. breddad tillsyn genomförts i enheterna 2 och 3, Introduktionsprogrammet och Punkten samt vuxenutbildningen. De synpunkter som framkom avseende enheterna 2 och 3 har åtgärdats och Skolinspektionen har i beslut meddelat att ärendena är avslutade. Beträffande vuxenutbildningen och den övergripande tillsyningen går svarstiden ut först den 27/3, och då kommer de brister som framkommit vara åtgärdade. IKT-satsning, 1-1 Målsättningen att alla elever på sikt ska ha tillgång till en egen PC eller lärplatta iscensattes under 2014, och i anslutning till vårterminsstarten 2015 kommer alla elever i årskurs 1 att ha tillgång till en egen dator eller lärplatta. Att genomföra satsningen i årskurs 1 medföra att samtliga elever, när satsningen är fullt ut genomförd 2016, kommer att ha en egen dator eller lärplatta. Samtliga pedagoger erhöll strax innan sommaruppehållet en lärplatta (iPad), och utbildningsinsatser inom IKT-området genomförs kontinuerligt för att möta kommande behov. En lärplattform, PingPong, infördes under året. I lärplattformen återfinns nyheter, dokument, handlingsplaner, kalendarium, protokoll etc., men kommer successivt även att hantera studieplaner, inrapportering av närvaro, bedömningsunderlag mm. Inte minst kommer lärplattformen att vara ett pedagogiskt verktyg för digital kommunikation mellan elever och lärare. Pedagogiskt utvecklingsarbete Utöver vad som nämnts avseende IKT-utveckling beskrivs här kortfattat exempel på övrigt utvecklingsarbete. Karriärtjänster. Ett beslut på nationell nivå att öka läraryrkets attraktivitet var att inrätta tjänster som förstelärare. Förbundet utnyttjade möjligheten att ansöka om statsbidrag för sex förstelärartjänster. Intresset för dessa tjänster var stort, och inte mindre än 25 lärare visade intresse. De sex som utsågs till förstelärare tillträdde 1 juli, och de har genomfört ett antal aktiviteter för övriga lärare. Matematiklyftet. Samtliga lärare som undervisar i ämnet matematik deltar i det s k matematiklyftet. Matematiklyftet är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik, och finansieras delvis via statsbidrag. Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i 11 ämnet genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet med kollegialt lärande som utgångspunkt. Övningsskola Örebro universitet inledde under hösten 2014 försöksverksamhet med övningsskolor. Alléskolan var en av de tre gymnasieskolor man valde att samarbeta med kring den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Målet är höjd kvalitet i lärarutbildningen. Syftet med försöksverksamheten är att stärka blivande lärares professionsutveckling och att höja kvaliteten i lärarutbildningen. Lärarstudenterna återkommer till samma skola under studietiden. För Alléskolan innebär det att väsentligt fler lärarstuderande kommer att ha sin verksamhetsförlagda utbildning här. Genom försöksverksamheten ges möjlighet för universitet och skolhuvudmän att mötas i forsknings- och utvecklingsarbete för att skapa en framstående skolmiljö. Vuxenutbildningen blir Allévux Som ett led i vuxenutbildningens arbete med att formulera en framtida vision lanserades en ny grafisk profil. Logotypen beslutades av direktionen utifrån det förslag som medarbetarna inom vuxenutbildningen enats om. Logotype invigdes den 24 oktober under högtidliga former: Det har under många år funnits en samverkan i länet avseende vuxenutbildning. Ett stort steg togs under hösten då beslut togs att konstruera en gemensam webbportal där samtliga vuxenutbildningar ska presenteras. Eftersom det ges möjlighet att söka utbildningar utanför den egna kommunen förbättras härigenom kommuninvånarnas möjligheter att få en samlad bild av alla de utbildningar som erbjuds i regionen. Allévux har under året ökat i omfattning, framförallt gäller det för utbildning inom SFI, Svenska för invandrare. Även yrkesutbildning i samverkan med arbetslivet har varit omfattande. Framförallt rör det kurser och utbildningar inom vård- och omsorg, men även lokalvård, yrkesförare och logistik har ränt stort intresse. 12 Utbildningssamverkan med medlemskommunerna Under året genomfördes ett flertal aktiviteter med förskolor, fritidshem och grundskolor i våra medlemskommuner. Det är spännande för de yngre barnen att besöka Alléskolan, men givetvis också intressant och lärorikt även för våra egna elever. Utbyte har skett med såväl förskola som fritidshem och grundskolor. Fordon- och transportprogrammet har fått besök och då demonstrerat lastbilar och andra fordon. Barn- och fritidsprogrammet har genomfört sin årliga ”Förskolans dag” med aktiviteter för de små. Teknikprogrammet bjuder regelbundet in barn i olika åldrar för att ge möjlighet att ”prova på”. Komtek startade en filialverksamhet i Hallsberg 2013. Under 2014 utökades verksamheten till att även omfatta barn och ungdomar i Askersund. På Komtek använder man sin fantasi och klipper, sågar, viker, målar, limmar, löder, gjuter, designar och konstruerar saker. SYV-samarbete Margareth Hagberg och Magnus Skråge, studie- och yrkesvägledare Under året har studie- och yrkesvägledare från Transtensskolan, Folkasboskolan samt Alléskolan genomfört gemensamma lektioner i högstadieklasser i syfte att vägleda eleverna tidigt och därmed öka måluppfyllelsen. Detta har slagit väl ut och kommer att utökas till fler högstadieskolor. Information, kommunikation och marknadsföring Som tidigare har nämnts så befinner sig såväl gymnasieutbildning som utbildning för vuxna numera på en marknad. Mycket resurser läggs därför på information och kommunikation av allehanda slag. Lördagen den 18 oktober då skolan bjöd in till Öppet Hus bjöd på en mängd aktiviteter av allehanda slag, och lockade väldigt många besökare – ungdomar som är i färd att göra sitt gymnasieval givetvis, men även anhöriga, allmänhet, före detta elever och medarbetare och många fler. 13 Bilder från årets Öppet Hus som lockade väldigt många besökare 14 Gymnasiemässan på Conventum i Örebro där många av länets gymnasieskolor är representerade är en prioriterad informationsinsats liksom Gymnasiemässan i Kumla. Vår egen informationskväll i september där ungdomar i årskurs 9 och deras föräldrar bjuds in lockar många besökare. Utöver ovanstående bjuds samtliga årskurs 9-elever från Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg och Vingåker in till skolan tillsammans med sina mentorer för en rundvandring, information, besök på de olika programmen samt gemensam lunch. Företagsmässorna i medlemskommunerna liksom nätverksträffar med kommunernas företag har varit prioriterade under året. Valborgsmässofirandet då våren sjungs in av skolans kör har blivit en tradition som lockar många. Liksom tidigare har elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet deltagit i nationella uppdrag såsom Nobelbanketten, Fotbollsgalan och Idrottsgalan. Idrott Idrott har en framskjuten plats i verksamheten, och möjligheten att kunna kombinera en idrottsprofil på samtliga program gör Alléskolan unik. Läsåret 2014/15 fick skolan ytterligare en idrott certifierad som NIU (Nationell godkänd idrottsutbildning) Utöver orientering och fotboll återfinns nu även bågskytte. Många av Alléskolans elever tävlar på nationell nivå. Utöver de tidigare nämnda kan nämnas ridsport, cykel, rallycross och skridsko. Anna Johansson och Tintin Munter, som går NIU bågskytte Alléskolans orienteringselever (OLGY) på träningsläger i Turkiet 15 Musikframträdanden Ett mycket uppskattat inslag är att elever i Sydnärkekommunerna bjuds in till de årliga jul- och studentshowerna. Här bjuds barn, ungdomar och lärare på fantastisk sång, musik och dans. Julshowen bjuder även på föreställningar för allmänheten. Totalt såg närmare 7 000 personer årets julshow! Allékåren Vi hälsar Alléskolans elevkår, Allékåren, välkommen! Under ett antal år med en begränsad aktivitet har nu skolans elevkår startat på nytt, vilket är mycket glädjande. 16 Systematiskt kvalitetsarbete – uppföljning av resultat samt analys och åtgärder Gymnasieskolan Alléskolans vision, vilken togs fram år 2010, utgör tillsammans med sex verksamhetsmål, utvecklade under 2007 och 2008, färdriktningen för skolan. Alléskolans vision 2015 Alléskolan är Örebro läns största gymnasieskola. Som profil har Alléskolan länets bredaste program av teoretiska och praktiska utbildningar samt länets högsta trivselfaktor bland elever och medarbetare. Alléskolan attraherar med sina kännetecken: helhetsomsorg, ambition och nytänkande. Skolan är också känd för hög individanpassad utbildningskvalitet och hög måluppfyllelse. Alléskolans arbetsklimat är öppet, respektfyllt och utvecklande. Alla accepteras som de är. Vi uppmuntrar och stödjer alla att nå sina mål. Och vi inspirerar för att kunna nå ännu längre. Alla trivs på Alléskolan, Sydnärkes pulserande och populära gymnasieCampus - en smältdegel av utbildning, aktiviteter och gemenskap. Alléskolans sex verksamhetsmål Under hösten 2007 och våren 2008 processade skolan fram, under medverkan av all personal, sex verksamhetsmål med siktet inställt på år 2015. 1. Studieresultat - Alla elever ska uppnå minst G/E 2. Utbildningsutbud - Alléskolan är en skola för alla med brett utbud och mindre klasser/grupper 3. Stress - Elevernas stress har minskat genom bättre planering och färre kurser 4. Studiemiljö - Alla elever arbetar i en trygg och stimulerande miljö 5. Elevantal - Alléskolan har genom ett högkvalitativt och tydligt arbete ett stabilt antal elever 6. Attraktiv arbetsplats - Alléskolan är den mest efterfrågade arbetsplatsen bland lärare i länet Nedan redovisas uppföljningar av verksamhetsmålen. 1 Studieresultat När det gäller studieresultat presenteras betygsmedelvärde och fullföljd utbildning inom fyra år. För år 2014 ersätts fullföljd utbildning inom fyra år med gymnasieexamen inom tre år. Vidare redovisas andelen elever som har uppnått minst betyget G, för 2014 minst betyget E, i fem kärnämneskurser. 17 Jämförelse betygsmedelvärde för elever med slutbetyg Till och med år 2013 krävdes för slutbetyg från gymnasieskolan minst godkänt betyg (G) i minst 2250 poäng och däri skulle ingå Matematik A, Engelska A samt Svenska A+B. Dessutom krävdes betyg, dvs. något av betygen IG-MVG, i samtliga övriga kärnämnen samt i projektarbetet. Från och med 2014 är det motsvarande krav, men uppdelat på yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Tabellen nedan visar betygsmedelvärde för elever med slutbetyg från nationella program på Alléskolan (A), i Örebro län (Ö) och i riket (R). Elever med samlat betygsdokument, dvs. elever som inte har betyg i samtliga kurser, samt elever från individuella programmet redovisas inte. Vid färre elever än 10 redovisas inte betygsmedelvärde. Program A 2012 Ö Elever 2012 R 2012 A 2013 Elever Ö 2013 R 2013 A 2014 Elever Ö 2014 R 2014 BF 12,5 13 12,2 12,6 - 7 11,4 12,5 13,0 17 13,0 13,3 BP/BA 11,5 54 11,3 12,4 12,0 50 - 12,4 13,1 55 13,4 13,3 EC/EE 11,7 20 12,3 12,5 11,5 16 13,4 12,3 12,5 16 12,6 13,1 EK 13,7 15 15,4 14,9 ES 13,5 15 15,2 15 FP/FT 11,0 26 11,0 11,5 HP/HA 10,3 23 - 11,5 - 16 12,7 13,0 - 7 - 12,8 13,4 15 13,8 13,5 HR 12,3 14 12,3 12,7 - 5 13,2 12,7 IP/IN - 5 11,3 11,7 - 6 - 11,8 - - 13,1 13,5 NV/NA 16,1 24 15,6 16,2 15,9 18 15,6 16,1 15,4 33 15,7 15,9 OP/VO 13,1 21 12,7 13,2 12,2 26 11,6 13,2 - 12 13,0 13,8 12,5 14 14,1 14,0 RL SP/SA 15,3 43 14,8 14,8 14,7 32 15,0 14,7 13,7 42 14,6 14,7 TE 15,0 27 14,6 14,2 14,8 34 16,3 14,2 14,5 41 14,4 14,5 Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS BF Barn- och fritidsprogrammet, BP/BA Bygg- och anläggningsprogrammet, EC/EE Elprogrammet, FP/FT Fordonsprogrammet, HP/HA Handelsoch administrationsprogrammet, HR Hotell- och restaurangprogrammet, HT Hotell- och turismprogrammet IP/IN Industriprogrammet, NV/NA Naturvetenskapliga programmet, OP/VO Omvårdnadsprogrammet, RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet SP/SA Samhällsvetenskapliga programmet, TE Teknikprogrammet 18 Vid jämförelse mellan Alléskolans yrkesprogram och motsvarande program i hela länet och i riket visar det sig att Alléskolan har lägre betygsmedelvärde för flera av programmen. Ett undantag utgör Omvårdnadsprogrammet, som åren 2012 0ch 2013 har bättre resultat än länet totalt. Fordons- och transportprogrammets elever har under åren 2012 och 2013 lägst betygsmedelvärde bland Alléskolans program. Högskoleprogrammen visar för dessa år resultat på samma nivå som både länet och riket. Fullföljd utbildning - andel elever (%) med slutbetyg inom 4 år, för 2014 med gymnasieexamen inom tre år Tabellen visar andel av skolans elever som erhållit slutbetyg från nationella program inom 4 år. För år 2014 visas andelen elever med gymnasieexamen inom tre år Program A 2012 Ö 2012 R 2012 A 2013 Ö 2013 R 2013 A 2014 Ö 2014 R 2014 BF 87 81 79 83 90 76 88 76 64 BP/BA 90 89 90 89 - 88 76 71 72 EC/EE 85 90 86 78 96 86 79 68 68 EK 83 83 77 ES 85 70 69 - 73 61 94 71 64 76 FP/FT 73 78 85 - 76 HP/HA HR 46 74 74 77 83 74 IP/IN 82 75 76 - - 75 - - 70 NV/NA 94 94 92 96 87 92 86 81 79 OP/VO 79 77 81 83 100 81 - 96 66 91 67 63 RL SP/SA 93 91 88 93 86 88 82 82 74 TE 94 93 89 88 98 89 91 74 70 Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS 19 En tydlig trend är att elever på högskoleprogram fullföljer sin utbildning inom fyra år i högre grad än elever på yrkesprogram och att på dessa program följer, eller i flera fall överträffar, Alléskolan både länets och rikets resultat. Andel elever (%) med minst betyget G i ett urval kärnämneskurser, för 2014 minst betyget E i ett urval gymnasiegemensamma ämnen Andel G 2012 A Ö R Eng A/Eng 5 96 97 98 96 98 98 99 99 98 Idr hälsa A/1 96 97 96 93 95 96 96 98 96 Ma A/1 A 95 97 96 93 97 97 96 97 96 Sam A/1 91 98 96 95 97 96 97 97 96 Sv A/1 96 99 99 99 99 99 99 99 99 Ämne Andel G 2013 A Ö R Andel E 2014 A Ö R Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS Ett av de sex utvecklingsområdena är att alla elever ska nå minst betyget G. I den reformerade gymnasieskolan, GY 11, där de första eleverna avslutar årskurs 3 år 2014, är motsvarande betyg E. Vi kan i tabellen ovan se att det målet inte har uppnåtts för någon av de redovisade kurserna under åren 2012, 2013 eller 2014. Dock är resultaten på ungefär samma nivå som länet och riket. 1.1 Analys Rapporten visar att eleverna på de yrkesförberedande programmen har lägre studieresultat än de högskoleförberedande programmens elever. Skolan behöver arbeta för bättre måluppfyllelse, särskilt på yrkesprogrammen. Efter Skolinspektionens tillsyn under 2014 beslutades om föreläggande att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är påbörjat. Målsättningen att alla elever ska uppnå minst betyget E har inte uppnåtts. 20 1.2 Åtgärder Åtgärder, även de som indirekt och över längre tid, förväntas leda till bättre studieresultat har i de flesta fall pågått under en längre tid. Skolans huvuduppdrag är att arbeta för att eleverna ska nå så bra studieresultat som möjligt och även att de ska utvecklas som individer, för ett gott liv som samhällsmedborgare. Det innebär att det ständigt pågår ett arbete för att fullfölja det uppdraget. Här nämns några mer specifika insatser: Stödverksamheten ”stödstugan” Där ges särskilt stöd i framförallt ämnena engelska, matematik och svenska, men även i andra ämnen, för de elever som riskerar att inte uppnå betyget E. Studieverkstäder, studiehandledning Lärare och lokaler finns tillgängliga för elever inom veckans schemaram. Punkten Punkten tillhandahåller individuellt anpassad utbildning för elever med diagnos inom autismspektrat. Studieteknik Sedan några år genomförs på flera program riktade satsningar för att utveckla elevers studieteknik. Ökad måluppfyllelse Under år 2014 genomfördes 9 projekt med syfte att förbättra studieresultaten. Projekten handlade bland annat om att utveckla kompetensen att bedöma elevers arbete så att det medför ett ökat lärande och om att stödja elevers studiemotivation. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Sedan ett par läsår finns en IKT-pedagog med särskilt uppdrag att stödja lärare i användandet av IKT i undervisningen. Under året beslutades att successivt utrusta samtliga elever med digitala enheter; datorer eller lärplattor. I början av år 2015 kommer eleverna i årskurs 1 att få sina enheter och vid starten av läsåret 2016/17 är avsikten att alla elever på skolan disponerar en egen enhet. Övergång grundskola – gymnasieskola För att underlätta övergången från grundskolan till gymnasieskolan finns ett samarbete mellan Alléskolan och grundskolorna i Sydnärke. 21 2 Utbildningsutbud Alléskolan erbjuder samtliga nationella program, ett trettiotal inriktningar och ett antal fördjupningar. Vidare erbjuds musikestetisk specialisering, idrottsprofiler och två varianter av nationellt inriktad idrottsutbildning, NIU fotboll och NIU orientering. Samtliga fem introduktionsprogram erbjuds: Preparandutbildning Individuellt alternativ Yrkesintroduktion Språkintroduktion Programinriktat individuellt alternativ Till utbudet hör även den tidigare nämnda individuellt anpassade utbildningen för elever med diagnos inom autismspektrat, Punkten. Gymnasiesärskolan erbjuder Individuellt program Programmet för Administration, handel och varuhantering Programmet för Fordonsvård och godshantering Programmet för Hälsa, vård och omsorg 2.1 Analys Det kan konstateras att Alléskolan har ett osedvanligt brett utbildningsutbud. Verksamhetsmålet bedöms ha uppnåtts med god marginal. 2.2 Åtgärder Det breda utbildningsutbudet har funnits ett antal läsår och planeras att erbjudas även fortsättningsvis. 3 Stress Verksamhetsmålet säger att det är genom bättre planering och färre kurser som elevers stress ska minskas. Framförallt elevhälsopersonal vittnar om att så inte är fallet. Det finns ett antal elever som är stressade på grund av skolarbetet. Den länsövergripande enkäten Liv & hälsa ung, vilken genomfördes bland elever i årskurs 2 under våren 2014, visar snarare att det är ett ökande fenomen med stressade ungdomar. 2009 uppgav 59 % av de svarande flickorna och 27 % av pojkarna att de känt sig stressade under de senaste tre månaderna. 2014 hade andelen flickor som upplevde stress ökat till 71 % medan andelen pojkar med stress minskat något, till 24 %. 22 3.1 Analys Stress är ett fenomen med komplexa orsakssamband. Det gör att skolan inte alltid hittar rätt insatser. Många av eleverna har stora krav på sig själva, både att lyckas i skolan och att leva upp till en den bilden av hur en ska vara som ung. 3.2 Åtgärder Det har gjorts insatser som bland annat syftar till att eleverna i högre grad ska uppleva att de har en hanterlig studie- och livssituation. Dit hör till exempel studieteknik, samtal med kuratorer enligt KBT-modell (kognitiv beteendeterapi) och en generellt förstärkt elevhälsa. På enhet 3 har skapats en ny tjänst som elevcoach, med ett specifikt uppdrag att vara ett närvarande stöd till elever i den dagliga undervisningen. Från och med februari 2015 utökas skolsköterskeverksamheten med 0,8 tjänst. Inom elevhälsan pågår ett arbete som syftar till att öka studiemotivationen och att öka insikten om betydelsen av en god hälsa. I det arbetet ingår avslappningsövningar. Vidare startade under året ett projekt, Hälsoutveckling i skolan, där två idrottslärare samverkar med elevhälsan för att hitta hälsofrämjande arbetsformer. Det är även planerat att under våren 2015 starta med mindfulnessövningar på några av skolans program. 4 Studiemiljö I den enkät gällande kränkningar med mera, som under våren 2014 genomfördes för elever i årskurs 1, svarade 96 % att de trivdes på skolan och 97 % att de trivdes på sitt program. Svarsfrekvensen var 70 %, varför säkra slutsatser inte är möjliga. Det kan dock noteras att det under flera år har varit ungefär lika stor andel som angett att de trivts bra på skolan och på sitt program. Lärare och rektorer förmedlar ofta samma bild. Även om det i antal är få, så finns det elever som anger att de inte trivs eller att de har utsatts för någon form av kränkande behandling. Den fysiska miljön behandlas företrädesvis vid skyddsronder och åtgärder som krävs förs in i en särskild åtgärdsplan. 23 4.1 Analys Även om det inte är statistiskt säkerställt är skolledningens gemensamma bild att eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. Likväl är det elever som inte trivs och det finns elever som har upplevt sig kränkta i någon form. Elevernas upplevelse av den fysiska miljön är inte utvärderat i någon systematisk form Verksamhetsmålet bedöms som uppnått i viss grad. 4.2 Åtgärder Förbundet har sedan bildandet år 1999 genomfört kraftfulla satsningar för att erbjuda en god studiemiljö. Under 2013 färdigställdes det nya hus F, där programmen El- och energi, Industri och Teknik finns. Sedan ett par år finns en lärplattform, Ping Pong, och en tjänst som IKTpedagog. Dessutom har trådlöst nätverk installerats. Under året beslutades att inom en treårsperiod förse samtliga elever med en mobil digital enhet. Resultatet från enkäten om kränkningar med mera bearbetas programvis med efterföljande riktade insatser. 5 Elevtalsutveckling Alléskolans har under de senast åren haft ett ökat antal elever. Det var ca 50 fler elever i september 2014 jämfört med september 2009. Den prognos som gjordes 2008 pekade på ca 400 färre elever. 5.1 Analys Även här bör resultatet anses som mycket gott. Alléskolan är länets största gymnasieskola och har ett ökande antal elever. En av förklaringarna till den goda elevtalsutvecklingen är direktionsbesluten om ett obegränsat antal utbildningsplatser och om bredast möjliga utbildningsutbud. Målsättningen att ha ett stabilt antal elever bedöms som uppfylld. 5.2 Åtgärder Liksom de närmast föregående åren har det genomförts en kraftfull satsning på informationsaktiviteter och på marknadsföring. Antagningsorganisation har varit fortsatt obegränsad. 24 6 Attraktiv arbetsplats Alléskolans attraktivitet som arbetsplats har inte värderats i relation till länets övriga arbetsplatser med motsvarande verksamhet. Under hösten 2013 genomförde dock en student från Örebro Universitet en studie av Sydnärkes Utbildningsförbunds, och därmed delvis Alléskolans, attraktivitet. Studien visade på sju påstående som är applicerbara på förbundet: - tryggheten hos elever och medarbetare - chansen att påverka/delaktighet som elev eller medarbetare, - bra lokaler - förbundet är under ständig utveckling framåt - ett bra samarbete med intressenter - en skola som tål att jämföras - utvecklingsmöjligheter Den medarbetarenkät, med 79 % svarsfrekvens, som genomfördes under året visade att drygt fyra av fem svarade att de kunde rekommendera Sydnärkes Utbildningsförbund som arbetsgivare och en lika stor andel svarade att de var stolta över att arbeta inom förbundet Förbundet har en låg personalomsättning och majoriteten av dem som slutar gör det på grund av pensionsavgång eller att en tidsbegränsad anställning upphör. Detta tyder på att personalen trivs. Vid rekrytering är det ofta gott om sökande till våra tjänster och intervjuer med sökande vittnar om att skolan har ett gott rykte 6.1 Analys Gymnasieverksamheten växer i omfattning, vilket är mycket ovanligt. Det blir en viss garanti för anställningens trygghet. Skolans varumärke är dessutom välkänt i regionen. Vidare bedöms förbundets relativt goda ekonomi bidra till populariteten som arbetsgivare. Verksamhetsmålet bedöms som uppnått, med reservation för säkerheten i bedömningen. 6.2 Åtgärder I vårt fortsatta arbete för att bli en än mer attraktiv arbetsplats kommer vi bland annat att bygga vidare utifrån de sju påståenden som framkom i studien om vår attraktivitet. Även fortsättningsvis erbjuds 60 minuter friskvård på betald arbetstid, där så är möjligt, samt subvention av kostnader för friskvårdsaktiviteter. Med resultatet från medarbetarenkäten som grund kommer det under 2015 att genomföras en översyn av lärares arbetsuppgifter. Syftet är att utreda om förutsättningarna för huvuduppdraget, att undervisa, kan utvecklas. 25 Vuxenutbildningen/Allévux 1 Allmänt. Arbetet med en vision för vuxenutbildningen inleddes under hösten 2012 och fortsatte under 2013. Hösten 2014 togs ytterligare ett steg i och med namnbytet till Allévux. En väl samlad vuxenutbildning med en närmare geografisk koppling till Alléskolan är en viktig komponent för förbundets framtida vuxenutbildning och genom att verksamheten har flyttat till nya lokaler inom Alléområdet och fått ett nytt namn har ytterligare steg tagits. Samordning, tillgänglighet och utveckling är nyckelord i visionsarbetet. Visionsarbetets inriktning mot ett ökat kursutbud har i viss utsträckning genomförts under året, främst genom erbjudande av distanskurser via utbildningsföretag eller via grannkommunerna. Detta innebär att vi möjliggör för våra kommuninnevånare att läsa in en gymnasieexamen. Under 2015 fortsätter arbetet med utökat kursutbud, bland annat genom att erbjuda en bredare utgång i en gymnasieexamen. Under året har antalet elever ökat, bland annat inom Vård- och omsorgsutbildningen. Där har bedrivits tre parallella utbildningar, med i genomsnitt 38 elever/kursstart. Genom uppdragsutbildning inom Vård- och omsorgslyftet har under tre terminer ett antal av medlemskommunernas vårdbiträden validerats till undersköterskor. För Hallsbergs kommun har anordnats en uppdragsutbildning inom lokalvård. Ett flertal utbildningar inom Yrkesvux har genomförts, bland annat logistik- och yrkesförarutbildningar. Utbildningsutbudet har varit brett och i hög grad individanpassat. Under 2015 är förhoppningen att kunna fortsätta på den inslagna vägen, med reservation för effekterna av minskade statsbidrag till Yrkesvuxutbildning. Ett ytterligare utvecklingsområde är insatser till elever med särskilda behov. Under året har en resurs för detta införts. Avbrotten under 2014 i relation till 2013 har minskat och antalet slutförda kurser har ökat. Vi bedömer att de riktade stödinsatserna, samt pedagogernas generella arbete med extra stöd har gett omedelbar effekt. Arbetet med att ta fram en övergripande vision fortsätter under 2015. 2 Studieresultat. Av flera skäl redovisas inte studieresultat för vuxenutbildningens elever på samma sätt som för gymnasieelever. Vuxenutbildningen tillämpar kontinuerlig antagning och elevernas studietempo anpassas utifrån eleverna behov och önskemål, vilket bland annat medför att det inte finns ett fastställt datum för gemensam betygssättning. Vid uppföljning av betygsstatistiken framkommer att jämfört med 2013 har andelen betygsatta kurser ökat under 2014. Bland dem som slutför kurserna har studieresultaten ökat inom samtliga kurser och särskilt i ämnet matematik. Ett antagande är att den ökade individualiseringen, extra föreläsningar via lärplattformar och resurstid med lärare haft stor 26 betydelse för resultathöjningen. De elever som inte klarar kurserna erbjuds förlängda studier för att nå ett betyg. Den individuella anpassningen möjliggör detta och underlättar för våra elever att slutföra kursen. Bristande studieresultat och avbrott orsakas oftast av att studierna sker parallellt med förvärvsarbete. Under 2014 hade ca 75 % av dem som genomförde sina kurser godkända resultat. Inom Yrkesvux var andelen högre. Pågående utvecklingsarbete fortsätter 2015; inkluderat systematiskt kvalitetsarbete och formativ bedömning. 3. SFI Under 2014 ökade SFI ytterligare och andelen studerande har fördubblats sedan 2012. Son en följd därav startades under året SFI i Laxå. Ökningen av SFI-elever medför att det under 2015 planeras för ytterligare lokaler. Det nationella kravet om rätt att påbörja SFI-studier inom tre månader uppnås med god med marginal. Sökande erbjuds oftast plats inom en månad. Enligt Skolverkets statistik har vi högre andel som klarar SFI-studier jämfört med riket. 4. Lärcentrum Studerande i regionen erbjuds universitetsutbildningar på distans via våra Lärcentra. Under 2014 genomfördes fyra parallella lärar- och förskollärarutbildningar. Distansstuderande kan även genomföra tentamen vid våra lärcentrum och under 2014 certifierades våra tentamensvakter. Antalet som använder våra Lärcentra för distansstudier vid högskolor/universitet har ökat genom åren. 27 Personalekonomisk redovisning 2014 Sydnärkes Utbildningsförbund har per den 30 november 2014, 310 medarbetare som är månadsavlönade och 2 personer som är timavlönade. Det är 167 kvinnor och 143 män. Förbundet har 295 månadsavlönade årsarbetare fördelat på 310 anställda, 157 kvinnor och 138 män. Diagrammen nedan visar antalet personer som har en tillsvidareanställning respektive en visstidsanställning, uppdelat per kön. Linjediagrammet visar även förändringen av anställningsformerna under 2012-2014. Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Förbundet har ökat kraftigt i antal månadsanställda under 2014, den största ökningen har skett bland kvinnorna, både när det gäller tillsvidareanställningar och visstidsanställningar. Det är 3 personer som har en tillsvidareanställning men som är tjänstlediga från den tjänsten och arbetar under en tidsbegränsad period på en annan tjänst inom förbundet. Dessa personer redovisas som visstidsanställda. Det har skett en markant ökning av antalet lärare. Detta beror till största del av den snabbt växande verksamheten på språkintroduktion samt vuxenutbildningens SFI- verksamhet. De flesta övriga yrkeskategorier har ökat något. Administrationen har utökats tillfälligt med en skoladministratör, likaså har service- och fastighetsenheten tillfälligt utökats med en service- och fastighetsskötare. Skolledningen har utökats med en rektorstjänst och elevhälsan har utökats med skolskötersketjänst på 20 % samt 50 % utökning av kuratorstjänst. Tabellen nedan visar inom vilka yrkeskategorier förbundets 310 personer arbetar. 28 Yrkeskategorier inom förbundet 2013 Lärare Elevassistenter Elevhälsa (SYV, kurator, skolsköterska, specialpedagog) It/fastighet Chefer och personer i ledningsgrupp Administration Övriga Totalt 2014 194 13 16 225 12 18 9 13 13 12 270 10 14 14 17 310 Det sker en fortsatt ökning av heltidstjänsterna inom förbundet. Deltidstjänsterna har ökat något men är i stort sett oförändrat mot 2013. Påpekas bör att förbundet har en mer generös syn på att erbjuda personer som arbetar under en tidsbegränsad period en månadsanställning i stället för en timanställning och där av redovisas de som månadsanställd personal med en deltidsanställning. Det är 7 personer av dem som har en deltidstjänst som har en sysselsättningsgrad under 40 %, vilka enligt kollektivavtalet egentligen ska inneha en timanställning. Förbundet strävar efter att erbjuda heltidstjänster i den mån det är möjligt och de personer med deltidstjänst som önskar höjd sysselsättningsgrad anmäler detta till arbetsgivaren. Det finns en person som önskar heltidstjänst men som arbetsgivaren inte har kunnat tillgodose. Antal heltider Antal deltider Av förbundets 310 medarbetare är det 39 personer som har en deltidsanställning, vilket utgör 13 %. Det är samma siffra som redovisades år 2013. 29 Fördelning deltidstjänster Fördelningen över antalet personer inom varje ålderskategori Linjediagrammet ovan visar åldersfördelningen under 2012-2014. Det är 7 % av förbundets anställda som är 29 år eller yngre, 22 % som är 30-39 år, 33 % som är 40-49 år, 21 % som är 5059 år och 17 % som är över 60 år. Nedan redovisas månadslön inklusive eventuella lönetillägg för män och kvinnor under åren 2012-2014. För att få en mer rättvisande bild av månadslönerna har vi 2014 redovisat månadslön inklusive lönetillägg. Detta har inte gjorts för föregående år, vilket gör att diagrammen inte är helt jämförbara. Framöver kommer även lönetillägg inkluderas i redovisad månadslön. 30 Månadslön 2014 Månadslön 2013 Månadslön 2012 Medelmånadslönen inkl. lönetillägg för förbundets kvinnliga lärare är 30 723 kr och för männen är den 31 474 kr. Att det har skett en ökning för männen kan bland annat förklaras med att det är fler män än kvinnor som har lönetillägg i form av programledartillägg, mentorstillägg, ämnesansvar mm. Det är även fler män som är förstelärare, vilket även det höjer medelmånadslönen eftersom detta inte redovisades 2013. Medelmånadslönen inkl. lönetillägg för förbundets andra stora yrkesgrupper är 22 633 kr för elevassistenterna, 31 569 kr för personer inom elevhälsan, 26 636 kr för administration och 46 143 för chefer och personer i ledningsgrupp. 31 Redovisning sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i förbundet har minskat från 3,31 % 2013 till 3,02 % 2014. Långtidssjukfrånvaron har minskat medan korttidssjukfrånvaron har ökat. Den totala sjukfrånvaron för männen har minskat medan det har skett en liten ökning för kvinnorna. När det gäller den totala sjukfrånvaron har den nästan halverats för medarbetare i åldern upp till 29 år. Den totala sjukfrånvaron för personer 30-49 år har ökat med ungefär en halv procentenhet medan sjukfrånvaron för personer över 50 år har minskat med drygt en procentenhet. Den totala sjukfrånvaron i förbundet 2014 är 16721 timmar, 2013 var denna siffra 15905. Det innebär en ökning på 816 timmar. Tilläggas ska då att förbundet redovisar 40 fler medarbetare 2014 än vad som redovisades samma tidpunkt 2013. Nedan presenteras en sammanställning av sjukfrånvaron mellan 2012-2014. För att ge en mer rättvisande bild av jämförelsen jämförs sjukfrånvaron med andra kommunalförbund. Sjukfrånvaro 2012 2013 2014 Total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)/total sjukfrånvaro Summa tid med korttidssjukfrånvaro (<60 dagar)/total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid kvinnor Total sjukfrånvaro män/sammanlagd ordinarie arbetstid män Total sjukfrånvaro -29 år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro 30-49 år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro 50år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen 2,63% 3,31% 3,02% VBU 2014 5,1% JB 2014 4,85% SBK 2014 2,75% NVU 2014 1,2% 46,87% 40,57% 33,78% - 67,60% 40,93% 8,7% 53,13% 59,43% 66,22% - 32,40% 35,2% - 3,58% 3,87% 3,94% - 6,24% 2,92% 1,9% 1,76% 2,79% 2,05% - 3,31% 1,6% 0,0% 1,19% 3,17% 1,64% - 0,74% 1,09% 2,1% 2,36% 2,71% 3,22% - 4,74% 2,17% 1,6% 3,14% 4,1% 2,90% - 5,16% 2,87% 2,4% VBU (Västerbergslagens Utbildningscentrum) JB (Jämtlands Gymnasieförbund) SBK (Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbund) NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) 32 I nedanstående diagram kan utläsas förändringen av den totala sjukfrånvaron samt lång- och korttidssjukfrånvaro angivet i antal timmar för kvinnor respektive män under åren 2012-2014. Sjukfrånvaro kvinnor 2012-2014 angivet i antal timmar Sjukfrånvaro män 2012-2014 angivet i antal timmar Den totala sjukfrånvaron har fortsatt att öka för kvinnorna medan den har minskat år 2014 till 2013 för männen. För kvinnorna innebär det en ökning på 2222 sjukfrånvarotimmar medan minskningen för männen innebär 1406 timmar. Tilläggas till detta bör att förbundet redovisar 29 fler kvinnor år 2014 än 2013, vilket förklarar ett större antal sjukfrånvarotimmar medan ökningen procentuellt för kvinnornas totala sjukfrånvaro är marginell. Långtidssjukfrånvaron för kvinnorna har endast ökat marginellt under 2012-2014, den största ökningen har skett i korttidssjukfrånvaron. Det är långtidssjukfrånvaron som har minskat mest för männen, men även korttidssjukfrånvaron har minskat., detta trots att det är 11 fler män 2014 än 2013. 33 För 2014 är totala sjukfrånvarotimmarna för männen och kvinnorna 16721. Beräknat utifrån en heltidsanställd medarbetare med en genomsnittlig årsarbetstid på 1767 timmar, utgör den totala sjukfrånvaron 9,46 heltidsanställda medarbetare. Denna siffra för 2013 var 9 heltidsanställda medarbetare, vilket innebär en ökning på 0,46 heltidstjänster. Fördelas dessa 9,46 heltidstjänster på 310 medarbetare utgörs en total sjukfrånvaro på 3,05 %, vilket näst intill är identiskt med redovisad total sjukfrånvaro för 2014. Att sjukfrånvaron omräknat till antal heltidstjänster har ökat 2014 jämfört med 2013 trots att den totala sjukfrånvaron procentuellt har minskat kan förklaras med ett ökat antal medarbetare i organisationen och därav fördelas sjukfrånvarotimmarna på fler personer. Det är 15 personer som under 2014 har haft en sjukskrivningsperiod på över 60 dagar på heleller deltid. Det är 9 kvinnor och 6 män. Det är 8 personer som är tillbaka och arbetar på heltid, 3 personer arbetar deltid, 2 personer är fortfarande heltidssjukskrivna, 1 person har slutat och 1 person är föräldraledig. Det är 14 personer som har haft en sjukskrivningsperiod på över 14 dagar men inte mer än 60 dagar. Det är 2 av dessa personer som har haft 2 sjukperioder vardera, varför det är 16 antal sjukperioder som redovisas. Frisknärvaro är ett mått på hur många personer som har 0-5 sjukdagar. Frisknärvaron i förbundet är 74 %. Detta innebär att det är 251 personer som under 2014 hade 0-5 sjukdagar. Det var 161 personer som inte hade någon sjukdag alls, 90 personer hade 1-5 sjukdagar och 89 personer hade fler än 5 sjukdagar under året. Ett sett att förebygga ohälsa är att arbeta med att följa upp upprepad korttidssjukfrånvaro. Detta innebär att om en medarbetare har fler än 3 sjukperioder på 6 månader alternativt mer 34 än 6 sjuktillfällen på ett år så följer ansvarig chef upp frånvaron i ett avstämningssamtal. Sett under 2014 så är det 5 personer som har fler än 6 sjukperioder. Friskvård Under våren 2014 bjöds alla friskvårdsombud in till en gemensam träff för att ge sina synpunkter på förbundets friskvårdsarbete och friskvårdssubvention. Diskussioner fördes hur arbetsgivaren kan stimulera och främja hälsa. Med utgångspunkt i vad som framkom på mötet med friskvårdsombuden har förbundet valt att från och med januari 2015 införa Friskvårdskuponger. Förändringen innebär ett bredare utbud av aktiviteter för den anställde där bland annat besök hos kiropraktor och massagebehandlingar kan nyttjas genom kupongerna. Då välmående innebär mer än fysiska aktiviteter ser förbundet positivt på att från 2015 kunna erbjuda detta. Det har även skett en satsning genom att öka friskvårdssubventionen från 700 kr per anställd och kalenderår till 1000 kr per anställd och kalenderår. Arbetsmiljö På våren 2014 genomfördes en medarbetarundersökning. Den besvarades av 219 personer och svarsfrekvensen var 79 %. Undersökningen visar att 83 % är mycket stolta över sin anställning inom förbundet och 85 % kan rekommendera förbundet som arbetsgivare. På frågan hur nöjd du är med nuvarande arbetssituation utifrån en helhetsbedömning så uppger 67 % att de är mycket nöjda och 21 % anger 3 på en skala mellan 1-5. 93 % uppger att sitt arbete känns mycket meningsfullt och stimulerande. Det utvecklingsområde som finns utifrån undersökningen gäller området arbetsbelastning. Det innefattar frågeställningar som t ex. möjligheten att hinna med arbetsuppgifterna, undvika stress, möjligheten till stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning samt möjligheten att koppla bort tankarna kring arbetet på fritiden. Här svarar mer än hälften av personalen att de har små möjligheter till ovanstående. Olika insatser pågår för att förändra denna bild. Ledningsgruppen arbetar på övergripande nivå med att se över rutiner, system och dylikt som kan påverka arbetsbelastningen. Vidare är arbetsbelastning en fråga som tas upp i medarbetarsamtalen som hålls varje höst. Från och med januari 2015 genomför arbetsgivaren tillsammans med Lärarnas Riksförbund (LR) en inventering av lärarnas arbetsuppgifter utifrån en modell som LR arbetat fram. Förhoppningen är att inventeringen ska resultera i åtgärder som förändrar arbetsbelastningen för lärare. Liknande insatser planeras för övrig personal inom förbundet. Lika rättigheter och möjligheter Under året har en policy för lika rättigheter och möjligheter tagits fram. Den ersätter den jämställdhetspolicy som funnits. Syftet med den nya policyn är att bredda frågan och flytta 35 fokus från enbart jämställdhet till att aktivt arbeta med mångfald och den inkluderande arbetsplatsen. En plan för lika rättigheter och möjligheter har även upprättats där mål och aktiva åtgärder finns med. Likaså har policy och handlingsplan för trakasserier och kränkande särbehandling och handlingsplan för hot och våld utarbetats. Under året har cheferna utbildats i rekrytering med tonvikten på mångfald och diskriminering. Arbetet med den inkluderande organisationen utifrån de framtagna dokumenten har börjat diskuteras på arbetsplatsträffar och under 2015 kommer arbetet att fortsätta. Företagshälsovård Förbundet använder sig av Feelgood som företagshälsovård. Under året har tjänster nyttjas av främjande, förebyggande och efterhjälpande karaktär. Främjande och förebyggande insatser har skett genom grupputveckling där konsult från Feelgood lett arbetet, arbetsplatsgenomgångar av ergonom samt individsamtal hos beteendevetare. Efterhjälpande insatser har skett på individnivå med hjälp av läkare, beteendevetare och sjukgymnast. Förbundet har nyttjat Feelgoods tjänster i högre utsträckning under 2014 jämfört med tidigare år. Anledningen till detta är att vi i större utsträckning satsar på främjande och förebyggande åtgärder för att minska risken för framtida sjukskrivningar. Förbundet arbetar kontinuerligt med insatser för att vara den mest eftertraktade arbetsgivaren inom vårt verksamhetsområde. Här ser vi att främjande och förebyggande insatser på grupp- och individnivå har stor betydelsen för arbetstillfredställelsen och trivseln. Kompetensutveckling Förbundets chefer har under året gått utbildning i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB). Utbildningen samordades av förbundet och cheferna fick möjlighet att träffa chefskollegor från de närliggande kommunerna som också gick utbildningen. En grundläggande arbetsmiljöutbildning genomfördes i samverkan med företagshälsovården. Förbundets chefer samt fackliga företrädare och skyddsombud deltog. Utbildningen motsvarade 2 dagar och innefattade områdena psykisk arbetsmiljö, Arbetsmiljölagen, den goda arbetsplatsen och missbruk. Utifrån resultatet av medarbetarundersökningen vet vi att de anställda över lag är nöjda och mycket nöjda med möjligheterna att utvecklas inom förbundet och möjligheterna att delta i utbildningar som individen efterfrågar. Resultatet bekräftar förbundets vilja och satsningar som gjorts inom området kompetensutveckling. 36 Internkontroll Förbundet arbetar på olika sätt med internkontroll. Några exempel på det arbetet redovisas nedan; För att säkra förbundets tillgångar så krävs vid överföring av pengar och vid betalning av fakturor via Swedbanks internetbank att två olika personer signerar betalningen/överföringen. Tre olika personer har denna behörighet för två i förening ska kunna genomföra detta vid årets alla tillfällen. När kassatransaktioner görs så genomförs en kontroll av de verifikationer som registrerats och att redovisningen i ekonomisystemet Agresso överensstämmer med den banktransaktion som skrivs ut varje dag, på så sätt stämmer man av bankkontot varje dag. För att säkra hanteringen av förbundets kontantkassa så förvaras den i ett kassaskåp dit endast tre olika personer har tillgång till och tillgång till den kod som finns för att inte riskera att någon nyckel kan komma i orätta händer. Kontantkassan kontrollräknas och stäms av varje månad. Attestlistan är ett styrdokument som bestämmer vem som har rätt att attestera en faktura samt där framgår också de behörighetsattestanter som ska granska att rätt person beslutsattesterat en faktura. Attestlistan uppdateras löpande men huvudsakligen två gånger per år vid de olika terminsstarterna. För att ytterligare säkerställa att inköp görs av behörig person så används ett system med rekvisitioner där behörig beställare förutom information om beställd vara också skriver under själva rekvisitionen och lämnar en del av den till ekonomiavdelningen som sedan sammanlänkar den med fakturan när den anländer. 37 Bokslut Årets resultat Resultatet för förbundet för 2014 blev 1 478,7 tkr, (2 596,4 tkr). Budgeten för 2014 syftade till ett nollresultat. Under 2014 hade förbundet större tillströmning av elever än budgeterat vilket ledde till att de interkommunala intäkterna blev större än budgeterat. Förbundets finansnetto har varit bättre än budgeterat fastän man ny upplånat 45 mkr under året, detta beror på det låga ränteläget som har rått under 2014. Under året har förbundet gjort planenliga avskrivningar på anläggningstillgångar. Både personal- och lokalkostnaderna har varit högre under året än vad som budgeterats. Personalkostnaderna beroende på att mer personal har anställts för att kunna ta hand om den ökade mängt elever som valt att studera på Alléskolan och även lokalkostnaderna har ökat beroende på ökat antal elever. Lokalkostnaderna har också ökat på grund av att man fortsatt arbetet med det eftersatta underhållet av förbundets fastighet. Fortfarande är likviditeten och soliditeten mycket god i förbundet. Likviditeten Vid årsskiftet 2014/2015 redovisas 78 003,2 tkr (33 657,6 tkr) i likvida medel. Likviditeten har under året varit fortsatt god. Anläggningstillgångar Nyinvesteringar i fastighet har under året uppgått till 4 827,1 tkr (25 089,2 tkr) samt med 1 419,6 tkr (1 717,2 tkr) i maskiner och inventarier. De egna investeringarna har skrivits av med 6 877,1 tkr (15 002,6 tkr). Detta medförde att det bokförda restvärdet på anläggningstillgångar uppgår till 129 125,7 tkr (129 756,0 tkr). Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna ökade med 48 422,1 tkr jämfört med föregående år, ökningen utgörs till största delen av likvida medel. Tillgångar på banken är 78 003,2 tkr vid årsskiftet. Förbundet har två stora utbetalningsperioder i mars och i oktober då de interkommunala ersättningarna ska utbetalas till andra kommuner. Avsättningar Pensionsavsättningen omfattar årets intjänade pension och särskild löneskatt för anställda och pensionärer, födda 1937 och tidigare, som de intjänat efter 1998. Pensionsförvaltning, tkr Avsättningar för pensioner inklusive löneskatt Ansvarsförbindelse inklusive löneskatt Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar Summa återlånade medel År 2014 642,0 67 752,0 68 394,0 År 2013 717,0 70 378,0 71 095,0 68 394,0 71 095,0 Aktualiseringsgraden är 87 %. Av förbundets totala pensionsåtagande på ca. 68 mkr övertogs ca. 41 mkr från medlemskommunerna, vilket var det belopp som var intjänade pensionsförmåner vid bildandet. Ansvarsförbindelsen beräknas av KPA och redovisar 38 upparbetad pension t.o.m. år 1997. Detta kompletteras med den särskilda löneskatten på 24,26%. Bland verksamhetens kostnader har pensionsskuldökningen, individuella delen, pensionsutbetalningar samt löneskatt bokförts. Ränteberäkningen har bokförts på posten finansiella kostnader. Förbundet har inget ansvar för några visstidspensioner. Årets totala pensionskostnader är enligt nedan: Pensionskostnad, tkr Pensionsutbetalningar inkl. löneskatt Försäkring av ny intjänad KAP-KL inkl. löneskatt Förändring av avsättning inkl. löneskatt Arbetstagare avgiftsbestämd ÅP inkl. löneskatt Ränta pensionsavsättning Totala pensionskostnader inkl. löneskatt År 2014 3 551,0 503,0 - 83,0 5 231,0 8,7 9 210,7 År 2013 3 137,0 1 686,0 - 128,0 4 888,0 22,4 9 605,4 Förbundet försäkrar nyintjänandet av den förmånsbestämda ålderspensionen. Skulder De kortfristiga skulderna, upplupna kostnaderna och förutbetalda intäkterna innehåller leverantörsskulder, semesterlöneskuld, pensionskostnad, stadsbidrag m.m. De långfristiga skulderna är lån upptaget hos Kommuninvest för förvärvet av och nyinvesteringar i Alléskolan. Soliditeten Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen exkl. ansvarsförbindelser, är god och ligger på 11,51%. Den har utvecklats enligt följande under åren 2010-2014. Anledningen till att soliditeten för 2014 faller ned till 11,51% jämfört med 2013, 13,83%, är förbundets höga likviditet som härrör sig till den nyupplåning om 45 mkr som gjorts under 2014 men ej har använts för investeringar. Soliditet 2014 11,51% 2013 13,83% 2012 12,05% 2011 27,25% 2010 29,05% Balanslikviditet Balanslikviditeten redovisar omsättningstillgångarna i förhållande till kortfristiga skulder. Detta förhållande skall uppgå till minst 100% för att förbundet ej skall få betalningssvårigheter på kort sikt. Balanslikviditetens utveckling enligt följande under perioden 2010-2014. Balanslikviditet 2014 160% 2013 117% 2012 152% 2011 259% 2010 206% Balanskrav Kravet på en ekonomi i balans gäller för kommuner/kommunalförbund från och med år 2000. Balanskravet framgår av kommunallagen 8 kap 4§ och 5§ och innebär att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Balanskravet för 2014 är uppfyllt. Eget kapital Sydnärkes Utbildningsförbund har under verksamhetsåret 2014 ökat det egna kapitalet med 1 478,7 tkr. Det egna kapitalet är vid årsskiftet 25 452,3 tkr. 39 Det egna kapitalet var - 2 810 tkr vid bildandet av Sydnärkes Utbildningsförbund 1999-07-01. Orsaken till det negativa egna kapitalet vid starten var att förbundet inte kompenserades för intjänad pension för perioden 1998-01-01-1999-06-30. Det egna kapitalets utveckling är enligt följande 1999-2014. Redovisning i tkr IB eget kapital 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat - 2 810,0 432,0 1 019,2 0,0 - 5 584,9 - 3 796,4 9 786,9 3 207,9 11 854,4 7 649,6 139,1 - 3 823,7 105,2 550,0 2 647,7 2 647,7 1 478,7 Ackumulerat - 2 810,0 - 2 378,0 - 1 358,8 - 1 358,8 - 6 943,7 - 10 740,1 953,2 2 254,7 14 109,2 21 758,8 21 897,9 18 074,2 18 179,5 18 729,5 21 377,2 23 973,6 25 452,3 Finansiella mål Förbundet har ett finansiellt mål att finansiera de egna investeringarna i maskiner och inventarier med egna medel. Det finansiella målet är uppnått under 2014. Driftredovisning, tkr Medlemsbidrag Intäkt Kostnad Netto Gemensamt, tkr Intäkt Kostnad Netto År 2014 186 600,0 88 871,6 - 273 992,9 1 478,7 År 2013 186 000,0 71 312,3 - 255 315,9 2 596,4 År 2014 255 989,8 - 134 630,8 121 359,0 År 2013 248 238,8 - 136 404,8 111 834,0 Den enskild stora avvikelsen i förbundets gemensamma budget är att de interkommunala intäkterna har ökat och de interkommunala kostnaderna har fortsatt att minska. Detta beror på att fler ungdomar har valt att studera vid Alléskolan, detta gäller både elever från Sydnärke men även har antalet elever från andra externa kommuner fortsatt att öka. 40 Ungdomsutbildning per enhet och totalt, tkr Enhet 1 Enhet 2 Enhet 3 Enhet 4 Enhet 5 Totalt År 2014 - 16 727,3 - 22 455,1 - 28 318,0 - 20 643,8 - 10 284,0 - 115 871,6 År 2013 - 15 525,3 - 18 262,9 - 25 670,6 - 20 972,7 - 21 310,0 - 101 748,8 Förbundets olika gymnasieenheter visar endast smärre avvikelser från den lagda budgeten. Under året har vissa enheter fått större förändringar i antalet studerande än vad som budgeterats vilket förklarar avvikelser mot budget. Vidare har en del inköp redovisats som kostnader för enheterna som var budgeterade som investeringar, detta gäller både inköp av ITutrustning och inköp av undervisningsutrustning. Vuxenutbildningen, tkr Intäkt Kostnad Netto År 2014 8 734,7 - 17 022,1 - 8 287,4 År 2013 5 754,1 - 13 243,1 - 7 489,0 Att förbundets vuxenutbildning redovisar ett positivt utfall mot budget kan hänföras till redovisningen av de statsbidrag som erhållits för att genomföra yrkesvuxutbildning. Förbundet har under den period som genomfört omfattande sådan utbildning och erhållit extra medel vid flera tillfällen. Investeringsredovisning Byggnader Mark Markanläggningar Byggnadsinventarier Maskiner och inventarier Summa År 2014 - 122 675,8 - 2 300,0 91,0 143,4 - 3 915,5 - 129 125,7 År 2013 - 123 660,0 - 2 300,0 0,0 0,0 - 3 790,1 - 129 756,0 Under året har de planerade investeringarna för maskiner och inventarier på 4 500 tkr genomförts som planerat. Inköpen av IT-utrustning har betraktats som driftkostnader och belastat verksamhetens driftsbudget. Även inköp avseende undervisnings- och delar av kontorsutrustning har betraktats på likartat sätt. Investeringar i byggnad har gjorts på 4 827,1 tkr. Förbundets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar. 41 Resultaträkning Not Tkr 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 Verksamhetens intäkter 2 88 199 88 199 70 804 70 804 Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 3 -264 907 -238 627 -6 877 -271 784 -183 585 -15 003 -253 630 -182 826 186 600 673 -2 209 185 064 186 600 508 -1 686 185 422 1 479 2 596 Resultat efter extraordinära intäkter och kostnader 1 479 2 596 Årets resultat 1 479 2 596 Årets resultat före balanskravsutredning 1 479 2 596 Justeringar-realisationsvinster/förluster 0 0 1 479 2 596 Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 4 5 6 Resultat före extraordinära intäkter och kostnader Tillägg till resultaträkningen Årets balanskravsresultat 42 Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 Tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer 7 8 125 210 3 916 129 126 125 966 3 790 129 756 129 126 129 756 9 10 2 215 11 785 14 000 1 424 8 500 9 924 11 78 003 92 003 33 658 43 582 221 129 173 338 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 43 Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 Tkr Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Eget kapital 23 974 21 377 Fritt eget kapital Årets resultat Summa eget kapital 1 479 25 453 2 596 23 973 642 34 400 35 042 717 34 400 35 117 112 000 77 000 34 779 13 855 48 634 21 332 15 916 37 248 221 129 173 338 Inga Inga 67 752 19 323 87 075 70 378 44 446 114 824 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar 12 13 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 14 Kortfristiga skulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 15 16 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 17 För pensionsåtaganden Övriga förbindelser Summa 44 Kassaflödesanalys Not Tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar Avsättningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 1 479 6 877 -75 2 596 15 003 -302 8 281 17 297 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten -4 077 11 388 15 592 -3 962 -6 361 6 974 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -6 247 -26 386 45 000 -10 000 35 000 0 0 0 Årets kassaflöde 44 346 -19 413 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 33 658 78 003 53 070 33 658 Finansieringsverksamheten Upptagna lån Kortfristig del av långfristig skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten 45 Tilläggsupplysningar Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av förbundets finansiella ställning. Sydnärkes Utbildningsförbund följer de redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Grundläggande redovisningsprinciper Leverantörsfakturor inkomna efter perioden, men hänförliga till redovisningsperioden, har i huvudsak skuldbokförts och belastat verksamhetsperiodens redovisning. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har i största möjliga utsträckning periodiserats till rätt period. Semesterlöneskulden och icke kompenserad övertid, ferielön och feriesemesterdagtillägg som utbetalas under sommarferien redovisas som kortfristiga skulder. Sociala avgifter har bokförts som procentuella personalomkostnadspålägg med 38,46% i samband med löneredovisningen. Utställda fakturor efter periodskiftet, men hänförliga till perioden har fordringsförts och tillgodogjorts periodens redovisning. Intäktsredovisning Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad förbundet fått eller kommer att få. Det innebär att förbundet redovisar inkomsten till nominellt värde. De interkommunala ersättningarna faktureras i huvudsak 1 gång per termin med elevantal och vuxenutbildning 15 september och 15 februari för kurser som påbörjas vid terminsstart. Medlemsbidrag betalas månadsvis. Anläggningstillgångar Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d.v.s. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningstiderna följer i huvudsak rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. De avskrivningstider som använts är: Materiella anläggningstillgångar Byggnader Markanläggningar Byggnadsinventarier Maskiner och inventarier 25 år 20 år 10 år 4-5 år 46 Not 2 Verksamhetens intäkter Tabellen visar en sammanställning över verksamhetens intäkter, vilket avser förbundets externa intäkter. Försäljning av utbildning svara för 79% (80%). Försäljning Hyror Driftbidrag från staten Driftbidrag från arbetsförmedlingen och försäkringskassan Momsbidrag Bidrag Försäljning av verksamhet Övrigt 2014 2013 1 057 2 342 11 007 1 115 2 798 2 854 1 089 1 051 145 64 919 6 589 88 199 895 1 081 122 56 338 5 602 70 804 Not 3 Verksamhetens kostnader Tabellen redovisar en sammanställning över verksamhetens kostnader. De största posterna är personalkostnad 53 % (52%), utbildning hos extern utbildningssamordnare 17% (20%) samt lokalkostnad 9% (10%). Personalkostnad Interkommunala kostnader Lokalkostnad Läromedel och material Elevresor Skolmat Inackorderingsbidrag Kommunikation Verksamhetsinköp Kompetensutveckling Annonsering Försäkringar, avgifter m.m. 47 2014 2013 -141 441 -46 112 -24 216 -15 484 -9 993 -8 543 -1 518 -993 -12 172 -1 421 -1 350 -1 663 -264 907 -123 011 -48 143 -22 689 -15 039 -7 716 -8 566 -1 513 -1 020 -7 132 -1 233 -863 -1 701 -238 627 Not 4 Medlemsbidrag Askersunds kommun Hallsbergs kommun Laxå kommun År 2014 58 406 97 461 30 733 186 600 Andel 31,3 52,23 16,47 100 % År 2013 59 432 95 782 31 386 186 600 Andel 31,85 51,33 16,82 100 % Not 5 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter avser bankränta som förbundet erhållit. Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter De finansiella kostnaderna består av räntekostnader på upptaget lån. Not 7 Byggnader och mark Under året har nya investeringar gjorts med 4 827 tkr, i om- och nybyggnadskostnad. 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 139 769 4 827 144 596 114 680 25 089 139 769 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -13 803 -5 583 -19 386 -8 235 -5 568 -13 803 Utgående redovisat värde 125 210 125 966 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9 197 1 420 0 10 617 18 544 1 717 -11 064 9 197 Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -5 407 0 -1 294 -6 701 -3 364 7 391 -9 434 -5 407 3 916 3 790 Not 8 Inventarier, verktyg och installationer Utgående redovisat värde 48 Not 9 Övriga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Not 11 Kassa och bank Bankbehållning Deposition Allénycklar 2014-12-31 2013-12-31 2 133 82 2 215 1 289 135 1 424 2014-12-31 2013-12-31 3 649 8 136 11 785 2 523 5 977 8 500 2014-12-31 2013-12-31 78 003 0 78 003 33 645 13 33 658 Not 12 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning till pension för intjänad pension och särskild löneskatt avser anställda födda 1937 eller tidigare som intjänat pensionspengar efter 1998. Avsättning Ingående avsättning Ränte- och basbeloppsuppräkning Pensionsutbetalningar Ändring av löneskatt Ändring av försäkringstekniska grunder Övrig post Årets utbetalningar Auktaliseringsgrad 2014-12-31 2013-12-31 717 7 -44 -15 0 -23 0 642 824 17 -61 -21 48 -90 0 717 87 % 86 % Not 13 Övriga avsättningar Andra avsättningar avser de betalningar som inkommit från Kumla Kommun som betalning rörande den ersättning Kumla Kommun betalat till förbundet till följd av utträdet i förbundet år 2008. 49 Not 14 Långfristiga skulder Långfristiga skulder avser lån på 112 000 tkr (77 000 tkr) förbundet tagit upp för att finansiera förvärvet av Alléskolan från Hallsbergs Kommun. Under året har förbundet lånat upp 45 000 tkr för investeringar i förbundets fastighet. Delar av investeringarna har skjutits på framtiden och förbundet har under januari 2015 amorterat 10 000 tkr av de nyupplånade medlen. Förfaller senare än ett år men inom fem år efter balansdagen Kommuninvest Förfaller senare än fem år efter balansdagen Kommuninvest Not 15 Övriga skulder Kortfristig skuld till kreditinstitut Leverantörsskulder Ferielöner Uppehållslöner Semesterlöner Övertid komp-ledighet Pensionskostnad avgiftsbestämd Särskild löneskatt Övriga kortfristiga skulder Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter 50 2014-12-31 2013-12-31 0 0 0 0 112 000 112 000 77 000 77 000 2014-12-31 2013-12-31 10 000 8 520 7 721 254 2 656 349 4 210 1 021 47 34 779 0 6 845 6 846 314 2 115 271 3 934 954 54 21 332 2014-12-31 2013-12-31 10 915 2 940 13 855 8 225 7 691 15 916 Not 17 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelsen gällande pensionsåtagande är beräknad av Kommunsektorns Pension AB och redovisar upparbetad pension tom 1997 samt har kompletterats med särskild löneskatt på 24,26%. Ansvarsförbindelser, tkr Pensionsåtagande före 1998 Särskild löneskatt på pensionsåtaganden Hyresavtal som förfaller inom år Hyresavtal som förfaller inom ett till fem år Hyresavatal som förfaller senare än fem år Upplysning om anvarsförbindelsen avseende pensioner Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Ändring av löneskatt Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrig post Årets utbetalningar 2014-12-31 2013-12-31 54 524 13 228 9 502 9 821 0 87 075 56 638 13 740 10 574 20 936 12 935 114 823 70 378 531 48 -512 0 121 -2 814 67 752 68 329 609 1 075 400 4 424 -1 996 -2 463 70 378 Efter Kumla Kommuns utträde ur förbundet ska Kumla enligt avtal betala 37,45% av de årliga pensionsutbetalningarna. Förbundet har inga pensionsförpliktelser till förtroendevalda och har heller inte haft anställda med visstidsförordnande enligt det tidigare pensionsavtalet PA-KL. Aktuella hyresavtal är idrottsanläggningarna på Alléområdet, Sydnärkehuset, del av Cityhuset samt fyra paviljonger i Hallsberg. i Askersund hyrs också Kristinagården. Från och med 1/2 2012 är förbundet ägare av Alléskolan vilket gör att ansvarsförbindelserna för hyresavtal minskat kraftigt. Förbundet har upptagit lån för förvärvet samt nyinvesteringar och medlemskommunerna borgar solidariskt för det aktuella lånet. 51 Fördelning av medlemsbidrag 2014-11-30 Antal invånare i förbundets medlemskommuner 32 064 Antal 16-19 åringar i förbundets medlemskommuner 1 517 2013-11-30 31 835 1 523 Medlemsbidrag, kr Medlemsbidragets förändring gentemot året innan Medlemsbidrag per invånare, kr Medlemsbidrag per 16-19 åring, kr 186 600 000 1,14 % 5 861 122 521 Askersunds kommun Medlemsbidrag, kr Antal invånare Antal 16-19 åringar Hallsbergs kommun Medlemsbidrag, kr Antal invånare Antal 16-19 åringar Laxå kommun Medlemsbidrag, kr Antal invånare Antal 16-19 åringar 186 600 000 0,0% 5 600 123 006 58 405 800 11 102 472 59 432 100 11 010 478 97 461 180 15 314 750 95 781 800 15 255 773 30 733 020 5 648 295 31 386 100 5 570 272 Kommentar: Medlemsbidraget baseras på andelen 16-19 åringar 1 januari året innan det aktuella budgetåret. Antalet 16-19-åringar som redovisas ovan är antalet per den 30 november det aktuella budgetåret. 52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Årsredovisning för Nerikes Brandkår 2014 Förslag till kommunfullmäktige Hallsbergs kommun godkänner årsredovisningen och beviljar ansvarsfrihet för direktionen och ledamöterna i direktionen avseende 2014. Ärendet Direktionen i Nerikes Brandkår har upprättat årsredovisning för 2014. Revisorerna tillstyrker att direktionen och de enskilda ledamöterna i direktionen beviljas ansvarsfrihet. Kommunstyrelsens förslag (KS § 39 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Årsredovisning för Hallsbergs Industribyggnads AB, HIBA 2014 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige uppdrar åt ägarombudet i HIBA att på stämman genomdriva följande beslut: 1. Resultat och balansräkning fastställs enligt förslag. 2. Den ansamlade vinsten, 96 407.37 kr, överförs i ny räkning. 3. Styrelsens ledamöter och den verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Ärende Styrelsen för HIBA har upprättat årsredovisning för 2014. Av bilagd revisionsberättelse framgår även att revisorn tillstyrker ansvarsfrihet. Kommunstyrelsens förslag (KS § 40 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter 1 AB (HFAB 1) 2014 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige uppdrar åt ägarombudet i HFAB 1 att på stämman genomdriva följande beslut: 1. Resultat och balansräkning fastställs enligt förslag. 2. Den ansamlade vinsten, 0 kr, överförs i ny räkning. 3. Styrelsens ledamöter och den verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Ärendet Styrelsen i HFAB I har fastställt årsredovisning i enlighet med vad som framgår av bilaga. Av bilagd revisionsberättelse framgår även att revisorn tillstyrker ansvarsfrihet. Kommunstyrelsens förslag (KS § 41 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Årsredovisning Samordningsförbundet Finsam 2014 Förslag till kommunfullmäktige Hallsbergs kommun godkänner årsredovisningen och beviljar ansvarsfrihet för styrelsen och ledamöterna i direktionen avseende 2014. Ärendet Styrelsen i Finsam har upprättat årsredovisning för 2014. Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas. Kommunstyrelsens förslag (KS § 42 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Vingåkers kommuns inträde i Taxe- och avgiftsnämnden för Hallsbergs, Laxå, Lekebergs, Kumla och Degerfors kommuner Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner att Vingåkers kommun ska ingå i den gemensamma taxe- och avgiftsnämnden. Ärendet Hallsbergs kommun är sedan tidigare värdkommun för en gemensam taxe- och avgiftsnämnd inom äldreomsorgsområdet. Nämnden har tidigare utökats med fler medlemmar. Nu föreslår nämnden i beslut att de samverkande kommunerna i nämnden ska välkomna Vingåkers kommun som ny medlem. Nämnden har också givit förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag till reviderat reglemente. När ett sådant förslag kommer, ska det föreläggas medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar för beslut. Kommunstyrelsens förslag (KS § 43 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Slutredovisning investeringsprojekt Vikatorp Förslag till kommunfullmäktige 1. Slutredovisning för investeringsprojekt Vikatorp godkänns. 2. Underskott, 534 000 kr, uppkomna på investeringsprojekt Vikatorp täcks av rörelsekapitalet. Ärende Ekonomiavdelningen har mot bakgrund av beslut i teknik- och plannämnden upprättat tjänsteutlåtande, bilaga, i vilket man föreslår att slutredovisning för investeringsprojekt Vikatorp ska godkännas och att underskottet ska täckas av rörelsekapitalet. Kommunstyrelsens förslag (KS § 44 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande 2015-03-11 Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 5/2015 Kommunstyrelsen Ann-Charlotte Korff, Tf Ekonomichef Slutredovisning av investeringsprojekt 2014 2008-10-20 beslutade Kommunfullmäktige KF § 101 om principer för slutredovisningar. De innebär att slutredovisningar av investeringsprojekt över 1 mkr ska beslutas av kommunfullmäktige. Även mindre investeringsprojekt med större avvikelser ska beslutas av kommunfullmäktige. Följande slutredovisningar av investeringsprojekt som avslutats har lämnats av Teknikoch plannämnden till ekonomiavdelningen för vidare behandling. 1. Vikatorp, TPN § 82 TPN 70/2014 Kalkyl, beslutad investeringsnivå -5 936 000 kr Utfall: avser hela investeringsprojektet, -6 470 000 kr, Slutredovisningen visar ett underskott på 534 000 kr. Underskottet beror bl a på att det framkom att en gammal transformatorstation och en belysningskabel låg på tomtmark och måste flyttas, den gamla vägöverbyggnaden höll inte för dagens tunga transporter och en ny vägkropp på den gamla grusvägen fick byggas. Ekonomiavdelningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att godkänna bifogad slutredovisning för investeringsprojekt Vikatorp. att underskott, 534 000 kr, uppkomna på investeringsprojekt Vikatorp täcks av rörelsekapitalet. HALLSBERGS KOMMUN Ekonomiavdelningen Ann-Charlotte Korff Tf ekonomichef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Reviderade reglementen för Kommunala handikapprådet (KHR)och Kommunala pensionärsrådet (KPR) Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer de nya reglementena enligt bilaga. Ärendet Socialnämnden har utarbetat förslag till reviderade reglementen för KHR och KPR, se bilaga. Kommunstyrelsens förslag (KS § 45 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande 2015-03-16 1 (2) Dnr 2015/49 SAN 003 Reglemente för Kommunala Handikapprådet § 1 Syfte Handikapprådet fungerar som organ för samråd och ömsesidig information mellan handikapporganisationer och social- och arbetsmarknadsnämnden. Rådet är ett referens- och remissorgan vad gäller planerade förändringar i den kommunala organisationen, som kan få betydelse för personer med funktionsnedsättning i kommunen. Rådets ledamöter och ersättare kan i rådet ta initiativ till utveckling av den kommunala verksamheten som berör personer med funktionsnedsättning i kommunen. § 2 Organisation Rådet är organisatoriskt knutet till social- och arbetsmarknadsnämnden. Social- och arbetsmarknadsnämnden ordförande utses till rådets ordförande. Rådet utser bland sina representanter för handikapporganisationerna en vice ordförande. § 3 Sammansättning Varje handikapporganisation som har en verksamhet inom kommunen skall ingå i rådet med en ordinarie ledamot och en ersättare. Ersättare har närvarorätt och tjänstgör då den ordinarie ledamoten ej kan delta. Representanterna i rådet utses för motsvarande mandatperiod som gäller för kommunens nämnder. Under mandatperioden väljs ny representation då ordinarie ledamot eller ersättare avgår som representant. Rådet består av två ledamöter och två ersättare från social- och arbetsmarknadsnämnden, en från majoriteten och en från oppositionen. Nämnden utser ledamöter till rådet. § 4 Arbetsformer Rådet sammanträder fyra gånger per år. Dagar och tider för rådets sammanträden fastställs vid årets sista sammanträde, ett sammanträde skall hållas i anslutning till kommunens behandling av budget. Extra sammanträde hålls om ordföranden eller minst hälften av rådets ledamöter begär det. Social- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar genom utsedd tjänsteman för sekreteraruppgifter. Kallelse med föredragningslista skickas ut två veckor före mötet. Rådets (2) sekreterare ansvarar för att det vid rådets möte deltar övriga sakkunniga tjänstemän/personer som har koppling till rådets arbete. Frågor från rådets medlemmar skall skickas in senast tre veckor före möte. Svar på frågorna ges på nästkommande möte om inte en mer omfattande utredning behövs. Protokoll ska föras av utsedd tjänsteman och justeras av ordförande samt rådrepresentant. Dessa ska sedan skickas till alla ledamöter i rådet och till de nämnder som berörs av frågor som hanterats på rådets möten. Rådets protokoll anslås på anslagstavlor på förvaltningens fyra dagcentraler. § 5 Ekonomi och arvode Ingen ersättning utgår till handikapporganisationernas representanter. Reseersättning utgår enligt det för kommunen gällande reglementet. § 6 Ändring av reglementet Social- och arbetsmarknadsnämnden får besluta om ändring av detta reglemente. § 7 Tolkning Tvist om tolkning av detta reglemente avgörs av kommunstyrelsen. 2015-03-16 1 (2) Dnr 2015/50 SAN 003 SAN § 32/2015 Reglemente för kommunala pensionärsrådet § 1 Syfte Pensionärsrådet fungerar som organ för ömsesidig information mellan pensionärernas organisationer och socialnämnden vad gäller planering av insatser för äldre. Rådet skall ges insyn i frågor som gäller äldre. Rådet skall verka för att pensionärers frågor beaktas i nämndernas verksamhetsplanering. Rådet kan initiera nya pensionärsfrågor i nämnden. Rådet är ett referens- och remissorgan vad gäller planerade förändringar som kan få betydelse för äldre i kommunen. § 2 Organisation Rådet är organisatoriskt knutet till social- och arbetsmarknadsnämnden. Social- och arbetsmarknadsnämnden ordförande utses till rådets ordförande. Rådet utser bland sina representanter för pensionärsorganisationerna en vice ordförande. § 3 Sammansättning Varje lokal pensionärsförening, som är anknuten till riksorganisation, och som bedriver organiserad verksamhet inom kommunen, skall ingå i rådet med en ordinarie ledamot och en ersättare. Ersättare har närvarorätt och tjänstgör då den ordinarie ledamoten ej kan delta. Representanterna i rådet utses för motsvarande mandatperiod som gäller för kommunens nämnder, under mandatperioden väljs ny representant då ordinarie ledamot eller ersättare avgår som representant. Rådets består av två ledamöter och två ersättare från social- och arbetsmarknadsnämnden, en från majoriteten och en från oppositionen. § 4 Arbetsformer Rådet sammanträder fyra gånger per år. Dagar och tider för rådets sammanträden fastställs vid årets sista sammanträde, ett sammanträde skall hållas i anslutning till kommunens behandling av budget. 2012-03-26 2 (2) Extra sammanträde hålls om ordföranden eller minst hälften av rådets ledamöter begär det. Social- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar genom utsedd tjänsteman för sekreteraruppgifter. Kallelse med föredragningslista samt handlingar skickas ut två veckor före mötet. Rådets sekreterare ansvarar för att det vid rådets möte deltar de övriga sakkunniga tjänstemän/ personer som har koppling till rådets arbete. Rådets protokoll anslås på anslagstavlor på förvaltningens fyra dagcentraler. Frågor från rådets medlemmar skall skickas in senast tre veckor före möte. Svar på frågorna ges på nästkommande möte om inte en mer omfattande utredning behövs. Protokoll ska skickas till alla ledamöter i rådet och till de nämnder som berörs av frågor som hanteras på rådets möten. § 5 Ekonomi och arvode Sammanträdesarvode utgår inte till pensionärsorganisationernas ledamöter och ersättare. Reseersättning utgår enligt kommunens gällande resereglemente. § 6 Ändring av reglementet Social- och arbetsmarknadsnämnden får besluta om ändring av detta reglemente. § 7 Tolkning Tvist om tolkning av detta reglemente avgörs av kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Motion om inrättande av ett pedagogiskt pris, från Tomas Hagenfors (KD) Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalls. Ärendet Tomas Hagenfors har i motion yrkat att kommunen ska införa ett pedagogiskt pris som delas ut årligen. Till stöd för sitt förslag anför han i huvudsak följande. Det är många som är bekymrade över resultaten i skolan. Det finns flera sätt att arbeta för att dessa ska förändras till det bättre. Inrättandet av statligt betalda karriärtjänster i kommunen är ett sätt. Ett annat skulle kunna vara att, i likhet med många andra kommuner, inrätta ett pedagogiskt pris till den eller de lärare som lyckas entusiasmera elever och kollegor. Spridningseffekterna kan bli mycket gynnsamma och förhoppningsvis bidra till ökad måluppfyllelse. Bildningsnämnden har beslutat införa ett pedagogiskt pris och man skriver så här i frågan: --- Skickliga pedagoger spelar en avgörande roll för barns utveckling och lärande i förskolan och för hur elever lyckas i skolan. Därför delar Hallsbergs kommun ut ”Pedagogiskt pris” till någon eller några pedagoger som har utmärkt sig i sitt pedagogiska uppdrag, och bidragit till ökad måluppfyllelse. Priset är en uppmuntran och bekräftelse på vikten av god pedagogik. Tanken är att priset ska ge inspiration och ett ökat fokus på pedagogens betydelse och bidra till en ännu bättre utbildning för våra barn. Priset delas ut i två kategorier och omfattar samtliga förskolor och skolor, samt övrig pedagogisk verksamhet i Hallsbergs kommun. Kategorierna är: • Förskola/annan pedagogisk verksamhet • Grundskola/fritidshem Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 De nominerade bedöms av juryn utifrån följande kriterier/förmågor: Kriterierna är följande: • Skapar trygghet och arbetsro som ger engagemang och lust att lära • Utvecklar och tänker nytt om arbetssätt och metoder som stödjer barns/elevers lärande • Undervisar så att varje elev utvecklas på ett positivt sätt, utifrån sina egna förutsättningar • Skapar olika former av samarbeten med barn/elever, kollegor eller annan personal Den som bor eller arbetar i Hallsbergs kommun kan nominera en pedagog, ett arbetslag eller en enhet till det pedagogiska priset. Den totala prissumman är 20 000 kronor per år, fördelat på de två kategorierna. Hur summan fördelas till vardera kategorin bedömer en jury. Prissumman används till kompetensutveckling inom yrkesområdet. Juryn består av totalt sex personer: • Ordförande, bildningsnämnden (har utslagsröst) • 2:e vice ordförande, bildningsnämnden • Förvaltningschef, bildningsförvaltningen • Utvecklingssamordnare, bildningsförvaltningen • Representant från lärarutbildningen, Örebro Universitet • Representant från Region Örebro län --Mot bakgrund av vad som ovan beskrivits bör motionen bifallas. Kommunstyrelsens förslag (KS § 45 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Tertialbokslut 2015 för Hallsbergs kommun Förslag till kommunfullmäktige 1. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning enligt tertialrapporten för Hallsbergs kommun 2015 godkänns. Kommunstyrelsens beslut 2. Kommundirektören ges i uppdrag att analysera orsakerna till de prognostiserade underskotten så att kommunstyrelsen ges underlag för kommande beslut avseende hur underskotten ska kunna åtgärdas. Ärendet Ekonomiavdelningen har arbetat fram förslag till tertialbokslut för 2015, se bilaga. Kommunstyrelsens förslag (KS § 47 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande Mars Oktober April Tertialrapport 2015 Januari-April Innehåll Sammanfattning Prognosens tillförlitlighet Prognos Måluppfyllelse Befolkningsutveckling Upplåning Likvida medel Prognos drift Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Drift– och servicenämnd (skatt) Bildningsnämnd Social– och arbetsmarknadsnämnd Taxe-och avgiftsnämnd Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Finansiering Totalt Prognos Investering Drift– och servicenämnd (skatt) Bildningsnämnd Social– och arbetsmarknadsnämnd Prognos Avgiftskollektivet Drift Vatten och avlopp (VA) Prognos Avgiftskollektivet Investering Vatten och Avlopp (VA) 3 3 3 3 3 4 4 5 5 5 5 6 6 7 7 7 7 7 7 8 8 8 8 9 9 9 9 Strategiska områden 10 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och indikatorer 12 Sammanfattning Prognosens tillförlitlighet Måluppfyllelse När prognosens ska tolkas är det viktigt att ha i åtanke att den baseras på årets första fyra månader. Verksamhetens nettokostnader uppgår till drygt 700 mkr. Det innebär att 1 procentenhets avvikelse motsvarar i runda tal 7 mkr. Prognosen ska ses som en indikator på om kommunen kommer att klara sitt budgeterade resultat eller inte. Detta är första gången som uppföljning görs enligt den nya styrmodellen som antogs förra året. Det innebär att vi fortfarande har en del arbete kvar att göra vad gäller rutiner och mätmetoder för att på ett bra sätt kunna följa upp våra indikatorer och kunna bedöma måluppfyllelsen. En del av målen är heller inte möjliga att, redan efter årets fyra första månader, stämma av. Flera av indikatorerna avser utveckling över tid, och i vissa fall saknas jämförelsetal för att kunna avgöra om en förbättring faktiskt skett. Arbetet med att analysera vår måluppfyllelse kommer att fortsätta under året. Prognos Föreliggande prognos ger vid handen att kommunen, om inte förutsättningarna dramatiskt förändras, kommer att ha ett positivt resultat på +4,5 mkr vid årets slut. Detta är -4,1 mkr sämre än budget. Prognosen är dessutom –1,1 mkr sämre än mars månads helårsprognos. Samtliga nämnder, förutom Kommunstyrelsen signalerar underskott. Nämnderna bedöms sammantaget göra ett underskott mot budget på -7 mkr. Den senaste skatteprognosen från april månad visar på lite sämre siffror som till viss del vägs upp av återbetalningen av AFA försäkringar, den samlade bedömningen för finansieringen är ett överskott på +2,9 mkr. Befolkningsutveckling Hallsbergs kommun ökade under 2014 med 48 invånare och den trenden har fortsatt under första kvartalet 2015. Per den 28/4 är vi preliminärt 15 364 invånare, vilket är en ökning sedan årsskiftet med 49 personer. Födelsenettot är negativt, medan antalet som flyttar in till kommunen ökar i förhållande till de som flyttar från kommunen. Befolkningsutveckling 2006-2014 80 Antal invånare 60 40 20 0 -20 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 -40 Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsökning Befolkningsökning, födelse– och flyttnetto helårssiffror mellan 2006-2014. Tertialrappart 2015 Januari– april 33 Sammanfattning Upplåning Byggnadskreditiv för kvarteret Kronan har lyfts med 17 mkr under första kvartalet 2015. Närmast kommande lån för omsättning är den 1 juni. Det avser tre lån på totalt 40 mkr som idag löper med rörlig ränta. Kommunens låneskuld uppgår till 480,3 mkr. 73% av låneskulden är bundna lån, och resterande 27% har rörlig ränta. Om räntan går upp 1 procentenhet på de rörliga lånen skulle det innebära en ökad kostnad på 1,3 mkr per år för kommunen. Mkr Kapitalbindning låneskuld 80 70 60 50 40 30 20 10 0 År Likvida medel Kommunen har en fortsatt god likviditet. Per sista april uppgick kommunens likvida medel till 37,9 mkr, vilket är drygt 4 mkr bättre än förra månaden. Likvi- diteten kan varierar över året, beroende på investeringar och andra stora kostnader som betalas en gång per år. I mars, till exempel, betalde kommunen ut en stor summa pengar för pensionsvalet till KPA. Likvida medel 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2013 Tertialrappart 2015 Januari– april 2014 4 2015 Prognos Drift Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beräknas hålla budget. Kommunstyrelse Prognosen som helhet för kommunstyrelsen och transfereringarna är att budgeten kommer att hållas vid årets slut. Ingen avvikelse beräknas i dagsläget. Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Kommunfullmäktige TOTALT Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Kommunstyrelsen Kommundirektör Kansliavdelning Näringsliv- och Turism Ekonomiavdelningen Pesonalavdelningen Planarkitekt Mätningsingenjör Summa gem. Vht Transfereringar TOTALT Prognos BudgetavBudget vikelse -575 0 -575 0 Budget -5 649 -3 716 -3 298 -2 346 -7 340 -6 541 -3 219 -821 -32 930 -126 235 -159 165 Prognos Budgetavvikelse Drift– och servicenämnd Bedömningen per den sista april är att förvaltningen gör ett underskott på –1 000 tkr vid årets slut. Bostadsanpassningen visar ett utfall per 30 april på 601 tkr i kostnader mot budget på 527 tkr, flera stora ärenden på ingång och prognosen till årets slut visar ett negativt resultat på -600 tkr. Prognosen visar också ett minus på -400 tkr vid årets slut på Gata/Park på grund av att lakvatten och nerlagda deponier är en ny tillkommande verksamhet som måste finansieras från annan verksamhet. Tertialrappart 2015 Januari– april Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Budget Nämnd -1 743 Fordonsverkstad inkl. leasingbilar -44 Teknisk planering -590 Gatuingenjör -200 Planeringsingenjör -655 Gata/Park -19 275 Fastighet -1 956 Bostadsanpassning -1 800 Service, telefoni post 1 169 Städ, måltid 0 Miljö 0 Bygglov -495 Energi- & klimatrådgivning -198 TOTALT -25 787 55 0 0 Prognos Budgetavvikelse -400 -600 -1 000 Prognos Drift Bildningsnämnd Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Budget Nämnd -300 Kultur och förening -2 561 Bibliotek -4 115 Kulturskola -2 363 Fritidsgårdar -1 657 Fritid -12 313 Förskola/Öppna förskolan -70 286 Nattis -1 794 Förskoleklass/Grundskola/ Fritidshem -121 509 Ledning och adminstration -22 881 Skolskjutsar -9 115 Elevstöd -8 293 Särskilda insatser personal -1 046 Modersmål -2 528 Ej fördelad budget -10 061 TOTALT -270 822 Prognosen per sista april är ett underskott på –500 tkr. Folkasbo prognostiserar ett underskott på grund av att extraresurser fått sättas in i åk 2 och i åk 4. Barnomsorgsavgifterna prognostiserar däremot ett överskott till följd av körningen av inkomstjämförelse mot skatteverkets uppgifter. Allébadet med gym och idrottshall gjorde ett stort underskott 2014 och bedömningen i dagsläget är att förutsättningarna inte förändrats i år. Prognosen för verksamheten är ett underskott på –500 tkr som framförallt grundar sig på för högt budgeterade intäkter. Prognosen har inte tagit hänsyn till osäkerhetsfaktorer så som debitering av måltid samt möjliga tillkommande kostnader för förvaltningen i samband med uppstarten av familjecentralen. Social– och arbetsmarknadsnämnd Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Gemensamm adminstration Särskilda boenden Hemtjänst Den samlade prognosen vid årets slut är ett underskott på –5 500 tkr, vilket är –500 tkr sämre än mars månads prognos. Underskottet beror främst på volymökningar inom äldreomsorgen samt placeringar av barn och unga. Enheten för funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Under årets fyra första månader har sjukfrånvaron varit hög—och detta kostar resurser både i form av vikarier samt sjuklöner. Tertialrappart 2015 Januari– april AMI TOTALT 6 Prognos Budgetavvikelse -500 400 -400 -500 Prognos BudgetavBudget vikelse -10 576 1 200 -97 206 -2 200 -72 463 -1 500 -56 872 -41 467 -1 000 -1 000 -5 764 -284 348 0 -5 500 Prognos Drift Taxe- och avgiftsnämnd Taxe- och avgiftsnämnden beräknas hålla sin nollbudget. Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Taxe- och avgiftsnämnd TOTALT Prognos BudgetavBudget vikelse 0 0 0 0 Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Revision TOTALT Prognos BudgetavBudget vikelse -690 0 -690 0 Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Valnämnd TOTALT Prognos BudgetavBudget vikelse -25 0 -25 0 Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Överförmyndarnämnd TOTALT Prognos BudgetavBudget vikelse -1 461 0 -1 461 0 Revision Inga budgetavvikelser i dagsläget. Budgeten kommer att hållas. Valnämnd Inga kända budgetavvikelser i dagsläget, budgeten kommer att hållas. Överförmyndarnämnd Bedömningen i dagsläget är att budgeten kommer att hållas. Finansiering Skatteprognosen i april visar på ett sämre utfall med –600 tkr än februariprognosen. Underskottet uppvägs genom den återbetalning av AFA försäkring som kommer att ske under året. Totalt bedöms finansieringen göra ett överskott på +2 927 tkr. Avdelning/ansvarig (belopp i tkr) Skatteintäkter Statsbidrag o utjämning Övrigt TOTALT Budget 598 212 164 096 -10 829 751 479 TOTALT (belopp i tkr) Nämnderna Finansieringen ÅRETS RESULTAT Prognos BudgetavBudget vikelse -742 873 -7 000 751 479 2 927 8 606 4 533 Totalt Den samlade prognosen för kommunen visar på ett resultat på 4 533 tkr, vilket är -4 073 tkr sämre än budget. Nämnderna gör ett totalt underskott på -7 000 tkr. Tertialrappart 2015 Januari– april 77 Prognos Budgetavvikelse -2 148 -1 425 6500 2 927 Prognos Investering Nämndernas reinvesteringar för 2015 beslutades i samband med att nämnderna tog sina respektive mål och budgetdokument. De strategiska investeringarna är dock ännu ej beslutade, varför någon uppföljning av dessa ej är möjlig. Den enda strategiska investeringen som i skrivande stund är beslutad är fortsättningen av byggandet av bostäder i kv Kronan, hus C. Drift– och servicenämnd (skatt) Projekt (belopp i tkr) Budget Strategiska investeringar Kronan hus C -16 000 Reinvesteringar Fastighet: -4 870 - Fönster Transtensskolan -300 -Alléhallen lock till bassäng -700 -Brandskydsåtgärder -570 -Ventilation och styr -2 000 -Hiss Centrumhuset -500 -Reservkraft Centrumhuset -300 -Tisarstrands camping -500 Städ -100 Måltid -150 Service, telefoni -200 Tekniska avdelningen: -5 050 - Maskiner och fordon -1 200 - Gator och vägar -500 - Tillgänglighetsanpassning -200 - Gatubelysning -200 - Rätt fart i staden -200 - Parkering -500 - Parkering del av Södra Allén -1 150 - Trafiksäkerhetsprojekt -1 100 TOTALT -26 370 Inga kända avvikelser i dagsläget. Bildningsnämnd Projekt Reinvesteringar Inventarier Datainvesteringar TOTALT Budgeten kommer att hållas. Social– och arbetsmarknadsnämnd -300 -700 -1 000 Projekt Budget Reinvesteringar Arbetstekniska hjälpmedel -400 Inventarier, IT-stöd -600 AME -80 TOTALT -1 080 Budgeten kommer att hållas. Tertialrappart 2015 Januari– april Budget 8 Prognos avvikelse 0 Prognos avvikelse 0 0 Prognos avvikelse 0 Prognos avgiftskollektivet Prognos Avdelning/ansvarig Budgetav(belopp i tkr) Budget vikelse Inventering VA-rörnät -300 0 VA-rörnät -8 188 0 VA-avg. hushåll och industri 31 125 Vattenförsörjning -7 215 Avloppsreningsverk -15 422 TOTALT 0 0 Vatten och Avlopp drift Beräknar ett utfall per 31 december utan avvikelse. Budgeten kommer att hållas. . Vatten och Avlopp investeringar Prognosen till slutet av året är ett utfall inom budgetram. Tertialrappart 2015 Januari– april Projekt (belopp i tkr) Reinvesteringar: Sanering VA-nät Avloppspumpstationer Vattenpumpstation Tälle Vretstorps vattenverk Björnhammar vattenreservoar Hallsbergs ARV Vretstorps ARV Pålsboda ARV Skällersta ARV TOTALT 99 Prognos BudgetavBudget vikelse -3 000 -260 -70 -400 -400 -1 140 -100 -500 -600 -6 470 0 Strategiska områden Strategiska områden är kommunens väg för att nå visionen. De ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förvekligas. Fullmäktige i Hallsbergs kommun har beslutat om fyra strategiska områden. Respektive nämnd har sedan formulerat mål och indikatorer till varje område. STRATEGISKT OMRÅDE Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där människors livskvalité ökar utan att det påverkar vår gemensamma miljö. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i lågkonjunkturer. För att varje skattekrona ska användas optimalt är det av vikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och tydlighet. HÅLLBAR KOMMUN Kommunen ska aktivt arbeta för att få fler i arbete. Det kan göras via aktivt arbete för att nya företag ska etablera sig i kommunen och antalet nystartade och växande företag ska öka. Vidare kan det ske genom att utveckla samverkan mellan näringsliv och skola i syfte att uppnå bättre matchning mellan människors kunskaper och arbetslivets behov. En del i detta arbete är att kommunen erbjuder praktikplatser inom sina verksamheter. Alla människor ska känna sig trygga i kommunen. Vår offentligt finansierade välfärd ska inte lämna någon utanför, oberoende av etnisk och religiös tillhörighet, kön eller ålder, utan ska anpassas utifrån den enskildes behov. Genom en medveten samhällsplanering ska en blandad bebyggelse skapas, inte minst för att bidra till ett inkluderande samhälle präglat av mångfald och tolerans. Vi ska aktivt arbeta mot alla former av diskrimineringar på kommunens arbetsplatser och därigenom vara ett föredöme för andra arbetsgivare. Utsläppen av växthusgaser ska minska. Kommunens verksamheter ska vara föregångare och fasa ut användningen av fossila bränslen. Hallsbergs kommun ska arbeta för att minska vår klimatpåverkan och skapa förutsättningar för invånarna att också göra det. Användningen av produkter och material som innehåller farliga kemikalier ska minska. STRATEGISKT OMRÅDE LIVSLÅNGT LÄRANDE Det livslånga lärandet är basen för Hallsbergs kommuns utbildningssystem som börjar med förskola, via grund- och gymnasieskola till högskola och andra former av vuxenutbildning . Allas lika rätt till en bra utbildning är en förutsättning för ett samhälle där alla får ett gott liv. Alla kommunens verksamheter ska verka för att lärandet fortsätter genom hela livet, såväl under som efter arbetslivet. Vår förmåga att utveckla välfärden hänger ihop med hur vi kan göra vår kommun attraktiv för dem som redan bor här och öka inflyttningen till kommunen. En bra förskola och skola är en viktig del i det arbetet. Tertialrappart 2015 Januari– april 10 STRATEGISKT OMRÅDE ALLAS INFLYTANDE De kommunala verksamheterna verkar nära individen, och ska erbjuda ett professionellt bemötande och vara lyhörda för idéer och synpunkter. Hallsbergs kommun ska ha ett väl utvecklat synpunkts- och klagomålssystem. De som berörs, tex invånare eller medarbetare, ska ges möjlighet till inflytande vid större förändringar. Kommunen omfattas av sex tätorter som alla på olika sätt bidrar till framgång och utveckling för människorna i hela kommunen. Tillsammans med invånarna i dessa tätorter, med omkringliggande landsbygd, ska kommunen arbeta för ett ökat lokalt engagemang och inflytande. STRATEGISKT OMRÅDE GOD SERVICE De kommunala verksamheterna ska kommunicera tydligt och öppet. Kommunen ska fortsätta att arbeta med att utveckla informationen till våra invånare. Kommunen ska utöka möjligheten för invånarna att ta del av den kommunala servicen efter kontorstid. Kommunen ska utöka möjligheterna till mer flexibel omsorg på de tider då efterfrågan finns. Måluppfyllelse På följande sidor visas prognosen för fullmäktiges mål och indikatorer per 30/4. Prognosen för målen kan antingen vara: Uppfyllt (grönt) Delvis uppfyllt (gult) Tertialrappart 2015 Januari– april Ej uppfyllt (röd) 11 11 Ej möjligt att per 30/4 göra en prognos (vit/tom) Tertialrappart 2015 Januari– april Arbetslösheten är lägre i april 2015 än i april 2014, vilket indikerar att fler förvärvsarbetar. Vi antar därför att målet är uppfyllt. En medborgarenkät är planerad till hösten. I dagsläget är det därför ej möjligt att göra en prognos för måluppfyllelse. Social– och arbetsmarknadsförvaltningen prognosticerar att detta kommer att uppfyllas vid årets slut. Andelen av kommunens invånare, 20-64 år, som förvärvsarbetar ska öka. Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga ska öka enligt nöjd regionindex (NRI) i medborgarundersökningen. Brukarna inom social– och arbetsmarknadsförvaltningen som är nöjda med inflytandet ska öka. 12 Siffrorna för 2015 kommer i juni månad. I dagsläget är det därför ej möjligt att göra en prognos. Kommunstyrelsen arbetar med att ta fram mätmetoder för detta. Någon prognos för huruvida vi kommer att nå målet är i dagsläget inte möjlig att göra. Andelen ekologiska/närproducerade livsmedel var under 2014 15,5%. Under första kvartalet 2015 är siffran 20,7%. Målet bedöms vid årets slut vara delvis uppfyllt. I arbetet med översiktsplanen ses detta över. I den detaljplan för bostadsbyggandet i Sköllersta som just nu håller på att tas fram, har detta beaktas. Vi anser därför att målet är uppfyllt. Drift och serviceförvaltningen ser att vi är en bit på väg, men bedömer att vi ej kommer att kunna minska med 5% vid årets slut. Behörigheten till gymnasiet ska 2015 vara minst 85% för att 2018 tillhöra de 25% som har högst behörighet i riket. Storleken på utsläpp, från uppvärmning av kommunala fastigheter, från kommunens verksamhetsanläggningar och från resor i tjänsten ska redovisas årligen, för att kunna följa minskningen. Andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel som används ska öka till 40% senast år 2020. Vid planering av framtida bostadsbyggande ska andelen av den underrepresenterade kategorin av bostäder öka. Matsvinnet ska minska med 5% årligen vid kommunens serveringar Ogiltig frånvaro ska minska, antalet elever med ogil- Arbete pågår inom bildningsförvaltningen med att ta tig frånvaro med mer än 10% ska var noll. fram tydliga rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaron i skolan. Bedöms ej kunna uppfyllas under 2015. Årets resultat ser ej ut att nå upp till 1,6%. Arbete pågår just nu med planeringsförutsättningar för den kommande tre-årsperioden. I denna ligger resultatnivåerna de kommande åren på 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det ekonomiska resultatet ska senast 2017 uppgå till 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag. På längre sikt ska kommunens ekonomiska resultat över en konjunkturcykel uppgå till 2%. Utvecklingen ska redovisas i samband med tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där människors livskvalité ökar utan att det påverkar vår gemensamma miljö. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i lågkonjunkturer. För att varje skattekrona ska användas optimalt är det av vikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och tydlighet. Kommunen ska aktivt arbeta för att få fler i arbete. Det kan göras via aktivt arbete för att nya företag ska etablera sig i kommunen och antalet nystartade och växande företag ska öka. Vidare kan det ske genom att utveckla samverkan mellan näringsliv och skola i syfte att uppnå bättre matchning mellan människors kunskaper och arbetslivets behov. En del i detta arbete är att kommunen erbjuder praktikplatser inom sina verksamheter. Alla människor ska känna sig trygga i kommunen. Vår offentligt finansierade välfärd ska inte lämna någon utanför, oberoende av etnisk och religiös tillhörighet, kön eller ålder, utan ska anpassas utifrån den enskildes behov. Genom en medveten samhällsplanering ska en blandad bebyggelse skapas, inte minst för att bidra till ett inkluderande samhälle präglat av mångfald och tolerans. Vi ska aktivt arbeta mot alla former av diskrimineringar på kommunens arbetsplatser och därigenom vara ett föredöme för andra arbetsgivare. Utsläppen av växthusgaser ska minska. Kommunens verksamheter ska vara föregångare och fasa ut användningen av fossila bränslen. Hallsbergs kommun ska arbeta för att minska vår klimatpåverkan och skapa förutsättningar för invånarna att också göra det. Användningen av produkter och material som innehåller farliga kemikalier ska minska. KOMMENTAR INDIKATOR MÅL HÅLLBAR KOMMUN Delvis uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt PROGNOS Måluppfyllelse Kommunfullmäktige LIVSLÅNGT LÄRANDE Tertialrappart 2015 Januari– april 13 13 ALLAS INFLYTANDE Varje förvaltning ska ha en strategisk plan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Det livslånga lärandet är basen för Hallsbergs kommuns utbildningssystem som börjar med förskola, via grund- och gymnasieskola till högskola och andra former av vuxenutbildning . Allas lika rätt till en bra utbildning är en förutsättning för ett samhälle där alla får ett gott liv. Läsåret är inte slut ännu, uppföljning sker i juni. I dagsläget är det därför svårt att kunna göra en prognos. Vi ska ligga bland de 50% bästa kommunerna i landet när det gäller att nå A-nivån på nationella ämnesprov 2015, för att 2018 ligga bland de 25% bästa. De som berörs, tex invånare eller medarbetare, ska ges möjlighet till inflytande vid större förändringar. Kommunen omfattas av sex tätorter som alla på olika sätt bidrar till framgång och utveckling för människorna i hela kom- 93% av brukarna inom socialförvaltningen munen. Tillsammans med invånarna i dessa tätorter, med om- ska vara nöjda med bemötandet. kringliggande landsbygd, ska kommunen arbeta för ett ökat lokalt engagemang och inflytande. Inom äldreomsorgen utbildas tio nya värdegrundsledare. AMI har kartlagt uppdragsgivarnas förväntningar på verksamheten som ett led i att skapa nöjdhet med verksamheten. I kommunens kvalité i korthet, kkik, görs en mätning via telefon och e-post hur snabbt vi besvarar en fråga och hur vi bemöter den som ringer eller skriver till oss. 2014 hade Hallsbergs kommun resultat som översteg rikssnittet. Dock saknas värden för mätning året innan, då Hallsberg inte deltog. Det är därför inte möjligt att göra en bedömning om någon förbättring skett från föregående år. KOMMENTAR Läsåret är inte slut ännu, uppföljning sker i juni. I dagsläget är det därför svårt att kunna göra en prognos. Antalet barn som kan läsa när de lämnar årkurs 1 ska årligen öka för att 2018 vara 100%. INDIKATOR Såväl Drift– och serviceförvaltningen som Social- och arbetsmarkandsförvaltningen har under våren erbjudit praktikplatser. Bedömningen sammantaget är att målet kommer att vara delvis uppfyllt vid årets slut. Antalet praktikplatser i kommunen ska uppgå till 50 platser. De kommunala verksamheterna verkar nära individen, och ska Bemötande, tillgänglighet och servicegrad erbjuda ett professionellt bemötande och vara lyhörda för ska följas upp genom årliga mätningar och ska förbättras under mandatperioden. idéer och synpunkter. Hallsbergs kommun ska ha ett väl utvecklat synpunkts- och klagomålssystem. MÅL Socialförvaltningen bedömer att målet kommer att uppfyllas vid årets slut. Andelen som saknar gymnasieutbildning är lika stor för 2013 som för 2014. Siffror för 2015 finns ännu ej tillgängliga. Målet är inte uppnått. Arbetet har påbörjats, men det är ännu för tidigt för att kunna göra en bedömning fram till 2018. Arbetet har påbörjats, men bedöms ej vara klart innan årets slut. KOMMENTAR Minska barn i ekonomiskt utsatta familjer (barnfattigdom) från 11% till 8% 2015. Andelen medarbetare med en specifik utvecklingsplan ska årligen öka för att senast Alla kommunens verksamheter ska verka för att lärandet forts- år 2018 omfatta 90% av medarbetarna. Utvecklingen ska redovisas i samband med ätter genom hela livet, såväl under som efter arbetslivet. delårsrapport och årsredovisning. Vår förmåga att utveckla välfärden hänger ihop med hur vi kan göra vår kommun attraktiv för dem som redan bor här och Andelen av befolkningen i åldern 19-65 år öka inflyttningen till kommunen. En bra förskola och skola är som saknar gymnasieutbildning ska redovien viktig del i det arbetet. sas årligen, för att kunna följa förbättringen. INDIKATOR MÅL Uppfyllt PROGNOS Delvis uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt PROGNOS ALLAS INFLYTANDE Tertialrappart 2015 Januari– april GOD SERVICE 14 INDIKATOR Flera träffar har genomförts under årets fyra första månader. Målet är uppfyllt. Kommunen ska vara representerad på eller initiativtagare till minst tre sammankomster per tätort och år, för att ta del av respektive tätorts lokala frågor. INDIKATOR MÅL KOMMENTAR Föräldrars nöjdhet med förskolans tillgänglighet ska årligen öka från idag, där 92% är nöjda , för att 2018 vara 97%. Uppföljning av brukarundersökningens resultat redovisas i september/oktober i samband med Bildningsförvaltningens kvalitetsredovisning. Det är därför ej möjligt att idag göra en helårsprognos. Hallsbergs kommun fick 73% i SKLs mätning i KKiK 2014. Det är samma värde som 2013. Kommunen ligger inte bland de 20% bästa i landet. Målet är inte uppfyllt. Årliga mätningar ska genomföras för att mäta hur de som lever Någon medborgarundersökning har inte gjorts under 2014, i kommunen upplever kommunens service. 2018 ska 80% vara utan kommer att ske till hösten. I dagsläget är det därför nöjda eller mycket nöjda. inte möjligt att göra en prognos över måluppfyllelsen. Kommunen ska årligen öka antalet e-tjänster för att senast Målet bedöms ej vara uppfyllt. 2017, ha minst 20 stycken e-tjänster för våra medborgare, föreningar och företag. Kommunen ska utöka möjligheten för invånarna att ta del av den komKommunens resultat i SKL´s årliga mätning av tillgänglighet munala servicen efter kontorstid. Kommunen ska utöka möjligheter- och kvalitet på hemsidan ska årligen öka och kommunen ska ligga i den övre femtedelen av landets kommuner i mätningen. na till mer flexibel omsorg på de tider då efterfrågan finns. De kommunala verksamheterna ska kommunicera tydligt och öppet. Kommunen ska fortsätta att arbeta med att utveckla informationen till våra invånare. Social– och arbetsmarknadsförvaltningen bedömer att målet kommer att vara uppfyllt vid årets slut. Elevinflytandet ska årligen öka från idag, där 87% av eleverna Uppföljning av brukarundersökningens resultat redovisas i i åk 5 och 66% av eleverna i åk 8 anger att de har inflytande, september/oktober i samband med Bildningsförvaltningens till att 2016 vara 95%. kvalitetsredovisning. Det är därför ej möjligt att idag göra en helårsprognos. 80% av social– och arbetamarknadsförvaltningens brukare ska vara nöjda med inflytandet över den vård och omsorg de får. Någon medborgarundersökning har inte gjorts under 2014, utan kommer att ske till hösten. I dagsläget är det därför inte möjligt att göra en prognos över måluppfyllelsen. Inom social– och arbetsmarknadsförvaltningen lämnas och informeras om blanketten ”Hjälp oss bli bättre” i ett led att få in fler synpunkter och eventuella klagomål. Detta bedöms bidra till att antalet synpunkter och klagomål kommer att öka under 2015. KOMMENTAR De som berörs, tex invånare eller medarbetare, ska ges möjlighet till inflytande vid större förändringar. Kommunen omfattas av sex tätorter som alla på olika sätt bidrar till framgång och utveckling för människorna i hela kommunen. Tillsammans med invånarna i dessa tätorter, med omkringliggande landsbygd, ska kommunen arbeta för ett ökat lokalt engagemang och inflytande. De kommunala verksamheterna Antalet inkomna synpunkter och klagomål ska öka. verkar nära individen, och ska erbjuda ett professionellt bemötande och vara lyhörda för idéer och synpunkter. Hallsbergs kommun ska ha ett väl utvecklat synpunkts- och Nöjd inflytandeindex (NII) enligt medborgarundersökningen klagomålssystem. ska öka. MÅL Ej uppfyllt Ej uppfyllt PROGNOS Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt PROGNOS Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: kommun@hallsberg.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Gemensamma planeringsförutsättningar 20162018 Förslag till kommunfullmäktige Gemensamma planeringsförutsättningar för 2016 – 2018 fastställs enligt förslag från (S) och (MP). Ärendet Ekonomiavdelningen har i enlighet med instruktioner från den politiska majoriteten arbetat fram förslag på gemensamma planeringsförutsättningar för Hallsbergs kommun för åren 2016 till och med 2018. De gemensamma planeringsförutsättningarna utgör grund för det kommande arbetet med budget för 2016 men också för det mer långsiktiga arbetet i olika avseenden. Kommunstyrelsens förslag (KS § 48 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. I komunstyrelsen reserverade sig Lennart Pettersson, Torbjörn Appelqvist och Erik Storsveden reserverar sig mot beslutet till förmån för förslag från (M) och (FP). Anders Lycketeg och Tomas Hagenfors reserverade sig mot beslutet till förmån för förslag från (C) och (KD). Majlis Telemo reserverade sig mot beslutet till förmån för ett kommande förslag. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande Gemensamma planeringsförutsättningar 2016-2018 Nu satsar vi för framtiden! Vi fick väljarnas uppdrag att rusta Hallsbergs kommun för en långsiktigt hållbar utveckling. Nu tar vi ytterligare steg i den riktningen genom att förbättra skolan, höja kvalitén i äldreomsorgen och att bygga fler bostäder. Vi är övertygade om att en bra skola, en god välfärd och ett attraktivt boende innebär att fler väljer att bo i Hallsbergs kommun. Då skapas ytterligare resurser som kan användas för att fortsätta förbättra utbildningen och välfärden. Under 2015 görs flera viktiga satsningar som vi bygger vidare på under de kommande åren. Hallsbergs familjecentral, där kommunen tillsammans med Region Örebro län bedriver ett viktigt arbete gentemot barn, ungdomar och hela familjer. Under hösten startas en ny ungdomsgård i lokaler som är gemensamma med Kulturskolan. Här finns mycket potential för att fortsätta utveckla den verksamheten. Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram ett utvecklingsprogram för södra delarna av centrala Hallsberg. Det arbetet kommer pågå under delar av 2016 och ge många människor som bor och verkar i vår kommun möjlighet att bidra. Syftet är bland annat att planera för ytterligare bostäder, grönytor och verksamhetsfastigheter. Andreas Svahn, S, Vi står inför stora investeringar i bland annat förskola, skolor och bostäder de kommande åren. För att vi ska klara av dessa framtidssatsningar måste vi ha rejäla överskott i kommunens budget. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbetet med skapa en långsiktigt hållbar ekonomi. Under många år har lågkonjunkturen med hög arbetslöshet urholkat kommunernas ekonomi. Samtidigt har tyvärr staten blundat för de behov som funnits genom att succesivt minska statsbidragen till landets kommuner. Därför föreslår vi att skatten höjs med 50 öre från och med nästa år. Det ger ytterligare 15 miljoner kronor som vi oavkortat satsar på bland annat högre lärarlöner, bättre skollokaler, fler undersköterskor och ett fortsatt bostadsbyggande. Andreas Svahn Lotta Öhlund Socialdemokraterna Miljöpartiet Lotta Öhlund, Mp INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planeringsförutsättningar 4 Nulägesbeskrivning Befolkningsutveckling Arbetsmarknad Bostäder 4 4 5 5 Styrsystem 6 Vision och värdeord 7 Strategiska områden 8 Antaganden för ramberäkning 10 Driftbudget 11 Resultatbudget 12 Investeringsbudget 13 Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar tas fram årligen och är en del av styrsystemet för Hallsbergs kommun. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för kommunfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan i det kommunövergripande perspektivet. Syftet med planeringsförutsättningarna är att ge en enhetlig och objektiv bild av förutsättningarna för kommunen, minska osäkerhet i beslutsfattandet samt stödja det strategiska målarbetet. För att kunna planera den framtida användningen av kommunens samlade resurser behövs en helhetsbild av vad som går att förvänta av utvecklingen i samhället, folkmängdsförändringar, kommuninvånarnas behov med mera. Nulägesbeskrivning Kommunenarnas ekonomi har under flera år fått draghjälp genom engångsintäkter. 2015 är sista året som sektorn kan räkna med återbetalning från AFA försäkring. Framtiden bjuder på större ekonomiska utmaningar, och SKL bedömer att skattehöjningar i storleksordningen 50 öre kommer att vara nödvändiga för kommunsektorn de närmaste åren. Hallsbergs kommun gjorde ett negativ resultat 2012 på 14 mkr. Detta har i samband med bokslutet 2014 återställts i sin helhet. Kommunen har som mål att ha ett resultat som motsvarar 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär resultatnivåer om 12,5 mkr. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4 Befolkningsutveckling Hallsbergs kommun ökade under 2014 med 48 invånare och den trenden har fortsatt under första kvartalet 2015. Per den 28/4 är vi preliminärt 15 364 invånare, vilket är en ökning sedan årsskiftet med 49 personer. Ramarna för 20162018 grundar sig på en befolkningsökning med totalt ca 150 personer under åren 2015-2017. Hallsbergs kommun har under de senaste fyra åren haft en ökande befolkning med undantag för 2013 då vi backade med 22 personer. Antalet tillgängliga bostäder i form av såväl lediga tomter som nybyggda lägenheter antas även de kommande åren ha en positiv inverkan på befolkningsutvecklingen. FÖR ÅREN 2016-2018 Planeringsförutsättningar Arbetsmarknad Arbetslösheten har enligt arbetsförmedlingen och SCBs uppgifter sjunkit sedan hösten 2013, då arbetslösheten i Hallsberg var 10,3%. Även snittet för riket och länet har sjunkit under samma period. I dessa siffror ingår såväl öppet arbetslösa som personer med aktivitetsstöd. Högst arbetslöshet har Ljusnarsberg med 11,4% och lägst är den i Lekeberg, 4,2%. Arbetslösheten i länet varierar beroende av vilken grupp som studeras. De som har svårast att etablerar sig på arbetsmarknaden är utrikes födda, personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och ungdomar. Utbildning Totalt 16Unga 18- Äldre 55- Inrikes Utrikes GrundGymEfter Kommun 64 år Kvinnor Män 24 år 64 år födda födda skola nasial gymnasial Askersund 5,7 5,0 6,4 15,5 2,8 3,9 33,5 12,8 4,4 4,5 Degerfors 8,3 8,6 8,0 18,0 5,9 6,2 26,2 18,0 6,5 6,0 Hallsberg 8,9 9,1 8,6 19,7 5,8 6,3 28,0 19,6 7,2 5,1 Hällefors 9,7 8,4 10,7 17,9 6,1 7,2 26,7 20,9 7,8 7,3 Karlskoga 9,0 8,3 9,6 15,1 7,0 6,1 27,8 24,6 7,0 5,7 Kumla 6,2 6,6 5,9 12,4 4,2 4,3 21,9 16,3 4,9 4,2 Laxå 11,1 10,4 11,8 23,1 8,3 6,9 36,1 26,7 7,1 10,5 Lekeberg 4,2 4,3 4,2 12,2 2,0 4,0 10,7 8,2 4,1 2,4 Lindesberg 9,5 8,1 10,6 19,9 4,8 6,1 32,8 22,9 7,3 6,8 Ljusnarsberg 11,4 10,0 12,6 23,9 6,6 6,9 39,9 25,6 7,7 10,7 Nora 7,5 6,7 8,3 17,1 4,4 5,5 24,2 19,0 6,4 4,8 Örebro 8,6 7,7 9,4 15,6 6,1 5,6 23,5 25,8 8,4 4,5 Länet 8,4 7,7 9,0 16,2 5,6 5,6 25,4 22,4 7,3 4,9 Riket 7,8 7,3 8,2 14,6 5,9 5,3 20,2 19,0 7,2 5,0 Källa: Arbetsförmdedlingen, SCB Vintern 2014 Bostäder i Hallsberg. Därefter är Pålsboda den största orten, Östansjö, Sköllersta och Vretstorp har ungefär lika stor befolkning. Värt att notera är att det bor fler människor på landsbygden än i de andra orterna förutom Hallsberg. Minst är Svennevad där ca 120 personer bor. Sedan 2010 är Hallsbergs tätort den ort i kommunen som ökat mest. Den största minskning under samma period har skett på landsbygden. Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger ca 1 500 lägenheter och finns i fem av kommunens tätorter. I kommunen finns också ett antal privata hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. I kommunen har det sedan 2012 byggts nya lägenheter i Hallsberg. Under 2012 färdigställdes 20 stycken nya hyresrätter i kv Kopparslagaren. Sommaren/hösten 2014 blev 48 lägenheter i kv Kronan inflyttningsklara. Hösten 2014 påbörjades ytterligare byggnation av 24 lägenheter som ska vara klara för inflyttning i juni 2015. Dessutom har det i kv Mejeriet byggts ytterligare 18 nya lägenheter av en privat entreprenör. Totalt har alltså lägenhetsbeståndet under 2012-2015 ökat med över 100 lägenheter i kommunen. Landsbygd 21% Hjortkvarn 1% Svennevad 1% Pålsboda 10% Sköllersta 7% Östansjö 6% Geografi Hälften (48%) av kommunens befolkning bor GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 5 5 Hallsberg 48% Vretstorp 6% FÖR ÅREN 2016-2018 Styrsystem Kommunfullmäktige antog i juni 2014 ett styrsystem med en ny vision, värdeord och strategiska områden. Visionen kan sammanfattas som Det öppna Hallsberg där värdeorden Glädje, Driv och Öppenhet ska symbolisera grundtanken i kommunens verksamhet. För att uppnå kommunens vision har fyra strategiska områden identifieras. Dessa områden kan kortfattat beskrivas som: Hållbar kommun, Livslångt lärande, Allas inflytande och God service. Mer om styrsystemet finns att läsa i dokumentet Styrsystem. Mål och ekonomiprocess Begrepp Beslutas av Kommentar Fullmäktige fastställer vision, värdeord och strategiska områden för de områden där fullmäktige anser att det är viktigast att uppnå strategiska förbättringar under en mandatperiod. Vision Fullmäktige Återfinns i Övergripande mål och riktlinjer Strategiska områden Fullmäktige Återfinns i Övergripande mål och riktlinjer Mål för god ekonomisk hushållning Fullmäktige Fastställs i budgetdokumentet Nämndmål Nämnd Fastställs i Mål- och budgetdokumentet Strategier Förvaltning Fastställs i Förvaltningsplanen Aktiviteter Förvaltning Fastställs i Enhetsplanerna Visionen, strategiska områden och värdeorden ska vara bärande genom hela organisationen. Vidare fattar fullmäktige årligen beslut om styrande prioriteringar och ramar. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 FÖR ÅREN 2016-2018 Vision och värdeord Hallsbergs varumärke bygger vi inifrån, genom samtliga medarbetares medverkan i den dagliga kontakten med invånare och medarbetare. Det är genom vårt sätt att vara – vår kultur – vi levererar upplevelsen av och uppfattningen om Hallsberg. Avgörande för hur framgångsrika vi blir – hur starkt vårt varumärke blir – är i slutändan hur mötet mellan oss och vår omvärld fungerar. Visionen skapar en intern samsyn kring hur kommunen ska utvecklas i framtiden, den fungerar som en hjälp att fatta viktiga beslut och kan också uppbåda extra energi när det krävs. DET ÖPPNA HALLSBERG VISION I Hallsbergs kommun är alla välkomna, oav- Våra goda kommunikationer med omvärlden sett vem man är, var man kommer från och skapar möten och formar Hallsberg till en vart man är på väg. kommun som alltid är vaken. Den trivsamma blandningen av landsbygd, De kommunala verksamheterna verkar nära natur och samhällen erbjuder livskvalitet och individen, erbjuder ett professionellt bemöupplevelser för alla. tande och är lyhörda för idéer och synpunkter. Det lokala näringslivet visar framåtanda och drivkraft, och utvecklar både region och indi- Vi ser positivt på framtiden och tar långsiktigt ansvar för nuvarande och kommande utvider. maningar. GLÄDJE Hallsbergs kommun, såväl organisation som geografiskt område, kännetecknas av varierande mötesplatser där människor känner glädje och stolthet. Glädjeämnen i vardagen finns bland annat i kommunens varierande och fina natur och i det rika föreningslivet. Vi bemöter varandra med respekt, inspirerar och ger varandra kraft och energi. VÄRDEORD DRIV Här får man saker gjorda. Man är snabb till beslut och entreprenörskap är ett honnörsord. Vi fångar upp goda idéer och omsätter dem i verklighet. De kommunala verksamheterna kommunicerar tydligt och öppet, och beundras för sin förmåga att ta hand om synpunkter och utveckla kvalitén. ÖPPENHET I dialog med invånare och näringsliv utvecklas hela kommunen. Vi tar intryck av goda idéer och stora förändringar är alltid väl förankrade och påverkade av dem som berörs. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 7 7 Vi är stolta över vårt integrationsarbete och öppna för mångfald. Hallsberg är alltid öppet och vi erbjuder service dygnet runt. FÖR ÅREN 2016-2018 Strategiska områden Strategiska områden är kommunens väg för att nå visionen. De ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förvekligas. Fullmäktige i Hallsbergs kommun har beslutat om fyra strategiska områden samt fullmäktiges indikatorer. MÅL INDIKATOR Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt • och ekologiskt hållbart samhälle, där människors livskvalité ökar utan att det påverkar vår gemensamma miljö. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i • lågkonjunkturer. För att varje skattekrona ska använ• das optimalt är det av vikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och tydlighet. HÅLLBAR KOMMUN Kommunen ska aktivt arbeta för att få fler i arbete. Det kan göras via aktivt arbete för att nya företag ska • etablera sig i kommunen och antalet nystartade och växande företag ska öka. Vidare kan det ske genom att • utveckla samverkan mellan näringsliv och skola i syfte att uppnå bättre matchning mellan människors kunskaper och arbetslivets behov. En del i detta arbete • är att kommunen erbjuder praktikplatser inom sina verksamheter. • Alla människor ska känna sig trygga i kommunen. Vår offentligt finansierade välfärd ska inte lämna någon utanför, oberoende av etnisk och religiös tillhörighet, kön eller ålder, utan ska anpassas utifrån den enskildes behov. • Genom en medveten samhällsplanering ska en blandad bebyggelse skapas, inte minst för att bidra till ett inkluderande samhälle präglat av mångfald och tolerans. Vi ska aktivt arbeta mot alla former av diskrimineringar på kommunens arbetsplatser och därigenom vara ett föredöme för andra arbetsgivare. • • Det ekonomiska resultatet ska senast 2017 uppgår till 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag. På längre sikt ska kommunens ekonomiska resultat över en konjunkturcykel uppgå till 2%. Utvecklingen ska redovisas i samband med tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Andelen av kommunens invånare, 2064 år, som förvärvsarbetar ska öka. Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga ska öka enligt nöjd regionindex (NRI) i medborgarundersökningen. Brukarna inom socialförvaltningen som är nöjda med inflytandet ska öka. Ogiltig frånvaro ska minska, antalet elever med ogiltig frånvaro med mer än 10% ska var noll. Behörigheten till gymnasiet ska 2015 vara minst 85% för att 2018 tillhöra de 25% som har högst behörighet i riket. Storleken på utsläpp, från uppvärmning av kommunala fastigheter, från kommunens verksamhetsanläggningar och från resor i tjänsten ska redovisas årligen, för att kunna följa minskningen. Andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel som används ska öka till 40% senast år 2020. Vid planering av framtida bostadsbyggande ska andelen av den underrepresenterade kategorin av bostäder öka. Matsvinnet ska minska med 5% årligen vid kommunens serveringar. Utsläppen av växthusgaser ska minska. Kommunens verksamheter ska vara föregångare och fasa ut användningen av fossila bränslen. Hallsbergs kommun ska arbeta för att minska vår klimatpåverkan och skapa förutsättningar för invånarna att också göra det. Användningen av produkter och material som innehåller farliga kemikalier ska minska. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 8 FÖR ÅREN 2016-2018 MÅL INDIKATOR LIVSLÅNGT LÄRANDE Det livslånga lärandet är basen för Halls• Varje förvaltning ska ha en strategisk plan för kombergs kommuns utbildningssystem som petensutveckling och kompetensförsörjning. börjar med förskola, via grund- och gymna- • Andelen medarbetar med en specifik utvecklingsplan sieskola till högskola och andra former av ska årligen öka för att senast år 2018 omfatta 90% vuxenutbildning . Allas lika rätt till en bra av medarbetarna. Utvecklingen ska redovisas i samutbildning är en förutsättning för ett samband med delårsrapport och årsredovisning. hälle där alla får ett gott liv. • Andelen av befolkningen i åldern 19-65 år som saknar gymnasieutbildning ska redovisas årligen, för att Alla kommunens verksamheter ska verka kunna följa förbättringen. för att lärandet fortsätter genom hela livet, • Minska barn i ekonomiskt utsatta familjer såväl under som efter arbetslivet. (barnfattigdom) från 11% till 8% 2015. • Antalet praktikplatser i kommunen ska uppgå till 50 Vår förmåga att utveckla välfärden hänger platser. • Antalet barn som kan läsa när de lämnar årkurs 1 ska ihop med hur vi kan göra vår kommun atårligen öka för att 2018 vara 100%. traktiv för dem som redan bor här och öka • Vi ska ligga bland de 50% bästa kommunerna i laninflyttningen till kommunen. En bra fördet när det gäller att nå A-nivån på nationella ämnesskola och skola är en viktig del i det arbetet. prov 2015, för att 2018 ligga bland de 25% bästa. MÅL INDIKATOR ALLAS INFLYTANDE De kommunala verksamheterna verkar nära • Bemötande, tillgänglighet och servicegrad ska fölindividen, och ska erbjuda ett professionellt jas upp genom årliga mätningar och ska förbättras bemötande och vara lyhörda för idéer och under mandatperioden. synpunkter. Hallsbergs kommun ska ha ett • 93% av brukarna inom socialförvaltningen ska vara väl utvecklat synpunkts- och klagomålssynöjda med bemötandet. stem. • Antalet inkomna synpunkter och klagomål ska öka. • Nöjd inflytandeindex (NII) enligt medborgarunderDe som berörs, tex invånare eller medarbesökningen ska öka. tare, ska ges möjlighet till inflytande vid • Elevinflytandet ska årligen öka från idag, där 87% större förändringar. av eleverna i åk 5 och 66% av eleverna i åk 8 anger att de har inflytande, till att 2016 vara 95%. Kommunen omfattas av sex tätorter som • 80% av socialförvaltningens brukare ska vara nöjda med inflytandet över den vård och omsorg de får. alla på olika sätt bidrar till framgång och utveckling för människorna i hela kommu- • Kommunen ska vara representerad på eller initiativtagare till minst tre sammankomster per tätort och nen. Tillsammans med invånarna i dessa år, för att ta del av respektive tätorts lokala frågor. tätorter, med omkringliggande landsbygd, ska kommunen arbeta för ett ökat lokalt engagemang och inflytande. MÅL INDIKATOR GOD SERVICE De kommunala verksamheterna ska kom• Kommunen ska årligen öka antalet e-tjänster för att municera tydligt och öppet. Kommunen ska senast 2017, ha minst 20 stycken e-tjänster för våra fortsätta att arbeta med att utveckla informmedborgare, föreningar och företag. ationen till våra invånare. • Årliga mätningar ska genomföras för att mäta hur de som lever i kommunen upplever kommunens service. Kommunen ska utöka möjligheten för invå2018 ska 80% vara nöjda eller mycket nöjda. narna att ta del av den kommunala servicen • Kommunens resultat i SKL´s årliga mätning av tillefter kontorstid. gänglighet och kvalitet på hemsidan ska årligen öka och kommunen ska ligga i den övre femtedelen av Kommunen ska utöka möjligheterna till landets kommuner i mätningen. mer flexibel omsorg på de tider då efterfrå- • Föräldrars nöjdhet med förskolans tillgänglighet ska årligen öka från idag, där 92% är nöjda , för att 2018 gan finns. vara 97%. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9 9 FÖR ÅREN 2016-2018 Antaganden för ramberäkning Ramarna är framräknade enligt nedanstående antaganden. ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ Utgångspunkt har varit budget 2015. Löneökningar är framtagna av personalavdelningen som viktat de olika grupperna i respektive förvaltning för att komma fram till en sammanvägd uppräkningsfaktor per förvaltning. Varor och tjänster är uppräknade med 1% samtliga år. Respektive förvaltning har fått beskriva sina respektive behov, politiken har därefter prioriterat. För 2017-2018 har också en generell besparing lagts på respektive förvaltning. Fullmäktiges resultatmål om 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag har följts under planperioden. En skattehöjning med 50 öre från 2016. Befolkningsutvecklingen under perioden antas vara positiv. Befolkningsprognos Med anledning av den senaste tidens positiva befolkningsutveckling samt nyproduktion av bostäder antas befolkningen under planperioden fortsätta öka. Utgångsläget är befolkningsantalet per 31/3 2015. Vad gäller fruktsamhet, dödlighet och utflyttning används ett genomsnitt de tre senaste åren för kommunen. Inflyttning utgår från genomsnittsvärdet de senaste tre åren men inflyttningen beräknas också öka med 30/20/20 invånare respektive år 2015-2017. ∗ 15900 15800 Antal invånare 15700 15600 15500 15400 15300 15200 15100 15000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 ÅR Befolkningsprognos: från faktiskt antal 2014 till prognos 2025. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 10 FÖR ÅREN 2016-2018 Driftbudget 2016-2018 Nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Budget 2016 -575 Flerårsplan Flerårsplan 2017 2018 -575 -575 Kommunstyrelse -34 864 -35 381 -36 022 Drift- och Servicenämnd därav Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet (VA) -29 945 -29 945 0 -31 016 -31 016 0 -31 889 -31 889 0 Bildningsnämnd -281 544 -288 843 -298 611 Social- och arbetsmarknadsnämnd -304 514 -309 831 -316 478 0 0 0 -690 -690 -690 -25 -25 -600 -1 494 -1 526 -1 556 -125 686 -124 679 -125 364 -1 095 -1 345 -1 345 -500 -500 -500 Delsumma verksamheterna inkl. interna poster -780 932 -794 411 -813 630 Rensning interna poster: Gamla och nya pensionsutbetalningar Årets nyintjänade förmånsbest åldersp Avgiftsbestämd ålderspension Verksamhetens nettokostnader 90 010 -23 816 -906 -23 470 -739 114 89 186 -24 133 -2 623 -24 536 -756 517 89 359 -25 073 -4 671 -25 650 -779 665 Taxe- och avgiftsnämnd Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Transfereringar Avskrivning/nedskrivning finansiering Övrigt finansieringen GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1111 FÖR ÅREN 2016-2018 Resultatbudget 2016-2018 Budget 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Not 1 Not 2 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Flerårsplan 2017 224,3 -949,4 -35,5 -760,6 227,7 -969,6 -35,0 -776,9 231,1 -994,9 -35,0 -798,8 628,7 163,3 1,1 -19,9 655,8 158,9 1,1 -26,1 683,3 153,4 1,1 -26,4 12,6 12,8 12,6 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT Flerårsplan 2018 0,0 0,0 0,0 0,0 12,6 12,8 12,6 Not 1 Skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning Mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter 628,7 655,8 683,3 628,7 655,8 683,3 Not 2 Inkomstutjämningsbidrag/avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Strukturbidrag Utjämningsavgift LSS Ers kommunmoms lokalhyra för boende i vård och omsorg Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning 149,0 -2,5 -3,7 1,6 -8,1 0,3 26,7 163,3 149,2 -4,0 -6,7 1,6 -8,2 0,3 26,7 158,9 150,4 GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 12 -6,6 -10,8 1,6 -8,2 0,3 26,7 153,4 FÖR ÅREN 2016-2018 Investeringsbudget 2016-2018 I samband med att Kommunfullmäktige den 23 september 2013 beslutade att anta en investeringsplan för 2014-2016, beslutades om en uppdelning av investeringarna. Planen innebar att investeringarna delades mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i kommunstyrelsen. En reinvestering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera. En strategisk investering prioriteras i kommunstyrelsen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision. Investeringsbudget Investeringarna för 2016-2018 är i skrivande stund i planeringsstadiet. Under hösten kommer arbetet fortsätta, och det kan också bli aktuellt med revidering av den investeringsplan fullmäktige antagit, där nivåerna för reinvestering och strategisk investering kan komma att förändras. TOTALT HELA KOMMUNEN Kommunen avser också att undersöka möjligheten att samarbeta med externa parter kring investeringar. På så vis kan kommunens behov av ytterligare investeringar tillgodoses utan att nyupplåning behöver ske. Budget 2016 Skattekollektivet: Reinvesteringar Strategiska investeringar SUMMA Flerårsplan Flerårsplan 2017 2018 -25 000 -25 000 -25 000 0 0 0 Avgiftskollektivet VA SUMMA Externa investeringar GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1313 FÖR ÅREN 2016-2018 Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: kommun@hallsberg.se Våra gemensamma planeringsförutsättningar 2016-2018 Vårt förslag till budgetramar för 2016 - 2018 Det ska vara trevligt att bo och verka i Hallsbergs kommun. De som redan bor här ska uppleva att det är en positiv atmosfär, trevliga boendemiljöer och bra service avseende skola och omsorg. . Med en fin miljö, bra och varierande boendeformer, god service vill vi locka fler till vår kommun. Vi önskar också att vi ska ha ett företagsklimat som inspirerar ännu fler företag att etablera sig här. Det är företagen som skapar jobben och det mest positiva för alla bör vara att kunna både bo och jobba i Hallsberg. I allt detta upplever vi nu att vissa verksamheter behöver tillföras mer resurser för att klara den service vi önskar och vill erbjuda våra kommuninnevånare. Därför föreslår vi en skattehöjning på 25 öre. Det ger i realiteten ett tillskott på ca 7,45 milj. utöver den ordinarie uppräkning som skatteprognosen ger. Några utgångspunkter för vårt ställningstagande har varit följande: 1. 2. 3. Många förvaltningar och framför allt Social och arbetsmarknadsnämnden har det idag mycket tufft och är i behov av mer resurser och en utökad ram. Detsamma gäller även skolan som också föreslås få en större ram. Vi tror dock att skattesatsen påverkar en del människor i vilken kommun man vill bosätta sig. Därför är det viktigt att inte Hallsbergs kommun höjer så mycket att det blir mer intressant att bosätta sig i en annan kommun. Vi föreslår också att 3 milj av skattehöjningen ska läggas på resultatet. Då kommer vi upp i 2 % eller ca 15,7 milj per år. Detta innebär att kommunens resultat ökar med 9 milj. kr på 3 år. En stark ekonomi innebär naturligtvis en större flexibilitet när det händer något oförutsett och att lånebehovet blir lägre. Vi står också inför stora investeringsbehov i en snar framtid. Utöver detta så önskar vi att fler verksamheter skulle kunna prövas om det finns alternativ avseende både driftformer och utförare. Kommunens ansvar är att kunna erbjuda sina kommuninnevånare bästa service för våra skattepengar. De ökande sjukskrivningstalen är ett allt allvarligare problem både ur ekonomisk och medmänsklig synpunkt och vi måste på alla sätt arbeta för att bryta denna negativa trend. Vi menar därför att varje förvaltning bör titta på möjligheten till någon form av friskvårdspeng inom sin ram. Frisk personal som trivs på jobbet är naturligtvis viktigast, men en friskvårdspeng kan även vara lönsam ur ekonomisk synpunkt för kommunen. Anders Lycketeg Tomas Hagenfors Centerpartiet Kristdemokraterna Anders Lycketeg Tomas Hagenfors Sammanställning ramar 2016-2018 Uppräkning löner & För2016 tjänster stärkning Kommunstyrelsen 634 400 Drift- och service 458 1 400 Social- och arbetsmarknadsnämnd 7 876 6 900 Bildningsnämnd 7 000 1 700 Transfereringar+ övriga 884 -1 400 Totalt 16 852 9 000 Årets resultat 15 698 Uppräkning löner & Förtjänster stärkning 2017* Kommunstyrelsen 655 400 433 900 Drift- och service Social- och arbetsmarknadsnämnd 7 176 1 500 Bildningsnämnd 6 770 3 587 Transfereringar+ övriga 1 713 -1 400 Totalt 16 747 4 987 Årets resultat 15 717 *Inklusive uppdrag på generell effektivisesring med 1,1% Uppräkning löner & Förtjänster stärkning 2018** Kommunstyrelsen 677 200 Drift- och service 456 500 Social- och arbetsmarknadsnämnd 7 372 1 000 Bildningsnämnd 6 979 4 019 Transfereringar+ övriga 2 630 -1 400 Totalt 18 115 4 319 Årets resultat 15 686 **Inklusive uppdrag på generell effektivisering med 0,6% INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planeringsförutsättningar 5 Nulägesbeskrivning Befolkningsutveckling Arbetsmarknad Bostäder 5 5 6 6 Styrsystem 7 Vision och värdeord 8 Strategiska områden 9 Antaganden för ramberäkning 11 Driftbudget 12 Resultatbudget 13 Investeringsbudget 14 Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar tas fram årligen och är en del av styrsystemet för Hallsbergs kommun. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för kommunfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan i det kommunövergripande perspektivet. Syftet med planeringsförutsättningarna är att ge en enhetlig och objektiv bild av förutsättningarna för kommunen, minska osäkerhet i beslutsfattandet samt stödja det strategiska målarbetet. För att kunna planera den framtida användningen av kommunens samlade resurser behövs en helhetsbild av vad som går att förvänta av utvecklingen i samhället, folkmängdsförändringar, kommuninvånarnas behov med mera. Befolkningsutveckling Hallsbergs kommun ökade under 2014 med 48 invånare och den trenden har fortsatt under första kvartalet 2015. Per den 28/4 är vi preliminärt 15 364 invånare, vilket är en ökning sedan årsskiftet med 49 personer. Ramarna för 20162018 grundar sig på en befolkningsökning med totalt ca 150 personer under åren 2015-2017. Nulägesbeskrivning Kommunenarnas ekonomi har under flera år fått draghjälp genom engångsintäkter. 2015 är sista året som sektorn kan räkna med återbetalning från AFA försäkring. Framtiden bjuder på större ekonomiska utmaningar, och SKL bedömer att skattehöjningar i storleksordningen 50 öre kommer att vara nödvändiga för kommunsektorn de närmaste åren. Hallsbergs kommun har under de senaste fyra åren haft en ökande befolkning med undantag för 2013 då vi backade med 22 personer. Antalet tillgängliga bostäder i form av såväl lediga tomter som nybyggda lägenheter antas även de kommande åren ha en positiv inverkan på befolkningsutvecklingen. Hallsbergs kommun gjorde ett negativ resultat 2012 på 14 mkr. Detta har i samband med bokslutet 2014 återställts i sin helhet. Kommunen har som mål att ha ett resultat som motsvarar 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär resultatnivåer om 12,5 mkr. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 5 5 FÖR ÅREN 2016-2018 Planeringsförutsättningar Arbetsmarknad Arbetslösheten har enligt arbetsförmedlingen och SCBs uppgifter sjunkit sedan hösten 2013, då arbetslösheten i Hallsberg var 10,3%. Även snittet för riket och länet har sjunkit under samma period. I dessa siffror ingår såväl öppet arbetslösa som personer med aktivitetsstöd. Högst arbetslöshet har Ljusnarsberg med 11,4% och lägst är den i Lekeberg, 4,2%. Arbetslösheten i länet varierar beroende av vilken grupp som studeras. De som har svårast att etablerar sig på arbetsmarknaden är utrikes födda, personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och ungdomar. Utbildning Totalt 16Unga 18- Äldre 55- Inrikes Utrikes GrundGymEfter Kommun 64 år Kvinnor Män 24 år 64 år födda födda skola nasial gymnasial Askersund 5,7 5,0 6,4 15,5 2,8 3,9 33,5 12,8 4,4 4,5 Degerfors 8,3 8,6 8,0 18,0 5,9 6,2 26,2 18,0 6,5 6,0 Hallsberg 8,9 9,1 8,6 19,7 5,8 6,3 28,0 19,6 7,2 5,1 Hällefors 9,7 8,4 10,7 17,9 6,1 7,2 26,7 20,9 7,8 7,3 Karlskoga 9,0 8,3 9,6 15,1 7,0 6,1 27,8 24,6 7,0 5,7 Kumla 6,2 6,6 5,9 12,4 4,2 4,3 21,9 16,3 4,9 4,2 Laxå 11,1 10,4 11,8 23,1 8,3 6,9 36,1 26,7 7,1 10,5 Lekeberg 4,2 4,3 4,2 12,2 2,0 4,0 10,7 8,2 4,1 2,4 Lindesberg 9,5 8,1 10,6 19,9 4,8 6,1 32,8 22,9 7,3 6,8 Ljusnarsberg 11,4 10,0 12,6 23,9 6,6 6,9 39,9 25,6 7,7 10,7 Nora 7,5 6,7 8,3 17,1 4,4 5,5 24,2 19,0 6,4 4,8 Örebro 8,6 7,7 9,4 15,6 6,1 5,6 23,5 25,8 8,4 4,5 Länet 8,4 7,7 9,0 16,2 5,6 5,6 25,4 22,4 7,3 4,9 Riket 7,8 7,3 8,2 14,6 5,9 5,3 20,2 19,0 7,2 5,0 Källa: Arbetsförmdedlingen, SCB Vintern 2014 Bostäder i Hallsberg. Därefter är Pålsboda den största orten, Östansjö, Sköllersta och Vretstorp har ungefär lika stor befolkning. Värt att notera är att det bor fler människor på landsbygden än i de andra orterna förutom Hallsberg. Minst är Svennevad där ca 120 personer bor. Sedan 2010 är Hallsbergs tätort den ort i kommunen som ökat mest. Den största minskning under samma period har skett på landsbygden. Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger ca 1 500 lägenheter och finns i fem av kommunens tätorter. I kommunen finns också ett antal privata hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. I kommunen har det sedan 2012 byggts nya lägenheter i Hallsberg. Under 2012 färdigställdes 20 stycken nya hyresrätter i kv Kopparslagaren. Sommaren/hösten 2014 blev 48 lägenheter i kv Kronan inflyttningsklara. Hösten 2014 påbörjades ytterligare byggnation av 24 lägenheter som ska vara klara för inflyttning i juni 2015. Dessutom har det i kv Mejeriet byggts ytterligare 18 nya lägenheter av en privat entreprenör. Totalt har alltså lägenhetsbeståndet under 2012-2015 ökat med över 100 lägenheter i kommunen. Landsbygd 21% Hjortkvarn 1% Svennevad 1% Pålsboda 10% Sköllersta 7% Östansjö 6% Geografi Hälften (48%) av kommunens befolkning bor GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 Hallsberg 48% Vretstorp 6% FÖR ÅREN 2016-2018 Styrsystem Kommunfullmäktige antog i juni 2014 ett styrsystem med en ny vision, värdeord och strategiska områden. Visionen kan sammanfattas som Det öppna Hallsberg där värdeorden Glädje, Driv och Öppenhet ska symbolisera grundtanken i kommunens verksamhet. För att uppnå kommunens vision har fyra strategiska områden identifieras. Dessa områden kan kortfattat beskrivas som: Hållbar kommun, Livslångt lärande, Allas inflytande och God service. Mer om styrsystemet finns att läsa i dokumentet Styrsystem. Mål och ekonomiprocess Begrepp Beslutas av Kommentar Fullmäktige fastställer vision, värdeord och strategiska områden för de områden där fullmäktige anser att det är viktigast att uppnå strategiska förbättringar under en mandatperiod. Vision Fullmäktige Återfinns i Övergripande mål och riktlinjer Strategiska områden Fullmäktige Återfinns i Övergripande mål och riktlinjer Mål för god ekonomisk hushållning Fullmäktige Fastställs i budgetdokumentet Nämndmål Nämnd Fastställs i Mål- och budgetdokumentet Strategier Förvaltning Fastställs i Förvaltningsplanen Aktiviteter Förvaltning Fastställs i Enhetsplanerna Visionen, strategiska områden och värdeorden ska vara bärande genom hela organisationen. Vidare fattar fullmäktige årligen beslut om styrande prioriteringar och ramar. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 7 7 FÖR ÅREN 2016-2018 Vision och värdeord Hallsbergs varumärke bygger vi inifrån, genom samtliga medarbetares medverkan i den dagliga kontakten med invånare och medarbetare. Det är genom vårt sätt att vara – vår kultur – vi levererar upplevelsen av och uppfattningen om Hallsberg. Avgörande för hur framgångsrika vi blir – hur starkt vårt varumärke blir – är i slutändan hur mötet mellan oss och vår omvärld fungerar. Visionen skapar en intern samsyn kring hur kommunen ska utvecklas i framtiden, den fungerar som en hjälp att fatta viktiga beslut och kan också uppbåda extra energi när det krävs. DET ÖPPNA HALLSBERG VISION I Hallsbergs kommun är alla välkomna, oav- Våra goda kommunikationer med omvärlden sett vem man är, var man kommer från och skapar möten och formar Hallsberg till en vart man är på väg. kommun som alltid är vaken. Den trivsamma blandningen av landsbygd, De kommunala verksamheterna verkar nära natur och samhällen erbjuder livskvalitet och individen, erbjuder ett professionellt bemöupplevelser för alla. tande och är lyhörda för idéer och synpunkter. Det lokala näringslivet visar framåtanda och drivkraft, och utvecklar både region och indi- Vi ser positivt på framtiden och tar långsiktigt ansvar för nuvarande och kommande utvider. maningar. GLÄDJE Hallsbergs kommun, såväl organisation som geografiskt område, kännetecknas av varierande mötesplatser där människor känner glädje och stolthet. Glädjeämnen i vardagen finns bland annat i kommunens varierande och fina natur och i det rika föreningslivet. Vi bemöter varandra med respekt, inspirerar och ger varandra kraft och energi. VÄRDEORD DRIV Här får man saker gjorda. Man är snabb till beslut och entreprenörskap är ett honnörsord. Vi fångar upp goda idéer och omsätter dem i verklighet. De kommunala verksamheterna kommunicerar tydligt och öppet, och beundras för sin förmåga att ta hand om synpunkter och utveckla kvalitén. ÖPPENHET I dialog med invånare och näringsliv utvecklas hela kommunen. Vi tar intryck av goda idéer och stora förändringar är alltid väl förankrade och påverkade av dem som berörs. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 8 Vi är stolta över vårt integrationsarbete och öppna för mångfald. Hallsberg är alltid öppet och vi erbjuder service dygnet runt. FÖR ÅREN 2016-2018 Strategiska områden Strategiska områden är kommunens väg för att nå visionen. De ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förvekligas. Fullmäktige i Hallsbergs kommun har beslutat om fyra strategiska områden samt fullmäktiges indikatorer. MÅL INDIKATOR Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt • och ekologiskt hållbart samhälle, där människors livskvalité ökar utan att det påverkar vår gemensamma miljö. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i • lågkonjunkturer. För att varje skattekrona ska använ• das optimalt är det av vikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och tydlighet. HÅLLBAR KOMMUN Kommunen ska aktivt arbeta för att få fler i arbete. Det kan göras via aktivt arbete för att nya företag ska • etablera sig i kommunen och antalet nystartade och växande företag ska öka. Vidare kan det ske genom att • utveckla samverkan mellan näringsliv och skola i syfte att uppnå bättre matchning mellan människors kunskaper och arbetslivets behov. En del i detta arbete • är att kommunen erbjuder praktikplatser inom sina verksamheter. • Alla människor ska känna sig trygga i kommunen. Vår offentligt finansierade välfärd ska inte lämna någon utanför, oberoende av etnisk och religiös tillhörighet, kön eller ålder, utan ska anpassas utifrån den enskildes behov. • Genom en medveten samhällsplanering ska en blandad bebyggelse skapas, inte minst för att bidra till ett inkluderande samhälle präglat av mångfald och tolerans. Vi ska aktivt arbeta mot alla former av diskrimineringar på kommunens arbetsplatser och därigenom vara ett föredöme för andra arbetsgivare. • • Det ekonomiska resultatet ska senast 2017 uppgår till 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag. På längre sikt ska kommunens ekonomiska resultat över en konjunkturcykel uppgå till 2%. Utvecklingen ska redovisas i samband med tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Andelen av kommunens invånare, 2064 år, som förvärvsarbetar ska öka. Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga ska öka enligt nöjd regionindex (NRI) i medborgarundersökningen. Brukarna inom socialförvaltningen som är nöjda med inflytandet ska öka. Ogiltig frånvaro ska minska, antalet elever med ogiltig frånvaro med mer än 10% ska var noll. Behörigheten till gymnasiet ska 2015 vara minst 85% för att 2018 tillhöra de 25% som har högst behörighet i riket. Storleken på utsläpp, från uppvärmning av kommunala fastigheter, från kommunens verksamhetsanläggningar och från resor i tjänsten ska redovisas årligen, för att kunna följa minskningen. Andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel som används ska öka till 40% senast år 2020. Vid planering av framtida bostadsbyggande ska andelen av den underrepresenterade kategorin av bostäder öka. Matsvinnet ska minska med 5% årligen vid kommunens serveringar. Utsläppen av växthusgaser ska minska. Kommunens verksamheter ska vara föregångare och fasa ut användningen av fossila bränslen. Hallsbergs kommun ska arbeta för att minska vår klimatpåverkan och skapa förutsättningar för invånarna att också göra det. Användningen av produkter och material som innehåller farliga kemikalier ska minska. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9 9 FÖR ÅREN 2016-2018 MÅL INDIKATOR LIVSLÅNGT LÄRANDE Det livslånga lärandet är basen för Halls• Varje förvaltning ska ha en strategisk plan för kombergs kommuns utbildningssystem som petensutveckling och kompetensförsörjning. börjar med förskola, via grund- och gymna- • Andelen medarbetar med en specifik utvecklingsplan sieskola till högskola och andra former av ska årligen öka för att senast år 2018 omfatta 90% vuxenutbildning . Allas lika rätt till en bra av medarbetarna. Utvecklingen ska redovisas i samutbildning är en förutsättning för ett samband med delårsrapport och årsredovisning. hälle där alla får ett gott liv. • Andelen av befolkningen i åldern 19-65 år som saknar gymnasieutbildning ska redovisas årligen, för att Alla kommunens verksamheter ska verka kunna följa förbättringen. för att lärandet fortsätter genom hela livet, • Minska barn i ekonomiskt utsatta familjer såväl under som efter arbetslivet. (barnfattigdom) från 11% till 8% 2015. • Antalet praktikplatser i kommunen ska uppgå till 50 Vår förmåga att utveckla välfärden hänger platser. • Antalet barn som kan läsa när de lämnar årkurs 1 ska ihop med hur vi kan göra vår kommun atårligen öka för att 2018 vara 100%. traktiv för dem som redan bor här och öka • Vi ska ligga bland de 50% bästa kommunerna i laninflyttningen till kommunen. En bra fördet när det gäller att nå A-nivån på nationella ämnesskola och skola är en viktig del i det arbetet. prov 2015, för att 2018 ligga bland de 25% bästa. MÅL INDIKATOR ALLAS INFLYTANDE De kommunala verksamheterna verkar nära • Bemötande, tillgänglighet och servicegrad ska fölindividen, och ska erbjuda ett professionellt jas upp genom årliga mätningar och ska förbättras bemötande och vara lyhörda för idéer och under mandatperioden. synpunkter. Hallsbergs kommun ska ha ett • 93% av brukarna inom socialförvaltningen ska vara väl utvecklat synpunkts- och klagomålssynöjda med bemötandet. stem. • Antalet inkomna synpunkter och klagomål ska öka. • Nöjd inflytandeindex (NII) enligt medborgarunderDe som berörs, tex invånare eller medarbesökningen ska öka. tare, ska ges möjlighet till inflytande vid • Elevinflytandet ska årligen öka från idag, där 87% större förändringar. av eleverna i åk 5 och 66% av eleverna i åk 8 anger att de har inflytande, till att 2016 vara 95%. Kommunen omfattas av sex tätorter som • 80% av socialförvaltningens brukare ska vara nöjda med inflytandet över den vård och omsorg de får. alla på olika sätt bidrar till framgång och utveckling för människorna i hela kommu- • Kommunen ska vara representerad på eller initiativtagare till minst tre sammankomster per tätort och nen. Tillsammans med invånarna i dessa år, för att ta del av respektive tätorts lokala frågor. tätorter, med omkringliggande landsbygd, ska kommunen arbeta för ett ökat lokalt engagemang och inflytande. MÅL INDIKATOR GOD SERVICE De kommunala verksamheterna ska kom• Kommunen ska årligen öka antalet e-tjänster för att municera tydligt och öppet. Kommunen ska senast 2017, ha minst 20 stycken e-tjänster för våra fortsätta att arbeta med att utveckla informmedborgare, föreningar och företag. ationen till våra invånare. • Årliga mätningar ska genomföras för att mäta hur de som lever i kommunen upplever kommunens service. Kommunen ska utöka möjligheten för invå2018 ska 80% vara nöjda eller mycket nöjda. narna att ta del av den kommunala servicen • Kommunens resultat i SKL´s årliga mätning av tillefter kontorstid. gänglighet och kvalitet på hemsidan ska årligen öka och kommunen ska ligga i den övre femtedelen av Kommunen ska utöka möjligheterna till landets kommuner i mätningen. mer flexibel omsorg på de tider då efterfrå- • Föräldrars nöjdhet med förskolans tillgänglighet ska årligen öka från idag, där 92% är nöjda , för att 2018 gan finns. vara 97%. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 10 FÖR ÅREN 2016-2018 Antaganden för ramberäkning Ramarna är framräknade enligt nedanstående antaganden. ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ Utgångspunkt har varit budget 2015. Löneökningar är framtagna av personalavdelningen som viktat de olika grupperna i respektive förvaltning för att komma fram till en sammanvägd uppräkningsfaktor per förvaltning. Varor och tjänster är uppräknade med 1% samtliga år. Respektive förvaltning har fått beskriva sina behov, politiken har därefter prioriterat. För 2017-2018 har också en generell besparing lagts på respektive förvaltning. Resultatnivåerna ligger på 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag under planperioden. Befolkningsutvecklingen under perioden antas vara positiv. Skattehöjning med 25 öre 2016. Befolkningsprognos Med anledning av den senaste tidens positiva befolkningsutveckling samt nyproduktion av bostäder antas befolkningen under planperioden fortsätta öka. Utgångsläget är befolkningsantalet per 31/3 2015. Vad gäller fruktsamhet, dödlighet och utflyttning används ett genomsnitt de tre senaste åren för kommunen. Inflyttning utgår från genomsnittsvärdet de senaste tre åren men inflyttningen beräknas också öka med 30/20/20 invånare respektive år 2015-2017. 15900 15800 Antal invånare 15700 15600 15500 15400 15300 15200 15100 15000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 ÅR Befolkningsprognos: från faktiskt antal 2014 till prognos 2025. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1111 FÖR ÅREN 2016-2018 Driftbudget 2016-2018 Nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Budget 2016 -575 Flerårsplan Flerårsplan 2017 2018 -575 -575 Kommunstyrelse -33 964 -34 638 -35 306 Drift- och Servicenämnd därav Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet (VA) -27 645 -27 645 0 -28 661 -28 661 0 -29 440 -29 440 0 Bildningsnämnd -279 522 -286 695 -295 910 Social- och arbetsmarknadsnämnd -299 124 -304 457 -310 975 0 0 0 -690 -690 -690 -25 -25 -600 -1 494 -1 526 -1 556 -125 686 -124 450 -124 304 -1 095 -1 345 -1 345 -500 -500 -500 Delsumma verksamheterna inkl. interna poster -770 320 -783 562 -801 201 Rensning interna poster: Gamla och nya pensionsutbetalningar Årets nyintjänade förmånsbest åldersp Avgiftsbestämd ålderspension Verksamhetens nettokostnader 90 010 -23 816 -906 -23 470 -728 502 89 186 -24 133 -2 623 -24 536 -745 668 89 359 -25 073 -4 671 -25 650 -767 236 Taxe- och avgiftsnämnd Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Transfereringar Avskrivning/nedskrivning finansiering Övrigt finansieringen GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 12 FÖR ÅREN 2016-2018 Resultatbudget 2016-2018 Budget 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Not 1 Not 2 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Flerårsplan 2017 224,3 -938,9 -35,5 -750,1 227,7 -958,9 -35,0 -766,2 231,1 -983,1 -35,0 -787,0 621,3 163,3 1,1 -19,9 648,0 158,9 1,1 -26,1 674,6 153,4 1,1 -26,4 15,7 15,7 15,7 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT Flerårsplan 2018 0,0 0,0 0,0 0,0 15,7 15,7 15,7 Not 1 Skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning Mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter 621,3 648,0 674,6 621,3 648,0 674,6 Not 2 Inkomstutjämningsbidrag/avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Strukturbidrag Utjämningsavgift LSS Ers kommunmoms lokalhyra för boende i vård och omsorg Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning 149,0 -2,5 -3,7 1,6 -8,1 0,3 26,7 163,3 149,2 -4,0 -6,7 1,6 -8,2 0,3 26,7 158,9 150,4 GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1313 -6,6 -10,8 1,6 -8,2 0,3 26,7 153,4 FÖR ÅREN 2016-2018 Investeringsbudget 2016-2018 I samband med att Kommunfullmäktige den 23 september 2013 beslutade att anta en investeringsplan för 2014-2016, beslutades om en uppdelning av investeringarna. Planen innebar att investeringarna delades mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i kommunstyrelsen. En reinvestering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera. En strategisk investering prioriteras i kommunstyrelsen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision. Investeringsbudget Investeringarna för 2016-2018 är i skrivande stund i planeringsstadiet. Under hösten kommer arbetet fortsätta, och det kan också bli aktuellt med revidering av den investeringsplan fullmäktige antagit, där nivåerna för reinvestering och strategisk investering kan komma att förändras. TOTALT HELA KOMMUNEN Kommunen avser också att undersöka möjligheten att samarbeta med externa parter kring investeringar. På så vis kan kommunens behov av ytterligare investeringar tillgodoses utan att nyupplåning behöver ske. Budget 2016 Skattekollektivet: Reinvesteringar Strategiska investeringar SUMMA Flerårsplan Flerårsplan 2017 2018 -25 000 -25 000 -25 000 0 0 0 Avgiftskollektivet VA SUMMA Externa investeringar GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 14 FÖR ÅREN 2016-2018 Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: kommun@hallsberg.se Våra gemensamma planeringsförutsättningar 2016-2018 Vårt förslag till budgetramar för 2016 - 2018 De senaste åren har kommunen arbetat med att ge förutsättningar för att vara en attraktiv kommun och ge möjlighet till befolkningsökning. Det här arbetet har grundat sig några huvudpunkter: • • • Kommunen har gjort ett omfattande arbete med att få ekonomin i balans med effektiviseringar men utan skattehöjningar. Kommunen har också startat ett aktivt bostadsbyggande, första läget i Hallsbergs centralort men med långt framskridna planer att gå vidare utanför centralorten. Kommunen har arbetat med ett nytt näringslivsprogram och arbetspunkter för en aktivare näringslivspolitik med ytterligare arbetstillfällen som mål. Sammantaget en attraktivare kommun att bo i. Det här är områden vi anser är rätt och hela tiden har stått bakom. Vi tycker därför att det är väldigt viktigt att det här arbetet fortsätter och att kommunen inte backar på något av områdena. Ett aktivt bostadsbyggande behöver inte påverka driftsbudgeten varför ingen av punkterna ovan står i motsats till varandra. Med detta som bakgrund har vi tagit fram ett budgetförslag som grundar sig på att vi skall hålla skatten oförändrad och ett överskott per år på min 1,6%. I förslaget gör vi naturligtvis uppräkningar för förväntade löneökningar och övriga kostnadsökningar. Med oförändrad skatt kan vi sen fördela ut till verksamheten ca: 6 miljoner per år vilket vid planperiodens utgång ger en verksamhet på 17,7 miljoner högre nivå. Utvidgningen av verksamheten föreslår vi innehåller bla. en ny förskola på norr i Hallsberg och mer resurser till Social och arbetsmarknadsnämnden. Nya Moderaterna i Hallsberg Torbjörn Appelqvist Folkpartiet Liberalerna i Hallsberg Erik Storsveden Sammanställning ramar 2016-2018 Uppräkning löner & 2016 tjänster Förstärkning Kommunstyrelsen 634 0 Drift- och service 458 1 500 Social- och arbetsmarknadsnämnd 7 876 3 112 Bildningsnämnd 7 000 1 500 Transfereringar+ övriga 884 -1 400 Totalt 16 852 4 712 Årets resultat 12 519 Uppräkning löner & tjänster Förstärkning 2017* Kommunstyrelsen 646 400 Drift- och service 436 700 Social- och arbetsmarknadsnämnd 7 090 1 452 Bildningsnämnd 6 764 3 379 Transfereringar+ övriga 1 713 -1 400 Totalt 16 649 4 531 Årets resultat 12 771 * Inkl. uppdrag på generell effektivisering med 1,1 procent Uppräkning löner & 2018** tjänster Förstärkning Kommunstyrelsen 668 0 Drift- och service 454 300 Social- och arbetsmarknadsnämnd 7 284 1 563 Bildningsnämnd 6 967 3 850 Transfereringar+ övriga 2 630 -1 400 Totalt 18 003 4 313 Årets resultat 12 529 ** Inkl. uppdrag på generell effektivisering med 0,6 procent INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planeringsförutsättningar 5 Nulägesbeskrivning Befolkningsutveckling Arbetsmarknad Bostäder 5 5 6 6 Styrsystem 7 Vision och värdeord 8 Strategiska områden 9 Antaganden för ramberäkning 11 Driftbudget 12 Resultatbudget 13 Investeringsbudget 14 Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar tas fram årligen och är en del av styrsystemet för Hallsbergs kommun. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för kommunfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan i det kommunövergripande perspektivet. Syftet med planeringsförutsättningarna är att ge en enhetlig och objektiv bild av förutsättningarna för kommunen, minska osäkerhet i beslutsfattandet samt stödja det strategiska målarbetet. För att kunna planera den framtida användningen av kommunens samlade resurser behövs en helhetsbild av vad som går att förvänta av utvecklingen i samhället, folkmängdsförändringar, kommuninvånarnas behov med mera. Befolkningsutveckling Hallsbergs kommun ökade under 2014 med 48 invånare och den trenden har fortsatt under första kvartalet 2015. Per den 28/4 är vi preliminärt 15 364 invånare, vilket är en ökning sedan årsskiftet med 49 personer. Ramarna för 20162018 grundar sig på en befolkningsökning med totalt ca 150 personer under åren 2015-2017. Nulägesbeskrivning Kommunenarnas ekonomi har under flera år fått draghjälp genom engångsintäkter. 2015 är sista året som sektorn kan räkna med återbetalning från AFA försäkring. Framtiden bjuder på större ekonomiska utmaningar, och SKL bedömer att skattehöjningar i storleksordningen 50 öre kommer att vara nödvändiga för kommunsektorn de närmaste åren. Hallsbergs kommun har under de senaste fyra åren haft en ökande befolkning med undantag för 2013 då vi backade med 22 personer. Antalet tillgängliga bostäder i form av såväl lediga tomter som nybyggda lägenheter antas även de kommande åren ha en positiv inverkan på befolkningsutvecklingen. Hallsbergs kommun gjorde ett negativ resultat 2012 på 14 mkr. Detta har i samband med bokslutet 2014 återställts i sin helhet. Kommunen har som mål att ha ett resultat som motsvarar 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär resultatnivåer om 12,5 mkr. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 5 5 FÖR ÅREN 2016-2018 Planeringsförutsättningar Arbetsmarknad Arbetslösheten har enligt arbetsförmedlingen och SCBs uppgifter sjunkit sedan hösten 2013, då arbetslösheten i Hallsberg var 10,3%. Även snittet för riket och länet har sjunkit under samma period. I dessa siffror ingår såväl öppet arbetslösa som personer med aktivitetsstöd. Högst arbetslöshet har Ljusnarsberg med 11,4% och lägst är den i Lekeberg, 4,2%. Arbetslösheten i länet varierar beroende av vilken grupp som studeras. De som har svårast att etablerar sig på arbetsmarknaden är utrikes födda, personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och ungdomar. Utbildning Totalt 16Unga 18- Äldre 55- Inrikes Utrikes GrundGymEfter Kommun 64 år Kvinnor Män 24 år 64 år födda födda skola nasial gymnasial Askersund 5,7 5,0 6,4 15,5 2,8 3,9 33,5 12,8 4,4 4,5 Degerfors 8,3 8,6 8,0 18,0 5,9 6,2 26,2 18,0 6,5 6,0 Hallsberg 8,9 9,1 8,6 19,7 5,8 6,3 28,0 19,6 7,2 5,1 Hällefors 9,7 8,4 10,7 17,9 6,1 7,2 26,7 20,9 7,8 7,3 Karlskoga 9,0 8,3 9,6 15,1 7,0 6,1 27,8 24,6 7,0 5,7 Kumla 6,2 6,6 5,9 12,4 4,2 4,3 21,9 16,3 4,9 4,2 Laxå 11,1 10,4 11,8 23,1 8,3 6,9 36,1 26,7 7,1 10,5 Lekeberg 4,2 4,3 4,2 12,2 2,0 4,0 10,7 8,2 4,1 2,4 Lindesberg 9,5 8,1 10,6 19,9 4,8 6,1 32,8 22,9 7,3 6,8 Ljusnarsberg 11,4 10,0 12,6 23,9 6,6 6,9 39,9 25,6 7,7 10,7 Nora 7,5 6,7 8,3 17,1 4,4 5,5 24,2 19,0 6,4 4,8 Örebro 8,6 7,7 9,4 15,6 6,1 5,6 23,5 25,8 8,4 4,5 Länet 8,4 7,7 9,0 16,2 5,6 5,6 25,4 22,4 7,3 4,9 Riket 7,8 7,3 8,2 14,6 5,9 5,3 20,2 19,0 7,2 5,0 Källa: Arbetsförmdedlingen, SCB Vintern 2014 Bostäder i Hallsberg. Därefter är Pålsboda den största orten, Östansjö, Sköllersta och Vretstorp har ungefär lika stor befolkning. Värt att notera är att det bor fler människor på landsbygden än i de andra orterna förutom Hallsberg. Minst är Svennevad där ca 120 personer bor. Sedan 2010 är Hallsbergs tätort den ort i kommunen som ökat mest. Den största minskning under samma period har skett på landsbygden. Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger ca 1 500 lägenheter och finns i fem av kommunens tätorter. I kommunen finns också ett antal privata hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. I kommunen har det sedan 2012 byggts nya lägenheter i Hallsberg. Under 2012 färdigställdes 20 stycken nya hyresrätter i kv Kopparslagaren. Sommaren/hösten 2014 blev 48 lägenheter i kv Kronan inflyttningsklara. Hösten 2014 påbörjades ytterligare byggnation av 24 lägenheter som ska vara klara för inflyttning i juni 2015. Dessutom har det i kv Mejeriet byggts ytterligare 18 nya lägenheter av en privat entreprenör. Totalt har alltså lägenhetsbeståndet under 2012-2015 ökat med över 100 lägenheter i kommunen. Landsbygd 21% Hjortkvarn 1% Svennevad 1% Pålsboda 10% Sköllersta 7% Östansjö 6% Geografi Hälften (48%) av kommunens befolkning bor GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 Hallsberg 48% Vretstorp 6% FÖR ÅREN 2016-2018 Styrsystem Kommunfullmäktige antog i juni 2014 ett styrsystem med en ny vision, värdeord och strategiska områden. Visionen kan sammanfattas som Det öppna Hallsberg där värdeorden Glädje, Driv och Öppenhet ska symbolisera grundtanken i kommunens verksamhet. För att uppnå kommunens vision har fyra strategiska områden identifieras. Dessa områden kan kortfattat beskrivas som: Hållbar kommun, Livslångt lärande, Allas inflytande och God service. Mer om styrsystemet finns att läsa i dokumentet Styrsystem. Mål och ekonomiprocess Begrepp Beslutas av Kommentar Fullmäktige fastställer vision, värdeord och strategiska områden för de områden där fullmäktige anser att det är viktigast att uppnå strategiska förbättringar under en mandatperiod. Vision Fullmäktige Återfinns i Övergripande mål och riktlinjer Strategiska områden Fullmäktige Återfinns i Övergripande mål och riktlinjer Mål för god ekonomisk hushållning Fullmäktige Fastställs i budgetdokumentet Nämndmål Nämnd Fastställs i Mål- och budgetdokumentet Strategier Förvaltning Fastställs i Förvaltningsplanen Aktiviteter Förvaltning Fastställs i Enhetsplanerna Visionen, strategiska områden och värdeorden ska vara bärande genom hela organisationen. Vidare fattar fullmäktige årligen beslut om styrande prioriteringar och ramar. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 7 7 FÖR ÅREN 2016-2018 Vision och värdeord Hallsbergs varumärke bygger vi inifrån, genom samtliga medarbetares medverkan i den dagliga kontakten med invånare och medarbetare. Det är genom vårt sätt att vara – vår kultur – vi levererar upplevelsen av och uppfattningen om Hallsberg. Avgörande för hur framgångsrika vi blir – hur starkt vårt varumärke blir – är i slutändan hur mötet mellan oss och vår omvärld fungerar. Visionen skapar en intern samsyn kring hur kommunen ska utvecklas i framtiden, den fungerar som en hjälp att fatta viktiga beslut och kan också uppbåda extra energi när det krävs. DET ÖPPNA HALLSBERG VISION I Hallsbergs kommun är alla välkomna, oav- Våra goda kommunikationer med omvärlden sett vem man är, var man kommer från och skapar möten och formar Hallsberg till en vart man är på väg. kommun som alltid är vaken. Den trivsamma blandningen av landsbygd, De kommunala verksamheterna verkar nära natur och samhällen erbjuder livskvalitet och individen, erbjuder ett professionellt bemöupplevelser för alla. tande och är lyhörda för idéer och synpunkter. Det lokala näringslivet visar framåtanda och drivkraft, och utvecklar både region och indi- Vi ser positivt på framtiden och tar långsiktigt ansvar för nuvarande och kommande utvider. maningar. GLÄDJE Hallsbergs kommun, såväl organisation som geografiskt område, kännetecknas av varierande mötesplatser där människor känner glädje och stolthet. Glädjeämnen i vardagen finns bland annat i kommunens varierande och fina natur och i det rika föreningslivet. Vi bemöter varandra med respekt, inspirerar och ger varandra kraft och energi. VÄRDEORD DRIV Här får man saker gjorda. Man är snabb till beslut och entreprenörskap är ett honnörsord. Vi fångar upp goda idéer och omsätter dem i verklighet. De kommunala verksamheterna kommunicerar tydligt och öppet, och beundras för sin förmåga att ta hand om synpunkter och utveckla kvalitén. ÖPPENHET I dialog med invånare och näringsliv utvecklas hela kommunen. Vi tar intryck av goda idéer och stora förändringar är alltid väl förankrade och påverkade av dem som berörs. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 8 Vi är stolta över vårt integrationsarbete och öppna för mångfald. Hallsberg är alltid öppet och vi erbjuder service dygnet runt. FÖR ÅREN 2016-2018 Strategiska områden Strategiska områden är kommunens väg för att nå visionen. De ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förvekligas. Fullmäktige i Hallsbergs kommun har beslutat om fyra strategiska områden samt fullmäktiges indikatorer. MÅL INDIKATOR Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt • och ekologiskt hållbart samhälle, där människors livskvalité ökar utan att det påverkar vår gemensamma miljö. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i • lågkonjunkturer. För att varje skattekrona ska använ• das optimalt är det av vikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och tydlighet. HÅLLBAR KOMMUN Kommunen ska aktivt arbeta för att få fler i arbete. Det kan göras via aktivt arbete för att nya företag ska • etablera sig i kommunen och antalet nystartade och växande företag ska öka. Vidare kan det ske genom att • utveckla samverkan mellan näringsliv och skola i syfte att uppnå bättre matchning mellan människors kunskaper och arbetslivets behov. En del i detta arbete • är att kommunen erbjuder praktikplatser inom sina verksamheter. • Alla människor ska känna sig trygga i kommunen. Vår offentligt finansierade välfärd ska inte lämna någon utanför, oberoende av etnisk och religiös tillhörighet, kön eller ålder, utan ska anpassas utifrån den enskildes behov. • Genom en medveten samhällsplanering ska en blandad bebyggelse skapas, inte minst för att bidra till ett inkluderande samhälle präglat av mångfald och tolerans. Vi ska aktivt arbeta mot alla former av diskrimineringar på kommunens arbetsplatser och därigenom vara ett föredöme för andra arbetsgivare. • • Det ekonomiska resultatet ska senast 2017 uppgår till 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag. På längre sikt ska kommunens ekonomiska resultat över en konjunkturcykel uppgå till 2%. Utvecklingen ska redovisas i samband med tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Andelen av kommunens invånare, 2064 år, som förvärvsarbetar ska öka. Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga ska öka enligt nöjd regionindex (NRI) i medborgarundersökningen. Brukarna inom socialförvaltningen som är nöjda med inflytandet ska öka. Ogiltig frånvaro ska minska, antalet elever med ogiltig frånvaro med mer än 10% ska var noll. Behörigheten till gymnasiet ska 2015 vara minst 85% för att 2018 tillhöra de 25% som har högst behörighet i riket. Storleken på utsläpp, från uppvärmning av kommunala fastigheter, från kommunens verksamhetsanläggningar och från resor i tjänsten ska redovisas årligen, för att kunna följa minskningen. Andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel som används ska öka till 40% senast år 2020. Vid planering av framtida bostadsbyggande ska andelen av den underrepresenterade kategorin av bostäder öka. Matsvinnet ska minska med 5% årligen vid kommunens serveringar. Utsläppen av växthusgaser ska minska. Kommunens verksamheter ska vara föregångare och fasa ut användningen av fossila bränslen. Hallsbergs kommun ska arbeta för att minska vår klimatpåverkan och skapa förutsättningar för invånarna att också göra det. Användningen av produkter och material som innehåller farliga kemikalier ska minska. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9 9 FÖR ÅREN 2016-2018 MÅL INDIKATOR LIVSLÅNGT LÄRANDE Det livslånga lärandet är basen för Halls• Varje förvaltning ska ha en strategisk plan för kombergs kommuns utbildningssystem som petensutveckling och kompetensförsörjning. börjar med förskola, via grund- och gymna- • Andelen medarbetar med en specifik utvecklingsplan sieskola till högskola och andra former av ska årligen öka för att senast år 2018 omfatta 90% vuxenutbildning . Allas lika rätt till en bra av medarbetarna. Utvecklingen ska redovisas i samutbildning är en förutsättning för ett samband med delårsrapport och årsredovisning. hälle där alla får ett gott liv. • Andelen av befolkningen i åldern 19-65 år som saknar gymnasieutbildning ska redovisas årligen, för att Alla kommunens verksamheter ska verka kunna följa förbättringen. för att lärandet fortsätter genom hela livet, • Minska barn i ekonomiskt utsatta familjer såväl under som efter arbetslivet. (barnfattigdom) från 11% till 8% 2015. • Antalet praktikplatser i kommunen ska uppgå till 50 Vår förmåga att utveckla välfärden hänger platser. • Antalet barn som kan läsa när de lämnar årkurs 1 ska ihop med hur vi kan göra vår kommun atårligen öka för att 2018 vara 100%. traktiv för dem som redan bor här och öka • Vi ska ligga bland de 50% bästa kommunerna i laninflyttningen till kommunen. En bra fördet när det gäller att nå A-nivån på nationella ämnesskola och skola är en viktig del i det arbetet. prov 2015, för att 2018 ligga bland de 25% bästa. MÅL INDIKATOR ALLAS INFLYTANDE De kommunala verksamheterna verkar nära • Bemötande, tillgänglighet och servicegrad ska fölindividen, och ska erbjuda ett professionellt jas upp genom årliga mätningar och ska förbättras bemötande och vara lyhörda för idéer och under mandatperioden. synpunkter. Hallsbergs kommun ska ha ett • 93% av brukarna inom socialförvaltningen ska vara väl utvecklat synpunkts- och klagomålssynöjda med bemötandet. stem. • Antalet inkomna synpunkter och klagomål ska öka. • Nöjd inflytandeindex (NII) enligt medborgarunderDe som berörs, tex invånare eller medarbesökningen ska öka. tare, ska ges möjlighet till inflytande vid • Elevinflytandet ska årligen öka från idag, där 87% större förändringar. av eleverna i åk 5 och 66% av eleverna i åk 8 anger att de har inflytande, till att 2016 vara 95%. Kommunen omfattas av sex tätorter som • 80% av socialförvaltningens brukare ska vara nöjda med inflytandet över den vård och omsorg de får. alla på olika sätt bidrar till framgång och utveckling för människorna i hela kommu- • Kommunen ska vara representerad på eller initiativtagare till minst tre sammankomster per tätort och nen. Tillsammans med invånarna i dessa år, för att ta del av respektive tätorts lokala frågor. tätorter, med omkringliggande landsbygd, ska kommunen arbeta för ett ökat lokalt engagemang och inflytande. MÅL INDIKATOR GOD SERVICE De kommunala verksamheterna ska kom• Kommunen ska årligen öka antalet e-tjänster för att municera tydligt och öppet. Kommunen ska senast 2017, ha minst 20 stycken e-tjänster för våra fortsätta att arbeta med att utveckla informmedborgare, föreningar och företag. ationen till våra invånare. • Årliga mätningar ska genomföras för att mäta hur de som lever i kommunen upplever kommunens service. Kommunen ska utöka möjligheten för invå2018 ska 80% vara nöjda eller mycket nöjda. narna att ta del av den kommunala servicen • Kommunens resultat i SKL´s årliga mätning av tillefter kontorstid. gänglighet och kvalitet på hemsidan ska årligen öka och kommunen ska ligga i den övre femtedelen av Kommunen ska utöka möjligheterna till landets kommuner i mätningen. mer flexibel omsorg på de tider då efterfrå- • Föräldrars nöjdhet med förskolans tillgänglighet ska årligen öka från idag, där 92% är nöjda , för att 2018 gan finns. vara 97%. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 10 FÖR ÅREN 2016-2018 Antaganden för ramberäkning Ramarna är framräknade enligt nedanstående antaganden. ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ Utgångspunkt har varit budget 2015. Löneökningar är framtagna av personalavdelningen som viktat de olika grupperna i respektive förvaltning för att komma fram till en sammanvägd uppräkningsfaktor per förvaltning. Varor och tjänster är uppräknade med 1% samtliga år. Respektive förvaltning har fått beskriva sina behov, politiken har därefter prioriterat. För 2017-2018 har också en generell besparing lagts på respektive förvaltning. Fullmäktiges resultatmål om 1,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag har följts under planperioden. Befolkningsutvecklingen under perioden antas vara positiv. Befolkningsprognos Med anledning av den senaste tidens positiva befolkningsutveckling samt nyproduktion av bostäder antas befolkningen under planperioden fortsätta öka. Utgångsläget är befolkningsantalet per 31/3 2015. Vad gäller fruktsamhet, dödlighet och utflyttning används ett genomsnitt de tre senaste åren för kommunen. Inflyttning utgår från genomsnittsvärdet de senaste tre åren men inflyttningen beräknas också öka med 30/20/20 invånare respektive år 2015-2017. 15900 15800 Antal invånare 15700 15600 15500 15400 15300 15200 15100 15000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 ÅR Befolkningsprognos: från faktiskt antal 2014 till prognos 2025. GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1111 FÖR ÅREN 2016-2018 Driftbudget 2016-2018 Nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Budget 2016 -575 Flerårsplan Flerårsplan 2017 2018 -575 -575 Kommunstyrelse -33 564 -34 229 -34 688 Drift- och Servicenämnd därav Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet (VA) -27 745 -27 745 0 -28 563 -28 563 0 -29 141 -29 141 0 Bildningsnämnd -279 322 -286 281 -295 315 Social- och arbetsmarknadsnämnd -295 336 -300 535 -307 529 0 0 0 -690 -690 -690 -25 -25 -600 -1 494 -1 526 -1 556 -125 686 -124 450 -124 304 -1 095 -1 345 -1 345 -500 -500 -500 Delsumma verksamheterna inkl. interna poster -766 032 -778 719 -796 243 Rensning interna poster: Gamla och nya pensionsutbetalningar Årets nyintjänade förmånsbest åldersp Avgiftsbestämd ålderspension Verksamhetens nettokostnader 90 010 -23 816 -906 -23 470 -724 214 89 186 -24 133 -2 623 -24 536 -740 825 89 359 -25 073 -4 671 -25 650 -762 278 Taxe- och avgiftsnämnd Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Transfereringar Avskrivning/nedskrivning finansiering Övrigt finansieringen GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 12 FÖR ÅREN 2016-2018 Resultatbudget 2016-2018 Budget 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Not 1 Not 2 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Flerårsplan 2017 224,3 -934,6 -35,5 -745,8 227,7 -954,0 -35,0 -761,3 231,1 -978,1 -35,0 -782,0 613,8 163,3 1,1 -19,9 640,2 158,9 1,1 -26,1 666,5 153,4 1,1 -26,4 12,5 12,8 12,6 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT Flerårsplan 2018 0,0 0,0 0,0 0,0 12,5 12,8 12,6 Not 1 Skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning Mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter 613,8 640,2 666,5 613,8 640,2 666,5 Not 2 Inkomstutjämningsbidrag/avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Strukturbidrag Utjämningsavgift LSS Ers kommunmoms lokalhyra för boende i vård och omsorg Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning 149,0 -2,5 -3,7 1,6 -8,1 0,3 26,7 163,3 149,2 -4,0 -6,7 1,6 -8,2 0,3 26,7 158,9 150,4 GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1313 -6,6 -10,8 1,6 -8,2 0,3 26,7 153,4 FÖR ÅREN 2016-2018 Investeringsbudget 2016-2018 I samband med att Kommunfullmäktige den 23 september 2013 beslutade att anta en investeringsplan för 2014-2016, beslutades om en uppdelning av investeringarna. Planen innebar att investeringarna delades mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i kommunstyrelsen. En reinvestering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera. En strategisk investering prioriteras i kommunstyrelsen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision. Investeringsbudget Investeringarna för 2016-2018 är i skrivande stund i planeringsstadiet. Under hösten kommer arbetet fortsätta, och det kan också bli aktuellt med revidering av den investeringsplan fullmäktige antagit, där nivåerna för reinvestering och strategisk investering kan komma att förändras. TOTALT HELA KOMMUNEN Kommunen avser också att undersöka möjligheten att samarbeta med externa parter kring investeringar. På så vis kan kommunens behov av ytterligare investeringar tillgodoses utan att nyupplåning behöver ske. Budget 2016 Skattekollektivet: Reinvesteringar Strategiska investeringar SUMMA Flerårsplan Flerårsplan 2017 2018 -25 000 -25 000 -25 000 0 0 0 Avgiftskollektivet VA SUMMA Externa investeringar GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 14 FÖR ÅREN 2016-2018 Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: kommun@hallsberg.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Avtal med Caravan Club om Tisarstrands camping Förslag till kommunfullmäktige 1. Hallsbergs kommun tecknar avtal med Caravan Club om uthyrning av Tisarstrands camping i enlighet med de principer som följer av bifogade avtal. Kommunstyrelsens beslut (under förutsättning av att kommunfullmäktige fattar ovanstående beslut) 2. Kommundirektören ges rätt att för kommunens räkning och inom ramen för kommunstyrelsens beslut komplettera avtalet med Caravan Club avseende innehållet i bilagorna till avtalet. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade i april 2014 att Tisarstrands camping under 2014 och 2015 skulle drivas i egen regi och ansvaret placerades under näringslivsavdelningens turismverksamhet. Man beslutade också att 500 tkr från anslaget för strategiska investeringar ska användas för standardhöjande åtgärder vid Tisarstrands camping. I diskussionen i kommunstyrelsen framkom redan i samband med beslutet att avsikten var att undersöka möjligheten att efter tvåårsperioden hitta en avtalspartner som skulle kunna driva campingen under en längre tid och under stabila avtalsförhållanden. Kommunens egen drift av campingen har inriktats dels på att erbjuda en attraktiv camping för de gäster som besöker anläggningen, men också på att förbereda campingen för drift genom annan avtalspart. Kommundirektören har nu undersökt förutsättningarna för att hitta lämplig avtalspartner. Han har i detta arbete haft flera kontakter och möten med intresserade parter. Efter detta har han kommit fram till att kommunen i Caravan Club har funnit den långsiktiga avtalspart som behövs för att campingen ska kunna drivas under stabila förhållanden under en längre tid. Kommundirektören föreslår därför följande: Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 Förslag till kommunfullmäktige 1. Hallsbergs kommun tecknar avtal med Caravan Club om uthyrning av Tisarstrands camping i enlighet med de principer som följer at bifogade avtal. Förslag till kommunstyrelsen (under förutsättning av att kommunfullmäktige fattar ovanstående beslut) 2. Kommundirektören ges rätt att för kommunens räkning och inom ramen för kommunstyrelsen beslut komplettera avtalet med Caravan Club avseende innehållet i bilagorna till avtalet. Kommunstyrelsens förslag (KS § 50 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Dnr KS Firmatecknare i samband med fastighetsförvärv, avtal, borgensförbindelser, låneförbindelser, fullmakter m m Förslag till kommunfullmäktige 1. Andreas Svahn eller vid förhinder för honom Magnus Andersson, Siw Lunander, Lotta Öhlund eller Torbjörn Appelqvist, i samtliga fall med kontrasignering av antingen Torbjörn Dybeck, Ann-Charlotte Korff, Carita Prim eller Marianne Christiansen, får i Hallsbergs kommuns namn med bindande verkan underteckna köpehandlingar, kontrakt, låne- och borgensförbindelser, fullmakter, avtal och andra liknande handlingar, såvida inte kommunstyrelsen i det enskilda fallet beslutar annat. 2. Som ett undantag från 1. gäller i de fall där kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätten till en tjänsteman eller då det ingår i dennes tjänst att fatta bindande beslut, att tjänstemannen ensam får underteckna avtal, kontrakt, lånehandlingar och liknande handlingar. 3. Tidigare beslut om rätt att teckna firma enligt ovan upphör att gälla omedelbart. Ärendet Personalförändringar mm föranleder behov av ändring i beslut om firmateckning. Kommunstyrelsens förslag (KS § 51 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar… _________ Justerare Utdragsbestyrkande Hallsbergs kommun Sökrapport ärende Kommunstyrelsen Diarienr Ärendemening Handläggare Avd Notering Betn Avs/Mott Fastbet 2015/51 KS Motion, Fler alléer i Hallsbergs kommun 2015/39 KS 2015/35 KS 2015/20 KS 2013/192 KS 2013/191 KS Tryggve Thyresson Vänsterpartiet i Hallsberg Motion gällande kommunala karriärtjänster för fritdispedagoger Erik Teerokoski, folkpartiet Motion, Tryggare kommun vid kris och större påfrestning Nyt Moderaterna Lennart Pettersson Motion ang mänskliga rättigheter Gunnel Hedstöm, Christina Johansson (S) Motion om inrättande av ett pedagogiskt pris Tomas Hagenfors, kristdemokraterna Motion om översyn av kommunens alkoholpolicy Sida 1 (1) Uppl.dat Avsl.dat 2015-05-28 2015-05-12 2015-04-14 2015-02-10 2013-12-12 2013-12-12 Tomas Hagenfors, kristdemokraterna Winess 4.02-468 © Bardeli Datasystem 1986-2009 2015-06-02 08:51 Antal:6 SDARENDE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-15 KF § Meddelanden Meddelas och lägges till handlingarna: Löpnr 264/2015 Social- och arbetsmarknadsnämndens redovisning av ej verkställda beslut kvartal , 2015 Löpnr 247/2015 Inspektion hos Sydnärkes överförmyndarkansli inbegripet kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla. Laxå och Lekeberg, den 24 mars 2015 ________ Justerare Utdragsbestyrkande Kommundirektörens rapport till Kommunstyrelsen april/maj 2015 Kommunstyrelsen Invigningen av Hallsbergs kommuns och region Örebro läns gemensamma familjecentral invigdes den 4 maj, av Andreas Svahn och Marie-Louise Forsberg-Fransson. I vår nya familjecentral finns öppen förskola, barnavård- och mödravårdscentral, socialtjänstens öppenvård och familjeteamet. Hallsbergs familjecentral är en mötesplats för familjer med barn/ungdomar 0-18 år. Arbetet med planering av ungdomens hus pågår för fullt i gamla brandstationen vid södra allégatan. I fastigheten kommer både kulturskolan samt ungdomsgården att finnas samt att ungdomsmottagningen som redan finns i fastigheten får större lokaler vilket dom önskat. Enligt nuvarande tidplan kommer inflyttning att ske under oktober månad. I slutet av april hade vi besök från svenskt näringsliv som under ett lunchmöte redovisade samt hade samtal mellan kommun och företagare om företagsklimatet i Hallsbergs kommun. I den redovisning som presenterades så var kommun år 2014 på plats 208 av totalt 290 kommuner. Redovisningen pekar bland annat på låg tillväxt bland våra företag 242 plats, företagsamheten i andel av befolkningen 9,9 procent, mot riket 12,1 % samt att nyföretagandet ligger lågt 243 plats. Det innebär att vi måste arbeta hårdare med att få bättre resultat i kommande mätningar. Ett led i det arbetet är ett nytt näringslivsprogram som redovisas separat. Beträffande personalsituationen inom kommunstyrelseförvaltningen så har eller kommer vi att ha ett antal vakanser. Två ekonomer sagt upp sig och Helena går hem i juni på mammaledighet. Ekonomiavdelningen söker förnärvarande ekonomer men tyvärr är antalet sökande lågt. Vi söker även informatör/kommunikatör till ett vikariat för Josefine samt en nyanställning efter Björn, vi hoppas kunna anställa någon i början på juni. Avtalet med Kumla avseende plan, bygg, miljö samt kart/gis kommer att vara klart i mitten på juni. Samtliga anställda för dessa enheter har erbjudits anställning i Kumla och planen är att de börjar sin anställning från 1 september 2015. Totalt rör det sig om 10 tjänster men det är 6 personer som berörs, rekrytering pågår för 3-4 tjänster. Sjukfrånvaron för april var 8,39 procent vilket är en minskning från föregående månad med 0,80 procentenheter. Drygt hälften av de som var sjuka under april månad har varit det mer än 60 dagar. Som tidigare redovisats har personalavdelningen fått ett uppdrag att analysera sjukfrånvaron, vilket nu sker tillsammans med respektive förvaltningsledning. Under hösten kommer en personalenkät att genomföras. Enkäten vänder sig till samtliga anställda. Arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter kommer att tillsammans informera om vikten att samtliga svarar samt beskriva hur vi kommer att arbeta med resultatet. Hallsbergs kommun har tecknat ett gemensamt avtal med kommunerna i Sydnärke om ett nytt ärendehanteringssystem. Jag kommer till nästa kommunstyrelse att återkomma med en utförligare tidplan för införandet. Bildningsnämnden Stocksätterskolan har för andra året i rad vunnit priset för årets klassblogg av 2499 tävlande lag och över 63 000 elever från hela Sverige valdes först 100 lag ut, efter ytterligare gallring fick tre lag åka till galan i Stockholm där vinnaren korades och priser delades ut. Det var inte samma klass som vann i år, dock var ansvarig lärare den samma. Förstelärare, Veonie Lejonord vann förra året med skolår 3 och i år med skolår 1. Bildningsnämnden har beslutat om införande och utformande av pedagogiskt pris. Två pedagogiska pris kommer att delas ut. Ett pedagogiskt pris för förskola/annan pedagogisk verksamhet och ett pedagogiskt pris för grundskola/fritidshem. Fram till 15 juni kan alla som bor eller arbetar i Hallsbergs kommun nominera enskild pedagog eller arbetslag. Vi marknadsför priset via affischer, hemsida och annonsering. Rekryteringen av fler förstelärare är avslutad totalt sökte tio pedagoger, fem gick vidare till sista steget då klassrumsbesök genomförs. Två pedagoger bedöms motsvara kriterierna för att vara förstelärare i Hallsbergs kommun. Vi har därmed tillsatt 12 av de 19 förstelärartjänster som Skolverket har beviljat Hallsbergs kommun. Bildningsnämnden har fattat beslut om nya riktlinjer för avgiftsfri grundskola i Hallsbergs kommun. Där tydliggörs hur studieresor, matsäck och andra kostnader ska hanteras. Bildningsförvaltningen har efter överläggningar med fackförbunden beslutat att Hallsbergs kommuns pedagoger ska ha en löneutveckling på 3% för kollektivet. Individuell lönesättning utan individgaranti ska tillämpas. Lönen efter löneöversyn ska vara tydligt kopplad till den enskilda medarbetarens prestation, utifrån gällande lönekriterier. Kultur- och fritidsutskottet har fattat beslut om fri entré till Alléhallens bad, till det året man fyller 7 år. Förra årets subventionerade ”Sommarkort” för barn och ungdomar mellan 7 och 17 år kommer att finnas även denna sommar. 9/5 invigdes cykelslingan i Hallsberg. Det fanns även möjlighet att sälja sin begagnade cykel. Några cyklar bytte ägare och några passade på att cykla slingan som denna dag hade ett antal tipsfrågor med en cykel som förstapris. Social- och arbetsmarknadsnämnden En genomlysning av biståndshandläggningen sker för att säkerställa att brukares totala behov utreds och att nämndens riktlinjer efterlevs. Dessutom ska genomlysningen ge svar på om ärenden följs upp i enlighet med rådande riktlinjer. Resultatet av genomlysningen tillsammans med förslag på åtgärder ska redovisas på nämnd i juni. En genomlysning av arbetsmiljön sker på ett av våra vårdboenden i syfte att upprätta en handlingsplan bl.a. för att komma till rätta med sjukskrivningar. Planläggning av ett pilotprojekt "Trygg hemgång" ska startas till hösten. Projektet innebär att utskrivningsklara patienter tas emot i sitt hem med ganska omfattande insatser i 7-14 dagar. Eter detta fattas beslut om bistånd. Erfarenheter från liknande projekt är att det för brukaren innebär en stor trygghet i att komma hem med omfattande stöd, att medarbetare upplever mindre stress och sjukskrivningar minskar samt att biståndsbesluten blir mindre omfattande då brukaren upplever större trygghet. Drift- och servicenämnden Carita O Prim startade sin tjänst som förvaltningschef för Drift och service den 20/4. MBL-förhandlingen av Drift och Serviceförvaltningen är genomförd. Måltid och städavdelningen slås samman under en avdelningschef. Byggnationen av gång-och cykelvägen längs Sodumvägen i Sköllersta är påbörjad men inte slutförd. Förstudien för att undersöka möjligheten med sjöledningar för vatten och avlopp till Tisaren norra strand pågår tillsammans med Askersunds kommun. Samrådet med länsstyrelsen den 29/4 är genomförd. Nästa steg är att ta fram anmälningshandlingar. Cykelpassagen på Korsbergsvägen är färdigställd. Målning kvarstår och stödremsor. På Norra pendlarparkeringen har man bytt armaturer och det är klart. Nästa steg är att byta ut de befintliga övervakningskamerorna på norra tornet. Byten sker under maj månad. Sandupptagningen är avslutad i hela kommunen Gamla Tvätten är ombyggd och anpassad för uthyrning till Sydnärkes kommunalförbund. Bytt en av hissarna i Centrumhuset. Utrett dimensioneringen av reservkraft för polisen i Centrumhuset. Påbörjat uppdatering av SBA, Systematiskt Brandskyddsarbete. Påbörjat inventering av låssystem för byte till digitalt låssystem. Säkerhetshöjande åtgärder och underhåll på skolor och förskolor. Nya beslag och lås på Ishallens samtliga dörrar. Rekryterat ny medarbetare till Receptionen. På reningsverket trimmar vi in den nya slamavvattnaren för fullt. De planerade investerings och planerade UH arbetena är under genomförande.
© Copyright 2024